1. No category

Metaboliska kretsloppsmodeller –
för ökad samverkan och synergi inom stadsutveckling Björn Frostell, Professor Industriell ekologi
Avdelningen för Industriell ekologi
Institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad
KTH
Föredrag vid plattformsmöte #3 ‐ Tvärsamverkan för nya urbana synergier
Den 22 oktober 2015, Naturhistoriska Riksmuséet
Budskap
Kretsloppsmodeller baserade på ett metaboliskt
angreppssätt kombinerade med fysiska resursräkenskaper skapar en gemensam utgångspunkt för ökad samverkan och synergi inom hållbar stadsutveckling
Samhälle
Inflöde
Utflöde
Lager
Vi måste mäta bättre, inflöde, lager, utflöde!
Innehåll
 Viktiga globala trender
 Vad är ett metaboliskt angreppssätt
 Tidiga ansatser till metaboliska angreppssätt  Industriell ekologi  Kretsloppsmodell 2.0 för Norra Djurgårdsstaden
 Vad kan ett metaboliska kretsloppsmodeller tillföra för ökad synergi och samverkan mellan aktörer? Viktiga övergripande globala trender
 En ökande världsbefolkning
 En snabbt ökande stadsbefolkning
 En snabb ekonomisk globalisering
 En snabbt ökande resursanvändning  Snabbt ökande emissioner Ett metaboliskt angreppssätt
Metabolism
 Summan av de metaboliska aktivititeter som sker i en viss miljö
(Merriam‐Webster dictionary)
 De kemiska processer som pågår i en levande organism för att upprätthålla liv
(Oxford dictionaries)
 Alla kemiska reaktioner som sker inuti en organism
(The free dictionary)
Ett metaboliskt angreppssätt betraktar samhället som en levande organism, en organism som metaboliserar energi och material för att vidmakthålla och utveckla sina aktiviteter
En principiell systemmodell för samhällelig metabolism
Samhälle
Inflöde
Utflöde
Lager
Inspirerad av Meadows, Thinking in Systems: A Primer, 2008
Systemmodellen tillämpad på hotbilder och
potentiella framtida utmaningar för samhället
Inflöde
Peak oil
Peak fosfor
Peak metaller
Resursbrist (energi, vatten, mat)
Lager
Infrastruktur
Deponier
Hemutrustning
(vitvaror, möbler mm)
Lager i lådor, källare, garage
på vindar och hyrda lager, mm
Utflöde
Miljöpåverkan
Planetära gränser
Ekologiskt fotavtryck
(world overshoot day)
Systemmodellen applicerad på samhällelig metabolism
Naturlig
källa
Inflöde
Förnyelsebara
och icke
förnyelsebara
fysiska resurser
(F&IF RES)
Naturlig
källa
Utflöde
Mänskliga
Aktiviteter
Lager
Dagens samhälle
Inflöde
Utflöde
Mänskliga aktiviteter
(F&IF RES)
Naturlig
sänka
Tidig industriell epok
Lager
(t. ex. infrastruktur deponier)
Naturlig
sänka
Systemmodellen applicerad på framtidens samhälle
Framtidens samhälle
Naturlig
källa
Naturlig
sänka
Inflöde
Förnyelse‐
bara
resurser
Mänskliga aktiviteter
Produkter
Lager
Utflöde
A Metabolic Carbon Model for the World
Deforestation & Land Use Change 1
Earth’s plant
Atmospheric
Photosynthesis 120
biomass
pool
560
750
Plant respiration 60
Litter
Fall 60
Soil
carbon
1 500
Rivers
1
Soil
Respiration
60
Fossil fuel
burning 6
Ocean Loss 90
Fossil fuels
4 000
Ocean Uptake 92
Earth’s crust
100 000 000
Seas
38 000
Numbers given in Pg (stocks) and Pg/yr (flows) ‐ adapted from www.globe.gov/projects/carbon
Några tidiga metaboliska ansatser
Kommunlådan för kväve – Varberg 1995
1400
900
AIR
1100
51
190
82
35
420
130
1100
INDUSTRY
2800
SERVICE
76
INFRASTRUCTURE
REAL
ESTATE
70
290
170
300
TRANSPORT
HOUSEHO LDS
250
FO OD
SUPPLY
400
FO RESTRY
2700
AGRICULTURE
& FISHERY
3100
370
80
3700
45
1400
250
W ASTE
M ANAG EM ENT
LAND
130
1600
41
150
45
62
3000
1400
W ATER
System Boundary (M unicipal Boundary of Varberg)
Burström, Brandt och Frostell, 1995
Fosforflöden i Stockholms län 2009
(Sörenby 2010)
Hammarbymodellen – Kretsloppsmodell 1.0
SymbioCity understryker nödvändigheten av synergier mellan olika urbana system
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Circular Economy System Diagram by Ellen Macarthur Foundation
Industriell ekologi
Industrial Ecology
is the study of the technological organisms, their
use of resources, their potential environmental
impact and the way in which their interactions with
the natural world could be restructured to enable
global sustainability.
Graedle & Allenby (2010)
Kretsloppsmodell för Norra Djurgårdsstaden
Kretsloppsmodell 2.0.för Norra Djurgårdsstaden
Ulf Ranhagen, Adj. Professor, KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad
Björn Frostell, Professor, KTH - Skolan
för Arkitektur och Samhällsbyggnad
Kretsloppsmodell 2.0 ‐ Grundidé
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Stockholm stads mind‐map över förväntningar på Kretsloppsmodellen
Främja
En hållbar
livsstil
Ge kunskap om
Ekosystem‐
gränser
Tydliggöra
System‐
konsekvenser
Redskap för uppföljning av miljömål
Visa miljödata
på olika sätt
Pedagogisk
med människan i
i centrum
Verktyg
för stadens
uppföljning
Stöd för
samhällsekonomiska
analyser och
prioriteringar Tillhandahålla kunskap
om ekosystem
Planerings‐
verktyg
Dynamiskt
analysverktyg
Stöd för analys av
resursanvändning Stöd för systemsyn och
helhet
Främja export
Inspirera Informera och illustrera
‐ ge kunskap Visa olika
geografiska
skalor
Prioritera
Kommunicera
med olika aktörer mellan material‐
flöden
Kretslopps‐
modellen
ska vara
heltäckande
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Kretsloppsmodell 2.0 – Konceptuell uppbyggnad
The Globe
Nivå 0
Economic
Energy interaction
Social
Grundläggande
koppling till HUT*
Human
activities
Social interaction
Formal
economy
Physical
metabolic interactions
energy & materials
Ecologic
*Hållbar utveckling
Atmosphere
Extern energiförsörjning
Biosphere
Globalt
Lokal energiförs/prod
Energianvändning
Emissioner
Lokalt Regionalt Hydrosphere
Litosphere
Hydrosphere
Biosphere
Atmosphere
Space
El
Kärnkraft
Litosphere
Bostäder*
Uran
Kontor
Vattenkraft
Vindkraft
A cone cut out from the earth
Inner cone = Econosphere
Earth system
Bränslen
Olja
Transporter
Naturgas
Outer cone = Ecosphere
Biodrivmedel
Built environment ‐ urban functions
Transport system
Energy‐, water‐, waste systems
Industri
Lokal sol/vindkr.
Middle cone = Sociosphere
Värme
Träbränsle
Urban
biosphere enlarged
Kraft‐
värme
Kol
Service
Sektor x
Kyla
Hushållsavf.
Fjärrkyla
Sektor y
Abs. kyla
Ecosystem services
*För varje sektor bokförs energianvändningen för de fyra energislagen i MJ/år
Nivå 1
Nivå 2
Grundläggande koppling
till de planetära systemen
Den visualiserade
Kretsloppsmodell 2.0
Nivå 3
Specifika fysiska
resursräkenskaper
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Lågvärdig värme
Kretsloppsmodell 2.0 – Konceptuell tankemodell på nivå 2
Atmosfär
Biosfär
Hydrosfär
Litosfär
Hydrosfär
Biosfär
Atmosfär
Jorden
Litosfär
Utskuren kon av jorden
Innersta kon = Ekonosfär
Mellankon = Sociosfär
Yttre kon = Ekosfär
Byggd miljö och urbana funktioner
Energi‐, vatten‐, avfallssystem
Transportsystem
Ekosystemtjänster
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH juni 2013
Biosfär förstorad
Systemskalor – mer förfinade indelningar inom och utom NDS
MATERIAL
VÄRLDEN
EUROPA
SVERIGE
REGION/LÄN
STOCKHOLM STAD
NDS SOM
HELHET
DELOMRÅD
EN
KVARTER
I MITTEN:
BYGGNAD / RUM
MÄNNISKOR
VERKSAMHETER
STOCKHOLM STAD
VATTEN
REGION/LÄN
SVERIGE
EUROPA
VÄRLDEN
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
ENERGI
ENERGI
VATTEN
ICT
MATERIAL
KRETSLOPPSMODELL 2.0.
för Norra Djurgårdsstaden –
slutligt koncept.
Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
ICT
VATTEN
ENERGI
ICT
0
KRETSLOPPSMODELL 2.0.
för Norra Djurgårdsstaden –
slutligt koncept.
MATERIAL
Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
ICT
VATTEN
ENERGI
ICT
0
KRETSLOPPSMODELL 2.0.
för Norra Djurgårdsstaden –
slutligt koncept.
MATERIAL
Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
MOLNBILDNING I
ATMOSFÄREN
VATTENKRAFT
VÅGKRAFT
HAVET
DAGVATTEN
NDS
EXTERN
GEOTERMI
FJÄRR
KYLA
ENERGI
LOKAL
GEOTERMI
EXTERN
SOLVÄRME
FJÄRR
VÄRME
VP
RENINGS
ANLÄGGN.
LOKAL
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
LOKAL
SOLEL
EXTERN
VIND
KÄRNKRAFT
VATTEN
SJÖAR
HAV
VATTEN
VERK
TRAFIK
DAG
VATTEN
VÄRMELAGER
LOKAL
VIND
HYGIENISERINGS
ANLÄGGNING
HYGIENI
SERINGS
LAGER
BRUKARE
KLOSETTVATTEN
AVFALLSASKA
FJÄRRVÄRME
BIO ROPSTEN
INDUSTRITILLVERKNING
AVLOPPS
VERK
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
LOKAL
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
EXT FJÄRRVÄRME
BIO HÖGDALEN
ÅTER
BRUKSCENTRUM
SOPSUGSTERMINAL
KOMPOST
MATAVFALL
BIOGAS
ANLÄGGNING
OLJA
TILLVERKNING
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
HANDEL TILLVERKNING
KOL
BIOPELLETS
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
HANDEL
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGN.MTRL
HANDEL
TILLVERKNING
JORDBRUK
KRETSLOPPSMODELL 2.0.
för Norra Djurgårdsstaden –
slutligt koncept.
SKOGS
BRUK
MATERIAL
Ulf Ranhagen, Björn Frostell. September 2013
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
NORRA
DJURGÅRDSSTADEN
TILLHANDEL
HANDEL
TILLVERKNING
BIOPELLETS
DEPONI
VERKNING
FARLIGT
AVFALL
NDS
KONSUMENT
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
KOL
ANVÄNDARE
Människor och urbana funktioner
LOGISTIK
CENTRAL
Boende
Användare BIOGASANL.
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
OLJA
Arbetande Besökare
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
Konsumenter
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
Resurseffektiva byggnader URBANA FUNKTIONER
och transporter
BEBYGGELSE
Ekosystemtjänster
VÄRMELAGER
VATTENVERK
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
VÅGKRAFT
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
TILLVERKNING
BIOPELLETS
HANDEL
HANDEL
NDS
TILLVERKNING
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
KOL
OLJA
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
VÄRMELAGER
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
VATTENVERK
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
VÅGKRAFT
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
TILLVERKNING
BIOPELLETS
HANDEL
HANDEL
NDS
TILLVERKNING
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
KOL
OLJA
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
VÄRMELAGER
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
VATTENVERK
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
VÅGKRAFT
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
TILLVERKNING
BIOPELLETS
HANDEL
HANDEL
NDS
TILLVERKNING
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
KOL
OLJA
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
VÄRMELAGER
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
VATTENVERK
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
VÅGKRAFT
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
TILLVERKNING
BIOPELLETS
HANDEL
HANDEL
NDS
TILLVERKNING
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
KOL
OLJA
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
VÄRMELAGER
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
VATTENVERK
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
VÅGKRAFT
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
TILLVERKNING
BIOPELLETS
HANDEL
HANDEL
NDS
TILLVERKNING
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
KOL
OLJA
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
VÄRMELAGER
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
VATTENVERK
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
VÅGKRAFT
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
MATERIAL
SKOGSBRUK
GRUVOR
BYGG OCH
ANLÄGGNINGS
MATERIAL
JORDBRUK
TILLVERKNING
BIOPELLETS
HANDEL
HANDEL
NDS
TILLVERKNING
DEPONI
FARLIGT
AVFALL
TILLVERKNING
TILLVERKNING
HANDEL
HANDEL
LOGISTIK
CENTRAL
ÅTERBRUKSCENTRUM
STADSODLING
MATAVFALL
KOL
OLJA
SOPSUGSTERMINAL
UNDERHÅLL
KOMPOST
BIOGASANL.
SKOGSBRUK
KONSUMENT
ANVÄNDARE
LOKAL
BIOGASANL.
BIOMASSA
SVARTVATTEN
KÄRNKRAFT
GRÅVATTEN
KRAFTVÄRME
URINLAGER
VA-VERK
LOKAL
VIND
URBANA
FUNKTIONER
BEBYGGELSE
EXTERN
VIND
SOLEL
VÄRMELAGER
INTERN
SOLVÄRME
EXTERN
SOLEL
ENERGI
VATTENVERK
TRAFIKDAGVATTEN
EXTERN
SOLVÄRME
GEOTERMI
VATTEN
SJÖAR
HAV
FJÄRRKYLA
DAGVATTEN
EXTERN
GEOTERMI
VATTENKRAFT
MOLN
ATMOSFÄR
HAVET
VÅGKRAFT
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Kretsloppsmodell 2.0 – nivå 3 Kol Skiss till räkenskaper för kolflöden
Extern produktion
Globalt
Lokal produktion
Konsumtion/service
Lokalt Regionalt Mat
Mat
Kons‐produkter
Konsument‐
produkter
Byggmaterial
Bygg‐
material
Träbränsle
Kraft‐
värme
Kol
Hushållsavf.
Bostäder*
Kontor
Industri
Transporter
Energi‐
produktion
Energiprod
Transport
Olja
Service
Naturgas
Biodrivmedel
Sektor x
RP 1
RP 3, 4
RP 2
*För varje sektor bokförs kolomsättningen i total mängd/år och mängd per person och år
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Emissioner
Från Hammarby sjöstad till Norra Djurgårdsstaden
Back‐casting metodik
Vision without action is a daydream
Action without vision is a nightmare
Grad av hållbarhet
Kretsloppsmodell 2.0
2030/2050
Alternativ strategi:
snabb‐långsam
3
2
1
Alternativ strategi:
långsam-snabb
Kort sikt
Medellång sikt
Lång sikt
Hammarbymodellen 2010/2015
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Tid
Behov av utveckling
 Definiera kopplingar och samarbeten med parallellt pågående projekt som
Smart Cities SRS, aktiviteter inom CESC (Centre for Sustainable
Communication), etc
 Utveckling av pedagogiska beskrivningar med hjälp av visualisering och
animering
 Beskrivning i ett framtidsperspektiv, i utgångsläget och olika etapper –
vidareutveckling av alternativa framtidsscenarier typ
centraliserat – decentraliserat
 Fördjupad beskrivning av helhetsmodellen och delmodeller för
material, energi och vatten kopplat till ekosystemtjänster
 Utveckla ett dynamiskt analysverktyg för simuleringar av ämnesflöden
 Använda modellen för att ta fram en karta över utförda, pågående och
möjliga framtida FoU-projekt
 Söka mekanismer och plattformar för ökad aktörsmedverkan – staden,
kretsloppsbolagen, övriga näringslivet, civilsamhället och akademin
 Utveckla material på engelska och andra språk och söka internationell
samverkan
Ulf Ranhagen och Björn Frostell KTH sep 2013 ‐ Stockholms stad
Vad kan ett metaboliska kretsloppsmodeller och fysiska resursräkenskaper tillföra för ökad synergi och samverkan mellan aktörer? Tvärsektoriell samverkan för nya urbana synergier – viktiga utmaningar
 Vilka sektorer behöver samverka?
 Hur skapar man en gemensam problembild?
 Hur får man ett gemensamt språk?
 Hur uppnår man en gemensam målbild?
 Hur skapar man incitament för olika aktörer att samverka?
 Hur får man nya sociotekniska system att fungera rent praktiskt?  Hur skapar man fungerande affärsmodeller?
Metaboliska kretsloppsmodeller med räkenskaper
kan
 bidra till en ge en samlande bild av det komplexa moderna samhället
och dess resursflöden
 bidra till att skapa en gemensam bild av storleken på olika resursflöden
och
skapa en utgångspunkt för tvärsektoriell samverkan
Tack för uppmärksamheten!
[email protected]