RIKTLINJER FÖR KEMISK BEKÄMPNING

RIKTLINJER FÖR
KEMISK BEKÄMPNING
HELSINGBORGS STAD
Innehållsförteckning
Inledning
2
Riktlinjer
5
1. Vattenskyddsområde
2. Område där barn uppehåller sig
3. Planerings- och anläggningsarbete
4. Område där allmänheten får färdas fritt
5. Idrottsanläggning
6. Banvall
7. Jordbruksmark
8. Växthus- och trädgårdsodling
9. Skogsmark
10. Industrimark, privat trädgård, koloniområde m. fl.
11. Jätteloka
12. Skadedjur
6
11
13
14
16
19
21
24
25
27
30
32
Ordlista
34
Referenser
36
Bilagor
Bilaga 1 Miljöprogram för Helsingborgs stad
Bilaga 2 Kemiska bekämpningsmedel
Bilaga 3 Miljönämndens bedömningsgrunder
Bilaga 4 Sammanställning av mål
Bilaga 5 Sammanställning av riktlinjer
Bilaga 6 Sammanställning av åtgärder
1
Inledning
Bakgrunden till att dessa riktlinjer tagits fram är att det anges som en av åtgärderna i det
Miljöprogram för Helsingborgs stad som antogs av Kommunfullmäktige våren 2006.
Miljöprogrammets uppbyggnad och koppling till hanteringen av kemiska bekämpningsmedel
beskrivs under rubriken ”Miljöprogram för Helsingborgs stad”.
Användning
Riktlinjerna är framförallt tänkta att vara ett stöd för de aktörer som antingen beställer eller
utför kemisk bekämpning inom Helsingborgs stad så att målet om minskad användning kan
uppfyllas. De kommer dessutom att fungera som ett stöd för miljönämnden vid
tillståndsgivning och övriga tillsynsaktiviteter avseende hantering av kemiska
bekämpningsmedel. Utöver detta kan riktlinjerna fungera som en information till andra
yrkesmässiga användare och till allmänheten.
Riktlinjerna ska fungera som en vägledning för hur arbetet ska bedrivas för att minska
användningen av kemiska bekämpningsmedel i Helsingborg. De kan komma att frångås i
vissa fall då särskilda skäl föreligger. Detta kan exempelvis vara fallet då växter, djur,
svampar eller andra mikroorganismer riskerar att skada människors eller husdjurs hälsa.
Andra fall kan vara skador på egendom som är svåra att reparera och/eller innebär stora
förluster ekonomiskt, kulturellt eller på annat sätt. Miljönämndens bedömningsgrunder för när
riktlinjerna kan frångås anges i bilaga 3.
I de fall gällande föreskrifter eller beslut av annan myndighet motiverar användning av
kemiska bekämpningsmedel gäller dessa över riktlinjerna. Exempel på detta är
Skogsstyrelsens bestämmelser om bekämpning av granbarkborre.
Avgränsningar och definitioner
De kemiska bekämpningsmedel som omfattas av riktlinjerna är:
- växtskyddsmedel som används för att bekämpa framförallt ogräs, svamp och insekter,
- betningsmedel,
- tillväxtreglerande medel,
- medel mot kvalster, sniglar och nematoder,
- biocider som används för anmälnings- eller tillståndspliktig bekämpning av skadedjur
utomhus samt
- all bekämpning inomhus i förskolor, skolor och andra lokaler där barn uppehåller sig.
Biocider omfattas inte av riktlinjerna med undantag för vad som anges ovan.
Med ”mark som ägs av Helsingborgs stad” menas även mark som ägs av kommunala bolag.
Uppbyggnad och läsanvisning
Dokumentet inleds med huvudmålen för hur användningen av kemiska bekämpningsmedel
ska minska i Helsingborg som helhet.
Därefter följer rubriker för olika typområden. Rubrikerna är rangordnade så att de typer av
områden där det krävs tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel kommer först,
därefter följer de typområden där det krävs anmälan innan spridning och slutligen övriga
2
områden som inte är uppdelade enligt tillstånds- eller anmälningsplikten. Om den spridning
som ska utföras faller inom flera rubriker gäller alltid tillståndsplikten först och därefter
anmälningsplikten. I tveksamma fall kontaktas miljönämnden för bedömning.
Under varje rubrik finns en definition av området. Därefter följer en beskrivning av vilka
regler som gäller för tillstånd respektive anmälan. I ett par avsnitt beskrivs även andra regler
som gäller specifikt. Därefter följer en beskrivning av hur arbetet bedrivs idag. Sedan anges
ett eller flera delmål som ska uppfyllas för att de övergripande huvudmålen ska kunna nås och
en beskrivning av riktlinjerna för hur arbetet ska bedrivas för att nå dessa delmål. Sist under
varje rubrik finns en tabell över de konkreta åtgärder som ska genomföras för att målen ska
kunna nås. Ansvarig för åtgärderna anges tillsammans med tidpunkt för när respektive åtgärd
ska vara vidtagen. I något fall, där målen kan anses vara uppfyllda, har några åtgärder inte
bedömts vara nödvändiga.
Sist i dokumentet finns en ordlista med förklaring på vissa ord och uttryck samt en del
definitioner.
Till dokumentet har fogats ett antal bilagor. Bilaga 1 beskriver övergripande
Miljöprogrammet för Helsingborgs stad med de huvudsakliga mål och åtgärder som berör
hanteringen av kemiska bekämpningsmedel. I bilaga 2 beskrivs vad som avses med kemiska
bekämpningsmedel tillsammans med vilka bestämmelser som gäller vid hantering. Här finns
också en lista över den huvudsakliga lagstiftning som är tillämplig. Bilaga 3 innehåller de
viktigaste bedömningsgrunder som miljönämnden tillämpar i sitt tillsynsarbete gällande
hantering av kemiska bekämpningsmedel. Här innefattas både tillståndsgivning och hantering
av anmälningar om spridning men även tillsyn av övrig hantering m.m.
Slutligen har en sammanställning av mål, riktlinjer och åtgärder gjorts i bilagorna 4-6.
Arbetsprocessen
Underlaget till riktlinjerna har tagits fram av en tjänstemannagrupp på miljökontoret
bestående av Ingrid Bornfeldt-Persson, Pernilla Fahlstedt, Jens Gille och Kristina Turkál.
Diskussionsmöten har under arbetets gång hållits med representanter från tekniska
förvaltningens parkenhet, Entek Park, Väla Mark & Trädgård AB och LRF.
Ett förslag till riktlinjer har under hösten 2007 skickats ut på remiss till berörda aktörer samt
andra som bedömts kunna ge värdefulla synpunkter.
Remissinstanser
Följande myndigheter, organisationer och företag har getts möjlighet att lämna synpunkter på
förslaget:
AB Helsingborgshem, Allerums golfklubb, Anticimex, Banverket Leverans,
Banverket Produktion Maskin, Carlsberg Sverige AB, Entek Park, Fastighetsägarna Syd AB,
Findus Sverige AB, Fredriksdals Museer och Trädgårdar,
Föreningen Skånes Maskinstationer, Gröna Näringens Riksorganisation,
Svenska Golfförbundet, Helsingborgs Hamn AB, Helsingborgs Idrottsförening,
HSB Nordvästra Skåne, Kyrkogårdsförvaltningen, LRF, Länsstyrelsen Skåne,
Miljökontoret Burlöv, Miljökontoret Bjuv, Miljökontoret Höör, Miljökontoret Kristianstad,
Miljökontoret Laholm, Miljökontoret Landskrona, Miljökontoret Lund,
3
Miljökontoret Malmö, MEX, Riksbyggen, Rya golfklubb, Skogsstyrelsen,
Skol- och fritidsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Tekniska kontoret Bjuv,
Utetjänst i Bjuv AB, Vasatorps Golf AB, Väla Mark & Trädgård AB och Örbyverket.
Synpunkter har inkommit från hälften av remissinstanserna. Synpunkterna redovisas i en
särskild samrådsredogörelse.
Uppföljning
För uppföljning av att åtgärderna genomförs inom den satta tidsramen ansvar miljönämnden
respektive stadsbyggnadsnämnden. Uppföljning av målen görs i samband med uppföljning av
Miljömålsprogrammet.
4
Riktlinjer
Huvudmål
•
Den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel inom hela Helsingborg ska
ständigt minska.
Miljöbalkens hänsynsregler utgör grunden för dessa riktlinjer. I bilaga 2 beskrivs
hänsynsreglerna närmare tillsammans med ett urval andra bestämmelser. I detta
sammanhang tolkas hänsynsreglerna i nedanstående punkter. Dessa fungerar som
övergripande riktlinjer och tillämpas då det är praktiskt möjligt och ekonomiskt skäligt.
•
All hantering av kemiska bekämpningsmedel ska ske på ett sådant sätt att riskerna för
människors hälsa och miljön blir så små som möjligt. Tillräcklig kompetens ska finnas,
tillräckliga försiktighetsmått ska vidtas och bästa teknik ska användas.
•
Vid val av metod för bekämpning ska alltid den metod väljas som ger önskad effekt med
minsta möjliga risk för människors hälsa och miljön.
•
Vid kemisk bekämpning ska det preparat väljas som ger önskad effekt med minsta
möjliga risk för människors hälsa och miljön. Preparat som innehåller utfasningsämnen
ska undvikas. Vid användning av preparat som innehåller prioriterade
riskminskningsämnen ska riskerna med användningen bedömas. Ersättning med annan
produkt ska övervägas.
5
1 Vattenskyddsområde
Definition
I Helsingborg finns fyra vattenskyddsområden med fastställda skyddsföreskrifter.
Örby grundvattentäkt är huvudvattentäkt för Helsingborgs och Höganäs kommuner och
används för infiltration av dricksvatten. Området består till största delen av åkermark.
Örby berggrundvattentäkt är reservvattentäkt för Helsingborgs kommun. Området består
delvis av åkermark, men är även bebyggt i ganska stor omfattning.
Ramlösa vattenskyddsområde är vattentäkt för Carlsberg Sveriges tillverkning av Ramlösa.
Området är till stor del bebyggt med bostäder och i viss mån industri. En mindre del består av
åkermark.
Holks vattenskyddsområde har Bjuvs kommun som huvudman. Vattnet används
huvudsakligen i Findus verksamhet. Området utgörs till största delen av åkermark.
Skyddsföreskrifter för respektive vattenskyddsområde
På Örby grundvattentäkt får hantering av bekämpningsmedel inte ske inom den inre
skyddszonen, på mark som ägs av staden.
I skyddsföreskrifterna för Örby berggrundvattentäkt saknas för närvarande bestämmelser
om bekämpningsmedel.
På Ramlösa vattenskyddsområde är yrkesmässig användning av bekämpningsmedel
tillståndspliktig. Naturvårdsverkets föreskrifter ska följas.
På Holks vattenskyddsområde får upplag för gifter för bl a skadedjursbekämpning och
växtutrotning inte anordnas utan tillstånd. Användningen är i övrigt oreglerad.
Tillstånd/anmälan
Oberoende av om bekämpningsmedelsanvändningen reglerats i skyddsföreskrifterna eller ej
gäller alltid att yrkesmässig spridning utomhus av kemiska bekämpningsmedel inom
vattenskyddsområde är tillståndspliktigt. Om spridningen prövas utifrån denna bestämmelse
ska en skälighetsavvägning göras. Det innebär att miljönyttan ska stå i rimlig proportion till
kostnaden. Naturvårdsverket anger i sina allmänna råd NFS 2000:7 att tillstånd normalt inte
bör lämnas inom inre skyddszon. Tillstånd till användning av kemiska bekämpningsmedel på
vattenskyddsområden ska omprövas minst vart fjärde år enligt grundvattendirektivet.
Nulägesbeskrivning
Gränserna för skyddsområdet till Örby grundvattentäkt med tillhörande skyddsföreskrifter
har reviderats. Ändringarna har nyligen antagits av Kommunfullmäktige och översänts till
Länsstyrelsen för fastställande. Länsstyrelsen har ännu inte meddelat något beslut varför de
gamla bestämmelserna gäller. Enligt det nya förslaget är hantering av bekämpningsmedel
förbjuden inom primär och sekundär zon. Även skyddsområdet för Örby
berggrundvattentäkt är under revidering, både vad avser områdets utbredning och innehållet
i skyddsföreskrifterna. I arbetena ingår även att ta fram ett mer fullständigt geohydrologiskt
6
underlag. Denna nulägesbeskrivning avser tillståndsprövningen utifrån aktuell kunskap och
nu gällande skyddsföreskrifter och kan därför inom en relativt snar framtid komma att ändras.
Inom Örby grundvattentäkts inre skyddszon tillåts ingen spridning av kemiska bekämpningsmedel. På jordbruksmark inom yttre skyddszon lämnas tillstånd för högst ett år i taget i
avvaktan på de nya föreskrifterna. Preparat som innehåller ämnen som är speciellt lättrörliga
tillåts inte. Sprutjournalerna sänds årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden
efterlevs.
Örby berggrundvattentäkt har i en sårbarhetskartering upprättad under 2007 delats in i
områden med hög, måttlig och låg sårbarhet. I hela skyddsområdet lämnas tillstånd för ett år i
taget i avvaktan på nya skyddsföreskrifter. Lättrörliga preparat tillåts endast för tistelbekämpning, och då endast efter samråd med miljönämnden. Den jordbrukare som har mark
inom områden med hög sårbarhet har informerats om att spridningstillstånd kan komma att
nekas inom dessa områden från och med år 2009. Sprutjournalerna sänds årligen in till
miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs.
På jordbruksmark inom Ramlösa vattenskyddsområde lämnas tillstånd för tre år i taget.
Lättrörliga preparat tillåts endast för tistelbekämpning efter samråd med miljönämnden.
Sprutjournalerna sänds årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs.
På annan mark än jordbruksmark inom Örby berggrundvattentäkt och Ramlösa
vattenskyddsområde tillåts normalt ingen spridning av kemiska bekämpningsmedel. Undantag
har gjorts för användning av ättikssyrepreparat inom Ramlösa vattenskyddsområde då
alternativa metoder inte varit praktiskt möjliga. Banverket har också vid något tillfälle getts
tillstånd att använda glyfosatpreparat inom Ramlösa vattenskyddsområde.
På jordbruksmark inom Holks vattenskyddsområde har tillstånd lämnats till och med år
2009. I områden med mäktiga jordlager har användning av samtliga preparat tillåtits. Där
jordlagret är tunnare har lättrörliga preparat endast tillåtits för tistelbekämpning efter samråd
med miljönämnden. Bjuvs kommun har nu slutit avtal med Sydvatten och leveranserna
kommer enligt uppgift att vara fullt utbyggda under senhösten 2009. Vad som därefter
kommer att hända med vattenskyddsområdet är för närvarande oklart. Sprutjournalerna sänds
årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs. För annan mark än
jordbruksmark har på senare år inga tillståndsansökningar inkommit för Holk.
Delmål
•
Samtliga vattenskyddsområden ska ha fullgott geohydrologiskt underlagsmaterial och
uppdaterade skyddsföreskrifter. Detta bör ha färdigställts senast 2009 för Örby
grundvattentäkt och senast 2015 för Örby berggrundvattentäkt samt Holks
vattenskyddsområde.
•
Kemiska bekämpningsmedel ska bara användas inom vattenskyddsområden eller delar
av vattenskyddsområden där ingen eller endast mycket liten risk föreligger för
förorening av vattentäkten. Senast två år efter det att ett fullgott geohydrologiskt
underlag tagits fram ska bekämpningsmedelsanvändning vara förbjuden, där så är
motiverat.
7
Riktlinjer
•
På mark som inte är jordbruksmark ska särskilda skäl föreligga för att kemiska
bekämpningsmedel ska tillåtas inom vattenskyddsområde. Det måste i sådana fall även
vara förenligt med gällande skyddsföreskrifter för respektive vattenskyddsområde.
Tillstånd kan lämnas när de miljömässiga fördelarna med bekämpningen överväger
jämfört med risken för förorening av vattentäkten, och alternativa metoder inte är
praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga.
•
När skyddsvärdet för en vattenresurs är så stort att kemiska bekämpningsmedel inte
kan tillåtas bör detta framgå i skyddsföreskrifterna för området. Då kan också en
ersättningsrätt föreligga enligt 31 kap miljöbalken.
•
Besluten ska på samtliga vattenskyddsområden vila på ett fullgott geohydrologiskt
underlagsmaterial. Så länge detta saknas eller skyddsföreskrifterna är under revidering
bör tillståndens giltighet begränsas till ett år. Därefter bör tillstånd för spridning på
jordbruksmark vara fleråriga. Enskilda substanser ska dock kunna omprövas om det
framkommer ny kunskap om dessa.
•
Kemisk bekämpning inom vattenskyddsområde ska ske integrerat med mekaniska och
odlingstekniska åtgärder. Utgångspunkten ska vara att marken ska brukas på ett sådant
sätt att otillräckliga mekaniska eller odlingstekniska åtgärder ett år inte leder till en
kraftig uppförökning av ogräs, svamp eller andra växtskadegörare och därmed ett ökat
bekämpningsbehov påföljande år.
•
Följande försiktighetsmått ska alltid uppfyllas vid spridning av bekämpningsmedel på
vattenskyddsområde:
- Tillredning av sprutvätska samt påfyllning och rengöring av sprutan ska ske på
säker påfyllningsplats och om möjligt utanför skyddsområdet.
- Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år
sedan.
- Bekämpningströsklar ska följas och dosnycklar användas i den mån det finns för den
aktuella grödan.
- Sena höstbekämpningar (efter den 25 oktober) ska inte förekomma.
- Väl tilltagna skyddsavstånd ska hållas mot brunnsområden. Markanpassade skyddsavstånd ska vara minst 12 meter och vindanpassade skyddsavstånd ska minst motsvara
vad som anges i Säkert växtskydds senaste utgåva av ”Hjälpreda för bestämning av
vindanpassat skyddsavstånd”. Hjälpredan finns på www.jordbruksverket.se och
www.greppa.nu.
- Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas på gårdsplaner och liknande ytor.
- Det ska finnas en handlingsplan som klart beskriver hur man ska förfara vid en
eventuell olycka som kan medföra att bekämpningsmedel läcker ut.
8
•
Särskilt lättrörliga ämnen tillåts inte inom vattenskyddsområde med undantag för
användning på lerjordar där lerlagren är djupare än 3 meter och avståndet till
grundvattnet är tillräckligt stort. Lättrörliga preparat kan också i vissa fall tillåtas i väl
etablerad gröda om en sådan behandling bedöms medföra ett totalt sett lägre
bekämpningsbehov än om ogräset lämnas obekämpat och om andra
bekämpningsmetoder inte bedöms tillräckligt effektiva eller praktiskt genomförbara.
Samråd ska då ske med miljökontoret inför varje enskild behandling.
•
Tistelförekomsten på och intill jordbruksmark inom vattenskyddsområde ska
begränsas till och hållas på en så låg nivå att lättrörliga preparat kan undvikas.
Mekanisk och odlingsteknisk bekämpning ska kunna bedömas som rimlig och
tillräcklig. Tistel ska i första hand bekämpas genom jordbearbetning i kombination
med upprepade putsningar under vegetationsperioden. Eventuella tistelbestånd på
mindre, klart avgränsade områden av ett jordbruksskifte ska för att förhindra spridning
slås av några gånger under säsongen även om detta innebär att även grödan slås av.
•
Tistelproblemet ska även ses i ett större perspektiv, genom att aktivt minska
fröspridningen in på jordbruksmark inom vattenskyddsområdena. Ogräshärdar på
banvallen, industritomter som gränsar till jordbruksmark och liknande ska åtgärdas.
Åtgärder
Åtgärd
1. Ett nytt och mer fullständigt geohydrologiskt
underlag för Örby berggrundvattentäkt ska tas
fram.
Tidpunkt
2009
Därefter bör även skyddsföreskrifterna för
berggrundvattentäkten revideras.
2012
2. Verka för att ett fullgott geohydrologiskt
underlag för Holks vattenskyddsområde tas fram
senast år 2010.
2009-2010 Miljönämnden
Därefter verka för att frågan om en eventuell
revidering av skyddsföreskrifterna, inte minst
avseende avgränsningen av området, tas upp
senast år 2015.
2010-2015
3. Markägare och nyttjanderättsinnehavare till
mark som gränsar till jordbruksmark på
vattenskyddsområdena ska informeras om
tistelbekämpning och de problem som följer av att
tistlar lämnas obekämpade. Vid behov ska
åtgärder krävas.
2009
9
Ansvarig
Stadsbyggnadsnämnden
Miljönämnden
4. Efterhand som de geohydrologiska underlagen
blir klara och skyddsföreskrifterna revideras bör, i
de fall kemisk bekämpning bedöms som
acceptabel ur miljösynpunkt, de ettåriga tillstånd
som hittills meddelats ersättas med fleråriga
tillstånd.
2009-2015 Miljönämnden
5. Efterhand som skyddsföreskrifterna för
vattenskyddsområdena revideras bör samtliga
fastighetsägare inom respektive vattenskyddsområde ha informerats om vilka regler som gäller
för spridning av kemiska bekämpningsmedel
inom respektive vattenskyddsområde.
2009-2015 Miljönämnden
10
2 Område där barn uppehåller sig
Definition
Exempel på områden där lekande barn uppehåller sig är gårdar till skolor, förskolor,
fritidshem och liknande samt lekplatser och tomter till flerfamiljshus. För att yrkesmässigt få
sprida kemiska bekämpningsmedel inom denna typ av områden krävs tillstånd av
miljönämnden.
Under denna rubrik behandlas kemisk bekämpning av ogräs och svamp. Kemisk bekämpning
av insekter, såsom exempelvis getingar och myror, inom områden där barn uppehåller sig,
behandlas under punkt 12 ”Skadedjur”.
Tillstånd/anmälan
För yrkesmässig spridning utomhus inom områden där barn uppehåller sig krävs tillstånd.
Sådant tillstånd söks hos miljönämnden av den som ska utföra spridningsarbetet. Detta
framgår av 14 § Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska
bekämpningsmedel.
I Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) till föreskriften om spridning av kemiska
bekämpningsmedel anges att bekämpning inte ska tillåtas inom dessa områden utom i
undantagsfall. Sådana fall bör vara sällsynta men kan förekomma då det är påkallat ur
hälsoskyddssynpunkt, exempelvis för bekämpning av jätteloka då manuella metoder inte är
möjliga eller tillräckliga. Syftet är att begränsa barns exponering för bekämpningsmedel på
områden som är avsedda för barn, direkt såväl som indirekt (tomtmark för flerbostadshus).
Nulägesbeskrivning
Ingen kemisk bekämpning tillåts på dessa ytor med undantag för bekämpning av jätteloka.
Delmål
•
Ingen kemisk bekämpning ska förekomma på ytor där lekande barn förväntas uppehålla
sig.
Riktlinjer
•
Tillstånd lämnas inte till kemisk bekämpning på ytor där lekande barn förväntas
uppehålla sig.
Åtgärder
Åtgärd
1. Information lämnas skriftligt till ägare av
flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och mark- och
anläggningsfirmor om vilka lagregler som gäller samt
innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning på
tomtmark för flerfamiljshus.
11
Tidpunkt
2010
Ansvarig
Miljönämnden
2. Ägare av flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och markoch anläggningsfirmor inbjuds till frukostmöte med
information om vilka lagregler som gäller, innehållet i
dessa riktlinjer och goda exempel.
2010
Miljönämnden
3. Skriftlig information lämnas till samtliga
rektorsområden om vilka lagregler som gäller samt
innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning inom
skolor och förskolor.
2009
Miljönämnden
12
3 Planerings- och anläggningsarbete
Definition
Med planerings- och anläggningsarbeten menas i detta sammanhang nyplanering och
nyanläggning. Restaurering eller förbättring av exempelvis cykelbanor och vägar behandlas
under punkt 4 ”Områden där allmänheten får färdas fritt”.
Tillstånd/anmälan
För yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel utomhus i samband med
planerings- och anläggningsarbeten krävs tillstånd. Tillstånd söks hos miljönämnden av den
som ska utföra spridningsarbetet. Detta framgår av 14 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter
(1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel.
Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) till föreskriften anger att spridning av ogräsmedel i
förebyggande syfte i samband med anläggning av vägar, gator och andra planerings- och
anläggningsarbeten så långt som möjligt bör ersättas med andra metoder som t.ex. bygger på
fysiska hinder mot ogräsuppslag såsom geotextil eller ytmaterial med gräsarmering etc.
Nulägesbeskrivning
Några tillståndsansökningar för denna typ av spridning inkommer inte till miljönämnden. Vid
kontakt med representanter för några entreprenörer som arbetar med vägbyggnation, har det
framkommit att kemiska bekämpningsmedel inte längre används vid anläggning av nya vägar
och liknande.
Delmål
•
Spridning av kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma vid planerings- och
anläggningsarbeten.
Riktlinjer
•
Tillstånd till kemisk bekämpning i samband med planerings- och anläggningsarbeten
lämnas inte. I det fall tillståndsansökningar inkommer ställer miljönämnden krav på
utföraren att utreda vilka alternativ som finns.
Åtgärder
Inga särskilda åtgärder behöver vidtas.
13
4 Område där allmänheten får färdas fritt
Definition
Med områden där allmänheten får färdas fritt avses alla allemansrättsliga områden med
undantag för åkermark.
Under denna rubrik beskrivs den spridning som utförs på mark där allmänheten får färdas fritt
och som inte ingår under någon av de andra punkterna i detta dokument. Framförallt handlar
det här om spridning på parkmark, gång- och cykelbanor, gaturefuger, kyrkogårdar och
liknande ytor.
Tillstånd/anmälan
Om kemiska bekämpningsmedel ska spridas utomhus inom ett område som är större än
1 000 m2 och som är tillgängligt för allmänheten måste en anmälan göras senast fyra veckor
innan spridning. Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra
spridningen. Detta framgår av 11 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om
spridning av kemiska bekämpningsmedel.
Av Naturvårdsverkets allmänna råd framgår inte hur man ska bedöma storleken på den
anmälningspliktiga ytan. Vid bedömning av om anmälningsplikt föreligger eller inte gör
miljönämnden bedömningen att med ”område” menas den totala ytan inom vilken man ska
sprida bekämpningsmedel. Ytan ska vara på något sätt sammanhängande och avgränsad,
såsom ett parkområde eller en parkeringsplats. Det är alltså inte endast summan av de ytor
(ofta fläckvisa) där man ska sprida bekämpningsmedel som avses, utan hela det
sammanhängande områdets yta. Denna bedömning är dock, vad miljönämnden känner till,
ännu inte prövad av högre instans.
Nulägesbeskrivning
Spridning inom denna typ av områden sker idag framförallt för att bekämpa ogräs. I samband
med att anmälan lämnas in för spridning på mark som ägs av Helsingborgs stad hålls varje år
ett möte med den eller de entreprenörer som ansvarar för spridningen. Frågan om alternativa
metoder kan användas istället på vissa ytor diskuteras liksom utbyte av vissa preparat mot de
som innebär mindre risker för människors hälsa och miljön. Enligt en frivillig överenskommelse informeras miljönämnden i förväg även om den spridning som ska göras inom
områden som inte är formellt anmälnings- eller tillståndspliktiga.
Mekanisk bekämpning såsom handrensning, ogräsborstning eller användning av grästrimmer
förordas i första hand tillsammans med termisk bekämpning såsom flamning eller ångning.
Preparat med ättika (≤12 %) som verksam substans tillåts på hårdgjorda ytor samt i rabatter
och buskage. Glyfosatpreparat tillåts i vissa buskage och rabatter samt vid punktbehandling i
samband med att ny asfalt läggs på befintliga gång- och cykelbanor. I dessa fall utförs normalt
besprutningen med ryggspruta försedd med skyddskåpa vid industriområden och andra
mindre känsliga områden. Försiktighet med dropp från kåpan måste iakttas. I anslutning till
allmänna grönytor och liknande områden inom bebyggelse krävs att avstrykare används.
Förbud mot spridning råder i anslutning till skolor/förskolor eller andra områden där barn
förväntas uppehålla sig samt i närheten av öppet vatten.
14
Uppföljning av den spridning som anmälts sker genom att en kopia på sprutjournalen skickas
in till miljönämnden efter spridningssäsongen samt genom stickprovsmässig tillsyn av de ytor
som bekämpats.
Delmål
•
Kemisk bekämpning inom områden där allmänheten får färdas fritt och som ägs av
Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska i princip ha
upphört senast år 2015.
•
Användning av glyfosatpreparat inom områden där allmänheten får färdas fritt och som
ägs av Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska ha
upphört senast år 2010. Undantag görs för bekämpning av ogräs i samband med
restaurering av gång- och cykelbanor.
•
Användning av glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs i samband med restaurering
av gång- och cykelbanor ska ha upphört senast år 2015.
Riktlinjer
•
Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts i planteringsytor till och med år
2009.
•
Preparat med ättikssyra, pelargonsyra eller, ur miljö- och hälsosynpunkt, likvärdiga
verksamma substanser tillåts i planteringsytor och på hårdgjorda ytor, där påverkan på
vattendrag till följd av avrinning bedöms som försumbar.
•
Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts på gång- och cykelbanor i samband
med nyasfaltering till och med år 2015. Endast punktbehandling av rotogräs får göras.
Skyddskåpa eller annan utrustning som förhindrar vindavdrift ska användas. Asfaltering
ska göras inom en vecka efter påföring av bekämpningsmedelspreparatet.
Åtgärder
Åtgärd
1. Ett åtgärdsprogram tas fram för de ytor (park- och
gatumark) inom Helsingborgs stad där kemisk
bekämpning utförs idag.
Tidpunkt Ansvarig
2009
Stadsbyggnadsnämnden
2. Information om vilka lagregler som gäller samt
innehållet i dessa riktlinjer avseende spridning inom
områden där allmänheten får färdas fritt, lämnas till
kyrkogårdsförvaltningar.
2009
15
Miljönämnden
5 Idrottsanläggning
Definition
Med idrottsanläggning avses en anläggning för utövning av idrott utomhus. Begreppet
omfattar hela anläggningen, alltså även områden runt klubbhus och liknande. Golfbanor,
fotbollsplaner, tennisbanor, skyttebanor och ridanläggningar är några exempel.
Tillstånd/anmälan
Senast fyra veckor innan kemiska bekämpningsmedel ska spridas utomhus på en
idrottsanläggning ska en anmälan göras. Detta gäller oavsett områdets storlek. Anmälan ska
göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 11 § i
Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel.
I Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) till föreskriften anges följande: ”Idrottsanläggningar
ligger ofta på väldränerad mark (risk för marktransport) och är tillgängliga för allmänheten.
Golfbanor representerar en speciell typ av idrottsanläggning i så måtto att de ofta nyttjas som
och ligger intill strövområden och/eller områden med stora naturvärden. Inte sällan ligger de
nära vatten.”
Nulägesbeskrivning
I Helsingborg finns för närvarande tre stycken golfbanor (Allerums GK, Rya GK och
Vasatorps GK) men ytterligare banor är under planering. Förutom Olympia, Olympiafältet,
Norrvalla IP och Harlyckans IP finns ytterligare ett okänt antal fotbollsplaner inom
kommunen. Därutöver kan nämnas Hedens friidrottsarena, Väla motorbana samt ett antal
skyttebanor, tennisbanor, ridanläggningar mm.
Alla golfklubbar lämnar varje år in en anmälan om den spridning av kemiska
bekämpningsmedel som planeras under året. För bekämpning av svamp på green finns ett
begränsat antal godkända preparat. Dessa används omväxlande för att undvika resistens.
Spridning sker ofta i förebyggande syfte. Även bekämpning av ogräs görs i viss mån på
fairway, tee och ruff. På belagda ytor runt klubbhus och liknande tillåts ättikssyrepreparat.
Uppföljning av spridningarna sker genom att en kopia på sprutjournalen skickas in till
miljönämnden efter säsongen. Återkommande miljötillsyn genomförs av miljönämnden på
golfbanorna. Då kontrolleras bland annat bekämpningsmedelsförråd, behörighet samt skötsel,
förvaring, påfyllning och rengöring av sprututrustningen. Det hålls också årliga möten mellan
miljönämnden och representanter för golfklubbarna där bland annat frågor om kemisk
bekämpning diskuteras. Träffarna är samordnade med Landskrona och Lunds kommuner.
Länsstyrelsen i Skåne och Svenska Golfförbundet är också representerade på dessa möten.
I övrigt inkommer inga anmälningar om spridning på idrottsanläggningar. Vid kontakt med
representant för SFF Idrott används inga kemiska bekämpningsmedel på de
idrottsanläggningar som ägs av Helsingborgs Stad och som sköts av SFF Idrott. Fram till
2007 har SFF Idrott även skött gräsplanen på Olympia utan att använda kemiska
bekämpningsmedel.
16
Delmål
•
Användning av kemiska bekämpningsmedel mot svamp och ogräs på
idrottsanläggningar ska ständigt minska. Negativ påverkan på miljön utanför de
områden som är behandlade med kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma.
Riktlinjer
•
Vid anmälan om spridning av kemiska bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska
miljönämnden göra en bedömning av behovet utifrån de bedömningsgrunder som
beskrivs i bilaga 3. Besök på plats ska göras i tveksamma fall för att få en uppfattning
om behovet. Alternativa metoder för bekämpning samt effekterna av utebliven
bekämpning ska vägas in.
•
Kemisk bekämpning bör inte utföras i förebyggande syfte på golfbanor utan först då
angrepp konstaterats. Sena höstbekämpningar med höga doser svampmedel för att säkra
övervintring av green bör inte göras.
•
I samband med spridning av kemiska bekämpningsmedel på golfbanor bör föreskriven
skyltning göras i anslutning till första utslagsplatsen eller annan lämplig plats.
•
Den sprututrustning som används för spridning på idrottsanläggningar ska ses över och
kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade
sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan.
•
Förrådet för bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska hållas i god ordning.
Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall.
•
Samtliga idrottsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel hanteras ska ha godtagbar
påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen.
•
Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora gräsplaner ska utformning, placering och
val av grässort m.m. göras så att kemisk bekämpning blir obehövlig. Placering och
utformning av dammar och annat öppet vatten samt greener ska göras så att de
skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan efterlevas.
Bevattningsvattnet ska recirkuleras.
Åtgärder
Åtgärd
1. En åtgärdsplan för hur ogräsmedel och svampmedel
kan minskas begärs av de som är ansvariga för driften av
respektive golfbana.
Tidpunkt
2009
Ansvarig
Miljönämnden
2. Vid tillsyn på golfbanor och andra idrottsanläggningar
med ställs krav på att preparat där godkännandet upphört
Fortlöpande
Miljönämnden
17
rensas ut från förrådet av bekämpningsmedel och
omhändertas som farligt avfall.
3. Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora
gräsplaner ställs krav på att utformning, placering och val
av grässort m.m. görs så att behovet av kemiska
bekämpningsmedel blir obehövligt. Krav ställs också på
att placering och utformning av dammar och annat öppet
vatten samt golfgreener görs så att de skyddsavstånd som
anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan
efterlevas. Recirkulering av bevattningsvatten krävs.
Fortlöpande
Miljönämnden
Stadsbyggnadsnämnden
4. Information om vilka lagregler som gäller och
innehållet i dessa riktlinjer skickas ut till de som är
ansvariga för driften av större idrottsanläggningar.
2009
Miljönämnden
18
6 Banvall
Definition
Med banvall avses ett område för spårbunden trafik. Allmänheten har inte tillträde till dessa
områden.
Spridning inom vattenskyddsområde beskrivs under avsnitt 1 ”Vattenskyddsområde”.
Tillstånd/anmälan
Senast fyra veckor innan kemiska bekämpningsmedel ska spridas på banvall ska en anmälan
göras. Detta gäller oavsett områdets storlek. Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av
den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 11 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter
(1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel.
Nulägesbeskrivning
Banverket ansvarar för större delen av de järnvägsspår som går genom kommunen.
Helsingborgs stad och Helsingborgs Hamn AB ansvarar för ett antal industrispår inom
kommunen samt spåren inom hamnområdet.
Banverket anmäler varje år den spridning av kemiska bekämpningsmedel som ska utföras på
järnvägsspåren. Spridningen sker under sommarhalvåret. Miljönämnden accepterar spridning
av glyfosatpreparat över själva banvallen, d. v. s. endast där det behövs för att upprätthålla
säkerheten, samt på bangårdar. Spridning tillåts inte nära öppet vatten (ett markanpassat
skyddsavstånd på minst 6 meter ska tillämpas). Inom vattenskyddsområde görs en särskild
bedömning, se avsnitt 1. Krav på användning av avstrykare vid påföring av preparat ställs så
långt det är praktiskt möjligt inom områden med bebyggelse eller andra särskilt skyddsvärda
ytor. Spridning sker endast inom sådana områden som inte är tillgängliga för allmänheten.
Alltså sker ingen spridning vid järnvägsövergångar.
Även den spridning som görs på spår tillhörande Helsingborgs Stad och Helsingborgs Hamn
AB anmäls varje år. Hittills har glyfosatpreparat tillåtits utanför vattenskyddsområde.
Innanför vattenskyddsområde har ättikssyrepreparat använts för bekämpning.
Delmål
•
Användning av glyfosatpreparat på banvallar ska ständigt minska.
Riktlinjer
•
Glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs tillåts tillsvidare på banvallar belägna utanför
särskilt känsliga områden om det krävs för att upprätthålla säkerheten och om alternativa
metoder eller preparat inte ger tillräcklig effekt.
Med särskilt känsliga områden avses:
- områden nära vattendrag eller låglänta områden som ofta översvämmas,
- områden som är särskilt skyddsvärda ur biotopsynpunkt,
- andra områden där miljönämnden bedömer att det föreligger risker för människors
hälsa eller miljön.
19
•
Inom tätbebyggda områden tillåts inte spridning med Banverkets ogräståg om det inte
klart kan visas att risken för vindavdrift är försumbar. Spridning med avstrykare eller
ryggspruta kan tillåtas inom dessa områden enligt de bedömningsgrunder som framgår
av bilaga 3.
Åtgärder
Åtgärd
1. En redovisning begärs in av miljönämnden från
Banverket över vilket arbete som gjorts för att hitta
ersättningspreparat och -metoder till bekämpning med
glyfosatpreparat.
Tidpunkt
2010
Ansvarig
Miljönämnden
2. Den undersökning som utförs av Banverket i
Landskrona kommun avseende läckage av glyfosat till
grundvattnet till följd av spridning på banvall ska
kontinuerligt följas.
Fortlöpande
Miljönämnden
20
7 Jordbruksmark
Definition
Jordbruksmark kan vara åkermark, naturbetesmark eller ängsmark. Med åkermark avses
mark som är lämplig att plöja och som används eller kan användas till växtodling eller bete.
Med naturbetesmark avses betesmark som inte är lämplig att plöja. Marken har sedan lång
tid tillbaka inte använts som åkermark eller på annat sätt utsatts för gödsling, markberedning
eller andra ingrepp som skadat dess höga naturvärden. Med ängsmark avses naturlig slåttermark där det sedan lång tid tillbaka bedrivits ängsskötsel för produktion av vinterfoder.
Marken har inte utsatts för gödsling, markberedning eller andra ingrepp som skadar dess höga
naturvärden. Naturbetesmark och ängsmark kan även i vissa fall innefatta restaurerad mark
där naturvärdena har återskapats.
Med ekologiskt odlad mark avses mark som brukas utan användning av kemiska
bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödselmedel och som minst uppfyller EU:s
bestämmelser om ekologisk odling.
Bekämpningsmedelsanvändning på jordbruksmark inom vattenskyddsområden behandlas
under avsnitt 1 ”Vattenskyddsområden”.
Tillstånd/anmälan
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) är det förbjudet att sprida kemiska
bekämpningsmedel på naturbetesmark och ängsmark.
Spridning av kemiska bekämpningsmedel på övrig åkermark utanför vattenskyddsområde är
varken anmälnings- eller tillståndspliktig. Det finns dock krav på olika försiktighetsmått samt
kunskapskrav (tillståndskrav för klass 1-preparat) och dokumentationskrav.
Utgångspunkter
Brukningsvärd jordbruksmark är en viktig resurs som i första hand bör användas till
produktion av sunda och hälsosamma livsmedel. Under överskådlig tid kommer sannolikt
ekologisk och konventionell odling att bedrivas parallellt.
Dessa riktlinjers övergripande mål är att den totala användningen av kemiska
bekämpningsmedel ständigt ska minska. Inom jordbruket måste detta mål sättas i relation till
förekomsten av växtskadegörare, som kan komma att öka till följd av klimatförändringarna.
Målet är ändå att så långt som möjligt begränsa mängden aktiv substans som används, minska
preparatens farlighet och undvika att aktiv substans hamnar utanför avsett spridningsområde.
Ett sätt att minska bekämpningsmedelsanvändningen är att öka andelen ekologisk odling.
Detta genomförs i första hand genom delmålet att kemisk bekämpning på jordbruksmark som
tillhör Helsingborgs stad ska ha upphört senast år 2015.
Hur miljönämnden i sin tillsyn arbetar med att begränsa läckaget av bekämpningsmedel från
det konventionella jordbruket framgår av följande avsnitt i riktlinjerna. För jordbruksmark
inom vattenskyddsområden, se avsnitt 1.
21
Nulägesbeskrivning
Tillsynen över jordbruksföretagens bekämpningsmedelshantering har hittills skett
huvudsakligen i samband med miljönämndens normala tillsyn över dessa företag. Jordbruk
med djurhållning har inspekterats varje, vartannat, vart tredje eller vart femte år beroende på
djurantal. För de största djurhållarna (B- och C-anläggningar) sker också en viss kontroll i
samband med granskning av miljö- och årsrapporter. Tillsynen över jordbruk utan
djurhållning har hittills huvudsakligen skett i projektform. I tillsynsplanen saknas uppgifter
om vilka verksamma maskinstationer som finns i kommunen. I dagsläget är det oklart hur ofta
tillsyn i form av inspektioner kommer att ske då djurskyddskontrollen sedan årsskiftet 20082009 har överförts till annan huvudman.
Miljönämndens kontroll av bekämpningsmedelshantering på jordbruksföretag omfattar bland
annat behörighet, sprutjournaler, funktionstest av lantbrukssprutor, förvaring av bekämpningsmedlen och påfyllning och rengöring av sprutor. Vissa av bestämmelserna utgör tvärvillkor
vilket innebär att jordbrukare som bryter mot bestämmelserna får avdrag på sin EU-ersättning.
Eventuella brister ska rapporteras till Länsstyrelsen som beslutar om sanktioner.
Delmål
•
Kemisk bekämpning på jordbruksmark som ägs av Helsingborgs stad ska i princip ha
upphört senast år 2015.
•
Samtliga jordbruksföretag och maskinstationer inom kommunen med egen
lantbruksspruta ska ha funktionstestade sprutor och godtagbara påfyllnads- och
rengöringsplatser för sprutan. Målet ska vara uppnått för samtliga jordbruk och
maskinstationer senast 2010.
Riktlinjer
•
Preparat som är godkända för ekologisk odling tillåts.
•
De allmänna hänsynsreglerna, avseende spridning på jordbruksmark, ska bland annat
tolkas så
- att alla lantbrukssprutor ska funktionstestas minst vart annat år,
- att biobäddar ska underhållas och vid behov bytas ut,
- att hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor,
- att urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta,
- att preparatval ska kunna motiveras utifrån produktvalsprincipen och
- att alternativa metoder som mekanisk bekämpning och odlingstekniska åtgärder
som minskar bekämpningsbehovet ska tillämpas där det är möjligt.
•
Förrådet för bekämpningsmedel på jordbruksföretag ska hållas i god ordning. Preparat
där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall
22
Åtgärder
Åtgärd
1. Kartmaterial som tydligt visar vilka områden som utgör
naturbetes- eller ängsmark ska finnas lätt tillgängliga
bland annat i samband med tillståndsgivning till
bekämpningsmedelsanvändning.
Tidpunkt
2009
Ansvarig
Miljönämnden
2. Maskinstationerna i kommunen ska inventeras och
läggas in som tillsynsobjekt i tillsynsplanen.
2009-2010
Miljönämnden
3. Genom tillsyn ska säkerställas att bekämpningsmedels- Fortlöpande
hanteringen på lantbruk sker enligt föreskrifter, att
lantbrukssprutorna funktionstestas regelbundet, att
biobäddar underhålls och vid behov byts ut, att hårdgjorda
plattor är täta och utan sprickor samt att
urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta.
Miljönämnden
4. Vid tillsyn på jordbruksföretag ställs krav på att
preparat där godkännandet upphört rensas ut från förrådet
av bekämpningsmedel på lantbruk och omhändertas som
farligt avfall.
Miljönämnden
23
Fortlöpande
8 Växthus- och trädgårdsodling
Definition
Med växthusodling menas yrkesmässig produktion av växter som sker inomhus.
Med trädgårdsodling menas yrkesmässig produktion av frilandsgrönsaker, frukt, bär eller
andra växter.
Tillstånd/anmälan
För spridning av kemiska bekämpningsmedel inomhus i växthus krävs ingen anmälan eller
tillståndsansökan. Utomhus gäller dock anmälningsplikt om ytan som ska bekämpas är större
än 1 000 m2 och allmänheten har tillträde dit. Detta framgår av 11 § i Statens Naturvårdsverks
föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Där framgår också att
anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen, senast fyra
veckor innan.
Exempel på odlingar där anmälningsplikt råder är garden center eller frukt- och bärodlingar
som allmänheten har tillträde till genom exempelvis självplockning. Frukt- och bärodlingar
och plantskolor som allmänheten inte har tillträde till bedöms som åkermark. Åkermark är
undantaget från anmälningsplikten.
Nulägesbeskrivning
I växthus används framförallt preparat mot svamp och insekter. I odlingar som är belägna
utomhus används även ogräspreparat.
Miljönämnden bedriver återkommande tillsyn på växthusanläggningar. Då kontrolleras bland
annat bekämpningsmedelsförråd, behörighet samt förvaring, påfyllning och rengöring av
sprututrustningen. För andra typer av anläggningar bedrivs tillsynen i projektform eller då
klagomål inkommer.
Delmål
•
Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ha en godtagbar påfyllnads- och
rengöringsplats för den utrustning som används för spridning av kemiska
bekämpningsmedel. Målet ska vara uppfyllt för samtliga anläggningar senast år 2010.
Riktlinjer
•
Förrådet för bekämpningsmedel på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska hållas i
god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som
farligt avfall.
•
Den sprututrustning som används på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ses över
och kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade
sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan.
24
•
Anteckningar i enlighet med 9 § Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) om spridning
av kemiska bekämpningsmedel (så kallad sprutjournal) ska föras även vid spridning
inomhus i växthusanläggningar och övriga trädgårdsodlingsföretag.
•
Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel
hanteras ska ha godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen.
•
Vid val av metod för bekämpning i växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar ska
alternativ till kemisk bekämpning övervägas. I det fall kemiska preparat väljs ska detta
kunna motiveras.
Åtgärder
Åtgärd
1. I tillsynen av växthus- och trädgårdsodlingsföretag
ställs krav på att preparat som inte längre är godkända
rensas ut från förrådet för bekämpningsmedel på växthusoch trädgårdsodlingsföretag och omhändertas som farligt
avfall.
Tidpunkt
Fortlöpande
Ansvarig
Miljönämnden
2. Vid miljönämndens tillsynsbesök på växthusföretag tas
frågan om alternativa metoder till kemisk bekämpning
upp. Företaget informeras om var man kan hitta mer
information såsom exempelvis av Länsstyrelsens
rådgivningsverksamhet.
Fortlöpande
Miljönämnden
3. I samband med miljönämndens tillsynsbesök på
växthusföretag ställs krav på att sprutjournal förs även vid
spridning inomhus i växthus. Som stöd används
bestämmelserna om egenkontroll i miljöbalken.
Fortlöpande
Miljönämnden
4. En inventering genomförs av vilka växthus- och
trädgårdsodlingsföretag som finns i Helsingborg.
Tillsynsbesök genomförs på de som tidigare inte besökts.
2009-2011
Miljönämnden
25
9 Skogsmark
Definition
Med skogsmark avses i detta avsnitt områden som används för produktion av skog.
Skogsområden som huvudsakligen fungerar som natur- och rekreationsområden, såsom
exempelvis Pålsjö skog och Bruces skog, behandlas under avsnitt 4 ”Områden där
allmänheten får färdas fritt”. Odling av julgranar, energiskog och liknande betraktas i detta
sammanhang som åkermark och behandlas därmed under avsnitt 7 ”Jordbruksmark”.
Tillstånd/anmälan och andra regler
Av 14 kap19 § miljöbalken framgår att bekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa
lövsly inte får spridas över skogsmark. Inte heller får enskilda trädstammar behandlas med
sådana bekämpningsmedel. Dispens från förbudet får medges av Skogsstyrelsen.
Vidare anges i samma paragraf att en kommun får besluta om att dispens inte får medges för
ett område inom kommunen. Kommunfullmäktige har, den 27 mars 1984 (61§), beslutat om
att sådan dispens inte får medges inom Helsingborg med undantag för bekämpning av enstaka
trädstammar med klass 3-preparat efter samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet.
För skötsel av skog gäller Skogsvårdslagen (1979:429). I Skogsvårdsstyrelsens föreskrifter
(1993:2) och allmänna råd till skogsvårdslagen, anges bland annat hur bekämpning av
skadeinsekter ska ske i skogsmark. I de allmänna råden anges bland annat att angripet virke
får behandlas med insekticider endast om andra skogsskyddsåtgärder inte kunnat vidtas.
Skogsmark räknas som sådana områden där allmänheten får färdas fritt. Spridning av kemiska
bekämpningsmedel på skogsmark ska därför anmälas till miljönämnden om området som ska
bekämpas är större än 1 000 m2. Anmälan ska göras skriftligt av den som ska utföra
spridningen, senast fyra veckor i förväg. Detta framgår av 11 § i Statens Naturvårdsverks
föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Se vidare i avsnitt 4.
Nulägesbeskrivning
Inom Helsingborg finns begränsade områden med produktiv skogsmark.
Några tillståndsansökningar eller anmälningar om spridning av kemiska bekämpningsmedel
över skogsmark inkommer inte till miljönämnden.
Forest Stewardship Council (FSC) är en är en internationell organisation som främjar ett
miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar.
Svenska FSC har i januari 2008 antagit särskilda kriterier för användning av kemiska
bekämpningsmedel. Den inledande meningen lyder ”Skogsbrukets skötselsystem skall gynna
utvecklingen och införandet av miljövänliga, icke-kemiska metoder för bekämpning av
skadegörare samt sträva efter att undvika användning av kemiska bekämpningsmedel.
Delmål
•
De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010
vara kända av samtliga skogsägare i Helsingborg.
26
•
De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010
tillämpas på skogsmark som ägs av Helsingborgs stad.
Riktlinjer
•
Spridning av kemiska bekämpningsmedel på skogsmark ska ske utifrån de kriterier som
upprättats av Svenska FSC.
Åtgärder
Åtgärd
1. En inventering av vilka ägare av produktiv skog som
finns inom Helsingborg genomförs.
Tidpunkt
2010
Ansvarig
Miljönämnden
2. Informera skogsägare om vilka regler som gäller
avseende spridning av kemiska bekämpningsmedel över
skogsmark, innehållet i dessa riktlinjer samt de kriterier
som tagits fram av FSC.
2010
Miljönämnden
27
10 Industrimark, privat trädgård, koloniområde m. fl.
Definition
Under denna rubrik behandlas områden som är tydligt kopplade till privat egendom och/eller
där hemfridszon råder. Exempel på sådana områden är inhägnade företagstomter och
industrimark, privata trädgårdar samt koloniområden.
Tillstånd/anmälan och andra regler
Vanligtvis krävs ingen anmälan eller tillståndsprövning för spridning av kemiska
bekämpningsmedel inom denna typ av områden. Notera dock att anmälan eller
tillståndsansökan kan krävas om området kan klassas in under någon av de punkter som
framgår av 11 eller 14 §§ i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av
kemiska bekämpningsmedel. Vilka dessa områden är framgår av övriga rubriker i detta
dokument.
Övriga delar av Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska
bekämpningsmedel gäller dock även för spridning inom denna typ av område. Som exempel
kan nämnas de försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid hantering av preparat, dokumentation
samt informationsplikten vid olyckor. Även miljöbalken med de allmänna hänsynsreglerna
och bestämmelser runt bekämpningsmedel och annan kemikaliehantering gäller.
För koloniområden har en särskild miljöpolicy tagits fram av miljönämnden under 2007. I
denna anges att kemiska bekämpningsmedel inte bör användas någonstans på koloniområden.
Användning av andra kemiska produkter i bekämpningssyfte (exempelvis grovsalt och ättika)
är inte heller godtagbart. En försiktig användning av ”myrdosor” och liknande kan dock
godtas.
Nulägesbeskrivning
Större delen av den bekämpning som görs inom denna typ av områden kommer inte till
miljönämndens kännedom. Ett undantag utgörs av oljehamnen för vilken en anmälan om
bekämpning inkommer varje år. Bekämpning med glyfosatpreparat görs här mot ogräs av
säkerhetsskäl.
Delmål
•
Kunskapen avseende kemiska bekämpningsmedels farlighet för människors hälsa och
miljön bör öka hos privata användare.
•
Kemisk bekämpning av ogräs i privata trädgårdar och koloniområden bör upphöra.
Riktlinjer
•
Kemisk bekämpning bör undvikas i privata trädgårdar och koloniområden. Alternativa
metoder för bekämpning bör alltid väljas där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt
skäligt.
28
•
Användning av glyfosat för bekämpning av ogräs på mark som inte är biologiskt aktiv
bör inte förekomma i privata trädgårdar och koloniområden.
Åtgärder
Åtgärd
1. Ett faktablad om alternativ till kemisk bekämpning
riktad framförallt till privata hushåll tas fram.
Tidpunkt
2009
Ansvarig
Miljönämnden
2. Informationen på stadens hemsida uppdateras och
utökas med innehållet i dessa riktlinjer. Innehållet
kompletteras med en särskild informationsinsats till
privata användare.
2009
Miljönämnden
3. Vid förfrågningar eller annars då miljönämnden
kommer i kontakt med spridning på mark som inte är
tillgänglig för allmänheten lämnas information om
alternativa metoder och produktval.
Fortlöpande
Miljönämnden
29
11 Jätteloka
Definition
Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) kallas även jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka.
Ursprungligen är den importerad som prydnadsväxt men har spritt sig och ökat mycket
kraftigt i Sverige. Växten är vanlig i Sverige med särskilt intensiv spridning i Skåne. Beröring
av jättelokan i samband med solsken kan ge svåra brännskador på huden. Växten är mycket
konkurrenskraftig och kan tränga undan andra växter förutom större vedartade växter.
Naturvårdsverket rekommenderar att arten utrotas i Sverige.
Tillstånd/anmälan och andra regler
I Statens jordbruksverks föreskrifter (1998:31) om bekämpning av jättelokan (Heracleum
mantegazzianum) framgår att Länsstyrelsen som ett led i bekämpningen av jätteloka kan
besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska vidta för att
bekämpa jättelokan på en fastighet. Föreskriften gäller inom områden där det upprättats en
bekämpningsplan för jättelokan. Länsstyrelsen i Skåne upprättade år 2002 en
bekämpningsplan för hela länet som gäller i de fall jättelokan riskerar att sprida sig till annan
fastighet.
Kemisk bekämpning av jätteloka är anmälningspliktig om det område som ska bekämpas är
större än 1 000 m2 och tillgängligt för allmänheten eller om bestånden är lokaliserade till en
idrottsanläggning eller banvall. Anmälan ska i sådana fall göras skriftligt till miljönämnden av
den som ska utföra spridningen och lämnas in senast fyra veckor i förväg. Detta framgår av 11
§ i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska
bekämpningsmedel.
För kemisk bekämpning av bestånd lokaliserade inom vattenskyddsområde, på tomtmark för
flerfamiljshus eller på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser krävs tillstånd.
Detta söks hos miljönämnden av den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 14 § i
Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel.
Nulägesbeskrivning
Stadsbyggnadsförvaltningen inventerar årligen bestånden på stadens mark. Ansvar för bestånd
på mark som inte ägs av staden åligger fastighetsägaren.
Inom vattenskyddsområde tillåts kemisk bekämpning av jätteloka enbart genom avstrykning
med glyfosatbaserade preparat i kombination med mekanisk bearbetning.
Delmål
•
Bestånd av jätteloka ska bekämpas effektivt men miljövänligt så att de försvinner
alternativt hålls i schack så att inga nya områden uppstår eller befintliga områden
utökas.
30
Riktlinjer
•
Bestånd av jätteloka ska bekämpas på mark som ägs av Helsingborgs stad. I första hand
ska icke-kemiska metoder användas.
•
Kemisk bekämpning av jätteloka tillåts inte i det fall det är kostnadsmässigt skäligt och
tekniskt möjligt att använda andra metoder.
Åtgärder
Åtgärd
1. Påverka Länsstyrelsen att fatta beslut om tvingande
åtgärder avseende jätteloka.
Tidpunkt
Fortlöpande
Ansvarig
Miljönämnden
2. Vid ansökan om tillstånd eller anmälan om att bekämpa
jätteloka ställs krav på utredning av alternativ till kemisk
bekämpning.
Fortlöpande
Miljönämnden
31
12 Skadedjur
Definition
Här avses all yrkesmässig bekämpning av skadedjur utomhus samt inomhus i skolor,
förskolor och andra lokaler där barn vistas.
Tillstånd/anmälan
Spridning av kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur utomhus är tillståndspliktigt om det
görs på tomtmark till flerfamiljshus, gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser.
Tillstånd söks hos miljönämnden enligt 14 § Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om
spridning av kemiska bekämpningsmedel.
Skadedjursbekämpning på idrottsanläggning, banvall eller områden som är större än 1 000 m2
och tillgängliga för allmänheten är anmälningspliktigt. Anmälan ska göras skriftligt till
miljönämnden av den som ska utföra spridningen senast fyra veckor i förväg. Om särskilda
skäl finns får anmälan dock göras inom kortare tid och om så är nödvändigt då även muntligt.
Detta framgår av 11 och 12 §§ Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av
kemiska bekämpningsmedel.
Bekämpning inomhus omfattas inte av Statens naturvårdsverks föreskrifter. Istället tillämpas
miljöbalken med allmänna hänsynsregler och regler runt bekämpningsmedel och annan
kemikaliehantering.
Nulägesbeskrivning
De skadedjur som kan vara aktuella att bekämpa utomhus är framförallt råttor, getingar och
myror. Miljönämnden ger tillstånd till bekämpning om det krävs ur hälsoskyddssynpunkt
vilket det kan göra då det gäller exempelvis råttor och getingar. Krav ställs på att
bekämpningen kombineras med preventiva åtgärder så att problemet inte återuppstår. Numera
används ofta andra bekämpningsmetoder än kemiska. Exempel på detta är nedkylning med
hjälp av flytande koldioxid, upphettning samt uttorkning av insekter genom användning av
diatomépuder.
Delmål
•
Användningen av kemiska preparat vid bekämpning av skadedjur ska ständigt minska.
Riktlinjer
•
I första hand ska icke-kemiska metoder användas för bekämpning av skadedjur. Kemisk
bekämpning får endast göras om det är påkallat ur hälsoskyddssynpunkt och alternativa
metoder för bekämpning inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga att kräva.
•
För områden/fastigheter med återkommande skadedjursproblem ska en åtgärdsplan tas
fram av fastighetsägaren/nyttjanderättsinnehavaren.
32
Åtgärder
Åtgärd
1. Krav ställs på utredning av alternativ till kemisk
bekämpning i samband med anmälan/ansökan om
tillstånd till bekämpning av skadedjur.
Tidpunkt
Fortlöpande
Ansvarig
Miljönämnden
2. Beslut med förbud mot skadedjursbekämpning
meddelas i de fall det är skäligt och tekniskt möjligt att
använda andra metoder. Krav ställs på att preventiva och
alternativa åtgärder används utomhus.
Fortlöpande
Miljönämnden
3. Information om skadedjurbekämpning lämnas till
samtliga rektorsområden om vilka lagregler som gäller
samt innehållet i dessa riktlinjer.
2009
Miljönämnden
33
Ordlista
Biocid: Ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel.
Biologiskt bekämpningsmedel: En bioteknisk organism som framställts särskilt för att
förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar
skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.
Bioteknisk organism: En produkt som har framställts för något särskilt tekniskt syfte,
exempelvis bekämpning, och som består av levande mikroorganismer, nematoder, insekter
eller spindeldjur.
Funktionstest: Test av utrustning för spridning av kemiska bekämpningsmedel som utförs av
särskilt utbildade funktionstestare som godkänts av Jordbruksverket. Lista över godkända
funktionstestare finns på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se).
Hemfridszon: Tomten närmast boningshus där de boende har rätt att vara ifred enligt
Allemansrätten.
Integrerad bekämpning: Bekämpningen sker med en medveten och genomtänkt
kombination av åtgärder, där kemisk bekämpning är en av flera olika delar. Syftet är att
begränsa användningen av kemiska växtskyddsmedel till vad som är absolut nödvändigt för
att hålla beståndet av skadliga organismer på en så låg nivå att ekonomiskt oacceptabel skada
eller förlust inte orsakas.
Kemiskt bekämpningsmedel: En kemisk produkt som är avsedd för att förebygga eller
motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller
olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom.
Maskinstation: Ett företag som utför maskinkörslor som exempelvis skörd eller kemisk
bekämpning av jordbruksgrödor för andras räkning.
Mekaniska bekämpningsmetoder: Användning av maskiner eller andra redskap för
bekämpning. Exempel på metoder är harvning på grusytor, ogräsborstning, manuell skyffling
och rensning samt användning av grästrimmer.
Naturbetesmark: Betesmark som inte är lämplig att plöja. Marken har sedan lång tid tillbaka
inte använts som åkermark eller på annat sätt utsatts för gödsling, lättare markberedning eller
andra ingrepp som skadat dess höga naturvärden.
Prioriterat riskminskningsämne: Ett kemiskt ämne där användaren bör se över riskerna med
användningen och vid behov ersätta ämnet med ett som är mindre farligt. Se även PRIOverktyget på www.kemi.se.
Primär zon: Den del av ett vattenskyddsområde som behövs för att skapa rådrum i händelse
av en akut förorening.
34
Sekundär zon: Den del av ett vattenskyddsområde som ligger utanför primär zon och som
behövs för att bibehålla en hög vattenkvalitet eller förbättra vattenkvaliteten.
Skälighetsavvägning: Ett begrepp som innebär att man vid bedömning av vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna i
miljöbalken väger nyttan av åtgärderna mot kostnaden.
Sprutjournal: Anteckningar som ska föras av den som sprider bekämpningsmedel tillhörande
klass 1 eller 2. Vad anteckningarna ska omfatta framgår av 9 § i Statens naturvårdsverks
föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel samt Jordbruksverkets
föreskrifter (1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter.
Termiska bekämpningsmetoder: Användning av kyla eller värme för bekämpning. Exempel
på metoder är flamning med gasol, ångning, hetvattenbehandling eller frysning.
Tertiär zon: Den del av ett vattenskyddsområde som inte omfattas av övriga zoner men som
kan påverka vattenförekomsten i ett långt tidsperspektiv.
Trädgårdsodling: Yrkesmässig produktion av frilandsgrönsaker, frukt, bär eller andra växter.
Utfasningsämne: Ett kemiskt ämne med särskilt farliga egenskaper som så långt som möjligt
ska ersättas med sådant som är mindre farligt. Se även PRIO-verktyget på www.kemi.se.
Växthusodling: Yrkesmässig produktion av växter inomhus.
Växtskyddsmedel: Kemiska produkter, biotekniska organismer samt kemiska eller biologiska
bekämpningsmedel som är avsedda att skydda växter eller växtprodukter mot skadliga
organismer eller förhindra inverkan från sådana organismer. I gruppen ingår också produkter
som påverkar växters livsprocesser på annat sätt än genom näring, bevarar växtprodukter
(undantag för konserveringsmedel), förstör oönskade växter/växtdelar eller
hämmar/förhindrar oönskad tillväxt hos växter.
Åkermark: Mark som är lämplig att plöja och som används eller kan användas till växtodling
eller bete.
Äng: Naturlig slåttermark där det sedan lång tid tillbaka bedrivits ängsskötsel för produktion
av vinterfoder. Marken har inte utsatts för gödsling, markberedning eller andra ingrepp som
skadar dess höga naturvärden.
35
Referenser
Det handlar om jättelokan, faktablad från miljönämnden (juli 2007)
Det handlar om miljöhänsyn inom koloniområden, faktablad från miljönämnden (maj 2007)
Koll på tillväxten – Uthållig bekämpning på hårdgjorda ytor, Sveriges Kommuner och
Landsting. ISBN-10:91-7164-134-3
Miljöprogram för Helsingborgs stad – mål och åtgärder. ISBN 91-976087-5-0
Säker bekämpning, Statens Jordbruksverk m. fl. ISBN 91-27-35330-3
Telefonsamtal med Jan Hassel (Skanska), Annika Johansson (NCC) och Jan Pålsson (Peab) i
september 2007
Telefonsamtal med Elisabeth Andersson, verksamhetschef SFF Idrott i februari 2007
Telefonsamtal med Heidi Wiik, jurist på Naturvårdsverket i oktober 2007
36
Bilaga 1
Miljöprogram för Helsingborgs stad
Under våren 2006 antog Kommunfullmäktige ett Miljöprogram för Helsingborgs stad.
Programmet omfattar mål och åtgärder för Helsingborgs miljöarbete och är uppdelat i sex
prioriterade delområden; ”Delaktighet och styrning”, ”Hållbart transportsystem”, ”Hållbart
energisystem”, ”Sundare Helsingborg”, ”Hållbar planering och skötsel” samt ”Rent vatten”.
Programmet grundar sig dels på de nationella miljökvalitetsmålen samt folkhälsomålen och
dels på Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. Det finns också vissa mål som är
specifika för Helsingborg och saknar motsvarighet i de nationella och regionala målen.
De delområden som berör hanteringen av kemiska bekämpningsmedel är framförallt ”Rent
vatten” och ”Sundare Helsingborg”, men i viss mån även ”Delaktighet och styrning”. De
viktigaste målen och åtgärderna för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i
Miljöprogrammet anges nedan. Inom parentes anges vem som ansvarar för de olika
åtgärderna och när de ska vara genomförda.
Delområde: Rent vatten
Mål 4. Kemiska bekämpningsmedel
Senast år 2015 skall förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Helsingborgs vattendrag och vara så låga att växter, djur eller
människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras farliga
nedbrytningsprodukter som används från år 2006 och framåt bör inte kunna påvisas i
grundvattnet.
Åtgärder
8: Policy tas fram för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel (där
Miljönämnden har beslutsrätt samt övrig kommunal mark). (Miljönämnden och
Stadsbyggnadsnämnden, 2007)
18: Lantbrukare; information med syfte att minska användningen av kemiska
bekämpningsmedel. (Länsstyrelsen, fortlöpande)
30: Utomhusytor på kommunal mark anläggs på sådant sätt att skötsel utan kemiska
bekämpningsmedel underlättas. (Stadsbyggnadsnämnden, fortlöpande)
31: Tillsyn utövas över användning av kemiska bekämpningsmedel. (Miljönämnden,
fortlöpande)
32: Åtgärder så att miljöstödet till skyddszoner utnyttjas effektivt. (Länsstyrelsen,
fortlöpande)
41: Krav ställs vid förnyat arrende på kommunal åkermark (t ex ökad andel strand/skyddszon,
vattenuttag, hävdade marker mm). (Kommunstyrelsens förvaltning, fortlöpande)
Bilaga 1
Delområde: Sundare Helsingborg
Mål 2. Ekologisk odling
Ekologisk odling på stadens egen åkermark skall uppmuntras så att 100 procent av arealen är
ekologiskt odlad 2015.
Mål 4. Kunskap om särskilt farliga ämnen
Fortlöpande skall kunskapen om halterna av särskilt farliga ämnen och dess negativa effekter
på människors hälsa, ekosystem och arter öka.
Åtgärder
8: Allmänhet; produktval och information om hushållskemikalier och bekämpningsmedel.
(Miljönämnden, fortlöpande)
14: Krav ställs vid förnyelse av arrende på kommunal åkermark om ekologisk odling.
(Kommunstyrelsens förvaltning, fortlöpande)
Bilaga 2
Kemiska bekämpningsmedel
Vad är ett kemiskt bekämpningsmedel?
Ett kemiskt bekämpningsmedel definieras som en kemisk produkt som är avsedd att
förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar
skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom (14 kap. 5 § miljöbalken).
Det är alltså inte innehållet som avgör om en produkt ska räknas som ett bekämpningsmedel
utan avsikten med användningen av produkten.
Kemiska bekämpningsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få
användas. Det finns mellan 700 och 800 godkända preparat idag. Egenskaperna variera
mellan preparaten. Vissa är mycket giftiga för människor och miljö även i små doser, medan
andra har en mer begränsad påverkan på människor.
Kemiska bekämpningsmedel delas in i växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel
används huvudsakligen för att skydda växter inom lantbruk, skog och trädgård mot svamp,
skadedjur eller konkurrerande växter. Biocider används för bekämpning i andra sammanhang.
Exempel på biocider är träskyddsmedel, insektsmedel och båtbottenfärger.
Bekämpningsmedel delas vid godkännandet in i olika behörighetsklasser (klass 1, 2
respektive 3). Klass 1- och klass 2-preparat får endast spridas i yrkesmässig verksamhet av
den som uppfyller särskilda kunskapskrav. För spridning av klass 1-preparat krävs dessutom
särskilt tillstånd. Klass 3-preparat får användas alla.
Val av preparat
Enbart preparat som är godkända av Kemikalieinspektionen får användas för bekämpning.
Vilka preparat som är godkända framgår bland annat av ”Bekämpningsmedelsregistret” som
hittas på Kemikalieinspektionens hemsida (www.kemi.se).
Den så kallade ”Produktvalsprincipen” (se nedan) ska tillämpas vid val av preparat.
Spridning av kemiska bekämpningsmedel
Den som sprider ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel ska
1. göra det på ett sådant sätt att människors hälsa inte skadas eller människor vållas
annan olägenhet och så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt, och
2. vidta åtgärder för att motverka att medlet sprids utanför det avsedda
spridningsområdet. (14 kap. 6 § miljöbalken)
Vid tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2-4 §§ miljöbalken ska man särskilt
se till att växtskyddsmedel används på ett sätt som är förenligt med
• gällande föreskrifter och förutsättningar för godkännande av preparatet,
• gällande villkor för godkännande av preparatet,
• gällande märkningskrav samt
• tillämpning av principerna för god växtskyddssed och, där så är möjligt, principerna
om integrerad bekämpning. (39 § förordningen 2006:1010 om växtskyddsmedel)
Bilaga 2
För spridning av kemiska bekämpningsmedel utomhus har Naturvårdsverket utfärdat särskilda
föreskrifter (SNFS 1997:2) med tillhörande allmänna råd (AR 97:3). Föreskrifterna
sammanfattas kort nedan.
− Skyddsåtgärder måste vidtas för att förhindra att bekämpningsmedlet når grundvattnet
eller omgivande mark och ytvatten. Det anges också att den som sprider
bekämpningsmedel tillhörande klass 1 eller 2 skall föra särskilda anteckningar över
spridningen (sprutjournal).
− För spridning på banvall, idrottsanläggning eller över områden som är större än 1000 m2
där allmänheten får färdas fritt, krävs att en anmälan lämnas in till miljönämnden senast
fyra veckor innan spridning. Detta gäller dock inte för spridning på åkermark, även om
den är tillgänglig för allmänheten då den inte är besådd.
− För yrkesmässig spridning på tomtmark för flerfamiljshus, på gårdar till förskolor och
skolor eller allmänna lekplatser, inom skyddsområde för vattentäkt och vid planeringsoch anläggningsarbeten krävs tillstånd av miljönämnden innan spridning.
− Bekämpningsmedel får inte alls spridas på naturbetesmarker eller på ängar.
− Vid spridning över områden där allmänheten får färdas krävs att särskilda anslag med
information om spridningen sätts upp på platsen. Detta gäller oavsett områdets storlek.
Egenkontroll
Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för
människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten
för att motverka eller förebygga sådana verkningar (26 kap 19 § miljöbalken).
Egenkontrollen är således ett mycket viktigt verktyg för att kontrollera och följa upp
användningen av kemiska bekämpningsmedel. Den som hanterar sådana medel, oavsett om
det sker i yrkesmässig verksamhet eller i privat regi, har en skyldighet att se till att
olägenheter för människors hälsa eller miljön förebyggs och motverkas.
Att kontrollera verksamheters egenkontroll är en väsentlig del av miljönämndens
tillsynsarbete och kommer vara ett av verktygen för att följa upp att riktlinjer och åtgärder i
”Riktlinjer för kemisk bekämpning i Helsingborg” efterlevs.
Sanktioner
Om man inte följer gällande bestämmelser då man sprider kemiska bekämpningsmedel kan
man bli skyldig att betala en så kallad miljösanktionsavgift enligt bestämmelserna i
miljöbalken. Miljönämnden är också skyldig att göra en anmälan till åklagarmyndigheten om
åtalsprövning då brott mot gällande bestämmelser misstänks.
Bilaga 2
Sammanställning av regler
Nedan beskrivs ett urval av de bestämmelser som gäller för spridning och annan hantering av
kemiska bekämpningsmedel och som faller inom miljönämndens tillsynsområde. Notera dock
att ytterligare bestämmelser kan vara tillämpliga, exempelvis för arbetsmiljö, transport av
farligt gods m.m.
Miljöbalkens hänsynsregler (2 kap miljöbalken) i urval
Kunskapskravet (2 §)
Alla som ska vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till
åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och
olägenhet.
Försiktighetsprincipen och Principen om bästa möjliga teknik (3 §)
Alla som vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de
försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden
medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid
yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så
snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet
för människors hälsa eller miljön.
Produktvalsprincipen (4 §)
Alla som vidtar en åtgärd skall undvika att välja sådana kemiska produkter som kan befaras
medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter
som kan antas vara mindre farliga.
Rimlighetsavvägning (7 §)
Kraven ovan gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna
bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört
med kostnaderna för sådana åtgärder.
Bilaga 2
Övriga bestämmelser i lagar och förordningar i urval
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
2 kap miljöbalken (allmänna hänsynsregler mm)
7 kap 22 § miljöbalken (vattenskyddsområde)
14 kap miljöbalken (kemiska produkter och biotekniska organismer), fr. a. 5-7 §§
26 kap miljöbalken (tillsyn och egenkontroll)
29 kap miljöbalken (straffbestämmelser och förverkande)
30 kap miljöbalken (miljösanktionsavgifter)
31 kap 4 § miljöbalken (ersättning)
Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel
Förordning (2000:338) om biocidprodukter
Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll
Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter
Skogsvårdslagen (1979:429)
Föreskrifter och allmänna råd i urval
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska
bekämpningsmedel
Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) om spridning av kemiska bekämpningsmedel
Naturvårdsverkets allmänna råd (2000:7) för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2
rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde
Statens jordbruksverks föreskrifter (1998:31) om bekämpning av jättelokan (Heracleum
mantegazzianum)
Statens jordbruksverks föreskrifter (1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid
användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter.
Statens jordbruksverks föreskrifter (2001:13) om emballage för betat utsäde
Statens jordbruksverks föreskrifter (2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för
användning av växtskyddsmedel
Socialstyrelsens föreskrifter (2005:5) om tillstånd för användning av vissa
bekämpningsmedel
Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om kemiska bekämpningsmedel
Kemikalieinspektionens föreskrifter (2005:7) om klassificering och märkning av kemiska
produkter
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (1998:6) om bekämpningsmedel
Skogsstyrelsens föreskrifter (1993:2) och allmänna råd till skogsvårdslagen
Bilaga 3
Miljönämndens bedömningsgrunder
Förebyggande åtgärder
För att minska behovet av bekämpning är det viktigt att förebyggande åtgärder vidtas både i
anläggningsskedet och genom drift och skötsel.
Exempel på detta är:
− val av växt- och ytmaterial,
− utformning av allmänna ytor,
− väl avvägd växtföljd inom lantbruks- och trädgårdsodlingen,
− optimerad gödsling och vattning,
− utformning av golfbanor samt
− underhåll av hårdgjorda ytor genom sopning etc.
Val av preparat och dos
Vid val av kemiskt preparat för bekämpning ska den produkt väljas som ger tillräcklig effekt
med minst negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Många olika överväganden
måste göras där faktorer som använd dos, spridningstidpunkt, spridningsteknik, markstruktur,
närhet till känslig omgivning m. m. måste vägas in.
Följande frågor kan vara relevanta att ställa:
− Innehåller preparatet något utfasningsämne?
− Innehåller preparatet något prioriterat riskminskningsämne?
− Är preparatet lättrörligt?
− Är preparatet svårnedbrytbart?
− Är preparatet bioackumulerande?
− Är preparatet giftigt för pollinerande insekter?
− Är preparatet skadligt för vattenlevande organismer?
− Vilka hälsofarliga egenskaper har preparatet?
Vid bedömningen av vilket preparat som har minst negativ påverkan på miljön och
människors hälsa blir det många gånger nödvändigt att göra en avvägning mellan preparatens
olika egenskaper. Egenskaper som lättrörlighet eller hälsofarlighet kan ha olika tyngd i olika
sammanhang.
Miljönämnden kan ställa krav på en redovisning av vilka alternativa preparat som finns att
tillgå i ett enskilt fall. I det fall alternativa preparat inte finns kräver miljönämnden att skriftlig
dokumentation som stödjer detta redovisas.
Vid bekämpning ska bekämpningströsklar följas och dosnycklar användas i den mån det finns
för den aktuella grödan.
Metod för spridning
Vid val av bekämpningsmetod jämförs den negativa miljöpåverkan från olika metoder med
varandra och den med minsta negativa påverkan förordas. Mekaniska metoder innebär oftast
minst påverkan på miljön och väljs i första hand. I andra hand kan termiska metoder väljas
beroende på bland annat energiförbrukning och utsläpp till luft. Biologiska metoder kan i
Bilaga 3
vissa fall vara lämpliga. Om det inte är praktiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart att
utföra bekämpningen med någon av dessa metoder väljs i sista hand kemisk bekämpning.
Tidpunkt för spridning
Oftast är det att föredra att spruta då ogräsen befinner sig på hjärtbladsstadiet eftersom det
då åtgår en mindre mängd preparat och ogräsen är mer lättbekämpade. Det kan dock vara
svårt att artbestämma ogräsen på detta stadium. Vissa ogräs är mer lättbekämpade när de
första örtbladen kommit. Varje sprutning måste därför bedömas för sig beroende på gröda,
ogräsart och preparat. Spridning under vår och försommar är att föredra framför spridning på
hösten med hänsyn till den ökade risken för läckage till grund- och ytvatten under den senare
delen av året. Sena höstbekämpningar (efter den 25 oktober) bör inte förekomma. Det är
oftast mest idealt att spruta under tidig morgon eftersom vindhastigheten då ofta är låg och
luftfuktigheten hög. Varm och fuktig väderlek gör preparaten mer effektiva och innebär
därmed att doserna kan sänkas.
Teknik för spridning
Den teknik som ger bäst effekt med minsta mängd aktiv substans bör användas. Exempel på
sådan är stämpling, avstrykning och punktbekämpning eventuellt kompletterad med
automatisk ogräsavkännare.
Utrustning som minskar risken för vindavdrift bör användas. Exempel på sådan är
skyddskåpa till ryggsprutor och kjol, släpduk eller lufttillsats till bomsprutor. Andra
faktorer som påverkar avdriften är exempelvis valet av spridarmunstycken, bomhöjd och
droppstorlek.
Sprututrustningen ska ses över årligen och kalibreras till korrekt funktion av person med
tillräcklig kompetens. Maskinburna och bogserade sprutor funktionstestas minst vartannat år,
oftare om de används mycket. Eventuella brister som framkommer vid testet ska åtgärdas så
snart som möjligt.
Skyddsavstånd vid spridning
Minsta skyddsavstånd som ska tillämpas är de som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd
97:3. Detta gäller både mark- och vindanpassade skyddsavstånd. För bedömning av
vindanpassade skyddsavstånd kan ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassade
skyddsavstånd” användas. Denna återfinns t.ex. på www.jordbruksverket.se eller
www.greppa.nu.
Kemiska bekämpningsmedel bör inte användas på hårdgjorda, belagda ytor där det finns risk
för avrinning till dagvattenbrunnar eller annat öppet vatten. Då risken för påverkan på
vattendrag bedöms som försumbar kan preparat med begränsade miljöeffekter dock tillåtas.
Kemiska bekämpningsmedel bör inte heller användas på gårdsplaner som inte är hårdgjorda
eller på annan mark utan biologisk aktivitet. Om det ändå används ska man i första hand välja
ogräsättika eller liknande.
Förvaring av preparat
Kemiska bekämpningsmedel ska förvaras inlåst i ett utrymme med tätt golv utan golvbrunnar
som är utformat på ett sådant sätt att eventuellt spill inte kan spridas utanför utrymmet (försett
med tröskel, vulst, lutning inåt eller liknande). Absorberande material ska finnas i närheten
Bilaga 3
av där kemiska bekämpningsmedel hanteras för uppsugning av eventuellt spill. Förrådet bör
inventeras minst en gång per år och inaktuella preparat sorteras ut. En förteckning över
preparaten samt säkerhetsdatablad ska i normalfallet finnas. Preparat ska normalt förvaras i
originalförpackningar. I förrådet för bekämpningsmedel får inte foder, livsmedel eller
explosiva varor förvaras.
Påfyllning och rengöring av utrustning
Påfyllning och uppställning av sprutan ska ske på en plats med säkert underlag och
tillräckligt avstånd till öppet vatten och brunnar. Platser som kan accepteras är ute i fält, på
särskild anordnad och funktionell biobädd, på tät platta med uppsamling av spill och
spolvatten eller bevuxen mark med rejält matjordslager.
En första rengöring av spruta och traktor bör ske i fält för att undvika för hög belastning på
biobädden respektive för höga koncentrationer av preparat i urinbrunn/uppsamlingsbehållare.
Påfyllning och rengöring får aldrig ske på spolplatta med avlopp till dränering eller
dagvattensystem eller på gårdsplaner med grus, singel eller hårdgjord yta utan uppsamling.
Normalt sett krävs ett skyddsavstånd på minst 30 m till brunnar och vattendrag. Om särskilda
åtgärder vidtagits, såsom rätt utformad biobädd eller tät platta med uppsamling, och
markförhållandena medger det, kan skyddsavståndet minskas till 15 m.
Tillbud och olyckor
Alla som hanterar kemiska bekämpningsmedel bör ha fastställda rutiner som beskriver hur
man ska förfara vid ett eventuellt tillbud eller en olycka. För yrkesmässiga användare bör
sådana rutiner vara skriftliga och väl kända hos alla som hanterar kemiska bekämpningsmedel
i verksamheten.
Spridning inom vattenskyddsområde
Faktorer som påverkar om användning av bekämpningsmedel kan accepteras inom delar av
ett vattenskyddsområde är exempelvis grundvattenströmmarnas riktning, jordens genomsläpplighet, jordlagrens mäktighet och avståndet från markytan till grundvattennivån. För att
säkerställa att bekämpningsmedel inte sprids inom områden med känsliga geohydrologiska
förhållanden kan det vara nödvändigt att detta skrivs in i skyddsföreskrifterna.
Om sådana restriktioner inte skrivits in i skyddsföreskrifterna utan miljönämnden istället
prövar frågan utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd ska skälighetsavvägningen göras så
restriktivt som möjligt. Bekämpningsmedelsanvändning i primär zon godtas inte.
Särskilt lättrörliga ämnen bör endast tillåtas på lerjordar där lerlagren är djupare än 3 meter.
Andra förutsättningar bör vara att avståndet till grundvattnet är tillräckligt stort och att det inte
finns mindre rörliga ersättningspreparat att tillgå. Lättrörliga preparat kan dessutom i vissa fall
tillåtas om behandlingen sker i väl etablerad gröda och om en sådan behandling bedöms
medföra ett totalt sett lägre bekämpningsbehov än om ogräset lämnas obekämpat och om
andra bekämpningsmetoder inte bedöms tillräckligt effektiva eller praktiskt genomförbara.
Samråd bör då ske med miljökontoret inför varje enskild behandling.
Bilaga 3
Särskilt lättrörliga preparat kan vara de som utpekats av Kemikalieinspektionen, men även
andra preparat där det i olika sammanhang visat sig finnas risk för läckage till grund- eller
ytvatten.
Inom tertiär zon där grundvattenströmmarna är riktade bort från skyddsområdet kan eventuellt
ett rörligare preparat med kortare nedbrytningstid vara att föredra framför ett svårnedbrytbart
preparat som fastläggs i marken.
Undantag
Miljönämnden tillämpar en restriktiv hållning i sin bedömning av om riktlinjerna kan frångås.
Undantag kan dock i vissa fall vara nödvändiga att göra. Exempel på sådana fall kan vara vid
bekämpning av insekter, växter eller skadedjur som riskerar att vålla större skada för
människors hälsa än användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det kan också finnas skäl
att frångå riktlinjerna då särskilda värden (ekonomi, kultur eller natur) står på spel.
Gemensamt för bedömningen bör dock vara att det rör sig om enstaka händelser som bedöms
var för sig. Generella undantag bör inte göras. Det bör också ha visats att alternativ till kemisk
bekämpning inte är möjlig av praktiska, ekonomiska eller tidsmässiga skäl. En redovisning
över vilka överväganden av alternativ till kemisk bekämpning som gjorts, och vad som ligger
till grund för bedömningen att dessa inte är möjliga att använda, krävs i sådana fall in av
sökanden.
Bilaga 4
Sammanställning av mål
Huvudmål
•
Den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel inom hela Helsingborg ska
ständigt minska.
Delmål
•
Samtliga vattenskyddsområden ska ha fullgott geohydrologiskt underlagsmaterial och
uppdaterade skyddsföreskrifter. Detta bör ha färdigställts senast 2009 för Örby
grundvattentäkt och senast 2015 för Örby berggrundvattentäkt samt Holks
vattenskyddsområde.
•
Kemiska bekämpningsmedel ska bara användas inom vattenskyddsområden eller delar
av vattenskyddsområden där ingen eller endast mycket liten risk föreligger för
förorening av vattentäkten. Senast två år efter det att ett fullgott geohydrologiskt
underlag tagits fram ska bekämpningsmedelsanvändning vara förbjuden, där så är
motiverat.
•
Ingen kemisk bekämpning ska förekomma på ytor där lekande barn förväntas uppehålla
sig.
•
Spridning av kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma vid planerings- och
anläggningsarbeten.
•
Kemisk bekämpning inom områden där allmänheten får färdas fritt och som ägs av
Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska i princip ha
upphört senast år 2015.
•
Användning av glyfosatpreparat inom områden där allmänheten får färdas fritt och som
ägs av Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska ha
upphört senast år 2010. Undantag görs för bekämpning av ogräs i samband med
restaurering av gång- och cykelbanor.
•
Användning av glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs i samband med restaurering
av gång- och cykelbanor ska ha upphört senast år 2015.
•
Användning av kemiska bekämpningsmedel mot svamp och ogräs på
idrottsanläggningar ska ständigt minska. Negativ påverkan på miljön utanför de
områden som är behandlade med kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma.
•
Användning av glyfosatpreparat på banvallar ska ständigt minska.
•
Kemisk bekämpning på jordbruksmark som ägs av Helsingborgs stad ska i princip ha
upphört senast år 2015.
•
Samtliga jordbruksföretag och maskinstationer inom kommunen med egen
lantbruksspruta ska ha funktionstestade sprutor och godtagbara påfyllnads- och
1
Bilaga 4
rengöringsplatser för sprutan. Målet ska vara uppnått för samtliga jordbruk och
maskinstationer senast 2010.
•
Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ha en godtagbar påfyllnads- och
rengöringsplats för den utrustning som används för spridning av kemiska
bekämpningsmedel. Målet ska vara uppfyllt för samtliga anläggningar senast år 2010.
•
De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010
vara kända av samtliga skogsägare i Helsingborg.
•
De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010
tillämpas på skogsmark som ägs av Helsingborgs stad.
•
Kunskapen avseende kemiska bekämpningsmedels farlighet för människors hälsa och
miljön bör öka hos privata användare.
•
Kemisk bekämpning av ogräs i privata trädgårdar och koloniområden bör upphöra.
•
Bestånd av jätteloka ska bekämpas effektivt men miljövänligt så att de försvinner
alternativt hålls i schack så att inga nya områden uppstår eller befintliga områden
utökas.
•
Användningen av kemiska preparat vid bekämpning av skadedjur ska ständigt minska.
2
Bilaga 5
Sammanställning av riktlinjer
•
All hantering av kemiska bekämpningsmedel ska ske på ett sådant sätt att riskerna för
människors hälsa och miljön blir så små som möjligt. Tillräcklig kompetens ska finnas,
tillräckliga försiktighetsmått ska vidtas och bästa teknik ska användas.
•
Vid val av metod för bekämpning ska alltid den metod väljas som ger önskad effekt
med minsta möjliga risk för människors hälsa och miljön.
•
Vid kemisk bekämpning ska det preparat väljas som ger önskad effekt med minsta
möjliga risk för människors hälsa och miljön. Preparat som innehåller utfasningsämnen
ska undvikas. Vid användning av preparat som innehåller prioriterade
riskminskningsämnen ska riskerna med användningen bedömas. Ersättning med annan
produkt ska övervägas.
•
På mark som inte är jordbruksmark ska särskilda skäl föreligga för att kemiska
bekämpningsmedel ska tillåtas inom vattenskyddsområde. Det måste i sådana fall även
vara förenligt med gällande skyddsföreskrifter för respektive vattenskyddsområde.
Tillstånd kan lämnas när de miljömässiga fördelarna med bekämpningen överväger
jämfört med risken för förorening av vattentäkten, och alternativa metoder inte är
praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga.
•
När skyddsvärdet för en vattenresurs är så stort att kemiska bekämpningsmedel inte kan
tillåtas bör detta framgå i skyddsföreskrifterna för området. Då kan också en
ersättningsrätt föreligga enligt 31 kap miljöbalken.
•
Besluten ska på samtliga vattenskyddsområden vila på ett fullgott geohydrologiskt
underlagsmaterial. Så länge detta saknas eller skyddsföreskrifterna är under revidering
bör tillståndens giltighet begränsas till ett år. Därefter bör tillstånd för spridning på
jordbruksmark vara fleråriga. Enskilda substanser ska dock kunna omprövas om det
framkommer ny kunskap om dessa.
•
Kemisk bekämpning inom vattenskyddsområde ska ske integrerat med mekaniska och
odlingstekniska åtgärder. Utgångspunkten ska vara att marken ska brukas på ett sådant
sätt att otillräckliga mekaniska eller odlingstekniska åtgärder ett år inte leder till en
kraftig uppförökning av ogräs, svamp eller andra växtskadegörare och därmed ett ökat
bekämpningsbehov påföljande år.
•
Följande försiktighetsmått ska alltid uppfyllas vid spridning av bekämpningsmedel på
vattenskyddsområde:
- Tillredning av sprutvätska samt påfyllning och rengöring av sprutan ska ske på
säker påfyllningsplats och om möjligt utanför skyddsområdet.
- Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år
sedan.
- Bekämpningströsklar ska följas och dosnycklar användas i den mån det finns för den
aktuella grödan.
- Sena höstbekämpningar (efter den 25 oktober) ska inte förekomma.
- Väl tilltagna skyddsavstånd ska hållas mot brunnsområden. Markanpassade skydds-
1
Bilaga 5
avstånd ska vara minst 12 meter och vindanpassade skyddsavstånd ska minst motsvara
vad som anges i Säkert växtskydds senaste utgåva av ”Hjälpreda för bestämning av
vindanpassat skyddsavstånd”. Hjälpredan finns på www.jordbruksverket.se och
www.greppa.nu.
- Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas på gårdsplaner och liknande ytor.
- Det ska finnas en handlingsplan som klart beskriver hur man ska förfara vid en
eventuell olycka som kan medföra att bekämpningsmedel läcker ut.
•
Särskilt lättrörliga ämnen tillåts inte inom vattenskyddsområde med undantag för
användning på lerjordar där lerlagren är djupare än 3 meter och avståndet till
grundvattnet är tillräckligt stort. Lättrörliga preparat kan också i vissa fall tillåtas i väl
etablerad gröda om en sådan behandling bedöms medföra ett totalt sett lägre
bekämpningsbehov än om ogräset lämnas obekämpat och om andra
bekämpningsmetoder inte bedöms tillräckligt effektiva eller praktiskt genomförbara.
Samråd ska då ske med miljökontoret inför varje enskild behandling.
•
Tistelförekomsten på och intill jordbruksmark inom vattenskyddsområde ska begränsas
till och hållas på en så låg nivå att lättrörliga preparat kan undvikas. Mekanisk och
odlingsteknisk bekämpning ska kunna bedömas som rimlig och tillräcklig. Tistel ska i
första hand bekämpas genom jordbearbetning i kombination med upprepade putsningar
under vegetationsperioden. Eventuella tistelbestånd på mindre, klart avgränsade
områden av ett jordbruksskifte ska för att förhindra spridning slås av några gånger under
säsongen även om detta innebär att även grödan slås av.
•
Tistelproblemet ska även ses i ett större perspektiv, genom att aktivt minska
fröspridningen in på jordbruksmark inom vattenskyddsområdena. Ogräshärdar på
banvallen, industritomter som gränsar till jordbruksmark och liknande ska åtgärdas.
•
Tillstånd lämnas inte till kemisk bekämpning på ytor där lekande barn förväntas
uppehålla sig.
•
Tillstånd till kemisk bekämpning i samband med planerings- och anläggningsarbeten
lämnas inte. I det fall tillståndsansökningar inkommer ställer miljönämnden krav på
utföraren att utreda vilka alternativ som finns.
•
Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts i planteringsytor till och med år
2009.
•
Preparat med ättikssyra, pelargonsyra eller, ur miljö- och hälsosynpunkt, likvärdiga
verksamma substanser tillåts i planteringsytor och på hårdgjorda ytor, där påverkan på
vattendrag till följd av avrinning bedöms som försumbar.
•
Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts på gång- och cykelbanor i samband
med nyasfaltering till och med år 2015. Endast punktbehandling av rotogräs får göras.
Skyddskåpa eller annan utrustning som förhindrar vindavdrift ska användas. Asfaltering
ska göras inom en vecka efter påföring av bekämpningsmedelspreparatet.
•
Vid anmälan om spridning av kemiska bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska
miljönämnden göra en bedömning av behovet utifrån de bedömningsgrunder som
beskrivs i bilaga 3. Besök på plats ska göras i tveksamma fall för att få en uppfattning
2
Bilaga 5
om behovet. Alternativa metoder för bekämpning samt effekterna av utebliven
bekämpning ska vägas in.
•
Kemisk bekämpning bör inte utföras i förebyggande syfte på golfbanor utan först då
angrepp konstaterats. Sena höstbekämpningar med höga doser svampmedel för att säkra
övervintring av green bör inte göras.
•
I samband med spridning av kemiska bekämpningsmedel på golfbanor bör föreskriven
skyltning göras i anslutning till första utslagsplatsen eller annan lämplig plats.
•
Den sprututrustning som används för spridning på idrottsanläggningar ska ses över och
kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade
sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan.
•
Förrådet för bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska hållas i god ordning.
Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall.
•
Samtliga idrottsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel hanteras ska ha godtagbar
påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen.
•
Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora gräsplaner ska utformning, placering
och val av grässort m. m. göras så att kemisk bekämpning blir obehövlig. Placering och
utformning av dammar och annat öppet vatten samt greener ska göras så att de
skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan efterlevas.
Bevattningsvattnet ska recirkuleras.
•
Glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs tillåts tillsvidare på banvallar belägna utanför
särskilt känsliga områden om det krävs för att upprätthålla säkerheten och om
alternativa metoder eller preparat inte ger tillräcklig effekt.
Med särskilt känsliga områden avses:
- områden nära vattendrag eller låglänta områden som ofta översvämmas,
- områden som är särskilt skyddsvärda ur biotopsynpunkt,
- andra områden där miljönämnden bedömer att det föreligger risker för människors
hälsa eller miljön.
•
Inom tätbebyggda områden tillåts inte spridning med Banverkets ogräståg om det inte
klart kan visas att risken för vindavdrift är försumbar. Spridning med avstrykare eller
ryggspruta kan tillåtas inom dessa områden enligt de bedömningsgrunder som framgår
av bilaga 3.
•
Preparat som är godkända för ekologisk odling tillåts.
•
De allmänna hänsynsreglerna, avseende spridning på jordbruksmark, ska bland annat
tolkas så
- att alla lantbrukssprutor ska funktionstestas minst vart annat år,
- att biobäddar ska underhållas och vid behov bytas ut,
- att hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor,
- att urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta,
- att preparatval ska kunna motiveras utifrån produktvalsprincipen och
- att alternativa metoder som mekanisk bekämpning och odlingstekniska åtgärder
3
Bilaga 5
som minskar bekämpningsbehovet ska tillämpas där det är möjligt.
•
Förrådet för bekämpningsmedel på jordbruksföretag ska hållas i god ordning. Preparat
där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall
•
Förrådet för bekämpningsmedel på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska hållas i
god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som
farligt avfall.
•
Den sprututrustning som används på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ses över
och kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade
sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan.
•
Anteckningar i enlighet med 9 § Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) om spridning
av kemiska bekämpningsmedel (så kallad sprutjournal) ska föras även vid spridning
inomhus i växthusanläggningar och övriga trädgårdsodlingsföretag.
•
Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel
hanteras ska ha godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen.
•
Vid val av metod för bekämpning i växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar ska
alternativ till kemisk bekämpning övervägas. I det fall kemiska preparat väljs ska detta
kunna motiveras.
•
Spridning av kemiska bekämpningsmedel på skogsmark ska ske utifrån de kriterier som
upprättats av Svenska FSC.
•
Kemisk bekämpning bör undvikas i privata trädgårdar och koloniområden. Alternativa
metoder för bekämpning bör alltid väljas där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt
skäligt.
•
Användning av glyfosat för bekämpning av ogräs på mark som inte är biologiskt aktiv
bör inte förekomma i privata trädgårdar och koloniområden.
•
Bestånd av jätteloka ska bekämpas på mark som ägs av Helsingborgs stad. I första hand
ska icke-kemiska metoder användas.
•
Kemisk bekämpning av jätteloka tillåts inte i det fall det är kostnadsmässigt skäligt och
tekniskt möjligt att använda andra metoder.
•
I första hand ska icke-kemiska metoder användas för bekämpning av skadedjur. Kemisk
bekämpning får endast göras om det är påkallat ur hälsoskyddssynpunkt och alternativa
metoder för bekämpning inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga att kräva.
•
För områden/fastigheter med återkommande skadedjursproblem ska en åtgärdsplan tas
fram av fastighetsägaren/nyttjanderättsinnehavaren.
4
Bilaga 6
Sammanställning av åtgärder
Åtgärd
1.1. Ett nytt och mer fullständigt geohydrologiskt
underlag för Örby berggrundvattentäkt ska tas fram.
Tidpunkt
2009
Därefter bör även skyddsföreskrifterna för berggrundvattentäkten revideras.
2012
1.2. Verka för att ett fullgott geohydrologiskt underlag
för Holks vattenskyddsområde tas fram senast år
2010.
2009-2010
Därefter verka för att frågan om en eventuell
revidering av skyddsföreskrifterna, inte minst
avseende avgränsningen av området, tas upp senast år
2015.
2010-2015
1.3. Markägare och nyttjanderättsinnehavare till mark
som gränsar till jordbruksmark på vattenskyddsområdena ska informeras om tistelbekämpning och de
problem som följer av att tistlar lämnas obekämpade.
Vid behov ska åtgärder krävas.
2009
Miljönämnden
1.4. Efterhand som de geohydrologiska underlagen
blir klara och skyddsföreskrifterna revideras bör, i de
fall kemisk bekämpning bedöms som acceptabel ur
miljösynpunkt, de ettåriga tillstånd som hittills
meddelats ersättas med fleråriga tillstånd.
2009-2015
Miljönämnden
1.5. Efterhand som skyddsföreskrifterna för
vattenskyddsområdena revideras bör samtliga
fastighetsägare inom respektive vattenskyddsområde
ha informerats om vilka regler som gäller för
spridning av kemiska bekämpningsmedel inom
respektive vattenskyddsområde.
2009-2015
Miljönämnden
2.1. Information lämnas skriftligt till ägare av
flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och mark- och
anläggningsfirmor om vilka lagregler som gäller samt
innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning på
tomtmark för flerfamiljshus.
2010
Miljönämnden
2.2. Ägare av flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och
mark- och anläggningsfirmor inbjuds till frukostmöte
med information om vilka lagregler som gäller,
innehållet i dessa riktlinjer och goda exempel.
2010
Miljönämnden
1
Ansvarig
Stadsbyggnadsnämnden
Miljönämnden
Bilaga 6
2.3. Skriftlig information lämnas till samtliga rektorsområden om vilka lagregler som gäller samt innehållet
i dessa riktlinjer avseende bekämpning inom skolor
och förskolor.
2009
Miljönämnden
4.1. Ett åtgärdsprogram tas fram för de ytor (park- och
gatumark) inom Helsingborgs stad där kemisk
bekämpning utförs idag.
2009
Stadsbyggnadsnämnden
4.2. Information om vilka lagregler som gäller samt
innehållet i dessa riktlinjer avseende spridning inom
områden där allmänheten får färdas fritt, lämnas till
kyrkogårdsförvaltningar.
2009
Miljönämnden
5.1. En åtgärdsplan för hur ogräsmedel och
svampmedel kan minskas begärs av de som är
ansvariga för driften av respektive golfbana.
2009
Miljönämnden
5.2. Vid tillsyn på golfbanor och andra idrottsanläggningar med ställs krav på att preparat där
godkännandet upphört rensas ut från förrådet av
bekämpningsmedel och omhändertas som farligt
avfall.
Fortlöpande
Miljönämnden
5.3. Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora
gräsplaner ställs krav på att utformning, placering och
val av grässort m.m. görs så att behovet av kemiska
bekämpningsmedel blir obehövligt. Krav ställs också
på att placering och utformning av dammar och annat
öppet vatten samt golfgreener görs så att de
skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets
allmänna råd 97:3 kan efterlevas. Recirkulering av
bevattningsvatten krävs.
Fortlöpande
Miljönämnden
Stadsbyggnadsnämnden
5.4. Information om vilka lagregler som gäller och
innehållet i dessa riktlinjer skickas ut till de som är
ansvariga för driften av större idrottsanläggningar.
2009
Miljönämnden
6.1. En redovisning begärs in av miljönämnden från
Banverket över vilket arbete som gjorts för att hitta
ersättningspreparat och -metoder till bekämpning med
glyfosatpreparat.
2010
Miljönämnden
6.2. Den undersökning som utförs av Banverket i
Landskrona kommun avseende läckage av glyfosat till
grundvattnet till följd av spridning på banvall ska
kontinuerligt följas.
Fortlöpande
Miljönämnden
7.1. Kartmaterial som tydligt visar vilka områden som
2009
Miljönämnden
2
Bilaga 6
utgör naturbetes- eller ängsmark ska finnas lätt
tillgängliga bland annat i samband med tillståndsgivning till bekämpningsmedelsanvändning.
7.2. Maskinstationerna i kommunen ska inventeras
och läggas in som tillsynsobjekt i tillsynsplanen.
2009-2010
Miljönämnden
7.3. Genom tillsyn ska säkerställas att bekämpningsmedelshanteringen på lantbruk sker enligt föreskrifter,
att lantbrukssprutorna funktionstestas regelbundet, att
biobäddar underhålls och vid behov byts ut, att
hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor samt att
urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta.
Fortlöpande
Miljönämnden
7.4. Vid tillsyn på jordbruksföretag ställs krav på att
preparat där godkännandet upphört rensas ut från
förrådet av bekämpningsmedel på lantbruk och
omhändertas som farligt avfall.
Fortlöpande
Miljönämnden
8.1. I tillsynen av växthus- och trädgårdsodlingsföretag ställs krav på att preparat som inte längre är
godkända rensas ut från förrådet för bekämpningsmedel på växthus- och trädgårdsodlingsföretag och
omhändertas som farligt avfall.
Fortlöpande
Miljönämnden
8.2. Vid miljönämndens tillsynsbesök på växthusföretag tas frågan om alternativa metoder till kemisk
bekämpning upp. Företaget informeras om var man
kan hitta mer information såsom exempelvis av
Länsstyrelsens rådgivningsverksamhet.
Fortlöpande
Miljönämnden
8.3. I samband med miljönämndens tillsynsbesök på
växthusföretag ställs krav på att sprutjournal förs även
vid spridning inomhus i växthus. Som stöd används
bestämmelserna om egenkontroll i miljöbalken.
Fortlöpande
Miljönämnden
8.4. En inventering genomförs av vilka växthus- och
trädgårdsodlingsföretag som finns i Helsingborg.
Tillsynsbesök genomförs på de som tidigare inte
besökts.
2009-2011
Miljönämnden
9.1. En inventering av vilka ägare av produktiv skog
som finns inom Helsingborg genomförs.
2010
Miljönämnden
9.2. Informera skogsägare om vilka regler som gäller
avseende spridning av kemiska bekämpningsmedel
över skogsmark, innehållet i dessa riktlinjer samt de
kriterier som tagits fram av FSC.
10.1. Ett faktablad om alternativ till kemisk
2010
Miljönämnden
2009
Miljönämnden
3
Bilaga 6
bekämpning riktad framförallt till privata hushåll tas
fram.
10.2. Informationen på stadens hemsida uppdateras
och utökas med innehållet i dessa riktlinjer. Innehållet
kompletteras med en särskild informationsinsats till
privata användare.
2009
Miljönämnden
10.3. Vid förfrågningar eller annars då miljönämnden
kommer i kontakt med spridning på mark som inte är
tillgänglig för allmänheten lämnas information om
alternativa metoder och produktval.
Fortlöpande
Miljönämnden
11.1. Påverka Länsstyrelsen att fatta beslut om
tvingande åtgärder avseende jätteloka.
Fortlöpande
Miljönämnden
11.2. Vid ansökan om tillstånd eller anmälan om att
bekämpa jätteloka ställs krav på utredning av
alternativ till kemisk bekämpning.
Fortlöpande
Miljönämnden
12.1. Krav ställs på utredning av alternativ till kemisk
bekämpning i samband med anmälan/ansökan om
tillstånd till bekämpning av skadedjur.
Fortlöpande
Miljönämnden
12.2. Beslut med förbud mot skadedjursbekämpning
meddelas i de fall det är skäligt och tekniskt möjligt
att använda andra metoder. Krav ställs på att
preventiva och alternativa åtgärder används utomhus.
Fortlöpande
Miljönämnden
12.3. Information om skadedjurbekämpning lämnas
till samtliga rektorsområden om vilka lagregler som
gäller samt innehållet i dessa riktlinjer.
2009
Miljönämnden
4