Årsredovisning 2014 Katrineholms kommun
Kommunstyrelsens handling nr 27/2015 Årsredovisning Foto: Josefine Karlsson 2014 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-05-18, § 145 2 (109) Fortsatt offensiv – viktigare än någonsin! Det gångna året kan sammanfattas som ett år där vi tagit avstamp för framtiden genom flera långsiktiga beslut och satsningar. Under 2014 har kommunfullmäktige fastställt Katrineholms nya översiktsplan, del staden. Ett intensivt arbete med översiktsplanen för landsbygden har också pågått. Mycket betydelsefullt var även beslutet om bredbandsstrategin som innebär att 50 miljoner kronor satsas under fem år för att bygga ut fiberbaserat bredband i hela kommunen. Beslut har också tagits om ett antal förstudier för fortsatt utbyggnad av välfärden. Det handlar bland annat om byggnation av nya förskolor, en ny grundskola, ett nytt äldreboende och nya gruppbostäder för personer med funktionsnedsättning. Under året tog också kommunens miljöstrategiska arbete ny fart, bland annat genom den mycket framgångsrika satsningen på klimatsmart ekologisk mat i skolor och äldreomsorg. Det var under 2014 som begreppet Katrineholm – en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet myntades. Det handlar om ett strategiskt arbete för att positionera Katrineholm som en attraktiv ort för boende och företagsetableringar i direkt närhet till Stockholm, Sveriges tillväxtmotor. För att möjliggöra fortsatt befolkningstillväxt har kommunen genom det kommunala bostadsbolaget KFAB påbörjat byggnation av 130 nya lägenheter i kvarteret Hästen. Och lyftkranarna reser sig mot himlen även på andra platser i staden. Flera privata aktörer är också igång och bygger bostäder, bland annat i kvarteret Hunden. Under 2014 har en omfattande utbyggnad av förskolan inletts för att möta det växande antalet barn i kommunen. Bildningsnämnden har också bedrivit ett intensivt utvecklingsarbete med fokus både på systematiskt kvalitetsarbete och ekonomistyrning. Glädjande är att elevernas prov- och betygsresultat har förbättrats i grundskolan, även om den sammantagna bilden av resultaten fortfarande är otillfredsställande. Arbetet för att höja utbildningsnivån i Katrineholm är långsiktigt och av stor betydelse för kommunens framtid. 2014 var också ett händelserikt år inom kultur- och fritidslivet. Satsningarna på offentlig konst fortsatte med invigning av flera nya verk och Konsthallen slog besöksrekord. Upprustningen av Sportcentrum har fortsatt och ett totalrenoverat motionsspår har invigts i Bie. Skateparken, som blivit en succé med besökare från både Katrineholm och andra orter, invigdes i augusti med en stor folkfest där Lisa Miskovsky uppträdde. När sommarturnén Diggiloo gästade Djulö möttes de av ett folkhav. Den varma sommaren bidrog till att Sveriges Lustgård verkligen kom till sin rätt. Arbetet för att främja företagsetableringar har under 2014 haft hög prioritet. Under året kunde vi se en viss uppgång på arbetsmarknaden, arbetslösheten minskade både bland unga och totalt sett. Vi kunde också se ett trendbrott när det gäller försörjningsstödet som för första gången på flera år inte ökade. Kommunens framgångsrika arbetsmarknadsprojekt Arbetslinjen hade betydelse för detta. Dock är det fortfarande alldeles för många familjer i Katrineholm som står utanför arbetsmarknaden och behöver försörjningsstöd för att klara sin ekonomi; detta och institutionsplaceringarna är ett par av kommunens viktigaste utmaningar framåt. I skrivande stund har vi just nåtts av beskedet att Ericsson kommer att lägga ner sin fabrik i Katrineholm som startade 1946. Detta drabbar 450 anställda och deras familjer. När människor är som svagast och mest utsatta gäller det att kommunen står som starkast, både för att ge stöd under omställningsfasen och för att få in nya arbetstillfällen. För hela den kommunala organisationen är uppdraget nu att skapa förutsättningar för fortsatt framtidstro i Katrineholm. Kommunfullmäktige har nyligen fattat beslut om en ny framåtsträvande kommunplan för den kommande mandatperioden. Vi kan konstatera att det är viktigare än någonsin att agera offensivt för Katrineholms bästa! Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande 3 (109) INNEHÅLL Katrineholms kommun .........................................................................................................4 Vision 2025................................................................................................................................... 4 Befolkning .................................................................................................................................... 5 Kommunens styrsystem och planeringscykel ................................................................................. 7 Organisationsöversikt ................................................................................................................... 9 Sammantagen bedömning ................................................................................................. 11 God ekonomisk hushållning ........................................................................................................ 11 Finansiell analys ......................................................................................................................... 15 Framtiden................................................................................................................................... 22 Verksamhet – ansvarsområden och uppföljning av volymmått ........................................... 25 Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation ...................................................................... 25 Kommunkoncernen .................................................................................................................... 34 Resurser – uppföljning av resursanvändning ...................................................................... 38 Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen ................................................................................ 38 Ekonomiskt utfall avseende investeringar ................................................................................... 41 Personalresurser......................................................................................................................... 43 Lokalresurser .............................................................................................................................. 47 Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner ................................................................ 48 Resultat – uppföljning av övergripande mål och resultatmål .............................................. 52 Ortsutveckling ............................................................................................................................ 53 Kultur och fritid .......................................................................................................................... 63 Skola .......................................................................................................................................... 67 Omsorg och trygghet .................................................................................................................. 73 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet .................................................................... 80 Ekonomi och organisation ........................................................................................................... 88 Räkenskaper ...................................................................................................................... 93 Resultaträkning .......................................................................................................................... 93 Balansräkning ............................................................................................................................. 94 Balansräkning ............................................................................................................................. 95 Kassaflödesanalys ....................................................................................................................... 96 Noter ......................................................................................................................................... 97 Sammanställd redovisning noter ............................................................................................... 105 Redovisningsprinciper............................................................................................................... 106 Ord- och begreppsförklaringar .................................................................................................. 108 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR Foto: Johan Eklöf (sid. 66), Josefine Karlsson (sid. 87), Hanna Maxstad (sid. 1, 50, 64, 68, 74, 81), Johan Nygren (sid. 42, 62), Truls Olin (sid. 24). Illustration: Andreas Bengtsson, Anna Carlsson och Johanna Enhörning (sid 53). 4 (109) KATRINEHOLMS KOMMUN Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda – det vi lever för och det vi lever av – mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm – Läge för liv & lust År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrineholms läge är en tillgång på flera olika sätt: Det geografiska läget – strategiskt beläget med goda kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. Sveriges Lustgård – Vackra omgivningar ger en generell livskvalitet som förknippas med kommunen: ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av närhet och gemenskap. I jämförelse med andra – Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt – För många människor är det "läge" för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring. År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv – Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv – Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv – Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv – En mångfald av aktiva föreningar ger energi och gemenskap över gränser. År 2025 är Katrineholm en plats präglad av lust: Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: Arbete – Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och framgång för vår kommun. Lärande – Förändring börjar med en vilja att förändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. God mat – Mat är grunden för liv och hälsa och kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm både produceras och serveras mat med omsorg om såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både näring och näringsliv. Lek, idrott och kultur – I Katrineholms kommun finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tradition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och mening i tillvaron. Gemenskap – Här finns en närhet mellan människor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där jämställdhet och mångfald är en självklarhet. 5 (109) Befolkning Invånarantalet i Katrineholms kommun uppgick vid årsskiftet 2014/2015 till 33 268 personer, varav 16 651 kvinnor och 16 617 män. Det innebär en ökning med 338 personer från föregående årsskifte. Sedan 2007 har det i princip varit en årlig befolkningstillväxt. Befolkningsutveckling Katrineholms kommun 1994-2014 34000 33500 33000 32500 32000 31500 Under 2014 har det fötts 389 barn. Detta är något färre än föregående år. De tre sista åren har dock födelsetalen legat högre än tidigare år under den senaste 10-årsperioden. Antalet döda uppgick under 2014 till 350 personer. Födelsenettot för 2014 är således 39 personer. Antalet inflyttade under 2014 uppgick till 1 773 personer och utflyttade till 1 470 personer. Det innebär ett flyttöverskott på 303 personer. De två senaste åren har inflyttningsöverskottet varit relativt högt. Befolkningen i Katrineholm fördelad på landsbygd, tätorter och centralort Kommundel 2006-12-31 2010-12-31 2013-12-31 Landsbygd 6 050 5 871 5 779 Bie 550 525 518 Björkvik 513 492 462 Forssjö 525 536 524 Sköldinge 637 602 603 Strångsjö 343 348 320 Valla 1 552 1 507 1 493 Äsköping 376 342 338 Katrineholm 21 445 22 172 22 845 Rest 38 33 48 2014-12-31* *Uppgifterna för 2014 publiceras av SCB i slutet av mars, tabellen kommer då att kompletteras. 6 (109) Befolkningen i Katrineholms kommun 2014 indelad i åldersgrupper 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 4306 4234 4229 3826 4052 3666 3669 2285 1893 1043 65 95+ 85-94 75-84 65-74 55-64 45-54 35-44 25-34 15-24 5-14 0-4 Notera att första åldergruppen endast innehåller fem årsklasser. De åldersklasser som har det högsta antalet personer är 15-24, 45-54 och 55-64 vilket delvis kan förklaras av att det finns stora födelsekullar under dessa födelseperioder. I jämförelse med riket är andelen i åldersklasserna 25-34 och 35-44 något lägre i Katrineholm. Däremot för ålderklasserna från 55 år och uppåt är andelen för Katrineholm något högre relativt riket. Antalet barn och ungdomar i åldern 6-19 år uppgick till 5 392 vid årsskiftet 2014/2015 med fördelningen enligt nedan 6 7 8 9 10 11 12 13 14 16 17 18 19 år 378 410 364 393 390 378 395 374 366 403 363 387 407 antal 7 (109) Kommunens styrsystem och planeringscykel Kommunens styrsystem utgör ett ramverk för kommunens planerings- och uppföljningsarbete och beskriver processer och verktyg för styrningen. Styrsystemet anger dock inte styrningens innehåll. Inriktningen i styrningen kommer istället till uttryck i de inriktningsdokument för övergripande planering som tas fram enligt styrsystemet. Styrsystemet innefattar hela kommunkoncernen, det vill säga både nämnder och styrelser i kommunens bolag och kommunalförbund. Styrsystemet för Katrineholms kommun infördes 2010 och reviderades i början av 2014. Det beskrivs mer utförligt i ”Styrsystemet i Katrineholms kommun” (Kommunstyrelsens handling nr 8/2014, kommunfullmäktige 2014-02-24, § 21). Utgångspunkter för styrningen Styrsystemet i Katrineholms kommun beskriver ett antal utgångspunkter som ska genomsyra alla delar av styrningen, från planering till genomförande och uppföljning, i hela organisationen. En grundläggande utgångspunkt är att styrningen måste omfatta fyra perspektiv som visas i bilden nedan. Syftet med styrningens fyra perspektiv är att tydliggöra att styrningen måste utgå från dem vi är till för och vad som är vårt uppdrag. En annan viktig utgångspunkt i Katrineholms kommuns styrsystem är genusmedveten styrning. Jämställdhetsintegrering är den strategi som vi använder för att styrningen ska bidra till ökad jämställdhet mellan könen. Det innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i de ordinarie verksamheterna, såväl i alla led av beslutsprocessen som i genomförande och uppföljning. Styrningen ska också utgå från ett helhetsperspektiv som omfattar såväl nämnder som bolag och kommunalförbund. Andra utgångspunkter för styrningen är enkelhet och tydlig rollfördelning. Eftersom styrningen till stor del konkretiseras i olika styrdokument är det vidare viktigt att säkerställa levande styrdokument. Genom tydliga rutiner ser vi till att styrdokumenten används vid planering, genomförande och uppföljning och att de revideras vid behov. Att använda uppföljning som grund för planering är en viktig utgångspunkt för att säkerställa att vi nyttjar erfarenheter av det som har hänt när vi tar ut riktningen för framtiden. Genom en tydlig uppföljning utifrån målen för verksamheten, som vid behov kompletteras med en fördjupad analys, kan vi ta fram planer och aktiviteter för fortsatt utveckling. 8 (109) Planeringsprocessen Kommunens långsiktiga planering ska enligt styrsystemet styras av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. En ny kommunplan för den kommande mandatperioden 20152019 kommer att tas fram efter valet 2014. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar till nämnder och bolag för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Under september-oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget. Den behandlas i kommunstyrelsen i oktober och beslutas av kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för nämnder, bolag och kommunalförbund för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Även den ekonomiska ersättningen avseende kommunens verksamhetsfastigheter fastställs i samband med budgeten. Fullmäktige kan också ge särskilda uppdrag i samband med övergripande plan med budget. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige fastställer nämnder och bolag nämndens/bolagets plan med budget. Nämnder och bolag får sin styrning från kommunfullmäktige genom visionen, kommunplanen, planeringsdirektivet, övergripande plan med budget, övriga inriktningsdokument samt reglementet eller bolagsordningen. Kommunplanen är en del av ägardirektivet till bolagen. Nämnder och bolag styrs också i de flesta fall av olika lagstiftning. I sin plan med budget bryter nämnden/bolaget ner kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Nämnden kan också lägga till särskilda uppdrag till sin förvaltning. Planerna för nämnder och bolag ska normalt fastställas innan planeringsåret påbörjas. Eftersom det är val till kommunfullmäktige 2014 kan nämndernas/bolagens planer för 2015 fastställas först i februari 2015 då de nya nämnderna/ bolagsstyrelserna har tillträtt. När den politiska nivån gjort politiska ställningstaganden och dessa har sammanställts i de politiska styrdokumenten är det dags för verksamhetsnivån att planera hur allting ska genomföras och av vem/vilka. Detta görs genom verksamhetsplaner. Styrsystemet reglerar inte hur verksamhetsplanerna ska se ut. Målstruktur För att de politiska målen ska styra det som görs i verksamheterna behövs en tydlig målstruktur. Det är viktigt att det är tydligt på vilken nivå olika typer av mål beslutas och hur mål på olika nivåer hänger ihop (den röda tråden i styrningen). Det finns också en koppling till styrningens fyra perspektiv. Övergripande mål anges i kommunplanen och sätts framför allt utifrån perspektivet nytta, utifrån såväl ett invånar- som ett samhällsperspektiv. De övergripande målen tar också sikte på kommunens vision. De övergripande målen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för samtliga nämnder och bolag. Resultatmål sätts utifrån perspektivet resultat. Resultatmål kan antingen anges i kommunplanen eller i övergripande plan med budget. Resultatmålen fastställs av kommunfullmäktige och är styrande för en eller flera nämnder/bolag. Resultatmålen ska vara påverkbara för kommunen, mätbara och ha en angiven målnivå som gör att de kan följas upp. Aktiviteter sätts utifrån perspektivet verksamhet. Aktiviteter anges i förvaltningarnas verksamhetsplaner och beslutas på tjänstemannanivå. När det är möjligt ska det anges vilket övergripande mål och vilket resultatmål som aktiviteten är kopplad till. 9 (109) Särskilda uppdrag kan ges av kommunfullmäktige till nämnder i övergripande plan med budget eller av nämnder till sin förvaltning i nämndernas planer med budget. Särskilda uppdrag hör också till perspektivet verksamhet. När det är möjligt ska det anges till vilket övergripande mål som det särskilda uppdraget är kopplat. Till de särskilda uppdragen kopplas aktiviteter i förvaltningarnas verksamhetsplaner. Uppföljning I styrsystemet anges hur verksamheterna ska följas upp i olika tidsperspektiv. Uppföljningen ska utgå från styrningens fyra perspektiv. Den ska också vara genusmedveten och bygga på könsuppdelad statistik. Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala bolag och kommunalförbund. Under det löpande verksamhetsåret görs uppföljning i form av månadsuppföljning och delårsrapport. I månadsuppföljningen till kommunstyrelsen redovisas ekonomiskt läge och eventuella verksamhetsavvikelser med förslag till åtgärder. Uppföljningen av ett enskilt år görs i kommunens årsredovisning. I samband med bokslutsberedningen ska nämnder och bolag presentera en analys av föregående år. Analysen ska återkoppla till de övergripande målen och resultatmålen. I samband med årsredovisningen ska kommunstyrelsen även utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Organisationsöversikt Kommunkoncernen 10 (109) Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation 11 (109) SAMMANTAGEN BEDÖMNING God ekonomisk hushållning Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten och ska ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunen definierar därför i övergripande plan med budget finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. En utvärdering av målen för god ekonomisk hushållning görs både i delårsrapporten och i årsredovisningen. De finansiella målen tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling och anger därmed de finansiella förutsättningarna eller ramarna för den verksamhet som kommunen bedriver. Det handlar bland annat om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för kommande investeringar, liksom att dagens skattebetalare på ett hållbart sätt ska konsumera med hänsyn taget till kommande generationer. Kommunens övergripande finansiella mål om att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna och utjämning bör ses som en miniminivå. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna går ihop på ett ansvarsfullt sätt. Begreppet innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Verksamhetsmålen tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Bedömning av de finansiella målen I nedanstående tabell redovisas de beslutade finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Färgmarkeringen visar måluppfyllelse. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningarna ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Målet att resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna uppnås inte för året eftersom årets resultat uppgår till 2,9 mnkr vilket motsvarar 0,2 procent av skatteintäkter och utjämning. Om hänsyn tas till de jämförelsestörande posterna blir kommunens balanskravsresultat positivt och uppgår till 1,5 procent av skatteintäkter och utjämning. Nettodriftskostnaderna har under året ökat 4,7 procent medan skatteintäkter och utjämning ökat med 3,2 procent. Det tredje finansiella målet om avskrivningarna är uppfyllt för året. Bedömning av verksamheten Tillväxtfrågorna har under året varit i fokus och är centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. Genom ökat bostadsbyggande, bredbandsutbyggnad och intensivt arbete för att främja näringslivsutvecklingen, skapas förutsättningar för befolkningstillväxt, fler jobb och ökad sysselsättning. Under 2014 har kommunfullmäktige fastställt Katrineholms nya översiktsplan, del staden. Ett intensivt arbete med översiktsplanen för landsbygden har också pågått. Katrineholm har under 2014 haft en befolkningstillväxt med 338 personer jämfört med årsskiftet 2013/2014. En växande befolkning innebär ökade resurser, men kan även innebära ökade kostnader. Generellt kan dock sägas att befolkningstillväxt är positivt för kommunen. 12 (109) Under 2014 deltog Katrineholms kommun, tillsammans med 128 kommuner, i en medborgarundersökning som utfördes av Statistiska Centralbyrån. I Katrineholm fick 1 200 invånare i åldrarna 18-84 år möjlighet att tycka till om kommunens verksamheter, om möjligheten till inflytande och om kommunen som en plats att bo och leva i. Kommunen uppnådde ett bättre resultat inom samtliga områden i undersökningen, i jämförelse med 2008-års undersökning. Katrineholms kommun fick också bättre resultat än- eller ungefär lika resultat som genomsnittsresultatet för samtliga 129 kommuner inom alla områden. De prioriterade områden som Statistiska Centralbyrån föreslår att kommunen ska arbeta vidare med är ökat bostadsbyggande, ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Resultaten i undersökningen bekräftar därmed den inriktning och de satsningar som kommunen arbetat med under året. I Katrineholm var totalt 11,1 procent av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa i december 2014. Då inräknas både öppet arbetslösa, 4,6 procent, och sökande i program, 6,5 procent. Arbetslösheten har minskat jämfört med 2013, då var 12,3 procent arbetslösa. Bland unga är arbetslösheten högre. Totalt var 20,6 procent av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa, varav öppet arbetslösa 7,2 procent och sökande i program 13,4 procent. Även bland unga har det skett en minskning av arbetslösheten jämfört med motsvarande period 2013, då var 25,0 procent arbetslösa. Utbildningsnivån i Katrineholm ligger lägre än riksgenomsnittet, vilket även avspeglar sig i arbetslöshetssiffrorna. Detta innebär att behoven av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder är stora. Kommunen arbetar brett för att förbättra invånarnas möjligheter till utbildning och/eller egen försörjning. Många av kommunens verksamheter har under året arbetat aktivt med olika åtgärder för att minska arbetslösheten. I projektet Arbetslinjen, med syftet att få personer med försörjningsstöd in på arbetsmarknaden, har flera förvaltningar varit aktiva och många verksamheter har erbjudit arbetsplatser till projektdeltagare. Under 2014 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 57,5 mnkr, vilket är samma nivå som förra året. Jämfört med 2013 har antalet hushåll ökat något medan utbetalningen per hushåll och månad har minskat. Det systematiska kvalitetsarbete som genomförts inom socialnämnden har bland annat resulterat i att den genomsnittliga handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har sjunkit kraftigt från 34 dagar 2013 till 9 dagar 2014. En stor andel av utbetalningarna av försörjningsstöd går till personer som är utan arbete. Det är därför viktigt att nå målet att öka andelen försörjningsstödstagare som går vidare till studier eller arbete. Viadidaktnämnden har under året arbetat med genomlysning och utvärdering av verksamheten, utifrån uppdraget att utreda och ta fram förslag på hur verksamhetens effektivitet kan ökas inom tilldelad ekonomisk ram. Syftet är att öka genomströmningen så att fler kvinnor och män kommer i arbete eller studier och därmed minska de framtida behoven av försörjningsstöd och/eller andra stödinsatser från kommunen. Detta arbete kommer att fortsätta även under 2015. Under 2014 har Viadidakts samarbete med socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen utvecklats vilket bland annat lett till att en ökning av antalet deltagare i arbetsmarknadsinsatser hänvisade från socialförvaltningen. I jämförelse med andra kommuner i samma storlek har Viadidakt en högre genomströmning av kvinnor och män i arbetsmarknadsinsatser. En utmaning är att många män och kvinnor som anvisas till Viadidakt i dag står långt från arbetsmarknaden och har en lång väg att gå för att nå vidare. Även socialnämnden har under året arbetat intensivt med att utveckla verksamheten, ett arbete som inleddes under 2013. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har genomfört omfattande tillsyn av socialnämndens arbete inom förhandsbedömningar, utredningar och placering inom barn-, unga- och vuxenärenden. Eftersom nämnden inte har agerat i tillräcklig omfattning under tidigare år lades ett föreläggande om vite. För att komma tillrätta med bristerna har flera åtgärder vidtagits under året och efter ytterligare en tillsyn under hösten och beslutade IVO att ta bort föreläggandet om vite. Sammantaget kan konstateras att socialnämnden har använt befintliga resurser på ett effektivt och 13 (109) ändamålsenligt sätt, men att behovet av ekonomiska resurser har varit högre än den tilldelade budgetramen. Ett fortsatt arbete med det systematiska kvalitetsarbetet och kostnadskontroll behövs för att bibehålla och utveckla effektiviteten och kvalitén inom verksamheten. Den nationella statistiken för 2013 visar att Katrineholms kommun lägger mindre resurser per invånare i berörd åldersgrupp än riket och länet både när det gäller förskola, grundskola och fritidshem. När det gäller gymnasieskolan är kostnaden per invånare i berörd åldersgrupp högre än riket och länet men förklaringen hittas i att Katrineholm köper dyra program för elever som väljer att läsa på fristående skolor eller i andra kommuner. Katrineholms kommun hade 2013 en större andel behörig personal inom förskola och gymnasieskola än snittkommunen. Inom grundskola och fritidshem var andelen behörig personal mindre än snittet i riket. Personaltätheten inom förskolan och grundskola låg i Katrineholm något under riket. Inom fritidshem och gymnasieskola låg personaltätheten istället något över snittet i riket. Under 2014 har antalet barn och elever i kommunens förskolor, grundskolor och fritidshem ökat och till följd av detta har barn och elevgruppernas storlek på flera håll blivit större. Även inom gymnasieskolans individuella program har antalet elever ökat. De betygsresultat och meritvärden som presenterades för våren 2014 visar på ett förbättrat resultat gentemot tidigare år då både behörigheten till gymnasieskolan och betygsnittet, meritvärdet, ökade. Även andelen godkända nationella prov i både år 3, 6 och 9 ökade. Trots att även betygsresultaten för hösten 2014 visar att eleverna förbättrat sina resultat sedan föregående år är den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande bekymmersam. Fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete behöver ske. Det är dock positivt att andelen elever i Katrineholm som avslutar ett gymnasieprogram inom fyra år ligger fortsatt över snittet i riket. Både andel män och andel kvinnor som avslutar sina studier inom fyra år ligger över riksgenomsnittet. Sammantaget kan konstateras att verksamheten inom skolan har förbättringspotential både avseende nyttan för eleverna i form av goda förutsättningar för framtida liv och även i förhållande till insatta resurser. Positivt är att arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten har utvecklats, vilket gör att förutsättningarna för att prioritera rätt insatser i framtiden har förbättrats. Flera verksamheter inom förskola/skola visar en positiv trend avseende betygsresultaten. Dock ligger nivån fortfarande under genomsnittet för riket. Bildningsnämnden arbetar intensivt med åtgärder för att hålla i den nya, positiva, trenden när det gäller resultatutvecklingen. Katrineholms kommun har en större andel äldre och funktionsnedsatta invånare än riksgenomsnittet. Det beror dels på demografin med en äldre befolkning, dels på att landstinget tidigare drev ett antal institutioner för personer med funktionsnedsättning i närområdet och att många bor kvar inom kommunen. Kostnaden per brukare ligger under riksgenomsnitt inom särskilt boende medan kostnaden per brukare inom hemtjänsten ligger över riksgenomsnittet. Andelen nöjda brukare inom äldreomsorgen ligger även fortsatt på en hög nivå och över genomsnittet för riket (med undantag för kvinnor i särskilt boende). De uppsatta målen för andel nöjda brukare i hemtjänst respektive särskilt boende har dock inte nåtts under 2014. Vård- och omsorgsnämnden ser volymökningar såväl inom äldreomsorgen som inom omsorgen om funktionsnedsatta. Volymökningarna har lett till kraftigt ökade personalkostnader, under 2014 har personalkostnaderna ökat med 5,2 procent. Behovet av korttidsplatser har varit högt under året och behovet ser ut att fortsätta framgent. Planering pågår för att se över möjligheten att öka ut antalet korttidsplatser. Väntetiden till särskilt boende har ökat under 2014 vilket påverkar tillgången på korttidsplatser negativt då dessa måste användas akut av brukare i väntan på ordinarie plats. En konsekvens är också att antalet betalningsansvarsdagar till landstinget ökar. Sammantaget innebär detta att äldreomsorgen och omsorgen av funktionsnedsatta bedrivs på ett effektivt sätt både med avseende på den nytta som brukarna upplever och med hänsyn tagen till resultaten för verksamheten. Volymökningarna inom verksamheten har dock lett till att den tilldelade budgetramen överskridits för 2014. 14 (109) Under 2014 genomfördes ett framgångsrikt projekt ”Klimatsmart mat lagad från grunden”, med förändrade tillagningssätt och utbyte av råvaror inom kommunens måltidsverksamhet. Ekologiska och närproducerade produkter leder bland annat till en minskad miljöpåverkan och skapar även förbättrade möjligheter för det lokala näringslivet. Arbetet med klimatsmarta måltider inom förskola, skola och äldreomsorg fortsätter även framöver för att bibehålla uppnådda mål avseende ekologiska och närproducerade livsmedel och för att minska matsvinnet. 2014 var också ett händelserikt år inom kultur- och fritidslivet. Under året har besökarantalet på Perrongen ökat från 8200 besökare till 30200 besökare. Detta kan tolkas som en indikation på att ungdomar är nöjda med den verksamhet som erbjuds. En bidragande orsak till den positiva utvecklingen är den närliggande skateparken, som efter invigningen i augusti blivit en succé med besökare från både Katrineholm och andra orter. I nedanstående tabell redovisas de beslutade verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning. Utfallet för verksamhetsmålen redovisas också under respektive målområde i avsnittet Resultat – uppföljning av övergripande mål och resultatmål. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare, SFI, ska öka Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska 15 (109) Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett resultat före extraordinära poster, före bokslutsdispositioner och skatter, på 9,2 mnkr. Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat på 8,6 mnkr (5,5 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat 1,5 mnkr (1,5 mnkr), Logistikposition Katrineholm AB redovisar -1,7 mnkr (-1,3 mnkr, kommundel 49 procent) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat 0,3 mnkr (0 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, slutligt resultat för året redovisas inom parentes. Kommunens resultat för 2014 uppgår till 2,9 mnkr. Årets balanskravsresultat uppgår till 26,9 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till 18,2 mnkr. Nämndernas resultat gentemot budgeten visar en negativ avvikelse på -20,6 mnkr. Även om budgetavvikelsen är kraftig är det positivt att flera nämnder förbättrat sina resultat jämfört med tidigare år. I tabellen nedan redovisas verksamhetsnämndernas avvikelser mellan 2010-2014. Övergripande politisk ledning (KF, valnämnd och överförmyndare), byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har redovisat mindre avvikelser under samma period. Nämndernas budgetavvikelser, tkr 2011 2012 2013 2014 Bildningsnämnden -17 959 -5 058 43 6 548 Kommunstyrelsen 497 -561 119 3 837 Kultur- och turismnämnden -18 504 0 82 Service- och tekniknämnden -14 952 -6 440 -3 720 3 621 Socialnämnden -12 330 -23 846 -22 254 -15 721 -405 257 166 97 2 508 4 407 3 874 -3 848 Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden står för den största negativa avvikelsen jämfört med budget, -15,7 mnkr. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden som redovisar en negativ avvikelse på -3,8 mnkr. Den största positiva avvikelsen redovisar bildningsnämnden med 6,5 mnkr. Ytterligare två nämnder visar en positiv avvikelse, kommunstyrelsen 3,8 mnkr samt service- och tekniknämnden 3,6 mnkr. Övriga nämnder redovisar mindre överskott jämfört med sina budgetar. Finansieringsverksamheten redovisar en negativ avvikelse gentemot budget på totalt 10,2 mnkr. Här påverkar användning av öronmärkta medel med 29,2 mnkr. Exkluderas dessa medel blir avvikelsen för finansieringsverksamheten istället positiv med 18,9 mnkr. Avskrivningarna visar en avvikelse om 7,6 mnkr till följd av lägre investeringstakt än budgeterat. Resultatutredning, mnkr Resultat 2013 Nettokostnadsminskning 2014 -389,4 331,5 Skatteintäktsökning 28,8 Kommunalekonomisk utjämning 25,7 Finansnetto 6,3 Resultat 2014 2,9 16 (109) Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För 2014 uppgick andelen till 97,6 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är något lägre än utfallet för 2013 (98,1 procent). Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 98,2% 98,1% 98,0% 97,9% 97,8% 97,8% 97,6% 97,6% 97,4% 97,2% 97,1% 97,0% 96,8% 96,6% 2010 2011 2012 2013 2014 Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 8,0 6,0 % 4,0 4,7 4,7 3,5 3,1 4,6 2,0 2,2 1,3 0,0 2010 2011 2012 2,2 3,2 1,2 2013 2014 Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under 2014 för 83 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan åren 2013 och 2014 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat med 54,5 mnkr från 1 716 mnkr till 1 771 mnkr. Som framgår av diagrammet ovan är ökningen 3,2 procent för 2014, vilken är en ökning jämfört med 2013. Kostnadsutvecklingen (driftskostnader inkl. avskrivningar, exkl. jämförelsestörande poster) har sedan december 2013 ökat med 4,7 procent och har därmed varit högre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen. Jämförelsen mellan nettodriftskostnadsökning och ökning av skatteintäkter är ett av kommunens tre finansiella mål. Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalnings- 17 (109) beredskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för 2010-2012 att kunna reserveras retroaktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 2013 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning Årets resultat Reavinst vid försäljning Årets resultat efter balanskravsjusteringar Använda öronmärkta medel Synnerliga skäl Årets balanskravsresultat, mnkr 2013 2014 -389,4 2,9 -0,2 -5,1 -389,6 -2,2 18,1 29,2 410,6 0 39,1 26,9 -38,0 -25,0 1,1 1,9 Avgår öronmärkningar Välfärdsutmaningar Justerat resultat, mnkr Från årets resultat avgår reavinsterna på 5,1 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet återförs de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Totalt uppgår dessa kostnader till 29,2 mnkr. Kommunen har i samband med årsredovisningarna för 2010 och 2011 öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12 mnkr för välfärdsutmaningar och 5 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Vid 2013 års slut har beslut fattats avseende samtliga av 2010 och 2011 års öronmärkta medel. I samband med årsredovisningen för 2013 öronmärktes 38 mnkr för välfärdsutmaningar. 18 (109) Öronmärkta medel mnkr Från välfärdsutmaningar Arbetslinjen Projekt Ungdomstorget Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) Volymökningar BIN och STN Fortsättning arbetslinjen Satsning sommarjobb Elevutveckling per 15 maj Uppföljning av elevutveckling Klimatsmart mat Kvalitetshöjande insatser Soc Från tillväxtprojekt Kompetensplaneringsprojekt E-förvaltning Samhällsutveckling Varumärket Sveriges Lustgård Vision 2025 Särskilda insatser inom skolan Tillväxtprojekt SBF Välfärdsutmaningar Hel- del på Lövåsen Kompetensutveckling Reggio Emilia Turistbyrån Uppföljning av elevantal Arbetskläder för utomhusbruk Individ- och familjeomsorg Viadidakt Arbetsmarknad Lov- och sommarskola 2010 och 2011 års medel 12,0 1,5 2,0 3,0 1,5 1,8 0,7 4,6 4,0 2013 års medel Utfall 2014 8,0 2,3 8,0 2,3 1,3 2,0 1,3 4,0 2,0 1,3 1,0 1,0 0,4 0,4 3,0 0,6 0,1 1,0 0,6 3,0 0,6 0,7 2,5 1,4 2,0 0,6 23,0 0,6 0,4 0,7 6,3 0,3 0,3 29,2 Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs. inte finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala till-gångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat med 1,0 procentenhet, från 51 till 52 pro-cent från årsskiftet 2013/2014. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 2,0 procentenheter, från 0 till 2 procent. Det är positivt att även soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har ökat och är positiv. 19 (109) Soliditetens utveckling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 61% 60% 8% 2010 3% 2011 57% 5% 2012 52% 51% 2013 0% 2% 2014 Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2014 uppgår till 3,5 mnkr, för 2013 uppgick finansnettot till -2,8 mnkr. Förra årets finansnetto påverkades kraftigt av sänkningen av diskonteringsräntan vilket innebar en finansiell kostnad om 12,9 mnkr. Utan denna jämförelsestörande post uppgick finansnettot 2013 till 10,1 mnkr. Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 december 2014 uppgick de likvida medlen i kommunen till 4,8 mnkr. Detta är en minskning jämfört med årsskiftet 2013 då de likvida medlen uppgick till 56,7 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun amorterade av samtliga egna långfristiga skulder under 2013 som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB återbetalade sina lån till kommunen. Katrineholm hör till de tjugotal kommunerna i landet som är skuldfria. Placeringar Kommunen placerade under 2013 en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Vid årsskiftet 2014 uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 183,3 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 187,4 mnkr. 40 mnkr är placerade i obligationer enligt finanspolicyns riktlinjer och resterande del är placerad i en räntefond. Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den så kallade blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under 2014 var kostnaden 21,0 mnkr, vilket är en minskning med 8,7 mnkr jämfört med 2013. Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjort under 2013. Detta har även påverkat värdet av ansvarsförbindelsen som minskade med 300 mnkr mellan åren 2012 och 2013. 20 (109) Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och finns med som en kortfristig skuld vid bokslutet. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr 2012 2013 2014 Ansvarsförbindelse 947 646 618 Avsättningar i BR 141 157 162 Individuell pension 50 51 54 1 138 854 834 Summa Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunens skuldsättningsgrad är oförändrad jämfört med årsskiftet 2013/2014 % 2012 2013 2014 Avsättningar till pensioner 8 12 13 Avsättningar till statlig infrastruktur 2 3 3 Kortfristiga skulder 33 33 32 Långfristiga skulder 0 0 0 43 48 48 Total skuldsättningsgrad Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 1 644 mnkr vid bokslutstillfället. Det är en ökning med 20 mnkr jämfört med 2013. Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som utgör risken är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och var 1,0 mnkr vid bokslutstillfället. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat 1 100 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 1 310 mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 535 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 550 mnkr. Från och med år 2010 infördes en borgensavgift, för närvarande 0,3 procent, gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. 21 (109) Händelse mnkr Ränteförändring lån 50 mnkr, 1% 0,5 Löneförändring 1% 12,2 Försörjningsstöd 1% 0,5 Befolkningsförändring 100 personer (skatteeffekt) 5,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Fem år i sammandrag Allmänt 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunal utdebitering* 22,18 22,18 22,18 22,18 22,18 Total utdebitering* 32,35 32,35 32,35 33,24 33,24 60,9 49,3 73,5 -380,0 46,2 1,0% 0,4% 2,0% -24,6% 0,2% 16,5 6,4 33,9 -389,4 2,9 1,7% 0,6% 3,4% -38,3% 0,4% Totala tillgångar / invånare (kr) 49 997 51 504 55 495 38 331 37 114 Totala skulder / invånare (kr) 19 331 20 622 23 704 18 735 17 629 Eget kapital / invånare (kr) 30 666 30 883 31 790 19 597 19 485 Nettoinvesteringar (mnkr) 97,4 119,0 141,3 45,0 88,7 Långfristiga lån i % av anläggningstillgångar 7,5% 12,6% 0,0% 0,0% 0,0% Balanslikviditet (omsättn.tillg/kortfristig skuld) 68% 80% 168% 102% 80% Ekonomiskt resultat/resultatutveckling Resultat efter skatteint och finansnetto (mnkr) exkl. avskrivningar Resultat efter skatteintäkter och finansnetto/skatteintäkter Årets resultat (mnkr) Årets resultat/eget kapital Tillgångar och skulder *Kommunen höjde skatten med 45 öre 2007 och landstinget höjde skatten med 65 öre 2009. Skatteväxling av 20 öre skedde mellan kommunen och landstinget från och med 2010. Kyrkans avgifter är exkluderade. 22 (109) Framtiden I rapporten Katrineholm 2030 – Underlag för samhällsplanering på längre sikt är en av huvudslutsatserna att befolkningstillväxt är betydelsefullt för kommunens möjligheter att upprätthålla och utveckla välfärden. I rapporten framhålls tre fokusområden för tillväxt; befolkning och demografi, näringsliv och arbetsmarknad samt hållbara attraktiva livsmiljöer. Befolkning och demografi Kommunen står inför stora utmaningar när det gäller de demografiska förändringar som väntar de kommande åren. Antalet barn i förskolan, och på sikt även i grundskolan, kommer att öka. Det både föds fler barn och inflyttningen ökar. Vidare kommer antalet personer över 85 år börja öka kraftigt från 2019; redan under nästa år förväntas en ökning. Detta ställer krav på en mer långsiktig planering av kommunens verksamheter. En planering som även måste vara flexibel för att kunna möta förändringar i efterfrågan på de kommunala tjänsterna och eventuella inträden av nya aktörer på marknaden. Katrineholms kommun kommer under de närmaste åren att behöva bygga ut inom både förskolan, grundskolan och äldreomsorgen för att klara volymökningarna. Även vid oförändrad servicenivå kommer ökningarna inom enbart äldreomsorgen innebära kraftigt ökade resursbehov. Socialstyrelsen har under januari gått ut med information om att bemanningsföreskrifterna inom demensvård kommer att skjutas upp på obestämd tid. Under 2015 kommer en projektplan för inrättande av ett nytt särskilt boende för äldre att tas fram. Ett nytt korttidsboende för barn/ungdomar i Nävertorp, Granheden, kommer att färdigställas i mars 2015. Behov kommer även att finnas av nya gruppboenden inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Vidare finns beslut om att tillskapa 17 nya förskoleavdelningar. Planering och genomförande fortgår genom bland annat tillbyggnad vid befintliga förskolor. Arbetet ska slutföras under 2016. En förstudie kommer genomföras under 2015 för att undersöka förutsättningarna för en ny skola inom tätorten. Under 2014 mottog Sverige över 80 000 asylsökande. Katrineholm tog emot 286 flyktingar, varav 11 flyktingbarn. Prognosen för 2015 är 90 000 asylsökande i Sverige. Utökat samarbete, kvalitetssäkring och utveckling av arbetssätt behövs för att möta behov och för att kunna ge ökat stöd till det allt större antalet nyanlända barn och vuxna i Katrineholms kommun. Utifrån prognosen för antal asylsökande 2015 är det också möjligt att kommunen kommer att se en ökning av antalet personer som har rätt till sfi-undervisning. Näringsliv och arbetsmarknad Länder, regioner och städer konkurrerar i allt större utsträckning om var människor ska bo, arbeta, investera och turista. Tillgång till kunskap och rätt kompetens blir avgörande för den regionala och lokala utvecklingen. Den kommunala organisationen står därför inför stora utmaningar inom personal- och kompetensförsörjningsområdet de kommande åren. Kommunen kommer att påverkas av demografiska förändringar, generationsskiften och konkurrensen om kunskap och kompetens. För att möta denna situation krävs effektiviseringar och att kommunen ligger i framkant vad gäller nya arbetsmetoder och arbetssätt. Katrineholms kommun ska fortsätta att stärka sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att vara ett attraktivt alternativ i rekryteringssammanhang och arbeta systematiskt utifrån en kompetensförsörjningsstrategi. Den 1 juli 2015 träder kravet på lärarlegitimation in, vilket innebär att huvudmannen ska ha behöriga lärare med lärarlegitimation i samtliga ämnen i kursplanerna. För kommunen blir konsekvensen av den nya lagstiftningen med stor sannolikhet omflyttning av personal samt att lärare 23 (109) får tjänstgöra på fler än en skolenhet. Utmaningen kommer att vara störst för de mindre skolenheterna på landsbygden. Socialnämnden bedömer att efterfrågan på stöd med bostadsanskaffning kommer fortsätta öka. Det är av allra största vikt att kommunens verksamheter arbetar gemensamt kring individer som utestängs från bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för en hållbar bostadsmarknad i kommunen. Försörjningsstödet fortsätter vara beroende av konjunkturen och de arbetsmarknadsåtgärder som Arbetsförmedlingen och Viadidakt kan tillhandahålla. Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos ser arbetsgivarna i länet måttliga förbättringar inför 2015. De offentliga arbetsgivarna upplever dock en hög brist på utbildad arbetskraft. Det gäller främst inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att arbetslösheten i länet kommer sjuka under 2015 men även fortsattvara högre än i riket. Mer än en tredjedel av de som är inskrivna som arbetslösa i länet har varit utan arbete i mer än tre år. Utbildningsnivån är markant lägre i länet än i riket. Det innebär att det kommer fortsätta vara mycket hård konkurrens om de arbeten som inte kräver så mycket erfarenhet eller utbildning. Hållbara attraktiva livsmiljöer Tillsammans med Vision 2025 och översiktplanen visar kommunplanen för 2015-2018 den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. Kommunplanen fastställdes av kommunfullmäktige i januari 2015. I översiktsplanen finns ett befolkningsmål att kommunen ska ha 40 000 invånare år 2030. Regeringen har satt ett program för 250 000 nya bostäder fram till 2020. Stockholmsregionen är expansiv och är därmed i behov av många nya bostäder. Katrineholms geografiska läge ger möjlighet att attrahera nya kommuninvånare. Kommunplanen lyfter tillväxtfrågorna och bostadsbyggande som centrala för kommunens möjligheter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. KFAB har per 31 december 2014 endast två av totalt 1 524 lägenheter vakanta. Efterfrågan på lägenheter är fortsatt stor, framförallt i de centrala och östra delarna av Katrineholm. Den samlade bilden av efterfrågan och uthyrningsgraden gör att bolagets pågående och planerade nyproduktioner av lägenheter i centrala lägen ligger rätt i tiden. Under 2015 kommer detaljplaner för flera stora bostadsprojekt att tas fram, bland annat Stortorget, Eriksbergsvägen samt Åsgatan och fler nya planuppdrag för bostadsbyggande väntas under året. Parallellt med nyproduktion pågår en kartläggning och planering för det fortsatta underhållet för fastigheter inom det så kallade miljonprogrammet. Från 2015 ersätter den nya bygg- och miljönämnden hittillsvarande miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden. Bygg- och miljönämnden kommer också att bereda de miljöstrategiska frågorna för kommunstyrelsen. Med utgångspunkt från de 16 miljömål som antagits av riksdagen har Katrineholms kommun valt att prioritera områdena klimatpåverkan, vattenkvalitet, biologisk mångfald och god bebyggd miljö. Kultur- och turismnämnden har beviljats stöd från Boverket för att genomföra det offentliga konstprojektet ”Ljusare konst – tryggare stad”. Projektet tar ett nytt grepp om frågan om jämställdhet och trygghet i det offentliga rummet genom att arbeta med offentlig ljuskonst istället för att enbart genomföra belysningsåtgärder. Syftet med projekt är att öka tryggheten och jämställdheten i kommunen för i första hand ungdomar mellan 13-25 år i Katrineholms kommun, huvudsakligen unga kvinnor och då med särskilt fokus på unga kvinnor med utländsk bakgrund. Projektet Klimatsmart ekomat kommer att fortsätta under 2015. Arbetet med förändrade tillagningssätt och utbyte av råvaror fortsätter för att bibehålla andelen ekologiska och närproducerade livsmedel, och leva upp till kommunens miljö- och klimatmål. Här ingår även arbetet med att minska matsvinn och laga mer mat från grunden. Ambitionen är också att fortsätta utveckla samarbeten med lokala producenter och även utveckla möjligheten för fler småskaliga producenter 24 (109) (med begränsade egna lagringsutrymmen) att kunna leverera större kvantiteter till kommunen i flera steg. Kommunen satsar under den kommande femårsperioden stort för att säkra infrastrukturen för framtiden genom utbyggnad av fiberbaserat bredband. I takt med teknikens utveckling behöver arbetssätt och tankesätt förändras för att skapa mervärde av gjorda satsningar. IT blir ett viktigt verktyg för verksamheterna att effektivisera och nå sina mål. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. . 25 (109) VERKSAMHET – ANSVARSOMRÅDEN OCH UPPFÖLJNING AV VOLYMMÅTT Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 29 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträden utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör till fullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Val till Europaparlamentet genomfördes den 25 maj 2014. Val till riksdag, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige genomfördes den 14 september 2014. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av 26 (109) kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal diarieförda ärenden 613 635 Antal leverantörsfakturor 67 500 71 240 Antal publicerade rekryteringsannonser, internt och externt 238 273 Antal lönespecifikationer 61 739 63 049 Antal erbjudna utbildningstimmar via Viadidakt som finansieras av de centrala medlen för strategisk kompetensutveckling 4 940 timmar, varav 3 832 timmar kvinnor och 1 106 timmar män, fördelat på 72 utbildningar 4 604 timmar varav 3 602 timmar kvinnor och 1 002 timmar män, fördelat på 62 utbildningar Antal näringslivsfrämjande aktiviteter 180 200 Antal företagsbesök 102 104 Antal EU-ansökningar (projekt) 5 1 Lönespecifikationerna om 63 049 är fördelade på Katrineholms Fastighets AB (696), Katrineholms Industrihus AB (217), Katrineholms kommun (48 527) och Gnesta kommun (13 609). Ökningen av antalet leverantörsfakturor mellan 2013 och 2014 beror på att det tidigare var vanligare att kommunen tog emot samlingsfakturor. Antalet samlingsfakturor har minskat som en effekt av att fler leverantörer skickar e-fakturor till kommunen. Även om antalet fakturor har ökat hamnar en större andel direkt i systemet utan manuell hantering. Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknik- och entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. 27 (109) Volymmått* Utfall 2013 Vår Utfall 2014 Höst Snitt Vår Höst Snitt Antal barn i förskola 1575 1517 1546 1619 1560 1590 Antal barn i pedagogisk omsorg 15 11 13 11 12 12 Antal elever i grundsärskola 73 75 74 74 82 78 Antal elever i grundskola 3586 3655 3620 3677 3776 3727 Antal barn i fritidshem 1104 1321 1213 1293 1393 1343 Antal elever i gymnasieskolan 1208 1159 1184 1196 1170 1183 Antal elever i gymnasiesärskolan 40 49 45 46 41 44 663 663 671 671 Antal barn i kulturskolans verksamhet (i ämneskurs) * Statistiken visar samtliga barn och elever som är folkbokförda i Katrineholms kommun. Mätdatum är den 15 juni och 15 december, förutom för kulturskolan där antal elever mäts den 1 november. Inom förskolan och grundskolan har antalet barn ökat de senaste fem åren och fortsätter att öka. Könsfördelningen mellan flickor och pojkar är i förskolan jämn med 51 procent pojkar och 49 procent flickor medan den i grundskolan är något ojämn med 53 procent pojkar och 47 procent flickor. I grundsärskolan är andelen pojkar 56 procent. Under samma period har friskolor etablerat sig inom kommunen och från den egna verksamheten har det gått över drygt 500 elever till friskolorna. Könsfördelningen bland eleverna i friskolor är jämn med 49 procent pojkar och 51 procent flickor, men fördelningen mellan skolorna skiljer sig. Kunskapsskolan har fler flickor (60 procent) medan Floda friskola och Erlaskolan istället har fler pojkar (nästan 60 procent) bland sina elever. Till höstterminen 2014 har antalet barn i friskolor stabiliserat sig. Dock har det skett en omfördelning av elever mellan friskolorna då Floda friskola minskat antalet elever och Erlaskolan och Kunskapsskolan ökat antalet elever. Fler barn föds i Katrineholm än tidigare och ökningen av antalet barn i förskolan är kraftig i tätorten och på några håll på landsbygden. Den plan som finns för förskolans utbyggnad innebär att förskolan i Nävertorp kommer att byggas ut och stå klar i början av 2016. Redan i oktober 2015 beräknas alla platser i kommunens befintliga förskolor att vara fulla (undantaget vissa förskolor på landsbygden). I detta finns ingen plan på minskning av barngruppernas storlek. Även inom grundskolan är elevökningen störst i centralorten och detta gör att trycket på centralortens grundskolor och fritidshem hela tiden ökar. Nyttjandegraden i kommunens fritidshem ökar till följd av att fler föräldrar nyttjar plats i fritidshem under längre tid under dagen och under fler år är tidigare. En utbyggnad av grundskolan behöver komma till stånd så snart som möjligt. Antalet katrineholmselever i gymnasieskolan har under de senaste fem åren minskat kraftigt men har det sista året stabiliserat sig. Totalt sett är könsfördelningen mellan flickor och pojkar i gymnasieskolan jämn med 51 procent pojkar och 49 procent flickor. Av de elever som väljer att läsa på annan ort är dock en betydligt större del flickor (63 procent). Inom gymnasiesärskolan är en övervägande del pojkar (63 procent). Under samma femårsperiod har över 700 flickor och pojkar från andra länder kommit till Katrineholm och en stor del av dessa barn finns nu i bildningsförvaltningens verksamhet. Antalet barn och ungdomar från andra länder fortsätter att öka och under året har verksamheten tagit emot 250 nyanlända pojkar och flickor. Dessa barn fördelar sig relativt jämt i alla åldersgrupper 1-19 år. Den 28 (109) stora tillströmningen av nyanlända barn har de sista åren varit högre än prognostiserat. Sett till världsläget, bland annat läget i Syrien, kommer tillströmningen med stor sannolikhet att fortsätta att vara hög även de kommande åren. Förskolan tar också emot många barn som är födda i Sverige av nyanlända föräldrar. Dessa barn räknas inte med i statistiken över nyanlända barn. Utöver de elever som kommunen har kostnadsansvar för och som redovisas i tabellen ovan, finns elever från andra kommuner i våra förskolor och skolor. Statistiken visar att antalet barn och elever från andra kommuner ökar i kommunens förskolor och grundskolor. Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens uppdrag är att ansvara för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, exempelvis handläggning av bygglov och genomförande av tillsyn i enlighet med plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för uppgifter enligt annan lagstiftning, bland annat prövning av dispens från miljöbalkens strandskyddsbestämmelser och prövning av ansökan om tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Byggnadsnämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal inkomna bygglovsansökningar 293 294 Antal strandskyddsärenden 5 11 Antal antagna detaljplaner 8 5 Under 2014 har fem detaljplaner antagits och sex vunnit laga kraft. Två detaljplaner antogs i slutet av 2013 och vann därmed laga kraft 2014. Kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen för Öja 1:1 upphävdes av länsstyrelsen då frågor kring huvudmannaskapet ansågs behöva utredas ytterligare. Planen beräknas kunna antas och vinna laga kraft under första kvartalet 2015. Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Arrangemangsbidrag, beviljade 31 27 Ungdomsbidrag ”Snabba stålar”, beviljade 19 14 Antal besökare i Kulturhuset 274 521 290 446 Besök på Kulturhusets konstutställningar 25 130 32 596 Utlån av e-media 7 207 8647 Utlån per invånare 8,18 8,21 Antal besökare på Perrongen, Lokstallet 8 202 30 234 Antalet beviljade bidrag har under 2014 legat på ungefär samma nivå som 2013 men något lägre. 29 (109) Detta beror på att föreningarna i år hade större behov av de beviljade anslagen för arrangemangsgarantin. Antalet ansökningar om bidraget ”Snabba stålar” minskade framför allt under första halvåret då ungdomsverksamheten på Perrongen fokuserade på EU-projektet Integration Katrineholm. Antal besökare ökade i konsthallen, bland annat till följd av utställningen ”I väntan på Paradiset” av Andy Best och Merja Puustinen som hade 15 520 besökare. Positivt är också att utställningen lockade nya besökare, bland annat många barn och barngrupper. Även på Perrongen har antalet besökare ökat markant. Till det finns flera anledningar, som ändrade öppettider och arbetssätt, antalet arrangemang med mera. Vad gäller Kulturhuset Ängeln som helhet uppgår antalet besökare till 290 446, vilket är en ökning med nästan 16 000 personer jämfört med 2013. Ökningen kan förklaras av antalet förtidsröstare, som uppgick till 11 009 personer under de två förtidsröstningsperioderna, samt av det ökade antalet besök i konsthallen som också påverkar totalen. Vad gäller media så ökar antalet e-lån, vilket bidrar till en förskjutning och förändring av mediabudgeten. De ökade kostnaderna för e-media påverkar direkt alla inköp av media förutom media till barn och unga. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, tobakslagen, smittskyddslagen med flera. Nämnden bevakar miljö- och hälsoskyddsfrågor inom flera områden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar att livsmedelslagstiftningen efterlevs och att receptfria läkemedel och tobak hanteras på rätt sätt i butiker. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Tillsynsuppdrag miljöskydd 117 101 Tillsynsuppdrag hälsoskydd 74 48 Tillsynsuppdrag livsmedel 267 216 Inkomna avloppsansökningar 159 121 Antal ärenden totalt 1 998 1995 Ett visst personalunderskott är orsaken till lägre volymer än 2013. Föräldraledigheter och sjukskrivningar har i stor mån kompenserats med vikarier men har ändå medfört att vissa omprioriteringar har fått lov att göras. Volymmåtten gällande det totala antalet ärenden och inkomna avloppsansökningar är i hög grad beroende av inflödet av ärenden. På hälsoskyddssidan har under året genomförts en rad projekt; provtagning av smycken (tungmetallsinnehåll), granskning av märkning av hårfärgningsprodukter, inspektion av vårdboenden (boendemiljö) samt inspektion av skolor (städning och ventilation). Även inom livsmedelskontrollen har under året några särskilda projektinsatser gjorts. 2013 års projekt om redlighet på restauranger har följts upp och avslutats. Fyra butiker och bagerier har kontrollerats inom ramen för livsmedelsverkets riksprojekt om närings- och hälsopåståenden beträffande bröd. Särskilt fokus har också ägnats åt kebabhanteringen hos restauranger, gatukök och pizzerior. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa - både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och 30 (109) funktionsnedsatta enligt det antagna kostpolitiska programmet samt de lagar som styr kostverksamheten. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal portioner frukost och lunch till förskola, fritids och skola 1 001 458 1 114 508 Antal portioner lunch och middag till äldreomsorg 312 435 322 174 Simhallen, antal besökare 140 825 134 417 Helgaktiviteter på Sportcentrum 52 52 Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter/år 11 000 21 074 Antal producerade växter i växthuset 122 000 107 271 Antalet portioner har ökat inom skolan och förskolan. För 2015 är ytterligare ökningar prognostiserade, framförallt inom förskolan men troligtvis även i skolan. Två troliga förklaringar till minskningen av antalet besökare i simhallen är att en av sportcentrums hyresgäster tappat ett större antal kunder, av vilka vissa troligen också nyttjade simhallen, samt den varma sommaren som uppmuntrade till bad ute istället för inne. Skillnaden mellan prognos (30 000 m2) och utfall i asfaltsbeläggning 2014 beror på att vissa planerade beläggningsytor har skjutits till nästa år, i samråd med entreprenör. Resterande asfaltsbeläggningsarbeten har genomförts enligt plan. Att antalet producerade växter i växthuset är lägre 2014 beror dels på att en del sommarblommor bytts ut mot perenner, dels på resultat av ett kvalitetsarbete där verksamheten verkar för att bli mer effektiv och minska växthusets svinn. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). LVU är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/eller barnets föräldrar. LVM är också ett komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utveckling av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges med stöd av LVU eller LVM måste socialnämnden ansöka hos förvaltningsrätten. 31 (109) Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor, insatser mot familjevåld, budgetrådgivningen samt handläggning enligt skuldsaneringslagen. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. Socialnämnden är personuppgiftsansvarig för personuppgifter i register inom nämndens verksamhetsområde. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Socialnämnden driver även ett eget hem för vård och boende (HVB) som heter Kollektivet HVB samt ett lägenhetsboende för ungdomar som heter Klivet. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal hushåll som söker försörjningsstöd, snitt per månad 1 064 1 031 Antal hushåll som beviljas försörjningsstöd, snitt per månad 665 679 Antal sociala kontrakt 85 130 Antal placerade vuxna enl SoL och LVM, snitt per månad 43 46 varav 20% kvinnor och 80% män Antal placerade barn och ungdomar enl SoL och LVU inklusive HVB Klivet och Kollektivet, snitt per månad 109 137 varav 36% flickor/kvinnor och 64% pojkar/män Antal stadigvarande alkoholtillstånd 33 33 Antal kvinnofridsärenden 144 150 Antal placerade på Vårnäs, öppet intag 65 128 totalt varav 21% kvinnor och 79% män Antal besök budget- och skuldrådgivning samt skuldsanering 494 655 Antalet hushåll som söker försörjningsstöd, i genomsnitt per månad, har minskat något jämfört med föregående år. Däremot har antalet hushåll som beviljas försörjningsstöd ökat något. Det är fortfarande ett högt antal hushåll som söker försörjningsstöd i relation till kommunens storlek. Åtgärder som Arbetslinjen 2.0 har bidragit minskningen av antalet hushåll som söker försörjningsstöd då deltagarna i regel har blivit självförsörjande under sin anställning, men vissa hushåll har fortsatt få kompletterande försörjningsstöd eftersom deltagarnas lön har inte kunnat täcka exempelvis hushållens kostnader för tand- och sjukvård. Hur mycket hushållen beviljas i försörjningsstöd regleras av riksnormen som regeringen har fastställt. Socialnämnden har inte kunnat se några nya trender i och med införandet av den så kallade jobbstimulansen1 mer än att fler hushåll, som enligt tidigare bedömningskriterier skulle vara självförsörjande, fortsätter uppbära försörjningsstöd. Trots införandet av kommunal hyresgaranti har sociala kontrakt fortsatt att öka under år 2014. För socialnämnden är detta en stor utmaning eftersom verksamheten inte har utrymme att arbeta med bostadsfrågor. Socialnämnden ska inte jobba med dessa frågor enligt gällande reglemente, men socialtjänsten är det yttersta skyddsnätet i kommunen och då hamnar allt fler av dessa ärenden på socialnämnden. Antalet placerade barn och unga har ökat och beräknas att fortsätta öka under nästkommande år eftersom kommunen tar emot allt fler anvisade ensamkommande barn och unga. För samtliga 1 Den 1 juli 2013 beslutade riksdagen om att införa en jobbstimulans i försörjningsstödet i syfte att göra det mer lönsamt för personer med försörjningsstöd att arbeta. 32 (109) föreligger det ett behov av skydd och stöd vilket innebär att de placeras på ett HVB eller i familjehem i enlighet med socialtjänstlagen. Kvinnofridsärenden har inte ökat mycket jämfört med föregående år men socialnämnden ser att våldet har blivit allt grövre och förövarna allt yngre. När det gäller socialnämndens arbete med budget- och skuldrådgivning så är det är ett fåtal individer som beviljas skuldsanering enligt lag. Detta får till följd att socialnämnden måste lägga mycket arbete på att hitta alternativa lösningar tillsammans med klienten vilket medför fler besök från respektive klient. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad, integration och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och yrkesutbildning), utbildning i svenska för invandrare (sfi), särskild utbildning för vuxna, samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden ansvarar även för att tillhandahålla goda förutsättningar för genomförande av högre utbildningar för att stärka och öka tillväxten i kommunerna. Viadidaktnämnden erbjuder studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering (bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar). Nämnden har också i uppdrag att planera och arrangera personal- och uppdragsutbildning för kommunernas anställda samt utvecklingsinsatser gentemot näringslivet. Viadidakt har fortsatt en aktiv roll i arbetet med nyanlända flyktingar och invandrare i samverkan med övriga förvaltningar och Arbetsförmedlingen. Nämnden samverkar med ett 70-tal kommuner kring samhällsorientering (SO) för nyanlända flyktingar och invandrare. Vidare ansvarar nämnden för insatser inom arbetsmarknadsområdet genom att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utan arbete och studier får stöd och vägledning samt feriearbeten för ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. I nämndens uppdrag ingår även att samverka med socialnämnden, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter. I nämndens verksamhet bedrivs även externt finansierade projekt inom olika områden. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå 132 300 130 900 Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå 80 800 94 000 Antal studerande inom särskild utbildning för vuxna (särvux) 28 totalt varav 50% kvinnor och 50% män 29 totalt varav 55% kvinnor och 45% män Antal aktivt studerande inom svenska för invandrare, sfi (snittsiffra) 400 i snitt 405 i snitt varav ca 51% kvinnor och 49% män Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar 15 737 h varav 79% för kvinnor och 21% för män 17 913 h varav 79,5% kvinnor och 20,5% män Antal tentander på eftergymnasial nivå vid Campus Viadidakt 449 totalt varav 81% kvinnor och 19% män 348 totalt varav 77% kvinnor och 23% män. Antal mottagna ungdomar som faller under informationsansvaret 37 59 deltagare varav 51% kvinnor och 49% män. Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm på uppdrag av socialförvaltningen 163 deltagare varav 46% kvinnor och 54% män 260 deltagare varav 48% kvinnor och 52% män Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Vingåker på uppdrag av socialförvaltningen 41 deltagare varav 42% kvinnor och 58% män 41 deltagare varav 46% kvinnor och 54% män 33 (109) Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade från Arbetsförmedlingen 451 deltagare 375 deltagare varav 53% kvinnor och 47% män Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärder i Vingåker anvisade från Arbetsförmedlingen 32 deltagare 51 deltagare varav 39% kvinnor och 61% män Antal feriearbetare i Katrineholm 281 ferieanställningar varav 49% pojkar och 51% flickor 257 ferieanställningar varav 49% pojkar och 51% flickor Antal feriearbetare i Vingåker 93 ferieanställningar varav 56% pojkar och 44% flickor 84 ferieanställningar varav 55% pojkar och 45% flickor Antalet producerade verksamhetspoäng inom grundläggande vuxenutbildning har ökat. Ökningen motsvarar 132 elever som läser en kurs på 100 poäng. Under 2014 har det varit fler elever som har fortsatt från sfi till grundläggande utbildning. Detta beror sannolikt på att kommunerna under året har fått fler invandrare med högre utbildningsbakgrund än tidigare, vilket gör att fler uppnår den kunskapsnivå som krävs för vidare grundläggande studier efter sfi. Antal redovisade närvarotimmar i personal- och uppdragsutbildningar har ökat, delvis till följd av ökade informationsinsatser och uppsökande verksamhet gentemot förvaltningarna. Antalet tentander (personer som skriver en tentamen) har minskat medan antalet tentamina har ökat. Minskningen av tentander beror delvis på att campusförlagda program avslutats och att de tentander som nu är aktuella oftare studerar kurser än program. Antalet mottagna ungdomar som faller under informationsansvaret har ökat jämfört med föregående år. En bidragande förklaring är att samverkan med bildningsförvaltningen har utvecklats. Antalet deltagare i arbetsmarknadsåtgärder från socialförvaltningen i Katrineholm har ökat med ca 100 personer. Ökningen beror på den samverkan som skett med Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Antalet deltagare från Arbetsförmedlingen i Katrineholm har minskat med anledning av att fler långtidsarbetslösa fått jobb och att det inte längre är så stort behov av sysselsättningsplatser. Alla som sökte fick feriejobb i enlighet med politiska beslut. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade, insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) samt hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) § 18. Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Beviljade hemtjänsttimmar per månad 23 779 timmar/månad 26 213 timmar/månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi 11 505 timmar/månad 10 690 timmar/månad Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi 25 147 timmar/månad 25 676 timmar/månad Belagda platser på särskilt boende 355 belagda platser* 355 belagda platser* Belagda platser på LSS-boende 123 belagda platser** 124 belagda platser** * Totalt 367 platser ** Totalt 127 platser Antalet beviljade och utförda timmar hemtjänst har ökat under året, med en viss avmattning i 34 (109) ökningen under årets sista månader. Fler äldre bor kvar hemma trots stora omvårdnadsbehov, vilket även påverkas av tillgången på särskilt boende. Beläggningen på särskilt boende speglar inte verkligheten då en tom lägenhet ofta är beviljad för en ny brukare som ännu inte flyttat in. Det är stor efterfrågan på såväl särskilt boende som på korttidsplats. Det finns ett stort behov av ytterligare platser på LSS-boende då flera personer står i kö. Beviljade timmar för personlig assistans har minskat något under året och trenden sedan tidigare år är att majoriteten brukare väljer privat utförare. Kommunkoncernen Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB tillhandahåller också lokaler för kommunal verksamhet där bolaget ska eftersträva att hyra ut till lägsta möjliga självkostnad. Antalet fast anställda är 43 personer fördelat på 36 män och 7 kvinnor. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr. Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Antal bostäder i centrum 158 158 Vakansgrad, % 0,7 % 0,1 % Minskad energianvändning per areaenhet, bostäder -12,8 % Uppgift saknas Minskad energianvändning per areaenhet, verksamhetslokaler -7,0 % Uppgift saknas Soliditet 9,1 % 11,4 % Belåningsgrad, AO Bostäder 74 % 72,2 % Belåningsgrad, AO Verksamhetslokaler 99 % 97,1 % Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 43 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om 105 852 m2. Fastigheten Humlen 10 omfattande 13 lägenheter har förvärvats och ombyggnation planeras för att skapa ytterligare 13 lägenheter inom samma fastighet. Vidare har Vitsippan 12 överförts till affärsområdet bostäder från affärsområdet verksamhetslokaler. Inom affärsområdet verksamhetslokaler förvaltar bolaget 47 fastigheter med en uthyrningsbar yta om 215 061 m2. Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Industrihus AB (KIAB) har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till närings- och föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. 35 (109) Volymmått Utfall 2013 Utfall 2014 Uthyrningsgrad 90,5 % 86,7 % 2 Uthyrningsbar area 100 872 m 115 368 m Soliditet 26,0 % 26,0 % Belåningsgrad, AO Industri 57 % 54,8 % 2 KIAB äger och förvaltar 25 fastigheter samt förvaltar 39 fastigheter för Katrineholms kommun. Upprättade lokalkontrakt uppgår för 2014 till 37 st. Två fastigheter förvärvades i slutet av 2014 och påverkar uthyrningssituationen. Katrineholms kommun har ökat sin andel av förhyrda objekt i KIAB:s fastighetsbestånd. Efterfrågan på den lokala marknaden är svag samtidigt som konjunkturutvecklingen är osäker och kan påverka framtida uthyrningssituation. KIAB ser ändå att uthyrningssituationen under flera år har utvecklats bra och att bolaget kan knyta till sig nya hyresgäster. Intäkterna fortsätter att öka som en följd av en långsiktigt förstärkt uthyrningssituation. Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att äga kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommun äger 30 aktier á 1 000 kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av 30 000 kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt 100 000 kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFV regionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Katrineholms entreprenörcentrum AB Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) är ett utvecklingsbolag som ägs till 49 procent av Katrineholms kommun och till 51 procent av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är 49 000 kr. Logistikposition Katrineholm AB Katrineholms kommun äger 49 procent av aktierna i Logistikposition Katrineholm AB. Resterande 51 procent ägs av Catena Logistik AB. Bolaget uppför, hyr ut och förvaltar logistikfastigheter samt utvecklar logistikområdet. För 2013 redovisar bolaget ett resultat om -1 583 tkr. Katrineholms kommuns aktiekapital i Logistikposition Katrineholm AB är 5 880 000 kr. Katrineholm Rail Point AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, m4 gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32 procent av Katrineholm Rail Point AB, vilket motsvarar 1 152 000 kr. 36 (109) Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, en ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, el- och energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51 procent av bolagets aktier till ett insatt kapital av 255 000 kr. Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) är en utbildningsanordnare inom installationsbranschen. Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Svenska Kyl & Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät 2012-01-01 aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft den 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndigheten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan 1999. VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med 4 kommuner i Södermanlands län som medlemmar, Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgivning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland är en mötesplats för att samordna och utveckla regionala frågor. Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i tre län, Södermanland, Västmanland och Uppsala. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Vid sidan av aktieägandet förutsätts intressenterna bidra till energikontorets årliga basfinansiering, i första hand i förhållande till kommunens folkmängd. Under 2014 uppgick denna kostnad till 32 874 kr. 37 (109) Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á 1 000 kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio kommuner och drygt 100 företag. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom det geografiska området för kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Trosa svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Kommunerna betalar en insats per år till RAR baserad på folkmängden, för Katrineholms kommun uppgick denna insats under 2014 till 443 676 kr. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt 216 000 st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKL Företag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest ekonomisk förening Katrineholms kommun är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet med föreningen är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Katrineholms kommun har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av 1 000 kr. Strångsjö fastighetsägarförening Katrineholms kommun har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr. 38 (109) RESURSER – UPPFÖLJNING AV RESURSANVÄNDNING Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen Redovisat jan-dec 2014 Intäkter Kommunfullmäktige/politisk ledning Kommunstyrelsen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen Kostnader Budget- Redovisat avvikelse jan-dec 2014 jan-dec 2013 1 178 -10 809 -9 631 -9 862 232 -8 069 209 306 -353 571 -144 266 -148 102 3 837 -142 325 16 325 -42 509 -26 184 -26 303 119 -25 499 0 -2 500 528 -1 972 -344 -370 26 -267 varav KS medel till förfogande 0 Byggnadsnämnden 0 Miljö- och hälsosskyddsnämnden Netto Budget jan-dec -344 0 -304 -304 -370 66 -237 157 025 -246 930 -89 905 -93 527 3 621 -172 790 30 758 -195 735 -164 977 -149 256 -15 721 -161 606 7 903 -44 225 -36 322 -36 404 82 -35 477 Bildningsnämnden 771 339 -1 488 918 -717 579 -724 127 6 548 -644 772 Vård- och omsorgsnämnden 198 017 -811 456 -613 439 -609 591 -3 848 -570 785 40 280 -93 190 -52 910 -53 007 97 -51 247 1 415 806 -3 245 482 -1 829 677 -1 824 618 -5 059 -1 787 575 0 -25 977 -25 977 -25 977 0 -25 846 178 460 -5 355 173 105 165 079 8 026 197 542 1 217 -90 858 -89 641 -87 188 -2 453 -504 332 Intäkter Viadidakt Vingåker 10 058 0 10 058 10 058 0 9 609 Kapitalkostnadsintäkter 57 095 0 57 095 57 126 -30 61 096 -43 810 -43 810 -51 378 7 568 -43 579 1 770 999 0 1 770 999 1 771 131 -132 1 716 748 10 975 -4 669 6 306 7 874 -1 568 5 896 0 -900 -900 -900 0 -900 4 380 6 000 -1 620 -29 150 0 -29 150 Service- och tekniknämnden Socialnämnden Kultur- och turismnämnden Viadidaktnämnden Summan nämnder Räddningstjänsförbund VSR Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Avskrivningar Skatteintäkter och utjämning Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Ersättning flyktingmottagande 4 380 Använda öronmärkta medel -29 150 -18 087 Reavinster/förluster 5 125 -2 498 2 627 0 2 627 Fastigheter, lokalvård 1 759 -4 277 -2 518 -9 016 6 498 0 Summa finans 2 040 070 -207 493 1 832 577 1 842 809 -10 232 1 398 147 RESULTAT 3 455 876 -3 452 975 2 900 18 191 -15 291 -389 428 39 (109) Kommentarer till driftsredovisning 2014 Katrineholms kommuns resultat för 2014 visar på +2,9 mnkr. Även årets balanskravsresultat är positivt och uppgår till 26,9 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till 18,2 mnkr. Två nämnder visar negativa avvikelser för 2014. Sammanlagt visar nämndernas resultat på ett överskridande av budget med -5 mnkr. Det är endast två nämnder som visar negativ avvikelse, socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden, övriga nämnder visar positiv avvikelse. Socialnämnden visar en avvikelse med -15,7 mnkr (9,5 procent av nettobudgeten). De senaste åren har majoriteten av socialnämndens institutionsplaceringar av vuxna tillhört kategorin vård och omsorg av individer med samsjuklighet eller men av tidigare missbruk. Under året har dessa placeringar ökat i antal och de fortsätter att vara kostnadskrävande. Dessa placeringar är en av de mest bidragande orsakerna till socialnämndens underskott. Från första januari 2014 gjordes en lagändring som gör det möjligt för Migrationsverket att anvisa ensamkommande barn till kommuner oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Under 2014 har cirka 30 barn anvisats till Katrineholm. Detta ställer högre krav på kommunen avseende resurser i form av utbildning, administration, dokumentation och uppföljning för att kunna hantera ärendena rättsäkert än vad Migrationsverkets ersättningar kan täcka. Migrationsverkets ersättningar täcker boende för barnet och den första utredningen som socialnämnden genomför inför en placering. Under 2014 uppgick utbetalningarna av försörjningsstöd till 57,5 mnkr, vilket är samma nivå som förra året. Under denna period fick i genomsnitt 679 hushåll per månad försörjningsstöd (659 hushåll 2013) med ett genomsnittligt månadsbelopp på 7 059 kr (7 179 kr 2013). Jämfört med 2013 har antalet hushåll således ökat något medan utbetalningen per hushåll och månad har minskat. Socialförvaltningen har arbetat aktivt med att så många som möjligt ska delta i exempelvis projektet Arbetslinjen 2.0, jobb- och utvecklingsgarantin och TRIS2. Kommunens insatser, i form av Arbetslinjen och Arbetslinjen 2.0, har bidragit till att försörjningsstödet inte har ökat nämnvärt för första gången sedan år 2009. Även vård- och omsorgsnämnden visar en negativ budgetavvikelse på 3,8 mnkr. Inom såväl äldreomsorgen som omsorgen om funktionsnedsatta utförs mer omsorg än tidigare år. Vård- och omsorgsförvaltningen ser volymökningar inom ett flertal verksamheter. Bland annat har antal beviljade timmar för hemtjänst och boendestöd stadigt ökat under året. Fler brukare beviljas daglig verksamhet enligt LSS och beläggningen på samtliga boenden är fortsatt hög. Hemtjänsten visar ett underskott på 7 mnkr, där den interna hemtjänstens underskott står för 3 mnkr och resterande underskott finns på myndighetsdelen, det vill säga den delen som betalar ersättning till utförd hemtjänst oavsett utförare. Barn med funktionsnedsättning med skolgång på annan ort medför högre kostnader än tidigare år. Vård- och omsorgsnämnden har för 2014 ett totalt underskott på -1,9 mnkr för externa skolplaceringar. Även personlig assistans där brukaren valt extern utförare visar negativ avvikelse, ca -3,2 mnkr. Personlig assistans där brukaren valt kommunen som utförare visar ett positivt resultat om ca 0,2 mnkr, totalt resultat för personlig assistans ca -2,9 mnkr. Inom vård- och omsorgsnämnden finns verksamheter som visar positiv avvikelse och väger upp de verksamheter som visar negativ avvikelse. En central budgeterad buffert för att täcka oförutsedda händelser finns på 2,6 mnkr. Positiv avvikelse finns också på lönekostnader, där det har varit ett antal vakanser inom förvaltningen samt vikariestopp. Bostadsanpassningsbidraget har blivit mindre 2 TRIS är förkortning för Tidig Rehabilitering I Samverkan. Det är ett arbetssätt och samverkansmodell inom rehabiliteringsområdet som har utvecklats i Sörmland sedan 2002. Ingående parter är Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets samtliga kommuner (socialtjänst). 40 (109) utbetalt än väntat och visar + 2,1 mnkr. Datakostnader för underhåll av nytt verksamhetssystem har blivit lägre samt centrala konton visar + 5 mnkr. Service- och tekniknämnden har under 2014 arbetat med ett tydligt fokus på att åstadkomma en ekonomi i balans. Målsättningen överträffades och överskottet blev 3,6 mnkr. Det har funnits en del vakanta tjänster inom nämnden, dessutom har 2014 års vintermånader varit milda, vilket påverkat kostnaderna för vinterväghållningen positivt. Bildningsnämnden visar för 2014 en positiv avvikelse på 6,5 mnkr. Den kommunala förskolan prognostiserade en lägre intäkt, i och med att antalet barn blev högre än förväntat blev det en högre intäkt än beräknat till nämnden. Det har också varit problem att rekrytera personal till förskolorna vilket också bidrog till överskottet. Grundskolan har svårighet med att anpassa personalkostnaderna till antalet elever. Skolorna beräknas ha en ekonomi i balans först 2016. Inom skolledning och förvaltningskontor inom bildningsnämnden redovisas lägre personalkostnader än budgeterat. Kostnaden för skolskjutsar har också varit lägre än budgeterat under året. Bildningsnämndens buffert har inte nyttjats till fullo och visar en positiv avvikelse om 1,8 mnkr. Kommunstyrelsen redovisar en positiv avvikelse för 2014 på + 3,8 mnkr. Till större del beror avvikelsen på vakanta tjänster och sjukskrivningar inom flera avdelningar. Den förändring som har skett kring upphandlingsområdet, dvs. samarbete med Telge Inköp AB som kommer att utföra kommunens upphandlingar, har även bidragit till den positiva avvikelsen. Verksamheten har under året varit i en övergångsfas där en del upphandlingar skett med egen personal och en del med externt stöd, fördelningen däremellan har varit svår att prognostisera. Finansieringsverksamheten prognostiserar avvikelse mot budget med 18,9 mnkr. Därutöver redovisas utfallet av de öronmärkta medlen, vilka härrör från tidigare års positiva resultat, under finansverksamheten. De öronmärkta medlen har det använts motsvarande 29,1 mnkr. Den senaste pensionsskuldsprognosen visar på att kommunens kostnader för pensioner var högre än vad som prognostiserats tidigare. Avvikelsen uppgår till 2,4 mnkr. De lägre arbetsgivaravgifterna för unga och äldre ger större effekt än vad som var budgeterat och ger en positiv avvikelse. Avskrivningarna visar på en positiv avvikelse om 7,6 mnkr som en följd av att investeringarna under året varit lägre än budgeterat. 41 (109) Ekonomiskt utfall avseende investeringar Redovisat Budget Budget- Redovisat 2014 2014 avvikelse 2013 Kommunstyrelsen inkl. Exploateringar varav Exploateringar -91 093 359 -176 388 -70 945 85 295 71 304 -21 908 1 069 varav KLC -61 812 -61 812 0 -7 620 varav Vasavägen -3 000 -3 000 0 -2 000 varav gång och cykelväg Lövåsen -1 200 -1 200 0 0 -25 649 -3 606 -37 200 -6 154 11 551 2 548 -19 398 -3 133 varav ombyggnad läktarbyggnaden Backavallen -1 303 -1 542 239 -4 458 varav gatubelysning , byte till LED-belysning -2 648 -2 601 -47 -400 -225 -150 -75 -462 Kultur- och turismnämnden varav Lokstallet UKF -3 509 -164 -5 312 -183 1 803 19 -7 734 -758 varav Skatepark -3 124 -2 984 -140 -4 300 Bildningsnämnden varav möbler -6 166 -1 882 -7 257 -2 256 1 091 374 -4 859 -476 -460 0 -460 -411 -3 354 -1 218 -11 956 -250 8 602 -968 -6 176 0 -600 -600 0 0 Service- och tekniknämnden varav fordon och maskiner Socialnämnden varav uppstart ny förskoleavdelning Vård- och omsorgsnämnden varav nytt verksamhetssystem varav Aktivitetspark Strandgården -2 003 -2 000 -3 -225 -131 999 -240 263 108 264 -60 762 Specifikation Exploateringar varav Nyköpingsvägen 359 -156 -70 945 -6 429 71 304 6 273 1 069 0 varav Luvsjön villor -893 1 150 -2 044 -1 150 varav Jägarparken 949 -990 1 939 0 Viadidaktnämnden SUMMA NÄMNDER inkl exploateringar Kommentarer till investeringsredovisning 2014 Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. Utfallet för 2014 visar att investeringarna under året uppgått till 132 mnkr. Budget uppgår till 240,3 mnkr. Kommunstyrelsen har under 2014 haft en investeringsbudget på 176,4 mnkr varav exploateringar är 70,9 mnkr och KLC är 61,8 mnkr. Vid årets slut återstår 85,7 mnkr varav exploateringar är 71,3 mnkr. Investeringsavvikelsen beror främst på att flera objekt försenats på grund av överklaganden av upphandlingar samt i väntan på nödvändiga myndighetsbeslut. Samverkansprojektet med Trafikverket avseende Vingåkersvägen och Mejerigatan för att minska genomfartstrafiken och de digitala informationstavlorna är två stora projekt som kan hänföras till de försenade projekten. Större investeringar som avslutats under året är tillgänglighetsåtgärder, nollvisionsåtgärder, upprustning av Vasavägen, byggande av gång och cykelvägar samt ny belysning på Vingåkersvägen 42 (109) och Djulöområdet. En hundpark har anlagts i centralorten. Två aktivitetsparker har anlagts, en intill äldreboendet Strandgården och en i Stadsparken. En större satsning på julbelysning i centrum har också skett under året. Arbetet med omgestaltningen av Stortorget fortgår enligt planerna. Projektet Ljusare konst – tryggare stad, som finansieras av Boverket, kommer att fortgå under 2015 och förväntas avslutas 2016. Utsmyckningen av Lövåsgården kommer att färdigställas under 2015. Skateparken invigdes den 1 augusti. Entreprenör var Nord Skatepark AB från Stockholm. Nord Skatepark har själva beskrivit parken som: ”Ett av de mest kreativa byggena vi genomfört. Med kommunens fulla förtroende fick vi fria händer att utforma stora delar av parken under byggets gång. Resultatet blev en 1 400 kvm stor flowpark med oändliga lines.” Budgeten överskreds med 254 000 kr beroende på dåliga markförhållanden som kom att fördyra grundläggningen av parken. Den yttre renoveringen av Backavallens läktare har skjutits upp till 2015. Prover av betongen har tagits för att fastställa omfattningen av renoveringsbehovet. En tvåårsplan i nio steg har tagits fram och ligger till grund för renoveringsarbetet. Under 2014 har den akuta insatsen kring Backavallen varit att skydda de nyrenoverade omklädningsrummen från fuktskador av läckande vatten. Vård- och omsorgsnämnden har investerat och implementerat ett nytt verksamhetssystem samt en del arbetsmiljöåtgärder under året, mest i form av höj- och sänkbara skrivbord. Investeringarna kring larm och brandlarm är påbörjade och fortsätter under 2015. Investeringar beslutade av kommunfullmäktige utförda av KFAB Arbete med de nya avdelningarna på förskolan Guldregnet har färdigställts under året. Markarbeten har utförts för den yttre miljön för förskolan samt också ny utfart och parkeringar. På Valla skola och Skogsborgsskolan har ytskiktsrenovering av befintliga matsalar gjorts. Det har också installerats ny belysning och akustiktak i dessa matsalar. Under året har en installation av en ny ramp gjorts, bredare dörrpartier med automatiska dörröppnare, borttagning av trösklar och installation av en ny hiss gjorts på Sandbäcksskolan. Nya entréer har iordningsställts efter verksamheternas behov på Lindengymnasiet, Kulturskolan och förskolan Tjädern. På Lokstallarna har en vändskiva för lokomotiv renoverats. På äldreboendet Pantern har fyra stycken balkonger monterats. Investeringarna redovisas per projekt i bilaga 1. 43 (109) Personalresurser Personalförändringar under året Den 31 december 2014 hade Katrineholms kommun 2 891 tillsvidare/visstidsanställda medarbetare. Antalet har ökat med 48 personer jämfört med föregående år. Omräknat motsvarar kommunens tillsvidare/visstidsanställda 2 664 årsarbetare, detta är en ökning mot föregående år med 43 årsarbetare. Tillsvidareanställningarna har ökat med 31 personer samtidigt som antalet tidsbegränsade anställningar, visstid, för månadsavlönad personal har ökat med 17 personer. Könsfördelningen mellan män och kvinnor bland kommunens tillsvidare/visstidsanställda medarbetare är ca 80 procent kvinnor och 20 procent män. Fördelningen är i stort sett oförändrad sedan föregående år. Timavlönad personal motsvarar 258 årsarbetare, vilket är en ökning sedan föregående år med 39 årsarbetare. Antalet arbetade timmar för timanställd personal har ökat under 2014 jämfört med 2013 och beror framförallt på semestervikariernas anställningsform på vård-och omsorgsförvaltningen. Under sommaren 2013 anställdes fler vikarier på månadslön medan de flesta vikarierna under 2014 anställdes som timanställda. Vård- och omsorgsnämnden har under hösten haft ett anställningsstopp vilket också påverkat att fler vikariat inte tillsatts månadsvis. Istället har timvikarier använts i större utsträckning i syfte att täcka bara det absoluta behovet för tillfället. Antal tillsvidare/visstidsanställda medarbetare 3050 3025 3001 3000 2950 2891 2900 2843 2850 2797 2800 2750 2700 2650 2010 2011 2012 2013 2014 Medelåldern bland kommunens medarbetare, tillsvidare/visstid, är 47,69 år. Kvinnornas medelålder är 47,51 år och männens 48,41 år. Katrineholms kommun har 531 medarbetare som är 60 år eller äldre. Det innebär att ca 18 procent av kommunens totala antal tillsvidare/visstidsanställda kommer att gå i pension under de kommande fem till sju åren. Kommunledningsförvaltningen har inlett ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi som ska implementeras på förvaltningarna under 2015. Personal- och chefsförsörjning Socialnämnden har haft stora rekryteringsbehov under året. 21 socialsekreterare har anställts för att täcka vakanta tjänster och för att förstärka olika verksamheter. Andra områden som det har visat sig vara svårt att rekrytera personal med rätt kompetens till har varit inom hemtjänst, personlig 44 (109) assistans, förskollärare, grundskollärare 7-9 och sjuksköterskor. Bildningsförvaltningen kommer att ha ett stort behov av att nyrekrytera personal inom alla verksamhetsområden framåt. Detta beror på utbyggnaden av förskolan, ökat antal barn och elever, pensionsavgångar och reformen gällande lärarlegitimationen (behöriga lärare i samtliga ämnen i kursplanerna). För att möta behovet har flera åtgärder påbörjats under 2014. Exempelvis har ett avtal tecknats med Mälardalens högskola gällande att Katrineholms kommun från och med hösten 2014 erbjuder övningsförskolor. Övningsskolor medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. Socialnämnden ser ett kommande behov av familjebehandlare med annan kulturell bakgrund. Det har inkommit fler ärenden under året som har varit i behov av familjebehandling och hemterapi. Men då familjen ännu inte kan svenska eller har tillräcklig kunskap om det svenska samhället är det svårt att tillgodose den hjälp de har rätt till. Alternativt behöver tolk användas i större utsträckning i behandlingarna. Chef- och ledarskap Antalet chefer i Katrineholms kommun är 122 st. Av cheferna är 74 procent kvinnor och 26 procent män. I genomsnitt arbetsleder varje chef 21 medarbetare. Emellertid har flera chefer, framförallt inom vård- och omsorgsförvaltningen, fortsatt stora personalgrupper, upp till 60 anställda, vilket försvårar ett personalnära ledarskap. En introduktionsutbildning för nya chefer genomförs årligen. Under 2014 deltog 22 chefer i denna utbildning som innehåller bland annat jämställdhet och genusmedveten styrning, ekonomi, personalpolitik, mediehantering, kommunikation och ledarskap. Flera förvaltningar satsar på ledarskapsutveckling, mentorskap, personligt ledarskap och handledning för chefer. 15 av kommunens chefer har genomgått kommunens ledarskapsutbildning ”Det personliga ledarskapet” som avslutades under våren 2014. Chefrådslaget 2014 hade temat tillväxt, bemötande, kundfokus och värdskap, så gott som samtliga chefer deltog. Inom ramen för det grundläggande kompetensutvecklingsprogrammet för chefer har kommunen genomfört utbildningar i arbetsrätt, ekonomi för chefer, medarbetarsamtal, kompetensbaserad rekrytering, lönebildning och lönesättning, konflikthantering samt medieträning. Satsningen på att utveckla chefers ledarförmåga sker också bland annat genom att ett antal chefer årligen deltar i UGL, Utveckling, grupp, ledare, så även 2014. I samband med att chefer avslutar sitt förordnande/tjänst sker ett avgångssamtal där synpunkter och erfarenheter tas tillvara. För verksamheten ger det möjlighet till återkoppling och ömsesidig summering av anställningstiden. Kompetenshöjande åtgärder I medarbetarsamtalen tas frågor om behov av kompetensutveckling upp. Medarbetare och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar för att bevaka att de kompetensgap som uppstått åtgärdas. En stor del av utbildningsutbudet för personal inom Katrineholms kommun beställs och finansieras med centrala medel. För den så kallade strategiska kompetensutvecklingen bestäms inriktningen av personalutskottet. Det konkreta utbudet planeras av Viadidakts utvecklingsledare i samråd med personalchefen. Bildningsnämnden har ett nära samarbete med Viadidaktnämnden. Utifrån behovsinventering planeras såväl kompetenshöjande riktade kurser till olika grupper som breda föreläsningar för hela för- grund- sär- och gymnasieskolan. Den statliga satsningen Matematiklyftet som påbörjades 2013 har fortgått under året. Under de tre år som satsningen pågår kommer samtliga undervisande lärare i matematik inom såväl grund- som gymnasieskola genomgå utbildning. Kommunen deltar också i SKL:s matematiksatsning PISA 2015, en satsning där varje kommun som deltar åtar sig att förbättra matematikundervisningen i alla sina grundskolor. I denna satsning ingår deltagare från politisk, förvaltnings-, rektors- och lärarnivå. 45 (109) Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron inom Katrineholms kommun 2014 var 6,32 procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för tillsvidare/visstidsanställd personal. Kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens (6,65 procent för kvinnor, 5,17 procent för män). Som jämförelse hade kommunerna i Södermanlands län under 2014 en genomsnittlig total sjukfrånvaro bland sina medarbetare på 6,7 procent (7,3 procent för kvinnor och 4,5 procent för män). I riket låg medarbetarnas totala sjukfrånvaro på 6,3 procent (7,0 procent för kvinnor och 4,0 procent för män)under förra året. Total sjukfrånvaro % 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 2010 2011 2012 2013 2014 Sjukfrånvaron i kommunen har minskat sedan 2013 då sjukfrånvaron var 6,37 procent. Sjukfrånvaron minskar i åldersgruppen 30 år och äldre, den minskar något mer för kvinnorna än männen jämfört med 2013. Sjukfrånvaron för 29-åringar och yngre ökar något jämfört med tidigare år. Den åldersgrupp som har den högsta sjukfrånvaron är kvinnor 50 år och äldre. Den åldersgrupp som har den lägsta sjukfrånvaron är män 30-49 år. Långtidssjukskrivningarna har ökat sedan förra året. De långa sjukskrivningarna står för en allt större del av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron 60 dagar eller längre har ökat från 46,46 procent 2013 till 47,86 procent av den totala sjukfrånvaron 2014. Kvinnornas långtidssjukskrivningar har ökat jämfört med föregående år och ligger något högre än männens. Nya rutiner för kommunens systematiska arbetsmiljöarbete har färdigställts och en handlingsplan för implementeringen av de nya rutinerna inom kommunen har presenterats. Riskinventeringar och handlingsplaner har gjorts för att förbättra arbetsmiljön och minska risker för ohälsa inom flera verksamheter. Under året har personalfrämjande aktiviteter i form av utbildning inom kost och motion, julfest, förvaltningsträffar, pausgymnastik, yoga, konferenser och gemensamma aktiviteter genomförts. 46 (109) Personalredovisning 2013 Män Totalt Kvinnor Män 2 891 2 307 584 493 2 612 2 116 496 181 89 279 191 88 2 071 550 2 664 2 111 553 Totalt Kvinnor Antal månadsanställda 2 843 2 264 579 Antal tillsvidareanställda 2 581 2 088 262 2 621 Antal visstidsanställda Antal årsarbetare tillsvidare/visstid Antal arbetade timmar timanställd personal Antal årsarbetare timanställd personal Genomsnittlig ålder 433 606 510 042 219 258 48 48 48 48 48 48 521 384 137 531 393 138 Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt 6,37 % 6,89 % 4,65 % 6,32 % 6,65 % 5,17 % För medarbetare yngre än 29 år 5,35 % 5,57 % 4,79 % 5,65 % 5,75 % 5,36 % För medarbetare mellan 30-49 år 6,30 % 6,85 % 3,99 % 6,25 % 6,56 % 4,96 % För medarbetare äldre än 50 år 6,59 % 7,12 % 5,05 % 6,48 % 6,87 % 5,28 % Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar 46,46% 46,91 % 43,74% 47,86 % 49,25 % 40,41 % 90,5 % 93,4 % Antal anställda 60 år och äldre Antal medarbetare/chef3 Andel kvinnliga chefer i förhållande till anställda kvinnor Andel manliga chefer i förhållande till anställda män Genomsnittlig sysselsättningsgrad 3 2014 22 21 4% 3,9 % 6,7 % 5,5 % 90,7 % 90 % Ett snitt på tillsvidareanställda som arbetsleds av en enskild chef. 93,3 % 91,1 % 47 (109) Lokalresurser Under året har fem nya förskoleavdelningar öppnat i kommunen och på dessa avdelningar har det beretts plats för 90 barn. De nya avdelningarna finns på förskolorna Guldregnet och Regndroppen. Under året har elevantalet på kommunens grundskolor ökat med 135 barn och det är nu ont om utrymme på flera av kommunens skolor och fritidshem. Det finns svårigheter i att placera ut elever som genomgått introduktion på interkulturella enheten då lokalerna och klasserna på elevernas hemskolor många gånger är fulla. Det fria skolvalet bidrar till att rörligheten mellan kommunens skolor är stor och bildningsförvaltningen kan idag inte fullt ut förutse vilka skolor som vårdnadshavarna kommer att välja för sina barn. Vissa skolor och förskolor blir mer eftertraktade än andra och det blir svårt att få plats med elever och barn på dessa skolor och förskolor medan andra enheter kan ha problem med att delar av lokalytorna står outnyttjade. På Lindengymnasiet finns tomställda lokaler. I och med att Ellwynska skolans vuxenutbildning flyttade därifrån under vintern 2014 är nu de tomställda ytorna ännu större än tidigare. Även på Valla skola finns tomställda lokalytor. Äldreboendet Lövåsgården har haft stora problem under året med fel och brister efter ombyggnaden som påverkat arbetsmiljön negativt. Fastighetsägaren arbetar kontinuerligt med att lösa dessa, bland annat handlar det om tekniska problem med larm men även tunga och svåröppnade dörrar är ett problem för den fysiska arbetsmiljön. Gemensamhetsutrymmen på äldreboendena Strandgården och Norrgläntan är i stort behov av renovering. Panterns demensboende försågs under året med balkonger. Arbetet påbörjats för att finna ersättningslokaler för verksamheten Skogsbrynet inom socialpsykiatrin. Troligtvis blir lösningen nybyggnation av KFAB med inflyttning under 2016. Under hösten 2014 uppstod ett akut behov av bostad för en brukare inom socialpsykiatrin. För att lösa behovet har ett personalutrymme på äldreboendet Furuliden byggts om till en lägenhet. Under året har lokaler i framförallt Resurscenters (daglig verksamhet enligt LSS) regi setts över. Kontakt har tagits med externa fastighetsägare för att säga upp lokaler som inte är anpassade för verksamhetens behov. Problemet är att långa uppsägningstider gör att det är svårt att ställa om verksamheten efter brukarnas behov. I takt med att antalet brukare ökar så blir också behovet av att snabbt kunna omforma verksamheten mer aktuellt. Under 2014 har byggnationen av Granheden påbörjats och ska färdigställas under våren 2015. Det är flera fastigheter i kommunen som har byggts om och rustats upp för att få bättre lokaler. Bland annat har Lindengymnasiet fått en ny huvudentré vilket har lett till att matsalen har blivit mer användbar efter att den tidigare huvudentrén har satts igen. Lokstallet har fått en parkering i nära anslutning till både fasaden och den nya skateparken, utemiljön har därmed lyfts. Skogsborgsskolans matsal har fått en ny tillbyggnad vilket kommer att tas i drift i början av 2015. En ny attraktion i form av ett orangeri har uppförts vid Stora Djulö herrgård. Under året har stadshuset Gröna Kulle tillgänglighetsanpassats genom installation av ramp vid entrén. Utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet har arbetsmiljöåtgärder vidtagits i Nämndhuset och stadshuset Gröna kulle. Åtgärderna har fokuserat på att anpassa miljön till verksamhetens behov i syfte att nyttja befintliga lokaler mer effektivt. Under 2014 har flera stora vatten- och brandskador drabbat KFAB. Orsakerna har varit flera, bland annat uppkom en skada vid Musikens hus genom skadegörelse. Vid Häringe förskola i Valla och E-paviljongen vid Nyhemsskolan förorsakades skador på grund av kraftiga skyfall som gjorde att dagvatten trängde in. En anlagd brand på Ängen vid Nävertorpsskolan samt vid förskolan Stavstugan orsakade stora materiella skador och evakuering av verksamheten. Service- och teknikförvaltningen har tecknat kontrakt med KIAB för fastigheten Sothönan 6, dit delar av verksamheten kommer att flytta under 2016. 48 (109) Verksamhetskostnader jämfört med andra kommuner I syfte att utveckla redovisningen av kommunens resursanvändning har årsredovisningen utökats med ett avsnitt om kommunens verksamhetskostnader i jämförelse med andra kommuner. Underlag för jämförelserna är SCB:s räkenskapssammandrag (RS) 2013 som baseras på kommunernas inrapportering av bokslut 2013. Detta är det mest aktuella underlag för jämförelser som finns tillgängligt, RS 2014 publiceras av SCB först i juni 2015. Som stöd finns SKL:s och SCB:s gemensamma digitala publikation ”Vad kostar verksamheten i din kommun” med tillhörande tabeller som finns tillgängliga via Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se. I RS redovisas kommunernas kostnader på ett enhetligt sätt, dvs. efter en enhetlig struktur och verksamhetsindelning så att kostnaderna går att jämföra mellan kommuner. Kostnaderna kan också jämföras över tid. Katrineholms kommuns nya kodplan 2013 kan dock i viss utsträckning påverka jämförbarheten med tidigare år. Att kontering och redovisning löpande görs på rätt sätt är en förutsättning för tillförlitliga jämförelser över tid och med andra kommuner. Nettokostnad per invånare för olika verksamheter I nedanstående diagram redovisas kommunens nettokostnad per invånare för olika verksamheter i jämförelse med medelvärdet för alla kommuner länet respektive riket. Skillnader i nettokostnad per invånare kan spegla många olika faktorer; demografi, socioekonomiska förhållanden, politiska prioriteringar, skillnader i effektivitet, etc. Det går därför inte att dra några enkla slutsatser om varför kostnadsskillnaderna ser ut som de gör. Även skillnader i intäkter påverkar. Högre intäkter ger lägre nettokostnader. Om kommunen har högre intäkter än andra kommuner kan en jämförelse av nettokostnader lätt ge ett missvisande intryck av att verksamheten är mindre omfattande än i andra kommuner. Nettokostnader för olika verksamheter 2013, kr per invånare Katrineholms kommun har högre nettokostnader än länet och riket för utbildningsverksamhet, som omfattar både grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. När det gäller förskola och skolbarnsomsorg har kommunen däremot lägre nettokostnader. Även kostnaderna för omsorg om äldre och funktionshindrade är högre i Katrineholm, särskilt i jämförelse med länet. Katrineholm har en högre andel äldre i befolkningen än genomsnittet för länet 49 (109) och riket. Katrineholms kommun har också fler personer med funktionsnedsättning som får insatser. En förklaring är att omsorg till funktionsnedsatta drevs på flera platser inom kommunens gränser då driften fortfarande var en landstingsangelägenhet, människorna bodde sedan kvar efter kommunaliseringen av verksamheten. Katrineholms kommun har betydligt högre nettokostnad per invånare än länet och riket för individoch familjeomsorg. Det är framförallt inom ekonomiskt bistånd som Katrineholm har en mycket högre kostnad per invånare jämfört med riket. En bidragande orsak till detta är att arbetslösheten i kommunen är högre än i riket i snitt. Majoriteten av biståndsmottagarna står långt ifrån arbetsmarknaden. En annan bidragande orsak kan vara att det är många stora familjer som uppbär försörjningsstöd i Katrineholm. Katrineholm har också enligt RS högre kostnader för så kallat särskilt riktade insatser, som omfattar arbetsmarknadsinsatser och flyktingmottagning. Viadidaktnämnden, som ansvarar för arbetsmarknadsinsatser, integration och vuxenutbildning i Katrineholm och Vingåker har haft svårigheter att göra kommunuppdelade redovisningar av intäkter och kostnader. Detta har fått till följd att de uppgifter som är kopplade till Viadidakts verksamheter som redovisas i RS för Katrineholms kommun bedöms vara missvisande, vilket påverkar jämförbarheten med andra kommuner. Viadidakt har varit medvetna om detta och har under 2014 strategiskt arbetat med att särskilja redovisningen av resultaten, för att i framtiden kunna ta fram statistik som är jämförbar med andra kommuner och riket i övrigt. Katrineholms kommun har högre nettokostnader än länet och riket för både fritidsverksamhet och kulturverksamhet. För kulturverksamhet (som omfattar föreningsbidrag, bidrag till studieförbunden, allmän kulturverksamhet, kulturskola samt bibliotek) avsatte Katrineholms kommun 1 224 kronor per invånare 2013 vilket motsvarade 2,3 procent av kommunens totalbudget. Detta är mest i länet; medelvärdet för Sörmland var 944 kronor per invånare, motsvararande 1,9 procent av budgeten. Medelvärdet för riket var 1 025 kr/invånare eller 2,0 procent av budgeten. I riket var det 48 kommuner som avsatte mer pengar till kultur 2013 än Katrineholm. Också när det gäller infrastruktur, skydd m.m. har Katrineholm högre nettokostnader än framförallt länet men även riket. Denna post i RS innefattar många olika verksamheter, bland annat fysisk och teknisk planering, väg- och järnvägsnät, parkering, parker, näringslivsfrämjande åtgärder, turismverksamhet, alkoholtillstånd, konsument- och energirådgivning, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst. När det gäller myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskyddsområdet är nettokostnaden per invånare i samma storleksordning som i länet som helhet, men lägre än i riket (Katrineholm 125 kr/invånare, Södermanland 127 kr/invånare, riket 143 kr/invånare). Katrineholm hade dock betydligt högre externa intäkter för myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd (Katrineholm 112 kr/invånare, Södermanland 89 kr/invånare, riket 96 kr/invånare). Kostnadstäckningsgraden var således något högre i Katrineholm än genomsnittligt i länet och riket. Fördjupade kostnadsjämförelser Eftersom verksamheternas nettokostnad per invånare påverkas av så många faktorer som ligger utanför kommunens direkta möjlighet att påverka kan en analys av kostnadsskillnader ofta behöva utgå från ett mer ”brukarnära” kostnadsbegrepp. Kostnad per brukare eller per invånare i relevant åldersgrupp är ofta mer användbart för jämförelser om det finns stora strukturella skillnader mellan kommunerna när det gäller demografi och behov. När det gäller kostnader för förskola är det relevant att jämföra kostnad per invånare i åldersgruppen 1-5 år. I Katrineholm var kostnaden för förskola per invånare 1-5 år 95 561 kr 2013. Detta är lägre än genomsnittet för både länet (107 292 kr) och riket (105 009 kr). När det gäller kostnad för grundskola inkl. förskoleklass jämförs kostnad per invånare 6-15 år. I Katrineholm var kostnaden 80 604 kr per invånare 6-15 år. Detta är lägre än länet (87 752 kr) och riket (92 275 kr). Kostnaden avser alla elever folkbokförda i kommunen dvs. även elever i friskolor. 50 (109) För fritidshem jämförs kostnad per invånare 6-12 år. Denna kostnad var något lägre i Katrineholm (14 536 kr) än genomsnitt i länet (15 626 kr) och riket (16 839 kr). En nedbrytning av statistiken på respektive skolenhet skulle visa att kostnaden per elev varierar mellan de olika skolenheterna i Katrineholm både när det gäller förskola, grundskola och fritidshem. Variationerna beror bland annat på antal elever per skolenhet men även på socioekonomin. Skolenheter med större andel elever med utländsk bakgrund eller större andel elever med föräldrar som har låg utbildning har med stor sannolikhet en högre kostnad per elev. Jämförelser av kostnad för gymnasieskolan utgår från kostnad per invånare 16-19 år. I Katrineholm var kostnaden 95 699 kr, högre än genomsnittet i länet (86 701 kr) och riket (90 374 kr). Denna jämförelse avser kostnader för alla elever folkbokförda i kommunen. Om man istället analyserar kostnaden per elev i kommunens egna gymnasieskolor blir bilden dock en annan. Denna kostnad var i Katrineholm 117 924 kr/elev, vilket är betydligt lägre än snittet i länet (136 716 kr) och riket (131 145 kr). Förklaringen till skillnaden är att de platser som vissa av Katrineholms elever väljer på annan ort ofta är dyra utbildningar som naturbruksprogrammet och liknande. Bryts kostnaden per elev i kommunens egna gymnasieskolor ner på programnivå kommer stora variationer att visa sig mellan olika program. De mest kostsamma programmen som bedrivs i Katrineholm är yrkesprogram med få elever såsom fordonsprogrammet och industriprogrammet och ett av de billigaste är samhällsprogrammet. När det gäller vård och omsorg om äldre finns möjligheter att jämföra kostnader per brukare. Kostnad för särskilt boende inom äldreomsorg, exkl. lokalkostnader, är i Katrineholm 350 549 kr per brukare, vilket är betydligt lägre än genomsnittet i riket (689 671 kr). Personaltätheten på särskilda boenden är lägre i Katrineholm än genomsnittet i riket, det gäller samtliga yrkeskategorier. Det finns även en skillnad i vad som betraktas som särskilt boende. I Katrineholm finns 110 av de totalt 435 permanenta platserna på servicehusen Igelkotten och Pantern, en boendeform som flertalet kommuner tagit bort. På servicehusen utförs de individuella insatserna av hemtjänsten vilket ger en lägre kostnad jämfört med ett vårdboende där det finns fast stationerad personal dygnet runt, personaltätheten blir väldigt låg på dessa. Eftersom den enskilt största kostnaden inom omsorgen är personalkostnad så påverkas kostnaden per brukare av detta. 51 (109) Kostnaden för hemtjänst är i Katrineholm 302 519 kr per brukare vilket är högre än genomsnittet i riket (248 127 kr). Den jämförelsevis höga kostnaden för hemtjänst kan delvis förklaras med att kommunen har en väl utbyggd hemtjänst som kan ge stöd till multisjuka personer som annars skulle behöva en plats på särskilt boende, en del i Katrineholms Trygghetsmodell. Då det också råder kö till särskilt boende innebär det att människor med stora hjälpbehov bor kvar hemma längre med hjälp av omfattande hemtjänstinsatser. Vidare är statistiken hämtad ur vård- och omsorgsförvaltningens tidigare verksamhetssystem. I jämförelse med det nya systemet så finns skillnader i antal brukare med insatser vilket påverkar kostnaden per brukare. Kostnaden ska med största säkerhet vara lägre. Även för vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning kan kostnader per brukare jämföras med andra kommuner. Kostnad exkl. lokalkostnader för boende enligt LSS är i Katrineholm 656 583 kr/brukare, lägre än genomsnittet i riket (733 419 kr). Katrineholms kommun ger insatser till fler personer med funktionsnedsättning än riksgenomsnittet. Eftersom den enskilt största kostnaden inom omsorgen är personalkostnad så påverkas kostnaden av den relativt låga personaltätheten. När det gäller kommunens kostnader för måltidsverksamhet finns inget lika etablerat sätt att jämföra kostnader mellan kommuner. Service- och förvaltningen har börjat använda sig av ett relativt nytt benchmarkingverktyg (DiningBenchmark) för jämförelser mellan kommuner inom området kost. Katrineholms kostnader 2013 jämförs med genomsnittskostnaden för de kommuner som deltog 2013 (Degerfors, Katrineholm, Karlshamn, Karlskoga, Klippan, Landskrona, Lindesberg, Oxelösund och Växjö). Verktyget kommer framöver att omfatta fler kommuner och nyckeltal. I Katrineholm var portionskostnaden för lunchmåltid i äldreomsorg 45,35 kr (inkl. kostnader för livsmedel och kostpersonal). Detta är lägre än genomsnittskostnaden för de deltagande kommunerna som var 48,62 kr. Även portionskostnaden för lunchmåltid i förskola var lägre i Katrineholm; 9,70 kr, att jämföra med genomsnittskostnaden som var 11,46 kr (denna jämförelse avser endast livsmedelskostnader). Detsamma gäller portionskostnad för lunchmåltid i skola och gymnasium. I Katrineholm var portionskostnaden 10,70 kr; genomsnittskostnaden för de deltagande kommunerna var 11,70 kr (livsmedelskostnader). 52 (109) RESULTAT – UPPFÖLJNING AV ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RESULTATMÅL De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I detta avsnitt redovisas väsentliga händelser per målområde i kommunplanen. Här redovisas också utfall för de resultatmål (tidigare benämnt åtaganden) för nämnder och bolag som fastställdes i övergripande plan med budget 2014-2016. Uppföljningen av resultatmålen ligger till grund för en bedömning av måluppfyllelsen under väsentliga händelser. För varje resultatmål anges vilken eller vilka nämnder/ bolag som ansvarar för resultatmålet, vilken målnivå som gäller för resultatmålet och källa, dvs. var underlag för uppföljning av resultatmålet hämtas. För de resultatmål där det är möjligt redovisas också utfallet könsuppdelat och/eller en jämförelse med andra kommuner. Flera resultatmål är baserade på Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), SKL:s årliga insamling av 40 mått som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv – tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: BIN BN KS KTN MHN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB VSR Bildningsnämnden Byggnadsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholm Vatten och Avfall AB Västra Sörmlands Räddningstjänst Följande symboler används i redovisningen av resultatmålen: Målnivån uppnås eller överträffas Mindre avvikelse från målnivån Större avvikelse från målnivån Måluppfyllelsen kan ej bedömas Färgsymbolerna visar hur utfallet förhåller sig till målnivån. Grön markering får endast sättas om målnivån uppnås eller överträffas för resultatmålet. Om målnivån är angiven som ”öka” innebär det att det att resultatet måste vara bättre än vid föregående mätning. Om det endast är resultatet för det ena könet som uppnått målnivån får grön markering inte sättas. Gul markering innebär att målnivån inte uppnås. Gul markering får anges om avvikelsen från målnivån är acceptabel och bedömningen är att verksamheten utvecklas positivt. Det finns inga fasta gränser för vad som är en acceptabel avvikelse utan bedömningen görs från fall till fall. Röd markering innebär att målnivån inte uppnås. Röd markering måste anges om resultatet har försämrats. Röd markering måste också anges om avvikelsen från målnivån är stor även om resultatet förbättrats. 53 (109) Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Övergripande mål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Väsentliga händelser Tillväxt och samhällsplanering Sedan 2011 har Katrineholms kommun har arbetat med att förankra Vision 2025: Katrineholm – Läge för liv & lust och varumärket Sveriges Lustgård. En enkätundersökning om kännedom och innehåll för vision och varumärke som genomfördes 2014 visade att kännedomen om Sveriges Lustgård var mycket hög. Åtta av tio ansåg att beskrivningen av visionen stämmer med det Katrineholm invånarna själva vill bo och verka i. Ökad kännedom om visionen kan bidra till att invånare, företagare och kommunanställda känner ett större engagemang och vill vara med och bidra till ortsutveckling. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka inom Katrineholms kommun. Under året har översiktsplan 2030 del staden antagits av kommunfullmäktige. Arbetet med översiktsplan 2030 del landsbygd pågår och den beräknas kunna antas under 2016. För att göra Katrineholm till en attraktiv stad där människor vill leva görs en satsning på attraktiva boenden och en levande stad. Kommunen genomförde under året i samarbete med KFAB och Sveriges Arkitekter en öppen arkitekttävling gällande utformning av ett nytt bostadshus på Stortorget. Totalt lämnades 135 förslag från nio länder in, det vinnande förslaget har namnet ”Klädd till fest”. I november genomfördes en ljusfestival, ”Stad i ljus”. Evenemanget bestod av temporära 54 (109) och fasta ljusinstallationer på byggnader, i parker, tunnlar och träd samt den populära ljusshowen på stadshuset Gröna Kulles fasad som lyste upp staden. Satsningen gjordes av Citysamverkan, näringsliv, föreningsliv, organisationer och Katrineholms kommun. Under 2014 har arbetet för att främja näringslivsutvecklingen i Katrineholm fortsatt. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året erbjudit inspirationsföreläsningar, seminarier, utbildningar och företagsträffar för att företagarna i Katrineholms kommun ska trivas och utvecklas och för att öka dialogen mellan parterna. För att stimulera kommunens ungdomar till framtida företagande arrangerades UF Future Camp där stipendiater bland årets UF-företagare gavs möjlighet att tillbringa en vecka tillsammans med andra unga lovande företagare. KIAB:s målsättning är att överträffa kundens förväntningar och på lång sikt uppnå ett NKI-värde på 67. Utfallet för 2014 visar ett NKI-värde på 70, vilket bekräftar att KIAB är på rätt väg i arbetet med att utveckla sina fastigheter och kundbemötandet. Under året har nya hyreskontrakt tecknats med ett antal privata aktörer. Som ett led i att stimulera nyföretagandet i kommunen har Viadidaktnämnden under året samverkat med andra aktörer och erbjudit Starta eget-utbildningar. Två entreprenörskap- och utbildningsmässor har genomförts. Utbildning och arbetsmarknad Bildningsförvaltningen har under 2014 ökat fokus på studie- och yrkesvägledning genom att samordna alla studie- och yrkesvägledare under en rektor. Syftet med samordningen är att utveckla arbetsformer i ett 1-19 årsperspektiv och i synnerhet utveckla samarbetet med närsamhälle och omvärld samt vid övergångar mellan olika verksamheter och stadier. En ökad utbildningsnivå är en viktig fråga för den lokala tillväxten. Genom utbildning får fler stärkt ställning på arbetsmarknaden och möjligheten till egenförsörjning. Samtidigt ökar näringslivets förutsättningar till att rekrytera kompetent arbetskraft. Gymnasieskolan bidrar till att öka andelen män och kvinnor med eftergymnasial utbildning. Andelen kvinnor och män som tre år efter avslutade gymnasiestudier har påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning är högre i Katrineholm än i riket. Statistik över andelen kvinnor och män 25-64 år med eftergymnasial utbildningsnivå visar dock på ett ökat gap för Katrineholm i jämförelse jämfört med länet och riket. Andelen har ökat något för kvinnor men inte för män jämfört med föregående år. Under året infördes Campus Viadidakt som nytt begrepp, i syfte att bland annat sprida information om möjligheterna till högre utbildning lokalt. Under våren 2014 sökte knappt 1 000 personer i Katrineholm och Vingåker till universitet och högskola. Genom nätverket Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra) sker ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte i högskole-, universitets- och yrkeshögskolefrågor. Ett långsiktigt och strategiskt arbete pågår i syfte att kunna erbjuda högre utbildning genom Viadidakt i nationell samverkan. Av de personer med försörjningsstöd som anvisats till Viadidakt gick 25 procent vidare till studier eller arbete under 2014. Trenden är att de män och kvinnor som anvisas till Viadidakt står längre från arbetsmarknaden än tidigare. Deltagarna har generellt mer komplexa behov vilket kräver nya kompetenser och ett ändrat arbetssätt. Många behöver stöttas för att kunna få en insats av Arbetsförmedlingen. Detta arbete har under 2014 intensifierats med samordnade möten där handläggare från Arbetsförmedlingen, Viadidakt och socialtjänsterna träffas varje vecka för att gå genom nya och pågående ärenden. Jämfört med andra kommuner i samma storlek har Viadidakt arbetsmarknad en högre genomströmning av män och kvinnor i arbetsmarknadsinsatser. Den totala arbetslösheten har sjunkit jämfört med föregående år. Under 2014 bidrog projekt inom Europeiska socialfonden (ESF-projekt) med drygt 3,6 mnkr för arbetsmarknadsinsatser.. Projekten ISAK och EgenKraft, som vände sig till kvinnor och män med utländsk bakgrund som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, har avslutats med goda resultat. Medel fanns avsatta till anpassade utbildningar, vilket gav goda resultat. Nästan alla män och kvinnor som fick utbildning gick vidare 55 (109) till arbete. Viadidaktnämnden har också ansvarat för projekt Arbetslinjen 2.0 där 114 män och kvinnor fått arbete inom olika förvaltningar i kommunen. Under 2014 fick också drygt 250 ungdomar feriearbete inom Katrineholms kommun. Andelen elever som klarat utbildningsmålen i svenska för invandrare har ökat något och är också något högre än genomsnittet i riket.4 Det som till stor del påverkar resultatet är elevernas tidigare utbildningserfarenheter, studieteknik och personliga förutsättningar. Under 2013 genomfördes även en förändring som innebar att alla elever fick undervisning från mer än en lärare. Det delade elevansvaret för lärarna gav fler pedagogiska diskussioner vilket kan ha påverkat måluppfyllelsen positivt. Viadidaktnämnden beviljades 2,1 mkr från Skolverket till ett projekt med syfte att skapa en mer individanpassad SFI-undervisning samt öka genomströmningen. Den relativt stora tillströmningen av SFI-studerande under året har inneburit att viadidaktnämnden för första gången har anlitat externa leverantörer av SFI-utbildning. Resultaten för eleverna i gymnasial vuxenutbildning har förbättrats i svenska, men försämrats i matematik och engelska. Den nya kursen matematik 1b har kursmål som eleverna upplever svårare att nå samt skärpta betygskriterier, vilket under en övergångsperiod leder till att färre elever klarar att uppnå målen. Lärarna bedömer också att eleverna som söker matematikkurserna har en lägre förkunskapsnivå än tidigare vilket påverkar resultaten negativt. Trots detta är resultaten i matematik 1b högre än genomsnittet i riket. Infrastruktur och kommunikationer Konkurrensen mellan kommuner blir allt mer påtaglig och inflyttningen till storstadsområden fortsätter i oförminskad takt. För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv utvecklingskommun där kvinnor och män vill bo, leva och verka även framöver, utgör tillgången till en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur en viktig förutsättning. Under 2014 har beslut fattas om en bredbandsstrategi med målet ”År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband”. Kommunstyrelsen kommer årligen, 2015-2020, avsätta 10 miljoner kr i investeringsmedel för fiberutbyggnad på landsbygden. Under hösten har handlingsplan och tidsplan för utbyggnaden tagits fram samt underlag till de upphandlingar som är nödvändiga för att komma igång med projektering och utbyggnad. Fri trådlös internetaccess, WiFi, är en viktig service till medborgare och besökare. För att öka Katrineholms attraktivitet och möta de krav och förväntningar som ställs på en modern mötesplats fortsätter utbyggnaden av WiFi. Det ger även en ökad tillgänglighet till kommunens tjänster. Trådlösa nät bör ses som en integrerad del av den övriga bredbandsinfrastrukturen. WiFi är ett komplement till det fasta nätet och mobilnätet. Idag kan fri WiFi erbjudas i Stadsparken, på Djulöområdet, inom Sportcentrum, vid Lokstallet samt vid turistbyrån Katrineholms Central. Kollektivtrafiken i Sörmland är inne på sitt andra år av förnyelse och omvandling föranledd av den nya kollektivtrafiklagen men också av den politiska ambitionen att förverkliga den för Sörmland antagna kollektivtrafikvisionen. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken (den del som landstinget ansvarar för och som går direkt mellan större orter). Förändringsarbetet är kopplat till ambitionerna att bygga ut och förverkliga den regionala tågtrafiken. Beslut om att kommunerna i Sörmland ska införskaffa egna fordon tillsammans med landstinget för regional tågtrafik fattades innan sommaren. Under 2012 förändrades den lokala landsbygdstrafiken vilket innebar att upphandlad skolskjuts ersattes med linjelagda turer. Efter vissa igångkörningsproblem fungerar systemet numera bra. Resandet med landsbygdstrafiken ökade med 1 procent under 2014. En mild vinter inledde året vilket möjliggjorde en rekordtidig start av sandupptagningen. Kvaliteten 4 Den senast tillgängliga statistiken för SFI och gymnasial vuxenutbildning avser 2013. Statistik för 2014 redovisas i delårsrapporten. 56 (109) har höjts gällande snöröjning och handskottning för ökad framkomlighet vid övergångsställen på genomfartslederna. En satsning på information och dialog med invånarna om vinterväghållningen har gjorts för att skapa förståelse och engagemang. Ett nytt avtal med entreprenörer för vinterväghållning trädde i kraft inför vintern 2014/2015. Under vintern har det även inletts ett försök där några av vinterväghållningens fordon kommer att förses med GPS-enheter. Syftet är främst att uppfylla de krav som försäkringsbolagen ställer vid exempelvis halkolyckor, bland annat att ansvarig ska kunna redovisa när i tiden marken snöröjts och halkbekämpats. Andra fördelar är att entreprenörer kan få betalt efter faktiskt arbetad tid och att resurser kan snabbare kan fördelas om. Bostäder Den nya översiktplanen är ett viktigt underlag för byggnadsnämndens arbete med detaljplaner, bygglov och förhandsbesked. Arbetet fortsätter nu med att ta fram detaljplaner för att nå upp till översiktsplanens mål om 4 000 nya bostäder till 2030. Det innebär att planlägga för ytterligare 100 bostäder under 2015. Efterfrågan på lägenheter är fortsatt stor, framförallt i de centrala och östra delarna av Katrineholm. Detaljplanerna för kvarteret Hästen och Hjorten samt Jägarparken som vunnit laga kraft under året möjliggör 200 nya bostäder i flerbostadshus i centrala Katrineholm. KFAB planerar att uppföra 130 nya bostäder i kvarteret Hästen. Ett punkthus om åtta våningar med totalt 36 lägenheter byggs nu på Vasavägen som en första etapp och ska vara klar under 2015. För att sprida information kring de bostadsprojekt som byggs och är på gång har en informationsfilm tagits fram under hösten 2014. Filmen har fått stor spridning och hade vid årsskiftet fått 17 000 unika besökare. I november genomfördes en lyckad dialog vid Eriksbergsvägen där representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen förde dialog med medborgare och intresserade angående bostadsbyggnation i området. Ett nytt visualiseringsbord ger möjlighet att se staden tredimensionellt och åskådliggöra exempelvis planerade projekt. Vid halvårsskiftet trädde den så kallade Attefallsreformen i kraft. Reformen innebär att vissa, mindre byggnadsåtgärder istället för bygglovsprövning ska hanteras av byggnadsnämnden genom ett anmälningsförfarande. Ett trettiotal ärenden har inkommit under året. KFAB:s befintliga fastighetsbestånd är byggt mellan åren 1956 och 1989. Arbetet med att rusta upp byggnaderna inom det så kallade miljonprogrammet sker stegvis efter de ekonomiska förutsättningarna. Investering- och underhållsarbeten har under 2014 utförts i kvarteret Hackan, Nyhemsgatan 40-48. Renoveringen av 136 lägenheter har bland annat omfattat byte av vatten- och avloppsledningar, standardhöjda badrum samt åtgärder på värmesystemet. Vattenskadorna har under 2014 legat på en fortsatt hög nivå. KFAB ser också ökande kostnader för invändigt underhåll. KFAB:s målsättning inom affärsområdet bostäder har varit att genom en hög servicenivå och kvalitet uppnå ett NKI-värde på 75 till 2014. Kundundersökningen 2014 visar ett NKI-värde på 74, vilket kan jämföras med utfallet 2011 som var 72. Årets NKI-undersökning visar att hyresgästerna anser att KFAB erbjuder ett boende av bra kvalitet med ett varierat utbud av bostäder. Bland de faktorer som kan utvecklas finns bland annat frågor om trygghet i närområdet, störningar och den yttre miljön. I samarbete med Katrineholms kommun tillhandahåller KFAB för närvarande 34 lägenheter i syfte att bereda utsatta och svaga grupper i samhället ett boende. KFAB:s boendekonsulent arbetar proaktivt tillsammans med kommunen för att kontinuerligt finna lösningar för utsatta individer och familjer. Åtagandet har utökats 2014 genom att även hushåll med försörjningsstöd kan erbjudas hyreskontrakt med kommunal hyresgaranti. KFAB har på grund av en hög uthyrningsgrad svårt att erbjuda bostäder till bland annat nyanlända flyktingar, särskilt för stora familjer. 57 (109) Miljön Under våren antog kommunstyrelsen miljöstrategiska rådets förslag på övergripande lokala miljömål som grundar sig på de nationella miljökvalitetsmålen. Rådet har under hösten tagit fram en konkret handlingsplan för att nå de lokala miljömålen. Målen har delats in i fyra fokusområden: Klimat Vatten Biologisk mångfald Mark, byggande och boende. I arbetet med att minska övergödning av sjöar och vattendrag har ett samverkansprojekt kring sjöarna Kolsnaren och Viren påbörjats där lantbrukare och andra markägare runt sjöarna lär sig mer om hur sjöarna påverkas av sin omgivning och vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra sjöarnas status. Arbetet med avloppsinventering i Julita har fortskridit planenligt under året. Ett särskilt tillsynsprojekt har under året skett i samverkan med övriga länet för att kontrollera funktion och tillsynsbehov hos minireningsverk. Under året har ovanligt många trafikolyckor med utsläpp till miljön inträffat. I september släcktes en bilbrand på riksväg 56 med brandskum som visade sig vara förorenat. Detta medförde provtagningar av mark, vatten och skumsläckmedel och innebar omfattande kontakter med räddningstjänsten och flera centrala myndigheter. Projektet Klimatsmart ekomat har inneburit att kommunens mål för ökat användande av ekologiska och närproducerade livsmedel har uppnåtts. Andelen ekologiska livsmedel har ökat till 32 procent och andelen närodlade till 9,1 procent. Projektet har också inneburit att andelen mat lagad från grunden fortsätter öka. Det har även skett en övergång från utländska till svenska livsmedel, och den övervägande delen kött och kyckling kommer idag från Sverige. Den nya livsmedelsupphandlingen gav ett bra resultat både avseende prisbild och minskat antal grossister. Mätningarna av matsvinn sker dagligen. Analyser av tidigare svinnmätningar har visat att den största mängden svinn sker vid servering i mottagningskök. Ett pilotprojekt genomfördes under hösten där två mottagningskök med tillhörande tillagningskök arbetade med dagliga uppföljningar och åtgärder för att minska serveringssvinnet. Projektet föll väl ut och köken minskade sitt serveringssvinn med 52 respektive 20 procent. Vård- och omsorgsförvaltningen har under året gjort 22 planerade byten av miljöbilar med stöd av service- och teknikförvaltningens bilsamordning. Av dess drivs 15 bilar med biogas och sju med diesel. Katrineholm ligger i framkant bland landets kommuner avseende miljöbilar. KFAB och KIAB har som mål att energianvändningen ska minska med 20 procent till 2020 med basår 2008. Ett projekt pågår för att visualisera energiförbrukningen i syfte att påverka beteendet i verksamheten. Berörda enheter är Duveholmsgymnasiet och Duveholmshallen. KFAB fortsätter även att byta ut äldre ytterbelysning. KIAB genomför fram till 2020 en omfattande energiinventering i bolagets samtliga fastigheter, med bland annat besiktning av ventilationsaggregat, byte av fjärrvärmeväxlare och tilläggsisolering av vindar. Den solcellsanläggning som installerats på fastigheten Skrädderiet 1 har under 2014 gett en högre produktion av el än vad kalkylen beräknade. Besöksnäringen Ett nytt avtal har tecknats mellan kommunen och KFV Marknadsföring AB gällande turistbyråverksamhet och drift av resebutik för perioden 2015-2017. I uppdraget ingår att välkomna besökare och turister på plats samt att marknadsföra orten. KFV Marknadsföring AB ska bidra till att synliggöra Katrineholm och sträva efter att invånarna känner stolthet för sin stad samt erbjuda ett gott värdskap för turister och andra besökare. Målet är att skapa bättre förutsättningar för besöksnäringen på orten. Kultur- och turismnämnden beslutade i slutet av 2013 att ge förvaltningen i uppdrag att i samverkan 58 (109) med KFV Marknadsföring revidera och omarbeta befintlig strategi för destinationsutveckling. Syftet med strategin är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt i Katrineholm. Genom långsiktigt och strategiskt arbete i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen skapas förutsättningar för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Under 2014 har tre nya offentliga konstverk blivit invigda och två kvinnliga och två manliga konstnärer har engagerats för den konstnärliga gestaltningen. Resultatmål Utfall 2013 Utfall 2014 KS, BN, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 70 Källa: SKL:s mätning insikt. KKIK 65 65 Utfallet avser total NKI enligt undersökningen 2013, ingen mätning genomfördes 2014. Medelvärde för kommuner i Stockholm Business Alliance var NKI 70. Medelvärde för samtliga 189 kommuner som genomförde undersökningen 2013 var NKI 67. Katrineholms placering var 35 av 51 kommuner i SBA, eller 122 av totalt 189 kommuner i Sverige. För de olika myndighetsområdena blev resultatet för Katrineholm (medel samtliga kommuner inom parentes): brandtillsyn NKI 83 (75), bygglov NKI 69 (63), markupplåtelse NKI 76 (65), miljö- och hälsoskydd NKI 57 (66), serveringstillstånd inget utfall (72). Nyföretagandet ska öka KS, VIAN Målnivå: Placering 165 Källa: NyföretagarCentrums nyföretagarbarometer, Bolagsverket. KKiK 198 228 Antalet nya företag per 1000 invånare var 3,3 under 2014, att jämföra med medelvärdet för riket som var 6,5. I rankningen av kommuner motsvarar det plats 228. Under 2014 har 110 nya företag har startats i Katrineholm, vilket är mindre än 2013 då antalet var 121. Av de nystartade företagen var 73 st AB och 37 st enskilda bolag (EF/KB/HB). 62 av dessa företag har gått via Nyföretagarcentrum, 57% kvinnor och 43% män. Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäringen ska öka KTN, VIAN Målnivå: Till 2014 ska omsättningen öka till 275 mkr. Antal årssysselsatta till 250. Källa: TEM (turismekonomisk mätning). 198st 356st Utfallet avser 2013, rapport för 2014 levereras våren 2015. 2013 var omsättningen 440 mkr och sysselsättningen 356 st. 2012 var omsättningen 244 mkr och sysselsättningen 198 st. Den markanta ökningen påverkas av att antalet beräknade dagbesök har ökat kraftigt till följd av att dagbesöken till Sportcentrum numera är inräknade. De direkta skatteintäkterna till kommunen är beräknade till 15 985 tkr. God tillgång på mark för näringslivsändamål. Omsättningen av etableringsmark ska öka KS Målnivå: Försäljning av etableringsmark ska öka Källa: Egen redovisning 14 973 kvm 36 919 kvm Under 2014 har kommunen sålt 36 919 kvm och förvärvat 427 314 kvm (förvärv av forssjöskogen). Resultatmål Beskrivning Företagsklimatet ska förbättras Kommentar 59 (109) Utfall 2013 Utfall 2014 KIAB Målnivå: NKI 69. KIAB eftersträvar att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 67 eller högre Källa: Egen kundundersökning 64 70 Utfall 2013 avser NKI-undersökningen 2011. Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka BIN, VIAN Målnivå: Öka Källa: SCB, befolkningens utbildning åldersgrupp 25-64 år 28,8% 29,1% Utfallet avser 2013. Statistiska centralbyrån redovisar 2014 års uppgifter i april 2015. En viss ökning har skett för kvinnor men inte för män. Katrineholm: kvinnor 35,5%, män 22,8%, totalt 29,1%. Medelvärde samtliga kommuner: kvinnor 38,1%, män 26,0%, totalt 31,9% Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten ska minska KS, SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: Arbetsförmedlingen 12,3% 11,1% Utfallet avser andel arbetslösa 16-64 år i december 2014. Jämfört med motsvarande period förra året har arbetslösheten minskat. Totalt var 11,1 % av den registerbaserade arbetskraften 16-64 år arbetslösa i augusti 2014. Då inräknas både öppet arbetslösa, 4,6%, och sökande i program, 6,5%. Arbetslösheten har minskat jämfört med motsvarande period 2013, då var 12,3% arbetslösa. Bland unga är arbetslösheten högre. Totalt var 20,6% av den registerbaserade arbetskraften 18-24 år arbetslösa i augusti 2014, varav öppet arbetslösa 7,2% och sökande i program 13,4%. Även bland unga har det skett en minskning av arbetslösheten jämfört med motsvarande period 2013, då var 25,0% arbetslösa. Försörjningsstödet ska minska SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning, Socialstyrelsens statistik. Per månad mäts utbetalt stöd (tkr), antal hushåll totalt med stöd samt antal hushåll 18-24 år med stöd. Årligen mäts också andel kvinnor och män i befolkningen med försörjningsstöd 5 356 tkr 5 207 tkr Utfallet avser utbetalt stöd (tkr) för december 2014. Försörjningsstödskostnaderna för december har minskat med 3% jämfört med motsvarande period 2013. Totalt var det 722 hushåll som mottog stöd i december 2014 (713 hushåll december 2013). Av dessa var 169 hushåll 18-24 år (181 hushåll december 2013). I genomsnitt fick varje hushåll 7 212 kr (7 512 kr december 2013). Totalt för hela året 2014 har försörjningsstödskostnaderna ökat med 0,4% jämfört med 2013. Andelen invånare i Katrineholm som erhållit ekonomiskt bistånd någon gång under 2013 var 9%, det är 1,3 procentenheter högre än 2012. Medelvärde riket 2013 var 4,3%. Resultatmål Beskrivning KIAB ska erbjuda näringsoch föreningslivet lokaler och vara en aktör vid etablering och utveckling av verksamheter. Andelen nöjda hyresgäster ska öka Kommentar 60 (109) Resultatmål Beskrivning Fler av de personer med försörjningsstöd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete VIAN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka VIAN Målnivå: Andelen elever inom SFI spår 2 och spår 3 som får minst betyget godkänt ska öka Källa: SCB Andelen studerande som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning ska öka Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Utfall 2013 Utfall 2014 Kommentar 25% Under 2014 gick 25% vidare till arbete eller studier. Ca 10% fick delvis annan försörjning då de gick vidare till åtgärd inom Arbetsförmedlingen. Från Katrineholm anvisades 261 deltagare varav 48% kvinnor och 52% män. Av dessa har 216 deltagare, 48% kvinnor och 52% män avslutats. Av de som slutat gick 20% till arbete och 5% till studier. 12% avslutade sin insats på grund av ohälsa medan 10% gick vidare till annan aktör. Från Vingåker anvisades 41 deltagare varav 54% män och 46% kvinnor. Av dessa har 21 deltagare, 48% kvinnor och 52% män avslutats. Av de som avslutats gick 14% till arbete och 5% till studier, 19% har avslutats på grund av ohälsa och 19% har gått vidare till annan aktör. Eftersom det är ett nytt resultatmål kan utfallet inte jämföras med tidigare års resultat. 41% 42% Utfallet avser 2013 och visar genomsnittet av utfallet för de olika kurserna. Andelen studerande som fick minst betyget godkänt var; 2B 25%, 2C 44%, 3C 49%, 3D 50%. Jämfört med 2012 har utfallet förbättrats något, då var genomsnittet 41%. Utfallet har förbättrats för 2C och 3C, men försämrats för 2B och 3D. Jämförelse riket: genomsnitt alla kurser 38,5%. Statistiken går ej att få fram könsuppdelad. VIAN Målnivå: Öka Källa: Skolverket 78% 77,4% Utfallet avser 2013 och visar genomsnittet av utfallet för de olika ämnena. Andelen studerande som fick minst betyget godkänt var; Sv1 84,2%, Ma1B 75%, En5 72,9%. Jämfört med 2012 har utfallet förbättrats i svenska, men försämrats i matematik och engelska. Jämförelse riket: genomsnitt alla kurserna 75,4%, Sv1 77,5%, Ma1B 70,5 %, En5 78,2%. Könsuppdelad statistik går ej att få fram. Samtliga nämnder Målnivå: Index 46 Källa: KKiK. Index för hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 37 43 Medelvärde KKiK 2014: 53% 61 (109) Utfall 2013 Utfall 2014 KFAB Målnivå: NKI 75. Inom AO Bostäder eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 71 eller högre Källa: Egen kundundersökning 72 74 Andelen invånare som tycker att parkerna i centrum sköts bra ska vara fortsatt hög STN Målnivå: 75% Källa: Undersökningen Kritik på teknik, som genomförs av SKL vart tredje år 81% Minskad klimatpåverkan utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska Samtliga nämnder och bolag Målnivå: Minska Källa: SCB, RUS nationella emissionsdatabasen 5 182 kg/inv 4 966 kg/inv Utfallet avser 2012. Tendensen för Katrineholm är sänkta utsläppsnivåer i kg/inv. En hög andel miljöbilar i kommunkoncernen STN Målnivå: 65% Källa: Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen. KKiK 47,2% 48,2% Andelen miljöbilar har ökat något jämfört med 2013. Medelvärde KKiK 2014: 44% Rena sjöar och vattendrag minskade halter av fosfor och kväve KS, MHN, KVAAB Målnivå: Öka Källa: Mätning av fosfor och kväve i ett antal sjöar i kommunen 31% Bevara och utveckla den biologiska mångfalden skyddad natur ska öka KS, STN Målnivå: Ökning av areal reservat och biotopskydd Källa: SCB 550ha 655ha Ett nytt naturreservat, Eknäset öster om Strångsjö, har tillkommit. Återvinningen av hushållsavfall ska öka KVAAB Målnivå: Andel återvunnet hushållsavfall ska öka Källa: KKiK 30% 31% Utfallet avser andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Statistiken avser föregående år. Medelvärde KKiK: 36% Resultatmål Beskrivning KFAB ska genom ett affärsmässigt synsätt erbjuda ett boende av god normal standard. Andelen nöjda hyresgäster ska öka Kommentar Utfall 2013 avser NKI-undersökningen 2011. Den senaste mätningen gjordes 2013. Totalt var det 81% av invånarna som tyckte att parkerna i centrum sköts bra eller mycket bra. Andelen har ökat både bland kvinnor och män sedan föregående mätning 2010. Av kvinnorna var det 84% och av männen 78% som tyckte att parkerna i centrum sköts bra eller mycket bra men skillnaden mellan könen är inte statistiskt säkerställd. Genomsnitt för de 38 kommuner som använde samma frågeformulär i undersökningen var 65%. Uppföljning i delårsrapport 2015. Utfallet 2013 avser andel sjöar med god ekologisk status. Sammantaget hade en förbättring skett sedan senaste mätningen 19891992. 2013 klarade 8 av 26 sjöar god ekologisk status jämfört med en vid förra mätningen. Antalet sjöar med dålig status hade minskat från sju till fyra. 62 (109) Utfall 2013 Utfall 2014 STN Målnivå: Minskning med 20% till 2020, dvs. en minskning till 46 g per portion Källa: Egen mätning 49 g 59 g Svinnet har ökat med 5% sedan den mätning som redovisades vid delårsbokslutet. Andelen ekologiska råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel STN Målnivå: 30% Källa: KKIK, Egen mätning 7,5% 32% Projektet klimatsmart ekomat har lett till en kraftig ökning av andelen ekologiska livsmedel. Medelvärde KKiK 2014: 20% Andelen närproducerade råvaror ska öka av kommunens totala inköp av livsmedel STN Målnivå: 5% Källa: Egen redovisning 3% 9% Projektet klimatsmart ekomat har lett till en kraftig ökning av andelen närproducerade råvaror. Andelen mat som lagas från grunden ska öka genom en minskning av användandet av hel- och halvfabrikat STN Målnivå: 10 % årlig minskning av hel/halvfabrikat under planperioden Källa: Egen undersökning baserad på statistik över inköpta hel/halvfabrikat. -13% De analyserade inköpen av hel/halvfabrikat har minskat med 13% jämfört med förra året. Resultatmål Beskrivning Svinnet av mat ska minska Kommentar 63 (109) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet¨ Väsentliga händelser Biblioteksverksamhet Inom biblioteksverksamheten är utbud, bemötande och miljöer viktiga områden för att nå målet att Katrineholms invånare ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs inom kulturområdet Enligt SCB:s medborgarundersökning som genomfördes i slutet av 2014 är invånarnas nöjdhet med bemötandet på Kulturhuset Ängeln väldigt hög, och nöjdheten med utbud och miljöer hög. Kvinnor är genomgående mer nöjda än män. Under året har bemanningsschemat, för främst huvudbiblioteket, utvärderats och förändrats för att bättre följa besöksströmmarna. Bemanningen på barnavdelningen har förstärkts under eftermiddagarna. När det gäller medieutbudet har samtal förts internt och med besökare om vilket utbud som bäst passar de nuvarande behoven. Till stöd för inköp och gallring finns en mediepolicy. Sedan lång tid tillbaka finns en ambition på biblioteket att nå människor i olika ålder och med olika bakgrund. Exempel på lyckade verksamheter/arrangemang som bidrar till det är Boken kommer, språkkafé, läxhjälp och bokcirklar. Under året har ett försök gjorts med en bokcirkel för unga som förlagts till Perrongen, och ett projekt (Bokmatchen), med läsning i kombination med idrottsutövande, för ungdomar har startats tillsammans med KIF Basket och SISU. Försöken har nått en annars svårtillgänglig målgrupp, samt vidgat uppfattningen för var bibliotekets verksamhet kan bedrivas. Kultur, idrotts- och fritidsverksamhet Bildningsnämndens och kultur- och turismnämndens gemensamma kulturplan för barn och unga beskriver kommunens ambition och viljeinriktning att stärka flickors och pojkars kulturliv. Kulturplanen betonar hur viktig kulturen är såväl för den individuella utvecklingen och samhörigheten mellan människor som för utvecklingen av språk, kunskaper och färdigheter. Kulturplansgruppen har sammanträtt regelbundet under året och anordnat två kulturombudsträffar med fokus på berättande respektive skapande skola. I november anordnades en kulturdag på Perrongen, med deltagande politiker, förvaltningsledningar, skolledare, kulturombud, bibliotekarier och kulturskollärare. Temat var ”Undervisningsutveckling – föra tanken vidare”. Inom bildningsnämndens verksamhet finns den kommunala teknik- och entreprenörskolan KomTek där barn och ungdomar som är intresserade eller nyfikna på teknik kan delta i olika former av teknikkurser på kvällar och lov. KomTeks verksamhet bygger på tre delar; skolbesök, fritids- och lovkurser samt lärarfortbildning. Under året har ca 2500 barn deltagit i de olika verksamheter som KomTek bedriver. I oktober anordnades First LEGO League, en tävling i forskning, teknik och marknadsföring, med 20 deltagande lag från Katrineholm, Flen och Eskilstuna. Klass 5A på Skogsborgsskolan i Katrineholm tog hem förstapriset och fick åka till Köpenhamn för att delta i Skandinavien-deltävlingen. Kultur och turismnämndens arbete med den konstpedagogiska verksamheten har utvecklats under året. Kulmen nåddes under Andy Bests och Merja Puustinens utställning då över 15 000 besökare kom till konsthallen. Under de två månader som utställningen pågick var varje vardagsförmiddag 64 (109) bokad för skolor och förskolor i kommunen. Kultur- och turismnämndens konstpedagogiska verksamhet har genom utställningen och det mobila konstverket You and me forever förankrats väl bland skolor och förskolor i kommunen. I oktober genomfördes Kulturafton på kulturhuset Ängeln i samarbete med lokala kulturaktörer och föreningar. Kulturafton ersatte det tidigare arrangemanget Kulturnatt. Inom verksamheten Ung kultur och fritid genomfördes under året ett 30-tal större evenemang där bland annat skateparksinvigningen, Betongcupen och Lego League drog stor publik. Därutöver genomfördes ca 150 aktiviteter där variationen på aktiviteterna var stora och kunde möta flera målgruppers behov och önskemål. Kulturverksamheten på Perrongen fick högt betyg bland de 18-24-åringar som deltog i SCB:s brukarundersökning (7,2 på en 10-gradig skala). Under hösten implementerades de goda resultaten och framgångsrika metoderna från EU-projektet "Integration Katrineholm" i den ordinarie verksamheten. Skateparken invigdes den 1 augusti med en stor folkfest som lockade en oanad blandning av åldrar, med bland annat uppträdande av Lisa Miskovsky. Dagen efter genomfördes den nationella tävlingen Betongcupen vilken även den lockade en stor publik. Skateparken har visat sig vara en lyckad satsning som lockar mängder med åkare i alla åldrar från såväl Katrineholm som andra orter. Det är dock en verksamhet som domineras av pojkar/män. Därför genomfördes ett tjejskateläger dagarna innan invigningen. Kultur- och turismnämnden kommer fortsätta att göra särskilda satsningar på tjejer/kvinnor i samverkan med den lokala skateföreningen. Inom service- och tekniknämnden har ett utvecklingsarbete startats med fokus på Sportcentrums och Backavallens anläggningar. En av orsakerna till arbetet är att kylanläggningen till isen vid Backavallen är gammal och innehåller miljöfarlig ammoniak. Ett forum (Framtidsgruppen) bestående av politiker, föreningsrepresentanter, SISU och tjänstemän från kommunen för diskussioner kring långoch kortsiktiga investeringar och arbetet ska mynna ut i en konkret och långsiktig handlingsplan för hela området kring Backavallen och Sportcentrum. 65 (109) Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. I riksnormen för försörjningsstöd, som beslutats av regeringen, finns en post som kallas lek och fritid. Den 1 juli 2014 infördes också en särskild ersättning, så kallad fritidspeng. Genom fritidspengen kan socialförvaltningen bevilja bistånd till fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett ”aktivt deltagande i samhällets gemenskap”. Fritidspengen gäller för barn i årskurs fyra till nio som bor i hushåll som har haft långvarigt ekonomiskt bistånd. Ansökan om fritidspeng har kommit in från åtta av de totalt 62 hushåll som varit berättigade att söka. Samtliga sökande beviljades bidrag. Att barn och ungdomar ska ha tillgång till en aktiv fritid är också en viktig del i socialförvaltningens behandlingsarbete. I de verksamheter där ungdomarna bor, så som Kollektivet HVB och Klivet, är fritidsaktivitet som exempelvis basket, ridning, bandy, måleri och musik en del av insatsen. Vård- och omsorgsnämndens barn- och ungdomsverksamhet för barn med funktionsnedsättning har under 2014 genomfört flera fritidsaktiviteter tillsammans med kultur- och turismförvaltningen samt bildningsförvaltningen. Vård- och omsorgsnämnden har under året aktivt arbetat för att utveckla former för ökad social gemenskap och för att minska ensamhetsproblematik hos äldre. Under hösten startades bland annat ett projekt där de äldre cyklar, med hjälp av dator och bildskärm, på platser de tidigare besökt och berättar för medboende om sin resa. Vård- och omsorgsnämnden har under 2014 avsatt 100 tkr som en engångssumma för aktivering av brukarna inom äldreomsorgen. Föreningar och nätverk verksamma på särskilda boenden har kunnat söka de särskilda medlen vilka har sedan fördelats efter beslut i vård- och omsorgsnämnden. Under våren har också den sedvanliga Musikfestivalen för mogna genomförts inom äldreomsorgen. Samverkan med föreningslivet På Kulturskolan sker samverkan med exempelvis DuD vid olika typer av arrangemang och i grundskolan sker samverkan med föreningslivet inom bland annat fritidshemmen. Under läsåret 2014/15 görs en storsatsning med samverkan mellan föreningar och skola. Det är KIF-basket, Katrineholms bandy, Värmbols FC och KAIK handboll som tillsammans med ett flertal skolor deltar i satsningen. Samarbetet sker som rastverksamhet, under friluftsdagar och som idrottsfritids. Projektet finansieras av Sörmlandsidrotten, SISU idrottsbildarna och Katrineholms kommun. Från Sandbäckskolan rapporteras att den verksamhet som har varit knuten till fritids har varit den mest attraktiva för eleverna. All verksamhet där föreningarna varit involverade har upplevts som mycket positiv för såväl elever, personal som föräldrar. Syftet med samarbetet är att göra idrotten mer synlig och tillgänglig för skolbarnen. Tillsammans ska de hjälpa barn att hitta sin idrott eller sitt fritidsintresse och alla ska ges samma möjligheter. En väg in, med en ny roll för föreningskonsulenten, syftar till att göra det lättare för föreningar att veta vart de ska vända sig när det gäller föreningsbidrag. Socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen har överlåtit all handläggning av föreningsbidrag till service- och teknikförvaltningen. Kultur- och turismförvaltningen har tills vidare kvar handläggning och beslut i frågor som rör kulturföreningar. Den nya tjänsten som föreningskonsulent medför möjlighet till mer tid för föreningskontakter och möten med både nya och gamla föreningar. Föreningskonsulenten har deltagit i arbetet med att ta fram förslag till det nya kommunövergripande reglemente för föreningsbidrag, som antogs under hösten 2014. I maj brann föreningslokalen vid Valla IP ner till grunden. Återuppbyggnaden av föreningslokalen, som ägs av kommunen, har pågått under året och beräknas vara färdig våren 2015. Under byggprocessen har service- och teknikförvaltningen haft en nära samverkan med representanter för Valla IF för att så långt möjligt tillmötesgå de önskemål som funnits. Socialnämnden har under året fortsatt stödja föreningar och organisationer som bedriver verksamhet för utsatta och svaga grupper. Totalt har socialförvaltningen beviljat ekonomiskt stöd om 650 tkr till dessa föreningar och organisationer. 66 (109) Resultatmål Utfall 2013 Utfall 2014 Resultatmål Beskrivning Kommentar Invånarna ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet KTN Målnivå 90% Källa: Kulturundersökning 95% Utfallet avser andel invånare som ger höga eller mellanbetyg till utbudet på Kulturhuset Ängeln (exempelvis arrangemang, böcker, tidningar). Kvinnor 96%, män 95%. Kvinnor ger i högre utsträckning än män höga betyg. Tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Barn och ungdomar ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet KTN Målnivå: 90% Källa: Enkät 97% Utfallet avser andel i åldersgruppen 18-24 år som ger höga eller mellanbetyg till kulturverksamheten för unga på Perrongen (i Lokstallarna). Tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Utfallet finns ej tillgängligt könsuppdelat. Djulöområdets attraktivitet ska öka KTN, STN Målnivå: 70 % ska vara nöjda med det utbud som erbjuds. Källa: Kulturundersökning 92% Utfallet avser andel invånare som ger höga eller mellanbetyg till Djulöområdet som helhet (exempelvis kulturellt utbud och miljö). Kvinnor 92%, män 90%. Kvinnor ger i högre utsträckning än män höga betyg. Tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. 67 (109) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Övergripande mål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Väsentliga händelser Läsförmåga Bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen har ett väl utvecklat samarbete för att öka läsförmågan hos kommunens barn genom projektet ”Lust att läsa – läslyftet”. Målet med projektet är att alla barn ska kunna läsa då de går ut årskurs 1. Resultatet för vårterminen 2014 visar att 84 procent av eleverna når läsmålen, vilket är samma resultat som 2013. Eleverna i åk 1 på interkulturella enheten är inte medräknade. Av pojkarna når 82 procent läsmålen och av flickorna 86 procent. Resultaten mellan skolorna varierar från 65 procent till 100 procent. Det är av största vikt att på olika sätt starta det språkutvecklande och lässtimulerande arbetet tidigt. Under våren 2014 har kultur- och turismförvaltningen och bildningsförvaltningen som en del av läslyftet gemensamt planerat och sjösatt projektet Gummi-Lisa som riktas till barn mellan ett och tre år. I detta samarbete mellan bibliotek och förskola står bilderboken ”Gummi-Lisa hittar hem” i fokus. Under året har bildningsförvaltningens språkutvecklare och lektor erbjudit flera olika kompetensutvecklingsinsatser med fokus på läsutveckling och språk, bland annat en kurs om ”Litteraturläsning i förskolan” för förskolans pedagoger. I detta arbete deltar även bildningsförvaltningens processledare i jämställdhet. Skolbiblioteksverksamheten har under året fungerat väl, med god kontinuitet. Fokus har förutom löpande verksamhet varit fortsatt relationsskapande mellan skolbibliotekarier och pedagoger samt framtagande av en handlingsplan för att skapa bättre förutsättningar för likvärdighet mellan olika skolor. I en enkätundersökning som genomförts under hösten framkommer att 96 procent av skolpersonalen uppfattar att servicen från skolbiblioteken fungerar bra och att 92 procent uppfattar att samarbetet mellan skola och bibliotek fungerar bra. Betygsresultat och behörighet till gymnasiet De betygsresultat som presenterades för våren 2014 visar på ett förbättrat resultat gentemot tidigare år. Andelen godkända nationella prov i år 3, 6 och 9 ökade. Behörigheten till gymnasieskolan ökade med drygt 5 procentenheter, från 74,3 procent till 77,2 procent. För flickor har resultatet förbättrats men inte för pojkar. Statistiken avser elever som är folkbokförda i kommunen. Bildningsförvaltningens analys visar att behörigheten till gymnasieskolan har ökat på samtliga kommunala skolor vid terminsslutet 2014 jämfört med terminsslutet 2013. Även meritvärdet har ökat på alla kommunala skolor. Den största ökningen har skett på Nyhemsskolan. En anledning till den ökade gymnasiebehörigheten är den särskilda satsning för att förbättra resultaten för de då blivande årskurs niorna som pågått sedan våren 2013. Kommunstyrelsen avsatte 3 mnkr för att kommunens 7-9 skolor skulle kunna rikta insatser till de elever som riskerade att inte nå målen. Utifrån forskning och beprövad erfarenhet valde skolorna att koncentrera satsningarna kring förändrat arbetssätt i klassrummen, åtgärder utanför skoldagen samt förbättrade rutiner och strukturer. Även betygsresultaten för hösten 2014 pekar på en positiv utveckling för eleverna i grundskolan. Jämfört med hösten 2013 har eleverna på samtliga skolor förbättrat sina betygsresultat. Förbätt- 68 (109) ringen är särskilt tydlig bland pojkar, som uppvisar förbättrat resultat i samtliga fyra ämnen. Flickors resultat är på samma nivå som i fjol. I de nationella proven för år 3 når nästan sex av tio elever målen i Katrineholm, rikssnittet ligger på nästan sju elever av tio. Cirka 30 kommuner rankas lägre än Katrineholm. Uppdelat på kön visar resultatet att 59 procent av flickorna och 56 procent av pojkarna nådde målen. Ett utvecklingsområde som identifierats här är sambedömning av nationella prov i årskurs 3. I de nationella proven för år 6 når 91 procent av eleverna (93 procent för flickor och 89 procent för pojkar i Katrineholm) lägst betyg E i samtliga ämnen, detta placerar kommunen väldigt nära rikssnittet som är 92 procent. Trots den positiva resultatutvecklingen är den sammantagna bilden av resultaten i grundskolan fortfarande bekymmersam, varför fortsatt fokusering på framgångsrika lärmetoder och elevcentrerat arbete bör utvecklas. En bidragande orsak till samtliga skolresultat är den sammanlagda elevstrukturen i Katrineholms kommun. Denna struktur har de senaste åren blivit mer problematisk än riksgenomsnittet avseende exempelvis barnfattigdom, föräldrars utbildningsnivå samt det ökande antalet nyanlända. De nya förutsättningarna har inneburit strukturella, ekonomiska och kompetensmässiga utmaningar för organisationen. En av de åtgärder som vidtagits är förbättrat kvalitetsarbete med hjälp av kvalitetssäkringssystemet Qualis, som mäter kvaliteten på arbetet i verksamheten och visar en sammantagen bild av styrkor och förbättringsområden. Kvalitetssystemet har sedan 2011 succesivt implementerats i alla kommunala verksamheter från förskola till gymnasieskola. Kvalitetsgranskningen bygger på självvärdering, enkäter och extern granskning. Bildningsnämnden har också inskaffat ett nytt analysverktyg för att följa upp varje elevs individuella utveckling över åren. Detta ger utökade möjligheter att sätta in nödvändiga åtgärder för elever i behov av stöd. Systemet möjliggör även för skolledare att följa upp och kartlägga mönster när det gäller exempelvis betygssättning, vilket kan ge underlag för en fortsatt kompetensutveckling kring betyg och bedömning. Ett utvecklingsarbete har också gjorts inom området lovskolor. Under året har lovskolor genomförts både under höstlov, påsklov och sommarlov. Lovskolorna har haft fler deltagande elever än tidigare. Sommarskolan för elever i år 6-8 genomfördes på Perrongen under tre veckor i juni och lockade 34 pojkar och 33 flickor. Genom sommarskolan gavs eleverna bättre förutsättningar att klara målen i 69 (109) svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Målet var att i samverkan mellan bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen skapa en lustfylld sommarskola för ett lärande för livet där kreativitet var integrerat i lärandet. Även höstlovsskolan genomfördes på Perrongen och hade ett liknande upplägg. För år 9 genomfördes kvällskola innan läsårsslut istället för sommarskola. Syftet med kvällskolan var att ge eleverna möjlighet att läsa upp sina betyg och få behörighet till gymnasiet. Även detta koncept var lyckat. På Ellwynska skolan genomfördes en sommarkurs i samverkan mellan bildningsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen för elever i år 8. Syftet med kursen var att inspirera till att söka vårdutbildning och öka intresset för yrken inom vården. Duveholmsskolan anordnade sommarskola för elever inom språkintroduktionen (IM-programmet) och syftet var att eleverna skulle kunna läsa upp sina betyg för att kunna söka ett nationellt program. Nästan alla elever blev godkända och kunde därmed söka till ett nationellt program höstterminen 2014. Andelen elever som fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år har förbättrats jämfört med föregående år för flickor och försämrats för pojkar. Katrineholm ligger dock högre än riket för både flickor och pojkar. Elevers och föräldrars syn på verksamheten Under 2014 har bildningsnämnden inrättat ett formellt samverkansråd där representanter från elevråd/kår från 7-9 skolorna och gymnasieskolorna bjudits in. Syftet med samverkansrådet är att öka flickors och pojkars möjligheter till inflytande i frågor som berör dem och att ge dem möjligheter att framföra sina åsikter och erfarenheter till beslutsfattare på olika nivåer. Alla flickor och pojkar ska ses som självklara aktörer i sina egna liv. Vuxensamhället har ett ansvar att stödja dem och möta dem med respekt. Andra kanaler som ger möjlighet till påverkan är de områdesråd och programråd som finns på respektive skolenhet. Råden behandlar frågor som rör förskolan, skolan eller programmet och dess verksamhet. Även klassråd och elevråd ger eleverna möjlighet att påverka sin skolgång. Elevernas syn på Katrineholms skolor och den undervisning som bedrivs har mätts under året. Resultatet visar att av eleverna i år 8 var 72 procent positiva (flickor 70 procent, pojkar 74 procent). Resultatet för Katrineholm skiljer sig inte markant mot genomsnittet för riket (76 procent). I år 5 var 79 procent av eleverna positiva (flickor 77 procent, pojkar 81 procent). Resultatet för år 5 skiljer sig något mer mot genomsnittet för riket (87 procent). Resultatet är en sammanvägning av flera variabler och för år 5 är resultatet för måttet ”skolans förmåga att skapa nyfikenhet” en bidragande faktor till det låga resultatet. Generellt sett är eleverna i år 5 och år 8 mindre nöjda med sin utbildning än övriga årskurser. Det går inte att göra någon absolut jämförelse med andra kommuner då friskolorna i Katrineholm inte finns medräknade i Katrineholms statistik. Under våren genomfördes en enkät riktad till föräldrar med barn i bildningsförvaltningens verksamheter. Svarsfrekvensen från föräldrarna var låg (mellan 17-26 procent beroende på verksamhet). Bildningsförvaltningen behöver hitta nya vägar för att nå föräldrarna för att öka svarsfrekvensen i kommande undersökningar. Samverkan Kulturskolan samordnar kommunens projekt inom Skapande skola som är en satsning via Statens kulturråd som syftar till att öka tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheten till eget skapande. Genom projektet och annat samarbete med grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama, media och musik. Kulturskolan har utvecklat sin verksamhet för att i allt större utsträckning bidra till måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. I samarbete med elevhälsan erbjuder Kulturskolan undervisning i musik och andra kulturämnen i syfte att erbjuda alternativa verktyg för att stärka elevens hela skolsituation. Samverkan sker också mellan Kulturskolan och interkulturella enheten i syfte att hitta former för att genom olika kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. 70 (109) Under året har samarbetet mellan bildningsnämnden och socialnämnden förstärkts och fortsatt på flera olika nivåer. Bland annat har samarbetet fortsatt kring verksamheten Samtid och projektet Skolfam. Samtid bistår rektorer i arbetet med att ge elever i kommunens grundskolor, som av olika anledningar ogiltigt uteblir från undervisning, en möjlighet till en fungerande skolgång. En tidig insats ökar möjligheterna att hjälpa eleven. Skolfam är en förebyggande arbetsmodell för att stärka skolresultat för barn i familjehem. Både svenska och internationella studier visar att barn som är familjehemsplacerade lämnar skolan med betydligt sämre betyg än sina jämnåriga. Syftet med Skolfam är att säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning med det övergripande målet att eleverna ska ha behörighet till gymnasieskolan. Erfarenheterna från de kommuner där Skolfam implementerats är positiva och visar på bättre skolresultat, högre betyg, högre andel godkända elever, starkare positiv självbild och en tydlig positiv utveckling i intellektuell begåvning. Katrineholms kommun startade arbetet med Skolfam under höstterminen 2014. Bildningsnämnden och socialnämnden har ett gemensamt resultatmål att följa upp samtliga familjehems- och institutionsplacerade barns skolresultat. Uppföljningen för 2014 visar att det totalt finns 72 elever som placerats på institution eller i familjehem i Katrineholms kommun eller av Katrineholms kommun i annan kommun. Av dessa 72 elever är merparten familjehemsplacerade. Den faktiska skolplaceringen är i drygt 25 procent av fallen ett eller flera år lägre än den åldersadekvata skolplaceringen. Betygsresultaten för de uppföljda eleverna i år 6-9 är i många fall bristfälliga. Även inom gymnasieskolan är betygen bristfälliga och många elever har ännu inte uppnått några gymnasiepoäng. Viadidakt har i samverkan med bildningsförvaltningen haft två pedagoger på plats på Viadidakts ungdomstorg som undervisat en mindre grupp av elever i syfte att dessa ska kunna fullfölja sin gymnasieutbildning. Gymnasiesärskolan har beviljats bidrag för fortsatt utbyte med utbildningssamordnare i Kina och kommer att intensifiera det internationella samarbetet. Syftet med Athenaprojekt är att stärka yrkesfokus. Projektet riktar sig främst till elever med funktionsnedsättning och alla särskolans elever på program med nationell inriktning kommer att delta i projektet och kan söka till platserna för att resa under hösten 2015. Vård- och omsorgsförvaltningen har under 2013/2014 uppmärksammat en växande grupp av barn med särskilda behov, och då främst barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Detta ställer krav på ett ökat samarbete med socialnämnden och bildningsnämnden. Under 2014 har en arbetsgrupp ledd av respektive förvaltningschef startats upp med målsättning att skapa bättre förutsättningar för dessa barn. Arbetsgruppen ska ta fram förbättrade handläggningsrutiner samt bättre anpassade stöd- och skolformer i kommunens egen regi. Under vårterminen 2014 startades ett projekt mellan service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen, med målet att minska skadegörelsen i Järvenhallen. Vid terminens slut kunde en stor minskning av skadegörelse redovisas. Projektet har förlängts och även utökats till att omfatta Nyhemsskolan. Grundidén i satsningen är att vaktmästaren ska vara mer synlig i utsatta lokaler. Simundervisningen i skolan bedrivs sedan hösten på uppdrag av bildningsförvaltningen och kommunens friskolor med service- och teknikförvaltningen som utförare. I och med att bildningsförvaltningen inför läsåret 2014/15 flyttade simundervisningen från årskurs två till förskoleklass, är det under en övergångsperiod dubbelt så många elever som ska lära sig att simma. Planen var att klara av årskurs två på hösten och börja med förskoleklasser under våren 2015. Planen har dock reviderats och samma höga tryck förväntas bestå även under 2015. Katrineholms kommuns kostpolitiska program skapar förutsättningar för att nå upp till skollagens krav på att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. För att utvärdera måltiderna har verktyget Skolmat Sverige implementerats i kommunens alla skolor. I detta arbete ligger Katrineholms kommun i framkant i Sverige. Service- och teknikförvaltningen har inlett ett samarbete med bildningsförvaltningen i ett projekt gällande matematik och mat. 71 (109) Resultatmål Utfall 2013 Utfall 2014 BIN Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK. Antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster. 5,7 5,7 Personaltätheten i förskolan ligger på samma nivå som i föregående mätning. Den faktiska personaltätheten, dvs. antalet närvarande barn/personal, var 4,6 barn/personal hösten 2014. Medelvärde KKiK 2014: 4,3 barn/personal. Alla barn som går ut åk 1 ska kunna läsa BIN, KTN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 84% 84% Andelen elever som bedöms kunna läsa enligt fastställda kriterier: Flickor 86%, pojkar 82%, totalt 84% (elever som gick ut åk 1 vt 2014). Detta är samma resultat som 2013 på total nivå. Uppdelat på kön har resultatet för flickor sjunkit från 91% och resultatet för pojkar har ökat från 80%. Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 och 6 ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik, KKiK 56% 58% Det redovisade utfallet avser årskurs 3. I årskurs 3 har andelen flickor som klarat alla delproven i svenska och matematik minskat medan andelen pojkar som klarat alla delprov har ökat. Katrineholm: flickor 59%, pojkar 56%, totalt 58% Riket: flickor 72%, pojkar 65%, totalt 68% I årskurs 6 har andelen flickor som fått lägst betyg E för ämnesproven i svenska, engelska och matematik ökat medan andelen pojkar som fått lägst betyg E har minskat. Katrineholm: flickor 93%, pojkar 89%, totalt 91% Riket: flickor 94%, pojkar 91%, totalt 92% Eleverna ska ha en positiv syn på Katrineholms skolor och den undervisning som bedrivs i dem BIN Målnivå: Öka Källa: SKL:s elevundersökning, KKiK 79% Det redovisade utfallet avser år 5. Resultatet för 2013 sammanställdes inte på övergripande nivå varför jämförelse med föregående år inte går att göra. Katrineholm år 5: flickor 77%, pojkar 81%, totalt 79% Riket år 5: flickor 88%, pojkar 87%, totalt 88% Katrineholm år 8: flickor 70%, pojkar 74%, totalt 72% Riket år 8: flickor 75%, pojkar 77%, totalt 76% Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik. KKiK. Andel som är behöriga till ett yrkesprogram. 77,2% Utfallet avser andelen elever i år 9 som är behöriga till minst ett yrkesprogram. Utfallet har förbättrats för flickor och försämrats för pojkar. Katrineholm: flickor 83,8%, pojkar 70,6%, totalt 77,2% Riket: flickor 88,2%, pojkar 84,8%, totalt 86,4% Resultatmål Beskrivning Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka 74,3% Kommentar 72 (109) Utfall 2013 Utfall 2014 BIN Verksamhetsmål för god hushållning. Målnivå: Öka Källa: Skolverkets statistik 191 194 Utfallet avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Meritvärdet har ökat för flickor men minskat för pojkar. Katrineholm: flickor 214 pojkar 173, totalt 194 Riket: flickor 222, pojkar 198, totalt 210 Andelen elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år ska öka BIN Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Målnivå: Öka Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK. Avser elever folkbokförda i kommunen. 78,9% 79,2% Utfallet har förbättrats för flickor och försämrats för pojkar. Katrineholm: flickor 81,5%, pojkar 77,0%, totalt 79,2% Riket: flickor 81,4%, pojkar 75,6%, totalt 78,3% Skolresultaten för alla barn som kommunen placerat i familjehem/på institution ska regelbundet följas upp och andelen barn med godkända resultat ska öka BIN, SOCN Målnivå: 100% ska följas upp, andelen med godkänt ska öka Källa: Egen mätning 100% 100% Vid vårterminens slut 2014 fanns det totalt 72 barn och ungdomar tillhörande Katrineholms kommun som var institutions- eller familjehemsplacerade inom eller utanför Katrineholms kommun. Av dessa var tre institutionsplacerade och 69 familjehemsplacerade. 29 av eleverna hade ett annat modersmål än svenska. Samtliga elevers skolgång har följts upp. Den faktiska skolplaceringen är ett eller flera år lägre än den åldersadekvata skolplaceringen för 20 av eleverna. Av de elever som gick i årskurs 6-9 saknade flertalet betyg i ett eller flera ämnen. Av ungdomarna i gymnasieålder gick ca 65% på gymnasiet, drygt hälften av dessa gick på introduktionsprogrammet. Fyra ungdomar har avslutat sin utbildning, två av dessa har fått examensbevis. Jämförelse av skolresultaten mellan olika år är svår att göra då det inte är samma grupp av elever som mäts. Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms skolor BIN Målnivå: Öka Källa: Egen mätning Resultatmål Beskrivning Meritvärdet i årskurs 9 ska öka Kommentar Pga. låg svarsfrekvens redovisas inget utfall. 73 (109) Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Övergripande mål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Väsentliga händelser Omsorg till äldre och funktionsnedsatta Vård- och omsorgsnämnden införde under 2014 värdighetsgarantier med syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för kvinnor och män inom äldreomsorgen. Bland annat innefattar garantierna att alla brukare inom särskilt boende ska ha möjlighet att göra en egen aktivitet varje månad, till exempel att gå på kafé. Efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen har varit stor bland annat som en konsekvens av Trygghetsmodellen som garanterar att äldre kvinnor och män själva ska kunna boka en plats på korttidsboende vid behov. Införandet av Trygghetsmodellen innebär även att den fria avlösarservicen ökats från 10 till 20 timmar per månad under 2014. En utvärdering av Trygghetsmodellen visar att brukarna upplever att insatser överlag är bra. Under 2014 har väntetiden till särskilt boende ökat vilket påverkar tillgången på korttidsplatser negativt då dessa måste användas akut av brukare i väntan på ordinarie plats. En konsekvens är också att antalet betalningsansvarsdagar för personer som ligger kvar på sjukhus till följd av platsbrist har ökat. Totalt hade vård- och omsorgsförvaltningen 59 betalningsansvarsdagar under året. Vård- och omsorgsnämnden har under 2014 sett en ökning av kostnader för färdtjänsten i och med utökad avtalsuppföljning Även antalet beställda resor har ökat Den upphandlade färdtjänsten har varit föremål för kritik och en ny upphandling av beställarcentral och transportörer har påbörjats via Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Det nya avtalet beräknas börja gälla 1 juli 2015. Det har under året funnits behov av fler så kallade dubbletter för parboende inom särskilt boende. Flera par har fått vänta på att få en dubblett anvisad. Biståndshandläggarna inom äldreomsorgen fattar sedan 2014 två beslut vid särskilt boende för ökad rättssäkerhet, ett beslut om boende och ett beslut som anger beviljade insatser. Dubbla beslut innebär högre krav på uppföljning och omprövning av tidigare fattade beslut och har lett till ökat behov av handläggarresurser. Varje beslut har också en längre handläggningstid. Många äldre kände av sommarens värmebölja och vård- och omsorgsförvaltningen införskaffade därför tillsammans med KFAB 10 flyttbara luftkonditioneringsanläggningar. Möjligheten till luftkonditionering på särskilt boende behöver ses över inför 2015. I dagsläget har endast ett av tio särskilda boenden fast luftkonditionering. Vård- och omsorgsnämnden ser en ökad belastning på larmpatrullens tjänster, vilket kan ha flera förklaringar. Då fler gamla bor hemma istället för på särskilt boende samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser innebär det att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem – ibland akut i form av larmpatrull. Det internationella klassificeringssystemet ICF5 har använts under 2014 i myndighetsbeslut samt i 5 International Classification of Functioning, Disability and Health 74 (109) utföraravdelningens verksamheter. ICF har främst inriktats till personer med funktionsnedsättning men kommer även att omfatta äldre personer. Parallellt har vård- och omsorgsförvaltningen gått med i den statliga satsningen att införa ÄBIC (äldres behov i centrum) som är nära knutet till ICF. Arbetet med att byta ut samtliga brandlarm på gruppbostäder för att uppfylla en högre säkerhetsklassificering har påbörjats under 2014. Viadidaktnämnden startade under hösten 2014 ett förändringsarbete inom särskild utbildning för vuxna. Förändringsarbetet, som beräknas pågå under hela 2015, medför bland annat ändrade arbetsmetoder, praktik kopplat till undervisningen, nya kursplaner, och förtydligande av målgrupp. Under 2015 kommer en grundlig kartläggning av verksamhetens målgrupp göras för att fastställa vilka behov som finns och därefter kunna styra verksamhetens förändringsarbete så att dessa behov tillgodoses. Under 2014 har vård- och omsorgsförvaltningen genomfört tretton Lex Sarah-utredningar varav fem anmälts till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). En ökning av antalet utredningar har noterats under 2014 och orsakerna till ökningen utreds. Det är dock troligt att ökningen delvis kan förklaras med bättre rutiner för att upptäcka och hantera avvikelser i verksamheten. Ett utredningsteam har bildats för att arbeta vidare med att utveckla förvaltningens riktlinjer för handläggning av dessa ärenden. Arbetet med att förbereda införandet av ett nytt verksamhetssystem, Treserva, har pågått under året och systemet driftsattes i december. En uppgörelse är nådd med tidigare leverantören CSC kring för kommunen uppkomna kostnader som följd av att företaget inte kunde leverera sitt system på utsatt tid. Inom vård- och omsorgsnämnden noterades flera avvikelser under våren och sommaren gällande larmmottagningen för trygghetslarm och larm i särskilt boende. Kommunen står mitt uppe i ett teknikskifte och arbete pågår med att byta ut de kvarvarande analoga trygghetslarmen till GSMlarm. Vård- och omsorgsnämnden fattade under hösten 2014 ett inriktningsbeslut om en uppgradering av trygghetslarmen till helt digital teknik. Larmcentralen på Igelkotten har bytts ut då 75 (109) det inte längre gick att uppdatera utrustningen för att säkra funktionen Individ- och familjeomsorg Under året har socialnämnden eftersträvat att vård i första hand ska bedrivas i egen regi på hemmaplan i stället för att köpas in av andra aktörer. Arbetet med att skapa alternativa former av boenden och andra stödinsatser i syfte till att utveckla hemmaplanslösningar inom kommunen har inte gått enligt plan. För att genomförandet av dessa insatser ska lyckas måste samverkan mellan flera nämnder och andra aktörer fungera mycket bra. Samarbetet mellan bildningsförvaltningen, socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen angående skolplaceringar har pågått under 2014. Syftet med samarbetet är att med bibehållen eller ökad kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt utveckla hemmaplanslösningar och undvika externa placeringar. Socialnämnden ska särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Vid kvinnofridsärenden där det finns barn boende hemma har det tidigare gjorts en orosanmälan till socialförvaltningens mottagningsgrupp som har bedömt behovet av utredning. Nu ska en utredning alltid genomföras när ärendet handlar om barn och unga som har bevittnat våld. Ändringen i Socialstyrelsens föreskrifter har inneburit att en resursförstärkning har fått göras i form av anställning av fler utredande socialsekreterare för att kunna uppfylla kraven och upprätthålla god kvalitet inom socialnämndens verksamhet. Socialnämnden har under året samverkat med Barnahus Nyköping, som är knutpunkten för samverkan mellan socialtjänsten på flera orter i länet samt polismyndigheten, landstinget och åklagarkammaren. Barnahus Nyköping erbjuder en trygg och barnvänlig miljö för barn upp till 18 år som misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott. Under året har ett femtiotal pojkar och flickor från Katrineholm fått stöd från Barnahus, vilket är ca 60 procent fler barn än året innan. Behovet av stöd visar att det är många barn som utsätts för våld eller övergrepp i kommunen Socialstyrelsen har under året publicerat nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. De reviderade nationella riktlinjerna ställer krav på att fler behandlingsmetoder ska finnas tillgängliga vid behandling av vuxna med beroende- och missbruksproblem. Socialnämndens behandlingsmetoder inom öppenvårdsavdelningen behöver därmed förstärkas med exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket förväntas ske under 2015. Sedan första januari i år har kommunen infört kommunal hyresgaranti. Socialnämnden hade stora förhoppningar på att hyresgarantin skulle halvera behovet av sociala kontrakt och därmed även administrationen kring dessa kontrakt. Utfallet för helåret visar att allt fler individer fortsätter ansöka om bostad via socialnämnden eftersom de inte beviljas förstahandskontrakt av fastighetsbolagen. Under 2014 har socialnämnden haft ansvaret för cirka 130 sociala kontrakt med totalt 269 hyresgäster. Det är framförallt ensamstående män och kvinnor med barn som bor i dessa lägenheter. I Katrineholm bor 155 barn i ett hushåll med socialt kontrakt. Trygghetsarbete För att invånare, besökare och företag ska kunna känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete i kommunen. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindra att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Utifrån det har arbete bedrivits under året för att utveckla och stärka kommunens resurser och förmåga att hantera olyckor, kriser och extraordinära händelser. Samverkansorganet för kommunens brotts- och skadeförebyggandearbete (BROSK) verkar för att förebygga brott och skador. Samverkansavtalet mellan polis och kommun har förlängts. Bildningsförvaltningen deltar i denna samverkan och arbetar med frågor som rör bland annat klotter och 76 (109) skadegörelse. Förvaltningen för även en dialog med elever, lärare och föräldrar kring alkohol, droger och brott. Kommunen har tillsammans med polisen arbetat vidare inom de identifierade samarbetsområdena och med respektive åtaganden i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Under 2014 genomfördes enkätundersökningen Liv och Hälsa Ung. Elever i årskurs 5, 7, 9 i grundskolan och i år 2 på gymnasiet svarade på frågor om sin hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Det var endast i årskurs 7 och år 2 som specifika frågor om trygghet ställdes. Enligt enkäten uppger eleverna i Katrineholms kommun att de känner sig trygga i sitt bostadsområde framför allt på dagen. Flickorna är något tryggare dagtid än pojkarna i årskurs 7 medan det är det omvända i år 2 på gymnasiet. Däremot är det en stor skillnad mellan könen i båda åldergrupperna när det gäller trygghet i bostadsområdet kvällstid/nattid: flickornas värden är avsevärt lägre än pojkarnas. Kultur- och turismnämnden har beviljats stöd från Boverket för att genomföra ett projekt, Ljusare konst – tryggare stad. Syftet med projektet är att med offentlig ljuskonst öka tryggheten och jämställdheten i kommunen för i första hand ungdomar mellan 13-25 år med särskilt fokus på unga kvinnor med utländsk bakgrund. Ungdomarna kommer i samråd med konstnärerna ta fram platser där ungdomarna känner sig otrygga där konstnärerna sedan via ljuskonstverk ger platsen en unik karaktär och stärker platsens identitet för att skapa trygghet. Två nya offentliga konstverk ska stå klara till försommaren 2016. Sedan den 1 juli har service- och tekniknämnden hela ansvaret för kommunens klottersanering. Erfarenheterna sedan övertagandet är positiva och arbetet fungerar bra. Räddningstjänst Målet för Västra Sörmlands Räddningstjänst, VSR, är att antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid. Antalet omkomna personer ligger kvar på samma nivå som tidigare år, tre personer. Samtidigt har antalet svårt skadade personer minskat. Antalet lindrigt skadade har ökat något. Ett mål för VSR är att kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder kontinuerligt ska öka. Under 2014 utbildades drygt 6 600 personer, vilket är ett högt antal men ändå en minskning jämfört med föregående år. Antalet utbildade skolelever ökade under 2014. För eleverna på årskurs 3 på gymnasiet genomfördes en trafiksäkerhetsdag tillsammans med ambulans, polis, viltskadefonden, MHF/NTF och Assistanskåren; ca 350 elever deltog under dagen. Under höstterminen har VSR tillsammans med Duveholmsgymnasiet också genomfört en ”brandutbildning” liknande den utbildning som räddningspersonal i beredskap genomgår innan tjänstgöring. Eftersom 80 procent av alla bränder inträffar i hemmiljö eller på fritid ska hemmiljöer prioriteras idet förebyggande arbetet. Björkvikstyrkan ingår i ett projekt vars syfte är att ge brandskyddsinformation till boende på landsbygd. Utbildningen har pågått sedanhösten 2012. Räddningsstyrkans framkomsttid har betydelse för olyckans skadeutveckling. Med framkomsttid avses tid från larm till dess att första räddningsstyrka anländer till skadeplatsen. VSR bedömer att målet att räddningstjänstens första enhet ska vara framme inom målsatt tid6 är delvis uppfyllt. Vid tre av totalt 96 räddningsinsatser 2014 var framkomsttiden längre än förmågekartans målnivå. VSR:s insatsområde utgörs av en stor geografisk yta. För att säkra att en räddningsstyrka anländer till skadeplatsen inom godtagbar tid och genomför räddningsinsats på ett effektivt sätt har VSR avtal med andra kommuners räddningstjänst. Enligt SKL:s öppna jämförelser tillhör VSR de 25 procent bästa kommunerna i landet när det gäller framkomsttid till den drabbade. Även när det gäller samhällets kostnader för olyckor har Katrineholm bra resultat. 6 Definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst, Direktionens vilja 20122015. 77 (109) Enskildas insats vid en olycka är ofta avgörande för utgången. För att värdera effekten av det förebyggande arbetet ska VSR notera om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen. Det uppsatta målet för detta uppnåddes inte under 2014. Antalet fall av så kallat rådigt ingripande har dock aldrig varit så många som under 2014. Det totala antalet larm under året var 614, en liten ökning jämfört med2013. Antal larm inom ramen för räddningstjänst blev under året 96, vilket var något lägre än föregående år. Under 2014 deltog VSR också vid släckningen av den stora skogsbranden i Västmanland. VSR:s styrka bestod av två brandbilar och sex brandmän som var på plats under sex dygn. Resultatmål Utfall 2013 Utfall Kommentar VON Målnivå: 12 personer Källa: Egen mätning, KKIK 13 13 Utfallet avser genomsnittligt antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Medelvärde KKiK 2014: 15 Andel brukare inom hemtjänst som är trygga i sin bostad VON Målnivå: 80 % Källa: Egen mätning, Kompassen. 72% Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska öka VON Målnivå: 95% Källa: KKIK 93% 93% Katrineholm: kvinnor 93%, män 93%, totalt 93% Riket: kvinnor 91%, män 91%, totalt 91% Väntetiden till särskilt boende inom äldreomsorgen ska minska VON Målnivå: 2014: 56 dagar, 2015: 55 dagar Källa: KKiK. Genomsnittlig väntetid från ansökan till erbjudande om plats. 58daga r 78daga r Mäts genom att ange antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum för samtliga ärenden under första halvåret. Väntetiden till särskilt boende har ökat. 2014 var medelvärdet för väntetid till särskilt boende 78 dagar, för kvinnor 77 dagar och för män 78 dagar. Medianen var 64 dagar, för kvinnor 64 dagar och för män 66 dagar. Medelvärde KKiK 2014: 52 dagar. För 37% av individerna har väntetiden varit längre än 90 dagar (38% av kvinnorna, 33% av männen). Andel brukare inom särskilt boende som är trygga i sin bostad VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. 86% Andel brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt särskilda boende ska öka VON Målnivå: 90% Källa: KKiK 86% Resultatmål Beskrivning Personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka Undersökningen Kompassen genomförs nästa gång 2015. Enligt mätningen 2013 var 69% av kvinnorna och 73% av männen trygga, totalt 72%. Undersökningen Kompassen genomförs nästa gång 2015. Enligt mätningen 2013 var 86% av kvinnorna och 88% av männen trygga, totalt 86%. 85% Katrineholm: kvinnor 79%, män 98%, totalt 85% Riket: kvinnor 84%, män 83%, totalt 84% 78 (109) Utfall 2013 Resultatmål Beskrivning Utfall Kommentar Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som är trygga i sitt boende VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Undersökningen Kompassen genomförs nästa gång 2015. Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som är ganska/ mycket nöjda VON Målnivå: 90 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Undersökningen Kompassen genomförs nästa gång 2015. Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation VON Målnivå: 70 % Källa: Egen mätning, Kompassen. Undersökningen Kompassen genomförs nästa gång 2015. Barn i familjehem ska besökas en gång per kvartal SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 100% 100% Görs enligt gällande rutiner. Antalet vårddygn på institution, barn och ungdomar, ska minska SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning 4 688 st 5 899 st Vårddygn avser institutionsplacerade barn och unga samt institutionsplacerade ensamkommande asylsökande barn och unga. Under 2014 har antalet vårddygn för barn och ungdomar ökat kraftigt jämfört med 2013. Ensamkommande asylsökande barn och unga är en grupp som har ökat under 2014. Vårddygnen har ökat för både flickor och pojkar, men betydligt mer för pojkar. Totalt antal vårddygn under 2014 var 2 157 för flickor och 3 742 för pojkar. Antalet vårddygn på institution, vuxna, ska minska SOCN Målnivå: Minska Källa: Egen mätning 8 687 st 8 415 st Vårddygn avser institutionsplacerade vuxna samt institutionsplacerade samsjuka äldre personer. Majoriteten av placerade är samsjuka och äldre personer som får vård och omsorg på institution på grund av men som de har fått från tidigare missbruk. Under 2014 har det totala antalet vårddygn för vuxna minskat jämfört med 2013. Minskningen gäller vårddygn för kvinnor, antalet vårddygn för män har ökat något. Totalt antal vårddygn 2014 var 1 258 för kvinnor och 7 157 för män. Andelen återaktualiserade ungdomar inom socialtjänsten ska minska SOCN, VIAN Målnivå: Minska Källa: KKIK 25% Medelvärde KKiK 2014: 22% På grund av mätproblem tidigare år kan utfallet inte jämföras över tid. 79 (109) Utfall 2013 Resultatmål Beskrivning Utfall Kommentar Snabb klottersanering för ökad trygghet STN Målnivå: Om vädret tillåter ska mindre klotter saneras under närmast följande arbetsdag, och omfattande klotter inom en vecka Källa: Egen mätning Antalet personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats ska minska över tid VSR Målnivå: Minska Källa: Egen mätning 43 pers 42 pers Antal omkomna 2014 var 3 personer, antal allvarligt skadade 4 personer och antal lindrigt skadade 35 personer. Kunskapen och förmågan hos allmänheten om olycksförebyggande och olyckshanterande åtgärder om olyckor som kan föranleda räddningsinsats ska kontinuerligt öka VSR Målnivå: Antalet personer som utbildas ska öka Källa: Egen mätning 7 117 pers 6 638 pers Totalt har något färre personer utbildats jämfört med 2013. Antalet utbildade skolelever ökade under 2014. Räddningstjänst ens första enhet ska vara framme inom målsatt tid vid alla olyckor VSR Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 98% 97% Målsatt tid definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja 20122015. Vid tre av totalt 96 räddningsinsatser 2014 var framkomsttiden längre än förmågekartans målnivå. Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt LSO ska en första insats ske av enskilda VSR Målnivå: 60% Källa: Egen mätning 42% 43% VSR för statistik över om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen för att utvärdera det förebyggande arbetet. Uppföljningsrutiner kommer att utvecklas under 2015. 80 (109) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Övergripande mål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa Väsentliga händelser Folkhälsa Utmaningarna i inriktningsdokumentet ”En god hälsa för alla i Katrineholms kommun – utmaningar 2012-2015” vilar på de tre prioriterade områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande. Utmaningarna gäller för alla oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön. Folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottet prioriterade inför 2014 följande tre utmaningar: Barn och unga ska ges förutsättningar till en drogfri uppväxt. Möjlighet till inflytande, delaktighet och ett värdigt bemötande ska ges. Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Folkhälsoutskottet har under året haft fokus på främst omvärlds- och invärldsbevakning. Bland utskottets aktiviteter kan nämnas hälsoveckan 2014 – Ett friskare Katrineholm med ett mycket brett program med inslag av kultur, mat, sport, fritid och mycket mer. Vidare har utskottet tagit del av arbetet med och resultaten från Sinnenas trädgård vid Strandgården samt orienterat sig kring hur landstinget arbetar med folkhälsofrågor genom Hälsotorget. I linje med folkhälsoutskottets prioriteringar har bildningsnämnden antagit en policy för tobaksfri skoltid. Målet med policyn är att skoltiden för barn och elever ska vara tobaksfri. Arbete har därefter fortgått med att ta fram en plan för att införa policyn på varje skola. Under hösten besökte organisationen A Non Smoking Generation alla elever i åk 9 och åk 1-3 på gymnasieskolan. Genom den starka föreläsningen ”Tobaksbarn – 50 kronor och barnarbete på köpet” fick eleverna en inblick i den omänskliga och cyniska tobaksindustrin. Vid en dialogdag med Länsstyrelsen i maj 2014 kring ANDT-frågor, samordnade folkhälsoutskottet deltagande från skolan, elevhälsan, polisen, socialförvaltningen samt brotts- och skadeförebyggande rådet (BROSK). Det blev en heldag för att klarlägga hur kommunen bedriver arbetet kring frågor som alkohol, narkotika och tobak. Analysen av kommunens arbete med ANDT-frågor visar att kommunen inte når upp till de förväntningar som finns. Ett arbete med att se över resurser och arbetssätt och därmed öka förmågan inom detta område pågår. Enkäten Liv och hälsa ung som under 2014 genomfördes bland elever i årskurs 5, 7 och 9 i grundskolan samt i år 2 på gymnasiet ger en bild av hälsoläget bland unga. Många av resultaten är kopplade till upplevd stress och hälsa, samt om man röker och tar droger. För att barn, unga och deras anhöriga ska veta var de kan vända sig om ett barn eller ungdom mår dåligt har socialnämnden tillsammans med vård- och omsorgsnämnden utvecklat innehållet på www.katrineholm.se. Informationen är strukturerad utifrån olika problem och diagnoser och ger vägledning kring till vilken verksamhet i kommunen eller landstinget som man kan vända sig. Detta är ett av grundkraven i SKL:s uppdrag om psykisk ohälsa bland barn och unga. Projektet bedrivs tillsammans med Landstinget Sörmland samt övriga åtta kommuner i Sörmland. 81 (109) Motivation och självförtroendehöjande aktiviteter utan krav på prestation är en viktig utgångspunkt för verksamheten inom Ung kultur och fritid. Verksamheten är alkohol- och drogfri och bygger på ungas delaktighet och möjlighet att själva påverka sin fritid. Ungdomarna kan föreslå aktiviteter, själva hålla i aktiviteter och söka pengar för att genomföra större arrangemang (Snabba Stålar). Ung kultur och fritid arbetar utifrån Barnkonventionen och utgångspunkten att ingen får diskrimineras. Det är nolltolerans på våld, kränkningar och hårda ord/fult språk. Samarbete sker med ungdomssupporten på socialförvaltningen i både handledning för personalen, utbildningssatsningar samt kring unga som behöver stöd. Ung kultur och fritid arbetar nära föreningslivet framför allt lokalt, men också regionalt och nationellt. Socialnämnden har under året fortsatt hålla i informationsträffar med bland annat skolelever och föräldrar med särskild inriktning mot droginformation. Nämndens verksamhet Ungdomssupport har uppmärksammat att drogmissbruket bland unga katrineholmare har ökat under året. Ungdomar har ändrat inställning till cannabis, allt fler ungdomar anser att det inte är en farlig drog. Ungdomar som missbrukar kommer ofta i kontakt med de som säljer även andra sorters narkotikaklassade preparat. Samarbetet mellan socialnämndens öppenvårdsverksamhet Ungdomsmottagningen och kultur- och turismnämndens verksamhet vid Lokstallarna har också fortsatt, bland annat kring informationsspridning om preventivmedel, graviditet, relationer med mera. Ungdomstorget vänder sig ungdomar 16- 25 år som är i behov av stöttning för att komma vidare till arbete eller studier. För målgruppen unga 16-20 år som faller under det kommunala aktivitetsansvaret samverkar Viadidakt med bildningsnämnden. Även kring elever som är inskrivna på de kommunala gymnasieskolorna och som har svårigheter att fullfölja den ordinarie skolverksamheten sker samverkan. Individuella insatser genomförs för att nå individens mål. Insatserna bygger på frivillighet och bygger på individens delaktighet. Deltagande i motivationsgrupper erbjuds, med bland annat workshops i hälsa och personlig utveckling. En annan åtgärd som bidrar till att barn och unga mår bra är att Viadidakt erbjuder feriejobb till alla gymnasieungdomar i årskurs två, vilket ger ungdomar möjlighet att få arbetslivserfarenhet och tjäna egna pengar. I samband med valet i september 2014 genomfördes en rad aktiviteter i kommunens skolor i syfte att öka kunskaperna om den demokratiska processen. På Duveholmsgymnasiet genomfördes politisk 82 (109) debatt under tre dagar då företrädare för de partier som finns representerade i riksdag, kommun och landsting fanns på plats. Det fanns även en vallokal på skolan där såväl allmänheten som elever och personal inom skolan kunde rösta. Detta gjorde det enkelt att rösta för de elever som fyllt 18 år. Genom att trygga utemiljöer och främjande av goda levnadsvanor genom kost och idrott verkar service- och tekniknämnden för att barn och unga får möjlighet till en drogfri uppväxt. Genom de idrotts- och kostpolitiska programmen genomsyras mycket av service- och tekniknämndens arbete också av utmaningen att skapa förutsättningar för fysisk aktivitet och goda levnadsvanor. Samarbetet med SISU och bildningsnämnden kring jämställd idrott (se nedan) är ett konkret exempel. Att bedriva simundervisning är ett annat. Ytterligare exempel är arbetet för att öka andelen ekologisk och närproducerad mat i de kommunala köken. Service- och tekniknämnden verkar för inflytande, delaktighet och värdigt bemötande genom exempelvis ökad valmöjlighet av kost och kortad nattfasta. Service- och tekniknämnden har tillsammans med vård- och omsorgsnämnden genomfört projektet ”Mat är liv och lust” på tre av Lövåsgårdens avdelningar med syftet att skapa matlust och ge de äldre ökade valmöjligheter. Vid projektstarten i augusti besökte stjärnkocken Christer Svantesson produktionsköket och serverade de boende en tvårättersmeny. Därefter har de boende dagligen haft möjlighet att välja mellan två lunchalternativ som presenterats på avdelningen av den kock som lagat maten. Frukostbuffé har också införts. En spridning av arbetssättet är planerad till fler boenden, då arbetssättet är mera personalkrävande är en förutsättning att ekonomiska resurser kan omfördelas. Service- och tekniknämndens och vård- och omsorgsnämndens arbete avseende nattfastan inom äldreomsorgen har utvecklats. Flera enheter har under året infört en ny måltidsordning i syfte att minska nattfastan. I samband med ändrad måltidsordning infördes också att avdelningarna själva skulle tillaga frukostgröt och koka ägg, i stället för att få det från köken. Satsningen har utvärderats löpande. Nattfastemätningar har genomförts sedan 2009 och resultaten har aldrig tidigare varit så goda som de två senaste mätningarna. Samtliga boenden som deltagit i projektet har förbättrat nattfastan. Riskbedömning för brukare har gjorts i nationella registret Senior Alert med uppföljning utifrån risk för undernäring. Samtliga enheter inom äldreomsorgen har uppnått målet att 90 procent av brukarna ska ha erhållit en bedömning. Totalt har 493 riskbedömningar gjorts, för samtliga bedömda brukare konstaterades risk för undernäring. Av dessa har 353 planerad förebyggande åtgärd. Ett viktigt syfte med kvalitetsutveckling av maten är att brukarna ska vara nöjda. Enligt öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014 var 70 procent nöjda med maten, en viss förbättring jämfört med året innan och i nivå med genomsnittet för riket. De som skattat sitt hälsotillstånd som gott ger maten ett bättre omdöme än de som skattat sitt hälsotillstånd som ganska bra. Under året har en ny trädgårdsmästartjänst inrättats för att driva och samordna arbetet med utemiljön vid kommunens äldreboenden. Denna satsning är ett samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och service- och teknikförvaltningen. En ny aktivitetspark invigdes vid Strandgården innan sommaren. Under våren flyttades även aktivitetsredskap som inte passade för äldre personer från Lövåsgården till stadsparken och blev därigenom tillgängliga för en bredare målgrupp. Antalet personer med funktionsnedsättning som är i behov av daglig verksamhet har åter ökat med början hösten 2014. Den psykiatriinventering som nyligen genomförts visar att personer med psykisk ohälsa både har ett dåligt utvecklat utbud av sysselsättningsalternativ och svag förankring på arbetsmarknaden. Vård- och omsorgsförvaltningen deltar sedan 2013 i en lokal samverkansgrupp med bland annat Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att utveckla arbete och sysselsättning för målgrupper som behöver särskilt stöd. Jämlikhet och integration Bildningsnämnden har ansvaret för att introducera nyanlända flickor och pojkar i det svenska samhället. En kraftfull satsning under de första åren som barnet eller ungdomen är i landet är av 83 (109) största vikt för språkutvecklingen. Enligt beslut våren 2014 har bildningsförvaltningen fått del av medel från kommunens integrationsfond. Medlen har bland annat gjort det möjligt att förstärka modersmålsstödet i förskolan genom att anställa flera modersmålspedagoger. Medel har även använts till att förstärka studiehandledningen på gymnasieskolan. Kultur- och turismnämndens EU-finansierade projekt Integration Katrineholm avslutades den sista juni. Projektet skapades utifrån att ökad förståelse leder till minskad segregering, som i sin tur leder till bättre integrering. Projektet bestod av fem delprojekt med olika inriktningar där deltagarna ägnade sig åt olika former av kreativa aktiviteter. Målet var att skapa möten mellan deltagande ungdomar, varav ungefär hälften var från integrationsfondens målgrupp och ungefär hälften från majoritetssamhället. De deltagande ungdomarna utvecklade sin uppfinningsrikedom och utmanade sina föreställningar om ”de andra”. Projektet har resulterat i en fortsatt mängd aktiviteter, däribland onsdagsgrupper på Perrongen, brandutbildning inom bildningsförvaltningen samt ett närmare samarbete mellan kultur- och turismförvaltningen och IM-programmet. Projektet gav också nya besökare möjlighet att känna sig delaktiga i kultur- och turismnämndens olika verksamheter. Det är viktigt att alla kvinnor och män som invandrar till Sverige och bosätter sig i Katrineholm får en bra grundläggande information om det svenska samhället. Viadidakt genomför därför lagstadgad samhällsorienterande utbildning på deltagarnas modersmål. Målet är att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om praktiskt vardagsliv. Den IT-baserade samhällsorienteringen har utvecklats under 2014; i dag samverkar Viadidakt med ett 70-tal kommuner kring detta. Viadidaktnämnden har med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen under 2014 börjat bygga upp en så kallad flyktingguideverksamhet. Syftet är att underlätta social integration för alla nyanlända och skapa mötesplatser människor emellan. För att bidra till att valdeltagandet ska öka genomför Viadidaktnämnden årligen en medborgarutbildning i FogelstadsAkademins anda. Syftet med utbildningen är att öka deltagarnas medvetenhet om medborgarskapet och sitt eget samhällsansvar. Utbildningen ska också skapa engagemang och förstärka känslan av tillhörighet till Sverige och samhörigheten med övriga invånare. Utvärderingar har visat goda resultat hos de deltagande kvinnorna. Jämställdhet Som första kommun i landet visade Katrineholms kommun under hösten SKL:s utställning ”Följer du normen - se hur kön skapas - från vaggan till graven”. Utställningen syftade till att ge ökad insikt och perspektiv på behovet av att kommunen aktivt arbetar vidare för ett jämställt Katrineholm. Syftet var även att synliggöra och medvetandegöra orsaker till ojämställdhet, samt förslag till lösningar. Antal besökare uppskattades till 670 kvinnor och 720 män. Under de senaste åren har jämställdhetsarbetet i kommunen varit inriktat på att skapa hållbarhet i arbetet med genusmedveten styrning. Under perioden 2009-2013 genomfördes projektet Genusmedveten styrning. Under projektperioden säkrades jämställdhetsintegreringsarbetet upp genom implementering av jämställdhet i styrning och processer. Förvaltningarna har under 2014 fortsatt arbetet med att kartlägga och analysera verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv och ta fram handlingsplaner med aktiviteter för hållbar jämställdhetsintegrering. Syftet är att säkerställa en likvärdig service till alla invånare och att aktivt bidra till ett mer jämställt samhälle. En jämställd verksamhet är en verksamhet som har kunskaper om den maktproblematik som skapar ojämställdhet i såväl service och bemötande som i resursfördelning. Strategisk grundläggande utbildning har under året genomförts för samtliga medarbetare inom socialförvaltningen och för alla chefer i vård- och omsorgsförvaltningen. Bildningsnämnden har med start från 2014 börjat belysa alla ärenden utifrån pojkars och flickors perspektiv. 84 (109) Under 2014 har kultur- och turismnämndens arbete med jämställdhetsintegrerad verksamhet fokuserat på biblioteket. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka bemötandet ur ett jämställdhetsperspektiv. Enkätundersökningen visar att ingen av de tillfrågade är missnöjd med bibliotekets bemötande, varken kvinnor eller män. Bemötandet uppfyller, eller överträffar besökarens förväntningar i lika hög grad beträffande kvinnor och män. Däremot är kvinnor mer nöjda med bibliotekets bemötande än vad män är. Slutsatsen blir att biblioteket har ett gott bemötande som är till viss del ojämställt till kvinnors fördel. Att idrottandet i kommunen ska vara jämställt, att pojkar, flickor, kvinnor och män ska ges samma möjligheter till idrottande och god hälsa, är ett av det idrottspolitiska programmets främsta fokusområden. Service- och tekniknämnden har därför genomfört en enkätundersökning i samarbete med SISU och bildningsnämnden, med syfte att undersöka och kartlägga hur pojkar och flickor i grundskolan ser på idrott och jämställdhet. En intressant observation är att de flesta pojkar inte säger sig ha lagt märke till några könsstereotypa förväntningar hos tränarna, men de flesta flickor säger sig ha gjort det. Resultatet ska ligga till grund för utbildningsinsatser som riktar sig mot bland annat idrottsledare och föräldrar till barn som idrottar. Undersökningen är en del i en större satsning som kommunen genomför för att idrott ska bli jämställt. Under 2014 har samhällsbyggnadsförvaltningen integrerat jämställdhet i ljusplanen och cykelplanen. I arbetet med översiktsplanen del landsbygd har förvaltningen aktivt strävat efter att locka både män, kvinnor, flickor och pojkar till dialog. Socialnämndens ärendeinflöde avseende våld i nära relationer har varit relativt jämnt under året, med undantag för sommarperioden då ärendeinflödet ökade. Under året har allt fler placeringar på kvinnojourer verkställts. FRIDA, socialnämndens verksamhet för våld i nära relationer, har fortsatt informera om sin verksamhet i bland annat Viadidakts SFI-grupper. Nämndens samverkansgrupp, som består av polismyndighet, åklagare, kvinnojouren, familjerådgivningen och mansmottagningen, har fortsatt bidra till det ökande antalet ärenden. Inom kvinnofridsärenden har våldet blivit allt grövre och det är gruppen unga kvinnor som är födda i annat land eller födda i Sverige med invandrande föräldrar som ökar. Särskild utsatt grupp fortsätter att vara kvinnor med missbruksproblematik samt homosexuella män med invandrarbakgrund. Förövarna som utför våldet börjar bli allt yngre, ofta under 25 år, och lider oftast av psykiskt sjukdom eller har ett pågående missbruk. En handlingsplan för hållbar jämställdhetsintegrering inom vård- och omsorgsförvaltningen har tagits fram. Under 2014 har en studie genomförts av beslut, insatser och handläggningstider utifrån ett genusperspektiv. Analysen av studien ligger till grund för en förbättrad handläggning för kvinnor och män. Tillgänglighet Antalet personer som nåtts av arbetet med att öka den digitala delaktigheten i Katrineholms kommun har under 2014 gått långt över målet. Majoriteten av de som besöker de öppna datorhandledningarna och andra öppna arrangemang är över 50 år. En bidragande orsak till årets resultat är att det under våren fanns en person från Eritreanska föreningen som höll i datorhandledningar på arabiska. En annan bidragande orsak till årets resultat är en ökad samverkan mellan kommunens förvaltningar. Alla förvaltningar är nu representerade i den arbetsgrupp som gemensamt arrangerar och marknadsför arbetet med den digitala delaktigheten. I tilläggsfrågorna till SCB:s medborgarundersökning 2014 fanns fem frågor som rör den upplevda digitala delaktigheten. Resultatet visar stora skillnader i digital delaktighet mellan olika åldersgrupper och även inom olika områden. Fler är vana vid att utföra bankärenden digitalt medan få deltar i samhällsdebatten via internet. En brytpunkt går vid 55 år, där de som är äldre upplever sig markant mindre digitalt delaktiga än de som är yngre, vilket visar att rätt målgrupp fångas upp av datorhandledningarna. Som ett led i att öka den digitala delaktigheten har Viadidakt under 2014 haft två IT-stödjare 85 (109) anställda genom Katrineholms kommuns satsning Arbetslinjen. Dessa har informerat invånare och anställd personal inom Katrineholms kommun i grundläggande datakunskap. Resultatmål Utfall 2013 Resultatmål Beskrivning Utfall Kommentar Andelen barn och unga som mår bra ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Öka Källa: Liv & hälsa ung Andel elever som uppgett att de mår bra enligt Liv och hälsa ung 2014 (2011 års utfall i parentes): Åk 5: Katrineholm; flickor 95%, pojkar 95%, totalt 95%. Länet; flickor 96%, pojkar 96%, totalt 96%. Åk 7: Katrineholm; flickor 80% (77%), pojkar 92% (94%), totalt 85% (85%). Länet; flickor 76% (82%), pojkar 91% (92%), totalt 83% (87%). Åk 9: Katrineholm; flickor 71% (76%), pojkar 87% (86%), totalt 78% (82%). Länet; flickor 73% (80%), pojkar 85% (85%), totalt 79% (83%). År 2 gymnasiet: Katrineholm; flickor 78% (84%), pojkar 88% (89%), totalt 83% (87%). Länet; flickor 69% (77%), pojkar 88% (89%), totalt 79% (83%) Andelen medborgare med goda levnadsvanor ska öka (tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet) KS, STN Målnivå: Öka Källa: Hälsa på lika villkor Följs upp nästa gång 2016. Utfall 2012: Tobak; andel som röker dagligen: Katrineholm: kvinnor 13%, män 13%, totalt 13% Riket: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11% Tobak; andel som snusar dagligen: Katrineholm: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10% Riket: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11% Alkohol; andel med skadliga alkoholvanor: Katrineholm: kvinnor 6%, män 4%, totalt 5% Riket: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7% Kost; andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag: Katrineholm: kvinnor 9%, män 6%, totalt 7% Riket: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8% Fysisk aktivitet; andel som ägnar minst 3 tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter: Katrineholm: kvinnor 49%, män 55%, totalt 52% Riket: kvinnor 54%, män 57%, totalt 55% 86 (109) Utfall 2013 Utfall Kommentar STN, VON Målnivå: 90% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. 53,9% 90% Riskbedömning för brukare har gjorts i nationella registret Senior Alert med uppföljning utifrån risk för undernäring. 493 st registrerade riskbedömningar (324 kvinnor och 169 män). Samtliga med resultatet att risk för undernäring konstaterats. 353 har planerad förebyggande åtgärd (205 kvinnor och 148 män). Samtliga enheter inom äldreomsorgen har uppnått målet att 90% av brukarna ska ha erhållit en bedömning. Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål) STN, VON Målnivå: 60% Källa: Det nationella kvalitetsregistret Senior Alert 41% 54% Utfall kvinnor 53,5%, män 56%. Valdeltagandet ska öka BIN, KS, VIAN, Valnämnden Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndigheten, KKIK 82,5% 84,05% Valdeltagandet i val till kommunfullmäktige ökade från 2010 till 2014 med 1,51 procentenheter till 84,05%. Således uppfylls målet att valdeltagandet ska öka, däremot uppnås inte målvärdet 85%. Den digitala delaktigheten bland kommuninvånarna ska öka genom information, program och datorhandledning KS, KTN, VIAN Målnivå: 500 personer per år Källa: Egen statistik 1 742 st 1 036 st Av deltagarna 2014 var 55% kvinnor, 45% män. Observera att utfall 2013 avser hela den treårsperiod som projektet Digidel pågick medan utfall 2014 endast avser detta år. Den upplevda tryggheten ska öka KS, BIN Målnivå: Öka Källa: Trygghetsundersökning 66% Resultatmål Beskrivning Risken för undernäring ska minska för äldreomsorgens brukare i särskilt boende. 90 % av de som bor i särskilt boende oavsett driftsform ska ha erhållit en bedömning i Senior alert Utfallet avser andel invånare som i polisens trygghetsundersökning 2013 svarat trygg på frågan: ”Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig då trygg eller otrygg?”. Utfallet för Katrineholm hade förbättrats jämfört med undersökningen 2011. Katrineholm: totalt 66%, kvinnor 57%, män 76%. Medelvärde länet: totalt 69%, kvinnor 59%, män 79%. Polisen kommer att genomföra en ny trygghetsundersökning under 2015 som ska omfatta alla kommuner. 87 (109) Utfall 2013 Utfall Kommentar SOCN Målnivå: 100% Källa: Egen mätning 100% 100% Rutinen efterföljs enligt plan. KTN Målnivå: 50% Källa: Egen statistik. Månadsvis mäts könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Årligen mäts könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet. 39% 37% Utfallet avser andel tjejer bland Perrongens besökare under december 2014. Fördelningen tjejer/killar har varierat under året, andelen tjejer har dock under hela året legat något lägre än andelen killar, särskilt under andra halvåret. Arbetet med en jämställd verksamhet pågår hela tiden med inriktning att utveckla nya koncept för att attrahera kvinnliga besökare. Totalt sett är könsfördelningen jämn i det kulturella föreningslivet. De föreningar som sökte grundbidrag och särskilt kulturstöd från kommunen 2014 hade totalt 4 239 medlemmar, varav 50,4% kvinnor och 49,6% män. Det finns dock stora variationer mellan föreningarna. Resultatmål Beskrivning Alla barn som kommunen placerar i familjehem/på institution ska genomgå hälsoundersökning i samband med placeringen Kulturverksamheten ska vara jämställd, en jämn könsfördelning eftersträvas bland deltagarna i alla aktiviteter 88 (109) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att "leva" visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Övergripande mål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Väsentliga händelser Effektiv organisation Under hösten 2014 genomfördes en utvärdering bland chefer och andra medarbetare inom kommunkoncernen som varit i kontakt med kommunledningsförvaltningen. Syftet med utvärderingen var att få en bild av hur kommunens övriga förvaltningar uppfattar kommunledningsförvaltningens verksamhet, processer och tjänster. Det samlade betyget för samtliga avdelningar inom kommunledningsförvaltningen var 4,2 (på en 6-gradig skala). Respondenterna beskrev kommunledningsförvaltningen med värdeord som stödjande, kompetens, service, övergripande, styrande och öppenhet. Ordet kompetens var det mest frekvent förekommande ordet. Underlaget kommer att ligga till grund för det systematiska utvecklings- och förbättringsarbetet. Kommunledningsförvaltningen har under året gjort flera insatser med att bistå andra förvaltningar och nämnder med nämndadministrativt stöd, handläggare, ekonom- och assistentstöd. Under hösten har flera medarbetare varit involverade i delar av uppdraget om en genomlysning av Viadidakt. För att säkra kompetensen och stödet till kärnverksamheterna gällande upphandlingsprocessen, fattade kommunstyrelsen i maj beslut om att inleda samarbete med Telge Inköp AB med start den 1 januari 2015. Under övergångsperioden (hösten 2014) har upphandlingar utförts av kvarvarande personal, visstidsanställd kommunal personal och konsulter. Den strategiska beställarkompetensen kommer att finnas kvar i kommunen. Inom den gemensamma administrationen, Shared Business Services, har arbete lagts på att utveckla processerna för att uppnå önskade rationaliseringar och att anpassa redovisningen av bolagens anläggningar till de nya reglerna om komponentredovisning7. Under året har KFAB:s och KIAB:s IT-drift integrerats i kommunens befintliga IT-miljö. Ett motiv till att bolaget nyttjar kommunens befintliga system är minskad administration, minskade kostnader för support, licenser och servrar. En gemensam supportorganisation för den gemensamma administrationen med bolagen har bidragit till en högre och bredare kompetens, ökad tillgänglighet, minskad sårbarhet samt en högre kvalitet. Kommunledningsförvaltningen samarbetar med samtliga förvaltningar för att ta fram en ny IT-strategi, verksamhetsutveckling med IT som stöd (VITS). VITS ska hjälpa IT-avdelningen att leverera det IT-stöd som verksamheten behöver och som hjälper förvaltningarna att nå sina mål i framtiden. I takt med att antalet mobila enheter ökar i kommunens verksamheter ökar också den administration som krävs för att enheterna ska fungera tillfredställande. För att skapa balans mellan ökade krav på frihet och nödvändig säkerhet har IT-avdelningen tagit fram ett verktyg för att hantera de mobila 7 Komponentavskrivning är en avskrivningsmetod för anläggningstillgångar som grundar sig på att de olika komponenterna i t.ex. en fastighet särskiljs och skrivs av var för sig. Den utgår ifrån att varje separat del anses ha olika lång livslängd och nyttjandetid. 89 (109) enheterna på ett bra sätt. Valåret 2014 innebar extra insatser från kommunledningsförvaltningens sida genom ett aktivt stöd till valnämnden. Förvaltningen har förberett och genomfört såväl val till EU-parlamentet som allmänna val till riksdag, landsting och kommun. Arbetet innefattar förtidsröstning, institutionsröstning och valdagens röstning i 20 valdistrikt. Vid valet till EU-parlamentet steg valdeltagandet till 44,4 procent och vid valet till kommunfullmäktige ökade valdeltagandet till 84,05 procent. I början av året antogs det reviderade styrsystemet i kommunfullmäktige. Styrsystemet är en viktig utgångspunkt för planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet. För att stärka den övergripande styrningen har kommunledningsförvaltningen också arbetat med att utveckla kommunens uppföljning vid delår. Delårsrapporten innehåller numera även den sammanställda redovisningen, det vill säga ekonomisk redovisning för kommunen och bolag där interna mellanhavanden har rensats bort. Bildningsförvaltningen har under året lagt stort fokus på en effektiv och stödjande organisation och en väl utvecklad ekonomistyrning Med bas i den genomlysning verksamheten som gjordes under 2012 har ett stort arbete genomförts inom förvaltningen. Bildningsförvaltningen övergick redan 2013 till ett internt skolpengssystem som sedan vidareutvecklats under 2014. I den övergripande planen med budget 2015 används samma skolpengssystem även för resurstilldelning mellan kommunfullmäktige och nämnden. Omställningen har lett till ökad medvetenhet hos bildningsförvaltningens chefer om sambandet mellan elevantal, personalresurser, gruppstorlekar och tilldelade resurser. Under året har strukturerna kring ekonomi och kvalitet fortsatt att utvecklas vilket lett till att analysarbetet har säkrats. Genom statsbidrag har bildningsförvaltningen fått möjlighet att utse ytterligare 35 förstelärare från och med halvårsskiftet. Från och med 2014 är det även möjligt att kunna utse fritidspedagoger med grundskollärarexamen till förstelärare. Av de förstelärare som utsetts på bildningsförvaltningen är åtta män och 38 kvinnor. Totalt finns 49 förstelärare i kommunen, varav tre på Viadidakt. I syfte att förstärka bildningsförvaltningens utvecklingsorganisation genomförs under läsåret 2014/15 en genomlysning av samtliga verksamheter för att ge en samlad nulägesbeskrivning utifrån EU:s åtta kompetenser Utvecklingsorganisationens form och innehåll kommer, efter färdigställd nulägesanalys, att tas fram tillsammans med chefer, medarbetare, förvaltning och politik. Analysen ska göras utifrån jämställdhetsaspekter. Inför 2014 överfördes budgetmedel avseende måltider, städ och vaktmästeri från service- och tekniknämnden till bildningsnämnden samt till vård- och omsorgsnämnden avseende måltider. Under året har detta arbete följts upp med kontinuerliga möten mellan de berörda förvaltningarna. Det är ett omfattande arbete att skapa en tydlig beställar- och utförarroll. Syftet med budgetöverföringarna är bland annat att skapa en ökad transparens. Service- och tekniknämnden har en stark och bred samverkan med Vingåkers kommun. Under 2014 tecknades nya avtal mellan kommunerna gällande växeldrift samt kostverksamhet där den totala kompetensen och produktionskapaciteten inom kostavdelningarna nyttjas på ett sätt som gynnar båda kommunerna Den 1 juli gick kommunen in i ett nytt städavtal med tre olika städentreprenörer. En enkätundersökning som genomfördes hösten 2014 visade att 38 procent anser att städningen generellt är likvärdig med den städning som utfördes i det tidigare avtalet, 28 procent anser att städningen blivit sämre och 33 procent anser att den blivit bättre. Denna enkätundersökning kommer fortsättningsvis att genomföras årligen. Antalet nyanlända invandrare som har rätt att läsa svenska för invandrare har fortsatt ligga på en hög nivå. För att uppfylla lagen och undvika köbildning i mer än tre månader har viadidaktnämnden kompletterat den egna verksamheten med att köpa SFI-undervisning av externa utbildningsanordnare. Kostnaden för att köpa SFI-undervisning enligt upphandlingsavtalet ligger i relation till 90 (109) kostnaden att bedriva undervisningen i egen regi. Genom denna åtgärd har köbildning undvikits och de studerande har fått påbörja studier inom rimlig tid. Kommunikation och öppenhet Under året deltog Katrineholms kommun i en landsomfattande medborgarundersökning som utförs av Statistiska Centralbyrån (SCB). I Katrineholm fick 1 200 invånare i åldrarna 18-84 år möjlighet att vara med i attitydundersökningen och tycka till om kommunens verksamheter, om möjligheten till inflytande och om kommunen som en plats att bo och leva i. För Katrineholm var resultatet positivt. De prioriterade områden som SCB föreslår att kommunen ska arbeta vidare med är ökat bostadsbyggande, ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Inom områdena hållbar miljö, förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar pågår det arbete och dessa områden omfattas också av Kommunplan 2015-2018. Sedan 2010 deltar Katrineholms kommun i SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Resultatet av undersökningen visar att kommunens verksamhet är tillgänglig för invånarna. Avseende tillgänglighet per telefon har Katrineholm ett resultat i nivå med genomsnittet för övriga kommuner. För att öka tillgängligheten för kommuninvånarna, få effektivare processer samt ge avlastning till olika specialistkompetenser har medarbetarna i kommunens växel utvecklats i sin funktion som generalister, så att de i större utsträckning ska kunna besvara enkla frågor och ge allmän information om kommunen. I samband med detta har växeln tagit över socialförvaltningens receptionstelefon. Socialnämnden har under året ökat tillgängligheten för kommunens invånare genom flera åtgärder. Nya arbetssätt och mer systematiska uppföljningar har medfört att socialförvaltningens handläggningstid för försörjningsstödsärenden har minskat kraftigt. Från och med april hanterar två socialsekreterare nybesökstelefon och akuta ärenden som avser försörjningsstöd. Alla socialsekreterare inom enheten ska däremot ta emot nybesök. Redan efter första veckan med den nya hanteringen blev medarbetarna nöjda och väntetiden var nästan helt borta. Socialförvaltningen har även ändrat och utökat öppettiderna för invånarna. Grunden till att vara en effektiv organisation och en attraktiv arbetsgivare är en fungerande internkommunikation och engagerade medarbetare. Kommunen har över 3 000 medarbetare i vitt skilda verksamheter, utspridda på olika platser och med varierande arbetstider. Det ställer stora krav på en fungerande internkommunikation för att kunna leverera bästa servicen till kommuninvånarna. Det nya intranätet, kommunikationsplattformen Communis som lanserades under 2014, är ett verktyg och system för en mer kostnads- och resurseffektiv internkommunikation. Plattformen har öppnat nya möjligheter att dela, samla, söka och hitta den information som medarbetarna behöver i sitt arbete. Intern kommunikation handlar om att skapa mening och möjligheter till dialog. Kommunikationen ska stödja arbetet med att stärka varumärket, attrahera och behålla medarbetare genom att skapa en effektiv verksamhet. Dokument- och ärendehantering, den sista och avslutande delen av projekt Communis, har pågått under året. Projektet innebär att ta fram ett utvecklat arbetssätt avseende kommunens dokument- och ärendehantering samt ett anpassat systemstöd för detta. Projektet har utifrån en behovsinventering valt det systemstöd, Lex 2, som ska stödja det utvecklade arbetssättet. Under året har kommunen utökat närvaron och dialogen med medborgarna i sociala medier. Arbetet med strategier och löpande utvärdering av de redan etablerade verksamheterna har gett resultat i ökat antal följare och större engagemangsgrad, vilket lett till att fler invånare än tidigare nås med kommunikationen. Möjligheten att påverka genom återkoppling ökar vilket leder till en bättre dialog med invånarna i Katrineholms kommun. För att underlätta i kommunikationen med vårdnadshavare har bildningsförvaltningen fortsatt att utveckla Lärknuten, kommunens gemensamma plattform för lärande. Ett informationsblad om Lärknuten har tagits fram på lätt svenska och särskilda insatser har gjorts för att nå vårdnadshavare 91 (109) med arabiska som modersmål. Som en effekt av de insatser som gjorts kan bildningsförvaltningen se en ökning i användningen av Lärknuten bland vårdnadshavarna. Under året har även e-tjänsten Hypernet förskola införts som ska underlätta för föräldrar som vill söka plats för sina barn i förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg men även för föräldrar som redan har sina barn i kommunens verksamhet. Samhällsbyggnadsförvaltningens målsättning är att kunderna ska vara nöjda eller mycket nöjda med den service förvaltningen ger. För att kunna mäta detta bifogas därför tillsammans med beslut och inspektionsrapporter en serviceenkät där upplevd handläggningstid, bemötande, tillgänglighet och informationen på hemsidan kan utvärderas. Enkäten kommer att utvecklas under 2015 för att bättre kunna fånga upp bland annat inom vilka områden hemsidan behöver förbättras. Kommunen som arbetsgivare En organisation där medarbetare trivs och utvecklas är avgörande för att kunna skapa goda resultat och för att attrahera nya medarbetare. Under våren redovisades resultatet för den medarbetarenkät som Katrineholms kommun genomförde i slutet av hösten 2013. Kommunen har ett Nöjd Medarbetar-Index (NMI) på 67 för kvinnor och på 69 för män. Enligt medarbetarenkäten känner 84 procent av de anställda en stolthet över det arbete de gör. Att ha kunskap och förståelse för hur medarbetarna mår, hur de ser på ledarskapet i kommunen samt hur roligt och utvecklande det är på jobbet, är nödvändigt för kommunens möjligheter att vara en framgångsrik arbetsplats. Det är viktigt att resultatet kommuniceras och arbetas med för att utveckla kommunen som arbetsplats. Många insatser har genomförts under 2014 som syftat till att stärka och säkra kompetensbehoven i organisationen. Satsningar kring att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla består i många olika insatser, alltifrån omställning till kompetensbaserad rekrytering till att arbeta fram en strategi och långsiktig planering kring de kommande kompetensbehoven i organisationen. Under 2014 har rekryteringsprocessen utvecklats som en del i jämställdhetsarbetet och för en hållbar jämställdhetsintegrering. För att inkludera jämställdhets- och genusperspektivet i beslutsfattandet finns frågor med i intervjuguiderna, men också information kring genusmedveten styrning i de digitala rekryteringsannonserna. Inom service- och tekniknämndens samt vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområden har uppsägningen av avtalet verksamhets- och individanpassad arbetstid lett till att flexibiliteten minskat, för såväl arbetsgivaren som för de anställda. Heltidsanställningarna har blivit färre, samtidigt som deltids- och timanställningarna ökat. Även övertidskostnaderna och kostnaderna för fyllnadstid har ökat då schemaläggningsmöjligheterna blir mindre flexibla. Erfarenheter från det gångna året visar att personalen är missnöjd, då deras möjligheter att påverka sin arbetstid har försämrats. Resultatmål Utfall 2013 Utfall Kommentar Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78% Källa: KKIK 93% 74% Medelvärde KKiK: 83% Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60% Källa: KKIK 45% 45% Medelvärde KKiK: 49% Resultatmål Beskrivning Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka 92 (109) Utfall 2013 Utfall Kommentar Samtliga nämnder Målnivå: Minst 89% Källa: KKIK 92% 94% Medelvärde KKiK: 86% KFAB ska tillhandahålla lokaler till nytta för den kommunala verksamheten till lägsta möjliga totalkostnad. Andelen nöjda hyresgäster ska öka KFAB Målnivå: NKI 65. Inom AO Verksamhetslokaler eftersträvar KFAB att vara ett starkt varumärke med ett NKI om 67 eller högre. Källa: Egen kundundersökning 61 61 Utfall 2013 avser NKI-undersökningen 2011. Kommunen har god information på Katrineholm.se Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsindex minst 79% Källa: SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK. 85% 87% Medelvärde riket: 78% Den genomsnittliga handläggningstiden för ekonomiskt bistånd ska understiga 18 dagar SOCN Målnivå: Mindre än 18 dagar Källa: KKiK. genomsnittlig handläggningstid för nya ärenden. 24,6 dagar 9 dagar Ändrade rutiner och ett mer systematiskt arbetssätt har bidragit till att handläggningstiden har minskat under året. Genomsnittlig handläggningstid kvinnor 9 dagar, män 9 dagar. Katrineholms kommun har engagerade medarbetare Samtliga nämnder Målnivå: Jämfört med andra kommuner ska resultatet ligga i den översta kvartilen Källa: Medarbetarenkät 67 Andelen nöjda kursdeltagare inom personaloch uppdragsutbildningen ska öka VIAN Målnivå: 78% Källa: Egen redovisning 85% Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga nämnder Målnivå: Skillnaderna mellan personalens och befolkningens sammansättning ska minska Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät. SCB 11% Resultatmål Beskrivning Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Följs upp 2015. Undersökningens upplägg förändrades 2013 vilket gjorde att utfallet inte kunde jämföras med tidigare års resultat. NMI-utfallet för kvinnor var 67, för män 69. 82% Vid utvärdering av personalutbildningar ställs frågan hur kursdeltagarna upplevde kursen som helhet. Av kvinnorna var 81% nöjda, av männen 83%. Andelen nöjda har minskat något både bland kvinnor och män. Målnivån har dock uppnåtts. Följs upp 2015. I 2013 års medarbetarenkät svarade 11% av de som deltog ja på frågan "Jag eller båda mina föräldrar är född i annat land än Sverige". Enligt statistik från SCB var andelen invånare med utländsk bakgrund i Katrineholm 20% (2013-12-31). Av kommunens månadsavlönade anställda 2013 var 80% kvinnor, 20% män. Av kommunens invånare var 50,2% kvinnor, 49,8% män. (2013-12-31) 93 (109) RÄKENSKAPER Resultaträkning (tkr) Kommunen Not Kommunkoncernen Utfall Utfall jan-dec 2014 jan-dec 2013 Not Utfall Utfall jan-dec 2014 jan-dec 2013 Verksamhetens intäkter 1,9 374 721 355 370 35 555 537 619 756 Verksamhetens kostnader 2,9 -2 103 062 -2 416 671 36 -2 133 249 -2 523 743 -43 290 -41 822 -133 567 -141 023 -1 771 631 -2 103 123 -1 711 279 -2 045 011 Avskrivningar 3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter 4 1 264 869 1 236 111 1 264 869 1 236 111 Generella statsbidrag och utjämning 5 506 123 480 379 506 123 480 379 Finansiella intäkter 6 7 483 14 106 3 288 8 086 Finansiella kostnader 7 -3 944 -16 900 -50 508 -61 344 2 900 -389 428 12 494 -381 778 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 8 0 0 0 32 402 Extraordinära kostnader 8 0 0 -3 294 -416 2 900 -389 428 9 199 -349 792 ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster 9 Inlösen av pensionsåtagande Sänkning av diskonteringsräntan 397 721 397 721 12 904 12 904 Reavinst vid försäljning -5 125 -165 -5 276 -165 Använda öronmärkta medel 29 150 18 087 29 295 18 087 ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT 26 925 39 120 33 218 78 755 94 (109) Balansräkning (tkr) Kommunen 2014 2013 TILLGÅNGAR Not jan-dec jan-dec Kommunkoncernen 2014 2013 Not jan-dec jan-dec ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd m.m. Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMATILLGÅNGAR 2 522 200 103 772 113 639 2 215 156 87 735 282 979 654 736 93 653 72 274 490 911 79 899 161 371 37 5 939 5 939 22 121 7 702 54 251 54 251 4 782 4 782 880 853 792 371 2 767 628 2 598 391 40 352 42 136 40 352 42 136 12 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 37 11 Maskiner och inventarier Pågående investeringar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristiga fordringar Värdepapper, andelar m.m. 1 113 13 14 19 041 19 296 15 106 406 169 442 19 870 19 339 154 266 214 163 16 183 266 182 327 183 266 182 327 17 4 786 56 666 12 673 79 917 313 498 427 731 370 075 495 747 1 234 703 1 262 237 3 178 055 3 136 273 38 95 (109) Balansräkning (tkr) Kommunen 2014 2013 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Not jan-dec jan-dec 39 2 900 -389 428 9 199 -349 792 17 000 17 000 17 000 17 000 628 317 1 017 745 756 993 1 093 928 648 217 645 317 783 192 761 136 19 161 727 157 288 186 492 176 138 20 32 880 38 332 32 880 38 332 194 607 195 620 219 373 214 470 SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Not jan-dec 18 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande Avsättningar till statlig infrastruktur jan-dec Kommunkoncernen 2014 2013 40 21 0 0 41 1 665 550 1 617 970 22 391 879 421 301 42 509 940 542 698 391 879 421 301 2 175 491 2 160 668 1 234 703 1 262 237 3 178 055 3 136 273 618 196 646 132 SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Leasing 23 24 618 196 646 132 25 1 644 380 1 619 533 9 304 7 726 26 23 270 32 026 23 270 32 026 96 (109) Kassaflödesanalys (tkr) Kommunen Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 3 27 28 29 30 2014 jan-dec 2013 jan-dec Koncernen 2014 jan-dec 2013 jan-dec 2 900 43 290 -1 013 -389 428 41 822 12 939 9 199 133 567 4 903 12 857 -349 792 141 023 16 613 -273 45 178 -334 667 160 526 -192 429 63 295 -939 -2 -29 422 78 109 725 295 -182 327 21 -167 566 40 756 59 897 -939 -531 -32 758 186 195 28 420 -182 327 32 85 398 -260 907 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar Investering i pågående projekt Ökning-/minskning+ finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 31 31 31 32 -223 926 3 056 89 097 0 -131 774 -45 040 97 -14 830 -192 -59 965 -457 724 0 169 340 -14 419 -302 803 -107 039 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Korrigering nedskrivning Kassaflöde från finansieringsverksamheten 33 33 34 13 31 0 0 0 1 784 0 1 784 0 0 0 1 784 0 1 784 47 580 0 0 1 784 0 49 364 434 140 0 0 1 784 0 435 924 -51 880 -17 424 -67 244 -16 680 56 665 4 786 74 090 56 666 79 917 12 673 96 597 79 917 -51 879 -17 424 -67 244 -16 680 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel 17 -83 931 -727 -191 697 97 (109) Noter Kommunen Not 1 Verksamhetens intäkter Varav: Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljn av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Relisationsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Interna intäkter Summa verksamhetens intäkter 2014 jan-dec 1 443 520 2013 jan-dec 1 193 970 15 238 70 846 52 559 150 651 79 336 175 4 950 0 965 -1 068 799 374 721 15 268 66 802 24 879 164 718 83 150 0 165 0 387 -838 600 355 370 -3 171 861 -3 255 271 Not 2 Verksamhetens kostnader Varav: Löner och sociala avgifter -1 229 221 -1 165 533 Pensionskostnader -86 701 -92 662 Pensionsförsäkring inkl löneskatt* 0 -397 679 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial -5 864 -4 630 Lämnade bidrag -128 803 -133 933 Köp av huvudverksamhet -198 022 -176 557 Övriga tjänster -88 533 -88 020 Lokal- och markhyror -211 651 -194 754 Bränsle, energi och vatten -10 150 -10 678 Hyra/leasing av anläggn.tillgång -16 014 -18 569 Materialkostnader -71 574 -67 328 Övriga kostnader -71 205 -78 528 Realisationsförluster och periodiseringar -1 718 0 Bolagsskatt 0 0 Interna poster 1 052 406 826 401 Summa externa kostnader -2 119 455 -2 428 870 Diff interna konton 16 393 12 199 Summa verksamhetens kostnader -2 103 062 -2 416 671 I verksamhetens kostnader 2013 för kommunen ingår jämförelsestörande poster på 397 679 tkr, se not 9 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar immateriella tillgångar Avskrivningar byggnader och anläggningar Avskrivningar maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Preliminär slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter 0 -25 063 -18 228 0 -43 290 0 -23 237 -18 584 0 -41 822 1 268 180 230 -3 541 1 264 869 1 243 252 -7 921 781 1 236 111 98 (109) Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader* Summa finansiella kostnader *Indexreglering Citybanan 1 034 tkr Not 9 Jämförelsestörande poster Exploateringsintäkter Reavinst av försäljning Pensionsförsäkringslösning inklusive löneskatt Sänkning av diskonteringsräntan Använda öronmärkta medel Summa jämförelsestörande poster 2014 jan-dec 2013 jan-dec 342 871 3 421 53 131 47 169 51 900 7 631 506 123 324 842 0 52 311 44 312 44 120 14 794 480 379 1 279 1 292 4 912 7 483 5 847 3 152 5 107 14 106 -454 -2 428 -1 061 -3 944 -3 016 -13 370 -514 -16 900 -175 -4 950 0 0 29 150 24 025 0 -165 397 721 12 904 18 087 428 547 99 (109) Not 11 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Pågående investeringar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider Pågående investeringar avskrivs ej Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar Årets nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar Årets nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Pågående investeringar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Överföring från eller till annat slag av tillgång Övriga förändringar, aktivering Redovisat värde vid årets slut 2014 jan-dec 2013 jan-dec 975 396 -320 661 0 654 736 10-75 år 790 064 -299 153 0 490 911 10-75 år 231 423 -137 770 0 93 653 3-10 år 200 145 -120 246 0 79 899 3-10 år 72 274 0 0 72 274 161 371 0 0 161 371 490 911 190 047 -821 0 0 -25 063 -338 0 654 736 490 275 23 970 -97 0 0 -23 237 0 0 490 911 79 899 33 879 -2 235 0 0 -18 228 338 0 93 653 77 412 21 071 0 -1 466 0 -17 119 0 0 79 899 161 371 31 812 0 -120 909 72 274 146 541 26 478 0 -11 648 161 371 100 (109) 2014 jan-dec 2013 jan-dec Not 12 finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Ericsbergs Goif 1 639 1 639 Kommuninvest 4 300 4 300 Summa långfristiga fordringar 5 939 5 939 Värdepapper, andelar m.m. Aktier Katrineholms Fastighets AB 40 129 40 129 Aktier Katrineholm Vatten och Avfall AB 4 000 4 000 Aktier Katrineholms Entreprenörscentrum AB 49 49 Aktier KFV Marknadsföring AB 30 30 Aktier Katrineholms Logistikposition AB 5 880 5 880 Aktier Katrineholm Rail Point AB 1 152 1 152 Aktier Katrineholms Tekniska College AB 255 255 Aktier SKL Kommentus AB 2 2 Aktier Energikontoret i Mälardalen AB 32 32 Aktier Sörmlands turismutveckling 7 7 Andelar i Kommuninvest ekonomiska förening 890 890 Andelar i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 818 1 818 Övriga andelar 2 2 Bostadsrätt 6 6 Summa värdepapper, andelar m.m. 54 251 54 251 Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Katrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 299 065 476 978 kronor och tillgångarna till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 356 737 607 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 319 061 242 kronor. Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Citybana* 36 100 36 100 Årets upplösning Citybanan -1 444 -1 444 Ackumulerad upplösning Citybanan -1 444 0 Bidrag till trafikplats Finntorp** 8 500 8 500 Årets upplösning Finntorp -340 -340 Ackumulerad upplösning Finntorp -1 020 -680 Summa bidrag till statlig infrastruktur 40 352 42 136 *Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att medfinansiera Citybanan med 36,1 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 25 år med början 2013. **Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2009 att medfinansiera trafikplatsen vid Finntorp, östra förbifarten med 8,5 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år med början 2011. 101 (109) 2014 jan-dec 2013 jan-dec 774 27 9 122 9 117 19 041 774 25 9 270 9 227 19 296 Not 15 Fordringar Kundfordringar Fordran mervärdesskatt Periodisering leverantörsfakturor Fordran skatt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa fordringar 31 351 17 393 32 453 -35 454 32 167 28 494 106 406 39 386 14 426 33 895 26 513 32 391 22 832 169 442 Not 16 Kortfristiga placeringar Räntefonder Nordea Räntepapper Nordea Likvida medel Nordea Uppbokad vinst Summa kortfristiga placeringar 140 000 41 263 1 063 940 183 266 140 000 41 263 1 063 0 182 327 Marknadsvärden Räntefonder Nordea Räntepapper Nordea Likvida medel Summa marknadsvärde Uppbokad vinst Orealiserad vinst 144 113 41 355 1 974 187 442 940 3 236 Not 14 Förråd m.m. Måltidsverksamhetens förråd Övriga förråd Tomtmark för försäljning, bostadsmark Tomtmark för försäljning, industrimark Summa förråd m.m. Not 17 Kassa bank Handkassor Plusgiro Bank Summa kassa bank 53 4 133 599 4 786 64 55 939 662 56 665 628 317 2 900 17 000 648 217 1 017 745 -389 427 17 000 645 317 varav Fond upprustn saml lokaler 163 Fullmäktige har beslutat att avsätta 17 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven. 163 Not 18 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Utgående eget kapital 102 (109) Not 19 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Pensionsbehållning Visstidspensioner Pension till förtroendevalda Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Antal visstidsförordnaden Politiker Tjänstemän Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper se sid 106 Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året inkl löneskatt varav Nyintjänade pensioner Ränte- och basbeloppsuppräkning Ändring av försäkringstekniska grunder Pension till efterlevande Övrig post Förändring pension förtroendevalda Årets utbetalningar Summa avsatt till pensioner Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper 2014 jan-dec 2013 jan-dec 729 100 118 14 338 2 084 28 2 857 9 998 130 152 31 575 161 727 1 051 94 790 14 351 2 626 30 3 571 10 161 126 580 30 708 157 288 4 12 157 288 4 439 140 532 16 756 9 008 1 916 6 978 3 709 12 904 48 -107 -203 -6 226 161 727 -1 323 1 558 -7 070 157 288 38 332 0 -6 485 0 1 034 32 880 42 149 0 -4 260 0 442 38 332 Not 22 Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter varav semesterlöneskuld och okompenserad övertid varav löneskatt på pensionsförsäkring varav pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension 31 032 106 076 1 609 18 759 234 403 86 811 0 43 283 13 445 99 616 2 989 18 564 286 687 84 127 77 666 41 157 Summa kortfristiga skulder 391 879 421 301 Not 20 Avsättning för statlig infrastruktur Avsättning för Citybana* Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråktagna avsättningar Outnyttjat belopp som återförts Förändring av nuvärde Summa *utbetalning började 2013 och betalas enligt plan under 2013-2017 103 (109) Not 23 Panter och därmed jämförliga säkerheter Fastighetsinteckningar Summa panter och därmed jämförliga säkerheter Not 24 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna inkl löneskatt Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Försäkring IPR Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post Årets utbetalningar Förändring pension förtroendevalda Summa pensionsförpliktelser varav löneskatt Utgående ansvarsförbindelse Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper se sid xx Not 25 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser dotterbolag Borgensförbindelser föreningar Borgensförbindelse och förlustansvar egna hem Summa övriga ansvarsförbindelser Not 26 Operationell leasing Framtida leasing -som förfaller inom ett år -som förfaller inom två till fem år Summa operationell leasing Not 27 Ökning/minskning av gjorda avsättningar Avsättningar 1/1 Avsättningar 31/12 Förändring av avsättningar Not 28 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Exploateringar 1/1 Övr. kortfristiga fordringar 1/1 Exploateringar 31/12 Övr. kortfristiga fordringar 31/12 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Not 29 Ökning/minskning av förråd och varulager Förråd/varulager 1/1 Förråd/varulager 31/12 Ökning-/minskning+ av förråd och varulager Not 30 Ökning/minskning av kortfristiga skulder Skulder 1/1 Skulder 31/12 Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder 2014 jan-dec 2013 jan-dec 0 0 0 0 646 132 -3 766 5 430 835 -1 808 947 113 -6 798 -20 999 -830 618 196 120 694 25 632 -397 762 84 427 15 476 -29 688 934 646 132 1 635 076 8 303 1 001 1 644 380 1 611 807 6 564 1 162 1 619 533 12 502 10 768 23 270 15 549 16 477 32 026 195 620 194 607 -1 013 182 681 195 620 12 939 18 497 169 442 187 940 19 064 894 171 913 235 18 240 106 406 124 645 63 295 18 497 169 442 187 940 725 295 799 801 -2 820 799 21 421 301 391 879 -29 422 588 866 421 301 -167 566 104 (109) 2014 jan-dec 2013 jan-dec Not 31 Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/1 Utgående värde 31/12 Förändring 732 180 820 663 -88 482 714 229 732 180 -17 952 Avskrivningar under året -43 290 -41 822 -131 773 89 097 3 056 -223 926 -59 773 -14 830 97 -45 040 54 251 54 251 0 54 059 54 251 -192 0 0 0 0 0 0 5 939 5 939 0 5 939 5 939 0 Totala investeringar varav inv. i pågående projekt försäljningar Aktiverade investeringar* Not 32 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/1 Värdepapper andelar 31/12 Förändring Not 33 Ökning/minskning av långfristiga skulder Långfristiga skulder 1/1 Långfristiga skulder 31/12 Förändring Not 34 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/1 Långfristiga fordringar 31/12 Förändring 105 (109) Sammanställd redovisning noter 2014 jan-dec 2013 jan-dec 374 721 331 735 30 875 178 97 238 322 968 404 003 28 730 109 90 929 -279 210 555 537 -226 983 619 756 -2 103 062 -218 743 -27 565 -502 -62 587 -2 416 671 -252 769 -25 078 -538 -55 671 279 210 -2 133 249 226 983 -2 523 743 654 736 1 289 237 10 045 18 542 549 640 2 522 200 490 911 1 257 926 10 403 18 529 437 387 2 215 156 Not 38 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga interimsfordringar Summa kortfristiga fordringar 27 204 127 062 154 266 24 761 189 403 214 163 Not 39 Specifikation till förändring av eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa utgående eget kapital 773 991 9 199 783 191 1 110 928 -349 792 761 136 Not 40 Avsättningar till pensioner och liknande Kommunens avsättning KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB KLPAB Summa avsättningar 161 727 742 14 187 621 9 215 186 492 157 288 1 944 12 855 510 3 541 176 138 Not 35 Verksamhetens intäkter Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB KVAAB Interna mellanhavanden i form av intäkter har eliminerats Summa verksamhetens intäkter Not 36 Verksamhetens kostnader Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB KVAAB Interna mellanhavanden i form av kostnader har eliminerats Summa verksamhetens kostnader Not 37 Fastigheter och anläggningar Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB KVAAB Summa fastigheter och anläggningar 106 (109) Not 41 Långfristiga skulder Lån Summa långfristiga skulder Not 42 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Uppl kostn o förutb int Skulder till kreditinstiut Summa kortfristiga skulder 2014 jan-dec 2013 jan-dec 1 665 550 1 665 550 1 617 970 1 617 970 148 618 361 322 142 921 399 778 509 940 542 698 Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Kommunen följer Rådet för Kommunal Redovisnings föreslagna avskrivningsintervall med följande undantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år. Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens nettoanskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, dvs. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln, dvs. lånekostnader ska belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Pensioner Pensionsskulden för 2014 har beräknats av KPA och redovisas enligt den så kallade bland-modellen, 107 (109) vilket innebär att skulden till och med 1997-12-31 redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner från och med 1998-01-01 samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från KPA:s beräknade skuld per den 31/12 2014. Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent eller bolag där ägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2 procent av kommunens skatteintäkter. I den sammanställda redovisningen ingår tre bolag som är hel- eller delägda av Katrineholms kommun; Katrineholms Fastighets AB, Katrineholm Vatten och Avfall AB och Logistikposition Katrineholm AB. Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund, Västra Sörmlands Räddningstjänst. Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2 procent av kommunens skatteintäkter; Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB, KFV Marknadsföring AB och Katrineholms Tekniska College. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. I enlighet med rekommendation nr 8 från kommunala redovisningsrådet delas obeskattade reserver upp i avsättningar med 28 procent och eget kapital 72 procent. Då den sammanställda redovisningen endast ska visa koncernens förhållande mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats. 108 (109) Den sammanställda redovisningen är grundad på årsredovisningar vilka inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de definitiva årsredovisningarna i bolagen. För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen. I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den så kallade bland-modellen varvid skuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Se även redovisningsprinciper för Katrineholms kommun. Resultaträkningens elimineringar uppgår till 289 mnkr (234 mnkr). Balansräkningens elimineringar uppgår till 2 mnkr (61 mnkr). Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vad som finansierar ett företags anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning överstigande ett år. 109 (109) Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att omsättas, säljas, i verksamheten. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. Bilaga 1 Uppföljning av investeringar beslutade av KF utförda av KFAB Lokal Utemiljö förskolor/skolor Investerings budget Verklig Inv.kostnad Status Kommentarer 1 550 000 1 837 269 Klart Ljudabsorbenter och akustik Sammanställning av mindre ombyggnationer i skolor/förskolor 500 000 480 900 Klart 250 000 168 066 Klart Lindengymnasiet ombyggnad av huvudentrén 500 000 690 279 Klart Örnen ombyggnad av entré Kulturskolan ljudisolering av väggar 250 000 100 000 Kulturskolan. Ändra entré och väggar Skogsborgsskolan, inbrottslarm Strångsjö skola, väggar för avskärmning i bibliotek 250 000 148 000 Södra skolan, vatten indraget i cafédel i Dazzet 100 000 0 100 000 0 Utgår 300 000 0 Utgår Sköldinge Asplundens förskola, ombyggnad av entré Pandans förskola, ombyggnad av hall Forssjö förskola, utbyggnad av förskolans entré Tjäderns förskola ombyggnad av entré Västangården 2 nya avdelningar Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/myndighetskrav) Energibesparande åtgärder Tallåsaulan, renovering Ventilation värme Ekbacken Lokstallet utemiljö och P-platser Lokstallet vändskivan + stall 1-2 Byggnadshyttan Skogsborgsskolan matsal, tillbyggnad Duveholmsskolans kök, lokalinvesteringar i samband med byte av köksutrustning Borgens förskola köket, ombyggnation av ventilation Stavstugan, Nyhem och Sandbäcken: utbyggnad av lastkajer Örens förskola köket, ombyggnad av ventilation Västangårdens produktionskök Balkonger Panterns demensboende Utemiljö Lövåsgården AVA-huset brandlarmsanläggning Gröna Kulle, renovering av taket Pensionärernas hus, målning av fasad och fönster Stora Djulö värdshus Kommer att utföras 2015 Pågår 249 500 Klart 266 293 Klart 150 000 Pågår Klart 2013 Uppskjutet pga nyproduktion av förskola 300 000 250 000 2 380 000 200 000 Klart Klart 1 000 000 806 341 Klart 1 000 000 150 000 1 750 000 600 000 200 000 200 000 1 400 000 Pågår Pågår Pågår 200 000 Klart 200 000 Klart Klart 100 000 Kostnad mars 2015 är 7 659 kronor Kostnad mars 2015 är 383 612 kronor Kostnad mars 2015 är 262 560 kronor 53 000 Klart 300 000 0 Utgår 300 000 Pågår Kostnad mars 2015 är 93 450 kronor 300 000 1 000 000 1 000 000 150 000 400 000 500 000 Uppskjutet till 2015 929 942 Klart 158 923 Klart Klart 600 000 660 000 Uppskjutet till 2015 660 000 Klart Bilaga 2: Redovisning av öronmärkta medel, integrationsfond samt RUR 2013 års öronmärkta medel för välfärdsutmaningar Belopp i tkr 38 000 Beslutat Ungdomstorget Viadidakt 2 300 KS 2014-03-26, § 44 Projekt Arbetslinjen 2.0 8 000 KS 2014-03-26, § 44 Hel-del på Lövåsgården 3 000 KS 2014-03-26, § 44 Kompetensutveckling förskola 600 KS 2014-03-26, § 44 Arbetskläder för utomhusbruk 1 350 KS 2014-03-26, § 44 Individ- och familjeomsorg 2 000 KS 2014-03-26, § 44 Lov- och sommarskola 550 KS 2014-03-26, § 44 Utökad verksamhet Turistbyrån 700 KS 2014-03-26, § 44 Medel till sommarjobb 2 000 KS 2014-02-26, § 32 Uppföljning av elevutveckling 2 500 KS 2014-09-24, § 154 Förlängning av Klimatsmartmat från grunden 2 000 KF2014-11-17, § 14 Infrastruktur Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 400 KF2014-11-17, § 14 Tillväxtfrämjande åtgärder 500 KF2014-11-17, § 14 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin 600 KF2014-11-17, § 14 4 000 KF2014-11-17, § 14 200 KF2014-11-17, § 14 Arbetslinjen 3.0 Förstudier enligt Övergripande plan med budget 2015-2017 Kvarstående medel per 2014-12-31 6 300 Resurser volymökning, BIN 2 200 Kvarstående medel 4 100 KS2015-01-28, § 22 Integrationsfonden, belopp i tkr IB 2014-01-01 8 146 IB 2014-01-01 6 359 Beslut KS 2014-02-26 § 31 SFI/VIAN -2 100 Beslut KS 2014-03-26 § 48 BIN -5 000 Tillförda medel under 2014 4 433 Resurser för volymökning BIN, övergripande plan -5 000 Kvarstående medel 6 838 RUR Enligt beslut i KF 2013-08-28 § 157 avsattes 17 000 000 kr till resultatutjämningsreserven. Inget av dessa medel har nyttjats i samband med bokslut för 2013. Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, KLF + överförmyndare Projekt projekt (text) 61001 Inredning överförmyndaren 62001 62009 62010 62011 62019 62016 62014 62023 62022 Communis Inredning salongen GK Investering Kansliet Arbetsmiljöåtgärder KLF Arbetsmiljöåtgärder nämndhuset PA-system Tillgänglighetsanpassning GK Bredbandsutbyggnad Stora Djulö Värdshus TOTALT Total Totalt investerings utnyttjade budget inv.netto 50 000 2 819 000 73 000 592 000 310 000 300 000 200 000 700 000 0 660 000 5 654 000 Begäran om Avvikelse ombudgetering till 2015 Kommentarer De slutliga fakturorna för inredning överförmyndaren kommer 2015 och 19 000 31 000 31 000 investeringen blir då klar. 398 000 0 285 000 0 248 000 56 000 563 000 631 000 360 000 2 541 000 2 421 000 73 000 307 000 310 000 52 000 144 000 137 000 -631 000 300 000 3 113 000 2 421 000 73 000 307 000 310 000 52 000 144 000 137 000 -631 000 300 000 3 113 000 Arbetet kring dokumenthanteringssystemet fortsätter under 2015. Flyttas till Arbetsmiljöåtgärder KLF, dvs 62011 Flyttas till Arbetsmiljöåtgärder KLF, dvs 62011 Projektet fortsätter Arbetsmiljöåtgärder KLF. Flyttas till Arbetsmiljöåtgärder KLF, dvs 62011 Arbetet kring PA-systemet fortsätter under 2015. Överblivna medel flyttas till nytt projekt 62024, Maistrobyggnaden. Investeringen fortsätter 2015. Investeringen fortsätter 2015. Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, SBF Projekt 60001 60004 60005 60010 60011 60012 60013 60016 60019 60020 60026 60027 60037 60042 60043 60046 60048 60057 Projekt Miljöinventering Nationell höjddatamodell Uppdatering av arkivsystem Parkeringsplatser centrum Nya informationspl Österleden Attraktiva gångstråk Stalls Backe Hastighetssäkring övergångsställen Stortorget Digitala skyltar Stora Djulö Jordbruk Vingåkersvägen/Mejerigatan Cirkulationsplats Nyköpingsv Digitalt visualiseringsbord Övriga investeringar Genomfart Järnvägsinfart Cykelstrategi TOTALT SBF Total Totalt Information investerings utnyttjade Avvikelse investeringsmedel budget inv.netto till 2015 Kommentarer 433 602 259 320 174 282 174 282 Projektet fortsättert 2015 430 000 212 956 217 044 217 044 Projektet fortsättert 2015 43 459 0 43 459 43 459 Projektet fortsättert 2015 750 000 156 447 593 553 593 553 Projektet fortsättert 2015 1 350 000 459 000 891 000 500 000 Projektet fortsättert 2015 1 000 000 803 182 196 818 196 818 Projektet fortsättert 2015 420 000 209 403 210 597 210 597 Projektet fortsättert 2015 500 000 438 546 61 454 61 454 Projektet fortsättert 2015 1 687 989 1 920 723 -232 734 -232 734 Projektet fortsättert 2015 3 328 657 189 100 3 139 557 3 139 557 Projektet fortsättert 2015 493 127 8 289 484 838 484 838 Projektet fortsättert 2015 4 800 000 100 000 4 700 000 4 700 000 Projektet fortsättert 2015 198 431 0 198 431 198 431 Projektet fortsättert 2015 1 000 000 1 120 806 -120 806 -120 806 Projektet fortsättert 2015 300 000 77 909 222 091 222 091 Projektet fortsättert 2015 1 000 000 573 251 426 749 426 749 Projektet fortsättert 2015 250 000 25 000 225 000 225 000 Projektet fortsättert 2015 1 000 000 99 937 900 063 900 063 Projektet fortsättert 2015 18 985 265 6 653 869 12 331 396 11 940 396 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, STF Projekt 63002 63004 63006 63007 63010 63013 63015 63017 63020 63022 63024 63027 Projekt Fordon och maskiner Teleprojektet Gatubelysningararmatur Byte av träd i gaturummet Växthuset, byte plasttak Friluftsbad Bro och gångväg Duveholm Arbetsmiljöåtgärder Städmaskiner, tvättmaskiner Övriga IP, upprustning fastigheter Storköksutrustning Ombyggnad/renovering läktarbyggnaden Backavallen 63032 Upprustning grusbelagda gc-vägar 63034 Kerstinboda förråd, ny infart 63035 Beläggningsytor 63049 63051 63052 63053 63055 GPS vinterväghållning Upprustning Vattugatan Upprustning Åvägen Belysningsstolpar besiktning byte Långsiktig underhållsplan gator, parker 63058 Uppsättning stålkanter finparker 63059 Oförutsedda driftinvesteringar parker 63061 Öka varmvattenkapaciteten i garage till Rolba (ismaskin) 63063 Områdesbelysning Backavallen 63066 Oförutsedda driftinvesteringar sportcentrum 63081 Upprustning gator, kantstöd, brunnar, räcken 63086 Upprustning läktare A-plan etapp 3 exteriört 63089 Asfaltering runt fotbollsläktare TOTALT Total Totalt Information investerings utnyttjade Avvikelse investeringsmedel budget inv.netto till 2015 Kommentarer 6 154 000 3 606 000 2 548 000 2 548 000 Pågående arbete, upphandling av lastbil pågår 490 000 339 319 150 681 150 681 Arbetet fortsätter under 2015. 1 497 000 497 000 1 000 000 1 000 000 Pågående arbete, upphandling av byte till LED armaturer i karasorterna pågår 300 000 102 000 198 000 198 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 360 000 348 000 12 000 12 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 146 000 104 000 42 000 42 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 enligt badplanen 257 000 54 000 203 000 203 000 Arbete pågår, färdigt våren 2015, beräknad invigning maj 2015 224 000 148 000 76 000 76 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 341 000 184 000 157 000 157 000 Ökade behov finns under 2015 därav önskas medlen ombudgeteras till 2015 200 000 156 000 44 000 44 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 2 102 000 2 036 000 66 000 66 000 Överföring för kostnaderna för förskolan Karossen 1 542 000 366 000 800 000 5 000 000 1 303 000 110 000 40 000 4 378 000 239 000 256 000 760 000 622 000 239 000 256 000 760 000 622 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 enligt byggplan Arbete pågår och fortsätter 2015 Pågående arbete med flytt av verksamhetslokaler till kvarteret sothönan Arbete pågår och fortsätter 2015, några ytor återstår på 2014 års arbete pga förseningar hos entreprenör Arbete pågår och fortsätter 2015 Omdisponering i STN 2015 till investeringar i kvareteret Sothönan Omdisponering i STN 2015 till investeringar i kvareteret Sothönan Arbete pågår och fortsätter 2015 enligt plan 80 000 300 000 800 000 1 500 000 34 000 55 000 340 000 638 000 46 000 245 000 460 000 862 000 46 000 245 000 460 000 862 000 500 000 50 000 8 000 8 000 492 000 42 000 492 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 42 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 500 000 435 000 65 000 65 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 200 000 150 000 76 000 11 000 124 000 139 000 124 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 139 000 Plan/inventering framtagen, åtgärder utförs 2015 500 000 176 000 324 000 324 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 200 000 169 000 31 000 31 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 500 000 126 000 300 000 41 000 25 359 000 15 522 319 374 000 259 000 9 836 681 374 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 enligt byggplan 259 000 Arbete pågår och fortsätter 2015 enligt byggplan 9 836 681 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015 Antagen av KTN 15-02-17 § 3 Projekt Projekt text 65006 Konstnärlig utsm. Lövåsgården Konstnärlig utsmyckning - Glysas 65006 grav Konstnärlig utsmyckning - "Ljusare 65007 konst…" TOTALT Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2015 Kommentarer 335 000 231 000 104 000 104 000 Inte färdigfakturerat ännu 250 000 43 000 207 000 1 051 000 1 636 000 8 000 282 000 1 043 000 1 354 000 207 000 Färdigställs under 2015 1 043 000 Finansierat av Boverket. Beslut bifogas, löfte om ca 350' mer än återstående. 1 354 000 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, BIN Projekt 66007 66009 66019 66038 66054 Projekt Labbutrustning automation Labbutrustning elteknik Möbler Tallåsaulan Möblering av nytt personalrum TOTALT BIN Total Totalt Information investerings utnyttjade Avvikelse investeringsmedel budget inv.netto till 2015 Kommentarer 30 000 3 132 26 868 26 868 30 000 10 431 19 569 19 569 2 256 000 1 882 072 373 928 373 928 350 000 206 000 144 000 144 000 137 500 66 121 71 379 71 379 2 803 500 2 167 756 635 744 635 744 Information om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, VOF Projekt Projekt 67002 Larm Säbo 67005 Brandlarm gruppbostad TOTALT Total Totalt investerings utnyttjade budget inv.netto 2 050 000 5 142 000 7 192 000 Information Avvikelse investeringsmedel till 2015 Kommentarer Komplettering av och uppdatering av befintligt larm på de särskildaboen 0 2 050 000 2 050 000 som har äldre larmlösning. 146 000 4 996 000 3 500 000 Arbete påbörjat under 2014, större delen kommer att utföras under 2015 146 000 7 046 000 5 550 000 Information om budgetöverföring- påbörjade investeringar 32 429 821 Önskan om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, KLF Objekt 62004 62018 62021 62020 Objekt (text) integration katrineholm.se Skyltar KLF Pensionärernas hus Renovering taket gröna kulle TOTALT Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2015 Kommentarer 175 000 0 175 000 175 000 Ska ombudgeteras till nästa år, kostnaden för image vault kommer 2015. 100 000 0 100 000 100 000 Flyttas till Arbetsmiljöåtgärder KLF, dvs 62011 600 000 0 600 000 600 000 Projektet kommer påbörjas 2015. 500 000 0 500 000 500 000 Kostnader för projektet kommer under 2015. 1 375 000 0 1 375 000 1 375 000 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, SBF Projekt 60023 60047 60052 60053 Projekt Ortofoto Tillfartsväg Valla Go-cartbana Cykelplan, byte av skyltar Hastighetsplan, byte av skyltar TOTALT Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2014 Kommentarer 150 000 0 150 000 150 000 Projektet fortsätter 2015 700 000 0 700 000 700 000 Projektet fortsätter 2015 100 000 0 100 000 100 000 Projektet fortsätter 2015 250 000 0 250 000 250 000 Projektet fortsätter 2015 1 200 000 0 1 200 000 1 200 000 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015, STF Projekt Projekt 63079 Skärmtak och asfalt, Kerstinboda Kerstinboda förråd, tält för 63036 saltförvaring Inventarier Kerstinboda (samprojekt 63080 med KFAB) 63092 Asfaltcontainer TOTALT Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2015 Kommentarer 800 000 0 800 000 800 000 Pågående arbete med flytt av verksamhetslokaler till kvarteret sothönan 299 000 0 299 000 299 000 Pågående arbete med flytt av verksamhetslokaler till kvarteret sothönan 600 000 300 000 0 0 600 000 300 000 600 000 Pågående arbete med flytt av verksamhetslokaler till kvarteret sothönan 300 000 Upphandling pågår 1 999 000 0 1 999 000 1 999 000 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015 Antagen av KTN 15-02-17 § 3 Projekt Projekt text 65008 RFID utrustning TOTALT Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2015 Kommentarer 600 000 0 600 000 600 000 Färdigställs under 2015 600 000 0 600 000 600 000 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015 BIN Projekt 66008 66013 66014 66015 66016 66058 66059 66061 Projekt (text) Labbutrustning datorteknik Labbutrustning BI Labbutrustning FY Labbutrustning KE Labbutrustning TE/DATA Elevmatsal möbler mm Restaurang Miniaulan teknisk utrustning TOTALT BIN Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2015 Kommentarer 30 000 0 30 000 30 000 Ej påbörjat 20 000 0 20 000 20 000 Ej påbörjat 520 000 0 520 000 254 756 Ej påbörjat 20 000 0 20 000 20 000 Ej påbörjat 20 000 0 20 000 20 000 Ej påbörjat 30 000 0 30 000 30 000 Ej påbörjat 25 000 0 25 000 25 000 Ej påbörjat 19 500 0 19 500 19 500 Ej påbörjat 684 500 0 684 500 419 256 Begäran om ombudgetering av investeringsmedel från 2014 till 2015 VOF Projekt Projekt (text) 67017 Granheden, inventarier 67018 Flytt av aktivitetspark TOTALT Total Totalt Begäran om investerings utnyttjade Avvikelse ombudgetering budget inv.netto till 2015 Kommentarer 700 000 0 700 000 700 000 Byggandet av Granheden är försenat, därmed även behovet av inventarier. Återställning av aktivitetspark som flyttades från Lövåsgården till 300 000 0 300 000 300 000 Stadsparken kommer att ske under 2015 1 000 000 0 1 000 000 1 000 000 Begäran om budgetöverföring - ej påbörjade investeringar 6 593 256 Information om ombudgetering av exploateringsmedel från 2014 till 2015, SBF Projekt 80001 80003 80007 80008 80012 80022 80023 80025 80032 80034 Projekt LUVSJÖN ETAPP 3 LÖVÅSEN KLC EXPLOATERING KLC KNORRAN DJULÖNÄSET KV. HUNDEN JÄGARPARKEN NYKÖPINGSVÄGEN Ericsbergsvägen Djulö skola TOTALT EXPLOATERING Total Totalt investerings utnyttjade budget inv.netto 500 000 67 000 24 274 972 250 713 6 630 500 0 4 095 070 84 702 2 730 000 65 824 4 067 124 34 238 990 000 39 928 6 428 789 156 184 1 500 000 237 000 1 000 000 38 840 52 216 455 974 429 Avvikelse 433 000 24 024 259 6 630 500 4 010 368 2 664 176 4 032 886 950 072 6 272 605 1 263 000 961 160 51 242 026 Begäran om ombudgetering till 2015 433 000 24 024 259 6 630 500 4 010 368 2 664 176 4 032 886 950 072 6 272 605 1 263 000 961 160 51 242 026 Kommentarer Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Begäran om ombudgetering av exploateringsmedel från 2014 till 2015, SBF Projekt 80027 80028 80029 80033 Projekt UTREDNING TROLLESTRAND UTREDNING DJULÖ UTREDNING LÖVÅSEN Klubbetorp, Björkvik TOTALT EXPLOATERING Total Totalt investerings utnyttjade budget inv.netto 300 000 0 200 000 0 100 000 0 1 000 000 0 1 600 000 0 300 000 200 000 100 000 1 000 000 Begäran om ombudgetering till 2015 300 000 200 000 100 000 1 000 000 1 600 000 1 600 000 Avvikelse Information om budgetöverföring- påbörjade exploateringar 51 242 026 Begäran om budgetöverföring - ej påbörjade exploateringar 1 600 000 Kommentarer Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter Projektet fortsätter
© Copyright 2024