1. No category

%
B A R N - OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-21
2015-04-09
Dnr: 2014/0007/610
Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014
(särtryck gymnasieskola)
Ärendets beredning
Ärendet är handlagt av utbildningskontoret i samverkan med nämndens
verksamheter.
Ärendebeskrivning
Den nya skollagen lägger ett tydligt ansvar på huvudmannen för skolväsendet.
Barn- och utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt och
kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska
kvalitetsarbetet ska dokumenteras.
I samband med detta har nämnden beslutat att verksamheternas resultat ska följas
upp och sammanställas i en årlig utbildningsrapport. Rapporten följer skolornas
läsår och innehållet bestäms i nämndens verksamhetsplan.
De förslag som förvaltningen lyfter fram i rapporten bildar underlag till arbetet
med mål- och resultatuppföljning i verksamhetsplan 2015. Verksamhetsplanen
kommer att revideras efter beslut om utbildningsrapport.
Bilagor
Bilaga 1
Resultat i utbildningsverksamheten 2013/2014 (särtryck
gymnasieskola)
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden
besluta.
1.
Godkänna redovisningen och lägga Resultat i utbildningsverksamheten
2013/2014 (särtryck gymnasieskola) till handlingarna.
Christel Bäckström
T f förvaltningschef
1(1)
Bilaga 1
Dnr: Bun/2014/0007/610
RESULTAT I
UTBILDNINGSVERKSAMHETEN
2013/2014 (Särtryck gymnasieskola)
NYNÄSHAMNS KOMMUN
Innehall
GYMNASIESKOLA
3
NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA
3
ELEVER I GYMNASIESKOLA
3
LÄRARE (GYMNASIESKOLA)
9
KOSTNADER I GYMNASIESKOLA
11
DISKUSSION NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA
14
RESULTAT I GYMNASIESKOLA
16
STUDIERESULTAT (NATIONELLA PROGRAM)
16
STUDIERESULTAT (INTRODUKTIONSPROGAMMET)
28
GYMNASIEENKÄTEN 2014 (KSL)
29
NÄMNDENS UPPDRAG (GYMNASIESKOLA)
30
UTVECKLINGSOMRÅDEN I GYMNASIESKOLANS ORGANISATION 2014-2016
44
AVSLUTNING
45
2
GYMNASIESKOLA
NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA
De nyckeltal som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och
finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2013/2014.
I Nynäshamns kommun finns en gymnasieskola. Nynäshamns gymnasium har kommunen som
huvudman.
ELEVER I GYMNASIESKOLA
Gymnasiets huvudsakliga målgrupp är 16 - 1 8 år. SCB:s befolkningsstatistik visar att
gymnasieungdomarna har blivit färre och färre de senaste åren. Enligt kommunens
befolkningsprognos (inkl nybyggnation) fortsätter minskningen fram till och med år 2015. Den 3 1
juli 2014 var det 919 individer i målgruppen, vilket motsvarar prognosvärdet. 2016 vänder det
uppåt igen och år 2023 beräknas kommunen ha cirka 1072 ungdomar i åldern 16 - 1 8 år enligt
prognosen som inkluderar all nybyggnation. Förväntningarna på befolkningsutvecklingen har
tonats ned något i relation till Befolkningsprognos 2013 - 2 0 2 2 .
BEFOLKNINGSUTVECKLING NYNÄSHAMNS KOMMUN
ANTALET UNGDOMAR 16 -18 ÅR (SWECO: BEFOLKNINGSPROGNOS 2014 - 2023)
1132
2010
(utfall)
2011
(utfall)
2012
(utfall)
2013
(utfall)
2014
2015
2016
»TOTALPROGNOS
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
.PROGNOS EXKL NYBYGGNATION
Gymnasieskolans elevantal har minskat markant de senaste åren.
ELEVER I GYMNASIESKOLAN
KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL: SNITTVÄRDE RESPEKTIVE VÅRTERMIN
934
790
2008/2009
2009/2010
738
2010/2011
3
590
582
2011/2012
2012/2013
488
2013/2014
Flera faktorer påverkar. Antalet gymnasieungdomar har generellt blivit färre och antalet elever som
söker utbildning i en annan kommuns gymnasieskolor eller i friskolor ökar.
Det fria gymnasievalet inom Stockholms gymnasieregion erbjuder ungdomarna rika möjligheter att
välja andra skolor. Diagrammet nedan visar i hur stor utsträckning kommunens folkbokförda
ungdomar väljer kommunens egen gymnasieskola.
ELEVER I GYMNASIESKOLAN
KOMMUNENS BOKSLUTSNYCKELTAL: SNITTVÄRDE RESPEKTIVE VÅRTERMIN
1000
2008/2009
2009/2010
2010/2011
-=Nynäshamns gymnasium
2011/2012
2012/2013
2013/2014
——Annan gymnasieskola
ELEVER I GYMNASIESKOLAN
KÖNSFÖRDELNING (EXTENS: 2014-06-12)
45%
38%
Annan gymnasieskola
Nynäshamns gymnasium
H Flickor • Pojkar
Läsåret 2011/2012 var antalet ungdomar som studerade i annan gymnasieskola för första gången
några fler än de som studerade i kommunens egen gymnasieskola. Läsåret 2012/2013 vände kurvan
tillbaka något men läsåret 2013/2014 var det tydligt färre av kommunens ungdomar som studerade i
Nynäshamns gymnasium än i övriga gymnasieskolor.
Eleverna som studerade i en annan skola än Nynäshamns gymnasium valde i största utsträckning ett
annat kommunalt gymnasium. Närmare 250 elever studerade i Haninge kommunala gymnasieskolor.
Annan kommuns gymnasieskola
Landstingens gymnasieskolor
Fristående gymnasieskolor
Folkhögskolor
Övriga
SUMMA
4
363
13
141
3
2
522
Nynäshamns kommun köpte gymnasieplatser hos drygt 60 andra huvudmän. En majoritet av
eleverna som valde en annan gymnasieskola studerade i ett nationellt program. 24 elever läste ett
introduktionsprogram. Många av dessa gick i yrkesintroduktion eller var integrerade i ett nationellt
program.
Ungdomarna i Nynäshamns tätort valde i högre utsträckning än ungdomarna i kommunens övriga
tätorter att studera i Nynäshamns gymnasium.
1
Pojkarna i Nynäshamns kommun utgjorde en större andel (52 %) av ungdomarna i gymnasieålder .
Drygt 300 av eleverna som studerade i en annan gymnasieskola läste ett program som också fanns på
Nynäshamns gymnasium.
ELEVER I ETT NATIONELLT PROGRAM
Nynäshamns gymnasium erbjöd följande utbildningar läsåret 2013/2014. Programmen är
indelade i två huvudkategorier.
Yrkesprogram
Högskoleförberedande program
Bygg- och anläggningsprogrammet
Ekonomiprogrammet
El- och energiprogrammet
Estetiska programmet
Restaurang-och livsmedelsprogrammet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
Nynäshamns gymnasium hade i juni 2014 373 elever som studerade i ett nationellt program. Drygt
en tredjedel studerade inom ett yrkesprogram och dessa program attraherade i större utsträckning
pojkar än flickor.
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM)
PROGRAMVAL (EXTENS: 2014-06-12)
235
Flickor
Pojkar
• Yrkesprogram
Totalt
• Högskoleförberedande program
Statistiken ovan inkluderar fem elever som studerade utanför ordinarie gymnasieorganisation (5X).
Det är elever som kompletterade sin gymnasieutbildning från tidigare år för att erhålla ett slutbetyg
och få behörighet till högskolan. Gymnasieskolan är treårig och hade följande elevfördelning mellan
årskurserna.
1
SCB befolkningsstatistik 2014-04-30 (Målgrupp: 16 - 1 8 år)
5
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM)
ELEVER PER ÅRSKURS (EXTENS: 2014-06-12)
40
131
125
117
77
75
50
J
84
47
L
Årskurs 1
Årskurs 3
Årskurs 2
• Flickor • Pojkar • Totalt
Samhällsvetenskapsprogrammet var det största studieförberedande programmet och el- och
energiprogrammet var störst bland yrkesprogrammen.
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM)
ELEVER PER PROGRAM + 5X (EXTENS: 2014-06-12)
37 40
si
27 26 25
B B i = l
°-nnn
IS
15
13
23 20
16
EE
BA
EK
ES
NA
• Årskurs 1 DÅrskurs2
13 11
n
il il i r
5X
~
n n n
SA
RL
io
TE
DÅrskurs3
Läsåret 2013/2014 sålde Nynäshamns kommun 32 gymnasieplatser till elever från andra kommuner.
Värdet är ett genomsnitt för vårterminen 2014. Eleverna var några fler i yrkesprogrammen. Flertalet av
eleverna var folkbokförda i Haninge kommun.
En klar majoritet av eleverna som studerade i ett nationellt program på Nynäshamns gymnasium var
folkbokförda i Nynäshamns tätort. Ett fåtal elever i urvalet var folkbokförda i Stora Vika och
Segersäng. De ingår i gruppen övriga.
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM)
FOLKBOKFÖRINGSORT (EXTENS: 2014-06-12)
238
96
142
25
Nynäshamn
37 ^
6 2
|
11
|
Ösmo
20
Sorunda
31
5
37
42
Övriga
• Flickor @ Pojkar • Totalt
De flesta eleverna inom ett nationellt program i Nynäshamns gymnasium tillhörde ordinarie
årsklasser 1 9 9 5 - 1 9 9 7 .
6
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM)
ÅLDERSFÖRDELNING (EXTENS: 2014-06-12)
126
2
Född 1992
Född 1993
19
52
21
l
>
Född 1994
7 4
1 1
i
f
l
1
Född 1995
52
"
68 .
120
.
qo
,
"11—1
Q
29
Född 1996
69
l l r — ,
Född 1997
• Flickor • Pojkar QTotal
Knappt 70 elever i ett nationellt program var äldre än ordinarie årsklass. De fördelade sig jämnt över
årskurserna.
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (NATIONELLT PROGRAM)
ÅLDERSFÖRDELNING PER ÅRSKURS (EXTENS: 2014-06-12)
18%
18%
18%
Årskurs 1
Årskurs 2
Årskurs 3
ELEVER I ETT INTRODUKTIONSPROGRAM
Gymnasieskolan erbjuder fem introduktionsprogram för de elever som inte har behörighet att
studera i ett nationellt program.
•
Preparandutbildning - Utbildningen leder till behörighet för ett nationellt program.
•
Programinriktat individuellt val - Utbildningen leder till behörig för ett yrkesprogram.
•
Yrkesintroduktion - Utbildningen underlättar för elever att etablera sig på
arbetsmarknaden.
•
Individuellt alternativ - Utbildningen leder vidare till yrkesintroduktion, annan utbildning
eller arbetsmarknaden.
•
Språkintroduktion - Utbildningen är till för ungdomar som nyligen anlänt till Sverige.
De fem introduktionsprogrammen hade vid terminens slut i juni 2014 110 elever.
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (INTRODUKTIONSPROGRAM)
ELEVFÖRDELNING (EXTENS: 2014-06-12)
46
35
29
7
I
17
10
Il
17
0
I
IMPRE
IMPRO
5
IH—I I
5
I
IMYRK
• Flickor • Pojkar • Total
7
IMIND
25
10
n
IMSPR
18 elever i introduktionsprogram var registrerade i en klass tillsammans med elever i ett nationellt
program. Det gällde elever i programinriktat individuellt val, elever i ett individuellt alternativ och
elever i yrkesintroduktion. Elva av dessa gick i årskurs 1.
De flesta eleverna i introduktionsprogrammet var folkbokförda i Nynäshamns kommun.
Kommunerna är något restriktiva med att tillåta dessa elever studera i en annan kommun. Totalt
rörde det sig om 14 elever som inte var folkbokförda i Nynäshamns kommun. Två av dessa hade en
annan folkbokföringskommun och 12 saknade helt folkbokföringskommun. De sistnämnda hade
tillfälliga personnummer vilket förklarar avsaknaden av folkbokföringskommun.
Läsåret 2013/2014 var omkring en tredjedel av eleverna i introduktionsprogrammet födda 1997 eller
senare och genomförde sitt första år i gymnasieskolan. En större andel av eleverna (2/3) var äldre
och hade redan två eller fler än två år i gymnasieskolans verksamhet bakom sig eller hade nyligen
anlänt till Sverige.
ELEVER I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM (INTRODUKTIONSPROGRAM)
ÅLDERSFÖRDELNING (EXTENS: 2014-06-12)
17
1 2
1
1
* £ ± n
Född 1993
1 f 1
18
ii
Ann
Född 1994
20
2 6
19
J.mH
Född 1995
i
1 6
mm\
Född 1996
\
Född 1997
° J__L
Född 1998
• Flickor • Pojkar • Total
DET KOMMUNALA INFORMATIONSANSVARET
Gymnasieskolans organisation administrerar det kommunala informationsansvaret. Ansvaret gäller
de ungdomar som är under 20 år och inte har slutfört en gymnasieutbildning. Det omfattar inte de
som fortfarande studerar eller har avslutat sina studier i ett av gymnasieskolans nationella program.
UNGDOMAR I KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR
63
70
62
78
78
73
I
Februari 2012
Juni 2012
Februari 2013
Juni 2013
Februari 2014
Juni 2014
UNGDOMAR I KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR
ÅLDERSFÖRDELNING (EXTENS: 2014-06-12)
Född 1993
Född 1994
Född 1995
8
Född 1996
I
Född 1997
LÄRARE (GYMNASIESKOLA)
2
Den 15 oktober 2013 hade Nynäshamns gymnasium en lärartäthet på drygt elva elever per lärare .
Lärarorganisationen har inte fullt ut mött minskningen av antalet elever, vilket ger att antalet elever
per lärare fortsätter att minska. Nynäshamns gymnasium har högre bemanningen än genomsnittet
för rikets kommunala gymnasieskolor och väsentligt högre bemanning än rikets fristående
gymnasieskolor.
LÄRARE I GYMNASIESKOLAN
LÄRARTÄTHET: ANTAL ELEVER PER LÄRARE (SKOLVERKET 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR)
H3
11,9
...
14,3
U
3
1
2
8
i
US
w
2010
n
^
6
2011
• Nynäshamn
JUW
13,7
2012
BSamtliga kommuner
U
1
2013
• Fristående skolor på gymnasienivå, samtliga
• Riket totalt
Nynäshamns gymnasium har även relativt hög personaltäthet i förhållande till övriga kommuner på
Södertörn.
LÄRARE I GYMNASIESKOLAN
LÄRARTÄTHET: ANTAL ELEVER PER LÄRARE (SKOLVERKET: 15 OKTOBER 2013)
12,6
13,5
13,5
Botkyrka
Haninge
Huddinge
11,3
Nynäshamn
Salem
11,8
11,2
Södertälje
Tyresö
1Z,1
Stockholms
län
Riket totalt
Efter en uppgång de senaste åren minskade andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i
Nynäshamns gymnasium i Skolverkets statistik per den 15 oktober 2012. Den minskningen kvarstår
2013.
LÄRARE I GYMNASIESKOLAN
LÄRARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEEXAMEN (SKOLVERKET 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR)
81%
80%
58%
S87o ,
7
5
84%
%
.
1
i
2010
• Nynäshamn
,
11
81%
1
63%
77%
.
80%
,
2011
•Samtliga kommuner
81%
65%
78%
80%
2012
• Fristående skolor på gymnasienivå, samtliga
82%
D//o
7 8
%
2013
• Riket totalt
Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen varierar i Stockholms läns kommunala
gymnasieskolor. Kommunerna på Södertörn klarar sig väl i jämförelse med genomsnittet för rikets
alla gymnasieskolor.
2
Skolverkets jämförelsetal 2013
9
LÄRARE I GYMNASIESKOLAN
LÄRARE MED PEDAGOGISK HÖGSKOLEEXAMEN (SKOLVERKET 15 OKTOBER 2013)
n
81%
77%
Botkyrka
Haninge
87%
80%
Huddinge
Nynäshamn
92%
Salem
78%
78%
83%
78%
Södertälje
Tyresö
Stockholms
län
Riket totalt
Lärare i gymnasieskolan omfattas av legitimationskrav. Legitimationen ger behörighet att undervisa
i viss skolform, årskurs och ämne. Gymnasieskolans lärare i yrkesämnen är undantagna från kravet
på lärarlegitimation. Skolverket har på regeringens uppdrag fördjupat uppföljningen av lärares
behörighet och undersökt i vilken utsträckning lärare är legitimerade för den undervisning de
bedriver.
SKOLVERKETS UPPDRAG OM LÄRARES BEHÖRIGHET (GYMNASIESKOLAN)
Den 25 september 2014 redovisade Skolverket sitt uppdrag om hur stor del av undervisningen som
bedrivs av behöriga lärare. Här avses behörighet för skolform, årskurs och ämne. Skolverkets register
3
över pedagogisk personal samkördes i juni 2014 med registret över lärarlegitimationer.
LÄRARE I GYMNASIESKOLAN
LEGITIMERAD BEHÖRIGHET SAMTLIGA LÄRARE OCH ÄMNEN
55,3% 56,2%
58,7% 61,6%
Nynäshamns
gymnasium
Sthlms län (kom)
47 5% 51,0%
53,8% 56,0%
Sthlms län (frist)
Riket (kom)
njGLi
• Tjänstgörande lärare
4
6
5
%
4
9
7
%
Riket (frist)
• Heltidstjänster
I diagrammet nedan jämförs andelen lärare med legitimerad behörighet med andelen lärare med
pedagogisk högskoleexamen. För Nynäshamns gymnasium gäller att 80 % av lärarna har en
pedagogisk högskoleexamen. 56 % av lärarna hade en legitimerad behörighet för den undervisning
de bedrev vid mättillfället.
3
Insamlingsåret 2013
10
LÄRARE I GYMNASIESKOLAN
LEGITIMERAD BEHÖRIGHET SAMTLIGA LÄRARE OCH ÄMNEN (KOMMUNALA HUVUDMÄN)
81%
87%
77%
92%
80%
78%
83%
78%
82%
- 100%
l 50%
50%
61%
Botkyrka
57%
59%
Haninge
60%
62%
Huddinge
55%
56%
Nynäshamn
73%
48%
Salem
i
i Behörighet tjänstgörande lärare
i
' Behörighet heltidstjänster
52%
Södertälje
45%
59%
Tyresö
62%
Sthlms län
54%
56%
Riket
Andel med pedagogisk högskoleexamen (Skolverkets äldre mått)
KOSTNADER I GYMNASIESKOLA
Barn- och utbildningsnämndens budget för 2013 var omkring 520 miljoner kronor.
Gymnasieverksamheten omsluter omkring en femtedel av detta. 2013 års resultat blev -7,1 miljoner
kronor. Nynäshamns gymnasium stod för drygt 60 % av underskottet. Resterande underskott gällde
interkommunala ersättningar och kommunens satsning på feriearbete till skolungdomar.
Sveriges kommuner redovisar årligen sina kostnader till SCB. Det sker genom det årliga
räkenskapssammandraget. Redovisningen nedan bygger i huvudsak på officiell statistik från SCB
presenterad i SCBs KOLADA och Skolverkets databas SIRIS.
Nynäshamns kommun (Nynäshamns gymnasium) har redovisat relativt höga kostnader per elev de
två senaste åren i jämförelse med Stockholms län och riket. Gymnasieskolans utmaningar har varit
att anpassa organisationen efter stora elevminskningar.
KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN
TOTALKOSTNAD PER ELEV (SKOLVERKET SIRIS)
119 800 kr
94 400 kr
Nynäshamns kommun (Nynäshamns
gymnasium)
98 600 kr
99100 kr
103 300 kr
Sthlms län (kommunala)
• 2011 02012 Q2013
11
98 300 kr
102 400 kr
109 500 kr
Riket (kommunala)
SCB:s statistik över kostnader bryts ned i flera poster enligt diagrammet nedan.
KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN
KOSTNADER PER ELEV FÖR RESPEKTIVE KOSTNADSPOST (SKOLVERKET SIRIS)
5 500 kr 5 400 kr
1 600 kr
I
m
1
II
7
0
0
k r
• Undervisning
| 2 310 kr
ll
i
Sthlms län (kommunala)
Nynäshamns kommun (Nynäshamns
gymnasium)
• Lokaler
5
•Skolmåltider
lr—,
Riket (kommunala)
QLäromedel
DElevhälsa
DÖvrigt
Inför räkenskapssammandraget publicerar SCB instruktioner för insamlingen. Av dessa framgår hur
kommunerna ska fördela sina kostnader i redovisningen. Under posten övrigt redovisas exempelvis
kostnader för skolornas egen administration, kostnader för kompetensutveckling, kostnader för
studie- och yrkesvägledning samt kostnader för personal som finns i verksamheten men inte har ett
pedagogiskt uppdrag, exempelvis skolvärdar och elevassistenter. Till övriga kostnader fördelas även
gymnasieskolans del av kommunens övergripande kostnader, såväl förvaltnings- som
kommungemensamma. SCB:s instruktioner bör garantera viss likvärdighet i redovisningen.
Trots detta är det stora differenser i kostnader mellan kommunerna. I diagrammet nedan redovisas
lägsta respektive högsta kostnad per kostnadspost för Södertörnskommunerna. Den totala
kostnaden per elev varierar från 83 900 kronor - 1 2 0 700 kronor.
KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN
LÄGSTA RESPEKTIVE HÖGSTA KOSTNAD/ELEV FÖR SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA (SKOLVERKET SIRIS)
59 500 kr
46 300 kr
31 700 kr
26 000 kr
14 000 kr
2 900 kr 5 800 kr
_j
!_!
I
Undervisning
Lokaler
Skolmåltider
3 300 kr
1
'
7
5 0 0
I
k r
780 kr
Läromedel
• Lägsta kostnad
2 430 kr
7 300 kr
~ZL
Elevhälsa
Övrigt
• Högsta kostnad
Skillnaderna är så stora att en del av dessa borde kunna härledas till kommunernas redovisningar och
inte enbart till reella skillnader i kostnader. För Nynäshamns kommun är detta en viktig fråga att
belysa inom länssamarbetet.
I likhet med övriga verksamheter är det svårt att jämföra kommuners kostnader rakt av utan att ta
hänsyn till strukturella skillnader. Inom ramen för den kommunala kostnadsutjämningen beräknas
4
en standardkostnad med hänsyn till kommuners strukturella skillnader, även för gymnasieskolan.
De beräknas på all gymnasieverksamhet, inklusive interkommunala ersättningar.
4
Standardkostnad - se fullständig definition i avsnittet om kostnader i förskola
12
Gymnasiemodellen tas hänsyn till åldersstruktur, bebyggelsestruktur och elevernas programval. På
samma sätt som visats ovan redovisar SCB jämförelser mellan kommunernas nettokostnader och
standardkostnader.
Jämförelsen görs i flera steg. I första steget (1) jämförs kommunens nettokostnad/invånare med en
genomsnittlig nettokostnad/invånare för riket. I nästa steg (2) jämförs kommunens
standardkostnad/invånare med rikets. I båda stegen beräknas ett index där riket har index 100.
KOSTNADER I GYMNASIESKOLAN
KOLADA JÄMFÖRELSE KOMMUNENS NETTO- OCH STANDARDKOSTNAD MED RIKET (INDEX RIKET=100)
105
105
1 0 9
105
1 0 9
2012
105
2013
• Steg 1 (Index: kommunens nettokostnad/rikets nettokostnad)
• Steg 2 (Index: kommunens standardkostnad/rikets nettokostnad
För år 2013 gäller att kommunens nettokostnader/invånare för gymnasieskolan motsvarade
109/100 av rikets genomsnittliga kostnader. Enligt systemet för kommunal utjämning (steg 2) skulle
kommunens kostnader överstiga rikets med 105/100. En jämförelse mellan dessa två indextal visar
kommunens avvikelse från standardkostnaden. Nynäshamns kommuns avvikelse till
standardkostnaden har varierat de senaste tre åren men 2013 har kommunen en kostnadsnivå som
överstiger vad strukturen motiver
13
DISKUSSION NYCKELTAL I GYMNASIESKOLA
I nyckeltalssammanställningen ovan framkommer att det fria gymnasievalet inom Stockholms
gymnasieregion erbjuder ungdomarna rika möjligheter att välja utbildning idag. Nynäshamns
kommun har genom åren haft en relativt hög andel elever som valt den egna gymnasieskolan. Men
under de senaste åren har kommunen tangerat brytpunkten där fler elever studerar i en annan
gymnasieskola än i hemkommunens egen verksamhet.
Kommunförbundet Stockholms län, KSL, ger i en årlig rapport en genomlysning av utbud och
efterfrågan på gymnasieutbildning i länet. Materialet avser att komplettera kommunernas underlag i
5
budget- och planeringsprocessen. I förra årets rapport sammanfattar KSL läget med att flertalet
kommuner exporterar fler elever än de importerar, en majoritet av eleverna söker ett
studieförberedande program, det finns en överkapacitet på platser och inte minst så ger elevernas
vägar över ett introduktionsprogram eller avhopp och byte av gymnasieprogram en merkostnad på
hundratals miljoner kronor årligen. Rapporten avslutas med ett diskussionsavsnitt och några
framtidsperspektiv. Här berörs frågor om dimensionering och lokalisering, anpassning och
förändringsbehov för framtiden. Behöver exempelvis regionen utveckla sina samverkansformer för att
ta höjd för framtiden? En annan intressant fråga som ställs är hur elevströmmarna påverkar skolors
och elevers olika villkor och förutsättningar för måluppfyllelse, segregation, lärarrekryteringar och inte
minst kostnader.
6
Årets rapport fokuserar på skillnader i sökmönster över tid. Hur har samverkansavtalet påverkat
sökmönster och utbud - efterfrågan? Tydliga trender är att färre förstahandsökande väljer den egna
kommunens gymnasieskolor och att de fristående skolorna tar en allt större andel av ungdomarna som
söker yrkesprogram. I gymnasievalet 2014 i Stockholms län erbjöd 176 gymnasieskolor 1039 olika
studievägar till närmare 25 000 folkbokförda ungdomar. Antalet registrerade förstahandssökande var
22 619 vid omvalet i maj 2014 och det är några fler än vid förra årets bottennotering.
GYMNASIEANTAGNINGEN I STOCKHOLMS LÄN
SÖKMÖNSTER UNGDOMAR I STHLMS LÄN (KÄLLA: KSL)
47%
34%
28%
32%
28%
20%
n
Egna
kommunen
Annan
kommun
1% 1%
Fristående
Alla förstahandssökande
Utanför
länet
50%
45%
41%
37%
22%
T CO/
2 5 / 0
nnnn
Egna
kommunen
Annan
kommun
36%
34%
1 1
Fristående
Förstahandssökande till yrkesprogram
30% 34%
n
3% 2%
Utanför
länet
29%
18% |
Egna
kommunen
Annan
kommun
2% 1%
Fristående
Utanför
länet
Förstahandssökande till högskoleförberedande
program
O 2007 D2014
Nu ökar åter antalet gymnasieungdomar i länet. Mellan åren 2010 och 2020 prognostiseras ökningen
till drygt 30 %. 2040 beräknas antalet 16-åringar vara närmare 35 000. Så stora variationer i
åldersklasserna medför stora utmaningar. KSL menar att den överkapacitet av gymnasieplatser som
finns idag med stor sannolikhet kommer att vara borta inom fem till tio år och om inte nyetableringar
sker så kommer det att råda brist på gymnasieplatser mot planperiodens slut. För att klara
utvecklingen arbetar KSL med att se över samverkansavtalet, projekt Gemensam gymnasieregion
5
6
Utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning i Stockholms län - vårterminen 2013
Utbud och efterfrågan av gymnasieutbildning i Stockholms län 2014
14
2.0.1
en såväl kort- som långsiktig planeringsprocess kommer de fristående huvudmännen att bjudas in. En
central fråga är också kompetensförsörjning av lärare och det pågår ett arbete med att fördjupa
samarbetet med lärosätena i regionen.
Nynäshamns gymnasium har minskat i elevantal markant de senaste åren och minskningen kan
komma att fortsätta några år framöver. Även om elevkullarna sakta vänder uppåt i Stockholms län så
visar den senaste befolkningsprognosen för Nynäshamns kommun att ökningen av antalet ungdomar
i gymnasieålder sker först 2016 - 2019. Små elevkullar och i kombination med de valmöjligheter
gymnasieregionen erbjuder innebär stora utmaningar för Nynäshamns gymnasium.
Nynäshamnsungdomarnas sökmönster till gymnasieskolan har förändrats kraftigt de senaste åren.
2007 var andelen förstahandssökande till ett nationellt program till Nynäshamns gymnasium fler än
till övriga huvudmän tillsammans. Idag är denna bild helt förändrad. Nynäshamns
gymnasieungdomar finns i närmare 100 skolenheter i länet. Haninge kommun och Stockholms stad
har en stor andel av dessa. 2014 har Huddinge kommun ökat sin andel förstahandsansökande
nynäshamnsungdomar betydligt i jämförelse med 2007.
GYMNASIEANTAGNINGEN I STOCKHOLMS LÄN
SÖKMÖNSTER UNGDOMAR I NYNÄSHAMNS KOMMUN (KÄLLA: KSL)
68%
58%
25%
1
3
%
JKBSIj
M*
4%
'•
För stahandssökande till
yrkesprogram
=
•—
2 4 %
15%
i
2V
,
2 %
1
Förstahandssökande till
eförberedande program
h ögsko
f l
1
2
8
%
1
2
10%
1.
Förstahandssökande till
yrkesprogram
,
4
%
1
3
1
1
%
2
2
%
2
1
3
%
II
1
Förstahandssökande till
högskoleförberedande program
2014
2007
O Nynäshamns kommun
O Haninge kommun
• Stockholms stad
DÖvriga
Barn- och utbildningsförvaltningen följer årligen upp var eleverna från grundskolans avgångsklasser
är skolplacerade efterkommande hösttermin. Det gäller både elever från kommunens egna
grundskolor och elever som valt att studera hos andra huvudmän. Diagrammet nedan visar en
jämförelse för grundskolans avgångselever 2013 och 2014. Båda läsåren hade omkring 300 elever.
Drygt var femte elev som lämnade grundskolan vårterminen 2014 var skolregistrerad i ett nationellt
program (NP) i Nynäshamns gymnasium den andra oktober 2014.
ELEVER ÅK9 SOM LÄMNADE GRUNDSKOLAN VT13 + VT14
GYMNASIEPLACERING NÄSTKOMMANDE TERMIN
(AVG13 - GY 20130930) SAMT (AVG 14 - GY 20141002)
60,9%
52,0%
30,3%
20,8%
8,0%
9,7%
2,3%
2,8%
Nynäshamns gymnasium
(NP)
7,3%
5,9%
I
I... I
Nynäshamns gymnasium Annan gymnasieskola (NP) Annan gymnasieskola (IM)
(IM)
] Läsåret 2013/2014
i
—
Övriga (ingen data i
Extens)
• Läsåret 2014/2015
Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter arbetet 2014 och 2015 med att mera djupgående studera
de utmaningar gymnasieskolan står inför. I förra årets utbildningsrapport samlades flera frågor som
behöver utredas och konsekvensbeskrivas och samlas i ett underlag för beslut om kommunens
15
framtida gymnasieorganisation. De är fortfarande lika angelägna. Varje fråga har ett flertal
analysperspektiv. Det handlar inte bara om kommunens utbildningsverksamhet utan här ryms även
frågor om Nynäshamn som boendekommun och företagarkommun.
o
o
Hur liten kan en gymnasieskola vara för att behålla en god ekonomi och en hög kvalitet?
Vad skulle det innebära att begränsa antalet program till två studieförberedande och till två
yrkesförberedande, alternativt söka lösningar för ett ännu bredare programutbud?
o
o
Vad skulle det innebära för Nynäshamns kommun att inte ha en egen gymnasieverksamhet?
I vilken utsträckning kan en kommun, utan en egen gymnasieskola, förlita sig på angränsande
kommuners verksamhet?
Gymnasieskolan har även haft ett stort fokus i den Skolhusutredning som har genomförts 2014. Den
har rymt både kommunens förskolor och skolor och ska besvara frågor ur flera perspektiv. Centralt har
varit teknisk status men även dimensionering och geografiskt läge för att möta kommunens väntade
befolkningsutveckling. Barn- och utbildningsförvaltningen har bidragit med kunskap om hur förskolor
och skolor ska möta moderna pedagogiska krav. Utredningen kommer att presenteras i sin helhet
under hösten/vintern 2014.
RESULTAT I GYMNASIESKOLA
De resultat som följs upp i denna redovisning är beslutade av barn- och utbildningsnämnden och
finns sammanställda i mål- och resultatuppföljningsplanen för läsåret 2013/2014. Betygsuppgifterna
kommer från kommunens verksamhetssystem Extens. De har sammanställts i förvaltningens verktyg
för analyser. Mätdatum är juni 2014.
STUDIERESULTAT (NATIONELLA PROGRAM)
Utbildningen vid ett nationellt program i gymnasieskolan ska förbereda eleverna för fortsatta
studier vid universitet eller högskolor alternativt för yrkeslivet. Utbildningen är indelad i kurser.
Kursernas omfattning mäts i poäng. Efter en genomförd kurs tillgodoräknar sig eleverna
kurspoängen.
Kurser betygsätts. Lärarna bedömer elevernas prestationer efter kriterier i kursplanerna. Läsåret
2013/2014 är det första läsåret där alla elever läser enligt den nya gymnasiereformen och har betyg
enligt nya skollagen, vilka markeras A - F. Om en elev inte har varit närvarande vid lektionerna och
underlag saknas för betygsättning sätts inget betyg. Varje betyg kan omvandlas till ett poängtal
mellan 20p (A) och Op (F). Med de som underlag beräknas elevernas jämförelsetal och elevgruppers
genomsnittliga betygspoäng.
RESULTAT ÅRSKURS 3 (GYMNASIEEXAMEN)
Årets redovisning av resultat från gymnasieskolans årskurs blir försiktigt sparsam. Det framgår inte i
något material från Skolverket vilka indikatorer som kommer att bli centrala i redovisningen av resultat.
Statistiken för årskurs 3 bygger på resultaten som var rapporterade den 14 juni 2014. Eventuella
kompletteringar som har gjorts efter detta datum finns inte med i redovisningen. Resultaten bygger
på 126 elever i ett nationellt program, (45 flickor och 81 pojkar). Sju elever lämnade gymnasiets
årskurs 3 från ett introduktionsprogram.
Utbildningen vid ett nationellt program leder till en gymnasieexamen. Den ska omfatta kurser om
sammanlagt 2500 poäng. Studier på i ett yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen
16
på ett högskoleförberedande program syftar till en examen som ger behörighet till universitet och
högskolor. Skollagen (2010:800) benämner båda dessa examina gymnasieexamen.
En yrkesexamen ska utfärdas om eleven har godkända betyg om minst 2250 poäng i sin
o
utbildning. Dessa ska innefatta minst 100 poäng vardera i ämnena svenska eller svenska som
andraspråk, matematik och engelska. Häri ska också ingå 400 poäng från
programgemensamma kurser samt ett godkänt gymnasiearbete.
En examen som ger behörighet till universitet och högskolor ska utfärdas om en elev har
o
godkända betyg om minst 2250 poäng i sin utbildning. Dessa ska innefatta 300 poäng i ämnet
svenska, 200 poäng i ämnet engelska samt 100 poäng i ämnet matematik. Häri ingår också ett
godkänt gymnasiearbete.
Knappt 70 % av eleverna lämnade gymnasieskolan med en gymnasieexamen. Andelen var något högre
från ett högskoleförberedande program (77 %) än från ett yrkesprogram (57 %).
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3
ANTAL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN 2014-06-14
82
63
42
44
43
24
2
39
25
34
1
|
2 9
11
1
•
Elever
Elever med gymnasieexamen
Elever
Elever med gymnasieexamen
Högskoleförberedande program
Yrkesprogram
• Flickor DPojkar rjTotalt
Sju elever (16 %) vid ett yrkesprogram gjorde individuella val som ledde fram till allmän behörighet till
högskolor och universitet.
Det är stora variationer mellan de nationella programmen i vilken utsträckning eleverna erhöll en
gymnasieexamen.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3
ANTAL ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN 2014-06-14
40
25
20
15
1
1 *
r n
15
j l
7
>
Bygg-och
El-och
Restaurang-och
anläggningsprogrammet
energiprogrammet
livsmedelsprogammet
17
1
.
33
16
10
.
1
1
Estetprogrammet
Naturveteskapliga
Samhällsvetenskapliga
programmet
programmet
7
1
1
Teknikprogrammet
Högskoleförberedande program
Yrkesprogram
• Elever
• Elever med gymnasieexamen
Diagrammet nedan redovisar i vilken utsträckning eleverna i ett yrkesprogram klarade respektive krav
för en yrkesexamen. Flertalet av eleverna (84 %) hade kurser motsvarande 2500 poäng.
17
1
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3
ANDELEN ELEVER SOMKLARADE RESPEKTIVE KRAV FÖR EN YRKESEXAMEN
100%100%
96%
80% r™F-
80%
8
4
61%
53%
25%
25%
n n
n
n
• Bygg- och anläggning
33%
25%
2500 poäng
Yrkesexamen
Minst 2250p med
godkända betyg
• El - och energi
93%
84%
68%
57%
27%
84%
%
Godkänt
gymnasiearbete
• Restaurang och livsmedel
n
25%
25%
n
n
En-Ma-Sv (300p)
Minst 400p med
godkända betyg (PGÄ)
• Nynäshamns gymnasium (alla yrkesprogram)
Över 90 % av eleverna hade genomfört ett godkänt gymnasiearbete. Skolverket framhåller att
gymnasiearbetet ska utgöra ett kvitto på att eleverna har utvecklat de förmågor som anges i
examensmålen och därmed är redo för högskolestudier eller yrkeslivet. Yrkeseleverna blev även i hög
grad godkända i de programgemensamma ämnena (PGÄ), vilka bidrar till att ge programmet dess
karaktär.
Den stora utmaningen för gymnasieskolan är att en lägre andel av eleverna klarar examensmålet om
minst 2250 poäng med godkända betyg. De 19 elever i yrkesprogram som inte klarade examensmålen
hade 1905 poäng med godkända betyg i genomsnitt. 17 elever har icke godkända betyg i en eller flera
av de inledande kurserna i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Dessa kurser
läses redan i årskurs 1.
Diagrammet nedan redovisar i vilken utsträckning eleverna i ett högskoleförberedande program
klarade respektive krav för allmän behörighet till universitet och högskolor.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3
ANDELEN ELEVER SOM KLARADE RESPEKTIVE KRAV FÖR HÖGSKOLEBEHÖRIGHET (EXKL YRKESPROGRAM)
94%
93% 100°/
83%
7{Y>Å
98% 100% 98%
94%
77%
85%
82%
100% 95% 100% 94%
94%
80%
7roi
88%
100%
85%
60%
47%
n
_ n
Högskolebehörighet
2500 poäng
Minst 2250p med godkända Godkänt gymnasiearbete
betyg
• Estetiska programmet
• Naturvetenskapliga programmet
• Teknikprogrammet
• Nynäshamns gymnasium (alla HF-program)
En-Ma-Sv (600p)
OSamhällsvetenskapliga programmet
Även i de högskoleförberedande programmen är andelen elever som klarar 2250 poäng med godkända
betyg och som klarar kraven i engelska, matematik och svenska lägre än för övriga examensmål. De 19
elever som inte klarade examensmålen erhöll 1944 poäng i genomsnitt. 12 elever klarade inte 600
poäng i engelska, matematik och svenska.
Det svårt att jämföra resultaten med föregående år. Enligt den gamla gymnasiereformen erhöll elever
ett slutbetyg om de hade ett betyg (MVG - IG) i minst 90 % (2250 poäng) av kurserna. De elever som
18
7
hade godkända betyg (MVG - G) i motsvarande omfattning blev behöriga till högre studier , oavsett
programval. Läsåret 2012/2013 erhöll 87 % av eleverna ett slutbetyg. Drygt 84 % av eleverna med ett
slutbetyg erhöll behörighet för högre studier. Bortsett från att innehållet i den nya gymnasieskolan
(GY11) är förändrat i grunden så motsvarar i stort sätt de yttre kraven för behörighet till högre studier
den tidigare gymnasieskolans. Läsåret 2012/2013 avslutade 154 elever gymnasieskolans årskurs 3 från
ett teoretiskt program (ES, NV, SP, TE). 117 av dem blev behöriga till högre studier. Som en jämförelse
med årets resultat så motsvarar detta 76 % av eleverna.
I skrivandes stund finns det ingen officiell statistik att tillgå för läsåret 2013/2014 avseende elevernas
studieresultat. Den publiceras den 18 december 2014.
Officiell statistik för gymnasieskolan har två perspektiv. Hemkommun är den kommun där eleven är
folkbokförd. Skolkommun är den kommun där eleven studerar. Skolkommunen Nynäshamn har bara
en gymnasieskola, Nynäshamns gymnasium. Den har en kommunal huvudman och har elever från flera
kommuner. När resultat redovisas för hemkommunen, avses alla folkbokförda elever i kommunen
oavsett var de har eller har haft sin skolgång.
Flera kommuner på Södertörn har en relativt låg andel 20-åringar som har en gymnasieexamen med
ett slutbetyg.
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN
ANDELEN FOLKBOKFÖRDA 20-ÅRINGAR MED EN FULLFÖLJD GYMNASIEUTBILDNING
61% 62% 65%
nn
Botkyrka
67% 65% 65%
68% 68% 71%
6 3 %
70% 68%
69% ™ 71%
71% 75% 78%
6 Q %
6 9 %
7 1 %
7 0 %
73% 74% 74%
innnnjT
Haninge
Huddinge
Nynäshamn
Salem
Södertälje
Tyresö
Stockholms län Riket totalt
• 2011 D2012 D2013
Det gäller även för andelen folkbokförda 20-åringar med behörighet till högskolor eller universitet.
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN
ANDELEN FOLKBOKFÖRDA 20-ÅRINGAR MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLOR ELLER UNIVERSITET
49
o 52%52%
54% 53% 53%
Botkyrka
Haninge
/o
57% 58% 61%
59% cg* 57%
^±_„
49% „
_
n
S
Huddinge
5
6
6 7 %
6 3 %
%
Nynäshamn
n
Salem
49% 50% »
46
59%
6 6 %
6 5 %
60% 61% 61%
63% 64% 64%
/o
Södertälje
Tyresö
Stockholms län Riket totalt
• 2011 O 2012 D2013
I förhållande till det genomsnittliga värdet för Stockholms län har Nynäshamns kommun en relativt låg
andel ungdomar som finns i högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning.
7
För allmän behörighet krävdes även godkända betyg i kärnämneskurserna SV1201, SV1202, MA1201 och
EN1201
19
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN
ANDELEN FOLKBOKFÖRDA UNGDOMAR I HÖGRE STUDIER INOM TRE ÅR EFTER AVSLUTAT GYMNASIUM
4 8 %
44%
43%42%,„,
« % 46% 44% „ „ „ 43%
35%
Botkyrka
Haninge
Huddinge
46% 46% « %
_ _ ,
„
nnnnn
l
Nynäshamn
2 %
46% 47%
4 2 %
47%
51% 52% 50%
Tyresö
Stockholms
län
4 4 %
4 5 %
^
r
Salem
Södertälje
Riket totalt
D 2011 Q2012 D2013
Diagrammet nedan visar genomströmningen i gymnasieskolan. Genomströmningen mäter hur stor
andel av eleverna som fullföljer sin utbildning inom en viss tid. Skolverket redovisar för såväl hem- som
skolkommun hur många av eleverna som klarar gymnasiet på fyra år. Färre av Nynäshamns elever
8
klarar detta i förhållande till de genomsnittliga värdena för länet och riket 2013 .
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN 2013
ANDELEN NYBÖRJARE I HEMKOMMUN/SKOLKOMMUN SOM FULLFÖLJT UTBILDNING INOM 4 ÅR (EXKLIV)
80%
8
7
%
Botkyrka
80% 79%
82% 85%
Haninge
Huddinge
7
g
%
y
g
%
Nynäshamn
8 2
%
?
g
%
Salem
• Hemkommun
8
1%
77
o
/o
Södertälje
85% 85%
Tyresö
8
1%
83%
84% 84%
Stockholms län
Riket totalt
•Skolkommun
RESULTAT ÅRSKURS 3 (JÄMFÖRELSETAL)
Elevernas samlade betygsresultat ligger till grund för antagningen till högre studier. De visar vilken
studiebakgrund eleven har och att rätt förkunskaper finns. Högskolor och universitet använder
eleverna meritvärde som urval till populära utbildningar. Meritvärdet beräknas med betygsresultatet
som bas och är lika med jämförelsetalet plus eventuella meritpoäng. Jämförelsetalet kan maximalt
vara 20 poäng och det beräknas som summan av betygsvärdet (kurspoäng * betygets poäng)
9
dividerat med summan av kurspoängen . Särskilda kurser kan ge maximalt två och en halv extra
meritpoäng. Meritvärdet kan således vara som högst 22,5 poäng.
Läsåret 2013/2014 beräknades elevernas jämförelsetal enligt den nya gymnasiereformen för första
gången. Kommunens verksamhetssystem beräknar jämförelsetalet för alla elever men här redovisas
det enbart för de elever som blev behöriga till högskolor eller universitet.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3
GENOMSNITTLIGT JÄMFÖRELSETALFÖR ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET
15,19
13,85
13,99
Elever från ett yrkesprogram (7 st)
Elever från ett högskoleförberedande
program (63 st)
Elever från Nynäshamns gymnasium (70 st)
Nybörjare 15 oktober 2009, slutbetyg från gymnasieskolan 2012/2013 eller tidigare.
Gymnasiearbetet ingår inte beräkningen av elevernas jämförelsetal
20
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK3
GENOMSNITTLIGT JÄMFÖRELSETAL FÖR ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL HÖGSKOLOR OCH UNIVERSITET
13,69
14,16
13,83
13,43
Estetiska programmet (7 st)
Naturvetenskapliga programmet
(16 st)
Samhällsvetenskapliga
programmet (33 st)
Teknikprogrammet (7 st)
Enligt den gamla gymnasieformen beräknades ett genomsnittligt betygsvärde för de elever som hade
ett slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen i Nynäshamns gymnasium har legat mellan 12,6
och 13,3 poäng åren 2011 - 2013. Det är svårt att rakt av jämföra betygspoängen mellan skolor. Flera
faktorer påverkar, exempelvis skolans programstruktur. Motsvarande värde för riket 2011 - 2013 låg
stabilt runt 14 poäng.
RESULTAT ÅRSKURS 3 (ÖVRIGA RESULTAT)
För de elever som inte uppfyller kraven för en gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas istället
för ett examensbevis. 17 elever lämnade årskurs 3 2014 med studiebevis. En person med ett
studiebevis från gymnasieskolan kan efter att ha kompletterat utbildningen inom kommunal
vuxenutbildning få en gymnasieexamen.
10
21 elever från ett nationellt program exkluderades från betygsexporten till UHR . Flertalet av dessa
återfinns i gymnasieskolan läsåret 2014/2015 för att komplettera sina studier och klara kraven för en
gymnasieexamen.
Fyra elever lämnade gymnasieskolan med ett gymnasieintyg efter ett introduktionsprogram.
Utöver dessa elever lämnade tre elever gymnasieskolan med ett slutbetyg enligt den gamla
gymnasieordningen.
RESULTAT ÅRSKURS 3 (SKOLVERKET: 2014-12-18)
Avsnittet här är en komplettering och fördjupning av resultaten för årskurs 3 läsåret 2013/2014.
Sammanställningen i styckena här ovan bygger på de resultat som gymnasieskolan rapporterade till
11
UHR den 14 juni 2014. Den 18 december publicerade Skolverket sin redovisning av gymnasieskolans
resultat för läsåret 2013/2014. Gruppen elever är den första som slutför gymnasieskolan efter
gymnasiereformen 2011. Därför har det funnits en osäkerhet om innehållet i Skolverkets redovisning.
Skolverkets uppgifter skiljer sig också något från kommunens egen redovisning ovan. Det beror till en
del på kompletteringar men även på att Skolverket har använt andra urvalsgrunder. Exempelvis
redovisar Skolverket enbart de elever med studiebevis som har 2500 betygsatta poäng. Nynäshamns
kommun har redovisat alla elever med studiebevis. Detta är faktorer som kommunen inte har kunnat
råda över.
Det behövs flera nyckeltal för att ge en heltäckande bild av studieresultaten i gymnasieskolans
årskurs 3.109 944 elever (inkl IM) började i gymnasieskolan läsåret 2011/2012. 70 % av dessa fick ett
12
avgångsbetyg efter tre års studier, antingen i form av en gymnasieexamen (63 %) eller i form av ett
studiebevis (7 %). Nyckeltalet beskriver elevgenomströmningen och är ett viktigt kompletterande
mått till övrig statistik avseende avgångsbetyg.
11
12
Universitets- och högskolerådet (myndighet som ansvarar för antagning till högre utbildning)
Universitets- och högskolerådet
Med avgångsbetyg avses här gymnasieexamen eller studiebevis med 2500 poäng betygsatta kurser (A-F).
21
I Skolverkets statistik redovisas att 176 elever påbörjade sina gymnasiestudier i Nynäshamns
gymnasium läsåret 2011/2012. Antalet rymmer alla elever, inklusive de som började i ett
introduktionsprogram. Knappt två av tre elever (64,3%) som började i ett nationellt program klarade
en gymnasieexamen inom ramen för ordinarie studietakt, tre år.
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN 2014
GENOMSTRÖMNING: GYMNASIEEXAMEN PÅ 3 ÅR (STARTÅR: 2011/2012)
64,3%
60,5%
65,9%
59,0%
69,2%
66,4%
56,0%
47,2%
63,4%
71,4%
66,6%
73,8%
IL
ro
•u
£ E
S s
V Q.
O
ig o
tu
DD
X
:0
Nynäshamns gymnasium
Stockholms län
Riket
Enligt Skolverkets statistik för 2014 fick totalt 105 elever ett avgångsbetyg i form av gymnasieexamen
13
eller studiebevis från Nynäshamns gymnasium enligt den nya gymnasieskolan, GY11. Flertalet av
dessa (85,7 %) fick en gymnasieexamen.
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN 2014
Högskoleförberedande
program
Yrkesprogram
Nationella program
Högskoleförberedande
program
Yrkesprogram
|
i/i
Nationella program
Högskoleförberedande
program
ti
3
">
-<
01
OJ:
•<
Yrkesprogram
Nationella program
ANDELEN ELEVER MED GYMNASIEEXAMEN AV ELEVER MED AVGÅNGSBETYG ENLIGT SKOLVERKETS DEFINITION
67,6 % av eleverna med avgångsbetyg erhöll grundläggande behörighet för att studera på högskola
eller universitetet. Motsvarande resultat för Stockholms län är 76,3 % och för riket 70,3 %.
Skolverket redovisar elevernas genomsnittliga betygspoäng. I redovisningen ovan motsvaras det av
elevernas jämförelsetal. Skolverket beräknar dock den genomsnittliga betygspoängen för alla elever
som fick ett avgångsbetyg enligt definitionen som ovan. För Nynäshamns gymnasium betyder det att
den genomsnittliga betygspoängen är beräknad på 105 elever.
Studiebevis om 2500p med betygsatta kurser (A-F)
22
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN
GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG FÖR ELEVER MED AVGÅNGSBETYG
13,4
14,2
13,5
13,2
1 4
,, „
12,9
'
6
14,6
14,0
13,0
!n E
fe E
Riket
Sthlms län
Nynäshamns gymnasium
RESULTAT ÅRSKURS 2 (BETYG)
Eleverna i årskurs 2 är mitt i sin gymnasieutbildning och följer såväl sina individuella studieplaner
som den planering som är gemensam för programmet. Antal betygstillfällen i årskurs 2 med
14
betygsdatum under läsåret 2013/2014 uppgick till drygt 1000 stycken. Betygen fördelade sig enligt
diagrammet nedan.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 AK2
BETYGSFÖRDELNING (BETYGSDATUM: LÄSÅRET 2013/2014)
5%
10%
8
%
11% 12% 11%
19%
19% 20%
zu*> 20%
Zö%
2
3
%
% ^U7o
20%
-•>" i %
8
1 8
22%
2
6
%
2
4
%
17%
1
5
%
i ii i i nmn n n n n n n
C
D
E
3%
1%
2%
EJ BETYG
• Flickor C3 Pojkar • Alla
Knappt 85 % av de satta betygen (A - F) var ett godkänt betyg.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 AK2
ANDEL GODKÄNDA BETYG ÅRSKURS 2 (BETYGSDATUM: LÄSÅRET 2013/2014)
82%
86%
92%
BA
EE
ES
93%
NA
Det datum betyget registreras i Extens.
23
75%
81%
RL
SA
89%
85%
TE
NYGY
Eleverna i årskurs 2 som studerar för en gymnasieexamen med behörighet till högre studier
genomför kurserna SVESVE02/SVASVA02 och ENGENG06, vilka är fortsättningskurser i
svenska/svenska som andraspråk och engelska. Kurserna måste vara godkända med betyget A - E för
en gymnasieexamen.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK2
3%
R%
°
B 7
5
c o,
%
Betyget A
BETYGSFÖRDELNING KURSEN SVESVE02 (KÄLLA: EXTENS)
38%
37%
22%
21%
18%
24%
14%
10% 11%
8%
3% [—-]
[5
. Betyget
.1 IIB
nn
1
1.1
Betyget C
Jin
n
Betyget D
Betyget E
2
6
%
23% 24%
u
m
n
-
«
Betyget F
»
Ej betyg
• Flickor • Pojkar DTotalt
Till stöd för bedömningen i engelska (ENGENG06) genomförs nationella prov (ENG06NPGY).
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK2
BETYGSFÖRDELNING KURS OCH NATIONELLA PROV
18%
Betyget A
23%
16%
Betyget B
19%
Betyget C
19%
21%
21%
1 9
%
12%
11%
Betyget D
• ENGENG06
Betyget E
Betyget F
Ej betyg
•ENG06NPGY
RESULTAT ÅRSKURS 1 (BETYG)
Redovisningen nedan omfattar betygen i kurser enligt den nya gymnasieordningen (GYll) för 117
elever i ett nationellt program samt för tio elever i ett introduktionsprogram som var integrerade i
klasser med elever i ett nationellt program. De två diagrammen närmast nedan bygger på närmare
700 betyg. Först redovisas resultaten ur perspektivet kön.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
BETYGSFÖRDELNING KURSER (GYll) BETYGSATTA LÄSÅRET 2013/2014
2
u
7%
'
:
Betyget A
%
io% 12%
17%
— .
r
0
%
19%
m
nrnnjT
Betyget B
Betyget C
18% 19% 19%
22%
30% 27%
20%
18%
•ann nnn
Betyget D
• Flickor • Pojkar
Betyget E
1
6
%
Betyget F
2%
2%
2%
Ej betyg"-"
• Totalt
Här efter redovisas resultaten ur perspektivet programkategori.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 AK1
BETYGSFÖRDELNING KURSER (GYll) BETYGSATTA LÄSÅRET 2013/2014
52%
48%
16%
1 3
%
2%
Betyget B
Betyget C
• Studieförberedande program
Betyget D
•Yrkesprogram
24
Betyget E
Betyget F
•Introduktionsprogram
2%
Ej betyg'
2%
Den fortsatta redovisningen avser resultat från kurser i gymnasiegemensamma ämnen (GGÄ). Det
motiveras av att de rymmer kurser som alla elever läser och de utgör drygt 50 % av betygstillfällena
ovan.
Under det första studieåret läser eleverna de inledande kurserna i svenska/svenska som
andraspråk, matematik och engelska (SVESVE01/SVASVA01, MATMATOla-c, ENGENG05). De är
gymnasiegemensamma och eleverna måste ha ett godkänt betyg i dessa för att erhålla en
gymnasieexamen.
Av årskursens 127 elever (inklusive integrerade IM-elever) läste 113 elever alla tre kurserna ovan
under läsåret 2013/2014. Avvikelsen (14 elever) beror på att några elever redan hade ett betyg från
tidigare läsår och att några av de integrerade eleverna inte var behöriga att läsa alla ämnen.
Av de 113 eleverna erhöll 107 stycken betyget A - F i de tre kurserna. 77 stycken blev godkända i
alla, vilket motsvarar 72 % av de elever som erhöll ett betyg. Det är en förbättring i jämförelse med
föregående år då drygt hälften av eleverna klarade ett godkänt betyg i dessa tre kurser.
Andelen elever som fick godkända betyg i alla tre kurserna varierade mellan programmen.
Andelarna i diagrammet nedan är beräknade på de eleverna erhöll betyget A - F i alla tre kurser.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
ANDELEN ELEVER MED GODKÄNDA BETYG ENGENG05 + MATMAT01 + SVESVA01 (KÄLLA: EXTENS)
85%
77%
100%
80%
92%
13%
BA
EE
EK
72%
60%
44%
ES
NA
RL
r
SA
TE
NYGY
För de enskilda kurserna har andelen elever med ett godkänt betyg ökat i jämförelse med
föregående år.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM ÅK1
86%
ANDEL ELEVER MED MINST BETYGET 'E' (BERÄKNAT PÅ ELEVER MED BETYG)
93%
83%
75%
73%
49%
73%
SVENSKA (SVESVE01)
MATEMATIK (MATMAT01A-C)
86%
91%
ENGELSKA (ENGENG05)
• 2012 Q2013 0 2014
Resultaten per ämne och program fördelar sig enligt diagrammen nedan. 112 av de 116 elever som
var registrerade i aktiviteten SVESVE01 erhöll betyget A-F.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
BETYGSRESULTAT SVESVEOl BERÄKNADE PÅ ELEVER MED BETYG A-F (PERIOD: 20131)
100%
85%
86%
92%
:
71%
- 83%
r 100%
64%
50%
9,8
13,2
14,2
8,6
7,0
13,3
10,4
EK
ES
NA
RL
SA
TE
NYGY
o%
BA
EE
]GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG
•—ANDEL BETYG (A-E)
117 av de 121 elever som var registrerade i aktiviteten MATMATOla-c erhöll betyget A-F. Även om
det samlade resultatet i matematik för årskursen visar på en liten uppgång så varierar resultaten
25
stort mellan programmen. Några av eleverna i samhällsprogrammet har inlett höstterminen 2014
med att komplettera sina studier och har erhållit ett godkänt betyg i kursen.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
BETYGSRESULTAT MATMATOla-C BERÄKNADE PÅ ELEVER MED BETYG A-F (PERIOD: 20131)
BA
EE
EK
ES
NA
C=lGENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG
RL
SA
TE
NYGY
=£>=»ANDEL BETYG (A-E)
116 av de 119 elever som var registrerade i aktiviteten ENGENG05 erhöll betyget A-F. Så gott som
samtliga program har bättre resultat i ENGENG05 än i de två övriga kurserna.
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
BETYGSRESULTAT ENGENG05 BERÄKNADE PÅ ELEVER MED BETYG A-F (PERIOD: 20131)
100%
100%
70%
100%
93%
92%
r
91%
\ 70% \
57%
-
7,8
|12,7|
15,8
10,8
|l5,l|
7,5
|12,2|
15,4
12,8
BA
EE
EK
ES
NA
RL
SA
TE
NYGY
1 = 3 GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG
- O V A N D E L BETYG (A-E)
Eleverna i årskurs 1 genomför nationella prov i kurserna i svenska, matematik och engelska. Proven
är konstruerade för att ge stöd i bedömningen av elevernas kunskaper. Jämförelserna mellan betyg
nedan avser bara de elever som erhöll både ett kursbetyg och ett sammanvägt betyg i de nationella
proven. En betydligt lägre andel elever erhöll betyg i de nationella proven.
15
116 elever var registrerade i aktiviteten SVOINPGY , nationellt kursprov i svenska. Av dessa erhöll 87
stycken betyget A - F varav 84 stycken erhöll betyget A - E .
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
JÄMFÖRELSE BETYG KURS (SVESVE01) OCH KURSPROV (SVOINPGY)
76%
60%
24%
23%
71%
23%
16%
Lägre kursbetyg
Lika
• FLICKOR (25 st)
• POJKAR (62 st)
2%
6%
Högre kursbetyg
• ALLA (87 St)
125 elever var registrerade i aktiviteten MAT01NPGY, nationellt kursprov i matematik. Av dessa
erhöll 102 stycken betyget A - F varav 77 stycken erhöll betyget A - E .
Exklusive elever som läser svenska som andraspråk.
26
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 ÅK1
JÄMFÖRELSE BETYG KURS (MATMATOla-c) OCH NATIONELLT KURSPROV (MATOINPGY)
91%
0%
0%
0%
Lägre kursbetyg
96%
94%
nn
9%
Lika
• FLICKOR (33 St)
13 POJKAR (69 St)
4%
6%
Högre kursbetyg
• ALLA (102 st)
126 elever var registrerade i aktiviteten ENG05NPGY, nationellt kursprov i engelska. Av dessa erhöll
107 stycken betyget A - F varav 102 stycken erhöll betyget A - E .
RESULTAT I NYNÄSHAMNS GYMNASIUM 2014 AK1
JÄMFÖRELSE BETYG KURS (ENGENG05) OCH NATIONELLT KURSPROV (ENG05NPGY)
88%
3%
0%
Lägre kursbetyg
1%
91%
nu
] FLICKOR (33 St)
90%
9%
9%
1
Lika
• POJKAR (74 st)
27
i
Högre kursbetyg
• ALLA (107 st)
9%
STUDIERESULTAT (INTRODUKTIONSPROGAMMET)
Målsättningen med studierna inom ett introduktionsprogram är att eleverna ska bli behöriga ett
nationellt program eller få en yrkesintroduktion som underlättar etablering på arbetsmarknaden.
Inom ramen för ett introduktionsprogram får nyanlända elever möjlighet att lära det svenska
språket. Det ska underlätta för fortsatta studier inom gymnasieskolan eller inom annan utbildning.
Tabellen nedan visar var de elever som var registrerade i ett introduktionsprogram (åk 1) i
Nynäshamns gymnasium den 12 juni 2014 var placerade följande läsår den 2:a oktober 2014.
Nynäshamns gymnasium (IM åkl)
46
Nynäshamns gymnasium (IM åk2)
5
Nynäshamns gymnasium (NP åkl)
9
Nynäshamns gymnasium (NP åk2)
2
Annan gymnasieskola (IM åkl)
4
Annan gymnasieskola (IM åk2)
2
Annan gymnasieskola (NP åkl)
7
Informationsansvaret
6
14
Avbrottsenhet (AVREG)
2
Ingen uppgift
SUMMA
97
En majoritet av eleverna var kvar i ett introduktionsprogram. 18 elever hade påbörjat utbildning i ett
nationellt program. Sex av dessa elever hade startat i ett nationellt program höstterminen 2013 men
avbrutit dessa studier och blivit inskrivna i ett introduktionsprogram för kompletteringar.
Fyra av totalt sex elever i ett introduktionsprogram årskurs 2 var kvar i ett introduktionsprogram vid
mättillfället. En elev hade påbörjat utbildning i ett nationellt program och en elev fanns registrerad i
en avbrottsenhet.
Fyra av sju elever i ett introduktionsprogram årskurs 3 lämnade gymnasieskolan med ett studieintyg.
Tre elever fanns kvar i ett introduktionsprogram vid mättillfället.
Nynäshamns kommun har en något lägre andel elever som går över till ett nationellt program efter
ett år i introduktionsprogram i jämförelse med Stockholms län och riket totalt.
RESULTAT I GYMNASIESKOLAN
SKOLVERKET 15 OKTOBER RESPEKTIVE ÅR
27% 27%
1
15% 15%
8
%
ml
1
2011
18%
1
,
14%
2012
Nynäshamns kommiun
1
2013
£.£./<>
CL
6
V
%
20%
i—i
2011
2012
Stockholms län
2013
2011
2012
2013
Riket totalt
• Byte föregående år fr. IM till nationellt program, andel (%) av nybörjare folkbokförda i kommunen
• Byte föregående år fr. IM till nationellt program, andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor
Eleverna inom introduktionsprogrammet erhöll betyg i knappt 50 % av de grundskolekurser de var
registrerade i. Anledningen till att differensen är så stor beror i huvudsak på att elever var
registrerade i kurser som de sedan inte läste. I de närmaste alla betyg som sattes var ett godkänt
betyg.
28
GYMNÄS1EENKÄTEN 2014 (KSL)
Eleverna i gymnasieskolans årskurs 2 besvarar en enkät med frågor om hur de upplever skolans
kvalitet. Sedan vårterminen 2013 genomförs enkäten gemensamt inom ramen för gymnasieregionen i
Stockholms län. Svaren används som kvalitetsindikatorer i informationen inför gymnasievalet. Nedan
följer en sammanställning av resultaten för Nynäshamns gymnasium.
104 elever i Nynäshamns gymnasium besvarade enkäten. Enkäten har fem svarsalternativ från
Instämmer helt (5) till instämmer inte alls (1). Dessutom finns ett alternativ för vet ej. I
sammanställningen nedan redovisas andelen positiva svar (4 + 5).
TRYGGHET OCH TRIVSEL
1 Jag känner mig
2.Det är
trygg
på min skola.
en positiv stämning på
min
skola.
3Jag är nöjd med skolans arbete mot
mobbning.
4.Detär arbetsro på
Nynäshamns kommun
Program (NYGY)
mina lektioner.
LÄRANDET
Stockholms län
BA
EE
ES
NA
RL
SA
TE
2014
2013
2014
2013
89%
100%
83%
93%
92%
94%
100%
94%
91%
91%
92%
67%
87%
80%
73%
50%
55%
100%
69%
69%
77%
80%
50%
71%
25%
80%
64%
28%
100%
55%
48%
70%
65%
0%
57%
67%
80%
17%
28%
100%
45%
36%
52%
55%
Nynäshamns kommun
Program (NYGY)
Stockholms län
BA
EE
ES
NA
RL
SA
TE
2014
2013
2014
2013
5.UtveckMngssamtaIen med min
mentor/handledare känns meningsfulla.
78%
70%
60%
60%
50%
58%
67%
62%
73%
53%
56%
6.Undervisningen motiverar mig till att
vilja lära mig mera.
67%
57%
17%
60%
42%
36%
67%
48%
53%
49%
57%
7.Mina lärare samarbetar kring mitt
lärande.
56%
96%
50%
64%
50%
55%
100%
68%
66%
55%
62%
8.Det är variation på arbetssätten under
mina lektioner.
44%
70%
33%
80%
42%
34%
33%
50%
60%
55%
60%
9Jagfår extra hjälp om jag behöver.
78%
87%
67%
93%
33%
68%
100%
75%
73%
66%
73%
lO.Mina lärare är kunniga i sina ämnen.
63%
100%
67%
87%
58%
79%
100%
82%
91%
80%
85%
ll.Lärarna bemöter mig på ett positivt
sätt
56%
96%
67%
100%
67%
82%
100%
84%
79%
78%
82%
12.Mina lärare har informerat mig om
vad som krävs för att uppnå de olika
betygen.
67%
91%
83%
100%
67%
64%
100%
79%
88%
65%
70%
13.Mina lä ra re informerar mig under
kursens gång om hur jag ligger till.
56%
77%
33%
73%
50%
64%
67%
64%
65%
52%
56%
14.Mina lärare hjälper migatt förstå vad
jag ska göra för att förbättra mina
studieresultat
56%
86%
67%
87%
58%
61%
83%
71%
66%
53%
56%
INFLYTANDE
Nynäshamns kommun
Program (NYGY)
Stockholms län
BA
EE
ES
NA
RL
SA
TE
2014
2013
2014
2013
15Jag får vara med och påverka
innehållet! undervisningen.
44%
70%
33%
69%
27%
39%
33%
48%
52%
39%
46%
16Jag får vara med och påverka hur vi
arbetar under lektionerna.
33%
78%
33%
69%
27%
50%
50%
54%
53%
40%
48%
17.Mina synpunkter tas tillvara på ett
bra sätt på min skola.
44%
64%
20%
77%
27%
35%
60%
48%
40%
46%
53%
SA
TE
2014
2013
2014
2013
UTBILDNINGSVAL
Nynäshamns kommun
Program (NYGY)
Stockholms län
BA
EE
ES
NA
RL
18 Jag får information och vägledning
inför studier och arbete efter gymnasiet
50%
86%
60%
75%
9%
30%
80%
52%
56%
44%
52%
19.1 min utbildning får jag kontakt med
arbetslivet i form av tex. föreläsare,
studiebesök eller praktik.
67%
83%
33%
73%
60%
33%
100%
61%
62%
43%
51%
29
HELHETSOMDÖME
20Jag kan rekommendera mitt
Program (NYGY)
Nynäshamns kommun
BA
EE
ES
NA
75%
87%
83%
87%
33%
87%
50%
Stockholms län
SA
TE
2014
2013
2014
2013
73%
70%
83%
78%
77%
76%
80%
80%
45%
47%
83%
62%
63%
70%
74%
gymnasieprogram till andra elever.
21 Jag kan rekommendera min skola till
andra elever.
ÖVRIGA FRÅGOR
22. Jag använder dator eller läsplatta
varje dag i skolan.
Nynäshamns kommun
Program (NYGY)
EE
B
NA
RL
SA
TE
2014
2013
0%
17%
33%
33%
0%
36%
83%
28%
xxx
56%
100%
67%
93%
73%
94%
100%
88%
xxx
86%
78%
91%
25%
46%
30%
39%
83%
57%
xxx
48%
23. Jag behandlas väl av andra elever på
skolan.
Stockholms län
BA
2014
2013
24. Jagär nöjd med den information och
vägledning jag har fått i gymnasieskolan
inför framtida yrkesval.
NÄMNDENS UPPDRAG (GYMNASIESKOLA)
Barn- och utbildningsnämnden ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla utbildningen mot nationella mål i skollag och läroplaner. Nedan följer de områden
som barn- och utbildningsnämnden har bedömt är särskilt angelägna att följa upp och utvärdera. De
har valts med utgångspunkt i tidigare kvalitetsarbete och utgår från några identifierade
utvecklingsområden.
Gymnasieskolan fick en ny rektor i årsskiftet 2013/2014. Den nye rektorn tillträdde i slutfasen av
pågående utvecklingsperiod, vilket har påverkat omfattning av gymnasieskolans återrapportering.
Återrapporteringen innehåller därför få konkreta exempel på genomförda insatser och hur dessa har
bidragit till att utveckla gymnasieskolans arbete inom de områden nämnden önskat. För att kunna
återge några bilder av enhetens måluppfyllelse men framför allt för att få ett startläge inför nästa
utvecklingsperiod har förvaltningsledningen genomfört fördjupade samtal med gymnasieskolans nya
ledning.
På grund av att förvaltningens rapportering av nämndens uppdrag för gymnasieskolan är försenad
innehåller även redovisningen vissa aktiviteter och resultat från läsåret 2014/2015. Här avses bland
annat Skolinspektionens enkät inför tillsynen 2015. Den genomfördes hösten 2014 och vände sig till
elever i årskurs 2 och till pedagogisk personal. De fyra svarsalternativen i enkäten, från stämmer helt
till stämmer inte alls, räknas samman till ett medelvärde (M = 0 - 1 0 ) och ju högre värde desto bättre
resultat. Enkätens påståenden grupperas i olika områden och det genomsnittliga värdet av resultatet
för de ingående påståendena blir ett index, (1 = 0 - 1 0 ) . I de fall barn- och utbildningsförvaltningen
hänvisar till att respondenterna instämmer i hög grad i ett påstående så avses summan av positiva
svar, stämmer helt och hållet samt stämmer ganska bra.
STUDIERESULTAT (INKL ARBETSKLIMAT OCH ELEVERS NÄRVARO)
Nämnden följer upp gymnasieskolans arbete för att nå bättre
studieresultat.
Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet.
o
Att skolan arbetar systematiskt med att följa upp elevernas studieresultat, på individ- och på
gruppnivå
o
Att skolan utvecklar sin kompensatoriska förmåga för att möta elevers olika förutsättningar
30
o
Att skolan arbetar med att utveckla matematikundervisningen
o
Att skolan har höga men realistiska förväntningar på eleverna
o
Skolan har ett arbetsklimat som främjar utveckling och lärande
o
Lärarna registrerar all när- och frånvaro hos eleverna i förvaltningens verksamhetssystem
o
Elevernas ogiltiga frånvaro minskar
Det är en nationell utmaning att förbättra resultaten i gymnasieskolan. Det gäller såväl studieresultat
som genomströmning (studietid). Skolverkets statistik visar att 63,4 % av rikets gymnasieelever
16
klarade utbildningen och erhöll en gymnasieexamen efter tre års studier . Drygt sju av tio elever
som började ett nationellt program klarade en gymnasieexamen på tre år. En något lägre andel av
eleverna i Nynäshamns gymnasium klarade motsvarande. En gymnasieexamen ger ungdomarna
förutsättningar för vidare studier och ökar möjligheterna att etablera sig på arbetsmarkaden. En låg
genomströmning i gymnasieskolan ger kommunerna stora utmaningar. Elevernas vägar över ett
introduktionsprogram eller avhopp och byte av gymnasieprogram ger en hög merkostnad.
Skolverket redovisar för 2013 att Nynäshamns kommun har en relativt låg andel 20-åringar med
17
grundläggande behörighet till universitet och högskolor . Jämförelsen avser genomsnittliga värden
i Stockholms län och i riket totalt. Motsvarande redovisas även för ungdomar som inom tre år efter
avslutad gymnasieutbildning fortsätter i högre studier.
Nynäshamns kommuns invånare har en lägre genomsnittlig utbildningsnivå i jämförelser med
Stockholms län och riket totalt.
SCB BEFOLKNINGSSTATISTIK 2013
UTBILDNINGSNIVÅ 25 - 64 ÅR
24%
22%
18%
17%
25%
19%
21%
17%
14%
11%
nn
c
i/i
Fe
Se
c 2
z
a
-t-*
2
E
LO
i c
Jz E
g_ o
z
8»
Förgymnasial utb
c
*•
m
2
E
ta
Gymnasial utb. kortare än
3 år
1 É
1
2 E
E
8
z
1
2
I
15%
|
c
1
j?
:S
E
E
_c E
E
I
i
°
ta
&
Gymnasial utb. 3 år
15%
5
z
Eftergymnasial utb.
kortare än 3 år
Fe
c
z
a
2
E
1 §K
2
Eftergymnasial utb. 3 år
eller längre
Men befolkningens utbildningsnivå ökar. Det gäller både för riket totalt och för Nynäshamns
kommun. SCB visar att andelen högutbildade i riket har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet.
18
Tillgänglig statistik visar att andelen invånare i Nynäshamns kommun med eftergymnasial
19
utbildning har ökat med drygt fem procent under 2000-talet. Det är något lägre än för riket totalt .
Sammanställningarna i de senaste årens rapporteringar av gymnasieskolans förutsättningar i form
av nyckeltal och resultat ger en tydlig bild av de utmaningar gymnasieskolan möter i arbetet med
16
Skolverket, Gymnasieskolan betyg och studieresultat 2013/2014
Avser folkbokförda ungdomar med ett avgångsbetyg från gymnasieskolan
SKL: KOLADA (kommun- och landstingsdatabasen)
http://www.scb.se/sv_7Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningensutbildning/Befolkningens-utbildning/9568/9575/Behallare-for-Press/372838/
17
18
19
31
att förbättra studieresultaten. Nämndens uppdrag bygger på kunskapen att ett utvecklat
pedagogiskt ledarskap och en behörig och kompetent personal, som har höga förväntningar på
eleverna och som är förtrogen med deras kunskapsutveckling, ger goda förutsättningarna för
elevernas lärande. Nynäshamns gymnasium har ett uppdrag att arbeta kompensatorisk och
uppmärksamma elevers olika förutsättningar att klara utbildningens mål. Det gäller att öka
20
kunskapen om särskilt stöd till elever och om strukturella faktorers betydelse för elevernas
resultat. Skolans arbetsklimat och elevers närvaro är andra faktorer som påverkar studieresultaten.
Det är huvudmannens ansvar att ge skolan rätt förutsättningar för att möta dessa utmaningar.
Eleverna i Nynäshamns gymnasium är i hög grad positiva till sina lärares kompetens. Drygt 80 % av
eleverna som besvarade Stockholms läns gymnasieenkät 2014 menar att påståendet "Mina lärare
är kunniga i sina ämnen" stämmer helt eller ganska bra. Resultatet har de två senaste åren varit
något bättre än det genomsnittliga värdet för alla gymnasieelever i länet. Eleverna tycker i något
mindre grad att lärarna samarbetar kring deras lärande.
Åtta av tio lärare i Nynäshamns gymnasium hade en pedagogisk högskoleexamen vid mätdatum
den 15 oktober 2013. Det är något lägre än det genomsnittliga värdet för kommunala
gymnasieskolor i såväl Stockholms län som i riket totalt. Det är däremot markant högre än det
genomsnittliga värdet för rikets samtliga fristående gymnasieskolor.
De senaste åren har Nynäshamns gymnasium haft en relativt hög personaltäthet. I oktober läsåret
2013/2014 hade skolan 11,3 elever per lärare. Personalorganisationen har inte fullt ut mött de
senaste årens elevminskningar. Det har skett anpassningar under perioden och personalen har
blivit färre.
SYSTEMATISK RESULTATUPPFÖLJNING
Förvaltningen har ett utbyggt system för resultatredovisning. Studieresultat sammanställs
regelbundet i enlighet med nämndens mål- och resultatuppföljningsplan. Det ger skolornas rektorer
goda underlag i det lokala utvecklingsarbetet och förvaltningsledningen en god inblick i respektive
skolenhets resultatutveckling. Redovisningar sker i huvudsak på grupp- men delvis även på
individnivå. På individnivå sammanställs kraven för en gymnasieexamen för att ge rektor en
överblick av vilka elever som riskerar att inte nå upp till examensmålen. Det gäller framför allt
gymnasiegemensamma ämnen och programgemensamma ämnen för elever i ett yrkesprogram.
Med anledning av denna uppföljning har förvaltningen anledning att uppmärksamma
gymnasieskolan på regelverket kring betygssättning. Betyg ska sättas i anslutning till att kurser
21
avslutas .1 några kurser i programgemensamma ämnen har inte läraren meddelat betyg trots att
kurserna har slutdatum föregående läsår.
Gymnasieskolan redovisar tydliga rutiner för uppföljning av de enskilda elevernas studieresultat.
Varje lärare ansvarar för att fortlöpande informera eleverna hur de ligger till i de aktuella kurserna.
Två av tre elever bekräftar detta i gymnasieenkäten 2014 och svarar positivt på påståendet "Mina
lärare informerar mig under kursens gång om hur jag ligger till". Eleverna menar i något högre grad
att lärarna hjälper dem att förstå hur de ska göra för att förbättra sina studieresultat. Dessa värden är
något bättre än de genomsnittliga värdena för Stockholms län. Tidigare i denna rapport hänvisas till
John Hattie som i sin forskningssammanställning visar betydelsen av återkoppling av resultat för
2 1
Strukturella faktorer: Kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund, utländsk balkgrund (SALSA)
Skollagen (2010:800) 3 Kap 16§, 15 kap 22§
Skolverkets allmänna råd: Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan (2012) sidan 13
32
elevers lärande. Elevernas delaktig i lärprocessen skapar förutsättningar för arbetet med formativ
bedömning. Av dessa skäl bör resultaten inom detta område uppmärksammas i gymnasieskolans
fortsatta utvecklingsarbete.
Mentorerna har regelbundna samtal med sina elever och genomför ett utvecklingssamtal per termin.
Drygt 60 % av eleverna instämmer positivt i att utvecklingssamtalen känns meningsfulla. Detta är en
tillbakagång i jämförelse med mätningen 2013 men värdet är fortfarande bättre än det
genomsnittliga värdet i Stockholms län. Även detta resultat bör uppmärksammas i den fortsatta
utvecklingen.
Skolledningen träffar varje mentor en gång per termin för en så kallad "elevscanning". Alla elever
presenteras utifrån ett gemensamt frågeformulär. Häri ingår bland annat närvaro och studieresultat.
Skolans elevhälsoteam sammanträder varje vecka i särskilda elevärenden.
Förvaltningen vill här betona betydelsen av att även följa upp resultat på gruppnivå. Det är utifrån
denna kunskap som frågor om hur undervisningens kvalitet, betyg och bedömning samt schema och
organisation påverkar studieresultaten. I Skolinspektionens enkät till gymnasieskolans pedagogiska
22
personal finns ett avsnitt om utveckling av utbildningen. I tre påståenden berörs hur elevernas
kunskapsutveckling blir en del av skolans utvecklingsarbete. Resultatet inom detta område är lågt.
Det genomsnittliga resultatet (indexvärdet) på enkätens tre påståenden är 4,6. Det är det lägsta
indexvärdet för enkäten, vilket indikerar att detta är ett område som bör uppmärksammas. En stor
andel (19 - 29 %) av respondenterna svarade "vet ej" här. Dessa svar är dock exkluderade i
indexberäkningen. Väldigt få av enkätens påståenden i övrigt besvarades med "vet ej".
Förvaltningen har i tidigare rapporter lyft fram behovet av att utveckla formerna för det systematiska
kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbete är svårt men utbildningsverksamheten generellt måste hitta bättre
metoder för analyser. I analysarbetet är det vanligt att effekter av den egna verksamheten helt
utelämnas och att resultatutvecklingen beskrivs i termer av yttre påverkan, till exempel att eleverna
inte är motiverade eller att samhällets inställning till ämnet har förändrats. Yttre faktorer är alltid
svårare att påverka. De kan också verka hämmande på en verksamhets utveckling om de tilldelas allt
för stor betydelse. Insatser som ligger nära den egna kontrollen är ofta en förutsättning för att kunna
formulera adekvata mål som är möjliga mäta.
ELEVERS OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR
Särskilt stöd regleras i Skollagens tredje kapitel. I första hand ska eleverna ges stöd i form av extra
anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Om eleven trots extra anpassningar befaras att
inte klara kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Elevens eventuella behov ska skyndsamt
utredas. I de fall en utredning/kartläggning leder fram till att rektor beslutar om särskilt stöd ska
detta till form och innehåll dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Fler än åtta av tio lärare som
besvarade Skolinspektionens enkät instämmer i hög grad i att åtgärdsprogram upprättas för de
elever som riskerar att inte klara kunskapskraven. Några färre instämmer i hög grad i att om det
framkommer att en elev har behov av särskilt stöd, utreds det snabbt.
Barn- och utbildningsförvaltningen har väl inarbetade rutiner för arbetet med pedagogiska
utredningar och åtgärdsprogram. På kommunens interna webbplats finns arbetsgångar beskrivna
och alla dokumenten i hanteringen hålls kontinuerligt uppdaterade. Barn- och utbildningsnämndens
dokumenthanteringsplan föreskriver att dessa handlingar ska registreras och sparas. Gymnasieskolan
Skolinspektionens enkät till gymnasieskolans personal gick ut till 44 respondenter och besvarades av 31.
33
har under 2014 registrerat färre än tio utredningar inför beslut om särskilt stöd respektive
åtgärdsprogram. Rektor intygar att antalet är betydligt fler och att dessa kommer att registreras.
Tre avfyra elever i Nynäshamns gymnasium som besvarade Stockholms läns elevenkät instämmer
positivt i att de får den hjälp de behöver. Viss variation förekommer mellan de olika programmen. I
Skolinspektionens enkät till eleverna i årskurs 2 får de tre påståendena inom området anpassning
efter elevens behov ett relativt högt värde (1=7,2). De menar att de kan få extraundervisning om de
behöver (M=7,3) och att lärarna hjälper dem i skolarbetet om de efterfrågar det (M=7,6).
Flertalet av lärarna i Nynäshamns gymnasium instämmer i hög grad i att de anpassar undervisningen
efter elevernas olika förutsättningar (M=7,6). Några färre menar att de har förutsättningar att hjälpa
elever som är i behov av det.
Gymnasieskolans nationella program har en specialpedagog (80 %) som i huvudsak arbetar med
handledning mot personalen vid extra anpassningar och särskilt stöd. Introduktionsprogrammet har
en speciallärare. Gymnasieskolans rektor framhåller att behoven av specialpedagogiskt stöd ställer
stora krav på organisationen. Det gäller såväl tillgång som kompetens. Förvaltningen menar att det
finns anledning att uppmärksamma arbetet med särskilt stöd i kommande utvecklingsarbete.
De strukturella faktorer som nämns i skolsammanhang och som tillmäts betydelse för elevers
studieresultat är kön, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå.
GYMNASIESKOLAN - ELEVSTATISTIK 2013/2014
5
49%
Andel kvinnor Andel med uti Andel med
bakgr
högutb
förädrar
4
%
Andel kvinnor Andel med uti Andel med
bakgr
högutb
förädrar
Nynäshamns gymnasium
48%
48%
Andel kvinnor Andel med uti Andel med
bakgr
högutb
förädrar
Stockholms län
Riket
Nynäshamns gymnasium har en låg andel flickor. Här påverkar skolenhetens programstruktur.
Flickorna i Nynäshamns kommun väljer även i något högre grad en annan gymnasieskola än vad
pojkarna gör. Den officiella statistik som förvaltningen använder i uppföljningen av resultat i
gymnasieskolan redovisar få studieresultat uppdelade på flickor och pojkar. Förvaltningens egna
sammanställningar visar att det är svårt att dra några slutsatser kring skillnader mellan flickors och
pojkars resultat för Nynäshamns gymnasium. Flickorna som slutade grundskolan vårterminen 2013
och började ett nationellt program i Nynäshamns gymnasium läsåret 2013/2014 hade högre
meritvärde än motsvarande grupp pojkar. I enskilda ämnen ändras dessa förhållanden, alternativt
så minskar skillnaderna mellan flickor och pojkar vid uppföljningarna i gymnasieskolans årskurs 1.
NYNÄSHAMNS GYMNASIUM BETYG ÅRSKURS 1 VT14
11,1
12,0
10,4
12,3
9,7
13,1
9,8
11,4
10,0
7,2
ENGENG05
MATMAT01
ENGENG05
SVESVE01
2013
] FLICKOR • POJKAR
34
SVESVE01
Flickorna får i högre utsträckning än pojkarna ett lägre gymnasiebetyg än slutbetyg från
grundskolan i de inledande kurserna i svenska, matematik och engelska. Flickorna i årskurs 1 och
årskurs 2 har även en något högre andel icke godkända betyg (F) än pojkarna. Förvaltningen menar
att dessa frågor är viktiga att diskutera i samverkan mellan gymnasieskolan och kommunens
grundskolor.
Nynäshamns kommun har inte under de senaste åren gjort något eget statistikuttag från SCB
avseende strukturella faktorer utan använder den officiella statistik som finns att tillgå i Skolverkets
databaser. Vid tidigare egna uttag har det inte varit möjligt att koppla faktorerna till individ utan
enbart till grupp, vilket har gjort avvikelser i resultat svårtolkade. Statistikuttaget har representerat
en ögonblicksbild och med en stor rörlighet i elevgrupperna har det inte gått att följa hur
elevsammansättningen har påverkats. Förvaltningen har vid dessa uttag kunnat konstatera att
föräldrarnas utbildningsbakgrund i viss mån påverkar elevernas programval och i något fall har
förvaltningen även kunnat se hur föräldrarnas utbildningsbakgrund samvarierar med elevernas
studieresultat. Statistiken har dock inte varit entydig utan i flera fall uppvisat stora variationer mellan
årskurser inom samma program.
En elev i gymnasieskolan som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska
erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i
23
hemmet och eleven har goda kunskaper i språket . Modersmålsundervisning ska anordnas i ett
språk om minst fem elever önskar sådan undervisning och det finns en lämplig lärare att tillgå.
24
Läsåret 2013/2014 anordnades ingen modermålsundervisning i gymnasieskolan.
I gymnasieförordningen nionde kapitel regleras elevers rätt till studiehandledning på modersmålet.
Det är en åtgärd som ska bidra till att eleven når kunskapskraven i de ämnen där ett stödbehov har
konstaterats. Nynäshamns gymnasium erbjuder denna form av stöd till elever i mycket begränsad
omfattning och då kopplat till de elever som går ett språkintroduktionsprogram.
Med utgångspunkt i Skolverkets elevstatistik gör förvaltningen bedömningen att gymnasieskolan bör
kartlägga såväl elevernas önskemål om modersmålsundervisning som deras behov av
studiehandledning på modersmålet. Det är även viktigt att gymnasieskolan blir en del i det
utvecklingsarbete som inletts i grundskolan avseende svenska som andraspråk, modersmål och
studiehandledning på modermål.
I huvudmannens grundskolor används ett så kallat ankomstdatum för elever med utländsk bakgrund.
Det används för att generera extra resurser till skolenheterna för att bättre möta gruppens behov.
I resursfördelningen till gymnasieverksamheten finns inget motsvarande.
Från och med januari 2015 gäller ett nytt samverkansavtal i gymnasieregionen i Stockholms län. Det
sker en anpassning till förändringen i skollagens andra kapitel om att kommuner ska fördela resurser
efter elevernas förutsättningar och behov. Kommunerna i länet har kommit överens om en ny
resursfördelningsmodell för interkommunal ersättning och för ersättning till fristående
gymnasieskolor. Ett strukturtillägg införs med syfte att utjämna skillnader mellan skolor utifrån
elevers olika förutsättningar. En och en halv procent av den totala programersättningen omfördelas
för att ge ekonomiskt stöd till gymnasieskolor som har elever med lägre måluppfyllelse.
För att möta förändringarna i samverkansavtalet och för att i högre grad anpassa finansieringen av
Skollagen (2010:800) 15 kap 19§
Gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap 19§
35
Nynäshamns gymnasium till den resursfördelningsmodell som gäller för länsprislistan har
kommunfullmäktige tillskjutit medel inför budgetarbetet 2015.
MATEMATIKUNDERVISNINGEN
Gymnasieskolan har haft ett särskilt uppdrag att utveckla undervisningen i matematik. Utmaningarna
är många. Elevernas betyg i matematik sjunker i förhållande till grundskolans slutbetyg. Det gäller
oavsett elevernas programval. Läsåret 2011/2012 klarade endast hälften av eleverna i årskurs 1 den
inledande kursen i matematik. Det innebär att många elever var tvungna att komplettera sina studier
för att kunna erhålla en gymnasieexamen. De två senaste åren har en högre andel av eleverna klarat
denna kurs med ett godkänt betyg men det är fortfarande en allt för låg andel av eleverna som
erhåller ett godkänt betyg. 2014 klarade tre av fyra elever kursen.
Tendensen håller i sig genom gymnasieskolans kurssystem och en stor andel av eleverna får ett lägre
betyg i efterföljande matematikkurser än i grundkursen.
Gymnasieskolans ledning har beslutat om flera insatser för utveckla matematikundervisningen och
förbättra elevernas resultat.
Gymnasieskolan har anställt en förstelärare i matematik. Ett av arbetsområdena är att skapa former
för samverkan mellan kommunens matematiklärare. Här avses alla skolformer. Gymnasieskolans
rektorer framhåller att det är en gemensam ansträngning för utbildningsväsendet i Nynäshamns
kommun att utveckla matematikundervisningen och öka måluppfyllelsen.
Gymnasieskolan deltog i Stockholmsprovet i matematik för första gången läsåret 2014/2015. Provet
genomförs när eleverna börjar gymnasieskolan och syftet är att ge underlag för att analysera
sambandet mellan elevernas betyg i matematik från grundskolan och deras resultat på
Stockholmsprovet. En linjär regressionsanalys används för att beräkna hur dessa samvarierar. Med
stöd i beräkningarna är det möjligt att visa vilket provresultat som är det mest sannolika för
respektive grundskolebetyg. Avvikelserna per individ aggregeras till skolnivå och ger en bild av
respektive grundskolas betygsättning i relation till resultatet på Stockholmsprovet. Rapporten med
underlagen för bedömning har ännu inte redovisats. I kommunens redovisning av gymnasieskolans
resultat är elevernas ursprungsskola ett perspektiv i underlagen för analysen. Resultaten från
Stockholmsprovet kommer att ge ytterligare möjligheter att analysera gymnasieskolans resultat i
matematik.
Huvudmannen har lämnat in en ansökan till matematiklyftet för Nynäshamns gymnasium för läsåret
2015/2016. Ansökan avser endast sex lärare. Enligt regelverket beviljar Skolverket i första hand
bidrag till grupper om minst 15 lärare. Ansökningar som omfattar färre än 15 lärare beviljas i mån av
medel. Noterbart är att en skolenhet som inte beviljas bidrag ändå har tillgång till allt material i
webbportalen för matematiklyftet.
25
Gymnasieskolan har startat extrakurser i matematik. De genomförs inom ramen för kvällsskolan .
Kvällsskolan tar emot elever från såväl grund- som gymnasieskolan och erbjuder undervisning i flera
ämnen. Innehållet är brett och vänder sig lika mycket till elever som vill ha stöd som till elever som
söker extra utmaningar. Gymnasieskolan organiserar även resurstimmar i matematik för elever som
riskerar att inte klara kunskapskraven för lägst betyget E. Gymnasieskolans ledning har även
diskuterat möjligheten med förlängd undervisning. Det kan innebära att undervisningstiden fördelas
över en längre period eller att eleven får fler undervisningstimmar. Förlängd undervisning regleras i
Gymnasieskolan erhåller medel i budget för att genomföra kvällsskola. (2014 -> 234 000 kr)
36
gymnasieförordningen och finns väl beskrivet på Skolverkets webbplats .
Förvaltningen bedömer att det är viktigt att gymnasieskolan fortsätter arbetet med att utveckla
undervisningen i matematik. Med utgångspunkt i den uppföljning som genomförts är det mycket
angeläget att arbetet struktureras på ett sådant sätt att det är möjligt att koppla resultat till
genomförda insatser.
HÖGA FÖRVÄNTNINGAR
27
Forskning påvisar betydelsen av höga förväntningar hos lärare . Det betyder att undervisningen bör
innehålla utmaningar anpassade efter elevernas behov och förutsättningar. För matematiken
höga förväntningar
betyder
att samtliga elever, även elever i behov av särskilt stöd, får en balans mellan
kreativa, problemlösande aktiviteter och faktiska kunskaper om matematikens begrepp och
28
metoder .
Gymnasieenkäten som årligen genomförs i länet innehåller några påstående som går att koppla till
hur eleverna uppfattar lärarnas förväntningar enligt ovan. Knappt hälften av respondenterna är
positiva till att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera. Det motsvarar det
genomsnittliga värdet i Stockholms län. Eleverna tycker i högre utsträckning att lärarna har ett
positivt bemötande. 84 % av eleverna besvarar påståendet positivt, vilket är bättre än föregående år
och bättre än det genomsnittliga värdet i Stockholms län.
I Skolinspektionens enkät till lärare och elever i gymnasieskolan finns flera index beräknade för
påståenden som kan falla in under området förväntningar.
SKOLINSPEKTIONENS ENKÄT H T M
INDEX (0-10) PER OMRÅDE
7,0
7,9
7,0
8,1
5,7
6,0
7,0
7,2
7,8
7,8
| |
r
Stimulans och utmaningar Tillit till elevens förmåga
(index)
(index)
Stimulans (index)
Tillit till elevens förmåga
(index)
Elever
Personal
• Nynäshamns gymnasium
Utmaningar (index)
DSamtliga medverkande skolenheter HT2014
Lärarna som besvarade enkäten menar i hög grad att de har möjlighet att hitta utmaningar för sina
elever. De menar även i hög grad (9,0) att de försöker stimulera eleverna att utvecklas så långt som
möjligt men i lägre grad (6,8) att deras elever vill utvecklas och prestera bra i skolan. Eleverna som
besvarade enkäten menar i hög grad (8,3) att lärarna förväntar sig att de ska göra sitt bästa. De
instämmer även positivt, om än i mindre grad (7,4) i att de kan få svårare arbetsuppgifter om de vill.
Elevrespondenterna menar i lägre grad (5,3) att skolarbetet är roligt.
Förvaltningen bedömer att frågorna inom området höga förväntningar är viktiga frågor att arbeta
vidare med i kommande utvecklingsarbete.
26
http://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/val-och-vagledning/syvgymnasieskola/forlangd-undervisning-1.215934
Hattie, Synligt lärande (2009)
Skolinspektionen, Undervisningen i matematik i gymnasieskolan, Rapport 2010:13
27
28
37
ARBETSKLIMAT
....
Skolans psykosociala miljö är en del av arbetsmiljön. Enkätundersökningar används for kartläggningar i
det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sju av tio respondenter i gymnasieenkäten 2014 menar i hög grad
att det är en positiv stämning i skolan. Det motsvarar föregående års resultat. Ett annat område som
uppmärksammas är arbetsklimatet i klassrummet. Eleverna i Nynäshamns gymnasium som besvarade
gymnasieenkäten 2014 tycker i relativ låg grad att det är arbetsro på lektionerna. Det har förbättrats i
jämförelse med undersökningen 2013 men färre än hälften av respondenterna svarar positivt på
påståendet. Resultatet varierar stort mellan programmen. Detta bör uppmärksammas.
Även det genomsnittliga resultatet för alla respondenter i länet innebär låga omdömen. Marginellt fler
än hälften svarar positivt på påståendet om arbetsro i klassrummet.
Frågan har uppmärksammats inom samarbetet kring Södertörns nyckeltal. Rapporteringen av 2012 års
nyckeltal avslutas med några funderingar inför framtiden. Här ställs bland annat frågan om det är
acceptabelt att elevenkäten i länet, som 2014 hade 14 000 respondenter, år efter år visar på stora
brister när det gäller fundamentala värden.
I Skolinspektionens enkät är den pedagogiska personalen något mer positiva än eleverna till studieron
på lektionerna.
SKOLINSPEKTIONENS ENKÄT HT14
7,3
7,4
Studiero (index)
7,5
Det är en god
studiemiljö på skolan
7,0
6,0
Studiero (index)
Mina elever har
studiero på
lektionerna
6,4
6,1
Jag har studiero på
lektionerna
Mina lärare ser till att
det är studiero på
lektionerna
Elever
Personal
• Nynäshamns gymnasium
6,0
OSamtliga medverkande skolenheter HT2014
Gymnasieskolans ledning och personal har konstaterat att skolans organisation med olika former av
samläsning mellan programmen i viss mån har påverkat arbetsklimatet negativt.
Gymnasieskolans ledning har under 2014 initierat ett arbete med frågor kring hur motivationen hos
eleverna påverkar studieklimatet. I de utvärderingar som har genomförts i kollegiet görs kopplingen
mellan bristande motivation hos eleverna och dålig arbetsro under lektionerna. En föreläsning av den
amerikanske författaren Daniel H Pink valdes som utgångspunkt för de inledande diskussionerna.
Föreläsningen finns tillgänglig på YouTube och bygger på hans egen bok Drivkraft-Den
överraskande
sanningen om vad som motiverar oss. Han hänvisar till flera studier som visar att traditionella
belöningssystem fungerar dåligt i dagens verklighet där de flesta är kunskapsarbetare med kreativa
arbetsuppgifter.
Andra värden, som exempelvis självständighet och ett meningsfullt sammanhang, skapar i stället
motiv för goda prestationer och arbetsglädje i arbetslivet.
Gymnasieskolan har även engagerat Ola Wallström med en föresläsning om motivation och att skapa
mål i verksamheten. Han driver företaget Mera mål och presenterar sig bland annat som inspiratör i
mål och målstyrning.
Förvaltningen har uppmärksammat att det redovisade arbetet inte är dokumenterat i önskvärd
38
omfattning, vilket försvårar uppföljningen av vilka effekter insatserna får.
Förvaltningen vill lyfta fram att det finns vetenskapliga studier gjorda kring motivation hos skolelever
som kan vara intressanta att beakta i det fortsatta arbetet. Martin Hugo, lektor i pedagogik vid
29
högskolan i Jönköping, har i sin avhandling följt en grupp elever med dåliga skolerfarenheter under
deras gymnasietid. Elevernas tidigare skolgångar hade medfört en negativ inställning till skolarbete.
Martin Hugo konstaterar att för eleverna i gruppen fungerade läxor, prov och betyg dåligt som
motivationsfaktor för deras lärande. Det kunde snarare bli ett hinder. Martin Hugo lyfter fram två
faktorer som särskilt framträdande för att gruppen elever i hans studie hade upplevt sin gymnasietid
som meningsfull. För det första handlar det om relationen mellan lärare och elev. Eleverna i studien
berättar om möten med lärare som kännetecknas av närhet, tillit och att bli sedd. Det medförde att
eleverna upplevde lärarna som medmänniskor och att de kände sig delaktiga och förstådda. För det
andra handlar det om att eleverna måste uppfatta skolans innehåll som meningsfullt. Elevernas
erfarenheter från grundskolan handlade mycket om att de saknade ett meningsfullt sammanhang i
undervisningen.
Ordningsregler är ytterligare en del i skolans arbetsmiljöarbete. I skollagen fastslås att en skola ska
ha ordningsregler. De ska utarbetas tillsammans med eleverna och de ska uppdateras kontinuerligt
för att spegla den aktuella situationen på skolan. Förvaltningen har uppmärksammat
gymnasieskolans ledning på att enhetens arbete med ordningsregler inte fullt ut uppfyller kraven i
gällande lagstiftning. En revidering av skolans ordningsregler kommer att genomföras under våren
2015. Skolinspektionens enkät till eleverna visar väl de områden som behöver utvecklas. Eleverna
menar i låg grad att de är med och bestämmer vilka ordningsregler de ska ha i skolan. Personalen i
Nynäshamns gymnasium menar i något högre grad än eleverna själva att ordningsreglerna följs. De
är i hög grad förtrogna med de regler som finns men menar i något lägre grad att skolans personal
uppträdder enigt när det gäller att upprätthålla skolans ordningsregler.
Förvaltningens bedömning är att aktuella ordningsregler och en ökad delaktig från eleverna när
reglerna arbetas fram är en viktig del av skolans arbetsmiljöarbete.
ELEVERS NÄRVARO
I grundskolan rapporteras närvaro, nationella ämnesprov och betyg i samma system. Det underlättar
redovisningar på såväl individ-som aggregerad nivå. Elevers närvaro och ogiltiga frånvaro har blivit
en viktig del i uppföljningen av studieresultat.
Gymnasieskolan använder två olika administrativa system för registrering av betyg och närvaro.
Detta innebär vissa svårigheter i administration och uppföljning.
I gymnasieförordningen fastslås att elever ska få ett utdrag ur betygskatalogen två gånger per år. I
förekommande fall ska dessa innehålla uppgifter om den ogiltiga frånvaro eleven har haft under
perioden. Gymnasieskolan har inget systemstöd för denna hantering utan uppgifterna om eventuell
ogiltig frånvaro registreras manuellt på alla betyg.
Ogiltig frånvaro ska anmälas till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Elever riskerar att bli av med sitt
studiebidrag om den ogiltiga frånvaron uppgår till fyra timmar eller fler under en månad. Frånvaron
ska ske under flera tillfällen.
Nynäshamns gymnasium har utarbetat tydliga närvarorutiner för att möta dessa krav. Var månad
sammanställs elevernas närvaro. De elever som har ogiltig frånvaro kontrolleras särskilt. Elever med
hög ogiltig frånvaro erhåller en skriftlig varning. Kvarstår beteendet rapporteras elevens frånvaro till
29
Hugo, (2007) Liv och lärande i gymnasieskolan - En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten
grupp på gymnasieskolans individuella program
39
CSN. Höstterminen 2014 erhöll närmare ett 100-tal elever skriftlig varning på grund av hög ogiltig
frånvaro. 141 fall resulterade detta i ett indraget studiebidrag från CSN.
Läsåret 2013/2014 fick 76 elever i Nynäshamns gymnasium sitt studiebidrag indraget. Det är en
markant ökning i jämförelse med tidigare år. Den kraftiga ökningen av indragna studiebidrag
2013/2014 har i huvudsak sin förklaring i skärpta rutiner.
FRÅNVAROSTATISTIK CSN
ANDEL ELEVER MED INDRAGET STUDIEMEDEL
16,4%
6,9%
5,7%
1,9%
2011/2012
1
2012/2013
2013/2014
Nynäshamns gymnasium
2011/2012
8,8%
2012/2013
Stockholms län
9,4%
2013/2014
5,5%
6,4%
6,5%
2011/2012
2012/2013
2013/2014
Riket
I årets uppföljning är det första gången som förvaltningen får tillgång till statistik över elevers
närvaro på gruppnivå. Höstterminen 2014 var eleverna närvarande 80 % av registrerad lektionstid.
Underlaget redovisar inte förhållandet mellan registrerad tid och schemalagd tid. Det är rimligt att
anta att det förekommer ett visst bortfall i registreringen. Frånvaron fördelas lika mellan anmäld- och
oanmäld frånvaro.
Det är svårt att bedöma hur andelen ogiltig frånvaro har förändrats över tid. Det finns inte
systemstöd för att göra den bedömningen. Förvaltningen har i samråd med gymnasieskolan inlett en
förstudie för att samla alla gymnasieskolans administrativa IT-stöd i ett och samma system.
DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Barn- och utbildningsnämnden följer upp skolornas arbete mot diskriminering och kränkande
behandling.
Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet.
o
o
Skolan erbjuder en trygg miljö som är fri från diskriminering och kränkningar,
Skolan arbetar systematiskt med frågor inom området och dokumenterar detta i enlighet
med gällande författningar.
Gymnasieskolans arbete med att överföra samhällets värdegrund till eleverna är tydligt reglerat i lag.
Diskrimineringslagen föreskriver att skolorna ska arbeta med att främja likabehandling och motverka
diskriminering och i skollagen framkommer skolornas skyldighet att motverka kränkande behandling.
Arbetet ska dokumenteras i en plan. Planen för att främja likabehandling och motverka
diskriminering och kränkande behandling ger struktur åt och synliggör värdegrundsarbetet.
Förvaltningen har uppmärksammat gymnasieskolans ledning på att enhetens likabehandlingsplan
inte fullt ut uppfyller kraven i gällande lagstiftning. Gymnasieskolan har påbörjat arbetet och en
kartläggning av riskområden är planerad. En uppdaterad plan kommer att vara klar under våren.
Eleverna i gymnasieskolan är i hög grad trygga. Fler än nio av tio elever (94 %) som besvarade den
länsgemensamma enkäten instämmer helt eller nästan helt i att de är trygga i skolan. Det är mycket
små skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Ingen elev har lämnat ett negativt svar.
Skolinspektionens enkät HT14 till elever bekräftar i stor utsträckning detta. I denna elevkull finns
40
det dock något enstaka negativt svar. Respondenterna menar i lika hög utsträckning att det inte
finns någon elev eller personal i skolan som de är rädda för. Den pedagogiska personalen som
besvarade Skolinspektionens enkät menar att Nynäshamns gymnasium är en trygg miljö för
eleverna (M=9,2).
Skolans systematiska arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling får inte lika
goda omdömen av eleverna. Enbart omkring hälften av skolans elever som besvarade länsenkäten
svarade positivt på att de var nöjda med skolans arbete mot mobbning. Även i Skolinspektionens
enkät ger eleverna ett relativt svagt omdöme (M=5,8) för skolans arbete med att förhindra
kränkande behandling. Noterbart är att närmare 30 % av eleverna svarade vet ej.
En högre andel av den pedagogiska personalen tycker att påståendet "på den här skolan bedrivs ett
målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling" stämmer helt och hållet (29 %) eller
stämmer ganska bra (48 %).
Nynäshamns kommun har en väl dokumenterad och inarbetad rutin för att utreda
omständigheterna kring kränkningar. All personal i verksamheten är skyldig att anmäla alla
händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling. Det ska inte ske någon värdering av hur allvarlig händelsen är innan den anmäls till
rektor. Skolan upprättar en anmälan som rektor signerar. Anmälan delges huvudmannen. Rektor
genomför, på delegation från huvudmannen, en utredning i enlighet med lagstiftningen.
Huvudmannen har delgivits fyra anmälningar om kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering från Nynäshamns gymnasium för 2014. Personalen intygar (M=9,0) i Skolinspektionens
enkät att de vet vad de ska göra om de upptäcker att en elev utsätts för kränkningar.
Förvaltningens bedömning är att det är viktigt att gymnasieskolan i högre grad synliggör och
systematiserar insatser för att säkerställa ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande
behandling. Det gäller såväl främjande som förebyggande insatser.
Barn- och utbildningsnämnden
följer upp arbetet för att skapa och utveckla möjligheter för elever att ha
inflytande över sin utbildning och verksamheten.
Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet.
o
o
o
Skolan tar till vara elevernas synpunkter och åsikter och ger dem förutsättningar och
möjligheter att påverka skolans inre arbete
Lärarna ger eleverna ett reellt inflytande i undervisningens genomförande och har former för
att göra eleverna delaktiga i planering och utvärdering
Skolan utvecklar elevernas förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer
Att utveckla elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande, är en viktig del i skolans
demokratiuppdrag. Värdegrundsarbetet ska koppla demokratiuppdraget till det dagliga arbetet
och öka elevernas kunskap om demokratiprocessen. Elevers rätt till inflytande regleras i skollagen
och i arbetsmiljölagen och omfattar hela skolvardagen från frågor kring undervisningen till frågor
om skolans organisation och arbetsmiljö.
Skollagen fastslår att varje skolenhet ska ha ett eller flera forum för samråd med eleverna. Där ska
sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för
41
30
eleverna. Tidigare reglerade gymnasieförordningen vilka samverkansorgan som skulle finnas i
gymnasieskolan. Det gällde klassråd och skolkonferens och förordningen reglerade i viss mån även
innehållet i dessa forum. I gällande skollagstiftning behandlas inflytandefrågor i ett särskilt kapitel i
skollagen och gymnasieförordningen reglerar enbart att yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska ha
ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.
Rektor ansvarar för att den närmare utformningen av elevinflytandet anges i planeringen av
31
verksamheten .
Nynäshamns gymnasium har en demokratisk plattform för inflytande och eleverna deltar i olika
sammanslutningar som påverkar skolornas inre arbete. Alla klasser/elevgrupper är representerade i
skolans elevråd. Det sammanträder regelbundet varje vecka. Rektor beskriver elevrådet som mycket
aktivt. Vid varje möte skrivs minnesanteckningar. Av dessa framgår vilka frågor som är aktuella bland
eleverna i skolan. Innehållet visar ett brett engagemang avseende bland annat lokaler, datorer,
cafeterian och rastaktiviteter. Klassrepresentanterna fungerar som länk mellan elevgrupperna och
elevrådet och de samlar upp elevernas frågor samt återger information om elevrådets verksamhet.
Klasserna/elevgrupperna har i stor utsträckning schemalagd tid för samråd. Rektor menar att vissa
grupper inom yrkesprogrammen inte har detta forum schemalagt men att tid för samråd ges i samma
omfattning som för övriga.
Gymnasieskolans yrkesprogram har lokala programråd. De sker i samverkan mellan skolan och det
lokala näringslivet. Rektor menar att programråden fungerar mycket bra.
Gymnasieskolan har även ett aktivt matråd. De träffar ledningen för köket regelbundet. Det har
bland annat resultaterat i ett förslag till en helt ny matsedel.
Gymnasieskolan har en egen idrottsförening som i stora delar drivs av eleverna själva men med stöd
av skolans idrottslärare och kommunens fritidsledare. Innevarande läsår har två stora turneringar
arrangerats i innebandy och fotboll.
I gymnasieskolans organisationsskiss finns eleverna representerade på flera nivåer. Elevernas
representanter har bland annat funnits med i anställningen av skolans kurator där deras ord och var
en del i den samlade bedömningen inför beslut om anställning.
Enkäten som genomförs inom ramen för länssamarbetet innehåller tre påståenden under
rubriken inflytande. De rör elevernas möjligheter att påverka undervisningen och hur elevernas
synpunkter tas tillvara i skolan. Gymnasieeleverna i länet ger låga omdöme i inflytandefrågor.
Eleverna i Nynäshamns gymnasium ger genomgående något bättre omdömen inom området än
de genomsnittliga värdena i länet.
GYMNASIEENKÄTEN 2 0 1 4 (KSL)
52%
48%
53%
54%
11 1
40%
4
8
46%
%
n n l
39%
48%
40%
53%
46%
n J
Jag får vara med och Jag får vara med och Mina synpunkter tas Jag får vara med och Jag får vara med och Mina synpunkter tas
påverka hur vi
tillvara på ett bra
påverka innehållet i
påverka hur vi
tillvara på ett bra påverka innehållet i
undervisningen.
arbetar under
sätt på min skola,
undervisningen.
arbetar under
sätt på min skola,
lektionerna.
lektionerna.
Stockholms län
Nynäshamns gymnasium
• 2013 D2014
30
3 1
Tidigare Gymnasieförordning (1992:394)
Skollagen 4 kap. 14§
42
Resultaten i länsenkäten bekräftas i Skolinspektionens enkät höstterminen 2014. Det är ett av
enkätens områden där indexvärdet är lågt. Det gäller även för samtliga medverkande skolenheter.
SKOLINSPEKTIONENS ENKÄT HT14
6,8
7,0
Elevinflytande
(index)
6,5
6,8
5,3
Eleverna ges
Eleverna är med och
möjlighet att påverka
påverkar
skolmiljön
undervisningens
innehåll
6,1
Delaktighet och
inflytande (index)
5,2
5,3
I min skola är vi
elever med och
påverkar vår
skolmiljö.
Vi elever har
inflytande över
undervisningens
innehåll.
Elever
Personal
• Nynäshamns gymnasium
• Samtliga medverkande skolenheter HT2014
Förvaltningen vill särskilt uppmärksamma gymnasieskolans ledning på några punkter inom
området inflytande.
Gymnasieskolan bör i högre grad strukturera arbetet med elevinflytande så att det blir en
tydligare del av planeringen av verksamheten och med detta också säkerställa att eleverna
informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd.
32
Eleverna i gymnasieskolan ska ges tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet i skolan . Eleverna
ska i arbetsmiljöarbetet representeras av elevskyddsombud. De väljs av eleverna. Skolverket har^
gett ut föreskrifter om elevers medverkan i skolors arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud .
Nynäshamns gymnasium hade inga elevskyddsombud vid tidpunkten för denna uppföljning och
förvaltningen menar att eleverna har en betydelsefull roll i skolans arbetesmiljöarbete.
#
RMER
Barn- och utbildningsnämnden följer upp skolornas samverkan med andra skolformer.
Följande perspektiv ska ge innehåll åt resultatdialogerna mellan förvaltning och verksamhet.
o
Skolan har ett regelbundet samarbete med andra skolformer för utbyte av kunskaper och
o
erfarenheter
Eleverna får en god introduktion i gymnasieskolan
o
Skolan samverkar med grundskolan kring rutiner för att underlätta elevernas övergång till
gymnasieskolan
För detta område sammanfaller redovisningen delvis med den som är gjord ovan för grundskolan.
Bland annat konstateras ovan att det inte har funnits någon strukturerad samverkan mellan
skolformerna för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att klara studierna under sitt första
gymnasieår. Gymnasieskolan har under läsåret 2014/2015 tagit initiativ till samverkan med
grundskolan i ämnet matematik. Det sker genom ett uppdrag till skolans förstelärare i matematik.
Samverkan sker på ledningsnivå. Kommunens samtliga rektorer sitter i en gemensam ledningsgrupp.
Kommunens studie- och yrkesvägledare i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen träffas
regelbundet för att diskutera gemensamma frågor.
32
33
Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap 17§
SKOLFS 2004:13
43
Samverkan sker även till viss del på elevnivå. Gymnasieelever har arbetat i kommunens lovskolor för
grundskolans elever.
E r r o r Name:
/undefined
Gymnasieskolans samverkansformer sträcker sig förbi de som är formulerade i nämndens uppdrag.
— g e t — i de lokala idrottsföreningarna. Inom ramen för kurserna Idrott
Of f e n d i n g Command:
; c
och hälsa - Specialisering 1 och 2 och Träningslära 1 skapar skolan möjligheter för elever som är
oi-t;,,^ i ™ ™ ; ^ t t o
o t t i"Mnbinera detta med sina gymnasiestudier. Ishockey har den största
Operand S t a c k :
"gruppen eiever ocn iNynasnamris hockeygymnasium är en del i marknadsföringen av skolan.
m
j
n
34
1
^
h
D
y
,
^ ^ ' ° B ^
o
i
n
m
e
n
s
lokala programråd samverkar Nynäshamns gymnasium med
Kommunens lokala företagare. I utbildningen inom ett nationellt yrkesprogram ingår minst 15
(
.
0
U
[- CUX@
/D
/3 "2 9 33 /3?+ 3
) yrkesprogram. De sammanträder en gång per termin. Programråden hjälper bland annat
310 @
25 ivudmannen med att hitta platser, planera och organisera det arbetsplatsförlagda lärandet.
6
1
0
9
2
jtande och förväntningar i relationen elev och arbetsplats har varit några frågor som har
jehandlats. Andra intressanta områden där programråden kan verka är exempelvis vid utformning av
gymnasiearbeten. Nynäshamns gymnasium har en förstelärare med ett särskilt ansvar att utveckla
det arbetsplatsförlagda lärandet.
Nynäshamns gymnasium har flera internationella kontakter. Samhällsprogrammet erbjuder
eleverna möjligheten att åka till Bryssel och besöka EU:s högkvarter. Skolan har ett utbyte med
Marie Curie-gymnasiet i Berlin och skolorna erbjuder varandra utbytesverksamhet.
Restaurang- och livsmedelsprogrammets elever har möjlighet att förlägga en del av det
arbetsplatsförlagda lärande utomlands. Nynäshamns gymnasium samarbetar med en restaurang i
Baskien.
Rotary i Nynäshamn finansierar ett årligt stipendium till en elev för studier i San Antonio i Texas,
USA.
44
/: