datum diarienummer 2015-02-10 2014-341 Dp 5377 GRANSKNINGSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Kullen 1 mfl i Hamnen i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att förutom industriverksamhet möjliggöra för fler typer av verksamheter, i både befintliga och nya byggnader. Nya användningar som läggs till är kontor, undervisning för vuxna, vårdmottagning utan övernattning och småskalig föreningsverksamhet. Syftet är även att genom en utvidgning av fastigheten Kullen 1 göra det möjligt att anordna entréer och parkering mot Kosterögatan. SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET På fastigheten Kullen 1(f d Tobaksmonopolet) finns idag ett flertal företag som hyresgäster. Merparten av lokalerna hyrs ut som lager men här finns även lätt industri och kontor. Kontorsverksamheten bedrivs på tidsbegränsade bygglov som snart löper ut. Nu önskar fastighetsägaren Klövern AB att kunna permanenta och utvidga kontorslokalerna på fastigheten samt att även kunna hyra ut till andra typer av verksamheter – småskalig föreningsverksamhet, vuxenutbildning och vårdmottagning av lättare karaktär. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, samrådsredogörelse, fastighetsförteckning och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med förenklat planförfarande enligt 5 kap 7§ plan- och bygglagen och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen. V 140513 Detaljplanen har bedömts sakna intresse för en bredare allmänhet och är förenlig med översiktsplanen samt Länsstyrelsen granskningsyttrande över översiktsplanen. 1 (15) Genomförandet bedöms inte heller medföra en betydande miljöpåverkan. Sammantaget innebär detta att det finns förutsättningar för enkelt planförfarande. PLANDATA Planområdet ligger i Östra hamnen, och begränsas i norr av Sydkajen, i väster av Kosterögatan, i söder av Hanögatan och i öster av Brännögatan samt fastigheterna Kullen 5, 6 och 7. Planområdets area är ca 90 000 kvm. Marken omfattas av fastigheten Kullen 1, som ägs av Klövern AB. Dessutom ingår delar av fastigheterna Hamnen 22:163 och 22:194, som ägs av Malmö stad. Flygfoto med planområdet inom streckad röd linje. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. 2 (15) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Detaljplanen berör område av riksintresse för kustzonen/högexploaterad kust, riksintresse enligt 4 kap 4 § miljöbalken. Detaljplanen gränsar även mot riksintresset Malmö hamn. Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintressena. ÖVERSIKTSPLANEN Områdets markanvändning redovisas i översiktsplanen som existerande verksamhetsområde. Planområdet befinner sig inom det särskilda geografiska området Malmö hamn, för vilket bl a följande gäller: Malmös hamnområden ska användas för verksamheter som inte kan placeras i den blandade staden. De verksamheter som är mest störande, ytkrävande eller medför stora risker för omgivningen ska så långt möjligt lokaliseras till områden norr om Industrihamnen. Gång- och cykelvägnätet ska utvecklas. Även förbindelserna mot Lomma och Burlövs kommun ska göras attraktivare. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är tidigare planlagt. Berörda gällande detaljplaner är Pl 446, (laga kraft 195802-21)och Pl 260 (laga kraft 1947). Tomtindelningen TI 326 K gäller som fastighetsindelningsbestämmelse. Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BAKGRUND/HISTORIK Planområdet ligger i Östra Hamnen som anlades på utfylld mark under 1940-60-talet. (Se bild nästa sida. Svart linje markerar Östra hamnens gränser.) 3 (15) Östra Hamnen är en fortsättning på Industrihamnen, öster om Bassäng I och i huvudsak norr om Västkustvägen. En första etapp, den 350 meter långa Kolkajen, byggdes som kommunalt beredskapsarbete med statsbidrag 1941. Nya tomter anlades på utfyllnadsmassor öster om Kolkajen under senare delen av 1940-talet, samtidigt som Bassäng II intill Sydkajen grävdes ut. Den ursprungliga Industrihamnen, som inkluderar Mellersta Hamnen och Östra Hamnen, var färdigutbyggd i början av 1960talet. Men efterfrågan på tomter fanns kvar och sedan dess har ytterligare stora utfyllnader gjorts i öster och norr. Till en början tilldelade Hamndirektionen tomter till företag som också var hamnkunder och tillförde hamnen gods sjöledes. Landsvägstransporternas betydelse ökade dock och denna princip har frångåtts. Hamndirektionen ställde även krav på tilltänkta byggnaders formgivning och standard, vilket gör att bebyggelsen från 1950och 60-talen ofta är omsorgsfullt utformad. 1957 uppläts ett stort markområde i kvarteret Kullen till AB Svenska Tobaksmonopolet för uppförande av en tobaksfabrik. Detta statliga bolag, även kallat Tobaksbolaget, hade grundats 1915 i samband med att ett statligt tobaksmonopol infördes. När monopolet hävdes 1961 ombildades företaget till Svenska Tobaks AB. Tobaksindustrin har en lång historia i Malmö, och den finns belagd tillbaka till 1600talet. 1726 startade Frans Suell en tobaksfabrik som blev mycket framgångsrik. Från 4 (15) 1770-talet fram till mitten av 1900-talet låg den vid hörnet Västergatan/Mäster Johansgatan. Tobaksfabrikens framgångar under första halvan av 1800-talet gjorde att dess dåvarande ägare FH Kockum tjänade stora pengar som han kunde investera på annat håll, exempelvis i Kockums Mekaniska verkstad som grundades 1840. BEFINTLIG STRUKTUR OCH BEBYGGELSE I likhet med övriga delar av hamnen upptas Östra Hamnen av breda, rätvinkliga gator och stora byggnadsvolymer. Kvarters- och tomtindelningen är baserad på en enkel rutnätsplan. På fastigheten Kullen 1 finns idag byggnader om sammanlagt ca 115 000 kvm BTA. Hushöjden varierar mellan 1 och 4 våningar. Fasadmaterial är till stora delar rött tegel, men även plåt förekommer. KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER Industri- och lagerbyggnaderna i kvarteret Kullen uppfördes av Svenska Tobaks AB i omgångar på 1960-talet. De ritades av ingenjörsfirman Winberg & Högstedt och är utformade med arkitektonisk omsorg. Ett sammanhållande karaktärsdrag för bebyggelsen på fastigheten är det röda fasadteglet. Mot Sydkajen i norr ligger stora lagerhallar, ritade 1966, som bildar en exponerad fasad mot vattnet. Fasaden har monumentala proportioner och en repetitiv utformning vilket ger en estetisk effekt. Återkommande på fasaden är de rektangulära ventilationsgallren samt vertikalt markerade fasadpartier med fönster med bröstningar av grå omålade betongelement. Hallbyggnaderna ligger något förskjutna från varandra, så att fasaden växelvis är indragen och utskjutande. De flacka sadeltaken ger fasaden en zickzackformad takprofil. I komplexets nordvästra hörn, sammanbyggd med lagerhallarna, finns en byggnad ritad 1959. Den har en karaktäristisk västfasad med två markerade trapphus med fasader i grå, omålade betongelement. Fasaden i övrigt är i rött tegel, med horisontella fönsterband och vertikala betongpilastrar som bildar ett rutnät. TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Planområdet är så gott som platt. På fastigheten Kullen 1 är den mesta marken hårdgjord, men i den södra delen finns en del gräsytor. Kosterögatan (som lades ut som brandgata på 1950-talet) har förutom asfalterade körbanor stora gräsytor samt enstaka träd. Generellt är det brist på grönska i området. KOLLEKTIVTRAFIK Området trafikeras idag av stadsbuss 35 på vardagar. Linjen har hög turtäthet på morgnar och eftermiddagar, halvtimmestrafik däremellan. Precis söder om planområdet på Hanögatan finns en busshållplats. BILTRAFIK Gatorna runt planområdet är breda och trafikeras av en stor andel tung trafik. GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Gångbanor finns runt fastigheten längs Kosterö-, Hanö- och Brännögatan men saknas mot Sydkajen, eftersom den utgörs av kvartersmark. 5 (15) Cykeltrafik till fastigheten sker i blandtrafik i gata. Närmaste huvudcykelled med separata cykelbanor finns längs Västkustvägen och Flintrännegatan. Östra hamnen med omnejd. Röd linje = cykelbana TEKNISK INFRASTRUKTUR Fastigheterna inom planområdet är anslutna till befintliga ledningar för el, tele, VA samt gas. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE I Östra hamnen finns varken kommunal service eller kommersiell service i någon större utsträckning, eftersom det är ett industriområde. ÖSTRA HAMNEN I FRAMTIDEN Östra Hamnen har ett både centralt, vatten- och kommunikationsnära läge i staden. Avståndet till city är endast ca 2 km. Redan idag finns en utveckling mot ett verksamhetsområde som inte endast innehåller industri utan är mer blandat i sin karaktär. T ex finns det redan kontors- och utbildningsverksamhet i relativt stor omfattning. Andra exempel är tankar om vattensportaktiviteter och att Skåneleden kan få en sträckning längs Sydkajen/Kolkajen. Om ca 30 år bedöms det troligt att omvandling till blandad stad med bostäder, service och arbetsplatser kan ske, liknande den omvandling som i dagsläget planeras för Nyhamnen. Kosterögatan kan då bli en grön esplanad och en huvudaxel ner mot vattnet, och en ny pågatågsstation kan komma att placeras vid Sjölundaviadukten. 6 (15) PLANFÖRSLAG BEBYGGELSESTRUKTUR Illustrationsplan, Tema arkitekter 2014-11-18. Byggnad A – X är befintliga byggnader. Byggnad 1 – 5 är föreslagna nya kontorsbyggnader. 7 (15) Struktur Idag har Kullen 1 en inre struktur med ett gatuliknande område, mellan Styrsögatan och Tärnögatan, om ca 30 meters bredd som funktionellt delar upp fastigheten i två delar. Detta befästs i detaljplanen genom prickmark. Avsikten är att i framtiden (tidshorisont ca 30 år) omvandla detta område till en allmän gata (fortsättning på Tärnögatan) vilket möjliggör styckning till mindre fastigheter. Nya kontorsbyggnader I fastighetens sydöstra delar planeras för nybyggnad av kontor. Skissförslaget visar en utformning som är lämplig för kontorshotell. Bebyggelsen kan vara upp till 4 våningar (byggnadshöjd 16 meter) och ska placeras med entréer mot omgivande allmänna gator. Kontakt med och koppling till omgivande gator är viktig för att befolka gaturummen i området vilket stärker tryggheten. Tak på kontorsbyggnader ska vara vegetationsklädda. De kan med fördel utföras med ängsflora vilket stärker den biologiska mångfalden. Vegetationsklädda tak bidrar även med fördröjning av dagvatten vid kraftig nederbörd, och verkar utjämnande på mikroklimatet. Sammanlagt ger detaljplanen möjlighet till 4 x 4800 kvm BTA = 19 200 kvm BTA i dessa delar. Utsnitt från illustrationsplan, byggnad 1 – 5. 8 (15) Byggnad F Byggnad F är en envåningsbyggnad och ligger idag med fasadliv i fastighetsgräns. För att kunna hyra ut lokalerna till mindre företag avser Klövern AB att bygga om till mindre enheter och skapa entréer/vindfång, parkeringsplatser samt grönska mot Kosterögatan. För att detta ska bli möjligt föreslås fastigheten Kullen 1 utvidgas med en 12 m bred remsa mark längs hela den västra sidan. Det innebär att del av fastigheten Hamnen 22:163 (kvartersmark, beteckning Ts) och del av Hamnen 22:194 (allmän platsmark) ska övergå i privat ägo. Utsnitt från illustrationsplan, byggnad F. Övriga befintliga byggnader I dagsläget planeras inga större förändringar av de befintliga byggnaderna. Detaljplanen begränsar bebyggelsen till byggnadshöjd 12 meter (lika gällande plan) respektive 16 meter i den norra delen (lika de befintliga byggnaderna M – X). Värdefullt karaktärsdrag på hela fastigheten är det röda fasadteglet, vilket skyddas genom varsamhetsbestämmelse. Byggnad M – X omfattas dessutom av en varsamhetsbestämmelse, k1, som anger att ändringar ska utföras varsamt, med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och så att dess kulturhistoriska värden tas tillvara. Förutom fasadmaterialet, rött tegel är dessa: Fasad mot kajen i norr med rytmisk indelning i ömsom indragna och utskjutande fasadpartier samt vertikalt markerade trapphus. 9 (15) Fasad mot gata i väster med synlig betongstomme och horisontella fönsterband. De flacka taken som ger fasaden mot norr en zickzackprofil. GRÖNSTRUKTUR OCH PARK GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK Detaljplanen reglerar att markremsan längs Kosterögatan får hårdgöras till max två tredjedelar av ytan. Vid anläggande av parkering ska marken planteras med nya stamträd, minst 1 träd per 3 bilparkeringsplatser. FASTIGHETER FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning. Fastighetsindelningsbestämmelser kan dock vid behov, genom en ny planprocess, införas för att styra det fastighetsrättsliga genomförandet av detaljplanen. TRAFIK KOLLEKTIVTRAFIK En ny mittrefug, samt eventuellt avsmalnande klackar, vid busshållplatsen på Hanögatan planeras att byggas, för att göra det säkrare för gående att korsa gatan. Detta bekostas av exploatören. GÅNGTRAFIK Befintlig allmän gångbana längs Kosterögatan kommer, i och med att fastighetsgränsen flyttas, att behöva byggas om i den norra delen. Detta bekostas av exploatören. CYKELTRAFIK OCH -PARKERING Cykelparkering till nya och ombyggda byggnader ska placeras nära entréer och göras lättanvända och attraktiva. Malmö stads p-norm för cykel ska följas. BILTRAFIK OCH -PARKERING Befintligt gatunät och infarter till planområdet påverkas inte av planförslaget. En ny anslutning till Kosterögatan behövs om parkeringsplatser anläggs här. Denna bekostas av exploatören. Bilparkering för verksamheterna anordnas på fastigheten Kullen 1. Malmö stads pnorm för bil ska följas. TEKNISK FÖRSÖRJNING EL, VA, GAS, VÄRME Befintliga byggnader är redan anslutna till befintliga nät och kommer att fortsätta vara det. Nya byggnader ansluts till befintliga nät. Nätstationer får finnas. DAGVATTEN Dagvattenhantering sker till det befintliga nätet i området. 10 (15) AVFALLSHANTERING Avfallshantering ska lösa i enlighet med Avfallsplan 2011 – 2015 för Malmö stad och Burlövs kommun. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherre i samband med bebyggandet av området. VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas. Planområdet är beläget inom en insatstid för räddningstjänsten som understiger 10 minuter. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. Miljöbyggprogram SYD bör följas vid projektering och byggnation på mark inom planområdet. I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Exploateringsavtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägaren angående de marköverföringar samt de åtgärder som krävs på allmän platsmark för detaljplanens genomförande. Exploateringsavtalet måste vara undertecknat innan detaljplanen kan antas. Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. 11 (15) Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Den kommunalägda mark som ska övergå till att bli privatägd kvartersmark ska genom fastighetsreglering överföras från de av kommunen ägda fastigheterna. Den privatägda kvartersmark som ska övergå till allmän platsmark ska genom fastighetsreglering överföras till av kommunen ägd fastighet. Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare. Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad. DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER STADSBILD Detaljplanen möjliggör för bebyggelse i fyra våningar på delar av fastigheten. Detta innebär för stadsbilden att de breda gaturummen får bättre proportioner. KULTURMILJÖ Flera byggnader på fastigheten är av kulturhistoriskt intresse. Dessa byggnaders utseende skyddas genom varsamhetsbestämmelser i detaljplanen. RISKER OCH SÄKERHET Med anledning av detaljplanearbetet har först en grovanalys avseende risk (Grovanalys Kullen 1Malmö stad, FSD Malmö AB, 2014-08-25) tagits fram. Därefter har en fördjupad riskanalys tagits fram (Riskanalys Kullen 1Malmö stad, FSD Malmö AB, 201409-12). Dokumenten i sin helhet finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret. Den fördjupade riskanalysen utreder tre scenarier: Farligt godsolycka med brandfarlig vätska – Bring Cargo (fastigheten Morup 5, väster om Kullen 1) Lastbilsolycka vid varuleverans där lastbilen är samlastad med annan farlig vara – Bring Cargo (fastigheten Morup 5, väster om Kullen 1) Större utsläpp av brandfarlig vätska – IL Recycling (fastigheten Kullen 7, öster om Kullen 1) Slutsatsen i den fördjupade riskanalysen är att ”Ingen betydande ökning av individoch samhällsrisken kan identifieras från de scenarier som har studerats i denna riskanalys. Detta gör att ändringen av verksamhet kan anses acceptabel ur ett individoch samhällsperspektiv.” För detaljplaneförslaget bedöms inga åtgärder vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker, förutsatt att byggnader utförs enligt gällande regelverk. 12 (15) LUFTKVALITET Enligt Malmö stads översiktliga kartering (Miljöförvaltningen, 2013) är de befintliga luftföroreningshalterna inom området måttliga. Planförslaget förväntas inte bidra till förändring av luftkvaliteten. VATTENKVALITET Dagvatten från planområdet avleds via kommunala dagvattenledningar till Sjölunda reningsverk. Slutlig recipient är Södra Öresunds kustvatten. Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten. MARKFÖRORENINGAR En översiktlig markmiljöundersökning har genomförts med anledning av planarbetet. (Översiktlig geoteknisk och markmiljöteknisk undersökning, PQ Geoteknik och Miljö AB, 2014-10-21). Sammanfattningsvis visar undersökningen att: ”Markföroreningar Inga markföroreningar överstigande aktuell markanvändning, MKM (mindre känslig markanvändning), har påträffats varför ingen förhöjd hälso- eller miljörisk bedöms föreligga inom fastigheten. Härvid rekommenderas heller att inga åtgärder med avseende på markföroreningar behöver utföras. Massor som skall schaktas bort av grund-/anläggningsskäl, t.ex. för nya byggnader eller körytor måste dock deklareras med analysprotokoll från kemiska miljöanalyser. Utförda analyser visar framförallt konstaterade och risk för förhöjda halter i söder. Dels avseende tjärasfalt, dels ytlig mulljord. Även inom övriga delar lär kompletterande provtagning och analyser erfordras för detta ändamål. Åtgärder Inga omedelbara/akuta avhjälpande åtgärder ses som nödvändiga. Inför exploatering bör jordlagren, framförallt ytjord och asfalt, dock karteras noggrannare för att klargöra vad som kan lämnas kvar och vad som eventuellt måste avlägsnas i samband med nybyggnation och var och hur denna jord då skall hanteras. En kompletterande undersökning, troligen en anmälan om avhjälpande åtgärder enligt Miljöbalken och möjligen en riskbedömning erfordras innan några åtgärder får påbörjas.” KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Kullen 1 Fastigheten utökas (mot Kosterögatan) genom fastighetsreglering, med del av Hamnen 22:163 och del av Hamnen 22:194. Fastigheten minskas (hörnavskärning i sydöst) genom fastighetsreglering med en del som övergår till Hamnen 22:194. Hamnen 22:163 Fastigheten minskas (mot Kosterögatan) genom fastighetsreglering med en del som övergår till Kullen 1. Hamnen 22:194 Fastigheten minskas (mot Kosterögatan) genom fastighetsreglering med en del som övergår till Kullen 1. Fastigheten ökas genom fastighetsreglering med en del (hörnavskärning i sydöst) som tas från Kullen 1. 13 (15) SAMHÄLLSKONSEKVENSER TILLGÄNGLIGHET Planområdet är relativt välförsörjt med kollektivtrafik vilket gör det tillgängligt för personer med olika fysiska förutsättningar och behov. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. UNDERLAG TILL PLANARBETET PROGRAM OCH UTREDNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår i karaktären ”Verksamhetsområden” enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). Enligt programmets rekommendationer ska värdefulla byggnader, anläggningar och andra minnen från tidigare epoker bevaras och vittna om områdets historia. Vid uppförande av ny bebyggelse bör skala och karaktär i omgivningen tas som utgångspunkt för gestaltningen. GRÖNPLAN Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I grönplanen anges att tillgång till olika rekreativa miljöer generellt bör eftersträvas. Planområdet saknar närhet till alla typer av grönområden och detta bör därför eftersträvas att förbättras i kommande omvandling av Östra Hamnen. MILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2009-2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 - 2020 fungerar som en gemensam utgångspunkt för miljöarbetet i Malmö stad. För att nå miljöprogrammets mål måste varje projekt i sitt genomförande bidra till den hållbara utveckling som eftersträvas. ENERGISTRATEGI FÖR MALMÖ Energistrategi för Malmö är Malmö stads handlingsprogram för energifrågor och är samordnat med miljöprogrammet. Såväl miljöprogram som energistrategi har antagits av kommunfullmäktige. MILJÖBYGGPROGRAM SYD Miljöbyggprogram SYD är kommunens program för hållbart byggande och ska följas vid nybyggnation på mark som kommunen äger, säljer eller upplåter. På övrig mark är programmet vägledande vid nybyggnation och gäller för både bostäder och lokaler. TRAFIKSTRATEGI FÖR MALMÖ Trafikstrategi för Malmö, antagen av kommunfullmäktige 2004, redovisar en målmedveten strategi för ett trafiksystem som bidrar till att skapa framtidens Malmö med tre huvudmål: trygg och tillgänglig stad för Malmöborna, en starkare region och effektivare transporter. 14 (15) TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017 Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012 - 2017, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassar transportsystem. PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, antagen av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Avfallsplan 2011 -2015 för Malmö stad och Burlövs kommun innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. UTREDNING ÖVER FYSISKA MÖJLIGHETER TILL LOKALISERING INOM HAMNOMRÅDENA Utredningen är framtagen av Stadskontoret och godkänd av Stadsbyggnadsnämnden 2014-05-06. STRUKTURBILD MALMÖ – LUND, SAMRÅDSUNDERLAG MAJ 2013 Strukturbild MalmöLund är framtagen av Lunds kommun och Malmö stad tillsammans och är en konkretisering av MalmöLund-visionen för 2030. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av Stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från Fastighetskontoret, Gatukontoret, Miljöförvaltningen och Stadsområdesförvaltningen deltagit. Josephine Nellerup Planchef Anna Swanberg Planhandläggare 15 (15)
© Copyright 2025