SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET ÅRSSTÄMMOHANDLINGAR 30 – 31 maj 2015 Öster Malma 20155 hålls på Årsstämman 201 Öster Malma Inkvartering även på Clarion Hotel Kompaniet, Nyköping PROGRAM Svenska Jägareförbundets Årsstämma 30 – 31 maj 2015 Öster Malma Lördag den 30 maj 11:00 Årsstämman öppnas Förbundsordförande Björn Sprängare 12:00 Lunch 13:00 Anförande av statssekreterare Elisabeth Backteman, Näringsdepartmentet 13:30 Stämmoförhandlingar 15:00 Kaffepaus 15:30 Stämmoförhandlingar 18:30 Stämmoförhandlingarna avslutas för dagen 19:30 Middag Söndag den 31 maj 08:30 Stämmoförhandlingarna återupptas 10:30 Kaffepaus 12:00 Lunch 13:00 Stämmoförhandlingar 14:00 Avslutning 2 Förslag till DAGORDNING ÄRENDEN Sid 1. Öppnande Inledningsanförande 2. Fastställande av röstlängd___________________________________________ 8 3. Godkännande av kallelse ___________________________________________ 8 4. Antagande av dagordning (sid 3-5) ____________________________________ 8 5. Antagande av arbetsordning (sid 6-7) _________________________________ 8 6. Stämmofunktionärer a) Val av ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande ________________________ 8 b) Val av tre protokolljusterare _______________________________________ 9 c) Anmälan av sekreterare __________________________________________ 9 7. Val av rösträkningskommitté ________________________________________ 9 8. Val av redaktionskommitté__________________________________________ 9 9. Svenska Jägareförbundets årsberättelse 2014 ____________________ se bilaga! 10. Revisorernas berättelse ____________________________________________ 10 11. Fastställande av resultat- och balansräkningar _________________________ 10 12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelse och generalsekreterare _______ 10 13. Propositioner från styrelsen ang: _____________________________________ 11 a. Talerätt b. Förändring av valberedningens sammansättning och nominering samt styrelsens geografiska representation och sammansättning 14. Fastställande av årsavgifter _________________________________________ 17 15. Fastställande av valregioner ________________________________________ 18 16. Fastställande av arvoden ___________________________________________ 19 17. Val av förbundsordförande _________________________________________ 20 3 18. Val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen ___________________________ 21 19. Val av två revisorer och två suppleanter ______________________________ 23 20. Utmärkelser _____________________________________________________ 23 21. Val av valberedning _______________________________________________ 24 22. Förbundsstyrelsens proposition avseende forskningstjugan______________ 25 23. Förbundsstyrelsens proposition ang översyn av kretsens roll och ansvar i framtiden _________________________________________ 28 24. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 ang jakttid på björn ________29 25. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 ang rovdjursinventering ____ 32 26. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 ang skyddsjakt på varg _____ 36 27. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 4 ang kostnadsersättning i samband med vargjakt ___________________________________________ 38 28. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 5 ang ersättning till trafikviltsamordnare___________________________________________________40 29. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 6 ang viltrapportering _______ 42 30. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 ang viltrapportering _______ 44 31. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 8 ang utökat övningsskytte ___ 45 32. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 9 ang införande av särskilt älgskytteprov______________________________________________ 47 33. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 10 ang vildsvinspasset _______49 34. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 ang förbundsmästerskap i eftersök _______________________________________________________ 51 35. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 12 ang jaktledarutbildning ____ 53 36. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 13 ang instickspipor _________ 55 4 37. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 14 ang enhetlig storlek på vapengarderob __________________________________________ 57 38. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 15 ang påverka lagstiftare och beslutsfattare _______________________________________ 60 39. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 16 ang genomförande av tidigare motioner ______________________________________________ 63 40. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 17 ang ”anses besvarad” ______ 65 41. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 18 ang att bli medlem ________ 67 42. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 19 ang filmer om jaktbart vilt för jägarskolan _________________________________________68 43. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 20 ang talesperson __________ 70 44. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 21 ang underlättande av informationsspridning __________________________________________ 73 45. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 22 ang mervärde för medlem, WeHunt ________________________________________________________ 74 46. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 23 ang eftersöksapplikation ___ 75 47. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 24 ang medlemskap jägarskoleelever __________________________________________________ 78 48. Förbundsstyrelsen yttrande över motion nr 25 ang digitalt medlemskap ___80 49. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 26 ang resurs- och kompetenskartläggning ___________________________________________ 83 50. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 27 ang jakt efter korp ________86 51. Åtgärder i anledning av motioner m m från årsstämman 2014 _____________89 52. Eventuella uttalanden ______________________________________________ 91 53. Avslutning _______________________________________________________92 5 Förslag till ARBETSORDNING Årsstämmans arbetstid Lördag den 30 maj 11.00 12.00 13:00 13:30 18:30 19:30 Stämman öppnas Lunch Anförande av Elisabeth Backteman, Näringsdepartementet Stämmoförhandlingar Stämmoförhandlingarna avslutas för dagen Middag Söndag den 31 maj 08.30 12:00 13:00 14:00 Stämmoförhandlingarna återupptas Lunch Stämmoförhandlingar Avslutning Ordförande Årsstämman väljer ordförande samt förste och andre vice ordförande vid stämman, vilka växelvis och efter sinsemellan gjord överenskommelse leder förhandlingarna. Tjänstgörande ordförande bör söka få behandlingen av föreliggande ärende avslutad före pågående plenums slut och äger därför rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan även framställas av årsstämmans röstberättigade deltagare. Önskar tjänstgörande ordförande delta i debatten, ska hen överlåta åt annan ordförande att leda förhandlingarna. Diskussionsordning 1. Ordet begärs genom handuppräckning, varvid röstkortet ska hållas synligt för presidiet. 2. Förslag ska, för att kunna upptas till behandling, vara skriftligen avfattat. 3. Anförandena spelas in. Därför och med hänsyn till deltagarna måste varje anförande hållas via högtalarmikrofon. 4. Vid behov äger presidiet rätt att införa tidsbegränsning. Föredragande eller inledare äger rätt till slutreplik samt efter tjänstgörande ordförandens medgivande - med brytande av talarlistans turordning – lämna erforderliga upplysningar. 5. Reservation ska avges skriftligt. 6. Tjänsteman har yttrande- och förslagsrätt i frågor där vederbörande är handläggare. 7. Övriga närvarande kan medges yttranderätt efter beslut av årsstämman. 6 Sekretariat Förbundsstyrelsen utser en sekreterare jämte en protokollförare, som för stämmans protokoll. Vid stämman förs protokoll (beslutsprotokoll) som redovisar ärendet, talarförteckning, yrkanden samt beslut. Anförandena spelas in och inspelningarna arkiveras. Protokollets justering Årsstämmans protokoll justeras av tjänstgörande ordförande jämte av årsstämman valda protokolljusterare. Omröstningar Årsstämman väljer en rösträkningskommitté. Omröstning sker öppet. Vid val sker sluten omröstning om något ombud begär det. Röstsedel, som upptar flera namn än valet avser, är ogiltig. Vid lika röstetal, utom vid val, har den tjänstgörande ordföranden utslagsröst. Om hen inte har rösträtt samt vid val avgörs frågan genom lottning. Den/de som får flest röster förklaras vald/valda. Om valet förrättas med slutna sedlar ska varje valsedel innehålla lika många namn som det antal ledamöter som ska väljas. Redaktionskommitté Årsstämman väljer en redaktionskommitté, bestående av ordförande och minst fyra ledamöter. Då så många förslag i en fråga framställts att därför, eller av annat skäl, ett direkt avgörande inte kan ske, avslutas den första behandlingen med att frågan överlämnas till redaktionskommittén. Sedan utredning i frågan verkställs eller föreliggande förslag sammanjämkats, utarbetar kommittén ett förslag, som föreläggs årsstämman. Val I enlighet med föreskrifter i förbundets stadgar § 11 utsåg årsstämman 2014 en valberedning som förberett valen till 2015 års stämma. Val får inte förrättas utan föregående kandidatnominering. Om antalet nominerade exakt överensstämmer med det antal som ska väljas och om presidiet konstaterar att samtliga föreslagna är valbara, förrättas val omedelbart efter avslutad nominering. Om vid kandidatnomineringen föreslagits fler personer än som ska väljas kan årsstämman hänskjuta frågan till förnyad beredning i valberedningen innan valet förrättas. Årsstämmans offentlighet I mån av utrymme har medlem i Jägareförbundet rätt att på egen bekostnad närvara vid årsstämma som åhörare. Dessutom är årsstämman öppen för särskilt inbjudna gäster. Stämman beslutar om den för någon frågas behandling ska vara sluten. 7 Redogörelse för vissa ÄRENDEN 2. Fastställande av röstlängd Samtliga röstberättigade ombud har vid ankomsten till årsstämman avprickats i en närvarolista och erhållit röstkort. Tjänstemän och gäster finns upptagna i deltagarförteckningen. Förslag till beslut Beslutar årsstämman att som röstlängd fastställa den över ombud förda förteckningen. 3. Godkännande av kallelse Kallelse till årsstämman har varit införd i Svensk Jakt Nyheter nr 4/2015. Skriftlig kallelse har sänts till ombud, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorer och valberedning samt länsjaktvårdsföreningarna 2015-05-13. Förslag till beslut Beslutar årsstämman godkänna formerna för kallelse till Svenska Jägareförbundets ordinarie årsstämma 2015. 4. Antagande av dagordning Förslag till dagordning har godkänts av förbundsstyrelsen vid sammanträde 2015-05-04. Förslag till beslut Beslutar årsstämman fastställa förbundsstyrelsens förslag till dagordning för stämman. 5. Antagande av arbetsordning Förslag till arbetsordning har godkänts av förbundsstyrelsen vid sammanträde 2015-0504. Förslag till beslut Beslutar årsstämman fastställa förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning för stämman. 6. Stämmofunktionärer a) Val av ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande vid stämman Valberedningens förslag: Per Westerberg Karin Andersson Gustaf Wachtmeister ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Förslag till beslut 8 b) Val av tre protokolljusterare Valberedningens förslag: Valregion N V Ö Förslag till beslut c) Val av sekreterare utsedd av förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen har vid sammanträde den 2015-05-04 utsett Bo Sköld som sekreterare och Ola Wälimaa som protokollförare vid stämman. 7. Val av rösträkningskommitté Valberedningens förslag: Valregion N V Ö Förslag till beslut 8. Val av redaktionskommitté Valberedningens förslag Valregion N N V V Ö Ö sammankallande Förslag till beslut 9. Svenska Jägareförbundets Jägareförbundets årsberättelse årsberättelse 2014 Se bilaga! 9 10. Revisorernas berättelse Revisionsberättelse Se årsberättelsen, utsänd med stämmohandlingarna. Förslag till beslut Beslutar årsstämman att lägga revisorernas berättelse för räkenskapsåret 1/1-31/12 2014 till handlingarna. 11. Fastställande av resultatresultat- och balansräkningar Resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 1/1-31/12 2014 återfinns i Förvaltningsberättelsen. Förslag till resultatdisposition Styrelsen och generalsekreteraren föreslår att till förfogande stående vinstmedel, trygghetsfond 11 257 tkr, dispositionsfond 2 498 tkr samt året resultat 5 273 tkr, disponeras enligt följande: Balanseras i Trygghetsfond Balanseras i Dispositionsfond Summa 13 756 tkr 5 273 tkr 19 028 tkr Förslag till beslut Beslutar årsstämman fastställa resultatdisposition enligt styrelsens förslag. Beslutar årsstämman fastställa de i årsredovisningen intagna resultat- och balansräkningarna för räkenskapsåret 1/1-31/12 2014. 12. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen och generalsekreteraren Förslag till beslut Beslutar årsstämman att i enlighet med revisorernas förslag bevilja förbundsstyrelsen och generalsekreteraren ansvarsfrihet för deras förvaltning under räkenskapsåret 1/1-31/12 2014. 10 13. Förbundsstyrelsens propositioner ang talerätt och förändring av valberedningens sammansättning och nominering, nominering, samt styrelsens geografiska representation och sammansättning. a) Proposition ang talerätt talerätt Bakgrund Ett flertal rättsfall och även motioner, senast från Jägareförbundet Dalarna 2014, har lyft frågan om förbundets behov av talerätt i enlighet med Århuskonventionen avseende viltförvaltning. Under ordförandekonferensen i november 2014 diskuterades hur förbundet skulle komma vidare i ärendet. Utifrån de diskussionerna beslutade förbundsstyrelsen ge uppdraget till arbetsgruppen roller och ansvar att med stöd av Anders Iacobæus från förbundsstyrelsen och förbundsjuristen ta fram ett konkret förslag på hur förbundet kan tydliggöra sin talerätt i viltförvaltningsfrågor. Förbundsstyrelsen har sedan behandlat arbetsgruppens förslag. Förbundsstyrelsen lämnar härmed en proposition i ärendet vad avser justering i ändamålsparagrafen och hemställer om att stämman lämnar bifall till förbundsstyrelsens förslag. b) Proposition ang förändring av valberedningens sammansättning och nominering, nominering, samt styrelsens styrelsens geografiska representation och sammansättning. Bakgrund. Vid ordinarie förbundsstämma 2014 tillsattes en projektgrupp med uppgift att se över den förtroendevalda organisationens roll och ansvar samt snittyta mot tjänstemannaorganisationen. Projektgruppen har bestått av förbundsordförande Björn Sprängare (ordförande), Frederik Kjellson region syd, Tomas Björklund region mitt och Mikael Samuelsson region norr, generalsekreterare Bo Sköld och Jenny Kenneman (sekreterare). Arbetsgruppen redovisar sina slutsatser i en särskild rapport till förbundsstämman 2015. Styrelsen fick vid stämman uppdraget att se över valberedningsarbetet inom förbundet och uppdrog åt den ovan nämnda projektgruppen att till styrelsen lämna förslag till förändringar som kan underlätta och förbättra valberedningsarbetet. Förslagen har remissbehandlats av länsföreningarna. Styrelsen har behandlat projektgruppens förslag och kompletterat detta med synpunkter som aktualiserats i remissbehandlingen. Förbundsstyrelsen lämnar härmed en proposition i ärendet att beslutas på förbundsstämman 2015. Propositionen består av två delar, en presentation av sakinnehåll med motiv, avsnitt A och en med åtföljande stadgeförslag, avsnitt B. Vid bifall till propositionen krävs att stadgarna ändras i enlighet med stadgeförslaget i avsnitt B. 11 Avsnitt A. 1. Valregioner. Förslag Förslag: lag Valregionerna ska sammanfalla med de operativa regionerna Norr, Mitt och Syd. Motiv till förslaget: Som framgår av förslag till arbetsordning för valberedningen (nedan) är det synnerligen angeläget att valberedningen kommunicerar med länsordföranden inom respektive region under valberedningsarbetet. Regionråden är ett naturligt forum för utbyte av information, synpunkter och förankring av valberedningsarbetet. Den ojämna fördelningen av medlemmar mellan regionerna har föranlett kommentarer i remissbehandlingen. Valberedningens uppgift är att till förbundsstämman föreslå lämpliga kandidater som formerar en förbundsstyrelse, som är sammansatt med hänsyn till kompetensbehov, genussammansättning och geografisk tillhörighet. Uppgiften är sålunda vidare än att finna geografisk representation. Ledamöterna i valberedningen har därför ett större ansvar än att enbart företräda sin region. Som framgår av p. 4 nedan föreslås att ”fria mandat” utan geografisk tillhörighet införs. Skulle det uppkomma en obalans av besvärande slag i den geografiska fördelningen kan ett sådant mandat utnyttjas av valberedningen för att utjämna denna obalans. 2. Antal ledamöter i valberedningen Förslag: För varje region utses 2 ledamöter i valberedningen. Valberedningens Förslag ordförande väljs oberoende av geografisk tillhörighet. Således utses 7 ledamöter i valberedningen. Inga suppleanter utses. Motiv till förslaget: Antalet ledamöter är fullt tillräckligt för att kunna genomföra ett kvalitetssäkert valberedningsarbete. Det förutsätter naturligtvis att ledamöterna i valberedningen är beredda att ikläda sig ansvaret för att fånga upp de synpunkter som kommer upp i regionråden om krav på förbundsstyrelsens kompetensprofil, ”kandidatbank” och synpunkter på förbundsstyrelsens prestationer. Ledamöterna måste vara öppna för förslag och idéer och också på ett aktivt sätt kommunicera och förankra valberedningens ställningstaganden. Valberedningens ordförande har ett särskilt ansvar att planera valberedningens arbete så att det ges möjligheter till informationsutbyte med länsordförandena och tid för förankring av valberedningens beslut. Ordföranden har ansvaret för att valberedningsarbetet genomförs så att väl förankrat förslag till förbundsstyrelse kan föreläggas stämman. 3. Arvoden till valberedningen. valberedningen. Idag utgår arvode till valberedningens ordförande med 5 000 kr. Till övriga ledamöter utgår inga arvoden. Förslag: Arvode till valberedning och valberedningens ordförande. Till ledamot 12 utgår ett arvode om 5 000 kr/år och till ordföranden ett arvode om 15 000 kr/år, detta exklusive sociala avgifter och utöver sedvanligt dagarvode för valberednings sammanträdesdagar. Arvoderingskostnaden blir då 45 000 kr för valberedningen. Motiv till förslaget: Valberedningsarbetet är viktigt ur både demokratisk synpunkt och för att formera en stark och välfungerande förbundsstyrelse. Arvoderingen markerar vikten av uppdraget och innebär också att stämman kan ställa krav på valberedningen. Beloppen är modesta men är tillräckligt stora för att markera betydelsen i uppdraget. Totalkostnaden för valberedningsarbetet kommer att vara jämförbara med dagens kostnader. 4. ”Fria mandat” i styrelsen. Styrelsen består idag av 9 ledamöter, 3 från varje valregion, 1 personalrepresentant jämte förbundsordföranden. Förslag: Förslag Styrelsen skall oförändrat bestå av 9 ledamöter, 2 från varje valregion och ytterligare 3 ledamöter utan krav på geografisk tillhörighet jämte förbundsordföranden och 1 personalrepresentant. Motiv till förslaget: Valberedningen har idag svårigheter att formera en förbundsstyrelse efter den kompetensprofil som valberedningen fastställt. Det är ju som sagts inte enbart kravet på geografisk representativitet som skall tillgodoses utan också krav på genusfördelning, specialistkunskaper och andra kompetenser. Genom att införa ”fria mandat” öppnas möjligheter för valberedningen att arbeta mer långsiktigt och att på ett effektivare sätt möta de krav som förbundsstyrelsen ställs inför. 5. Arbetsordning för valberedningen. En arbetsordning för valberedningen upprättas. Arbetsordningen innehåller följande punkter: • Arbetet i valberedningen baseras på den värdegrund förbundet fastställt, Öppenhet, Respekt och Ansvar. • Valberedningens arbete skall präglas av den strategiska inriktning - målbild förbundet fastställt. • Valberedningsarbetet bör genomföras med samma krav på ledarskap som förbundet i övrigt arbetar efter. • En beskrivning av hur valberedningen nomineras genom ”de tre vise”. • Valberedningens arbetsuppgifter - Lämna ett väl förankrat förslag till årsstämman på kandidater till förbundsstyrelsen - Upprätta krav- och kompetensprofiler på styrelsen - Upprätta krav- och kompetensprofil på förbundsordföranden - Upprätta en ”bank” av tänkbara kandidater till styrelseposter och förbundsordförande - Utvärdera styrelsens prestationer exempelvis genom en styrelseenkät - Uppdatera valberedningens arbetsordning vid årets första sammanträde 13 • Valberedningens arbetssätt - Kommunikationen med länsföreningarna är avgörande för ett framgångsrikt arbete - Representanter för valberedningen deltar regelbundet på regionrådsmötena för att informera om arbetet och inhämta förslag och synpunkter från länsordförandena. - Förbundsordföranden deltar vid minst ett tillfälle under året i valberedningens sammanträden - Valberedningen deltar under en särskild punkt på ett av förbundsstyrelsens sammanträden under året • Ansvar för valberedningens ordförande - Leda valberedningens arbete - Lägga en tids- och arbetsplan för valberedningen som även kommuniceras med länsordförandena och förbundsordföranden - Säkerställa att kommunikationen mellan länsordföranden och valberedningen fungerar - Hålla förbundsordföranden fortlöpande informerad om valberedningens arbete. Motiv till förslaget: Varje år väljs nya ledamöter till valberedningen. Det behövs således en kunskapsöverföring för att säkerställa att arbetet genomförs på ett kvalitetsäkert sätt. Man kan säga att arbetsordningen är den samlade erfarenheten av gångna års valberedningsarbete. Därför bör också arbetsordningen uppdateras varje år så att nya erfarenheter kan byggas in och inaktuella uppgifter tas bort. Avsnitt B propositioner er Stadgeändringar föranledda av stämmans bifall till styrelsens proposition Gällande paragraf ang Jägareförbundets ändamål (talerätt) §4 Svenska Jägareförbundet ska genom en riksomfattande organisation bestående av länsjaktvårdsföreningar och kretsar ta tillvara medlemmarnas intressen för jakt och viltförvaltning genom att att att att att lokalt, nationellt och internationellt arbeta för den svenska jakttraditionen och för jaktens framtid föra fram jaktens stora värde för människors livskvalitet arbeta för artrika och livskraftiga viltstammar och jakt bedriven utifrån god kunskap och hög etik arbeta med information, opinionsbildning och utbildning erbjuda god medlemsservice 14 Före Föreslagen ny paragraf ang Jägareförbundets ändamål: Jägareförbundets ändamål (talerätt) §4 Svenska Jägareförbundet ska genom en riksomfattande organisation bestående av länsjaktvårdsföreningar och jaktvårdskretsar, i samverkan med myndigheter och andra organisationer, ta tillvara medlemmarnas intressen för natur, jakt och viltförvaltning genom att att att att att att att sprida kunskap om vilt och arbeta för ökad förståelse för människans ansvar för naturen, arbeta för biologisk mångfald med artrika och livskraftiga viltstammar i ett hållbart ekosystem, arbeta för att viltets behov av variationsrika och produktiva miljöer blir tillgodosett, föra fram jaktens stora värde för människors livskvalitet samt viltet som en förnyelsebar naturresurs, arbeta för en långsiktigt hållbar jakt bedriven utifrån god kunskap om viltförvaltning och hög etik, lokalt, nationellt och internationellt arbeta för den svenska jakttraditionen och för jaktens framtid, samt erbjuda god medlemsservice. Gällande paragraf ang valberedning: Valberedning § 11 Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa ordinarie årsstämma. För varje och en av de tre valregioner som anges i § 12 mom 2 utses tre ledamöter och tre suppleanter i valberedningen. Bland valberedningens ledamöter utser årsstämman ordförande och vice ordförande. Valberedningens förslag skickas till årsstämmodeltagarna och länsjaktvårdsföreningarna senast två veckor före årsstämman. Förbundsstyrelse och generalsekreterare § 12 [Mom 1 oförändrad] Mom 2 För val av förbundsstyrelse indelas landet i tre av årsstämman fastställda valregioner; norra, västra och östra. Antalet medlemmar i varje valregion, vilket beräknas på det sätt som anges i § 10 mom 2, bör om möjligt vara lika utan att någon länsjaktvårdsförenings område delas upp. För varje valregion väljs tre väljs ledamöter. Valet förrättas enligt föreskrifterna i § 9 mom 7. [Mom 3-6 oförändrade] 15 Föreslagen ny paragraf ang valberedning: Valberedning § 11 Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa ordinarie årsstämma. För varje och en av de tre valregioner som anges i § 12 mom 2 utses två ledamöter i valberedningen. Utöver dessa sex ledamöter utser årsstämman dessutom en ordförande (oavsett geografisk tillhörighet) i valberedningen så att denna består av sju ledamöter totalt. Valberedningens förslag skickas till årsstämmodeltagarna och länsjaktvårdsföreningarna senast två veckor före årsstämman. Förbundsstyrelse och generalsekreterare generalsekreterare § 12 [Mom 1 oförändrad] Mom 2 För val av förbundsstyrelse indelas landet i tre av årsstämman fastställda valregioner; norr, mitt och syd. För varje valregion väljs två ledamöter. Därutöver väljs tre ledamöter oavsett geografisk tillhörighet. Valet förrättas enligt föreskrifterna i § 9 mom 7. [Mom 3-6 oförändrade] 16 14. Fastställande av årsavgifter medlemsåret 1/7 201 2016 – 30/6 201 2017 Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2015-05-04 att förelägga årsstämman förslag till årsavgifter för medlemsåret 2016-07-01 – 2017-06-30 enligt nedan. Kategori Ordinarie, inklusive lokalorganisation Övriga medlemskategorier inklusive ungdom Gällande årsavgift Föreslagen årsavgift 600 kr 600 kr 300 kr 300 kr Svenska Jägareförbundets andel ska vara 85 %. Resterande del tillfaller länsföreningarna. Förslag till beslut Beslutar årsstämman i enlighet med förbundsstyrelsens förslag fastställa ovan föreslagna årsavgifter för medlemsåret 2016-07-01 – 2017-06-30. 17 15. Fastställande av valregioner Enligt Svenska Jägareförbundets stadgar § 12 mom 2 ska landet vid val av förbundsstyrelse indelas i tre av stämman fastställda valregioner; norra, västra och östra valregionen. Nuvarande valregioner föreslagna Av styrelsen föresl agna valregioner Norra valregionen (N) omfattar länsföreningarna: Norrbotten Västerbotten Mitt Norrland Gävleborg Dalarna Norra valregionen (n) omfattar länsföreningarna: Norrbotten Västerbotten Mitt Norrland Västra valregionen (V) (V) omfattar länsföreningarna: Värmland Örebro Skaraborg Södra Älvsborg Västra Götaland Väst Skåne Halland Mellersta valregionen (m) omfattar länsföreningarna: Gävleborg Dalarna Värmland Örebro Stockholm Uppsala Södermanland Västmanland Gotland Östra valregionen (Ö) omfattar länsföreningarna: Stockholm Uppsala Södermanland Västmanland Gotland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Södra valregionen (s) omfattar länsföreningarna: Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Väst Södra Älvsborg Skaraborg Förslag till beslut Beslutar årsstämman att vid val av förbundsstyrelse indela landet i norra (n), mellersta (m) och södra (s) valregionen eller norra (N), Västra (V) och Östra (Ö) valregionen. 18 16. Fastställande av arvoden a) Arvode till förbundsordföranden Förbundsordföranden erhåller ett arvode om 275.000 kronor per år, exklusive sociala avgifter. Reseersättning utgår enligt Svenska Jägareförbundets reseavtal, dock utgår enbart den skattefria delen av milersättning vid resa med egen bil. Traktamente utgår ej. Dock utgår utlandstraktamente enligt Svenska Jägareförbundets rese- och traktamentsersättningar. b) Arvoden till förbundsstyrelse, valberedning och revisorer samt förtroendevalda kommittéer. i av förbundsstyrelsen utsedda arbetsgrupper och kommittéer Valberedningens förslag Arvode till ledamöter i förbundsstyrelsen och arbetsutskott 1:e och 2:e vice ordförande ersätts vardera med ett arvode om 40.000 kr/år, exklusive sociala avgifter. Övriga styrelseledamöter ersätts med ett arvode om 20.000 kr/år exklusive sociala avgifter. För styrelseledamot som ingår i arbetsutskott och ej är ordförande, eller 1:e och 2:e vice ordförande utgår ett förhöjt arvode om 40.000 kr/år, exklusive sociala avgifter. Övriga engagemang som deltagande i arbetsgrupper, kommittéer, ordförandekonferens, årsstämma m m ersätts med dagarvode (se dagarvoden nedan). c) Arvode till valberedning och valberedningens valberedningens ordförande Till ledamot utgår ett arvode om 5 000 kronor/år och till ordförande ett arvode om 15.000 kronor/år, detta exklusive sociala avgifter och utöver sedvanligt dagarvode för valberedningens sammanträdesdagar. Arvoderingskostnaden blir då 45.000 kronor/år för valberedningen. Revisorer Ersättning till auktoriserade revisorer utgår enligt med styrelsen träffad uppgörelse. Förtroendevald revisor ersätt med 25.000 kr/år exklusive sociala avgifter. Dagarvoden Dagarvode utgår med 1.400 kr, exklusive sociala avgifter för såväl sammanträdes- och förrättningsdagar som resdagar, då sex till tolv timmar tas i anspråk. Tas mindre än sex timmar i anspråk samt vid förrättning som påbörjas efter klockan 18:00, inklusive restid, utgår halvt dagarvode med 750 kr, exklusive sociala avgifter. Då sammanlagt mer än tolv timmar tas i anspråk utgår dagarvode med 1.700 kr, exklusive sociala avgifter. För natt (klockan 00.00-06.00) utgår inget arvode för restid. 19 ReseRese- och traktamentsersättningar Reseersättning utgår enligt Svenska Jägareförbundets reseavtal, dock utgår enbart den skattefria delen av milersättning vid resa med egen bil. Traktamente utgår ej. Dock utgår utlandstraktamente enligt Svenska Jägareförbundets rese- och traktamentsersättningar. Samtliga arvoden föreslås utgå med omedelbar verkan efter årsstämman. Förslag till beslut a) b) c) 17. Nominering och val av ordförande i Svenska Jägareförbundet Enligt Svenska Jägareförbundets stadgar § 12 mom 2 väljs Jägareförbundets ordförande på ett år. Valberedningens förslag Björn Sprängare (omval) Förslag till beslut 20 18. Nominering och val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen Utdrag ur Jägareförbundets stadgar § 12 mom 3: ”Förbundsstyrelsen består av ordföranden i Jägareförbundet och nio övriga ledamöter valda av årsstämman samt en arbetstagarrepresentant utsedd av arbetstagarorganisationerna inom Jägareförbundet. Jägareförbundets ordförande väljs på ett år och förbundsstyrelsens ledamöter väljs för en tid av två år med fyra ledamöter vart annat år och fem ledamöter vart annat år.” Ledamöter Norra valregionen Anders Iacobæus Torbjörn Lövbom Peter Eriksson vald t o m 2016 vald t o m 2015 (valberedningen föreslår omval) vald t o m 2015 (valberedningen föreslår omval) Ledamöter Västra valregionen Sven Lindén Lars Ingelmark Angelica Johansson vald t o m 2016 vald t o m 2015 (har avsagt sig omval) vald t o m 2015 (valberedningen föreslår omval) Ledamöter Östra valregionen Torbjörn Larsson Maria Rankka Folke Fagerlund vald t o m 2016 vald t o m 2015 (har avsagt sig omval) vald t o m 2016 Valberedningens förslag (mandattid två år) Torbjörn Lövbom Peter Eriksson Angelica Johansson Britt-Marie Nordquist Rolf Annerberg N (omval) N (omval) V (omval) V (nyval) Ö (nyval) Val av ledamöter Förslag till beslut Presentation av nya kandidater till förbundsstyrelsen Rolf Annerberg, Annerberg, 66 år gift, fyra barn och fem barnbarn. Jaktlig bakgrund: bakgrund Jägarexamen i början av 90-talet. Medlem i jaktlag i Västmanland sedan dess. Intresserad av all slags jakt men mest erfarenhet av klövviltsjakt. Mest spännande jakt med trädskällare och vildrensjakt i Norge. Ordförande i Jägareförbundet Stockholm 5 år. Belgisk jägarexamen. Relevant yrkeserfarenhet: 15 år i regeringskansliet, finans, industri och miljö- och energidepartementet. Statssekreterare (s) 7 år. Chef för Naturvårdsverket 1991-99. Kanslichef i EU-kommissionen hos kommissionär Margot Wallström 7 år. Chef för forskningsrådet Formas -2013. 21 Ett stort antal utredningsuppdrag, senast om jordbrukets konkurrenskraft. Kan bidra med i styrelsen: styrelsen Kunskap och insikt om myndigheter och det politiska systemet i Sverige, Omfattande internationell erfarenhet, särskilt när det gäller EU. BrittBritt-Marie Nordquist Genuin värmlänning som bor och jobbar på egen skogsfastighet, viltmästare (ÖsterMalma -82), anställd inom Svenska Jägareförbundet ca 30 år. Min praktik gjorde jag i huvudsak hos länsföreningen i Värmland, efter min examen jobbade jag en termin som lärare i jakt och vilt på Södra Vikens naturbruksgymnasium samt en höst med kronviltforskning i Skottland. Därefter hamnade jag ett halvår på länsföreningen i Värmland, med uppdraget att förlänga jaktvårdsområden (nuvarande vvo). Från Värmland bar det sedan av till viltforskningen på Gotland och därefter till länsföreningen i Dalarna. 1986 återkom jag till dåvarande Värmlands läns Jaktvårdsförbund som jaktvårdskonsulent, sedermera länsjaktvårdskonsulent för Värmland-Örebro. När familjesituationen förändrades, valde jag 2010 att gå vidare till Mellanskog, där jag jobbade som inspektor. Sedan 2013 är jag min egen arbetsgivare. Jag är 58 år, skild, har två vuxna barn (22 respektive 26 år) och ett par jämthundar hör också till familjen. Jag är djupt engagerad i jakt och i skog, vilket genom åren gett mig ett antal uppdrag. Förutom uppdrag inom jakten, har jag också varit styrelseledamot i tidigare Västra skogsägarna. Efter sammanslagningen med Mellanskog år 2002, satt jag sju år i Mellanskogs valberedning (32 000 medlemmar) varav fyra år som dess ordförande och jag har under nio år varit ledamot av LRF:s regionstyrelse i Värmland. Jag har varit länsstyrelsens besiktningsman för rovdjursrivna tamdjur samt besiktningsman för lo i samband med lojakten. Trots att jag inte längre är yrkesverksam inom jakten, lägger varg- och älgproblematiken beslag på väsentliga delar av min tillvaro. Min gård och skog ligger i Jangenreviret och jag delar således livsutrymme med vargen. För Jägareförbundets räkning var jag ledamot i den statliga utredningen om Jaktens framtid med Ulla Pettersson som utredare, och jag har också ett antal år som ledamot av Naturvårdsverks rovdjursråd. Jag betraktar mig själv som väl insatt i såväl Jägareförbundets som länsstyrelsers och statlig myndigheters organisation, uppdrag och arbetssätt. Jag tar gärna plats i styrelserum likaväl som i jaktkojan eller i hundsammanhang. Jag är för närvarande vice ordförande i Svenska Älghundklubben. Jag hoppas jag lyckats ge en kort men livaktig bild av mig själv. Om något mera behövs eller om något behöver förklaras, så svarar jag gärna på frågor. 22 19. 19. Val av av revisorer och två suppleanter Utdrag ur Jägareförbundets stadgar § 14 mom 2 För granskning av Jägareförbundets räkenskaper och förvaltning väljer årsstämman två revisorer och två suppleanter. En revisor jämte dennes suppleant skall vara auktoriserad. Härutöver äger regeringen eller den regeringen utser förordna en revisor jämte en suppleant. Revisorerna och deras suppleanter utses för en tid om två år. Val av två revisorer och två suppleanter Revisorer är: Martin Dagermark, aukt revisor Sören Larsson Suppleanter är: Anders Fougstedt, aukt revisor Agneta Ericsson Valberedningens förslag Martin Dagermark Sören Larsson (omval) (omval) Suppleanter: Anders Fougstedt, aukt revisor Agneta Ericsson (omval) (omval) 20. Utmärkelser Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde den 18 mars 2015 föreslå årsstämman att utdela Svenska Jägareförbundets belöningsmedalj i guld till Lars Ingelmark och i silver till Maria Rankka. 23 21. Val av valberedning Utdrag ur Jägareförbundets stadgar § 11 Jägareförbundets årsstämma utser en valberedning för tiden till och med nästa ordinarie årsstämma. För var och en av de tre valregioner som anges i§ 12 mom 2 utses tre ledamöter och tre suppleanter i valberedningen. Bland valberedningens ledamöter utser årsstämman ordförande och vice ordförande. Valberedningen består av: Ledamöter Suppleanter Norra valregionen K G Abramsson, ordförande Birgitta Isaksson Marita Edlund Christian Redhe Sven Norgren Tor Lindkvist Västra valregionen Catharina Månsson Vivianne Pettersson Jan-Olov Andersson Lars Ericsson Bo-Eric Persson Christa Dörring Östra valregionen Johan Kjellson, vice ordförande Laila Modin Per Wesley Caroline Hagström Per-Uno Unoson Ewa Klingspor a) Val av ledamöter och (suppleanter) suppleanter) i valberedningen Norra valregionen Mellersta valregionen Södra valregionen eller eller Västra valregionen Östra valregionen b) Val av ordförande och vice ordförande i valberedningen Förslag till beslut 24 22. Förbundsstyrelsens proposition avseende forskningstjugan. Bakgrund Alla Jägareförbundets medlemmar bidrar med 20 kronor av sin medlemsavgift till relevant viltforskning, den så kallade ”forskningstjugan”. Medlen har utgjort ett viktigt tillskott till den svenska viltforskningen. Idag finansieras ett tiotal forskningsprojekt som drivs av forskare vid olika lärosäten. Verkningsgraden av medlen har dock begränsats av att en stor andel förvinner till overhead, samtidigt som målstyrning och uppföljning av delfinansierade externa projekt försvåras. Generalsekreteraren med Forsknings- och förvaltningsgruppen har på uppdrag av förbundsstyrelsen analyserat kostnadseffektiviteten under olika typer av finansieringsmodeller. Analysen tar inte bara upp effektivitet i att generera ny kunskap, utan även fördelar och nackdelar när det gäller kompetensförsörjning inom förbundet, kontaktytor mot lärosäten och anseendet för viltforskningen. Förslag till nyttjande och användningsområden för forskningstjugan Förbundsstyrelsen anser att beslutet om nyttjande av dessa medel skall ligga hos förbundsstyrelsen i framtiden, precis som idag. Förbundsstyrelsen anser att det arbete som gjorts genom Forsknings- och förvaltningsgruppen har varit framgångsrikt historiskt, men nu behöver arbetssättet förändras i takt med samhällets- och förbundets utveckling. Framförallt ser förbundsstyrelsen att medlen måste användas mer kostnadseffektivt och målinriktat i framtiden. Förbundsstyrelsen ser tre tydliga och viktiga användningsområden av forskningstjugan för Svenska Jägareförbundet i framtiden. Det är med stor sannolikhet inte optimalt, sett över tid, att fokusera enbart på ett av de föreslagna användningsområdena för dessa medel. En över tid flexibel kombination av användningsområden ger möjligheten att optimera nyttan av genomförd forskning för medlemmarna, utifrån omvärld och interna vägval samt prioriteringar. Användningsområdena är: 1. Målinriktad medfinansiering. Medfinansiering av traditionella forskningsprojekt är ett effektivt sätt att även få andra finansiärer, främst Viltvårdsfonden, att stödja de för oss mest attraktiva och prioriterade forskningsprojekten. Sett över tid är denna form av medfinansiering särskilt viktig då Viltvårdsfonden går in i en ny programperiod. Nuvarande period är 2015 – 2020. Det är dock viktigt att se andra alternativ till medfinansiering än reda pengar, som till del försvinner i overheadkostnader vid lärosätena. Förbundet har med stor framgång de senaste åren initierat forskningssamarbeten mellan förbundets tjänstemän och forskargrupper vid lärosäten. Detta arbetssätt förutsätter dock att vår personal är kompetent samt attraktiv nog för att ses som en resurs av olika relevanta forskningsprojekt. 2. Akuta resurser för faktagenerering eller kompetensutveckling. Förbundet kommer alltid behöva medel för att snabbt kunna ta fram fakta, kunskapssammanställningar och anordna seminarier eller workshops. Särskilt med tanke på den regionaliserade viltförvaltningen bedöms detta behov öka då enskilda, eller grupper av, delegater i Viltförvaltningsdelegationerna i allt högre utsträckning efterfrågar underlag. Ofta 25 omfattar dessa åtgärder forskning eller spridning av forskningsresultat som förbundet delfinansierat. I dessa fall bör verksamheterna liksom idag kunna finansieras av forskningstjugan. Deltidsanställning av viltforskare. Detta alternativ säkerställer en kostnadseffektiv och 3. Deltidsanställning målstyrd viltforskning inriktad på frågor som är relevanta för våra medlemmar. Samtidigt får förbundet egna experter som kan omsätta ny kunskap i praktisk förvaltning och sprida kunskapen i organisationen. Dagens forskning bedrivs nästan uteslutande i programform med forskargrupper bestående av ett stort antal olika forskare från skilda discipliner. Har vi möjligheten att vara en del av dessa program med personer anställda av oss men formellt knutna till ett lärosäte får vi unik insyn och garanterar en position vid kunskapsfronten. Genom denna lösning undviker vi också overheadkostnader och bygger forskarens kompetens internt istället för externt på något lärosäte. Omvärlden jobbar i allt högre utsträckning ”projektbaserat” med sakfrågor, till exempel Naturvårdsverket som årligen får ett antal utredningsuppdrag i sitt regleringsbrev. Har vi möjligheten att med experter hjälpa myndigheter med underlag och studier kopplat till dessa projekt får vi en unik insyn och möjlighet att forma resultaten. Utifrån de strategiska målen och nedbrytningen av dessa i ”trappor” och operativa mål kan vi jobba långsiktigt och fokuserat med insamling av de faktaunderlag som kommer att behövas de kommande åren. Förbundsstyrelsen anser dessa tydliga och viktiga användningsområden måste ha en inneboende flexibilitet, så att det ej blir en statisk fördelning av medel inom dessa tre användningsområden, utan de ska kunna utnyttjas målinriktat och anpassat efter Svenska Jägareförbundets behov av forskningsresultat och ny kunskap på kort och lång sikt. Förslag till arbetssätt och beslutsprocess Förbundsstyrelsen föreslår att stämman ger förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en Forsknings- och utvecklingsgrupp bestående av en representant från förbundsstyrelsen, generalsekreterare, riksjaktvårdskonsulent, forskningssamordnare och eventuellt ytterligare forskarkompetens utifrån. Förbundets forskningsfinansiering och forskningsverksamhet skall liksom tidigare regelbundet utsättas för oberoende utvärdering av forskarsamhället. Forsknings- och utvecklingsgruppens roll är att ta fram förslag till forsknings- och utvecklingsbehov utifrån strategisk målbild, verksamhetsplanering, forsknings- och andra kompetensutvecklingsbehov. Representanter i gruppen skall även företräda Svenska Jägareförbundet i viltkommittén hos Naturvårdverket och vid behov bereda jakttidsprocesser. Beslut om fördelning av forskningstjugans medel till viltforskning tas av förbundsstyrelse årligen i samband med godkännande av verksamhetsplan och beslut om budget. 26 Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman beslutar ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en forsknings- och utvecklingsgrupp och årligen besluta om fördelning av forskningstjugans medel ska ske för att säkerställa att en god och för medlemmen relevant viltforskning bedrivs på ett effektivt sätt. Årlig återrapportering kommer att ske. 27 23. Förbundsstyrelsens proposition avseende översyn översyn av kretsens kretsens roll och ansvar i framtiden Arbetsgrupp roller och ansvars avslutande avslutande rekommendation (rapporten i sin helhet återfinns under Åtgärder i anledning av motioner m m från årsstämman 2014). Arbetsgrupen rekommenderar att roller och ansvar i Svenska Jägareförbundets kretsar analyseras samt tydliggörs för framtiden. Eftersom frågan om kretsarnas roll och ansvar nu och i framtiden återkommande har diskuterats samt värderats i vårt arbete och vid olika möten. Vi anser att stämman bör tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med regional och lokal förankring, i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller och ansvar i Svenska Jägareförbundet, utgångspunkten kan bland annat tas från det tidigare arbetet ”Kretsarna siktar framåt”. Arbetsgrupp roller och ansvar föreslår att förbundsstyrelsen lägger en proposition till förbundsstämman om att: - Tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med regional och lokal förankring i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller roller, ller, utveckling och ansvar i Jägareförbundet, utgångspunkten kan tas från det tidigare arbetet ”Kretsarna siktar framåt”. Förbundsstyrelsen har vid sitt sammanträde 2015-05-04 antagit förslaget som sitt och överlämnar propositionen i sin helhet till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förslag till beslut 28 24 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 1 ang jakttid på björn Motionen har initierats av Åleby viltvårdsområde och har antagits av Jägareförbundet Hagfors jaktvårdskrets och Jägareförbundet Värmland. Motionen Värmlands län har under ett antal år haft jakt på björn. Björnstammen har ökat och björn finns nu sporadiskt i hela länet. Jakt på björn är för närvarande enbart tillåten i Hagfors och Torsby kommuner med början den 21 augusti fram till den 15 oktober. Jakttiden är idag anpassad till björnens livscykel där den i norra Sverige går i ide i slutet av oktober eller början av november, beroende på ljusförhållanden, snö och kyla. I takt med att björnstammen sprider sig och ökar i de södra delarna av etableringsområdet kommer också behovet av jakt att öka. I Värmland går björnarna i vintervila betydligt senare än vad deras artfränder gör i de norra delarna av landet och det talar för en anpassad jakttid. Många jaktlag och jägare inleder sin jaktsäsong i samband med älgjakten. För oss i Åleby vvo innebär det att jaktlaget samlas först andra måndagen i oktober och då återstår enbart några dagar av björnjakten. Möjligheten att under organiserade former och jaktlagsvis jaga björn talar för längre eller senarelagd jakttid. Jakttiden på björn bör anpassas till lokala förhållanden så som är fallet med annat vilt. Vi föreslår därför att jakttiden för björn i Värmlands län förlängs med en månad med start den 21 augusti och fram till och med den 15 november, alternativt fram till den 30 november. Jägareförbundet Värmlands styrelses yttrande Styrelsen i Jägareförbundet Värmland delar motionens synpunkter på att björnjakten bör anpassas till björnens utbredning och förhållande som gäller i södra delarna av landet. Björnstammen ökar i Värmland och anses nu finnas i större delen av länet, dock har ingen föryngring konstaterats, men det är nog bara en tidsfråga i synnerhet i norra och östra Värmland – om de inte redan finns? Jakten på björn har under 2014 ändrats till att gälla hela Värmlands län, inte bara Torsby och Hagfors kommuner. Troligen fälls bara hanar åtminstone om det sker i södra delarna av länet. Styrelsen delar motionens mening att jakttiden idag är anpassad till björnens livscykel och de förhållanden som gäller i norra Sverige. I takt med att björnstammen sprider sig och ökar i de södra delarna av etableringsområdet, m a o även i andra län långt söderut i Sverige, är det en principiell fråga som inte bara gäller för Värmland, utan kan snart även beröra södra Dalarna, norra Örebro län, Västmanland och dylikt. Där går björnarna i vintervila senare än vad björnarna gör i norra delarna av landet och det talar för en anpassad jakttid. Därför bör förbundet utreda vad som är lämplig jakttid på björn i södra Sverige. Alla jakttidsärenden inom Jägareförbundet arkiveras inför nästa revision av jakttiderna. Inför en revision av jakttider bearbetas alla arkiverade skrivelser inom Jägareförbundet vid ett och samma tillfälle så de kan stämmas av mot andra skrivelser och sedan se 29 huruvida de faller inom våra biologiska jakttidsramar, etiska policys m m. I detta läge går de även på nytt ut som en remiss till länen. I dagsläget är det framtida jakttidsarbetet mycket oklart då jaktlagsutredningen lagts ner, ny viltmyndighet diskuteras m m. Förbundets arbete med jakttider kommer därför troligen också behöva ses över och harmoniseras med de förändringar som eventuellt kommer att ske. Frågan om jakttider ska normalt skickas till Jägareförbundet för att arkiveras inför nästa revision av jakttiderna, men i detta fall handlar det om en principiell fråga på ett ”nytt” jaktbart vilt i mellersta och södra delarna av Sverige. Hemställan: Men ovan nämnda yrkar styrelsen på att länsstämman bifaller motionen i så motto att man utreder vad som är lämplig jakttid för björn i södra Sverige och sänder den vidare till jakttidsberedningen inom Svenska Jägareförbundet samt till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Värmlands beslut Jägareförbundet Värmland har antagit styrelsens förslag som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsen yttrande Förbundsstyrelsen förstår till fullo motionärens motiv till en förlängd björnjakt i Värmland. Motiven till en förlängd jakt är dock av social karaktär, en samordning med den första älgjaktsveckan. Förbundet har en lång och framgångsrik tradition att främst utgå ifrån biologi i sina jakttidsförslag och jakttidsramar. Det är därför förbundsstyrelsens bestämda uppfattning att denna motion kräver en genomlysning av björnens biologi. I december 2014 tog Naturvårdsverket beslut om att delegera beslut om licensjakt på björn till hela det norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Det innebär att såväl Värmland som Västmanland, Örebro, Uppsala, Stockholm och Västra Götaland nu kan ta länsvisa beslut om licensjakt till höstens jakt. Dessa beslut styrs dock av ett nationellt ramverk, ”Naturvårdsverkets föreskrifter för licensjakt på björn” (NFS 2010:7), där bland annat jakttiden slås fast till den 21/8 – 15/10 (§3). Det är således dessa föreskrifter som måste revideras för att få en förlängd jakttid på björn i Värmland. Därmed är inte denna fråga primärt en fråga om en översyn av jakttiderna i sin helhet utan snarare en fråga om förändring av en enskild föreskrift. Därmed kan det finnas fog för att hantera frågan som en motion. Jakttiden för björn är omdiskuterad för närvarande och forskning bedrivs av Skandinaviska björnprojektet, främst för att studera hur höstfeta björnar mår av att jagas med hund i augusti då temperaturen vissa dagar kan vara hög. Inom björnprojektet har det också studerats när björnarna går i ide i olika delar av landet. Ingen forskning har bedrivits i Värmland specifikt, men väl inom samma klimatzon i till exempel Dalarna. Idegången för björn varierar med kön och kondition samt om honan 30 kommer att föda ungar under vintern. Honor med ungar går i ide först medan vuxna hanbjörnar går i ide senare. För det aktuella området har uppmätts en variation mellan 6/10 – 30/11 för björnarnas idegång. Det finns alltså med stor sannolikhet enskilda björnar som går i ide innan jakten avslutats redan idag. Vidare är det också en fråga om jakttiden ska pågå ända till björnarna faktiskt gått i ide. Forskningen visar ett kraftigt förändrat beteende hos björnarna en tid innan de lägger sig i idet; ”pre-denning activity”. Bland annat blir björnarna mer passiva, oberäkneliga och mer benägna att försvara sig. Det är främst under denna period årliga incidenter mellan jägare, hundar och björnar inträffar. Tillgängliga fakta för aktuellt område anger att ”medelbjörnen” påbörjar sin ”predenning activity” den 22/10. Standardavvikelsen är 11 dagar vilket innebär att redan dagens jaktstart ligger inom intervallet. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman avslår motionen men uppdrar till förbundsstyrelsen att fortsätta arbetet med att i samarbete med björnforskningen verka för så långa jakttider på björn som möjligt med hänsyn till biologi och etik. 31 25 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 2 ang utökat ansvar för rovdjursinventering i allmänna uppdraget Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Örnsköldsviks jaktvårdskrets och har antagits av Jägareförbundet Örnsköldsviks jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Mitt Norrland. Motionen Sedan 1938 har Svenska Jägareförbundet haft regeringens allmänna uppdrag. Första uppdraget som gavs, var att förbundet skulle ansvara för jakten och viltvården i Sverige. Regeringen ansåg då att ingen särskild myndighet behövdes då Svenska Jägareförbundet som organisation var trovärdig, hade kunskap och kontakt med jägarkåren i hela Sverige. Om 24 år, har hundra år passerat sedan detta förtroende gavs till Sveriges största jägarorganisation. Idag 2015, upplever vi jägare att målsättningen med det allmänna uppdraget förminskats gentemot den kunskap jägarkåren besitter. Uppdraget handlar allmänt om att förbundet skall ansvara för information inom några områden och prioritera en ny ekosystembaserad adaptiv förvaltning av älg, stärka den lokalt baserade förvaltningen av vildsvin och hjortar och informera om tillvaratagande av kött samt vikten av trikinprovtagning av vildsvin och björnar. Dessa prioriterade uppdrag, känns som mycket begränsade och ett underutnyttjande av den samlade resurs som finns i jägarkåren. För medlemmar som har naturen och jakten som livsstil, med allt vad det innebär av satsningar i form av tid och materiella investeringar, känns detta uppdrag som resursslöseri och tyvärr en förtroendebrist. Sverige har ca 300 000 medborgare som jagar och de flesta av dessa har stor kunskap om naturen och dess förutsättningar. Cirka hälften av jägarna är medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Dessa medlemmar besitter en stor kunskap kring vilt och dess levnadsförutsättningar. De flesta av dessa har erhållit kunskapen i vardagen och inte heller sällan följt med på jakt och viltvård sedan barnsben. Generellt kan man nog uppskatta att varje jägare har årtionden av erfarenhet i bagaget samt stor kännedom om de lokala jaktmarkerna. En kunskap som troligtvis inte går att inhämta via någon teoretisk utbildning. Utöver detta förvaltar jägarna på ett ansvarsfullt sätt, en unik kunskap om löshundsjakt, en tradition med månghundraårig historia. Någonstans på vägen har det ansvar och förtroende som jägarkåren åtnjöt av regeringen 1938 försvunnit eller överförts till myndigheter. En utveckling som varken gynnar statsfinanserna eller tar tillvara den stora kunskapsbank som återfinns i jägarkåren. Svenska Jägareförbundets medlemsantal torde växa om förtroendet hos jägarna kring deras kunskap återvanns. Som exempel kan tas vår nuvarande rovdjurspolitik och den intention som SOU 2012/13:191 har – Att stärka förtroendet för rovdjurspolitiken. Intentionerna i denna och den reella hanteringen av densamma går stick i stäv med varandra. Förvaltningen har decentraliserats men myndigheterna mäktar inte fullgöra sitt uppdrag på grund av begränsade resurser. Detta skapar misstroende och motsättningar bland medlemmarna som inte är gynnsamma. Detta motverkar också en accepterad rovdjursförvaltning i Sverige bland dem som är satta att förvalta densamma. Låt oss jägare hjälpa till, vi vill ha detta förtroende, låt oss, vi som vistas i markerna dagligen, ta ansvar för fler inventeringar. Vi ansvarade för denna inventering förut med gott resultat. 32 En sådan förändring skulle både stärka delaktigheten samt automatiskt skapa en väl förankrad rovdjurspolitik inom den grupp som också är den som i vardagen förvaltar den förda politiken. Samtidigt skulle även ett av de viktiga målen med SOU 2012/13:191, kunna uppnås, målet att stärka förtroendet för rovdjurspolitiken. Svenska Jägarförbundets medlemsantal skulle öka. Vissa år genomförs redan björnspillningsinventeringar där jägarkåren medverkar med gott resultat. Andra viltobservationer rapporteras vid jakt även de med gott resultat. Låt oss ta tillvara den kunskap, erfarenhet och lokalkännedom tillsammans med den vilja som finns hos jägarkåren. Låt jägarna återta ansvaret för rovdjursinventering fullt ut, starta med lodjursinventeringen som första steg på denna väg, utvärdera och utöka med järv osv. Förslag till beslut till förbundsstyrelsen; • att arbeta för att den årliga rovdjursinventeringen blir en del av det allmänna uppdraget för Svenska Jägarförbundet • att Svenska Jägarförbundets arbetar för att den av jägarna gjorda årliga rovdjursinventeringen ligger till grund för Sveriges förvaltning av densamma • att Svenska Jägarförbundet arbetar för att länsförbunden i samverkan med länsstyrelsen tar fram tydliga samarbetsformer • att Svenska Jägarförbundet verkar för att myndigheterna tar samordnings- och kunskapsansvar gentemot jägarna i rovdjursinventeringen. Jägareförbundet Örnsköldsviks jaktvårdskrets har vid årsmöte 2015-02-23 beslutat anta motionen samt vidaresända den till Jägareförbundet Mitt Norrlands årsstämma. Jägareförbundet Mitt Norrlands styrelses yttrande. yttrande Styrelsen för Jägareförbundet Mitt Norrland föreslår årsstämman tillstyrka motionen och att den vidaresänds till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Motivering: Det ligger i medlemmarnas och förbundets intresse att ta en större del i inventeringsarbetet då det har klar bäring på det allmänna uppdraget. En större medverkan i inventeringsarbetet ger också förbundet ökad status bland myndigheter och beslutsfattare. Jägareförbundet Mitt Norrlands beslut Jägareförbundet Mitt Norrland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Med anledning av den rådande vargpolitiken tog förbundsstyrelsen i september 2011 initiativ till en extrainsatt ordförandekonferens för att diskutera om förbundet kunde fullgöra alla delar av allmänna uppdraget med medlemmarnas fortsatta förtroende. Ordförandekonferensen föreslog förbundsstyrelsen ett program som innebar att förbundet avsade sig delar av det allmänna uppdraget vad gäller varg, bland annat inventering, eftersök och förankring av genetisk förstärkning. Förbundsstyrelsen tog beslut enligt programmet den 27/9 2011 vilket innebar att förbundet bland annat fick 33 återbetala delar av medlen som tilldelats för det allmänna uppdraget. Sedan dess har förbundet inte fått något uppdrag att medverka i inventering av varg inom ramen för det allmänna uppdraget. Mot bakgrund av den genomförda licensjakten på varg i januari 2015 tog förbundsstyrelsen initiativ till att utreda om det fanns möjligheter för förbundet att, i samverkan med Naturvårdsverket, intensifiera insatserna vad gäller inventering av stora rovdjur. Vid vargjakten framkom att det fanns betydligt fler vargar än vad som var officiellt i de revir man jagade i. Förbundsstyrelsen ansåg att det fanns ett ökat förtroende för myndigheterna efter genomförd jakt och att medlemmarna såg behovet av bättre inventeringar. Detta för att hitta så många stora rovdjur som möjligt och därmed få en så ändamålsenlig och omfattande jakt som möjligt på aktuella arter. Vargförvaltningen är av främst juridiska skäl fortsatt oklar och svår att förutse. Förbundsstyrelsen gjorde därför bedömningen att det var klokare att inleda ett intensifierat inventeringsarbete direkt med Naturvårdsverket, via separata årliga avtal. Under våren 2015 har förbundet förhandlat fram ett avtal med Naturvårdsverket som i huvudsak innebär: Bygga upp ett rapporteringsystem och främja rapportering via Skandobs. Denna punkt innebär att förbundet bygger upp en organisation med en nationell och tre regionala samordnare för inventering av stora rovdjur. Utöver detta ska en organisation med en samordnare/jaktvårdskrets byggas upp. Denna person ansvarar för att jägarna i kretsens rapporter och observationer kommer länsstyrelsen till känna. 1. Utförande av områdesinventeringar. Förbundet ska, efter avrop från aktuell länsstyrelse, kunna genomföra områdesinventeringar av stora rovdjur. Detta uppdrag innebär också att förbundets samordnare, i dialog med länsstyrelserna, föreslår vilka områden som bör inventeras. Kostnader för dessa inventeringar bekostas av respektive länsstyrelse. 2. Rovdjursobs. Förbundet samlar sedan mitten av 1980-talet älgobs under älgjaktens sju första dagar. I samband med detta noteras också om stora rovdjur observerats. Denna del av avtalet innebär att förbundet årligen sammanställer rovdjursobsen som ett underlag i rovdjursförvaltningen. Detta underlag bedöms bli särskilt viktigt i de södra delarna av landet där snöförhållanden gör områdes- eller spårinventeringar svåra att genomföra. 3. Information om avtalet. Förbundet ska fortlöpande och i alla lämpliga sammanhang informera om avtalet och vikten av att rapportera stora rovdjur. 4. Redovisning och statistik. Förbundet ska årligen rapportera vilka resurser som förbrukats inom ramen för avtalet. På samma sätt som förbundet årligen avrapporterar det allmänna uppdraget till regeringen. 5. Forskning och utvärdering. Den i avtalet ingående verksamheten har forskningsrelevans och är viktig för såväl beräkning av rovdjurspopulationer som utvärdering av inventeringsresultat och inventeringsmetoder. Om förbundet ska genomföra och marknadsföra denna verksamhet måste vi också aktivt medverka i den fortlöpande utvärderingen. 34 Förbundsstyrelsen anser att det föreliggande avtalet innehåller alla delar som motionen efterlyser, förutom att det ska vara en del av allmänna uppdraget. Det är förbundsstyrelsens bestämda uppfattning att det i nuläget är betydligt mycket mer flexibelt och ändamålsenligt att bedriva denna verksamhet som en separat del, direkt avtalad med Naturvårdsverket på årlig basis. I nuläget när samtliga stora rovdjur förvaltas med jakt är det helt avgörande att så omfattande inventeringar som möjligt genomförs. De rovdjur som inte kvalitetssäkrats vid inventering finns helt enkelt inte och kommer inte att utgöra grund vid jaktbeslut. Hemställan Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsstyrelsen att stämman bifaller motionen i så motto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med Naturvårdsverket om en separat avtalad verksamhet vad gäller inventering av stora rovdjur. 35 26 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 3 ang skyddsjakt skyddsjakt på varg Motionen har initierats av Karl-Evert Hellsén och har antagits av Jägareförbundet Ovanåkers jaktvårdskrets och Jägareförbundet Gävleborg. Motionen Av någon underlig anledning så togs behörigheten av länsjaktvårdsförbundet att söka skyddsjakt på varg. Det var bara den som drabbats eller var berörd av vargens skador som hade rätten att söka. Mycket konstigt kan man tycka, för när ett jaktområde har drabbats av varg, någon jakthund har blivit vargdödad då tycker jag att alla jägare som jagar med löshund är drabbade. Livskvaliteten sjunker snabbt, som hundägare så mal tanken kommer min hund att bli vargtagen nästa gång. Svenska Jägareförbundet har det allmänna uppdraget i Sverige. Helt klart så tycker jag att Svenska Jägareförbundet ska jobba för att vi i länsförbunden åter ska få ansöka om skyddsjakt, vi som förbund måste få tillbaka den självklara rätten. Vi är en medlemsorganisation, medlemmarna behöver vårt stöd, vi kan inte stå på sidan och se på. Jägareförbundet Gävleborgs styrelses styrelses yttrande Styrelsen för Jägareförbundet Gävleborg föreslog länsstämman att bifalla motionens andemening vilket utläses som att förbundet ska verka för att ge Jägareförbundet samma rättigheter som andra miljöorganisationer att överklaga miljörelaterade beslut enligt Århus-konventionen och att förbundet på så vis kan företräda sina medlemmar. Styrelsen bör få i uppdrag att tydligare formulera motionen till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Vid Jägareförbundet Gävleborgs årsstämma 2015-03-28 beslutade stämman att anta andemeningen i motionen från K-E Hellsén som tidigare antagits av Ovanåkers jaktkrets och ge styrelsen i uppdrag att förtydliga motionens andemening. Jägareförbundet Gävleborg hemställer att Svenska Jägareförbundet beslutar att förbundet ska verka för att ge Jägareförbundet samma rättigheter som andra miljöorganisationer att överklaga miljörelaterade beslut enligt Århus-konventionen och att förbundet på så vis kan företräda sina medlemmar. Jägareförbundet Gävleborgs beslut Jägareförbundet Gävleborg i motionen i enlighet med styrelses yttrande och som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Talerätt mot beslut av olika myndigheter har enligt grundprincipen i 22 § förvaltningslagen den som är berörd av ett beslut. Det finns en omfattande praxis rörande innebörden av detta begrepp och i princip omfattas inte intresseföreningar. På miljörättens område finns emellertid den så kallade Århuskonventionen som under vissa förutsättningar ger miljöorganisationer rätt att på miljöområdet överklaga vissa beslut. 36 Genom olika domstolsavgöranden har vissa miljöorganisationer tillerkänts talerätt i frågor rörande jakt efter varg. Indirekt har även Svenska Jägareförbundet tillerkänts talerätt genom att vi accepterats som part i domstolsprocesser rörande vargjakt. Bilden är dock inte entydig och inga slutliga avgöranden finns ännu från högsta instans. Förbundsstyrelsen har därför föreslagit årsstämman att ändra stadgarna för Svenska Jägareförbundet där det tydligare framgår att även vi är en icke-statlig organisation som främjar miljöskydd. Förbundsstyrelsen kommer även att driva frågan politiskt om att tydliggöra talerätten mot beslut enligt jaktlagstiftningen nu när jaktlagsutredningen är nedlagd. Hemställan Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att stämman bifaller motionen. 37 27 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 4 ang kostnadsersättning i samband med vargjakt Motionen har initierats av Bengt Svensson och har antagits av Jägareförbundet Karlskoga-Degerfors jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Örebro. Motionen Rovdjursproblemen och olika myndigheter fortsätter att ställa till det för medlemmarna i Svenska Jägareförbundet, inte minst i samband med vargjakten 2015. Medlemmarna har inför jakten utfört förberedande arbete i stor omfattning för att få en säker jakt. Överklagandet, som skedde vid förra jakttillfället, skulle inte vara möjligt vid 2015 års jakt; enligt Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Örebro. Alla vet resultatet, bara timmar före jaktens början stoppades den av kammarrätten i Karlstad. Många jägare har lagt ner många timmar, lagt ut stora kostnader för resor och bostäder. Detta måste ersättas av någon. Detta är en förtroendefråga för medlemmarna och förbundet. Jag yrkar därför: att Svenska Jägareförbundet styrelse förbereder ett underlag om kostnadsersättning för all förberedelse som jägarkåren utfört i Örebro län. att motionen förs vidare till länsförbundets stämma, och vidare till Svenska Jägareförbundets stämma. Jägareförbundet Örebros styrelses yttrande Motionen vill att ersättning ska utgå till de som drabbats av Kammarrätten i Karlstads agerande och det innebär att frågan först måste få ett slutligt avgörande (Högsta förvaltningsdomstolen och EU). Därefter finns det flera olika vägar att gå beroende på vem som vinner den pågående processen. Länsföreningen tillstyrker motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att, för det fall förbundet vinner sakfrågan, överväga möjligheterna att vidta ytterligare rättsliga åtgärder mot förvaltningsrätten. Jägareförbundet Örebros Örebros beslut Jägareförbundet Örebro har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Frågan om överklagbarheten av länsstyrelsens beslut om vargjakt är föremål för prövning i Högsta Förvaltningsdomstolen som sista instans. När det målet avgjorts vet vi slutligt om det var fel av förvaltningsrätten i Karlstad att ta upp ärendet till prövning och stoppa jakten. För det fall det visar sig att det var fel, finns vissa möjligheter för varje enskild drabbad att kräva skadestånd av myndigheten för vårdslös myndighetsutövning. Ett sådant krav kan framställas till Justitiekanslern som hanterar frågor om skadeståndsansvar för staten. Om inte Justitiekanslern som representant för staten 38 medger att betala skadestånd måste en civilrättslig process inledas av varje enskild drabbad, eventuellt med ekonomiskt stöd från sin rättsskyddsförsäkring. Det kan också tänkas att det var tjänstefel av beslutande tjänsteman, i detta fall lagmannen ensam, vilket kan utgöra ett brott. Det kan då finnas möjligheter att kräva skadestånd personligen från lagmannen. I sådant fall inleds processen med en polisanmälan och om ärendet går till åtal kan skadeståndsfrågan hanteras av åklagaren inom ramen för brottsmålsprocessen som ett enskilt anspråk. Förbundsstyrelsen har för avsikt att utreda frågan vidare och om det bedöms lämpligt bistå i ett pilotfall, alternativt medverka till att polisanmälan upprättas. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer att årsstämman mot bakgrund av det ovan nämnda att stämman bifaller motionen. 39 28 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 5 ang ersättning till trafikviltsamordnare Motionen har initierats av Stig Forsling och har antagits av Jägareförbundet Falu jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna. Motionen Polisen har huvudansvaret för trafikviltolyckor. Svenska Jägareförbundet har en ansvarig på länsnivå för kontakten mellan polisen och kommunernas utsedda samordnare. I alla kommuner finns utsedda samordnare, som basar över en organisation av kontaktpersoner och eftersöksekipage, med uppgift att ta hand om skadat vilt i trafiken. Exempel Dalarna/Falun; Anders Andersols är Jägareförbundets kontakt mellan Polisen och länets ca 30 samordnare. Anders Wiklund är Falu kommuns samordnare, med organisationsansvar för åtta områden, 21 kontaktpersoner och 58 eftersöksekipage (75 hundar). Antalet rapporterade trafikolyckor inom Falu kommun är för de tre senaste åren; 338, 367 och 377. Eftersöksorganisationen inom Falu kommun är uppdaterad, smidig och effektiv. Så är det också i flera av länets kommuner. Trafikviltsamordnaren i kommunen är en nyckelperson, med jourtjänst dygnet runt för telefonsamtal och eventuell utryckning för omhändertagande av trafikskadat vilt. Trafikviltsamordnaren har ingen ersättning för sitt uppdrag! En jämförelse kan göras med de nyskapade älgförvaltningsområdenas styrelseledamöter, som erhåller ett arvode om 5 000 kr/år. Någon Jaktvårdskrets i Dalarna har på lokalt initiativ skapat en symbolisk ersättning till där aktuell trafikviltsamordnare. Det är också känt att Jägareförbundet jobbar för ersättning till trafikviltsamordnarna, på sikt. Jägareförbundet Falu Jaktvårdskrets hemställer att Dalarnas Jägareförbund uppvaktar berörda parter; Polisen, länets kommuner, Länsförsäkringar, Nationella viltolycksrådet, samt inte att förglömma - aktiva djuraktivistorganisationer, för att snarast få till stånd relevant ersättning till kommunernas trafikviltsamordnare samt att Dalarnas Jägareförbund för ärendet vidare till Svenska Jägareförbundet för central lösning av ersättningsfrågan. Motionen är initierad av Stig Forsling, styrelseledamot Jägareförbundet Falu Jaktvårdskrets Motionen bifölls i sin helhet på Jägareförbundet Falu Jaktvårdskrets årsmöte 2015-02-12. Mötet beslutade att föra motionen vidare till länsstämman i Jägareförbundet Dalarna. Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande Frågan om ersättning till kontaktpersoner och trafikeftersöksekipage har pågått en mycket lång tid. För något år sedan, efter stort arbete av Jägareförbundet, fick denna segslitna fråga en acceptabel lösning och ersättning till kontaktpersoner och eftersöksjägare fastställdes. En viktig aspekt i detta är också att kostnaden inte ska belasta jägarna genom viltvårdsfonden. I befintligt regelverk finns inte reglerat någon ersättning 40 till jaktvårdskretssamordnaren. Dennes uppgift är viktig och arbetsinsatsen varierar betydligt beroende på jaktvårdskretsens storlek, vägnät, vilttäthet etcetera. I den aktuella jaktvårdskretsen som beskrivs i motionen krävs mycket stor arbetsinsats varvid motionen är förståelig. Styrelsen anser att Jägareförbundet bör driva frågan om ersättning till jaktvårdskretsens samordnare avseende trafikeftersök, dock bör särskild vikt läggas till utformningen då kravet på arbetsinsats varierar mycket. Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen i så motto att Jägareförbundet ska verka i motionens riktning och översänder den till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Dalarnas beslut Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att de samordnande jägarna på läns- och kretsnivå gör en viktig samhällsinsats. Arbetsinsatsens storlek och grad av komplexitet varierar betydligt mellan olika platser, både inom och mellan län, precis som Jägareförbundet Dalarna påpekar. Därför är det förbundsstyrelsens uppfattning att ersättningsnivåerna anpassas till den faktiska arbetsinsatsen. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att detta arbete på något sätt bör uppmärksammas och ersättas. Dels genom att fortsätta ansträngningarna för att få till stånd ersättning åt de samordnande jägarna i Nationella Viltolycksrådet och dels genom att arbeta fram en utformning som gör att ersättningens nivå kopplar till nivån på arbetsinsatsen. Eftersom detta är en samhällinsats är förbundsstyrelsens inställning att denna ersättning ska finansieras genom allmänna skattemedel och absolut inte belasta jägarnas insamlade medel i Viltvårdsfonden. Precis som ersättningen till eftersöksjägarna och lokala kontaktmän idag finansieras av Trafikverkets anslag. Hemställan Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsstyrelsen att stämman bifaller motionen och ger förbundsstyrelsen i uppdrag att verka för ändamålsenlig ersättning, finansierade via allmänna medel, till samordnande jägare på läns- och kretsnivå. 41 29 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 6 ang Viltrapportering Motionen har initierats av Jägareförbundet Eksjökretsen och har antagits av Jägareförbundet Jönköpings län. Motionen Svenska Jägareförbundet skall snarast säkerställa en samordning av Viltdata och Älgdata så att all viltrapportering (även övrigt vilt) och informationsåtervinning kan ske i ett system. Viltrapportering är grundläggande för såväl förbundets kunskapsinhämtning som älgförvaltningen samtidigt som den är ett formellt uppdrag inom allmänna uppdraget. Ett välfungerande enkelt system för inhämtning skulle vara ett bra hjälpmedel att förbättra volym och kvalitet i rapporteringen. Nuvarande situation med två konkurrerande rapporteringssystem (Älg- och Viltdata), som inte ens kan användas fullt ut var för sig, riskerar att väsentligt minska intresset för rapporteringen. Detta skulle då i första hand drabba rapporteringen av ”Övrigt vilt” men troligen också ”Älgobsen”. Risken att förbundet inte klarar av det allmänna uppdraget är uppenbar. Rapporteringen är redan idag på en oacceptabelt låg nivå varför arbetet bör bedrivas skyndsamt och målinriktat. Jägareförbundet Jönköpings läns styrelses yttrande Styrelsen föreslår stämman föreslå förbundsstämman bifalla motionen mot bakgrund av: Viltrapportering i två system med två olika huvudmän gör att statistiken inte blir tillförlitlig och säkerställd. Jägareförbundet Jönköpings läns beslut Jägareförbundet har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande yttrande Den situation som idag föreligger när det gäller inrapportering och tillgänglighet av data för älgförvaltningen är inte i linje med den förstudie som Naturvårdsverket gjorde om en IT-plattform som stöd till älgförvaltningen. Det saknas flera delar som enligt studien skulle ha utvecklats och vi har nu flera system för att utföra samma uppgifter. Förvaltningen ska dessutom vara adaptiv- och ekosystembaserad vilket gör att uppgifter om andra arter än älg är viktiga för förvaltningen. Förbundsstyrelsen anser att nuvarande situation är olycklig för dataförsörjningen och försvårar för jaktlagen att rapportera på ett enkelt och effektivt sätt samt att ta del av uppgifterna som behövs för förvaltningen. Svenska Jägareförbundets förslag, som också var grunden i förstudien, var att all data som samlas under jakt skulle rapporteras i Viltdata (avskjutning, biologiska data och observationsinventeringar). Läget har ytterligare komplicerats genom att samma typ av data även samlas in av motsvarande system, t ex Jaktrapport. Det innebär en kraftig fördyring genom att flera system skall underhållas och utvecklas. 42 Dessa problem löses delvis genom att Viltdata idag är datavärd för all Älgobs och att det finns en överenskommelse med Jaktrapport.se att även jaktstatistik från övriga arter skall skickas till Viltdata för lagring och sammanställning i framtiden. Dock påverkar detta kostnader för administration och vidmakthållande av databaser och system negativt. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att Svenska Jägareförbundet ska ha uppdraget att samla in statistik för älg och övriga viltarter som sker under jakt och att leverera detta till berörda myndigheter och aktörer på ett effektivt sätt. 43 30. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 7 ang viltrapportering Motionen har initierats av Jörgen Johansson och har antagits av Jägareförbundet Hässleholmsortens jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Skåne. Motionen Som alla vet är viltrapporteringen en förutsättning för hållbar viltförvaltning. Idag sker viltrapporteringen till två instanser; länsstyrelsen och Viltdata. För att underlätta och få fler att utföra detta måste en förenkling av inrapporteringen ske! Förslag på åtgärd: Allt vilt, så som observationer och avskjutningar rapporteras till Viltdata som i sin tur rapporter till länsstyrelserna. Jägareförbundet Skånes styrelses yttrande Styrelsen beslöt tillstyrka motionen, föreslå årsstämman att bifalla densamma samt att besluta att motionärens förslag förs vidare som Jägareförbundet Skånes motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Skånes Skånes beslut. beslut Jägareförbundet Skåne har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande. yttrande Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att rapportering och insamling av data ska ske på ett enkelt och effektivt sätt. Viltdata är utvecklat för att tillgodose jaktlagens behov såväl som de krav som ställs av myndigheterna. Den nya versionen av Viltdata, som nu är under utveckling, kommer att hantera både älg och övriga viltarter. Jaktlagen väljer själva om de vill rapportera älg, övrigt vilt eller bådadera. Övrigt vilt kan antingen rapporteras löpande per dag under jaktåret eller i slutet av säsongen som en rapport. Kartstödet är utvecklat jämfört med nuvarande version och anpassat för mobiler och läsplattor. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att Svenska Jägareförbundet ska ha uppdraget att samla in statistik för älg och övriga viltarter som sker under jakt och att leverera detta till berörda myndigheter och aktörer på ett effektivt sätt. 44 31. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 8 ang utökat övningsskytte Motionen har initierats av Lars-Åke Axelsson och har antagits av Jägareförbundet Karlskoga-Degerfors jaktvårdskrets och Jägareförbundet Örebro. Motionen Vid all jakt är säkerheten mycket viktig. För att förhindra olyckor krävs det att deltagarna är väl förtrogna med sina vapen. Dels genom att gevären är väl inskjutna samt dels att deltagarna har övat skytte innan jakten. I likhet med våra nordiska grannländer bör vi införa någon form av obligatoriskt övningsskytte i Sverige. Förslag på hur ett sådant kan se ut: • För att jaga med kulvapen ska skott ha avlossats mot fast tavla eller rörligt mål, stöd får användas. Ett minimikrav är godkänt prov för skyttedekalen. • För att få jaga med hagelvapen ska skott ha avlossats mot fast tavla eller rörligt mål. Mål kan vara fasta papptavlor, fast hängande lerduvor på olika avstånd eller rörligt mål. • I båda fallen gäller inga krav på träffar eller poäng. • Skjutning bör ske på godkända skjutbanor och kontrolleras av Jägareförbundet på samma sätt som idag för högviltsprovet och älgmärkesprovet. Jag yrkar därför: • att frågan om obligatoriskt skytte utreds • att motionen antas av kretsstämman och förs vidare till länsförbundets årsstämma • att länsförbundet tar denna motion som sin egen och skickar in den till Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Örebros styrelses yttrande Motionen trycker på vikten med säkerhet vid hanterande av vapen och föreslår en liknande modell av obligatoriskt skytte som våra nordiska länder har. Länsföreningens styrelse har behandlat motionen och har beslutat att bifalla den för vidare behandling på Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Örebros beslut Jägareförbundet Örebro har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma Förbundsstyrelsens yttrande Frågan om obligatoriskt övningsskytte har återkommit med jämna mellanrum under de senaste 15 åren. En utredning 2003 avseende obligatorsikt skytte där kretsar och länsföreningar tillfrågades resulterade i att en klar majoritet avstyrkte det remitterade förslaget. Alla årsstämmobesluten har inneburit en utveckling och stimulering av det frivilliga övningsskyttet och att inte driva tanken på ett formellt obligatoriskt (lagstiftat) övningsskytte. 45 Förbundsstyrelsen anser i likhet med motionären att jägarens träning och färdigheter inför jakten tillhör den avgjort viktigaste delen i en god jaktetik och en säker jakt. Dock finns det en mängd frågor som behöver belysas; vem ska kontrollera, ökade kostnader för jägaren, kula, hagel, bankapacitet och tillgänglighet, erfarenheter från de nordiska länderna, miljöaspekter etc. Många skjutbanor upplever dessutom att miljökraven ökar för varje år, med begränsningar i skyttet som följd. Samtidigt fortgår den tekniska utvecklingen och de s.k. skjutbiograferna och andra simulatorer erbjuder ett året runt skytte med stora möjligheter till varierat övningsskytte. En utveckling som kommer att bli en allt viktigare del i den framtida jägarutbildningen. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen i så motto att styrelsen får i uppdrag att utreda den framtida skytteverksamheten och konsekvenserna av ett obligatoriskt skytte. 46 32 Förbundsstyr Förbundsstyrelsens elsens yttrande över motion nr 9 ang införande av särskilt älgskytteprov Motionen har initierats av Fredrik Bengtsson och har antagits av Jägareförbundet Lundabygdens jaktvårdskrets och Jägareförbundet Skåne. Motionen Yrkande: Att Svenska Jägareförbundet utreder hur ett särskilt älgskytteprov skulle kunna utformas och verkar för införandet av detsamma att existera parallellt med det nuvarande som då skulle komma att benämnas allmänt älgskytteprov. Bakgrund och motivering: Att skjuta guld på älgen är fullt möjligt för de flesta som kan och vill lägga ner tillräckligt med tid på att öva på älgbanan. Det behövs en höjning av ribban för att erbjuda en utmaning för skyttarna. Dessutom så är det nuvarande skyttet så enformigt att man ser samma fenomen som stundtals drabbar inbitna skeetskyttar. Många skyttar är dessutom omedvetna om att de lider av ”älgbanesjukan”. De är inprogrammerade på att allt skytte mot rörligt mål är det samma som skytte på 80 m mot mål som rör sig 5,3 m/s. När jägaren kommer ut i skogen och djuren inte rör sig som på banan får man problem. Skyttet behöver göras mer realistiskt och mer varierat. Till exempel genom: • Varierande hastighet • Varierande avstånd • Olika djur, det vill säga kalv, ko eller tjur • Buskage eller liknande som dyker upp i skottfältet och döljer målet del av tiden Det föreslagna särskilda älgskytteprovet är inte tänkt att ersätta det nuvarande utan att existera parallellt med det nuvarande. Exakt vad som bör göras och hur detta kan och bör genomföras samt vilka tekniska lösningar som kan behövas utgör en del av uppdraget till förbundet som denna motion yrkar på. Jägareförbundets Skånes styrelses yttrande Styrelsen beslöt tillstyrka motionen och anmoda Svenska Jägareförbundet att verka för införandet av ett särskilt älgskytteprov av det slag motionären anger att tillämpas vid sidan av det nu gällande älgskytteprovet. Styrelsen föreslår årsstämman att bifalla densamma samt att besluta att motionärernas förslag förs vidare som en Jägareförbundet Skånes motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Skånes beslut Jägareförbundet Skåne har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Införandet av nya eller ändrade älgskytteprov har diskuterats och varit uppe på flera stämmor. Älgskytteprovet som används idag har gällt sedan 1995. Syftet var att bli mer likt en jaktlig situation då en älg står still vid första skott och sedan springer iväg ska jägaren kunna avlossa ett andra skott på löpande älg. Högviltsprovet infördes i mitten av 1980 talet där 4 skott ska avlossas mot en stillastående älgfigur på 80 m med 47 jägarmässigt stöd. Som motionären påpekar är dagens älgskytteprov stereotypt med skytte på samma avstånd och samma fart på älgen. Dessa prov är tidseffektiva vilket gör det möjligt att många skyttar kan skjuta på relativt kort tid. Detta är nödvändigt då det är många jägare som avlägger älgskyttemärket månaderna före älgjakten. Att man på enskilda banor där förutsättningar finns har ett varierat kulskytte är bara bra för jaktskytteträningen. Man måste dock alltid ha i beaktande att de säkerhetsbestämmelser som finns för skjutbanorna följs. Exempelvis kan man på banor med nyare motorer och elektronik relativt enkelt ändra farten på figuren. Många banor har också installerat akustisk markering på dataskärm vid skjutplatsen, vilket är bra för direkt uppföljning för skytten. Förbundsstyrelsen anser att dagens älgskyttemärke uppfyller kraven på en grundläggande träning inför jakten. Den kan på skyttens eget initiativ förbättras genom övning på banor som medger ett varierat skytte eller med hjälp av simulatorskytte i olika former Hemställan Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman avslår motionen då de prov som finns motsvarar de grundläggande krav som behöver ställas på älgskyttet. 48 33 Förbundsstyrelsen yttrande över motion nr 10 ang vildsvinspasset Motionen har initierats av Magnus Hansson och har antagits av Jägareförbundet Östra Marks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Södra Älvsborg. Motionen Vildsvin jagas mer än någonsin i Sverige. Samtidigt saknas det vägledning och information samt träningsformer rent skyttemässigt när det gäller vildsvinsjakt. Vårt förslag är att införa en vägledning, utbildning och träningsform för vildsvinsjakt liknande den som kallas ”björnpasset”. Vildsvinspasset behövs, många jägare är osäkra på skott mot löpande vildsvin av den anledningen att det inte finns några träningsformer som är anpassade för de situationer som kan uppkomma vid vildsvinsjakt med hund eller drevkedja. Skott mot löpande vildsvin skiljer sig relativt mycket mot skott mot älg och björn. Träffområdet är mindre, vildsvinet rör sig snabbare och befinner sig lägre i terrängen, vilket gör skott mot vildsvin svårare än skott mot älg och björn. Ändå finns det ingen officiell träningsform för skytte inför vildsvinsjakt. Vildsvinsjakten håller på att ta över från älgjakten i takt med att älgstammen minskar och vildsvinsstammarna ökar. Skott mot vildsvin kräver träning. En jägare som ger sig ut på vildsvinsjakt bör veta hur träffområdet på ett vildsvin ser ut samt hur man skjuter på löpande gris. Vilka avstånd är lämpliga? Hur ser man skillnad på vildsvin som galt, sugga, årsgris och kulting? Detta är också kunskaper som är nödvändiga att ha innan man ger sig ut på jakt. Vårt förslag är därför att utforma en vägledning, utbildning och skytteform som kan göra jägare mer säkra på skott mot vildsvin. Syftet med detta är att jägare som ska jaga vildsvin blir mer säkra skyttar samt att öka kunskaperna om vildsvinsjakt. Dessutom kan vildsvinspasset vara ett utmärkt kvitto från jägaren till jaktledaren om att denne har tränat på det skytte som behövs för att klara situationer som kan uppkomma under vildsvinsjakt. Utformningen av denna vägledning, utbildning och skytteövning bör kunna genomföras av Jägareförbundet. Jägareförbundet Södra Älvsborgs styrelses styrelses yttrande Styrelsen för länsföreningen i Södra Älvsborg välkomnar alla aktiviteter som ökar intresset för jaktskytteträning. Genom att införa likartade bestämmelser, så skulle man förhoppningsvis få flera jaktskyttebanor att ta upp vildsvinsskyttet på programmet. Genom att skott mot vildsvin skiljer sig till stora delar från annat jaktskytte med snabba skott, ofta på korta håll men mot mycket rörligt vilt så är det viktigt att den enskilde jägaren lär känna sina begränsningar, så att skadskjutningar undviks. Länsföreningen yrkar bifall till motionen och att den översänds till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Södra Älvsborgs beslut Jägareförbundet Södra Älvsborg har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. 49 Förbundsstyrelsens yttrande Det har under de senaste åren kommit propåer om att det ska tas fram skytte för olika viltarter som jagas. Det är mycket bra att jägarna vill träna skytte och öka kunskaperna inför jakten på de arter man jagar. Det krävs dessutom att man tränar med det vapen man ska jaga med. Olika vilt kräver ofta olika vapen och även skyttet varierar beroende på vilka arter man ska jaga. Alla arter har inte heller samma träffområde för ett dödande skott och vildsvinets är annorlunda jämfört med t.ex. hjortvilt. Jägareförbundet tog under kampanjen ”Säkrare Jakt” fram ett skyttebevis som täcker in både kul- och hagelskytte som heter ”Mitt träningsskytte”. Där kan skytteformer för skytte på vildsvin redan idag föras in under Övrigt vilt. Det finns även framtaget olika tavlor för träningsskytte på vildsvin varav flera finns att köpa på Jägareförbundets webbshop. Jägareförbundet genomför även regelbundet fördjupningskurser på vildsvin där artkunskap, förvaltning och skytte ingår. Dessa kurser genomförs i Jägareförbundets regi i bland annat Agusahägnet, Forsmark, Skogaholm och Öster Malma. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen i så måtto att former för såväl vildsvinsutbildning som träningsskytte på vildsvinsfigurer är etablerade.. 50 34 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 11 ang förbundsmästerskap i eftersök Motionen har initierats av Pia Lundstedt och har antagits av Jägareförbundet Olands jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Uppsala län. Motionen Eftersök av skadat vilt är en av de viktigare verksamheterna inom Svenska Jägareförbundet. Inom kretsar och länsföreningar förekommer det tävlingsverksamhet gällande eftersök där hela ekipaget (hund, förare och skytt) bedöms, men nationellt saknas detta. För att stimulera träning och tävling anser jag att det bör införas ett förbundsmästerskap mästerskap i eftersök. Ett sådant skulle enligt min uppfattning stimulera träningsverksamhet och på så sätt få fram flera duktiga eftersöksekipage. Jag hemställer således att Jägareförbundet Olands jaktvårdskrets bifaller min hemställan och sänder denna motion till Jägareförbundet Uppsala län som sin egen. Jägareförbundet Uppsala läns styrelses yttrande Styrelsen delar motionärens uppfattning om att eftersök av skadat vilt är en mycket viktigt verksamhet inom hela Jägareförbundet, såväl på krets-, läns- som på riksnivå. Styrelsen anser vidare att länsjaktvårdsföreningens viktigaste uppgift när det gäller eftersöksverksamheten är att upprätthålla en bra breddverksamhet på kretsnivå. Men som en morot för breddverksamheten stöttar styrelsen idén om att införa ett förbundsmästerskap då det redan finns länsmästerskap (LM) och regionmästerskap (RM) i eftersök. Ett förbundsmästerskap kan genomföras på ideell basis precis som LM och RM genomförs idag och behöver därför inte belasta Jägareförbundets personal i någon större utsträckning. Vidare måste ju regler för ett förbundsmästerskap arbetas fram för att ett mästerskap skall bli verklighet 2016. Styrelsen hemställer att länsårsstämman bifaller motionen i sin nuvarande lydelse och vidarebefordrar den till Svenska Jägareförbundets årsstämma 2015. Jägareförbundet Uppsala läns beslut. beslut Jägareförbundet Uppsala län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande. yttrande Förbundet har under många år drivit och arbetat med nationella eftersöksmästerskap i olika former. Under alla år har dessa mästerskap i slutändan drivits av tjänstemän och de förbrukade resurserna har inte stått i proportion till resultaten eller intresset, trots betydande sponsorinsatser. Idag drivs lokala och regionala mästerskap i eftersök vilket i sig är bra. Då dessa mästerskap drivs endast i begränsade delar av landet kan dock inte förbundsstyrelsen se att det skulle finnas intresse som motiverar en nationell satsning. Eftersöksverksamheten har helt olika inriktning i olika delar av landet med hänsyn till klimat, vilttillgång och andra förutsättningar. Förbundsstyrelsen ser därför inte hur man objektivt kan utforma ett rättvist och utslagsgivande regelverk. Detta motiverar snarare lokala och regionala mästerskap där ekipagen kommer från liknande bakgrund och arbetar under likartade förutsättningar. 51 Denna typ av riksmästerskap tenderar att endast intressera ett fåtal deltagare som återkommer år efter år. Detta stimulerar inte den viktiga breddverksamheten. Förbundet satsar för närvarande hårt på hundverksamheten i allmänhet och eftersöksverksamheten i synnerhet. Denna typ av spetssatsningar ingår dock inte i den nyligen upprättade verksamhetsplanen. Hemställan Mot bakgrund av ovanstående yrkar förbundsstyrelsen att stämman avslår motionen. 52 35 Förbundsstyrelsen yttrande över motion motion nr 12 ang jaktledarutbildning Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Eksjökretsen och har antagits av Jägareförbundet Eksjökretsen samt Jägareförbundet Jönköpings län. Motionen Svenska Jägareförbundet ska öka volymen av utbildade jaktledare till motsvarande 15 % av registrerade jaktlag per år. Jaktledaren är den som direkt påverkar jägarnas uppträdande och tillämpning av förvärvade kunskaper och därmed säkerhet och etik inom jaktlaget. För att fungera som en bra jaktledare krävs, förutom vissa personliga egenskaper och erfarenhet, en gedigen utbildning. Utbildade jaktledare kan också vara förmedlare av förbundets syn på alla aktuella jaktfrågor. Det borde vara ett strategiskt mål för Jägareförbundet att det finns minst en utbildad jaktledare i varje jaktlag. Omfattningen av Jägareförbundets nuvarande är alldeles för liten. Som exempel finns det cirka 900 älgjaktlag i Jönköpings län. Det borde finnas två utbildade jaktledare i varje lag. Om man antar att en jaktledare har sitt uppdrag i medeltal i 10 år och sätter målet 1,5/jaktlag borde det utbildas 135 jaktledare per år och inledningsvis fler för att komma ikapp. Idag är volymen 12-40 per år, d v s en bråkdel av behovet. Utbildningsvolymen bör således ökas väsentligt med ett strategiskt mål att uppnå, förslagsvis 15 % (1-2 vart 10:e år) av antalet jaktlag per år. Jägareförbundet Jönköpings läns styrelses yttrande Styrelsen föreslår stämman föreslå förbundsstämman bifalla motionen mot bakgrund av: Det är av största vikt att våra jaktledare är utbildade då de har ett stort ansvar. Antalet utbildade jaktledare skulle kunna vara större om antalet jaktledarkurser ökade. Vi inser att detta är en resursfråga men vill med ett bifall till motionen understryka vikten av att arbeta för att en ökning av antalet jaktledarutbildningar ska vara prioriterat. Jägareförbundet Jönköpings läns beslut Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Jaktledarutbildningen är en av de mest framgångsrika utbildningar som förbundet startat under 2000-talet. Såväl privata jaktlag, skogsbolag och andra stora markägare har genom åren visat stort intresse av att jaktledarna har genomgått förbundets jaktledarutbildning. Sedan 2003 och fram till 2014 har ca 12 500 jaktledare deltagit i utbildningen. Mellan 2010 och fram till 2014 har deltagarantalet varit cirka 5500. Förbundet har påbörjat framtagandet av en kortare fortbildning för jaktledare. Antalet jaktlag i landet uppskattas numera till 30 000. Efterfrågan på utbildningarna har skiftat genom åren och vissa år har ett antal kurser fått ställas in på grund av för litet deltagarantal. Exempelvis erbjöd Jägareförbundet 40 st utbildningstillfällen för jaktledare 2014, varav 29 genomfördes. 53 Förbundsstyrelsen delar till fullo motionärens mening att utbildade, väl fungerande, jaktledare är mycket viktiga ur ett flertal jaktliga aspekter samt att jaktledarutbildningen ska erbjudas kontinuerligt inom länens verksamhetsområden i en omfattning som motsvarar efterfrågan. Förbundsstyrelsen konstaterar dock att det är en operativ fråga där ledningen ansvarar för resurser och målsättning.. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman bifaller motionen i så måtto att förbundsstyrelsen bevakar att jaktledarutbildningen genomförs med hög kvalité och vid ett väl avvägt antal tillfällen i förhållande till efterfrågan och resurser.. 54 36 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 13 ang instickspipor Motionen har initierats av Fredrik Bengtsson och har antagits av Jägareförbundet Lundabygdens jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Skåne. Motionen Yrkande: Att Jägareförbundet verkar för att gällande begränsningar i vapenförordning (1996:70) 2 kap 5 § gällande innehav av instickspipa för jaktändamål slopas så att dessa behandlas som vilken annan licenspliktig vapendel som helst. Bakgrund och motivering Trots att Naturvårdsverket i NFS 2002:18 § 10 förordnar att kombinationsvapen som i en eller flera hagelpipor förses med instickspipa för kulpatron får användas vid jakt så kvarstår begränsningen i vapenförordningen (1996:70) 2 kap 5 § som säger att: ”Behov att inneha skjutvapen för i fråga om nedan angivna vapentyper anses föreligga endast för följande ändamål. … Yrkesmässigt bedriven jakt- eller viltvård eller annat kvalificerat behov.” Bakgrunden till denna bestämmelse står att finna i förarbetena till 1972-års vapenlagstiftning. Jag citerar fritt ur minnet: ”Det kan inte uteslutas att hagelgevärspipan har en ljuddämpande effekt om en instickspipa används i ett hagelgevär”. Av denna anledning ansåg utredaren att tillgången till instickspipor måste begränsas. Bestämmelsen tillkom alltså vid en tid när ljuddämpare var mycket kontroversiella och ansågs sakna legala användningsområden. Inställningen till ljuddämpare har sedan dess ändrats fullständigt men skrivningen om instickspipor lever kvar i vapenförordningen. Under en tid i mitten på nittiotalet fördes en debatt om att ändra detta men det hela tycks ha runnit ut i sanden. I samband med denna debatt framfördes åsikten att även om en lättnad av bestämmelsen var välkommen så kunde inte instickspipor släppas helt fria utan borde begränsas till klass-2 då det inte var säkert att instickspipor i grövre kalibrar var säkra. Intressant nog motiverade det aldrig varför välrenommerade vapentillverkare som gör allt vad de kan för att göra sina vapen säkra så att skytten inte kommer till skada skulle tillverka instickspipor som inte var säkra i vissa grövre kalibrar. Kalibrar som mirakulöst nog sammanföll med svensk lagstiftnings definition av klass 1. Ingen sådan oro för säkerheten framfördes heller när det gällde om samma pipa skulle användas för målskjutning. När det gäller andra legala vapen och vapendelar så anses ju både sportskyttar och jägare vara kompetenta att bedöma vad som är säkert och välja därefter. Så även när det gäller sportskyttar och instickspipor. Det finns ingen anledning att omyndigförklara just jägare när det gäller just instickspipor. Det finns mot bakgrund av detta inget skäl att behålla den begränsande särlagstiftningen gällande instickspipor för jakt. 55 Jägareförbundet Skånes styrelses yttrande Styrelsen – som konstaterar att möjligheterna att få licens för instickspipor i klass 2-4 utökats genom lagstiftning som nyligen trätt i kraft den 2 januari 2015 (SFS 2014:1361) – beslöt tillstyrka motionen så tillvida att Svenska Jägareförbundet anmodas verka för att den utökade möjligheten till licens för instickspipor även skall avse instickspipor klass 1. Jägareförbundet Skånes beslut Jägareförbundet Skåne har antagit motionen enligt styrelsens förslag som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Svenska Jägareförbundet hemställde den 13 december 2007 till regeringen om att lätta på tillståndskravet för instickspipor i samtliga kulvapenklasser. Svenska Jägareförbundet bidrog även till Naturvårdsverkets översyn av sina föreskrifter 2010 så att det tydliggjordes att instickspipor fick användas för jakt, utan begränsning till vissa kulvapenklasser. Efter flera år ändrade Regeringen i december 2014 vapenförordningen (med ikraftträdande 2 januari 2015) utan ytterligare remissförfarande, dock med begränsningen till klass 2-4. Någon sådan begränsning är enligt förbundsstyrelsens uppfattning inte motiverad av produktsäkerhetsskäl eftersom det finns fabrikstillverkare som framställer sådana idag med iakttagande av gällande säkerhetsbestämmelser. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller motionen. 56 37 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 14 ang enhetlig storlek på vapenvapengarderoberna Motionen har initierats av Fredrik Bengtsson och har antagits av Jägareförbundet Lundabygdens jaktvårdskrets och Jägareförbundet Skåne. Motionen Yrkande: Att Svenska Jägareförbundet aktivt driver frågan att vapengarderoben till sin omfattning görs enhetlig för jakt och för gevär för målskytte med åtta vapen för vardera ändamålet. Många jägare upplever idag att de behöver ett sjunde vapen men det är en tydlig trend inom jakten att man går mot mer specialiserade vapen som används för ett visst syfte, man har till exempel ett klass 1-vapen för vaktjakt och ett för drev. Detta gör att en jägare idag ser ett behov av fler vapen än tidigare. Många klarar sig visserligen inom den nuvarande begränsningen men den stora och fortsatt växande popularitet som olika pipbytessystem rönt visar tydligt att en stor del av jägarkåren upplever den nuvarande 4+2 garderoben som alltför trång. Vapengarderoben för tävlingsgevär är åtta stycken. Det finns ingen rimlig anledning till varför en aktiv jägare skulle ha behov av färre vapen än vad en aktiv tävlingsskytt har. Samtidigt visar tillgänglig forskning att vapenrelaterad brottslighet där vapnen kan spåras till legala jaktvapen som kommit på avvägar är i stort sett obefintlig. Vapengarderoben var när den infördes tänkt att underlätta för jägarna men idag utgör den ett hinder för många eftersom det är i stort sett omöjligt att få ytterligare vapen. Det finns dessutom en mera långsiktig vinst. Jägares och sportskyttars vapeninnehav kringskärs allt mer i takt med att politiker, för att ta enkla poäng, försöker reglera de legala vapnen allt mer under förespegling att de vill komma tillrätta med de illegala vapnen. Jägarnas och tävlingsskyttarnas vapeninnehav, ja själva skyttets existens, ifrågasätts ständigt av människor med en romantiserad syn på naturen och människor med onyanserad bild av den vapenrelaterade brottsligheten. Om vi inte är uppmärksamma så kommer politikerna att uppfatta detta som en allmän opinionsyttring som omfattas av många. Hittills har jägarnas och tävlingsskyttarnas intresseorganisationer haft ett reaktivt förhållningssätt där man mer eller mindre lämnat initiativet till motståndarssidan och bara reagerat på deras utspel. Detta är i längden ingen vinnande strategi. Jägareförbundet måste som företrädare för en majoritet av landets jägare tydligt kämpa emot denna utveckling och arbeta med att skapa opinion så att politikerna ska förstå skillnaden mellan legala och illegala vapen samt ägna sig åt att bekämpa de senare istället för att välja enkla och verkningslösa åtgärder. Att uppvakta makthavare och bemöta förslagen med kritiska remissyttrande är bra men inte tillräckligt. Jägareförbundet måste driva en aktiv motoffensiv med konkreta förslag på lättnader av de bestämmelser som är otidsenliga eller verkningslösa för att på så sätt få upp vapenoch jaktlagstiftningen på agendan och skapa en nyanserad debatt där argumenten är faktabaserade. 57 En fråga som Jägareförbundet kan agera i för att sätta agendan och markera mot de krafter som vill inskränka möjligheterna till jakt och skytte är vapengarderoben. För att använda ett ord som är populärt i dessa dagar så ska vi inte ge våra motståndare problemformuleringsprivilegiet i dessa frågor. Jägareförbundet Skånes styrelses yttrande Styrelsen beslöt tillstyrka motionen och föreslå årsstämman att bifalla densamma samt besluta att motionärens förslag förs vidare som en Jägareförbundet Skånes motion till Svenska Jägareförbundets årsstämma 2015. Tillägger för egen del att Svenska Jägareförbundet anmodas att med kraft verka för att handläggningstiderna för vapenlicenser väsentligt förkortas. Jägareförbundet Skånes beslut. beslut Jägareförbundet Skåne har antagit motionen enligt styrelsens förslag som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma Förbundsstyrelsens yttrande Den så kallade vapengarderoben för jakt har under lång tid bestått av sex vapen. Inledningsvis reglerades frågan som allmänna råd, sedan föreskrifter och numera i förordning. Vapengarderoben är i princip alltjämt sex vapen, även om man behöver motivera vapen nummer fem och sex efter det arbete som genomfördes efter den vapenutredning som leddes av Leif GW Persson. Nu liksom tidigare går det emellertid att få fler vapen för jakt under förutsättning att sökanden har ett mycket kvalificerat behov som det står i vapenförordningen. Även om det är relativt ovanligt så förekommer det ett antal fall där personer beviljas jaktvapen utöver vapengarderoben, t.ex. yrkesjägare, eftersöksjägare och väldigt flitiga jägare. Det är ju främst bland dessa relativt sett fåtaliga men desto flitigare jägare ett sådant behov uppstår. Svenska Jägareförbundet har också hjälpt ett par jägare per år att erhålla sådana tillstånd. Enligt den statistik som redovisats från polisen har varje vapeninnehavare ca 2,7 vapen (tillståndspliktiga delar). En normaljägare har således sannolikt ca 2-3 jaktvapen och dessa berörs ju normalt sett inte av begränsningen. Det är därför jaktvapengarderoben togs fram - för att med god marginal omhänderta normalfallen i syfte att underlätta handläggningen för polismyndigheterna. Någon anledning att arbeta för en utökning av jaktvapengarderoben har därför inte bedömts föreligga. Förbundsstyrelsen har istället sedan 2012 i de riktlinjer för vapenärenden som tillämpas när förbundet tillfrågas av polismyndigheterna i tillståndsfrågor, formulerat när förbundet anser att ett mycket kvalificerat behov föreligger. Syftet har varit att polismyndigheterna ska ha bättre förutsättningar att kunna bevilja tillstånd utöver jaktvapengarderoben för de som verkligen behöver det. Genom att utarbeta kriterier till det allmänna begreppet ”mycket kvalificerat behov” är det lättare att veta om det är uppfyllt och då kan tillstånd beviljas. Förbundsstyrelsen anser således att polismyndigheterna i vart fall måste tillämpa den lagstiftning som finns innan vi efterfrågar ny lagstiftning. 58 Därtill kommer ett annat fenomen som styrelsen för Jägareförbundet Skåne tillägger (utan att vara en egentlig del av motionen). De långa handläggningstiderna för vapenlicenser i olika delar av landet är oacceptabel. Idag gäller det främst Skåne men även Västra Götaland och även andra län t.ex. Norrbotten. I Stockholm har dock situationen förbättrats senaste året. Förbundsstyrelsen avser fortsätta arbetet för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicenserna i hela landet, men kan komma att behöva stöd lokalt och regionalt för att lyckas. Dagens jaktvapengarderob med krav på motivering av det femte och sjätte jaktvapnet gör att nya orutinerade vapenhandläggare får en tidskrävande kommunikation med sökandena avseende sådana vapen. Några vinster ur samhällets perspektiv med mindre risker för vapenstölder eller brott med vapen föreligger inte. Jaktvapen är inte intressanta i kriminella kretsar och jaktvapen stjäls heller inte i någon nämnvärd omfattning. Förbundsstyrelsen anser därför att vapen inom jaktvapengarderoben enligt huvudregeln inte ska behöva motiveras, i syfte till att bidra att korta handläggningstiderna. Således ska dagens krav på motivering av vapen nummer fem och sex tas bort. Först när det gäller vapen utöver jaktvapengarderoben det vill säga från jaktvapen nummer sju ska en motivering krävas, i enlighet med dagens krav på mycket kvalificerat behov. En förutsättning är dock att begreppet ”mycket kvalificerat behov” definieras närmare i enlighet med vad som framgår av förbundsstyrelsens riktlinjer. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman bifaller motionen i så motto att förbundsstyrelsen får i uppdrag att (1) arbeta för att kravet på motivering av vapen inom jaktvapengarderoben tas bort samt (2) arbeta för att Polismyndigheten med stöd av gällande lagstiftning beviljar tillstånd utöver jaktvapengarderoben när det är befogat och närmare definierar när ett mycket kvalificerat behov föreligger. 59 38 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 15 ang påverka lagstiftare och beslutsfattare Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets och har antagits av Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets och Jägareförbundet Dalarna Motionen Rättviks jaktvårdskrets yrkar att Svenska Jägareförbundet snarast engagerar sig i ett massivt informations- och påverkansarbete riktat mot våra folkvalda lagstiftare och beslutsfattare för att möjliggöra en nationell förvaltning av våra viltstammar. För att så ska kunna ske krävs att: • Sverige en gång för alla förklarar att vi själva bäst förvaltar våra viltstammar utan EU:s överhöghet. • Sverige bortförhandlar Aarhuskonventionen, eller genom lagstiftning omöjliggör för miljöorganisationer att överklaga beslut av riksdag, regering och myndigheter. • Sverige överför alla frågor rörande vilt och viltförvaltning från Miljödepartementet till det departement som handhar jaktfrågor. • Sverige överför alla frågor rörande vilt- och viltförvaltning från Naturvårdsverket till en ny Viltmyndighet enligt förslag framlagt i jaktlagsutredarens delbetänkande. • Sverige överför alla frågor rörande vilt- och viltförvaltning på länsnivå från länsstyrelsens miljöenheter till förstärkta viltförvaltningsdelegationer (VFD) med beslutanderätt. • Lokal viltförvaltning tillämpas redan idag vad gäller älgförvaltning genom våra nyligen inrättade älgförvaltningsområden (ÄFO). Klövvilt och rovdjur måste samförvaltas för att en meningsfull förvaltning skall kunna uppnås. Våra ÄFO:n föreslås således tillföras den lokala förvaltningen av rovdjur och betecknas viltförvaltningsområden (VFO) under länets VFD. Realiserande av de två första punktsatserna är helt avgörande för att möjliggöra fortsatt reformering av jaktlagstiftningen. De därefter följande punktsatserna borde kunna tidigareläggas genom en snabbehandling av delbetänkandets förslag från jaktlagsutredaren. Årsmötet beslutar att anta motionen som sin och överlämna den till Svenska Jägareförbundet Dalarnas årsmöte. Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande Beträffande de punktsatser som anförs i motionen så anser styrelsen att dessa måste hanteras var och en för sig. Punktsats 1: 1 Det finns inget i EU:s regelverk som förhindrar medlemsstaterna att själva förvalta viltstammarna. Kravet är att implementera EU.s regelverk i den nationella lagstiftningen. Enligt styrelsens uppfattning är den enda framkomliga vägen att försöka förändra EU:s regelverk i dessa avseenden. Jägareförbundet har länge krävt en förändring av relevanta direktiv och numer är det alltfler, allt ifrån olika nationer, organisationer och politiker, som också kräver en förändring. Enligt styrelsens uppfattning är det kravet på en förändring av direktiven som fortsatt måste drivas. Punktsats 2: 2 I enlighet med pågående arbete är den enda framkomliga vägen att fortsätta driva frågan om att även Jägareförbundet ska ha talerätt i enlighet med Aarhuskonventionen. Punktsats 3: Helt i enlighet med pågående arbete inom Jägareförbundet. 60 Punktsats 4: Helt i enlighet med pågående arbete inom Jägareförbundet. Punktsats 5: 5 En förstärkning och förtydligande av Viltförvaltningsdelegationernas beslutaderätt är i enlighet med Riksdagens beslut. Det är av stor vikt att Jägareförbundet fortsatt driver denna fråga med full kraft. Punktsats 6: Svensk viltförvaltning har genomgått stora förändringar de senaste åren och i hög grad blivit regionaliserad. Denna process är i alltigenom positiv även om det då ställs allt högre krav på berörda organisationer och andra. Som motionären beskriver måste samförvaltning av flera arter ske då de inte kan förvaltas separat och isolerade från varandra, älg, varg, björn är övertydliga sådana exempel och fler finns. I Jägareförbundets övergripande strategiska mål föreslås en allt större grad av samförvaltning och att viltforskningens inriktning också anammar denna bana.Utifrån de stora rovdjurens rörelsemönster och annat är dock inte styrelsen övertygad om att älgförvaltningsområdena och dess styrgrupper ska ha förvaltningsansvaret avseende de stora rovdjuren. Naturligtvis skall de ha inflytande med styrelsens uppfattning är att dessa frågor bör hanteras på länsnivå av Viltförvaltningsdelegationerna. Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen i så motto att Jägareförbundet fortsatt kraftfullt skall agera i enlighet med styrelsens yttrande och översänder den till Svenska Jägareförbundets årsstämma Jägareförbundet Dalarnas Dalarnas beslut. beslut Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande yttrande Förbundsstyrelsen delar till stora delar Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande. Gällande punktsats 1 driver förbundet frågan om en översyn av EU:s fågel- och habitatdirektiv, ett arbete som även gett resultat. Riksdagen antog nyligen ett tillkännagivande som vill att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad ska kunna avgöras i Sverige. Kommissionen har nu även initierat en utvärdering av fågeloch habitatdirektivet som eventuellt kommer att leda till en översyn. Förbundet deltar aktivt i utvärderingen. Det bör dock påpekas att en ändring av direktiven även kan leda till nya försämringar för jakten. Gällande punktsats 2 hänvisas till förbundsstyrelsens förslag om en stadgeändring i syfte att säkerställa talerätten för förbundet. Gällande punktsats 3 och 4 har förbundet arbetat hårt för inrättandet av en viltmyndighet. Efter förslaget i jaktlagsutredningens första delbetänkande har riksdagen gjort ett tillkännagivande om att en myndighet ska inrättas. Beslutet ligger nu hos regeringen. Med inrättandet av en myndighet blir det även naturligt att samla jaktfrågorna under ett departement. Gällande punktsats 5 anser förbundsstyrelsen att inte alla beslutsfrågor ska överföras till viltförvaltningsdelegationerna. Länsstyrelserna hanterar till exempel ett flertal fall med skyddsjakt per år. Sådana beslut kräver stor snabbhet och det vore inte praktiskt möjligt att överföra alla sådana beslut på viltförvaltningsdelegationerna, vars roll är att utforma riktlinjer för denna typ av beslut. 61 Gällande punktsats 6 anser förbundsstyrelsen att det inte är lämpligt att rovdjursförvaltningen överförs till älgförvaltningsområden (ÄFO). Rovdjurens hemområden/revir är betydligt större än älgarnas hemområden. Ett vargrevir till exempel delas vanligtvis av flera ÄFO, och en märklig situation skulle uppstå om ÄFOgrupperna fattar olika förvaltningsbeslut avseende samma varggrupp. Därtill är inventeringen av stora rovdjur sammanställd på länsnivå vilket gör att inventeringsresultatet inte blir lämpligt att användas av ett ÄFO. Det sammanvägt gör att det inte är rimligt att ÄFO tillförs förvaltningen av stora rovdjur. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer, mot bakgrund av ovanstående, att årsstämman anser att motionen är besvarad med undantag för punktsats 5 och 6 för vilka yrkas på avslag. avslag 62 39 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 16 ang genomförande av tidigare motioner Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets och har antagits av Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Dalarna Motionen Rättviks jaktvårdskrets yrkar att Sveriges Jägareförbund aktivt verkar för att tidigare motioner väckta av kretsen, antagna av Dalarnas länsförbund och även antagna av Jägareförbundets årsmöte förverkligas genom påverkan på lagstiftare och beslutsfattare. Detta gäller speciellt återinförande av den lagstiftning som gällde rovdjur fram till och med 1987-12-31. Jägareförbundet Dalarnas Dalarnas styrelses yttrande Flera av de motioner som avses av motionären, bland annat den som avser återinförande av den lagstiftning som gällde rovdjur fram till utgången av 1987, har av Jägareförbundet begärts in i jaktlagsutredningen. Regeringen beslutade helt nyligen att avsluta denna utredning. Detta har föranlett Jägareförbundets styrelse att påbörja en beredning hur dessa frågor ska hanteras fortsättningsvis. Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen i så motto att Jägareförbundet skyndsamt bereder frågan, utarbetar en plan och aktivt fortsätter verka för att intentionerna i tidigare tillstyrkta motioner genomförs och översänder motionen till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Dalarnas beslut Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen har under flera år arbetat med dessa tidigare motioner och förberett hanteringen av dem inom ramen för Jaktlagsutredningen. Uppdraget för utredningen var att skriva en helt ny jaktlag samt jaktförordning och i detta arbete särskilt eftersträva en ökad anpassning till EU-rätten. Under arbetets gång gjorde förbundsstyrelsen bedömningen att detta arbete innebar mycket stora risktaganden. Inte minst mot bakgrund av att vår nuvarande jaktlagstiftning fungerat väl och är helt baserad på frihet under ansvar. När den nya regeringen beslutade att lägga ner Jaktlagsutredningen gjorde därför förbundsstyrelsen bedömningen att det var ett klokt beslut som vi inte protesterade emot. Riskerna med en helt ny jaktlagstiftning övervägde de potentiella vinsterna som ansågs möjliga. Att skriva en ny jaktlagstiftning samtidigt som EU-kommissionen, med förbundets goda minne, beslutat att se över såväl Art & habitat- som Fågeldirektivet skulle dessutom vara oklokt. Det är i grunden i dessa direktiv som problemen med dagens jaktlagstiftning och regelverk för viltförvaltning föreligger. Förbundet har därefter, i förbundsstyrelsen och på senaste ordförandekonferensen, bestämt vilka av de sakfrågor som ingick i Jaktlagsutredningen som är mest angelägna att få en lösning på. Detta ska sedan givetvis avvägas mot de sakfrågor som inte ingick i 63 utredningen, till exempel rovdjursfrågan och etikprojektet. Högst prioriterat ansågs fjälljakten vara, följt av regelverken för Viltvårdsområden och jakt på allmänt vatten. Förbundsstyrelsen anser att den mest ändamålsenliga och realistiska lösningen för oskygga rovdjur som rör sig nära bebyggelse och på tomter är en snabb och effektiv skyddsjakt, beslutad av aktuell länsstyrelse. Trots förbundets enträgna arbete med att få till detta och ett konsensusbeslut fattat i vargkommittéen har det under lång tid inte gått att effektivisera denna process. Här måste en bättre praxis genomföras inom ramen för den regionala rovdjursförvaltningen. Viltförvaltningsdelegationerna bör utifrån de förhållanden som råder i länen, gällande lagstiftning och i samarbete med länsstyrelsen och polis utarbeta riktlinjer för hur olika situationer ska hanteras. Tidsaspekten är oerhört viktig både gällande beslut och genomförande. Likaså att det finns kompetens hos myndigheter att med hjälp av utbildade jägare lösa de situationer som uppstår. Myndighetsansvaret måste också vara i fokus och överklagandeprocessen utgå från de drabbades behov av snabba och konkreta åtgärder. Förbundsstyrelsen kan konstatera att det nu föreligger ett beslut från Länsstyrelsen i Gävleborg om skyddsjakt på oskygga vargar i trakterna av Ockelbo. Ett beslut som den överprövande instansen, Naturvårdsverket, också i efterhand bedömt som riktigt. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att stämman avslår motionen. 64 40 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 17 ang ”anses besvarad” Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Jönköpings län och har antagits av Jägareförbundet Jönköping. Motionen Ett av verktygen i en förtroendemannaorganisation är att skriva en motion till årsstämmor. I dagsläget kan en motion bifallas, avslås eller ”anses besvarad”. ”Anses besvarad” används när till exempel något redan är genomfört eller när processen är inledd men då går det utmärkt att antingen bifalla motionen om den är i linje med aktuella beslut eller avslå den om den avviker från fastställd inriktning. Att vara tydlig med sina beslut är en framgångsfaktor när det gäller styrning av organisationer. Både bifall och avslag är tydliga beslut men ”anses besvarad” är ett otydligt beslut och bör därför inte användas som motionssvar. Svenska Jägareförbundet Jönköping yrkar: Att motioner antingen bifalls eller avslås Att det otydliga beslutet ”anses besvarad” ej längre används. Jägareförbundet Jönköpings läns beslut. beslut Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande I Svenska Jägareförbundets föreningshandbok anges under punkten ”motionsbehandling” att styrelsen ska yttra sig om tillstyrkande (bifall), avstyrkande (avslag) eller att motionen anses besvarad. Denna ordning överensstämmer väl med den ordning som förbundsstyrelsen anser utgör kutym inom ideella organisationer. Det finns inga formella bindande regler på området så det står i och för sig varje organisation fritt att inom ramen för sina stadgar anta de regler som de anser lämpliga. Förbundsstyrelsen anser dock att denna ordning fungerar väl och ser ingen anledning att ändra på den rekommendation som föreningshandboken innehåller. Som styrelsen för Svenska Jägareförbundet Jönköpings län noterar så används termen ”anses besvarad” i situationer då det motionären föreslår redan är genomfört . I dessa fall anser förbundsstyrelsen att det inte är lämpligt att använda termen bifall eftersom bifall ställer krav på ytterligare åtgärder. När processen är inledd brukar dock inte ”anses besvarad” användas utan då brukar istället motionen bifallas, med ett eventuellt preciserande i form av ”i så motto att”, särskilt för det fall motionen och inriktningen på arbetet inte helt överensstämmer. Däremot brukar även ”anses besvarad” användas när det som motionären föreslår i huvudsak är omhändertaget, men inte fullt ut, och då förbundsstyrelsen bedömer att full överensstämmelse inte är absolut nödvändigt. Beroende på situationen kan ”anses besvarad” förekomma även i andra fall. Den tydlighet som styrelsen för Svenska Jägareförbundet Jönköpings län eftersträvar åstadkoms istället lämpligen genom den motivering förbundsstyrelsen avger till sin hemställan om att anse en motion besvarad. Sammanfattningsvis anser 65 förbundsstyrelsen att det finns anledning att bibehålla möjligheten att använda begreppet ”anses besvarad” även i framtiden. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan nämnda att årsstämman avslår motionen. 66 41 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 18 ang att bli medlem Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets och har antagits av Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Mitt Norrland. Motionen Att bli medlem via hemsidan för en ny jägare fungerar, men däremot vet troligen inte en ny jägare vad en krets är och vilken krets den nye jägaren bör tillhöra. Det bör komma upp en text samt kanske en karta som berättar om att jägaren bör vara medlem där hon/han bedriver sin största del av jakten. Det är även svårt att i rutan där man ska knappa in sina uppgifter när man vill bli medlem se om de olika medlemskapen, då måste man tillbaka till en helt annan sida på hemsidan. Detta måste göras bättre! Förslag: Gör en avsevärd förbättring på hemsidan när det gäller att bli medlem. Tydliggör vikten av kretsarna! Jägareförbundet Mitt Norrlands styrelses yttrande Styrelsen för Jägareförbundet Mitt Norrland föreslår årsstämman tillstyrka motionen och att den vidaresänds till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Motivering: Hemsidan bör göras både mer informativ och användarvänlig. Det ska vara enkelt att bli medlem. Jägareförbundet Mitt Mitt Norrlands beslut Jägareförbundet har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att det ska vara enkelt att bli medlem via vår hemsida, vilket vi redan idag anser att det är. Samtidigt så finns det alltid anledning att sträva efter utveckling i användarvänlighet. Förbundsstyrelsen ser också behovet av att tydliggöra vår organisation med krets- och länsföreningar för nya medlemmar. Det är dock viktigt att informationen i sig inte komplicerar proceduren med att bli medlem. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av det ovan anförda att stämman bifaller motionen i så motto att den uppdrar åt styrelsen att tydliggöra Jägareförbundets hemsida avseende medlemskap, så att det blir enklare som ny medlem att välja krets och därmed länsförening. 67 42 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 19 ang filmer om jaktbart vilt för jägarskolan Motionen har initierats av Jan Finnsborg och antagits av styrelsen för Jägareförbundet Stockholms län och Jägareförbundet Stockholm. Motionen Jägareförbundets studieförbund, Studiefrämjandet, har en omfattande kursverksamhet för Jägarskolan och hjälper oss att värva nya medlemmar. Läromedlen med jägarskoleboxen och instruktörsmaterialet (bildspelet i Power Point) är mycket bra, men det gamla videobiblioteket med artmonografier behöver moderniseras. Som kursledare är min erfarenhet att eleverna får bättre förståelse och underlättad inlärning om bok och bildspel kompletteras med en kort film om respektive art. Videofilmerna är 20-40 år gamla och mycket slitna beträffande såväl ljud som bild. De i övrigt goda betygen på kursutvärderingarna dras ned väsentligt av detta. För att nyutbildade jägare ska få god kunskap om vilt och förståelse för viltvård föreslår jag att Jägareförbundet tar fram ett nytt filmmaterial om våra jaktbara arter, såväl klövvilt som övriga däggdjur och fåglar. Det bör räcka med 4-10 minuter för varje art. Kostnaderna för detta kan säkert begränsas om man kan få tillgång till filmklipp från de fotografer som medverkat i tidigare produktioner, alternativt andra naturfilmare. Medfinansiärer är också en möjlighet. Speakertext kan förslagsvis hämtas ur artpresentationerna på Jägareförbundets hemsida. Utöver dessa artpresentationer skulle även filmerna om ”Fällor och fällfångst” samt ”Eftersök” behöva föras över från VHS till DVD eller usb. Önskvärt vore även korta filmer om jaktformer för de olika viltarterna. Filmerna från till exempel Dianas stigar är i allmänhet alltför långa för att kunna användas i studiecirklarna. Hemställan: För att nyutbildade jägare ska få god kunskap om vilt och förståelse för viltvård föreslås att Jägareförbundet tar fram ett nytt filmmaterial om våra jaktbara arter, såväl klövvilt som övriga däggdjur och fåglar. Det bör räcka med 5-10 minuter för varje art. Jägareförbundet Stockholms Stockholms läns beslut. beslut Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärens mening om vikten av modernt utbildningsmaterial och kan rapportera att några kortare filmer om jaktformer kommer att finnas tillgängliga för jägarskolans elever inför höstens studiesäsong. Filmproduktion med inriktningen artkunskap är tidsödande och kräver relativt stora investeringar vilket det inte funnits ekonomiska förutsättningar för under de senaste åren. Förbundet har därför valt att inleda ett samarbete med företag som producerar 68 jaktfilm med god etik och hög kvalité. Företagets filmer är nu under bearbetning för att anpassas ur pedagogisk synvinkel. Förbundets ambition är att fortsätta utveckla samarbeten med filmproducenter och att producera eget material för jägarskoleutbildningen. Ambitionen är också att producera utbildningsmaterial med inriktning på jaktformer, etik och artpresentationer Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman bifaller motionen och uppdra åt förbundsstyrelsen att fortsätta verka för ett framtagande av filmmaterial i Jägareförbundets utbildningar. 69 43 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 20 ang talesperson Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets och har antagits av Jägareförbundet Rättviks jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Dalarna. Motionen Rättviks jaktvårdskrets yrkar att Svenska Jägareförbundet snarast engagerar en talesperson av exceptionell genomslagskraft, som kan föra jaktens och jägarnas talan gentemot den samlade styrkan av rovdjursvärnare i media (press, radio och TV), myndigheter och organisationer och avslöja dessas vinklade och ofta lögnaktiga rapportering i frågor som rör varg och vargförvaltning och på så sätt kunna ge våra beslutsfattare och den stora allmänheten sanningsenlig information. Motivering: Vår nuvarande organisation har inte nödvändiga mediala kompetenser f. n. utan behöver stöd för att höras, argumentera och informera om jaktens och jägarnas viktiga roll i viltförvaltning och naturvård. Årsmötet beslutar att anta motionen som sin och överlämna den till Svenska Jägareförbundet Dalarnas årsmöte. Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande I Jägareförbundets omfattande projekt Jakten på framtiden som genomfördes bland medlemmar, förtroendevalda och personal under 2013 framkom med tydlighet vikten av kommunikation på flera olika plan. I och med Jägareförbundets nya arbetssätt inom fyra funktioner, där en funktion är kommunikation och opinion, har arbetet förbättrats betydligt och sker i motionens riktning. I förbundsstyrelsens yttrande vid föregående års stämma anfördes följande och föranledde att motionen ansågs besvarad; Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att kommunikation och opinionsbildning är ett av de allra viktigast områdena för organisationen att arbeta med. Kommunikation och opinionsbildning också har prioriterats i de strategiska målen till 2017. Förbundsstyrelsen ser också ett behov av att utveckla och förbättra såväl opinionsbildningen som kommunikationsarbetet i Svenska Jägareförbundet. Länsföreningarna har uppmanats att välja in, eller adjungera, en person i varje länsförenings styrelse som enbart ska arbeta med kommunikation och opinionsbildning. Förbundsstyrelsen ser att vi inom medlemsledet har många erfarna och kunniga personer som i yrkeslivet arbetar eller arbetat inom detta område. Genom att dra nytta av befintlig kunskap i organisationen kan en helt ny kompetens byggas upp – över hela landet. Därför startades ett kommunikationsnätverk – där alla länsföreningar ingår – den 9-10 maj. Syftet med nätverket är att ta tillvara den kompetens som finns i organisationen och öka kunskaperna om kommunikation och opinionsbildning på länsnivå. Genom detta arbetssätt kommer det finnas ytterligare 22 personer som på frivillig basis arbetar med att föra ut Svenska Jägareförbundets åsikter och ståndpunkter. Dessa kan också bygga relationer och kontakter med media och regionala beslutsfattare. Nätverket kommer att få stöd från personal från såväl nationell som regional nivå. Förbundsstyrelsen är övertygad om detta arbetssätt kommer att skapa större förståelse för de kommunikativa utmaningarna, öka kunskaperna om media, öka synligheten av organisationen i media, samt snabbheten och proaktiviteten i kommunikationen. Därtill är vi övertygade om att regional opinionsbildning är nödvändigt för att kunna vara framgångsrika i viltförvaltningen, som i flera avseenden regionaliserats. Den nu genomförda organiseringen och arbetssättet är således en konsekvens av hela 70 organisationens åsikter om kommunikation och opinionsbildning, som framkom i samband med projektet Jakten på framtiden. Motionärerna och förbundsstyrelsen har med andra ord samma mål – ökad tydlighet och större påverkan – men har olika syn på vilket sätt som är mest framgångsrikt. Förbundsstyrelsen anser att det påbörjade arbetssättet och organiseringen av kommunikations- och opinionsarbetet har större möjligheter att lösa de uppgifter de uppgifter som motionärerna vill ha lösta. Styrelsen föreslår att stämman med utgångspunkt från ovanstående anser att motionen är besvarad. Jägareförbundet Dalarnas beslut. beslut Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande. yttrande Förbundsstyrelsen konstaterar att motion nummer 20 var uppe för behandling på årsstämman 2014. Den ansågs då vara besvarad. Svenska Jägareförbundet har gjort ett aktivt val kring hur opinions- och kommunikationsarbetet ska vara organiserat och fungera. Bakgrunden till detta ställningstagande var att behovet av regionalt kommunikationsarbete ökat i takt med att viltförvaltningen regionaliserats. För att lyckas med att öka kompetensen och förmågan i opinions- och kommunikationsfrågor behövdes det att fler personer deltog i arbetet. Detta har åstadkommits genom det nya arbetssättet i organisationen, med mer fokus på kommunikation och instiftandet av ett kommunikatörsnätverk. Exempelvis har förbundsstyrelsen noterat att sociala medier används mer frekvent, snabbheten och mängden av kommunikation har ökat, proaktiviteten i kommunikationen har blivit bättre, utbildningar i mediaträning genomförs och ett kommunikatörsnätverk har byggts upp som ska stödja målen för kommunikationsarbetet. Förbundsstyrelsen konstaterar därför att effekterna av den nya organiseringen utvecklas i rätt riktning och att kommunikationsarbetet på ett bra sätt leder mot de strategiska målen. Det finns dock organisationer som har valt att organisera sitt kommunikationsarbete enligt motionärernas förslag. Erfarenheter visar att det kan fungera mycket bra i de fall där man enbart hanterar nationella frågor. Men det finns stora risker med att knyta kommunikationen till en enda person, vilket gör konstruktionen väldigt sårbar. Ifall talespersonen slutar eller blir sjuk kommer det att saknas bra ersättare eftersom frågorna är så komplexa. Talespersonen skulle också bara kunna verka på nationell nivå vilket inte skulle stödja länsföreningarnas regionala behov. Förbundsstyrelsen tror därför inte att en talesperson är den mest effektiva åtgärden för att ytterligare förbättra förbundets opinions- och kommunikationsarbete. Istället krävs det att alla länsföreningar prioriterar kommunikation och arbetar med frågorna strukturerat och långsiktigt, för att bygga rätt kompetens över hela landet. Tillsammans med den fokusering och kompetenshöjning som förekommer på nationell nivå i förbundet bildar opinions- och kommunikationsarbetet en helhet, som vida överträffar effekterna av en centralt anställd talesperson. Det nya arbetssättet har bara varit i drift under ett drygt år och förbundsstyrelsen anser att detta bör utvärderas efter ha varit i drift några år, för att möjliggöra ytterligare förbättringar av hur vi arbetar med kommunikation. 71 Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer om att årsstämman avslår motionen men att styrelsen får i uppdrag att fortsätta utveckla den nationella kommunikationen och opinionsbildningen. 72 44 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 21 ang underlättande av informationsinformationsspridning Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Nora och har antagits av Jägareförbundet Nora samt Jägareförbundet Örebro. Motionen Jägareförbundet i Nora vill lämna in en motion om att underlätta informationsspridning till medlemmarna. När en nyhet eller information om aktivitet läggs ut på kretshemsidan ska det automatiskt komma upp på länshemsidan och även automatiskt gå till Svensk Jakt nyheter. I nuläget måste en person lägga upp aktiviteten/nyheten på kretshemsidan. En annan person lägger upp den på länshemsidan. Informationen når aldrig Svensk Jakt nyheter utan Värmland/Örebro-sidorna i tidningen fylls med reportage från andra län. Jägareförbundet Örebro styrelses yttrande Motionen efterfrågar förenkling och samordning av informationsflöde. I dagsläget har kretsarna tillgång till webbverktyget Wordpress som är fristående från länsföreningarnas och det centrala webbverktyget Episerver. Svensk Jakt är en fristående enhet. Det medför svårigheter i informationsflödet. Styrelsen har beslutat bifalla motionen för vidare behandling på Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Örebros beslut Jägareförbundet Örebro har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Tanken som Nora Jaktvårdskrets för fram om att underlätta informationsspridning inom Svenska Jägareförbundet är mycket bra. Detta är något vi alltid bör sträva mot inom förbundet. Dock går det sällan att göra detta med automatik, på det sätt som motionen vill åstadkomma. Relevant och bra information från en jaktvårdskrets för sina medlemmar behöver inte vara relevant för andra kretsar, för länet som helhet eller för alla medlemmar i Svenska Jägareförbundet. Det behövs nästan alltid göras en bedömning av innehåll, text, nyhetsvärde och anpassa artikeln – i varje steg. Förbundsstyrelsen vill också påminna om den hemsida som finns för att få in nyheter på de regionala sidorna i Svensk Jakt. Denna webbsida och procedur är vidtagen för att spara såväl personella resurser på redaktionen som tryck- och papperskostnader. Detta sätt att få in nyheter på de regionala sidorna i Svensk Jakt är också gjort utifrån det faktum att det behövs en bedömning om innehållets relevans, medlemsnytta och nyhetsvärde. Förbundsstyrelsen utgår ifrån att det rent tekniskt går att bygga ett system som uppfyller kraven i motionen. Men på grund av den tekniska utveckling som sker, kostnader för olika webbverktyg och behovet av att kunna byta webbverktyg när nya funktioner (för 73 framtida behov) finns möjliga, medför att kostsamma speciallösningar bör undvikas i möjligaste mån. Förbundsstyrelsen konstaterar också att syftet med motionen är främst att underlätta arbetsbördan för förtroendevalda som arbetar med hemsidor, att den endast ger begränsad medlemsnytta och att kostnaderna för att hålla funktionen igång kommer att bli betydande. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer att stämman avslår motionen. 74 45 Förbundsstyrelsens yttrande över motion motion nr 22 ang mervärde för medlem, WeHunt Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets och har antagits av Jägareförbundet Sundsvall västra jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Mitt Norrland. Motionen När nya saker tas fram, till exempel WeHunt ska medlemmarna ses som främste kund. Det är vi Jägareförbundet som äger produkten. Vi pratar vid varje ordförandekonferens om mervärde för medlemmar. Här har vi en enkel bra sak att ha ett klart mervärde på. Om WeHunt används av halva jaktlaget kommer snart fler vilja ha den också. Vi får ett incitament ytterligare för att vara medlem. Dessutom är WeHunt riktigt bra när vi pratar säkerhet i jakten, speciellt om alla i jaktlaget har denna app. Förslag: Alla medlemmar skall få ett gratis år/provabonnemang av WeHunt. Jägareförbundet Mitt Norrland styrelses yttrande Styrelsen för Jägareförbundet Mitt Norrland föreslår årsstämman tillstyrka motionen samt vidaresända den till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Motivering: Det är viktigt att skapa mervärden i medlemskapet och motionärens förslag är ett bra exempel på detta. Jägareförbundet Mitt Norrlands beslut Jägareförbundet Mitt Norrland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning att mervärde för medlemmen alltid bör eftersträvas och det är också vad som görs. Däremot finns det ibland också en ekonomisk realitet som gör att allt inte kan vara gratis eller alltför kraftigt subventionerat då det inte skulle vara möjligt att utveckla utbildningar mm. Det finns också anledning att ibland vara självkritiska och fundera på vad som hör till förbundets kärnområden och det är nog tveksamt om utvecklande av denna typ av appar hör dit. Däremot kan det vara av medlemsintresse att påskynda utvecklingen och medverka till att skapa produkter som är till nytta för våra medlemmar. Jägareförbundet kommer själv inte ha resurser att ligga i framkant i teknikutvecklingen och ett långsiktigt ägande är inte vad styrelsen eftersträvar. Vid en eventuell avyttring kommer kravet vara att i ett övergångsskede ska medlemmar ha ett gratis provår. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller motionen. 75 46 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 23 ang eftersöksapplikation Motionen har initierats av Philip Polfjärd-Larsson och har antagits av Jägareförbundet Västerås jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Västmanland. Motionen Vid flera tillfällen har våra medlemmar i Västerås jaktvårdskrets uttryckt önskemål om effektivare och enklare verktyg för att underlätta kommunikationen mellan jägare och eftersöksjägare. Jag anser att det idag finns goda tekniska hjälpmedel för att förenkla och förbättra möjligheterna till kommunikation genom en eftersöksapplikation för smartphones. Det finns många möjligheter med en applikation av detta slag, till exempel: Lista på eftersöksekipage med kontaktinformation, möjlighet att sortera ut aktuella jägare för angett skadskjutet vilt, efterfrågan av jakthund eller efterlysning av jägare vid behov av skyddsjakt. Allt i syfte för att förbättra kommunikationen och öka antalet jakttillfällen. Samt skapa större beredskap vid skyddsjakt vid exempelvis skador på växande gröda: Därför föreslår jag: att Jägareförbundet centralt tar ansvar och utvecklar en eftersöksapplikation för smartphones att kretsen bifaller motionen i sin helhet. att: att Västerås jaktvårdskrets tar den som sin egen och vidaresänder den till årsstämman för Jägareförbundet Jägareförbundet Västmanlands Västmanlands styrelses yttrande Styrelsen delar motionärens intentioner och idéer med motionen. Styrelsen föreslår därför att stämman bifaller motionen i sin helhet och sänder den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Västmanlands Västmanlands beslut. beslut Jägareförbundet Västmanland har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma Förbundsstyrelsens yttrande Förbundstyrelsen delar motionärens uppfattning att dagens tekniska utvecklingsnivå möjliggör underlättad kommunikation mellan jägare och eftersöksjägare. Samtidigt pågår inom förbundet arbete som berör motionärens intentioner. Dessutom finns på marknaden redan en så kallad mobilapp för kommunikation kring eftersöksuppdrag. Inom förbundet finns en tanke på att, för jägare med behov av hjälp med eftersök, skapa lättillgänglig kontakt med villiga eftersöksjägare. I länsföreningarna Södra Älvsborg, Skaraborg och Västra Götaland Väst pågår ett pilotprojekt för att försöka finna formerna för denna verksamhet. Bland annat tas ett IT-stöd fram där ett av syftena är att just underlätta kommunikationen mellan jägare och eftersöksjägare. En möjlighet är att anpassa detta IT-stöd till användning i smarta mobiltelefoner. Detta under förutsättning att nämnda pilotprojekt är avslutat och verksamheten går i drift i länsföreningar som så önskar. 76 Förbundsstyrelsen är fast besluten att ta fram ett verktyg för den enskilde medlemmen att hitta eftersökshjälp när så behövs. Om detta ska ske genom en renodlad ”app” eller en hemsida med ”responsivt gränssnitt” är en ren kostnads- och effektivitetsfråga. Hemställan Mot bakgrund av ovanstående hemställer förbundsstyrelsen att stämman bifaller motionen i så motto att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att arbeta fram ett ändamålsenligt verktyg för medlemmarna att finna eftersökshjälp via digitala medier. 77 47 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 24 ang medlemskap för jägarjägarskoleelever Motionen har initierats av Martin Ståby och har antagits av Jägareförbundet Mora norra jaktvårdskrets samt Jägareförbundet Dalarna. Motionen De som går jägarexamenskurs och köper Jägareförbundets utbildningsbox ska få gratis medlemskap och Svensk Jakt nästföljande år. Detta fanns tidigare men togs bort vilket medfört att bara en bråkdel av jägarexamenseleverna blir medlemmar i Jägareförbundet. Detta är av extra stor vikt idag när nya jägare blir allt mer urbaniserade och inte kommer i kontakt med jakt och viltvård i vardagen. Ett medlemskap och en jakttidning hjälper till att hålla kunskaper aktuella som stärker vårt förbund och jaktens förankring i samhället. Jägareförbundet Dalarnas styrelses yttrande Villkoren för jägarskoleelevers medlemskap i Jägareförbundet har varierat över tiden. Det senaste årets prioritering att förtroendevalda ska besöka jägarskolorna är en viktig verksamhet. Nivån för kostnaden avseende medlemskap i Jägareförbundet kan förstås vara avgörande framförallt för elever som inte är helt säkra på sin jägarbana. Styrelsen anser att den mycket tydliga kopplingen mellan köp av Jägareförbundets jägarskolebox och medlemskap är intressant och bör beaktas även om det får konsekvenser för medlemsavgiftsintäkter. Styrelsen föreslår att stämman tillstyrker motionen men understryker med tydlighet kopplingen till köp av jägarskolebox och översänder till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Dalarna läns beslut Jägareförbundet Dalarna har antagit motionen enligt styrelsens yttrande som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen tycker att Jägareförbundet Dalarnas motion är ett positivt förslag för arbetet med att rekrytera nya medlemmar. Jägarskolan är ett mycket viktigt forum för Jägareförbundet i rekryteringen av nya medlemmar. Det är också därför som vi tillsammans i organisationen verkligen anstränger oss för att besöka huvuddelen av våra jägarskolor och informera om Jägareförbundets verksamhet och vad vi gör för våra medlemmar. Helt enkelt sälja in varför man ska bli medlem. Förbundsstyrelsen ser redan idag en positiv effekt av dessa besök i form av nya medlemmar. Baserat på tidigare erfarenheter anser förbundsstyrelsen dock inte att gratis medlemskap är lösningen på medlemsrekrytering, varken på kort eller lång sikt. Däremot ser styrelsen att ett koncept där jägarskolebox, information och medlemskap ingår i en paketlösning skulle behöva utredas i kombination med aktiva besök vid jägarskolor. 78 Förbundsstyrelsen ser behovet av att analysera frågan ytterligare utifrån ett antal parametrar. Till exempel se över nuvarande försäljning av jägarskoleboxar såväl individuellt, som till studiecirklar och motsvarande, och hur besök ska genomföras vid jägarskolor samt att vi behöver göra en kostnadsanalys innan eventuell verkställighet. Först bör det dock ske en utvärdering av nuvarande arbetssätt och dess resultat vid införsäljning av Jägareförbundet på jägarskolor. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovanstående att årsstämman bifaller motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att utreda en paketlösning med jägarskolebox, medlemskap och besök vid jägarskolor i syfte att öka rekryteringen av nya medlemmar inför kommande år men att stämman avslår motionen avseende gratis medlemskap. 79 48 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 25 ang digitalt medlemskap och digital förening Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Rimbo och har antagits av Jägareförbundet Rimbo samt Jägareförbundet Stockholms län. Motionen Svenska Jägareförbundet behöver fler och yngre medlemmar. Anknytningen och engagemanget till den egna kretsen kan kännas avlägset och därmed bli ett hinder som kan få intresserade att tveka inför ett medlemskap. Systemet behöver delvis moderniseras för att följa med i tiden. På nätet finns en stor grupp jägare representerade som inte är intresserade av det traditionella medlemskapet. Svenska Jägareförbundet har en relativt brådskande innovativ utmaning att försöka skapa ett medlemskap som tilltalar den digitala gruppen och som skapar enklare, snabbare och rakare vägar i kommunikationen mellan förbundet och medlemmen. Svenska Jägareförbundet måste följa med i tiden och nå bättre ut till befolkningen med betoning på den yngre delen. Enligt Statistiska Centralbyråns utredning ”Privatpersoners användning av datorer och internet 2014” ser internetanvändningen ut som följer: • Internettillgången är störst för åldersgruppen 16-54 år, där mellan 97 och 99 procent har tillgång. • Internettillgången är lägre bland personer i åldern 75-85, 57 procent • 78 procent i åldern 16-86 år använder internet dagligen. • Andelen av befolkningen som aldrig använt datorer eller internet är 7 respektive 9 procent. • Dessutom: Svenska Jägareförbundet och Svensk Jakt har tillsammans över 100 000 unika användare per vecka (KIA-index) Förslag För att locka fler medlemmar till förbundet och dessutom få ytterligare verksamhet riktad direkt till medlemmen föreslås en digital nationell förening uppdelat på tre digitala underavdelningar i Svenska Jägareförbundet, fördelade på regionerna Syd, Mitt och Nord med representanter från alla länsföreningar. Inloggning - Innehåll En nationell digital huvudavdelning med tre regionala underavdelningar enbart för Jägareförbundets medlemmar skapas som ett extranät förslagsvis under domänen jagareforbundet.se. Åtkomlighet för medlemmen sker via inloggning. En av de stora vinsterna med denna typ av medlemskap ska framför allt vara den enklare möjligheten att kunna påverka sin organisation. Webbomröstning samt andra chansen Motioner ska kunna lämnas in för direkt webbomröstning av inloggade medlemmar, antingen som ett direkt förslag (via webbformulär) eller som en andrachans för medlem (vilken är både digital- och kretsmedlem, se medlemskap nedan) som fått sitt förslag 80 nedröstat i kretsen/länet. Ett förutbestämt antal vinnande förslag/motioner går direkt för omröstning till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Dessa sidor kan även innehålla exempelvis: exempelvis • Stark koppling till Svenska Jägareförbundets övriga webbplatser. • Samlad regionverksamhet fördelad på tillhörande län. Kurser, skytte, jakter, hundverksamhet med mera. Varje länsförening bidrar. • Medlemsforum (community) med frågor och svar. Internt utbyte av jakt och erfarenheter. Nätdagböcker. • Svensk Jakt enbart på nätet. För medlemmen/medlemskapet En medlem kan välja mellan tre alternativa medlemskap (Ungdom-, Stöd-, med eller utan tidning tillkommer utöver detta) : 1. Att (som tidigare) vara medlem i enbart en Jaktvårdskrets 2. Medlem i både krets och regionens digitala förening (Ordinarie medlemsavgift+reducerat pris för digitalt medlemskap. Tillägget digitalt medlemskap kan också vara gratis). Fördel: Kan motionera i både egna kretsen och digitala webbomröstningen. 3. Enbart medlem i regionens digitala förening. Fördel 1: Alla digitala medlemmar får delta med egen motion samt bidra med egen röst. Kan helt ersätta: ”Foreign member without magazine” och “Foreign member with emagazine” Organisatoriskt Organisatoriskt • Förslagsvis en samordnande anställd webbredaktör heltid nationellt samt en deltidsanställd per region (baserat på tre regioner). • Varje länsförening alternativt region utser en förtroendevald med digitalt ansvar som kan påverka och har direkt insyn i verksamheten. Kostnader • Utveckling av intern webbsajt i extranät med inloggning, säkra webbomröstningssystem, community/forum • Förändring medlemssystem • Omskrivning av stadgar, ny organisationsbildning • Förstudie arbetsgrupp och konkret förslag. • X antal nya tjänster Övriga krav • Beslut om ändring i Svenska Jägareförbundets stadgar för att släppa fram den digitala föreningens, av medlemmarna, framröstade motioner till årsstämman. • Naturlig koppling till Svenska Jägareförbundets övriga digitala verksamheter och utveckling. Hems Hemställan Jägareförbundet Rimbo föreslår att en arbetsgrupp utses för fortsatt utredning av 81 möjligheten att via inloggning i en liknande webblösning som ovan bli digital medlem i Svenska Jägareförbundet. Jägareförbundet Stockolms läns beslut Jägareförbundet Stockholms län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Förbundsstyrelsen uppskattar nytänkande och särskilt om det strävas efter att på ett bättre sätt fånga intresse för organisationens yngre medlemmar. Det motionären föreslår innebär dock en radikal förändring av förbundets demokratiska beslutsprocess, uppbyggnad och en omfördelning av resurser på ett omfattande sätt. Det finns dock ett behov av att utreda och komma med förslag på hur de lokala nivåerna i organisationen ska utvecklas, deras roll se ut och vilka aktiviteter de ska driva. I detta arbete kommer olika former av intressenätverk säkert att diskuteras. Därtill kommer utnyttjande av digitala nätverk rent allmänt öka i takt med att digitaliseringen fortsätter. Styrelsen ser det inte som rimligt att tillsätta en arbetsgrupp enbart utifrån motionen. Men i den proposition som föreslås stämman att bilda en arbetsgrupp för att arbeta med förslag till kretsarnas roll och ansvar i framtiden bör intentionerna i motionen kunna utgöra ett av underlagen. Därför föreslår styrelsen att arbetesgruppen tar hänsyn till möjliga utvecklingsområden avseende digital kommunikation. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer mot bakgrund av ovan att årsstämman bifaller motionen i så motto att gruppen som föreslås se över kretsens roll och ansvar tar till vara motionens intentioner. 82 49. Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 26 ang resursresurs- och kompetenskompetenskartläggning Motionen har initierats av styrelsen för Jägareförbundet Jönköpings län och har antagits av Jägareförbundet Jönköpings län. Motionen Vi ska sträva efter att våra medlemmar ska få uppleva Svenska Jägareförbundet som den bästa organisationen inom jakt och viltvård. Vi ska vara en organisation som attraherar – både i att vilja bli medlem i förbundet men också i att verka som förtroendevald eller i att vara anställd. För att lyckas med den målsättningen måste anställda och förtroendevalda vara motiverade, ha hög kompetens och prioritera rätt uppgifter. Att medlemmar, förtroendevalda och tjänstemän strävar mot samma mål är en förutsättning för en väl fungerande verksamhet. Därför måste vår organisation utvecklas kontinuerligt. Inom Svenska Jägareförbundet finns idag en resursfördelning som inte är i proportion till antalet medlemmar, kretsar, länsföreningar samt ärendemängd, viltarter, myndigheter och andra organisationer. Har vi utvecklat en attraktiv och effektiv tjäns tjänstemannaorganisation, med jämn och tydlig ansvarsfördelning? För cirka ett år sedan genomfördes en översyn av organisationen som resulterade i en omorganisation samt delvis nytt arbetssätt. Det primära syftet med översynen/ omorganisationen var att hitta kostnadseffektiva lösningar – det sekundära syftet var att se över ansvarsfördelningen mellan jaktvårdskonsulenterna. En uppföljning och utvärdering bör nu göras – en uppföljning som avser att samla in och studera olika mått på verksamheten, bland annat personalresurserna. Uppföljningen ska också innehålla en undersökning om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Det primära syftet ska dock vara att se över resursfördelningen. Resursfördelningen av jaktvårdskonsulenter bör vara anpassad efter antalet medlemmar i respektive region samt efter antalet arbetsområden där jaktvårdskonsulentens kompetens efterfrågas. När översynen är klar ska resursfördelningen justeras eller nya resurser tillföras och jaktvårdskonsulenternas arbetsbeskrivningar revideras och uppdateras med ingången att prioriteringar inom ramen för jaktvårdskonsulenternas arbetsområde görs på rätt sätt. Strategisk kompetensförsörjningsplan Vi bör också lägga stor vikt vid att de anställda ska vara kunniga och ha formell kompetens. Det borde också vara prioriterat att anställda kontinuerligt utvecklar sin kompetens. Incitamentordningar och investeringar för att höja den enskildes kompetens säkrar att förbundet attraherar och behåller välkvalificerade medarbetare i alla funktioner. En strategisk kompetensförsörjningsplan bör finnas nationellt med målet att ha tillräcklig tillgång på kvalificerad personal inom olika verksamhetsområden för att förbundet ska kunna uppnå sina mål och vara attraktivt för både anställda, förtroendevalda och medlemmar. Strategin ska visa på balans mellan bemanning, kompetens och framtida behov och den ska tas fram genom en kompetenskartläggning. Detta är av största vikt då förbundet står inför stora, komplexa utmaningar de kommande åren. 83 Svenska Jägareförbundet Jönköping yrkar: att en uppföljning/utvärdering av genomförd omorganisation med primärt syfte att kartlägga resursfördelningen att efter översynen justera resursfördelningen eller tillföra nya resurser att en strategisk kompetensförsörjningsplan tas fram Jägareförbundet Jönköpings läns beslut Jägareförbundet Jönköpings län har antagit motionen som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Förbundsstyrelsens yttrande Motionären lyfter en viktig och för förbundsstyrelsen central fråga nämligen hur förbundet använder sina resurser på det mest effektiva sättet för att nå våra gemensamma strategiska mål. Organisationen har på kort tid gjort ett strategiskt arbete genom projektet Jakten på framtiden, där alla delar av organisationen fått komma till tals och prioriterat våra viktigaste mål för framtiden, vilket beslutades vid årsstämman 2013. Utifrån de resultaten fick sedan generalsekreteraren uppgiften att snarast organisera tjänstemannaorganisationen effektivt i linje med uppsatta strategiska mål och ekonomiska förutsättningar. Generalsekreteraren med ledning arbetade därefter fram ett förslag till organisering, arbetssätt, samordnad planeringsprocess och målstyrning. Detta förankrades i tjänstemanna- och förtroendemannaorganisationen i slutet av 2013. Förbundsstyrelsen beslutade i december samma år att ge generalsekreteraren mandat att förhandla och genomföra föreslagen inriktning. I maj 2014 påbörjades införandet av nytt arbetssätt och styrning i tjänstemannaorganisationen, parallellt med nyrekryteringar, uppsägningar och vissa fall förändring i kontorsstruktur. Med anledning av tjänstemannaorganisationens förändring och den strategiska målbilden beslöt stämman 2014 att också se över ansvar, roller och gränssnitt mellan förtroendemannaledet och personalorganisationen. Detta i syfte att samordnat använda våra gemensamma resurser och kompetenser på ett effektivt sätt. Arbetet avrapporteras vid årets stämma. Under 2015 prioriterar generalsekreteraren att konsolidera, stabilisera och finjustera det nya arbetssättet i hela tjänstemannaorganisationen. Vilket bland annat innebär arbete med målstyrning, ledarskap, medarbetarskap, framtagande av kompetensutvecklingsplan samt anpassning av arbetsbelastning. Generalsekreteraren presenterade i april 2014 till förbundsstyrelsen behovet av att utvärdera den nya tjänstemannaorganisationen och se över den nuvarande strategiska målbilden under 2016. 84 Med ovanstående beskrivning anser förbundsstyrelsen att intentionerna i motionen är väl omhändertagna i styrelsens och generalsekreterarens långsiktiga planering. Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer enligt ovan att stämman anser motionen besvarad. 85 50 Förbundsstyrelsens yttrande över motion nr 27 ang jakt efter korp Motionen har initierats av Hubert Larsson och har antagits av Jägareförbundet Hallsbergs jaktvårdskrets och Jägareförbundet Örebro. Motionen Efter att i mer än femtio (50) år ha vistats i skog och mark kan man konstatera att varje djurart har sitt årtionde. Vem minns inte älgen på sjuttiotalet, sedan kom rådjuren, vildsvinen på nittiotalet. Nu på 2000-talet är det de stora rovdjurens eller rovfåglarnas årtionde. En rovfågel som har ökat påtagligt i antal är på senare år korp (corvus, latinskt namn). Denna predator avfördes från listan som ett jaktbart vilt i samband med Sveriges inträde i EU. Europeiska Unionen, anledningen var att denna fågel var utrotningshotad, ute i Europa… Korpen är idag mycket vanlig i skog och mark, tål utan att beståndet skulle minska nämnvärt en jaktlig beskattning. Denna fågel är allätare, födan är småvilt samt insekter, groddjur boplundring, samt asätare, allt står på matsedeln för denna stora flygande predator. Hur stor populationen är i Sverige råder det delade meningar om, ”ornitologer” hävdar att denna fågel ökar i antal med cirka tre (3) procent per år. Vi kan ha ”korp” i våra marker men de får inte bli för många då antalet småfåglar minskar, ärlor, finkar samt mesar som några exempel, en bidragande orsak till detta torde vara det ökande antalet av predatorer i våra skogar där korpen utgör en bidragande faktor till nedgången av våra småfåglars population. Undertecknad hemställer att ”korpen” återinförs som ett jaktbart vilt vi vår svenska lagstiftning. Jägareförbundet Örebros Örebros styrelses yttrande Det finns idag inga exakta siffror på hur stor populationen är av korp, men i slutet av 90talet fanns det cirka 45 000 häckande par i Sverige. Den siffran har inte blivit mindre, det vet vi med säkerhet. Framförallt på grund av att korpen fridlystes i och med EUinträdet 1995, vilket medförde att den allmänna jakttiden på arten upphörde. Idag finns möjligheten att skyddsjaga korp utifrån specifika kriterier, så kallad skyddsjakt på enskilds initiativ. Går att läsa i Jaktförordningen (1987:905, bilaga 4). Men, omfattningen på skyddsjakten uppgår till att endast cirka 1000 individer fälls per år i landet, vilket inte kan anses vara en begränsande faktor på populationen. Styrelsen delar motionärens synpunkt om att korpen mycket väl skulle tåla det jakttryck som blir om allmän jakttid återinförs. Korpen är en listig jägare och så kallad generalist, vilket innebär att den livnär sig på det den kommer över. Likaså är den otroligt anpassningsbar till olika livsmiljöer, vilket gör att den finns vida utbredd över hela landet. För att kunna återinföra allmän jakttid på korp krävs det att EU:s fågeldirektiv måste revideras. Därför anser styrelsen att det är mycket viktigt att Svenska Jägareförbundet i 86 alla tänkbara sammanhang propagerar för att en revidering av dels fågeldirektivet, men även art- och habitatdirektivet kommer till stånd och det snarast. Tilläggsyrkande: Jägareförbundet Örebro vill att Svenska Jägareförbundet aktivt ska verka för att EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiv revideras snarast, så att lagstiftningen blir mera verklighetsförankrad utifrån dagens rådande förhållanden inom EU och anslutna medlemsländer. Därefter är det önskvärt att gruppen för jakttidsberedningen skyndsamt verkar för att allmän jakttid på kort återinförs, om det finns stöd för det i det nya reviderade fågeldirektivet. Med ovan nämnda yrkar styrelsen på avslag på motionen i sin ursprungliga form och yrkar bifall för tilläggsyrkande och sänder den vidare till Svenska Jägareförbundets årsstämma. Jägareförbundet Örebros beslut Jägareförbundet Örebro har antagit motionen enligt styrelsens förslag på tilläggsyrkande och som härmed överlämnas till Svenska Jägareförbundets årsstämma Förbundsstyrelsens yttrande Önskemål om ändrade jakttider ska, enligt beslut på tidigare årsstämma, författas som en skrivelse till förbundsstyrelsen för vidare behandling inför nästa jakttidsberedning. Korpen är skyddad enligt EU:s fågeldirektiv och allmän jakttid är därmed inte möjlig att införa i ett EU-land så länge bilagor i Fågeldirektivet inte omarbetas. Korpen ingår idag i bilaga två till direktivet vilket helt omöjliggör en allmän jakt. Således måste korpen initialt förflyttas från denna bilaga. Arter som korpen är tydliga exempel (tillsammans med t.ex. vitkindad gås och storskarv) på att detta direktiv är föråldrat och baserat på gammal utgången kunskap och data på till exempel populationsstorlek. Fågeldirektivet har länge varit stängt för förändringar och en omarbetning kan innebära stora förändringar för jaktens utövande. I vissa fall kan möjligen jakttider på fåglar utökas men med tanke på det politiska klimatet inom EU gällande fågelskyddsfrågor är riskerna stora för att arter som idag listas som jaktbara kan få totalt skydd. Under 2015 har dock de första stegen mot en möjlig revidering tagits, vilket ställer stora krav på förbundet som måste var aktivt och stödjande för framförallt tjänstemän på FACE huvudkontor. Förbundet har, tillsammans med sina systerorganisationer ute i Europa, också agerat för att höja beredskapen hos FACE inför det omfattande arbete som krävs när Direktivet öppnas. Samtidigt som det är önskvärt med en utökad jakttid på korp (och andra fågelarter) kan en kommande revidering av fågeldirektivet medföra ytterligare inskränkningar för jaktutövandet i Sverige. Svenska Jägareförbundet är relativt väl rustade då förbundet aktivt varit med och tagit fram de data som svenska myndigheter kommer utgå från i sitt arbete med direktivet. En översyn av direktivet med tillhörande bilagor är en mycket tidskrävande process. På kort sikt är det därför förbundsstyrelsens uppfattning att störst effekt antagligen uppnås genom att verka för utökade möjligheter till skyddsjakt. Svenska Jägareförbundet har under 2015 ytterligare ökat fokus på jaktfrågor inom EU både genom att påverka ansvariga nationella myndigheter som på den Europeiska nivån. 87 Ett steg mot ökat fokus togs 2013 då Förbundet började finansiera en deltidstjänst på FACE som ska bevaka Förbundets intressen. Hemställan Hemställan Förbundsstyrelsen hemställer att stämman bifaller motionen i så motto att styrelsen ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att verka på den internationella arenan samt fortsätta verka för en revidering av fågeldirektivet. 88 51. Åtgärder i anledning anledning av motioner m m från årsstämman 2014 Återrapportering av proposition från förbundsstyrelsen rörande tydliga roller och ansvar mellan medlemsorganisationen och tjänstemannaorganisationen. Inledning Den av förbundsstämman tillsatta arbetsgruppen bestående av ordförande Björn Sprängare, länsordförande Mikael Samuelsson, Thomas Björklund och Frederik Kjellsson, generalsekreteraren Bo Sköld och GS-assistent Jenny Kenneman lämnar härmed en rapport av det genomförda arbetet. Rapporten består av uppdrag, genomförande, resultat, slutsatser och rekommendationer samt en slutlig rekommendation till förbundsstyrelsen. Uppdraget Den tillsatta arbetsgruppen hade uppgiften att: 1) Definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlemsorganisationen och tjänstemannaorganisationen och även analysera råd och andra mötesformer. 2) Genomlysa förbundsstyrelsens roll i förhållande till länsföreningarnas för att uppnå förbundets strategiska målbild. 3) Utöver dessa uppgifter har arbetsgruppen fått uppdraget av förbundsstyrelsen att se över förbundets valregioner, vilket initierades av Dalarnas motion vid förbundsstämman 2014. Genomförande Arbetsgruppen har genomfört ett fysiskt planeringsmöte, därefter avstämningsmöten via telefon, möten i samband med ordförandekonferenser och regionala träffar i förbundet. Referensgrupp har utgjorts av ordförandekonferensen. Vad avser uppdraget att se över förbundets valregioner har arbetsgruppen arbetat med avstämning vid ordförandekonferenser och genom remissförfarande till länsordförande. Vid arbetet med att definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlems- och tjänstemannaorganisationen har tre regionala möten genomförts med förtroendevalda och personal i form av diskussion och grupparbeten, med målet att tydliggöra roller och ansvar samt klargöra skiljaktigheter i uppdrag. Ett viktigt skäl till att tydliggöra roller och ansvar är att tjänstemannaorganisationen har förändrat arbetssättet, genom bland annat funktionsledning och målstyrning. Resultat 1) Definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlemsorganisationen och tjänstemannaorganisationen och även analysera råd och andra mötesformer. • • • • Samarbetsklimatet mellan förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen är överlag god. Att ibland mötas och bara diskutera hur vi arbetar tillsammans är nyttigt. Det effektiviserar vårt gemensamma arbete, samt klargör och minskar friktioner. Vi har mycket att vinna på att strukturera vårt arbeta på liknande sätt, då ökar synergierna, tydligheten och den gemensamma kraften mot våra mål. Samverkan över gränser, mellan länsföreningar och regioner är positivt. 89 • Arbetsgruppen anser att dagens mötesformer är ändamålsenliga för förbundet och att behovet av respektive råd fortlöpande ska analyseras av förbundsstyrelsen, vilket sker med till exempel rovdjursrådet. 2) Genomlysa förbundsstyrelsens roll i förhållande till länsföreningarnas roll för att uppnå förbundets strategiska målbild. • Arbetsgruppen anser att förbundets roll i förhållande till länsföreningarnas har tydliggjorts i arbetet med att definiera roller och ansvar i snittytan mellan medlems- och tjänstemannaorganisationen. Vår gemensamma strategiska målbild, nya arbetssätt och styrning har skapat ytterligare tydlighet. Förbundsstyrelsen tillsammans med ledningen har det övergripande nationella och internationella ansvaret liksom ansvaret för det allmänna uppdraget. Jägareförbundets länsföreningar har det regionala och lokala ansvaret. 3) Utöver dessa uppgifter har arbetsgruppen fått uppdraget av förbundsstyrelsen att se över förbundets valregioner vilken initierades av en motion från Jägareförbundet Dalarna vid förbundsstämman 2014. • Arbetsgruppen har genom avstämningar med ordförandekonferens och genom remissförfarande till länsordföranden tagit fram ett förslag till förändring av bland annat valregioner, valberedning och dess arvodering. Detta framläggs som en proposition till förbundets stämma 2015 av förbundsstyrelsen. Slutsatser • Samarbetsklimatet mellan förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen är överlag gott. • Att mötas för att bara diskutera hur vi arbetar tillsammans, har varit nyttigt. Det effektiviserar vårt gemensamma arbete, klargör och minskar friktioner. • Vi har mycket att vinna på att strukturera vårt arbeta på liknande sätt mellan förtroendemanna- och tjänstemannaorganisationen, då ökar synergierna, tydligheten och den gemensamma kraften mot våra mål. • Samverkan över gränser, mellan länsföreningar och regioner är bara positivt. • Vid ordförandekonferenser och regionala möten har behovet av att se över kretsarnas framtida roll och ansvar framkommit tydligt. Rekommendationer • Arbetsgrupp roller och ansvar ser ingen anledning att Jägareförbundet som helhet ska vidta några särskilda åtgärder med anledning av resultatet. Resultatet har varit positivt. • Vi rekommenderar dock att vi fortlöpande diskuterar roller och ansvar vid till exempel regionala möten samt att förtroendemannautbildning och introduktion för nyanställda innehåller denna typ av frågeställningar och tydliggöranden. • Vi anser att det nya arbetssättet ger möjlighet till ökad tydlighet, effektivitet och bör ge mer synergier. Det är viktigt att informera om balans/likriktning av stödet från tjänstemanna- till förtroendeorganisationen. • Allmänna uppdraget ger enorm synergi för medlemsuppdraget och medlemmarna ger enorm synergi för allmänna uppdraget. Fundamentalt att förstå och informera om. 90 Avslutande rekommendation Arbetsgrupen rekommenderar att roller och ansvar i Jägareförbundets kretsar analyseras samt tydliggörs för framtiden. Eftersom frågan om kretsarnas roll och ansvar nu och i framtiden återkommande har diskuterats samt värderats i vårt arbete och vid olika möten. Vi anser att stämman bör tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med regional och lokal förankring, i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller och ansvar i Jägareförbundet, utgångspunkten kan tas från det tidigare arbetet ”Kretsarna siktar framåt”. Arbetsgrupp roller och ansvar föreslår att förbundsstyrelsen lägger en proposition till förbundsstämman om att: Tillsätta en demokratiskt sammansatt arbetsgrupp med regional och lokal förankring i syfte att ta fram konkreta förslag till kretsarnas roller och ansvar i Jägareförbundet, utgångspunkten kan tas från det tidigare arbetet ”Kretsarna siktar framåt”. Arbetsgrupp roller och ansvar Björn Sprängare, Ordförande Svenska Jägareförbundet Frederik Kjellson, Ordförande Jägareförbundet Kronoberg Thomas Björklund, Ordförande Jägareförbundet Dalarna Mikael Samuelsson, Ordförande Jägareförbundet Norrbotten Bo Sköld, GS Svenska Jägareförbundet Jenny Kenneman, GS-assistent Motion nr 1 ang den nya älgförvaltningen Naturvårdsverket redovisade den 15 februari 2015 sin utvärdering av den nya älgförvaltningen. Efter initiativ och påstötningar från förbundet finns motionärens åsikter vad gäller § 15 NFS 2011:7 upptagna som ett problem i den nya förvaltningen. Naturvårdsverket har därefter meddelat regeringen att man avser att förändra delar av NFS 2011:7 mot bakgrund av utvärderingen. Exakt vilka förändringar i föreskriften som Naturvårdsverket avser att göra är i dagsläget inte klart. Arbetet fortskrider nu inom ramen för Naturvårdsverkets klövviltsråd. Motion nr 2 ang bättre nyttjande nyttjande av kraftledningsgator Förbundet har i olika sammanhang drivit frågan om viltanpassning och foderproduktion gentemot Skogsstyrelsen. Den befintliga instruktionen har reviderats för att tydligare framhålla viltfodrets betydelse i ett ekosystemperspektiv. Instruktionen finns tillgänglig på förbundets hemsida. Motion nr 3 ang rådjursförvaltning Då någon extern finansiering inte erhållits har projektet inte kunnat påbörjas under 2015. Fokusprojekt rådjur är inlagt i den långsiktiga planeringen och kommer att genomföras under 2016. 91 Motion nr 4 ang återinförande av skogsvildrenen. skogsvildrenen Förbundets tjänstemän har genomfört en konsekvensanalys av utplantering av vildren. Resultaten av analysen presenterades delvis vid ett heldagsseminarium om återintroduktion av vildren, som anordnades av SLU och Umeå universitet i april 2015. Analysen visar att en återintroduktion av vildren söder och öster om renbetesområdet inte kommer att medföra några allvarliga negativa effekter för annan markanvändning. En förutsättning är att man möjligen, liksom i Finland, upprättar ett stängsel mellan renbetesområdet och området som är tänkt att hysa skogsren. Den huvudsakliga konflikten kommer att vara gentemot rennäringen. Dels vill rennäringen expandera renbetesområdet, dels är man rädd att få in skogsrenar bland tamrenarna. En återetablering av skogsren kommer kritiskt att bygga på att olika aktörer i landskapet är överens om att det saknas allvarliga negativa effekter. Predation från varg kommer att försvåra en etablering av skogsvildren. Den senaste vinterns förvaltningsgrepp där hela revir sköts bort skulle dock möjliggöra låga predationsnivåer under en etableringsfas. Det kommer att ta avsevärd tid efter en eventuell etablering innan stammen kommer att vara jaktbar. Den konsekvensanalys som fjolårets stämma beslutade är nu färdigställd och kommer att delas ut på årets stämma. Utifrån denna analys tas i planeringsprocessen för 2016 beslut om fortsatt hantering av frågan. Motion nr 5 ang kompensationsutplantering av dovhjort Forsknings- och förvaltningsgruppen har fört diskussioner med Naturvårdsverket om eventuella kompensationsutsättningar av dovvilt i Örebro län. Möjligheten att ansöka om tillstånd att sätta ut dovvilt finns redan idag, även om tillstånd endast meddelas mycket restriktivt. Naturvårdsverket har under diskussionerna inte förefallit beredd att ändra sin restriktiva hållning utifrån de anförda argumenten. Den nuvarande viltförvaltningen möjliggör att frågan drivs regionalt, där det nog finns en större förståelse för frågan. Motion nr 7 & 8 ang fältvilt och viltvård Förbundet har under verksamhetsåret 2014-2015 fortsatt samarbetet med Jordbruksverket inom projektet Mångfald på slätten, där det nu även finns rådgivning som handlar om hur man gynnar vilt: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/man gfaldpaslatten.4.e01569712f24e2ca09800012316.html Vidare har förbundet tillsammans med Prodana och Granngården hjälpt till att ta fram och tillgängliggöra utsäde för att anlägga viltåkrar: http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=mm6bmjx5&gInitPage=1 Förbundet har under 2015 inte resurser, på nationell nivå, att prioritera fältviltet och viltvård i särskilda projekt. Fokusprojekt fältvilt är inlagt i den långsiktiga planeringen och kommer att genomföras under 2016. 92 Motion nr 10 ang möjlighet för provtagare i jägarexamen att göra det praktiska och teoretiska proven i valfri ordning Jägareförbundet har informerat och argumenterat för en förändring till de ansvariga på Naturvårdsverket och vi inväntar den försenade föreskriftsremissen avseende jägarexamen. Motion nr 11 ang medlem/kretstillhörighet Om man väljer att bli medlem via nätet eller om man ringer medlemsservice är det tvingande att välja krets. Under fjolåret infördes också en ruta på värvningstalonger där man anger vilken krets man önskar tillhöra Motion nr 13 ang insamling av ee-mailadresser Förutom den insamling av e-mailadresser som sker vid evenemang är nu funktionalitet i medlemssystemet klart för att kunna få medlemmar att själva registrera e-mailadresser. Det kommer att uppmuntras genom olika aktiviteter och erbjudanden och beräknas komma igång efter årets avisering. Provverksamhet där olika delar av organisationen ges tillträde till medlemssystemet beräknas komma igång ungefär samtidigt. Men den begränsade möjlighet som finns att ge back-up gör att systemet noggrant måste testas för att inte skapa onödig irritation. Motion nr 16 ang Svenska Jägareförbundets valregioner En särskilt tillsatt arbetsgrupp med förtroendevalda från olika delar av landet har arbetat med frågan och presenterat ett förslag som läggs fram som en proposition från förbundsstyrelsen till årets stämma. Motion nr 18 ang finansiering av aktiviteter inom Jägareförbundet Motionen avslogs men styrelsen gavs i uppdrag att utreda och tydliggöra frågan om vilket organisationsled som står kostnaden för olika sammankomster. Styrelsen finner att det kan definieras som tre olika situationer. Planerad verksamhet Planerad verksamhet utifrån satta mål och/eller fastställd verksamhet där möjlighet funnits att budgetera för verksamheten – här står respektive för sina egna kostnader i enlighet med planering. I respektive kallelse klargörs kostnadsfördelningen. Uppkommen verksamhet Vid kallelse till möte eller aktivitet som ej varit möjligt att planera för står den kallande för kostnaderna som specificerats. Inbjudningar Deltagande i möte eller aktivitet där det är valfritt att delta – här står deltagarna för sina egna kostnader. Motion nr 21 ang aktivitetsinformation i Svensk Jakt Förändringar av lokala annonser vidtagna. 93 Motion nr 23 ang aktivt verka för genomförande av tidigare antagna motioner Förbundet har i enlighet med motionen fortsatt verka för genomförande av tidigare motioner, vilket är en självklarhet, om inte nya beslut tagits i någon annan riktning. Många av de sakfrågor som motionerna berört skulle ha hanterats av Jaktlagsutredningen. När denna lades ner kommer dessa sakfrågor att behöva behandlas enskilt direkt mot departement och regeringen. Förbundsstyrelsen har gjort bedömningen att det i grunden är klokt att avvakta med en översyn av jaktlagstiftningen till dess den nyligen påbörjade översynen av Fågeldirektivet samt Art- & habitatdirektivet är genomförda. Vi har idag en liberal jaktlagstiftning fri från besvärande detaljregleringar. Det är långtifrån säkert att en reviderad jaktlagstiftning skulle bli lika bra. Även i år finns denna motion med, i något reviderad form, i stämmohandlingarna och för att ytterligare visa på det arbete som görs kommer en särskild presentation att göras på stämman med en tillbakablick längre än ett år. Motion nr 25 ang förbundet att tillämpa § 28 vid jakt inom Fulufjällets nationalpark Naturvårdsverket arbetar sedan 2010 med att ta fram nya riktlinjer för reservatsbildning och skydd av områden. Där ingår regler för inskränkning av olika former av markanvändning, inklusive jakt. Arbetet förefaller nu för tredje gången genomgå en revidering när det gäller innehåll och arbetsmetoder. Förbundet tar en aktiv del i detta arbete för att bevaka jakträtten och att hänsyn till jaktens betydelse som förvaltningsmetod säkerställs. Förbundet fick möjligheten att via remiss ha synpunkter om skötselplaner för 14 olika nationalparker under 2014. I samtliga remisser behandlades aktuell fråga i remissvaret. Den aktuella nationalparken har dock inte behandlats bland dessa 14. Motion nr 27 27 ang märkning av fångstredskap Naturvårdsverket arbetade under 2013 fram föreskrifter för typgodkännande av fångstredskap (NFS2013:13). Avsikten var att komplettera denna föreskrift med ytterligare en föreskrift om användandet av fällor. Denna var planerad till andra halvan av 2013 men försenades. I Naturvårdsverkets planering för 2014 fanns denna föreskrift om användande av fällor planerad men försenades igen. Nu är verkets plan att färdigställa denna föreskrift under 2015. Förbundet har arbetet fram ett färdigt förslag till denna föreskrift om hur man lämpligen löser det motionen efterlyser. Motion nr 29 ang ändra jakttiden på varg Under året har Svenska Jägareförbundet vid två tillfällen beretts möjlighet att lämna synpunkter på utkast till Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg. Förbundet har vid dessa tillfällen tydligt, i enlighet med 2014 års motion, framfört att jakttidsramen för varg bör vara så lång som möjligt. Förbundet har i remissvaret förespråkat en jakttid från 15 oktober- 28 februari. Tyvärr valde Naturvårdsverket att fastställa jakttidsramen till 2 januari- 15 februari. Förbundets påtryckning om lång jakttid fick åtminstone Naturvårdsverket att utöka jaktiden med fjorton dagar från det ursprungliga förslaget. 94 I samband med utvärderingen av årets vargjakter har förbundet till länsstyrelserna återigen framfört behovet av utökad jakttid med jaktstart i oktober. Den korta jakttidsramen kan annars riskera att kraftigt försvåra förvaltningen i områden med dålig snötillgång. Motion nr 30 ang jakt på vikaresäl i Bottenviken Enligt sälforskningens senaste beräkningar uppgår vikarepopulationen i Bottenviken till mer än 20 000 individer. Detta innebär att vikaren utifrån alla aspekter är att betrakta som en jaktbar art. Ett problem vid införande av jakt på säl är att det inte finns någon juridisk möjlighet för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt efter säl, för detta krävs att regeringen beslutar om en ändring av jaktförordningen. Den jakt efter säl som i nuläget är möjlig att besluta om är skyddsjakt. Av den anledningen gjorde Svenska Jägareförbundet i våras en framställning till Naturvårdsverket om utökad skyddsjakt på vikaresäl i Norr- och Västerbotten. Under våren togs också ett beslut av Naturvårdsverket om en utökad skyddsjakt i Norroch Västerbotten där såväl yrkesfiskare som deras ”ombud” får möjlighet att skjuta 10 sälar. Ett problem inför ett beslut om en generell skyddsjakt är dock att i nuläget är klagomålen från berörda fiskare tämligen fåtaliga. Det främsta skälet till detta torde vara att de flesta husbehovsfiskarna, men även yrkesfiskare, har tröttnat på att framföra sina klagomål i och med att de under lång tid har upplevt att deras klagomål inte har fått något gehör. Förbundets förhoppning är därför att de som upplever problem med vikarnas skador på fisk och redskap nu framför detta till länsstyrelser och/eller Naturvårdsverk för att visa på det stora behovet av att kunna freda sina fiskeredskap och bromsa tillväxten av vikaresäl i Bottenviken. Motion nr 31 ang sjöfågeljakt på Kronoholmarna 2011 gjorde Svenska Jägareförbundet en hemställan till regeringen om nödvändigheten av en översyn av reglerna för jakt på allmänt vatten och på ”kronans holmar, klippor och skär”. Regeringen lät remissbehandla förslaget och valde därefter att låta det ingå som en del i uppdraget till den så kallade Jaktlagsutredningen. I och med att utredningen fått uppdraget att se över denna fråga så innebar det också att inget hände i avvaktan på utredningens slutbetänkande. När så Jaktlagsutredningen lades ner under den gångna vintern så medförde det också att denna fråga på nytt blev ”levande”. I nuläget driver förbundet den här frågan gentemot regeringen parallellt med frågan om upplåtelse av småviltjakt i fjällområdet och har så här långt framfört våra synpunkter såväl mot berörd minister som mot departementets tjänstemän. Påpekas kan här också att länsstyrelsen i motionärens hemlän Blekinge, i vår tagit ett beslut helt i linje med förbundets uppfattning, nämligen att denna jakt är fri för alla som är folkbokförda inom Blekinge län.. Motion nr 33 ang ändring av starttid för älgjakten Frågan om jakt under brunst hanteras inom ramen för etikprojektet och kommer att belysas under året. 95 Motion nr 34 ang införande av allmän jakttid på vitkindad gås Förbundet har långsiktigt verkat för en översyn av fågeldirektivet. Ordföranden för den nya kommissionen har nu tillkännagett att det finns behov av en sådan översyn och uppdragit ansvarig kommissionär att genomföra en utvärdering av direktivet. Denna utvärdering utförs under 2015 och ett beslut om eventuell översyn kommer i slutet av året. Förbundet medverkar aktivt i denna utvärdering. 96 52. 52. Eventuella uttalanden 97 53. Avslutning 98
© Copyright 2024