Översiktlig utredning av deponigas vid
PM- ÖVERSIKTLIG UTREDNING AV DEPONIGAS VID FREDRIKSSKANS, KALMAR 2015-01-30 Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Titel på rapport: PM- Översiktlig utredning av deponigas vid Fredriksskans, Kalmar Status: PM Datum: 2015-01-30 Medverkande Beställare: Kalmar kommun Kontaktperson: Anna Aleljung Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Magnus Lindsjö Handläggare: Magnus Lindsjö Kvalitetsgranskare: Håkan Rosqvist Författare: Magnus Lindsjö Datum: 2015-01-29 Handlingen granskad av: Håkan Rosqvist Datum: 2015-01-29 Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 Helsingborg Besök: Kungsgatan 6 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-01-30 Sammanfattning I samband med utredning av Fredriksskansområdet i Kalmar har Kalmar kommun givit Tyréns AB i uppdrag att genomföra en översiktlig utredning av deponigassituationen i området. Inom området finns ett utfyllnadsområde som användes av samhället Kalmar för kvittblivning av avfall och utfyllnadsmassor framför allt under perioden 1900 till 1930. Syftet med utredningen är att skapa en bild av den nuvarande produktionen av deponigas och identifiera vilka risker som kan vara förknippade med denna. I föreliggande rapport har avfallet som tillförts utfyllnadsområdet översiktligt kartlagts i syfte att skapa underlag för en översiktlig modellering av deponigasproduktionen. Även andra modellparametrar som nedbrytningshastighet och gaspotential har uppskattats platsspecifikt. Modelleringen har genomförts med programmet LandGEM i syfte att skapa en uppfattning om vilken gasproduktion som kan vara aktuell för deponin. Resultaten visar att gasproduktionen är i ett slutskede och att det inte finns möjligheter att samla in gasen för nyttiggörande men att det inte kan uteslutas att tillräckliga mängder gas produceras för att det ska kunna uppstå risker om denna ansamlas i slutna utrymmen. Det bedöms i detta PM inte finnas skäl att uppföra nya byggnader med gastät grundläggning eller att förse befintliga system med skyddsåtgärder. Däremot föreslås att hänsyn till gassituationen tas vid anläggning av nya ledningar och hårdgjorda ytor samt att en inventering och gasmätning av befintliga ledningar genomförs. Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 3(13) 2015-01-30 Innehållsförteckning 1 Syfte.................................................................................................................... 5 2 Bakgrund ............................................................................................................ 5 3 4 5 2.1 Områdesbeskrivning.............................................................................................. 5 2.2 Tidigare undersökningar ........................................................................................ 6 Utfyllnaden av Fredriksskans ........................................................................... 6 3.1 Avfallsströmmar .................................................................................................... 7 3.2 Avfallsmängder ..................................................................................................... 7 Deponigasproduktion ........................................................................................ 8 4.1 Allmänt om deponigas ........................................................................................... 8 4.2 Modellerad gasproduktion ..................................................................................... 8 4.3 Platsspecifik modellering för produktion av metangas ............................................ 9 4.4 Resultat från modellering ..................................................................................... 10 Risker kopplade till deponigas ....................................................................... 11 5.1 Skyddsvärda objekt ............................................................................................. 11 5.2 Spridningsvägar .................................................................................................. 12 5.3 Sammanvägd konceptuell riskbedömning ............................................................ 12 6 Inventering av ledningar ................................................................................. 12 7 Slutsatser ......................................................................................................... 13 8 Referenser ........................................................................................................ 13 Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 4(13) 2015-01-30 1 Syfte Syftet med detta PM är att ur deponigassynpunkt undersöka vilka förhållanden som gäller vid utfyllnadsområdet Fredriksskans i Kalmar. Detta sker översiktligt via en genomgång av tidigare framtaget material, en bedömning av hur stor deponigasproduktionen kan antas vara genom modellering samt vilka risker som finns kopplade till dessa frågor. 2 Bakgrund Miljötekniska undersökningar av Fredriksskansområdet har utförts av WSP samt Kemakta och DGE mark och miljö. Vid undersökningarna har avfall konstaterats i fyllnadsmassorna och provtagning av porluft har genomförts för att bestämma innehållet av metan. Det finns planer att bebygga området med bostäder och Kalmar kommun önskar inför detta få en bild av risksituationen kopplad till metangas inom utfyllnadsområdet. 2.1 Områdesbeskrivning Området avgränsas som framgår ur figur 2 i väster av Jutegatan och Fredriksskansgatan och området väster om dessa utgörs av bostäder och skola, även delar av detta område är utfyllt. I norr, öster och söder avgränsas området av Malmfjärden. Norra delen av området utgörs av ej utfylld mark i form av Galgudden och här ligger idag en idrottsarena med tillhörande klubbhus och mindre byggnader samt även ett dagis. Den mellersta och södra delen av området utgörs av öppna ytor med bland annat träningsplaner för fotboll. Området är knappt 8 ha stort. Figur 1. Det aktuella området Fredriksskans. Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 5(13) 2015-01-30 2.2 Tidigare undersökningar Markundersökningar har genomförts inom Fredriksskansområdet av WSP under 2011 och 2012 samt av Kemakta under 2013. Därtill har DGE gjort en utredning av gasförekomst under 2014. Totalt har borrning och provgropsgrävning utförts vid 68 provpunkter och i 13 av dessa har grundvattenrör installerats. Resultaten visar på fyllnadsmassor med väldigt heterogent innehåll. Undersökningarna visar också på ett innehåll av avfall bland fyllnadsmassorna. Avfallet har påträffats i stora delar av området, de avsnitt som tycks vara fri från avfall är den norra delen som utgörs av Galgudden, den södra delen samt strandlinjen ut mot Malmfjärden. För övrigt påträffas avfall inom hela området. Avfallet ligger i skikt på olika nivå i marken och skikten är sällan mäktigare än 0,5 meter, vilket gör att mängden avfall är begränsad. Den gasutredning som DGE genomförde 2014 visar att det finns gas i marken med explosiva egenskaper, sannolikt metan. Under provtagningen slogs en sond ner i marken till ett djup av ca 0,7 meter. Gasens sammansättning analyserades med ett instrument avsett för detektion av explosiva gaser. Resultaten visar att halterna av explosiv gas är för små för att kunna utgöra någon risk i de 13 punkter där provtagning skett. Resultaten visar också att syrehalten i marken är nära bakgrundshalten i atmosfären och att det därmed ej sker någon gasproduktion i de ytliga, undersökta markskikten. Vid vissa provpunkter har syre ej analyserats. Koldioxidhalten har ej analyserats. 3 Utfyllnaden av Fredriksskans För att göra en bedömning av deponigasen krävs en bild av det avfall som har tippats i Fredriksskansområdet, då behövs en överblick av hur utfyllnaden har gått till och när den har skett. Den kulturhistoriska utredning som Kalmar läns museum genomfört av Fredriksskansområdet (Kalmar läns museum 2011) beskriver utifrån tillgängliga källor hur utfyllnaden av denna vik i Malmfjärden har gått till. Då fylls området ut till och förbi holmen Kärringslåret ut. Figur 2 nedan beskriver dels de opåverkade strandlinjerna utmed fjärden och även tre bilder som beskriver hur utfyllnaden gått till väga. Ännu 1876 har endast en begränsad utfyllnad skett i fjärden och det är inte förrän kring år 1900 som planerade utfyllnader påbörjas. I korthet har området fyllts ut i tre etapper, årtalen nedan är mycket ungefärliga 1900 – 1904 Det södra området fyllts ut åt öster förbi holmen Kärringalåret och upp till den lilla holmen Gröne man 1905-1921 Viken som bildats mellan norra och södra delen fylls ut förbi den nuvarande Fredriksskansgatan men buktar fortfarande inåt 1922-1935 Vissa utfyllnader görs utmed strandlinjen 1950-talet Den sista utfyllnaden sker vid den mellersta delen av området och strandlinjen går från en konkav till en konvex utformning Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 6(13) 2015-01-30 Figur 2. Utfyllnaden av Fredriksskansområdet. Den huvudsakliga utfyllnaden genomfördes alltså under den relativt korta tidsperioden mellan åren 1900 och 1920. Det är också inom det område som fylldes ut inom denna tidsperiod som huvuddelen av avfallet påträffats. 3.1 Avfallsströmmar Sannolikt utgörs fyllnadsområdets organiska fraktion huvudsakligen av hushållsavfall och organiska muddermassor. Det har inte framkommit uppgifter om att det skulle bedrivits någon omfattande verksamhet i Kalmar under den aktuella tiden som skulle generetrat större mängder organiskt avfall. Övrigt material som bör ha tillförts utfyllnadsområdet är oorganiska muddermassor, schaktmassor som bygg- och rivningsavfall. Någon uppskattning av dessa massor görs inte i detta PM då de ej är relevanta för produktionen av deponigas. 3.2 Avfallsmängder Folkmängden i Kalmar har stigit från 11 772 under 1890 till 19 800 under 1930. Det finns siffror på historiska mängden hushållsavfall per invånare i Göteborg vilka har använts även här, de ligger kring 50 kg per person under de första årtiondena av 1900-talet. Totalt skulle detta medföra att 23 000 ton hushållsavfall har producerats i Kalmar under de 30 år utfyllnaden av Fredriksskans pågick som mest. Som nämns nedan finns det all anledning att tro att det funnits Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 7(13) 2015-01-30 även andra avstjälpningsplatser för avfall i Kalmar under denna tid, detta är dock information som inte framkommit under denna utredning. 4 Deponigasproduktion 4.1 Allmänt om deponigas Material med organsikt innehåll bryts ner genom komposteringsprocesser och mikroorganismer bildar med tillgång av syre koldioxid och vatten. Då mycket material läggs på samma ställe förbrukas snabbt syret och komposteringen avstannar. Istället tar andra mikroorganismer vid som utan tillgång av syre kan bryta ner materialet och restprodukterna blir förutom koldioxid och vatten då även metan. Eftersom nedbrytningsaktiviteten är mycket hög under den inledande fasen tar syret snabbt slut, detta handla om veckor eller någon månad. Därefter tar den syrefria nedbrytningen vid och då den är betydligt långsammare håller den också på under längre tid, vilket kan vara hundra år. Det avfall som deponeras i en deponi har, efter eventuell förbränning, en viss gaspotential, en viss del av sitt innehåll som är tillgängligt för nedbrytning. I takt med att avfallet bryts ner kommer gaspotentialen att minska, men den kommer inte att försvinna på annat sätt än att den bryts ner vilket gör att deponin kommer att generera gas så länge det finns organsikt avfall och gaspotential kvar, men hastigheten är långt ifrån konstant. Det finns flera faktorer som påverkar nedbrytning av organiskt material såsom att vissa områden i en deponi blir för torra eller för blöta vilket hämmar nedbrytningen och därmed gasproduktionen. Vissa delar av avfallet som t ex matavfall är lättare att bryta ner än andra som tex trä. Detta gör det svårt att avgöra hur länge nedbrytningen kommer att fortsätta och hur snabbt gasen kommer att bildas. Under ideala förhållanden kan halveringstiden för den organiska delen av avfallet vara kring 3 år men är i praktiken ofta betydligt lägre, snarare kring 15-20 år. Metan utgör ca 50 procent av gasblandningen från en deponi och metangasproduktionen har en stor fördel men två påtagliga nackdelar. Fördelen är att den går att använda som en förnyelsebar energikälla. Nackdelarna är att den har 25 gånger starkare inverkan på växthuseffekten än koldioxid då den släpps ut till atmosfären samt att den kan bilda en explosiv blandning tillsammans med syre. Det är dock endast under vissa omständigheter gasen kan bli explosiv. Det krävs en metanhalt mellan 5 och 15 procent för att den vid blandning med luft ska kunna antändas samt att det finns en källa till antändning. Det krävs en mycket liten energimängd för att antända gasen och statisk elektricitet från människor räcker långt. Deponigas som ansamlas i slutna utrymmen utgör därmed en stor risk att utgöra en fara för antändning och även vid undanträngning av luft en kvävningsrisk för människor. 4.2 Modellerad gasproduktion Det finns flera beräkningsmodeller framtagna för att estimera den deponigas som bildas då en viss mängd avfall läggs in i en deponi. Modellerna är mycket snarlika i sina beräkningssteg och bygger på att avfallet har en viss mängd organiskt material som kan brytas ner till gas samt att denna mängd avtar med tiden i takt med att det bryts ner. Den modell som använts i detta uppdrag bygger på en nedbrytningsmodell av första ordningen, LandGEM v. 3.02 vars beräkningsekvation är Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 8(13) 2015-01-30 Qn k L0 Mi j t,i,j 3 = Flödet av metangas vid år n (m /år) = Nedbrytningshastigheten (1/år) 3 = Gaspotentialen för metan (m metan/ton avfall (våtvikt)) = Deponerad mängd avfall år i (ton) = Delning av året i 10 delar för att öka noggrannheten i beräkningen = Angivelse av decimala år sedan delmängd av Mi deponerades Teoretiskt ger modellerna en mycket noggrann bild av deponigasproduktionen, men i praktiken finns det en rad parametrar som påverkar nedbrytningsförloppet och gasproduktionen i deponin. Nedan beskrivs de två faktorerna gaspotential och nedbrytningshastighet för att ge bakgrund till de platsspecifika värdesintervall som används i modelleringen. Gaspotential L0 Ett avfalls gaspotential styrs av dess andel biologiskt nedbrytbart kol (DOC) och hur stor del av detta kol som finns tillgängligt för mikroorganismer. Som nämnts ovan är gaspotentialen mer eller mindre konstant för ett avfall som deponerats, den kan inte minska på annat sätt än att avfallet bryts ner och gaspotentialen sjunker. Gaspotentialen avser produktion av metangas enbart, och inte deponigas. Defaultvärde avseende gaspotential för ett blandat hushållsavfall i LandGEM är 170 m 3/ton, detta värde antas dock vara för högt för den aktuella deponin. Avfall i äldre deponier bryts inte ner lika effektivt som i moderna vilket föranleder en korrigeringsfaktor vilket minskar potentialen till omkring 100 m3/ton. Även detta anses högt då det inte är osannolikt att avfallet bränts på deponin samt att andelen mat- och pappersavfall varit lägre under äldre tider. Med utgångspunkt i deponins ålder och andelen DOC i avfallet antas gaspotentialen ligga mellan 35 3 och 70 m /ton vilket används vid beräkningarna. Nedbrytningshastighet k Nedbrytningen av avfallet styrs till stor del av klimatet i deponin. Fukthalten är viktig och en optimal fukthalt ökar nedbrytningsförloppet medan torrare eller blötare klimat hämmar nedbrytningen. Även faktorer som temperatur, tryck och pH-nivå i deponin påverkar förloppet samt innehållet av näringsämnen och plats för mikroorganismerna att växa. Defaultvärdet för nedbrytningshastigheten i LandGEM är 0,05 vilket ger en halveringstid för avfallet på omkring 14 år. I litteratur anses att nedbrytningen kan gå både snabbare och långsammare än så, i moderna anläggningar som är optimerade för gasproduktion kan halveringstiden sjunka till 3 år medan den för träfraktionen i avfall kan stiga upp mot 40 år. Avfallsskiktet i den aktuella deponin är relativt tunt och spritt över ett större område. Det gör att avfallet utsätts för mer nederbörd vilket är positivt för nedbrytningsförloppet. Samma egenskap gör även att temperaturen inte kan hållas uppe i deponin vilket är negativt för nedbrytningen. Andra egenskaper som talar emot en snabb nedbrytning är att stora delar av avfallet ligger under vatten samt att förbränningen orsakat aska med ett högre pH-värde vilket kan hämma mikroorganismernas tillväxt. Halveringstiden antas ligga mellan 10-20 år (k 0,07 till 0,035) vilket har använts vid beräkningarna. 4.3 Platsspecifik modellering för produktion av metangas Som input för vilka avfallsmängder som tippats vid Fredriksskans har invånarantalet i Kalmar använts under den tid utfyllnaderna huvudsakligen skedde (1900-1920) och en genomsnittlig mängd hushållsavfall för person per år har hämtats från samma tidsperiod i Göteborg, vilket är 50 kg per person och år. Det har säkert funnits även andra avstjälpningsplatser i Kalmar under denna tid, men som försiktighetsåtgärd används hela avfallsvolymen från Kalmar vid beräkningen. Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 9(13) 2015-01-30 Fyra olika scenarier har beräknats utifrån de spann av gaspotential och nedbrytningshastighet som har diskuterats ovan. De fyra scenarierna ser ut som följer 1. Lägre gaspotential och en snabbare nedbrytning (L 0=35, k=0,07) 2. Lägre gaspotential och en långsammare nedbrytning (L0=35, k=0,035) 3. Högre gaspotential och en snabbare nedbrytning (L 0=70, k=0,07) 4. Högre gaspotential och en långsammare nedbrytning (L 0=70, k=0,035) För övrigt har inga förändringar gjorts på LandGEM-modellen. Den gyttja och de muddermassor som innehåller en obestämd organisk fraktion tas ej med i beräkningarna. 4.4 Resultat från modellering Då samtliga modellparametrar baseras på antaganden ska de framräknade siffrorna användas mycket försiktigt. Utvärderingen ska istället baseras på förhållandet mellan de olika scenarierna i figur 1 och hur långt nedbrytningen kan antas ha kommit. Graferna nedan visar resultaten från modelleringarna. Gasproduktionen har fortsatt att öka i takt med att avfall tippats i utfyllnadsområdet från 1900 fram till 1930. Då avfall inte längre tillförts deponin avtar gasproduktionen vilket sker enligt ett logaritmiskt mönster till följd av nedbrytningshastigheten. Det är tydligt att gasproduktionen i dagsläget är nere vid det man kallar svansen där det kan fortgå en liten produktion under mycket lång tid. Oavsett var sanningen ligger mellan de olika scenarierna kan det antas att det kommer att fortsätta produceras deponigas, men endast i en mycket begränsad omfattning. Produktion av deponigas vid Fredriksskans 50000 m3/år 45000 40000 35000 30000 Scenario 1 25000 Scenario 2 20000 Scenario 3 15000 Scenario 4 10000 5000 1900 1906 1912 1918 1924 1930 1936 1942 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008 2014 2020 2026 0 Figur 1. Resultat från modellering av olika scenarier av metanproduktion vid utfyllnadsområdet Fredriksskans. Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 10(13) 2015-01-30 3 Resultatet från modellen visar att den aktuella gasproduktionen ligger kring 500 m /år eller 0,06 3 m \h vilket är mycket lågt. Möjligheterna att utnyttja deponigas för energiproduktion eller 3 förbränning i fackla upphör då den insamlade deponigasen understiger ca 20 m \h. Insamlingsgraden av deponigas från den aktuella deponin skulle vara mycket liten till följd av dess utformning, som bäst kring 30%. För att ett aktivt uttagssystem skulle vara en möjlighet att utreda skulle modellen behövt underskatta produktionen mer än 300 gånger, vilket inte är sannolikt. Avfallsmängderna visar sig vara en osäker parameter då det finns bristfällig dokumentation kring detta. Även om den tillförda mängden hushållsavfall skulle varit dubbelt så stor skulle även gasproduktionen i dagsläget varit ungefär dubbel, vilket dock inte påverkar resultatet i större utsträckning. Avfall som isoleras från vatten genom att de överlagras av täta jordmassor eller då markytan hårdgörs genom till exempel asfaltering konserveras och nedbrytningen stannar av. Då avfallet åter fuktas kan gasproduktionen återupptas. Områdets utformning med en stor andel öppna ytor gör att avfallet sannolikt brutits ner homogent och att andelen avfall med en högre gaspotential sannolikt är liten. 5 Risker kopplade till deponigas Deponigas kan orsaka svåra skador då den ansamlas i slutna utrymmen. Gasen migrerar på en rad sätt som beskrivs nedan och kan påträffas även på större avstånd från avfallet. Det finns risk för direkt påverkan på människors hälsa genom kvävning och förgiftning. Undanträngning av syre som kan leda till dessa risker är ett välkänt fenomen i samband med nedstigningsbrunnar till bland annat avloppsledningar och samma sak kan uppstå med deponigas. Gas från nedlagda deponier innehåller sällan lika mycket spårämnen som färsk deponigas, men kan ändå innehålla främst svavelväte som är en giftig gas. Deponigas kan även innehålla en rad ämnen med cancerogena egenskaper. En indirekt påverkan på människor och djur är risken för explosion då metan i kontakt med syre i luften kan orsaka en explosiv gasblandning. Metan som ansamlas i t ex byggnader eller installationer i infrastrukturen utgör en mycket stor risk för detta då koncentrationerna förr eller senare kan hamna i ett optimalt område samt att energimängden som behövs för antändning är mycket liten. Sannolikheten att gas ska ansamlas i icke ventilerade utrymmen är inte försumbar i närheten av deponier där det sker en gasproduktion.Konsekvenserna av sådana ansamlingar kan vara mycket stora och det finns exempel då det har kostatmänniskors liv. En platsspecifik bedömning kan dock öka eller minska denna utgångspunkt. Som klargjorts genom modellering ovan och genom tidigare provtagningar i fält är det tveksamt om det sker en produktion och migration av deponigas från utfyllnadsområdet vid Fredriksskans. Nedan beskrivs de skyddsvärda objekt och spridningsvägar som ligger till grund för en bedömning kring riskerna med deponigas i anslutning till området. 5.1 Skyddsvärda objekt Alla utrymmen där deponigas kan ansamlas ska ses som skyddsvärda objekt, eftersom de kan medföra risk för människors hälsa och säkerhet. På och i närheten av utfyllnadsområdet vid Fredriksskans har flertalet byggnader uppförts. De största ytorna är dock öppna vilket ger gasen möjlighet att fritt passera ut till atmosfären. På motstående sida av Fredriksskansvägen finns bostäder och skola uppförda på fyllnadsmassor som även de sannolikt innehåller avfall. Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 11(13) 2015-01-30 5.2 Spridningsvägar Avfallet är blandat och täckt med skikt av sand, grus, morän och dy vilket tillsammans med det faktum att avfallet inte packats med kompaktor talar för att gasmigrationen sker vertikalt ut genom markytan. Det ska dock inte ses som omöjligt att gasen kan röra sig horisontellt i marken genom en av nedbrytning ökad porvolym. Området består till stor del av ytor som är grusade eller gräsbevuxna vilket gör att deponigas kan passera ut fritt till atmosfären, vilket minskar risken att den transporteras in i byggnader och installationer. Det finns ett flertal ledningar med tillhörande ledningsgravar som korsar området. Deponigas följer minsta motståndets lag och följer gärna det ofta porösa grusmaterialet som finns i ledningsgravar eller tomrum i kabelrör. Framför allt avloppsledningar av betong är känsliga för sättningar som kan orsaka glapp mellan rördelar där gas kan tränga in. Från ledningar och ledningsgravar kommer gas att leta sig in i brunnar utefter ledningen och kan även strömma in i byggnader genom otäta genomföringar eller uttorkade vattenlås. Genomsläppliga jordarter i marken kan fungera som horisontella spridningsvägar, särskilt då överlagras av tätare jordmassor. Situationen vid Fredriksskans där utfyllnadsmassor tippats om varandra gör att markstrukturen blir omblandad och risken för dessa typer av spridningsvägar är liten. 5.3 Sammanvägd konceptuell riskbedömning Inom utfyllnadsområdet finns en ringa gasproduktion, objekt som är skyddsvärda och möjliga spridningsvägar mellan dessa. Även om gasproduktionen är i ett slutskede sker fortfarande en tillräcklig produktion för att det inte ska kunna uteslutas att koncentrationer skapas i slutna utrymmen som kan nå explosiva nivåer. Det faktum att byggnader är anlagda direkt ovanpå avfallet samt att det finns ledningar i som korsar området och ansluter till byggnader gör att spridningsvägarna från gasproduktionen i fyllnadsmassorna till möjliga slutna utrymmen i byggnader inte kan uteslutas. Området väster om Fredriksskansvägen som omfattar fastigheterna Forellen samt delar av Gösen och Hajen utgörs också av utfyllnadsmassor där innehållet av avfall inte är klarlagt. 6 Inventering av ledningar Som beskrivs under Spridningsförutsättningar i kapitel ovan utgör markförlagda ledningar i alla former spridningsvägar för gas och det är därför viktigt att lägga särskild vikt vid dessa. Inom detta uppdrag har en mycket översiktlig inventering av ledningar genomförts. Det visar sig att det finns ledningar för el, tele och VA främst i områdets norra delar, kopplat till idrottsarenan. Inga uppgifter om interna ledningar har framkommit, men det är tydligt att sådana finns. Ingen mätning av metangas har under tidigare undersökningar genomförts vid de ledningar som ligger inom området. Vissa delar av ledningsnätet tycks vara förlagt under 1940-talet och statusen hos dessa ledningar kan vara tveksam. Ingen inventering av ledningar har gjorts på västra sidan av Fredriksskansvägen. Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 12(13) 2015-01-30 7 Slutsatser Avfall som bildar metangas har använts vid utfyllnaden av Fredriksskans. De gasmängder som har påträffats är mycket små och produktionen av gas är på avtagande, sannolikt kommer endast små mängder gas att produceras i framtiden. Även små mängder gas kan dock orsaka stor skada om den sprids till slutna rum och installationer vilket medför att ledningssystemen inom området bör undersökas mer noggrant. Det finns utifrån denna översiktliga utredning inga skäl att kräva att befintlig eller kommande byggnader ska konstrueras med gastät grundläggning. Dock finns det skäl att 8 · Säkerställa att kommande ledningsdragningar genomförs på ett sätt där gas kan ventileras bort innan ledningar ansluts till byggnader under mark. · Planera kommande byggnationer med genomsläppliga markskikt närmast byggnader och åtgärder för att leda bort gas under nyanlagda hårdgjorda ytor. · Genomföra en fördjupad inventering av ledningar inom hela utfyllnadsområdet, det vill säg på båda sidor om Fredriksskansvägen. · Mäta metanhalt i befintliga grundvattenrör, ledningssystem, kulvertar, etc. Referenser 2011, WSP Sverige AB, Fredriksskans 2012, WSP Sverige AB, Fredriksskans 2013, Kemakta konsult AB, Markmiljöteknisk undersökning Fredriksskans 2014, DGE mark och miljö, PM-Gasutredning Fredriksskans (version 2) Uppdrag: 260283, Fredriksskans Kalmar, utredning av risker kopplade till deponigas Beställare: Kalmar kommun 13(13) 2015-01-30
© Copyright 2024