Barn och ungasmöjlighet att röra sig i hela staden.
Malmö stad 1 (1) Folkhälso- och jämställdhetsberedningen Beredningsbrev Datum 2015-04-14 Adress August Palms Plats 1 Till Kommunstyrelsen Diarienummer STK-2014-1001 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden ST K- 2014- 1001 Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat efter överläggning i enlighet med ordförandens justerade förslag att förorda att kommunstyrelsen beslutar att utan eget ställningstagande översända beräkningarna till budgetberedningen. Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström Sverigedemokraterna anmäler särskilt yttrande. Särskilt yttrande Folkhälso- och jämställdhetsberedningen. Ärende: STK-2014-1001 Socialt hållbar utveckling i Malmö: Utredningsdirektiv - ”Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden” Förslag till beslut att anmoda miljönämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden samt tekniska nämnden att inom sina respektive ansvarsområden fortsätta arbetet med att utveckla en säker trafikmiljö. Instämmer med detta förslag, detta är något som kontinuerligt är i behov att ses över och vidareutveckla. Förslag till beslut att ge stadskontoret i uppdrag att inför budgetberedningen 2017 återkomma till kommunstyrelsen med en rapport med förslag och konsekvensbeskrivning gällande gratis busskort för alla barn och unga alternativt vissa grupper av barn och unga. Instämmer att vidare analys behöver göras med följande tillägg: Att enbart fokusera på barn med detta förslag är inte något som går i jämställdhetens tecken, till exempel pensionärer, arbetslösa, långtidssjuka eller andra grupper som har lika lite pengar som barn till busskort men ändå har samma behov att röra sig inom Malmö. Vad händer med den arbetslösa som inte kan ta sig till arbetsintervjun? Vad händer med pensionären som sitter hemma istället för att vara social med andra? Det finns många som är i behov av gratis busskort. Slutsats: Om en grupp av personer utan individuell behovsprövning kan få gratis busskort bör samtliga invånare i Malmö kommun ges samma förmån! Detta går i jämlikhetens tecken! _______________________ Eva Bergkvist (SD) ____________________________ Lisbeth Persson-Ekström (SD) Malmö stad 1 (12) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-03-27 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare [email protected] Lotta Fröding Utvecklingssekreterare [email protected] Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden STK-2014-1001 Sammanfattning Vid sitt sammanträde den 14 januari 2015 behandlade kommunstyrelsen det första ärendet med ovan angivna rubrik. Kommunstyrelsen beslutade därvid -att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, -att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd -att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Förslag till beslut Folkhälso- och jämställdhetsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att lägga den översiktliga beräkningen av kostnaden för konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar till handlingarna, att lägga den framtagna kostnadsberäkningen, informationen och konsekvensbeskrivningen gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd till handlingarna, samt att lägga den översiktliga kostnadsberäkningen av att ge alla barn i en viss ålder en cykel till handlingarna. Beslutsunderlag SIGNERAD 2015-03-31 G-Tjänsteskrivelse-FoJ ber 8/12-Malmökommissionen utredningsdirektiv Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig över hela staden Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §14 Ärende: Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden G-Tjänsteskrivelse II, FoJber. 14/4 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barns 2 (12) och ungas möjlighet att röra sig i hela staden Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2014-12-09 KS Arbetsutskott 2014-12-15 KS Arbetsutskott 2014-12-22 Kommunstyrelsen 2015-01-14 Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-04-14 KS Arbetsutskott 2015-04-20 Kommunstyrelsen 2015-04-29 Ärendet Det är viktigt att påpeka att möjligheten att röra sig över hela staden i detta ärende handlar om rörelse till och från fritids- och kulturaktiviteter. För resor till och från skolan se nedan. Bakgrund till utredningsuppdraget – Kommissionen för ett hållbart Malmö Åtgärd 1.1.2.5: ”Ge alla barn i Malmö tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden. En annan del av möjligheten till delatighet och kommunikation för barn rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Detta lyfts fram som något betydelsefullt i talet om möten och integration. Tillgängligheten är ett betydelsefullt redskap och en förutsättning för delaktighet som ligger utanför den nuvarande riksnormen, varför kommissionen betraktar barns tillgång till fri kollektivtrafik inom staden som angelägen. (89) Denna insats skulle också bidra till ökad användning av kollektiva transporter vilket främjar en ekologiskt hållbar utveckling i Malmö. (90)” Nr 89 ovan är en hänvisning till en kommissionsrapport: Hjort T ”Skälig levnadsnivå i Malmö – om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Malmö”. Denna rapport togs fram innan den så kallade fritidspengen infördes år 2014. I rapporten anges att riksnormen ska täcka individuella kostnader bland annat för fritid och lek samt barn- och ungdomsförsäkring. Vid ansökningar utöver riksnormen anges att det betraktas av de intervjuade som förhållandevis givet att bidrag ges till cykel medan busskort beviljas mer sällan. Har den sökande någon av socialtjänsten anvisad aktivitet beviljas även busskort. Först i slutsatserna i rapporten sägs generellt: ”En annan del av möjligheten till delaktighet och kommunikation rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Detta lyfts fram som något betydelsefullt i talet om möten, integration etc. Samtidigt beviljas i princip enbart de som har någon form av åtgärd busskort.” Nr 90 ovan är en hänvisning till ”Barns hälsa och levnadsförhållanden 1999 – 2004 framtagen av Socialmedicinska enheten dåvarande UMAS och Primärvården i Skåne, Barnhälsovården i Sydvästra Skåne. Det hänvisas till denna rapport i kommissionsrapporten ”Miljöns betydelse för sociala skillnader i hälsa”. Båda rapporterna beskriver barns hälsa, kommissionsrapporten pekar på närmiljöns koppling till hälsan. Ingen av dessa tar upp frågan om rörelse över staden. 3 (12) I underlaget till Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden anges att ”Kommissionens förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik ska jämföras med förslag från remissinstanser på utveckling av säkra cykelvägar i Malmö, en fri cykel till alla i en viss ålder, samt andra möjligheter.” Här nämns också grundskolenämndens uppdrag gällande skolplacering, skolpliktsbevakning och skolskjuts, se nedan. Resor till och från skolan När det gäller resor till och från skolan finns särskilda regler och speciella skolkort. Antalet elever inom grundskolan kommer att öka kraftigt. Den 31 december 2014 fanns knappt 30 000 barn i åldern 7 – 15 år. Denna grupp förväntas öka med cirka 46 % fram till år 2026. Grundskolenämnden har vid sitt sammanträde den 28 januari 2015 beslutat att anta ”Grundskolans underlag för utbyggnadsstrategi ….”. I detta underlag finns också förslaget att ”tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet”. Någon formell utredning kring detta har dock inte påbörjats. Det finns kommuner i Sverige som har fria resor för alla barn och unga oftast med begränsningen till dagtid, vilket innebär att kommunerna har fria resor till och från skolan. I vissa kommuner har skälet att införa fria bussresor varit att vinterhalvåret är mörkt och ofta finns snö vilket kan innebära besvärliga cykelvägar. Bättre att barn och unga står tillsammans i en busskur exempelvis. Stadskontorets förnyade uppdrag Vid sitt sammanträde den 14 januari 2015 behandlade kommunstyrelsen det första ärendet avseende ”Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden”. Kommunstyrelsen beslutade därvid - att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, - att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd - att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Utredningarnas genomförande Samma tjänstemän på stadskontoret, som utförde den första utredningen med samma rubrik, har även genomfört de tre utredningsuppdragen som kommunstyrelsen beslutade om, se rutan ovan. Den förra tjänsteskrivelsen finns som bilaga, då det finns beskrivningar som fortfarande är viktiga för fortsatta ställningstaganden. För att kunna genomföra dessa tre nya utredningsuppdrag har kontakt tagits med Gatukontoret, Grundskoleförvaltningen, Serviceförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret, 4 (12) samtliga inom Malmö stad. Kontakt har även tagits med Region Skåne och Skånetrafiken, Lunds kommun och Helsingborgs kommun. För Helsingborgs del har informationen hämtats från stadens hemsida. Diskussioner har även förts med kollegor på Välfärdsavdelningen och Förvaltningsavdelningens Juristenhet. Kollegor på arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har lämnat information och gett råd utifrån nämndens hantering av elevernas lånedatorer. Uppdragen finns beskrivna nedan under styckena A – C där varje bokstav motsvarar ett av de tre uppdragen. Varje uppdrag inleds med en sammanfattning av uppdraget därefter följer en tydligare information. A. Översiktlig beräkning av kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar Sammanfattning av stadskontoret översiktliga beräkning av kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik för samtliga barn och ungdomar Utifrån Skånetrafikens grova beräkning behöver ett inkomstbortfall på 50 Mkr per år finansieras om alla barn i åldern 7 – 19 år ska erhålla fri kollektivtrafik. Därmed krävs enligt Skånetrafiken en särskild affärsmodell som täcker detta årliga bortfall. Skånetrafiken anger vidare att det är svårt att beräkna hur mycket resandet ökar, men beräknar utifrån andra lösningar med fria resor att resandet ökar med 50 %. Ökar resandet mycket kan kapacitetsbehovet öka och därmed också finansieringsbehovet. Beräkningarna är gjorda utifrån antalet barn i åldern 7 – 19 år bosatta i Malmö den 31 december 2014. Barn upp till 7 år reser gratis tillsammans med betalande vuxen. Information och konsekvensbeskrivning gällande fri kollektivtrafik till alla barn och unga i Malmö Region Skåne - Skånetrafiken Skånetrafiken måste erbjuda samma produkter och priser till alla kommuner i Skåne. Detta innebär exempelvis att de inte kan erbjuda fria resor eller starkt rabatterade produkter till en viss målgrupp inom enstaka kommuner. Inom vissa ramar finns dock möjlighet till mängdrabatt. Det finns också en möjlighet att utifrån ett behov se över prissättning och giltighet på andra erbjudanden. Skånetrafiken har vidare meddelat att de redan idag tittar på prissättning för ungdomsresor men politikerna i Region Skåne har betonat att uppdraget ska handla om att längre resor ska rabatteras. Resor inom Malmö ingår därmed inte i detta uppdrag. Information från Skånetrafiken – grov kostnadsberäkning Tjänstemän vid Skånetrafiken har varit behjälpliga och tagit fram en grov uppskattning av vad det skulle kosta att erbjuda fri kollektivtrafik åt alla, 40 000, ungdomar i Malmö utifrån den information som finns idag. Skånetrafiken har idag intäkter på cirka 15 Mkr för skolkort i Malmö. För övriga barnresor har Skånetrafiken intäkter motsvarande cirka 25 Mkr. Om fria resor införs förväntar sig Skånetrafiken att dessa kort ger ett ökat resande som motsvarar 10 Mkr. 5 (12) Därmed uppskattas intäktsbortfallet för fria resor till cirka 50 Mkr per år. Det behövs en särskild affärsmodell som täcker detta bortfall. Skånetrafiken har räknat med att resandet ska öka med 50 % baserat på andra lösningar med fria resor. Det är svårt att ge någon mer precis uppskattning, det kan bli både mindre och större ökning. Ökar resandet mycket kan det påverka kapacitetsbehovet som finns för att genomföra kollektivtrafiken. Finansieringsbehovet av detta kan leda till ytterligare kostnader för Malmö. Vidare har Skånetrafiken meddelat att det pågår ett arbete med att ta fram ett erbjudande som innebär ökad giltighet för de så kallade skolkorten, så att dessa gäller även utanför ”skoltid”. Mer information finns inte om detta idag. Erbjudandet kring fritidsresor är däremot litet idag och någon lösning på fritidsresor som inte täcks av fritidskortet finns inte. Det kan antas att förutom de rena biljettkostnaderna (kortkostnaderna), som Skånetrafiken angett ovan, behöver viss administration ersättas såsom inköp och leverens av kort, ersättning av borttappade kort med mera. Nuvarande priser för resor inom Malmö En ordinarie bussbiljett för barn 7 – 19 år kostar inom Malmö 13 kronor. Med Jojo Reskassa1 kostar samma biljett 10.40 kronor. Idag finns särskilda fritidskort, Jojo Fritid att köpa. Dessa kort gäller för 30 dagar, från det resenären är 7 år tills hen fyller 20 år. Baskortet kostar 150 kr och gäller i en månad mellan klockan 17 – 06 på vardagar plus hela lör- och söndagar samt hela helgdagar. Antalet barn bosatta i Malmö 31 december 2014, KIR flickor pojkar 7 – 9 år 4 946 5 230 10 - 15 år 8 275 8 553 16 – 19 år 5 842 6 263 totalt 10 176 16 828 12 105 Antalet barn i åldern 1 – 6 år var 31 december 2014 drygt 26 000. Total kostnad för Jojo Fritid Inköp av kort 150 kr per månad ger en årskostnad på 1 800 kr per barn/ungdom. Utifrån det antal barn som var bosatta i Malmö den 31 december 2014 skulle den ungefärliga kostnaden per år bli för totala antalet barn i åldern 72 – 9 år för totala antalet barn i åldern 10 – 15 år för totala antalet barn/ungdomar i åldern16 – 19 år3 1 18 Mkr 30 Mkr 22 Mkr Jojo Reskassa är ett kort som resenären laddar med minst 200 kronor och därefter köper biljett med 20 % rabatt. Barn under 7 år åker gratis med betalande vuxen 3 De flesta ungdomar slutar gymnasieskolan det år de fyller 19 2 6 (12) Resor före klockan 17 Det kan tänkas att många yngre barn börjar sina fritidsaktiviteter före kl. 17.00. Utan specialöverenskommelse med Skånetrafiken skulle detta innebära att barn/unga med aktiviteter före klockan 17 behöver ha ett vanligt skolungdomskort. Detta kort gäller kl. 03 – 20 helgfria vardagar och under lov förutom jul och sommarlov. Jojo Skola Bas kostar 1 730 kr per elev och termin. Resor för barn under 7 år Barn under 7 år har gratis bussresor om de åker med en vuxen. Upp till två barn kan åka med en vuxen, är det fler barn måste dessa barn betala barnbiljett. Ordinarie vuxenbiljett kostar 22 kronor för de flesta enkelresorna inom Malmö. Dock kan det vara dyrare med vissa resor då exempelvis Oxie och Tygelsjö ligger i så kallad ”extra zon”. Med Jojo Reskassa kostar biljetten 17.60 kronor. För vuxna finns dessutom alternativet Jojo Period 1- 2 zoner i Malmö som kostar 495 kronor för ett 30 dagars kort. Resor under viss tid Skånetrafiken meddelande i samband med erbjudandet till Skånes kommuner av seniorkort att enbart ett erbjudande vid lågtrafik skulle vara svårare att hantera administrativt och det skulle också vara otydligare och mer svårhanterligt för målgruppen. Tekniska nämnden behandlade motionen ”Undersöka möjligheterna för införandet av gratis utnyttjande av kollektivtrafiken för pensionärer i Malmö stad under lågtrafik”, Dnr KS-KOM-2007-01076 varvid det konstaterades, utifrån gatukontorets utredning, att konceptet med att erbjuda resor under viss tid på dagen inte skulle införas då det inte skulle vara lönsamt. Då det gäller denna utrednings resor för barn och unga skulle dessa gälla under ”icke skoltid”, det vill säga under en viss tid på dagen. Olika årskurser har olika långa skoldagar. Om en bestämd tidsbegränsning, som gäller alla, införs kan yngre elever kanske inte utnyttja sina kort till fritidsresor. Skolan slutar tidigare än för äldre barn och fritidsaktiviteter erbjuds ofta i samband med skoldagens slut. Skall korten även anpassas till yngre elevers sluttider behöver chauffören kontrollera att kortet verkligen utnyttjas på fritid och inte skoltid. Detta skulle kunna innebära en del merarbete för chauffören. Eller så får korten markeras på något sätt vilket ger merarbete för tillverkaren/distributören. Nyttjandegraden I utvärderingen av seniorkorten 2013 i Helsingborg visade det sig att färre seniorer åker oftare. Infrastrukturen – antalet bussar/linjer - trängsel Även om inte alla barn och unga skulle utnyttja fri kollektivtrafik skulle antalet resenärer kunna öka kraftigt. Detta skulle i sin tur kunna innebära att antalet bussar i Malmö behöver öka och eventuellt behövs också tätare avgångar. Fler bussar alternativt tätare avgångar belastar stadens gator, det blir en konflikt om plats och yta i staden. Det kan även befaras att miljön blir lidande med mer luftföroreningar. Fler resor innebär också större slitage på bussarna – fler reparationer. 7 (12) Under rusningstid blir bussarna fullsatta snabbt och extrabussar sätts ofta in. Med många ungdomar på en buss kan det bli ganska stökigt redan idag. Behövs extra personal för att se till ordningen i bussarna kommer kostnaden att öka ytterligare. Fler bussar alternativt tätare avgångar kommer troligtvis innebära utmaningar för stadsplaneringen. Ska Skånetrafiken sätta in fler bussar i Malmö är risken att biljettpriset höjs, antalet bussar måste finansieras. Fler busschaufförer kommer att behövas. Arbetsmiljön för busschaufförer måste också beaktas, med fler bussar och eventuellt tätare avgångar kan det bli svårt att passa tidtabellens klockslag. Sammantaget innebär ovanstående att beloppet Malmö stad behöver betala kan bli betydligt högre än Skånetrafikens beräkning ovan. B.Förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Sammanfattning av stadskontorets förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Kostnadsberäkning Stadskontoret har inte utgått från Skånetrafikens framtagna kostnadsberäkning, se sidan 4, då Skånetrafiken meddelat att erbjudande endast avser hela åldergrupper. Beräkningen utgår istället från kostnaden för Jojo Fritid, se sidan 5. Antalet barn utgår från texten ”Grov uppskattning av antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd”,se sidan 8. Enligt beräkningen avseende Jojo Fritid kostar kortet 1 800 kr per barn och år. Totalt för 3 200 barn blir då kostnaden 5,7 Mkr årligen. Stadskontorets förslag angående tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Bestämmelser om ”Fritidspeng för barn i årskurs 4 – 9” innebär att fritidspengen kan gälla exempelvis för idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildningen men också ersätta kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. Förutom detta kan socialnämnden, stadsområdesnämnden, beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå, bland annat om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Då det redan idag finns möjlighet för familjer som har ekonomiskt bistånd att få ersättning för resor via den så kallade fritidspengen eller via en högre beräkning av riksnormen föreslår stadskontoret att det inte görs en särskild satsning på busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd. Särskild konsekvensbeskrivning Att vidta åtgärder som särskilt gäller för hushåll med ekonomiskt bistånd kan komma att påverka utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Malmö. Om summan av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt höjs, genom till exempel regleringar i Malmö stads riktlinjer, höjs också nivån avseende vilka inkomster ett hushåll 8 (12) beräknas vara självförsörjande på. Det innebär att familjer som lever i en ekonomiskt utsatt situation och uppbär ekonomiskt bistånd dels kan få ett mer långvarigt behov av bistånd eftersom det krävs högre inkomster för att bli självförsörjande än tidigare. Det innebär även att fler familjer som nu har egna inkomster strax över nivån för försörjningsstöd kan ha rätt till ekonomiskt bistånd till sin livsföring i övrigt. På så vis riskeras en inlåsning i ett behov av ekonomiskt bistånd på ett sätt som generellt riktade åtgärder till barn/ungdomar/barnfamiljer istället hade motverkat. Information och konsekvensbeskrivning gällande förslag, kostnadsberäkning och konsekvensbeskrivning avseende tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd Grov uppskattning av antalet barn i familjer med ekonomiskt bistånd Att exakt räkna ut hur många barn och unga som lever i familjer med ekonomiskt bistånd låter sig inte enkelt göras, dels bygger statistiken på antalet familjer, inte familjemedlemmar, dessutom varierar antalet över tid. Utifrån Socialstyrelsens Öppna jämförelse ekonomiskt bistånd 2014 levde 8,2 % av det totala antalet barn i Malmö år 2013 i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd det vill säga bistånd som varar i 10 – 12 av årets 12 månader. Totala antalet barn i Malmö i åldern 7 – 19 år var drygt 39 000 den 31 december 2014. Om antagandet görs att andelen barn är detsamma som 2013, innebär detta att cirka 3 200 barn lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Rätten till ekonomiskt bistånd Rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 § Socialtjänstlagen, SoL. I paragrafen anges att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Rätten till försörjningsstöd preciseras i 4 kap. 3 §. Försörjningsstödet är uppdelat i två delar, dels en norm som gäller för hela landet (riksnormen) dels en del som gäller rätt till ersättning för skäliga kostnader för ett antal andra behovsposter. Behov som ska tillgodoses genom försörjningsstöd är bland annat lek och fritid, det vill säga kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Socialnämnden kan beräkna kostnader enligt riksnormen till en högre nivå bland annat om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter. Fritidspeng för barn i årskurs 4 – 9 Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om fritidspeng för barn. Fritidspengen innebär att hushåll med barn i årskurs 4 – 94 (i allmänhet 10 – 15 år) som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostnader för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. 4 Fritidspengen gäller barn som går i grundskolan eller motsvarande andra skolformer och för elever i specialskolan gäller fritidspengen även för barn i årskurs 10. 9 (12) Syftet med fritidspengen är att förbättra möjligheterna för barn i ekonomiskt utsatta familjer att delta i organiserade fritidsaktiviteter i samma utsträckning som andra barn. Fritidspengen kan exempelvis gälla för idrottsverksamhet, kulturverksamhet, friluftsliv och folkbildning men kan även ersätta kostnader för material, utrustning och andra kringkostnader som är nödvändiga för att utöva fritidsaktiviteten. Infrastrukturen – antalet bussar/linjer - trängsel Då antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd endast är, grovt uppskattat, 3 200 barn, kan de konsekvenser som beskrivs under samma rubrik ovan avseende det totala antalet barn, drygt 39 000, i Malmö i åldern 7 – 19 år inte gälla för denna grupp. C.Översiktlig kostnadsberäkning för att ge alla barn i en viss ålder en cykel Sammanfattning av stadskontorets översiktliga beräkning för att ge alla i en viss ålder en cykel Val av ålder Utifrån att barn i allmänhet inte anses trafikmogna förrän i 13-årsålder, en del inte förrän i 15-årsåldern, föreslår stadskontoret att beräkningen görs för 13 åringar. Översiktlig kostnadsberäkning för att ge alla barn en viss ålder en cykel De valda cyklarna är av standardmodell. Statistiskt sett är 13-åringar något kortare därav en cykel i storleken 26`` som är cirka 1 000 kronor billigare än en cykel i storlek 28``, det vill säga en bra standardcykel kostar ca 4 500. Eftersom barn under 15 år måste ha hjälm har kostnaden för en cykelhjälm lagts till kostnaden för en cykel. En enkel standardhjälm kostar cirka 400 kronor. Beräkningen är gjord utifrån antalet barn i respektive ålder i Kir den 31 december 2014. En cykel till alla 13-åringar kostar totalt 12 Mkr och en hjälm till alla kostar 1 Mkr, det vill säga totalt 13 Mkr. Till denna kostnad kommer kostnaden för administrationen såsom inköp och utdelning av cyklar, kostnad för service/underhåll av cyklarna och även en fortsatt trafikundervisning. Den senare måste intensifieras och helst även omfatta vårdnadshavare. Det kan också bli extra kostnader för en stulen cykel beroende på vem som ska ersätta detta. Information och konsekvensbeskrivning gällande en översiktlig beräkning för att ge alla i en viss ålder en cykel. Cykelmognad Den första rapporten om att barn är trafikmogna ungefär i 12-årsåldern härstammar från 60-talet. Men det finns nya rön. Både vad gäller trafikmognad och trafikundervisning handlar det om hjärnans och kroppens mognad. Flera forskare talar om att barns abstrakta tänkande inte är fullt utvecklat, barn kan inte förutsäga ett händelseförlopp längre fram i tiden. Hörsel och syn är inte fullt utvecklade, exempelvis har barnet svårt att lokalisera en tutande bil. Ju yngre barnet är ju smalare är synfältet framåt - ”döda vinkeln” är större. Det finns dock ingen exakt ålder som 10 (12) gäller alla barn. Generellt talar forskarna om att syn och hörsel är fullt utvecklade först i 15-årsåldern. Ungefärlig kostnad för cykel + hjälm Stadskontoret har valt att beräkna kostnader för unga i högstadieåldern det vill säga 13 – 15 år plus i gymnasieåldern 16 – 19 år. Antalet unga i de olika åldrarna är hämtade från befolkningsstatistiken den 31 december 2014. Skall inköp av cyklar enbart göras till en särskild åldersgrupp, föreslås 13-åringar, då det kan vara lämpligt att utgå från den åldern då unga ofta får behov av att röra sig mer över staden. De allra flesta är ”trafikmogna” i 13-årsåldern även om forskare pekar på att syn och hörsel är fullt utvecklade först i 15-årsåldern, se ovan. Cyklarna är av standardmodell. Statistiskt sett är 13-åringar något kortare därav en billigare cykel. Förutom kostnaden för cykel tillkommer kostnad för en enkel standardhjälm. Alla ungdomar under 15 år måste enligt lagen bära hjälm när de cyklar. Kommunen bör inte erbjuda ungdomar cykel utan att utifrån trafiksäkerheten också erbjuda en hjälm. En cykel 26`` för en 13-åring beräknas kosta 4 500 kr En cykel 28`` till en 14 – 18 åring beräknas kosta 5 500 kr En vanlig hjälm beräknas kosta 400 kr 13 åringar Cykel 12 Mkr Hjälm 1 Mkr 13 – 15-år 45 Mkr5 3,3 Mkr 16 – 19-år 67 Mkr 4,8 Mkr Malmö stads olycksfallsförsäkring Malmö stads försäkring gäller under verksamhetstid och för transporten till och från verksamheten, även när eleven cyklar till och från skolan. Verksamheter som är preciserade är kommunala förskolor, skolor, fritidshem, gymnasieskolor och kulturskolor. Övriga, som Malmö stad är ansvariga för enligt försäkringsavtalet, är exempelvis familjehemsplacerade barn, praktikanter och volontärer. Det finns också heltidsförsäkrade som är försäkrade dygnet runt, året runt exempelvis ensamkommande flyktingbarn. Priset per försäkrad i Malmö stad är 31 kr/år under verksamhetstid och 64 kr/år för heltid. Detta innebär att barn och unga inte är försäkrade under sin fritid förutom när de deltar i Kulturskolans aktiviteter. Skulle Malmö stad bestämma sig för att tillhandahålla cyklar till ungdomar bör information ges till vårdnadshavarna om att kommunens försäkringsskydd inte gäller under fritiden. En hemförsäkring kan ingå i försörjningsstödet såsom skälig kostnad utanför riksnormen. Riksnormen för ekonomiskt bistånd inkluderar 5 Kostnaden beräknas på att alla använder den större cykeln. 11 (12) kostnader för barn- och ungdomsförsäkring. Upphandling Vid en eventuell upphandling är det viktigt med en tydlig kravspecificering gällande både cyklar och hjälmar utifrån säkerhetssynpunkt. Administration av cyklar Bland annat krävs följande insatser för att hantera uppdraget att ge cyklar till barn och unga i en viss ålder: - Inköp av cyklar i lämplig storlek och med bra kvalitet - Kontroll av levererade cyklar - Leverans av cyklarna till den unge - Reparation/byte av cykel - Trafikundervisning, bas och eventuell repetition Infrastrukturutveckling Om cykeltrafiken i Malmö ska öka med ett par tusen ungdomar så krävs ytterligare, och snabb, utveckling av infrastrukturen, till exempel - fler cykelställ - bredare cykelbanor - cykelbanor avskilda från bilvägar - bättre belysning - försäkring både av cyklist och cykel - cykelverkstäder Trafikundervisning Med ökat antal cyklister ökar behovet av trafikundervisning. Gång- och cykeltrafikanter är extra utsatta i trafiken. Singelolyckorna har ökat de senaste åren dels beroende på de vägar och det underhåll av vägar som finns för cyklande men också på cykelns standard. Antalet cykelstölder är ännu ett problem. I rapporten ”Barns cyklande på båda sidor om Öresund – En vetenskaplig undersökning inom projektet Öresund som cykelregion”, anges att det är av värde att via skolan upplysa om cykelregler, och inte minst att det är viktigt att följa trafikreglerna. Forskning visar dock att information i skolan inte ger resultat om det inte sker i kombination med att skolan också gör cykelaktiviteter. Gatukontoret erbjuder trafikundervisning till skolorna. Detta beskrevs tydligare i den första tjänsteskrivelsen. Tidigare hade Gatukontoret också cykelskola för vuxna och överväger att starta denna igen. Inte minst är det ur ett jämlikhets- och integrationsperspektiv viktigt med undervisning framförallt till vuxna kvinnor. Service av cyklar – underhåll och reparationer Cyklar behöver servas särskilt om de används av barn och unga. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det viktigt att cyklarna kontrolleras med jämna mellanrum. Dessutom måste 12 (12) trasiga cyklar repareras. I Malmö finns nu så kallade cykelkök – en gratis gör-det-själv-verkstad för att reparera och serva cyklar. Man får låna verktyg och det finns personal som ger råd. Cykelköket finansieras idag via Allmänna arvsfonen, olika stipendier, anslag och priser och till viss del av Malmö stad. Att själv se över och reparera sin cykel innebär troligtvis att ägaren är mer rädd om cykeln. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Malmö stad 1 (3) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-01-14 Tid och plats kl. 13:00-13:45, Sessionssalen, stadshuset Paragrafer 14 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Justerat datum Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordf Andreas Schönström (S) 1:e vice ordf Torbjörn Tegnhammar (M) 2:e vice ordförande Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Karolina Skog (MP) Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Abdirahman (S) Frida Trollmyr (S) Momodou Jallow (V) Johanna Öfverbeck (MP) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S), Nils Karlsson (MP) och Martina Skrak (V) kommunalråd. Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, chefsjurist Tomas Bärring, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin RingmanIngvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef UllaKarin Holmberg, avdelningschef Per-Erik Ebbeståhl, avdelningschef Birgitta Vilén-Johansson, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes-Inge Wennström, , informationsdirektör Anders Mellberg, HR-direktör Liselott Nilsson, kommunikationsstrateg Karin Lindroth 2015-01-28 Malmö stad Kommunstyrelsen § 14 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden STK-2014-1001 Sammanfattning I mars 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling i enlighet med slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommunstyrelsen beslutade då om ett antal utredningsuppdrag. Barn och ungas möjlighet att röra sig i hela staden är ett sådant uppdrag. Att öka möjligheten för barn och unga att röra sig i hela staden ska bidra till en ökad integration, underlätta för flickor och pojkar att delta i fritids- och kulturaktiviteter samt underlätta resväg till skolor utanför närområdet. Stadskontoret pekar på hur olika färdsätt påverkar barns och ungas hälsa och möjlighet till delaktighet, hur färdsätten påverkar vad som krävs för ökad trygghet och säkerhet i trafiken samt exempel på fortsatt arbete. Folkhälso- och jämställdhetsberedningen har behandlat ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutsgång Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till beredningens förslag med undantag på följande attsats som hon föreslår stryks: att efterhöra med tekniska nämnden om det finns förutsättningar att utforma tänkt hyrcykelsystem på ett sådant sätt att detta kan bidra till att alla barn och ungdomar får en bättre tillgänglighet till hela stadens kultur och fritidsutbud samt underlätta möjligheten att ta sig till skola och förskola med cykel. Torbjörn Tegnhammar (M) och Ewa Bertz (FP) yrkar avslag till beredningens förslag. Ordföranden ställer proposition på sitt eget yrkande mot Torbjörn Tegnhammars (M) och Ewa Bertz (FP) yrkande finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla ordförandens yrkande. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anmoda miljönämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden samt tekniska nämnden att inom sina respektive ansvarsområden fortsätta arbetet med att utveckla en säker trafikmiljö, att uppdra åt stadskontoret att översiktligt beräkna kostnaden för ett konsekvent genomförande av kommissionens förslag om fri kollektivtrafik till samtliga barn och ungdomar, att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med förslag, kostnadsberäkning och 2 (3) Malmö stad Kommunstyrelsen konsekvensbeskrivning gällande tillgång till busskort för barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd, samt att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med en översiktlig kostnadsberäkning av att ge alla barn i en viss ålder en cykel. Särskilda yttranden, reservationer Torbjörn Tegnhammar (M), Håkan Fäldt (M), Noria Manouchi (M) och Ewa Bertz (FP) reserverar sig, med instämmande av Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M), Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), mot beslutet, bilaga 9. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 10. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse-FoJ ber.8/12-Malmökommissionen utredningsdirektiv Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig över hela staden Beredningsbrev Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden _____ 3 (3) Malmö stad 1 (18) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2014-11-24 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare [email protected] Lotta Fröding Utvecklingssekreterare [email protected] Socialt hållbar utveckling i Malmö: Utredningsdirektiv - ”Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden” STK-2014-1001 Sammanfattning Att öka möjligheten för barn och unga att röra sig i hela staden ska bidra till en ökad integration, underlätta för flickor och pojkar att delta i fritids- och kulturaktiviteter samt underlätta resväg till skolor utanför närområdet. Stadskontoret pekar på hur olika färdsätt påverkar barns och ungas hälsa och möjlighet till delaktighet, hur färdsätten påverkar vad som krävs för ökad trygghet och säkerhet i trafiken samt exempel på fortsatt arbete. Förslag till beslut Folkhälso- och jämställdhetsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att anmoda miljönämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden samt tekniska nämnden att inom sina respektive ansvarsområden fortsätta arbetet med att utveckla en säker trafikmiljö, samt att ge stadskontoret i uppdrag att inför budgetberedningen 2017 återkomma till kommunstyrelsen med en rapport med förslag och konsekvensbeskrivning gällande gratis busskort för alla barn och unga alternativt vissa grupper av barn och unga. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse-FoJ ber.8/12-Malmökommissionen utredningsdirektiv Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig över hela staden Beslutsplanering SIGNERAD 2014-11-24 Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2014-12-09 KS Arbetsutskott 2014-12-15 Kommunstyrelsen 2015-01-14 2 (18) Ärendet Den 5 mars 2014 behandlade kommunstyrelsen slutrapporten från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Kommunstyrelsen beslutade om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag. Denna tjänsteskrivelse behandlar ett sådant uppdrag. Ur Utredningsdirektiv 35 Socialt hållbar utveckling i Malmö ” Förbättra möj- ligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden” Syfte Barn och unga i Malmö ska ges möjlighet att röra sig i hela staden. Underlag Segregationen och de barriärer som upprätthåller denna påverkar rörligheten för barn och unga i Malmö. Möjligheten till delaktighet och kommunikation för barn rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Utredningen ska föreslå åtgärder som syftar till att barn ska kunna nå delar av staden och möjliggöra för flickor och pojkar att delta i till exempel fritids- och kulturaktiviteter i andra delar av Malmö än det egna bostadsområdet. Alla barns tillgång till miljöer som uppmuntrar rörelse och stärker hälsan ska säkerställas. Kommissionens förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik ska jämföras med förslag från remissinstanserna på utveckling av säkra cykelvägar i Malmö, en fri cykel till alla i en viss ålder, samt andra möjligheter. Utredningen ska även undersöka om det finns metoder för att vända trenden att allt fler barn skjutsas till skolan i bil då detta skapar trafikosäkerhet och beskär barns möjligheter till självständig förflyttning. En metod är ”gående skolbuss”. Det finns dessutom belägg för att gång och cykling bidrar till bättre skolresultat. Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014. Förtydligande av syftet med förbättrade möjligheter att röra sig i staden – påverkan på barns och ungas hälsa Stadskontoret har förtydligat vad som är syftet med att förbättra möjligheterna för barn och unga att röra sig i hela staden. Det är extra viktigt att betona att barn och unga ska röra sig till och från olika aktiviteter, inte röra sig fritt utan ett mål. Ur hälsosynpunkt, exempelvis god kondition, är det viktigt att barn och unga rör sig rent generellt men det ligger inte inom ramen för denna utredning. A)Barn och unga ska röra sig till och från olika aktiviteter, skola och hemmet. I kommissionsrapporten anges att detta kan ske genom - säkra cykelvägar - fria cyklar - fri kollektivtrafik 3 (18) B)Ökad integration, deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter samt tillgång till goda pedagogiska miljöer i skolan bidrar till barns och ungas positiva hälsoutveckling och påverkar därmed den långsiktigt sociala hållbarheten. Utredningens genomförande Välfärdsavdelningens enhet IoF/BoU har ansvarat för utredningen och har tagit del av forskningsrapporter, utredningar och information, extern och intern samt deltagit i olika dialoger med berörda i kommunen. Det finns många rapporter och forskningsområden kring barns och ungas hälsa, deltagande i aktiviter på fritiden samt kring infrastuktur/färdsätt. Stadskontoret har valt att nämna några resultat och då använt den senaste informationen/rapporteringen, vilka också legat till grund för innehåll i ställningstagande i denna återrapportering. En sammanfattning av vilka dessa källor är och vad de tagit upp som har direkt koppling till detta utredningsdirektiv finns som bilaga i denna tjänsteskrivelse. Rapport gällande barns och ungas möjligheter att röra sig i hela staden Likvärdiga möjligheter för barn och unga att röra sig över staden – hälsopåverkan Faktorer som påverkar barns hälsa är bland annat goda livsvillkor såsom miljön i hemmet, förskolan och skolan men också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället. Aktiviteter och mötesplatser efter skoltid kan skapa goda möjligheter till delaktighet och inflytande genom en inskolning i det demokratiska samhället. Bland annat kan kommunala mötesplatser, både reguljära och spontana, och föreningars olika verksamheter bidra till denna utveckling. En annan aspekt på rörligheten över staden är ungas möjligheter att frigöra sig genom att på egen hand ta sig till sina aktiviteter och mötesplatser. Det bör därför finnas likvärdiga möjligheter för alla barn och unga att röra sig tryggt och säkert i hela staden. I vissa områden upplever unga Malmö som tråkig på grund av att det inte finns något att göra, vilket oftast är förknippat med okunskapen om det utbud av aktiviteter som finns i hela staden. Andra är nöjda med utbudet av aktiviteter i det egna närområdet. Det kan finnas en risk med att de unga stannar kvar i sitt närområde och därmed inte erbjuds möjlighet att möta andra barn och unga från olika delar av staden, att bli integrerade i hela sin stad. Detta kan också innebära att en del unga går miste om den breda variation av idrotts- och kulturaktiviteter som erbjuds över staden. Tillgången till andra mötesplatser såsom parker, strand och andra träffpunkter som kan berika dessa barns och ungas uppväxt och utveckling begränsas. Andra orsaker till att alla barn och unga inte har likvärdiga förutsättningar att färdas inom staden är till exempel att barn och unga med funktionsnedsättningar kan ha begränsade förutsättningar att förflytta sig. Det kan även vara skillnad mellan pojkars och flickors möjligheter att ta sig till olika aktiviteter. Detta kan bero på skillnad i utbudet av fritidsaktiviter för pojkar och flickor men kan även bero på traditionell könsrollsuppfattning som innebär att flickor bör vara hemma i större utsträckning. Barn och unga kan ha vårdnadshavare som inte vågar låta de egna barnen transportera sig till andra områden på egen hand. Orsak till detta kan exempelvis vara att trafikmiljön upplevs farlig eller en allmän känsla av otrygghet i en storstadsmiljö. För att kunna erbjuda aktiviteter till alla barn måste både kommunen och föreningar informera om det utbud som finns samt arbeta för tillgänglighet till de aktiviteter och miljöer som finns i Malmö. 4 (18) Röra sig fritt i staden genom att använda olika färdsätt Hälsa, både fysisk och psykisk handlar om inflytande och demokrati och en möjlighet för individen att odla sina personliga styrkor och intressen men också om god kondition och rörlighet. Nedan följer en tabell som visar hur barns och ungas olika sätt att förflytta sig påverkar deras fysiska hälsa, delaktighet i staden samt vad som krävs för att färdsättet ska vara tryggt och säkert. Det är endast färdsättet och inte vilka aktiviteter som följer efter färden som har redovisats. Hänsyn har tagits till att gå fungerar utmärkt för barn och unga om de ska ta sig cirka 2 km. För längre sträckor är cykel eller kollektivtrafik ett bra alternativ. Utredningsdirektivet anger att trenden att allt fler barn och unga skjutsas i bil om möjligt bör brytas. Detta innebär att bilkörning inte anges som något alternativ. Gå Cykla Fysisk hälsa Ökar konditionen och välbefinnande, framförallt om man rör sig under en längre tid ute och gärna med lite högre hastighet. Ökar kondition och välbefinnande. Enkelt att ta sig runt hela staden. Barn under 12 år bör inte cykla själv i stadstrafik då de inte är mogna för detta. För ökad kondition bör pulsen öka, dvs lite högre hastighet då och då. Delaktighet i staden Samspelar med andra fotgängare och trafikanter. Fungerar bra om man inte ska ta sig längre sträckor när man behöver passa en tid. Fungerar bra om aktiviteterna är i närmiljön. Samspel med andra trafikanter. Frihet då man kan ta sig över stora områden relativt snabbt. Frihetskänsla att inte vara beroende av andra för att komma till en aktivitet som ligger lite längre bort. Hela stadens utbud av aktiviteter eller mötesplatser blir tillgängliga. Dock ej dem som behöver mycket utrustning vilket är svårt att transportera på en cykel. Trygghet och säkerhet Förutsätter ett fortsatt arbete med att utveckla trafikmiljön både avseende säkerhet och miljö. Se ovan. Fler cykelställ bör finnas vid centrala platser som är upplysta. Man bör ha skolats in i trafikregler som gäller för cyklister. Barn under 12 år bör ej cykla ensamma i stadstrafik. Trafiksäker cykel behövs. Singelolyckor i trafiken har ökat. Stölder av cyklar är ett problem. 5 (18) Kollektivtrafik Resultat lång/kort sikt Fysisk hälsa Man behöver ta sig till fots eller per cykel till en hållplats. Kollektivtrafiken är tillgänglig för fler även för personer med någon funktionsnedsättning. Sparar energi inför fysiska aktiviteter. Delaktighet i staden Samspel vid väntan på bussen och samåkning med andra. Möjlighet att delta i aktiviteter eller samlingsplatser som ligger längre från hemmet. Ökar möjligheten att möta andra med liknande intressen (om dessa aktiviteter inte finns i närområdet). Trygghet och säkerhet Den mörka årstiden är det säkrare att åka kollektivt. Väl upplysta busshållplatser blir trygga platser att invänta nästa buss. Säkrare vintertid då underlaget kan vara halt. En stärkt fysisk hälsa ökar barns och ungas hälsa som helhet. Delaktighet och gemenskap är en betydande hälsofaktor som man ibland glömmer men som rapporter från olika aktörer och lärosäten lyfter. Känslan av sammanhang ökar välbefinnandet och även i en förlängning minskar oron för okända områden och människor, då man lär känna sin stad och dess invånare bättre. En tillgänglig stad med anpassad infrastruktur som är till för alla; barn, vuxna, äldre, med eller utan funktionsnedsättning, ökar trygghet och säkerhet då fler får möjlighet att röra sig runt i staden. Ytterligare information kring de olika färdsätten Gå Gatukontoret har tagit fram en gångstråksplan som syftar till att ta fram strategier för hur fotgängarna ska prioriteras på viktiga stråk i Malmö. Vilka stråk som är viktiga för fotgängare i Malmö samt strategier för hur fotgängarna ska prioriteras på dessa stråk är en viktig del. Detta bidrar till att skapa attraktiva, trygga, tillgängliga och säkra stadsmiljöer och trafiksystem. Ju fler människor som är i rörelse desto attraktivare och gemytligare blir gångstråken. Gångstråken kan även vara attraktiva för löpare och fler aktiviteter längs gångstråken ökar antalet människor. Cykla – fri cykel Barn upp till 12 år bör inte cykla i trafiken på egen hand. De är inte mogna för detta, bland annat är inte vidvinkelseendet utvecklad förrän i 12-årsåldern. Ju yngre barnet är ju mer av enbart så kallat tunnelseende. 6 (18) Singelolyckorna har ökat de senaste åren dels beroende på de vägar och det underhåll av vägar som finns för cyklande men också på cykelns standard. Antalet cykelstölder är ännu ett problem. Alla barn och unga har inte egna cyklar och kommer inte heller från hem där man har cykelvana. Förutom den höga kostnaden för inköp medför fria cyklar till alla att det tillkommer en kostnad för administration. Här ingår exempelvis att eventuella cyklar ska repareras och att stulna cyklar ska ersättas. Ett annat tillvägagångssätt är att endast de som är i behov av cykel just för transport till förskola/skola eller kultur- och fritidsaktiviteter ska kunna ”kvittera ut” en cykel. Även detta kräver administration. Åka kollektivt - gratis busskort till barn och unga En del kommuner i Sverige delar ut gratis busskort till barn och unga, några även till äldre eller till hela sin befolkning. Kommunerna anger olika andledningar. Det handlar om allas möjlighet att använda kollektivtrafiken framför bilskjutsande eller att inte resa alls. Trygghet och säkerhet är en annan anledning. Man talar då om vår mörka årstid, att vara ute ensam på vägar i mörker. Bättre att fler samlas på väl upplysta hållplatser för att åka tillsammans. Dessa erbjudanden har fungerat bättre i storstäder än på landsbyggden på grund av stadsbussarnas frekventa avgångar. Region Skåne anger i sitt remissvar gällande kommissionsrapporten att som kollektivtrafikmyndighet i Skåne ser den inga principiella hinder för Malmö stad att göra kollektivtrafiken avgiftsfri för sina invånare. Förskolebarn Förskolebarn har gratis bussresor om de åker med en vuxen. Den 30 juni 2014 fanns cirka 22 800 barn i åldern 1 – 5 år. Antalet barn och unga i åldern 6 – 18 år Elever både i grundskolan och i gymnasieskolan kan, efter enskild prövning, enligt dagens regelverk få terminskort alternativt månadskort av skolan om de har lång skolväg. Varje enskild kommun beslutar vilka avståndsbegränsningar som ska gälla för olika åldrar. Den 30 juni 2014 var antalet barn i åldern 6 – 15 år bosatta i Malmö knappt 31 000. Vid samma tidpunkt var cirka 8 500 i åldern 16 – 18 år bosatta i Malmö. Skolskjuts Under år 2014 uppgår enligt grundskoleförvaltningen den totala skolskjutskostnaden för grundskolan till cirka 9 miljoner kronor, varav cirka 7,7 miljoner är ersättning för taxiresor, färdtjänst, abonnerade busstransporter och inhyra minibussar. Dessa kostnader kommer att finnas även om ett beslut tas om gratis busskort då dessa resor är beviljade i särskild ordning. Endast 1,3 miljoner avser beviljade busskort. För grundsärskolan beräknas den totala skolskjutskostnaden för år 2014 bli cirka 5 700 000 kr, varav enbart 35 000 kr är terminskort. Den största delen av kostnaden kommer därmed att finans kvar. Grundsärskolan har 265 elever. 7 (18) Enligt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen uppgår ersättningen för resor idag till totalt knappt 6 miljoner kronor. Förvaltningen har också gjort beräkningen att om alla elever bosatta i Malmös skulle få busskort skulle den totala kostnaden bli drygt 22 miljoner kronor. Stadskontorets synpunkter avseende barns och ungas olika färdsätt 1. Utveckling av infrastrukturen Det pågår arbete inom olika förvaltningar, både inom Malmö stad, inom Region Skåne och inom Länsstyrelsen i Skåne och även på statlig nivå för att förbättra för allmänheten att kunna röra sig på olika sätt som alternativ till att använda bilen. Just denna del, att förbättra kollektivtrafiken, göra bättre cykelbanor, utveckla cykelparkeringar samt att utveckla gångbanorna, det vill säga utveckla infrastrukturen, bör fortsätta. Ju intensivare cykeltrafiken blir desto viktigare blir kvaliteten på infrastrukturen. Bredare cykelbanor kan behövas idag då fler lådcyklar är ute på vägarna. Lådcyklar av olika slag för att transporetera barn är vanligt men också lådcyklar för transport av varor blir allt vanligare. Ett sätt att öka trafiksäkerheten kan vara att cykelbanor görs 2-filiga. Idag samsas snabb- och långsamcykling vilket i vissa fall innebär problem. Fler cykelställ kan behövas, då det på många platser finns alldeles för få. Det bör vara cykelställ som har bredare plats för cyklar, många har skrymmande cykelkorgar och lådcyklarna tar extra plats. De senare behöver inte stå i ställ mer än för att kunna låsas fast ordentligt. Stadskontorets förslag De nämnder som ansvarar för infrastrukturutvecklingen inom sina respektive områden fortsätter arbetet med att utveckla en säker trafikmiljö med beaktande av vad som sagts i denna tjänsteskrivelse. Att lyssna på Malmöbarns och Malmöungdomars åsikter i frågan är särskilt viktigt. 2. Fria bussresor Även om det finns rabatt på busskorten, och flera elever redan idag är berättigade till så kallade skolkort innebär det en hög kostnad för kommunen om alla elever ska erhålla gratis bussresor. Åtminstone på kort sikt – i det långa loppet kan det eventuellt bli en miljö- och hälsovinst. Denna vinst är dock svår att beräkna. En fördjupad utredning bör göras som tar hänsyn både till administration av och kostnad för dessa resor. Utredningen bör också innehålla bedömningar av vilken/vilka elevgrupper och/eller åldrar som ska erhålla fria resor, alla elever eller särskilda grupper utifrån exempelvis aktiviteter eller utifrån ålder. Även bakgrundsfaktorer såsom eventuella hälso- och miljövinster bör tas med i så stor utsträckning som möjligt. Alla barn och unga bosatta i Malmö går inte i en kommunal eller fristående skola i Malmö, samtidigt som andra kommuners barn och unga är inskrivna i Malmöskolor. Särskilt tydlig är denna skillnad i gymnasieskolan. Detta måste finnas som underlag i en eventuell fortsatt utredning. Förskolebarn har gratis bussresor om de åker med en vuxen. Innebär detta att den vuxne ska vara berättigad till busskort för att det lilla barnet ska kunna utöva kultur- och fritidsaktiviteter eller gå i en förskola i en annat område? Ska en viss avgift för administration tas ut? Om en elev förlorar sitt kort vem ska vara ansva- 8 (18) rig. Exempelvis tar flera kommuner ut en mindre kostnad för ett ersättningskort. Idag finns särskilda fritidskort, Jojo Fritid att köpa. Dessa kort gäller för 30 dagar, från resenären är 7 år tills hen fyller 20 år. Baskortet kostar 150 kr och gäller klockan 17 – 06 på vardagar plus hela lör- och söndagar samt hela helgdagar. Ska det vara ett fritidskort som ska erbjudas? Under rusningstid blir bussarna fullsatta väldigt snabbt, ska barn och unga ha fri tillgång? Vad kan göras åt att det ibland blir väldigt stökigt med många barn och unga – bussvärdar? Även dessa frågor måste tas med i den fördjupade utredningen. Stadskontorets förslag Stadskontoret föreslår att en särskild utredning, som också innehåller en konsekvensbeskrivning, avseende fria bussresor genomförs och återrapporteras till kommunstyrelsen inför beredning av budget 2017. För alla förbättringsområden – tänk både på barnperspektivet och på barnets perspektiv! 3. Fria cyklar till alla barn och unga i en viss ålder Det skulle medföra höga kostnader om kommunen skulle köpa in cyklar till alla barn och unga och medföra en stor administration för att hantera cyklarna se ovan. Det finns Malmöbarn som går i skola i andra kommuner och andra kommuners barn som går i skola i Malmö. Malmö ska behandla sina innevånare likvärdigt. Det innebär att Malmöelever i andra kommuner skulle få en eventuell gratis cykel men inte andra kommuners elever i Malmöskolor. Vi vet att elever på grund av lokalbrist måste ha lektioner i andra lokaler än den egna skolan. Fri cykel till Malmöbarn innebär att klasskamrater från andra kommuner inte har samma möjlighet att cykla mellan lektionslokalerna. Malmöbarn som går i skola i annan kommun kan inte nyttja sin fria cykel i sin skolkommun. Det pågår en utredning i kommunen om att införa hyrcyklar på samma sätt som finns i Köpenhamn och London. Denna utredning berör vuxencyklar och själva hyresförfarandet kräver att det är en vuxen som hanterar. Skulle barn också ha tillgång till hyrcyklar kräver detta en mängd olika storlekar på cyklarna, vilket skulle vara svårt att hantera då cyklarna är tänkta att finnas i särskilda cykelställ på strategiska platser i kommunen. Även om fri cykel/hyrcykel begränsas till vissa åldrar behövs olika storlek. Det kan inte anses ingå i kommunens skyldigheter att förse alla medborgare med cyklar. Däremot kan, om det föreligger ett särskilt behov av cykel, frågan behovsprövas utifrån socialtjänstlagen. Stadskontorets bedömning Stadskontoret gör bedömningen att fria cyklar till alla barn och unga i en viss ålder inte bör utredas vidare med vad som sagts i denna tjänsteskrivelse. 4. Vårdnadshavares insatser för transporten till förskolor och skolor Morgontrafiken runt Malmös skolor är ett växande problem, och upplevs av många som kaotisk. När allt fler kör sina barn till skolan blir miljön för barnen utanför förskolor och skolor lidande, både avseende luftkvaliteten och inte minst för den riskabla trafiksituationen. Gatu- 9 (18) kontoret anger att det enligt undersökningar är skjutsande föräldrar som bidrar med upp till 80 % av biltrafiken. Framförallt är det barnen i åk F-2 som åker bil till skolan. För många vårdnadshavare är alternativet att ta bilen på morgonen då barnen ska lämnas till förskola och skola det enklaste. Det krävs samverkan mellan olika vårdnadshavare för att hjälpas åt med att på ett mer miljövänligt sätt ta barnen till skolan. Systemet med levande bussar är ett exempel på detta. Levande bussar innebär att vårdnadshavare turas om att hämta upp varandras barn på morgonen. För att förbättra den yttre miljön för sitt barn kan säkert flera vårdnadshavare tänka sig att promenera en kortare sträcka och lämna barnet för att sen vända hem och ta bilen. I vissa fall måste en vårdnadshavare med lång väg till arbetet ändå använda bilen och då krävs att trafiksituationen utanför förskolor och skolor kan förbättras. Gatukontoret har sedan år 2006 arbetat med att uppmuntra vårdnadshavare och barn att gå eller cykla till skolan, istället för att ta bilen. Informationen sker oftast i samverkan med skolan via möten, temadagar och brev. Ett informationsmaterial som heter ”Vänliga skolvägar” ges till vårdnadshavare. ”Vänliga skolvägar är de vi går, cyklar eller åker kollektivt på.” Här finns mycket bra information. Här informeras också om så kallade ”levande bussar” som innebär ett organiserat samarbete där vårdnadshavare turas om med att gå till skolan med sina och andras barn. På hemsidan finns en mall att använda av vårdnadshavare vid organiseringen. För att slippa den oroliga trafikmiljön utanför skolor finns förslag om att föräldrar har särskilda ”avlämningsplatser” en bit bort och sen går barnet sista biten till skolan. Stadskontorets förslag De nämnder som ansvarar för infrastrukturutvecklingen inom sina respektive områden fortsätter arbetet med att utveckla en säker trafikmiljö kring förskolor och skolor i samråd med respektive förskola/skola. Även barns och ungas åsikter i frågan är viktig att beakta. Utredningsdirektivet anger att trenden att allt fler barn och unga skjutsas i bil om möjligt bör brytas. Ett steg i denna riktning är att informera vårdnadshavarna om exempelvis riskerna avseende den yttre miljön och avseende trafiksituationen utanför förskolor och skolor. Sådan information kan exempelvis ges genom ”Vårt Malmö” som i sitt senaste nummer att en utmärkt bilaga med rubriken Cykla!, se vidare nedan. 5. Trafikundervisning Med ökat antal cyklister och gångtrafikanter ökar behovet av trafikundervisning. Gång- och cykeltrafikanter är extra utsatta i trafiken. Det finns dessutom en vårdslöshet bland annat hos vissa cyklister där man inte följer trafikregler och inte heller signalerar om man ska stanna eller svänga. Många cyklar på trottoarer vilket gör att det också är riskabelt att promenera, särskilt för yngre barn. Att barn ofta inte gör som vi vuxna säger utan som vi faktiskt gör är i detta sammanhang viktigt. Vuxna har ansvar för att föregå som goda exempel! I rapporten ”Barns cyklande på båda sidor om Öresund – En vetenskaplig undersökning inom projektet Öresund som cykelregion”, anges att barn till vårdnadshavare som cyklar, cyklar själva. I rapporten anges också att det är bra att barnen känner sig bekanta med trafik- 10 (18) regler och de flesta barnen i undersökningen uppger att de lärt sig regler av vårdnadshavarna. Det är av värde att via skolan upplysa om cykelregler, och inte minst att det är viktigt att följa reglerna Forskning visar dock att information i skolan inte ger resultat om det inte sker i kombination med att man också gör cykelaktiviteter. Viktigt är att ändra vårdnadshavarnas attityder och öka deras cyklande för att indirekt främja barns cyklande. Att barn och vårdnadshavare cyklar tillsammans eller att skolan gör cykelaktiviteter kräver dock att de inblandade har tillgång till cykel, vilket inte alltid är givet. Det kräver också att de vuxna känner till trafikreglerna och lever efter dessa. Som bilaga till Vårt Malmö fanns i oktobernumret en bilaga med titeln ”Cykla!”. Här fanns bland annat information både om nya cykelstråk, tips för bättre vintercykling, Malmös cykelnät, tips på cykelturer men också information med rubriker ”Nya regler för barn och vuxna”. Detta är ett utmärkt sätt att föra ut information till Malmöborna. Gatukontoret har flera satsningar för att förbättra trafikmiljön. Hit hör ”Cykla fint – en informationskampanj”. Bland annat anges ”Vi ska bli fler som cyklar i Malmö. I vissa fall kan det bli trångt på cykelbanorna, vilket kan göra att man känner sig otrygg. Vi vill öka tryggheten genom att bygga ut cykelbanorna och arbeta tillsammans med cyklisterna genom exempelvis kampanjen Cykla fint.” Kampanjen startade den 26 september och består av en kortfilm om Malmös cykelkultur, överraskande cykelevent och nya piktogram1 om våra nyaste regler i trafiken. Piktogramen beskriver bland annat att trafikreglerna också gäller för cyklister. En annan satsning på gatukontoret är ”Trafiksäkra skolan” Här finns material som skolan kan använda för sin trafikundervisning. Gatukontoret inbjuder även till trafiksäkerhetsdag på Bulltofta trafikövningsplats för årskurs 8. Här får eleverna information om och vissa fall pröva på bromssträckor, bältesanvändning, sikt från och sväng med buss/lastbil, cykelkunskap, möjligheter att prova krockvåg och vältbil med mera. 6. Egen bilköring Att ha tillgång till egen bil kan öka tillgängligheten till aktiviteter/förskolor/skolor som ligger längre bort/utanför kommunen. Det kan för vårdnadshavare kännas betydligt tryggare att själv transportera sitt barn, och eventuellt andras barn, i bil och därmed ha full uppsikt. Stadskontoret vill dock mena att det är extra viktigt vid planeringen av resorna att ta hänsyn till hälsoaspekterna då det gäller miljön och att barn och unga rör sig. Luftföroreningarna i tätbebyggt område är oroväckande. Om vårdnadshavare ändå väljer att skjutsa egna och andras barn är det extra viktigt med säkerheten i form av bilbälte/bilkudde/bilstol. Vårdnadshavare måste också ha god uppsikt över barnet/barnen när de går från bilen in till aktiviteten/förskolan/skolan. Stadskontorets förslag Berörda nämnder bör även i fortsättningsvis föra ut information där det är lämpligt, information gällande nya cykelvägar, gällande trafikregler och särskild information till vårdnadshavare. Ett piktogram är till exempel en symbol som representerar ett objekt eller begrepp genom en - oftast förenklad – illustration, i detta fall över en trafiksituation. Piktogram används exempelvis på flygplatser och järnvägsstationer eftersom de kan förstås av alla människor oavsett språk eller kultur 1 11 (18) Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Bilaga 12 (18) Bakgrundsmaterial, med fördjupad beskrivning, till stadskontorets slutsatser och rekommendationer A. Varför ska barn och unga röra sig I ”Rörelser i staden – en studie av ungas fysiska aktiviteter och geografiska rörlighet i tre områden i Malmö”2, anges att närområdet är viktigt oavsett vilket område man bor i, men rörlighet och räckvidd varierar mellan olika områden. De undersökta områdena är Bunkeflostrand, Hermodsdal och Möllevången. Minst nöjda med sin fritid var de ungdomar som hade sämst kunskap och information om vad staden i sin helhet hade att erbjuda. Samma inställning anges ”Ungas fritid – Förening Förvaltning Malmöbor” från 2011. Vidare anges att satsningar i närområdet måste kompletteras med informationsspridning som når alla. Det är önskvärt att alla oavsett var de bor har tillgång till information om vilka möjligheter som finns och därmed har möjlighet att välja. Men geografisk rörlighet är inte ett självändamål. Viktigare är att närmiljön upplevs som tillfredsställande. Danielle var der Burgts doktorsavhandling från år 2006 ”Där man bor tycker man det är bra.” visar just på det titeln säger. Forskningsprojektet MINDS: Malmöbarn – en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungas utveckling kommer bland annat till samma slutsats, att barn och unga i allmänhet trivs i sin närmiljö. Samtidigt säger MINDS att forskning visat att barn och unga som ”exponeras för vissa miljöer löper större risk att utveckla olika slags sociala- och hälsorelaterade problem”. I MINDS undersökning svarade en femtedel av föräldrarna att de inte var oroliga om deras barn var ute i sitt bostadsområde ensamma sent på kvällen. Hälften angav att de var litet oroliga, en femtedel att de var mycket oroliga. Knappt en femtedel av föräldrarna uppgav att deras barn aldrig var ute ensamma på kvällen. Generellt var det fler föräldrar som svarade att de var mycket oroliga om deras döttrar var ute ensamma på kvällen och samtidigt var det en större andel av döttrarna/flickor som aldrig var ute ensamma på kvällen. Det var nästan dubbelt så många föräldrar med utländsk bakgrund som uppgav att de var mycket oroliga. Många angav också att deras barn aldrig var ute ensamma på kvällen. Region Skåne anger på sin hemsida att en god hälsa på lika villkor bidrar till utveckling, tillväxt och välfärd. Kommunförbundet Skåne anger ”Folkhälsa handlar om såväl samhällsstruktur och levnadsvillkor, som varje individs levnadsvanor och egna val. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.” Integration Region Skåne anger: ”Ett samhälle med stora sociala klyftor är inte hållbart i längden. I Skåne finns en tendens till att både det ekonomiska och hälsomässiga gapet ökar vilket kan skapa en oro och otrygghet i samhället.” Integrationsaspekten berör alla verksamheter som barn och unga rör sig till och från; skolan, fritidsaktiviteter, kulturaktiviteter samt andra mötesplatser såsom t.ex. strand, park och city. Det är viktigit att barn och unga med olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder får möjlighet att träffas. Detta behöver inte innebära att aktiviteten i sig är uppbyggd för att öka integrationen i sig. Att mötas vid idrottsutövande och vid andra fritidsaktiviteter, att få gemensamma upplevelser är viktigt i sig. Det finns också ett värde i att olika åldrar möts, exemFramtagen av Malmö högskola år 2012 i samverkan med Riksidrottsförbundet och avser Möllevången, Hermodsdal och Bunkeflo. 2 13 (18) pelvis aktiviteter som utövas av både vuxna, ungdomar och barn. B. Aktiviteter till vilka barn och unga kan röra sig utanför närområdet Förskolan/skolan Skolverkets ”Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen”: ”Lärande är centralt för elevens hälsa. Även om det inte är helt klart hur orsakssambanden ser ut finns ett starkt samband mellan svårigheter i grundskolan och psykisk ohälsa och utanförskap i unga år. Det är den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa – att klara skolan.” Under rubriken ”Strukturella orsaker till sjunkande skolresultat” anger Skolverket på sin hemsida att forskarna är eniga om att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat. I dag har föräldrars utbildningsnivå större betydelse för barns skolresultat än tidigare. Fritids- och kulturaktiviteter Region Skåne anger på sin hemsida ”Med förebyggande insatser kan vi uppnå en mer jämställd och jämlik hälsa hos skåningarna”. Vidare anges att ”Forskning visar att kultur av olika slag kan hjälpa människor att snabbare bli friska och återhämta sig från en sjukdom. … Forskning visar också att kulturupplevelser kan förebygga ohälsa genom att ge människor en känsla av sammanhang och en bättre beredskap att möta sjukdomar, psykiska trauman och sociala problem.” Malmö Kulturskola har ett stort utbud av kulturaktiviteter såsom animerad film, bild, dans, foto, mobilfoto, musik, serieteckning och teater riktade mot barn och unga 7 – 19 år. Terminsavgiften sänktes inför hösten 2014 och är nu 300 kr. Barn och unga har dessutom möjlighet att delta i ensembler, körer och orkestrar som är gratis för de som redan betalar terminsavgift annars är avgiften 300 kr per termin. Instrument kan hyras för 200 kr per termin. Många aktiviteter är kostnadsfria förutom terminsavgiften medan andra kräver materialinköp. Avseende rörelse anger Region Skåne: Fysisk aktivitet har bevisad effekt att kunna förebygga eller förbättra ett 30-tal sjukdomstillstånd som till exempel högt blodtryck, kärlkramp, diabetes, benskörhet, reumatiska sjukdomar, ont i ryggen och depression. De positiva effekterna uppnås oavsett ålder eller träningsvana. Till fritidsaktiviteter räknas främst olika föreningar för idrottsutövande, diverse mötesplatser som ofta utgörs av fritidsgårdar, mötesplatser som anordnas av föreningar samt kommersiella mötesplatser. Även mer spontana träffpunkter är viktiga. Ett gott exempel på en integrerande, spontan mötesplats är utegymmet i Pildammsparken. Här möts unga och vuxna från hela Malmö. Ideella krafter leder olika aktivitetsgrupper och instruerar vid ”maskinerna”. En annan spontan mötesplats är Folkets Park där malmöbor i olika åldrar möts för mer eller mindre spontana aktiviteter. Sommartid arrangeras bland annat utomhuskonserter, bio under stjärnorna, fotbollsmatcher på storbildsskärm. På vintern finns här en isbana med skridskouthyrning. C. Fritidspeng för barn i hushåll med försörjningsstöd Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) om fritidspeng för barn. 14 (18) Denna fritidspeng innebär att hushåll med barn i årskurs 4 – 9 som mottagit försörjningsstöd under en längre tid ska ha rätt till ersättning från socialnämnden för kostander för barnens deltagande i fritidsaktiviteter. Fritidspengen får ersätta högst 3 000 kr per barn och tolvmånadersperiod, halva beloppet hösten 2014, och en tolvmånadersperiod behöver inte vara ett kalendeår. Socialdepartementet har tagit fram ”Förslag till ändring i socialtjänstlagen (2001:453) avseende avskaffande av bestämmelser om fritidspeng”. Förslaget innebär att bestämmelserna om fritidspeng i 4 a kap. socialtjänstlagen avskaffas. Det anges vidare i förslaget att parallellt med de föreslagna lagändringarna bedriver regeringen ett arbete med förordningsändringar avseende riksnormen i försörjningsstödet som innebär en förstärkning av det ekonomiska biståndet. Förordningsändringar bör träda i kraft samtidigt med de föreslagna lagändringarna. D. Beskrivning och konsekvenser avseende olika färdsätt Barn och unga kan ta sig fram på olika sätt i staden; promenera, cykla, åka kollektiv samt bli skjutsade i bil. Dessa fyra sätt påverkar staden alternativt barn och unga på olika sätt utifrån hälso- och miljöaspekter. Stadskontoret har därför valt att redovisa utifrån de olika färdsätten och vilka risker som finns och vilka konsekvenser varje färdsätt kan medföra. Infrastrukturen Oavsett vilket sätt barn och unga ska ta sig till skola respektive fritids- och kulturaktiviteter krävs att trottoarer, gångstigar, cykelbanor och gator/vägar är av god kvalitet inte minst ur säkerhets- och trygghetssynpunkt. Nedan följer ett urval av de planer, program och strategier som beskriver arbetet med säkra transportvägar för barn, unga och vuxna. ”Children`s Independent Mobility in Sweden” är framtagen av Trafikverket år 2013. Undersökningen är relativt liten och genomförd i tre Stockholmsskolor med olika karaktär och en skola i Enköping. I rapportens sammanfattning anges bland annat: Hälften av eleverna som körs till skolan promenerar hem. Mer än hälften av eleverna på grundskolan skulle vilja cykla eller promenera till skolan. En tredjedel av eleverna på grundskolan och några få gymnasieelever har sällskap med en vuxen under vandringen till skolan. Nästan alla barn känner sig säkra utan vuxna när de är utomhus i sina egna kvarter. Få elever oroar sig för trafiken, de oroar sig mer för främlingar. Föräldrar är oroliga för trafiken, detta är huvudorsaken till att de hämtar sina barn på skolan. Både föräldrar och elever i det multietniska Bredäng oroar sig mer för faror med vuxna än de oroar sig för trafikskador. ”Cykelvägsplan för Skåne 2014 – 2025”, framtagen av Region Skåne och Trafikverket, visar hur avsatta medel satsas utifrån visionen om att göra Skåne till en cykelregion. När allt i planen är utfört uppskattas utsläppen av växthusgaser ha minskat med drygt 400 ton per år och ger en hälsovinst på drygt 50 miljoner kronor per år. Det totala antalet nytillkomna cykelresor blir mellan 0,4 och 1,1 miljoner resor per år. Ökningen av omkomna beräknas vara relativt oförändrat. Antalet olyckor mellan cyklister och motorfordon minskar som en följd av minskat cyklande i blandtrafik. Men den ökade cyklingen beräknas leda till fler singelolyckor och fler olyckor mellan cyklister. 15 (18) Vidare anges i Cykelvägsplanen att ”Cyklingen ska vara säker och inkluderande för bland annat barn, pendlare, turister, äldre och nya cyklister.” Att cykla är hälsosamt och bidrar till en ökad folkhälsa genom vardagsmotion. ”Översiktsplan för Malmö – Planstrategi” är antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014. Planen har utarbetats av stadsbyggnadskontoret i samarbete med stadskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, fastighetskontoret med flera. I planen anges ett antal strategier under olika rubriker. Nedan följer ett urval av dessa strategier under några valda rubriker. ”Barnperspektiv”: Barnens perspektiv ska synliggöras, belysas och beaktas i alla beslut i stadsplaneringen. Barns och ungas delaktighet och inflytande på frågor som rör staden och dem själva ska ses om en resurs i planeringsprocesser och särskilda former för barns och ungas delaktighet ska utvecklas. Trafikplaneringen ska alltid ta hänsyn till barns och andra oskyddade trafikanters behov. Hög prioritet ska ligga på ett trafiksystem som både ser till barns rörelsebehov och behov av trygghet. Malmö ska ha ett väl utbyggt nätverk av gång- och cykelvägar som tillgodoser barns behov. Malmös skolbarn ska tryggt kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan vuxens sällskap – säkra skolvägar ska vara i fokus. För att främja integration mellan olika grupper i samhället ska verksamheter riktade till barn lokaliseras så att de bidrar till att en blandning av barn med olika bakgrund träffar varandra. ”Trafikmiljö och prioriteringar mellan trafikslag” anger bland annat att Transportsystemet ska bidra till att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt. I ”En stad för fotgängare” anges att särskilt fokus ska läggas på säkra skolvägar – att anlägga ett barnperspektiv ger en säker och trygg miljö för alla. ”Cykelstaden”: Att cykla i Malmö ska vara enkelt och säkert för alla. För både gående och cyklister finns behov av tydligare vägvisning. ”Kollektivtrafik”: Kollektivtrafikstråken ska i hög grad utgöra den strukturella stommen i stadsbygganden. Kollektivtrafik och bebyggelseplanering ska stödja varandra. Stadens och regionens kollektivtrafik ska bli attraktivare. Gatukontorets enhet Trafikmiljö har som huvudsakliga arbetsuppgifter miljö och beteendepåverkan. Kampanjer för att förändra resvanor tas fram på enheten. Enheten ansvarar även för bullerfrågor och luftkvalitetsfrågor, och arbetar med nuvarande och framtida utformning av kollektivtrafiken samt hjälper skolorna med material om trafikutbildning. Gatukontoret har även tagit fram ”Cykelprogram för Malmö stad 2012 – 2019”. Häri anges att cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Dessa trafikslag kompletterar varandra och planeras i ett samlat grepp. Malmös cykelbanor ska vara vackra, trygga och rena och det ska finnas flera kända stråk med förhöjd kapacitet och komfortnivå. Vidare anges i dokumentet att trafiksituationen kring många av Malmös skolor är både osäker och ohälsosam då föräldrar skjutsar barn till skolan i bil. För att skapa en hållbar trafiksituation kring skolorna arbetar gatukontoret sedan flera år med beteendepåverkansåtgärder, bland annat inom projektet ”Vänlig väg till skolan”. Syftet är att få fler föräldrar att gå eller cykla till skolan tillsammans med sina barn. Förutom förbättrad luftkvalitet och säkrare miljö runt skolorna bidrar projektet till bättre hälsa bland barn som går eller 16 (18) cyklar. Förutom kampanjer som syftar till ökad cykling har Malmö stad i ett par år genomfört en synbarhetskampanj i november månad för att uppmärksamma nyttan med reflexer och reflexvästar. Trafikens inverkan på hälsan Folkhälsomyndigheten anger under rubriken ”Frisk lukt- besvär av bilavgaser”: ”Andelen som besväras i hela landet har ökat från 1999 till 2007. Vägtrafiken är den största utsläppskällan till flera luftföroreningar. Halterna är särskilt höga i tätorter och under rusningstrafik. Andelen som besväras av olika luftföroreningar och lukter är mellan 4 och 18 procent. Bilavgaser är den viktigaste orsaken och andelen besvärade är högre i storstäderna än i övriga landet. Nästan en tredjedel (31 procent) i storstadskommunerna uppger att de besväras av lukt från bilavgaser i eller i närheten av bostaden, jämfört med cirka 15 procent i övriga kommuner. Enligt en miljöhälsoenkät riktad till barnfamiljer tyckte 4 procent av 12-åringarna att lukten från bilavgaser var besvärande. Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa inte påverkas negativt. Hur lång tid det tar innan målet uppnås är svårt att avgöra. Det beror bland annat på trafikutvecklingen och införandet av ny teknik.” I ”Air pollution and children´s health in Sweden” utgiven 2013 av Naturvårdsverket anges bland annat “När det gäller luftföroreningar och hälsoeffekter visar många studier att det finns en korrelation mellan exponering och hälsoutfall för barn. Det gäller både långtids- och korttidseffekter. Det är dock svårt att fastställa exakt vilken förorening som orsakar ett visst hälsoutfall men det finns en tydlig koppling till trafikrelaterade emissioner.” På sin hemsida anger Naturvårdsverket ”Luftföroreningar i våra tätorter är även vid dagens haltnivåer fortfarande så höga att de orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Under de senaste åren har trenden varit positiv när det gäller vissa luftföroreningar, medan man för andra inte kunnat se någon direkt förbättring av luftkvaliteten. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse”. Barns och ungas gående Att gå till skolan är en hälsofrämjande åtgärd utifrån att rörelse främjar hälsan. Barn är dock inte ”trafikmogna” förrän de är cirka 12 år gamla. Detta gäller både deras vidvinkelseende och deras koncentration på färdvägen, se nedan under rubriken Barns och ungas cyklande. Detta är extra viktigt att ta hänsyn till i Malmö med den täta trafik och de stora gator som ofta finns i närheten av skolor. Systemet med så kallade skolpoliser avslutades då trafiken i kommunen ökade och ”poliserna” därmed utsattes för mycket kraftiga luftföroreningar. Barns och ungas cyklande Ur ”Cykelvägsplan för Skåne 2014 – 2025” framtagen av Region Skåne och Trafikverket: Att cykla är hälsosamt och bidrar till en ökad folkhälsa genom vardagsmotion. Barn ”trafikmogna” först vid 12- års ålder Barn under 12 år bör inte släppas ut i trafiken enligt en studie vid Umeås universitet. Fors- 17 (18) karna har undersökt trafikskador hos barn under en tioårsperiod. 75 % av olyckorna hade skett just vid cykelolyckor. Olyckorna beror på att barnen har svårt för att göra flera saker samtidigt. De har svårt för att tolka trafiksituationer. Eftersom det handlar om mognad går det inte att utbilda barnen till att bli säkra i trafiken. Snarare tvärt om, enligt studie tenderar olyckorna att öka efter utbildningsinsatser. Små barn har också begränsat vidvinkelseende vilket gör att de inte ser bilar eller andra trafikanter som kommer från sidan. Statens väg- och transportforskningsinstitut gav 2013 ut VTI-rapport 801 ”Statistik över cyklisters olyckor – Faktaunderlag till gemensam strategi för säker cykling”. I denna rapport anges att singelolyckorna vid cykling är vanligast; 80 % för alla skadade under tidsperioden 2007 – 2012. 55 % av de skadade är män och 45 % är kvinnor. Barn och ungdomar mellan 11 – 14 år är överrepresenterade i olycksstatistiken. Mellan 2007 och 2012 har antalet dödsolyckor minskat något, men under år 2012 ökade antalet igen. Siffrorna är dock så små att det är svårt att se en tydlig trend. Däremot är det tydligt att antalet dödsolyckor minskat sedan statistiken startade 1960. Barns och ungas kollektivresor Region Skåne har rollen som utförare av samhällsfinansierad kollektivtrafik i Skåne. All trafik körs av privata trafikbolag som har upphandlats på en öppen marknad. Som regional kollektivtrafikmyndighet kan Region Skåne besluta om allmän trafikplikt. Beslutet innebär att samhällsfinansierad kollektivtrafik ska finnas där trafiken behövs. Skånetrafiken är den förvaltning inom Region Skåne som utför kollektivtrafiken. Skånetrafiken ansvarar för gula regionbussar, gröna stadsbussar, Pågatåg, Öresundståg och serviceresor (sjukresor och färdtjänst). Fria bussresor för barn och unga I kommissionens ursprungliga dokument fanns ett förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik. Exempel på kommuner som har fria skolresor. Beslutet om fria skolresor i Göteborg var ett beslut i kommunfullmäktiges budget år 1991. Samtidigt beslutades att fritidsresor skulle kunna köpas till reducerat pris. Det gjordes inte någon utredning av tjänsteman i sedvanlig ordning innan beslutet togs. I budget 2010 beslutade kommunfullmäktige att utöka giltighetstiden från kl. 19.00 till 22.00 för årskurserna 6 – 9 och gymnasiet. Detta för att förenkla för eleverna att ha aktiviteter på kvällstid. Numera har också pensionärer tillgång till fria resor under en begränsad tid på dygnet. Det är Västtrafik som ansvarar för kollektivtrafiken i hela Västra Götaland. Västtrafik ägs av Västra Götalandsregionen. Söderhamns kommun erbjuder gratis busskort till alla mellan 7 och 19 år. Ungdomskortet gäller för obegränsat antal resor, alla dagar, dygnet runt med X-trafik inom Söderhamns kommun. Trafiken sker i nära samarbete mellan X-trafik, Söderhamns kommun och KR-trafik. Eskilstunas kommun erbjuder elevkort till elever i förskoleklass – skolår 9 plus elever i gymnasiet. Elevkortet gäller för fyra resor per dag hela veckan för resa med buss inom Eskilstunas kommun med fri övergång till annan linje. Kortet gäller inte på nattrafiken, på Travbussen eller på sommarlovet. Det är Länstrafiken som ansvarar för busstrafiken i Eskilstuna och Sörmland. I uppdragsdirektivet tas också upp att barn och unga i för stor utsträckning skjutas i bil till skolan. Av denna anledning beskrivs här också olika busskort som används för resor till och 18 (18) från skolan. Det förekommer att vårdnadshavare även skjutsar till och från insatser under skoldagen varför också Jojo klassresor nämns nedan. Skånetrafikens busskort till barn och unga Barn och unga betalar 60 % av ordinarie vuxenpris. Barn- och ungdomsrabatten i Sverige avser åldrarna 7 – 19 år. Barn under 7 år åker utan kostnad med vuxen. Barn under 7 år som åker ensamma ska lösa barnbiljett. Jojo Klassresor innebär att en skola kan köpa in ett särskilt klasskort. Detta kort är kopplat till skolans resekonto som skolan fyller på utifrån behov, dock minst 1000 kr. Under lågtrafik 09.00 – 15.00 och 18.30 – 24.00 reser gruppen med 50 % rabatt på skolungdomspriset, för övrig tid är det 20 % rabatt. Samma pris gäller för lärare. Kortet gäller alla dagar. Högst 32 personer åker på stadsbuss. På regionbuss och tåg kan man åka max 64 personer under lågtrafik, hälften åker med 50 % rabatt, anda hälften med 20 % rabatt. Korten är inte terminsbundet, skolan kan använda det året runt. Gruppen ska bestå av minst fyra personer varav minst en är lärare/handledare på skolan. Kortet gäller inom Skåne. Jojo Skola finns för grundskole- och gymnasieelever. Hemkommunen avgör om en elev är berättigad till gratis skolkort. Olika kommuner har olika avståndsgränser för att få ett gratis kort. Jojo Skola för kommunen har läsårsgiltighet, kortet gäller både höst- och vårtermin. Korten går även att köpa privat som då gäller för en termin i taget. Kortet gäller kl. 03 – 20 helgfria vardagar och under lov förutom jul- och sommarlov. Korten berättigar till resa på Skånetrafikens alla bussar och tåg. Priset för Jojo Skola Bas är 1 730 kr per termin, Jojo Skola 3 zoner 2 750 kr samt Jojo Skola län 3 580 kr. För att kunna åka resterade tid på dygnet måste eleven köpa ett Jojo Fritid. Detta kort gäller för 30 dagar och från 7 år upp till eleven fyller 20 år. Baskortet kostar 150 kr. Kortet gäller kl 17 – 06 på vardagar och hela lör- och söndagar samt hela helgdagar. Barns och ungas bilresor Enligt ”Barns cyklande på båda sidor om Öresund – En vetenskaplig undersökning inom projektet Öresund som cykelregion”, framtagen vid Högskolan i Kristianstad, utgiven år 2011, är en orsak till att föräldrar inte låter sina barn cykla till skolan deras oro för att cykelmiljön innebär en fara för barnet. Det visar sig vid frågor att föräldrarna upplever miljön betydligt farligare än vad barnen gör.
© Copyright 2024