RIKTLINJER FÖR KEMISK BEKÄMPNING
RIKTLINJER FÖR KEMISK BEKÄMPNING HELSINGBORGS STAD Innehållsförteckning Inledning 2 Riktlinjer 5 1. Vattenskyddsområde 2. Område där barn uppehåller sig 3. Planerings- och anläggningsarbete 4. Område där allmänheten får färdas fritt 5. Idrottsanläggning 6. Banvall 7. Jordbruksmark 8. Växthus- och trädgårdsodling 9. Skogsmark 10. Industrimark, privat trädgård, koloniområde m. fl. 11. Jätteloka 12. Skadedjur 6 11 13 14 16 19 21 24 25 27 30 32 Ordlista 34 Referenser 36 Bilagor Bilaga 1 Miljöprogram för Helsingborgs stad Bilaga 2 Kemiska bekämpningsmedel Bilaga 3 Miljönämndens bedömningsgrunder Bilaga 4 Sammanställning av mål Bilaga 5 Sammanställning av riktlinjer Bilaga 6 Sammanställning av åtgärder 1 Inledning Bakgrunden till att dessa riktlinjer tagits fram är att det anges som en av åtgärderna i det Miljöprogram för Helsingborgs stad som antogs av Kommunfullmäktige våren 2006. Miljöprogrammets uppbyggnad och koppling till hanteringen av kemiska bekämpningsmedel beskrivs under rubriken ”Miljöprogram för Helsingborgs stad”. Användning Riktlinjerna är framförallt tänkta att vara ett stöd för de aktörer som antingen beställer eller utför kemisk bekämpning inom Helsingborgs stad så att målet om minskad användning kan uppfyllas. De kommer dessutom att fungera som ett stöd för miljönämnden vid tillståndsgivning och övriga tillsynsaktiviteter avseende hantering av kemiska bekämpningsmedel. Utöver detta kan riktlinjerna fungera som en information till andra yrkesmässiga användare och till allmänheten. Riktlinjerna ska fungera som en vägledning för hur arbetet ska bedrivas för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i Helsingborg. De kan komma att frångås i vissa fall då särskilda skäl föreligger. Detta kan exempelvis vara fallet då växter, djur, svampar eller andra mikroorganismer riskerar att skada människors eller husdjurs hälsa. Andra fall kan vara skador på egendom som är svåra att reparera och/eller innebär stora förluster ekonomiskt, kulturellt eller på annat sätt. Miljönämndens bedömningsgrunder för när riktlinjerna kan frångås anges i bilaga 3. I de fall gällande föreskrifter eller beslut av annan myndighet motiverar användning av kemiska bekämpningsmedel gäller dessa över riktlinjerna. Exempel på detta är Skogsstyrelsens bestämmelser om bekämpning av granbarkborre. Avgränsningar och definitioner De kemiska bekämpningsmedel som omfattas av riktlinjerna är: - växtskyddsmedel som används för att bekämpa framförallt ogräs, svamp och insekter, - betningsmedel, - tillväxtreglerande medel, - medel mot kvalster, sniglar och nematoder, - biocider som används för anmälnings- eller tillståndspliktig bekämpning av skadedjur utomhus samt - all bekämpning inomhus i förskolor, skolor och andra lokaler där barn uppehåller sig. Biocider omfattas inte av riktlinjerna med undantag för vad som anges ovan. Med ”mark som ägs av Helsingborgs stad” menas även mark som ägs av kommunala bolag. Uppbyggnad och läsanvisning Dokumentet inleds med huvudmålen för hur användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minska i Helsingborg som helhet. Därefter följer rubriker för olika typområden. Rubrikerna är rangordnade så att de typer av områden där det krävs tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel kommer först, därefter följer de typområden där det krävs anmälan innan spridning och slutligen övriga 2 områden som inte är uppdelade enligt tillstånds- eller anmälningsplikten. Om den spridning som ska utföras faller inom flera rubriker gäller alltid tillståndsplikten först och därefter anmälningsplikten. I tveksamma fall kontaktas miljönämnden för bedömning. Under varje rubrik finns en definition av området. Därefter följer en beskrivning av vilka regler som gäller för tillstånd respektive anmälan. I ett par avsnitt beskrivs även andra regler som gäller specifikt. Därefter följer en beskrivning av hur arbetet bedrivs idag. Sedan anges ett eller flera delmål som ska uppfyllas för att de övergripande huvudmålen ska kunna nås och en beskrivning av riktlinjerna för hur arbetet ska bedrivas för att nå dessa delmål. Sist under varje rubrik finns en tabell över de konkreta åtgärder som ska genomföras för att målen ska kunna nås. Ansvarig för åtgärderna anges tillsammans med tidpunkt för när respektive åtgärd ska vara vidtagen. I något fall, där målen kan anses vara uppfyllda, har några åtgärder inte bedömts vara nödvändiga. Sist i dokumentet finns en ordlista med förklaring på vissa ord och uttryck samt en del definitioner. Till dokumentet har fogats ett antal bilagor. Bilaga 1 beskriver övergripande Miljöprogrammet för Helsingborgs stad med de huvudsakliga mål och åtgärder som berör hanteringen av kemiska bekämpningsmedel. I bilaga 2 beskrivs vad som avses med kemiska bekämpningsmedel tillsammans med vilka bestämmelser som gäller vid hantering. Här finns också en lista över den huvudsakliga lagstiftning som är tillämplig. Bilaga 3 innehåller de viktigaste bedömningsgrunder som miljönämnden tillämpar i sitt tillsynsarbete gällande hantering av kemiska bekämpningsmedel. Här innefattas både tillståndsgivning och hantering av anmälningar om spridning men även tillsyn av övrig hantering m.m. Slutligen har en sammanställning av mål, riktlinjer och åtgärder gjorts i bilagorna 4-6. Arbetsprocessen Underlaget till riktlinjerna har tagits fram av en tjänstemannagrupp på miljökontoret bestående av Ingrid Bornfeldt-Persson, Pernilla Fahlstedt, Jens Gille och Kristina Turkál. Diskussionsmöten har under arbetets gång hållits med representanter från tekniska förvaltningens parkenhet, Entek Park, Väla Mark & Trädgård AB och LRF. Ett förslag till riktlinjer har under hösten 2007 skickats ut på remiss till berörda aktörer samt andra som bedömts kunna ge värdefulla synpunkter. Remissinstanser Följande myndigheter, organisationer och företag har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget: AB Helsingborgshem, Allerums golfklubb, Anticimex, Banverket Leverans, Banverket Produktion Maskin, Carlsberg Sverige AB, Entek Park, Fastighetsägarna Syd AB, Findus Sverige AB, Fredriksdals Museer och Trädgårdar, Föreningen Skånes Maskinstationer, Gröna Näringens Riksorganisation, Svenska Golfförbundet, Helsingborgs Hamn AB, Helsingborgs Idrottsförening, HSB Nordvästra Skåne, Kyrkogårdsförvaltningen, LRF, Länsstyrelsen Skåne, Miljökontoret Burlöv, Miljökontoret Bjuv, Miljökontoret Höör, Miljökontoret Kristianstad, Miljökontoret Laholm, Miljökontoret Landskrona, Miljökontoret Lund, 3 Miljökontoret Malmö, MEX, Riksbyggen, Rya golfklubb, Skogsstyrelsen, Skol- och fritidsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, Tekniska kontoret Bjuv, Utetjänst i Bjuv AB, Vasatorps Golf AB, Väla Mark & Trädgård AB och Örbyverket. Synpunkter har inkommit från hälften av remissinstanserna. Synpunkterna redovisas i en särskild samrådsredogörelse. Uppföljning För uppföljning av att åtgärderna genomförs inom den satta tidsramen ansvar miljönämnden respektive stadsbyggnadsnämnden. Uppföljning av målen görs i samband med uppföljning av Miljömålsprogrammet. 4 Riktlinjer Huvudmål • Den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel inom hela Helsingborg ska ständigt minska. Miljöbalkens hänsynsregler utgör grunden för dessa riktlinjer. I bilaga 2 beskrivs hänsynsreglerna närmare tillsammans med ett urval andra bestämmelser. I detta sammanhang tolkas hänsynsreglerna i nedanstående punkter. Dessa fungerar som övergripande riktlinjer och tillämpas då det är praktiskt möjligt och ekonomiskt skäligt. • All hantering av kemiska bekämpningsmedel ska ske på ett sådant sätt att riskerna för människors hälsa och miljön blir så små som möjligt. Tillräcklig kompetens ska finnas, tillräckliga försiktighetsmått ska vidtas och bästa teknik ska användas. • Vid val av metod för bekämpning ska alltid den metod väljas som ger önskad effekt med minsta möjliga risk för människors hälsa och miljön. • Vid kemisk bekämpning ska det preparat väljas som ger önskad effekt med minsta möjliga risk för människors hälsa och miljön. Preparat som innehåller utfasningsämnen ska undvikas. Vid användning av preparat som innehåller prioriterade riskminskningsämnen ska riskerna med användningen bedömas. Ersättning med annan produkt ska övervägas. 5 1 Vattenskyddsområde Definition I Helsingborg finns fyra vattenskyddsområden med fastställda skyddsföreskrifter. Örby grundvattentäkt är huvudvattentäkt för Helsingborgs och Höganäs kommuner och används för infiltration av dricksvatten. Området består till största delen av åkermark. Örby berggrundvattentäkt är reservvattentäkt för Helsingborgs kommun. Området består delvis av åkermark, men är även bebyggt i ganska stor omfattning. Ramlösa vattenskyddsområde är vattentäkt för Carlsberg Sveriges tillverkning av Ramlösa. Området är till stor del bebyggt med bostäder och i viss mån industri. En mindre del består av åkermark. Holks vattenskyddsområde har Bjuvs kommun som huvudman. Vattnet används huvudsakligen i Findus verksamhet. Området utgörs till största delen av åkermark. Skyddsföreskrifter för respektive vattenskyddsområde På Örby grundvattentäkt får hantering av bekämpningsmedel inte ske inom den inre skyddszonen, på mark som ägs av staden. I skyddsföreskrifterna för Örby berggrundvattentäkt saknas för närvarande bestämmelser om bekämpningsmedel. På Ramlösa vattenskyddsområde är yrkesmässig användning av bekämpningsmedel tillståndspliktig. Naturvårdsverkets föreskrifter ska följas. På Holks vattenskyddsområde får upplag för gifter för bl a skadedjursbekämpning och växtutrotning inte anordnas utan tillstånd. Användningen är i övrigt oreglerad. Tillstånd/anmälan Oberoende av om bekämpningsmedelsanvändningen reglerats i skyddsföreskrifterna eller ej gäller alltid att yrkesmässig spridning utomhus av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde är tillståndspliktigt. Om spridningen prövas utifrån denna bestämmelse ska en skälighetsavvägning göras. Det innebär att miljönyttan ska stå i rimlig proportion till kostnaden. Naturvårdsverket anger i sina allmänna råd NFS 2000:7 att tillstånd normalt inte bör lämnas inom inre skyddszon. Tillstånd till användning av kemiska bekämpningsmedel på vattenskyddsområden ska omprövas minst vart fjärde år enligt grundvattendirektivet. Nulägesbeskrivning Gränserna för skyddsområdet till Örby grundvattentäkt med tillhörande skyddsföreskrifter har reviderats. Ändringarna har nyligen antagits av Kommunfullmäktige och översänts till Länsstyrelsen för fastställande. Länsstyrelsen har ännu inte meddelat något beslut varför de gamla bestämmelserna gäller. Enligt det nya förslaget är hantering av bekämpningsmedel förbjuden inom primär och sekundär zon. Även skyddsområdet för Örby berggrundvattentäkt är under revidering, både vad avser områdets utbredning och innehållet i skyddsföreskrifterna. I arbetena ingår även att ta fram ett mer fullständigt geohydrologiskt 6 underlag. Denna nulägesbeskrivning avser tillståndsprövningen utifrån aktuell kunskap och nu gällande skyddsföreskrifter och kan därför inom en relativt snar framtid komma att ändras. Inom Örby grundvattentäkts inre skyddszon tillåts ingen spridning av kemiska bekämpningsmedel. På jordbruksmark inom yttre skyddszon lämnas tillstånd för högst ett år i taget i avvaktan på de nya föreskrifterna. Preparat som innehåller ämnen som är speciellt lättrörliga tillåts inte. Sprutjournalerna sänds årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs. Örby berggrundvattentäkt har i en sårbarhetskartering upprättad under 2007 delats in i områden med hög, måttlig och låg sårbarhet. I hela skyddsområdet lämnas tillstånd för ett år i taget i avvaktan på nya skyddsföreskrifter. Lättrörliga preparat tillåts endast för tistelbekämpning, och då endast efter samråd med miljönämnden. Den jordbrukare som har mark inom områden med hög sårbarhet har informerats om att spridningstillstånd kan komma att nekas inom dessa områden från och med år 2009. Sprutjournalerna sänds årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs. På jordbruksmark inom Ramlösa vattenskyddsområde lämnas tillstånd för tre år i taget. Lättrörliga preparat tillåts endast för tistelbekämpning efter samråd med miljönämnden. Sprutjournalerna sänds årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs. På annan mark än jordbruksmark inom Örby berggrundvattentäkt och Ramlösa vattenskyddsområde tillåts normalt ingen spridning av kemiska bekämpningsmedel. Undantag har gjorts för användning av ättikssyrepreparat inom Ramlösa vattenskyddsområde då alternativa metoder inte varit praktiskt möjliga. Banverket har också vid något tillfälle getts tillstånd att använda glyfosatpreparat inom Ramlösa vattenskyddsområde. På jordbruksmark inom Holks vattenskyddsområde har tillstånd lämnats till och med år 2009. I områden med mäktiga jordlager har användning av samtliga preparat tillåtits. Där jordlagret är tunnare har lättrörliga preparat endast tillåtits för tistelbekämpning efter samråd med miljönämnden. Bjuvs kommun har nu slutit avtal med Sydvatten och leveranserna kommer enligt uppgift att vara fullt utbyggda under senhösten 2009. Vad som därefter kommer att hända med vattenskyddsområdet är för närvarande oklart. Sprutjournalerna sänds årligen in till miljönämnden för kontroll av att tillstånden efterlevs. För annan mark än jordbruksmark har på senare år inga tillståndsansökningar inkommit för Holk. Delmål • Samtliga vattenskyddsområden ska ha fullgott geohydrologiskt underlagsmaterial och uppdaterade skyddsföreskrifter. Detta bör ha färdigställts senast 2009 för Örby grundvattentäkt och senast 2015 för Örby berggrundvattentäkt samt Holks vattenskyddsområde. • Kemiska bekämpningsmedel ska bara användas inom vattenskyddsområden eller delar av vattenskyddsområden där ingen eller endast mycket liten risk föreligger för förorening av vattentäkten. Senast två år efter det att ett fullgott geohydrologiskt underlag tagits fram ska bekämpningsmedelsanvändning vara förbjuden, där så är motiverat. 7 Riktlinjer • På mark som inte är jordbruksmark ska särskilda skäl föreligga för att kemiska bekämpningsmedel ska tillåtas inom vattenskyddsområde. Det måste i sådana fall även vara förenligt med gällande skyddsföreskrifter för respektive vattenskyddsområde. Tillstånd kan lämnas när de miljömässiga fördelarna med bekämpningen överväger jämfört med risken för förorening av vattentäkten, och alternativa metoder inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga. • När skyddsvärdet för en vattenresurs är så stort att kemiska bekämpningsmedel inte kan tillåtas bör detta framgå i skyddsföreskrifterna för området. Då kan också en ersättningsrätt föreligga enligt 31 kap miljöbalken. • Besluten ska på samtliga vattenskyddsområden vila på ett fullgott geohydrologiskt underlagsmaterial. Så länge detta saknas eller skyddsföreskrifterna är under revidering bör tillståndens giltighet begränsas till ett år. Därefter bör tillstånd för spridning på jordbruksmark vara fleråriga. Enskilda substanser ska dock kunna omprövas om det framkommer ny kunskap om dessa. • Kemisk bekämpning inom vattenskyddsområde ska ske integrerat med mekaniska och odlingstekniska åtgärder. Utgångspunkten ska vara att marken ska brukas på ett sådant sätt att otillräckliga mekaniska eller odlingstekniska åtgärder ett år inte leder till en kraftig uppförökning av ogräs, svamp eller andra växtskadegörare och därmed ett ökat bekämpningsbehov påföljande år. • Följande försiktighetsmått ska alltid uppfyllas vid spridning av bekämpningsmedel på vattenskyddsområde: - Tillredning av sprutvätska samt påfyllning och rengöring av sprutan ska ske på säker påfyllningsplats och om möjligt utanför skyddsområdet. - Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan. - Bekämpningströsklar ska följas och dosnycklar användas i den mån det finns för den aktuella grödan. - Sena höstbekämpningar (efter den 25 oktober) ska inte förekomma. - Väl tilltagna skyddsavstånd ska hållas mot brunnsområden. Markanpassade skyddsavstånd ska vara minst 12 meter och vindanpassade skyddsavstånd ska minst motsvara vad som anges i Säkert växtskydds senaste utgåva av ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd”. Hjälpredan finns på www.jordbruksverket.se och www.greppa.nu. - Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas på gårdsplaner och liknande ytor. - Det ska finnas en handlingsplan som klart beskriver hur man ska förfara vid en eventuell olycka som kan medföra att bekämpningsmedel läcker ut. 8 • Särskilt lättrörliga ämnen tillåts inte inom vattenskyddsområde med undantag för användning på lerjordar där lerlagren är djupare än 3 meter och avståndet till grundvattnet är tillräckligt stort. Lättrörliga preparat kan också i vissa fall tillåtas i väl etablerad gröda om en sådan behandling bedöms medföra ett totalt sett lägre bekämpningsbehov än om ogräset lämnas obekämpat och om andra bekämpningsmetoder inte bedöms tillräckligt effektiva eller praktiskt genomförbara. Samråd ska då ske med miljökontoret inför varje enskild behandling. • Tistelförekomsten på och intill jordbruksmark inom vattenskyddsområde ska begränsas till och hållas på en så låg nivå att lättrörliga preparat kan undvikas. Mekanisk och odlingsteknisk bekämpning ska kunna bedömas som rimlig och tillräcklig. Tistel ska i första hand bekämpas genom jordbearbetning i kombination med upprepade putsningar under vegetationsperioden. Eventuella tistelbestånd på mindre, klart avgränsade områden av ett jordbruksskifte ska för att förhindra spridning slås av några gånger under säsongen även om detta innebär att även grödan slås av. • Tistelproblemet ska även ses i ett större perspektiv, genom att aktivt minska fröspridningen in på jordbruksmark inom vattenskyddsområdena. Ogräshärdar på banvallen, industritomter som gränsar till jordbruksmark och liknande ska åtgärdas. Åtgärder Åtgärd 1. Ett nytt och mer fullständigt geohydrologiskt underlag för Örby berggrundvattentäkt ska tas fram. Tidpunkt 2009 Därefter bör även skyddsföreskrifterna för berggrundvattentäkten revideras. 2012 2. Verka för att ett fullgott geohydrologiskt underlag för Holks vattenskyddsområde tas fram senast år 2010. 2009-2010 Miljönämnden Därefter verka för att frågan om en eventuell revidering av skyddsföreskrifterna, inte minst avseende avgränsningen av området, tas upp senast år 2015. 2010-2015 3. Markägare och nyttjanderättsinnehavare till mark som gränsar till jordbruksmark på vattenskyddsområdena ska informeras om tistelbekämpning och de problem som följer av att tistlar lämnas obekämpade. Vid behov ska åtgärder krävas. 2009 9 Ansvarig Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden 4. Efterhand som de geohydrologiska underlagen blir klara och skyddsföreskrifterna revideras bör, i de fall kemisk bekämpning bedöms som acceptabel ur miljösynpunkt, de ettåriga tillstånd som hittills meddelats ersättas med fleråriga tillstånd. 2009-2015 Miljönämnden 5. Efterhand som skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdena revideras bör samtliga fastighetsägare inom respektive vattenskyddsområde ha informerats om vilka regler som gäller för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom respektive vattenskyddsområde. 2009-2015 Miljönämnden 10 2 Område där barn uppehåller sig Definition Exempel på områden där lekande barn uppehåller sig är gårdar till skolor, förskolor, fritidshem och liknande samt lekplatser och tomter till flerfamiljshus. För att yrkesmässigt få sprida kemiska bekämpningsmedel inom denna typ av områden krävs tillstånd av miljönämnden. Under denna rubrik behandlas kemisk bekämpning av ogräs och svamp. Kemisk bekämpning av insekter, såsom exempelvis getingar och myror, inom områden där barn uppehåller sig, behandlas under punkt 12 ”Skadedjur”. Tillstånd/anmälan För yrkesmässig spridning utomhus inom områden där barn uppehåller sig krävs tillstånd. Sådant tillstånd söks hos miljönämnden av den som ska utföra spridningsarbetet. Detta framgår av 14 § Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. I Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) till föreskriften om spridning av kemiska bekämpningsmedel anges att bekämpning inte ska tillåtas inom dessa områden utom i undantagsfall. Sådana fall bör vara sällsynta men kan förekomma då det är påkallat ur hälsoskyddssynpunkt, exempelvis för bekämpning av jätteloka då manuella metoder inte är möjliga eller tillräckliga. Syftet är att begränsa barns exponering för bekämpningsmedel på områden som är avsedda för barn, direkt såväl som indirekt (tomtmark för flerbostadshus). Nulägesbeskrivning Ingen kemisk bekämpning tillåts på dessa ytor med undantag för bekämpning av jätteloka. Delmål • Ingen kemisk bekämpning ska förekomma på ytor där lekande barn förväntas uppehålla sig. Riktlinjer • Tillstånd lämnas inte till kemisk bekämpning på ytor där lekande barn förväntas uppehålla sig. Åtgärder Åtgärd 1. Information lämnas skriftligt till ägare av flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och mark- och anläggningsfirmor om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning på tomtmark för flerfamiljshus. 11 Tidpunkt 2010 Ansvarig Miljönämnden 2. Ägare av flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och markoch anläggningsfirmor inbjuds till frukostmöte med information om vilka lagregler som gäller, innehållet i dessa riktlinjer och goda exempel. 2010 Miljönämnden 3. Skriftlig information lämnas till samtliga rektorsområden om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning inom skolor och förskolor. 2009 Miljönämnden 12 3 Planerings- och anläggningsarbete Definition Med planerings- och anläggningsarbeten menas i detta sammanhang nyplanering och nyanläggning. Restaurering eller förbättring av exempelvis cykelbanor och vägar behandlas under punkt 4 ”Områden där allmänheten får färdas fritt”. Tillstånd/anmälan För yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel utomhus i samband med planerings- och anläggningsarbeten krävs tillstånd. Tillstånd söks hos miljönämnden av den som ska utföra spridningsarbetet. Detta framgår av 14 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) till föreskriften anger att spridning av ogräsmedel i förebyggande syfte i samband med anläggning av vägar, gator och andra planerings- och anläggningsarbeten så långt som möjligt bör ersättas med andra metoder som t.ex. bygger på fysiska hinder mot ogräsuppslag såsom geotextil eller ytmaterial med gräsarmering etc. Nulägesbeskrivning Några tillståndsansökningar för denna typ av spridning inkommer inte till miljönämnden. Vid kontakt med representanter för några entreprenörer som arbetar med vägbyggnation, har det framkommit att kemiska bekämpningsmedel inte längre används vid anläggning av nya vägar och liknande. Delmål • Spridning av kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma vid planerings- och anläggningsarbeten. Riktlinjer • Tillstånd till kemisk bekämpning i samband med planerings- och anläggningsarbeten lämnas inte. I det fall tillståndsansökningar inkommer ställer miljönämnden krav på utföraren att utreda vilka alternativ som finns. Åtgärder Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. 13 4 Område där allmänheten får färdas fritt Definition Med områden där allmänheten får färdas fritt avses alla allemansrättsliga områden med undantag för åkermark. Under denna rubrik beskrivs den spridning som utförs på mark där allmänheten får färdas fritt och som inte ingår under någon av de andra punkterna i detta dokument. Framförallt handlar det här om spridning på parkmark, gång- och cykelbanor, gaturefuger, kyrkogårdar och liknande ytor. Tillstånd/anmälan Om kemiska bekämpningsmedel ska spridas utomhus inom ett område som är större än 1 000 m2 och som är tillgängligt för allmänheten måste en anmälan göras senast fyra veckor innan spridning. Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 11 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Av Naturvårdsverkets allmänna råd framgår inte hur man ska bedöma storleken på den anmälningspliktiga ytan. Vid bedömning av om anmälningsplikt föreligger eller inte gör miljönämnden bedömningen att med ”område” menas den totala ytan inom vilken man ska sprida bekämpningsmedel. Ytan ska vara på något sätt sammanhängande och avgränsad, såsom ett parkområde eller en parkeringsplats. Det är alltså inte endast summan av de ytor (ofta fläckvisa) där man ska sprida bekämpningsmedel som avses, utan hela det sammanhängande områdets yta. Denna bedömning är dock, vad miljönämnden känner till, ännu inte prövad av högre instans. Nulägesbeskrivning Spridning inom denna typ av områden sker idag framförallt för att bekämpa ogräs. I samband med att anmälan lämnas in för spridning på mark som ägs av Helsingborgs stad hålls varje år ett möte med den eller de entreprenörer som ansvarar för spridningen. Frågan om alternativa metoder kan användas istället på vissa ytor diskuteras liksom utbyte av vissa preparat mot de som innebär mindre risker för människors hälsa och miljön. Enligt en frivillig överenskommelse informeras miljönämnden i förväg även om den spridning som ska göras inom områden som inte är formellt anmälnings- eller tillståndspliktiga. Mekanisk bekämpning såsom handrensning, ogräsborstning eller användning av grästrimmer förordas i första hand tillsammans med termisk bekämpning såsom flamning eller ångning. Preparat med ättika (≤12 %) som verksam substans tillåts på hårdgjorda ytor samt i rabatter och buskage. Glyfosatpreparat tillåts i vissa buskage och rabatter samt vid punktbehandling i samband med att ny asfalt läggs på befintliga gång- och cykelbanor. I dessa fall utförs normalt besprutningen med ryggspruta försedd med skyddskåpa vid industriområden och andra mindre känsliga områden. Försiktighet med dropp från kåpan måste iakttas. I anslutning till allmänna grönytor och liknande områden inom bebyggelse krävs att avstrykare används. Förbud mot spridning råder i anslutning till skolor/förskolor eller andra områden där barn förväntas uppehålla sig samt i närheten av öppet vatten. 14 Uppföljning av den spridning som anmälts sker genom att en kopia på sprutjournalen skickas in till miljönämnden efter spridningssäsongen samt genom stickprovsmässig tillsyn av de ytor som bekämpats. Delmål • Kemisk bekämpning inom områden där allmänheten får färdas fritt och som ägs av Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska i princip ha upphört senast år 2015. • Användning av glyfosatpreparat inom områden där allmänheten får färdas fritt och som ägs av Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska ha upphört senast år 2010. Undantag görs för bekämpning av ogräs i samband med restaurering av gång- och cykelbanor. • Användning av glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs i samband med restaurering av gång- och cykelbanor ska ha upphört senast år 2015. Riktlinjer • Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts i planteringsytor till och med år 2009. • Preparat med ättikssyra, pelargonsyra eller, ur miljö- och hälsosynpunkt, likvärdiga verksamma substanser tillåts i planteringsytor och på hårdgjorda ytor, där påverkan på vattendrag till följd av avrinning bedöms som försumbar. • Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts på gång- och cykelbanor i samband med nyasfaltering till och med år 2015. Endast punktbehandling av rotogräs får göras. Skyddskåpa eller annan utrustning som förhindrar vindavdrift ska användas. Asfaltering ska göras inom en vecka efter påföring av bekämpningsmedelspreparatet. Åtgärder Åtgärd 1. Ett åtgärdsprogram tas fram för de ytor (park- och gatumark) inom Helsingborgs stad där kemisk bekämpning utförs idag. Tidpunkt Ansvarig 2009 Stadsbyggnadsnämnden 2. Information om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer avseende spridning inom områden där allmänheten får färdas fritt, lämnas till kyrkogårdsförvaltningar. 2009 15 Miljönämnden 5 Idrottsanläggning Definition Med idrottsanläggning avses en anläggning för utövning av idrott utomhus. Begreppet omfattar hela anläggningen, alltså även områden runt klubbhus och liknande. Golfbanor, fotbollsplaner, tennisbanor, skyttebanor och ridanläggningar är några exempel. Tillstånd/anmälan Senast fyra veckor innan kemiska bekämpningsmedel ska spridas utomhus på en idrottsanläggning ska en anmälan göras. Detta gäller oavsett områdets storlek. Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 11 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. I Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) till föreskriften anges följande: ”Idrottsanläggningar ligger ofta på väldränerad mark (risk för marktransport) och är tillgängliga för allmänheten. Golfbanor representerar en speciell typ av idrottsanläggning i så måtto att de ofta nyttjas som och ligger intill strövområden och/eller områden med stora naturvärden. Inte sällan ligger de nära vatten.” Nulägesbeskrivning I Helsingborg finns för närvarande tre stycken golfbanor (Allerums GK, Rya GK och Vasatorps GK) men ytterligare banor är under planering. Förutom Olympia, Olympiafältet, Norrvalla IP och Harlyckans IP finns ytterligare ett okänt antal fotbollsplaner inom kommunen. Därutöver kan nämnas Hedens friidrottsarena, Väla motorbana samt ett antal skyttebanor, tennisbanor, ridanläggningar mm. Alla golfklubbar lämnar varje år in en anmälan om den spridning av kemiska bekämpningsmedel som planeras under året. För bekämpning av svamp på green finns ett begränsat antal godkända preparat. Dessa används omväxlande för att undvika resistens. Spridning sker ofta i förebyggande syfte. Även bekämpning av ogräs görs i viss mån på fairway, tee och ruff. På belagda ytor runt klubbhus och liknande tillåts ättikssyrepreparat. Uppföljning av spridningarna sker genom att en kopia på sprutjournalen skickas in till miljönämnden efter säsongen. Återkommande miljötillsyn genomförs av miljönämnden på golfbanorna. Då kontrolleras bland annat bekämpningsmedelsförråd, behörighet samt skötsel, förvaring, påfyllning och rengöring av sprututrustningen. Det hålls också årliga möten mellan miljönämnden och representanter för golfklubbarna där bland annat frågor om kemisk bekämpning diskuteras. Träffarna är samordnade med Landskrona och Lunds kommuner. Länsstyrelsen i Skåne och Svenska Golfförbundet är också representerade på dessa möten. I övrigt inkommer inga anmälningar om spridning på idrottsanläggningar. Vid kontakt med representant för SFF Idrott används inga kemiska bekämpningsmedel på de idrottsanläggningar som ägs av Helsingborgs Stad och som sköts av SFF Idrott. Fram till 2007 har SFF Idrott även skött gräsplanen på Olympia utan att använda kemiska bekämpningsmedel. 16 Delmål • Användning av kemiska bekämpningsmedel mot svamp och ogräs på idrottsanläggningar ska ständigt minska. Negativ påverkan på miljön utanför de områden som är behandlade med kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma. Riktlinjer • Vid anmälan om spridning av kemiska bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska miljönämnden göra en bedömning av behovet utifrån de bedömningsgrunder som beskrivs i bilaga 3. Besök på plats ska göras i tveksamma fall för att få en uppfattning om behovet. Alternativa metoder för bekämpning samt effekterna av utebliven bekämpning ska vägas in. • Kemisk bekämpning bör inte utföras i förebyggande syfte på golfbanor utan först då angrepp konstaterats. Sena höstbekämpningar med höga doser svampmedel för att säkra övervintring av green bör inte göras. • I samband med spridning av kemiska bekämpningsmedel på golfbanor bör föreskriven skyltning göras i anslutning till första utslagsplatsen eller annan lämplig plats. • Den sprututrustning som används för spridning på idrottsanläggningar ska ses över och kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan. • Förrådet för bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska hållas i god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall. • Samtliga idrottsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel hanteras ska ha godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen. • Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora gräsplaner ska utformning, placering och val av grässort m.m. göras så att kemisk bekämpning blir obehövlig. Placering och utformning av dammar och annat öppet vatten samt greener ska göras så att de skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan efterlevas. Bevattningsvattnet ska recirkuleras. Åtgärder Åtgärd 1. En åtgärdsplan för hur ogräsmedel och svampmedel kan minskas begärs av de som är ansvariga för driften av respektive golfbana. Tidpunkt 2009 Ansvarig Miljönämnden 2. Vid tillsyn på golfbanor och andra idrottsanläggningar med ställs krav på att preparat där godkännandet upphört Fortlöpande Miljönämnden 17 rensas ut från förrådet av bekämpningsmedel och omhändertas som farligt avfall. 3. Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora gräsplaner ställs krav på att utformning, placering och val av grässort m.m. görs så att behovet av kemiska bekämpningsmedel blir obehövligt. Krav ställs också på att placering och utformning av dammar och annat öppet vatten samt golfgreener görs så att de skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan efterlevas. Recirkulering av bevattningsvatten krävs. Fortlöpande Miljönämnden Stadsbyggnadsnämnden 4. Information om vilka lagregler som gäller och innehållet i dessa riktlinjer skickas ut till de som är ansvariga för driften av större idrottsanläggningar. 2009 Miljönämnden 18 6 Banvall Definition Med banvall avses ett område för spårbunden trafik. Allmänheten har inte tillträde till dessa områden. Spridning inom vattenskyddsområde beskrivs under avsnitt 1 ”Vattenskyddsområde”. Tillstånd/anmälan Senast fyra veckor innan kemiska bekämpningsmedel ska spridas på banvall ska en anmälan göras. Detta gäller oavsett områdets storlek. Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 11 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Nulägesbeskrivning Banverket ansvarar för större delen av de järnvägsspår som går genom kommunen. Helsingborgs stad och Helsingborgs Hamn AB ansvarar för ett antal industrispår inom kommunen samt spåren inom hamnområdet. Banverket anmäler varje år den spridning av kemiska bekämpningsmedel som ska utföras på järnvägsspåren. Spridningen sker under sommarhalvåret. Miljönämnden accepterar spridning av glyfosatpreparat över själva banvallen, d. v. s. endast där det behövs för att upprätthålla säkerheten, samt på bangårdar. Spridning tillåts inte nära öppet vatten (ett markanpassat skyddsavstånd på minst 6 meter ska tillämpas). Inom vattenskyddsområde görs en särskild bedömning, se avsnitt 1. Krav på användning av avstrykare vid påföring av preparat ställs så långt det är praktiskt möjligt inom områden med bebyggelse eller andra särskilt skyddsvärda ytor. Spridning sker endast inom sådana områden som inte är tillgängliga för allmänheten. Alltså sker ingen spridning vid järnvägsövergångar. Även den spridning som görs på spår tillhörande Helsingborgs Stad och Helsingborgs Hamn AB anmäls varje år. Hittills har glyfosatpreparat tillåtits utanför vattenskyddsområde. Innanför vattenskyddsområde har ättikssyrepreparat använts för bekämpning. Delmål • Användning av glyfosatpreparat på banvallar ska ständigt minska. Riktlinjer • Glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs tillåts tillsvidare på banvallar belägna utanför särskilt känsliga områden om det krävs för att upprätthålla säkerheten och om alternativa metoder eller preparat inte ger tillräcklig effekt. Med särskilt känsliga områden avses: - områden nära vattendrag eller låglänta områden som ofta översvämmas, - områden som är särskilt skyddsvärda ur biotopsynpunkt, - andra områden där miljönämnden bedömer att det föreligger risker för människors hälsa eller miljön. 19 • Inom tätbebyggda områden tillåts inte spridning med Banverkets ogräståg om det inte klart kan visas att risken för vindavdrift är försumbar. Spridning med avstrykare eller ryggspruta kan tillåtas inom dessa områden enligt de bedömningsgrunder som framgår av bilaga 3. Åtgärder Åtgärd 1. En redovisning begärs in av miljönämnden från Banverket över vilket arbete som gjorts för att hitta ersättningspreparat och -metoder till bekämpning med glyfosatpreparat. Tidpunkt 2010 Ansvarig Miljönämnden 2. Den undersökning som utförs av Banverket i Landskrona kommun avseende läckage av glyfosat till grundvattnet till följd av spridning på banvall ska kontinuerligt följas. Fortlöpande Miljönämnden 20 7 Jordbruksmark Definition Jordbruksmark kan vara åkermark, naturbetesmark eller ängsmark. Med åkermark avses mark som är lämplig att plöja och som används eller kan användas till växtodling eller bete. Med naturbetesmark avses betesmark som inte är lämplig att plöja. Marken har sedan lång tid tillbaka inte använts som åkermark eller på annat sätt utsatts för gödsling, markberedning eller andra ingrepp som skadat dess höga naturvärden. Med ängsmark avses naturlig slåttermark där det sedan lång tid tillbaka bedrivits ängsskötsel för produktion av vinterfoder. Marken har inte utsatts för gödsling, markberedning eller andra ingrepp som skadar dess höga naturvärden. Naturbetesmark och ängsmark kan även i vissa fall innefatta restaurerad mark där naturvärdena har återskapats. Med ekologiskt odlad mark avses mark som brukas utan användning av kemiska bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödselmedel och som minst uppfyller EU:s bestämmelser om ekologisk odling. Bekämpningsmedelsanvändning på jordbruksmark inom vattenskyddsområden behandlas under avsnitt 1 ”Vattenskyddsområden”. Tillstånd/anmälan Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) är det förbjudet att sprida kemiska bekämpningsmedel på naturbetesmark och ängsmark. Spridning av kemiska bekämpningsmedel på övrig åkermark utanför vattenskyddsområde är varken anmälnings- eller tillståndspliktig. Det finns dock krav på olika försiktighetsmått samt kunskapskrav (tillståndskrav för klass 1-preparat) och dokumentationskrav. Utgångspunkter Brukningsvärd jordbruksmark är en viktig resurs som i första hand bör användas till produktion av sunda och hälsosamma livsmedel. Under överskådlig tid kommer sannolikt ekologisk och konventionell odling att bedrivas parallellt. Dessa riktlinjers övergripande mål är att den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel ständigt ska minska. Inom jordbruket måste detta mål sättas i relation till förekomsten av växtskadegörare, som kan komma att öka till följd av klimatförändringarna. Målet är ändå att så långt som möjligt begränsa mängden aktiv substans som används, minska preparatens farlighet och undvika att aktiv substans hamnar utanför avsett spridningsområde. Ett sätt att minska bekämpningsmedelsanvändningen är att öka andelen ekologisk odling. Detta genomförs i första hand genom delmålet att kemisk bekämpning på jordbruksmark som tillhör Helsingborgs stad ska ha upphört senast år 2015. Hur miljönämnden i sin tillsyn arbetar med att begränsa läckaget av bekämpningsmedel från det konventionella jordbruket framgår av följande avsnitt i riktlinjerna. För jordbruksmark inom vattenskyddsområden, se avsnitt 1. 21 Nulägesbeskrivning Tillsynen över jordbruksföretagens bekämpningsmedelshantering har hittills skett huvudsakligen i samband med miljönämndens normala tillsyn över dessa företag. Jordbruk med djurhållning har inspekterats varje, vartannat, vart tredje eller vart femte år beroende på djurantal. För de största djurhållarna (B- och C-anläggningar) sker också en viss kontroll i samband med granskning av miljö- och årsrapporter. Tillsynen över jordbruk utan djurhållning har hittills huvudsakligen skett i projektform. I tillsynsplanen saknas uppgifter om vilka verksamma maskinstationer som finns i kommunen. I dagsläget är det oklart hur ofta tillsyn i form av inspektioner kommer att ske då djurskyddskontrollen sedan årsskiftet 20082009 har överförts till annan huvudman. Miljönämndens kontroll av bekämpningsmedelshantering på jordbruksföretag omfattar bland annat behörighet, sprutjournaler, funktionstest av lantbrukssprutor, förvaring av bekämpningsmedlen och påfyllning och rengöring av sprutor. Vissa av bestämmelserna utgör tvärvillkor vilket innebär att jordbrukare som bryter mot bestämmelserna får avdrag på sin EU-ersättning. Eventuella brister ska rapporteras till Länsstyrelsen som beslutar om sanktioner. Delmål • Kemisk bekämpning på jordbruksmark som ägs av Helsingborgs stad ska i princip ha upphört senast år 2015. • Samtliga jordbruksföretag och maskinstationer inom kommunen med egen lantbruksspruta ska ha funktionstestade sprutor och godtagbara påfyllnads- och rengöringsplatser för sprutan. Målet ska vara uppnått för samtliga jordbruk och maskinstationer senast 2010. Riktlinjer • Preparat som är godkända för ekologisk odling tillåts. • De allmänna hänsynsreglerna, avseende spridning på jordbruksmark, ska bland annat tolkas så - att alla lantbrukssprutor ska funktionstestas minst vart annat år, - att biobäddar ska underhållas och vid behov bytas ut, - att hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor, - att urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta, - att preparatval ska kunna motiveras utifrån produktvalsprincipen och - att alternativa metoder som mekanisk bekämpning och odlingstekniska åtgärder som minskar bekämpningsbehovet ska tillämpas där det är möjligt. • Förrådet för bekämpningsmedel på jordbruksföretag ska hållas i god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall 22 Åtgärder Åtgärd 1. Kartmaterial som tydligt visar vilka områden som utgör naturbetes- eller ängsmark ska finnas lätt tillgängliga bland annat i samband med tillståndsgivning till bekämpningsmedelsanvändning. Tidpunkt 2009 Ansvarig Miljönämnden 2. Maskinstationerna i kommunen ska inventeras och läggas in som tillsynsobjekt i tillsynsplanen. 2009-2010 Miljönämnden 3. Genom tillsyn ska säkerställas att bekämpningsmedels- Fortlöpande hanteringen på lantbruk sker enligt föreskrifter, att lantbrukssprutorna funktionstestas regelbundet, att biobäddar underhålls och vid behov byts ut, att hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor samt att urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta. Miljönämnden 4. Vid tillsyn på jordbruksföretag ställs krav på att preparat där godkännandet upphört rensas ut från förrådet av bekämpningsmedel på lantbruk och omhändertas som farligt avfall. Miljönämnden 23 Fortlöpande 8 Växthus- och trädgårdsodling Definition Med växthusodling menas yrkesmässig produktion av växter som sker inomhus. Med trädgårdsodling menas yrkesmässig produktion av frilandsgrönsaker, frukt, bär eller andra växter. Tillstånd/anmälan För spridning av kemiska bekämpningsmedel inomhus i växthus krävs ingen anmälan eller tillståndsansökan. Utomhus gäller dock anmälningsplikt om ytan som ska bekämpas är större än 1 000 m2 och allmänheten har tillträde dit. Detta framgår av 11 § i Statens Naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Där framgår också att anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen, senast fyra veckor innan. Exempel på odlingar där anmälningsplikt råder är garden center eller frukt- och bärodlingar som allmänheten har tillträde till genom exempelvis självplockning. Frukt- och bärodlingar och plantskolor som allmänheten inte har tillträde till bedöms som åkermark. Åkermark är undantaget från anmälningsplikten. Nulägesbeskrivning I växthus används framförallt preparat mot svamp och insekter. I odlingar som är belägna utomhus används även ogräspreparat. Miljönämnden bedriver återkommande tillsyn på växthusanläggningar. Då kontrolleras bland annat bekämpningsmedelsförråd, behörighet samt förvaring, påfyllning och rengöring av sprututrustningen. För andra typer av anläggningar bedrivs tillsynen i projektform eller då klagomål inkommer. Delmål • Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ha en godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för den utrustning som används för spridning av kemiska bekämpningsmedel. Målet ska vara uppfyllt för samtliga anläggningar senast år 2010. Riktlinjer • Förrådet för bekämpningsmedel på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska hållas i god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall. • Den sprututrustning som används på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ses över och kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan. 24 • Anteckningar i enlighet med 9 § Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel (så kallad sprutjournal) ska föras även vid spridning inomhus i växthusanläggningar och övriga trädgårdsodlingsföretag. • Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel hanteras ska ha godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen. • Vid val av metod för bekämpning i växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar ska alternativ till kemisk bekämpning övervägas. I det fall kemiska preparat väljs ska detta kunna motiveras. Åtgärder Åtgärd 1. I tillsynen av växthus- och trädgårdsodlingsföretag ställs krav på att preparat som inte längre är godkända rensas ut från förrådet för bekämpningsmedel på växthusoch trädgårdsodlingsföretag och omhändertas som farligt avfall. Tidpunkt Fortlöpande Ansvarig Miljönämnden 2. Vid miljönämndens tillsynsbesök på växthusföretag tas frågan om alternativa metoder till kemisk bekämpning upp. Företaget informeras om var man kan hitta mer information såsom exempelvis av Länsstyrelsens rådgivningsverksamhet. Fortlöpande Miljönämnden 3. I samband med miljönämndens tillsynsbesök på växthusföretag ställs krav på att sprutjournal förs även vid spridning inomhus i växthus. Som stöd används bestämmelserna om egenkontroll i miljöbalken. Fortlöpande Miljönämnden 4. En inventering genomförs av vilka växthus- och trädgårdsodlingsföretag som finns i Helsingborg. Tillsynsbesök genomförs på de som tidigare inte besökts. 2009-2011 Miljönämnden 25 9 Skogsmark Definition Med skogsmark avses i detta avsnitt områden som används för produktion av skog. Skogsområden som huvudsakligen fungerar som natur- och rekreationsområden, såsom exempelvis Pålsjö skog och Bruces skog, behandlas under avsnitt 4 ”Områden där allmänheten får färdas fritt”. Odling av julgranar, energiskog och liknande betraktas i detta sammanhang som åkermark och behandlas därmed under avsnitt 7 ”Jordbruksmark”. Tillstånd/anmälan och andra regler Av 14 kap19 § miljöbalken framgår att bekämpningsmedel som är avsedda för att bekämpa lövsly inte får spridas över skogsmark. Inte heller får enskilda trädstammar behandlas med sådana bekämpningsmedel. Dispens från förbudet får medges av Skogsstyrelsen. Vidare anges i samma paragraf att en kommun får besluta om att dispens inte får medges för ett område inom kommunen. Kommunfullmäktige har, den 27 mars 1984 (61§), beslutat om att sådan dispens inte får medges inom Helsingborg med undantag för bekämpning av enstaka trädstammar med klass 3-preparat efter samråd med Länsstyrelsens naturvårdsenhet. För skötsel av skog gäller Skogsvårdslagen (1979:429). I Skogsvårdsstyrelsens föreskrifter (1993:2) och allmänna råd till skogsvårdslagen, anges bland annat hur bekämpning av skadeinsekter ska ske i skogsmark. I de allmänna råden anges bland annat att angripet virke får behandlas med insekticider endast om andra skogsskyddsåtgärder inte kunnat vidtas. Skogsmark räknas som sådana områden där allmänheten får färdas fritt. Spridning av kemiska bekämpningsmedel på skogsmark ska därför anmälas till miljönämnden om området som ska bekämpas är större än 1 000 m2. Anmälan ska göras skriftligt av den som ska utföra spridningen, senast fyra veckor i förväg. Detta framgår av 11 § i Statens Naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Se vidare i avsnitt 4. Nulägesbeskrivning Inom Helsingborg finns begränsade områden med produktiv skogsmark. Några tillståndsansökningar eller anmälningar om spridning av kemiska bekämpningsmedel över skogsmark inkommer inte till miljönämnden. Forest Stewardship Council (FSC) är en är en internationell organisation som främjar ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. Svenska FSC har i januari 2008 antagit särskilda kriterier för användning av kemiska bekämpningsmedel. Den inledande meningen lyder ”Skogsbrukets skötselsystem skall gynna utvecklingen och införandet av miljövänliga, icke-kemiska metoder för bekämpning av skadegörare samt sträva efter att undvika användning av kemiska bekämpningsmedel. Delmål • De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010 vara kända av samtliga skogsägare i Helsingborg. 26 • De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010 tillämpas på skogsmark som ägs av Helsingborgs stad. Riktlinjer • Spridning av kemiska bekämpningsmedel på skogsmark ska ske utifrån de kriterier som upprättats av Svenska FSC. Åtgärder Åtgärd 1. En inventering av vilka ägare av produktiv skog som finns inom Helsingborg genomförs. Tidpunkt 2010 Ansvarig Miljönämnden 2. Informera skogsägare om vilka regler som gäller avseende spridning av kemiska bekämpningsmedel över skogsmark, innehållet i dessa riktlinjer samt de kriterier som tagits fram av FSC. 2010 Miljönämnden 27 10 Industrimark, privat trädgård, koloniområde m. fl. Definition Under denna rubrik behandlas områden som är tydligt kopplade till privat egendom och/eller där hemfridszon råder. Exempel på sådana områden är inhägnade företagstomter och industrimark, privata trädgårdar samt koloniområden. Tillstånd/anmälan och andra regler Vanligtvis krävs ingen anmälan eller tillståndsprövning för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom denna typ av områden. Notera dock att anmälan eller tillståndsansökan kan krävas om området kan klassas in under någon av de punkter som framgår av 11 eller 14 §§ i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Vilka dessa områden är framgår av övriga rubriker i detta dokument. Övriga delar av Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel gäller dock även för spridning inom denna typ av område. Som exempel kan nämnas de försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid hantering av preparat, dokumentation samt informationsplikten vid olyckor. Även miljöbalken med de allmänna hänsynsreglerna och bestämmelser runt bekämpningsmedel och annan kemikaliehantering gäller. För koloniområden har en särskild miljöpolicy tagits fram av miljönämnden under 2007. I denna anges att kemiska bekämpningsmedel inte bör användas någonstans på koloniområden. Användning av andra kemiska produkter i bekämpningssyfte (exempelvis grovsalt och ättika) är inte heller godtagbart. En försiktig användning av ”myrdosor” och liknande kan dock godtas. Nulägesbeskrivning Större delen av den bekämpning som görs inom denna typ av områden kommer inte till miljönämndens kännedom. Ett undantag utgörs av oljehamnen för vilken en anmälan om bekämpning inkommer varje år. Bekämpning med glyfosatpreparat görs här mot ogräs av säkerhetsskäl. Delmål • Kunskapen avseende kemiska bekämpningsmedels farlighet för människors hälsa och miljön bör öka hos privata användare. • Kemisk bekämpning av ogräs i privata trädgårdar och koloniområden bör upphöra. Riktlinjer • Kemisk bekämpning bör undvikas i privata trädgårdar och koloniområden. Alternativa metoder för bekämpning bör alltid väljas där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt skäligt. 28 • Användning av glyfosat för bekämpning av ogräs på mark som inte är biologiskt aktiv bör inte förekomma i privata trädgårdar och koloniområden. Åtgärder Åtgärd 1. Ett faktablad om alternativ till kemisk bekämpning riktad framförallt till privata hushåll tas fram. Tidpunkt 2009 Ansvarig Miljönämnden 2. Informationen på stadens hemsida uppdateras och utökas med innehållet i dessa riktlinjer. Innehållet kompletteras med en särskild informationsinsats till privata användare. 2009 Miljönämnden 3. Vid förfrågningar eller annars då miljönämnden kommer i kontakt med spridning på mark som inte är tillgänglig för allmänheten lämnas information om alternativa metoder och produktval. Fortlöpande Miljönämnden 29 11 Jätteloka Definition Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) kallas även jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka. Ursprungligen är den importerad som prydnadsväxt men har spritt sig och ökat mycket kraftigt i Sverige. Växten är vanlig i Sverige med särskilt intensiv spridning i Skåne. Beröring av jättelokan i samband med solsken kan ge svåra brännskador på huden. Växten är mycket konkurrenskraftig och kan tränga undan andra växter förutom större vedartade växter. Naturvårdsverket rekommenderar att arten utrotas i Sverige. Tillstånd/anmälan och andra regler I Statens jordbruksverks föreskrifter (1998:31) om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum) framgår att Länsstyrelsen som ett led i bekämpningen av jätteloka kan besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska vidta för att bekämpa jättelokan på en fastighet. Föreskriften gäller inom områden där det upprättats en bekämpningsplan för jättelokan. Länsstyrelsen i Skåne upprättade år 2002 en bekämpningsplan för hela länet som gäller i de fall jättelokan riskerar att sprida sig till annan fastighet. Kemisk bekämpning av jätteloka är anmälningspliktig om det område som ska bekämpas är större än 1 000 m2 och tillgängligt för allmänheten eller om bestånden är lokaliserade till en idrottsanläggning eller banvall. Anmälan ska i sådana fall göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen och lämnas in senast fyra veckor i förväg. Detta framgår av 11 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. För kemisk bekämpning av bestånd lokaliserade inom vattenskyddsområde, på tomtmark för flerfamiljshus eller på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser krävs tillstånd. Detta söks hos miljönämnden av den som ska utföra spridningen. Detta framgår av 14 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Nulägesbeskrivning Stadsbyggnadsförvaltningen inventerar årligen bestånden på stadens mark. Ansvar för bestånd på mark som inte ägs av staden åligger fastighetsägaren. Inom vattenskyddsområde tillåts kemisk bekämpning av jätteloka enbart genom avstrykning med glyfosatbaserade preparat i kombination med mekanisk bearbetning. Delmål • Bestånd av jätteloka ska bekämpas effektivt men miljövänligt så att de försvinner alternativt hålls i schack så att inga nya områden uppstår eller befintliga områden utökas. 30 Riktlinjer • Bestånd av jätteloka ska bekämpas på mark som ägs av Helsingborgs stad. I första hand ska icke-kemiska metoder användas. • Kemisk bekämpning av jätteloka tillåts inte i det fall det är kostnadsmässigt skäligt och tekniskt möjligt att använda andra metoder. Åtgärder Åtgärd 1. Påverka Länsstyrelsen att fatta beslut om tvingande åtgärder avseende jätteloka. Tidpunkt Fortlöpande Ansvarig Miljönämnden 2. Vid ansökan om tillstånd eller anmälan om att bekämpa jätteloka ställs krav på utredning av alternativ till kemisk bekämpning. Fortlöpande Miljönämnden 31 12 Skadedjur Definition Här avses all yrkesmässig bekämpning av skadedjur utomhus samt inomhus i skolor, förskolor och andra lokaler där barn vistas. Tillstånd/anmälan Spridning av kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur utomhus är tillståndspliktigt om det görs på tomtmark till flerfamiljshus, gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser. Tillstånd söks hos miljönämnden enligt 14 § Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Skadedjursbekämpning på idrottsanläggning, banvall eller områden som är större än 1 000 m2 och tillgängliga för allmänheten är anmälningspliktigt. Anmälan ska göras skriftligt till miljönämnden av den som ska utföra spridningen senast fyra veckor i förväg. Om särskilda skäl finns får anmälan dock göras inom kortare tid och om så är nödvändigt då även muntligt. Detta framgår av 11 och 12 §§ Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Bekämpning inomhus omfattas inte av Statens naturvårdsverks föreskrifter. Istället tillämpas miljöbalken med allmänna hänsynsregler och regler runt bekämpningsmedel och annan kemikaliehantering. Nulägesbeskrivning De skadedjur som kan vara aktuella att bekämpa utomhus är framförallt råttor, getingar och myror. Miljönämnden ger tillstånd till bekämpning om det krävs ur hälsoskyddssynpunkt vilket det kan göra då det gäller exempelvis råttor och getingar. Krav ställs på att bekämpningen kombineras med preventiva åtgärder så att problemet inte återuppstår. Numera används ofta andra bekämpningsmetoder än kemiska. Exempel på detta är nedkylning med hjälp av flytande koldioxid, upphettning samt uttorkning av insekter genom användning av diatomépuder. Delmål • Användningen av kemiska preparat vid bekämpning av skadedjur ska ständigt minska. Riktlinjer • I första hand ska icke-kemiska metoder användas för bekämpning av skadedjur. Kemisk bekämpning får endast göras om det är påkallat ur hälsoskyddssynpunkt och alternativa metoder för bekämpning inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga att kräva. • För områden/fastigheter med återkommande skadedjursproblem ska en åtgärdsplan tas fram av fastighetsägaren/nyttjanderättsinnehavaren. 32 Åtgärder Åtgärd 1. Krav ställs på utredning av alternativ till kemisk bekämpning i samband med anmälan/ansökan om tillstånd till bekämpning av skadedjur. Tidpunkt Fortlöpande Ansvarig Miljönämnden 2. Beslut med förbud mot skadedjursbekämpning meddelas i de fall det är skäligt och tekniskt möjligt att använda andra metoder. Krav ställs på att preventiva och alternativa åtgärder används utomhus. Fortlöpande Miljönämnden 3. Information om skadedjurbekämpning lämnas till samtliga rektorsområden om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer. 2009 Miljönämnden 33 Ordlista Biocid: Ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel. Biologiskt bekämpningsmedel: En bioteknisk organism som framställts särskilt för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Bioteknisk organism: En produkt som har framställts för något särskilt tekniskt syfte, exempelvis bekämpning, och som består av levande mikroorganismer, nematoder, insekter eller spindeldjur. Funktionstest: Test av utrustning för spridning av kemiska bekämpningsmedel som utförs av särskilt utbildade funktionstestare som godkänts av Jordbruksverket. Lista över godkända funktionstestare finns på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se). Hemfridszon: Tomten närmast boningshus där de boende har rätt att vara ifred enligt Allemansrätten. Integrerad bekämpning: Bekämpningen sker med en medveten och genomtänkt kombination av åtgärder, där kemisk bekämpning är en av flera olika delar. Syftet är att begränsa användningen av kemiska växtskyddsmedel till vad som är absolut nödvändigt för att hålla beståndet av skadliga organismer på en så låg nivå att ekonomiskt oacceptabel skada eller förlust inte orsakas. Kemiskt bekämpningsmedel: En kemisk produkt som är avsedd för att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Maskinstation: Ett företag som utför maskinkörslor som exempelvis skörd eller kemisk bekämpning av jordbruksgrödor för andras räkning. Mekaniska bekämpningsmetoder: Användning av maskiner eller andra redskap för bekämpning. Exempel på metoder är harvning på grusytor, ogräsborstning, manuell skyffling och rensning samt användning av grästrimmer. Naturbetesmark: Betesmark som inte är lämplig att plöja. Marken har sedan lång tid tillbaka inte använts som åkermark eller på annat sätt utsatts för gödsling, lättare markberedning eller andra ingrepp som skadat dess höga naturvärden. Prioriterat riskminskningsämne: Ett kemiskt ämne där användaren bör se över riskerna med användningen och vid behov ersätta ämnet med ett som är mindre farligt. Se även PRIOverktyget på www.kemi.se. Primär zon: Den del av ett vattenskyddsområde som behövs för att skapa rådrum i händelse av en akut förorening. 34 Sekundär zon: Den del av ett vattenskyddsområde som ligger utanför primär zon och som behövs för att bibehålla en hög vattenkvalitet eller förbättra vattenkvaliteten. Skälighetsavvägning: Ett begrepp som innebär att man vid bedömning av vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska vidtas för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken väger nyttan av åtgärderna mot kostnaden. Sprutjournal: Anteckningar som ska föras av den som sprider bekämpningsmedel tillhörande klass 1 eller 2. Vad anteckningarna ska omfatta framgår av 9 § i Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel samt Jordbruksverkets föreskrifter (1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter. Termiska bekämpningsmetoder: Användning av kyla eller värme för bekämpning. Exempel på metoder är flamning med gasol, ångning, hetvattenbehandling eller frysning. Tertiär zon: Den del av ett vattenskyddsområde som inte omfattas av övriga zoner men som kan påverka vattenförekomsten i ett långt tidsperspektiv. Trädgårdsodling: Yrkesmässig produktion av frilandsgrönsaker, frukt, bär eller andra växter. Utfasningsämne: Ett kemiskt ämne med särskilt farliga egenskaper som så långt som möjligt ska ersättas med sådant som är mindre farligt. Se även PRIO-verktyget på www.kemi.se. Växthusodling: Yrkesmässig produktion av växter inomhus. Växtskyddsmedel: Kemiska produkter, biotekniska organismer samt kemiska eller biologiska bekämpningsmedel som är avsedda att skydda växter eller växtprodukter mot skadliga organismer eller förhindra inverkan från sådana organismer. I gruppen ingår också produkter som påverkar växters livsprocesser på annat sätt än genom näring, bevarar växtprodukter (undantag för konserveringsmedel), förstör oönskade växter/växtdelar eller hämmar/förhindrar oönskad tillväxt hos växter. Åkermark: Mark som är lämplig att plöja och som används eller kan användas till växtodling eller bete. Äng: Naturlig slåttermark där det sedan lång tid tillbaka bedrivits ängsskötsel för produktion av vinterfoder. Marken har inte utsatts för gödsling, markberedning eller andra ingrepp som skadar dess höga naturvärden. 35 Referenser Det handlar om jättelokan, faktablad från miljönämnden (juli 2007) Det handlar om miljöhänsyn inom koloniområden, faktablad från miljönämnden (maj 2007) Koll på tillväxten – Uthållig bekämpning på hårdgjorda ytor, Sveriges Kommuner och Landsting. ISBN-10:91-7164-134-3 Miljöprogram för Helsingborgs stad – mål och åtgärder. ISBN 91-976087-5-0 Säker bekämpning, Statens Jordbruksverk m. fl. ISBN 91-27-35330-3 Telefonsamtal med Jan Hassel (Skanska), Annika Johansson (NCC) och Jan Pålsson (Peab) i september 2007 Telefonsamtal med Elisabeth Andersson, verksamhetschef SFF Idrott i februari 2007 Telefonsamtal med Heidi Wiik, jurist på Naturvårdsverket i oktober 2007 36 Bilaga 1 Miljöprogram för Helsingborgs stad Under våren 2006 antog Kommunfullmäktige ett Miljöprogram för Helsingborgs stad. Programmet omfattar mål och åtgärder för Helsingborgs miljöarbete och är uppdelat i sex prioriterade delområden; ”Delaktighet och styrning”, ”Hållbart transportsystem”, ”Hållbart energisystem”, ”Sundare Helsingborg”, ”Hållbar planering och skötsel” samt ”Rent vatten”. Programmet grundar sig dels på de nationella miljökvalitetsmålen samt folkhälsomålen och dels på Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. Det finns också vissa mål som är specifika för Helsingborg och saknar motsvarighet i de nationella och regionala målen. De delområden som berör hanteringen av kemiska bekämpningsmedel är framförallt ”Rent vatten” och ”Sundare Helsingborg”, men i viss mån även ”Delaktighet och styrning”. De viktigaste målen och åtgärderna för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i Miljöprogrammet anges nedan. Inom parentes anges vem som ansvarar för de olika åtgärderna och när de ska vara genomförda. Delområde: Rent vatten Mål 4. Kemiska bekämpningsmedel Senast år 2015 skall förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Helsingborgs vattendrag och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras farliga nedbrytningsprodukter som används från år 2006 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvattnet. Åtgärder 8: Policy tas fram för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel (där Miljönämnden har beslutsrätt samt övrig kommunal mark). (Miljönämnden och Stadsbyggnadsnämnden, 2007) 18: Lantbrukare; information med syfte att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. (Länsstyrelsen, fortlöpande) 30: Utomhusytor på kommunal mark anläggs på sådant sätt att skötsel utan kemiska bekämpningsmedel underlättas. (Stadsbyggnadsnämnden, fortlöpande) 31: Tillsyn utövas över användning av kemiska bekämpningsmedel. (Miljönämnden, fortlöpande) 32: Åtgärder så att miljöstödet till skyddszoner utnyttjas effektivt. (Länsstyrelsen, fortlöpande) 41: Krav ställs vid förnyat arrende på kommunal åkermark (t ex ökad andel strand/skyddszon, vattenuttag, hävdade marker mm). (Kommunstyrelsens förvaltning, fortlöpande) Bilaga 1 Delområde: Sundare Helsingborg Mål 2. Ekologisk odling Ekologisk odling på stadens egen åkermark skall uppmuntras så att 100 procent av arealen är ekologiskt odlad 2015. Mål 4. Kunskap om särskilt farliga ämnen Fortlöpande skall kunskapen om halterna av särskilt farliga ämnen och dess negativa effekter på människors hälsa, ekosystem och arter öka. Åtgärder 8: Allmänhet; produktval och information om hushållskemikalier och bekämpningsmedel. (Miljönämnden, fortlöpande) 14: Krav ställs vid förnyelse av arrende på kommunal åkermark om ekologisk odling. (Kommunstyrelsens förvaltning, fortlöpande) Bilaga 2 Kemiska bekämpningsmedel Vad är ett kemiskt bekämpningsmedel? Ett kemiskt bekämpningsmedel definieras som en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom (14 kap. 5 § miljöbalken). Det är alltså inte innehållet som avgör om en produkt ska räknas som ett bekämpningsmedel utan avsikten med användningen av produkten. Kemiska bekämpningsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få användas. Det finns mellan 700 och 800 godkända preparat idag. Egenskaperna variera mellan preparaten. Vissa är mycket giftiga för människor och miljö även i små doser, medan andra har en mer begränsad påverkan på människor. Kemiska bekämpningsmedel delas in i växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel används huvudsakligen för att skydda växter inom lantbruk, skog och trädgård mot svamp, skadedjur eller konkurrerande växter. Biocider används för bekämpning i andra sammanhang. Exempel på biocider är träskyddsmedel, insektsmedel och båtbottenfärger. Bekämpningsmedel delas vid godkännandet in i olika behörighetsklasser (klass 1, 2 respektive 3). Klass 1- och klass 2-preparat får endast spridas i yrkesmässig verksamhet av den som uppfyller särskilda kunskapskrav. För spridning av klass 1-preparat krävs dessutom särskilt tillstånd. Klass 3-preparat får användas alla. Val av preparat Enbart preparat som är godkända av Kemikalieinspektionen får användas för bekämpning. Vilka preparat som är godkända framgår bland annat av ”Bekämpningsmedelsregistret” som hittas på Kemikalieinspektionens hemsida (www.kemi.se). Den så kallade ”Produktvalsprincipen” (se nedan) ska tillämpas vid val av preparat. Spridning av kemiska bekämpningsmedel Den som sprider ett kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel ska 1. göra det på ett sådant sätt att människors hälsa inte skadas eller människor vållas annan olägenhet och så att miljöpåverkan blir så liten som möjligt, och 2. vidta åtgärder för att motverka att medlet sprids utanför det avsedda spridningsområdet. (14 kap. 6 § miljöbalken) Vid tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 2-4 §§ miljöbalken ska man särskilt se till att växtskyddsmedel används på ett sätt som är förenligt med • gällande föreskrifter och förutsättningar för godkännande av preparatet, • gällande villkor för godkännande av preparatet, • gällande märkningskrav samt • tillämpning av principerna för god växtskyddssed och, där så är möjligt, principerna om integrerad bekämpning. (39 § förordningen 2006:1010 om växtskyddsmedel) Bilaga 2 För spridning av kemiska bekämpningsmedel utomhus har Naturvårdsverket utfärdat särskilda föreskrifter (SNFS 1997:2) med tillhörande allmänna råd (AR 97:3). Föreskrifterna sammanfattas kort nedan. − Skyddsåtgärder måste vidtas för att förhindra att bekämpningsmedlet når grundvattnet eller omgivande mark och ytvatten. Det anges också att den som sprider bekämpningsmedel tillhörande klass 1 eller 2 skall föra särskilda anteckningar över spridningen (sprutjournal). − För spridning på banvall, idrottsanläggning eller över områden som är större än 1000 m2 där allmänheten får färdas fritt, krävs att en anmälan lämnas in till miljönämnden senast fyra veckor innan spridning. Detta gäller dock inte för spridning på åkermark, även om den är tillgänglig för allmänheten då den inte är besådd. − För yrkesmässig spridning på tomtmark för flerfamiljshus, på gårdar till förskolor och skolor eller allmänna lekplatser, inom skyddsområde för vattentäkt och vid planeringsoch anläggningsarbeten krävs tillstånd av miljönämnden innan spridning. − Bekämpningsmedel får inte alls spridas på naturbetesmarker eller på ängar. − Vid spridning över områden där allmänheten får färdas krävs att särskilda anslag med information om spridningen sätts upp på platsen. Detta gäller oavsett områdets storlek. Egenkontroll Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar (26 kap 19 § miljöbalken). Egenkontrollen är således ett mycket viktigt verktyg för att kontrollera och följa upp användningen av kemiska bekämpningsmedel. Den som hanterar sådana medel, oavsett om det sker i yrkesmässig verksamhet eller i privat regi, har en skyldighet att se till att olägenheter för människors hälsa eller miljön förebyggs och motverkas. Att kontrollera verksamheters egenkontroll är en väsentlig del av miljönämndens tillsynsarbete och kommer vara ett av verktygen för att följa upp att riktlinjer och åtgärder i ”Riktlinjer för kemisk bekämpning i Helsingborg” efterlevs. Sanktioner Om man inte följer gällande bestämmelser då man sprider kemiska bekämpningsmedel kan man bli skyldig att betala en så kallad miljösanktionsavgift enligt bestämmelserna i miljöbalken. Miljönämnden är också skyldig att göra en anmälan till åklagarmyndigheten om åtalsprövning då brott mot gällande bestämmelser misstänks. Bilaga 2 Sammanställning av regler Nedan beskrivs ett urval av de bestämmelser som gäller för spridning och annan hantering av kemiska bekämpningsmedel och som faller inom miljönämndens tillsynsområde. Notera dock att ytterligare bestämmelser kan vara tillämpliga, exempelvis för arbetsmiljö, transport av farligt gods m.m. Miljöbalkens hänsynsregler (2 kap miljöbalken) i urval Kunskapskravet (2 §) Alla som ska vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet. Försiktighetsprincipen och Principen om bästa möjliga teknik (3 §) Alla som vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Produktvalsprincipen (4 §) Alla som vidtar en åtgärd skall undvika att välja sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. Rimlighetsavvägning (7 §) Kraven ovan gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Bilaga 2 Övriga bestämmelser i lagar och förordningar i urval • • • • • • • • • • • • 2 kap miljöbalken (allmänna hänsynsregler mm) 7 kap 22 § miljöbalken (vattenskyddsområde) 14 kap miljöbalken (kemiska produkter och biotekniska organismer), fr. a. 5-7 §§ 26 kap miljöbalken (tillsyn och egenkontroll) 29 kap miljöbalken (straffbestämmelser och förverkande) 30 kap miljöbalken (miljösanktionsavgifter) 31 kap 4 § miljöbalken (ersättning) Förordning (2006:1010) om växtskyddsmedel Förordning (2000:338) om biocidprodukter Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter Skogsvårdslagen (1979:429) Föreskrifter och allmänna råd i urval • • • • • • • • • • • • Statens naturvårdsverks föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Naturvårdsverkets allmänna råd (97:3) om spridning av kemiska bekämpningsmedel Naturvårdsverkets allmänna råd (2000:7) för tillståndsprövning enligt 14 § SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde Statens jordbruksverks föreskrifter (1998:31) om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Statens jordbruksverks föreskrifter (1999:94) om skyldighet att föra anteckningar vid användning av bekämpningsmedel som är särskilt skadliga för pollinerande insekter. Statens jordbruksverks föreskrifter (2001:13) om emballage för betat utsäde Statens jordbruksverks föreskrifter (2007:76) om tillstånd och kunskapskrav för användning av växtskyddsmedel Socialstyrelsens föreskrifter (2005:5) om tillstånd för användning av vissa bekämpningsmedel Kemikalieinspektionens föreskrifter (2008:3) om kemiska bekämpningsmedel Kemikalieinspektionens föreskrifter (2005:7) om klassificering och märkning av kemiska produkter Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (1998:6) om bekämpningsmedel Skogsstyrelsens föreskrifter (1993:2) och allmänna råd till skogsvårdslagen Bilaga 3 Miljönämndens bedömningsgrunder Förebyggande åtgärder För att minska behovet av bekämpning är det viktigt att förebyggande åtgärder vidtas både i anläggningsskedet och genom drift och skötsel. Exempel på detta är: − val av växt- och ytmaterial, − utformning av allmänna ytor, − väl avvägd växtföljd inom lantbruks- och trädgårdsodlingen, − optimerad gödsling och vattning, − utformning av golfbanor samt − underhåll av hårdgjorda ytor genom sopning etc. Val av preparat och dos Vid val av kemiskt preparat för bekämpning ska den produkt väljas som ger tillräcklig effekt med minst negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Många olika överväganden måste göras där faktorer som använd dos, spridningstidpunkt, spridningsteknik, markstruktur, närhet till känslig omgivning m. m. måste vägas in. Följande frågor kan vara relevanta att ställa: − Innehåller preparatet något utfasningsämne? − Innehåller preparatet något prioriterat riskminskningsämne? − Är preparatet lättrörligt? − Är preparatet svårnedbrytbart? − Är preparatet bioackumulerande? − Är preparatet giftigt för pollinerande insekter? − Är preparatet skadligt för vattenlevande organismer? − Vilka hälsofarliga egenskaper har preparatet? Vid bedömningen av vilket preparat som har minst negativ påverkan på miljön och människors hälsa blir det många gånger nödvändigt att göra en avvägning mellan preparatens olika egenskaper. Egenskaper som lättrörlighet eller hälsofarlighet kan ha olika tyngd i olika sammanhang. Miljönämnden kan ställa krav på en redovisning av vilka alternativa preparat som finns att tillgå i ett enskilt fall. I det fall alternativa preparat inte finns kräver miljönämnden att skriftlig dokumentation som stödjer detta redovisas. Vid bekämpning ska bekämpningströsklar följas och dosnycklar användas i den mån det finns för den aktuella grödan. Metod för spridning Vid val av bekämpningsmetod jämförs den negativa miljöpåverkan från olika metoder med varandra och den med minsta negativa påverkan förordas. Mekaniska metoder innebär oftast minst påverkan på miljön och väljs i första hand. I andra hand kan termiska metoder väljas beroende på bland annat energiförbrukning och utsläpp till luft. Biologiska metoder kan i Bilaga 3 vissa fall vara lämpliga. Om det inte är praktiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart att utföra bekämpningen med någon av dessa metoder väljs i sista hand kemisk bekämpning. Tidpunkt för spridning Oftast är det att föredra att spruta då ogräsen befinner sig på hjärtbladsstadiet eftersom det då åtgår en mindre mängd preparat och ogräsen är mer lättbekämpade. Det kan dock vara svårt att artbestämma ogräsen på detta stadium. Vissa ogräs är mer lättbekämpade när de första örtbladen kommit. Varje sprutning måste därför bedömas för sig beroende på gröda, ogräsart och preparat. Spridning under vår och försommar är att föredra framför spridning på hösten med hänsyn till den ökade risken för läckage till grund- och ytvatten under den senare delen av året. Sena höstbekämpningar (efter den 25 oktober) bör inte förekomma. Det är oftast mest idealt att spruta under tidig morgon eftersom vindhastigheten då ofta är låg och luftfuktigheten hög. Varm och fuktig väderlek gör preparaten mer effektiva och innebär därmed att doserna kan sänkas. Teknik för spridning Den teknik som ger bäst effekt med minsta mängd aktiv substans bör användas. Exempel på sådan är stämpling, avstrykning och punktbekämpning eventuellt kompletterad med automatisk ogräsavkännare. Utrustning som minskar risken för vindavdrift bör användas. Exempel på sådan är skyddskåpa till ryggsprutor och kjol, släpduk eller lufttillsats till bomsprutor. Andra faktorer som påverkar avdriften är exempelvis valet av spridarmunstycken, bomhöjd och droppstorlek. Sprututrustningen ska ses över årligen och kalibreras till korrekt funktion av person med tillräcklig kompetens. Maskinburna och bogserade sprutor funktionstestas minst vartannat år, oftare om de används mycket. Eventuella brister som framkommer vid testet ska åtgärdas så snart som möjligt. Skyddsavstånd vid spridning Minsta skyddsavstånd som ska tillämpas är de som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3. Detta gäller både mark- och vindanpassade skyddsavstånd. För bedömning av vindanpassade skyddsavstånd kan ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassade skyddsavstånd” användas. Denna återfinns t.ex. på www.jordbruksverket.se eller www.greppa.nu. Kemiska bekämpningsmedel bör inte användas på hårdgjorda, belagda ytor där det finns risk för avrinning till dagvattenbrunnar eller annat öppet vatten. Då risken för påverkan på vattendrag bedöms som försumbar kan preparat med begränsade miljöeffekter dock tillåtas. Kemiska bekämpningsmedel bör inte heller användas på gårdsplaner som inte är hårdgjorda eller på annan mark utan biologisk aktivitet. Om det ändå används ska man i första hand välja ogräsättika eller liknande. Förvaring av preparat Kemiska bekämpningsmedel ska förvaras inlåst i ett utrymme med tätt golv utan golvbrunnar som är utformat på ett sådant sätt att eventuellt spill inte kan spridas utanför utrymmet (försett med tröskel, vulst, lutning inåt eller liknande). Absorberande material ska finnas i närheten Bilaga 3 av där kemiska bekämpningsmedel hanteras för uppsugning av eventuellt spill. Förrådet bör inventeras minst en gång per år och inaktuella preparat sorteras ut. En förteckning över preparaten samt säkerhetsdatablad ska i normalfallet finnas. Preparat ska normalt förvaras i originalförpackningar. I förrådet för bekämpningsmedel får inte foder, livsmedel eller explosiva varor förvaras. Påfyllning och rengöring av utrustning Påfyllning och uppställning av sprutan ska ske på en plats med säkert underlag och tillräckligt avstånd till öppet vatten och brunnar. Platser som kan accepteras är ute i fält, på särskild anordnad och funktionell biobädd, på tät platta med uppsamling av spill och spolvatten eller bevuxen mark med rejält matjordslager. En första rengöring av spruta och traktor bör ske i fält för att undvika för hög belastning på biobädden respektive för höga koncentrationer av preparat i urinbrunn/uppsamlingsbehållare. Påfyllning och rengöring får aldrig ske på spolplatta med avlopp till dränering eller dagvattensystem eller på gårdsplaner med grus, singel eller hårdgjord yta utan uppsamling. Normalt sett krävs ett skyddsavstånd på minst 30 m till brunnar och vattendrag. Om särskilda åtgärder vidtagits, såsom rätt utformad biobädd eller tät platta med uppsamling, och markförhållandena medger det, kan skyddsavståndet minskas till 15 m. Tillbud och olyckor Alla som hanterar kemiska bekämpningsmedel bör ha fastställda rutiner som beskriver hur man ska förfara vid ett eventuellt tillbud eller en olycka. För yrkesmässiga användare bör sådana rutiner vara skriftliga och väl kända hos alla som hanterar kemiska bekämpningsmedel i verksamheten. Spridning inom vattenskyddsområde Faktorer som påverkar om användning av bekämpningsmedel kan accepteras inom delar av ett vattenskyddsområde är exempelvis grundvattenströmmarnas riktning, jordens genomsläpplighet, jordlagrens mäktighet och avståndet från markytan till grundvattennivån. För att säkerställa att bekämpningsmedel inte sprids inom områden med känsliga geohydrologiska förhållanden kan det vara nödvändigt att detta skrivs in i skyddsföreskrifterna. Om sådana restriktioner inte skrivits in i skyddsföreskrifterna utan miljönämnden istället prövar frågan utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd ska skälighetsavvägningen göras så restriktivt som möjligt. Bekämpningsmedelsanvändning i primär zon godtas inte. Särskilt lättrörliga ämnen bör endast tillåtas på lerjordar där lerlagren är djupare än 3 meter. Andra förutsättningar bör vara att avståndet till grundvattnet är tillräckligt stort och att det inte finns mindre rörliga ersättningspreparat att tillgå. Lättrörliga preparat kan dessutom i vissa fall tillåtas om behandlingen sker i väl etablerad gröda och om en sådan behandling bedöms medföra ett totalt sett lägre bekämpningsbehov än om ogräset lämnas obekämpat och om andra bekämpningsmetoder inte bedöms tillräckligt effektiva eller praktiskt genomförbara. Samråd bör då ske med miljökontoret inför varje enskild behandling. Bilaga 3 Särskilt lättrörliga preparat kan vara de som utpekats av Kemikalieinspektionen, men även andra preparat där det i olika sammanhang visat sig finnas risk för läckage till grund- eller ytvatten. Inom tertiär zon där grundvattenströmmarna är riktade bort från skyddsområdet kan eventuellt ett rörligare preparat med kortare nedbrytningstid vara att föredra framför ett svårnedbrytbart preparat som fastläggs i marken. Undantag Miljönämnden tillämpar en restriktiv hållning i sin bedömning av om riktlinjerna kan frångås. Undantag kan dock i vissa fall vara nödvändiga att göra. Exempel på sådana fall kan vara vid bekämpning av insekter, växter eller skadedjur som riskerar att vålla större skada för människors hälsa än användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det kan också finnas skäl att frångå riktlinjerna då särskilda värden (ekonomi, kultur eller natur) står på spel. Gemensamt för bedömningen bör dock vara att det rör sig om enstaka händelser som bedöms var för sig. Generella undantag bör inte göras. Det bör också ha visats att alternativ till kemisk bekämpning inte är möjlig av praktiska, ekonomiska eller tidsmässiga skäl. En redovisning över vilka överväganden av alternativ till kemisk bekämpning som gjorts, och vad som ligger till grund för bedömningen att dessa inte är möjliga att använda, krävs i sådana fall in av sökanden. Bilaga 4 Sammanställning av mål Huvudmål • Den totala användningen av kemiska bekämpningsmedel inom hela Helsingborg ska ständigt minska. Delmål • Samtliga vattenskyddsområden ska ha fullgott geohydrologiskt underlagsmaterial och uppdaterade skyddsföreskrifter. Detta bör ha färdigställts senast 2009 för Örby grundvattentäkt och senast 2015 för Örby berggrundvattentäkt samt Holks vattenskyddsområde. • Kemiska bekämpningsmedel ska bara användas inom vattenskyddsområden eller delar av vattenskyddsområden där ingen eller endast mycket liten risk föreligger för förorening av vattentäkten. Senast två år efter det att ett fullgott geohydrologiskt underlag tagits fram ska bekämpningsmedelsanvändning vara förbjuden, där så är motiverat. • Ingen kemisk bekämpning ska förekomma på ytor där lekande barn förväntas uppehålla sig. • Spridning av kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma vid planerings- och anläggningsarbeten. • Kemisk bekämpning inom områden där allmänheten får färdas fritt och som ägs av Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska i princip ha upphört senast år 2015. • Användning av glyfosatpreparat inom områden där allmänheten får färdas fritt och som ägs av Helsingborgs stad samt övriga områden där anmälningsplikt råder, ska ha upphört senast år 2010. Undantag görs för bekämpning av ogräs i samband med restaurering av gång- och cykelbanor. • Användning av glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs i samband med restaurering av gång- och cykelbanor ska ha upphört senast år 2015. • Användning av kemiska bekämpningsmedel mot svamp och ogräs på idrottsanläggningar ska ständigt minska. Negativ påverkan på miljön utanför de områden som är behandlade med kemiska bekämpningsmedel ska inte förekomma. • Användning av glyfosatpreparat på banvallar ska ständigt minska. • Kemisk bekämpning på jordbruksmark som ägs av Helsingborgs stad ska i princip ha upphört senast år 2015. • Samtliga jordbruksföretag och maskinstationer inom kommunen med egen lantbruksspruta ska ha funktionstestade sprutor och godtagbara påfyllnads- och 1 Bilaga 4 rengöringsplatser för sprutan. Målet ska vara uppnått för samtliga jordbruk och maskinstationer senast 2010. • Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ha en godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för den utrustning som används för spridning av kemiska bekämpningsmedel. Målet ska vara uppfyllt för samtliga anläggningar senast år 2010. • De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010 vara kända av samtliga skogsägare i Helsingborg. • De kriterier som upprättats av FSC avseende bekämpning i skogsmark ska senast 2010 tillämpas på skogsmark som ägs av Helsingborgs stad. • Kunskapen avseende kemiska bekämpningsmedels farlighet för människors hälsa och miljön bör öka hos privata användare. • Kemisk bekämpning av ogräs i privata trädgårdar och koloniområden bör upphöra. • Bestånd av jätteloka ska bekämpas effektivt men miljövänligt så att de försvinner alternativt hålls i schack så att inga nya områden uppstår eller befintliga områden utökas. • Användningen av kemiska preparat vid bekämpning av skadedjur ska ständigt minska. 2 Bilaga 5 Sammanställning av riktlinjer • All hantering av kemiska bekämpningsmedel ska ske på ett sådant sätt att riskerna för människors hälsa och miljön blir så små som möjligt. Tillräcklig kompetens ska finnas, tillräckliga försiktighetsmått ska vidtas och bästa teknik ska användas. • Vid val av metod för bekämpning ska alltid den metod väljas som ger önskad effekt med minsta möjliga risk för människors hälsa och miljön. • Vid kemisk bekämpning ska det preparat väljas som ger önskad effekt med minsta möjliga risk för människors hälsa och miljön. Preparat som innehåller utfasningsämnen ska undvikas. Vid användning av preparat som innehåller prioriterade riskminskningsämnen ska riskerna med användningen bedömas. Ersättning med annan produkt ska övervägas. • På mark som inte är jordbruksmark ska särskilda skäl föreligga för att kemiska bekämpningsmedel ska tillåtas inom vattenskyddsområde. Det måste i sådana fall även vara förenligt med gällande skyddsföreskrifter för respektive vattenskyddsområde. Tillstånd kan lämnas när de miljömässiga fördelarna med bekämpningen överväger jämfört med risken för förorening av vattentäkten, och alternativa metoder inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga. • När skyddsvärdet för en vattenresurs är så stort att kemiska bekämpningsmedel inte kan tillåtas bör detta framgå i skyddsföreskrifterna för området. Då kan också en ersättningsrätt föreligga enligt 31 kap miljöbalken. • Besluten ska på samtliga vattenskyddsområden vila på ett fullgott geohydrologiskt underlagsmaterial. Så länge detta saknas eller skyddsföreskrifterna är under revidering bör tillståndens giltighet begränsas till ett år. Därefter bör tillstånd för spridning på jordbruksmark vara fleråriga. Enskilda substanser ska dock kunna omprövas om det framkommer ny kunskap om dessa. • Kemisk bekämpning inom vattenskyddsområde ska ske integrerat med mekaniska och odlingstekniska åtgärder. Utgångspunkten ska vara att marken ska brukas på ett sådant sätt att otillräckliga mekaniska eller odlingstekniska åtgärder ett år inte leder till en kraftig uppförökning av ogräs, svamp eller andra växtskadegörare och därmed ett ökat bekämpningsbehov påföljande år. • Följande försiktighetsmått ska alltid uppfyllas vid spridning av bekämpningsmedel på vattenskyddsområde: - Tillredning av sprutvätska samt påfyllning och rengöring av sprutan ska ske på säker påfyllningsplats och om möjligt utanför skyddsområdet. - Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan. - Bekämpningströsklar ska följas och dosnycklar användas i den mån det finns för den aktuella grödan. - Sena höstbekämpningar (efter den 25 oktober) ska inte förekomma. - Väl tilltagna skyddsavstånd ska hållas mot brunnsområden. Markanpassade skydds- 1 Bilaga 5 avstånd ska vara minst 12 meter och vindanpassade skyddsavstånd ska minst motsvara vad som anges i Säkert växtskydds senaste utgåva av ”Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd”. Hjälpredan finns på www.jordbruksverket.se och www.greppa.nu. - Kemiska bekämpningsmedel ska inte användas på gårdsplaner och liknande ytor. - Det ska finnas en handlingsplan som klart beskriver hur man ska förfara vid en eventuell olycka som kan medföra att bekämpningsmedel läcker ut. • Särskilt lättrörliga ämnen tillåts inte inom vattenskyddsområde med undantag för användning på lerjordar där lerlagren är djupare än 3 meter och avståndet till grundvattnet är tillräckligt stort. Lättrörliga preparat kan också i vissa fall tillåtas i väl etablerad gröda om en sådan behandling bedöms medföra ett totalt sett lägre bekämpningsbehov än om ogräset lämnas obekämpat och om andra bekämpningsmetoder inte bedöms tillräckligt effektiva eller praktiskt genomförbara. Samråd ska då ske med miljökontoret inför varje enskild behandling. • Tistelförekomsten på och intill jordbruksmark inom vattenskyddsområde ska begränsas till och hållas på en så låg nivå att lättrörliga preparat kan undvikas. Mekanisk och odlingsteknisk bekämpning ska kunna bedömas som rimlig och tillräcklig. Tistel ska i första hand bekämpas genom jordbearbetning i kombination med upprepade putsningar under vegetationsperioden. Eventuella tistelbestånd på mindre, klart avgränsade områden av ett jordbruksskifte ska för att förhindra spridning slås av några gånger under säsongen även om detta innebär att även grödan slås av. • Tistelproblemet ska även ses i ett större perspektiv, genom att aktivt minska fröspridningen in på jordbruksmark inom vattenskyddsområdena. Ogräshärdar på banvallen, industritomter som gränsar till jordbruksmark och liknande ska åtgärdas. • Tillstånd lämnas inte till kemisk bekämpning på ytor där lekande barn förväntas uppehålla sig. • Tillstånd till kemisk bekämpning i samband med planerings- och anläggningsarbeten lämnas inte. I det fall tillståndsansökningar inkommer ställer miljönämnden krav på utföraren att utreda vilka alternativ som finns. • Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts i planteringsytor till och med år 2009. • Preparat med ättikssyra, pelargonsyra eller, ur miljö- och hälsosynpunkt, likvärdiga verksamma substanser tillåts i planteringsytor och på hårdgjorda ytor, där påverkan på vattendrag till följd av avrinning bedöms som försumbar. • Preparat med glyfosat som verksam substans tillåts på gång- och cykelbanor i samband med nyasfaltering till och med år 2015. Endast punktbehandling av rotogräs får göras. Skyddskåpa eller annan utrustning som förhindrar vindavdrift ska användas. Asfaltering ska göras inom en vecka efter påföring av bekämpningsmedelspreparatet. • Vid anmälan om spridning av kemiska bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska miljönämnden göra en bedömning av behovet utifrån de bedömningsgrunder som beskrivs i bilaga 3. Besök på plats ska göras i tveksamma fall för att få en uppfattning 2 Bilaga 5 om behovet. Alternativa metoder för bekämpning samt effekterna av utebliven bekämpning ska vägas in. • Kemisk bekämpning bör inte utföras i förebyggande syfte på golfbanor utan först då angrepp konstaterats. Sena höstbekämpningar med höga doser svampmedel för att säkra övervintring av green bör inte göras. • I samband med spridning av kemiska bekämpningsmedel på golfbanor bör föreskriven skyltning göras i anslutning till första utslagsplatsen eller annan lämplig plats. • Den sprututrustning som används för spridning på idrottsanläggningar ska ses över och kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan. • Förrådet för bekämpningsmedel på idrottsanläggningar ska hållas i god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall. • Samtliga idrottsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel hanteras ska ha godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen. • Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora gräsplaner ska utformning, placering och val av grässort m. m. göras så att kemisk bekämpning blir obehövlig. Placering och utformning av dammar och annat öppet vatten samt greener ska göras så att de skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan efterlevas. Bevattningsvattnet ska recirkuleras. • Glyfosatpreparat för bekämpning av ogräs tillåts tillsvidare på banvallar belägna utanför särskilt känsliga områden om det krävs för att upprätthålla säkerheten och om alternativa metoder eller preparat inte ger tillräcklig effekt. Med särskilt känsliga områden avses: - områden nära vattendrag eller låglänta områden som ofta översvämmas, - områden som är särskilt skyddsvärda ur biotopsynpunkt, - andra områden där miljönämnden bedömer att det föreligger risker för människors hälsa eller miljön. • Inom tätbebyggda områden tillåts inte spridning med Banverkets ogräståg om det inte klart kan visas att risken för vindavdrift är försumbar. Spridning med avstrykare eller ryggspruta kan tillåtas inom dessa områden enligt de bedömningsgrunder som framgår av bilaga 3. • Preparat som är godkända för ekologisk odling tillåts. • De allmänna hänsynsreglerna, avseende spridning på jordbruksmark, ska bland annat tolkas så - att alla lantbrukssprutor ska funktionstestas minst vart annat år, - att biobäddar ska underhållas och vid behov bytas ut, - att hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor, - att urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta, - att preparatval ska kunna motiveras utifrån produktvalsprincipen och - att alternativa metoder som mekanisk bekämpning och odlingstekniska åtgärder 3 Bilaga 5 som minskar bekämpningsbehovet ska tillämpas där det är möjligt. • Förrådet för bekämpningsmedel på jordbruksföretag ska hållas i god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall • Förrådet för bekämpningsmedel på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska hållas i god ordning. Preparat där godkännandet upphört ska rensas ut och omhändertas som farligt avfall. • Den sprututrustning som används på växthus- och trädgårdsodlingsföretag ska ses över och kalibreras till korrekt funktion minst en gång varje år. Maskinburna och bogserade sprutor ska ha godkänts vid funktionstest för högst 2 år sedan. • Anteckningar i enlighet med 9 § Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel (så kallad sprutjournal) ska föras även vid spridning inomhus i växthusanläggningar och övriga trädgårdsodlingsföretag. • Samtliga växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar där kemiska bekämpningsmedel hanteras ska ha godtagbar påfyllnads- och rengöringsplats för sprututrustningen. • Vid val av metod för bekämpning i växthus- och trädgårdsodlingsanläggningar ska alternativ till kemisk bekämpning övervägas. I det fall kemiska preparat väljs ska detta kunna motiveras. • Spridning av kemiska bekämpningsmedel på skogsmark ska ske utifrån de kriterier som upprättats av Svenska FSC. • Kemisk bekämpning bör undvikas i privata trädgårdar och koloniområden. Alternativa metoder för bekämpning bör alltid väljas där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt skäligt. • Användning av glyfosat för bekämpning av ogräs på mark som inte är biologiskt aktiv bör inte förekomma i privata trädgårdar och koloniområden. • Bestånd av jätteloka ska bekämpas på mark som ägs av Helsingborgs stad. I första hand ska icke-kemiska metoder användas. • Kemisk bekämpning av jätteloka tillåts inte i det fall det är kostnadsmässigt skäligt och tekniskt möjligt att använda andra metoder. • I första hand ska icke-kemiska metoder användas för bekämpning av skadedjur. Kemisk bekämpning får endast göras om det är påkallat ur hälsoskyddssynpunkt och alternativa metoder för bekämpning inte är praktiskt möjliga eller ekonomiskt skäliga att kräva. • För områden/fastigheter med återkommande skadedjursproblem ska en åtgärdsplan tas fram av fastighetsägaren/nyttjanderättsinnehavaren. 4 Bilaga 6 Sammanställning av åtgärder Åtgärd 1.1. Ett nytt och mer fullständigt geohydrologiskt underlag för Örby berggrundvattentäkt ska tas fram. Tidpunkt 2009 Därefter bör även skyddsföreskrifterna för berggrundvattentäkten revideras. 2012 1.2. Verka för att ett fullgott geohydrologiskt underlag för Holks vattenskyddsområde tas fram senast år 2010. 2009-2010 Därefter verka för att frågan om en eventuell revidering av skyddsföreskrifterna, inte minst avseende avgränsningen av området, tas upp senast år 2015. 2010-2015 1.3. Markägare och nyttjanderättsinnehavare till mark som gränsar till jordbruksmark på vattenskyddsområdena ska informeras om tistelbekämpning och de problem som följer av att tistlar lämnas obekämpade. Vid behov ska åtgärder krävas. 2009 Miljönämnden 1.4. Efterhand som de geohydrologiska underlagen blir klara och skyddsföreskrifterna revideras bör, i de fall kemisk bekämpning bedöms som acceptabel ur miljösynpunkt, de ettåriga tillstånd som hittills meddelats ersättas med fleråriga tillstånd. 2009-2015 Miljönämnden 1.5. Efterhand som skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområdena revideras bör samtliga fastighetsägare inom respektive vattenskyddsområde ha informerats om vilka regler som gäller för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom respektive vattenskyddsområde. 2009-2015 Miljönämnden 2.1. Information lämnas skriftligt till ägare av flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och mark- och anläggningsfirmor om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning på tomtmark för flerfamiljshus. 2010 Miljönämnden 2.2. Ägare av flerfamiljshus, fastighetsförvaltare och mark- och anläggningsfirmor inbjuds till frukostmöte med information om vilka lagregler som gäller, innehållet i dessa riktlinjer och goda exempel. 2010 Miljönämnden 1 Ansvarig Stadsbyggnadsnämnden Miljönämnden Bilaga 6 2.3. Skriftlig information lämnas till samtliga rektorsområden om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer avseende bekämpning inom skolor och förskolor. 2009 Miljönämnden 4.1. Ett åtgärdsprogram tas fram för de ytor (park- och gatumark) inom Helsingborgs stad där kemisk bekämpning utförs idag. 2009 Stadsbyggnadsnämnden 4.2. Information om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer avseende spridning inom områden där allmänheten får färdas fritt, lämnas till kyrkogårdsförvaltningar. 2009 Miljönämnden 5.1. En åtgärdsplan för hur ogräsmedel och svampmedel kan minskas begärs av de som är ansvariga för driften av respektive golfbana. 2009 Miljönämnden 5.2. Vid tillsyn på golfbanor och andra idrottsanläggningar med ställs krav på att preparat där godkännandet upphört rensas ut från förrådet av bekämpningsmedel och omhändertas som farligt avfall. Fortlöpande Miljönämnden 5.3. Vid nyanläggning av golfbanor och andra stora gräsplaner ställs krav på att utformning, placering och val av grässort m.m. görs så att behovet av kemiska bekämpningsmedel blir obehövligt. Krav ställs också på att placering och utformning av dammar och annat öppet vatten samt golfgreener görs så att de skyddsavstånd som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 kan efterlevas. Recirkulering av bevattningsvatten krävs. Fortlöpande Miljönämnden Stadsbyggnadsnämnden 5.4. Information om vilka lagregler som gäller och innehållet i dessa riktlinjer skickas ut till de som är ansvariga för driften av större idrottsanläggningar. 2009 Miljönämnden 6.1. En redovisning begärs in av miljönämnden från Banverket över vilket arbete som gjorts för att hitta ersättningspreparat och -metoder till bekämpning med glyfosatpreparat. 2010 Miljönämnden 6.2. Den undersökning som utförs av Banverket i Landskrona kommun avseende läckage av glyfosat till grundvattnet till följd av spridning på banvall ska kontinuerligt följas. Fortlöpande Miljönämnden 7.1. Kartmaterial som tydligt visar vilka områden som 2009 Miljönämnden 2 Bilaga 6 utgör naturbetes- eller ängsmark ska finnas lätt tillgängliga bland annat i samband med tillståndsgivning till bekämpningsmedelsanvändning. 7.2. Maskinstationerna i kommunen ska inventeras och läggas in som tillsynsobjekt i tillsynsplanen. 2009-2010 Miljönämnden 7.3. Genom tillsyn ska säkerställas att bekämpningsmedelshanteringen på lantbruk sker enligt föreskrifter, att lantbrukssprutorna funktionstestas regelbundet, att biobäddar underhålls och vid behov byts ut, att hårdgjorda plattor är täta och utan sprickor samt att urinbrunnar/uppsamlingsbehållare är täta. Fortlöpande Miljönämnden 7.4. Vid tillsyn på jordbruksföretag ställs krav på att preparat där godkännandet upphört rensas ut från förrådet av bekämpningsmedel på lantbruk och omhändertas som farligt avfall. Fortlöpande Miljönämnden 8.1. I tillsynen av växthus- och trädgårdsodlingsföretag ställs krav på att preparat som inte längre är godkända rensas ut från förrådet för bekämpningsmedel på växthus- och trädgårdsodlingsföretag och omhändertas som farligt avfall. Fortlöpande Miljönämnden 8.2. Vid miljönämndens tillsynsbesök på växthusföretag tas frågan om alternativa metoder till kemisk bekämpning upp. Företaget informeras om var man kan hitta mer information såsom exempelvis av Länsstyrelsens rådgivningsverksamhet. Fortlöpande Miljönämnden 8.3. I samband med miljönämndens tillsynsbesök på växthusföretag ställs krav på att sprutjournal förs även vid spridning inomhus i växthus. Som stöd används bestämmelserna om egenkontroll i miljöbalken. Fortlöpande Miljönämnden 8.4. En inventering genomförs av vilka växthus- och trädgårdsodlingsföretag som finns i Helsingborg. Tillsynsbesök genomförs på de som tidigare inte besökts. 2009-2011 Miljönämnden 9.1. En inventering av vilka ägare av produktiv skog som finns inom Helsingborg genomförs. 2010 Miljönämnden 9.2. Informera skogsägare om vilka regler som gäller avseende spridning av kemiska bekämpningsmedel över skogsmark, innehållet i dessa riktlinjer samt de kriterier som tagits fram av FSC. 10.1. Ett faktablad om alternativ till kemisk 2010 Miljönämnden 2009 Miljönämnden 3 Bilaga 6 bekämpning riktad framförallt till privata hushåll tas fram. 10.2. Informationen på stadens hemsida uppdateras och utökas med innehållet i dessa riktlinjer. Innehållet kompletteras med en särskild informationsinsats till privata användare. 2009 Miljönämnden 10.3. Vid förfrågningar eller annars då miljönämnden kommer i kontakt med spridning på mark som inte är tillgänglig för allmänheten lämnas information om alternativa metoder och produktval. Fortlöpande Miljönämnden 11.1. Påverka Länsstyrelsen att fatta beslut om tvingande åtgärder avseende jätteloka. Fortlöpande Miljönämnden 11.2. Vid ansökan om tillstånd eller anmälan om att bekämpa jätteloka ställs krav på utredning av alternativ till kemisk bekämpning. Fortlöpande Miljönämnden 12.1. Krav ställs på utredning av alternativ till kemisk bekämpning i samband med anmälan/ansökan om tillstånd till bekämpning av skadedjur. Fortlöpande Miljönämnden 12.2. Beslut med förbud mot skadedjursbekämpning meddelas i de fall det är skäligt och tekniskt möjligt att använda andra metoder. Krav ställs på att preventiva och alternativa åtgärder används utomhus. Fortlöpande Miljönämnden 12.3. Information om skadedjurbekämpning lämnas till samtliga rektorsområden om vilka lagregler som gäller samt innehållet i dessa riktlinjer. 2009 Miljönämnden 4
© Copyright 2024