2014 - Svenska Läkaresällskapet
Svenska Läkaresällskapet Verksamhetsberättelse med årsredovisning 1 2014 PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet 2015 © ANSVARIG UTGIVARE Filippa Nyberg, VD FORM & LAYOUT Jaana Logren Bergqvist TEXTBEARBETNING Agneta Davidsson Ohlson Annie Melin Jaana Logren Bergqvist INNEHÅLLSGRANSKNING Agneta Davidsson Ohlson Annie Melin TRYCK DanagårdLiTHO FOTO Colourbox , Carolina Byrmo, Elin Lindström Claessen, Istockphoto, Hagströmerbiblioteket, Jaana Logren Bergqvist, Lasse Skog, Marie Bergman, Samuel Unéus, Shutterstock, hjarnfonden.se, imh.se, ki.se, liu.se, lnu.se, lakartidningen.se KONTAKTA OSS! SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, 101 35 Stockholm INTERNET www.sls.se FACEBOOK /svenskalakaresallskapet TWITTER @sls_sv E-POST [email protected] VÄXEL/RECEPTION telefon 08-440 88 60 MEDLEMSFRÅGOR telefon 08-440 88 89 e-post: [email protected] BOKNING AV LOKALER telefon 08-440 88 85 e-post: [email protected] LÄKARESÄLLSKAPETS RESTAURANG telefon 08-411 60 50 e-post [email protected] INTERNET www.lakaresrest.se 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL 4 Svenska Läkaresällskapets kärnvärden 5 Organisation och styrning 6 Året i korthet 8 Nämnden 9 10 Ordförande har ordet Kärnområden 11 VD har ordet VETENSKAP 12 Delegationen för forskning UTBILDNING 14 Delegationen för utbildning ETIK 16 Delegationen för medicinsk etik KVALITET 18 Kommittén för säker vård 19 Kommittén för IT 19 Kommittén för medicinsk kvalitet 20 Kommittén för läkemedelsfrågor 21 Kommittén för medicinsk språkvård 22 Delegationen för Medicinska riksstämman 24 Levnadsvaneprojektet 26 En värdefull vård 28 Kandidatföreningen 30 Aktiviteter 32 Priser och medaljer 34 Huset och samlingarna 36 Kommunikation 38 Medlemmar, sektioner, lokala läkaresällskap och föreningar 40 Personal och förtroendevalda 42 Representanter i expertgrupper 43 Ekonomi 45 Årsredovisning 3 2014 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET KÄRNVÄRDEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET (SLS) är läkarkårens vetenskapliga och professionella organisation, en ideell, politiskt och fackligt obunden förening. Vi arbetar med frågor baserade på vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Vårt huvudsakliga syfte är att verka för en förbättrad hälso- och sjukvård för dagens och morgondagens patienter. Det gör vi bland annat genom att initiera och driva viktiga samhällsfrågor genom våra medlemmar och vetenskapliga sektioner, som står för en stor del av utvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård. Integritet och oberoende är fundamentet för vår verksamhet och en förutsättning för SLS samhällsroll. FORSKNING är en viktig del i att skapa bättre förutsättningar för morgondagens befolkning. SLS bevakar forskningsfrågor och stödjer medicinsk forskning, bland annat genom att årligen dela ut omkring 30 miljoner kronor i forskningsanslag, post doc-stipendier och resebidrag. UTBILDNING Läkares utbildning och kontinuerliga kompetensutveckling är ett viktigt område som SLS bevakar. Delegationen för utbildning följer, bereder och ger råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. ETIK De stora möjligheter som modern medicin ger, ställer oss inför svåra och delvis nya etiska frågor. Klyftan mellan vad vi kan och har råd att göra i hälso- och sjukvården ökar. Utvecklingen kräver en hög grad av etisk medvetenhet hos läkaren för att inte viktiga värden ska gå förlorade. KVALITET Tillsammans med sektionerna arbetar SLS med övergripande frågor som rör kvalitet och säkerhet i vården. Genom våra kommittéer för säker vård, medicinsk kvalitet, medicinsk språkvård, IT- och läkemedelsfrågor driver SLS frågor om säker vård och kvalitet. 4 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATION & STYRNING MEDLEMMAR 9 LOKALA LÄKARESÄLLSKAP 68 SEKTIONER 19 ASSOCIERADE FÖRENINGAR FULLMÄKTIGE DELEGATIONER KOMMITTEER & ARBETSGRUPPER NÄMNDEN AU NÄMNDENS ARBETSUTSKOTT VD & KANSLI DET HÄR ÄR SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET MEDLEMMAR SLS har närmare 12 500 medlemmar. Medlemmarna utövar sin verksamhet inom SLS delegationer, kommittéer och sektioner. SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH ASSOCIERADE FÖRENINGAR SLS har 68 sektioner, 9 lokala läkaresällskap och 19 associerade föreningar. FULLMÄKTIGE är SLS högsta beslutande organ och består av ledamöter och deras suppleanter vilka är valda av SLS sektioner och lokala läkaresällskap. ORDFÖRANDE SLS leds av dess ordförande, och nämnden är dess verkställande organ. NÄMNDEN är SLS styrelse och består av SLS ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförande i de särskilda delegationerna, samt högst åtta övriga ledamöter. Nämnden har sammanträtt åtta gånger under verksamhetsperioden. AU är nämndens arbetsutskott och består av SLS ordförande, vice ordförande och sekreterare samt en ledamot som nämnden utser inom sig. 5 DELEGATIONER SLS har fyra permanenta delegationer för: forskning, utbildning, medicinsk etik och Medicinska riksstämman. Utöver delegationerna finns ett antal kommittéer och arbetsgrupper. KANSLI OCH VD Kansliet har en central roll i SLS verksamhet och leds av en verkställande direktör. Härifrån styrs ekonomi, administration och huvuddelen av verksamheten. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ÅRET I KORTHET Sir Michael Marmot invigningsföreläser på Medicinska riksstämman 2014. Foto: Lasse Skog ETT STORT TACK Stort tack till alla medlemmar för ett fantastiskt år. En viktig del av Svenska Läkaresällskapets arbete är att initiera och driva angelägna frågor i hälsooch sjukvården utifrån SLS kärnvärden: vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Ett arbete som till stor del sker i SLS sektioner, delegationer, kommittéer, expertgrupper samt råd. Här sammanfattar vi i korthet några av årets aktiviteter för att längre fram ge en mer fördjupad sammanfattning över verksamhetsåret och respektive delegation och kommitté. FORSKNINGSPOLITIK OCH ETIK Forskningsdelegationen har under året bevakat utvecklingen kring det nya ALF-avtalet och arbetat för att öka engagemanget för förbättrad och anpassad rekrytering av läkarstuderande till forskarutbildning. Delegationen har under året även ökat uppmärksamheten på frågor kring forskningsetik och belönat framstående forskare. LÄKARES FORTBILDNING I samband med fullmäktige 2014 diskuterades fortbildningsfrågan, och Utbildningsdelegationen har utifrån detta arbetat vidare med att ta fram ett förslag till modell för fortbildning, utifrån det professionella ansvaret och behovet. I oktober publicerades policydokumentet: ”Läkaryrket – en kontinuerlig professionell utveckling”. Fortbildningsfrågan och SLS ställningstagande har även debatterats i en rad debattartiklar i fack- och dagspress. RONDEN Etikdelegationen har under året prioriterat frågor kring vardags- och strukturell etik. Ronden diskuterades i en workshop, där representanter för sjukhuskliniker medverkade. Ett uppföljande symposium hölls på Riksstämman. ETISKA UTTALANDEN Etikdelegationen har tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd antagit ett uttalande om personalens medverkan i s.k. vita dokusåpor. I uttalandet avråds medlemmarna från att medverka i sådana program av etiska skäl. Frågan om en samvetsklausul för personal som inte önskar delta i abortverksamhet aktualiserades. Delegationen antog ett uttalande som klart tar avstånd från behovet av en sådan klausul. Grunden i resonemanget är att sjukvården främst är till för patienten och inte för personalen. EN VÄRDEFULL VÅRD Under våren 2014 tillsatte SLS nämnd arbetsgruppen En värdefull vård (EVV) med uppdrag att driva debatt och författa en rapport som analyserar hälso- och sjukvårdens styrning och organisation med utgångspunkt i bland annat hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf samt Riksdagens prioriteringsordning. Rapporten kommer att sändas ut på remiss till berörda instanser under sommaren 2015. Arbetsgruppen har initierat och drivit debatt i media, under Almedalen och på Riksstämman. 6 JÄMLIK VÅRD & HÄLSA Den ojämlika vården och forskningens ansvar har diskuterats i Almedalen, på Riksstämman, och i medlemstidningen SLS Aktuellt. Det finns stora skillnader i tillgång till god forskning, särskilt när det gäller äldre, multisjuka eller på annat sätt utsatta grupper. Vad kan göras för att initiera god forskning inom ”underbeforskade” områden och vems är ansvaret debatterades bland annat i Almedalen. Att det måste vara ett delat ansvar mellan forskningsfinansiärer och forskarsamhället är klart, men hur en förändring ska kunna åstadkommas konkret är mer komplext. FOLKHÄLSA SLS har ett starkt fokus på folkhälsa, inte minst genom arbetet med flera av våra sektioner i Levnadsvaneprojektet. Projektet avslutades 2014, men SLS avser att fortsätta arbetet i en nybildad Kommitté för prevention och folkhälsa. Tillsammans med Tobaksfakta har vi under året engagerat oss i Tobacco Endgame med målsättningen ett rökfritt Sverige 2025. I samarbete med IOGT-NTO lanserade vi för andra året i rad forskningsrapporten ”Alkoholen och samhället”. I årets rapport har en forskargrupp granskat forskningsunderlaget vid lågdoskonsumtion av alkohol. Bevisen för att alkohol i små mängder har positiva hälsoeffekter är, enligt forskargruppen svaga. Karl Olandersson. Foto: Lasse Skog GLOBAL HÄLSA I oktober arrangerades ett välbesökt seminarium i samarbete med Läkare Utan Gränser. Frågan om hur vi i Sverige kan öka våra insatser och den globala medicinska kompetensen stod på agendan. På plats fanns några av Sveriges främsta experter. Med anledning av det extraordinära läget i Västafrika förlängdes mötet med en extrainsatt programpunkt om Ebola-utbrottet. Diskussionen fortsatte under Riksstämman. Under slutet av året bildades en ny Kommitté för global hälsa. SÄKER VÅRD Diskussion har förts kring hur Kommittén för säker vård på bästa sätt kan arbeta för att patientsäkerhet blir en integrerad del i utbildningen för alla yrken inom vården. Ett dokument i samarbete med övriga vårdprofessioner är under framtagande som ur ett tvärprofessionellt perspektiv beskriver säker vård. IT OCH E-HÄLSA IT-kommittén medverkar och påverkar att IT-stödet blir ändamålsenligt avseende vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. En debattartikel och ett temanummer i Läkartidningen skrevs under våren. Ett remissvar har avgetts, ”Rätt information på rätt plats i rätt tid”(SOU 2014:23). Den traditionsenliga hearingen på Riksstämman arrangerades, ”eLäkekonst – kan man kombinera empati och high tech"? Vid hearingen framkom att det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer för att realisera nyttan med IT och att varje aktör måste ta sitt ansvar. KVALITETSREGISTER Kommittén för medicinsk kvalitet har genomfört en kartläggning om kopplingen mellan SLS sektioner och de Nationella kvalitetsregistren. Resultatet visade att omkring hälften av sektionerna hade formella möjligheter att påverka registrens styrning, medan övriga inte hade något inflytande. Resultaten presenterades på Riksstämman. ÄLDRE & LÄKEMEDEL Kommittén för läkemedelsfrågor har deltagit i arbetet med att ta fram en webbaserad utbildning för AT-läkare om äldres läkemedelsbehandling som under 2014 har gått i mål med en första version. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Riksstämman bjöd på två fullmatade dagar med specialitetsövergripande vidareutbildning och fortbildning. Mötet samlade läkare, forskare, beslutsfattare, verksamhetschefer, myndigheter, organisationer och näringsliv verksamma inom hälso- och sjukvården. Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström invigde mötet och årets invigningstalare var den brittiske epidemiologen Sir Michael Marmot, som talade om ojämlik hälsa och social rättvisa. ALMEDALEN Fyra intressanta och välbesökta seminarier om några av våra mest angelägna frågor genomfördes: En värdefull vård, folkhälsa, läkares fortbildning och den ojämlika vården och forskningens ansvar. 7 BERZELIUSSYMPOSIER Två Berzeliussymposier har arrangerats under året. Den 23–24 april arrangerades ”Life Cycles: Human Reproduction, Growth, and Development ” i Malmö. Ansvariga för det vetenskapliga innehållet var: Peter M Nilsson, Ulf Kristofersson och Elia Psouni. Den 20–22 augusti arrangerades ”Personalized Geriatric Medicin” i Stockholm. Ansvariga för det vetenskapliga innehållet var Gunnar Akner, Yngve Gustafson, Carina Metzner och Per Tornvall. TISDAGSDEBATTER Nytt för i år var att vi genomförde ett välbesökt frukostmöte om arbetsmiljö och stressrelaterad ohälsa med bland andra dåvarande socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. KONST & LÄKEKONST En av årets höjdpunkter var ”Kärlek i fokus – sfärernas harmoni eller bara överslag i signalsystemet?” med Gudrun Bruna, Vivian Rössner Wejke och Stephan Rössner. Kerstin Nilsson, Ordförande Filippa Nyberg, VD SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET NÄMNDEN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS NÄMND Enligt SLS stadgar ska nämnden bestå av ordförande, vice ordförande, sekreterare, ordförandena i de särskilda delegationerna och högst åtta övriga ledamöter. Nämnden kan adjungera föredragande i särskilda frågor. Adjungerad får delta i nämndens överläggning i dessa frågor men inte i besluten. Nämndens ledamöter utses vid ordinarie fullmäktigemöte. Ordförande och vice ordförande väljs för en period av två år och kan inte omväljas. Nämndens övriga ledamöter väljs för en period av tre år och kan omväljas en gång i följd. Om en nämndledamot avgår under mandattiden utser fullmäktige vid nästa eller påföljande möte en ny nämndledamot för en ordinarie mandattid av tre år. Av nämndens ledamöter ska minst hälften vara verksamma utanför Storstockholm. ORDFÖRANDE Kerstin Nilsson, Docent, Universitetslektor, Institutionen för läkarutbildningen, Örebro universitet, Örebro ORDFÖRANDE FÖR LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Ylva Böttiger, Professor, Institutionen för medicin och hälsa, Universitetssjukhuset, Linköping VICE ORDFÖRANDE Stefan Lindgren, Professor i medicin, Lunds universitet, Överläkare, Gastrokliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö ORDFÖRANDE FÖR PROJEKTET EN VÄRDEFULL VÅRD Karl Sallin, ST-läkare i pediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Institutet, Stockholm VETENSKAPLIG SEKRETERARE VT 2014 Simon Kyaga, Överläkare psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm LEDAMOT Patrick Vigren, Neurokirurg, Verksamhetschef, Neurologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping T.F. VETENSKAPLIG SEKRETERARE HT 2014 Mats Holmström, Professor, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, Stockholm LEDAMOT Tove Gunnarsson, Universitetslektor, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR FORSKNING SAMT PRIORITERINGSKOMMITTÉN Håkan Billig, Professor i fysiologi, Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet, Göteborg LEDAMOT Margareta Hammarström, Chef för barnoch kvinnosjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR UTBILDNING Torbjörn Ledin, Professor, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Oto-Rhino-Laryngologi, Linköpings universitet, Linköping LEDAMOT Carl Johan Östgren, Professor, Institutionen för Medicin och hälsa, Universitetssjukhuset, Linköping ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK Ingemar Engström, Professor, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro universitet, Örebro ADJUNGERAD LEDAMOT Lis Abazi, ordförande i Kandidatföreningen, AT-läkare, Norrtälje sjukhus, Stockholm ORDFÖRANDE DELEGATIONEN FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Catarina Almqvist Malmros, Professor, Klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet, Överläkare i barnmedicin, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm VD Filippa Nyberg 8 VERKSAMHETSÅRET 2014 ORDFÖRANDE HAR ORDET Viktig röst i samhället S venska Läkaresällskapets vision är att vara den aktivt ledande ideella oberoende organisationen inom hälsa, vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. Detta kan synas som en hög ambition, men det är vår absoluta övertygelse att en professionell organisation som är politiskt och fackligt obunden är nödvändig för att driva svensk hälso- och sjukvård framåt. Under det gångna året har vi försökt att fortsatt verka enligt denna vision, och i verksamhetsberättelsen redovisas de aktiviteter som ägt rum under året i SLS regi. Även i denna kondenserade form är det en imponerande redovisning med både bredd och djup, och jag vill rikta ett varmt tack till alla som med stort engagemang och betydande arbetsinsatser gjort detta möjligt. Detta är ett allvarligt underskott inför framtiden. Vi har under året ägnat mycket omsorg åt att analysera och diskutera hur SLS ska vara en angelägen, modern och relevant organisation, för nuvarande och blivande medlemmar. Vår bestämda uppfattning är att det främst handlar om att vi ägnar oss åt frågor som har stor betydelse för vår profession och för svensk hälso- och sjukvård. Men det spelar förstås också roll vad man som enskild medlem uppfattar att man får ut av sitt medlemskap. Det viktigaste är att få möjligheten att påverka och bidra till att göra vår professionella röst hörd i samhället! Det arbete vi under året inlett för utveckla och synliggöra SLS som medlemsorganisation är också en av våra viktigaste uppgifter framåt. ”Det viktigaste är att få möjligheten att påverka och bidra till att göra vår professionella röst hörd i samhället!” Men ingen organisation kan vara kraftfull och överleva utan sina medlemmar. Medlemmarna utgör fundamentet för verksamheten och det är medlemmarnas uppfattning som ska driva verksamheten framåt. Som många andra ideella organisationer har vi under de senaste åren sett en nedgång i medlemsantalet, och vi ser att det i dag inte längre är en självklarhet för alla läkare att vara med i en professionell organisation. Vi saknar framför allt de unga specialisterna och den stora grupp läkare som kommer med utbildning och erfarenhet från andra länder. Ordförande Kerstin Nilsson PRIORITERADE FRÅGOR 2015–2016 Läkares kontinuerliga kompetensutveckling – det övergripande ansvaret för den professionella kompetensutvecklingen måste ägas och följas upp av professionen själv, och Svenska Läkaresällskapet är beredd att ta ett utökat ansvar för ett sådant system. En värdefull vård – beskriver vårdens utmaningar och föreslår nya vägar för styrning och uppföljning av vården där patientens behov och professionella värden synliggörs. En rapport är under framtagande och kommer att sändas ut på remiss till berörda instanser under sommaren 2015. Remissvar kommer att sammanställas under hösten och en fortsatt handlingsplan utformas. Fortsatt debatt och påverkansarbete i form av debattinlägg i media och program under årets Almedalsvecka och Medicinska riksstämma planeras. 9 VERKSAMHET KÄRNOMRÅDEN ANSLAG, STÖD, PRISER GRUNDUTBILDNING ST-UTBILDNING KANDIDATFÖRENINGEN GLOBAL HÄLSA FORSKNING UTBILDNING VETENSKAP GRANSKNING AV ANSÖKNINGAR ETIK KVALITET FORTBILDNING IT & E-HÄLSA RIKTLINJER SÄKER VÅRD UTTALANDEN LÄKEMEDEL SPRÅKVÅRD PREVENTION & FOLKHÄLSA MEDICINSK KVALITET EN VÄRDEFULL VÅRD MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN 10 VERKSAMHETSÅRET VD HAR ORDET Utveckling för patienternas bästa D et är med stolthet årets verksamhetsberättelse presenteras. Svenska Läkaresällskapet är en ideell och oberoende vetenskaplig organisation med gamla anor. Det är därför extra roligt att kunna se tillbaka på ett år präglat av utveckling och aktivitet. Över 12 000 svenska läkare är medlemmar, ett imponerande bevis för engagemang inom kåren! Ett genomgripande förbättringsarbete har vänt det ekonomiska resultatet till plus, en förutsättning för fortsatt trovärdighet och handlingsfrihet. Läkaresällskapet har samhällets förtroende att förvalta ett stort stiftelsekapital. Under året kunde cirka 33 miljoner kronor delas ut till medicinsk forskning, liksom ett antal priser och medaljer vid festliga högtider. Forskarna vittnar om betydelsen av ett personligt erkännande för sitt vetenskapliga arbete som stimulans för svensk klinisk forskning. Vår medlemstidning SLS Aktuellt har utvecklats och en läsarundersökning visar stor uppskattning från medlemmarna. Synligheten i media har ökat genom fler debattartiklar, pressmedelanden, digitala nyhetsbrev och inlägg i sociala medier. Läkare i dagens högspecialiserade vård har mer än någonsin behov av att mötas, samarbeta och utbyta kunskaper över specialitets- och yrkesgränserna. Medicinska riksstämman är en unik ideell insats som med framgång genomfördes 2014 tillsammans med partners och utställare. Läkaresällskapets fantastiska hus vid Klara Östra Kyrkogata är byggt för kunskapsutbyten. Årets många möten beskrivs i verksamhetsberättelsen, och visar på en stor bredd utifrån SLS kärnvärden. Ett vårdprogram för fastigheten har tagits fram för att långsiktigt värna om husets kulturhistoriska värden. ”Över 12 000 svenska läkare är medlemmar, ett imponerande bevis för engagemang inom kåren!” Levnadsvaneprojektet gick under 2014 in i sitt avslutande år med aktiviteter både i Sällskapets sektioner, Almedalen och vid Hälsotorget på Riksstämman. Sammantaget är det en vital och energisk organisation som går in för uppgiften att samla Sveriges engagerade och utvecklingsintresserade läkare till en stark röst för patienternas bästa. SLS deltog i Almedalen med eget program för första gången. Programmet belyste Sällskapets syn på en värdefull, jämlik och hälsofrämjande vård samt läkares fortbildning; fullt till sista plats i lokalen och köerna utanför vittnade om att SLS är en populär opinionsbildare. VD Filippa Nyberg VERKSAMHETEN 2015–2016 SLS kansli ska fungera som utförar- och serviceorganisation för SLS nämnd och medlemmar, både digitalt och på plats i huset. Förutsättningar för detta är ett nära samarbete med nämnden, tydliga mål och möjlighet att vid behov förstärka kompetensen med extern konsulthjälp inom olika expertområden. Ordning och reda samt ekonomi i balans är grundläggande. Våra viktiga områden utan inbördes rangordning, är medlemmarna, huset, ekonomi och förvaltning samt kommunikation. Ett välfungerande och presterande team som trivs på jobbet, är avgörande för att klara de komplexa arbetsuppgifterna. 11 VETENSKAP MEDICINSK FORSKNING UPPDRAG DELEGATIONEN FÖR FORSKNING För att främja kvalitet i utbildning och hälso- och sjukvård stödjer Svenska Läkaresällskapet medicinsk forskning och utveckling. Det sker dels genom att påverka utvecklingen av forskningens förutsättningar och prioriteringar i möte och diskussioner med bland annat beslutsfattare, myndigheter, sjukvården och universiteten, dels genom att dela ut forsknings- och reseanslag. Forskningsdelegationens uppgifter omfattar både forskningspolitiskt arbete och utveckling av övergripande principer till ledning för Prioriteringskommitténs fördelning av medel från SLS fonder. Under 2014 har Forskningsdelegationen haft tre sammanträden och ett seminarium. Seminariet hölls på Medicinska riksstämman i december 2014. PRIORITERINGSKOMMITTÉN Prioriteringskommittén bedömer inkomna ansökningar om projektanslag och stipendier och överlämnar sitt förslag till Läkaresällskapets nämnd för beslut. För att få en god representation av sakkunniga som motsvarar ansökningarnas olika ämnesområden har Forskningsdelegationen uppmanat sektionerna att var och en nominera ett antal kvinnliga och manliga sakkunniga med erfarenhet av bedömning av ansökningar. Kommittén bestod 2014 av 25, av nämnden valda, ledamöter varav 48 procent var kvinnor. Prioriteringskommitténs arbete koncentrerades till det ordinarie sammanträdet våren 2014. Medel ur de specialdestinerade fonderna fördelas efter förslag eller beslut av särskilda sakkunniga. Ordförande Håkan Billig Ledamöter presenteras på sid 40. Ordförande Håkan Billig Ledamöter presenteras på sid 40. 12 ANSLAG & STÖD POLITIK & ETIK PROJEKTANSLAG, RESEBIDRAG OCH POST DOC Förmedlandet av forskningsresultat ska stimulera till ny och övergripande forskning och är därför en viktig del i SLS arbete för att främja patientens bästa möjliga diagnostik och behandling. Genom projektanslag och post doc-, resestipendier stimuleras främst unga forskare. SLS förvaltar mer än 130 stiftelser som ger möjligheter till stöd för medicinsk forskning inom alla specialiteter och bygger på donationer. Forskningsdelegationen samverkar även med AFA-Försäkring i bedömning och fördelning av projektmedel. FORSKNINGSPOLITISK VERKSAMHET Delegationen PROJEKTANSLAG Våren 2014 utdelades cirka 20 miljoner kronor till projektanslag ur SLS stiftelseförvaltning samt ur de fonder som SLS övertagit från Socialstyrelsen. Totalt inkom 273 ansökningar om projektanslag, vilket är en uppgång från 2013 då antalet ansökningar var 208. Av de inkomna ansökningarna beviljades 127. Andelen beviljade ansökningar var 46,5 procent vilket är över 45 procent som SLS nämnd beslutat ska vara den lägsta beviljningsgraden 2014 för denna anslagsform. Anslagens storlek varierade mellan 100 000 och 400 000 kronor och medel-projektanslaget var 155 000 kronor vilket är högre än tidigare år. Andelen kvinnor bland de sökande var drygt 52,4 procent och andelen kvinnor bland de som beviljats projektanslag var 51,6 procent. har under året bevakat utvecklingen kring det nya ALF-avtalet genom kontakter med Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Läkarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). FORSKARUTBILDNING Andelen av de forskarstuderande som är läkarstuderande eller läkare har minskat under en rad år. Forskningsdelegationen avser att öka engagemanget för en förbättrad och anpassad rekrytering av läkarstuderande och läkare till forskarutbildning. Delegationen har under året fört diskussioner och inhämtat information från olika intressenter och man planerar att arrangera en workshop under nästa verksamhetsår. Syftet är att tillsammans med företrädare för bl.a. de medicinska fakulteterna presentera en rapport med förslag om förbättrad rekrytering och utveckling av forskarutbildningens form med målsättning att attrahera fler läkarstuderande att forskarutbilda sig. RESEBIDRAG Ansökningsperioden har under perioden utökats och pågår mellan 15 augusti och 31 maj. Antalet ansökningar var under perioden 1 januari – 31 december 2014, 449 stycken. Av dessa beviljades 353 för utdelning till ett belopp av 3 732 279 kronor. Resebidrag delas ut för aktivt kongressdeltagande eller längre tids forskningsvistelse (minst en månad) vid utländsk institution för att lära nya metoder. FORSKNINGSETIK OCH TILLSTÅNDSGIVNING Delegationen har under året ökat uppmärksamheten på frågor kring forskningsetik. För att bedriva medicinsk forskning på människor och djur krävs ett godkännande av de humanetiska respektive försöksdjursetiska nämnderna. Det finns en utbredd uppfattning att bedömningen av liknande ansökningar skiljer sig åt bland de regionala etiska nämnderna. Någon systematisk dokumentation eller undersökning om så är fallet saknas. På förfrågan till SLS sektioner bekräftas att frågan om lika bedömning är mycket angeläget liksom ökad transparens av bedömningskriterier. Vidare framför sektionerna en rad önskemål om förbättring vid tillståndsgivning. POST DOC-STIPENDIER Finansierar tjänstledighet för nydisputerade kliniska forskare som vill bedriva forskning. Antalet ansökningar 2014 var 64 stycken varav 32 beviljades. Stipendiebeloppet har varit 18 000 kronor per månad. Vid ansökningstillfället våren 2014 utdelades 32 post doc-stipendier på totalt 2,9 miljoner kronor. Av de sökande var 39 procent kvinnor, bland de beviljade 41 procent. 2015–2016 Förbättra förutsättningar och rekrytering av läkarstudenter och läkare till forskarutbildning Bevaka hur den kliniska forskningen påverkas av EU:s Data Protection Regulation Utlysa och bedöma ansökningar om stöd till forskningsresor, post doc och projektbidrag 13 13 PRISER Forskningsdelegationen delar varje år ut ett pris om 100 000 kronor till den unga forskare som inkommit med den vetenskapligt bästa ansökan om projektanslag samt priset för bästa translationella forskning, 50 000 kr. Årets pristagare presenteras på sid 33. UTBILDNING LIVSLÅNGT LÄRANDE UPPDRAG SPECIALISTTJÄNSTGÖRING & ÖVERSYN AV LÄKARNAS SPECIALITETSINDELNING Läkaresällskapets sektioner och Utbildningsdelegationen har deltagit i arbetet med Socialstyrelsens översyn av läkarnas specialitetsindelning. De nya föreskrifterna och allmänna råden om läkarnas specialiseringstjänstgöring träder i kraft i början av maj 2015. Det nya regelverket innehåller bland annat skärpta krav för kvalitetsgranskningen av ST, nya bestämmelser för tredjelandsspecialister, ny specialitetsindelning med sex nya specialiteter samt ny struktur i målbeskrivningarna. En läkare som fått sin legitimation, eller motsvarande bevis om behörighet, i ett annat EES-land före den 1 maj 2015 kan ansöka om bevis om specialistkompetens enligt både SOSFS 2008:17 och det nya regelverket under sju år framåt. DELEGATIONEN FÖR UTBILDNING Delegationen främjar utvecklingen inom samtliga faser av medicinsk utbildning från grundutbildning, via specialiseringstjänstgöring till fortbildning (kontinuerlig professionell utveckling). Delegationen ska på eget initiativ, eller på uppdrag av SLS fullmäktige eller nämnd följa, bereda och ge nämnden råd och upplysningar i utbildningsfrågor med utgångspunkt från samhällets och patienternas behov. Ordförande Torbjörn Ledin Ledamöter presenteras på sid 40. 14 PROFESSIONELL UTVECKLING AKTIVITETER LÄKARES FORTBILDNING I samband med fullmäktige 2014 diskuterades fortbildningsfrågan och Utbildningsdelegationen har utifrån detta arbetat vidare med att ta fram ett förslag till modell för fortbildning, utifrån det professionella ansvaret och behovet. I oktober publicerades policydokumentet: ”Läkaryrket - en kontinuerlig professionell utveckling”. I dokumentet presenterar SLS sin hållning i frågan om fortbildning. FORTBILDNINGSMODELL Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren, verksamheten, patienterna, samhället och de professionella organisationerna. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Delegationen arrangerade symposiet: ”De nationella examensmålen för läkarnas grundutbildning. Rätt formulerade, rätt viktade, rätt konsekvenser?” med Eva Engström, Torbjörn Ledin, Hans Hjelmqvist, Karl-Axel Lundblad, Riita Möller, Stefan Lindgren och Ulf Tidefelt. De överenskomna utbildningsaktiviteterna konkretiseras i en årlig fortbildningsplan. Genomförda fortbildningsaktiviteter och uppnådda mål dokumenteras i en portfolio. NORDISKT SAMARBETE Det årliga utbildarmötet mellan de nordiska läkarorganisationerna ägde rum i Helsingfors den 28–29 augusti 2014. Vid mötet diskuterades Yrkeskvalifikationsdirektivet och de olika ländernas fortbildningsupplägg samt nyheter i de fyra ländernas grundutbildning, AT, ST och fortbildning. Varje sektion tar utifrån vad som är relevant för verksamheten ställning till ändamålsenliga utbildningsaktiviteter, viktning och nivå. Detta kan variera beroende på eventuell subspecialisering och typ av verksamhetsområde. SLS skapar i samverkan med sektionerna en organisation för granskning av fortbildningsportfolio med överenskomna tidsintervall. ÖVRIGA MÖTEN Den årliga AT-kvällen på SLS med representanter från sektionerna arrangerades den 27 mars 2014. Framtidens specialistläkare (FSL) den 3–5 september 2014 i Malmö. Delegationen medverkade i en workshop om den nya strukturen för ST-utbildningen. Den 3 november hade SLS Utbildningsdelegation och SLFs Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO) sitt årliga informationsmöte. Vid SLFs nätverkskonferens för fortbildning den 26 november 2014 deltog Torbjörn Ledin. Granskningen certifieras av SLS som oberoende professionell organisation och kan, om krav ställs på formell dokumentation av fortbildning, sedan tillställas reglerande myndighet för godkännande. Nationella jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildning kan göras enligt en modifierad ”SPUR-modell". SÄKER VÅRD Samarbetet med Svensk sjuksköterskeförening och övriga vårdprofessioner fortsätter. Det nya projektet ”Säker vård” kommer att beskriva vad som karakteriserar en arbetsmiljö där perspektivet patientsäkerhet genomsyrar all verksamhet. Projektet ska även formulera den kompetens som förväntas av medarbetarna inom de olika vårdprofessionerna för att arbeta patientsäkert. Därmed ska det kunna fungera som en startpunkt och katalysator för planering av utbildning och fortbildning. 2015–2016 Utveckling av ramverk och modeller för fortbildning och kvalitetssäkring av specialistkompetenta läkares arbete Certifiering av subspecialistkompetenser Utveckling av lärandemål och utvecklingsprocesser avseende kärnkompetenserna: Personcentrerad vård och Patientsäker vård Långsiktigt verka för att SLS får ett övergripande uppdrag och ansvar för kvalitetssäkring och certifiering av specialister. 15 ETIK VIKTIGA VÄRDEN I VÅRDEN UPPDRAG PATIENTENS BEHOV I FOKUS DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK Delegationen bereder medicin-etiska frågor och fungerar rådgivande till nämnden. Delegationen arbetar långsiktigt genom att utfärda etiska rikt-linjer som tagits fram i nära dialog med berörda sektioner och som godkänts av nämnden. Det senaste exemplet är den nya versionen av etiska riktlinjer för HLR, som antogs efter tre års arbete. VARDAGS- OCH STRUKTURELL ETIK Från att traditionsenligt ha sysslat huvudsakligen med frågor inom den särskilda etiken så har delegationen under detta år medvetet prioriterat dels frågor kring vardagsetik, dels frågor kring strukturell etik. Det senare området har dock under året kommit att övergå till det särskilda projektet EVV (En värdefull vård) som SLS nämnd beslutat om. I detta projekt ingår att belysa SLS syn på hälso- och sjukvårdens styrning, ledning, finansiering och organisation. Under verksamhetsperioden har delegationen haft sex heldagssammanträden, varav ett i internatform. Därtill har delegationen arrangerat en workshop, fyra symposier på Medicinska riksstämman samt en etikdag tillsammans med Läkarförbundets etik- och ansvarsråd. Delegationen har också medverkat i ett flertal andra möten och symposier. Ordförande Ingemar Engström Ledamöter presenteras på sid 40. 16 16 AKTIVITETER UTTALANDEN OCH RIKTLINJER LÄKARES MEDVERKAN I TVINSPELNINGAR Delegationen antog tillsammans med Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd ett uttalande om personalens medverkan i s.k. vita dokusåpor. Uttalandet avråder medlemmar att dels avstå från medverkan i sådana program av etiska skäl, dels söka påverka sjukvårdshuvudmännen att avstå från avtal med kommersiella TV-bolag som inte uppfyller kraven på informerat samtycke och andra etiska krav. Uttalandet rönte betydande uppmärksamhet och kom också att bilda bakgrund för Justitiekanslerns uttalande i frågan. Ett uppföljande symposium hölls vid Riksstämman. RONDEN Etikdelegationen initierade en workshop den 13 mars kring sjukhusronden. Representanter för sjukhuskliniker som utvecklat nya former för ronden som på ett bättre sätt tillgodoser såväl etiska som juridiska krav, bjöds in. Ett uppföljande symposium hölls vid Riksstämman. Arbetet fortsätter även under nästa år. RIKTLINJER En systematisk uppdatering av befintliga riktlinjer har påbörjats. Riktlinjer om patientmedverkan i studentundervisning ses över. Under året har delegationen även arbetat med spridning och implementering av etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR). Nya riktlinjer om läkares och studenters deltagande i sociala medier är under produktion. ETIKLÄRARKURS Delegationen värnar om kvaliteten i etikundervisningen på grund, AT- och ST-nivå. Ett nationellt curriculum har utarbetats. Under 2015 planeras en kurs för nuvarande och blivande lärare i medicinsk etik. Behovet är stort. En ny generation etiklärare behöver utvecklas och utbildas. NEJ TILL SAMVETSKLAUSUL Frågan om en samvetsklausul för personal som inte önskar delta i abortverksamhet aktualiserades återigen under året. Etikdelegationen antog ett uttalande som klart tar avstånd från behovet av en sådan klausul. Grunden i resonemanget är att sjukvården är främst till för patienten och inte för personalen. Personalen har inte rätt att själv definiera sina arbetsuppgifter. Vid intressekonflikter i vården ska patientens intressen ha företräde. REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER Statens medicinsk-etiska råd Patientmaktsutredningen Utredningen om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, socialtjänst och forskning Utredningen om donations- och transplantationsfrågor Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet Rätt till vård-initiativet HIPPOKRATESPRISET Priset delas årligen ut till en kliniskt verksam läkare som i sitt dagliga arbete lyfter fram och tydliggör betydelsen av etiska frågor i sjukvården. Årets pristagare se sid 32. RIKSSTÄMMAN Arrangerade och deltog i programpunkter om vita dokusåpor, styrning av vården, ronden, etikkurs, IT i vården och organdonation. ETIKDAG SLSs och SLFs åttonde gemensamma etikdag med tema ”Delaktighet – för vem och till vilket pris?” hölls den 11 november på SLS. I DEBATTEN Genom uttalanden och riktlinjer, artiklar i fack- och dagspress samt kontakter med andra organisationer och myndigheter via remisser, seminarier, workshops och debatter. 2015–2016 Öka insatserna kring området vardagsetik som till exempel arbetet kring sjukhusronden ur ett etiskt perspektiv Påbörja ett arbete kring livsslutsfrågor, främst då läkarassisterat självmord och dödshjälp Stor tonvikt kommer att läggas på utvecklingen av nya metoder för undervisningen i etik 17 KVALITET SÄKER VÅRD, IT & MEDICINSK KVALITET SÄKER VÅRD KOMMITTÉN FÖR SÄKER VÅRD Kommittén driver och arbetar övergripande med frågor som rör kvalitet och säkerhet i vården. Tillsammans med SLS sektioner arbetar kommittén med olika aktiviteter för att höja medvetenheten och kunskapen om patientsäkerhetsfrågor. Kommittén utgör även en resurs för expertkunskap i kontakten med departement, myndigheter och andra aktörer. AKTIVITETER PÅ RIKSSTÄMMAN Chefläkarutbildning med syfte att tydliggöra och utveckla chefläkarrollen för att förbättra patientsäkerheten i svensk sjukvård. ”Patienten i fara. Tidig upptäckt av livshotande tillstånd och diagnostisering av den döende patienten, ett ansvar för hela vården”. Arrangerades tillsammans med Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI). ”Incidenter i vården: Hur tar vi tillvara erfarenheterna för en säkrare vård”. Kommittén arrangerade tillsammans med Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI). PATIENTSÄKERHET Diskussion har förts kring hur kommittén på bästa sätt kan arbeta för att patientsäkerhet blir en integrerad del i utbildningen för alla yrken inom vården. Svensk sjuksköterskeförening, Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Legitimerade Sjukgymnasters riksförbund, Dietisternas riksförbund och Sveriges Tandläkarförbund har enats om att utforma ett kortfattat dokument som ur ett tvärprofessionellt perspektiv beskriver säker vård. REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER Kommitténs ordförande deltar i nätverket Samverkan för Säker Vård (SSV), vars deltagare representerar SKL, Vårdföretagarna, Patientförsäkringen LÖF, Kommunal, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. Två av kommitténs medlemmar har deltagit i diskussioner med Inspektionen för Vård och Omsorg om hur Lex–Maria hanteringen kan förbättras. Ordförande Hans Rutberg Ledamöter presenteras på sid 41. 18 MEDICINSK KVALITET IT OCH E-HÄLSA KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK KVALITET Verksamheten har under året varit koncentrerad till frågor med anknytning till de nationella kvalitetsregistren. Kommittén har under 2014 haft sex sammanträden, varav tre telefonmöten. En kartläggning om kopplingen mellan Svenska Läkaresällskapets sektioner och de Nationella kvalitetsregistren genomfördes under våren 2014. Resultatet visade att omkring hälften av sektionerna hade formella möjligheter att påverka registrens styrning och t.ex. påverka valet av registerhållare, medan omkring hälften av sektionerna inte hade något sådant inflytande. På motsvarande vis kunde det visas att omkring hälften av de nationella kvalitetsregistren regelbundet rapporterade vid sektionernas årliga möten medan det i hälften av fallen inte förekom sådana kontakter. Resultaten presenterades och diskuterades ur sektions- och registersynpunkt i en workshop på Riksstämman. KOMMITTÉN FÖR IT Kommittén är ett rådgivande stöd till nämnden när det gäller IT-lösningar för en god vård. Kommittén utgör en kontaktyta gentemot SLS sektioner och företräder SLS vid kontakter med myndigheter och organisationer. Kommittén har haft tre sammanträden under verksamhetsperioden, gett ut två nyhetsbrev och genomfört en inspirationsdag på SLS samt en hearing på Medicinska riksstämman. NYA NATIONELLA REGISTERKANDIDATER Kommittén deltog under sommaren 2014 i det beredande arbetet inför SLS yttrande om ansökningen om att få bilda nya nationella registerkandidater. Detta arbete gjordes med inriktningen från staten och SKL, som finansierar kvalitetsregistren, att antalet nya register starkt skulle begränsas till förmån för konsolidering av de befintliga. Kommittén följer noggrant utvecklingen i frågan om automatisk datafångst från patientjournaler till de nationella kvalitetsregistren. Denna fråga måste lösas på ett vis som tillfredsställer krav på god läkaretik, patienternas integritet och tillförsäkrar en god patient-läkarrelation. Inom många områden uppfattas automatisk datafångst som en förutsättning för registrens fortsatta verksamhet. En fråga, som allt mer identifieras som ett stort hinder i denna utveckling, är dagens ofta mycket ostrukturerade patientjournaler med riklig grad av mångdubbel information från företrädare för olika professioner. Utarbetande av strukturerade patientjournaler har startats. Kommittén förutser att den kommer att engageras mer i detta arbete i framtiden. I DEBATTEN IT-kommittén har författat debattartiklar i Läkartidningens temanummer om IT. REMISSER Kommittén koordinerade SLS Remis�svar ”Rätt information på rätt plats i rätt tid” (SOU 214:23). MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Hearing om ”eLäkekonst – kan man kombinera empati och high tech?” Hearingen visade att det finns ett stort behov av samverkan mellan olika aktörer för att realisera nyttan med IT men att varje aktör måste ta sitt ansvar. Som start på en ännu odefinierad handlingsplan avgav de medverkande tre löften vardera som kommer att följas upp 2015. Ordförande Göran Petersson Ledamöter presenteras på sid 41. Ordförande Ulf Haglund Ledamöter presenteras på sid 41. 19 KVALITET LÄKEMEDEL & SPRÅKVÅRD LÄKEMEDEL KOMMITTÉN FÖR LÄKEMEDELSFRÅGOR Inom infektionsområdet finns många viktiga läkemedelsfrågor som spänner över flera medicinska specialiteter. Referensgrupperna RAV (för antiviral terapi), RAF (antibiotikafrågor) och RAM (antimykotika) är oberoende expertgrupper med specialister från olika sektioner. SLS har sedan länge stått för ett delat huvudmannaskap tillsammans med tidigare Smittskyddsinstitutet. Under året har diskussioner förts med grupperna och den nya Folkhälsomyndigheten om att överföra huvudmannaskapet till SLS, med en organisatorisk hemvist inom Kommittén för läkemedelsfrågor och med fortsatt ekonomiskt stöd från myndigheten. REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER Kommittén deltar i en referensgrupp för arbetet med att ta fram en webbaserad utbildning för AT-läkare om äldres läkemedelsbehandling, som under 2014 har gått i mål med en första version. Nytt för 2014 är en referensgrupp för FASS, där SLS har bjudits in att delta med synpunkter. Staffan Rosenborg, Stockholm, har av Kommittén för läkemedelsfrågor utsetts till SLS representant och deltog i ett första möte den 9 oktober. NEPI (Stiftelsen Nätverk för läkemedelsepidemiologi) firade 20-årsjubileum med ett välbesökt program på både Läkemedelskongressen i oktober och Riksstämman. I NEPIs styrelse sitter representanter för Apotekarsocieteten och SLS. Ylva Böttiger, Linköping, och Håkan Larsson, Umeå, är ordinarie medlemmar och Thomas Bradley, Linköping, är suppleant. REMISSER Flera remissvar inom läkemedelsområdet har sammanställts. Till exempel om kvalitetsindikatorer på apotek och prissättning av utbytbara läkemedel. I det senare remis�svaret konstaterar SLS att läkemedelstillgängligheten är fortsatt suboptimal, samt att det är problematiskt för både förskrivare och patienter att flera läkemedelsföretag väljer att dra tillbaka sina läkemedel ur förmånssystemet. Här behövs både ett system för att hos TLV göra en medicinsk konsekvensanalys av varje sådant beslut och tydliga informationsvägar mellan myndigheten, förskrivare, apotek och patienter. Ordförande Ylva Böttiger Ledamöter presenteras på sid 41. 20 MEDICINSK SPRÅKVÅRD KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK SPRÅKVÅRD Språkvårdskommittén har till uppgift att arbeta för ett tydligt och ändamålsenligt fackspråk sådant det används i hälso- och sjukvården och i biomedicinsk forskning. Kommittén fullgör sin uppgift genom att besvara språkfrågor som ställs till Läkaresällskapets språkfrågesida på Internet samt handlägga frågor och språkvårdsärenden vid kommitténs sammanträden. Utvalda frågor med svar publiceras i en särskild databas som är sökbar på Läkaresällskapets webbplats. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Språkvårdskommittén anordnade symposiet ”Medicinsk säkerhet genom standardiserat språk. Stöd för jämlik vård” i samarbete med Kommittén för medicinsk kvalitet. I DEBATTEN Regeringens förslag om att dra in större delen av anslaget till Terminologicentrum TNC mötte en hel del kritik. Bland annat från Språkvårdskommittén som ansåg att ett minskat anslag hotar den medicinska säkerheten. I en debattartikel publicerad i Läkartidningen uppmanar kommittén regeringen att ompröva förslaget. Ordförande Magnus Fogelberg Ledamöter presenteras på sid 41. 2015–2016 Kommittén för säker vård: Arbeta för att patientsäkerhet blir en integrerad del i utbildningen för alla yrken inom vården. Arrangera chefläkarutbildning och Patientsäkerhetsdag. Kommittén för IT: Arrangera inspirationsdag om IT för SLS sektioner. Arrangera hearing med nationella aktörer inom IT-stöd och eHälsa. Medverka i remissutlåtandet av e-Hälsoutredningens betänkande våren 2015. Kommittén för medicinsk kvalitet: Bedöma ansökningar om att få bilda nya Nationella kvalitetsregister. Kommittén för läkemedelsfrågor: Verka för användning av ”tydliga, mätbara och dokumenterade behandlingsmål” vid förskrivning av läkemedel. Verka för rationell läkemedelsbehandling för AT-läkare. Öka tillgången till läkemedelsutbildning inom ramen för ST i läkemedelsintensiva specialiteter. Arbeta för att generisk förskrivning ska införas. Kommittén för medicinsk språkvård: Besvara inkomna språkfrågor i anslutning till patienternas tillgång till sina journaler. Medverka i den årliga Termkonferensen som arrangeras under ledning av Sektionen för medicinsk informatik. 21 21 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN LÄKARNAS MÖTESPLATS Catarina Almqvist Malmros och Johan Carlson. Foto: Lasse Skog FOLKHÄLSA I FOKUS MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Riksstämman ägde rum den 4–5 december på Stockholm Waterfront. Mötet samlade läkare, forskare, beslutsfattare, verksamhetschefer, myndigheter, organisationer och näringsliv verksamma inom hälso- och sjukvården. INVIGNING Läkaresällskapet ordförande Kerstin Nilsson hälsade välkommen och folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström inledde stämman med ett löfte om att fortsätta arbetet för en kommission för jämlik hälsa. Årets invigningstalare var den brittiske epidemiologen Sir Michael Marmot, som talade om ojämlik hälsa och social rättvisa. Catarina Almqvist Malmros, modererade den efterföljande diskussionen med Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten. – Orsakerna bakom ojämlikheterna ligger på samhällsnivå. Jag är oroad över att det debatteras mer om hur hälso- och sjukvården ska producera vård, än om vilket engagemang som krävs för att skapa hälsa. Vi behöver modigare politiker som vågar satsa och fokusera mer på folkhälsa än bara på behandling av redan sjuka, sade Johan Carlson. 22 Sir Michael Marmot. Foto: Lasse Skog SPECIALITETSÖVERGRIPANDE FORTBILDNING VETENSKAPLIGT PROGRAM SLS sektioner, delegationer och kommittéer tillsammans med SLS partners arrangerade flera intressanta och högkvalitativa programpunkter. Det vetenskapliga programmet innehöll bland annat diskussioner om Ebola, nya nationella riktlinjer för astma och KOL, läkarutbildningen, etik och transparens i samverkan mellan vård och industri. Sammanlagt arrangerades omkring 90 programpunkter med 350 föreläsare. SCENPROGRAM På scenen i utställningen arrangerades prisutdelningar samt flera debatter och föreläsningar. Bea Uusma avslutade scenprogrammet med sin berättelse om boken ”Expeditionen: Min kärlekshistoria”. Hälsotorgets organisationer var också arrangörer för flera program och workshops. CERTIFIERING Årets Riksstämma var LIPUS-granskad och certifierad för att ytterligare understryka innehållets kvalitet. Delegaterna kunde också själva certifiera sitt deltagande med SLS certifiering och få ett personligt intyg med de programpunkter de deltagit i. PARTNERS Förste huvudpartner var Sveriges läkarförbund tillsammans med Läkartidningen. Övriga partners var: LIF, Vinnova, SYLF, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt Dagens Medicin som mediapartner. BESÖKARANTAL Totalt deltog 1 750 personer. Catarina Almqvist Malmros Ordförande Delegationen för Medicinska riksstämman Ledamöter presenteras på sid 40. 2015 I december fattade nämnden beslut om att arrangera Medicinska riksstämman 2015 med tema: "Morgondagens vård & hälsa – utmaningar och möjligheter" 23 LEVNADSVANEPROJEKTET FÖR OPTIMAL HÄLSA UPPDRAG LEVNADSVANEPROJEKTET Levnadsvaneprojektets övergripande syfte har varit att öka kunskapen om och intresset för preventivt och hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. Det har skett genom implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer kring sjukdomsförebyggande metoder, med fokus på insatser riktade mot läkarkåren, men även genom att främja samarbete mellan olika professioner inom hälso- och sjukvården. Projektet avslutades den 31 december 2014. AKTIVA SEKTIONER Under tre år har tio sektioner varit aktiva i Levnadsvaneprojektet: Allmänmedicin Arbets- & miljömedicin Beroendemedicin Fysisk aktivitet & Idrottsmedicin Gastroenterologi Kardiologi Obstetrik & gynekologi Ortopedi Psykiatri Reumatologi Utöver dessa har de opererande specialiteterna samt Anestesi och intensivvård varit aktiva i arbetet kring ”Rökfri operation”. 17 000 LÄKARE Över 17 000 läkare har nåtts av olika utbildningsinsatser. Arbetet kommer att leva vidare genom en satsning på primär och sekundär prevention av kroniska sjukdomar, och genom den nybildade Kommittén för prevention och folkhälsa. 24 AKTIVITETER LEVNADSVANEDAGEN Arrangerades den 4 februari och samlade runt 200 deltagare från hela landet som fick ta del av den senaste forskningen inom området och lyssna till goda exempel på hur man kan omsätta kunskapen till handling. Konsten att hålla motiverande samtal med patienter som behöver förändra sina vanor demonstrerades och det gavs råd om hur man kan agera om patientens motivation sviktar. RÖKFRI OPERATION MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Levnadsvaneprojektet arrangerade ett flertal programpunkter om jämlika levnadsvanor, rökstopp vid kroniska sjukdomar, fysisk aktivitet, motiverande samtal, övervikt och psykiatri samt alkohol för att nämna några. FORTBILDNINGSMATERIAL Projektets aktiva sektioner har framställt eget informationsmaterial riktat till läkare (foldrar, broschyrer, filmer, rollups). Beroendesektionen har framställt fyra YouTube-filmer om matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Det finns webbsändningar från utbildning av ortopeder, och kring hur man kan arbeta med levnadsvanor tillsammans med psykossjuka. Ett temanummer av Svensk Förening för Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicins medlemstidning ”Idrottsmedicin” (Nr 4/2014) sammanfattar projektet. STARK INFÖR OPERATION – STARK FÖR LIVET ”Rökfri operation” har varit ett delområde med stor aktivitet. Inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) har det skapats ett nätverk, som representerar 23 sjukhus. Ortopederna har ordnat utbildningsaktiviteter som nått cirka 2 000 kollegor. Evidensen för att även ta upp övriga levnadsvanor i samband med operation ökar. Det gäller framförallt alkohol, där nya forskningsrön har redovisats. Målet har varit att aktivera alla opererande sektioner långsiktigt. Genom att samla och uppdatera evidensen inom respektive specialitet, och redovisa den på webben. Genom aktiva processer i alla landsting och sammanställning av resultaten på ett enhetligt sätt, i journaler och kvalitetsregister. Projektledare Lars Jerdén Arbetsgruppen presenteras på sid 41. 2015–2016 SLS nämnd fattade i december beslut om att bilda en Kommittén för prevention och folkhälsa. Kommittén kommer att arbeta med levnadsvanor, primär och sekundär prevention av kroniska sjukdomar samt folkhälsa. 25 EN VÄRDEFULL VÅRD MED PATIENTENS BEHOV I FOKUS UPPDRAG EN VÄRDEFULL VÅRD (EVV) Under 2013 intensifierades debatten om hälso- och sjukvårdens styrning och organisation bland annat genom Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie i DN där avigsidorna med ”New Public Management” belystes. Svenska Läkaresällskapet deltog i debatten och Ingemar Engström, Peter Friberg och Karl Sallin fördjupade SLS engagemang genom att problematisera diskussionen med utgångspunkt i läkarens personliga ansvar, professionens roll och patienternas behov. Under våren 2014 tillsatte Svenska Läkaresällskapets nämnd arbetsgruppen "En värdefull vård" med uppdrag att driva debatt och författa en rapport som analyserar hälso- och sjukvårdens styrning och organisation med utgångspunkt i bland annat hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf samt Riksdagens prioriteringsordning. Arbetsgruppen kompletterades med en referensgrupp bestående av ett trettiotal personer med särskilt intresse för de aktuella frågorna. Referensgruppen sattes samman efter nomineringar i första hand från SLS sektioner. 26 MÖTEN Flera möten med referens- och arbetsgrupperna har ägt rum med syfte att berika bakgrundsbeskrivningarna och problemformuleringarna samt påbörja arbetet med att utarbeta förslag till lösningar. Arbetsgruppen har även träffat politiker, företrädare för myndigheter och akademin inom olika discipliner så som företagsekonomi, organisationsforskning, statsvetenskap samt landstingspolitiker, sjukhuschefer och patientföreträdare med flera. DEBATT & PÅVERKAN ALMEDALEN Debatt om hälso- och sjukvårdens system där riksdagspolitikernas hälso- och sjukvårdspolitiska talespersoner deltog. ÖPPET HUS FÖR EN VÄRDEFULL VÅRD Diskussionen inom läkarkåren har varit intensiv. För att inleda en dialog även med patientföreträdare bjöds allmänheten in till ett samtal om dagens hälso- och sjukvårdssystem. Kvällen inleddes med en paneldebatt och avslutades med frågor från publiken. PROFESSIONENS ROLL OCH ANSVAR Flera debattinlägg har formulerats under året i dagspress såväl som i Läkartidningen och inte minst diskussionen om ”värdebaserad vård” kom att erbjuda ett intressant tillfälle för arbetsgruppen att delta i debatten. Ett inlägg som belyste svårigheten att kombinera värde, uttryckt som en kvot mellan hälsoutfall och kostnad, med riksdagens prioriteringsplattform, har resulterat i stort gensvar inte minst från de som förespråkar värdebaserad vård. Beträffande opinionsläget är det tydligt hur företrädare för aktörer så som regering, myndigheter och vårdgivare alltmer visar på en tilltro till och ett behov av en stark profession för att leda vården i enighet med de grundläggande värderingar som kommer till uttryck i bland annat Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf. MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Lämpar sig hälso- och sjukvården för prestationsbaserad ersättning? Fråntar en detaljerad verksamhetsstyrning professionens ansvar och motivation? Det diskuterade Anders Anell, Anders Ekholm, Lollo Makdessi och Jonas Sjögreen under ledning av Karl Sallin under en livlig debatt på Riksstämman. Anders Anell, Lunds universitet, uttryckte riskerna med en protokollstyrd vård. – Det är oetiskt att belöna eller straffa vård om de inblandade inte har kontrollen. Då kan externa incitament påverka motivationen. EN VÄRDEFULL VÅRD PÅ FACEBOOK Projektet har en egen Facebooksida som samlar intresserade i ämnet. Syftet är initiera och driva debatt. Ordförande Karl Sallin Arbetsgrupp och referensgrupp presenteras på sid 41. 2015–2016 Rapport skickas ut på remiss till berörda instanser under sommaren 2015. Synpunkter sammanställs under hösten och en fortsatt handlingsplan utformas. Fortsatt debatt och påverkansarbete i form av debattinlägg i media, under årets Almedalsvecka och Medicinska riksstämma planeras. 27 KANDIDATFÖRENINGEN LÄKARE UNDER UTBILDNING UPPDRAG KANDIDATFÖRENINGEN (KF) Kandidatföreningen är Svenska Läkaresällskapets yngreläkarförening och vänder sig till läkarstuderande vid svensk medicinsk fakultet och AT-läkare. Syftet med föreningen är att skapa och erbjuda ett forum för medlemmar med aktiviteter som främjar utbildning, vetenskap och etik. Det sker genom aktiviteter på respektive lokalort, som till exempel seminarier, journal clubs och tisdagssammankomster. Kandidatföreningen finns i Stockholm, Umeå, Linköping, Malmö/Lund och Örebro. REPRESENTATION Kandidatföreningen finns representerad i SLS delegationer, nämnd, Kommittén för Global Hälsa samt i referensgruppen för projektet "En värdefull vård". Detta erbjuder en unik möjlighet för läkarstudenter och yngre läkare att vara med och påverka. Ordförande Lis Abazi Ledamöter presenteras på sid 41. 28 AKTIVITETER ASKLEPIOSPRISET GLOBAL HÄLSA I FOKUS Under årets Medicinska riksstämma arrangerade Kandidatföreningen tre symposier: "Hur ska kandidaten lära?”, ”De nationella examensmålen för läkarnas grundutbildning” samt ”Global hälsa”. "Var lite smart när du söker jobb och få med i kontraktet från början att du vill jobba utomlands" var ett tips under symposiet om global hälsa under Riksstämman. LOKALA AKTIVITETER Grunden för Kandidatföreningens arbete ligger på lokalorterna. Under 2014 har de flesta orter varit aktiva. En framgångsrik workshop om EKG är ett exempel på en återkommande aktivitet i städer som Lund, Umeå och Linköping. Andra praktiska aktiviteter har inkluderat ledstatusgenomgångar och suturkvällar. Föreläsningar med vitt skilda teman har arrangerats, allt från etikorienterade sådana som vård i livets slutskede, till forskningsinriktade om kunskapsläget inom postmenopausal hormonbehandling. ASKLEPIOSPRISET Många starka bidrag kom in till årets Asklepiospris. Av 50 artiklar och arbeten från samtliga lärosäten gallrades två framstående bidrag fram. Inför kommande år ser vi fram emot ytterligare etablering hos fakulteterna i landet och hoppas få in ännu fler bidrag. I DEBATTEN Kandidatföreningens medlemssidor i tidningen SLS Aktuellt erbjuder en unik möjlighet att lyfta ämnen som är angelägna för läkarstudenter och yngre läkare. Sommarforskning, utbyten och levnadsvanor hos läkarstudenter är några av ämnen som avhandlats. 2014 ÅRS VINNARE Bästa vetenskapliga artikel tilldelades Tobias Skillbäck, Sahlgrenska akademin, Göteborg. Bästa projektarbete tilldelades Henrik Frithiof, Lunds Universitet. Pristagarna presenteras på sid 33. 2015–2016 I samarbete med Forskningsdelegationen verka för att förbättra förutsättningar och rekrytering av läkarstudenter och yngre läkare till forskarutbildning Lansera etikcafé Attrahera fler medlemmar till Kandidatföreningen och Svenska Läkaresällskapet 29 AKTIVITETER DEBATTER, MÖTEN & SEMINARIER FORTBILDNING & DEBATT 4/2 Levnadsvanedagen: Från vision till verkstad 10/4 Söderbergska priset i medicin. Professor Leif Groop, Lunds universitet. TYPE 2 DIABETES – a Collision between Genes and Environment 23–24/4 Berzeliussymposium: Life Cycles: Human Reproduction, Growth, and Development i Malmö EBOLAKRISEN I VÄSTAFRIKA 6/5 Fullmäktigemöte 1–2/7 SLS i Almedalen • Utjämnar eller förstärker den medicinska forskningen jämlikhet i vården? • Insatser för hälsofrämjande arbete och levnadsvanor i vården efter 2014? • Fortbildning av läkare – en självklar del i hälso- och sjukvårdsproduktionen • En värdefull vård – om hälso- och sjukvårdens framtida utveckling med avseende på styrning/ledning, finansiering och organisation 20–22/8 Berzeliussymposium: Personalized Geriatric Medicine i Stockholm GLOBAL HÄLSA Det var fullsatt i föreläsningssalen när SLS tillsammans med Läkare Utan Gränser arrangerade seminariet om global hälsa, den 1 oktober. Eftermiddagen förlängdes på grund av Ebola-utbrottet i Västafrika, och Annelie Eriksson och Johan von Schreeb, nyligen hemkomna från fältuppdrag, vittnade om det svåra uppdraget att få stopp på spridningen av Ebola. Hans Rosling konstaterade självkritiskt att det hade tagit tid att inse vidden av utbrottet: "Jag är kunnig, har alla kontakter, alla möjligheter att bedöma. Men jag förstod aldrig att det skulle bli så här illa". 28/8 Öppet hus för en värdefull vård 3–5/9 Kongressen Framtidens specialistläkare i Malmö SLS medverkade med ett eget program: • Etiska problem i läkarens vardag • Hur ser framtidens lärandebehov ut? • Unga forskande kliniker – hur blir vi fler? 23–24/9 8:e Nationella Patientsäkerhetsdagen 1/10 SLS i samarbete med Läkare utan gränser: Seminarium om nästa generations svensk personal för Global Hälsa 4–5/12 Medicinska riksstämman 30 30 Håkan Billig, ordf. SLS forskningsdelegation. Foto: Lasse Skog TISDAGSDEBATTER OCH KONST & LÄKEKONST VÅREN 2014 29/1 Akut ultraljud. Christofer Muhr, Matt Dawson, Mike Mallin EXTERNA MÖTEN OCH SEMINARIER 18/2 Konst & Läkekonst: Albert Schweitzer. Kerstin Hulter Åsberg, Christer Åsberg SLS REPRESENTATION I EXPERTGRUPPER 5/2 Regeringen: Hearing om assisterad befruktning för ensamstående. Harald Almström, Stockholm 11/3 Kemikalier och hälsa. Ingrid Eckerman, Lars Lind, Monica Lind, Olle Söder 4/3 Konst & Läkekonst: Politisk psykiatri. Anita Dahl, Bertil Wikman, Lars Sjöstrand, Ann Wallström 31/3 Socialdepartementet: Möte angående läkarnas syn och förhållningssätt till sjukskrivning. Filippa Nyberg, Stockholm 18/3 Den 50-åriga kampen mot tobaksindustrin. Gunilla Bolinder, Hans Gilljam, Margaretha Haglund, Matz Larsson, Göran Boëthius 9/4 IVO: Dialogforum inom vård och omsorg. Anne Björk, Uppsala, och Hans Rutberg, Linköping 25/3 Konst & Läkekonst: Kärlek i fokus. Stephan Rössner, Gudrun Bruna, Vivian Rössner Wejke 10/4 Socialstyrelsen: Hearing om kvinnlig könsstympning. Birgitta Essén, Stockholm 1/4 Riskindivider som medarbetare i vården – hur hanterar vi det? Christer Andersson, Ewa Sunneborn, Marion Lindh 12/6 Socialstyrelsen: Hearing angående Nationella riktlinjer för kroniska sjukdomar. Filippa Nyberg, Stockholm 8/4 Konst & Läkekonst: Möte med minnen. Jeanette Rangner Jacobsson 29/4 Lennanderföreläsning av Anders Thorell: Metabola effekter av fetmakirurgi – går diabetes att operera bort? 23/5 Socialdepartementet: Hearing angående ansvarsfördelningen på e-hälsoområdet inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Göran Petersson, Kalmar 13/5 Cancermediciner. Jonas Bergh, Bertil Jonsson, Sofia Walllström, Jan Liliemark, Nils Wilking, Lars Påhlman 15/5 Cancerfondens huvudmannamöte. Mats Holmström, Stockholm HÖSTEN 2014 29/8 Frukostmöte: Arbetsmiljö och stressrelaterad ohälsa. Ulf Kristersson, Marie Åsberg, Töres Theorell, Mats Lekander, Simon Kyaga 18/6 Socialdepartementet: Workshop om väntetiderna inom cancervården kan förkortas. Michael Öberg, Stockholm, och Mats Holmström, Stockholm 2/9 Women in Science. Rita Colwell, Calle Jacobsson, Maria Anvret, Birgitta Evengård 24/10 SKL: Workshop om Nationella plattformen för Jämlik hälsa och vård. Filippa Nyberg, Stockholm 16/ 9 Konst & Läkekonst: Att bränna sitt ljus i båda ändarna – Gösta Ekman d ä. Carina Burman, Clara Gustafsson, Fred Nyberg 18/11 Antibiotikaforum. Håkan Hanberger, Linköping, Thomas Tängdén, Uppsala, och Erik Eliasson Stockholm 23/9 Temakväll: Kvinnliga Läkare – Ada Nilsson och Fogelstadgruppen. Mårten Rosenqvist, Ingela Heimann, Ulrika Knutson 13–14/11 Forska!Sverige: Workshop: ”Agenda för hälsa och välstånd” . Ulf Haglund, Uppsala, och Ylva Böttiger, Stockholm/Linköping 2/10 Heldagskurs: Master Course DSM-5. David J. Kupfer 27/11 Riksdagens socialutskott: Offentlig utfrågning om ”Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården”. Kerstin Nilsson, Örebro 7/10 Presentation av Nobelpristagarna. Hans Forssberg 21/10 Konst & Läkekonst: Konsten att förlänga livet. Jan Palmblad, HansPersson Representanterna i expertgrupper presenteras på sid 42. 11/11 Konst & Läkekonst: Jean Sibelius. Hans Persson, Åsa Jäger, Michael Engström 9/12 Nya missbruksmedel och internetdroger. Erik Lindeman 16/12 Choklad, stroke och nobelpris. Susanna Larsson, Simon Kyaga 31 31 PRISER & MEDALJER MEDICINSK FORSKNING ÅRSHÖGTID 2014 Svenska Läkaresällskapets priser delades ut på Årshögtiden den 4 november 2014. JUBILEUMSPRISET 150 000 kr Professor Ole Suhr, Folkhälsa, Umeå "För hans forskning om bidrag till ett paradigmskifte av Skelleftesjukan". REGNELLS PRIS 130 000 kr Professor Tomas Ekström, Institutionen för klinisk neurovetenskap, KI och hans forskargrupp och medförfattare: Malin Almgren, Titus Schlinzig, David Gomez-Cabrero, Agneta Gunnar, Mikael Sundin, Stefan Johansson, Mikael Norman, för artikeln: "Cesarean section and hematopoietic stem cell epigenetics in the newborn infant – implications for the future health?" INGA SANDEBORGS PRIS 125 000 kronor Docent Oskar Hansson, Lunds universitet. ”För hans internationellt mycket uppmärksammade kliniska forskning om de molekylära sjukdomsmekanismer i den mycket tidiga fasen av Alzheimers sjukdom, där resultaten bidragit till grunden för moderna kliniska diagnostiska kriterier samt utformning av läkemedelsstudier”. TAGE SJÖGRENS PRIS 75 000 kr Professor Mikael Hellström, Sahlgrenska akademien, Göteborg. ”För förtjänstfullt arbete inom de medicinska radiologiska vetenskaperna”. INGVARPRISET 30 000 kr Professor emeritus Oluf Andersen, Göteborg. "För hans insatser inom klinisk forskning kring neuroinflammatoriska demyeliniserande sjukdomar, framför allt multipel skleros”. 32 SCHLASBERGS PRIS 30 000 kr Professor Charlotta Enerbäck, Linköping. "För hennes framstående forskningsarbete kring genetiska mekanismer vid psoriasis och cancer”. HIPPOKRATESPRISET 10 000 kr Överläkare Mia Furebring, Infektionssjukdomar, Akademiska sjukhuset, Uppsala. "För hennes insatser för att lyfta medicinsk-etiska frågor i den kliniska vardagen". ROSÉN VON ROSENSTEINMEDALJEN I SILVER Delas ut var femte år till framstående och förtjänta pediatriker. Professor Hugo Lagercrantz, KI, Stockholm Professor Joy Lawn, London School of Hygiene and Tropical Medicine, UK 30 MILJONER KRONOR TILL MEDICINSK FORSKNING Forskning är en viktig del i att skapa bättre förutsättningar för morgondagens befolkning. SLS bevakar forskningsfrågor och stödjer medicinsk forskning, bland annat genom att årligen dela ut omkring 30 miljoner kronor i forskningsanslag, post doc-stipendier och resebidrag. Professor Frank Oberklaid, Centre for Community Child Health and the Royal Children's Hospital Melbourne. SÖDERBERGSKA PRISET I MEDICIN 1 miljon kronor Professor Leif Groop, Lunds universitet. För hans banbrytande insatser inom diabetesforskning. Priset delades ut den 10 april på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm. * ERNA EBELINGS PRIS 35 000 kr Professor Mats Danielsson, Medicinsk bildfysik, KTH, Stockholm. "För hans banbrytande insatser vad gäller nya detektorer för radiologisk avbildning". * BÄSTA VETENSKAPLIGA PROJEKTANSÖKAN 100 000 kr Per Fogelstrand, Göteborgs Universitet för projektet: ”Förhindra inbindning av blodfetter i kärlväggen”. * ÅRETS TRANSLATIONELLA FORSKNINGSPRIS 50 000 kr Eisabeth Jerlhag Holm, Göteborgs Universitet, Inst. för Neurovetenskap och Fysiologi, för projektansökan: ”The importance of gut-brain hormones for addictive behaviours”. * ASKLEPIOSPRISET Bästa vetenskaplig artikel 15 000 kr Tobias Skillbäck, Sahlgrenska akademin: "Diagnostic Performance of Cerebrospinal Fluid Total Tau and Phosphorylated Tau in CreutzfeldtJakob Disease – Results From the Swedish Mortality Registry". 33 Bästa projektarbete 10 000 kr Henrik Frithiof, Lunds universitet: "Circulating tumour cells in breast cancer: Detection in blood and secondary analysis of estrogen receptor alpha (ERα) and human epidermal growth factor receptor 2 (HER2) expression by immunofluorescence". * Priserna delades ut under Medicinska riksstämman 4–5 december 2014. Foto: Lasse Skog Från vänster: Tomas Ekström, Oluf Andersen, Mikael Hellström, Ole Suhr, Mikael Norman, Charlotta Enerbäck, Malin Almgren, Agneta Gunnar, Oskar Hansson, Mia Furebring, och Hugo Lagercrantz . HUSET & SAMLINGARNA KULTURSKATTER HUSET LÄKARESÄLLSKAPETS HUS Huset uppfördes 1904–1906 efter Carl Westmans ritningar och räknas som ett av nationalromantikens viktigaste pionjärverk i Sverige. Tengbom arkitekter har under året på uppdrag av SLS tagit fram ett vårdprogram för huset med rekommendationer på särskilda vårdkrav, framtida renoveringar och kulturhistoriskt värdefulla detaljer. En åtgärdsplan finns framtagen med förslag på långsiktiga och mer kortsiktiga åtgärder. Fastigheten har även genomgått en risk- och skadehanteringsbesiktning. MEDICINSK HISTORIA OCH KULTURARV MILJÖARBETE Elförbrukningen har minskat med 5,5 procent (-12 474Mwh). Målet för 2014 var -5 procent. Fjärrvärmeförbrukningen har minskat med 4,5 procent (-13Mwh). Målet för 2014 var -5 procent. Fjärrkylan har ökat med 52 procent (+13Mwh). Ett nytt kylsystem har installerats. Sophämtningstransporter har minskat med 32 procent (-16 transporter). Målet för 2014 var -5 procent. Transport av förbrukningsmateriel har minskat med 6 procent. Målet för 2014 var -10 procent. HÅLLBARHET Miljömedvetna inköp av varor och tjänster samt källsortering: Grön el, förbrukningsmateriel med miljömärkning, miljötaxi, ekologiska livsmedel, källsortering av plast, metall, wellpapp, batterier, papper, lysrör och lampor HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET Läkaresällskapets samling av äldre böcker finns deponerad på Hagströmerbiblioteket under Karolinska Institutets huvudmannaskap, Enheten för medicinens historia och kulturarv. Biblioteket är inrymt i Haga tingshus vid södra ingången till Hagaparken. Läkaresällskapets boksamling omfattar mellan sju och åtta tusen titlar, de flesta är över 150 år gamla. Medlemmarna i Svenska Läkaresällskapet bör känna stolthet över denna kulturskatt. Hagströmerbibliotekets Vänner anordnar 3–4 föreläsningar per termin om intressanta bok- och kulturhistoriska ämnen dit alla är välkomna. Svenska Läkaresällskapet bidrar till verksamheten bland annat genom betalt medlemskap i föreningen. KONFERENS OCH MÖTEN Läkaresällskapets hus rymmer även en konferensanläggning med en restaurangdel. Lokalerna hyrs ut för konferenser och möten och har modern teknik med projektorer eller storbilds-TV i alla rummen. I föreläsningssalen, som rymmer 200 personer, finns webb-TV och tre kameror. Medlemmar i Svenska Läkaresällskapet har förmånliga villkor för hyra och lån av lokaler. LÄKARESÄLLSKAPETS RESTAURANG Restaurangen har under verksamhetsperioden arrangerat luncher, middagar, bröllop och disputationsmiddagar. Tomas Jansson, Vårdare av boksamlingen 34 SAMLINGARNA MEDALJSAMLINGEN Svenska Läkaresällskapets samling av medaljer med anknytning till svenska läkare innehåller en mängd konstnärligt högtstående miniatyrporträtt. Samlingen presenteras i sin helhet i bildverket Medicina in Nummis, som gavs ut till 200-årsjubileet 2008 och är en guldgruva för medicinhistoriskt intresserade. Ett exempel är Vetenskapsakademins minnespenning i silver från 1956 över Pehr Gustaf Cederschjöld, som var professor i obstetrik och överläkare vid Allmänna Barnbördshuset i Stockholm. Ledamot av Svenska Läkaresällskapet sedan 1815 och dess ordförande 1836–1837. Den vackra medaljen är formgiven av Erik Lindberg. MEDICINHISTORISKA SAMLINGARNA Föremålen från Medicinhistoriska museet, som stängdes av Stockholms läns landsting 2005, förvaras hos Svensk Museitjänst i Tumba. Inventering, fotografering, registrering och digitalisering av drygt 15 000 föremål är slutförd, till stor del tack vare ideellt arbete och lagrat på internetdepå. Fortfarande råder stor brist på föremål från de senaste femtio åren. Frågor om att låna föremål kommer då och då till museet, t.ex. från Tekniska museet, Forum för levande historia, Naturhistoriska riksmuseet m.fl. Museet försöker att välvilligt gå dessa tillmötes. Alla försök att få till stånd ett kulturarvsprojekt på Karolinska universitetssjukhuset, som redan 2016 börjar flytta in i det Nya Karolinska, har misslyckats. Jörgen Sigurd Vårdare av medaljsamlingen PORTRÄTTSAMLINGEN SLS upprop om fler kvinnliga porträtt fick stort gensvar och vi har under året mottagit totalt sex nya porträtt som gåva eller deposition. Detta innebär att samlingen av kvinnliga porträtt nu utökats från åtta till fjorton. Med anledning av detta hölls under hösten en temakväll kring Ada Nilsson där bl.a. Ulrika Knutson medverkade och talade om Fogelstadgruppen och dess insatser för den svenska kvinnorörelsen. Charles Emil Hagdahl, författaren till Hagdahls Kokbok har fått en permanent placering i matsalen. Under året har ett antal visningar för externa grupper genomförts och rönt stort intresse. Vi förbreder ett renoveringsprogram av de porträtt som är i skriande behov av underhåll. Inga övriga porträtt har köpts in eller tillkommit under året. På Karolinska Institutets bibliotek i Berzeliuslaboratoriet har en utställning av fotograferade föremål från Medicinhistoriska museet invigts under hösten. Bilderna ingår i en ny, mycket vacker fotobok ”De dolda skatterna” av Peder Lamm och Ralf Turander om föremål från museiförråd från Livrustkammaren, Riksarkivet, Armémuseum, Stadsmuseet, Hallwylska museet, Medicinhistoriska samlingen, Naturhistoriska riksmuseet och Skokloster. Mårten Rosenqvist Vårdare av porträttsamlingen Gunilla Bolinder Vårdare av de medicinhistoriska samlingarna 35 35 KOMMUNIKATION DEBATT & PÅVERKAN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ska skapa och kommunicera en tydlig och samstämmig bild av Läkaresällskapet och kärnfrågorna. Syftet är att förbättra svensk hälso- och sjukvård, påverka beslutsfattare, rekrytera medlemmar och stärka varumärket. Det gör vi genom att besvara remisser, initiera och driva debatt i media, under Almedalsveckan och Medicinska riksstämman samt fortlöpande i våra kommunikationskanaler. Särskilda medlemskampanjer har även genomförts som riktat sig till AT-läkare, ST-läkare och nydisputerade. VI TYCKER! SLS AKTUELL är Svenska Läkaresällskapets medlemstidning. Genom den vill vi skapa en aktiv diskussion om våra kärnfrågor: vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Tidningen innehåller rapporter, analys, debatt, porträtt och nyheter. UPPLAGA 13 400/nummer (TS 2014) UTGIVNING 4 ggr per år ANSVARIG UTGIVARE Filippa Nyberg, VD CHEFREDAKTÖR Ulrica Segersten, Inpress SLS REDAKTÖR Agneta Davidsson Ohlson PRODUKTION Inpress PUBLICERADE DEBATTARTIKLAR Nya etiska riktlinjer för hjärt–lungräddning väl förankrade i svensk vård (Läkartidningen 2014-01-14) NPM – en av de viktigaste frågorna (Läkartidningen 2014-01-14) Vården i akut behov av en IT-miljard (Göteborgsposten 2014-04-09) Redaktionsrådet presenteras på sid 41. Det värsta är avprofessionaliseringen (Läkartidningen 2014-05-13) Sjukvården följer inte längre lagen (Svenska Dagbladet 2014-05-06) Patienternas behov sätts på undantag (Göteborgsposten 2014-09-15) IT i vården måste få kosta (Läkartidningen 2014-10-21) ANNONS Utmaningar och möjligheter för nästa generation inom global hälsa (Läkartidningen 2014-11-11) Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet ANNONS Total ut knockout VÅRD EN VÄRDEFULL Att möta vården efter en cancerdiagnos är som att få en rejäl vänstera krok, skriver Pamela Andersson, chefredaktör för ToppHälsa. När etik, professionalism och patientens behov är i fokus. HELA DENNA SID 5 Foto: Peter Jönsson/Topphälsa Officiell ning Onsdagen den 15 oktob Allt står redo för ebolasmit tan Efterlyses: Kontinuitet ”Vi vill ha ett sjukvårdssystem som leder till bästa tänkbara hälsa, där mötet mellan läkare och patient prioriteras, ett system som bygger på förtroende, lsammans tillit och kontinuitet”, skriver ST-läkaren Märit Halmin, som tillsammans dan. med en kollega startade Läkaruppropet för drygt ett år sedan. Patienter kan från Västafr flygas isolerade rum i°Linköpika till David Ekq vists ing Ekonomen Stefan Fölster har skrivit boken ”Den sjuka vården 2.0”. ”Politikerna lägger mycket krut på processer istället för att mäta riktiga resultat.” Sid 8 Ojämlikhet kostar KVINNOR FÅR VÄNTA LÄNGRE PÅ DIAGNOS Tvingas bryta mot lagen? En bra, tidig, snabb diagnos sparar både lidande och pengar. Allt fler röster höjs om att hälsooch sjukvården tvingas bryta mot hälso- och sjukvårdslagen. Sid 10 Sid 2, 6 Sidan 4 Foto: Samuel Unéus Foto: Elisabeth Ohlson Wallin Sid 2 Hur sjuk är vården? Distribueras med Dagens Nyheter 2014.10.04 Frågor om innehållet besvaras av Jaana Logren Bergqvist, 08-440 88 68. Kryssa rätt. kartan och Tio sidor med programmet. Sidorna 10–19 Folkhälsogiga nt invigningstalar om vården s orättvisor. Sidan 16 KOMMUNIKATIONSKANALER ”Det är naivt att tro att medv erkande patienter och närståend e inte kan ta skad a. Man vet inte vad de säger efter ett år.” Vårdens heta tv-strider , sidan 9 Hitta rätt bland utställningen montrarna i med vår karta. Sidan 11 ”Defibrilla är ofta en torn sen åtgär för d. till 80 proce 60 hjärtstopps nt av går att förutfallen flera timm se tidigare.” ar Ny metod WEBBSIDOR www.sls.se och www.riksstamman.se WEBB-TV Livesändning och inspelning av debatter och seminarier NYHETSBREV SLS nyhetsbrev, Medicinska riksstämmans nyhetsbrev SOCIALA MEDIER Facebook/svenskalakaresallskapet, Facebook/medicinskariksstamman, Facebook/envardefullvard, Facebook/levnadsvaneprojektet, Twitter @sls_sv, Youtube och Instagram. MYNEWSDESK Pressrum för pressmeddelanden och nyheter MELTWATER Omvärldsbevakning MEDLEMSTIDNINGEN SLS AKTUELLT 4 nummer per år PUBLIKATIONER Svenska Läkaresällskapets tidningsbilaga som distribuerades med DN 2014-10-04, SLS policydokument 2014: Läkaryrket - en kontinuerlig professionell utveckling, Programtidning för Medicinska riksstämman som distribuerades med Dagens Medicin samt IOGT-NTO och Svenska Läkaresällskapets forskningsrapport: ”Alkoholen och samhället” Tema: Effekter av lågdoskonsumtion av alkohol. 36 EN ANNONS programtid a Upprätt tionen! rela esällskapet Läkar Svenska yrkesetiken vill återta gspunkt i med utgån patient relationen . och läkare Hotad språkvård hotar även den medicinska säkerheten (Läkartidningen 2014-11-28) BILAGA ÄR vinner mark, sidan 6 er 2014 BESVARADE REMISSER 2014 Remiss – upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (1997:10) Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård och Remiss – upphävande av Socialstyrelsens allmänna råd (1997:8) Verksamhetschef 2014-12-02 till Socialstyrelsen Delaktighet och rättssäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård 2014-12-01 till Socialdepartementet Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) 2014-11-06 till Socialdepartementet Läkemedel för särskilda behov (SOU 2014:20) 2014-11-03 till Socialdepartementet Förslag till ändring i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) S2014/7186/FS 2014-10-29 till Socialdepartementet Betänkande Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) 2014-10-06 till Justitiedepartementet Förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring 2014-09-29 till Socialstyrelsen Kampsportlagen från 2006 till idag och förslag till ändringar i kampsportregleringen 2014-09-15 till Kulturdepartementet Yrkeskvalifikationsdirektivet -samlat genomförande (SOU 2014:19) 2014-08-28 till Utbildningsdepartementet Ds 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst 2014-06-19 till Socialdepartementet Vaccination mot hepatit B 2014-06-11 till Socialdepartementet Föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2009:4) om prissättning av utbytbara läkemedel och utbyte av läkemedel m.m 2014-05-16 till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Betänkandet Starka tillsammans (SOU 2013:87) 2014-04-22 till Utbildningsdepartementet Ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika, dnr 3.1-2014-015492 2014-03-13 till Läkemedelsverket Förslag om föreskrifter om partihandel med läkemedel 2014-02-07 till Läkemedelsverket 37 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET MEDLEMMAR REKRYTERING Arbetet med att värva medlemmar sker bland annat genom medlemskampanjer och deltagande på möten som AT-stämman, Framtidens specialistläkare och Medicinska riksstämman. Under våren 2014 genomfördes en marknadsföringskampanj som riktade sig till nydisputerade specialister. MEDLEMMAR Siffror inom parentes avser föregående verksamhetsår. Statistiken presenteras huvudsakligen per kalenderår, då medlemsavgiften betalas per kalenderår. Svenska Läkaresällskapet hade den 31 december 2014, 12 414 (12 512) medlemmar, en minskning med 98 medlemmar. Under verksamhetsperioden har 49 (42) medlemmar avlidit. MEDLEMMAR FÖRDELADE PER KATEGORI DEC 2014 DEC 2013 5 814 6 024 589 515 Pensionärer 4 222 4 068 Studerande 1 484 1 309 Hedersmedlemmar 39 39 Examinerade men ej legitimerade 161 84 17 17 12 414 12 512 Medlemmar Associerade medlemmar Korresponderande medlemmar 38 38 SEKTIONER, LOKALA LÄKARESÄLLSKAP OCH FÖRENINGAR SLS 68 SEKTIONER Akutsjukvård Allergiforskning Allmänmedicin Andrologi Anestesi- och intensivvård Arbets- och miljömedicin Audiologi Barnkirurgi Barn- och ungdomspsykiatri Beroendemedicin Bild- och Funktionsmedicin Dermatologi och venereologi Diabetologi Endokrinologi Fysiologi Fysisk Aktivitet och Idrottsmedicin Gastroenterologi Geriatrik Handkirurgi Hematologi Hypertoni, stroke och vaskulär medicin Infektionssjukdomar Internmedicin Kardiologi Kirurgi Klinisk cytologi Klinisk fysiologi Klinisk immunologi Klinisk kemi Klinisk neurofysiologi Klinisk nutrition Lungmedicin Läkemedelslära Medicinens historia LOKALA LÄKARESÄLLSKAP Göteborgs Läkaresällskap Helsingborgs Läkaresällskap Jönköpings Läkaresällskap Karlskrona Läkareförening Linköpings Läkaresällskap Läkaresällskapet i Lund Umeå Läkaresällskap Upsala Läkareförening Örebro Läkaresällskap Medicinsk genetik Medicinsk informatik Medicinsk mikrobiologi Medicinsk psykologi Medicinsk radiofysik Medicinsk teknik och fysik Medicinsk undervisning Neurokirurgi Neuroradiologi Neurologi Njurmedicin Nuklearmedicin Obstetrik och gynekologi Odonto-stomatologi Oftalmologi Onkologi Ortopedi Otorhinolaryngologi, Huvud- och halskirurgi Patologi Pediatrik Plastikkirurgi Psykiatri Rehabiliteringsmedicin Reumatologi Rättsmedicin Rättspsykiatri Smärtlindring Socialmedicin Thoraxkirurgi Trafikmedicin Transfusionsmedicin Transplantation Tropikmedicin och internationell hälsa Urologi ASSOCIERADE FÖRENINGAR Arbetsgruppen för Cystisk Fibros Försäkringsmedicinska Sällskapet Läkare för Miljön Läkarsektionen inom Svensk Förening för Vårdhygien SLS Kandidatförening Svensk Epidemiologisk Förening Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Svensk Förening för Medicinsk Utvecklingsbiologi Svensk Förening för Medicinsk Ultraljudsdiagnostik Svensk Förening för Obesitasforskning Svensk Förening för Ortopedisk Medicin Svensk Förening för Palliativ Medicin Svensk Förening för Pulmonell Hypertension Svensk Katastrofmedicinsk Förening Svenska Medicinska Akupunktur Sällskapet Svenska Hjärtförbundet Svenska Läkare mot Kärnvapen Svenska Skolläkarföreningen Sveriges Läkares Intresseförening för Primär Immunbrist 39 39 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET PERSONAL & FÖRTROENDEVALDA KANSLIET Filippa Nyberg, VD Anna Borgström, nämndsekreterare Malin Bokstam, Levnadsvaneprojektet Annika Brämming, ekonomicontroller Mattias Carlsson, vaktmästare Agneta Davidsson Ohlson, etik, kommunikation Gunilla Eng, lokalbokning Eva Kenne, Medicinska riksstämman Sara Kihlberg, ekonomiansvarig Jaana Logren Bergqvist, kommunikationsansvarig Annie Melin, utbildning, kommunikation Christian Tränk, IT, medlemsregister Monica Windén, forskning NÄMNDEN Kerstin Nilsson, ordförande Stefan Lindgren, vice ordförande Simon Kyaga, vetenskaplig sekreterare (VT 2014) Mats Holmström, t.f vetenskaplig sekreterare (HT 2014) Catarina Almqvist Malmros, ordf. Delegationen för Medicinska riksstämman Ingemar Engström, ordf. etikdelegationen Torbjörn Ledin, ordf. utbildningsdelegationen Håkan Billig, ordf. forskningsdelegationen Patrick Vigren, ledamot Ylva Böttiger, ledamot Karl Sallin, ledamot Tove Gunnarsson, ledamot Margareta Hammarström, ledamot Carl Johan Östgren, ledamot Adjungerad ledamot: Lis Abazi, ordförande Kandidatföreningen DELEGATIONEN FÖR FORSKNING Ordförande: Håkan Billig, Göteborg Vice ordförande: Magnus Domellöf, Umeå Margareta Hammarström, Göteborg Karin Jirström, Lund Göran Laurell, Uppsala Ulf Lindbladh, Göteborg Ulrika Smedh, Göteborg Adjungerade ledamöter: Charlotta Dabrosin, Linköping Mats Ulfvendahl, Stockholm Jonatan Normark, Örebro Sekreterare: Monica Windén FORSKNINGSDELEGATIONENS PRIORITERINGSKOMMITTÉ Ordförande: Håkan Billig, Göteborg Vice ordförande: Magnus Domellöf, Umeå Inge Axelsson, Östersund Kjell Bergfeldt, Stockholm Marie Bixo, Stockholm Niklas Dahl, Uppsala Yvonne Forsell, Stockholm Ulf Gunnarsson, Umeå Ingela Hammar, Göteborg Ola Hammarsten, Göteborg Karin Jirström, Lund Thomas Kahan, Stockholm Mona Landin-Olsson, Skåne Kerstin Landin-Wilhemsen, Göteborg Maria Lerm, Linköping Eva Lindberg, Uppsala Matthias Löhr, Stockholm Bodil Ohlsson, Skåne Hilpi Rautelin, Uppsala Elisabeth Ronne Engström, Uppsala Malin Sund, Umeå Jan Svedenhag, Stockholm Lars-Olof Wahlund, Stockholm Anders Waldenström, Umeå Ola Winqvist, Stockholm Sekreterare: Monica Windén 40 DELEGATIONEN FÖR UTBILDNING Ordförande: Torbjörn Ledin, Linköping Henrietta Arwin, Göteborg Charlotte Becker, Malmö Hans Hjelmqvist, Stockholm Mats Lindström, Malmö Karl Lundblad, Västerås Ulf Peber, Halmstad Sekreterare: Annie Melin DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK Ordförande: Ingemar Engström, Örebro Läkarrepresentanter: Claudia Bruss, Lund Helena Dreber, Lekeberg Ann Edner, Uppsala Erik Iwarsson, Stockholm Tiit Mathiesen, Stockholm Marit Karlsson, Linköping Anders Ågård, Göteborg Allmänhetens representanter: Anders Bremer, Borås Ulrika Sandén, Örebro Yrsa Stenius, Stockholm Adjungerade ledamöter: Michelle Foldschak, Lund Karl Sallin, Stockholm Kristina Söderlind Rutberg, Linköping Sekreterare: Agneta Davidsson Ohlson DELEGATIONEN FÖR MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Ordförande: Catarina Almqvist Malmros Boel Andersson Gäre, Jönköping Kjell Bergfeldt, Stockholm Patrik Björgård, Göteborg (VT 2014) Andreas Borsiin, Karlskrona Birgitta Evengård, Umeå Lotti Helström, Stockholm Gunnar Ljunggren, Stockholm Maria Larsson, Stockholm Anna Nager, Stockholm Marcus Schmitt-Egenolf, Umeå Adjungerad ledamot: Filippa Nyberg Sekreterare: Eva Kenne KANDIDATFÖRENINGEN Ordförande: Lis Abazi Mia Engström, Vice ordförande Natte Hillerberg, Skattmästare Jonatan Nordmark , Vetenskaplig sekreterare Jonas Wesam Zineldin, AT-samordnare Ida Sundberg, Redaktör Hampus Holmer, Internationell sekreterare Michelle Foldschak, Medicinsk-etisk sekreterare Andres Borsiin, Riksstämmesamordnare Karl Lundblad, Utbildningssekreterare Patrick Vigren, Hedersordförande Lokalortsrepresentanter: Fahim Sharan, Göteborg Linnea Haggård, Stockholm Rasmus Stenmark Persson, Umeå Joel Johansson, Linköping Helena Mellander, Malmö/Lund KOMMITTÉN FÖR IT Ordförande: Göran Petersson, Kalmar Mattias Agestam, Stockholm Johanna Berg, Malmö Susanne Bergenbrant Glas, Stockholm Anne Björk, Uppsala Urban Forsum, Linköping Nils Schönström, Mörbylånga Sekreterare: Annie Melin KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK KVALITET Ordförande: Ulf Haglund, Uppsala Pär Nordin, Östersund Li Felländer-Tsai, Stockholm Sofia Gudbjörnsdottir, Göteborg Nina Nelson, Linköping KOMMITTÉN FÖR SÄKER VÅRD Ordförande: Hans Rutberg, Linköping Ullakarin Nyberg, Stockholm Ann Josefsson, Linköping Urban Nylén, Stockholm Pelle Gustafson, Stockholm Karin Puck Härenstam, Stockholm KOMMITTÉN FÖR MEDICINSK SPRÅKVÅRD Ordförande: Magnus Fogelberg, Skövde Linda Ahlqvist, Stockholm Karin Bergqvist, Stockholm Birgit Wilhelmson, Stockholm Tove Gunnarsson, Stockholm Monica von Heijne, Stockholm Åsa Holmér, Stockholm Maria Kvist, Stockholm Hans Nyman, Stockholm Ola Karlsson, Stockholm Tom Pettersson, Helsingfors Björn Smedby, Uppsala Sekreterare: Annie Melin KOMMITTÉN FÖR LÄKEMEDELSFRÅGOR Ordförande: Ylva Böttiger, Stockholm Johan Franck, Stockholm Yngve Gustafson, Umeå Sverker Hansson, Göteborg Håkan Larsson, Umeå Åke Schwan, Uppsala Carl-Olav Stiller, Stockholm LEVNADSVANEPROJEKTET Projektledare: Lars Jerdén Utbildningsresurser: Astri Brandell Eklund, Stockholm, Åsa Wetterqvist, Uppsala Projektkoordinator: Malin Bokstam EN VÄRDEFULL VÅRD ARBETSGRUPP Ordförande: Karl Sallin, Stockholm (HT 2014) Ingemar Engström, Örebro (VT 2014) Peter Friberg, Göteborg Märit Halmin, Stockholm Rurik Löfmark, Gävle Lollo Makdessi, Norrköping Astrid Seeberger, Stockholm Jonas Sjögreen, Västerås TISDAGSSAMMANKOMSTER Vetenskaplig sekreterare: Simon Kyaga (VT 2014) Tf. vetenskaplig sekreterare: Mats Holmström (HT 2014) Sekreterare: Annie Melin KONST & LÄKEKONST Ordförande: Stephan Rössner, Stockholm Programkommittén: Kerstin Hulter Åsberg, Uppsala Hans Persson, Stockholm Johan Sundelöf, Uppsala Sekreterare: Eva Kenne UNDERSTÖDSFONDERNA Kerstin Hulter Åsberg, Inspektor, Uppsala VÅRDARE AV SAMLINGARNA Vårdare av porträttsamlingen: Mårten Rosenqvist, Stockholm Vårdare av de medicinhistoriska samlingarna: Gunilla Bolinder, Stockholm Vårdare av medaljsamlingen: Jörgen Sigurd, Piteå Vårdare av boksamlingen: Tomas Jansson, Stockholm EN VÄRDEFULL VÅRD VÄRD REFERENSGRUPP Gunilla Bolinder, Stockholm Saskia Bengtsson, Bankeryd Fredrik Settergren, Uppsala SLS AKTUELLTS REDAKTIONSRÅD Anna Falk, Västernorrland Filippa Nyberg, ansvarig utgivare Karsten Offenbart, Lund/Malmö Stefan Lindgren, SLS vice ordförande Naomi Clyne, Lund/Malmö Agneta Davidsson Ohlson, SLS redaktör Magnus Olivecrona, Örebro Jaana Logren Bergqvist Anna UM Sjöström, Umeå Eva Kenne Olof Heimbürger, Solna Ulrica Segersten, chefredaktör, Inpress Olle Svensson, Umeå Tove Smeds, journalist, Inpress Marit Karlsson, Linköping Estelle Naumburg, Östersund PLACERINGSRÅDET Leif Wallin, Stockholm Ann-Christine Sandell Pär Höglund, Stockholm Per Colleen Göran Henriksson, Göteborg Kerstin Nilsson Per Anders Flordal, Stockholm Stefan Lindgren Jan Halldin, Stockholm Claes Lagercrantz Nils Feltelius, Uppsala Filippa Nyberg Nina Rehnqvist, Stockholm Torbjörn Ledin, Linköping REVISORER Martin Sundin, Stockholm Lars Bonnevier, auktoriserad Lis Abazi, Stockholm Peter Aspelin Benoît Almer, Lund Kerstin Ström Nils Conradi, Göteborg Frida Dangardt, Göteborg VALBEREDNINGEN Sofia Ekdahl, Göteborg Ordförande: Peter Friberg Siw Eriksson, Stockholm Rikard Hellström, Stockholm Bo Carlberg Karl Lundblad, Lund Lise-Lotte Risö-Bergerlind Torsten Mossberg, Stockholm Malin André Karolina Nordemar, Stockholm Mikael Karlberg Nina Rose, Stockholm Ulf Gunnarsson Johan Thor, Jönköping Anna-Mia Ekström 41 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET REPRESENTANTER I EXPERTGRUPPER STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD Ingemar Engström SOCIALDEPARTEMENTET Nationell expertgrupp angående förbättra tillgängligheten i cancervården Britt Nordlander Regeringsuppdrag; utreda insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generisk utbyte Ylva Böttiger Nationella samrådsgruppen för eHälsa Göran Petersson AB HYGIEA Claes Lagercrantz Filippa Nyberg Kerstin Nilsson Stefan Lindgren CANCERFONDEN Elisabet Lidbrink Filippa Nyberg Håkan Billig EQUALIS AB Anders Ehnberg Eva Nylander Filippa Nyberg HAGSTRÖMERBIBLIOTEKET Ingemar Ernberg Per Bengtsson Gunilla Bolinder Christina Bostedt Christer Björklund Anders Ekbom Erik Hagman Sven Hagströmer Catharina Larsson Björn Lindeke Ludvig Sahlberg Eva Åhrén Lars Helin IOGT-NTO PROJEKTGRUPP Jonas Sjögreen Sven Andreason KULTURRÅDET KI Gunilla Bolinder Tomas Jansson STIFTELSEN NÄTVERK FÖR LÄKEMEDELSEPIDEMIOLOGI (NEPI) Ylva Böttiger Håkan Larsson Thomas Bradley NATIONELLT FÖRSÄKRINGSMEDICINSKT FORUM (NFF) Carl Johan Östgren NCD-NÄTVERKET Peter Friberg, t.om september 2014 Lars Weinehall fr.om oktober 2014 PRIORITERINGSCENTRUM Kerstin Nilsson SBU (STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING) Kerstin Nilsson SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING (SKL) Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister Ulf Haglund Margareta Kristenson Projekt ”Kronisk sjukdom i primärvård – kartläggning och förbättringsområden” Referensgrupp Åsa Niper Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning Kerstin Nilsson Expertgrupp för Nationella Kvalitetsregister Johan Thor Peter Allebeck Boel Andersson Gäre Lars Holmberg Mikael Köhler Ewa Lundgren Olle Nilsson Staffan Olsson Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektet: Jämlik hälso- och sjukvård Margareta Hammarström 42 Referensgruppen för eHälsokommittén Göran Petersson SOCIALSTYRELSEN Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-råd) Stefan Lindgren Nationellt råd för eHälsa Susanne Bergenbrant-Glas Nils Schönström Enheten för Fackspråk och informatik Bertil Johansson Grupp Nationellt fackspråk för vård och omsorg Magnus Fogelberg SPUR-STIFTELSEN Filippa Nyberg Kenth Johansson TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET (TLV) Utredningen vid omprövning av ADHDläkemedel (expertgrupp) Astrid Lindstrand TOBACCO ENDGAME Peter Friberg Organisationsnummer 802002-1914 EKONOMI 2013-07-01 – 2014-12-31 43 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET SAMMANFATTNING AV EKONOMIN NYTT RÄKENSKAPSÅR Efter stadgeändring har Svenska Läkaresällskapet bytt räkenskapsår från brutet till kalenderår. Bokslutet per 2014-12-31 omfattar därmed 18 månader. Siffror inom parentes avser föregående års period (12 månader). VERKSAMHETEN Medlemsavgiften för verksamhetsåret 2013–2014 har oförändrat uppgått till 700 kronor för alla ordinarie och associerade medlemmar. Pensionärer betalar 350 kronor. Studerande medlemmar betalar 100 kronor. Medlemmar som är examinerade men inte legitimerade betalar 350 kronor (under högst fem år). RESULTAT Summan av Läkaresällskapets rörelseintäkter uppgår till 35,7 mkr (21,4 mkr) och finansiella intäkter till 6,0 mkr (3,0 mkr). De totala kostnaderna för SLS samtliga verksamhetsområden har under perioden uppgått till 48,1 mkr (37,3 mkr). Resultatet per 2014-12-31 uppgick till 2,2 mkr (-3,6 mkr). STIFTELSEFÖRVALTNINGEN Stiftelseförvaltningen är en samförvaltning i SEB för 139 anknutna stiftelsers kapital, som envar har sitt andelstal. För varje stiftelse lämnas särskild redovisning. Samförvaltningens förmögenhet per 2014-12-31 uppgick till 824,0 mkr (789,3 mkr). Utöver förvaltningen hos SEB ligger sju stiftelser hos Kammarkollegiet, med ett marknadsvärde på 283,6 mkr (208,8 mkr). Förvaltningen av Bengt Ihres Fond ligger kvar hos SLS. Totala förmögenheten, räknat på marknadsvärde, uppgick per 2014-12-31 till 1,5 miljarder kronor. UTDELNING AV ANSLAG SLS har under utdelningsperioden 2013–2014 delat ut 33,3 mkr till forskning och resor. Till förfogande för utdelning under perioden 2014–2015 finns 32,6 mkr. Till understöd har SLS under perioden 2013–2014 delat ut 1,4 mkr och för 2015 finns 1,3 mkr att disponera. STIFTELSETILLGÅNGAR DEN 31 DECEMBER 2014 (TKR) Bokförda värden Marknadsvärden 1 013 827 1 445 928 Fondandelar långfristiga värdepappersinnehav Kassa och Bank 85 779 Summa Tillgångar 1 089 006 Värdepappersinnehav per 2014-12-31 (mkr) VÄRDEPAPPERSINNEHAV PER 2014-12-31 (MKR) 0% 3% 2% 2% 9% 11% 54% 19% SAMFÖRVALTNINGEN (788) KAMMARKOLLEGIET (273) IHRE (161) SÖ-KÖ (126) SLS (42) LINDGREN (30) LAGERSTRÖM (23) KONGRESS (2) 44 85 779 1 531 707 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPETS ÅRSREDOVISNING 2013-07-01 – 2014-12-31 ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 Förvaltningsberättelse Nämnden för Svenska Läkaresällskapet (SLS), organisationsnummer 802002-1914, avger härmed årsredovisning för det förlängda räkenskapsåret 1 juli 2013 - 31 december 2014 (18 månader). Siffror inom parentes visar belopp för föregående period 1 juli 2012-30 juni 2013 (12 månader). Allmänt om verksamheten SLS är en politiskt och fackligt obunden ideell förening som har verkat i mer än 200 år. SLS kärnvärden är vetenskap, utbildning, kvalitet och etik. Syftet är att verka för en bättre sjukvård för dagens och morgondagens patienter. SLS driver viktiga samhällsfrågor och står genom sina 68 vetenskapliga sektioner för en stor del av utvecklingen inom svensk hälso- och sjukvård. Integritet och oberoende är fundamentet för verksamheten och en förutsättning för SLS samhällsroll. SLS har förtroendet att förvalta över 150 olika stiftelser med ändamål inom det medicinska området. Under 20132014 har SLS delat ut 33,0 Mkr (24,5 Mkr) till ändamålen. För SLS, inklusive stiftelserna, uppgår likvida medel samt fondandelar och långfristiga värdepapper till drygt 1,5 miljarder kronor. Väsentliga händelser under verksamhetsåret SLS har beviljats ekonomiska medel från Socialstyrelsen för att driva Levnadsvaneprojektet under tre år. Syftet har varit att öka kunskapen om och intresset för preventivt och hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. Under 2013/2014 användes 11,3 Mkr i projektet (4,8 Mkr). Projektet avslutades med Levnadsvanedagen, hur stress och sömn påverkar hälsan, i februari 2015. SLS har startat en arbetsgrupp för projektet "En värdefull vård" (EVV) i syfte att vården ska baseras på SLS kärnvärden. EVV deltar i debatten kring sjukvårdens styrning. I november 2014 utkom en bilaga till Dagens Nyheter med tema EVV. Under 2014 deltog SLS i Almedalen med eget program för första gången. Programmet berörde SLS kärnfrågor som fortbildning, levnadsvanor, jämlik vård och EVV. Eventet var väldigt lyckat och välbesökt. Under det förlängda verksamhetsåret har SLS arrangerat två Medicinska Riksstämmor, Sveriges största mötesplats för läkares fortbildning. Medicinska Riksstämman är numera förlagd till Stockholm Waterfront. SLS-huset på Klara Östra Kyrkogata i Stockholm, ritades av arkitekt Carl Westman 1906, och erbjuder mötesmöjligheter i en unik miljö. Under 2014 har SLS tagit fram ett långsiktigt vårdprogram för att värna om husets framtid. Medlemmar SLS medlemsantal uppgår till ca 12 400 medlemmar och är jämförbart med föregående period. SLS arbetar aktivt med att öka och bibehålla sina medlemmar och har under 2014 startat en arbetsgrupp med syfte att öka anslutningen av medlemmar från sektionerna. Flera kampanjer har genomförts, bland annat aktiv värvning av nydisputerade och nylegitimerade läkare, samt AT-läkare och studenter. Under 2015 planeras olika kampanjer och åtgärder för att öka medlemsantalet. Finansiell hantering En extern genomgång av förvaltningen har genomförts av KPMG och ett placeringsreglemente har tagits fram och fastställts av nämnden. SLS placeringsråd har till syfte att vara en rådgivande beredningsgrupp för SLS nämnd i frågor angående kapitalplaceringar och stiftelser utifrån placeringsreglementet. Placeringsrådet har träffats fyra gånger under verksamhetsåret. SLS Investeringsfond har haft en mycket god utveckling under året, med en uppgång på 6,1 % för 2014. Huvuddelen av tillgångarna finns inom aktier och räntebärande placeringar. Fr.o.m 20130701 ligger 139 anknutna stiftelsers utdelningsbara medel kvar hos SEB's stiftelseförvaltning. Tidigare fördes de över in i SLS balansräkning och utbetalades från SLS. 45 Mkr (-6,6 Mkr).till Resultatet för perioden är väsentligt bättre än föregående år främst be Kommentarer årets resultat kostnadsmassa ökademed finansiella Årets resultat äroch positivt 2,2 Mkrintäkter. (-3,6 Mkr). Verksamhetsresultatet, före finansie Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Mkrhar (-6,6 Mkr). Resultatet för perioden väsentligt bättre föregående b SLS under verksamhetsåret fokuseratärpå att se över sinaän kostnader och år harfrämst särskilt kostnadsmassa ochoch ökade finansiella intäkter.under 2015 fortsätta arbetet med att va IT, marknadsföring personal. SLS kommer Kommentarer till årets resultat öka inom konferensverksamheten. Årets resultat är positivt medverksamhetsåret 2,2 Mkrframförallt (-3,6 Mkr). Verksamhetsresultatet, förese finansiella intäkter, uppgår till -3,8 SLS intäkterna har under fokuserat på att över sina kostnader och har särskil Mkr (-6,6 Mkr). Resultatet för perioden är väsentligt bättre än föregående år främst beroende på minskad IT, marknadsföring och personal. SLS kommer under 2015 fortsätta arbetet kostnadsmassa och ökade finansiella intäkter. med att va öka intäkterna inom framförallt konferensverksamheten. SLS har under verksamhetsåret fokuserat på att se över sina kostnader och har särskilt minskat kostnaderna inom IT, marknadsföring och personal. SLS kommer under 2015 fortsätta arbetet med att vara kostnadsmedveten och att öka intäkterna inom framförallt konferensverksamheten. Fördelning av intäkter 2013-2014 (18 mån.) Övriga intäkter 5% Berzelius symposier 1% Fördelning av intäkter 2013-2014 (18 mån.) Fördelning av intäkter 2013-2014 (18 mån.) Övriga intäkter 5% Berzelius Övriga symposierintäkter 1% 5% Medicinska Riksstämman 15% Medlemsavgifter 22% Medicinska Riksstämman 15% Medlemsavgifter 22% Förvaltningsarvode 18% Konferens- o Medicinska Riksstämman hyresintäkter 15% 10% Konferens- o hyresintäkter 10% Berzelius symposier 1% Medlemsavgifter 22% Förvaltningsarvode 18% Stiftelsebidrag Konferens4% o Statligt hyresintäkter Statligt verksamhetsbidrag LV Förvaltningsarvode 10% 25% verksamhetsbidrag LV 18% 25% Stiftelsebidrag 4% Statligt verksamhetsbidrag LV 25% Stiftelsebidrag 4% Fördelning av kostnader 2013-2014 (18 mån.) Fördelning av kostnader 2013-2014 (18 mån.) SLS-aktuellt 2% Läkararvoden LV 15% Personalkostnader 33% Fördelning av kostnader 2013-2014 (18 mån.) Konferens- och hyreskostnader 9% Administration 4% Möteskostnader 5% Medicinska Riksstämman 10% Läkararvoden Övr. entreprenörer 2% 15% 3% Personalkostnader 33% Administration 4% Möteskostnader Administration 5% 4% Möteskostnader 5% SLS-aktuellt 2% SLS-aktuellt Läkararvoden LV 2% 15% Medicinska Riksstämman 10% Konsultkostnader Personalkostnader 9% 33% Marknadsföring IT-kostnader 3% Resekostnader 5% LV Övr. entreprenörer Medicinska Riksstämman 2% Konferens- och 10% hyreskostnader 9% Övr. entreprenörer Konsultkostnader 2% Konferens- och 9% hyreskostnader Marknadsföring 9% 3% IT-kostnader Konsultkostnader 3% Resekostnader 9% 5% IT-kostnader 46 3% Resekostnader 5% Marknadsföring 3% Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Resultaträkning Kr Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Verksamhetsbidrag Förvaltningsarvode Övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter 1 2 Verksamhetskostnader Informations- och kunskapsspridning Övriga externa kostnader Personalkostnader Summa verksamhetskostnader 3 4 5 Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknade resultatposter Övriga räntekostnader och liknade resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar 6 Årets resultat Resultatdisposition Ianspråktagande av ack. realisationsresultat Ianspråktagande av Läkardagarna Ianspråktagande av Signe Öhlins fond Avsättning till ackumulerat realisationsresultat Balanseras i ny räkning Summa årets resultatdisposition 47 2013-07-012014-12-31 2012-07-012013-06-30 (18 mån.) (12 mån.) 9 583 907 20 497 197 7 804 322 6 385 219 44 270 645 6 936 257 14 816 832 3 897 232 4 973 843 30 624 164 -19 527 488 -12 600 023 -15 953 960 -48 081 471 -14 498 662 -10 843 454 -11 929 453 -37 271 569 -3 810 826 -6 647 405 5 877 145 121 885 -4 652 5 994 377 2 889 448 142 087 0 3 031 535 2 183 551 -3 615 870 -2 021 224 -162 327 -2 183 551 688 229 400 000 2 527 641 3 615 870 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Balansräkning Kr Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnad Inventarier Konst, litteratur och medaljsamlingar Summa materiella anläggningstillgångar 2014-12-31 Not 2013-06-30 7 10 10 50 70 10 10 50 70 8 50 010 35 021 224 35 071 234 50 010 53 000 000 53 050 010 Summa anläggningstillgångar 35 071 304 53 050 080 Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 916 954 67 485 297 845 13 831 838 15 114 122 800 384 0 1 539 323 19 953 688 22 293 395 Summa tillgångar 50 185 426 75 343 475 38 764 326 36 580 775 1 793 106 4 769 096 1 788 267 3 070 631 11 421 100 476 735 27 102 283 7 001 111 4 182 571 38 762 700 50 185 426 75 343 475 Inga Inga Inga Inga Finansiella anläggningstillgångar Andelar koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar 9 Eget kapital och skulder Summa eget kapital 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Beviljade icke utbetalda anslag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 11 12 Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 48 4/10 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Redovisningsprinciper och noter Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar gjorda inbetalningar för medlemskap i SLS. Medlemsavgifterna intäktsförs när betalning sker och periodiseras till det räkenskapsår de tillhör. Verksamhetsbidrag Ett bidrag intäktsredovisas i den period som bidraget emottages. Om bidraget är till för att täcka en kostnad sker intäktsredovisning så att den ställs mot den kostnad som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det i hög grad av sannolikhet kan antas att bidraget inte kommer att återkrävas. Verksamhetsbidrag skuldförs därför till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Statliga bidrag redovisas i enlighet med BFN R 5. Övriga intäkter Förvaltningsarvoden tas ut löpande från SLS förvaltade stiftelser efter att respektive stiftelses årsredovisning har avlämnats. Övriga intäkter inkluderar även konferens- och hyresintäkter av SLS fastighet och intäktredovisas i takt med att de upparbetats eller att ifrågavarande tjänster levererats. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader omfattar ändamåls-, medlems-, administrations- och fastighetskostnader. Gemensamma kostnader såsom kostnader för personal, IT, fastighetsförvaltning, marknadsföring, kansli och möteskostnader fördelas mellan ändamåls- och administrationskostnader enligt fördelningsnycklar. Kostnader för administration, som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller ett projekt inom ändamålen, räknas som ändamålskostnader. Den administrativa hanteringen vid beviljande av forskningsanslag är ett exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar också kostnader för informationsspridning, personal och andra kostnader direkt hänförliga till ändamålet. Tillgångar och skulder Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärde minskat med av- och nedskrivningar. Fordringar upptas till det belopp varmed de beräknas inflyta. Långfristiga innehav av aktier och andelar och andra räntebärande instrument värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Portföljmetoden tillämpas, det vill säga nedskrivningar görs inte för enskilda placeringar, om inte det verkliga värdet för hela aktieportföljen är lägre än anskaffningsvärdet. 49 5/10 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. 2013/2014 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Verksamhetsbidrag Statligt verksamhetsbidrag för Levnadsvaneprojektet (LV) Medicinska Riksstämman Fonder och stiftelser Övriga bidrag Summa verksamhetsbidrag 2013-07-012014-12-31 2012-07-012013-06-30 (18 mån.) (12 mån.) 11 277 832 6 524 086 1 902 979 792 300 9 219 365 4 801 236 4 279 229 2 886 367 2 850 000 10 015 596 4 552 918 1 485 801 346 500 6 385 219 2 373 904 2 273 815 326 124 4 973 843 Informations- och kunskapsspridning Ersättningar till medverkande läkare i LV-projektet Produktion SLS-aktuellt Medicinska Riksstämman Global Hälsa Diverse underentreprenörer Konferens- och hyreskostnader Marknadsföring och annonsering Summa informations- och kunskapsspridning 7 224 804 946 879 4 733 885 1 093 874 4 243 276 1 284 770 19 527 488 2 783 275 1 906 067 1 755 729 1 743 565 617 630 3 213 314 2 479 081 14 498 662 Övriga externa kostnader Konsultkostnader Resekostnader IT-kostnader Möteskostnader Administrationskostnader Summa övriga externa kostnader 4 408 100 2 555 570 1 654 371 2 156 312 1 825 669 12 600 023 3 573 941 2 196 652 1 968 762 2 070 048 1 034 052 10 843 454 Övriga Intäkter Konferens- och hyresintäkter Försäljning och övriga intäkter Berzelius symposier Summa övriga intäkter 50 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. 2013/2014 Not 5 2013-07-012014-12-31 2012-07-012013-06-30 (18 mån.) (12 mån.) Löner och andra ersättningar Personal Anställda inkl. VD Summa 9 235 805 9 235 805 6 304 514 6 304 514 Förtroendevalda och övriga arvoderade Nämnd Övriga arvoderade Summa 694 443 430 282 1 124 725 502 360 280 250 782 610 Sociala- och pensionskostnader Sociala kostnader, anställda inkl. VD Sociala kostnader, förtroendevalda och övriga arvoderade Pensionskostnader o. löneskatt, anställda inkl. VD Övriga lönebikostnader Sociala- och pensionskostnader 2 841 114 212 720 2 307 163 232 433 5 593 430 1 920 089 234 522 2 103 233 584 485 4 842 329 15 953 961 11 929 453 Medelantalet anställda Kvinnor Män Summa 9 2 11 8 3 11 Könsfördelning inom Svenska Läkaresällskapets nämnd Kvinnor Män Summa 5 9 14 7 8 15 1 659 840 500 000 1 696 081 2 021 224 5 877 145 2 389 448 500 000 0 0 2 889 448 Anställda och personalkostnader Totalt Personalkostnader Not 6 Not 7 Resultat från finansiella tillgångar Utdelning SLS Investeringsfond Återbetalning aktieägartillskott, AB Hygiea Avyttring IPULS Försäljning värdepapper Summa resultat från finansiella tillgångar Byggnad Fastigheten Stockholm Hägern Större 9 Klara Östra Kyrkogata 10, Klara Församling Stockholm Fastigheten är gravationsfri. Taxeringsvärde behöver ej åsättas. 51 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Not 8 Andelar koncernföretag AB Hygiea (556368-7324) Antal aktier Andelar Bokfört värde 2014-12-31 2013-06-30 1 000 100% 50 000 1 000 100% 50 000 4 100 000 4 100 000 384 24% 10 384 24% 10 384 000 384 000 50 010 50 010 Finansiella anläggningstillgångar 2014-12-31 2013-06-30 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets ingång Försäljningar under året Redovisat värde vid årets utgång 53 000 000 -17 978 776 35 021 224 68 000 000 -15 000 000 53 000 000 Marknadsvärde 42 110 498 56 440 319 Eget kapital 2014-12-31 2013-06-30 Föreningskapital Groths Läroboksfond Sociala fonden Ackumulerat realisationsresultat Balanserat resultat Summa eget kapital 2 519 392 529 000 120 000 35 433 607 162 327 38 764 326 2 519 392 529 000 120 000 33 412 383 0 36 580 775 Anskaffningsvärde Koncernredovisning enl. 7 kap i ÅRL behöver inte upprättas Equalis AB (556515-2087) Antal aktier Andelar Bokfört värde Anskaffningsvärde Summa bokfört värde andelar koncernföretag Not 9 Not 10 52 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Not 11 Övriga skulder Personalens skatter Skuld Levnadsvaneprojektet Övriga skulder Summa övriga skulder Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Förutbetalda verksamhetsbidrag Förskottsbetalda medlemsavgifter Upplupna kostnader Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 53 2014-12-31 2013-06-30 888 650 205 530 694 087 1 788 267 1 543 710 4 983 362 474 039 7 001 111 2014-12-31 2013-06-30 958 819 912 464 0 1 199 348 3 070 631 572 591 0 3 187 856 422 124 4 182 571 Svenska Läkaresällskapet, org. nr 802002-1914, årsredovisning 2013/2014. SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Stockholm den 14 april 2015 Kerstin Nilsson Stefan Lindgren Mats Holmström Ordförande Vice ordförande Sekreterare Håkan Billig Ylva Böttiger Ingemar Engström Torbjörn Ledin Catarina Almqvist Malmros Tove Gunnarsson Karl Sallin Carl Johan Östgren Patrik Vigren Filippa Nyberg Verkställande direktör Revisionsberättelse har lämnats den 14 april 2015 Lars Bonnevier Kerstin Ström Peter Aspelin Auktoriserad revisor, EY Förtroendevald revisor Förtroendevald revisor 54 SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET ORGANISATIONSNUMMER 802002-1914 ÅRSREDOVISNING 2013/2014 Revisionsberättelse Till Svenska Läkaresällskapets Fullmäktigeförsamling Org nr 802002-1914 Rapport om årsredovisningen Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Svenska Läkaresällskapet Verksamheten för räkenskapsåret 2013-07-01 – 2014-12-31 Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av nämndens förvaltning för Svenska Läkaresällskapet Verksamheten 201307-01 -2014-12-31. Nämndens ansvar för årsredovisningen Det är nämnden som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som nämnden bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Nämndens ansvar Det är nämnden som har ansvaret för förvaltningen. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär detta att han har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon nämndledamot har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i nämndens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Uttalanden Vi tillstyrker att fullmäktigeförsamlingen beviljar nämndens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm 2015-04-14 Lars Bonnevier Auktoriserad revisor Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Peter Aspelin Förtroendevald revisor Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per 2014-12-31 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. 55 Kerstin Ström Förtroendevald revisor ADRESS Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, 101 35 Stockholm TELEFON 08-440 88 60 E-POST [email protected] WEBB www.sls.se 56
© Copyright 2024