1. No category

Andreas Hammarsten
Visualisering av personlig data med
hjälp av en tidslinje
En pilotstudie av användning på datorskärm
Visualizing personal data with the help of a timeline
A pilot study of usage on computer screens
Informatik
C-uppsats
Termin:
VT-15
Handledare:
John Sören Petterson
Abstract
Syftet med denna uppsats var att ta reda på om ett tidslinjegränssnitt är ett lämpligt sätt att
visualisera personlig data på för vidare utveckling inom projektet A4Cloud. Uppsatsens
målgrupp är huvudsakligen medlemmar i A4Cloud men är även intressant för personer med
intresse för personlig data eller tidslinjegränssnitt.
För att uppnå detta syfte skapades en prototyp över detta användargränssnitt med begränsad
funktionalitet för att utföra tester på, för denna studie testades användargränssnittet på
datorskärmar. Användningstester med observation gjordes på prototypen med åtta
testpersoner för att få fram information om hur användare uppfattade prototypen.
Enligt resultaten kan tidslinjekonceptet bli väldigt omtyckt och enkelt att använda. Det finns
definitivt skäl till vidareutveckling av detta koncept. Även vissa brister i konceptet och
prototypen hittades. Flera designval behöver tänkas om och det kan även vara av värde att
jämföra tidslinjen med andra visualiseringsgränssnitt.
Nyckelord: A4Cloud, personlig data, användarbarhet, användningstest, prototyp,
visualisering, tidslinje.
Innehållsförteckning
1 Inledning ................................................................................................................................. 3
1.1 Problembakgrund ............................................................................................................. 3
1.2 Syfte ................................................................................................................................. 4
1.3 Avgränsningar .................................................................................................................. 4
1.4 Målgrupp .......................................................................................................................... 4
2 Litteraturgenomgång ............................................................................................................... 5
2.1 A4cloud-rapporter ........................................................................................................ 5
2.2 Att genomföra tester ..................................................................................................... 8
2.3 Hantering av personlig data på internet ........................................................................ 9
3 Metod .................................................................................................................................... 11
3.1 Övergripande ansats: användningstester ........................................................................ 11
3.2 Datainsamling................................................................................................................. 11
3.2.1 Etiska överväganden ................................................................................................... 12
3.3 Användningstest ............................................................................................................. 12
3.3.1 Testplan ................................................................................................................... 13
3.3.2 Målgrupp för användartester ................................................................................... 13
3.3.3 Pilottest .................................................................................................................... 13
3.3.4 Medgivandeintyg och Bakgrundsenkäter ................................................................ 14
3.3.5 Ikontest .................................................................................................................... 14
3.3.6 Observation .............................................................................................................. 14
3.3.7 Intervju och eftertest-frågor ..................................................................................... 15
4 Konstruktion av prototyp ...................................................................................................... 16
4.1 Visualiseringskoncept .................................................................................................... 16
4.2 Tidiga visioner................................................................................................................ 16
4.2.1 Wireframes .............................................................................................................. 16
4.2.2 Mockups .................................................................................................................. 17
4.3 Träffar med projekthandledare och övriga deltagare i projektet .................................... 17
4.4 Utvecklingsspråk och miljö............................................................................................ 17
4.5 Arbetsproccess ............................................................................................................... 19
4.5.1 Begränsningar/problem ........................................................................................... 20
4.6 Slutresultat av prototyp .................................................................................................. 20
5 Resultat från användningstest och eftertestfrågor ................................................................. 23
6 Analys och Slutsats ............................................................................................................... 26
6.1 Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera
utlämningar av personlig data? ............................................................................................ 26
6.2 Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett tidslinjegränssnitt för att
presentera utlämningar av personlig data för användare? .................................................... 26
6.3 Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller
göras om helt? ...................................................................................................................... 26
6.4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med
presentationen av personlig data på tidslinjen? .................................................................... 27
7 Rekommendationer för vidareutveckling ............................................................................. 28
Referenser ................................................................................................................................ 29
Bilagor...................................................................................................................................... 31
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Många internet-användare inser inte hur mycket information som faktiskt delas med företag
när de använder olika molntjänster och mobiltelefoner. Många företag samlar på sig
information om specifika användare för att kunna anpassa sina tjänster och annonser för att
bättre passa personer som använder sig utav deras tjänster. Mycket information sparas med
användarnas vetskap men det finns även info som många inte tänker på att dessa företag kan
spara om dem; till exempel platsinformation med hjälp av GPS i mobiler. Som Julio Angulo
(2012, 2015) skriver så börjar folk lämna ut mer och mer data med all ny teknik och nya etjänster som kommer ut, han menar också att det blir svårt för användare att förstå alla
integritetspolicys som de godkänner. Därför kan det behövas verktyg för att hålla kolla på all
information som man delar med sig av till företag.
När företag sparar information om användare så måste de följa personuppgiftslagen(PuL) och
deras riktlinjer för att hantera personlig data. Alla användare har enligt PuL rätt till att be om
all information som ett företag har om den specifika personen. Datainspektionen skriver om
detta på deras hemsida: ”För att du ska kunna ta reda på om personuppgifter som rör dig
behandlas har du enligt personuppgiftslagen rätt att ansöka om ett registerutdrag hos den
personuppgiftsansvarige.” (Datainspektionen 2015).
Cloud Accountability Project(A4Cloud) är ett pågående EU-finnansierat projekt som har som
mål att få företag att ta mer ansvar när det gäller personlig data som samlas upp i
sammanhang med molntjänster (Pearson et al. 2012). Detta ska åstadkommas genom en
webbsida som ger användare möjligheten att se all information som de har delat med sig utav
till olika företag. Webbsidan kommer innehålla flera olika sätt att visualisera informationen
för att användare lättare ska kunna förstå vilken information de har skickat till specifika
företag. Informationen kommer visualiseras med hjälp utav ikoner som representerar data;
Tex en ikon för kreditkort om användaren har köpt något från ett företag och de sparade info
om köpet. Problemen som uppstår när en sådan tjänst ska utvecklas är att den ska vara
åtkomlig för alla som har tillgång till internet. Detta innebär att gränssnittet som ska upprättas
måste vara passande för en väldigt bred målgrupp. Det är viktigt att det blir lätt att förstå för
alla som besöker webbsidan hur man går till väga för att få reda på det man vill. Eftersom
idén är att samla all data som finns sparad om en viss person på ett och samma ställe är även
kraven på säkerhet väldigt stora och skapar ett nytt problem som behöver lösas.
Delen av projektet som denna studie behandlar är skapandet av en prototyp för ett alternativt
sätt att visa alla ”avslöjanden” av information i kronologisk ordning med hjälp utav en
tidslinje. Detta innefattar skapandet av en så kallad ”Hi-fi prototyp”, samt tester utav denna
prototyp. Denna tidslinje-vy behandlar information som har skickats till företag genom så
kallade ”disclosures”(avslöjanden). Det innebär att en punkt på tidslinjen representerar en
tidspunkt då användaren skickade iväg information till ett specifikt företag. Denna punkt kan
innehålla flera attribut, tex. om en användare registrerar sig för en e-tjänst och skriver in sina
uppgifter som kan innefatta namn, efternamn, address osv så kommer detta visas som en
punkt i tidslinjen. Attributen ska visualiseras med hjälp utav ikoner, under projektets gång så
har undersökningar gjort och det har beslutats att ikoner är ett enkelt sätt att visa information
för användare. Undersökningen som pekar på att ikoner ska användas och flera
undersökningar som har gjorts inom projektet går att läsa om på projeketets hemsida
(A4Cloud 2015).
1.2 Syfte
Syftet med detta projekt är att konstruera en prototyp för ett tidslinjegränssnitt och att utföra
tester och analyser på denna för att få fram information som kan anses vara viktig för
fortsättningen av projektet A4Cloud.
För att få fram viktig kunskap inom detta område så har dessa undersökningsfrågor tagits
fram och denna uppsats har som mål att ta fram tillräckligt med information för att svara på
dessa:
U1. Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera
utlämningar av personlig data?
U2. Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett tidslinjegränssnitt för att
presentera utlämningar av personlig data för användare?
U3. Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller
göras om helt?
U4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med
presentationen av personlig data på tidslinjen?
1.3 Avgränsningar
Detta projektet utfördes i sammarbete med en annan student från Karlstad Universitet, därför
delades studierna upp vilket ledde till att mer kunskap togs fram. Prototypen som utvecklades
skulle vara anpassad till både mobila enheter (responsiv design) och stationära datorer (med
större bildskärmar och högre upplösning), därför var det passande att dela upp testerna i
dessa två kategorier. Denna uppsats fokuserar på data som tagits fram genom test på
stationära datorer.
Utvecklandet skedde med Lindegren (2015) som i sin kandidatuppsats skriver om en
annorlunda utvärdering av prototypen men även har diskuterat kring en del saker som inte tas
upp i denna uppsats.
1.4 Målgrupp
Eftersom studien utfördes i samband med projektet A4Cloud så är denna uppsats främst för
deltagare inom projektet, för att validera att tidslinjen är ett passande verktyg för att
visualisera den personliga datan som ska visas upp samt för att projektet ska kunna fortsätta
utvecklas i rätt riktining.
Det finns dock skäl för personer utanför projektet att läsa denna om de är intresserade av eller
ska utveckla ett liknande användargränssnitt. Även personer intresserade av hur personlig
data hanteras av e-tjänster kan finna värde i att läsa denna uppsats.
4
2 Litteraturgenomgång
I detta kapitel kommer jag att presentera den litteratur som har varit viktigast för denna
studie. Det som listas här är alltså det som har använts flitigt under projektets gång och som
har varit till stor hjälp för att gå vidare inom vissa delar av studien. Relevant litteratur inför
denna studie har huvudsakligen sökts upp med hjälp utav databaser genom Karlstads
bibliotek och Google Scholar. Målet under sökningarna var att hitta relevant information om
personlig data, integritetspolicys, projektet A4Cloud samt förundersökningar som skedde
inför projektet. Projekthandledaren Julio Angulo var även till stor hjälp genom att föreslå
relevanta artiklar och peka mig i rätt riktning.
2.1 A4cloud-rapporter
A4Cloud pågick sedan innan denna studie startades, därför var det viktigt att läsa tidigare
dokument som upprättats under projektets gång för att få en förståelse över vad projektet
handlade om samt en tidig bild på hur tidslinjen skulle se ut.
Deliverables. (A4Cloud 2015). Denna sida innehåller flera olika dokument skrivna av
deltagare i projektet. I General HCI principles and guidelines (Angulo et al. 2013) presenteras
tidigare iterationer av användargränssnitts-förslag för A4Cloud verktyg. En av de tidiga
versionerna som presenteras i detta dokument är “Data Track” (se Figur 1). Det utfördes
användartester på Data Track och responsen från användarna var att det fanns vissa brister i
designen, användarna hade till exempel svårt att förstå om datan som presenterades
existerade lokalt eller på e-tjänstens sida. Därför testas flera olika designlösningar i projektet
A4Cloud så att ett effektivt användargränssnitt kan skapas för verktyget.
Figur 1. Data Track-verktyget som skapades I PrimeLife (Angulo et al. 2013, s. 44).
5
Det första exemplet som togs fram kallas för ”Trace View”(se Figur 2). Detta koncept ska ge
en lätt överskådlig bild för användaren över all data denne har delat med sig av till vilka
företag. Trace View visar den personliga datan högst upp och olika e-tjänster längst ner på
sidan. Om användaren klickar på en eller flera av e-tjänsterna så kommer det fram pilar som
pekar på den personliga datan som dessa e-tjänster har om användaren. Det skapas alltså ett
”spår” som leder till rätt information, därför fick denna version namnet Trace View.
Figur 2. Trace View, designkonceptet som togs fram som ett alternativ till den första
versionen av Data Track (Angulo et al. 2013, s. 45).
För att avgöra om detta koncept var ett passande visualiseringskoncept implementerades en
interaktiv version av Trace View baserat på sketcher och tidigare tester. Användartesterna
sattes upp med hjälp av ett scenario som bestod av en fiktiv online-bokhandel. 14 deltagare
mellan ålder 19-40 rekryterades från olika delar av staden Karlstad. Av dessa 14 ansåg sig 12
vara ”vana” eller ”väldigt vana” datoranvändare. Användarna fick låtsas köpa en bok, och i
slutet av sitt köp var de tvungna att skicka personlig data till den fiktiva bokhandeln. Ingen
data sparades och deltagarna angav inte sina riktiga kreditkortsnummer. Efter att de hade
gjort köpet av boken så visades Trace View-vyn för dem och de fick en lista med uppgifter
att slutföra (se Figur 3). För att motverka att det fanns någon påverkande faktor i ordning av
uppgifterna så slumpades ordningen av dessa innan varje test. Efter testet fick deltagarna
svara på en eftertests-enkät.
6
Figur 3. Uppgifterna/frågorna som användes i testet som beskrevs ovan (Angulo et al. 2013,
s. 88-89).
Utöver testerna på Trace View så fick användarna även se ett alternativt
visualiseringskoncept, tidslinje-vyn (Figur 4). Denna vy visar upp datan på ett annorlunda
sätt, i kronologisk ordning(ordningen beror på när användaren skickade datan till e-tjänsten).
Användarna fick frågan om vilket koncept de föredrog, 61.5% föredrog Trace View över
tidslinjen. Det framgår dock inte i dokumentet varför de föredrog Trace View.
7
Figur 4. Tidslinje-vyn som användare fick se när de valde mellan trace view och tidslinjen
(Angulo et al. 2013, s. 49).
Accountability for Cloud and Other Future Internet Services, Pearson et al. (2012).
Detta dokument har varit grunden för att förstå och sätta mig in i projektet och varför detta
verktyg behövs. Denna studie påbörjades när projektet A4Cloud redan var igång och därför
behövdes det information om själva projektet. Under projektets gång så har många dokument
angående projektet sparats och laddats upp på deras webbsida (A4Cloud 2015) vilket har
hjälpt till med att förstå vad som har gjorts i projektet och vad som ska göras.
How can cloud users be supported in deciding on, tracking and controlling how their
data are used?, Fischer-Hübner et al. (2013). I det här dokumentet skriver författarna om
Data Track, som är projektets första sätt att visualisera den personliga datan. De argumenterar
för Data Track och om varför det är ett bra sätt att visualisera informationen. Det här
dokumentet förklarar fördelarna med att visa data som ikoner, samt fördelarna med att
visualisera all information, det här dokumentet har hjälp till att förstå varför vissa saker inom
projektet var viktiga.
2.2 Att genomföra tester
Handbook of usability testing: how to plan, design and conduct effective tests, Rubin &
Chisnell (2008). Användningstesterna i denna studie har skapats med hjälp utav denna bok.
Användningstester inkluderar användare från målgruppen som testdeltagare. Anledningen till
att utföra användsningstester på en produkt kan variera, företag använder de ofta för att öka
lönsamheten men i slutändan så tjänar användarna nästan alltid på det. Detta eftersom att en
8
representant av målgruppen hjälper till att hitta designbrister vilket kommer hjälpa till att
minimera frustration och svårigheter för användare i framtiden (Rubin & Chisnell 2008, s.
21). Rubin & Chisnell (2008, s. 22-23) tar även upp och förklarar andra möjliga mål med
användsningstester:
Upplysa designarbetet
Detta ses som ett av de generella målen med användningstester. Testerna ska användas för att
hitta och lösa brister i produkter innan de släpps. Det ultimata målet är att försäkra att
produkterna är:




Värdefulla och användbara för målgruppen
Lätta att lära sig
Hjälper människor att vara kompetenta och verksamma för det de vill åstadkomma
Tillfredställande att använda
Eliminera designproblem och frustration
Genom att eliminera designproblem och därmed minska risken för frustration åstadkommer
man även dessa mål:




Skapar ett positivt förhållande mellan din organisation och dina kunder
Fastställer förväntningen att produkterna från din organisation är av hög kvalitet och
lätta att använda
Visa för användarna att deras mål och prioriteringar värderas av organisationen
Släppa en produkt som kunder tycker är användbar, giltig, effektiv och
tillfredställande
Öka lönsamheten





Skapa ett historiskt protokoll av användbarhetsnormer inför framtida lanseringar
Förminska kostnader för service och supportsamtal
Öka försäljning och lönsamheten av återkommande försäljningar
Skaffa en konkurrensfördel eftersom användning har blivit något som skiljer
produkter åt
Förminska risker
2.3 Hantering av personlig data på internet
Öqvist (2009) diskuterar i sin bok om alla spår som personer som befinner sig på internet
lämnar efter sig, många utan att ens veta om det. Många människor använder sig av internet
och sociala medier utan att tänka på vad de säger när de är online, detta kan skapa problem i
vissa fall, då nästan allt som finns på internet är sökbart om man inte använder internet på ett
extremt säkert sätt. Enligt Öqvist (2009, s. 50-51) finns det 4 typer av ”vuxna online”, denna
kategorisering är baserad på hur oroliga de är över sin information online, och om de vidtar
några åtgärder för att limitera sina digitala fotspår:
9




Trygga kreativa är den minsta av de fyra grupperna. Dessa personer påstår att de inte
är oroliga för att ha sin information online och laddar ofta upp innehåll på internet. De
försäker ändå begränsa sin personliga information.
Oroliga och försiktiga är bekymrade över deras personliga information och försöker
ständigt tillta åtgärder för att förminska deras personliga information på internet.
Oroliga vid vägkanten, denna grupp består av personer som oroar sig mycket om sin
personliga information, men gör ändå inget åt sina bekymmer.
Oberörda och inaktiva är den största gruppen, och dessa personer bekymrar sig inte
över sin personliga information eller gör något för att förminska delning av den på
internet.
Från det här skulle man kunna dra slutsatsen att de allra flesta vuxna personer online förlitar
sig väldigt mycket på hur företagen eller e-tjänsterna hanterar deras data. Eftersom de inte
bekymrar sig alls över deras information så är det upp till dem som har sparat deras
information att se till att allt är säkert och att inga otillåtna delningar sker.
När det kommer till hantering av personlig integritet på internet finns det flera EUförordningar som har för avsikt att skydda den personliga integriteten. Pettersson (2015)
förklarar detta, men nämner även att det inom EU har diskuterats att använda ikon-lösningar
för att personer på internet ska få det lättare att läsa integritetspolicies. Pettersson (2015) visar
dock att detta kanske inte är den bästa lösningen, med tanke på resultat från egna
enkätundersökningar inom området. Det nämns dock att enkäter och användningstest kan
vara missvisade då hur personer uppfattar ikoner beror på introduktionen de får. Ett exempel
är avsnitt 5 i Pettersson (2015) som tar upp hur olika människors åsikter var i två
undersökningar när det gällde samma 3 ikoner.
10
3 Metod
3.1 Övergripande ansats: användningstester
Denna studie syftar på att svara på dessa 4 undersökningsfrågor:
U1. Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt att visualisera
utlämningar av personlig data?
U2. Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett tidslinjegränssnitt för att
presentera utlämningar av personlig data för användare?
U3. Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver modifieras eller
göras om helt?
U4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data hjälper till med
presentationen av personlig data på tidslinjen?
Dessa frågor har applicerats med tanke på att en prototyp ska skapas. Att testa en prototyp
kan gå till på flera sätt. Med inför denna studie valde jag att använda mig utan
användningstester med observation huvudsakligen eftersom tanken är att jag ska kunna få
fram information genom att se testpersonerna använda prototypen. Detta är ett effektivt sätt
då man i första hand får se deras reaktioner och jag kan förstå mycket utifrån dessa
observationer, till exempel om testpersonerna av någon anledning inte vill svara helt ärligt på
någon av frågorna efter testet så har jag troligen kunnat se tidigare medans denne använde
prototypen att det inte stämmer. Man får med andra ord upp mycket information som man
bara kan få fram genom att se någon använda något för första gången.
3.2 Datainsamling
Enligt Robson (2014, s. 98) ska man inför datainsamlingen fråga sig själv: ”Vad är det
enklaste sättet jag kan samla data som jag behöver för att få svar på mina frågeställningar?”.
Det är viktigt att man väljer det optimala sättet att ackumulera datan på så att man även får tid
till att analysera datan. Annars är det lätt hänt att man samlar på sig massor data men sedan
inte hinner använda den i sin forskning. Därför kan det vara till stor hjälp att skapa en
punktlista med allt som behöver förberedas inför insamlingen. Robson (2014) argumenterar
även för att man alltid ska ha en plan B, eftersom problem kan uppstå som gör det svårare att
hinna med den första planen.
Datainsamlingen för denna studie har skett med hjälp av användartester med observation,
enkäter och intervjuer. Mer specifikt så utformades ett test för att kolla om testdeltagarna fick
rätt uppfattning om tidslinjen och för att få svar på frågeställningarna i denna uppsats. För att
komplettera detta test behövdes mer information samlas in, detta med hjälp av enkäter som
deltagarna fick svara på innan och efter testet samt med intervjuer efter testet.
Ett ikon-test upprättades även för att samla in data om hur bra användarna förstod ikonerna
som används i prototypen. Ikonerna som används är en viktig del av projektet, därför är det
viktigt att se om användarna förstår dessa. Testet av ikoner var dock inte av högsta prioritet
eftersom tester redan har gjorts inom projektet A4Cloud angående ikonerna. Detta test var
11
menat att underlätta för deltagarna i testet så att de inte misslyckades på grund av att de inte
förstod ikonerna då detta hade krockat med testets mål.
3.2.1 Etiska överväganden
När man använder sig utav testpersoner är det viktigt att man förklarar för dessa att deras
personuppgifter/information från deltagandet kommer att hanteras med stor försiktighet och
att de har vissa rättigheter. Därför är det nästan alltid bra att upprätta ett medgivandeintyg
inför sina tester så att testpersonerna får skriva under att de går med på hur deras data
används. Inom testerna för denna studie användes ett sådant för att försäkra deltagare om hur
deras data kommer att användas (se 3.3.4 Medgivandeintyg och Bakgrundsenkäter).
Vetenskapsrådet (2002) skriver om detta, det finns 4 ”huvudkrav”: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet betyder
att alla deltagare ska informeras om exakt vad deras uppgifter kommer att användas för, samt
att de alltid har rätt att avbryta och att deltagande är frivilligt. Samtyckeskravet antyder att
man alltid ska få ett skrivet avtal med deltagaren om att denne samtycker med hur uppgifter
osv används, de ska även ha rätt till att bestämma vilka villkor de går med på.
Konfidentialitetskravet, forskaren ska ha tystnadsplikt angående de uppgifter och
identiteterna av testpersonerna, och om testpersoner är identifierbara med hjälp utav
dokument eller liknande så ska de förvaras mycket säkert där bara forskaren/de som skrivit på
tystnadsplikt kan nå det. Nyttjandekravet kräver att datan som samlas in aldrig får användas
för icke-vetenskapliga syften, personuppgifter får dessutom inte användas för att på något sätt
påverka testpersonerna, till exempel att försöka sälja ett par skor till en testperson som angav
att denne gillar ett specifikt par skor.
Allt detta har tagits på största allvar under denna studie och alla uppgifter har förvarats säkert
och hanterats endast av forskaren på ett säkert sätt.
3.3 Användningstest
Enligt Rubin & Chisnell (2008, s. 22) är målet med att genomföra användningstester att hitta
brister i produkten som testas och att försäkra att produkten är:




Användbar och värdefull för målgruppen.
Lätt att lära sig.
Hjälpa folk att vara effektiva och ändamålsenliga med vad de vill åstadkomma.
Tillfredställande att använda.
Att göra användartester på produkter hjälper även till att minska frustration från användare då
designbrister tas bort och produkten når högre kvalitet.
Rubin & Chisnell (2008, s. 25) tar upp baselement som ingår i användartester, dessa är
grunden för att se till att man indentifierar bristerna i en produkt samt hur man överkommer
dessa brister. Elementen som de tar upp är:


Upprättning av forskningsfrågor eller testmål.
Användande av en representiv grupp av slutanvändare.
12





Representation av den faktiskt arbetsmiljön.
Observation av slutanvändare som antingen använder eller granskar produkten.
Kontrollerade och ibland omfattande intervjuande och undersökande av deltagarna.
Samling av kvantitativ och kvalitativ prestanda och preferens-mätningar.
Rekommendation av förbättringar för designen av produkten.
Under denna studie användes användartester för att finna brister i designen, upplägget och
prototypen i helhet. Eftersom det tidigare i projektet har klargjorts att en tidslinje-vy ska
användas så är målet under denna test-fas att ta reda på om upplägget är optimalt, samt att ge
en grund för vidareutveckling av konceptet.
3.3.1 Testplan
Rubin & Chisnell (2008, s. 65) förklarar testplanen som grunden för hela testet. Den förklarar
i detalj hur användartestet ska utföras. Det är enligt dem ett stort misstag att inte använda sig
av en testplan. Några anledningar som tas upp om varför en testplan är viktig är: den fungerar
som en ritning för testet, den är det huvudsakliga språkröret mellan alla projektdeltagare som
testet berör, den tar upp resurser som behövs och den hjälper utvecklarna att hålla koll på
tidsramen för testet.
Det första steget inom användartester för denna studie var att upprätta en testplan (se Bilaga
1). Målet med denna var att skapa en grund för hur testet skulle designas samt att hjälpa alla
inblandade att förstå hur min uppfattning av hur testet skulle se ut såg ut. Testplanen som
upprättades innehåller följande punkter:






Syfte och mål med testet.
Målgrupp.
Metod.
Lista av uppgifter med tidsuppskattning.
Testmiljö.
Datan som ska samlas in.
3.3.2 Målgrupp för användartester
Eftersom prototypen ska visa användares personliga data från E-tjänster som de har använt så
måste testdeltagarna bestå av folk som faktiskt använder E-tjänster, annars blir resultaten
irrelevanta. Med tanke på detta så var målgruppen väldigt bred. Studien går ut på att se om
tidslinjen är ett fungerande visualiseringskoncept för användare som kan tänkas vilja använda
verktyget i framtiden. Den här gruppen människor är alltså ganska svår att veta vilka det är,
men man kan med säkerhet anta att det är någon som faktiskt har använt E-tjänster någon
gång. Därför är det enda kravet på testpersoner att de använder sig utav E-tjänster.
3.3.3 Pilottest
Pilottestet utfördes efter ett enkelt interntest, interntestets syfte var att avgöra om alltid
funkade som det var tänkt och för att se till så att inga funktioner saknades. Pilottestet
utfördes med en deltagare för att kolla över alla tekniska detaljer samt för att finslipa
frågor/uppgifter.
13
Pilottestet resulterade i att några testuppgifter skrevs om för att vara tydligare och att ett
manus upprättades (se Bilaga 2). Även vissa brister i designen av prototypen hittades,
lösningen på detta var att skriva med i manuset att vissa funktioner inte fungerade som de
skulle då det inte var några större problem i prototypen.
3.3.4 Medgivandeintyg och Bakgrundsenkäter
När tester utförs är det viktigt att man försäkrar testdeltagarna om hur deras resultat kommer
att användas. Alla deltagare var anonyma och de fick skriva under ett medgivandeintyg (se
Bilaga 3) som bekräftade att de skulle vara anonyma och att deras svar endast skulle
användas inom denna uppsats.
För att få förståelse för testdeltagarnas erfarenhet av liknande produkter samt för att förstå
varför de reagerar och agerar på specifika kan man använda sig av bakgrundsenkäter (Rubin
& Chisnell 2008, s. 162). Bakgrundsenkäter framställdes och användes inom denna studie för
att få mer information angående hur erfarna testdeltagarna var av datorer och e-tjänster (se
Bilaga 4). Enkätens syfte var att se till så att deltagarna var inom målgruppens ramar, men
också för att ge mer insikt på varför de agerade som de gjorde under testet och varför de
svarade som de gjorde på intervjun efter testet (se 3.3.7 Eftertestintervju). De två frågor som
ställdes i bakgrundsenkäten var följande:


Hur erfaren datoranvändare är du? (1= inte alls erfaren. 5=mycket erfaren)
Använder du E-tjänster(Facebook, Instagram, Spotify etc) dagligen?
3.3.5 Ikontest
För att även få mer förståelse för testpersonernas agerande upprättades ett ikontest (se Bilaga
5). Detta är ett simpelt test som ska avgöra om användarna förstår vissa ikoner som används
inom prototypen. Ikonerna är en viktigt del av detta projekt så att de är lätta att förstå är
mycket viktigt. Samma ikoner som används i denna prototyp används i flera andra program
och e-tjänster. Därför kan detta test även ses som en försäkring av hur erfarna de är av andra
e-tjänster då det är större chans att de vet vad de betyder om de har använt tjänster som
använde sig utav dessa ikoner tidigare.
Testet gick ut på att deltagarna skulle dra streck mellan ikonerna på vänster sida till det ordet
på höger sida de tyckte passade med ikonen. Deltagarna fick svar direkt efter hur det gick för
dom, detta för att problem med ikonerna inte skulle skapa problem i testet av ptototypen då
ikonerna inte var en del av målet.
3.3.6 Observation
Under användartesterna skedde den huvudsakliga datainsamlingen med hjälp utav
observation. Deltagarna fick uppgifter som gick ut på att interagera med tidslinjen och under
tiden observerades dem. Detta var till stor hjälp för att se vart deltagarna stötte på problem,
vad som var lätt och de olika sätten de löste uppgifterna på. Observationen skedde under
användartesterna, genom att huvudsakliga händelser och reaktioner från testpersonen skrevs
ner medans det hände.
14
3.3.7 Intervju och eftertest-frågor
Intervjuer är väldigt effektiva då de oftast sker efter testet och därför kan man samla ihop
information som inte blev tydlig under eller före testsessionen. Det är en sista chans att få ut
det man vill veta av testpersonen. Intervjuer hjälper till att förstå hur testpersonen tänkte
under testets olika faser. Rubin & Chisnell (2008, s. 229) skriver ”Ideally, for every test you
conduct, your goal should be to understand why every error, difficulty, and omission
occurred for every participant for every session”, vilket betyder att målet med alla tester
borde vara att förstå varför alla fel och svårigheter som sker för alla deltagare vid alla
sessioner. Därför ses tiden efter testet med deltagaren som en sista chans att fullfölja detta
mål.
Under denna studie användes intervjuer just för detta, för att ta reda på hur deltagarna tänkte
genom hela testets gång, vid alla fel som skedde men även när de gjorde rätt. Efter testet så
ställdes en rad frågor som var förbestämda (se Bilaga 6) för att täcka all information som
ansågs vara relevant för att få svar på undersökningsfrågorna i denna studie. Under denna
intervju ställdes även anpassade frågor som utvecklades under observation för att lättare
kunna göra antaganden om testpersonernas ageranden. Ett exempel på detta är att fråga vad
testpersonen tyckte var svårt med en specifik del som denne fastnade på. De förbestämda
frågorna var dessa 5, här presenteras de kategoriserat efter vilken undersökningsfråga de
hjälper till att besvara:
U1:

Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än
tidslinjen?


Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?
På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda,
vad skulle du ge prototypen du nyss prövade?

Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?
U2:
U4:
Utan koppling till specifik undersökningsfråga:
 Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?
15
4 Konstruktion av prototyp
Denna prototyp konstruerades i sammarbete med studenten Daniel Lindegren som också
skrev en C-uppsats om vårat arbete. Det är viktigt att notera att inget av skrivandet gjordes i
sammarbete, bara utvecklandet av prototypen. Lindegren (2015) skriver dock i sin
kandidatuppsats om en del unika val som inte togs upp i denna uppsats, bland annat en mer
avancerad ikon-undersökning. Detta kapitel handlar om vårat arbete och strukturen av denna
text kom vi båda överens om att lägga upp på ett liknande sätt så att ingen förvirring sker när
personer involverade i A4Cloud projektet läser de båda uppsatserna. Texten är dock helt och
hållet individuellt skrivet.
4.1 Visualiseringskoncept
Vid början av denna studie så diskuterades vad som skulle skapas med projekthandledaren
Julio Angulo, han förklarade att det fanns många olika uppgifter att arbeta med inom
projektet. Det var då vi kom fram till att skapandet av en tidslinje-vy skulle passa våra studier
bäst eftersom det fanns mest forskning att göra inom det området. De uppgifter som
presenterades var dessa:



Förbättrande av koden i Trace view-gränssnittet.
Skapandet av ett tidslinjegränssnitt för att presentera den personliga datan i
kronologisk ordning.
Skapa förslag för alternativ visualisering av personlig data.
Tidslinjegränssnittet valdes eftersom det passade bäst inom tidsramen och för att det verkade
vara den uppgiften som skulle ge mest relevant information. Även projekthandledarens åsikt
var att denna uppgift passade bäst för Uppsatserna som skulle skrivas.
4.2 Tidiga visioner
Efter att visualiseringskonceptet hade valts så presenterade handledaren vissa tidiga koncept
som hade tagits fram inom projektet med hjälp utav tidigare forskning, samt idéer som var
tagna från de andra visualiseringskoncept som existerade.
Efter detta skapades tidiga skisser och mockups utefter våra egna idéer som sedan
diskuterades med projekthandledaren, detta skedde i iterationer tills vi var överens med alla
parter.
4.2.1 Wireframes
Wireframes visar strukturen av ett gränssnitt utan att man behöver oroa sig för design(färger,
typsnitt osv). De skapas för att visa hur ett gränssnitt ska vara uppbyggt och fungerar därför
som en slags designspecifikation. ”To construct a wireframe, designers need to identify the
key components of the design for each different type of page, then place them on a layout.”
(Benyon 2010, s. 386). Med detta menar Benyon att designers måste hitta de viktigaste
komponenterna för designen av sidan och sedan placera dem på en layout.
I denna studie användes wireframes både för diskussionsunderlag med projekthandledare och
deltagare inom projektet samt för att skapa en klar bild över hur strukturen av prototypen
16
skulle se ut och vad som skulle vara klickbart. En wireframe skapades tidigt i studien som
sedan uppdaterades i iterationer under projektets gång.
4.2.2 Mockups
Mockups är enkla designförslag som man kan antingen rita upp för hand eller genom
mjukvara. De används för att programmerare ska få en bättre bild av vad som ska göras.
(Referens saknas).
I projektet användes mockups i början, dessa mockups översattes därefter till HTML för att få
fram en första version av prototypen. Detta var en av de första uppgifterna inom detta projekt.
4.3 Träffar med projekthandledare och övriga deltagare i projektet
Under utvecklandet av prototypen så hölls många möten mellan oss och Julio Angulo, men
även några möten med fler deltagare i projektet samt en workshop. Eftersom andra deltagare
hade hand om server-sidan av programmeringen så behövde det finnas ett sammarbete med
dessa för att förstå hur data skulle hämtas samt för att förstå hur det på enklast sätt skulle
utformas. I workshopen som hölls diskuterades många olika design-alternativ och de hjälpte
oss att förstå exakt hur de andra deltagarna hade tänkt sig att tidslinjen skulle presenteras. Vi
hade även chansen att förklara våra idéer och få återkoppling för att se hur bra dessa passade
med deras tankar om tidslinjen. Workshopen var en viktig del i att få utformandet av
prototypen att gå frammåt.
4.4 Utvecklingsspråk och miljö
Hela prototypen är utvecklad med hjälp utav HTML, Javascript och CSS samt olika bibliotek
inom Javascript. Utvecklandet skedde i en lokal server-miljö vilket innebär att det bara går att
jobba med projektet när man är uppkopplad mot servern.
HTML
HTML (HyperText Markup Language) är ett märkspråk som är standarden för webbsidor.
HTML kan ses som en slags beskrivning till webbläsare hur de ska rita upp webbsidor
(Hägglund 2000).
I projektet har HTML används eftersom en webbaserad prototyp utvecklades. Det utgör
basstrukturen av prototypen och tillsammans med CSS och Javascript har designen skapats.
CSS
CSS (Cascading Style Sheet) är dokument som används som stilmallar, för att ändra saker
såsom färg, typsnitt och objekt på webbsidor. Ett CSS-dokument kan formge hur många
HTML-sidor som helst. Man kan se CSS som en påbyggnad av HTML som tillåter mer
avancerad formgivning och design av webbsidor (Meyer 2004, s. 1-11).
CSS användes i hela prototypen för att göra den attraktiv och lättare att använda. Det
användes även för att bestämma storlek och vissa andra egenskaper på Font Awesomeikonerna som användes i projektet (se 4.4.8 Font Awesome).
Javascript/jQuery
17
Javascript är ett programmeringsspråk som ofta används på webbsidor för att modifiera dess
beteende. Javascript kan även användas för att göra webbsidor interaktiva genom att skapa
händelser, till exempel genom att lägga till något som händer om man trycker på en knapp
(Flanagan 2002).
Prototypen består till stor del av Javascript och vissa Javascript-bibliotek. Ett av dessa
bibliotek är jQuery, “jQuery is a fast, small, and feature-rich JavaScript library. It makes
things like HTML document traversal and manipulation, event handling, animation, and Ajax
much simpler with an easy-to-use API that works across a multitude of browsers.” (jQuery
2015). jQuery är menat att göra allt som Javascript kan på ett snabbare och enklare sätt. Det
innehåller flera fördefinerade funktioner för att åstadkomma vissa ändringar i webbsidor.
JSON
JSON (JavaScript Object Notation) är ett textbaserat format som använder sig utav läsbar text
för att transportera data-objekt som består av attribut och värden. En fördel med JSON är att
det nästan är helt oberoende av vilket programmeringsspråk man använder sig utav, det är
anpassningsbart till nästan alla språk (W3Schools 2015). Här är ett exempel på hur ett JSONobjekt kan vara uppbyggt:
{”anställda”:[
{”förNamn”:”John”, ”efterNamn”:”Doe”},
{”förNamn”:”Anna”, ”efterNamn”:”Smith”}
]}
Bootstrap
Bootstrap är ett ramverk som används för att få webbsidor att skala med storleken av
webbläsaren, detta innebär att webbsidan kommer att kunna visas lika bra på mobila enheter
som stationära datorer med hög upplösning på skärmarna. Bootstrap utnyttjades inom
utvecklandet av prototypen eftersom den färdiga produkten ska vara anpassad till alla olika
skärmupplösningar och enheter (Bootstrap 2015).
Assembla/Git
Assembla är ett molnbaserat verktyg som låter användare delta i projekt och ladda upp och
revidera iterationer av kod (Assembla 2015). Detta användes i sammband med Git som är ett
verktyg för att ladda upp filer mot en server, servern i detta fall motsvarar Assembla.
Eftersom projektet är stort och många personer jobbar med det samtidigt så behövs ett
verktyg som Assembla för att man enkelt ska kunna arbeta utan att arbetet man har gjort
försvinner. Både Assembla och Git användes genom hela utvecklandet av prototypen och det
var till stor hjälp när det kom till att sammarbeta med backend-programmerare och eftersom
vi var två som jobbade med olika delar av prototypen. När man använder sig av dessa verktyg
så sparar man meddelanden vid varje revidering, dessa meddelanden har agerat som loggar
för oss under utvecklingen. Dessa meddelanden gör det lättare att komma ihåg vad som har
gjorts och vilken ordning det gjordes i.
18
CodyHouse
“CodyHouse is a free library of ready-to-use and easy-to-customize code snippets. By code
we mean HTML, CSS and Javascript.” (CodyHouse 2015). CodyHouse är ett enkelt bibliotek
för användbara funktioner som är byggda av HTML, CSS och Javascript. En av funktionerna
som finnstillgänglig är en tidslinje, denna tidslinje-funktion fungerade som en grund för
programmeringen av prototypen för tidslinjegränssnittet.
Font Awesome
“Font Awesome gives you scalable vector icons that can instantly be customized — size,
color, drop shadow, and anything that can be done with the power of CSS.” (Font Awesome
2015). Font Awesome är skalbara vektorbaserade ikoner som är en viktig del inom A4Cloudprojektet. De används för att symbolisera typen av den personliga datan som sparas. Ett
exempel är en ikon som föreställer ett kreditkort som används när en sida har information om
användarens kreditkort. Under projektets gång var en utmaning som uppstod att komma fram
till vilken ikon som symboliserade vad, därför skapades ett kalkyl-dokument i Google
Docs(Google 2015) där ikonernas namn samt beskrivningar för vad de symboliserade skrevs
ner. Detta skedde med hjälp utav projekthandledaren då det redan hade tagits upp i projektet
tidigare.
4.5 Arbetsproccess
Projektarbetet inleddes med en presentation av projektet där projekthandledaren gick igenom
vad som hade gjorts tidigare inom projektet, strukturen av befintlig prototyp(Trace-view),
förslag och mockups angående tidslinjegränssnittet och fler tankar kring projektets helhet.
Sedan fick deltagarna tillgång till programmeringsmiljön samt en introduktion till den för att
få mer inblick i projektet. Därefter hölls en workshop där flera av projektets deltagare deltog
vilket hjälpte till att skapa fler tankar och idéer om projektet.
Innan programmeringen inleddes så upprättades skisser, dessa skisser uppdaterades genom
iterationer under projektets gång. Diskussioner med Julio Angulo var en viktig del för att
uppdatera dessa skisser och för att bättre förstå programmeringsmiljön, detta uppnåddes lätt
då deltagarna i denna studie fick låna ett kontor på Karlstad Universitet för att kunna hålla
kontakten med Julio uppe. Även fast största delen av programmeringen skedde på detta
kontor så fanns möjligheten att arbeta med det var som helst.
När skisser var upprättade inleddes programmeringen, detta genom användning av en
CodyHouse-mall(se 4.4.3 CodyHouse) som modifierades för att passa till det pågående
projektet. Under projektets gång valdes vissa funktioner som det inte fanns tid för bort, en av
dessa var en filter-funktion. I den färdiga produkten ska användare kunna filtrera efter olika
värden(Tid, specifika företag, viss personlig data) men funktionalitet för denna funktion
anseddes vara mindre viktig att få klart i tid och därför prioriterades inte den. Istället gjordes
tillfällig grafik för funktionen så att projekthandledaren på ett möte med företagsintressenter
skulle kunna visa upp att det i framtiden skulle finnas.
19
4.5.1 Begränsningar/problem
Ett återkommande problem som skapade fördröjningar och behov av krångliga lösningar var
att det uppstod fel i synkroniseringen mellan filer, detta på grund av ett ramverk som hela
sidan var uppbyggd runt. Detta ramverk sattes upp innan vi klev in i projektet för att
presentationer skulle kunna skapas lättare, men nackdelen var att vissa saker inom
programmeringen blev svårare. Att modifiera hela ramverket ansågs inte som en rimlig
uppgift för studien då det var för tidskrävande och inte tillräckligt relevant, därför fick det
förbli som andra projektdeltagare tidigare hade satt upp det.
4.6 Slutresultat av prototyp
Slutresultatet av prototypen som konstruerades fungerar både på mobila enheter med små
skärmar samt på stationära datorer som är kopplade till bildskärmar med högre upplösning.
Prototypen består av tre centrala delar och den är grunden för användartesterna som utfördes i
denna studie för att svara på forskningsfrågorna. Detta är de tre delarna:



Tidslinjen (se Figur 5), det är det första användare blir presenterade med när de går in
på webbsidan.
Dialogrutan som visar all information som en e-tjänst har om en person (se Figur 6).
Denna ruta presenteras vid klick på moln-ikonen som är synlig på Figur 5.
Filter-funktionen (se Figur 7). Denna funktion ska kunna förminska datan som visas
och hjälpa användare få fram mer specifik information. I prototypen fungerar detta
dock inte.
20
Figur 5. Första sidan i tidslinjegränssnittet, visar själva tidslinjen.
Figur 6. Dialogrutan som presenterar all data som en e-tjänst har om en person.
21
Figur 7. Filterfunktionen som finns i prototypen.
22
5 Resultat från användningstest och eftertestfrågor (N = 8)
Här presenteras all data som samlades in under testsessionerna och som är relevant för
slutsatsen. Resultaten presenteras i den turordning som testdeltagarna fick utföra uppgifterna.
Testpersonerna namnges som TP1-TP8 för enkelhetens skull.
Ikontestet (se 3.3.5 Ikontest) utfördes med samtliga deltagare. Det gick ut på att öka
deltagarnas förståelse av ikoner i prototypen, samt för att inga missförstånd skulle ske i testet
av prototypen. I Tabell 1 presenteras de insamlade resultaten från detta test. Som det framgår
av denna så verkade testpersonerna inte ha några problem alls med denna uppgift.
 = Rätt slutsats angående vilken ikon som beskrivningen hörde till. X = Misslyckades med
att koppla till rätt ikon.
Användarnamn
Enhet
Bild
Land
Position
Yrke






TP1






TP2






TP3






TP4






TP5






TP6






TP7






TP8
Tabell 1. Resultaten från ikontestet.
Därefter utfördes användningstestet med observation på protoypen. Testet och prototypen
presenterades enligt manuset (se Bilaga 2) och därefter fick testpersonen utföra de 7
uppgifterna. Resultaten presenteras i Tabell 2 medans noteringar från observationen finns
presenterade i Tabell 3 (Dessa noteringar är förtydligade i efterhand eftersom bara enstaka
stödord skrevs ner under utförande). Tabell 2 presenterar endast om testpersonen klarade
uppgiften eller inte.
 = Uppgift slutförd. X = Uppgiften slutfördes inte.
Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3 Uppgift 4
TP1
TP2
TP3
TP4
TP5
TP6
TP7
TP8








Uppgift 5


X
X







X






X
X











X
Tabell 2. Resultat från användningstest.
Uppgift 6





X


Uppgift
7








23
Uppgift
Vad tror du att ikonerna som visas i mitten
av tidslinjen betyder?
Observationer
Samtliga deltagare klarade denna uppgift
snabbt, de som tog längre tid på sig hade
problem med att förstå själva frågan till en
början.
Enligt tidslinjen, vilken E-tjänst lämnade du Då datumet som visas på sidan av tidslinjen
senast ut information till?
inte fungerade (se 4.5.1) fick deltagarna
avgöra själva om det senaste som hade hänt
på tidslinjen visades högst upp eller längst
ner. 2 deltagare tog längre tid på sig än
resterande deltagare eftersom de ansåg att det
senaste skulle kunna visas längst ner också,
de båda valde dock ändå högst upp.
Kan du på något sätt se all information ett
Samtliga deltagare hade problem med denna
företag har om dig?
uppgift. Av de som klarade av uppgiften så
provade 2 stycken att klicka på allt de kunde
tills det blev rätt, medans de andra 2 tog tid på
sig men efter en stunds tänkande förstod de
vad de behövde göra. Av de 4 som inte
klarade uppgiften så gav alla upp efter att ha
försökt under en längre period.
Hitta all data som “Facebook” har om
Deltagarna som klarade uppgift 3 förstod
dig(inte bara den senaste datan).
snabbt vad de behövde göra. De 2 andra som
klarade uppgiften använde sig av
uteslutningsmetoden och klickade till slut på
rätt ikon. En av de 2 deltagarna som inte
klarade uppgiften försökte klicka på loggan i
mitten av tidslinjen och berättade för
testledaren att denne trodde att det var rätt.
Har E-tjänsten “Tactiohealth” någon data om Samtliga deltagare klarade uppgiften. 6 av
dig som du inte har lämnat ut direkt till dem? deltagarna tog god tid på sig och behövde
Om ja, varför?
klicka sig in på alla funktioner i prototypen
och läsa all text, de resterande 2 kom ihåg
från tidigare uppgifter vart lösningen på
uppgiften fanns.
Har du möjlighet att begära ändringar av
7 deltagare anses ha klarat uppgiften, under
datan som en viss E-tjänst har om dig?
observationen gjordes det dock klart att
majoriteten av deltagarna var osäkra på sitt
svar. Deltagarna hittade ikonen men var inte
helt säkra på vad den gjorde. 1 deltagare
klarade inte uppgiften och denne hittade
aldrig ikonen.
I rutan som visar all data som en tjänst har
8 deltagare klarade denna uppgift, 4 av dessa
om dig, förstår du vad de olika färgerna på
8 tog god tid på sig medans de andra 4 visste
texten innebär?
vart de skulle leta. 5 av deltagarna verkade
tveksamma med sitt svar och svarade med att
beskrivningen stod längst ner i dialogrutan.
Tabell 3. Observations-noteringar för varje uppgift.
24
Efter slutfört test fick deltagarna fortfarande ha kvar prototypen på datorn för att kunna
minnas saker under eftertest-frågorna och intervjun. Eftertest-frågorna består av 5 frågor som
deltagarna fick svara på samtidigt som de fick hjälp om de inte förstod en fråga. I Tabell 4
visas alla svar från samtliga testdeltagare. För enkelhetens skull benämns fråga 1-5 som EF1EF5. Frågorna var:
EF1. Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än
tidslinjen?
EF2. Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?
EF3. Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?
EF4. Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?
EF5. På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda,
vad skulle du ge prototypen du nyss prövade?
TP2
EF1
Vet inte/Inte
något att
jämföra med.
Nej
TP3
TP4
Nej
Nej
Nej
Nej
TP5
TP6
Nej
Vet inte
Nej
Ja
TP7
TP8
Nej
Kanske, men
vet inte hur
Nej
Nej
TP1
EF2
Ja
Nej
EF3
Tydligare
ikoner
Göra det
tydligare att
man kan
klicka på
molnet
Nej
Tom
bakgrund
Nej
Moln-ikonen
Nej
Mer info på
sidan om vad
man kan göra
Tabell 4. Svar på eftertest-frågor.
EF4
EF5
Nej
3
Ja
5
Ja
Ja
5
4
Ja
Efter klick
på den
Ja
Ja
4
4
5
3
25
6 Analys och Slutsats
6.1 Upplever användaren att tidslinjen är ett fungerande och passande sätt
att visualisera utlämningar av personlig data?
Nästan alla testpersoner antydde att de inte skulle föredra ett annorlunda sätt att få
informationen uppvisad. Men TP2 och TP6 kunde inte svara på denna fråga då de ansåg att
de inte hade något att jämföra med, så därför visste de inte om det fanns bättre alternativ. Det
skulle vara till fördel att i framtida studier jämföra tidslinjen med andra koncept om intresset
finns.
I EF5 fick testpersonerna ange ett nummer för hur lätt de tyckte att prototypen var att
använda, där 5 betydde mycket lätt och 1 mycket svår. För att förstå om resultaten är negativa
eller positiva kan man helt enkelt se efter om majoriteten gav den ett positivt nummer (över
3) eller ett negativt nummer (3 och under). Som man ser i Tabell 4 i kapitel 5 så angav alla
utom TP1 och TP8 ett nummer över 3. Detta antyder att 6 av 8 tyckte prototypen var lätt att
använda, där hälften av dessa 6 personer tyckte den var mycket lätt.
Det framgår alltså ganska uppenbart att prototypen inte är för svår att använda enligt denna
fråga, men att 2 personer bara gav den en 3:a ska dock inte bortses från. Under testsessionen
observerades det att många av testpersonerna faktiskt hade problem med att veta var de skulle
klicka. TP8 antydde på EF3 att sidan skulle behöva mer information om vad man kan klicka
på och vad man kan göra. Även om TP8 var den enda personen som faktiskt skrev ned detta,
så syntes det under uppgiftslösandet att flera testpersoner hade klarat uppgifterna betydligt
mycket snabbare om de hade fått mer hjälp från sidan.
6.2 Vad är bra och vad är dåligt med att använda sig av ett
tidslinjegränssnitt för att presentera utlämningar av personlig data för
användare?
En klar fördel som flera testpersoner nämnde i intervjun är att eftersom allt visas i
kronologisk ordning så är det väldigt ”städat”, det är alltså inte så mycket förvirring om vart
allt kommer att visas. All data kommer alltid följa samma struktur och allt är enkelt sorterat
efter datum så att användare bara kan skrolla igenom och leta efter det datum de söker. Under
observationen blev det väldigt tydligt att inga testpersoner hade problem med att hitta det de
sökte efter, bortsett från vissa ikoner de inte förstod.
Ett problem som uppstår är att det blir svårt att få plats all information på ett
tidslinjegränssnitt eftersom det kräver att alla objekt som håller data måste komma efter
varandra i kronologisk ordning. Detta kan göra att det krävs ytterligare information i något
sammanhang för verktyget.
6.3 Vilka designval som har applicerats på tidslinjegränssnittet behöver
modifieras eller göras om helt?
Ett återkommande problem i uppgift 3 och 4 var att flera testpersoner inte förstod funktionen
som moln-ikonen fyllde, nästan ingen av testpersonerna förstod på en gång att det var där de
skulle klicka. TP1, TP2 och TP6 noterade även i EF3 att molnikonen var ett problem. Det är
26
alltså uppenbart att många personer inte förstod att molnet hade någon funktion och eftersom
de som klarade uppgift 3 tog så mycket tid på sig kan man dra slutsatsen att de inte förstod att
det skulle hålla all data en e-tjänst har om användaren. Detta skulle kunna vara ett fel i
designen, eller som det skrevs i 6.1, kanske behövs det bara mer information på sidan.
Flera testpersoner försökte klicka på loggan i mitten av tidslinjen i Uppgift 3, detta antyder att
det korrekta designvalet kanske hade varit att göra den loggan klickbar, kanske istället för
moln-ikonen eller med samma funktion.
6.4. Upplever användaren att ikonerna som representerar personlig data
hjälper till med presentationen av personlig data på tidslinjen?
Ikonerna är presenterade med en hjälptext bredvid dem. Därför har inte brist på kunskap om
ikoner kommit i vägen särskilt mycket. En ikon som dock saknade hjälptext var moln-ikonen
och denna ikon var det mycket problem med. Det är uppenbart att ikonerna är bäst
representerade med hjälp av text, även om alla deltagare fick alla rätt på ikontestet i denna
studie så är det en fråga om erfarenhet. Samtliga deltagare i denna studie hade mycket
erfarenhet av både e-tjänster och internet överlag, detta betyder att de troligen har stött på
flera ikoner under sin tid på internet. Ikonerna passar bra för denna målgrupp, men för mindre
erfarna användare skulle det nog uppstå samma problem som dessa deltagare hade med molnikonen. Det som uppstod var att ingen av deltagarna hade erfarenhet av ikonen sedan tidigare
och därför kunde de inte koppla den till en speciell funktion. Det är enligt datan för denna
studie högst trovärdigt att testdeltagarna inte skulle ha samma problem om en hjälptext fanns
till denna ikon.
Slutsatsen som kan dras här är att ikonerna förmodligen hjälper till att göra verktyget
attraktivt, samt för erfarna användare sänker tiden för effektiv användning. Fördelarna är
dock inte tillräckligt stora för att utelämna någon slags hjälptext, då exkluderingen av denna
text för moln-ikonen skapade väldigt mycket förvirring hos testpersonerna i denna studie.
27
7 Rekommendationer för vidareutveckling
Utifrån slutsatserna som har dragits så är tidslinjen fungerande, det finns dock rum för
förbättring av konceptet. För framtida utveckling av detta verktyg så skulle vissa designval
behöva ses över.
Molnikonen
Det mest tydliga problemet med prototypen som har skapats är moln-ikonen. Som det ser ut
nu så uppfyller den inte sin funktion ordentligt, eftersom personer har svårt att få en
uppfattning om vad som kommer hända om de trycker på den. För samtliga andra ikoner
finns det hjälptexter som förklarar dem, detta fungerar väldigt bra då inga testpersoner i
denna studie hade problem med att förstå dessa ikoner. Därför skulle en rekommendation
kunna vara att jobba ytterligare med denna ikon, min uppfattning är att problemen kommer
upphöra om en hjälptext eller liknande läggs till för den ikonen.
Video
Under våra diskussioner med medlemmar från projektet A4Cloud så togs det upp att en video
för webbsidan skulle skapas, som ett slags guide på startsidan. Något i den stilen skulle nog
hjälpa till med förståelsen för tidslinjen otroligt mycket. Om denna guide på något sätt skulle
innefatta moln-ikonen skulle det också lösa eventuella problem med den. Dock skulle
förmodligen inte alla användare kolla på guiden så min rekommendation om att skaffa en
hjälptext för den ikonen kvarstår.
Filter
Ytterligare en funktion som behöver revideras är filter-funktionen, i denna version av
prototypen existerar endast funktionen i det enklaste stadiet, utan funktionalitet alltså. Jag
föreslår att test på denna funktion utförs för att avgöra vad man ska kunna filtrera och inte.
Några testpersoner inom denna studie försökte använda filterfunktionen till några av
uppgifterna, till exempel för att filtrera ut alla e-tjänster utom en. Så slutgiltiga
rekommendationen för denna funktion är att den bör finnas kvar, men bör ses över angående
vilken funktion den ska uppfylla.
Andra koncept
För att försäkra sig om att tidslinjegränssnittet är det bästa valet när det kommer att visa
personlig data så kan det vara värt att jämföra detta koncept mot flera olika, för att veta om
det är det optimalaste. Några testpersoner tyckte att de behövde något att jämföra med innan
de kunde bestämma om detta var ett bra sätt. Denna prototyp fick dock mestadels positiva
responser så detta anses inte vara ett krav för vidareutveckling, utan endast om det verkligen
är behov av att finna det absolut bästa konceptet. Även Lindegren (2015, s. 67.) föreslår
jämförelsetester med tidigare koncept som har tagits fram i projektet A4Cloud.
28
Referenser
A4Cloud Project Web. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.a4cloud.eu [2015-03-01].
A4Cloud. (2015). Deliverables. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.a4cloud.eu/deliverables [2015-03-30].
Angulo, J. (2012) Usable privacy for digital transactions - Exploring the usability aspects of
three privacy enhancing mechanisms. Karlstad: Karlstad University Studies 2012: 45.
Angulo, J. (2015) Designing for Usable Privacy and Transparency in Digital Transactions.
Karlstad: Karlstad university Studies 2015: 30.
Angulo. J, Fischer-Hübner . S, Petterson, J.S. (2013). D:C-7.1 General HCI principles and
guidelines. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.a4cloud.eu/sites/default/files/D37.1%20General%20HCI%20principles%20and%
20guidelines.pdf [2015-03-30].
Assembla. (2015). [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.assembla.com/home [2015-0329].
Benyon, D. (2010). Designing Interactive Systems: A Comprehensive Guide to HCI and
Interaction Design, second edition. Harlow: Pearson Education, Ltd.
Bootstrap. (2015). Bootstrap. [Elektronisk] Tillgänglig: http://getbootstrap.com/ [2015-0517].
CodyHouse. (2015). Getting Started. [Elektronisk] Tillgänglig: http://codyhouse.co/gettingstarted [2015-04-23].
Datainspektionen. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.datainspektionen.se/lagar-ochregler/personuppgiftslagen/dina-rattigheter/ [2015-03-01].
Fischer-Hübner, S., Angulo, J. & Pulls, T. (2014). How can Cloud Users be Supported in
Deciding on, Tracking and Controlling How their Data are Used? I How can Cloud Users be
Supported in Deciding on, Tracking and Controlling How their Data are Used?Privacy and
Identity Management for Emerging Services and Technologies. Springer, 77-92.
Flanagan, D. (2002). JavaScript: the definitive guide. O'Reilly Media, Inc.
Font Awesome. (2015). Font Awesome. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://fortawesome.github.io/Font-Awesome [2015-04-23].
Google (2015). Google Dokument. [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.google.com/docs/about/ [2015-04-23].
Hägglund, J., Granholm, D. & Akhavam, M. (2000). Vad är HTML? [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www8.cs.umu.se/kurser/TDBD07/VT00/esem/esem4.html [2015-05-17].
29
Lindegren, Daniel (2015).Visualisera personuppgifter i ett tidslinjegränssnitt.
Kandidatuppsats. Karlstad universitet.
Meyer, E.A. (2004). Cascading style sheets: The definitive guide. O'Reilly Media, Inc.
The jQuery Foundation. (2015). jQuery. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://jquery.com/ [201505-17].
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Pearson, S., Tountopoulos, V., Catteddu, D., Sudholt, M., Molva, R., Reich, C., FischerHubner, S., Millard, C., Lotz, V. & Jaatun, M.G. (2012). Accountability for cloud and other
future internet services. I Cloud Computing Technology and Science (CloudCom), IEEE 4th
International Conference on Cloud Computing. IEEE, s 629-632.
Pettersson, J.S. (2014). A Brief Evaluation of Icons in the First Reading of the European
Parliament on COM (2012) 0011. Kapitel i Camenisch et al. (Eds.).Privacy and Identity
Management for the Future Internet in the Age of Globalisation. Springer, s. 125-135.
Robson, C. (2014). How to do a research project – A guide for undergraduate students. John
Wiley & Sons.
Rubin, J. & Chisnell, D. (2008). Handbook of usability testing: how to plan, design and
conduct effective tests. John Wiley & Sons.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-06-18].
W3Schools. (2015). JSON Tutorial. [Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.w3schools.com/json/ [2015-05-17].
Wästlund, E., Fischer-Hübner, S., Gustafsson, S., Wolkerstorfer, P., Graf, C., Pulls, T.,
Hedbom, H., Hansen, M. (2010). End User Transparency Tools: UI Prototypes.
[Elektronisk].Tillgänglig: http://primelife.ercim.eu/images/stories/deliverables/d4.2.2transparency_tools_ui_prototypes-public.pdf [2015-03-01].
Öqvist, K.L. (2009). Virtual Shadows-Your Privacy in the Information Society. British
Computer Society.
30
Bilagor
Bilaga 1 – Testplan för användartest
Testplan
Visualisering av personlig data med hjälp av en tidslinje
Andreas Hammarsten
Syfte
Syftet med detta test är att få reda på om tidslinjegränssnittet är ett lämpligt alternativ för
verktyget Data Track. Det ska även användas för att få reda på hur mycket information
användare behöver för att förstå gränssnittet.
Mål
Målet med detta test är att få fram klar information om hur tidslinjen funkar i de användarfall
som det är tänkt att det ska funka i.
Målgrupp
Målgruppen för testerna är personer som använder e-tjänster(Facebook, Instagram, Google)
dagligen.
Metod
Testet kommer helt enkelt gå ut på att användare ska interagera med prototypen som
har skapats för denna studie. Detta med hjälp utav uppgifter/frågor som ska få
användaren att använda alla funktioner och hjälpa testledaren att få reda på vart
problem finns. Innan testerna utförs så får deltagare skriva under ett medgivandeintyg
samt svara på en bakgrundsenkät, de får även en introduktion till projektet och
prototypen. Därefter presenteras deltagarna med ett mindre ”ikon-test” som används
för att se hur användarna kommer förstå ikonerna som används i prototypen. Detta test
användes även för att lära deltagarna vad de betydde om de inte klarade testet då det
huvudsakliga användartestets mål inte innefattade att se om användarna förstod ikoner.
Under testets gång ska observation av deltagarna ske för att fånga upp information som
annars inte skulle vara lika tydlig. Observationer antecknas under hela testets gång.
Testförberedelser (5 minut)



Anslut till servern
Gå till prototypen med webbläsaren Google Chrome i inkognito(för att inget ska
sparas mellan sessionerna)
Deltagare får skriva under kontrakt
Introduktion (5-10 minut)



Förklaring av A4Cloud
Förklaring av prototypen
Pratar om hur testet kommer gå till
31
Bakgrundsenkät (1 minut)


Fråga om hur erfaren datoranvändare användaren är.
Fråga om användning av molntjänster.
Ikon-test (5-10 minuter)


Introduktion till ikoner, varför detta test är relevant och introduktion till testet.
Deltagaren tilldelas ett papper med uppgiften på samt beskrivning av vad denne ska
göra.
Uppgifter (20-40 minuter)
Dessa uppgifter består av både frågor och uppgifter för att få fram så mycket information som
möjligt. Frågorna kräver att användarna ska kunna ta sig frammåt i testet.







Vad tror du att ikonerna som visas i mitten av tidslinjen betyder?
Enligt tidslinjen, vilken E-tjänst lämnade du senast ut information till?
Kan du på något sätt se all information ett företag har om dig?
Hitta all data som “Facebook” har om dig(inte bara den senaste datan).
Har E-tjänsten “Tactiohealth” någon data om dig som du inte har lämnat ut direkt till
dem? Om ja, varför?
Har du möjlighet att begära ändringar av datan som en viss E-tjänst har om dig?
I rutan som visar all data som en tjänst har om dig, förstår du vad de olika färgerna på
texten innebär?
Eftertestfrågor (10 minuter)






Oroar du dig över hur dina personliga uppgifter hanteras av företag?
Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än
tidslinjen?
Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?
Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?
Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?
På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda,
vad skulle du ge prototypen du nyss prövade?
32
Bilaga 2 – Manus för användartest
Jag håller just nu på att samla in data för min C-uppsats i informatik, mitt projekt är att skapa
och testa en prototyp i samarbete med projektet A4Cloud. Läs igenom detta
medgivandeintyg och skriv under om du godkänner, fråga om du undrar över något.
Innan själva testet börjar så har jag skapat ett litet test. Inom prorotypen används ikoner
väldigt flitigt, därför vill jag med detta test se hur du uppfattar vissa ikoner.
Du kommer att få se en prototyp av en webbsida, eftersom det är en prototyp så kommer
inte alla funktioner funka även fast det ser ut som om de ska funka.
Denna prototyp är en del av ett projekt som går ut på att låta användare enkelt se all
information som ett företag/molntjänst har om den.
Du kommer nu att få se en prototyp av en tidslinje, där allt presenteras i kronologisk ordning.
Du kommer få en lista med uppgifter och frågor, du behöver inte klara av uppgifterna utan du
försöker så länge du vill innan du vill skippa en uppgift om den är för svår. Du har även
möjlighet att under hela testets gång avbryta.
33
Bilaga 3 – Medgivandeintyg för användartest
Medgivandeintyg
Genom att skriva under detta dokument godkänner du att all data som samlas in under
testet kan användas för utbildande syfte och enbart för denna studie. Testet är anonymt och
ingen personlig information kommer att visas någonstans. Du har rätt att avbryta testet när
som helst.
Underskrift:_____________________________________________ Datum:______
34
Bilaga 4 – Bakgrundsenkät för användartest
Bakgrundsfrågor
1. Hur erfaren datoranvändare är du? (1= inte alls erfaren. 5= Mycket erfaren)
1
2
3
4
5
2. Använder du E-tjänster(Facebook, Instagram, Spotify etc) dagligen? ____________
35
Bilaga 5 – Ikontest
Ikontest
Här nedan visas några ikoner som används i prototypen, dra streck mellan ikonerna(till
vänster) till de ord(till höger) som du tycker beskriver just den ikonen.
Användarnamn
Enhet
Bild
Land
Position
Yrke
36
Bilaga 6 – Eftertestfrågor
Eftertest-frågor
1. Tror du att du skulle föredra ett annorlunda sätt att visa upp all information än
tidslinjen?______
2. Var det oklart för dig hur företagen hade fått tag på datan som visades upp?________
3. Har du några direkta förslag för förbättring av tidslinjen?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
______________________________________________________________________
4. Förstod du syftet med moln-ikonen i rutorna som höll data?_______________________
5. På en skala från 1-5 där 1 är mycket svår att använda och 5 är mycket lätt att använda,
vad skulle du ge prototypen du nyss prövade? __________
37