fulltext - Karlstad University

Lina Nielsen & Amanda Hansson Lindh
Thailand
”Kom dit, gör vinst, stick därifrån, hitta en ny kustremsa”
– Jennie Dielemans (2008).
Thailand
Go There, Make Profit, Leave, Find a New Coastline.
Turismvetenskap
C-Uppsats
Termin:
Handledare:
Karlstad Business School
Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden
Phone:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97
E-mail: [email protected] www.hhk.kau.se
VT - 15
Leena Hagsmo
1.0 Inledning .......................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ................................................................................................................................... 1 1.2 Problemformulering ................................................................................................................ 2 1.3 Syfte och frågeställningar ...................................................................................................... 4 1.4 Avgränsning ............................................................................................................................. 4 1.5 Disposition ............................................................................................................................... 5 2.0 Metod ............................................................................................................................... 6 2.1 Vetenskapsteori ....................................................................................................................... 6 2.2 Angreppssätt ............................................................................................................................ 7 2.2.1 Enkätundersökning .......................................................................................................................... 7 2.3 Utformning och publicering av enkät ................................................................................. 9 2.3.1 Etisk reflektion ................................................................................................................................ 10 2.4 Urval ....................................................................................................................................... 11 2.5 Bearbetning ........................................................................................................................... 12 2.6 Tillförlitlighet och objektivitet .......................................................................................... 13 2.7 Metodkritik ............................................................................................................................ 14 3.0 Teori .............................................................................................................................. 16 3.1 Massturism ............................................................................................................................ 16 3.2 En mall för massturism ....................................................................................................... 17 3.3 Negativa effekter av turismnäringen ............................................................................... 17 3.3.1 Destinationslivscykeln ................................................................................................................... 19 4.3 Positiva effekter av turismnäringen .................................................................................. 21 4.3.1 Kultur ................................................................................................................................................ 21 4.3.2 Ekonomi och arbetstillfällen ....................................................................................................... 21 3.4 Påverkande variabler i resenärens val av resa ................................................................ 22 3.5 Word-Of-Mouth ................................................................................................................... 23 3.6 Olika typer av turister .......................................................................................................... 23 4.0 Resultat ......................................................................................................................... 25 4.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? .............. 26 4.1.1 Likheter och skillnader .................................................................................................................. 27 4.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? ................................. 29 4.2.1 Respondenter som tidigare besökt Thailand .............................................................. 29 4.2.2 Respondenter som inte tidigare besökt Thailand .................................................................. 32 4.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? ............................................................... 33 5.0 Analys ............................................................................................................................ 35 5.1 Bakgrunds faktorer .............................................................................................................. 35 5.1.1 Olika typer av resenärer ................................................................................................................ 35 5.2 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? .............. 37 5.3 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? ................................. 39 5.3.1 Hur upplever respondenterna massturismen i Thailand? .................................................... 42 5.4 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? ............................................................... 44 5.4.1 Orsaker till att respondenter inte besökt Thailand ................................................................ 44 5.4.2 Word-of-mouth .............................................................................................................................. 45 6.0 Slutsats .......................................................................................................................... 46 6.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska resenärer? .............. 46 6.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand? ................................. 47 6.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa? ............................................................... 47 6.4 Vidare diskussion och framtida forskning ...................................................................... 48 Figur 1: Destinationslivscykeln ...................................................................................................20
Figur 2: Cirkeldiagram över om respondenten besökt Thailand tidigare eller inte ............25
Figur 3: Stapeldiagram över respondenternas bild av Thailand ............................................26
Figur 4: Stapeldiagram över respondenternas generella uppfattning av Thailand..............28
Figur 5: Korstabell över Thailand som resmål generellt.........................................................29
Figur 6: Korstabell över hur respondenterna upplevde turistbelastningen på respektive
destination ............................................................................................................................30
Figur 7: Cirkeldiagram över varför respondenterna inte besökt Thailand ..........................32
Figur 8: Cirkeldiagram över vilken typ av resenär respondenten anser sig vara .................33
Figur 9: Korstabell över Word-Of-Mouth's påverkan bland respondenterna ....................34
Bilagor
Bilaga 1: Enkätundersökning
Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Leena Hagsmo för att du väglett oss med hjälp
av tips och råd som gjort denna uppsats möjlig.
Vi vill även passa på att tacka samtliga respondenter som tagit sig tid att svara på vår
enkätundersökning som ligger till grund för denna studie.
Ytterligare vill vi tacka Tom Nielsen för goda råd och för medhjälp av korrekturläsning,
din insats var till stor hjälp för att stärka kvaliteten av vår uppsats.
Samtliga delar av denna uppsats är skriven av Lina Nielsen och Amanda Hansson Lindh,
där ansvaret samt genomförandet varit ömsesidigt. För att uppnå ett enhetligt
språkvokabulär har studien grundats på ett delat samarbete där samtliga avsnitt skrivits
tillsammans.
Sammanfattning
Denna studie har sin grund i en delad uppfattning kring destinationen Thailand. Intresset
kring att studera bilden av Thailand väcktes genom att vi författare har en positiv
respektive en negativ bild av destinationen. Diskussioner kring ämnet skapade vidare
önskemål om att undersöka ämnet närmare. Därigenom valdes ämnet att användas som
underlag för vår kandidatuppsats. Syftet med denna studie blev därför att undersöka
svenska resenärers syn på Thailand som resmål, samt att få en uppfattning om det
fortfarande finns ett intresse att resa dit. Vi kommer i denna studie att undersöka den
dominanta bilden som finns av landet bland svenska resenärer, samt hur antalet turister
på destinationen påverkar upplevelsen.
För att kunna genomföra denna studie och få en bredare uppfattning om ämnet valde vi
att använda oss av ett kvantitativt angreppsätt. Detta resulterade i en enkätundersökning
som vi publicerat på diverse webbsidor med inriktning mot människor som reser.
Genom ett deduktivt synsätt började vi vår studie med att studera destinationen Spanien
och dess konsekvenser av massturismen. Detta eftersom vi ser det som en intressant
parallell till vårt studieområde. Efter att vi fastställt våra teorier valde vi att pröva dessa
mot det insamlade resultatet, för att på så vis kunna dra tydliga slutsatser. Genom vårt
resultat kan vi fastställa att bilden mellan våra respondenter skiljer sig beroende på om
personen besökt destinationen Thailand eller inte. Gemensamt för de resenärer som
besökt Thailand och de som inte gjort de kan vi avläsa att det finns en tydlig koppling
mellan Thailand och paradisstränder. Resultatet visar att en klar majoritet bland våra
respondenter känner någon i sin omgivning som besökt landet, likaså framgår det att
flertalet upplever att det är hög turistbelastning på destinationen. Vidare har vi kunnat
utläsa från resultatet att majoriteten respondenter inte påverkas av den höga
turistbelastningen.
Nyckelord: Turism, Massturism, Thailand, Påverkande Variabler
Abstract
This study is based on a divided perception of the destination of Thailand. Interest in
studying the image of Thailand was awakened by the facts that we writers have a positive
and a negative image of the destination. Discussions on the topic created a wish to
explore the topic further. Thereby we choosed this topic to be used as a basis for our
bachelor thesis. The purpose of this study was therefore to investigate the Swedish
traveler's view of Thailand as a destination, and to get an idea if there is still an interest in
traveling there. In this study we will investigate the dominant image that is of the country
among Swedish travelers, and how the number of tourists on the destination influences
the experience.
In order to execute this study and gain a broader understanding of the subject we choose
to make use of quantitative approaches. This resulted in a survey that we published on
various websites with a focus on traveling people. Through a deductive approach, we
began our study to investigate the destination Spain, and the consequences of mass
tourism there. This is because we see it as an interesting parallel to our study area. After
we established our theories, we chose to test these against the collected results, to be able
to draw clear conclusions. Through our results, we can determine that the image among
our respondents differs depending on whether the person has visited the destination
Thailand or not. A common result to all the travelers who visited Thailand and those
who did not, we read that there is a clear link between Thailand and paradise beaches.
The results show that a clear majority of our respondents know someone in their
acquaintance who visited the country, likewise it is clear that the majority feel that it is
high tourist load on the destination. Furthermore, we have been able to deduce from the
results that the majority of respondents are not affected by the high tourist impact.
Keywords:
Tourism,
Mass
Tourism,
Thailand,
Influencing
Variable
1.0 Inledning
1.1 Bakgrund
Turismens genomslagskraft kan anses synlig såväl som osynlig och kapabel att skapa
större sociala och kulturella förändringar på platser. Sedan 1960 har turismen utvecklats
radikalt runt om i världen och 2000-talet har kommit att innebära en massproduktion av
resor (Evans 2012). Ökade ekonomiska tillgångar och betald semester har bidragit till en
önskan att resa till sol- och baddestinationer där resenären får valuta för sina pengar
(González Tirados 2011). Evans (2012) förklarar att turismnäringen är dynamisk,
växande och svår att förutspå och att turism är ett affärsfenomen som framkommit ur
den ekonomiska utvecklingen. Sheller & Urry (2004) beskriver att på grund av den
globala mobiliteten som uppstått har allt fler platser sett värdet i turismnäringen. Detta
har lett till att det allt mer arbetas med att utveckla potentiella turismprodukter. Evans
(2012) menar att turismen är ett brett och kontroversiellt fenomen vilket skapat
diskussioner inom turismvetenskapen, ett fokus i dessa debatter ligger på turismens
inverkan på värddestinationer.
Den 18:e mars 1960 skapade den Thailändska regeringen en turistorganisation som skulle
stå ansvarig för marknadsföring inom turismnäringen, denna organisation döptes år 1963
till Tourist Organization Of Thailand (TOT). Allt eftersom Thailands turismnäring
fortsatte att växa och blev en av landets viktigaste exportinkomst, ökade förståelsen att
marknadsföra landet som ett turistmål globalt (Tatnews.org). Heiner (2010) beskriver att
Thailand i slutet av 1970-talet försökte skapa kontroll över den ökade turismutvecklingen
som skett i landet efter Vietnamkrigets slut år 1976. Konceptet kallades Tourism Control
Act men makten som turistindustrin besitter lyckades att avstyra idén. År 1979 skapades
Tourism Authority Of Thailand (TAT), som idag vuxit och anses vara en sofistikerad
marknadsföringsorganisation inom den Thailändska turismnäringen. TAT-organisationen
har varit en stor bidragande faktor till att Thailand blivit ett av världens största turistmål.
Siffror visar att anländande gäster i landet har stigit från 81.000 resenärer år 1960 till
24.770.000 år 2014. År 1980 lanserade Thailand sin första turistkampanj någonsin, ”Visit
Thailand” vilket resulterade i två miljoner ankommande besökare. ”Amazing Thailand”
kampanjen var den andra stora i landet och lanserades år 1998-1999, denna kampanj
markerade slutet på det förra årtusendet och början på ett nytt. Denna kampanj blev
1 även en viktig pelare för att belysa turismens vikt för landets återhämtning efter Asienkrisen 1997. År 2012 kom Thailand att skapa historia då de korsade en 22 miljoners
barriär, över 22 miljoner ankomster vilket kom att bli rekord för landet. Detta år utförde
TAT en kampanj ”Amazing Thailand always amazes you” (Tatnews.org).
TAT-organisationen belyser att turismen är en viktig faktor när det handlar om att skapa
en hållbar ekonomisk tillväxt, vilket i sin tur leder till ökade arbetstillfällen, ökad inkomst
och bättre levnadsstandard för den thailändska befolkningen. När det kommer till
främjande av turismen stödjer TAT den offentliga och privata sektorn, på såväl nationellsom internationell nivå. Detta faktum anses bidra till en säkerställning av en enhetlig
strategi samt förstärka den position Thailand har som turistnav i Sydostasien
(Tatnews.org). Elfström Faure (2008) poängterar konsekvensen av den växande
turistindustrin. Hon menar att turistindustrin har lett till att efterfrågan på kustnära mark
ökat kraftigt. Dessa kustremsor är attraktiva för turistföretag att bygga större
anläggningar eller hamnplatser på. Lauzon (2014) förklarar utifrån Cooper (1994) att den
så kallade ”drömmen” för många människor idag innebär en palmkant i solen med
finkornig sand mellan tårna. Lauzon (2014) menar utifrån Oppermanns (1997) teori att
massturism blivit en så kallad synonym för sol, hav och sand i kombination. Detta
förklarar varför Thailand sedan länge varit ett populärt resmål bland svenskar och under
lång tid blivit allt mer förknippat med massturism (Dielemans 2008). Massturismens
framväxt har lett till att turister idag inte behöver ha någon större förkunskap om landet
det reser till. Möjligheten att ta sig fram med det svenska språket har blivit allt större,
samtidigt den svenska maten blivit allt enklare att finna på platser så som Thailand och
Kanarieöarna (Tovatt 2012).
”Modellen för den tidiga exploateringen av Medelhavet, vilken sedan skulle sprida sig globalt, var enkel:
kom dit, gör vinst, stick därifrån, hitta en ny kustremsa”
– Jennie Dielemans (2008).
1.2 Problemformulering
Den internationella massturismen uppstod kring medelhavets kustområden under det
sena 1950-talet, framförallt runt omkring Spanien och Italien. Eftersom efterkrigstiden
innebar ökade inkomster och betald semester sökte sig allt fler människor till sol- och
baddestinationer. Samtidigt som den betalda semestern infördes utvecklades även
2 flygindustrin och resebolag arrangerade paketresor vilket bidrog till en ökning av antalet
turister på semesterdestinationerna runt om i världen (Bramwell 2004). Pigram & Wahab
(1997) menar att massturismen är ett fenomen som uppstått i europeiska länder på senare
tid mycket tack vare internets utveckling. Enligt Sezgin & Yolal (2012) innebär detta i
själva verket att massproduktion samt masskonsumtion har en logisk bakgrund. Oavsett
konsekvenser och riktningar i utvecklingen, så bidrar massturismen med rekreation och
nöjen. Bramwell (2004) påstår att turismnäringen kring medelhavet fått en större
konkurrens från nyare turistdestinationer framförallt i Asien. I boken “Välkommen till
paradiset” förklarar Dielemans (2008) att Kanarieöarna, som hade sin stora
utvecklingsperiod under 70- och 80- talet, kommit att kritiseras. Klagomålen på
destinationen kom att öka kort därefter. Dessa klagomål grundade sig i en upplevelse av
för att det blev för många turister på stränderna och den lokala atmosfären minskade i
takt med att hotellen ökade. Dielemans (2008) menar att detta ledde till att andra
destinationer kom att upptäckas så som Grekland, Turkiet, Marocko och så vidare. Hon
förklarar även att Thailand gick från att till en början anses vara ett exklusivare resmål till
att idag vara ett lika självklart val som Kanarieöarna. Många studier idag visar upp att
Spanien som turistdestination kom att bli mättat till följd av överexploatering. När vi
tittar på tidigare studier om massturism är Spaniens Kanarieöarna ett tydligt exempel på
massturismens konsekvenser. Eftersom Kanarieöarna är ett välstuderat område inom
ämnet faller det sig naturligt att ha dessa belysta konsekvenser i åtanke under arbetes
gång.
Tidigare forskning som gjorts om Thailands massturism är bland annat Kaosa-ard (1994)
som tar upp Thailands roll bland turisterna, han behandlar konsekvenserna som skett
utav den okontrollerade turismutvecklingen i landet. Kaosa-ard (1994) förklarar att
Thailand är känt för sin vackra natur och kultur i kombination med gästvänlig
lokalbefolkning och högklassig service. Detta är en bidragande faktor till varför Thailand
är så populärt som det är idag. Schyst Resande är ett nätverk som arbetar med turismens
baksida, de har gjort undersökningar angående turismens negativa aspekter i Thailand,
den första undersökningen “Happy Hour i Paradiset” beskriver hur spriten och festerna
lockat turister och de konsekvenser detta har medfört. Den andra undersökningen “En
Exkluderande Resa - en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien”
förklarar olika konsekvenser som uppstått på grund av turism. Det faktum att det saknas
3 tidigare forskning kring turisternas uppfattning av Thailand som resmål ligger till grund
för vår studie. Detta resonemang mynnar ut i vårt syfte och frågeställningar.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka svenska resenärers syn på Thailand som resmål,
samt få en uppfattning om det fortfarande finns ett intresse att resa dit. Utifrån detta
syfte har vi fastställt följande frågeställningar:
•
Vilken är den dominerande bilden utav Thailand bland svenska resenärer?
•
Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand?
•
Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa?
1.4 Avgränsning
För att avgränsa vårt studieområde har vi enbart valt att fokusera på svenska resenärer,
därutöver har vi valt åldersgrupper från 20 år och uppåt. Valet av ålderskategori grundar
sig i vår uppfattning om resenären, vi anser att personer över 20 år är en realistisk
avgränsning eftersom dem sannolikt är inkomsttagare. Vi har valt att publicera vår enkät
på webbsidor som nischar sig mot människor som reser, detta för att ytterligare rikta oss
mot en specifik grupp människor. Utifrån vår tidsram för arbetet har vi även behövt
avgränsa studiens storlek och omfattning. Eftersom antalet insamlade enkäter inte var
omfattande nog för att utläsa en generalisering, har vi valt att utföra en studie som ger en
inblick i den svenska resenärens bild och uppfattning av Thailand som destination.
4 1.5 Disposition
Det första kapitlet i vår uppsats tydliggör bakgrunden till vår studie som sedan mynnar ut
en problemformulering, med syfte och frågeställningar. Här finns även en avgränsning
som beskriver hur vi gått tillväga för att avgränsa studieområdet. Kapitel nummer två
belyser hur vi har gått tillväga för att samla in materialet till vår studie. Positivismen och
deduktiv ansats är två huvudsakliga begrepp som presenteras här, utöver det redovisar vi
de kvantitativa metoder som vi använt oss av under insamlingsprocessen. I detta
metodkapitel berättar vi även hur vi sammanställt och arbetat med vår insamlade data.
Kapitel nummer tre presenterar våra teoretiska utgångspunkter. Här börjar vi med att
lyfta begreppet massturism för att sedan arbeta ut det i negativa och positiva effekter.
Avslutningsvis redovisas några av de faktorer som faktiskt påverkar att vi reser och vart
vi reser. Kapitel nummer fyra redovisar vårt resultat, här presenterar vi det insamlade
svarsmaterialet ifrån vår enkätundersökning. Resultatet redovisas med hjälp av diagram
tillsammans med beskrivande text. Resultatet av vår enkätundersökning är genomförd på
olika forum och sidor online som samtliga har resande människor som gemensam
nämnare. Kapitel nummer fem för en diskussion kring det insamlade svarsmaterialet från
enkäterna kopplat till det teoretiska ramverk som presenterats i kapitlet ovan.
Diskussionen lyfter huruvida teorierna stämmer överens med undersökningens resultat. I
det sjätte kapitlet övergår diskussionen till sammanfattande slutsatser. Syfte och
frågeställningar besvaras i detta kapitel med hjälp av undersökningsmaterialet och arbetet
avslutas med tips på framtida forskningsområden.
5 2.0 Metod
I kapitel två redovisas vår metod, det vill säga hur vi har gått tillväga för att genomföra vår
undersökning. Här presenteras vårt vetenskapliga angreppssätt samt en djupare förklaring till valet av
kvantitativ undersökning som denna studie bygger på.
2.1 Vetenskapsteori
Thurén (2013) menar att det finns två olika huvudinriktningar inom vetenskapsteorin,
dessa är hermeneutiken och positivismen. Positivismen har från början sitt ursprung i
naturvetenskapen medan hermeneutiken har ett humanistiskt ursprung. Ytterligare en
skillnad mellan dessa riktningar är att positivismen bygger på en absolut kunskap medan
hermeneutiken istället förespråkar relativa tankesätt.
Denna uppsats utgår ifrån en positivistisk ansats med en kvantitativ undersökning som
metod. Positivismen förespråkar att vi människor endast har två insamlingskällor till
kunskap: den första källan motsvarar det vi kan iaktta med hjälp av våra sinnen, den
andra motsvarar det som är mätbart med hjälp av logik (Thurén 2013). Vår studie är en
kvantitativ enkät som undersöker den svenska resenärens syn på Thailand som resmål.
De insamlade svarsmaterialet presenteras i sifferform vilket gör det mätbart och därmed
även sammankopplat med positivismen. Positivismen tar avstånd från spekulationer och
gör inga anspråk till att lösa dessa. En annan viktig tyngdpunkt är att inte låta egna
erfarenheter och känslor påverka studien. Att hålla ett kritiskt förhållningssätt till
påståenden är en viktig utgångspunkt inom positivismen och all framtagen fakta skall
analyseras logiskt innan slutsatser och generaliseringar kan dras (Thurén 2013). Att samla
en mindre säker kunskap prioriteras högre än att samla in en större mängd spekulationer
inom positivismen. Positivism kan ibland kritiseras som tråkig och fantasilös då den
positivistiska forskaren samlar högar med fakta. När all fakta är insamlad sammanställs
allt till ett resultat. Detta innebär att positivism inte utesluter fantasin helt utan den
används bara vid vissa tillfällen, som vid val av teorier eller för att komma på nya idéer
(Thurén 2013). Bryman (2011) påpekar att den kvantitativa studien ofta innebär att
relationen mellan teori och forskning kan ses som deduktiv och att den ofta lutar sig mot
de naturvetenskapliga och därmed positivismen. Vi har valt att utgått från en deduktiv
ansats där vi fastställt teorier som vi sedan styrker med vår insamlade data, det vill säga
vår empiri. Våra teorier kan i detta sammanhang ses som hypoteser som testas om de
6 överensstämmer med de material vi samlar in under vår enkätundersökning (Johannessen
& Tufte 2003). Deduktion handlar alltså om att dra logiska slutsatser i ett sammanhang,
men det betyder inte att denna slutats måste överensstämma med verkligheten (Thurén
2013).
2.2 Angreppssätt
Inom den samhällsvetenskapliga forskningen finns det två olika former av ansatser,
kvalitativ- och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden bygger på ett mer beskrivande
resultat av ord medan den kvantitativa metoden baseras på siffror (Bryman 2011).
Studiens syfte står som grund för vårt metodval, eftersom enkäter och modeller byggda
på siffror oftast är mätbara anses de vara väl lämpade för kvantitativa ansatser (Björklund
& Paulsson 2012). Valet av det kvantitativa angreppsättet grundar sig i en önskan att
samla in en större mängd data vilket gjort att vi ansett denna metod som bäst lämpad för
studien då den ger oss en bredare inblick kring studiens syfte. Genom att istället använda
sig av kvalitativ metod är utgångspunkten framförallt insamling av konversationer, bilder
och ljud snarare än siffror. Detta innebär att den kvalitativa angreppsmetoden söker efter
en rikare och mer djupgående information medan kvantitativa metoder söker mer exakt
och fast information. Kvalitativa forskare anser generellt att studiepersoner genom
personlig närvaro bäst kan uttrycka sig om sina åsikter och erfarenheter, genom personlig
kommunikation ges utrymme för respondenten att tala fritt utan att bli påverkad utav
forskarens åsikter. Veal (2011) förklarar att en svaghet med kvalitativa studier är
svårigheten att kunna få ett bredare perspektiv, vilket också utgör en grund till vårt val av
kvantitativ metod då vi ämnar till att skapa en bredare inblick. Veal (2011) lyfter
svårigheten att genom kvalitativ metod uttala sig om en population, detta eftersom den
kvalitativa metoden endast undersöker ett fåtal individer. Eftersom vår studie ämnas
undersöka en helhetsbild från en större grupp människor snarare än ett fåtal individer
faller sig det kvantitativa tillvägagångsättet naturligt. De kvantitativa angreppsättet har
gett oss möjligheten att nyttja enkätundersökningar vilket har övat våra chanser att nå ut
till en bredare publik.
2.2.1 Enkätundersökning
Ett av de vanligaste tillvägagångssätten inom kvantitativ forskning är användning av
enkäter, anledningen till detta är att det ger en möjlighet att samla in information och
data från en större grupp människor utan större resurser. Enkätundersökning bygger på
7 frågeformulär som är kopplade till undersökningens forskningsfrågor (Johannessen &
Tufte 2013). Veal (2011) förklarar att brevenkäter ofta är kostsamma och därför påverkar
omfattningen utskick, till följd utav denna problematik är publiceringen av enkäter online
mer lönsamt för studien. Det har blivit vanligare att större företag utför sina enkäter
online eftersom detta är mer kostnadseffektivt. Ejlertsson (2005) förklarar att det idag
finns möjlighet att lägga ut enkäterna digitalt istället för att skicka ut enkäterna i
pappersform. Det kan skickas som bilaga till olika mailadresser eller publiceras på
webbsidor. Bryman (2011) menar att en enkät publicerad online har fördelen att
respondenten kan få en överblick av frågorna genom att scrolla ner och se helheten. En
annan fördel med att publicera enkäten online är att svarsalternativen sammanställs och
sparas i en databas. När tidsramen för datainsamlingen är över kan enkäten stoppas,
därefter sammanfattar ett verktyg på databasen den insamlade datan.
Vi har valt att använda oss utav Google Docs som har ett formulärverktyg som fungerar
precis som Bryman (2011) beskriver. Efter avslutad insamling har databasen
sammanställt och räknar ut procent och resultat. Bryman (2011) menar att detta
hjälpverktyg sparar både tid samt även minskar fel vid kodning av resultat. Veal (2011)
förklarar att en fördel med online publicerade enkäter ger möjlighet till större spridning
och kräver inga ekonomiska insatser.
Under uppbyggnaden av enkäten har vi återkopplat till studiens forskningsfrågor, det vill
säga våra två frågeställningar. Detta för att enkätmaterialet med större säkerhet skall
besvara det vi efterfrågat, att utforma enkätfrågorna utifrån våra frågeställningar har
underlättat vid sammanställningen av det insamlade materialet (Johannessen & Tufte
2013). Bryman (2011) betonar vikten av att välja huruvida de ska vara öppna eller slutna
frågor i en enkät. Öppna frågor innebär att respondenterna kan svara helt fritt, detta
tillvägagångsätt har både för- och nackdelar. Fördelarna med öppna frågor är att de
skapar möjlighet till oförutsedda svar och förutbestämda svarsalternativ påverkar inte
respondenten på något sätt. Nackdelarna med denna metod är att öppna enkätsvar är
mer tidskrävande för studiens författare då svaren måste kodas och analyseras. Bryman
(2011) förklarar att fördelarna med slutna enkäter är att bearbetningen av svaren är
betydligt enklare då jämförelsen av svaren blir tydligare. . Respondenterna har med denna
metod enbart kunnat bocka i förvalda alternativ, vilket kräver mindre tid. En annan
positiv aspekt med slutna enkäter i de fall om frågan i sig är svår att förstå så kan
8 svarsalternativen underlätta. En nackdel med denna metod är risken att respondenten
enbart klickar i ett svarsalternativ utan större eftertanke. Ett problem med slutna enkäter
kan vara att inget utav svarsalternativen stämmer in på respondenten och därför skapar
en irritation (Bryman 2011). I vår undersökning har vi valt att använda oss av en enkät
med slutna frågor då vi anser att det skapar oss relevant information utifrån studiens
syfte.
2.3 Utformning och publicering av enkät
Inledningsvis utformade vi en skiss av vår enkät där vi skrev ner alla frågor vi kunde
komma på. Därefter skapade vi ett enkätformulär online via Google Docs
formulärsverktyg för att få en föraning av hur formuläret skulle komma att se ut. Under
denna process upptäckte vi att vissa frågor inte längre passade in, vi valde därför att
förändra frågeföljden då vi upplevde att vissa frågor inte var rätt placerade från början.
När vi kände oss tillfreds med frågeföljden valde vi en layout på formuläret som ansågs
stilrent och neutralt (se bilaga 1: Enkätundersökning). Vid utformningen av ett
enkätformulär kan någonting som kallas för en pilotstudie genomföras, då skickas ett
utkast på formuläret ut till en mindre grupp personer som får möjlighet att testa enkäten
och sedan återkoppla med sina synpunkter (Johannessen & Tufte 2013). Redan i tidigt
skede av uppsatsen var vi överens om att en förstudie av vår enkät skulle genomföras
innan den var redo för publicering. Vi sände utkastet till tio personer som efter
genomförandet uppmanades att kritiskt återkoppla. Efter att samtliga tio personer
återkopplat med synpunkter och tips, korrigerades uppbyggnaden av enkäten. I detta fall
handlade det om mindre tekniska fel så som möjligheten att kryssa i fler än ett
svarsalternativ. Testpersonerna var nöjda med enkäten, dock fanns ett önskemål från ett
fåtal personer om öppna frågor. Vår enkät innehåller, som nämnt i ovanstående kapitel,
enbart slutna frågor eftersom vi eftersträvat en enkät som är enkelt att fylla i för att flera
skall delta. Att enbart använda slutna frågor underlättar sammanställningen och
analyseringen av vår insamlade data.
För att undersöka vilken bild som finns av destinationen bland våra respondenter valde
vi att ställa frågan kopplad till sexton olika beskrivande påståenden. Dessa påståenden
grundar sig i den beskrivande text som finns angett från Alltomthailand.se (se sidan 37). I
dessa texter kunde vi utläsa beskrivande ord som vi sedan valde att formulera om till
svarsalternativ i vår enkät. Crang et al. (2009) menar att massturism sammankopplas med
9 hav, sol, sand men också sex och alkohol. Detta är faktorer som vi hade i åtanke i
skapandet av svarsalternativen.
Vårt frågeformulär har publicerats på olika hemsidor och forum som riktar sig till
människor som reser, vi har även kontaktat några av de stora reseaktörerna med
förhoppning om att de kunde hjälpa oss att publicera vår enkät på deras webbsidor. De
aktörer vi kontaktade var Fritidsresor, Solresor, Killroy, RES, Vagabond, Ving. Utav
samtliga aktörer var det enbart Fritidsresor som återkopplade med ett personligt mejl där
de förklarade att det inte fanns möjlighet att hjälpa oss, istället gav de tips på vart vi
kunde finna statistik över resor till Thailand. Vi har även varit i mejlkontakt med
Reseguiden.se som efterfrågade en mer utförlig förklaring om studiens syfte. Eftersom
Resegudien.se inte återkopplade på vårt mejl var vi tvungna att gå vidare utan deras
hjälp. Vi publicerade därför enkäten på följande online reseforum: Travelpix.nu,
Resejournalen.se, Reseforum.se. Utöver dessa domäner postade vi enkäten på följande
Facebook-konton: Resia – Göteborg, Resia – Stockholm semesterresor, Resemagasinet
Vagabond, Ving, Reseforum, Schysst resande, Resemakarn, Ticket resebyrå – Göteborg,
Killroy, Escape360, Fritidsresor, Asienguiden, GoXploreSweden, Reslust, Expedia,
Flygstolar,
Travelink,
Solfaktor,
Flygresor
samt
Apollo.
Enkätundersökningen
publicerades första gången den 21 april och låg sedan online fram tills den 5 maj.
Tidsintervallet på två veckor valdes på grund av att det upplevdes som en lämplig tidsram
för att hinna samla in tillräckligt med data för studiens omfattning, vilket bedöms vara
cirka 100 enkäter. I studien har vi valt att rikta oss till människor i åldrar mellan 20-50+
för att kunna fånga så många målgrupper som möjligt. Respondenterna delas in utifrån
följande åldersintervall: 20-30, 31-40, 41-50 samt 51 år och uppåt.
2.3.1 Etisk reflektion
Begreppet etik behandlar de regler och riktlinjer som en forskare utgår ifrån för att styrka
att förfaranden är riktiga. Med detta menas att all verksamhet som på ett eller annat vis
påverkar och kan bidra med konsekvenser för andra människor måste värderas ur etiska
normer. För att förtydliga etik ytterligare kan det ses som det förhållningssätt som finns
människor emellan som avgör vad vi kan och inte kan göra mot eller säga till varandra
(Johannessen & Tufte 2013). I genomförandet av vår studie är det viktigt att utgå ifrån
ett etiskt förhållningssätt, detta görs genom att undvika plagiering fullständigt och
presentera riktiga och ärliga resultat. En viktig fråga inom forskningsetiken är huruvida
respondenten är anonym, Veal (2011) menar att studier inom turismsammanhang ibland
publiceras online vilket medför fördelen att respondenten garanteras att förbli anonym,
10 genom att publicera vårt enkätformulär på internet är alltså samtliga av våra respondenter
anonyma. Enligt Johannessen & Tufte (2013) är det viktigt att författaren inte tar upp
ämnen under datainsamlingen som respondenter upplever som obehagliga eller
pinsamma. I utformningen av vårt frågeformulär fokuserade vi på att ställa frågor samt
svarsalternativ som inte skulle upplevas negativa eller kränkande bland våra
respondenter. Vi valde att eftersträva en neutral enkät som inte provocerar
respondenterna.
2.4 Urval
Eftersom att vi inte haft möjligheten att undersöka hela den svenska befolkningen så har
vi avgränsat oss till att enbart publicera vår enkät på forum och webbsidor som har resor
i fokus. Johannessen & Tufte (2013) menar att oavsett om målet är att undersöka hela
landets befolkning eller enbart en avgränsad grupp människor så kallas denna grupp för
population. Att undersöka en hel population är enligt Johannessen & Tufte (2013) inte
alltid möjligt därför går det istället att undersöka ett urval ur populationen. Population är
alltså ett samlings ord för alla de människor som undersökningens resultat inkluderar. Att
göra ett urval ur populationen kallas för en urvalsundersökning, det innebär att enbart en
mindre del av helheten undersöks. Vi har i vår studie gjort ett representativt urval, det vill
säga att vi har valt en mindre del utav populationen där urvalet är representativt för
studieområdet. Johannessen & Tufte (2013) förklarar att den viktigaste egenskapen i ett
representativt urval är slumpens påverkan. De förklarar att ett representativt och
slumpmässigt urval måste inkludera rätt andel människor som är insatta, medel insatta
och mycket insatta i ämnesområdet. Att lyckas handplocka sitt urval är inte helt enkelt,
därför finns det metoder som stärker de slumpmässiga urvalen (Johannessen & Tufte
2013). Vi har i vårt arbete valt att sträva efter ett slumpmässigt urval. För att uppnå detta
har vi publicerat vår enkätundersökning på olika Facebook-konton vilka samtliga har
resor i fokus, utöver det har vi även publicerat den på olika reseforum. Genom denna
metod har vi inte kunnat påverka vem som svarat på enkäten och på så vis är urvalet
slumpmässigt insamlat. En svaghet med detta tillvägagångsätt som bör upplysas är att
publicering av enkäten på Facebook-konton och forum begränsar urvalet till aktiva
användare på denna typ av webbsidor. Hade enkäten distribuerats genom andra kanaler
och webbsidor hade resultatet kunnat se annorlunda ut. Genom att publicera enkäten på
webbsidor med fokus på resor når vi ut till respondenter som är aktiva inom ämnet.
11 2.5 Bearbetning
Ett av de viktigaste momenten i undersökningsprocessen är bearbetningen av insamlad
data. All data som samlats in under studien måste bearbetas. Detta för att i ett senare
skede underlätta kommande analys och tolkning. Tillvägagångsättet av bearbetningen kan
variera beroende på vilken sorts data som har samlats in samt hur den ska analyseras
(Larsen 2009).
En frekvenstabell kan enkelt beskrivas som en uppställning eller lista av de variabler som
undersökningen inkluderat tillsammans med de värden som dessa variabler har.
Uppställningen fokuserar på en variabel i taget och dess individuella värden. Vårt val av
fasta svarsalternativ underlättar denna process då värdena sammanställs av en databas
som i detta fall är Google Docs enkätverktyg (Bryman 2011). Viktigt att tänka på är att
alla svar, det vill säga värden, skall få utrymme i frekvenstabellen. Alla värden måste
kunna placeras i någon av frekvensmodellens kategorier, det får inte finnas värden som
inte går att placera in (Bryman 2011). Johannessen & Tufte (2013) lyfter ett exempel på
detta vilket är att ställa en åldersfråga. Säg att en enkät innehåller tre ålderskategorier 2030 år, 31-40 år och 41-50 år. Det är då inte möjligt att tillgodoräkna ett svar som är över
50 år eftersom detta inte går att placera in i de kategorier som finns. En annan viktig del
att ta hänsyn till är att svarskategorierna måste vara ömsesidigt uteslutande, med detta
menar Bryman (2011) att det inte skall vara möjligt för respondenten att välja mellan två
fack.
Eggeby & Söderberg (2012) förklarar att om bortfall förekommer kan det vara viktigt att
reflektera över vilka konsekvenser det får för studien. Hänsyn bör tas vid detta problem
om bortfallet är slumpmässigt eller systematiskt, om bortfallet är systematiskt kan en
följd av detta bli att svarsmaterialet är riktat. Detta kan förklaras genom att frånvaro av
en viss grupp/kategori kan komma att ge ett annorlunda och ogiltigt resultat. Eftersom
vår enkät distribuerades på utvalda webbsidor och konton med fokus mot människor
som reser finns de risk att frånvaro från andra målgrupper uppstått, vilket kan ha kommit
att påverka vårt resultat. Handlar det istället om ett slumpmässigt bortfall är
konsekvenserna mildare och behöver inte direkt påverka resultatet. Genom granskning
av källor och svar så långt tillbaka som möjligt att avgöra bortfallets orsak, om det är
slumpmässigt eller systematiskt (Eggeby & Söderberg 2012). Körner & Whalgren (2005)
beskriver att det finns två olika möjliga bortfall vilka dem kallar för ”Interna bortfall” och
12 ”Externa bortfall”. Det externa bortfallet uppstår när en respondent inte svarar alls. Det
interna bortfallet är istället när respondenten inte fullständigt svarat på samtliga frågor
utan valt att hoppa över vissa. I ett tidigt stadie i vår undersökning upptäckte vi ett
tekniskt fel i vår enkät vilket gjorde att fem respondenters svarsmaterial inte var
fullständigt, detta innebär att vi har valt att utesluta fem interna bortfall.
2.6 Tillförlitlighet och objektivitet
Studiens kvalitet och tillförlitlighet resulterar i vilka metoder som använts. Detta kan ses
utifrån
två
dimissioner:
Validitet
och
reliabilitet.
Reliabilitet
innebär
att
forskningsresultatet blir detsamma vid ytterligare undersökningar (Veal 2011). Validitet
innefattar hur tillförlitligt resultatet i studien är eller inte. Veal (2011) förklarar intern
validitet som något som överensstämmer med begrepp och de mätbara definitionerna av
dem. Vår studie har hög validitet då vi har 99 respondenter och kan avläsa deras åsikter i
en frekvenstabell. Detta gör att vi kan jämföra alla respondenters svarsalternativ då
samtliga medverkande fått svara på exakt samma frågor. Om en liknande studie
genomförs är chansen hög att svarsresultatet blir exakt detsamma vilket minskar vår
reliabilitet. Om enkäten däremot distribuerats på webbsidor med annat fokus än
människor som reser så hade resultatet kanske kunnat sett annorlunda ut.
Objektivitet kan beskrivas som att författaren utelämnat alla personliga värderingar samt
åsikter som i annat fall kunnat påverka studien. Vikten av objektivitet kan se olika ut
beroende på olika metoder. Huruvida det går att vara helt objektiv vid en undersökning
råder det delad mening om. Varje författare i en studie har egna åsikter, värderingar och
erfarenheter som kan vara problematiskt att helt bortse ifrån när studier genomförs.
Forskarens tidigare erfarenheter avspeglas i valet av angreppssätt som används i studien,
det har även betydelse för hur frågeställningarna framställs och tolkningen av resultatet.
Veal (2011) menar att en helt objektiv studie är nästintill omöjligt då valet av ämne redan
styrt studien åt ett håll. Detta faktum styrker att det inte är möjligt att vara fullständigt
objektiv vid en studie, däremot är det värdefullt att eftersträva efter objektivitet och ha
det som utgångspunkt (Veal 2011). Vi är medvetna om att våra tidigare erfarenheter och
åsikter inom ämnet påverkar vår studies objektivitet. Vi är också medvetna om att våra
tidigare erfarenheter vi har inom ämnet kommit att avspegla sig på vår studies inriktning
men också på de frågeställningar som finns. Genom att utgå från en kvantitativ
13 enkätundersökning anser vi att objektiviteten i studien ökar då sammanställningen av
svarsmaterialet är tydligt och mätbart.
Veal (2011) menar att vår uppgift som forskare är att ge ett så sannolikt resultat som
möjligt. Tilläggas kan att vi som författare har delad uppfattning om ämnet vilket är goda
förutsättningar för att uppnå bästa möjliga objektivitet i studien. Vi anser att studiens
resultat blivit ytterligare påverkat om vi författare delat samma uppfattning. En
kombination av positiva och negativa åsikter anser vi varit en god förutsättning för att
sträva efter ett så objektivt resultat som möjligt. Återigen vill vi belysa vår medvetenhet
om att dessa erfarenheter påverkar studien och att en fullständig objektivitet inte är
möjlig.
2.7 Metodkritik
I enkätundersökningen valde vi att använda oss utav fasta svarsalternativ, en svaghet i
detta är att respondenten inte ges möjlighet att uttrycka sig personligt. Eftersom vi inte
inkluderat några öppna frågor kan detta leda till att respondenten valt att kryssa i ett
alternativ som inte helt stämmer överens med dennes åsikt, detta på grund av att det inte
funnits utrymme för respondenten att skriva ett avvikande svar som inte funnits angett.
För att uppnå en hög svarsfrekvens med slumpmässigt urval valde vi att publicera den
online. Detta för att vi som författare inte skall ha utrymme för att påverka vem som
svarar på vår enkät. Bryman (2011) säger att det finns en svårighet i att bevaka hur
representativa respondenterna som fyller i enkäten online är. Precis som Bryman (2011)
menar är det svårt för oss som författare att avgöra hur representativa våra respondenter
är för vår studie. Vi har därför noga valt ut vilka webbsidor vi har publicerat enkäten på
för att öka chanserna för att uppnå ett så representativt urval som möjligt
En annan nackdel som Bryman (2011) lyfter är att internetanvändare ger en förvriden
bild utav befolkningen. Detta eftersom denna grupp människor tenderar att ha en högre
utbildningsnivå och därigenom en högre ekonomi, men framförallt vara yngre i åldrarna.
I vårt insamlade material syns det tydligt att vi nått ut till en yngre grupp bättre eftersom
strax över hälften av våra svar kommer från respondenter i ålderskategorin “20-30” och
”31-40” år. Detta stämmer alltså in med vad Bryman (2011) påpekar om en yngre publik.
Att tillägga är att de övriga ålderskategorierna har en jämn fördelning. Vi är medvetna om
att de yngre är majoritet i vår insamlade data, däremot anser vi att den yngre publiken
14 också kan ses som framtidens turister och därför påverkar det inte vår studie negativt.
Slutligen påpekar Björklund & Paulsson (2012) att allting inte går att mäta vilket också
utgör en svaghet kring den kvantitativa angreppsmetoden. En nackdel med vårt metodval
är att publicering av enkätformulär online är relativt outforskat och därför är det svårt att
hitta vetenskapliga teorier kring ämnet. Att publicera enkäten online har inneburit
nackdelen att vi författare inte kunnat fastställa hur stor populationen är, det vill säga att
vi inte kan kartlägga hur många som tagit del av och sett vår enkät. Detta har resulterat i
att en bortfallsanalys inte kunnat genomföras, vilket leder till att omfattningen av bortfall
i studien är av svårighet att fastställa. Specifikt finns det svårigheter att stryka bortfall
eftersom enkäten inte personligen skickats ut, istället har den publicerats på hemsidor där
antalet representanter är svåra att fastställa. På grund av detta faktum är det av svårighet
för oss författare att fastställa hur stor populationen är och likaså fastställa bortfallets
storlek. Genom ett annat metodval exempelvis att personligen dela ut enkäten hade vi
författare dels kunnat genomföra en bortfallsanalys och därmed kunnat utmäta studiens
trovärdighet.
15 3.0 Teori
I det tredje kapitlet redovisas ett teoretiskt ramverk som står som en grund för studien. Här presenteras
utgångspunkter som samtliga har relevans i studieområdet. Begreppet massturism behandlas för att sedan
mynna ut i dess negativa och positiva effekter. Här lyfts även turismens påverkande variabler samt
destinationslivscykeln.
3.1 Massturism
Massturism innebär att en större grupp resenärer reser i organiserad form till en
destination som är anpassat för just turister och dess önskemål (Pigram & Wahab 1997).
Massturism skapas av turistarrangörer och producenter snarare än turister själva. Dessa
producenter skapar ständigt nya attraktiva miljöer, attraktioner och bilder utav en plats,
den dominerande aktören här är researrangörer som ständigt strävar efter att göra
maximal vinst. Huvudsyftet för majoriteten av de resande är sol och bad, vilket de menar
resulterar i en koncentration av resor till kust- och sommarområden (Bohlin & Elbe
2007). Även Crang et al. (2009) förklarar att massturismen är förknippat med nöjen,
frihet från den ”reglerade” världen, samt fest. Han påpekar att massturism enkelt kan
sammanfattas med tre ord: hav, sol, och sand men även delar som sex och alkohol är
inkluderat (Crang et al. 2009).
Kontogeorgopoulos (1998) belyser Phuket som ett exempel då konsekvenserna kommit
att påverka destinationens attraktivitet. Detta menar Kontogeorgopoulos (1998) med att
bilden av ett paradis egentligen är ett område med föroreningar, urbanisering som bidrar
till en underminering av turismen i området. Ivars i Baidal et al. (2013) menar att
utvecklingen av massturismen vid kustorter förutspår en nästan oundviklig nedgång över
tid. Dielemans (2008) hävdar att de erfarenheterna som erhölls på Gran Canaria är
erfarenheter man har med sig i utvecklingen av dagens turistdestinationer. Hon menar att
Gran Canaria fungerat lite som en prövning av turistens behov och efterfrågan: vad
turisten äter, vad som bör finnas på ett hotellrum, vilka souvenirer vi efterfrågar. Samtliga
områden är några viktiga lärdomar ifrån Gran Canaria. Med detta menar hon att Gran
Canaria är en grund för att vi känner igen oss på nya destinationer, oberoende vart vi
reser. Arkitekturen efterliknas på destinationerna, de T-shirtar och snäckor vi kunde köpa
där kan vi nu mera även köpa på andra destinationer så som i Phuket, där vi kan surfa på
internetcaféer som påminner om dem som först sågs vid Playa Del Carmen. Dielemans
16 (2008) menar att vi kan hitta ”Continental Breakfast” och samma paraplydrinkar på de
flesta turistdestinationer idag. Hon påpekar även att turisten idag har kunskap om vad
denne kan förvänta sig och inte vid ett turistmål. Wall & Mathieson (2006) förklarar att
vissa effekter som uppkommer vid turismutveckling är oundvikliga, de menar också att
planerare inom turismutvecklingen bör ha med sig tidigare erfarenheter i åtanke.
3.2 En mall för massturism
García-Ayllón
(2015)
förklarar
att
det
genomförts
många
studier
kring
turismutvecklingen på den spanska kusten som kan ses som en mall för massturism.
Bland annat menar Almeida Garcia (2014) att Spanien under sin okontrollerade
turismutveckling fått betala ett högt pris både socialt och miljömässigt. De har upplevt en
rad externa faktorer så som negativ utländsk bild samt att lokalbefolkningen isolerats på
grund av massturismen. Dielemans (2008) påpekar i sin populär-vetenskapliga bok
”Välkommen till Paradiset” att Gran Canaria och öarna utanför den spanska kusten har
kommit att bli startskottet för en historisk byggboom inom turismexploateringen. Till en
början resulterade detta i ökade arbetstillfällen, ökade vinster för hotell och, företagare
och framförallt en ökad vinst för resebolagen. Någonting som uppmärksammats på
senare tid är konsekvensen av överexploateringen, det vill säga korruption, illegala
lösningar samt miljöförstöring. Bark & Towner (2004) beskriver hur den okontrollerade
turismutvecklingen har lett till att Spanien idag jobbar mot en mer hållbar
turismutveckling. Den snabba tillväxten av turismnäringen ledde till mängder av
konsekvenser som lägre standard och dåligt rykte med olika aspekter kring turisternas
beteende. Senare kom också konflikter angående landets resurser, markanvändning samt
vattentillgångar. García-Ayllón (2015) beskriver utifrån Salvati et al. (2012) att det är
viktigt att blicka tillbaka och ta lärdom av de misstag som uppstått för att kunna gå vidare
i utvecklingen. García-Ayllón (2015) ser stora fördelar med att gå tillbaka 50-60 år i tiden
för att utvärdera turismutvecklingen och uppkomsten av massturismen. Dielemans
(2008) ifrågasätter om det är en mall för massturismen som kommit att skapas här, som
sedan appliceras på destinationer så som Mexiko och Thailand. Om detta är fallet, hur
ser i sådana fall denna mall ut?
3.3 Negativa effekter av turismnäringen
Kaosa-ard (1994) menar att turism kan användas som en grund för ekonomisk tillväxt,
speciellt i utvecklingsländer. Flera utvecklingsländer anser att turismens utveckling
17 kräver mindre investeringar än andra branscher där de på ett effektivt sätt skapar både
arbetstillfällen och möjligheter till att öka de lokala intäkterna (Kaosa-ard 1994). Thailand
är ett exempel på detta, större delen av landet har en utbredd massturism. Kaosa-ard
(1994) menar att Thailand har satsat mer på kvantitet istället för kvalitet. Bramwell (2004)
redogör för att den låga kvalitén på tjänster bidrar till en försämring av turistprodukten
och leder till en lägre vinst för värddestinationen. Om detta fortsätter som en trend kan
hållbarheten i turismnäringen bli försämrad.
Nyaupane et al (2006) menar att antalet- och typ av turister som besöker en destination
är avgörande för hur möjligheter och utmaningar ser ut för värddestinationen. Ett
exempel på massturismens effekter är den spanska turistdestinationen Torremolinos där
turismen eskalerade. Detta ledde till rykten om för många hotell, för mycket turister och
det enda som slutligen fanns kvar att marknadsföra var faktumet att det var ett billigt
resmål (Dielemans 2008). Wall & Mathieson (2006) tar upp detta som en faktor av
oönskade situationer som uppstått på flera platser. De förklarar att deras eftersträvan av
tillväxt inom turismnäringen har lett till att ett flertal överbelastningar samt att
trängselproblem har uppstått som tidigare inte kunnat förutspås alternativt förbisetts.
Här belyses även svårigheten i att finna en balans mellan efterfrågan och landets resurser.
Aronsson & Tengling (2003) lyfter Thailand och området vid den Gyllene Triangeln som
ett exempel på detta. Det byggdes stora shoppingkomplex och hotellanläggningar mitt
ute i djungeln vid Mekongfloden. Mitt emot dessa komplex, på andra sidan floden i Laos,
bodde lokalbefolkningen i små enklare hyddor. På den tredje stranden vid Mekongfloden
ligger Burma, här byggdes ett stort casinokomplex med tillhörande hotell upp.
Kontrasten som uppstod mellan de enorma turistkomplexen och lokalbefolkningens små
hyddor blev stor i den unika omgivningen. Aronsson & Tengling (2003) menar att när
dessa komplex stod klara blev det svårt för lokalbefolkningen att leva ostört från
turisterna. Aronsson & Tengling (2003) poängterar att både Thailand och Loas kommer
att få problem med negativa effekter då kontrasterna ökar mellan lokalinvånarna och
turisterna. Dielemans (2008) stärker detta faktum genom en intervju med Aong som är
en Thailändare som jobbar på den kända turist-ön Koh Phangan. Under denna intervju
förklarar Aong att Fullmoon party inte längre i huvudsak är en Thailändsk fest, utan
blivit ett sätt för thailändare att tjäna pengar på turister som lockas av fest och alkohol.
18 Aong berättar vidare:
”Okej, vi är i Thailand. Men ingenting av det du ser är gjort för thailändare. Det är gjort för er”
– Aong, Thailand (Dielemans, 2008).
Dielemans (2008) påpekar även att turistindustrin ständigt utvecklas. Industrin liknas vid
en process som börjar med att en plats upptäcks, anpassas efter turisternas efterfrågan,
marknadsförs vilket resulterar i att fler turister samlas. Detta leder till att platsen blir
överexploaterad och därför inte längre upplevs som orörd och äkta, slutligen letar sig
turisterna vidare, dem efterfrågar en orörd plats och en ny plats upptäcks. Denna process
kan liknas vid Butlers (1980) Destinationslivscykel som kommer förklaras mer ingående
nedan (Bohlin & Elbe 2011).
3.3.1 Destinationslivscykeln
Butler (2006) lanserade 1980 en destinationsutvecklings modell som kallas för Tourist
Area Lifecycle (TALC) (Butler 2006). Modellen är en hypotes som beskriver processen
från att ett resmål upptäcks till att sedan hamna i ett kritiskt läge som i värsta fall kan
innebära nedgång. Denna modell beskriver hur en plats ofta Upptäcks (upptäcktsfasen)
av enskilda personer, andra grupper av människor blir nyfikna och vill också besöka
platsen vilket innebär ökade besöksströmmar. Den ökade besöksnäring resulterar snabbt
i att säsongsfördelningar växer fram. Utvecklingen (utvecklingsfasen) av destinationen
påbörjas och aktörer utanför den lokala marknaden etableras. I denna fas byggs hotell
och attraktioner upp som sedan kan marknadsföras till turisterna. Detta innebär att de
lokala aktörerna ofta förlorar kontrollen över produkten, det vill säga deras destination.
Konsolideringsfasen innebär att många större komplex köper upp lokala företag och
övertar makten på destinationen, detta i samband med att turismströmningen stannar
upp och sakta börjar avta. I denna fas utvecklas inte destinationens utbud speciellt
mycket (Butler 2006).
Stagnationsfasen är nästa steg och denna fas anses mycket kritiskt eftersom
destinationerna här är beroende av turismen. Att en destination hamnar i
stagnationsfasen kan bero på flera olika orsaker: destinationen kan vara välkänd men
saknar attraktionskraft eftersom många redan varit där, det faktum att många turister
besökt destinationen kan alltså skada dragningskraften. Konstgjorda och iscensatta
miljöer och attraktioner kan översegla det genuina som många turister söker. Samtliga av
dessa orsaker kan ligga till grund för en nedgångsfas som innebär att turisterna väljer att
19 resa till andra destinationer som på ett bättre sätt motsvarar deras förväntningar.
Destinationens tidigare framgångsrika utbud kan ha kopierats av andra destinationer,
detta resulterar ofta i att de större komplexen säljer sina tillgångar för att istället söka sig
till nya destinationer för att göra vinst (Butler 2006).
Figur 1: Destinationslivscykeln
Källa: Butler, R-W 2006
Butler (2006) menar att krisen måste behandlas och lösas, en metod som lyfts fram är
produktförnyelse, här bör destinationens utbud ses över, kanske kan nya
underhållningsattraktioner skapa kan naturresurser som tidigare inte verkat som
attraktioner nu lyftas fram för turism. Ett exempel på detta kan ses i Thailand, Lauzon
(2014) förklarar att på mindre än ett decennium exploderade en så kallad massturism i
Thailand. Stränder som Patong beach blev under högsäsong fulla och förvandlades till ett
festområde under nattid. Lauzon (2014) beskriver även stränderna i Phuket där stora lyxkomplex byggdes upp för turisterna. Eftersom alla inte hade råd skapades en
motreaktion mot detta där TAT-organisationen skapade en kampanjen Unseen Thailand
(produktförnyelse). Denna kampanj skulle locka andra besökare till Thailand och flytta
fokusen från Phuket. Istället skulle turisterna kunna upptäcka det ”orörda”. Ett exempel
20 på detta är att det skapades båtturer ut till öar som Phi Phi island. Tanken med denna
strategi var att locka turister till andra delar av Thailand. Men detta fick en negativ effekt
då öns kapacitet blev överbelastad. Problematiken gjorde att TAT skapade en kampanj
som skulle öka turismnäringen, konsekvenserna blev att det orörda försvann och frågor
som autenticitet och bevaring blev istället aktuella. Butler (2006) förklarar att om inga
åtgärder tillämpas så är risken att destinationen når nedgång väldigt hög. I detta avsnitt
har metoder för massturism på en destination presenterats, nedan diskuteras det vidare
kring de positiva aspekterna som turismen medför på en destination (Butler 2006).
4.3 Positiva effekter av turismnäringen
4.3.1 Kultur
Turismen bidrar med en rad positiva faktorer som gynnar lokalinvånarna och dess
kulturer. Turisternas intresse av olika traditioner kan leda till att dessa bevaras för att
turisterna ska kunna ta del av deras historia. Olika traditionella arrangemang lockar
turister från hela världen som vill ta del av kulturen. Dessa möten mellan olika kulturer
skapar en relation människor emellan, de lär sig att acceptera varandra och kunskapen
om varandras seder ökar (Aronsson & Tengling 2004). De kulturella aspekterna inom
turism betraktas som en del av samhällets grunder som innebär mötet mellan olika
kulturer. Turismen kan också bidra positivt i arbetet att bevara miljön där naturreservat
bildats för att skydda områden (Esmaeil Zaei & Esmaeil Zaei 2013).
4.3.2 Ekonomi och arbetstillfällen
Wall & Mathieson (2006) poängterar att turism är en av världens största utrikeshandel, de
internationella ankomsterna ökar med ca 5 procent varje år. Wall & Mathieson (2006)
beskriver även att turism bidrar till ekonomisk och social förändring. Turismen öppnar
upp för ökad sysselsättning, investeringar, förändrad markanvändning samt ökat
företagande. Detta har bidragit till en ökad ekonomisk balans i många länder. Aronsson
& Tengling (2004) beskriver även turism som en arbetsintensiv industri och understryker
att turism skapar sysselsättningar på en plats. En ökad turismnäring innebär etablering av
fler mat- och klädbutiker i området som behöver personal, samt personal till servering,
resor, boende, underhåll av kultur och traditioner (Aronsson & Tengling 2004). Även
Esmaeil Zaei & Esmaeil Zaei (2013) beskriver turistindustrin som en sektor som bidrar
21 till en ekonomisk tillväxt, förbättrad infrastruktur samt en större arbetsmarknad. Turism
skapar också arbetsmöjlighet/tillfällen både direkt och indirekt genom de varor och
tjänster som krävs inom turistaktiviteter. Lankford & Howard (1994) beskriver att
turismutveckling kan uppstå på grund av ekonomiska fördelar men utmanar samtidigt de
sociala och kulturella delarna. De menar att det finns fördelar med turism men att det
också uppstått negativa aspekter för bland annat människorna på värddestinationen.
3.4 Påverkande variabler i resenärens val av resa
Nepal (2012) förklarar vikten av turism, turismen är ett genomträngande fenomen i den
värld vi lever i idag. Han menar att en följd av ökade resmöjligheter skapat ett förändrat
beteende och människors attityd till resor. Detta menar han syns tydligt i vår gemenskap
men också i samhället i stort. Chen et. al (2014) menar exempelvis att beroende på vad
konsumenterna relaterar med landet så skapas en uppfattning om den helhetsbild som
finns av destinationen. Detta utvecklar Chen et. al (2014) genom att förklara att tidigare
forskning har undersökt de effekter som uppkommer av det så kallade Country-Related
Products (CRP). Country-Related Products beskrivs som den stereotypa bilden av landet och
dess påverkan på hur vi konsumerar. Kozak (2013) redogör för bildens betydelse under
resebeslutsprocessen. Resenärers uppfattningar om olika platser blir en viktig del i valet
av destination. På en alltmer konkurrenskraftig marknad har destinationens karaktär
blivit allt viktigare. Detta menas med att en bred förståelse kring turisters uppfattning av
destinationen är viktig för att kunna utforma ett hållbart koncept (Chen & Phou 2013).
Chen & Phou (2013) menar utifrån Baloglu & McCleary (1999) att bilden av en plats har
stor inverkan i turisters beslutfattande samt följd av resebeteende. Urry (2002) beskriver
att platser är valda med en viss förväntan genom fantasi och dagdrömmar. Dielemans
(2008) förstärker denna teori genom att ta upp våra västerländska fantasier som en av de
viktigaste påverkningsfaktorerna på turistmarknaden. Fantasierna som sedan verkställs på
turistmarknaden, det vill säga att utbudet påverkas av det som förväntas ska finnas.
Bilder som vi fantiserar om kommer ofta från icke turistrelaterade metoder som
exempelvis tv, film eller tidningar.
Urry (2002) förklarar att resan innebär en njutning som involverar olika sinnen, resan i
sig är extraordinär och går inte att finna på hemmaplan. Detta behöver inte alltid vara
positiva aspekter, det kan också innebära att turisten exempelvis känner sig malplacerad.
Hallberg (1999) menar att de stereotypa bilderna gör det betydligt enklare för
22 konsumenternas bedömning i val av resa. Pearce och Butler (1993) beskriver turism som
en aktivitet med psykologisk, kulturell och socialt inflytande på turisten. Psykologiskt
innebär att resan utförs av ett visst behov. Kulturellt innebär att turisten medför en så
kallad överföring av de kulturella samt den sociala aspekten då turisten med andra turister
eller lokalinvånare på destinationen. Steene (2013) förklarar att undersökningar inom
turistbranschen är viktiga för att kunna kartlägga resenärers attityd till resan eller
resmålet. Det genomförs en ständig utveckling för att kunna leverera en bra produkt
samt en god service, detta för att kunna vara med och konkurrera om turisterna.
3.5 Word-Of-Mouth
Ett annat viktigt begrepp bland de påverkande variablerna är Word-Of-Mouth, inom
turismnäringen har det blivit allt mer betydelsefullt med Word-Of-Mouth. Detta är en
mänsklig marknadsföring i form utav kommunikation som sker på ett levande sätt mellan
individer. Det vill säga att all informell kommunikation angående varor eller tjänster har
både positiv och negativa aspekter. Individer är sällan medvetna när det använder sig
utav Word-Of-Mouth då det återberättar om sina upplevelser om den aktuella varan eller
tjänsten. Hanefors & Mossberg (2007) utifrån Arnould (2002) menar generellt sett att alla
individer förlitar sig mer på informationen från släkt och vänner än reklamen från
företagen, då detta inte anses lika tillförlitligt. Vi har alla hört eller återberättat historier
om upplevelser och erfarenheter angående flygtransporter, hotell eller service då
upplevelserna varit både bättre och sämre vid olika tillfällen (Hanefors, M & Mossberg, L
2007). En annan viktig påverkande faktor i valet av resa är vem turisten är och hur denne
föredrar att resa, Evans (2012) förklarar att det finns ett ökat segment på
turistmarknaden för att tillgodose turisternas olika livsstilar och egenskaper.
3.6 Olika typer av turister
Ordet turist har med tiden fått många olika definitioner beroende på beteendemönster,
påverkan på platsen eller i olika personligheter samt motivet till resan (Hanefors &
Mossberg 2007).
Enligt Nationalencyklopedin innefattar ordet ”turist” - någon som reser (långt från
hemorten) i nöjes- eller avkopplingssyfte. Wall & Mathieson (2006) utifrån Cohen (1974)
beskriver turisten som en frivillig och tillfällig resenär som reser med förväntningar om
upplevelser och omväxling. Wall & Mathieson (2006) uppmärksammar att turister har
23 olika önskemål, beteende och interaktioner väl på plats. Wall & Mathieson (2006)
beskriver utifrån Cohen (1972) ett förslag på ett klassifikationssystem som grundar sig i
att turisten kräver en blandad kombination av nyheter med inslag av det välbekanta
samtidigt som det finns en spänning till förändring men också trygghet för gamla vanor.
Han delar in turisten i fyra olika kategorier:
1. Den organiserade mass-turisten: Turisten kännetecknas genom att resan är paketerad i
bemärkelse att resvägen är förutbestämd, lika så är destinationer, guider och liknande
organiserat. Denne turistkategori uppskattar trygghet och vanor snarare än nyheter och
spänning. Att resa i grupp ses som trygghet och är i många fall avgörande.
2. Den individuella mass-turisten: Denne turist kännetecknas av att endast delar av resan är
organiserad,
turisten
själv
kan
påverka
resans
gång.
Däremot
finns
det
huvudarrangemang under resan som är organiserade utav en researrangör eller liknande.
Precis som med den organiserade mass-turisten är den individuella inte uppmärksam på
världssamhället utan tar med sig sitt infödda beteende-mönster under resans gång. Även
denna kategori prioriterar igenkänning och trygghet.
3. Utforskaren: Denne turist bokar vanligtvis sin egen resa och undviker ofta medvetet
destinationer och attraktioner med hög turismbelastning. Turist har en önskan att
beblanda sig med värdsamhället samtidigt som de är måna om att värna om sitt egna
beteendemönster och sin kultur. Nyhetssökandet är dominant men turisten blir ändå inte
fullständigt integrerad med värdsamhället.
4. Den drivna turisten: Turist planerar sin helt på egen hand, den undviker platser som är
utvecklade turistattraktioner och väljer istället att söka logi ibland lokalbefolkningen.
Turist anpassar sig nästan helt efter värdsamhället och delar dess boende, mat, kultur och
beteende med de lokala. Denne kategori turister har all fokus på att upptäcka nya saker,
trygghet och igenkännings sökande existerar inte.
Varje kategori ovan representerar en stereotypisk form av resande baserat på turistens
beteende och resans organiseringsgrad (Wall & Mathieson 2006).
24 4.0 Resultat
I kapitel fyra redovisas resultatet av vår kvantitativa enkätundersökning. Svarsmaterialet presenteras
med hjälp av tabeller och diagram tillsammans med beskrivande text. Enkätmaterialet som redovisas
nedan är insamlat från diverse webbsidor.
Bakgrundsfaktorer
För att skapa oss en djupare förståelse för respondenternas svar presenteras här en
kortare bakgrund kring den ålder- och könsfördelning som finns.
I våra enkätsvar kan vi se att fördelningen är relativt jämn mellan män och kvinnor, dock
ser vi en dominans av kvinnor som står för 60 respondenter i undersökningen svar. Utav
99 respondenter är det 39 män. Detta innebär att även om könsfördelningen är relativt
jämn bygger studien fortfarande en majoritet kvinnliga respondenter vilket innebär att
resultatet inte är jämt köns- fördelat. Respondenterna har fyllt i deras ålder i olika
intervallsvar 20-30, 31-40, 41-50 och 51+. Här syns det en dominans bland den yngsta
målgruppen vilket innefattar åldrarna 20 år till 30 år. Denna ålderskategori står för över
hälften av svaren i vår undersökning och resulterar i 54 personer. Åldersgruppen 31 år till
40 år är vår nästa kategori som står för studiens näst största svarsdata, denna grupp
omfattades av 20 respondenter. 14 respondenter har angett att de tillhör ålderskategorin
41 år till 50 år. Sist kommer ålderskategorin 51 år och uppåt som vi benämnt som ”51+”
i enkätundersökningen, tolv personer har angett sig vara 51 år och äldre.
Har du besökt Thailand tidigare? Ja -­‐ 64 personer 35 64 Nej -­‐ 35 personer Figur 2: Cirkeldiagram över om respondenten besökt Thailand tidigare eller inte
25 I vår studie fick samtliga respondenter besvara frågan om de har besökt Thailand tidigare
eller inte. Av de 99 enkätsvar som samlats in har 64 personer tidigare besökt Thailand
och 35 personer har inte besökt Thailand tidigare. Resultatet visar att det finns en
dominans bland de respondenter som tidigare besökt Thailand
4.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska
resenärer?
I detta avsnitt redovisas de insamlade material som indikerar på respondenternas
befintliga bild och erfarenhet av Thailand. Detta följt av en presentation av de andra
påverkande variabler som vi anser har inverkan på respondenternas uppfattning av
destinationen så som deras bekantskap och omgivning. Avslutningsvis fastställs den
generella bild och intresset av resmålet Thailand.
Bilden av Thailand 45 Antal personer 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Respondenter som tidigare besökt Thailand Respondenter som inte tidigare besökt Thailand Figur 3: Stapeldiagram över respondenternas bild av Thailand
26 I vår enkätundersökning ställde vi frågan ”Vad har du för bild utav Thailand?”. Detta var
en flervals fråga med 16 olika påståenden som kan ses i diagrammet ovan. I denna fråga
uppmanades respondenten att fylla i de tre påståenden som denne ansågs stämma bäst
överens med den bild respondenten har utav Thailand. Eftersom samtliga 99 personer
fyllt i tre påståenden var omfattar resultatet på denna fråga 297 svar.
Genom Figur 3 kan en klar dominans av den generella bilden ses då kategorin
”Paradisstränder” har fått hela 58 svar, detta gör ”Paradisstränder” till den absolut
främsta bilden av Thailand grundat på respondenternas svar i vår undersökning. 25
personer kopplar Thailand med påståendet ”Gästvänlig lokalbefolkning” vilket därmed
utgör detta till den näst största generella bilden. Kategorierna ”Sexhandel” och
”Försvenskat” ihop med kategorierna ”Turistvänligt” och ”Billigt semesteralternativ” har
samtliga 24 svar var, vilket betyder att dessa tre påståenden delar en gemensam
tredjeplats för den generella bilden. Därutöver har sammanlagt 21 personer svarat att de
kopplar Thailand med påståendet ”Backpacking”, samtidigt som 17 personer tycker att
”det är för mycket turister där”. Resultatet visar även att Thailand sammankopplas med
”Party & nattliv” och ”Iscensatt paradis för turister” då dessa påståenden har 15
respondentsvar var. Likaså har kategorierna ”Lugnt och harmoniskt” samt ”Natur och
kultur” femton respondentsvar var. Tio personer har valt att kryssa i påståendet att de
associerar Thailand med ett ”Charter-Mekka” och sju personer anser landet som
”Turistvänligt”. De två sista kategorierna ”Autentiskt” och ”Romantiskt” har endast fått
varsitt svar vilket utgör dessa till de minst sammankopplade alternativen med bilden av
Thailand.
4.1.1 Likheter och skillnader
För att tydliggöra om det finns likheter och skillnader bland de respondenter som besökt
Thailand tidigare eller inte, har vi valt att fördela dessa svar i två olika kategorier:
”Respondenter som tidigare besökt Thailand” samt ”Respondenter som inte tidigare
besökt Thailand”.
Utav 64 respondenter som tidigare besökt Thailand och 35 respondenter som inte
tidigare besökt Thailand kan vi se en likhet i den främsta bilden av landet. I samtliga
respondentgrupper har kategorin ”Paradisstränder” fått flest svar, där tidigare besökare
står för 39 svar och de som inte besökt Thailand för 19 svar. Som diagrammet visar ovan
27 (se figur 3) så kan vi utläsa att ”Gästvänlig lokalbefolkning” och ”Billigt
semesteralternativ” är de två näst största kategorierna bland tidigare besökare i Thailand.
Tittar vi istället på kategorigruppen som inte tidigare besökt landet kan vi utläsa att
”Sexhandel” och ”Försvenskat” är de två näst största kategorierna. Diagrammet visar
också att de finns en viss delad bild kring många av kategorierna, bland annat anser 17 av
de som tidigare besökt landet att det är ”Turistvänligt” medan endast sju av de som inte
vart där har valt att kryssa i denna kategori. En till kategori som sticker ut är ”Lugnt &
harmoniskt” som 14 tidigare besökare sammankopplar med Thailand, endast en person
av kategorin som inte besökt Thailand kopplar landet med just ”Lugnt & harmoniskt”. I
kategorin ”Iscensatt paradis för turister” kan vi se att de finns likheter i båda
respondentgrupperna då deras svarsfrekvens endast skiljer med ett svar. En annan
skillnad är att 20 av de respondenter som besökt landet tidigare sammankopplar bilden
av Thailand med ”Gästvänlig lokalbefolkning”, endast fem utav de som inte tidigare vart
där har valt att kryssa i detta alternativ. Kategorierna ”Autentiskt” och ”Romantiskt” har
enbart valts av en person var där bägge dessa svar tillhör kategorin som besökt Thailand.
För att kunna få en uppfattning om dessa kopplingar är positiva eller negativa har vi ställt
en följdfråga angående respondenternas generella bild av resmålet.
Hur är din bild av Thailand som resmål generellt? 60 Antal personer 50 40 30 Respondenter som tidigare besökt Thailand 20 Respondenter som inte tidigare besökt Thailand 10 0 Positiv Negativ Figur 4: Stapeldiagram över respondenternas generella uppfattning av Thailand
För att tydligt kunna avläsa om respondenternas bild av Thailand var positiv eller negativ
fick det svara på en följdfråga angående den generella bilden. I figur 4 ser vi tydligt att
respondenter som tidigare besökt Thailand har en betydligt positivare bild än
respondenterna som inte besökt destinationen. Av 64 personer som tidigare besökt
28 Thailand så har hela 56 personer en positiv helhetsbild av destinationen. Bland de
respondenter som inte har besökt Thailand tidigare ansåg 22 av 35 personer att deras
generella bild av Thailand är positiv. Figur 4 visar att det finns en negativ bild då åtta
personer som tidigare besökt Thailand samt 13 personer som inte besökt destinationen
valt att kryssa i alternativet. Den positiva alternativt negativa generella bilden har vi ställt i
ett korsdiagram mot frågan ”Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig?”.
Figur 5: Korstabell över Thailand som resmål generellt Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig?
Hur är din bild av Thailand som
resmål generellt?
Positiv
Negativ
Ja
70
4
Nej
8
17
I Figur 5 kan avläsas att 70 av respondenterna har en positiv bild av Thailand och att de
ser destinationen som ett framtida resmål. Av 99 respondenter ansåg 17 personer att
deras helhetsbild är negativ och att de inte kan tänka sig att resa dit i framtiden. Åtta
personer har en positiv bild av Thailand men ser det inte som ett framtida resmål. Endast
fyra stycken har en negativ helhetsbild av destinationen men kan tänka sig att resa dit i
framtiden.
4.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand?
I detta avsnitt redovisas hur den svenska resenären påverkas av antalet turister i Thailand.
Frågorna har anpassats till om respondenterna besökt destinationen eller inte, där av är
avsnittet uppdelat i två delar.
4.2.1 Respondenter som tidigare besökt Thailand
I detta avsnitt presenteras svar från de 64 respondenter som tidigare besökt Thailand.
29 Figur 6: Korstabell över hur respondenterna upplevde turistbelastningen på respektive destination Redovisning av hur respondenterna upplevde turistbelastningen på
respektive destination:
Vilka platser i
Thailand har
du besökt?
Jag upplevde att
det var mycket
turister, men det
påverkade inte
min resa alls
Jag upplevde att
det var mycket
turister, därför
upplevde jag
min resa
negativt
Jag upplevde
att det var för
mycket
turister och
kommer
därför inte att
resa tillbaka
dit
Jag upplevde
inte att det
var mycket
turister när
jag var i
Thailand
Jag upplevde att det
var mycket turister,
men det tycker jag är
positivt på en
destination
Phuket
34
8
3
4
6
Krabi
18
4
3
3
4
Koh Samui
19
5
1
1
1
Rayong
9
1
0
1
1
Khao Lak
16
2
0
3
3
Koh Chang
13
3
1
1
1
Pattaya
10
3
0
1
0
Tabellen ovan är en korstabell över de respondenter som tidigare besökt Thailand. Här
redovisas svaren på frågorna ”Vilka platser i Thailand har du besökt?” samt ”Upplevde
du att det var mycket turister i Thailand?”. Eftersom dessa 64 respondenter tidigare
besökt Thailand så ansåg vi att det är av stor vikt att undersöka vilka platser i Thailand de
har besökt, vi menar att de platser respondenterna varit på kan påverka den bild de har
utav destinationen. Valet av samtliga destinationskategorier är baserat på den beskrivande
text som Alltomthailand.se publicerat på deras webbsida. Utifrån den beskrivande text
som presenteras nedan har vi valt ut dessa sju destinationer då vi anser att de har ett
varierat utbud:
Phuket – ”Phuket är en oslagbar kombination av palmkantade vita stränder, turkost
vatten och fantastiska prisvärda restauranger med genuin gästfrihet. Allt detta
sammantaget gör Phuket till den populäraste destinationen i Thailand år för år”.
Koh Samui – ”Koh Samui är den näst största ön i Thailand efter Phuket och en av de
mest populära destinationerna i Thailand. Hit hittar alla som söker underbart kritvita
sandstränder och kristallklart vatten kombinerat med en vacker natur”.
30 Rayong – ”Rayong i östra Thailand har ca 400 kilometer lång kust och är känd för fina
stränder, färska skaldjur och tropiska frukter. Förutom storstaden Rayong hittar du även
de närliggande orterna Ban Phe, Mae Phim och Klaeng som alla har sin säregna charm
och är värda ditt besök”.
Pattaya – ”Pattaya - Thailands populäraste turistort 2012! En internationellt känd badort
bara 90 minuters bilresa sydost om Bangkok. Pattaya har länge dragits med ett
tvivelaktigt rykte men är samtidigt ett eldorado för dig som är intresserad av shopping,
bra restauranger, billigt boende och ett nattliv som pulserar med samma intensitet
oberoende av veckodag”.
Khao Lak – ”Khao Lak ligger strax norr om den myllrande semesterön Phuket, på
fastlandet vid vackra Andaman kusten i Phang-Nga provinsen. Med de sköna stränderna,
som erbjuder en fantastisk utsikt, är det svårt att föreställa sig att du befinner sig på
fastlandet och inte på en härlig ö när du promenerar på orten”.
Koh Chang – ”Koh Chang är den största bland de 52 öarna i Trat regionen och har med
raketfart blivit ett av favoritresmålen i Thailand för oss svenskar. Med sin oförstörda
natur, närhet till ett stort antal paradis öar och oändliga vita sandstränder som omges av
kristallklart varmt vatten är det inte så konstigt”.
Krabi – ”Krabi på västkusten i södra Thailand är en av de mer populära platserna att
resa till för oss svenskar. En anledning, utöver att Krabis omgivningar är fantastiska, är
den egna Internationella flygplatsen. Krabi är även provinsen och huvudorten. Naturen
runt om erbjuder en fantastisk miljö med spännande utflykter till närliggande öar, heta
källor och sköna stränder” (Alltomthailand.se).
Som figur 6 visar kan vi avläsa att flest respondenter som besökt Thailand har varit på
destinationen Phuket. I frågan hur de upplevde turismnäringen kan en majoritet ses
bland de som ansåg ”Jag upplevde att det var mycket turister där, men det påverkade inte
min resa alls”. Sammanlagt hade 55 respondenter besökt destinationen Phuket, utav
dessa ansåg tre att dem inte vill åka tillbaka på grund av turismantalet och åtta menar att
turismantalet påverkade resan negativt. Sammanlagt ansåg tio att dem antingen föredrar
när det är mycket turister på en destination eller att dem helt enkelt inte upplevde att det
var hög turismbelastning. Gemensamt för samtliga destinationskategorier kan vi utläsa att
majoriteten av respondenter upplevt att det varit mycket turister (oavsett destination) i
landet och att detta faktiskt inte påverkar deras resa. Svarsalternativet ”Jag upplevde att
det var för mycket turister och kommer därför inte att resa tillbaka” kryssades endast i
31 utav åtta respondenter, som besökt destinationerna Phuket, Krabi, Koh Samui eller Koh
Chang. Den destination som minst antal respondenter besökt var Rayong med elva svar,
utav dessa ansåg nio att det var mycket turister men att det inte påverkade deras resa. De
två destinationerna med mest respondentbesök är också de två med flest antal negativa
svar, 18 respondenter (Krabi) respektive 34 respondenter (Phuket) upplevde inte att
turistbelastningen påverkade deras resa. Samtidigt som elva respondenter (Phuket) och 7
respondenter (Krabi) menar att turistbelastningen antingen ger dem en negativ
upplevelse av resan eller att de påverkar att de inte vill resa tillbaka dit.
4.2.2 Respondenter som inte tidigare besökt Thailand
Frågan ”Varför har du inte besökt Thailand?” ställdes till de respondenter som inte
besökt Thailand tidigare. Detta för att kunna skapa oss en uppfattning om varför de inte
valt att besöka destinationen.
Varför har du inte besökt Thailand? Jag tycker det är för dyrt/för långt -­‐ 10 Personer 0 Jag tycker det är för mycket turister där -­‐ 4 Personer 7 10 "Alla har redan varit där" -­‐ 7 Personer Jag reser bara inom Europa -­‐ 0 Personer 7 4 0 7 Klimatet passar inte mig -­‐ 0 Personer Jag tycker att det verkar överexploaterat -­‐ 7 Personer Jag kopplar Thailand med sexturism -­‐ 7 Personer Figur 7: Cirkeldiagram över varför respondenterna inte besökt Thailand
De 35 respondenter som inte besökt destinationen tidigare har fått välja mellan sju olika
orsaksalternativ. I enkätstudien var det ingen av respondenterna som ansåg att klimatet
inte passade eller att det enbart reser inom Europa. Endast fyra personer menar att de
inte vill resa till Thailand på grund av mängden turister. De alternativ som fick sju svar
vardera var ”Alla har redan varit där”, ”Jag tycker det verkar överexploaterat” och ”Jag
kopplar Thailand med sexturism”. Anledningen till varför tio av våra 35 respondenter
32 inte besökt Thailand tidigare var på grund av att det kostade för mycket samt att det är
för långt att resa.
4.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa?
Här redovisas vilka faktorer som påverkar svenskars val av resa, detta för att kunna skapa
oss en tydligare bild i vad som faktiskt påverkar
Vilken typ av resenär är du? Organiserade massturisten -­‐ 7 personer 7 22 29 Individuella massturister -­‐ 29 pesoner Utforskaren -­‐ 41 personer 41 Drivna turisten -­‐ 22 personer Figur 8: Cirkeldiagram över vilken typ av resenär respondenten anser sig vara
I undersökningen fick respondenterna svara på frågan ”Vilken typ av resenär är du?”.
Här svarade 41 personer av respondenterna att de själva ansåg sig som ”Utforskaren”.
Utforskaren innebär att respondenten bokar sin resa på egen hand och medvetet
undviker destinationer med hög turismbelastning. 29 respondenter ansåg sig själva som
den ”Individuella mass-turisten”, detta innebär att olika huvudarrangemang är
organiserade av researrangörer men respondenten kan själv påverka resan. I
svarsalternativet den ”Drivna turisten” som planerar allt på egen hand, samt söker och
anpassar sig efter lokalbefolkningen ansåg 22 respondenter att detta alternativ passade.
Av våra 99 enkätsvar var de endast sju personer som svarade att de var den
”Organiserade mass-turisten” som innebär en paketresa med en i förväg organiserad
resrutt och guide.
För att kunna skapa oss en vidare uppfattning kring om respondenterna själva anser att
de påverkas av sin omgivning valde vi att ställa frågan ”Har någon i din omgivning
33 besökt Thailand?”. För att ytterligare få en tydlighet kring frågan valde vi att ställa
följdfrågan ”Om dina vänner varit i Thailand, anser du att deras upplevelse påverkar din
bild av destinationen?” Dessa frågor har vi ställt mot varandra i Korstabellen nedan.
Figur 9: Korstabell över Word-­‐Of-­‐Mouth's påverkan bland respondenterna Om dina vänner varit i Thailand, anser du att deras upplevelse påverkar din bild
av destinationen?
Har någon i din
omgivning besökt
Thailand?
Ja, alla har varit där
Ja, några stycken
Nej, ingen har varit där
Ja, jag blir självklart påverkad av hur mina vänner Nej, min bild av destinationen är väldigt stark
upplevde destinationen
och jag blir inte påverkad av andras upplevelser
19
19
0
18
42
1
Genom figur 9 kan vi skapa oss en ökad klarhet i hur mycket omgivningen påverkar
respondenterna i deras syn av Thailand. Hela 42 personer ansåg att några stycken i deras
omgivning har besökt Thailand men att det inte påverkar deras bild av destinationen. 19
personer i både ” Ja, några stycken” samt ”Ja, alla har varit där” ansåg att det påverkades
av hur deras vänner upplevde destinationen. Antalet respondenter som inte påverkades
av sina vänners bild av destinationen men också ansåg att alla har varit där var 18
personer. Endast en person känner inte någon som tidigare besökt Thailand och har en
stark bild av destinationen som inte påverkas av andra.
Detta kapitel har presenterat det insamlade studieresultatet med hjälp av tabeller, diagram
och figurer. I nedanstående kapitel kommer resultatet att ställas mot de teorier som finns
angivna i avsnitt 3 för att tydliggöra om de finns likheter eller skillnader mellan resultatet
och den tidigare publicerade forskningen. 34 5.0 Analys
I kapitel fem förs en diskussion kring det insamlade enkätmaterialet förknippas till studiens teoretiska
utgångspunkter. Här sker en jämförelse mellan svarsmaterialet och de teorier som använts, diskussion
kring huruvida resultatet styrks eller inte av teorier äger rum under denna rubrik.
5.1 Bakgrunds faktorer
Det insamlade materialet i studien är hämtat från en enkätundersökning online där
deltagarantalet var 99 personer. Utav dessa 99 personer kan vi se en dominans bland
antalet kvinnor som svarat eftersom kvinnorna står för 60 svar i enkäten medan männen
bidrar med 39 svar. Utav dessa personer kan vi se en klar majoritet i ålderskategorin 20 år
till 30 år, 53 respondenter tillhörde denna ålderskategori. Bryman (2011) menar att
undersökningar online kan ge ett förvridet resultat eftersom att internetanvändare
tenderar att tillhöra en yngre grupp människor. Eftersom majoriteten av våra
respondenter, det vill säga att 53 respondenter tillhör ålderskategorin 20 år till 30 år vilket
innebär att vi genom vår studie kan se en klar koppling till Brymans (2011) påstående.
Ålderskategorin 31 år till 40 år består av 20 respondenter. Tillsammans innefattar dessa
två yngre kategorier 73 personer av studiens sammanlagda svarsmaterial, detta tror vi
precis som Bryman (2011) beror på att denna grupp människor ägnar mer tid vid
internet. Åldersgruppen 41 år till 50 år inkluderar 14 respondenter medan tolv personer
är 51 år och äldre. Dessa två äldre kategorier motsvarar 26 personer av det sammanställa
svarsmaterialet vilket gör det tydligt att det finns en dominans i studiens ålderskategorier
bland de yngre.
5.1.1 Olika typer av resenärer
Wall & Mathieson (2006) uppmärksammar att olika turister har olika önskemål med sin
resa, men också olika beteende och interaktioner väl på plats. För att tydliggöra
respondentens bakgrund valde vi i vår enkät att ställa frågan ”Vilken typ av resenär är
du?”. På denna fråga kunde vi uttyda en klar majoritet där 41 personer ansåg sig själva
som ”Utforskaren”. Bohlin & Elbe (2011) förklarar utifrån Cohen (1980) ”Utforskaren”
som en turist som bokar sin resa på egenhand och medvetet undviker destinationer med
hög turismbelastning. I enkätsvaren menar 22 respondenter att de ser sig själva som den
”Drivna turisten”. Bohlin & Elbe (2011) förklarar utifrån Cohen (1980) den ”Drivna
turisten” genom att denne bokar sin resa helt på egen hand, denna turist undviker
35 utvecklade
turistattraktioner
och
söker
sig
istället
till
lokala
miljöer
och
lokalbefolkningen. Detta betyder att hela 63 personer har gemensamt att de bokar sina
resor på egenhand. Vi kan utifrån detta avläsa att samtliga respondenter mer eller mindre
undviker platser med hög turismbelastning. En intressant reflektion till ovan nämnt
resultat är att studien omfattar 99 respondenter var av 64 tidigare besökt Thailand. Utav
dessa 64 respondenter har hela 50 personer besökt Phuket, 30 personer besökt Krabi
samt 26 personer besökt Koh Samui. Samtliga destinationer beskrivs utav
alltomthailand.se destinationsförklaring som de största och populäraste resmålen i
Thailand. Vi kan därigenom avläsa en viss motsägelsefullhet då 63 utav våra
respondenter menar att dem medvetet undviker destinationer med hög turistbelastning
och istället föredrar lokala miljöer.
Kategorin den ”Individuella mass-turisten” inkluderar hela 29 respondenter. Denna
kategori menar Bohlin & Elbe (2011) utifrån Cohen (1980) kännetecknar en turist som
föredrar att delar av resan är organiserade men att turisten själv kan påverka resan. Den
kategori som minst antal respondenter liknar sig med är den ”Organiserade massturisten”, endast sju personer utav 99 har kryssat i denna kategori. Bohlin & Elbe (2011)
förklarar utifrån Cohen (1980) att denna turist föredrar när resan är paketerad och klar,
det vill säga att resvägen är organiserad och förutbestämd med hjälp av guider. Detta
innebär att 36 respondenter i undersökningen föredrar att resan i olika grad är
organiserad. I takt med utvecklingen av flygplansindustrin och internet har även
utvecklingen för försäljningen och tillgängligheten av resor ökar. Vi menar att det idag
genom internet är väldigt enkelt att på egen hand boka sin flygresa genom ett fåtal klick.
Detta tror vi påverkar de olika turistformerna som finns angivna ovan, med detta menas
att vi tror att nya turistkategorier bör vara på sin plats. Eftersom det sker en ständig
utveckling kring försäljning och distribution över internet påverkas också vi
konsumenter, i samma takt som denna utveckling sker bör därför också utveckling av
konsumentkategorin ske. Vi valde att utgå ifrån dessa ovanstående kategorier eftersom vi
tror att de fortfarande kan anses generella. Detta samtidigt som vi anser att de finns
luckor som dessa kategorier inte täcker, exempelvis erbjuder flera resebolag idag att
kunden kan matcha sin resa själv, där olika tillägg, resrutter och destinationer kan väljas
av konsumenten.
36 Kaosa-ard (1994) påpekar att större delar utav Thailand har utvecklat en mer eller mindre
så kallad massturism. Detta styrks med siffror som visar att antalet anländande turister i
landet stigit från 81 000 resenärer år 1960 till 24 770 000 år 2014 (Tatnews.org). Vår
enkätundersökning inkluderade frågan ”Har du tidigare besökt Thailand?”. Denna fråga
ställdes för att vi anser att den bild som respondenten har utav landet kan se annorlunda
ifall respondenten varit där eller inte. Nedan kommer vi att diskutera vidare kring den
bild som respondenterna har utav destinationen Thailand.
5.2 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska
resenärer?
Urry (2002) beskriver att platser är valda med en viss förväntan genom fantasi och
dagdrömmar. Figur 3 visar tydligt att den vanligaste bilden hos de 99 respondenterna har
av Thailand är ”Paradisstränder”, där 58 personer kopplar det med Thailand. Bohlin &
Elbe (2011) bekräftar den tesen att huvudsyftet med resor är sol och bad, vilket resulterar
i resor till kustområden och varmare klimat. Även Lauzon (2014) förklarar utifrån
Cooper (1994) att den så kallade ”drömmen” för många människor idag är en palmkant i
solen med finkornig sand mellan tårna. Enligt den destinationsbeskrivning som redovisas
från Alltomthailand.se i empirikapitlet kan vi utläsa att flera av de sju destinationerna
beskrivs med ord som just ”fina stränder”, ”palmkantade vita stränder” och ”oändliga
vita sandstränder”. Genom detta styrker vi vårt resultat som visar att den främsta bilden
av landet är dess paradisstränder.
Antal personer som svarat att de anser att Thailand har en ”Gästvänlig lokalbefolkning”
är 25 personer, detta styrker Kaosa-ard (1994) genom att Thailand är känt för sin
gästvänliga lokalbefolkning och högklassiga service. Han poängterar att detta är en
bidragande faktor till varför Thailand är så populärt. Kategorierna ”Sexhandel” och
”Försvenskat” tillsammans kategorierna ”Turistvänligt” och ”Billigt semesteralternativ”
har samtliga 24 svar vardera.
Kategorierna ”Billigt semesteralternativ” och ”Turismvänligt” anser vi har påverkats av
Thailands snabbt växande turismutveckling. Detta menar vi som en reaktion av
utvecklingen av massturism då det resulterar i låga kostnader och turist anpassat. De
positiva faktorerna som vi kopplar till en ökad turismvänlighet är antalet bekvämligheter
som restauranger, klädbutiker och en förbättrad infrastruktur (Aronsson & Tengling
37 2004). Detta leder enligt Esmaeil Zaei & Esmaeil Zaei (2013) i sin tur till en ökad
sysselsättning bland lokalbefolkningen. Eftersom Thailand stått värd för turism under en
länge tid tror vi att utbudet anpassats efter dess behov, vilket vi kopplar med att
respondenterna anser Thailand som turistvänligt. Massturism kan enligt Crang Et. al
(2009) sammanfattas med tre ord: hav, sol, och sand men även områden som sex och
alkohol (Crang, M et al. 2009). I vår studie förknippar 24 personer Thailand med just
”Sexhandel” samt 24 personer destinationen med ”Försvenskat”. Dielemans (2008)
poängterar att destinationer allt mer anpassar sig efter turisterna och deras behov, detta
kan vi se en koppling till att 24 personer anser att Thailand är ”Försvenskat”. Hon menar
att resenärer idag enkelt kan hitta samma produkter på olika platser. Även Tovatt (2012)
förklarar möjligheterna att klara sig med hjälp av det svenska språket samt att hitta
svensk mat i Thailand inte är något problem. När platser anpassar sig efter turisters
efterfrågan ökar enligt Dielemans (2008) även risken att platsen blir överexploaterad.
Detta leder i sin tur till att platsen inte längre upplevs som orörd och äkta. Utifrån
resultatet kan vi se en koppling till vår enkätundersökning då endast en person av 99
svarade att deras bild av Thailand var ”Autentisk”. Hallberg (1999) menar att de
stereotypa bilderna gör det betydligt enklare för konsumenternas val av resa. För att en
uppfattning få om dessa bilder är positiva eller negativa har respondenterna fyllt i frågan
”Hur är din bild av Thailand som resmål generellt?”. Där 78 personer svarade att det har
en positiv bild av Thailand och endast 21 personer ansåg att deras helhets bild är negativ.
Steene (2013) poängterar vikten av att kunna kartlägga resenärers attityd till resan eller
resmålet, detta för att kunna leverera en bra produkt samt att kunna vara med och
konkurrera om turisterna.
För att få en uppfattning om bilden av Thailand skiljer sig beroende på om respondenten
besökt destinationen eller inte ställs frågan ”Har du besökt Thailand tidigare?”. Där
svarade 64 personer av våra respondenter ”Ja” och 35 av respondenterna svarade ”Nej”.
Nedan kommer vi att presentera de dominerande bilderna i respektive grupp.
Hos de respondenter som tidigare besökt Thailand är de dominerande bilderna av
destinationen:
”Paradisstränder”,
”Gästvänlig
lokalbefolkning”
och
”Billigt
semesteralternativ” (se figur 3). Eftersom dessa föreställningar förekommer bland
personer som tidigare besökt Thailand anser vi de viktiga för studien. Vi tolkar samtliga
av dessa tre bilder som positiva vilket vi anser beror på att personerna i fråga varit där,
38 och på så vis skapat en egen uppfattning utifrån egna erfarenheter och upplevelser. Vi
anser att respondenterna som tidigare besökt landet har en annan bild än de som inte
varit där. Dessa personer har varit där och sett paradisstränderna, de kan uttala sig om att
lokalbefolkningen är gästvänligt just för att de upplevt det själva. Detta kopplar vi med
Pearce & Butler (1993) beskrivning av turism som en aktivitet med psykologisk, kulturell
och socialt inflytande på turisten. Psykologiskt innebär det att resan utförs av ett visst
behov i detta fall kan det liknas med längtan efter sol och bad vid exempelvis
paradisstränder. Kulturellt innebär att turisten medför en så kallad överföring av de
kulturella samt de sociala då turisten integrerar med andra turister eller lokalinvånare på
destinationen. Vi anser att turister som faktiskt besökt Thailand också värdesätter och
uppmärksammar den gästvänliga lokalbefolkningen, detta eftersom det tillhör en av de
starkaste bilderna denna grupp har utav landet. Vi anser också att det är enklare att uttala
sig om att det är ett billigt alternativ för semester eftersom de bokat resan och därmed
vet vad det kostar men också varit på platsen och upplevt valutan på destinationen. Detta
anser också Kozak (2013) utifrån Baloglu & McCleary (1999) teori att resenärens
uppfattning om olika platser gör det enklare i valet av destination. Vi menar att det är
betydligt enklare att kunna se de positiva delarna om resenären besökt destinationen
tidigare.
De respondenter som inte besökt Thailand tidigare förknippar Thailand med
”Paradisstränder”, ”Sexhandel” och ”Försvenskat” (se Figur 3). Bark & Towner (2004)
poängterar att kvantitativ tillväxt kan leda till mängder av konsekvenser som bland annat
dåligt rykte, vilket vi kan återkoppla till vårt resultat. Dielemans (2008) exemplifierar den
spanska turistdestinationen Torremolinos där turismnäringen radikalt försämrades.
Anledningen till detta var ryktet om för många hotell och för mycket turister, detta
resulterade i att det enda Torremolinos hade kvar att marknadsföra var faktumet att det
var billigt.
5.3 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand?
Massturism är ett begrepp som indikerar på att en större grupp resenärer reser i
organiserad form till en destination som är anpassat för just turister och dess önskemål
(Pigram & Wahab 1997). Kaosa-ard (1994) menar att Thailand är ett exempel på detta,
eftersom större delen av landet har utarbetat en mer eller mindre så kallad massturism.
Butler skapade år 1980 en modell för destinationer som utvecklats ihop med
39 turismnäringen, denna modell kallas för destinationslivscykeln (se figur 1). Eftersom
Thailand är en massturism-destination har vi valt att använda oss av Butler’s (2006)
destinationslivscykel för att illustrera utvecklingen som skett. Denna modell beskriver hur
en destination upptäcks av enskilda personer/aktörer, detta stadie kallas för
Upptäcktsfasen. När en destination blivit upptäckt menar Butler (2006) att andra
människor blir nyfikna vilket kan resulterar i ökade besöksströmmar. Heiner (2010)
förklarar att turismutvecklingen i Thailand ökade kraftigt efter att Vietnamkriget tog slut
år 1976. Butler (2006) menar att en ökad besöksnäring ofta leder till uppkomsten av
säsongsfördelningar på destinationen. För att stärka Butler (2006) teori påpekar Lauzon
(2014) exempelvis att stränder som Patong beach under högsäsong blev överbelastade
och förvandlades till ett festområde under nattid. Butler (2006) menar också att den
ökade besöksnäringen resulterar i att destinationen hamnar i något han kallar för
Utvecklingsfasen. I denna fas börjar destinationen utvecklas genom att aktörer lokalt
som globalt etableras. Hotell och turistattraktioner skapas och marknadsförs mot turister.
Bohlin
&
Elbe (2011) förklarar
att massturismen
framförallt skapas utav
turistarrangörerna själva, detta genom att dem ständigt skapar nya attraktiva miljöer och
attraktioner för att göra vinst.
Butler (2006) menar att en konsekvens utav detta är att de lokala aktörerna ofta förlorar
kontrollen över produkten som i detta fall är destinationen Thailand. Detta stadie kallas
för Konsolideringsfasen och innebär alltså att större komplex köper upp de lokalt
etablerade företagen och på så vis övertar makten om destinationen. Detta faktum kan vi
koppla till Elfström Faure (2008) som poängterar konsekvenserna av den växande
turistindustrin. Hon menar att turistindustrin har lett till att efterfrågan på kustnära mark
ökat kraftigt. Dessa kustremsor är attraktiva för turistföretag att bygga större
anläggningar eller hamnplatser på. Wall & Mathieson (2006) förklarar att strävan efter
tillväxt inom turismnäringen har lett till att ett flertal överbelastningar samt
trängselproblem uppstått som tidigare inte kunnat förutspås eller som också förbises. De
belyser även svårigheten i att finna en balans mellan efterfrågan och landets resurser.
Butler (2006) menar att Konsolideringsfasen innebär att turismströmningen till
destinationen stannar upp och sakta börjar avta.
Nästa steg i destinationslivscykeln är Stagnationsfasen som är ett mycket kritiskt stadie,
detta eftersom destinationen nu anses beroende av turismen. Butler (1980) menar att det
40 finns flera olika orsaker till varför en destination hamnar i denna fas. Bland annat kan det
bero på att destinationen är välkänd men saknar attraktionskraft eftersom många redan
varit där. För att i vår studie undersöka om Thailands dragningskraft blivit påverkad,
valde vi att ifrågasätta respondenterna om turismantalet i Thailand påverkade deras bild
av destinationen. En vidare diskussion kring detta förs längre ner i kapitlet. Butler (2006)
menar också att en skadad dragningskraft kan bero på konstgjorda och iscensatta miljöer
som överspeglar det autentiska och genuina på platsen. Utifrån detta har vi i vår enkät
valt att fråga våra respondenter om vilken bild de har utav Thailand, i denna fråga har vi
valt att väva in påståenden så som ”Autentiskt” kontra ”Iscensatt paradis för turister”.
Samtliga av Butler’s (2006) nämnda orsaker som påverkar dragningskraften kan stå grund
för en Nedgångsfas, detta innebär att turisterna väljer att resa till andra destinationer
som
istället
motsvarar
deras
förväntningar.
Ett
exempel
på
detta
som
Kontogeorgopoulos (1998) belyser är destinationen Phuket där konsekvenserna kommit
att påverka destinationens attraktivitet. Butler (2006) menar att krisen måste behandlas
och lösas, en metod som framlyfts är Produktförnyelse. Här bör destinationens utbud
ses över, kanske kan nya underhållningsattraktioner skapas framförallt kan naturresurser
som tidigare inte verkat som attraktioner nu lyftas fram för turism. Ett exempel på detta
som Lauzon (2014) lyfter är stränderna i Phuket där stora lyx-komplex byggdes upp för
turisterna. Eftersom alla inte hade råd skapades en motreaktion mot detta där TAT
skapade kampanjen Unseen Thailand (produktförnyelse). Denna kampanj skulle locka
andra besökare till Thailand och flytta fokusen från Phuket. Istället skulle turisterna
kunna upptäcka det ”orörda”. Ett exempel på detta är att det skapades båtturer ut till öar
som Phi Phi island. Tanken med dessa strategier var att locka turister till andra delar av
Thailand. Men detta fick en negativ effekt då öns kapacitet blev överbelastad.
Problematiken blev att TAT skapade en kampanj som skulle öka turismnäringen,
konsekvenserna blev att det orörda försvann och frågor som autenticitet och bevaring
blev istället aktuella. Kaosa-ard (1994) menar att Thailand har satsat mer på kvantitet
istället för kvalitet. Butler (2006) menar att om inga åtgärder tillämpas så är risken att
destinationen når nedgång väldigt hög. I detta avsnitt har vi applicerat Butler’s (2006)
destinationslivscykel på destinationen Thailand, i nedanstående avsnitt förs en vidare
diskussion kring hur respondenterna upplever massturismen på platsen (Bohlin, M &
Elbe, J 2011).
41 5.3.1 Hur upplever respondenterna massturismen i Thailand?
För att undersöka hur våra respondenter upplever turismbelastningen i Thailand valde vi
att i vår enkät ställa frågan både till dem som besökt landet men även till dem som inte
har det. Först och främst frågade vi de som tidigare besökt Thailand vilka platser i landet
de har besökt.
Detta för att vi misstänker att platserna de besökt kan påverka
helhetsbilden som de har. Enligt Alltomthailand.se är Phuket den största och populäraste
destinationen i Thailand. Även vår undersökning visade att 55 personer utav 64 besökt
destinationen Phuket vilket visar att en stor majoritet av respondenterna varit där (se
figur 6). I figur 6 kan vi även avläsa att respondenterna upplevde att det var mycket
turister i Phuket, detta var dock inget som påverkade deras resa negativ. Destinationen
Koh Samui menar Alltomthailand.se som en mindre variant av Phuket och ses som en av
de mest besökta destinationerna, likaså styrker denna webbsida att Krabi är ett av de
populäraste valen för svenskar. Även där kan vi se att respondenterna upplevde att de var
mycket turister. I vår studie kan vi också se att fler ca hälften av respondenterna besökt
destinationerna Krabi och Koh Samui. En tredjedel av respondenterna har besökt Khao
Lak, samtliga tillhör de mest besökta destinationerna i vår studie. Majoriteten av
respondenterna valde här att kryssa i alternativet ”Jag upplevde att det var mycket turister
men det påverkade inte min resa alls”. På hemsidan Tatnews.org kan vi utläsa att
Thailand år 2012 hade över 22 miljoner ankomster i kombination med deras
marknadsförings kampanj ”Amazing Thailand always amazes you”, dessa siffror stärker
faktumet att våra respondenter upplevt att det var mycket turister. Däremot valde 26
personer att kryssa i alternativet ”Jag upplevde att det var mycket turister, därför
upplevde jag min resa negativt”, varav åtta av respondenterna besökt Phuket. Åtta
personer kryssade i ”Jag upplevde att det var för mycket turister och kommer därför inte
att resa tillbaka dit”. Av dessa Åtta var de vanligaste platserna de berörde Phuket och
Krabi. Detta kopplar vi ihop med Urry (2002) som menar att en resa innebär en njutning
som involverar olika sinnen, han säger att resan i sig är extraordinär och går inte att finna
på hemmaplan. Urry (2002) fortsätter med att detta inte alltid behöver vara positiva
aspekter, det kan exempelvis innebära att turisten känner sig malplacerad. Vi tyder
respondenternas svar som att de upplevde sin resa som negativ på grund av att
turismbelastningen varit hög, precis som Urry (2002) påpekar tror vi att detta kan bero
på att respondenten känt sig malplacerad bland alla andra turister. Baidal et. al (2013)
menar istället att detta inte är ett hållbart koncept och att massturismen vid kustorter
förutspår en nästan oundviklig nedgång över tid.
42 Vi kan även se att 14 personer anser att samtliga destinationer i Thailand inte har hög
turismbelastning. Nepal (2012) menar att turism är ett genomträngande fenomen i den
värld vi lever i idag. Han påpekar att vi genom att resa också förändrar vårt beteende och
vår attityd till resandet. Även Dielemans (2008) påpekar att turisten idag har kännedom
om vad som kan förväntas vid ett resmål. 14 personer i studien upplevde inte att de var
mycket turister på samtliga destinationer i Thailand, därav fick Phuket Krabi och Khao
Lak flest svar. vilket vi kopplar till deras attityd och förväntningar på destinationen. Vi
tror precis som Dielemans (2008) och Nepal (2012) att dessa respondenter förväntar sig
att det kommer vara turister på destinationen och därför reflekterar de inte över det på
samma sätt.
Slutligen valde 16 respondenter att kryssa i ”Jag upplevde att det var mycket turister, men
det tycker jag är positivt på en destination”, detta gäller samtliga destinationer som
studien berör, där av svarade sex av dessa Phuket. Vi menar att en turist som redan innan
resan ägt rum är medveten om att det kommer vara andra turister på plats har en annan
inställning än en turist som förväntar sig att det skall vara låg turismbelastning. Med detta
menar vi att turisten som är väl förberedd på en hög turismbelastning inte kommer att
reflektera över mängden turister. Dielemans (2008) menar att våra västerländska fantasier
är en av de viktigaste påverkningsfaktorerna på turistmarknaden. Hon menar att dessa
fantasier verkställs genom att destinationens utbud påverkas av de som förväntas finnas.
Dielemans (2008) liknar detta faktum med destinationen Gran Canaria som hon förklarar
som en grund för att vi känner igen oss på nya destinationer. Hon förklarar att allt ifrån
arkitektur till souvenirer efterliknas på olika destinationer. Ett exempel på detta som
Dielemans (2008) lyfter är att vi i Phuket kan surfa vid internetcaféer som påminner om
dem vi först såg vid Playa Del Carmen. Att 16 personer ansåg att det är positivt med hög
turismbelastning på samtliga av destinationer kopplar vi ihop med Dielemans (2008)
argument ovan. Vi tror att denna grupp respondenter föredrar de påverkningsfaktorer i
utbudet som turismen innebär, i detta fall igenkänningsfaktorer i destinationens utbud
och tryggheten som det innebär.
43 5.4 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa?
I detta avsnitt sker diskussioner kring de faktorer som kan komma att påverka
respondentens val av resa så som egenskaper på destinationen och respondentens
omgivning.
5.4.1 Orsaker till att respondenter inte besökt Thailand
När vi istället valde att fråga de som inte tidigare besökt Thailand om vad som var
orsaken till att svarsalternativen såg annorlunda ut (se figur 7). Här fanns sju olika
svarsalternativ med olika påståendet till varför respondenten inte besökt destinationen.
Den största anledningen att respondenterna inte besökt Thailand med tio respondentsvar
var ”Jag tycker det är för dyrt/för långt”. Kategorierna ”Alla har redan varit där”, ”Jag
tycker det verkar överexploaterat” och ”jag kopplar Thailand med sexturism” har
samtliga sju respondenter var. Dessa tre kategorier anser vi har ett negativt anspråk
gemensamt, likaså har alternativet ”jag tycker det är för mycket turister där” med fyra
respondentsvar. Steene (2013) menar att undersökningar inom turistbranschen är viktiga
för att kartlägga resenärers attityd till resan och resmålet.
Efter att ha sammanställt ovanstående respondentsvar ifrågasätter vi hur det kommer sig
att de negativa bilderna av Thailand är så markanta bland de respondenter som inte varit
där. Är det som Kaosa-ard (1994) menar att Thailand satsat på kvantitet istället för
kvalitet, eller går det att liknas med destinationen Torremolinos där Dielemans (2008)
menar att turismen urartade? Dielemans (2008) säger att Torremolinos fick ett rykte om
för mycket turister och för många hotell och att det slutligen inte fanns så mycket kvar
att marknadsföra. Även Almeida Gracia (2014) poängterar att en okontrollerad turism i
Spanien inneburit ett högt pris socialt som miljömässigt. Hon förklarar att Spanien på
grund hög turismbelastning bland annat inneburit en negativ utländsk bild. Eftersom 25
personer utav 35 som inte varit i Thailand har angett en orsak med negativt anspråk
undrar vi om det finns någon likhet med Spanien där ett dåligt rykte blivit en följd av
turismbelastningen? Kan det vara som Wall & Mathieson (2006) säger, att strävan efter
tillväxt inom turismnäringen lett till överbelastning och trängselproblem? Eller grundar
sig dessa anledningar i att våra respondenter blivit påverkade av andras erfarenheter och
åsikter. Word-Of-Mouth är ett viktigt begrepp inom turismnäringen dess påverkan
kommer att diskuteras vidare nedan.
44 5.4.2 Word-of-mouth
I vår studie berättar 98 respondenter att de har personer runt omkring sig som tidigare
besökt Thailand, av de 98 ansåg 37 respondenter att ”Ja, alla har varit där” samt 61
personer svarade att ”Ja, några stycken”. Endast en person berättar att denne inte har
någon i sin omgivning som tidigare besökt destinationen. Av dessa 98 kan vi tydligt
avläsa att 61 stycken har en stark bild av Thailand och påverkas inte av andra (se figur 9).
Hanefors & Mossberg (2007) beskriver begreppet Word-Of-Mouth som en mänsklig
marknadsföring i form av kommunikation mellan individer. De menar att all informell
kommunikation angående varor eller tjänster kan vara både positiv eller negativ, de
menar också att Word-Of-Mouth är en betydelsefull del inom turismnäringen. Hela 38
respondenter ansåg att det blir påverkade av hur deras vänner upplevde destinationen (se
figur 9). Hanefors & Mossberg (2007) menar att individer litar mycket på information
från släkt och vänners om destinationen. Av 99 svar har 61 personer en stark bild av
Thailand och påverkas inte av deras vänners upplevelser (se figur 9). Vi anser att många
av respondenterna har en stark åsikt angående Thailand som destination och har svårt att
påverkas av andras uppfattningar. Detta kan enligt oss ha påverkats av andra faktorer i
respondenternas omgivning som har skapat en stakare uppfattning av platsen. Dielemans
(2008) förklarar att bilden av en destination istället kan ha påverkats av faktorer som
kommer från icke turistrelaterade metoder som exempelvis tv, film eller tidningar.
För att slutligen kunna skapa oss en uppfattning om Thailand ses som ett potentiellt
resmål bland den svenska resenären så har vi valt att ställa frågan ”Är Thailand ett
potentiellt resmål i framtiden för dig?”. Där hela 74 personer utav 99 svarade att det kan
tänka sig att resa till Thailand i framtiden, av dessa 74 ansåg hela 70 respondenter att
deras bild av destinationen är positiv (se figur 5). Endast 25 personer svarade att de inte
kan tänka sig att resa dit, av dessa 25 ansåg 17 personer att deras bild av Thailand var
negativ.
Dessa siffror visar att det fortfarande finns ett stort intresse bland våra
respondenter att resa till Thailand.
I detta kapitel har studieresultatet vävts samman med den teoretiska bakgrund som finns
angiven, där utstickande likheter och skillnader har diskuterats. Vidare kommer vi i
nedanstående kapitel att presentera de resultat som kunnat utläsas utifrån ovanstående
diskussion.
45 6.0 Slutsats
I kapitel sex besvarar vi vårt syfte och frågeställningar med hjälp av vårt resultat, här redovisas studiens
slutsatser följt av upplysning om framtida studier.
6.1 Vilken är den dominerande bilden av Thailand bland svenska
resenärer?
Genom vår undersökning samlades 99 enkätsvar in under en två veckors period. Bland
de insamlade enkätsvaren kan vi se en klar dominans i ålderskategorin 20-40 år, denna
respondentgrupp står för hela 73 respondenter av svarsmaterialet. Den dominerande
bilden av Thailand är ”Paradisstränder” med majoriteten av våra respondentsvar. Andra
framträdande bilder som respondenterna kopplar till Thailand är att det anses som ett
”Billigt semesteralternativ” samtidigt som det ses som ”Turistvänligt, deras ”Gästvänliga
lokalbefolkning” inkluderas också i den dominerande bilden. Att poängtera är också att
bilden av ”Sexhandel” och att destinationen anses som ”Försvenskat” bidrar med lika
hög svarsfrekvens. Sammanfattningsvis kan vi säga att bilden av destination Thailand är
delad, då både negativa och positiva aspekter framhävs i den bild som finns av Thailand
bland våra respondenter.
Vårt resultat visar att bilden av Thailand skiljer sig beroende på om respondenten besökt
destinationen eller inte. Utav samtliga 99 respondenter visade det sig att 64 personer
tidigare besökt Thailand. Dessa respondenter kopplar Thailand som ett ”Billigt
semesteralternativ”
med
”Gästvänligt
lokalbefolkning”
och
”Paradisstränder”.
Resterande 35 personer som inte tidigare besökt Thailand kopplar destinationen med
begrepp som ”Försvenskat”, ”Sexhandel” och ”Paradisstränder”. Gemensamt hos båda
respondentgrupper kan vi se att ”paradisstränder” har en dominerande bild. Eftersom
ovanstående alternativ har en individuell koppling har vi valt att tydliggöra helhetsbilden
genom att ställa följdfrågan ”Hur är din bild av Thailand som resmål generellt?”. Bland
de personer som tidigare besökt destinationen kan vi utläsa att den positiva bilden av
landet har en klar dominans bland respondenterna. Även bland respondenterna som inte
besökt Thailand kan vi se en klar positiv dominans som motsvaras av 22 respondenter.
Att tillägga är att sammanlagt 21 personer utav 99 respondenter faktiskt har en negativ
helhetsbild utav destination.
46 6.2 Hur upplever svenska resenärer mängden turister i Thailand?
För att få en djupare förståelse kring den uppfattning som finns hos de respondenter
som besökt Thailand tidigare frågade vi i vår enkätundersökning vilka platser i Thailand
de varit på. Resultatet på denna fråga var att majoriteten respondenter varit på
destinationen Phuket. Destinationerna Krabi och Koh Samui var också välbesökta bland
respondenterna, vilka också är de populäraste resmålen i Thailand bland svenskar. Att
tillägga är att en klar dominans bland respondenterna upplevde att det var mycket turister
i Thailand men att det inte påverkade deras resa överhuvudtaget. Resultatet av studien
visar att endast ett fåtal personer ansåg att turismbelastningen på destinationen resulterat
i att dem inte vill resa tillbaka dit igen. En slutsats vi kan göra utifrån detta är att
respondenterna uppvisar medvetenhet om turismbelastningen på destinationen, men att
det inte påverkas av det under sin resa. Reflektioner kring detta uppmärksammas då
flertalet respondentsvar uppvisar att resenärerna föredrar att boka sin resa på egenhand
och på så vis undviker destinationer med högre turismbelastning. En viss
motsägelsefullhet blir märkbar då sammanställningen av studien visar att destinationer
som Phuket, Krabi och Koh Samui är de mest besökta bland våra respondenter. Samtliga
destinationer är välbesökta där framförallt Phuket är präglat av massturism. Detta
uppgifter stämmer inte överens med resonemanget att majoriteten respondenter
undviker destinationer med hög turismbelastning.
6.3 Vilka faktorer påverkar svenskars val av resa?
Eftersom studien visar att 35 respondenter inte tidigare besökt Thailand ifrågasatte vi
vilka aspekter som påverkat att de inte besökt destinationen. Flest respondenter svarade
att de anser att det är för långt och för dyrt att resa dit. Därutöver kan vi fastställa att de
tre vanligaste anledningarna är att de förknippar Thailand med sexturism och anser att
det verkar överexploaterat samt att alla redan varit där. Avslutningsvis kan vi se att
samtliga respondenter utom en hade någon i sin omgivning som besökt destinationen.
Detta tolkar vi som ett ytterligare bevis på att Thailand är en välbesökt destination bland
svenskar eftersom 98 utav 99 respondenter uppgav att någon i dess omgivning besökt
landet. Vi kan vidare fastställa att bilden av destinationen anses stark och att flertalet
respondenter inte blir påverkade av andra människor i sin omgivning. Detta avspeglas
genom ett resultat som uppvisar att 74 utav 99 respondenter ser Thailand som ett
potentiellt framtida resmål.
47 6.4 Vidare diskussion och framtida forskning
Studien visar att det fortfarande finns ett större intresse bland våra respondenter att resa
till Thailand, dock frågar vi oss hur destinationen skall jobba vidare med den bild som
finns hos resenärer som inte tidigare besökt landet. Detta grundar vi på vår observation
att resenärer som inte besökt Thailand tidigare har en i särklass negativare bild än de som
faktiskt varit där. Bland de respondenter som inte besökt Thailand tidigare dras
associationer till ”Försvenskat” och ”Sexturism” vilket vi sammankopplar med negativa
aspekter. Utifrån detta anser vi att förslag på framtida forskning kan riktas åt att
undersöka hur Thailand kan förbättra den befintliga bild som finns av destinationen.
Framförallt mot resenärer som saknar erfarenhet av landet eftersom det tydligt framgår i
vår studie att den respondentkategori har en negativare uppfattning av landet. Andra
funderingar som vi författare reflekterat över i studiens resultatkring den uppfattning
som finns av landet bland våra respondenter. Bland de generella bilderna syns det tydligt
en majoritet, dock ser vi att påståenden som ”Autentiskt”, ”Romantiskt” och
”Familjevänligt” endast sammankopplats med Thailand bland ett fåtal respondenter. Vi
anser att dessa påståenden är viktiga faktorer på en turistdestination eftersom vi tror det
öppnar upp marknaden och intresset för destinationen ytterligare. Vi menar att Thailand
skulle nå ut till en större målgrupp om bilden avspeglar att destinationen är anpassad för
både barnfamiljer och par. Likaså menar vi att autenticiteten på destinationen är en viktig
dragningskraft, majoriteten av våra respondenter menar att de söker sig till lokala
förhållanden. Vidare forskning menar vi kan riktas åt att undersöka hur Thailand som
turistdestination kan arbeta vidare med den befintliga bild som finns av landet, samt hur
de kan attrahera ovan nämnda målgrupper.
Vi vill poängtera att resultatet av vår studie visar att majoriteten av respondenterna har en
stark bild utav destination och där med inte påverkas av sin omgivning. Detta faktum är
någonting som vi ser som en utmaning för Thailand när det handlar om förändra den
starka befintliga bild som finns av destinationen. Vi anser att antalet turistkategorier bör
utforskas vidare. Detta i och med att olika alternativa bokningsmöjligheter/kanaler
utvecklats och likaså hur vi som turister föredrar att resa. Vi anser att turistkategorier bör
uppdateras i samtid med att industrin utvecklas. Vi tror också det är viktigt att vidare
undersöka hur Thailand kan arbeta för att upprätthålla och bevara destinationens
autenticitet för att kunna fortsätta vara ett intressant framtida resmål. Eftersom
48 majoriteten av våra respondenter upplevde att det var hög turistbelastning på
destinationen anser vi att det är av hög vikt att skapa kontroll över turismmängden.
49 Referenser
Tryckta referenser:
Aronsson, L. & Tengling, M. (2003). Turism - världens största näring: turism & reseservice.
Malmö: Liber-Hermod.
Björklund, M. & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera.
Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Butler, R-W. (red.) (2006). The tourism area life cycle Vol. 1 Applications and
modifications. Clevedon: Channel View.
Dielemans, J. (2008) Välkommen till Paradiset – Reportage om turistindustrin. Stockholm:
Atlas.
Eggeby, E. & Söderberg, J. (2012) Kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Ejlertsson, G. (2005) Enkäten i praktiken - en handbok i enkätmetodik. Studentlitteratur:
Lund.
Evans, N (2012) Tourism: A Strategic Business Perspective. I Jamal, T & Robinson, M (red.)
(2012) The SAGE handbook of tourism studies. Los Angeles: SAGE.
Hanefors, M. & Mossberg, L. (2007). Turisten i upplevelseindustrin. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur AB.
Körner, A. & Wahlgren, L. (2005) Statistiska Metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Johannessen, A. & Tufte, P-A. (2013) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Liber AB.
Larsen, A-K. (2009) Metod helt enkelt - en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö:
Gleerups utbildning AB.
Nepal, S-K (2012) Tourism Georaphies: A Review of Trends, Challenges, and Opportunities. I
Jamal, T & Robinson, M (red.) (2012) The SAGE handbook of tourism studies. Los
Angeles: SAGE.
Thurén, T. (2013) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Tovatt, C. (2012) Tids- och rumskompression. I Syssner, J. (red). Perspektiv på turism och
resande. Lund: Studentlitteratur AB.
Urry, J. (2002). The Tourist Gaze 3.0. Los Angeles: SAGE
Veal, A-J. (1992). Research methods for leisure and tourism: a practical guide. Harlow: Longman
in association with Institute of Leisure and Amenity Management.
50 Wall, G. & Mathieson, A. (2006). Tourism: changes, impacts, and opportunities. Harlow:
Pearson Prentice Hall.
Elektroniska referenser:
Barke, M. & Towner, J. (2003). Learning From Experience? Progress Towards a
Sustainable Future For Torusim in the Central and Eastern Andalucian Littoral. I
Bramwell, B (red). Coastal mass tourism diversification and sustainable development in
southern Europe. [Elektronisk resurs]. Clevedon: Channel View Publications
Bramwell, B. (2003). Mass Tourism, Diversification and Sustainability in Southern
Europé’s Costal Regions. I Bramwell, B (red). Coastal mass tourism diversification and
sustainable development in southern Europe. [Elektronisk resurs]. Clevedon: Channel View
Publications.
Crang, Mike., Travlou, Penny. & Pons, Pau Obrador. (2009). Cultures of Mass Tourism:
Doing the Mediterranean in the Age of Banal Mobilities (New directions in tourism analysis)
[Elektronisk resurs]. Ashgate: Publishing Group.
Mowforth, M. & Munt, I. (1998). Tourism and Sustainability : New Tourism in the Third World
[Elektronisk resurs]. London: Routledge.
Wahab, S. & Pigram, J-J. (1997) Tourism, development and growth: the challenge of sustainability.
[Elektronisk resurs]. London: Routledge.
Artiklar & rapporter:
Almeida Garcia. F. (2014) A comparative study of the evolution of tourism policy in Spain and
Portugal. Geography, Faculty of Tourism, University of Malaga, Campus de
Teatinos s/n, 29071 Malaga: Spain.
Chen, C-Y., Mathur, P. & Maheswaran, D. (2014) The Effects of Country-Related Affect on
Product Evaluations-Journal of Consumer Research. Volume 41.
Chen, C-F. & Phou, S. (2013) A closer look at destination: Image, personality, relationship and
loyalty Tourism Management 36. Pages 269-278.
51 Elfström Faure, E. (2008) En exkluderande resa - En granskning av turismens effekter i Thailand
och Brasilien. Schysst Resande: SwedWatch, Nummer 24.
Esmaeil Zaei, M & Esmaeil Zaei, M (2013) The Impacts Of Tourism Industry On Host
Community. European Journal of Tourism Hospitality and Research. Volume 1,
Pages 12-21.
García-Ayllón, S. (2015) La Manga case study: Consequences from short-term urban planning in a
tourism mass destiny of the Spanish Mediterranean coast. Technical University of
Cartagena, UPCT, Spain.
Gonza ́lez Tirados, R-M. (2011) Half a century of mass tourism: evolution and expectations.
Universidad Politécnica de Madrid, Madrid: Spain.
Hallberg, A. (1999) Effekter av internationell turism på konsumenters inköpsmönster och attityder
till produkter. Göteborg: Univ. Handelshögskolan.
Heine, S. (2010) Happy Hour i Paradiset – om alkohol och turism i Thailand, Kambodja och övriga
världen. Schysst Resande.
Ivars i Baidal I-A., Rodríguez Sánchez, I. & Fernando Vera Rebollo, J. (2013) The evolution
of mass tourism destinations: New approaches beyond deterministic models in Benidorm (Spain).
Tourism Management, Volume 34. Pages 184-195.
Kaosa-ard, M-S. (1994) Thailand's Tourism Industry—What Do We Gain and Lose? TDRI
Quarterly Review, Volume 9. No. 3. Pages 23-26.
Kontogeorgopoulos, N. (1998) Tourism in thailand: patterns, trends, and limitations. Pacific
Tourism Review, Volume 2. Pages 225-238.
Lankford, S. & Howard, D. (1994) Developing A Tourism Impact Attitude Scale. Annals of
Tourism Research, Volume 21, Issue 1. Pages 121–139.
Lauzon, A-W-Q. (2014) ”Paradise Lost and Found”: Beach and Island Torusim in Phuket,
Thailand. Pages 80-83.Thailand. Pages 80-83.
Nyaupane, G-P., Morais, D-B. & Dowler, L. (2013) The role of community involvement and
number/type of visitors on tourism impacts: A controlled comparison of Annapurna, Nepal and
52 Northwest Yunnan, China. Tourism Management, Volume 27, Issue 6. Pages 13731385.
Pearce, D-G & Butler, R-W (1993) Tourism Research: Critiques and Challenges. Journal of
Travel Research. London EC4P 4EE, Pages 225.
Sezgin, E. & Yolal, M. (2012) Golden Age of Mass Tourism: Its History and Development.
Anadolu University.
Otryckta referenser:
http://www.tatnews.org/mission/ (2015-03-16)
http://www.tatnews.org/history/ (2015-03-16)
http://www.alltomthailand.com/ (2015-05-25)
53 Bilaga 1: Enkätundersökning
1. Kön:
-
Kvinna
-
Man
2. Ålder:
-
20-30
-
31-40
-
41-50
-
51 och uppåt
3. Har du besökt Thailand tidigare?
-
Ja
-
Nej
4. Om NEJ, välj EN av alternativen till varför du inte besökt Thailand
-
Jag tycker det är för dyrt/för långt
-
Jag tycker det är för mycket turister där
-
”alla har redan varit där”
-
Jag reser bara inom Europa
-
Klimatet passar inte mig
-
Jag tycker att det verkar överexploaterat
-
Jag kopplar Thailand med sexturism
5. Om JA, vilka av alternativ har du besökt?
•
Phuket
•
Krabi
•
Koh Samui
•
Pattaya
•
Khao Lak
•
Koh Chang
•
Rayong
54 6. Upplevde du att det var mycket turister när du besökte Thailand?
-
Jag upplevde att det var mycket turister, men det tycker jag är positivt på en destination.
-
Jag upplevde att det var mycket turister, därför upplevde jag min resa negativt.
-
Jag upplevde att det var mycket turister men det påverkade inte min resa alls.
-
Jag upplevde inte att det var mycket turister när jag var i Thailand.
-
Jag upplevde att det var för mycket turister och kommer därför inte att resa tillbaka dit
igen.
7. Vad har du för bild utav Thailand
-
Paradisstränder
-
Iscensatt paradis för turister
-
Natur och kultur
-
Autentiskt
-
Sexhandel
-
”Försvenskat”
-
Det är för mycket turister där
-
Familjevänligt
-
Party och nattliv
-
Gästvänlig lokalbefolkning
-
Romantiskt
-
Billigt semesteralternativ
-
Charter-mekka
-
Backpacking
-
Lugn och harmoni
-
Turistvänligt
8. Hur är din bild av Thailand som resmål generellt?
(din helhetsbild)
-
Positiv
-
Negativ
55 9. Har någon i din omgivning besökt Thailand?
-
Ja, några stycken!
-
Ja, ”alla” har vart där!
-
Ingen i min omgivning har vart där.
10. OM dina vänner varit i Thailand, anser du att deras upplevelse påverkar din
bild av destinationen?
-
Ja, jag blir självklart påverkad av hur mina vänner upplevde destinationen.
-
Nej, min bild av destinationen är väldigt stark och jag blir inte påverkad av andras
upplevelser.
11. Är Thailand ett potentiellt resmål i framtiden för dig?
-
Ja
-
Nej
12. Vilken typ av resenär är du?
-
Utforskaren (bokar resa på egenhand, undviker medvetet destinationer med hög
turistbelastning)
-
Den individuella mass-turisten (huvudarrangemang är organiserade av researrangörer,
men du kan påverka resan)
-
Den organiserade mass-turisten (paketresa med organiserad resrutt och guide)
-
Den drivna turisten (planerar allt på egenhand, söker och anpassar sig efter
lokalbefolkningen)
56