RAPPORT - Alingsås kommun
RAPPORT Alingsås kommun FÄRGENSJÖARNA VATTENSKYDDSOMRÅDE TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER UPPDRAGSNUMMER 1311075000 Koncept GÖTEBORG 2015-08-12 ra04s 2010-05-18 Sweco Environment AB Sweco Sweco Environment AB Helen Eklund Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Telefon +46 31 62 75 00 Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Telefon direkt 031-62 75 96 Mobil 0734-12 25 96 [email protected] ra04s 2010-05-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE 1 1.3 UNDERLAGSMATERIAL 2 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING 2 1.5 ORIENTERINGSKARTA 3 2 VATTENTÄKTEN 4 2.1 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING 4 2.2 VATTENBEHANDLING 4 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK 4 2.4 VATTENFÖRBRUKNING 4 2.5 KAPACITET 4 2.6 VATTENDOM 4 2.7 RESERVVATTENTÄKT 4 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE 5 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 6 3.1 AVRINNINGSOMRÅDEN 6 3.2 MARKANVÄNDNING 8 3.3 GEOLOGI 8 3.4 NEDERBÖRD 8 3.5 VATTENSYSTEMET 8 3.6 VATTENBALANS 9 3.7 HYDROGEOLOGI 9 3.8 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING 10 3.9 RÅVATTENKVALITET 10 3.9.1 ALKALINITET OCH PH-VÄRDE 10 3.9.2 FÄRGTAL OCH GRUMLIGHET 11 3.9.3 SYRETÄRANDE ÄMNEN 11 3.9.4 NÄRINGSÄMNEN 11 3.9.5 MIKROORGANISMER 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH SKYDDADE OMRÅDEN 12 4.1 AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER 12 4.2 NATURRESERVAT 12 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 13 5.1 GENOMFÖRANDE 13 5.2 RISKKÄLLOR 13 5.3 IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG 13 5.4 IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR 13 RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Uppdrag 1311075000; p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok \tekniskt underlag\färgen_tu_150812.docx ra04s 2010-05-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET 14 5.6 BEBYGGELSE 14 5.6.1 JORD- OCH SKOGSBRUK 17 5.6.2 VÄGAR 18 5.6.3 SJÖTRAFIK 21 5.6.4 ÖVRIGT 22 6 RISKBEDÖMNING 23 6.1 IDENTIFIERING AV RISK 23 6.2 RISKANALYS 23 6.3 RISKANALYSENS RESULTAT 24 6.4 RISKANALYSENS ANVÄNDNING 24 7 ÅTGÄRDER 25 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 26 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK 26 8.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER 26 8.2.1 VATTENTÄKTSZON 26 8.2.2 PRIMÄR SKYDDSZON 26 8.2.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON 27 8.2.4 TERTIÄR SKYDDSZON 27 8.3 ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER 27 8.3.1 STRÖMNINGSHASTIGHET I SJÖAR 28 8.3.2 STRÖMNINGSHASTIGHET I VATTENDRAG 29 8.3.3 DIKEN OCH DRÄNERINGAR 29 8.3.4 MINSTA SKYDDSAVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG 30 8.3.5 RISKER/RISKACCEPTANS 30 8.4 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR 30 8.5 PLATSSPECIFIKA MOTIV 31 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 34 9.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH FUNKTION 34 9.2 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN 34 9.3 RESTRIKTIONSNIVÅ 34 9.4 ANPASSNING AV SKYDDSFÖRESKRIFTERNA TILL RISKBEDÖMNINGEN 34 RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Uppdrag 1311075000; p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok \tekniskt underlag\färgen_tu_150812.docx INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor 1 Riskkällor i Färgensjöarnas tillrinningsområde 2 Riskanalys a) Kommentarer b) Tabell 3 Förslag till vattenskyddsområde för Färgensjöarna ra04s 2010-05-18 4 Förslag till skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattenskyddsområde RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Uppdrag 1311075000; p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok \tekniskt underlag\färgen_tu_150812.docx 1 INLEDNING På uppdrag av Alingsås kommun har SWECO Evironment AB upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Färgensjöarna, vilken är huvudvattentäkt för Alingsås kommun. Vattentäkten har ett äldre vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter fastställt 1993. 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ytvattentäkten Färgensjöarna utgör idag huvudvattentäkt för Alingsås tätort samt samhällena Västra Bodarne, Hemsjö och Ingared. För Färgensjöarna finns ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter, fastställt av länsstyrelsen 1993. Detta har nu uppdateras och anpassas till gällande lagstiftning och krav. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda vattenförekomsten så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett 1 område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas : 1.2 o stärks skyddet för vattenförekomsten o tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse o förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE Uppdraget omfattar upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: o Teknisk beskrivning av vattentäkten. o Beskrivning av hydrologiska förhållanden o Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor o Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten o Utvärdering och förslag till vattenskyddsområde o Framtagande av skyddsföreskrifter 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. ra04s 2010-05-18 1 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 1.3 UNDERLAGSMATERIAL Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Alingsås kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Topografiska kartan 7C Borås SV och NV, skala 1:50 000. B) Geologiska kartan Ae nr 128, skala 1:50 000. C) Geologiska kartan Af nr 130, skala 1.50 000. D) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 E) Naturvårdsverkets handbok, 2010:5, med allmänna råd om vattenskyddsområden F) Lokala hälsoskyddsföreskrifter, www.alingsas.se/miljo G) Alingsås kommuns Översiktsplan, ÖP 95 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. ra04s 2010-05-18 2(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 1.5 ORIENTERINGSKARTA Råvattenintag g Lilla Färgen Stora Färgen Figur 1: Orienteringskarta över lokalisering av vattentäkten Färgensjöarna i Alingsås kommun. ©Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. ra04s 2010-05-18 3 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 2 VATTENTÄKTEN 2.1 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Råvattenintaget ligger i den norra delen av Lilla Färgen (se Figur 1). Vattnet leds genom en råvattenledning till råvattenpumpstationen och vidare till vattenverket i Hjälmared för behandling. Från vattenverket distribueras vattnet via huvudledningar och högreservoarer till konsumenten. 2.2 VATTENBEHANDLING På vattenverket behandlas råvattnet innan det leds vidare ut på distributionsnätet. Först doseras soda sedan sker flockning och fällning genom tillsats av aluminiumsulfat varefter vattnet snabbfiltreras. En hårdhetshöjning genomförs därefter genom reaktion med soda och koldioxid. Slutligen desinfekteras vattnet med natriumhypoklorit och UV-ljus. 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK Vattentäkten är kopplad till vattenverket i Hjälmared som idag förser Alingsås tätort, Västra Bodarne och Hemsjö-Ingared med dricksvatten, vilka omfattar cirka 25 000 personer samt ett antal verksamheter och industrier. 2.4 VATTENFÖRBRUKNING 3 Under 2012 togs ca 2,58 M m vatten från Lilla Färgen. Av detta användes ca 2,42 M m för dricksvattenproduktion medan resterande del nyttjades som spolvatten. 3 Dricksvattenproduktionen var i genomsnitt ca 7071 m /dygn (82 l/s). 2.5 3 KAPACITET Den maximala kapaciteten för vattenverket i Hjälmared uppgår till 140 l/s (12 000 3 m /dygn). 2.6 VATTENDOM Bortledande av vatten från Lilla Färgen och reglering av Stora och Lilla Färgen regleras i tre vattendomar 30.11.1950 i mål AM 68/49, 27.4.1973 DVA 33 samt 9.12.1975 DVA 71. Vattendomarna ger Alingsås kommun tillstånd att för vattenförsörjning i kommunen leda 3 bort vatten ur Lilla Färgen till än mängd av 253 l/s (21 859 m /dygn) i medeltal per dygn. Domarna medger även tillstånd att dämma vattnet i Färgensjöarna till höjden +61,72 m och att avsänka vattenståndet till höjden +60,57 m. 2.7 RESERVVATTENTÄKT Ömmern är reservvattentäkt och inom ramen för den regleringsrätt (vattendom AM 13/1952, dom A 66/1959) som Vattenfall innehar för sjön medger Vattenfall Alingsås kommun rätten att bortleda vatten från sjön i händelse av att Färgensjöarna inte kan användas för vattenförsörjning. Avtalet medger kommunen rätt att mot en ersättning 3 provköra anläggningen inom ramen av ett årligt uttag på maximalt 60 480 m . ra04s 2010-05-18 4(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE Enligt naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde bedöms värdet av en vattentäkt med utgångspunkt från uttagbara mängder, vattenkvalitet samt på nuvarande samt eventuellt framtida vattenutnyttjande. Eftersom Färgensjöarna utgör en allmän huvudvattentäkt bedöms vattentäkten ha ett mycket högt skyddsvärde. ra04s 2010-05-18 5 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 3.1 AVRINNINGSOMRÅDEN Färgensjöarna ligger söder om Alingsås. Sjöarnas avrinningsområde kan delas in i tre delar - ett avrinningsområde för Stora Färgen, ett avrinningsområde för Lilla Färgen och Maryd å som rinner ut i Lilla Färgens norra del samt ett avrinningsområde runt Lygnöå som har sitt inlopp i Stora Färgens nordöstra del, se Figur 2. Huvuddelen av det sammanlagda avrinningsområdet ligger inom Alingsås kommun, men den östra delen ligger i Vårgårda kommun. Tabell 1: Färgensjöarnas avrinningsområde kan delas in i tre delavrinningsområden vars areor framgår av tabellen. Avrinningsområde Area (km²) Varav sjöyta (km²) Stora Färgen 26,9 6,2 Lilla Färgen + Maryd å 19,3 0,8 Lygnöån 28,6 0,3 Totalt 74,8 7,3 Inom avrinningsområdet förekommer en mängd småsjöar, vattendrag och våtmarker. Det största tillflödet till Stora Färgen sker via Lygnöå som har sitt inlopp i sjöns östra del. Stora Färgen har sitt utlopp till Lilla Färgen genom ett smalt sund, se Figur 3. Förutom genom detta sund sker tillflöde av vatten till Lilla Färgen främst via Maryd å i sjöns nordöstra del. Lilla Färgen har sitt utlopp i sjöns norra ände. Den rinner av genom Forsån via Gärdsken till Säveån. Avrinningsområdet är mycket kuperat. Bergshöjder på över 200 möh (meter över havet) förekommer i områdets östra delar. Stora Färgens yta ligger på ca 61 möh. ra04s 2010-05-18 6(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 2 3 1 Figur 2: Färgensjöarnas avrinningsområde kan delas upp i tre delområden - ett avrinningsområde för Stora Färgen (1), ett för Lilla Färgen och dess inlopp via Maryd å (2) och ett för Lygnöå (3) som har sitt inlopp i Stora Färgen. © Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. Figur 3:Sundet mellan Stora och Lilla Färgen är några meter brett och ca 1 m djupt. ra04s 2010-05-18 7 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 3.2 MARKANVÄNDNING Skogsmark är den dominerande marktypen inom Färgensjöarnas tillrinningsområde. Bebyggelsen i området är sparsam. Samlad bebyggelse förekommer främst kring Lilla Färgens norra del, i Hjälmared och längs den östra stranden av Stora Färgen. I övrigt förekommer en del glest utspridd bebyggelse främst i anslutning till Stora Färgen. Ett antal mindre områden utgörs av jordbruksmark med eller utan djurhållning. 3.3 GEOLOGI Färgensjöarnas avrinningsområde utgörs till stora delar av utbredda områden med berg i dagen med tunna lager av morän. Runt Stora Färgen och i Lygnåns dalgång förekommer sammanhängande områden med mäktigare moränlager. Morän finns även i den dalgång 2 som Maryd ån rinner i. Isälvssediment förekommer på ett fåtal platser. De största avlagringarna finns i området öster om Lygnared och vid Ryd. Mindre områden med lera förekommer längs de östra stränderna av både Stora och Lilla Färgen. Längs Stora Färgens strand vid Lygnared täcks moränen av svallsand. Organiska jordarter i mossar och kärr förekommer dels i dalgångarna, längs vattendragen Lygnöå och Maryd å och dels i svackor inom höjdområdena med berg i dagen. Bergrunden i området domineras av förgnejsad granit och granodiorit, vilka är så kallade 3 sura bergarter . I området förekommer även inslag av basiska bergarter som metagabbro, metabasit och tonalit. 3.4 NEDERBÖRD Den korrigerade årsnederbörden inom området är i medeltal ca 900 mm/år. Avrinningen är ca 400 mm/år. 3.5 VATTENSYSTEMET Vattendelarna för Färgensjöarnas avrinningsområde har kartlagts av SMHI och redovisas på karta i Figur 2. Från vattendelaren rinner vattnet mot Stora och Lilla Färgen som grundvattenflöde eller som direkt ytavrinning via vattendrag i olika storlekar. 2 3 4 Stora Färgens yta är ca 6,2 km och sjön har en beräknad volym på ca 127 M m . Sjön är djupast i de centrala delarna och det största djupet, drygt 47 m, är uppmätt sydöst om Granön. Tillflöde av vatten till Stora Färgen sker främst via Lygnöå i sjöns östra del. Lygnöån rinner upp i trakten av Uddebo i Vårgårda kommun. Uppströms Lyngösjön benämns ån Störtaredsån. Lygnösjön är den enda sjö vattendraget rinner igenom innan 2 Jordartskartan 7C Borås SV, SGU serie Ae nr 128. Berggrundskartan 7C Borås SV, SGU serie Af nr 130. 4 Alingsås kommun. Färgen vattentäkt. Underlag för skyddsbestämmelser och skyddsområde. VIAK AB, 890321. 3 ra04s 2010-05-18 8(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER den når Stora Färgen. I den södra delen av Stora Färgens avrinningsområde ligger två små sjöar som benämns Bysjön och Rydbosjön. De rinner ut i den västra delen av sjön. Stora Färgen har sitt utlopp till Lilla Färgen via ett smalt och grunt sund i norr. 2 3 Lilla Färgens yta är ca 0,4 km och sjön har en beräknad volym på ca 6,7 milj. m . Sjön är som djupast i de centrala delarna där ett djup på drygt 24 m mätts upp. Lilla Färgen tillförs vatten främst från Stora Färgen, men även via Maryd å i sjöns nordöstra del. Maryd å rinner upp i sjön Gasslången som delvis ligger i Vårgårda kommun. Innan ån rinner ut i Lilla Färgen passerar den igenom Kvarndammen. Lilla Färgen har sitt utlopp i sjöns nordligaste del och avrinningen sker genom Forsån via Gärdsken till Säveån. Den teoretiska medelomsättningstiden för sjöarna har beräknats i en tidigare genomförd 5 utredning. Den är ca 5,8 år för Stora Färgen och ca 3 månader för Lilla Färgen, vilket betyder en avsevärt kortare uppehållstid i Lilla Färgen. 3.6 VATTENBALANS Den beräknade teoretiska avrinningen vid Lilla Färgens utlopp till Forsån är ca 950 l/s. Av detta bortleds i dagsläget ca 90 l/s för dricksvattenproduktion, d.v.s. ca 9,5 % av det totala flödet. Vattendomen medger ett vattenuttag på 253 l/s (ca 27 % av det totala medelflödet till Färgensjöarna). Enligt beräkning av delavrinningsområdenas storlek kan en teoretisk fördelning av flödet från de olika områdena göras, se Tabell 2: Tabell 2: Teoretisk fördelning av flödet från Färgensjöarnas delavrinningsområden. Avrinngsområde Teoretisk andel Teoretiskt flöde 3.7 Stora Färgen 36 % 342 l/s Lilla Färgen + Maryd å Lygnöå Totalt 26 % 38 % 100 % 254 l/s 363 l/s 959 l/s HYDROGEOLOGI Inom områden med berg i dagen eller tunt moränlager på berg är ytavrinningen till närliggande vattendrag eller våtmark vanligtvis snabb. Dessa förhållanden råder inom de östra delarna av avrinningsområdet. Förekomst av våtmark fördröjer transporten, vilket innebär att en snabb ytavrinning inte alltid behöver vara synonymt med en snabb transport till sjöar. I områden med morän, sand eller isälvssediment är infiltrationskapaciteten betydligt högre. I dessa områden kan grundvatten bildas. Volymerna av nybildat grundvatten är årstidsbetingat. Under sommarhalvåret förekommer sällan någon nybildning eftersom nederbörden är relativt liten och växterna förbrukar det växttillgängliga vattnet i marken. 5 5 Alingsås kommun. Färgen vattentäkt. Underlag för skyddsbestämmelser och skyddsområde. VIAK AB, 890321. ra04s 2010-05-18 9 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Vintertid kan inget grundvatten bildas så länge som marken är tjälad. Merparten av den nederbörd som faller inom dessa områden infiltrerar dock i marken innan det når eventuella vattendrag. Då marken är tjälad eller vattenmättad kan ytavrinning ske. 3.8 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av föroreningar, eller brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Marken inom Färgensjöarnas tillrinningsområde utgörs till största delen av områden med berg i dagen eller med tunt moränlager. Områden med berg i dagen medför en ökad ytavrinning och lokalt inom dessa områden är sårbarheten stor eftersom en förorening på marken relativt snabbt kan rinna av på ytan till ett vattendrag. Förutsättningen för fastläggning av en förorening är liten där jordtäcket är tunt. Inom de områden där mäktigare moränlager eller isälvsmaterial förekommer är sårbarheten för ytvattnet lägre eftersom en förorening här kan infiltrera i marken. Infiltrationen möjliggör en fördröjd transport innan vattnet når sjön och eventuella föroreningar kan på naturlig väg till viss del fastläggas och brytas ned. För en sjö gäller att ju större andel ytvattentillflöden, desto större sårbarhet. En sjös sårbarhet genom tillrinnande ytvattendrag är vanligtvis stor. Färgensjöarnas tillrinningsområde utgörs för närvarande av ett glest befolkat område med få risker, därför bedöms sårbarheten för sjön som helhet som låg till måttlig. 3.9 RÅVATTENKVALITET Råvattnet som pumpas från Lilla Färgen till vattenverket i Hjälmared provtas 10 ggr/år. Råvattnet analyseras med avseende på mikrobiologiska och kemiska parametrar. Råvattenkvaliteten har bedömts utifrån råvattenanalyser från åren 2003-2013. För att bedöma råvattenkvaliteten förändring över tiden har dessa analysresultat även till viss del jämförts med råvattenanalyser från 1976-1987. För att ge en bild av råvattenkvaliteten i Färgensjöarna jämförs analysresultat med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för 6 sjöar och vattendrag . 3.9.1 ALKALINITET OCH PH-VÄRDE Färgensjöarna är naturligt sura sjöar. Detta beror på att berggrunden i området består av svårvittrade och sura bergarter. Vattnet i sjöarna har naturligt lågt pH-värde och alkalinitet och saknar därför större buffrande förmåga mot surt nedfall via nederbörd. Ett antal mindre sjöar och våtmarker inom Färgensjöarnas avrinningsområde kalkas årligen för att minska försurning av sjöarna. Jämförelse mellan råvattenanalyser från de senaste åren och analyser från 1970- och 1980-talen visar att alkaliniteten och pH-värdet är något högre i dag. Under perioden 2003- 2013 har pH-värdet legat runt 7,0 (6,8-7,2), d.v.s. neutralt pH. Kalkningen har medfört att sjöarnas vatten i dag bedöms ha en god till mycket god buffertkapacitet. Alkaliniteten ligger på 11-13 mg HCO3/l. 6 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport 4913. ra04s 2010-05-18 10(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 3.9.2 FÄRGTAL OCH GRUMLIGHET Råvattnets färgtal låg under 2003-2013 på 20-40 mgPt/l och vattnet bedöms vara svagt till måttligt färgat. Med avseende på grumlighet är vattnet svagt grumligt. Färgtalet låg på samma nivå under perioden 1976 – 1987. 3.9.3 SYRETÄRANDE ÄMNEN Halten organiskt material (syretärande ämnen) mäts i CODMn. Råvattnet från Färgensjöarna innehåller låga halter av organiskt material (5-8 mg/l). 3.9.4 NÄRINGSÄMNEN Färgensjöarna är naturligt näringsfattiga sjöar. Under perioden 2003-2013 har halterna av analyserade näringsämnen varit mycket låga, de har i de flesta fall legat under analysgränsen. Detta gällde även vid de analyser som utfördes 1976-1987. 3.9.5 MIKROORGANISMER I ytvatten finns generellt en stor mängd mikroorganismer, varav många kan vara sjukdomsframkallande. I Färgensjöarnas råvatten finns koliforma bakterier. Ekolibakterier har påvisats vid några tillfällen. Förhöjda bakteriehalter indikerar påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. E-coli är en tarmbakterie som normalt förekommer hos de flesta djurarter. Koliforma bakterier förekommar naturligt i jord och vatten, men också i tarmkanalen hos djur och människor. Det största antalet koliforma bakterier i råvattnet har analyserats vintertid. ra04s 2010-05-18 11 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 4 PLANBESTÄMMELSER OCH SKYDDADE OMRÅDEN Konflikter gällande användning bottnar oftast i anspråk på att använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet genom de restriktioner som läggs på verksamheterna, om inte verksamheterna kan samsas. 4.1 AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER Översiktsplanen, ÖP 95, för Alingsås kommun antogs av kommunfullmäktige 1998. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan. I ÖP 95 anges att ett av kommunens egna uppsatta mål är att ta särskild hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet vid utbyggnad av infrastruktur. I planen nämns att vattenskyddsområden för vattentäkter kan behöva ses över för att uppnå detta mål. En vattenöversikt har tagits fram i vilken viktiga grund- och ytvattenmagasin dokumenteras. I planen rekommenderas att samtliga för vattenförsörjningen viktiga områden bör skyddas för framtida behov. I översiktsplanen är Färgensjöarna och deras närområde markerat som ett större bevarandeområde för rekreation och naturvård samt ett ekologiskt känsligt område med särskilda ekologiska värden. Utökat strandskydd råder längs med stora delar av Lilla och Stora Färgen. I den västra delen av Stora Färgen finns ett fågelskyddsområde och två av öarna i sjön är naturreservat. Fördjupade översiktsplaner finns för markområden utmed den södra och östra delen av Stora Färgen samt längs Lilla Färgens östra strand. Detaljplaner finns för Hjälmared, Edsås och för området vid Lygnareds camping. För Färgens Östra strand finns ett planprogram, vilket bl.a. omfattar utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät. Detta för att pröva utvecklingen av området från fritidshusbebyggelse till åretruntboende. 4.2 NATURRESERVAT Inom Färgensjöarnas avrinningsområde förekommer tre naturreservat. Två naturreservat finns i Stora Färgen – Granön och Stora Slättön naturreservat. Strax väster om Uddebo ligger Ljungås naturreservat. ra04s 2010-05-18 12(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 GENOMFÖRANDE En översiktlig riskinventering genomfördes av Sweco inom Färgensjöarnas tillrinningsområde med särskild detaljeringsgrad inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. Riskinventeringen har kompletterats med uppgifter från Miljökontoret i Alingsås kommun. Riskkällor inom Färgensjöarnas avrinningsområde beskrivs nedan. Flertalet risker och dess lägen redovisas på karta i bilaga 1. 5.2 RISKKÄLLOR Riskkällorna inom tillrinningsområdet kan indelas i tre grupper: o Sabotage, kris och krig o Klimatförändringar o Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet 5.3 IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. 5.4 IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker: o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Häftigare tillflöden med grumligare vatten och högre humushalt Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag. ra04s 2010-05-18 13 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 5.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: 5.6 o Bebyggelse o Jord- och skogsbruk o Vägar och transporter o Sjötrafik o Övrigt BEBYGGELSE Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Färgensjöarna som förknippas med bebyggelse är bl.a.: o o o o o o o Avlopp Oljecisterner Hemkemikalier Parkering/fordonstvätt Energianläggningar Förvaring av avfall Dagvatten Samlad bebyggelse inom avrinningsområdet förekommer huvudsakligen i Hästeryd, Ryd, Sundet, Hjälmared, Skämningared, Svanvik, Maryd, Hulabäck, Lygnared och Edsås. Därutöver finns ett stort antal utspridda gårdar, bostadshus samt fritidshus. Avlopp Den främsta risken med avlopp är utsläpp av mikrobiella föroreningar till ytvattnet, men även stora mängder av andra ämnen såsom kväve och fosfor kan vara hot mot en vattentäkt. Enskild avloppsförsörjning Inom sjöarnas tillrinningsområden saknas idag kommunalt VA inom stora områden och föroreningsspridningen från enskilda avlopp bedöms vara beaktansvärd. Det kan inte uteslutas att en del enskilda anläggningar kan vara bristfälligt utformade. Inom området förekommer flera större enskilda avloppsanläggningar, > 25 pe. Sådana anläggningar finns vid Golfklubben, vid Pojkebo, vid Skärsbohemmet, vid Smyrnagården vid Järnholmen, i Edsås, i Skaftared och vid kyrkans gård i Sundet. Lygnareds camping ra04s 2010-05-18 14(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER har en avloppsanläggning av osäker standard, där BDT-vatten infiltreras i en anläggning av okänt utförande. I Alingsås kommuns VA-strategi från 2006 anges att en snabb utbyggnad av kommunalt VA bör prioriteras i Sundet i syfte att lösa den akuta VA-situation som uppstått då flera fritidshus omvandlats till åretruntboende. Även områdena Skämningared, Svanvik, Hulabäck och Lyngared längs Stora Färgens östra strand bedöms vara i behov av kommunalt VA för att minska belastningen från de många enskilda avlopp som finns i områdena. Utbyggnad av kommunalt VA till Sundet beräknas vara klar 2014 och under 2014 påbörjas utbyggnaden inom Sundet. Tidplanen för fortsatt utbyggnad längs Färgens östra strand är osäker beroende på detaljplaneläggningen, men målet är att vara framme vid Lygnareds camping år 2017. Allt eftersom utbyggnaden av kommunalt avlopp ökar i sjöarnas tillrinningsområden minskar den risk som enskilda avlopp utgör för förorening av vattentäkten under förutsättning att avloppen bibehåller godtagbar standard. Kommunal avloppsförsörjning Vid normal funktion av spillvattennätet och avloppspumpstationer utgör de en marginell risk för påverkan på vattenkvaliteten i Färgensjöarna. Risk för påverkan kan uppkomma vid situationer då ledningsnätet bräddas, till exempel vid höga flöden. Även ledningsbrott leder till läckage av spillvatten till omgivningen. Oljecisterner I samband med oljeuppvärmning av bostäder hanteras stora volymer petroleumprodukter. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Risk uppkommer främst vid transport av petroleumprodukter, vid påfyllning av cisterner och vid tankställen. Hemkemikalier Många av de produkter som används i hushållet och i trädgården, såsom bekämpningsmedel, smörjolja, städmedel och målarfärg, utgör vid ovarsam hantering av större mängder nära vattendrag en beaktansvärd risk för vattentäkten. Till exempel kan rester av bekämpningsmedel redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av vissa medel är långsam. Då ämnena väl når vattendragen är nedbrytningen och fastläggningen liten. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där avlopp saknas. ra04s 2010-05-18 15 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Energianläggningar Den främsta risken med energianläggningar är utförandet, men också risken för läckage av köldbärarvätska till följd av ovarsamhet vid anläggandet. I de fall då energianläggningarna inte är helt täta föreligger risk även i driftskedet genom att köldbärarvätska kan läcka till grundvattnet. För en ytvattentäkt som Färgensjöarna bedöms energianläggningar i jord och berg utgöra en marginell risk. Energianläggningar i ytvatten kan utgöra en risk. Inom tillrinningsområdet förekommer idag inga kända anläggningar som utvinner värme eller kyla från ytvatten. I riskanalysen bedöms ändå denna riskkälla då det är en potentiell risk för vattentäkten. Förvaring av avfall Hushållsavfall och annat avfall som på bostadsfastigheter hanteras på ett olämpligt sätt, till exempel genom tillfälliga eller mer långvariga upplag, utgör en risk för förorening av såväl yt- som grundvatten eftersom avfall kan innehålla en mängd olika förorenande ämnen. Dagvatten En beaktansvärd föroreningskälla utgör dagvatten som uppstår i samband med avrinning av nederbörd från bebyggda ytor eller vid snösmältning. Dagvattnets innehåll av föroreningar varierar beroende på vilken typ av aktivitet som förekommer i dagvattnets upptagningsområde, markförhållanden och typ av avledning inom det aktuella området. Föroreningar i dagvatten utgörs av restprodukter bland annat ifrån transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage, samt lakningsprodukter ifrån bebyggda ytor. Undersökningar utförda av SLU har visat på förekomst av bekämpningsmedel i dagvatten från 7 villaområden . Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Bebyggelse inom tillrinningsområdet: Enskilda avlopp Breddning kommunalt avlopp Oljecisterner för uppvärmning Hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Energianläggningar i ytvatten Förvaring av avfall Dagvatten 7 Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005, SLU 2006. ra04s 2010-05-18 16(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 5.6.1 JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk och skogsbruk kan inom olika delar av verksamheten utgöra en risk för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom näringsläckage vid avverkning och markberedning. Jord- och skogsbruksmaskiner utgör ytterligare en risk bland annat genom läckage eller spill av bränsle och olja. Skogsbruk är vanligt förekommande inom hela Färgensjöarnas tillrinningsområde och ca 2 75 % (45 km ) av den totala landarealen inom det föreslagna vattenskyddsområdet utgörs av skogsmark, främst barrskog. Jordbruksmark finns främst i dalgångarna kring Maryd å och Lyngöån samt kring Edsås och Ryd, sydväst om Stora Färgen. Av den totala landarealen i det föreslagna vattenskyddsområdet utgörs ca 5 % av jordbruksmark (2,8 2 km ). De riskkällor som kan förknippas med jord- och skogsbruk är: o o o o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Avverkning Jord- och skogsbruksmaskiner Djurhållning Timmerupplag Övrigt Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel kan vara svårnedbrytbara och har beaktansvärt hög toxicitet vilket gör att de kan komma att utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står endast för en liten del av bekämpningsmedelsanvändningen i samhället. Felaktig förvaring av behandlade plantor i anslutning till vatten kan påverka vattenkvaliteten negativt. Växtnäringsämnen Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturgödsel utgör en risk främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar. Skogsgödsling bedrivs inte i dagsläget. Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning kan utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. ra04s 2010-05-18 17 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Djurhållning Djurhållning i anslutning till vattendrag, t.ex. strandbete, innebär risk för spridning av mikrobiella patogener. Inom Färgensjöarnas tillrinningsområde är inte strandbete en utbredd företeelse för närvarande varför riskkällan bedöms vara marginell i dag. Avverkning Från skogsmark sker ett kontinuerligt läckage av olika ämnen till vatten. Skogsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen och tungmetaller till vatten. Ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten. Vid kalhyggen kan avrinningen bli kraftigare med bland annat ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Körning med skogsmaskiner i vattendrag kan påverka vattenkvaliteten negativt. Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan i vissa fall utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. Jord- och skogsbruksmaskiner Fordon och arbetsmaskiner som används vid jord- och skogsbruk utgör en riskfaktor för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller olja. Risken kan reduceras genom regelbundna besiktningskontroller av fordon och maskiner samt användande av miljöklassad olja. Cisterner och mobila tankar Farmartankar inom jord- och skogsbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter bland annat i samband med skogsavverkning. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Jord- och skogsbruk inom tillrinningsområdet: Hantering av kemiska bekämpningsmedel Hantering av växtnäringsämnen Kalhyggen Upplag av timmer etc. Jord- och skogsbruksmaskiner Hantering av diesel och andra petroleumbränslen 5.6.2 VÄGAR De riskkällor som är relaterade till vägar är: Olyckor ra04s 2010-05-18 18(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Vägdagvatten Oförbränt bränsle och bränslespill Inom Färgensjöarnas tillrinningsområde finns ett flertal vägar av varierande storlek, se Figur 4. Förutom att vägarna i flera fall passerar nära sjöar och större vattendrag korsar de på flera håll såväl vattendrag som diken vilka snabbt kan transportera en eventuell förorening till Färgensjöarna. I tillrinningsområdets västra utkant passerar väg E20 längs en sträcka på ca 4 km. Som närmast passerar vägen mindre än 500 meter från Järholmsviken i västra delen av Stora Färgen, se Figur 4. E20 är rekommenderad väg för transport av farligt gods. Väg 180 mot Borås korsar den centrala delen av avrinningsområdet och passerar ca 250 meter från Lilla Färgens östra strand längs en sträcka på ca 1 km. Öster om Stora Färgen passerar vägen på något längre avstånd, som närmast ca 500 m från stranden längs en sträcka av ca 500 m. Väg 180 är inte anvisad led för transport av farligt gods men sådan trafik får förekomma. Färgensjöarna Figur 4: Större vägar inom Färgensjöarnas tillrinningsområde. Från Väginformation 2006 Västra Götalands län, Vägverket/Lantmäteriverket. © Lantmäteriverket. Ärende nr M 2006/1022. I tillrinningsområdets södra del passerar väg 1751 mellan E20 och väg180. Längs en sträcka på ca 1 km passerar vägen i direkt anslutning till Stora Färgen, se Figur 5. Längs denna sträcka är vägen mycket kuperad, som mest har vägen en lutning på 11 %. På sträckan mellan Hemsjö och Edsås råder förbud mot transport av farligt gods. ra04s 2010-05-18 19 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Figur 5: Mellan Edshult och Edsås passerar väg 1751 i direkt anslutning till Stora Färgen. Väg 1764 till Lygnö har sin sträckning längs med Lygnöån och Lygnösjö, på ett avstånd av ca 250 meter. Vägen har bärighetsklass 2 och eventuella transporter av farligt gods bedöms främst ske till och från fastigheterna längs med vägen. Från Ängabo till Maryd går väg 1763, vilken har bärighetsklass 1. I Maryd går vägen ca 100 meter från ån. Eventuella transporter av farligt gods bedöms främst ske till och från fastigheterna längs med vägen. Väg 1750 går mellan Hemsjö och Hästeryd i tillrinningsområdets sydvästra del. Vägen passerar Bysjön, som närmst på ett avstånd av ca 100 meter från stranden. Vägen har bärighetsklass 2 och eventuella transporter av farligt gods bedöms främst ske till och från fastigheterna längs med vägen. I övrigt finns endast mindre vägar inom tillrinningsområdet som leder till bostadshus. Dessa är i regel inte asfalterade. Det kan inte uteslutas att transport av farligt gods sker till och från fastigheter längs dessa vägar. Konsekvensen av trafik på vägar är att skadliga ämnen via vägdagvatten och genom olyckor, kan transporteras till sjöar och vattendrag inom Färgensjöarnas tillrinningsområde och därigenom försämra vattenkvaliteten. Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Olyckor kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. ra04s 2010-05-18 20(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Flera vägar inom tillrinningsområdet har sin sträckning längs med ytvatten eller korsar vattendrag. Inträffar en olycka med farligt gods eller tungt fordon inom dessa områden är det stor risk att t.ex. ett petroleumutsläpp rinner ut i vattendraget eller sjön och på så vis förorenar Färgensjöarna. Risken för att en olycka ska medföra emissioner till vattendrag eller Färgensjöarna bedöms vara beaktansvärd. Vägdagvatten Dagvatten ifrån vägar utgör en stor diffus föroreningskälla för vattenkvaliteten. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Även luftemissioner ifrån biltrafiken utgör en riskkälla. Klorid ifrån vägsalt kan utgöra en risk för vattentäkter. Vanligtvis sprids vid behov något kg salt/m² och år. Eftersom Färgensjöarna är en ytvattentäkt bedöms klorid från vägsalt utgöra en mindre risk för vattentäkten och behandlas därmed inte ytterligare i riskanalysen. Beläggningsarbete på vägar kan förorena vägdagvatten, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja mm. Även kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana bidrar till förorening av vägdagvatten. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Vägar inom tillrinningsområdet: Olycka med farligt gods på väg E20 Olycka med farligt gods på väg 180 Olycka med farligt gods på övriga vägar Olycka på väg E20 Olycka på väg 180 Olycka på väg 1751 Olycka på övriga vägar Vägdagvatten från väg E20 Vägdagvatten från väg 180 Vägdagvatten från väg 1751 Vägdagvatten från övriga vägar 5.6.3 SJÖTRAFIK Bensin- och dieseldrivna båtmotorer medför en risk för vattenförorening, dels vid drift, dels vid den allmänna bränslehanteringen. Äldre tvåtaktsmotorer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten och förorenar vattnet med kolväten. Motorns konstruktion medför att den släpper ut 20-30 % av bränslet och i princip all olja oförbränt i vattnet. ra04s 2010-05-18 21 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Hantering av bränsle för framdrivning av motordrivna fordon på sjöar utgör en beaktansvärd risk genom att det sker i direkt anslutning till vattnet. Sjöflyg och trafik med motordrivna fordon på isbelagd sjö utgör även de en risk eftersom bränsle kan läcka ut på vattnet/isen eller läcka ut i vattnet om isen spricker. I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Sjötrafik inom tillrinningsområdet: Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is Olycka med motordrivet fordon på sjö eller is 5.6.4 ÖVRIGT Golfbana Alingsås golfbana ligger söder om Lilla Färgen och öster om Stora Färgen. Ytvattenavrinningen från golfbanan sker tillstörsta delen till Lilla Färgen. Golfbanans södra delar avvattnas till Stora Färgen. Golfbanans hål 7 ligger i anslutning till Lilla Färgen och avståndet till sjön är mycket kort. Användning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen på främst golfbanans greener kan påverka vattenkvaliteten i Färgensjöarna. Även förvaring och tankning av petroleumprodukter kan utgöra en risk. 8 I dagsläget används inga kemiska bekämpningsmedel på golfbanan , men eventuell användning av bekämpningsmedel ingår ändå som en potentiell risk i riskanalysen. Verkstäder mm Inom området finns några mindre verkstäder mm. De ligger inte i anslutning till sjöar eller vattendrag och de bedöms inte utgöra någon risk för vattentäkten. De ingår därför inte i riskanalysen. I riskanalysen, bilaga 2b, ingår följande övriga riskkällor: Hantering av kemiska bekämpningsmedel på golfbanan Hantering av växtnäringsämnen på golfbanan 8 Uppgift från Roger Johansson, greenkeeper på Alingsås golfklubb. ra04s 2010-05-18 22(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 6 RISKBEDÖMNING Nedanstående riskbedömning bygger på tillämpning av en riskanalysmodell som framtagits på SWECO i Göteborg, den så kallade Blom-Liedholmska modellen, se bilaga 2a. 6.1 IDENTIFIERING AV RISK Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera riskerna att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka vattenkvaliteten i vattentäkten används en riskmodell med nio, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar sannolikheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Tillsammans bygger parametrarna upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikhet för utsläpp av förorening Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattenresursen Markens och vattnets sårbarhet Avståndet till råvattenintag Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Genom systematisk beräkning av riskanalysens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av samtliga ingående parametrar. Riskpoängen ger objekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till främst hur stor risk de relativt sett anses utgöra för vattentäkten 6.2 RISKANALYS En schablonmässig värdering och kvantifiering av riskerna som identifierats kunna hota vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen och resultatet av denna presenteras i bilaga 2. Principerna för att risk ska uppstå alternativt utebli är: 1. Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma. 2. Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera. Tillrinningsområdet till Färgensjöarna är stort och samma typ av riskkällor förekommer inom olika delar av området. Rinntiden från riskkällan till råvattenintaget varierar, vilket ra04s 2010-05-18 23 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER medför att den risk som samma typ av riskkällor kan utgöra för vattentäkten varierar. Tillrinningsområdet har i riskanalysen delats i fyra delområden – Lilla Färgen, Stora Färgen, Maryd å och Lygnöån. 6.3 RISKANALYSENS RESULTAT Risknivån i tillrinningsområdet för Färgensjöarna kan betecknas som låg. Området är relativt glest befolkat och utgörs till största delen av skogsmark. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 2b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna för Färgensjöarnas vattentäkt av: 6.4 Trafik med motordrivna fordon och farkoster på sjö eller is på Lilla och Stora Färgen Användning av bekämpningsmedel på den del av golfbanan som ligger i anslutning till Lilla och Stora Färgen (ej aktuellt i dagsläget) Vägdagvatten, främst från väg 180. Dagvatten från bebyggelse i anslutning till Lilla Färgen Användning och hantering av bekämpningsmedel inom skogs- och jordbruket Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar i anslutning till Färgensjöarna RISKANALYSENS ANVÄNDNING Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. ra04s 2010-05-18 24(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 7 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Som kommunens huvudvattentäkt har Färgensjöarna ett mycket högt skyddsvärde. Det är viktigt att i ett långsiktigt perspektiv skydda sjöns vatten så att en fortsatt hög vattenkvalitet kan bibehållas. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att minska riskerna för en vattentäkt, men långt ifrån alla riskkällor kan begränsas genom skyddsföreskrifter. Det behöver även vidtas andra åtgärder för att minska föroreningsbelastningen och riskerna för Färgensjöarnas vattentäkt. Mot bakgrund av miljöbalkens hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet av vattentäkten: Boende och verksamhetsutövare bör få tillsänd information om vattenskyddsområdet. Information är nödvändig för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Reglera användande av bensindrivna båtmotorer. Tvåtaktsmotorerna bör fasas ut mot fyrtaktsmotorer. I ett kortsiktigt perspektiv bör båtägare byta till biologiskt nedbrytbara oljor och alkylatbensin. En viktig åtgärd för att minska konsekvensen av en oönskad händelse eller nödsituation är att ha en fungerande beredskap att agera för att förhindra eller motverka negativ påverkan på vattentäkten. För detta ändamål upprättas beredskapsplaner för att se till att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten. Fortsatt utbyggnad av kommunalt VA i anslutning till Lilla Färgen och Stora Färgens östra strand. Åtgärder bör vidtas för hantering av dagvatten, framförallt från bebyggelsen runt Lilla 9 Färgen. I planprogram för Färgens östra strand anges att dagvatten bör beskrivas för varje delområde i samband med detalj 9 Program för utveckling av Färgens Östra strand. Kommunstyrelsen 8 mars 2010 § 50. ra04s 2010-05-18 25 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ett förslag på utbredning av vattenskyddsområde för Färgensjöarnas vattentäkt redovisas i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär, sekundär respektive tertiär skyddszon. Nedan beskrivs den metodik som används för att avgränsa vattenskyddsområdet. 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt skydda en vattenresurs. Skydd av vattenresursen regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrologiska och hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. 8.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av skyddsområdet för en ytvattentäkt bör resultera i fyra zoner för vilka olika restriktionsnivåer anges i skyddsföreskrifterna. 8.2.1 VATTENTÄKTSZON Avsikten med en vattentäktszon är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i sjön. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 8.2.2 PRIMÄR SKYDDSZON Den primära skyddszonen bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Naturvårdsverket förordar rinntiden 12 timmar fram till råvattenintaget vid högvattenflöde. Rinntiden beräknas i sjön och i alla tillrinnande vattendrag i form av åar, bäckar, större diken och täckdiken. Den primära skyddszonen ska även omfatta en strandzon längs alla dessa tillrinnande vattendrag. Strandzonen bör vara minst 50 meter bred. För att förenkla ra04s 2010-05-18 26(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER beräknandet av rinntidsavståndet för och till alla berörda vattendrag, kan dessa enligt 10 Naturvårdsverket klassas i grupper med olika schablonberäknade vattenhastigheter . 8.2.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON Avsikten med den sekundära skyddszonen är att behålla en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra den. Den sekundära zonen ska skydda ytvattendraget eller sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet. I Naturvårdsverkets handbok föreslås att gränsen för sekundär skyddszon ska motsvara rinntiden 12 timmar vid högvattenflöde i sjöar och vattendrag fram till gränsen för primär skyddszon. Det innebär att gränsen för sekundär skyddszon ligger totalt 24 timmar uppströms vattentäktszonen. Den sekundära skyddszonen bör även omfatta en strandzon på ömse sidor av alla tillrinnande och sjöar vattendrag. Strandzonen ska minst omfatta ett 50 meter brett markområde kring alla sjöar och vattendrag där rinntiden till den primära skyddszonen är mindre än 12 timmar. Vid de stränder där primär och sekundär skyddszon sammanfaller är den totala strandzonen minst 50 + 50 meter, d.v.s. minst 100 meter på vardera sidan om vattendraget. 8.2.4 TERTIÄR SKYDDSZON I den tertiära skyddszonen beaktas de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zonen och utgör normalt vattenskyddsområdets yttre begränsning, vilken kan sammanfalla med vattendelaren för vattentäktens tillrinningsområde. 8.3 ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER För utformning av skyddszonernas utbredning för en ytvattentäkt används en arbetsmodell som beaktar nedanstående faktorer i given ordning; 1. Transporttider i vattendrag och sjöar. Från vattenintaget ska primär skyddszon sträcka sig så långt uppströms att flödestiden vid en högflödessituation är minst 12 timmar. Den sekundära skyddszonen ska begränsas så att flödestiden från yttre begränsningen till vattenintaget är 24 timmar. 2. Dräneringar på och under mark ska beaktas. 3. Minsta skyddsavstånd. En strandzon med minsta avstånd fram till sjö, vattendrag eller dräneringar ska vara 50 meter för primär skyddszon. För sekundär skyddszon ska strandzonen omfatta ett 50 meter brett markområde kring alla vattendrag och dräneringar där rinntiden är mindre än 12 timmar till primär skyddszon. Där primär och sekundär skyddszon sammanfaller är strandzonen totalt 50 + 50 meter. 4. Risker/riskacceptans. 10 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5, bilaga 2. ra04s 2010-05-18 27 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 8.3.1 STRÖMNINGSHASTIGHET I SJÖAR Vattenflödet genom Lilla Färgen sker främst från sydväst och större delen av sjön ligger uppströms råvattenintaget. Genom Stora Färgen sker vattenflödet från alla tillflödande vattendrag mot utloppet till Lilla Färgen. I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer baseras transporttiden i sjöar på antagande om snabb genomströmning, dvs. att endast en del av vattenmassan omsätts. Utsträckningen av vattenskyddsområdet uppströms i vattensystemet, och således även rinntidsberäkningar i sjöar, bör enligt Naturvårdsverket dimensioneras för och återspegla 11 en extrem högflödessituation under värsta förhållanden . Vattengenomströmningen i sjöar är beroende av en rad faktorer som tillrinningens storlek, sjöns form och djupförhållanden, skiktning och vindförhållanden. Ett mått som brukar användas för att beräkna strömningshastigheter i sjöar är den teoretiska omsättningstiden, d.v.s. den tid det tar att byta ut allt vatten i sjön mot nytt. I verkligheten medverkar inte hela sjöns volym i lika hög grad i utbytet. För sjöar är vindinducerade strömmar av stor betydelse för hastigheten hos ytströmmen i det övre 1-metersskiktet. Vid utformning av vattenskyddsområde är det den vindinducerande vattengenomströmningen i det övre 1-metersskiktet som används för att avgränsa vattenskyddsområdets olika zoner. 10 Här används en vind på 10 m/s vid beräkning av rinntider i sjöar . Vid en varaktig vind över en sjö kan den vindinducerade ytströmmen uppgå till ca 1-1,5 % av vindhastigheten för det övre 1-metersskiktet. Oljeföroreningar antas spridas på sjöytor med ca 3 % av vindhastigheten. En vindstyrka på 10 m/s medför en medelströmningshastighet på 0,10,15 m/s i det övre 1-metersskiktet och maximalt ca 0,3 m/s i ytan. Olika substanser uppträder på olika sätt i vatten. Vid en vindhastighet på 10 m/s transporteras tjockare olja, som under längre flyter tid på ytan, med hastigheten 0,3 m/s. Vid samma vindhastighet transporteras diesel, vilken lättare blandas ned i vattnet, med hastigheten 0,1 m/s i den översta metern. Utifrån den valda dimensionerande vindhastigheten på 10 m/s är en god uppskattning, med hänsyn till olika typer av föroreningar, att den dimensionerande flödeshastigheten uppgår till 0,15 m/s i Stora Färgen. Generellt sett finns ett samband mellan vindens effekt på ytströmmen i en sjö och sjöns storlek. Ju mindre en sjö är desto mindre effekt får vinden för ytströmmens hastighet. Det finns inga riktlinjer för när denna effekt blir så mycket mindre att riktvärdet på 1-3% bör minskas. För Lilla Färgen och övriga småsjöar inom avrinningsområdet har strömningshastigheten 0,1 m/s använts. Uppehållstiderna 12 respektive 24 timmar beräknas fram till en punkt i ytan ovanför råvattenintagspunkten. 11 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5, bilaga 2. ra04s 2010-05-18 28(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 8.3.2 STRÖMNINGSHASTIGHET I VATTENDRAG Vattnets strömningshastighet i vattendrag styrs av såväl topografi som bottenförhållanden, tvärsnittets storlek och form mm. Beräkningar av strömhastigheten i vattendrag schabloniseras här genom att ett antal typmiljöer bestäms utifrån vattendragens lutning och storlek. Som utgångspunkt för dessa typmiljöer har rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskydd 12 följts . Lutningen har bestämts utifrån topografiska kartan och vattendragens storlek har bestämts för ett stort antal beräkningssträckor i huvudflödena med hjälp av den ekonomiska kartan tillsammans med punktobservationer i fält. För att bestämma dimensionerande strömningshastighet för uppströms avgränsning har sedan Naturvårdsverkets schablonvärden för flödeshastigheter använts, se Tabell 3. De representerar strömningshastigheten vid extrema högflödessituationer. Rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde och erfarenheter från olyckor i anslutning till vattentäkter visar att rinntiden måste beräknas 13 efter värsta förhållande . Tabell 3: Exempel på grov generell uppskattning av transporthastigheter i medeltal ytvatten i olika 8 terräng vid extrema högflödessituationer. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd . Lutning [m/km] Dike [m/s] Bäck [m/s] Å [m/s] 1 0,4 0,6 0,8 5 0,7 1,1 1,6 10 0,9 1,5 2,1 Detta betyder att vattendragen inom Färgensjöarnas tillrinningsormåde klassificeras i tre kategorierna enligt tabellen ovan, varefter marklutningen längs vattendragen noteras i ett stort antal delsträckor. Därefter används flödeshastigheter enligt Tabell 3 för varje delsträcka för att beräkna den sträcka uppströms i vattensystemet från vattentäkten, viken motsvarar 12, respektive 24 timmars rinntid. 8.3.3 DIKEN OCH DRÄNERINGAR Enligt Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden ska all ytvattendränering på och under mark beaktas vid utformning av vattenskyddsområde. Detta innebär att all mark som kan antas vara dränerad eller dikad, eller i framtiden kommer att vara dränerad eller dikad skall beaktas vid utformningen av skyddsområdet. Vid beräkningar av rinntider skall flödeshastigheten i dräneringarna avse situationen vid högvattenföring. Naturvårdsverket ger emellertid inga riktlinjer i siffror för flödeshastigheten. 12 13 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5, bilaga 2. Kemikalieolyckor vid vattentäkter. Naturvårdsverkets rapport 4655. ra04s 2010-05-18 29 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Som underlag för att beräkningar av rinntider i dräneringar har den ekonomiska kartan i digital form använts. Vår bedömning är att all potentiell åkermark och våtmark bör beaktas vid arbetet med skyddsområdets utbredning. Detta medför att jordbruksmark och våtmark i anslutning till vattendrag och sjöar har inkluderats i den sekundära zonen även då avståndet till vattendraget överstiger 100 respektive 50 m. 8.3.4 MINSTA SKYDDSAVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG Enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden ska avståndet till sjöar och vattendrag uppgå till 50 meter för den primära skyddszonen. Den sekundära skyddszonen ska avgränsas 50 meter utanför primär skyddszon (totalt 100 meter från sjöar och vattendrag). Uppströms rinntiden 12 timmar ska den sekundära skyddszonen avgränsas så att avståndet till sjöar och vattendrag är 50 meter. 8.3.5 RISKER/RISKACCEPTANS I områden med få riskobjekt som kan påverka vattnets kvalitet negativt eller där sådan verksamhet inte kan förväntas med hänsyn till redan gällande markplaner, kan det vara motiverat att göra avsteg från de krav som finns på skyddsområdets utbredning och indelning i skyddszoner. Ett markområde utan beaktansvärda risker, varken idag eller i framtiden, kan därför komma att falla i en mindre sträng skyddszon än vad som annars vore fallet. Om det däremot finns många för vattentäkten beaktansvärda risker, kan det vara motiverat att inkludera markområden med dessa objekt i en strängare skyddszon än vad som blir resultatet om gränsdragningen enbart sker efter de naturgivna förutsättningarna såsom rinntid och markförhållanden. Till största delen ligger Färgensjöarnas avrinningsområde inom Alingsås kommun. De 2 östligaste delarna ligger dock inom Vårgårda kommun. Ca 11,6 km av Lygnöåns 2 avrinningsområde och ca 1,7 km av Maryds åns delavrinningsområde ligger i Vårgårda kommun. Totalt motsvarar Vårgårda kommuns andel ca 18 % av det totala avrinningsområdet. På grund av den låga risknivån i de delar av tillrinningsområdet som ligger i Vårgårda kommun samt det perifera läget föreslås att vattenskyddsområdet begränsas längs kommungränsen i öster. 8.4 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap § 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. ra04s 2010-05-18 30(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 8.5 PLATSSPECIFIKA MOTIV Färgensjöarnas vattenskyddsområde har utformats enligt den metodik som beskrivits ovan. Vattenskyddsområdet är indelat i en vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon samt i tertiär skyddszon. Den primära skyddszonen är indelad i två zoner där primär skyddszon A utgörs av Lilla Färgen och dess närområde. Vattenskyddsområdets föreslagna utbredning motiveras i detalj i ett antal punkter vars lägen redovisas i Figur 6. Vattentäktszonen redovisas inte på kartan. Nedan lämnas motiv för avgränsningen i dessa punkter. P1 En primär skyddszon A omfattar Lilla Färgen och Kvarndammen samt en strandzon. Råvattenintaget ligger i Lilla Färgen, vilket gör sjön extra sårbar i händelse av en olyckshändelse med utsläpp som följd. Uppdelning av den primära skyddszonen ger möjlighet för differentiering av skyddsföreskrifterna. P2 Bebyggda områden i Hjälmared där avrinningen sker mot Lilla Färgen omfattas av primär skyddszon A. Detta område ligger nära råvattenintaget och det är därför av stor vikt att minska risken för akuta föroreningssituationer. Det planerade bostadsområdet Blåtjärnsvägen omfattas av den primära skyddszonen. P3 Alla bebyggda områden längs Stora Färgens östra strand omfattas av den primära skyddszonen. De flesta bostads/fritidshusen ligger nära sjön eller i anslutning till vattendrag och diken som rinner ut i sjön. Strömningstiden till råvattenintaget kan vid ogynnsamma situationer vara kort och det är viktigt att minska risken för akuta föroreningssituationer. P4 Mot nordost avgränsas den primära skyddszonen längs kommungränsen. Det innebär att delar av Gasslången inte omfattas av vattenskyddsområdet. Avrinningsområdet sträcker sig ytterligare ca 800 m mot nordost. Strömningstiden i vattendrag och sjöar till råvattenintaget har beräknats till ca 7 timmar. I avrinningsområdet uppströms kommungränsen (Vårgårda kommun) finns i princip ingen bebyggelse. Markanvändningen utgörs av skog. Risknivån inom detta område är låg, vilket motiverar att avgränsa vattenskyddsområdet längs kommungränsen. P5 Den primära skyddszonen har avgränsats så att Lygnösjön omfattas. Strömningstiden i sjöar och vattendrag till råvattenintaget har beräknats till drygt 12 timmar. P6 I sydväst omfattar den primära skyddszonen de små sjöarna Rydbosjön och Bysjön. Strömningstiden till råvattenintaget är ca 12 timmar. ra04s 2010-05-18 31 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Figur 6: Förslag på utbredning av Färgensjöarnas vattenskyddsområde med platsspecifika motiv. Rödmarkerade områden ingår i den primära skyddszonen, gulmarkerade områden ingår i sekundär skyddszon och den tertiära skyddszonen begränsas med blå linje. Den sträckade linjen markerar vattendelare. S1 Utgångspunkten för avgränsning av den sekundära skyddszonen är att rinntiden i sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget ska vara 24 timmar. Vattendelaren för Färgensjöarnas avrinningsområde medför dock att rinntiden blir kortare. Kring alla sjöar och vattendrag har en strandzon på 100 meter avgränsats. Jordbruksmark i anslutning till vattendrag har antagits vara dränerad och har därför inkluderats i skyddszonen. S2 Golfbanan och väg 180 ingår i den sekundära skyddszonen. Avrinningen från området norr om vattendelaren sker mot Lilla Färgen. Vägdagvatten från väg 180 utgör en beaktansvärd risk för vattentäkten. Även hantering av näringsämnen och bekämpningsmedel på golfbanan kan utgöra en risk för vattenkvaliteten i Lilla Färgen. S3 Det område, som enligt den ekonomiska kartan, utgörs av jordbruksmark runt Maryd ingår i den sekundära skyddszonen. Denna mark antas vara dränerad och dikad med avrinning mot Maryd å och vidare till Lilla Färgen. ra04s 2010-05-18 32(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER S4 I öster avgränsas den sekundära skyddszonen längs kommungränsen. Rinntiden till råvattenintaget har beräknats till ca 14 timmar i Lygnöåns vattensystem. Avrinningsområdet sträcker sig knappt 4 km uppströms kommungränsen in i Vårgårda kommun. Markanvändningen i detta område utgörs främs av skogsmark. Bebyggelsen är gles. Risknivån inom avrinningsområdena uppströms kommungränsen bedöms vara mycket låg. Den miljövinst som det skulle innebära att omfatta delar av Vårgårda kommun i vattenskyddsområdet bedöms som mycket liten. S5 De områden, som enligt den ekonomiska kartan, utgörs av jordbruksmark runt Edsås och Skaftared ingår i den sekundära skyddszonen. Denna mark antas vara dränerad och dikad med avrinning mot Stora Färgen. S6 De områden, som enligt den ekonomiska kartan, utgörs av jordbruksmark runt Hästeryd, Lycke och Ryd ingår i den sekundära skyddszonen. Denna mark antas vara dränerad och dikad med avrinning mot Stora Färgen. T1 Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga skyddszoner. Den tertiära skyddszonen har avgränsats så att större delen av Färgensjöarnas avrinningsområde omfattas av vattenskyddsområdet. Den del av avrinningsområdet, ca 18 % av den totala arean, som ligger inom Vårgårda kommun omfattas inte av vattenskyddsområdet. Risknivån i den del av avrinningsområdet som ligger inom Vårgårda kommun bedöms vara låg och områdena ligger högst upp i avrinningsområdet med relativt långa strömningstider till råvattenintaget. Den miljövinst som det skulle innebära att omfatta delar av Vårgårda kommun i vattenskyddsområdet bedöms som mycket liten. ra04s 2010-05-18 33 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Alingsås kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: 9.1 Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH FUNKTION Skyddsföreskrifterna bör utformas så att de säkerställer ett tillräckligt skydd för vattentäkten både på lång och kort sikt. De bör vara anpassade till lokala förhållanden och efter skyddsbehovet. Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Färgensjöarnas vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 9.2 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 4. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i handbok om vattenskyddsområden (2010:5) samt i de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl yt- som grundvattentäkter beaktas EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt ramdirektivet är det övergripande syftet att se till att en ”god ekologisk vattenstatus” uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. 9.3 RESTRIKTIONSNIVÅ För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande vattenskyddsföreskrifter, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för kalibrering av restriktionsnivån i skyddsföreskrifterna. I princip har en kontroll gjorts om kommunens miljöpolicy ansluter till miljöbalkens nivå eller om den anvisar högre ambitionsnivå än miljöbalken. Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå. Vattenskyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på ”normalbestämmelserna” enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. 9.4 ANPASSNING AV SKYDDSFÖRESKRIFTERNA TILL RISKBEDÖMNINGEN Riskbedömningen har speciellt lyft fram trafik med båtar och andra farkoster på sjöar och vattendrag, dagvatten från bebyggelse samt vägdagvatten, hantering av ra04s 2010-05-18 34(35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER bekämpningsmedel, bristfälliga avloppsanläggningar och farligt godsolycka på vägar nära Färgensjöarna som förhöjda risker för vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. Eftersom skyddsföreskrifterna ska vara framåtsyftande regleras även verksamheter som idag inte utgör en specifik risk för vattentäkten. SWECO Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Tove Karnstedt Uppdragsledare Handläggare Magnus Liedholm Kvalitetsansvarig ra04s 2010-05-18 35 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Bilaga 1 × Ñ × ×p î Ñ× g j %× 2 î × 2 % 2 % × Ñ Ñ 2 j% g p × p Ñ × 2 % Ñ p p RISKKÄLLOR I FÄRGENSJÖARNAS TILLRINNINGSOMRÅDE Ñ × p × 2 % Vattendelare 2 % Översiktlig riskinventering î Motordriven trafik på sjöar 2 % g j p Större enskilda avloppsanläggningar × Områden med samlad bebyggelse Ñ 0 0,5 1 2 3 4 5 km Alingsås golfbana Väg i anslutning till sjö el. vattendrag Djurhållning Jordbruksmark Skogsmark ¹ BILAGA 2a: RISKANALYS - Kommentarer Blom-Liedholmsk riskklassning efter: Managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/9-91-023. För att lättare kunna göra en analys och rangordning av de risker som finns för Färgensjöarna kan risken brytas ner i ett antal bitar. Här omfattar de transportsannolikhet, barriärförmåga och emissionens egenskaper. Denna uppdelning har således gjorts efter principen: 1 Förutsättningar för att risk skall finnas, 2 Geohydrologiska egenskaper, 3 Det förorenande ämnets egenskaper. Transportsannolikhet: Dessa parametrar måste samtliga existera för att risk skall kunna existera. Detta innebär att om en av dem kan reduceras till noll så upphör risken att existera. Barriärförmåga: Dessa parametrar beskriver markens förmåga att reducera föroreningen samt sträckan på vilket detta kan äga rum. Emissionen: Dessa parametrar beskriver emissionens egenskaper, t.ex. dess förmåga att motstå nedbrytning, dess farlighet, mängden förorening, antal utsläpp. Bedömningen av emissionens farlighet och belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Tabellen läses genom att först bestämma emissionens farlighet, och med utgångspunkt från resultatet därefter bestämma belastningen som en funktion av mängden. Angivna vikter avser ren förorening, t.ex. olja, medan angivna volymer avser förorenat medium, t.ex. avloppsvatten. I Naturvårdsverkets bedömningar används skalan ”liten, måttlig, stor och mycket stor”, medan den Blom-Liedholmska riskklassningen bygger på en bedömning i skalan 0-10 för att öka möjligheterna till nyanseringar i bedömningen. Naturvårdsverkets skala har översatts till skalan ”1, 2, 5 och 10”. Beräkning: Varje komponent i riskanalysen ingår i ett multiplikativt samband, vilket ger en riskpoäng. ra04s 2010-05-18 Poäng: Poängen anger ett sammanfattande risktal där hög poäng per definition representerar en högre risk än en låg poäng. Liten poängskillnad innebär inte liten verklig riskskillnad. Stor poängskillnad innebär hög sannolikhet för verklig riskskillnad. RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER ra02s 2000-03-30 BILAGA 2b: RISKANALYS BILAGA 2b Riskanalys - Tabell Färgensjöarna vattentäkt Poäng (P×K) Risk Sannolikhet Alingsås kommun Vattenskydd Färgensjöarna SWECO Environment AB Projekt nr: 1311075 Riskkälla Huvudsaklig riskemission Avrinningsområde Trafik med motordrivet fordon/farkost på sjö eller is Golfbana hantering av bekämpningsmedel Vägdagvatten från väg 180 Dagvatten från bebyggelse Trafik med motordrivet fordon/farkost på sjö eller is Golfbana hantering av bekämpningsmedel Vägdagvatten från väg 180 Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Vägdagvatten från väg E20 Vägdagvatten från väg 180 Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Bebyggelse enskilda avlopp Olycka med farligt gods på övriga vägar Olycka med farligt gods på väg 180 Bebyggelse enskilda avlopp Bebyggelse enskilda avlopp Vägdagvatten från övriga vägar Vägdagvatten från väg 180 Olycka med farligt gods på övriga vägar Olycka med farligt gods på övriga vägar Olycka med farligt gods på väg E20 Olycka med farligt gods på väg 180 Olycka med farligt gods på väg 180 Dagvatten från bebyggelse Vägdagvatten från övriga vägar Vägdagvatten från övriga vägar Dagvatten från bebyggelse Olycka på övriga vägar Olycka på väg 180 Bebyggelse hemkemikalier Vägdagvatten från väg 1751 Bebyggelse enskilda avlopp Olycka på övriga vägar Olycka på övriga vägar Olycka på väg E20 Olycka på väg 180 Olycka på väg 180 Olycka med farligt gods på övriga vägar Olycka med farligt gods på väg 180 Dagvatten från bebyggelse Bebyggelse hemkemikalier Bebyggelse hemkemikalier Bebyggelse fordonstvätt Vägdagvatten från övriga vägar Olycka med motordrivet fordon på sjö eller is Breddning kommunalt VA Bebyggelse fordonstvätt Bebyggelse fordonstvätt Bebyggelse fordonstvätt Skogsbruk kalhyggen Olycka på övriga vägar Olycka på väg 180 Bebyggelse hemkemikalier Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Skogsbruk kalhyggen Skogsbruk kalhyggen Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Olycka med motordrivet fordon på sjö eller is Jord- och skogsbruksmaskiner Energianläggningar i ytvatten Petroleumprodukter (drivmedel) Bekämpningsmedel Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Petroleumprodukter (drivmedel) Bekämpningsmedel Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Bekämpningsmedel Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från lasten Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Miljöfarliga ämnen Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från lasten Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Miljöfarliga ämnen Miljöfarliga ämnen Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Petroleumprodukter (drivmedel) Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Miljöfarliga ämnen Petroleumprodukter (drivmedel) Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Miljöfarliga ämnen i avfallet Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Läckage och spill av köldbärarvätska Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Stora Färgen Stora Färgen Maryd å Lilla Färgen Maryd å Stora Färgen Stora Färgen Stora Färgen Lygnöån Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Maryd å Stora Färgen Lilla Färgen Lygnöån Maryd å Stora Färgen Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Maryd å Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Stora Färgen Lygnöån Maryd å Stora Färgen Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Lygnöån Lygnöån Lygnöån Maryd å Stora Färgen Lilla Färgen Lygnöån Lilla Färgen Lilla Färgen Maryd å Stora Färgen Lygnöån Lilla Färgen Lygnöån Lygnöån Lygnöån Lilla Färgen Maryd å Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Lilla Färgen Lygnöån Lilla Färgen Lilla Färgen Sannolikhet Konsekvens P= (P1×P2×P3)/ Kvantifiering 125 av barriärförmåga Konsekvens K= (K1×K2×K3×K4×K5×K6) Kvantifiering av emmission Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet (P1) Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet (P2) Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkt P3= (P4×P5)/5 Sårbarhet (K1) Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Närhet (K2) Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens Emissionens farlighet (K4) inneboende förmåga att motstå nedbrytning och Enl. SNV "Riskbedömning fastläggning (K3) 1 för förorenade områden" 2 5=Kontinuerligt förekommande 4=Tillfälligt och/eller regelbundet förekommande 3=Tillfälligt och/eller sällan förekommande 1=Tillfälligt och/eller sällsynt förekommande/ Olycka 5=Barriär saknas 4=Viss barriär kan finnas 1=God barriär finns P4. Sannolikhet för att ogynnsam gradient finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet 5=Utsläpp i vattentäkt 4=Utsläpp i ytvatten/dagvatten 1= Utsläpp i mark 5=Utsläpp 0-0,5 km från vattenintag 4=Utsläpp 0,5-1 km från vattenintag 3=Utsläpp 1-5 km från vattenintag 2=Utsläpp 5-10 km från vattenintag 1=Utsläpp >10 km från vattenintag 5=PAH, tungmetaller, petroleumprodukter (drivmedel), miljöfarliga ämnen, CFC 4=Bekämpningmedel, läkemedel, petroleumprodukter (uppvärmning) 3=Fenoler, mikrobiell förorening 1=Näringsämnen, rester från vattenberedning, kalk, markpartiklar 3 3 4 4 3 3 4 3 3 3 4 4 3 5 1 1 5 5 4 4 1 1 1 1 1 4 4 4 4 1 1 4 4 5 1 1 1 1 1 1 1 4 4 4 4 4 1 1 4 4 4 3 1 1 4 3 3 3 3 3 3 1 1 1 P5. Sannolikhet för att transporttväg finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet 5 5 5 5 5 5 5 5 4 4 5 5 5 4 4 4 4 4 5 5 4 4 4 4 4 5 5 5 4 4 4 1 5 4 4 4 4 4 4 4 4 5 1 1 4 5 1 5 4 4 4 5 4 4 1 1 5 5 1 1 4 1 1 1 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0,6 0,6 0,8 0,8 0,6 0,6 0,8 0,6 0,48 0,48 0,8 0,8 0,6 0,8 0,16 0,16 0,8 0,8 0,8 0,8 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,8 0,8 0,8 0,64 0,16 0,16 0,16 0,8 0,8 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,8 0,16 0,16 0,64 0,8 0,04 0,2 0,64 0,64 0,64 0,6 0,16 0,16 0,16 0,12 0,6 0,6 0,12 0,12 0,48 0,04 0,04 0,04 5 1 4 4 5 1 4 1 1 1 4 4 1 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 1 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 1 1 4 4 5 4 4 4 4 4 4 4 1 1 4 4 1 1 1 5 1 4 5 5 5 5 4 4 4 5 3 3 3 3 2 5 5 5 4 4 5 2 4 4 4 4 4 4 4 4 4 5 5 5 3 2 4 4 4 4 4 2 2 2 4 4 5 2 5 5 4 4 2 5 2 2 2 5 4 4 4 4 5 2 5 5 5 4 5 5 5 4 5 4 4 4 5 5 4 3 5 5 3 3 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 3 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 3 5 5 5 1 5 5 5 5 1 1 5 5 5 5 5 5 Belastning, mängd, volym (K5) Utbredning av riskförekomst (K6) Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" 3 Mycket hög Hög Måttlig Låg Emissionens ursprungliga egenskaper att påverka miljön 10 1 2 5 "Mycket "Låg" "Måttlig" "Hög" hög" 5=Diffus riskkälla större delen av området 3=Diffus riskkälla, några kg tiotals kg mindre delar av området några kg tiotals kg hundratals kg 2=Enskild diffus riskkälla/större el flera några kg tiotals kg hundratals kg ton punktriskkällor 1=Enskilt tiotals kg hundratals kg ton tiotals ton punktriskobjekt 3 < 1000 1000-10000 10000-100000 >100000 m m3 m3 m3 Liten Måttlig Stor Mycket stor 1 "Liten" 2 "Måttlig" 5 "Stor" 10 "Mycket stor" 5 5 5 5 5 5 5 5 10 2 2 5 10 2 10 10 10 10 10 10 2 2 5 5 10 10 2 5 5 5 10 10 2 2 2 2 5 5 2 5 5 5 5 5 5 10 10 10 10 10 2 2 2 2 5 2 2 5 5 5 5 5 5 10 2 2 2 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 10 10 2 5 5 5 10 10 2 2 2 2 5 10 2 2 2 2 5 2 2 2 1 5 5 5 5 5 5 10 5 10 1 1 5 5 5 5 5 5 5 5 10 10 2 10 10 5 1 3 2 2 1 3 2 1 2 2 2 2 2 2 1 1 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 2 2 1 1 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 1 2 1 2 1 1 2 3 1 1 2 1 3 3 1 1 1 1 2 1 3125 3000 2000 2000 2500 2400 1600 2000 2400 2400 1200 1200 1600 1200 5000 5000 960 960 800 800 4000 4000 4000 4000 4000 800 640 640 800 2500 2500 2500 480 480 2000 2000 2000 2000 2000 2000 2000 400 2000 2000 400 320 6250 1200 320 320 320 300 1000 1000 1000 1250 240 240 1000 1000 250 2500 2500 2500 1875 1800 1600 1600 1500 1440 1280 1200 1152 1152 960 960 960 960 800 800 768 768 640 640 640 640 640 640 640 640 512 512 512 400 400 400 384 384 320 320 320 320 320 320 320 320 320 320 256 256 250 240 205 205 205 180 160 160 160 150 144 144 120 120 120 100 100 100 P:\1313\1311075 Vattenskydd Färgen\10ARBETSMTRL_DOK\Tekniskt underlag\Bilaga2b_Riskanalys_ 150812 BILAGA 2b Riskanalys - Tabell Färgensjöarna vattentäkt Poäng (P×K) Risk Sannolikhet Alingsås kommun Vattenskydd Färgensjöarna SWECO Environment AB Projekt nr: 1311075 Riskkälla Huvudsaklig riskemission Avrinningsområde Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Golfbana hantering av växtnäringsämnen Jord- och skogsbruksmaskiner Jord- och skogsbruksmaskiner Energianläggningar i ytvatten Energianläggningar i ytvatten Energianläggningar i ytvatten Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Skogsbruk kalhyggen Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Golfbana hantering av växtnäringsämnen Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Jord- och skogsbruksmaskiner Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Miljöfarliga ämnen i avfallet Miljöfarliga ämnen i avfallet Fenoler Näringsämnen Näringsämnen Petroleumprodukter (drivmedel) Petroleumprodukter (drivmedel) Läckage och spill av köldbärarvätska Läckage och spill av köldbärarvätska Läckage och spill av köldbärarvätska Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Fenoler Fenoler Näringsämnen Näringsämnen Näringsämnen Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Petroleumprodukter (drivmedel) Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Miljöfarliga ämnen i avfallet Petroleumprodukter (drivmedel) Fenoler Näringsämnen Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Lilla Färgen Maryd å Stora Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Lilla Färgen Maryd å Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Lygnöån Maryd å Stora Färgen Lilla Färgen Lygnöån Maryd å Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Stora Färgen Maryd å Stora Färgen Lygnöån Lygnöån Lygnöån Lygnöån Lygnöån Lygnöån Lygnöån Sannolikhet Konsekvens P= (P1×P2×P3)/ Kvantifiering 125 av barriärförmåga Konsekvens K= (K1×K2×K3×K4×K5×K6) Kvantifiering av emmission Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet (P1) Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet (P2) Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkt P3= (P4×P5)/5 Sårbarhet (K1) Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Närhet (K2) Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens Emissionens farlighet (K4) inneboende förmåga att motstå nedbrytning och Enl. SNV "Riskbedömning fastläggning (K3) 1 för förorenade områden" 2 5=Kontinuerligt förekommande 4=Tillfälligt och/eller regelbundet förekommande 3=Tillfälligt och/eller sällan förekommande 1=Tillfälligt och/eller sällsynt förekommande/ Olycka 5=Barriär saknas 4=Viss barriär kan finnas 1=God barriär finns P4. Sannolikhet för att ogynnsam gradient finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet 5=Utsläpp i vattentäkt 4=Utsläpp i ytvatten/dagvatten 1= Utsläpp i mark 5=Utsläpp 0-0,5 km från vattenintag 4=Utsläpp 0,5-1 km från vattenintag 3=Utsläpp 1-5 km från vattenintag 2=Utsläpp 5-10 km från vattenintag 1=Utsläpp >10 km från vattenintag 5=PAH, tungmetaller, petroleumprodukter (drivmedel), miljöfarliga ämnen, CFC 4=Bekämpningmedel, läkemedel, petroleumprodukter (uppvärmning) 3=Fenoler, mikrobiell förorening 1=Näringsämnen, rester från vattenberedning, kalk, markpartiklar 5 3 3 3 3 3 1 1 1 1 1 5 5 1 3 3 3 3 3 3 1 1 3 5 3 1 3 3 1 P5. Sannolikhet för att transporttväg finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet 1 4 4 5 5 5 1 1 1 1 1 1 1 1 5 5 5 5 5 5 1 1 1 1 4 1 5 5 1 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 5 0,2 0,48 0,48 0,6 0,6 0,6 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 0,2 0,2 0,04 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,04 0,04 0,12 0,2 0,48 0,04 0,6 0,6 0,04 1 1 1 1 1 1 1 1 4 4 4 1 1 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 5 4 4 5 5 5 4 4 4 4 2 4 4 5 2 4 4 4 4 4 4 4 2 3 2 2 2 2 2 5 5 5 3 1 1 5 5 5 5 5 5 5 4 1 3 3 1 1 1 4 4 5 5 5 5 3 1 4 Belastning, mängd, volym (K5) Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" 3 Mycket hög Hög Måttlig Låg Emissionens ursprungliga egenskaper att påverka miljön 10 1 2 5 "Mycket "Låg" "Måttlig" "Hög" hög" 5 5 5 5 Utbredning av riskförekomst (K6) 5=Diffus riskkälla större delen av området 3=Diffus riskkälla, några kg tiotals kg mindre delar av området några kg tiotals kg hundratals kg 2=Enskild diffus riskkälla/större el flera några kg tiotals kg hundratals kg ton punktriskkällor 1=Enskilt tiotals kg hundratals kg ton tiotals ton punktriskobjekt 3 < 1000 1000-10000 10000-100000 >100000 m m3 m3 m3 Liten Måttlig Stor Mycket stor 1 "Liten" 2 "Måttlig" 5 "Stor" 10 "Mycket stor" 2 2 2 2 2 5 5 2 5 5 5 5 5 5 5 5 10 10 5 5 5 2 2 10 1 5 5 5 2 2 2 2 5 5 5 2 5 5 5 5 5 5 5 2 10 10 10 2 2 10 2 5 5 10 2 1 1 1 3 3 2 2 1 1 2 2 2 2 3 1 1 3 3 3 2 2 1 2 1 2 1 3 2 500 200 200 150 150 150 2000 2000 2000 2000 2000 400 400 2000 120 120 120 120 120 120 1600 1600 500 300 100 1000 60 60 800 100 96 96 90 90 90 80 80 80 80 80 80 80 80 72 72 72 72 72 72 64 64 60 60 48 40 36 36 32 P:\1313\1311075 Vattenskydd Färgen\10ARBETSMTRL_DOK\Tekniskt underlag\Bilaga2b_Riskanalys_ 150812 Bilaga 3 Detaljkarta primär skyddszon A Gärdsken Mjörn AR BE TS M AT ER IA L Maryd Hjälmared 0 50 100 200 m Lilla Färgen Lyngnösjö Hulabäck Stora Färgen Ryd Lugnared Förslag till vattenskyddsområde Färgensjöarna Alingsås kommun 2015-08-12 Vattenskyddsområde Edsås Primär skyddszon A Primär skyddszon StoreNären Hemsjö 0 0,5 1 Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon/ vattenskyddsområdets gräns 2 3 4 5 km ¹ BILAGA 4 Skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattenskyddsområde Med stöd av 7 kap. 21 § miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Alingsås kommun om vattenskyddsområde för Färgensjöarnas vattentäkt i Alingsås kommun. Vattenskyddsområdet ska ha den omfattning som framgår av bifogad karta. Vattenskyddsområdet är indelat i en primär skyddszon A, primär skyddszon, sekundär skyddszon och i en tertiär skyddszon. Med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken beslutar kommunfullmäktige att nedan angivna skyddsföreskrifter ska gälla inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna redovisas med en uppdelning mellan respektive zon. Bilagan är uppdelad i två delar – skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattentäkt och en informationsdel. Skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattenskyddsområde Här anges restriktioner som är specifika inom Färgensjöarnas vattenskyddsområde. De har utformats med vattentäktens skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av Miljöbalkens intentioner som uttrycks i de allmänna hänsynsreglerna (Miljöbalken 2 kap). De allmänna hänsynsreglerna innebär bl.a. att alla som bedriver en verksamhet eller avser att bedriva en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, förhindra eller motverka att skada på miljö och människors hälsa uppkommer. Information i anslutning till skyddsföreskrifterna Här beskrivs skyddsföreskrifternas mål och syfte och miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Sedan följer en förklaring av olika begrepp som används i skyddsföreskrifterna samt information om skogsbruk inom Färgensjöarnas vattenskyddsområde. memo04.docx 1 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx Skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattenskyddsområde Inom tertiär skyddszon gäller, liksom inom övriga skyddszoner, Naturvårdsverkets föreskrifter som har generell giltighet inom landets alla vattenskyddsområden. 1 § Hantering av petroleumprodukter och övriga för grund- eller ytvatten skadliga ämnen som impregneringsmedel, lösningsmedel mm Primär skyddszon A Annan hantering än transport, av mer än 250 liter är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Annan hantering än transport, av 25-250 liter är förbjudet utan föregående anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Föreskriften avser inte petroleumprodukter i fordons drivmedelstankar. Trafik med eller transport av bensin- eller dieseldrivet fordon på sjö, även isbelagd, är förbjuden. Båtmotorer av tvåtaktstyp som ej är försedda med direktinsprutning ska fasas ut och får inte framföras fem år efter beslutsdatum. Fram till detta datum ska alkylatbensin och miljöanpassade oljor användas i dessa motorer. Fordonstvätt på ytor där avrinningen sker direkt till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient utan infiltration i mark är förbjuden. Primär skyddszon Annan hantering än transport, av mer än 250 liter petroleumprodukter, är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor. Föreskriften avser inte petroleumprodukter i fordons drivmedelstankar. Trafik med eller transport av bensin- eller dieseldrivet fordon på sjö, även isbelagd, är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Tillståndsplikten gäller inte små fordon i yrkesmässig eller allmännyttig verksamhet. Båtmotorer av tvåtaktstyp som ej är försedda med direktinsprutning ska fasas ut och får inte framföras fem år efter beslutsdatum. Fram till detta datum ska alkylatbensin och oljor som är biologiskt nedbrytbara användas i dessa motorer. Fordonstvätt på ytor där avrinningen sker direkt till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient utan infiltration i mark är förbjuden. Sekundär skyddszon Annan hantering än transport, av mer än 250 liter petroleumprodukter, är förbjuden utan föregående anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Föreskriften avser inte petroleumprodukter i fordons drivmedelstankar. Fordonstvätt på ytor där avrinningen sker direkt till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient utan infiltration i mark är förbjuden. memo04.docx 2 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx 2 § Bekämpningsmedel Primär skyddszon A Annan hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Gäller ej hantering inomhus i bostäder. Annan yrkesmässig hantering än transport av biologiska bekämpningsmedel är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Primär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Gäller ej hantering inomhus i bostäder. Annan yrkesmässig hantering än transport av biologiska bekämpningsmedel är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Gäller ej hantering inomhus i bostäder. Annan yrkesmässig hantering än transport av biologiska bekämpningsmedel är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. 3 § Växtnäringsämnen Primär skyddszon A, primär skyddszon och sekundär skyddszon Annan yrkesmässig hantering än transport av växtnäringsämnen såsom naturgödsel, urin samt slam från reningsverk är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Detta gäller inte slamtömning som ingår i regelbunden skötsel av enskild avloppsanläggning. 4 § Skogsbruk Primär skyddszon A, primär skyddszon och sekundär skyddszon Avverkning av mer än 0,49 ha eller skyddsdikning är förbjuden utan föregående anmälan till den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Upplag med lagringstid över ett år av bark, flis, spån, grot, timmer och liknande produkter utan tät täckning är förbjuden. Upplag av ved eller andra träbaserade produkter, avsedda för uppvärmning av bostad eller motsvarande, på den egna tomtplatsen omfattas inte av denna restriktion. Jord- eller vattenslagning av plantor behandlade med bekämpningsmedel är förbjuden. Markberedning får inte ske närmare sjö och vattendrag än 20 m. Markberedning får endast ske parallellt med höjdkurvor eller fläckvis. memo04.docx 3 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx 5 § Avloppsanläggning Primär skyddszon A och primär skyddszon Nyetablering av avloppsanläggning är förbjuden. Befintliga enskilda avloppsanläggningar ska vara tillståndsprövade enligt miljöbalken. Sekundär skyddszon Nyetablering av avloppsanläggning är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Befintliga enskilda avloppsanläggningar ska vara tillståndsprövade enligt miljöbalken. 6 § Upplag och hantering av massor Primär skyddszon A och primär skyddszon All hantering utom transport av schaktmassor samt bygg- och rivningsavfall är förbjuden utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför primär skyddszon A är förbjudet. Sekundär skyddszon All hantering utom transport av schaktmassor samt bygg- och rivningsavfall är förbjuden utan tillstånd från den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför sekundär skyddszon är förbjudet. 7 § Väghållning Primär skyddszon A, primär skyddszon och sekundär skyddszon Förvaring utan tät täckning av asfalt, oljegrus och vägsalt är förbjudna. Vägsalt och dammbindningsmedel får endast användas i sådan omfattning som krävs för normalt vägunderhåll. Beläggning med tankbeläggning är förbjudet utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. 8 § Schaktningsarbeten och muddring Primär skyddszon A och primär skyddszon 3 Schaktningsarbete omfattande mer än 200 m t.ex. i samband med vägbyggen eller annat mer omfattande byggande samt muddring är förbjudet utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. memo04.docx 4 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx 9 § Energianläggningar Primär skyddszon A Nyetablering av anläggning för lagring och/eller utvinning av värmeenergi från ytvatten är förbjuden. Nyetablering av anläggning för utvinning eller lagring av värme eller kyla ur berg och jord är förbjudet utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Primär skyddszon Nyetablering av anläggning för lagring och/eller utvinning av värmeenergi från ytvatten, berg eller jord är förbjuden utan tillstånd av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. 10 § Vattenbruk Primär skyddszon A Vattenbruk är förbjudet. 11 § Skyltning Där större väg passerar gräns till vattenskyddsområdet, vid riskfyllda platser längs vägar samt vid frekventa isättningsplatser för båtar inom vattenskyddsområdet ansvarar kommunen för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Vid påfyllnadsrör för tank för petroleumprodukter eller andra för yt- och grundvattnet skadliga ämnen skall skylt monteras som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av Alingsås kommun. 12 § Allmänna bestämmelser Dispens Om det finns särskilda skäl får den kommunala nämnden för miljöfrågor meddela dispens från bestämmelser om förbud. Dispens får ges endast om det är förenligt med vattenskyddets syfte. Tillstånd I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter får sådant medges av den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun och kan bli förknippat med villkor. Som förutsättning för sådant tillstånd gäller att det kan visas att verksamheten kan utföras och drivas utan risk för skada för ytvattenförekomsten. I de fall anmälan krävs, görs detta till den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. memo04.docx 5 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx Anmälan I de fall anmälan krävs, görs detta till den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun. Anmälan enligt dessa föreskrifter ska ha inkommit senast 6 veckor före det att åtgärden påbörjas. Tillsynsmyndighet Vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna fastställs av Kommunfullmäktige i Alingsås kommun. Den kommunala nämnden för miljöfrågor i Alingsås kommun är tillsynsmyndighet. Ikraftträdande Kommunfullmäktiges beslut träder i kraft dagen för beslutet. Skyddsföreskrifterna skall gälla från det datum kommunfullmäktige beslutar om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Enligt 7 kap. 22 § Miljöbalken ska skyddsföreskrifterna gälla från denna tidpunkt även om de överklagas. Förbud eller tillståndsplikt för befintliga verksamheter börjar dock gälla två år efter att kommunfullmäktige beslutat fastställa skyddsföreskrifterna. Detta gäller inte inom det område där vattenskyddsområdet sammanfaller med Färgensjöarnas tidigare vattenskyddsområde, 15 FS 1993:13. Där gäller förbud och tillståndsplikt från beslutsdatum. Befintliga enskilda avloppsanläggningar ska vara tillståndsprövade enligt miljöbalken senast fem år efter att kommunfullmäktige beslutat fastställa skyddsföreskrifterna. memo04.docx 6 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx Information i anslutning till Skyddsföreskrifterna Mål Vattenskydd enligt miljöbalken syftar ytterst till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Mark- och vattenområden ska användas för lämpligaste ändamål där användning som medför en från allmän god hushållning ska ges företräde. Vid en avvägning mellan konkurrerande intressen ska det ändamål som på lämpligaste sätt främjar god hushållning prioriteras, om inte verksamheterna kan samsas. Syfte Syftet med dessa föreskrifter och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan av Färgensjöarnas vattentäkt inte uppstår. Härigenom skall uppnås att vattnet också i framtiden efter enkelt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I Miljöbalkens 2 kap finns allmänna hänsynsregler som bl.a. innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till åtgärdens eller verksamhetens art och omfattning för att skydda hälsa och miljö mot skada och olägenhet. Dessutom skall densamma utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Detta innebär att om en yt- eller grundvattentillgång utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas som vattentäkt, är alla som vill bedriva sådan verksamhet eller vidtaga sådana åtgärder i vatten eller på land som kan skada vattentillgången skyldiga att skaffa sig tillräckliga kunskaper och vidta de skyddsåtgärder, tåla de begränsningar av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa skadan. Anmälningsplikt Ägare eller nyttjare av fastighet inom skyddsområdet skall genast anmäla spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra risk för vattenförorening. Anmälan skall göras till Räddningstjänsten samt Miljöskyddsnämnden och Tekniska kontoret i Alingsås kommun. Inträffade olyckshändelser skall omedelbart rapporteras på telefon nr 112. memo04.docx 7 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx Förklaringar och begrepp Avloppsvatten Med avloppsvatten avses enligt Miljöbalkens 9 kap 2 §; 1. spillvatten eller annan flytande orenlighet. Hushållsspillvattnet består av spillvatten från WC (”klosettvatten”) samt från bad, disk och tvätt (”BDT-vatten”). 2. vatten som använts för kylning. 3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning. 4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Biologiska bekämpningsmedel Vid biologisk bekämpning används t.ex. mikroorganismer, insekter och växter för att hämma skadeorganismens fortlevnad, skadeverkan och spridning. Antagonistiska bakterier och svampar kan användas för att bekämpa växtsjukdomar och ersätta kemiska bekämpningsmedel. Hantering Med hantering avses, i enighet med miljöbalken, en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Kemiska bekämpningsmedel Med kemiskt bekämpningsmedel avses en kemisk produkt som är avsedd att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. Miljöanpassad olja Med miljöanpassad 2-taktsolja avses olja som är biologiskt lätt nedbrytbar i naturen och har mindre giftiga tillsatser. Biologiskt lätt nedbrytbara oljor kan vara syntetiska eller esterbaserade oljor och till skillnad från mineraloljor bryts de snabbt ner i naturen. Det finns många produkter 1 som uppfyller kraven . Naturgödsel Med naturgödsel avses här gödsel som bildats av naturavfall t.ex. kreatursspillning, kompost, tång etc. 1 www.miljosamverkanvg.se memo04.docx 8 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx Schaktningsarbeten Schaktningsarbeten för mer omfattande byggande avser avsänkning av markytan för större anläggningsarbeten på utstakat område än för grundläggning av ett enfamiljshus. Schaktningsarbete i samband med ledningsarbete, vägunderhåll eller liknande omfattas inte av tillståndsplikt. Små motordrivna fordon i yrkesmässig eller allmännyttig verksamhet Med små fordon i yrkesmässig- eller allmännyttig verksamhet avses t.ex. snöskoter och fyrhjuling. Tankbeläggning Tankbeläggning är en typ av vägbeläggning. Den vanligaste typen är ytbehandling – bindemedlet sprids på vägbanan och därefter sprids makadam som klistras fast i bindemedlet. Indränkning är en annan typ av tankbeläggning. Då sprids först makadam som sedan dränks in i bindemedel. Yrkesmässig Yrkesmässig verksamhet kan bedrivas av såväl fysiska som juridiska personer. För att någon ska anses yrkesmässigt bedriva en verksamhet förutsätts att verksamheten har en viss omfattning och varaktighet samt att den har ett fastställt vinstsyfte och är av självständig karaktär. Presumtioner som tyder på yrkesmässig verksamhet: Verksamheten bedrivs i bolagsform Verksamhetsutövaren är bokföringsskyldig Verksamhetsutövaren är momsredovisningsskyldig Ytvatten Med ytvatten avses här alla typer av vattendrag, såsom sjö, tjärn, damm, å, bäck eller dike som någon gång under året är vattenförande. memo04.docx 9 (9) BILAGA 4 HSTE p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_skyddsföreskrifter_ 150812.docx
© Copyright 2024