1. No category

I livets tjänst
ett idématerial om diakoni
Ingela Freed, Moni Höglund,
Annika Lager-Watrous
_____________________________________________________________
I livets tjänst
Ett material från Församlingsprogrammet i Evangeliska Frikyrkan
Box 1624, 701 16 Örebro, tel vx 019-16 76 00.
Idé och texter: Ingela Freed, Moni Höglund, Annika Lager-Watrous
Materialet är baserat på ”I livets tjänst” av Noomi Tönnäng m fl (Nybygget - kristen samverkan 2002)
Foton: Ingela Freed
Bearbetning och layout: Susanne Olofsson
Omslag: Susanne Olofsson och David Gelinder
Tryck: FG Larsson Tryckeri AB, Örebro 2008 / Art & Original
 Församlingsprogrammet och författarna
Beställningar av häftet:
Evangeliska Frikyrkan tel vx 019-16 76 00 eller via webbshop på www.efk.se
Din Bok Örebro tel 019-18 61 51 eller via webbshop på www.dinbokorebro.se
ISBN: 978-91-976028-7-7
I denna nätupplaga som gjorts i oktober 2015 har vi valt att plocka bort kapitel 5 då en hel del av de
konkreta exemplen är inaktuella.
2
Det finns många ord för kärlek
Det finns också flera uttryckssätt
Ett av dem är diakoni
3
Innehåll
Förord
KAPITEL 1
Ett uppdrag i livets tjänst
5
7
KAPITEL 2
I Jesu fotspår
9
KAPITEL 3
Att se människan
13
KAPITEL 4
Diakonins olika bord
19
KAPITEL 5
Inspiration till diakoni
KAPITEL 6
borttaget
Diakonin och församlingen
23
Kontakter och material
25
4
Förord
Vad säger Bibeln om diakoni? Hur fungerar diakoni?
Och vad kan man praktiskt göra?
Vi hoppas att häftet du håller i din hand ska fördjupa dina
tankar omkring diakoni, teologiskt och praktiskt såväl i
församling som i samhälle. Vi önskar att det ska ge
inspiration och bli en utgångspunkt för reflektion kring de
diakonala frågorna.
Ingen kan göra allt
men alla kan göra
något!
Moder Teresa
Häftet har arbetats fram av Evangeliska Frikyrkans
arbetsgrupp för diakoni. Låt det bli en god resurs i det
arbete som du och din församling står i eller vill komma
igång med. Använd det som studiematerial och inspirationskälla! Det kan användas
både enskilt och i församlingen. Med fördel kan det användas av en grupp, exempelvis
ett diakonalt råd, en styrelse, arbetslag eller en hemgrupp.
Vi hoppas att du som läser det ska få ny inspiration och tankar kring att leva i det som
Jesus utmanar oss till – tjänande.
Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Med dessa kloka ord från Moder Theresa
vill vi önska Guds välsignelse i livets tjänst.
Arbetsgruppen för diakoni inom Församlingsprogrammet
i Evangeliska Frikyrkan
Moni Höglund (diakonisamordnare i Församlingsprogrammet), K G Andersson,
Ingela Freed, Annika Lager-Watrous och Lars-Inge Larsson
5
6
1
KAPITEL
Ett uppdrag i livets tjänst
Den kristna församlingens uppdrag är att bära vittnesbörd, vara gemenskap, fira
gudstjänst och tjäna människor – oavsett om de finns i eller utanför kyrkan.
Diakoni är kristen tro omsatt i handling för medmänniskor. Man kan säga att det handlar
om ”att tro med händerna”. Diakoni är mer än ett uppdrag, det är pulsen i det kristna
livet. Bilden av diakoni består av tre delar:
Ett diakonalt förhållningssätt
Ett diakonalt förhållningssätt har några viktiga kännetecken: människosyn,
barmhärtighet, solidaritet och respekt för varandras liv. Det handlar om att fråga sig:
Hur ser mitt personliga liv ut? Hur ser jag på mina medmänniskor? Hur ser jag på mina
ägodelar?
I detta är Jesus själv vårt föredöme, men samtidigt mer än så. Jesus är både vägvisaren
och vägen.
7
Ett diakonalt arbete
Där det diakonala förhållningssättet är en självklar utgångspunkt, blir det också
församlingens gemensamma uppdrag. Detta arbete kräver både pengar, personal, tydliga
verksamhetsbeskrivningar... En hel del av detta arbete sker idag ekumeniskt eller i
samarbete med andra föreningar och kommuner.
”Det krävs engagemang, sund inriktning och pengar för att kyrkornas sociala
omsorger skall bli slagkraftiga”, menar prästen Björn Svärd från Örebro.
Opinion
Vi ser vi det som en viktig del att lyfta frågorna omkring människosyn, diakoni och
människors utsatthet – också i ett större sammanhang. Det är viktigt att som lokala
församlingar våga se och reagera på det som händer i närmiljön och ute i världen. En
viktig del av diakonin handlar om att reagera och agera när människor far illa, att stå på
den utsatta människans sida när hon inte själv orkar tala för sin sak.
Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. Om nu jag,
som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att
tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som
jag har gjort med er. (Joh 13:13-15)
Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen...
(Joh 17:18)
8
2
KAPITEL
I Jesus fotspår...
Det råder ingen tvekan om att Gud har en särskild omsorg om utsatta och fattiga
människor. Genom hela Bibeln kan vi läsa hur Gud uppmanar sitt folk att visa
medmänsklighet och kärlek.
Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter
sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med
den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom,
vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina
sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens
härlighet gå sist i ditt tåg. (Jes 58:6-8)
Att bygga Guds rike är en del av de kristnas uppgift. Det handlar om att förverkliga
missionsbefallningen och det innebär att vara med och skapa ett samhälle som blir
alltmer mänskligt och minskar lidandet här och nu.
”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar”, säger Jesus i sin missionsbefallning. Han
fortsätter: ”... döp dem... och lär dem att hålla de bud jag har gett er...” Vilka var buden
som skulle hållas? Jesus syftar på det dubbla kärleksbudet:
9
Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ
och med hela ditt förstånd... Du skall älska din nästa såsom dig själv.
Matt 22:36-40).
Gå därför ut och
gör alla folk till
lärjungar.
Matt 28:19
I evangelierna läser vi om hur Jesus vandrar runt i landet och
förkunnar Guds rike, en förkunnelse i mer än ord. Han visar
rent praktiskt på den kärlek och medmänsklighet som Gud vill
ska råda i hans rike. Han botar sjuka, tröstar de som sörjer, ger
mat till de hungriga, lyssnar till och umgås med utstötta, hjälper
de skuldtyngda... För den som vill följa Jesus är tjänandet det
naturliga livsmönstret.
Jesus skapar en gudsrikesgemenskap med alla sorters människor, där korset är i
centrum. Jesus gör ingen skillnad på människor – han dör för alla. De som möts vid
hans kors är plågade av yttre skador eller inre sår. I detta finns Jesus själv med sina sår
och i sin sårbarhet. I en gemenskap som har sitt centrum kring korset fördjupas
relationer – korset blir en helande gemenskap. När vi säger ja till ett liv med Kristus
säger vi också ja till varandra och ja till ett liv tillsammans med andra människor. Vi
säger ja till att vara hans händer och fötter här på jorden.
Byggandet av Guds rike här på jorden innebär inte att vi blir befriade från sjukdom,
utsatthet och fattigdom. Martin Luther Kings välkända ord får mana oss till uthållighet
och kamp för rättvisa: ”Tragedin i världen är inte de onda människornas brutalitet, utan
de goda människornas tystnad”.
Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för
det onda. (Joh 17:15)
Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att
dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig
kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte
mig… Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina
bröder, det har ni gjort för mig. (Matt 25:35-36,40)
Församlingens stora uppdrag
Diakoni är medmänsklig omsorg, grundad i Kristi kärlek, uttryckt i kyrkans
liv och vill genom barmhärtighet, respekt och solidaritet möta människan
och hennes utsatthet. (Barmhärtighet och solidaritet - ett dokument om
gemensam kristen tolkning av diakonins väsen och funktion, Sanna Jansson
och Hans-Erik Lindström, SKR 1999).
I den första kristna församlingens verksamhet är diakonin en viktig del. Den utmanar
oss idag till att ha Jesus i högra handen och en tilltufsad människa den vänstra. Den gör
tjänst vid altarbordet och vid soppköket. Den vet att man inte kan frälsa en hungrig.
10
Evangeliet måste förpackas i en hamburgare. Teologi är läran om Gud men stavas ”thé”
och ”logi” menar Carl-Erik Sahlberg, präst i Sankta Klara Kyrka Stockholm.
Församlingens uppdrag är att vara en öppen kristusgemenskap mitt i världen. Detta stora uppdrag har sedan
urkyrkans tid beskrivits med hjälp av tre grekiska ord från Nya
testamentet:



Teologi är läran om
Gud men stavas
”thé” och ”logi”
Carl-Erik Sahlberg
martyria – vittnesbörd
diakonia – tjänande
koinonia – gemenskap
Den kyrka som vill leva i sitt uppdrag, måste kännetecknas av
ett ständigt samspel mellan dessa tre dimensioner. Formerna
för tjänandet måste givetvis hitta nya former från tid till tid,
men utgångspunkten står fast genom alla tider. Guds
handlande mot människan visar sig i det Jesus gör på korset.
Korset är platsen för självutgivande kärlek. Kyrkan måste
kontinuerligt påminna sig om vad det innebär att tjäna
människor i den tid som är nu.
Kyrkan måste
kontinuerligt påminna
sig om vad det innebär
att tjäna människor i
den tid som är nu.
När det gäller kärleksbuden finns det absolut inga kompromisser från Jesus sida: ”Du
skall älska din nästa som dig själv” (Mark 12:31). Han säger inte: Om du vill så kan du
kanske älska din nästa, ibland. Nej, Jesus markerar du skall därför att han vill att vi ska
älska våra medmänniskor oupphörligen. Vem som är vår nästa begränsas inte till vår
egen familj, nationalitet eller den egna kulturella gruppen.
Diakonins utmaningar är många och svåra. Men lite förenklat skulle vi kunna
sammanfatta dem i orden – människor behöver oss och Kristus kallar oss. “Jag har gett
er ett exempel“ säger Jesus (Joh13:15). Den utmaningen räcker länge!
I en gemenskap som har sitt centrum kring korset fördjupas relationer. Där finns det tid,
där råder långsamhetens princip, där prioriteras att dela varandras liv... En gemenskap
kring korset blir en helande gemenskap som kännetecknas av:





Den ovillkorliga kärlek som säger: Jag älskar dig oavsett... istället för den
villkorade som säger: Jag älskar dig om...
Att människor accepteras för dem de är istället för vad de presterar
Att människor bidrar till att andra får växa och utvecklas istället för att utöva
kontroll och skapa beroendeförhållanden
Både mental och praktisk beredskap att dela varandras lidande
Att tillgångar delas så att alla får vad de behöver
11
Det råder ingen tvekan om att Gud har särskild omsorg om utsatta och fattiga
människor. Det är dock en nödvändighet att den del av mänskligheten som
kallar sig kristna och som inte ens lever i närheten av fattigdom och utsatthet
på nytt överlåter sina liv till Gud och därmed också till fattiga människor.
Korsets princip är enda vägen att förkunna och gestalta Guds rike.
(Ur Internationell diakoni och samhällsutveckling – en fördjupad policy,
EFK, år 2004-2008).
Samtalsfrågor
1. Tänk er att Jesus besöker er stad och er
församling idag. Vad säger? Vad gör han?
2. ”Tragedin i världen är inte de onda
människornas brutalitet, utan de goda
människornas tystnad” sa Martin Luther King.
Hur vill ni möta den utmaningen?
3. På vilket sätt präglas er församling av martyria,
diakonia och koinonia?
4. Vad innebär det att älska sin nästa som sig
själv?
12
KAPITEL
3
Att se människan
Många och vackra ord används gärna när det gäller att beskriva diakoni. Men vad
händer när vi tar orden på allvar? Och hur utmanar de oss att stanna upp och
fundera över de praktiska konsekvenserna? I detta kapitel stannar vi upp inför de
ord som beskriver grunden för diakoni.
Människosyn
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne.
Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till
dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er.
Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar
på jorden. (1 Mos 1:27-28)
Människan är skapad till Guds avbild och får livet av Gud. Människans uppgift är att
förvalta det som Gud har skapat. För de första människorna är relationen till Gud hel
och oförstörd. Relationen bryts av synden. Men Guds kärlek till mänskligheten står fast.
Trots synd och destruktiva val är människan en avbild av Gud. Människovärdet är
orubbat och vår uppgift som kristna är att hjälpa människan att se sitt värde och sin
plats i skapelsen. Människovärdet är inte knutet till intelligensen eller vår förmåga att
arbeta och producera. Människovärdet är givet från Gud, det kan ingen ta ifrån oss.
13
Det är en stor uppgift att hjälpa varandra att se sitt människovärde. Som kristna är vi
kallade att vara en helande och läkande gemenskap där allas lika värde erkänns och där
varje person har något att bidra med.
Diakonia är tjänande
Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet.
Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och
torka dem med handduken som han hade bundit omkring sig... Han sade till
dem: Förstår ni vad det är jag har gjort med er? ... Om nu jag, som är er herre
och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras
fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med
er. (Joh 13:4-5, 14-15)
Den berättelse som bäst beskriver tjänandets djupaste identitet är berättelsen om vad
Jesus gör när han firar sista måltiden med sina lärjungar. ”Jag har gett er ett exempel...”
Med dessa ord talar Jesus om för sina lärjungar att de ska tjäna varandra.
Det grekiska ordet diakonia betyder tjänande. Ordet diakoni var ett föraktat ord och
begrepp. I den grekiska kulturen var tjänandet både mindre värt och förkastligt. Livets
mål var självförverkligande och personlighetsutveckling. De kristna övertog ordet
diakonia och gjorde det istället till en central livshållning. Jesus menar att tjänande är
den kristnes naturliga livsstil. Att ta korset på sig är att varje dag ställa sig i tjänandets
tjänst. Det får konsekvenser både i sättet att se på andra människor och sig själv.
Älska din nästa
som dig själv!
Det dubbla kärleksbudskapet: Du skall älska din nästa som dig
själv, är Guds uppmaning till människan ända sedan skapelsens
början. Gamla testamentet är fullt av uppmaningar om att visa
varandra omsorg, att ta hand om varandra, att se främlingen... Trots
detta växer idag orättvisorna, klyftorna mellan fattiga och rika ökar.
Egoismen är ett faktum, och var det även på den tiden.
När Jesus träder in i historien får frågan om tjänande, medmänsklighet och omsorg en
ny dimension. Han visar i både ord och handling att tjänande är ett förhållningssätt som
hör ihop Guds rike. Det kan ingen kristen säga nej till. I berättelsen om den barmhärtige
samariern i Luk 10:25-37, är Jesus tydlig med att det inte finns några gränser för vem
som kan vara vår nästa.
Barmhärtighet
Herren, Herren är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på
kärlek och trofasthet. (2 Mos 34:6).
Ordet barmhärtighet kommer från barm och hjärta. I många språk beskrivs hjärtat som
platsen för medkänsla och medlidande. I Bibeln är barmhärtighet nära släkt med ord
14
som nåd, kärlek, medlidande och godhet. Barmhärtighet är en del av Guds väsen och
Bibeln uppmanar till detta i både Gamla och Nya testamentet. Utgångspunkten för
barmhärtighet är Guds egen barmhärtighet mot människan. ”Var barmhärtiga, så som er
fader är barmhärtig” (Luk 6:36) är Jesu egna ord. Barmhärtighet är handlingar grundade
i kärlek till Gud och till medmänniskor.
Bibeln uppmanar oss att visa barmhärtighet mot den
hungrige, den törstige, den nakne, den sjuke, den hemlöse,
den som är fattig, den som behöver förlåtelse, den
förtvivlade, änkor... Listan kan göras lång och verka
övermäktigt, men drivkraften är inte ett yttre måste utan
kommer av en inre längtan. ”Vi älskar därför att han först
älskade oss” (1 Joh 4:19). Ett personligt möte med Guds
nåd och kärlek blir drivkraften till att själv visa
barmhärtighet.
... drivkraften är inte ett
yttre måste utan kommer
av en inre längtan
Solidaritet
Så säger Herren: Brott på brott har Israel hopat, jag vill inte dröja med
domen. De säljer den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor.
De trampar ner de svaga och skuffar undan de hjälplösa... (Amos 2:6-7)
Jag avskyr era fester, jag hatar dem, jag står inte ut med era högtider. När ni
offrar till mig och kommer med era gåvor vill jag inte veta av dem, jag vill
inte se åt era offer av gödboskap. Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte
veta höra ditt strängaspel! Men låt rätten flöda välla fram som vatten och
rättfärdigheten som en outsinlig ström! (Amos 5:21-24)
Den medmänskliga omsorgen kännetecknas också av solidariska handlingar. Ett
handlande som protesterar mot övergrepp och angriper orättvisa system i kyrka och i
samhälle. Profeterna i Gamla testamentet, framför allt Jesaja och Amos, får anledning
att gång på gång och med stor tydlighet stå upp för människors rätt att leva i ett rättvist
samhälle fritt från förtryck. Orättvisor och förtryck höll på att bryta sönder det dåtida
samhället. Idag kan vi känna igen profeternas beskrivning, både i ett svenskt och i ett
globalt perspektiv. Ett barn dör var tredje sekund på grund av fattigdom, över en miljard
människor runtom i världen lever i extrem fattigdom och ytterligare 1,5 miljarder
människor lever i fattigdom.
Vad gör dessa siffror med oss? Bibeln beskriver Gud som en som står på de fattigas
sida. Jesus säger om sig själv i Luk 4:18-19:
Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud
till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn
för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från
Herren.
15
Som kristna utmanas vi att vara jordens salt.
Herre, gör mig fri från min likgiltighet och min okänslighet inför hur de
fattiga har det. När jag möter dig hungrig eller törstig eller som en främling
visa mig hur jag kan mäta din hunger, stilla din törsta eller ta emot dig i mitt
hem och i mitt hjärta. Visa mig hur jag kan tjäna dig i det allra minsta av
dina minsta syskon. (Moder Teresa, bön nr 222 ur En liten bönbok, Svenska
kyrkan/Verbum 2005).
Hela kyrkan med hela evangeliet till hela världen är andemeningen i Lausannedeklarationen. I avsnittet om de kristnas sociala ansvar är både den personliga omsorgen
och solidaritetstanken tydliga och uppfodrande:
Kristet socialt ansvar
Vi hävdar att Gud är alla människors både skapare och domare. Vi bör
därför dela Guds angelägenhet att rättvisa och försoning ska råda i hela det
mänskliga samhället och att människor ska befrias från varje slag av
förtryck. Eftersom människan är skapad till Guds avbild har hon en
inneboende värdighet, oberoende av ras, religion, hudfärg, kultur, klass, kön
eller ålder. Alla människor bör därför respekteras och tjänas, inte
exploateras.
Vi bekänner både våra försummelser och att vi ibland har betraktat
evangelisation och socialt ansvar som oförenliga med varandra. Fastän
försoning mellan människor inte är detsamma som försoning med Gud,
social handling inte detsamma som evangelisation och politisk frigörelse inte
detsamma som frälsning, så erkänner vi dock att både evangelisation och
socialt och politiskt engagemang tillhör vår kristna plikt. Båda är nödvändiga
uttryck för vår kärlek till nästan och vår lydnad för Jesus Kristus.
Budskapet om frälsning innesluter också ett budskap om dom över varje slag
av alienation, förtryck och diskriminering. Vi bör således inte vara rädda för
att fördöma det som är ont och orättvist, varhelst detta existerar. När
människor tar emot Kristus blir de födda på nytt in i hans rike, och måste då
söka att inte bara i sina egna liv uttrycka dess rättfärdighet utan också
utbreda den mitt i en orättfärdig värld. Den frälsning vi gör anspråk på bör
förvandla oss ifråga om hela vårt personliga och sociala ansvar. Tron utan
gärningar är död. Apg 17:26, 31; 1 Mos 18:25; Jes 1:17; Ps 45:7; 1 Mos
1:26 27; Jak 3:9; 3 Mos 19:18; Luk 6:27,35; Jak 2:14 26; Joh 3:3, 5; Matt
5:20; 6:33; 2 Kor 3:18; Jak 2:20. (Lausannedeklarationen, artikel 5)
Respekt
Respekt betyder inte ”att sätta sig i respekt”. Ordets två delar är re (tillbaka) och specere
(att se) betyder fritt översatt ”att se tillbaka”.
16
Där blickarna möts börjar respekt mellan människor, ordet bygger på
ömsesidighet. De goda orden och handlingarna hämtar sin näring inifrån –
från kärleken. Tomas Sjödin (Eftervärme, Cordia 2003).
Jesus är ett gott exempel här. Han såg människor, vilka de än var. Han såg dem som
ingen annan såg. När han såg på dem, talade han till dem, rörde vid dem och fick dem
att se på sig själva med säkrare blick. När vi som människor möter varandra i ögonhöjd
och i en relation, finns det inte plats för att se någon som ett objekt för våra insatser,
kunskaper och erfarenheter. När vi möter varandra med respekt ser vi också vad var och
en har att ge och behöver i just den situationen.
Så här uttrycker sig John Ortberg, pastor i Menlo Park Presbyterian i Kalifornien, med
ett flertal böcker utgivna på svenska av Libris förlag:
Vi lever i en värld där vi lär oss att hålla distansen, att inte släppa någon för
nära, att inte lägga sig i andras liv för mycket. Om vi kommer för nära dem
som lider kan vi riskera att smittas av deras smärta. Det kan bli obehagligt
och obekvämt. Men det är först när du kommer så nära att du tar till dig
deras smärta som de kan komma tillräckligt nära för att ta emot din kärlek.
Samtalsfrågor
1. För vem är du en medmänniska och vem är din
medmänniska då du behöver det?
2. Vad handlar det om att se sig som medmänniska
även ett globalt perspektiv? Vad innebär det att
tvätta människors fötter i vår tid?
3. På vilket sätt präglas din församling av
barmhärtighet och solidaritet? Hur önskar du att
det vore? Hur kommer ni dit?
4. Hur ser din församling på de insatser ni gör för
andra människor? Möter ni andra med respekt,
enligt den definition som beskrivs på sidan 17?
5. Diskutera! Till er församling kommer en dam
med svår parfymallergi. Hon längtar efter att
kunna delta i gudstjänstlivet. Det innebär att ni aktivt måste arbeta för att bli en
”parfymfri kyrka”. Samtliga medlemmar kommer att behöva byta tvättmedel och
anpassa sina liv efter detta. Hur skulle församlingen reagera? Är förändringen
möjlig?
17
18
4
KAPITEL
Diakonins olika bord
Köksbordet, soffbordet, skrivbordet, talarstolen, runda bordet och altarbordet är
alla viktiga platser för ett diakonalt handlande.
Diakonalt arbete är i grund och botten ett arbete med att förmedla Guds kärlek till
mänskligheten i både ord och handling, med betoning på handling. Detta kan uttryckas
på många olika sätt och i olika sammanhang. Vi har valt att låta oss inspireras av hur
Sanna och Hans-Erik Lindström symboliserar de diakonala handlingarna med hjälp av
olika bord (Barmhärtighet och solidaritet, Sveriges Kristna råd 1999) och gjort vår egen
tolkning.
Köksbordet –det vardagliga mötet
Det startade vid köksbordet, det som är diakonins funktion och uppdrag inom kyrkan.
Uppdraget då var att bespisa de grekisktalande änkorna (Apg 6:1-7). Diakoni handlar
om att Gud vill möta människors grundläggande behov av mat, hälsa, bostad och
gemenskap. Här finns en tydlig omsorgstanke. Inom diakonin brukar man kalla det för
karitativa handlingar (från latinets caritas som betyder kärlek).
De flesta skildringar i evangelierna är hämtade från vardagen och handlar om hur Jesus
möter människor utifrån deras behov. Ett strålande exempel är när Jesus mättar en
hungrig folkmassa med några få bröd och fiskar (Matt 14:13-21). Ett annat välkänt
19
exempel är när Jesus bemöter den föraktade och säkert ensamme Sackaios, genom att
helt enkelt bjuda in sig själv till honom. Det kom att bli en vändpunkt i Sackaios liv
(Luk 19:1-10).
Soffbordet – själavårdssamtalet
Inom diakonin har själavården en självklar och viktig plats. Ofta blir det själavårdande
samtalet en naturlig följd av omsorgen kring köksbordet. Soffbordet får här symbolisera
det lite mer enskilda och förtroliga samtalet. Till soffbordet har man bjudits in och
kanske avsatt en tid för det. I det här sammanhanget är det viktigt att skilja mellan vad
som är ett förtroligt samtal vänner emellan (vänskapssjälavård) och vad som är ett
professionellt själavårdssamtal där tystnadsplikt eller tystnadsrätt råder.
I Johannesevangeliet återges flera enskilda och förtroliga samtal mellan Jesus och ett
olika människor: Nikodemus (Joh 3:1-21), den samariska kvinnan (Joh 4:7-29), kvinnan
som skulle stenas (Joh 8:1-11), Maria vid graven (Joh 20:11-18) och Petrus efter
uppståndelsen (Joh 21:15-23).
Skrivbordet – administration
Diakonalt arbete kräver förberedelse och planering. Information behöver skrivas och
tryckas, samtal bokas, brev skrivas, andakt och andra samlingar kräver sin förberedelse.
Ibland kan det administrativa arbetet i sig vara en diakonal handling och exempelvis
handla om att hjälpa flyktingar med olika skrivelser och kontakter med myndigheter.
Även Jesus behövde handskas med praktiska göromål. Han förberedde den sista
måltiden (Luk 22:7-13) och han skickar ut lärjungarna två och två (Luk 10:1-12).
Paulus höll kontakt med församlingar och vänner genom brevväxling. I ett av sina brev
vädjar han också för slaven Onesimos (Filem vers 10-21).
Talarstolen – profetisk tjänst
Att skapa möjlighet för utsatta människor att komma till tals och göra sin röst hörd
tillhör diakonins profetiska funktion. En dimension av detta är också att påverka
destruktiva strukturer och system i samhället. Att väcka och varna är profetens uppgift,
vilket kan innebära att skapa opinion i olika samhällsfrågor.
Vi behöver vara både
blåslampa och värmeljus.
20
Det är viktigt att församlingen ständigt utvärderar sin
roll i samhället genom att göra omvärldsanalyser. Vi
behöver vara både blåslampa och värmeljus. Mänskliga
rättigheter behöver alltmer beaktas, kampen för fred och
försoning får aldrig avstanna. Arbetet för fördjupad
jämställdhet och demokrati får heller inte upphöra.
Framför allt är funktionen vid talarstolen att lyfta fram Guds ord. Vad vill Gud säga oss
idag? Jesus visar med både ord och handling att våra egna tankar om vad som är viktigt,
inte alltid stämmer med Guds tankar. Exempelvis visade han på ett litet barn som den
störste (Matt 18:1-5). I nästa kapitel får Jesus ett samtal med en rik ung man (Matt
19:16-22). Jesus förklarar för honom att det just är hans rikedom som är hans hinder.
Vid ett annat tillfälle protesterar Jesus kraftigt mot att man har gjort templet till en
marknadsplats och påminner dem om skriftens ord som säger att det skall vara ett
bönens hus (Luk. 19:45-46).
Runda bordet – det pedagogiska samtalet
Vid det runda bordet förs samtal i syfte att skapa lärprocesser. Det pedagogiska samtalet
kan innebära att förmedla kunskap och information, men också att stimulera till
reflektion och eftertanke. Det runda bordet symboliserar samtal i grupp under
organiserade former. Det kan vara sorgegrupper, föräldragrupper, tjejgrupper,
alphagrupper... Men det pedagogiska samtalet kan likaväl föras i enskildhet eller uppstå
spontant vid de övriga borden. Det kan fungera både motiverande och stödjande för en
människa i förändringsprocess.
Jesus ger oss många goda exempel på pedagogiska samtal. Vid en brunn för han
exempelvis en dialog med en samarisk kvinna (Joh 4:7-26). Ytterligare ett exempel på
ett sådant samtal är Filippos som vägleder den etiopiske hovmannen i skrifterna (Apg
8:26-40).
Nattvardsbordet – en plats att möta Gud
I nattvarden påminns vi om den djupaste diakonala handling som någonsin har gjorts.
Jesus försonade människa och Gud genom sin död på korset. Denna handling uttrycker
Guds oändliga kärlek till den människa han själv har skapat. Denna handling utgör
grunden för vår kristna tro. Vid nattvardsbordet påminns vi av den heliga Anden om
nåden att få tillhöra Gud. Vi påminns också om vårt beroende av varandra. Vi är delar i
samma kropp. Vid detta bord får vi uppleva försoningens kraft. Vi erbjuds att lägga av
skuld och skam, för att ta emot förlåtelse och helande. Vill vi fungera i ett diakonalt
tjänande är det nödvändigt att hämta kraften hos Gud genom bön, bibelläsning och
eftertanke, ”utan mig kan ni ingenting göra” säger Jesus (Joh 15:5).
I det diakonala uppdraget ingår också att bereda plats för andra att närma sig Gud. Detta
kan ske i form av andakt och gudstjänster, i barn- och ungdomsgrupper, på
äldreboenden, i hemmen, vid en sjukbädd, ute i naturen eller på andra sätt. Den
diakonala tjänsten pekar ständigt på Jesus Kristus, vägen till livet och dörren in i Guds
eviga rike. Ett exempel från Bibeln om detta att vända sig till Gud med praktiska
angelägenheter, är apostlarnas förbön för dem som väljs till diakonala uppgifter (Apg
6:3-6). När Paulus ger regler för nattvarden (1 Kor 11:17-33) betonas tydligt att
nattvarden är en plats för gemenskap, både med Gud och med varandra.
21
En reflektionsövning!
En övning som passar bra i ett sammanhang där ni vill reflektera över vad diakoni är.
Tid: ca en timme.
1. Duka upp följande olika bord i ett rum:
Köksbordet Duka hemtrevligt med ex duk, kaffemuggar, blommor.
Soffbordet Ett lägre bord med ex tända ljus, bredvid några fåtöljer eller en soffa.
Talarstolen Använd en talarstol/större notställ med ex en uppslagen bibel och en
uppslagen dagstidning.
Skrivbordet Ett bord utrustas som ett skrivbord med ex dator, telefon och pennor.
Runda bordet Ett runt bord som inbjuder till pedagogiskt samtal med ex anteckningsmaterial, broschyrer, lexikon på olika språk.
Altarbordet Ett bord med ex Bibel, ljus och nattvardsservis.
2. Sätt skyltar på borden med deras respektive namn. Lägg ut pennor och post-it
lappar vid varje bord.
3. Låt deltagarna går runt till de olika borden och fundera över vad diakoni kan
vara (ca 30 min). På lapparna får man skriva ner vilka diakonala handlingar man
associerar till vid just det bordet. Var och en behåller sina lappar.
Tips! Är det en stor grupp kan man bilda små grupper vid varje bord. Med 5-6 minuters
intervall ber du grupperna rotera tills alla har varit vid alla bord.
4. Skriv upp de olika bordsnamnen på en whiteboard eller på olika blädderblocksblad.
Låt deltagarna sätt upp sina lappar vid respektive bordsnamn och själva berätta vad de
har skrivit ner.
5. Uppmana alla att ställa sig vid det bord man känner sig mest bekväm eller
upplever att man har sina gåvor. Berätta för de andra hur du känner och tänker.
Samtala!
Samtalsfrågor
1. Vad skiljer ett professionellt själavårdssamtal från
vänskapssjälavård?
2. Samtala och dela egna exempel: Vad kan ett
vänskapssjälavårdande samtal få betyda? När
fyller det sin funktion?
3. Diskutera bilderna av diakoni som beskrivs genom
de olika borden. Hur stämmer bilder med vad du
tidigare tänkt omkring diakoni?
4. Vilka av de olika bordens diakoni fungerar redan
idag i ditt sammanhang? Vilka saknas?
22
6
KAPITEL
Diakonin och församlingen
De diakonala frågorna bör alltid hållas levande i en kristen gemenskap.
Församlingen behöver ständigt jobba med hur det diakonala uppdraget kan
utföras i den tid som är ”just nu”.
Det är viktigt att varje församling har någon form av diakonalt råd som har till uppgift
att stimulera samtalet om diakoni, så att det blir en naturlig del i församlingens uppdrag.
Några uppgifter som ett diakonalt råd kan fylla är:
 Genom förbön och stöd betjäna dem som arbetar med diakonala och sociala
uppgifter samt politiskt uppdrag i arbete och på fritid.
 Inspirera församlingen till ett diakonalt förhållningssätt, ett diakonalt arbete
och opinionsbildning.
 Visa på olika sätt som en församling eller enskild kan engagera sig diakonalt
genom olika verksamheter.
 Se över möjligheter till samarbete med andra kyrkor, föreningar eller
kommunen.
 Själva engagera sig i, eller organisera, själavård och besöksverksamhet.
 Planera för och genomföra gudstjänster med speciell inriktning på diakoni.
23



Följa utveckling i kommun och samhälle samt informera församlingen om
aktuella behov.
Peka på orättvisor i samhället till exempel genom insändare och
debattartiklar.
Arbeta med rättvisefrågorna vad det gäller miljö, fattigdom... ur ett globalt
perspektiv.
Är det inte är möjligt att ha ett diakonalt råd eller en grupp, är det viktigt att utse en
person med uppgift att lyfta och jobba med dessa frågor. Denne bör vara kopplad till
församlingens ledning.
Finns det möjlighet att anställa en församlingsdiakon är det viktigt att fundera på vem
eller vilka man vill anställer. Vilken inriktning ska tjänsten ha? Vilka behov och
människor ska vara i fokus? I alla lägen är det kanske inte givet att det är en pastor
församlingen behöver. Kanske är det en diakon eller en person med de diakonala
frågorna i fokus? (På sidan 33 hittar du uppgifter till utbildare och andra kontakter).
Församlingar som hjälper varandra
Vi tror att församlingar kan hjälpa församlingar i det här arbetet. Därför är det angeläget
att bygga nätverk för att ge vidare av tips, stöttning och inspiration. För att det ska bli ett
fungerande givande och tagande är det viktigt att varje församling ser över sitt
diakonala arbete. Vad vill er församling bidra med i nätverket?
Evangeliska Frikyrkan vill vara en resurs för att förverkliga den diakonala vision som
finns i din församling. Allt för att Guds rike ska bli synligt i den här världen genom ord
och handling på många olika platser. Vi önskar att dialogen ska öka i dessa frågor, såväl
mellan samfundet centralt och de lokala församlingarna, som mellan de olika
församlingarna.
24
Kontakter och material
Kyrkor och organisationer:
Evangeliska Frikyrkan (EFK)
Inom Församlingsprogram finns två arbetsgrupper att kontakta Arbetsgruppen för diakoni och
Arbetsgruppen för integration. Dessa driver frågorna och arrangerar även seminarier, kurser
och konferenser. Det finns även möjlighet att få församlingsbesök, samtal och handledning.
Inom EFK finns också olika skolor som erbjuder kurser och annan utbildning i diakonala frågor
exempelvis Liljeholmens folkhögskola (www.liljeholmen.nu). Mer information om EFKs
utbildningar hittar du på hemsidan.
Evangeliska Frikyrkan
Box 1624, 701 16 Örebro
Telefon: 019-16 76 00
Epost: [email protected]
Hemsida: www.efk.se
Sveriges Kristna Råd (SKR)
Ett av SKRs tre kärnområden är: Ekumenisk diakoni/kyrka – samhälle. Här bearbetar och
agerar man inom diakoni, rättvisa, fred, etik med mera. Inom detta område ryms också
samhällskontakter, institutions-själavård, diakoni och etik. Inom SKR erbjuds även
utbildningar och material. På hemsidan finns även länkar till en rad kyrkor, organisationer,
studieförbund med mera.
Sveriges Kristna Råd
172 99 Sundbyberg
Telefon: 08-453 68 00
Epost: [email protected]
Hemsida: www.skr.org
Hela Människan
Hela Människan är en del av Svenska kyrkans och de traditionella frikyrkornas sociala arbete.
Arbetet finns lokalt på ett hundratal orter på uppdrag av församlingar. Hela Människan
erbjuder utbildning, stöd, material och information. Några projekt man jobbar med är: Linusgrupper för barn och tonåringar som har föräldrar med alkoholmissbruk, Vara Vettig Vuxen,
en kurs för vuxna som vill stödja barn till missbrukare, De Glömda barnen som vänder sig till
barn och ungdomar med missbrukande föräldrar.
Hela Människan
Box 920 22, 120 06 Stockholm
Telefon: 08-691 76 00
Epost: [email protected]
Hemsida: www.helamanniskan.se
25
Litteraturtips:
Kartbok för vilsna själar – att hitta vägar vidare
Boken riktar sig till den som behöver hjälp att navigera i livet, men också till den som möter
medmänniskor i svåra situationer, professionellt eller som vän.
Björn Ogéus, Libris 2006
I mörkaste England och vägen ut
William Booth, FA-press förlag 1990
Själavård vid köksbordet
Hur hanterar man en kris? Hur blir man en god lyssnare? Boken vänder sig till den som vill
utveckla de goda samtalen och lära sig förstå och hantera grundläggande själavårdsfrågor
eller praktiskt utöva vänskapens själavård.
Esbjörn Hagberg, Libris 2005
Livskriser - när livet inte blev som jag tänkt mig
Vad händer med människor som drabbats av en akut kris eller sorg? Varför reagerar personen
som den gör? Vad kan jag göra för att hjälpa? Det är några frågor som besvaras i filmen och
kursboken "Livskriser". I paketet ingår en film på DVD eller VHS och en kursbok med
studiehäfte.
Per-Gustaf Eriksson, Ilvis Media
Den oemotståndliga revolutionen
Claiborne beskriver en autentisk kristendom rotad i tro, handling och kärlek. En rörelse som
börjar i hjärtat och via händerna sträcker sig ut till en sårad värld. Hans egen andliga resa
har, bland mycket annat, lett honom till att arbeta med leprasjuka tillsammans med Moder
Teresa och besöka familjer i Irak mitt under USA: s bombningar.
Shane Claiborne, Cordia 2006
En bro över mörka vatten
Omsorg och medmänsklighet är nyckelord i denna skildring av sorg och kris i alla dess olika
skepnader. Stig Jonsson delar med sig av sina erfarenheter från arbetet med människor i sorg.
En serie intervjuer bidrar till framställningen.
Stig Jonsson och Annika Hagström, Cordia 1997, 2005
Diakonins perspektiv
En grundbok i diakoni med ekumenisk inriktning. Här behandlas bland annat: diakonins plats
och funktion i kyrko-historien, samhället och församlingen, samt arbetet med frivillighet,
omsorg och själavård.
Helene Wallskär red, Verbum 1999
Lika Olika – idématerial för församlingar i mötet med invandrare
Vill din församling nå nya människor och betyda något för de invandrare och flyktingar som
finns i er närhet? Behöver ni vägledning när det gäller att forma en bra arbetsgrupp av
engagerade människor?
Häftet vänder sig till församlingar och grupper i församlingen som vill ha hjälp och verktyg för
att börja arbeta med dessa frågor. Vägledning, goda råd, underlag för samtal och
bibelstudier, frågor för reflexion samt exempel och erfarenheter.
Theódoros Demetriádes, EFK 2006
26
Linus, Hela människans barnstöd
En handbok för barngruppsledare. Att känna igen barn i familjer med beroendeproblematik,
att förbereda, starta upp, genomföra och avsluta barn-grupper.
Noomi Tönnäng, Hela Människan 2005
Vara vettig vuxen
Även barn som växer upp med svåra hemförhållanden kan skapa sig ett bra liv. Den viktigaste
omständigheten
för
att
det
ska
gå
bra
stavas
VETTIGA
VUXNA.
Boken visar på hur man kan förebygga ohälsa och hopplöshet samt visar vägar till hur man kan
engagera sig. Den ger kunskap till alla som oroas av hur barn drabbas av ökad användning av
alkohol och andra droger. Här finns konkreta exempel på hur man kan agera till skydd för ett
barn.
Sofie Ribbing, Gothia förlag 2005
Barnet i mötet med livets mörka sidor
De grundläggande frågorna är samma för både barn och vuxna, men ibland hålls barn utanför
eftersom de är ”för små för att förstå”. Vågar vi möta barnet upptäcker vi ett behov av att
dela med sig med oss vuxna.
Lars Björklund, Verbum 2000
Diakoni - vår tro i handling
Sten Hallonsten, Arcus 1993
Frivilligt Diakonalt Arbete – Ledarskap och metoder
Ronald Henriksson (red), Verbum 1994
Om bemötande av människor med funktionshinder - en antologi från SISUS
Bengt Eriksson, SISUS 2003. Kan beställas kostnadsfritt på www.sisus.se
Filmtips:
Dead man walking
En verklighetsbaserad film om att vandra en bit av livet tillsammans med en annan människa,
i detta fall en dödsdömd. Filmen ger goda exempel på själavård.
USA 1995, R: Tim Robbins
En värsting till syster
Komedi om ett kloster som förvandlas då nunnorna väljer att gå ut och möta samhället,
framför allt stökiga ungdomar.
USA 1992, R: Emile Ardolino
Hoppet
Svensk film som beskriver flyktingbarns situation när de kommer till Sverige. Kan även
användas i barn- och ungdomsgrupper.
Sverige 2007, R: Petter Naess
I am Sam
Gripande porträtt av Sam som är funktionshindrad och som kämpar för att få fungera som far
till sin dotter.
USA 2001, R: Jessie Nelson
27
Juno
Intressant berättelse om tonårstjejen Juno som blir oönskat gravid. Trots svårigheter visar
filmen på hopp för trasiga familjer.
USA 2007, R: Jason Reitman
Mannen utan minne
En lite svårare film om människor som lever i samhällets utkant. Visar på behovet av platser
som välkomnar de trasiga och ”grytor som hålls kokande”.
Finland 2002, R: Aki Kaurismäki
28
I livets tjänst
Ett idématerial om diakoni
Det finns många ord för kärlek.
Det finns också flera uttryckssätt.
Ett av dem är diakoni.
Vad säger Bibeln om diakoni? Hur fungerar diakoni? Och vad kan
man praktiskt göra? Detta idématerial vill fördjupa dina tankar
omkring diakoni både teologiskt och praktiskt, såväl i församling
som i samhälle. Låt det bli en utgångspunkt för reflektion kring de
diakonala frågorna.
Använd det som studiematerial och inspirationskälla! Med fördel
kan det användas av en smågrupp, ett diakonalt råd, en styrelse
eller för enskilt studie.
Häftet är framtaget av Församlingsprogrammets arbetsgrupp för
diakoni.
Ett material från Församlingsprogrammet
i Evangeliska Frikyrkan
ISBN: 978-91-976028-7-7
29