Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för 2017-2018
1 Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för 2017-2018 2 Innehållsförteckning Inledning3 En god ekonomi är en grundförutsättning 3 Verksamhetsplanens syfte och disposition 3 Ansvarsförhållanden och organisation 3 Årscykeln och processen för planering och uppföljning 4 Strategikartan; vision, mål och indikatorer 4 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå – mål och indikatorer 5 Forskning och utbildning på forskarnivå – mål och indikatorer 5 Samverkan – mål och indikatorer 6 Övergripande prioriteringar och satsningar för 2016-2018 6 Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar 6 Det pedagogiska språnget – en hel del gjort – mycket återstår 7 Förbättrade förutsättningar för forskning 7 Behovet av samverkan ökar Förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 7 7 Ekonomiska förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 9 Forskning och utbildning på forskarnivå – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 10 Samverkan – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 12 Kompetensförsörjning och ledarskap – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 13 Lokalförsörjning – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 14 Verksamhetsstöd – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 14 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet 16 Anslagsfördelning: utbildning på grundnivå och avancerad nivå 16 Anslagsfördelning: forskning och utbildning på forskarnivå 17 Finansiering av universitetsgemensam verksamhet Investeringar 18 20 Bilagor21 Linköpings universitet 2015 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen. Omslagsfoto: David Einar Nygren/Linkin 3 Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för 2017-2018 Inledning Linköpings universitet, känt för sin samverkansförmåga och sitt nytänkande, har en stark ställning inom både utbildning och forskning. Inom utbildning visar sig detta genom en stark riksrekrytering av studenter, en över lag mycket högt rankad utbildningskvalitet och genom det faktum att studenterna härifrån är bland de absolut snabbaste att etablera sig på arbetsmarknaden. Inom forskningen visar sig styrkan bland annat genom förmågan att attrahera externa forskningsmedel. LiU hamnar på en tredje plats när det gäller omfördelning av basmedel som gjorts mellan landets lärosäten och som är baserad på andelen externa medel och andelen publicerings- och citeringsanalyser. Nu gäller det att fortsätta en positiv utveckling och inte slå av på takten. Att utbildning och forskning utgör grunden för samhällsutveckling och tillväxt är en etablerad uppfattning, men det innebär också en konkurrenssituation, inte bara nationellt. Det pågår en kraftfull internationell expansion av högre utbildning och forskning, vilket har skapat en ökad rörlighet både bland lärare, forskare och studenter. Att den globala utvecklingen under de senaste åren varit närmast explosionsartad innebär att det i dag finns drygt 20 000 universitet runt om i världen. Det skapar både konkurrens och möjligheter. Våra viktigaste resurser är våra medarbetare och studenter. De viktigaste konkurrensmedlen är god kvalitet och hållbar utveckling. Det kräver både långsiktighet och uthållighet och det ingår i Linköpings universitets strategi att arbeta så. En viktig utgångspunkt på en övergripande nivå är att göra omvärldsanalyser och studera internationella trender. Ett mått på framgång är att LiU, på den prestigefyllda QS-rankningen över de 50 främsta universiteten i världen som är yngre än 50 år, klättrat från 40:e till 26:e plats. Samverkan internt och med det omgivande samhället är av tradition viktiga beståndsdelar för att ständigt stärka LiU såväl utbildnings- som forskningsmässigt. Vid universitetet har det sedan starten funnits en strävan att låta vetenskaplig och samhällelig relevans gå hand i hand. Då samverkan är ett brett begrepp och kan bestå av mycket, har Linköpings universitet utvecklat en ny samverkanspolicy. I den slås det fast att samverkan vid Linköpings universitet är relationer med, och aktiviteter som genomförs tillsammans med, aktörer från det omgivande samhället i syfte att aktivt bidra till att sprida och nyttiggöra kunskap, stärka varandras utveckling och attraktivitet och därigenom öka kvaliteten i utbildningen och forskningen. I en konkurrensutsatt värld är det viktigt att vara både synlig och tydlig. Med målsättningen att öka såväl enhetlighet som tydlighet initierades ett varumärkesarbete under 2013. Det omfattande arbetet, med många interna och externa intervjuer och med diskussioner i olika grupperingar, visade att förmågan till samverkan och nytänkande är de tydligaste karaktärsdragen hos Linköpings universitet. Beskrivningen ”förnyelse är vår enda tradition” blev tydlig under arbetets gång med den nya grafiska profilen. I slutet av 2015 kommer en ny webbplats att introduceras, vilket är ytterligare ett sätt att förtydliga och stärka varumärket Linköpings universitet. Utvecklingen fortsätter under 2016. En god ekonomi är en grundförutsättning Linköpings universitet har under lång tid haft en omfattande utbildningsvolym som oftast har legat över det så kallade takbeloppet. Universitetets forskare har likaså varit mycket framgångsrika då det gällt att erhålla externa forskningsbidrag. Detta är en förutsättning eftersom universitetets basanslag, trots tillskott de senaste åren, är litet i relation till de äldre universiteten. Samtidigt låg kostnaderna under många år på en lägre nivå än intäkterna. Denna ordning bröts under 2012 och fortsatte under 2013 och 2014. Siktet framåt är inställt på att nå en ekonomi i balans 2018. Det handlar bland annat om att verksamhetsplanens satsningar och prioriteringar kan behöva balanseras av omprioriteringar, omfördelningar och reduktion av viss verksamhet. Verksamhetsplanens syfte och disposition Verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i LiU:s strategikarta och är en handlingsplan för styrning, ledning och anslagsfördelning i syfte att systematiskt sträva efter att nå visionen och de tre övergripande strategiska målen för universitetets uppdrag – grundutbildning, forskning och samverkan. Därför inleds verksamhetsplanen med en presentation av LiU:s strategikarta och en beskrivning av respektive uppdrags mål och indikatorerna för att uppnå dessa mål. Verksamhetsplanen ska ge en gemensam bild av nuläget, vart universitetet vill nå och tydliggöra LiU:s övergripande prioriteringar och satsningar för 2016-2018. Efter en redogörelse av de övergripande prioriteringarna och satsningarna för 2016-2018 är respektive område beskrivet utifrån sina respektive förutsättningar, utmaningar och prioriteringar. Områdena är: Ekonomi; Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; Forskning och utbildning på forskarnivå; Samverkan; Kompetensförsörjning och ledarskap; Lokalförsörjning samt Verksamhetsstöd. I den sista delen av verksamhetsplanen presenteras styrelsens anslagsfördelning (från regeringen) till grundutbildning och forskning samt finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd. Ansvarsförhållanden och organisation Linköpings universitet är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och de övergripande uppgifterna framgår av högskolelagen. Rektor, som är universitetets chef, ansvarar för ledningen av universitetets verksamhet närmast under universitetsstyrelsen. Rektor är också ledamot av universitetsstyrelsen. Vidare är det rektors ansvar att se till att universitetsstyrelsen får det underlag som behövs för styrelsens beslutande verksamhet och att universitetets olika verksamheter får en ändamålsenlig utformning och bemanning. De fyra fakultetsstyrelserna (motsvarande) vid LiU ansvarar enligt sina instruktioner för: 4 Internrevision Universitetsstyrelse Linköpings universitet Holding AB Rektor Ledningsråd Universitetsförvaltning universitetsledning Forskningsråd Universitetsbibliotek Utbildningsråd Samverkansråd Filosofisk fakultet Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Utbildningsvetenskap 14 institutioner Bild 1: Schematiskt organisationsschema för Linköpings universitet. • Vetenskaplig kompetens när det gäller utbildning och forskning inom respektive område. • Att inom sina ansvarsområden fördela resurser för grundutbildning och forskning till institutioner och andra enheter. • Att tillsammans med institutionerna ansvara för kvaliteten i verksamheten gentemot rektor och universitetsstyrelsen. • Att besluta om de planer som föreskrivs i högskoleförordningen och om villkoren för antagning till utbildning och forskarutbildning. • Att besluta om att inrätta de anställningsnämnder som är nödvändiga för tillsättningen av läraranställningar. Varje fakultet arbetar under ledning av en dekan. Universitetsstyrelsen har beslutat att all utbildning och forskning, med tillhörande administrativa stödfunktioner, ska bedrivas inom ramen för institutioner, som var och en leds av en institutionsstyrelse och en institutionschef (prefekt). Utbildning och forskning bedrivs vid 14 institutioner. Institutionerna, med sina prefekter som är direkt underställda rektor, tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Årscykeln och processen för planering och uppföljning Verksamhetsstyrningen, synliggjord i årshjulet nedan, har sin utgångspunkt i strategikartan och ska driva och stödja planering, genomförande, uppföljning/analys och agerande. Planeringen påbörjas under hösten, två år innan verksamhetsåret, med en omvärldsanalys som presenteras och diskuteras med universitetsstyrelsen. Den interna analysen fortsätter under vintern och görs utifrån omvärldsanalysen, förutsättningarna och utmaningarna för LiU. På styrelsens februarisammanträde presenteras årsredovisningen, budgetunderlaget och rapporten för intern styrning och kontroll (den så kallade ISK-rapporten), som alla är viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Under våren förs förberedande Årsredovisning Budgetunderlag ISK-rapport Omvärldsanalys Rektors planeringsdirektiv Förberedande budgetdiskussion Tertialrapport Tertialrapport VP och budget Delårsrapport Bild 2: Processen för planering och uppföljning i form av en årscykel. diskussioner i universitetsstyrelsen om verksamhetsplan och budget för kommande år, med beslut vid styrelsens junisammanträde. Under hösten arbetar fakulteterna, institutionerna och övriga bokslutsenheter med sin verksamhetsplanering och budget, ett arbete som ska vara klart till 1 december. Efter april respektive augusti månad innevarande verksamhetsår redovisas tertialrapporter, som främst har fokus på verksamhetens utveckling och ekonomi. Därutöver ska LiU även, per 30 juni, redovisa en delårsrapport till regeringen. En uppföljning av verksamhetsplanen kommer att göras efter varje verksamhetsår. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i strategikartans mål samt i de prioriteringar som anges i verksamhetsplanen. Strategikartan; vision, mål och indikatorer Visionen för Linköpings universitet visar den önskvärda positionen som: Ett universitet med internationell lyskraft – där människor och idéer möts och utvecklas. Visionen innehåller en strävan att hålla högsta internationella kvalitet i såväl utbildning som forskning. Den visar också vår tro på betydelsen av mötet mellan människor som vägen för att komma dit. Det handlar om möten mellan lärare och student, lärare och lärare, student och student, forskare och forskare (såväl internt som externt) – och med det omgivande samhället. Som kartan visar vilar LiU:s strategi på en grund som utgår dels från vårt uppdrag, dels från de kärnvärden vi arbetar efter. Däröver finns en rad viktiga förutsättning i form av förmågor och stöd som behövs för att kunna uppnå visionen. Ledarskap och medarbetarskap, optimalt verksamhetsstöd, förmåga att kunna prioritera och att rekrytera ingår i dessa förutsättningar. Från grunden utgår tre spår – inom utbildning, forskning och samverkan – mot visionen. Samverkan utgör en viktig del för att öka såväl kvalitet som relevans i utbildning och forskning. Överst i de tre spåren finns målet (”VI SKA”) för att nå visionen inom forskningen, utbildningen respektive samverkan. Under dessa strategiska mål finns angivet hur vi ska nå dem (”GENOM ATT”). För varje spår bestäms ett par indikatorer så att det blir möjligt att följa utvecklingen. Exempelvis är universitetets fältnormaliserade citeringsindex en av indikatorerna för forskning – något som 5 vis ae xc el le ns ar sv an ta vi sk Ett universitet med internationell lyskraft – där människor och idéer möts och utvecklas a Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap ge no ma tt Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället a yrk a st bygg Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar ska pa eff ekti vitet Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld attraktiva akademiska miljöer vi har En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap Bild 3: Strategikartan vid Linköpings universitet började gälla 2013. kan följas upp årligen. På utbildningssidan följer vi LiU:s andel av det totala antalet förstahandssökande till våra utbildningsprogram. En betydelsefull del i strategiarbetet är vidare att sätta upp måltal för indikatorerna. Ytterligare en viktig del av strategiarbetet är att ta olika initiativ inom verksamheten för att stimulera till att målen ska kunna uppnås. Det kan exempelvis handla om pedagogisk och didaktisk utbildning och utveckling, om ökad bibliometrikompetens eller stöd för att skriva forskningsansökningar. På närmast följande sidor beskrivs beslutade mål, indikatorer och måltal för utbildning på grundnivå och avancerad nivå; för forskning och utbildning på forskarnivå och för samverkan. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå – mål och indikatorer Under denna rubrik presenteras nuläget, själva analysen presenteras under avsnittet ”Utbildning på grundnivå och avancerad nivå – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar.” Linköpings universitets strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att: Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta ska ske genom att universitetet ska: ”Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar.” Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: • Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram (hösttermin) med måltalet minst 5,50 procent. • Etablering på arbetsmarknaden med måltalet att universitetets jämförelsetal ska tillhöra topp 3 bland landets lärosäten i UKÄ:s rapporter om etableringen på arbetsmarknaden. Utfallet de tre senaste åren för indikatorn ”Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram”, som följs upp i anslutning till anmälningstidens utgång den 15 april respektive år, är: 2015: 5,03 procent 2014: 5,22 procent 2013: 5,12 procent Utfallet de tre senaste tillfällena för indikatorn ”Etablering på arbetsmarknaden”, som presenteras av UKÄ i december respektive år, framgår nedan. Rapporten i december 2013 avsåg etableringen på arbetsmarknaden 2011 av dem som examinerades 2009/10. De två övriga uppgifterna avser etableringen på arbetsmarknaden 2009 respektive 2008 av dem som examinerades 2007/08 respektive 2006/07. Någon rapport som avsåg etableringen på arbetsmarknaden 2010 av dem som examinerades 2008/09 presenterades aldrig. Nästa rapport förväntas publiceras i december 2015 varför någon uppgift om etableringsåret 2013 inte föreligger. Det tillgängliga utfallet är: Etableringsår 2013: publ. dec. 2015 Etableringsår 2011: plats 2 Etableringsår 2009: plats 2 Etableringsår 2008: plats 4 Forskning och utbildning på forskarnivå – mål och indikatorer Under denna rubrik presenteras nuläget, själva analysen presenteras under avsnittet ”Forskning och utbildning på forskarnivå – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar.” Universitetets strategiska mål för forskningen är att: 6 Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta ska ske genom att: ”Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan.” Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: • Fältnormaliserat citeringsindex, med måltalet minst 1,15. • Andel externa medel från Vetenskapsrådet (VR), med måltalet minst 7 procent i medelvärde de tre senaste åren. Vad gäller citeringsindex så har utfallet för de tre senaste åren, enligt VR:s beräkningsunderlag till regeringen, varit: 2014: 1,10 2013: 1,09 2012: 1,08 Detta är fortfarande strax under riksgenomsnittet som för Sverige 2014 är 1,14. LiU har dock sedan 2010 haft en positiv utveckling från 0,96 till i dag 1,1. Ett måltal för LiU inför kommande treårsperiod är ett medelciteringsindex om 1,15 vid utgången av 2018. Universitetsstyrelsen har beslutat att låta andelen forskningsbidragsmedel från Vetenskapsrådet, VR, vara utgångspunkt i analysen av hur framgångsrika lärosätena är i att attrahera externa medel. LiU:s andel av beviljade medel från VR under de tre senaste åren är: 2014: 6,6 procent; 2013: 7,7 procent; 2012: 5,9 procent. Med måltalet minst 7 procent i medelvärde över tre år blir utfallet: 2014: 6,7 procent 2013: 6,8 procent 2012: 5,8 procent Samverkan – mål och indikatorer Under denna rubrik presenteras nuläget, själva analysen presenteras under avsnittet ”Samverkan – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar.” Linköpings universitets strategiska mål för samverkan är att: Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Detta ska ske genom att universitetet ska: ”Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället.” Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: • Av de externa medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA som går till svenska lärosäten ska andelen till LiU uppgå till minst 7 procent från vardera. • Personrörlighet: Andel adjungerade lära- Tabell 1 Samverkan — externa medel År EU:s ramprogram VINNOVA 4,1 procent 5,1 procent 3,6 procent 5,6 procent 4,5 procent 4,7 procent Andel adjungerade lärare Andel externanställda forskarstuderande 8,0 procent 18,9 procent 7,7 procent 6,8 procent 18,1 procent 17,2 procent 2014 2013 2012 Tabell 2 Samverkan — personrörlighet År 2014 2013 2012 ranställningar ska uppgå till minst 10 procent och externanställda forskarstuderande ska uppgå till minst 20 procent. Externa medel Som mått på LiU:s konkurrenskraft och förmåga att attrahera samverkansrelaterade bidragsmedel, internationellt såväl som nationellt, redovisas i tabell 1 LiU:s andel (nationellt) av utbetalade medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA. Personrörlighet I tabell 2 anges utfallen för den senaste treårsperioden beträffande angivna personalkategorier som ett mått på universitetets attraktivitet ur ett samverkansperspektiv. Noterbart är att andelen adjungerade lärare, såväl som externanställda forskarstuderande, har ökat över perioden och närmar sig nu måltalen på 10 respektive 20 procent. Övergripande prioriteringar och satsningar för 2016-2018 2015 fyller Linköpings universitet 40 år. Under fyra årtionden har medarbetare och studenter skapat ett universitet med stark ställning inom såväl utbildning och forskning som samverkan. De som är unga i dag kommer att möta ett i många avseenden annorlunda samhälle än när LiU bildades. Europa genomgår enorma förändringar, vi avlägsnar oss snabbt från det gamla industrisamhället och lever i en tid av stor global påverkan. De högteknologiska branscherna får allt större betydelse och servicesektorn växer. Välfärden ställs inför nya utmaningar och högre utbildning och forskning blir allt viktigare. Mot denna bakgrund behöver LiU konsolidera och vidareutveckla befintlig verksamhet, men också prioritera och utveckla ny verksamhet. De under 2015 beslutade stora satsningarna på molekylär medicin, autonoma system och Environmental Humanities visar att LiU spelar en viktig roll för att ta sig an framtidens utmaningar. En viktig utgångspunkt är att verksamhetsutveckling sker lokalt, i mötet mellan lärare och lärare, mellan studenter och lärare, studenter och studenter och mellan universitets verksamhet och samhället i övrigt. Institutioner, fakulteter och den LiU-övergripande nivån har sin viktigaste roll i att, utifrån den färdriktning LiU valt, stödja sina medarbetare och studenter som varje dag engagerar sig i kunskapsutveckling. I verksamhetsplan och budget för 2016, och planeringsförutsättningarna för de kommande åren, prioriteras de övergripande områden som beskrivs nedan: Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar Fortsatt arbete utifrån projektet ”Universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud” pågår inom fyra fakultetsövergripande profilområden: • Plats för välfärd och Äldres välfärd • Yngre barns lärande •Samhällsbyggnad •Gestaltning En fortsatt satsning möjliggörs dels genom omprioritering, dels försök att få nya utbildningsplatser, huvudsakligen förlagda till Campus Norrköping. Konkreta initiativ för framtiden återfinns inom vart och ett av ovanstående profilområden, till exempel finns förslag till kandidatprogram inom samhällsplanering, med starka kopplingar till gestaltning. Ett annat exempel är den uppbyggnad av en prototyp för framtidens välfärdsplats som nu planeras. Gestaltning ska vara en slags ”minsta gemensamma nämnare” i samtliga områden. Ett steg i konkretiseringen av Välfärdens utmaningar är det nyetablerade Institutet för analytisk sociologi (IAS). Ett annat starkt område, som också kommer att lyftas fram inför den forskningspolitiska propositionen, är den arbetslivsforskning som bedrivs vid LiU. Här finns en hög kompetens, och en ambition att bli en nationellt ledande nod. 7 Intäkter 2014 Avgifter 7% Bidrag grundutb. 1% Kostnader 2014 Finansiella intäkter 0,2 % Finansiella Avskrivningar kostnader 4% 0,1 % Finansiella intäkter Anslag grundutb. 40 % Bidrag forskning 26 % Avgifter Övrig drift 20 % Bidrag grundutb Personal 63 % Bidrag forskning Lokaler 13 % Anslag forskning Anslag grundutb Anslag forskning 26 % Bild 4a och 4b: Intäkter respektive kostnader vid Linköpings universitet 2014. Det pedagogiska språnget — en hel del gjort — mycket återstår LiU:s mål är att vara det bästa alternativet för grundutbildning. För att möta de framtida pedagogiska utmaningarna, prioriteras följande: • Didacticum har en nyckelroll vad gäller lärares pedagogiska meritering, men också i frågor om utökad användning av IKT (IKT = Informations- och kommunikationsteknik) som pedagogiskt hjälpmedel. • LiU:s virtuella lärmiljö, Lisam, utvecklas vidare utifrån behov och önskemål, tydliggjorda av lärare och studenter. • Digitala hjälpmedel vid examination införs, först som pilotprojekt, men med ambitionen att senare utökas för att underlätta och effektivisera för både studenter, lärare och administrativ personal. • Uppförandet av Studenthus Valla pågår och kräver fortsatt uppmärksamhet. Här kommer det att erbjudas attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer, och funktioner som bibliotek, Didacticum och en samlad studentservice. • LiU ska fortsätta att attrahera eftertraktade studenter. Detta betyder att LiU ska rekrytera de studenter som är bäst lämpade för studier – oavsett bakgrund. Nationell rekrytering ska kombineras med regionala insatser för att nå detta mål. Förbättrade förutsättningar för forskning Konkurrensen om forskarna och om externa forskningsbidrag är knivskarp. Därför måste förutsättningarna för forskarna vid universitetet vara de bästa möjliga. Följande prioriteras: • Den av rektor tillsatta utredningen, som ska inventera och utarbeta förslag till långsiktig samordning, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur, presenteras under 2015 och ska därefter implementeras. • Det gemensamma forskningsstödet stärks, bland annat genom en ökad satsning på Grants office. • En ny forskningsstrategi utarbetas och implementeras. De fakultetsvisa utvärderingsinitiativ som genomförts utgör viktiga inspel. Behovet av samverkan ökar Betydelsen av samverkan betonas alltmer, såväl nationellt, internationellt som vid LiU. Följande prioriteras: • Fortsätta arbetet med att skapa nya, och samtidigt vårda existerande, strategiska samverkansavtal. • Inventera och utarbeta en ny strategi för LiU:s verksamhet inom fort- och vidareutbildning. • Fördjupa samarbetet och utarbeta ett nytt övergripande samverkansavtal mellan LiU och det nybildade Region Östergötland. • Utveckla LiU:s förmåga att beskriva forskningens och utbildningens relevans för det omgivande samhället. • En jubileumsstiftelse är under bildande och resurser avsätts för att möjliggöra en förstärkt givarverksamhet. Förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Ekonomiska förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar I bokslutet 2014 redovisade Linköpings universitet ett underskott på 88 mnkr, varav 65 mnkr inom forskning och 23 mnkr inom utbildning. Universitetets balanserade kapitalförändring uppgår till 660 mnkr efter bokslutet 2014 och de oförbrukade bidragen, det vill säga medel som LiU fått i förskott för finansiering av kommande verksamhetskostnader, uppgår till 687 mnkr. Verksamhetsgrenarnas andel av LiU:s finansiering är 44 procent inom grundutbildning och 56 procent inom forskning. Forskningens andel har ökat gradvis under de senaste åren samtidigt som LiU fortsätter att ha en omfattande grundutbildning. Av LiU:s totala intäkter på 3 537 mnkr (2014) utgör externa bidrag 27 procent, varav forskning utgör den absoluta huvuddelen. Utvecklingen med ökande bidragsintäkter de senaste åren har fortsatt efter en tillfällig nedgång 2012. Anslag är fortfarande den dominerande finansieringsformen och utgör 66 procent av de totala intäkterna. På kostnadssidan utgör personalkostnaderna 63 procent av de totala kostnaderna. (Se bild 4a och 4b.) De ekonomiska resultaten från år 2008 till 2011 har visat överskott för LiU, vilket har medfört att det balanserade kapitalet har ökat kraftigt, från ca 340 mnkr till ca 800 mnkr. Från 2012 sker en förändring och LiU redovisar istället underskott. De årliga underskotten har ökat under 2013 8 mnkr 4 000 Balanserat kapital med åtgärder 3 500 Balanserat kapital 3 000 2 500 Kostnader 2 000 Intäkter 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Bild 5: Kostnader, intäkter och balanserat kapital under 2008-2014 samt budgetunderlagets prognos för 2015-2018, belopp mnkr. Den alternativa kurvan för balanserad kapitalförändring visar prognosen med aktiva åtgärder för att reducera underskotten. och 2014. För att verksamheten ska omsätta resurserna i en jämnare takt har LiU arbetat medvetet med incitament i syfte att minska det balanserade kapitalet. Bland annat har riktlinjerna för balanserat kapital hörsammats av verksamheten och gett effekten att kapitalet har minskat. Universitetet har en fortsatt god ekonomi med ett balanserat kapital på 660 mnkr efter 2014. För budgetåret 2015 och planperioden 2016-2018 har noggranna ekonomiska prognoser gjorts i LiU:s budgetunderlag till regeringen. Kostnaderna beräknas överstiga intäkterna de kommande åren i en högre takt än som tidigare prognostiserats. Förbrukningen av kapitalet behöver därför dämpas något och LiU behöver ha balans mellan intäkter och kostnader år 2018 (se bild 5). Rektor har som ett led i ekonomi- och verksamhetsplaneringen lämnat planeringsdirektiv inför budget och plan 2016-2018 med uppdrag att genomlysa verksamhet och ekonomi samt föreslå åtgärder för att minska de kommande årens underskott. Syftet är att skapa utrymme för prioriterade satsningar, att effektivisera verksamheten samt att nå långsiktig ekonomisk balans vid LiU. I regeringens vårproposition 2015 har nya platser fördelats till lärosätena, vilket framför allt är till lärar- och vårdutbildningar. Det innebär att LiU får ett högre takbelopp inom grundutbildningen med cirka 30 mnkr 2016, 44 mnkr 2017 samt 58 mnkr 2018. Det finns också en kvalitetsförstärkning inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi och lärarutbildning. Det är dock oklart hur stor denna förstärkning blir för LiU, besked om detta kommer senast att lämnas i regeringens budgetproposition i september 2015. Inom gällande forskningsproposition finns en avisering om ökat basanslag med 16,5 mnkr från och med 2016 för forskning, vilket är inkluderat i föreslagen anslagstilldelning. Definitivt besked kommer att lämnas i budgetpropositionen hösten 2015. Regeringen avser att presen- tera en ny forskningspolitisk proposition under 2016. Det finns en osäkerhet i finansieringen av vissa lokaler för preklinisk utbildning och forskning, vilka genom avtal tillhandahållits av Region Östergötland – utan kostnad för universitetet. Årskostnaderna för dessa lokaler är drygt 20 mnkr. Detta avtal löper ut vid utgången av år 2015 och LiU har i budgetunderlaget till regeringen begärt ökat anslag för att delvis kompensera intäktsbortfallet. Även här kommer besked om ett eventuellt utökat anslag att lämnas i budgetpropositionen 2015. Utmaningar För en stor organisation som LiU krävs det beredskap och tidiga åtgärder för att anpassa kostnaderna till intäkterna utan att ge avkall på verksamhetens samlade kvalitet. I budgetunderlaget som LiU lämnade till regeringen beräknas underskottet för 2015 till -177 mnkr, därefter beräknas underskotten minska till -136 mnkr 2016, -105 mnkr 2017, och -98 mnkr 2018. I planeringsarbetet inför budget 2016 samt plan för 2017-2018 behöver åtgärder vidtas för att reducera de förväntade underskott som prognostiseras i budgetunderlaget. Om underskottet kan minskas till 150 mnkr redan 2015, för att sedan förbättras med 50 mnkr per år skulle det balanserade kapitalet kunna uppgå till cirka 360 mnkr efter 2017. Det motsvarar ungefär 10 procent av universitetets omsättning av intäkter. En successiv anpassning av verksamhetens kostnader till beräknade intäkter behöver ske för att kunna minska de prognostiserade underskotten och komma i balans mellan kostnader och intäkter år 2018. Samtidigt som åtgärder vidtas för att dämpa de förväntade underskotten behöver det göras nysatsningar för långsiktig utveckling av universitets verksamhet. Givet detta är förmågan att prioritera och omprioritera en framgångsfaktor. Rektors planeringsdirektiv, beslutade i mars 2015, pekar ut ett antal områden som behöver genomlysas och där åtgärder behöver vidtas. Utöver planeringsdirektivet avser rektor att återkomma med ytterligare uppdrag vad gäller resursfördelningsmodellerna inom grundutbildning och forskning, som bättre stödjer önskvärda prioriteringar och satsningar. De ska samtidigt ge långsiktiga planeringsförutsättningar för både fakulteter och institutioner. Mer tydliga och transparenta principer och fördelningskriterier kommer att vara en utgångspunkt för det arbetet. Personalkostnaderna, som är den största kostnadsposten, behöver stabiliseras. Den personalekonomiska analys som presenterades för universitetsstyrelsen i april 2015 visade att regeringens pris- och lönekompensation till lärosätet har varit betydligt lägre de senaste åren än den löneökning som sker. Vid de tidigare årens tillväxt har det varit lättare att hantera detta, men vid en lägre tillväxt behöver verksamheten effektiviseras för att rymma löneökningarna. Lokalkostnaderna har ökat, vilket främst beror på att ny- och ombyggnationerna inom Campus US gett högre hyreskostnader. För att hålla nere lokalkostnaderna behöver det påbörjade lokaleffektiviseringsarbetet fortsätta. Det behövs åtgärder för att effektivisera lokalutnyttjandet på samtliga campus. Risken är annars att andelen lokalkostnader ökar vilket innebär minskat utrymme till övrig kärnverksamhet. Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. Andelen indirekta kostnader inom såväl grundutbildning som forskning behöver hållas på en rimlig nivå för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i verksamheten. Samtidigt är en låg andel indirekta kostnader en viktig konkurrensfaktor för LiU. I april 2015 beslutade universitetsstyrelsen om reviderade riktlinjer för bokslutsenheternas nivå på balanserat kapital. Dessa syftar till att ange en rimlig nivå på kapital för bokslutsenheterna. Det kommer således inte att ske några indragningar av balanserat kapital till följd av riktlinjerna. De verksamhetsdelar som har ett negativt kapital behöver återställa det, samtidigt som verksamhetsdelar med stort balanserat kapital bör förbruka det i en mer måttlig takt. Prioriteringar Utifrån universitetsstyrelsens beslut i april 2015, samt av rektor tidigare beslutade prioriterade åtgärder i planeringsdirektivet, kommer följande prioriteringar att göras: • Den övergripande prioriteringen för en långsiktigt hållbar ekonomi för LiU är att successivt anpassa verksamhetens kostnader till beräknade intäkter. LiU behöver ha balans mellan kostnader och intäkter till 2018 för att det balanserade kapitalet ska kvarstå på en rimlig nivå. • Verksamheter som bedrivs med återkommande betydande underskott kommer att särskilt genomlysas. Respektive fakultet har i uppdrag, i samarbete med institutionerna, att identifiera vilka verksamhetsdelar inom deras ansvarsområden som redovisar återkommande underskott. Utifrån dialog med institutionerna ska åtgärder vidtas inför 2016. • För att hålla nere lokalkostnaderna behöver det påbörjade lokaleffektiviserings- arbetet fortsätta. Det sker i syfte att minska universitetets förhyrda yta med målet att effektivisera lokalutnyttjandet på samtliga campus. Som en del i lokaleffektiviseringsarbetet kommer nuvarande internhyresmodell att ses över och säkerställa att modellen har incitament som främjar kostnadseffektivt lokalutnyttjande. • En översyn av verksamhetsstödet och dess organisering i olika nivåer (gemensamt, fakultet, institution) kommer att ske i syfte att uppnå effektiviseringar. Fem verksamhetsområden ges särskild uppmärksamhet: IT, kommunikation, HR, student- och utbildningsstöd samt ekonomiadministration. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå — förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Linköpings universitet är ett av de lärosäten som under perioden 1997-2015 haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen och är i dag Sveriges 5:e största universitet när det gäller utbildningsverksamhet. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå kännetecknas, i enlighet med strategikartan, av en stor andel (84 procent) utbildningsprogram och där i stort sett all utbildning (97 procent) är campusförlagd. Etableringsgraden på arbetsmarknaden för de studenter som examineras från LiU är bland de högsta i landet. Universitetet rekryterar drygt två tredjedelar av sina studenter utanför Östergötland. I UKÄ:s kvalitetsgranskningar som genomfördes under perioden 2011-2014 var LiU bland de bästa av landets lärosäten. Sammantaget har universitetet praktiskt taget alltid haft en utbildningsvolym som överstigit universitetets takbelopp. Universitetet prognostiserar att denna utveckling fortsätter även under den kommande treårsperioden trots att ungdomskullarna minskar i storlek. Utmaningar Linköpings universitet har en position som ett av landets bästa lärosäten, ett faktum som inte kan tas för givet. För att bibehålla och förstärka positionen måste såväl utbildningsutbud som undervisningsformer hålla hög kvalitet och ständigt utveck- las, förnyas och marknadsföras gentemot de ungdomar som ska välja lärosäte. Samtidigt är LiU ett av de lärosäten som har den största andelen rekrytering av studenter utanför närregionen. Cirka 70 procent av universitetets studenter rekryteras utanför Östergötland. Detta måste fortsätta att ske trots att antalet individer i åldern 19-24 år fortsätter att minska och kommer att ligga på sin lägsta nivå kring 2020 och att benägenheten hos studenterna att flytta tycks minska. Detta, tillsammans med att nästan alla landets universitet och högskolor rekryterar bra och ligger över sina respektive takbelopp, innebär också att konkurrensen kommer att vara fortsatt stor från landets övriga universitet och högskolor. Allt fler lärosäten ökar dessutom sin andel utbildningsprogram och närmar sig således snabbt LiU:s profilering som ett programuniversitet. LiU måste möta dessa förändrade förutsättningar genom att leva upp till sina ambitioner kring förnyelse, relevans och kvalitet. Ändrade studie- och beteendemönster, liksom förändrade förkunskaper hos de studerande, kommer också att påverka utvecklingen vid LiU. Andra faktorer, som arbetsmarknadens utveckling, studiemedelssystemets villkor men också den ökade internationella konkurrensen, spelar också en stor roll. Helt avgörande för om LiU ska kunna behålla positionen som ett av landets bästa lärosäten är att universitetet fortsätter att rekrytera mycket kvalificerade lärare/forskare. Prioriteringar Den politik som utformas av regering och riksdag utgör förutsättningar för hur Linköpings universitet utformar sitt arbete. Därutöver gör LiU egna prioriteringar som, beträffande utbildning på grundnivå och avancerad nivå under perioden 20162018, omfattar nedanstående områden: Utveckla utbildningsutbudet Utbildningsutbudet utvecklas fortlöpande inom respektive fakultet. En mer övergripande och för universitetet gemensam översyn av inriktningen och förläggningen av universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud genomfördes under 2013 och har sedan dess utvecklats ytterligare. Förslagen, som i allt väsentligt berör Campus Norrköping, utgörs av fyra fakultetsövergripande profilområden: • Plats för välfärd och Äldres välfärd • Yngre barns lärande •Samhällsbyggnad •Gestaltning Samtliga ovanstående profilområden är direkt kopplade till det övergripande området Välfärdens utmaningar. I anknytning till profilområdet Samhällsbyggnad har filosofiska fakulteten arbetat fram ett förslag till kandidatprogram i samhällsplanering. Programmet är i princip klart och kan starta så snart finansieringen är säkerställd. Utbildningen har starka kopplingar till gestaltning då man både i utbildningen och kommande yrkesliv ska kommunicera och visualisera mål, idéer och även fysiska miljöer som ännu inte finns. Profilområdet Gestaltning är dessutom det område som länkar till samtliga profilområden. I modellen för fortsatt arbete är Gestaltning dels en form, dels ett medel för samverkan mellan de olika profilområdena. Det handlar således om att utveckla och skärpa verktyg för samhällets kunskapsbildning och för att åskådliggöra det komplexa. Det är bland annat utifrån detta som tydliga kopplingar kan göras mellan samtliga profilområden. Arbetet med att inom ramen för universitetets takbelopp få utrymme till ett eller flera kandidat- och/eller masterprogram inom ovan nämnda områden prioriteras. Utveckla undervisningsformerna För att möta framtidens utmaningar bland annat i form av teknisk utveckling, ändrat förhållningssätt till kunskap, ändrat sätt att lära sig, förändringar i gymnasieskolan och en ökad konkurrens om studenterna, behöver undervisningen på grundnivå och avancerad nivå ständigt utvecklas. Inom Linköpings universitet sker denna utveckling inom ramen för ett pedagogiskt språng som kan sammanfattas i tre huvudrubriker: • Ständig utveckling av utbildningskvalitet • Nya former för lärande • Utveckling av lärmiljöer Det pedagogiska språnget innefattar även uppförandet av ett nytt hus där det kommer att skapas attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer och som också kommer att innehålla Campus Vallas samlade bibliotek. Vidare har det inrättats ett pedagogiskt/didaktiskt centrum, Didacticum, som på ett kreativt och innovativt sätt ska driva och bidra till en pedagogisk och didaktisk utveckling av universitetets utbildning och undervisning som kompletterar det utvecklingsarbete som bedrivs inom fakulteter och institutioner. LiU:s virtuella lärmiljö, Lisam, utvecklas vidare med förbättrad funktionalitet utifrån behov och önskemål, tydliggjorda av lärare och studenter. På institutionerna finns pedagogiska/tekniska ambassadörer för att stödja detta arbete. Utveckla ett kvalitetssystem som både bidrar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Nationellt införs ett nytt system för kvalitetssäkring som i stora drag innebär att lärosätena ska bygga upp egna system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Dessa system ska sedan granskas av UKÄ. De lärosäten, vars system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling blir godkända, ska sedan med utgångspunkt i det egna 9 10 kursutvärderingen. Arbetet med att implementera dessa system är prioriterat då dessa utgör viktiga förutsättningar för en grundutbildning av hög kvalitet. Basanslag 2014 mnkr 2 500 Forskning Takbelopp 2014 och utbildning på 2 000 forskarnivå — förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 1 500 1 000 500 0 LiU UU LU Takbelopp 2014 GU SU UmU Basanslag 2014 Bild 6: Figuren ovan visar anslagen för 2015. Takbelopp (grundutbildningsanslag) jämfört med basanslaget (forskningsanslag). programmet och med hjälp av externa professionella bedömare granska sina egna utbildningar. Arbetet med att utveckla ett sådant system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling prioriteras under perioden. Universitetets utbildningar ska vara samverkanssäkrade Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att ”alla program- och professionsutbildningar vid LiU ska vara samverkanssäkrade”. Det är ett led i att LiU ska fortsätta att vara Sveriges bästa programuniversitet. Arbetet, som sker successivt, inkluderar Demola, ett projekt för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. Förstärkta rekryteringsinsatser Linköpings universitet har i princip alltid haft ett bra sammantaget söktryck till sina programutbildningar. Eftersom LiU är ett programuniversitet är det särskilt viktigt att följa utvecklingen. Mot denna bakgrund har indikatorn ”LiU:s andel av antalet förstahandssökande till program” kopplats till strategikartan. Måltalet har satts till 5,50 procent. Inför antagningen till höstterminen 2015 blev utfallet 5,03 procent. Det något sämre utfallet beror på en liten minskning av antalet förstahandssökande till universitetets programutbild- ningar men också på att landets lärosäten ökat sitt utbud av programutbildningar, som därmed får ett ökat antal förstahandssökande. Mot bakgrund av att universitetet rekryterar en stor andel av sina studenter utanför Östergötland måste rekryteringsinsatserna förstärkas. Då Stockholmsområdet, som är och har varit ett mycket viktigt rekryteringsområde, årligen har en mycket stor inflyttning, bör extra rekryteringsinsatser koncentreras dit. Satsningar på breddad rekrytering behöver också göras, särskilt i närområdet. Ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för utbytesprogram med utländska lärosäten har LiU en omfattande verksamhet. Sammantaget råder dock en obalans mellan inresande och utresande studenter då LiU sänder ut fler studenter till de utländska lärosätena än vad som kommer till Linköping. För vissa lärosäten, framför allt i engelskspråkiga länder, är det precis tvärtom. För att LiU även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända studenter till sådana lärosäten behöver LiU ombesörja att studenter från dessa universitet i större utsträckning kommer till Linköping. Mot denna bakgrund ges, med start sommaren 2016, ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på utbytesstudenter från sådana lärosäten. IT- system för utbildningsändamål Under 2015 inleds implementeringen av Ladok 3, det studieadministrativa system som successivt kommer att ersätta det nuvarande Ladoksystemet. Samtidigt utvecklar universitetet en ny kursdatabas, ”Bilda”, den virtuella lärmiljön Lisam och ett nytt systemstöd för den elektroniska Förutsättningar Globalt är högskolevärlden stadd i en närmast dramatisk expansion både inom utbildning och forskning. Den expansion som tidigare främst skett i västvärlden sker nu i huvudsak utanför Europa och USA. Expansionen, internationellt och nationellt, har gjort att konkurrensen om till exempel studenter, lärare, forskare och finansiering har ökat. Även antalet vetenskapliga publikationer har ökat kraftfullt. Linköpings universitet är ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnes- och fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella, vägar. LiU har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns mycket framstående teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet som förutom framstående disciplinär forskning även är känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. I början av 2015 hade Linköpings universitet, relativt de andra stora universiteten, i likhet med tidigare år ett mycket lågt basanslag (= fakultetsanslag), i relation till grundutbildningsanslaget. Detta faktum missgynnar LiU på flera sätt. Exempelvis är det många både nationella och internationella finansiärer som i dag kräver samfinansiering av projekt. Vidare behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Dessutom är basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammantaget gör detta att Linköpings universitet har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet (se bild 6). Linköpings universitet har under den senaste 10-årsperioden lyckats erhålla en hög andel externa medel (bidrag). De största ökningarna kommer från forskningsråden samt övriga svenska finansiärer. Om de beviljade forskningsbidragen från Vetenskapsrådet under perioden 2011-2014 relateras till respektive lärosätes basanslag får man fram fördelningen enligt bild 7. Den visar att LiU har en hög utväxling, cirka 30 procent av beviljade medel från VR, i relation till basanslaget. 11 2014 2013 2012 2011 Ch al m or g Gö te b er s te k ni sk a hö gs ko la s un Ka iv er rls si ta te ds t un Ka i v ro er lin si Ku te sk t ng a I l. T ns ek tit ut ni sk et a Lin hö kö gs pi ko ng la n s un iv Lin er né si te Lu un t le iv å er te si kn te is te ka t un iv er Lu si nd te s t un St oc iv er kh si ol te m t s un iv er Um si eå te t un i v Up er ps si te al t a un iv Ör er eb si ro te t un iv er si te t 2010 Bild 7: Beviljade bidrag från VR:s stora utlysning, i relation till respektive års basanslag. Utmaningar LiU har tre stora universitetsövergripande utmaningar som relaterar till strategikartan och även till ISK-arbetet, nämligen bibliometri/publiceringar, externa medel och infrastruktur. Bibliometri/publiceringar Från och med 2009 omfördelas en del av basanslagen, numera 20 procent, mellan lärosätena. Omfördelningen baserar sig på indikatorer som bibliometri och förmågan att attrahera externa medel. 2014 erhöll LiU ett tillskott om 30 mnkr, vilket är ett kvitto på att kvaliteten av forskningen vid LiU fortsätter att utvecklas. Dessutom finns det ytterligare aviserade förstärkningar av basanslagen i propositionen, varför LiU har räknat med ett tillskott på cirka 16,5 mnkr för 2016. Trots ökningen av anslagen har LiU ändå, i relation till grundutbildningen, ett lågt basanslag. De ökningar som erhålls är i förhållande till anslagen små, varför LiU även i fortsättningen kommer att vara missgynnat relativt de stora lärosätena. LiU kommer även framgent att bevaka vetenskapliga publiceringar, inklusive tillgång till publikationer via OA (Open Access) och citeringsfrekvenser, följa upp publicering vid institutionsdialoger och anordna interna LiU-konferenser om publiceringar. Detta för att kunna säkerställa att LiU fortsätter öka sitt fältnormaliserade citeringsindex. Externa medel Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurre- rat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. Dessutom har LiU erhållit medel från European Research Council (ERC) för både för yngre och etablerade forskare. Under första halvåret 2015 erhöll LiU tre stora anslag, två från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, och ett från en gemensam FORMAS-/MISTRA-satsning. För den sistnämnda satsningen erhöll LiU i början av året 40 mnkr för ett tvärvetenskapligt projekt inom ”Environmental Humanities”. I april tillkännagav KAW en satsning på molekylär medicin under en nioårsperiod om 150 mnkr. I maj erhöll LiU den hittills största enskilda satsningen från KAW – inom autonoma system. Satsningen som innefattar totalt 1,8 mdkr ska koordineras av LiU och drivas tillsammans med Chalmers, KTH och Lunds universitet samt industrin. Stiftelsen står för 1 300 mnkr, industrin för 300 mnkr och medverkande universitet för 200 mnkr. Naturligtvis medför dessa satsningar, speciellt den sistnämnda, ett behov av att omprioritera basanslagsmedel då det även här krävs viss samfinansiering. Infrastruktur Finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur har förändrats dramatiskt under de senaste åren. I enlighet med direktiven i den tidigare forskningspropositionen finansierar Vetenskapsrådet från och med 2009 inte längre dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Det ansvaret har istället övergått till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på infrastrukturer av nationellt intresse. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar från och med 2011 inte heller dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. LiU ställer sig positiv till den förändring som skett, det vill säga att universiteten tar ett övergripande ansvar för vilken ny utrustning som ska anskaffas. Detta förutsätter, precis som Vetenskapsrådet har beslutat, att forskarna i sina ordinarie projekt kan få ersättning för driftkostnader och avskrivningar för att minimera belastningar på basanslaget. Dessutom kan prioriteringarna inom Rådet för forskningens infrastruktur (RFI), vid Vetenskapsrådet, komma att få stor betydelse för vilka infrastrukturer som universiteten väljer att finansiera eller avveckla. När det gäller de nationella infrastrukturerna, som är finansierade via Vetenskapsrådet, så deltar LiU just nu i diskussioner om nästa Guide till infrastrukturen, som är Vetenskapsrådets policydokument om infrastruktur. Denna Guide kommer att bli klar 2016 och en ny utlysning kommer under 2017. Vad gäller de lokala infrastrukturerna kommer lärosätena själva att behöva ta på sig investeringsansvaret för utrustningar för att eventuellt kunna få avskrivningskostnader via beviljade projektanslag. Investeringsansvaret och de numera allt dyrare utrustningarna kommer att innebära att universitetets låneram för perioden behöver öka, något som beskrivits i budgetunderlaget till utbildningsdepartementet. Prioriteringar Linköpings universitet har precis (våren 2015) erhållit tre mycket stora externa anslag: Environmental Humanities, Molekylär medicin och Autonoma system. Dessa satsningar kommer att kräva viss 12 samfinansiering. Därför behöver LiU, framför allt berörda institutioner, omprioritera basanslagsmedel. Dessutom kräver så här stora anslag omfattande organisation och tydliga ledningsstrukturer. Inte minst eftersom externa aktörer deltar, till exempel Region Östergötland, industrin samt andra lärosäten – både inom och utom landet. Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar Under 2013 lades projektet ”Universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud” fram. Det involverade fyra fakultetsövergripande områden: Plats för välfärd och Äldres välfärd; Yngre barns lärande; Samhällsbyggnad samt Gestaltning. Det nyetablerade Institutet för analytisk sociologi, vid Campus Norrköping, är ett första viktigt steg i detta arbete. Vidare pågår ett brett och aktivt arbete med att fortsätta konkretiseringen av de ovan nämnda områdena. Till exempel har tre utmaningar inom forskning för ”Plats för välfärd” formulerats: • Fler patienter, färre anställda inom vård och omsorg samt mindre ekonomiska resurser. • Användning av IKT i hälso- och sjukvård, egenvård och rehabilitering. • Samhällsförändringar som påverkar vård och omsorg. Arbetslivsforskning är ett annat starkt område inom Välfärdens utmaningar. LiU har redan i dag starka forskningsmiljöer som direkt berör eller tangerar detta område, till exempel HELIX – ett VINN Excellence center, Remeso – ett FORTE Excellence Center, KITE, som är ett stort forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Flera av dessa miljöer har en stor del externfinansiering som dessutom är i slutfasen av sin projekttid. LiU har en hög kompetens inom arbetslivsforskning och här finns det potential att bli ett nationellt centrum. Ovan nämnda profilområden stämmer väl överens med aktuella samhälleliga behov. När det gäller LiU:s forskning kan gestaltningsverksamheten inspirera till utveckling av nya arbetsformer och till att åskådliggöra av forskningsresultat. Projekt kan exempelvis formuleras gemensamt av välfärdsforskare och gestaltare (visualisering, informationsdesign, dokumentär, konst, producenter) vilket kan leda till nya sätt att formulera problem och frågeställningar, nya sätt att samla in och bearbeta data/forskningsmaterial, nya teoretiska öppningar. Det handlar således inte enbart om gestaltning av forskning, att låta gestaltare paketera redan färdiga forskningsresultat på ett för publiken mer aptitligt sätt. Istället blir gestaltning ett led i forskningsprocessen och ett sätt att aktivt bidra till kunskapsbildningen i samhället. Infrastruktur Med anledning av finansiärernas ändrade inställning vad gäller finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning kommer infrastrukturfrågorna framgent att bli ett allt viktigare strategiskt område för universitetet. Den utredning som rektor tillsatte under 2014 har precis lagt fram sin rapport där ett flertal rekommendationer ges för att: • skapa en resurskatalog av i första hand befintlig och i andra hand önskvärd infrastruktur, • utarbeta en tydlig hanteringsordning vad gäller prioritering av vetenskapligt dyrbar infrastruktur, samt • utarbeta finansieringsmodeller som inkluderar investeringsplaner för desamma. Strategiska forskningsområden, SFO Under 2014 utvärderades de strategiska forskningsområdena, se avsnitt ”Anslagsfördelning: Forskning och utbildning på forskarnivå”, av en internationell bedömargrupp. Utvärderingen gjordes både avseende ledning och vetenskapligt innehåll. I maj 2015 skickades utvärderarnas rekommendation till utbildningsdepartementet och glädjande nog gav utvärderingen ett positivt besked vad gäller de miljöer som LiU är värd för. För materialområdet föreslogs till och med en ökning av anslaget med 4 mnkr då utvärdering gav betyget excellent på alla kriterier. LiU har, tillsammans de andra lärosätena, ett stort ansvar att fortsätta arbetet med att vidareutveckla verksamheterna. Samverkan — förutsättningar utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Samverkan har en lång historia och stark tradition, såväl internt som externt, vid Linköpings universitet. Sprunget ur ett samhälleligt behov har universitetet alltsedan sin tillkomst karakteriserats av en god samverkanskultur, en mångfald av samarbeten och goda relationer med sin omvärld. Såväl inom utbildning som inom forskning sker samverkan med det omgivande samhället naturligt, dagligen och i otvungna former. Samverkan ses som ett strategiskt verktyg för att inbringa ytterligare resurser, bland annat att ge utbildningen en koppling till blivande arbetsmarknad, stärka relevansen i forskningen och underlätta nyttiggörandet av erhållen kunskap till samhället. Under senare år har universitetens roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutvecklingen ytterligare betonats såväl av Sveriges riksdag som EU-kommissionen. Där har vikten av universitetens och högskolornas förmåga att samverka och nyttiggöra sin forskning, att bedriva en relevant och arbetsmarknadsnära utbildning samt i övrigt verka för att bidra till en samhällelig kunskapsbildning understrukits. Influerat av de utvärderingar som redan genomförts i Storbritannien och Australien diskuteras nya former för nationell resursfördelning, bland annat baserat på forskningens samhälleliga genomslag. Så kallade Impact Case Studies (fallstudier) utgör grunden för den tänkta dokumentationen och svenska forskningsfinansiärer, exempelvis Formas och VINNOVA, har redan påbörjat detta arbete. Även Vetenskapsrådets förslag till utvärderingsmodell, FOKUS, tar med genomslag utanför akademin som en indikator. LiU har tydliggjort vikten av samverkansuppdraget i såväl sitt övergripande strategiarbete (strategikartan) som i sin Forsknings- och innovationsstrategi 20132016. Universitetsstyrelsen har antagit en ny samverkanspolicy och arbetet med att implementera den pågår. Verksamheten har dessutom framgångsrikt ansökt och beviljats medel i en rad olika projekt med syftet att utveckla samverkansuppgiften vid LiU. Som stöd i verksamhetsutvecklingen finns från och med 2015 utsedda samverkanskoordinatorer vid samtliga institutioner och fakulteter samt ett nytt samverkansråd. Strategiska samverkansavtal tecknades under 2014 med fyra viktiga samarbetspartners: Saab AB, ABB AB, Statens vägoch transportforskningsinstitut (VTI) samt Tekniska verken i Linköping AB. Under kommande period kommer ytterligare avtal att skrivas. Som del i dessa avtal uppmuntras nya samverkansinitiativ inom utbildning, forskning och innovation, det senare till exempel genom LiU:s strategiska satsning på Demola. Nu ligger det i planen att hitta formerna för det. Utmaningar Övergripande och organisatoriska överväganden: • LiU:s verksamhet och interna organisation med koppling till regional samverkan och regionala tillväxt- och innovationsfrågor behöver tydligare koordineras med Region Östergötlands nya utvecklingsplattform. • LiU:s utvecklingsarbete kring strategisk samverkan bedrivs i dag i projektform och med extern finansiering. På sikt behövs en långsiktigt stabil finansiering. • De strategiska partnerskapen kräver kontinuerligt stöd och uppföljning. Med ytterligare partnerskap i portföljen blir också konsekvensen ett ökat behov av stöd och koordinering av dessa åtaganden. Forskningssamverkan • LiU har valt att använda sig av fallstudier för att beskriva forskningens nyttiggörande. Utmaningen relaterat till detta är hur vi på bästa sätt kan uppmuntra och stödja kärnverksamheten i detta arbete. Utbildningssamverkan • I LiU:s samverkanspolicy fastställs även att ”samverkanssäkra” alla program- och professionsutbildningar vid LiU. Ett pilotprojekt med 24 program med anknytning till samtliga fakulteter pågår. • Inom ramen för utbildningssamverkan ligger även LiU:s satsning på Demola, en unik tvärdisciplinär och fakultetsövergripande kurs där studenter från ett 20-tal av universitetets program kan delta och där externa uppdragsgivares utvecklingsprojekt och studenternas entreprenörskap står i fokus. Demola har under en treårsperiod haft formen av ett pilotprojekt men bör framledes drivas som ett långsiktigt åtagande. • I och med arbetsmarknadens omställning till en kunskapsekonomi, högre grad av automatisering och mindre behov av okvalificerad arbetskraft ställs också allt större krav på samhälleliga insatser för fort- och vidareutbildning. Som förnyare av högre utbildning är det en utmaning som LiU bör anta. Incitamentsstruktur och meritering • I LiU:s samverkanspolicy fastställs att ledningsverktyg och incitamentsstrukturer, på såväl organisations- som individnivå, som stimulerar och belönar ett framgångsrikt samverkansarbete ska utvecklas. Prioriteringar Med utgångspunkt i ovan kommer under perioden följande utmaningar att prioriteras: • Utveckla LiU:s förmåga att beskriva forskningens relevans och nytta för det omgivande samhället bland annat genom så kallade Impact Case Studies. • Utveckla LiU:s förmåga att beskriva de olika utbildningarnas relevans och nytta för det omgivande samhället. • Vidareutveckla och fördjupa samverkan inom (a) regional utveckling, tillväxt och innovation, (b) strategisk samverkan, (c) strategiskt partnerskap och (d) Demola. • Inventera universitets nuvarande utbud inom fort- och vidareutbildning som underlag för en framtida strategi. • Säkerställa att samverkan tydliggörs som meriteringsgrund i LiU:s anställningsordning. • Arbetet med att utveckla universitetets samverkan inom skolområdet fortsätter. Hösten 2014 inrättade rektor ”LiU Skolsamverkan” och uppdrog åt Utbildningsvetenskap att samordna arbetet. Arbetet syftar både till att stärka det interna samarbetet avseende skolsamverkan och universitetets samverkan med skolhuvudmän. Kompetensförsörjning och ledarskap — förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Linköpings universitets framgångar och styrka kan till stor del förklaras av LiU:s samlade kompetens och universitetets förmåga att samverka inom och mellan olika nivåer samt med övriga samhället. Det är på så sätt som starka forskningsmiljöer och utbildningsprogram har utvecklats och blivit framgångsrika. För framtiden är denna strategi viktigare än någonsin. I en tid då komplexiteten ökar och konkurrensen hårdnar blir ett väl fungerande samarbete än viktigare. Det gäller såväl inom utbildning och forskning som inom verksamhetsstödet och i samspelet däremellan. Målet är högt ställt: Vid LiU ska vi nå våra mål, utveckla verksamheten och varandra. Kompetensförsörjning är det samlade begreppet för attrahera-rekrytera-behålla-utveckla-avveckla kompetens. Arbetet bedrivs på både en strategisk och operativ nivå. På den strategiska nivån är arbetet inriktat på arbetsmiljö, chef- och ledarutveckling, lika villkor, medarbetarskap och rekrytering. Samtliga dessa områden är adresserade i strategikartan och utgör förutsättningar för byggandet av attraktiva akademiska miljöer. Utmaningar Universitetet befinner sig fortfarande i ett skede av både ersättningsrekrytering, på grund av pensionsavgångar, och expansionsrekrytering. Generationsskiftet beräknas generera rekryteringsbehov fram till och med 2018, och cirka 400 medarbetare, varav 200 lärare/forskare, ska ersättas. Expansionsrekryteringen kommer främst ske inom ramen för externa bidrag och då främst genom rekrytering av doktorander och postdoktorer. Övriga universitet i Sverige befinner sig i en likartad situation och konkurrensen om lärare och forskare innebär att Linköpings universitet står inför en stor utmaning. Universitetets förmåga att attrahera och rekrytera lärare och forskare är helt avgörande för universitetets framtid och för att nå universitetets mål, utföra excellent utbildning och forskning. Linköpings universitets strategi för rekrytering av lärare är att: • vara en nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, • rekrytera lärare som bedriver excellent utbildning, • rekrytera lärare som bedriver excellent forskning, • rekrytera lärare som stärker och utvecklar internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer, • rekrytera lärare som genererar en ökad andel externa bidrag och därigenom bidrar till en stabil forskningsfinansiering för LiU. Konkurrensen om studenter, lärare, forskare och resurser blir alltmer utmanande. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är av avgörande betydelse för LiU. Det krävs av LiU:s chefer att de utvecklar och driver den del av verksamheten som de ansvarar för gentemot LiU:s mål men också uppvisar förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser och kompetens. Det ligger en stor utmaning i att vara chef vid LiU. Chefskapet innebär att gå från att vara kollega till att vara kollegornas chef till att efter viss tidsbegränsad tid återgå till att vara kollega. Detta chefskap ställer stora krav på att utveckla det professionella avståndet till medarbetarna genom att ha förmåga att fatta svåra beslut, handla med LiU:s bästa för ögonen, skapa tydlighet i uppgifter och roller, visa respekt, vara tillgänglig och utöva den arbetsgivarroll som tilldelats genom delegation från rektor. Prioriteringar Rekrytering Universitetet ska sträva efter en mer balanserad karriärstruktur och då framför allt öka andelen meriteringsanställningar och anställningar som postdoktor. Generationsskiftet ger förutsättningar för arbetet med en mer balanserad karriärstruktur. Resultatet av de verksamhets- och kompetensanalyser som kommer att genomföras kommer att utgöra underlag för att nå strävansmålet. Chef- och ledarskap Enligt resultatet av medarbetarenkäten utgör chefskapet ett styrkeområde vid LiU. Den närmaste chefen uppskattas genomgående i organisationen, särskilt avseende lyhördhet, förtroende och respekt. Chefer och ledare behöver olika typer av förutsättningar för sitt chef- och ledarskap. Det kan handla om tid för uppdraget, kunskap, stöd, kompetensutveckling och befogenheter. Utifrån den betydelse som chefer och ledare vid LiU har, och de utmaningar de står inför, så genomförs två prioriterade aktiviteter under 2016-2018 och det är dels hållbart chefskap och dels ledarutbildning för ledare inom utbildning och forskning. Arbetsmiljö och lika villkor I resultatet av LiU:s medarbetarenkät framgår att 79 procent anser att LiU är en god arbetsplats. LiU:s arbete inom arbetsmiljö och lika villkor, på både strategisk och operativ nivå, har resulterat i detta goda resultat. Prioriterade aktiviteter 2016-2018 inom dessa områden kommer att presenteras i handlingsplaner på både institutions- (motsvarande) och LiU-nivå utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Medarbetarskap I resultatet av LiU:s medarbetarenkät framgår att medarbetarna upplever att deras arbete är meningsfullt, att de har stimulerande arbetsuppgifter, att de är delak- 13 14 tiga i utformningen av sina arbetsuppgifter och att de har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Detta är vad som betecknas som friskfaktorer i en organisation och medarbetarskapet utgör ett styrkeområde vid LiU. Fortfarande ligger nivån på upplevd negativ stress relativt högt och upplevelsen bland medarbetarna är att institutioner/ enheter aktivt arbetar med frågan. Resultatet i medarbetarenkäten utgör grunden för att arbeta med det prioriterade området hållbart medarbetarskap. Lokalförsörjning — förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Såväl internationellt som nationellt är fortsatt stort fokus på campusutveckling kopplat till universitetets roll som katalysator för samhällets utveckling – lokalt och nationellt. Internationellt dominerar den anglosaxiska kulturen med fullservicekoncept för studenter och mer eller mindre självförsörjande universitetsmiljöer. Även i Sverige diskuteras en utveckling mot mera integrerade campusområden med studentbostäder och annan service för studenter. Dessa faciliteter kan finnas inom campusområdet, eller utanför. Det nya är att utvecklingen går mot en helhetssyn som omfattar studentens hela studieupplevelse. Skandinavien skiljer ut sig genom en större öppenhet mot samhället utanför själva universitetsområdet. Vidare finns även ett fortsatt stort fokus på nya typer av lärmiljöer som erbjuder större interaktion mellan lärare och student och anpassningsbara/flexibla lokaler för undervisning, samt studier i grupp eller ensam. IKT-området är fortsatt i fokus. Utbildning på campus kommer fortsatt att vara det mest attraktiva, men teknikutvecklingen av utbildningar kommer att påverka campusutbildning, till exempel genom att föreläsningar läggs ut på internet och undervisningstid i stället kan användas för diskussioner och tillämpning av föreläsningsinnehållet. Utmaningar En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiU:s varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. Universitetets lokaler ska vara anpassade vad gäller myndighetskrav som avser arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. LiU ska också verka för ett gott samverkansklimat med kommuner, hyresvärdar och eventuellt andra aktörer i syfte att påverka att studentbostadsbyggandet och byggandet av små lägenheter, även lämpade för gästforskare, sker i positiv riktning. Tidigare genomförda studentenkätundersökningar visar på hur stor betydelse de fysiska miljöerna har, med ändamålsenliga – såväl kvalitativa som kvantitativa (framförallt gällande läs/studieplatser) – miljöer för utbildning, arbete i grupp och självstudier. Syftet med Projekt Campus LiU 2015 är att säkerställa att universitetet har de miljöer för utbildning, studier och arbete som krävs för att vara attraktivt och funktionellt för studenter och medarbetare. Det nya studenthuset på Campus Valla ska stärka universitetets identitet som ett campusuniversitet där studenter, medarbetare och besökare kommer att erbjudas en sammanhållen mötesplats och ge studenterna tillgång till studieplatser i en modern och öppen miljö. En rad åtgärder har redan genomförts på samtliga campus för att förbättra studentytorna och detta arbete sker fortlöpande. Projektet innebär också en lösning så att den gemensamma förvaltningen, liksom infrastrukturen för samverkansområdet, kan samlas. Detta medför i sin tur att universitetet kan minska sin förhyrda yta på Campus Valla. Det är dock viktigt att universitet inte bara tittar kortsiktigt utan lyfter blicken för att kunna göra en långsiktig plan för hur universitetets campusområden ska utvecklas och hur stort lokalbeståndet ska vara för de närmaste 15-20 åren. I samarbete med lärosätena gör Akademiska Hus campusplaner och för LiU startar arbetet hösten 2015, då Campus Valla står först på tur. Därefter följer Campus Norrköping – där Akademiska Hus är en av flera fastighetsägare och där universitetet har större möjligheter att påverka lokalsituationen. Då etableringen av Campus Norrköping skedde, 1997, ansökte universitetet om att få teckna längre hyresavtal än 10 år och fick detta beviljat. För några fastigheter, såsom Kåkenhus, Täppan, Trappan och Bomullsspinneriet, sträcker sig kontraktstiderna fram till 2018-2019 och är därefter omförhandlingsbara för villkorsändring. Region Östergötland kommer att ta fram en ny fastighetsutvecklingsplan, med start 2015, där universitetet är delaktigt. I syfte att hålla lokalkostnaderna nere så långt det är möjligt har flera parallella processer inletts: att hos regeringen undersöka möjligheten att få teckna ett längre hyresavtal än 10 år för nya studenthuset samt ett intensifierat arbete med lokaleffektivitet. Rektor fattade under vårterminen 2014 beslut om att universitetets utbildningslokaler ska ha en genomsnittlig bokningsgrad på 70 procent, beräknat på 40 terminsveckor under ett år. Alla förändringar inom lokalbeståndet ska prövas mot LiU:s totala lokalbestånd och andra pågående lokalanpassningar inom universitetet. Som en del i lokaleffektiviseringsarbetet kommer också nuvarande internhyresmodell att ses över för att säkerställa att modellen ger incitament för att främja kostnadseffektivt lokalutnyttjande. Tillgång till studentbostäder nära campus är en nyckelfaktor för lärosätets attraktivitet och för studenters val av studieort. Bristen på studentbostäder är fortsatt stor, framförallt för våra internationella studenter. Dialog med fastighetsägare och kommuner (Linköping och Norrköping) i syfte att påskynda processer kring student- bostadsbyggandet pågår och flera nya studentbostäder är under produktion eller planeras för i både Linköping och Norrköping. Prioriteringar Inom Lokaleffektivitetsarbetet (LEA) Handlingsplan med utgångspunkt från rekommendationer i LEA-rapport finns framtagen, exempel: • Övergång från institutionsägda till gemensamt ägda lokaler. • Utredning kring mer differentierad internhyra. • Bättre utnyttjande av bokningspassen. • Tentamenslokaler. Eftersom digitala hjälpmedel vid examination kommer att införas i större utsträckning pågår en utvärdering av hur behovet av tentamenslokaler ser ut och vilka krav som ställs på lokalerna. Inom Campus LiU 2015 • Brukarmöten för berörda funktioner/ avdelningar pågår för såväl D-huset som för studenthus Valla. • Bygghandlingar och byggstart för D-huset. • Bygghandlingar och byggentreprenad för studenthus. • Fortsätta att kontinuerligt förbättra studie- och läsplatser och miljöer för utbildning på samtliga campus. Långsiktig planering lokaleffektivitet – campusplaner med mera • Campusplan för Valla och Campus Norrköping. • Fastighetsutvecklingsplan för Campus US. • Långsiktig planering avseende energieffektiviseringar med flera solcellsanläggningar på Campus Valla. • Utredning kring bland annat laborationsmiljöer och eventuella effektiviseringsmöjligheter tillsammans med Akademiska Hus och institutionerna. Övrigt • En översyn av nuvarande lokalkostnadsmodell, enligt uppdrag i rektors planeringsdirektiv, ska göras. Verksamhetsstöd – förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Vid Linköpings universitet arbetar kärnverksamhet och verksamhetsstöd nära tillsammans för att uppnå högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning. Ett modernt, professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd är en förutsättning för att nå LiU:s strategiska mål. Bemötande, kvalitet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet är viktiga utgångspunkter i all utveckling av tjänster. Utvecklingen inom det administrativa och tekniska området går fort. Det ställs krav på effektivisering och minskade kostnader samtidigt som det sker en efterfrågan på högre servicenivåer, ökad kvalitetskontroll och möjlighet till mer brukarinkluderande arbetssätt. Mer automatiserade administrativa och tekniska lösningar är en viktig förutsättning för att möta höga och skiftande krav på verksamheten. Denna automatisering medför stora förändringar av förutsättningarna på arbetsmarknaden, med grundläggande frågor om vilka arbetsuppgifter som utförs och av vem. Parallellt med en sådan utveckling finns en ökad efterfrågan på kvalificerad service. Det kan röra såväl enskild student och medarbetare som hela eller delar av en verksamhet. Lösningen beskrivs ofta som en mix mellan storskalig generalistdriven stödverksamhet och alltmer specialiserade expertfunktioner. Av tradition har LiU valt att i stor utsträckning låta universitetets olika delar utforma administrativa rutiner och arbetssätt efter de förutsättningar som finns i den lokala verksamheten. Nyttjandet av modernt IT-stöd gör det allt svårare att bekosta och underhålla de anpassningar som skulle krävas. Utvecklingen mot mer enhetliga arbetssätt drivs också av ökade krav på intern styrning och kontroll. Genom utveckling av avancerade system med inbyggda kontrollmekanismer kan rättssäkerhet, skydd mot oegentligheter etc. bättre garanteras. Effektivisering och centralisering av administrativ verksamhet påverkar i stor utsträckning alla medarbetares arbetssituation. På nationell nivå åskådliggörs detta genom tillskapandet av Statens Servicecenter. Inom LiU är införandet av det nya HR-systemet Primula ett bra exempel. Ett annat exempel är det arbete som genomförts av fakulteterna för att få mer enhetliga och förenklade arbetsprocesser när det gäller att ta fram och fastställa kurs- och utbildningsplaner för att utveckla kursoch utbildningsdatabasen Bilda. Under perioden 2016-2018 har LiU 144 pensionsavgångar inom verksamhetsstöd. Det innebär goda förutsättningar att effektivisera och ställa om, i syfte att uppnå en än bättre samstämmighet mellan å ena sidan medarbetarnas kunskaps- och kompetensprofil, och å andra sidan de krav som de verksamhetsmässiga uppdragen ställer på medarbetarna. Kunskaper och färdigheter inom system, språk samt analytisk och kommunikativ förmåga är exempel där kraven ökar. De alltmer omfattande kraven på utvärdering och uppföljning är ett annat område som leder till förändrade och ökade kompetenskrav. Utmaningar Förändringar inom systemstöd för administration är kostsamma och det är därför önskvärt att arbeta mer genomgripande med effekthemtagning av de vinster som de nya lösningarna kan erbjuda. I samband med pensionsavgångar eller att medarbetare slutar kan organisationen genomföra personalomställningar som successivt harmoniserar med förändrade arbetsuppgifter och ger långsiktiga kostnadsreduktioner. De nya systemen kommer även att kunna innebära att flera arbetsuppgifter som tidigare utförts manuellt kommer att utföras elektroniskt, i vissa fall helt automatiskt. I detta sammanhang är det viktigt att bevaka att effektiviseringar inom verksamhetsstödet inte innebär att lärarnas administrativa arbete ökar. Trenden mot egenregistrering kan dock innebära att lärare i viss mån tar över administrativa uppgifter. Grundprincipen är och bör vara att information bara matas in en gång och så nära källan till informationen som möjligt. De förändringar och den höga arbetsbelastning som utvecklingen av verksamhetsstödet medför under de närmast kommande åren ställer höga krav på samarbete mellan ansvariga för verksamhetsstöd inom universitetets olika organisatoriska nivåer. Utvecklingen av verksamhetsstödet måste bedrivas i nära samverkan mellan universitetsförvaltningen, fakulteterna och institutionerna. Den ökade samverkan och dialog mellan universitetsförvaltningen och fakulteterna som utredningen Organisation och struktur 2014 påtalade i sin slutrapport är en nödvändig förutsättning för detta. Vidare är det viktigt att institutionernas företrädare är delaktiga i såväl planering som genomförande av utvecklingen av verksamhetsstödet. För att stödja och koordinera pågående utvecklingsarbete inom verksamhetsstöd förtydligas utvecklingsrådets uppdrag att koordinera och samordna pågående initiativ samt att följa och stödja projekten och dess projektmedarbetare under pågående arbete. Därutöver förväntas utvecklingsrådet vara ett rådgivande organ till universitetsledningen vad gäller planering och prioritering av initiativ inom området verksamhetsstöd som beslutats i verksamhetsplan och budget. Prioriteringar Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. En översyn av verksamhetsstödet och dess organisering i olika nivåer (gemensamt, fakultet och institution) kommer att genomföras under perioden i syfte dels att kvalitetssäkra verksamheten, dels att identifiera och genomföra effektiviseringar. Följande fem verksamhetsområ- den ges särskild uppmärksamhet: Ekonomiadministration, HR, IT, Kommunikation samt Student- och utbildningsstöd. Frågor om strategisk kompetensförsörjning och ledarskap tillmäts en avgörande betydelse i strategikartan och återfinns som eget avsnitt i verksamhetsplanen. Detsamma gäller lokalförsörjningsfrågorna, som har en viktig roll för universitetets strategi. Arbetet med lokaleffektivisering förutsätts fortgå och effektueras under perioden. För övrigt verksamhetsstöd förutsätts att ett kontinuerligt utvecklingsoch effektiviseringsarbete fortgår. Därutöver kommer de åtgärder som initierats till följd av LiU:s analys av intern styrning och kontroll, och som fastställts av universitetsstyrelsen i februari 2015, att genomföras enligt plan. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och implementera initiativ för kvalitetssäkring och effektivisering inom de fem särskilt utpekade områdena kommer att bedrivas i nära samverkan med företrädare för fakulteter och institutioner. I framtagandet av dessa handlingsplaner ska hänsyn tas till följande aspekter: • Förenkla, harmonisera och tydliggöra processer, arbetssätt och systemstöd. • Utveckla verksamheten så att manuellt administrativt arbete minskar och standardisering samt automatisering ökar. • Se till att studenter och medarbetare får likvärdigt stöd och service oavsett campusområde, fakultet och utbildning samt att administrativa tjänster utformas så att studenter och medarbetare inte behöver känna till LiU:s interna organisation för att veta vart de ska ta vägen med frågor. • Föreslå ansvarsfördelning mellan olika nivåer i organisationen för att säkra att arbetet bedrivs så professionellt och effektivt som möjligt. I de fall arbete bedrivs inom flera olika organisatoriska nivåer ska förslag på hur arbetet bättre ska samordnas lämnas. Föreslå modeller för effekthemtagning av föreslagna rationaliseringar. • Genomföra en verksamhets- och kompetensanalys för verksamhetsområdet. Identifiera verksamhetens behov och ta fram en plan för kompetensförsörjning för den närmaste femårsperioden. 15 16 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet Tabell 3 Anslag från regeringen för 2015 samt prognos för 2016-2017 (tkr) Belopp Grundutbildning (takbelopp) Forskning och forskarutbildning Särskilda medel - varav Nationellt resurscentrum i teknik - varav Kvalitetsbaserad resursfördelning Ersättning för klinisk utb. och forskning Linköpings universitet tilldelas anslag från regeringen för respektive budgetår. Tabell 3 visar anslaget för 2015 samt prognos för 2016-2018 (belopp tkr). Besked om anslagens storlek lämnas i 2016 års budgetproposition som presenteras för riksdagen omkring den 20 september 2015, vilket innebär att det råder viss osäkerhet om anslagens storlek. I ersättningen för klinisk utbildning och forskning kommer en del av forskningsmedlen att konkurrensutsättas, varvid LiU kan erhålla både mer eller mindre medel. Angivna belopp utgår från att LiU behåller sin andel. Även för den kvalitetsbaserade resursfördelningen finns osäkerhet. Förutom anslag finansieras LiU:s verksamhet med bidrag, avgifter samt finansiella intäkter motsvarande ca 1 225 000 tkr. Föreliggande beslut, beträffande anslagsfördelning för budget 2016 och plan 2017-2018, avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå, alltså de två översta raderna i tabellen. Pris- och löneomräkningen för anslagen från staten för 2016 beräknas att uppgå till 1,61 procent. Till 2015 var uppräkningen 0,79 procent. Uppräkningen bedöms inte täcka den faktiska kostnadsökningen, vilket innebär ökade krav på verksamheten att effektivisera och omprioritera. Löneökningar från och med 1 oktober 2016 ska således rymmas inom verksamheternas erhållna intäkter. Lönekostnadspåslaget (LKP) fastställs till 51,25 procent för 2016, vilket är samma nivå som 2015. LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar. I den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommenderar ska kärnverksamheten bära sin del av de indirekta kostnaderna. Denna modell har tillämpats vid LiU sedan 2009. Kostnadsbärarna i kärnverksamhet debiteras och bidrar ekonomiskt till de indirekta kostnaderna. Anslagsfördelning:utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid LiU finansieras huvudsakligen genom ett ramanslag som motsvarar universitetets takbelopp. Dessutom finansieras det nationella centrumet Centrum för teknik i skolan (CETIS) från anslaget ”Särskilda medel till universitet Summa 2015 2016 2017 2018 1 379 461 1 423 381 1 447 844 1 467 961 806 309 23 129 835 791 23 502 835 791 17 492 835 791 3 512 1 847 1 877 1 877 1 877 21 282 21 625 15 615 1 635 209 629 216 385 219 766 222 705 2 418 528 2 499 058 2 520 893 2 529 969 Kommentar: I ersättningen för klinisk utbildning och forskning kommer en del av forskningsmedlen att konkurrensutsättas, varvid LiU kan erhålla både mer eller mindre medel. Angivna belopp utgår från att LiU behåller sin andel. I den forskningspolitiska propositionen finns en avisering om utökat forskningsanslag med 16,5 mnkr från och med 2016. LiU räknar med att den utlovade förstärkningen infrias, och den finns inräknad i anslaget ovan. Även för den kvalitetsbaserade resursfördelningen finns osäkerhet. Tabell 4 Sammanställning av beräknat takbelopp för perioden 2016-2018 tillsammans med takbeloppet för 2015 (tkr) Budgetramar=takbelopp 2015 2016 2017 2018 320 100 325 000 325 000 325 000 Medicinsk fakultet 161 800 322 900 163 000 328 000 170 000 338 000 180 000 348 000 Teknisk fakultet 560 000 575 000 580 000 582 000 - 9 971 12 434 10 551 17 085 22 410 22 410 22 410 Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Rektor (för senare fördelning) Särskilda åtaganden (se nedan) Summa Beräknat ramanslag 1 381 885 1 423 381 1 447 844 1 467 961 1 381 971 1 423 381 1 447 844 1 467 961 Tabell 5 Särskilda åtaganden som anslagsfinansieras genom avlyft under perioden 2016-2018 (tkr) Särskilda åtaganden Filosofisk fakultet Kompletterande utbildning Svenska för utomnordiska gäststudenter 2015 2016 2017 2018 1 520 950 1 550 970 1 550 970 1 550 970 Orkesterspel 735 750 750 750 Konstnärliga kurser i Vadstena 610 620 620 620 Statistik 1 030 1 050 1 050 1 050 Institutionen för kultur och kommunikation 1 550 1 580 1 580 1 580 3 440 3 500 3 500 3 500 En ny lärarutbildning 1 030 1 050 1 050 1 050 Samarbete med skolan 1 530 1 560 1 560 1 560 2 400 2 440 2 440 2 440 Språkverkstäder Utbildningsvetenskap Teknisk fakultet LiU Elitidrott Rektor Samverkanskoordinatorer 1 290 1 320 1 320 1 320 Pedagogiska/tekn. ambassadörer 1 000 1 020 1 020 1 020 0 5 000 5 000 5 000 17 085 22 410 22 410 22 410 Rektors särskilda medel Summa Tabell 6 Ersättningsbelopp (tkr) för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2016 ska tillämpas inom Linköpings universitet (kr) Utbildningsområde Ersättning helårsstudent Ersättning helårsprestation Humaniora, Juridik, Teologi, Samhällsvetenskap Naturvetenskap, Teknik, Farmaci 29 143 51 758 19 779 43 648 Vård 55 026 47 659 Medicin 61 489 74 794 Undervisning (*) 32 840 38 677 Verksamhetsförlagd utbildning (**) 43 103 50 763 Övrigt (***) Design (****) 41 567 33 765 146 669 89 360 (*) Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. (**) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. (***) Avser praktiskt-estetiska kurser inom bland annat lärarutbildningar (exkl. kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. (****) Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola (Carl Malmsten Furniture Studies) som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden 2016–2018. Tabell 7 Fördelning av beräknat anslag för forskning 2016-2018 samt anslag för 2015 (tkr) 2015 2016 2017 2018 155 000 157 496 157 496 157 496 Medicinska fakulteten 38 500 134 000 39 120 136 157 39 120 136 157 39 120 136 157 Tekniska fakulteten 246 000 249 961 249 961 249 961 Rektors budgetram 123 337 133 302 135 802 138 302 7 500 5 000 2 500 Strategiska forskningsområden 68 532 69 635 69 635 69 635 Strategiska lokaler 40 000 41 931 41 931 41 931 940 955 955 955 806 309 836 056 836 056 836 056 Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Kompensation IKE, Cellbiologen Samverkanskoordinator Totalt * Pris- och löneomräkning om 1,61 procent och 2016 års pris- och löneläge. och högskolor”. Denna finansiering beräknas uppgå till 1 877 tkr. Av nedanstående sammanställning framgår en uppskattning av universitetets takbelopp under perioden 2016-2018 tillsammans med takbeloppet för 2015. Definitivt besked om anslagens storlek lämnas först i budgetpropositionen för 2015 som presenteras för riksdagen omkring den 20 september. Kvalitetsförstärkningen inom humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt lärarutbildningen som föreslagits av regeringen har ännu inte fördelats på lärosäten, varför den inte ingår i nedanstående uppgifter. Fördelningen av takbelopp till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap utgår från de förutsättningar som angivits av regering och riksdag (se tabell 4). Därutöver utgör tidigare års utbildningsvolym och takbelopp förutsättningar för denna fördelning. Ett mindre belopp, för senare fördelning till fakulteterna för ökning av takbeloppen, ställs till rektors förfogande. Tabell 5 visar de särskilda åtaganden anslagsfinansieras genom avlyft under perioden 2016-2018. Rektors särskilda medel används till exempel till det internationella sommaruniversitetet så att de kurser som ges inom dess ram kan få en tilläggsfinansiering (utöver den normala ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer). Därmed kan samtliga kurser inom det internationella sommaruniversitetet få en likartad finansiering trots att de tillhör skilda utbildningsområden. Därutöver finansieras även de gemensamma extra arbetsinsatser och övriga kostnader, som är utöver de som normalt gäller, inom det internationella sommaruniversitetet. De moderna språken är ett annat utpekat område för rektors särskilda medel. De ersättningsbelopp (tkr) för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2016 ska tillämpas inom Linköpings universitet framgår av sammanställningen i tabell 6. Anslagsfördelning: forskning och utbildning på forskarnivå För respektive budgetår tilldelas LiU, i budgetpropositioner, anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagen för 2016, 2017 och 2018 framgår av tabell 7, de utgör en uppskattning utifrån kända förutsättningar. Enligt den forskningspolitiska propositionen Forskning och innovation (Prop. 2012/13:30) beräknas anslaget öka med 16 500 tkr i förhållande till 2015. Dessutom har en pris- och löneomräkning om 1,61 procent för 2016 och framåt använts. Vad gäller totalramen av basanslagen för 2016 så råder en stor osäkerhet vad gäller följande: • I den förra forskningspolitiska propositionen aviserades en ökning till Linköpings universitet om 16 500 tkr som ännu inte har bekräftas av regeringen. LiU räknar dock med att den utlovade förstärkningen infrias, det betyder att den finns inräknad i anslaget ovan. • I ett avtal som ingicks under år 1985 mellan staten och Landstinget i Östergötland åtog sig landstinget att, under 30 år, till och med utgången av år 2015, och utan krav på ersättning, tillhandahålla universitetet lokaler för den utbildning och forskning som skulle bli en följd av nämnda beslut. (Det så kallade Cellbiologavtalet eller objekt 463). För 2015 erhöll LiU 20 700 tkr av Region Östergötland (f.d. Landstinget i Östergötland). Årskostnaderna för lokalerna uppgår till cirka 11 400 tkr och 9 300 tkr har använts för driftskostnader av institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE. I budgeten ovan ingår inte någon ersättning från staten. Vad gäller utebliven ersättning av driftskostnader för IKE föreslås en viss kompensation till institutionen som trappas av under perioden 2016-2018. • Under 2014 utvärderades de strategiska forskningsområdena av en internationell bedömargrupp tillsatt av finansiärerna både avseende ledning och vetenskapligt innehåll. Den 1 maj i år skickades utvärderarnas rekommendation till utbildningsdepartementet, en liten ökning av anslaget, 4 mnkr, föreslogs till materielområdet för Linköpings universitet. Dessa medel är dock väldigt osäkra och finns i dagsläget inte med i ovanstående budget. Sammantaget råder därför en stor osäkerhet om storleken på basanslaget för 2016 varför ett kompletterande styrelsebeslut säkerligen kommer att behövas under hösten 2015. Fakultetsmedel Föregående budgetår förändrades finansieringsprincipen till att endast använda anslagsfinansiering, vilket utmynnade i att inför 2014 förändrades fördelningen till fakulteterna gentemot 2013. Fakulteterna påminns även i år att ta hänsyn till tidigare universitetsgemensamma strategiska satsningar som gjorts i beslut från 1998 till 2013. Rektors budgetram Rektors budgetram omfattar beslut som styrelsen tagit tidigare, till exempel professorskontrakt, karriärkontrakt, LiU Research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utvecklingsmedel. Dess- 17 18 utom tillkommer samfinansiering av vissa projekt som har mottagits från till exempel Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. och där man inte fått full kostnadstäckning. Totalt sett minskar rektors budgetram till följd av den nya finansieringsprincipen, på grund av utebliven OH-finansiering, samtidigt som behovet av samfinansiering minskar något. Rektors budgetram anpassas kontinuerligt för kommande år och redan 2016 kommer endast ett mindre underskott att uppstå och till 2017 kommer budgetramen vara i balans. facilities som nationella och internationella noder. Vad gäller lokal infrastruktur så finns i dag inte längre någon extern finansiär. Numera måste därför LiU ta på sig investeringsansvaret för ny utrustning. För kommande år kommer LiU därför att behöva avsätta en del av basanslaget för kostnader av kommande investeringar. Här bör LiU se över både rektors budgetram samt de medel som avsätts till strategiska lokaler för att frigöra medel för kommande investeringar. Övrigt Strategiska forskningsområden I anslaget finns 69 635 tkr för de av regeringen beslutade strategiska forskningsområden där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation 32 245 tkr, Materialvetenskap 29 408 tkr och Säkerhet och krisberedskap 7 863 tkr. Medlen till IT och mobil kommunikation omfattar förutom resurser till Linköpings universitet också resurser till Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad. Medlen till Materialvetenskap omfattar endast Linköpings universitet medan medlen till Säkerhet och krisberedskap, förutom resurser till Linköpings universitet, också omfattar resurser till KTH och Chalmers. Av de strategiska forskningsområden som regeringen beslutat om deltar Linköpings universitet, förutom de ovan nämnda där LiU varit huvudsökande, i E-vetenskap (KTH huvudsökande) och Transportforskning (KTH huvudsökande). Dessa medel syns inte i anslaget ovan utan transfereras till LiU i särskild ordning. Strategiska lokaler Ersättning för lokalhyror ingår sedan 2013 i anslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som finansieras via avlyft. Till ersättning för följande strategiska lokaler, renrummen vid IFM och ITN, NSC:s datorhall, CBR och CMIV fördelas 41 931 tkr från anslaget. Dessa anslag bör ses över i samband med en ny hanteringsordning för infrastrukturer, se nedan under Infrastrukturer. Samverkanskoordinatorer För att fortsätta LiU:s framgångsrika arbete med samverkan med det omgivande samhället och arbetet med att utveckla indikatorer/nyckeltal så avsätts medel motsvarande 5 procent för en lektor per institution från och med 2015. Dessa avsättningar fortsätter 2016. Infrastrukturer Stora delar av forskningen blir allt mer beroende av allt dyrare utrustning. Det är angeläget att det skapas goda förutsättningar för en balanserad långsiktig finansiering och utveckling av forskningens infrastruktur, det gäller såväl lokala core Även om Linköping universitet i sin helhet har ett positivt myndighetskapital och oförbrukade bidrag för ännu ej utförda projekt, så finns det på central nivå verksamheter som inför 2015 är ofinansierade. Detta gäller bland annat samfinansiering av vissa projekt erhållna av till exempel Wallenberg Stiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. där full kostnadstäckning ej erhålls. För samtliga dessa finansiärer/satsningar gäller dessutom att de förutsätter kraftfull central samfinansiering. Vissa insatser för strategisk rekrytering är också underfinansierade. Dessa verksamheter, som till en väsentlig del härrör från tidigare löften, är i dagsläget inte fullt finansierade och för 2015 rör det sig om ett sammanlagt underskott i storleksordningen 50 000 tkr. Finansiering av universitetsgemensam verksamhet Universitetsgemensamt verksamhetsstöd har finansierats dels med interna avgifter (som betalas av den som nyttjar tjänsten), dels med debitering till institution, det vill säga att samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till kostnader för dessa gemensamma verksamheter (overheaduttag). De interna avgifterna avser främst utnyttjande av administrativa stödsystem (dokumentoch diariesystem, HR-system, ekonomisystem, studieadministrativt system etc.) samt IT-abonnemang. Utveckling av systemstöd har utgjort en betydande del av arbetet med att utveckla och effektivisera LiU:s verksamhetsstöd. System byts även ut genom modernisering, att avtal löper ut och att LiU deltar i nationella utvecklingsprojekt. Sammantaget har detta medfört att de interna avgifterna har ökat och kommer att öka i kostnad. Mer effektiva stödprocesser bedöms mildra effekterna långsiktigt och kommer att belysas i universitetsdirektörens översyn av verksamhetsstödet och dess organisering i olika organisatoriska nivåer. Under våren 2015 har en utredning kring de olika finansieringsprinciperna genomförts för det universitetsgemensamma verksamhetsstödet. För verksamhet som avser hela LiU, och där verksamhetens olika enheter inte enskilt kan påverka sin andel, bör kostnaderna ingå i det universi- tetsgemensamma verksamhetsstödet som debiteras till institution. Finns det däremot ett köp-säljförhållande ska fakturering tillämpas då konsumtionsvolymen kan påverkas av köparen. Det innebär att de interna avgifterna för bland annat administrativa system och kvartersorganisationen för Ett IT kommer att finansieras genom overheaduttag för universitetsgemensamt verksamhetsstöd. IT-abonnemanget kommer kvarstå som intern avgift till följd av möjligheten genom teknisk lösning att bokföra kostnaden direkt på kostnadsbäraren. IT-arbetsplatser för studenter och datorsalar är en viktig komponent för att LiU ska kunna genomföra utmanande och studentaktiva utbildningar. Nya tekniska möjligheter, till exempel examination med hjälp av digitala verktyg, ger förutsättningar för utveckling inom pedagogiska språnget. Detta, samt kravet på ökad lokaleffektivitet, gör att LiU:s hantering av IT-arbetsplatser för studenter och datorsalar behöver utvecklas för att bättre dra nytta av de resurser som finns. Under 20152016 genomförs därför ett projekt med målet att på bästa sätt kunna erbjuda samtliga studenter IT-arbetsplatser och datorsalar. För detta ändamål avsätts 2,5 mnkr under 2016 till universitetsgemensamt verksamhetsstöd. Föreliggande beslut avser den del som finansieras med debitering av institutionerna med ett årligt belopp. På institutionerna utgör detta en av de tre nivåer som via påläggsdebitering belastar samtliga verksamhetsprojekt. De andra två nivåerna är fakultets- respektive institutionsgemensamt verksamhetsstöd. Denna modell för fördelning av indirekta kostnader har til�lämpats vid LiU sedan 2009 enligt rektorsbeslut och i enlighet med rekommendation av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Förändringar i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet Utifrån föregående års budgetbeslut om finansiering av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet har vissa behov av förändring uppkommit. Förutom nedanstående förändringar har omprioriteringar inom flera områden av det gemensamma verksamhetsstödet skett. Internrevision kommer att minska antalet revisioner, motsvarande 310 tkr. Universitetsledning och universitetsstyrelse. Inom universitetsledningen förstärks ledningsstödet samt att det tillkommer resurser för fundrasing/jubileumsstiftelse LiU 40 år. Förändringarna innebär en förstärkning på 1 500 tkr, samtidigt som den temporära förstärkningen på 2 500 tkr för LiU:s 40-årsfirande 2015 upphör. Universitetsledningen har därutöver, enligt budgetbeslut juni 2013, en minskning av bud- Tabell 8 Budgetramar för universitetsgemensamt verksamhetsstöd 2015-2018 (tkr) Särskilda åtaganden Särskild delram avseende internrevision Universitetsstyrelse och universitetsledning Universitetsförvaltning (delfinansiering) Budget Budget Plan Plan 2015 2016 2017 2018 2 270 2 000 2 000 2 000 36 580 158 955 35 840 160 600 35 840 160 600 35 840 160 600 Holdingbolag inkl. innovationskontor* 10 600 16 220 16 220 16 220 Universitetsbiblioteket 116 220 119 530 119 530 119 530 Didacticum, pedagogiskt/didaktiskt centrum 9 000 9 145 9 145 9 145 25 020 22 425 22 425 22 425 Administrativa systemavgifter* - 35 985 35 985 35 985 Kvartersorganisation Ett IT* - 26 700 26 700 26 700 68 800 90 680 88 080 88 080 9 500 10 800 10 800 10 800 1 900 1 930 1 930 1 930 57 400 59 225 59 125 59 125 - utredning avseende framtidens IT-arbetsplatser för studenter, inkl. datorsalar - UHR:s antagning* - 2 500 0 0 - 8 635 8 635 8 635 - upphovsrätt – kopieringsavtalet* - 3 250 3 250 3 250 - stöd till funktionshindrade studenter* - 4 340 4 340 4 340 427 445 519 125 516 525 516 525 78 910 78 910 78 910 440 215 437 615 437 615 Intern försäkringskassa Gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet, varav - Campusbussen - Musicum - Loke II (gemensamma lokaler) Summa - varav förändrad finansieringsprincip Summa exkl. förändrad finansieringsprincip * Förändrad/delvis förändrad finansieringsprincip från och med 2016. Tabell 9 Fördelning av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet mellan grundutbildning och forskning (mnkr) År Grundutbildning Forskning Summa 256 171 427 Plan 2017 312 310 207 207 519 517 Plan 2018 310 207 517 Budget 2015 Budget 2016 Tabell 10 Förväntad utveckling av restvärde på LiU:s anläggningstillgångar (mnkr) Ingående restvärde Investeringar Avskrivningar och nedskrivnignar Utgående restvärde, varav 2014 2015 2016 2017 2018 415 431 441 452 465 150 -134 154 -144 162 -151 172 -159 171 -161 431 441 452 465 475 - lånefinansierade 319 311 337 365 390 - bidragsfinansierade 112 130 115 100 85 getramen på 200 tkr årligen mellan 2014, 2015 och 2016. Universitetsförvaltningen behöver förstärkas med 1 000 tkr inom forskningsstödet. En omfördelning från Holdingbolaget till förvaltningen sker med 700 tkr. Det är en följd av att det regionala Marknadsbolaget (där LiU var delägare) har upphört och förvaltningen övertar ansvaret för tjänster som Holdingbolaget tidigare köpte av Marknadsbolaget. Förändringarna summerar till 1 700 tkr. Linköpings universitet Holding AB. Förutom överflyttningen av 700 tkr till förvaltningen enligt ovan kommer finansiering från rektors strategiska satsningar (6 670 tkr) flyttas till centralt finansierat verksamhetsstöd. Detta för att kunna ha en enhet- lig finansieringsform samt kunna ge en samlad bild på Holdingbolagets finansiering från LiU. Enligt uppdragsavtalet finns dessutom ett effektiviseringskrav till 2016, vilket minskar ersättningen till Holdingbolaget med 500 tkr. Sammantaget förändras finansieringen med ovanstående förändringar med 5 470 tkr. Universitetsbiblioteket får en förstärkning till media. Mediekostnaderna ökar med 4,7 procent per år och för att kunna bibehålla nuvarande nivå krävs förstärkning med 1 500 tkr. Därutöver behövs resurser för e-pliktslagen och e-press motsvarande 900 tkr samt 400 tkr för att möta studenternas behov av utökat öppethållande på biblioteken. Totalt utökat resursbehov till biblioteket är 2 800 tkr. Interna försäkringskassan finansierar vissa interna personalsociala kostnader. Kostnaderna har inte uppgått till budget senaste åren och här bedöms posten kunna minskas med 3 000 tkr. Två nya poster till följd av ny finansieringsprincip, administrativa systemavgifter och kvartersorganisation Ett IT, ingår från och med 2016 med sammanlagt 62 685 tkr. Posterna är oförändrade jämfört med föregående år, förutom att en förstärkning för Ladok 3 skett med 1 500 tkr. Till följd av den nya finansieringsprincipen kommer universitetsgemensamt finansierad verksamhet i tabellen nedan inte längre faktureras för dessa tjänster. Finansieringen har därför minskat med 85 tkr för universitetsledningen, 2 630 tkr för universitetsförvaltningen samt 1 360 tkr för biblioteket. Inom gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet behövs förstärkning till Campusbussen med 1 150 tkr då finansieringen inte räcker till de faktiska kostnaderna. Loke-lokalerna (gemensamma lokaler) behöver förstärkning för ökade lokalkostnader med 900 tkr till följd av ökade lokalkostnader på Campus US. Sammantaget medför förändringarna en kostnadsökning på 2 050 tkr. Till följd av förändrad finansieringsprincip kommer Universitets- och högskolerådets (UHR) antagning, upphovsrättsavgiften vid kopiering samt stöd till funktionshindrade studenter att ingå i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet istället för fakturahantering. Posterna motsvarar 16 225 tkr. För utredningen avseende framtidens IT-arbetsplatser för studenter och datorsalar budgeteras 2 500 tkr. Specifikation av budgetram för finansiering via påläggsdebitering Föreliggande beslut om utgiftsram för gemensamt verksamhetsstöd budgetår 2016 och plan 2017-2018 avser verksamheter enligt tabell 8. Samtliga ersättningar har justerats med den preliminära prisoch löneomräkningen från staten med 1,61 procent. Det universitetsgemensamma verksamhetsstödets andel av LiU:s totala intäkter beräknas öka från 11,8 procent 2015 till 13,9 procent 2016 (minskning till 11,7 procent 2016 exklusive tillkommande poster med förändrad finansieringsprincip). Beräknade kostnader för dessa verksamheter har fördelats mellan utbildning och forskning. Fördelningen bygger på bedömningar för varje post i utgiftsramen med målet att uppnå rättvisande redovisning för respektive verksamhetsområde. Fördelningen för budget 2016 och plan för 20172018 fördelningen framgår av tabell 9. Den totala utgiftsramen för universitetsgemensamt verksamhetsstöd som år 2016 ska finansieras genom påläggsdebitering uppgår till 519 mnkr. Av detta ska 19 20 312 mnkr redovisas inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och 207 mnkr inom område forskning och utbildning på forskarnivå. Rektor fastställer fördelning mellan institutionerna med stöd av principerna i LiU:s redovisningsmodell. Tabell 11 Förväntad utveckling av restvärde på LiU:s anläggningstillgågnar fördelat på typ av anläggning (mnkr) Vetenskaplig utrustning Laboratorieutrustning Verkstadsutrustning Datorer och kringutrustning 2014 2015 2016 2017 17 20 24 26 2018 28 165 8 155 8 145 9 140 9 140 9 66 62 60 67 60 Kontorsutrustning 4 3 6 7 10 Transportmedel 5 6 7 7 7 Investeringar Möbler och inredning 66 72 77 80 83 LiU har, framför allt under de senaste åren, investerat mycket i anläggningstillgångar, vid utgången av år 2014 var restvärdet (anskaffningsutgifter minus gjorda avskrivningar) 431 mnkr, varav 424 mnkr avsåg materiella anläggningstillgångar och 7 mnkr avsåg immateriella anläggningstillgångar (se tabell 10 på föregående sida). Som en jämförelse var restvärdet vid utgången av år 2010 totalt 302 mnkr. En investering räknas som en anläggningstillgång då livslängden överstiger 3 år och inköpspriset överstiger 20 tkr (300 tkr för immateriella tillgångar och 100 tkr för förbättringsutgifter på annans fastighet). Grundregeln är att alla anläggningstillgångar som anskaffas ska finansieras med lån hos Riksgälden, detta gäller oavsett om LiU har likvida medel för att klara investeringen utan att ta lån, eller inte. Anläggningstillgångar som finansieras av bidrag är undantagna från lånekravet. Alla myndigheter har en låneram hos Riksgälden som inte får överskridas, LiU har en ram för 2015 på 345 mnkr. Denna ska vid de två lånetillfällena, halvårs- respektive helårsskifte, täcka restvärdet på de anläggningstillgångar som lånefinansierats. En utökning av universitetets låneram kommer att behövas dels på grund av att andelen lånefinansierade anläggningstillgångar förväntas att öka, dels på grund av en fortsatt hög investeringstakt som bland annat är kopplad till investeringar i lokaler (se tabell 11). Att andelen lånefinansierade anläggningstillgångar förväntas öka beror på ändrade finansieringsformer från externa bidragsgivare gällande bidrag för anskaffning av framför allt forskningsutrustning. År 2018 räknar LiU med att en låneram om 400 mnkr kommer behövas, vilket är en ökning med 55 mnkr från 2015 års låneram. Internrevisionen har granskat LiU:s investeringsprocess och i april 2014 lämnat en rapport på de iakttagelser de gjort i samband med granskningen. Med anledning av dessa iakttagelser, och på grund av bidragsgivares förändrade syn på bidrag riktade till anskaffning utrustning samt LiU:s ökande kostnader för avskrivningar, kommer LiU att införa budgetering av investeringar som en del i den ordinarie budgetprocessen. Tidigare har endast avskrivningskostnader budgeterats. Det finns två huvudsakliga anledningar för att införa detta. Det är dels för att säkerställa att LiU:s tilldelade låneram inte överskrids genom att tydligare koppla den låneram Fastighetsinventarier 25 31 34 35 39 Immateriella anlägningar 0 12 14 14 14 Förbättringsutgifter i fastighet 43 55 58 58 62 Pågående anläggningar 33 16 20 21 22 431 441 452 465 475 Summa restvärde som via budgetunderlaget begärs från Riksgälden till bokslutsenheternas budgetar, dels genom att dela upp låneramen och fördela ett investeringsutrymme som varje bokslutsenhet har att förhålla sig till. Detta ger en bättre möjlighet att sammankoppla investeringar med LiU:s långsiktiga mål och ekonomiska ramar. En annan viktig orsak till att budgetering av investeringar införs är för att få en tydligare övergripande bild av de investeringar som planeras. Detta ger LiU en bättre möjlighet att strukturera, planera, samordna och styra de investeringar som görs. Som en del i detta och för att kunna analysera och värdera framtida behov pågår just nu en inventering av befintlig infrastruktur på LiU. Bilagor 1. Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2016-2018. 1.1 Ansvar för programutbildningar vid Linköpings universitet budgetåret 2016. 21 Bilaga 1 22 Bilaga 1 23 2015-06-04 Dnr LiU-2015-00549 1(15) LINKÖPINGS UNIVERSITET Universitetsstyrelsen BESLUT 2015-06-04 Dnr: LiU-2015-00549 Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2016 - 2018 Universitetsstyrelsens gemensamma planeringsförutsättningar och uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap framgår av avsnitten 1 respektive 2. De specifika utbildningsuppdragen till Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet, Styrelsen för utbildningsvetenskap, Fakultetsstyrelsen för Medicinsk fakultet samt till Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet framgår av respektive avsnitt 3– 6. 1 Gemensamma planeringsförutsättningar för fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Linköpings universitets anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (= universitetets takbelopp) för åren 2016, 2017 och 2018 beräknas i 2016 års pris- och löneläge uppgå till 1 423 381 tkr, 1 447 844 tkr respektive 1 467 961 tkr. I dessa belopp ingår ersättning för de nya platser universitetet tilldelades i samband med att vårpropositionen presenterades den 15 april 2015 och som framförallt avsåg vissa lärar- och vårdutbildningar. Eftersom samtliga förutsättningar blir kända först när regeringen presenterar sin budgetproposition för 2016, vilket sker omkring den 20 september 2015, kan ett kompletterande budgetbeslut behöva fattas därefter. Den av regeringen föreslagna kvalitetsförstärkningen inom humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt lärarutbildningen har ännu inte fördelats på lärosäten, varför den inte ingår i nedanstående uppgifter. Fakultetsstyrelsernas och Styrelsen för utbildningsvetenskaps särskilda åtaganden, som erhålles av universitetsstyrelsen i respektive utbildningsuppdrag, liksom rektors särskilda åtaganden finansieras genom en reduktion av universitetets takbelopp innan resterande del fördelas till styrelserna. Summan av de särskilda åtagandena beräknas uppgå till 22 410 tkr per år under perioden 2016–2018. Detta innebär att det inom anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå återstår, efter det att reduktion gjorts för de särskilda åtagandena, 1 400 971 tkr 2016, 1 425 434 tkr 2017 och 1 445 551 tkr 2018 för fördelning till universitetets fakultetsstyrelser (motsv.) i form av takbelopp. Takbeloppen till respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap inkluderar ersättning för lokaler. Inför budgetåret 2016 har universitetet en buffert, i form av sparade helårsstudenter och helårsprestationer, som vid behov kan utnyttjas under kommande budgetår. Vid ingången till 2015 uppgick bufferten till 35 697 tkr. Löneökningar ska täckas av respektive enhet. Kårobligatoriet avskaffande innebar att universitetet ska avsätta medel till bl a studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För varje år i perioden 2016 – 2018 ska därför respektive fakultetsstyrelserna bidra med 320 kr per helårsstudent och helårsdoktorand till respektive studentkår för denna verksamhet samt i förekommande fall ersättning därutöver för annan verksamhet som prioriterats av fakultetsstyrelserna. De medel som universitetet erhåller Bilaga 1 24 2(15) för respektive budgetår i perioden 2016 – 2018 som kompensation för kårobligatoriets avskaffande fördelas till fakulteterna efter utfallet av antalet helårsstudenter och helårsdoktorander två år innan aktuellt budgetår och därmed i analogi med hur regeringen fördelar denna kompensation till universitet och högskolor. Ytterligare utgångspunkter för universitetsstyrelsens fördelning av styrelsernas takbelopp utgör takbeloppen för verksamhetsåret 2015 samt regeringens prioriteringar och synpunkter i övrigt i budgetpropositioner m m. Detta beslut är det tredje med ”rullande” treårsbudgetar där det första årets (2016 års) belopp är fast medan år två (2017 års) och år tre (2018 års) utgörs av planeringsförutsättningar. Beloppen för samtliga år i perioden 2016 – 2018 anges i 2016 års pris- och lönenivå. Förutsättningarna ovan innebär att de nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer behöver reduceras något till följd av de särskilda åtagandenas finansiering. De interna ersättningsbeloppen framgår av sammanställningen nedan. Utb. omr. grp Ersättning för helårsstudent 2015 Ersättning för helårsprestation 2015 Humanistiskt, Teologiskt, Juridiskt Samhällsvetenskapligt 29 143 19 779 Naturvetenskapligt, Tekniskt, Farmaceutiskt 51 758 43 648 Vård 55 026 47 659 Medicinskt 61 489 74 794 Undervisning (*) 32 840 38 677 Verksamhetsförlagd utbildning (**) 43 103 50 763 Övrigt (***) 41 567 33 765 146 669 89 360 Design (****) (*): Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. (**) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. (***): Avser praktiskt- estetiska kurser inom bl a lärarutbildningar (exklusive kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. (****) Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden 2016 – 2018. Bilaga 1 3(15) Universitetsstyrelsen uppdrar åt fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till respektive styrelse dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2016 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2017 och 2018. Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser kan påverka resursramarna för påföljande år. Skarp avräkning mot institutionsnivån med retroaktiva återkrav respektive tilläggsersättningar från fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska ej tillämpas. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska lägga ut uppdrag på berörda institutioner och till dessa uppdrag koppla resurser. Uppdragen sammanställs i komprimerad form i en för alla fakulteter (motsv.) gemensam presentation, i vilken varje enskild institution kan se samtliga sina uppdrag och till dessa knutna resurser. Inom ramen för respektive styrelses takbelopp ska Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap anordna kurser inom det så kallande Sommaruniversitetet respektive år i perioden 2016 – 2018. För dessa kurser ska fakultetsstyrelsen och Styrelsen för utbildningsvetenskap beakta vad som sägs i universitetsstyrelsens beslut (daterat 2000-06-05; dnr: LiU 820/00-40) om Sommaruniversitetet. Under respektive år i perioden 2016- 2018 ska det också anordnas kurser inom ramen för ett ”internationellt” sommaruniversitet. Detta uppdrag preciseras i de specificerade utbildningsuppdragen till berörda fakultetsstyrelse. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att ”alla program- och professionsutbildningar vid LiU ska vara samverkanssäkrade.” Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska medverka i och bidra till finansieringen av detta arbete. I detta ingår också att bidra till finansieringen av Demola, ett projekt för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska i sina respektive budgetar beakta behovet av särskilda medel för verksamhetsområdets kvalitetsarbete inom det nationella kvalitetssäkringssystemet. Vid respektive års slut kommer en direkt avräkning att göras utifrån antalet ”utförda” helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive verksamhetsområde för Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Riktlinjer för hantering av balanserad kapitalförändring ska ske enligt universitetsstyrelsens beslut daterat 2015-04-22 med diarienummer LiU- 2015- 00528. Av underbilaga framgår vilka utbildningsprogram som respektive fakultetsstyrelse/områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap ger under budgetåret 2016. 25 Bilaga 1 26 4(15) 2 Gemensamt uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska anpassa utbildningsutbudets sammansättning och inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska bedriva fort- och vidareutbildning. Fakultetsstyrelsen ska också i övrigt öka sin beredskap för livslångt lärande och utveckla flexibla studieformer. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska beakta behovet av pedagogisk utveckling och förnyelse. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska fortsätta sitt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten inom fakultetens utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt förbereda för en redovisning och bedömning inom ramen för Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingssystem. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Fakultetsstyrelsen ska även verka för ett ökat internationellt utbyte av lärare och studenter. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen studenter från underrepresenterat kön till fakultetens utbildningar. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska aktivt främja och bredda rekryteringen till sina utbildningar. Fakultetsstyrelsen ska erbjuda information och vägledning om utbildningsvägar och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden, Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska uppmärksamma att vissa studenter kan behöva extra stöd. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska planera antagningen av studenter med utgångspunkt i anvisat takbelopp. Under varje enskilt budgetår ska respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap ta initiativ till och genomföra dialoger mellan fakulteten och berörda institutioner. Dialogerna ska fokusera på utbildningsverksamhetens kvantitativa och kvalitativa utveckling samt det ekonomiska utfallet och kan med fördel äga rum i anslutning till tertialboksluten. Bilaga 1 5(15) 3 Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet för perioden 2016 2018 Examina Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina - 2006 års examensordning Grundnivå Avancerad nivå Yrkesexamina Socionomexamen Yrkesexamina Psykologexamen Psykoterapeutexamen Civilekonomexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2016 kan högst uppgå till 325 000 tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2017 och 2018 gäller också 325 000 tkr respektive år. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 65 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i uppdrag att inom styrelsens takbelopp ge ett urval av kurser inom området genusvetenskap. Särskilda åtaganden Utbildning inom ramen för ett ”internationellt” sommaruniversitet Inom ramen för ett ”internationellt” sommaruniversitet, som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Academic Writing, 7,5 hp Introduction to social network analysis, 7,5 hp Exploring Sweden, the anthropological way, 7,5 hp Innovation & Entrepreneurship in a Swedish context, 7,5 hp Leadership and organization behavior in contemporary organization, 7,5 hp Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett ”internationellt” sommaruniversitet. 27 Bilaga 1 28 6(15) Kompletterande utbildning med allmän inriktning Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet ska med beaktande av bestämmelser i aktuella förordningar fullfölja den kompletterande utbildning med allmän inriktning (tidigare kallad aspirantutbildning) som påbörjats under tidigare budgetår. Under vart och ett av budgetåren under perioden 2016 – 2018 ska fakultetsstyrelsen erbjuda ytterligare nybörjarplatser på denna utbildning. Totalt beräknas den kompletterande utbildningen med allmän inriktning (tidigare kallad aspirantutbildning) inom fakultetsstyrelsens verksamhetsområde omfatta 10 helårsstudenter under respektive budgetår i perioden 2016 – 2018. Den kompletterande utbildning med allmän inriktning (tidigare kallad aspirantutbildning) som startar under 2016 ska i LADOK märkas med kurstypen A16, under 2017 med A17 och under 2018 med A18. Utöver ordinarie ersättning i form av inom Linköpings universitet internt tillämpade ersättningsnivåer för helårsstudenter och helårsprestationer erhåller Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet 1 550 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018 för detta uppdrag. Undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter m fl Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i uppdrag att genomföra undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och i förekommande fall invandrarstudenter motsvarande minst 50 helårsstudenter per år. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 970 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018 för detta uppdrag. Orkesterspel Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i uppdrag att genomföra kursen Orkesterspel som ett särskilt åtagande. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 750 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018 för detta uppdrag. Konstnärliga kurser i Vadstena Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i uppdrag att genomföra konstnärliga kurser i Vadstena. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 620 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018 för detta uppdrag. Förstärkt kvalitet i ämnet statistiks grundutbildningar Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i fortvarighet ett särskilt stöd om 1 050 tkr per år under perioden 2016–2018 för att möjliggöra för styrelsen att tillsammans med egna satsningar stärka kvaliteten i ämnet statistiks grundutbildningar, främst utbildningsprogrammet i statistik och dataanalys. Förstärkning av grundutbildningen vid Institutionen för kultur och kommunikation Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet ett särskilt stöd för att stärka grundutbildningen vid Institutionen för kultur och kommunikation. Det särskilda stödet uppgår till 1 580 tkr per år under perioden 2016–2018. Språkverkstäder Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet i uppdrag att med hjälp av Institutionen för kultur och kommunikation och Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier bedriva svenska respektive engelska språkverkstäder. För detta uppdrag utgår ett särskilt stöd med 3 500 tkr per år under perioden 2016–2018. Bilaga 1 7(15) 4 Utbildningsuppdrag till Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden 2016 – 2018 Examina Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande Styrelsen för utbildningsvetenskaps verksamhetsområde. Examina - 2002 års examensordning Examina - 2006 års examensordning Barn- och ungdomspedagogisk examen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Slöjdlärarexamen (*) Lärarexamen Specialpedagogexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkeshögskoleexamen Grundnivå (*) med inriktning mot trä- och metallslöjd Avancerad nivå Yrkesexamina Lärarexamen (3-3,5 årig utbildning) Folkhögskollärarexamen Förskollärarexamen Yrkeslärarexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkesexamina Grundlärarexamen (förskola – åk 3) Grundlärarexamen (åk 4-6) Lärarexamen (minst 4-årig utbildning) Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Ämneslärarexamen (åk 7-9) Ämneslärarexamen (gymnasiet) Generella examina Masterexamen Magisterexamen Anm 1: Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2020. (SFS 2013:825) Anm 2: Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2020 när det gäller lärarexamen. (SFS 2013:825) Anm 3: Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärar- eller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbild- 29 Bilaga 1 30 8(15) ning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2021. (SFS 2013:1118) Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2016 kan högst uppgå till 163 000 tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2017 och 2018 gäller 170 000 tkr respektive 180 000 tkr. Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 85 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Särskilda åtaganden Nationellt resurscentrum för teknik Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att som ett särskilt åtagande ansvara för det särskilda åtagande som universitetet fått av riksdagen i form av det nationella resurscentrumet för teknik (i skolan), CETIS. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap under verksamhetsåret (2016) 1 877 tkr utöver sitt takbelopp. Finansiering sker via det särskilda anslaget ”Särskilda medel till universitet och högskolor”. Motsvarande belopp gäller även för budgetåren 2017 och 2018. Utvecklingsarbete för den nya lärarutbildningen Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att genomföra erforderligt utvecklingsarbete i samband med utvecklingen av den ”nya” lärarutbildningen. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med 1 050 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018. Utveckling av samarbete med skolan Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att utveckla samarbetet mellan utbildningsvetenskap och skolan samt att utveckla former för fort- och vidareutbildning av lärare. Uppdraget inkluderar samarbeten med andra delar inom universitetet. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med 1 560 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018. 5 Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för medicinsk fakultet för perioden 2016 – 2018 Examina Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Bilaga 1 9(15) Examina - 2006 års examensordning Grundnivå Avancerad nivå Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerexamen Receptarieexamen Sjukgymnastexamen/Fysioterapeutexamen Sjuksköterskeexamen Yrkesexamina Barnmorskeexamen Logopedexamen Läkarexamen Psykoterapeutexamen Specialistsjuksköterskeexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2016 kan högst uppgå till 328 000 tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2017 och 2018 gäller 338 000 tkr respektive 348 000 tkr. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för medicinsk fakultet i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 90 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 25 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Takbeloppen under perioden 2016–2018 inkluderar läkarutbildningens utbyggnad till och med den utbyggnad som föreslogs i budgetpropositionen för 2013, som innebär att antalet nybörjarplatser ska uppgå till minst 105 per termin från och med höstterminen 2014. Vidare inkluderar takbeloppet specialistutbildning till sjuksköterska (med olika inriktningar). Takbeloppet inkluderar också resurser för övriga vårdutbildningar inom fakultetsstyrelsens verksamhetsområde. Särskilda åtaganden Utbildning inom ramen för ett ”internationellt” sommaruniversitet Inom ramen för ett ”internationellt” sommaruniversitet som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för medicinsk fakultet ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Hospice and palliative care ethics, 7,5 hp, Health care improvement and entrepreneurship in an international context, 7,5 hp Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett ”internationellt” sommaruniversitet. 31 Bilaga 1 32 10(15) 6 Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet för perioden 2016–2018 Examina Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina - 2006 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Högskoleingenjörsexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Civilingenjörsexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2016 kan högst uppgå till 575 000 tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2017 och 2018 gäller 580 000 tkr respektive 582 00 tkr. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 90 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 25 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Ansvaret för att bedriva de utbildningar vid Carl Malmstens skola som fr o m 1 juli år 2000 överfördes till Linköpings universitet utövas inom universitetet av Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet. Styrelsens takbelopp inkluderar ersättning för dessa utbildningar. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden 2016–2018. Särskilda åtaganden LiU Elitidrott Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet i uppdrag att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering). För detta särskilda åtagande tilldelas Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet ersättning med 2 440 tkr för respektive budgetår i perioden 2016–2018. Bilaga 1.1 11(15) Ansvar för programutbildningar vid Linköpings universitet budgetåret 2016 Fakultetsstyrelsen för filosofisk fakultet (FSF) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Socionomprogrammet Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Systemvetenskap Kandidatprogrammet i Kognitionsvetenskap Politices kandidatprogram Kandidatprogrammet i Affärsjuridik med Europainriktning (franska/tyska) Kandidatprogrammet i Affärsjuridik, allmän inriktning Kandidatprogrammet i Personal- och arbetsvetenskap Kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys Kandidatprogrammet i Kultur, samhälle, mediegestaltning Kandidatprogrammet i Kulturvetenskap Kandidatprogrammet i Statistik och dataanalys Kandidatprogrammet i Turism med inriktning mot kulturarv och naturmiljö Kandidatprogrammet i Miljövetenskap Kandidatprogrammet i Slöjd, hantverk och formgivning Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Civilekonomprogrammet Civilekonomprogrammet, internationell (franska/spanska/tyska) Psykologprogrammet Psykoterapiprogrammet Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master´s Programme in Applied Ethics Master´s Programme in Statistics and Data Mining Master´s Programme in Business Administration – Strategy and Management in International Organizations Master`s Programme in Ethnic and Migration Studies Master´s Programme in International European Relations Master´s Programme in Science for Sustainable Development Master´s Programme in Child Studies Master´s Programme in Gender Studies- Intersectionality and Change Affärsjuridiska masterprogrammet Affärsjuridiska masterprogrammet med Europainriktning Masterprogram i Human Resource Management and Development Masterprogram IT & management Masterprogram i Konstnärlig gestaltning Masterprogram i Kultur- och mediegestaltning Masterprogram i Kognitionsvetenskap 33 Bilaga 1.1 34 12(15) Masterprogram I Nationalekonomi Masterprogram i Samhälls- och välfärdsstudier Masterprogram i Statsvetenskap Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Folkhögskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Lärarprogrammet (210-240 hp) Lärarprogrammet (Linköping) (210 hp) Lärarprogrammet (Norrköping) (210 hp) Yrkeslärarprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning – KPU Lärarutbildning, LU90 Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Lärarprogrammet (240-330 hp) Lärarprogrammet (Norrköping) (240-270 hp) Lärarprogrammet (Linköping) (240-330 hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans åk 1-3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan Specialpedagogprogrammet Speciallärarprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning – KPU Lärarutbildning, LU 90 Utbildningsprogram som leder till magisterexamen Magisterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik Magisterprogram i Pedagogiskt arbete Magisterprogram i Utomhuspedagogik Master´s Programme (one year) in Adult learning and Global Change Master´s Programme (one year) in Outdoor Environmental Education Utbildningsprogram som leder till masterexamen Masterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik Bilaga 1.1 13(15) Fakultetsstyrelsen för medicinsk fakultet (FSM) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Arbetsterapeutprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Ettårig komplettering till Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeutprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Medicinsk biologi Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Logopedprogrammet Läkarprogrammet Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet, inriktning familjeterapi Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot kirurgisk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot medicinsk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master´s Programme in Experimental and Medical Biosciences Masterprogrammet i arbetsterapi/biomedicinsk laboratorievetenskap/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/ medicinsk pedagogik/omvårdnadsvetenskap Masterprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård Anm: Fysioterapi betecknades tidigare Sjukgymnastik. Fakultetsstyrelsen för teknisk fakultet (FST) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Högskoleingenjörsprogrammet i Byggnadsteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i Kemisk analysteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik 35 Bilaga 1.1 36 14(15) Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Biologi Kandidatprogrammet i Flygtransport och Logistik Kandidatprogrammet i Fysik och nanovetenskap Kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation Kandidatprogrammet i Innovativ programmering Kandidatprogrammet i Kemi – molekylär design Kandidatprogrammet i Kemisk biologi Kandidatprogrammet i Matematik Kandidatprogrammet i Möbeldesign Kandidatprogrammet i Möbelkonservering Kandidatprogrammet i Möbelsnickeri Kandidatprogrammet i Möbeltapetsering Kandidatprogrammet i Samhällets logistik Följande program ger också en kandidatexamen Högskoleingenjörsprogrammet i Byggnadsteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i Kemisk analysteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Civilingenjörsprogrammet i Datateknik Civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling Civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign Civilingenjörsprogrammet i Energi – Miljö - Management Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi – internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, Transport och Samhälle Civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik Civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik Civilingenjörsprogrammet i Mjukvaruteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik – internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Kemisk biologi Bilaga 1.1 15(15) Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master´s Programme in Advanced Computer Graphics Master´s Programme in Aeronautical Engineering Master´s Programme in Applied Ethology and Animal Biology Master´s Programme in Biomedical Engineering Master´s Programme in Communication Systems Master´s Programme in Computer Science Masterprogram i Datavetenskap Master´s Programme in Ecology and the Environment Master´s Programme in Electronics Engineering Master´s Programme in Sustainability Engineering and management Masterprogram i Fysik och Nanovetenskap Master´s Programme in Industrial Engineering and Management Master´s Programme in Intelligent Transport Systems and Logistics Masterprogram i Matematik Master´s Programme in Materials Science and Nanotechnology Master´s Programme in Mechanical Engineering Master´s Programme in Organic Synthesis/Medical Chemistry Masterprogram i Protein Science Master´s Programme in Software Engineering and management Master´s Programme in Wireless Networks and Electronics Följande program ger också en masterexamen Civilingenjörsprogrammet i Datateknik Civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling Civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign Civilingenjörsprogrammet i Energi – Miljö-Management Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi – internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, transport och samhälle Civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik Civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik Civilingenjörsprogrammet i Mjukvaruteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik – internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Kemisk biologi Utbildningsprogram som leder till magisterexamen Magisterprogram i Maskinteknik 37 38 www.liu.se
© Copyright 2024