KUNGÖRELSE - Partille kommun
J PARTLLE KOMMUN 2015-02-10 KUNGÖRELSE Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-02-24 KUNGÖREL SE Partille kommunfullmäktige kallas härmed till sammanträde tisdagen den 24 februari 2015 kl. 18:30 i Sessionssalen, Kommunhuset, Partille c Sammanträdet inleds med framträdande från Kulturskolan samt information från IT-chefen Per Wikström angående införandet av webb-TV i samband med sammanträdena med fullmäktige. Beteckning Ärende 1. Val avjusterare 1 tur: Linda Fröberg (M) och Per-Åke Westlund (S) Justeringsdag: tisdagen den 3 mars 2015 kl. 16:00 2. Anmälningsäreriden KS/2014:191 3. Inkomna motioner, interpellationer och frågor KS/2015:15 4. Avgifter 5. Nytt avtal med Migrationsverket angående ensamkommande flyktingbarn KS/2014:287 6. Val av ledamot i styrelsen ffir Renova AB och Renova Miljö AB KS/2015:28 7. Val av lekmannarevisor för Renova AB och Renova Miljö AB KS/2015:29 8. Val av ledamot i styrelsen för GREFAB KS/2015:30 9. Val av ersättare i styrelsen ffir Gryaab KS/2015:31 10. Val av lekmannarevisor ffir Gryaab KS/2015:49 11. Begäran om entledigande från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige KS/2014:206 inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet Partille den 10 februari 2015 & L: Inger René Ordfiirande KS/2014:300 00 00 1 ‘3 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-02-03 KS-rumniet, konrnunhuset, kl 14:00 —16:15 Plats och tid Paragrafer 12-34 Stefan Svensson (M) Eva Carlsson (S) Linda Fröberg (M) Jonas Mårdbrink (M) Marianne Ahiborg (FP) Bert Nygren (KD) Daniel Kristoffersson (5) Isabelle Asadian Falahieh (5) Pia Sundh (MP) Karin Jaxrnark (V) Björn Wolff(SD) Adam Algotsson (M) HadarKronberg (M) Kaj Nämvik (FP) Mia Erliden Durys (S) Per-Åke Westlund (5) Kariu JctÄmpik (V)B-jrn--W-l+&-SB- Närvarande Ordförande V. ordförande Tjg. ersättare Ledamot Ledamot Ledamot Tjg. ersättare Ledamot Tjg. ersättare Tjg. ersättare Tjg. ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Ersättare Erstt-are Ersättare § 12-30, 32-34 Närvarande tjänstemän, bilaga C. Jonas Mårdbrink (M) och Isabelle Asadian Falahieh (S) Utses att justera Konmsunkansliet, Partille, tisdagen den 10 februari 2015, kl. 16.00 Justeringens plats och tid Carina Marklinder -- Ordforande Stefan Svensson Justerande Jonas Mårdbrink Isabelle Asadian Falahieh ANSLAG/BEVIS Partille kommunstyrelse Organ 2015-02-03 Sammanträdesdatum §§ 12—34 Uppsättande: 2015-02-11 Kommunkansliet, Partille / Carina Marklinder Nedtagande: 2015-03-05 Datum för anslag Protokollet förvaras 1 PARTILLE KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL “‘ Sammanträdesdatum Sida 2 2015-02-03 §12 Bokslut 2014 för kommunstyrelsens förvaltningar (KS/2014:264) Kommunstyrelsens förvaltningar har upprättat bokslut för år 2014. 1 respektive handling redovisas utfallet per perspektiven brukare, personal och ekonomi. 1 ärendet finns bok slutshandlingar och förslag till eventuella ombudgeteringar av investeringsmedel för kommunkontoret, samhälisbyggnadskontoret samt kommunstyrelsens politiska och ge mensamma verksamheter. 1 ärendet finns tj änsteskrivelse daterad 2015-01-14 samt kommunstyrelsens förvaltningars förslag till bokslut 2014. ED BESLUT Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens och dess förvaltningars bokslut 2014. §13 Underlag till nämndbudget 2016-20 18 för kommunstyrelsens förvaltningar (KS/2014:263) 1 ärendet föreligger kommunstyrelsens förvaltningars underlag till närnndbudget för peri oden 2016-2018. Handlingar är upprättade för kommunstyrelsen, kornmunkontoret samt samhälisbyggnadskontoret. 1 ärendet finns kommunkontorets tj änsteskrivelse daterad 2015-01-14. BESLUT Kommunstyrelsen godkänner kommunstyrelsens och dess förvaltningars underlag till närnndbudget 2016-2018. Q 0 14 Samverkansavtal Detaljplan för hotell i Bokedalen (KS/2014:297) § - Kommunstyrelsen gav i december år 2013 samhälisbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en detaljplan med syfte att ändra användningen av det gamla stallet i herrgårdsområ det i Bokedalen till hotell. Samhällsbyggnadskontoret inledde arbetet med ett planprogram som togs fram under första halvan av år 2014. Programmet resulterade i att ett par utredningar behövdes tas fram i samband med sarnrådsförslaget. Justerann Utdragsbestyrkande 1 PARTILLE KOMMUN ‘3Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sam manträdesdatum 201 5-02-03 Samhälisbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till samverkansavtal mellan kommu nen och Partillebo AB. Avtalet reglerar bland annat exploateringens omfattning, ansvar för framtagande av detaljplan och fördelning av dess kostnader. Inför ett eventuellt antagande av detaljplanen kommer ett exploateringsavtal upprättas mellan parterna. 1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 2014-12-30, upprättat förslag till sarnverkansavtal samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, § 9. BESLUT Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till sarnverkansavtal gällande detaljplan för hotell i Bokedalen. §15 Samverkansavtal Detaljplan för förskola Kullegården (KS/2014:298) - Kommunstyrelsen gav i september år 2013 samhälisbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en detaljplari med syfte att kunna bygga en ny förskola intill Kullegårdens förskola. Samhällsbyggnadskontoret har startat upp arbetet sedan en tid tillbaka och har därför tagit fram ett förslag till samverkansavtal mellan kommunen och Partillebo AB. Avtalet regle rar bland annat exploateringens omfattning, ansvar för framtagande av detaljplan och för delning av dess kostnader. Inför ett eventuellt antagande av detaljplanen kommer ett exploateringsavtal upprättas mellan parterna. 1 ärendet finns samhälisbyggnadskontorets tj änsteskrivelse daterad 2014-12-30, upprättat förslag till samverkansavtal samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, § 10. BESLUT Kommunstyrelsen godkänner upprättat förslag till samverkansavtal gällande detaljplan för en ny förskola Kullegården. §16 Motion Nolltolerans mot klotter (KS/2012:90) - Fullmäktigeledamoten Marianne Ahiborg (FP) ställde 20 12-04-24 en motion angående nolltolerans mot klotter. Fullmäktige remitterade motionen till kommunstyrelsen ffir be redning och arbetsutskottet remitterade motionen till samhällsbyggnadskontoret för ytt rande. Justerande-sign Utdragsbestyrkande /7 L7 / 1 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kornrnunstyrelsen Sam manträdesdatum 2015-02-03 Av motionen fi-amgår att klotter förekommer lite överallt och att det förftilar miljön och ger Partille kommun dålig reklam och att riktlinjer för att motverka klotter i Partille kommun bör upprättas. Samhälisbyggnadskonteret anser att kortfattade övergripande riktlinjer skulle göra hantering av klotter tydligare i verksamheten, vara ett sätt att motverka klotter i Partille och bra som styrdokurnent vid upphandling av klottersanering. 1 ärendet finns motion, sarnhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 2014-12-02 samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, § 7. BESLUT Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att utarbeta kortfattade och övergripande riktlinjer för att motverka klotter i Partille kommun. Detta ska redovisas vid nästa sammanträde med kommunstyrelsen. Q § 17 Turismstrategi (KS/2014:281) Kultur-och fritidsförvaltningen tillsammans med kommunkontoret har tagit fram ett förslag till en turisrnstrategi för Partille kommun. Strategin talar om den gemensamma linjen kring marknadsföringen av Partille kommun som ett besöksrnål samt klargör ansvarsfördelning och innehåll mellan de båda förvaltningarna. 1 ärendet finns kultur- och fritidsnämndens beslut 2014-08-19, § 27, förslag till turism strategi för Partille kommun samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, § 4. BESLUT Kommunstyrelsen fastställer upprättat förslag till turismstrategi. 0 §18 Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet (KS/20 14:300) Nuvarande avgiftsmodell kräver mycket manuell hantering av flera yrkesgrupper samtidigt som intäkten är låg. Utifrån detta har diskussioner pågått under lång tid gällande vilken avgiftsmodell som är mest lämplig och möjlig. Ambitionen har varit att förändringen för den enskilde ska vara så liten som möjligt, samtidigt som administrationen är så enkel som möjligt. Dessutom ska intäkten öka. Den modell som föreslås bygger på fler fasta avgifter baserade på beviljad tid. JusterandEs-siSn Utdragsbestyrkande ‘3) PARTI[LE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-02-03 Då Partille ligger mycket lågt jämfört med övriga kommuner i Sverige, föreslås en generell höjning av avgiftsnivån. 1 ärendet finns upprättat ifirslag till Avgifter 2015 med tillhörande tillärnpningsan visningar, beskrivning över förändrad avgiftsrnodell daterad 2014-12-15. sammanställning över avgifter inom GR daterad 2014-11-18, vård- och ornsorgsnämndens beslut 2014-12-10, § 144, vård- och ornsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-12-22 samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, § 5. BESLUT Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Fullmäktige fastställer avgifter för vård och omsorg i Partille kommun i enlighet med upprättat förslag “Avgifter 2015 Vård- och omsorgsförvaltningen” med tillhörande tillämpningsanvisningar. — Avgifterna införs fr.o.m. 1 april 2015. Protokollsanteckning Eva Carlsson (S) anmäler protokollsanteckning, bilaga D. §19 Fortsatt kommungemensamt arbete för att främja etableringen av nyanlända flyk tingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen (KS/2014:282) Göteborgsregionens medlemskommuner har via Göteborgsregionen (GR) sedan årsskiftet 2010/2011 etablerat en plattform för gemensamt agerande när det gäller nyanlända vuxna flyktingar med uppehållstillstånd. 1 GR:s budget- och verksamhetsinriktning för 2015, som antogs av GR:s förbundsfullmäktige ijuni 2014, uttrycks att det ökade flyktingmot tagande av vuxna kommer att kräva en ökad mobilisering hos GR-kommunerna för att hantera mottagandet samt skapa möjligheter för en god etable ring och integration. En arbetsgrupp med representanter från några av medlemskommunerna har arbetat fram ett förslag till inriktning på ett fortsatt kommungemensamt arbete när det gäller etablering av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. GR:s förbundsstyrelse beslöt i oktober 2014 att godkänna det framtagna förslaget. För bundsstyrelsen beslöt dessutom att sända den antagna inriktningen samt vissa frågeställ ningar till medlemskommunerna för synpunkter. Justera des.n Utdragsbestyrkande - P171 ) PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sida 6 Sammanträdesdatum 2015-02-03 1 ärendet firms social- och arbetsfbrvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-01-02 med tillhörande bilagor, social- och arbetsnärnndens beslut 201 5-01-14, § 6 samt arbets utskottets beslut 2015-01-20, § 1. BESLUT Kommunstyrelsen antar, såsom eget yttrande, social- och arbetsförvaltningens tjänste skrivelse daterad 2015-01-02 och överlämnar densamma som svar till GR:s förbunds styrelse. C’ §20 Förslag om gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga inom GR (KS/2014:258) Mellan åren 2004 och 2013 har antalet ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige ökat från 388 barn år 2004 till 3852 barn år 2013. Under 2014 har antalet ensamkommande barn som söker asyl ökat ytterligare. Precis som i andra kommuner ökar antalet ärenden i Partille och därmed också trycket på social- och arbetsförvaltningens handläggare och kommunens förmåga att ta emot asylsö kande flyktingbarn på ett professionellt sätt. Göteborgsregionen (GR) har varit en arena för kommunernas erfarenhetsutbyte, strate giska samtal med övriga aktörer, kompetensutvecklingsinsatser och framtagande av kun skapsunderlag i dessa frågor. 1 november 2012 gav den sociala styrgruppen GR:s kansli i uppdrag att ta fram ett underlag som beskrev möjligheterna till ett utökat GR-samarbete gällande de ensamkommande barnen. Ett underlag presenterades för sociala styrgruppen under våren 2014 vilket resulterade i en ansökan till länsstyrelsen om finansiering för en kommungemensam plattform gällande mottagandet av ensamkommande barn och unga inom GR. Länsstyrelsen avslog GR:s ansökan. 1 skälen till avslaget står att länsstyrelsen ser positivt på att en komn-iungemensarn plattform utvecklas, men anser att förankringsprocessen på både politisk- och förvaltningsnivå i kommunerna bör vara klar innan ett plattformsarbete kan påbörjas. 1 ärendet finns social- och arbetsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2014-11-27, ut drag ur protokoll från förbundsstyrelsens sammanträde den 26 september 2014, socialoch arbetsnämndens beslut 2014-12-09, § 153 samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, §3. Justera Utdragsbestyrkande sign /h2 0 1 PARTILLE KOMMUN ‘3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sam manträdesdatum 2015-02-03 BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att Partille kommun ställer sig positiv till att medverka i ett GR-gemensamt arbete med ensamkommande barn och unga i syfte att etablera en kommungemensam plattform samt att finansi eringsmöj ligheterna undersöks vidare. §21 Nytt avtal med Migrationsverket angående ensamkommande flyktingbarn (KS/2014:287) Kornmunftillmäktige beslutade i maj 2013 om ett avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensamkommande barn till Partille. Enligt avtalet har Partille tre platser flir asylsökande barn vilket innebär att platsen fylls på när något asylsökande barn har fått pennanent uppehållstillstånd. Partilles tre platser innebär därför att cirka 5-10 barn årligen kommer till kommunen beroende på hur lång handläggningstid som krävs. De ersättningar som Partille kommun får från Migrationsverket täcker alla de kostnader som kommunen har för mottagandet. På grund av de oroligheter och konflikter som finns i omvärlden ökar antalet ensamkom mande barn som kommer till Sverige ftSr att söka asyl fortfarande kraftigt. 1januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende för ensamkommande barn. Lagändringen innebar att anvisning kan ske till samtliga kommuner oavsett om kommunen har en över enskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Den enskilda kommunen kan inte säga nej till en anvisning från Migrationsverket. Principerna för hur Migrationsverket framöver kommer att anvisa kommuner är fast ställda och för den praktiska tillämpningen finns en så kallad fördelningsnyckel som anger hur många platser som bör finnas i varje kommun för att tillsammans med andra kommuner solidariskt ta emot de ensamkornmande barnen som söker skydd. Kommunens folkmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn, tidigare flyktingmottagande och antalet asylsökande boende inom kommunen påverka hur anvisningarna fördelas me! lan kommunerna. Enligt fördelningsnycke!n bör Partille kommun ha 20 platser. 1 ärendet finns social- och arbetsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 20 14-12-01, social- och arbetsnämndens beslut 2014-12-09, § 154 samt arbetsutskottets beslut 2015-01-20, § 2. Justeranessign Utdragsbestyrkande 1 PARTI[LE KOMMUN . SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 8 Kommunstyrelsen Sammantrdesdatum 201 5-02-03 BESLUT Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige: Fullmäktige beslutar att Partille kommun tecknar ny överenskommelse med Migrations verket om utökat mottagande av ensamkommande barn i enlighet med vad som framgår av 1 änsstyrelsens fördel ningsnyckel. §22 » Fullmakt för kommunchef och kommunjurist (KS/2014:279) Med anledning av att ny kommunjurist tiliträtt 2014-09-01 behöver fullmakten ändras. Förslaget är lika med tidigare fullmakt till kommunchefen och kommunjuristen. 1 ärendet finns kommunkontorets tj änsteskrivelse daterad 2015-01-26. 0 BESLUT Kommunstyrelsen lämnar fullmakt till kommunchefen Robert Wedberg och kommun juristen Johanna Rössberger eller de någon av dem i sitt ställe vid ett eller flera tillfällen förordnar med följande behörighet: • • • • som ombud väcka, föra, fullfölja och bevaka kommunens talan hos samtliga domsto lar och myndigheter även i övriga fall företräda kommunen gentemot myndigheter och enskilda på kommunens vägnar motta delgivningar och stämningar, kallelser och handlingar av varje slag anta eller förkasta förlikning i nämnda mål eller ärenden. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll skall gälla som fullmakt tills vidare. §23 Val av ombud till PartiLlebo AB 2015-2018 (ett ombud, en ersättare) (KS/2015:18) BESLUT Kommunstyrelsen väljer följande personer som ombud och ersättare till Partillebo AB 2015-2018: Ombud Marianne Ahiborg (FP) Byamansvägen 13 433 46 Partille Justeran s»sign K » Utdragsbestyrkande —»»» / C. — 1 PARTILLE KOMMUN ( Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 3’ Sammanträdesdatum 201 5-02-03 Ersättare Nicias Ylander (S) Katedervägen 4 433 32 Partille / §24 Val av ombud till Partille Energi AB 2015-2018 (ett ombud, en ersättare) (KS/2015:19) BESLUT Kommunstyrelsen väljer fbljande personer som ombud och ersättare till Partille Energi AB 2015-2018: Ombud Radar Kronberg (M) Morkullesträcket 1 433 49 Partille Ersättare Per-Åke Westlund (S) Bäcketorpsvägen 6 433 41 Partille §25 Val av ombud till Renova AB och Renova Miljö AB 20 15-2018 (ett ombud, en ersättare) (KS/2015:20) BESLUT Kommunstyrelsen väljer följande personer som ombud och ersättare till Renova AB och Renova Miljö AB 2015-20 18: Ombud Bert Nygren (KD) Synemansvägen 25 433 41 Partille Ersättare Daniel Kristoffersson (S) Himlastegen 4 433 31 Partille Justerandein Utdragsbestyrkande 4’]) PARTILLE KOMMUN 1‘3( Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Sammanträdesdatum 2015-02-03 §26 Val av ombud till GREFAB 2015-2018 (ett ombud, en ersättare) (KS/2015:21) BESLUT Kommunstyrelsen väljer följande personer som ombud och ersättare till GREFAB 2015-2018: Ombud Kaj Nämvik (FP) Bockemossevägen 8 433 61 Sävedalen Ersättare Isabelle Asadian Falahieh (S) Björndarnmsterrassen 11 433 42 Partille () § 27 Val av ombud till GRYAAB 2015-2018 (ett ombud, en ersättare) (KS/2015:22) BESLUT Komrnunstyrelsen väljer följande personer som ombud och ersättare till GRYAAB 2015-2018: Ombud Jonas Mårdbrink (M) Sörlyckan 10 433 69 Sävedalen C) C Ersättare Per-Åke Westlund (S) Bäcketorpsvägen 6 433 41 Partille §28 Instruktioner till valda ombud inför 2015 års bolagsstämmor (KS12015:17) Kommunstyrelsen har beslutat att utse ombud och ersättare för dessa vid kommande bo lagsstämmor under innevarande mandatperiod (20 15-2018). Inför förestående bolags Utdragsbestyrkande Justerand s sign 2/ 1 PARTILLE KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sam manträdesdatum Sida 201 5-02-03 stämmor i av kommunen hel- och delägda bolag skall kommunstyrelsen även uppdra åt utsedda ombud att rösta i ett antal frågor. Instruktionerna i detta ärende gäller respektive hel- och delägda bolags årsstärnmors be slut om fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets resultat enligt den fastställda balansräkningen och ansvarsfrihet för VD och styrelse. Instruktionerna gäller, i förekommande fall, även anmälan av kommunfullmäktiges val av nya bolagsstyrelser, beslut om revisorer samt beslut om arvode till styrelsen. Därutöver föreslås ombuden erhålla uppdrag att företräda ägaren avseende kommunfullmäktiges, vid varje tid, fattade beslut om ändring av bolagsordning samt be slut om antagande av ägardirektiv och eventuellt kommande beslut om före tags/bolagspolicy. 1 ärendet finns kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-26. BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att bordlägga ärendet till nästa sammanträde med kommunstyrelsen. § 29 Val till Foikhälsorådet 2015-2018 (ordförande, en ledamot) (KS/2015:23) BESLUT Kommunstyrelsen väljer följande personer till Folkhälsorådet 2015-2018: Ledamöter Stefan Svensson (M), ordförande Bystämmevägen 5 433 46 Partille Eva Carlsson (S) Sjövägen 12 433 50 Öjersjö Justera - es sign Utdragsbestyrkande ‘Q5’ PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2015-02-03 §30 Val av ombud till Kommunforskning i Västsverige (KFi) 2015-20 18 (ett ombud, en ersättare) (KS/2015:26) BESLUT Kommunstyrelsen väljer följande personer som ombud och ersättare till Kommunforsk ning i Västsverige (KFi) 2015-2018: Ombud Stefan Svensson (M) Bystämmevägen 5 433 46 Partille Ersättare Eva Carlsson (S) Sjövägen 12 433 50 Ojersjö § 31 Information a) Robert Wedberg informerar om arbetet. b) Maria Standar och Monika Stradner informerar om: Granskning av kommunens arbete med att förebygga oegentligheter och korruption vid upphandling och inköp. §32 Meddelanden BESLUT Kommunstyrelsen lägger inkomna skrivelser, protokoll m.rn. enligt bilaga A samt kallelse till berednings-au 2015-01-27 till handlingarna. § 33 Redovisning av delegationsbeslut BESLUT Kommunstyrelsen lägger delegationsbeslut enligt bilaga B, arvodesutskottets protokoll 2014-12-18 samt arbetsutskottets protokoll 2015-01-20 till handlingarna. Justerades sign . ( Utdragsbestyrkande * c’ PARTLLE KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida “/ Sam manträdesdatum 201 5-02-03 § 34 Yttrande i mål avseende laglighetsprövning (KSI2O 10:222) Förvaltningsrätten i Göteborg beslutade den 27maj 2014 i mål nr 13577-12 att upphäva Partille kommunfullmäktiges beslut av den 16 oktober 2012, § 88, avseende gatukostna der Hultet Södra. Kommunen har överklagat fbrvaltningsrättens dom och Kammarrätten i Göteborg har meddelat prövningstillstånd i målet. Efter kommunicering av kommunens överklagande har motparterna givits möjlighet att inkomma med yttranden vilket dessa också gjort. Dessa yttranden har tillstälits kommu nen för yttrande. Kommunen har nu författat ett kortare yttrande med anledning av vad som framförts av motparterna. 1 ärendet finns samhällsbyggnadskontorets tjänsteskrivelse daterad 2015-01-30 och upp rättat förslag till yttrande daterat 2015-01-29. BESLUT Kommunstyrelsen godkänner yttrande daterat 20 15-01-29 som sitt eget och översänder detsamma till kammarrätten såsom kommunens yttrande i mål nr 3276-14. Protokolls anteckning Pia Sundh (MP) anmäler protokollsanteckning, bilaga E. Utdragsbestyrkande Justera ‘s’ n /:2 ‘2 Meddelanden — Kommunstyrelsen 201 5-02-03 Bilaga A Datum Handl. Tillhör Innehåll 201 5-01 -13 2015:58 Kommunstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Inbjudan till nätverk får förtroendevalda som är intresserade av att utveckla medborgardialogen 2015-01-21 2015:56 Kommunstyrelsen Centrala sarnverkansgruppen CS G 2014-12-19 2015-01-26 KS/2015:27 Kommunstyrelsen - Sveriges Kommuner och Landsting Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten överenskommelse får år 2015 mellar staten och Sveriges Kommuner och Landsting - - _ 0 0 0 Delegationsbeslut 201 5-02-03 Bilaga B Beteckning Beskrivning Datum KS/2014:59 Anmälan om beslut om anställningar på samhälisbyggnadskontoret maj-december 2014 2015-01-12 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D!2015:1 Beslut om anställningar på samhälisbyggnadskontoret under maj- Margaretha Arvidsson december 2014. Besluten tagna i enlighet med KS delegationsordning 2005-01-12 P adm IB samt sarnhällsbyggnadschefens vidaredelegation 2011 -02-07 § KS D201 1:74. Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:33 Beslut om flyttning av fordon (Löpnr2ol5-001) 2015-01-23 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:2 Flyttning av fordon (QPARK protokoll nr 2015-001) enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon. Beslut enligt KS delegation EK jur 21, samt vidaredelegation från förvaltningschefen till enhetschef trafik. Torbjörn Andreasson Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:33 Beslut om flyttning av fordon (Löpnr2Ol5-002) 2015-01-23 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:3 Flyttning av fordon (QPARK protokoll nr 20 15-002) enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon. Beslut enligt KS delegation EK jur 21, samt vidaredelegation från förvaltningschefen till enhets chef trafik. Torbjörn Andreasson Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:33 Beslut om flyttning av fordon (Löpnr 20 15-003) 2015-01-23 Bes)utsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:4 Flyttning av fordon (QPARK protokoll nr 2015-003) enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon. Beslut enligt KS delegation EK jur 21, samt vidaredelegation från förvaltningschefen till enhetschef trafik. Torbjörn Andreasson Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:33 Beslut om flyttning av fordon (Löpnr 2015-004) 2015-01-26 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:5 Flyttning av fordon (QPARK protokoll nr 20 15-004) enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon. Beslut enligt KS delegation EK jur 21, samt vidaredelegation från förvaltningschefen till enhets chef trafik. Torbjörn Andreasson Beteckning Beskrivning Datum KS/201 5:33 Beslut om flyttning av fordon (Löpnr 201 5-005) 2015-01-23 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:6 Flyttning av fordon (QPARK protokoll nr 20 15-005) enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon. Beslut enligt KS delegation EK jur 21, samt vidaredelegation från föi-valtningschefen till enhetsehef trafik. Torbjörn Andreasson Beteckning Beskrivning Datum KS/2015:33 Beslut om flyttning av fordon (Löpnr20l5-006) 2015-01-26 Beslutsnummer Beslutsbeskrivning Handläggare KS-D/2015:7 Flyttning av fordon (QPARK protokoll nr 2015-006) enligt Lag (1982:129) om flyttning av fordon. Beslut enligt KS delegation EK jur 21, samt vidaredelegation från förvaltningschefen till enhetschef trafik. Torbjörn Andreasson 0 C: 0 2 PARTILLE KOMMUN 1 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ‘‘3 Sammantrdesdatum 2015-02-03 Bilaga C Närvarande tjänstemän Robert Wedberg, kommunchef Carina Marklinder, sekreterare Maria Standar, ekonomichef, § 12-13, 31 Monika Stradner, upphandlingsansvarig, § 31 Jörgen Hermansson, sarnhällsbyggnadschef, § 12-16, 34 Ulrika Hylander, administrativ chef/controller, § § 12-13 Johanna Rössberger, kommunjurist, § 14-15, 34 Markus Thunberg, enhetschef, SBK, § 16, 34 Kristina Svensson, förvaltningschef, KoF, § 17 Erika Hägg, förvaltningschef, VOF, § 17-18 Linda Bergholz, utredare, VOF, § 17-18 Margareta Antonsson, fbrvaltningschef, SAF, § § 19-21 E 1) Protokolls anteckning, Socialdemokraterna Avgifter inom äldreomsorg och funktionshhiderverksamhet Vård och Omsorgsförvaltningen har under en längre tid arbetat för att ta fram ett nytt modernt verksaml-ietssystern, som ska underlätta vid fakturering och administrering samt ses som en kvalitetshöjning inom fiirvaltningen. Vid införandet av verksamhetssystemet så vill förvaltningen passa på att minska administrationen och föreslår då en ändring av avgiftssystemet inom Partille kommun. Syftet är att “slå ihop” avgifterna till olika avgifts kategorier, som då tyvän- kommer att slå olika för individerna ute i Partille kommun. Avgiftsnivåerna här i Partille kommun har tidigare varit på en generellt låg nivå i jämförelse med andra kommuner. Då förvaltningen under ett flertal år dragits med stora ekonomiska underskott, så finns det nu inte mycket annat än att justera upp dessa avgifter till en nivå som övriga kommuner i regionen och landet ligger på. Vi från Socialdernoluaterna tycker att denna ekonomiska utveckling är tråkig och i fel riktning för Partille kommun och dess värdeord, men förstår att den är nödvändig utifrån det ekonomiska läget. Det vi avsåg i denna process, var att höjningen av avgifterna skulle ske i exempelvis 3 steg. Detta för att minska risken att för många får för stora höjningar, något som tyvärr inte blev verklighet. Eva Carlsson Socialdemokraterna > C) E Protokollsanteckning, Miljöpartiet de gröna Yttrande i mål avseende laglighetsprövning Att merparten av Sveriges kommuner inte anser sig behöva ta ut kostnader på detta sätt är ett faktum. Vi har motionerat i denna fråga, 20 12-1 1-20 i fullmäktige, “Motion angående fördelning av gatukostnader i Partille kommun” Pia Sundh Milj öpartiet de gröna r- flQ, 00 1 1 PARTILLE KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Social- och arbetsnämnden 2. FAPT. [LE KOMMUN Utses att justera: Ulla Lindgren MP) 2015—01—28 Dnr 1( /LO( §16 Rapportering till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, av icke verkställda beslut per 2014-12-31 (SANI2O14:87) En rapportering av gynnande icke verkställda beslut ska lärrmas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kommunens revisorer och kommunfullmäktige kvartalsvis enligt 6 f § Socialtj änstiagen, SoL. Rapporteringen avser gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Under ärde kvartalet är det fyra beslut som inte verkställts inom tre månader. 1 ärendet finns en tjänsteskrivelse daterad 2014-12-23. Beslut Social- och arbetsnän-mden beslutar att rapportera ej verkställda gymiande beslut till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och till kommunens revisorer samt beslutar att anmäla antalet ej verkställda beslut till kornrnunfullmäktige. Vid protokollet Ylva Friggerdal Sekreterare Justerat Anna Strand Ordförande anslagstavla 2015-01-22. Rätt kopierat ff lAi PARTILLE KOMMUN Social- och arbetsförvaltningen 2015-01-27 Rapportering till Kommunfullmäktige av gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen, som ej verkställts inom 3 månader per 2014-12-31 c Typ bistånd Beslutsdatum Kön Skäl att ej verkställa Kontaktfamilj 2013-12-11 Pojke Resursbrist, saknar lämplig personalluppdragstagare Familj ehern 20 14-02-14 Flicka Resursbrist, saknar lämplig personalluppdragstagare Kontaktfamilj 20 14-09-04 Flicka Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare Kontaktfamilj 20 14-09-04 Flicka Resursbrist, saknar lämplig personal/uppdragstagare av 0 0 0 PART 9 LK/Lpj4ZZ:L Motion angående utsmyckning av Partille 1 en container på Brodalens industriområde ligger ett konstverk av Tage Törning, som ursprungligen gjordes för Porthällaskolan, Partilles gymnasieskola. Tage Törning, som bodde i Partille, är kommunens hittills mest kända konstnär och är i dag representerad på Nationalmuseum i Stockholm, Moderna Muséet i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Malmö Museum samt Norrköpings Museum. Han har arbetat med figur, djur och landskapsmotiv i olja och akvarell och gick från en något surrealistisk stil mot en ökad kolorism med göteborgska traditioner. C Tage Törning uttryckte sig med en återhållsam färgskala och han säger själv att stenen spelar en stor roll i hans måleri. “Jag har mycket murverk där jag bor i Partille, det är bergtrappor och terrasser som måste underhållas. Det är paradisiskt”. Den bakgrunden kan man ana när man betraktar det mycket unika konstverk som han gjorde till Porthällaskolan unikt eftersom det är det enda konstverk av Tage Törning som inte är måleri och det är också unikt beroende på sin storlek! Det är byggt av sten! - Konstverket, som invigdes 1967, heter “Stränder och Hav” och är en naturstensmosaik på 43 meters längd och 3 meters höjd det var på sin tid Sveriges största konstverk. Konstnären plockade sten från Bua och från Simrishamn men också vad han hittade på byggarbetsplatsen när gymnsieskolan byggdes. Resultatet är en färgskala från ljusaste ljust till mörkaste mörkt: kvarts, marmorkross, grön serpentin, silvergneis, svart labrador, strandsten osv. - Motivet är glimtar från Västkusten, dess skär, holmar och vattendrag genom tiderna som skildras, “Här finns bilder från urtiden, med mammutens nästan sagoskimrande former och här ärjättefågeln som sträcker ur sina vingar. Men vi kan, alltmedan vi går utmed mosaikväggarna uppleva civilisationens intåg, dösen, människan, kyrkan, fartyget är några av motiven. Den moderna tiden får illustreras av en kvinna vid sin garnvinda, roddaren och stenarbetaren” så skriver en av alla recensent inför detta märkvärdiga konstverk. - Jag tycker att detta konstverk nu bör plockas fram ur sin Törnrosasömn och användas vid byggnationen av det nya Partille. Det är svårt att tänka sig ett bättre tillfälle än just nu när det byggs nya stadsmiljöer i en omfattning som aldrig förr i kommunen. Tage Törnings mosaik är inte ömtålig utan tål antagligen såväl inomhus- som utomhusklimat. Konstverket ärju stort men kanske är det möjligt att dela det i mindre delar det är naturligtvis synd men än värre är det att låta det ligga kvar i containern! - Jag yrkar att Partille kommun använder konstverket Stränder och Hav som utsmyckning i samband med den byggnation som nu äger rum i Partille Partille den 19jan 2015-01-19 Inger René 0 c 0 0 II. [ 1 PARTILLE KOMMUN 2014-12-10 PROTOKOLLSUTDRAG Vård- och omsorgsnämnden PARTI LLE KOMMUN Kommunkontcrm 2014 -12— 1 8 Utses att justera: Kaj Nämvik (FP) och Jannike Hallonqvist (MP) Dnr § 144 Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet Vård- och omsorgsfbrvaltningen har under en längre tid arbetat med en ny avgifismodell som är utsänd till nämnden. Utredare Linda Bergholtz redogör för fi5rslaget och ett par justeringar som bör göras: -De nya avgifterna införs 2015-04-01. -För att göra tillämpningsanvisningarna mera tydliga plockas ej gällande belopp från 2014 bort. Jonas Mårdbrink yrkar bifall till avgifismodellen i sin helhet men med följande justeringar -Matkostnad för särskilt boende fastställs till 3100 kr per månad. -Timtaxan för hemtjänst fastställs till 285 kronor. Beslutsunderlag -Tjänsteskrivelse daterad 2014-11-13 med texten med infZirandedatum 2015-04-01. -Förändrad avgiftsmodell. -Avgifter 2015-Vård och omsorgsförvaltningen. -Tillämpningsanvisningar ffir Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet. -Avgifter inom GR Ordförande ställer proposition på förslaget till nya avgifter inklusive ändringsförslagen och finner att dessa bifallits. Niclas Ylander begär att ffi göra en protokollsanteckning vilket bifalles. Beslut Vård-och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa avgifter för vård och omsorg i Partille kommun i enlighet med upprättat förslag “Avgifter 2015- Vård- omsorgsförvaltningen” med tillhörande tillärnpningsanvisningar samt att avgifterna skall gälla fr.o.m. 2015-04-01, Protokollsanteckning Vård och Omsorgsffirvaltningen har under en längre tid arbetat för att ta fram ett nytt modernt verksamhetssystem, som ska underlätta vid fakturering och administrering samt ses som en kvalitetshöjning inom förvaltningen. Vid införandet av verksamhetssystemet så vill förvaltningen passa på att minska administrationen och föreslår då en ändring av avgiftssystemet inom Partille Kommun. Syftet är att “slå ihop” avgifterna till olika avgiftskategorier som då tyvärr kommer att slå olika för individerna ute i Partille Kommun. Avgifisnivåerna här i Partille Kommun har tidigare varit på en generellt låg nivå i 7 jämffirelse med andra kommuner. Då flirvaltningen under ett flertal år dragits med stora ekonomiska underskott, så finns det nu inte mycket annat än att justera upp dessa avgifter till en nivå som övriga kommuner i regionen och landet ligger på. Vi från Socialdemokraterna och Miljöpartiet tycker att denna ekonomiska utveckling är tråkig och i fel riktning för Partille Kommun och dess värdeord, men förstår att den är nödvändig utefter det ekonomiska läget. Det vi ansåg i denna process var att höjningen av avgifterna skulle ske i exempelvis 3 steg för att minska risken till att för många fr för stora höjningar, något som tyvärr inte blev verklighet. Nicias Ylander Socialdemokraterna Partille Jannike Hallonkvist Miljöpartiet Partille Vid protokollet Mats Larsson Sekreterare C) Justerat Jonas Mårdbrinic Ordfbrande Justeringen av protokollet tillkätmagiven på Partille kommuns anslagstavla 2014-12-18. Rätt kopierat intygar 2 KOMMUN LJ PARTLLE och omsorgsförvaltningen 2014-12-22 TJÄNSTESKRIVELSE Vård- Handläggare Linda Bergholtz Diarienummer Till VON/2014:94 Vård- och omsorgsnämnden Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet () Ärendet Nuvarande avgiftsmodell kräver mycket manuell hantering av flera yrkesgrupper samtidigt som intäkten är låg. Förvaltningens ekonomiska läge kräver åtgärder för att öka intäkterna och minska kostnaderna. Utifrån detta har diskussioner pågått under lång tid gällande vilken avgiftsmodell som är mest lämplig och möjlig. Ambitionen har varit att förändringen för den enskilde ska vara så liten som möjligt, samtidigt som administrationen är så enkel som möjligt. Dessutom ska intäkten öka. Den modell som ffireslås bygger på fler fasta avgifter baserade på beviljad tid. Då Partille ligger mycket lågt jämfört med övriga kommuner i Sverige, fZireslås en generell höjning av avgifisnivån. Följande avgifter förändras Idag Avgift Serviceinsatser i ordinärt Ny avgift 133 kr/tim 850 kr/mån 44 650 boende, inklusive kommunala riktlinjer Omsorgsinsatser i ordinärt kr/tim kr/mån boende, inki natt Trygghetslarm Matkostnad särskilt boende Boendestöd Hemsjukvård 133 kr/mån 2 791 kr/mån Eget boende: 222 kr/mån Särskilt boende: 310 kr/mån 249 kr/mån 200 kr/mån 3 100 kr/mån Avgiftsfritt Avgiftsfritt 300 kr/mån Kommunen kan inte ta ut mer än självkostnadspris för utförd timme. Insatser i liten omfattning som inte når upp till ovanstående nivåer debiteras enligt ett timpris på 285 kr per påbörjad timme. Avgiften reduceras endast vid vistelse på korttidsboende eller sjukhus, ej vid enstaka inställda besök. Avdrag görs även vid övrig anmäld frånvaro längre än två veckor. Uppräkning av avgiftema sker årligen med 2 procent. En begränsning gällande städ enligt kommunala riktlinjer införs, innebärande att max 1,5 timme var tredje vecka kan användas till städ. Föreslagen avgiftsmodell beräknas ge en årlig intäktsökning på cirka tre miljoner kronor. Beräkningen är dock osäker eftersom allt är avhängigt de enskilda brukarnas avgiftsutrymme. Bilagda tillämpningsanvisningar kommer att behöva justeras gällande handläggningsrutiner. Detta eftersom det inte är möjligt att exakt ffirutse vilken påverkan de nya avgiftema kommer att ha på de administrativa rutinerna. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att fastställa avgifter flir vård och omsorg i Partille kommun i enlighet med upprättat förslag “Avgifter 2015 Vård- och omsorgsförvaltningen” med tillhörande tillämpningsanvisningar. — Avgifterna införs 1 april 2015 Erika Hägg Förvaltningschef Bilagor: Förändrad avgifismodell Avgifter 2015 Vård- och omsorgsfc5rvaltningen Tillmpningsanvisningar för Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet Avgifter inom GR - - — - - c. 2014-12-15 Förändrad avgiftsmodell Bakgrund Nuvarande avgiftsmodell kräver mycket manuell hantering av flera yrkesgrupper samtidigt som intäkten är låg. Den tekniska lösning som idag används för att registrera utförd tid, bygger på föråldrad teknik och är därför inte aktuell att integrera med förvaltningens kommande verksamhetssystem. Förvaltningen prognosticerar ett betydande underskott för 2014 och det ekonomiska läget ser ut att försämras ytterligare under 2015, varför åtgärder för att öka intäkterna och minska kostnaderna är nödvändiga. Avgifterna inom vård- och omsorg ligger i Partille på en mycket låg nivå, de flesta kommuner med timtaxa ligger på drygt 200 kr/timme, en del upp mot 300 kr/timme. Utifrån detta har diskussioner pågått under lång tid gällande vilken avgiftsmodell som är mest lämplig och möjlig. Ambitionen har varit att förändringen för den enskilde ska vara så liten som möjligt, samtidigt som administrationen är så enkel som möjligt. Dessutom ska intäkten öka. Den modell som föreslås bygger på fler fasta avgifter baserade på beviljad tid. Då Partille ligger mycket lågt jämfört med övriga kommuner i Sverige, föreslås en generell höjning av avgiftsnivån. Gällande lagstiftning Med förbehållsbelopp avses det belopp som den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel innan avgift tas ut för vård, omsorg och service. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp, som fastställs av Riksdagen, samt den faktiska boendekostnaden. Minimibelopp 2014 Över 65 år [Under 65 år C Ensamstående 5012 5 513 Gift/sambo 4235 4 736 För att räkna ut en persons avgiftsutrymme utgår man från personens nettoinkomst och drar av minimibeloppet samt den faktiska boendekostnaden. Inom avgiftsutrymmet betalas avgifter för vård, omsorg och service. Om avgiftsutrymmet blir 0 kronor eller mindre innebär det att ingen avgift kan tas ut. Avgiften kan aldrig överstiga den av riksdagen beslutade maxtaxan för vård, omsorg och service som för år 2014 är 1 776 kronor per månad (en tolftedel av 48 % av prisbasbeloppet). Maxtaxan omfattar inte mat- och boendekostnad. Maxtaxan 2015 är beräknad till 1 780 kr. 1 regeringens budgetproposition föreslås en höjning av maxtaxan med 224 kr från och med 1juli 2015. Hur detta ska utformas är ännu inte klart. 1 2014-12-15 Nuläge Nuvarande avgiftsmodell infördes 2008 och innebär att avgiften för insatser i ordinärt boende baseras på utförd tid, timme för timme. Den enskilde betalar följaktligen för de timmar som utförts. Avgifter som ingår i maxtaxan Omsorgsinsatser Serviceinsatser Trvgghetslarm Hemsjukvå rd Reha binsatser (arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, hjälpmedelsutprovning) Avgift 44 kr/tim 133 kr/tim 133 kr/mån 249 kr/mån 80 kr/tillfälle Avgift som ej ingår i maxtaxan Mat och hushållskostnad särskilt boende Avgift 2 791 kr/mån c 0 1 ovanstående tabell ingår de avgifter som förändras. En sammanställning av samtliga avgifter finns under Sammanfattning, sid 4. Kommunala riktlinjer Sedan 2008 kan personer 80 år eller äldre få upp till åtta timmar serviceinsatser per hushåll och månad utan biståndsbedömning, enligt kommunala riktlinjer. Den enskilde väljer själv hur många timmar och vilka tjänster han/hon vill ha utförda utifrån en särskild servicemeny. Syftet med de kommunala riktlinjerna var att öka brukarinflytandet samt erbjuda insatser såsom social tid, promenader och matlagning. Totalt antal beviljade timmar enligt kommunala riktlinjer jan 2014 Antal utförda timmar per insats Apoteksärenden Andra ärenden vid behov Avfrostning av kyl och frys Baka Byte av glödlampor Inköp av dagligvaror Laga mat Mangling Postärende Sociala aktiviteter/promenad Strykning Städning, inklusive källsortering Syiknappar Tvätt Vattna krukväxter 1 059 0 - - - - 0 - 73 - - - 21 - 477 - 52 - Anledningen till clifferensen mellan beviljade och totalt antal utförda timmar är att många beviljats åtta timmar, men själva väljer att inte nyttja alla dessa. Störst andel av servicetimmarna används till städ. Då detta inte var syftet med kommunala riktlinjer, införs en begränsning att max 1,5 timme var 2 2014-12-15 tredje vecka kan användas till städ. Detta motsvarar insatsen städ som beviljas enligt Socialtjänstlagen. Antalet totala timmar kvarstår och insatserna erbjuds precis som idag per hushåll och månad utan bistå ndsbedömning. Kommunala riktlinjer debiteras enligt en fast avgift, se nedan, oavsett hur många timmar som nyttjas. Omvärld 1juni 2014 publicerade Socialstyrelsen en kartläggning av kommunernas avgiftssystem inom vården . Kartläggningen visar att det finns stora skillnader mellan landets 1 och omsorgen om äldre det gäller modell och nivå på avgiften. när kommuner, både Modellerna är uppbyggda enligt timavgift, nivåindelad avgift eller en fast avgift som debiteras per månad eller insats. En tredjedel av kommunerna beräknar avgifterna utifrån utförd tid och hälften utifrån beviljad tid. Generellt kan sägas att Partille ligger på en mycket låg nivå, de flesta kommuner med timtaxa ligger på drygt 200 kr/timme, en del upp mot 300 kr/timme. Många kommuner har även samma timtaxa för service och omsorg. (Avgifter inom GR, se bilaga) Förslag avgiftsmodell Frånvaroavdrag Avgiften reduceras endast vid vistelse på korttidsboende eller sjukhus, ej vid enstaka inställda besök. Denna modell är att jämföra med exempelvis barnomsorgsavgiften. Avdrag görs även vid övrig anmäld frånvaro längre än två veckor. Avgift insatser i ordinärt boende Serviceinsatser, även Kommunala riktlinjer: 850 kr/månad Omsorgsinsatser, inkl natt: 650 kr/månad En person som både har service- och omsorgsinsatser betalar följaktligen 1 500 kr (850 + 650 kr). Kommunen kan inte ta ut mer än självkostnadspris för utförd timme. Insatser i liten omfattning som inte når upp till ovanstående nivåer debiteras enligt ett timpris på 285 kr per påbörjad timme. Övriga avgifter som ingår i maxtaxan Övergången från analoga till digitala trygghetslarm innebär en kostnadsökning för kommunen. Avgiften för trygghetslarm höjs till 200 kr/mån, vilket är medianavgiften i Sveriges kommuner, och kommer även fortsättningsvis att ingå i maxtaxan. Rehabinsatser kommer framöver att ingå i hemsjukvårdsavgiften och avgiften höjs till 300 kr. Övriga avgifter Avgiften för mat på särskilt boende höjs till 3 100 kr. Medianen i Sverige är 3 090 kr och kommunens självkostnad för maten på särskilt boende, exklusive hushållskostnad, är knappt 4000 kr/mån. Avgiften för boendestöd tas bort. Dessa avgifter genererar en omfattande administration. Det är ganska vanligt att brukaren inte har avgiftsutrymme och ibland vill brukaren avstå från insatsen om det utgår avgift. Under 2014 har boendestödavgifterna genererat en intäkt på knappt 7 000 kr/mån. ‘Avgifter inom äldreomsorgen Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2ol4/2014-5-9 — 3 2014-12-15 Jämfört med kostnaden för administrationen bedömer förvaltningen att den reella intäkten är mycket liten. Uppräkning av avgifter Uppräkning av avgifterna sker årligen med 2 procent. Sammanfattning Avgift Serviceinsatser i ordinärt boende, inklusive kommunala riktlinjer Omsorgsinsatser i ordinärt boende, inki natt Trygghetslarm Matdistribution Matkostnad särskilt boende Matkostnad dagverksamhet Matkostnad korttidsboende Omvårdnadsavgift särskilt boende Omvårdnadsavgift korttidsboende Boendestöd Hemsjukvård Idag 133 kr/tim Ny avgift 850 kr/mån 44 kr/tim 650 kr/mån 133 kr/mån 40 kr/portion 2 791 kr/mån 53 kr/dag 1/30 av matkostnaden på särskilt boende Maxtaxa = 1 776 kr 1/30 av omvårdnadsavgiften på särskilt_boende Eget boende: 222 kr/mån Särskilt boende: 310 kr/mån 249 kr/mån 200 kr/mån 40 kr/portion 3 100 kr/mån 53 kr/dag 1/30 av matkostnaden på särskilt boende Maxtaxa 1/30 av omvårdnadsavgiften på särskilt boende c 0 Avgiftsfritt Avgiftsfritt 300 kr/mån Konsekvenser För den enskilde brukaren kommer avgifterna att höjas, men hamnar på en nivå som är jämförbar med nivån i andra kommuner. Fler personer än idag kommer att nå upp i maxtaxa. Enligt avgiftsbesluten 2013 har ca 500 personer inom hemtjänst/hemsjukvård ett avgiftsutrymme som innebär att de skulle kunna betala maxtaxa. Drygt 100 personer är avgiftsbefriade. Enligt de fakturor som skickades ut i januari 2014 var det endast 25 personer som betalade maxtaxa. Intäkterna kommer att öka. Idag är intäkterna ca 430 000 kr/mån (hemtjänst, hemsjukvård, rehab), vilket motsvarar 5 160 000 kr/år. Det är svårt att ge en exakt siffra hur stor ökningen kommer att bli, men nedan följer några antaganden: Idag har drygt 300 personer både service och omsorgsinsatser. Enligt ovanstående modell kommer dessa att betala 1 500 kr/mån om avgiftsutrymmet tillåter full taxa vilket motsvarar 450 000 kr/mån. — - Många av dem har även hemsjukvård samt trygghetslarm, vilket gör att de kommer upp i maxtaxan. Ponera att 150 personer betalar maxtaxa, detta motsvarar en intäkt på 266 400 kr. Övriga 150 betalar 1500 kr = 225 000 kr. Totalt: 491 400 kr/mån. Till detta kommer ca 300 personer som antingen har serviceinsatser eller omsorgsinsatser. Ponera att genomsnittsavgiften för dessa 300 personer är 500 kr, vilket antagligen är lågt räknat. Detta motsvarar 150 000 kr. Totala intäkten blir då ca 640 000 kr/mån (491 400 + 150 000), det vill säga en ökning av årsintäkten på ca 2500000 kronor jämfört med idag. 4 0 2014-12-15 680 personer har trygghetslarm, varav 250 endast har trygghetslarm. Föreslagen avgiftsökning motsvarar en intäktsökning på ca 200 000 kr/år för de personer som endast har trygghetslarm och som inte ingår ovanstående maxtaxeberäkningar. En höjning av matkostnaden på särskilt boende från ca 2 800 kr till 3 200 kr motsvarar en ökad intäkt på ca 70 000 kr/mån, det vill säga drygt 800 000 kr/år. En höjning av matkostnaden på särskilt boende kommer att leda till minskade intäkter för vård- och omsorgsavgift på särskilt boende på uppskattningsvis mellan 300—400 000 kr Den totala intäktsökningen blir då drygt 3 000 000 kr/år (2 500 000 + 200 000 + 800 000—350 000). Observera att samtliga beräkningar är osäkra eftersom allt är avhängigt de enskilda brukarnas avgiftsutrymme. c 5 J Vård- PARTILLE KOMMUN och omsorgsförvaltnfngen Avgifter 2O15 Vård- och omsorgsförvaltningen - Prisbasbelopp 44 500 kronor (2015) Högkostnadsskydd maxtaxa 1 780 kronor/månad (2015) (1 högkostnadsskyddet ingår avgifter för omsorg, stöd och service, trygghetslarm, kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och service i särskilt boende och vårdavgift på korttidsboende. Kostnader för mat och boende/hyra omfattas inte av maxtaxan.) - c Vård, omsorg samt stöd och service Omsorg i ordinärt boende (inklusive trygghetsboende och natt) Stöd- och service i ordinärt boende (inklusive trygghetsboende) Omsorg och service i särskilt boende Korttidsboende, vårdavgift Trygghetslarm Hemsjukvård 650 kronor/månad 0 850 kronor/månad 1 780 kronor/månad (maxtaxa) 59 kronor/dag 200 kronor/månad 300 kronor/månad Övrigt Matdistribution i ordinärt boende (inklusive trygghetsboende) Mat- och hushållskostnad i särskilt boende Korttidsboende, matkostnad Dagverksamhet, matkostnad ‘Avgiftema räknas 40 kronor/portion 3 100 kronor/månad 103 kronor/dag 53 kronor/dag årligen upp med 2 %. Avmndning till hela krontal görs. Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvgen 34 Telefon: 031-792 10 00 Fax: 031-792 1094 E-post: vardochomsorgsforvaltningenpartiIlese Webbplats: w.partiIIe.se 0 1 J PARTILLE KOMMUN Vård- och omsorgsförvaItnngen 2014-12-22 ( Tillämpningsanvisningar för ( Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksanihet 0 0 c, 0 Innehåll 1. r .5 Allmänt 5 1.1 Allmänt om avgifter inom vård och omsorg 1.2 Lagar som påverkar avgifishandläggning 6 1.3 Sekretess och tystnadsplikt 6 1.3.1 Vad innebär sekretess och tystnadsplikt’? 6 1.3.2 Vilka omfattas av sekretess’? 1.3.3 Den enskilde kan upphäva sekretessen 6 1.4 Myndighetsutövning 7 1.5 Myndigheternas serviceskyldighet 7 1.6Jäv 7 Huvudprinciperna i avgiftssystemet 2.1 Maxtaxan högkostnadsskydd för avgifter 8 2.2 Prisbasbelopp 8 2.3 Insatser som omfattas av maxtaxan 2.4 Insatser som inte omfattas av maxtaxan 8 2.5 Avgiftsfria insatser 8 2.6 Avgiftsutrynime 8 2.7 Minimibelopp 8 2.8 Individuell prövning av minimibelopp 8 2.9 Förbehållsbelopp 9 2. 8 - 3. C C 7 8 9 Beräkning av avgifter enligt SoL 3.1 Avgiftsunderlag 9 3.2 Beräkning av avgiftsunderlag 9 3.2.1 Generellt 9 3.2.2 Särskilt boende 9 9 3.3 Beräkning av avgiftsutrymme 3.3.1 Negativt avgiftsutrymme 10 3.4 Minimibelopp 10 3.4.1 Minimibelopp —justering (särskilt boende för äldre) 3.4.2 Minimibelopp individuella tillägg — 11 11 11 3.5 Bostadskostnad 3.5.1 Vad räknas som bostadskostnad’? 3.5.2 Vad räknas inte som bostadskostnad’? 11 3.5.3 Vad kan minska bostadskostnaden’? 11 3.5.4 Hyrd bostad 12 3.5.5 Bostadsrätt 12 3.5.6 Eget hus/fastighet 12 11 2 3.5.7 Särskilt boende för äldre och bostad med särskild service 3.6 Avgifisberäkning och avgiftsbeslut 12 3.7 Uppgiftsinhämtning 12 3.8 Omprövning av avgift 13 12 4. Avgifter för vård, omsorg, service, mat och kommunal hälso- och sjukvård i Partille kommun 13 4.1 Serviceinsatser respektive omsorgsinsatser 13 4.2 Avgifter för vård- och omsorg i Partille Kommun 13 4.3 Avgifter för hemtjänst (ordinärt boende) 13 4.3.1 Serviceinsatser i ordinärt boende 14 4.3.2 Omsorgsinsatser i ordinärt boende 14 4.4 Trygghetslarm 14 4.5 Matkostnader 14 4.5.1 Matdistribution 14 4.5.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre 4.5.3 Matkostnad vid dagverksamhet 14 4.6 Avgift i särskilt boende 14 15 4.6.1 Omsorgs- och serviceavgifi 15 4.6.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre 15 4.6.3 Förhöjt minibelopp på grund av fördyrad matkostnad 4.6.4 Beräkning av storleken på livsmedelskostnad som omfattas av minimibeloppet 4.6.5 Sänkning av minimibeloppet 15 15 16 4.6.6 Justering av minimibelopp för brukare i särskilt boende 4.6.7 Hyra 16 4.6.8 Uppehåll 16 4.6.9 Dubbel boendekostnad vid flytt till särskilt boende 4.6.10 Makar och registrerade partners 16 16 4.6.11 Avgift för medboende i särskilt boende 16 16 4.7 Avgift vid vistelse på korttidsenhet 17 4.8 Avgift för hemsjukvård 17 4.8.1 Avgift hemsjukvård för barn och ungdomar 17 4.9 Nedsättning av avgifter och avgiftsbefrielse 17 4.10 Omprövning av avgift 17 5. 18 Debitering 5.1 Tid för debitering 18 5.2 Preliminär debitering 18 5.3 Debitering vid frånvaro 19 5.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift 19 3 19 5.4.1 Retroaktiv clebitering av avgift 5.4.2 Återbetalning av för hög avgift 19 6. Delegation 19 7. Samtycke 19 8. Arkivering 20 9. Överklagan 20 0 0 4 1. Allmänt 11 Allmänt om avgifter inom vård och omsorg • Hur kommuner får ta ut avgift inom äldre- och handikappomsorg styrs av bestämmelser i Socialtjänstlagen, SoL, kapitel 8. • Bestämmelser i Socialtjänstlagen anger den högsta avgift, en så kallad maxtaxa, som kommunen får ta ut av den enskilde för hemtjänst, dagverksamhet samt för kommunal hälso- och sjukvård. • Socialtjänstlagen anger också om hur mycket den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel, ett så kallat förbehållsbelopp, innan kommunen får ta ut avgift för hemtjänst, dagverksambet och kommunal hälso- och sjukvård. • Partille kommuns avgifissystem för vård, omsorg, stöd och service samt kostnader för mat beslutas av kommunfullmäktige. • Var och en debiteras avgift efter de insatser som är beviljade. Det gäller även för makar eller registrerade partners. Detta eftersom biståndsbeslut gäller de enskilda personerna var för sig. • Den enskilde brukarens avgift är relaterad till dennes aktuella inkomster, vilka brukaren själv ska redovisa till kommunen på fastställd blankett. • En gång om året ska kommunen begära in uppgifter om inkomst från alla brukare, fi5r en allmän omprövning av inkomster och avgifter. • Den enskilde kan överklaga beslut om förbehålisbeloppets samt avgiftens storlek genom förvaltningsbesvär. • Avgifterna räknas årligen upp med 2 %. Avrundning till hela krontal görs. c 5 1.2 Lagar som påverkar avgiftshandlaggning Avgiftshandläggningen påverkas av flera olika lagar. Dessa är: • Socialtjänstlagen, SoL, kapitel 8 • Hälso- och sjukvårdslagen, HSL • lnkomstskattelagen innehåller bestämmelser om avgiftsgrundande inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet vid beräkning av avgiftsunderlag • Förvaltningslagen innehåller bland annat bestämmelser om enskildas rätt att överklaga myndigheters beslut • Offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009:400 innehåller bland annat bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden • Kommunallagen med likställighetsprincipen som säger att alla kommuninvånare ska behandlas lika. Kommunen ffir inte särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. • Hyreslagen • Arkivlagen som bland annat reglerar arkivering och rensning av de olika dokument som upprättas i samband med avgifishandläggning • Socialförsäkringsbalken, kap 8 med bland annat regler om bostadstillägg till pensionärer och till personer med aktivitetsersättning. — - - - — bland annat med bestämmelser om hyresförhållande i särskilt boende — — 1.3 Sekretess och tystnadsplikt Enligt Offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess och tystnadsplikt inom verksamhet som omfattas av Socialtjänstlagen avseende enskilds personliga förhållanden. 1.3.1 Vad innebär sekretess och tystnadsplikt? Tystnadsplikt innebär att man varken i ord, handling, skrift eller på annat sätt fr infonnera om något som rör enskilds personliga förhållanden. Det gäller bland annat uppgifter om hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, ekonomi samt uppgifter om adresser och telefonnummer. Sekretessen gäller alla muntliga och skriftliga personuppgifter, oavsett om de finns på papper, i en dator eller på annat sätt. 1.3.2 Vilka omfattas av sekretess? Alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom socialtjänsten, eller verksamhet som omfattas av Socialtjänstlagen, samt inom den kommunala hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Den gäller alltså inte bara vård- och omsorgspersonal, utan även administrativ personal och förtroendevalda. Tystnadsplikten gäller även när dessa slutat sin tjänst. 6 1.3.3 Den enskilde kan upphäva sekretessen Den enskilde kan lämna samtycke till att sekretessbelagda uppgifter som rör honom eller henne lämnas ut, se 7. Det gäller både utlämnande till andra myndigheter och till enskilda. Ett samtycke är frivilligt och kan tas tillbaka. 1.4 Myndighetsutövning Myndighetsutövning omfattar beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Innebörden uttrycks som “utövning av befogenhet att för enskild bestämma om fc5rmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande”. Myndighetsutövning kan innebära både beslut som är gynnande för den enskilde eller beslut som är betungande, som till exempel att ta ut en avgift. Enligt denna definition och gällande praxis är avgifishandläggning att anse som myndighetsutövning. 1.5 Myndigheternas serviceskyldighet Varje myndighet ska enligt förvaltningslagen, lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Det innebär att kommunens avgifishandläggare är skyldiga att hjälpa brukarna att besvara frågor rörande kommunens avgifter och beräkningen av dessa. 1.6Jäv Den som ska handlägga ett ärende ärjävig i följande situationer: • om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående • om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång Om en avgiftshandläggare ärjävig ska det alctuella ärendet överlämnas till en annan handläggare som inte befinner sig i enjävssituation. 7 (J 2. Huvudprinciperna 1 avgiftssystemet 2.1 Maxtaxan - högkostnadsskydd för avgifter Riksdagen har beslutat om ett högkostnadsskydd, en så kallad maxtaxa, för vad kommunen får ta ut i avgift från den enskilde för vård, omsorg och stöd enligt SoL och HSL. Den högsta avgiften per månad som får tas ut av den enskilde är en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, se 2.2. Maxtaxan ändras, vanligen en gång årligen, i takt med att prisbasbeloppet ändras. 2.2 Prisbasbelopp Prisbasbeloppet är ett tal som visar prisutvecklingen i samhället. Prisbasbeloppet fastställs av Riksdagen en gång om året efter beräkningar från Statistiska centralbyrån. 2.3 Insatser som omfattas av maxtaxan Maxtaxan omfattar hemtjänst i ordinärt boende, omsorg och service i särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Hemtjänstbegreppet, och därmed också maxtaxan, omfattar även korttidsboende och trygghetslarm. 2.4 Insatser som inte omfattas av maxtaxan Maxtaxan omfattar inte kostnader för mat och boende. Det innebär att varken kostnad för matportioner via matdistribution i ordinärt boende, mat- och hushållskostnad på särskilt boende eller matkostnad på korttidsboende och i dagverksamhet för personer med demens ingår i maxtaxan. Inte heller ingår hyra i särskilt boende eller boendekostnad i ordinärt boende i maxtaxan. 2.5 Avgiftsfria insatser 1 Partille kommun utgår ingen avgift för insatsen dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Det utgår inte heller någon avgift för boendestöd. Mer om Partille kommuns avgiftssystem finns i kapitel 4. 2.6 Avgiftsutrymme Avgiftsutrymme är den högsta avgift som den enskilde kan betala. Den enskilde ska aldrig betala mer än sitt individuella avgifisutrymme för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård, oavsett vad sammanlagda avgiften fZr de beviljade insatserna blir. För brukare med ett stort avgiftsutrymme kan kommunen dock aldrig ta ut högre avgifter än den lagstadgade maxtaxan, se 2.1. För beräkning av avgiftsutrymme se 3.3. 2.7 Minimibelopp Minibeloppet är baserat på prisbasbeloppet. Minibeloppet ska täcka den enskildes utgifter för normala levnadskostnader, se 3.4. 2.8 Individuell prövning av minimibelopp Om den enskilda på grund av särskilda omständigheter har fördyrade levnadsomicostnader finns möjligheten att, hos kommunen, ansöka om utökat minibelopp efter en individuell prövning, se 3.4.2. Kommunen får även i vissa fall minska nivån på minimibeloppet. 8 2.9 Förbehålisbelopp Förbehållsbeloppet består av den sökandes boendekostnad, minimibelopp samt eventuellt utökat minimibelopp. 3. Beräkning av avgifter enligt SoL 3.1 Avgiftsunderlag Med avgiftsunderlag avses den totala inkomst som den enskilde antas få under de närmaste tolv månaderna, fördelat med lika belopp per månad. Förmögenhet ska inte påverka avgiftsunderlaget. Total • • • • • • • • • • • • inkomst beräknas genom att summera följande skattepliktiga inkomster: Inkomst av tjänst Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av kapital Garantipension Tilläggspension Tjänstepension Privata pensionsffirsäkringar Utlandspensioner Sjukersättning (inkomstrelaterad) Garantiersättning Livränta Bostadstillägg Skattefria inkomster som inte skall tas med som inkomst vid avgiftsberäkningen är barnbidrag, bistånd enligt socialtjänstlagen, introduktionsersättning fZ5r flyktingar, ersättning som betalas ut på grund av kapitalförsäkringar, handikappersättning, assistansersättning samt den del av vårdbidraget som utgör ersättning för merutgifter 3.2 Beräkning av avgiftsunderlag 3.2.1 Generellt Vid avgiftsberäkning för makar läggs inkomsterna samman och fördelas därefter med hälften på vardera maken. Detsamma gäller för registrerade partners. Sammanboende räknas var för sig då det inte finns någon lagstadgad underhållsskyklighet mellan dem. Var och en debiteras avgift efter de insatser som beviljats. Barns inkomster skall inte medräknas i avgiftsunderlaget. 3.2.2 Särskilt boende Vid beräkning av avgiftsunderlaget för brukare på särskilt boende beräknas det på antingen enbart den sökandes inkomst och boendekostnad, eller på båda makars sammanslagna inkomster och boendekostnader. Det alternativ som blir mest fördelaktigt för den sökande ligger till grund för avgiften i enlighet med 8 kap. 6 § SoL. Avgiftshandläggaren bör också upplysa den sökande och dennes maka/make/partner om möjligheten att ansöka om bostadstillägg. 3.3 Beräkning av avgiftsutrymme När den enskildes totala inkomster har räknats samman dras skatter, boendekostnad och minibelopp från denna. Den summa som då återstår motsvarar den högsta avgift som den 9 c enskilde kan betala för kommunal vård- och omsorg, alltså den enskildes avgiftsutrymme. Avgiften kan dock aldrig överstiga maxtaxan. Beräkningen av den enskildes avgiftsutrymme går till på fZiljande sätt: + + — — — bruttoinkomster bostadstillägg skatter som ingår i inkomstskattelagen bostadskostnad minimibelopp avgiftsutrymme Då bostadstillägg är en del av den inkomst som påverkar avgiftsutrymmet ska den enskilde uppmanas att söka bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten (gäller pensionärer) eller Försäkringskassan (gäller personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning). (J 3.3.1 Negativt avgiftsutrymme Om det totala ffirbehållsbeloppet, (minimibelopp + bostadskostnad) överstiger brukarens sammanlagda inkomst före skatt uppstår ett så kallat negativt avgiftsutrymme. Kommunen kan då inte ta ut någon avgift för vård och omsorg. Se även 4.12. 3.4 Minimibelopp Med minimibelopp avses de medel som den enskilde behöver för att kunna klara utgifter för sina personliga behov. Det är dock inte ett för alla garanterat belopp, vilket innebär att den som har en mycket låg pension inte kommer upp till minimibeloppet. Minimibeloppet är anpassat till att täcka skäliga levnadskostnader och följer de belopp som beräknas av Konsumentverket enligt följande poster: • • • • • • • • • Kostnad för mat Kläder, skor Fritid, böcker med mera Mobiltelefon Personlig hygien, inklusive tandvård Förbrukningsvaror och vissa sjukvårdsartiklar Möbler, husgeråd, tv, radio, dator Dagstidning, telefon, TV-licens, intemet Hemförsäkring Utifrån Konsumentverkets siffror har Riksdagen fastställt ett minibelopp dels för ensamstående och dels ffir giftalpartnerskapsregistrerade. • Ensamstående, 135,46 % av prisbasbeloppetll2 • Gifta/partnerskapsregistrerade, 114,46 % av prisbasbeloppet/12 • För yngre personer, under 65 år, gäller ett 10 % högre minimibelopp än de ovanstående för giftalpartnerskapsregistrerades respektive för ensamstående lo • För hushåll med barn utgår tillägg till minimibeloppet med de belopp som beräknats för olika åldrar enligt Konsumentverkets skäliga hushållskostnader. 3.4.1 Minimibelopp —justering (särskilt boende för äldre) För brukare i särskilt boende för äldre justeras minimibeloppet, med hänsyn till fördyrade matkostnader samt med hänsyn till att vissa poster i minimibeloppet ingår i hyran eller omsorgs- och serviceavgiften, se 4.6.4 4.6.7. — 3.4.2 Minimibelopp — individuella tillägg Kommunen kan i vissa situationer, efter en individuell prövning, höja minimibeloppet för personer med fördyrade levnadsomkostnader inom ramen för de poster som minimibeloppet ska täcka. Kravet för att höja minimibeloppet är att kostnaderna är varaktiga och uppgår till ett väsentligt belopp. Med varaktig avses minst sex sammanhängande månader och med väsentligt belopp avses minst 200 kronor per månad. Kostnader under 200 kronor beaktas inte. Om en person har flera mindre utgiftsposter (under 200 kronor) som utgör skäl för höjning av minimibeloppet skall den sammanlagda kostnaden beaktas. Exempel på sådana kostnader kan vara: • • • fördyrad kost på grund av sjukdom kostnader för god man eller förvaltare familje- och arbetssituationen, till exempel underhållskostnad för minderåriga, arbetsresor etcetera. 3.5 Bostadskostnad Som bostadskostnad räknas den faktiska bostadskostnaden, enligt dom i Regeringsrätten mål 2230-04. Kostnad för fritidshus beaktas inte vid beräkning av bostadskostnad. Om den faktiska bostadskostnaden inte är känd eller kan tas fram beräknas bostadskostnaden för olika bostadstyper enligt samma regelverk som tillämpas av Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan vid beräkning av bostadstillägg för pensionärer respektive för personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning. För makar, registrerade partners och sammanboende med gemensamt hushåll delas bostadskostnaden lika per person. För ej sammanlevande par beräknas bostadskostnaden för var och en. För boende i särskilt boende för äldre och för bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning se 3.2.2. 3.5.1 Vad räknas som bostadskostnad? Om hyresvärden har tecknat avtal på TV- och internetabonnemang räknas avgiften för detta som bostadskostnad. Samma gäller avgift för till exempel inglasad balkong eller reparationsfond. 3.5.2 Vad räknas inte som bostadskostnad? Hyra för garage eller parkeringsplats, avgift till hyresgästfc5rening, avgift för el eller hyra av möbler räknas inte med i bostadskostnaden. Inte heller egna kostnader för abonnemang på TVkanaler och internet räknas som bostadskostnad. 3.5.3 Vad kan minska bostadskostnaden? Boendekostnaden kan i vissa fall minskas, till exempel om brukaren: 11 • • • • har någon inneboende delar bostad med någon nära anhörig bedriver näringsverksamhet hemma har bostadsbidrag till barnfamilj 3.5.4 Hyrd bostad För personer som bor i en hyreslägenhet beräknas bostadskostnaden utifrån hyran. 3.5.5 Bostadsrätt För personer som bor i bostadsrätt räknas månadsavgiften samt 70 % av räntekostnaderna för eventuella lån på bostaden som bostadskostnad. 3.5.6 Eget hus/fastighet av 1 första hand är det de faktiska bostadskostnaderna som ska ligga till grund för beräkning året. aktuella det för aden avgiftsunderlaget. Kostnader för normalt underhåll höjer bostadskostn Om faktiska boendekostnader inte är kända eller kan tas fram tillämpas samma regelverk som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan beräknar bostadskostnad utifrån vid ansökan om bostadstillägg. Enligt detta beräknas följande som bostadskostnad ifir egen fastighet: • • • • 70 % av räntekostnaden sedan eventuellt räntebidrag dragits av 70 % av tomträttsavgäld aktuell fastighetsskatt eller fastighetsavgift schablonbelopp för driftskostnader såsom uppvärmning, vatten, avlopp och renhållning. Schablonbeloppen bestäms varje år utifrån aktuella priser på till exempel el och olja. 3.5.7 Särskilt boende för äldre och bostad med särskild service För personer som bor på särskilt boende är bostadskostnaden den hyra som betalas för boendet. Inga övriga avgifter får tas med. i Vid beräkning av avgiftsutrymmet för giflalsammanboende/ partnersregistrerade brukare särskilt boende tas hänsyn till antingen bara den sökandes boendekostnad eller båda parters sammanslagna boendekostnader. Det alternativ som blir mest fördelaktigt för den sökande ligger till grund för avgiften, se också 3.2.2. 3.6 Avgiftsberäkning och avgiftsbeslut Alla avgifter räknas ihop enligt taxor och bestämmelser i kap 4. Det sammanlagda beloppet a jämförs sedan med maxtaxan och den enskildes avgiftsutrymme, se 3.3. Om de sammanlagd antingen avgifterna är högre än maxtaxan är kommunen skyldig att jämka summan ner till maxtaxan eller till den enskildes avgiftsutrymme om detta underskrider maxtaxan. För varje brukare ska ett skriftligt avgiftsbeslut upprättas och överlämnas till den enskilde. 3.7 Uppgiftsinhämtning Varje år begär kommunen in aktuella inkomster från berörda brukare, för beräkning av nytt avgiftsbeslut. Om uppgifter om aktuella inkomster inte inkomrner till vård- och omsorgsförvaltningen inom utsatt tid beräknas högsta avgift, vilken dock aldrig får överstiga maxtaxan. Kommunen har rätt att inhämta uppgifter om inkomster hos berörda myndigheter. 12 3.8 Omprövning av avgift Om brukarens förhållanden avseende till exempel inkomst eller bostadskostnad ändras under året ska brukaren anmäla detta till kommunens avgiftshandläggare. Avgiftshandläggaren ska då fatta ett nytt avgifisbeslut. Den nya avgiften gäller från och med påffiljande månadsskifte. 4. Avgifter för vård, omsorg, service, mat och kommunal hälso- och sjukvård i Partille kommun 4.1 Servicei nsatser respektive omsorgsinsatser Regeringen har i en proposition till bestämmelserna om hur avgifter får tas ut inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet’ redovisat exempel på vad som avses med serviceuppgifter respektive omvårdnadsuppgifier (omsorgsinsatser) i hemtjänst. 1 serviceuppgifter upptas praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning och tvätt, hjälp med inköp, post-, bank- och apoteksärenden med mera. Partille kommun har tagit fram en så kallad servicemeny utifrån vilken brukaren inom hemtjänsten kan välja vilka insatser som han eller hon vill ha utförda på sina beviljade stöd- och servicetimmar. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering eller för att den enskilde skall känna sig trygg och säker i det egna hemmet. 1 hemtjänstbegreppet ingår även viss ledsagning och avlösning av anhörig. 4.2 Avgifter för vård- och omsorg i Partille Kommun Partille Kommuns olika avgifter som omfattas av avgiftssystemet är följande: • • • • • • • Avgift för serviceinsatser i ordinärt boende (enligt servicemeny) 4.3.1 Avgift för omsorgsinsatser i ordinärt boende, se 4.3.2 Avgift för trygghetslarm, se 4.4 Matkostnader, se 4.5 Avgift i särskilt boende, 4.6 Omvårdnadsavgift för vistelse på korttidsenhet, se 4.7 Avgift för hemsjukvård, se 4.8 4.3 Avgifter för hemtjänst (ordinärt boende) För hemtjänst tas en fast avgift ut från och med den dag insatsen påbörjas och till och med den dag insatsen avslutas. Avgift tas ut på samma grunder för verksamhet i kommunal regi som av extern utförare. Avbokning av planerade insatser ska ske så snart brukaren får kännedom om att denne är förhindrad att ta emot insatsen. Om klagomål görs enligt omsorgsgarantin för hemtjänsten görs ett avdrag på avgiften. 1 Proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg 13 4.3.1 Serviceinsatser 1 ordinärt boende Avgifterna för serviceinsatser i ordinärt boende debiteras utifrån en fast avgift på 850 kr i 2015 års prisnivå. Till service hör insatser enligt servicemenyn (se bilaga 1). 4.3.2 Omsorgsinsatser i ordinärt boende Avgifterna för omsorg, inklusive nattinsatser, debiteras utifrån en fast avgift på 650 kr i 2015 års prisnivå. 4.4 Trygghetslarm Avgift för trygghetslarm tas ut för varje påbörjad kalendermånad. Avgiften är 200 kr i 2015 års prisnivå. Inga avdrag sker vid frånvaro. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet och karijämkas. En kostnad motsvarande hela värdet av trygghetslarmet tas ut om larmet inte återlämnas senast f,’ra veckor efter avslutat abonnemang. 4.5 Matkostnader Matkostnadema specificeras nedan efter den insats och verksamhet som de avser. Vid uttag av matkostnader ska kommunen ta hänsyn till Konsumentverkets årliga beräkning av livsmedelskostnaden för olika åldersgrupper. Matkostnader som överstiger beräkningen leder till att det individuella tillägget måste justeras för förhöjda levnadskostnader, se 4.6.4. 4.5.1 Matdistribution Brukare inom hemtjänsten med beslut om matdistribution erbjuds enbart kyld portionsförpackad mat. Omsorgsinsatser beviljas vid behov av hjälp att värma och servera den kylda maten. Avgift tas ut för det antal portioner kyld mat som brukaren har fått levererade under månaden. Portionspris 2015 Kyld mat 40 kr/portion (leverans en gång per vecka) 4.5.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre Enligt 2015 års prisnivå uppgår mat- och hushållskostnad i särskilt boende för äldre i Partille kommun till 3 100 kr per månad. Avgiften avser alla måltider och ska därfZir jämföras med Konsumentverkets beräkning för livsmedelskostnad för alla måltider. Mellanskillnaden utgör grund för justering av den enskildes minimibelopp, se 4.6.4. 4.5.3 Matkostnad vid dagverksamhet Matkostnaden för personer som vistas på en dagverksamhet omfattar lunch och kaffe. Matkostnaden på daglig verksamhet utgörs av kostnaden för portionspriset för varm mat via matidstribution plus priser för fika/kaffe enligt prislistan för äldreboendenas lunchserveringar. Enligt 2015 års prisnivå uppgår matkostnaden på dagverksamhet till 53 kronor per dag. 14 4.6 Avgift i särskilt boende 4.6.1 Omsorgs- och serviceavgift Brukare i särskilt boende fbr äldre betalar en tolfiedel av 48 % av prisbasbeloppet i omsorgs och serviceavgift. Vid inflyttning mitt i en månad utgår omsorgs- och serviceavgift med 1/30 av månadsavgiften per dag från inflyttningsdatum till månadens slut. När brukare avlider utgår omsorgs- och serviceavgifi med 1/30 av månadsavgiften per dag fram till datum fbr brukarens bortgång. 1 avgiften ingår följande: • personlig omsorg och service dygnet runt • trygghetslarm • städ (städ av den egna lägenheten och gemensamhetslokaler samt fönsterputs) • tvätt (sänglinne, kläder och övriga hushållstextilier) • förbrukningsmaterial såsom toalett- och hushållspapper, tvål, tvättlappar, inkontinensskydd, tvättmedel och städmaterial • TV-licens Om klagomål görs enligt omsorgsgarantin för äldreboende görs ett avdrag på omsorgs- och serviceavgiften. 4.6.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre Mat- och hushållskostnaden i särskild boende för äldre uppgår enligt 2015 års prisnivå till 3 100 kr per månaden. Kostavgiften avser alla måltider. Vid inflyttning mitt i en månad utgår mat- och hushållsavgift med 1/30 av månadsavgiften per dag från inflyttningsdatum. När brukare avlider eller flyttar utgår mat- och hushåll skostnad med 1/30 per dag till och med den dag som brukaren erhåller mat. 4.6.3 Förhöjt minibelopp på grund av fördyrad matkostnad Då matkostnaden på särskilt boende för äldre överstiger livsmedelskostnaden i Konsumentverkets beräkning av skäliga levnadsomkostnader görs en justering av brukarens minibelopp med skillnaden mellan de två beloppen. 4.6.4 Beräkning av storleken på Iivsmedelskostnad som omfattas av minimibeloppet Inffir justering av minimibeloppet ska kostavgiften för särskilt boende jämföras med Konsumentverkets belopp för livsmedelskostnader, vilka finns framtagna per åldersgrupp och kön. Livsmedelsposten i Konsumentverkets beräkning fördelas procentuellt på olika måltidstyper enligt följande: frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 10 % och middag/huvudmål 40%. Beräkning Då kostavgiften för särskilt boende för äldre avser alla måltider ska den jämföras med Konsumentverkets belopp för livsmedelskostnader avseende alla måltider. Enligt Socialstyrelsens beräknas livsmedelskostnadens del av minimibeloppet fbr brukare i äldreboende lämpligtvis som genomsnittet av beloppen för män respektive kvinnor över 75 år. Den berälcningen är den mest gynnsamma för den enskilde. Enligt samma princip görs dessutom ett tillägg på 100 kronor för dyrare förpackningar och svinn för ensamstående. 15 (,) 4.6.5 Sänkning av minimibeloppet För brukare på särskilt boende för äldre görs en sänkning av minimibeloppet avseende vissa poster som ingår i omsorgs- och serviceavgiften samt i hyran för särskilt boende. Till exempel hushållsel, TV-licens och vissa förbrukningsartiklar. Sänkningen görs i enlighet med Konsumentverkets beräkning av skäliga levnadskostnader. 4.6.6 Justering av minimibelopp för brukare i särskilt boende För att få fram korrekt minimibelopp för brukare på särskilt boende justeras minimibeloppet för ensamstående med ovan beskrivna höjningar och sänkningar av detta. Justeringen görs med utgångspunkt från minimibeloppet för ensamboende, 4.6.7 Hyra Hyra för den särskilda bostaden erläggs varje månad i efterskott. Hyresnivån sätts genom förhandling med hyresgästföreningen. Den som är berättigad till bostadstillägg skall ansöka om detta hos Pensionsmyndigheten (gäller pensionärer) eller hos Försäkringskassan (gäller personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning). Hyra tas ut med 1/30 av månadshyran per dag från datum för kontraktsskrivning. När brukare avlider gäller en uppsägningstid på en månad från närmast kommande månadsskifte. Vid flytt gäller en uppsägningstid på tre månader från närmast kommande månadsskifte. Hyra utgår inte om ny hyresgäst tecknar kontrakt för lägenheten innan uppsägningstidens utgång. 4.6.8 Uppehåll Vid all typ av frånvaro under ett eller flera dygn reduceras mat- och hushållskostnaden med 1/30 del av månadskostnaden för densamma. Omsorgs- och serviceavgiften reduceras med 1/30 av månadsavgiften för omsorg och service vid frånvaro längre än sju dagar. Reduceringen startar från åttonde dagen. Hyra reduceras däremot inte. Vid frånvaro som innebär att lunchen intas i någon annan kommunal verksamhet, görs för varje frånvarodag ett avdrag på 40 % på gällande matkostnad per dag. 4.6.9 Dubbel boendekostnad vid flytt till särskilt boende Vid dubbla boendekostnader i samband med inflyttning till särskilt boende kan den enskilde ansöka om jämkning av den lägsta hyran. Jämkning för dubbel boendekostnad beviljas endast om den enskildes likvida medel inte överstiger tre prisbasbelopp, vilket ska styrkas. Jämkning kan ske högst så länge som den dubbla boendekostnaden kvarstår, maximalt i tre månader. Den dubbla boendekostnaden måste verifieras genom kopia av uppsägning eller försäljningsavtal med mäklare samt uppvisande av kvitto på betald hyra eller avgift. 4.6.10 Makar och registrerade partners 1 de fall när maken eller partners med högst inkomst flyttar till ett särskilt boende och den andra bor kvar i det ursprungliga boendet, slås båda makarnas inkomster samman och avgiftsutrymmet bestäms utifrån det. 1 de fall den med lägst inkomst flyttar till särskilt boende bestäms avgiftsutrymmet utifrån dennes inkomst. 4.6.11 Avgift för medboende i särskilt boende Då förutsättningen är att parten utan omsorgsbehov flyttar in i samma lägenhet som sin partner, som då betalar hyra, så utgår ingen ytterligare hyra för den medboende. 16 Enligt gällande regler för avgifter ska den enskilde uppge ekonomiska förändringar och således kan en ny prövning av avgiften för omsorgstagaren bli aktuell om den andra parten väljer att säga upp sin bostad. 1 de fall en medboende blir ensam kvar i lägenheten i det särskilda boendet efter att parten med omsorgsbehov flyttat eller avlidit, kommer förvaltningen att föra en diskussion med den medboende om att flytta från lägenheten. Ar detta inte möjligt, erbjuds den medboende att ta över kontraktet och då betala den hyra som utgår för lägenheten. Den medboende betalar det pris som gäller för besökare för eventuella måltider på boendet Ingen avgift utgår för förbrukningsartiklar för den medboende Allmänt gäller att om den medboende har bistånd till någon form av insats gäller befintligt regelverk för avgifter. 4.7 Avgift vid vistelse på korttidsenhet Vid vistelse på korttidsenhet består avgiften dels av en dygnsavgift för den omvårdnad som ges och dels av matkostnaden. Matkostnaden uppgår till 1/30 del av månadskostnaden för mat och hushåll i särskilt boende och dygnsavgiften till 1/30 av månadsavgiften för omsorg och service i särskilt boende. Avgiften tas ut från och med dagen efter ankomst till och med dagen för hemgång. Förändring av avgiften sker med hänsyn till förändring i prisbasbeloppet. Dygnsavgiften ingår i högkostnadsskyddet och kan j ämkas. 4.8 Avgift för hemsjukvård För hemsjukvård utgår enhetstaxa om 300 kr (2015 års nivå) per månad. Avgiften utgår till alla brukare som är inskrivna i hemsjukvården, oavsett antal besök från hemsjukvårdens personal. 1 hemsjukvårdsavgiften ingår insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped samt hjälpmedelsutprovning. Hemsjukvårdsavgift debiteras utöver eventuell service- ochleller omvårdnadsavgift. Avgiften ingår i maxtaxan och som kan jämkas. 4.8.1 Avgift hemsjukvård för barn och ungdomar Hemsjukvård för barn och ungdomar debiteras enligt Västra Götalandsregionens patientavgifter för barn och ungdomar. 4.9 Nedsättning av avgifter och avgiftsbefrielse Beslut om avgifter inom äldreomsorgen och funktionshinderverksarnheten är alltid individuella beslut. 1 syfte att åstadkomma en tydlighet och rättvisa mellan enskilda personer är det angeläget att tillämpningsanvisningarna blir så klarläggande som möjligt. 1 det enskilda ärendet kan det dock uppstå situationer där en individuell prövning görs för att utöver tillämpningsanvisningarna reducera avgiften. 4.10 Omprövning av avgift Avgiften skall ändras om något av de förhållanden som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgifterna får räknas om utan att brukarna i förväg underrättas när ändringen sker på grund av förändringar i prisbasbeloppet. 17 (D 5. Debitering Alla avgifter ska debiteras, det finns ingen lägsta nivå för de avgifter och kostnader som ska debiteras. Avgift debiteras var och en av makar/registrerade partners/sammanboende. 5.1 Tid för debitering Debitering av avgiften för beviljade insatser sker per månad i efterskott. C Debitering av hyra i särskilt boende samt matkostnader i särskilt och ordinärt boende sker per månad i efterskott. 52 Preliminär debitering Om det finns oklarheter i underlaget för beräkning av avgiftsutryrnme fr en preliminär avgift fastställas. Om inkomstunderlag saknas helt debiteras maxtaxan. Efter slutligt beslut regleras avgiften retroaktivt, se 5.4 18 5.3 Debitering vid frånvaro Särskilt boende Vid all typ av frånvaro under ett eller flera dygn reduceras mat- och hushållskostnaden med 1/30 del av månadskostnaden för densamma, se 4.6.2. Omsorgs- och serviceavgiflen reduceras med 1/30 av månadsavgiften för omsorg och service vid frånvaro längre än sju dagar. Reducering sker från och med den åttonde dagen. Hyra reduceras inte. Ordinärt boende Avgiften reduceras endast vid vistelse på korttidsboende eller sjukhus, ej vid enstaka inställda besök. Avdrag görs även vid övrig anmäld frånvaro längre im två veckor. 5.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift Retroaktiv justering av för hög eller för låg avgift kan i göras enligt 5.4.1 - 5.4.2. 5.4.1 Retroaktiv debitering av avgift Om det framkommer att det funnits felaktigheter i avgiftsunderlaget och att därmed en för låg avgift har debiterats kan kommunen besluta att en retroaktiv debitering ska ske. Retroaktiv debitering kan ske maximalt tre månader bakåt i tiden. Om en för låg avgift har debiterats på grund av att kommunens handläggare har räknat fel sker ingen retroaktiv debitering. Avgiften justeras då från närmast följande debiteringsmånad. 5.4.2 Återbetalning av för hög avgift Om för hög avgifts har debiterats, på grund av utebliven eller ofullständig inkomstredovisning, återbetalas den del av avgiften som har varit för hög. Återbetalning sker maximalt tre månader bakåt i tiden, och först efter det att inkomstredovisning har inkommit eller kompletterats och ett nytt avgiftsbeslut har fattats. Om för hög avgift har debiterats på grund av misstag från kommunen återbetalas den del av avgiften som har varit för hög så långt bak som felet förekommer, dock maximalt tio år. 6. Delegation För aktuell information om delegation i samband med avgiftshandläggning hänvisas till vårdoch omsorgsförvaltningens delegationsordning. 7. Samtycke Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess och tystnadsplikt avseende uppgifter om den enskildes personliga förhållanden så som familjesituation, hälsotillstånd, ekonomi, adress och telefonnummer. Det innebär att avgiftshandläggare inte får svara på frågor om en enskild brukare såvida den enskilde inte har lämnat samtycke om detta. En enskild kan genom samtycke häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne. Samtycket från brukare ska ange att en namngiven person alternativt flera namngivna personer får ta del av information kring brukaren vad gäller insatser, avgifter och inkomster. Samtycke lämnas på blanketten för inkomstförfrågan. Ett samtycke är ffivilligt och kan tas tillbaka. 19 (N (J’) 8. Arkivering För aktuella regler för arkivering av handlingar som inkommer och upprättas i samband med avgifisbeslut, avgiftsberäkning och fakturering hänvisas till vård- och omsorgsförvaltningens dokumenthanteringsplan. 9. Överklagan Beslut om förbehålisbeloppets storlek samt om avgifiens storlek för den enskilde kan överklagas genom förvaltningsbesvär. cD Överklagan skall ha inkommit till kommunen inom tre veckor efter det att den enskilde tagit del av beslutet. Vård- och omsorgsförvaltningen kan ompröva beslutet om nya uppgifter framkommit. Sker ingen ändring av beslutet översänder handläggare överklagan till länsrätten. 20 141118 Avgifter inom GR Kommun Service j Omsorg Hemsjukvård Trygghetslarm ssk+ rehab Matkostnad särskill boende Ale 290 kr/tim 290 kr/tim 232 kr/mIn Inglr omvårdnadsavgiften Analogt: 202 kr/män Digitalt: 303 kr/mån 2 838 kr/mån Alingsås 216 kr/tim 216 kr/tim 320 kr/mån 165 kr/mån 3 350 kr/mån Hårryda Avgifterna gäller från 2015-04-01 Städning och tvätt; 343 kr/tim Inköp: 166 kr/mån Ärenden: 83 krfm8n 1 besäk/v = 329 kr/mån 2-7 besök/v =659 kr/mån Fler än 8 besök = 989 kr/mån 267 kr/mån 200 kr/mån Tillfällig hemtjänst: 343 kr/tim Tillfällig hemtjänst: 153 kr/tim Kungobacka 178 kr/tim 178 kr/tim 0 kr 178 kr/mån 2 886 kr/män 227 kr/mån Analogt: 170 kr/mån Digitalt, om vedast denna möjlighet finns 1 huset: 170 kr/mån Digitalt, om frivilligt: 270 kr/mIn 2 830 kr/mån 300 kr/mån Analogt: 158 kr/mån Dlgitalt: 228 kr/mån 2 940 kr/män Förbrukningsartiklar: 1011 kr/mån 3 000 kr/mån Stådmaterial på såbo: 130 kr/mån 1 243 kr/mån 888 kr/mån Kungälv Lerum Insatser i liten omfattning: 369 kr/tim 295 kr/tim Service + omsorg + natt: Maxtaxa = 1 776 kr/mån Insatser i liten omfattning: 369 kr/tim 296 kr/timme 0 1 0’ 141118 Kommun Service Omsorg Hemsjukvård TryggheLslarm sk ÷ rehah Lilla Edet 0-9 tim = 533 kr/mån 10-25 tim = 781 kr/mån 26-49 tim = 1 030 kr/mån 50-74 tim = 1 279 kr/mån 75-119 tim = 1 527 kr/mån 120- tim= 1 776 kr/mån 0-9 tim = 533 kr/mån 10-25 tim = 781 kr/mån 26-49 tim = 1 030 kr/mån 50-74 tim = 1 279 kr/mån 75-119 tim = 1 527 kr/mån 320- tim = 1 776 kr/mån 250 kr/mån MöIndal 1 inSats/v 320 kr/mån 2 insetser/v = 640 kr 3 insatserfv = 960 k 1 besök/v =960 kr/mån Fler besbk/v = 1 776 kr/mån 320 kr/mån Orust 1-2 besök/mån = 622 kr/mån 3-7 besök/mån = 977 kr/mån 8-11 besök/mån = 1 332 kr 12-20 besök/mån = 1 598 kr 21- besök/mån = 1 776 kr 1-2 besök/mån = 622 kr/mån 3-7 besök/mån = 977 kr/mån 8-11 besök/mån = 1 332 kr 12-20 besök/mån = 1. 598 kr 21- besök/mån = 1 776 kr Partill 133 kr/tim Stenungsund -1 tim/v = 444 kr/mån 1-399 tim/v = 888 kr/mån 4-6,99 tim/v = 1 332 kr/mån 7- tim/v = 1 776 kr/mån Ensamstående: 220 kr/mån Par i ett hushåll: 320 kr/mån Digitalt, om frivilligt: + 100 kr Matkostnad särskilt boende 2 886 kr/mån Hygienpeket: 200 kr/mån 11 160 kr/mån 3 420 kr/mån 250 kr/mån för personer med enbart hemsjukvård 200 kr/mån 2 885 kr/mån 44 kr/tim Ssk: 249 kr/mån Rehab: 80 kr/tillfålle 133 kr/mån 2 791 kr/mån inklusive förbrukningsartlklar -1 tlm/v = 444 kr/mån 1-3,99 tim/v = 888 kr/mån 4-6,99 tim/v = 1 332 kr/mån 7- tim/v = 1 776 kr/mån 250 kr/mån 200 kr/mån 3 300 kr/mån — 141118 Kommun Service Omsorg Hemsjukvård ssk 1 besök/mån 481 kr/mån 2-5 besök= 814 kr/mån 6-9 besök = 1 147 kr/mån 10-14 besök 1 480 kr/mån 15- besök = 1 776 kr/mån Tjörn Endast stöd och tvått: 710 kr/mån &kerö j 1 besök/v = 1 066 kr/mån 2 eller fler besök/v = 1 776 kr Serviceinsatser Ingår omvårdnadsavgiften + Trygghetslarm rehab Matkostnad särskilt boende 250 kr/mån Logoped: 100 kr 200 kr/mån 2 671 kr/mån Förbrukningsar-tiklar: 100 kr 420 kr/mån för personer som inte her annan hemvård 142 kr/mån för personer som betalar vård- och omsorgsavgift 284 kr/mån för personer med enbart trygghetslarm eller larm + serviceinsatser 3 000 kr/mån c 0 0 0 PARTI ILE KOMMUN 1J ‘1 Vård- och omsorgsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-22 Handgg are Linda Bergholtz Diarienummer Till VON/2014:94 Vård- och omsorgsnämnden (D Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet Arendet Nuvarande avgiftsmodell kräver mycket manuell hantering av flera yrkesgrupper samtidigt som intäkten är låg. Förvaltningens ekonomiska läge kräver åtgärder fZir att öka intäkterna och minska kostnaderna. Utifrån detta har diskussioner pågått under lång tid gällande vilken avgiftsrnodell som är mest lämplig och möjlig. Ambitionen har varit att förändringen för den enskilde ska vara så liten som möjligt, samtidigt som administrationen är så enkel som möjligt. Dessutom ska intäkten öka. Den modell som föreslås bygger på fler fasta avgifter baserade på beviljad tid. Då Partille ligger mycket lågt jämfört med övriga kommuner i Sverige, föreslås en generell höjning av avgiftsnivån. Följande avgifter förändras Avgift Serviceinsatser i ordinärt boende, inklusive kommunala riktlinjer Omsorgsinsatser i ordinärt boende, inkI natt Trygghetslarm Matkostnad särskilt boende Boendestöd Hemsjukvård Idag 133 kr/tim Ny avgift 850 kr/mån 44 kr/tim 650 kr/mån 133 kr/mån 2 791 kr/mån Eget boende: 222 kr/mån Särskilt boende: 310 kr/mån 249 kr/mån 200 kr/mån 3 100 kr/mån Avgiftsfritt Avgiftsfritt 300 kr/mån Kommunen kan inte ta ut mer än självkostnadspris för utförd timme. Insatser i liten omfattning som inte når upp till ovanstående nivåer debiteras enligt ett timpris på 285 kr per påbörjad timme. Avgiften reduceras endast vid vistelse på korttidsboende eller sjukhus, ej vid enstaka inställda besök. Avdrag görs även vid övrig anmäld frånvaro längre än två veckor. Uppräkning av avgifterna sker årligen med 2 procent. En begränsning gällande städ enligt kommunala riktlinjer införs, innebärande att max 1,5 timme var tredje vecka kan användas till städ. Föreslagen avgiftsmodell beräknas ge en årlig intäktsökning på cirka tre miljoner kronor. Beräkningen är dock osäker eftersom allt är avhängigt de enskilda brukarnas avgiftsutrymme. B ilagda tillämpningsarivisningar kommer att behöva justeras gällande handläggningsrutiner. Detta eftersom det inte är möjligt att exakt förutse vilken påverkan de nya avgifterna kommer att ha på de administrativa rutinerna. Förslag till beslut Vård- och omsorgsnärnnden föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att fastställa avgifter för vård och omsorg i Partille kommun i enlighet med upprättat förslag “Avgifter 2015 Vård- och omsorgsförvaltningen” med tillhörande tillämpningsanvisningar. — Avgifterna införs 1 april 2015 Erika Hägg Förvaltningschef Bilagor: Förändrad avgiftsmodell Avgifter 2015 Vård- och omsorgsförvaltningen Tillämpningsanvisningar för Avgifter inom äldreomsorg och funktionsbinderverksanihet Avgifter inom GR - - — - - C c rJ PARTILLE KOMMUN !?9 Vård- och omsorgsförvaltningen 2014-12-22 Tillärnpningsanvisningar för Avgifter inom äldreomsorg och funktionshinderverks amhet Innehåll 1. Allmänt .5 1.1 Allmänt om avgifter inom vård och omsorg 5 1.2 Lagar som påverkar avgifishandläggning 6 1.3 Sekretess och tystnadsplikt 6 1.3.1 Vad innebär sekretess och tystnadsplikt 9 6 1.3.2 Vilka omfattas av sekretess 9 6 1.3.3 Den enskilde kan upphäva sekretessen 7 1.4 Myndighetsutövning 7 1.5 Myndigheternas serviceskyldighet 7 l.6Jäv 7 2. 8 Huvudprinciperna i avgiftssystemet 2.1 Maxtaxan högkostnadsskydd fbr avgifter 8 2.2 Prisbasbelopp 8 2.3 Insatser som omfattas av maxtaxan 8 2.4 Insatser som inte omfattas av maxtaxan 8 2.5 Avgiftsfria insatser 8 2.6 Avgiftsutrymme 8 2.7 Minimibelopp 8 2.8 Individuell prövning av minimibelopp 8 2.9 Förbehållsbelopp 9 - 3. Beräkning av avgifter enligt SoL 9 3.1 Avgiftsunderlag 9 3.2 Beräkning av avgiftsunderlag 9 3.2.1 Generellt 9 3.2.2 Särskilt boende 9 3.3 Beräkning av avgiftsutrymme 9 3.3.1 Negativt avgiftsutrymme 10 3.4 Minimibelopp 10 3.4.1 Minimibelopp —justering (särskilt boende för äldre) 3.4.2 Minimibelopp — individuella tillägg 11 11 3.5 Bostadskostnad 11 3.5.1 Vad räknas som bostadskostnad 9 11 9 3.5.2 Vad räknas inte som bostadskostnad 11 9 3.5.3 Vad kan minska bostadskostnaden 11 3.5.4 Hyrd bostad 12 3.5.5 Bostadsrätt 12 3.5.6 Eget hus/fastighet 12 2 3.5.7 Särskilt boende för äldre och bostad med särskild service 12 3.6 Avgiftsberäkning och avgifisbeslut 12 3.7 Uppgiftsinhämtning 12 3.8 Omprövning av avgift Avgifter för vård, omsorg, service, mat och kommunal hälso- och sjukvård i Partille 4. kommun 4.1 Serviceinsatser respektive omsorgsinsatser 13 4.2 Avgifter för vård- och omsorg i Partille Kommun 4.3 Avgifter för hemtjänst (ordinärt boende) 13 13 13 14 4.3.1 Serviceinsatser i ordinärt boende 4.3.2 Omsorgsinsatser i ordinärt boende 14 14 4.4 Trygghetslarm C, 13 Matkostnader 14 4.5.1 Matdistribution 14 4.5.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre 4.5.3 Matkostnad vid dagverksamhet 14 14 15 4.6 Avgift i särskilt boende 4.6.1 Omsorgs- och serviceavgift 15 4.6.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre 4.6.3 Förhöjt minibelopp på grund av fördyrad matkostnad 4.6.4 Beräkning av storleken på livsmedelskostnad som omfattas av minimibeloppet 15 4.6.5 Sänkning av minimibeloppet 4.6.6 Justering av minirnibelopp för brukare i särskilt boende 16 4.6.7 Hyra 16 4.6.8 Uppehåll 16 4.6.9 Dubbel boendekostnad vid flytt till särskilt boende 4.6.10 Makar och registrerade partners 16 4.6.11 Avgift för medboende i särskilt boende 16 15 15 16 16 4.7 Avgift vid vistelse på korttidsenhet 17 4.8 Avgift för hemsjukvård 17 4.8.1 Avgift hernsjukvård för barn och ungdomar 4.9 Nedsättning av avgifter och avgiftsbefrielse 17 4.10 Omprövning av avgift 17 17 Debitering 18 5.1 Tid för debitering 5.2 Preliminär debitering 18 5.3 Debitering vid frånvaro 5.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift 19 5. 18 3 19 5.4.1 Retroaktiv debitering av avgift 19 5.4.2 Återbetalning av ifir hög avgift 19 6. Delegation 19 7. Samtycke 19 8. Arkivering 20 9. Överklagan 20 0 0 0 C: 4 1. Allmänt 1.1 Allmänt om avgifter inom vård och omsorg • Hur kommuner fr ta ut avgift inom äldre- och handikappornsorg styrs av bestämmelser i Socialtjänstlagen, SoL, kapitel 8. • Bestämmelser i Socialtjänstlagen anger den högsta avgift, en så kallad maxtaxa, som kommunen får ta ut av den enskilde för hemtjänst, dagverksamhet samt för kommunal hälso- och sjukvård. • Socialtjänstlagen anger också om hur mycket den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel, ett så kallat förbehålisbelopp, innan kommunen får ta ut avgift för herntjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. • Partille kommuns avgifissystem för vård, omsorg, stöd och service samt kostnader för mat beslutas av kommunfullmäktige. • Var och en debiteras avgift efter de insatser som är beviljade. Det gäller även för makar eller registrerade partners. Detta eftersom biståndsbeslut gäller de enskilda personerna var för sig. • Den enskilde brukarens avgift är relaterad till dennes aktuella inkomster, vilka brukaren själv ska redovisa till kommunen på fastställd blankett. • En gång om året ska kommunen begära in uppgifter om inkomst från alla brukare, för en allmän omprövning av inkomster och avgifter. • Den enskilde kan överklaga beslut om förbehållsbeloppets saint avgiftens storlek genom förvaltningsbesvär. • Avgifterna räknas årligen upp med 2 %. Avrundning till hela krontal görs. 5 1.2 Lagar som påverkar avgiftshandläggning Avgiftshandläggningen påverkas av flera olika lagar. Dessa är: • Socialtjänstlagen, SoL, kapitel 8 • Hälso- och sjukvårdslagen, HSL • Inkomstskattelagen innehåller bestämmelser om avgiftsgrundande inkomst av tjänst, kapital och näringsverksamhet vid beräkning av avgiftsunderlag • Förvaltningslagen innehåller bland annat bestämmelser om enskildas rätt att överklaga myndigheters beslut • Offentlighets- och sekretesslagen, SFS 2009 :400 innehåller bland annat bestämmelser om sekretess till skydd flir uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska fi5rhållanden • Kommunallagen med likställighetsprincipen som säger att alla kommuninvånare ska behandlas lika. Kommunen för inte särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på saldiga grunder. • Hyreslagen • Arkivlagen som bland annat reglerar arkivering och rensning av de olika dokument som upprättas i samband med avgifishandläggning • Socialförsäkringsbalken, kap 8 med bland annat regler om bostadstillägg till pensionärer och till personer med aktivitetsersättning. — - - - — bland annat med bestämmelser om hyresförhållande i särskilt boende — — C) 1.3 Sekretess och tystnadsplikt Enligt Offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess och tystnadsplikt inom verksamhet som omfattas av Socialtjänstlagen avseende enskilds personliga förhållanden. 1.3.1 Vad innebär sekretess och tystnadspHkt? Tystnadsplikt innebär att man varken i ord, handling, skrift eller på annat sätt ftr informera om något som rör enskilds personliga förhållanden. Det gäller bland annat uppgifter om hälsotillstånd, familjesituation, utbildning, ekonomi samt uppgifter om adresser och telefonnummer. Sekretessen gäller alla muntliga och skriftliga personuppgifter, oavsett om de finns på papper, i en dator eller på annat sätt. 1.3.2 Vilka omfattas av sekretess? Alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom socialtjänsten, eller verksamhet som omfattas av Socialtjänstlagen, samt inom den kommunala hälso- och sjukvården har tystnadsplikt. Den gäller alltså inte bara vård- och omsorgspersonal, utan även administrativ personal och förtroendevalda. Tystnadsplikten gäller även när dessa slutat sin tjänst. 6 1.3.3 Den enskilde kan upphäva sekretessen Den enskilde kan lämna samtycke till att sekretessbelagda uppgifter som rör honom eller henne lämnas ut, se 7. Det gäller både utlämnande till andra myndigheter och till enskilda. Ett samtycke är frivilligt och kan tas tillbaka. 1.4 Myndighetsutövnirig Myndighetsutövning omfattar beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Innebörden uttrycks som “utövning av befogenhet att fbr enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämffirbart förhållande”. Myndighetsutövning kan innebära både beslut som är gynnande för den enskilde eller beslut som är betungande, som till exempel att ta ut en avgift. Enligt denna definition och gällande praxis är avgiftshandläggning att anse som myndighetsutövning. 1.5 Myndigheternas serviceskyldighet C Varje myndighet ska enligt förvaltningslagen, lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Det innebär att kommunens avgiftshandläggare är skyldiga att hjälpa brukarna att besvara frågor rörande kommunens avgifter och beräkningen av dessa. 1.6Jäv Den som ska handlägga ett ärende ärjävig i följande situationer: • om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående • om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång Om en avgiftshandläggare ärjävig ska det aktuella ärendet överlämnas till en annan handläggare som inte befinner sig i en jävssituation. 7 2. Huvudprinciperna i avgiftssystemet 2.1 Maxtaxan - hög kostnadsskydd för avgifter Riksdagen har beslutat om ett högkostnadsskydd, en så kallad maxtaxa, för vad kommunen ffir ta ut i avgift från den enskilde för vård, omsorg och stöd enligt SoL och HSL. Den högsta avgiften per månad som får tas ut av den enskilde är en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, se 2.2. Maxtaxan ändras, vanligen en gång årligen, i takt med att prisbasbeloppet ändras. 2.2 Prisbasbelopp Prisbasbeloppet är ett tal som visar prisutvecklingen i samhället. Prisbasbeloppet fastställs av Riksdagen en gång om året efter beräkningar från Statistiska centralbyrån. 2.3 Insatser som omfattas av maxtaxan Maxtaxan omfattar herntjänst i ordinärt boende, omsorg och service i särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Hemtjänstbegreppet, och därmed också maxtaxan, omfattar även korttidsboende och trygghetslarm. 2.4 Insatser som inte omfattas av maxtaxan Maxtaxan omfattar inte kostnader för mat och boende. Det innebär att varken kostnad för matportioner via matdistribution i ordinärt boende, mat- och hushållskostnad på särskilt boende eller matkostnad på korttidsboende och i dagverksamhet för personer med demens ingår i maxtaxan. Inte heller ingår hyra i särskilt boende eller boendekostnad i ordinärt boende i maxtaxan. 2.5 Avgiftsfria insatser 1 Partille kommun utgår ingen avgift för insatsen dagverksanihet för personer med demenssjukdom. Det utgår inte heller någon avgift för boendestöd. Mer om Partille kommuns avgiftssystem finns i kapitel 4. 2.6 Avgiftsutrymme Avgiftsutrymme är den högsta avgift som den enskilde kan betala. Den enskilde ska aldrig betala mer än sitt individuella avgiftsutrymme för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård, oavsett vad sammanlagda avgiften för de beviljade insatserna blir. För brukare med ett stort avgiftsutrymme kan kommunen dock aldrig ta ut högre avgifter än den lagstadgade maxtaxan, se 2.1. För beräkning av avgiftsutrymme se 3.3. 2.7 Minimibelopp Minibeloppet är baserat på prisbasbeloppet. Minibeloppet ska täcka den enskildes utgifter för normala levnadskostnader, se 3.4. 2.8 Individuell prövning av minimibelopp Om den enskilda på grund av särskilda omständigheter har fördyrade levnadsomkostnader finns möjligheten att, hos kommunen, ansöka om utökat minibelopp efter en individuell prövning, se 3.4.2. Kommunen ffir även i vissa fall minska nivån på minimibeloppet. 8 2.9 Förbehålisbelopp eventuellt Förbehålisbeloppet består av den sökandes boendekostnad, minimibelopp samt utökat minimibelopp. 3. Beräkning av avgifter enligt SoL 3.1 Avgiftsunderlag närmaste Med avgiftsunderlag avses den totala inkomst som den enskilde antas ffi under de a påverk inte ska tolv månaderna, flirdelat med lika belopp per månad. Förmögenhet avgiftsunderlaget. C Total inkomst beräknas genom att summera fblj ande skattepliktiga inkomster: • Inkomst av tjänst • Inkomst av näringsverksamhet • Inkomst av kapital • Garantipension • Tilläggspension • Tjänstepension • Privata pensionsfiirsäkringar • Utlandspensioner • Sjukersättning (inkornstrelaterad) • Garantiersättning • Livränta • Bostadstillägg är barnbidrag, Skattefria inkomster som inte skall tas med som inkomst vid avgiftsberäkningen ing som betalas ut bistånd enligt socialtjänstlagen, introduktionsersättning fbr flyktingar, ersättn den del av på grund av kapitalförsäkringar, handikappersättning, assistansersättning samt vårdbidraget som utgör ersättning för merutgifter 3.2 Beräkning av avgiftsunderlag 3.2.1 Generellt r med hälften Vid avgiftsberäkning ffir makar läggs inkomsterna samman och fördelas därefte var för de räknas anboen på vardera maken. Detsamma gäller fbr registrerade partners. Samm sig då det inte finns någon lagstadgad underhålisskyldighet mellan dem. ster skall inte Var och en debiteras avgift efter de insatser som beviljats. Barns inkom medräknas i avgiftsunderlaget. 3.2.2 Särskilt boende det på antingen Vid beräkning av avgiftsunderlaget för brukare på särskilt boende beräknas nslagna samma makars båda enbart den sökandes inkomst och boendekostnad, eller på sökande den inkomster och boendekostnader. Det alternativ som blir mest fördelaktigt för n bör också ligger till grund för avgiften i enlighet med 8 kap. 6 § SoL. Avgiflshandläggare om ansöka att heten möjlig rtner om ake/pa upplysa den sökande och dennes maka/m bostadstillägg. 3.3 Beräkning av avgiftsutrymme kostuad och När den enskildes totala inkomster har räknats samman dras skatter, boende som den avgift den högsta rar r motsva återstå minibelopp från denna. Den summa som då 9 enskilde kan betala för kommunal vård- och omsorg, alltså den enskildes avgiftsutrymme. Avgiften kan dock aldrig överstiga maxtaxan. Beräkningen av den enskildes avgiftsutrymme går till på följande sätt: bruttoinkomster bostadstillägg skatter som ingår i inkomstskattelagen bostadskostriad minimibelopp = avgiftsutrymme + + — — — Då bostadstillägg är en del av den inkomst som påverkar avgiftsutrymmet ska den enskilde uppmanas att söka bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten (gäller pensionärer) eller Försäkringskassan (gäller personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning). 3.3.1 Negativt avgiftsutrymme Om det totala förbehålisbeloppet, (mmimibelopp + bostadskostnad) överstiger brukarens sammanlagda inkomst före skatt uppstår ett så kallat negativt avgiftsutrymme. Kommunen kan då inte ta ut någon avgift ffir vård och omsorg. Se även 4.12. ( 3.4 Minimibelopp Med minimibelopp avses de medel som den enskilde behöver för att kunna klara utgifter för sina personliga behov. Det är dock inte ett för alla garanterat belopp, vilket innebär att den som har en mycket låg pension inte kommer upp till minimibeloppet. Minimibeloppet är anpassat till att täcka skäliga levnadskostnader och följer de belopp som beräknas av Konsumentverket enligt följande poster: • • • • • • • • • Kostnad för mat Kläder, skor Fritid, böcker med mera Mobiltelefon Personlig hygien, inklusive tandvård Förbrukningsvaror och vissa sjukvårdsartiklar Möbler, husgeråd, tv, radio, dator Dagstidning, telefon, TV-licens, intemet Hemförsäkring Utifrån Konsumentverkets siffror har Riksdagen fastställt ett minibelopp dels för ensamstående och dels för gifia/partnerskapsregistrerade. • Ensamstående, 135,46 % av prisbasbeloppet/12 • Giftalparffierskapsregistrerade, 114,46 % av prisbasbeloppet/12 • För yngre personer, under 65 år, gäller ett 10 % högre minimibelopp än de ovanstående för giftalpartnerskapsregistrerades respektive för ensamstående 10 (__) • ats för För hushåll med barn utgår tillägg till minimibeloppet med de belopp som beräkn olika åldrar enligt Konsumentverkets skäliga hushållskostnader. 3.4.1 Minimibelopp —justering (särskilt boende för äldre) fördyrade För brukare i särskilt boende ffir äldre justeras minimibeloppet, med hänsyn till eller matkostnader samt med hänsyn till att vissa poster i minimibeloppet ingår i hyran omsorgs- och serviceavgiften, se 4.6.4 4.6.7. — 3.4.2 Minimibelopp — individuella tillägg pet för Kommunen kan i vissa situationer, efter en individuell prövning, höja minimibelop minimibeloppet personer med fördyrade levnadsomkostnader inom ramen för de poster som och uppgår till ett ska täcka. Kravet fbr att höja minimibeloppet är att kostnaderna är varaktiga väsentligt belopp. G avses Med varaktig avses minst sex sammanhängande månader och med väsentligt belopp har flera person en Om inte. s beakta minst 200 kronor per månad. Kostnader under 200 kronor skall pet ibelop minim mindre utgiftsposter (under 200 kronor) som utgör skäl för höjning av den sammanlagda kostnaden beaktas. Exempel på sådana kostnader kan vara: • • • fbrdyrad kost på grund av sjukdom kostnader ft5r god man eller förvaltare familje- och arbetssituationen, till exempel underhållskostnad Rir minderåriga, arbetsresor etcetera. 3.5 Bostadskostnad ngsrätten mål Som bostadskostnad räknas den faktiska bostadskostnaden, enligt dom i Regeri ad. skostn bostad av ing 2230-04. Kostnad för fritidshus beaktas inte vid beräkn as bostadskostnaden Om den faktiska bostadskostnaden inte är känd eller kan tas fram beräkn digheten och för olika bostadstyper enligt samma regelverk som tillämpas av Pensionsmyn tive för personer med respek närer Försäkringskassan vid beräkning av bostadstillägg för pensio aktivitetsersättning eller sjukersättning. l delas För makar, registrerade partners och sammanboende med gemensamt hushål skostnaden för as bostad beräkn bostadskostnaden lika per person. För ej sammanlevande par service för d var och en. För boende i särskilt boende för äldre och för bostad med särskil personer med funktionsnedsättning se 3.2.2. 3.5.1 Vad räknas som bostadskostnad? avgiften ffir detta Om hyresvärden har tecknat avtal på TV- och internetabonnemang räknas exempel inglasad balkong eller som bostadskostnad. Samma gäller avgift för till reparationsfond. 3.5.2 Vad räknas inte som bostadskostnad? för el eller hyra av Hyra för garage eller parkeringsplats, avgift till hyresgästförening, avgift mang på TVmöbler räknas inte med i bostadskostnaden. Inte heller egna kostnader för abonne kanaler och internet räknas som bostadskostnad. 3.5.3 Vad kan minska bostadskostnaden? Boendekostnaden kan i vissa fall minskas, till exempel om brukaren: 11 • • • • har någon inneboende delar bostad med någon nära anhörig bedriver näringsverksamhet hemma har bostadsbidrag till barnfamilj 3.5.4 Hyrd bostad För personer som bor i en hyreslägenhet beräknas bostadskostnaden utifrån hyran. 3.5.5 Bostadsrätt För personer som bor i bostadsrätt räknas månadsavgifien samt 70 % av räntekostnaderna fi5r eventuella lån på bostaden som bostadskostnad. 3.5.6 Eget hus/fastighet 1 första hand är det de faktiska bostadskostnaderna som ska ligga till grund för beräkning av avgiftsunderlaget. Kostnader för normalt underhåll höjer bostadskostnaden för det aktuella året. Om faktiska boendekostnader inte är kända eller kan tas fram tillämpas samma regelverk som Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan beräknar bostadskostnad utifrån vid ansökan om bostadstillägg. Enligt detta beräknas följande som bostadskostnad för egen fastighet: • • • • 70 % av räntekostnaden sedan eventuellt räntebidrag dragits av 70 % av tomträttsavgäld aktuell fastighetsskatt eller fastighetsavgift schablonbelopp för driftskostnader såsom uppvärmning, vatten, avlopp och renhållning. Schablonbeloppen bestäms varje år utifrån aktuella priser på till exempel el och olja. 3.5.7 Särskilt boende för äldre och bostad med särskild service För personer som bor på särskilt boende är bostadskostnaden den hyra som betalas för boendet. Inga övriga avgifter får tas med. Vid beräkning av avgiftsutrymmet för giftalsamnianboende/ partnersregistrerade brukare i särskilt boende tas hänsyn till antingen bara den sökandes boendekostnad eller båda parters sammanslagna boendekostnader. Det alternativ som blir mest fördelaktigt för den sökande ligger till grund för avgiften, se också 3.2.2. 3.6 Avgiftsberäkning och avgiftsbeslut Alla avgifter räknas ihop enligt taxor och bestämmelser i kap 4. Det sammanlagda beloppet jämförs sedan med maxtaxan och den enskildes avgiftsutrymme, se 3.3. Om de sammanlagda avgifterna är högre än maxtaxan är kommunen skyldig att jämka summan ner till antingen maxtaxan eller till den enskildes avgiftsutrymme om detta underskrider maxtaxan. För varje brukare ska ett skriftligt avgiftsbeslut upprättas och överlämnas till den enskilde. 3.7 Uppgiftsinhämtning Varje år begär kommunen in aktuella inkomster från berörda brukare, för beräkning av nytt avgiftsbeslut. Om uppgifter om aktuella inkomster inte inkonimer till vård- och omsorgsförvaltningen inom utsatt tid beräknas högsta avgift, vilken dock aldrig får överstiga maxtaxan. Kommunen har rätt att inhämta uppgifter om inkomster hos berörda myndigheter. 12 C 3.8 Omprövning av avgift Om brukarens förhållanden avseende till exempel inkomst eller bostadskostnad ändras under året ska brukaren anmäla detta till kommunens avgiftshandläggare. Avgiftshandläggaren ska då fatta ett nytt avgifisbeslut. Den nya avgiften gäller från och med påfluljande månadsskifte. 4. Avgifter för vård, omsorg, service, mat och kommunal hälso- och sjukvård i Partille kommun 4.1 Serviceinsatser respektive omsorgsinsatser Regeringen har i en proposition till bestämmelserna om hur avgifter får tas ut inom funktionshinderverksanihet redovisat exempel på vad som avses med äldreomsorg och 1 serviceuppgifter respektive omvårdnadsuppgifter (omsorgsinsatser) i hemtjänst. 1 serviceuppgifter upptas praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning och tvätt, hjälp med inköp, post-, bank- och apoteksärenden med mera. Partille kommun har tagit fram en så kallad servicemeny utifrån vilken brukaren inom herntjänsten kan välja vilka insatser som han eller hon vill ha utförda på sina beviljade stöd- och servicetimmar. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla oni hjälp för att kunna äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering eller för att den enskilde skall känna sig trygg och säker i det egna hemmet. 1 herntjänstbegreppet ingår även viss ledsagning och avlösning av anhörig. 4.2 Avgifter för vård- och omsorg i Parti(Ie Kommun Partille Kommuns olika avgifter som omfattas av avgifissystemet är följande: • • • • • • • Avgift för serviceinsatser i ordinärt boende (enligt servicemeny) 4.3.1 Avgift för omsorgsinsatser i ordinärt boende, se 4.3.2 Avgift för trygghetslarm, se 4.4 Matkostnader, se 4.5 Avgift i särskilt boende, 4.6 Omvårdnadsavgift för vistelse på korttidsenhet, se 4.7 Avgift för hemsjukvård, se 4.8 4.3 Avgifter för hemtjänst (ordinärt boende) den För hemtjänst tas en fast avgift ut från och med den dag insatsen påbörjas och till och med av som regi kommunal i dag insatsen avslutas. Avgift tas ut på samma grunder för verksamhet extern utförare. Avbokning av planerade insatser ska ske så snart brukaren får kännedom om att denne är förhindrad att ta emot insatsen. Om klagomål görs enligt omsorgsgarantin för hemtjänsten görs ett avdrag på avgiften. 1 Proposition 2000/01:149 Avgifter inom äldre- och handikappomsorg 13 4.3.1 Serviceinsatser i ordinärt boende Avgifterna för serviceinsatser i ordinärt boende debiteras utifrån en fast avgift på 850 kr i 2015 års prisnivå. Till service hör insatser enligt servicemenyn (se bilaga 1). 4.3.2 Omsorgsinsatser i ordinärt boende Avgifterna för omsorg, inklusive nattinsatser, debiteras utifrån en fast avgift på 650 kr i 2015 års prisnivå. 4.4 Trygghetslarm Avgift för trygghetslarm tas ut för varje påbörjad kalendermånad. Avgiften är 200 kr i 2015 års prisnivå. Inga avdrag sker vid frånvaro. Avgiften ingår i högkostnadsskyddet och kan jämkas. En kostnad motsvarande hela värdet av trygghetslarmet tas ut om larmet inte återlämnas senast fyra veckor efter avslutat abonnemang. 4.5 Matkostnader Matkostnadema specificeras nedan efter den insats och verksamhet som de avser. Vid uttag av matkostnader ska kommunen ta hänsyn till Konsumentverkets årliga beräkning av livsmedelskostnaden för olika åldersgrupper. Matkostnader som överstiger beräkningen leder till att det individuella tillägget måste justeras för förhöjda levnadskostnader, se 4.6.4. 4.5.1 Matdistribution Brukare inom hemtjänsten med beslut om matdistribution erbjuds enbart kyld portionsförpackad mat. Omsorgsinsatser beviljas vid behov av hjälp att värma och servera den kylda maten. Avgift tas ut för det antal portioner kyld mat som brukaren har fått levererade under månaden. Portionspris 2015 Kyld mat 40 kr/portion (leverans en gång per vecka) 4.5.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre Enligt 2015 års prisnivå uppgår mat- och hushållskostnad i särskilt boende för äldre i Partille kommun till 3100 kr per månad. Avgiften avser alla måltider och ska därför jämföras med Konsumentverkets beräkning för livsmedelskostnad för alla måltider. Mellanskillnaden utgör grund för justering av den enskildes minimibelopp, se 4.6.4. 4.5.3 Matkostnad vid dagverksamhet Matkostnaden för personer som vistas på en dagverksamhet omfattar lunch och kaffe. Matkostnaden på daglig verksamhet utgörs av kostnaden för portionspriset för varm mat via matidstribution plus priser ffir fika/kaffe enligt prislistan för äldreboendenas lunchserveringar. Enligt 2015 års prisnivå uppgår matkostnaden på dagverksanihet till 53 kronor per dag. 14 4.6 Avgift i särskilt boende 4.6.1 Omsorgs- och serviceavgift Brukare i särskilt boende för äldre betalar en toiftedel av 48 % av prisbasbeloppet i omsorgs och serviceavgift. Vid inflyttning mitt i en månad utgår omsorgs- och serviceavgift med 1/30 av månadsavgiften per dag från inflyttningsdatum till månadens slut. När brukare avlider utgår omsorgs- och serviceavgift med 1/30 av månadsavgiften per dag fram till datum för brukarens bortgång. (J C 1 avgiften ingår följande: • personlig omsorg och service dygnet runt trygghetslarm • • städ (städ av den egna lägenheten och gemensamhetslokaler samt fönsterputs) • tvätt (sänglinne, kläder och övriga hushållstextilier) • förbrukningsmaterial såsom toalett- och hushålispapper, tvål, tvättlappar, inkontinensskydd, tvättmedel och städmaterial • TV-licens Om klagomål görs enligt omsorgsgarantin för äldreboende görs ett avdrag på omsorgs- och serviceavgiften. 4.6.2 Matkostnad i särskilt boende för äldre Mat- och hushållskostnaden i särskild boende för äldre uppgår enligt 2015 års prisnivå till 3 100 kr per månaden. Kostavgiften avser alla måltider. Vid inflyttning mitt i en månad utgår mat- och hushållsavgift med 1/30 av månadsavgiften per dag från inflyttningsdatum. När brukare avlider eller flyttar utgår mat- och hushållskostnad med 1/30 per dag till och med den dag som brukaren erhåller mat. 4.6.3 Förhöjt minibelopp på grund av fördyrad matkostnad Då matkostnaden på särskilt boende för äldre överstiger livsmedelskostnaden i Konsumentverkets beräkning av skäliga levnadsomkostnader görs en justering av brukarens minibelopp med skillnaden mellan de två beloppen. 4.6.4 Beräkning av storleken på livsmedelskostnad som omfattas av min mi beloppet Inför justering av minimibeloppet ska kostavgiften för särskilt boende jämföras med Konsumentverkets belopp för livsmedelskostnader, vilka finns framtagna per åldersgrupp och kön. Livsmedelsposten i Konsumentverkets beräkning fördelas procentuellt på olika måltidstyper enligt följande: frukost 20 %, lunch 30 %, mellanmål 10 % och middag/huvudmål 40%. Beräkning Då kostavgiflen för särskilt boende för äldre avser alla måltider ska den jämföras med Konsumentverkets belopp för livsmedelskostnader avseende alla måltider. Enligt Socialstyrelsens beräknas livsmedelskostnadens del av minimibeloppet för brukare i äldreboende lämpligtvis som genomsnittet av beloppen för män respektive kvinnor över 75 år. Den beräkningen är den mest gynnsamma för den enskilde. Enligt samma princip görs dessutom ett tillägg på 100 kronor för dyrare förpackningar och svinn för ensamstående. 15 4.6.5 Sänkning av minimibeloppet För brukare på särskilt boende ffir äldre görs en sänkning av minimibeloppet avseende vissa poster som ingår i omsorgs- och serviceavgiften samt i hyran ffir särskilt boende. Till exempel hushållsel, TV-licens och vissa förbrukningsartiklar. Sänkningen görs i enlighet med Konsumentverkets beräkning av skäliga levnadskostnader. 4.6.6 Justering av minimibelopp för brukare i särskilt boende För att få fram korrekt minimibelopp fi5r brukare på särskilt boende justeras minimibeloppet flir ensamstående med ovan beskrivna höjningar och sänkningar av detta. Justeringen görs med utgångspunkt från minimibeloppet fi5r ensamboende. 4.6.7 Hyra Hyra för den särskilda bostaden erläggs varje månad i efterskott. Hyresnivån sätts genom fi5rhandling med hyresgästfiireningen. Den som är berättigad till bostadstillägg skall ansöka om detta hos Pensionsmyndigheten (gäller pensionärer) eller hos Försäkringskassan (gäller personer med aktivitetsersättning eller sjukersättning). Hyra tas ut med 1/30 av månadshyran per dag från datum r kontraktsskrivning. När brukare avlider gäller en uppsägningstid på en månad från närmast kommande rnånadsskifte. Vid flytt gäller en uppsägningstid på tre månader från närmast kommande månadsskifte. Hyra utgår inte om ny hyresgäst tecknar kontrakt för lägenheten innan uppsägningstidens utgång. 4.6.8 Uppehåll Vid all typ av frånvaro under ett eller flera dygn reduceras mat- och hushållskostnaden med 1/30 del av månadskostnaden för densamma. Omsorgs- och serviceavgiften reduceras med 1/30 av månadsavgiften för omsorg och service vid frånvaro längre än sju dagar. Reduceringen startar från åttonde dagen. Hyra reduceras däremot inte. Vid frånvaro som innebär att lunchen intas i någon annan kommunal verksamhet, görs för varje frånvarodag ett avdrag på 40 % på gällande matkostnad per dag. 4.6.9 Dubbel boendekostnad vid flytt till särskilt boende Vid dubbla boendekostnader i samband med inflyttning till särskilt boende kan den enskilde ansöka om jämkning av den lägsta hyran. Jämkning för dubbel boendekostnad beviljas endast om den enskildes likvida medel inte överstiger tre prisbasbelopp, vilket ska styrkas. Jämkning kan ske högst så länge som den dubbla boendekostnaden kvarstår, maximalt i tre månader. Den dubbla boendekostnaden måste verifieras genom kopia av uppsägning eller försäljningsavtal med mäklare samt uppvisande av kvitto på betald hyra eller avgift. 4.6.10 Makar och registrerade partners 1 de fall när maken eller partners med högst inkomst flyttar till ett särskilt boende och den andra bor kvar i det ursprungliga boendet, slås båda makarnas inkomster samman och avgiftsutrymmet bestäms utifrån det. 1 de fall den med lägst inkomst flyttar till särskilt boende bestäms avgiftsutrymmet utifrån dennes inkomst. 4.6.11 Avgift för medboende i särskilt boende Då förutsättningen är att parten utan omsorgsbehov flyttar in i samma lägenhet som sin partner, som då betalar hyra, så utgår ingen ytterligare hyra för den medboende. 16 C - Enligt gällande regler för avgifter ska den enskilde uppge ekonomiska förändringar och således kan en ny prövning av avgiften fr omsorgstagaren bli aktuell om den andra parten väljer att säga upp sin bostad. 1 de fall en medboende blir ensam kvar i lägenheten i det särskilda boendet efter att parten med ornsorgsbehov flyttat eller avlidit, kommer förvaltningen att fara en diskussion med den medboende om att flytta från lägenheten. Är detta inte möjligt, erbjuds den medboende att ta över kontraktet och då betala den hyra som utgår för lägenheten. Den medboende betalar det pris som gäller för besökare för eventuella måltider på boendet Ingen avgift utgår för förbrukiingsartiklar för den medboende ( Allmänt gäller att om den medboende har bistånd till någon form av insats gäller befintligt regelverk för avgifter. 4.7 Avgift vid vistelse på korttidsenhet Vid vistelse på korttidsenhet består avgiften dels av en dygnsavgift för den omvårdnad som ges och dels av matkostnaden. Matkostnaden uppgår till 1/30 del av månadskostnaden för mat och hushåll i särskilt boende och dygnsavgiften till 1/30 av månadsavgiften för omsorg och service i särskilt boende. Avgiften tas ut från och med dagen efter ankomst till och med dagen för hemgång. Förändring av avgiften sker med hänsyn till förändring i prisbasbeloppet. Dygnsavgiften ingår i högkostnadsskyddet och kan jämkas. 4.8 Avgift för hemsjukvård För hemsjukvård utgår enhetstaxa om 300 kr (2015 års nivå) per månad. Avgiften utgår till alla brukare som är inskrivna i hemsjukvården, oavsett antal besök från hemsjukvårdens personal. 1 hemsjukvårdsavgiften ingår insatser från sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och logoped samt hjälpmedelsutprovning. Hemsj ukvårdsavgift debiteras utöver eventuell service- ochleller ornvårdnadsavgift. Avgiften ingår i maxtaxan och som kan jämkas. 4.8.1 Avgift hemsjukvård för barn och ungdomar Hemsjukvård för barn och ungdomar debiteras enligt Västra Götalandsregionens patientavgifter för barn och ungdomar. 4.9 Nedsättning av avgifter och avgiftsbefrielse Beslut om avgifter inom äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten är alltid individuella beslut. 1 syfte att åstadkomma en tydlighet och rättvisa mellan enskilda personer är det angeläget att tillämpningsanvisningarna blir så klarläggande som möjligt. 1 det enskilda ärendet kan det dock uppstå situationer där en individuell prövning görs för att utöver tillämpningsanvisningarna reducera avgiften. 4.10 Omprövning av avgift Avgiften skall ändras om något av de förhållanden som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgifterna får räknas om utan att brukarna i förväg underrättas när ändringen sker på grund av förändringar i prisbasbeloppet. 17 5. Debitering Alla avgifter ska debiteras, det finns ingen lägsta nivå för de avgifter och kostnader som ska debiteras. Avgift debiteras var och en av makar/registrerade partners/sammanboende. 5.1 Tid för debitering Debitering av avgiften för beviljade insatser sker per månad i efterskott. Debitering av hyra i särskilt boende samt matkostnader i särskilt och ordinärt boende sker per månad i efterskott. 5.2 Preliminär debitering Om det finns oklarheter i underlaget för beräkning av avgiftsutrymme får en preliminär avgift fastställas. Om inkomstunderlag saknas helt debiteras maxtaxan. Efter slutligt beslut regleras avgiften retroaktivt, se 5.4 C’ (D 0 0 18 5.3 Debitering vid frånvaro Särskilt boende Vid all typ av frånvaro under ett eller flera dygn reduceras mat- och hushållskostnaden med 1/30 del av månadskostnaden fbr densamma, se 4.6.2. Omsorgs- och serviceavgiften reduceras med 1/30 av månadsavgiften flir omsorg och service vid frånvaro längre än sju dagar. Reducering sker från och med den åttonde dagen. Hyra reduceras inte. Ordinärt boende Avgiften reduceras endast vid vistelse på korttidsboende eller sjukhus, ej vid enstaka inställda besök. Avdrag görs även vid övrig anmäld frånvaro längre än två veckor. 5.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift Retroaktiv justering av för hög eller för låg avgift kan i göras enligt 5.4.1 - 5.4.2. 5.4.1 Retroaktiv debitering av avgift Om det framkommer att det funnits felaktigheter i avgiftsunderlaget och att därmed en för låg avgift har debiterats kan kommunen besluta att en retroaktiv debitering ska ske. Retroaktiv debitering kan ske maximalt tre månader bakåt i tiden. Om en för låg avgift har debiterats på grund av att kommunens handläggare har räknat fel sker ingen retroaktiv debitering. Avgiften justeras då från närmast följande debiteringsmånad. 5.4.2 Återbetalning av för hög avgift Om för hög avgifts har debiterats, på grund av utebliven eller ofullständig inkomstredovisning, återbetalas den del av avgiften som har varit för hög. Återbetalning sker maximalt tre månader bakåt i tiden, och först efter det att inkomstredovisning har inkommit eller kompletterats och ett nytt avgiftsbeslut har fattats. Om för hög avgift har debiterats på grund av misstag från kommunen återbetalas den del av avgiften som har varit för hög så långt bak som felet förekommer, dock maximalt tio år. 6. DeJegaton För aktuell information om delegation i samband med avgiftshandläggning hänvisas till vårdoch omsorgsförvaltningens delegationsordning. 7. Samtycke Enligt offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess och tystnadsplikt avseende uppgifter om den enskildes personliga förhållanden så som familjesituation, hälsotillstånd, ekonomi, adress och telefonnummer. Det innebär att avgiftshandläggare inte får svara på frågor om en enskild brukare såvida den enskilde inte har lämnat samtycke om detta. En enskild kan genom samtycke häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne. Samtycket från brukare ska ange att en namngiven person alternativt flera namngivna personer får ta del av information kring brukaren vad gäller insatser, avgifter och inkomster. Samtycke lämnas på blanketten för inkomstförfrågan. Ett samtycke är frivilligt och kan tas tillbaka. 19 8. Arkivering För aktuella regler för arkivering av handlingar som inkommer och upprättas i samband med avgiftsbeslut, avgiftsberäkning och fakturering hänvisas till vård- och omsorgsfbrvaltningens dokumenthanteringsplan. 9. Överklagan Beslut om fhrbehållsbeloppets storlek samt om avgiftens storlek för den enskilde kan överklagas genom fhrvaltningsbesvär. Överklagan skall ha inkommit till kommunen inom tre veckor efter det att den enskilde tagit del av beslutet. Vård- och omsorgsförvaltningen kan ompröva beslutet om nya uppgifter framkommit. Sker ingen ändring av beslutet översänder handläggare överklagan till länsrätten. 0 0 20 PARTILLE KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Avgifter 20151 - Vård- och omsorgsförvaltn ingen 44 500 kronor (2015) Prisbasbelopp 1 780 kronor/månad (2015) Högkostnadsskydd maxtaxa och stöd (1 högkostnadsskyddet ingår avgifter för omsorg, service, trygghetslarm, kommunal hälso- och sjukvård, omsorg och service i särskilt boende och vårdavgift på korttidsboende. Kostnader för mat och boende/hyra omfattas inte av maxtaxan.) - - Vård, omsorg samt stöd och service c Omsorg i ordinärt boende (inklusive trygghetsboende och natt) Stöd- och service i ordinärt boende (inklusive trygghetsboende) Omsorg och service i särskilt boende Korttidsboende, vårdavgift Trygghetslarm Hemsjukvård 650 kronor/månad 850 kronor/månad 1 780 kronor/månad (maxtaxa) 59 kronor/dag 200 kronor/månad 300 kronor/månad Övrigt Matdistribution i ordinärt boende (inklusive trygghetsboende) Mat- och hushållskostnad i särskilt boende Korttidsboende, matkostnad Dagverksamhet, matkostnad 1 40 kronor/portion 3 100 kronor/månad 103 kronor/dag 53 kronor/dag Avgifterna räknas årligen upp med 2 %. Avrundning till hela krontal görs. Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 Telefon: 031-792 1000 Fax: 031-792 1094 E-post: [email protected] Webbplats: www.partille.se 2015-02-04 Förändrad avgiftsmodell Bakgrund Nuvarande avgiftsmodell kräver mycket manuell hantering av flera yrkesgrupper samtidigt som intäkten är låg. Den tekniska lösning som idag används för att registrera utförd tid, bygger på föråldrad teknik och är därför inte aktuell att integrera med förvaltningens kommande verksamhetssystem. Förvaltningen prognosticerar ett betydande underskott för 2014 och det ekonomiska läget ser ut att försämras ytterligare under 2015, varför åtgärder för att öka intäkterna och minska kostnaderna är nödvändiga. Avgifterna inom vård- och omsorg ligger i Partille på en mycket låg nivå, de flesta kommuner med timtaxa ligger på drygt 200 kr/timme, en del upp mot 300 kr/timme. C) Utifrån detta har diskussioner pågått under lång tid gällande vilken avgiftsmodell som är mest lämplig och möjlig. Ambitionen har varit att förändringen för den enskilde ska vara så liten som möjligt, samtidigt som administrationen är så enkel som möjligt. Dessutom ska intäkten öka. Den modell som föreslås bygger på fler fasta avgifter baserade på beviljad tid. Då Partille ligger mycket lågt jämfört med övriga kommuner i Sverige, föreslås en generell höjning av avgiftsnivån. Gällande lagstiftning Med förbehållsbelopp avses det belopp som den enskilde har rätt att behålla av sina egna medel innan avgift tas ut för vård, omsorg och service. Förbehållsbeloppet består av ett minimibelopp, som fastställs av Riksdagen, samt den faktiska boendekostnaden. Minimibelopp 2014 Över 65 år Under65år Ensamstående 5 012 5513 Gift/sambo 4 235 4736 För att räkna ut en persons avgiftsutrymme utgår man från personens nettoinkomst och drar av minimibeloppet samt den faktiska boendekostnaden. Inom avgiftsutrymmet betalas avgifter för vård, omsorg och service. Om avgiftsutrymmet blir 0 kronor eller mindre innebär det att ingen avgift kan tas ut. Avgiften kan aldrig överstiga den av riksdagen beslutade maxtaxan för vård, omsorg och service som för år 2014 är 1 776 kronor per månad (en tolftedel av 48 % av prisbasbeloppet). Maxtaxan omfattar inte mat- och boendekostnad. Maxtaxan 2015 är beräknad till 1 780 kr. 1 regeringens budgetproposition föreslås en höjning av maxtaxan med 224 kr från och med 1juli 2015. Hur detta ska utformas är ännu inte klart. 1 Z) 2015-02-04 Nuläge Nuvarande avgiftsmodell infördes 2008 och innebär att avgiften för insatser i ordinärt boende baseras på utförd tid, timme för timme. Den enskilde betalar följaktligen för de timmar som utförts. Avgifter som ingår i maxtaxan Omsorgsinsatser Serviceinsatser Trygghetslarm Hemsjukvård Rehabinsatser (arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, hjälpmedelsutprovning) Avgift 44 kr/tim 133 kr/tim 133 kr/mån 249 kr/mån 80 kr/tillfälle Avgift som ej ingår i maxtaxan Mat och hushållskostnad särskilt boende Avgift 2 791 kr/mån 0 1 ovanstående tabell ingår de avgifter som förändras. En sammanställning av samtliga avgifter finns under Sammanfattning, sid 4. Kommunala riktlinjer Sedan 2008 kan personer 80 år eller äldre få upp till åtta timmar serviceinsatser per hushåll och månad utan biståndsbedömning, enligt kommunala riktlinjer. Den enskilde väljer själv hur många timmar och vilka tjänster han/hon vill ha utförda utifrån en särskild servicemeny. Syftet med de kommunala riktlinjerna var att öka brukarinflytandet samt erbjuda insatser såsom social tid, promenader och matlagning. Totalt antal beviljade timmar enligt kommunala riktlinjer jan 2014 Antal utförda timmar per insats Apoteksärenden Andra ärenden vid behov Avfrostning av kyl och frys Baka Byte av glödlampor Inköp av dagligvaror Laga mat Mangling Postärende Sociala aktiviteter/promenad Strykning Städning, inklusive källsortering Sy i knappar Tvätt Vattna krukväxter 1 059 - - - - - 73 - - - 21 - 477 - 52 - Anledningen till differensen mellan beviljade och totalt antal utförda timmar är att många beviljats åtta timmar, men själva väljer att inte nyttja alla dessa. Störst andel av servicetimmarna används till städ. Då detta inte var syftet med kommunala riktlinjer, införs en begränsning att max 1,5 timme var 2 2015-02-04 tredje vecka kan användas till städ. Detta motsvarar insatsen städ som beviljas enligt Socialtjänstlagen. Antalet totala timmar kvarstår och insatserna erbjuds precis som idag per hushåll och månad utan biståndsbedömning. Kommunala riktlinjer debiteras enligt en fast avgift, se nedan, oavsett hur många timmar som nyttjas. Omvärld 1juni 2014 publicerade Socialstyrelsen en kartläggning av kommunernas avgiftssystem inom vården och omsorgen om äldre’. Kartläggningen visar att det finns stora skillnader mellan landets kommuner, både när det gäller modell och nivå på avgiften. Modellerna är uppbyggda enligt timavgift, nivåindelad avgift eller en fast avgift som debiteras per månad eller insats. En tredjedel av kommunerna beräknar avgifterna utifrån utförd tid och hälften utifrån beviljad tid. Generellt kan sägas att Partille ligger på en mycket låg nivå, de flesta kommuner med timtaxa ligger på drygt 200 kr/timme, en del upp mot 300 kr/timme. Många kommuner har även samma timtaxa för service och omsorg. (Avgifter inom GR, se bitaga) Förslag avgiftsmodell Frånvaroavdrag Avgiften reduceras endast vid vistelse på korttidsboende eller sjukhus, ej vid enstaka inställda besök. Denna modell är att jämföra med exempelvis barnomsorgsavgiften. Avdrag görs även vid övrig anmäld frånvaro längre än två veckor. Avgift insatser i ordinärt boende Serviceinsatser, även Kommunala riktlinjer: 850 kr/månad Omsorgsinsatser, inkl natt: 650 kr/månad En person som både har service- och omsorgsinsatser betalar följaktligen 1 500 kr (850 + 650 kr). Kommunen kan inte ta ut mer än självkostnadspris för utförd timme. Insatser i liten omfattning som inte når upp till ovanstående nivåer debiteras enligt ett timpris på 285 kr per påbörjaci timme. Övriga avgifter som ingår i maxtaxan Övergången från analoga till digitala trygghetslarm innebär en kostnadsökning för kommunen. Avgiften för trygghetslarm höjs till 200 kr/mån, vilket är medianavgiften i Sveriges kommuner, och kommer även fortsättningsvis att ingå i maxtaxan. Rehabinsatser kommer framöver att ingå i hemsjukvårdsavgiften och avgiften höjs till 300 kr. Övriga avgifter Avgiften för mat på särskilt boende höjs till 3 100 kr. Medianen i Sverige är 3 090 kr och kommunens självkostnad för maten på särskilt boende, exklusive hushållskostnad, är knappt 4 000 kr/mån. Avgiften för boendestöd tas bort. Dessa avgifter genererar en omfattande administration. Det är ganska vanligt att brukaren inte har avgiftsutrymme och ibland vill brukaren avstå från insatsen om det utgår avgift. Under 2014 har boendestödavgifterna genererat en intäkt på knappt 7 000 kr/mån. ‘Avgifter inom äldreomsorgen Kartläggning och analys av kommunernas avgiftssystem. htto://www.socialstyrelsen.se/publikationer2ol4/2014-5-9 — 3 2015-02-04 Jämfört med kostnaden för administrationen bedömer förvaltningen att den reella intäkten är mycket liten. Uppräkning av avgifter Uppräkning av avgifterna sker årligen med 2 procent. Sammanfattning Avgift Serviceinsatser i ordinärt boende, inklusive kommunala riktlinjer Omsorgsinsatser ordinärt boende, inkl natt Trygghetslarm Matd istribution Matkostnad särskilt boende Matkostnad dagverksamhet Matkostnad korttidsboende Omvårdnadsavgift särskilt boende Omvårdnadsavgift korttidsboende Boendestöd Hemsjukvård Idag 133 kr/tim Ny avgift 850 kr/mån 44 kr/tim 650 kr/mån 133 kr/mån 40 kr/portion 2 791 kr/mån 53 kr/dag 1/30 av matkostnaden på särskilt boende Maxtaxa = 1 776 kr 1/30 av omvårdnadsavgiften på särskilt_boende boende: 222 kr/mån Eget Särskilt boende: 310 kr/mån 249 kr/mån 200 kr/mån 40 kr/portion 3 100 kr/mån 53 kr/dag 1/30 av matkostnaden på särskilt boende Maxtaxa 1/30 av omvårdnadsavgiften på särskilt boende Avgiftsfritt Avgiftsfritt 300 kr/mån Konsekvenser För den enskilde brukaren kommer avgifterna att höjas, men hamnar på en nivå som är jämförbar med nivån i andra kommuner. Fler personer än idag kommer att nå upp i maxtaxa. Enligt avgiftsbesluten 2013 har ca 500 personer inom hemtjänst/hemsjukvård ett avgiftsutrymme som innebär att de skulle kunna betala maxtaxa. Drygt 100 personer är avgiftsbefriade. Enligt de fakturor som skickades ut i januari 2014 var det endast 25 personer som betalade maxtaxa. Intäkterna kommer att öka. Idag är intäkterna ca 430 000 kr/mån (hemtjänst, hemsjukvård, rehab), vilket motsvarar 5 160 000 kr/år. Det är svårt att ge en exakt siffra hur stor ökningen kommer att bli, men nedan följer några antaganden: Idag har drygt 300 personer både service och omsorgsinsatser. Enligt ovanstående modell kommer dessa att betala 1 500 kr/mån om avgiftsutrymmet tillåter full taxa vilket motsvarar 450 000 kr/mån. — - Många av dem har även hemsjukvård samt trygghetslarm, vilket gör att de kommer upp i maxtaxan. Ponera att 150 personer betalar maxtaxa, detta motsvarar en intäkt på 266 400 kr. Övriga 150 betalar 1500 kr = 225 000 kr. Totalt: 491 400 kr/mån. Till detta kommer ca 300 personer som antingen har serviceinsatser eller omsorgsinsatser. Ponera att genomsnittsavgiften för dessa 300 personer är 500 kr, vilket antagligen är lågt räknat. Detta motsvarar 150 000 kr. Totala intäkten blir då ca 640 000 kr/mån (491 400 + 150 000), det vill säga en ökning av årsintäkten på ca 2 500 000 kronor jämfört med idag. 4 2015-02-04 680 personer har trygghetslarm, varav 250 endast hartrygghetslarm. Föreslagen avgiftsökning motsvarar en intäktsökning på ca 200 000 kr/år för de personer som endast har trygghetslarm och som inte ingår i ovanstående maxtaxeberäkningar. En höjning av matkostnaden på särskilt boende från ca 2 800 kr till 3 100 kr motsvarar en ökad intäkt på ca 70 000 kr/mån, det vill säga drygt 800 000 kr/år. En höjning av matkostnaden på särskilt boende kommer att leda till minskade intäkterför vård- och omsorgsavgift på särskilt boende på uppskattningsvis mellan 300 —400 000 kr Den totala intäktsökningen blir då drygt 3 000 000 kr/år (2 500 000 + 200 000 + 800 000—350 000). Observera att samtliga beräkningar är osäkra eftersom allt är avhängigt de enskilda brukarnas avgiftsutrymme. (J 0 0 c 5 141118 Avgifter inom GR 0 Kommun Service Hemsjukvård Omsorg Trygghetslarm sak ÷ rehab Matkostnad särskilt boende Ala 290 kr/tim 290 kr/tim 232 kr/mån Ingår i omvårdnadsavgiften Analogt: 202 kr/mån Digitalt: 303 kr/mån 2 838 kr/mån Alingsås 216 kr/tim 216 kr/tim 320 kr/mån 165 kr/mån 3 150 kr/mån Härryda Avgifterna gäller frän 2015-04-01 Städning och tvätt: 343 kr/tim Inköp: 166 kr/mån Ärenden: 83 kr/mån 1 besök/v = 329 kr/mån 2-7 besök/v =659 kr/mån Fler än 8 besök = 989 kr/mån Tillfällig hemtjänst: 343 kr/tim Tillfällig hemtjänst: 153 kr/tim Kungsbacka 178 kr/tim 178 kr/tim 3 000 kr/mån 267 kr/mån 200 kr/mån 0 kr 178 kr/mån Städmaterial på säbo: 130 kr/mån 2 886 kr/mån 1 243 kr/mån 888 kr/mån Kungälv Lerum Insatser i liten omfattning: 369 kr/tim 295 kr/tim Service + Maxtaxa omsorg = + Analogt: 170 kr/mån natt: 1 776 kr/mån 227 kr/mån Insatser i liten omfattning: 369 kr/tim 296 kr/timme 300 kr/mån Digitalt, om endast denna möjlighet finns i huset: 170 kr/mån Digitalt, om frivilligt: 270 kr/mån Analogt: 158 kr/mån Digitalt: 228 kr/mån 2 830 kr/mån 2 940 kr/mån Förbrukningsartiklar: 100 kr/mån 1 141118 Kommun Service Omsorg Hemsjukvård ssk Lilla Edet Mölndal 0-9 tim = 533 kr/mån 10-25 tim = 781 kr/mån 26-49 tim 1 030 kr/mån 50-74 tim = 1 279 kr/mån 0-9 tim = 533 kr/mån 10-25 tim = 781 kr/mån 26-49 tim = 1 030 kr/mån 50-74 tim = 1 279 kr/mån 75-119 tim = 1 527 kr/mån 120- tim= 1 776 kr/mån 75-119 tim = 1 527 kr/mån 120- tim = 1 776 kr/mån 1 insats/v = 320 kr/mån 2 insatser/v = 640 kr 3 insatser/v = 960 k 1 besök/v = 960 kr/mån Fler besök/v = 1 776 kr/mån 1-2 besök/mån = 622 kr/mån 1-2 besök/mån = 622 kr/mån 3-7 besök/mån = 977 kr/mån 3-7 besök/mån = 977 kr/mån + Trygghetslarm rehab Matkostnad särskilt boende 250 kr/mån Ensamstående: 220 kr/mån Par i ett hushåll: 320 kr/mån Digitalt, om frivilligt: + 100 kr 2 886 kr/mån Hygienpaket: 200 kr/mån 320 kr/mån 160 kr/mån 3 420 kr/mån 200 kr/mån 2 886 kr/mån 250 kr/mån för Orust 8-11 besök/mån = 1 332 kr 12-20 besök/mån = 1 598 kr 21- besök/mån = 1 776 kr 8-11 besök/mån = 1 332 kr 12-20 besök/mån = 1 598 kr 21- besök/mån = 1 776 kr Partille 133 kr/tim 44 kr/tim Ssk: 249 kr/mån Rehab: 80 kr/tillfälle 133 kr/mån 2 791 kr/mån inklusive förbrukningsartiklar Stenungsund -1 tim/v = 444 kr/mån 1-3,99 tim/v = 888 kr/mån 4-6,99 tim/v = 1 332 kr/mån 7- tim/v = 1 776 kr/mån -1 tim/v = 444 kr/mån 1-3,99 tim/v = 888 kr/mån 4-6,99 tim/v = 1 332 kr/mån 7- tim/v = 1 776 kr/mån 250 kr/mån 200 kr/mån 3 300 kr/mån personer med enbart hemsjukvård — 2 c’, 141118 Kommun Service c Endast städ och tvätt: 710 kr/mån Hemsjukvård Trygghetslarm ssk + rehab 1 besök/mån = 481 kr/mån 2-5 besök = 814 kr/mån 6-9 besök = 1 147 kr/mån 10-14 besök = 1 480 kr/mån 15- besök = 1 776 kr/mån Tjörn Öckerö Omsorg 1 besäk/v = 1 066 kr/mån 2 eller fler besäk/v = 1 776 kr Serviceinsatser ingår omvårdnadsavgiften Matkostnad särskilt boende 250 kr/mån Logoped: 100 kr 200 kr/mån 2 671 kr/mån Förbrukningsartiklar: 100 kr 420 kr/mån för personer som inte har annan hemvård 142 kr/mån för personer som betalar vård- och omsorgsavgift 284 kr/mån för personer med enbart trygghetslarm eller larm + serviceinsatser 3 000 kr/mån 0 0 0 0 PARTILLE KOMMUN 1 Q3 PROTOKOLLSUTDRAG 2014-12-09 Socia’- och arbetsriämnden Utses att justera: Marie Raask (S) ZUU -12- 19 § 154 Nytt avtal med Migrationsverket (SAN/2014:112) Kommunfullmäktige beslutade i maj 2013 om ett avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensamkommande barn till Partille. Enligt avtalet har Partille 3 platser fbr asylsökande barn vilket innebär att platsen fylls på när något asylsökande barn har fått permanent uppehållstillstånd. Partilles 3 platser innebär därför att cirka 5-10 barn årligen kommer till kommunen beroende på hur lång handläggningstid som krävs. När ett ensamkommande barn söker asyl ska Migrationsverket omedelbart anvisa en kom mun. Den anvisade kommunen ansvarar för omhändertagandet under den tid barnet är asylsökande, men även tiden därefter för de barn och unga som beviljas uppehållstillstånd. De ersättningar som Partille kommun får från Migrationsverket täcker alla de kostnader som kommunen har för mottagandet. På grund av de oroligheter och konflikter som finns i omvärlden ökar antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortfarande kraftigt. Av Migrat ionsverkets prognos framgår att uppskattningsvis 8 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under 2015. Hittills i år är ökningen över 100 /ojämfört med samma period 2013. Som en direkt följd av den kraftigt ökade prognosen har Migrationsverket överlämnat en ny beräkning avseende behovet av asylpiatser till länsstyrelserna. Verket uppskattar behovet för 2015 till 4 850 asylplatser. 1januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende för ensamkommande barn. Lagändringen innebar att anvisning kan ske till samtliga kommuner oavsett om kommunen har en över enskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Den enskilda kommunen kan inte säga nej till en anvisning från Migrationsverket. Principerna för hur Migrationsverket framöver kommer att anvisa kommuner är fastställda och för den praktiska tillämpningen finns en så kallad fördelningsnyckel som anger hur många platser som bör finnas i varje kommun för att tillsammans med andra kommuner solidariskt ta emot de ensamkommande barnen som söker skydd. Kommunens folkmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn, tidigare flyktingmottagande och antalet asylsökande boende inom kommunen påverka hur anvisningarna fördelas mellan kommu nerna. Enligt fördelningsnyckeln bör Partille kommun ha 20 platser. Bedömning Partille kommun bör solidariskt tillsammans med andra kommuner bidra till ett profession ellt och humanitärt mottagande av de ensamkommande barn som flyr krig och konflikter och därför söker skydd i Sverige. Det ökade antalet ensamkommande barn gör att Migrat ionsverket framöver kommer anvisa fler barn enligt fiirdelningsnyckeln. Den ändrade lag- fl stiftningen ger verket möjlighet att omgående anvisa en plats i Partille kommun oavsett vilket avtal som finns i nuläget. Social- och arbetsflirvaltningen föreslår att Partille kommun anpassar sitt mottagande till Länsstyrelsens fc5rdelningsnyckel och skriver ett nytt avtal. Samtidigt bör social- och ar betsförvaltningen internt diskutera om kommunen ska fokusera på en viss åldersgrupp i sitt mottagande med hänsyn till den kompetens och erfarenhet som finns inom förvaltningen. 1 ärendet finns en tjnsteskrivelse daterad 2014-12-01. Beslut Social-och arbetsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfull mäktige besluta att Partille kommun tecknar ny överenskommelse med Migrationsverket om utökat mottagande av ensamkommande barn. Vid protokollet Bengt Odeholm Sekreterare Justerat Arma Strand Ordförande Justeringen av protokollet tillkännagiven på Partille kommuns anslagstavla 2014-12-18. Rätt kopierat ingar:.. L’ C: PARTI LLE KOMMUN LJ Socialoch arbetsförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-01 HandIggare Bengt Odeholm Till Social- och arbetsnmnden Diarienurnmer SAN/2014:112 Nytt avtal med Migrationsverket om ensamkommande barn Kommunfullmäktige beslutade i maj 2013 om ett avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensainkommande barn till Partille. Enligt avtalet med Migrationsverket har Partille 3 platser för asylsökande barn vilket innebär att platsen fylls på när något asylsökande barn har fått permanent uppehållstillstånd. Partilles 3 platser innebär därflir att ca 5-10 barn årligen kommer till kommunen beroende på hur lång handläggningstid som krävs. Under 2014, to m sista oktober, har totalt 5 820 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med över 100 procent i förhållande till samma period 2013. Av dessa utgör 1161 flickor vilket motsvarar 20 procent. Den 3 november 2014 fanns det 4 900 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Det ökade antalet ensamkommande barn har påverkat Partille precis som alla andra kom muner i Västsverige. Trycket att kommunerna ska ta emot fler barn är starkt från Migrat ionsverket. Antalet ärenden ökar i Partille. Under 2014 har Partille arbetat med 30 ärenden avseende ensamkonimandejämfiirt med 2013 då Partille arbetade med 14 ärenden. Under 2014 inkom 17 nya ärenden jämf&t med 2013 då 8 nya ärenden startades. C När ett ensamkommande barn söker asyl ska Migrationsverket omedelbart anvisa en kom mun. Den anvisade kommunen ansvarar för omhändertagandet under den tid barnet är asylsökande, men även tiden därefter för de barn och unga som beviljas uppehållstillstånd. 1 Partille är det Social- och arbetsförvaltningen som ansvarar för mottagandet och den fort satta hand-läggningen av de ensanikommande barnen i nära samarbetet med bLa. utbud nings-fbrvaltningen. De ensamkommande barn som kommer till Partille placeras i första hand i familjehem så långt detta är möjligt. De ersättningar som Partille kommun får från Migrationsverket täcker alla de kostnader som kommunen har för mottagandet. På grund av de oroligheter och konflikter som finns i omvärlden ökar antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortfarande kraftigt. Av Migrat ionsverkets prognos framgår att uppskattningsvis 8 000 ensamkommande barn kommer att söka asyl i Sverige under 2015. Hittills i år är ökningen över 100 %jämfört med samma period 2013. Som en direkt följd av den kraftigt ökade prognosen har Migrationsverket överlämnat en ny beräkning avseende behovet av asylplatser till länsstyrelserna. Verket uppskattar behovet för 2015 till 4 850 asylpiatser. 1januari 2014 trädde en lagändring i kraft som ger Migrationsverket utökade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende för ensamkommande barn. Lagändringen innebar att anvisning kan ske till samtliga kommuner oavsett om kommunen har en över enskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Den enskilda kommunen kan inte säga nej till en anvisning från Migrationsverket. Principerna för hur Migrationsverket framöver kommer att anvisa kommuner är fastställda och för den praktiska tillämpningen finns en så kallad fördelningsnyckel som anger hur många platser som bör finnas i varje kommun för att tillsammans med andra kommuner solidariskt ta emot de ensamkonimande barnen som söker skydd. Enligt fördelningsnyck ein bör Partilie kommun ha 20 platser (Lerum 22, Härryda 20, Alingsås 19, Kungälv 22, Mölndal 23, Göteborg 152). Den fördelningsmodell som Länsstyrelserna i samverkan med Migrationsverket tagit fram visar hur anvisningarna ska fördelas mellan landets samtliga kommuner. Fyra faktorer kommer att påverka hur anvisningarna fördelas mellan kommunerna: • Kommunens folkmängd • Tidigare mottagande av ensamkommande barn • Tidigare flyktingmottagande • Antalet asylsökande boende inom kommunen 1 oktober besökte Länsstyrelsen Partille kommun och redovisade hur situationen gällande de ensamkommande barnen ser ut framöver. Länsstyrelsen redovisade också den fdrdel nings-nyckel som anger att Partille kommun bör ha 20 asylpiatser i sitt mottagande. Social- och arbetsförvaltningens bedömning och förslag till beslut Migrationsverkets prognos om antalet ensamkornmande barn som kommer till Sverige sätter press på kommunernas förmåga att solidariskt ta emot de ensamkommande barn som kommer till Sverige. Det ökande antalet barn innebär också stora utmaningar för de en skilda kommunernas förmåga att ta emot asylsökande flyktingbarn på ett kvalitativt sätt. Partille kommun bör solidariskt tillsammans med andra kommuner bidra till ett profession ellt och humanitärt mottagande av de ensamkomniande barn som flyr krig och konflikter och därför söker skydd i Sverige. Det ökade antalet ensamkomrnande barn gör att Migrat ions-verket framöver kommer anvisa fler barn enligt fZirdelningsnyckeln. Den ändrade lag stifiningen ger verket möjlighet att omgående anvisa en plats i Partille kommun oavsett vilket avtal som finns i nuläget. Social- och arbetsförvaltningen föreslår att Partille kommun anpassar sitt mottagande till Länsstyrelsens fördelningsnyckel och skriver ett nytt avtal. Samtidigt bör Social- och ar betsfhrvaltningen internt diskutera om kommunen ska fokusera på en viss åldersgrupp i sitt mottagande med hänsyn till den kompetens och erfarenhet som fmns inom förvaltningen. Förslag till beslut Social-och arbetsnämnden föreslår konimunstyreisen att föreslå kommunfullmäktige be sluta att Partille kommun tecknar ny överenskommelse med Migrationsverket om utökat mottagande av ensaipko mande barn. ar areta Antsson altningschef Bengt Odeholm Utvecklingsledare C) fl 0 5 cy fb Q ( c1 (‘-3 c 0 C c 1 PARTILLE KOMMUN 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-27 Plats och tid Sessionssalen, kommunhuset, kl. 18:30 — 20:05 § Paragrafer 1-4 Vid uppropet antecknas närvaro för 44 ordinarie ledamöter, 7 tjänstgörande ersättare och 18 ej tjänstgörande ersättare, se sammanträdeslista bilaga A. Nä rya rande c Jonas Mårdbrink (M) och Nicias Ylander (S) Utses att justera Kommunkansliet, Partille, tisdagen den 3 februari 2015, kl. 16.00 Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Johanrui Rössi / Ordförande Inger Reé (-SZ---- Justerande Nicias Ylander Jonas Mårdbrink ANSLAG/BEVIS Partille kommunfullmäktige 2015-01-27 § Organ 1—4 Sam m anträd esdatum Uppsättande: 2015-02-04 mmunkansliet. 9 K Nedtagande: 2015-02-26 rtille Protokollet förvaras .E........... Joljanna Rössberg r Datum för anslag Underskrift 1‘i PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-01-27 §1 Anmä1ningsirenden (KS/2014:203, KS/2014: 134) a) Nämndernas budgetar 2015-2017. b) Vård- och omsorgsnärnndens beslut daterat den 10 december 2014, ende rapportering av ej verkställda beslut. § 157, angå 0 §2 Inkonina motioner, interpellationer och frågor Inga motioner, interpellationer eller frågor har inkommit. (2) §3 Svar på motion “Digitalt verktyg” till alla politiker (KS12014:272) FullmäktigeledarnotenNicias Ylander (S) ställde 2014-11-26 en motion till fullmäktige angående att samtliga politiker i nämnder, styrelser och fullmäktige ska ha möjlighet till tillgång till en läsplatta för utförande av sitt uppdrag inom Partille kommun. Fullmäktige rernitterade motionen till kommunstyrelsen för beredning och arbetsutskottet remitterade motionen till kommunkontoret för beredning. Det finns redan en fastställd plan för att förse alla förtroendevalda, ordinarie ledamöter och ersättare, med läsplattor. Utrullning sker under 2015 och beräknas vara klar senast under första halvåret 2016. Utvärdering har gjorts kontinuerligt sedan projektets start 2011 då dåvarande barn- och utbildningsnämnden och delar av gymnasienämnden fick iPads för handlingar och proto koll. En enkätundersökning visar att ledamöter och ersättare tycker att läsplattan effekti viserar arbetet i nämnden. Utvärderingen visar att hantering av läspiattor är supportkrä vande. 1 ärendet finns kommunkontorets tjänsteskrivelse daterad 2014-12-23 samt arbetsutskot tets beslut 20 14-12-09, § 82. BESLUT Fullmäktige bifaller motionen med hänvisning till att motionen stämmer överens med i kommunen planerad verksamhet. Motionen anses härmed besvarad. Utdragsbestyrkande Justerandes sign - (2) 1 PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Komrnunfullrnäktige Sammanträdesdatum 2015-01-27 §4 Fem ledamöter och tio ersättare i krisledningsnämnden 2015-2018 (KS/2014:238) BESLUT Fullmäktige väljer följande personer som ledamöter och ersättare samt ordförande och vice ordförande i krisledningsnämnden 2015-2018: Ledamöter Stefan Svensson (M), ordförande Bystämmevägen 5 433 46 Partille Eva Carlsson (5), vice ordförande Sjövägen 12 433 50 Ojersjö Marianne Ahiborg (FP) Byarnansvägen 13 433 46 Partille Bert Nygren (KD) Synemansvägen 25 433 41 Partille Nicias Ylander (5) Katedervägen 4 433 32 Partille Ersättare Ersättare för Stefan Svensson (M): Marith Hesse (M) Offerstensvägen 22 433 70 Sävedalen Linda Fröberg (M) Lövkullavägen 18 433 60 Sävedalen Ersättare för Eva Carlsson (5): Lasse Selander (V) Jonseredsvägen 8 433 75 Jonsered Justerandes sign I) rt1 Utdragsbestyrkande -.7 1 Al PARTILLE KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfulirnäktige Sammanträdesdatum 2015-01-27 Isabelle Asadian Falahieh (S) Björndammsterrassen 11 433 42 Partille Ersättare för Marianne Ahiborg (FP): Kaj Närnvik (FP) Bockernossevägen 8 433 61 Sävedalen Adam Algotsson (M) Storegården 51 433 52 Ojersjö Ersättare för Bert Nygren (Kl)): Anna Strand (C) Mellbyvägen 42 433 31 Partille Jonas Mårdbrink (M) Sörlyckan 10 433 69 Sävedalen Ersättare för Nicias Ylander (S): Leonel Bylund (MP) Gamla Kronvägen 80 433 39 Partille Per-Åke Westlund (S) Bäcketorpsvägen 6 433 41 Partille Justerandes sign Utdragsbestyrkande / Sida Bilaga A sid 1 (2) Närvarologg för ordinarie ledamöter Kommunfullmäkticies sammanträde den 27 januari 2015 klockan 18:30 c Ledamot Inger René, ordförande (M) Märta Johansson, vice ordf(S) Stefan Svensson (M) Marith Hesse (M) Jonas Mérdbrink(M) Linda Fröberg (M) Adam Algotsson (M) Angela Fasth Torstensson (M) Hadar Kronberg (M) Sofie Bichler(M) Greta Meller(M) Henrik Sjöqvist(M) Rita Paparizou (M) Jan Trönsdal (M) Ingemar Sandahi (M) Lars Stålheim (M) Marianne Ahlborg (FP) Jan Nyström (FP) Lotten Winström Carlsson (FP) Kaj Nämvik (FP) Larisa Bergroth(FP) Elisabeth Olsson (KD) Bert Nygren (KD) Björn Byström (C) Anna Strand (C) Roland Cronestad (SD) Fredrik Eriksson (SD) MikaelHansson(SD) Eva Carlsson (S) Arne Ohlsson (5) Eva Magnusson (5) Niclas Ylander(S) Per-AkeWestlund (S) Kaisa Blank Nordmark(S) Bahadcän All (S) Marie Raask (5) Bengt Odeholm (5) Gitte Caous (S) Häkan Söderberg (5) IsabelleAsadian Falahieh(S) Leonel Bylund (MP) Jenny Svanergren(MP) Marijan Orlic (MP) Pia Sundh(MP) Jannike Hallonqvist(MP) Katarina Lindström Johansson(V) Linus Johansson (V) Karin Jaxmark (V) Lasse Selander (V) Stefan Falktorp (SD) Björn Wolf (SD) — - Logg Deltar upprop iki. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Eva Persson autoers. kl. 18:44 Dellari upprop 1 kl. 18:40 Tom Ekwall autoers. kl. 18:44 D&tari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Markus Lund autoers. kl. 18:44 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Bengt-Olof Westerberg autoers. kl. 18:44 Deltar i upprop 1 kl. 18:40 Matz Dovstrarid autoers. kl. 18:44 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Jan Norberg autoers. kl. 18:44 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltar 1 upprop lkl. 18:40 Deltariuppropikt 18:40 Deltar i upprop 1 kl.1 8:40 Deltar upprop 1 kl.1 8:40 Deltar 1 upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Cecilia Tvingby autoers. kl. 18:44 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltar i upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltari upprop 1 kl. 18:40 Deltar upprop 1 kl. 18:40 Deltar i upprop 1 kl. 18:40 Deltar i upprop 1 kl. 18:40 Deltar i upprop 1 kl. 18:40 Deltar i upprop kl. 18:40 - —_____ -_________ - Bilaga A sid 2 (2) Närvarologg för ersättare Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 lanuari 2015 klockan 18:30 Ersättare Eva Persson (M) Tom Ekwall (M) Björn Hesse (M) Sven-Bertil Gärtner (M) Otto Natt och Dag (M) - * Rosemarie Trönsdal (M) • Mattias Olsson Ruppel (M) Adam Bergman (FP) Claes Neuman (FP) Markus Lund (KD) Annette Nord (KD) Bengt-Olof Westerberg (C) Aida Karimli (C) Jan Norberg (S) Soraya Zarza Lundberg (S) Jerry Johansson (S) Joakim Cederberg-Hake (S) Daniel Kristoffersson (S) Gunilla Palmgren (5) Cecilia Tvingby (MP) Mikael Lindquist(MP) Raine Wallander(MP) Martin Öhman (V) *Matz Dovstrand (SD) Jesper Claesson (SD) - * * * * - Logg Ankom Ankom Ankom Ankom Ankom kl. kl. kL kl. kl. 18:42 1 8:42 Ankom kl. 18:42 18:42 18:42 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:42 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 Ankom kl. 18:43 ——_____________________________________________ 0 0 0 0
© Copyright 2024