ett år med svaveldirektivet
KUNDTIDNING FÖR ELMIA FUTURE TRANSPORT, ELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD NR 4 2015 Gunnar Alexandersson vid vägs ände skarp budgetkritik – Näringslivets Transportråd vill se handlingskraft ett år med svaveldirektivet FRAMTIDEN FORMAD – MORGONDAGENS TRANSPORTLÖSNINGAR I FOKUS VI ARBETAR FÖR EN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING COWI utvecklar lösningar för att stödja våra kunder i deras strävan mot en mer lönsam och grön framtid. Vi erbjuder en mängd specialisttjänster inom Infrastruktur och verkar i alla skeden – från tidiga utredningar till drift och underhåll. Se hur på www.cowi.se 360-GRADERSLÖSNINGAR GER DEN KRAFT DU BEHÖVER COWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället i stort tack vare vår helhetssyn – vi kallar det 360-graderslösningar. Vi hanterar utmaningar från olika angreppspunkter och skapar fungerande helhetslösningar för våra kunder. VI GÖR SVERIGE TYSTARE. När städer växer och förtätas ställs stora krav på stadsplaneringen och i synnerhet på kollektivtrafiken. Transportlösningarna ska vara så effektiva som möjligt samtidigt som omgivningspåverkan som buller och vibrationer ska minimeras - det är där vi kommer in i bilden. CHRISTIAN BERNER AB LEDANDE PARTNER FÖR TEKNISKA LÖSNINGAR www.christianberner.se 3 framtiden formades under elmias tak Ända sedan starten 1995 har Elmia Nordic Rail varit Nordens viktigaste järnvägsmässa. Mässan breddades med Elmia Future Transport 2007 och i år med Elmia Nordic Road. Därmed täcker vi de viktigaste delarna av den nordiska infrastrukturen och kunde i oktober återigen bekräfta vår position som Nordens största mötesplats för samtliga transportslag. Vi var totalt 6 157 deltagare som gjorde Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road till tre fantastiska dagar. Jag vill självklart inleda med att tacka alla som tog sig till Jönköping i början av oktober – utan er blir det ingen mötesplats! Givetvis var det lite nervöst och spänt med lanseringen av nya Elmia Nordic Road. Men vi kunde snabbt konstatera att mässan passade väldigt bra in i ”mässfamiljen” och bidrog till årets framgång. Från de tre dagarna tar jag även med mig det ökade inslaget av internationella utställare och de historiskt många seminarierna på engelska. Det visar att Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road är en angelägen mötesplats långt utanför Nordens gränser. Något som inte minst märktes under vår matchmaking. Camilla Ahston är internationell strateg på Trafikverket och hon sade till mig att just matchmakingen är väldigt viktig för myndigheten. Framför allt i arbetet med att försöka attrahera fler internationella leverantörer. För mig kan mässan inte få ett bättre betyg än så! Jag vill även lyfta alla de spännande och intressanta möten som endast uppstår när hela branschen är samlad under samma tak. Det är bara då som vi kan forma framtidens transportlösningar och knäcka de innovativa idéerna. Och de smarta lösningarna behövs verkligen i en tid då vi står inför flera viktiga frågor. Nästa år presenterar regeringen infrastrukturpropositionen samtidigt som Sverigeförhandlingen går över till just en förhandlingsfas. Bara för att nämna två exempel. Med andra ord, diskussionen fortsätter hela tiden och frågorna kommer vara lika aktuella under Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road 2017. Vi ses om två år! JÖRGEN NYSTRÖM PROJEKTLEDARE, ELMIA FUTURE TRANSPORT, ELMIA NORDIC RAIL OCH ELMIA NORDIC ROAD 8 BILD: JOHAN LARSSON BILD: MAGNUS LÄNJE BILD: PIERRE HENRIKSSON 16 18 SWERIG KOMMENTERAR 4 NOTERAT FRÅN TRANSPORTBRANSCHEN 5 NORDISK TRANSPORTPLAN PÅ AGENDAN 8 BILLIGARE MED OPS – ELLER? 10 FRAMTIDEN BJUDER PÅ SÄKRARE LASTBILAR 11 NORDEN RUSTAR FÖR MER SPÅRVÄG 12 INTERNATIONELL TOUCH PÅ SVENSKA MARKNADEN 14 CYKLISTER UTSÄTTS FÖR FLERA FAROR 15 PROFILEN: GUNNAR ALEXANDERSSON, SÄRSKILD UTREDARE 16 NÄRINGSLIVET KRITISERAR REGERINGENS BUDGET 18 TRAFIKANALYS BREDDAR KUNSKAPEN 20 GÄSTKRÖNIKA: JESSICA ROSENCRANTZ (M), RIKSDAGENS TRAFIKUTSKOTT 21 KOSTNADER OCH INNOVATIONER MED SVAVELDIREKTIVET 22 Future Transport - nordic rail/nordic road news Nr 4 – 2015 Ges ut av Elmia och är en registrerad posttidning för mässorna Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road. ANSVARIG UTGIVARE: Jörgen Nyström PRODUKTION: Mediaspjuth AB, www.mediaspjuth.se FOTO FÖRSTASIDAN: Shutterstock TRYCK: Elanders NRS Tryckeri Distribueras till kundregister via post UPPLAGA: 12 000 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 3 swerig kommenterar Swerig verkar på en internationell marknad – för den svenska järnvägsbranschen. Till ett exportvärde av cirka 10 miljarder kronor årligen. I varje nummer av Future Transport – Nordic Rail and Road News lyfter Swerig de viktigaste frågorna för den svenska exportindustrin. svensk Vinterteknologi löser problem i världen Sverige är både en tågnation och en vinternation och det kan vara en utmaning att hålla trafiken i ordinarie drift under vintern. Vid svåra vinterförhållanden kan flera ton snö och is ansamlas på ett tåg. Därför är det inte en slump att många smarta lösningar för att klara vintern kommer från just Sverige. Och även om inte alla länder har lika bistert klimat som vi, är det många som behöver teknologi för att klara köldknäppar och snöoväder. NORDIC GROUND SUPPORT EQUIPMENT har utvecklat en teknologi som minskar risken för beläggning av snö och is på fordons underrede. Kort sagt handlar det om en anläggning som fordonen åker igenom och där underredet beläggs med en yta som förhindrar uppbyggnad av is. Genom denna behandling kan isuppbyggnaden minska med upp till 50 procent visar erfarenheter från bland annat Holland, där ett nätverk av anläggningar finns installerade. Det ger i sin tur fördelar som ökad punktlighet och högre tillgänglighetsgrad för fordonsflottan. – Vi har exporterat till ett tiotal länder och det är flera av Europas ledande operatörer som använder våra anläggningar, till exempel SNCF och Deutsche Bahn. Det tar tid att komma in i ett nytt land, men det har gått bra tack vare den goda kontakten vi har med befintliga kunder samt deras vilja att dela med sig av sina erfarenheter av systemen till andra tågoperatörer, säger Helena Halvarsson, Supply Chain Manager på Nordic GSE. BOMBARDIER, EN AV VÄRLDENS största leverantörer av tåg – och signalsystem, har en relativt stor del av sin utveckling och tillverkning i Sverige. Bland annat sitt globala expertteam kring vinterteknologi, lokaliserat i Västerås. – Teamet ansvarar för att fordonet uppfyller prestandan oavsett väderlek. Tillsammans med konstruktörerna tar vi fram lösningar för alla system som fungerar i vårt nordiska klimat, från snöplog ner till minsta skruv. Vi jobbar i alla våra europeiska projekt exempelvis SJ 3000, ET1000 höghastighetståg till Italien och Twindexx Swiss Express, men har även uppdrag globalt i exempelvis Nordamerika och Kina. I Sverige finns mycket erfarenhet inom detta område, så andra vill gärna lära av oss, säger Erik Wik som är föreståndare för teamet. Den största utmaningen i det nordiska klimatet är all snö som virvlar upp från marken på grund av vinddraget när fordonet kör. – Snön fastnar på fordonet och dess komponenter främst under tågen och på drivlinan. Upp till ett ton is och snö kan fastna på en vagn. Snön tar sig även in i minsta skrymsle, smälter och ger fukt. Detta påverkar dörrar, vindrutetorkare, driv- och kylsystem och annan elektronik, säger Erik Wik. UTMANINGEN FÖR TÅGKONSTRUKTÖRERNA är alltså inte bara att material och elektronik ska klara låga temperaturer. Utsatta delar måste tåla snö, is, kyla och fukt, samt olika kombinationer av detta. Snö kan ta sig in nästan överallt, smälta och orsaka fukt i olika fordonsdelar. En annan problematik är kondens – att vattenångan som alltid finns i luften omvandlas till vatten – som våra fordon måste klara av. Dagens högteknologiska tåg är fulla av elektronik och det gäller att kunna förutse de olika situationer som kan uppstå under extrema väderförhållanden. Inom Nibe-koncernen finns flera bolag som arbetar med olika produkter för uppvärmning, bland annat tågkoppelvärmare, växelvärmare, instegsvärmare, bodyside heaters. Ytterligare exempel på produkter är såklart snöplogningsfordon, här är företag som till exempel Railcare och SRS Sjölanders aktiva. För att trafiken ska fungera optimalt på vintern krävs såklart mer än bara smarta tekniska lösningar. Trafikmyndigheten i varje land, i Sverige Trafikverket, behöver fastställa tåglägen med längre tid mellan avgångar, ha beredskap för snöröjning och extrema situationer. Underhållsföretag för både infrastruktur och fordon behöver anpassa sina rutiner till vinterförhållanden. Låt oss hoppas att tekniken och människan kan samverka för en bra tågvinter i Europa och resten av världen, där svensk järnvägsindustri är en del av lösningen! PIA LAGERLÖF SWERIG Svensk vinterteknologi kan vara lösningen även för utländsk järnvägsindustri, som här DSB i Danmark. BILD: SWERIG 4 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News ”SVENSK JÄRNVÄGSINDUSTRI ÄR EN DEL AV LÖSNINGEN” noterat Stena prisades för miljöarbete Här är vinnarna av Future Transport Award Senys och VTI nominerade i samma kategori. – Vi har haft svårt att nå ut med information om vårt arbete, men nu kan vi kommunicera det via det här priset, menade Hans Säll, samordnare för affärsutveckling på NCC Roads. Transportföretagens miljöpris Pegasuspriset tilldelades i år Stena AB för konverteringen av RoPaxfärjan Stena Germanica till världens största metanoldrivna fartyg. Konverteringen innebär att Stena Germanica avsevärt minskar utsläppen samtidigt som fartyget är mycket effektivt i drift. – Vi är mycket stolta och glada över att ha fått ta emot Pegasuspriset – ett kvitto på vårt miljöarbete. Vi hoppas kunna föregå med gott exempel och att vi inspirerar fler företag i branschen till att satsa på nya, miljösmarta lösningar, säger Claes Berglund, Director Public Affairs & Sustainability på Stena AB till Transportföretagens hemsida. Nominerade företag var Stena AB, Jula AB och Emanuelssons Transport. Pegasuspriset har delats ut sedan 2008 och syftar till att både lyfta fram miljöarbetet i transportsektorn och att inspirera fler företag till nya initiativ. – Det är en prioriterad uppgift för Transportföretagen att lyfta fram det omfattande och målmedvetna miljö- och hållbarhetsarbetet inom transportnäringen som motvikt till den förenklade bilden av transporter som ett nödvändigt ont. Debatten missar ofta alla nyttoaspekter som är förknippade med transporter och Pegasuspriset är ett sätt för oss att visa fram en mer mångfacetterad bild, säger Maria Nygren, näringspolitisk chef och vice vd, Transportföretagen. Pristagare genom åren är Svebol Logistics (2014), ICA (2013), Varbergs Hamn (2012), Maersk Line (2011), Taxi Stockholm och Taxi 020 (2010), Göteborgs Hamn (2009), Renova (2008). BILD: PER GUSTAFSSON I KATEGORIN PUBLIC TRANSPORT var Stenpiren resecentrum, Vinnarna av Future Transport Award. Från vänster Stefan Ekman och Marie Björk, Stenpiren resecentrum, Hans Säll, Eskilstuna kommun och NCC Via Safe, Hans Backman och Thord Sandahl, Real Rail. Mora kommun finalister. Juryn föll för alternativet Fyra kilo mässing är en skaplig tyngd. Men äran från Göteborg. I Stenpiren resecentrum, som och prestigen väger ännu mer. Future Transport snart öppnas i sin helhet, får Göteborg en Award hamnade under Elmia Future Transport, väl fungerande knutpunkt och terminalbyggElmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road i nad, samt ett nav för byten mellan spårvagn, händerna på vinnarna NCC ViaSafe, Stenpiren buss och färja. Uppe på scen för att ta emot resecentrum och Real Rail. priset var Stefan Ekman, infrastrukturchef Västtrafik, och Marie Björk, projektledare för Future Transport Award är ett tungt pris i Stenpiren. dubbel bemärkelse. Trofén väger sina modiga ”Fantastiskt roligt”, var deras reaktion fyra kilo, men som sagt: tyngden ligger i dess och de utlovade att de resecentrum som betydelse. Utmärkelsen delas ut inför en stor byggs framöver i hemregionen blir av samma branschpublik och antalet nomineringar ökar miljövänliga snitt. för varje år. I samband med Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia I DET TREDJE PRISFACKET, Intermodal Goods, stod Nordic Road presenterades årets pristagare. den slutliga kampen mellan Real Rail, Green Juryn, bestående av Anders Karlsson, Cargo/Bring och DB Schenker/Jula-pendeln. chefredaktör för Transport & Logistik Idag, Real Rail avgick med segern. Företaget och Jörgen Nyström, projektledare för Elmia har på ett målmedvetet och effektivt sätt Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia utvecklat intermodala godstransportlösningNordic Road, valde i den hårda konkurrensen ar för kombinationen lastbil-järnväg. Såväl i att utse NCC ViaSafe, Stenpiren resecentrum södra och västra Sverige som i mellersta och i Göteborg och Real Rail som segrare. övre Norrland har Real Rail tagit ett helhetsNCC ViaSafe vann den nyinstiftade kategrepp och ansvarar för stora delar av kedjan gorin Road Safety. Utnämningen motiverades med egna lastbilar, lastbärare, järnvägsvagmed NCC ViaSafes sätt att genom en helhetsnar och kombiterminaldrift. Real Rail reprelösning ta fasta på ökad säkerhet vid större senterades av vd Thord Sandahl och vice vd och mindre vägarbeten. Förutom vinnarna var Hans Backman. Detaljplanen för Förbifart Stockholm står fast Mark- och miljööverdomstolen beslutade i mitten av september att inte ge prövningstillstånd i målet gällande detaljplaner för Förbifart Stockholm. Det innebär att mark- och miljödomstolens dom står fast och att detaljplanerna gäller. Stockholms kommun beslutade i juni 2013 att anta detaljplaner för Förbifart Stockholm. Besluten överklagades till Länsstyrelsen i Stockholms län och därefter till mark- och miljödomstolen i Nacka. Båda instanserna avslog överklagandet. Mark- och miljödomstolens dom överklagades till Markoch miljööverdomstolen som i sin tur beslutade att inte ge något prövningstillstånd. Beslutet går inte att överklaga och därmed står mark- och miljödomstolens dom fast. Pegasuspriset delades ut under Almedalsveckan tidigare i år. BILD: SHUTTERSTOCK ILLUSTRATION: TRAFIKVERKET Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 5 noterat Vossloh Locomotives expanderar i Sverige Den tyska lokomotivtillverkaren Vossloh Locomotives GmbH har bildat ett eget försäljningsoch serviceföretag i Sverige för att på så sätt komma närmare sina kunder i Skandinavien. Vossloh Locomotives Scandinavia AB har Örebro som säte och representeras av Thomas Schwichtenberg, vd för Vossloh Locomotives i Kiel, och den svenska försäljnings- och servicechefen Ronny Hjärtmyr. – Skandinavien är av tradition en viktig marknad för Vossloh Locomotives, säger Ronny Hjärtmyr i ett pressmeddelande. För närvarande bygger Vossloh Locomotives nio treaxliga växellokomotiv av typen G 6 för svenska kunder. BILD: VOSSLOH Planering utan internationell blick BILD: TRANSPORTSTYRELSEN Transportstyrelsen har beslutat att Y och Z ska få vara inledande bokstav på registreringsskyltar. Nu välkomnar vi Y och Z Från och med oktober går det att få Y eller Z som första bokstav på fordonets registreringsskylt. Transportstyrelsen inför serierna för att frigöra cirka en miljon nummerkombinationer som behövs vid tilldelning av registreringsnummer. De nya numren kommer att användas parallellt med att gamla registreringsnummer återanvänds. Totalt fem kombinationer med begynnelsebokstav Y eller Z kommer att undantas från tilldelning då de bedöms som olämpliga. 6 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News BILD: SVERIGES HAMNAR Det internationella perspektivet är inte tillräckligt stort i den svenska infrastrukturplaneringen. Det menar Trafikanalys i rapporten ”Tillräcklig internationell utblick i svensk infrastrukturplanering?”. I den nationella planen för 2014–2015 är fokus tydligt nationellt även om större projekt, som gods-korridoren Stockholm–Palermo och ERTMS-utbyggnaden på EU-nivå, nämns. Även Fehmarn Bält-förbindelsen med kringinvesteringar i Danmark finns med. Däremot, står det i rapporten, framgår det inte av den nationella planen ”om eller hur dessa projekt har påverkat valet av projekt, eller på vilket sätt de kan komma att resultera i någon återstående brist att åtgärda i det framtida svenska infrastruktursystemet.” Rapporten föreslår att systematiken i beaktandet av det internationella perspektivet bör förbättras så att: • Urvalet av åtgärder anpassas till internationella förändringar, både vad gäller handelsflöden och infrastrukturinvesteringar i andra länder. • Det framgår att, eller på vilket sätt, detta internationella perspektiv beaktas. Gränsöverskridande transporter till och från Sverige samt transporter i andra länder ska beaktas vid framtida åtgärdsvalsstudier. Joakim Ärlund Ärlund vd för Sveriges Hamnar Joakim Ärlund har av styrelsen blivit utsedd som vd för Sveriges Hamnar och tillträder sin nya tjänst den 15 januari 2016. Ärlund har en juristutbildning från Lunds universitet och arbetar för närvarande som förhandlare/arbetsrättsjurist på Svenska Flygbranschen. Han har tidigare jobbat som förhandlare på Sveriges Hamnar. – Jag är mycket glad över att få tillträda tjänsten som vd för Sveriges Hamnar, det kommer att bli en spännande och utmanande uppgift, säger han. noterat Björn Ulvaeus tar plats i lokbranschen Mikael Zagerholm, vd Nordic Re-Finance, tillsammans med Björn Ulvaeus. BILD: NORDIC RE-FINANCE Förre Abba-medlemmen Björn Ulvaeus har genom sitt bolag Rappok Förvaltning Holding förvärvat 20 procent av aktierna i Nordic Re-Finance. – Jag har alltid varit barnsligt förtjust i tåg och när jag fick se den historiska utvecklingen i Nordic Re-Finance och ledningens planer för framtiden blev jag inte bara imponerad, det kändes som om en pojkdröm skulle kunna förverkligas. Så jag frågade om jag fick köpa in mig, säger Björn Ulvaeus. Nordic Re-Finance hyr ut spårbundna fordon, som lok och vagnar, till den svenska och norska marknaden. Rappok Förvaltning Holding är det andra investmentbolaget som köper andelar i Nordic Re-Finance. Förra hösten förvärvade Batten AB 25 procent av aktierna i bolaget. – Vi har nu fått in två kapitalstarka ägare i Nordic Re-Finance som båda har uttalat att de kommer att stödja bolagets fortsatta expansion, säger Tor Hansen, styrelseordförande i Nordic Re-Finance. ett komplett underhållserbjudande för godstrafik. 24/7. 365 dagar om året. www.swemaint.com 150 år av förberedelser. Vi håller tågen rullande sedan 1866. Daglig trafik sliter hårt på hjul, axlar och växellådor. Vi arbetar med korta ledtider och hög kvalitet. Vår flexibla verkstad i Surahammar är redo att ta itu med allt från underhåll av passagerartågens hjulpar till revision av växellådor. Vi är Lucchini, Nordens ledande leverantör av tåghjul, axlar och hjulpar. > www.lucchini.se Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 7 elmia future transport, elmia nordic rail, elmia nordic road NÄRINGSLIVE – det behövs en gemensam transportplan Planeringen kan inte stanna vid gränserna. Därför måste de nordiska länderna satsa på en gemensam transportplan. Redan under hösten 2016 planerar näringslivet i de tre länderna att presentera ett förslag till politikerna. – Jag tror att vårt initiativ kan bli ett första steg på vägen, säger Michael Svane, branschdirektör på DI Transport i Danmark. H an minns det tidiga 1980talet när Pehr G. Gyllenhammar tog initiativet till European Round Table of Industrialists. En intresseorganisation för storföretag runt om i Europa som formulerade de första tankarna på ett transeuropeiskt nätverk. Nu hoppas Michael Svane att de nordiska länderna ska kunna göra något liknande. Målet är en effektiv, robust, klimatvänlig och trafiksäker infrastruktur som binder samman Norden med övriga Europa. – Tanken är att vi ska samla näringslivet i våra länder för att ta fram en gemensam nordisk transportplan som vi sedan ska lämna över till politikerna. Fokus ska ligga på finansiering och prioritering, säger han. Främst handlar det om en transportplan. Men lika mycket handlar det om att samla ett antal framträdande ledare för att skapa möjligheter för framtiden. Michael Svane säger att det inte enbart är en fråga för transportoch infrastrukturpolitik. – Vad vi egentligen måste prata om är en plan som kopplar samman närings- och arbetsmarknadspolitik för att på så sätt skapa fler jobb och högre tillväxt i Norden. MEN HUR SKA LÄNDERNA egentligen komma överens om prioriteringarna? Varför ska Sverige vara med och betala för ett projekt i Danmark, eller vice versa? Inte minst visar frågan om Greater Copenhagen, ett ämne som togs upp under nyckelseminariet ”Näringslivets vision om bättre transporter i Norden”, hur svårt länderna kan ha att komma överens. Nyckeln, enligt Michael Svane, ligger i att låta prioriteringarna vara en del av näringspolitiken. – Det finns ett tydligt exempel när vi i Danmark fick Sverige att backa upp 8 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News Fehmarn-förbindelsen. Då tänker jag att vi mycket väl också kan få det norska näringslivet, eller staten, att vara med på investeringar i Sverige och Danmark. Precis som Sverige även skulle kunna vara med i Norge. På så sätt kan vi gemensamt ta ett kliv ner mot Kontinentaleuropa. – Men det krävs mod att säga att vi gärna prioriterar ett projekt i ett annat land, säger Michael Svane. DET RÄCKER INTE LÄNGRE att optimera distributionskedjan i ett land. Michael Svane säger att kedjan är inte bara komplex utan dessutom internationell, något som han tycker att nordiska politiker måste börja förstå. Intresset från politiskt håll för en gemensam transportplan för Sverige, Norge och Danmark har nämligen varit minimal. Redan i början av november 2013 skickade Näringslivets Transportråd, DI Transport och NHO Logistikk og Transport en gemensam skrivelse till respektive lands regeringar – först under sommaren 2014 fick de ett nekande svar. – Det är få andra ställen på jorden som har en så fantastiskt bra utgångspunkt för en gemensam transportplan som de nordiska länderna. Samtidigt är det naturligt att politikerna tittar till det egna landet. Men om vi inte har nationella planer som knyts samman i ett internationellt perspektiv, kommer våra städer och regioner att tappa i konkurrenskraft, säger Michael Svane. TEXT & BILD: JOHAN LARSSON Michael Svane säger att det är viktigt att få med närings- och arbetsmarknadsdepartementen i arbetet med en nordisk transportplan. Utmaningar med en gemensam transportplan: • Tidsram. • Sammansättning. • Innehåll. • Prioriteringar – varför ska ett projekt i ett visst land prioriteras framför ett projekt i ett annat land? KÄLLA: MICHAEL SVANE UNDER NYCKELSEMINARIET ”NÄRINGSLIVETS VISION OM BÄTTRE TRANSPORTER I FRAMTIDEN” UNDER ELMIA FUTURE TRANSPORT, ELMIA NORDIC RAIL OCH ELMIA NORDIC ROAD. T ENIGT för Norden LENA ERIXON: ”Vi vet vad vi måste göra” Utmaningarna för bättre godstransporter är flera. Men för Trafikverket är järnvägsstrategin tydlig – fokus ska ligga på underhåll. – Det krävs ingen raketforskning för att ta itu med problemet. Vi vet vad vi måste göra, sade Trafikverkets generaldirektör under seminariet ”Näringslivets vision om bättre transporter i Norden”. Per Bondemark, ordförande i Näringslivets Transportråd, var väldigt tydlig i sin kritik mot järnvägsunderhållet under seminariet ”Näringslivets vision om bättre transporter”. Samtidigt som kapacitetsutnyttjandet är högt, sade han, är järnvägsunderhållet eftersatt och de politiska direktiven motstridiga. – För att vi ska kunna ha ett välfungerande och bekvämt samhälle måste godstransporterna vara effektiva. Men vi måste ha en strategi för att nå dit, och den strategin ser inte jag från myndighetshåll. Därför krävs det en nordisk samverkan. EN ROBUST OCH TILLFÖRLITLIG INFRASTRUKTUR var också en av de utmaningar som Lena Erixon pekade på under seminariet. Men arbetet med underhållet måste ske på ett systematiskt sätt, poängterade hon. – Jag vill slå ett starkt slag för underhållet. Men vi måste ha en tydlig plan och jobba långsiktigt. Därefter kan vi öka kapaciteten, sade Lena Erixon. TEXT & BILD: JOHAN LARSSON Röster från scenen ARE KJENSLI, ADMINSTRATIV DIREKTÖR, NHO LOGISTIKK OG TRANSPORT. ”De nationella transportplanerna räcker bara fram till gränserna – och knappt det.” KAI EIDE, NORGES AMBASSADÖR I SVERIGE. ”Öresundsbron och Fehmarn Bält-tunneln är stora projekt som visar hur vi tillsammans i Norden kan hjälpa näringslivet. Vi kan inte tänka att planeringen slutar vid gränsen, då blir det för fragmentariskt.” Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 9 Mer infrastruktur för pengarna med OPS? Är offentlig-privat samverkan (OPS) en smart lösning för att finansiera framtida infrastrukturinvesteringar? Det borde åtminstone finnas med som ett alternativ, menar Linda Andersson, forskare och infrastrukturexpert på Ernst & Young. – Får man till samarbetet på rätt sätt, kommer det leda till ett bättre resultat, säger hon. TEXT & BILD: PIERRE HENRIKSSON G enom OPS ger man uppdraget att genomföra ett byggprojekt – finansiering, byggande och drift – till ett privat företag, som får ett helhetsansvar. Linda Andersson har i flera år forskat om ämnet på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Samtidigt har hon varit rådgivare i ett antal nordiska infrastrukturprojekt samt suttit med i den statliga utredningen för ökad produktivitet och innovation i anläggningssektorn. – Definition består av fyra huvudsakliga delar: långa kontrakt, optimal riskallokering, finansiärers roll och delad finansiering, säger Linda Andersson. Hon är noga med att påpeka att finansieringen inte är det enda man bör prata om när det gäller OPS. – Det handlar snarare om att OPS är ett sätt att fördela ansvar och risker över en livscykel, säger hon. det är samma part som skapar lösningen som sedan också kommer att driva anläggningen under en lång period. – Det gäller dock att man noga kollar över kvaliteten över tiden, säger hon. DET FINNS EXEMPEL på projekt som genomförts med OPS-lösning i Sverige. Exemplen visar på två olika principer av hur ersättning utgår till den privata entreprenören. • Nya Karolinska Solna: Tillgänglighets- baserad lösning, som innebär att den privata parten ansvarar för den fasta infrastrukturen, men inte volymrisken. Den privata parten får också betalt i efterhand när tjänsten har levererats. • Arlandabanan: Efterfrågebaserad lösning, där den privata parten är ansvarig för användandet av infrastrukturen och där projektet inte hade blivit av om det inte hade drivits som en OPS-lösning. MEN ALL OFFENTLIG VERKSAMHET lämpar sig inte för OPS. Det krävs att projektet är kapitalVILKA ÄR DÅ FÖRDELARNA med den här typen av intensivt och tillräckligt riskabelt för att det finansieringsmodell? Enligt Linda Andersska löna sig att dela på riskerna. Samtidigt son effektiviseras arbetet, produktiviteten måste det också finnas en finansiär. ökas och projekten blir klara – Det handlar om att sumsnabbare. Görs allt rätt sänks mera kostnaderna, vad vi även kostnaderna med 15–20 behöver betala leverantören procent. plus riskpremien. Finns det – I och med att man får ett värde att göra det på betalt i efterhand finns alla det viset? Ska en kommun incitament att bli klar i tid så bygga om taket på en skola, att man kommer åt betalningssom har gjorts otaliga gånger flödena. tidigare, är det exempelvis Dessutom, menar Linda inte läge att betala för den Andersson, ökar drivkrafterna riskpremien, menar Linda för innovativa lösningar då Andersson. Linda Andersson Offentlig-privat samverkan OPS, offentlig-privat samverkan, eller PPP, Public Private Partnership, är sätt att genomföra offentliga investeringar genom partnerskap mellan en offentlig huvudman och andra parter. För att det ska kallas för OPS krävs att projektets risker delas mellan de parter som ingår ett samarbetsavtal om att till exempel bygga och driva en väg eller ett sjukhus. 10 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News MTR siktar mot norden MTR finansierar infrastrukturbyggen med hjälp av fastigheter vid stationer runt om i världen. Nu riktas fokus mot Norden. – Norden är utpekat som ett av koncernens tillväxtområden, säger Erik Pauldin, Public Affair Manager på MTR Nordic. I dag driver MTR nio kollektivtrafiksystem på tre kontinenter – från järnvägar i Hong Kong och pendeltåg i Australien till tunnelbanelinjer i såväl London som Peking. I Sverige har man ansvaret för tunnelbanan i Stockholm och snabbtåget MTR Express mellan Stockholm och Göteborg. – Sedan vi tog över driften av tunnelbanan för fem år sedan har vi ökat både punktligheten med mer än två procent och närapå tredubblat medarbetarnöjdheten, säger Erik Pauldin. Men företagets mål är att vara ”mer än en tågoperatör”. – Av intäkterna kommer en fjärdedel från tågdriften, det vill säga de betalande passagerarna. Resterande del kommer från kollektivtrafikens ekosystem och stationsutveckling. Vi utvecklar fastigheter, driver fastighetsutveckling och bygger infrastruktur. Modellen, som bland annat används för att finansiera ny järnväg, kallar de för ”Rail+Property”. Modellen fokuserar på att använda fastigheter runt stationerna för att finansiera utbyggnader. Även i Sverige hoppas MTR kunna utveckla infrastrukturen. Tillsammans med Sweco och Skanska startade MTR i fjol projektet Stockholm 2070, där företagen presenterar en vision om huvudstadens stadsutveckling. Fokus ligger på tunnelbanan för att skapa goda förutsättningar att leva, arbeta och påverka där. Visionen fick stor uppmärksamhet och i somras presenterade samma bolag samt Volvo Cars och Volvokoncernen visionen Göteborg 2070. Erik Pauldin BILD: SHUTTERSTOCK XXXXXXX elmia future transport, elmia nordic rail, elmia nordic road Globala utmaningar påskyndar utvecklingen varandra minskar luftmotståndet och i förlängningen även bränsleförbrukningen. – Möjligheten till förändring har alltid funnits, det som är intressant just nu är det globala perspektivet. Det gör att det går snabbare inom vissa områden och i stället för att hitta en lösning som är unik för Sverige, måste vi hitta en lösning för hela världen, säger han. Globala utmaningar skapar i dag möjligheter som tidigare inte har funnits. Med allt fler människor på jorden, växande städer och naturresurser som börjar ta slut måste vi börja tänka annorlunda. Så går det att sammanfatta Lars Mårtenssons föreläsning under seminariet ”Framtidsspaning, väg och järnväg, år 2050”. – Jag tror personligen, något påverkad av att jag är miljöansvarig, att klimatfrågan är den i särklass största utmaningen som vi har framför oss. Den är dessutom kopplad till så mycket annat, som exempelvis energi och konsumtion. Så allting hänger ihop, säger han. DET ÄR INGEN TVEKAN, säger Lars Mårtensson, att de trender som Volvo Lastvagnar i dag tittar på, kommer att vara standard 2050. Uppkoppling till internet är oftast en förutsättning och det är samtidigt här som möjligheterna finns. Framför allt när det handlar om att stötta föraren med information för att på så sätt undvika olyckor. Likt en radar kan lastbilen känna av vad som händer runt fordonet och genom en sannolikhetsbedömning går det även att förutse hur medtrafikanterna kan tänkas agera. Om något hinder kommer i vägen varnas först föraren och, om föraren inte gör något, stannar fordonet av sig självt. En stor utmaning för Volvo Lastvagnar, och andra fordonstillverkare, är att bygga in en intelligens i fordonet som ska kunna tolka all information. – Många uppfattar lastbilar som stora och farliga, de flesta vill inte ha lastbilar ute på vägarna och definitivt inte i städerna. Det gör samtidigt att trafiksäkerhet kopplat till lastbilar, framför allt i städer, kommer att gå väldigt, väldigt snabbt, säger han. LARS MÅRTENSSON BERÄTTAR att Volvo Lastvagnars fordon har blivit 30 procent mer energieffektiva på lika många år. Oddset är därför lågt, säger han, att de ska fortsätta att utvecklas även under de kommande 30 åren. Och självkörande fordon kan vara ett sätt att minska energiförbrukningen. Exempelvis genom karavaner där självkörande lastbilar följer en ”vanlig” lastbil med förare. Eftersom fordonen kan hålla ett kortare avstånd mellan TEXT & BILD: JOHAN LARSSON BILD: SHUTTERSTOCK Självkörande och intelligenta lastbilar som kan undvika olyckor. Tekniken finns redan i dag och kommer utan tvekan att vara vardag 2050. – Den förändring som gemene man kommer att märka allra mest i framtiden är inom ren trafiksäkerhet, säger Lars Mårtensson, ansvarig för miljö och innovation på Volvo Lastvagnar. Lars Mårtensson från Volvo Lastvagnar sade under sin föreläsning att det är enkelt att spana in i framtiden. Med en ökad befolkning och allt större städer är det tämligen självklart att transportbehovet kommer att öka. Gemensam målbild ska ge bättre godstransporter Det saknas en gemensam målbild om hur järnvägssystemet ska utvecklas. Förhoppningen är att rapporten ”Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter” ska bli en grogrund för framtida samarbete. Martin Sandberg, Sweco. Martin Sandberg, trafik- och infrastrukturstrateg på Sweco, presenterade rapporten i grova drag under seminariet ”Framtidsspaning, väg och järnväg, år 2050”. Syftet är att ta fram en gemensam målbild för järnvägsbranschen, myndigheter och näringsliv om hur järnvägssystemet ska utvecklas fram till 2050. Utgångspunkten är de politiska målen om hållbar transportförsörjning, sysselsättning och tillväxt samt minskad klimatpåverkan. Enligt Martin Sandberg skulle en utveckling av järnvägen, och en överflyttning av transporter från framför allt väg, vara avgörande för uppfyllelsen av samtliga mål. Samtidigt visar Trafikverkets prognoser att järnvägen tappar i jämförelse med andra transportslag. Två orsaker är banavgifter och kapacitetsbrist. – Frågan är hur vi ska göra för att pilen ska gå uppåt? För vi kommer inte att nå ett hållbart transportsystem om inte järnvägen börjar ta större plats. I den här rapporten vill vi tydliggöra glappet mellan målen och hur vi egentligen agerar, säger Martin Sandberg. Resultaten från ”Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter” redovisas under Järnvägsdagen i Stockholm den 14 december. Slutrapporten presenteras i februari 2016. TEXT & BILD: JOHAN LARSSON Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 11 elmia future transport, elmia nordic rail, elmia nordic road NORDEN MOBILI FÖR MER SPARV Det finns en positiv samsyn, gott om projekt och stark vilja att bygga. Men ambitioner kontra ekonomiska resurser är inte riktigt i fas med varandra. När nordisk spårvägstrafik summeras landar – eller snarare strandar – resonemanget i att det behövs mer pengar. TEXT: PER GUSTAFSSON BILD: SHUTTERSTOCK NORGE Norsk topografi och kollektivtrafik är inte precis gifta med varandra. Fjordarna, bergen, de branta kusterna. Det är inget dussinjobb att bygga kommunikationer i sådan omgivning. Utbyggnadsplanerna för spårväg är starkt koncentrerade till Oslo och Bergen. – Befolkningen i Osloregionen förväntas öka med 500 000 invånare de närmaste 15 åren. Ingen vill ha mer biltrafik i city, säger Ove Skovdahl, civilingenjör och tillika projektchef på konsultföretaget Rejlers Norge AS. Oslo har ett spårvagnsnät på 131 kilometer uppdelat på sex linjer. Tre utbyggnader planeras fram till 2021. Tillskotten består av en genväg inne i stadskärnan, ett nytt spår utmed huvudstadens kustremsa och en förlängning norrut där nuvarande busslinje är hårt belastad. I Bergen byggs ”Bybanen” ut etappvis. Den tredje etappen (av projekterade fyra) går från Lagunen köpcentrum till flygplatsen Flesland och ska stå färdig hösten 2016. – Vi måste titta på det ur ett helhetsperspektiv – vad är det för effekter i det privata och offentliga som en specifik satsning genererar? I det sammanhanget är spårväg mer av ett stadsutvecklingsprojekt än vad buss är. Maria Håkansson. Manager Urban Planning, ÅF Infrastructure, under seminariet ”Spårväg eller buss i kollektivtrafiken?”. 12 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News Sverige Tvärbanans Solnaförgrening nådde ifjol Solna station. Sedan pågår en förlängning av samma bana till Sickla i Nacka kommun. Så visst utökas spårvägsnätet i Stockholm, men utvidgningen sker i maklig takt. – Det är förseningar hela tiden. Finansieringen är alltid försedd med frågetecken. Det var mer planer för två år sedan än det är i dag, säger Per Gunnar Andersson, vd, Trivector Traffic, angående utbyggnaden i den snabbt växande Mälarkommunen. Gäller det spårvägar är Göteborg svensk huvudstad. Med sin sträcklängd av 161 kilometer enkelspår har Göteborg det största spårvägssystemet i Norden. Nyaste avsnittet i nätet är spårvägen på Skeppsbron som invigdes i augusti. Fler projekt är på gång. Största utredningarna rör nya spårvägar på Norra Älvstranden och till Backa. I Lund tycks regeringens utlovade stadsmiljöavtal bli den utlösande faktorn för att spåret från centrum till universitetet (5,5 kilometer) förverkligas. Stadsmiljöavtalet innebär att totalt två miljarder kronor finns tillgängliga fram till 2018 för innovativa, kapacitetsstarka och energieffektiva kollektivtrafiklösningar. Lund hoppas att staten finansierar hälften av kommunens spårvagnsinvestering. Det innebär ungefär 370 miljoner kronor. elmia future transport, elmia nordic rail, elmia nordic road SERAR ÄG Danmark Danmark har fyra större projekt på gång av olika karaktär. Av dem ligger Århus närmast på tur. Byggandet av ”Aarhus Letbane” startade i september 2013 och banan ska enligt beräkningarna invigas 2017, samma år som Århus är Europas kulturhuvudstad. Första fasen består av ett dubbelspår på 12 kilometer. Fullt utbyggt (110 kilometer) kommer spårvägsnätet i Jyllands mest tätbefolkade kommun inkludera 50 stationer. – När LRT-linjen öppnas blir det första spårvagnen staden ser på 45 år, säger Claus Rehfeld Moshøj, direktör, Aarhus Letbane I/S. Odense är mitt inne i ett anbudsförfarande gällande 14,7 kilometer spårväg, Köpenhamn planerar en yttre spårvägsring och i Ålborg undersöks om en spårvägslösning kan hjälpa staden att växa. K ÄLL A :A US A RH LE TB AN E Finland Ännu så länge är Helsingfors enda finska stad försedd med spårvagnstrafik – men den håller i gengäld hög klass. – Vi är stolta över vårt nät. Systemet är 117 kilometer långt. Helsingfors är en riktig spårvagnsstad, menar Björn Silfverberg, senior consultant, WSP Finland. Huvudstadens spårvägsnät kommer dessutom att växa i omfång. Utbyggnadsprocessen är ständigt pågående. Saker börjar även hända i Åbo och Tammerfors. Åbo har en spårvägsplan godkänd i kollektivtrafikutredningen för 2020. Tammerfors siktar på att bygga sin första linje de närmaste fem åren. – Tammerfors är nära att realisera sina planer. Ett slutgiltigt beslut tas 2016, berättar Björn Silfverberg. Stockholms Spårvägar vill bli opinionsbildare Stockholms Spårvägar, som ägs av Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning samt enskilda medlemmar, har drivit spårvägstrafik med museala vagnar på Djurgårdslinjen (mellan Norrmalmstorg och Skansen) sedan 1991. I början på 2010-talet fick företaget även ansvaret för den reguljära trafiken på linje 7, mellan Kungsträdgården och Waldemarsudde och i oktober var det dags för den tredje linjen – Lidingöbanan (linje 21). Alla än så länge i Stockholm – men det är inget självändamål, menar Magnus Braxell. – Att leda ett bolag som växer så här är en utmaning. Men vi ser fram emot att det byggs fler smarta lösningar – och är det spårvagnstrafik vill vi vara med och få chansen. Vi vill ha nya kontrakt, och om det är i Stockholm Magnus Braxell, vd på Stockholms Spårvägar. eller någon annan stans i Sverige spelar inte så stor roll. Men ambitionen är att komma in i andra städer också, säger han under seminariet ”Tillgänglighet, service och underhåll”. STOCKHOLMS SPÅRVÄGAR HAR VUXIT SNABBT på bara ett par år, och man har högt ställda mål: • 80 procent av vagnparken ska alltid vara trafikeringsklar • minst 80 procent av medarbetarna ska vara nöjda • regelmässigt ska 90 procent av resenärerna vara nöjda • bolaget ska drivas med lönsamhet på minst 5 procent • punktlighetsmål på 95 procent • viseringsmål på 80 procent. För att nå detta har Stockholms Spårvägar satt hög prioritet på tillgänglighet, service och underhåll. – Ambitionen är att överträffa målen. En förutsättning för detta är att ha en engagerad organisation, säkerhetstänk i varje led och tydliga rutiner, säger Magnus Braxell. LAGOM TILL ATT Stockholms Spårvägar börjar trafikera Lidingöbanan blir också den första etappen (av tre) klar i den nya spårvagnsdepån som byggs vid Aga på Lidingö. Depån kommer, när den är helt färdigställd 2017, att rymma 30 spårvagnar, städ- och tvätthallar, hjulsvarv, karosseriverkstad samt kontor för trafikledning och personal. I AGA-depån kommer de sju nya spårvagnar som trafikerar Lidingöbanan husera, medan övriga finns i Alkärrshallen på Djurgården. TEXT & BILD: PIERRE HENRIKSSON Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 13 BILD: SHUTTERSTOCK I slutet av oktober adderade Stockholms Spårvägar sin drift med linjetrafik på Lidingöbanan. Därmed driver man nu tre egna linjer samt har egen busstrafik i Stockholm. Men företaget har också ett större mål. – Vi vill bli opinionsbildare och påverkare för kloka lokaltrafikslösningar, säger Magnus Braxell, vd på Stockholms Spårvägar. FAKTA: VR INFRAPRO VR Infrapro är den svenska nystartade delen av den finska konsultverksamheten inom VR Track Oy, som hör till VR Group-koncernen. Affärsidén är att bygga upp en organisation som kan hantera alla typer av uppdrag från planeringsskedet till totalentreprenader. VR Infrapro tror på fler internationella inslag I augusti vann finskägda VR Infrapro sin första upphandling i Sverige. Samtidigt ser företaget gärna att fler internationella företag etablerar sig i landet. – Konkurrens är bara bra. Det innebär att vi hela tiden måste utvecklas, säger Ilkka Sinisalo, Senior Advisor Projektering, VR TEXT & BILD: JOHAN LARSSON Infrapro. VR Infrapro är den svenska delen av den finska konsultverksamheten inom VR Track. Första uppdraget i Sverige blev ett innerstadsprojekt i Uppsala där två plankorsningar ska göras planskilda. Och Sverige är en viktig marknad för VR Infrapro. – Jag tycker att vi har mycket att erbjuda Sverige. VR Track har ändå 150 års erfarenhet av att bygga järnväg i Finland. Men vi kan också lära oss mycket, så det är en win-winsituation, säger Ilkka Sinisalo. Ilkka Sinisalo berättade att upphandlingsförfarandet är tydligt och smidigt i Sverige, men att det samtidigt kan vara ett hinder att många dokument tvunget måste vara på svenska. REDAN 2005 GENOMFÖRDE moderbolaget VR Track sitt första entreprenadprojekt i Sverige och sedan dess har verksamheten stadigt ökat. Idag sysselsätter VR Track Sweden närmare 350 anställda i hela landet. För VR Infrapro kommer projekteringsarbetet att inledningsvis genomföras med finska resurser. Därefter är planen att en svensk organisation succesivt ska ta över verksamheten. – I Finland har vi bara en kund, det finska Trafikverket, och de är väldigt beroende av budgetsituationen. Då är det bättre att ha två ben att stå på och vi valde den svenska marknaden som det andra benet, säger Ilkka Sinisalo. HAN SÄGER ATT DET ÄR ENKELT för ett finskt företag att etablera sig i Sverige. Såväl affärskulturen som lagarna är ungefär desamma och för de finska aktörerna är språket sällan ett hinder. Under sin föreläsning på Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road berättade Illka Sinisalo roande om hur svenskar är att jobba med – bland annat att vi gillar ”ordning och reda”. – För företag från andra länder än Finland kan språket vara ett hinder. Alla anvisningar och dokument är på svenska. Det klarar man inte utan någon partner, säger han. Hur är svenska Trafikverket i sitt bemötande mot internationella företag? – De är väldigt hjälpsamma och har såväl strategier som policy att få fler utländska aktörer till landet. Jag tror att vi kommer att få se fler internationella inslag. NÅGON VIDARE UTLÄNDSK etablering är inte aktuellt för tillfället. Ilkka Sinisalo säger att VR Infrapro tar det ”steg för steg” och just nu ligger fokus på Sverige. Däremot har de tidigare tittat österut mot Ryssland. – Vi har försökt, men den kunden är inte lika pålitlig som i Sverige. Sedan har de en mängd regler som inte är speciellt tydliga. ”det gäller att Ta tillvara på all kunskap” Blir kostnaderna lägre och ökar innovationsgraden tack vare en ökad globalisering? Det var den röda tråden under nyckelseminariet ”Nordic civil works in an international perspective”. – Jag tycker inte att frågan är rätt ställd, vi pratar mycket om kostnader men i stället borde vi prata om kvalitet. Blir kvaliteten bättre är vi kanske villiga att betala mer, sade han. Panelen bestod av företrädare för beställare, konsulter och entreprenörer utifrån ett internationellt perspektiv. Erik Lööv från Trafikverket var moderator och han riktade in sig på tre frågor: innebär globalisering lägre kostnader; blir förutsättningarna för hälsa och säkerhet sämre; ökar innovationsgraden? ”Vi har alltid någon erfarenhet som den andra parten inte har.” HARRI YLI-VILLAMO, Vice President, VR Track Consulting i Finland, var den i panelen som svarade nej på frågan om kostnaderna. Men det var ett nej med förbehåll. 14 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News När det gäller frågan om hälsa och säkerhet sade Mats Karlsson från Trafikverket att beställaren har ett stort ansvar. – Det finns många goda exempel runt om i världen där det ställs höga krav på hälsa och säkerhet. Men det är upp till oss att ta med detta i kontrakten och göra uppföljningar. Det kan finnas en risk att nivån sänks, men det behöver inte vara så, sade han. INNEBÄR DÅ GLOBALISERING att innovationsgraden ökar? Kanske inte direkt, men mötet mellan nya kulturer och människor gör att kunskapsutbytet ökar. – Genom att arbeta med människor med olika erfarenheter får vi upp innovationsgraden. Vi har alltid någon erfarenhet som den andra parten inte har och det gäller att ta tillvara på all kunskap, sade Björn Östlund, Business Area Manager, Urban Planning, på ÅF Infrastructure. TEXT: JOHAN LARSSON elmia future transport, elmia nordic rail, elmia nordic road SÅ KAN CYKELSÄKERHETEN HÖJAS VID VÄGARBETEN Vägarbeten på cykelvägar är omgärdade med olycksrisker. Anna Niska, VTI, har gjort en rapport om detta där hon pekar på faror men även framför förslag på lösningar. En tredjedel av alla trafikskadade i vårt land är cyklister. Säkerheten måste bli mycket bättre. Det är Anna Niska, VTI, den första att intyga. Hon har kartlagt riskerna som skapas när det utförs vägarbeten på cykelvägar. Det finns många faror – men också många lösningar. Kategorin cyklister har sedan 2008 utgjort den största trafikantgruppen som vårdas på sjukhus. Alla skadas givetvis inte på grund av faktorer relaterade till vägarbeten på cykelvägar. Långt därifrån. Mellan 2007 och 2012 registrerades 288 fall av den här olycksorsaken. Andelen är inte så stor. Men det är ändå en trafikfälla med gäckande blindskär som behöver motverkas. Arbetet som Anna Niska utfört är därför angeläget. Som forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har hon på Trafikverkets uppdrag gjort rapporten ”Vägarbete på cykelvägar”. Här har hon sammanställt kunskap om effekterna som vägarbeten får för cyklister och sett över rutiner och riktlinjer. Målet med kartläggningen slogs fast redan från början. Fokus ligger på att förbättra framkomligheten för cyklister i samband med vägarbeten och minska olycksrisken. – Ser man till hur många cykelolyckor som sker vid vägarbeten i förhållande till hur enkelt det skulle gå att förebygga är antalet anmärkningsvärt högt kan jag tycka, säger Anna Niska. LITE ÖVERRASKANDE konstaterar Anna Niska att det egentligen inte är fel på dagens riktlinjer. I stället är det nödvändigt att skapa tydligare specificerade krav och redovisa mer konkreta exempel på hantering i praktiken. – Kommunerna är medvetna om att behovet finns, men de vet inte riktigt hur detta ser ut, menar hon och skådar samtidigt ett uppdämt behov hos entreprenörerna att få mer insikt och kompetenshöjning om de här frågorna. RISKREDUCERINGEN UTE i nämnda miljöer kan ske på många vis. Exempelvis genom att utveckla skyltmaterialet. Skyltarna ska inte utgöra en risk för cyklister, de ska synas i mörker och delge information som är lättförståelig. Blinkljus på stängsel och vägmärken, uppfångande nät för cyklister, dubbelsidiga vägmärken och körplåtar med avfasad kant och god friktion, är annan utrustning som rapportförfattaren föreslår. – Det är mycket smådetaljer som har betydelse och som faktiskt är ganska enkelt att göra någonting åt. Det gäller bara att tänka rätt, att få förståelse för det här. Och det är också mitt huvudbudskap, säger Anna Niska. TEXT & BILD: PER GUSTAFSSON FAKTA: SKADADE CYKLISTER I ANSLUTNING TILL VÄGARBETE • 288 registrerade i Strada, 2007–2012 • Varav 260 med känd olycksorsak: 1. Kablar, slangar, rör och liknande dragna över cykelvägen. 2. Löst grus och dylikt. 3. Höga och/eller omarkerade kanter. 4. Större gropar, hål, diken eller ojämnheter. • 90 procent i tätort. I DET STATISTISKA UNDERLAGET INGÅR ENDAST OLYCKOR I ”TRAFIKMILJÖ”. (KÄLLA: VTI) Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 15 PROFILEN Efter tuffa år är MALET N Ett par intensiva år är snart över och Gunnar Alexandersson börjar se vägs ände. Dagarna före julafton lämnar han över sitt slutbetänkande om den svenska järnvägen. – Jag hoppas att jag kan bidra till en bättre fungerande järnvägssektor, säger han. D et var i maj 2013 som det blev offentligt. Regeringen hade tillsatt en särskild utredare som skulle utreda järnvägens organisation. Uppdraget gick till forskaren Gunnar Alexandersson, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm. Ett val som snabbt blev ifrågasatt – från flera håll. Och det med anledning av Alexanderssons tidigare roll som vice vd i branschföreningen Tågoperatörerna. Bland annat uttryckte nuvarande inrikesministern Anders Ygeman (S), då trafikutskottets ordförande, stark kritik. – Det är som att låta SEB:s vd Annika Falkengren utreda bankbonusar, sade han till TT. Dåvarande infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd försvarade dock valet och beskrev Gunnar Alexandersson som en kunnig och erfaren person. Själv blev Gunnar Alexandersson överraskad av kritiken, berättar han nu för Future Transport – Nordic Rail and Road News. – Jag tyckte det var jobbigt och det kom oväntat. Jag kände inte alls igen mig i bilden av hur man beskrev mig. Det gjorde inte heller de som känner mig, vilket gav mig trygghet. Gunnar Alexandersson Ålder: 46. Bor: Trångsund, utanför Stockholm. Yrke: Utredare och transportforskare. Utbildning: Civilekonom och har doktorerat vid Handelshögskolan i Stockholm. Favoritresmål: ”Italien, men åker gärna till storstäder som New York och London också.” Favoritfärdmedel: ”Kan jag säga annat än tåg, haha.” Intressen: ”Om man ser till jobbrelaterade saker – hur branscher utvecklas och omvandlas. Jag gillar att följa utvecklingen av mobil-telekombranschen till exempel. I övrigt gillar jag musik och tecknad film.” Okänd talang: ”Jag är bra på att teckna. När jag var liten var jag övertygad om att jag skulle bli serietecknare.” 16 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News Och när jag väl fick kontakt med dem som hade kritiserat valet, kom vi överens och kom fram till att det var en del överilade kommentarer, säger han och fortsätter: – Kritiken gav mig skäl till att vara ännu mer ödmjuk inför uppgiften. Transporter och infrastruktur är viktiga frågor och det är många som har olika uppfattningar. Jag har varit vaksam mot att dra för tidiga slutsatser i mitt arbete, försökt träffa så mycket folk som möjligt och ta till mig deras synpunkter. INTERVJUN GÖRS MED knappt två månader kvar till dess att den stora utredningen ska gå i mål. Snart börjar det bli dags att summera arbetet och presentera tankarna om järnvägsbranschens framtid. Även om han inte vill gå in på detaljer, kan Gunnar Alexandersson bjuda på en liten försmak. – I slutbetänkandet går det inte att gå på djupet i allt som har kommit fram i utredningen. Utan jag kommer att fokusera på ett antal viktiga frågor. Då är det viktigt att påpeka att det som inte finns med inte är oviktiga frågor som får glömmas bort. Jag kommer i stället peka på fortsatt utredning för dessa frågor och några av dem hade jag gärna fortsatt med. finns rutiner och arbetssätt sedan tidigare har jag haft stor frihet att lägga upp arbetet som jag själv har velat, vilket har varit skönt. EFTER ETT DRYGT HALVÅRS ARBETE kom ett första delbetänkande ”En enkel till framtiden?” i december 2013. I den hade Gunnar Alexandersson tagit fram ett antal förbättringsområden som han lämnade över till Catharina Elmsäter-Svärd. Svaret han fick överraskade. – Jag trodde inte att regeringen skulle anamma i stort sett allt som jag la fram. Men de ville att jag skulle utreda allt. Det kände jag var bra, för att få ett helhetsgrepp. Samtidigt blev det mer pressat tidsmässigt. ”Det är spännande att få vara med och påverka.” – Så fort vi har börjat lyfta på några stenar har vi hittat nya saker och problembilden har successivt vuxit. Mitt under arbetet blev det också regerings skifte och Anna Johansson (S) tog över rollen Kommer du att göra det också? som infrastrukturminister, men Gunnar Alex– Det är säkert bra om andra får titta på de andersson tycker inte att det har påverkat här frågorna också, säger Gunnar Alexanders- särskilt mycket. son och ler. – Min uppdragsgivare är regeringen som kollektiv och hela trafikutskottet stod också Hur har arbetet varit? bakom utredningen. Allt fler har insett vikten – Det har varit väldigt intressant. Jag trodde av järnvägsfrågor, hur stor roll den och övrig att jag kunde mycket om järnväg, men har infrastruktur spelar i samhället. Det är också behövt lära mig nya saker hela tiden. Det en styrka i det svenska utredningsväsendet har också varit stimulerande att arbeta med att det är en pågående verksamhet även om så duktiga medarbetare, och med en det blir regeringsskiften. Den största försådan stor bredd i arbetsuppgifterna. Samman- ändringen för utredningen var att den nya lagt har omkring 80 personer varit engagerade regeringen ville ha ett delbetänkande om i olika arbetsgrupper i utredningen. underhållsfrågorna. Gunnar Alexandersson tänker efter en Grundtanken om att bli klar i juni 2015 blev stund och fortsätter sedan: omöjlig. Därför sköts slutbetänkandet fram till – Det är första gången jag har gått in i rol23 december samma år. Överlämningen komlen som statlig utredare och visst, man hade mer dock troligen att ske några dagar tidigare. en bild av hur det skulle vara. Men det var väl egentligen det enda man visste, att det inte INTRESSET FÖR UTREDNINGEN har varit stort. Framskulle bli som man hade trott. Även om det för allt från media, som har varit nyfikna PROFILEN profilen ÄRA under arbetets gång. Något som inte alltid har varit positivt. – Det var bland annat en konstig situation som uppstod när någon ringde och sa att ett tidigt utkast av delbetänkandet ”Koll på anläggningen” skulle diskuteras i SVT:s Rapport. Normalt sett är det bra att utredningen uppmärksammas, men inte sådant som inte är färdigt – som jag inte kunde stå för. Samtidigt kunde jag inte uttala mig, varken bekräfta eller dementera. Det var ett störningsmoment i ett känsligt skede när vi dessutom gjorde en hel del förändringar i texten. – Vi hade medvetet spetsat till vissa formuleringar för att det skulle vara ett internt diskussionsunderlag, men när det kom fram i ett offentligt sammanhang blev det helt annorlunda. Det är en sak jag önskar jag hade sluppit. UNDER TVÅ OCH ETT HALVT ÅR har Gunnar Alexandersson haft ett arbete som stundtals har varit tufft och tagit mycket tid – mer än heltid och ibland närapå dygnet runt-jobb, enligt honom själv. Men när han får frågan om han skulle tagit sig an uppdraget om han hade vetat då vad han vet nu, tvekar Gunnar Alexandersson inte en sekund. – Absolut. Det är det roligaste arbete jag har haft. Det positiva överväger definitivt. Dessutom har det varit ett annorlunda sätt att skriva jämfört med forskningen. Här har jag kunnat skriva i jag-form och direkt till läsaren. Vad tror du att din utredning kommer att leda till? – Jag hoppas att jag kan bidra till att sätta fingret på de stora frågorna som behöver lösas och åtminstone delvis hur. Något som kan spela stor roll för järnvägssektorns utveckling, framför allt i Sverige. Ett antal surdegar kommer att lösas upp, andra kommer ligga kvar och det kommer att komma upp nya. Det är såväl kortare som långsiktiga vägvalsfrågor och det är spännande att få vara med och påverka. MEN SNART ÄR DET ALLTSÅ ÖVER och efter jul- och nyårshelgen planerar han en lång semester. – Det kommer troligtvis bli några månaders ledighet, gärna obetald så man vet att man inte har några förpliktelser alls. Jag tror att jag behöver det, säger han. Gunnar om ... … vad som är så speciellt med järnväg och tåg: – Alla är beroende av transporter och det är en viktig del i det moderna samhället. Hur man bosätter sig, resandet, flödet av varor, och så vidare. När jag kom in i branschen var det egentligen genom busstrafiken, om vad som händer när man upphandlar i konkurrens. Sedan försköts frågan mot järnväg. Men jag har ett intresse för transportsektorn i stort, som flyg och taxi också. … sin framtidsdröm som liten: – När jag var liten var jag helt övertygad om att jag skulle bli serietecknare. När jag var elva år gammal vann jag en teckningstävling som anordnades av Linjeflyg. Priset var en resa med familjen och dessutom fick jag ett erbjudande om att rita en barnserie i deras tidning. Nu för tiden har jag tyvärr inte tid att rita så mycket längre. Men om allt annat går åt pipan finns ju alltid möjligheten att bli serietecknare kvar. TEXT & BILD: PIERRE HENRIKSSON Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 17 infrastruktur i sverige NÄRINGSLIVET VILL SE HANDLINGSKRAFT Per Bondemark kritisk till regeringens budgetproposition I slutet av september lade regeringen fram sin budgetproposition för 2016. Future Transport – Nordic Rail/Nordic Road News frågade Per Bondemark, ordförande i Näringslivets Transportråd, vad propositionen betyder rent konkret för näringslivet det kommande året. – Regeringen för en industriovänlig politik som sänker näringslivets konkurrenskraft, säger han. E En motsägelsefull transportpolitik som är svår att förstå. Det är så Per Bondemark beskriver budgetpropositionen för 2016 som lades fram den 21 september i år. – Det finns en väldigt tydlig politisk vilja att sänka koldioxidutsläppet och då vill regeringen fyrdubbla banavgifterna. Det stimulerar inte direkt till att använda mer järnväg. På så sätt blir budgeten motsägelsefull, säger han och fortsätter: – Det pratas mycket om att kustsjöfarten ska avlasta landtransporterna men samtidigt innebär svaveldirektivet att sjötransporterna i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen blir nästan 20 procent dyrare. Då är det naivt att tro att kustsjöfarten blir en avlastning. Det är också kärnan i vår kritik – det saknas en konsistent politik. “Det finns alla möjligheter att vända utvecklingen om vi bara tar chansen.” Vad hade du önskat dig i budgeten? – Jag hade gärna sett ett moratorium, det vill säga att vi fryser banavgifterna på järnvägen. Men också att det inte blir någon vägslitageskatt eftersom den systematiskt missgynnar vissa geografiska områden, i synnerhet glesbygden. Det jag skulle vilja se i budgeten är en politisk idé där sysselsättning och transportpolitik hänger samman. Det är något som jag saknar. 18 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News OM EN VÄGSLITAGESKATT INFÖRS läggs den ovanpå regeringens föreslagna punktskatter på bensin och diesel 2016. Från 2017 införs dessutom årliga höjningar av drivmedelsbeskattningen baserat på konsumentprisindex, plus en schablonuppräkning med två procentenheter. – Höjningen leder till kraftigt ökade kostnader för drivmedel utan varken konsekvensbeskrivningar eller parlamentariskt fattade beslut, säger Per Bondemark. SAMTIDIGT FINNS DET enligt Per Bondemark positiva inslag i budgeten. Ett förslag från regeringen är en satsning på 200 miljoner kronor årligen fram till 2019 till ökat underhåll av spår och vägar på landsbygden. En summa som ligger utöver vårpropositionens tillfälliga anslag till järnvägsunderhåll på 1,24 miljarder kronor per år 2016–2018. – I sammanhanget är det inte speciellt mycket, men det är så klart ändå bra med mer pengar. Samtidigt är vi bekymrade över hur pengarna används och vi ser flera exempel på underhållsåtgärder som är akuta. Bland annat är sträckan Boden-Bastuträsk ett väldigt viktigt stråk men skicket på järnvägen är dåligt. Det är bara att konstatera att underhållet inte blir bättre, snarare sämre, samtidigt som banavgifterna höjs kraftigt. Det finns anledning att vara orolig över det här, säger Per Bondemark. Och han tycker att det är dags att gå från ord till handling. – Det pratas mycket om politiska ambitioner, och det är bra med ambitioner, men överlag är vi inom näringslivet oroliga över att saker och ting skjuts på framtiden. Det är bråttom men det finns ingen ”sense of urgency” inom politiken eller hos Trafikverket. I SLUTET AV NOVEMBER presenterar Trafikverket ”Inriktningsunderlag för 2018–2029” och nästa infrastrukturproposition lägger regeringen fram 2016. Per Bondemark hoppas då att regeringens politik blir mer tydlig. – Det finns alla möjligheter i världen att vända utvecklingen – om vi bara tar chansen. Tar vi chansen kan vi stärka Sveriges konkurrenskraft och bygga det samhälle som vi vill ha. Det är viktigt att förstå det sambandet och att det hänger ihop med politiken. I grunden ser jag optimistiskt på framtiden. TEXT & BILD: JOHAN LARSSON infrastruktur i sverige Regeringen: budgeten bygger sverige starkt Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. – Regeringen investerar i det som bygger Sverige starkt. I vårt Sverige ska fler jobba, skolresultaten vändas och klimatutsläppen minska, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till regeringens hemsida. Tack vare en stark ekonomisk utveckling i omvärlden bedömer regeringen att konjunkturläget i Sverige kommer att förbättras de kommande åren. Samtidigt är konjunkturuppgången osäker och riskerna för en svagare utveckling är betydande. ”Återhämtningen och den förda politiken gör att underskottet i de offentliga finanserna väntas minska under de kommande åren”, skriver regeringen på sin hemsida. resultaten eller klimatutmaningen med ytterligare nedskärningar och kortsiktiga skattesänkningar. För att möta dessa utmaningar behöver vi investera i Sverige. I bostäder och infrastruktur, i kunskap och konkurrenskraft, i omställningen till ett hållbart samhälle. Riksdagen beslutar om budgeten i två steg: först helheten – utgiftsramar – i slutet av november och sedan mer i detalj i december. När alla beslut är fattade sammanställer riksdagen en budget för 2016 och överlämnar den till regeringen dagarna före jul. TEXT: JOHAN LARSSON BILD: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET ”För att möta dessa utmaningar behöver vi investera i Sverige.” – Genom tuffa prioriteringar minskar vi underskottet steg för steg. Vi har nu prioriterat reformer för sammanlagt drygt 24 miljarder kronor för 2016. Det ska läggas till de 20 miljarder kronor som aviserades i vårbudgeten, säger Magdalena Andersson och fortsätter: – Vi löser inte arbetslösheten, de låga skol- Magdalena Andersson, finansminister. FRÅN REGERINGENS HEMSIDA Per Bondemark, ordförande Näringslivets Transportråd, är orolig över järnvägens skick. Vid ett scenframträdande under Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Road visade han upp lösa rälsdelar som kolleger till honom hittat längs med det svenska järnvägsnätet. ”Höjd energiskatt på bensin, dieselbränsle och för vissa biodrivmedel. För bensin höjs energiskatten med 48 öre per liter och för dieselbränsle med 53 öre per liter exklusive mervärdesskatt. […] Den nuvarande årliga omräkningen av energioch koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle föreslås förutom KPIutvecklingen också beakta utvecklingen av BNP genom en schablonuppräkning med två procentenheter. Förslagen beräknas öka skatteintäkterna med 3,82 miljarder kronor 2016.” ”Svensk basindustri är beroende av fungerande godstransporter som många gånger påbörjas på landsbygden. Regeringen avser att föreslå en satsning på 200 miljoner årligen fram till 2019 till ökat underhåll av spår och vägar på landsbygden. Det är en satsning på bättre arbetspendling och effektivare godstransporter på både väg och järnväg och som gynnar hela landet och som förstärker Sveriges position som export- och industriland.” Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 19 infrastruktur i sverige Trafikanalys uppdaterar kunskap om godstransporter För att komma ett steg närmare visionen om att Sverige år 2050 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser kartlägger Trafikanalys godstransportsituationen inom landet och EU. – Fokus ligger på analys och förslag till åtgärder som minskar godstransporternas klimat- och miljöpåverkan, säger projektledaren Krister Sandberg. Det är regeringen som har gett Trafikanalys uppdraget att redovisa ett uppdaterat kunskapsunderlag om hur godstransportsituationen ser ut i Sverige, såväl i storstadsregionerna som i små och medelstora städer. Samtidigt ska Trafikanalys lämna förslag till hur godsstatistik kan säkerställas samt redovisa en uppföljning av godsstatistiken och hur kunskapsuppbyggnaden fortskrider när det gäller godstransporter. Syftet är att uppdatera Trafikanalys förra godsuppdrag. – Det som skiljer detta uppdrag mot det förra är framför allt möjligheterna som finns nu jämfört med tidigare. Det gäller inte minst tillgången till statistik och annan relevant data som är betydligt bättre, vilket gör att analysen kan fördjupas, säger Krister Sandberg. HUVUDDELEN AV UPPDRAGET består av olika nulägesbeskrivningar av vilka flöden som finns, både det totala och de som är uppdelade per trafikslag. Tillsammans med en utvecklad statistik vad gäller främst lastbilstransporter kan Trafikanalys få en relativt god bild av hur godstransporter sker i Sverige och till och från utlandet. – På vissa områden genomför vi djupstu- dier, som till exempel för skogens transporter och dagligvaruhandelns transporter. Vi kommer även att intervjua aktörer för att undersöka hur förutsättningarna för att genomföra godstransporter ser ut, vilka brister och hinder det finns, säger Krister Sandberg. ”På vissa områden genomför vi djupstudier, som till exempel för skogens transporter.” I UPPDRAGET INGÅR också att analysera teknisk utveckling och nya innovationslösningar som påverkar godstransporter. Trafikanalys ska redovisa uppdraget till näringsdepartementet senast den 1 april 2016. TEXT: QITHARA INAL Trafikverket positivt till längre godståg Tyngre och längre godståg går redan i dag att framföra i delar av det svenska järnvägsnätet. Men möjligheterna är starkt begränsade. Det uppger Trafikverket i sin senaste rapport. Trafikanalys ska redovisa analyser och förslag till åtgärder som minskar godstransporternas klimat- och miljöpåverkan. 20 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News TRAFIKVERKET BERÄKNAR ATT med längre tåg än 630 meter kan godstransportkostnaderna bli 10–20 procent billigare. Målsättningen inom EU är att medlemsstaterna ska köra tåg på 740 meter. Om detta ska vara möjligt i Sverige behövs många nya mötesplatser. För att kunna köra med fler tåg på uppåt 750 meter måste dessutom bromstalstabeller som lokförarna använder anpassas, eftersom långa tåg behöver ökade bromssträckor. – Därutöver måste signalsystemen justeras så att föraren i god tid kan få en försignal om att det snart kommer en bromssignal och på så sätt kan bromsa i tid, säger Anders Ekmark. FÖR NÄRVARANDE UTREDER Trafikverket på uppdrag av regeringen möjligheterna att köra tyngre vägfordon (74 ton) på det befintliga vägnätet. Rapporten presenteras den 30 november. TEXT: QITHARA INAL BILD: SHUTTERSTOCK I augusti presenterade Trafikverket sin rapport om att köra tyngre och längre godståg på det befintliga järnvägsnätet. Trafikverkets slutsats är att det går att använda längre tåg på flera sträckor än i dag, främst i södra Sverige. Men i andra delar av Sverige, med undantag för Malmbanan, är möjligheterna starkt begränsade. – Mest lovande är triangeln HallsbergMalmö-Göteborg. Dubbelspåren möjliggör att tåg som kör åt motsatt håll kan mötas, säger Anders Ekmark, projektledare på Trafikverket. – Med tunneln genom Hallandsås färdigbyggd och ett antal förlängda förbigångsspår kan man öka längden till 730 meter för några dagliga tåg på dessa sträckor. Gästkrönikör Dags att göra som Finland – tillåt tyngre lastbilar! För stora delar av basindustrin och många av företagen i Sverige är möjligheten att transportera tyngre på en och samma lastbil en viktig fråga för att effektivisera transporter och minska kostnader. Alliansregeringen inledde därför ett viktigt arbete för att möjliggöra för tyngre lastbilar upp till 74 ton. Olyckligt nog har arbetet tagit stopp hos den nya regeringen och frågan utreds på nytt. SWERIG Swedish Rail Industry Group – the Swedish National Team of Rail Competence Flera försök har gjorts med längre och tyngre fordon runt om i Sverige och resultaten är mycket goda. Tyngre fordon skulle minska utsläppen eftersom lastbilarna kan lasta mer och köra färre gånger samt öka effektiviteten och lönsamheten hos svenska företag. Såväl remissinstanser som fack och näringsliv ställer sig positiva till förslaget. De positiva miljömässiga och ekonomiska aspekterna av att lasta tyngre och längre på samma lastbil är stora. Tåg är ett viktigt transportmedel, men i vårt relativt sett glesbefolkade land, som till ytan är EU:s tredje största, är tillgängligheten som en lastbil ger i vissa fall oslagbar. Båda två behövs. Alliansregeringen gjorde ett gediget arbete med att förbereda förslaget om att införa 74-tons lastbilar. Nu har den rödgröna regeringen bestämt sig för att utreda frågan på nytt. Men riksdagens trafikutskott har varit tydligt. I våras krävde vi att regeringen snarast återkommer med skarpa förslag till regelförändringar som möjliggör lastbilar på upp till 74 ton. Eftersom Sverige med våra långa avstånd behöver en mix av alla trafikslag är det viktigt att vi gör vad vi kan för att utveckla och effektivisera alla trafikslag, var för sig och tillsammans. Finland tillät lastbilar upp till 76 ton redan 2013, till stor konkurrensfördel för deras skogsindustri. Tyngre lastbilar är en vinst för både miljö, jobb och tillväxt. Det är dags att Sverige hänger med. Kan Finland, kan vi! Swedish Rail Industry Group – an organisation for promotion and development of Swedish suppliers of advanced technology, products and services to the international railway sector Jessica Rosencrantz Titel: Trafikpolitisk talesperson (M) och vice ordförande i riksdagens trafikutskott Bakgrund: Riksdagsledamot sedan 2010. Civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Arbetat i Europaparlamentet, som kommunpolitiker och med marknadsföring. Ålder: 28 år. Bor: Stockholm. BILD: RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN. www.swerig.se Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 21 BILD: SHUTTERSTOCK Svaveldirektivet kan ge fördelar på sikt Det svenska sjöfartsväsendet har lytt under EU:s svaveldirektiv i snart ett år. Anpassningen har gått bra, men branschen har en ambivalent relation till de nya bestämmelserna. – Det har ökat kostnadssidan, men det har också drivit fram ett innovationstänk som förhoppningsvis ger fördelar på sikt, säger Pia Berglund, vd, Svensk sjöfart. Syftet med svaveldirektivet, som infördes 1 januari i år, är att minska svavelutsläppens påverkan på individ och miljö. Den goda intentionen har sjönäringen lyckats leva upp till. Utsläppen har minskat avsevärt under dessa månader. – Vi har minskat svavelhalten med 60–70 procent. Så sett är detta en otrolig framgångssaga. Vi har nått effekterna vi ville, förklarar Pia Berglund och framhåller lite skämtsamt, men också med tydlig stolthet: – Jag brukar säga att medborgarna i Sverige numera andas friskare luft tack vare sjöfarten! Procentförbättringen Pia Berglund uppger verifieras av de mätningar som Chalmers gör med så kallad Sniffer-utrustning. Det är en ytterst sofistikerad station, med världsunik teknik, som står i inloppet till Göteborgs hamn och som mäter utsläppsmängden hos varje passerande fartyg. SÅ LÅNGT ÄR ALLT VÄL. Men Pia Berglund talar också om en acklimatisering som har varit riktigt kämpig. – Jag blir ibland irriterad när folk påstår att det här skulle gått smärtfritt förbi, för det är verkligen inte sanningen, betonar hon. För att belysa proportionerna på beloppen lyfter hon fram Stenas europeiska verksam- het. Kostnadsökningen ligger för deras del på upp emot 500 miljoner kronor per år bara på grund av svaveldirektivet. – Stena har tvingats varsla personal, de har förhandlat om avtal, de har flyttat ut fartyg från Sverige. Rederiet har även gjort otroligt mycket på andra områden för att kompensera det ökade kostnadsuttaget på bränslesidan, förklarar Pia Berglund. flytande naturgas. Och i mars sattes Stena Germanica åter i trafik efter några månaders uppehåll när driften konverterades om från bunkerolja till metanol. Nu är det världens första fartyg som går på metanol, konstaterar hon vidare. Påståendet ”världens första” kan för övrigt appliceras på ett tiotal fartygsprojekt i Sverige för närvarande. Teknikutvecklingen forsar fram på högsta knop. KOLLEGORNA SOM VERKAR i samma farvatten har, putslustigt sagt, suttit i samma båt. Direktivet avser enbart SECA-området vilket i grova drag omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. En begränsning som å ena sidan känns orättvis eftersom svavelutsläppen förorenar lika mycket över hela världen, men som å andra sidan kan visa sig bli en fördel på sikt. Nu är omställningen verkställd på våra breddgrader medan man stävar på i gammal stil runt klotet i övrigt. Initiativet är taget gällande ett miljöreglemente som alla lär bli tvungna att efterleva förr eller senare. – Innovationskraften som direktivet väckt har varit enorm, menar Pia Berglund. – Längst har de rederier gått som valt att byta till alternativa bränslen. Flera har provat DEN STORA BESVIKELSEN, enligt Pia Berglund, är regeringens tröghet att följa upp reglerna och spika lagstiftningsdelen. Udden går delvis ur uppfinningsförmågan och miljöengagemanget när det lämnas spelrum för mindre nogräknade regelbrytare. – Regeringen måste ta tag i detta och det snart. Mitt tålamod är nära nog helt slut, säger Pia Berglund. Pia Berglund, som är vd på Svensk sjöfart, konstaterar att svaveldirektivet varit en otrolig utmaning för den transport- och fraktnäring hon företräder. TEXT: PER GUSTAFSSON BILD: PRESSBILD FAKTA: Svaveldirektivet Med EU:s svaveldirektivbeslut skärptes reglerna gällande svaveldioxidutsläpp från fartyg från och med den 1 januari 2015 på Östersjön, Nordsjön samt Engelska kanalen. Avsikten är att minska svavelutsläpp i luften från fartygstrafiken. Fartyg kan uppfylla bestämmelserna genom att använda lågsvavligt bränsle, installera ny teknologi såsom svavelskrubbers eller övergå till alternativa bränslen. Regeringen sjösätter maritim strategi med höga mål ”Sverige ska sträva efter att erbjuda det bästa regelverket i Europa för sjöfarten”. Det är en av många utfästelser i regeringens maritima strategi. Målen är högt ställda. – Vi har valt att identifiera ett antal arbetsområden som vi tror är rimliga och lämpliga att utgå ifrån i det fortsatta arbetet. Det handlar också om att uppnå regeringens övergripande mål – och där passar den maritima strategin in väldigt väl, menade infrastrukturminister Anna Johansson (S) i samband med presen- 22 Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News tationen av strategin tidigare i år. Strategin är en plattform för fortsatt utveckling och vilar på tre likställda perspektiv: hav i balans, konkurrenskraftiga maritima näringar och attraktiva kustområden. För att, som regeringen formulerar saken, ”ta tillvara på utvecklingspotentialen” är inriktningen dessutom presenterad i sex åtgärdsområden: friskt och säkert hav, kunskap och innovation, internationellt samarbete, transport, energi och service. – De maritima näringarna är så vitt omspännande. Därför är det viktigt att ta ett samlat grepp. Regelverk, lagstiftning och olika typer av insatser behöver samordnas över de olika sektorsgränserna, framhöll Anna Johansson vid sin redovisning. Den maritima strategin har till övervägande del mottagits positivt. – Klarar vi inte sjöfartsfrågorna riskerar det att slå mot ett så handelsberoende land som Sverige, säger Lars Hjälmered (M), vice ordförande i näringsutskottet, till Sjöfartstidningen. Buffertar Drag och stötinrättningar Boggie och hjulupphängningsdetaljer Hjulpar, helhjul och hjulringar Bromsblockskor Boggier och singelaxelsystem Fabriksvägen 9, S-186 32 Vallentuna, Sverige, Tel. +46 8 514 308 80 AKTIEBOLAGET ETA BL ERAD 2005 KO N TO R och V E RKSTÄD E R M AS K INISTGATAN 11 – PÅARP UTANF ÖR HELSING BORG TELEFON 042 22 72 00 [email protected] UTF Ö RA AL L A ARBETEN F Ö R VAGNSUNDERH Å LL OCH VAG NH Å LLNING SAMT VERKSTÄL L A MED SERVICEBILAR, KRANBIL FÖR BYTE AV HJUL, BROMSBLOCK, BROMSPROVNING SAMT SMÖRJNING. INNEHAR ECM BEHÖRIGHET V I G Ö R S E RV IC E - S Å G ODS TÅG E N K A N RULLA Jag vill veta mera! Jag är intresserad av att delta som utställare på Elmia Future Transport, Elmia Nordic Rail eller Elmia Nordic Road. Skicka mig gärna en utställarinbjudan. Jag vill inte ha Future Transport — Nordic Rail/Road News. Ta bort mitt namn ur adressregistret. Jag får mer än ett exemplar av magasinet. Stryk nedanstående namn ur adressregistret. Ta en kopia, fyll i och faxa till +46 36 16 46 92 eller maila [email protected], glöm inte ange ditt ELM-nummer. ELM-numret står i adressfältet på baksidan av tidningen. Vet du fler som vill läsa? Känner du någon som också skulle vilja få magasinet Future Transport — Nordic Rail/ Road News? Fyll i namn och adress nedan och faxa till oss, så ser vi till att personen i fråga får tidningen. Jag har ny adress, min nya adress är: Namn:........................................................................................................................... Namn:................................................................................................................................................... Företag:............................................................................................................................. Företag: .............................................................................................................................................. Befattning:................................................................................................................ Adress:................................................................................................................................................. Adress:........................................................................................................................ Postadress: ...................................................................................................................................... Postadress:............................................................................................................... Land:..................................................................................................................................................... Land:............................................................................................................................. E-post:.................................................................................................................................................. Tfn:................................................................................................................................ Fax: ............................................................................................................................... E-post:......................................................................................................................... ELM-nummer:........................................................................................................... MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA Elmia Elmia Elmia NORDIC ROAD NORDIC RAIL FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA Future Transport Nordic Rail/Nordic Road News 23 Posttidning B 20521986 Elmia AB, Box 6066, 550 06 Jönköping, Sverige VÄRLDENS SPÅRVAGN. Spårvägen får nu en efterlängtad renässans. Samtidigt ställer operatörer och resenärer allt högre krav. På kapacitet, komfort och driftsäkerhet för att bara nämna några. Alternativen är många. Som väl är finns ett spårvagnskoncept som står i en klass för sig. BOMBARDIER FLEXITY har valts av fler kunder runtom i världen än någon annan spårvagn, och trafikerar allt från soldränkta strandpromenader i Australien till medeltida stadsmiljöer vid Nordsjön. Vi tackar för förtroendet. www.bombardier.com KONFERENS LOGISTIKMÄSSA NORDIC ROAD NORDIC RAIL FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS Elmia Elmia Elmia MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA
© Copyright 2024