1. No category

VÄXJÖ UNIVERSITET
Institutionen för Humaniora
Historia
HID 180
Magisteruppsats
VT 2006
Handledare Ulla Rosén
Examinator Kerstin Sundberg
ÄLMHULTS KÖPING
1901 – 1970
Från räls till IKEA
Christer Wessfeldt
ÄLMHULTS KÖPING
Från räls till IKEA
Älmhults köping 1901 till 1970
Sida
1
1.
Inledning
2.
2.1
2.2
2.3
2.4
Syfte, forskningsläge och
frågeställningar
Syfte
Forskningsläge
Frågeställningar
Disposition
2
3
6
6
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Teori, metod, källor och
avgränsningar
Inledning
Det konkretas dialektik
Strukturens betydelse
Metod och källor
Avgränsningar
7
8
9
10
13
3.
4.
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
5
5.1
5.2
Sveriges ekonomiska
utveckling från 1800-talet fram
till modern tid
Utvecklingen under 1800-talet
Perioden 1890 till 1930
Perioden 1930 till 1950
Perioden 1950 till 1975
Bakgrund till köpingens
bildande
Sammanfattning av den
ekonomiska utvecklingen och
köpingens utveckling
Järnvägens utveckling
Den allmänna
järnvägsutvecklingen inför
byggnationen av stambanorna
Utvecklingen av
järnvägssamhällen
1
13
15
16
17
18
19
21
22
5.3
5.4
6
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
7
Hur järnvägen påverkar
människors uppfattningar och
synsätt
Lokala järnvägshistorien i
Älmhult och Kronobergs län
Köpingens
befolkningsutveckling och
jämförelser
Köpingens
befolkningsutveckling i
jämförelse med länet och riket
Perioden fram till 1930
Perioden 1930 till 1950
Perioden 1950 till 1970
Analys
Sammanfattning
23
25
27
28
30
32
33
33
7.5
7.6
7.7
7.8
7.9
Den politiska kartan
Sveriges kommuner och
kommunerna i Kronobergs län
åren fram till 1971
Representationen i Riksdagen
Representationen i Landstinget
De kommunala valen en
bakgrund
Perioden fram till 1930
Perioden 1930 till 1950
Perioden 1950 till 1970
Analys
Sammanfattning
37
38
39
40
41
8.1
8.2
8.3
8.4
8.5
Näringslivets struktur i köpingen
Perioden fram till 1930
Perioden 1930 till 1950
Perioden 1950 till 1970
Analys
Sammanfattning
42
47
51
54
56
9.1
Skolan i Älmhult köping
Bakgrund
58
7.1
7.2
7.3
7.4
8
9
2
34
35
36
37
9.2
9.3
Utvecklingen i köpingen
Analys
59
61
10.1
10.2
Intervjuer
Beskrivning
Analys och slutsatser
62
64
11
Svar på frågeställningar
64
12
Sammanfattning
67
13
Abstract
69
14
Referensförteckning
70
15
Förteckning över tabeller och
diagram
74
10
Bilagor
Bilaga 1 Befolkningsutveckling
Bilaga 2 Demografisk utveckling
Bilaga 3 Kommunfullmäktiges sammansättning
Bilaga 4 Näringslivsstruktur
Bilaga 5 Intervjufrågor
Karta över Älmhults tätort med gränser för 1901 års köping och
1928 års köping
3
1.
Inledning
Att skriva en uppsats om det samhället man själv bor i men inte är uppväxt i ger både
fördelar och nackdelar. Genom att man inte har växt upp i samhället har man inte heller lärt
känna samhället ”puls” och sätt att fungera. Att gå i skola i ett samhälle påverkar en som
människa. Att senare i livet flytta in i detta samhälle innebär att man gör iakttagelser med lite
andra ögon än de som växt upp här.
Min tanke med uppsatsen är att beskriva utvecklingen av en ort. Lokalhistoria består ofta i en
uppräkning av händelser och personer utan att samtidigt beskriva struktur och samband. Det
finns ett två böcker om Älmhults köping och några beskrivningar av köpingen som visar bilder från gamla Älmhult. Böckerna om Älmhult beskriver utvecklingen men saknar en analys
av utvecklingen.
Samhället Älmhult är en produkt av 1860 – talets utbyggnad av järnvägen. Samhället föddes
i och med att södra stambanan fick den sträckning den nu har. Järnvägen påverkar än i dag
samhället i mycket hög grad bl.a. med hänsyn till stadsplaneringen. Sedan 1950 – talet
pågår en diskussion kring hur trafiken skall fördelas i tätorten. Tätorten delas numera mitt itu
av järnvägen vilket i kombination med genomfartstrafik ger grundläggande trafikproblem som
inte har blivit lösta.
Järnvägens betydelse har förändrats över tiden. Till en början var järnvägen grundläggande
för samhällets utveckling. Senare minskade järnvägens betydelse som transportsystem. Under senare tid har betydelsen av järnvägstransporter både för gods och både för persontrafik
ökat. Fördelen av att ligga vid stambanan är återigen en viktig infrautvecklingsfaktor.
Ett samhälle består av människor som alla på sitt sätt påverkar utvecklingen, några kanske
mer än andra. Vissa människor kan ha ett stort inflytande i sin samtid men dess långsiktiga
betydelse minskar över tiden. Andra människor får genom åtgärder som ligger utanför själva
samhällets ram ett mycket stort inflytande över utvecklingen.
Sett i ett perspektiv från 1950-talets mitt torde Ingvar Kamprads beslut att placera IKEA på
orten ha haft ett avgörande inflytande över samhällets utveckling. Över tiden har också det
faktum att IKEA inte är en industri utan ett tjänsteföretag haft än större betydelse.
Under mitt arbete har jag funnit att utvecklingen av skolverksamhet varit ganska ovanlig för
en liten ort. Tidigt fick köpingen en kommunal mellanskola som utvecklades till realskola och
senare blev statlig realskola. Längre fram fick köpingen ett gymnasium vilket var mycket
ovanligt för en ort som inte var stad. Just intresset för skolfrågor har präglat köpingens utveckling i högre grad än vad människor i köpingen allmänt insett.
1
2.
Syfte, forskningsläge och frågeställningar
2.1
Syfte
Historikern Sten Carlsson har i en bok från 1964 Grupper och gestalter tagit upp att samhällsgruppernas historia är oskriven med hänsyn till deras betydelse som samhällselement.
Han anser att det behövs ett ökat antal biografiska undersökningar om andra- och tredjeplansmän ur skilda samhällsgrupper. Han talar om den ”anonyma mångfalden”. 1
TPF
FPT
Historieforskningen har sedan dess visat ökat intresse mot lokalhistoria och historia om dess
människorna.
Mitt syfte är att beskriva samhällets struktur och analysera hur denna förändrats under den
tid som Älmhult var köpingen 1901 till 1970. Perioden på 70 år medför att en sådan
beskrivning blir ganska övergripande. Jag har lagt fokus på förändringar i befolkningens
sammansättning och yrkesinriktning för att på så sätt spegla samhällets förändring. Jag har
också gjort jämförelse mellan utvecklingen i köpingen och närliggande kommuner. Som
historiker vill jag försöka se samband mellan människor, utveckling och de generella
strukturerna i omvärlden. Under uppsatsens gång har köpingens skolpolitik visat sig mycket
intressant och viktig. Jag har därför valt att göra en särskild sammanställning av köpingens
skolutvecklingsfrågor.
En del material som hämtas från kommunens arkiv har aldrig tidigare publicerats.
Samhället skapades från grunden år 1862 när järnvägen drogs fram genom bygden. Samhället blev köping 1901 en händelse som betydde mycket för de människor som bodde i
samhället. Det var länets första köping. Vad hände sedan? Det finns lite skrivit kring ortens
strukturella utveckling. Eric Andereks två böcker om Älmhult är till stor del en uppräkning och
beskrivningar av den kommunala utvecklingen. I Andereks böcker finns ingen
problematisering av utvecklingsprocessen.
Jag har inte funnit några mera ingående beskrivningar av ett stationssamhälles utveckling.
Detta gör att denna beskrivning av en köping och stationssamhälle kan bli en utgångspunkt
för ytterligare forskning kring just stationssamhällenas utveckling under 1900-talets första
hälft.
Själva orten Älmhult finns kvar men begreppet köping har upphört och 1971 ersatts av kommunen Älmhult som omfattar ett betydligt större geografiskt område.
1
TP
PT
Carlsson, Sten Grupper och gestalter, sid. 17
2
2.2
Forskningsläge
Forskningen kring utvecklingen av samhällen kopplande till järnvägens utbyggnad är relativt
smal. En serie uppsatser kring Stationssamhällen publicerades vid Universitet i Växjö 1999.
Underrubriken var ”Nordiska perspektiv på landsbygdens modernisering”. Redaktörer var
Peter Aronsson och Lennart Johansson. I en serie uppsatser redovisades olika perspektiv på
stationssamhällen i allmänhet och i Kronobergs län i synnerhet. Peter Aronsson beskrev hur
järnvägen påverkade människornas tänkande och den dynamik som fanns i just stationssamhällena. Aronson pekar på att mötet mellan marknadskultur och landsbygdskultur skapar
en ny livsform. Stationssamhällen och brukssamhällen bildar ett centrum för den snabba
ekonomiska utvecklingen under senare delen av 1800-talet. Stationssamhällena innebar
något nytt. Dessa nya samhällen påverkar identitetsbildning och skapar ny social status i sin
omgivning. På mikronivå har det gjorts lite forskning om dessa nya samhällen. Min egen uppsats kan ses som en fortsättning av dessa uppsatser som ger olika aspekter på stationssamhällen i Kronobergs län.
I början av 1900-talet skrev Eli. F. Heckscher en avhandling med titeln ”Järnvägarnas betydelse för Sverige ekonomiska utvecklingen”. Avhandlingen publicerades 1907 och redovisade de stora dragen i järnvägens utveckling med betoning på hur stambanorna dragits och
det politiska spelet bakom detta. Han visade också på hur de kommuner som låg vid järnvägen ökade sin befolkning medan de kommuner som inte fick järnvägsförbindelse minskade.
Han beskriver olika slag av stationssamhällen. Han nämner ”Elmhult i Stenbrohults socken”
men endast som en jämförelse mellan Kronobergs län och Kristianstads län vad avser utveckling. Heckscher tar inte upp själva stationssamhällena som något intressant i sig själv,
kanske därför att avhandlingen skrevs på 1900-talets början då processen att skapa denna
typ av samhällen fortfarande var aktuell.
Sverker Oredsson skrev en avhandling 1969 med titeln ”Järnvägarna och det allmänna”. Han
beskrev liksom Heckscher 60 år tidigare den svenska järnvägspolitiken. Oredsson beskriver
inte utvecklingen av de små samhällena utan inriktar sig mot utvecklingslinjerna. Han redovisar vilka som var aktörerna och argumentationen för statligt finansierade stambanor.
Ulf Hamilton publicerade 1997 en avhandling ”Teknik på böndernas villkor”. I avhandlingen
gör han en beskrivning av den historiska utvecklingen av järnvägen med inriktning mot hur
böndernas såg på järnvägsbyggandet. Hamilton berör inte stationssamhällen men ger en bra
bild av hur järnvägens utvecklats i andra länder. Både Oredssons avhandling och Hamiltons
avhandling ger bakgrundsinformation för mitt uppsatsarbete.
3
I ett nummer i Bebyggelsehistorisk tidskrift 1986 redovisas hur järnvägssamhällen byggts
upp under rubriken ”Järnväg, bygd och bebyggelse”. Här beskrivs hur samhällen konstruerades och påverkades av järnvägens placering. Artiklarna beskriver hur samhällen påverkades
av järnvägens placering i det geografiska rummet och hur detta i sin tur påverkar näringsliv
och köpenskap. Samhällen som skapades i samband med bansträckningen utvecklades ofta
i en T-form med utgångspunkt från järnvägsstationen. Det var stationen som blev det centrala i samhället och utifrån denna punkt anlades vägar och butiker. Tidigare hade kyrkan
legat mitt i byn, nu blev det järnvägsstationen. Älmhults köping byggdes upp enligt denna
modell. Kyrka fanns inte till att börja med utan tillkom betydligt senare. Stadsplanen fastställdes utifrån järnvägen och stationen.
Statens Järnvägar har gett ut flera utförliga verk om järnvägens utveckling i samband med
sitt 50 års, 75-års och 100 års jubileum. Dessa skrifter redovisar utvecklingen i stort och tar
inte upp järnvägens betydelse som infrastruktur. De två första böckerna är mycket omfattande medan boken om Statens Järnvägar 100 år är en bok full av bilder som snarare är ett
tidsdokument.
Det finns enstaka litteratur om specialområden inom järnvägen. Uno Lindmark har gett ut en
liten bok om ”Banvakts- banförmans- och banmästareminnen”. Boken redovisar kortfattat
personal som arbetade inom Statens Järnvägars dåvarande organisation och handhade
själva banorna d.v.s. nuvarande Banverket. Boken ger en intressant bild av hur Statens
Järnvägars stora organisation fungerade. Samma sak ger Statens Järnvägars bok till 75-års
jubileum som beskriver alla nivåerna inom denna stora organisation.
Åsa Lundqvist, som är sociolog, publicerade 2001 en avhandling med ämnet ”Bygden, bruket
och samhället”. Underrubriken är Om människor och organisationer i bruksamhället Böksholm 1900-1979”. Böksholm var inget järnvägssamhälle utan ett industrisamhälle som skapades i samband med uppförande av ett bruk och som dog när bruket lades ned. Avhandlingens syfte var att kartlägga en del av aktörerna och organisationerna som varit aktiva i
omvandlingen av brukssamhället från en traditionell bruksort till ett välfärdssamhälle. Lundqvist baserar sin studie på att brukssamhällets sociala organisering förändrades i takt med
industrialiseringen och att industrialiseringens framväxt bidrog till att rörligheten bland befolkningen ökade. Framväxten av folkrörelser skapade nya förutsättningar för relationen mellan
anställd och arbetsgivare. Den tydliga arbetsfördelningen mellan kvinnor och män kom att
bestå när det gäller industrialisering på landsbygden. Lundqvist fann att den lokala utvecklingen kan beskrivas som en ”gradvis anpassning efter den allmänna politiska utvecklingen”,
vilket innebar att de patriarkala mönstren mellan bruket och det omgivande samhället luckras
4
upp. Den lokala fackliga organisationen utgick ifrån att alltfler sociala frågor skulle lösas inom
den offentliga sektorns ram.
Den forskning Lundqvist redovisar baseras på systemet med ett bruk och en speciell bruksmiljö i relation till ett samhälle. Älmhults köping avviker från en sådan beskrivning. Köpingen
var dominerat av järnvägen och personalen vid järnvägen ända fram till början av 1950-talet.
Mats Lindqvist är etnolog och publicerade 1994 en avhandling ”Klasskamrater” som beskriver utvecklingen i en industri som ligger i stationssamhället Svedala. Jämfört med Åsa Lundqvist avhandling inriktas sig Lindqvist mot arbetarklassen och arbetskulturens uppbyggnad
åren 1880 till 1920 snarare än samhällets struktur. Eftersom Svedala på samma sätt som
Älmhult skapades vid järnvägen finns kopplingar mellan samhällena Svedala och Älmhult.
Lindqvist pekar i avhandlingen även på järnvägens betydelse när orten skapas och dess
betydelse för bygdens omvandling.
Aronsson skriver i ”Stationssamhällen” om ”den samhälleliga dynamiken”. Han pekar på att
småföretagande ofta utgör en dominerade struktur i näringslivet i stationssamhället. Aronsson talar i liten utsträckning om järnvägspersonalens betydelse och framförallt deras ekonomiska betydelse. Just järnvägspersonalens ekonomiska betydelse i de små stationssamhällena är värda en särskild forskning eftersom just denna sida inte blivit belyst.
Industriförbundet utgav 1976 en bok med titeln ”Framgångsrika företagare”. Ett antal företagare har intervjuats inom en mängd olika branscher. I redovisningen finns delmoment som
berör företaget och kommunen och företaget och lokalsamhället. De synsätt som redovisas
torde ganska väl spegla relationerna mellan samhälle och företag i små orter.
Det finns mycket litteratur kring kommunerna i Sverige från 1862 års kommunreform och
framåt i tiden. Historikern Ulla Ekström von Essen har skrivit en doktorsavhandling över ämnet Folkhemmets kommun. Hon skriver i den att den historiska forskningen om kommunerna
ofta har fokuserats mot lokal politik och statsmakten. Hon hänvisar till en annan historiker
Eva Östberg som anser att forskningen har underskattat de lokala stämmorna och tingen
som arenor med utrymme för lokala grupper. Jon Pierre har i en slutrapport av forskningsprogrammet ”Kommunal självstyrelse och kommunernas omvärldsberoende” redovisat den
kommunala självstyrelsens förutsättningar och restriktioner. Jag går i min uppsats inte in på
kommunernas funktioner men använder Ekströms och Pierres dokumentation som en del av
min bakgrundsbeskrivning.
5
Utöver litteratur kring järnvägens utveckling finns lite forskning om de små järnvägssamhällenas utveckling. Det finns en hel del lokalhistoriskt material men detta är inriktad på beskrivningar och innehåller inga slutsatser eller analyser.
Eric H. Anderek har skrivit två böcker om Älmhults historia som väl beskriver samhällets utveckling. Den ena boken skrevs inför köpingens 50-års jubileum den andra som en fortsättning inför kommunsammanläggningen 1971. Båda böckerna ger beskrivningar men även
namnupplysningar som jag använt mig av i min egen uppsats.
Det finns på biblioteket i Älmhult ett antal jubileumsskrifter som avser olika föreningar, sparbanken i Älmhult, köpmannaföreningen i Älmhult och Historia om näringslivet. Det finns
också böcker med bilder från Älmhults köping vid 1900-talets början. Olika jubileumsskrifter
är viktiga som tidsdokument och förvisso har mycket arbete lagts ned för att skildra en förening, näringslivet eller ett enskilt företag som sparbanken. Oftast saknas dock källhänvisning
i dessa skrifter.
Forskningsläget när det gäller stationssamhällen är i hög grad ojämn. Det finns mycket material och litteratur kring järnvägarnas utbyggnad och de motiv som styrde utbyggnaden. Det
finns också en del litteratur om stationssamhällen i allmänhet. Jag har inte funnit någon litteratur om den ekonomiska strukturen inom själva samhället.
Det finns forskning om samhällen typ brukssamhällen och samhällen som nyskapas men
även där saknas beskrivningar om samhällets ekonomiska och sociala struktur.
På lokal nivå redovisas ofta samhällets utbyggnad i form av planer, byggnationer, redovisningar av skolans utbyggnad etc. Det finns också beskrivningar om människor som bodde
och verkade i samhällena. Oftast sätts inte beskrivningen av samhällets in i sin historiska
kontext.
2.3
Frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att beskriva en orts utveckling. Frågeställningarna är ganska brett
formulerade för att belysa både strukturens, grupper och individens betydelse.
•
Hur utvecklades orten med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i stort och
relationen med omgivande kommuner utvecklingen i länet och riket?
•
Hur förändras den sociala strukturen i köpingen över tiden?
•
Vad har enskilda personer och grupper betytt för köpingens utveckling?
•
Hur ser enskilda människor på ortens utveckling och struktur?
2.4
Disposition
Uppsatsen är i princip upplagd i fyra delar. Den första delen omfattar syfte, teori och metod.
Syftet redovisas och därefter forskningsläget. Forskningsläget avslutas med frågeställningar.
Teoridelen består av en bakgrundsbeskrivning vilka tankar som ligger bakom mina resone-
6
mang och därefter av en beskrivning av filosofibegreppen hos Kosik som är basen för mitt
tankesätt om individens betydelse. Metoddelen redovisar bl.a. vilka huvudkällor jag använt
och mina arbetsmetoder.
Andra delen omfattar en bakgrundshistoria om Sveriges ekonomiska utveckling under den
period jag beskriver, järnvägens utveckling samt en kort beskrivning av köpingens utveckling
i stort. Dessa beskrivningar ger den bakomliggande kontexten.
Tredje delen är uppdelad i fem avsnitt befolkningsutveckling, demografi, politisk karta, näringslivets struktur och skolans utveckling. Inom varje avsnitt gör jag också en uppdelning i
tidsperioder. I tredje delen ingår också en redovisning av de intervjuer jag genomfört. Intervjuerna redovisas inte separat var och en för sig utan som sammandrag av de synpunkter
som förts fram. Totalt har jag intervjuat 24 personer. Deras synpunkter redovisas tillsammans.
Den sista fjärde delen är svar på mina frågeställningar och en sammanfattning. Abstract
redovisas sist i uppsatsen.
Som bilagor redovisas fyra statistikbilagor, kartor och formulär för intervjufrågorna.
3.
Teori, metod, källor och avgränsningar
3.1
Inledning
Att ha en teori kring utvecklingen av en ort eller trakt är inte lätt. Anders Berge tar i sin bok
”Att begripa det förflutna” upp frågor kring förutsättningar och orsaker och pekar på att ”Historiens variabler aldrig uppträder i renodlad form” 2 . Han pekar på svårigheten att renodla en
TPF
FPT
viss faktor eller kombination av fakta för att kunna studera dess verkan och prägel på en historisk förklaring. Jag anser detta vara ett grundläggande synsätt för att kunna förklara en
utveckling i ett geografiskt område eller i en kultursfär.
Historikern Rolf Torstendahl skapar en struktur över relationen staten, samhället och
kapitalismen i en uppsats ”Teknologi och samhällsutveckling 1850-1980” med anknytning till
Byråkratiseringsprojektet vid Historiska institutionen i Uppsala 1989. Torstendahl ville visa på
samhörigheten mellan teknologisk förändring och samhällsutveckling. Han pekar på fyra
faser som går in i varandra men som präglar av den industriella eran i Västeuropa. 1) den
klassiska industrikapitalismen som innebär mekaniserade processer för produktion av
råmaterial, halvfabrikat och konsumtionsvaror i stora kvantiteter. Det skapar stora skillnader
mellan olika skikt av arbetare. Förbindelsen mellan stat och industri är svag. 2) den
organiserade kapitalismen som baseras på nya energikällor och kraftkällor och en
arbetsdelning baserad på standardisering. Det finns en växande intressesfär mellan industri
2
TP
PT
Berge, Anders Att begripa det förflutna sid. 23
7
och stat. 3) Participatorisk kapitalism som är ett genombrott bör syntetiska material och
kapitalkonsumtionsvaror. Ekonomerna stärker sin position på teknologernas bekostnad. Det
blir en stark tillväxt av den offentliga sektorn. Den fjärde formen är korporativ kapitalism men
då är vi framme i tiden efter 1970-talet.
3
TPF
FPT
Köpingen utvecklas under faserna den
organiserade kapitalismen och den participatoriska kapitalismen.
Den organiserade kapitalismen påverkades av den förändrade infrastrukturen bl.a. nya
järnvägslinjer som gav motiv för en produktion i långa serier genom att nya marknader kunde
lättare nås d.v.s. en förändrad logistik.
Peter Aronsson m.fl. tar i en artikel i Scandia
4
TPF
FPT
upp frågan ”Vem skapar historia"? Han
anser att inom den historiematerialistiska svenska traditionen har strukturanalysen varit
dominerande i analysen av historiska framställningar. Författarna talar om åldersstruktur,
familjestruktur, sociala strukturer. Sådana strukturer används för att ge bakgrundskunskap.
Inom den svenska historiematerialistiska traditionen har detta blivit en huvudlinje.
Både Mats Lindqvist och Aronsson pekar på den tjeckiska filosofen Karel Kosik som inte
betraktar människan som en abstrakt företeelse i en historisk process utan vill lyfta fram
människans handlande som viktig i den historiska processen.
Aronsson uttrycker sin syn på följande sätt
”Går det att. på ett teoretiskt sammanhängande sätt, förstå historiens tillsynes obetvingliga tyngd
över den enskilda människans intentioner och förena detta med en människosyn som sätter
henne i centrum av historien, som dess skapande subjekt?
Problemet är inte nytt, men fortfarande lika brännande väsenligt. Inta bara, eller ens främst, av
kunskapsteoretiska skäl, utan på grund av frågans ontologiska och samhälliga betydelse. Hur
skapas samhällen och sociala relationer? Vilken roll kan historieskrivningen spela i den processen? 5
TPF
FPT
Jag delar Aronssons tankar att det inte enbart är strukturer typ ekonomi, infrastruktur som
järnvägsbanornas sträckning som styr utvecklingen i samhället, Människor och kollektiv skapar möjligheter och förutsättningar att förändra ett samhälle och en bygd genom egna initiativ. Jag blev mycket intresserad av Aronssons fråga ”Vem skapar historia"? Jag anser att
utvecklingen i samhället påverkar av många faktorer och att både grupper och den enskilda
människan kan ha en stor påverkan.
3.2
Det konkretas dialektik
Karel Kosik var en tjeckisk filosof vars tankar i hög grad påverkade utvecklingen i Tjeckoslovakien på 1960-talet. Hans bok ”Det konkretas dialektik” kom ut i Sverige 1978. Horace Engdahl skrev ett förord till den svenska boken i vilket han beskriver begreppet ”praxis” som är
ett centralt begrepp i Kosiks filosofi.
3
TP
Torstendahl, Rolf Byråkratisering och maktfördelning sid. 133 - 143
Aronsson, Peter Vem skapar historia, Scania 1988 sid. 134
5
Aronsson, Peter Människans storhet och litenhet, Scania 1988 sid. 155
PT
4
TP
TP
PT
PT
8
Allt mänskligt görande kan inte betraktas som arbete menar Kosik. Hans begrepp ”praxis” är
ett vidare begrepp som omfattar både det rent materiellt nödvändiga arbete och skapandet
av samhällets livsformer. Men begreppen innehåller också människans uppfattning av världen och blir en grundförutsättning för uppfattning av verkligheten och för kunskapen om
denna verklighet. Begreppet skall inte förväxlas med vardagsspråkets ”praxis” eller praktik i
motsats till teori.
I sin bok tar Karel Kosik upp den moderna positivismen som anser att människan endast
finns till i en fysikalisk värld. Men människan finns i även i andra världar. Den fysikaliska
världen visar en bild av verkligen men behöver därför inte vara verkligheten själv.
6
TPF
FPT
Positivismen inskränker människans värld och reducerar den mänskliga erfarenheten som
växt fram i en historisk process.
Kosik för ett resonemang att alla delar i ett samhälle samspelar och står i sammanhang med
varandra och med helheten. Helheten kan inte stelna till en abstraktion som står över delarna
eftersom det är just delarna som formar sig till en helhet.
Kosik talar om ”Vilket är vårt historiska faktum?”
8
TPF
FPT
7
TPF
FPT
Är historien en illusion som påverkade
och skapade historien eller är det en sanning som inte fanns vid den avgörande tidpunkten
men kom i dagen senare. Kosik tar som exempel en politiker som i livet beskrivs som en stor
politiker men senare efter sin död visar sig vara en medelmåttig politiker. Hans påstådda
storhet var då en ”tidsbunden illusion”.
Just möjligheten att enskilda människor påverkar ett historiskt förlopp tycker jag är en mycket
intressant tanke. Kosik pekar på att det är först i en historisk kontext som en människas betydelse kan utläsas. Resultatet av en handling eller åtgärd blir synlig först långt efter att
handlingen genomförts. Jag tycker att ett av de mest klara exemplen på detta är Julius Cesar
som år 45 f.kr genomför den julianska kalendern som påverkat hela västerlandet långt efter
det att det romerska imperiet krossats. Den Julianska kalendern justerades 1582 genom ett
beslut av påven Gregorius den XIII. Denna påve har gått till historien enbart på grund av
justeringen av en kalender som skapades mer än 1600 år tidigare.
3.3
Strukturens betydelse
Den svenska historiematerialistiska traditionen använder sig av begreppet struktur som åldersstruktur, familjestruktur. Begreppet struktur kan tolkas både som infrastruktur hur samhället är uppbyggt genom transportväsen, ekonomin och demografi. Begreppet kan också
stå för en struktur i idéer.
6
TP
Kosik, Karel Det konkretas dialektik, sid. 49
Kosik, Karel Det konkretas dialektik sid. 64
8
Kosik, Karel Det konkretas dialektik sid. 68
PT
7
TP
TP
PT
PT
9
Sociologen Anthony Giddens skriver i boken ”The constitution av Society” om struktur som
ett mönster av mänskliga relationer som sträcker sig över tiden. 9
TPF
FPT
Även Sven-Eric Liedman tar upp frågan om struktur som en serie idéer. Idéerna har en resistens och det är detta som skapar en institution. En institution kan vara statsmaken eller ett
universitet eller en kommun. Liedman skriver:
”Ingen institution är således neutral i förhållandet till idéer, Ett kluster av idéer eller vad som här
kallas en frusen ideologi finns inkapslad i institutionen, Vanligen är det inte bara en fråga om en
enda frusen ideologi utan många, den ena lagrad över den andra. ”Ideologi” innebär en rad
sammanfogade idéer, nära förbundna med handlingsmönster i en spänningsfylld enhet. Frusenheten ligger i att det inte behöver vara en levande idévärld, närvarande i människors medvetande; den frusna ideologin kan genom regelverket eller genom en kvardröjande, svårbegrip10
bar män ändå påtaglig andra fortsätta styra dess steg.
TPF
FPT
Liedman fortsätter att peka på att idéer är bara en sida av helheten. Andra sidor är handlingar och åtgärder som pekar mot grundläggande föreställningar.
Sociologen Philip Abrams tar i boken ”Historical Sociology” upp tre faktorer som konstituerar
historisk sociologi. Det är övergången till industrialismen, ett nytt mönster för frihet för individen och relationen mellan individer och samhälle.
11
TPF
FPT
Just relationerna mellan individ och samhälle innehåller den sociala strukturen och som påverkar samhällets utveckling.
Sammantaget kan struktur både var en abstrakt företeelse som idéer, ideologier och relationer mellan individer men också något mera handfast som demografi och infrastruktur. Att
beskriva ett samhälle genom demografi eller statistik ger enligt min mening en förenklad bild
av verkligheten. Statistika uppgifter speglar självklart ett skeende men talar inte om hur
denna verklighet fungerar. Jag tar i uppsatsen upp båda aspekterna genom att både beskriva befolknings struktur och infrastrukturen inom näringslivet och dessutom försöka visa
på känslan för samhället.
3.4
Metod och källor
Älmhults köping granskas genom att studera litteratur eller skrifter som antingen beskriver
samhället och dess utveckling eller samma typ av samhälle. Köpingen studeras via statistik
och arkivmaterial. Samhällets utveckling kan följas i de kommunala arkiven men även i statistiska uppgifterna som ger sin bild av samhället. Bilden via litteratur och statistik är inte
tillräcklig utan det behövs ett komplement för att skapa en känsla för hur samhället förändrats.
9
TP
Giddens, Anthony, The Constituion of Society sid. 17
Liedman, Sven-Eric I skuggan av framtiden sid. 51
11
Abrams, Philip Historical Sociology sid. 240
PT
10
TP
TP
PT
PT
10
För att studera en del av den sociala strukturen har jag använt röstlängder från åren 1899
och 1918. I röstlängderna anges både röstberättigades yrke eller titel samt deras inkomster.
Röstlängderna innehåller enbart uppgifter om de röstberättigade.
För perioden 1918 till 1948 saknas röstlängder i kommunens arkiv. Jag har där istället använt 1930 års uppbördslängd som anger vilka människor som varit mantalsskrivna och deras
inkomst som ligger till grund för kommunal skatt. Varje kommun förde särskilda uppbördsböcker eftersom kommunalskatten betalades kontant efter årets slut. Källskatt som vi använder idag är en betydligt senare metod.
Uppgifterna från uppbördslängderna är förvisso inte fullständiga men ger en bra bild av samhället. Jag har överfört uppgifterna till en databas. Därmed har jag möjlighet sortera efter
yrkestillhörighet och inkomst. I 1930 års uppbördslista finns uppgifter om antal mantalsskrivna vuxna med. Kvinnornas namn anges inte om de hade inkomst gemensamt med maken. Det finns ett antal personer som har fastigheter och betalar skatt men inte är mantalsskrivna. Jag har här valt att inte ta med dessa. Jag har inte heller tagit med juridiska personer som betalar kommunalskatt. I 1930 års uppbördslängd finns ett antal personer som är
mantalsskrivna men saknar inkomst. De är inte noterade för kommunalskatt. Det är möjligt
att personerna flyttat under året och skall betala skatt i sin nya kommun eller att de har t.ex.
varit arbetslösa. För t.ex. sterbhus redovisas anges inte änkans namn även om det finns
inkomst. Kvinnorna är i dubbel mening osynliga.
I vissa fall har det varit svårt att bedöma yrket via titeln. En ingenjör kan ju både arbeta inom
industri eller järnväg. För att ange yrkestillhörighet har jag enbart använt titlar som direkt kan
knytas till ett visst yrkesområde t.ex. glasblåsare tillhör glasbruket, lokreparatör tillhör järnvägen.
I längden finns uppgifter om aktiebolag som betalar kommunalskatt eller fastighetsskatt. Det
är därmed möjligt att få en uppfattning om vilka aktiebolag som fanns i köpingen vid tidpunkten för längdernas tillkomst.
Att överföra detta register till databaser har varit ett mycket tidsödande arbete men har gett
en bild av ett samhälles struktur som knappats studerats tidigare på denna nivå. Önskvärt
vore att dessa register kunde digitaliseras. På så sätt skulle forskning få helt nya möjligheter
att studera samhällen under 1900-talets främre hälft.
Från och med 1940 finns uppgifter om befolkningens uppdelning i olika yrken i Folkräkningarna som genomfördes var 5:e eller 10:e år.
Uppgifter om ledamöter i Kommunfullmäktige och deras yrkesbenämningar finns i kommunens arkiv oftast som bilagor till fullmäktiges protokoll eller som notering i själva protokollen.
Ledamöterna i kommunfullmäktige kommer från skilda yrkesområden och fullmäktiges sammansättning speglar på så sätt samhällets sociala struktur.
11
Genom att samla in uppgifter om ledamöterna i kommunfullmäktige och deras yrkan och
därefter strukturerar dessa i olika grupper kan utvecklingen i samhället visas. Vissa
yrkesgrupper minskar i betydelse medan andra tillkommer eller ökar. Det är inte den politiska
tillhörigheten som är viktigast utan snarare hur yrkestillhörigheten förändras över tiden.
Jag har också använt mig av muntlig historia för att få en bild av samhället. Jag har intervjuat ett antal människor som bodde och verkade i Älmhults köping under senare delen av
perioden. Människorna är nu gamla men det finns kvar ett minne och en känsla för samhället
under denna perioden.
Urvalet av personer är inte representativt utan bygger på nätverk där ett samtal med en
person ger kontakt med en annan person. Ett antal personer på min arbetsplats i
kommunledningsförvaltningen i Älmhults kommun har gett mig tips på lämpliga
intervjupersoner. Jag har därför fått kontakt med personer både inom näringsliv, politik och
undervisningsområdet.
Jag har valt att göra en mera strukturerad intervju med varje person och har använt ett antal
punkter jag ber personen besvara. Min mall för frågor bifogas som bilaga. Jag har fört anteckningar som intervjupersonerna sedan fått läsa och godkänna eller göra tillägg eller strykningar i. Ett generellt problem vid intervjuer om tider långt tillbaka är att människor minns
selektivt.
Intervjuerna bildar en grund för att kunna bedöma människors påverkan av utvecklingen i
samhället. Jag har valt att inte redovisa varje intervju separat utan dessa ligger till grund för
en beskrivning som redovisas under en särskild punkt.
Mina studier har i hög grad underlättats av den hjälp jag fått av kommunens arkivarie Ihne
Pettersson och personalen vid kommunens bibliotek. Utan deras hjälp hade uppsatsen inte
varit möjlig att slutföra. Älmhults kommunledning har visat intresse för min forskning och stött
mig på olika sätt.
Det skulle vara mycket intressant att jämföra olika stationssamhällen i närliggande område
med utgångspunkt från samma typ av källmaterial. Jag kan inte finna att något sådant arbete
har gjorts. Både för Vislanda, Alvesta, Lammhult och Osby bör det finns ett kommunalt källmaterial som kan användas för att studera dessa samhällen under 1900-talets främre hälft
vad avser samhällenas struktur.
12
3.5
Avgränsningar
Avgränsning av ämnet kan göras på många olika sätt. När det gäller beskrivningen av en ort
finns ett tidsperspektiv, det geografiska område och händelser i samhällets omvärld. Inom
själva köpingen sker förändringar i näringsliv som inte kan beskrivas i detalj utan får ske
översiktligt. Det är naturligtvis också omöjligt att beskriva alla människor som fanns i Älmhults köping under 70 år.
När det gäller tiden har jag försökt begränsa redovisningen av ortens utveckling för tiden före
år 1901. Det geografiska området är köpingen men närliggande område tas med i den statistiska beskrivningen eftersom det finns en koppling mellan området runt köpingen och utvecklingen i köpingen. Beskrivningen av köpingen begränsas till befolkningsstrukturen och näringslivet i stort. Själva utvecklingen av köpingens offentliga verksamhet redovisas inte.
Kommunfullmäktiges sammansättning redovisas eftersom detta ger en bild av samhällets
successiva förändring. Det skulle vara möjligt att studera flyttningsrörelserna för enskilda
personer ner på individnivå men detta är ett mycket omfattande arbete som kräver forskning
inom folkbokföringen.
4.
Sveriges ekonomiska utveckling från 1800 – talet
fram mot modern tid
4.1
Utvecklingen under 1800-talet
Lennart Schön ger i sin bok En modern Svensk Ekonomisk historia sin syn på hur den ekonomiska utvecklingen kan beskrivas som ett mönster över tiden.
1790 – 1850
1850 – 1890
1890 – 1930
1930 – 1975
1975 -
Jordbrukets omvandling
Tidig industrialisering inom jordbrukssamhället
Det moderna industrisamhällets genombrott
Det moderna industrisamhällets utveckling med en växande
tjänsteproduktion
Tjänstesamhällets eller det postindustriella samhällets
genombrottsperiod
Sveriges tillväxt mätt i procent BNP har från 1850 – talet ökat kraftigt. Mellan 1800 till 1850
var den årliga tillväxten i BNP per capita 0,4. Perioden 1850 till 1890 var den 1,5. Perioden
1890 till 1930 var den 2,1. Perioden 1930 till 1975 var ökningen 3,2 procent årligen som snitt.
12
TPF
FPT
Utvecklingen av BNP visar en bild av utvecklingen i Sverige under perioden. En annan bild
visar andelen sysselsatta inom jordbruk, industri- och byggnadsverksamhet samt tjänster
12
TP
PT
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 13
13
under perioden. På 1870-talet var jordbruket den helt dominerade sektorn men har sedan
dess konstant sjunkit. Jordbruk var dock större än industri- och byggnadsverksamhet fram till
mitten av 1930-talet. Antalet sysselsatta inom industri- och byggnadsverksamhet och tjänster
har ökat stadigt fram till slutet av 1960-talet då sysselsatta i tjänster fortsatte öka medan sysselsatta i industri och bygg sjönk. Antalet sysselsatta inom tjänster har i vår tid samma dominans som jordbruket hade på 1870-talet.
13
TPF
FPT
Förändringarna i Sverige från 1850-talet påverkas av ett flertal olika faktorer. Det gamla jordbrukssamhället präglades av ett statiskt system med handelstvång, skråtvång, begränsningar i rörlighet samt ett ståndssamhälle. Samhället var baserat på en stadsekonomisk politik. Det fanns restriktioner mot fri inhemsk och utländsk handel. På landsbygden fanns förbud
mot landsköp och i städerna fanns det gamla skråtvånget.
14
TPF
FPT
1846 upphävs skråtvånget och en liberalisering av samhället tar sin början. 1864 genomfördes en generell näringsfrihet. Tullarna sänktes i slutet av 1850-talet och passtvånget upphävdes för resor inom och utom riket. Genom att passtvånget togs bort gynnades rörligheten
på arbetsmarknaden. Förändringen genomfördes också på valutaområdet genom införande
av guldmyntfoten vilket påverkade den ekonomiska stabiliteten. År 1864 fick Sverige en ny
banklagstiftning.
Till detta kommer de politiska förändringarna genom en riksdagsreform 1866 och genomförandet av en kommunreform 1862.
Utbyggnaden av järnvägsnätet under 1860-talet och framåt får betydande effekt på utvecklingen av ekonomin. Järnvägens behov av järn, verkstadsprodukter skapade en efterfråga.
Under 1870-talet svarade järnvägarna för 10 % av verkstadsindustrins produktion. Järnvägarna medförde också inkomsteffekter eftersom transportkostnaderna sjönk och varornas
tillgänglighet ökade.
15
TPF
FPT
Mellan åren 1820 till 1880 hade befolkningen ökat med cirka 1 % per år. Ökningstakten
minskade därefter. Mellan åren 1880 till 1930 sjönk medelantalet barn från sex till två per
familj. Industrisamhällets genombrott medförde en omvälvande övergång mot familjeplanering. Barnafödandet placerades i ett nytt ekonomiskt sammanhang. Kostnaderna för en stor
barnaskara steg medan intäkterna eller fördelarna med den stora barnaskaran sjönk. Denna
nya demografiska situation innebär en stor förändring för många kvinnor. Under långa perioder blev kvinnorna mindre bundna till hemmet. 16
TPF
FPT
Det är med denna allmänna ekonomiska utveckling som bakgrund som köpingens utveckling
måste ställas.
13
TP
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 14
Magnusson, Lars Sveriges ekonomiska historia sid. 253
15
Magnusson, Lars Sveriges ekonomiska historia sid. 310
16
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 240
PT
14
TP
TP
TP
PT
PT
PT
14
4.2
Perioden 1890 till 1930
Utvecklingen under 1890-talet blev ett genombrott för en svensk tillväxt jämfört med ett internationellt perspektiv. Tillväxten ökade i flera länder men den blev mest kraftig i Sverige. Perioden 1890 till 1910 får ses som en andra industriell revolution. Den koncentrerades till orter
som kunde svara upp mot de krav som nya möjligheter ställde. Städerna och särskilt de
stora städerna blev i slutet av 1800-talet bas för utvecklingen. Stadstillväxten skapade också
en efterfråga på arbetskraft. Utvecklingen innebär att tätorten ökar på landsbygdens bekostnad. Även de mindre tätorterna påverkas av detta.
Första världskriget och dess effekter på både världsekonomin och den nationella ekonomin
präglade utvecklingen från 1914. Kriget kom att ta upp det mesta utrymme som fanns för
investeringar under 1910-talet och dess efterspel kom att dominera och forma 1920-talets
utveckling. Kriget kom att omfördela förmögenheter och inkomster mellan nationer och inom
nationer. Under kriget ökade vår export och vår import minskade. Åren 1917 och 1918 hade
Sverige det största exportöverskottet någonsin (10 % av BNP)
17
TPF
FPT
Under perioden stimulerades investeringarna som avsåg elektrifiering genom att vår import
av stenkol blev dyrare. Priserna steg mycket kraftigt och prisstegringen spädde på en spekulation om framtida vinstmöjligheter.
18
TPF
FPT
Mot slutet av kriget uppstod en livsmedelsbrist och
en social oro.
Efter kriget mellan 1920 och 1922 föll den allmänna prisnivån med cirka 35 % och för exportvaror var prisfallet ännu kraftigare cirka 50 %. Detta medförde dramatisk ökning i antalet arbetslösa. De arbetslösas andel av arbetskraften ökade från 4-5 % till 25 %. 19
TPF
FPT
Den svenska landsbygden hörde till förlorarna i 1920-talets kris. Jordbruket drabbades av en
mycket ogynnsam prisutveckling. Mellan 1919 och 1922/23 föll jordbrukspriserna med cirka
60 %. Detta påverkade de som tagit lån för att anlägga små jordbruk eller för att öka spannmålsproduktionen. Produktiviteten i jordbruket var också svagare än i industrin.
Under perioden utvecklades marknaden för konsumtionsvaror. Köpkraften ökade hos stora
delar av befolkningen. Nya konsumtionsvaror introducerades. Massproduktion gjordes möjlig genom en standardisering. Varaktiga konsumtionsvaror som kylskåp, elspisar, tvättmaskiner och radioapparater nådde marknaden under perioden. En annan innovation var konfektionssömnad. Konsumtionsökningen medförde att handeln expanderade.
Läget i Sverige mot slutet av 1920-talet syntes god.
17
TP
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 274
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 277
19
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 288
20
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 314
PT
18
TP
TP
TP
PT
PT
PT
15
20
TPF
FPT
4.3
Perioden 1930 till 1950
Perioden inleddes med en kris som i fråga om sociala och politiska konsekvenser var den
mest destruktiva och kanske mest allvarliga som drabbat den industrialiserade kapitalismen.
21
TPF
. Internationellt präglas decennierna av konflikter och svag tillväxt följt av en period 1950 –
FPT
1975 med stabilitet och rekordartad tillväxt.
Industrialismen genomgick en omvandling under åren 1930 till 1950 med två stora inslag
dels nyttjandet av ny teknik för massproduktion i samspel med masskonsumtion dels skapandet av stabila handels- och kapitalinstitutioner.
22
TPF
FPT
Den ekonomiska politiken påverkades av John Maynard Keynes teorier. Politiken skulle
skapa en större trygghet för befolkningens flertal. Det gamla jordbrukssamhället var nu definitivt ersatt av ett industrisamhälle.
Det var framförallt transporterna, industrin och den offentliga sektorn som utvecklades under
1930- och 1940-talen.
Den stora trettiotalskrisen kom till Sverige 1931. Flera olika händelser kom att prägla krisåren. Det var demonstrationerna i Ådalen 1931, Kreugerkraschen 1932 och den socialdemokratiska valsegern september 1932.
Schön pekar på att Sverige klarade trettiotalskursen bra.
”Trettiotalskrisen blev djup och den kantades av flera chockerande händelser, men den blev förhållandevis kortvarig i Sverige. Redan 1934 hade BNP passerat nivån för högkonjunkturåret
1930 och under 1930-talet som helhet kom den årliga tillväxten att vara över 3 procent. 23
TPF
FPT
Trettiotalskrisen skapade nästan ett sammanbrott för den fria världshandeln. Den svenska
exporten drabbades förhållandevis ringa. Den mest expansiva marknaden för svensk export
under 1930-talet var Tyskland. Det var främst ökade behov av svensk järnmalm.
I början av 1930-talet ökade åldergruppen 20-29 år. Den fick sin högsta andel av befolkningen 1935. Denna ökning bidrag till en början till en ökning av arbetslösheten men sedan
möjliggjorde den expansion och en växande efterfråga på konsumtionsvaror. Det är i denna
grupp som familjebildningen sker. En ökad hushållsbildning leder till ökad efterfråga på kapitalvaror och boende.
24
TPF
FPT
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under andra världskriget blev mycket skilt från första
världskriget. Det första världskriget skapade vinnare och förlorare vad avser förmögenhetsfördelningen i Sverige. Under andra världskriget mobiliserades resurserna mot den inhemska
försörjningen istället för att riktas mot exporten.
21
TP
Schon, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 327
Schon, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 329
23
Schon, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 348
24
Schon, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 353
PT
22
TP
TP
TP
PT
PT
PT
16
Genom den inhemska försörjningen med industrivaror skapades en bas för den industriella
kapaciteten i Sverige. Genom en statlig industrikommission kom råvaruförsörjningen och
industrin att inordnas i en större nationell plan. Genom den svenska militära upprustningen
involverades stora delar av den svenska industrin.
4.4
Perioden 1950 till 1975
Under en 20-årsperiod från början av 1950-talet till början av 1970-talet växte världsekonomin till nivåer som tidigare aldrig hade uppnåtts. Industriländernas produktion växte med över
4 procent per år i snitt.
Livet förändrades som få hade föreställt sig. Sådan som tidigare var närmast en lyx blev en
del av vardagen. Kapitalvaror av konsumtionskaraktär som bil, teve, kylskåp men också semesterresor blev en den av vardagen i industriländerna.
Industriländerna utvecklades dock olika. Länder som drabbats svårt av kriget som Västtyskland och Japan ökade sin produktion till mycket höga nivåer.
Världshandeln kunde utvecklas genom skapandet av IMF (Internationella Valutafonden)
som verkade för att stabilisera växelkurserna samt IBRD (Världsbanken) som skulle ge krediter för långsiktiga återuppbyggnadsprojekt. För återuppbyggnaden efter kriget fick den
amerikanska Marshallhjälpen (1948- 1952) en stor betydelse.
GATT-avtalet skapades för att möjliggöra en friare handel. I Västeuropa togs steget mot en
ökad integration i Europa genom Kol- och Stålunionen som senare övergick i Rom fördraget
1975 ( EEC senare EG) en grundpelare för EU i modern tid.
Länder utanför Romfördraget skapade EFTA 1960 där Sverige ingick.
Genom hög tillväxt och stabilitet i ekonomin framstår perioden 1950 till 1975 som en industrialismens guldålder i Sverige. Utvecklingen bestod inte bara av industriproduktionen utan
andra område som energiförsörjning, transporter, bostäder och offentlig sektor utvecklades.
Kvinnors arbete förändrades våldsamt under perioden. Kring 1950 nådde sysselsättningen i
hushållen en topp. 1,5 miljoner kvinnor skötte hushållen utan att ha avlönat arbete. År 1975
hade antalet kvinnor i hushåll minskat med 500 000 vilket innebar nästan samma antal som
den offentliga sektorn vuxit med.
25
TPF
FPT
Behovet av bostäder hade ökat genom städernas tillväxt. Genom kriget hade bostadsproduktionen sjunkit och det fanns ett behov av nya bostäder. Bostadspolitiken förändrades under 1960-talet och bostadsbristen skulle byggas bort. En miljon nya lägenheter skulle byggas
under en 10 års period (1965 – 1974). Detta innebar att både finansieringen av bostäder och
själva byggmetoderna förändrades.
25
TP
PT
26
TP
PT
26
TPF
FPT
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 379
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 392
17
Genom en ökad elektrifiering skapades en förutsättning för en modernisering av hushållen.
Tre produkter var viktiga för utvecklingen nämligen elspisen, tvättmaskinen och kylskåpet,
Förändringen av hushållen och kvinnornas ökade förvärvsarbete skapade ett ökat tryck på
den traditionella genusordningen.
De stora förlorarna på grund av strukturella förändringar var i första hand textil- och beklädningsindustrin. 1950 hade cirka 100 000 personer arbetar inom branschen och 1975 återstod
endast en fjärdedel.
Den svenska industrin hade en annorlunda sammansättning i början av 1970-talet än vad
den hade haft 20-25 år tidigare.
4.5
27
TPF
FPT
Bakgrund till köpingens bildande
Elmhults stationssamhälle bildades formellt genom att länsstyrelsen 1884 medgett att byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer skulle användas för stationsområdet. Kungl.
Maj:t godkände detta den 6 februari 1885.
Länsstyrelsen eller som det då hette Konungens Befallningshafvandes i Kronobergs län gav
1887 Allmänna Kungörelse nr 31 Ordningsföreskrifter för Elmhults stationssamhälle
28
TPF
FPT
Detta
innebar att samhället fick ställning som municipalsamhälle. Året efter fick samhället en
brandordning 29
TPF
FPT
Det område som angavs som Elmhults stationssamhälle reglerades redan 1881 i ett särskilt
dokument Laga hemmansklyvning Elmhult
30
TPF
FPT
Totalt reglerades 136 tunnland inlösensjord.
Protokollen från åren 1855 till 1892 har försvunnit. Under perioden 1893 till 1900 hade samhället sammanlagt 39 stämmor som protokollfördes. Enbart sista året 1900 protokollfördes
10 stämmor varav 3 extrastämmor.
På ett möte den 29 juni 1894 togs frågan om förslag till ”samhällets ordnande till egen kommun”. En särskild kommitté bildades som bestod av
Lokomotivförareförman L Andersson
Doktorn F S Öhrn
Stationsinspektor A Ljunggren
Lokomotivförare A J Ahlstrand
Skollärare Karl Strand 31
TPF
FPT
Den 18 oktober samma år togs frågan upp på nytt då kommitterades i köpingefrågan redovisade ärendet. Stämman beslutade skriva till Kungl. Maj:t och hemställa om köpingrättigheter.
”blifwa skilt från övriga delen av Stenbrohults kommu och bilda egen borglig kommun med köpinge fri- och rättigheter 32
TPF
FPT
27
TP
Schön, Lennart En modern svenska ekonomisk historia sid. 426
Kommunens arkiv, bilagor till protokoll kommunalstämma FII:1
29
Kommunens arkiv, handling FII:2 1888:19 Allmänna Kungörelser
30
Kommunens arkiv, handlingar FII:2
31
Kommunens arkiv, Protokollsbok för kommunalstämma F1:1
32
Kommunens arkiv, Protokollsbok för kommunalstämma bilaga F1:1
PT
28
TP
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
PT
18
I sin skrivelse pekar man på att municipalområdet hade en befolkning på 857 personer och
att Stenbrohults socken hade en total befolkning på 3 093 personer. Man pekar också på
järnvägens betydelse samt att det fanns bankkontor, postkontor, distriktsläkare, medikamentförråd. Önskemålet om att bli köping motiverades bl.a. med:
….Orsaken till den allmänna önskan bland municipalsamhällets invånare att Elmhult måtte blifva
skildt från öfriga socknen och bilda egen kommun, ligger förnämligast däri, att , då Elmhult är
beläget omkring 8 kilometer från Stenbrohults kyrka och sockenstuga, där kommunens angelägenheter afgöras, det blir för dem svårt och, då en stor del af dem är tjänstgörande vid järnvägen,
oftast omöjligt att bevaka samhällets intressen, hvilka icke sällan äro andra än de öfriga församlingens, och hvilka därför blifva illa tillgodosedda, samt att de olika intressena alltjämt åstadkomma split och oenighet mellan medlemmarna i samhället och af den öfrika delen i kommunen,
hvarför allmänna tanken inom samhället är den att skiljandet helt säkert skulle leda till bådas
33
bästa.
TPF
FPT
Utvecklingen från stationssamhälle till köping tog sex år. Samhället präglades av en snabb
utbyggnad och säkert också av att många i samhället var anställda vid järnvägen. De små
stationssamhällena innebar att nya typer av människor samlades och skapade nya sociala
strukturer. Utvecklingen av Älmhults stationssamhälle speglar väl denna utveckling. Aronsson beskriver detta i sin forskning av stationssamhällen där han talar om samhällets dynamik
4.6
Sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen och
köpingens utveckling
Lennart Schön skriver i sin bok ”En modern svensk ekonomisk historia” att få perioder har
varit så betydelsefulla i svensk ekonomisk historia som just decennierna kring sekelskiftet
1900. Sverige blev på allvar ett industriland kring 1890 och låg i täten bland världens industriländer när det gäller tillväxten. Ett mycket påtagligt uttryck för industrisamhället var städerna tillväxt. Urbaniseringen och en ökad rörlighet bidrog till nya sociala förhållanden. Även
de små samhällena utvecklades snabbt och även för dessa ökade inflyttningen.
Utvecklingen av Älmhults köping började i och med att stationssamhället bildades 1884. Köpingen fick sina rättigheter 1901 efter sju års utredning. Stationssamhället levde ett liv delvis
skilt från Stenbrohults kommun som var ”moderkommunen”. Aktiviteten i form av kommunalstämmor tyder på detta. Köpingen var dock fortfarande betydligt mindre än omgivande kommuner. Utvecklingen av befolkningen är snabb. Mellan 1900 till 1910 ökar befolkningen med
21 %. Fortfarande är dock landsbygden kring köpingen mycket dominerande. Stenbrohults
kommun har mer än dubbelt så stor befolkning, Pjätteryds kommun har också en betydligt
större befolkning. Älmhult blir från 1909 en järnvägsknut där tre linjer binds samman. Kronobergs län är en bygd dominerad av jordbruk. Älmhults köping är en ort dominerad av kommunikation och handel.
33
TP
PT
Kommunens arkiv, Protokollsbok för kommunalstämma bilaga F1:1
19
Världskriget 1914 till 1918 innerbör en social och ekonomiska oro. Kriget kom att ta upp
mycket av det utrymme som fanns för investeringar under 1910-talet och krigets efterspel
kom att prägla 1920-talet. Efter första världskriget föll priserna drastiskt på jordbruksprodukter. Detta medförde stora svårigheter för lantbruket. Älmhults köping låg i en jordbruksbygd
och bygden påverkas av att jordbrukspriserna föll. Samtidigt är många i köpingen anställda
vid järnvägen och har en jämförelsevis hög inkomstnivå vilket torde påverka den lokala handeln positivt. Det finns ingen litteratur som tar upp frågan om järnvägspersonalens stora
ekonomiska betydelse för en ort. Den snabba utvecklingen av köpingen kan troligen kopplas
till både en kraftigt ökad handel men också till det faktum att en ganska stor andel av
befolkningen hade en hög årsinkomst i relation till en normalinkomsttagare.
Mellan 1910 till 1920 ökar andelen av befolkningen i länet som är kopplad till industrin. Industrialiseringen har dock inte slagit genom i länet. Köpingen uppvisar en helt avvikande
samhällsbild än vad som gäller länet.
Under 1920-talet fortsatte köpingen att växa och fick ett mera differentierat näringsliv genom
att större industrier skapades. I länet börjar industrin få ökad betydelse och detta gäller även
för köpingen även om köpingen fortfarande helt domineras av handel och järnväg. År 1899
fanns det i köpingen ett aktiebolag som betalade skatt till köpingen medan 1918 det fanns 10
aktiebolag som betalade skatt.
Trettiotalet inleddes med en svår ekonomisk kris. Krisen skapade nästan ett sammanbrott för
världshandeln men den svenska exporten påverkades relativt lite. Trettiotalets konjunkturnedgång påverkade även köpingen men troligen inte så kraftigt som på andra orter. Orsaken
till detta måste sökas i järnvägspersonalens starka ekonomiska ställning. Järnvägens löner
utbetalas även under en lågkonjunktur.
Perioden 1930 till 1950 innebär att Älmhults köping går från att vara ett järnvägssamhälle till
att vara ett industrisamhälle. Den stora förändringen för köpingen sker i näringslivet. Köpingen har från 1901 präglats av handel och samfärdsel. Från 1940 är det industrin som blir
allt viktigare och enligt befolkningsräkningen 1945 är det nästan hälften av befolkningen som
är beroende av industrin.
Samhället utvecklas sakta fram till 1940 därefter sker både en snabbare ekonomisk utveckling och en snabbare befolkningsökning. Under hela perioden ökar befolkningen men den
snabba ökningen sker från 1945. Samtidigt minskar befolkningen i närliggande jordbrukskommuner. Stenbrohults kommun avviker från detta mönster men är en industrikommun.
20
Befolkningen i länet ligger still. I relation till den ökade befolkningen i riket är länets andel av
rikets befolkning hela tiden sjunkande.
I relation till sin omvärld har köpingen hållit sina positioner och fortsatt expandera men förändrats snabbare mot industrialisering än länet som helhet.
Järnvägens betydelse är fortfarande stor men minskar i och med att befolkningen i stort ökar
och järnvägspersonalens relativa andel minskar.
Perioden 1950 till 1970 innebär en ekonomisk tillväxt som tidigare setts. Kapitalvaror blir
konsumtionsvaror. Byggandet ökar explosionsartat. Befolkningsökningen är våldsam. Under
perioden ökar befolkningen med 70 % vilket kan jämföras med föregående period 1930 till
1950 där ökningen var 36 %. I jämförelse med länet expanderar köpingen kraftigt. Länet ökar
sin befolkning med 8 % köpingen nästan nio gånger mer.
Älmhults köping är nu en industriort. Över hälften av befolkningen är kopplad till industri redan år 1950 men andelen sjunker något åren mellan 1960 till 1970.
5.
Järnvägens utveckling
5.1
Den allmänna järnvägsutvecklingen inför byggnationen av
stambanorna
Järnväg är en special form av landtransport som från början gick över korta sträckor. Systemet baserades på vagnar som gick på en särskild räls, Utvecklingen av ångkraft ersatte
muskelkraft och hästkraft som drivkraft. Detta tillsammans med utvecklingen av räls gjord av
järn medförde en snabb utveckling av järnvägen i världen, Järnvägens fördel låg i att en relativt liten kraft kan driva en tung last genom att nyttja låg friktion på rälsen.
Den moderna järnvägen skapades i Storbritannien kring 1825 och spred sig under tiden
1825-1850 främst till övriga Europa, Förenta Staterna och Canada,
Under 1840-talet fick järnvägarna sitt genombrott i stora delar av Europa och blev ett rätt
allmänt transportmedel vid sidan av ångbåtar och diligenser.
34
TPF
FPT
Frågan om att anlägga järnväg i Sverige togs upp första gången i riksdagen 1828/30 och
därefter vid riksdagen 1840/41.
35
TPF
FPT
Vid båda tillfällena avstyrktes förslagen.
Vid riksdagen 1847/48 kom järnvägsfrågan upp igen via ett antal allmänt hållna motioner.
Motionärerna önskade att samhället skulle engagera sig i järnvägsanläggningar.
34
TP
Hamilton, Ulf Teknik på böndernas villkor sid. 70
Hamilton, Ulf Teknik på böndernas villkor sid. 73
36
Hamilton, Ulf Teknik på böndernas villkor sid. 73
PT
35
TP
TP
PT
PT
21
36
TPF
FPT
Det var först 1853 som regeringen tog en definitiv ställning till hur järnvägarna skulle utvecklas i Sverige. Diskussionen hade dock gällt frågan om järnvägens finansiering och om denna
skulle ske i samhällets regi eller i privat regi.
Regeringens föreslog riksdagen
”hädanefter icke några järnvägslinjer i Sverige må anläggas och utföras annorlunda än medelst
37
statens omedelbara försorg och på dess bekostnad”
TPF
FPT
Motivet varför det var staten som skulle anlägga stambanor har diskuteras inom historieämnet. Sverker Oredsson anser att riksdagen var mer intresserad av att få järnvägar än frågan
om bästa huvudmannaskap. Både riksdag och regering ansåg det var ett allmängiltigt värde i
att staten byggde och trafikerade huvudbanorna. De indirekta vinsterna av järnvägen för
näringslivet och också militärt och politiskt var om staten byggde och ägde de större järnvägslinjerna i landet.
38
TPF
FPT
Stambanebeslutet 1854 innebar inte att sträckningen var definitiv utan var bara ett beslut i
mycket stora drag att dra västra och södra stambanan genom Sverige. Hösten 1856 invigdes
de första järnvägssträckorna Göteborg-Jonsered och Malmö-Lund.
39
TPF
FPT
En särskild järnvägskommitté tillsattes som 1856 lämnade sitt förslag till sträckningen av
stambanorna. Kommitténs förslag hade som målsättning att a) underlätta förbindelsen mellan huvudstaden och rikets förnämsta gräns- eller stapelorter, b) underlätta transporten av
trupper och krigsmaterial till de i strategiskt hänseende viktigaste orterna samt c) med hänsyn till tidigare mål sammanföra punkter med behov av kommunikationer.
5.2
40
TPF
FPT
Utvecklingen av järnvägssamhällen
Stationssamhällen växte upp i ett möte mellan marknadskultur och landsbygdskultur. Det
blev till en ny livsform och därmed skapades en grund för en modernisering av den svenska
landsbygden. Ofta skapades stationssamhällena på platser där det inte fanns något samhället tidigare.
41
TPF
FPT
Utvecklingen av stationssamhällena och av järnvägens betydelse måste kopplas inte bara till
en trafikinnovation utan också till en förändring av själva samhället. Regelsystemet för
svenska handelsvaror liberaliserades under 1800-talet. Fram till 1846 rådde förbud för s.k.
landsköp. Det innebar att handel fick ske enbart inom stadens ”hank och stör”. Ända fram till
början av 1800-talet var begreppet ”hank och stör” kopplat till ett tullstaket vid vars bommar
37
TP
Oredsson, Sverker Järnvägarna och det allmänna sid. 62
Oredsson, Sverker Järnvägarna och det allmänna sid. 71
39
Oredsson, Sverker Järnvägarna och det allmänna sid. 73
40
Oredsson, Sverker Järnvägarna och det allmänna sid. 74
41
Aronsson, Peter Stationssamhällen sid. 9
PT
38
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
22
eller portar ”lilla tullen” togs upp.
42
TPF
FPT
Skråväsendet gjorde att det tidigare enbart var vissa
hantverksyrken som skräddare, skomakare och smed som kunde bedrivas utanför städerna.
Järnvägsutvecklingen och handelsliberalismen var två processor som kopplades samman.
Dragningen av Södra stambanan utgick från Malmö och därefter vidare till Lund. Från Lund
drogs banan inte mot Hörby, Kristianstad och Växjö utan i en linje väster därom. Nya
samhällen skapades Höör, Hässleholm, Alvesta som blev de gamla marknadsplatsernas
”stand in”. I gamla samhällen fick järnvägen anpassa sig till den gamla bebyggelsen. Kyrkan
var kvar som samhällets centrum. I de nya samhällena fanns oftast ingen kyrka. Stationen
blev samhällets centrum.
43
TPF
FPT
Järnvägssamhället skapade ett tryck på det tidigare samhället, om något sådant fanns. Affärslivet fann ett intresse av att ligga i närheten av järnvägen. I stationssamhällen utan tidigare bebyggelse hamnade hotell, café, restaurang och kiosker i närheten av stationen. På
bangårdens baksida kunde industrier eller företag etableras som hade nytta av järnvägens
transportkapacitet.
44
TPF
FPT
Aronsson tar i boken ”Stationssamhällen” upp fyra olika epoker i järnvägens utveckling i
Kronobergs län perioden 1860 till 1900.
•
•
•
•
1860-talets etableringsfas med stambanan och den lönsamma Växjö-Alvesta järnväg som föredöme
På 1870-talet etableras de viktiga linjerna till Blekingekekusten. Utan tvekan har de nya hamnbanorna
seglat upp och blivit stora pulsådror för godstransporterna
Det svarta 1880-talet ser i stort inga lyckade järnvägssatsningar i länet
Under 1890-talet sker en rad etableringar i länets västra och östra kant.
Till en början transporterade mycket kreatur och svin via järnväg. Det är dock skogens produkter som blir allt viktigare att transporterades per järnväg. År 1885 skickades 112 kiloton
virke. År 1890 skickades 142 kiloton. År 1895 hade den totala summan ökat till 160 kiloton
och år 1900 har 317 kiloton virke skeppats från järnväg i länet.
45
TPF
FPT
Placeringen av en station skapar ett incitament till en omvandling av en bygd. Detta medför
att både bygdens näringsliv och sociala struktur påverkas. De nya samhällen som skapas blir
en möjlighet till frigörelse från fattigdom och förtryck i och med att de skapas utifrån nya förutsättningar.
5.3
46
TPF
FPT
Hur järnvägen påverkar människors uppfattningar och
synsätt
Järnvägen är en innovation som påverkar samhället, den ekonomiska utvecklingen och
människors sätt att tänka. Järnvägen knyter samman orter som tidigare alla haft sin egen tid.
Att resa har varit något komplicerat som tagit tid och kraft i anspråk. Järnvägen frigör sig från
42
TP
Améen, Lennart Järnvägen i svenska landskap sid. 15
Améen, Lennart Järnvägen i svenska landskap sid. 19
44
Améen, Lennart Järnvägen i svenska landskap sid. 21
45
Aronsson, Peter Stationssamhällen sid. 17
46
Lindqvist, Mats Klasskamrater sid. 31
PT
43
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
23
landsvägen. Den går genom områden som varit obebyggda och skapar en ny typ av samhörighet och samspel.
Aronsson skriver att rälsen frigör tanken från vägen och bildar tillsammans med lokomotivet
en helhet som koordineras av järnvägsbolaget. Tiden blir samma för hela banan på grund av
hastigheten. Avståndet mellan orterna blir delar av samma tid. Avstånden blir mindre fysiska
och rummet blir överkomligt.
47
TPF
FPT
De samhällen som skapas utmed järnvägen bildar en ny typ av samhälle. Det är inte en stad
och inte en bondby utan något nytt. Det är en tätort som växer fram utan att passa in i dikotomin land – stad.
48
TPF
FPT
Stationssamhällen är ofta en ö i en landsbygd. Det finns en traditionell kultur som möter utsocknes entreprenörer. Inom ramen för det lokala samhället skapas ett nytt rum av närhet,
förtroende och en modernisering av samhälle och kultur. Småföretagandet är inte begränsat
till stationssamhällen men är ofta en dominerande del av näringslivet på orten.
49
TPF
FPT
Samhället blir inte bara till något som placeras intill rälsen utan inbjuder till ett nätverk av
sociala relationer och kulturellt och ekonomiskt utbyte.
50
TPF
FPT
I en beskrivning från Pjätteryds socken ges en beskrivning av marknadsresor
”Även på marknadsresor till Älmhult (stolpastugen), Osby, Marklunda och Markaryd samlades en
stor del av ortsbefolkningen i ett stort sällskap. Det år järnvägen kommit till Älmhult, var det ännu
flera, som styrde kosan till denna marknad, enär de ville se tåget. Många i dessa sällskap körde
ju med djur, som de skulle göra affärer med, men alla kunde ej åka utan fingo gå till fots, vilket
blev mycket ansträngande innan resans slut. Dagen efter en sådan marknadsresa behövde i de
flesta fall tagas till vilodag.” 51
TPF
FPT
Järnvägen drog till sig lokala marknader genom att skapa ny och snabbare kommunikationer.
I trakten kring Älmhult fanns sedan tidigare en marknad vid Stolpastugan. Platsen ligger
mellan Diö samhälle och Älmhults tätort. Marknaden flyttades 1868 till Älmhult. Kringliggande
socknar hade då fått yttra sig i ärendet. Pjätteryds kommunalstämma tillstyrkte förslaget
1864 med följande motivering.
”Till församlingens hörande och yttrande hade även frågan blivit framställd om Stolpastugu marknads flyttning till Älmhults gästgivaregård eller järnvägsstation och vid föredragning härav lämnades enhälligt ett jakande svar. Såsom icke allenast för denna församling utanför hela orten häromkring viktigt, emedan både tillförsel och avsättning på detta sistnämnda ställe bör bliva mycket
betydligare än på det förra stället varför församlingen önskade och hoppades att denna flyttning
52
förligaste första måtte bliva befordrad till verkställighet.”
TPF
FPT
Beskrivningarna visar på att människorna i kringliggande trakter såg möjligheterna i järnvägen. Det visar också på avstånden i på landsbygden och att marknadsresor tog tid och krafter i anspråk. Tillgången till järnväg ändrade detta.
47
TP
PT
48
TP
PT
49
TP
PT
50
TP
PT
51
TP
PT
52
TP
PT
Aronsson, Peter Stationssamhällen sid. 32
Aronsson, Peter Stationssamhällen sid. 33
Aronsson, Peter Stationssamhällen sid. 52
Aronsson, Peter Stationssamhällen sid. 34
Johnsson, Janne Mormors berättelse sid. 46
Andersson, Erik H Från Stolpastugan till Älmhult sid.8
24
Järnvägen skapade kanske inte alltid positiva effekter. I Bökhult som idag ligger inom tätorten, fanns fram till 1880-talets mitt ett torp som kallades Nattstu-Annas. Torpet hade som
sista ägare en ”krogkäring” vid namn Anna. Enligt uppgift skulle bönderna där festa om på
hemfärden från Älmhult och ”ett vilt liv lär ha rått”.
5.4
53
TPF
FPT
Lokala järnvägshistorien i Älmhult och Kronobergs län
I en skrift utgiven 1878 av Generalstabens topografiska avdelning kan följande utläsas om
järnvägarna i Kronobergs län:
”Länet genomskäres av södra stambanan, som räknas sträcka sig från Malmö till Falköping och
hvarav delen från Malmö till Nässjö hörer till 3:dje trafikdistriktet. Banans byggnad utgick från
Malmö och arbetet inkom i Kronoberg län år 1862. Den 1 augusti nämnd år öppnades trafik till
Elmhult och den 1 december till Liatorp; år 1863 den 1 oktober till Alfvesta: år 1864 den 1 juni till
Lammhult, och den 1 oktober till Stockaryd i Jönköpings län, hvarmed således hela sträckningen
genom länet var fullbordad.” 54
TPF
FPT
Beskrivningen fortsätter med att nästan alla stationerna Lammhult, Moheda, Alvesta, Vislanda, Liatorp och Älmhult har ”bildat sig rätt betydliga och folkrika handelsplatser” 55 År
TPF
FPT
1878 fanns fem enskilda järnvägar i länet: Växjö – Alvesta, Karlskrona – Växjö, Kalmar –
Emmaboda, Karlshamn – Vislanda och Nybro – Säfsjöström.
De förnämsta vägknutarne äro Alfvesta och Vislanda, hvilka begge stationer å stambanan också
56
behöft sedan sin anläggning betydligt utvidgas.
TPF
FPT
Järnvägen innebar snabba förbindelser och lägre fraktkostnader. 1874 alltså 12 år efter att
järnvägen byggts hade Älmhults mer än 30 000 passagerare.
57
TPF
FPT
Även godstrafiken visar stor
omfattning Älmhult hade då avsända skogsprodukter motsvarande 12 000 ton och spannmål
motsvarande 900 ton.
58
TPF
FPT
Bangården i Älmhult fick 1862 fyra spår. Under årens lopp utvidgades bangården första
gången redan 1873. Stationshuset byggdes 1861 – 1862 men brann ner julafton 1878 och
ett nytt stationshus av tegel byggdes 1879. Vid stationen byggdes lokstall. Läget mellan
Malmö och Nässjö gjorde att Älmhult fick ett stort lokstall som kunde rymma 24 maskiner.
Detta var en relativt stor lokstation med reparationsverkstad. Lokstationen fanns kvar fram till
elektrifieringen men minskade därefter betydligt. Själva byggnaderna finns kvar än i dag.
59
TPF
FPT
År 1897 fick bolaget SOEJ koncession för järnvägen Sölvesborg-Olofström-Elmhult. Järnvägen öppnade för allmän trafik 1901. Mellan Kristianstad till Glimåkra fanns en järnväg redan
1886. Denna förlängdes till Älmhult 1909.
60
TPF
FPT
Stambanan förbi Älmhult elektrifierades 1933. Dubbelspår anlades åren 1957 61
TPF
53
TP
PT
54
TP
PT
55
TP
PT
56
TP
PT
57
TP
PT
58
TP
PT
59
TP
PT
60
TP
PT
Andersson, Eric H Några drag ur torp- och småstugebebyggelsens historia i Pjätteryds socken sid. 121
Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län sid. 269
Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län sid, 270
Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län sid. 270
Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län sid. 277
Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län sid. 278
Andererk, Eric H Älmhults historia sid. 23
Andererk, Eric H Älmhults historia sid. 25
25
FPT
För att få en uppfattning hur stor trafiken var till och från Älmhult är Sveriges kommunikationer en mycket bra källa.
1914 års kommunikationstabell sommartid visar sju avgångar norrut och sex avgångar söderut dagligen. Med lokaltåg tog det lite mer än två timmar att ta sig mellan Älmhult till Växjö.
1930 års kommunikationstabell visar sex avgångar norrut och sex avgångar söderut. Mellan
Älmhult och Kristianstad och mellan Älmhult och Sölvesborg fanns fyra dagliga förbindelser.
Med lokaltåg tog det 1 timme och 30 minuter att nå Växjö.
Enligt 1935 års kommunikationstabell hade Älmhult nio avgångar söderut och sju avgångar
norrut. Liksom tidigare fanns det gick tåget till Kristianstad och Sölvesborg fyra gånger per
dag.
Enligt 1952 års sommartidtabell hade Älmhult sju ankommande tåg söderut och åtta avgångar norrut. Tågen till Kristianstad och Sölvesborg gick fyra gånger per vardag.
Sveriges Kommunikationer februari 1967 anger 11 avgångar söderut och 10 avgångar
norrut. Sträckan Älmhult - Sölvesborg hade 4 tåg per vardag medan sträckan Älmhult –
Kristianstad hade två avgångar från Älmhult och fyra avgångar till Älmhult.
Älmhult var från 1909 en station där tre olika linjer möttes. Antalet avgångar och ankommande tåg var relativt omfattande. Älmhult var på så sätt en ganska betydande knutpunkt
mellan tre olika järnvägslinjer.
Officiell statistik över antalet resande saknas men i minnesanteckningar som fördes av Olof
Andrén anges följande omfattning på resandetrafiken från Älmhults station. Det saknas en
uppdelning i lokaltrafik, de privata banorna och snälltågen. (siffrorna är avrundande)
1923
1930
1935
36 000
26 000
22 000
1940
1945
62
TPF
FPT
33 000
49 000
I en beskrivning av Sveriges Järnvägsstationer 1926 anges om Älmhult följande:
ÄLMHULT (Älmhults köping, Kronobergs län). S.J. III d. 9ts. 466 km från Stockholm. Klass 3.
Dyrort B. Uppbörd c:a 250,000 kronor. Tjänstgöringstid hela dygnet. Stationsföreståndare
G.Nylander, f. 10 okt. 1865. Övriga tjänstemän: 1 första stationsskrivare, 1 stationsskrivare, 4 första kontorister, 1 kontorist, 3 stationsförmän, 6 trafikbiträden och 16 stationskarlar. Övergångsstation för linjerna Älmhult-Kristianstad (C.H.J.) och Älmhult-Sölvesborg (S.O.E.J.) - Lokomotivstation och reparationsverkstad.
Köping med c:a 1,600 inv. Skogstrakt. Kommunal mellanskola, läkare, apotek, hotell, pensionat,
bilstation, postkontor, telefonstation med telegramexp. samt bankkontor. Avstånd till kyrka 9 km,
Stenbrohult. Industri: Elmeverken (glasbruk) Egendomar: Bergsjölund 2 km, Bosjö 2 km och Sjö63
gård 2 km. – Till sjön Möckeln 2 km.
TPF
FPT
I samma beskrivning har Liatorp och Diö vardera 4 tjänstemän vid stationerna.
Att järnvägen var viktig för samhället framgår i jämförelse mellan befolkning och antalet järnvägsanställda. Uppgifter om antalet anställda vid lokstationen har inte gått att få fram. Enligt
1918 års röstlängd fanns det 140 personer i köpingen med yrkesbeteckning kopplad till järn61
TP
Järnvägsdata, sid 15 o 16
Anteckningar och sammanställning, Olof Andrén
63
Johanneson, C J Sveriges järnvägsstationer sid. 555
PT
62
TP
TP
PT
PT
26
vägen. Köpingen hade 1919 1328 invånare. Om varje järnvägsanställd beräknas ha haft
hustru och barn bör cirka 30 % av invånarna ha en direkt koppling till järnvägen. Enligt 1930
års uppbördslängd för kommunalskatt fanns 142 personer med järnvägen som arbetsgivare
som betalade kommunalskatt och var mantalsskrivna i köpingen. Eftersom köpingen 1930
hade kraftigt ökat sin befolkning hade andelen invånare knutna till järnvägen minskat till cirka
15%.
I en senare beskrivning av Sveriges järnvägsstationer 1947 framgår att personalen bestod av
54 ordinarie personal och 12 extrapersonal i reserv. 64
TPF
FPT
I 1945 års folkräkning framgår att det fanns 155 personer som arbetade inom samfärdsel.
Var tredje person som arbetade inom samfärdsel arbetade på stationen i Älmhult. Kopplat till
befolkningen totalt var det cirka 14 % som fick sin försörjning vid samfärdsel. Fortfarande vid
mitten av 1940-talet var järnvägen alltså viktig men hade minskat i betydelse jämfört med 20
år tidigare.
6.
Köpingens befolkningsutveckling och jämförelse
6.1
Köpingen befolkningsutveckling i jämförelse med länet och
riket
Köpingen har en ganska kraftig befolkningsutveckling fram till tiden efter första världskriget.
1928 ändras kommungränserna och köpingens areal mer än åttadubblas. Befolkningen ökar
plötsligt till fler än 2 800 personer. Perioden därefter präglas av en viss stagnation fram till
tiden efter andra världskriget då köpingen på nytt får en kraftig expansion.
Länets befolkning ligger i stort stilla hela tidsperioden. Befolkningen i riket ökar vilket gör att
länets andel av den totala befolkningen i Sverige minskar under hela tidsperioden. Detta
framgår av tabellerna i Bilaga 1
Köpingens demografiska utveckling framgår av statistik från Folkräkningarna.
Folkräkningarna år 1910, 1930, 1935/36, 1940, 1945, 1950, 1960, 1965 och 1970 redovisas i
bilaga 2. Det finns även en Folkräkning 1920 men denna redovisar inte uppgifter på
kommunnivå.
För att kunna jämföra de olika kommunerna har jag omvandlat de olika delgrupperna som
redovisas i Folkräkningarna till procent mot folkmängden. Därmed kan jämförelse göras
mellan köpingen och omgivande kommuner samt mot länet. Totalt redovisar jag 11 olika
tabeller.
64
TP
PT
Mihnoss, E G Sveriges Järnvägsstationer sid. 141
27
Det är svårt att göra jämförelser mellan de olika Folkräkningarna eftersom sättet att redovisa
ändras.
Diagram 1 visar befolkningens utveckling under perioden 1900 till 1970. Skalan baseras på
förändringen mellan de olika åren. Mätpunkt 2 och 3 visar olika år för köpingen och länet/riket. För att kunna lägga in uppgifterna i samma skala har länets befolkningssiffror dividerats med 100 och rikets med 1000.
Jämförelse befolkningsutveckling
9000
Befolkningsutveckling i jämförbara tal
8000
Köping
en
7000
6000
5000
Länet
4000
3000
Riket
2000
1000
0
1
2
3
4
5
6
7
8
Mätåren
Diagrammets basvärde är år 1900 År 2 = 1909/1910, år 3 = 1919/1921, år 4 = 1931, år 5 =
1940, år 6 = 1950, år 7 = 1960, år 8 = 1970
Diagrammet baseras på Tabell B1:1 och B1:2
6.2
Perioden fram till 1930
Strax före köpingens bildande 1901 hade municipalsamhället en befolkning på 892 personer.
Åren därefter ökade befolkningen. År 1905 var befolkningen 1 025 personer och 1910 bodde
1 134 personer
65
TPF
FPT
i köpingen.
1910 hade köpingen en areal på 2,35 kvadratkilometer. 1914 flyttades 1/24 mantel cirka 12
hektar från Stenbrohults socken till Älmhults köping. År 1905 avskiljdes köpingen från Stenbrohults församling till en särskild församling som benämndes Älmhults kapellförsamling. 66
TPF
65
TP
PT
66
TP
PT
Aronsson, Peter Stationssamhällen, sid. 56
Folkräkningen 1910, kommentar sid. 35
28
FPT
Uppgifter om befolkningsutvecklingen finns redovisad i bilaga 1 tabell B 1:1.
Utvecklingen i köpingen jämfört med närliggande kommuner framgår av nedanstående diagram.
Diagram 2 redovisar befolkningsutvecklingen i köpingen och närliggande kommuner åren
1909 till 1931. Diagrammet baseras på uppgifter från Tabell B 1:1
Befolkningsutveckling 1909 till 1931
4 500
Älmhults köping
4 000
3 500
Virestads kommun
3 000
2 500
Stenbrohults kommun
2 000
Göteryds kommun
1500
1000
Pjätteryds kommun
500
0
År 1909
År 1916
År 1919
År 1926
År 1931
Aktuella år
Utvecklingen av köpingens befolkning är snabb från 892 personer år 1900 till 1 134 år 1910.
Det ger en befolkningsökning på 21 % under tio år. Samtidigt visar utvecklingen av befolkningen i Kronobergs län i jämförelse med rikets befolkning på en relativ minskad betydelse
för Kronobergs län.
I jämförelse med kringliggande kommuner har köpingen minst befolkning men utvecklingen
under perioden pekar mot en kraftigt ökande befolkning.
1928 utökades köpingens område på bekostnad av Pjätteryds och Stenbrohults landsbygdskommuner. Arealen ökade från 247 hektar till 1882 hektar. Områdena överflyttades både
kommunalt och kyrkligt. Från Pjätteryds kommun flyttades hemmanen Bockatorp, Bökhult,
Klöxhult Södergård, Klöxhult Norrgård och Ormakulla, delar av hemmanen Grimsbyd och
Kärrnäs och del av hemmanet Håresköp. Från Stenbrohults kommun flyttades Froafälle,
Gemön och Slätthult.
67
TPF
FPT
Stenbrohults och Pjätteryds landsbygdskommuner minskade med
1 114 personer med köpingen ökade med 1 144 personer. 68
TPF
67
TP
PT
68
TP
PT
Folkräkningen 1930, Volym I sid 32 fotnot 12 (Kungl Brev 24 mars 1927)
Årsbok för Sveriges kommuner 1938 Tabell VI sid 72
29
FPT
Utvecklingen av befolkningen i länet visar att befolkningen varit relativt stabil i länet men att
länets relativa andel av rikets befolkning hela tiden minskar. Relationen länet kontra riket
framgår av tabell B 1:2 i bilaga 1. Kronobergs län hade år 1900 3,10 % av befolkningen i
riket. Andelen hade 1931 minskat till 2,53 %.
Befolkningsmönstret visar en ständig ökning av befolkningen i tätorten Älmhults köping och
en minskning av landsbygdens befolkning.
Köpingen ökar sin befolkning under perioden 1900 till 1931 med 1 930 personer vilket är mer
än en fördubbling varav ungefär en ökning på 1 100 beror på ändrade kommungränser. Åren
1909 till 1931 minskar befolkningen i Göteryd, Virestad och Pjätteryd med 1 285 personer.
Inflyttningen till köpingen är större än utflyttningen från närliggande kommuner vilket pekar
på att köpingen drar till sig befolkningen från ett större område än enbart närområdet.
6.3
Perioden 1930 till 1950
Under perioden ligger befolkningstalen stilla till strax efter andra världskriget. Räknat från år
1931 har köpingen fram till 1950 ökat sin befolkning med 1019 personer vilket gör 36 %. Under samma period minskar befolkningen i närliggande kommuner utom Stenbrohults kommun som också ligger utmed järnvägen. Det är samma mönster som från föregående period
1910 till 1930. Det är också samma mönster som Eli Heckscher fann i sin avhandling 1907
om befolkningsrörelser för kommuner i järnvägens närhet. Förändringen i befolkningen i de
olika kommunerna framgår av tabell B 1:1 bilaga 1.
30
Diagram 3 visar befolkningsutvecklingen i köpingen och närliggande kommuner åren 1930
till 1950 Diagrammet baseras på Tabell B 1:1
Befolkningsutveckling 1931 till 1950
4 500
Antal personer i kommunerna
4 000
3 500
Älmhults köping
3 000
2 500
Virestads kommun
2 000
Stenbrohults kommun
1 500
Göteryds kommun
1 000
Pjätteryds kommun
500
0
År 1931
År 1935
År 1940
År 1945
År 1950
Aktuella år
Ökningen av befolkningen i köpingen är störst åren mellan 1945 till 1950. Av den totalt ökningen för hela perioden på 1 019 personer är det 891 eller 87 % som tillkommer åren efter
världskriget. De närliggande kommunerna Virestad, Göteryd och Pjätteryd minskar under
perioden sin befolkning med 1 231 personer. Minskningen åren efter världskriget är 535 personer eller 43 %.
Köpingens befolkningsökning efter kriget är betydligt större än minskningen i närliggande
kommuner. Detta visar på att köpingen drar till sig människor från längre håll. Stenbrohults
kommun visar en ökning på 196 personer under hela tidsperioden där 77 personer eller 39 %
kommer efter krigets slut.
Jämförelse mellan Kronobergs län och riket visar att perioden har samma mönster som tidigare perioder. År 1931 hade länet en befolkning på 155 535 personer mot rikets 6 141 571
personer vilket ger en relation på 2,53 %. Fram till år 1950 minskar länets relativa andel av
rikets befolkning till 2,26 %. Befolkningen i länet är ganska stabil men rikets befolkning har
ökat till nästan 7 miljoner år 1950.
31
6.4
Perioden 1950 till 1970
Från 1950 till 1970 ökar köpingen sin befolkning med 2 673 personer vilket gör 70 %. Stenbrohults kommun är i stort oförändrad medan Virestad, Göteryd och Pjätteryd minskar. Det
är svårt att göra en korrekt jämförelse med föregående period eftersom Göteryd och Pjätteryd tillsammans med Hallaryd nu bildar en ny sammanslagen kommun. Göteryds kommun
minskar sin befolkning från 1955 till 1970 med 1 174 personer vilket gör 29 %.
Befolkningsutvecklingen i kommunerna framgår av tabell B 1:1 i bilaga 1.
Diagram 4 visar befolkningsutvecklingen i köpingen och närliggande kommuner åren 1950
till 1970 Diagrammet baseras på Tabell 1:1
Befolkningsutveckling 1950 till 1970
7 000
Älmhults köping
Antal personer i kommunerna
6 000
5 000
Virestads kommun
4 000
3 000
Stenbrohults kommun
2 000
1 000
Göteryds kommun
0
År 1950
År 1955
År 1960
År 1965
År 1970
Aktuella år
Göteryds kommun bildade 1951 en gemensam kommun med Hallaryd och Pjätteryd vilket
medför en kraftig ökning av befolkningen.
Diagrammet visar klart den osedvanligt kraftiga befolkningsökningen i köpingen under perioden från 3 841 personer 1950 till 6 514 personer 1970. Stenbrohults kommun har en i stort
sett oförändrad befolkning medan både Virestad och Göteryd minskar.
Kronobergs läns ökar sin befolkning under perioden från 157 751 personer till 166 950 personer. Befolkningstalen framgår av tabell B 1:2 i bilaga 1.
Liksom föregående period tappar länet relativt sett befolkning. Länets andel av rikets befolkning var 1950 2,26 % som minskade till 2,06 % år 1970.
32
6.5
Analys
Köpingens befolkning ökar snabbt åren efter att köpingen etablerats. På tjugo år ökar befolkningen med mer än 20 %. I relationen till närliggande kommuner har köpingen konstant en
ökning med landsbygdskommunerna har en minskning av sin befolkning. Detta är samma
mönster som Heckscher visar i sin avhandling redan 1907. Även Schön beskriver i sin bok
avfolkningen från jordbruket under perioden 1890 till 1930 men det är först efter 1950 som
processen accelererar.
1928 sker en stor ökning av köpingens areal och mer än 1 000 personer byter kommuntillhörighet. Med tanke på att köpingen etablerats på ett mycket litet område, vilket framgår av
kartbilden, torde de flesta av de nya kommunmedlemmarna ha sin bostad nära kommungränsen och en mer eller mindre stark knytning till köpingen.
Under perioden 1930 till slutet av andra världskriget är befolkningen i stort oförändrad. Därefter sker en markant förändring. Från 1950 till 1970 nästan fördubblas befolkningen.
Ökningen av köpingens befolkning åren 1955 till 1970 är större än den totala minskningen i
närliggande kommuner. Köpingen drar till sig människor utanför närområdet.
För att studera det lokala flyttningsmönstret krävs en mer omfattande forskning baserad på
folkbokföringen.
1951 slås Pjätteryd, Göteryds och Hallaryds kommuner samman och bildar en ny kommun
Göteryd. Kommunen har en drastisk nedgång i sin befolkning mellan 1955 till 1970. Totalt
minskar befolkning med 1 174 personer vilket motsvara 29 %. Orsaken till denna minskning
och dess effekter är värd en egen forskning.
Befolkningen i länet ligger i stort stilla under hela perioden 1900 till 1970, men länets relativa
andel av rikets befolkning minskar hela tiden.
Det är tätorterna som drar till sig befolkningen genom utvecklingen av industri och handel,
medan den rena landsbygdsbefolkningen minskar i antal.
6.6
Sammanfattning
Köpingen hade när den bildades en liten areal på 2,35 kvadratkilometer. Med en befolkning
på 1 000 personer innebar detta en hög befolkningstäthet och trångboddhet. Under sina första tjugo år ökar befolkningen med nästan 500 personer. 1928 överförs en areal på 1 635
hektar från Pjätteryds och Stenbrohults kommuner. Köpingens befolkning blir därmed större
än både Stenbrohults, Göteryds och Pjätteryds kommuner.
Under 1930-talet sker en stagnation och befolkningen ligger ganska stilla. Det är under senare delen av 1950-talet fram till 1970 som köpingen får en markant befolkningsökning.
33
Länets befolkning ligger i stort stilla under hela perioden 1900 till 1970. Dess relativa andel
av rikets befolkning är hela tiden minskande. Detta visar på urbaniseringen och flyttningen
mot större befolkningscentra.
Köpingens demografiska utveckling framgår av tabellerna i bilaga 2
7.
Den politiska kartan
7.1
Sveriges kommuner och kommunerna i Kronobergs län åren
fram till 1971, en kort redovisning
Sveriges kommuner började formas genom 1817 års förordningar kring socknarna och sockenstämmorna. 1843 justerades regelverket och sockenstämman fick rätt besluta om utdebitering. Genom de nya reglerna vitaliserades socknarnas politiska liv. En lokal representativ
demokrati formaliserades.
69
TPF
FPT
Den stora kommunalreformen genomfördes 1862. I denna reform skapades landstingen och
den borgerliga och kyrkliga organisationen på lokal nivå skiljdes åt. Lagstiftningen innebar att
finansieringen tryggades genom ”en till tvång att årligen upprätta kommunal utgifts- och inkomststat knuten beskattningsrätt”.
70
TPF
FPT
1862 förvandlades cirka 2 400 socknar till 2 396 landskommuner. Därtill kom 88 städer och
ett tiotal köpingar.
71
TPF
FPT
År 1918 började Statistiska Centralbyrån utge Årsbok för Sveriges kommuner. Detta år fanns
det i Kronobergs län 1 stad (Växjö), 2 köpingar (Älmhult 1901 och Markaryd 1916) samt 84
landskommuner.
72
TPF
FPT
Antalet kommuner förändrades genom sammanslagningar under perioden fram till 1971.
Detta framgår av nedanstående tabell.
69
TP
PT
70
TP
PT
71
TP
PT
72
TP
PT
Pierre, Jon Den lokala staten sid 22
Hundra år under kommunalförfattningar sid 57
Ekström von Essen, Ulla, Folkhemmets kommun sid 36
Årsbok för Sveriges kommuner 1918, Kungl Statistiska Centralbyrån Tabell VIII sid 77-79
34
Tabell 1 Antal kommuner åren 1925 till 1965
Riket totalt
År 1925
År 1935
Antal egna
2 371
2 369
landskommuner
Köpingar
34
45
Städer
111
114
Kronobergs län
Antal egna
84
84
landskommuner
Köpingar
3
3
73
TPF
FPT
Älmhult 1901
Markaryd 1916
Tingsryd 1921
Städer
1
1
År 1945
2 332
År 1955
812
År 1965
767
59
123
92
133
95
133
81
34
29
6
8
10
Älmhult 1901
Markaryd 1916
Tingsryd 1921
Lessebo 1939
Åseda 1943
Alvesta 1945
Älmhult 1901
Markaryd 1916
Tingsryd 1921
Lessebo 1939
Åseda 1943
Alvesta 1945
Traryd 1952
Hovmantorp 1952
Älmhult 1901
Markaryd 1916
Tingsryd 1921
Lessebo 1939
Åseda 1943
Alvesta 1945
Traryd 1952
Hovmantorp 1952
Lenhovda 1957
Almundsryd 1958
2
2
2
Växjö
Ljungby 1936
Antalet köpingar i länet ökar långsamt fram till tiden kring andra världskriget. Redan 1925
fanns det ett antal samhällen som var municipalsamhällen. Enligt årsboken 1925 för Sveriges kommuner fanns det nio municipalsamhällen i länet. Det var Åseda, Hovmantorp, Växjö
Östregård, Ryd, Alvesta, Vislanda, Ljungby, Lidhult och Strömsnäs Bruk. En del av dessa
blev senare köpingar.
Den stora förändringen kom i och med 1951 års kommunsammanläggningar. Antalet landskommuner sjönk från över 2 300 till strax över 800.
Att Älmhult blev köping redan 1901 framstår som en stor framgång för initiativtagarna. Det
var länets första köping och förblev så under femton år.
7.2
Representationen i riksdagen
Länet hade under perioden 1867 till 1918 fem representanter i första kammaren och sex representanter i andra kammaren. Under åren 1922 till 1970 bildade Kronobergs län och
Hallands län en valkrets för första kammaren med ursprungligen åtta mandat men från 1935
sju mandat. Under samma period var länet en valkrets med ursprungligen sex mandat men
från 1945 fem mandat. Minskningen i antal mandat visar att befolkningen relativt sett minskar. År 1865 fanns det i länet en befolkning på 162 553 invånare. År 1970 var folkmängden
166 950 invånare.
73
TP
PT
74
TP
PT
74
TPF
FPT
Årsbok för Sveriges kommuner 1925, 1935, 1945, 1955, 1965, Statistiska Centralbyrån
Norberg, Anders Tvåkammarriksdagen sid. 195-196
35
Antalet valda representanter från länet i första kammaren var perioden 1867 till 1921 35 personer och perioden 1922 till 1970 40 personer. Antalet valda representanter från länet i
andra kammaren var perioden 1867 till 1911 34 personer och perioden 1912 till 1970 31 personer.
75
TPF
FPT
Ser man på ledamöter i riksdagen med hemort Älmhults köping finns det egentligen bara en
ledamot nämligen Henning Leo född 1885 död 1953. Han var lokförare och aktiv i kommunpolitiken, Han blev senare statsråd för kommunikationsdepartementet 1932-1936 och generaldirektör.
Ytterligare fyra ledamöter har kommit från köpingens närområde. Torsten Mattsson som var
född 1915 död 1984. Han var ledamot i första kammaren 1959 till 1970. Han blev därefter
ordförande i kommunstyrelsen i den nya Älmhults kommun. Victor Mattsson var född 1887
och död 1955. Han var ledamot i andra kammaren 1933 till 1948. Anders Medin var född
1803 död 1870. Han kom från Möckelsnäs och var ledamot i andra kammaren 1867 till 1870.
Han representerade bondeståndet i ståndsriksdagen 1850/51, 1853/54, 1856/58, 1862/63
samt 1865/66. Jöns Persson i Grysshult var född 1822 död 1908 och kom från Hallaryd. Han
var ledamot i andra kammaren 1878 till 1882.
76
TPF
FPT
Älmhult och dess närområde har inte saknat riksdagsledamöter men områdets politiska inflytande får bedömas som svagt.
7.3
Representationen i landstinget
Det första landstingsmötet i Kronobergs län öppnades september 1863. Ledamöterna valdes
efter invecklade regler. Rösträtten baserade på att man betalade bevillning d.v.s. statlig skatt
på inkomst. Rösträtten ändrades inför 1919 års val.
77
TPF
FPT
Antalet ledamöter i landstinget var 1863 35 men utökades från 1904 till 37. Därav hade Allbo
härad, i vilket Älmhult ingick, 6 platser. Vid 1919 års val fastställdes antalet ledamöter till 34.
Det fanns nio partier. De fyra största partierna var Lantmän och Borgare, De frisinnade, Bondeförbundet och Arbetarepartiet.
78
TPF
FPT
Mandatperioden var på 4 år och antal ledamöter i landstinget har varierat något under åren.
Ingen landstingsman har från Älmhult eller närliggande landskommuner har varit ordförande
eller vice ordförande i landstinget. Landstingets förvaltningsutskott inrättades hösten 1907.
Fram till 1970 har ingen landstingsman från Älmhult eller närliggande landskommuner varit
ordförande eller vice ordförande i förvaltningsutskottet.
75
TP
Norberg, Anders Tvåkammarriksdagen sid. 200-201
Norberg, Anders Tvåkammarriksdagen band 2 Kronobergs län
77
Larsson, Lars J, Landstinget Kronoberg sid. 7
78
Larsson, Lars J, Landstinget Kronoberg sid. 200-201
79
Larsson, Lars J, Landstinget Kronoberg sid. 198 o 200
PT
76
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
36
79
TPF
FPT
Ledamöter i landstinget från Älmhult har varit få under åren. Lars J Larssons historik över
landstingsprofiler i Kronobergs län tar upp tjugo personer som satt sin prägel på landstinget.
Två personer är från närliggande kommuner Victor J Mattsson från Eneryda Virestads kommun och Karin Carlsson från Diö i Stenbrohults kommun. Karin Carlsson är den enda kvinna
som ansetts som en landstingsprofil.
Älmhults köping får bedömas ha haft ett svagt inflytande över landstinget i länet utifrån sin
representation.
7.4
De kommunala valen, en bakgrund
De kommunala valen 1919 var de första med regeln en röst en person. Från och med detta
val hade varje man och kvinna rösträtt i den kommun man var mantalsskriven i. En person
kunde inte längre ha rösträtt i flera kommuner. Det var inte längre möjligt för juridiska personer att ha rösträtt, Det fanns vissa begränsningar i rösträtten. Rösträtt hade inte omyndiga,
personer i konkurs, de som var omhändertagna av fattigvården eller personer som inte betalt
sin kommunalskatt. Kommunallagen skiljde mellan landsbygdskommuner och städer. För
landsbygdskommuner och köpingar innebar den kommunala rösträtten rätt att delta i kommunalstämmans överläggningar. Om antalet invånare var över 1 500 skulle kommunen ha
ett fullmäktige. Stämman valde då ledamöterna i fullmäktige. Från 1939 ändrades gränsen
för kravet på fullmäktige så att kommuner med över 700 invånare skulle ha kommunfullmäktige. 80
TPF
FPT
Genom att redovisa yrkestillhörigheten bland kommunfullmäktiges ledamöter kan förändringarna i samhället avläsas. För att studera förändringarna i kommunfullmäktiges sammansättning har jag valt att dela in ledamöterna i fem olika yrkesgrupper. Mina huvudgrupper är
Järnvägspersonal, arbetare, hantverkare, näringsliv och övriga. Till gruppen järnvägspersonal hör även pensionerade järnvägspersonal. Till gruppen arbetare hör även olika specialyrken. Till gruppen hantverkare har jag fört även yrken typ bagare. Näringslivet domineras av
handlare och affärsledning som direktör. Under gruppen övriga finns offentligt anställda, politiska uppdrag, fri yrken inkl. lantbrukare samt titlar som fru och fröken.
Jag har delat in hela köpingens tidsperiod i tre underperioder.
7.5
Perioden fram till 1930
Köpingens kommunalstämma valde ledamöter till kommunfullmäktige. Det första valen till
kommunfullmäktige görs år 1915.
80
TP
PT
Aldén, Gustav Medborgarens bok del II sid. 22 - 26
37
Under perioden 1915 till 1928 genomförs sex val till kommunfullmäktige varav de två första
inte baserades på allmän och lika rösträtt. Till valen 1915 och 1917 hade vissa kvinnor rösträtt men de var inte valbara.
Fördelning av mandat per parti och yrkestillhörigheten redovisas i bilaga 3 Tabeller B 3:1 till
B 3:6
Valsystemet förändrades inför 1919 års val i och med att alla röstberättigade endast fick en
röst och även kvinnor fick allmän rösträtt.
Även till landstinget skedde val 1919 enligt de nya reglerna. Förändringar jämfört med det
tidigare valet för Kronobergs län innebar att Högern förlorade och Bondeförbundet ökade sin
andel. Ingen kvinna blev invald i landstinget. I Västra Värends domsaga till vilket Älmhults
köping tillhörde röstade 72,9 % av männen och 64,7 % av kvinnorna.
81
TPF
FPT
1928 utökades antalet ledamöter i kommunfullmäktige till 25 och nyval genomfördes. Befolkningen ökade med över 1000 personer och en betydligt större landsbygd tillkom.
Tabell 2
Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning av perioden 1915 till 1928
Valår
1915
1917
1919
1922
1926
1928
Summa
perioden
Andel i
procent
7.6
Järnvägspersonal
7
4
5
6
5
6
33
Arbetare
Hantverkare Näringsliv
Övriga
2
1
5
4
2
6
20
4
1
1
2
1
9
6
3
5
6
10
5
35
1
1
4
4
1
7
18
Summa
ledamöter
20
10
20
20
20
25
115
28,7
17,4
7,8
30,4
15,7
100
Perioden 1930 till 1950
Under perioden 1930 till 1950 genomförs fem val till kommunfullmäktige nämligen valen åren
1930, 1934, 1938, 1942 och 1946. 1950 års val redovisas nästa period.
Fördelning av mandat per parti och yrkestillhörigheten redovisas i bilaga 3 Tabellerna B 3:7
till B 3:11
Perioden 1930 till 1946 speglar stora förändringarna i samhället. 1928 utökades köpingens
område vilket innebar att 1930 års ordinarie val ökar andelen arbetare i fullmäktige.
81
TP
PT
Kommunala valen år 1919 Kungl. Statistiska Centralbyrån Tabell 3 sida 89 Stockholm 1920
38
Arbetarepartiet får egen majoritet 1934 och behåller detta under tidsperioden. Det saknas
uppgifter om valdeltagandet. Lokala listor fanns 1930, 1934, 1938 och 1942 därefter är listorna kopplade till rikspartierna.
Tabell 3
Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning av perioden 1930 till 1946
Valår
JärnvägsArbetare
Hantverkare Näringsliv
Övriga
personal
1930
4
7
2
9
3
1934
6
7
1
7
4
1938
5
6
2
7
5
1942
6
6
6
7
1946
5
6
6
8
Summa
26
32
5
35
27
perioden
Andel i
20,8
25,6
4,0
28,0
21,6
procent
7.7
Summa
ledamöter
25
25
25
25
25
125
100
Perioden 1950 till 1970
Perioden 1950 till 1966 har fem val till kommunfullmäktige nämligen åren 1950, 1954, 1958,
1962 och 1966. 1970 års val avser den nya kommunen och redovisas inte här.
Fördelning av mandat per parti och yrkestillhörigheten redovisas i bilaga 3 Tabellerna B 3:12
till B 3:16
Det finns inte längre några lokala listor utan det är listor kopplade till riksdagspartierna. Antalet partier med representation ökar och 1966 års val finns det sex partier med representanter i fullmäktige. Andelen kvinnor i kommunfullmäktige är fortfarande lågt och i 1966 års
val invaldes färre kvinnor än i 1962 års val. Troligen av det skälet att fler partier tog plats i
fullmäktige.
Tabell 4
Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning av perioden 1950 till 1966
Valår
Järnvägspersonal
3
1
1
2
1
8
Arbetare
Hantverkare Näringsliv
Övriga
Summa
ledamöter
25
25
25
25
25
125
1950
5
7
10
1954
8
7
9
1958
8
1
6
9
1962
5
1
7
10
1966
8
6
10
Summa för
34
2
33
48
perioden
Andel i
6,4
27,2
1,6
26,4
38,4
100
procent
I gruppen övriga ingår offentligt anställda, politiska uppdrag, fria yrken inkl lantbrukare samt
titlar som fru och fröken
39
Diagram 5 visar fördelning av yrken i procent under åren 1915 till 1928, 1930 till 1946 och
1950 till 1966. Den procentuella fördelningen är hämtad från tabell 2, 3 och 4
50
40
30
20
10
0
1915 t 1928
Övriga
Näringsliv
Hantverkare
Arbetare
1930 till 1946
Järnvägsperso
nal
Andel i procent
Andel olika yrken i procent
1950 till 1966
Typ av yrken
7.8
Analys
I nya fullmäktige 1919 fick järnvägspersonal en stark ställning. Sex ledamöter hade
kopplingar till järnvägen. Fem ledamöter var hantverkare och fem ledamöter hade kopplingar
till näringslivet. Valet 1919 skapade säkert oro i samhället och uppkomsten av en ny partibeteckning ”Enigheten” pekar mot en sorts politisk samling. Att tre kvinnor valdes in kan
kanske mera ses som en tillfällig markering eftersom antalet kvinnor sjönk nästkommande
val.
Under perioden 1915-1930 är det arbetarepartiet som går fram med listor med partibeteckning som även finns på riksnivå. Perioden har sex allmänna val varav ett val 1928 är ett extra
val. Valen 1915 och 1917 valde ledamöter på 2 år eller 4 år. 1919 års val är det första valet
med principen en person en röst.
De borgerliga partierna har lokala listor som Samlingslistan, Enighet och De Borgerliga. Listorna speglar järnvägspersonalens politiska vikt i köpingen under hela perioden. För perioden 1915 till 1928 är människor från näringsliv och järnvägspersonal de helt dominerade
yrkesgrupperna i kommunfullmäktige. Båda grupperna har 30 % vardera av fullmäktiges ledamöter.
Det extra valet 1928 års innebar vissa förändringar inom det socialdemokratiska partiet.
Av Arbetarepartiets ledamöter kom fem från järnvägen. Arbetare inom glasindustrin tillkom
eftersom i det område som tillfördes köpingen fanns ett stort glasbruk. Möbel och träindustri
är representerade. Det fanns två borgerliga listor. I de borgliga partier fanns flera köpmän
men också nu flera lantbrukare.
40
Under perioden 1930 till 1950 genomfördes fem val där endast åtta kvinnor blev invalda
varav endast en med yrkestitel. Arbetarepartiet domineras av järnvägspersonal och industrifolk. De borgliga listorna domineras av handel, hantverkare och näringsliv. I slutet av perioden tillkommer offentligt anställda på listor både hos Arbetarpartiet och de borgerliga listorna.
Personal inom järnvägen har en stark ställning inom Arbetarepartiet trots att den relativa andelen järnvägsanställda i samhället minskar under perioden.
Perioden 1950 till 1966 har fem valomgångar. Järnvägspersonalens andel av fullmäktiges
ledamöter har sjunkit. Antalet arbetare har ökat. Gruppen övriga som innehåller offentligt
anställda har ökat mycket kraftigt medan andelen människor kopplade till näringslivet har
minskat. Gruppen hantverkare har nästan helt försvunnit.
Gruppen järnvägspersonal är nu en liten grupp och även näringslivets andel av de politiska
uppdragen har minskat.
Aronsson har i sin forskning om stationssamhällen framförallt fört fram de nya
entreprenörerna och hantverkarna. Detta gäller då främst den tidiga perioden under
köpingens etablering. Ser man på grupperna som representeras i fullmäktige är inte hantverk
och näringsliv dominerande. Järnvägspersonalen är den grupp som har ett stort inflytande
ända fram mot 1950-talet.
7.9
Sammanfattning
Under perioden från 1901 till 1970 genomgår den politiska strukturen stora förändringar. När
köpingen bildades 1901 gällde fortfarande obegränsat antal röster kopplade till inkomsten.
Det var först efter 1908 som detta ändras så att antalet röster blev högst 40.
Den allmänna rösträtten för både män och kvinnor kom först efter 1919. Före 1919 fanns det
dock kvinnor med rösträtt eftersom de hade inkomst.
Kommunalfullmäktige inrättades först 1915 och ända fram till 1946 valdes fullmäktiges ledamöter av kommunalstämman.
Andelen kvinnor invalda i kommunfullmäktige är mycket liten under hela perioden. Som
högst var det 1962 års val då fem kvinnor invaldes av 25 mandat. Vid tre tillfällen 1926, 1928
och 1930 valdes inga kvinnor in i fullmäktige.
Under perioden fram till 1946 är järnvägspersonalen en mycket dominerande grupp i fullmäktige. Från valet 1950 sjunker antalet ledamöter som har koppling till järnvägen. Gruppen
offentligt anställda och fria yrken ökar från 1950. Personer kopplade till näringslivet har en
något mindre andel perioden 1950-1966 men har under hela tidsperioden ett stort antal representanter i fullmäktige.
41
8.
Näringslivets struktur i köpingen
8.1
Perioden fram till 1930
Ur en skrift utgiven av Älmhults Köpmannaförening 1999 anges att när handelsregistret infördes 1888 anmälde 14 företag i Älmhult att de ämnade bedriva handel. Vid 1899 års utgång hade sammanlagt 47 företag registrerats i Älmhult.
82
TPF
FPT
I januari 1904 fick samhället ett självständigt apotek. Tidigare fanns ett medikamentförråd.
1905 bildades två kooperativa föreningar varav den ena gick i konkurs 1909. Den andra föreningen var till en början enbart inriktad mot personal vid järnvägen men omvandlades på
1920-talet till Älmhults Kooperativa förening.
83
TPF
FPT
Folk- och bostadsräkningen 1910 gör ingen redovisning av folkmängdens fördelning efter
yrken på kommunnivå utan enbart på länsnivå och på häradsnivå.
Kronobergs län hade följande fördelning
Tabell 5 Folkmängd fördelning efter yrken i Kronobergs län 84
Befolkning totalt Jordbruk
Industri
Handel o sam157 965
färdsel
Befolkning
101 337
35 863
12 846
I procent av alla 64,2
22,7
8,1
TPF
FPT
Allmän tjänst
7 919
5,0
Älmhults köping tillhör Allbo Härad som hade följande fördelning i procent
Tabell 6 Folkmängd för särskilda förvaltningsområden Allbo härad 85
Jordbruk
Industri
Handel o
Allmän tjänst Husligt arsamfärdsel
bete
57,6
15,2
9,8
3,3
1,5
TPF
FPT
Ej svar
12,6
Fördelningen inom yrkeskategorier visar hur starkt jordbrukssamhället dominerar länet.
För att få fram uppgifter om yrkesfördelningen i köpingen har jag studerat 1899 års Fyrktalslängd och 1918 års röstlängd. Uppgifterna i längderna har överförts till en databas.
Ur 1899 års Fyrktalslängd
86
TPF
FPT
kan fördelning på yrken studeras. Fyrktalslängden tog upp alla
röstberättigade i dåvarande municipalsamhället. Totalt finns 207 noterade röstberättigade
och av dessa kom 7 stycken utanför orten och det fanns 8 stycken dubbelnoterade. Dessutom fanns 6 juridiska personer med rösträtt. Av dessa fanns det endast ett aktiebolag Kristianstads enskilda bank, övriga juridiska personer var sterbhus.
82
TP
Blomqvist, Siv, Glimtar ur handeln sid. 35
Blomqvist, Siv Glimtar ur handeln sid. 53
84
Folkräkningen 1910, Kungl. Statistiska Centralbyrån III sid 21, Stockholm 1917
85
Folkräkningen 1910, Kungl. Statistiska Centralbyrån I sid 33 Stockholm 1914
86
Kommunens arkiv bilagor Kommunalstämman FII:1
PT
83
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
42
Totalt rör det sig om 188 röstberättigade personer. Antalet personer måste ställas i relation
till att befolkningen totalt var år 1900 892 personer. En person kunde ju dessutom ha många
röster. Mitt intresse har varit att studera yrken och därmed få en bild av näringslivet på orten.
85 personer tillhörde järnvägen, eventuellt fler. Av dessa 85 var 56 personer kopplade till
järnvägstrafiken typ lokförare och eldare, 15 personer var kopplade till stationen och övriga
var kopplade till andra befattningar.
Järnvägen
Hantverkare
Arbetare
Handlare
Offentlig tjänst eller fria yrken
F.d. yrkespersoner
Allmänna titlar eller avsaknad av titel
85 personer
29 personer
14 personer
22 personer därav 3 kvinnor
16 personer
7 personer
19 personer
Det fanns 13 kvinnor som hade rösträtt på municipalstämman.
Listan tar endast upp personer med rösträtt. Det fanns både manliga och kvinnliga personer
som var myndiga men som saknade inkomst och därmed rösträtt. Förteckningen visar dock
att nästan hälften av den manliga yrkesverksamma befolkningen med rösträtt hade en koppling till järnvägen. Vid tidpunkten 1899 hade linjerna mot Sölvesborg och Kristianstad inte
kopplats ihop med stambanan. Älmhult dominerades av anställda inom kommunikation och
handel.
Enligt handelsregistret fanns många företag men enligt röstlängden 1899 fanns endast ett
aktiebolag. Köpingen dominerades av mindre företag och utöver järnvägen fanns inget annat
dominerande större företag.
Under perioden tillkom järnvägsanslutningar mot Sölvesborg och Kristianstad vilket ytterligare förstärkte järnvägens betydelse för samhället och dess befolkning.
Från 1918 års årsbok för Sveriges kommuner framgår att Älmhults köping hade 30 handlare
och 16 fabriksarbetare.
87
TPF
FPT
Det finns inga statistiska uppgifter på kommunnivå i 1910 års
folkräkning eller i 1920 års folkräkning som avser gäller folkmängdens fördelning på olika
yrken. En jämförelse på länsnivå för åren 1910 och 1920 visar att gruppen jordbruk minskar
och industriarbetet ökar. Tabellen visar uppdelning av folkmängden i huvudgrupper för Kronobergs län
87
TP
PT
Årsbok för Sveriges kommuner Tabell VII sid.45
43
Tabell 7 Folkmängdens fördelning efter yrkesgrupper 1910 och 1920 års folkräkningar
Gruppindelning – skiljer sig
lite mellan åren
Jordbruk med binäringar
Grupp 1 Jordbruk, fiske och
skogsbruk
Industri och Bergsbruk
Grupp 2 Industri och hantverk
Handel och samfärdsel
Grupp 3 Handel och samfärdsel
Allmän tjänst och fria yrken
Grupp 4 Allmän tjänst mm
Husligt arbete o arbete av ej
specificerat slag
Grupp 5 Husligt arbete
Utan närmare angivet yrke
F. d yrkesutövare
År 1910
88 89
TPF
FPT
TPF
FPT
År 1920
56,2 %
51,0 %
19,9 %
25,7 %
6,6 %
7,7 %
3,3 %
3,0 %
1,7 %
2,3 %
12,3 %
10,3 %
Som framgår är de båda folkräkningarnas uppställning inte helt identiska.
Under decenniet 1910 till 1920 sker en minskning av gruppen jordbruk, fiske och skogsbruk.
Fortfarande står dock denna grupp för mer än hälften av befolkningen 1920. Gruppen Industri och ökat mest.
Från Köpmannaföreningens jubileumsskrift framgår att köpingen hade en ganska omfattande
handel med många typer av företag. Det fanns bokhandel och pappershandel, urmakeri,
modeaffärer och speceri- och diverseaffärer. 90 Mot slutet av 1920-talet startades en
TPF
FPT
Partiaffär som fungerade som leverantör till andra affärer inom närområdet. Affären fanns
kvar till 1968 då kedjor av typen ICA tagit över. 91
TPF
FPT
Det fanns 62 handlande i köpingen. Antalet inkluderar både företag och enskilda handlare.
Det fanns också ett stort antal hantverkare: bagare, barberare, blek- och plåtslagare, kakelugnsmakare, målare, sadelmakare, skomakare, skräddare, slaktare, smeder, snickare, tunnbindare, urmakare, vagnmakare och velocipedreparatör 92
TPF
FPT
Ett företag som fick stor betydelse för köpingen var Gotthard Nilsson AB. Uppgifter om anställda vid företaget har inte gått att få tag i. Företaget etablerades redan före 1910. År 1915
stiftades aktiebolaget Gotthard Nilsson. Aktiekapitalet var 144 000 kr vilket var ett betydande
88
TP
PT
89
TP
PT
90
TP
PT
91
TP
PT
92
TP
PT
Folkräkningen 1910, Kungl Statistiska Centralbyrån, III sid 21, Stockholm 1917
Folkräkningen 1920, Statistiska Centralbyrån, V sid 259 – 265 Stockholm 1927
Blomqvist, Siv Glimtar ur handeln sid. 35 ff
Blomqvist, Siv Glimtar ur handeln sid. 54
Anander, A Smålands och Ölands Kalender 1922 Del I, sid.423
44
belopp. Bolaget var ledande inom området lump och skrotinsamling. Redan 1919 började
bolaget bygga ny fabriksbyggnad.
93
TPF
FPT
År 1917 hade företaget 43 anställda i Älmhult. Dessa var fördelade på 11 personer varav 3
kvinnor på kontoret och 32 personer varav 4 kvinnor som magasinspersonal. Företaget hade
dessutom ytterligare 85 personer anställda vid 11 olika kontor och affärer i landet. Den
största fanns i Gävle där 32 personer arbetade. År 1920 fanns det 7 anställda vid kontoret
och 10 i magasinet.
män.
94
TPF
FPT
Företaget hade 1924 cirka 20 kollektivavtalsanställda och 5 tjänste-
95
TPF
FPT
Gotthard Nilssons AB grundare hette Gotthard Nilsson och blev en viktig person i köpingen.
Han var medlem av kommunfullmäktige från 1930 till 1941. Han stödde idrottsrörelsen både i
form av att ställa mark till förfogande för spelplaner och i överläggningar om anläggande av
en ny idrottsplats.
96
TPF
FPT
Enligt Smålands och Ölands kalender för 1922 fanns ett flertal industriella anläggningar.
Storleken är inte angiven. Typen av anläggningar var: Automobilverkstad, Benmjölsfabrik,
Bryggeri, Cementvarufabrik, Elektrisk installationsbyrå, Gjuteri, Glasbruk, Kem.tekn fabrik,
Kvarn-ångsåg o hyvleri, Läskedrycksfabrik, Stenhuggeri, fyra olika torvströfabriker. Några av
anläggningarna låg i närliggande kommuner men redovisades under Älmhult.
97
TPF
FPT
Älmhults Sparbank startade 1916 på initiativ av handlare Carl Nilsson. Sparbankens utveckling kan beskrivas genom ökningen av insatt kapital i banken.
År
1917
1920
1925
1930
Insatt kapital
68 889
77 396
119 188
132 091
Insättarnas behållning 98
79 195
(164)
200 200
(271)
406 921
(177)
668 207
(162)
TPF
FPT
Levnadskostnadsindex inom parantes räknat från 1914 som basår.
Det fanns ytterligare tre banker i köpingen. Skandinaviska kreditaktiebolaget , Aktiebolaget
Handelsbanken och Aktiebolaget Svenska lantmännens bank hade alla avdelningskontor i
Älmhult.
99
TPF
FPT
Sparbanken hade 1922 bara öppet 2 dagar per månad.
1920 års folkräkning redovisar inte uppgifter om befolkningens yrke på kommunnivå. För att
se på strukturen i samhället har jag bearbetat 1918 års röstlängd. Längden tar endast upp
rösträttsberättigade vilket innebär att kvinnor i stort är utanför. Likaså män med låg eller
ingen inkomst. Genom att längden anger både yrke eller titel, skattepliktig inkomst och anta-
93
TP
En man och hans verk, minnesskrift kring Gotthard Nilsson AB, Älmhult 1955
Gotthard Nilssons arkiv F 3:15 Ämnesordnade handlingar samlingsserie 1917 - 1966
95
Muntlig uppgift Anders Johansson f.d. personalchef
96
Jubileumsskrift Älmhults Idrottsförening 1919-1959 sid. 5 o 6
97
Anander, A Smålands och Olands Kalender 1922 del I sid. 424
98
Anderek, Eric H Minneskrift Älmhults Sparbank sida 144
99
Anander, A Smålands och Ölands Kalender 1922 del I sid. 422
PT
94
TP
TP
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
PT
PT
45
let röster ger detta en bild av samhället och dess struktur. Fördelning i procent har jag gjort
själv. Procentsiffran anger andel av samtliga personer i röstlängden.
Jag har också valt att redovisa antalet röster per yrkesgrupp eftersom en person kunde ha
upp till 40 röster. Procentandelen är beräknad från hela antalet röster.
Tabell 8 Fördelning av yrken enligt 1918 års röstlängd
100
TPF
FPT
Klassifikation
Antal röst- I procent
rättsberättigade
Skattepliktig I procent
inkomst
Antal
röster
I procent
Arbetare av skilda
slag
Hantverkare av
skilda slag
Fria yrken o offentlig tjänst
Handelsmän o
näringsliv
Kontors o bank
anställda
Järnvägsanställda
Änkefru, änka, fru
och fröken
Juridiska personer och sterbhus
Ej angivet yrke
Övriga
Totalt
49
11,4
37 586
3,7
359
7,5
65
15,1
89753
8,8
576
12,0
42
9,8
124 594
12,2
576
12,0
52
12,1
277 159
27,0
756
15,7
35
5,8
59 817
5,8
297
6,2
140
19
32,6
4,4
282 429
10 371
27,7
1,0
1 728
103
35,9
2,1
19
4,4
119 543
11,7
269
5,6
10
9
430
2,3
2,1
10 956
11 690
1 024 898
1,1
1,1
60
87
4 811
1,2
1,8
Även om röstlängden inte omfattar alla i köpingen ger den än god bild av hur fördelningen av
yrken ser ut i jämförelse med uppgifterna i länet.
1919 fanns det 1 328 invånare. Antalet omyndiga bedöms vara kring 40 % av befolkningen.
Om juridiska personer tas bort ur materialet återstår 411 rösträttsberättliga personer i en befolkning på cirka 1 300 personer där 530 är barn eller omyndiga. Kvinnor har rösträtt om de
har inkomst. I röstlängden finns totalt 57 kvinnor med vilket motsvarar nästan 14% av rösträttsberättigade.
Det som klart framgår är järnvägspersonalens stora andel av de yrkesverksamma och också
deras ekonomiska inflytande. I länet dominerar jordbruk och skogsbruk medan handel och
samfärdsel har endast 7,7 % av befolkningen som näringskälla. F.d. yrkesutövare redovisas
separat i 1920 års folkräkning men denna grupp särskiljs inte i röstlängden.
Om man i röstlängden lägger samman grupperna handelsmän och näringsliv med järnvägspersonal och kontors- och bankanställda blir detta totalt 227 personer vilket borde ge en
100
TP
PT
Älmhults kommunarkiv, Kommunalnämnden Längder 1904 – 1908 D 1:1
46
siffra på 35 % av befolkningen som är kopplad till handel och samfärdsel. Gruppen är oerhört
ekonomiskt dominerande. Den står för 60% av köpingens beskattningsbara inkomst.
Järnvägspersonalens stora ekonomiska betydelse framgår när man studerar de enskilda
personernas årsinkomst. En lokförare kunde ha en årsinkomst mellan 4300 kr till 2 600. En
stationskarl kunde ha en årsinkomst mellan 1 000 till 2 000 kr. Snittet för all järnvägspersonal
är 2024 kr i årsinkomst. Gruppen hantverkare är mycket heterogen med stora skillnader i
årsinkomsten, från 300 kr till 5 300 kr. Genomsnittet är 1 380 kr i årsinkomst. Gruppen
arbetare har en årsinkomst från 200 kr till 1 910 kr. Snittet är för denna gruppen 767 kr.
Gruppen Handel och näringsliv har de allra största skillnaderna från 300 kr till 10 000 kr i
årsinkomst. Genomsnittet är cirka 6 000 kr då är de personer med inkomst över 10 000
borttagna.
Röstlängden har tio aktiebolag som betalar skatt till köpingen. Jämfört med 1899 års uppgifter har alltså antalet aktiebolag ökat kraftigt.
8.2
Perioden 1930 till 1950
I 1930 års Folkräkning redovisas ej folkmängdens fördelning i huvudgrupper per kommun
utan redovisningen sker på länsnivå. Yrkestillhörigheten bedöms i sex huvudgrupper.
För Kronobergs län framgår fördelningen enligt tabell B 4:1 Bilaga 4.
Jordbruket i länet står för hälften av folkmängden men jämfört med föregående folkräkningar
fortsätter jordbruk med binäringar att minska. Industrigruppen är i stort oförändrad.
För Älmhults köping påverkades näringslivets struktur kraftigt av den ökning av befolkning
och areal som skedde 1928. Förändringen påverkade inte fördelningen av yrken inom länet
men väl inom köpingen.
Eftersom det saknas uppgifter om folkmängd efter yrke och inkomst på kommunnivå har jag
tvingats söka dessa uppgifter på annat sätt. Kommunerna tog upp sin egen kommunalskatt
och förde särskilda uppbördslängder. Jag har därför överfört 1930 års uppbördslängd till en
databas.
101
TPF
FPT
Enligt 1930 års uppbördslängd för kommunalskatt fanns 1 793 personal mantalsskrivna i
köpingen varav 895 kvinnor. Barn fanns inte noterade inte heller äldre personer utan inkomst. Totalt hade köpingen 1931 en befolkning på 2 822 personer. Det fanns alltså bortåt
1 000 personer som inte finns upptagna i uppbördslängden men tillhörde köpingen.
101
TP
PT
Älmhults kommunarkiv, 1930 års uppbördslängd
47
Uppbördslängden anger yrkestillhörighet eller civil beteckning typen fröken, studerande.
Kvinnor som var mantalsskrivna utan inkomst anges inte med namn om mannen har inkomst. Längden redovisar ett antal kvinnor med yrkesbeteckning och inkomst.
Uppdelat i branscher redovisar jag dels människor med direkt yrkestillhörighet dels antal personer i samma hushåll kopplade till yrkestiteln. Omyndiga barn är ej medräknade.
Tabell 9 Sammandrag ur 1930 års uppbördslängd
Antal personer
Järnvägspersonal
Personal Handel
Hantverkare
Glasbruksarbetare
142
168
101
137
102
TPF
FPT
Antal personer i
samma hushåll
285
249
185
222
Det fanns sammanlagt 60 personer som kan hänföras till gruppen husligt arbete.
Tjänarinnor
37 st.
Hembiträde
16 st.
Hushållerska
7 st.
Det fanns 115 arbetare som inte var glasarbetare och 11 arbeterskor.
Yrkesgrupper som var frekventa var
Personal inom bageriverksamheten
Sömmerskor
Hemmansägare
Handelsbiträden
Handlare
Stationskarl
Lokförare/ lokbiträde/ reparatör/ lokeldare
14 st.
17 st.
24 st.
29 st.
40 st.
55 st.
53 st.
Familjebeteckningar som användes var
Dotter
62 st.
Fröken
11 st.
Fru
12 st.
Änka/änkefru
58 st.
Son
30 st.
Totalt fanns 527 kvinnor noterade utan angivande av yrke eller namn. Av praktiska skäl har
jag då angett beteckningen hustru. Eftersom det fanns totalt 895 kvinnor var det 368 st. som
eller 41 % som hade någon form av yrkes- eller annan titel. Av de 368 kvinnorna hade 221
egen inkomst vilket motsvarar 25% av alla kvinnor i kommunens uppbördslängd.
Genom att addera inkomsterna för de olika yrkesgrupperna framkommer också vilka gruppen
som var de ekonomiskt dominerande i samhället. Totalt var inkomsten inför den kommunala
beskattning 1 232 730 kr, exkl. fastighetsskatt och företagsskatt (aktiebolag)
102
TP
PT
Älmhults kommunarkiv, 1930 års uppbördslängd
48
Tabell 10 Olika yrkesgruppers taxerade inkomst 1930 års uppbördslängd 103
TPF
Yrkesgrupp
Taxerad inkomst
Järnvägspersonal
Personal handel
Personal Hantverk
Personal glasbruk
FPT
Antal personer
Snitt per person
278 625
259 690
77 630
I procent mot
samtliga inkomster
22,6 %
18,8 %
8,8 %
142
168
101
1 962 kr
1 546 kr
768 kr
70 260
5,7%
137
513 kr
Kvinnorna hade totalt inkomster på 159 565 kr vilket motsvarar 12,9 % av den totala inkomsten. Snittet för kvinnor var 711 kr.
Gruppen järnvägspersonal har en årsinkomst i genomsnitt på 1 962 kr. En lokförare har en
inkomst på 3 050 till 4 120 kr per år, en stationskarl har en årsinkomst mellan 350 till 2 000
kr. Detta kan jämföras med gruppen handelsanställda som har ett genomsnitt på 1 546 kr
och en årsinkomst som varierar från 100 kr till 10 000 kr. Gruppen glasbruksarbetare har en
genomsnittsinkomst på 513 kr men årsinkomsten kan variera från 200 kr till 1400 kr.
Folkräkningen 1940 redovisar folkmängd efter näringsgren för samtliga kommuner. För att
kunna jämföra de olika kommunerna har jag omvandlat antal personer i procent. Yrkesfördelningen redovisas i bilaga 4 tabell 4:2
Älmhult har en stor andel av befolkningen kopplad till samfärdsel och handel men andelen
kopplad till industri är betydligt större än för länet.
Jämfört med närliggande kommuner har köpingen en mycket stor andel av befolkningen
kopplade till samfärdsel och handel, Stenbrohults kommun är industrikommun där mer än
hälften av befolkningen är kopplad till industri och hantverk. Länet har totalt cirka en tredjedel
av befolkningen kopplad till industri. Jämfört med 1930 års folkräkning är Kronobergs län
fortfarande ett jordbrukslän.
Under perioden 1930 till 1950 fortsatte Älmhults Sparbank sin positiva utveckling.
År
Insatt kapital
Insättarnas behållning
1930
132 091
668 207
(162)
1935
256 261
1 025 542 (155)
1940
227 655
1 185 837 (193)
1945
728 094
2 209 383 (233)
1950
1 151 198
4 303 610 (260)
Levnadskostnadsindex angett inom parantes med 1914 som basår.
103
TP
PT
104
TP
PT
Älmhults kommunarkiv, 1930 års uppbördslängd
Anderek, Eric H Minnesksrift Älmhults Sparbank sida 144
49
104
TPF
FPT
Även med hänsyn till inflationen är ökningen under perioden betydande. Inflationen är cirka
60% under perioden men insättarnas behållning har ökat med 544 procent.
Gotthard Nilsson var en stor arbetsgivare under perioden. År 1931 hade företaget totalt 52
personer sysselsatta i köpingen, därav 32 män och 20 kvinnor. År 1937 hade företaget 105
personer anställda varav 58 kvinnor.
105
TPF
FPT
I den statistik som företaget lämnade till Svenska Arbetsgivareföreningen framgår antalet
anställda arbetare samt antalet tjänstemän. Tjänstemännen avser både män och kvinnor.
Tabell 11 Antal anställda vid Gotthard Nilsson 1947 och 1949 106
TPF
År
Män fyllda 18 år
1947
1949
92
97
FPT
Kvinnor och minderåriga
80
90
Tjänstemän
55
58
Under perioden 1930 till 1950 sker en förändring av näringslivet i köpingen. År 1930 dominerar handel och samfärdsel köpingen. I 1940 års folkräkning tillhör 35,2% av befolkningen
samfärdsel och handel medan industri står för 38,9 %.
1945 års folkräkning framgår av bilaga 4 tabell 3. Av befolkning tillhörde 30,5 % handel och
samfärdsel medan 48,8 % av befolkningen var kopplad till industri. Detta samtidigt som befolkning i stort låg still. Mellan 1940 och 1945 skedde en överföring av yrkestillhörigheten från
handel och samfärdsel till industri.
Från 1940 är det möjligt att studera köpingens förändrade struktur i relation till närliggande
landskommuner.
Stenbrohults kommun dominerades av industri och jordbruk både 1940 och 1945. Kommunens befolkning hade en svag ökning. Landsbygdskommunerna Virestad, Pjätteryd och Göteryd var jordbrukskommuner även om Göteryd hade en relativt stor andel av befolkningen
kopplad till industri. Alla tre kommunerna har en minskade befolkning.
Förändringarna i länet visade på en stadig ökning av befolkningen som var kopplad till industri från 25,9 % 1930 till 32,5 % 1945. Fortfarande var länet ett område dominerat av jordbruk.
Personalstatistiken från Gotthard Nilsson AB som var en av köpingens största arbetsgivare
visar på att många kvinnor arbetade där. Företaget hade expanderat mycket kraftigt under
krigsåren.
105
Gotthards Nilssons arkiv F 3:14 1931 års företagsräkning samt F 3:15 Ämnesordnade handlingar Avlöningar juni månad
1937
106
Gotthards Nilssons arkiv H 1:50 Statistik 1946 - 1959
TP
PT
TP
PT
50
8.3
Perioden 1950 till 1970
Folkräkningen 1950 har delvis samma indelning som 1945. Grupp VII ospecificerad
verksamhet är bortagen. Folkräkningen redovisas i bilaga 4 tabell B 4:4.
I materialet har Pjätteryd och Göteryd redovisats gemensamt eftersom de 1951 bildade en
ny kommun. Här har jag dock använt uppgifterna på församlingarna.
1950 års folkräkning visar på en fortsatt industrialisering av köpingen. Köpingen har nu en
högre andel av befolkningen kopplad till industri än vad som gäller Stenbrohult. I länet går
industrin om jordbruket som viktigaste näringsgren.
Folkräkningen 1960 redovisas i bilaga 4 tabell B 4:5. Den gör en betydligt mera differentierad
uppdelning av befolkningen i yrkesområden än tidigare folkräkningar. Detta gör att jämförelserna mellan de olika folkräkningarna blir svåra att bedöma. Folkräkningen 1960 redovisar
också enbart förvärvsarbetande befolkning och inte som tidigare hela befolkning. Uppgifterna
är uppdelade i män och kvinnor ner på yrkesnivå. Uppgifterna finns inte på församlingsnivå
vilket gör att Pjätteryd och Göteryd ingår i Göteryds kommun som också innehåller Hallaryds
församling. Förvärvsarbetande befolkning efter yrke
För att kunna jämföra köpingen med omgivande kommuner och länet har jag valt att slå
samman män och kvinnor per yrkesområde och beräkna en procentsats i relation till antalet
personer med förvärvsarbete.
Inom köpingen har näringsgrenen industriarbete sjunkit något men detta kan också bero på
ändrad fördelning inom olika näringsgrensområden. På länsnivå står nu jordbruket endast för
en fjärdedel av den förvärvsarbetande befolkningen. Industrin står för nästan 40%.
Handel och transporter står fortfarande för nästan en tredjedel av den förvärvsarbetande
befolkningen.
Folk- och bostadsräkningen 1965 redovisas i bilaga 4 tabell B 4:6 redovisar förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren och yrkesställning men inte andelen kvinnor respektive
män med samma indelning. Den procentuella fördelningen jag beräknat baseras mot alla
förvärvsarbetande i kommunen eller köpingen.
Handel och samfärdsel samt tillverkningsindustri står ungefär för samma andel av den förvärvsarbetande befolkningen som fem år tidigare, däremot har andelen inom offentlig förvaltning och andra tjänster ökat.
Folk- och bostadsräkningen 1970 redovisas i bilaga 4 tabell B 4:7. Den redovisar inte befolkningen kopplad till näringsgren utan använder istället två begrepp: ”Förvärvsarbetandenattbefolkning samt ut- och inpendling i tätorter och glesbygd” och ”Förvärvsarbetande dagbefolkning efter kön och yrke i kommunblocken”. Med kommunblock menas de nya kommuner
51
som skapades från 1971. Det är genom denna uppdelning inte möjligt att göra en jämförelse
mellan de tidigare landsbygdskommunerna Stenbrohult, Göteryd och Virestad i relation till
köpingen. Däremot finns det en redovisning över själva köpingen d.v.s. tätorten Älmhult.
Uppgiften om förvärvsarbetande befolkning efter kön och näringsgren ger en god bild av köpingens näringsliv år 1970 som ju är köpingens sista år.
Hela befolkningen i åldern 16 – w år var 5 201 personer. Av dessa var det 3 003 som förvärvsarbetade mer än 20 timmar per vecka, 1 998 män och 1 005 kvinnor. Detta innebär en
förvärvsgrad på 76,3 % för männen och 38,9 % för kvinnorna.
Jag har beräknat procentandelen män respektive kvinnor i relation till antalet förvärvsarbetande män och kvinnor mer än 20 timmar per vecka.
Utvecklingen av antalet arbetsställen och anställda kopplat till industri finns i särskilt
industristatistik som en av Sveriges Officiella statistik.
En jämförelse mellan åren 1950, 1955 1960 och 1965 visar utvecklingen av antalet
arbetsställen per typ av industri.
Tabell 12 Antal arbetsställen per typ av industri åren 1950, 1955, 1960 och 1970
År
Metall o
Jord- o
verkstads- steninduindustri
stri
Träindustri
107
TPF
Summa
Textil o
Läder,
sömnads- hår o
industri
gummivaruind
1950
6
5
7
1
2
1
1955
10
6
12
1
2
2
1960
9
6
12
2
2
2
1965
11
6
11
2
2
2
*/ 1960 fanns också ett mejeri som är medräknad i summan.
Grafisk
industri
Metall o
Jord- o
verkstads- steninduindustri
stri
Träindustri
Grafisk
industri
1950
184
126
80
26
1955
292
164
128
66
1960
417
186
144
79
1965
487
179
186
90
*/ 1960 fanns 6 personer anställda vid ett mejeri.
22
33
34*
34
108
Tabell 13 Antal anställda per typ av industri åren 1950, 1955, 1960 och 1970
År
FPT
TPF
FPT
Textil o
Läder,
sömnads- hår o
industri
gummiindustri
98
9
146
21
137
25
136
22
Summa
523
817
994*
1100
I statistiken för 1955, 1960 och 1965 särredovisas förvaltningspersonal och arbetare. Jag har
här lagt samman antalet och redovisar istället samtliga anställda.
Älmhults Sparbank visar följande utveckling under perioden 1950 till 1970. 109
TPF
107
TP
PT
108
TP
PT
FPT
Sveriges Officiella Statistik, Industristatistik, tabell 3 1950, tabell 11 1955, Tabell 12 1960 och Tabell 12 1965
Sveriges Officiella Statistik, Industristatistik, tabell 3 1950, tabell 11 1955, Tabell 12 1960 och Tabell 12 1955
52
År
Insatt kapital
Insättarnas behållning
1950
1955
1960
1965
1 151 198
2 207 127
4 306 378
18 969 609
4 303 610
7 067 254
12 128 654
23 340 804
(260)
(339)
(407)
(487)
Från 1954 upphör levnadskostnadsindex och ersätts med konsumentprisindex som anges
inom parantes. Basår är 1914.
Under perioden 1950 till 1970 är inflationen cirka 130 procent. Insättarnas behållning i sparbanken visar på en kraftig expansion av ekonomin i köpingen.
Befolkningsutvecklingen krävde ett stort tillskott av nya bostäder. Hela perioden 1950 till
1970 präglas av en omfattande lägenhetsproduktion.
Den störste producenten av nya lägenheter blev den kommunala stiftelsen Älmhultsbostäder.
År 1955 påbörjade Stiftelsen en utbyggnad av 144 lägenheter i kvarten Ruben och Jakob. År
1957 uppfördes sammanlagt 90 lägenheter i kv. Falken.
110
TPF
FPT
I sin verksamhetsberättelse 1961 angav företaget att det hade 350 lägenheter och att antalet
boende uppskattades till 1 100 eller cirka 20 % av köpingens invånare.
År 1966 redovisade företaget ett lägenhetsbestånd på 517 lägenheter och 1970 hade Älmhultsbostäder 751 lägenheter.
111
TPF
FPT
Före 1955 hade Stiftelsen få lägenheter. Under perioden 1950 till 1970 har mer än 700 nya
lägenheter skapats i köpingen.
Byggföretaget Byggnadsfirman Erik W Johansson sedermera EWJ startade 1946 och var
från starten ett tongivande företag i byggbranschen i köpingen. Det var EWJ som till stor del
byggde Älmhultsbostäders många lägenheter. EWJ byggde även andra stora projekt i köpingen bl.a. det nya vattentornet som stod klart 1965.
EWJ hade vid starten 1946 cirka 10 kollektivanställda men redan 1950 hade företaget 40
kollektivanställda. Företagets producerade många lägenheter som de sedan själv ägde.
1950 disponerade företaget 11 lägenheter, 1955 35 lägenheter, 1965 55 lägenheter och
1970 98 lägenheter.
112
TPF
FPT
Gotthard Nilssons AB var en stor arbetsgivare vars utveckling kan utläsas från den personal
och lönestatistik som lämnades till Svenska arbetsgivareföreningen. I antalet tjänstemän
ingår både män och kvinnor.
109
TP
PT
110
TP
PT
111
TP
PT
112
TP
PT
Anderek, Erik H Minnesskrift Älmhults Sparbank sida 144
Stiftelsen Älmhultsbostäder Verksamhetsberättelse 1956.
Stiftelsen Älmhultsbostäder Verksamhetsberättelse 1966 och 1970
Muntlig uppgifter från EWJ
53
Tabell 14 Antal anställda vid Gotthard Nilsson 1950 till 1959 113
TPF
År
Män fyllda 18 år
1950
1951
1952
1953
1954
1955
1956
1957
1958
1959
111
126
112
129
121
140
134
136
118
128
FPT
Kvinnor och minderåriga
96
111
88
89
84
98
97
98
73
70
Tjänstemän
58
57
65
67
70
69
71
71
52
52
Det har inte varit möjligt att frå fram statistik för antalet anställda på IKEA i Älmhult under
perioden fram till 1970. Enligt en uppgift på IKEA museum hade företaget 1959 100
anställda. IKEA hade då öppnat sitt första varuhus. I början av 1960-talet öppnas ett nytt
varuhus utanför Stockholm vid Kungens Kurva men antalet anställda i Älmhult under slutet
av 1960-talet var mer beroende av byggnationen av nya lagerlokaler i Älmhult.
8.4
Analys
Utvecklingen av stationssamhällen är en följd av en förändrad infrastruktur och ny teknik.
Järnvägen innebär något helt nytt. Med järnvägen kommer nya människor till en kommun,
människor som inte har sin tradition i bondesamhället. Järnvägens personal är välbetald och
har en säker och fast inkomst. Deras betydelse för samhället kan nog knappast underskattas. Deras ekonomiska betydelse i ett litet samhälle måste ha varit mycket stort. Både 1918
års röstlängd och 1930 års debiteringslängd visar på hur stora skillnader som finns mellan
järnvägspersonalens inkomster och arbetarnas inkomster.
Aronsson har skrivit att stationssamhällen ofta var en ö i en landsbygd. Samhället är ett rum
av närhet och förtroende. Småföretagandet är ofta en dominerande del av näringslivet under
perioden fram till 1940-talet. Ser man på yrkesfördelningen dominerar järnvägspersonalen
under de första 30 åren. Detta är en ekonomiskt mycket stark grupp. Hantverkare och handlare är de därefter största grupperna.
Trettiotalets konjunkturnedgång påverkade även köpingen men troligen inte så kraftigt som
på andra orter. Orsaken till detta måste sökas i järnvägspersonalens starka ekonomiska
ställning. Järnvägens löner utbetalas även under en långkonjunktur.
113
TP
PT
Gotthards Nilssons arkiv H 1:50 Statistik 1946 - 1959
54
Utvecklingen i köpingen kan ses mot utvecklingen för Älmhults sparbank. Mellan åren 1930
till 1950 ökar insättarnas behållning med mer än 500 %. Ökningen är störst mellan åren 1945
till 1950. Samtidigt är inflationen nästan 60 %. Den reella ökningen innebär nästan en tredubbling av insättarnas behållning och även med hänsyn till en ökande befolkning tyder detta
på en stor penningmängd i samhället.
Den stora förändringen för köpingen sker i näringslivet. Köpingen har från 1901 präglats av
handel och samfärdsel. Från 1940 är det industrin som blir allts viktigare och år 1945 är det
nästan hälften av befolkningen som är beroende av industrin.
Detta påverkar även demografin och jämfört med närliggande kommuner och länet har köpingen en större andel ogifta kvinnor och en större andel ogifta män.
Enligt 1950 års folkräkning domineras köpingen av industriarbete. Jämfört med både länet
och närliggande kommuner har köpingen en högre industrialiseringsgrad.
Fortfarande är handel och samfärdsel viktig för köpingen. Mer än dubbelt så hög andel av
befolkningen i köpingen är kopplad till handel och samfärdsel än vad som gäller länet och
omgivande landskommuner.
1960 års folkräkning redovisar inte andelen av befolkningen som är kopplad till en viss näringsgren. Även själva uppdelningen i yrkesgrupper gör det svårt att jämföra denna folkräkning med tidigare mätningar. Män och kvinnor redovisas separat. I min redovisning har jag
valt att föra samman män och kvinnor och mäta andelen personer i relation till alla förvärvsarbetande. Detta visar att gruppen som innehåller naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete är större i köpingen än i närliggande landskommuner. I denna grupp ingår lärare, sjuksköterskor samt sjukvårdsbiträden. Jämfört med
länet har köpingen samma nivå. Gruppen som innehåller administrativt arbete, kameralt och
tekniskt arbete samt kommersiellt arbete är i köpingen markant större än omgivande landskommuner. I denna grupp ingår företagsledare, bankpersonal, affärsanställda och kontorspersonal. Handel och kontor är stora och viktiga arbetsområden i köpingen.
Gruppen transport och kommunikation är fortfarande stor i köpingen som har en högre andel
än närliggande landskommuner. Skillnaden mot länet är inte som stor som tidigare.
Gruppen tillverkningsarbeten innehåller alla former av industriarbete. I gruppen ingår alla
typer av tillverkningsindustri, byggnadsindustri och glasindustri. Det är den största gruppen
bland de förvärvsarbetande men dess relativa betydelse synes minska. Denna grupp har fler
förvärvsarbetande i Stenbrohults kommun. Både köpingen och Stenbrohults kommun har en
större andel industriarbetande än länet som helhet.
55
Utvecklingen av antalet anställda inom industrin framgår klart i tabell 13. Antalet anställda
inom industrin fördubblas under åren från 1950 till 1965. Verkstadsindustrin är den
dominerande industrigrenen men även träindustri och stenindustri har många anställda.
Folk- och bostadsräkningen 1965 redovisar delvis befolkningen på samma sätt som 1960.
Själva uppdelningen i yrkesområden är olika. Tillverkningsindustri och byggnadsindustrin är
fortfarande helt dominerade. Andelen som arbetare inom dessa områden är högre än i länet,
Köpingen har jämfört med Stenbrohults kommun en något lägre andel industriarbete. Andelen förvärvsarbetande inom handel och samfärdsel är betydligt högre än i länet. Märkbart är
också det kraftigt ökade andelen offentligt anställda.
1970 års folk- och bostadsräkning redovisar uppgifter i kommunblock. Det är kommunblocken som 1971 skulle bilda de nya kommunerna. Älmhults köping, Göteryds kommun,
Virestads kommun, Stenbrohults kommun samt Härlunda församling skulle då bilda Älmhults
kommun.
Det finns uppgifter om tätorter inom kommunblocket därför kan köpingen följas även för
1970. Uppgifterna visar att andelen förvärvsarbetande knuta till tillverkningsindustrin dominerar. Hälften av alla män med förvärvsarbete arbetar i industrin. Det är verkstadsarbete och
träarbete som har flest arbetare- Andelen män inom transport och kommunikation var endast
8,6 % av alla förvärvsarbetande män. Jämfört med 1960 arbetar nästan samma antal män
som 1970 med den relativa anden inom gruppen förvärvsarbetande har minskat.
Kvinnorna arbetar inom handel, kontor och även inom service. Begreppet service avser både
vårdarbete och husligt arbete. Det är samma mönster i typen av förvärvsarbete för kvinnor
men antalet förvärvsarbetande kvinnor har ökat från 405 till 678 på 10 år.
Köpingens utveckling följer ganska väl den beskrivning som Torstendahl gör av
kapitalismens utvecklingsfaser. Den första fasen sker innan själva köpingen skapas men
påverkar stationssamhällets placering och födelse.
Faserna den organiserade kapitalismen och den participatoriska kapitalismen inträder under
köpingens utveckling där orten utvecklas allra snabbast under perioden efter andra
världskriget. Köpingens näringsliv utnyttjar väl de möjligheter som efterkrigstidens
högkonjunktur skapar.
8.5
Sammanfattning
Perioden 1910 till 1930 präglas av den internationella oron under 1:a världskriget och också
det demokratiska genombrottet genom nya rösträttsregler 1919. Köpingen ökar i betydelse
för sitt närområde och 1928 får det de gränser det hade fram till 1971 års kommunsammanläggning.
Näringslivet domineras av detaljhandel. Det finns endast ett aktiebolag med rösträtt 1899.
56
Älmhult blir en järnvägsknut där tre linjer binds samman. Köpingen är en ort dominerad av
kommunikation och handel.
Under perioden fram till 1930 fick köpingen ett mera differentierat näringsliv genom att större
industrier skapades. 1899 fanns det i köpingen ett aktiebolag som betalade skatt till köpingen medan 1918 det fanns 10 aktiebolag som betalade skatt.
Efter första världskriget föll priserna drastiskt på jordbruksprodukter. Detta medförde stora
svårigheter för lantbruket. Köpingen uppvisar en helt avvikande samhällsbild än vad som
gäller länet. Den vikande konjunkturen bör inte ha påverkat den lokala handeln så mycket
eftersom järnvägspersonalens inkomster inte påverkades.
Den ekonomiska betydelsen av de järnvägsanställda kan inte nog framhållas. De järnvägsanställdas inkomster står för mer än en tredjedel av köpingens skattepliktiga inkomst. Utvecklingen av den lokala sparbanken visar också på att det finns relativt sett mycket pengar
även hos vanliga sparare.
Etableringen av Gotthard Nilsson var en viktig industrietablering i köpingen som skulle få
betydelse under lång tid framåt. Genom att köpingens gränser förändrades 1928 fick plötsligt köpingen en landsbygd men också ny industri.
Befolkningen har mer än dubblerats under perioden men en del av ökningen beror på ändrade kommungränser.
Perioden 1930 till 1950 innebär att Älmhults köping går från att vara ett järnvägssamhälle till
att vara ett industrisamhälle.
Samhället utvecklas sakta fram till 1940 därefter sker både en snabbare ekonomisk utveckling och en snabbare befolkningsökning.
I relation till sin omvärld har köpingen hållit sina positioner och fortsatt expandera men förändrats snabbare mot industrialisering än länet som helhet.
Järnvägens betydelse är fortfarande stort men minskar i och med att befolkningen i stort ökat
och järnvägspersonalens relativa andel minskar.
Liksom i riket och hela västvärlden är 1950 och 1960 talen en mycket expansiv tidsperiod.
För köpingen innebär perioden en osedvanlig stor expansion. Befolkningen ökade med
nästan 70 %. Bostadsbyggande är mycket kraftigt. På femton år produceras nästan 800
lägenheter till vilket skall läggas en nyproduktion av villor. Expansionen ses tydligt genom
anläggandet av helt nya bostadsområden på stadsplanen.
Under perioden är inflationen bedövande. Penningvärdet minskar med 130 %.
Köpingen är nu en industriort där hälften av de anställda arbetar inom tillverkningsindustri.
Industrialiseringen stabiliseras under perioden. Den har gått snabbare i köpingen än i länet
som helhet. Antalet anställda inom kontor och handel ökar kraftigt under 1960-talet. Denna
57
ökning är större än befolkningsökningen. Etableringen av IKEA och företagets expansion
under 1960-talet påverkar antalet anställda inom handel.
Utvecklingen av IKEA börjar blygsamt från 100 anställda 1959. Ökningen av antalet kvinnor
inom handel och kontor har säkerligen en koppling till utvecklingen av IKEA med sitt varuhus,
lager och postorderförsäljning.
Det är dock fortfarande industrin som är helt dominerande i köpingen under perioden 1950 till
1970.
IKEA har genom sin etablering i köpingen påbörjat en process som ger effekt långt senare,
under 1970- och 1980-talet. IKEA:s utveckling är ett tecken mot det postindustrialiserade
samhället.
Antalet barn i samhället ökar kraftigt vilket ställer stora krav på skolor och undervisning.
Genom nybyggnation och inflyttning sker en snabb modernisering i samhället. Vägarna i
samhället asfalteras, en viadukt över järnvägen uppförs och en rad kommunala investeringar
genomförs bl.a. nytt modernt vattentorn.
Den kraftiga expansionen innebär också att hela strukturen i samhället håller på att förändras. Andelen inflyttade blir så stor att ett tidigare sociala mönster börjar förändras. Detta
märks igenom de intervjuer jag gjorts.
9.
Skolan i Älmhults köping
9.1
Bakgrund
Folkskolan sorterade inte under den borgerliga kommunen utan under kyrkokommunen.
1897 fastställdes en Folkskolestadga SFS 1897:108. I vissa större städer skapades en särskild folkskolestyrelse men i de flesta kommuner var det kyrkostämman och kyrkorådet som
var ansvariga för folkskolan.
För köpingen innebar detta att skolfrågorna beslutades av kyrkostämman i Stenbrohult.
Stämman hade redan 1898 beslutat att folkskolan i Älmhult skulle vara av typen litt.a vilket
innebar att varje klass undervisades av en lärare. Redan 1888 fick folkskolan i Älmhult heltidsläsning. För småskolan genomfördes detta 1898. Från 1904 blev köpingen ett eget skoldistrikt även om det fortfarande tillhörde Stenbrohults pastorat.
114
TPF
FPT
År 1922 tillhörde folkskolan i Älmhult skoldistrikt 602 och det fanns en skola med 52 elever i
småskolan och 126 elever i folkskolan.
115
TPF
FPT
År 1921 förnyades stadgan för folkundervisningen i riket SFS 1921:604. I stadgan anges att
varje kyrkoförsamling utgör ett skoldistrikt.
114
TP
PT
115
TP
PT
Blohmé, Emanuel Almhults folkskola genom tiderna sid. 29, 32 o 36
Göransson, Edvard Svensk Folkskolematrikel sid. 72
58
Det fanns redan 1918 en författning som rörde kommunala mellanskolor SFS 1918:1114.
Kommunala mellanskolor skulle ge undervisning efter sexårig folkskola. Denna skolform
kunde både drivas av ett eller flera skoldistrikt eller annan kommunal samfällighet.
Det var först 1930 som en särskild lag om skolstyrelse i vissa kommuner gav lands- eller
stadskommunen uppdraget att överta ansvaret för folkskoleverksamheten SFS 1930:262.
§ 1 I lands- eller stadskommun, som sammanfaller med skoldistrikt, skall, där kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet utgöra en för kommunen gemensam angelägenhet,
vilken kommunen såsom sådan har att vårda.
I köpingen tillträde en ny folkskolestyrelse den 1 januari 1932 och som ordförande i skolstyrelsen utsågs överlärare E Blohme.
116
TPF
FPT
Köpingen var nu en egen skolmyndighet inom sitt
område.
9.2
Utvecklingen i köpingen
I juni månad 1922 skrevs en motion i kommunfullmäktige att inrätta en Allmän högre folkskola med mål att föra fram lärjungarna till realexamen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 1922 att bevilja medel i 1923 års budget.
I maj 1923 beslutade Kungl. Maj:t att godkänna att köpingen fick driva kommunal mellanskola. Jag har inte funnit denna uppgift i arkivet utan går här på uppgifter i Andereks bok om
köpingens historia. En kommunal mellanskola var en fyraårig realskola som byggde på den
sexåriga folkskolan. Skolformen tillkom 1909.
117
TPF
FPT
Rektor för den högre folkskolan och senare den kommunala mellanskolan var Erik V Larsson. Han blev senare rektor för den statliga realskolan från 1947 och för den kommunala
gymnasieskolan från 1956 till 1960.
En del kommunala mellanskolor förstatligades under senare delen av 1930-talet. 1938 skrev
Victor Mattsson riksdagsman från Virestad en motion i andra kammaren där han föreslog att
den kommunala mellanskolan i Älmhult skulle förstatligas. 118 I motionen beskrivs antalet lärTPF
FPT
jungar vid skolan åren 1923 till 1937 samt andelen som kom från närliggande kommuner. Av
134 elever i skolan året 1937/38 kom 83 från andra kommuner. Dessa elever fick betala
högra terminsavgifter än eleverna från köpingen. Motivet för ett förstatligande var bland annat att elever från andra kommuner skulle få samma eller ingen terminsavgift.
Motionen ledde fram till att Kungl. Maj:t beslutade förstatliga den kommunala mellanskolan
med start från 1 juli, 1944. Förstatligandet skulle då vara klart 1947/48.
119
TPF
FPT
Läsåret 1944/45 fanns det i kommunala mellanskolan 229 elever varav 115 pojkar och 114
flickor fördelade på 7 klasser. Realexamen togs 1945 av 33 elever.
116
TP
Älmhults kommuns arkiv Älmhults köpings Folkskolestyrelse protokoll 1932 – 1936 A:1
Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria
118
Riksdagstrycket 1937/38 Motioner i andra kammaren nr 36
119
Årsredogörelse för kommunala mellanskolan 1944/45
120
Årsredogörelse för kommunala mellanskolan 1944/45
PT
117
TP
TP
TP
TP
PT
PT
PT
PT
59
120
TPF
FPT
I en översikt över antal elever vid samrealskolan i Älmhult 1954 som redovisades för kommunfullmäktige i köpingen framgår både antalet elever per årskurs men också antalet elever
från andra kommuner.
121
TPF
FPT
Tabell 15 Antal elever vid samrealskolan i Älmhult 1945 till 1953
Läsåret
Antal elever totalt
Antal elever Älmhult
Antal elever övriga
1945/46
229
57
172
1946/47
216
45
171
1947/48
192
43
149
1948/49
205
46
159
1949/50
216
49
167
1950/51
255
63
192
1951/52
262
64
198
1952/53
301
73
228
1953/54
328
88
240
Relationen elever från andra områden är relativt konstant under 10 års period. Skolan har
haft ett stort upptagningsområde. Elever kom från Stenbrohult, Loshult, Glimåkra, Virestad,
Örkened, Göteryd, Hallaryd, Pjätteryd, Vislanda, Hjärsås, Osby och Emmitslöf.
1947 föreslog rektor E.V. Larsson att kommunfullmäktige skulle uppdra åt samrealskolans
lokalstyrelse att undersöka möjligheterna för att få till stånd ett statligt gymnasium i Älmhult.
122
TPF
FPT
Fullmäktige beslutade i februari 1948 att ställa 500 kr till förfogande för behövliga utgifter
samt att skriva till 1946 års skolkommission.
123
TPF
FPT
I skrivelsen framför köpingen att det i länet
endast fanns ett högre allmänt läroverk och att det redan fanns en realskola. I skrivelsen
bifogas också uppgift på antal invånare och lärjungar i olika gymnasier höstterminen
1952. 124
TPF
FPT
Tabell 16 Antal gymnasister från respektive kommun i olika läroverk
Kommun
Älmhult
Vislanda
Almundsryd
Virestad
Stenbrohult
Göteryd
Agunnaryd
Folkmängd 1
jan 1953
4 151
2 551
1 092
2 956
2 854
4 101
1 039
Hässleholm
Kristianstad
Växjö
Övriga
12
1
2
1
6
1
1
1
7
2
2
3
1
2
5
4
1
Det fanns 49 gymnasieelever i regionen 1952 varav 21 från köpingen trots att köpingen endast stod för 25 % av befolkningen.
Inför 1950-talet har köpingen etablerat en väl utbyggd utbildningsstandard som ytterligare
förstärks genom att ett gymnasium etableras på orten 1956.
121
TP
Älmhults köping kommunarkiv E 1:11
Älmhults köping kommunarkiv A 1:11
123
Älmhults köping kommunarkiv A 1:10
124
Älmhults köping kommunarkiv E 1:1
PT
122
TP
TP
TP
PT
PT
PT
60
9.3
Analys
Beslutet att starta och driva en kommunal mellanskola visar på ett intresse för skolfrågor
utöver det vanliga. År 1923 fanns det i riket 77 kommunala mellanskolor med totalt 9 333
elever.
125
TPF
Det var en ganska ovanlig skolform särskilt för ett så litet samhälle som
FPT
köpingen. 1924 fanns det i Sverige totalt 77 statliga läroverk, realskolor och samskolor med
21 650 elever i realskolan och 8068 i gymnasiet.
126
TPF
FPT
Högre utbildning efter folkskolan var
relativt ovanlig. Det fanns 1924 718 788 elever i folkskola ålder 7 – 14 år. I Kronobergs län
fanns det 18 820 barn i folkskolan (7-14 år) varav 85 i kommunala mellanskolor och högre
folkskolor.
elever.
127
TPF
128
TPF
Läsåret 1943 fanns det i riket 75 kommunala mellanskolor med totalt 10 667
Det fanns samtidigt 40 972 elever i statliga realskolor och 514 176 elever i
FPT
folkskolor.
FPT
129
TPF
FPT
Att Älmhults köping fick ett gymnasium var en prestation av köpingen. 1954/55 fanns i Kronobergs län ett högre allmänt läroverk, 4 statliga realskolor, 1 kommunal flickskola, 2 kommunala realskolor totalt 8 enheter.
130
TPF
FPT
Det fanns läsåret 1954/55 totalt 3 160 elever i högre
skolväsendet därav 346 i gymnasium. I folkskolan fanns 16 335 elever läsåret 1953/54.
131
TPF
FPT
Köpingen lyckades etablera en realskola på ett tidigt stadium vilket måste ha påverkat utbildningsnivån i området positivt. Etableringen av gymnasium innebar att köpingen fick det andra
gymnasiet i länet vilket var en strategisk satsning.
Inom köpingen finns ett starkt intresse för utbildning utöver folkskolan som syns redan på
1920-talet. Att en liten ort som Älmhult kunde ordna en kommunal mellanskola med realexamen var ovanligt.
Skolan gjordes senare om till statlig realskola och även detta var ovanligt för en liten ort.
1954 fanns det i länet endast tre statliga realskolor utöver den i Älmhult. Detta tyder på en
medvetenhet bland beslutsfattare och även på att personer inom skolvärlden agerade för att
utveckla skolväsendet.
125
TP
PT
126
TP
PT
127
TP
PT
128
TP
PT
129
TP
PT
130
TP
PT
131
TP
PT
Statistisk årsbok för Sverige 1925 sid. 235
Statistisk årsbok för Sverige 1926 sid. 228
Statistisk årsbok för Sverige 1926 sid. 225
Statistisk årsbok 1944 sid. 275
Statistisk årsbok 1946 sid. 277 o 281
Statistisk årsbok 1956 sid. 285
Statistisk årsbok 1956 sid 284 o 286
61
10.
Intervjuer
10.1
Beskrivning
Totalt har 24 personer intervjuats i individuella intervjuer. Intervjuerna har genomförts som ett
samtal där jag använt en viss mall för att ställa frågor. Jag har fått namnet på lämpliga personer att intervjua från arbetskollegor. Jag har också fått nya namn från de personer som
blivit tillfrågade och som sedan gett förslag på andra personer. Ett par personer har självmant tagit kontakt med mig efter en tidningsartikel om mitt arbete.
Den äldste personen är född 1909 och den yngste 1950. Jag har försökt båda intervjua män
och kvinnor. Ett antal har varit politiskt aktiva i köpingen.
Intervjuerna redovisas inte separat utan enbart som en sammanfattning av resultat jag kom
fram till.
Av den som är intervjuade är tretton födda eller har flyttat till köpingen i späd ålder. Fjorton
har gått i skola i köpingen. Några har gått både i realskola och folkskola. En har även gått i
gymnasiet i köpingen. Några som gått i realskola i Älmhult har senare gått i gymnasium på
annan ort.
Av dem som gick i skolan i Älmhult har nästan alla positiva minnen från sin skoltid. De flesta
kommer ihåg sina lärare. Alla lärare upplevdes inte som duktiga eller rättvisa men det fanns
många eldsjälar som gjort ett starkt intryck. Fortfarande mer än 50-60 år efter sin skoltid
kommer man ihåg sina lärare och lärarprofiler.
Flera av de intervjuade har varit politiskt aktiva och några har varit företagsledare eller arbetat inom företagets ledning.
De människorna i och kring köpingen man kommer ihåg är dels mycket originella personer
dels personer inom handel och näringsliv samt politiker. Skolfolk är också personer som man
kommer ihåg. Många inom skolan var dessutom politiker.
Enstaka händelser som flera har nämnt är Älmhultsutställningen 1946, byggandet av viadukten över järnvägen mot slutet av 1960-talet, byggandet av vattentornet på mitten av
1960-talet, IKEA varuhus 1958, köpingens 50-års jubileum 1951 och gymnasieskolans start
1956. Just Älmhultsutställningen 1946 har varit en händelse som betytt mycket för ortens
självkänsla. Det var en betydande utställning för sin tid som drog massor av besökande. Utställningen gav en ekonomiskt överskott.
62
Flera har framfört att köpingens stora expansion under 1950-talet och 1960-talet var något
som de upplevde som mycket starkt. Hela samhället upplevde en förändring som alla upplevde som intensiv. Det fanns en optimism i samhället.
De som har erfarenhet av det politiska livet i köpingen framhåller att det fanns en samsyn på
samhällets utveckling. Även om socialdemokratin hade egen majoritet fördes en diskussion i
samstämmighet i viktigare frågor. Relationerna mellan köpingens politiska ledning och näringslivet var mycket goda.
Hur såg man då på köpingens struktur? Det finns bland de människor som intervjuats minnesbilder av köpingen från 1920-talet och framåt. De allra flesta har minnen av många affärer och mycket omfattande handel. Det förekom marknader på Oxtorget ända fram på 1950talet. Det fanns också många konditorier och caféer. Eftersom det inte fanns så många möteslokaler blev caféerna viktiga som mötesplats både åt enskilda och grupper.
Det fanns en stark idrottsrörelse och ett stort intresse för idrott. Lokala fotbollsmatcher kunde
dra mycket folk. Älmhults Idrottsföreningen var en förening som syntes.
Det fanns också en stark arbetarrörelse. Det fanns grupperingen inom arbetarrörelsen. Glasbruksarbetarna som tillkom på 1930-talet var en medveten yrkeskår som både var skickliga
hantverkare och hade en egen kultur. Elme musikkår som finns idag har sina rötter i glasbruksarbetarnas musikkår.
Järnvägspersonalen har upplevts som en viktig och betydelsefull grupp i samhället. Särskilt
de som var äldre och/eller arbetat inom järnvägen pekar på att lokförarna hade en betydelsefull position. Järnvägspersonalen var dock inte en homogen grupp utan de olika sektionerna inom järnvägen höll ihop.
Flera intervjuade anser att köpingens sociala struktur kännetecknas av en skiktning. Man
umgicks ofta inom sina yrkesgrupper. Det fanns mycket klara sociala strukturer. Man skilde
på folk och folk. Det var svårt med kontakter mellan de som bott i köpingen sedan födseln
och de som flyttade in. Älmhultsborna tålde inte alltid utbölingar. Många av de som flyttade in
skapade vänkrets inom gruppen inflyttade eller inom sin yrkestillhörighet.
Det fanns ett kulturellt intresse i samhället. Folkets Park hade stor aktivitet och många teatergrupper och musikgrupper spelade där. Senare tillkom ett mer kommersiellt nöjesliv via
Ulrik Wittman. Bokehill var en dansbana med mycket verksamhet. Det fanns social verksamhet inom både näringsliv och offentlig verksamhet. Både näringsliv och brandkåren ordnade
fester till jul eller andra högtider. Det fanns inget utpräglat kyrkligt intresse men det fanns
flera frikyrkor och mycket barn i söndagsskolor.
63
10.2 Analys och slutsatser
De allra flesta som intervjuats har ansett att Älmhults köping var en positiv ort att bo och
verka i. Personernas minnesbilder skiljer sig men gemensamt anser många att samhället
präglades av en balans men med en markerad social skiktning.
Samhället har präglats av en successiv utveckling som dock blir våldsam under senare delen
av 1950- och 1960-talen. Då sker en så stor inflyttning att tidigare levnadsmönster ändras.
Skolans roll i samhället har också varit viktig. Kanske skolfrågor är av större betydelse för ett
samhälle än vad man räknar med.
De sociala nätverken verkar att i hög grad skapas inom familje- och släktkretsen samt yrkeskretsen. Idrottsrörelsen och kulturella intressen tycks påverka många och ger troligen kontakter långt utöver de normala nätverken.
11. Svar på frågeställningar
Strukturen i ett samhälle kan ses som ett mönster eller en serie idéer men består också av
befolkningsstruktur och näringslivsstruktur. De frågeställningar jag satt upp är ganska breda
med syfte att belysa både gruppers och enskildas betydelse men också köpingen i sin
omvärld.
Hur utvecklades orten med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i stort och relationen
med omgivande kommuner utvecklingen i länet och riket?
Köpingen utvecklas ur funktionen som en kommunikationspunkt och en handelsplats. Från
det att järnvägen etableras tills köpingen grundas går 39 år. Under denna tid etableras
stationssamhället. Köpingen bildas 1901 och under de första 30 åren är den helt dominerad
av handel och samfärdsel.
Den främsta orsaken till att köpingen bildades var järnvägens placering genom landskapet.
Järnvägen är grunden till att samhället finns idag. Etableringen av Gotthard Nilsson var en
viktig etablering som gjorde att industrialiseringen påbörjades. Senare tillkom glasindustri
och metallindustri. Från början av 1940-talet ökar industrialiseringen.
Industrialiseringsprocessen är snabbare i köpingen än i länet som helhet. Redan 1945 har
köpingen nästan hälften av sin befolkning kopplad till industrin medan länet har en tredjedel.
Etableringen av IKEA i början av 1950-talet var långsiktigt en oerhört viktig fas i utvecklingen
men det kom främst att påverka den nya Älmhults kommun.
Befolkningsökningen i köpingen är markant snabbare åren mellan 1901 till 1920 samt efter
1950 jämfört med både länet, omgivande kommuner och riket som helhet. Länet ligger stilla
under hela perioden 1910 till 1970 medan befolkningen i riket ständigt ökar. Köpingens rela-
64
tiva andel av länets befolkning stiger medan länets relativa andel av rikets befolkning krymper.
Demografiskt uppvisar köpingen en högre andel gifta och en högre andel kvinnor än
närliggande kommuner och länet under nästan hela sin period. Detta tyder på att de
ekonomiska förutsättningarna i köpingen var allmänt sett bättre än i länet som helhet,
Länet präglas av jordbruket ända fram till 1950-talet. Köpingen skiljer sig under hela perioden
från länet eftersom det är en handels- och kommunikationsplats. Andelen personer kopplade
till samfärdsel och handel är hela perioden klart högre än länssnittet.
Omgivande landskommuner är utpräglade jordbruksbygder utom Stenbrohult som tidigt blir
en industribygd. Genom etableringen av IKEA blir handel på nytt en viktigare näringsgren för
köpingen från början av 1960-talet.
Utvecklingen mätt i antalet invånare är relativt måttlig ända fram till 1950-talet. Etableringen
av tre järnvägslinjer skulle kunna medföra en snabbare utveckling under 1910- och 20-talet.
1901 fanns det fyra köpingar utmed Södra Stambanan det var Eslöv, Hässleholm, Älmhult
och Nässjö. Älmhult fick inte den betydelse man önskat.
Den ekonomiska betydelsen av järnvägspersonal är sannolikt stor fram till 1930-talet. Detta
visar bl.a. utvecklingen av den lokala sparbanken samt kommunalskatten.
Köpingens snabba utveckling kom först genom industrialiseringen under 1950- och 1960talen. Det är då köpingen har en betydligt snabbare utveckling än länet som helhet.
Hur förändras den sociala strukturen i köpingen över tiden?
Till en början är människor kopplade till handel och järnväg mycket betydelsefulla. Denna
struktur finns kvar ända in i 1950-talet. Under de första 20 åren är samhället präglat av en
ganska snabb befolkningsutveckling som sedan blir mera stabil för att bokstavligen explodera under de sista 20 åren.
Av ledamöternas yrken i kommunfullmäktige kan utläsas vilka grupper i samhället som är
politiskt starka och viktiga. Gruppen hantverkare som var viktig under köpingens första 20 år
minskar i betydelse och gruppen arbetare ökar i betydelse särskilt efter 1930 då glasbruksindustrin tillkommer.
De intervjuer som gjorts pekar på att den sociala strukturen är stark även när befolkningen
ökar mycket kraftigt under 1950- och 1960-talen. Den ”gamla” befolkningen håller sig för sig
själva och nyinflyttade bildar en egen grupp. Åsa Lundqvist har i sin avhandling Bygden, bru-
65
ket och samhället funnit att den lokala utvecklingen när det gäller rörligheten i samhället ökar
i takt med den allmänna politiska utvecklingen. Strukturen i köpingen förändras i grunden
först under 1950-talet. Det är då som industrialiseringen tar fart. Inom järnvägen finns en
uttalad maskulin struktur som minskar i betydelse genom att andelen anställda inom samfärdsel blir relativt sett färre. De kvinnor som förvärvsarbetar gör det huvudsakligen inom
handel och kontor.
Vad har enskilda personer och grupper betytt för köpingens utveckling?
Aronson pekar i sin forskning på att småföretagande ofta haft en dominerande struktur i stationssamhällena.
Uppsatsen pekar mot att de järnvägsanställda varit betydligt mer dominerande än vad
Aronsson tagit fram i sin forskning. De järnvägsanställda hade en hög lönenivå, hade säker
inkomst även under lågkonjunktur och hade fasta befattningar.
Järnvägspersonalen var en dominerande grupp i samhället ända fram mot 1950-talet när
industrialiseringen gjorde att gruppen relativt sett blev allt mindre.
Det finns ett antal industrimänniskor som betytt mycket för köpingens utveckling. Gotthard
Nilsson genom etablering av företaget Gotthard Nilsson betydde mycket under perioden fram
till 1950-talet. Andra industripersoner var Ove Månsson som etablerade Älmhults bruk och
inom byggnadsindustrin var Erik W Johansson en mycket drivande person.
Ingvar Kamprad etablerade sig 1953 men det var först under senare delen av 1960-talet som
IKEA fick en allt större betydelse för samhället. Kamprad är naturligtvis av stor betydelse
men har betytt mer för utvecklingen under 1970-talet och framåt.
Inom området skolan finns flera personer som drivit på utvecklingen. Rektor Erik Larsson för
kommunala mellanskolan och senare realskolan har troligen betytt mycket för etableringen
av ett gymnasium och för skolutvecklingen inom köpingen.
Som grupp har järnvägspersonalen betytt mycket. Den var ekonomiskt stark och mycket dominerande under tiden fram till 1940-talet.
Även glassarbetarna var en betydelsefull grupp. Via den gruppen kom impulser in från andra
områden. Det finns fortfarande en musikkår i Älmhult som startades ursprungligen via
glasarbetarna. Glasarbetarna tillfördes köpingen 1928 genom den utvidgning som då
genomfördes. Ekonomiskt var gruppen inte så betydelsefull. Det var en ganska homogen
grupp med starka yrkestraditioner.
Köpingen har redan från 1920-talet haft ett stort engagemang för skolan och betydelsen av
högre utbildningen. Sett i ett perspektiv från mitten av 1920-talet har möjligheten att få högre
66
utbildning utöver folkskolan funnits på orten. Det var ovanligt att en så pass liten ort hade
möjligheter att erbjuda sådan utbildning.
Skolfrågorna anser jag därför mycket viktiga för utvecklingen av ortens utveckling. Denna
aspekt har tidigare inte uppmärksammats i den lokala historiebeskrivningen. Just intresset
för skolfrågor är värt en fortsatt forskning både på lokal nivå och på regional nivå.
Hur ser enskilda människor på ortens utveckling och struktur?
De intervjuer jag genomfört pekar mot ett skiktat samhälle under tiden fram mot 1960-talet.
Det fanns stora klasskillnader. Samtidigt har nästan alla trivts i köpingen och upplevt utvecklingen som positiv.
Inom den politiska ledningen fanns en sorts samhörighet att verka för köpingens intresse.
Kontakterna mellan näringsliv och politisk ledning var goda. Detta resultat pekar mot samma
uppfattning som Industriförbundet fört fram i boken Framgångsrika företagare.
12. Sammanfattning
Älmhults köping skapades 1901 och uppgick i Älmhults kommun vid den stora kommunläggningen 1971. Köpingen fungerade som en administrativ enhet under 70 år under vilken period befolkningen ökade från 900 personer 1901 till 6514 personer 1970. Under sina första
30 år präglades köpingen av järnvägen. Tre järnvägslinjer möttes i Älmhults köping. Järnvägen var det i särklass viktigast samfärdsmedlet. Med järnvägarna följde en stor grupp personal som blev en dominerade grupp i köpingen ända fram mot 1940-talet.
1:a världskriget skapar problem och det blir en ekonomisk oro som följer med in under 1920talet. Det politiska livet i köpingen påverkas av det demokratiska genombrottet genom nya
rösträttsregler 1919. Köpingen ökar i betydelse för sitt närområde och 1928 får det de gränser det hade fram till 1971 års kommunsammanläggning. Närliggande kommuner Pjätteryd
och Stenbrohult drabbas av både en arealförlust och en kraftig minskning i antalet invånare.
Köpingen ökar sin befolkning kraftigt vilket delvis beror på ändrade kommungränser. Räknat
mellan 1909 till 1931 har befolkningen mer än fördubblats.
Handeln och järnvägens personal är dominerande näringsgrenar även om industri på allvar
etablerats i köpingen genom Gotthard Nilsson.
Näringslivets representanter och järnvägspersonalen dominerar det politiska livet. Från 1919
är Arbetarepartiet det dominerande politiska partiet i köpingen och partiet är i sig dominerat
av järnvägspersonal.
67
Perioden från 1930-talet fram till tiden efter andra världskriget är en stagnationsperiod för
köpingen. Befolkningen var i stort konstant. Från köpings etablering fram till slutet mot 1930talet var köpingen en handelsort, men redan 1940 var antalet anställda inom industrin lika
med antalet anställda inom handel och samfärdsel. Från 1950-talet är köpingen en industriort
där handel på nytt ökar sin relativa andel av antalet anställda genom etableringen av IKEA.
När köpingen upphör 1971 är näringslivet fortfarande präglat av industri men betydelsen av
handel ökar.
Under hela köpingens verksamhet har den politiska verksamheten dominerats av Socialdemokraterna. De borgerliga partierna bildade till en början valallianser men längre fram skapades traditionella partier även inom det borgerliga blocket. Anställda inom järnvägen var
länge ytterst viktiga inom kommunalpolitiken likaså var lärare en viktig politisk grupp.
Redan på 1920-talet fanns ett uttalat intresse för skolfrågor i köpingen. Så småningom fick
köpingen en kommunal mellanskola med realexamen senare en statlig realskola och 1956
fick man ett gymnasium. Denna utveckling är mycket unik för en så liten ort som Älmhults
köping är.
Etableringen av IKEA och dess varuhus på 1950-talet innebar början till en ny era för köpingen. IKEA:s betydelse är dock i högre grad knuten till den nya kommunen Älmhults kommun. Fram till 1970 var industrin i köpingen viktigare än IKEA:s etablering även om den politiska ledningen redan under 1960-talet insåg IKEA:s betydelse.
Uppsatsen har också försökt peka på enskilda personer som haft ett stort inflytande över
utvecklingen i köpingen, ett inflytande som följer med över tiden.
Uppsatsen pekar på tre personer som betytt mycket för köpingens strategiska utveckling.
Gotthard Nilsson startade företaget Gotthard Nilsson redan vid 1900-talets början och företaget var en stor arbetsgivare i köpingen under i stort hela dess period.
Erik Larsson var rektor för kommunala mellanskolan senare realskolan och till sist gymnasiet. Han har påverkat skolutvecklingen och betytt mycket för etableringen av köpingen som
en utbildningsort.
Ingvar Kamprad startade IKEA under 1950-talet och företaget har sedan dess blivit en
världskoncern. Kamprad har betytt mycket för köpingen men ändå mer för Älmhults kommun.
Effekterna av IKEA är mera synliga från 1970-talet.
Utvecklingen av stationssamhällen är en följd av en förändrad infrastruktur och ny teknik.
Järnvägen innebär något helt nytt. Med järnvägen kommer nya människor till en kommun,
människor som inte har sin tradition i bondesamhället. Järnvägens personal är välbetald och
har en säker och fast inkomst. Deras betydelse för samhället kan nog knappast underskattas. Deras ekonomiska betydelse i ett litet samhälle måste ha varit mycket stort.
68
Syftet med uppsatsen är att beskriva en orts utveckling. En ort påverkas av faktorer som den
geografiska placeringen och utvecklingen i omvärlden. En ort påverkar också av enskilda
människor eller grupper av människor.
Mina utgångstankar är att försöka beskriva en utveckling och att finna orsakerna till denna
utveckling. Jag har hämtat den ursprungliga idén från Peter Aronssons artikel i Scania där
han ställer frågan ”Vem skapar historia”. Är det enbart infrastruktur och omvärlden som driver
fram en utveckling eller är det även enskilda personer som påverkar de mera långsiktiga
effekterna i en orts utveckling.
Aronsson hänvisar till den tjeckiska filosofen Kosik som tar upp detta resonemang i sin bok
”Det konkretas dialektik” där han pekar på att alla delar i ett samhälle samspelar och det är
delarna som skapar helheten. Han pekar också på att det är först över tiden man kan bedöma en människas betydelse för ett historiskt skeende.
Min uppsats blir trots allt ganska begränsad. Eftersom den omspänner en period från 1901
till 1970 kan det inte bli någon mera genomgripande analys över vad enskilda personer betytt. Jag har inte försökt bedöma enskilda personer beslutsväg eller motiv för att skapa en
resurs. Detta är knappast möjligt för en magisteruppsats. Jag har utgått från infrastrukturen
men genom att studera gruppers betydelse och även enskilda personers utsagor kan jag dra
slutsatser om vad personer betytt för köpingens utveckling.
13. Abstract
Abstract
In the beginning of the 1860s, an important railway was built between Malmö and Stockholm.
The railway became one of the most important projects that would influence the entire
southern Sweden. The railway line was located to areas outside the ordinary routes and a
number of communities were built up along its way.
Älmhult was one of the communities that was built up due to the railway. In the
beginning there were only a few farms and a station, but a community developed and the
village grew. In 1901 the village became a small market town, which was an important event.
In 1901 there were only four market towns along the Southern trunk line – Eslöv,
Hässleholm, Älmhult and Nässjö.
This essay describes the formation of the market town and its development between
1901-1970. In 1971 there was a town district reform which meant that a new district, which
included the market town, was created. Previous research about communities and the
railway is not extensive. A number of theses have been written about the railway and its
development. There are also theses about industrial communities. A project at Växjö
69
University has studied villages around railway stations in Kronoberg County. The essays
have described different parts of the communities.
The aim of this study is to describe the development of a community. The essay points
out the structure of the community and its changes over time. Since it extends over a period
of 70 years, this study will not be very deep-going. The material includes publications from
the National Statistics Office of Sweden, but also material from the municipal archives.
The essay presents the development of the market town in four different domains.
Population development, demographic structure, trade and industry structure as well as the
constitution of the local government council will be presented.
Through all the time periods, the market town has shown a great interest in school
issues. As early as the 1920s a local junior secondary school opened and in the mid 1950s
the market town had its own grammar school/upper secondary school. The interest in
education for the young people is something specific for the history of the market town.
More than 20 people have been interviewed about their memories and their views of
the market town. The interviews show a small community with social classes, but also a
place where people felt at home.
14. Referensförteckning
Muntliga källor
Uppgifter från f.d. personalchef på Gotthards Anders Johansson
Intervjuer med
Gulli Andersson, Rune Andersson, Arne Bengtsson, Göte Bengtsson, Solveig Carlsson,
Karl Frodig, Solveig Granroth, Marianne Gummesson, Sven Gunnarsson, Alva Johansson,
Anders Johansson, Ingvar Johansson, Lars Johansson, Sigurd Levin, Gösta Lindholm, Lena
Månsson, Henry Persson, Nina Rundqvist, Thure Rundqvist, Sören Rundgren, Greta
Svensson, Rune Ströberg, Birgitta Tall och Bengt Tall.
Otryckt material
Anteckningar och sammanställning upprättad av Olof Andrén som var stationsinspektör vid
Älmhults station 1929 till 1940. Anteckningarna är ej daterade men har troligen upprättats
kring år 1946.
Anteckningar upprättade av Thure Rundquist som var anställd vid Erik W Johanssons
byggnadsföretag i Älmhult 1946 till 1986. Anteckningarna är daterade april 1986.
Gotthard Nilssons arkiv Ämnesordnade handlingar samlingsserie 1917 – 1966 samt Statistik
1946 - 1959
Verksamhetsberättelse för Stiftelsen Älmhultsbostäder, 1956, Stencil
Årsberättelse för Stiftelsen Älmhultbostäder, 1961, Tryckeri AB Kronoberg 1962
Årsberättelse för Stiftelsen Älmhultbostäder, 1966, Smålänningen i Ljungby 1967
Årsberättelse för Stiftelsen Älmhultbostäder, 1970, Malmstens Älmhult 1971
Årsredogörelse för kommunala mellanskolan, realskolan och gymnasiet i Älmhult årsvis åren
1937 till 1960
Älmhults kommuns arkiv
70
Bilagor till kommunfullmäktiges protokoll E1:1
Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll § 1 1967 A1:25
Debiterings- och uppbördslängd Kommunalnämnden 1930 G VI:5
Fyrktalslängd 1899 Handlingar FII:2
Kommunfullmäktiges protokollsbok A1:1
Röstlängd 1918 Bilagor Kommunalnämnden Längder 1904 – 1918 DI.I
Protokoll kommunfullmäktige 7 januari 1947 A1:11
Protokoll kommunfullmäktige 22 december 1947 A 1:11
Protokoll kommunalnämnden 18 februari 1948 A 1:10
Protokoll kommunalfullmäktige 15 september 1948 A 1:10
Protokoll kommunfullmäktige 8 januari 1951 A1:14
Bilaga till kommunfullmäktige 3 april 1954 E 1:1
Protokoll kommunfullmäktige 17 jan 1955 A1:16
Protokoll kommunfullmäktige 12 januari 1959 A1:18
Protokoll kommunfullmäktige 7 januari 1963 A1:21
Tryckta källor och litteratur
Offentligt tryck
De kommunala valen år 1919, Kungl. Statistiska Centrabyrån, Stockholm 1920
Sveriges officiella statistik, Folkmängden och dess förändringar, Översikt över åren 19011910, Kungl. Statistiska Centralbyrån, , P.A Norstedt & Söner, Stockholm 1917
Sveriges officiella statistik, Industri och bergshantering, Industri 1950, Kommerkollegium,
Stockholm 1953
Sveriges officiella statistik, Industri och bergshantering, Industri 1955, Kommerkollegium,
Stockholm 1957
Sveriges officiella statistik, Industri och bergshantering, Industri 1960, Statistiska
Centralbyrån, Stockholm 1963
Sveriges officiella statistik, Industri och bergshantering, Industri 1965, Statistiska
Centralbyrån, Stockholm 1967
Topografiska och statistiska uppgifter om Kronobergs län, Generalstabens Topografiska
Afdelning, P.A Norstedt & Söner, Stockholm 1878
Folkräkningen den 31 december 1910, Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1914
Folkräkningen den 31 december 1920, Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1927
Folkräkningen den 31 december 1930, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1936
Särskilda folkräkningen 1935/36, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1937
Folkräkningen den 31 december 1940, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1942
Folkräkningen den 31 december 1945, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1949
Folkräkningen den 31 december 1950, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1952
Folkräkningen den 1 november 1960, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1961
Folk- och bostadsräkningen 1970, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1972
Statistisk årsbok 1925, Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1925
Statistisk årsbok 1926, Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1926
Statistisk årsbok 1936, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1936
Statistisk årsbok 1946, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1946
Statistisk årsbok 1956, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1956
Årsbok för Sveriges kommuner, Första årgången 1918, Kungl. Statistiska Centralbyrån,
Stockholm 1919
Årsbok för Sveriges kommuner, 1920, Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1920
Årsbok för Sveriges kommuner, 1925, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1926
Årsbok för Sveriges kommuner, 1930, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1930
Årsbok för Sveriges kommuner, 1935, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1936
Årsbok för Sveriges kommuner, 1938, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1939
Årsbok för Sveriges kommuner, 1941, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1941
71
Årsbok för Sveriges kommuner, 1945, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1946
Årsbok för Sveriges kommuner, 1955, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1956
Årsbok för Sveriges kommuner, 1961, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1961
Årsbok för Sveriges kommuner, 1965, Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1966
Litteratur
Abrams, Phlip, Historical Sociology, Cornel University Press, Ithaca, New York 1982
Aldén, Gustav A., Medborgarens bok, Svensk Statskunskap, Lars Hökenbergs Bokförlag,
Stockholm 1944
Altman, Hans Cristian, Lysande ledarskap, Stora ledares strategier och hemligheten bakom
deras unika bedrifter, Liber-Hermods, 1993
Aronsson, Peter, Regionernas roll I Sveriges historia, Rapport 91, 1995 Fritzes
Aronsson, Peter, Johansson, Lennart, Stationssamhällen, Nordiska perspektiv på
landsbygdens modernisering, Acta Wexionensia, Serie 1 Humaniora, nr 2 1999
Berge, Anders, Att begripa det förflutna, Förklaring, klassificering, kolligation inom
historievetenskapen, Studentlitteratur 1995
Carlsson, Sten, Grupper och gestalter, Studier om individ och kollektiv i nordisk och
europeisk historia, Bokförlaget Aldus 1964
Ekström von Essen, Ulla, Folkhemmets kommun, Atlas akademi, 2003
Eriksson, Gunnar, Frängsmyr, Tore, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1999
Giddens, Anthony, The Constituion of Society, Outline of the Theory of Structuration, Polity
Press 1984
Hamilton, Ulf, Teknik på böndernas villkor. De tekniska och politiska aktörernas inflytande
på den statsreglerade tekniska förändringen i Sverige 1806-1972, Almqvist & Wiksell
International, 1997
Heckscher, Eli, Järnvägarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling, Akademisk
avhandling, Centraltryckeriet Stockholm 1907
Johannisson, Bengt, Framgångsrika företagare, Industriförbundets förlag, Svanbäck &
Nyman, Stockholm 1976
Kosik, Karel, Det konkretas dialektik, En studie i människans och världens problematik, Röda
Bokförlaget 1978
Liedman, Sven-Eric, I skuggan av framtiden, Modernitetens idéhistoria, Bokförlaget Bonnier
Alba 1997
Lindmark, Uno, Barnvakts-, banförmans- och banmästarminnen, Banverket Borlänge 1991
Lindqvist, Mats, Klasskamrater, Om industriellt arbete och kulturell formation 1880-1920,
Carlssons Bokförlag, 1994
Lundqvist, Åsa, Bygden, bruket och samhället, Om människor och organisationer i
brukssamhället Böksholm, 1900-1979 , Arkiv avhandlingsserie 53, Kungälv 2001
Magnusson, Lars, Sveriges Ekonomiska historia, Tiden Athena, Rabén Prisma 1996
Norberg, Anders, Tvåkammarriksdagen 1867-1970: ledamöter och valkretsar band 2,
Almqvist & Wiksell International 1985
Oredsson, Sverker, Järnvägarna och det allmänna, Svenska järnvägspolitik fram till 1890,
Akademisk avhandling , Gleerups/Lund 1969
Pierre, Jon, Den lokala staten, Den kommunala självstyrelsens förutsättning och restriktioner,
Almqvist & Wiksell förlag, 1994
Richardson, Gunnar, Svensk utbildningshistoria, Skola och samhälle förr och nu,
Studentlitteratur, 1994
Schon, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia, Tillväxt och omvandling under två
sekel, SNS förlag 2000
Svensson, Patrik, Agrara entreprenörer, Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i Skåne
1800-1870, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 2001
Torekull, Bertil, Historien om IKEA, Ingvar Kamprad berättar för Bertil Torekull, Wahlstöm &
Widstrand, 1998
72
Torstendahl, Rolf, Historievetenskap som teori, praktik, ideologi, Författarförlaget 1988
Torstendahl, Rolf (red), Byråkratisering och maktfördelning, Studentlitteratur 1989
Andra tryckta källor och tidskrifter
Andererk, Eric. H., Älmhults historia, utgiven med anledning av köpingens 50-årsjubileum,
Smålandspostens boktryckeri, Växjö 1950
Anderek, Eric, H. , Bidrag till Älmhults historia, Del II tiden 1951-1970 utgiven med anledning
av köpingens uppgående i storkommun, Tryckeri Kronoberg Växjö 1971
Anderek, Eric. H., Älmhults sparbank, Minnesskrift utgiven med anledning av Sparbankens
femtioårsjubileum 1966, Tryckeri AB Kronoberg, Växjö 1966
Anander, A, Smålands och Ölands Kalender 1922 Del I, Utgivarens förlag, Aneby 1922
Améen, Lennart, Järnvägen i svenska landskap, Järnväg, bygd och bebyggelse,
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 12 1986
Andersson, Eric H., Från Stolpastugan till Älmhult, Marknadsliv i gångna tider, Separattryck
ur Hyltén-Cavalliusföreningens Årsbok 1945
Andersson, Eric H. Några drag ut torp- och småstugebebyggelsens historia i Pjätteryds
socken, Separattryck ur Hultén-Cavalliusföreningens årsbok 1944
Aronsson, Peter, Vem skapar historia, Om struktur och subjekt som historieteoretiskt
problem, Scandia Lund 1988
Aronsson, Peter, Människans storhet och litenhet: Om praxisbegreppets tänkvärdhet
Scandia Lund 1988
Blohmé, Emanuel, Älmhults folkskola genom tiderna, Minnesskrift vid Svenska folkskolans
100-årsjubileum, Älmhults tryckeri Älmhult 1942
Blomqvist, Siv, Glimtar ur handeln, Älmhults Köpmannaförening 1909-1999, Prismatryck
Älmhult 1999
Carlsson, Josef, Pjätteryds socken, En kulturgeografisk studie, Särtryck ur Sydsvenska
Geografiska sällskapets årsbok 1925
En man och hans verk, Minnesgåva till företages grundare, 1955
Folkrörelsearkivet Kronoberg och Smålands idrottshistoriska sällskap, Kronobergarna,
Idrotten och samhället, Smålandspostens Tryck Växjö 1990
Glas och sten i Linnébygden, Älmhult och Eneryda i glasriket, Utgiven av ABF och Svenska
Fabriksarbetareförundet i Kalmar och Kronobergs län, 1982
Göransson, Edvard, Svensk Folkskolematrikel år 1922, Del 1 Nordstedt & Söners förlag
1922
Hartman, Gösta, Älmhults Köpmannaförening 1909-1959, Smålänningens Tryckeri 1959
Henriksson, Lars, Jubileumsskrift OK Älme 40 år, 1988
Hundra år under kommunalförfattningarna 1862 – 1962, Minnesskrift utgiven av Svenska
Landskommunernas Förbund, Svenska Landstingsförbundet och Svenska Stadsförbundet ,
Stockholm 1962
Johanneson, C J Sveriges Järnvägsstationer, Ahlströms & Nordbergs bokförlag, Stockholm
1926
Jubileumsskrift, Älmhults Idrottsförening 1919-1959,
Johnsson, Janne, Mormors berättelse, Växjöbladets boktryckeri, Växjö 1971
Järnvägsdata, Svenska Järnvägsklubben, Tredje omarbetade upplagen, Eifels Boktryckeri,
Eksjö 1999
Krantz, Karl Johan, Linnébygden Historia om näringslivet, Prismatryck, Älmhult 1995
Larsson, Lars J, Landstinget Kronoberg 1863-1988, SMP tryck, Växjö 1988
Mihnoss, E.G, Sveriges järnvägsstationer, Orbis, 1947
Palmqvist, Lena A:son, Stationssamhället – brott eller kontinuitet?, Järnväg, bygd och
bebyggelse, Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 12 1986
Sveriges kommunikationer, sommartidtabell 1914, , Förlags A—B. Sveriges
Kommunikationer, Stockholm.
Sveriges kommunikationer, nr 5 den 15 maj 1930, Reproduktion av original av SJ,
Järnvägsklubben 1976 ISBN 91-85098-56-6
73
Sveriges kommunikationer, nr 9 den 5 september 1935, Förlags A—B. Sveriges
Kommunikationer, Stockholm.
Sveriges kommunikationer, nr 6 den 15 juni 1952, Förlags A—B. Sveriges Kommunikationer,
Stockholm.
Sveriges kommunikationer, nr 2 fr o m 1 februari 1967, Förlags A—B. Sveriges
Kommunikationer, Stockholm.
15. Förteckning över tabeller och diagram
Tabeller
Tabell 1
Tabell 2
Tabell 3
Tabell 4
Tabell 5
Tabell 6
Tabell 7
Tabell 8
Tabell 9
Tabell 10
Tabell 11
Tabell 12
Tabell 13
Tabell 14
Tabell 15
Tabell 16
Antal kommuner åren 1925 till 1965
Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning perioden
1915 till 1928
Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning perioden
1930 till 1946
Yrkestitlar i kommunfullmäktige sammanfattning perioden
1950 till 1966
Folkmängdens fördelning efter yrken i Kronobergs län
enligt 1910 års folkräkning
Folkmängdens fördelning efter yrken i Allbo härad
enligt 1910 års folkräkning
Folkmängdens fördelning efter yrkesgrupper i 1910
och 1920 års folkräkningar
Fördelning av yrken i 1918 års röstlängd
Sammandrag ur 1930 års uppbördslängd
Olika yrkesgruppers taxerade inkomst 1930 års
Uppbördslängd
Antal anställda vid Gotthard Nilsson 1947 och 1949
Antal arbetsställen per typ av industri åren 1950, 1955,
1960 och 1965
Antal anställda per typ av industri åren 1950, 1955,1960
och 1965
Antal anställda vid Gotthard Nilsson 1950 till 1959
Antal elever vid samrealskolan i Älmhult 1945 till 1953
Antal gymnasister från respektive kommun i olika
läroverk
sida 35
sida 38
sida 39
sida 39
sida 42
sida 42
sida 44
sida 46
sida 48
sida 49
sida 50
sida 52
sida 52
sida 54
sida 60
sida 60
Diagram
Diagram 1
Diagram 2
Diagram 3
Diagram 4
Diagram 5
Köpingens, länets och rikets befolkningsutveckling 1900
till 1970
Befolkningsutvecklingen i köpingen och närliggande
kommuner åren 1909 till 1931
Befolkningsutvecklingen i köpingen och närliggande
kommuner åren 1930 till 1950
Befolkningsutvecklingen i köpingen och närliggande
kommuner åren 1950 till 1970
Yrkestillhörigheten i Kommunfullmäktige i tre huvudPerioden
Bilagor
Bilaga 1 Befolkningsutvecklingen
Tabell B 1:1
Befolkningen i köpingen och närliggande områden
74
sida 28
sida 29
sida 31
sida 32
sida 40
Tabell B 1:2
Jämförelse av folkmängden i Kronobergs län och riket
Bilaga 2 Demografisk utveckling
Tabell B 2:1
Tabell B 2:2
Tabell B 2:3
Tabell B 2:4
Tabell B 2:5
Tabell B 2:6
Tabell B 2:7
Tabell B 2:8
Tabell B 2:9
Tabell B 2:10
Tabell B 2:11
Folkmängd på kommunnivå år 1910 uppdelat i barn, vuxna ogifta, gifta,
änkor och änklingar och frånskilda samt antal hushåll. Fördelning i procent
mot folkmängden i respektive kommun.
Folkmängden på kommunnivå år 1930 uppdelad i män, kvinnor, ogifta och
gifta. Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun
Folkmängd på kommunnivå år 1935/36 uppdelad i män, kvinnor, ogifta
kvinnor och män, gifta kvinnor och män och barn 0-15 år. Fördelning i
procent mot folkmängden i respektive kommun
Folkmängd på kommunnivå år 1940 uppdelad i män, kvinnor, barn under 15
år, vuxna ogifta män och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor.
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun
Folkmängd på kommunnivå år 1945 uppdelad i män, kvinnor, barn under 15
år, vuxna ogifta män och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor.
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun
Folkmängd på kommunnivå år 1950 uppdelad i män, kvinnor, barn under 15
år, vuxna ogifta män och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor.
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun
Bestående äktenskap med barn under 16 år enligt 1950 års folkräkning
Folkmängd på kommunnivå år 1960 uppdelad i män, kvinnor, ogifta män
och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor. Fördelning i procent mot
folkmängden i respektive kommun
Folkmängd på kommunnivå år 1965 uppdelad i män, kvinnor, ogifta män
och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor. Fördelning i procent mot
folkmängden i respektive kommun
Folkmängd i kommunblock och per församling år 1970 uppdelad i män,
kvinnor, ogifta män och kvinnor, gifta män och kvinnor, änklingar och änkor
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun
Antalet fränskilda män och kvinnor i kommunblock per församling år 1970.
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun
Bilaga 3 Kommunfullmäktiges sammansättning
Tabell B 3:1
Tabell B 3:2
Tabell B 3:3
Tabell B 3:4
Tabell B 3:5
Tabell B 3:6
Tabell B 3:7
Tabell B 3:8
Tabell B 3:9
Tabell B 3:10
Tabell B 3:11
Tabell B 3:12
Tabell B 3:13
Tabell B 3:14
Tabell B 3:15
Tabell B 3:16
Val till kommunfullmäktige 1915 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1917 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1919 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1922 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1926 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1928 extra val redovisade i yrkestitlar och per
lista
Val till kommunfullmäktige 1930 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1934 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1938 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1942 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1946 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1950 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1954 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1958 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1962 redovisade i yrkestitlar och per lista
Val till kommunfullmäktige 1966 redovisade i yrkestitlar och per lista
75
Bilaga 4 Näringslivsstruktur
Tabell B 4:1
Tabell B 4:2
Tabell B 4:3
Tabell B 4:4
Tabell B 4:5
Tabell B 4:6
Tabell B 4:7
Folkmängd efter yrke 1930 års folkräkning Kronobergs län
Folkmängd efter yrke 1940 års folkräkning på kommunnivå. Jämförelse i
procent mot hela befolkningen.
Folkmängd efter yrke 1945 års folkräkning på kommunnivå. Jämförelse i
procent mot hela befolkningen
Folkmängd efter yrke 1950 års folkräkning på kommunnivå. Jämförelse i
procent mot hela befolkningen
Förvärvsarbetande befolkning i yrkesgrupper enligt 1960 års folkräkning
på kommunnivå. Jämförelse i procent mot hela antalet förvärvsarbetande
Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren enligt 1965 års folk- och
bostadsräkning på kommunnivå. Jämförelse i procent mot hela antalet
förvärvsarbetande
Förvärvsarbetande dagbefolkning efter kön och yrke i Älmhults tätort i
1970 års folk- och bostadsräkning. Jämförelse i procent mot hela antalet
förvärvsarbetande män respektive kvinnor
Bilaga 5 Intervjufrågor
Karta
76
Bilaga 1
1
Befolkningsutvecklingen
Tabell B 1:1 Befolkningen i köpingen och närliggande områden
År
Älmhults
köping
1 085
1 196
1 328
1 554
2 822
2 785
2 803
2 950
3 841
4 426
5 325
5 533
6 514
1909
1916
1919
1926
1931 *
1935
1940
1945
1950
1955 **
1960
1965
1970
Virestads
kommun
3 906
3 583
3 603
3 442
3 457
3 449
3 345
3 250
3 022
2 845
2 723
2 525
2 323
Stenbrohults
kommun
2 655
2 816
2 956
3 281
2 606
2 656
2 641
2 743
2 820
2 853
2 869
2 830
2 782
Göteryds
kommun
2 877
2 653
2 630
2 570
2 500
2 400
2 195
2 085
1 933
3 988
3 594
3 221
2 814
Pjätteryds
kommun
1 849
1 732
1 833
1 845
1 390
1 386
1 264
1 166
1 061
-
*/ 1928 överfördes delar av Stenbrohults kommun och Pjätteryds kommun till köpingen
**/ 1951 skapades en ny kommun Göteryd av tidigare Hallaryd, Pjätteryd och Göteryds
kommuner
Befolkningsuppgifterna är hämtade från Årsbok för Sveriges kommuner år 1919, 1926, 1931,
1935, 1940, 1945, 1950, 1955, 1960, 1965 och 1970.
Tabell B 1:2 Jämförelse av folkmängden i Kronobergs län och riket perioden 1900 till 1910
År
1900
1901
1905
1910
1921
1925
1931
1935
1940
1945
1950
1955
1960
1965
1970
1)
1)
1)
2)
3)
3)
3)
3)
3)
3)
3)
3)
3)
3)
4)
Folkmängd i Kronobergs län
159 124
159 266
157 855
157 965
158 611
158 641
155 535
155 174
151 648
152 926
157 751
159 112
159 311
162 049
166 950
Folkmängd i riket
5 136 441
5 175 228
5 294 885
5 522 403
5 903 762
6 036 118
6 141 571
6 233 090
6 341 303
6 597 348
6 986 181
7 234 664
7 471 345
7 694 987
8 091 782
Kronobergs län i
procent mot riket
3,10%
3,08%
2,98%
2,86 %
2.69 %
2,63 %
2,53 %
2,49 %
2,39 %
2,32 %
2,26 %
2,20 %
2,13 %
2,11 %
2,06 %
1) Uppgifter från Sveriges Officiella Statistik Folkmängden och dess förändringar översikt får
åren 1901 – 1910. 2) Uppgifter från Folkräkningen 1910. 3) Uppgifter från Årsbok för
Sveriges kommuner respektive år. 4) Statistisk årsbok för Sverige 1971 Tab 10
1
Bilaga 2
Demografisk utveckling
Tabell B 2:1
Folkmängden på kommunnivå år 1910 uppdelat i barn, vuxna ogifta, gifta, änkor och
änklingar och frånskilda samt antal hushåll. 1
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Kommun
Folkmängd Barn u.
15
Älmhults
1 134
386
34%
köping
Virestad
3 807
1 228
32%
Stenbrohult 2 756
982
36%
Pjätteryd
1 821
573
31%
Göteryd
2 823
921
33%
FPT
Vuxna
ogifta
285
25%
976
26%
713
26%
532
29%
804
28%
Gifta
405
36%
1 326
35%
886
32%
562
31%
908
32%
Änklingar
o änkor
57
5%
272
7%
173
6%
151
8%
185
7%
Från- Antal husskilda håll
1
339
snitt 3,35
5
977
snitt 3,9
2
739
snitt 3,73
3
447
snitt 4,07
5
685
snitt 4,12
Tabell B 2:2
Folkmängden på kommunnivå år 1930 uppdelad i män, kvinnor, ogifta och gifta.
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
Älmhults
köping
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Pjätteryd
I procent
Göteryd
I procent
Kronobergs
län
I procent
1
TP
PT
2
TP
PT
Folkmängd Antal
män
2822
1401
2606
3457
1396
2497
155 551
2
TPF
FPT
Antal
kvinnor
1421
Ogifta
män
819
Ogifta
kvinnor
791
Gifta
män
532
Gifta
kvinnor
542
49,6
1346
50,4
1260
29,0
825
28,0
693
18,9
460
19,2
464
51,7
1775
51,3
674
48,3
1284
51,4
78 197
48,3
1682
48,7
722
51,7
1213
48,6
77 354
31,7
1100
31,8
411
29,4
782
31,3
47 462
26,6
929
26,9
411
29,4
670
26,8
43 435
17,7
591
17,1
231
16,5
438
17,5
27 011
17,8
598
17,3
234
16,8
436
17,5
27 201
50,3
49,7
30,5
27,9
17,4
17,5
Folkräkningen 1910 Kungl. Statistiska Centralbyrån Volym 1 Tabell 1 sida 33
Folkräkningen den 31 december 1930 Statistiska Centralbyrån Volym 1 Tabell 1 sida 30
1
Bilaga 2
Tabell B 2:3
Folkmängden på kommunnivå år 1935/36 uppdelad i män, kvinnor, ogifta kvinnor och män,
gifta män och kvinnor och barn 0-15 år. 3
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Älm Kö
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Pjätteryd
I procent
Göteryd
I procent
Kronobergs
län
I procent
Folkmängd
2 753
2 646
3 449
1 331
2 340
154 544
FPT
Män
Kvinnor
1 406
51,1
1 299
49,1
1 646
47,7
653
49,1
1 100
47,0
75 810
Ogifta
män
750
27,2
788
29,8
1 124
32,6
419
31,5
749
32,0
46 781
Ogifta
kv.
768
27,9
680
25,7
899
26,1
359
27,0
566
24,2
40 981
Gifta
män
542
19,7
498
18,8
592
17,2
224
16,8
433
18,5
28 049
Gifta
kvinnor
546
19,8
501
18,9
602
17,5
227
17,1
432
18,5
28 173
Barn
0-15 år
661
24,0
693
26,2
1 001
29,0
340
25,5
580
24,8
36 025
1 347
48,9
1 347
50,9
1 803
52,3
678
50,9
1 240
53,0
78 744
51,0
49,0
30,3
26,5
18,1
18,2
23,3
Tabell B 2:4
Folkmängden på kommunnivå år 1940 uppdelad i män, kvinnor, barn under 15 år, vuxna
ogifta män och kvinnor, gifta, förut gifta män och förut gifta kvinnor. 4
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Älmhult
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Pjätteryd
I procent
Göteryd
I procent
Kronobergs
län
I procent
3
TP
PT
4
TP
PT
Folkmängd
Män
2 837
1 385
48,8
1 375
52,2
1 754
52,4
652
52,4
1 172
54,0
77
521
51,2
2 632
3 321
1 244
2 171
151
408
Kvinnor Barn
under
15 år
1 452
605
51,2
21,3
1 257
660
47,8
25,1
1 567
885
47,6
24,8
592
308
47,6
24,8
999
477
46,0
22,0
73 887 32
468
48,8
21,4
Vuxna
ogifta
män
410
14,5
417
15,8
625
19,1
237
19,1
433
19,9
27
153
17,9
Vuxna
ogifta
kvinnor
420
14,8
278
10,6
379
12,1
151
12,1
246
11,3
21 635
14,3
Särskilda folkräkningen 1935/36 Statistiska Centralbyrån Volym 1 Tabell 1 sida 18
Folkräkningen 1940 Statistiska Centralbyrån Volym 1 Tabell 1 sida 25
2
FPT
Gifta
1 239
43,7
1 100
41,8
1 214
36,8
458
36,8
857
39,5
59
760
39,5
Förut
gifta
män
61
2,2
70
2,7
86
2,6
32
2,6
65
3,0
3 865
Förut
gifta
kvinnor
102
3,6
107
4,1
132
4,7
58
4,7
93
4,3
6 527
2,6
4,3
Bilaga 2
Tabell B 2:5
Folkmängden på kommunnivå år 1945 uppdelad i män, kvinnor, barn under 15 år, vuxna
ogifta män och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor. 5
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Folkmängd
Älmhult
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Pjätteryd
I procent
Göteryd
I procent
Kronobergs
län
I procent
3 128
2 786
3 210
1 142
2 063
153
572
Män
Kvinnor Barn
under
15 år
1 565 1 563
722
50,0
50,0
23,1
1 425 1 361
638
51,1
48,9
22,9
1 733 1 477
799
54,0
46,0
24,9
621
521
247
54,4
45,6
24,9
1 123 940
452
54,4
45,6
21,9
79
74 424 33
148
236
51,5
48,5
21,6
Vuxna
ogifta
män
415
13,3
436
15,6
607
18,9
227
19,9
400
19,4
25
568
16,6
FPT
Vuxna
ogifta
kvinnor
401
12,8
298
10,7
354
11,0
132
11,6
211
10,2
19 269
12,5
Gifta
1 400
44,8
1 244
44,7
1 246
38,8
445
39,0
860
41,7
69 228
Förut
gifta
män
71
2,3
64
2,3
89
2,8
32
2,8
52
2,5
3 805
Förut
gifta
kvinnor
119
3,8
106
3,8
115
3,6
59
5,2
88
4,3
6 466
45,1
2,5
4,2
Tabell B 2:6
Folkmängden på kommunnivå år 1950 uppdelad i män, kvinnor, barn under 15 år, vuxna
ogifta män och kvinnor, gifta, förut gifta män och kvinnor. 6
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Älmhult
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Pjätteryd*
I procent
Göteryd*
I procent
Länet
I procent
Folkmängd
Män
3 921
2 817
3 017
1054
1 938
157 713
FPT
1 965
50,1
1 450
51,5
1 638
54,3
580
55,0
1 061
54,7
Kvinnor Barn
under
15 år
1 956
996
49,9
25,4
1 367
660
48,5
23,4
1 379
716
45,7
23,7
474
244
45,0
23,1
877
445
45,3
23,0
Vuxna
ogifta
män
470
12,0
374
13,3
575
19,1
191
18,1
348
18,0
Vuxna
ogifta
kvinnor
414
10,6
283
10,0
264
8,8
94
8,9
152
7,8
Gifta
1 840
46,9
1 325
47,0
1 257
41,7
439
41,7
867
44,7
81 069
76 644
36 313
23 541
17 191
70 377
51,4
48,6
23,0
14,9
10,9
44,6
Förut
gifta
män
75
1,9
68
2,4
86
2,9
29
2,8
45
2,3
3 718
2,4
Förut
gifta
kvinnor
126
3,2
107
3,8
119
3,9
27
5,4
81
4,2
6 573
4,2
*) Pjätteryd och Göteryd ingår 1951 i Göteryds kommun. Uppgifterna baseras på församlingarna som motsvara de gamla kommunerna.
5
TP
PT
6
TP
PT
Folkräkningen 1945, Statistiska Centralbyrån, Volym 1 Tabell 1 sida 202
Folkräkningen 1950, Statistiska Centralbyrån, Volym 1 sida 31 och 32
3
Bilaga 2
Tabell B 2:7
Bestående äktenskap med barn under 16 år enligt 1950 års folkräkning 7
Inga barn
1 barn
2 barn
Minst 3
Övriga
barn
hushåll
Älmhult
340
269
177
98
612
I procent
22,7
18,0
11,8
6,6
40,9
TPF
Stenbrohult 282
I procent
30,4
153
16,5
134
14,4
70
7,5
289
31,1
Virestad
I procent
211
24,7
147
17,2
103
12,0
102
11,9
292
34,2
Göteryd*
I procent
339
26,6
228
17,9
143
11,2
115
9,0
451
35,3
FPT
Samtliga
hushåll
1 496
Snitt 2,62
per hushåll
928
Snitt 3,03
per hushåll
855
Snitt 3,53
per hushåll
1 276
Snitt 3,20
per hushåll
*) Göteryd omfattar både Pjätteryd, Göteryd och Hallaryds tidigare kommuner.
Tabell B 2:8
Folkmängden på kommunnivå år 1960 uppdelad i män, kvinnor, ogifta män och kvinnor, gifta
män och kvinnor, förut gifta män och förut gifta kvinnor. 8
Pjätteryd och Göteryds redovisas församlingarna separat
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Älmhult
Folkmängd
Män
Kvinnor Ogifta
män
Ogifta
Gifta
kvinnor män
5 324
2 673
50,2
1 469
51,5
1 468
55,3
491
56,1
970
55,0
81
346
51,2
2 651
49,8
1 383
48,5
1 187
44,7
385
43,9
795
45,0
77 631
1 290
24,2
702
24,6
791
29,8
275
31,4
521
29,5
40 390
1 154
21,7
560
19,6
500
18,8
140
16,0
306
17,3
33 159
48,8
25,4
20,9
I procent
Stenbrohult
2 852
I procent
Virestad
2 655
I procent
Pjätteryd
876
I procent
Göteryd
1 765
I procent
Länet
I procent
7
TP
PT
8
TP
PT
FPT
158 977
Folkräkningen 1950, Statistiska Centralbyrån Volym 1 Sida 30
Folkräkningen 1960, Statistiska Centralbyrån Volym 1 sida 15 och 16
4
1 298
24,4
697
24,4
582
21,9
192
21,9
404
22,9
37 257
Gifta
Förut
kvinnor gifta
män
1 307
85
24,5
1,6
700
70
24,5
2,5
582
95
21,9
3,6
195
24
22,3
2,7
402
45
22,8
2,5
37 276 3 699
Förut
gifta
kvinnor
190
3,6
123
4,3
105
4,0
50
5,7
87
4,9
7 196
23,4
23,4
4,5
2,3
Bilaga 2
Tabell B 2:9
Folkmängden på kommunnivå år 1965 uppdelad i män, kvinnor, ogifta män och kvinnor, gifta
män och kvinnor , förut gifta män och förut gifta kvinnor. 9
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Älmhult
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Göteryd
I procent
Länet
I procent
FPT
Folkmängd
Män
Kvinnor Ogifta
män
Ogifta
Gifta
kvinnor män
5 826
2 937
50,4
1 446
51,7
1 363
55,2
1 756
55,2
2 889
49,6
1 349
48,3
1 108
44,8
1 424
44,8
1 394
23,9
674
24,1
719
29,1
944
29,7
1 196
20,5
521
18,6
452
18,3
511
16,1
1 443
24,8
695
24,9
554
22,4
735
23,1
84 186
79 981
40 865
32 726
39 471
51,3
48,7
24,9
19,9
24,0
2 795
2 471
3 180
164 167
Gifta
Förut
kvinnor gifta
män
1 444
100
24,8
1,7
693
77
24,8
2,8
550
90
22,3
3,6
730
77
23,0
2,4
39 393 3 850
24,0
2,3
Förut
gifta
kvinnor
249
4,3
135
4,8
106
4,3
183
5,8
7 862
4,8
Tabell B 2:10
Folkmängden i kommunblock och per församling år 1970 uppdelad i män, kvinnor, ogifta
män och kvinnor, gifta män och kvinnor, änklingar och änkor. 10
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
TPF
Folkmängd
6621
Stenbrohult
I procent
2768
Virestad
2285
Älmhults
köping
I procent
I procent
Göteryd
I procent
Pjätteryd
I procent
Länet
I procent
9
TP
PT
10
TP
Män
FPT
3379
Kvinnor Ogifta
män
3242
1604
Ogifta
Gifta
kvinnor män
1291
1645
Gifta
Änklingar Änkor
kvinnor
1651
74
223
51,0
1421
49,0
1347
24,2
652
19,5
520
24,8
690
24,9
683
1,1
61
3,4
125
48,7
1047
45,8
616
44,9
296
44,3
81446
48,9
23,6
644
28,2
397
28,9
186
27,8
40830
24,5
18,8
411
18,0
211
15,4
92
13,8
32301
19,4
24,9
527
23,1
319
23,2
164
24,6
40451
24,3
24,7
524
22,9
314
22,9
166
24,9
40405
24,2
2,2
54
2,4
35
2,5
19
2,8
2746
1,6
4,5
101
4,4
86
6,3
35
5,2
7328
4,4
51,3
1238
54,2
1373
757
55,1
668
372
55,7
166661 85215
51,1
Folk och bostadsräkningen 1965, Statistiska Centralbyrån Volym 1 Tabell 1 sida 17
Folk och bostadsräkningen 1970, Statistiska Centralbyrån Del 1 Sida 25
PT
5
Bilaga 2
Tabell B 2:11
Antalet frånskilda män och kvinnor i kommunblock per församling år 1970
Fördelning i procent mot folkmängden i respektive kommun.
Frånskilda män
I procent
Frånskilda
kvinnor
I procent
11
TP
PT
11
TPF
FPT
Älmhults
köping
56
0,8
77
Stenbrohult Virestad
Göteryd
Pjätteryd
Länet
18
0,7
19
13
0,6
11
6
0,4
5
3
0,4
3
1188
0,7
1412
1,2
0,7
0,5
0,4
0,4
0,8
Folk och bostadsräkningen 1970, Statistiska Centralbyrån Del 1 Sida 25
6
Bilaga 3
Kommunfullmäktiges sammansättning
Tabell B 3:1
Val till kommunfullmäktige 1915 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
9 mandat
Lokförare
Lokomotiveldare (2)
Lokomotivförare (3)
Lokomotivreparatör
Maskinsnickare
Stenhuggare
Samlingslistan
11 mandat
Bagare
Bankdirektör
Cykelreparatör
Folkskollärare
Handlanden (4)
Kontorsbiträde
Målaremästare
Snickarmästare
Inga kvinnor invalda
Enighet
5 mandat
Bagare
Handlanden (3)
Kommunalnämndordförande
1
TP
PT
2
TP
PT
3
TP
PT
Enighet
8 mandat
Bankdirektör
Direktör
Folkskollärare
Handlanden (2)
Snickare
2
TPF
FPT
Kvinnor
Tabell B 3:3
Val till kommunfullmäktige 1919 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
12 mandat
Elektriker
Lokomotivförare (4)
Möbelsnickare
Reparatör
Riksdagsman
Verkmästare
Stenhuggare
Stationskarl
FPT
Kvinnor
Tabell B 3:2
Val till kommunfullmäktige 1917 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
5 mandat
Lokomotivförare (3)
Lokreperatör
Möbelsnickare
1
TPF
3
TPF
FPT
Kvinnor
Fru (Arbetarepartiet)
Fröken (Enighet)
Handelsidkerska (Enighet)
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 4 dec 1915 Kommunfullmäktige i Älmhult protokollsbok A1:1
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 3 dec 1917 Kommunfullmäktige i Älmhult protokollsbok E 1:1
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 28 mars 1919 Kommunfullmäktige i Älmhult protokollsbok E1:1
1
Bilaga 3
Tabell B 3:4
Val till kommunfullmäktige 1922 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
13 mandat
Handlande (2)
Lokomotivförare (3)
Maskinsnickare
Möbelsnickare
Riksdagsman
Snickare
Stationskarl
Stationskarlsförman
Verkmästare
De Borgerliga
7 mandat
Handlande (3)
Ingenjör
Landsfiskal
Lokomotivmästare
Överlärare
De borgerliga
10 mandat
Bankdirektör
Disponent (2)
Fabrikör
Handlande (2)
Installatör
Konditor
Köpman
Överlärare
FPT
Kvinnor
Fru (Arbetarepartiet)
Tabell B 3:5
Val till kommunfullmäktige 1926 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
10 mandat
Handlande
Lokomotivförare (3)
Lokomotivreparatör
Maskinsnickare (2)
Signalreparatör
Snickare
Verkmästare
4
TPF
5
TPF
FPT
Kvinnor
Inga kvinnor invalda
Tabell B 3:6
Val till kommunfullmäktige 1928 extra val redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
14 mandat
Banvakt
Glasarbetare
Glasslipare (2)
Handlande
Lokomotivförare (3)
Maskinsnickare (2)
Snickare
Stationskarl
Stenarbetare
Verkmästare
4
TP
PT
5
TP
PT
6
TP
PT
Borgerlig vänster
2 mandat
Konditor
Överlärare
De borgerliga
9 mandat
Bankdirektör
Köpman (4)
Lantbrukare (3)
Lokomotivförare
FPT
Kvinnor
Inga kvinnor invaldes
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 17 okt 1922 Kommunfullmäktige i Älmhult protokollsbok E 1:1
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 8 okt 1926 Kommunfullmäktige i Älmhult protokollsbok E 1:1
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 15 jan 1928 Kommunfullmäktige i Älmhult protokollsbok E 1:1
2
6
TPF
Bilaga 3
Tabell B 3:7
Val till kommunfullmäktige 1930 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
12 mandat
De borgerliga
9 mandat
Banvakt
Glasarbetare (2)
Glasslipare (2)
Handelsförest
Handlande
Lokomotiveldare
Lokomotivförare
Stationskarl
Verkmästare (2)
Bankdirektör
Direktör (2)
Disponent
Godsägare
Köpman (2)
Lantbrukare (2)
Hantverk och
näringar
3 mandat
Byggmästare
Folkskollärare
Plåtslagaremästare
Banarbetare
Banvakt
Byggnadssnickare
Expeditör
Glasarbetare (3)
Glasslipare
Handelsföreståndare
Lokomotivförare (2)
Maskinsnickare
Verkmästare
För samhällets
sunda utveckling
1 mandat
Plåtslagaremästare
Kvinnor
Arbetare
Inga kvinnor
invalda
7
TP
PT
8
TP
PT
9
TP
PT
8
TPF
FPT
Samlingslistan
10 mandat
Kvinnor
Direktör (2)
Disponent
Fabrikör
Köpman
Lantbrukare
Lokomotivförare
Provinsialläkare
Rektor
Sågverksägare
Fru (Arbetarepartiet)
Tabell B 3:9
Val till kommunfullmäktige 1938 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarpartiet – Socialdemokraterna
15 mandat
Banvakt
Byggmästare
Expeditör
F. lokförare
Folkskollärare
Glasarbetare
Glasslipare (2)
FPT
Klass mot klass
1 mandat
Tabell B 3:8
Val till kommunfullmäktige 1934 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
14 mandat
7
TPF
9
TPF
FPT
För samhällets bästa
10 mandat
Kvinnor
Direktör
Fabrikör
Godsägare
Järnhandlare
Kamrer
Köpman
Lantbrukare
Fru (Arbetarepartiet – Socialdemokraterna)
Fru (För samhällets bästa)
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 8 okt 1930 Kommunfullmäktige i Älmhult Protokollsbok E 1:1
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 30 okt 1934 Kommunfullmäktige i Älmhult Protokollsbok E 1:1
Utdrag protokoll från Länsstyrelsen 22 okt 1938 Kommunfullmäktige i Älmhult Protokollsbok E 1:1
3
Bilaga 3
Linjeförman
Lokförare
Maskinsnickare
Möbelsnickare
Notarie
Snickeriarbetare
Plåtslagaremästare
Rektor
Tabell B 3:10
Val till kommunfullmäktige 1942 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet- SoHF*
3 mandat
cialdemokraterna
14 mandat
Köpman
Banvakt
Rektor
Expeditör
F lokomotivförare
Folkskollärare
Glasarbetare
Glasslipare (3)
Linjeförman
Lokomotivförare (2)
Maskinsnickare
Möbelsnickare
Notarie
*/ uppgift saknas vad beteckningen står för
10
TP
PT
11
TP
PT
FPT
Högern
8 mandat
Kvinnor
Avdelningschef
Fabrikör
Installatör
Järnhandlare
Lantbrukare (2)
Överlärare
Fru (HF)
Fru (Högern)
Tabell B 3:11
Val till kommunfullmäktige 1946 redovisade i yrkestitlar och per lista
ArbetarepartietSocialdemokraterna
15 mandat
Banvakt
Byggnadsarbetare
Expeditör
F kamrer
F lokförare
Folkskollärare
Glasgravör
Glasslipare
Kommunalarbetare
Lokförare
Möbelsnickare
Stationskarl
Vaktmästare
10
TPF
11
TPF
FPT
Folkpartiet
4 mandat
Högern
5 mandat
Kommunisterna
1 mandat
Kvinnor
Handelsföreståndare
Järnhandlare
Rektor
Avdelningschef
Disponent
Fabrikör
Lantbrukare
Överlärare
Kommunal-arbetare
Fru (Arbetarepartiet-Socialdemokraterna)
Textilarbeterska
(ArbetarepartietSocialdemokraterna)
Fru (Folkpartiet)
Utdrag protokoll Länsstyrelsen 28 okt 1942 Kommunfullmäktige i Älmhult Protokollsbok E 1:1
Protokoll Kommunfullmäktige i Älmhult 7 jan 1947 A 1:1
4
Bilaga 3
Tabell B 3:12
Val till kommunfullmäktige 1950 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet 15
mandat
Folkpartiet
4 mandat
Grosshandlare
Byggnadsarbetare
Järnhandlare
Chaufför
Rektor
F d lokförare
Fabrikör
Filare
Folkskollärare
Glasgravör
Glasslipare
Handelsföreståndare
Lokalredaktör
Lokförare
Skolvaktmästare
Stationskarl
Högern
5 mandat
Avdelningschef
Fabrikör (2)
Nämndeman
Överlärare
12
TP
PT
13
TP
PT
Folkpartiet
4 mandat
Fabrikör
Folkskollärare
Järnhandlare
Polisassistent
Högern
5 mandat
Avdelningschef
Fabrikör
Lantbrukare
Överlärare
Protokoll Kommunfullmäktige i Älmhult 8 jan 1951 A 1:14
Protokoll Kommunfullmäktige i Älmhult 17 jan 1955 A 1:16
5
FPT
Landsbygdspartiet- Kvinnor
Bondepartiet
1 mandat
Lantbrukare
Fru 2 st.
(Arbetarepartiet)
Fru
(Folkpartiet)
Tabell B 3:13
Val till kommunfullmäktige 1954 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
16 mandat
Bokbindare
Byggnadssnickare
Fabrikör
Folkskollärare
Gjutare
Glasgravör
Glasslipare
Handelsföreståndare
Linjemästare
Metallarbetare
Pressare
Skolvaktmästare
Stationskarl
Verkmästare
12
TPF
13
TPF
FPT
Kvinnor
Fru 2 st.
(Arbetarepartiet)
Fru
(Högern)
Bilaga 3
Tabell B 3:14
Val till kommunfullmäktige 1958 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
15 mandat
Bokbindare
Fabrikör
Färgeriarbetare
Gjutare
Glasgravör
Linjemästare
Metallarbetare
Pressare
Rektor
Rörmontör
Trafikbiträde
Verkmästare (2 )
Folkpartiet
4 mandat
Folkskollärare
Järnhandlare
Polisassistent
Rektor
14
TP
PT
15
TP
PT
FPT
Högern
6 mandat
Direktör
Disponent
Kamrer
Lantbrukare
Rektor
Tabell B 3:15
Val till kommunfullmäktige 1962 redovisade i yrkestitlar och per lista
Arbetarepartiet
Centerpartiet
14 mandat
2 mandat
Lantbrevbärare
1:e rektor
Bokbindare
Byggmästare
Förman
Gjuteriarbetare
Instruktör
Järnvägskontorist
(2 )
Metallarbetare
Rörmontör
Skolassistent
Ämneslärare
14
TPF
Folkpartiet
5 mandat
1:e polissassistent
Apotekare
Läroverkslärare
Måleriarbetare
Protokoll Kommunfullmäktige i Älmhult 12 jan 1959 A 1:18
Protokoll Kommunfullmäktige i Älmhult 7 jan 1963 A 1:21
6
Kvinnor
Fru (2)
(Arbetarepartiet)
Fru
(Högern)
15
TPF
FPT
Högern
4 mandat
Direktör
Disponent
Industritjänsteman
Kvinnor
Fru 2 st.
(Arbetarepartiet)
Fru
(Folkpartiet)
Telefonist
(Centerpartiet)
Fru
(Högern)
Bilaga 3
Tabell B 3:16
Val till kommunfullmäktige 1966 redovisade i yrkestitlar och per lista
16
TPF
FPT
Arbetarepartiet Centerpartiet Folkpartiet Högerpartiet Kommunisterna Kristen De12 mandat
3 mandat
4 mandat 4 mandat
1 mandat
mokratisk
Samling
1 mandat
SkogsvårdsAvdelnings- Svarvare
Banbiträde
1:e polisBokbindare
konsulent
chef
Bilskollärare assistent
ByggnadsJur kand
Kioskägare
Målarkontrollant
mästare
LantbruByggnadskare
Ämnessnickare
Post-mäslärare
Elektriker
tare
Förman
Instruktör
KN ordf.
Metall-arbetare
Rektor
Skolassistent
Vaktmästare
16
TP
PT
Protokoll Kommunfullmäktige i Älmhult bilaga § 1/67 A 1:25
7
Kvinnor
Fru
(Arbetarepartiet)
Fru
(Folk-partiet)
Bilaga 4
Struktur näringslivet
Tabell B 4:1 Folkmängd efter yrke 1930 års folkräkning Kronobergs län
1
TPF
FPT
Grupp
Anmärkning
Procentuell fördelning
I
Jordbruk med binäringar
48,4
II
Industri och hantverk
25,9
III
Handel och samfärdsel
9,4
IV
Allmän förvaltning och fria yrken
3,6
V
Husligt arbete
2,9
VI
Fd yrkesutövare och övriga
9,8
Tabell B 4:2 Folkmängd efter yrke 1940 års folkräkning på kommunnivå
Jämförelse i procent mot hela befolkningen
Älmhult
Grupp II
Grupp III
o IV
Grupp V
Grupp VI
o VIII
2 837
1 104
38,9
1 352
51,4
439
13,2
148
11,9
689
31,7
45 292
29,9
1 000
35,2
347
13,2
204
6,1
46
3,7
102
4,7
10 471
6,9
218
7,7
74
2,8
82
2,5
31
2,5
43
2,0
8 743
5,8
256
9,0
137
5,2
121
3,6
69
5,5
74
3,4
8 417
5,5
2 632
I procent
Virestad
3 321
I procent
Pjätteryd
1 244
I procent
Göteryd
2 171
I procent
Länet
I procent
151 408
259
9,1
722
27,4
2 475
74,5
950
76,4
1 263
58,2
70 693
46,7
Grupp I = Jordbruk och binäringar
Grupp III = Samfärdsel
Grupp V = Allmän förvaltningstjänst och fria yrken
Grupp VII = Ospecificerad verksamhet
1
TP
PT
2
TP
PT
FPT
Hela beGrupp I
folkningen
I procent
Stenbrohult
2
TPF
Grupp II = Industri och hantverk
Grupp IV = Handel
Grupp VI = Husligt arbete
Folkräkningen 1930, Statistiska Centralbyrån, Volym III Tabell 3 sid 30, Stockholm 1936
Folkräkningen 1940, Statistiska Centralbyrån, Volym III Tabell 8 sid 120-121, Stockholm 1943
1
Yrkesverksam befolkning
1 226
43,2
1 086
41,3
1 360
41,0
485
39,0
890
41,0
56 634
37,4
Bilaga 4
Tabell B 4:3 Folkmängd efter yrke 1945 års folkräkning på kommunnivå
Jämförelse i procent mot hela befolkningen
Älmhult
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Grupp IV
Grupp V
Grupp VI
Grupp
VII
Yrkesverksam
befolkning
3 128
195
6,2
589
21,1
2 264
70,5
791
69,3
1 049
50,8
1 528
48,8
1 424
51,1
465
14,5
169
14,8
732
35,5
50 041
525
16,8
182
6,5
124
3,9
26
2,3
62
3,0
9 351
428
13,7
219
7,9
107
3,3
30
2,6
63
3,1
11 371
233
7,4
114
4,1
72
2,2
33
2,9
61
3,0
9 731
78
2,5
45
1,6
39
1,2
32
2,8
35
1,7
3 549
141
4,5
213
7,6
139
4,3
61
5,3
61
3,0
5 042
1 226
39,2
1 086
39,0
1 243
38,7
485
42,5
890
43,1
32,5
6,1
7,4
6,3
2,3
3,3
2 786
I procent
Virestad
3 210
I procent
Pjätteryd
1 142
Göteryd
2 063
I procent
Kronobergs
län
I procent
153 872 64 787
42,1
Grupp I = Jordbruk och binäringar
Grupp III = Samfärdsel
Grupp V = Allmän förvaltningstjänst och fria yrken
Grupp VII = Ospecificerad verksamhet
Grupp II = Industri och hantverk
Grupp IV = Handel
Grupp VI = Husligt arbete
Tabell B 4:4 Folkmängd efter yrke 1950 års folkräkning på kommunnivå
Jämförelse i procent mot hela befolkningen
Älmhult
Grupp II
Grupp III
Grupp IV
Grupp V
Grupp VI
Yrkesverksam
befolkning
3 920
158
4,0
519
18,5
1 967
65,3
701
66,5
902
46,6
56310
35,7
2 249
57,4
1 565
55,6
595
19,7
217
20,6
761
39,3
58644
37,2
592
15,1
189
6,7
163
5,4
24
2,3
68
3,5
11137
7,1
503
12,8
246
8,7
110
3,6
34
3,2
66
3,4
13537
8,6
235
6,0
120
4,3
90
3,0
29
2,8
54
1,8
10935
6,9
72
1,8
49
1,7
35
1,2
15
1,4
34
1,8
3018
1,9
1 721
43,9
1 165
41,4
1 214
40,3
420
39,8
792
40,9
67068
42,6
2 813
3 014
I procent
Pjätteryd*
1 054
I procent
Göteryd*
1 935
I procent
Länet
I procent
157638
Grupp I = Jordbruk och binäringar
Grupp II = Industri och hantverk
Grupp III = Samfärdsel
Grupp IV = Handel
Grupp V = Allmän förvaltningstjänst och fria yrken
Grupp VI = Husligt arbete
3
TP
PT
4
TP
PT
FPT
Grupp I
I procent
Virestad
4
TPF
Befolkning
I procent
Stenbrohult
FPT
Befolkning
I procent
Stenbrohult
3
TPF
Folkräkningen 1940, Statistiska Centralbyrån, Volym V sid 202-204, Stockholm 1949
Folkräkningen 1950, Statistiska Centralbyrån, Volym IV sid 372-375
2
Bilaga 4
Tabell B 4:5 Förvärvsarbetande befolkning i yrkesgrupper enligt 1960 års folkräkning på
kommunnivå 5 Jämförelse i procent mot hela antalet förvärvsarbetande
TPF
Kommun
Älmhult
Män
Kvinnor
Totalt
I procent mot
samtliga
FPT
Grupp I
Grupp II
Grupp III
Grupp IV
Grupp V
Grupp VI
Samtliga
188
65
253
10,9
263
259
522
22,6
38
3
41
1,8
168
37
205
8,9
916
181
1097
47,4
48
146
194
8,4
1621
691
2312
104
75
179
15,6
112
6
118
10,3
53
27
80
7,0
526
87
613
53,4
21
61
82
7,1
874
275
1149
35
18
53
4,8
34
28
62
5,7
455
119
574
52,4
46
12
58
5,3
273
28
3014
27,5
9
39
48
4,4
852
244
1096
46
22
68
4,8
45
28
73
5,1
628
30
658
46,1
49
5
54
3,8
477
23
500
35,0
7
67
74
5,2
1252
175
1427
3839
2756
6595
9,9
5146
4339
9485
14,3
14231
1293
15524
23,4
3527
758
4285
6,5
21916
3644
25560
38,5
1277
3702
4979
7,5
49936
16492
66428
Stenbrohult
Män
58
Kvinnor
19
Totalt
77
I procent mot
6,7
samtliga
Virestad
Män
Kvinnor
Totalt
I procent mot
samtliga
Göteryd*
Män
Kvinnor
Totalt
I procent mot
samtliga
Länet
Män
Kvinnor
Totalt
I procent mot
samtliga
*/ Göteryds kommun innehåller Göteryds, Pjätteryds och Hallaryds församlingar
Grupp 1 innehåller Naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt och
konstnärligt. I denna grupp ingår lärare, sjuksköterskor samt sjukvårdsbiträden.
Grupp II innehåller administrativt arbete, kameralt och tekniskt arbete samt kommersiellt
arbete. I denna grupp ingår företagsledare, bankpersonal, affärsanställda och
kontorspersonal.
Grupp III innehåller lantbruk, skogs och fiskeriarbeten
Grupp IV innehåller transport och kommunikationsarbeten. I denna grupp ingår
järnvägsanställda och postpersonal
Grupp V innehåller tillverkningsarbeten d v s industriarbete. I denna gruppen ingår alla typer
av tillverkningsindustri, byggnadsindustri och glasindustri
Grupp VI innehåller serviceyrken och militära yrken. I gruppen ingår husligt arbete, polis,
personal inom vården som köksbiträden och hemvårdarinnor.
5
TP
PT
Folkräkningen 1960, Statistiska Centralbyrån, Volym VII sid 28-29, Stockholm 1963
3
Bilaga 4
Tabell B 4:6 Förvärvsarbetande befolkning efter näringsgren enligt 1965 års folk- och
bostadsräkning på kommunnivå 6 Jämförelse i procent mot hela antalet förvärvsarbetande
TPF
Älmhult
I procent
Stenbrohult
I procent
Virestad
I procent
Göteryd
I procent
Länet
I procent
FPT
Jordbruk
Tillverknings- Byggnad
industri
Handel
41
1,6
97
8,3
474
44,7
539
38,3
15110
20,6
1 144
44,4
638
54,9
318
30,0
485
34,4
27411
37,3
587
22,8
144
12,4
58
5,5
114
8,1
8096
11,0
244
9,5
103
8,9
89
8,4
135
9,6
6660
9,1
Samfärdsel Offentlig
förvaltning
o andra
tjänster
166
396
6,4
15,4
47
133
4,0
11,4
38
84
3,6
7,9
38
97
2,7
6,9
3907
12316
5,3
16,8
Tabell B 4:7 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter kön och yrke Älmhults tätort i 1970 års
folk- och bostadsräkning 7
Jämförelse i procent mot hela antalet förvärvsarbetande män respektive kvinnor
TPF
FPT
Näringsgren
Antal
förvärvsarbetande
totalt
Därav
Män
Procent
Därav
Kvinnor
Procent
Naturvetenskapligt, tekniskt,
Humanistiskt o konstnärligt
arbete
Administrativt arbete
Kameralt och kontorstekniskt
arbete
Kommersiellt arbete, handel
Lantbruk
Transport och kommunikation
Tillverkningsindustri
Därav verkstadsarbete
Därav träarbete
Servicearbete, militärt och
ospecificerat
469
316
15,8
153
15,2
75
376
67
112
3,4
5,6
8
264
0,8
26,3
377
34
200
1195
290
229
277
170
33
172
1058
280
215
70
8,5
1,7
8,6
53,0
207
1
28
137
10
14
207
20,6
0,1
6
TP
PT
7
TP
PT
3,5
Folk- och Bostadsräkningen 1965, Statistiska Centralbyrån, Volym IV sid 190-193
Folk- och Bostadsräkningen 1970, Statistiska Centralbyrån, Del 8 Tabell 7 sid 296
4
2,8
20,6
Bilaga 5
Intervjufrågor
Personuppgifter
Namn
Född år
Födelseort
Gift år
Makes namn
Eventuella barn och födelseår
Uppväxt i Älmhult
Föräldrarnas namn
Föräldrarnas yrke
Gick i skolan i Älmhult?
Vilka år
Vilka skolor
Flyttade till Älmhult
Berätta om skoltiden i Älmhult
Vilka minnen har du från samhället
Vilka människor kommer du ihåg i samhället
Finns det någon händelse du särskilt minns
Var du aktiv i föreningsliv
Var du aktiv i det politiska livet
Vad gjorde du på 40-talet
Vad gjorde du på 50-talet
Vad gjorde du på 60-talet
Personer som flyttade in till köpingen
När bosatte du dig i Älmhult?
Hade du familj?
Vad hade du för arbete
Byte du arbete under perioden fram till 1970
Vilka minnen har du från samhället
Vilka människor kommer du ihåg i samhället
Finns det någon händelse du särskilt minns
Var du aktiv i föreningsliv
Var du aktiv i det politiska livet
Vad gjorde du på 40-talet
Vad gjorde du på 50-talet
Vad gjorde du på 60-talet
Om du varit chef på ett företag
Hur var synsättet från Köpingens sida mot ditt företag
Vilka personligheter fanns det inom köpingen som du kommer ihåg
Hur var relationen mellan företagsledning och köping
Förekom det diskussion i företagsledningen om köpingen
Vilka upplevde du var drivande inom köpingen
1