Återvinning och återbruk i förskolan: Förskollärares och en
Självständigt arbete - Lärarutbildningen Återvinning och återbruk i förskolan Förskollärares och en förskolechefs perspektiv Författare: Therese Holmberg och Elin Widroth Handledare: Åsa Tugetam Examinator: Barbro Gustafsson Termin: Ht 14 Nivå: Grundnivå Kurskod: 2FL01E Engelsk titel Reuse and recycling in preschool – Preschoolteachers and one principal´s point of view Abstrakt Tidigare forskning har visat att det inte finns mycket forskning inom området hållbar utveckling i förskoleåldrarna. Detta område är aktuellt i dagens samhälle. I den här studien fokuseras det på begreppen återbruk och återvinning i förskolan som är en del av den hållbara utvecklingen. Syftet med den här studien är att framställa förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan. Frågeställningarna utgår ifrån hur förskollärare och en förkolechef arbetar med återbruk och återvinning, hur de får med barnen och även vårdnadshavarna i arbetet samt vilka sammanlagda erfarenheter respondenterna har. Studien utgår ifrån pragmatisk teori och en kvalitativ metod. Fem förskollärare och en förskolechef från olika förskolor har intervjuats i studien. Respondenterna har även varierade yrkeserfarenheter. Resultatet visade att yrkeserfarenheten och viljan har betydelse för arbetet inom återbruk och återvinning. Det visade sig att respondenterna hade liknande tankar inom arbete med återbruk och återvinning. Bland annat nämndes sopsortering och sparande av äldre material som kan användas till något nytt. Några förskollärare berättade också att genom att själv visa entusiasm och intresse för det som görs blir även barnen intresserade. Några respondenter sa att om barnen har frågor går de vidare med dessa och på så sätt blir barnen även delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Skulle inte barnen förstå berättar förskollärarna att de arbetar vidare med ämnet och upprepar. Eftersom intervjuerna har gjorts på olika förskolor har det visat sig att vårdnadshavarna blir delaktiga på olika sätt. Bland annat genom fixarkvällar, föräldraföreningar och även att föräldrar får komma och arbeta, eftersom en av förskolorna är föräldrakooperativ. Nyckelord Hållbar utveckling, återbruk, återvinning, vårdnadshavare, förskola, delaktighet, i förskollärare, förskolechef, barn, Innehåll 1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 2 3 Bakgrund ___________________________________________________________ 3 3.1 Centrala begrepp ________________________________________________ 3 3.2 Tidigare forskning _______________________________________________ 3 4 Teorianknytning ____________________________________________________ 10 4.1 Pragmatismen – John Dewey______________________________________ 10 5 Metod _____________________________________________________________ 11 5.1 Urval _________________________________________________________ 11 5.2 Genomförande _________________________________________________ 11 5.3 Metoddiskussion ________________________________________________ 12 5.4 Forskningsetiska överväganden ___________________________________ 13 5.5 Bearbetning av analys och data____________________________________ 13 6 Resultat ____________________________________________________________ 15 6.1 Förskollärares arbetssätt och en förskolechefs tankar kring återbruk och återvinning _______________________________________________________ 15 6.2 Hur förskollärarna får med sig barnen i arbetet med återbruk och återvinning _______________________________________________________ 17 6.3 Hur förskollärarna gör vårdnadshavarna delaktiga __________________ 20 6.4 Sammanlagda erfarenheter inom arbete med återbruk och återvinning i förskolan _________________________________________________________ 21 7 Analys _____________________________________________________________ 22 7.1 Förskollärarnas och en förskolechefs sammanlagda erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan __________________________________________ 22 7.2 Barns delaktighet kring återbruk och återvinning i förskolan __________ 23 7.3 Vårdnadshavarnas delaktighet kring återbruk och återvinning i förskolan 24 7.4 Förskollärarnas och en förskolechefs erfarenheter samt intressen om återbruk och återvinning i förskolan __________________________________ 24 8 Diskussion __________________________________________________________ 26 9 Referenser__________________________________________________________ 28 10 Bilaga _____________________________________________________________ I 10.1 Intervjufrågor ___________________________________________________ I ii 1 Inledning Utifrån våra erfarenheter har de på en förskola använt sig av återbruk på olika sätt till exempel återbrukade de regnvattnet. På förskolan hade de satt en tunna under stupröret där vattnet rann ner. Tunnan hade ett lock för att barnen inte skulle ramla i. Längst ner fanns det en kran som barnen kunde öppna och stänga själva. Detta påverkade vårt intresse eftersom det introducerade oss till ett nytt sätt att tänka kring återbruk i förskolan. Genom att ha sett detta vill vi i vår studie fokusera på återbruk och återvinning i förskolan. Vi vill studera områdena återvinning och återbrukning för att barnen är vår framtid och de behöver introduceras till bevarandet av miljön tidigt. Ärlemalm-Hagsér (2013) påpekar detta i sin avhandling då barn anses ha en viktig roll i framtiden inom arbetet med hållbar utveckling (2009). Det har uppmärksammats att det är ont om forskning om hållbar utveckling i förskolan. Davis (2009) uppmärksammar det i sin studie då hon skriver att det finns ett forskningsgap inom hållbar utveckling i förskolan. Studien kan vara viktig för förskollärare, barn, föräldrar och även andra i samhället som vill veta mer om återbruk och återvinning. För förskollärare kan den tillföra nya tankar och inspiration till hur arbetet med återbruk och återvinning i förskolan kan genomföras. Förskollärares arbete med återbruk och återvinning i förskolan kan också ge nya tankar till föräldrar och andra i samhället. Studien bör även gynna barnen då förskollärarnas uppdrag är att introducera barnen om hur återvinning och återbruk påverkar miljön. I förskolans läroplan poängteras det att “Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,” (Skolverket, 2010;10). Tanken med studien är att ge inspiration och idéer till vidare forskning, samt tillföra kunskap till förskollärare om återbruk och återvinning i förskolan. 1 2 Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att skildra erfarenheterna förskollärare och en förskolechef har av återbruk och återvinning av material i förskolan. Hur ser det ut med arbetet av hållbar utveckling på sex olika förskolor? Fokus står på områdena återvinning och återbruk. Frågeställningar: Hur arbetar förskollärare och en förskolechef med återbruk och återvinning i förskolan? Hur blir barnen och vårdnadshavarna delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning? Vilka sammanlagda erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan kommer till uttryck? 2 3 Bakgrund I det här avsnittet presenteras studiens centrala begrepp och tidigare forskning som handlar om hållbar utveckling på olika sätt. Artiklarna och doktorsavhandlingar är sökta i databaserna Eric och OneSearch. 3.1 Centrala begrepp Hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om jordens tillgångar som ska räcka till både de som lever nu och till nya generationer (2014). Människor är beroende av de resurser som finns i naturen. Samtidigt är det viktigt att inte ta mer än vad som produceras. Det ska vara hållbart (Björneloo, 2007). Enligt Hedefalk (2014) kan handlandet för hållbar utveckling se ut på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt i arbetet (2014). Hållbar utveckling handlar om relationer mellan miljön och ekonomin, det är en förändringsprocess där framtiden står i fokus (Skill, 2006). Återbruk Enligt Skill (2006) handlar återbruk/återanvändning bland annat om att ärva av varandra ifall något är för litet eller inte används. Det handlar även om att återanvända olika material genom att till exempel sälja det eller skänka till behövande. Återvinning Karin Skill (2006) skriver att återvinning kan till exempelvis handla om att människor sorterar olika material som plast, glas, tidningar m.m. 3.2 Tidigare forskning Ett ”gap” i forskningen om hållbar utveckling i förskolan Julie Davis (2009) skriver om ett gap i forskningen om hållbar utveckling i förskolan, vilket gör att forskningen om hållbar utveckling bör utvecklas. Hon har studerat om varför det inte finns mycket forskning om hållbar utveckling. Studiens mål är att hitta olika sätt att fylla gapet. I studien sökte hon upp andra forskares studier inom området för att tolka hur mycket det finns om hållbar utveckling i förskolan och varför. Det studerades även olika journaler som handlade om hållbar utveckling i de yngre åldrarna. Det fanns inte mycket forskning om miljön inom barnomsorgen. Resultatet visar att studier runt de yngsta kan vara känsligt. Däremot kan investeringar kring yngre barn ge stora belöningar, eftersom barnen är vår framtid. Davis (2009) har kommit fram till att ökning av forskning inom hållbar utveckling i förskolan behöver göras tillgängligt för finansiering. Finansieringen behövs för att forskare ska kunna få stöd i sina studier. Lärares tankar om undervisning inom hållbar utveckling Enligt Björneloo (2007) har begreppet hållbar utveckling funnits med sedan 1980-talet men fick sitt genombrott hösten 2006. Klimatförändringarna synliggjordes då ur ett ekonomiskt perspektiv. Nu är hållbar utveckling något som ska finnas med genom hela läroplanerna och kursplanerna istället för ett eget ämne. Studien fokuserar på hur hållbar utveckling uttrycks i undervisningar. Lärares olika redogörelser om undervisning studeras för att få chans till en förståelse för deras perspektiv på hållbar utveckling. 3 Metoden som användes var intervjuer där lärarna skulle berätta om en situation där arbete med hållbar utveckling sker. Lärarna arbetar med olika åldersgrupper mellan fem till sexton år. Intervjuerna har bestått av två olika grupper med lärare i en så kallad gruppintervju. I den ena gruppen var det lärare som har gått en kompetensutvecklingskurs om språkutveckling. I den andra gruppen var det sju lärare som mötts under ett EU-projekt (Björneloo, 2007). Resultatet visade att lärarna har en uppfattning om att de alltid har undervisat om hållbar utveckling. Det de beskriver om hållbar utveckling kopplas till utomhuspedagogik, språkutveckling eller samhällskunskap. Lärarna belyser också att det är viktigt att få in helheten i undervisningen om hållbar utveckling. Undervisningen ska ha en bra kvalitet där fokus står på sammanhanget i hållbar utveckling. Det kan även ge eleverna självkänsla och en lust att lära. Lärarna vill att eleverna ska börja tänka på jorden och att vi bara har en av den. De lägger stor vikt vid att leva som de lär för att eleverna ska ta efter dem (Björneloo, 2007). Återbruk Carol Anne Germain (2009) skriver att rörelsen om ”Going green” är i full gång och att någon dag kommer alla få stöta på rörelsen på olika sätt. Rörelsen kan uppmärksammas i affärer genom att se vävda väskor istället för plastkassar till varorna. Folk blir mer uppmärksammade på olika miljöfrågor för strävan efter att leva mer hållbart. Genom att börja arbeta för att göra olika insatser, är det viktigt att få mer kunskap om ämnet. När någon känner sig kunnig inom ämnet kan personen föra det vidare och till exempel berätta att biblioteken innehåller mycket information. Biblioteket är ett centrum för gynnande av nya resurser som ska bevaras (Germain, 2009). När ett arbete kring ett nytt ämne ska startas, bör personen vara informerad och ha kunskap om ämnet innan personen startar igång arbetet. Tips på hur personer kan synliggöra att de återbrukar och värnar om miljön kan vara att använda sig av miljövänligt papper till exempel till bokmärken eller återanvända ett äldre. Det är bra med återanvändning när renovering sker. Exempelvis när ett bibliotek renoveras kan ofarligt material återanvändas (Germain, 2009). Vardagliga aktiviteter inom hållbar utveckling Karin Skill (2006) belyser att hållbar utveckling är ett område som har fått mycket uppmärksamhet både inom forskning och inom politiken. Hushållens vardagssysslor har däremot inte fått mycket uppmärksamhet. Hållbar utveckling handlar om en förändring av vardagliga sysslor i en riktning mot miljön. Många aktiviteter och val som påverkar miljön har en inverkan i hushållsysslor. Eftersom de aktiviteterna har en stor betydelse är det viktigt att skapa sig en förståelse inom det. Rutinerna som görs under dagen påverkar hur användningen av olika resurser görs samt hur samspelet med miljön blir. Studien fokuserar på kommunala riktlinjer för hållbar utveckling och hushållsmedlemmars förståelse av och agerande för dessa. Genom det förs uppmärksamheten på samverkan mellan hushåll och omgivningen. Kartläggning av hur medlemmarna genomför olika aktiviteter som sammankopplas med att ta hand om miljön, bör leda till en ökad kunskap om hållbar utveckling. Det ska leda till att man själv uppnår en förståelse om hur medlemmarna förstår och agerar på ett visst sätt inom hållbar utveckling. I studien medverkar fyra olika kommuner. I urvalet valdes fyra för att det skulle visa eventuella skillnader för hushållen utifrån olika geografiska miljöer (Skill, 2006). 4 Människans sociala tillhörighet har betydelse för hur individen använder olika resurser och vilka miljöaktiviteter som görs. Metoderna som användes var tidsdagböcker och intervjuer. Genom att använda sig av båda ska syftet bli en koppling mellan aktiviteter och visioner. De flesta som medverkade i studien berättade att de visste att det finns olika miljöproblem i världen och att de försöker beröra de områdena (Skill, 2006). Minskning av avfall i skolor Enligt Cutter-Mackenzie (2010) finns det ett program i Australien som uppmuntrar skolorna till att minska avfallen, genom läroplanerna och arbetssätten. Programmet kallas ”Waste wise school program”. Programmet har studerats för att få reda på hur det har påverkat minskningen av avfall. Programmets mål är att minskningen av avfall i skolorna ska bli hållbart och att det ska ske en kulturell förändring. I studien skickades det ut enkäter till lärare på olika skolor som antingen är på väg att bli ”Waste wise school” certifierat eller redan är det. Genom enkäterna samlades information ihop om lärarnas ålder, kön och erfarenheter. Även information om vad lärarna hade för tankar och erfarenheter om ”Waste wise school” programmet. Resultatet visade att skolorna hade börjat mer med att återvinna papper och kartong. De hade även börjat mer med återbruk av olika saker. Skolorna hade minskat på användningen av el, de var noga med att stänga av fläktar och lampor. Det som skolorna minst hade arbetat med var miljövänliga transporter till och från skolan samt paketfria luncher (Cutter-Mackenzie, 2010). Barns samspel med miljön Enligt Ärlemalm-Hagsér (2013) är hållbarhet en process där människan behöver lära sig att leva i samklang med omgivningen. Barn ses som viktiga aktörer inom hållbar utveckling eftersom de har en viktig roll i framtiden. Eva Ärlemalm-Hagsér och Julie Davis (2014, I Ärlemalm-Hagsér 2013) har gjort en jämförelse mellan Australiens läroplan för förskolan och Sveriges läroplan för förskolan. De har tolkat vad andra forskare har studerat och kritiserat, bland annat Islands läroplan för förskolan. De metoder forskarna använde i studien använde sedan Ärlemalm-Hagsér och Davis (2014) för att studera Australiens och Sveriges läroplan för förskolan. I Australiens läroplan stod det att förskollärarna ska få med hållbar utveckling i rutinerna på förskolan. I Sveriges läroplan finns inte begreppet hållbar utveckling med. Däremot upplyser Sveriges läroplan för förskolan att barn ska få chans till att utveckla ett lärande om miljön och omgivningen och att det ska bäddas in i den dagliga verksamheten. Förskollärare ansvarar för att utveckla en miljö där barnen kan bli mer involverade i miljöfrågor och ge dem möjligheter till att utveckla ett omsorgsfullt tänkande om naturen och miljön (2014, I Ärlemalm-Hagsér 2013). Eva Ärlemalm-Hagsér (2012, I Ärlemalm-Hagsér 2013) nämner en annan studie som undersöker svenska förskolor om hur de arbetar med lärandet för hållbar utveckling och barns delaktighet inom hållbar utveckling. Hon analyserade 18 ansökningar svenska förskolor har gjort för att bli certifierade med utmärkningen ”Skola för hållbar utveckling”. I en av texterna berättade en förskollärare att de arbetade mycket praktiskt bland annat med plantering av grönsaker. De bestämmer med barnen vad de ska plantera och undersöker tillsammans hur det växer. Med aktiviteten vill de visa livscykeln. En annan förskola arbetade mycket med källsortering. Barnen fick aktivt vara med för att lära sig hur det går till och vilken betydelse källsortering har för miljön. Däremot visades inte barnens tankar och åsikter för ämnet. 5 På alla förskolor fick barnen vara med och sortera för att de ska få ökad förståelse för vad sortering innebär och varför man gör det. Barnen fick vara delaktiga i olika aktiviteter med ett lärandeinnehåll. Något som inte framkom i texterna var, hur barnens röster kommer fram (Ärlemalm-Hagsér 2013). En fråga Ärlemalm-Hagsér (2013) skriver om och som behöver forskas vidare på är hur förskollärare arbetar med återvinning och återbruk i förskolan? Förskolebarns tankar om hållbar utveckling Deniz Kahriman-Östurk, Refika Olgan och Tülin Güler (2012) skriver i sin artikel att studier har visat att barn i yngre åldrar inte har några problem med att utveckla ett lärande om hållbar utveckling. Barn kan lära sig om återbruk, återvinning och respekt för miljön. Det kan göras med hjälp av förmågan att uttrycka sig om sin kunskap, attityd och beteende gentemot områdena. Barnen kan utveckla kunskap inom dessa områden genom att delta i olika aktiviteter. Metoden som användes var semistrukturerade intervjumetoder. De använde sig av denna metod för att höra barnens reflektioner kring orden minskning, återbruk, respekt och återvinning. I studien tog många av barnen upp minskning av vatten, papper och elektricitet för att skydda miljön. Några barn tog också upp tankar om att återanvända gamla saker för att skydda miljön. Barnen tog även upp olika sätt att sortera för att skydda miljön. Tankarna visar att barnen redan i tidig ålder har förmågan att utveckla kunskap om hållbar utveckling (Kahriman-Östurk, Olgan & Güler 2012). Genom att låta barnen vara delaktiga i olika projekt och aktiviteter om minskning och återbruk kan dessa begrepp bli meningsfulla för barnen. Barnen får chansen till att utveckla mer erfarenheter om områdena och blir mer bekanta med dem. Reflekterande kring hållbar utveckling kan vara svårt i de allra yngsta åldrar då de inte ännu utvecklats tillräckligt inom det kognitiva stadiet. Dessa barn behöver mer konkreta material för att utvecklas inom reflekterande kring hållbar utveckling (Karhriman-Östurk, Olgan & Güler 2012). I sin slutsats kom Kahriman-Östurk, Olgan och Güler (2012) fram till att det är viktigt att förskollärarna ofta återkommer till hållbar utveckling med barnen. Det behövs för att barnen ska få någon erfarenhet och uppfattning om vad hållbar utveckling är. Det behöver tillföras mer av det i förskolan. Barns medvetenhet om begreppet ”Going green” Alice S. Honig och Meghan Mennerich (2012) skriver att vuxna inte vet mycket om vad barn tänker om hållbar utveckling till exempel om jordens resurser. Vuxna har en medvetenhet om hur de värnar om miljön. Studien visar att vuxna bör uppmuntra barnen redan i tidig ålder om hur människan bör värna om miljön. Studien visade även att de äldre barnen hade mer kunskap om ämnet än de yngre. Metoden i studien var intervjuer som genomfördes med 41 barn. De yngre barnen som intervjuades relaterade begreppet ”Going green” till färgen grön, medan de äldre barnen kopplade det till att återvinna och bevara olika resurser. Desto yngre barnen är när de får intresset för miljöfrågor desto mer kommer de att värna om miljön när de blir äldre. Vissa tror att det inte går att diskutera begreppet ”Going green” eller andra miljöfrågor med de yngre barnen. Barnen ska inte förväntas att kunna de olika begreppen, men vuxna kan lära de yngre barnen genom att berätta att de inte ska slänga skräp i naturen som till exempel godispapper (Honig & Mennerich, 2012). 6 Om vuxna utgår från Piagets teoretiska verk för en kognitiv utveckling, tyder det på att yngre barn inte förstår olika teoretiska begrepp som miljöförstöring och global uppvärmning. När barnen har nått en viss nivå i sin kognitiva utveckling kan de bygga en egen kunskap och uppfattning om till exempel hur deras miljösyn är (Honig & Mennerich, 2012). Vygotskijs teori handlar om vikten i att ha personliga samspel mellan olika personer, till exempel mellan barn, föräldrar och lärare. Genom att vara med i olika aktiviteter, problemlösningar eller sociala samspel med yngre barn, kan de äldre barnen eller vuxna hjälpa de yngre att lära sig mer av det de redan vet. Lärarna är viktiga för att barnen ska förstå vad olika begrepp har för betydelse, till exempel återbruk eller återvinning (Honig & Mennerich, 2012). Resultatet visade att åldern har en betydelse i barnens svar om kunskapen om miljöproblem. Några enstaka barn visade medvetenhet om miljökonceptet. De lite äldre barnen verkade inte heller vara medvetna om vad begreppet ”Going green” betyder. De belyste att när det är grönt kan man gå och när det är rött är det stopp. Men några av de lite äldre barnen visade en liten medvetenhet av vad det betyder, till exempel återbrukning av saker. Däremot visste de äldsta barnen vad begreppet hade för betydelse, de berättade att man ska ta hand om växter och djur och några nämnde även att man ska göra det hälsosamt för alla (Honig & Mennerich, 2012). Undervisning om hållbar utveckling i förskolan Maria Hedefalk (2014) har i sin avhandling belyst undervisning för hållbar utveckling i förskolan. Syftet med studien är att ge mer kunskap om meningsskapandet för barn och om hållbar utveckling som undervisningsinnehåll. Hon har använt sig av videoinspelningar och fältanteckningar på olika undervisningssituationer på två förskolor. I analys av materialet fanns det inte några tillfällen då förskollärarna förklarade att det är lärande om hållbar utveckling som sker. Förskollärare kan känna en oro för undervisningsbegreppet för att det kan bli som en undervisning som sker i skolan. Barnen i förskolan tillbringar mycket tid till fri lek och oftast förekommer det någon form av samling under dagen där ett lärande sker. Barnen förväntas att lyssna på varandra och att de talar en i taget. De förväntas även lyssna på förskolläraren som ses som en ledare i samlingen. Verksamheten som analyserades i studien visade att lärande sker hela tiden under dagen. Den sker inte i linje med en katederundervisning utan genom lekaktiviteter eller samlingar. Under olika aktiviteter som barnen kan göra, ska de inspireras att undersöka själva innan dem tar hjälp av någon kompis eller går till läraren (2014). Enligt Hedefalk (2014) finns det ett gap som innebär att personerna inte har tillräckligt med kunskap som bör finnas om ämnet. Kunskapen behövs för att tillsammans kunna skapa ett gemensamt meningsfullt lärande. Om det finns ett gap inom ett ämne bör problemet kunna lösa för att kunna gå vidare (2014). Maria Hedefalk (2014) beskriver tre olika förhållningssätt inom miljöundervisning. Förhållningssättet i miljön innebär att barnen ska kunna ta på, agera och se naturen. Om miljön handlar om att barnen ska kunna få lära sig om olika naturföreteelser och hur det fungerar i naturen. För miljön innebär att barnen får utveckla kunskap om hur de kan agera för en hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om jordens tillgångar som ska räcka till både de som lever nu och till nya generationer. Genom att leva hållbart förhindrar människor nedbrytningen av planeten, och visar ansvar för en bättre 7 omgivning i samhället. Därför bör kunskapen om hållbar utveckling tydliggöras redan i förskolan. Hedefalk (2014) påpekar vidare att det krävs mer från människan för att arbetet med hållbarhet ska kunna utvecklas. Det kommer att behövas mer forskning om människans kunskap kring ämnet för att forskningen ska utvecklas. Det finns inte “ett rätt” sätt inom arbetet för hållbar utveckling och även inte den “rätta” kompetensen till det (2014). Ungdomars erfarenheter av hållbar utveckling Ellen Almers (2009) har undersökt hur människor utvecklar kunskap om handlande för hållbar utveckling. Hon har fått in ungdomars berättelser och erfarenheter om hållbar utveckling. Med det vill hon i sin studie medverka till mer förståelse för vad olika individer har för erfarenheter. Studien bör fylla hålet som finns i forskningen inom hållbar utveckling. Var och en av oss ska bli inspirerade till att ta ansvar för att påverka en hållbar framtid. Metoden som användes i studien var en intervjumetod. Ungdomar har blivit intervjuade för att få ta del av deras erfarenheter om hållbar utveckling och vad som driver dem i sitt handlande. Resultatet visade att känslomässiga reaktioner är något som ständigt återkommer under intervjuernas gång. Exempel på känslor är empati, handlingslust och hoppfullhet. Något som också framkom i intervjuerna är betydelsen för handlandet. Genom att handla efter hållbar utveckling har de intervjuade blivit uppmuntrade att fortsätta genom bekräftelse och uppskattning. Om någon däremot inte skulle bli visad uppskattning och få bekräftelse efter sitt handlande för miljön, kan det få motsatt effekt (Almers, 2009). Studien visade att ungdomarna som intervjuats, redan tidigt har känt lust till att påverka de stora miljöfrågorna och det har fortsatt genom åren. Attityden mot hållbar utveckling och handlandet därefter, startar upp under barndomen. Vuxnas och ungdomars handlande utifrån hållbar utveckling påverkar barnen och deras intressen för hur de kan utvecklas inom hållbar utveckling (Almers, 2009). Lärandet med argumenterade samtal om hållbar utveckling Karin Rudsberg (2014) nämner i sin avhandling att det inte finns mycket forskning om frågor som berör utbildning för hållbar utveckling och lärandet inom miljödidaktik. I avhandling är det fokus på diskussioner om hållbar utveckling. Studierna som har gjorts är kvalitativa. Syftet med avhandlingen är att den ska utveckla olika kunskaper om elevers lärande när de argumenterar i olika samtal. Syftet är även att undersöka lärandet i olika lärandeprocesser, hur de formulerar ett samtal. Vad barnens tidigare erfarenheter har för betydelse och hur det sociala samspelet med varandra påverkar lärandet. I avhandlingen är det elevernas dialog med varandra som studeras. Metoden som använts var videoinspelningar av elever i klassrumsdiskussioner som handlar om lärandet för hållbar utveckling. Rudsberg (2014) utgår från Deweys handlingsteori som handlar om möten mellan människor. Individen kan inte separeras från omvärlden eftersom människan alltid har en kontakt med den och formas efter omgivningen. Resultatet visar att möten med människor eller klasskamrater är en viktig del i elevers lärande. Samarbete med andra kan leda till en mer effektiv argumentation och ett ännu bättre individuellt lärande. Olika tester har visat att elever som har arbetat i grupp har en bättre argumentation än de elever som har arbetat självständigt. Elever lär av varandra genom att diskutera och argumentera i olika grupper. Undersökningar om elevers lärande i olika diskussioner och samspel i klassrum har undersökts tidigare. Men ändå behövs det mer studier och forskning om olika läranden som analyseras och undersök (Rudsberg, 2014). 8 Återvinning inom barnlitteratur Mary. A Christenson (2009) har studerat barnlitteratur inom området återvinning eftersom läsning är en aktivitet som ständigt föregår i förskolan. Barns attityder gentemot olika områden och situationer utvecklas ständigt genom olika livserfarenheter och människor i omgivningen. Därför behövs det förekomma aktiviteter om hållbar utveckling redan i tidig ålder då det är ett viktigt område. Studierna visade att barnböckerna innehöll information och lärdomar om återvinning av papper, glas, plast och metall. I vissa böcker förekom det information om återtillverkning. Böckerna var skrivna så att barnen lätt skulle förstå konceptet av återvinning och återtillverkning. I slutsatsen visade det sig att användandet av barnlitteratur om återvinning kan utveckla en bättre förståelse för miljöproblem för barnen. Det kan även leda till kritiskt tänkande om miljöproblem och möjligheter för att utföra olika praktiska handlingar inom lokala skräpproblem (Christenson, 2009). 9 4 Teorianknytning I det här avsnittet presenteras den teori som används i studien. 4.1 Pragmatismen – John Dewey Klas Roth (2003) skriver att John Deweys teori är en pragmatisk teori. Teorin utgår ifrån att människan lär och utvecklas genom sina erfarenheter. Genom reflektion och experimentellt handlande kan människan utvecklas individuellt och i samspel med andra. Människor lär genom det de får erfarenhet av i sin omgivning. Erfarenheter skapas i samspel med omgivningen och med hjälp av dessa erfarenheter kan människan lösa de problem som uppstår i det ständigt förändrande samhället. Dewey såg teori och praktik som något som inte skulle skiljas åt. Han såg det som att teori och praktik hade ett starkt samband mellan varandra och därför skulle det även vara så i skolan. John Dewey och Evelyn Dewey (2008) belyser att när något är intressant för barnen, är det viktigt att vuxna inte begränsar dem. När barnen självmant vill utforska lär de sig genom att göra det som är trivsamt för dem. Barnen kan då utveckla en mer positiv syn på uppgifter och aktiviteter än om de vuxna bestämmer vad de ska göra. Ett barn behöver mer än bara fakta för att få en förståelse av ett ämne. Barnet behöver få möjlighet till att utforska äkta material inom ämnet. Enligt Lundgren och Säljö (2010) ägnade den amerikanska filosofen och pedagogen John Dewey (1859-1952) sitt liv åt att studera hur kulturen kunde återskapas från en generation till en annan. Dewey skrev att överföringar av känslor, vanor och tänkande från den äldre generationen till den yngre kan ske genom olika kommunikationer. Utan kommunikation med varandra på olika sätt för att lära skulle inte det sociala livet finnas (2010). Dewey (1990) nämner att när ett material visas för barnen, kan de reflektera kring om de stött på det tidigare och med vem. 10 5 Metod I det här avsnittet presenteras metoden för studien. Den metod som används i studien är kvalitativ. Under de olika rubrikerna presenteras hur studien kommer att genomföras. 5.1 Urval Sex olika förskolor från tre olika kommuner har kontaktats genom telefonsamtal. Fem förskollärare och en förskolechef deltog i intervjuerna. Det valdes sex stycken förskolor för att få fram olika tankar om hur förskollärare och en förskolechef arbetar med återvinning och återbruk i förskolan. Varför just dessa blev respondenter var för att de visade intresse för studien under telefonsamtalet. Förskolechefen valdes ut för att få hennes perspektiv på hur hon ser på arbetet med återbruk och återvinning i förskolan. Tre av förskolorna valdes ut eftersom vi haft kontakt med dem tidigare. De andra tre förskolorna hade vi inte haft kontakt med innan och de valdes efter intresse av förskollärarna. Förskollärarna och förskolorna har fiktiva namn i studien. Månen är en förskola som ligger nära naturen i ett samhälle. Förskolan har fyra avdelningar. Förskolläraren som har intervjuats benämns som Maria och har arbetat som förskollärare i ungefär 30 år. Backen är en Montessoriförskola som ligger vid en skola. Förskolan har tre avdelningar. Förskolläraren som har intervjuats benämns som Bella och har arbetat som förskollärare på den här förskolan i 20 år. Dalen är en uteförskola med 25 barn. Här är barnen uppdelade i grupper istället för avdelningar. Förskolläraren som har intervjuats benämns som David och har arbetat som förskollärare i fyra år. Arken är en förskola som har en lantlig miljö där det finns en närhet till skogen och även stor utegård samt nära till lantbruk. På den här förskolan finns det två avdelningar. Förskolläraren som har intervjuats benämns med namnet Anna och har arbetat som förskollärare i 37 år. Lyckan är en föräldrakooperativ förskola på landet där de har en stor utegård och nära till skogen och lantbruk. Förskolläraren som har intervjuats benämns med namnet Lisa och har arbetat som förskollärare i sju år. Sången är en förskola i ett mindre samhälle där det finns en närhet till skog och stor utegård. Det finns fem stycken avdelningar på denna förskola. På den här förskolan har en förskolechef intervjuats och hon benämns med namnet Sara och har arbetat som förskolechef i fem år. 5.2 Genomförande Fem olika förskollärare och en förskolechef har intervjuats med frågor utformade efter frågeställningarna för studien (se bilaga). Respondenterna är från tre olika kommuner. Intervjusvaren har kodats med hjälp av teman för att ett resultat ska synliggöras. I den här studien används en kvalitativ metod. Denscombe (2009) belyser kvalitativ metod som att forskaren använder ett litet urval i studien som genomförs på ett strategiskt sätt. Ett exempel på kvalitativ metod är intervju (2009). Det är den här 11 metoden som har använts i studien eftersom det kunde ge djupare förståelse för respondenternas tankar, då forskaren möter dem personligen. För att få svar på frågorna om hur förskollärarna och förskolechefen arbetar med återvinning och återbrukning i förskolan användes semistrukturerade intervjuer. Enligt Denscombe (2009) innebär semistrukturerad intervju att forskaren använder sig av en lista med teman som intervjun ska handla om. Respondenterna kan sedan reflektera kring frågorna för att utveckla sina egna tankar om hur de arbetar med återvinning och återbrukning i förskolan (2009). Intervjufrågorna grundade sig på syftet och frågeställningarna som studien är uppbyggd på. Frågorna var öppet formulerade så att respondenterna fick utrymme att uttrycka sina åsikter om ämnet. Studien har baserats på individuella intervjuer, vilket Denscombe (2009) beskriver som en användbar intervjumetod eftersom forskaren endast har en respondents tankar och åsikter att utgå ifrån när forskaren strukturerar svaren (2009). Kihlström (2007) belyser att intervju som redskap är givande inom läraryrket eftersom det kan ge en uppfattning om hur respondenterna tänker kring olika situationer eller om ett visst ämne. Det som semistrukturerade intervjuer kan ge är bland annat möjlighet till att ställa följdfrågor och möjlighet att kontakta respondenten igen. Genom intervjuer kan forskaren få möjlighet att se hur det ser ut på förskolan, synliggörs arbetet med exempelvis återvinning och återbruk i verksamheten? När intervjuerna är klara kommer en kvalitativ analys användas för att framställa resultatet. 5.3 Metoddiskussion Martyn Denscombe (2009) nämner fördelar och nackdelar med intervju som metod. Fördelar med intervjuer är att det kan ge mycket information om ämnet. Det kan även ske diskussioner kring ämnet och frågor är lättare att följa upp. Intervjuer kan ge insikter av respondentens kunskaper, tankar och är lätta att justera. Det går att justera inriktningen på studien. Intervjuer kan ge en trovärdighet då det sker med direktkontakt och det är lättare att kontrollera att informationen forskaren får är riktig. Det kan vara svårare om intervjuer sker på annat sätt (2009). Fördelar som uppmärksammats under studien är att respondenterna har varit positiva till att bli kontaktade igen om det skulle uppstå några frågor angående resultatet. Mer fördelar som har uppmärksammats är att om det skulle bli någon missuppfattning under intervjun, är det lättare att förklara då än under en enkätundersökning. Den form av intervju som ska genomföras är genom direktkontakt då besök på förskolorna kommer ske. Nackdelar med intervju som Denscombe (2009) nämner, är att det kan vara mer tidskrävande än till exempel frågeformulär. Datan av frågeformulär är redo att analyseras så fort det samlats in. Intervjuer däremot måste först skrivas ut och kodas. Data som kommer fram av intervjuer är baserat på det respondenten har sagt, inte vad respondenten har gjort. På grund av det finns det en risk att datan inte är helt sann. Respondentens svar kan också påverkas av forskaren. Det kan därför vara viktigt för forskaren att vara helt neutral under intervjuns gång. En annan nackdel med intervju som metod är den tekniska utrustningen. En bandspelare, videokamera eller annan form av inspelning kan få respondenten att känna sig osäker. Det kan skapa en situation som blir skrämmande. Det kan bli dyrt att genomföra intervjuer om alla respondenterna är utspridda. Martyn Denscombe (2009) nämner även fördelar och nackdelar med kvalitativ analys som metod. Fördelarna med kvalitativ analys är till exempel att resultaten tas fram från 12 verkligheten och att det inte bara finns en förklaring utan kan tolkas på olika sätt. Nackdelar med en kvalitativ analys är till exempel att forskningen blir mer kopplad till en själv än vad den blir i en kvantitativ analys. Analysen kan ta längre tid eftersom datan är ostrukturerad när den samlas in. 5.4 Forskningsetiska överväganden Under studiens gång har de olika forskningsetiska principerna använts, för att göra respondenterna trygga med oss och skapa en förståelse kring studiens syfte. Huvudkraven har säkerhetsställts när respondenterna har kontaktats och även under intervjuns gång. När respondenterna kontaktades fick de veta vad studien ska handla om och användas till, därefter fick de välja om de ville intervjuas. De blev även informerade om att det som sägs under intervjun bara kommer att användas till studiens resultat. Respondenterna har haft möjlighet till att tacka nej till att inte vara med. De har även fått veta att deras namn kommer att vara fiktiva. Enligt Kihlström (2007) är det bra ifall forskaren använder sig av någon form av bandinspelning under intervjuns gång. Forskaren kan då gå tillbaka och lyssna på allt en gång till om någonting har missats. Det är då viktigt att fråga respondenterna innan, om det går bra att spela in hela intervjun (2007). Respondenterna i studien blev tillfrågade om det gick bra att spela in intervjun innan den påbörjades. De blev även informerade att inspelningen tas bort när studien är färdigställd och att det bara är till för studien. Alla respondenterna godkände att intervjun blev inspelad. Göran Hermerén (2011) belyser att de forskningsetiska principerna handlar om hur respondenterna som medverkar i studien behandlas. Respondenterna som medverkar i studien ska inte komma till skada eller bli kränkta och därför är det viktigt hur forskarna informerar respondenterna angående de etiska principerna. Roberts (2008) skriver om de olika etiska reglerna som är ett krav att veta i samband med forskning. Ett exempel är att forskaren informerar respondenten om vad studien ska handla om och även vad den ska användas till. Även Björkdahl Ordell och Dimenäs (2007) beskriver fyra huvudkrav som är informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Informationskravet handlar om att respondenten har rätt att veta vad studien handlar om och vad den ska vara till. Nyttjandekravet handlar om vad det insamlade materialet ska användas till. Det får bara användas i forskningssyfte. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna i undersökningen har rättighet att själva bestämma ifall han/hon vill vara med eller inte och har även rätt till att ändra sig. Det är viktigt att informera om att respondenternas namn inte kommer synliggöras i det färdiga resultatet vilket då handlar om konfidentialitetskravet, namnen ska då vara fiktiva (Björkdahl Ordell & Dimenäs, 2007). 5.5 Bearbetning av analys och data Martyn Denscombe (2009) skriver att analysen av kvalitativ data bör genomgå fem olika steg vilka är förberedelse av data, förtrogenhet med data, tolkning av data, verifiering av data och presentation av datan. Forskaren behöver inte genomgå alla steg fullt ut utan kan gå mellan de olika stegen som behövs (2009). Studiens data har förberetts genom insamling av intervjusvar som sedan transkriberats. Efter transkriberingen har intervjusvaren ständigt återupptagits för att få en tydlig bild av vad som har sagts. Det finns då en förtrogenhet med den insamlade datan. Efter tolkningen verifieras datan, vilket menas att studien ska bli trovärdig för ämnet återvinning och återbruk i förskolan. Presentationen av det som framkommit synliggör hur slutsatsen av processen om återvinning och återbruk i förskolan har kommit fram. Resultatet av 13 studien förtydligas genom att strukturera upp svaren av intervjuerna i olika underrubriker och teman, vilket Denscombe (2009) anser är betydelsefullt i bearbetningsprocessen(2009). Syftet och frågeställningarna för studien som nämndes på sid 2, är grunden för de teman som kommit fram. Teman som framkom under transkriberingen och har använts som underrubriker i resultatet är förskollärares arbetssätt kring återbruk och återvinning, en förskolechefs tankar om återbruk och återvinning, hur förskollärarna får med sig barnen i arbetet med återbruk och återvinning, hur förskollärarna gör så att vårdnadshavarna blir delaktiga och sammanlagda erfarenheter inom arbete med återbruk och återvinning i förskolan. Analysen är uppdelad efter teman likt resultatet, men här slås respondenternas svar ihop och tolkas utifrån den valda teorin samt tidigare forskning. Teman som förekommer i analysen är förskollärarnas och en förskolechefs sammanlagda erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan, barns delaktighet kring återbruk och återvinning i förskolan, vårdnadshavarnas delaktighet kring återbruk och återvinning i förskolan, förskollärarnas och en förskolechefs erfarenheter samt intressen om återbruk och återvinning i förskolan. 14 6 Resultat I det här avsnittet presenteras resultatet som har framkommit ur intervjusvaren. Nedan kommer det olika underrubriker som delar upp svaren i olika teman. 6.1 Förskollärares arbetssätt och en förskolechefs tankar kring återbruk och återvinning I texten nedan är resultatet uppdelat efter respondenternas svar angående återvinning och återbruk samt deras intresseskillnader i arbetslagen. Förskollärare Maria Återvinning och återbruk i förskolan är, för Maria, något som måste finnas i åtanke som bör överföras till barnen. Hon kan se att det är svårt om till exempel det är dåligt med ekonomiska resurser på förskolan. Det handlar om att använda sig utav de resurser som finns på ett vettigt sätt. Hon belyser även att man inte ska slösa på maten och att vara rädd om miljön. Beträffande återvinning tänker hon att det begränsar sig till sopsortering. De har ett soprum i närheten där de sorterar med barnen för att få med dem i tänkandet kring återvinning. Det görs mer med de äldre barnen. De yngre barnen följer med ut och får se att det finns olika kärl för olika material. Innan de fick soprummet gick de till en mindre sopcentral som finns i närheten av förskolan. Återbruk förklarar hon som att det går att laga och använda saker igen. Det går att spara toalettrullar, knappar och garn. Plastsaker och plastleksaker är svårare att återanvända eftersom de kan få vassa kanter. Träleksaker är lättare att laga och använda igen. Maria tycker att förskollärarnas intresse för återbruk och återvinning är ganska bra. Det är ingen stor skillnad mellan dem. För några år sedan hade de en trädgårdskompost där de komposterade matavfall. Här krävdes allas engagemang men det fungerade inte när sommaren kom eftersom förskolan då var stängd. Förskollärare Bella För Bella är återvinning och återbruk i förskolan att källsortera och använda saker på andra sätt än som var tänkt från början. Hon säger ”Vi arbetar inte med återbruk på samma medvetna sätt som återvinning”. På förskolan har de nära till ett förråd med olika kärl som de kan gå bort till spontant. På förskolan går de ibland till en större sopcentral men de har aldrig varit på den stora soptippen. Bella belyser även att de återbrukar genom att rensa hemma och ta med sig saker som inte används längre. De kan också gå ner till småbarnsavdelningen och fråga ifall de vill ha avlagda leksaker och kläder. Bella berättade att istället för att slänga en sak som varit inomhus kan barnen få använda det utomhus, exempelvis en barnvagn. När Bella renoverade sitt kök tog hon med sig den gamla diskbänken till förskolan så de kunde göra ett utekök som barnen kunde leka i. Bella tycker att intresseskillnaden mellan förskollärarna på hennes förskola är olika med arbete kring återbruk och återvinning. En del källsorterar mer än andra. När det gäller dessa skillnader kan personalen inspirera och komplettera varandra. På förskolan där Bella arbetar är det viktigt att prata mycket för att samarbeta. De löser olika problem genom att diskutera med varandra. Förskollärare David Återvinning och återbruk i förskolan för David, är att ta till vara på sådant material som redan finns, till exempel pappersrullar som kan användas till byggmaterial. Leksaker 15 som är gjorda av plast är kanske inte bra för den hållbara utvecklingen eller för barnens hälsa. Förskolan han arbetar på är en uteförskola där de använder mycket naturmaterial i leken. På förskolan källsorterar de och pratar med barnen om vad som inte ska slängas i naturen. De har även ett soprum på förskolan där barnen själva får testa att sortera olika material. David tycker att intresseskillnaden mellan förskollärarna på hans förskola är olika. Han tror att de speglar sig i deras personligheter. ”En del pedagoger kanske vill ha nytt och fräscht material medan andra kanske brinner mer för att använda kottar, pinnar och andra saker”. David säger att saker kan användas en längre tid innan de byter ut det. Förskollärare Anna Anna beskriver att återbruk och återvinning är att återanvända material till exempel genom att ”laga trasiga saker, att föregå med gott exempel för barnen, sortera sopor och använda kompostering”. Det är också att ta till vara på möjligheterna som finns i utemiljön. Med enkla medel och fantasi kan gamla saker återanvändas till nya. Det är även att använda sig av det som finns istället för att köpa nytt hela tiden. Anna säger ”hållbar utveckling är min livsstil”. När de arbetar med återbrukning och återvinning på hennes förskola förklarar de för barnen att man inte ska spola för mycket i vattenkranar och att regnvatten kan användas igen. Lyser solen, släcker de lamporna och förklarar att det är tillräckligt ljust för att ha det tänt. Anna menar även att barn på landet har större förståelse för att vara sparsamma med till exempel vatten eftersom de drabbas hårdare av stormar. Barnen som är på den här förskolan bor på landet och har fått förståelse för att det behövs ström för att få vatten. När Anna beskriver intresseskillnader inom arbetet med återbruk och återvinning i hennes arbetslag gäller det att ha en samsyn och att få ge och ta lite. Det gäller att ha en diskussion i arbetsslaget. Hon belyser även att det står i läroplanen att de ska arbeta hållbart och ge barnen tankar till ett hållbart samhälle. Det bör alla göra men tolkar det på olika sätt. På förskolan har de svårt att ta sig till någon större sopcentral eftersom förskolan ligger på landet. De hade tidigare en container utanför förskolan men Anna berättar att de är glada att inte ha den längre på grund av att den drog till sig getingar och flugor. Det blåste upp skräp på hela gården. Sortering för papper, tidningar, kartonger och hushållsavfall har de olika soptunnor för, säger hon. Förskollärare Lisa Lisas perspektiv på återbruk och återvinning är återbrukning av papper och kartonger, matsortering samt kompostering. Hon berättar att det är på en enklare nivå. Lisa säger ”återanvändning blir ekonomiskt, men just den delen kanske man inte tänker på”. Lisa pratar om en giftfri förskola. Hon har då läst om den giftfria förskolan som är en del av det som det är fokus på nu. På Lisas förskola finns det en mindre sopcentral med fyra containrar för plast, papperskartong, tidningar, aluminiumburkar. Det finns även två containrar för glas, en för färgad och en för ofärgat. De går till den ett par gånger i veckan eftersom de har nära. Om återbrukning, berättar Lisa att barnen har fått ta med sig material de inte använder hemma, till exempel korkar. Hon återkommer till den giftfria förskolan när hon berättar att de frågar föräldrar om de har något material hemma som förskolan kan 16 få och använda i utebyggen. Hon säger ”är det bra material för barnen?”. Lisa säger även att om man återanvänder material får de ett nytt syfte för någon annan. När det kommer till intresseskillnader i arbetslaget förklarar Lisa att de kan vara olika. Hon tror att alla vill göra så mycket som möjligt eftersom de är rätt miljömedvetna och vill få in det i vardagen. Intresset kan vara mer eller mindre, till exempel om någon är mer intresserad av kompostering kan den förskolläraren ha hand om det. Föräldrarna får även lära sig om hur arbetet med sortering på förskolan går till, eftersom föräldrarna kommer och arbetar på förskolan emellanåt. Lisa berättar att de hjälper varandra för att samarbeta. Förskolechefen Sara Sara säger att man kan använda det som finns. Hon belyser även en giftfri förskola och om viljan att slänga ut allt material som är giftigt. När det gäller återbruk, berättar Sara att det vore bra att inte titta på det som ska vara giftfritt. Att gå och hämta pussel i förrådet istället för att köpa nytt, är återbruk. ”Man ska tänka efter lite eftersom det blir mycket köp, slit och släng”. Hon kan inte se hur avdelningarna arbetar med återbruk men att de har arbetat med sopsortering. De har däremot inte gått vidare med det, till exempel vad händer med tidningen sen? Om någon förskollärare hade brunnit för återbruk och återvinning, så tror hon att de hade haft mer av det. Nu arbetar de mest med att återanvända papper som har blivit fel utskrivna, som barnen kan rita på. Det är dock viktigt att det inte finns någon hemlig information på dem papprena, berättar Sara. Hon berättar att de jobbar med återvinning genom att sortera material på förskolan. I Saras position som förskolechef är det svårt att nå barnen. Hon får försöka få med personalen för att kunna föra det vidare till barnen. Sara berättar att hon då måste ge möjlighet för utbildning till personalen och försöka ge dem förutsättningar så att de få med sig barnen i ämnet. 6.2 Hur förskollärarna får med sig barnen i arbetet med återbruk och återvinning Förskollärare Maria Maria berättar att det är skillnad med hur de arbetar med återbruk och återvinning i de olika åldrarna. Med de äldre barnen kan de tala om vad materialet har använts till tidigare. De yngre behöver mer av det de kan se direkt och har erfarenhet av. De yngre kan till exempel se vad en toalettrulle kommer ifrån. På Marias förskola har de haft lite mindre teman genom att så fröer av blommor, grönsaker, sallad och morötter. Maria berättade för barnen att ogräs måste rensas och att det är viktigt att hålla igång med vattnandet innan det kan plockas och ätas. Barnen fick vara med hela tiden under arbetet. Vissa barn är mer intresserade än andra, men alla fick vara med. Barnen fick inte vara med och köpa fröerna men så fort det kom till förskolan blev barnen delaktiga. För att göra barnen intresserade, berättade Maria, ”det gäller att hela tiden ha en dialog med barnen. Det gäller att ta vara på barnens tankar och frågor”. Hon säger att det gäller 17 att själv vara positiv till det som ska göras. Samtidigt måste vi prestera något för att väcka barnens nyfikenhet och frågor för att de ska kunna ha roligt. För att ta reda på hur barnen har förstått ämnet, berättar Maria att de för en dialog med barnen. De hjälper barnen med att sätta ord på vad de har gjort, när barnen berättar för föräldrarna. Det går även att höra i barnens dialoger att de har förstått när de till exempel pratar om var mjölkpaketet ska ta vägen. Mjölkpaketet kan användas till något annat, det behöver inte alltid slängas. Ifall barnen inte har förstått ämnet, säger Maria att de repeterar och ser utifrån det som sker i vardagen. Förskollärare Bella För att få barnen att bli intresserade av att återanvända material, tror Bella på att visa sig intresserade som vuxna. Att som vuxen se det på ett spännande sätt. Barn är fenomenala på att hitta andra användningsområden i leken. När de hade beställt nya cyklar till förskolan, var det mest kartongerna till cyklarna som var spännande. Det byggdes hus av lådorna och det blev en lek som de vuxna på förskolan inte hade väntat sig. Bella berättar att genom att prata med barnen och göra dem delaktiga i det som sker på förskolan, blir de medvetna av det som görs. Det är viktigt att inte underskatta barnen. Bella säger ”som vuxen ska det gå att prata om, till exempel på det här stället smälts aluminium ner som sedan görs till nya burkar, till kattmat till exempel”. De vuxna ska våga prata med barnen på ett sätt som gör att de inte underskattar deras förståelse. Barnen ska få vara delaktiga. På förskolan där Bella arbetar har de haft ett tema om återvinning och återbruk. De la upp det genom att brevväxla med en fiktiv person som hette Doris. Doris skickade brev till barnen och ställde frågor om hur hon skulle göra. Eftersom hon hade varit ute i skogen och det var skräp överallt. Doris frågade barnen om de ville hjälpa henne, vilket de ville och började brevväxla med henne. Doris skrev att hon hade samlat upp allt skräp och frågade om de hade en soptunna som hon kunde slänga allt i. Barnen svarade då nej och att Doris istället fick lägga det på olika ställen. Allt slutade med att barnen fick träffa skräptanten. Barnen har själva visat intresse för miljön, genom att ställa frågor och belysa att de inte får slänga vissa saker i skogen. De hade tänkt börja på ett annat tema om artkännedom, men istället visade barnen intresse för skräp. Bella berättar att alla barnen inte visar att de tagit till sig ämnet på samma sätt. De påverkas av varandra och lyssnar på varandra. Vissa barn visar det de tagit till sig genom att berätta för föräldrarna. Genom att prata med barnen om vad som har hänt, får de återberätta själva vad de har upplevt. Barnen kan även få återberätta genom teckningar. Förskollärarna kan ta med sig de barn som inte pratar mycket till ett annat rum, för att få deras förståelse om händelsen. Bella säger även att ”de barn som inte pratar lika mycket hade tagit till sig lika mycket som de andra”. Bella nämner att de har jobbat med barnlitteratur för att få med barnen inom återbruk och återvinning. Hon berättar att ”biblioteket är duktiga på att få ihop material om förskolan ber om ett visst ämne”. De använder streaming från avi media där det finns mycket filmer om olika ämnen. 18 Förskollärare David David berättar att ”det har aldrig varit ett stort problem att få barnen intresserade för återbrukning”. När föräldrarna har tagit med sig toalettrullar hemifrån är barnen helt till sig då det kommer något nytt. För att få barnen medvetna om ämnet, berättar David att de pratar med barnen och försöker få in det till verksamheten på olika sätt. Till exempel genom sagor och praktiska handlingar. För att få reda på att barnen har förstått, för de vuxna en dialog med barnen. Om barnen inte förstår, arbetar de vidare med ämnet. De försöker göra det så praktiskt som möjligt. Förskollärare Anna Anna berättar att för att få barnen intresserade får man erbjuda dem materialen och själva framföra entusiasmen i det. Att hitta spänningen i det som har hittats. För att få barnen medvetna om återbruk och återvinning visar görandet barnen bäst, även att föra ett samtal om varför man gör på ett visst sätt. Under spolningen på toaletten kan de vuxna visa barnen att det går åt en hel del vatten. Men Anna tror att barn som bor på landet är medvetna om det eftersom det inte fanns någon ström efter en storm och då pumpades det inte upp något vatten till toaletterna m.m. Därför är de tvungna att vara sparsamma. På förskolan där Anna arbetar har de haft återkommande teman kring återvinning och återbruk. De har till exempel grävt ner en skräpbräda, där barnen har fått hjälpa till att spika fast smörpaket, frukt m.m. När de hade grävt ner skräpbrädan väntade de ett tag, sedan grävde de upp den igen. Anna berättar att det visade sig att det inte hade hänt mycket mer än att frukten hade börjat försvinna. Det väckte många frågor hos barnen som uppmärksammades. Sedan grävde de ner brädan igen. Anna säger att” barnen blir intresserade om de vuxna visade sig intresserade. Om de vuxna är entusiastiska blir även barnen det lätt”. För att ta reda på att barnen förstått lyssnar de vuxna på deras resonemang i den fria leken. Förskollärarna märker att barnen kanske använder sig utav nya ord. Barnen vill gärna berätta för varandra vad de har gjort, eller lärt sig. Om barnen inte förstår, fortsätter de att arbeta med ämnet. Det gäller att tänka på om det har gjorts för svårt för barnen. Skulle förskollärarna ha lagt det på för hög nivå får de fundera på hur de kan ändra på det. Anna belyser att det är viktigt att leta efter litteratur, filmer m.m. när ett projekt ska startas upp. Förskollärare Lisa Lisa berättar att ”för att få barnen intresserade, erbjuds barnen material som kan återanvändas till nya saker. Till exempel kan barnen få fundera på vad de kan göra med en tom mjölkkartong”. De arbetar inte aktivt med att få barnen att bli medvetna om återvinning och återbruk just för tillfället. De pratade mer om det när de hade sin sorteringsvägg. Lisa belyser även att de på förskolan får ta tillfället i akt. Till exempel vid lunchen, om ett mjölkpaket eller en ketchupflaska är slut, kan de prata med barnen om vad som ska göras med de tomma paketen. Lisa belyser att det har blivit mer arbete med återbruk och återvinning de senaste 20 åren. Lisa berättar att ”på förskolan har de inte tända lampor i onödan. Torkskåpet körs inte om det bara är ett par vantar som ska torkas”. Barnen behöver inte alltid spola efter varje gång de har kissat. Istället kan de vänta till två eller tre barn har varit på toa. Lisa 19 belyser också att barnen inte ska ha för stark stråle i vattenkranen och att inte spola vattnet för länge. Genom samtal med barnen tar de reda på om de har förstått, berättar Lisa. När de håller på med kompostering ställs frågor och det samtalas om det. Barnen vet att maskarna äter det som de lägger i komposten och att det sedan blir till jord samt att barnen är med i samtalen kring ämnet. Barnen vet att tomma förpackningar ska sorteras och läggas i containrarna utanför förskolan. När de arbetade med kompostering som ett projekt på förskolan, arbetade de mycket med litteratur inom det ämnet. Det var då både barnböcker och faktalitteratur. 6.3 Hur förskollärarna gör vårdnadshavarna delaktiga Förskollärare Maria Maria berättar att de inte aktivt har fått med vårdnadshavarna i arbetet med återbruk och återvinning. Däremot berättar de för vårdnadshavarna när de har gått till givebox, sopstationen och även när de har haft kompostering. Givebox är en liten station med saker man kan ta och återanvända. Maria berättar att de går till giveboxen och lämnar något de inte längre vill ha och byter ut det mot något annat. Barnen har då fått ta med saker hemifrån. ”Vårdnadshavarna kan ta med överskottsmaterial hemifrån, men då är det främst när vi har frågat om det”. Det kan handla om barnmatsburkar, som de på förskolan kan ha färg i och kan använda när barnen målar. Vårdnadshavarna har även tagit med fruktpåsar som förskollärarna kan slänga blöjor i. Förskollärare Bella Bella berättar att det de gör här på förskolan tar barnen med sig hem. Vårdnadshavarna brukar skoja med förskollärarna om att det tar längre tid att gå till bilen för att barnen hittar skräp och undrar vart de ska slänga det. Bella berättar även att de har haft pantflaskor som de återvunnit. Alla vårdnadshavare har fått lämna pant efter vilja och förmåga, sedan gick förskollärarna med barnen och pantade. ”Vi fick ihop nästan 500 kronor, pengarna gick tillbaka till avdelningen”. Vårdnadshavarna har främst blivit meddelade genom mail om vad som har gjorts men de meddelas även genom samtal i tamburen. Bella berättar att de har haft två aktiva föräldraföreningar som bland annat har haft loppis där de samlat in kläder, leksaker och andra saker. Pengarna som samlats in under loppisens gång, går sedan tillbaka till barnen. Förskollärare David David berättar att på deras avdelning får de med vårdnadshavarna genom att vårdnadshavarna tar med sig material som de tror att barnen kan ha nytta av på förskolan. Materialen är inte rena leksaker utan de är återbruksmaterial. Till exempel pappersrullar, ritpapper m.m. Förskollärare Anna Anna berättar att de har en fixarkväll en gång om året som vårdnadshavarna blir inbjudna till. De hjälper då till att skapa nya saker genom att återanvända material som förskolan samlat på sig. Vårdnadshavarna har också samlat på sig material hemifrån som de inte längre använder och lämnar då det till förskolan. De hjälpte till att sätta en tunna under stupröret så att de på förskolan kunde återbruka regnvattnet. Intresset kan 20 variera hos vårdnadshavarna när de gäller att komma till fixarkvällarna. Anna säger att ”vissa föräldrar kan ha mindre möjlighet att delta på fixarkvällarna på grund av förhinder”. Förskollärare Lisa Lisa berättar att vårdnadshavarna är på förskolan och jobbar tre heldagar i veckan (olika föräldrar de tre dagarna). På grund av det måste vårdnadshavarna veta hur de ska sortera på förskolan. De får även hjälpa till att gräva om komposterna när det är utestäd. När vårdnadshavarna kommer och arbetar får de ta med sig material från köket ut och sortera på sopstationen utanför förskolan. De får då ta med sig sitt barn som hjälp vid sorteringen. 6.4 Sammanlagda erfarenheter inom arbete med återbruk och återvinning i förskolan De sammanlagde erfarenheter, respondenterna har av återbruk och återvinning i förskolan är bland annat: Källsortering, Ta vara på det man har, Spara på saker till exempel toalettrullar och kartonger, Spara på vatten och el, Kompostering, Diskutera med barnen om vad som får och inte får slängas i naturen, Erbjuda barnen material som kan återanvändas och utforskas kring, Förskollärare visar intresse och entusiasm för att göra barnen intresserade, Föräldrar kontaktas och informeras via mail och i tamburen, Föräldraföreningar, Fixarkvällar, utestäd, Vårdnadshavare kommer och arbetar (föräldrakooperativ), Vårdnadshavare tar med sig material som barnen kan utnyttja på förskolan, Teman, till exempel skräptanten och skräpbrädan, Användning av barnlitteratur, streaming och biblioteket. 21 7 Analys I det här avsnittet presenteras en analys av intervjusvaren. Det kopplas även till tidigare forskning och teorin som används i den här studien. Underrubrikerna i analysen är formade utefter studiens frågeställningar. 7.1 Förskollärarnas och en förskolechefs sammanlagda erfarenheter av återbruk och återvinning i förskolan Syftet med studien har varit att skildra de erfarenheter förskollärare och en förskolechef har av återbruk och återvinning i förskolan. I den här underrubriken blir frågeställningen hur arbetar förskollärare och en förskolechef med återbruk och återvinning i förskolan? besvarad. Likheter som har uppmärksammats inom återvinning hos förskollärarna som intervjuats är att alla förskollärare har tillgång till en sopstation, antingen på gården eller också en bit bort från förskolan. Däremot nämner inte alla förskollärare att de brukar sortera tillsammans med barnen, vilket är en skillnad. Anna nämnde ingenting om att de vuxna på hennes förskola sorterade med barnen, utan hon nämnde att de hade soptunnor för olika sorteringsmaterial. De andra förskollärarna belyste att de bjuder in barnen i sorteringen. Maria nämnde att de arbetar på olika sätt med de yngre och de äldre kring återvinning, då de sorterar tillsammans med de äldre barnen för att få med dem i tänkandet och agerandet kring återvinning. De yngre barnen följer bara med för att se att det finns olika kärl. Det kan kopplas till den valda teorin där Dewey & Dewey (2008) skriver att barn behöver mer än bara fakta för att förstå ett ämne. Barnen behöver även få tillgång till utforskning av material kring det specifika ämnet (2008). Bella belyste att ”Det är viktigt att inte underskatta barnen.” Hon säger att vuxna ska våga prata på ett sätt som gör att de inte underskattar barnens förståelse. Likheter som har uppmärksammats inom återbruk har varit att förskollärarna tänker på att de kan återbruka olika material som till exempel toalettrullar, knappar, garn m.m. Alla förskollärare uppmärksammar det under intervjun. Bella och Lisa belyser under intervjun att de tar med sig material hemifrån som de inte längre använder. Vilket skiljer sig från Maria, David och Anna, som under intervjun berättade att vårdnadshavarna tar med sig material som de inte använder hemma längre. Skill (2006) belyser att återbrukning handlar om att det går att ärva saker från någon annan, som inte längre har någon användning för det. Anna och Lisa berättar under intervjun att de uppmärksammar barnen på att inte slösa på vattnet. Det uppmärksammas genom samtal med barnen, att inte spola med för stark stråle i kranen m.m. Det kan kopplas till den pragmatiska teorin där Dewey (1990) skriver att information kan föras över genom olika kommunikationer. Lundgren och Säljö (2010) belyser att Dewey skrev att utan kommunikationer skulle inte det sociala livet och lärandet existera (2010). Under intervjun med Anna berättar hon att på hennes förskola återanvänder de regnvattnet istället för att ta kranvattnet i uteleken, vilket de belyser för barnen. Skillnaden är att Maria, Bella och David, inte uppmärksammade sparandet på vatten. Kahriman-Östurk, Olgan och Güler (2012) skriver att barnen i deras studie visar förståelse för varför man inte ska använda för mycket vatten och el. Genom att ständigt återkomma till begrepp som till exempel återbruk och minskning av exempelvis elen, får barnen chansen att bli mer bekanta med begreppen. 22 Amy Cutter-Mackenzie (2010) nämner i sin studie australienska skolor som är med i ett program som handlar om att de ska minska avfall samt användningen av el. Skolorna var noga med att stänga av fläktar och lampor (2010). Anna och Lisa berättar att de belyser för barnen att de inte behöver ha lamporna tända i onödan om det är ljust ute. Vilket skiljer sig ifrån de andra förskollärarna som inte nämnde det. Lisa och Sara pratar mycket om en giftfri förskola under intervjuns gång. Lisa berättar att det är viktigt att tänka på om materialet är bra för barnen, när material som kommit hemifrån återanvänds i förskolan. Även Maria och David nämner att plast är ett exempel på material som inte är bra för barnens hälsa. Eftersom plast kan ha vassa kanter och att plasten kan innehålla giftiga ämnen, vilket även annat material kan göra. Bella och Anna belyser inte den giftfria förskolan lika konkret. 7.2 Barns delaktighet kring återbruk och återvinning i förskolan I den här underrubriken besvaras frågeställningen om hur barnen blir delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning. Maria Hedefalk (2014) beskriver tre olika förhållningssätt som handlar om miljön, vilka är i miljön, för miljön och om miljön. ”I miljön” betyder att barnen ska kunna uppleva naturen med sina sinnen. ”För miljön” betyder att barnen ska få chans till att utveckla olika kunskaper om hur de kan handla för en hållbar utveckling. ”Om miljön” innebär att barnen ska kunna få lära sig om olika naturfenomen och hur de fungerar. På grund av det här bör lärandet om hållbar utveckling tydiggöras redan i förskolan (2014). Maria belyser att de, på hennes förskola, arbetar olika med de äldre och de yngre barnen, kring återbruk och återvinning. Med de äldre barnen, pratar de om vad materialet kan användas till. De yngre barnen, behöver mer av sådant de kan se direkt, som till exempel vad en tom toalettrulle kommer ifrån. De andra förskollärarna belyser ingenting om skillnader i arbetet med de olika åldrarna. Kahriman-Östurk, Olgan och Güler (2012) belyser att barn i yngre åldrar inte har några svårigheter med att utveckla lärande om hållbar utveckling. Genom att delta i olika aktiviteter, kan barnen utveckla kunskap inom hållbar utveckling (2012), vilket även kan kopplas till Dewey och Dewey (2008). De belyser att barnen behöver få chans till att utforska riktigt material inom ämnet för att få en förståelse för det (Dewey & Dewey, 2008). Maria, Bella och Anna nämner att det är viktigt att som vuxen visa intresse för att få barnen intresserade. Lisa tar upp att barnen erbjuds material som kan återbrukas till nya saker, för att få barnen intresserade, vilket även Anna belyser. Honig och Mennerich (2012) skriver att vuxna bör uppmuntra barnen i tidig ålder i att börja tänka på miljön. Alla förskollärare berättar att de för en dialog med barnen för att se om barnen är intresserade och om de har förstått innehållet. De belyser även att om barnen visar att de inte förstår, repeterar de vuxna med dem och fortsätter föra dialoger. Bella berättar att, på hennes förskola tar de med de mer tillbakadragna barnen till ett annat rum för att höra om de med har tagit till sig innehållet. Hedefalk (2014) belyser att i avhandlingens analys, fanns det inte några tillfällen då förskollärarna belyste att det är hållbar utveckling som sker (2014). Förskollärarna som intervjuades talar med barnen om vad det är de gör och vad som sker. Det här kan kopplas till Deweys pragmatiska teori som används i studien. Dewey (1990) belyser att genom att kommunicera med varandra får individen ett lärande, som den kan reflektera kring under ett annat tillfälle när det tas upp igen. Individen kan då koppla tillbaka det till den person som berättat det tidigare. 23 Deniz Kahriman-Östurk, Refika Olgan och Tülin Güler (2012) skriver att det är viktigt att förskollärarna återkommer till hållbar utveckling med barnen för att de ska kunna få en erfarenhet och uppfattning om vad det är. Det behöver tillföras mer om hållbar utveckling i förskolan. När det kommer till arbetet med barnlitteratur i förskolan inom återbruk och återvinning berättade Bella, Anna och Lisa att de använde sig av någon form av litteratur eller streaming på Avi media. Anna säger ”jag tycker det är en viktig bit att leta litteratur, filmer m.m.”. Bella belyser att biblioteket är bra på att plocka ihop material inom ett specifikt ämne. Germain (2009) beskriver biblioteket som en bra källa för att hitta information om olika ämnen (2009). Maria och David berättar att de inte använder sig av barnlitteratur inom återbruk och återvinning, medvetet. Christenson (2008) skriver att läsning är en aktivitet som förekommer hela tiden i förskolan. Det finns mycket barnlitteratur som innehåller lärande om återvinning och återbrukning. Genom att använda barnlitteratur kan barnen få hjälp med att få förståelse för ämnet som kan vara återbruk och återvinning. 7.3 Vårdnadshavarnas delaktighet kring återbruk och återvinning i förskolan I den här underrubriken blir frågeställningen om hur vårdnadshavare blir delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning besvarad. I arbetet med vårdnadshavarna, har det visats sig skillnader utifrån förskollärarnas svar. De arbetar olika om hur de får vårdnadshavarna delaktiga i arbetet med återbruk och återvinning på förskolan. Maria berättar att de inte aktivt har fått med vårdnadshavarna i arbetet med återbruk och återvinning. Däremot informerar de vårdnadshavarna när de ska gå till, eller har varit på en givebox, eller sopstation. En givebox innebär att man går till ett ställe där man kan byta ut en sak som inte behövs längre, mot något nytt. Bella berättar att vårdnadshavarna, på hennes förskola mest brukar meddelas via mail eller i tamburen. På hennes förskola har de även två aktiva föräldraföreningar där det samlas in pengar som går till barnen. På Davids förskola, tar vårdnadshavarna med material som de tror kan återanvändas av barnen. Annas förskola har en fixarkväll en gång om året tillsammans med vårdnadshavarna. Där kan de hjälpas åt att skapa nya saker genom att återanvända material som förskollärarna har samlat på sig. Lisa berättar att hennes förskola är en föräldrakooperativ förskola, där vårdnadshavarna själva kommer och arbetar. Hon belyser då att det är viktigt att vårdnadshavarna vet hur de arbetar på förskolan. Honig och Mennerich (2012) skriver att vuxna inte vet mycket om hur barnen tänker om miljön och att vuxna är medvetna om hur de bör ta hand om miljön (2012). Genom att berätta för vårdnadshavarna om hur de arbetar med återbruk och återvinning med barnen, kan vårdnadshavarna ta del av barnens tankar. Lundgren och Säljö (2010) nämner att Dewey skrev om en överföringsprocess mellan individer. Det handlade om att individen överför information till andra genom kommunikation. 7.4 Förskollärarnas och en förskolechefs erfarenheter samt intressen om återbruk och återvinning i förskolan Syftet med studien har varit att skildra erfarenheterna förskollärare och en förskolechef har av återbruk och återvinning i förskolan. I den här underrubriken blir frågeställningen 24 Vilka sammanlagda erfarenheter av återbruk och återvinning kommer till uttryck? besvarad. Det som har uppmärksammats utifrån respondenternas svar under intervjuerna, är att respondenterna har visat olika erfarenheter och intressen om återbruk och återvinning. Återbrukning och återvinning i förskolan är något, Maria känner måste föras över till barnen. Det kan kopplas till Almers (2009) som skriver att vuxna och ungdomars handlande utifrån hållbar utveckling, påverkar barnen och deras intressen för deras framtida utveckling inom hållbar utveckling (2009). Maria nämner även att intresset om återbuk och återvinning mellan förskollärarna på förskolan är ganska bra. Det är ingen stor skillnad mellan dem. Återbruk och återvinning för David, Anna och förskolechefen Sara är att ta tillvara på material som redan finns, medan Bella uppmärksammar att det kan handla om källsortering. Hon belyser även att saker kan få ett annat användningsområde i leken. Anna berättar att de ska ta varas på möjligheterna som finns i utemiljön. Anna säger ” hållbar utveckling är min livsstil”. Klas Roth (2003) nämner John Deweys pragmatiska teori som exempelvis handlar om erfarenheter som skapas i samspel med omgivningen. Med hjälp av de erfarenheter individen får kan individen lösa de problem som uppstår i det ständigt föränderliga samhället. Han nämner att Dewey skriver att teori och praktik inte skulle skiljas åt, de har ett starkt samband mellan varandra. För Lisa är återbruk och återvinning på en enklare nivå, då det involverar matsortering, återbrukning av papper och kartonger samt kompostering. Det kan kopplas tillbaka till David, Anna och förskolechefen Sara som nämnde att de återanvänder material som redan finns på förskolan. 25 8 Diskussion Det som väckte vårt intresse för hållbar utveckling är att det är ett intressant ämne som är aktuellt i dagens samhälle. Vi valde att inrikta oss på begreppen återbruk och återvinning i förskolan eftersom hållbar utveckling är ett stort område. I vår studie valde vi att använda oss utav semistrukturerade intervjuer. Den metoden valde vi för att få fram tydliga svar på frågeställningarna och få möjlighet till följdfrågor. Intervjuerna gick bra eftersom vi fick svar på våra frågor, men vi anser att det kunde ha blivit en tydligare bild om även observationer hade använts. Det hade gett oss möjlighet till att få se hur de arbetar i praktiken istället för att bara höra respondenterna tala om det och det hade gett ett annat resultat. Observationer kan på detta sätt förstärka trovärdigheten i resultatet. När vi började med resultatet, delades respondenternas svar upp under olika rubriker och underrubriker. Rubrikerna strukturerades efter frågeställningarna för studien, vilka var förskollärares arbetssätt kring återbruk och återvinning, en förskolechefs tankar om återbruk och återvinning, hur förskollärarna får med sig barnen i arbetet med återbruk och återvinning, hur förskollärarna gör så att vårdnadshavarna blir delaktiga och sammanlagda erfarenheter inom arbete med återbruk och återvinning i förskolan. Underrubrikerna delades upp efter respondenternas fiktiva namn. Anledningen till att vi gjorde så här var för att få in en tydlig struktur så att det var lättare att förstå innehållet. Under intervjuernas gång försökte vi hålla oss neutrala inför respondenterna för att inte påverka deras svar. Denscombe (2009) nämner att forskarens förhållningssätt kan påverka respondenterna och deras svar. Något som uppmärksammades då resultatet skulle färdigställas var att respondenterna svar var olika utifrån deras yrkeserfarenhet. De respondenter som hade arbetat längst, hade mer att berätta angående återbruk och återvinning i förskolan. De respondenter som inte hade lika lång yrkeserfarenhet gav kortare svar inom området. Det här anser vi har påverkat resultatet. De professionsrelevanta konsekvenser resultatet kan ge är nya tankar och förslag på hur det går att arbeta med återbruk och återvinning i förskolan. Resultatet visar att det finns många olika möjligheter. Exempel på detta är sortering då vuxna kan gå till sopcentralen tillsammans med barnen, där kan barnen själva få prova på att slänga i kärlen. Viljan och erfarenheten av att arbeta med återbruk och återvinning i förskolan kan ha olika konsekvenser. Finns inte viljan kan det vara svårt att använda fantasin till att arbeta med områdena på olika sätt. Om viljan däremot finns kan det vara lättare att påbörja arbete kring det. Enligt Hedefalk (2014) finns det inget ”rätt” eller ”fel” sätt i arbeten med hållbar utveckling (2014). Det har studiens resultat visat då respondenterna har gett många olika svar angående hur arbetet med återbruk och återvinning kan gå till. Det har varit intressant att forska om återbruk och återvinning i förskolan. Det har underlättat att respondenterna visat positivitet och intresse för vår studie. Vi kontaktade respondenterna innan arbetet med studien startades. Det gav oss en trygghet att ta kontakt tidigt. Studien har visat många olika sätt på hur arbete med återbruk och återvinning kan gå till, till exempel genom källsortering, återanvändning av material och sparande på vatten samt el. 26 I förskolans läroplan poängteras det att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,” (Skolverket, 2010; 10). Vi anser att resultatet visar olika sätt på hur barnen kan utforska, ställa frågor m.m. Hur vi har sett det är exempelvis genom att respondenterna berättade under intervjuernas gång att de för en dialog med barnen om vad som sker. Respondenterna som intervjuats har kommit med förslag på hur arbeten med återbruk och återvinning kan ske. Bland annat att använda sin fantasi och inte vara rädd att spara på saker. Det är även bra att skaffa sig kunskap om området vilket biblioteket är en bra källa till. Man kan även använda material som redan finns och skapa nytt samt ständigt föra en dialog med barnen. Studiens syfte har varit att skildra de sammanlagda erfarenheterna förskollärarna och en förskolechef har av återbruk och återvinning av material i förskolan. Vi ville få fram hur förskollärarna arbetar med återbruk och återvinning med barnen och hur de får med föräldrarna. Under studiens gång anser vi att frågeställningarna har blivit besvarade och därför har vi uppnått syftet med studien. Däremot kan vi inte vara säkra på att resultatet är sant eftersom resultatet bara visar vad respondenterna har sagt men inte hur det går till i praktiken. Vi vill också förtydliga att resultatet inte gäller alla förskolor utan är exempel på sex svenska förskolor. Studien har visat hur arbete med återbruk och återvinning i förskolan kan ske. Den synliggör förskollärares och en förskolechefs erfarenheter av återbruk och återvinning. Dessa kan vara relevanta för yrket då det kan ge nya tankar kring hur arbeten inom områdena kan gå till. Hade observation använts som metod istället hade vi kunnat se hur förskollärarna får med barnen och hur barnen inspireras till att utforska återbruk och återvinning. Det hade varit intressant att få se hur det går till i praktiken. Ibland kan det vara svårt att sätta ord på det arbete som görs men det kan vara lättare att visa. Ett sätt att gå vidare med forskningen inom återbruk och återvinning i förskolan kan därför vara att gå in i verksamheten och observera hur förskollärarna arbetar med det i praktiken. Det kan nog ge en större uppfattning om hur arbeten kan ske på olika sätt. 27 9 Referenser Almers, Ellen (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling: tre berättelser om vägen dit. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (2007) Etik I: I: Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber Björneloo, Inger (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om undervisning. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2007 Christenson Mary A. (2009) Children's Literature on Recycling: What Does it Contribute to Environmental Literacy? Applied Environmental Education & Communication. 7:4, 144-154, Cutter-Mackenzie, Amy (2010) Australian Waste Wise Schools Program: Its Past, Present, and Future. The Journal of Environmental Education, 41(3), 165–178, Davis, Julie (2009) Revealing the research ‘hole’ of early childhood education for sustainability: a preliminary survey of the literature, Environmental Education Research. 15:2, 227-241, Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Dewey, John (1990[1956]). The school and society: and, The child and the curriculum. Chicago: Univ. of Chicago Press Dewey, John & Dewey, Evelyn (2008[1915]). Schools of to-morrow. Mineola, N.Y.: Dover Publications, Inc. Germain, Carol Anne (2009) Going Green: Greening Your Marketing Efforts. Public Services Quarterly. 5:4, 289-293, Hedefalk, Maria (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2014 Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Honig Alice S. & Mennerich Meghan (2013) What does ‘go green’ mean to children? Early Child Development and Care. 183:2, 171-184, Kahriman-Östurk, Deniz, Olgan, Refika & Güler, Tülin (2012) Preschool Children’s Ideas on Sustainable Development: How Preschool Children Perceive Three Pillars of Sustainability with the Regard to 7R. Educational Sciences: Theory & Practice Special Issue. Autumn, 2987-2995, 28 Kihlström, Sonja (2007), Intervju som redskap I: Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs, Jörgen (red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber Lundgren, Ulf P. & Säljö, Roger (2010) Skolans tidiga historia och utveckling-Från skrivarskola till folkskola. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2010). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Roberts, Helen (2008). Listening to Children: and Hearing Them, I: Christensen, Pia & James, Allison (red.) (2008). Research with children: perspectives and practices. 2. ed. London: Routledge Roth, Klas (2003). John Deweys holistiska experimentalism I: Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl. Rudsberg, Karin (2014). Elevers lärande i argumentativa diskussioner om hållbar utveckling. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2014 Skill, Karin (2006). Mellan grönt tänkande och vardagligt görande: en hushållsstudie om aktiviteter för hållbar utveckling i fyra svenska kommuner. Licenciatavhandling Linköping: Linköpings universitet, 2006 Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolankunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk barnhageforskning. I Ärlemalm-Hagsér, Eva (2013). Engagerade i världens bästa?: lärande för hållbarhet i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2013 Ärlemalm-Hagsér, Eva (2013). Engagerade i världens bästa?: lärande för hållbarhet i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2013 Ärlemalm-Hagsér, Eva & Davis, Julie (2014). Examining the rhetoric: A comparison of how sustainability and young children´s participation and agecy are framed in Australian and Swedish early childhood education curricula. Contemporary Issues in Early Childhood. I: Ärlemalm-Hagsér, Eva (2013). Engagerade i världens bästa?: lärande för hållbarhet i förskolan. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Göteborgs universitet, 2013 29 10 Bilaga 10.1 Intervjufrågor ● Vad innebär Hållbar utveckling på förskolan? ● Vad finns det för erfarenhet på förskolan av Hållbar utveckling? ● Hur tänker du kring återbrukning och återvinning i förskolan? - Är dessa ämnen något svårt för barnen att förstå eller är det enkelt för dem? - Är intresset mellan er förskollärare olika kring dessa ämnen? - Om intresset är olika hur gör ni för att samarbeta på bästa sätt? ● Hur arbetar ni med återvinning på förskolan? - Hur länge har ni arbetat så här? - Kan du ge exempel på hur ni arbetat med detta? ● Hur arbetar ni med återbrukning på förskolan? - Kan du ge exempel på hur ni gör? - Hur länge har ni arbetat såhär? - Hur får ni barnen att bli intresserade av att återvända material? - Återanvänder ni både utomhus och inomhus? ● Hur får ni med barnen så att de blir medvetna om ämnet? ● Har ni börjat med matsortering på er förskola? ● Har ni haft något arbete/tema kring detta för att delge informationen ni har till barnen? - Hur har ni arbetar då? - Hur har ni gjort barnen intresserade? - Har ni varit på ex. sopcentralen, soptippen? - Har ni någon sortering på förskolan så barnen kan testa själva? - Har ni arbetat något med litteratur kring ämnet för att få med barnen? ● Har ni fått med föräldrarna i detta? - Om ni har det, hur involveras dem? ● Hur har ni tagit reda på att barnen har förstått? - Om barnen inte förstått hur gör ni för att hjälpa dem att förstå ämnet? ● Har du några tips på hur andra förskolor kan påbörja ett arbete/tema med ämne återvinning/återbrukning? I
© Copyright 2024