5377 planbeskrivning granskning

datum
diarienummer
2015-02-10
2014-341
Dp 5377
GRANSKNINGSHANDLING
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för fastigheten Kullen 1 mfl i Hamnen i Malmö
INLEDNING
DETALJPLANENS SYFTE
Syftet med planen är att förutom industriverksamhet möjliggöra för fler typer av
verksamheter, i både befintliga och nya byggnader. Nya användningar som läggs till är
kontor, undervisning för vuxna, vårdmottagning utan övernattning och småskalig
föreningsverksamhet. Syftet är även att genom en utvidgning av fastigheten Kullen 1
göra det möjligt att anordna entréer och parkering mot Kosterögatan.
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
På fastigheten Kullen 1(f d Tobaksmonopolet) finns idag ett flertal företag som
hyresgäster. Merparten av lokalerna hyrs ut som lager men här finns även lätt industri
och kontor. Kontorsverksamheten bedrivs på tidsbegränsade bygglov som snart löper
ut. Nu önskar fastighetsägaren Klövern AB att kunna permanenta och utvidga
kontorslokalerna på fastigheten samt att även kunna hyra ut till andra typer av
verksamheter – småskalig föreningsverksamhet, vuxenutbildning och vårdmottagning
av lättare karaktär.
Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen.
PLANHANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, samrådsredogörelse,
fastighetsförteckning och denna planbeskrivning.
PLANFÖRFARANDE
Detaljplanen handläggs med förenklat planförfarande enligt 5 kap 7§ plan- och
bygglagen och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges
ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen.
V 140513
Detaljplanen har bedömts sakna intresse för en bredare allmänhet och är förenlig med
översiktsplanen samt Länsstyrelsen granskningsyttrande över översiktsplanen.
1 (15)
Genomförandet bedöms inte heller medföra en betydande miljöpåverkan.
Sammantaget innebär detta att det finns förutsättningar för enkelt planförfarande.
PLANDATA
Planområdet ligger i Östra hamnen, och begränsas i norr av Sydkajen, i väster av
Kosterögatan, i söder av Hanögatan och i öster av Brännögatan samt fastigheterna
Kullen 5, 6 och 7. Planområdets area är ca 90 000 kvm. Marken omfattas av
fastigheten Kullen 1, som ägs av Klövern AB. Dessutom ingår delar av fastigheterna
Hamnen 22:163 och 22:194, som ägs av Malmö stad.
Flygfoto med planområdet inom streckad röd linje.
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan
som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning
upprättats.
2 (15)
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN
Detaljplanen berör område av riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust,
riksintresse enligt 4 kap 4 § miljöbalken. Detaljplanen gränsar även mot riksintresset
Malmö hamn.
Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada
riksintressena.
ÖVERSIKTSPLANEN
Områdets markanvändning redovisas i översiktsplanen som existerande verksamhetsområde.
Planområdet befinner sig inom det särskilda geografiska området Malmö hamn, för
vilket bl a följande gäller:

Malmös hamnområden ska användas för verksamheter som inte kan placeras i
den blandade staden. De verksamheter som är mest störande, ytkrävande eller
medför stora risker för omgivningen ska så långt möjligt lokaliseras till
områden norr om Industrihamnen.

Gång- och cykelvägnätet ska utvecklas. Även förbindelserna mot Lomma och
Burlövs kommun ska göras attraktivare.
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Området är tidigare planlagt. Berörda gällande detaljplaner är Pl 446, (laga kraft 195802-21)och Pl 260 (laga kraft 1947).
Tomtindelningen TI 326 K gäller som fastighetsindelningsbestämmelse.
Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom
planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
BAKGRUND/HISTORIK
Planområdet ligger i Östra Hamnen som anlades på utfylld mark under 1940-60-talet.
(Se bild nästa sida. Svart linje markerar Östra hamnens gränser.)
3 (15)
Östra Hamnen är en fortsättning på Industrihamnen, öster om Bassäng I och i
huvudsak norr om Västkustvägen. En första etapp, den 350 meter långa Kolkajen,
byggdes som kommunalt beredskapsarbete med statsbidrag 1941. Nya tomter anlades
på utfyllnadsmassor öster om Kolkajen under senare delen av 1940-talet, samtidigt
som Bassäng II intill Sydkajen grävdes ut. Den ursprungliga Industrihamnen, som
inkluderar Mellersta Hamnen och Östra Hamnen, var färdigutbyggd i början av 1960talet. Men efterfrågan på tomter fanns kvar och sedan dess har ytterligare stora
utfyllnader gjorts i öster och norr.
Till en början tilldelade Hamndirektionen tomter till företag som också var
hamnkunder och tillförde hamnen gods sjöledes. Landsvägstransporternas betydelse
ökade dock och denna princip har frångåtts. Hamndirektionen ställde även krav på
tilltänkta byggnaders formgivning och standard, vilket gör att bebyggelsen från 1950och 60-talen ofta är omsorgsfullt utformad.
1957 uppläts ett stort markområde i kvarteret Kullen till AB Svenska Tobaksmonopolet för uppförande av en tobaksfabrik. Detta statliga bolag, även kallat
Tobaksbolaget, hade grundats 1915 i samband med att ett statligt tobaksmonopol
infördes. När monopolet hävdes 1961 ombildades företaget till Svenska Tobaks AB.
Tobaksindustrin har en lång historia i Malmö, och den finns belagd tillbaka till 1600talet. 1726 startade Frans Suell en tobaksfabrik som blev mycket framgångsrik. Från
4 (15)
1770-talet fram till mitten av 1900-talet låg den vid hörnet Västergatan/Mäster
Johansgatan. Tobaksfabrikens framgångar under första halvan av 1800-talet gjorde att
dess dåvarande ägare FH Kockum tjänade stora pengar som han kunde investera på
annat håll, exempelvis i Kockums Mekaniska verkstad som grundades 1840.
BEFINTLIG STRUKTUR OCH BEBYGGELSE
I likhet med övriga delar av hamnen upptas Östra Hamnen av breda, rätvinkliga gator
och stora byggnadsvolymer. Kvarters- och tomtindelningen är baserad på en enkel
rutnätsplan.
På fastigheten Kullen 1 finns idag byggnader om sammanlagt ca 115 000 kvm BTA.
Hushöjden varierar mellan 1 och 4 våningar. Fasadmaterial är till stora delar rött tegel,
men även plåt förekommer.
KULTURMILJÖ
VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER
Industri- och lagerbyggnaderna i kvarteret Kullen uppfördes av Svenska Tobaks AB i
omgångar på 1960-talet. De ritades av ingenjörsfirman Winberg & Högstedt och är
utformade med arkitektonisk omsorg. Ett sammanhållande karaktärsdrag för
bebyggelsen på fastigheten är det röda fasadteglet.
Mot Sydkajen i norr ligger stora lagerhallar, ritade 1966, som bildar en exponerad
fasad mot vattnet. Fasaden har monumentala proportioner och en repetitiv
utformning vilket ger en estetisk effekt. Återkommande på fasaden är de rektangulära
ventilationsgallren samt vertikalt markerade fasadpartier med fönster med bröstningar
av grå omålade betongelement. Hallbyggnaderna ligger något förskjutna från
varandra, så att fasaden växelvis är indragen och utskjutande. De flacka sadeltaken ger
fasaden en zickzackformad takprofil. I komplexets nordvästra hörn, sammanbyggd
med lagerhallarna, finns en byggnad ritad 1959. Den har en karaktäristisk västfasad
med två markerade trapphus med fasader i grå, omålade betongelement. Fasaden i
övrigt är i rött tegel, med horisontella fönsterband och vertikala betongpilastrar som
bildar ett rutnät.
TOPOGRAFI OCH LANDSKAP
Planområdet är så gott som platt. På fastigheten Kullen 1 är den mesta marken
hårdgjord, men i den södra delen finns en del gräsytor. Kosterögatan (som lades ut
som brandgata på 1950-talet) har förutom asfalterade körbanor stora gräsytor samt
enstaka träd. Generellt är det brist på grönska i området.
KOLLEKTIVTRAFIK
Området trafikeras idag av stadsbuss 35 på vardagar. Linjen har hög turtäthet på
morgnar och eftermiddagar, halvtimmestrafik däremellan. Precis söder om
planområdet på Hanögatan finns en busshållplats.
BILTRAFIK
Gatorna runt planområdet är breda och trafikeras av en stor andel tung trafik.
GÅNG- OCH CYKELTRAFIK
Gångbanor finns runt fastigheten längs Kosterö-, Hanö- och Brännögatan men
saknas mot Sydkajen, eftersom den utgörs av kvartersmark.
5 (15)
Cykeltrafik till fastigheten sker i blandtrafik i gata. Närmaste huvudcykelled med
separata cykelbanor finns längs Västkustvägen och Flintrännegatan.
Östra hamnen med omnejd. Röd linje = cykelbana
TEKNISK INFRASTRUKTUR
Fastigheterna inom planområdet är anslutna till befintliga ledningar för el, tele, VA
samt gas.
BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE
I Östra hamnen finns varken kommunal service eller kommersiell service i någon
större utsträckning, eftersom det är ett industriområde.
ÖSTRA HAMNEN I FRAMTIDEN
Östra Hamnen har ett både centralt, vatten- och kommunikationsnära läge i staden.
Avståndet till city är endast ca 2 km. Redan idag finns en utveckling mot ett
verksamhetsområde som inte endast innehåller industri utan är mer blandat i sin
karaktär. T ex finns det redan kontors- och utbildningsverksamhet i relativt stor
omfattning. Andra exempel är tankar om vattensportaktiviteter och att Skåneleden
kan få en sträckning längs Sydkajen/Kolkajen.
Om ca 30 år bedöms det troligt att omvandling till blandad stad med bostäder, service
och arbetsplatser kan ske, liknande den omvandling som i dagsläget planeras för
Nyhamnen. Kosterögatan kan då bli en grön esplanad och en huvudaxel ner mot
vattnet, och en ny pågatågsstation kan komma att placeras vid Sjölundaviadukten.
6 (15)
PLANFÖRSLAG
BEBYGGELSESTRUKTUR
Illustrationsplan, Tema arkitekter 2014-11-18. Byggnad A – X är befintliga byggnader. Byggnad
1 – 5 är föreslagna nya kontorsbyggnader.
7 (15)
Struktur
Idag har Kullen 1 en inre struktur med ett gatuliknande område, mellan Styrsögatan
och Tärnögatan, om ca 30 meters bredd som funktionellt delar upp fastigheten i två
delar. Detta befästs i detaljplanen genom prickmark. Avsikten är att i framtiden
(tidshorisont ca 30 år) omvandla detta område till en allmän gata (fortsättning på
Tärnögatan) vilket möjliggör styckning till mindre fastigheter.
Nya kontorsbyggnader
I fastighetens sydöstra delar planeras för nybyggnad av kontor. Skissförslaget visar en
utformning som är lämplig för kontorshotell. Bebyggelsen kan vara upp till 4 våningar
(byggnadshöjd 16 meter) och ska placeras med entréer mot omgivande allmänna
gator. Kontakt med och koppling till omgivande gator är viktig för att befolka
gaturummen i området vilket stärker tryggheten.
Tak på kontorsbyggnader ska vara vegetationsklädda. De kan med fördel utföras med
ängsflora vilket stärker den biologiska mångfalden. Vegetationsklädda tak bidrar även
med fördröjning av dagvatten vid kraftig nederbörd, och verkar utjämnande på
mikroklimatet.
Sammanlagt ger detaljplanen möjlighet till 4 x 4800 kvm BTA = 19 200 kvm BTA i
dessa delar.
Utsnitt från illustrationsplan, byggnad 1 – 5.
8 (15)
Byggnad F
Byggnad F är en envåningsbyggnad och ligger idag med fasadliv i fastighetsgräns. För
att kunna hyra ut lokalerna till mindre företag avser Klövern AB att bygga om till
mindre enheter och skapa entréer/vindfång, parkeringsplatser samt grönska mot
Kosterögatan. För att detta ska bli möjligt föreslås fastigheten Kullen 1 utvidgas med
en 12 m bred remsa mark längs hela den västra sidan. Det innebär att del av
fastigheten Hamnen 22:163 (kvartersmark, beteckning Ts) och del av Hamnen 22:194
(allmän platsmark) ska övergå i privat ägo.
Utsnitt från illustrationsplan, byggnad F.
Övriga befintliga byggnader
I dagsläget planeras inga större förändringar av de befintliga byggnaderna.
Detaljplanen begränsar bebyggelsen till byggnadshöjd 12 meter (lika gällande plan)
respektive 16 meter i den norra delen (lika de befintliga byggnaderna M – X).
Värdefullt karaktärsdrag på hela fastigheten är det röda fasadteglet, vilket skyddas
genom varsamhetsbestämmelse.
Byggnad M – X omfattas dessutom av en varsamhetsbestämmelse, k1, som anger att
ändringar ska utföras varsamt, med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och så att
dess kulturhistoriska värden tas tillvara. Förutom fasadmaterialet, rött tegel är dessa:

Fasad mot kajen i norr med rytmisk indelning i ömsom indragna och
utskjutande fasadpartier samt vertikalt markerade trapphus.
9 (15)

Fasad mot gata i väster med synlig betongstomme och horisontella
fönsterband.

De flacka taken som ger fasaden mot norr en zickzackprofil.
GRÖNSTRUKTUR OCH PARK
GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK
Detaljplanen reglerar att markremsan längs Kosterögatan får hårdgöras till max två
tredjedelar av ytan. Vid anläggande av parkering ska marken planteras med nya
stamträd, minst 1 träd per 3 bilparkeringsplatser.
FASTIGHETER
FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER
Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning.
Fastighetsindelningsbestämmelser kan dock vid behov, genom en ny planprocess,
införas för att styra det fastighetsrättsliga genomförandet av detaljplanen.
TRAFIK
KOLLEKTIVTRAFIK
En ny mittrefug, samt eventuellt avsmalnande klackar, vid busshållplatsen på
Hanögatan planeras att byggas, för att göra det säkrare för gående att korsa gatan.
Detta bekostas av exploatören.
GÅNGTRAFIK
Befintlig allmän gångbana längs Kosterögatan kommer, i och med att fastighetsgränsen flyttas, att behöva byggas om i den norra delen. Detta bekostas av
exploatören.
CYKELTRAFIK OCH -PARKERING
Cykelparkering till nya och ombyggda byggnader ska placeras nära entréer och göras
lättanvända och attraktiva. Malmö stads p-norm för cykel ska följas.
BILTRAFIK OCH -PARKERING
Befintligt gatunät och infarter till planområdet påverkas inte av planförslaget. En ny
anslutning till Kosterögatan behövs om parkeringsplatser anläggs här. Denna
bekostas av exploatören.
Bilparkering för verksamheterna anordnas på fastigheten Kullen 1. Malmö stads pnorm för bil ska följas.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
EL, VA, GAS, VÄRME
Befintliga byggnader är redan anslutna till befintliga nät och kommer att fortsätta vara
det. Nya byggnader ansluts till befintliga nät. Nätstationer får finnas.
DAGVATTEN
Dagvattenhantering sker till det befintliga nätet i området.
10 (15)
AVFALLSHANTERING
Avfallshantering ska lösa i enlighet med Avfallsplan 2011 – 2015 för Malmö stad och
Burlövs kommun.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av
kvartersmark.
Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas
mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet.
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherre i samband med
bebyggandet av området.
VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten
och dagvatten kan avledas med självfall.
I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA
utredas.
Planområdet är beläget inom en insatstid för räddningstjänsten som understiger 10
minuter.
Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i
brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet
mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att
brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov.
Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan
körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost
och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att
åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan.
Miljöbyggprogram SYD bör följas vid projektering och byggnation på mark inom
planområdet.
I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar
för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Exploateringsavtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägaren angående de
marköverföringar samt de åtgärder som krävs på allmän platsmark för detaljplanens
genomförande. Exploateringsavtalet måste vara undertecknat innan detaljplanen kan
antas.
Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets
verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i
startavtal respektive planavtal.
Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller
elledningar bekostas av exploatören.
11 (15)
Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av
fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSBILDNING
Förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Den
kommunalägda mark som ska övergå till att bli privatägd kvartersmark ska genom
fastighetsreglering överföras från de av kommunen ägda fastigheterna. Den
privatägda kvartersmark som ska övergå till allmän platsmark ska genom
fastighetsreglering överföras till av kommunen ägd fastighet.
Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras
lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till
bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare.
Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och
ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad.
DETALJPLANENS KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
STADSBILD
Detaljplanen möjliggör för bebyggelse i fyra våningar på delar av fastigheten. Detta
innebär för stadsbilden att de breda gaturummen får bättre proportioner.
KULTURMILJÖ
Flera byggnader på fastigheten är av kulturhistoriskt intresse. Dessa byggnaders
utseende skyddas genom varsamhetsbestämmelser i detaljplanen.
RISKER OCH SÄKERHET
Med anledning av detaljplanearbetet har först en grovanalys avseende risk (Grovanalys
Kullen 1Malmö stad, FSD Malmö AB, 2014-08-25) tagits fram. Därefter har en
fördjupad riskanalys tagits fram (Riskanalys Kullen 1Malmö stad, FSD Malmö AB, 201409-12). Dokumenten i sin helhet finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret.
Den fördjupade riskanalysen utreder tre scenarier:

Farligt godsolycka med brandfarlig vätska – Bring Cargo (fastigheten Morup
5, väster om Kullen 1)

Lastbilsolycka vid varuleverans där lastbilen är samlastad med annan farlig
vara – Bring Cargo (fastigheten Morup 5, väster om Kullen 1)

Större utsläpp av brandfarlig vätska – IL Recycling (fastigheten Kullen 7, öster
om Kullen 1)
Slutsatsen i den fördjupade riskanalysen är att ”Ingen betydande ökning av individoch samhällsrisken kan identifieras från de scenarier som har studerats i denna
riskanalys. Detta gör att ändringen av verksamhet kan anses acceptabel ur ett individoch samhällsperspektiv.”
För detaljplaneförslaget bedöms inga åtgärder vara nödvändiga med hänsyn till
säkerhet och risker, förutsatt att byggnader utförs enligt gällande regelverk.
12 (15)
LUFTKVALITET
Enligt Malmö stads översiktliga kartering (Miljöförvaltningen, 2013) är de befintliga
luftföroreningshalterna inom området måttliga. Planförslaget förväntas inte bidra till
förändring av luftkvaliteten.
VATTENKVALITET
Dagvatten från planområdet avleds via kommunala dagvattenledningar till Sjölunda
reningsverk. Slutlig recipient är Södra Öresunds kustvatten.
Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för
försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten.
MARKFÖRORENINGAR
En översiktlig markmiljöundersökning har genomförts med anledning av planarbetet.
(Översiktlig geoteknisk och markmiljöteknisk undersökning, PQ Geoteknik och Miljö AB,
2014-10-21).
Sammanfattningsvis visar undersökningen att:
”Markföroreningar
Inga markföroreningar överstigande aktuell markanvändning, MKM (mindre känslig
markanvändning), har påträffats varför ingen förhöjd hälso- eller miljörisk bedöms
föreligga inom fastigheten. Härvid rekommenderas heller att inga åtgärder med
avseende på markföroreningar behöver utföras.
Massor som skall schaktas bort av grund-/anläggningsskäl, t.ex. för nya byggnader
eller körytor måste dock deklareras med analysprotokoll från kemiska miljöanalyser.
Utförda analyser visar framförallt konstaterade och risk för förhöjda halter i söder.
Dels avseende tjärasfalt, dels ytlig mulljord. Även inom övriga delar lär
kompletterande provtagning och analyser erfordras för detta ändamål.
Åtgärder
Inga omedelbara/akuta avhjälpande åtgärder ses som nödvändiga. Inför exploatering
bör jordlagren, framförallt ytjord och asfalt, dock karteras noggrannare för att
klargöra vad som kan lämnas kvar och vad som eventuellt måste avlägsnas i samband
med nybyggnation och var och hur denna jord då skall hanteras. En kompletterande
undersökning, troligen en anmälan om avhjälpande åtgärder enligt Miljöbalken och
möjligen en riskbedömning erfordras innan några åtgärder får påbörjas.”
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER
Kullen 1
Fastigheten utökas (mot Kosterögatan) genom fastighetsreglering, med del av
Hamnen 22:163 och del av Hamnen 22:194. Fastigheten minskas (hörnavskärning i
sydöst) genom fastighetsreglering med en del som övergår till Hamnen 22:194.
Hamnen 22:163
Fastigheten minskas (mot Kosterögatan) genom fastighetsreglering med en del som
övergår till Kullen 1.
Hamnen 22:194
Fastigheten minskas (mot Kosterögatan) genom fastighetsreglering med en del som
övergår till Kullen 1. Fastigheten ökas genom fastighetsreglering med en del
(hörnavskärning i sydöst) som tas från Kullen 1.
13 (15)
SAMHÄLLSKONSEKVENSER
TILLGÄNGLIGHET
Planområdet är relativt välförsörjt med kollektivtrafik vilket gör det tillgängligt för
personer med olika fysiska förutsättningar och behov.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner
laga kraft.
UNDERLAG TILL PLANARBETET
PROGRAM OCH UTREDNINGAR
HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE
Planområdet ingår i karaktären ”Verksamhetsområden” enligt Handlingsprogram för
arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). Enligt programmets
rekommendationer ska värdefulla byggnader, anläggningar och andra minnen från
tidigare epoker bevaras och vittna om områdets historia. Vid uppförande av ny
bebyggelse bör skala och karaktär i omgivningen tas som utgångspunkt för
gestaltningen.
GRÖNPLAN
Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist
på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag
som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I
grönplanen anges att tillgång till olika rekreativa miljöer generellt bör eftersträvas.
Planområdet saknar närhet till alla typer av grönområden och detta bör därför
eftersträvas att förbättras i kommande omvandling av Östra Hamnen.
MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 - 2020 fungerar som en gemensam utgångspunkt för
miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt
genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas.
ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ
Energistrategi för Malmö är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är
samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits
av kommunfullmäktige.
MILJÖBYGGPROGRAM SYD
Miljöbyggprogram SYD är kommunens program för hållbart byggande och ska följas vid
nybyggnation på mark som kommunen äger, säljer eller upplåter. På övrig mark är
programmet vägledande vid nybyggnation och gäller för både bostäder och lokaler.
TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ
Trafikstrategi för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en
målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö
med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och
effektivare transporter.
14 (15)
TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017
Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012 - 2017, antaget av tekniska nämnden, har
som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett
miljöanpassar transportsystem.
PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM
Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i
Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, antagen av
kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid
detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN
Avfallsplan 2011 -2015 för Malmö stad och Burlövs kommun innehåller mål och strategier
för avfallshanteringen.
UTREDNING ÖVER FYSISKA MÖJLIGHETER TILL LOKALISERING INOM HAMNOMRÅDENA
Utredningen är framtagen av Stadskontoret och godkänd av Stadsbyggnadsnämnden
2014-05-06.
STRUKTURBILD MALMÖ – LUND, SAMRÅDSUNDERLAG MAJ 2013
Strukturbild MalmöLund är framtagen av Lunds kommun och Malmö stad tillsammans
och är en konkretisering av MalmöLund-visionen för 2030.
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av Stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram
detaljplanen har dessutom tjänstemän från Fastighetskontoret, Gatukontoret,
Miljöförvaltningen och Stadsområdesförvaltningen deltagit.
Josephine Nellerup
Planchef
Anna Swanberg
Planhandläggare
15 (15)