I livets tjänst - Evangeliska Frikyrkan
I livets tjänst ett idématerial om diakoni Ingela Freed, Moni Höglund, Annika Lager-Watrous _____________________________________________________________ I livets tjänst Ett material från Församlingsprogrammet i Evangeliska Frikyrkan Box 1624, 701 16 Örebro, tel vx 019-16 76 00. Idé och texter: Ingela Freed, Moni Höglund, Annika Lager-Watrous Materialet är baserat på ”I livets tjänst” av Noomi Tönnäng m fl (Nybygget - kristen samverkan 2002) Foton: Ingela Freed Bearbetning och layout: Susanne Olofsson Omslag: Susanne Olofsson och David Gelinder Tryck: FG Larsson Tryckeri AB, Örebro 2008 / Art & Original Församlingsprogrammet och författarna Beställningar av häftet: Evangeliska Frikyrkan tel vx 019-16 76 00 eller via webbshop på www.efk.se Din Bok Örebro tel 019-18 61 51 eller via webbshop på www.dinbokorebro.se ISBN: 978-91-976028-7-7 I denna nätupplaga som gjorts i oktober 2015 har vi valt att plocka bort kapitel 5 då en hel del av de konkreta exemplen är inaktuella. 2 Det finns många ord för kärlek Det finns också flera uttryckssätt Ett av dem är diakoni 3 Innehåll Förord KAPITEL 1 Ett uppdrag i livets tjänst 5 7 KAPITEL 2 I Jesu fotspår 9 KAPITEL 3 Att se människan 13 KAPITEL 4 Diakonins olika bord 19 KAPITEL 5 Inspiration till diakoni KAPITEL 6 borttaget Diakonin och församlingen 23 Kontakter och material 25 4 Förord Vad säger Bibeln om diakoni? Hur fungerar diakoni? Och vad kan man praktiskt göra? Vi hoppas att häftet du håller i din hand ska fördjupa dina tankar omkring diakoni, teologiskt och praktiskt såväl i församling som i samhälle. Vi önskar att det ska ge inspiration och bli en utgångspunkt för reflektion kring de diakonala frågorna. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Moder Teresa Häftet har arbetats fram av Evangeliska Frikyrkans arbetsgrupp för diakoni. Låt det bli en god resurs i det arbete som du och din församling står i eller vill komma igång med. Använd det som studiematerial och inspirationskälla! Det kan användas både enskilt och i församlingen. Med fördel kan det användas av en grupp, exempelvis ett diakonalt råd, en styrelse, arbetslag eller en hemgrupp. Vi hoppas att du som läser det ska få ny inspiration och tankar kring att leva i det som Jesus utmanar oss till – tjänande. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! Med dessa kloka ord från Moder Theresa vill vi önska Guds välsignelse i livets tjänst. Arbetsgruppen för diakoni inom Församlingsprogrammet i Evangeliska Frikyrkan Moni Höglund (diakonisamordnare i Församlingsprogrammet), K G Andersson, Ingela Freed, Annika Lager-Watrous och Lars-Inge Larsson 5 6 1 KAPITEL Ett uppdrag i livets tjänst Den kristna församlingens uppdrag är att bära vittnesbörd, vara gemenskap, fira gudstjänst och tjäna människor – oavsett om de finns i eller utanför kyrkan. Diakoni är kristen tro omsatt i handling för medmänniskor. Man kan säga att det handlar om ”att tro med händerna”. Diakoni är mer än ett uppdrag, det är pulsen i det kristna livet. Bilden av diakoni består av tre delar: Ett diakonalt förhållningssätt Ett diakonalt förhållningssätt har några viktiga kännetecken: människosyn, barmhärtighet, solidaritet och respekt för varandras liv. Det handlar om att fråga sig: Hur ser mitt personliga liv ut? Hur ser jag på mina medmänniskor? Hur ser jag på mina ägodelar? I detta är Jesus själv vårt föredöme, men samtidigt mer än så. Jesus är både vägvisaren och vägen. 7 Ett diakonalt arbete Där det diakonala förhållningssättet är en självklar utgångspunkt, blir det också församlingens gemensamma uppdrag. Detta arbete kräver både pengar, personal, tydliga verksamhetsbeskrivningar... En hel del av detta arbete sker idag ekumeniskt eller i samarbete med andra föreningar och kommuner. ”Det krävs engagemang, sund inriktning och pengar för att kyrkornas sociala omsorger skall bli slagkraftiga”, menar prästen Björn Svärd från Örebro. Opinion Vi ser vi det som en viktig del att lyfta frågorna omkring människosyn, diakoni och människors utsatthet – också i ett större sammanhang. Det är viktigt att som lokala församlingar våga se och reagera på det som händer i närmiljön och ute i världen. En viktig del av diakonin handlar om att reagera och agera när människor far illa, att stå på den utsatta människans sida när hon inte själv orkar tala för sin sak. Ni kallar mig mästare och herre, och det med rätta, för det är jag. Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er. (Joh 13:13-15) Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen... (Joh 17:18) 8 2 KAPITEL I Jesus fotspår... Det råder ingen tvekan om att Gud har en särskild omsorg om utsatta och fattiga människor. Genom hela Bibeln kan vi läsa hur Gud uppmanar sitt folk att visa medmänsklighet och kärlek. Nej, detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas. Din rättfärdighet skall gå framför dig och Herrens härlighet gå sist i ditt tåg. (Jes 58:6-8) Att bygga Guds rike är en del av de kristnas uppgift. Det handlar om att förverkliga missionsbefallningen och det innebär att vara med och skapa ett samhälle som blir alltmer mänskligt och minskar lidandet här och nu. ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar”, säger Jesus i sin missionsbefallning. Han fortsätter: ”... döp dem... och lär dem att hålla de bud jag har gett er...” Vilka var buden som skulle hållas? Jesus syftar på det dubbla kärleksbudet: 9 Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd... Du skall älska din nästa såsom dig själv. Matt 22:36-40). Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Matt 28:19 I evangelierna läser vi om hur Jesus vandrar runt i landet och förkunnar Guds rike, en förkunnelse i mer än ord. Han visar rent praktiskt på den kärlek och medmänsklighet som Gud vill ska råda i hans rike. Han botar sjuka, tröstar de som sörjer, ger mat till de hungriga, lyssnar till och umgås med utstötta, hjälper de skuldtyngda... För den som vill följa Jesus är tjänandet det naturliga livsmönstret. Jesus skapar en gudsrikesgemenskap med alla sorters människor, där korset är i centrum. Jesus gör ingen skillnad på människor – han dör för alla. De som möts vid hans kors är plågade av yttre skador eller inre sår. I detta finns Jesus själv med sina sår och i sin sårbarhet. I en gemenskap som har sitt centrum kring korset fördjupas relationer – korset blir en helande gemenskap. När vi säger ja till ett liv med Kristus säger vi också ja till varandra och ja till ett liv tillsammans med andra människor. Vi säger ja till att vara hans händer och fötter här på jorden. Byggandet av Guds rike här på jorden innebär inte att vi blir befriade från sjukdom, utsatthet och fattigdom. Martin Luther Kings välkända ord får mana oss till uthållighet och kamp för rättvisa: ”Tragedin i världen är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad”. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. (Joh 17:15) Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig… Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. (Matt 25:35-36,40) Församlingens stora uppdrag Diakoni är medmänsklig omsorg, grundad i Kristi kärlek, uttryckt i kyrkans liv och vill genom barmhärtighet, respekt och solidaritet möta människan och hennes utsatthet. (Barmhärtighet och solidaritet - ett dokument om gemensam kristen tolkning av diakonins väsen och funktion, Sanna Jansson och Hans-Erik Lindström, SKR 1999). I den första kristna församlingens verksamhet är diakonin en viktig del. Den utmanar oss idag till att ha Jesus i högra handen och en tilltufsad människa den vänstra. Den gör tjänst vid altarbordet och vid soppköket. Den vet att man inte kan frälsa en hungrig. 10 Evangeliet måste förpackas i en hamburgare. Teologi är läran om Gud men stavas ”thé” och ”logi” menar Carl-Erik Sahlberg, präst i Sankta Klara Kyrka Stockholm. Församlingens uppdrag är att vara en öppen kristusgemenskap mitt i världen. Detta stora uppdrag har sedan urkyrkans tid beskrivits med hjälp av tre grekiska ord från Nya testamentet: Teologi är läran om Gud men stavas ”thé” och ”logi” Carl-Erik Sahlberg martyria – vittnesbörd diakonia – tjänande koinonia – gemenskap Den kyrka som vill leva i sitt uppdrag, måste kännetecknas av ett ständigt samspel mellan dessa tre dimensioner. Formerna för tjänandet måste givetvis hitta nya former från tid till tid, men utgångspunkten står fast genom alla tider. Guds handlande mot människan visar sig i det Jesus gör på korset. Korset är platsen för självutgivande kärlek. Kyrkan måste kontinuerligt påminna sig om vad det innebär att tjäna människor i den tid som är nu. Kyrkan måste kontinuerligt påminna sig om vad det innebär att tjäna människor i den tid som är nu. När det gäller kärleksbuden finns det absolut inga kompromisser från Jesus sida: ”Du skall älska din nästa som dig själv” (Mark 12:31). Han säger inte: Om du vill så kan du kanske älska din nästa, ibland. Nej, Jesus markerar du skall därför att han vill att vi ska älska våra medmänniskor oupphörligen. Vem som är vår nästa begränsas inte till vår egen familj, nationalitet eller den egna kulturella gruppen. Diakonins utmaningar är många och svåra. Men lite förenklat skulle vi kunna sammanfatta dem i orden – människor behöver oss och Kristus kallar oss. “Jag har gett er ett exempel“ säger Jesus (Joh13:15). Den utmaningen räcker länge! I en gemenskap som har sitt centrum kring korset fördjupas relationer. Där finns det tid, där råder långsamhetens princip, där prioriteras att dela varandras liv... En gemenskap kring korset blir en helande gemenskap som kännetecknas av: Den ovillkorliga kärlek som säger: Jag älskar dig oavsett... istället för den villkorade som säger: Jag älskar dig om... Att människor accepteras för dem de är istället för vad de presterar Att människor bidrar till att andra får växa och utvecklas istället för att utöva kontroll och skapa beroendeförhållanden Både mental och praktisk beredskap att dela varandras lidande Att tillgångar delas så att alla får vad de behöver 11 Det råder ingen tvekan om att Gud har särskild omsorg om utsatta och fattiga människor. Det är dock en nödvändighet att den del av mänskligheten som kallar sig kristna och som inte ens lever i närheten av fattigdom och utsatthet på nytt överlåter sina liv till Gud och därmed också till fattiga människor. Korsets princip är enda vägen att förkunna och gestalta Guds rike. (Ur Internationell diakoni och samhällsutveckling – en fördjupad policy, EFK, år 2004-2008). Samtalsfrågor 1. Tänk er att Jesus besöker er stad och er församling idag. Vad säger? Vad gör han? 2. ”Tragedin i världen är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad” sa Martin Luther King. Hur vill ni möta den utmaningen? 3. På vilket sätt präglas er församling av martyria, diakonia och koinonia? 4. Vad innebär det att älska sin nästa som sig själv? 12 KAPITEL 3 Att se människan Många och vackra ord används gärna när det gäller att beskriva diakoni. Men vad händer när vi tar orden på allvar? Och hur utmanar de oss att stanna upp och fundera över de praktiska konsekvenserna? I detta kapitel stannar vi upp inför de ord som beskriver grunden för diakoni. Människosyn Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem. Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden. (1 Mos 1:27-28) Människan är skapad till Guds avbild och får livet av Gud. Människans uppgift är att förvalta det som Gud har skapat. För de första människorna är relationen till Gud hel och oförstörd. Relationen bryts av synden. Men Guds kärlek till mänskligheten står fast. Trots synd och destruktiva val är människan en avbild av Gud. Människovärdet är orubbat och vår uppgift som kristna är att hjälpa människan att se sitt värde och sin plats i skapelsen. Människovärdet är inte knutet till intelligensen eller vår förmåga att arbeta och producera. Människovärdet är givet från Gud, det kan ingen ta ifrån oss. 13 Det är en stor uppgift att hjälpa varandra att se sitt människovärde. Som kristna är vi kallade att vara en helande och läkande gemenskap där allas lika värde erkänns och där varje person har något att bidra med. Diakonia är tjänande Han steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit omkring sig... Han sade till dem: Förstår ni vad det är jag har gjort med er? ... Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er. (Joh 13:4-5, 14-15) Den berättelse som bäst beskriver tjänandets djupaste identitet är berättelsen om vad Jesus gör när han firar sista måltiden med sina lärjungar. ”Jag har gett er ett exempel...” Med dessa ord talar Jesus om för sina lärjungar att de ska tjäna varandra. Det grekiska ordet diakonia betyder tjänande. Ordet diakoni var ett föraktat ord och begrepp. I den grekiska kulturen var tjänandet både mindre värt och förkastligt. Livets mål var självförverkligande och personlighetsutveckling. De kristna övertog ordet diakonia och gjorde det istället till en central livshållning. Jesus menar att tjänande är den kristnes naturliga livsstil. Att ta korset på sig är att varje dag ställa sig i tjänandets tjänst. Det får konsekvenser både i sättet att se på andra människor och sig själv. Älska din nästa som dig själv! Det dubbla kärleksbudskapet: Du skall älska din nästa som dig själv, är Guds uppmaning till människan ända sedan skapelsens början. Gamla testamentet är fullt av uppmaningar om att visa varandra omsorg, att ta hand om varandra, att se främlingen... Trots detta växer idag orättvisorna, klyftorna mellan fattiga och rika ökar. Egoismen är ett faktum, och var det även på den tiden. När Jesus träder in i historien får frågan om tjänande, medmänsklighet och omsorg en ny dimension. Han visar i både ord och handling att tjänande är ett förhållningssätt som hör ihop Guds rike. Det kan ingen kristen säga nej till. I berättelsen om den barmhärtige samariern i Luk 10:25-37, är Jesus tydlig med att det inte finns några gränser för vem som kan vara vår nästa. Barmhärtighet Herren, Herren är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärlek och trofasthet. (2 Mos 34:6). Ordet barmhärtighet kommer från barm och hjärta. I många språk beskrivs hjärtat som platsen för medkänsla och medlidande. I Bibeln är barmhärtighet nära släkt med ord 14 som nåd, kärlek, medlidande och godhet. Barmhärtighet är en del av Guds väsen och Bibeln uppmanar till detta i både Gamla och Nya testamentet. Utgångspunkten för barmhärtighet är Guds egen barmhärtighet mot människan. ”Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig” (Luk 6:36) är Jesu egna ord. Barmhärtighet är handlingar grundade i kärlek till Gud och till medmänniskor. Bibeln uppmanar oss att visa barmhärtighet mot den hungrige, den törstige, den nakne, den sjuke, den hemlöse, den som är fattig, den som behöver förlåtelse, den förtvivlade, änkor... Listan kan göras lång och verka övermäktigt, men drivkraften är inte ett yttre måste utan kommer av en inre längtan. ”Vi älskar därför att han först älskade oss” (1 Joh 4:19). Ett personligt möte med Guds nåd och kärlek blir drivkraften till att själv visa barmhärtighet. ... drivkraften är inte ett yttre måste utan kommer av en inre längtan Solidaritet Så säger Herren: Brott på brott har Israel hopat, jag vill inte dröja med domen. De säljer den oskyldige för pengar och den fattige för ett par skor. De trampar ner de svaga och skuffar undan de hjälplösa... (Amos 2:6-7) Jag avskyr era fester, jag hatar dem, jag står inte ut med era högtider. När ni offrar till mig och kommer med era gåvor vill jag inte veta av dem, jag vill inte se åt era offer av gödboskap. Låt mig slippa dina psalmer, jag vill inte veta höra ditt strängaspel! Men låt rätten flöda välla fram som vatten och rättfärdigheten som en outsinlig ström! (Amos 5:21-24) Den medmänskliga omsorgen kännetecknas också av solidariska handlingar. Ett handlande som protesterar mot övergrepp och angriper orättvisa system i kyrka och i samhälle. Profeterna i Gamla testamentet, framför allt Jesaja och Amos, får anledning att gång på gång och med stor tydlighet stå upp för människors rätt att leva i ett rättvist samhälle fritt från förtryck. Orättvisor och förtryck höll på att bryta sönder det dåtida samhället. Idag kan vi känna igen profeternas beskrivning, både i ett svenskt och i ett globalt perspektiv. Ett barn dör var tredje sekund på grund av fattigdom, över en miljard människor runtom i världen lever i extrem fattigdom och ytterligare 1,5 miljarder människor lever i fattigdom. Vad gör dessa siffror med oss? Bibeln beskriver Gud som en som står på de fattigas sida. Jesus säger om sig själv i Luk 4:18-19: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. 15 Som kristna utmanas vi att vara jordens salt. Herre, gör mig fri från min likgiltighet och min okänslighet inför hur de fattiga har det. När jag möter dig hungrig eller törstig eller som en främling visa mig hur jag kan mäta din hunger, stilla din törsta eller ta emot dig i mitt hem och i mitt hjärta. Visa mig hur jag kan tjäna dig i det allra minsta av dina minsta syskon. (Moder Teresa, bön nr 222 ur En liten bönbok, Svenska kyrkan/Verbum 2005). Hela kyrkan med hela evangeliet till hela världen är andemeningen i Lausannedeklarationen. I avsnittet om de kristnas sociala ansvar är både den personliga omsorgen och solidaritetstanken tydliga och uppfodrande: Kristet socialt ansvar Vi hävdar att Gud är alla människors både skapare och domare. Vi bör därför dela Guds angelägenhet att rättvisa och försoning ska råda i hela det mänskliga samhället och att människor ska befrias från varje slag av förtryck. Eftersom människan är skapad till Guds avbild har hon en inneboende värdighet, oberoende av ras, religion, hudfärg, kultur, klass, kön eller ålder. Alla människor bör därför respekteras och tjänas, inte exploateras. Vi bekänner både våra försummelser och att vi ibland har betraktat evangelisation och socialt ansvar som oförenliga med varandra. Fastän försoning mellan människor inte är detsamma som försoning med Gud, social handling inte detsamma som evangelisation och politisk frigörelse inte detsamma som frälsning, så erkänner vi dock att både evangelisation och socialt och politiskt engagemang tillhör vår kristna plikt. Båda är nödvändiga uttryck för vår kärlek till nästan och vår lydnad för Jesus Kristus. Budskapet om frälsning innesluter också ett budskap om dom över varje slag av alienation, förtryck och diskriminering. Vi bör således inte vara rädda för att fördöma det som är ont och orättvist, varhelst detta existerar. När människor tar emot Kristus blir de födda på nytt in i hans rike, och måste då söka att inte bara i sina egna liv uttrycka dess rättfärdighet utan också utbreda den mitt i en orättfärdig värld. Den frälsning vi gör anspråk på bör förvandla oss ifråga om hela vårt personliga och sociala ansvar. Tron utan gärningar är död. Apg 17:26, 31; 1 Mos 18:25; Jes 1:17; Ps 45:7; 1 Mos 1:26 27; Jak 3:9; 3 Mos 19:18; Luk 6:27,35; Jak 2:14 26; Joh 3:3, 5; Matt 5:20; 6:33; 2 Kor 3:18; Jak 2:20. (Lausannedeklarationen, artikel 5) Respekt Respekt betyder inte ”att sätta sig i respekt”. Ordets två delar är re (tillbaka) och specere (att se) betyder fritt översatt ”att se tillbaka”. 16 Där blickarna möts börjar respekt mellan människor, ordet bygger på ömsesidighet. De goda orden och handlingarna hämtar sin näring inifrån – från kärleken. Tomas Sjödin (Eftervärme, Cordia 2003). Jesus är ett gott exempel här. Han såg människor, vilka de än var. Han såg dem som ingen annan såg. När han såg på dem, talade han till dem, rörde vid dem och fick dem att se på sig själva med säkrare blick. När vi som människor möter varandra i ögonhöjd och i en relation, finns det inte plats för att se någon som ett objekt för våra insatser, kunskaper och erfarenheter. När vi möter varandra med respekt ser vi också vad var och en har att ge och behöver i just den situationen. Så här uttrycker sig John Ortberg, pastor i Menlo Park Presbyterian i Kalifornien, med ett flertal böcker utgivna på svenska av Libris förlag: Vi lever i en värld där vi lär oss att hålla distansen, att inte släppa någon för nära, att inte lägga sig i andras liv för mycket. Om vi kommer för nära dem som lider kan vi riskera att smittas av deras smärta. Det kan bli obehagligt och obekvämt. Men det är först när du kommer så nära att du tar till dig deras smärta som de kan komma tillräckligt nära för att ta emot din kärlek. Samtalsfrågor 1. För vem är du en medmänniska och vem är din medmänniska då du behöver det? 2. Vad handlar det om att se sig som medmänniska även ett globalt perspektiv? Vad innebär det att tvätta människors fötter i vår tid? 3. På vilket sätt präglas din församling av barmhärtighet och solidaritet? Hur önskar du att det vore? Hur kommer ni dit? 4. Hur ser din församling på de insatser ni gör för andra människor? Möter ni andra med respekt, enligt den definition som beskrivs på sidan 17? 5. Diskutera! Till er församling kommer en dam med svår parfymallergi. Hon längtar efter att kunna delta i gudstjänstlivet. Det innebär att ni aktivt måste arbeta för att bli en ”parfymfri kyrka”. Samtliga medlemmar kommer att behöva byta tvättmedel och anpassa sina liv efter detta. Hur skulle församlingen reagera? Är förändringen möjlig? 17 18 4 KAPITEL Diakonins olika bord Köksbordet, soffbordet, skrivbordet, talarstolen, runda bordet och altarbordet är alla viktiga platser för ett diakonalt handlande. Diakonalt arbete är i grund och botten ett arbete med att förmedla Guds kärlek till mänskligheten i både ord och handling, med betoning på handling. Detta kan uttryckas på många olika sätt och i olika sammanhang. Vi har valt att låta oss inspireras av hur Sanna och Hans-Erik Lindström symboliserar de diakonala handlingarna med hjälp av olika bord (Barmhärtighet och solidaritet, Sveriges Kristna råd 1999) och gjort vår egen tolkning. Köksbordet –det vardagliga mötet Det startade vid köksbordet, det som är diakonins funktion och uppdrag inom kyrkan. Uppdraget då var att bespisa de grekisktalande änkorna (Apg 6:1-7). Diakoni handlar om att Gud vill möta människors grundläggande behov av mat, hälsa, bostad och gemenskap. Här finns en tydlig omsorgstanke. Inom diakonin brukar man kalla det för karitativa handlingar (från latinets caritas som betyder kärlek). De flesta skildringar i evangelierna är hämtade från vardagen och handlar om hur Jesus möter människor utifrån deras behov. Ett strålande exempel är när Jesus mättar en hungrig folkmassa med några få bröd och fiskar (Matt 14:13-21). Ett annat välkänt 19 exempel är när Jesus bemöter den föraktade och säkert ensamme Sackaios, genom att helt enkelt bjuda in sig själv till honom. Det kom att bli en vändpunkt i Sackaios liv (Luk 19:1-10). Soffbordet – själavårdssamtalet Inom diakonin har själavården en självklar och viktig plats. Ofta blir det själavårdande samtalet en naturlig följd av omsorgen kring köksbordet. Soffbordet får här symbolisera det lite mer enskilda och förtroliga samtalet. Till soffbordet har man bjudits in och kanske avsatt en tid för det. I det här sammanhanget är det viktigt att skilja mellan vad som är ett förtroligt samtal vänner emellan (vänskapssjälavård) och vad som är ett professionellt själavårdssamtal där tystnadsplikt eller tystnadsrätt råder. I Johannesevangeliet återges flera enskilda och förtroliga samtal mellan Jesus och ett olika människor: Nikodemus (Joh 3:1-21), den samariska kvinnan (Joh 4:7-29), kvinnan som skulle stenas (Joh 8:1-11), Maria vid graven (Joh 20:11-18) och Petrus efter uppståndelsen (Joh 21:15-23). Skrivbordet – administration Diakonalt arbete kräver förberedelse och planering. Information behöver skrivas och tryckas, samtal bokas, brev skrivas, andakt och andra samlingar kräver sin förberedelse. Ibland kan det administrativa arbetet i sig vara en diakonal handling och exempelvis handla om att hjälpa flyktingar med olika skrivelser och kontakter med myndigheter. Även Jesus behövde handskas med praktiska göromål. Han förberedde den sista måltiden (Luk 22:7-13) och han skickar ut lärjungarna två och två (Luk 10:1-12). Paulus höll kontakt med församlingar och vänner genom brevväxling. I ett av sina brev vädjar han också för slaven Onesimos (Filem vers 10-21). Talarstolen – profetisk tjänst Att skapa möjlighet för utsatta människor att komma till tals och göra sin röst hörd tillhör diakonins profetiska funktion. En dimension av detta är också att påverka destruktiva strukturer och system i samhället. Att väcka och varna är profetens uppgift, vilket kan innebära att skapa opinion i olika samhällsfrågor. Vi behöver vara både blåslampa och värmeljus. 20 Det är viktigt att församlingen ständigt utvärderar sin roll i samhället genom att göra omvärldsanalyser. Vi behöver vara både blåslampa och värmeljus. Mänskliga rättigheter behöver alltmer beaktas, kampen för fred och försoning får aldrig avstanna. Arbetet för fördjupad jämställdhet och demokrati får heller inte upphöra. Framför allt är funktionen vid talarstolen att lyfta fram Guds ord. Vad vill Gud säga oss idag? Jesus visar med både ord och handling att våra egna tankar om vad som är viktigt, inte alltid stämmer med Guds tankar. Exempelvis visade han på ett litet barn som den störste (Matt 18:1-5). I nästa kapitel får Jesus ett samtal med en rik ung man (Matt 19:16-22). Jesus förklarar för honom att det just är hans rikedom som är hans hinder. Vid ett annat tillfälle protesterar Jesus kraftigt mot att man har gjort templet till en marknadsplats och påminner dem om skriftens ord som säger att det skall vara ett bönens hus (Luk. 19:45-46). Runda bordet – det pedagogiska samtalet Vid det runda bordet förs samtal i syfte att skapa lärprocesser. Det pedagogiska samtalet kan innebära att förmedla kunskap och information, men också att stimulera till reflektion och eftertanke. Det runda bordet symboliserar samtal i grupp under organiserade former. Det kan vara sorgegrupper, föräldragrupper, tjejgrupper, alphagrupper... Men det pedagogiska samtalet kan likaväl föras i enskildhet eller uppstå spontant vid de övriga borden. Det kan fungera både motiverande och stödjande för en människa i förändringsprocess. Jesus ger oss många goda exempel på pedagogiska samtal. Vid en brunn för han exempelvis en dialog med en samarisk kvinna (Joh 4:7-26). Ytterligare ett exempel på ett sådant samtal är Filippos som vägleder den etiopiske hovmannen i skrifterna (Apg 8:26-40). Nattvardsbordet – en plats att möta Gud I nattvarden påminns vi om den djupaste diakonala handling som någonsin har gjorts. Jesus försonade människa och Gud genom sin död på korset. Denna handling uttrycker Guds oändliga kärlek till den människa han själv har skapat. Denna handling utgör grunden för vår kristna tro. Vid nattvardsbordet påminns vi av den heliga Anden om nåden att få tillhöra Gud. Vi påminns också om vårt beroende av varandra. Vi är delar i samma kropp. Vid detta bord får vi uppleva försoningens kraft. Vi erbjuds att lägga av skuld och skam, för att ta emot förlåtelse och helande. Vill vi fungera i ett diakonalt tjänande är det nödvändigt att hämta kraften hos Gud genom bön, bibelläsning och eftertanke, ”utan mig kan ni ingenting göra” säger Jesus (Joh 15:5). I det diakonala uppdraget ingår också att bereda plats för andra att närma sig Gud. Detta kan ske i form av andakt och gudstjänster, i barn- och ungdomsgrupper, på äldreboenden, i hemmen, vid en sjukbädd, ute i naturen eller på andra sätt. Den diakonala tjänsten pekar ständigt på Jesus Kristus, vägen till livet och dörren in i Guds eviga rike. Ett exempel från Bibeln om detta att vända sig till Gud med praktiska angelägenheter, är apostlarnas förbön för dem som väljs till diakonala uppgifter (Apg 6:3-6). När Paulus ger regler för nattvarden (1 Kor 11:17-33) betonas tydligt att nattvarden är en plats för gemenskap, både med Gud och med varandra. 21 En reflektionsövning! En övning som passar bra i ett sammanhang där ni vill reflektera över vad diakoni är. Tid: ca en timme. 1. Duka upp följande olika bord i ett rum: Köksbordet Duka hemtrevligt med ex duk, kaffemuggar, blommor. Soffbordet Ett lägre bord med ex tända ljus, bredvid några fåtöljer eller en soffa. Talarstolen Använd en talarstol/större notställ med ex en uppslagen bibel och en uppslagen dagstidning. Skrivbordet Ett bord utrustas som ett skrivbord med ex dator, telefon och pennor. Runda bordet Ett runt bord som inbjuder till pedagogiskt samtal med ex anteckningsmaterial, broschyrer, lexikon på olika språk. Altarbordet Ett bord med ex Bibel, ljus och nattvardsservis. 2. Sätt skyltar på borden med deras respektive namn. Lägg ut pennor och post-it lappar vid varje bord. 3. Låt deltagarna går runt till de olika borden och fundera över vad diakoni kan vara (ca 30 min). På lapparna får man skriva ner vilka diakonala handlingar man associerar till vid just det bordet. Var och en behåller sina lappar. Tips! Är det en stor grupp kan man bilda små grupper vid varje bord. Med 5-6 minuters intervall ber du grupperna rotera tills alla har varit vid alla bord. 4. Skriv upp de olika bordsnamnen på en whiteboard eller på olika blädderblocksblad. Låt deltagarna sätt upp sina lappar vid respektive bordsnamn och själva berätta vad de har skrivit ner. 5. Uppmana alla att ställa sig vid det bord man känner sig mest bekväm eller upplever att man har sina gåvor. Berätta för de andra hur du känner och tänker. Samtala! Samtalsfrågor 1. Vad skiljer ett professionellt själavårdssamtal från vänskapssjälavård? 2. Samtala och dela egna exempel: Vad kan ett vänskapssjälavårdande samtal få betyda? När fyller det sin funktion? 3. Diskutera bilderna av diakoni som beskrivs genom de olika borden. Hur stämmer bilder med vad du tidigare tänkt omkring diakoni? 4. Vilka av de olika bordens diakoni fungerar redan idag i ditt sammanhang? Vilka saknas? 22 6 KAPITEL Diakonin och församlingen De diakonala frågorna bör alltid hållas levande i en kristen gemenskap. Församlingen behöver ständigt jobba med hur det diakonala uppdraget kan utföras i den tid som är ”just nu”. Det är viktigt att varje församling har någon form av diakonalt råd som har till uppgift att stimulera samtalet om diakoni, så att det blir en naturlig del i församlingens uppdrag. Några uppgifter som ett diakonalt råd kan fylla är: Genom förbön och stöd betjäna dem som arbetar med diakonala och sociala uppgifter samt politiskt uppdrag i arbete och på fritid. Inspirera församlingen till ett diakonalt förhållningssätt, ett diakonalt arbete och opinionsbildning. Visa på olika sätt som en församling eller enskild kan engagera sig diakonalt genom olika verksamheter. Se över möjligheter till samarbete med andra kyrkor, föreningar eller kommunen. Själva engagera sig i, eller organisera, själavård och besöksverksamhet. Planera för och genomföra gudstjänster med speciell inriktning på diakoni. 23 Följa utveckling i kommun och samhälle samt informera församlingen om aktuella behov. Peka på orättvisor i samhället till exempel genom insändare och debattartiklar. Arbeta med rättvisefrågorna vad det gäller miljö, fattigdom... ur ett globalt perspektiv. Är det inte är möjligt att ha ett diakonalt råd eller en grupp, är det viktigt att utse en person med uppgift att lyfta och jobba med dessa frågor. Denne bör vara kopplad till församlingens ledning. Finns det möjlighet att anställa en församlingsdiakon är det viktigt att fundera på vem eller vilka man vill anställer. Vilken inriktning ska tjänsten ha? Vilka behov och människor ska vara i fokus? I alla lägen är det kanske inte givet att det är en pastor församlingen behöver. Kanske är det en diakon eller en person med de diakonala frågorna i fokus? (På sidan 33 hittar du uppgifter till utbildare och andra kontakter). Församlingar som hjälper varandra Vi tror att församlingar kan hjälpa församlingar i det här arbetet. Därför är det angeläget att bygga nätverk för att ge vidare av tips, stöttning och inspiration. För att det ska bli ett fungerande givande och tagande är det viktigt att varje församling ser över sitt diakonala arbete. Vad vill er församling bidra med i nätverket? Evangeliska Frikyrkan vill vara en resurs för att förverkliga den diakonala vision som finns i din församling. Allt för att Guds rike ska bli synligt i den här världen genom ord och handling på många olika platser. Vi önskar att dialogen ska öka i dessa frågor, såväl mellan samfundet centralt och de lokala församlingarna, som mellan de olika församlingarna. 24 Kontakter och material Kyrkor och organisationer: Evangeliska Frikyrkan (EFK) Inom Församlingsprogram finns två arbetsgrupper att kontakta Arbetsgruppen för diakoni och Arbetsgruppen för integration. Dessa driver frågorna och arrangerar även seminarier, kurser och konferenser. Det finns även möjlighet att få församlingsbesök, samtal och handledning. Inom EFK finns också olika skolor som erbjuder kurser och annan utbildning i diakonala frågor exempelvis Liljeholmens folkhögskola (www.liljeholmen.nu). Mer information om EFKs utbildningar hittar du på hemsidan. Evangeliska Frikyrkan Box 1624, 701 16 Örebro Telefon: 019-16 76 00 Epost: [email protected] Hemsida: www.efk.se Sveriges Kristna Råd (SKR) Ett av SKRs tre kärnområden är: Ekumenisk diakoni/kyrka – samhälle. Här bearbetar och agerar man inom diakoni, rättvisa, fred, etik med mera. Inom detta område ryms också samhällskontakter, institutions-själavård, diakoni och etik. Inom SKR erbjuds även utbildningar och material. På hemsidan finns även länkar till en rad kyrkor, organisationer, studieförbund med mera. Sveriges Kristna Råd 172 99 Sundbyberg Telefon: 08-453 68 00 Epost: [email protected] Hemsida: www.skr.org Hela Människan Hela Människan är en del av Svenska kyrkans och de traditionella frikyrkornas sociala arbete. Arbetet finns lokalt på ett hundratal orter på uppdrag av församlingar. Hela Människan erbjuder utbildning, stöd, material och information. Några projekt man jobbar med är: Linusgrupper för barn och tonåringar som har föräldrar med alkoholmissbruk, Vara Vettig Vuxen, en kurs för vuxna som vill stödja barn till missbrukare, De Glömda barnen som vänder sig till barn och ungdomar med missbrukande föräldrar. Hela Människan Box 920 22, 120 06 Stockholm Telefon: 08-691 76 00 Epost: [email protected] Hemsida: www.helamanniskan.se 25 Litteraturtips: Kartbok för vilsna själar – att hitta vägar vidare Boken riktar sig till den som behöver hjälp att navigera i livet, men också till den som möter medmänniskor i svåra situationer, professionellt eller som vän. Björn Ogéus, Libris 2006 I mörkaste England och vägen ut William Booth, FA-press förlag 1990 Själavård vid köksbordet Hur hanterar man en kris? Hur blir man en god lyssnare? Boken vänder sig till den som vill utveckla de goda samtalen och lära sig förstå och hantera grundläggande själavårdsfrågor eller praktiskt utöva vänskapens själavård. Esbjörn Hagberg, Libris 2005 Livskriser - när livet inte blev som jag tänkt mig Vad händer med människor som drabbats av en akut kris eller sorg? Varför reagerar personen som den gör? Vad kan jag göra för att hjälpa? Det är några frågor som besvaras i filmen och kursboken "Livskriser". I paketet ingår en film på DVD eller VHS och en kursbok med studiehäfte. Per-Gustaf Eriksson, Ilvis Media Den oemotståndliga revolutionen Claiborne beskriver en autentisk kristendom rotad i tro, handling och kärlek. En rörelse som börjar i hjärtat och via händerna sträcker sig ut till en sårad värld. Hans egen andliga resa har, bland mycket annat, lett honom till att arbeta med leprasjuka tillsammans med Moder Teresa och besöka familjer i Irak mitt under USA: s bombningar. Shane Claiborne, Cordia 2006 En bro över mörka vatten Omsorg och medmänsklighet är nyckelord i denna skildring av sorg och kris i alla dess olika skepnader. Stig Jonsson delar med sig av sina erfarenheter från arbetet med människor i sorg. En serie intervjuer bidrar till framställningen. Stig Jonsson och Annika Hagström, Cordia 1997, 2005 Diakonins perspektiv En grundbok i diakoni med ekumenisk inriktning. Här behandlas bland annat: diakonins plats och funktion i kyrko-historien, samhället och församlingen, samt arbetet med frivillighet, omsorg och själavård. Helene Wallskär red, Verbum 1999 Lika Olika – idématerial för församlingar i mötet med invandrare Vill din församling nå nya människor och betyda något för de invandrare och flyktingar som finns i er närhet? Behöver ni vägledning när det gäller att forma en bra arbetsgrupp av engagerade människor? Häftet vänder sig till församlingar och grupper i församlingen som vill ha hjälp och verktyg för att börja arbeta med dessa frågor. Vägledning, goda råd, underlag för samtal och bibelstudier, frågor för reflexion samt exempel och erfarenheter. Theódoros Demetriádes, EFK 2006 26 Linus, Hela människans barnstöd En handbok för barngruppsledare. Att känna igen barn i familjer med beroendeproblematik, att förbereda, starta upp, genomföra och avsluta barn-grupper. Noomi Tönnäng, Hela Människan 2005 Vara vettig vuxen Även barn som växer upp med svåra hemförhållanden kan skapa sig ett bra liv. Den viktigaste omständigheten för att det ska gå bra stavas VETTIGA VUXNA. Boken visar på hur man kan förebygga ohälsa och hopplöshet samt visar vägar till hur man kan engagera sig. Den ger kunskap till alla som oroas av hur barn drabbas av ökad användning av alkohol och andra droger. Här finns konkreta exempel på hur man kan agera till skydd för ett barn. Sofie Ribbing, Gothia förlag 2005 Barnet i mötet med livets mörka sidor De grundläggande frågorna är samma för både barn och vuxna, men ibland hålls barn utanför eftersom de är ”för små för att förstå”. Vågar vi möta barnet upptäcker vi ett behov av att dela med sig med oss vuxna. Lars Björklund, Verbum 2000 Diakoni - vår tro i handling Sten Hallonsten, Arcus 1993 Frivilligt Diakonalt Arbete – Ledarskap och metoder Ronald Henriksson (red), Verbum 1994 Om bemötande av människor med funktionshinder - en antologi från SISUS Bengt Eriksson, SISUS 2003. Kan beställas kostnadsfritt på www.sisus.se Filmtips: Dead man walking En verklighetsbaserad film om att vandra en bit av livet tillsammans med en annan människa, i detta fall en dödsdömd. Filmen ger goda exempel på själavård. USA 1995, R: Tim Robbins En värsting till syster Komedi om ett kloster som förvandlas då nunnorna väljer att gå ut och möta samhället, framför allt stökiga ungdomar. USA 1992, R: Emile Ardolino Hoppet Svensk film som beskriver flyktingbarns situation när de kommer till Sverige. Kan även användas i barn- och ungdomsgrupper. Sverige 2007, R: Petter Naess I am Sam Gripande porträtt av Sam som är funktionshindrad och som kämpar för att få fungera som far till sin dotter. USA 2001, R: Jessie Nelson 27 Juno Intressant berättelse om tonårstjejen Juno som blir oönskat gravid. Trots svårigheter visar filmen på hopp för trasiga familjer. USA 2007, R: Jason Reitman Mannen utan minne En lite svårare film om människor som lever i samhällets utkant. Visar på behovet av platser som välkomnar de trasiga och ”grytor som hålls kokande”. Finland 2002, R: Aki Kaurismäki 28 I livets tjänst Ett idématerial om diakoni Det finns många ord för kärlek. Det finns också flera uttryckssätt. Ett av dem är diakoni. Vad säger Bibeln om diakoni? Hur fungerar diakoni? Och vad kan man praktiskt göra? Detta idématerial vill fördjupa dina tankar omkring diakoni både teologiskt och praktiskt, såväl i församling som i samhälle. Låt det bli en utgångspunkt för reflektion kring de diakonala frågorna. Använd det som studiematerial och inspirationskälla! Med fördel kan det användas av en smågrupp, ett diakonalt råd, en styrelse eller för enskilt studie. Häftet är framtaget av Församlingsprogrammets arbetsgrupp för diakoni. Ett material från Församlingsprogrammet i Evangeliska Frikyrkan ISBN: 978-91-976028-7-7 29
© Copyright 2024