Plats 26 januari Karlstad CCC – Karlstad Congress Culture Center
FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) Sekretariat LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-01-26--27 LK/142969 Plats 26 januari Karlstad CCC – Karlstad Congress Culture Center, Tage Erlandergatan 8 A, Karlstad 27 januari Galaxen, Landstingshuset, Karlstad Tid 26 januari inleds med lunch kl. 12.00 och avslutas med mingel. Seminarium enligt särskilt program som utsänds senare. 27 januari kl. 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Föredragningar -Information om ny patientlag från 1 januari 2015 Landstingsjurist Christian Eriksson -Återrapport LSS om hur arbetet med vidtagna åtgärder fortskrider LSS handläggare Gun-Britt Hagenö -Information om avvikelse från finanspolicy Ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren och finanschef Marcus Kjellman Brolinson - Hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan – planerad process Hälso- och sjukvårdscheferna Ingrid Magnusson och Tobias Kjellberg -Månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering ÄRENDEN 1-11 Förslag till justerare: Monica Gundahl (Ulric Andersson) 1. Samlad månadsrapport januari 2015 LK/150049 2. Remiss: Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) LK/142601 3. LK/142948 Remiss: Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-26--27 LK/142969 2 (2) 4. LK/142802 Remiss: Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan. 5. LK/142694 Remiss: Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånerna 6. Strategi för eHälsa i LiV LK/142954 7. Direktiv för styrande dokument LK/142913 8. LK/142936 Ändrat ägarbidrag avseende kollektivtrafikens finansiering 9. LK/140063 Ersättning avseende läkemedel utskrivna innan Hälsovalets ikraftträdande 10. Ärenden för kännedom LK/142801 m.fl. Ärende till landstingsfullmäktige 11. LK/142700 Ombildning av Kommunalförbundet Ambulanshelikopter VärmlandDalarna 1 (1) Tjänsteskrivelse landstingsstyrelsen Ledningsstöd Kjersti Berg Marthinsen 2015-01-27 LK150049 Samlad månadsrapport januari 2015 Som stöd i styrning och ledning samt uppföljning av kontrollplanen för 2014 fastställd av landstingsstyrelsen december 2013, är en samlad månadsrapport framtagen. Månadsrapporten innehåller en redovisning av 1. Uppföljning av kontrollplan för 2014 2. Tillgängligheten för perioden 3. Ett urval kvalitetsindikatorer 4. Ekonomisk månadsrapport 5. Uppföljning av hälso- och sjukvårdens handlingsplan Månadsrapporten för januari avser december månads utfall 2014. Den bifogade ekonomiska månadsrapporten avser november månads utfall. Månadsrapporten innehåller en förenklad redovisning av utfallet. En fullständig rapport lämnas i samband med årsbokslutet och årsredovisningen. Förslag till beslut att godkänna rapporteringen avseende tillgänglighet, kvalitet, ekonomi och uppföljning av handlingsplan för hälso- och sjukvården Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 1(10) 2014-12-15 Ekonomisk månadsrapport Period: januari – november 2014 Resultaträkning Intäkter och kostnader (mnkr) Period: januari - november Utfall Utfall Föränd- Budget perioden perioden ring perioden 2014 2013 utfall 2014 Utfall jämfört budget Verksamhetens intäkter *) Verksamhetens kostnader Avskrivningar 800,0 808,2 -7 013,8 -6 685,7 -308,7 -305,4 -8,2 733,5 -328,1 -6 930,7 -3,3 -335,2 66,6 -83,1 26,5 Verksamhetens nettokostnader -6 522,4 -6 182,9 -339,6 -6 532,4 10,0 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader **) Resultat 5 028,6 1 676,7 26,0 -60,2 4 917,1 1 583,4 12,0 -295,0 111,5 93,3 14,0 234,8 5 043,8 1 652,8 9,2 -74,1 -15,2 23,9 16,8 13,8 148,6 34,6 113,9 99,3 49,3 * Varav jämförelsestörande 2013: 82,0 miljoner kronor **Varav jämförelsestörande 2013: 215,4 miljoner kronor Periodens resultat Resultatet uppgick till 148,6 miljoner kronor. Resultatet efter motsvarande period föregående år var 34,6 miljoner kronor. Resultatet var 49,3 miljoner kronor bättre än budget. Jämförelsestörande poster I periodens resultat 2013 ingick en beräknad effekt av sänkningen av diskonteringsräntan i beräkningen av pensionsskulden, den så kallade RIPS-räntan, som uppgick till 215,4 miljoner kronor. Effekten redovisades som en finansiell kostnad. I periodens resultat 2013 ingick även beslutad återbetalning av 2005 och 2006 års premier från AFA försäkring. Beloppet uppgick till 82,0 miljoner kronor och var bokfört som en intäkt. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader uppgick till 6 522,4 miljoner kronor vilket var 339,6 miljoner kronor (5,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Nettokostnaderna var 10,0 miljoner kronor lägre än budget. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 2(10) 2014-12-15 Frånräknat återbetalning av premier från AFA försäkring 2013 var nettokostnadsutvecklingen 4,1 procent mellan åren. På helårsbasis är den budgeterade nettokostnadsutvecklingen 3,3 procent och den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent. Båda procenttalen är framräknade exklusive effekterna av återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2013. Nedanstående diagram visar nettokostnadsutvecklingen månadsvis hittills i år samt hur nettokostnadsutvecklingen är planerad att vara under respektive månad 2014 (budgeterad nettokostnadsutveckling). I diagrammet framgår även senaste prognos för nettokostnadsutvecklingen på helårsbasis. Nettokostnadsutveckling under 2014 6,5% 6,0% 5,5% 5,0% 4,5% 4,0% 3,5% 4,1% 3,5% Budget 2014 november oktober september augusti juli juni maj april mars Utfall 2014 december 3,3% 3,0% Prognos 2014 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 800,0 miljoner kronor, vilket var 8,2 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än föregående år. År 2013 erhöll landstinget en återbetalning av premier från AFA Försäkring som uppgick till 82,0 miljoner kronor. Frånräknat detta har intäkterna ökat med 73,8 miljoner kronor (10,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Förändringen beror bland annat på högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag. Intäkter för specialdestinerade statsbidrag uppgick till 164,4 miljoner kronor, vilket var 45,0 miljoner kronor högre än föregående år. Intäkterna för asyl har ökat med LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 3(10) 2014-12-15 25,8 miljoner kronor, vilket beror på fler asylsökande jämfört med samma period föregående år. Från år 2014 ska statsbidraget för sjukskrivningsmiljarden redovisas som ett specialdestinerat statsbidrag vilket bidrar till högre intäkter för specialdestinerade statsbidrag jämfört med samma period föregående år. Av intäkterna för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin var 11,2 respektive 7,4 miljoner kronor intäkter för prestationer år 2013. Intäkter för prestationsbaserade statsbidrag påverkas av hur andra landsting och regioner uppnår målen. I de fall där måluppfyllelse och beviljade medel presenteras efter årets slut kan det bli en förskjutning mellan åren. Nedanstående tabell visar periodens utfall 2014 och 2013 för specialdestinerade statsbidrag. Specialdestinerade statsbidrag (mnkr) Period: januari - november Asyl Rehabiliteringsgarantin Sjukskrivningsmiljarden Förstärkt patientsäkerhet Testbäddar i vård och omsorg Kömiljarden Riktade insatser psykiatri Kvalitetsregistret SKaPa Sammanhållen vård och omsorg för äldre Råd och stöd LSS Utveckling av vårdvalssystem Tolktjänst Övriga Summa Utfall Utfall Förändperioden perioden ring 2014 2013 utfall 62,0 26,3 23,5 11,7 8,5 7,8 8,9 2,9 2,8 2,0 1,6 1,1 5,3 164,4 36,2 24,3 0,0 15,4 5,5 4,7 8,5 3,3 3,7 2,0 2,7 1,1 12,0 119,4 25,8 2,0 23,5 -3,7 3,0 3,1 0,4 -0,4 -0,9 0,0 -1,1 0,0 -6,7 45,0 Intäkter för patientavgifter uppgick till 279,0 miljoner kronor, vilket var 2,4 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än föregående år. Förändringen beror bland annat på förändrat högkostnadsskydd för ambulanssjukvård samt eftersläpande fakturering av receptförnyelse. Intäkter för såld verksamhet uppgick till 108,7 miljoner kronor, vilket var 5,1 miljoner kronor (5,0 procent) högre än föregående år. Förändringen beror på ökade intäkter för såld öppenvård. Verksamhetens kostnader Personal Personalkostnaderna totalt uppgick till 3 861,4 miljoner kronor, vilket var 164,9 miljoner kronor (4,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 4(10) 2014-12-15 Lönekostnaderna (exklusive sociala avgifter) uppgick till 2 503,1 miljoner kronor vilket var 113,3 miljoner kronor (4,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror delvis på lönerörelsen. Kostnaderna påverkas även av att det genomsnittliga antalet anställningar under perioden januari-november 2014 varit cirka 120 fler än motsvarande period föregående år. Största ökningen av antalet anställningar finns inom hälso- och sjukvårdens divisioner. En annan orsak till de högre lönekostnaderna är ökade kostnader för ersättning vid övertid, obekväm arbetstid samt en tillkommande kostnad för extra ersättning utöver avtal för arbetspass på obekväm arbetstid inom Intensivvårdsavdelningen och Barnintensivvårdsavdelningen. Fler medarbetare har även arbetat helgpass. Pensionskostnaderna (exklusive löneskatt och finansiella kostnader) uppgick till 434,0 miljoner kronor vilket var 10,5 miljoner kronor (2,5 procent) högre än motsvarande period föregående år. Pensionskostnaderna bokfördes enligt senaste prognos från KPA Pension. Sociala avgifter och löneskatt uppgick till 862,3 miljoner kronor vilket var 30,7 miljoner kronor (3,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna totalt var 17,6 miljoner kronor högre än budget. Köp av verksamhet Kostnaderna uppgick till 737,8 miljoner kronor vilket var 17,5 miljoner kronor (2,4 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde bland annat på högre kostnader för Hälsovalet. De privata vårdcentralerna har fått samma uppräkning av ersättningarna som landstingets egna vårdcentraler. De har även fått högre kompensation för sina kostnader för till exempel IT och lokaler. En bidragande orsak var även köpt slutenvård från privata vårdgivare (gäller bland annat vård på behandlingshem). Verksamhetsanknutna tjänster Kostnaderna uppgick till 224,4 miljoner kronor, vilket var 41,8 miljoner kronor (22,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde bland annat på högre kostnader för inhyrda läkare. En bidragande orsak var även att vissa månader 2013 redovisades kostnaden för bastjänst (tjänster som landstinget köper av sjukhusapoteket) under rubriken läkemedelskostnader i stället för verksamhetsanknutna tjänster. Detta korrigerades i årsbokslutet och berodde på apotekets förändrade faktureringsrutiner. Läkemedelskostnader Kostnaderna för läkemedel uppgick totalt till 764,6 miljoner kronor, vilket var 12,5 miljoner kronor (1,7 procent) högre än motsvarande period föregående år. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 5(10) 2014-12-15 Läkemedelskostnaderna delas in i två grupper: läkemedel som förskrivs på recept (förmånsläkemedel) och läkemedel som beställs till vården (rekvisitionsläkemedel). Kostnaden för förmånsläkemedel var 2,0 miljoner kronor högre och kostnaderna för rekvisitionsläkemedel var 10,5 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Den högre kostnadsutvecklingen på rekvisitionsläkemedel beror främst på de nya läkemedlen mot hepatit C som introducerats under hösten. Kostnadsutvecklingen motverkades samtidigt av att kostnaden för bastjänst redovisades under rubriken läkemedelskostnader vissa månader 2013. Kostnaderna var 22,1 miljoner kronor lägre än budget. Detta berodde främst på att kostnadsutvecklingen varit lägre än de prognoser som användes i budgetarbetet. Material och varor Kostnaderna uppgick till 343,4 miljoner kronor, vilket var 13,1 miljoner kronor (4,0 procent) högre än motsvarande period föregående år. Detta berodde främst på ökade kostnader för förrådsuttag av sjukvårdsartiklar och medicinskt material samt hjälpmedel, som uppstått vid hemtagning av högspecialiserad vård. Lämnade bidrag Kostnaderna uppgick till 378,8 miljoner kronor, vilket var 25,2 miljoner kronor (7,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. De högre kostnaderna berodde bland annat på ökade bidrag till Värmlandstrafik AB och bidrag till Kommunalförbundet ambulanshelikopter Värmland-Dalarna. Övriga verksamhetskostnader Kostnaderna uppgick till 703,5 miljoner kronor, vilket var 53,0 miljoner kronor (8,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen beror bland annat på högre kostnader för IT-konsulter, IT-licenser och planerat underhåll. Avskrivningar Kostnaderna uppgick till 308,7 miljoner kronor vilket var 3,3 miljoner kronor (1,1 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 26,5 miljoner lägre än budget. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning var sammantaget 3,1 procent högre än motsvarande period föregående år. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 6(10) 2014-12-15 Skatteintäkterna uppgick till 5 028,6 miljoner kronor vilket var 111,5 miljoner kronor (2,3 procent) högre än motsvarande period föregående år. Skatteintäkterna var 15,2 miljoner kronor lägre än budget. Generella statsbidrag och utjämning uppgick till 1 676,7 miljoner kronor, vilket var 93,3 miljoner kronor (5,9 procent) högre än motsvarande period föregående år. Ökningen berodde på högre intäkter i utjämningssystemet. Statsbidraget för sjukskrivningsmiljarden redovisas under verksamhetens intäkter från och med 2014. Generella statsbidrag och utjämning var 23,9 miljoner kronor högre än budget. Finansiella intäkter och kostnader Landstinget redovisar ett negativt finansnetto med 34,3 miljoner kronor. Förra året var motsvarande siffra minus 283,0 miljoner kronor. Orsaken till förändringen var framför allt sänkningen av diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen som genomfördes 2013. Intäkterna uppgick till 26,0 miljoner kronor vilket är 14,0 miljoner högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna uppgick till 60,2 miljoner kronor vilket var 234,8 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Avvikelsen beror till största del av sänkningen av diskonteringsräntan 2013 vilket påverkar jämförelsen 215,4 miljoner kronor. De finansiella kostnaderna för pensionskulden är 17,6 miljoner kronor lägre än föregående år. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 7(10) 2014-12-15 Särskilda uppföljningsområden Högspecialiserad vård Kostnaderna uppgick till 359,5 miljoner kronor, vilket var 0,8 miljoner kronor (0,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaderna var 30,4 miljoner kronor lägre än budget. Budgeten för den högspecialiserade vården är jämnt fördelad under året med en tolftedel per månad. Hälsovalet, landstingsdrivna vårdcentraler Utfallet för de landstingsdrivna vårdcentralerna är för perioden drygt 37 miljoner kronor sämre än budget. Det beror främst på lägre intäkter än väntat för Hälsoval, receptförnyelse samt asyl och dessa väntas bara delvis vara i fas vid årets slut. Personalkostnaderna överstiger budget vilket till viss del kan förklaras med extra kostnader för personal i samband med Cosmic-införandet. Kostnaden för hyrläkare överstiger budget samtidigt som läkemedelskostnaderna är lägre än väntat. Flera vårdcentraler har problem med minskat invånarantal och därmed färre listade patienter, samt svårigheter att rekrytera fast personal. Inhyrd personal Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 98,9 miljoner kronor vilket var 18,6 miljoner kronor (23,2 procent) högre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för inhyrd personal fördelas på inhyrda läkare 89,3 miljoner kronor, inhyrda sjuksköterskor 5,3 miljoner kronor samt övrig inhyrd personal 4,3 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrd personal är störst hos divisionerna allmänmedicin och psykiatri. De ökade kostnaderna, jämfört med motsvarande period föregående år, uppstod främst inom divisionerna Opererande specialiteter (gäller främst verksamhet inom ortopedi och kirurgi i Arvika) och Psykiatri. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 8(10) 2014-12-15 Driftsredovisning I nedanstående tabell redovisas periodens nettokostnader per division eller motsvarande. Nettokostnaden består av verksamhetens kostnader och avskrivningar minus verksamhetens intäkter. I kolumnen ”Utfall jämfört budget” visas dessutom hur landstingets verksamheter klarar sin respektive budget för perioden. Värdena i kolumnen ”Utfall perioden 2013” nedan är angivna i 2014 års organisation. De verksamheter som tidigare redovisades som Sjukhuset i Arvika ingår från 2014 i divisionerna medicinska specialiteter och opererande specialiteter. Nettokostnad för perioden (mnkr) Division eller motsvarande Period: Januari - november Division medicinska specialiteter Division psykiatri Division opererande specialiteter Division diagnostik Division HHR Division allmänmedicin Sjukhuset i Torsby Folktandvården Hälso- och sjukvårdsgemensamt Hälso- och sjukvården Landstings-IT Landstingsservice Landstingsfastigheter Landstingshälsan Landstingets kansli Landstingsgemensamt Landstinget i Värmland Utfall Utfall Föränd- Budget perioden perioden ring perioden 2014 2013 utfall 2014 -1 416,6 -449,9 -1 236,7 -379,1 -249,2 -783,0 -228,2 -116,1 -43,3 -1 337,3 -405,6 -1 187,8 -353,1 -239,5 -767,7 -220,3 -114,7 -73,1 -4 902,0 -4 699,1 -142,0 -247,7 -452,9 -10,2 -246,7 -520,9 -132,7 -239,0 -448,1 -10,0 -211,0 -443,0 -6 522,4 -6 182,9 -79,3 -44,3 -48,8 -26,0 -9,7 -15,3 -7,9 -1,4 29,7 Utfall jämfört budget -1 350,0 -426,7 -1 186,1 -373,0 -246,3 -754,9 -222,4 -122,1 -127,2 -66,6 -23,2 -50,6 -6,1 -2,9 -28,1 -5,7 6,0 83,9 -202,9 -4 808,8 -93,2 -9,2 -8,7 -4,9 -0,2 -35,7 -77,9 -147,5 -253,7 -450,4 -10,8 -259,7 -601,5 5,5 6,0 -2,6 0,6 13,0 80,6 -339,6 -6 532,4 10,0 LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 9(10) 2014-12-15 Låneskuld och likviditet Landstinget hade en låneskuld vid periodens slut på 1 418,9 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB (publ) stod som långivare för 1 200,0 miljoner kronor, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag för 177,2 miljoner kronor, Arvika kommun för 40,0 miljoner, under månaden har även checkkrediten på Nordea utnyttjas motsvarande ett genomsnitt över månaden på 1,7 miljoner kronor. Landstingets upplåning sker till en genomsnittsränta på 2,4 procent. Landstinget har i dag räntebindningsavtal om totalt 785,0 miljoner kronor och har dessutom tecknat framtida räntebindningsavtal om totalt 350,0 miljoner kronor. Syftet med de framtida räntebindningsavtalen är att skapa framförhållning när det gäller en ränteuppgångs påverkan på landstingets ekonomi samt att skapa ökad flexibilitet i den löpande skuldförvaltningen för beslutade investeringar. Landstinget hade vid periodens utgång 153,6 miljoner kronor på koncernvalutakontot på Nordea Bank AB(publ). BASFAKTA OCH NYCKELTAL 1000 Finanspolicy (tillåten variation) Lånevolym (tkr) Swapvolym (tkr) Räntekostnad (momentan, tkr) Snittränta (momentan) Genomsnittlig lånemarginal Återstående räntebindningstid Återstående konverteringstid Andel justering inom 12 mån Andel lån med förfall inom 12 mån Marknadsvärde portfölj (tkr) 2,5 år (1,5-5 år) 40% (30-50%) Differens, Marknadsvärde - Nominellt belopp (tkr) 2014-11-30 1 418 869 785 000 33 481 2,36% 0,50% 3,08 2,62 42% 25% 1 531 771 2013-12-31 1 417 202 785 000 38 321 2,70% 0,48% 3,64 2,64 42% 25% 1 454 422 -112 902 -37 220 I tabellen ovan visas nyckeltal som avser landstingets skuldförvaltning. Pensionsmedelsförvaltning Värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen vid periodens slut hade ett anskaffningsvärde motsvarande 1 380,5 miljoner kronor och ett marknadsvärde på 1 800,1 miljoner kronor. Bokfört värde per den 30 november 2014 var 1 380,5 miljoner kronor. Vid periodens slut var marknadsvärdet på de värdepapper som fanns i pensionsmedelsförvaltningen fördelat på 61 procent aktier och 39 procent räntebärande värdepapper. Enligt landstingets riktlinjer får andelen aktier uppgå till högst 70 procent av förvaltat belopp. Portföljens totala avkastning under 2014 har varit plus 13,0 procent. LANDSTINGET I VÄRMLAND Ekonomistaben UFN PM 10(10) 2014-12-15 Senaste månaden 1,9% Innev år 13,0% 12 mån 13,3% Sedan start* 7,5% 1,7% 13,4% 13,5% 8,3% Svenska Aktier SIX PRX 3,2% 3,3% 15,8% 14,7% 17,4% 17,0% 13,0% 14,3% 2009/09 Globala Aktier MSCI World Index 3,2% 3,0% 22,0% 24,3% 21,7% 23,8% 11,8% 12,6% 2008/12 Tillväxtmarknader MSCI Emerging Markets 0,4% -0,1% 19,5% 19,2% 16,5% 14,9% 5,0% 5,1% 2010/03 Svenska Räntor SHB All Bond 0,3% 0,4% 6,4% 7,3% 6,1% 6,8% 4,5% 4,2% 2009/09 Alternativa Räntor SSVX 3M 0,0% 0,0% 2,2% 0,4% 2,7% 0,5% 4,3% 0,9% 2012/01 Alternativa investeringar 2 SSVX30 + 2% 1,1% 0,2% 3,9% 2,3% 4,6% 2,6% 4,8% 3,0% 2008/12 Totalportföljen 1 Index Startdatum 2010/01 125% 25% 10% 20% 20% SPRX, MSCI World, MSCI EM, SSVX30+2%, SHB All Bond 2 Estimat I tabellen visas totalportföljens samt de underliggande tillgångsslagens utveckling senaste perioden samt utvecklingen över längre tidsperioder i förhållande till sina jämförelseindex enligt placeringspolicyn. *Avkastning på årsbasis sedan start. Andel Tillväxtmarknader Alternativa Investeringar Räntor + Alternativa Svenska aktier Globala aktier Tillväxtmarknader Alternativa Investeringar Räntor Aktier Räntor + Alternativa Likvida medel Avv normal Limiter nov-14 25% 28% 8% 10% 29% dec-13 28% 28% 8% 11% 26% nov-14 0,4% 2,6% -1,8% -10,4% 9,2% Min 0% 0% 0% 0% 0% Normal 25% 25% 10% 20% 20% Max 35% 35% 20% 40% 60% 61% 39% 0% 63% 37% 0% 1,2% -1,2% 0,0% 40% 30% 60% 40% 70% 60% Räntor 29% Alternativa Investeringar 10% Tillväxtmarknader 8% Svenska aktier 25% Globala aktier 28% I tabellen visas totalportföljens fördelning mellan aktier och räntebärande värdepapper samt de underliggande tillgångsslagens andel av totalportföljen och dess avvikelse mot beslutade limiter i placeringspolicyn. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Centrum för klinisk forskning Anders Hallberg 2015-01-27 LK/142601 Remiss ”Unik kunskap genom registerforskning” (SOU 2014:45) Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande från Registerforskningsutredningen avseende förbättringar för den registerbaserade forskningen i Sverige. Utredningens syfte är att åstadkomma förändringar för att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som skyddet för den enskildes integritet ska upprätthållas och förstärkas. Landstinget ställer sig positivt till de flesta av de förslagna författningsförändringarna och andra förslag som utredningen för fram. I det följande lämnas kommentarer och synpunkter på ett antal av de konkreta förslagen. ./. Sammanfattning av förslaget bifogas. ./. Upprättat förslag till yttrande bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef Datum Vår beteckning Centrum för klinisk forskning 2015-01-27 LK/142601 Handläggare Ert datum Er beteckning 2014-11-04 U2014/4224/F Direkttelefon Anders Hallberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Svar på remiss gällande betänkandet ”Unik kunskap genom registerforskning” (SOU 2014:45) Landstinget i Värmland har beretts möjlighet att lämna yttrande över rubricerat betänkande av registerforskningsutredningen och lämnar härmed följande synpunkter. Utredningens syfte är att åstadkomma förändringar för att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som skyddet för den enskildes integritet ska upprätthållas och förstärkas. Landstinget ställer sig positivt till de flesta av de förslagna författningsförändringarna och andra förslag som utredningen för fram. I det följande lämnas kommentarer och synpunkter på ett antal av de konkreta förslagen. Förslaget till lag om forskningsdatabaser Förslaget om nationella forskningsdatabaser har två syften; dels att samla in personuppgifter från myndigheter och/eller från enskilda genom samtycke, för icke helt specificerade forskningsfrågor som kan uppstå i en framtid. Dels för att möjliggöra framtida uttag av data ur forskningsdatabasen för specifika forskningsprojekt som blivit godkända av etikprövningsnämnd. Förslaget är kontroversiellt så till vida att man nu överger den hittills gällande principen, att det endast ska vara tillåtet att i forskningssyfte behandla personuppgifter inom konkreta och fördefinierade forskningsprojekt. Nu skapas lagstadgad möjlighet att i forskningssyfte samla in personuppgifter i nationella databaser i förväg, där man inte vet exakt i vilka kommande forskningsprojekt uppgifterna ska användas. Regelverket för dessa nationella databaser förefaller dock vara tillfyllest. Inga direktuttag av data får ske, alla tilltänkta forskningsprojekt, där man vill använda dessa data, måste ha ett godkännande av regional etikprövningsnämnd. Landstinget tillstyrker dock inte förslaget att forskningsdatabaser endast ska kunna skapas vid statliga universitet och högskolor samt vid andra statliga Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Centrum för klinisk forskning Centralsjukhuset, hus 75 651 85 Karlstad Älvgatan 49 054615000 [email protected] Telefax Org.nr 232100-0156 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-27 LK/142601 2 (4) myndigheter som har i uppdrag att bedriva forskning. Landstingskommuner och regioner är således, enligt förslaget, uteslutna från att stå som värd för nationella forskningsdatabaser. Det är vanligt att registerforskningen omfattar behandling av känsliga personuppgifter, t ex insamlade uppgifter som berör hälsa och andra personliga förhållanden. Landstingen har i sin ordinarie verksamhet – och i sin forskningsverksamhet – en lång tradition av att ur alla aspekter respektera personuppgifter som är omgärdade av sekretess och som ska omfattas av tystnadsplikt från de som ska hantera uppgifterna. Bestämmelserna i PUL är mycket väl implementerade och en organisering med personuppgiftsombud med fulla mandat finns etablerad sedan lång tid. Motsvarande kan inte sägas om våra universitet och högskolor. Utredningen konstaterar också (sid 29) att skyddet för hanteringen av personuppgifter vid universitet/högskolor oftast finns på papperet, men att det inte alltid är etablerat i praktiken. Landstinget hyser även vissa tvivel om lämpligheten av att förlägga forskningsdatabaserna till universitet och högskolor, dvs. till de myndigheter som otvivelaktigt har den största nyttan av att få ut data för sin egen forskning. Detta riskerar att bli ett onödigt hot mot integritetsskyddet, särskilt som forskningsdatabaserna kommer att finnas kvar under lång tid, kanske i många decennier. Några bakomliggande argument till varför ett landsting eller region inte skulle kunna härbärgera den infrastruktur som en nationell forskningsdatabas innebär framförs inte i utredningen. Landsinget i Värmland menar att en placering av vissa forskningsdatabaser hos landsting/regioner kan vara lämplig ur ett integritetsskyddsperspektiv. Betänkandet föreslår vidare att Vetenskapsrådet ska ha ansvar för att bereda vilka myndigheter som ska få bygga upp forskningsdatabaser utifrån behov. Tanken är att det endast ska finnas en databas för varje större forskningsfält i Sverige och att databasen ska bevaras under lång tid för att möjliggöra longitudinella studier över tid. Vetenskapsrådet föreslås även ansvara för återkommande utvärderingar av de databaser som etableras, exempelvis vart åttonde år. Vetenskapsrådet bör sannolikt ha en roll i detta sammanhang, men landstinget anser att processen för att komma fram till hur många forskningsdatabaser som ska etableras, ändamålen med dessa samt i vilken takt de ska etableras behöver belysas närmare. Förslaget om en ny sekretessbestämmelse Utredningen gör en omfattande genomgång av sekretesskyddet för den enskilde i forskningssammanhang. Slutsatsen är att sekretessbestämmelserna är uppsplittrade på flera olika lagar beroende på sammanhanget och att sekretesskyddet för den enskilde i forskningssammanhang inte alltid är heltäckande. Landstinget välkomnar därför förslaget om att införa en enda, heltäckande sekretessbestämmelse för personuppgifter i forskningsverksamhet, som innebär absolut sekretess för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. De sekretessbrytande reglerna ska endast vara tillåtna i rena undantagssituationer som exempelvis utredning av oredlighet i forskningssammanhang. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-27 LK/142601 3 (4) Förslaget till lag om Nationellt biobanksregister Landstinget instämmer i utredningens förslag, att göra om det Svenska biobanksregistret, som idag är ett regionalt system, till ett nationellt biobanksregister med Socialstyrelsen som personuppgiftsansvarig för registret. Förslaget ligger i linje med det tidigare lagda förslaget från den statliga Biobanksutredningen. Uppgifter registreras även fortsättningsvis genom samtycke från den enskilde. Absolut sekretess ska gälla, men med möjlighet att, som idag, lämna ut uppgifter för forskningsändamål (efter etikprövning) eller för den enskildes vård och behandling. Förslagen till ändringar av etikprövningslagen Handläggningsproceduren för etikgodkännande är idag mycket byråkratisk och varje ansats att förenkla proceduren, utan att äventyra forskningspersonernas säkerhet, välkomnas. Utredningen lägger fram förenklingsförslaget att ärenden, där syftet är att endast använda anonymiserade uppgifter från myndighetsregister, ska kunna delegeras till ordföranden i etikprövningsnämnderna för beslut. Anonymiserade uppgifter innebär att det hos den utlämnande myndigheten finns kvar en kodnyckel, med vars hjälp det är möjligt att koppla de utlämnade uppgifterna till en enskild person. Även om en sådan kodnyckel kan förvaras säkert hos den utlämnande myndigheten, så innebär det en teoretisk möjlighet att koppla data tillbaka till enskilda personer. Landstinget anser att det i ett första steg är lämpligt att begränsa delegationen till ordföranden till att omfatta studier som använder avidentifierade personuppgifter. I dessa fall förstörs kodnyckeln kort efter det att personuppgifterna lämnas ut och därefter är det omöjligt att koppla uppgifter tillbaka till en enskild individ. I alla studier där en kodnyckel finns kvar bör hela etikprövningsnämnden delta i besluten (se även avsnittet om kodnyckelförfarande nedan). En enkel men viktig förbättring är förslaget om att en forskare ska få rätt att begära ett så kallat yttrande från en etikprövningsnämnd, i de fall då ett forskningsprojekt inte faller under etikprövningslagen. Hittills har det varit möjligt för en etikprövningsnämnd att neka ett sådant yttrande. Det får till följd att forskaren kan stå utan möjlighet att få sina resultat publicerade, eftersom vetenskapliga tidskrifter som regel kräver åtminstone ett positivt uttalande från en etisk nämnd. Landstinget tillstyrker utredningens förslag. Det nya lagförslaget om forskningsdatabaser får till följd att höga krav måste ställas på regelverket för att få tillstånd att ta ut data ur databasen. Utredningens förslag om att samtliga forskningsprojekt som vill ta ut data från en forskningsdatabas ska kräva etikprövningsgodkännande, oavsett om det handlar om känsliga personuppgifter eller inte, känns därför naturligt. Förslag om ändade bestämmelser om kodnyckelförfarande Idag förstörs kodnycklar av datautelämnande myndigheter mycket snabbt (3 månader) efter utlämnandet och därmed är de utlämnade data avidentifierade. Om forskaren begär att kodnyckeln ska bevaras så sparas kodnyckeln som regel längst i 3 år. Därefter tar myndigheten (SCB, Socialstyrelsen) i dialog med forskaren beslut om huruvida nyckeln ska bevaras längre alternativt förstöras. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-27 LK/142601 4 (4) Utredningen föreslår att myndigheterna istället regelmässigt ska spara alla kodnycklar i tjugo år, oavsett om forskaren begärt det eller ej. Det innebär att varje uttag av data ur ett myndighetsregister blir möjligt att uppdatera genom nya datauttag i tjugo års tid, även om detta inte alls var avsikten från början. Det blir även möjligt att ta ut nya variabler under årens lopp, som kan läggas till det ursprungliga materialet. I strikt bemärkelse innebär förslaget att begreppet ”avidentifierade data” upphör att existera, eftersom samtliga kodnycklar bevaras i tjugo år - eller mer om den som använder sig av kodnyckeln begär det. Tjugo år är en mycket lång tid och ett stort antal kodnycklar kommer att ackumuleras hos de utlämnande myndigheterna. Riskerna för den personliga integriteten går inte att överblicka i ett sådant långt tidsperspektiv. Rimligare vore att regelmässigt – och fortfarande på begäran av en forskare/forskargrupp - spara alla kodnycklar i exempelvis fem år och att därefter ha en enkel och tillåtande rutin för att hantera förlängningar av kodnyckelförfarandet i femårsperioder framledes. I de fall forskning är planerad så kommer möjligheten att finnas under lång tid, i annat fall så förstörs kodnycklarna genom ett naturligt gallringsförfarande. Sammanfattningsvis ser landstinget i Värmland en rad fördelar med de framförda förslagen när det gäller att underlätta framtida registerforskning i Sverige. Vissa förslag behöver dock beredas ytterligare, för att minimera risken för att den personliga integriteten ska äventyras i ett mångårigt framtidsperspektiv. I synnerhet gäller detta förslaget om att inrätta nationella forskningsdatabaser. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör Remiss REGERINGSKANSLIET 2014- 11- 04 U2014/4224/F Utbildningsdepartementet 2014! AQC 10 V026 0)(/ Remissav betänkandeUnik kunskapgenomregisterforskning (SOU 2014:45) Remissinstanser: 1. Riksrevisionen 2. Riksdagens ombudsmän 3. Kammarrätten i Stockholm 4. Justitiekanslern 5. Datainspektionen 6. Försvarsmakten 7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 8. Försäkringskassan 9. Socialstyrelsen 10. Läkemedelsverket 11. Folkhälsomyndigheten 12. Myndigheten för vårdanalys 13. Statens beredning för medicinsk utvärdering 14. Myndigheten för delaktighet 15. Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 16. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 17. Inspektionen för socialförsäkringen 18. Pensionsmyndigheten 19. Statskontoret 20. Lantmäteriet 21. E-hälsomyndigheten 22. Stockholms läns landsting 23. Uppsala läns landsting 24. Södermanlands läns landsting 25. Östergötlands läns landsting 26. Jönköpings läns landsting 27. Kronobergs läns landsting 28. Kalmar läns landsting 29. Gotlands kommun 30. Blekinge läns landsting 31. Skåne läns landsting 32. Hallands läns landsting 2 33. Västra Götalands läns Iandsting 34. Värmlands läns landsting 35. Örebro läns landsting 36. Västmanlands läns landsting 37. Dalarnas läns landsting 38. Gävleborgs läns landsting 39. Västernorrlands läns landsting 40. Jämtlands läns landsting 41. Västerbottens läns landsting 42. Norrbottens läns landsting 43. Statistiska centralbyrån 44. Statens skolverk 45. Uppsala universitet 46. Lunds universitet 47. Göteborgs universitet 48. Stockholms universitet 49. Umeå universitet 50. Linköpings universitet 51. Karolinska institutet 52. Kungl. Tekniska högskoIan 53. Luleå tekniska universitet 54. Karlstads universitet 55. Linnuniversitet 56. Örebro universitet 57. Mittuniversitetet 58. Malmö högskola 59. Mälardalens högskola 60. Gymnastik- och idrottshögskolan 61. Högskolan i Borås 62. Vetenskapsrådet 63. Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 64. Regionala etikprövningsnämnden i Linköping 65. Regionala etikprövningsnämnden i Lund 66. Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm 67. Regionala etikprövningsnämnden i Umeå 68. Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala 69. Centrala etikprövningsnämnden 70. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 71. Sveriges geologiska undersökning 72. Verket för innovationssystem 73. Riksarkivet 74. Arbetsförmedlingen 75. Arbetsmiljöverket 76. Medlingsinstitutet 77. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 78. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 79. Cancerfonden - Riksföreningen mot Cancer 3 80. Handikappförbunden 81. Inera AB 82. Landsorganisationen i Sverige 83. Lika Unika 84. Nationellt biobanksråd 85. Pensionärernas riksorganisation 86. Regelrådet (N 2008:05) 87. Statens medicinsk-etiska råd 88. Svenska Journalistförbundet 89. Svenska läkaresällskapet 90. Svenska Tidningsutgivareföreningen 91. Sveriges akademikers centralorganisation 92. Sveriges kommuner och landsting 93. Tjänstemännens centralorganisation Regeringen tillkallade den 17 januari 2013 en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att bedriva s.k. registerbaserad forskning (dir. 2013:8). Utredaren överlämnade den 25 juni 2014 betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45). Betänkandet remitteras härmed till ovanstående remissinstanser. Vid besvarande av remissen önskas remissinstansernassynpunkter angående de förslag som lämnas i betänkandet. Remissinstanserna bör när de gäller utredningens förslag som helt eller delvis saknar kostnadsberäkningar särskilt beakta konsekvenserna av förslagen. Remissvaren i fem exemplar (1 original) ska ha kommit in till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 9 februari 2015. Svaret bör även skickas per e-post (i både Word och pdf-format) till u.registratorgregeringskansliet.se. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanserinnebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Frågor om remissen kan ställas till Maria Wästfelt, Utbildningsdepartementet, telefon 08-405 22 58 alternativt epost maria.wastfeltgregeringskansliet.se. Den remitterade rapporten finns även tillgänglig på regeringens hemsida http://www.regeringen.se/sb/d/1084/242912. 4 Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens broschyr "Svara på remiss - Hur och varför? PM 2003:02" Broschyren kan beställas från Regeringskansliets förvaltningsavdelning, Information Rosenbad, 103 33 Stockholm. Broschyren finns även på följande webbadress: http://www.regeringen.se. Eva Lenberg Rättschef Kopia till Norstedts Juridik AB/Fritzes, 106 47 Stockholm Riksdagens utredningstjänst 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen 2014-01-27 Sekretariatet LK/142948 Christian Eriksson Svar på remiss om Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälsooch sjukvården vid dödsfall Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Förslaget är tänkt att träda istället för Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. SOSFS 1996:29 är föråldrad och till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen. De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och därför svåra att identifiera. Det förekommer förutom föreskrifter och allmänna råd också även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Socialstyrelsen avser därför upphäva SOSFS 1996:29 och ersätta dessa med förslaget. . Landstinget har inget att erinra mot att SOSFS 1996:29 upphävs och ersätts av det nya förslaget. ./. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss, samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Datum Sekretariatet Vår beteckning 2015-01-27 LK/142948 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Christian Eriksson 054614102 2014-12-15 32083/2014 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Svar på remiss gällande Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälsooch sjukvården vid dödsfall Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade remiss och har inget att erinra. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress 054-61 50 00 [email protected] Telefax Org.nr 232100-0156 Wallin Olsson IrMe Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogadefiler: Gaudio, Jenny <[email protected]> den 15 december 2014 11:50 [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; Landstinget Halland; Landstinget i Kalmar län; Stockholms läns landsting; Region Skåne; Landstinget i Uppsala län; Diariet LiV; Västerbottens läns landsting; [email protected]; [email protected]; Lunds kommun skåne län; Karlshamns kommun; [email protected]; [email protected] Registrator Regler och behörighet; Agneta Carlquist; Marie Ahlqvist Bresle; [email protected]; Manölis Nymark; Anton Svensson; Gunnel Blomgren; Hellberg, Anita; Franz&i, Carin; Lagerberg, Georg; Nissen, Tora Remiss Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Externremiss SOSFS 2015_XX.docx; Förslag SOSFS 2015_XX.docx; Konsekvensutredning SOSFS 2015_XX.docx; Sändlista externremiss SOSFS 2015 _XX.docx Dnr. 32083/2014 Remiss förslagtill föreskrifter och allmänna råd om vissaåtgärder i hälso-och sjukvårdenvid dödsfall Socialstyrelsens Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på bifogat förslag. Synpunkterna bör vara Socialstyrelsen tillhanda senastden 6 februari 2015. Remissvari elektronisk form skickas till socialst relsen socialst relsen.se Vänligenange diarienumret 32083/2014 i ämnesradeni e-posten. Bifogade filer • Missiv • Förslag—Socialstyrelsensföreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall • Konsekvensutredning • Sändlista remissmottagare God Jul och Gott Nytt År! Med Vänlig hälsning Jenny Gaudio Jenny Gaudio Jurist/personuppgiftsombud 075-247 48 51 SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik 106 30 Stockholm Växel 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se 1 Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. 2 C") s.)r.sSocialstyrelsen Avdelningen för Regler och behörighet Jenny Gaudio [email protected] 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Enligt sändlista Remiss - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Ni bereds härmed tillfälle att lämna synpunkter på Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter och allmänna råd. Förslaget är tänkt att träda istället för Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. SOSFS 1996:29 är till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725). De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och är därför svåra att identifiera. Det finns också i SOSFS 1996:29 förutom föreskrifter och allmänna råd även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Socialstyrelsen avser därför att upphäva SOSFS 1996:29 och ersätta dessa bestämmelser med förslaget. Avsikten har varit att de nya föreskrifterna och allmänna råden materiellt ska skilja sig från SOSFS 1996:29 så lite som möjligt. Synpunkter på förslaget ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 6 februari 2015. Vi är tacksamma för yttranden i Word-format för att underlätta vårt sammanställningsarbete. Remissvar skickas till [email protected] ochleller per post till Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm. Vänligen ange diarienumret 32083/2014 i remissvaret. Eventuella frågor under remisstiden besvaras av Jenny Gaudio som nås på telefon 075-247 48 51 eller på [email protected] Med vänlig hälsning Erik Höglund Jenny Gaudio SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.socialstyrelsen.se 1(2) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 B ilagor • • • Förslag —Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2015:XX) om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Konsekvensutredning Sändlista remissmottagare 2(2) Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Pär Ödman SOSFS 20XX:XX (M) Utkom från trycket den dag månad år Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall; beslutade den XX 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 2 § 1 och 4 och 4 § 5 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 19 § begravningsförordningen (1990:1147) och beslutar följande allmänna råd. Föreskrifterna och de allmänna råden är utarbetade efter samråd med Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Skatteverket. Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas i verksamhet som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen (1982:763). Ledningssystem 2 § Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att varje vårdgivare ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i det följande. Allmänna råd Processeroch rutiner för de åtgärder som behöver vidtas vid ett dödsfall bör utarbetas i samarbete med andra aktörer som t.ex. socialtjänsten, Polismyndigheten, Skatteverket, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelningar, huvudmän för begravningsverksamhetenoch företrädare för begravningsbyråerna. 1 Fastställande av dödsfall 3 § Enligt 2 § lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död ankommer det på läkare att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet fastställa att döden har inträtt. Dokumentation av dödsfall 4 § Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt ska i den avlidnes patientjournal ange 1. när och på vilket sätt döden fastställts, och 2. hur den avlidne identifierats. identitetsband 5 § När den avlidnes identitet är känd ska den läkare som har faställt att döden inträtt ansvara för att den avlidne förses med ett identitetsband, eller motsvarande, om detta inte redan har gjorts. Övrig dokumentation 6 § Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt och därmed har ansvar för att utfärda dödsbevis, dödsorsaksintyg och i förekommande fall göra en polisanmälan ska i den avlidnes patientjournal ange vem som har åtagit sig att fullgöra en sådan uppgift om han eller hon inte själv fullgör den. 7 § Den läkare som har utfärdat ett dödsbevis eller ett dödsorsaksintyg enligt 4 kap. 2 § begravningslagen (1990:1144) ska behålla en kopia av beviset eller intyget. Kopian ska behandlas som en journalhandling. Information till närstående 8 § Enligt 2 § förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälsooch sjukvården ska verksamhetschefen ansvara för att närstående omedelbart underrättas när en patient avlider. Allmänna råd Närstående bör om de så önskar även få besked om dödsorsaken under förutsättning att det inte finns hinder enligt offentlighets- och sekretesslagen(2009:400) eller tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Om ett besked om dödsorsaken inte kan lämnas i samband med underrättelsen om dödsfallet, bör de närstående informeras om vem de kan vända sig till för att få beskedet. 2 Yttre undersökning av avliden Undersökningensomfattning 9 § Den läkare som enligt 15 § begravningsförordningen (1990:1147) ska göra en yttre undersökning av en avliden ska särskilt klarlägga om det finns skäl att anmäla dödsfallet till Polismyndigheten. Läkaren ska undersöka kroppens hela hudyta, ögonens bindehinnor, öron- och näsöppningarna samt munhålan. Om undersökningen görs på den plats där kroppen påträffades, ska läkaren om möjligt även inspektera kroppens läge. Allmänna råd Om det vid undersökningen framkommer misstanke om brott eller någon annan yttre påverkan, bör den avlidnes kläder eller andra föremål på platsen där kroppen påträffades inte röras mer än nödvändigt. Om kläder måste tas av eller klippas upp, bör man undvika att förstöra spår av t.ex. knivhugg. Kläder och andra föremål bör sparas så att de på begäran kan lämnas till polisen. 10 § Läkaren ska vid undersökningen efterforska om den avlidne har något explosivt implantat, såvida detta inte redan är känt. Dokumentation 11 § 1den avlidnes patientjournal ska anges 1. vilken läkare som har utfört undersökningen, 2. tidpunkten för undersökningen, samt 3. vilka fynd som har gjorts. Allmänna råd Om det finns misstanke om brott eller annan yttre påverkan, bör det anges i patientjournalen - vilka åtgärder som har vidtagits på platsen där den avlidnes kropp påträffades, och - vilka åtgärder som har vidtagits efter att kroppen flyttats till t.ex. ett sjukhus eller en rättsmedicinsk avdelning. 12 § Om undersökningen av den avlidne inte har kunnat slutföras på platsen där kroppen påträffades, ska det även i patientjournalen anges 1. att den avlidnes kropp har flyttats, 2. vilken läkare som har slutfört undersökningen, och 3. vid vilken tidpunkt undersökningen har slutförts. 3 Polisanmälan Kriterier för polisanmälan 13 § Enligt 4 kap. 4 § första stycket begravningslagen (1990:1144) ska den läkare som fastställt att döden har inträtt eller som i annat fall ska utfärda dödsbeviset snarast möjligt anmäla dödsfallet till Polismyndigheten om förhållandena vid ett dödsfall är sådana att det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion m.m. 14 § En anmälan till Polismyndigheten ska göras i följande fall. 1. Om ett dödsfall har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning), dvs. - tillfogad av någon annan person än den som har avlidit, - genom olycksfall, eller - självmord och alltså inte enbart av sjukdom. 2. Om det är svårt att avgöra om ett dödsfall har orsakats av yttre påverkan - när någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, dvs, vid helt oväntade dödsfall hos både barn - bl.a. vid plötslig spädbarnsdöd - och vuxna när det finns anledning till tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker, - när en missbrukare anträffas död, eller - vid framskriden förruttnelse. 3. Om ett dödsfall kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse i hälso- och sjukvården. 4. Om en avliden inte har kunnat identifieras. 15 § En läkare ska vid bedömningen av om en polisanmälan ska göras alltid beakta 1. vad som har framkommit vid den yttre undersökningen av den avlidnes kropp, 2. förhållanden och fynd på platsen där den avlidnes kropp påträffades, 3. uppgifter från den avlidnes patientjournal och närstående om tidigare sjukdom eller sjukdomsbild, samt 4. övriga relevanta omständigheter vid dödsfallet. 4 Polismyndigheten ska rådfrågas i de fall en läkare är tveksam till om polisanmälan ska göras. Klinisk obduktion 16 § Om det vid en klinisk obduktion enligt 6 § lagen (1995:832) om obduktion m.m. kommer fram omständigheter som talar för att en polisanmälan ska göras, ska den läkare som utför obduktionen ansvara för detta. Obduktionen ska avbrytas i avvaktan på besked från Polismyndigheten om rättsmedicinsk undersökning. Om det vid en klinisk obduktion kommer fram omständigheter som talar för att en polisanmälan ska göras men en sådan anmälan redan är gjord, ska läkaren komplettera den. Dokumentation 17 § Den läkare som har gjort en polisanmälan ska i den avlidnes patientjournal ange 1. tidpunkten för när anmälan gjordes, 2. när och på vilket sätt dödsbeviset lämnades till Polismyndigheten, samt 3. tidpunkten för när läkaren underrättades om Polismyndighetens beslut i de fall myndigheten har beslutat att inte göra en rättsmedicinsk undersökning. Allmänna råd När ett dödsbevis lämnas till Polismyndigheten enligt 4 kap. 4 § andra stycket begravningslagen (1990:1144) bör en kopia av dödsbeviset samtidigt skickas till Skatteverket. Avlägsnandet av explosiva implantat 18 § En läkare som utför en klinisk obduktion ska ansvara för att eventuella explosiva implantat avlägsnas i samband med denna. 19 § Så snart ett explosivt implantat har avlägsnats vid en klinisk obduktion eller vid ett ingrepp med syfte att ta ut icke-biologiskt material enligt 23 § lagen (1995:832) om obduktion ska den läkare som har beslutat om obduktionen eller ingreppet ansvara för att Skatteverket underrättas. Balsamering 20 §1 hälso- och sjukvården ska patientjournal föras vid balsamering. I journalen ska anges 5 1. vem som har utfört balsameringen och när den gjordes, 3. vem som har beslutat om balsamering av sanitära skäl enligt 24 § första stycket lagen (1995:832) om obduktion, eller 4. vem som har begärt balsamering enligt 24 § andra stycket samma lag. Undantagsbestämmelse 21 § Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 april 2015. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Jenny Gaudio 6 <49 Socialstyrelsen 2014-12-12 Dnr 32083/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio [email protected] Konsekvensutredning avseendeföreskrifter och allmännaråd om vissa åtgärderi hälsooch sjukvårdenvid dödsfall Problemetoch dess lösning Problemet Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:29) Vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall beslutades den 17 december 1996. De har inte ändrats eller reviderats sedan dess, föreskrifterna och de allmänna råden är därför i många delar föråldrade och i vissa delar felaktiga. SOSFS 1996:29 är dessutom till utformning och innehåll inte förenlig med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725). De allmänna råden är till exempel inte utmärkta i texten och är därför svåra att identifiera. Det finns också i SOSFS 1996:29 förutom föreskrifter och allmänna råd även rekommendationer från Socialstyrelsen, redogörelser för andra författningar samt en hel del ren informationstext. Lösning Socialstyrelsen avser att upphäva SOSFS 1996:29 och i stället ta fram nya föreskrifter och allmänna råd som är uppdaterade, omstrukturerade och språkligt reviderade. Avsikten är att de nya föreskrifterna och allmänna råden innehållsmässigt ska skilja sig så lite från SOSFS 1996:29 som möjligt. I förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd har nya hänvisningsparagrafer lagts till för att ge ett ramverk och sammanhang till föreskrifterna och därigenom underlätta förståelsen av dessa. I förslaget har vidare förtydliganden gjorts i 5, 6 och 17 §§ jämfört med skrivningen i SOSFS 1996:29. Dessutom har i 15 § en ny bestämmelse tillkommit i paragrafens andra stycke. Ett nytt allmänt råd har också tillkomit till 17 § i förslaget. Generellt har de allmänna råden kortats ner och i vissa fall utgått, de mer detaljerade beskrivningarna har strukits liksom all informationstext. Författningen har också strukturerats om så att den nu följer en tänkt tidslinje. Nya rubriker har införts för att förenkla läsningen och förståelsen. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts. SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 [email protected] www.socialstyrelsen.se Fax 075-247 32 52 Org nr 202100-0555 Bankgiro 5692-0515 SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Förändringar i förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd jämfört med SOSFS 1996:29 Förutom ett nytt andra stycke i 15 § samt ett nytt allmänt råd som lagts till har avsikten som tidigare nämnts inte varit att göra några större materiella ändringar i föreskrifterna. De förändringar som görs i förslaget och som saknar direkt motsvarighet i SOSFS 1996:29 redovisas nedan. Rent språkliga ändringar eller strukturella ändringar kommenteras dock inte särskilt. 1§ Paragrafen är ny och reglerar att föreskrifterna ska tillämpas i verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. SOSFS 1996:29 hänvisar till denna lag i löptexten. Tillämpningsområdet i förslaget är detsamma som i nu gällande föreskrifter men förtydligas således genom införandet av en ny paragraf. 2§ Paragrafen är ny, men materiellt innebär denna nya paragraf ingen ändring, däremot görs det tydligare för vårdgivarna att de ansvarar för att ta fram de processer och rutiner som behövs för omhändertagande av avlidna. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska tillämpas i verksamhet som omfattas av HSL. Eftersom det till hälsooch sjukvården även hör att ta hand om avlidna är SOSFS 2011:9 också tillämplig för vårdgivarna i dessa fall. Även enligt 3 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659) har vårdgivaren en skyldighet att leda och planera arbetet så att god vård enligt HSL upprätthålls. 3 Paragrafen är ny. Hänvisning till lagen (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död finns sedan tidigare med i SOSFS 1996:29 i informationstexten. 5§ Ett förtydligande förs in i paragrafen för att klargöra att läkaren inte behöver förse den avlidne med identitetsband eller motsvarande i de fall den avlidnes identitet är okänd. Polismyndigheten har bestämmelser för hur polisen ska markera dessa avlidna och det finns inget behov av att läkaren förser en okänd avliden med ett identitetsband. Detta är heller inte något som görs i dag inom hälsooch sjukvården. 2(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 6§ Ett förtydligande görs angående vilka andra uppgifter som en läkare ska utföra i samband med att han eller hon fastställt att döden inträtt. Enligt bestämmelsen i SOSFS 1996:29 ska den läkare som fastställt att döden inträtt och som därmed ansvarar för att även andra uppgifter u0ärs dokumentera vem som åtagit sig att utföra dessa uppgifter om han eller hon inte själv fullgör dem. Vilka dessa andra uppgifter är framkommer dock inte i SOSFS 1996:29. Enligt 4 kap. 2 § begravningslagen (1990:1144) ansvarar läkare som fastställt att döden inträtt för att dödbevis och dödsorsaksintyg utfärdas. Läkaren ska också anmäla dödsfallet till Polismyndigheten om förhållandena vid dödsfallet är sådana att det kan finnas skäl för rättsmedicinsk undersökning enligt 4 kap. 4 § begravningslagen. Genom att beskriva vilka andra uppgifter som ska utföras blir det lättare för läkaren att bedöma vad som ska dokumenteras. 8§ Paragrafen är ny. Bestämmelsen i förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården nämns dock i informationstexten i de nu gällande föreskrifterna. 13 § Paragrafen är ny. Hänvisning till 4 kap. 4 § begravningslagen (1990:1144) finns dock sedan tidigare med i informationstexten i de nu gällande föreskrifterna. 15 § Nytt i denna paragraf är andra stycket där det framgår att om en läkare är tveksam till om en polisanmälan ska göras ska Polismyndigheten rådfrågas. Denna bestämmelse utgörs i den nu gällande föreskriften i stället av ett allmänt råd. Det har ansetts viktigt att särskilt poängtera att läkaren när han eller hon känner tveksamhet ska rådgöra med Polismyndigheten. Rättsmedicinalverket och Polismyndigheten har lyft fram att det händer alltför ofta att polisanmälan inte görs. 17 § I den första punkten förtydligas att den läkare som gjort polisanmälan ska dokumentera i patientjournalen tidpunkten för när anmälan gjordes. Nytt allmänt råd till 17 § Här beskrivs att när en polisanmälan görs bör en kopia av dödsbeviset skickas till Skatteverket samtidigt som originalet skickas till 3(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Polismyndigheten. Hanteringen sker i stor utsträckning på detta sätt redan i dag. Det är till stor nytta för Skatteverket att så tidigt som möjligt få ta del av dödsbeviset och därigenom få information om att någon avlidit. Allmänna råd generellt De allmänna råden i förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd riktas enbart till vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal. De allmänna råd och den information som vänder sig till andra aktörer än vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal i SOSFS 1996:29 har helt strukits. I förslaget är också de allmänna råden nedkortade i många fall. I SOSFS 1996:29 flyter de allmänna råden många gånger in i informationstexten och blir väldigt detaljerade. I och med att informationstexten samt vissa allmänna råd från SOSFS 1996:29 inte finns med i förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd läggs fokus på att vårdgivarna, landstingen/regionerna och kommunerna i samarbete kompletterar sina processer och rutiner i den mån detta behövs. Alternativalösningar Effekter vid utebliven föreskriftsändring Om SOSFS 1996:29 inte skulle ändras skulle det innebära att felaktiga hänvisningar, felaktig informationstext och allmänna råd får stå kvar. Detta tillsammans med att utformningen och innehållet står i strid med bestämmelserna i författningssamlingsförordningen (1976:725) kan leda till missförstånd och misstag. Effekter vid en större revidering I arbetet med revideringen av föreskrifterna och de allmänna råden har Socialstyrelsen bedömt att föreskrifterna i SOSFS 1996:29 fortfarande är relevanta och nödvändiga för att reglera detta område. En större revidering skulle kunna genomföras, men det är osäkert om detta skulle leda till ett bättre resultat. Enligt Socialstyrelsen finns det för närvarande inte fog för en sådan mer omfattande översyn. Berörda De landsting, kommuner och andra vårdgivare som genom sin verksamhet hanterar avlidna berörs av förslaget till nya föreskrifter och 4(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 allmänna råd. Likaså berörs alla läkare som konstaterar ett dödsfall, i både offentlig och privat tjänst, samt övrig hälso- och sjukvårdpersonal som tar hand om avlidna. Även andra aktörer berörs som Polismyndigheten, Rättsmedicinalverket och Skatteverket. Socialstyrelsens bemyndiganden Socialstyrelsens bemyndigande att föreskriva om tillämpningsområde samt undantag från föreskrifterna finns i samtliga nedanstående beskrivna lagrum. För de rena hänvisningsparagraferna behövs generellt inget särskilt bemyndigande. Bemyndigande att föreskriva om dödsbevis och dödsorsaksintyg, polisanmälan, explosiva implantat samt undersökning av kroppen återfinns i 19 § begravningsförordningen (1990:1147): 19 § Socialstyrelsen får efter samråd med Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket I. meddela föreskrifter om de undersökningar och den utredning i övrigt som dödsbevis och intyg om dödsorsaken skall grundas på, 2. meddela ytterligare föreskrifter om vad dödsbevis och intyg om dödsorsaken skall innehålla samt fastställa formulär för dessa handlingar, och 3. meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten inom hälso- och sjukvården av 4 kap. 2-5 §§ begravningslagen (1990: 1144) och 14-16 §§ denna förordning. Bemyndiganden att föreskriva om dokumentation vid; fastställande av dödsfallet, yttre undersökning av avliden, polisanmälan och balsamering finns i 2 § 4 och 4 § 5 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. Bemyndigande att föreskriva om identitetsband finns i 2 § 1 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. där även bemyndigandet för att föreskriva om journalhandlingars bevarande finns i 2 § 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenserav regleringen Nya paragrafer Enligt 15 § andra stycket ska Polismyndigheten rådfrågas i de fall en läkare är tveksam till om en polisanmälan ska göras. Detta regleras i dag genom ett allmänt råd. 5(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Enligt en studie som genomförts av Rättsmedicinalverket finns det grund för att misstänka att ca 300 "onaturliga" dödsfall per år i Sverige inte polisanmäls.1 Kunskap om vilka dödsfall som Polismyndigheten förväntas handlägga finns bland annat hos kriminalinspektörer som är de som fattar beslut om rättsmedicinsk obduktion. Kriteriet för att en läkare ska rådfråga Polismyndigheten är enligt bestämmelsen att han eller hon känner tveksamhet. Det blir därför svårt att bedöma hur många fall detta kan röra sig om totalt. Men med utgångspunkt i de ca 300 fall som borde ha polisanmälts varje år, betyder detta att det inte är några stora volymer det handlar om. I det fall en läkare ringer till en kriminalinspektör bör ett svar kunna fås snabbt. Ett samråd med Polismyndigheten borde därför inte ta någon större tid i anspråk. Förutom 15 § innebär de nya paragrafema i förslaget inget nytt i sak jämfört med de nu gällande föreskriftema. De nya paragraferna där förtydliganden gjorts bygger på den hantering som redan görs i dag i hälso- och sjukvården. Det bör därför inte leda till några förändrade kostnadsmässiga eller andra konsekvenser för hälso- och sjukvården. Nytt allmänt råd Det nya allmänna rådet innebär att läkaren bör skicka en kopia av dödsbeviset till Skatteverket samtidigt som originalet skickas till Polismyndigheten. Det nya allmänna rådet beskriver en hantering som redan i dag sker i stor utsträckning. Varje år inträffar enligt Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik ca 90 000 dödsfall i Sverige. Av dessa är ca 5 000 "onaturliga" dödsfall, dvs. dödsfall där en anmälan ska göras till Polismyndigheten. Det betyder att ca 5 000 kopior av dödsbevis bör skickas till Skatteverket av hälsooch sjukvården. Det vanligaste bör vara att dessa kopior skickas per post vilket leder till en total portokostnad på 35 000 kr. Till detta kommer även kostnader för den administrativa hanteringen hos hälso- och sjukvården. Dödsbeviset ska förvaras som en journalhandling. En administrativ assistent som tar ut en kopia på dödsbeviset från journalen och skickar denna till Skatteverket bör kunna göra detta på ungefär 5 minuter. Utgår man från en medellön på 26 000 kr per månad för administrativa assistenter så innebär detta att I Eriksson A, Petterson G. Onaturliga dödsfall måste utredas bättre —risk att brott missas. Läkartidningen. 2014;111:CZP7 6(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 lönekostnad samt arbetsgivaravgifter för hela hanteringen grovt uppgår till ca 90 000 kr totalt per år. Grovt räknat uppgår då totalkostnaden för det nya allmänna rådet till ca 125 000 kr per år. Allmänna råd generellt Eftersom förslaget innebär att informationstext och allmänna råd i viss utsträckning stryks jämfört med SOSFS 1996:29 betyder detta att vägledningen för vårdgivarna i dessa delar minskar något. Enligt uppgift från Stockholms läns landsting finns det i dag hos alla landsting och regioner rutiner för omhändertagande av avlidna. Hur omfattande och heltäckande dessa rutiner är i nuläget är dock inte känt av Socialstyrelsen. För de vårdgivare som kan behöva komplettera sina processer och rutiner kan förslaget komma att innebära en kostnadsmässig och administrativ ökning. Denna eventuella ökning är dock svår att beräkna eftersom det kräver ingående kännedom om landstingens processer och rutiner på alla nivåer inom detta område. Regleringensöverensstämmelsemed de skyldighetersom följerav Sverigesanslutningtill Europeiskaunionen Förslaget bedöms inte ha någon inverkan på de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av speciella informationsinsatser De nya föreskrifterna och allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 april 2015. Några omfattande informationsinsatser har inte bedömts nödvändiga. Dock kommer information om de nya föreskrifterna och allmänna råden att presenteras på Socialstyrelsens hemsida. Företag Berördaföretag Samtliga privata vårdgivare som hanterar omhändertagande av avlidna eller bedriver verksamhet där dödsfall uppstår berörs av bestämmelserna. 7(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Storleken på företagen varierar från små privata vårdgivare med någon eller några enstaka anställda upp till stora vårdgivare som S:t Görans sjukhus. Vilka privata företag som hanterar omhändertagandet av avlidna eller bedriver verksamhet där dödsfall inträffar är svårt att klarlägga eftersom det inte finns något register över detta. Det är dock troligt att bestämmelserna i förslaget kommer att träffa färre privata vårdgivare än offentliga. Förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd kommer att beröra samma företag som tidigare omfattats av bestämmelserna i SOSFS 1996:29. Inga effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt har identifierats. Tidsåtgång och konsekvenser för företagens administrativa kostnader Se vidare under rubriken Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser för företagen Se vidare under rubriken Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av regleringen. Regleringens påverkan på konkurrensförhållandena eller påverkan i andra avseenden för företagen Ingen påverkan på konkurrensförhållandena eller påverkan i andra avseenden har identifierats. Särskild hänsyn som behöver tas till små företag Det har inte identifierats ett behov av att ta särskild hänsyn till små företag. Effekter för kommuner och landsting Socialstyrelsen bedömer att föreskrifterna inte utgör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen enligt 14 kap. 3 § regeringsformen. 8(9) SOCIALSTYRELSEN 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Förslaget på nya föreskrifter lämnar ett större utrymme för landsting och kommuner att själva ta fram de rutiner som de anser nödvändiga i samband med hanteringen av avlidna jämfört med SOSFS 1996:29. Den nya bestämmelsen om att läkaren ska rådfråga polisen om han eller hon känner sig tveksam till om en polisanmälan ska göras anses inte heller komma att påverka den kommunala självstyrelsen eller ändra kommunens befogenheter i någon utsträckning. Några förändringar i kommunala befogenheter, kommunala skyldigheter eller i organisationen av landsting eller kommunerna blir inte aktuella med anledning av detta förslag. Tidigare samråd Förslag till föreskrifter och allmänna råd samt konsekvensutredning skickades för samråd till Skatteverket, Rättsmedicinalverket och Polisen den 7 oktober 2014. Ett samrådsmöte har hållits den 21 oktober 2014 med Rättsmedicinalverket och Polisen. Skatteverket avböjde att delta och lämnade heller inga synpunkter. Samtliga lämnade synpunkter från Rättsmedicinalverket och Polisen har beaktats i förslaget. Med på samrådsmötet var även företrädare för Stockholms läns landsting. Kontaktpersoner Jenny Gaudio Carin FranMn 075-247 48 51 075-247 36 10 9(9) C4) Socialstyrelsen 2014-12-12 Dnr 32083/2014 Avdelningen för regler och behörighet Förvaltningsjuridik Jenny Gaudio [email protected] Sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall Inspektionen för vård och omsorg Regelrådet Rikspolisstyrelsen Rättsmedicinalverket Skatteverket Sveriges kommuner och landsting Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation Svenska Läkaresällskapet Sveriges Begravningsbyråers Förbund Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund Sveriges Läkarförbund Vårdföretagarna Landstinget Halland Landstinget i Kalmar Län Landstinget i Uppsala Län Landstinget Värmland Region Skåne Stockholms Läns landsting Västerbottens Läns landsting Eskilstuna kommun Gnesta kommun Karlshamn kommun Lund kommun Uddevalla kommun Östersund kommun Aleris Capio Praktikertjänst SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.socialstyrelsen.se 1(1) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Ewa Pettersson 2015-01-27 LK/142601 Svar på remiss om ”Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner – förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Skrivelsen inkom till landstinget den 28 november 2014 med begäran om svar senast den 16 januari. Då landstingsstyrelsens sista sammanträde för året ägde rum den 9 december och då styrelsens första sammanträde 2015 inte är förrän den 27 januari begärdes förlängd remisstid. Remisstiden kunde endast förlängas till den 23 januari. Med anledning av ovanstående behandlades ärendet vid Arbetsutskottets sammanträde den 20 januari. ./. Handlingar i ärendet samt protokollsutdrag från Arbetsutskottets sammanträde den 20 januari 2015 bifogas. Förslag till beslut att godkänna vidtagen åtgärd. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsens arbetsutskott 1 (1) Smittskydd Värmland Olof Wik 2015-01-20 LK/142802 Svar på remiss om Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner - förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Innehållet i remissvaret är i huvudsak positivt. Förslaget är en mycket bra genomgång över den problematik som existerar inom området. Förslaget är också bra uppdelat i olika relevanta målområden. Landstinget har endast ett fåtal mindre tillägg och modifieringar till förslaget till myndighetsövergripande handlingsplan. ./. Förslag till remissvar bifogas. ./. Sammanfattning bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef Datum Smittskydd Värmland Vår beteckning 2015-01-20 LK/142802 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Olof Wik/MR 054191313 2014-11-27 3.2-43028/2014 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Remissvar: Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner - förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Förslaget är en mycket bra genomgång över den problematik som existerar inom området. Förslaget är också bra uppdelat i olika relevanta målområden. Då det gäller Landstinget i Värmland kommer synpunkter i huvudsak att omfatta ämnesområdet humanmedicin. Landstinget i Värmland arbetar inte med antibiotikaterapi inom det veterinärmedicinska området och djurhållning i stort. Detta betyder inte att man inom Landstinget i Värmland är omedveten om hur viktiga dessa områden är men vi utgår från att andra remissinstanser kommer att behandla sådana målområden. Landstinget i Värmland har ingenting att invända mot handlingsplanens målformuleringar. Däremot kan det finnas anledning att efterlysa ett mer tvingande regelverk som gör att ambitionsnivån inom respektive målområde uppfylls. Då det gäller målområde 2 kan man sakna en beskrivning av hur man ska kontrollera att tillräcklig kunskap och kompetens hos alla berörda för att kunna förebygga och hantera smittspridning och antibiotikaresistens har uppnåtts. Då det gäller målområde 3 som berör vårdrelaterade infektioner saknas också ett utförligt regelverk som gör att respektive befattningshavare är tvungen att vidta de åtgärder som föreslås från t.ex. smittskyddsläkare. Beträffande målområden 5 och 6 efterlyses en noggrann föreskrift från Socialstyrelsen som reglerar dessa områden och som tydliggör vad varje landsting måste ha för resurser för att kunna säkerställa dessa båda målområden. Utöver ovanstående finns inget att invända mot förslaget till myndighetsövergripande handlingsplan från Landstinget i Värmland. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Hus 2 054-61 50 00 [email protected] Telefax Org.nr 054616415 232100-0156 1 (2) Sammanfattning Remiss Smittskydd Värmland Olof Wik 2014-01-20 LK/142802 Remiss om Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner, Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Snabba förändringar ställer krav på en alltmer utvecklad beredskap för att bevara antibiotika som verksamma läkemedel. Tydliga tecken finns på att de resistenta bakterierna kan röra sig över både art- och landsgränser. Samtidigt ökar kunskapen om vår yttre miljö som en möjlig reservoar för resistens och en väg för spridning. Sammantaget krävs insatser som förutsätter ett breddat och fördjupat samarbete över sektorsgränser, såväl globalt och nationellt som regionalt och lokalt — det som ofta kallas ett one health perpective. Bördan av problemen med antibiotikaresistens vilar tyngst på hälso- och sjukvården, och dess patienter. Oavsett sektor har vi ett gemensamt intresse av att såväl förebygga som hantera resistensutveckling och smittspridning. Ett tjugotal myndigheter har, under Socialstyrelsens och Jordbruksverkets gemensamma ledning, bidragit till framtagandet av denna handlingsplan, vilken visar på denna breddning av engagemang och arbete. Planen avgränsas till de nationella myndigheternas arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Här anges uppsatta mål, men även en lista på konkreta åtgärder. Samtidigt finns en beskrivning av det faktum att uppnåendet av målen beror av en mängd förutsättningar. Det gäller bl.a. det stora, fortlöpande arbetet som görs av andra än de centrala myndigheterna, och en god samverkan med dessa aktörer, såväl nationellt som lokalt och regionalt. För att nya satsningar ska bli framgångsrika krävs att redan uppbyggda, effektiva strukturer och arbetsformer — såväl på riks- och myndighetsnivå som lokalt — har fortsatt bärkraft. Handlingsplanen behandlar sex gemensamma målområden, som har valts med strävan att de ska vara relevanta för flera av de ingående myndigheternas verksamhet: • Svenska aktörer är aktiva i internationellt arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner; särskilt betonas betydelsen av sektorsövergripande samverkan såväl nationellt som inom EU och internationellt. • Tillräcklig kunskap och kompetens hos alla berörda för att kunna förebygga och hantera smittspridning och antibiotikaresistens. • Vårdrelaterade infektioner, samt smittspridning inom och mellan alla samhällssektorer, minimeras genom förebyggande åtgärder, tidig upptäckt och snabb intervention. • Antibiotika och antibakteriella ämnen används och hanteras på ett korrekt och omdömesgillt sätt inom alla sektorer. • Tillgången till relevant information säkras genom systematisk insamling, analys och presentation av data av betydelse för antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. LANDSTINGET I VÄRMLAND 2014-01-20 LK/ 2 (2) • Utvecklingen av och tillgången till optimal diagnostik och effektiv behandling av bakteriella infektioner säkerställs. Uppsatta mål och konkreta åtgärder för varje målområde presenteras tvärsektoriellt samt utifrån sektorerna miljö, djur och livsmedel samt människa. Ett annat fokusområde för att minska riskerna för vårdrelaterade infektioner, smittspridning och resistensutveckling är tillgången till adekvat kompetens, på alla nivåer. Större delen av utbildningsfrågor och kompetensförsörjning ligger dock utanför ansvarsområdena för de myndigheter vilka ingår i den svenska samverkansfunktion, vilken har utarbetat denna handlingsplan. Dessa centrala förutsättningar behandlas därför i ett separat kapitel, utanför själva handlingsplanen. Vad gäller myndigheternas kommunikation inom landet har en gemensam kommunikationsstrategi utformats parallellt med planen. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Läkemedelsenheten Susanne Carlsson 2015-01-27 LK/142694 Svar på remiss om Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom livsmedelsförmånerna Landstinget har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. SKL har tagit fram en skrivelse om speciallivsmedel till barn som vid senare tillfälle ska presenteras för Socialdepartementet, i skrivelsen beskrivs ett antal problemställningar samt förslag på lösningar. Landstinget stödjer förslaget i stort. Landstinget tycker att det är bra att det görs en totalöversyn kring detta område och Det är mycket viktigt att dietister ges förskrivningsrätt till barn mellan 0-16 år. Det är vanligtvis dietister som bedömer barnets energi- och näringsbehov och har kunskap om förskrivningsbara produkter. Egenavgiften har varit densamma i 20 år och bör således ses över. ./. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag till svar på remiss samt att förklara denna paragraf omedelbart justerad. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Susanne Forslund Stabschef hälso- och sjukvårdsstaben Datum Läkemedelsenheten Vår beteckning 2015-01-27 LK/142694 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Susanne Carlsson 054614044 2014-11-13 14/6115 Sveriges kommuner och landsting Avdelning vård och omsorg Sektion hälsa- och vård 118 82 Stockholm Svar på remiss gällande Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom livsmedelsförmånerna Landstinget har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss och stödjer förslaget i stort. Landstinget tycker att det är bra att det görs en totalöversyn kring detta område och vill komplettera med följande synpunkter; Det är mycket viktigt att dietister ges förskrivningsrätt till barn mellan 016år. Det är vanligtvis dietister som bedömer barnets energi- och näringsbehov och har kunskap om förskrivningsbara produkter. Om det ska bibehållas en begränsad förskrivningsrätt för läkare bör det ske ett tillägg av läkare med specialistkompetens i psykiatri respektive barn- och ungdomspsykiatri då dessa vanligtvis hanterar barn- och ungdomar med ätstörningar. Eftersom det idag finns ett rätt stort utbud av glutenfria respektive laktosfria produkter i dagligvaruhandeln stödjer landstinget förslaget att kunna ge ett bidrag via Försäkringskassan till patienter med diagnoserna glutenintolerans respektive laktosintolerans, det ger patienterna större valmöjligheter och till en lägre kostnad. Egenavgiften har varit densamma i 20 år och bör således ses över. Landstingsstyrelsen Fredrik Larsson Ordförande Gunilla Andersson Landstingsdirektör Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland 651 82 Karlstad Rosenborgsgatan 50 054614000 [email protected] Telefax Org.nr 054151966 232100-0156 1 (1) Sammanfattning Remiss Läkemedelsenheten Susanne Carlsson 2015-01-27 LK/142694 Remiss gällande Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom livsmedelsförmånerna SKL har tagit fram en skrivelse om speciallivsmedel till barn som vid senare tillfälle ska presenteras för socialdepartementet, i skrivelsen beskrivs ett antal problemställningar samt förslag på lösningar. Diagnoslisan för speciallivsmedel har inte förändrad på mycket länge. Systemet med rabatter vid vissa definierade sjukdomar infördes 1979 och det är osäker om och när det gjorts några uppdageringar. När det gäller gluten- respektive laktosintolerans så finns det idag ett större och billigare utbud av varor i detaljhandeln än på ett apotek. Idag saknar dietister rätt att förskriva livsmedel med förmån, trots att det är dietister som oftast bedömer patientens behov av nutrition (det krävs att en läkare signerar receptet). Läkare med specialistkompetens inom psykiatrin eller barn- och ungdomspsykiatri har heller inte möjlighet att förskriva med subvention, vilket ställer till bekymmer för de som är verksamma inom exempelvis ätstörningsenheter. Läkemedelsverket (LV) ansvarar för att upprätta en förteckning över vilka livsmedel som omfattas av subvention. Listan uppdateras en gång per år, trots att det regelbundet sker förändringar av utbudet. Detta borde ske kontinuerligt. SKL föreslår att frågor som rör förmån ska hanteras av Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket (TLV) istället för LV. Detta är rimligt med tanke på att TLV ansvarar för övriga priskontroller. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Verksamhetsstöd Harald Ludviksen 2015-01-27 LK/142954 Strategi för eHälsa i LiV Nationell eHälsa innebär strategiska ställningstaganden och är en viktig ledningsfråga på alla nivåer. I den nationella handlingsplanen för 2013-2018 talas om ett paradigmskift med hänvisningar till att förändringen är gränsöverskridande, utmanar och förändrar etablerade tänkesätt, arbetsformer och maktförhållande samt kräver omfattande omställningsinvesteringar. Landstinget i Värmlands arbete med eHälsa ska ta till vara gjorda investeringar genom införande av relevanta, helst nationellt baserade, e-tjänster. Till strategin kopplas handlingsplaner med konkreta tidssatta mål fastställda av landstingsdirektören. Strategin anger ett antal inriktningsmål för perioden 2014-2018 inom perspektiven Ledning och styrning, Invånare och Medarbetare. De nationella dokumenten Strategin för Nationell eHälsa och Handlingsplanen för 2013-2018 har legat till grund för detta strategidokument liksom flerårsplanen för Landstinget i Värmland och Regional Digital Agenda för Värmland. Förslag till beslut att godkänna strategin för eHälsa i LiV. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef Strategi fö r eHä lsa i LiV Landstinget i Värmland Dnr: LK/142954 Dokument Strategi för Nationell eHälsa i LiV Utfärdad av Datum Diarienr: 2014-01-27 LK/142954 Utgåva Sida 0.92 2 1 INLEDNING ..................................................................................................................................... 2 2 SYFTE ............................................................................................................................................. 3 3 EHÄLSA .......................................................................................................................................... 3 4 VISION ............................................................................................................................................. 3 5 INRIKTNINGSMÅL 2014-2018 ....................................................................................................... 3 6 REFERENSER ................................................................................................................................ 5 7 AKTÖRER INOM EHÄLSA ............................................................................................................. 5 1 Inledning Vård och omsorg står inför stora förändringar och utmaningar. Den demografiska utvecklingen innebär att andelen personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som gruppen äldre ökar i hela Sverige och påtagligt i glesbygdsområden. Chansen att överleva när någon har drabbats av de traditionellt stora folksjukdomarna som cancer, stroke, diabetes och hjärtkärlsjukdomar är större idag än tidigare. Samtidigt ökar risken för att i ett senare skede på nytt insjukna i samma eller andra sjukdomar. Sjukdomspanoramat har också förändrats under de senaste decennierna, många i yngre åldrar insjuknar i olika välfärdssjukdomar. Behovet av vård och omsorg kommer att öka. Trycket ökar därför successivt på vården att inom informationssamhällets hitta nya möjligheter på ett helt annat sätt än tidigare. Användningen av internet har ökat stadigt. Idag kan den som så önskar sköta de flesta ärenden till banker, organisationer och företag via Internet. Det finns en förväntan hos invånarna att detta även ska vara möjligt inom hälsooch sjukvården. Kombinationen av ökade behov och möjligheter samt begränsade resurser skapar utmaningen för framtiden. Ny teknik kan och måste stötta utvecklingen. Det är målet för Nationell eHälsa att möta de krav och förväntningar som finns i samhället och med gemensamma lösningar föra vården på ett säkert sätt in i det digitala samhället. Nationell eHälsa innebär strategiska ställningstaganden och är en viktig ledningsfråga på alla nivåer. I den nationella handlingsplanen för 2013-2018 talas om ett paradigmskift med hänvisningar till att förändringen är gränsöverskridande, utmanar och förändrar etablerade tänkesätt, arbetsformer och maktförhållande samt kräver omfattande omställningsinvesteringar. Landstinget i Värmlands arbete med eHälsa ska ta till vara gjorda investeringar genom införande av relevanta, helst nationellt baserade, e-tjänster som är tillgängliga och kunna avveckla lösningar som kan ersättas. Till strategin kopplas handlingsplaner med konkreta tidssatta mål fastställda av Landstingsdirektören. En digital agenda har tagits fram för Värmland och eHälsa ingår också där. Dokument Strategi för Nationell eHälsa i LiV Utfärdad av 2 Datum Diarienr: 2014-01-27 LK/142954 Utgåva Sida 0.92 3 Syfte Att tydliggöra Landstinget i Värmlands viktigaste fokusområden med koppling till eHälsa i form av vision och övergripande mål för planperioden 2014 till 2018. 3 eHälsa Begreppet eHälsa bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) definition av hälsa. Tillägget av ”e” indikerar att användning av digital teknik kan öka möjligheten att uppnå en god, jämlik och tillgänglig hälsa för alla i samhället. Enligt WHOs definition (2011a) är eHälsa användning av digital teknik för att till exempel behandla patienter, genomföra forskning, utbilda studerande, spåra sjukdomar och övervaka folkhälsan. EU -kommissionen har antagit eHälsa som en paraplyterm för tillämpningar av digital teknik för att förbättra och utveckla hälsa på både individ och samhällsnivå. Detta omfattar egenvård, omsorg, hälsooch sjukvård samt vårdens interaktion med patienter, närstående och övriga intressenter (EU 2011). Nationell eHälsa är landstingens och regionernas gemensamma arbete för hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av e-tjänster. Arbetet har pågått sedan början av 2000-talet och grundar sig på Strategin för Nationell eHälsa. Den nationella målsättningen är att utveckla 1177.se och varumärket 1177 Vårdguiden till en portallösning som alla tjänster ligger under. Här kommer samtliga e-hälsotjänster att kunna nås både av vården och invånaren beroende på roll; invånare, vårdpersonal eller beslutsfattare. 4 Vision ”Nationell eHälsa i Värmland - verktyg för tydlig nytta till invånare, verksamhet och beslutsfattare” 5 Inriktningsmål 2014-2018 Ledning och Styrning Vi ska… • ha en struktur som samlat styr, utvecklar och följer upp eHälsoområdet oavsett hur det praktiska förvaltnings- och utvecklingsarbetet för olika tjänster organiseras. • aktivt samarbeta (inter-)nationellt och regionalt samt eftersträva gemensam planering och utveckling. Dokument Strategi för Nationell eHälsa i LiV Utfärdad av Datum Diarienr: 2014-01-27 LK/142954 Utgåva Sida 0.92 4 • löpande följa upp användning av, nytta och uppfattning om eHälsa hos beslutsfattare, vårdpersonal och invånare. • säkerställa tydliga beslut för eHälsoområdet runt införande, uppgradering och avveckling av tjänster/system som möjliggör generellt genomförande inom fastställd tidsperiod för hela Landstingets organisation i berörda delar. • uppnå att Värmland aktivt driver utvecklingen för bred lokal användning av tillgängliga digitala eHälsotjänster för att både dela med sig och få tillgång till information om våra patienter från andra vårdgivare, andra delar av Sverige och så småningom Europa och Världen Invånare Vi ska… • möjliggöra för värmländska patienter att vara delaktiga, välinformerade och ansvarstagande invånare och med modern teknik erbjuda dem att hålla sig uppdaterade och involverade i sina vårdprocesser. • uppnå att värmlänningarna upplever digitala eHälsotjänster som en enkel, säker och snabb väg till information, kontakt och vägledning/råd. • säkerställa patientsäker synkronisering mellan olika system genom tekniska lösningar som försvårar patientförväxlingar som också inkluderar e-tjänsterna. Medarbetare Vi ska… • få vårdens medarbetare att se e-tjänsterna som ett naturligt val för kontakt med patienterna/medborgarna och dessa tjänster skall efter etablering uppfattas vara ett avlastande arbetssätt jämfört med dagens alternativ. • så långt möjligt integrera e-tjänster riktade till vårdpersonalen med befintliga ordinarie vårdinformationssystem. • under perioden ge vårdens medarbetare en enkel, enhetlig, snabb och säker väg för inloggning med god arbetsmiljö till samtliga ofta använda system och tjänster i vårdens vardag. • erbjuda snabba och verksamhetseffektiva lösningar för mobilt arbete i vården både inom sjukhusen, primärvården och i hem- och hemliknande miljöer baserade på en kombination av egna vårdinformationssystem och nationella eHälsotjänster. Dokument Strategi för Nationell eHälsa i LiV Utfärdad av 6 Datum Diarienr: 2014-01-27 LK/142954 Utgåva Sida 0.92 5 Referenser De nationella dokumenten Strategin för Nationell eHälsa 1 och Handlingsplanen för 20132018 2 har legat till grund för detta strategidokument liksom flerårsplanen för Landstinget i Värmland och Regional Digital Agenda för Värmland. 7 Aktörer inom eHälsa Nationell eHälsa styrs och påverkas av ett antal aktörer på nationell nivå. Samverkansorganisationer – Nationell eHälsa Socialdepartementet leder det övergripande nationella arbetet inom strategin för Nationell eHälsa. Departementets ansvarsområde omfattar främst anpassning av lagar och förordningar till användarnas krav samt att fullt ut kunna utnyttja tekniken i relation till individens, personalens och beslutsfattarnas behov för att uppnå bästa möjliga resultat inom vård och omsorg. Aktiebolaget Inera AB koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Det ägs av alla landsting och regioner och drivs utan kommersiella intressen. Bolaget leds av en politisk styrelse med representanter från landsting och regioner. eHälsomyndigheten ska bidra till att utveckla hälsa, vård och omsorg genom att vara en proaktiv partner. ”Vår verksamhet är inriktad på att skapa delaktighet för invånare samt ge stöd till yrkesverksamma och beslutsfattare”. Sedan 1 januari 2014 verkar eHälsomyndigheten på uppdrag av regeringen. I samband med bildandet tog man över uppgifter från Apoteket service AB som upphörde. Myndigheten ansvarar för: • Att utveckla tjänsten HälsaFörMig, ett personligt hälsokonto där du som privatperson ska kunna överblicka, lagra och administrera din hälsoinformation. • Att lagra och förmedla de elektroniska recepten i Sverige • Den nationella läkemedelsstatistiken. • Att förmedla e-receptuppgifter över nationsgränserna. • Att kvalitetssäkra och utveckla den infrastruktur som är en naturlig länk mellan hälso- och sjukvårdens alla aktörer. Socialstyrelsen är en statlig myndighet under Socialdepartementet som arbetar för medborgarnas bästa. Vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Socialstyrelsen har också ett nationellt ansvar för att samordna arbetet för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst. Arbetet är en del i Nationell eHälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg”. 1 Nationell eHälsa – strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Beslutad av regeringen 2010, www.nationellehalsa.se 2 CeHis Handlingsplan 2013-2018 landstings, regioners och kommuners samarbete inom eHälsoområdet. Dokument Strategi för Nationell eHälsa i LiV Utfärdad av Datum Diarienr: 2014-01-27 LK/142954 Utgåva Sida 0.92 6 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner i Sverige. Man driver sina medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Medlemmar i SKL är Sveriges 290 kommuner och 20 landsting inklusive regionerna Gotland, Halland, Skåne och Västra Götaland. SKL är en politiskt ledd organisation. Högsta beslutande organ är kongressen. Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare som bedriver vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna vårdens betydelse för samhället. Föreningen har nästan 2 000 medlemsföretag med över 88 000 årsanställda. Vårdföretagarna ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv. Famna – Riksorganisationen för idéburen non-profit vård och social omsorg verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt. Särskilt viktiga frågor för Famnas medlemmar är kvalitets- och förbättringsarbete, eHälsa, innovationsutveckling, idéburet företagande samt behovet av kunskap om och synliggörande av de värden som idéburen vård och social omsorg representerar. 3 3 Informationen under ”Aktörer inom eHälsa är till stor del hämtad från webbplatsen www.nationellehalsa.se Tjänster i LiV inom eHälsa • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 1177 Vårdguiden på telefon RGS webb 177 Vårdguiden på webben Hitta och jämföra vård Hjälplinjen Mina vårdkontakter UMO Eira Födelseanmälan Hitta och jämför hjälpmedel Infektionsverktyget Läkarintyg (IFV) Läkemedelsförteckningstjänsten Nationell patientöversikt Nitha Pascal ordinationsverktyg Rikshandboken i barnhälsovård Svensk informationsdatabas för läkemedel Svenska biobanksregistret Svevac • • • • • • • • • System för händelsebaserad övervakning Vårdhandboken Easy – stödsystem för kontroll av regelverk Identifieringstjänsten SITHS Katalogtjänsten HSA Sjunet – kvalitetssäkrat kommunikationsnät Säkerhets, Autentisering, Logg-, Spärr, Patientrelation, Åtkomstkontroll Tjänsteplattform Video- och distansmöte Pågår/kommande • Mina intyg • Stöd och behandling via Internet • Journalen på nätet 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Matilda Eng 2015-01-27 LK/142913 Direktiv för styrande dokument Landstinget har en riktlinje för styrande dokument vars giltighetstid gick ut 2014-07-12. En arbetsgrupp har under hösten reviderat denna riktlinje till ett direktiv som behöver fastställas av Landstingsstyrelsen. Syftet med direktivet är att beskriva vilka typer av styrande dokument som finns inom landstinget, ha gemensamma definitioner för dessa, gemensamt arbetssätt för hanteringen av styrande dokument, samt beskriva rollerna och deras ansvar i detta arbete. Direktivet ska ligga till grund inför införandet av ett IT-stöd för dokumenthantering av styrande dokument. De största förändringarna efter revideringen är: • Dokumenttyperna delas in i de två olika dokumentgrupperna, styrande ledningsdokument och styrande verksamhetsdokument, varav de förstnämnda ska diarieföras. • Några dokumenttyper har tillkommit och några har tagits bort. Beskrivningarna för dokumenttyperna har tydliggjorts. Allt för att skapa bättre förståelse och bättre fungera i praktiken. • Ansvaret för respektive roll har tydliggjorts och anpassats för att fungera bättre i praktiken. Fastställarnivån för vårdrutin och rutin har utökats för att stötta processarbetet inom landstinget. • Direktivet berör inte implementering, utan hänvisar till separat styrande dokument för detta. Anledningen är att det är ett viktigt område som särskilt behöver belysas. Förslag till beslut att fastställa direktivet för styrande dokument. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef Diarienummer LK/142913 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Direktiv Enheten för ledningsstöd 1 10 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Matilda Eng Ledningsstrateg Landstingsstyrelsen 2015-02-17 2018-02-17 Styrande dokument Gäller för: Landstinget i Värmland Innehållsförteckning 1. Bakgrund...................................................................................................................2 2. Syfte och avgränsning...............................................................................................2 2.1 Exempel på dokument som felaktigt uppfattas vara styrande dokument .......................................... 2 3. Förteckning, beskrivning och fastställarnivå ............................................................3 3.1 Policy ................................................................................................................................................ 3 3.2 Landstingsplan .................................................................................................................................. 3 3.3 Arbetsordning ................................................................................................................................... 3 3.4 Reglemente ....................................................................................................................................... 3 3.5 Delegeringsordning ........................................................................................................................... 4 3.6 Strategi .............................................................................................................................................. 4 3.7 Direktiv ............................................................................................................................................. 4 3.8 Vårdgivardirektiv .............................................................................................................................. 4 3.9 Katastrofplan ..................................................................................................................................... 5 3.10 Verksamhetsplan ............................................................................................................................. 5 3.11 Handlingsplan ................................................................................................................................. 6 3.12 Vårdprogram ................................................................................................................................... 6 3.13 Riktlinje .......................................................................................................................................... 6 3.14 Terapirekommendation ................................................................................................................... 6 3.15 Vårdrutin ......................................................................................................................................... 7 3.16 Rutin................................................................................................................................................ 7 3.17 Instruktion ....................................................................................................................................... 7 3.18 Checklista/mall ............................................................................................................................... 7 4. Process och arbetssätt ...............................................................................................8 5. Roller och ansvar ......................................................................................................8 Dokumentägare ....................................................................................................................................... 8 Faktagranskare ........................................................................................................................................ 8 Dokumentgranskare ................................................................................................................................ 8 Fastställare .............................................................................................................................................. 9 6. Dokumentmall ..........................................................................................................9 Tabell 1. Dokumentstruktur för styrande dokument i Landstinget i Värmland. ................................... 10 Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 1 (10) 1. Bakgrund Styrande dokument ska säkerställa ett arbetssätt som främjar säkerhet och hög kvalitet gällande patient, hälsa, miljö och medarbetare. Det styrande dokumentet ska innehålla en eller flera av följande: förhållningssätt, vad som ska utföras, hur, när och av vem. Styrande dokument behövs för att implementera regelverk, politiska beslut samt överenskomna arbetsmetoder. Det ställer krav på att ett styrande dokument: · · · · · Skapas enligt överenskomna mallar, processer och roller versionshanteras har hög tillgänglighet hög läsbarhet är sökbart. 2. Syfte och avgränsning Det finns två grupper av styrande dokument inom landstinget. Styrande ledningsdokument (som ska diarieföras) Policy, landstingsplan, arbetsordning, reglemente, delegeringsordning, strategi, direktiv, vårdgivardirektiv, katastrofplan, verksamhetsplan. Styrande verksamhetsdokument (som inte ska diarieföras) Handlingsplan, vårdprogram, riktlinje, terapirekommendation, vårdrutin, rutin, instruktion, checklista/mall. Syftet är att beskriva vilka typer av styrande dokument som finns inom landstinget, ha gemensamma definitioner för dessa, gemensamt arbetssätt för hanteringen av styrande dokument, samt beskriva rollerna och deras ansvar i detta arbete. Direktivet berör inte implementering eller arkivering av styrande dokument. Se egna styrande dokument för dessa områden. Projekt- och förvaltningsdokument berörs inte i detta direktiv. 2.1 Exempel på dokument som felaktigt uppfattas vara styrande dokument Observera att överenskommelser mellan interna verksamheter och samverkansavtal med externa parter ska skrivas under av berörda chefer och betraktas då som avtal och inte som styrande dokument. Utifrån dessa avtal skrivs vid behov styrande dokument, exempelvis vårdrutiner, rutiner och instruktioner. Andra exempel på dokument som felaktigt uppfattas vara styrande dokument är så kallade redovisande dokument. Det är dokument som anger uppnådda resultat eller utgör bevis på utförda aktiviteter och kan exempelvis vara protokoll och rapporter. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 2 (10) Ytterligare ett exempel som felaktigt uppfattas vara ett styrande dokument är ett så kallat PM. PM står för promemoria som är latin för ”för minnet”. Begreppet PM finns inom landstinget men hör till de administrativa dokumentmallarna och används för att skapa kortfattade dokument som är sammanfattande redogörelser eller förslag för ett avgränsat ämne. PM är alltså inte detsamma som vårdrutin, rutin eller instruktion. 3. Förteckning, beskrivning och fastställarnivå Inom landstinget finns 18 typer av styrande dokument, se Tabell 1 sist i detta dokument över denna dokumentstruktur. Andra benämningar ska inte användas. Styrande ledningsdokument 3.1 Policy Inom landstinget finns en policy som omfattar hela landstinget. Den anger den politiska ledningens viljeinriktning inom främst lagstadgade områden. Policyn tydliggör vilka värderingar och förhållningssätt som ska styra vårt arbete. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsfullmäktige. 3.2 Landstingsplan Landstingsplanerna är övergripande för all planering i landstinget. Anger färdriktning och målbild/mål för planeringsperioden, samt beskriver övergripande arbetsområden/ prioriterade områden. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsfullmäktige. Exempel: Flerårsplan 2013-2015 Landstingsplan 2015 3.3 Arbetsordning Arbetsordningen beskriver hur fullmäktige och dess beredningar ska arbeta, regler vid sammanträden, med mera. Arbetsordningen utgår från bestämmelserna i kommunallagen. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsfullmäktige. 3.4 Reglemente Reglementen styr arbetet inom landstingsstyrelsen/nämnderna (inklusive dess utskott), samt landstingets revisorer. Reglementen utgår från bestämmelserna i kommunallagen. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsfullmäktige. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 3 (10) 3.5 Delegeringsordning Anger beslutsrätt, det vill säga vem som har delegatet att besluta i landstingsstyrelsens eller nämndens ställe enligt kommunallagen. Beslutsrätten avser främst åtgärder av rutinkaraktär, till exempel ärenden inom personal/HR, ekonomi och upphandling. De beslut som fattas via delegering ska anmälas till landstingsstyrelsen eller nämnden. Omfattar hela landstinget. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsstyrelsen/nämnd. 3.6 Strategi Anger en långsiktig övergripande strategi inom ett område. Skapas för att ange vilken inriktning som ska tas för att uppfylla krav i policy, vårdgivardirektiv, nationella riktlinjer och satsningar eller prioriterade områden i landstingsplanen. Omfattar hela landstinget. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsstyrelsen/nämnd. Exempel: Landstingets personalpolitiska plattform. Landstingets IT-strategi. Landstingets patientsäkerhetsstrategi. 3.7 Direktiv Är övergripande kliniska eller administrativa direktiv av grundläggande karaktär med stor påverkan i organisationen. De kan utgå från lagar, föreskrifter och landstingsplan (nationella satsningar och prioriterade områden). Ska vid behov tydliggöra ansvar och förklara vilka resurser som krävs samt hur landstinget ställer dessa resurser till förfogande. Omfattar hela eller delar av landstinget. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsfullmäktige alternativt landstingsstyrelsen/nämnd. Exempel: Direktiv för styrande dokument. Direktiv för internkontroll. 3.8 Vårdgivardirektiv Anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla de krav på hälso- och sjukvården samt tandvården som följer av lagar och andra författningar samt myndighetsbeslut. Ska tydliggöra ansvar och förklara vilka resurser som krävs samt hur landstinget ställer dessa resurser till förfogande. Omfattar hela eller delar av landstinget. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsstyrelsen. Exempel: Vårdgivardirektiv för vävnadsinrättningar. Vårdgivardirektiv identitetskontroll. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 4 (10) 3.9 Katastrofplan Det finns en regional plan som övergripande beskriver landstingets kris- och beredskapsorganisation. Det finns också lokala katastrofplaner som är specifika för organisationen vid respektive sjukhus. De beskriver tillvägagångssätt, övergripande ansvar och uppgifter inom området. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsstyrelsen eller sjukhuschef (beroende på omfattning). Exempel: Regional plan vid allvarlig händelse, stor olycka eller katastrof Lokal plan för allvarlig händelse, stor olycka eller katastrof Centralsjukhuset i Karlstad/Sjukhuset i Arvika/Sjukhuset i Torsby. Epidemiberedskapsplan. 3.10 Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är det övergripande dokumentet för all planering inom kansliet, respektive division eller verksamhetsområde under en ettårsperiod. Den anger färdriktning och redovisar vad som ska uppnås under planeringsperioden samt inom prioriterade områden. Ska diarieföras. Fastställarnivå: Landstingsdirektör eller av denne utsedd befattningshavare. Exempel: Verksamhetsplan för landstingets kansli. Divisionsplan för respektive division. Verksamhetsplan för respektive verksamhetsområde. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 5 (10) Styrande verksamhetsdokument 3.11 Handlingsplan Anger en kortsiktig konkret plan inklusive mål för en aktivitet, satsning eller prioriterat område. Tydliggör prioriteringar. Kan utgå ifrån ett vårdgivardirektiv, ledningsdirektiv, strategi, eller verksamhetsplan. Omfattar hela, delar eller del av landstinget. Fastställarnivå: Landstingsdirektör eller av denne utsedd befattningshavare, eller verksamhetschef (beroende på omfattning). Exempel: Aktivitetsplan. Lokala ”strategier”. 3.12 Vårdprogram Ett vårdprogram kan belysa en sjukdom, ett funktionshinder eller en medicinsk, omvårdnadsmässig eller rehabiliterande åtgärd. Det kan omfatta såväl utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. Vårdprogrammet ska innefatta samverkan mellan olika verksamheter i syfte att underlätta patientens bästa väg genom vården. Vårdprogram ska baseras på nationella riktlinjer och beprövad erfarenhet. Omfattar hela eller delar av landstingets hälso- och sjukvård eller tandvård. Fastställarnivå: Landstingsdirektör eller av denne utsedd befattningshavare. Exempel: Stroke, medicinsk omvårdnad och rehabilitering. Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna, utredning och behandling. 3.13 Riktlinje Är övergripande kliniska eller administrativa praktiska anvisningar. Riktlinjerna kan utgå från lagar, föreskrifter, strategier, direktiv och vårdprogram. Omfattar hela eller delar av landstinget. Fastställarnivå: Landstingsdirektör eller av denne utsedd befattningshavare. Exempel: Riktlinjer för polisanmälan. Doftfri miljö. 3.14 Terapirekommendation Rekommendationer, som genom läkemedelskommitténs expertgrupper anger vilka läkemedel som ska användas i landstinget inom olika terapiområden/diagnoser. Omfattar hela landstinget. Fastställarnivå: Landstingsdirektör eller av denne utsedd befattningshavare. Exempel: Terapirekommendation depression och ångest. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 6 (10) 3.15 Vårdrutin Vårdrutiner anger hur en verksamhet specifikt ska utföra en vårdaktivitet inom utredning, behandling, rehabilitering och habilitering. Kan utgå från ett vårdprogram och kan innehålla referenser. Omfattar hela, delar eller del av landstinget. Fastställarnivå: Hälso- och sjukvårdschef, processägare, divisionschef eller verksamhetschef/eller av denne utsedd befattningshavare exempelvis en medicinskt ledningsansvarig läkare (beroende på omfattning). 3.16 Rutin Rutiner som anger hur verksamheten specifikt ska utföra en aktivitet som inte går in under dokumenttyp vårdrutin. Rutinen kan utgå från en strategi och/eller riktlinje. Omfattar hela, delar eller del av landstinget. Fastställarnivå: Hälso- och sjukvårdschef, processägare, divisionschef/stabschef eller verksamhetschef/eller av denne utsedd befattningshavare (beroende på omfattning). Exempel: Administrativ rutin. Verksamhetsrutin. Behörighetsrutin. Olika typer av lokala planer för verksamhet/enhet. 3.17 Instruktion Är en beskrivning på en detaljerad nivå över hur något ska utföras. Kan innehålla bilder och skisser. Kan utgå från ett vårdprogram, terapirekommendation, riktlinje, vårdrutin eller rutin. Omfattar hela, delar eller del av landstinget. Fastställarnivå: Verksamhetschef eller utsedd befattningshavare. Exempel: Apparatbeskrivning. Manual. Provtagningsanvisning. 3.18 Checklista/mall En sammanfattning i punktform. Kan vara ett dokument för att veta vad som ska utföras, kommuniceras, kommas ihåg eller kontrolleras. Kan innehålla bilder, skisser och fält. Kan utgå från ett vårdprogram, terapirekommendation, riktlinje, vårdrutin, rutin eller instruktion. Omfattar hela, delar eller del av landstinget. Fastställarnivå: Verksamhetschef eller utsedd befattningshavare. Exempel: Punktlista för arbetsuppgifter. Kontroll av medicinteknisk utrustning. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 7 (10) 4. Process och arbetssätt Det finns en process för hur ett styrande dokument ska hanteras från det att det initieras till det att det ska ske en giltighetsbevakning på ett befintligt dokument. För mer information se instruktionen ”Process och arbetssätt för styrande dokument”. Implementering är en viktig del i processen och förtydligas i en egen riktlinje. 5. Roller och ansvar När ett styrande dokument skapas ska personer utses för vissa roller. Dokumentägare Kan endast vara en person Ansvarar för skapande/revidering av dokumentet. Fyller i den styrande dokumentmallen. Skriver dokumentet eller utser annan att skriva dokumentet. Utser personer till övriga roller (i samråd med fastställare) Ansvarar för att innehållet är korrekt, tydligt utformat och ändamålsenligt. Sätter behörighet på dokumentet. Sätter lässkyldighet på dokumentet. Utser vid behov personer som är med och utarbetar dokumentet. Avpublicerar dokument (i samråd med fastställare). Faktagranskare Kan vara en eller flera sakkunniga personer. OBS! Syns inte i dokumentmallen. Ansvarar för att granska och lämna synpunkter på faktainnehåll och förmodad användbarhet. Dokumentgranskare Kan endast vara en person. OBS! Syns inte i dokumentmallen. Granskar att rätt styrande dokumentmall används och på rätt sätt. Granskar att rätt dokumenttyp valts. Granskar dokumentets titel, språk och struktur. Ansvarar för att dokumentet är utformat så att det ger bästa tänkbara användbarhet och sökbarhet. Kontrollerar att rätt fastställare valts. Kontrollerar/justerar i samråd med dokumentägaren. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 8 (10) Fastställare Kan endast vara en person (om det inte gäller styrande ledningsdokument för då kan det istället vara ett politiskt beslutsorgan). Är alltid en chef eller av denne utsedd befattningshavare. Granskar dokumentet och lämnar synpunkter till dokumentägaren vid behov. Fastställer dokumentet (som då automatiskt publiceras och blir sökbart). Ytterst ansvarar för att innehållet är ändamålsenligt. Ytterst ansvarig för dokumentets innehåll och utformning. Bör inte vara samma person som innehar rollen som dokumentägare. Utser implementeringsansvarig. 6. Dokumentmall Det finns en gemensam mall för landstingets alla styrande dokument (med undantag för Folktandvården som har en egen mall) och det är den enda mall som ska användas för dessa typer av dokument. Den genereras automatiskt när ett styrande dokument ska skapas. Mallen innehåller, förutom logotyp, fält för: Dokumenttyp. Ansvarig verksamhet (den verksamhet som dokumentägaren tillhör). Version Antal sidor (genereras automatiskt). Dokumentägare (namngiven person och dess funktion) Fastställare (Styrande ledningsdokument = politiskt beslutsorgan eller namngiven person och dess funktion, styrande verksamhetsdokument = namngiven person och dess funktion). Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. (giltighetstiden får inte överstiga tre år). Diarienummer (endast för styrande ledningsdokument). Gäller för (den eller de verksamheter dokumentet gäller för, utgå ifrån benämningarna i LiV-katalogen). Utarbetad av (valfritt, namngiven person och vid behov funktion och verksamhetstillhörighet). Utarbetad av: Isabelle Edgren, Matilda Eng, Malin Janliden, Anna Jansson, Erica Karlsson, Monica Kasevik, Maria Sundin. Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 9 (10) Tabell 1. Dokumentstruktur för styrande dokument i Landstinget i Värmland. Nr. Dokumenttyp Fastställarnivå Omfattning Diarienr Dok.grupp 1. Policy Landstingsfullmäktige Hela LiV Ja SLD** 2. Landstingsplan Landstingsfullmäktige Hela LiV Ja SLD** 3. Arbetsordning Landstingsfullmäktige Fullmäktige, beredningar Ja SLD** 4. Reglemente Landstingsfullmäktige Styrelse, utskott, nämnder, revisorer Ja SLD** 5. Delegeringsordning Landstingsstyrelsen/nämnd Hela LiV Ja SLD** 6. Strategi Landstingsstyrelsen/nämnd Hela LiV Ja SLD** 7. Direktiv Hela/delar av LiV Ja SLD** 8. Vårdgivardirektiv Landstingsfullmäktige alternativt landstingsstyrelsen/nämnd Landstingsstyrelsen Hela/delar av LiV Ja SLD** 9. Katastrofplan Landstingsstyrelsen/sjukhuschef Hela/delar av LiV Ja SLD** 10. Verksamhetsplan Landstingsdirektör* Hela/delar/del av LiV Ja SLD** 11. Handlingsplan Hela/delar/del av LiV Nej SVD*** 12. Vårdprogram Landstingsdirektör*, eller verksamhetschef Landstingsdirektör* Hela/delar av LiV Nej SVD*** 13. Riktlinje Landstingsdirektör* Hela/delar av LiV Nej SVD*** 14. Terapirekommendation Landstingsdirektör* Hela LiV Nej SVD*** 15. Vårdrutin Hela/delar/del av LiV Nej SVD*** 16. Rutin Hela/delar/del av LiV Nej SVD*** 17. Instruktion Hälso- o sjukvårdschef, processägare, divisionschef/verksamhetschef* Hälso- o sjukvårdschef, processägare, divisionschef/ stabschef/verksamhetschef* Verksamhetschef* Hela/delar/del av LiV Nej SVD*** 18. Checklista/mall Verksamhetschef* Hela/delar/del av LiV Nej SVD*** * eller av denne utsedd befattningshavare ** styrande ledningsdokument *** styrande verksamhetsdokument Titel Version Giltig t.o.m. Styrande dokument 1 2018-02-17 10 (10) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren 2015-01-27 LK/142936 Ändrat ägarbidrag avseende kollektivtrafikens finansiering Av bilaga 1 till den reviderade budgeten för 2015 framgår att anslaget till ägarbidrag för kollektivtrafik, Värmlandstrafik AB, uppgår till 184 000 000. Regionfullmäktige beslutade 2014-11-07 att ändra ägarbidraget. För landstingets vidkommande medför det en ökning av ägarbidraget till 192 000 000 kronor, en ökning på 8 000 000 kronor. Förslag till beslut att godkänna utökat ägarbidrag för kollektivtrafiken med 8 000 000 för 2015 samt att finansiera ökningen av ägarbidraget för kollektivtrafik genom att ta i anspråk del av anslaget till styrelsens förfogande. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef Ärendebeskrivning 1 (1) Enheten för Ekonomistyrning Agneta Gustavsson Veronica Hedlund Lundgren Datum Diarienummer 2015-01-27 LK/142936 Ändrat ägarbidrag avseende kollektivtrafikens finansiering Av bilaga 1 till den reviderade budgeten för 2015 framgår att anslaget till ägarbidrag för kollektivtrafik, Värmlandstrafik AB, uppgår till 184 000 000. Regionfullmäktige beslutade 2014-11-07 att ändra ägarbidraget. För landstingets vidkommande medför det en ökning av ägarbidraget till 192 000 000 kronor, en ökning på 8 000 000 kronor. Beslutsunderlag från regionfullmäktige bifogas. I anslaget Till styrelsens förfogande finns en budgetpost för politiska beslut. Förslaget är att ökningen av ägarbidraget för kollektivtrafik finansieras genom att i anspråkta del av det anslaget. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Verksamhetsstöd Harald Ludviksen 2015-01-27 LK/140063 Ersättning avseende läkemedel utskrivna innan Hälsovalets ikraftträdande. Bakgrund Tingsrätten har i mål T 935-12 beslutat att Landstinget i Värmland ska ersätta Legevisitten AB för kostnader för läkemedel utskrivna innan avtal om att ingå i Hälsoval Värmland träffats mellan landstinget och Legevisitten AB. Domslutet har tillkommit efter att Legevisitten AB stämt landstinget för avtalsbrott med anledning av avdrag som landstinget gjort i ersättningen för de kostnader som uppkommit för recept utskrivna innan Hälsovalets ikraftträdande och som tagits ut inom ett år efter uppstart. Enligt regelverket för Hälsoval Värmland har varje vårdenhet fullständigt kostnadsansvar för de insatser inom basåtagandet som sker för de medborgare som valt vårdenheten; kostnadsansvaret inkluderar även läkemedel. Budget för läkemedel har också fördelats till vårdvalet. Landstinget ansåg att inget undantag gäller för de läkemedelskostnader som hade sin grund i recept som utfärdats innan vårdvalet trädde i kraft. Tingsrätten, som ansåg att kostnadsansvaret inte framgick tillräckligt tydligt i avtalet, gjorde en annan bedömning och dömde landstinget till att betala Legevisitten AB en summa om 1 762 057 kronor jämte ränta och rättegångskostnader. Bedömning Likabehandling är en styrande princip i vårdvalsystemet. Samtliga utförare ska behandlas lika. Med anledning härav bör samtliga utförare inom ramen för Hälsoval Värmland kompenseras i enlighet med Tingsrättens dom med belopp motsvarande de avdrag som landstinget gjort samt räntekostnader. Förslag till beslut att samtliga utförare inom Hälsoval Värmland erhåller kompensation med belopp motsvarande gjorda avdrag för recept förskrivna innan Hälsoval Värmlands ikraftträdande jämte ränta enligt 6 § räntelagen Gunilla Andersson Landstingsdirektör Harald Ludviksen Stabschef 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2015-01-27 LK/142801 m.fl. Ärenden för kännedom ./. 1. LK/142801 Protokoll från Landstingsstyrelsens sammanträde den 9 december ./. 2. LK/140107 Protokoll från Arbetsutskottets sammanträde den 8 december ./. 3. LK/140109 Protokoll från Teknikutskottets sammanträde den 2 december ./. 4. Delegeringsbeslut fattat av LSS handläggare ./. 5. LK/142928 SKL cirkulär 14:33 Information om patientlagen (2014:821) 6. Landstingsdirektörens anmälningsärenden Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef LK/143049 LK/150060 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist 2015-01-27 LK/142700 Ombildning av Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna Landstingsfullmäktige beslutade, 2014-05-15, att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Ambulanshelikopterverksamheten startades upp i Värmland i augusti innevarande år och driftstarten i Dalarna är planerad till årsskiftet 2015-2016. Ambitionen, från nuvarande medlemmar, har redan från början varit att verka för att fler landsting och regioner ansluter sig till kommunalförbundet, för att utveckla den nationella samordningen och effektivisera verksamheten. Västragötalandsregionen har nu ansökt om medlemskap i kommunalförbundet. De bedriver idag en ambulanshelikopterverksamhet med egen helikopter. Flygtjänsten köps av en privat utförare. Man har valt att avsluta avtalet med dem och ansöker nu om medlemskap i kommunalförbundet. I diskussioner som förevarit med företrädare för regionen har man klargjort att man ställer man sig bakom de värderingar och grundprinciper som gäller i förbundet. Enligt kommunalförbundets förbundsordning krävs ett godkännande från nuvarande medlemmars fullmäktige för att ansluta en ny medlem. Utökningen av medlemsantalet innebär också att förbundsordningen måste omarbetas. Som ett komplement till förbundsordningen föreslås också att ett samverkanavtal tecknas mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Förslag till beslut ./. att godkänna bifogat förslag till reviderad förbundsordning, enligt vilken kommunalförbundets medlemskrets utökas med Västragötalandsregionen, ./. att godkänna bifogat förslag till samverkansavtal samt att uppdra åt landstingsstyrelsen att hantera eventuella framtida justeringar och kompletteringar av avtalet Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef 1 (3) Ärendebeskrivning Landstingstyrelsen Ledningsstöd Gunnar Blomquist 2015-01-27 LK/142700 Ombildning av Kommunalförbundet Ambulanshelikopter Värmland-Dalarna Bakgrund Landstingsfullmäktige beslutade, 2014-05-15, att bilda ett kommunalförbund tillsammans med Landstinget Dalarna, för att bedriva ambulanshelikopterverksamhet. Ambulanshelikopterverksamheten startades upp i Värmland i augusti innevarande år och driftstarten i Dalarna är planerad till årsskiftet 2015-2016. Ambitionen, från nuvarande medlemmar, har redan från början varit att verka för att fler landsting och regioner ansluter sig till kommunalförbundet, för att utveckla den nationella samordningen och minska kostnaderna. Ansökan om medlemskap Västragötalandsregionen har nu ansökt om att få ansluta sig som medlem i kommunalförbundet. De bedriver idag en ambulanshelikopterverksamhet med en egen helikopter. Flygtjänsten köper de av en privat utförare. Man har valt att avsluta avtalet med dem och ansöker nu om medlemskap i kommunalförbundet. I de diskussioner som förevarit med företrädare för regionen ställer man sig bakom de grundvärderingar och principer som gäller i förbundet. Praktiska förändringar Praktiskt innebär anslutningen av Västragötalandsregionens helikopterverksamhet att förbundet får ytterligare en bas, vid Säwe flygplats i Göteborg. Man flyger där idag en egen helikopter och är intresserade av att succesivt anpassa sig till kommunalförbundets modellval. Utökningen av medlemsantalet innebär också att det blir möjligt att anskaffa en reservhelikopter. Detta skulle öka tillgängligheten avsevärt och minimera antalet stillestånd till följd av tekniska fel eller planerat underhåll. Fördelad på tre blir kostnaden rimlig och möjligheterna att kunna sänka kostnaderna för underhåll och reservdelar ökar. Nyttobeskrivning och ekonomi För att få bedriva helikopterverksamhet krävs tillstånd från Transportstyrelsen, Air Operator Certificate (AOC). För det krävs dels rigorösa manualer och rutiner kring helikoptern och dels att man bemannar ett antal chefsfunktioner. Utöver verksamhetschef behöver även flygansvarig, utbildningsansvarig, flygsäkerhetsansvarig och markansvarig utses. Dessa funkt- LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-27 LK/142700 2 (3) ioner ska bemannas fullt ut, oavsett om man bara har en bas eller flera. Transporstyrelsen tar också ut avgifter för den tillsynsverksamhet man utövar. Detta innebär att kostnaderna för att upprätthålla flygtillståndet minskar för de enskilda landstingen ju fler medlemmar kommunalförbundet har. Samma sak gäller för administrativa kostnader för direktions-, ekonomi- och löneadministration. En utökning av antalet medlemmar innebär också att möjligheten att bemanna helikoptrarna ökar. Med en gemensam helikoptertyp kommer piloter såväl som läkare och sjuksköterkor kunna täcka upp tillfälliga vakanser på varandras baser. Forskning och utveckling Nuvarande medlemmar och Västragötalandsregionen har klargjort att man är beredda att prioritera forskning och utveckling av den prehospitala vården. Ett medicinskt centrum för forskning och utveckling förläggs, enligt förslaget, till Västra Götaland med medverkan från både Värmland och Dalarna. Förändring av förbundsordningen Anslutning av ny medlem i förbundet förutsätter en förändring och anpassning av förbundsordningen. Arbetet med framtagandet av bifogat förslag till förbundsordning har skett i nära samarbete mellan Landstinget Dalarna, Landstiget i Värmland och Västragötalandsregionen. Ambitionen har varit att anpassa den så att endast mindre justeringar blir nödvändiga om ytterligare landsting vill ansluta sig till förbundet. En nyckelfråga i arbetet har varit styrformen för förbundet. Förbundet leds idag av en direktion bestående av två ordinarie representanter och två ersättare från varje medlem. Bedömningen är att det fortfarande är möjligt att behålla denna styrform även med en utökning av ytterligare två ledamoter och två ersättare. Skulle ytterligare landsting vara intresserade av medlemskap bör man överväga att övergå till en styrmodell med fullmäktige och styrelse. En förändring föreslås när det gäller arvoderingen av direktionsledamöter och revisorer. I nuvarande förbundsordning ersätter respektive medlem de förtroendevalda som företräder dem. Förslaget innebär att kommunalförbundet tar över dessa arvoden och att man tillämpar de arvodesregler som finns i Landstinget i Värmland. Skälet till att förändra reglerna är dels för att förbättra totalkostnadsredovisningen för förbundet och dels för att erbjuda samtliga ledamöter samma ersättning för uppdraget. Förbundets namn behöver också ändras eftersom nuvarande benämning är kopplat till de ursprungliga medlemmarna. Nytt förslag är Svensk Luftambulans. Vid etableringen av verksamheten har Landstinget Dalarna och Landstinget i Värmland svarat för uppstartskostnaderna. Det är därför rimligt att nytill- LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-27 LK/142700 3 (3) trädande medlemmar bidrar till detta genom en anslutningsavgift. Förslaget innebär att man som ny medlem, utöver att täcka de merkostnader som uppstår vid anslutningen även avsätter ett andelskapital till kommunalförbundet på motsvarande tre kronor per invånare. Detta utgör även andelen i förbundets tillgångar och skulder. För Landstinget Dalarna och Landstinget i Värmlands del motsvarar andelen invånarantalet 2014-12-31 gånger tre. Förslaget innebär också ett tydliggörande av det administrativa ansvaret för förbundet till Landstinget i Värmland. Samverkansavtal För att tydliggöra ambitionsnivån för verksamheten samt klargöra ansvarsoch rollfördelningen mellan kommunalförbundet och medlemmarna föreslås också att bifogat avtal tecknas mellan parterna. Innehållet i avtalet är på en mer operativ nivå och bör därför inte ingå i förbundsordningen. Tanken är också att förändringar i avtalet ska kunna ske utan att förbundsordningen behöver revideras. I avtalet regleras bl.a. att kommunalförbundet svarar för flygverksamheten medan medlemmarna har det fulla medicinska ansvaret vilket innebär att man svarar för kostnaderna för läkare och i förekommande fall sjuksköterskor. HEMS-crew tillhör kommunalförbundets organisation. Medlemmarna väljer också var man vill ha sin bas stationerad och vilken bemanningskonfiguration helikoptern ska ha. Förslag Med anledning av ovan redovisade fördelar, inte minst ekonomiska, som en utökning av kommunalförbundets medlemsantal skulle innebära, föreslås att Västragötalandsregionens ansökan beviljas samt att förslag till ny förbundsordning och samverkansavtal godkänns. 2015-01-27 LK/142700 Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Luftambulans och dess medlemmar § 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan kommunalförbundet Svensk Luftambulans, Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna och Västra Götalands Läns Landsting. § 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. § 3 Grundprinciper för helikopterverksamheten • Kommunalförbundet bedriver verksamheten genom medlemsägda eller egna helikoptrar. • Helikopterverksamheten bedrivs i egen regi av kommunalförbundet. • Det medicinska ansvaret för verksamheten åvilar berörd medlem. • Verksamheten samordnas genom en styrgrupp bestående av ansvariga representanter från medlemmarna och kommunalförbundet • Den medicinska verksamheten samordnas genom en medicinsk ledningsgrupp. • Kommunalförbundet och medlemmarna ska sträva efter att minimera antalet maskintyper till en större typ och en mindre. • Flygverksamheten bedrivs antingen genom pilot+ HEMS-crew koncept eller tvåpilotsystem. • Reservhelikoptern delas ekonomisk lika av medlemmarna, vid längre aktiv placering hos någon av medlemmarna belastar detta ekonomiskt användaren. • Uppdrag åt andra medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörda landsting enligt av samverkansnämnden fastställd prislista. • Uppdrag åt landsting som inte är medlemmar i kommunalförbundet regleras mellan berörd medlem och beställande landsting. 2015-01-27 LK/142700 § 4 Parternas åtaganden § 4.1 Medlemmarnas uppgifter och ansvar • Medlemmen ansvarar för att bemanna den egna helikoptern med medicinsk personal, alltid läkare och i förekommande fall sjuksköterska. • Medlemmen svarar för lokaler för helikopterbasen i det egna landstinget/regionen. • Medlemmen svarar för medicinskteknisk utrustning i helikopter och i förekommande fall akutbil, enligt av förbundet fastställd lägstanivå. Samordning av utrustning ska eftersträvas. • Medlemmen svarar för sjukvårdsmaterial och läkemedel. • Medlemmarna ska medverka i fortsatt FoU kring prehospital vård. • Medlemmarna ska medverka i utbildningen av förbundets personal. • Medlemmarna ska vara behjälpliga vid bemanning av medicinsk personal i förbundets samtliga helikoptrar. • Medlemmen beslutar om larmkriterier inom området, anspänningstider och tillgänglighet. • Medlemmen beslutar om uppdragsvolym, uppdragsområde samt placering av helikoptern. • Medicinskt center för kompetensutveckling och forskning förläggs till Västra Götalands Läns Landsting. Verksamheten bedrivs i samverkan med övriga medlemslandsting och samordnas genom den medicinska ledningsgruppen. § 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar • Kommunalförbundet ansvarar upprätthållandet av verksamhetens AOC. • Kommunalförbundet anställer och har det fulla arbetsgivaransvaret för ledningspersonal, piloter, HEMS-crew, tekniker och eventuell administrativ personal inom kommunalförbundet. • Medlem sätter nivån på verksamheten utifrån en grundnivå som kommunalförbundet fastställer. Medlemmen anger till exempel typ av helikopter, besättningskonfiguration; flygande personal (piloter, HEMS-crew) och medicinsk personal (läkare och ssk). Medlemmen anger lägsta kompetenskrav på den medicinska personalen. Medlemmen anger omfattning av utbildningsverksamhet som bedrivs inom ambulanshelikopterverksamheten även för annan personal (sk medåkare). • Kommunalförbundet svarar för tekniskt underhåll och försäkring av helikoptrarna. • Kommunalförbundet svarar för nödvändigt administrativt stöd för verksamheten. • Kommunalförbundet svarar för utbildning av den egna personalen. 2015-01-27 LK/142700 § 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare. Avtalet upphör omedelbart att gälla för den part som upphört att vara medlem i kommunalförbundet. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet: 2015- …………………………….. Förbundschef För Landstinget i Värmland: 2015- ……………………………… Landstingsdirektör För Landstinget i Dalarna: 2015- ……………………………. Landstingsdirektör För Västra Götalandsregionen 2015- ………………………………….. Regiondirektör 1 (6) 2015-01-27 LK/142700 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svensk Luftambulans § 1 Namn Kommunalförbundets namn är Svensk Luftambulans (SLA). § 2 Säte Kommunalförbundet har sitt säte i Karlstad, Värmlands län. § 3 Medlemmar Medlemmar i förbundet är Landstinget i Värmland, 232100-0156, Landstinget Dalarna, 232100-0180 och Västra Götalands Läns Landsting, 232100-0131. § 4 Ändamål Ändamålet med kommunalförbundet är att ansvara för och driva ambulanshelikopterverksamheten och annan därtill anknuten verksamhet åt medlemmarna. Ändamålet är också att skapa en stark, kostnadseffektiv och kompetent part för att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas intressen och bidra till den regionala och nationella utvecklingen inom förbundets verksamhetsområde. § 5 Uppgifter Organisationen kommer att operera medlemmarnas eller kommunalförbundets ambulanshelikoptrar och därtill knuten verksamhet. Verksamheten bedrivs vid tre baser, en för vardera medlem och med en besättningskonstellation, i respektive helikopter, som medlemmen beslutar om och finansierar, utifrån en av kommunalförbundet fastställd godtagbar säkerhetsnivå. Kommunalförbundet ska sluta samverkansavtal med medlemmarna som tydliggör ambitionsnivå för verksamheten samt ansvars- och rollfördelning mellan kommunalförbundet och dess medlemmar. Förbundet ska följa de avtal om samverkan som landstingen ingår med andra landsting eller regioner, inom och utom sjukvårdsregionen. Förbundet ska också följa de av landstingen ingångna avtal om samverkan över riksgränsen. § 6 Organisation Svensk Luftambulans är ett kommunalförbund med direktion. § 7 Förbundsdirektionen Direktionen består av sex ledamöter och sex ersättare. 2015-01-27 LK/142700 2 (6) Medlemmarnas fullmäktige väljer vardera två ledamöter och två ersättare. Dessa väljs för fyra år i taget, från den 1 januari året efter det att val till landstingsfullmäktige har ägt rum i hela landet. Direktionen skall ha en ordförande och en vice ordförande som innehar respektive uppdrag två år i taget. Uppdraget som ordförande cirkulerar mellan medlemmarna i turordning: Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna, Västra Götalands Läns Landsting. Uppdraget som vice ordförande har ledamoten från den medlem som står på tur att ha uppdraget som ordförande kommande period. Vid förfall för ledamot skall ersättare från samma medlem inträda. § 8 Revision och ansvarsfrihet Förbundet ska ha tre revisorer. Dessa utses av landstingsfullmäktige/regionfullmäktig i Landstinget i Värmland, Landstinget i Dalarna och Västra Götalands Läns Landsting. Revisorerna utser inom sig en ordförande för två år i taget från den medlem som ej innehar ordförandeposten i direktionen. Revisorernas mandatperiod är densamma som för ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse skall tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemmarnas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. Överlämnandet skall ske vid sådan tidpunkt att materialet kan behandlas av medlemmarnas fullmäktige samtidigt med respektive medlems egen årsredovisning och revisionsberättelse. § 9 Arvode och ekonomiska förmåner 9.1 Arvode Ledamöter och ersättare i direktionen och revisorerna arvoderas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland. Härutöver skall inte utgå annat arvode för uppdraget i direktionen eller för uppdraget som revisor. 9.2 Kostnadsersättning Ledamöter och ersättare i direktionen samt revisorer har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, traktamente, reseersättning samt övriga kostnadsersättningar enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i Landstinget Värmland 9.3 Finansiering och utbetalning Arvoden samt övriga kostnadsersättningar till direktionen och revisorer bekostas av kommunalförbundet. § 10 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av; Ledamot och tjänstgörande ersättare i direktionen. Medlem genom framställan från medlemmarnas fullmäktige eller styrelse. 2015-01-27 LK/142700 3 (6) Organ under direktionen om direktionen medgett sådan rätt. Chefen för förbundets tjänstemannaorganisation. § 11 Närvarorätt och yttranderätt Vid direktionens sammanträden har även icke tjänstgörande ersättare närvarooch yttranderätt. Direktionen avgör om någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och rätt att yttra sig vid direktionens sammanträden. § 12 Beslutsärenden § 12.1 Majoritetsbeslut Beslut fattas i förbundsdirektionen med majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst § 12.2 Underställande av beslut I nedan följande frågor föreskrivs för att beslut skall äga giltighet att det godkänns av respektive medlemsfullmäktige. Ingå borgen, ta upp lån eller andra ansvarsförbindelser, överstigande 10 prisbasbelopp. Förvärva och avyttra fastigheter, bilda företag eller annan juridisk person eller förvärva andelar/aktier i företag. Innan förbundsdirektionen fattar beslut om avtal med större vikt eller större investeringar ska samråd ske med medlemmarna. Fastställande av årligt bidrag till kostnadstäckning från medlemmarna. § 13 Tillkännagivande om justering av protokoll m.m. Tillkännagivande om justering av protokoll och övriga tillkännagivanden skall anslås på medlemmarnas officiella anslagstavlor samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Tid och plats för kommunalförbundets budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anges på kommunalförbundets officiella anslagstavla samt upplysningsvis på medlemmarnas hemsidor. Landstinget i Värmlands officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. § 14 Fördelning av intäkter och kostnader Förbundets over-headkostnader och övriga administrativa kostnader ska delas lika mellan medlemmarna. Intäkter och övriga kostnader fördelas utifrån vad varje medlem genererat om inte annat bestäms. Administrativt stöd ska i första hand avropas från Landstinget Värmland. 2015-01-27 LK/142700 4 (6) § 15 Kostnadstäckning Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas med bidrag från förbundsmedlemmarna. Bidrag enligt den fastställda budgeten skall erläggas mot faktura med en fjärdedel per kvartal i förskott. § 16 Finansiering Kommunalförbundet har rätt att ta upp lån/checkkredit för att klara likviditetsfluktuationerna i den löpande verksamheten. Beslut om storleken på checkkrediten fattas som en del av det årliga budgetbeslutet för kommande års verksamhet. § 17 Investeringar Investeringar i verksamheten och dess finansiering anges i kommunalförbundets budget. Större investeringar regleras i särskilt avtal mellan medlemmarna och kommunalförbundet. I avtalet ska anges vem som ansvarar för finansieringen, vilken medlem som bär kostnaden för investeringen och hur den ska hanteras vid en likvidation och upplösning av kommunalförbundet. § 18 Budgetprocessen Direktionen fastställer kommunalförbundets budget före oktober månads utgång varje år. En preliminär budget ska presenteras för medlemmarna senast före april månads utgång varje år inom den ram medlemmarna enats om. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. När budgeten fastställs bestämmer direktionen storleken på bidragen som medlemmarna skall erlägga till förbundet enligt grunderna i §§ 14 och 15. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast 15 september. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde med direktionen då budgeten ska fastställas. Budgetuppföljning ska göras minst tre gånger per år. § 19 Insyn och kontroll Förbundsmedlemmarna har rätt till insyn i förbundet och rätt att utöva kontroll över dess verksamhet. Direktionen skall varje tertial avlämna verksamhetsrapport till medlemmarna. Direktionen skall därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som förbundsmedlem efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. 2015-01-27 LK/142700 5 (6) Årsbokslut för kommunalförbundet skall avlämnas till respektive medlem senast den 31 januari året efter det år bokslutet avser. Då förbundet omfattas av offentlighetsprincipen har medborgare samt tillstånds- och tillsynsmyndigheter full insyn i verksamheten med de begränsningar som gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen. § 20 Andelskapital Varje medlem avsätter ett andelskapital om 3 kr per invånare. Antalet invånare beräknas utifrån invånarantalet vid senaste kalenderårsskiftet det år inträde sker i kommunalförbundet. Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna har fullgjort avsättning av andelskapital genom tagna kostnader i samband med kommunalförbundets bildande. § 21 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Andelen i tillgångar och skulder för Landstinget i Värmland och Landstinget Dalarna beräknas utifrån befolkningstalen 2014-12-31 gånger tre. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet saknar medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Större gemensamma investeringar regleras i särskilt avtal mellan parterna och undantas från denna bestämmelse. § 22 Utvidgad medlemskrets Ny medlem får inträda i förbundet förutsatt att denne accepterar förutsättningarna i §§ 4 och 5 och att samtliga medlemmar är överens om villkoren för inträdet samt även är eniga om nödvändiga förändringar av förbundsordningen. Beslut härom ska fattas av medlemmarnas respektive fullmäktige. § 23 Likvidation, upplösning och utträde Uppsägningstiden är tre år räknat från utgången av det år uppsägningen skedde. Medlem som önskar utträda skall göra det skriftligt i rekommenderat brev. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan kommunalförbundet och den utträdande medlemmen skall bestämmas i ett särskilt avtal. Medlemmens andel av förbundets tillgångar och skulder enligt § 14 i denna förbundsordning ska utgöra den huvudsakliga grunden till sådant avtal. Om överenskommelse inte kan nås, ska frågan handläggas i den ordning som anges för tvister i § 21. Skulle förbundet likvideras skall direktionen vara likvidator och tillgångarna fördelas efter bestämmelserna i § 14. Likvidator har rätt att förvandla egendom till kontanter. Verksamheten får fortsätta tillfälligt om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. 2015-01-27 LK/142700 6 (6) När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator skall en slutredovisning över förvaltningen avges. Redovisningen skall innehålla en förvaltningsberättelse och redovisning av skiftet av kommunalförbundets tillgångar liksom anvisningar om arkivering av förbundets handlingar. § 24 Tvister Tvist mellan kommunalförbundet och dess medlemmar ska alltid söka lösas genom förhandlingar men, om överenskommelse inte kan nås på annat sätt, slutligt avgöras genom skiljedom enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts (SCC) Regler för Förenklat Skiljeförfarande. § 25 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen skall antas av direktionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. § 26 Arkiv Förbundets arkiv sköts av landstinget i Värmland. § 27 Ikraftträdande Denna förbundsordning gäller från och med den tidpunkt då samtliga medlemmars fullmäktigebeslut har vunnit laga kraft.
© Copyright 2024