Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde - Upplands-Bro
Handlingar till Tekniska nämndens sammanträde den 15 juni 2015 Ärende 1 3 av 100 Medborgarförslag Kattens Park Förslag till beslut 1 Som yttrande över medborgarförslaget om kattpark överlämna Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige. 2 Medborgarförslaget besvaras med att kommunen i dagsläget inte bedömer att det är aktuellt att anlägga en kattpark i kommunen. Sammanfattning Tillväxtkontoret tackar Jacob Hallberg som inkom den 28 april 2014 med ett medborgarförslag om att anlägga en ny park dedikerad till katter i kommunen. Parken skulle förslagsvis heta Kattens park, i den skulle även andra djur och medborgare vara välkomna. Byggandet av en sådan park skulle bidra till att katterna i kommunen fick en egen plats och att konflikterna mellan katter och medborgare skulle minska. I dag släpps många katter ut utan övervakning av sin ägare, detta skulle inte behövas om denna park byggdes. Jacob menar att det även skulle kunna bidra med ökade jobbtillfällen i kommunen, då parken skulle bli en attraktiv plats för nya kiosker och andra affärsverksamheter. Tillväxtkontoret arbetar aktivt med våra befintliga parker och möjligheten att skapa nya parkmiljöer i kommunen vilket gör synpunkter kring det mycket intressanta. Tillväxtkontoret bedömer dock att det är svårt att ha en park dedikerad till katter. Att kattägare skulle sluta släppa ut sina katter utan övervakning om det finns en kattpark är inte så sannolikt. Beslutsunderlag • • • Medborgarförslag som inkom den 13 september 2012. Kf § 89 Medborgarförslag om ny- och omplanteringar på kommunal mark. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2015. Barnperspektiv Medborgarförslaget ser till barns lärande av umgänge med husdjur och skulle säkerligen vara ett uppskattat inslag. 4 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Jonas Rundlöf Tf. Teknisk chef Parkingengör Bilagor 1 Medborgarförslag om anläggandet av Kattens park Beslut sänds till • Akt • Förslagsställaren • Kommunstyrelsen 5 av 100 6 av 100 7 av 100 Ärende 2 8 av 100 Medborgarförslag om fler papperskorgar mellan Tibble torg och Ekhammarskolan. Förslag till beslut 1 Som yttrande över medborgarförslag om fler papperskorgar överlämnas Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse till Kommunfullmäktige. 2 Medborgarförslag om fler papperskorgar avslås med motiveringen att sträckan som beskrivs har 5 stycken papperskorgar uppsatta redan och fler behövs inte. Sammanfattning Tillväxtkontoret tackar Petronella Hjelmstedt, Jenny Almqvist Lindberg, Elice Carlsen som den 24 oktober 2014 kom in med ett medborgarförslag om att sätta upp fler papperskorgar på sträckan mellan Tibble torg och Ekhammarskolan. Tillväxtkontoret arbetar löpande med frågan och har senaste året ökat antalet papperskorgar i kommunen då vi arbetar aktivt med att minska nedskräpningen i kommunen. Tillväxtkontoret bedömer att det för närvarande inte finns något behov av fler papperskorgar då det redan finns fem stycken på den korta sträckan samt att papperskorgarna inte är fulla vid tömningstillfällena. Beslutsunderlag • • Medborgarförslag som inkom den 24 oktober 2014. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 19 maj 2015 Barnperspektiv Att det finns tillräckligt många papperskorgar bidrar till att vi kan hjälpas åt att hålla rent i miljön, vilket är bra för barn och alla andra. 9 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Jonas Rundlöf Tf. Teknisk chef Parkingengör Bilagor • Medborgarförslag om fler papperskorgar som inkom den 24 oktober 2014. Beslut sänds till • Akt • Förslagställaren • Kommunstyrelsen 10 av 100 11 av 100 Ärende 3 12 av 100 Uppdatering av åtgärdsförslag i Gång- och cykelplan enligt beslut KS § 42 Förslag till beslut Anta Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad 14 april 2014, reviderad 26 maj 2015, som underlag för beslut om kommande investeringar. Sammanfattning Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar. Samtidigt fick Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år föreslå en uppdatering av Gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår. I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i Gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut och uppdaterats. Ett nytt avsnitt med uppföljning av gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 har lagts till. Dessutom har Gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter det finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse 12 januari 2015 • Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, beslutad 18 april 2012 Ärendet Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta Gång- och cykelplan med åtgärdsförslag, med några tillägg, som ett underlag för kommande gångoch cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret uppdraget att vartannat år föreslå en uppdatering av Gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda projekt och lägga till nya vartefter behov uppstår. 13 av 100 I år är det dags för den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i Gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 har lagts till. Dessutom har Gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på kommunens hemsida. Tanken är att Gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafikoch tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts och kostnadsberäknas. Vissa av projekten i Gång- och cykelplanen är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten kommer att samordnas med olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar. Förslag till åtgärdsförslag lyftes till Tekniska nämnden för beslut den 27 april 2015. Nämnden beslutade återremittera ärendet med uppdrag att förtydliga vilka åtgärder som lyfts bort från åtgärdsprogrammet samt orsaker till detta. Följande åtgärder har tagits bort från Gång- och cykelplanen utan att ännu ha genomförts eller flyttats ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet: 1 2 3 4 5 Gång- och cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte planeras någon gångoch cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen. Genomföra en resvaneundersökning. Anledningen är att resvaneundersökningar genomförs av många andra myndigheter och andra organisationer, bland annat Trafikförvaltningen och Statistiska centralbyrån. Dessa undersökningar är oftast offentliga och används redan i de sammanhang där resultaten för resvaneundersökningar är relevanta, såsom dragning av busslinjer och jämförelser mellan kommuner. Vidareutveckla Gå och cykla-webb. Förbättra rutiner för bortforsling av skrotcyklar. Inventering av belysning vid övergångsställen och cykelparkeringar. 14 av 100 Anledningen till att (3), (4) och (5) föreslås tas bort är för att de anses vara för detaljerade i förhållande till övriga projekt i gång- och cykelplanen. Jämför dessa projekt med gång- och cykelvägen mellan Bro och Bålsta. Gå och cyklawebb, liksom alla sidor på Upplands-Bros hemsida som går under Tekniska nämndens ansvarsområde, uppdrateras och förbättras kontinuerligt inom det vardagliga arbetet på Tillväxtkontoret. Bortforsling av skrotcyklar sker inom verksamheten för övrigt underhåll av kommunens allmänna ytor, såsom skräpplockning, bortforsling av bilar underhåll av parkbänkar, etc. Inventering av kommunens anläggningar sker kontinuerligt och är ett nödvändigt moment för anläggningarnas drift. Under våren har all belysning inventerats i samband med projektet att byta ut gammal miljöfarlig armatur och under sommaren kommer vägskyltar och därmed kommunens alla övergångsställens lokalisering att inventeras. Gång- och cykelvägprojektet längs Strandvägen finns antaget i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2015 Gång- och cykelvägsprojektet längs Granhammarsvägen upp till Svea Livgarde ingår, efter revidering den 26 maj 2015, i punkt 8 i detta förslag till uppdatering av åtgärdsförslag i Gång- och cykelplan. Tillväxtkontoret föreslår att Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad 14 april 2014, reviderad 26 maj 2015 antas som underlag för beslut om kommande investeringar. Barnperspektiv De föreslagna åtgärderna i Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik är av stor betydelse sett ur barns perspektiv. Förbättrade gång- och cykelvägar innebär att fler barn kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan att bli skjutsade med bil, vilket är positivt ur ett barnhälsoperspektiv. Åtgärderna kan leda till en ökad andel gång- och cykeltrafik, vilket kan bidra till att utsläpp och bullerstörningar minskar. Detta förbättrar barns livsmiljö. 15 av 100 Kommunledningskontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. Teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingengör Bilagor 1 Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik, daterad den 14 april 2015, reviderat 26 maj 2015 Beslut sänds till • Akt 16 av 100 Åtgärdsförslag för gång- och cykeltrafik Uppdatering av Kap. 3 Åtgärdsförslag i Gång- och cykelplanen enligt beslut Ks § 42 2012-04-18 Beslutad av Tekniska nämnden 2015-xx-xx Förslag 2015-04-14, reviderat 2015-05-26 17 av 100 Bakgrund Den 18 april 2012 beslutade Kommunstyrelsen att anta gång- och cykelplanen, med några tillägg, som ett underlag för kommande gång- och cykelinvesteringar, samt att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att vartannat år föreslå en uppdatering av gång- och cykelplanen genom att ta bort genomförda åtgärder och lägga till nya vartefter behov uppstår. Utöver detta fick Tillväxtkontoret i uppdrag av Kommunstyrelsens dåvarande Samhällsbyggnadsutskott att återkomma med en redovisning av genomförandet av gång- och cykelplanen utifrån aspekten att öka andelen gående och cyklande till pendeltågsstationerna i Bro och Kungsängen. I år sker den första uppdateringen av åtgärdsförslagen i gång- och cykelplanen. Åtgärdsförslagskapitlet har därför lyfts ut ur planen och uppdaterats. Med anledning av uppdraget från Samhällsbyggnadsutskottet har fokus i uppdateringsarbetet till stor del varit att öka gång- och cykeltrafiken till pendeltågsstationerna. Vidare har ett avsnitt med gång- och cykelarbetet 2012 – 2014 lagts till. Dessutom har arbetet med gång- och cykelplanens genomförande förtydligats, både gällande hur planen förhåller sig till kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram, och vilka möjligheter och svårigheter som finns att genomföra projekten beroende på exempelvis väghållarskap, markägoförhållanden och finansiering. Gång- och cykelplanens genomförande I Upplands-Bro finns idag ett gång- och cykelvägnät som täcker stora delar av de tättbebyggda områdena, men behov av kompletteringar finns. Exempel på nya sträckor som föreslås är en regional gång- och cykelväg mellan Bro och Håbo kommun samt en mellankommunal gång- och cykelväg mellan Bro och Sigtuna kommun. Förutom fysiska åtgärder finns förslag på fortsatt arbete med beteendepåverkande åtgärder, såsom information, tips och råd till gång- och cykeltrafikanter på kommunens hemsida. Tanken är att gång- och cykelplanen ska vara ett överordnat styrdokument, näst efter Översiktsplanen, för kommunens planering av framtida gång- och cykelinvesteringar. I takt med att projekten blir aktuella lyfts de ner till Trafik- och tillgänglighetsprogrammet, som är tänkt att vara ett arbetsdokument där projekt som ska genomföras de närmaste åren presenteras mer i detalj, tidssätts och kostnadsberäknas. Vissa av projekten är inte aktuella i dagsläget, men kommer att bli det när planerade exploateringsområden byggs ut. Flera av projekten planeras att samordnas med olika exploateringsprojekt eller med utbyggnad av VA- eller kraftvärmeledningar. Vissa gång- och cykelprojekt försvåras av att kommunen inte är väghållare för den väg som gång- och cykelvägen är tänkt att gå längs med. Flera av de föreslagna gång- och cykelvägarna är tänkta att gå längs med statliga vägar. Ett exempel är den regionala gång- och cykelvägen från Bro till Håbo kommun. Den regionala cykelplanen är nu framtagen och nu pågår arbetet att ta fram en avsiktsförklaring, som bland annat kommer att behandla finansiering och prioritering av de olika projekten. Mycket pekar på att Trafikverket kommer att finansiera de sträckor av regionala cykelstråk som går längs med statliga vägar. I den regionala cykelplanen ingår emellertid ett stort antal projekt och troligen kommer sträckor med höga cykeltrafikflöden prioriteras. Med andra ord får sannolikt gång- och cykelvägen mellan Bro och Håbo en låg prioritet. Ett sätt att påskynda utbyggnaden kan vara att kommunen finansierar en del av projektering och utbyggnad. Ett viktigt steg är också att inleda ett samarbete med Håbo kommun. När det gäller gång- och cykelvägar som planeras att gå längs med statliga vägar men som inte är utpekade i den regionala cykelplanen måste projektet i ett första steg förankras hos Trafikverket. 18 av 100 Möjligheten finns att Trafikverket går in och medfinansierar, men sannolikt får kommunen stå för en stor del av eller hela finansieringen. Gång- och cykelvägar längs med kommunala vägar finansieras av kommunen. Det finns emellertid möjlighet att ansöka om statlig medfinansiering för upp till 50 procent av kostnaden. Statlig medfinansiering kan exempelvis sökas för projekt som ökar trafiksäkerheten, cykelstråk som bidrar till ett sammanhängande cykelvägnät och för säkra skolvägar. Statlig medfinansiering kommer framöver i första hand att beviljas för regionala cykelprojekt. Gång- och cykelprojekt kan ytterligare försvåras av att kommunen inte är markägare för sträckan där gång- och cykelvägen planeras. Upplands-Bro kommun äger främst mark inom kommunens tätorter. I vissa fall handlar det om en enskild markägare på hela sträckan och i andra fall om ett stort antal markägare eller en samfällighetsförening. Gång- och cykelvägen mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan är ett exempel på ett projekt där flera markägare kommer att beröras. Det finns då olika sätt att lösa in marken, antingen genom avtalsservitut, vilket innebär ett frivilligt avtal mellan parterna, eller att marken tas i anspråk genom en lantmäteriförrättning, ett så kallat officialservitut. Detta är både mer komplicerat och kostsamt. I vissa fall då det rör sig om en samfällighet saknas helt en styrelse, vilket innebär att kommunen vid ett avtalsservitut måste kontakta varje enskild markägare för ett godkännande. Några åtgärder har tagits bort från gång- och cykelplanen. Ett exempel är gång- och cykelvägen från Österhagen till Hällkana via framtida Kockbacka trafikplats. Anledningen är att det inte kommer att bli någon gång- och cykelväg längs med Kockbackavägen och att det inte kommer att vara någon gång- och cykelbana på bron över E18 vid trafikplatsen. 19 av 100 Gång- och cykelarbetet 2012 - 2014 Nya gång- och cykelvägar En ny gång- och cykelbana har anlagts från Norrbodarondellen till Rönnbärsvägen samt övergångsställen över Rönnbärsvägen och Körsbärsvägen för att knyta samman gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen med gång- och cykelvägarna kring Kungsängens idrottsplats. Ett nytt gång- och cykelfält har färdigställts längs med Ängsuddsvägen, vilket gör det möjligt att på ett mer trafiksäkert sätt gå och cykla från gång- och cykelvägen längs med Enköpingsvägen mot Broängarnas naturreservat. På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny gång- och cykelväg samt ny utformning av Bygdegårdsvägen. I samband med detta utreds möjligheterna att bygga en gång- och cykelbana vidare längs med Västra Rydsvägen. Korsningen Bygdegårdsvägen/Kyrkvägen har höjts upp och övergångsställena kring korsningen har tillgänglighetsanpassats. Eventuella ytterligare åtgärder utreds i samband med projekteringen av Bygdegårdsvägen. En ny gångförbindelse har anlagts från Brunna industriområde till Lejondals naturreservat, via Kungsängens golfbana. Drift och underhåll Gång- och cykelvägar har fått en högre prioritet vid snöröjning. Primära gång- och cykelvägar har nu prioritet 1, vilket innebär att de snöröjs först, tillsammans med bussgator och infartsparkeringar. För att hålla efter kvarlämnade cyklar som tar upp platser på cykelparkeringarna vid pendeltågsstationerna genomförs bortrensning av dessa en till två gånger per år. Regionala cykelplanen i Stockholms län För att möjliggöra cykling över kommungränserna och få till ett sammanhängande cykelvägnät krävs ett samarbete mellan kommunerna. Upplands-Bro kommun har medverkat i arbetet med den regionala cykelplanen och nu fortsätter arbetet med att ta fram en avsiktsförklaring. Detta arbete leds i dagsläget av Trafikverket och KSL och syftet är bland annat att ta fram en plan för hur projekten ska prioriteras och finansieras. Beteendepåverkande åtgärder En ny turist- och fritidskarta, som bland annat innehåller gång- och cykelvägar samt turistmål för gång- och cykeltrafik, har tagits fram. Utöver detta har nya Gå och cykla-sidor lagts till under Gata och trafik på kommunens hemsida. Här finns information samt tips och råd för gång- och cykeltrafikanter. Säkra skolvägar Tekniska avdelningen har tidigare haft ett samarbete med skolorna om säkra skolvägar. Detta arbete fick en nystart och under 2014 byggdes Bergaskolans parkering om för att öka trafiksäkerheten. 2015 anläggs en ny cykelparkering, vilket ska uppmuntra barn att gå och cykla till skolan. 20 av 100 Åtgärdsförslag 1. Mellankommunal gång- och cykelförbindelse till Sigtuna kommun Längs med väg 840 och väg 269 planeras flera nya verksamhetsområden. Detaljplanen för hästsportanläggningen vid Önsta gård väster om Bro samhälle, dit Täby galopp kommer att flytta, har vunnit laga kraft. Norr om hästsportanläggningen pågår arbetet med ett detaljplaneprogram för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. På andra sidan E18 planerar E:ON att anlägga en kraftvärme- och biogasanläggning. De nya verksamheterna ökar behovet av säkra gång- och cykelförbindelser. En ny gång- och cykelväg föreslås därför mellan Bro och Sigtuna kommun, längs med vägarna 840, 269 och 263. Det finns stora möjligheter till samordning med andra projekt, dels med de exploateringar som tidigare nämnts och dels med utbyggnad av kraftvärmeledningar samt anläggandet av kommunens framtida VA-ledningar till Håbo-Tibble och Sigtuna kommun. Gång- och cykelvägen finns med i kommunens Översiksplan 2010. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för vägarna 840, 269 eller 263 som är statliga vägar och förvaltas av Trafikverket, eller äger marken. 2. Regional gång- och cykelförbindelse genom Bro samhälle och mot Håbo kommun I dagsläget tar det regionala gång- och cykelstråket som går längs med Enköpingsvägen från Järfälla och genom Kungsängen slut i Bro samhälle. Gående och cyklister som ska vidare mot Håbo kommun hänvisas till blandtrafik på Enköpingsvägen. Den föreskrivna hastigheten på Enköpingsvägen är 50 km/h genom Bro samhälle och därefter 70 km/h, vilket innebär att detta inte är trafiksäkert för oskyddade trafikanter. En ny gång- och cykelväg föreslås därför längs med Enköpingsvägen genom Bro och vidare mot Håbo kommun. Gång- och cykelvägen finns med i den regionala cykelplanen för Stockholms län samt i kommunens Översiktsplan 2010. Gång- och cykelvägen genom Bro samhälle samt en översyn av gaturummet på Enköpingsvägen finns med i kommunens Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för Enköpingsvägen på sträckan mellan Bro samhälle och Håbo kommun eller äger marken men. 3. Skällsta industriområde Detaljplanen för en hästsportanläggning vid Önsta gård, väster om Bro samhälle, har vunnit laga kraft. Dessutom pågår detaljplanering för verksamhets- och logistikområdet Kärrängen och Klöv. I och med att Bro samhälle växer västerut kommer väg 840 att få en ny funktion och utformning. Det kommer att uppstå ett behov av förbättrade gång- och cykelförbindelser genom Skällsta industriområde samt övergångsställen som ansluter till de nya områdena. Längs med stora delar av Råbyvägen och Ullevivägen finns idag gång- och cykelbanor. Nya gång- och cykelbanor föreslås därför på de sträckor där det idag saknas, nämligen längs med Skällstavägen, på sträckan mellan Ullevivägen och väg 840, samt längs med Klövtorpsvägen, på sträckan mellan Råbyvägen och väg 840. Projekten kommer att samordnas med den nya hästsportanläggningen öster 21 av 100 om Bro samhälle. Kommunen är både väghållare för Klövtorpsvägen och Skällstavägen, samt äger marken närmast vägen. Dessa sträckor finns även med i Trafik och tillgänglighetsprogram 2015. 4. Fliesbergshuset I norra delen av Skällsta industriområde ligger Fliesbergshuset, med livsmedelsbutik och annan handel. Det finns idag en gång- och cykelväg längs med stora delar av Råbyvägen. En förlängning av gång- och cykelvägen längs med Råbyvägen och vidare längs med Klövtorpsvägen mot Fliesbergshuset föreslås därför. Kommunen är väghållare för Klövtorpsvägen, men äger inte den omgivande marken varför projektet måste genomföras i samarbete med fastighetsägaren. 5. Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble Kyrkby och Tjustaskolan Håbo-Tibble kyrkby ligger på landsbygden i den norra delen av kommunen. Många barn som bor i Håbo-Tibble går i Tjustaskolan och trafiksäkra gång- och cykelförbindelser är därför efterfrågat. En ny gång- och cykelbana föreslås därför längs med väg 912, på sträckan mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjusta skolväg. I samband med detta kommer kommunen också titta närmare på möjligheterna att anlägga en gång-och cykelväg vidare mot väg 269 och Killinge busshållplats. Projektet kompliceras av att kommunen varken är väghållare för väg 912 eller äger marken på sträckan. Projektet finns med i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015 och har där fått prioritet 1. I dagsläget pågår en utredning av markägoförhållandena. Projektet måste dessutom förankras hos Trafikverket, som är väghållare för väg 912. 6. Gång- och cykelväg till nya områden söder om Bro samhälle Söder om Bro samhälle planeras flera nya områden med bostäder, skolor, förskolor och annan service. Närmast Bro pendeltågsstation planeras Trädgårdsstaden, som ska inrymma cirka 1000 bostäder. Väster om Trädgårdsstaden, vid Jursta, pågår utbyggnad av omkring 130 bostäder. Söder om Trädgårdsstaden planeras området Tegelhagen med cirka 2000 nya bostäder. Dessutom pågår detaljplanearbete för att möjliggöra ytterligare bostäder på Ådöhalvön. Idag finns en gång- och cykelbana på delar av sträckan mellan Bro pendeltågsstation och Rättarboda, längs med Assurs väg samt Jurstabergsvägen. Utredning pågår för sträckan mellan Bro kyrka och Jurstabergsvägen. Detta finns med som en åtgärd med prioritet i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. De nya bostadsområdena kommer att öka behovet av en gång- och cykelväg vidare från Rättarboda mot Ådö skog samt Smidö. Dessutom föreslås en gång- och cykelbana längs med Jurstabergsvägen när behov av detta uppkommer. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar planeras att samordnas med de tidigare nämnda exploateringsprojekten. Upplands-Bro äger idag en del mark vid Kvista och Ådö skog, men är inte väghållare för Rösaringvägen eller Ådövägen. 22 av 100 7. Norrboda – Brunna verksamhetsområde I Norrboda och Brunna pågår arbete med flera detaljplaner för att möjliggöra en utökning av Norrboda samt Brunna verksamhetsområde. På södra sidan av E18 planeras för handel samt viss bostadsbebyggelse. På norra sidan av E18 planeras ett verksamhets- och logistikområde. Idag finns gång- och cykelbanor på vissa sträckor i Brunna verksamhetsområde. Utbyggnaden av området medför att trafiksituationen kommer att förändras. Bland annat kommer Mätarvägen att förlängas och anslutas till Granhammarsvägen. Nya gång- och cykelbanor planeras längs med de större vägarna i de nya delarna av verksamhetsområdet. Det kommer även att anläggas en cykelparkering i anslutning mot Lejondals naturreservat, så att det blir möjligt att fortsätta till fots in i naturreservatet. I utökningen av verksamhetsområdet ingår också en ny väg med tillhörande gång- och cykelbana mellan Norrboda och Brunna verksamhetsområde, genom vägportarna under E18. 8. Granhammarsvägen och Brunna trafikplats I dagsläget tar gång- och cykelvägen som går längs med Granhammarsvägen från Tibblegårdsrondellen och förbi Norrboda slut vid Brunna trafikplats. Stora, öppna korsningar inbjuder till höga hastigheter. I samband med exploateringsprojektet Brunna – Norrboda handelsområde planeras därför trafikplatsen att ses över. Gång- och cykelvägen längs med Granhammarsvägen kommer att passera påfarten till E18 i en tunnel för att sedan ansluta till befintliga gång- och cykelbanor vidare mot norra Brunna och Svea Livgarde samt planerade gång- och cykelbanor i de nya delarna av Brunna verksamhetsområde. 9. Gång- och cykelväg längs med Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen Bygdegårdsvägen och Västra Rydsvägen fungerar som en infart till Kasmo industriområde och Kungsängens idrottsplats. På den södra delen av Bygdegårdsvägen finns idag en gångbana och längs med den norra delen av Västra Rydsvägen, förbi Kungsängens idrottsplats, finns en gång- och cykelbana. Vid Bygdegårdsvägen ligger exploateringsområdet Korsängen, där det pågår detaljplanearbete för att möjliggöra nya bostäder samt service. I samband med detta projekt kommer Bygdegårdsvägens utformning att ses över på den södra delen av vägen och en ny gång- och cykelbana anläggs på samma sträcka. På norra delen av Bygdegårdsvägen pågår utredning och projektering för en ny utformning av Bygdegårdsvägen samt en ny gång- och cykelbana. Detta ingår som ett projekt med prioritet 1 i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. I samband med detta utreds också möjligheterna att anlägga en förlängning av gång- och cykelbanan längs med södra delen av Västra Rydsvägen. Här är emellertid utrymmet begränsat och kommunen äger inte marken vid sidan av vägen. Dessutom finns ett flertal in- och utfarter på båda sidor av vägen, vilket gör det svårt att åstadkomma en trafiksäker gång- och cykelbana. Vidare finns i dagsläget redan en alternativ friliggande gång- och cykelbana förbi Kungsängens idrottsplats. Ett alternativ är därför att förbättra vägvisningen för att styra gående och cyklister att använda den friliggande gång- och cykelvägen. 23 av 100 10. Lejondalsvägen Längs med Lejondalsvägen pågår utbyggnad av villor och radhus i de nya bostadsområdena Kockbacka och Rosenängarna. I samband med exploateringen har nya gång- och cykelvägar byggts ut i de nya områdena. Den nya bebyggelsen ökar också behoven på gång- och cykelförbindelser vidare mot Bro centrum samt kraven på trafiksäkra övergångsställen över Lejondalsvägen. En översyn av Lejondalsvägen, med bland annat tillgänglighetsanpassning av övergångsställen, ombyggnation av en busshållplats samt tillhörande gånganslutningar samt utredning av en ny gång och cykelväg mellan Lejondalsvägen och Björklyckestigen, strax norr om Fjärilsstigen, ingår i Trafik- och tillgänglighetsprogram 2015. Asfaltering av denna har utförts och belysning kommer näst. 11. Gång- och cykelstråk för motion och rekreation I Upplands-Bro finns flera naturreservat och friluftsområden som kan vara intressanta mål för rekreations- och motionscykling samt vandringar och promenader. Några exempel är Lejondals naturreservat, Naturreservatet Frölunda, Stäketskogens naturreservat, Lillsjöns friluftsområde och Broängarnas naturreservat. Till Stäketskogen är det idag möjligt att gå och cykla på gång- och cykelbanan som går längs med Enköpingsvägen. Till Broängarnas naturreservat finns ett nyanlagt gång- och cykelfält längs med Ängsuddsvägen. Till Lillsjöns friluftsområde finns friliggande gång- och cykelbanor från Bro, Kungsängen, Brunna och Tibble. Sista biten kan man gå och cykla på grusbelagda motionsspår. Till Lejondals naturreservat finns en ny grusbelagd gångväg från Brunna via Kungsängens golfbana. Dessutom finns det på delar av sträckan en gång- och cykelbana längs med Lejondalsvägen och Hällkanavägen. Utöver detta kan man vandra till flera av naturreservaten på Upplands-Broleden. Möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Lejondals naturreservat på de sträckor där detta saknas föreslås utredas. Kommunen är väghållare för Lejondalsvägen och Hällkanavägen samt äger omgivande mark på delar av sträckan. Vidare föreslås en utredning av möjligheterna att anlägga en gång- och cykelbana till Naturreservatet Frölunda. Här är Upplands-Bro väghållare för Lennartsnäsvägen och Frölundavägen, men vägområdet är smalt och kommunen äger inte den omgivande marken vilket gör markfrågan komplicerad. En annan svårighet är att få till en trafiksäker gång- och cykelbana genom tunneln under järnvägen, som endast är 6,5 meter bred. I naturreservat råder ofta förbud mot att gräva i marken. Detta innebär att det på sträckan som går genom naturreservatet kan krävas dispens från reservatsföreskrifterna. En gång- och cykelväg inom ett naturreservat ska vida gärna anpassas till naturen, istället för tvärtom. Ett gott exempel är den nya gångvägen till Lejondals naturreservat via Kungsängens golfbana. Den gångvägen är grusbelagd och slingrar sig fram mellan träden, för att åstadkomma minsta möjliga påverkan på naturen. 12. Cykelparkering I dagsläget finns cykelparkering vid de flesta större målpunkterna i Upplands-Bro. I nya områden planeras cykelparkering i samband med detaljplanearbete och projektering. Exempelvis planeras cykelparkeringar i nordvästra delen av Brunna verksamhetsområde, för att göra det möjligt att parkera cykeln och fortsätta till fots vidare in i Lejondals naturreservat. Vid båda pendeltågsstationerna samt vid flera större busshållplatser finns idag cykelparkering. För att ytterligare underlätta kombinerade resor med cykel och buss föreslås större busshållplatser, särskilt i 24 av 100 områden som Aspvik, Sylta, Granhammar och Råby, där avståndet till närmsta busshållplats kan vara långt, att utredas. Vidare föreslås möjligheterna att anlägga cykelparkeringar vid naturreservaten, som Stäketskogen och Frölunda, att utredas. 13. Cykelpumpar I samband med Kulturhusbygget i Kungsängen kommer torget att få en ny utformning. Bland annat planeras cykelparkeringarna att göras om och förses med en cykelpump. En cykelpump föreslås även köpas in till cykelparkeringen vid Bro station. 14. Vägvisning Inom centrumområdena och delar av tätorterna finns idag vägvisning för gång- och cykeltrafik. För att få en sammanhållen vägvisning över hela gång- och cykelvägnätet föreslås att en vägvisningsplan tas fram. Trafikverkets modell med vägvisare och avståndstavlor föreslås användas. I Sverige bygger vägvisning för motordriven trafik på den så kallade fjärrortsprincipen, vilket innebär att vägvisningen längs en väg sker till vägens slutpunkt, fjärrorten. Längs vägen visas sedan den närmaste närorten samt större knutpunkter. I arbetet med den regionala cykelplanen för Stockholms län, som Upplands-Bro medverkar i, utreder man denna princip även för vägvisningen på det regionala cykelnätet. Detta är också en lämplig vägvisningsmetod på det lokala gång- och cykelvägnätet i Upplands-Bro. 15. Beteendepåverkande åtgärder Upplands-Bro kommun har arbetat en hel del med beteendepåverkande åtgärder för gång- och cykeltrafik. Under många år pågick ett projekt med Säkra skolvägar. Inom ramen för det projektet skedde ett samarbete med kommunens skolor, man startade vandrande skolbussar och gjorde fysiska förändringar i trafikmiljön kring skolor. Detta arbete återupptogs och under 2014 fick bland annat Bergaskolans parkering en ny utformning för att öka trafiksäkerheten. Åtgärder kommer också att göras 2015 för att uppmuntra barn att gå och cykla till skolan, exempelvis genom att en ny cykelparkering anläggs vid skolan. Ett försök med en cykelpool har genomförts för anställda i kommunhuset. Projektet startade 2011 och pågick under några år, men fick sedan läggas ner i och med Kulturhusbygget. I samband med avsiktsförklaringen till den regionala cykelplanen utreds olika upplägg för hyrcykelsystem som skulle kunna vara gemensamt för hela regionen. Förslaget är därför att invänta denna utredning för att se om detta skulle kunna vara något som Upplands-Bro kommun inför i framtiden. 25 av 100 26 av 100 27 av 100 28 av 100 29 av 100 30 av 100 31 av 100 Ärende 4 32 av 100 Parkeringsförbud vid kurva på Byggmästarvägen Förslag till beslut 1. Den lokala trafikföreskriften om parkeringsförbud på del av Byggmästarvägen i Bro antas 2. Den lokala trafikföreskiften träder ikraft den 22 juni 2015 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Sammanfattning En medborgare har uppmärksammat Tillväxtkontoret om en trafikfarlig situation på Byggmästarvägen i Bro. En del av Byggmästarvägen har dålig sikt på grund av en kurva. Vid denna kurva finns på vänster sida en utfart till en flerbostadsfastighet och på östra sidan står ofta bilar parkerade. Genom att införa ett parkeringsförbud inom cirka 10 meter från korsningen på båda sidor om vägen förbättras trafiksäkerheten framförallt för cyklister och gående som annars måste dela på den kvarvarande körbanan med dubbelriktad biltrafik och dålig sikt söderut. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 2015 Barnperspektiv Det är gående och cyklister, vilka till stor utsträckning är barn, som löper störst risk vid den nuvarande trafiksituationen. Barn som är kortare än en bils höjd löper synnerligen stor risk, helt dolda bakom de nuvarande parkerade bilarna. Deras trafiksäkerhet höjs markant vid denna plats i och med den föreslagna lokala trafikföreskriften. 33 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Tillväxtkontorets förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om Byggmästarvägen den 10 april 2015 2 Bild på parkerade bilar längs Byggmästarvägen den 30 mars 2015 Beslut sänds till • Akt • Tekniska avdelningen 34 av 100 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Datum: Byggmästarvägen 2015-04-15 0139 2015:8 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om Byggmästarvägen; beslutade den 15 juni 2015. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 16 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. På Byggmästarvägen längs sträcka enligt kartbild får fordon inte parkeras. Denna författning träder i kraft den 22 juni 2015. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Marianne Hagman, tillväxtschef Kontrolldatum: 2015-04-15 Byggmästarvägen 35 av 100 Kontrolldatum: 2015-04-15 Byggmästarvägen 36 av 100 37 av 100 Ärende 5 38 av 100 Tidsbegränsad parkering vid Fjärilsstigen i Bro Förslag till beslut 1. Den lokala trafikföreskriften om tidsbegränsad parkering vid Fjärilsstigen antas 2. Den lokala trafikföreskriften träder i kraft den 22 juni 2015 3. Paragrafen förklars omedelbart justerad Sammanfattning Kalevas Seniorer, en pensionärsförening i Bro, uppmärksammade Tillväxtkontoret om att de 26 parkeringsplatserna vid Fjärilsstigen i Bro ofta står fulla och används som boendeparkering. För att göra parkeringen tillgänglig för allmänheten föreslår Tillväxtkontoret en tidsbegränsning på nio timmar med parkeringsskiva. Det förväntas göra så att många långtidsparkerare istället använder egna parkeringar och därmed öppnar upp möjligheten för andra att använda parkeringen, bland andra medlemmar i pensionärsföreningen, kunder till konditoriet och besökande i området. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 26 maj 2015 Barnperspektiv Genom att höja antalet lediga parkeringsplatser vid Fjärilsstigen minskar söktrafiken i området och därmed höjs trafiksäkerheten för barn i området. 39 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Förslag till Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering vid Fjärilsstigen den 26 maj 2015 2 Kartbild över parkering i omgivningen den 26 maj 2015 Beslut sänds till • Akt • Tekniska avdelningen 40 av 100 LOKALA TRAFIKFÖRESKRIFTER Datum: Fjärilsstigen 2015-05-26 0139 2015:12 Upplands-Bro kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering vid Fjärilsstigen; beslutade den 15 juni 2015. Upplands-Bro kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 17 och 3 § första stycket trafikförordningen (1998:1276) följande. 1 § Inom markerat område vid Fjärilsstigen enligt kartbild inom parkeringsplatser får fordon parkeras under högst 9 tim i följd. 2 § Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Denna författning träder i kraft den 22 juni 2015. Catharina Andersson, Ordförande Tekniska nämnden Marianne Hagman, tillväxtschef Kontrolldatum: 2015-05-26 Fjärilsstigen 41 av 100 Kontrolldatum: 2015-05-26 Fjärilsstigen 42 av 100 Ärende 6 43 av 100 Medborgarförslag om hastigheten på Granhammarsvägen vid E18 Förslag till beslut Tekniska nämnden anser att medborgarförslaget är besvarat. Hastigheten vid nämnd sträcka kommer att ses över i kommunens hastighetsrevisions fortsatta utredning. Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår även i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Sammanfattning Ett medborgarförslag om att sänka hastigheten på Granhammarsvägen vid E18 har inkommit till kommunen. Tillväxtkontoret föreslår att Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att hastigheten vid nämnd sträcka ämnas utredas i höst samt att åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen kommer att vidtas vid genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Beslutsunderlag • • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 2015 Medborgarförslaget som inkom den 14 april 2015 Ärendet Den 14 april 2015 inkom ett medborgarförslag angående hastigheten på Granhammarsvägen vid E18. Då ansvaret för trafiksäkerheten som beskrivs i förslaget finns under Tekniska nämndens ansvarsområde beslöt Kommunfullmäktige att lämna över förslaget till Tekniska nämnden för beslut. Tillväxtkontoret vill tacka för medborgarförslaget och ser mycket positivt på förslag som bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Tillväxtkontoret arbetar kontinuerligt med dessa viktiga frågor bland annat utifrån Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. I 2015 års Trafik- och tillgänglighetsprogram ingår att fortsätta på arbetet med kommunens hastighetsrevision. Den 24 september 2014 föreslog Tillväxtkontoret, i ett förslag med många andra hastighetsändringar, att 44 av 100 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott skulle besluta om att sänka hastighetsbegränsningen på denna väg till 60 km/h. Utskottet beslutade att återremittera ärendet i väntan på kompletterande utredning. Detta ärende planeras återupptas hösten 2015. Åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår även i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Tillväxtkontoret föreslår att Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att hastigheten vid nämnd sträcka kommer att ses över i kommunens hastighetsrevisions fortsatta utredning, samt i och med att åtgärder för förbättrad trafiksäkerhet längs Granhammarsvägen ingår i genomförandet av detaljplanen för Norrboda-Brunna handelsområde. Barnperspektiv Sänkta hastigheter och andra åtgärder som ökar trafiksäkerheten är särskilt viktiga för oskyddade trafikanter som ofta kan vara barn och unga. Trafiksäkerhetsfrågan väger därför tungt i kommunens avvägningar i den fortsatta planeringen av det kommunala vägnätet. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Medborgarförslaget som inkom den 14 april 2015 Beslut sänds till • Förslagsställaren • Kommunstyrelsen • Akt 45 av 100 46 av 100 Ärende 7 47 av 100 Medborgarförslag om säkrare lösning för den lätta trafiken vid Västra Rydsvägen Förslag till beslut Tekniska nämnden anser medborgarförslaget besvarat i och med att Tillväxtkontoret har i uppdrag att utreda breddning av Västra Rydsvägen med gång- och cykelbana enligt punkt 8 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. En utredning av en ny gång- och cykelväg från Ängsvägen till befintlig gång- och cykelbana vid Västra Rydsvägen ska även tas med i kommande arbete med Trafik- och tillgänglighetsprogram för år 2016. Sammanfattning Kommunfullmäktige lämnade den 22 april 2015 över ett medborgarförslag om gång- och cykelbanor vid Kasmo Industriområde till Tekniska nämnden för beslut. Ena delen av förslaget, trottoar längs Skyttens väg vid Kasmo industriområde, finns redan med i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Tillväxtkontoret föreslår att den andra delen av förslaget hanteras i kommande uppdatering av Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 11 maj 2015 Ärendet Kommunfullmäktige lämnade den 22 april 2015 över ett medborgarförslag till Tekniska nämnden för beslut. Medborgarförslaget består av två förslag: • Bredda Västra Rydsvägen från korsningen med Rålambs väg och norrut för att göra plats för en trottoar eller gång- och cykelbana. • Anlägga en ny gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen mellan E18 och Kasmo industriområde till befintlig gång- och cykelbana på Västra Rydsvägen. 48 av 100 Tillväxtkontoret vill tacka för medborgarförslaget och ser mycket positivt på förslag som bidrar till att göra trafikmiljön säkrare. Tillväxtkontoret arbetar kontinuerligt med dessa viktiga frågor bland annat utifrån Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Enligt punkt 8 i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2015 ämnas redan nämnd sträcka på Västra Rydsvägen utredas. Att anlägga en ny gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen till befintlig gång- och cykelbana på Västra Rydsvägen har många fördelar för kommunen. Det skulle minska avståndet till Kungsängens station för gående och cyklister med cirka 100 meter samtidigt som den kortaste vägen skulle ändras så att gående skulle behöva gå 200 meter mindre på bilväg som saknar trottoar. Detta gör det både bekvämare och säkrare för kommunens medborgare att gå och cykla. Gång- och cykelvägen skulle få plats helt inom kommunens mark och gällande byggnadsplan tillåter det. Detta underlättar byggprocessen. Om utredningen av breddning av Västra Rydsvägen skulle visa att kommunen behöver ta mark i anspråk blir detta ett attraktivt alternativ för att binda samman Kungsängen och Brunna med ett trafiksäkert gång- och cykelstråk. Eftersom det är möjligt att en sådan åtgärd skulle öka cykelpendlandet både till pendeltågsstationen och till destinationer i regionen, utanför kommunen, finns möjlighet till medfinansiering både från Trafikförvaltningen och från Trafikverket om sammanlagt mer än 50 procent av projektets kostnader. Med tanke på ovanstående anser Tillväxtkontoret att utredning av gång- och cykelväg från slutet av Ängsvägen till befintlig gång- och cykelväg på Västra Rydsvägen bör läggas in i Trafik- och tillgänglighetsprogrammet. Detta föreslårs hanteras i kommande uppdatering av Trafik- och tillgänglighetsprogrammet 2016. Barnperspektiv Idag är många av de gående och cyklande som trafikerar Västra Rydsvägen barn. Barn har mindre ofta än vuxna alternativet att åka bil. En breddning av Västra Rydsvägen med gång- och cykelbana skulle innebära en höjning av trafiksäkerheten för barn. Den nya gång- och cykelväglänken kommer att göra färden mellan Brunna och Kungsängen, som båda har skolor och elever från varandra, kortare och trafiksäkrare för barn. Tillväxtkontoret 49 av 100 Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Medborgarförslaget som inkom den 4 februari 2015 Beslut sänds till • Förslagsställaren • Kommunstyrelsen • Akt 50 av 100 51 av 100 52 av 100 Ärende 8 53 av 100 Övertagande av Trafikverkets vägar Förslag till beslut 1 Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för Tranbyggevägen samt för Håbo- Tibblevägen från väg 840 fram till gränsen för militärt område söder om infarten till Långvreten. 2 Tekniska nämnden godkänner Trafikverkets förslag att det kommunala väghållningsområdet för Bro utvidgas med området kring Rättarboda samt sydöstra Finnsta. Sammanfattning Trafikverket vill lämna över sina mindre vägar till kommunen. Tillväxtkontoret har tillsammans med Trafikverket diskuterat fram två vägar som är av intresse för kommunen att ta över(Håbo-Tibblevägen och Tranbyggevägen). Det kan underlätta tillkomsten av en gång- och cykelväg till från Håbo-Tibble till Tjustaskolan samt utvecklingen av nya vatten- och avloppsnät i området norr om Lejondalssjön. Det skulle innebära att kommunen inte behöver gå över andra fastighetsägares markområden, samt göra det möjligt att lägga den nya huvudvattenledningen till Sigtuna i eller intill en befintlig väg istället för att behöva söka ledningsrätt av enskilda fastighetsägare. Detta skulle bespara kommunen uppskattningsvis två till tio miljoner kronor, men det innebär å andra sidan ökade kostnader för vägunderhåll för Tekniska nämnden. Med tanke på de besparingar som väghållarskapet skulle innebära för kommunen föreslår Tillväxtkontoret att Tekniska nämnden beslutar att Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för båda vägarna. Tillväxtkontret föreslår även att Tekniska nämnden godkänner Trafikverkets förslag att det kommunala väghållningsområdet för Bro utvidgas med området kring Rättarboda samt sydöstra Finnsta. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 18 maj 2015 Ärendet I Upplands-Bro kommun finns enskilda och allmänna vägar. Av de allmänna är kommunen väghållare för några, oftast de inne i tätorterna och Trafikverket 54 av 100 väghållare för andra, oftast de stora vägarna som går mellan orter och kommuner. Men Trafikverket är också väghållare för några mindre vägar som i vissa fall inte är sammankopplade med resten av deras vägnät. Förändringar i Trafikverkets uppdrag har medfört att de inte längre vill vara väghållare för de mindre vägarna, inte minst för att de kostar i underhåll. I våras inledde Trafikverket ett projekt med syftet att rationalisera väghållarskapet, d.v.s. att själva bli av med väghållarskapet för vägar som inte är viktiga från ett regionalt perspektiv. Vissa av de vägar som Trafikverket vill göra sig av med kan vägföreningar komma att ta över, andra måste förbli allmänna, t.ex. de som betjänar fler än 200 fastboende, leder till begravningsplats eller andra allmänna inrättningar eller används som genomfartsväg. Av alla de vägar som Trafikverket vill lämna över finns två vars nytta för kommunen möjligen överstiger deras kostnad i underhåll: 1. Tranbyggevägen. Denna väg förväntas kosta kommunen uppskattningsvis 38000 kr per år i drift, men för detta pris kommer kommunen vidare i projektet Gång- och cykelväg mellan Håbo-Tibble kyrkby och Tjustaskolan eftersom ett av hindren i detta projekt, enligt tidigare utredningar, har varit att kommunen inte är väghållare för Tranbyggevägen. Nyttovärdet för detta har inte omsatts i kronor. Dessutom kommer kostnaden för utveckling av det lokala vatten- och avloppsnätet att minskas med mellan en och fem miljoner kronor om kommunen är väghållare för Tranbyggevägen eftersom vi då kan anlägga inom eget vägområde. Trafikverket erbjuder endast att kommunen tar över hela den föreslagna vägsträckan eftersom de inte vill ha öar eller stumpar av väg som de är väghållare för. 2. Håbo-Tibblevägen. Denna väg förväntas kosta kommunen uppskattningsvis 25000 kr per år i drift. Huvudvattenledningen som för närvarande håller på att projekteras är tänkt att gå bredvid HåboTibblevägen eftersom Trafikverket inte tillåter kommunen att lägga den intill eller under vägen. Detta står kommunen dyrt eftersom man längs hela den cirka fyra kilometer långa sträckan måste bekosta sprängning om man stöter på berg och utgrävning om man stöter på fornlämningar. Genom att ta över väghållarskapet för Håbo-Tibblevägen kan kommunen lägga ledningen under eller intill vägen och därmed slippa dessa extra kostnader som idag uppskattas till mellan en och fem miljoner kronor. Anledningen att kostnadsspannet är så brett är för att ingen geologisk undersökning har gjorts än. Även framtida underhållsarbeten av vatten- och avloppledningar underlättas av övertagandet av vägarna eftersom arbetet kan utföras på egen mark. 55 av 100 Med tanke på att vägarna i fråga ligger i ett av kommunens utvecklingsområden finns även stora möjligheter för fler oförutsedda besparingar i framtida utvecklingsprojekt. Enligt praxis besiktigas vägarna innan överlämning och vägar i eftersatt skick rustas upp eller kompenseras ekonomiskt. Med tanke på de besparingar som väghållarskapet skulle innebära för kommunen föreslår Tillväxtkontoret att Tekniska nämnden beslutar att Tillväxtchefen får i uppdrag att ta över väghållarskapet för båda vägarna och godkänner väghållningsområdet enligt bilaga 1. Väghållningsområde Staten är normalt väghållare för allmänna vägar. Regeringen kan besluta att en kommun ska vara väghållare enligt väglagen inom ett definierat väghållningsområde. Det innebär att kommunen är väghållare för det allmänna vägnätet inom detta område. Normalt utgörs väghållningsområdet av ett område runt kommunens huvudort och så kallade satellitorter inom kommunen. I regel undantas det övergripande allmänna vägnätet där staten behåller väghållaransvaret. När ett väghållarskap ändras eller allmänna vägar tillkommer brukar Trafikverket ändra väghållningsområde. Enskilda vägar inom kommunalt väghållningsområde och inom en detaljplan kan inte beviljas statligt vägbidrag och kan förlora befintligt statligt bidrag om båda kriterierna skulle uppfyllas. Inga av förslagens förändringar, enligt bilaga 1, riskerar att göra så att medborgare förlorar möjligheten till statligt vägbidrag eftersom det endast är allmänna vägar som flyttas in till det kommunala väghållningsområdet. Barnperspektiv Som väghållare äger kommunen frågan om hastighetsbegränsningar och har därmed möjlighet se över hastigheten till exempel i anslutning till skolor/förskolor. I och med att projektet Gång- och cykelväg mellan HåboTibble kyrkby och Tjustaskolan påverkas av väghållarskapet påverkar detta ärende barn indirekt positivt. En indirekt aspekt är att utvecklingen av kommunalt VA i området bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling vilket verkligen kommer barnen tillgodo. 56 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Charlotte Ahlstrand Tf. teknisk chef Henrik Karlsson Trafikingenjör Bilagor 1 Förslag på överenskommelse om översyn av väghållningen i Pilotkommunen Upplands-Bro, alternativ 1, den 18 maj 2015 2 Förslag på överenskommelse om översyn av väghållningen i Pilotkommunen Upplands-Bro, alternativ 2, den 18 maj 2015 Beslut sänds till • Akt • Tekniska avdelningen 57 av 100 Upplands-Bro kommun Box Xxx Kungsängen Kopia till: Ärendemottagningen Box 810 781 28 Borlänge Överenskommelse om översyn av väghållningen i Pilotkommunen Upplands-Bro Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Stockholm, nedan kallad Trafikverket och Upplands-Bro kommun, nedan kallat kommunen, är överens om nedanstående behov av förändringar i väghållaransvaret i Upplands-Bro kommun. Upplands-Bro kommun deltagit som pilotkommun inom projektet Rätt väghållaransvar (RäV). Det har genomförts en omfattade översyn av väghållaransvaret i kommunen. Arbetet har varit en del av ett rikstäckande pilotprojekt där fem andra kommuner haft en liknande dialog med Trafikverket. Trafikverket agerar utifrån medverkan i ett samarbetsprogram med SKL (Sveriges kommuner och landsting), REV (Riksförbundet Enskilda Vägar). Kommunen har haft tillgång till allt programmaterial och har kunnat delta vid alla projektmöten när kommunen så önskat. Bakgrund Trafikverket har tillsammans med SKL och REV inlett ett nationellt arbete i programmet Rätt väghållaransvar (RäV). Det övergripande målet med RäV-programmet är att uppnå ett rätt avgränsat väghållaransvar mellan statlig, kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomisk effektivitet och rationell väghållning. För att uppnå detta har SKL, REV och Trafikverket i ett tidigare projektarbete ”Översyn Väghållaransvar” (2010-2012) kommit fram till en gemensam målbild när det gäller ansvarsfördelning för väghållningen. Staten bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort. Kommunerna bör ha huvudansvar för väghållning i tätorter med undantag för det övergripande statliga vägnätet. Enskilda väghållare bör ha ansvar för vägar på landsbygd med främst nytta för enskilda fastighetsägare i vägens närhet. En renodlad ansvarsfördelning bedöms leda till en effektivare och rationellare väghållning, större tydlighet i ansvarsfördelning samt en rättvisare kostnadsfördelning mellan kommuner och medborgare. RäV-programmet är uppdelat i olika projekt. Pilotprojektet är ett av dessa. Projektet innebär att en kommun i varje trafikverksregion har valts ut för översynen av väghållaransvaret. I Region Stockholm har Upplands-Bro kommun valts ut som pilotkommun. Syftet med pilotprojektet är att träffa överenskommelser med pilotkommunerna om förutsättningar för rätt väghållaransvar. Pilotprojektet påbörjades 2013 och beräknas vara slutfört under våren 2015. SKL, REV och Trafikverket har kommit överens om kriterier för kommunalt väghållningsområde. Möjligheten att tillämpa dessa kriterier har diskuterats i samtalen mellan Trafikverket och Upplands-Bro kommun. Test har 58 av 100 dessutom genomförts av de kriterier som för närvarande utvecklas av SKL, REV och Trafikverket och som kan komma att användas vid bedömning av vilka vägar som ska eller inte ska omfattas av allmänt underhåll. Resultatet av pilotprojektarbetet i Upplands-Bro kommun Lista över vägar där väghållningen där projektet funnit att det kan finnas anledning att förändra, se bilaga 1. Kartor, bilaga 2, för kommunen utvisande väghållningsområde i huvudort, vägar och gator inom väghållningsområdet och ansvarig väghållare (stat, kommun och enskild). Kartor, bilaga 3, för kommunen utvisande väghållningsområde i satelitort, vägar och gator inom väghållningsområdet och ansvarig väghållare (stat, kommun och enskild). Förutsättningar för genomförande Länsstyrelsen ska ge sitt samråd till förändring. Trafikverket centralt, d.v.s. Juridik och Planprövning ska besluta i ärendet. Överenskommelsens giltighet Denna överenskommelse gäller under förutsättning att båda parter undertecknat densamma. Denna överenskommelse är upprättad i två (2) likalydande exemplar, varav parterna erhållit var sitt. Ort och datum Ort och datum __________________________ ___________________________ För Trafikverket För Upplands-Bro Kommun Peter Huledal/Helena Sundberg Xxx xxxxxxxxxx Ort och datum ___________________________ För Upplands-Bro kommun Xxxxx xxxxxxxxxx 59 av 100 60 av 100 1. Överenskomna åtgärder Trafikverket Region Stockholm och Upplands-Bro kommun, nedan kallad kommunen, har kommit överens om följande lista med vägar där väghållaransvaret behöver förändras; Vägar: Statliga vägen 911 lämnas över till kommunen. Längd: 3823 m Bredd: 8 BK: BK1 ÅDT: 827 Kommunala väghållningsområden: Ett nytt väghållningsområde i Håbo-Tibble skapas. Anpassning av väghållningsområdet över Kungsängen, Bro och Brunna. Kalmarsand Bastbrink 61 av 100 Gröna gången Bastbrink Sjötorpet Gröna gången Lindesvik Tranbygge Sjötorpet Kärrboda Högbytorp Surhagen Surhagen Högbytorp Skystatorp Björklunda Paradiset Lugnet Norrboda Fäboda Norrboda Önstatorp St. Ullevi Alsättra Kurbacka Ryby Ören Toresta Spångaberget Tillflykten Vallby Råby Björkvik Kronbacka Björkvik Bro Bro Ekboda Hammartorp Hammartorp Kockbacka Husbytorp Backebo Rättarboda Sandboda Gammeltorp Lindormsnäs Drakudden Snuggboda Fallet Ekbo Rankhus Kungsängen Mälarland Björknäs gård Ekbacken Tibble Skrinhäll Fiskartorp Laggarudden Laggarudden Ådö skog Ådö skog St. Lugnet Sylta Lugnet Korsängen Ensta Ålsta Ålsta Hackholmssund Kungsängen Sylta Aspvik Aspvik Hackholmssund Ådö Stigstorp Raskeboda Tibble Mälarland Kortvreten Oppsylta Nybygget Skälby Skälby Granskog Kvarnbacken Almare-Stäket Dragonstugan Tingelsten Köpenhamn Asker Frölunda Öråker Tuna Frölunda Berga Fröbacka Ormudden Norrbylund Eldholmen Hammaren Lennartsnäs Storvik Skogstorp Simonsskär Norrskog 2 Villan Hedersberg km Teckenförklaring Utökat väghållningsområde Brunna Sågbacken Verkaviken Verkaviken Örnäs Murartorp Snickartorp Brogård Tegelbruket 1,6 Dagens väghållningsområde Bergliden Prästtorp L. Ekeby 1,2 Väg med statligt bidrag Brunna Österhagen Nygård St. Granskog 0,8 Enskild väghållning Viby Kvarntorp Rysstorpet Rättarboda 0,4 Kommunal väghållning Lindhagaberg Säbyholm Kvistaberg Tammsvik 0 Statlig väghållning Brokmyran Brokmyran Fredriksberg Bergliden Sågbacken Stigtomten Sandboda L. Tingsviken Finnsta Kvista Kvista Gustavsberg Lerberga Fornsta Hällkana Björkhaga Hagalund Brunnsvik Stenbacka Björkhaga Jursta Leran Granliden Skogsborg Lejondal Jursta Säbyholm Datum: 2015-05-18 Skala (A3): 1:42 626 Ön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Kvarnstugan Önsta Kallhäll Bränntorpet Roligheten Skinnartorp Nya Skysta Utsikten Roligheten Upplands-Bro kommun Slottet Backliden Rydjan Korsvreta Alsättra Önstalund Skyttängen Rydjan Tillfället Sundby Borgen BILAGA 2 - VÄGHÅLLNING © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 62 av 100 Björkudden Johanneslund Björkudden Egahult Kvarnnibble BILAGA 3 - VÄGHÅLLNING Mossbo Ekliden Ekliden Ringsvik Ringsvik Datum: 2015-05-18 Skala (A3): 1:20 000 Grynnsta Tjusta Hållunda Hållunda Smällan 0 Adolfsberg Tjusta Väst-Tibble Väst-Tibble Kyrkbyn Knapperbacken Tibblehöjden km Statlig Kyrkbytorp Skråmsta Jädra Alby Förslag på nytt väghållningsområde Kyrkbytorp Bredatorp Kevan Skråmstalund Ny kommunal väghållning Tibblehöjden Kyrkbyn Vägängen Skråmstalund 1 Väg med statligt bidrag Grönlund Härsbrokärr 0,8 Enskild Bälby Myggdansen Vallbylund Önsta Nedergården Lunda 0,6 Kommunal Håbolund Lövhagen Helgesta Frötuna Lövhagen 0,4 Teckenförklaring Helgesta Ålsta 0,2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Vallby Killinge Frötuna Upplands-Bro kommun Durktorp Jädra Höjden Alby Stenhagen Tallbacken Mariedal Mariedal Karlslund Albylund Albylund Grevelund Lugnet Långvreten Långvreten Fredhäll Lövsta Näshagen Stentorp © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 63 av 100 Upplands-Bro kommun Box Xxx Kungsängen Kopia till: Ärendemottagningen Box 810 781 28 Borlänge Överenskommelse om översyn av väghållningen i Pilotkommunen Upplands-Bro Väghållningsmyndigheten, Trafikverket Region Stockholm, nedan kallad Trafikverket och Upplands-Bro kommun, nedan kallat kommunen, är överens om nedanstående behov av förändringar i väghållaransvaret i Upplands-Bro kommun. Upplands-Bro kommun deltagit som pilotkommun inom projektet Rätt väghållaransvar (RäV). Det har genomförts en omfattade översyn av väghållaransvaret i kommunen. Arbetet har varit en del av ett rikstäckande pilotprojekt där fem andra kommuner haft en liknande dialog med Trafikverket. Trafikverket agerar utifrån medverkan i ett samarbetsprogram med SKL (Sveriges kommuner och landsting), REV (Riksförbundet Enskilda Vägar). Kommunen har haft tillgång till allt programmaterial och har kunnat delta vid alla projektmöten när kommunen så önskat. Bakgrund Trafikverket har tillsammans med SKL och REV inlett ett nationellt arbete i programmet Rätt väghållaransvar (RäV). Det övergripande målet med RäV-programmet är att uppnå ett rätt avgränsat väghållaransvar mellan statlig, kommunal och enskild väghållare utifrån samhällsekonomisk effektivitet och rationell väghållning. För att uppnå detta har SKL, REV och Trafikverket i ett tidigare projektarbete ”Översyn Väghållaransvar” (2010-2012) kommit fram till en gemensam målbild när det gäller ansvarsfördelning för väghållningen. Staten bör ha ansvar för allmänna vägar på landsbygd och för ett övergripande vägnät i tätort. Kommunerna bör ha huvudansvar för väghållning i tätorter med undantag för det övergripande statliga vägnätet. Enskilda väghållare bör ha ansvar för vägar på landsbygd med främst nytta för enskilda fastighetsägare i vägens närhet. En renodlad ansvarsfördelning bedöms leda till en effektivare och rationellare väghållning, större tydlighet i ansvarsfördelning samt en rättvisare kostnadsfördelning mellan kommuner och medborgare. RäV-programmet är uppdelat i olika projekt. Pilotprojektet är ett av dessa. Projektet innebär att en kommun i varje trafikverksregion har valts ut för översynen av väghållaransvaret. I Region Stockholm har Upplands-Bro kommun valts ut som pilotkommun. Syftet med pilotprojektet är att träffa överenskommelser med pilotkommunerna om förutsättningar för rätt väghållaransvar. Pilotprojektet påbörjades 2013 och beräknas vara slutfört under våren 2015. SKL, REV och Trafikverket har kommit överens om kriterier för kommunalt väghållningsområde. Möjligheten att tillämpa dessa kriterier har diskuterats i samtalen mellan Trafikverket och Upplands-Bro kommun. Test har 64 av 100 dessutom genomförts av de kriterier som för närvarande utvecklas av SKL, REV och Trafikverket och som kan komma att användas vid bedömning av vilka vägar som ska eller inte ska omfattas av allmänt underhåll. Resultatet av pilotprojektarbetet i Upplands-Bro kommun Lista över vägar där väghållningen där projektet funnit att det kan finnas anledning att förändra, se bilaga 1. Kartor, bilaga 2, för kommunen utvisande väghållningsområde i huvudort, vägar och gator inom väghållningsområdet och ansvarig väghållare (stat, kommun och enskild). Kartor, bilaga 3, för kommunen utvisande väghållningsområde i satelitort, vägar och gator inom väghållningsområdet och ansvarig väghållare (stat, kommun och enskild). Förutsättningar för genomförande Länsstyrelsen ska ge sitt samråd till förändring. Trafikverket centralt, d.v.s. Juridik och Planprövning ska besluta i ärendet. Överenskommelsens giltighet Denna överenskommelse gäller under förutsättning att båda parter undertecknat densamma. Denna överenskommelse är upprättad i två (2) likalydande exemplar, varav parterna erhållit var sitt. Ort och datum Ort och datum __________________________ ___________________________ För Trafikverket För Upplands-Bro Kommun Peter Huledal/Helena Sundberg Xxx xxxxxxxxxx Ort och datum ___________________________ För Upplands-Bro kommun Xxxxx xxxxxxxxxx 65 av 100 66 av 100 1. Överenskomna åtgärder Trafikverket Region Stockholm och Upplands-Bro kommun, nedan kallad kommunen, har kommit överens om följande lista med vägar där väghållaransvaret behöver förändras; Vägar: Statliga vägen 911 lämnas över till kommunen. Längd: 3823 m Bredd: 8 BK: BK1 ÅDT: 827 Delar av statliga vägen 912 lämnas över till kommunen Längd: 5789 m Bredd: 6,2 BK: BK1 ÅDT: 722-856 Kommunala väghållningsområden: Ett nytt väghållningsområde i Håbo-Tibble skapas. Anpassning av väghållningsområdet över Kungsängen, Bro och Brunna. Kalmarsand Bastbrink 67 av 100 Gröna gången Bastbrink Sjötorpet Gröna gången Lindesvik Tranbygge Sjötorpet Kärrboda Högbytorp Surhagen Surhagen Högbytorp Skystatorp Björklunda Paradiset Lugnet Norrboda Fäboda Norrboda Önstatorp St. Ullevi Alsättra Kurbacka Ryby Ören Toresta Spångaberget Tillflykten Vallby Råby Björkvik Kronbacka Björkvik Bro Bro Ekboda Hammartorp Hammartorp Kockbacka Husbytorp Backebo Rättarboda Sandboda Gammeltorp Lindormsnäs Drakudden Snuggboda Fallet Ekbo Rankhus Kungsängen Mälarland Björknäs gård Ekbacken Tibble Skrinhäll Fiskartorp Laggarudden Laggarudden Ådö skog Ådö skog St. Lugnet Sylta Lugnet Korsängen Ensta Ålsta Ålsta Hackholmssund Kungsängen Sylta Aspvik Aspvik Hackholmssund Ådö Stigstorp Raskeboda Tibble Mälarland Kortvreten Oppsylta Nybygget Skälby Skälby Granskog Kvarnbacken Almare-Stäket Dragonstugan Tingelsten Köpenhamn Asker Frölunda Öråker Tuna Frölunda Berga Fröbacka Ormudden Norrbylund Eldholmen Hammaren Lennartsnäs Storvik Skogstorp Simonsskär Norrskog 2 Villan Hedersberg km Teckenförklaring Utökat väghållningsområde Brunna Sågbacken Verkaviken Verkaviken Örnäs Murartorp Snickartorp Brogård Tegelbruket 1,6 Dagens väghållningsområde Bergliden Prästtorp L. Ekeby 1,2 Väg med statligt bidrag Brunna Österhagen Nygård St. Granskog 0,8 Enskild väghållning Viby Kvarntorp Rysstorpet Rättarboda 0,4 Kommunal väghållning Lindhagaberg Säbyholm Kvistaberg Tammsvik 0 Statlig väghållning Brokmyran Brokmyran Fredriksberg Bergliden Sågbacken Stigtomten Sandboda L. Tingsviken Finnsta Kvista Kvista Gustavsberg Lerberga Fornsta Hällkana Björkhaga Hagalund Brunnsvik Stenbacka Björkhaga Jursta Leran Granliden Skogsborg Lejondal Jursta Säbyholm Datum: 2015-05-18 Skala (A3): 1:42 626 Ön © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Kvarnstugan Önsta Kallhäll Bränntorpet Roligheten Skinnartorp Nya Skysta Utsikten Roligheten Upplands-Bro kommun Slottet Backliden Rydjan Korsvreta Alsättra Önstalund Skyttängen Rydjan Tillfället Sundby Borgen BILAGA 2 - VÄGHÅLLNING © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 68 av 100 Björkudden Johanneslund Björkudden Egahult Kvarnnibble BILAGA 3 - VÄGHÅLLNING Mossbo Ekliden Ekliden Ringsvik Ringsvik Datum: 2015-05-18 Skala (A3): 1:20 000 Grynnsta Tjusta Hållunda Hållunda Smällan 0 Adolfsberg Tjusta Väst-Tibble Väst-Tibble Kyrkbyn Knapperbacken Tibblehöjden km Statlig Kyrkbytorp Skråmsta Jädra Alby Förslag på nytt väghållningsområde Kyrkbytorp Bredatorp Kevan Skråmstalund Ny kommunal väghållning Tibblehöjden Kyrkbyn Vägängen Skråmstalund 1 Väg med statligt bidrag Grönlund Härsbrokärr 0,8 Enskild Bälby Myggdansen Vallbylund Önsta Nedergården Lunda 0,6 Kommunal Håbolund Lövhagen Helgesta Frötuna Lövhagen 0,4 Teckenförklaring Helgesta Ålsta 0,2 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Vallby Killinge Frötuna Upplands-Bro kommun Durktorp Jädra Höjden Alby Stenhagen Tallbacken Mariedal Mariedal Karlslund Albylund Albylund Grevelund Lugnet Långvreten Långvreten Fredhäll Lövsta Näshagen Stentorp © Lantmäteriet, Geodatasamverkan 69 av 100 Ärende 9 70 av 100 Delegationsförteckning Tekniska nämnden Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden godkänner Tillväxtkontorets förslag till Delegationsförteckning nr 3.4 U02, daterad 22 maj 2015 2. Delegationsförteckningen gäller från 16 juni 2015. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av Kommunfullmäktige. Reglemente för Tekniska nämnden är fastställt av Kommunfullmäktige den 17 december 2014 § 175. Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsordning. De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap. Kommunallagen. Beslutanderätt kan delegeras till utskott av nämnden, ledamot, ersättare eller tjänsteman. Tekniska nämnden beslutade om en delegationsförteckning den 27 april 2015. Tyvärr visade det sig efteråt att en av delegationspunkterna saknade en delegat, punkten 5.9 ”Besluta att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvidare ska fastställas via beräkning istället för mätning”. Delegationsförteckningen har därför kompletterats och föreslås gälla från den 16 juni. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 22 maj 2015 Barnperspektiv Detta ärende bedöms inte inverka på barnperspektivet. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor 1. Delegationsförteckning Tekniska nämnden, nr 3.4 U01, daterad 14 april 2015. 71 av 100 Nr 3.4 U02 Ersätter 3.4 U01 Gäller FÖRFATTNINGSSAMLING fr.o.m. Tekniska nämndens delegationsförteckning Antagen av Tekniska nämnden den xx juni 2015 Tn § xx 2015-05-22 2015-06-15 72 av 100 Innehåll Inledning..................................................................................................................................... 3 Kommunallagen 6 kap................................................................................................................ 3 Delegering av nämndärenden ............................................................................................. 3 Ärenden som inte får delegeras .......................................................................................... 3 Anmälan ............................................................................................................................. 3 Brådskande ärenden ........................................................................................................... 3 Vidaredelegering ................................................................................................................ 3 Allmänt om delegationsrätten .................................................................................................... 4 Jäv................................................................................................................................... 4 Övergripande delegationsrätt.......................................................................................... 4 Vidaredelegation ............................................................................................................ 4 Ersättare för delegat........................................................................................................ 4 Anmälan av delegationsbeslut ........................................................................................ 4 Delegationsförteckning .............................................................................................................. 6 Allmänna ärenden................................................................................................................... 6 Ekonomiska ärenden .............................................................................................................. 6 Trafikärenden ......................................................................................................................... 7 Markfrågor.............................................................................................................................. 7 Vatten- och avloppsverksamheten.......................................................................................... 7 Avfallsverksamheten .............................................................................................................. 8 Mätverksamheten ................................................................................................................... 8 Bostadsanpassningsbidrag ...................................................................................................... 8 Tekniska nämnden som arbetsgivare ..................................................................................... 8 Förkortningar .............................................................................................................................. 9 73 av 100 Inledning För varje nämnd ska det finnas ett reglemente, som ska fastställas av Kommunfullmäktige. Varje nämnd beslutar sedan om sin egen delegationsordning. Reglemente för Tekniska nämnden är fastställt av Kommunfullmäktige den 17 december 2014 § 175. De lagliga förutsättningarna för delegering finns i 6 kap. kommunallagen. Beslutanderätt kan delegeras till utskott av nämnden, ledamot, ersättare eller tjänsteman. Varje medlem av en kommun, d.v.s. den som är folkbokförd i kommunen, äger fastighet i kommunen eller är taxerad för kommunalskatt där, har rätt att få lagligheten av kommunens beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten. Beslut i ärenden som utgör myndighetsutövning mot enskild kan överklagas enligt förvaltningslagen. Rätt att överklaga sådana beslut har den som beslutet angår, d.v.s. är part i ärendet. Kommunallagen 6 kap. Delegering av nämndärenden 33 § En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte de fall som avses i 34 §. Ärenden som inte får delegeras 34 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väcks genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Anmälan 35 § Beslut som fattats med stöd av uppdrag enligt 33 § skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning det ska ske. Brådskande ärenden 36 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Vidaredelegering 37 § Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att beslut i stället. Sådana beslut skall anmälas till förvaltningschefen.( 2009:48) 74 av 100 Allmänt om delegationsrätten Beslutanderätt kan delegeras av nämnden till utskott, ledamot ersättare eller tjänsteman. Delegation får inte ske till förtroendevalda tillsammans med tjänsteman, inte heller till tjänstemän gemensamt. En delegat är juridiskt ansvarig för sina beslut. Delegationsrätten gäller till dess nya beslut fattas om delegation. Nämnd kan när som helst återkalla delegationsrätt helt eller delvis. Ett beslut, som redan fattats med stöd av delegation, kan inte återtas. Nämnden har ingen omprövningsrätt. En nämnd kan ta över ett ärende och fatta beslut, om delegaten ännu inte har fattat beslut. Delegaten kan också överlämna ärenden till nämnden för avgörande. Delegation kan villkoras d.v.s. förknippas med vissa direktiv exempelvis samråd med viss befattningshavare eller att beslutanderätten endast gäller viss förmån. Jäv När jäv eller annat förfall föreligger för delegaten ska beslut fattas av Tillväxtchefen. När jäv eller annat förfall föreligger för Tillväxtchefen ska beslut fattas av nämnden. Övergripande delegationsrätt Tillväxtchefen har delegationsrätt i alla ärenden i denna delegationsordning om inget annat anges vid respektive ärendegrupp. Vidaredelegation Tillväxtchefen har rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till anställd hos Tillväxtkontoret eller annat kontor som utför uppgifter åt Tillväxtkontoret. Ersättare för delegat Vid förfall för en delegat övertas delegatens beslutanderätt i första hand av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst alternativt av den som delegationsordningen anges som ersättare. Anmälan av delegationsbeslut Föreskrifter om anmälan av delegationsbeslut finns i kommunallagen 6 kap. § 35. Beslut i ärende ska vara skriftligt och ska anmälas till Tekniska nämnden i den ordningen nämnden beslutar. Beslut enligt punkt i brådskande ärenden ska anmälas på nästkommande sammanträde. Varje delegat ansvarar för att beslut lämnas för anmälan till nämnden. Arbetsutskott Beslut som fattas av arbetsutskottet som är delegat, protokollförs och anmäls vid Tekniska nämndens nästa sammanträde. Protokollet anslås och delges berörda parter omedelbart efter justering. Ordförandebeslut Brådskande ärende där nämndens avgörande inte kan avvaktas får fattas av ordförande. Sådana beslut ska anmälas och föredras vid nämndens nästa sammanträde. Övriga delegationsbeslut Alla beslut som fattas av en delegat ska anmälas till nästkommande sammanträde med nämnden. Om antalet delegationsbeslut är mycket stort kommer listor att finnas tillgängliga för nämndens ledamöter vid varje sammanträde. 75 av 100 Personalärenden Beslut som fattas av en delegat i vissa personalärenden är tillgängliga för nämndens ledamöter med flera enligt följande: Anmälan av delegationsbeslut gällande beslut om anställningar anmäls till nämnden 4 gånger per år i form av en lista. Beslut om entledigande förs på särskild blankett som, utan anmälan till nämnden, förs till personalakt inom personalstaben. Beslut om tjänstledighet, semester och kompensationsledighet betraktas som verkställighet som beslutas digitalt och anmäls inte. 76 av 100 Delegationsförteckning Ärendegrupp nr Ärendetyp 1.9 Allmänna ärenden Förtroendemännens deltagande i kurser, konferenser o dyl. Tekniska nämndens ordförandes deltagande i kurser o.dyl Föra nämndens talan eller utfärdande av fullmakt att föra nämnden talan inför domstol och andra myndigheter samt vid förrättningar av skilda slag Inhyrning av externa lokaler för nämndens verksamhet Vägran att lämna ut allmän handling eller utlämnande av sekretessbelagd handling samt utlämnande av handling med visst förbehåll Avvisa för sent inkommet överklagande enligt 24 § i förvaltningslagen Beslut om organisatorisk förvaltningsstruktur Brådskande ärenden som inte kan avvakta till nästa sammanträde med nämnden Resor utanför Sverige men inom EU samt till Norge eller Island 1.10 Resor utanför Norden och EU 1.11 1.12 Underteckna avtal inom den löpande förvaltningen Utse personuppgiftsombud samt ersättare till personuppgiftsombudet. Besluta om dokumenthanteringsplan Yttranden i ärenden som inte berör nämndens verksamhetsområde Yttranden i ärenden som inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.13 1.14 1.15 1.16 1.17 1.18 2.1 2.2 2.3 Yttrande om hastighetsbegränsningar på enskild väg Ta emot och kvittera delgivningar som är ställda till Tekniska nämnden Polisanmälan av brott mot kommunen inom nämndens ansvarsområde Ekonomiska ärenden Fördela medel från investeringsprojekt ”Övrigt att fördela” till befintliga eller nya investeringsprojekt Godkännande av ersättning från försäkringsbolag Upphandling • Inom budgeterade belopp • Av avropsavtal för inköp • Beslut att inte förlänga avtal • Beslut att förlänga avtal i enlighet med avtalsskrivningen • Övrig upphandling: o Påbörja upphandling o Godkännande av principiellt innehåll förfrågningsunderlag o Tilldelningsbeslut o Tecknande av kontrakt o Avbryta upphandling Beslutande/ Delegat Ordf Au Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Ordf Se KS delegation Se KS delegation Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Au Tvch Tvch Tvch Au Au Tvch TN Au Tvch Au 77 av 100 Ärendegrupp nr 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 5.1 Ärendetyp Beslutande/ Delegat Fastställande av förteckning över beslutsattestanter och ersättare inom tekniska nämndens förvaltning Försäljning av kommunens lösa egendom Tvch Träffa och vid behov häva avtal inom budget (för upphandling se 2.3) Godkänna säkerheter Avskriva fordringar Söka bidrag, tillstånd och medfinansiering från extern part och ingå avtal i samband med detta Trafikärenden Utfärda tillfälliga lokala trafikföreskrifter enligt trafikförordningen (SFS 1998:1276). Ändra/ersätta lokala trafikföreskrifter där sakinnehållet inte ändras Beslut om tillfälliga trafiksäkerhetsåtgärder Ärenden som berör lokaliseringsmärken enligt vägmärkesförordningen Beslut om särskilda trafikregler under kortare tid vid skada eller risk för skada på väg Besluta om trafikordningsplaner (TA-planer) vid arbeten på väg Upphäva inaktuell lokal trafikföreskrift i enlighet med trafikförordningen (SFS 1998:1276). Utfärda parkeringstillstånd för rörelsehindrade Avslå ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Förordna parkeringsvakter Besluta i ärenden om nyttoparkeringstillstånd Besluta om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak Beslut om bärighetsklassning på vägar Avge yttrande till Trafikverket angående tunga transporter Markfrågor Teckna upplåtelseavtal inom offentlig platsmark. Lämna yttrande till polismyndigheten över ansökningar om anordnande av tillställning på offentlig plats Markupplåtelse på mark som tekniska nämnden ansvarar för enligt kommunfullmäktige fastställd taxa Avslag ansökan om markupplåtelse Ge schakttillstånd i kommunägd mark samt om så erfordras kräva säkerhet för beräknade kostnader för återställande av kommunens anläggningar Avslag schakttillstånd Utkräva vite i enlighet med schakttillstånd Avslag ansökan om tillstånd markupplåtelse eller schakttillstånd Företräda kommunen i föreningar där kommunen är innehavare, dikningsföretag ex, vägföreningar Vatten- och avloppsverksamheten Inlösen av enskilda VA-anläggningar Se KS delegation. Tvch Tvch Se KS delegation Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch 78 av 100 Ärendegrupp nr 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13 6.1 6.2 6.4 6.5 6.6 7.1 7.2 8.1 8.2 9.1 9.2 9.3 9.4 9.5 Ärendetyp Beslutande/ Delegat Besluta om tillstånd för installation av matavfallskvarn som kopplas på det allmänna avloppsnätet (§70bc avfallsföreskrifter) Avslå ansökan om installation av avfallskvarn Besluta om anslutning till allmän va-anläggning för en fastighet utanför verksamhetsområdet Bestämma förbindelsepunkter inom en allmän va-anläggnings verksamhetsområde Avtala med fastighetsägare om särskilda villkor för användningen av en allmän va-anläggning (inklusive medgivande till annat ledningsutförande) Medge anstånd med betalning av anläggningsavgift enligt kommunfullmäktiges fastställda va-taxan Besluta om ny servisledning ska utföras istället för befintlig ledning Besluta att vattenförbrukningen för bebyggd fastighet tillsvidare ska fastställas via beräkning istället för mätning Besluta om avstängning, reducering eller annan åtgärd vid utebliven betalning eller annan försummelse Ansöka om ledningsrätt för va-ledningar Beslut om utlämnande av VA-kartmaterial Beslut om avslag utlämnande av VA-kartmaterial Tvch Avfallsverksamheten Besluta om justering av avfallsabonnemang vid avvikelse från gällande abonnemang (§43 i avfallsföreskrifter) Besluta om hämtningsplats för hushållsavfall och annat avfall enligt kommunens avfallsföreskrift Besluta om dispens för förlängd gångväg mellan hämtningsfördon och sopkärl om det finns särskilda skäl (§33 föreskrifter) Besluta om dispens för två eller flera fastigheter att använda gemensam behållare (§72 föreskrifter) Besluta om indexreglering av avgifterna i avfallstaxa (p.1.8 i avfallstaxa) Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Tvch Mätverksamheten Ajourhållning av lägenhetsregistret Teckna mätnings- beräknings- och karteringsavtal. Tvch Tvch Bostadsanpassningsbidrag Bevilja bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag – till ett värde av högst 250 000 kronor – till ett värde över 250 000 kronor - Till ett värde över 500 000 kronor Avslå ansökan om bidrag enligt lag om bostadsanpassningsbidrag Tvch Au TN Tvch Tekniska nämnden som arbetsgivare Anställning av vikarier och extra personal Tillsvidareanställning av personal utom förvaltningschef Utfärdande av skriftlig varning och avstängning Uppsägning eller avsked av arbetstagare Lönetillägg samt lönesättning som avviker från kommunens personalpolitiska riktlinjer Tvch Tvch Tvch Tvch Se Ks delegation 79 av 100 Ärendegrupp nr 9.6 Ärendetyp Beslutande/ Delegat Förändring av sysselsättningsgrad för tillsvidareanställningar Se Ks delegation Förkortningar TN Tekniska nämnden Au Tekniska nämndens arbetsutskott Ordf. Tekniska nämndens ordförande Tvch Tillväxtchef 80 av 100 Ärende 10 81 av 100 Delårsrapport 1 – Uppföljning av mål och uppdrag Förslag till beslut Redovisningen av delårsrapport 1 – Uppföljning av mål och uppdrag godkänns. Sammanfattning I samband med delårsuppföljningen av nämndernas ekonomi ska varje kontor göra en uppföljning av nämndernas mål och uppdrag. Uppföljningen baseras endast på perioden januari – april 2015, och resultatet kan komma att ändras senare under året. En stor del av året återstår fortfarande, och det innebär att många av nämndens uppdrag är påbörjade men inte avslutade. I delårsrapport 1 ser man status på varje enskilt uppdrag. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 27 maj 2015 Ärendet I samband med delårsuppföljningen av nämndernas ekonomi ska varje kontor göra en uppföljning av nämndernas mål och uppdrag. Uppföljningen finns i delårsrapport 1. Uppföljningen baseras endast på perioden januari – april 2015, och resultatet kan komma att ändras senare under året. Enligt Upplands-Bro kommuns styrprocess (fastställd av Kommunstyrelsen 4 februari 2015 § 16) ska en ekonomisk delårsrapport (tertialbokslut) lämnas för perioden januari – april vid nämndsammanträdet i maj. Den ekonomiska rapporten går direkt till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige för beslut. Nämnderna får en redovisning av tertialbokslutet av kontorschefen. Hur ligger vi till med mål och uppdrag? Eftersom det endast gått fyra månader av 2015 kan Tillväxtkontoret endast göra en uppskattning av måluppfyllelsen. Tillväxtkontorets bedömning är att nämnden är på rätt väg när det gäller målen. Många av nämndens mål gäller sådant som tekniska avdelningen arbetar kontinuerligt med. En stor del av året återstår fortfarande, och det innebär att många av nämndens uppdrag är 82 av 100 påbörjade men inte avslutade. I delårsrapport 1 ser man status på varje enskilt uppdrag. Barnperspektiv Syftet med delårsuppföljningen är att upptäcka i god tid om det är något mål eller uppdrag som riskerar att inte vara genomfört vid årets slut. Detta för att säkra att medborgarnas skattepengar används till det som politiken har pekat ut som prioriterade uppgifter. Barnen i kommunen är en grupp som kommer i kontakt med många kommunala verksamheter. Att kommunen har en god uppföljning är därför naturligtvis viktigt för att barnen ska få bra barnomsorg, skolor, lekplatser och andra verksamheter. Men barn som grupp berörs inte på något annat sätt av delårsrapporten. Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor 1 Delårsrapport 1 – Uppföljning av mål och uppdrag 83 av 100 Nämndrapport mål och uppdrag Tekniska nämnden Delårsrapport 1 januari- april 2015 84 av 100 Övergripande mål: 1 En kommun för alla Nämndmål: 1.1 Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Kommentar Inom Tekniska nämndens område kan lokal demokrati handla om att involvera kommuninvånarna i att utveckla offentliga platser, eller att ta tillvara på synpunkter för att göra kommunen till en tryggare och trevligare plats. Kommunen har påbörjat medborgardialog en"Drömparken" Uppdrag Metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas. Arbeta fram förslag på en dialogmodell för den tekniska verksamheten samt pröva och utvärdera modellen på minst ett projekt, i dialog med andra berörda verksamheter Kommentar Tekniska avdelningen har under våren startat ett arbete med en medborgardialog för att utveckla mötesplatserna i kommunen. Avdelningen ser också över möjligheten att köpa in ett nytt ärendehanteringssystem för att kunna hantera synpunkter på ett mer effektivt och transparent sätt. Medborgardialogen "Drömparken" startades upp under Kungskalaset. Aktiviteten utmynnade i idéer och förslag på aktivitetsparker. Tanken är att hela eller delar av förslagen kan användas vid förnyelse av grönytor eller lek- och aktivitetsytor. Dialogen är ett samarbete med Plan- och exploateringsavdelningen, Kultur-och fritidskontoret och Kommunledningskontoret. Nämndmål: 1.2 Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete. Kommentar Arbetet pågår för att göra kommunen till en tryggare och snyggare plats att bo och verka i. Uppdrag Arbeta brett med säkerhets- och trygghetsfrågor för att skapa en säkrare och tryggare miljö för alla som bor, verkar och/eller vistas i kommunen Kommentar Just nu arbetar hela Tillväxtkontoret med att revidera/aktualisera krisberedskapsplaner för kontoret och utvalda enheter. Tekniska avdelningen arbetar också kontinuerligt med att underhålla, förbättra och fönya belysning, trafiksäkerhet och grönytor i kommunen. Nämndmål: 1.3 Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommentar Tekniska avdelningen genomför ofta upphandlingar med hjälp av upphandlingsenheten, 85 av 100 och är en aktiv part i kommunens upphandlingsråd. Alla avdelningens medarbetare som genomför direktupphandlingar har fått utbildning i kommunens nya direktupphandlingsmodul. Avdelningen kommer också att delta i TIllväxtkontorets övergripande arbete med att utveckla uppföljningen av privata utförare. Uppdrag Genomföra ytterligare ramavtalsupphandlingar Upphandlingar ska ske i god tid och i rätt ordning enligt beslutad delegationsordning De upphandlingar som utförs ska bidra till ökad nytta och kvalitet för medborgarna och verksamheten. Kommentar Upphandling av tekniska konsulter och projektstyrning pågår och beräknas vara klar innan sommaren. En övergripande plan för avdelningens behov av ramavtal tas fram för de kommande tre åren. Miljöpolicyn ska följas och kvalitetsmål som leder till kundnytta ska ställas i alla upphandlingar. Nämndmål: 1.4 Kommunikationer Kommentar Arbete pågår för förbättrade kommunikationsstråk och anläggningar i kommunen. Uppdrag Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik Utreda och lägga plan för fler parkeringsplatser vid infartsparkeringen i Kungsängen Kommentar Tekniska avdelningen har regelbundna samordningsmöten med Trafikverket och Trafiknämnden. Arbetet med uppdraget pågår. 86 av 100 Övergripande mål: 2 En grön kommun i utveckling Nämndmål: 2.1 Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling. Kommentar I Tekniska avdelningens dagliga arbete ingår det att fatta beslut som gynnar miljön och klimatet. Till exempel pågår ett arbete med att byta till LED-belysning när vi byter ut gammal belysning. Miljöklassade maskiner och fordon köps in under året. Vi förbättrar möjligheterna att gå och cykla, och vår förhoppning är att fler känner att de kan välja att gå och cykla under trygga förhållanden. Drift och underhåll av VA-ledningar är ytterligare exempel på hur Tekniska avdelningen bidrar till att Upplands-Bro ska vara en grön kommun. Uppdrag Allt arbete inom verksamheten ska utgå från Kommunens miljöpolicy och miljöplan. Kommentar Tekniska avdelningen strävar efter att så långt det är möjligt ta hänsyn till miljön och klimatet och följa kommunens styrdokument på området. Nämndmål: 2.2 Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt. Kommentar Tekniska avdelningen arbetar med den fortsatta utveckling av matavfallsinsamlingen för att underlätta för medborgarna att leva klimatsmart. Vi förbättrar möjligheterna att gå och cykla vilket är bra för miljön och hälsan. Uppdrag Kommentar Arbeta för att förbättra förutsättningar för medborgarna att gå och cykla inom kommunen. Under året gör vi en satsning på ny belägging av gång- och cykelvägar och förbättrad belysning. Utöver detta arbetar avdelningen med fortsatt behovsanalys och teknisk inventering för planering av kommande års upprustningar. Informationskampanj kring att minska och förebygga uppkomsten av avfall, inklusive att sortera ut matavfall och förpackningar. Avdelningen har fortsatt fokus på matavfallskampanjen. I samband med att inpasserssystem till kretsloppscentralerna införs är det viktigt att göra en informationskampanj där vi kommunicerar nyttan med det nya systemet. Nämndmål: 2.3 Ett väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt vatten och avloppssystem 87 av 100 Kommentar Tekniska avdelningen fortsätter planering av utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp i områden norr om Lejondalssjön. Uppdrag Kommentar Vatten- och avloppsnätet ska underhållas och planeras på ett miljömässigt och ekonomiskt sätt Uppdraget är en del av avdelningens löpande arbete. Fortsätta att arbeta för en utbyggnad av en huvudvattenledning till Sigtuna i samarbete med Norrvatten Arbetet med uppdraget pågår. Upprätta en plan för utbyggnad av kommunens vattenoch avloppsledningar till områden med undermåliga avlopp och vattenförsörjning, till exempel omvandlingsområden Arbetet med uppdraget pågår. Området norr om Lejondalssjön är prioriterat. Se över möjligheten att införliva Tjusta i UpplandsBros VA-verksamhetsområde i samband med byggnation av huvudvattenledning till Sigtuna Arbetet med uppdraget pågår. Utreda möjligheterna till utökade tjänster/service till företagare och räddningstjänst, till exempel införande av vattenkiosker Arbetet med uppdraget pågår. Utrustningen i pumpstationerna ses över avseende energieffektivisering Arbetet med uppdraget pågår. Nämndmål: 2.4 En väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt matavfallsinsamling Kommentar Kampanj och implementering av matavfallsinsamlingen pågår. En- och tvåfamiljshushållen blir klara nu i vår. Vi fortsätter arbetet med flerfamiljshus, samfälligheter och verksamheter. För villorna har anslutningsgraden varit över 90 procent. Uppdrag Fortsatt utveckling av matavfallsinsamlingen. Det ska vara gynnsamt att välja att agera miljömedvetet. Förbättra möjligheterna att lämna förpackningar och tidningar på flera platser i kommunen genom vidareutvecklat samarbete med FTI och markägare. Under 2015 ska insamling av matavfall fortsätta att implementeras i hela kommunen Ta fram förslag till ny avfallsplan 2015-2020 för Upplands-Bro kommun Utreda nya insamlingsmetoder för hushållens farliga avfall främst mindre elektriska- och elektroniska produkter. Kommentar Kommunen har en miljöstyrande taxa för att främja matavfallsinsamlingen. Kommunerna kan under de närmaste åren få ta över insamlingsansvaret för förpackningar. Det innebär att vi kan utforma insamlingen och servicen på ett bättre sätt än i dag. Vi avvaktar dock ett formellt beslut. Arbetet med uppdraget pågår enligt tidigare beskrivning. Arbetet med den ny avfallsplan pågår. Arbetet med uppdraget är påbörjat. Nämndmål: 2.5 Effektiv verksamhet som premierar resurssnålt beteende. 88 av 100 Kommentar Vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten genom upphandlingar och uppföljning av de krav vi ställer på entreprenörer. Uppdrag Kommentar Utreda och planera nästa VA-taxerevidering i god tid för en taxa som premierar resurssnålt beteende och bästa möjliga service för kommuninvånarna Analys av nuvarande taxa har påbörjats. Utreda och planera nästa Avfalls-taxerevidering i god tid för en taxa som premiera resurssnålt beteende och bästa möjliga service för kommuninvånarna Analys av nuvarande taxa har påbörjats. 89 av 100 Övergripande mål: 3 En kommun med god ekonomi och uppföljning Nämndmål: 3.1 Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. Kommentar Avdelningen gör regelbundna uppföljningar och analyser av verksamheten. Uppdrag Nämnder och utskott ska upprätta balanslistor och ekonomiska prognoser ska redovisas vid varje sammanträde. Kommentar Tillväxtkontoret arbetar med att ta fram en form för redovisningen av balanslistor och ekonomisk prognos för kontorets nämnder. Redovisningen ska bli tydligare och mer regelbunden än tidigare. Nämndmål: 3.2 Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Kommentar Taxorna ska bekosta verksamheternas kostnader och bidra till en ekonomi i balans. Uppdrag Taxor och avgifter ses över systematiskt och regelbundet. Kommentar En översyn av taxorna har påbörjats. Nämndmål: 3.3 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Kommentar Ett utvecklingsarbete pågår som syftar till att göra tydligare och mer systematiska uppföljningar. Uppdrag Nämnden ska utifrån Kommunstyrelsens direktiv utveckla nämndens interna budget- och uppföljningsarbete. Kommentar Utifrån budgetdirektiv som beslutas av Kommunstyrelsen i maj arbetar nämnden och verksamheten med att ta fram budgetförslag som innehåller ekonomi samt mål och indikatorer. 90 av 100 Nämndmål: 3.4 Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Kommentar Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp, utvärdera och vid behov effektivisera verksamheten. Uppdrag Kommentar Det goda arbetet med att förbättra verksamhetens service och arbeta för en effektiv förvaltning fortgår under år 2015. Verksamheternas bemötande och arbete i Upplands-Bro kommun ska bedrivas med hög kvalitet, rättsäkert och effektivt och uppfattas som positivt, obyråkratiskt, rättvist, lyhört med en hög kompetens och servicegrad som behandlar alla människor och ärenden på lika villkor Avdelningen arbetar kontinuterligt med att att arbeta med att förbättra verksamheten, framför allt med HEP som värdegrund. Påbörja arbetet med att ta fram VA-plan, Avfallsplan och övriga planer för långsiktig planering av verksamheten Arbetet med ny VA-plan och avfallsplan har påbörjats. Ta fram en Avfallsplan för verksamheten Arbetet pågår, se ovan. 91 av 100 Övergripande mål: 4 Vara en attraktiv arbetsgivare Nämndmål: 4.1 Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Kommentar På Tillväxtkontoret och Tekniska avdelningen arbetar vi utifrån vår värdegrund HEP. Uppdrag Det ska finnas tydliga karriärvägar inom kommunens verksamheter Kommentar Medarbetare har möjlighet att söka till aspirantprogram och medarbetarakademin. Möjligheten till heltidserbjudande ska utvecklas. Våra medarbetare erbjuds i huvudsak heltid. Den anställdes inflytande över sin arbetstid och semester ska öka. Planering verksamhet och semester sker i dialog. Arbeta aktivt för att öka frisknärvaron Utreda möjligheter till att utveckla personalbefrämjande åtgärder Arbete pågår kommunövergripande. Uppdraget är kommunövergripande och kommer att genomföras av personalstaben. 92 av 100 Övergripande mål: 5 En kommun som växer Nämndmål: 5.1 Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Kommentar Tekniska verksamheten ansvarar för en god drift -och skötsel av allmänna platser och teknisk infrastruktur som bidrar till kommunens attraktvitet. Uppdrag Tekniska nämnden ska delta aktivt i framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram. Kommentar Kommunstyrelsen ansvarar för arbetet där det för närvarande pågår en sammanställning av de planeringsförutsättningar som redan idag finns på kommunen. Detta arbete har i detta skede inte involverat några andra nämnder. Nämndmål: 5.2 De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Kommentar I Tekniska avdelningens dagliga arbete ingår det att arbeta med snygghets- och trygghetsfrågorna. Till exempel byter vi ut gammal belysning till LED-belysning kontinuerligt. Vi kommer att förbättra belysningen på platser som kan upplevas som otrygga, till exempel gångtunnlar. Vi förbättrar möjligheterna att gå och cykla och vi hoppas att fler känner att de kan välja att gå och cykla under trygga förhållanden. Nämndmål: 5.3 Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Kommentar Tekniska verksamheten planerar sitt arbete utifrån politiska prioriteringar och de förutsättningar som finns på respektive plats. Uppdrag Aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum samt vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. Kommentar Avdelningen arbetar just nu med förbättringar i Kungsängens centrum. 93 av 100 Nämndmål: 5.4 Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Kommentar Tekniska avdelningen samarbetar med Plan- och exploateringsavdelningen i framtagandet av fördjupad översiktsplan för landsbygden. Uppdrag Inom ramen för tidigare lagt uppdrag delta i arbetet med översyn av Kungsängens centrala delar samt prioritera parkeringssituationen i Kungsängens centrala delar. Kommentar Fördjupad översyn och utredning av befintliga parkeringar pågår. Nämndmål: 5.5 Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt för fler att flytta hit. Kommentar Tekniska arbetar för en hållbar utveckling och en kommun som snygg, trygg och säker. Tekniska verksamheten bidrar med sakkunskap i till exempel plan- och exploateringsprojekt, som därefter kommer till nämnden för yttrande. Uppdrag I samband med exploateringsprojekt ska en kostnadsuppskattning göras för drift och skötsel av tillkommande skötselobjekt Kommentar Avdelningen arbetar med att ta fram nyckeltal för olika typer av skötselytor. Vi är klara med nyckeltalen för parkdelen, övriga delar är under arbete. 94 av 100 Övergripande mål: 6 Ett växande kultur- och fritidsutbud Nämndmål: 6.1 Ett växande kultur- och fritidsutbud Kommentar Tekniska verksamheten sköter och utvecklar kommunala allmänna platser som kan nyttjas för kultur, lek och rekreation. Uppdrag Sköta och utveckla befintliga kommunala lekplatser Kommentar Arbetet med uppdraget pågår. 95 av 100 Ärende 11 96 av 100 Indikatorer för Tekniska nämnden 2015 Förslag till beslut Tekniska nämnden fastställer Tillväxtkontorets förslag till indikatorer för att följa upp Tekniska nämndens mål 2015. Sammanfattning En indikator är ett mått på om en organisation har uppfyllt sina mål. I Upplands-Bro kommuns fastställda målstyrningsmodell används indikatorer för att följa upp de politiska målen i nämndernas budgetar. Alla nämnder har fått i uppdrag att ta fram egna indikatorer för att följa upp de politiska målen i nämndbudgeten 2015. Indikatorerna för nämnden har tagits fram av verksamheterna i samarbete med Tillväxtkontorets kvalitetsstrateg. Beslutsunderlag • Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 28 maj 2015 Ärendet Tekniska nämnden antog nämndbudget för 2015 den 9 februari i år. I budgeten fanns mål och uppdrag för nämndens verksamheter. Under ett vanligt verksamhetsår skulle nämnden samtidigt ha beslutat om indikatorer för att följa upp målen. Men eftersom en ny mandatperiod inleddes i januari 2015 krävdes ett större arbete för att ta fram indikatorer för de nya målen. Nämnden fattar därför beslut om nya indikatorer i ett separat ärende. Målstyrning i Upplands-Bro kommun Den 11 februari 2015 § 16 fastställde Kommunstyrelsen en uppdaterad styrprocess för Upplands-Bro kommun. Syftet med beslutet var att förenkla och förtydliga den politiska styrningen genom att skapa en gemensam styrmodell för alla nämnder. Modellen ska underlätta för både politiker och tjänstepersoner i arbetet med politiska mål och uppdrag. Tillväxtkontoret arbetar efter en målstyrningsmodell som i stort sett är samma för hela kommunorganisationen. 97 av 100 Enligt den beslutade målstyrningsmodellen är det politikerna som sätter mål för organisationen, medan kommunorganisationen genomför aktiviteter och projekt för att förverkliga de politiska målen. Vad är en indikator? En indikator är ett mått på om en organisation har uppfyllt de uppsatta målen. En bra indikator ska vara: • vara relevant och mäta någon aspekt avkvaliteten inom verksamheten • mätas på ett tillförlitligt sätt och på samma sätt varje gång och • vara påverkbar så att en huvudman kan påverka utfallet. Indikatorerna för Tekniska nämnden har tagits fram av verksamheten i samarbete med Tillväxtkontorets kvalitetsstrateg. I arbetet har vi strävat efter att uppfylla ovanstående kriterier så långt det är möjligt. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkar inte barn som grupp. 98 av 100 Tillväxtkontoret Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor 1 Tabell över Tekniska nämndens mål och indikatorer Beslut sänds till • Ekonomichef 99 av 100 Tabell - 2015 (Tekniska nämnden) Nämndmål Indikatorer Beskrivning Medborgarnas inflytande ska öka genom lokal demokrati Utveckla kommunens trygghetsskapande arbete. Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? En fråga från SCB:s medborgarundersökning. Kommunen deltar ungefär vartannat år. Vad tror eller tycker du om belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? En fråga ur SCB:s medborgarundersökning. Kommunen deltar ungefär vartannat år. Upphandling ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Kommunikationer Upplands-Bro kommun ska vara en kommun med grön profil med hållbar utveckling. Årsförbrukning för gatubelysning, antal kilowattimmar per belysningspunkt Möjliggöra för kommunens medborgare att leva klimatsmart och hälsosamt. Vad tror eller tycker du om underhåll och Fråga ur SCB:s skötsel av gång- och cykelvägar i din medborgarundersökning. Kommunen kommun? deltar ungefär vartannat år. Kg osorterat hushållsavfall per person Ett väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt vatten och avloppssystem Andel inköpt vatten som skickas till rening (tillskottsvatten) Andel vattenprover med och utan anmärkning En väl utbyggt, miljömässigt och kostnadseffektivt matavfallsinsamling Andel utsorterat matavfall som sorteras ut för biologisk återvinning Andel hushåll i kommunen som sorterar matavfall (flerbostadshus och villor sammanslaget) Total mängd hushållsavfall inkl. producentansvar, ton/invånare Materialåtervinning kg/person och år Effektiv verksamhet som premierar resurssnålt beteende. Kommunen ska ha en ekonomi i balans, varje verksamhet ska hålla sin budget varje år. sida 1 av 2 (2015-05-25) Antal finutstakade byggnader under året (Mätverksamheten) 100 av 100 Nämndmål Indikatorer Beskrivning Taxor och avgifter ska vara aktuella, logiska samt anpassas så att de står i relation till de åtgärder som ska utföras. Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag sker i varje nämnd, utskott och bolag med relevanta metoder. Verksamheterna ser kontinuerligt över och planerar för utveckling och effektivisering utifrån god kvalité och ekonomisk hushållning med skattebetalarnas pengar. Upplands-Bro kommuns arbetsplatser ska genomsyras av tydlighet och återkoppling i uppdrag och förväntningar, respekt och en bra fysisk arbetsmiljö, vilket bidrar till ett gott arbetsklimat och medarbetare som trivs Upplands-Bro kommun ska fortsätta vara en växande kommun Folkmängd De som bor och vistas här ska uppleva kommunen som trygg och snygg Vad tror eller tycker du om renhållningen En fråga ur SCB:s av parker och allmänna platser i din medborgarundersökning. Kommunen kommun? deltar ungefär vartannat år. Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? En fråga ur SCB:s medborgarundersökning. Kommunen deltar ungefär vartannat år. Vad tror eller tycker du om En fråga ur SCB:s trafiksäkerheten på gator och vägar i din medborgarundersökning. Kommunen kommun? deltar ungefär vartannat år. Varje kommundel ska ges förutsättningar att utvecklas positivt utifrån sina förutsättningar. Utveckla tätorterna och landsbygden på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. Vi ska ha en utveckling av hela kommunen som gör det möjligt för fler att flytta hit. Ett växande kultur- och fritidsutbud sida 2 av 2 (2015-05-25)
© Copyright 2024