l}j TRANAs KOMMUN
~ l}j - "" SAMMANTRÄDESPROTOKOll TRANAs KOMMUN KOMMUNSTRYRELSENS AU § 32 Sammanträdesdatum 2015-02-03 Sida 25 (29) Dnr 165/13 landsbygdsutveckling i strandnära lägen (liS). planeringsunderlag för Adelövstrakten och Som mens samhälle Delar av Adelövstrakten samt Sommens samhälle har i Tranås kommuns översiktsplan pekats ut som områden lämpliga för landsbygdsutveckling i strand nära läge (LIS-områden). Tranås kommun beviljades år 2013 medel från Boverkel för alt vidare utreda hur en landsbygdsutveckling med utgångspunkt i bygdens kvaliteter kan ske, och vilka konsekvenser detta översiktligt kan komma att innebära. De beviljade medlen skulle enligt ansökan användas till externt konsultstöd vilket upphandlats från Metria AB. Såvälortsanalyser som framtidsscenarier har tagits fram i samarbete med de boende i bygden. Till följd av detta bygger såväl beskrivning av bygden som föreslagen utveckling på invånarnas egna åsikter. Kommunens arbetsgrupp har bestått av undertecknad samt planarkitekt Lisa Johansson och landskapsarkitekt Sofia Forsberg, båda från Metria AB. Föreliggande rapporter är avsedda att utgöra underlag för kommande revidering av översiktsplanen, alternativt fördjupningar av denna. Materialet ska även kunna användas för att arbeta med landsbygdsutveckling i de aktuella områdena, exempelvis som underlag för LEADER - projekt under kommande programperiod. Mot bakgrund av detta föreslogs Tranås kommunstyrelse besluta att godkänna föreliggande rapporter för Landsbygdsutveckling i strandnära läge för Adelövstrakten respektive Sommens samhälle, samt att föreslå kommunfullmäktige besluta om att rapporterna skall vara ett underlag för kommande översiktsplanering i de aktuella områdena. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande. Expedieras till Kommunstyrelsen !=. A 'As fKOMM KL.-F Ank Datum o TRANAS KOMMUN ?J2. ~~n;nn Va ~ ~~ )··l,'i)in 2015-01-08 KOfVIMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Er beteckning Landsbygdsutveckl.ing i strandnära lägen (liS), planeringsunderlag för Adelövstrakten och Sommens samhälle Delar av Adelövstrakten samt Sommens samhälle har i Tranås kommuns översiktsplan pekats ut som områden lämpliga för landsbygdsutveckling i strand nära läge (LIS-områden). Tranås kommun beviljades år 2013 medel från Boverket för att vidare utreda hur en landsbygdsutveckling med utgångspunkt i bygdens kvaliteter kan ske, och vilka konsekvenser detta översiktligt kan komma att innebära. De beviljade medlen skulle enligt ansökan användas till externt konsultstöd vilket upphandlats från Metria AB. Såvälortsanalyser som framtidsscenarier har tagits fram i samarbete med de boende i bygden. Till följd av detta bygger såväl beskrivning av bygden som föreslagen utveckling på invånarnas egna åsikter. Kommunens arbetsgrupp har bestått av undertecknad samt planarkitekt Lisa Johansson och landskapsarkitekt Sofia Forsberg, båda från Metria AB. Föreliggande rapporter är avsedda att utgöra underlag för kommande revidering av översiktsplanen, alternativt fördjupningar av denna. Materialet ska även kunna användas för att arbeta med landsbygdsutveckling i de aktuella områdena, exempelvis som underlag för LEADER - projekt under kommande programperiod. Mot bakgrund av detta föreslås Tranås kommunstyrelse besluta att godkänna föreliggande rapporter för Landsbygdsutveckling i strandnära läge för Adelövstrakten respektive Sommens samhälle samt att föreslå kommunfullmäktige besluta om att rapporterna skall vara ett underlag för kommande översiktsplanering i de aktuella områdena För Kommunledningsförvaltningen Jimmy Karlsson, 0140 - 681 68 Kansli- och personalavdelningen \AIVNJ tr::ln.::l~ ~p tfn 0140 - 681 00 lax 0140 - 17650 info(a)tranas,se ~ Itningen I ~ l 1 ADELÖVSTRAKTEN ORTSANALYS MED FRAMTIDSSCENARIER ‐ planeringsunderlag för LiS 1 Innehållsförteckning DEL 1 INLEDNING .............................................................................................................................................................. 4 BAKGRUND .................................................................................................................................................................... 5 SYFTE ............................................................................................................................................................................. 5 MÅL ............................................................................................................................................................................... 5 METOD .......................................................................................................................................................................... 5 RESULTAT ...................................................................................................................................................................... 5 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ...................................................................................................................................... 5 AVGRÄNSNING .............................................................................................................................................................. 6 DEL 2 ORTSANALYS ........................................................................................................................................................... 7 OM MEDBORGARDIALOG I ORTSANALYS ..................................................................................................................... 8 ADELÖVS SOCKEN – EN ÖVERSIKT ................................................................................................................................ 9 OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................................................................................ 9 BEFOLKNING, BOENDE OCH BYGGANDE .................................................................................................................... 12 ARBETSMARKNAD ....................................................................................................................................................... 12 SOCIOEKONOMI .......................................................................................................................................................... 13 KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR .............................................................................................................. 13 ADELÖV I REGIONEN ................................................................................................................................................... 14 SERVICE OCH SOCIAL INFRASTRUKTUR ....................................................................................................................... 14 TURISM OCH BESÖKARE ............................................................................................................................................. 14 ALLMÄNT OM LIS ........................................................................................................................................................ 15 ANGRÄNSANDE AKTIVITETER OCH PROJEKT .............................................................................................................. 17 ÖVERSIKTSPLAN .......................................................................................................................................................... 17 DEL 3 INVÅNARNAS SYN PÅ OCH ................................................................................................................................... 18 ANALYSER AV ADELÖVSTRAKTEN ................................................................................................................................... 18 PROJEKTOMRÅDET ADELÖV ....................................................................................................................................... 19 REGIONEN ENLIGT INVÅNARNA .................................................................................................................................. 20 SWOT ........................................................................................................................................................................... 21 RESULTAT .................................................................................................................................................................... 23 Det man uppskattar mest i Adelöv ......................................................................................................................... 23 Det man saknar mest i Adelöv ................................................................................................................................ 23 FOKUS STYRKOR .......................................................................................................................................................... 24 INVÅNARNAS ÖNSKADE UTVECKLING ........................................................................................................................ 25 DAGENS STRUKTURELLA SAMBAND ........................................................................................................................... 26 Stråk ........................................................................................................................................................................ 26 2 Knutpunkt ............................................................................................................................................................... 26 Mötesplatser ........................................................................................................................................................... 26 Landmärke .............................................................................................................................................................. 26 Barriär ..................................................................................................................................................................... 26 Områden ................................................................................................................................................................. 27 Utblickar .................................................................................................................................................................. 27 Reflektioner ............................................................................................................................................................. 27 BARNPERSPEKTIV ........................................................................................................................................................ 29 REFLEKTION INFÖR FRAMTIDA SCENARIER ................................................................................................................ 31 Några nyckelfrågor att jobba vidare med ............................................................................................................... 32 DEL 4 FRAMTIDA SCENARIER ......................................................................................................................................... 33 BAKGRUND STRANDSKYDD ......................................................................................................................................... 34 FRAMTIDA SCENARIER ................................................................................................................................................ 35 SCENARIO 1: LIVSKVALITET I SMÅSKALIGHET ............................................................................................................. 36 SCENARIO 2: ÖKAD KONCENTRATION ........................................................................................................................ 37 SCENARIO 3: KNYTA SAMMAN OCH FÖRTYDLIGA ...................................................................................................... 38 STRATEGIER ‐ REKOMMENDATIONER ......................................................................................................................... 40 Lyfta fram och synligöra .......................................................................................................................................... 40 Adelöv som helhet .................................................................................................................................................. 40 Kvalitet och hållbart över tid ................................................................................................................................... 40 3 DEL1 INLEDNING 4 BAKGRUND Adelöv har i ”Översiktsplan Tranås kommun”, antagen av kommunfullmäktige 2011‐06‐13, pekats ut som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS‐område). Tranås kommun beviljades år 2013 medel från Boverket för att vidare utreda hur en landsbygdsutveckling med utgångspunkt i bygdens kvaliteter kan ske, och vilka konsekvenser detta översiktligt kan komma att innebära. SYFTE Syftet med ”Ortsanalys med framtidsscenarier för Adelövstrakten” är att klarlägga förutsättningarna för en landsbygdsutveckling som innebär mer än att det tillkommer några enstaka villor i mycket attraktiva lägen. Detta innebär att viktiga lokala och regionala samband ska tillvaratas och förstärkas utifrån en helhetssyn på boende – service – arbetsmarknad liksom att de aktuella områdena tydligt signalerar och kommunicerar landsbygdsutveckling. MÅL Målsättningen med projektet är att ta fram ett planeringsunderlag med demokratiskt förankrade och realistiska utvecklingsalternativ för bygden. METOD Såväl ortsanalys som framtidsscenarier har tagits fram i samarbete med de boende i bygden. Till följd av detta bygger såväl beskrivning av bygden som föreslagen utveckling på invånarnas egna åsikter, samtidigt som planeringsunderlaget är väl förankrat hos de boende. Följande dialogmöten har hållits på plats i Adelöv: 2013‐10‐14 Förmöte med Adelövs framtidsgrupp –Om projektet och upplägg för kommande dialoger 2014‐03‐25 Medborgardialogmöte 1 med workshops –Om Adelöv idag och framtida möjligheter 2014‐03‐26 Dialogmöte med workshops med eleverna i Adelövs friskola 2014‐10‐07 Medborgardialogmöte 2 med workshops –Om framtagna scenarier och strategier för bygden RESULTAT Det planeringsunderlag som enligt projektansökan till Boverket skulle tas fram i projektet var följande: 1. Nulägesanalys (ortsanalys) där befintligt planeringsunderlag kompletteras med socioekonomiska och regionala samband samt en landskapsanalys. 2. Visionsdel med olika scenarier och alternativa utvecklingsmöjligheter med ändamålsenliga lösningar. 3. Sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvensbeskrivningar av scenarierna. För en tydligare struktur har ortsanalysen i slutrapporten delats upp i två separata avsnitt, där bakgrundsfakta hålls åtskilt ifrån resultaten av medborgardialogerna. MEDVERKANDETJÄNSTEMÄN Rapporten är framtagen av planarkitekt Lisa Johansson och landskapsarkitekt Sofia Forsberg på Metria AB, i samarbete med översiktsplanerare Jimmy Karlsson på Tranås kommun och invånarna i Adelöv. 5 AVGRÄNSNING Medborgardialogmöte 1 med workshop utgick från att i ett inledande skede lyfta blicken från det utpekade LIS‐ området, mellan Mickelstorp och Kvarnarp, och se hela Adelövs socken och dess potential att utvecklas i sjönära lägen sett ur ett regionalt perspektiv och dess lokala förutsättningar. Genomförda workshops har sedan tydligt visat vägen till en geografisk avgränsning för projektet. Sjöar som ingått i det avgränsade området är Noen, Valen, Sötåsasjön och Adelövssjön. Där till ser vi även utvecklingspotential mellan dessa sjöar, en indirekt sjönära utveckling som är nog så viktig för att skapa en hållbar landsbygdsutveckling i Adelöv. Nedan redovisas det geografiska område som inledningsvis diskuterades, innan fokusområdet krymptes till följd av invånarnas åsikter. Adelövs socken, översikt. Rosa linje illusterar kommungräns 6 DEL2 ORTSANALYS 7 OMMEDBORGARDIALOGIORTSANALYS En ortsanalys genomförs för att ta reda på och dokumentera den aktuella ortens särskilda identitet, i syfte att utreda ortens mest eftersträvansvärda utveckling. Lokalbefolkningens medverkan är grundläggande för att lära känna en orts identitet, liksom för att utforma ett förankrat planeringsunderlag. Enligt Boverket bör orten analyseras i tre skeden: först utförs en platsanalys som klarlägger ortens nuvarande struktur, karaktär och historiska utveckling. Sedan följer en analys av livsmiljön där bland annat mötesplatser, rörelsemönster, tillgänglighet och kulturutbud utreds. Slutligen ska ortens förhållande till omgivningen studeras. Då undersöks vilken profilering och vilket utbud orten har jämfört med sina grannar, samt utbyte och kommunikationer orterna emellan. Då Adelöv inte utgör en samlad ort utan har strukturen av geografiskt spridd landsbygd kan begreppet Ortsanalys anses missvisande. Vi använder det ändå eftersom det är en etablerad term som motsvarar den analys som har genomförts över Adelöv. Samtliga moment som bör ingå enligt Boverkets rekommendationer ingår i ortsanalysen för Adelöv, och invånarna har involverats i alla skeden. Nedan redovisas en sammanställning av Adelöv baserat på fakta om bygden. I del 3 av ortsanalysen följer analyser av nuläge och framtidsmöjligheter baserat på de workshops som genomfördes vid dialogmöten med Adelövsborna. Förmöte Dialog Adelöv Kommunala tjänstemän Framtagande av ortsanalys Nuläge Struktur och analys Nuläge och framtid Helhetsbild Vad Dialog uppskattas? Vilka är möjligheterna? Framtagande av framtidscenarier och strategier som ger grund för landsbygdsutveckling i Adelöv Dialog Engagemang Är det möjligt ? Konsekvenser och genomförande etapper Skapas långsiktig utvecklig? investeringar nu och på sikt 8 Metodbeskrivning. ADELÖVSSOCKEN–ENÖVERSIKT Adelövs socken har i dagsläget ca 430 invånare och ligger i västra delen av Tranås kommun med Adelövs kyrkby som centrum. Härifrån till Tranås tätort är det 25 km och till Jönköping 45 km. Adelövs socken är som helhet glest bebyggt och lite mer samlad bebyggelse finns huvudsakligen längs Väg 133 och längs sjön Noen, vid Adelövs kyrkby samt i Duvebo i norr. Adelövs kyrka och sockencentrum är av medeltida ursprung och nuvarande kyrka, som uppfördes 1831, har föregåtts av en äldre träkyrka. Det stora fornlämningsområdet Vassrödjorna, som ligger söder om kyrkbyn, vittnar dock om att platsen haft en central betydelse sedan förhistorisk tid. Det var emellertid i samband med att marknadsplatsen etablerades på 1730 – talet som det nuvarande Adelöv kom att växa fram. Från denna tid finns fortfarande några ursprungliga marknadsbodar kvar. Det var också i samband med detta som Adelöv fick sina första allmänna vägar. Adelövs socken har ett mycket varierat landskap. Stora opåverkade skogsområden finns framförallt i den norra delen, som ansluter till Holavedskogarna. Från nordväst mot sydöst löper en dalgång med ett pärlband av mindre sjöar och våtmarksområden som sträcker sig ner till sjöarna Noen och Valen. I detta stråk dominerar det öppna sammanhängande odlingslandskapet och här finns även starka inslag av ädellövskog. Öster om detta stråk, längs gränsen mot Linderås socken finns ett annat sjökomplex med sjöarna Vänstern, Kalven och Frucken. Längst i söder ligger Sötåsasjön. Mångfalden av natur – och kulturvärden innebär att den finns ett stort antal skyddade eller skyddsvärda områden. De viktigaste objekten och områdena är: ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ Huluskogens naturreservat Sötåsasjön Natura 2000‐område Botilstorps ängar, riksintresse Adelövs marknadsplats och Vassrödjornas fornlämningsområde, riksintresse Adelövs porfyrtäkt, riksintresse Näs herrgård och Brahälla slottsruin, riksintresse OMRÅDESBESKRIVNING Utgångspunkt för ortsanalysen är det LiS‐område för sjön Noen som redovisas i gällande översiktsplan. Således är det Adelövs centrala delar som står i fokus, men naturligtvis är syftet att LiS‐området ska generera utveckling för hela bygden och i förlängningen för Tranås kommun och vår region. Det område som står i fokus för ortsanalysen ligger i ett nordväst – sydöstligt stråk längs Adelövsdalen och sjön Noen. Det kan också beskrivas som ett område inom en radie av ca 2 km från östra infarten till Adelöv. Adelövs kyrkby, som är sockencentrum, ligger i den norra delen av området i ett öppet landskap. Förutom kyrka och församlingshem ligger även skolan här. Ytterligare något norrut längs vägen mot Duvebo ligger Adelövs gård som är ett av kommunens större lantbruk. Här finns även en fjärrvärmeanläggning och ett vindkraftverk för gårdsbehov. På andra sidan vägen finns Adelövsjön, som är den sydligaste av de sjöar som sträcker sig i ett pärlband åt nordväst. Söder om kyrkbyn ligger det som de flesta förknippar med Adelöv, marknadsplatsen, med sina snart 300‐åriga anor och med de gamla marknadsbodarna som vittnesbörd. Här ligger också Krydderi Krokus som är kommunens största turistmål och några bostadshus, bland annat ett flerbostadshus. Mellan kyrkbyn och marknadsplatsen ligger Adelövs porfyrtäkt. 9 På andra sidan av väg 133 finns en av länets märkligaste, och kommunens största fornlämningsområde Vassrödjorna med ungefär 380 objekt, bland annat flera domarringar och resta stenar, från äldre järnålder, fördelade på 8 gravfält. Längs Noens strand ligger Vallstorps fritidsområde med 34 fritidshus. Området angörs både från väg 133 och Hullarydsvägen. De närmaste omgivningarna av Vallstorp är obebyggda medan det längre ut mot de större vägarna finns ett antal gårdar. Längre söderut, på vägen mot Hullaryd, går en avtagsväg mot Näs säteri och Brahälla slottsruin (besökare till ruinen hänvisas dock till en annan väg). Söder om vägen till Näs ligger sjön Valen, som är förbunden med Noen via ett vattendrag med en damm. På motsatta sidan Noen går väg 133 mycket nära vattnet. Här ligger det ursprungliga LiS‐området, huvudsakligen på Mickelstorps ägor. Längs vägen ligger spridd bebyggelse, både fritidshus och permanentboende, i en sydvästsluttning. Stranden längst i norr utgörs av ett våtmarksområde med höga naturvärden. Nordost om bebyggelsen, mot sjön Vänstern, utbreder sig ett skogsområde med ett omfattande nät av stigar och skogsvägar. Adelövssjön Vänster Adelöv kyrkby Mickelstorp Kalven Frucken Vallstorp Kvarnarp Valen Noen Sötåsasjön 10 Områdeskarta med natur‐ och kulturvärden 11 Kryrkbyn ifrån den västra entrén, och Brahälla slottsruin. BEFOLKNING,BOENDEOCHBYGGANDE I Adelövs socken bor 434 personer, varav 211 kvinnor och 223 män, fördelat på 199 hushåll. Historiskt sett har befolkningen minskat med ca 30 % sedan 60‐talet fram till början av 90‐talet då det stabiliserades runt nuvarande nivåer. Adelöv har en något yngre befolkning än kommungenomsnittet med högre andel av såväl barn och ungdomar som yrkesaktiva åldrar (20‐64 år) och en lägre andel över 65 år. Jämfört med kommunens övriga landsbygdsområden har emellertid Adelöv den äldsta befolkningsstrukturen, även om skillnaderna inte är slående. Andelen utrikes födda är emellertid den lägsta i hela kommunen med 3 %, vilket kan jämföras med kommunsnittet på 12 % Av de 199 hushållen bor 193 i enfamiljshus och 6 i flerfamiljshus (lägenheter). 38 stycken eller 20 % av enfamiljshusen har ägare som är 70 år eller äldre, vilket är i nivå med genomsnittet i kommunen som helhet och men något högre än andra mindre orter som t ex Gripenberg/Ådala eller Sommen. Med undantag av sjönära lägen vid sjön Sommen har byggandet på kommunens landsbygd under många år varit mycket blygsamt och Adelöv är inget undantag. Detta kan jämföras med utvecklingen kring t ex de närliggande sjöarna Bunn och Ören där man kunnat dra nytta av en relativ närhet till Jönköping. ARBETSMARKNAD Av de 237 personer som är mellan 20 och 64 år i Adelöv arbetar 27 inom jord‐ och skogsbruk. Det motsvarar 11 % och är den högsta andelen i kommunen. Utöver detta finns inga särskilda skillnader i sysselsättningsstrukturen. Vad som däremot utmärker Adelöv är andelen egenföretagare som uppgår till 20 %, vilket är dubbelt så högt som kommungenomsnittet. Totalt sett finns 47 egenföretagare i socknen, varav 18 är jord‐ eller skogsbrukare. Detta innebär att andelen egenföretagare är hög även om jord och skogsbruk inte skulle räknas in. De flesta är emellertid beroende av pendling. 133 personer pendlar dagligen, huvudsakligen till Tranås (53 st) och Jönköping (40 st). Andra pendlingsorter med mer än 5 utpendlare är, i fallande ordning Aneby, Linköping, Eksjö och Ödeshög. Inpendlingen är försumbar. Pendlingsströmmar 12 SOCIOEKONOMI I den analys av socioekonomiska faktorer för Tranås kommun som togs fram senast 2012 sticker Adelöv ut positivt i flera avseenden med bland annat högre andel som har eftergymnasial utbildning, högre andel förvärvsarbetande, färre andelar ensamstående med barn mm. Även andelen socialbidragstagare är låg, för att inte säga obefintlig. Men Adelöv hade också påtagligt högre ohälsotal än genomsnittet, 42 dagar mot 35 för kommunen som helhet. Det kan tilläggas att övriga landsbygden i kommunen har genomgående lägre ohälsotal än kommungenomsnittet. KOMMUNIKATIONEROCHINFRASTRUKTUR Adelöv ligger i korset mellan väg 133 Tranås – Gränna och den nord‐sydliga vägen mellan Duvebo och Hullaryd. Via väg 133 är det ca 15 km till pulsådern E4. Närmaste tågstation ligger i Tranås medan det via Gränna finns möjlighet att resa kollektivt med flera olika långfärdsbussar. Lokalt och regionalt omfattas Adelöv av både linjetrafik och anropsstyrd närtrafik. Några särskilda stråk för gång och cykeltrafik finns inte i området. I dagsläget pågår bredbandsutbyggnad i området med ett stomnät längs de stråk där större delen av bostadsbebyggelsen finns. Då Telia successivt monterar ner kopparnätet och befintliga mobilnätet inte har tillfredställande täckning är utbyggnaden av fiber en nyckelfaktor för boende, företagande och service på landsbygden. Adelöv Adelöv i regionen 13 ADELÖVIREGIONEN Adelövs läge i den västra kommundelen kräver regionala glasögon för att till fullo förstå utvecklingspotentialen. Den relativa närheten till E4:an och framförallt då till Jönköping speglas tydligt i pendlingsstatistiken. Det är också ett faktum att det varit en positiv befolkningsutveckling kring de närliggande sjöarna Bunn och Ören liksom att huspriserna i den närmast liggande tätorten haft en stark utveckling, även om det inte rör sig om så många objekt att det går att dra några statistiska växlar på den trenden. En särskilt viktig regional fråga att bevaka är den pågående utredningen om en gruva för brytning av jordartsmetaller i Norra Kärr som ligger på gränsen till Tranås kommun nordväst om Adelöv. Området utgör riksintresse för värdefulla material och räknas idag som världens 4:e viktigaste fyndighet. Enligt en aktuell rapport skulle en gruvdrift i den storleksordning som utreds innebära ca 400 nya arbetstillfällen – i Adelövs omedelbara närområde. Samtidigt innebär en etablering i den storleksordningen en betydande miljöpåverkan. SERVICEOCHSOCIALINFRASTRUKTUR Adelöv är den minst befolkade delen av Tranås kommun vilket självfallet innebär ett svagt underlag för offentlig och kommersiell service. Närmaste livsmedelsbutik finns i Örserum på vägen mot Gränna och närmaste bensinstation finns i Gripenberg i motsatt riktning. I Adelöv finns sedan 2005 en friskola, åk 1‐5, som drivs av Adelövs framtidsgrupp. Skolan har varit mycket framgångsrik och har idag elever även från grannkommunerna. Barnomsorg (förskola och fritidshem) finns bland annat i Änglagårdens förskola som drivs av Svenska kyrkan. Både Adelövs friskola och Änglagårdens förskola ligger i Adelövs kyrkby. Adelöv har ett rikt föreningsliv med bland annat två väl etablerade idrottsföreningar, Adelövs IK och Adelövs motionsklubb och frikyrkorörelsen har alltid varit stark i området. För frågor som rör sjöarna finns fiskevårdsföreningar för både Noen och Vänstern. På en övergripande nivå finns Adelövs framtidsgrupp som är ett samverkansorgan mellan ett tiotal olika föreningar. Framtidsgruppen bildades 1995 mot bakgrund av hotet om att skolan skulle läggas ned, vilket i sig bottnade i en diskussion om att det fanns för få barn i Adelöv. Om skolan kan sägas vara Framtidsgruppens största insats har engagemanget inte stannat vid detta. Gruppen arbetar med alla typer av utvecklingsfrågor, bevakar kommunala planer och utredningar och för en kontinuerlig dialog med kommunen. Återkommande aktiviteter är bland annat Adelövs julmarknad, Adelövsveckan (vartannat år), Traktorrace mm. Den senaste tiden har bredbandsutbyggnad stått i fokus. TURISMOCHBESÖKARE Adelövs, och även kommunens, enskilt största evenemang är Adelövs marknad som varje år drar ca50 000 besökare. Den hålls alltid första torsdagen i september och under ett antal år arrangeras även en julmarknad som drar något färre besökare. De största besöksmålen i och kring Adelöv är annars Krydderi Krokus och Brahälla slottsruin. 20 kilometer västerut ligger Gränna och Visingsö, vilket är det håll varifrån de flesta turister hittar till Adelöv. Adelöv ingår i Leaderområde Sommenbygd och även i det av Leader finansierade destination Sommenbygd. I dagsläget pågår arbetet med att ta fram ett nytt Leaderprogram för perioden 2014‐2020. Adelöv ingår också i biosfärområde Östra Vätternbranterna vilket innebär att UNESCO utsett området till modellområde för hållbar utveckling. 14 ALLMÄNTOMLIS Alla kommuner har en möjlighet att i gällande översiktsplan i samråd med Länsstyrelsen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LiS‐områden) där strandskyddet kan upphävas enligt Miljöbalkens 7 kap 18 d‐e §§. I LiS‐områdena kan sedan exploatering inom vanligtvis strandskyddat område medges om det stärker servicen på landsbygden och inte motverkar strandskyddets syften. För mer omfattande exploatering krävs dock alltid detaljplaneutredning. Strandskyddsdispens får endast ges om en god ekologisk miljö och tillgänglighet till området kan säkerställas. Även där strandskyddet har upphävts krävs en fredad zon för att tillgodose växt‐ och djurlivet samt för att ge allmänheten tillträde. Storleken på denna zon varieras utifrån förutsättningarna, men en allmän tolkning är att den inte bör understiga 25 meter ifrån strandkanten. Inom den fredade zonen kan enstaka bad‐ eller båtbryggor i vissa fall godkännas, men utformningen bör vara sådan att allmänheten inte avskräcks. Privata uteplatser och liknande får inte uppföras i den fredade zonen, och gränsen för den privata tomten bör tydligt markeras genom exempelvis en häck. Adelövssjön Vänster Frucken Kalven Valen Noen Strandskydd i Adelöv Sötåsasjön 15 Vintermarknaden i Adelöv och sjön Vänstern. 16 ANGRÄNSANDEAKTIVITETEROCHPROJEKT Tranås kommun ingår, tillsammans med bland annat Aneby, Ödeshög och Jönköpings kommuner, i LEADER Sommenbygd där en central del av strategin handlar om att skapa en modern och tillgänglig landsbygd. Föreliggande analys kan med fördel användas som underlag för att ta fram kommande LEADER – projekt. I nuläget finns även ett underlag för en landsbygdsvision där fem naturliga geografiska områden identifierats, varav Adelövs socken är ett. Den analys som nu görs av LiS området och en avgränsad del av socknen bör i sammanhanget ses som ett kompletterande fördjupning men kan även utgöra pilot för det fortsatta arbetet. Eftersom utvecklingen i Jönköpings kommun inte helt saknar betydelse för Adelöv bör det också noteras att Jönköping för närvarande arbetare med en ny översiktsplan med landsbygdsfokus. Ett inledande samråd har hållits med Tranås kommun. ÖVERSIKTSPLAN I gällande översiktsplan finns en fördjupningsdel för Adelövsområdet som även definierar LiS‐området och syftet med detta. För området anger översiktsplanen följande rekommendationer och riktlinjer: En högt prioriterad fråga är att stärka serviceunderlaget. Kommunen är generellt positiv till såväl ny bebyggelse som ökat permanentboende för att öka befolkningsunderlaget och den västra kommundelen är i sammanhanget prioriterad. Därför har delar av området kring norra delen av sjön Noen föreslagits som så kallat LiS – område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Det föreslagna området sträcker sig från Kvarnarp i söder till vägen mot Mickelstorp i norr. För själva bostadsbebyggelsen torde vägen verka tillräckligt avskärande för att medge dispens men området bör även omfatta själva strandzonen med tanke på möjligheten att anlägga båtbryggor och liknande allmänna funktioner som ett komplement till boendemiljön. Området bör ses i sitt sammanhang med övrig samlad bebyggelse kring Vallstorp, Adelöv m.fl. och omfattas av en kommande planutredning där i första hand VA‐frågor och trafiklösningar kommer att studeras. Beträffande övriga förutsättningar finns redan idag ett flertal bostadshus i området på både längre och kortare avstånd från sjön. Närheten till vägen dock kräver särskild hänsyn till trafiksäkerhet och bullerpåverkan. I de nordvästra delarna av kommunen gäller generellt sett andra förutsättningar. Här bör den opåverkade karaktären värnas. Detta utesluter dock inte enstaka bostadshus och det bör också vara möjligt med småskaliga etableringar inom t ex landsbygdsturism som samtidigt förbättrar tillgängligheten för rekreation och friluftsliv. Det finns idag inte några kända anspråk som skulle hota de höga natur – och kulturmiljövärden som finns i trakten. För Adelövsstråket med Stora och Lilla Glan föreslås dock en översiktlig naturinventering för att klarlägga var de högsta naturvärdena finns och hur de skall skyddas. Det bör också noteras att Tranås kommun, av hänsyn till Adelövs kyrkby med bl. .a skola och skyddsområde för vattentäkt, förordat att området för framtida porfyrtäkt begränsas till östra sidan av vägen. 17 DEL3 INVÅNARNASSYNPÅOCH ANALYSERAV ADELÖVSTRAKTEN 18 PROJEKTOMRÅDET ADELÖV Genomförda workshop har varit tongivande för projektets geografiska avgränsning. Samtal och diskussioner har tydligt centrerats kring sjöar, platser och bebyggelseområden i nära anslutning till väg 133. Projektområdet är ett landsbygdsområde med en spridd struktur med långa avstånd mellan bebyggelsen, vilket idag ger ett relativt högt bilberoende. Väg 133 och sjön Noen delar projektområdet geografiskt i tre områden; skola och viktiga samlingsplatser i och kring Adelövs kyrkby (1), rekreationsområden i vacker natur kring sjölandskapet i öster (2) samt attraktivt fritidshusområde och natur‐och kulturvärden i väster (3). Strukturen ger både möjligheter och svårigheter vilket tydligt visar sig i genomförda analyser, workshops och arbetet med framtida scenarier. Illustration spridd struktur i Adelöv Illustration spridd struktur och områdesuppdelning 19 REGIONENENLIGT INVÅNARNA Inom en tidsradie av ca 30 minuter har Adelöv en mycket bra regional tillgänglighet. Inom detta tidsspann når man Jönköping, Gränna, Tranås, Ödeshög och Aneby. Utvidgas ramen till 45 minuter blir även orter som Mjölby, Nässjö och Boxholm tillgängliga. I en workshop under dialogmöte 1 i Adelöv fick deltagarna i grupper rita ut på kartor vilka samband som finns i regionen och hur de rör sig, t.ex. vart man i första hand gör sina inköp, arbetspendling, turismstråk o.s.v. Illustration spridd Adelöv i ett regionalt sammanhang Det visade sig att man sköter sina inköp på olika ställen, vilket naturligvis handlar om sammanhanget, t ex vart man arbetspendlar. När matbutik saknas på hemmaplan blir det naturligt att införskaffa sina varor där man ändå jobbar. Således rör sig handelsströmmarna främst till Jönköping och Tranås, men några grupper har även märkt ut närhandeln i Örserum och Gripenberg, samt Gränna och Aneby. En grupp har dessutom gjort en handelspil ända bort till Linköping. Dessutom nämns enstaka funktioner som t ex Hullaryds handelsträdgård, och bilverkstad i Aneby. Även arbetspendlingen sker i första hand till Jönköping och Tranås. Andra orter som förekommer är Aneby, Gränna, Ödeshög och Stockholm. För att turista i närområdet rör man sig främst mot Gränna och Visingsö. Andra ställen som nämns är sjön Sommen som är väldigt populär för fritidsbåtar, och fågelsjön Tåkern där ett nytt naturrum med mycket uppmärksammad arkitektur nyligen har uppförts. Bland övriga rörelsestråk kan det noteras att sjukhus har markerats både i Eksjö och i Jönköping. Sjukhus med specialistvård och akutmottagning finns både i Eksjö och i Ryhov i Jönköping, vilket ligger på ungefär samma avstånd ifrån Adelöv. En grupp har dessutom märkt ut Adelövs marknad som ett nav i all rörelse, och även marknaden i Lommaryd nämns. Syften Målpunkter Sällanhandel Till skolan Sjukhus Närbutik Arbete Jönköping, Linköping, Tranås, Gränna, Aneby Tranås, Gränna, Aneby Jönköping, Eksjö Örserum, Gripenberg Jönköping, Stockholm, Tranås, Ödeshög, Aneby, Gränna Lommaryds marknad, Adelövs marknad Gränna, Visingsö, Tåkern, sjön Sommen Marknader Turism, Natur/kultur 20 SWOT SWOT, hämtat från de engelska orden strength, weaknesses, opportunities och threats, är en analysmetod som utgår från att man pekar ut ortens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Detta görs för att på ett överskådligt sätt försöka få en bild och utvärdering av orten. Styrkor och svagheter beskriver nuläget medan möjligheter och hot beskriver vad som kan ske i framtiden till följd av både inre och yttre faktorer. En SWOT‐analys genomfördes under projektets första medborgardialogmöte. Fokus lades på tre av de fyra benen inom analysen, styrkor, svagheter och möjligheter. De viktigaste synpunkterna och kommentarerna som kom fram sammanställdes och analysen kompletterades med tänkbara hot på kort och långsikt. Sjön Noen är en av bygdens absolut främsta styrkor enligt invånarna i Adelöv. 21 SVAGHETER STYRKOR SjönNoen Barnomsorg/skolan Vackerochnaturskönmiljö Engageradesockenbor Sammanhållning Pendlingsavståndtillmångaorter PlatsenmedKrydderiet,Adelövsmarknad+ julmarknad,agility,fiskrestaurang (säsong) Anropstrafik Busstrafikvardagar Fiske Badplatsen Käntvarumärke Kulturbygd Åldersspridning Mångaföreningarochföretag UtvecklingsområdenförbostäderAdelövs kyrkby,Mickelstorp,kringsjöarna SötåsasjönochValenochNoen(Kvarnarp, SödraLiarp). Vallstorp‐omvandlingsområde UtvecklaseniorboendeiAdelövskyrkby Medönskadutbyggnadökarunderlagför ökadservice ÖkadbåttrafikpåNoeninklsmåbåtshamn Utvecklanatur‐ochsjöturism(fiske) Synliggöravåtmakenochanläggaspänger ochfågeltorn Ortenkangörasmersammanhängande mednyabostadsområden, Tydliggörandeavbefintligastråk/lederoch anläggningavnyastråk,utveckla”kittet” mellanflermötesplatserochområdenför bostäderochrekreation.Tillfots,påcykel ochfrånhästryggen! Noenochdessstrandbörutvecklastillen lättillgängligochcentralplats Kulturenmersynligochtillgänglig (Brahälla) Utökadkollektivtrafik Enutbyggnadmöjliggörskapandetaven tydligarestrukturochidentitet Överbyggabarriärerna;väg133, våtmarken,tillgänglighetentillBrahälla MÖJLIGHETER Avloppssystem(befintliga enskildaochdiskussionom framtidalösningar) Inget äldreboende/seniorboende Ingenbusstrafikpå helger/restriktionerpå beställningstrafik Ingetnärköp/mack långttilldagligmataffär Svårtattengageraungdomar Kostnadenförbredband Avsaknadavlandsbygdspolitik Väg133harförhögahastigheter Fåsamlingsställent.ex.caféer Företagenärföranonyma Våraekonomiska förutsättningarförbyggnation pålandsbygden Skolanläggsner Utvecklingavbefintligochny infrastrukturprioriterasinte Detskeringenutbyggnad‐ bygdenavfolkas Äldreochungdomartvingas flytta Husstårtommapålandsbygden ellerutvecklastillsommarhus Ökadtrafikpåväg133 SjönNoen,våtmarkenochleder ”växerigen” Stränderbliänmerotillgängliga Vidutbyggnadriskerarden lantligaochnaturnäramiljön försvinna Adelövbyggsutmedsolitära områdenvilketskaparökad trafikmellanområden. Sammanhållningenoch gemenskapengårförlorad. HOT 22 RESULTAT Invånarna själva anser att Adelövs friskola är den främsta styrkan i bygden. Friskolan bildades 2004 då man köpte skolbyggnaden från Tranås kommun som planerade en nedläggning av skolan. Sedan dess har elevantalet ökat så pass att man i omgångar har fått bygga om, och ca hälften av eleverna kommer idag utifrån Adelöv. På andra plats i omröstningen kom naturomgivningen, följt av bygdens sammanhållning och engagerade sockenbor. Många var även positiva till Adelövs läge i regionen, med pendlingsmöjlighet till Jönköping, Tranås och Gränna med buss, samt ytterligare ett antal orter med bil. Även det som har gjort Adelöv känt för en större publik fick en plats på topplistan; Platsen med de gamla marknadsstallarna från 1700‐talet där den mycket välbesökta sensommarmarknaden med upp emot 50 000 besökare årligen hålls. På platsen finns även krydderi Krokus som utöver kryddblandningar även säljer övriga delikatesser såsom teblandningar och lokalproducerade marmelader. Dessutom hålls här årligen en julmarknad, vars besökstal dock inte riktigt når sommarens dito. DetmanuppskattarmestiAdelöv Barnomsorg/skolan 67röster Miljönochvackernatur 49röster Lägetmedlagompendlingsavstånd 21röster ”Platsen” 20röster 33röster Sammanhållning 67 20 49 21 33 DetmansaknarmestiAdelöv Avloppsystem 38röster Äldreboende 35röster Bättrekommunikationer 33röster Livsmedelbutik 20röster Svårighetattengageraungdomar 18röster 38 20 35 18 33 23 FOKUSSTYRKOR Sammanfattningsvis kan det konstateras att majoriteten av de kvaliteter som främst uppskattas i Adelöv på något sätt härrör till naturen och det regionala läget, samt att man sätter stort värde på grund‐ och förskolan. Några andra styrkor som framhålls av många är sammanhållningen bland Adelövs invånare. 24 INVÅNARNASÖNSKADEUTVECKLING Workshoppen för framtida möjligheter visade tydligt att Adelövsborna ville ha en utveckling med avstamp i bygdens naturmiljökvaliteter. Man föreslog många områden för utveckling av såväl rekreation‐ som turiständamål. Ett geografiskt stråk kan utläsas från den norra delen av Noen upp över Adelövs kyrkby. För sjön Noen föreslås båtturer och fisketurism. Många vill lyfta fram fornborgen Brahälla och öka dess tillgänglighet, bland annat genom anordnade båtturer med servering ombord. Även den befintliga badplatsen ses som utvecklingsbar, till exempel genom kanot‐ och trampbåtsuthyrning, samt en kiosk som erbjuder glassförsäljning med mera. En småbåtshamn föreslås också, vars syfte främst skulle vara att erbjuda båtplatser för boende, då Noen inte ingår i ett färdbart sammankopplat sjösystem. Man föreslog även en utveckling av den befintliga våtmarken. Fågeltorn och spänger skulle kunna göra våtmarken mer tillgänglig utan att riskera dess biologiska funktion. Vid Adelövssjön föreslås en utveckling av den befintliga vandringsleden, och att det kan satsas mer på fisket. Just upprustning och anordnande av olika leder nämndes av många grupper, man vill kunna ta del av omgivningarna både till fots, på cykel och från hästryggen. Nybyggnation av bostäder föreslås främst längs Noens nordöstra strand, mellan Sjökullen och Sjöhaga. Detta skulle innebära att bostäderna hamnar på andra sidan länsvägen sett från stranden, vilket i sig skulle kunna utgöra skäl för strandskyddsdispens. Något som speciellt nämns är möjligheten till små, billiga stugor för att locka ungdomar. Många grupper har därtill föreslagit förtätad bostadsbebyggelse i Vallstorp och i Adelövs Kyrkby, samt runt Sötåsasjön. När det gäller service och verksamheter har ingen grupp föreslagit något sådant inom strandskyddat område. Detta i sig är logiskt eftersom få verksamheter som inte rör turism‐ eller rekreationsändamål är beroende av att ligga strandnära. Istället är det i kyrkbyn som man önskar ett seniorboende, och vid marknadsplatsen föreslås matbutik och bättre bussförbindelser. Utveckling av rekreation och turiständamål Fler och tydligare stråk Båtturer med fokus fiske och eller kulturturism Knyta samman badplatsen med fler målpunkter vid Noens strand Utveckla våtmarken Bostäder för unga och äldre Utveckla service och än bättre kommunikationer 25 DAGENSSTRUKTURELLASAMBAND En strukturanalys enligt stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynchs metod är framtagen över Adelöv. Metoden går ut på att man pekar ut viktiga element i orten, eller i det här fallet bygden, som kan påverka människans visuella upplevelse och förmåga att orientera sig i densamma. Analysen utförs med fördel av de som bor i det aktuella området, utifrån deras vardagliga användande av orten. Lynchanalysen över Adelöv är en kombination av invånarnas redogörelser och våra egna tolkningar. Analysen har anpassats efter att Adelöv är en bygd av spridd karaktär på landsbygden. I och med att ett större geografiskt område täcks in håller den en större skala än en klassisk Lynchanalys. Stråk Ett stråk innebär en sträcka man vanligen rör sig längs, till exempel vägen till skolan eller den återkommande joggingturen. Naturligtvis finns det många mindre stråk för rekreation i skogsbygden runt Adelöv. När man ser på bygden i stora drag så blir ändå de tydligaste stråken själva vägarna som används för att ta sig till och från området. Knutpunkt En knutpunkt, eller en nod, motsvarar en plats där olika stråk möts. I Adelöv finns två mycket tydliga noder i form av infarterna från länsväg 133. Dessa områden bör utvecklas så att de verkligen upplevs som knytpunkter, och blir de platser där kyrkbyn Adelöv möter omvärlden. Mötesplatser En mötesplats är ett ställe där människor vistas och möts. De huvudsakliga mötesplatserna i Adelöv är skolan, förskolan, kyrkan, Platsen och badplatsen. Vid skolworkshopen uttryckte många elever en önskan om att utveckla badplatsen. Det bör även bli lättare för barn och unga att på ett säkert sätt ta sig till den via cykel. Platsen är den klart främsta mötesplatsen i Adelöv om man ska se till antalet besökare under en‐ och samma dag, i och med att marknaden årligen drar tiotusentals människor. Här kan dock utveckling ske som lockar till besök även vid andra tider på året. Landmärke Ett landmärke behöver inte nödvändigtvis vara stort och synligt från långt håll. Det kan även vara något som vi förknippar med en viss plats, som man lägger märke till då man passerar och som hjälper oss att orientera oss i omgivningen. I Adelöv är kyrkan ett givet landmärke i klassisk bemärkelse, inte minst till följd av sin synlighet från den passerande länsvägen. Vi anser att även själva kurvan där länsväg 133 svänger runt Noen och man ser in till kyrkbyn är ett landmärke, just eftersom det är det ställe där man reagerar på att nu är vi i Adelöv, då området nås österifrån. Denna entré kan dock göras tydligare, och en motsvarande aha‐upplevelse bör även tillskapas ifrån väster. Ytterligare något som vi reagerar på vid färd längs vägen är de många och långa vita häststaketen vid Hassansgården, vilket var det som vi allra tydligast förknippade med Adelövsbygden innan vi fördjupade oss i området –det är helt enkelt något man minns när man passerar längs vägen. Brahällas slottsruin utgör ett vackert landmärke såväl från vägen i västgående riktning som från sjön Noen. Barriär En barriär är något som skär av vår väg så att vi måste ta oss runt, över eller under. I Adelöv utgör länsvägen en barriär gentemot sjön Noen. Våtmarken är en barriär eftersom det sanka området inte går att passera genom. Många Adelövsbor nämnde även den försämrade tillgängligheten till Brahälla slottsruin som en barriär, efter att markägaren har stängt den tidigare passagen genom gårdsmiljön. Ruinen kan fortfarande nås till fots, men det är en vandring som inte lämpar sig för någon med funktionshinder eller svag kondition. 26 Områden Med ett område menas en del av ett samhälle eller större bygd som upplevs som en samlad enhet, till exempel genom en enhetlig arkitektonisk utformning eller en sammanhållen funktion. Som tidigare nämnts så kan Adelöv upplevas som splittrad i och med att det finns flera olika ”områden” och avsaknad av tydligt sammanhängande centrum. Adelöv är mer en bygd än ett samhälle. En bygd med stor landsbygdskaraktär, där bebyggelsen är så spridd att det är ont om sammanhållna områden rent stilmässigt. Vi har istället valt att markera alla tätare bebyggelsekluster som område avseende bostad. De tydliga områdena för bostäder som kan utläsas är Adelöv kyrkby, Mickelstorp, Vallstorp och Kvarnarp. Två områden för turism märks i Platsen och Brahälla, vilka är av stor betydelse då de stärker bygden och dess identitet. Även sjön Noen skulle kunna utvecklas för turism, men i dagsläget får Noen inklusive badplatsen ändå främst ses som ett område för rekreation. En eventuell satsning på turism i området ska naturligtvis inte förta invånarnas tillgång till sjön, utan istället öka deras valmöjligheter. Även Adelövsgölarna med omgivande skog och vandringsstigar fyller en viktig rekreativ funktion. Utblickar Utblickar, eller siktstråk, ingår inte i en klassisk Lynchanalys men är ändå en värdefull parameter för att vissa på en orts upplevda kvalitet. I Adelöv ges flera utblickar gentemot de landmärken som tidigare har nämnts. Något att jobba vidare med är siktstråket från vägen in mot kyrkbyn, Reflektioner Den största utmaningen i Adelöv är att knyta samman de olika delarna så att det hela upplevs som en sammanhållen bygd. Stora avstånd finns mellan områdena, och avsaknad av tydliga gång‐och cykelstråk skapar ett bilberoende. Platsen utgör en stark turistmagnet, och den årliga marknaden skulle kunna fungera som ett skyltfönster för traktens värden i övrigt. Alla eventuella satsningar avseende turism och nybyggnation bör utformas utifrån de värden som redan existerar och uppskattas av Adelövsborna. Adelövssjön Vänster Kalven Noen Valen 27 För Noen finns utvecklingsmöjligheter, som dock inte får kompromissa sjöns stora värde för invånarna. Väg 133 är både bygdens främsta stråk och största barriär. 28 BARNPERSPEKTIV Barns boende och närmiljö har en stor betydelse i barns liv. Barn tillbringar ofta en större del av sin tid i närheten av sin bostad än den vuxne. Det handlar både om själva hemmet och området däromkring, men också om skolan eller förskolan och platser där barnet tillbringar sin fritid. Trafiken är ofta begränsande för barnens fria rörlighet. Hur bostäder, skolor, sportområden, grönområden är placerade i förhållande till varandra och hur man kan röra sig mellan dessa är av avgörande betydelse för barns och ungas möjligheter att röra sig fritt. En workshop genomfördes tidigt i projektet med 30 elever i årskurs 3‐5 i Adelövs friskola. Skolans elever har även skrivit uppsatser och ritat bilder av hur de vill att Adelöv ska vara år 2040. För en utförligare beskrivning av genomförd workshop och resultat av skolsamarbetet hänvisas till dokumentet Workshop med Adelövs friskola‐ en sammanställning av mötet 2014‐03‐26. Genomförd dialog med barnen på Adelövs friskola visar att det finns en önskan om att få hit fler aktiviteter för de lite äldre. Skolan och förskolan beskrivs som goda med nytänkande utlärningssätt. De ligger ofta i direkt närhet till naturen. DetmanuppskattarmestiAdelöv Skolan Platsen Kyrkan Adelövssjön Brahälla Tärenässtuteri BadplatsenvidNoen Källebäcksgölen Noen DetmansaknarmestiAdelöv Bättrebadplats Lekplats Choklad! Simhall Merdjur,fålekameddjuren Friskolan och kyrkan fick många glada gröna gubbmarkeringar och positiva omdömen under skolworkshopen. 29 I Adelöv är närmiljön god för barn. Den direkta närheten till skog, natur och vatten ger upphov till en spännande utemiljö som kan inspirera till en aktiv livsstil. Det som saknas på orten är fler mötesplatser även för barn. Det finns t.ex. endast en anordnad lekplats, skolgården. De flesta förslagen hade med fritid och rekreation att göra. Man ville bland annat ha större och roligare lekplatser, en ordentlig sporthall, ett badhus med spa, en utescen, en större badplats, en cykel‐ och skatepark, en mountainbikebana, en crossbana, en äventyrsbana liknande den på Torpön, ett lekhus, en träkoja, en studsmatta, en bowlinghall, en minigolfbana och en swimmingpool i anslutning till skolan. Flera förslag tog också avstamp i de kvaliteter som redan finns i området, man efterfrågade fler ridhus, en hästbana för fälttävlan, båtturer till Brahälla, simundervisning, mer fiske, djurreservat med museum, en lantmännenmaskin, ridning på diverse djur och att befintliga vandringsleder rustas upp. Dessutom ville man starta ett basketlag. Även en utökad servicenivå efterfrågades av många. Framförallt önskade man varuhus, köpcenter, djuraffär och hamburgerrestauranger. Andra förslag var café, glassbar, juicebar, chokladfabrik, godisaffär, biograf, parkeringsplatser, offentliga toaletter, äldreboende och hotell. Även höghus som kan locka nya invånare nämndes som förslag. Det som är, och kan upplevas, som osäkert av både barn och vuxna är trafiken igenom bygden, väg 133 och vägen mellan väg 133 och Adelövs kyrkby, i och med att de flesta i Adelöv är bilburna. Genom att sänka hastigheterna, skapa goda gång‐ och cykelvägar samt säkrare övergångsställen så kan förhoppningsvis trafiksäkerheten, både den relativa och upplevda, öka. Speciellt gäller detta väg 133, som med mycket trafik i höga hastigheter, är olämplig för barn att korsa på egen hand. Collage av elevernas teckningar och citat ifrån deras uppsatser. 30 REFLEKTIONINFÖRFRAMTIDASCENARIER Sjöarna är stora resurser som kan ge bygden den dragningskraft den behöver för att skapa landsbygdsutveckling. Resultatet från de olika workshopparna visar att det kommande arbetet i första hand bör fokuseras kring sjöarna Noen, Adelövssjön och Valen. Även Sötåsasjön och Vänstern kan vara aktuella för viss utveckling. Då naturomgivningarna, inklusive sjöarna, ses som en av bygdens absolut största tillgångar av de boende är det viktigt att all eventuell exploatering sker med mycket stor hänsyn till detta. Man önskar göra naturen och sjöarna mer tillgängliga, vilket bör beaktas vid eventuellt kommande avstyckningar. Nybyggnation föreslås främst i områden som redan är bebyggda, vilket är en god utgångspunkt för att bättre knyta samman den befintliga strukturen utan att ianspråkta värdefulla rekreationsmarker. Ett nyckelområde för att kunna åstadkomma en sammanhållen helhet i bygden är våtmarken norr om sjön Noens ände. När länsvägen från Tranås kröker runt sjön öppnas ett siktstråk mot kyrkbyn, i norr samtidigt som man har sjön i söder. Om man bättre lyckas knyta ihop sambanden mellan kyrkbyn och Noen visuellt skulle det kunna bli tydligare för besökare att uppfatta att man nu ÄR i Adelöv, istället för att Adelöv begränsas till kyrkbyn som man passerar och inte känner av. En vidareutveckling av våtmarken med exempelvis fågeltorn, spänger och informationstavlor skulle således, utöver den rekreativa funktionen, även kunna bidra till känslan av helhet. I dagsläget uppfattas våtmarken snarare som en obrukbar restmark, och lockar inte bilisten till att lyfta blicken in mot Adelöv. Även marknadsplatsen är idag lätt att passera, också här skulle man kunna arbeta med att skapa en tydligare entré till Adelöv. Dessutom bör man bättre kunna nyttja den stora tillströmning som marknaden innebär för att marknadsföra övriga attraktioner och besöksmål i bygden. Att hästar är av stor vikt i Adelöv blev väldigt tydligt, inte minst under skolworkshopen. En utveckling av hästturism med ordnade leder och övernattningsmöjlighet skulle således kunna vara en näring att satsa på i bygden. Även hästgårdar som boendeform för att locka nya invånare bör övervägas. Många möjliga placeringar för den sortens gårdar går att utläsa i socknen, dessa bör dessutom upplevas som attraktiva även om de inte placeras inom strandskyddszonen. Områden föreslagna för bostäder är kyrkbyn, Vallstorp, längs länsvägen nordöst om Noen, samt vid Valen och Sötåsasjön. Ett eventuellt seniorboende, som efterfrågas av många, skulle med fördel placeras i kyrkbyn. Den service som i övrigt önskas är främst bättre kollektivtrafik och en närmare belägen mataffär. Dessa åtgärder skulle onekligen kunna öka livskvalitén för de boende, men frågan är om de skulle bidra till nyinflyttning. Väljer man att bosätta sig i ett område som Adelöv gör man det antagligen i främsta hand för naturförutsättningarna, och accepterar att bosättningen innebär ett bilberoende. Med det inte sagt att man inte bör satsa med kollektivtrafiken, inte minst för ungdomar är den av mycket stor betydelse för att möjliggöra en oberoende aktiv fritid. Det bör också påpekas att en lantaffär för sin överlevnad är beroende av att de som bor vid den faktiskt handlar där, trots att utbudet av naturliga skäl blir mindre och troligtvis dyrare är i större tätorter. Något vi som utomstående inte riktigt var beredda på var hur positivt man ser på Adelövs geografiska läge, och att man som invånare upplever att man har ”nära till allt”. Detta skulle kunna tydliggöras grafiskt med en enkel karta med tidsangivelser som kan användas i marknadsföring för bygden. I övrigt är det framförallt naturförutsättningarna man bör ta avstamp i, och marknadsföra bygdens rika möjligheter till rekreation. Skolan är naturligtvis en mycket stor tillgång, och dess positiva rykte skulle kunna bidra till att öka intresset för Adelöv från utomstående. De olika förslag på framtidsscenarier som presenteras fokuserar på olika utbyggnadsalternativ av i första hand bostäder. Turism‐ och rekreationssatsningar kan ses som ett led att stärka bygdens attraktivitet och profilering. De problem som nämns med befintliga avlopp och kostnad för bredbandsutbyggnad kommer främst att tas upp som ekonomiska konsekvenser, det är inte aktuellt att avgöra vilken typ av avlopp som bör nyttjas på denna översiktliga nivå. 31 Någranyckelfrågorattjobbavidaremed Friskolans framtid –att skapa ett underlag och samtidigt ge barnen en kreativ miljö. Hur tillgängligheten till stränderna kan utvecklas och barriärer som väg 133 och våtmarken övervinnas. Människans säkerhet, utomhusmiljö och den visuella upplevelsen bör utvecklas i samklang med naturens tålighet. Förutsättningar för omvandling av fritidshus till pemanentboende. Var och hur kan dagligvaruhandel utvecklas i Adelöv? Huruvida det utpekade LiS‐området bör utvidgas med fler strandnära områden. Vilken nivå vill vi se på utvecklingen i Adelöv? Var är rimligt och hur tåligt är landskapet? Bebyggelsen bör i första hand utvecklas längs befintliga vägar och stärka befintlig bebyggelsestruktur samtidigt som fokus i naturområdena ligger på hur dessa kan utvecklas som rekreationsområde med ett bevarande av karaktär och tillgänglighet. Hur turistnäringen kan utvecklas, till exempel med naturturism som fiske och fågelskådning, och kulturturism. Önskvärt är satsningar som innebär ett lyft för såväl boende som besökande, och kan möjligöra nya serviceanläggningar som småbåtshamn, mindre angöringsplatser längs Noen, fågeltorn. Relationen mellan åtgärder inom och utom strandskydd, så att det blir tydligt hur LiS‐utpekandet stärker samhället även utanför strandzonen. Hur utvecklingen kan stärka Adelövs invånares samhörighet. I trakten av Mickelstorp. 32 DEL4 FRAMTIDASCENARIER 33 BAKGRUNDSTRANDSKYDD Det svenska strandskyddet tillkom under 1950‐talet och har två huvudsakliga syften; strandmiljön ska vara allemansrättsligt tillgänglig, och en god djur‐ och växtmiljö ska skyddas på land samt i vattnet. Normalt gäller strandskydd 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet ifrån strandlinjen. Om särskilda skäl finns kan Länsstyrelsen utöka skyddszonen upp till 300 meter. Inom strandskyddat område får inga åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur‐ eller växtarter vidtas. Därmed får inte byggnader uppföras eller förberedas. Befintliga anläggningar får inte heller ändra verksamhet så att det hindrar allmänheten ifrån ett område dit den tidigare har haft tillträde. Strandskyddet regleras huvudsakligen i Miljöbalken (1999) och till viss del i Plan‐ och bygglagen (2011). Kommunen kan föreslå strandskyddslättnader i översikts‐ och detaljplaner, men dessa måste slutgiltigt godkännas av Länsstyrelsen. För att ett område ska vara aktuellt för strandskyddsdispens måste något av de sju särskilda skäl som nämns i Miljöbalken 7 kap 18 c § föreligga och åberopas i ansökningen. Sedan den första februari 2010 kan även områden som i kommunens översiktsplan har pekats ut som lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära läge berättiga till undantag ifrån strandskyddet, enligt Miljöbalken 7 kap 18 d‐e §§. Inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge kan ytterligare ett särskilt skäl för att pröva en strandskyddsdispens vara att en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utveckling av landsbygden. Det kan t.ex. handla om en åtgärd som bidrar till långsiktiga positiva sysselsättningseffekter, till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden samt till att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. Denna ändring kom till för att det tidigare har varit mycket svårt att få strandskyddsdispens där det inte redan har varit tätbebyggt. Den tidigare lagstiftningen bidrog till att stränder i storstadsområden exploaterades allt hårdare medan landsbygdskommuner inte kunde planera för en hållbar utveckling i strandnära läge. Eftersom strandskyddets syften är långsiktiga, bör kommunen ha ett långt tidsperspektiv vid utveckling av LIS‐områden samt typ av åtgärder och strukturer som kan tillkomma inom dessa. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att någon av följande servicefunktioner ska stärkas genom LiS: • Skola, barn‐ och äldreomsorg • Dagligvaruhandel och drivmedelsförsäljning • Kollektivtrafik och annan infrastruktur såsom bredband och telefoni Strandskyddsprincipen. 34 FRAMTIDASCENARIER Landsbygdsutveckling kan innebära allt från åtgärder i form av mindre anläggningar för friluftslivet till större grupper av bostadsbebyggelse. Nedan presenteras fyra olika framtidsscenarier för Adelöv. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa har tagits fram som ett planeringsunderlag på översiktlig nivå. De är på inget sätt definitiva, och scenarierna har även hårddragits en aning för att ge en tydligare bild av troliga konsekvenser. Det är naturligtvis fullt möjligt att den verkliga framtida utvecklingen kommer att innefatta delar ifrån samtliga scenarier, och även sådant som inte tas upp här. Mycket kommer att centreras runt sjön Noens norra strand men även möjligheten att utveckla fler LiS‐områden vid omkringliggande sjöar. Scenarierna går även in på vikten att utveckla områden mellan de utpekade LiS‐områdena. Utvecklas dessa områden på bästa sätt kan det ge synergieffekter som även utvecklar och lyfter övriga områden i orten och möjliggör en ökad servicenivå. Skulle befolkningen öka ställs även större krav på barnomsorg, skola, fritidsmöjligheter och tillgänglighet, vilket till stor del blir kommunens ansvar att tillgodose. För att en positiv utveckling ska ta fart räcker det dock inte med att kommunen gör insatser, en lokal samsyn och lokala initiativ kommer att vara starkt avgörande för samhällets framtida möjligheter. Planeringsunderlaget visar olika ambitionsnivåer. Scenariornas utbyggnadsområden kan ses som etapper eller som olika målbilder för framtida utveckling. Bilderna vid de olika scenarierna är tänkta att förmedla en känsla av vilken typ av utveckling som skulle kunna uppstå. Det är ett medvetet val att inte använda några bilder från Adelöv i den här delen av rapporten så att förslagen inte ska upplevas som detaljstyrda och definitiva. För varje scenario har ett antal +/‐ lyfts fram i syfte att karaktärisera just det alternativet. En mer uttömmande konsekvensbeskrivning finns som bilaga. Bild ifrån arbetet med att omtolka workshopresultaten till framtidsscenarier. 35 SCENARIO1:LIVSKVALITETISMÅSKALIGHET En riktad satsning görs på bostadsbyggande inom det område som i översiktsplanen pekats ut för landsbygdsutveckling, det vill säga längs sjön Noen från Kvarnarp i söder till vägen mot Mickelstorp i norr. Således sker en förtätning i anknytning till befintlig bebyggelse, vilket innebär att befintlig infrastruktur kan nyttjas och förstärkas. Båtbryggor anläggs längs Noens nordöstra strand och badplatsen byggs ut. För att sammanbinda bygden och skapa underlag för synergieffekter måste satsningar även ske utanför strandskyddat område. På så sätt ökar också möjligheterna till en variation i bebyggelsetyper, exempelvis hästgårdar skulle inte lämpa sig för strandnära lokalisering. Tanken är en landsbygdsnära småskalig byggnation anpassad till bygdens byggnadstradition. + Befintliga strukturer tillvaratas och förstärks, liten påverkan + Lättillgängliga lägen med vackra utblickar över sjön + Ger en viss ökning av serviceunderlaget + Små investeringskostnader ‐ Begränsade effekter på serviceunderlag och strukturer ‐ Vägen skär av gentemot Noen, vilket begränsar tomternas attraktivitet 36 SCENARIO2:ÖKADKONCENTRATION För att få till en landsbygdsutveckling som gynnar hela bygden föreslås i scenario två att samtliga aktuella sjöar pekas ut för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Syftet är inte att exploatera bort alla strandremsor, ny bebyggelse koncentreras med fördel i anknytning till befintlig. Tanken är att i möjligaste mån använda och förstärka det vägnät och den infrastruktur i övrigt som redan finns. Scenariot innebär framför allt en satsning på bostäder, även om också annan typ av utveckling i viss mån kan bli aktuell. Med ett ökat invånarantal ställs ökade krav på servicefunktioner, vilka med fördel förläggs i kyrkbyn. Man bör även eftersträva att skapa fler mötespunkter för att öka utbytet mellan bygdens separata delar. + Tar tillvara potentialen längs flera sjöar och ger valfrihet + Använder befintliga strukturer – begränsade investeringskostnader + Stärker Adelövs kyrkby som centrum och som servicepunkt + Påtagliga effekter på underlaget för service och infrastruktur ‐ Risk för att flera strandzoner ianspråktas ‐ Stort fokusområde kan innebära fortsatt långa avstånd och solitära områden ‐ Ökad risk för konflikter med annan markanvändning, ffa jordbruk 37 SCENARIO3:KNYTASAMMANOCHFÖRTYDLIGA För att skapa en attraktivitet räcker det inte att bara satsa på bostäder, områdets värden bör även lyftas fram och naturen tillgängliggöras. Huvudsyftet är att knyta samman befintliga bebyggelseområden med rekreativa stråk och ny bebyggelse. Detta kan exempelvis ske genom ordnade leder för vandring och ridning, och genom att våtmarken tillgängliggörs med spänger och fågeltorn. Just våtmarken är en nyckelfråga för att sammanbinda området vid Mickelstorp med kyrkbyn, om områdets barriärseffekt kan minskas samtidigt som den visuella kopplingen stärks så kommer hela området att uppfattas på ett helt nytt sätt. En självklar del av stråksammanbindandet är ett utbyggt cykelnät för en bättre tillgänglighet mellan olika målpunkter, framröallt ur ett barnperspektiv + Viktiga målpunkter kopplas ihop med stråk och barriärer överbyggs + Hela bygden prioriteras och får ett sammanhang + Påtagliga effekter på underlaget för service och infrastruktur + Året runt boende och företagande underlättas ‐ Kräver stora investeringar över stort område ‐ Risk för påverkan på strandzoner och annan markanvändning 38 JÄMFÖRELSEAV ALTERNATIVEN De olika scenarierna innebär att olika antal områden föreslås för utveckling rent geografiskt. Exakt var avgränsningen går är naturligtvis svårt att fastslå, det bör inte ens fastslås i ett översiktligt planeringsunderlag av den här typen. Kartorna på nästa sida visar på ungefär vilket område som lär bli aktuellt för de olika scenarierna. Investeringskostnader är inte nödvändigtvis beroende av hur stort område som innefattas, utan avgörs även av vilken ambitionsnivå man väljer att lägga sig på samt vilken typ av investeringar som krävs. För exempelvis bostäder ligger kommunens kostnad främst i förberedande av infrastruktur och planeringsberedskap, om man satsar på privata villor. Är det däremot kommunala hyresrätter som ska uppföras blir kommunens kostnadsbild en helt annan. Livskvalitetismåskalighet Ökadkoncentration Knytasammanochförtydliga 39 STRATEGIER‐REKOMMENDATIONER Oavsett vilket scenario man väljer att gå vidare med kan det vara bra att ha följande strategier i åtanke inför och vid kommande fysiska åtgärder. Lyftaframochsynligöra Istället för att helt förlora sig i vad som skulle locka inflyttare bör man utgå ifrån vad som uppskattas av dagens invånare, och hur dessa värden kan lyftas fram. Det handlar bland annat om att tillgängliggöra sjöarna genom cykelvägar och leder, och att satsa på rekreativa turistnäringar som både kan gynna invånarna och locka folk utifrån. Till exempel skulle ordnade fisketurer kunna bli ett sätt att träffas och umgås, samtidigt som någon utifrån kan anmäla sig till arrangemanget och på så sätt besöka Adelöv och få ett positivt intryck av bygden. Ett sätt att bättre synliggöra bygdens kvaliteter är att jobba med siktstråk, där något drar blicken mot en befintlig kvalitet. Ett exempel är kyrkan, vars synlighet från länsvägen starkt beror av våtmarkens utveckling. Om exempelvis ett fågeltorn ska uppföras bör hänsyn tas i placeringen till hur detta förhåller sig till kyrkobyggnaden sett ifrån vägkröken. Adelövsomhelhet För att få bygden att upplevas mer samlad föreslås att man jobbar med entréer längs länsvägen, till exempel vid områden markerade E i kartan för ”Knyta samman och förtydliga”. Hur dessa bör utformas lämnar vi öppet, men det vore fördelaktigt om de bidrog till en sänkt hastighet. Länsvägen har upprepade gånger pekats ut som bygdens största barriär, men ökad bebyggelse i anknytning till den skulle motivera en hastighetssänkning som minskar barriärseffekten. Detta skulle även bidra till att knyta samman Adelövs spridda struktur rent visuellt. Eventuell framtida service bör lokaliseras samlat så att en tydlig centrumpunkt etableras för bygden. Detta ska inte ses som ett sätt att utestänga de yttre delarna av bygden, utan snarare som en uppmuntran att träffas i navet av Adelöv. Betänk även att fler mötesplatser för barn också ger fler möten för vuxna. Kvalitetochhållbartövertid Utvecklingen måste få ta tid så att befintliga värden inte åsidosätts. Adelöv kommer inte att förändras över en natt, och skulle inte heller må bra utav det. För att de som bor här idag fortsatt ska trivas bör man värna om den lantliga karaktären. Boende i olika former uppmuntrar bygdens mångfald och möjliggör generationsöverskridande utveckling. Hyresrätter kan ge möjlighet till ungdomar som inte har råd att köpa eller bygga hus att bosätta sig, serviceboende innebär att äldre kan stanna i hembygden och hästgårdar kan locka stadsmänniskor som drömmer om lugnet på landet. 40 SOMMEN ORTSANALYS MED FRAMTIDSSCENARIER ‐ planeringsunderlag för LiS 1 Innehåll BAKGRUND .................................................................................................................................................................... 4 DEL 1 INLEDNING .............................................................................................................................................................. 4 SYFTE ............................................................................................................................................................................. 5 MÅL ............................................................................................................................................................................... 5 METOD .......................................................................................................................................................................... 5 RESULTAT ...................................................................................................................................................................... 5 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ...................................................................................................................................... 5 DEL 2 ORTSANALYS ........................................................................................................................................................... 6 MEDBORGARDIALOG I ORTSANALYS ............................................................................................................................ 7 SAMHÄLLET SOMMEN .................................................................................................................................................. 8 OMRÅDESBESKRIVNING ................................................................................................................................................ 9 BEFOLKNING, BOENDE OCH BYGGANDE .................................................................................................................... 10 ARBETSMARKNAD ....................................................................................................................................................... 10 SOCIOEKONOMI .......................................................................................................................................................... 11 KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR .............................................................................................................. 11 SERVICE OCH SOCIAL INFRASTRUKTUR ....................................................................................................................... 11 TURISM OCH BESÖKARE ............................................................................................................................................. 11 SOMMEN I REGIONEN................................................................................................................................................. 13 ALLMÄNT OM LIS ........................................................................................................................................................ 13 ANGRÄNSANDE AKTIVITETER OCH PROJEKT .............................................................................................................. 14 ÖVERSIKTSPLAN .......................................................................................................................................................... 14 DEL 3 ............................................................................................................................................................................... 16 INVÅNARNAS SYN PÅ OCH ANALYSER AV SOMMEN ...................................................................................................... 16 REGIONEN ENLIGT INVÅNARNA .................................................................................................................................. 17 SWOT ........................................................................................................................................................................... 18 RESULTAT .................................................................................................................................................................... 19 Det man uppskattar mest i Sommen ...................................................................................................................... 19 Det man saknar mest i Sommen ............................................................................................................................. 19 INVÅNARNAS ÖNSKADE UTVECKLING ........................................................................................................................ 21 DAGENS STRUKTURELLA SAMBAND ........................................................................................................................... 23 Stråk ........................................................................................................................................................................ 23 Knutpunkt ............................................................................................................................................................... 23 Mötesplatser ........................................................................................................................................................... 23 Landmärke .............................................................................................................................................................. 23 2 Barriär ..................................................................................................................................................................... 23 Områden ................................................................................................................................................................. 23 Utblickar .................................................................................................................................................................. 23 REFLEKTION INFÖR FRAMTIDA SCENARIER ................................................................................................................ 25 Några nyckelfrågor att jobba vidare med ............................................................................................................... 25 DEL 4 FRAMTIDA SCENARIER ......................................................................................................................................... 26 BAKGRUND STRANDSKYDD ......................................................................................................................................... 27 FRAMTIDA SCENARIER ................................................................................................................................................ 28 SCENARIO 1: CENTRUM I CENTRUM ........................................................................................................................... 29 SCENARIO 2: ATTRAKTIV BÅTSTAD ............................................................................................................................. 30 SCENARIO 3: FOKUS BOSTÄDER .................................................................................................................................. 31 SCENARIO 4: DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR ................................................................................................................ 32 JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN ................................................................................................................................ 33 STRATEGIER ................................................................................................................................................................. 34 Nyttja sjön ............................................................................................................................................................... 34 Satsa på turismen .................................................................................................................................................... 34 Förtydliga centrum .................................................................................................................................................. 34 Nybyggnation av bostäder i olika former................................................................................................................ 34 3 DEL1 INLEDNING 4 BAKGRUND Sommens samhälle har i ”Översiktsplan Tranås kommun”, antagen av kommunfullmäktige 2011‐06‐13, pekats ut som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LiS‐område). Tranås kommun beviljades år 2013 medel från Boverket för att vidare utreda hur en landsbygdsutveckling med utgångspunkt i bygdens kvaliteter kan ske, och vilka konsekvenser detta översiktligt kan komma att innebära. SYFTE Syftet med ”Ortsanalys med framtidsscenarier för Sommen” är att klarlägga förutsättningarna för en landsbygdsutveckling som innebär mer än att det tillkommer några enstaka villor i mycket attraktiva lägen. Detta innebär att viktiga lokala och regionala samband ska tillvaratas och förstärkas utifrån en helhetssyn på boende – service – arbetsmarknad liksom att de aktuella områdena tydligt signalerar och kommunicerar landsbygdsutveckling. MÅL Målsättningen med projektet är att ta fram ett planeringsunderlag med demokratiskt förankrade och realistiska utvecklingsalternativ för orten. METOD Såväl ortsanalys som framtidsscenarier har tagits fram i samarbete med de boende i bygden. Till följd av detta bygger såväl beskrivning av bygden som föreslagen utveckling på invånarnas egna åsikter, samtidigt som planeringsunderlaget är väl förankrat hos de boende. Följande dialogmöten har hållits på plats i Sommen: 2013‐10‐15 Förmöte med Sommens samhällsförening –Om projektet och upplägg för kommande dialoger 2014‐04‐09 Medborgardialogmöte 1 med workshops –Om Sommen idag och framtida möjligheter 2014‐10‐08 Medborgardialogmöte 2 med workshops –Om framtagna scenarier för bygden RESULTAT Det planeringsunderlag som enligt projektansökan till Boverket skulle tas fram i projektet var följande: 1. Nulägesanalys (ortsanalys) där befintligt planeringsunderlag kompletteras med socioekonomiska och regionala samband samt en landskapsanalys. 2. Visionsdel med olika scenarier och alternativa utvecklingsmöjligheter med ändamålsenliga lösningar 3. Sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvensbeskrivningar av scenarierna. För en tydligare struktur har ortsanalysen i slutrapporten delats upp i två separata avsnitt, där bakgrundsfakta hålls åtskilt ifrån resultaten av medborgardialogerna. Konsekvensbeskrivning finns vidare som separat bilaga. MEDVERKANDETJÄNSTEMÄN Rapporten är framtagen av planarkitekt Lisa Johansson och landskapsarkitekt Sofia Forsberg på Metria AB, i samarbete med översiktsplanerare Jimmy Karlsson på Tranås kommun och invånarna i Sommen. 5 DEL2 ORTSANALYS 6 MEDBORGARDIALOGIORTSANALYS En ortsanalys genomförs för att ta reda på och dokumentera den aktuella ortens särskilda identitet, i syfte att utreda ortens mest eftersträvansvärda utveckling. Lokalbefolkningens medverkan är grundläggande för att lära känna en orts identitet, liksom för att utforma ett förankrat planeringsunderlag. Enligt Boverket bör orten analyseras i tre skeden: först utförs en platsanalys som klarlägger ortens nuvarande struktur, karaktär och historiska utveckling. Sedan följer en analys av livsmiljön där bland annat mötesplatser, rörelsemönster, tillgänglighet och kulturutbud utreds. Slutligen ska ortens förhållande till omgivningen studeras. Då undersöks vilken profilering och vilket utbud orten har jämfört med sina grannar, samt utbyte och kommunikationer orterna emellan. Samtliga moment som bör ingå enligt Boverkets rekommendationer ingår i ortsanalysen för Sommen, och invånarna har involverats i alla skeden. Nedan redovisas en sammanställning av Sommen baserat på fakta om orten. I del 3 av ortsanalysen följer analyser av nuläge och framtidsmöjligheter baserat på de workshops som genomfördes vid dialogmöten med invånarna i Sommen. Förmöte Sommen Dialog Kommunala tjänstemän Framtagande av ortsanalys Nuläge Struktur och analys Nuläge och framtid Dialog Helhetsbild Vad uppskattas? Vilka är möjligheterna? Framtagande av framtidscenarier och strategier som ger grund för landsbygdsutveckling i Sommen Dialog Engagemang Är det möjligt ? Konsekvenser och genomförande etapper Skapas långsiktig utvecklig? investeringar nu och på sikt 7 Metodbeskrivning. SAMHÄLLETSOMMEN Sommens samhälle har i dagsläget ca 800 invånare och ligger i nordöstra delen av Tranås kommun på gränsen mot Östergötland. Samhället sträcker sig längs ett nästa 3 km långt stråk längs med Sommens strand, järnvägen och riksväg 32. Från centrum till Tranås tätort är det 11 km och 8 km norrut ligger Boxholm. Till Mjölby är det 23 km och till Linköping 55 km. Samhällets framväxt är starkt kopplad till olika kommunikationsleder, först sjön Sommen och senare väg och järnväg. Den huvudsakliga expansionen skedde under senare delen av 1800‐talet då Sommen blev en knutpunkt för trävaruhandeln i regionen, ångbåtstrafiken ökade kraftigt och en hamn anlades. Den avgörande faktorn för samhällets utveckling var emellertid järnvägen som kom 1873. Sommen kom också att uppmärksammas som pensionats‐ och sommarbostadsort under 1900 – talets första decennier, vilket avspeglas i flera av de äldre husen. Eftersom huvuddelen av expansionen skedde i ytterområden finns mycket av den ursprungliga bebyggelsen kvar, även en hel del av den gamla industri‐ och hamnmiljön. De viktigaste byggnaderna med bra bevarandestatus är Sionkapellet, som är Sveriges sydligaste Laestadiankapell, samt den så kallade Schweizervillan. Sjön Sommen, som är själva förutsättningen för LiS‐området, är av riksintresse för naturvård och det rörliga friluftslivet. Längs det aktuella området finns emellertid inga särskilda naturvärden (utöver det generella riksintresset) dokumenterade. Värdfulla biotoper finns dock i närområdet både norr och söder om samhället Gammalt fotografi av Sionkapellet. 8 OMRÅDESBESKRIVNING Det som framförallt präglar Sommens samhälle är naturligtvis sjön samt väg och järnväg som både är livsnerv och barriär. Större delen av bebyggelsen ligger väster om transportstråken där den breder ut sig upp mot höjderna. I centrum finns bland annat restaurang och kiosk i anslutning till en mindre torgplats. Även om livsmedelsbutik, bensinstation, stationshus mm försvunnit eller byggts om finns en antydan till centrum. I området finns även folkets hus och ett par detaljhandelsbutiker. Omedelbart nordväst om centrum, på vägen mot Trehörna ligger friluftsområdet Aggas. På motsatta sidan väg och järnväg ligger fritidsbåtshamnen som gränsar mot ett industriområde i norr och längre ut på en udde ligger Sommens pensionat. Aktuellt i området är att det före detta avloppsreningsverket planeras att rivas och att delar av den närliggande industritomten kan övergå i annan markanvändning vilket sammantaget tillgängliggör nya ytor i anslutning till hamnmiljön. Norr om industriområdet ligger Lugnalandet hotell och camping som etablerades kring slutet av 90‐talet. Här ligger även Sommens badplats. Längst i norr finns Sommens motorbåtsklubb, på andra sidan järnvägen ligger fotbollsplanerna. I den norra delen av samhället är större delen av stranden tillgänglig för allmänheten. I den södra delen av samhället, där merparten av den yngre bebyggelsen finns, ligger skolan som är under tillbyggnad med nya lokaler och utveckling av en spontanidrottsplats. Stora delar av strandzonen i de södra delarna är privat tomtmark. Den bebyggelse som tillkommit på Stallberga under de senaste 10‐15 åren har emellertid inte bidragit till någon ytterligare privatisering. Här är stora delar av stranden tillgänglig och i området finns även en mindre hamn, det finns med andra ord inte mindre än tre hamnar i Sommen. Även om samhället är långsträckt och har såväl riksväg som järnväg som barriärer så finns en bra koppling mellan de norra och södra delarna via sammanhängande gång‐ och cykelstråk på båda sidor av väg och järnväg. Passager finns i form av tunnlar vid centrum och i söder medan det i den norra delen finns en bro i höjd med motorbåtklubbens hamn. 9 Karta över samhället med de områden som nämns i beskrivningen ovan markerade i grönt. BEFOLKNING,BOENDEOCHBYGGANDE I Sommens samhälle bor 781 personer, varav 373 kvinnor och 408 män, fördelat på 352 hushåll. Historiskt sett har befolkningen minskat från ca 1 200 på 60‐talet för att stabiliseras runt nuvarande nivåer kring början av 90‐talet. Sommens samhälle har emellertid en yngre befolkning än kommungenomsnittet med högre andel av såväl barn och ungdomar som yrkesaktiva åldrar (20‐64 år) och en lägre andel över 65 år. Detta gäller generellt för landsbygden, men särskilt Sommens samhälle sticker ut. Andelen utrikes födda uppgår till 8 %, vilket kan jämföras med kommunsnittet på 12 % Av de 352 hushållen lever 283 i enfamiljshus och 69 i flerfamiljshus (lägenheter). 53 stycken, eller 19 %, av enfamiljshusen har ägare som är 70 år eller äldre, vilket är i nivå med genomsnittet i kommunen som helhet. Byggandet på kommunens landsbygd har under många år varit mycket blygsam, men Sommen har tack vare sitt attraktiva läge vid sjön ändå haft en viss nybyggnation. I dagsläget finns även en omfattande detaljplan för bostäder på Lugnalandet. Planen är emellertid villkorad med anledning av tidigare markanvändning som förutsätter utredning och eventuellt sanering av området. Även ett gestaltningsprogram har tagits fram för området. Enstaka planlagda tomter finns även längs höjderna i samhällets västra utkanter. ARBETSMARKNAD Av de 356 personer (mellan 20 och 64) som förvärvsarbetar i Sommen arbetspendlar naturligtvis det stora flertalet. Sysselsättningsstrukturen skiljer sig inte nämnvärt från kommunen som helhet. Totalt sett finns 33 egenföretagare i samhället, vilket innebär ca 10 % och är i nivå med kommungenomsnittet. Ett 50‐tal personer har både bostads‐ och arbetsplats i Sommens samhälle. 10 Pendlingsströmmar SOCIOEKONOMI I den analys av socioekonomiska faktorer för Tranås kommun som togs fram 2012 framgår att Sommen har en något lägre andel med eftergymnasial utbildning men samtidigt en högre andel förvärvsarbetande än genomsnittet i kommunen. Där Sommen verkligen sticker ut i positiv bemärkelse är antalet ohälsodagar som uppgår till 21 st per invånare 20‐64 år att jämföra med 35 dagar för kommunen som helhet. KOMMUNIKATIONEROCHINFRASTRUKTUR Som ovan nämnts präglas Sommen starkt av de stora kommunikationslederna samtidigt som nyttan av dessa är begränsad då det saknas tågstopp i samhället. Närmaste tågstationer i bruk finns i dagsläget i Boxholm och Tranås. Lokalt och regionalt omfattas Sommen av länsbussarnas linjetrafik. Stråk för gång och cykel finns i stort sett i hela samhällets längd. I dagsläget pågår bredbandsutbyggnad i området. SERVICEOCHSOCIALINFRASTRUKTUR Sommens samhälle är kommunens näst största tätort och har ett underlag som borde kunna medge fler servicefunktioner. En jämförelse kan göras med Gripenberg som bara är hälften så stort men har både livsmedelsbutik och bensinstation. Närmaste livsmedelsbutiker finns i Boxholm och i Tranås medan det i Sommen finns en kiosk och restaurang med ett begränsat sortiment av dagligvaror. Sommens skola omfattar årskurserna upp till åk 6 och har nyligen byggts ut. Samtidigt iordningställdes en spontanidrottsplats, kallad Häradsplan, på närliggande ytor. I anslutning till skolan ligger även förskola och fritidshem. Sommens samhälle har ett rikt föreningsliv med bland annat en aktiv samhällsförening, gymnastiksällskap, fotbollsförening och segelklubb. Viktiga sociala mötesplatser och anläggningar är Folkets hus, Friluftsgården Aggas och Sommens fotbollsklubb. Samhället har en långsträckt karaktär varför de längsgående gång‐ och cykelstråken på båda sidor väg och järnväg är viktiga. På en övergripande nivå finns Sommen samhällsförening med 140 medlemmar. Föreningen har vid flera olika tillfällen kraftsamlat inom olika områden som t.ex. grannsamverkan, kommunikationer, skolutbyggnad, marknadsföring, övergripande samhällsplanering med mera. Man har inga fasta möten utan agerar på förekommen anledning. Man tar även ansvar för en del underhåll av allmänna nyttigheter som t ex promenadstråket som ligger mellan järnvägen och sjön. TURISMOCHBESÖKARE Sommarhalvåret ökar antalet besökare till följd av det sjönära läget. Det saknas emellertid en gästhamn och det finns inte heller några sådana servicefunktioner som hör en småbåtshamn till. Sommens samhälle ingår i Leaderområde Sommenbygd och även i det av Leader finansierade destination Sommenbygd. I dagsläget pågår arbetet med att ta fram ett nytt Leaderprogram för perioden 2014‐2020. 11 Ovan Aggas friluftsområde. Nedan Sommens damlag uppställda inför hemmamatch. Foto Sommens AIF. 12 SOMMENIREGIONEN Sommens läge i den norra kommundelen kräver regionala glasögon för att till fullo förstå utvecklingspotentialen. Den relativa närheten till flera större orter i Östergötland är, i kombination med det attraktiva läget, en konkurrensfördel. Den stora frågan är emellertid möjligheten att etablera ett tågstopp. De huvudsakliga skäl som anförs mot detta är ett för svagt befolkningsunderlag samt den påverkan ett tågstopp har på restiderna. Samtidigt finns det starka skäl att räkna med att ett tågstopp skulle innebära en kraftigt ökad efterfrågan på boende i området. Inom en teoretisk tidsradie av drygt 30 minuter skulle man från Sommen kunna nå samtliga orter längs sträckan Nässjö – Linköping. ALLMÄNTOMLIS Alla kommuner har en möjlighet att i gällande översiktsplan i samråd med Länsstyrelsen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LiS‐områden) där strandskyddet kan upphävas enligt Miljöbalkens 7 kap 18 d‐e §§. I LiS‐områdena kan sedan exploatering inom vanligtvis strandskyddat område medges om det stärker servicen på landsbygden och inte motverkar strandskyddets syften. För mer omfattande exploatering krävs dock alltid detaljplaneutredning. Strandskyddsdispens får endast ges om en god ekologisk miljö och tillgänglighet till området kan säkerställas. Även där strandskyddet har upphävts krävs en fredad zon för att tillgodose växt‐ och djurlivet samt för att ge allmänheten tillträde. Storleken på denna zon varieras utifrån förutsättningarna, men en allmän tolkning är att den inte bör understiga 25 meter ifrån strandkanten. Inom den fredade zonen kan enstaka bad‐ eller båtbryggor i vissa fall godkännas, men utformningen bör vara sådan att allmänheten inte avskräcks. Privata uteplatser och liknande får inte uppföras i den fredade zonen, och gränsen för den privata tomten bör tydligt markeras genom exempelvis en häck. Sommen i regionen 13 ANGRÄNSANDEAKTIVITETEROCHPROJEKT Tranås kommun ingår, tillsammans med bland annat Boxholm och Ödeshög, i LEADER Sommenbygd där en central del av strategin handlar om att skapa en modern och tillgänglig landsbygd. Föreliggande analys kan med fördel användas som underlag för att ta fram kommande LEADER – projekt. I nuläget finns även ett underlag för en landsbygdsvision där fem naturliga geografiska områden identifierats, varav Sommens samhälle är ett. Den analys som nu görs av LiS området och en avgränsad del av socknen bör i sammanhanget ses som ett kompletterande fördjupning men kan även utgöra pilot för det fortsatta arbetet. Mellan Sommen – kommunerna Boxholm, Ydre och Tranås finns ett etablerat samarbete kring friluftsliv, turism, boende, infrastruktur mm. Den gemensamma viljeinriktningen kommer till uttryck i dokumentet ”Samlat program för ett uthålligt nyttjande av sjön Sommen”, vanligen kallat SPUNS. Grovt förenklat kan programmet sammanfattas i följande fem punkter: – begränsa fragmenteringen av landskapet genom att tillkommande bebyggelse eller andra anläggningar i första hand lokaliseras i anslutning till befintliga koncentrationer – undvika att skapa barriärer som hindrar det rörliga friluftslivet eller begränsar spridning av biologisk mångfald – motverka försämringar av vattenkvalitén genom åtgärder för minskade utsläpp av framförallt gödande ämnen – så långt möjligt kanalisera störande aktiviteter bort från känsliga miljöer – vårda och förbättra förutsättningarna för växt‐ och djurliv Vid exploateringsärenden som berör sjön Sommen skall en överensstämmelse med SPUNS – programmet eftersträvas. ÖVERSIKTSPLAN I gällande översiktsplan finns en fördjupningsdel för Sommens samhälle som även definierar LiS – området och syftet med detta. För området anger översiktsplanen följande rekommendationer och riktlinjer: Den enskilt viktigaste framtidsfrågan för Sommens samhälle är etablering av ett pendeltågstopp. Men även bortsett från detta finns goda utvecklingsmöjligheter. Befolkningsunderlaget är tillräckligt stort för att det ska finnas grundläggande service på orten och det finns flera lägen som bedöms vara attraktiva för ny bostadsbebyggelse. Med tanke på kommunikationsläget ska det heller inte uteslutas att samhället kan bli aktuellt för nya företagsetableringar. Sommens centrum, hamnområdet och ett framtida resecentrum bör ses som ett gemensamt offentligt rum. Med en genomtänkt sammanhållen gestaltning blir det en attraktiv och funktionell entré till samhället. Tre faktorer är särskilt viktiga: ‐ att service så långt möjligt lokaliseras till centrum ‐ att hamnområdet upplevs tillgängligt och förmedlar en känsla av båt‐ och sjöliv ‐ att perrongen får de funktioner som hör till ett komplett resecentrum Utöver den befintliga planlagda tomtmarken avsätts redovisade områden benämnda Hålaveden och Mossebogatan för reservändamål. Till detta kommer den pågående omvandlingen av Sommens camping till bostadsområde vilket i så fall ger ett ytterligare tillskott på ett 80‐tal bostäder i attraktivt läge. Sammantaget ger detta en mycket god planberedskap, även inför de effekter som ett framtida pendeltågstopp kan leda till. Då lokalerna för skola och barnomsorg redan idag är maximalt utnyttjade behöver kapaciteten byggas ut. För reservändamål finns ett höjdområde omedelbart väster om den befintliga skolan som kan bebyggas. 14 För att möjliggöra större verksamhetsetableringar såsom industri, lager eller liknande finns idag ingen mark avsatt. Ett tänkbart alternativ om detta skulle bli aktuellt är att omlokalisera fotbollsplanerna till ett mer centralt läge väster om samhället, t ex Aggas. Därmed kommer fotbollsplanerna bort från den perifera bullerstörda miljön samtidigt som den friställda ytan kan användas för mer lämplig verksamhet. Detta är dock ett ställningstagande på längre sikt som inte får begränsa verksamhetens nuvarande utvecklingsbehov. Strandzonen är en viktig del av samhällets karaktär och av stort värde för friluftslivet. Genom att anlägga en strandpromenad i anslutning till det framtida bostadsområdet på Lugnalandet erhålls i princip ett sammanhängande gångstråk längs hela samhället. De norra delarna kring hamnen kan utvecklas med parkområden och aktivitetsytor samt bebyggelse som förstärker hamnkaraktären och erbjuder olika allmänna servicefunktioner. Hänsyn måste dock tas till hamnområdets kulturhistoriska värden. Mot söder kan stråket övergå till en gång‐ och cykelväg mot Tranås I översiktsplanen finns även ett eget avsnitt om LiS‐områden där det aktuella området motiveras enligt följande: Strandzonen inom Sommens samhälle, där den offentliga hamnmiljön föreslås utvecklas. Syftet är att förstärka centrummiljön i en mindre tätort/kommundelscentrum med bl.a. promenadstråk, parkmiljö, serviceanläggningar etc. vilket även skulle kunna innefatta en utveckling av gästhamnen. Strandskyddet är idag upphävt i gällande detaljplaner och större delen av området är av mer eller mindre urban karaktär men vid åtgärder som kräver planändring bör bestämmelserna om LiS‐områden kunna tillämpas. 15 Sjön Sommen sedd ifrån skogsområdet söder om samhället. DEL3 INVÅNARNASSYNPÅOCH ANALYSERAVSOMMEN 16 REGIONENENLIGTINVÅNARNA I en workshop under dialogmöte 1 i Sommen fick deltagarna i grupper rita ut på kartor vilka samband som finns i regionen och hur de rör sig, t.ex. vart man i första hand gör sina inköp, arbetspendling, turismstråk o.s.v. Grupperna ritade ut ett flertal pendlingsströmmar på kartorna. De ombads även att om möjligt redogöra för varifrån folk som besöker orten kommer, och i vilket syfte. Detta resulterade huvudsakligen i turismpilar från alla olika väderstreck. Några grupper har också markerat inpendling från Östergötland och Tranås i jobbsyfte. Som väntat går många pilar mot Tranås, främst för jobb och handel, men även för nöje och aktiviteter. Flera grupper har också gjort nöjespilar ut i sjön Sommen, dit man åker med båten eller med skridskor om det fryser till. Matvaror inhandlas till stor del i Östergötland, där Boxholm, Mjölby och Ödeshög speciellt nämns. På flertalet kartor sammanfaller pilar för jobb och mathandel, vilket faller sig naturligt då matbutik saknas på hemmaplan. Orter som nämns för arbetspendling är Tranås, Linköping, Boxholm, Mjölby, Väderstad och Ödeshög, samt hela Östergötland. För sällanköp rör man sig främst till Linköping, som är närmsta större stad ca 6 mil bort, men även Jönköping nämns. De rörelsestråk inom kartan som ritades ut tycks främst vara av rekreativ funktion, då det huvudsakligen är de mindre vägarna i skogen väster om samhället som har markerats. Även strandpromenaden har ritats ut, men det är ont om rörelsemönster inom själva samhället. En grupp ritade ut en mängd kraftiga pilar längs vägen tvärs igenom Sommen, vilket är en talande bild för hur många som passerar igenom utan att stanna till. Det nämndes även på mötet att man behöver något som förvarnar bilisten om vad som finns i Sommen, en liten skylt direkt utanför exempelvis blomsteraffären kommer inte att få föraren att slänga sig på bromsen då hastigheten är så hög som idag. Syften Målpunkter Arbete Tranås, Boxholm, Mjölby, Ödeshög, Väderstad, Linköping, Jönköping, Östergötland Tranås, Boxholm, Mjölby, Ödeshög Tranås, Linköping, Jönköping Tranås, sjön Sommen Sjön Sommen, simhallen i Boxholm Dagligvaruhandel Övrig handel Nöje Rekreation 17 SWOT SWOT (hämtat från de engelska orden strength, weaknesses, opportunities och threats) är en analysmetod som utgår från att man pekar ut ortens styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Detta görs för att på ett överskådligt sätt försöka få en bild och utvärdering av orten. Styrkor och svagheter beskriver nuläget medan möjligheter och hot beskriver vad som kan ske i framtiden till följd av både inre och yttre faktorer. En SWOT‐analys genomfördes under projektets första dialogmöte ihop med invånarna i Sommen. Fokus lades på tre av de fyra benen inom analysen, styrkor, svagheter och möjligheter. De viktigaste synpunkterna och kommentarerna som kom fram sammanställdes och analysen kompletterades med tänkbara hot på kort och långsikt. STYRKOR SjönSommenochbadplatsen Aggas,strövområden,skogochnatur Småbåtshamn Utsiktövervattnet Möjlighettilltågstopp Pågåendeskolutbyggnad(nuklar) Stortsamhällsengagemang Prisvärdahus SommensIP Strandpromenaden HembygdsföreningenochFolketshus Finacykelbanor Blomaffären Tryggtförbarn Aktivtföreningsliv Lugnalandetochcampingen Häradsplansspontanidrottsplats Husbilscamping Hamnochgästhamn Parkmiljövidsjön Fiskrökeri Tågstopp BadstrandvidStallberga Utökaföreningslivetssamverkanoch aktiviteter Kanot‐ochbåtuthyrning Konstgräsplan,flerfotbollsplaner Äldreomsorg Restaurangvidkajen Beadandbreakfast Bullervallmotjärnvägen Affär Utbyggnadavskolaochdagis Bensinmack,bådeförbilochbåt MÖJLIGHETER SVAGHETER Ingettågstopp Affärochliknandeservicesaknas Ingenbusstrafikpåhelgerochkvällar Bristpådagisplatser Järnvägenskäravochbullrar Höghastighetpåriksväg32 Gästhamnsplatsersaknas Bristpågång‐ochcykelvägar Mångatommalägenheter Ontomjobbpåorten Bilberoende Detskeringenutbyggnad‐orten stagnerar Äldreochungdomartvingasflytta Husstårtommaisamhälletochdrar neromgivningensattraktivitet Ökadtrafikpåriksvägenoch järnvägenökarbarriärseffekten Strandkantenbyggsbortför allmänheten Skolaochbarnomsorgbyggsinteut snabbtnogförattklaratrycket,vilket kanledatillattbarnfamiljersökersig någonannanstans Ökadesamhällsklyftoromdelarav ortenprioriteras Kämpaglödenhosallmänheten försvinneromderasinitiativinteger gehör HOT 18 RESULTAT Under dialogmötet i Sommen listade deltagarna ortens främsta styrkor och svagheter, och röstade sedan på de uppkomna förslagen. Som förväntat är det sjön Sommen som betraktas som den största styrkan. Bebyggelsen i orten sträcker sig längs med sjön så att vattnet alltid är närvarande. Samtliga fem grupper tog upp de båda ”vinnarna” badplatsen och sjön på sina listor. Även skolan och förskolan, samt den omgivande naturen med skog inpå knuten listades av samtliga grupper. När samhällets svagheter skulle listas tog avsaknaden av tågstopp en jordskredsseger med hela 126 röster! Detta motsvarar 42 % av alla negativa röster som delades ut. En anledning till att avsaknaden av tågstopp irriterar så mycket är att inte heller busstrafiken fungerar tillfredsställande enligt deltagarna. Mellan Tranås och Sommen går åtta turer i vardera riktningen om vardagarna. Ingen trafikering sker dock om helgen eller efter klockan 18 om kvällarna. Då Sommen ligger precis i utkanten av Jönköpings län berörs man även av Östergötlands länstrafik, som kör tre bussturer åt vardera hållet vardagar mellan Sommen och Boxholm. Så länge järnvägen inte föranleder några tågstopp upplevs den som en svaghet eftersom den skär av samhället från vattnet och orsakar höga bullernivåer. Detsamma gäller även för riksvägen, som man också anser har för hög hastighetsbegränsning då 70 km/h gäller rätt igenom samhället. DetmanuppskattarmestiSommen Badplatsen SjönSommen Barnomsorg/skolan Aktivtföreningsliv Miljönochvackernatur 37röster 33röster 27röster 24röster 20röster 37 24 33 20 27 DetmansaknarmestiSommen Ingettågstopp Livsmedelbutikochservice Bättrekommunikationsmöjligheter Bristpådagisplatser Järnvägenskäravochbullrar 126 126röster 48röster 34 48 44röster 34röster 19röster 19 44 19 FOKUSSTYRKOR Sammanfattningsvis kan det konstateras att majoriteten av de kvaliteter som främst uppskattas i Sommen på något sätt härrör till sjön och naturen, samt att man sätter stort värde på grund‐ och förskolan. Några andra styrkor som framhålls av många är föreningslivet och hotell/konferensanläggningen Lugnalandet samt campingen. En grupp har också valt att se järnvägen som en styrka eftersom den innebär en möjlighet till tågstopp, vilket renderade 17 röster. 20 INVÅNARNASÖNSKADEUTVECKLING När det gäller framtida möjligheter vill Sommenborna överlag bygga vidare på ortens nuvarande struktur. Ett mycket tydligt servicekluster har koncentrerats runt korsningen riksväg 32 – Mossebogatan, invid den service som redan finns i samhället. Här föreslås bland annat affär, olika ombudsfunktioner, gym och äldreboende. Samtliga grupper har markerat ut föreslagen plats för station/tågstopp. Placeringarna skiljer sig en aning, men återfinns genomgående i den norra halvan av samhället. Flera grupper har också önskat en utbyggnad av förskoleverksamheten i anknytning till skolområdet. Bensinmack för såväl vägfordon som båtar har också föreslagits, längs riksväg 32 respektive i anslutning till småbåtshamnen. Ett flertal grupper vill utveckla den befintliga småbåtshamnen. Här föreslås även restaurang och husbilscamping. Strandpromenaden önskas utvecklas som både turism‐ och rekreationsstråk, där nya bryggor och fiskrökeri föreslås. Även den befintliga badplatsen ser man som utvecklingsbar för såväl turism som rekreation, exempelvis genom båt‐ och kanotuthyrning, vattenleksanordningar och uthyrning av långfärdsskridskor. Många grupper har föreslagit ny bostadsbebyggelse vid campingplatsen norr om badplatsen. Noterbart är att campingen dock inte har renderat en endaste nål för turismändamål! Bostadsbebyggelse föreslås även väster om Häradsgatan, där höjdskillnaderna innebär att nya hus kan få sjöutsikt trots att de med god marginal skulle placeras utanför strandskyddat område. Flera grupper har också föreslagit en fortsättning av villabebyggelsen längs med stranden i söder, i första hand i direkt anslutning till de relativt nyuppförda villorna i Stallberga. 21 22 Småbåtshamnen och badplatsen. DAGENSSTRUKTURELLASAMBAND En strukturanalys enligt stadsbyggnadsforskaren Kevin Lynchs metod är framtagen över Sommen. Metoden går ut på att man pekar ut viktiga element i orten som kan påverka människans visuella upplevelse och förmåga att orientera sig i densamma. Analysen utförs med fördel av de som bor i det aktuella området, utifrån deras vardagliga användande av orten. Lynchanalysen över Sommen är en kombination av invånarnas redogörelser och våra egna tolkningar. Stråk Ett stråk innebär en sträcka man vanligen rör sig längs, till exempel vägen till skolan eller den återkommande joggingturen. I Sommen märks strandpromenaden som det tydligaste stråket. Denna promenadtur kombineras ofta med sträckan längs samhällets västra länga, det vill säga Västerskoggatan. Knutpunkt En knutpunkt, eller en nod, motsvarar en plats där olika stråk möts. De noder vi har identifierat i Sommen är vid ”centrumplatsen” där Mossebogatan angör riksväg 32, samt järnvägsundergången vid skolan. Mötesplatser En mötesplats är ett ställe där människor vistas och möts. De huvudsakliga mötesplatserna i Sommen är skolan, förskolan och badplatsen. Även fotbollsplanen, folkets hus, Häradsplan och Aggas friluftsområde är att betrakta som mötesplatser. Landmärke Ett landmärke behöver inte nödvändigtvis vara stort och synligt från långt håll. Det kan även vara något som vi förknippar med en viss plats, som man lägger märke till då man passerar och som hjälper oss att orientera oss i omgivningen. I Sommen lägger vi speciellt märke till två industribyggnader som syns från riksvägen när man passerar genom orten. I den södra delen av samhället återfinns en gammal träfasad i rostrött som sticker ut för sitt annorlunda formspråk, där gaveln upplevs som ett dekorativt plank som döljer resten av byggnaden. Även Tranåslists gula ladugårdsaktiga byggnader upplever vi som ett landmärke eftersom de syns på långt håll från vägen, i både vägriktningarna. Barriär En barriär är något som skär av vår väg så att vi måste ta oss runt, över eller under. I Sommen finns två mycket uppenbara barriärer i form av riksväg 32 och järnvägen (södra stambanan). Områden Med ett område menas en del av ett samhälle som upplevs som en samlad enhet, till exempel genom en enhetlig arkitektonisk utformning eller en sammanhållen funktion. I Sommen kan ett antal årsringar av villabebyggelsen utläsas vilket har resulterat i fem olika utpekade bostadsområden. Aggas friluftsområde och fotbollsplanerna i samhällets norra del markeras som ett rekreativt område. Rent rumsligt upplevs det dock som två separata områden till följd av järnvägens genomskärande. Även ortens industriområde genomskärs av väg och järnväg, vilket dock kan betraktas som ett tillhörande inslag i miljön. I samhällets nordöstra del finns en camping och badplats, som kan ses som ett sammanhängande område för turism. Utblickar Utblickar, eller siktstråk, ingår inte i en klassisk Lynchanalys men är ändå en värdefull parameter för att vissa på en orts upplevda kvalitet. I Sommen ges flera uppskattade utblickar över sjön, såväl ifrån höjdläget i samhällets västra del som från den genompasserande vägen och järnvägen. 23 24 REFLEKTIONINFÖRFRAMTIDASCENARIER Sjön Sommen är den stora resursen som kan utnyttjas bättre. De boende betraktar redan sjön som den största kvaliteten, men mer kan göras för att locka båtturister att angöra Sommen. Invånarna har länge önskat ett tågstopp, vilket dock inte behandlas närmare i det här projektet eftersom det inte är strandskyddet som hindrat en byggnation. Många Sommenbor menar även att de skulle acceptera frånvaron av ett tågstopp om bara busstrafiken fungerade bättre. Riksvägen och järnvägen är uppenbara barriärer som skiljer merparten av samhället ifrån sjön. I dagsläget finns två underpassager för gång‐ och cykeltrafik, samt två överfarter där även biltrafik kan passera. De boende tycks ändå generellt ha en stor acceptans för att man får ta sig runt en bit för att komma till andra sidan. Istället för att arbeta för nya passager kommer vi i projektet att fokusera på hur de två delarna av samhället bättre kan anknyta till varandra visuellt. Någranyckelfrågorattjobbavidaremed Turismnäringen kan utvecklas markant. Detta är en fråga som i allra högsta grad berör LiS‐utpekandet då den främsta turismströmningen förväntas komma sjövägen. Anläggandet av en gästhamn är grundläggande, utöver detta krävs även något som lockar människor att lägga till i hamnen – antingen genom nyetablering av service i hamnen eller genom en bättre koppling till de funktioner och besöksmål som redan finns i närområdet. Ett utvecklande av strandpromenaden kan innebära ett lyft för såväl boende som besökande, och eventuellt möjliggöra nya serviceanrättningar. Detsamma gäller badplatsen. Område för camping ‐ Sommens camping är i dag planlagd för bostäder. Kan de tursimsatsningar som föreslås leda till ökad efterfrågan på campingplatser och hur ska i så fall ett sådant behov tillgodoses? Huruvida det utpekade LiS‐området bör utvidgas söderöver för att möjliggöra strandnära bostäder söder om Stallberga. Relationen mellan åtgärder inom och utom strandskydd, så att det blir tydligt hur LiS‐utpekandet stärker samhället även utanför strandzonen. Sommen i skymning. 25 DEL4 FRAMTIDASCENARIER 26 BAKGRUNDSTRANDSKYDD Det svenska strandskyddet tillkom under 1950‐talet och har två huvudsakliga syften; strandmiljön ska vara allemansrättsligt tillgänglig, och en god djur‐ och växtmiljö ska skyddas på land samt i vattnet. Normalt gäller strandskydd 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet ifrån strandlinjen. Om särskilda skäl finns kan Länsstyrelsen utöka skyddszonen upp till 300 meter. Inom strandskyddat område får inga åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur‐ eller växtarter vidtas. Därmed får inte byggnader uppföras eller förberedas. Befintliga anläggningar får inte heller ändra verksamhet så att det hindrar allmänheten ifrån ett område dit den tidigare har haft tillträde. Strandskyddet regleras huvudsakligen i Miljöbalken (1999) och till viss del i Plan‐ och bygglagen (2011). Kommunen kan föreslå strandskyddslättnader i översikts‐ och detaljplaner, men dessa måste slutgiltigt godkännas av Länsstyrelsen. För att ett område ska vara aktuellt för strandskyddsdispens måste något av de sju särskilda skäl som nämns i Miljöbalken 7 kap 18 c § föreligga och åberopas i ansökningen. Sedan den första februari 2010 kan även områden som i kommunens översiktsplan har pekats ut som lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära läge berättiga till undantag ifrån strandskyddet, enligt Miljöbalken 7 kap 18 d‐e §§. Inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära läge kan ytterligare ett särskilt skäl för att pröva en strandskyddsdispens vara att en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utveckling av landsbygden. Det kan t.ex. handla om en åtgärd som bidrar till långsiktiga positiva sysselsättningseffekter, till att upprätthålla serviceunderlaget på landsbygden samt till att upprätthålla ett ekonomiskt och personellt underlag för olika former av kommersiell och offentlig service. Denna ändring kom till för att det tidigare har varit mycket svårt att få strandskyddsdispens där det inte redan har varit tätbebyggt. Den tidigare lagstiftningen bidrog till att stränder i storstadsområden exploaterades allt hårdare medan landsbygdskommuner inte kunde planera för en hållbar utveckling i strandnära läge. Eftersom strandskyddets syften är långsiktiga, bör kommunen ha ett långt tidsperspektiv vid utveckling av LIS‐områden samt typ av åtgärder och strukturer som kan tillkomma inom dessa. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att någon av följande servicefunktioner ska stärkas genom LiS: • Skola, barn‐ och äldreomsorg • Dagligvaruhandel och drivmedelsförsäljning • Kollektivtrafik och annan infrastruktur såsom bredband och telefoni Strandskyddsprincipen. 27 FRAMTIDASCENARIER Landsbygdsutveckling kan innebära allt från åtgärder i form av mindre anläggningar för friluftslivet till större grupper av bostadsbebyggelse. Nedan presenteras fyra olika framtidsscenarier för Sommen, där olika typer av utveckling i varierande stor del av samhället utforskas. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa har tagits fram som ett planeringsunderlag på översiktlig nivå. De är på inget sätt definitiva, och scenarierna har även hårddragits en aning för att ge en tydligare bild av troliga konsekvenser. Det är naturligtvis fullt möjligt att den verkliga framtida utvecklingen kommer att innefatta delar ifrån samtliga scenarier, och även sådant som inte tas upp här. Vi har valt att lämna det eftertraktade tågstoppet utanför scenarierna eftersom denna fråga inte relaterar till just landsbygdsuveckling i strandnära läge –det är inte på grund av strandskyddet som tågen inte stannar i Sommen. Det säger sig själv att ju mer folk som rör sig i Sommen, desto intressantare blir det för operatörerna att bedriva pendeltrafik här. Ett tågstopp ökar Sommens tillgänglighet och attraktivitet, vilket vore oerhört positivt för ortens utveckling oavsett vilket framtidsscenario som kommer ifråga. Vi har inte hellre gått närmare in på de gröna rekreationsområdena eftersom vi inte upplevde detta som en avgörande fråga i dialogerna. Det betyder inte på något sätt att frågan är oviktig, de goda rekreationsmöjligheterna är något som uppskattas av Sommenborna och som ska värnas om. Återigen är det så att frågan inte är direkt kopplad till LiS –den ”blå” rekreationen som avser sjön berörs i högsta grad, men den ”gröna” rekreationen såsom Aggas, idrottsplatserna och strövområdena väster om samhället är inte beroende av strandskyddsupphävande för att utvecklas. Mycket kommer att centreras runt strandpromenaden, hamnområdet samt utvecklingen på Lugnalandet –det är här Sommens främsta möjligheter kopplade till landsbygdsutveckling i strandnära läge finns. Utvecklas dessa områden på bästa sätt kan det ge synergieffekter som även utvecklar och lyfter övriga områden i orten och möjliggör en ökad servicenivå. Skulle befolkningen öka ställs även större krav på barnomsorg, skola, fritidsmöjligheter och tillgänglighet, vilket till stor del blir kommunens ansvar att tillgodose. För att en positiv utveckling ska ta fart räcker det dock inte med att kommunen gör insatser, en lokal samsyn och lokala initiativ kommer att vara starkt avgörande för samhällets framtida möjligheter. Bilderna vid de olika scenarierna är tänkta att förmedla en känsla av vilken typ av utveckling som skulle kunna uppstå. Det är ett medvetet val att inte använda några bilder från Sommen i den här delen av rapporten så att förslagen inte ska upplevas som detaljstyrda och definitiva. För varje scenario har ett antal +/‐ lyfts fram i syfte att karaktärisera just det alternativet. En mer uttömmande konsekvensbeskrivning finns som bilaga. Avsaknaden av tågstopp i Sommen beror inte av strandskyddet, och har lämnats utanför scenarierna. Utan tvekan skulle dock en station i bruk i samhället innebära många positiva effekter för Sommens utveckling. 28 SCENARIO1:CENTRUMICENTRUM Huvudfokus läggs på att etablera en tydlig servicepunkt i samhället. Utöver själva servicefunktionen i form av exempelvis dagligvaruhandel, matservering, biblioteksfilial och vårdcentral krävs även en fysisk utformning av allmänna ytor som signalerar centrum. Exempel på stadsbyggande element som kan förtydliga centrumfunktionen är torg, ordnade planteringar och tydligt avgränsade parkeringsytor. Själva entrén till centrumet måste också förtydligas, till exempel genom att dubbelkorsningen Mossebogatan – Kungsvägen – riksväg 32 ersätts med en rondell. En nyckelfråga blir även hur centrumet ska knytas samman med området öster om vägen och järnvägen. Ett sätt kan vara att jobba med den befintliga undergången så att den blir mer inbjudande och enhetlig, i dagsläget upplevs den helt olika beroende på från vilket håll den angörs. Utveckling sker främst runt korsningen Mossebogatan – riksväg 32. + Bättre tillgänglighet och servicenivå + Arbetstillfällen kan tillskapas om nya servicefunktioner etableras + Strandzonen påverkas inte ‐ Ingen uttalad satsning på att locka folk utifrån Sommen ‐ Strandzonen utvecklas inte 29 SCENARIO2:ATTRAKTIVBÅTSTAD Samhället får en central roll för båtlivet och turismen kring sjön, det är HÄR folk norrifrån sätter i sina båtar och de söderifrån lägger till. Turisterna försörjer små näringssatsningar såsom hamnbodar och fik längs den uppfräschade standpromenaden, vilka lockar in ytterligare turister. Orten har en omtalad och populär camping som är fullbelagd under sommarmånaderna. Möjlighet finns att hyra kanoter och trampbåtar vid badet, som hålls fritt från motorbåtstrafik. Utveckling sker främst inom utpekade Lis‐området enligt översiktsplanen (området längs den befintliga strandpromenaden och campingen). + Turismen genererar ökad servicenivå för de boende + Ökar möjligheten till båtplats även för de boende + En trevligare strandpromenad ger ett vardagslyft + Oexploaterad strandremsa sparas för allmänheten ‐ Risk att delar av orten ”dör” under vinterhalvåret ‐ Ökad båttrafik kan inverka negativt på badmöjligheter och vattenmiljön ‐ Fara i att utgå ifrån vad som tros locka folk utifrån vill ha istället för att utgå ifrån invånarna ‐ Lugnalandet är idag planlagt för bostäder, campingen är trots allt ett andrahandsalternativ 30 SCENARIO3:FOKUSBOSTÄDER Samhället förlängs ytterligare åt söder där nyinflyttade familjer bygger sina drömvillor i anknytning till sjön. Campingen görs om till permanentboende, och punkthus förs upp i hamnområdet efter att reningsverket som ändå inte nyttjas har rivits. En speciell satsning görs på de äldre där anpassade bostäder förbereds i hyreshusen. Sommens befolkning ökar med > 100 invånare, vilket påtagligt förstärker underlaget för service, infrastruktur och kollektivtrafik. + Utvecklingen sprids till större delar av samhället + Landmärke i form av höghus som uppmärksammar folk som passerar med tåget eller på vägen + Nya invånare ger ett stabilare underlag för service ‐ Stora investeringar krävs, inte minst miljöåtgärder ‐ Allmänt tillgängliga strandområden, om än inte själva stranden, ianspråktas ‐ Risk för (upplevd) segregation, där området väster om järnvägen betraktas som ortens baksida ‐ Möjligheten att utveckla turismen begränsas 31 SCENARIO4:DETBÄSTAAVTVÅVÄRLDAR Man satsar på utveckling allt eftersom den efterfrågas. Kommunens satsningar består i att anlägga en gästhamn och fräscha upp strandpromenaden, samt att detaljplanera för tomter i attraktiva lägen så att beredskap finns om intressenter dyker upp. Utvecklingen på Lugnalandets nuvarande campingområde lämnas öppen. Områden att bevara bör omgående ses över så att inte naturvärden och allmänhetens tillgänglighet till stranden försummas. Speciella satsningar mot ungdomar rekommenderas också för att öka chanserna till att fler väljer, och ges möjlighet, att stanna i Sommen även som vuxna. Dessa satsningar kan bestå i nya ungdomslägenheter, bättre kollektivtrafik eller ett större utbud för nöje och rekreation på orten – beroende av vad som efterfrågas helt enkelt! + Behovsstyrd utveckling ger en hållbarhet och förankring i samhället + Flexibilitet i inriktningen ökar antalet framtida möjligheter + Synliga satsningar kan förhoppningsvis starta en positiv trend ‐ Om inga initiativ tas av invånarna själva eller utomstående intressenter finns risk för stagnation ‐ Risk finns att en utveckling över lång tid inte uppfattas som utveckling av invånarna ‐ Samhället ges ingen uttalad identitet ‐ Svårighet i att avgränsa LiS‐område 32 JÄMFÖRELSEAVALTERNATIVEN De olika scenarierna innebär att olika stora områden föreslås för utveckling rent geografiskt. Exakt var avgränsningen går är naturligtvis svårt att fastslå, det bör inte ens fastslås i ett översiktligt planeringsunderlag av den här typen. Kartorna nedan visar på ungefär vilket område som lär bli aktuellt för de olika scenarierna, där framför allt scenario 4, Det bästa av två världar, har en helt oviss geografisk utbredning. Investeringskostnader är inte nödvändigtvis beroende av hur stort område som innefattas, utan avgörs även av vilken ambitionsnivå man väljer att lägga sig på samt vilken typ av investeringar som krävs. För exempelvis bostäder ligger kommunens kostnad främst i förberedande av infrastruktur och planeringsberedskap, om man satsar på privata villor. Är det däremot kommunala hyresrätter som ska uppföras blir kommunens kostnadsbild en helt annan. Centrum i centrum Fokus bostäder Attraktiv båtstad Det bästa av två världar 33 STRATEGIER–REKOMMENDATIONER Oavsett vilket scenario man väljer att gå vidare med kan det vara bra att ha följande strategier i åtanke inför och vid kommande fysiska åtgärder. Nyttjasjön Sjön Sommen är själva kärnan i orten Sommens attraktivitet, såväl för invånarna själva som för besökare utifrån. Oavsett vilken typ av utveckling som önskas bör man utgå ifrån sjöns attraktivitetsvärden, och hur dessa kan tas tillvara utan att fördärvas. Satsapåturismen En given del i att nyttja sjön blir att även tillgängliggöra hamnområdet för ankommande med båt. Om turister ges möjlighet att angöra, och det även finns något som lockar dem hit som exempelvis en båtmack, kan detta ge synergieffekter med utökad service som även kommer invånarna tillgodo. Förtydligacentrum Sommen har i dagsläget inget egentligt centrum. En uppfattning om var centrum borde ligga råder, men platsen har varken infrastruktur eller serviceunderlag för att leva upp till epitetet centrum. Kommunen kan inte ansvara för att kommersiell service uppförs, däremot kan man utforma fysiska strukturer som signalerar att här är centrumplatsen. Ifall initiativtagare önskar uppföra butik, café och liknande bör de även så långt som möjligt förläggas i det tänkta centrumet. Här finns även möjlighet att satsa på ett sammanbindande stråk över till hamnområdet, i likhet med scenario 1. Nybyggnationavbostäderiolikaformer Nya satsningar i ett samhälle blir alltid lättare att motivera om en ökad efterfrågan finns. Oavsett vad man saknar i Sommen kommer man att ha bättre chans om invånarantalet ökar. För nya invånare krävs nya bostäder, således måste byggnation ske. För en så varierad befolkning som möjligt rekommenderas att satsa på olika upplåtelseformer av bostäder. 34 Bilaga: Konsekvensbeskrivning av framtidsscenarier för Adelövstrakten Hållbar landsbygdsutveckling En vanligen använd definition på hållbar utveckling är "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling ‐ den ekonomiska, sociala och miljömässiga ‐ ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Även om begreppet i sig är universellt är det ofta stora skillnader i vilka faktorer som bäst definierar respektive dimension i det givna sammanhanget, i detta fall landsbygdsutveckling. Enligt Jordbruksverket handlar det om " att främja tillväxt och företagande på landsbygden och samtidigt bevara och skydda miljön". Ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i sin tur, är ett område som är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, och är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Jämförelse punkt för punkt De primära effekter som eftersträvas är framförallt en bebyggelseutveckling och befolkningstillväxt som är tillräckligt stor för att ha en avgörande påverkan på underlaget för service och infrastruktur utan att för den skull behöva göra avkall på områdets naturgivna kvalitéer. Den följande punktvisa jämförelsen har som syfte att belysa konsekvenserna av respektive scenario med hjälp av ett antal parametrar som bedömts vara särskilt viktiga för den framtida utvecklingen i Adelövstrakten. Ekonomiska konsekvenser Scenario 1 innebär en begränsad satsning på bostäder inom nuvarande utpekade LiS – område medan de andra alternativen innebär en utveckling över ett större område där flera sjöar är aktuella. Scenario 2 och 3 bedöms vara likvärdiga ur ett bebyggelseperspektiv, men då scenario 3 innebär avsevärt större investeringar i infrastruktur kan det också ge bättre förutsättningar för året runt – boende och därmed befolkningstillväxt samt bättre förutsättningar för företagande. Ekonomiska konsekvenser Scenario 1: Livskvalitet i småskalighet Scenario 2: Ökad koncentration Scenario 3: Knyta samman och förtydliga Bebyggelseutveckling Befolkningsutveckling Lokalt näringsliv Investeringar Enstaka (<10) nya tomter i anslutning till befintliga Flera tänkbara områden som medger >25 tomter Flera tänkbara områden som medger >25 tomter Lägen som attraherar både permanent‐ och fritidsboende Lägen som attraherar både permanent‐ och fritidsboende Enligt ovan men med mer infrastruktur för permanentboende Inga särskilda effekter. Inga särskilda effekter. Begränsade, huvudsakligen privata. Måttliga, i huvudsak privat Infrastrukturen kan underlätta etableringar Stora, även offentliga bl a VA ‐ utbyggnad Sociala konsekvenser Scenario 3 innebär en betydligt högre tillgänglighet till‐ och inom området vilket har påtagliga effekter på samtliga parametrar som används i jämförelsen ovan. Vissa förbättringar av tillgängligheten görs även i scenario 1 och 2, men i mer begränsad omfattning och utifrån befintliga strukturer. Sociala konsekvenser Scenario 1: Livskvalitet i småskalighet Scenario 2: Ökad koncentration Scenario 3: Knyta samman och förtydliga Kommunikationer och service Serviceunderlaget förstärks i viss mån Påtaglig förstärkning av serviceunderlaget Nya strukturer ger förutsättning för nya funktioner Utbud och aktivitet Inga särskilda effekter Trygghet och säkerhet Inga särskilda effekter Mångfald Eventuell effekt av nya invånare ”Nya” områden med fler invånare skapar rörelse Enligt ovan men med högre tillgänglighet Inga särskilda effekter Eventuell effekt av nya invånare Förbättringar av trafiksäkerhet, barnperspektiv Området blir attraktivt för fler grupper Miljökonsekvenser Effekterna på natur‐ och kulturmiljö är måttliga i samtliga alternativ. I scenario 1, där det främst handlar om förtätningar begränsas effekterna till några tillkommande tomter och anslutande vägar. Scenario 2 och 3 är i stort sett likvärdiga då det i båda fallen kommer att innebära att strandnära natur ianspråktas, om än inte så att det påverkar själva strandzonen eller allmänhetens tillgänglighet. Vad som däremot är positivt med en högre exploateringsgrad är att det förutsätter och ger underlag för investeringar i avloppsrening som sammantaget kan bidra till bättre vattenkvalité samt att underlaget för kollektivtrafik förstärks. Miljö‐ konsekvenser Scenario 1: Livskvalitet i småskalighet Scenario 2: Ökad koncentration Scenario 3: Knyta samman och förtydliga Marginell påverkan Landskap och kulturmiljö Marginell påverkan Vattenkvalité och vattenstatus Inga särskilda effekter Flera strandnära områden ianspråktas Flera strandnära områden ianspråktas Flera strandnära områden ianspråktas Flera strandnära områden ianspråktas Ökat tryck på berörda sjöar Påverkar knappast bilberoendet Större underlag för kollektivtrafik Incitament för satsningar på nya VA ‐ lösningar Större underlag och struktur för kollektivtrafik Djur och växter Bilberoende Sammanvägda konsekvenser med respektive scenario Nollalternativet Ett nollalternativ innebär sannolikt en mycket begränsad utveckling. Enstaka tomter kan tillkomma i särskilt attraktiva lägen men som helhet kommer de strukturer som finns idag att bestå. Det innebär ett fortsatt svagt underlag för service och infrastruktur. Förutsatt ett fortsatt starkt engagemang och att de kvalitéer som finns idag är tillräckliga för att behålla invånare kommer trakten att leva vidare. Scenario 1: Livskvalitet i småskalighet Med scenario 2 sker en utbyggnad i ett stråk väster om väg 133 med utsikt över Noen. Det handlar inte om några nya områden utan en förtätning med enstaka tomter. Landskapsbilden och områdets karaktär påverkas bara marginellt. En riktad satsning på detta område gör det möjligt att förstärka det som redan finns men innebär inget avgörande tillskott till underlaget för service och infrastruktur. Scenario 2: Ökad koncentration Scenario 3 innebär en ganska omfattande tillämpning av LiS där samtliga sjöar inom det aktuella området ingår. I huvudsak handlar det om nya bostäder men även att förbättra tillgängligheten till natur‐ och kulturmiljöer med stort värde för friluftsliv och turism. I stort sett alla strandnära områden som idag är bebyggda skulle på detta sätt växa och förtätas men utan några särskilda inbördes sammanhang. En utveckling enligt det här alternativet ger ett påtagligt tillskott av ny bostadsbebyggelse som kan bidra till att förstärka underlaget för service och infrastruktur, bland annat kan det skapa incitament för gemensamma VA‐satsningar och vägförbättringar. De negativa konsekvenserna är framförallt att mer naturmark i strandnära läge kommer att ianspråktas samt att det kan innebära framtida konflikter med jordbrukets intressen. Scenario 3: Knyta samman och förtydlig I detta scenario tar samhällsplaneringen och därmed det offentliga åtagandet en mer aktiv roll. Utvecklingsområdena är desamma som i scenario 3 ovan men här knyts bygden samman av satsningar på vägar, leder, VA‐infrastruktur och olika gestaltningsåtgärder. Utvecklingen är fortfarande spridd över ett stort område, men tillgängligheten är avsevärt högre och det kommer att finnas ett sammanhang både fysiskt och visuellt med bland annat ökade möjligheter att enkelt och tryggt ta sig mellan olika målpunkter. Med scenario 4 blir det betydligt enklare för boende och besökare att kunna ta del av de kvalitéer som trakten kan erbjuda. Med satsningar på infrastrukturen i området kommer många även att kunna uppleva en enklare vardag vilket bidrar till ett ökat året runt – boende. De negativa konsekvenserna är desamma som i scenario 3. Samlad bedömning Vilket scenario som ska vara målbild för det fortsatta arbetet handlar i hög grad om vilken utveckling de boende vill se, men också om vilka investeringar som kan anses rimliga i förhållande till det förväntade resultatet. Scenario 1‐2 innebär i praktiken mer bostäder och enstaka förbättringar av infrastrukturen men huvudsakligen på privat initiativ. Det blir helt enkelt lite mer av allt men inga egentliga förändringar av strukturen. Med scenario3 tas ett gemensamt grepp som innebär betydligt större offentliga investeringar men också skapar grundläggande förutsättningar för en modern och tillgänglig landsbygd. Ur ett befolkningsperspektiv är den viktigaste skillnaden mellan scenario 2 och 3 att det sistnämnda ökar möjligheten till omvandling och permanentboende. En nyckelfråga är i sammanhanget hur fritidsboende och markägare ställer sig till frågan om mer omfattande satsningar på VA och annan infrastruktur som krävs för ett permanentboende. Bilaga: Konsekvensbeskrivning av framtidsscenarier för Sommens samhälle Hållbar landsbygdsutveckling En vanligen använd definition på hållbar utveckling är "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". De tre dimensionerna av hållbar utveckling ‐ den ekonomiska, sociala och miljömässiga ‐ ska samstämmigt och ömsesidigt stödja varandra. Även om begreppet i sig är universellt är det ofta stora skillnader i vilka faktorer som bäst definierar respektive dimension i det givna sammanhanget, i detta fall landsbygdsutveckling. Enligt Jordbruksverket handlar det om " att främja tillväxt och företagande på landsbygden och samtidigt bevara och skydda miljön". Ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen i sin tur, är ett område som är lämpligt för utvecklingen av landsbygden, och är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses. Jämförelse punkt för punkt De primära effekter som eftersträvas är framförallt en bebyggelseutveckling och befolkningstillväxt som är tillräckligt stor för att ha en avgörande påverkan på underlaget för service och infrastruktur utan att för den skull behöva göra avkall på områdets naturgivna kvalitéer. Den följande punktvisa jämförelsen har som syfte att belysa konsekvenserna av respektive scenario med hjälp av ett antal parametrar som bedömts vara särskilt viktiga för den framtida utvecklingen i Sommens samhälle. Ekonomiska konsekvenser Scenario 1 syftar till att skapa ett tydligt centrum som ger en bättre tillgänglighet för både boende och besökare. Även scenario 2 handlar om centrumfunktioner och offentliga miljöer men mer utifrån ett rekreations‐ och turismperspektiv. De förväntade effekterna är i båda fall att intresset för nyetableringar i centrala delar ökar. I scenario 3 tillkommer ett stort antal bostäder i olika lägen och av olika slag. Scenario 4 utgår från de frågor som (utöver pendelstoppet) som de boende identifierat som viktigast och är av mer ad hoc ‐ karaktär. Ekonomiska konsekvenser Scenario 1: Centrum i centrum Scenario 2: Attraktiv båtstad Scenario 3: Fokus bostäder Scenario 4: Det bästa av två världar Bebyggelseutveckling Befolkningsutveckling Lokalt näringsliv Investeringar Centrum förstärks och får en bättre tillgänglighet Förstärkning av offentliga miljöer kring vattnet Flera nya områden samt ombyggnad. > 50 nya tomter. Ny villabebyggelse i attraktiva lägen längs sjön Offentliga investeringar Inga särskilda effekter Inga särskilda effekter Varierat utbud för olika målgrupper. >100 personer En mer blygsam tillväxt och mer begränsad målgrupp Ny gestaltning kan underlätta etableringar Infrastrukturen kan underlätta etableringar Förstärker underlaget för ffa serviceidkare Kan i viss mån bidra till nya etableringar Offentliga och privata investeringar Offentliga och privata investeringar Offentliga och privata investeringar Sociala konsekvenser Scenario 1 och 2 utvecklar de offentliga miljöerna och skapar framförallt tillgänglighet, både fysisk och upplevd, både till centrum och för rekreation och friluftsliv. De sociala mötesplatserna blir fler och de som redan finns förstärks. Med scenario 3 och en omfattande satsning på nya bostadsområden tillkommer fler bostäder i strandnära områden vilket i så fall måste ske så att allmänhetens tillgänglighet till stranden inte begränsas. Samtidigt kan ett varierat bostadsutbud bidra till en större mångfald. Scenario 4 innebär mindre påtagliga förändringar men kan bidra till ett sammantaget större utbud för olika grupper. Sociala konsekvenser Scenario 1: Centrum i centrum Scenario 2: Attraktiv båtstad Scenario 3: Fokus bostäder Kommunikationer och service Centrumutveckling kan förbättra service och tillgänglighet Enligt ovan men mer av sommarkaraktär Kraftigt förstärkt underlag för service/ kommunikationer Scenario 4: Kan bidra till bättre Det bästa av två service och världar tillgänglighet Utbud och aktivitet Bättre tillgänglighet för både boende och besökare Bättre tillgänglighet för både boende och besökare Kan bidra till ökat utbud och aktivitet med rätt planering Kan bidra till ökat utbud och aktivitet Trygghet och säkerhet Förbättringar av trafikmiljöer och upplevd trygghet Förbättringar av trafikmiljöer och upplevd trygghet Förbättringar i samband med nybyggnation Förbättringar i samband med nybyggnation Mångfald Stödjande offentliga miljöer Stödjande offentliga miljöer Sommen blir attraktivt för fler grupper Stödjande offentliga miljöer Miljökonsekvenser Scenario 1 har i stort sett ingen långsiktig miljöpåverkan. Förstärkning av centrum med mer lokal service kan bidra till minskat bilåkande. Att satsa på båtliv och turism innebär ökat tryck på naturen men ger samtidigt en möjlighet att samla upp och förstärka infrastrukturen för en hållbar turism. Med nya bostäder i attraktiva lägen såsom är fallet i scenario 3 och 4 kommer strandnära områden att ianspråktas. Ett ökat befolkningsunderlag kan å andra sidan bidra till mer lokal service och utveckling av kollektivtrafiken vilket kan bidra till minskat bilåkande. Miljö‐ konsekvenser Djur och växter Scenario 1: Centrum i centrum Scenario 2: Attraktiv båtstad Scenario 3: Fokus bostäder Ingen särskild påverkan. Landskap och kulturmiljö Ingen negativ påverkan. Förstärker befintlig karaktär. Mer båttrafik och Ingen negativ aktivitet kan påverka påverkan. Förstärker befintlig karaktär. Flera strandnära Påverkar delar av områden ianspråktas landskapet och karaktären. Kan både förstärka Kan innebära att Scenario 4: Det bästa av två strandnära områden och förändra karaktären ianspråktas världar Vattenkvalité och vattenstatus Ingen särskild påverkan Bilberoende Mer båttrafik och aktivitet kan påverka Ingen särskild påverkan med rätt hänsyn Ingen särskild påverkan med rätt hänsyn Kan minska serviceresor Kan minska serviceresor Underlag för kollektivtrafik Kan bidra till minskat bilberoende Sammanvägda konsekvenser med respektive scenario Nollalternativet Ett nollalternativ innebär sannolikt en mycket begränsad utveckling. Enstaka tomter kan tillkomma i särskilt attraktiva lägen och smärre förbättringar i den offentliga miljön kan bli aktuella som en del av underhållet. Förutsatt ett fortsatt starkt lokalt engagemang kan samhället leva vidare och ha en viss utveckling, men ett nollalternativ kan lika gärna innebära ett gradvis långsamt förfall. Många av de kvalitéer som kan kopplas till det sjönära läget för redan idag en anonym tillvaro och skulle inte främjas av ett nollalternativ. Scenario 1: Centrum i centrum Genom att förstärka centrum och dess koppling till vattnet får samhället inte bara en tydlig servicepunkt utan även en entré att utgå ifrån. Kopplingen till östra sidan och stranden förstärks. Satsningen är geografiskt mycket begränsad, men av central betydelse för tillgängligheten samtidigt som det kan vara den sorts åtgärder som behövs för att skapa en attraktiv social mötesplats samt stimulera till nyetablering och fortsatt utveckling. Scenario 2: Attraktiv båtstad Hamnområdet, strandpromenaden och campingen utvecklas och kompletteras med fler funktioner som förstärker attraktionen för turism, båtliv och vardagsrekreation. Det blir mer aktivitet i området, framförallt under sommarhalvåret och det kan ge både bättre service och nya arbetstillfällen. Scenario 3: Fokus bostäder Med scenario 3 medges en omfattande utbyggnad av bostäder i strandnära områden samt på höjderna i väster. I centrala delar byggs flerbostadshus med hög tillgänglighet för äldre. Flera strandnära områden kommer att ianspråktas vilket visserligen inte gör stranden otillgänglig för allmänheten men ändå begränsar utvecklingsmöjligheterna för rekreation, turism och båtliv. Scenario 4: Det bästa av två världar I scenario 4 kombineras utbyggnaden av nya bostadsområden med satsningar på offentliga miljöer och anläggningar för turism och båtliv. Här finns inte, som i scenario 2 och 3, någon uttalad målbild. Det är mer av ett punktprogram med åtgärder än en strategi, dock med punktinsatser av strategisk betydelse. Samlad bedömning Scenarierna handlar mer om att hitta olika ingångar för utveckling än om att välja något före det andra. Den huvudsakliga intressekonflikten handlar om å ena sidan attraktiva boendemiljöer i scenario 3 och å andra sidan rekreation, turism och båtliv i scenario 2. Då det finns en stor osäkerhet om vad som verkligen kommer att gå att bebygga med hänsyn till ekonomi och miljö är det knappast ändamålsenligt att i detta läge låsa fast sig i endera riktningen. Rimligen är det därför scenario 4 som måste vara utgångspunkt, och att arbetet med de strategiskt viktiga delarna i centrum och hamnen påbörjas.
© Copyright 2024