Samrådsunderlag för kompletterande samråd vid
Kompletterande samråd för planerad 400 kV-ledning skogssäter – stenkullen samt förändringar på befintlig 130 kV-ledning mellan Lerum och Stenungsund Underlag för kompletterande samråd juni 2015 Samråd gällande ny sambyggd sträcka för 130 kV- och 400 kV-ledning samt ombyggnation av befintlig 130 kV-ledning. Mer information: www.svk.se/skogssaterstenkullen Projektorganisation Projektledare Johan Albertsson Tillståndsansvarig Jenny Sirland Fotografin, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av COWI AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd enligt Samverkansavtal för geodatasamverkan. Organisationsnummer: 202 100-4284 Samrådsunderlag Uppdragsledare Liselotte Franzén, COWI AB Handläggare Caroline Örtengren, COWI AB Karta/GIS Yvette Vignuolo, Svenska kraftnät Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se Interngranskning och layout Joel Almqvist, COWI AB Omslag: Stolpe av typen trebensvinkel används vid skarpare vinklar. Den är mellan 20 -35 m hög, avstånd mellan benen 2 x 13 m plus stag utanför dessa. Förord Svenska kraftnät har identifierat att stamnätet måste förstärkas i Västra Götaland för att det ska kunna möta dagens och framtidens krav på ett driftsäkert elnät. Svenska kraftnät har därför sedan en tid tillbaka sökt en lämplig sträckning för en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ledningen behövs för att omhänderta en ökad produktion av el från vindkraft i norra delen av regionen och för att avlasta regionnätet vid ett fel i stamnätet. När elproduktionen når en kritisk nivå och överföringen samtidigt är hög från norra Sverige och Norge kommer nuvarande 400 kV-ledningar mellan Skogssäter och Stenkullen att överbelastas. Om det idag skulle bli fel på någon av stamnätsledningarna i området, eller någon av dem måste tas ur drift, kan det underliggande regionnätet påverkas negativt eftersom effekten kommer att omfördelas mellan det kvarvarande stamnätet och regionnätet. Ledningen behövs också för att vidga den flaskhals i nätet som idag begränsar importen och exporten av el mellan Sverige, Norge och Danmark. Under 2013 och 2014 genomfördes samråd och kompletterande samråd kring förstudien, där flera alternativa områden utreddes. Under 2014 genomfördes samråd enligt 6 kap miljöbalken kring det föreslagna utredningsområdet. Efter samrådet har Svenska kraftnät valt att gå vidare med alternativet där vi sambygger med befintlig regionnätsledning som ägs av Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall). Sambyggnadssträckan berör korsningen av Göta älv, samt en viss sträcka innan och efter älven där så är möjligt. Ett kompletterande samråd görs för att få en helhetsbild av både förändringarna på Vattenfalls ledning och byggnationen av den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen som en sambyggd ledning. Det här dokumentet är framtaget som ett underlag för detta kompletterande samråd, som kommer att genomföras som ett skriftligt samråd. Samråden kommer att ligga till grund för den MKB som kommer att tas fram av Svenska kraftnät under hösten 2015. Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB kommer att inge varsin koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen. Det här dokumentet och tidigare underlag finns på Svenska kraftnäts webbplats, www.svk.se/ Projekt/Utbyggnadsprojekt/Skogssater-Stenkullen. Svenska kraftnät Vattenfall Eldistribution AB Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att driva, förvalta och utveckla Sveriges stamnät för elkraft. Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har ca 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/ år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierat sedan 2005. Företaget har ca 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader, för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 – 130 kV, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är ca 177 000 km, vilket motsvarar ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. Stamnätet omfattar elledningar för 400 kV och 220 kV, transformatorstationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät innehar även systemansvaret för el och har i uppdrag att utveckla stamnät och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Svenska kraftnät har därmed en viktig roll i Sveriges klimatpolitik. Kortsiktigt innebär systemansvaret att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt arbetar Svenska kraftnät för att förstärka och underhålla stamnätet för att behålla driftsäkerheten och vid behov öka överföringskapaciteten. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare. De flesta är anställda vid Svenska kraftnäts huvudkontor i Sundbyberg men det finns även ett antal anställda på kontoren i Halmstad, Sundsvall och Sollefteå. Svenska kraftnät sysselsätter ytterligare ett antal hundra personer runt om i landet på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet. Svenska kraftnät har ett dotterbolag och sex intressebolag, bland annat Nord Pool Spot AS, för mer information se www.svk.se. Figur 1. Karta över utredningsområden för Skogssäter - Stenkullen där föreslagen sambyggd sträcka är markerad med turkos linje. INNEHÅLL 04.Teknik Projektorganisation 2 Förord3 Svenska kraftnät 4 Vattenfall Eldistribution AB 4 sammanfattning8 01. inledning 9 1.1 Syfte 9 1.1.1 Syfte med 400 kVledningen Skogssäter-Stenkullen 9 1.1.2 Syfte med det kompletterande samrådet 9 1.2 Avgränsning 10 02.Tillståndsprocess och tidplan 11 2.1 Ansökan om nätkoncession 11 2.2 Samråd 11 2.2.1 Tidigare genomförda samråd11 2.2.2 Samrådets genomförande och projektets tidsplan 12 2.3 Markupplåtelse och ledningsrätt 13 4.1 Likström och växelström 4.2 Befintlig 130-kV ledning 4.3 Ledningens utformning 4.4 Elektriska och magnetiska fält 4.5 Ljud 4.6 Drift och underhåll 05.Alternativ 17 17 18 18 20 20 21 21 22 5.1 Utformning 22 5.1.1 Parallellbyggnad eller sambyggnad22 5.1.2 Uppgradering av befintliga ledningar22 5.2 Lokalisering 22 5.2.1 Nollalternativ 23 5.2.2 Avförda alternativa sträckningar24 5.2.3 Vald sträckning 25 6.1 Boendemiljö och bebyggelse 26 6.1.1 Förutsättningar 26 6.1.2 Förväntade konsekvenser 26 06.Nulägesbeskrivning och förutsedda miljökonsekvenser26 03. Övergripande planeringsunderlag14 3.1 Svenska kraftnäts miljömål 14 3.1.1 Nationella, regionala och 14 lokala miljömål 14 3.2 Svenska kraftnäts miljöpolicy 14 3.3 Vattenfalls miljöpolicy 15 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy 15 3.5 Vattenfalls riktlinjer avseende magnetfält15 3.6 Säkerhet kring ledningar och kraftnät15 3.7 Säkerhetsskydd 15 3.8 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål16 3.8.1 Miljökvalitetsnormer 16 3.8.2 Nationella miljömål 16 3.9 Kommunal planering 16 6.2 Landskapsbild 27 6.2.1 Förutsättningar 27 6.2.2 Förväntade konsekvenser 28 6.3 Naturmiljö 28 6.3.1 Förutsättningar 28 6.3.2Förväntade konsekvenser 31 6.4 Rekreation och 33 friluftsliv33 6.4.1 Förutsättningar 33 6.4.2 Förväntade konsekvenser 33 6.5 Kulturmiljö 33 6.5.1 Förutsättningar 33 6.5.2 Förväntade konsekvenser 36 6.6 Naturresurser 37 6.6.1 Förutsättningar 37 6.6.2 Förväntade konsekvenser 37 6.7 Infrastruktur 37 6.7.1 Förutsättningar 37 6.7.2 Förväntade konsekvenser 37 7.1 Påverkan under 38 byggskedet38 7.2 Sambyggnad medför 38 begränsad påverkan 38 07.Samlad bedömning 38 08.Referenser 39 Bilaga 1. Övriga allmänna intressen, naturvärden41 Bilaga 2. Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken 41 Bilaga 3. Riksintressen 41 Bilaga 4. Övriga allmänna intressen, kulturvärden41 Bilagor41 8 sammanfattning För att stärka stamnätet i regionen ska Svenska kraftnät bygga en ny växelströmsförbindelse, en 400 kV luftledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. För att få bygga en elektrisk starkströmsledning i Sverige krävs tillstånd, en så kallad nätkoncession, enligt ellagen. Tillståndsprövningen görs av Energimarknadsinspektionen, EI. Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB kommer att inge varsin koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen. Ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), kartor och teknisk beskrivning. I processen med upprättande av en MKB ingår samråd. Samrådet genomförs gemensamt för både Svenska kraftnäts och Vattenfalls ledning och ligger till grund för respektive koncessionsansökan. Svenska kraftnät har utrett och samrått kring flera alternativa sträckningar, och har efter förra samrådsomgången valt att gå vidare med alternativet där ledningen sambyggs med Vattenfalls befintliga 130 kV-ledning för att korsa Göta älv, samt en sträcka före och efter älven. Sambyggnationen sker från sjön Nedre Örevatten i Kungälvs kommun, över Göta älv, till samhället Högås i Ale kommun. Detta dokument har tagits fram som underlag till ett kompletterade samråd, som ska belysa de förändringar som sker på Vattenfalls ledning samt byggnationen av den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen som en sambyggd ledning. De nya så kallade julgransstolparna för sambyggnationen byggs intill Vattenfalls 130 kV-ledning medan den fortfarande är i drift. När stolparna finns på plats monteras först 400 kV-ledningen på julgransstolparna, och därefter hängs Vattenfalls 130 kV-ledning upp på julgransstolparna. Vattenfalls stolpar och fundament kommer därefter att tas bort. Sambyggnationen sker i enlighet med de nationella miljömålen, gällande miljökvalitetsnormer, Svenska kraftnäts miljömål, Vattenfalls miljöpolicy, Svenska kraftnäts magnetfältspolicy samt Vattenfalls riktlinjer avseende magnetfält. Sambyggnationen strider inte mot några kommunala detaljplaner eller områdesbestämmelser. Sammantaget bedöms den planerade sambyggnationen medföra små konsekvenser på motstående intressen. Ledningens lokalisering, och valet att sambygga 400 kV-ledningen med Vattenfalls befintliga 130 kV-ledning har gjorts eftersom vald lösning innebär minsta möjliga påverkan på boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. 9 01. inledning 1.1 Syfte 1.1.1 Syfte med 400 kV-ledningen Skogssäter-Stenkullen 1.1.2 Syfte med det kompletterande samrådet En ny ledning mellan stationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun behövs för att stärka stamnätet i regionen. Om det i dagsläget blir fel på någon av de två befintliga stamnätsledningarna eller en av dem måste tas ur bruk kommer det underliggande regionnätet att påverkas. Vid en hög överföring genom området innebär detta att strömförsörjningen kan slås ut delvis eller fullständigt i området. Efter förra samrådsomgången för ledningen har Svenska kraftnät valt att gå vidare med alternativet där vi sambygger med Vattenfalls ledning för att korsa Göta älv, samt en viss sträcka innan och efter älven där så är möjligt. Ett kompletterande samråd görs för att få en helhetsbild av både förändringarna på Vattenfalls ledning och byggnationen av den nya ledningen Skogssäter – Stenkullen som en sambyggd ledning. Det behövs en ny 400 kV-ledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullenför att: Detta dokument har därför tagits fram som ett underlag för ett kompletterande samråd gällande sträckan från sjön Nedre Örevatten i Kungälvs kommun, över Göta älv, till samhället Högås i Ale kommun, se Figur 2. >> ta hand om den ökade produktionen av el från vindkraft i norra delen av regionen >> det ska gå att förnya de ledningar som finns i området på ett driftsäkert sätt när detta behövs >> denna del av stamnätet är så svag att den begränsar möjligheten till utbyte med södra Norge >> öka driftssäkerheten för stam- och regionnät så att näten har full funktionalitet även om en komponent inte fungerar (enligt det s.k. N-1 kriteriet) EU tillåter inte att Sveriges interna begränsningar får följder för ett fritt handelsflöde mellan länder. Detta problem kan bara lösas genom en ny ledning mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen. Samrådets syfte är att länsstyrelsen, kommunerna, fastighetsägare, intresseorganisationer, övriga berörda myndigheter, närboende och allmänhet ska få möjlighet att yttra sig om den planerade sambyggnationen. Det kompletterande samrådet, tillsammans med tidigare genomförda samråd, kommer att ligga till grund både för Svenska kraftnäts och för Vattenfalls ansökningar om nätkoncession. Samrådsunderlaget belyser de samlade konsekvenserna av sambyggnaden och behandlar de miljö- 10 Figur 2. Sambyggd sträcka av planerad 400 kV-ledning och befintlig 130 kV-ledning. och samhällsintressen som berörs av den planerade kraftledningsförbindelsen inom det aktuella området.. Underlaget innehåller även en översiktlig bedömning av konsekvenserna för människors hälsa och miljön. 1.2 Avgränsning Detta kompletterande samrådsunderlag har samma avgränsningar som tidigare genomförda samråd och behandlar de värden som ledningen i första hand förväntas påverka. Samrådsunderlaget behandlar bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. 11 02.Tillståndsprocess och tidplan 2.1 Ansökan om nätkoncession För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige så krävs enligt 2 kap. 1§ ellagen (1997:857) ett tillstånd, så kallad nätkoncession. Det är Energimarknadsinspektionen (EI) som prövar ansökningarna och meddelar tillstånd för lokalnät, regionnät och stamnät. Om nätkoncession för en stamnätsledning har överklagats, om det gäller utlandsförbindelser eller om ärendet har betydelse för försvaret är det Regeringen som prövar ansökan. Om nätkoncession för en regionnätsledning har överklagats är det Mark- och Miljödomstolen som prövar ansökan. Enligt ellagen ska det i ansökan om nätkoncession ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Bestämmelserna kring MKB finns i 6 kap miljöbalken. MKB ska vara underlag för en samlad bedömning av den planerade verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön, och ska beskriva de direkta och indirekta effekter och konsekvenser som den planerade ledningen och dess anläggande kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt samt annan hushållning med material, råvaror och energi. En ansökan om nätkoncession innehåller även kartor och en teknisk beskrivning. 2.2 Samråd I processen med upprättande av en MKB ingår samråd. Enligt 6 kap miljöbalken (SFS 1998:808) ska samrådet hållas i god tid och vara tillräckligt omfattande. Enligt miljöbalken ska samrådsunderlaget beskriva verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av kommande MKB. Om verksamheten medför betydande miljöpåverkan ska samråd också hållas med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Vad som är betydande miljöpåverkan beskrivs i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Att bygga en ny stamnätsledning mellan Skogssäter och Stenkullen är en sådan verksamhet som kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsen i Västra Götalands beslut 7 augusti 2013. Beslut om betydande miljöpåverkan gällande det nya utförandet av regionnätsledningen kommer att ansökas om från länsstyrelsen i samband med detta samråd. Samrådet pågår under hela MKB-processen och synpunkter och yttranden är viktiga för den slutliga utformningen och placeringen av kraftledningen. Samrådsprocessen illustreras i Figur 3. 2.2.1 Tidigare genomförda samråd Under våren 20013 genomfördes samråd kring förstudien (Samrådsunderlag för planerad 400 kV-ledning Skogsäter – Stenkullen, Förstudie över flera utredningsområden, januari 2013), där flera alternativa områden utreddes. Synpunkter och yttranden från samrådet kring förstudien har sammanställts i en samrådsredogörelse (Samrådsredogörelse ny 400 12 Figur 3. Samrådsprocessen. kV-ledning Skogsäter – Stenkullen, 2013-06-25). Under november 2013 genomfördes ett kompletterande samråd kring delområden som föreslagits under samrådstiden och som Svenska kraftnät beslutade att utreda vidare. Synpunkter och yttranden från det senaste samrådet har sammanställts som en komplettering till samrådsredogörelsen (Samrådsredogörelse kompletterande samråd 2014-04-24). Under januari – april 2014 genomfördes fortsatt samråd enligt miljöbalkens sjätte kapitel kring det föreslagna utredningsområde som kvarstod efter samrådet kring förstudien. Synpunkter och yttranden från detta samråd har sammanfattats i Samrådsredogörelse för det andra samrådet 2015-02-24. 2.2.2 Samrådets genomförande och projektets tidsplan Det kompletterande samrådet för delsträcka 2 kommer att genomföras som ett skriftligt samråd, vilket innebär att samrådsunderlaget skickas ut till alla be- rörda (myndigheter, organisationer, företag, berörd allmänhet o.s.v.). Annonsering om samrådet kommer att ske i Göteborgsposten, Alekuriren och Kungälvs- Posten. Synpunkter kommer att kunna lämnas till och med 10 augusti, skriftligen via e-post eller vanlig post, eller via telefon. Kontaktuppgifter och datum framgår av inbjudan till detta samråd. Fördjupad information om projektet samt underlagsmaterial finns också på Svenska kraftnäts hemsida, www.svk.se under valen Projekt/Utbyggnadsprojekt/Skogssater-Stenkullen. Efter genomfört samråd kommer en kompletterande samrådsredogörelse med bemötande av inkomna synpunkter och yttranden att tas fram. När samrådet är genomfört kommer en MKB att upprättas och i den utvecklas diskussionen kring inkomna synpunkter och yttranden samt avförda alternativ. Bedömningen är att ansökan om koncession (tillstånd) för ny 400 kV-ledning samt ny utformning av 13 Tid Händelse Vår 2013 Första samrådet om flera utredningspunkter. Vår 2014 Andra samrådet. 2016 - 2018 Energimarknadsinspektionen behandlar ansökan om tillstånd att bygga ledningen. 2018 - 2021 Byggtid. 2021 Ledningen tas i drift och stärker därmed stamnätet i regionen. TABELL 1. PROJEKTETS TIDSPLAN, HTTP://WWW.SVK.SE/PROJEKT/UTBYGGNADSPROJEKT/SKOGSSATER-STENKULLEN/TIDSPLAN 130 kV-ledning kan lämnas in under den senare delen av 2015. 2.3 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga en ledning krävs förutom koncession och aktuella tillstånd (exempelvis tillstånd för vattenverksamhet) även tillträde till berörda fastigheter. Detta sker vanligen genom tecknande av frivilliga markupplåtelseavtal mellan fastighetsägare och nätägare. I vissa fall kommer man överens om att Svenska kraftnät köper marken av fastighetsägaren. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för intrång på den mark som tas i anspråk för ledningen. Ersättning ges också om skador uppkommer i samband med byggnationen. När koncession beviljats lämnas en ansökan om ledningsrätt in till Lantmäterimyndigheten för att säkerställa rätten till marken. Ledningsrätten gäller på obegränsad tid oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Om en kraftledning rivs begär ledningsägaren att ledningsrätten upphävs. Då den befintliga regionnätsledningen kommer att hängas upp på de nya sambyggnadsstolparna kommer mark som idag upptas av regionnätsledningens ledningsgata, och som inte behövs för den nya ledningsgatan, att återlämnas till fastighetsägaren. De rättigheter Vattenfall Eldistribution AB har till marken upphävs. 14 03.Övergripande planeringsunderlag 3.1 Svenska kraftnäts miljömål 3.1.1 Nationella, regionala och lokala miljömål Svenska kraftnät har tagit fram egna, långsiktiga miljömål. Målen har sin grund i Sveriges 16 miljökvalitetsmål med särskilt fokus på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv. >> Stamnätet utformas och drivs energieffektivt. Förstärkningar i stamnätet underlättar utbyggnaden av förnybar energiproduktion. >> Utsläppen av växthusgaser minskas kontinuerligt. >> Nya anläggningar lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. >> Användningen av farliga ämnen minskas. De farliga ämnen som fortfarande används släpps inte ut i miljön. >> Ledningsgatorna används på ett hållbart sätt så att värdefull natur skyddas och ett rikt växtoch djurliv bevaras. 3.2 Svenska kraftnäts miljöpolicy Svenska kraftnät ska ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Svenska kraftnät ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet och genom arbetet bidrar Svenska kraftnät till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Verksamhetens miljöbelastning ska ständigt minska. Det innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Energianvändningen ska effektiviseras och ämnen och material ska användas med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska Svenska kraftnät så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap och värdefulla biotoper ska bevaras. Att använda miljöanpassade lösningar för energiförsörjningen är en viktig del i Svenska kraftnäts ansvar. Investeringar i stamnätet för el underlättar utbyggnaden av förnybar energi och elen kan överföras med hög driftsäkerhet och tillgänglighet. Verksamheten påverkar miljön, och Svenska kraftnät tar därför ansvar för att den negativa påverkan blir så liten som möjligt. Detta görs genom ett långsiktigt miljöarbete, men också genom att vi ställer krav på att entreprenörerna tar hänsyn till natur- och markförhållanden vid byggande och underhåll. Svenska kraftnät ska uppnå målen genom att: >> fatta långsiktigt hållbara beslut med hänsyn till miljön >> ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs >> kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor >> bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder 15 >> följa lagar och andra krav inom miljöområdet >> se till att anställda och övriga som utför arbete åt Svenska kraftnät är miljömedvetna och kan ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. 3.3 Vattenfalls miljöpolicy Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vattenfall Eldistribution AB arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004. Bolaget verkar för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i sin verksamhet. Det övergripande miljömålet för Vattenfall Eldistribution AB är att arbeta för ständiga förbättringar så att vi minskar riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten från våra anläggningar. Miljöfrågor ska ingå som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. 3.4 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer miljöbalkens regler om försiktighetsprincipen som innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det anses vara ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. Svenska kraftnät följer rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen om magnetfält kring kraftledningar. Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som lyder: ”Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas”. Svenska kraftnät följer kontinuerligt forskningen om lågfrekventa magnetiska och elektriska fält. 3.5 Vattenfalls riktlinjer avseende magnetfält Vattenfall Eldistribution AB följer, internt och genom branschorganisationen Svensk Energi, den utveckling och forskning som sker internationellt kring möjliga risker med elektromagnetiska fält. Vattenfall Eldistribution AB:s interna riktlinje är att i alla situationer följa den av myndigheterna formulerade försiktighetsprincipen. Någon generell tolkning av denna försiktighetsprincip har Vatten- fall Eldistribution AB inte formulerat utan tillämpar den såsom den är formulerad i varje enskilt fall. 3.6 Säkerhet kring ledningar och kraftnät Säkerhetsbestämmelser för ledningar finns i ellagen, starkströmsförordningen (SFS 2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2013:1). Enligt starkströmsföreskrifterna ska det vara minst tio meter mellan en byggnad och närmaste faslina. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla väderförhållanden. Ledningen är också utrustad med åskskydd vilket innebär att eventuella åsknedslag jordas genom topplinan i ledningen. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i dem, vilket är en säkerhetsrisk. Stolparna konstrueras därför med klätterskydd i områden nära bebyggelse. 3.7 Säkerhetsskydd Vattenfall och Svenska kraftnät ska försäkra sig om att den egna verksamheten har tillräckligt skydd enligt säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627). Säkerhetsarbetet omfattar även fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. Svenska kraftnäts egna föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) kräver att man gör en säkerhetsanalys minst vartannat år. Enligt föreskrifterna ska skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Länsstyrelsen kan besluta att samhällsviktig infrastruktur är skyddsobjekt enligt skyddslagen (SFS 2010:305), och skyddet inriktas då mot sabotage, terrorism och spioneri. Bestämmelser om säkerhetsskydd finns i säkerhetsskyddslagen, säkerhetsskyddsförordningen (SFS 1996:633) och i föreskrifter och allmänna råd från Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling där man närmare beskriver begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet. 16 3.8 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål 3.8.1 Miljökvalitetsnormer Genom att anta miljökvalitetsnormer (MKN) kan regeringen bestämma övre gränser för föroreningar eller störningar som människor och miljö kan utsättas för. Hittills har regeringen antagit miljökvalitetsnormer för luft, vatten, fisk- och musselvatten samt buller. Reglerna för miljökvalitetsnormer finns i miljöbalkens femte kapitel. Enligt dem kan regeringen meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormen kan gälla för ett specifikt område eller för hela landet. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Tillståndsmyndigheten ska säkerställa att miljökvalitetsnormerna följs, till exempel i samband med att tillståndsärenden prövas. Tillstånd till en ny verksamhet får inte lämnas om den medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids. I kommande MKB kommer Svenska kraftnät och Vattenfall att redogöra hur projektet påverkar relevanta miljökvalitetsnormer. 3.8.2 Nationella miljömål De nationella miljömålen beskriver de egenskaper som vår naturmiljö och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Det finns 16 miljömål, med 19 etappmål samt ett generationsmål. I MKB görs en bedömning av hur verksamheten påverkar miljömålen, och därför beskrivs inte de nationella miljömålen ytterligare i detta samrådsunderlag. 3.9 Kommunal planering Sambyggnationssträckan ligger inom kommunerna Kungälv och Ale. Sträckningen för den nya kraftledningen har planerats så att den inte strider mot de antagna översiktsplanerna i respektive kommun (Kungälvs kommun 2010, Ale kommun 2007). Nya kraftledningar får inte strida mot kommunernas detaljplaner eller områdesbestämmelser, men om planens syfte eller bestämmelserna inte motverkas är det tillåtet att göra mindre avvikelser (8 § ellagen, SFS 1997:857). Inga detaljplaner berörs inom vare sig Ale eller Kungälvs kommun (www.kungalv.se, www.ale.se). 17 04.Teknik 4.1 Likström och växelström Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront1 , vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning. Denna är i sin tur en förutsättning för en gemensam elmarknad. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig elproduktion ska kunna anslutas. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av ev. likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Likströmsteknik med högspänning (HVDC) används framför allt för att överföra höga effekter från en punkt till en annan över långa avstånd utan möjlighet att ansluta nya förbindelser längs vägen. HVDC används även för att binda samman olika växelströmsnät, till exempel Norden och kontinenten. HVDC-tekniken är den enda tekniken som är användbar för längre sjökablar och för längre markkablar. Den analys som gjorts har visat att växelströmsnätet i västra Sverige behöver förstärkas. För att uppnå en förstärkning av växelströmsnätet i regionen planeras förbindelsen mellan Skogssäter – Stenkullen. 1. Synkront innebär att systemen har samma frekvens. Växelström byggs normalt som luftledning eftersom överföring av växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kV-växelström är möjlig på korta avstånd. En markkabel för 400 kV genererar stora mängder reaktiv effekt vilket innebär att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln blir en bråkdel av den som matats in i andra änden. Redan efter några mil behövs en kompenseringsstation (i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare) för att kompensera produktionen av reaktiv effekt. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan. Varje skarv innebär en förhöjd risk för fel. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte 18 får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Svenska kraftnäts uppdrag är att upprätthålla ett robust, driftsäkert och kostnadseffektivt stamnät. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert och detta alternativ utreds inte vidare. En kabel på botten i Göta älv kräver likströmsteknik på samma sätt som en markkabel. Sjökabel är generellt ett sämre alternativ än markkabel på grund av den försämrade tillgängligheten som främst beror på reparationstiden. 4.2 Befintlig 130-kV ledning Vattenfall äger och driver det regionala kraftnätet som har spänningsnivåer omkring 130 kV. Den sträcka som är aktuell för sambyggnation är en del av ledningen ZL1 S1- S2 som går mellan Lerum och Stenungssund. Ledningen är viktig för kraftförsörjningen i hela området mellan Trollhättan och Göteborg, i synnerhet för att säkerställa en stabil elförsörjning av den petrokemiska industrin i Stenungssund. Ledningen är nödvändig för att säkerställa kraven i föreskriften (EIFS2013:1) avseende leveranskrav för att överföringen av el ska vara av god kvalitet. Stolparna längs den befintliga 130 kV-ledningen är mellan 10 och 20 meter höga. Utanför Vattenfalls transformatorstation finns idag en ändstolpe som är ca 25 meter hög. 4.3 Ledningens utformning Ledningsgatans utformning och funktion regleras delvis i Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Av säkerhetsskäl måste kraftledningen hänga på ett visst avstånd från marken, och det finns ett minimiavstånd mellan kraftledningen och byggnader för att undvika bränder om det blir fel på kraftledningen. Bredden på ledningsgatan bestäms till stor del av utformningen på stolpar och stag. Sträckan sambyggs med gemensamma stolpar, enligt Figur 2, undantaget sträckan Äskekärr – Älebräcke på älvens östra sida där den nya 400 kV-ledningen av tekniska skäl leds norr om Vattenfalls transformatorstation, medan 130 kV-ledningen är kvar i sin nuvarande sträckning. Stolpar placeras normalt med ca 350 meters mellanrum för sambyggnationssträckan. Beroende på terräng och markförhållanden kan dock avståndet mellan stolparna variera mellan ca 200 och 550 meter. Den sambyggda luftledningen hängs upp på så kal�lade julgransstolpar, se figur 5. Stolparna grundläggs med olika slags fundament beroende på områdets geologi. Stolparna kommer att vara ostagade. Avståndet mellan stolparna varierar beroende på terrängen. Luftledningen har tre faser, dvs. 3 olika Figur 4. Befintlig 130 kV ledning mellan Lerum och Stenungssund. 19 linor. Till ledningen hör även topplinor som skyddar mot blixtnedslag och jordlinor som skyddar omgivningen från oönskade laddningar. Stolparnas höjd kommer att variera mellan ca 48 – 65 meter (hela stolpen). De högsta stolparna används vid passage över Göta älv för att uppfylla kraven om segelfri höjd. Stolparnas exakta höjd bestäms i samband med detaljprojekteringen. Figur 6 visar fotografier på den typ av stolpar som kommer att användas för sambyggnaden. Övrigt ägs av Svenska kraftnät. SvK 400kV. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt från högväxande träd och buskar. I ledningsgatans sidoområden tar man bort kantträd som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Ledningsgatans sidoområden har ingen förutbestämd bredd. Vid sambyggnaden kommer en ny, ca 34 meter bred skogsgata, att röjas intill den befintliga 130 kV-ledningens skogsgata som varierar upp till 46 meters bredd. Avståndet mellan centrumlinjerna i de olika Topp och faslinor inklusive kedjor ägs av Vattenfall. Vattenfall 130 kV. Ca 48 - 60 meter Figur 5. Typritning av en sambyggnadsstolpe. 20 A B C Figur 6. Exempelbilder på den typ av stolpar som ska användas vid sambyggnaden. Stolpe av typen A används när ledningen går rakt fram. Stolpe av typen B används för mindre vinklar och stolpe C används för skarpare vinklar. skogsgatorna kommer att variera mellan ca 37 och 42 meter mellan Nedre Örevatten – Älebräcke, och mellan ca 20 och 45 meter mellan Älebräcke – Högås. Vattenfalls 130 kV-ledning kommer att vara i drift under byggnationen av de nya sambyggnadsstolparna. När stolparna finns på plats monteras först 400 kV-ledningen på julgransstolparna, och därefter hängs Vattenfalls 130 kV-ledning upp på julgransstolparna. Alla stolpar som hör till Vattenfalls 130 kV-ledning, undantaget delsträckan vid transformatorstationen, kommer sedan att rivas. Vidare avlägsnas alla stolpfundament fullständigt med undantag från de två fundament som är placerade närmast älvstrandkanten på vardera sida. Dessa två fundament avlägsnas 0,6 meter under marknivå på grund av områdets skredkänslighet. Ledningsgatan som inte längre ska brukas lämnas tillbaka till fastighetsägaren i befintligt skick och ledningsrätten upphävs. Hur marken används i dessa områden är upp till respektive fastighetsägare. I åkermark motsvarar den yta som behövs för ledningsgatan storleken på stolpar och stag. Det finns inga restriktioner för fortsatt jordbruk av marken mellan fundamenten. Arbetet med luftledningen kommer att genomföras med konventionell teknik där material transporteras med lastbil in till arbetsområdet på nuvarande eller nyanlagda vägar. Sträckningen stakas först ut, d.v.s. man bestämmer var ledningen ska placeras, hur olika hinder ska undvikas samt hur ledningen ska placeras för att minimera påverkan på omgivningarna. Efter röjning anläggs fundamenten. När fundamenten är på plats reses stolparna och därefter dras faslinorna och topplinorna ut med speciella lindragningsmaskiner. 4.4 Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avtar snabbt med avståndet och dämpas av vegetation och byggnader. Det innebär att även om en bostad står i närheten av en luftburen kraftledning blir det elektriska fältet lågt inomhus. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Det magnetiska fältet avtar också snabbt med avståndet från ledningen, men det dämpas inte av växtlighet och byggnader. Magnetfältets styrka beror på hur linorna hänger i förhållande till varandra, hur mycket ström som går i ledningen samt avståndet till marken. 21 När magnetfältet beräknas, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används är det årsmedelvärde som endast överskrids av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95%-percentilen2). Framtida strömmar, för ännu inte byggda ledningar, skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad effektförbrukning och produktion i det planerade nätet. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen, hög ström) kan förekomma under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. 4.5 Ljud Ljudeffekter från kraftledningar med växelström alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Ljudnivåerna intill en 400 kV-ledning kan uppgå till ca 45 dB (A) på ett avstånd av 20-60 meter från ledningens mitt. Avståndet till ledningen samt vegetation, byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 dB (A) för varje dubblering av avståndet från kraftledningen. Ljud understigande 40-45 dB (A) från kraftledningar är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar. Vid 130 kVledningar är ljudeffekterna normalt inte hörbara för det mänskliga örat och bör inte ge några störningar. Som en jämförelse kan nämnas att ett normalt samtal motsvarar ungefär 65 dB (A), och trafik på en storstadsgata ungefär 80 dB (A). 4.6 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt program, och utförs av Vattenfalls eller Svenska kraftnäts underhållsentreprenörer. Drift2. En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. besiktning av varje luftledning utförs från helikopter varje år. Underhållsbesiktning från marken sker var åttonde år och ledningsgatan kommer att hållas fri från höga träd. Lågvuxna träd och buskar som inte riskerar att nå ledningen tillåts. 22 05.Alternativ 5.1 Utformning Enligt miljöbalken ska en MKB innehålla en utredning av alternativa utformningar. Olika tekniska lösningar ska beskrivas och den som driver verksamheten ska kunna motivera varför en viss teknisk lösning har valts. För valet av luftburen växelström, se kapitel 4.1. Efter en sammanvägning av genomförda utredningar och hittills genomförda samråd förordar Svenska kraftnät att ledningen sambyggs med Vattenfalls befintliga 130 kV-ledning för den aktuella delsträckan. 5.1.1 Parallellbyggnad eller sambyggnad Den valda ledningssträckningen löper huvudsakligen parallellt med Vattenfalls befintliga 130 kVledning. Vid byggnation av en 400 kV-ledning intill en befintlig 130 kV-ledning finns möjlighet att antingen parallellbygga eller sambygga ledningarna. Vid parallellbyggnad lämnas den befintliga ledningen kvar i ursprungligt läge bredvid den nya ledningen. Sambyggnad innebär att båda ledningarna hängs på samma stolpar. Där det ur drifthänseende är möjligt är sambyggnad ett bra alternativ eftersom sambyggnad tar mindre markyta i anspråk jämfört med parallellbyggnad. Vattenfalls ledning är uppdelad på två ledningssträckor, en mellan Skogssäter och Stenungssund och en mellan Stenungssund och Stenkullen. Om ett fel skulle inträffa på den sambyggda sträckan skulle driften fortsätta på samma sätt som den gör idag. Stenungssund skulle försöljas av el från 130 kV-ledningen mellan Skogssäter och Stenungssund och stamnätsdriften skulle upprätthållas av de två 400 kV-ledningar som idag finns. I detta fall kunde både Svenska kraftnät och Vattenfall Eldistribution AB godkänna en sambyggnation ut drifthänseende. Svenska kraftnät förordar därför en sambyggd sträcka. 5.1.2 Uppgradering av befintliga ledningar En uppgradering av befintlig ledning mellan Skogssäter och Stenkullen uppfyller inte drivkraften för projektet då denna primärt inte syftar till att öka överförings-kapaciteten mellan stationerna utan till att öka störningståligheten om en av två ledningar kopplas bort. Systemet behöver ytterligare en ledning så att två ledningar finns på plats om en kopplas från. Den nya ledningen behöver alltså finnas på plats innan eventuella uppgraderingar eller reparationer av de befintliga nord-sydliga ledningarna i området genomförs. 5.2 Lokalisering Enligt miljöbalken ska den lokalisering väljas där ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta möjliga negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 23 Vid lokalisering av en ny kraftledning finns det många aspekter att ta hänsyn till. Närheten till bostäder och platser där människor vistas längre tider så som skolor och sjukhus, känslig natur- och kulturmiljö, landskapsbild, kommunal planering och infrastruktur är några av de viktigaste. Byggtekniska förhållanden och markanvändning har också betydelse, liksom strävan efter att sträckan ska vara så kort som möjligt. Kraftledningar måste även förläggas på ett visst avstånd ifrån vägar och järnvägar för att inte komma i konflikt med vägrätten eller skapa eltekniska problem för järnvägen. Med hjälp av information från GIS-databaser har olika kartor tagits fram som visar bland annat bebyggelse, riksintressen och natur- och kulturmiljövärden. Information om fornlämningar är hämtade från Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsinformationssystem FMIS. Information om skogliga naturvärden och historia har hämtats från Skogsstyrelsens databas Skogsdataportalen. Information om kulturmiljöer och naturvärden (inklusive skyddade områden) har hämtats från Informationskartan i Västra Götalands län som ägs av Länsstyrelsen, samt från Riksantikvarieämbetets databas FMIS. Information har även hämtats från Jordbruksverkets databas TUVA, från Ale kommuns naturvårdsprogram och från Naturvårdsverket. Flera utredningsområden för ledningen identifierades på ett tidigt stadium och arbetet med att komma fram till en slutlig sträckning pågår genom hela samrådsprocessen. När förstudien var klar hade de båda anslutningspunkterna för ledningen fastställts och flera utredda delområden avförts. I förstudien utreddes även sambyggnad med befintliga 130 kV-ledningar. Tekniska analyser ligger alltid till grund för beslut om eventuell sambyggnad med regionnätsledningar. Konsekvenserna av ett samtidigt bortfall av de sambyggda ledningarna måste vara acceptabla. Längs den aktuella sträckan har analyserna visat att en sambyggnad kan godkännas. Både ur landskapsbildshänseende och ur framkomlighetsaspekten görs bedömningen att det är lämpligt att passera Göta älv vid den befintliga regionnätsledningen. Nedan beskrivs de alternativa sträckningsdragningarna för passage över Göta älv som har studerats i tidigare förstudie och samråd, samt det förslag detta samråd gäller. 5.2.1 Nollalternativ I MKB kommer det att göras en mer utförlig beskrivning av en framtida situation, dels där den planerade 400 kV-ledningen inte byggs, och dels där ledningen inte sambyggs med befintlig 130 kVledning. Detta kallas nollalternativ. Driftsäkerhet är en av de prioriteringar som Svenska kraftnät beaktar vid planering och utveckling av stamnätet. Om Svenska kraftnät inte bygger en ny 400 kV-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen så kommer dagens problem med överbelastning i det regionala nätet vid störningar i stamnätet att ytterligare förvärras. När mer produktion ansluts till elnätet, exempelvis vindkraft, kan det i driftskedet innebära att importen från Norge skulle behöva begränsas och därmed skulle det fria handelsflödet mellan länderna påverkas. Utan den nya 400 kV-ledningen kommer inte heller reparationer och underhåll på befintliga ledningar att kunna genomföras driftsäkert. Att ta en ledning ur drift för reparation eller underhåll medför att anläggningar och ledningar kan komma att överbelastas (termiskt) till den grad att de kopplas bort automatiskt, vilket kan leda till långvariga elavbrott i området. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som en ny 400 kV-ledning mellan Skogssäter och Stenkullen skulle medföra inte uppstår. Att inte sambygga ledningen med befintlig 130 kV-ledning skulle innebära att mer mark skulle behöva tas i anspråk. Landskapsbilden skulle påverkas i större utsträckning vid passagen över det öppna landskapet i Göta älvs dalgång. Boendemiljön skulle påverkas i större utsträckning då även området för magnetfältets utbredning skulle vara större vid två parallellgående ledningar i jämförelse med en sambyggd ledning. 24 Nollalternativet för att ledningarna inte sambyggs innebär att nuvarande sträckning och utförande behålls för 130 kV-ledningen. Det innebär också att de miljökonsekvenser som den sambyggda sträckan skulle medföra inte uppstår. 5.2.2 Avförda alternativa sträckningar På sträckan mellan Svartedalen och Alefjäll passeras Göta älv norr om Lödöse i delområde F (se Figur 7). Alternativet viker av nordost om Lödöse och följer befintlig 400 kV-ledning söderut fram till Kilanda. I Kilanda och Skepplanda finns det omfattande bebyggelse i närheten av ledningsgatan. Utredningsområde F har huvudsakligen valts bort på grund av att bostäder förekommer så tätt längs befintlig ledning att alternativet inte är framkomligt för en parallellbyggd ledning. På grund av kraven på driftsäkerhet kan sambyggnation av två stamnätsledningar inte accepteras. Vidare skulle alternativet innebära en negativ påverkan på landskapsbilden i och med en ny passage av Göta älv och älvdalen. Delområde G innebär, precis som delområde F, att en ny passage skulle behövas över Göta älv och det öppna landskapet i Göta älvs dalgång, vilket skulle påverka landskapsbilden i större utsträckning. Göta älv skulle passeras över Tjurholmen och nära dess naturreservat med fågelskyddsområde. Området sträcker sig sedan vidare österut norr om Älvängen fram till befintlig stamnätsledning norr om Kilanda där alternativen F och G går ihop. Område G har huvudsakligen avfärdats på grund av tät bebyggelse längs förslaget, exempelvis vid Högstorp. Eftersom F är avfärdat kan korridor G heller inte nyttjas. Alternativ H går i nordsydlig riktning mellan utredningsområdena G och I. Alternativet börjar vid Älvängen och går vidare söderut ned mot befintlig 130 kV-ledning vad Sannum. Liksom G berör alternativet tät bebyggelse i öppen jordbruksmark vid Högstorp nordost om Älvängen samt öster om Starrkärr. Med utgångspunkt i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy skulle ledningen passera för nära ett 20-tal bostadshus. Konsekvenserna för Figur 7. Aktuellt utredningsområde och avförda delområden. Bokstäverna hänvisar till beteckningar som använts i tidigare genomförda samråd. 25 boendemiljön bedöms därför bli oacceptabla. Sammantaget avfärdades delområde G och H på grund av framkomlighetsproblem, i första hand på grund av tät bebyggelse i området. Söder om samhället Älvängen har en alternativ sträckning i en korridor (område 1) norr om den valda sambyggnadssträckningen avfärdats. Alternativet tillkom i det kompletterande samrådet för förstudien på grund av en detaljplan. Detaljplanen har senare upphävts. 5.2.3 Vald sträckning Sambyggnationen börjar vid Solbergs mossar, strax väster om sjön Nedre Örevatten, se Figur 2. Här kommer ledningen från norr, och ansluter till Vattenfalls befintliga 130 kV-ledning. Ledningen sambyggs på norra sidan om 130 kV-ledningen genom myr- och skogsmarker sydost till Långemossen. Vid Långemossen byggs den sambyggda ledningen nordost om befintlig ledningssträckning. Markägarförslag från tidigare samråd ligger till grund för denna sträckning. Genom att inte följa den befintliga sträckningen vid Långemossen hamnar den sambyggda ledningen ca 120 m från bostadshus. Om den befintliga sträckningen hade följts skulle den sambyggda ledningen hamna ca 40-70 m från bostadshus. Justeringen av sträckningen har alltså gjorts för att tillmötesgå önskemål från berörda fastighetsägare samt för att undvika påverkan på boendemiljöer. Ledningen fortsätter över de öppna åkermarkerna mot Göta älv. Av hänsyn till bostäder passerar ledningen över den befintliga 130 kV-ledningen vid Valler, och sambyggs istället på södra sidan om 130 kVledningen vidare över Göta älv. Ledningen passerar Göta älv nedströms ön Tjurholmen, strax söder om Älvängens samhälle, och passerar järnvägen som löper parallellt med Göta älv. Vid Äskekärr, innan ledningen passerar över väg E45 som löper parallellt med järnvägen, korsar ledningen återigen 130 kV-ledning och viker av mot norr, i en båge runt Vattenfalls transformatorstation. Av tekniska skäl lämnas här 130 kV-ledningen som passerar rakt fram, i sin nuvarande sträckning, genom transformatorstationen. Från Älebräcke sambyggs ledningen återi- gen, på norra sidan om 130 kV-ledningen fram till Högås, där sambyggnationssträckan slutar. På älvens östra sida passeras både skogsmark och öppen jordbruksmark. 26 06.Nulägesbeskrivning och förutsedda miljökonsekvenser 6.1 Boendemiljö och bebyggelse ningen. Magnetfältet från den befintliga regionnätsledningen skulle även finnas kvar. 6.1.1 Förutsättningar Boendemiljön kan huvudsakligen påverkas av magnetfältsutbredning och av förändrad landskapsbild. När ledningen anläggs kan buller påverka miljön för de som bor i närheten. Boendemiljön kan också påverkas genom att de boende kan uppleva ledningen som förfulande eller störande. För ledningens passage över Göta älv har sambyggnad med Vattenfalls 130 kV-ledning valts för att ge minst påverkan på boendemiljö. Magnetfältets utbredning varierar längs med en ledning eftersom magnetfältets styrka beror på hur linorna hänger i förhållande till varandra, hur mycket ström som går i ledningen samt avståndet till marken. I kuperad terräng kan linorna på vissa sträckor hänga avsevärt högre än normalt vilket gör att magnetfältet blir lägre vid närliggande bostäder. I detta fall är det fördelaktigt ur magnetfältshänseende att sambygga ledningen. Om ledningen sambyggs försvinner magnetfältet från den befintliga ledningen och istället avger den sambyggda ledningen ett magnetfält på 0,4 μT ungefär 75 meter ifrån ledningens mitt. Magnetfältsutbredningen vid sambyggnationen blir mindre än för övriga ledningen eftersom ledningarna sambyggs i högre stolpar med vertikal fasplacering. Konstruktionen innebär att ledningens utbredning blir smalare och ledningen hamnar högre upp. Eftersom magnetfältet avtar med avståndet blir magnetfältsutbredningen därför mindre för sambyggnationssträckan än för övriga 400 kV-ledningen. När ledningsdragningen är fastställd kommer ytterligare beräkningar av magnetfältet att göras, för att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kan följas. 6.1.2 Förväntade konsekvenser Den befintliga 130 kV-ledningen avger ett magnetfält på 0,4 μT ungefär 50 m ifrån ledningens mitt. De preliminära magnetfältsberäkningar som gjorts visar att den planerade 400 kV-ledningen i ett normalt utförande (normal stolphöjd utan sambyggnad) kommer att avge ett magnetfält på 0,4 μT ungefär 110 meter från ledningens mitt. Skulle ledningen inte sambyggas skulle alltså ledningen avge ett magnetfält på 0,4 μT ungefär 110 m från led- Det uppkommer buller från arbetsmaskiner när ledningen byggs. Avverkning av skog för skogsgatan, schaktning, grävning och pålning för fundamenten är annat som kan orsaka buller. Detta kommer att studeras mer i detalj längre fram i projektet och ingår i den MKB som ska tas fram. Detta buller uppkommer endast under byggskedet. Ljudnivåerna intill en 400 kV-ledning kan uppgå 27 till ca 45 dB (A) på ett avstånd av 20-60 meter från ledningens mitt. Ljuden är svåra att uppfatta och bör inte ge upphov till påtagliga störningar för närboende. I avsnitt 4.3 beskrivs utförligare hur ljud kring en kraftledning uppkommer. små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller uppodlade dalgångar. Påverkan på landskapsbilden blir generellt mindre vid parallellförläggning och sambyggnad, jämfört med om luftledningen byggs genom obruten mark. Magnetfältsutbredningen längs sambyggnationen blir generellt mindre än längs 400 kV-ledningens övriga sträckor, eftersom sambyggnation innebär högre stolpar och magnetfältsutbredningen avtar med höjden. För de delar av sambyggnationen som går i skogsmark anläggs en ny ledningsgata intill den befintliga, vilket initialt innebär att ledningsgatan breddas. Den nya skogsgatan är ca 34 meter bred, jämfört med den befintliga, som varierar upp till 46 m. Den tidigare ledningsgatan kommer dock att tas ur bruk, stolparna rivas, och marken återlämnas till markägaren i befintligt skick. Det är troligt att ny skog kommer att planteras i dessa områden, vilket innebär att ledningsgatan så småningom blir lika bred som innan sambyggnationen. Stolparna längs sambyggnadssträckan kommer att bli ca 40 meter högre än de är idag. 6.2 Landskapsbild 6.2.1 Förutsättningar En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom avverkad skog i ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan ledningen påverka mycket i Figur 8. Äskekärr – Älebräcke. Längs delsträckan Äskekärr – Älebräcke, se Figur 8, kommer 400 kV-ledningen att avvika från befintlig ledning. Där 400 kV-ledningen lämnar den befintliga 130 kV-ledningen dras en ny ledningsgata om ca 1,5 km, huvudsakligen genom skogsmark. 28 Figur 9. Långemossen – Ö Valler. Längs sträckan Långemossen – Ö Valler kommer en ny ledningsgata att göras genom skogsmark, längs en ca 600 meter lång sträcka, se Figur 9. Därefter går ledningens nya sträckning över åkermark, ca 700 m. 6.2.2 Förväntade konsekvenser Eftersom stolparna blir högre kommer ledningen att bli mer synlig i landskapet än tidigare, men eftersom ledningen huvudsakligen dras i redan påverkade områden, och eftersom ledningen delvis döljs i skogslandskapet bedöms ledningens konsekvenser för landskapsbilden sammantaget bli små. Längs delsträckorna Äskekärr – Älebräcke kommer 400 kV-ledningen att avvika från 130 kV-ledningen. Påverkan på landskapsbilden vid denna sträcka blir därför något större jämfört med sträckorna där sambyggnad sker. 6.3 Naturmiljö Därefter områden som saknar formellt skydd men har utpekade naturvärden från fältinventeringen som utförts av COWI, eller från tidigare inventeringar. Naturvärdesobjekt, med eller utan formellt skydd, visas på Bilaga 1 och Bilaga 2 och sammanfattas i Tabell 2. Områden av riksintresse för naturvården visas på Bilaga 3. Den planerade ledningsdragningen går inte igenom något Natura 2000-område. Det närmast belägna Natura 2000-området är ”Lysegården östra” (objekt C på Bilaga 2) vid Vallerån, på västra sidan av Göta älv. Detta Natura 2000-område är utpekat och skyddat enligt Habitatdirektivet och är beläget cirka 300 meter väster om den planerade ledningen. Det främsta syftet med Natura 2000-området är bevarandet av ett område med värdefull ädellövskog och en blockrik, sydvänd bergsbrant med många hotade och sällsynta moss- och lavarter. Lysegården östra har även skydd i form av naturreservat. 6.3.1 Förutsättningar Nedan beskrivs områdets förutsättningar utifrån naturmiljö. Först beskrivs områden med formellt skydd i form av Natura 2000 eller naturreservat samt områden som är utpekade som riksintressen. Norr om ledningens passage över Göta älv finns naturreservatet Tjurholmen (objekt D på Bilaga 2). Reservatet utgörs av den södra delen av ön Tjurholmen, som är en dokumenterat värdefull fågellokal 29 Kartreferens Namn Naturvärdesklass Kartbilaga A Sumpskog väster om Nedre Örevatten 3 Bilaga 1 B Ädellövskog vid Solberg 3 Bilaga 1 C Natura 2000 Lysegården östra Ej klassad Bilaga 2 D Tjurholmens naturreservat Ej klassad Bilaga 2 E Strandängar vid Äskekärr 1 Bilaga 1 F Ädellövskog vid Häljered Ö om Göta älv 2 Bilaga 1 G Lövskog vid Älgarås 3 Bilaga 1 H Valås 3 Bilaga 1 I Ädellövskog vid Älebräcke 2 Bilaga 1 J Sköldsån 1 Bilaga 1 K Älebräcke 3 Bilaga 1 L Rished 1 Bilaga 1 och Bilaga 2 TABELL 2. SAMMANFATTNING AV NATURVÄRDESOBJEKT LÄNGS DEN AKTUELLA STRÄCKAN. för rastande och övervintrande fåglar. Naturreservatet är även fågelskyddsområde med tillträdesförbud mellan 15 mars och 15 juli. Avståndet mellan den planerade ledningen och naturreservatets gräns är cirka 350 meter. Öster om Alafors passerar ledningen norr om Risheds naturreservat (objekt L på Bilaga 1 och Bilaga 2). Avståndet från den nya ledningsgatan till reservatsgränsen är cirka 50 meter. Mellan den nya ledningsgatan och reservatsgränsen finns den befintliga 130 kV-ledningen. Den norra delen av sträckan för sambyggnationen börjar i Svartedalen och Anråseåns utpekade riksintresse för naturvård. Längre söderut, vid passage över Göta älv, finns ytterligare ett riksintresse för naturvård, Göta och Nordre älvs dalgångar. Detta område korsas dels vid passagen över Vallerån och Göta älv, och sedan ytterligare en gång, längre österut, vid passagen över Sköldsån. Områden av riksintresse är stora sammanhängande områden som identifierats som nationellt värdefulla. Områden av riksintresse för naturvården visas på Bilaga 3. Längs den aktuella sträckan finns flera områden som är intressanta ur naturvärdessynpunkt men som saknar formellt skydd i form av naturreservat, Natura 2000 eller liknande. Dessa beskrivs nedan och baseras främst på den naturvärdesinventering på fältnivå inom de planerade stråken för ledningen som genomfördes av COWI under 2014. Denna fältinventering var främst inriktad på skogliga naturvärdesobjekt, eftersom det är dessa som riskerar störst påverkan av den planerade ledningen. Övriga källor som använts är Ale kommuns naturvårdsprogram (Ale kommun, 2007) och tidigare inventeringar från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, via tillgängliga web-GIS tjänster. Naturvärdesklassningen baseras på den svenska standarden SS 199000:2014. Enligt denna standard klassas naturvärdesobjekt i tre naturvärdesklasser, 1-3 (klass 4, visst naturvärde, utgör ett tillägg), där klass 1 är den högsta klassningen. Naturvärdesklassningen i Ale kommuns naturvårdsprogram gjordes i tre klasser (1-3), där definitionerna på klasserna till största del sammanfaller med klassningen i SS 199000:2014 (se nedan). Denna standard fanns dock inte tillgänglig när Ale kommuns naturvårdsprogram togs fram. Naturvärdesobjekten längs den planerade ledningen beskrivs här från norr till söder: 30 Väster om Nedre Örevatten finns ett stort myroch sumpskogsområde (klass 3). Området domineras av låga senvuxna tallar och glasbjörk och utgörs av en mosaik av öppen myr och tallskog. Visas som objekt A på Bilaga 1. Väster om Solberg finns en ädellövskog i en sydvänd brant (klass 3). På höjden finns krattekskog med inslag av tall och döda/döende enbuskar. Naturvärdena är koncentrerade till den västra delen av området. Den föreslagna ledningsdragningen påverkar endast en mindre del av objektets östra del. Visas som objekt B på Bilaga 1. Figur 10. Ädellövskog i sydvänd brant väster om Solberg (klass 3, objekt B på Bilaga 1). På Göta älvs östra strand finns ett stort sammanhängande strandängsområde (klass 1). Området utgör kärnområde för många av Göta älvs särpräglade och krävande arter, och är mycket betydelsefullt för våtmarksberoende fåglar både som häcknings- och rastlokal. Strandängen hyser en intressant flora och är en av de viktigaste grod- och kräldjurslokalerna längs älven. Visas som objekt E på Bilaga 1. Öster om passagen över Göta älv, och öster om strandängarna vid Äskekärr, passerar den föreslagna ledningen ett område med ädellövskog (klass 2). Skogen är f.d. kulturmark som nu domineras av ek, björk, lind, hassel, enbuskar, en del äldre granar och även viss granföryngring. Befintlig 130 kV-ledning med tätt uppslag av sly (framförallt björk) går genom objektet. Visas som objekt F på Bilaga 1. Figur 11. Ädellövskog vid Älebräcke (klass 2, objekt I på Bilaga 1), fotograferad österut med befintlig 130 kV-ledning och passagen över Sköldsån synlig. Lövskogsområdet som ansluter söder om objekt F gavs naturvärdesklass 3 i Ale kommuns naturvårdsprogram och visas som objekt G på Bilaga 1. Vid passagen förbi Vattenfalls transformatorstation, passeras den södra delen av Valås, ett område som gavs klass 3 i Ale kommuns naturvårdsprogram och utgörs av varierad lövskog. Visas som objekt H på Bilaga 1. Vid Älebräcke berörs den nordöstra delen av ett ädellövskogsområde (klass 2), som delvis utgörs av en bergbrant. Ek och hassel (en del mycket grov och gammal) dominerar. Befintlig 130 kV-ledning Figur 12. Ädellövskogsområdet öster om passagen över Sköldsån(klass 3, objekt K på Bilaga 1). 31 går genom den norra delen av objektet, där naturvärdena bedömdes vara väsentligt lägre. Visas som objekt I på Bilaga 1. Öster om Alafors passerar ledningen över Sköldsån (klass 1 i Ale kommuns naturvårdsprogram). Ån pekas ut som ett område med unika naturvärden, och hyser bl. a. rödlistade fiskarter och flera ovanliga fågelarter som är associerade med vattenmiljön. Visas som objekt J på Bilaga 1. Öster om passagen över Sköldsån berörs den sydvästra delen av ett objekt med ädellövskog (klass 3). Skogsområdet utgörs av f.d. kulturmark med ek, hassel, björk och gran. Visas som objekt K på Bilaga 1. I Figur 10, Figur 11 och Figur 12 visas bilder från COWI:s naturvärdesinventering. 6.3.2Förväntade konsekvenser Natura 2000-området Lysegården Östra, som skyddas enligt habitatdirektivet och som naturreservat, förväntas inte bli påverkat av ledningen då den östra avgränsningen av området befinner sig cirka 300 meter väster om den planerade ledningen. De tre naturreservat (Lysegården, Tjurholmen och Rished) som finns i närheten av ledningen kommer inte utsättas för någon direkt påverkan från ledningsdragningen. Det finns dock en risk att ledningsdragningen över Göta älv har en påverkan på fågelfaunan i Tjurholmens naturreservat och på strandängarna längs Göta älv. Påverkan på fåglar från anläggandet av en luftledning bedöms som störst i anläggningsskedet. Undvikande av anläggningsarbeten under perioden 15 mars-31 juli föreslås för arbetet i området vid Göta älv. Eftersom ledningen sambyggs med befintlig ledning bedöms ytterligare påverkan på fågellivet (jämfört med nuvarande situation) som liten i driftskedet. Ledningen kan dock innebära kollisionsrisk för framförallt större fåglar som fiskgjuse och storlom. För att minska risken bör luftledningen vid passagen över Göta älv utrustas exempelvis med varningsklot, som gör ledningen lättare att upptäcka för flygande fåglar, se Figur 13. De berörda riksintressena för naturvård (Svartedalen med Anråsån samt Göta- och Nordre älvs dalgångar) kommer att påverkas till en mindre del. Påverkan sker dock i en förhållandevis liten del av dessa till ytan stora områden (Svartedalen med Anråsån 10094 ha, Göta- och Nordre älvs dalgångar 10479 ha) och ledningen bör därmed inte innebära någon risk för påtaglig skada för dessa två riksintressen. Bedömda konsekvenser för övriga naturvärdesobjekt beskrivs nedan från norr till söder: Sumpskog- och myrmarksområdet väster om Nedre Örevatten (klass 3, objekt A på Bilaga 1) kan påverkas i den nordöstra delen om träd avverkas i ledningsgatan. Inga föreslagna stolpplaceringar berör de blöta partierna och objektets hydrologi bör därmed inte påverkas i någon betydande omfattning. Små, senvuxna tallar och björkar bör inte behöva avverkas i ledningsgatan p.g.a. låg trädhöjd och långsam tillväxt, vilket gör att påverkan på objektets naturvärden bedöms som relativt liten. Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas. Figur 13. Varningsklot har monterats på ledningen för att göra ledningen lättare att upptäcka för fåglar. 32 Ädellövskogen i sydvänd brant väster om Solberg (klass 3, objekt B på Bilaga 1) berörs i den östra delen av objektet, dock i relativt liten utsträckning. Påverkan på objektets naturvärden bedöms som relativt liten eftersom värdena är koncentrerade till den västra delen av området. Den sluttande topografin kan innebära att träd- och buskvegetation inom den berörda delen av objektet kan bevaras intakt under ledningen. Strandängarna vid Äskekärr (klass 1 i Ale kommuns naturvårdsprogram, objekt E på Bilaga 1) bedöms inte påverkas i någon betydande omfattning i driftskedet, eftersom ledningen dras högt över ängen och därmed inte nämnvärt påverkar naturvärden knutna till betesmarker som finns inom området. Påverkan på fåglar från anläggandet av en luftledning bedöms som störst i anläggningsskedet. Se förslag till skyddsåtgärder för fågellivet ovan. Ädellövskogen (klass 2, objekt F på Bilaga 1) öster om strandängarna vid Äskekärr kommer att påverkas genom att en ny ledningsgata anläggs söder om den befintliga ledningsgatan. Detta kommer innebära en negativ påverkan eftersom träd och buskar avverkas. Den föreslagna dragningen, som går söder om befintlig ledning bedöms dock som ett bättre alternativ än att dra ledningen norr om befintlig ledning, eftersom en större sammanhängande del av naturvärdesobjektet bevaras intakt med nuvarande förslag. När sambyggnaden är klar kommer den gamla 130 kV-ledningen rivas, och det finns möjlighet för ny skog att växa upp i ledningsgatan. Lövskogsområdet som ansluter söder om objekt F (objekt G, klass 3 i Ale kommuns naturvårdsprogram) kommer att påverkas genom att en ny ledningsgata anläggs söder om den befintliga ledningsgatan. Detta innebär en negativ påverkan eftersom träd och buskar avverkas. När sambyggnaden är klar kommer den gamla 130 kV-ledningen avvecklas, och det finns möjlighet för ny skog att växa upp i ledningsgatan. Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas. Lövskogsområdet vid passagen förbi Vattenfalls transformatorstation (klass 3 i Ale kommuns naturvårdsprogram, objekt H på Bilaga 1), passeras genom den södra delen. Detta innebär en negativ påverkan eftersom träd och buskar avverkas. Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas. Ädellövskogen (klass 2, objekt I på Bilaga 1) vid Älebräcke bedöms få liten påverkan på naturvärden med den planerade ledningssträckningen. Ledningen berör en liten del av den norra delen av objektet, som inte bedömdes hysa några större naturvärden och sedan tidigare är starkt påverkad av den befintliga 130 kV-ledningen. Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas. Sköldsån (klass 1 i Ale kommuns naturvårdsprogram, objekt J på Bilaga 1), kan komma att påverkas om en stolpe placeras i åns närhet, eller om trädvegetation avverkas längs ån. För att minska påverkan på trädvegetationen längs ån bör så höga stolpar som möjligt användas, då det kan innebära att färre eller inga träd behöver avverkas längs ån. De rödlistade fiskarterna bör inte påverkas nämnvärt av ledningen, medan viss påverkan kan förväntas på fågelfaunan, framförallt under anläggningsskedet. Öster om passagen över Sköldsån berörs den sydvästra delen av ett objekt med ädellövskog (klass 3, objekt K på Bilaga 1). Detta område kommer att påverkas negativt genom att ny ledningsgata avverkas i områdets sydvästra del. Som en skyddsåtgärd bör stolpars höjd och placering väljas så att så få träd som möjligt behöver avverkas. Under det fortsatta arbetet med planering av ledningsdragningen, avverkning och placering av stolpar kommer hänsyn att tas till de utpekade områdena med intresse för naturmiljön. Konsekvensbedömningen för naturmiljön på såväl objekt- som landskapsnivå kommer att fördjupas i samband med upprättande av MKB under vintern 2015. 33 6.4 Rekreation och friluftsliv 6.4.1 Förutsättningar Sträckan för sambyggnation börjar i Svartedalens riksintresse för friluftsliv. Vid passagen över Göta älv finns riksintresset för friluftsliv, Göta älv och Nordre älv, se Bilaga 3. 6.4.2 Förväntade konsekvenser Generellt är all naturmark i närheten av tätorter av intresse för friluftslivet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. I skogsmark och över öppna strövområden eller landskap kan känslan av orördhet påverkas. En ledningsgata i skogsmark med tätväxande slyvegetation kan också vara svår att korsa. Eftersom ledningen ska sambyggas med en befintlig ledning blir påverkan för friluftslivet mindre än om ledningen skulle dras i en ny sträckning. 6.5 Kulturmiljö 6.5.1 Förutsättningar Från den 1 januari 2014 gäller en ny Kulturmiljölag med nya bestämmelser för exempelvis fornlämningsbegreppet och åldersgränsen 1850. Den nya lagen innebär bland annat att lämningar från före 1850 kommer att få ett generellt skydd, såvida de uppfyller lagens övriga krav. För fornlämningar gäller att de är skyddade enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Tanken med lagen är att vårt gemensamma kulturarv ska bevaras. Exploateringar ska därför ta hänsyn till fornlämningarna och fornlämningsområden. Om det inte går att undvika fornlämningar krävs länsstyrelsens tillstånd till ingrepp i fornlämningen och beslut om arkeologiska undersökningar. För att kartlägga befintliga kulturmiljöer och kända fornlämningar och för att översiktligt kunna bedöma konsekvenserna av ingrepp i utredningsområdet för den planerade 400 kV-ledningen utifrån ett kulturmiljöperspektiv genomfördes en översiktlig kulturhistorisk förstudie i slutet av 2013 (Västarvet kulturmiljö/Lödöse museum 2013). I förstudien gjordes en arkivstudie av befintligt material vilket innefattar lämningar i fornminnesregistret (FMIS), lämningar registrerade i Skogens pärlor (Skog och historia), kommunala kulturmiljöområden, riksintresse för kulturmiljövård samt kulturhistorisk bebyggelse. Som komplement till skrivbordsstudien besöktes även vissa lättillgängliga öppna terränger inom utredningsområdet, främst öppen jordbruks- och hagmark. I syfte att lokalisera potentiella boplatslägen har dessa platser översiktligt besiktigats okulärt. Under hösten 2014 påbörjades en arkeologisk utredning längs den planerade ledningssträckningen enligt Kulturmiljölagen (SFS 1988:950) (KML). Utredningen utgår från resultaten från förstudien, och inleddes med en så kallad steg 1-utredning, där arkeologer genom fältbesök tar reda på om det finns några hittills okända fornlämningar i området. Fältinventeringarna inom steg 1-utredningen har avslutats, och kommer att rapporteras under våren 2015. När steg 1-utredningen är klar samråds resultaten med länsstyrelsen, och beslut om fortsatt så kallad steg 2-utredning fattas. I steg 2-utredningen görs sökschakt i misstänkta lägen med spade eller grävmaskin. En sökschaktsgrävning är ingen riktig arkeologisk undersökning utan den ska bara konstatera om det finns en fornlämning eller inte. Om en fornlämning upptäcks avbryts arbetena och schakten fylls igen (Riksantikvarieämbetet 2010). Resultaten från förstudien och de genomförda fältinventeringarna inom steg 1-utredningen visar att det längs den aktuella sträckan finns ett antal objekt och områden som är intressanta för kulturmiljön. De fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som har påträffats inom ramen för förstudien samt de objekt som hittades i samband med steg 1-inventeringarna i fält redovisas i Tabell 3 nedan. Tabellen visar endast objekt inom utredningsområdet samt i ledningssträckningen. Objektens geografiska läge redovisas i Bilaga 4. Resultaten från steg 1-utredningen har erhållits från Maria Norrman, Västergötlands museum som deltagit i inventeringsarbetet samt från Pernilla Morner Åhman, arkeolog vid Västarvet kulturmiljö/Lödöse museum och ansvarig för arkeologiutredningarna för den planerade 400 kV-ledningen. 34 Objektnummer/ RAÄ-nummer Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Skadestatus Status 112 Hägnad Stenmur, 40 m Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 113 Hägnad Stenmur, 120 m Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 114 Hägnad Stenmur, ca 58 m. Delvis utfyllnad mellan naturliga block. Övrig kulturhistorisk Skadad lämning 2 115 Hägnad Stenmur, ca 116 m. Ställvis utrasad. 116 Hägnad Stenmur, ca 99 m. Ställvis utrasad. Ligger i tidigare lagaskiftes gräns. Övrig kulturhistorsk lämning 171 Husgrund 172 Välbevarad 3 Välbevarad 2 Husgrund, rektangulär, ca 6x5 m (NNVSSÖ) och 0,1-0,4 m h. Spisröse i ÖNÖ, ca 2 m diam och 0,2 m h. Ingång i SSÖ markerad av trappsten. I NNV är en mindre tillbyggnad med samma längd som ligger direkt an mot litet bergsstup, uthusdel? Röjda ytor/odlingsmark samt stenmurar i äldre gränser finns i området. Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 Fossil åker Fossil åkermark, ca 45x35 m (NNÖSSV), som utgörs av en stenröjd yta. Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 173 Bra boplatsläge, AU 2 Bra boplatsläge. 174 Lägenhetsbebyggelse Torplämning, ca 75x20 m (Ö-V) bestående av 1 husgrund och 1 jordhällare. Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 175 Lägenhetsbebyggelse Torplämning, ca 55x25 m (NÖ-SV) bestående av 2 husgrunder och 1 jordkällare. Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 176 Rest sten 227 Hägnad Stenmur, 26 m. Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 229 Hägnad Stenmur, 30 m. Övrig kulturhistorisk Välbevarad lämning 2 240 Bra boplatsläge, AU2 Bra boplatsläge. Flera platåliknande avsatser i NV-sluttning. 4 241 Bra boplatsläge, AU2 Mycket bra boplatsläge. 4 242 Hägnad Stenmur, ca 5 m. 243 Bra boplatsläge, AU2 Bra boplatsläge. Flack avsats i svag Ösluttande kuperad moränmark som övergår i mer brant Ö-sluttning. 4 244 Hägnad Stenmur 3 245 Bra boplatsläge ?, AU2? Flack något mossig fuktig yta nedanför berg, delvis i åkermark, delvis i skogsmark. 4 246 Bra boplatsläge, AU2 Bra boplatsläge. Flack avsats i svag NÖsluttning i kuperad moränmark mellan berg och brant Ö-sluttning. Hyfsat stenfritt. 4 4 3 Övrig kulturhistorisk lämning 2 35 247 Bra boplatsläge, AU2 Bra boplatsläge. Flack NV-sluttning i kuperad moränmark. Hyfsat stenfritt. 4 248 Bra boplatsläge, AU2 Bra boplatsläge. Sadelläge, flack avsats i SV-sluttning mellan berghällar. Hyfsat stenfritt. 4 249 Hägnad Stenmur, ca 80 m. 3 250 Bra boplatsläge, AU2 Mycket bra boplatsläge. Sadelläge mellan berg. Svag SV-sluttning, stenfritt. 4 251 Hägnad Stenmur, 125 m. Ca 15 m N om är ytterli- Övrig kulturhistorisk gare en mur, ca 35 m. lämning 2 256 Bra boplatsläge, AU2 Bra boplatsläge. Flera platåliknande avsatser i NV-sluttning. Sammanhörande med ID240. 4 257 Bra boplatsläge, AU2 Se ID240. 4 259 Hägnad Stenmur. 3 260 Hägnad Stenmur. 3 261 Hägnad Stenmur. 3 10177700920001 Ristning, medeltid/ historisk tid 10158800790001 Vägmärke 10177701770001 Obestämbar Övrig kulturhistorisk lämning 10177700810001 Hällristning Bevakningsobjekt 10177701850001 Färdväg Övrig kulturhistorisk lämning 10177701830001 Färdväg Fornlämning 10177700340001 Boplats 10177701250001 Boplats Övrig kulturhistorisk lämning Milstolpe Fyndmaterial: Flinta Fornlämning Bevakningsobjekt Välbevarad Fornlämning TABELL 3. IDENTIFIERADE OBJEKT LÄNGS DELSTRÄCKA 2. I förstudien pekades området vid ledningens landfäste på Göta älvs södra strand ut som intressant för kulturmiljön. Där finns den förmodade platsen för fyndet av en båt, och ytterligare två båtar har hittats i närheten. Den arkeologiska utredningen kommer att rekommendera att det utförs en sökschaktsgrävning där stolpen ska placeras för att utesluta ytterligare lämningar av båtar. Detta kan ske först när stolpplaceringen har bestämts. Denna rekommendation kan eventuellt komma att gälla även för stolpen vid landfästet på Göta älvs västra strand. Riksintresse för kulturmiljövården, Solberg- Hede, återfinns på Göta älvs västra strand, men ledningen passerar utanför riksintresset, se Bilaga 3. Området skyddas för sin välbevarade sammanhållna och ej skiftade bebyggelse. Längs ledningssträckningen i Ale kommun på älvens östra sida, i höjd med Rished, finns området Grunne med by- och gårdsmiljöer i odlingslandskap, utpekat i Ale kommuns kulturmiljöprogram (Ale kommun 2008). Grunne by i Starrkärrs socken är en by med välbevarad struktur samt flera välbevarade gårdsmiljöer. Byn har genomgått bland annat enskifte 1818 men flera av gårdarna ligger ännu kvar på den gamla bytomten och 36 utgör en ovanligt väl sammanhållen bebyggelsemiljö. Rekommendationerna för området är att byn är beroende av fortsatt hävd. Bebyggelsen bör underhållas med traditionella material och metoder som tar hänsyn till det kulturhistoriska värdet. Ny bebyggelse bör främst motiveras av brukningsskäl. Även norr och söder om ledningssträckningen finns områden utpekade i Ale kommuns kulturmiljöprogram, Häljered och Ale vikingagård i Starrkärrs socken, industrimiljö med fabriksbebyggelse i Alafors samt sockencentrum med bland annat kyrka, prästgård och skola i Starrkärrs socken. Inom steg 1-inventeringen i fält har ett antal lämningar som bedöms utgöras av övriga kulturhistoriska lämningar samt sentida lämningar hittats längs den aktuella sträckan norr om Göta älv. Lämningarna utgörs av hägnader1 , en husgrund samt en fossil åker. I detta område planeras i dagsläget inga ytterligare fältarbeten, förutom en eventuell sökschaktsgrävning vid stolpen på det västra landfästet som nämns ovan. I området mellan järnvägen och motorvägen i Ale kommun, norr om Äskekärr, har ett antal boplatslägen påträffats vid steg 1-utredningen. Vissa av dessa kommer att förordas att utredas vidare i steg 2-utredningen. Inom området har även ett antal hägnader påträffats. Öster om motorvägen har det påträffats ett antal hägnader, samt lägenhetsbebyggelse2 , samtliga klassade som övrig kulturhistorisk lämning eller som sentida lämning. Inga av dessa objekt kommer att undersökas vidare i steg 2-utredningen. 6.5.2 Förväntade konsekvenser Riksintresset för kulturmiljövården vid Solberga-Hede bedöms inte påverkas av ledningen eftersom ledningen passerar utanför riksintres1.Hägnad är det sammanfattande namnet på anläggningar av trä, sten eller metall som har till syfte att hindra betesdjur att beträda vissa ytor. 2. Lägenhetsbebyggelse definieras som lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts. Lämningarna kan bestå av husgrunder, kulturlager eller andra anläggningar set och därför inte stör syftet med riksintresset. Detsamma gäller de områden norr och söder om ledningsdragningen som har pekats ut i Ale kommuns kulturmiljöprogram. I kulturmiljön Grunne by går ledningen genom ett landskap som kan sägas vara öppet, i den bemärkelsen att det från höjder i landskapet är relativt fri sikt över långa sträckor och vyer. Ledningen kommer att bli väl synlig i landskapet från alla håll, både inom och utanför kulturmiljön och utgör ett delvis nytt storskaligt visuellt inslag i landskapsbilden. Etableringen kommer att medföra att landskapet upplevs som mer exploaterat än tidigare men bedöms dock inte i större grad påverka de kärnvärden, bebyggelsemiljön, som hör samman med bevarandeområdet. Under byggskedet kan påverkan komma att ske på byggnader, lämningar och miljöer. Denna påverkan går att minimera och den är lokal och koncentrerad till byggskedet. Påverkan på lämningar blir störst om de sammanfaller med stolparnas placering, men hänsyn ska även tas till de lämningar som identifieras längs de skogsgator som kommer att röjas vid sambyggnationen, samt till eventuell påverkan på kulturmiljöer. Den pågående arkeologiska utredningen, där enskilda fornlämningar bedöms och utreds och påverkan på kulturmiljöer redovisas, kommer att färdigställas innan den slutgiltiga placeringen av stolpar görs. I det fortsatta planeringsarbetet med ledningen kommer Svenska kraftnät att sträva efter att undvika kända fornlämningar och andra kulturlämningar och kulturmiljöer. Där kulturmiljöer eller lämningar som saknar lagskydd enligt Kulturmiljölagen ändå blir berörda kommer hänsyn att tas till dessa. Svenska kraftnät kommer i de fallen att anpassa placeringen av ledningsgatan, stolparna och lokalvägnätet till lämningar och kulturmiljöer i samråd med antikvarisk expertis. Längs den aktuella sträckan har inga objekt påträffats som klassas som fornlämning, och som därmed skyddas av kulturmiljölagen. Utifrån resultatet av steg 1-undersökningen görs bedöm- 37 ningen att inga kulturhistoriskt intressanta objekt påverkas av ledningen och de nu aktuella stolpplaceringarna. Detta gäller även de objekt som kommer att undersökas vidare i steg 2-utredningen. Inte heller Försvarsmakten har någon infrastruktur inom utredningsområdet för sambyggnationssträckan som kan komma att påverkas, och de har inte lämnat några synpunkter i samband med de genomförda samråden. 6.6 Naturresurser 6.7.2 Förväntade konsekvenser 6.6.1 Förutsättningar Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, genom anläggningsarbeten, ökad trafik, trafikomläggningar etc. När kraftledningen är i drift kan infrastruktur komma att påverkas i samband med driftsoch underhållsarbeten. Den föreslagna ledningssträckan passerar såväl öppen jordbruksmark som skogsmark. 6.6.2 Förväntade konsekvenser Nya ledningar i skog medför att skogsmark tas i anspråk. Eftersom ledningen sambyggs med en befintlig ledning blir åtgången av skogsmark mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Ur ett naturresursperspektiv påverkas jordbruksmark mindre än skogsmark eftersom jordbruket kan fortsätta på ytorna runt stolparna och under ledningen. Intrånget i jordbruksmarken begränsas därför till ytorna närmast stolparna. 6.7 Infrastruktur 6.7.1 Förutsättningar Kraftledningar är en del av infrastrukturen. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar, eller andra kraftledningar minimeras. Svenska kraftnät har låtit göra en flyghinderanalys (LFV 2014). De flygplatser som ligger närmast den aktuella sträckan är Trollhättan-Vänersborg, Lidköping-Hovby, Göteborg City Airport samt Landvetter. Där ledningen korsar Göta älv passeras även riksintresset för sjöfart. På älvens östra strand korsas järnvägen (Norge–Vänerbanan) och väg E45, även dessa utpekade som riksintresse för järnväg och väg. I de genomförda samråden har även teleoperatörer och ledningsägare deltagit, och den planerade 400 kV-ledningen bedöms inte påverka, eller påverkas av andra ledningar, sändare, master eller dylikt. Det finns heller inget radiolänkstråk inom utredningsområdet för sambyggnationssträckan. Luftfarten kan påverkas av själva ledningens närvaro under driftskedet i det fall inflygningsområden ligger i kraftledningens närhet. Ingen av flygplatserna har sina inflygningsområden över det planerade ledningsstråket. De infrastrukturella riksintressena för järnväg, väg och sjöfart störs inte av den planerade ledningen och riksintresset påverkas inte. Den segelfria höjden för fartyg som passerar under ledningen på Göta älv kommer att vara 30 m. Detta kommer att markeras med standardiserade varningsskyltar. 38 07.Samlad bedömning Sammantaget bedöms den planerade sambyggnaden medföra små konsekvenser på motstående intressen. Eftersom ledningen byggs enligt förordad sträckning som en sambyggd ledning, och eftersom stolpplacering anpassas efter identifierade natur- och kulturvärden så lång det är möjligt, anser Svenska kraftnät att ledningen inte kommer medföra oacceptabel påverkan på människors hälsa och miljö. 7.1 Påverkan under byggskedet Ledningsdragningen anpassas för att konsekvenserna ska utebli för närboende under ledningens drifttid. Små konsekvenser för närboende i form av buller från arbetsmaskiner förväntas under byggskedet. Även viss påverkan på infrastruktur bedöms kunna uppkomma under byggskedet, i form av anläggningsarbeten och trafikstörningar. Konsekvenserna för boendemiljö och infrastruktur upphör när ledningen är i drift. 7.2 Sambyggnad medför begränsad påverkan Påverkan på landskapsbilden bedöms som liten eftersom sambyggnaden innebär att ledningen till största del dras genom redan påverkade områden. Ledningen blir högre än tidigare, men döljs delvis av skogslandskapet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning eftersom känslan av orördhet kan påverkas i såväl skogsmark som i öppna landskap. Eftersom påverkan på landskapsbilden blir liten, begränsas även påverkan på rekreation och friluftsliv. Sambyggnaden medför även att konsekvenserna för naturresurser begränsas, eftersom åtgången av skogsmark blir mindre än vid anläggning av en för 400 kV-ledningen separat skogsgata. Påverkan på jordbruksmark begränsas till ytorna närmast stolparna. 39 08.Referenser Ale kommun 2007, Naturvårsprogram, fakta och åtgärder, antagandehandling. Ale kommun 2013, Översiktsplan för Ale kommun, Ale ÖP 07, http://ale.se/invanare/invanare/bygga-bo-miljo/planer-och-byggprojekt/oversiktsplanering/oversiktsplan-for-ale-kommun.html Ale kommun 2015, planer och byggprojekt, http://www.ale.se/invanare/invanare/bygga-bo--miljo/planeroch-byggprojekt.html Ale kommun, Länsstyrelsen Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen Västarvet 2008, Kultur i arv – Värdefulla miljöer och åtgärdsförslag COWI AB 2013, Påverkan på naturmiljö och fåglar av ny 400kV- ledning Skogssäter–Stenkullen – studie av tillgängligt material, Erik Heyman COWI AB, 2013, Fältinventering skogliga naturvärden 400kV -ledning Skogssäter–Stenkullen, Erik Heyman COWI AB, 2014, Naturvärdesinventering på fältnivå för 400 kV ledning Skogssäter – Stenkullen, arbetsmaterial, 2014-10-29, Erik Heyman och Joel Almqvist Kungälvs kommun 2015, pågående och nyligen avslutade detaljplaneprojekt, http://www.kungalv.se/byggabo-och-miljo/Planering-och-byggprojekt/Aktuella-detaljplaner Kungälvs kommun 2013, Översiktsplan 2010, http://www.kungalv.se/bygga-bo-och-miljo/Planering-ochbyggprojekt/Oversiktlig-planering/Oversiktsplan-2010 LFV (Air navigation services of Sweden) 2014, LFV:s flyghinderanalys avseende ny 400kV luftledning Skogssäter-Stenkullen, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv, Ale, Lerums kommuner, Norrköping 2014-05-22 Länsstyrelsens Webb-GIS, 2013. Informationskartan västra Götaland http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Vastragotaland/Infokartan/ 40 Länsstyrelsen Västra Götalands län 2013, Bevarandeplaner, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/ Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura-2000/Pages/bevarandeplaner.aspx Länsstyrelsen Västra Götalands län 2014, http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/kungalv/tjurholmen/Pages/index.aspx Naturvårdsverket 2013, Miljömålsportalen, http://www.miljomal.nu Riksantikvarieämbetet 2013, Fornsök, FMIS, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Riksantikvarieämbetet 2010, Bygga och bevara – hur påverkar fornlämningar dina byggplaner, informationsbroschyr Skogsstyrelsen, 2013, Skogens källa, http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla Skogsstyrelsen, 2013, Skogens pärlor, http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor Svenska kraftnät, http://www.svk.se Svenska kraftnäts föreskrifter om säkerhetsskydd (SvKFS 2005:1) Västarvet kulturmiljö/Lödöse Museum, 2013, Kulturhistorisk förstudie, Skogssäter–Stenkullen 41 Bilagor Bilaga 1. Övriga allmänna intressen, naturvärden Bilaga 2. Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Bilaga 3. Riksintressen Bilaga 4. Övriga allmänna intressen, kulturvärden SvensKa Kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel 08 475 80 00 Fax 08 475 89 50 www.svk.se
© Copyright 2024