1. No category

Sidan 1 av 65. Den fula ankungen
En undersökning om torghandelns vara
i Stockholm 1990 - 2014
Bonnie Bernström
Date: June 2015
Handledare: Ilda Lourenco Lindell
Department of Human Geography
Stockholm University
SE-106 91 Stockholm / Sweden
www.humangeo.su.se
Sidan 2 av 65. Abstract Bernström, Bonnie (2014). Den fula ankungen. Om torghandelns vara i Stockholms stad 1990 -­‐ 2014. (The Ugly Duckling. On open air retail markets in Stockholm 1990 -­‐ 2014) Kulturgeografi, avancerad nivå, uppsats för masterexamen i kulturgeografi, 30 ECTS, poäng. Handledare: Ilda Lourenco Lindell Språk: Svenska Undersökningens huvudfråga är hur den uråldriga torghandeln kan fortsätta existera i det svenska samhället där logik, ordning och välstånd ofta går på tvärs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umbäranden. Oordning och informellt är två nyckelord i beskrivningarna av torghandeln historiskt och i den aktuella internationella forskningen. Praktik, utövare, materialitet, föreställningar och plats samverkar över tid i en ständig förändring av handeln. Ett teoretiskt ramverk lånat från forskning om de svenska torpens transformation kompletterar teorierna om globaliseringens, städers konkurrens och migrationens inverkan på omvärlden. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. En diskursanalysliknande granskning av tidningsartiklar och offentliga dokument beskriver den maktsfär som producerar en officiell föreställning som mer undergräver än stärker förtroendet för handeln. Observationer och samtal på fem salutorg i Stockholms stad har gett de annars marginaliserade torghandlarna en röst i studien. Det finns för närvarande ingen annan forskning om dagens torghandel i Stockholm. Nyckelord: Torghandlare, gatuekonomi, Stockholm, förort, invandring, kroppslighet, transformationer, estetiskt och kulturellt kapital Sidan 3 av 65. Tack! Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Ilda Lourenco Lindell som genom sin egen forskning om gatans ekonomi har inspirerat mig till att sätta torghandeln i ett större sammanhang. Jag vill också rikta ett varmt tack till Christina Nordin som skrivit torghandelns historia i Stockholm och som uppmuntrat mig. Tack också till Stockholms stads fastighetskontor för information och för den lista som legat till grund för den kvantitativa undersökningen om vem som är torghandlare i Stockholm. Tack till de bägge leverantörerna i Årsta Partihallar som visat mig runt och gett värdefull information om torghandlarnas villkor och om varornas härkomst. Jag vill också tacka min Bengt för tålmodigt korrekturläsande. Till slut vill jag rikta ett särskilt stort tack till de torghandlare som har velat berättat om sig själva. Omslagsbild och uppsatsens titel Omslagsbilden är tagen i mars 2014. Den visar var torghandeln har sin plats i Högdalen och hur torget gestaltar sig där när handeln är stängd. Uppsatsen titel är hämtad ur en broschyr som Stockholm stad gav ut 2010. I den broschyren anges hur torghandeln kan uppgraderas estetiskt för att passa in i stadens strategi att bli världsstad 2030. I broschyren fanns rubriken: Den fula ankungen.1 Rubriken togs bort i en senare upplaga, men kan ändå ses som en metafor. 1 Fastighetskontoret (2010) 2 Bladh, C (1991). Nordin, C (2009) Sidan 4 av 65. Sammanfattning I denna studie undersöks torghandelns vara i Stockholms stad med hjälp av dokument från perioden 1990 – 2014. Torghandel och annan gatuförsäljning har fungerat och fungerar alltjämt som livlinor för städernas fattiga och marginaliserade människor. Detta är väl beskrivet i den internationella litteraturen medan forskningen om den aktuella torghandeln i Stockholms stad saknas nästan helt. Torghandelns historia i Stockholm är däremot utforskad från 1500-­‐talet och fram till 1918.2 Den grundläggande frågan i studien är hur denna form av handel kan existera i det svenska samhället där logik, ordning och välstånd ofta går på tvärs mot torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umbäranden. Det finns likheter mellan denna studie och Maja Lagerquists avhandling om torpens transformationer där hon har konstruerat ett teoretiskt ramverk som också inspirerat mig till att göra en light-­‐version av detsamma för denna uppsats. I studien fokuseras torghandeln från två perspektiv. Det ena perspektivet består huvudsakligen av en granskning av den offentliga maktutövning som den visar sig i kommunala och statliga dokument. I granskningsunderlaget ingår också tidningsartiklar där konkurrenternas lobbyinsatser analyseras och hur dessa konstruerar en officiell sanning av torghandeln som en del av en skattemässig gråzon. Studien visar också på ett kommunalt intresse för torghandeln som ett estetiskt bidrag till stadsmiljön. Det är emellertid ifrågasatt om torghandlarna lever upp till de estetiska förväntningarna. Betydelsen av det estetiserande uppdraget förklaras i uppsatsen med teorier om städers ambitioner att förstärka sitt immateriella kapital.3 Studiens andra perspektiv utgår från torghandeln som en plats i en omvärld där också globalisering, urbanisering och migration kan avläsas. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder används för att kartlägga samspelet mellan torget och torghandeln. Information inhämtas bland annat genom fältstudier på fem salutorg i Stockholms stad. Salustånd, sortiment, torg, utövare och plats studeras då som en hybrid som samspelar med observationstorgens olika socioekonomiska kontexter. Kantareller blir exempelvis en udda etnisk markör de observerade torgen emellan. Blomsterhandlarna satsar olika mycket på balkongdekorationer respektive högtidsblomster beroende på den socioekonomiska kontexten. Studiens torghandel i ytterstadsområdena upplevs som påtagligt förankrad medan studiens torghandel i innerstaden är mer flyktig. Den kvantitativa bilden av torghandlaren visar i första hand på en man med utländsk bakgrund i medelåldern och uppåt. Av informanterna med utländsk bakgrund har alla utom en kommit till Sverige som unga vuxna. Det finns också tiotalet manliga handlare med svensk bakgrund liksom tiotalet kvinnor med svensk eller utländsk bakgrund. Migrationsteoretiska begrepp som etniska enklaver kan förklara varför främst personer med utländsk bakgrund dominerar Stockholms torghandel. För att komplettera den kvantitativa bilden av torghandlaren görs sammanlagt 19 kvalitativa hängsamtal4. Torghandlarens identitet studeras som en hybrid av materialitet, representation, praktik och plats. Handlarna på Hötorget skiljer sig dock på många sätt från övriga. Deras performativitet med ropande handel kan ses som ett resultat av ett samspel med deras materialitet. Kropp-­‐ och platsteoretiska teorier har här utgjort en vägledning för att förstå skillnaden.. Torghandelns flyktighet med försvinnanden och återskapanden ökar möjligheterna till ett fortsatt vara. Handelns vara påverkas dock mer av det modernistiska samhällets maktutövning än av flyktigheten. Handlarna har en fortsatt marginaliserad position. Undersökningen syftar till att ge handlarna en röst. 2 Bladh, C (1991). Nordin, C (2009) 3 Harvey, D (1989), Lash, S & Urry,J (1994), Zukin, S (1995) 4 Pripp, O (2001) Sidan 5 av 65. Innehållsförteckning Abstract .............................................................................................................................................................. 2 Tack! ................................................................................................................................................................... 3 Omslagsbild och uppsatsens titel ............................................................................................................. 3 Sammanfattning .............................................................................................................................................. 4 1. Introduktion ................................................................................................................................................ 6 1.1 Studiens syfte och frågor ..................................................................................................................................... 6 1.2 Uppsatsens struktur .............................................................................................................................................. 7 2. Teorier och teoretiska begrepp. ........................................................................................................... 7 3. Metod .......................................................................................................................................................... 18 4. Genomförande och resultat ................................................................................................................. 24 4.1 Några fakta om torghandeln i Stockholm stad. ....................................................................................... 24 4.2 Vem är torghandlare ........................................................................................................................................... 24 4.3 Makten över torghandlarna ............................................................................................................................. 26 4.3.1 Den kommunala makten ............................................................................................................................... 26 4.3.2 Den statliga makten ......................................................................................................................................... 29 4.3.3 Diskursen om fusk och om lagen om kassaregister .......................................................................... 30 4.3.4 Torghandelns konkurrens ............................................................................................................................ 31 4.4 Torghandlarnas makt ......................................................................................................................................... 32 4.4.1.Torghandeln som förskönande .................................................................................................................. 32 4.4.2 Torghandeln och försoplingen .................................................................................................................... 35 4.4.3 Torghandeln som jobbskapande ............................................................................................................... 35 4.5 Torgen -­‐ folkliv och ödslighet ......................................................................................................................... 36 4.5.1 Den socioekonomiska kontexten ............................................................................................................... 36 4.5.2 Hötorget – ett urban deli ............................................................................................................................... 37 4.5.3 Östermalm – med balkonger som marknad ......................................................................................... 41 4.5.4 Tjärhovsplan – blommor för bussresenärer ......................................................................................... 42 4.5.5 Skärholmen – ett torg mitt i modernismen ........................................................................................... 45 4.5.6 Tensta – en situerad torghandel ................................................................................................................ 47 5. Resultat och diskussion ........................................................................................................................ 50 5.1 Vem är torghandlare och varför .................................................................................................................... 50 5.2 Makten över torghandlarna ............................................................................................................................. 52 5.3 Det sociala och materiella rummets betydelse ....................................................................................... 54 5.4 Torghandelns transformation ........................................................................................................................ 55 6. Bidrag och slutsatser ............................................................................................................................. 57 Litteraturförteckning ................................................................................................................................. 59 Bilaga 1 Samtalsämnen med torghandlare i Stockholms stad ..................................................... 64 Bilaga 2 – Observationstorgen på Stockholmskartan ..................................................................... 65 Sidan 6 av 65. 1. Introduktion Gatuekonomin världen över fungerar som en livlina för de fattiga och marginaliserade människor som inte ryms på en officiell arbetsmarknad. Denna livlina växer nu i betydelse i takt med den ökande urbaniseringen, befolkningstillväxten och migrationen. Med för närvarande 50 miljoner flyktingar5 i världen kommer gatuhandeln få en allt större betydelse för allt fler för åratal framöver. Gatuekonomi (street economy) som ett utforskat begrepp täcker in all den försäljning av varor som i sin helhet sker i det offentliga rummet. 6 Stockholms torghandel är därför en del av gatuekonomin. Konflikter mellan myndigheter och gatuekonomins utövare är ett generellt mönster världen över.7 Nyckelord i såväl den svenska historiska som i den aktuella internationella forskningen är oordning och informellt, vilka beskriver förhållandet mellan myndigheter och gatuförsäljare. Konflikterna har egentligen alltid funnits. Det är bara orsakerna som har varierat över tid.8 Nu orsakas många konflikter till följd av en konkurrens om det offentliga rummet där städerna vill förstärka det estetiska och kulturella kapitalet. Det leder ofta till en uteslutning av den stökigare gatuhandeln till förmån för breddade siktlinjer eller designade byggnader och platser.9 Stockholms stad har delvis försökt en annan väg och istället arbetat för en försköning av torghandeln. Ambitionen är att få gatuhandeln att passa in i den kommunala strategin om Stockholm som världsstad 2030.10 Men torghandelns inneboende logik med dess flyktighet och kortsiktighet gör att den inte så lätt låter sig uppgraderas till den eftersträvade estetiska nivån. Torghandeln är svårstyrd ur Stadens synvinkel vilket kanske förklarar att Stadens förvaltning av torghandeln är nära på lika föränderligt som jag senare beskriver torghandeln. I den internationella forskningen har gatuekonomin gett upphov till flera artiklar och böcker.11 Det finns däremot mycket lite forskning om den nutida gatuekonomin -­‐ torghandeln -­‐ i Stockholm. En etnologisk studie av handeln på Hötorget utgör ett undantag.12 Torghandelns historia i Stockholm är däremot utforskad fram till 1918.13 1.1 Studiens syfte och frågor Utgångspunkten i denna studie är att undersöka gatuekonomin i Stockholm i den form som den har i torghandeln. Med den informalitet och oordning som präglar gatuekonomin i fattigare delar av världen kan frågan ställas vad torghandelns tillvaro är i ett land med en hög grad av modernitet vars logik och ordning ofta går på tvärs med torghandelns flyktighet, kortsiktighet och umbäranden. Den pågående omdaningen av stadens torg, torghandlarnas ökande kostnader och outhyrda saluplatser gör också frågan berättigad om denna urgamla form för handel är på väg att försvinna eller få en annan form än dagens. Med stöd av interagerande teorier undersöks därför följande områden för att få en djupare förståelse för torghandelns vara och förändringar: -­‐ Vem är torghandlare och varför? 5 http://www.svt.se/nyheter/varlden/unhcr-­‐rekordmanga-­‐flyktingar-­‐i-­‐varlden. Nedladdad 21 juni 2014. 6 Tranberg Hansen, K et al (2013) 7 Jämför Clark, G (1994); House-­‐Midamba, B & Ekechi F.K (1995); Lindell, I (2009); Siti Rukayah, R
& Bharoto (2012); Tranberg Hansen, K et al (2013); Öz, Ö & Eder, M (2012); 8 Jämför Bladh, C (1991); Nordin, C (2009) 9 Siti Rukayah, R & Bharoto (2012); Tranberg Hansen, K et al (2013); Öz, Ö & Eder, M (2012) 10 Fastighetskontoret (2010) 11 Exempelvis Bladh, C (1991); Clark, G (1994); House-­‐Midamba, B & Ekechi F.K. (1995) Lindell, I (2009); Nordin, C (2009); Siti Rukayah, R & Bharoto (2012); Tranberg Hansen, K et al (2013)Öz, Ö & Eder, M (2012) 12 Fundberg, J (2006) 13 Bladh, C (1991); Nordin, C (2009) Sidan 7 av 65. -­‐
-­‐
-­‐
Hur ser makten ut över torghandlarna respektive hur ser torghandlarnas makt ut? Vad betyder det sociala och materiella rummets flyktiga konstruktion för torghandelns vara? Utgör förändringarna – transformationerna – av torghandelns materialitet och praktik ett hot eller en förutsättning för handelns vara? 1.2 Uppsatsens struktur Uppsatsens kapitel 2 avhandlar teorier och teoretiska begrepp. Maja Lagerquists teoretiska ramverk som hon utvecklade i sin avhandling om torpens transformationer har inspirerat. En anpassning av ramverket har gjorts med utgångspunkt från att torghandeln är en urban företeelse. Ramverket består av teorier om transformationer, materialitet, representationer, praktik och plats. I kapitel 3 avhandlas metoder. Det inleds med en beskrivning av olika svårigheter som påverkat metodvalet. Därefter kommer en genomgång av hur olika kvantitativa och kvalitativa metoder har tillämpats. I kapitel 4 rapporteras själva undersökningen. Den består i sin tur av fyra delar: en kvantitativ undersökning av torghandlarna; en diskursanalysliknande granskning av makten över torghandlarna och torghandlarnas makt; en kvantitativ redogörelse av observationstorgens socioekonomiska kontext; kvalitativa samtal och observationer på fem salutorg. I uppsatsens kapitel 5 diskuteras resultaten förhållande till undersökningsfrågorna. Slutsatser om resultatens betydelse för annan forskning dras i kapitel 6 där också nyttan av det teoretiska ramverket kommenteras. Sist återfinns referenslista och bilagor. 2. Teorier och teoretiska begrepp. Torghandelns vara undersöks i en omvärld av globalisering, urbanisering och migration. Denna omvärld återspeglas i det lilla enskilda saluståndet i fråga om utövare, sortiment och dess konkurrens i det offentliga rummet. Torghandeln är påtagligt flyktig, vilket komplicerar hur denna ska undersökas och därmed valet av teorier. Torghandelns materialitet har förändrats över tid i samspel med praktik och föreställningar. Torghandeln skapas, försvinner och återkommer över året, veckan och dygnet. Är denna flyktighet ett permanent mönster eller kan torghandeln sluta att återkomma? Föreställningarna om torghandeln – dess representationer -­‐ är däremot inte lika flyktiga. De lever utanför verksamhetens tid och rum. Vad betyder det för handelns vara? Ramverk Ett teoretiskt ramverk, som kan fungera som utgångspunkt för min undersökning, är ett som Maja Lagerquist arbetade fram i sin avhandling: Torpets transformationer. Materialitet, representation och praktik från år 1850 till 2010. Den grundläggande frågeställningen i hennes avhandling är: Hur och varför har torpet överlevt och fått de innebörder det har? 14 Lagerquist har i sin tur låtit ramverkets utformning påverkas av bland annat den franska filosofen Henri Lefebvres idéer om hur rum skapas. Hans verk Production de l’espace har haft stort inflytande på geografers och icke-­‐geografers tänkande kring rum. 15 Han talar om spatial practice, representation of space och representational space. Lagerquist låter denna Lefebvres triad förklaras vidare med hjälp av begreppen det uppfattade, det tänkta och det levda. Lagerquist betonar att det inte enbart är Lefebvres teorier utan också andra som har påverkat konstruktionen av hennes ramverk. Det är genom diskussioner med andra och genom det egna empiriska materialet som hennes ramverk har utvecklats. 16 Min slutsats är att det är ett tidsmässigt krävande arbete med att konstruera ett teoretiskt 14 Lagerquist, M (2011) 15 Production de l’espace skrevs 1974. Den engelska översättningen bär titeln The Production of Space. 16 Lagerquist, M (2011) Sid 49 Sidan 8 av 65. ramverk. Det kräver tid för samtal, reflektion och tid för tillämpning. Jag gör ändå ett försök att tolka ramverkets essens inom ramen för detta arbete. Jag försöker tillämpa grundtanken om samspelet mellan materialitet, immaterialitet och praktik. Jag gör detta för Lagerquists grundläggande frågeställning liknar min fråga om torghandeln och det finns vissa likheter mellan torpets och torghandelns vara som motiverar en närmare studie av Lagerquists ramverk. Kärnan i hennes ramverk blir här hur hon har resonerat kring transformationer eftersom både torp och torghandel har transformerats till förändrade uppgifter om än i olika grad och på olika sätt, samtidigt som de ytligt sett behållit något som liknar det ursprungliga. De begrepp som Lagerquist inkluderar som agenter -­‐ materialitet, representation, praktik och plats – i torpets transformationer har bäring också på torghandeln. Andra likheter är att både torp och torghandel består av en materialitet som på ett avgörande plan samverkar med en kroppslig praktik för att kunna överleva. De bådas nutida immateriella värden (representationer) spelar en viktig roll för deras fortsatta vara. De immateriella värdena kan beskrivas som Lagerquist uttrycker det: … ett idealiserande, kring det rurala… och det förflutna av betydelse.17 Men det finns också avgörande skillnader. En av de mest betydelsefulla skillnaderna handlar om de rum som torghandeln respektive torpet existerar i. Torpet finns i det rurala oftast glest befolkade rummet. Torghandelns rum är det offentliga urbana där många korsande intressen konkurrerar dygnet runt. Det lilla torgståndets dagliga flyktighet kan till och med relateras till den globala ekonomins intresse av samma urbana rum. Den globala ekonomins kompression av tid och rum – time-­‐space-­‐compression -­‐ driver dessutom upp takten i förändringarna.18 Teorier om städers pågående omvandling blir därmed väsentliga för att djupare förklara torghandelns flyktiga vara. En annan betydelsefull skillnad rör materialiteten. Torghandeln skapas, försvinner och återskapas praktiskt taget varje dag, medan torpets materialitet står kvar även under natten, oavsett väder och årstid. Torpets materialitet är med andra ord, om inte fast, så trögrörligt. En annan skillnad är att torparen i sin ursprungliga betydelse inte längre finns kvar utan har ersatts av personer som äger/hyr torpen för sin fritid. Torpens verksamhet regleras därför inte längre genom någon särskild lag.19 Däremot finns torghandlaren kvar och drivs av den inkomst som handeln ger. Dennes verksamhet är starkt reglerad genom kommunala föreskrifter samt statliga lagar. Detta påverkar hur praktikerna kan teoretiseras och studeras. Oavsett torpens och torghandelns likheter eller olikheter drivs deras respektive transformationer i huvudsak av den komplicerade samverkande processen mellan materialitet, representation och praktik, där också platsen har en stor betydelse. Detta gör att jag ser möjligheterna med Lagerquists ramverk. I det följande går jag summariskt igenom huvuddragen i de olika avsnitten i Lagerquists ramverk. Jag tillför också andra teorier, teoretiska begrepp och utsagor som jag har funnit relevanta. Jag tar dessutom upp ett längre resonemang om transformationer av kön i torghandeln. Transformationer Eftersom begreppet transformation är själva kärnan i Lagerquists avhandling börjar jag med att diskutera några teoretiska utsagor och resonemang kring detta. Jag tar mig friheten att likställa transformation med förändring eftersom Lagerquist gör detsamma. Förändringar sker oftast stegvis och delvis och sällan i ett enda svep. När något förändras, både försvinner och kvarstår något av företeelsens materialitet och immaterialitet.20 Detta kan 17 Ibid. Sid 31 18 Harvey, D (1989) 19 Lagerquist, M (2011) 20 Ibid Sidan 9 av 65. jämföras med Hägerstrands begrepp trajektoria, som han liknar vid en biografi eller livsbana där en mänsklig livsbana blir påverkad av allt det som successivt upplevs: En trajektoria ska inte uppfattas som en bana uppdragen i ett tomt och abstrakt cartesianskt koordinatsystem ... Den djupare betydelsen ligger i att den är ett protokoll över serien av alla sina påträffanden med andra kontinuanter.21 Inte heller transformationer sker efter någon rak linje. Hägerstrands tankar andas en ständigt pågående process och det understryks också när han hävdar att … Allting är alltid i något stadium av förändring.22 Lagerquist hävdar begreppet kontinuitet i anslutning till denna utsaga av Hägerstrand. Kontinuitet är lika intressant att studera, menar hon, eftersom förändringar av en del kan vara en förutsättning för att andra delar ska kunna finnas kvar.23 Lagerquist refererar i det sammanhanget också till begreppet trögrörlighet24, vilket syftar på platsers samtidiga föränderlighet och fasthet. Det trögrörliga kan relateras till torghandelns plats. Men ses däremot torg och handel som ett begrepp upphör trögrörligheten eftersom torget då påverkas av handelns flyktighet. Skulle torget däremot bara ses som en geometrisk företeelse skulle en trögrörlighet vara utmärkande. Jag återkommer till det i avsnittet om plats. När börjar då en förändring? Jag tolkar Hägerstrand utsaga ovan som att det inte finns någon början och inte heller något slut, men att det finns en tidsmässig eftersläpning av förståelsen av att företeelser förändras och vad som har förändrats i företeelsen. Jag menar att han uttrycker en sådan eftersläpning när han skriver ... Man behöver inte läsa långt i en biografi eller dagbok för att erfara hur en mänsklig trajektoria får sin prägel av påträffanden, som individen ifråga undan för undan åstadkommer eller blir berörd av. En behöver inte läsa långt men således ändå ett stycke för att bli varse förändringarna. En studie av transformationer behöver med andra ord fyllas med ett tidsperspektiv. Kan en företeelse förändras så mycket att det ursprungliga helt försvinner? I både Hägerstrands trajektoria och Lagerquists utsagor kan en spåra begreppet path dependency, som i en direkt översättning betyder stigberoende. I stigberoendet anges inte heller någon början. Peter Dicken använder stigberoendet om beroendet av något som redan existerar och som skapar förutsättningar för det nya som utvecklas. Hans sätt att förhålla sig till stigberoende är att det är en del av en ekonomisk utvecklingsstrategi.25 Doreen Massey uttrycker också tankar om stigberoende på sitt säregna sätt: Sålunda, någonting som kanske kallas där och då, är inbegripet i här och nu. ’Här’ är en sammanflätning av historier.26 Stigberoendet handlar inte om determinism eftersom det inte är frågan om en rak linje mellan två positioner, enligt Dicken.27 Det överensstämmer med Hägerstrands förklaring av trajektoria. Det ursprungliga kan inte försvinna helt om ett stigberoende eller trajektoria ska kunna identifieras, enligt min mening. Det finns spår från de gamla stora salutorgen med många salustånd till västerlandets köpegallerior och varuhus. På samma sätt finns ett stigberoende från de gamla ensamma kioskerna på olika busshållplatser i Stockholm till de nu lika ensamma salustånden på samma platser.28 Däremot är det omöjligt att identifiera något stigberoende från den ymniga torghandeln som en gång fanns vid exempelvis Munkbron i Stockholm till de trafikleder som nu finns där. Hägerstrand ser emellertid förändring som något som efterträder något. Så fort något lämnar en plats fylls det med något helt annat.29 Salutorg kan med andra ord försvinna helt och platsen fyllas med något annat istället. 21 Hägerstrand, T gm redaktörerna Ellegård, K & Svedin, U (2009) Sid 96
22 Hägerstrand, T (1991) Sid 44 23 Lagerquist, M (2011) Sid 40 24 Flygare, I och Isacson, M (2003) gm Lagerquist, M (2011) Sid 40 25 Dicken, P (2007) 26 Massey, D (2005) Sid 139 (min översättning)
27 Dicken, P (2007) Sid 547
28 Se avsnittet om Tjärhovsplan 29 Hägerstrand, T i red Ellegård, K& Svedin, U. (2009). Sid 108. Sidan 10 av 65. Transformationer av kön Torghandeln har över tid transformerats från att ha utövats av svenska kvinnor och män till att nu utövas av män med främst utländsk bakgrund. Statusen har förändrats över tid. Historiskt gav Staden särskilda tillstånd till fattiga svenska kvinnor så att de kunde försörja sig som månglerskor, som enkelt uttryck var en form av torghandel. Det betydde inte att alla gatuförsäljare (månglerskor, månglare, torghandlare, knallar) förblev bland de fattigaste eller att alla var kvinnor. 30 Gatuhandeln var däremot isärhållen ifråga om kön och plats. Nu ingår torghandel i strategin för Stockholm som världsstad 2030.31 Torghandelns upplevt estetiska värden i det urbana rummet kan vara en del av förklaringen till varför torghandeln finns kvar, likaväl som att det nu ganska entydigt handlar om män som utövare. Kvinnorna har nästan helt försvunnit. Det kan därför vara relevant att diskutera transformationer av könskodning ur ett teoretiskt perspektiv. Det finns några doktorsavhandlingar som utforskar yrkessektorer som har gått från att ha dominerats av kvinnor eller av män till en motsatt könsdominans. Lena Sommestads avhandling Från mejerska till mejerist32 är ett sådant exempel och Anders Ottosons Sjukgymnasten – vart tog han vägen?33 är ett annat. Båda avhandlingarna studerar en transformation som pågick under 100 år. Jag kallar denna form av transformation för omkodning av kön. En förutsättning för en omkodning av kön är att det finns en isärhållning på arbetsmarknaden. Det vill säga att kvinnor och män gör olika saker på olika platser och ibland också vid olika tidpunkter.34 Yvonne Hirdman förklarar själva omkodningen som att det tycks … som om genus smittar av sig, först på kläderna, sedan på sakerna, därefter på sysslorna och de platser där sysslorna görs – för att sedan återföras till kropparna... Med detta understryker Hirdman att vi gör genus, genus är inte.35 Detta är ändå inte tillräckligt som förklaring. Hirdman menar att … Kropparna i sig tycks inte räcka till för att hålla isär maskulinum och femininum, utan … ha krävt förstärkning.36 En längre historisk och kulturell process kan ses som en sådan förstärkning.37 En maskuliniseringsprocess behöver också sättas in i ett sammanhang med mäns ständiga överordning.38 Sommestad menar att det finns tre typer av maskuliniseringsprocesser. Den första utgår från att en omkodning av kön sker när ett yrke professionaliseras och utbildningskraven höjs. Historiskt har en höjning av utbildningskraven ofta inneburit att kvinnor har stängts ute. Den andra typen uppstår när ny teknik införs. Statusen höjs då och därmed höjs också lönen. Den tredje typen handlar om, vad Sommestad kallar, inbromsade feminiseringsprocesser. Detta skedde i hantverksfacken med den tidiga industrialiseringen och med männens återvändo till den civila arbetsmarknaden efter andra världskrigets slut.39 När maskulinisering väljs som en utgångspunkt, finns risken att frågeställningen har styrts av en föreställning om mannen som norm. Istället kan det ju mycket väl handla om en feminisering av exempelvis själva torghandlaren. Det vill säga att den tidigare könskodningen av verksamheten påverkar utövaren istället för att utövarens sociala kön påverkar verksamheten. Det är alltså inte givet att torghandeln har maskuliniserats. Detta ifrågasättande ligger i linje med Eve Kosofsky Sedgwick. Hon betonar att maskulinitet inte alltid handlar om män och det finns en 30 Bladh, C (1991) 31 Fastighetskontoret (2010) 32 Sommestad, L (1992) 33 Ottoson, A (2007) 34 Hirdman, Y (1988) 35 Ibid. Sid 71 36 Ibid. Sid 71 -­‐ 72 37 Sommestad, L (1992) 38 Hedenborg, S & Wikander, U (2003) 39 Sommestad, L (1992) Sidan 11 av 65. tendens att klassa allt som har med män att göra som maskulint. 40 Maskulinitet och femininet är inte heller alltid motsatta poler på en och samma axel.41 Frågan kan på så sätt ställas om det är exempelvis blomsterhandeln som har maskuliniserats eller om den manliga blomsterhandlaren har feminiserats? Det är frågor som kan ställas beroende på hur blomsterförsäljningens könskod uppfattas. Ottoson problematiserar inte maskulinitet i sig i sin avhandling. Avhandling utgår trots det från att det råder ett könsmaktförhållande eller patriarkat som normerar värdesättningen av kvinnors och mäns arbete.42 Ottoson menar att när … sjukgymnasten bytte biologiskt kön… skedde det i samband med att männen försvann från utbildningen.43 Han syftar på en numerär och inte på en konstruktion eftersom könskampen inte upphörde i och med att de manliga sjukgymnasterna hade manövrerats ut. Istället fortsatte den mellan män som överordnade läkare och kvinnor som underordnade sjukgymnaster.44 Både Ottosson och Sommestad förklarar sina respektive processer empiriskt med omfattande och konfliktfyllda statliga omorganisationer av utbildningen för respektive yrken. I det sammanhanget menar Ottoson att sjukgymnastyrket avmaskuliniserades45 när kravet på militär utbildning togs bort som en form av inträdeskrav. Han frågar: Mot vilken bakgrund blir män så fel att de utestängs från utbildningssystemet?46 Med begreppet avmaskulinisering vill Ottoson införa ett fokus på vad män gör mot män och på så sätt flytta fokus från vad män gör mot kvinnor. Han beskriver avmaskulinisering som ett tillstånd mellan femininum och maskulinum.47 I både Kosofsky Sedgwicks och Ottossons diskussioner finns det en punkt i transformationen då något mer påtagligt händer, det vill säga när han blir hon eller hon blir han. Det handlar om en tröskeleffekt, det vill säga att maskuliniteten respektive femininiteten kan plötsligt upplevas som en kvalitativ skillnad när den kvantitativa tillväxten längs en dimension av det ena eller andra har nått en viss mängd.48 Ett sådant moment kan kallas för clic med stöd från Kosofsky Sedgwick.49 Men för att kunna dra slutsatser om detta clic också gäller torghandeln, menar jag att det krävs tillgång till förteckningar eller register över torghandlare som kan visa på plötsliga eller långsamma förändringar över tid. En omkodning av torghandelns kön kan också ha gått en annan väg -­‐ svenska män har sakta trängt ut kvinnor och först därefter har män med utländsk bakgrund trängt in på torghandeln. I ett sådant scenario är i så fall etnicitet en lika viktig faktor som förklaring till varför dagens torghandel finns kvar. Jag vill tillföra ytterligare en könsteoretisk aspekt och då ta upp Linda Mc Dowells och Gillian Courts studie av Londons finansvärld. Enligt studien formar männen sin maskulinitet genom att ingå i fler sammanhang än enbart arbetsplatsens, exempelvis genom Old Boys Network.50 Män med utbildning från de ”rätta” skolorna dominerar i ledningsrummen, där kulturen präglas av en macho maskulinitet51 eller en traditionell maskulinitet52. Det är ett synsätt som ligger i linje med Doreen Masseys teorier om att platsen inte har något tydligt innanför eller utanför (se nedan). Torghandlarna ingår sannolikt i fler sammanhang där de kan forma den maskulinitet som de söker … om de nu skulle uppfatta torghandeln som könsmässigt felkodad. Därför räcker 40 Kosofsky Sedgwick, E. (1995) Sid 12 41 Ibid. 42 Ottosson, A (2007) 43 Ibid. Sid 17 44 Ottosson, A (2007) 45 Ibid.Sid 16 46 Ibid. Sid 24 47 Ibid. Sid 37 48 Kosofsky Sedgwick, E (1995) 49 Ibid. Sid 16 50 Mc Dowell, L & Court, G (1994) Sid 243 51 Ibid. Sid 241 52 Ibid. Sid 242 Sidan 12 av 65. det kanske inte med att bara undersöka torghandeln för att förstå skiftet. Den tiden finns dock inte i detta uppsatsarbete. Materialitet Jag tolkar materialitet i torghandeln som att den består av salustånd, sortiment och plats. Betalningen är också en väsentlig materialitet som påverkar relationerna med myndigheter och konkurrenter. Jag tar upp den i granskningen av debatten om kassaregister men betalningen kommenteras annars mer som en praktik i samband med observationerna av salutorgen. Jag skulle också vilja se kropp som en materialitet. Kroppen är ett verktyg för torghandlaren och glider därmed över till att vara något som kan analyseras under avsnittet om praktik. Detta visar ju egentligen på hur svårt det är att särskilja det ena från det andra. Jag teoretiserar dock kroppen som en praktik under just det avsnittet. Jag behandlar också plats separat. Hägerstrands resonemang ovan om transformationer har lett mig till att se torghandlarnas sortiment som en materialitet, trots att sortimentet är en förgänglig färskvara. Lagerquists tolkning av materialitet som något som … till stora delar är skapad genom människans handlingar, men också hennes föreställningar53… stämmer inte in på min föreställning om sortiment. I all enkelhet ser jag materialitet som något fysiskt. Eftersom Daniel Miller också menar att allt är i grunden en fråga om materialitet, 54 ser jag inga problem med att klassificeringen av sortiment men att det är en materialitet som har hög grad av flyktighet jämfört med salustånd och plats. Materialitet bör sättas in i sina sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang, menar Miller. Han teoretiserar kring en situerad materiell kultur, där allt i grunden är materiellt.55 Ett av Millers mer utmanande exempel är när han gör religion till en fråga om materialitet. Kring religiösa materiella ting konstrueras och vidmakthålls olika föreställningar som förstärker en maktutövning, menar han.56 Vad vore exempelvis kristendomen utan sina krucifix? Lagerquist kopplar sitt resonemang kring materialitet till de övriga nyckelbegreppen i ramverket. Hon ger materialiteten ett liv när hon hävdar att … när den (det materiella) väl finns kan dock även människan påverkas av den.57 Med en sådan tolkning av materialitet blir det logiskt att också referera till Edward Sojas socio-­‐spatiala dialektik, vilket Lagerquist också gör. Soja menade att våra tankar och handlingar påverkar den sociala och materiella värld som vi lever i samtidigt som den världen påverkar våra tankar och handlingar.58 I en sådan process blir materialitet både ett medel och ett resultat.59 Soja för så småningom in ett tidsperspektiv i dialektiken och dialektiken blir då tredimensionell – rum, tid och människa.60 Materialitet kan ge upphov till olika föreställningar och ge våra drömmar och fantasier näring, enligt Lagerquists utforskning av teorierna om materialitet. Men såsom vi tolkar och drömmer om materiella ting utgör tolkningarna representationer. Förståelsen av de materiella tingen det ligger mer inom semiotikens område – det vill säga hur betydelser uppfattas och mening bildas. Därför fortsätter jag nu med begreppet representation. 53 Lagerquist, M (2011) Sid 41 54 Miller, D (2005) 55 Miller, D (2005) 56 Ibid. 57 Lagerquist, M (2011) Sid 41 58 Soja, E i Lagerquist, M (2011) 59 Lagerquist, M (2011) Sid 42 60 Soja, E i Warf, B & Arias, S (2009) Sid 124. Sidan 13 av 65. Representationer och symboler Att undersöka föreställningar (idéer om någonting) och språkliga representationer (sätt att beskriva någonting) … blir extra viktigt eftersom … (torpet) … är så starkt symboliskt laddat. Det är en av Lagerquists utgångspunkter för att undersöka torpets representationer. Detsamma gäller torghandeln. En stor del av min undersökning kommer att bestå av en diskursanalysinfluerad 61 genomgång av de föreställningar som finns om torghandeln, dess uppdrag liksom dess vara nu och i framtiden. Det finns sociala, ekonomiska och kulturella lager av meningar och tolkningar kring torghandeln vilka har byggts upp genom århundranden och genom olika ekonomiska epoker. Torghandelns representationer finns återgivna i text-­‐ och bildform i den politiska och massmediala debatten. Det underlättar när föreställningar om torghandeln ska undersökas. Symboler och representationer kan gå in i varandra. Torghandelns sortiment kan ses som symboler och liknas vid konstens stilleben. Torghandeln som en representation kan ge näring åt drömmar om semester i fjärran länder eller om det hemodlat naturnära. Men torghandeln kan också utgöra en representation av någonting bredare som torghandlaren eller staden vill förmedla. Anoop Nayak och Alex Jeffrey beskriver representationer som … att kulturella betydelser uttrycks genom språk, bilder, musik, symboler och visuella tecken … som är lika viktiga som själva texten62. Ordet representation – i dess lexikala betydelse – signalerar något. Ola Söderström skriver att representation betyder re-­‐presentation. Han menar att representationer handlar om någons återgivande av något och är denna någons bild av något.63 Representationer kan alltså ses som att de återspeglar producentens tolkningar av något. Men för att gå ytterligare ett steg tillbaka och förstå vad producenten förmedlar, så skapas dennes värderingar och tolkningar i sin tur i sammanhang där människor, materialitet och praktik gör något med varandra och där människorna kan konstruera ett intersubjektivt värdesystem.64 Detta värdesystem reflekteras således i den representation som producenten presenterar. Betraktarens tolkningar av producentens representation är i sin tur relaterad till betraktarens värdegrunder och erfarenheter.65 Det kan också sägas som att betraktaren tolkar vad producenten tolkat. Det finns med andra ord många filter att ta sig igenom när representationer ska analyseras. Vad är då symboler? Enligt Miller är alla symboler i grunden materiella så som nämnts ovan även om de är inhöljda i lager av sociala och kulturella konstruktioner.66 Symboler kan ha makt som i Millers exempel med religionerna. Alfred Gell beskriver symbolers makt med att de påverkar oss genom att ha både en agens och en egen intention.67 En symbol blir därmed som en tanke som, fritt översatt, fjärrstyr tankarna(distributed mind) eller också är det producentens tankar som fjärrstyr genom symbolen.68 Men ett framgångsrikt symbolspråk frigör sig från producentens perspektiv och tar istället hänsyn till betraktarens inre – medvetna och omedvetna – längtan.69 Jag ser symboler och representationer som subjektiva konstruktioner som också används kommersiellt men även politiskt. Därför är den kritiska analysen viktig. I en sådan analys bör 61 Lagerquist, M (2011) Sid 57 62 Nayak, A & Jeffrey, A(2011) Sid 111 (min översättning) 63 Söderström, O citerad i Nayak, A& Jeffrey, A. (2011) Sid 288 64 Nayak, A& Jeffrey, A (2011) 65 Gell, A i Miller, D (2005) 66 Miller, D (2005) 67 Gell, A in Miller, D (2005) 68 Ibid. Sid 13 (min översättning) 69 Ibid Sidan 14 av 65. såväl symbolens som representationens materiella innehåll studeras semiotiskt.70 Men det kan finnas olika uppfattningar om det är innehållet eller bilden som ska studeras. Konstnären René Magritte målade en tavla med en pipa. Han gav tavlan en inskription: Detta är inte en pipa.71 Magritte hävdade istället att det var bara en bild av en pipa. Detta ledde till en brevväxling mellan Magritte och Michel Foucault om bilders opålitligheter.72 Deras diskussion leder till slutsatsen att det är viktigare att förstå representationens syfte. Bilden är ju bara ett urval av något och kan dölja något annat. En fråga vad som inte finns med på en bild kan således leda till en förståelse av ett bakomliggande syfte, det vill säga vad är det som inte är. Praktik -­‐ kropp och tanke Jag tar i det här avsnittet upp praktik som ett samspel mellan människa-­‐görande-­‐identitet och att detta samspel påverkas av materialitet och plats. Praktik är Lagerquists tredje aspekt som hon fyller sitt ramverk med. Hon motiverar bland annat detta med att utan människors praktik uppstår en … död geografi.73 Det är ett uttryck som hon lånat av Mike Crang.74 Lagerquist tar också upp non-­‐representational theory i vilken den kroppsliga praktiken beskrivs med begreppet performativitet (performance). Det begreppet sammanfattar… hur människors kroppar, känslor, handlingar och praktiska engagemang med världen skapar betydelser, föreställningar och påverkar platser.75 Människors kroppsliga och verbala samspel är därmed en del av performativiteten. Torghandel är i hög grad kroppsligt och den handlar om performativitet. Kroppen i sig kan betraktas som en materialitet i vilken konstruktioner av klass och kön avspeglas.76 De flesta torghandlare är män. Deras performativitet kan tolkas som uttryck för deras olika föreställningar om maskulinitet.77 Torghandelns kroppslighet finns i såväl de tunga lyften av alla varorna men också i det pyssel med fingrarna som behövs för att blommor och frukter ska vara attraktiva. Den kroppsliga praktiken är också en del av det som driver det flyktiga skapandet och återskapandet. Utan torghandlarens kroppslighet finns helt enkelt inte torghandeln. Jag skrev tidigare om att jag tänkte på kroppen också som en materialitet. Och jag skriver ovan att representationer – föreställningar – om klass och kön också avspeglas i kroppen. Så vad är då kroppen? Gränserna till de övriga avsnitten suddas ut och det gör det möjligt att studera torghandeln holistiskt. Bruno Latour, som är en av utvecklarna av Actor-­‐Network-­‐Theory (ANT), vill upphäva dualismen mellan kropp och materialitet. Dessa ingår istället sammanflätat och samspelt i nätverk med ett ständigt flöde. Där finns de som en hybrid. En analys av hybriden kan leda till en förståelse av den roll som materialiteten kan ha i olika transformationer och av materialitetens effekt på kroppens rörelser.78 Latours teori kan förklaras med hans exempel med den tunga klossen på hotellnyckeln som får oss att lämna in nyckeln i receptionen. Tar hotellet bort klossen riskerar hotellgästerna att glömma att lämna igen nyckeln. Den tunga klossen får en agens som gör att kroppen utför en handling.79 70 Keane, W i Miller, D (2005) 71 Det finns flera versioner av motivet. Ett par av dem målades i slutet på 1920-­‐talet är utställda på Magritte-­‐muséet i Bryssel . 72 Foucault, M i en översättning från 1982. 73 Lagerquist, M (2011) 74 Ibid. Sid 47 75 Ibid. Sid 46 76 Rose, G i Pryke, M, Rose, G, Whatmore, S (2003) 77 Fundberg, J (2006) 78 Latour, B i Aitken, S & Valentine, G (2006, återtryckt 2009). Sid 139 79 Latour, B (1998) Sid 146 -­‐ 156
Sidan 15 av 65. Latours nätverk är inte hierarkiska utan han menar att materialitet och människa påverkar transformationerna – eller flödena – lika mycket och är lika beroende av varandra. I exemplet ovan kan det dock tolkas som att klossen är överordnad kroppen. Barbara Czarniawska talar om ett förkroppsligat rum (embodied space). Med det menar hon att platsen formas av våra rörelser.80 I ett omvänt tänkesätt menar David Seamon att platsen är överordnad och detta strukturerar vårt vardagsliv och rörelsemönster. Han kallar det för kroppsdans. 81 Vi utför denna dans dagligen och stundligen när vi kokar vårt kaffe, hämtar posten, tar oss till eller från arbetet. Torghandlarna har en daglig kroppsdans som styrs av rummet men rummet påverkas också av torghandeln. Torget blir torghandeln. Därför ser jag ingen motsättning i Czarniawskas och Seamons olika teorier utan de kompletterar varandra istället beroende på tid och rum. Om kultur, plats och klossar, det vill säga materialitet, behöver studeras för att förstå det kroppsliga, behöver också platsens betydelse studeras för att förstå människans föreställning om sig själv. Bland de humanistiska geograferna är Anne Buttimer en av dem som hävdar att platsen formar människans identitet. Hon menar exempelvis att förlusten av sitt hem eller sin plats kan utlösa en identitetskris. Buttimer driver tesen så långt att hon menar att i livskriser kan topoanalyser vara effektivare än psykoanalyser.82 Torghandlare som förlorar sin plats, förlorar med andra ord sin identitet. Platsen och det mänskliga minnet samspelar.83 Platsen får oss att minnas och får på så sätt en agens. När vi exempelvis besöker våra barndomshem dyker gamla minnen upp. Jon Anderson har utvecklat en metod baserad på detta som han beskriver i Talking whilst walking där han åker runt med sina informanter på platser som informanterna är knutna till. Samtalen med informanterna blir på så sätt innehållsrikare. Anderson beskriver platsen som tankens barnmorska.84 I dessa teorier ovan suddas gränserna ut, inte bara mellan kropp och materialitet, utan också mellan mobilitet och plats. Gränserna suddas ut genom att handlarens identitet och mobilitet konstruerar och konstrueras av torget, saluståndet och sortimentet. Detta blir en hybrid och det är vad jag tar med mig på de observationer som jag gör ute på torgen. Plats och rum Platsen är ett av geografins mest fundamentala begrepp. Varje plats blir unik genom olika relationerna som korsar platsen.85 Lagerquist tar av sådana skäl upp begreppet plats: I centrum står konstruktionen och transformationen av torpet som plats. Torp är en typ av plats, medan ett torp kan vara en specifik plats …86 Platsens betydelse för torpet beskrivs i inledningen av Lagerquists ramverk, innan hon fortsätter med andra avsnitt. Jag har vänt på den ordningen och behandlar platsen i början på slutet av teoriavsnittet. Jag vill nämligen fortsätta från platsen till städerna och dess omvandling, eftersom städer också är platser. Det känns mer logiskt så än att, efter ha diskuterat platsen och städers omvandling, återvända till de olika aspekter som jag hitintills har behandlat. 80 Czarniawska, B (2007) 81 Seamon, D & Nordin, C (1980) 82 Buttimer, A & Seamon, D (1980) Sid 167 83 Cresswell, T. (2004) 84 Anderson, J (2004) 85 Rose, G (1993) 86 Lagerquist, M (2011) Sid 49 Sidan 16 av 65. Plats och rum är lika viktigt i studien av torghandeln som i studien av torpet. Utan torghandeln kan platsen bli tom, öde och förlora en del av sin identitet. Salutorget och saluståndet är den specifika plats och rum som jag inriktar mig på. I resonemanget om plats och rum stöder jag mig främst på Yi-­‐Fi Tuan och Doreen Massey. Tuan beskriver, enligt Lagerquist, platsen som en sammanfogning av materiella och immateriella dimensioner, av tid och rum och av relationer till andra platser och tider. Den (platsen) är tätt förenad med de betydelser människan ger den.87 Tuan ser också platsen som trygghet: Platsen är som ett hem.88 Rummet, menar Tuan, är som ett mål i betydelsen att vara fri: Frihet förutsätter rum. Det betyder att ha makt och tillräckligt med utrymme i vilket man kan agera. Att vara fri har sin betydelse på olika nivåer. Det grundläggande är att kunna överskrida nuvarande förhållanden och detta överskridande manifesteras enklast genom en grundläggande makt att röra sig. I rörelsen, kan rummet och dess attribut, upplevas direkt. En orörlig person kommer att ha svårigheter att hantera även den enklaste idén om ett abstrakt rum eftersom sådana idéer utvecklas i rörelsen … 89 Men rummet kan i sin tur omvandlas till plats, om vi stannar i rummet och gör oss hemmastadda. Det är skillnaden mellan plats och rum, enligt Tuan.90 Mobilitet är med andra ord viktigt som åtskillnad i hans rums-­‐ och platsbegrepp. Platsens rörlighet är central också för Massey men hon har inte Tuans individperspektiv: Platsen har inte något tydligt innanför eller tydligt utanför ... platser byggs aktivt av rörlighet … framförallt genom människors rörlighet men också genom varor och idéer... (Platser) skapas genom förbindelser med resten av världen och utgör därför mer rutter än rötter.91 Rörligheten är central också för flera andra geografer. Om människor rör sig för mycket över eller förbi en plats, blir det omöjligt att knyta an till den. Sådana platser blir platslösa92 eller icke-­‐
platser93. Flygplatser anges som exempel på detta. Dessa konceptualiseringar är kritiserade eftersom platser alltid har en anknytning till människor. På flygplatser finns det ju många som regelbundet återkommer och skapar identiteter till platsen. Det gäller inte minst de som arbetar på flygplatsen.94 Ett annat sätt att beskriva det är med Masseys tes om att platsen är heterogen och har många identiteter. Platsen förändras också över tid så om det är till synes platslöst vid ett tillfälle behöver den inte vara det vid ett annat. I linje med både Tuan och Massey drar jag slutsatsen att torghandelns vara kan relateras till mobilitet av olika grad samt i linje med Massey behöver handeln ses i sitt sammanhang och till olika skalor. Globalisering, urbanisering och migration är en del av sammanhanget. Som förklaring till torghandelns förändring stannar jag vid att stödja mig på teorier om städers nutida omdaning. Jag går därför nu över från platsen till teorier om stadens omvandling. Städer I David Harveys perspektiv, till skillnad från Masseys, är platsen fixerad och beständig. Istället är det kapitalet som är rörligt. Harvey menar att den fixerade platsen är socialt konstruerad av mäktiga institutionella krafter i samhället. Städer, som fixerade platser, konkurrerar med 87 Lagerquist, M (2011) Sid 36 88 Tuan, Y (1977) Sid 3 (min översättning). 89 Ibid. Sid 52 (min översättning) 90 Ibid. Sid 6 91 Massey, D. i Cresswell, T. (2009) Sid 176 (min översättning) 92 Relph, E i Cresswell, T (2009) 93 Auge, M i Creswell, T ( 2009) 94 Cresswell, T (2009) Sidan 17 av 65. varandra om det mobila kapitalet.95 Massey invänder dock mot att det är kapitalet som ensamt är motor i konstruktionen av platsen. Genus, etnicitet påverkar också platsen.96 Hur platsen konstrueras, berör också torghandeln. I arbetet med att stärka städernas marknadsvärde har det kapitalstarka offentlig-­‐privata samarbetet blivit en mäktig aktör. Målet för samarbetet mellan det offentliga och det privata är inte primärt invånarnas väl och ve, enligt Harvey, utan istället avkastning på investeringar och ekonomisk utveckling.97 Omvandlingen av städerna handlar om gentrifiering (social-­‐ekonomisk uppgradering av stadsdelsområden)98, kulturell förnyelse och fysisk uppgradering av stadsmiljön. Denna uppgradering innehåller ofta konsumentattraktioner. Städerna blir arenor för urbana spektakel.99 Torgen är en del av det offentliga rummet och fungerar som arenor för event. Torghandeln möter därför konkurrens om rummet. Städernas politiska ledningar utvecklar strategier om estetik – skönhetens makt -­‐ som en följd av konkurrensen mellan städer. I sådana strategier får det immateriella kapitalet en alltmer framträdande roll. Sharon Zukin hävdar till och med att allt i städernas förändring handlar om förstärkning av det kulturella och estetiska kapitalet.100 När den estetiska ordningen ska upprätthållas menar Zukin att det handlar om estetiseringens skräckvälde (aestheticization of fear).101 Den leder till inneslutning av vissa människor och uteslutning av andra i den estetiserade byggda miljön. Städernas strategier om estetisering influeras eller styrs av symbolekonomin. Scott Lash och John Urry , är två av de tongivande tänkarna som ligger bakom begreppet symbolekonomi. Med symbolekonomi menas att det ekonomiska värdet av platser och av varor och tjänster ökar genom symbolik, design och estetisering. Varor, tjänster och platser laddas med symboler som reflekterar kunders, besökares och investerares identiteter, drömmar och livsstilar. På så sätt attraheras det mobila kapitalet. Lash och Urry betonar att symbolekonomin inte är en separat sektor: … kultur (de immateriella värdena) har genomsyrat själva ekonomin i en sådan utsträckning att symboliskt laddade processer … är inflätade i både konsumtion och produktion. Gränserna mellan det materiella och det immateriella suddas på så sätt ut, liksom gränserna mellan service och materialitet. Fran Tonkiss talar därför om symbolic goods.102 Som en följd av detta blir priset på varor, tjänster, och platser mer relaterat till deras immateriella värde. Symbolekonomin är global och kapitalistisk, enligt Lash och Urry. Den sträcker ut sig i tid och rum med sin inneboende logik att hitta nya avsättningsområden för att kunna ackumulera kapital.103 Konkurrensen gäller inte bara städer emellan utan finns också inom städer, enligt Saskia Sassen.104 Konkurrensen skapar ojämlikhet och segregation. Forskare såsom William R. Barnes, och Sean O’Riain hävdar att ojämlikheten inom städer har ökat.105 En grupp forskare har synliggjort ojämlikheten genom att utveckla begreppet gatuekonomi (Street Economy). I begreppet synliggörs villkoren för ambulerande och fasta gatuförsäljare i den globala söderns (Global South) växande städer. Gatuekonomi är huvudsakligen informell och ger upphov till skav mot ett samhälles krav på ordning och reda. Gatuförsäljarna framställs som marginaliserade och 95 Harvey, D i Cresswell, T (2004) 96 Massey, D (1994) 97 Harvey, D (1989) 98 Gutzon Larson, H & Lund Hansen, A (2007) 99 Harvey, D (1989) Sid 9 (min översättning) 100 Zukin, S (1995) 101 Zukin, S (1995) 102 Tonkiss, F (2006) Sid. 105 103 Lash, S & Urry, J (1994) 104 Sassen, S (1995) 105 Barnes, W. R. och O Riain, S i Pike, A et al (2011) Sidan 18 av 65. jagas ofta bort av polisen. De anses som störande av den estetiska ordningen i gentrifierade stadsdelar, i köpcentra och butiksgallerior.106 Torghandel är en del av gatuekonomin eftersom den, enligt stadens ordningsföreskrifter, ska äga rum utomhus, men torghandeln är formell i betydelsen att torghandlarna har Stadens tillstånd. Till sist om ramverket De avsnitt som jag har plockat upp här från Lagerquists ramverk blir meningsfulla när de kopplas till varandra så som hon har gjort. Den omvärld som omger torghandeln är viktig att ha med i synfältet eftersom utan kunskap om den blir frågan torghandelns vara delvis obesvarad. Det visar att ett i princip likvärdigt ramverk kan ändå ha sina egenheter beroende på sammanhanget. Ramverket kommenteras sedan i kap. 6. 3. Metod Avgränsning Undersökningsperioden omfattar perioden 1990 – 2014. Tyngdpunkten ligger i början och slutet av undersökningsperioden. Att ange en undersökningsperiod leder lätt tankarna till en kronologisk redovisning eller tråd. Här betyder det enbart att det insamlade materialet härrör sig från denna period. Årtalet 1990 är valt med utgångspunkt från att då genomfördes en liberalisering av lagstiftning och den utredning som föregick lagstiftningen slog fast att torghandeln kunde i princip anses som fri. (Se vidare under avsnittet 4.3.2. Den statliga makten). Jag undersöker den så kallade fasta torghandeln, som utövas av personer som har torghandel som sin huvudsakliga försörjning och som har tillstånd från Staden. Jag undersöker handeln med frukt och grönt samt blomster, men ingen annan typ av torghandel. Jag undersöker torghandeln i Stockholm och gör inga jämförelser med andra kommuner. Jag jämför istället fem olika salutorg inom Stockholms stad. Samtalen med torghandlarna inleddes i oktober 2013 i syfte att bygga förtroende inför själva uppsatsarbetet som startade i januari 2014. Det sista samtalet ägde rum i juni 2014. Intervjuer med tjänstemän på fastighetskontoret, konsulter till fastighetskontoret samt torghandelns leverantörer ägde rum under januari – april. Observationerna görs mellan januari 2014 till juni 2014. Den diskursanalysinfluerade granskningen bygger på material från 1990 – 2014. Komplexitet och svårigheter Ramverkets komplexitet förutsätter att olika metoder används för att hitta förklaringar till varför torghandeln finns kvar, hur den kan förändras och om den kan försvinna. Jag har därför valt att arbeta med blandade metoder, det vill säga både kvantitativa och kvalitativa metoder. En kvantitativ undersökning ger en bra grund för att sedan kunna studera torghandeln med kvalitativa metoder. En kvalitativ analys kan visa på mönster som är värdefulla för en djupare förståelse av olika strukturer som inte synliggörs genom en kvantitativ undersökning.107 Tre kategorier av svårigheter har påverkat undersökningen. För det första har bristen på systematik i arkivmaterial varit ett problem. Det finns ingen rak linje bakåt i tiden med register över stadens torgståndsinnehavare, vilket har förhindrat en kvantitativ studie över tid av torghandlarna i Stockholms stad. Orsaken är sannolikt att det kommunala ansvaret för torghandeln har flyttats mellan olika styrelser och förvaltningar. Jag har också sökt i Stadsarkivet, som är den kommunala arkivmyndigheten för Stockholms stad. Här finns uppgifter om tillstånd för torghandeln men dessa är arkiverade som ordningsärenden bland alla andra ordningsärenden, vilket gör det spretigt. Möjligheten att få fram underlag till en tidslinje över alla torghandlare inom undersökningsperioden ligger långt utanför denna undersöknings 106 Tranberg Hansen, K et al (2013) 107 Elwood, S i DeLyser, D et al (2010) Sidan 19 av 65. tidsram. Den andra svårigheten rör torghandlarnas misstro och brist på tid, vilket har påverkat materialinsamlingen. Istället för djupintervjuer har salutorgen observerats i större utsträckning än vad jag ursprungligen hade planerat. Torghandlarnas brist på tid har lösts genom hängsamtal (se nedan). Den tredje svårigheten handlar om svenska språket. Torghandlarna med utländsk bakgrund har i goda kunskaper i talad svenska men i två fall var språket ett hinder för den ömsesidiga förståelsen. I två andra fall räckte inte språkkunskaperna till för att de själva skulle kunna läsa den transkriberade intervjun. Jag läste då upp texten med våra samtal så att de kunde godkänna den. Etik I linje med de etiska riktlinjerna för forskning inom humanistisk-­‐samhällsvetenskapliga områden informerades samtliga informanter om studiens syfte och bakgrund.108 Jag presenterade mig med namn, institutionstillhörighet och kontaktuppgifter. Samtliga informanter fick också veta sin rätt att avstå helt, avbryta och/eller avstå från att besvara en viss fråga. Jag har också upplyst informanterna om att de kan få ta del av transkriptionerna av samtalen. En rad etiska överväganden har föregått mitt val av metod för observationer av torgen och samtal med handlarna. Det är svårt att säkra torghandlarnas anonymitet, när deras torg nämns vid namn. I övervägandena har ingått att torghandlarna ofta upplever en utsatt position och att de flesta torg bara har en eller par torghandlare. De har en språkligt underordnad position vilket kan hämma dem att offentligt behöva förklara utsagor. De 19 intervjuade torghandlarna har därför anonymiserats genom nummer och deras utsagor har fångats upp på olika ställen i rapporten där det inte är nödvändigt att ange torgtillhörigheten. Men några av handlarnas utsagor och levnadshistorier är kopplade till observationstorgen för att ge en fullödigare bild av torget. Torghandlarna citeras då utan namn även om det inte ger en tillräcklig anonymitet. Om bara torghandlarna hade fått nummer men tjänstemännen fått namn hade detta kunna uppfattas som en statusmarkering. För att få en konsekvent linje har även tjänstemän/konsulter samt leverantörer anonymiserats genom nummer utom i ett fall, där tjänstemannens position tillförde utsagan ett väsentligt värde. En annan etiskt aspekt handlar om forskarens roll. Linda McDowell menar att ett arbete måste kritiseras om forskaren drar en slöja över det inflytande som positionen ger.109 En metod att tydliggöra sin forskarmakt är genom självreflektion. Charlotte Aull Davis menar att i en självreflektion ska fältarbetaren vända sig till sig själv och rannsaka vem en är i förhållande till informanterna. Självreflektionen syftar också till att förstå de reaktioner som en åstadkommer bland informanterna.110 Jag behöver alltså ställa mig frågan vem jag är i torghandlarens ögon och vilka reaktioner som kan vara följden av deras tolkning av mig. I torghandlarnas ögon har jag sannolikt uppfattats som en del av den svenska överordning som myndigheter, förvaltning och media representerar för dem. Det kan ha orsakat en misstro mot mig. Ett antal torghandlare har inte alls velat samtala med mig. Andra har gett mig max fem minuter. Några har inledningsvis frågat: Kommer du från kommunen? Är du journalist? Någon har presenterat mig med glimten i ögat för kollegor med att … hon kommer från Skatteverket. Både Jesper Fundberg111 och Christina Nordin112 vittnar i sin forskning om torghandlare att de också har upplevt en initial misstro. Denna misstro leder till en form av maktlöshet hos forskaren. McDowells citat ovan utgår från att det är forskaren som har en överordnad maktposition men så är det alltså inte alltid. 108 Vetenskapsrådet (2002) 109 Citerad av Rose, G (1997) Sid 309 (min översättning) 110 Davis, C A (2008) 111 Fundberg, J (2006) 112 Intervju med Christina Nordin 2014 Sidan 20 av 65. Kön påverkar relationen mellan informanten och forskaren. I samtalet med den kvinnliga torghandlaren kunde jag utgå från de gemensamma villkoren som kvinna i ett mansdominerat samhälle. Det samtalet blev djupare än samtalen med männen, även om en av männen öppnade sig, men först efter flera möten. Min makt som forskare ligger främst i att jag gör den slutliga tolkningen av materialet, vilket också Donna Haraway och Susan Harding understryker som forskarens egentliga makt.113 För läsaren är det därför av värde att veta varför just detta ämne engagerar mig. Davis menar att forskaren bör klargöra detta för sina läsare.114 I såväl tidigare studier som här har jag intresserat mig för marginaliserade grupper med starka ekonomiska överlevnadsstrategier.115 Torghandlarna är en sådan grupp. Det leder till att jag försöker se på makten över torghandeln med torghandlarens ögon samt ge torghandlarna en röst i materialet. Fem observationstorg i kvantitativa och kvalitativa studier Platsen är geografins mest fundamentala begrepp och varje plats blir unik genom olika relationer som korsar platsen, hävdar Gillian Rose.116 Platsen är på så sätt fundamental för torghandeln. Därför har en fältstudie genomförts på fem olika torg. Med fältstudien har information samlats in till framförallt två av undersökningens frågor: Vad betyder det sociala och materiella rummets konstruktion för torghandelns existens? Utgör förändringarna – transformationerna – av materialitet och praktik ett hot eller en förutsättning för torghandelns vara? En förförståelse om torgens skilda geografier har lett till ett informationsorienterat urval117 av de fem torg som jag kallar observationstorg. Urvalet har styrts av: -­‐ Att inkludera torg från såväl innerstaden som ytterstaden -­‐ Att torgen ska kunna uppvisa några olikheter ifråga om socioekonomisk kontext och materialitet. -­‐ Att såväl frukt-­‐ och grönsakshandel som blomsterhandel ska finnas med. -­‐ Att det bland torghandlarna ska finnas ett urval av både kvinnor och män, personer med svensk som utländsk bakgrund och i möjligaste mån personer i olika ålder. Två av torgen finns i miljonprogramsområden – Tensta i nordvästra och Skärholmen i sydvästra Stockholm. Tre av torgen finns i innerstaden – Hötorget, Östermalmstorg och Tjärhovsplan. Den kvantitativa undersökningen av torgen Observationstorgens socioekonomiska kontext är en form av beskrivning av det sociala rummet. Detta undersöks kvantitativt med hjälp av sekundärdata från Stockholms stads områdesfakta. 118 Områdesfakta är sorterade efter olika administrativa nivåer. Församlingsnivån omfattar större geografiska områden i ytterstaden än vad stadsdelsnivån gör. I innerstaden är det tvärtom, det vill säga församlingarna är mindre och stadsdelsområdena större. Jag har valt de minsta geografiska områdena som kontexter. Hötorgets socioekonomiska kontext är svårgripbar statistiskt eftersom området inte i första hand präglas av att vara ett bostadsområde utan av dess flöde i innerstadens kommersiella centrum. Jag har därför utelämnat en socioekonomisk studie av Hötorget. Jag utgår från att läsaren har en viss förförståelse om Hötorgets karaktär. 113 Harraway, S & Harding, S. (1991) i Rose, G. (1997) 114 Davis, C A (2008) 115 Bernström, B (2012) 116 Rose, G (1993) 117 Flyvbjerg, B. (2006) Sid 230. 118 http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/. Sidan 21 av 65. Salutorgen och deras församlingar/stadsdelar: Skärholmen – Skärholmens stadsdel; Tensta Tenstas stadsdel; Tjärhovsplan – Sofia församling; Östermalmstorg – Hedvig Eleonora församling. Genomgående benämns församlingarna och stadsdelarna som salutorgens närområde eller med salutorgens namn för att underlätta läsningen. De statistiska urvalskriterierna för observationstorgen utgår från mitt antagande om att folkmängd, andel invånare med utländsk bakgrund, inkomst, antal boende per bostad, demografi och försörjningskvot har betydelse på följande sätt: -­‐ Folkmängden indikerar ett potentiellt kundunderlag. -­‐ Medelinkomst från 16 år och uppåt påverkar förmåga och mönster att konsumera. -­‐ Demografin indikerar familjestorlek och hur många som ska dela på en måltid (relevant för frukt-­‐ och grönsakshandeln) -­‐ Antal boende per bostad indikerar också till hur många en måltid ska anrättas. -­‐ Andelen med utländsk bakgrund kan indikera invånarnas personliga erfarenheter av att handla på torg. Den kvalitativa undersökningen av torgen I den kvalitativa undersökningen av torgen – fältstudien -­‐ har jag valt att observera följande områden: -­‐ Platsen– hur ser torget ut materiellt och socialt, med och utan torghandel, vilka flöden av varor och människor genererar platsen och dess läge? -­‐ Saluståndets materialitet och praktik – hur samspelar praktik och materialitet i fråga om flyktighet/beständighet? -­‐ Sortiment – vilka varor säljs i saluståndet och hur avspeglar varorna den socioekonomiska kontexten? -­‐ Vem är torghandlare och varför. Observationerna har genomförts som ett passivt deltagande för att inte hindra den pågående försäljningen. Observationerna har varit både öppna och dolda. I torghandeln finns ett flöde av människor som gör det tekniskt svårt att berätta för alla om en pågående observation. På så sätt har observationerna varit dolda. Torghandlaren och kunder som har tilltalats av mig har fått information om studiens syfte. På så sätt har observationerna varit öppna.119 Torghandlaren -­‐ kvantitativt och kvalitativt Torghandlaren undersöks kvantitativt för att kunna korrigera, bekräfta eller dementera föreställningen om att torghandlaren är en man med utländsk bakgrund. Etniciteten undersöks därför att den bedöms ha betydelse som en förklaring till varför torghandeln finns kvar. Statistiken kan på samma sätt ange hur könsfördelningen numera ser ut i torghandeln. Jag redovisar också en sammanställning av åldersstrukturen på de torghandlare som har listats med personnummer. Åldersstrukturen kan indikera något om torghandelns framtid. Jag har valt att inte skicka ut någon skriftlig enkät eftersom jag föreställer mig att svarsfrekvensen skulle bli låg. Det skulle leda till osäkra och ointressanta resultat. Jag har ställt samman primärdata som bygger på en förteckning som fastighetskontoret har sammanställt för denna undersökning. Jag kallar förteckningen för fastighetskontorets lista. Listan innehåller uppgifter om 88 torghandlares namn, födelseår, torg och upplåtelseavgift samt ytterligare 15 torghandlares namn och torg. 119 Larsen, A-­‐K (2009) Sidan 22 av 65. För att kunna bedöma om torghandlaren har en svensk eller utländsk bakgrund har jag utgått från hur svensk-­‐ eller icke-­‐svenskklingande deras för-­‐ och efternamn är. Det finns tre torghandlare med för-­‐ och efternamn som är svårare att kategorisera. De har därför inte räknats in i vare sig den ena eller andra kategorin. Namnen säger emellertid inget säkert om huruvida personerna är födda i Sverige, om medborgarskap eller ens om deras bakgrund, men ger en indikation. För att få fram könsfördelningen, har jag utgått från personnumrens tredje siffra av de fyra sista på 88 av torghandlarna och därefter bedömt förnamnen. Av de 15 torghandlarna i listan som inte har personnummer har jag bara bedömt förnamnen. Två personer med kvinnliga personnummer i listan har mansnamn. De har inte räknats som vare sig man eller kvinna. Resultaten bör bedömas med viss försiktighet eftersom det är små tal som det rör sig om. Mina besök på torgen och samtal med såväl flertalet tjänstemän som 19 (av 103) torghandlare bekräftar dock resultatens riktning. Med utgångspunkt från Czarniawskas, Latours och Buttimers teorier, är inte en statistisk beskrivning tillräcklig för att ge svar på frågan vem torghandlaren är.120 Detta motiverar en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen av torghandlaren vid sidan av fältstudierna på observationstorgen har gjorts genom samtal med torghandlare. Här redovisas metoden för samtalen: Nio torghandlare har valts ut från observationstorgen. Åtta andra är utvalda från andra torg längs den blå respektive röda tunnelbanelinjen samt längs de sträckningar som innerstadsbussarna 2 och 3 har. Öppethållande och villighet att låta sig intervjuas har därefter utgjort kriterier. Två torghandlare har aktivt sökts upp för att få med mer än en torghandlare med svensk bakgrund. Jag kallar mina intervjuer med torghandlarna för hängsamtal121. Intervjuer, enligt Anne Ryen, är sociala händelser som bygger på ömsesidigt deltagande observation oberoende av vad som är temat för intervjun.122 De samtal som jag har haft motsvarar inte Ryens beskrivning av intervjuer. Samtalen har präglats av att torghandlarna har fortsatt att ta hand om kunder och varor. Det har lett till många avbrott. Etnometodologer menar, enligt Ryen, att sådana faktorer inte bör ses som problem utan som en del av det som ska undersökas.123 Oscar Pripp har också intervjuat småföretagare med utländsk bakgrund som inte heller hade tid att avbryta för ett samtal. Han följde efter företagarna och passade på att fråga när tillfälle gavs. Pripp kallar dessa intervjuer för hängsamtal. Metoden har således prövats förut. Hängsamtal utförs på plats och i mitt fall i salustånden. Informationen blev på sätt inte bara verbal utan också kroppslig och mental. Hängsamtal bygger på muntliga frågor. Frågorna har varit halvstrukturerade med ett par öppna frågor. Alla frågor har inte kunnat ställas till alla. En del frågor har jag fått svar på bara genom att vara på platsen. Listan med frågor finns med som bilaga. Samtalen har pågått mellan 10 minuter och en halvtimma vid ett eller flera tillfällen inklusive avbrotten för kundkontakter. Jag har gjort anteckningar under samtalens gång. De torghandlare som har önskat att få veta vad jag har skrivit, har fått läsa/upplästa de transkriberade texterna. Representationer i en diskursanalysliknande granskning 120 Se avsnitt 2. Teorier och teoretiska begrepp 121 Pripp, O (2001) Sid 32 122 Ryen, A (2004) Sid 102 123 Ibid. Sid 103 Sidan 23 av 65. Representationer är ett av områdena i Lagerquists teoretiska ramverk. Hon undersöker torpets representationer med var hon kallar för diskursanalysinfluerade textanalyser som fokuserar på representationer av framförallt platser.124 Lagerquist menar att den kritiska diskursanalysen handlar om att hur man talar, skriver och tänker om någonting påverkar ens handlingar.125 Jag låter mig vägledas av detta men jag fokuserar på texter i statliga och kommunala dokument samt tidningsartiklar. Urvalet av texter i dessa dokument och artiklar är styrt av undersökningens frågor om makten över torghandlarna samt av frågorna om torghandlarnas makt. Urvalet är -­‐ som alltid i en textanalys – subjektivt. Detta kan kritiseras men jag vill synliggöra den sårbarhet som torghandlarna har. Sårbarheten synliggörs visserligen inte primärt genom textens innehåll utan främst genom vilka som är talespersoner och vilka som har producerat texten. Det utgör textens inramning. Språk -­‐ i vilken form det än produceras -­‐ lever det inte i ett vacuum utan ingår alltid i ett sammanhang, enligt Jason Dittmer. 126 Språket är situerat. En analys av språkbrukets inramning är därför lika viktig som innehållet. Inramning och text producerar tillsammans – och sällan var och en för sig -­‐ en form av officiell sanning.127 Språkets inramning utgör här som ovan nämnts kommunala och statliga dokument. Utgivarna av dokumenten är samma som har makten att fatta beslut om sanktioner, belöningar och spelregler som rör torghandlarnas direkta villkor. Detta är med andra ord en mäktig inramning. De tidningsartiklar som granskats har jag sökt efter direkt på svd.se och DN.se samt genom att googla på internet. Sökorden har varit ”torghandel” och ”kassaregister”128. De kommunala dokumenten har jag funnit i Stockholms stads digitala arkiv http://insynsverige.se/stockholm i vilket handlingar och beslut finns arkiverade. Några av de äldre kommunala handlingarna har jag fått låna från fastighetskontoret. Intervjuer med kommunala tjänstemän, konsulter till Staden samt torghandelns leverantörer har i vissa fall kompletterat de skrivna texterna. Jag har också konfronterat några torghandlare med en del av texterna. Statliga handlingar som utredningar, propositioner och beslut har jag hittat på Riksdagsbiblioteket. Den första delen av den diskursanalysliknande granskningen kallar jag för Makten över torghandlarna. I denna del redogör jag för formella statliga och kommunala styrmedel. Detta ger en representation av främst Stadens formella makt. Därefter, i samma del, granskar jag den informella makten genom det språkbruk och agerande som förekommer i såväl kommunala och statliga dokumentationer som tidningsartiklar. I tidningsartiklarna finns också utsagor och agerande från intresseorganisationer. Jag tar också upp konkurrensfrågor med hjälp av en tidningsartikel som jag återkopplar till torghandlarna. Den andra delen av granskningen har jag kallat Torghandlarnas makt. Det bygger också på en diskursanalysliknande granskning med utgångspunkt från främst kommunala dokument. Diskussion om reliabilitet och validitet Reliabilitet, i betydelsen att en annan forskare ska kunna få fram samma resultat, är tillfredsställande i fråga om undersökningens diskursanalysliknande granskning av texter men svagare ifråga om observationer, intervjuer och samtal. Reliabiliteten i fråga om intervjuer med torghandlare och observationer av torghandeln påverkas ju av de ständigt pågående transformationerna och torghandlarnas misstroende (se ovan). Diskursanalyser är därutöver subjektiva och därför kan ibland reliabiliteten vara nästan obefintlig. När det handlar om det tryckta materialet som granskats, kan reliabiliteten anses vara god eftersom andra kan granska och jämföra samma källa. I den kvantitativa undersökningen om andelen torghandlare med 124 Lagerquist, M (2011) Sid 57 125 Fairclough, N i Lagerquist (2011) Sid 57 126 Dittmer, J i i DeLyser, D et al (2010) 127 Ibid. Sid 275 128 Beträffande skäl för att undersöka frågan om kassaregister – se nedan. Sidan 24 av 65. bland annat svensk respektive utländsk bakgrund bör reliabiliteten diskuteras. Ingångsdata är inmatade i en excel-­‐fil av tre olika personer. Den mänskliga faktorn kan spela roll. Exempelvis kan personnummer bli felkodade. Det kan dock bara handla om ett fåtal fel på marginalen. Fastighetskontorets sammanställning kan alltså ses som tillförlitligt. I den kvantitativa undersökningen om torgens socioekonomiska kontext är reliabiliteten hög eftersom ingångsdata har hög kvalitet. Validitet handlar vanligtvis om huruvida undersökningen studerar det som är syftet med den. Undersökningens urval av dokument, statistiska variabler, observationsområden, informanter, plats och samtalsämnen följer uppsatsens syfte och därför kan validiteten anses vara god.129 4. Genomförande och resultat 4.1 Några fakta om torghandeln i Stockholm stad. I Stockholms stad finns det idag 50 salutorg och 146 saluplatser.130 Antalet har varierat över tid. Förklaringen till att många torg idag har endast ett salustånd är att antalet platser per torg har minskat till följd av ombyggnader av torgen jämfört med 2008 då det fanns 160 platser. Det fanns cirka 20 lediga saluplatser i april 2014.131 Det råder med andra ord inte någon brist på saluplatser. Torghandelns öppethållandetider är vardagar 07.30 – 19.00 och under veckoslut 07.30 – 17.00132 Upplåtelseavgiften per år varierar mellan 1000 kr/m2 som lägsta avgift och 4000 kr/m2. Det är attraktionskraften i läget och standarden (vatten och el) på salutorget som bestämmer priset. 133 Torghandeln inbringade staden år 2013 cirka 12 miljoner kronor i upplåtelseavgifter.134 Stadens förvaltning av torghandeln är nära på lika föränderlig som jag senare beskriver torghandeln. Torghandel på kommunal mark hör organisatoriskt sedan 2008 till Stockholms stads fastighetskontor. Dessförinnan hörde den större delen av torghandeln till trafik-­‐ och renhållningsnämnden som i sin tur övertog ansvaret år 2007 från stadsdelsförvaltningarna.
Stadsdelsförvaltningarna har i två omgångar gått från 24 stycken till antalet ner till 14. Torghandeln har flyttats med i dessa omorganisationer. Längre tillbaka hade Stockholms stads saluhallstyrelse ansvaret och dessförinnan Stockholms stads slakthus-­‐ och saluhallstyrelse.135 4.2 Vem är torghandlare Torghandlaren är i första hand en man i medelåldern och uppåt med utländsk bakgrund. Bland de 103 torghandlare som fastighetskontoret i Stockholm har lämnat uppgift om, finns 87 personer (84 procent) med utländsk bakgrund och 13 personer (13 procent) med svensk bakgrund. Tre torghandlare har som nämnts i avsnittet om metod undantagits i denna redovisning. 129 Larsen, A-­‐K (2009) 130 Kommunal författningssamling för Stockholm (2013) 131 http://www.stockholm.se/OmStockholm/Stadens-­‐mark-­‐och-­‐egendomar/Torgen1/. Nedladdat 15 april 2014. 132 Kommunfullmäktige (2013) 133 Fastighetskontoret (2009)
134 Kommunal tjänsteman 2 135 Fastighetskontoret (2009) Sidan 25 av 65. Andel -­‐ procent Torghandlare med utländsk resp. svensk bakgrund i Stockholms stad År 1995 och maj 2014 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 84 60 40 1995 maj-­‐14 13 Utländsk bakgrund 3 Svensk bakgrund Okänt Graf 1. Torghandlare med utländsk resp. svensk bakgrund i Stockholms stad. Källor: 1995 – Torghandeln i Stockholm av Torsten Bengtsson, utgiven av Saluhallsstyrelse i Stockholm. Maj 2014 – Min sammanställning på basis av fastighetskontorets lista I början på 70-­‐talet fanns det bara några få personer med utländsk bakgrund i torghandeln. 1995 hade andelen ökat till 60 procent.136 Då användes emellertid begreppet invandrare utan definition. Andelen handlare med svensk bakgrund uppgavs vara 40 procent utan att källan angavs. 2014 har 84 procent utländsk bakgrund och andelen handlare med svensk bakgrund har minskat till 13 procent. Det finns dock vissa osäkerheter med att göra en jämförelse där data är olika. Därför är jämförelsen mer indikationer än exakta. Ålder Torghandlare i Stockholms stad 2014 35 Antal torghandlare. . 40 25 30 20 10 11 4 11 2 0 Födda decennium Graf 2. Ålder. Torghandlare i Stockholms stad 2014. Källa: Min sammanställning på basis av fastighetskontorets lista (se Graf 2) Av de 88 torghandlare vars födelsenummer angivits i fastighetskontorets lista är fyra personer över 65 år. 12 procent (11 personer) är mellan 55 och 64 år. Över hälften -­‐ 56 procent (50 personer) -­‐ är 45 år och äldre. Bara två personer är under 25 år. 136 Bengtsson, T (1995) Sidan 26 av 65. Hälften (6) av alla med svensk bakgrund är 60 år eller äldre. Tre av dessa har redan passerat 65-­‐årssträcket. Genomsnittsåldern för torghandlare med svensk bakgrund är 55 år. Detta kan jämföras med den gemensamma snittåldern på 46 år. Tio torghandlare är kvinnor (10 procent). Av de 10 kvinnorna finns fyra på Hötorget och två av dem bedöms ha svensk bakgrund. 4.3 Makten över torghandlarna Makt är centralt i relationen mellan myndigheter och torghandlare. Det är här som skavet finns mellan samhällets modernitet och torghandelns egen logik. Nyckelorden oordning och informellt som nämnts inledningsvis emanerar från detta skav. Jag inleder detta avsnitt med att redogöra för den makt som Staden har över torghandeln. Jag börjar med Staden eftersom torghandel anses vara en kommunal angelägenhet efter en lagändring 1990 (se ovan och nedan). Efter detta fortsätter jag med den statliga makten och sedan lagen om kassaregister och diskursen om fusk i torghandeln. I den frågan agerar också handelns intresseorganisation. Jag avslutar detta avsnitt med ett stycke med frågor om konkurrens. 4.3.1 Den kommunala makten Med torghandel avses försäljning på salutorg och andra platser som en kommun upplåtit till allmän försäljning.137 Torghandel ses främst som en kommunal angelägenhet, även om staten också reglerar väsentliga delar (se vidare nedan). Det är Staden som bestämmer om och var en torghandel får äga rum. Staden bestämmer därutöver om öppethållandetider, storleken på saluplatsytan, när varor får levereras och ska borttransporteras, inom vilken tidsram städning ska vara avklarad samt om upplåtelseavgift (hyra). Detta – utom avgifterna -­‐ regleras i de lokala ordningsföreskrifterna för torghandeln som beslutas av kommunfullmäktige. Stadens befogenheter regleras genom 3 kap 8§ ordningslagen (1993:1617). Avgifterna beslutas för sig och stöds av en lagstiftning från 1957.138 Kommunfullmäktiges beslut om ordningsföreskrifterna anmäls sedan till länsstyrelsen som prövar och fastställer föreskrifterna. Staden kan överklaga länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten. En torghandlare kan däremot inte överklaga en kommuns beslut beträffande torghandeln. Vem får vara torghandlare? Staden beslutar vem som får upplåtelse till salutorgsplatsen. I Stockholm anmäler sig intresserade via en webbplats. 139 Ansökningarna behandlas i turordning.140 Torghandlaren får upplåtelse för ett år i taget men har rätt att säga upp platsen med i princip omedelbar verkan. Har torghandlaren skött sig får denne förtur till platsen året efter. Att sköta sig betyder att betala sin avgift, städa efter sig, hålla sig inom sin saluyta samt följa övriga regler som stadgas. Att döma av följande uttalande från Stadens stadsledningskontor ses korta upplåtelsetider som ett incitament för torghandlarna att sköta sig: Därmed kan tillståndsinnehavare (torghandlaren) behålla sin torgplats så länge denne önskar. Det ger långsiktighet för torghandlaren samtidigt som det borgar för god ordning på salutorgen.141 Försök gjordes i 2013 års ordningsföreskrifter att ytterligare reglera vem som kunde godkännas som torghandlare. Villkoren rörde främst den sökandes ekonomiska vandel, status och tidigare uppförande som torghandlare. Skälet till detta var, enligt Staden, att fastighetskontoret måste 137 Regeringen (1988) Sid 115 138 SFS 1957:259 139 http://www.stockholm.se/OmStockholm/Stadens-­‐mark-­‐och-­‐egendomar/Torgen1/ Senast uppdaterad 30 april 2014. 140 Fastighetskontoret (2013) Sid 5 141 Kommunstyrelsen (2013) Sid 3 Sidan 27 av 65. försäkra sig om att torghandlaren klarar av att betala sin årliga avgift.142 Det kan diskuteras om alla kraven var helt relevanta men det var inte detaljerna i sig som gjorde att Länsstyrelsen i Stockholm län strök paragrafen. Länsstyrelsen menade att torghandlarens vandel inte påverkade den allmänna ordningen enligt ordningslagen och att kravet därför föll utanför ramen.143 När paragrafen ströks av Länsstyrelsen, ströks också Stadens krav på att det endast ska vara fysiska personer som beviljas upplåtelser. Fastighetskontoret tolkar det så att juridiska personer nu kan söka upplåtelse.144 Fastighetskontoret befarar nu att kapitalstarka juridiska personer kan skaffa sig flera platser och till slut dominera ett helt salutorg med egna anställda på alla torgplatser. 145 Ett scenario som jag diskuterade med fastighetskontoret vore att till exempel ICA eller Coop skulle kunna ta över ett helt torg. Ett sådant scenario bedömdes dock som ointressant för ICA och Coop därför att de ekonomiska marginalerna är för små ... torghandel är främst ett småföretagande.146 Staden äger platsen När Staden beslutar om att inrätta salutorg är det på förslag från stadsplanerarna som valt ut lägen med goda kommunikationer och närhet till bostadsområden där det finns naturliga flöden av människor.147 Sådana kriterier har funnits åtminstone sedan 1990. Det är kommersiellt attraktiva lägen som leder till hårdare konkurrens för fasta handlare i omgivningen. Torghandeln möter i sin tur också konkurrens men inte bara från fasta handlare utan också från helt andra intressen i det offentliga rummet. Så kallade siktlinjer (ungefär som fri genomsyn över torgytan) och event (ungefär som loppmarknader, lopp, musikfest) kan ibland konkurrera ut torghandeln. Befintliga saluplatser och torg kan tas bort men å andra sidan tillkommer nya. Kommunala tjänstemannautsagor om minskningen av antalet saluplatser: Vid varje ombyggnation av stadens torg, vill exploateringskontoret hemskt gärna minska eller ta bort torghandeln. Det är regel snarare än undantag att man vid ombyggnation försöker ta bort eller minska torghandeln. De tänker inte på att torghandeln är ett levebröd.148 Det behövs en balans mellan de olika intressena av det offentliga rum som torget utgör. Det har därför hänt att vi har tryckt på för att få en öppnare yta i samband med ombyggnader av torgen. Torghandeln och andra verksamheter har haft en tendens att breda ut sig för mycket. Det är inte bara torghandeln utan också fasta försäljningsställen som brer ut sig som exempelvis restauranger som vill utöka sina uteserveringar. 149 Landskapsarkitekterna är de som vill ha stora tomma ytor så att det blir genomsyn alternativt att dessa platser ska finnas tillgängliga för sammankomster. Stockholm ska ju vara en så kallad eventstad. 150 En torghandlares utsaga om rätten till platsen: … stan bestämmer över våra huvuden att bygga om torget … och då ryker vi… det är inte alls så säkert att de erbjuder andra platser... det finns i varje fall ingen garanti för att det är samma typ av platser.151 142 Kommunal författningssamling (2013) 143 Länsstyrelsen i Stockholms län (2014) 144 Kommunal tjänsteman 2 145 Fastighetskontoret (2013) Sid 11 146 Kommunal tjänsteman 1 147 Slakthus-­‐ och Saluhallsförvaltning (1990) 148 Kommunal tjänsteman 2 149 Kommunal tjänsteman 3 150 Kommunal tjänsteman 2 151 Torghandlare 12 Sidan 28 av 65. En annan torghandlare berättar att han hade erbjudits nya platser när han först flyttades från ett torg till ett annat och sedan till ett tredje när de två förstnämnda skulle byggas om ... Men man tappar ju kunder då … stamkunder. Jag hade många sådana på det första stället. Här strömmar folk bara förbi ... och det finns så många andra ställen här runt omkring att köpa blommor på … till och med på 7-­‐Eleven, så nej … det går inte så bra. Jag skulle vilja göra något annat … men jag måste ju försörja mig.152 Torghandlarna underordnar sig inte helt de kommunala besluten om platsen utan bjuder motstånd både när det gäller öppethållandetiderna (se avsnittet om Hötorget) och ytorna. ... Nu när det är säsong måste vi ha så mycket varor att vi inte kan hålla oss inom gränserna. Vi brer ut oss. Vi måste sälja så mycket som möjligt nu… för att klara vintern… och för att kompensera för regniga dagar. 153 Torghandlarnas gränsöverskridande kan också ses som att de inte får tillräckligt med rum under säsongen. Vintertid däremot betalar de allra flesta för ytor som de inte utnyttjar på grund av klimatet. Staden och torghandlarens identitet Torghandlarens identitet konstrueras av såväl etnicitet som kön men också av dennes torg, sortiment, praktik och salustånd. Torghandlarens makt över materialiteten är begränsad eftersom Staden, som skrivet, bestämmer över torget och handelns villkor. Sortimentet är reglerat i lag (se nedan). I ordningsföreskrifterna anges att salustånden måste kunna godkännas av fastighetsnämnden.154 Bild 1. Föreslagen torghandlarväst Staden har också haft idéer om torghandlarnas klädsel. (se Bild 1) En lämplig väst presenterades i en broschyr från 2010 tillsammans med annan utrustning. 155 Detta är sannolikt ett uttryck för ett välmenande men likväl är det en maktutövning. Detta berör torghandlarens egen kropp och identitet. Jag mötte flera som införskaffat det nya saluståndet men däremot ingen som bar västen. 152 Torghandlare 6 153 Torghandlare 4 154 Kommunal författningssamling (2013) 10§ 155 Fastighetskontoret (2010) Sidan 29 av 65. Den språkliga makten Frukt-­‐ och grönsakshandeln kontrollerades år 2010 av Stockholms stads miljöförvaltning, avdelning livsmedelskontrollen. Som ett resultat av granskningen konstaterade förvaltningen att kunskapen är låg bland torghandlarna om livsmedelslagstiftningens krav på anmälningsplikt av livsmedelsanläggningar. Frukt-­‐ och grönsakshandel betraktas juridiskt som en sådan anläggning. Det var bara några få torghandlare som anmälde verksamhet som livsmedelsanläggning … trots att förvaltningen genomfört två informationsutskick riktade till torghandlare, skriver miljöförvaltningen i sin sammanfattning.156 Detta kan ses som ett exempel på en sannolikt omedveten språklig maktutövning. Över 80 procent av torghandlarna i min kvantitativa undersökning har utländsk bakgrund och av mina informanter med utländska bakgrund kommer alla utom en från länder i Mellanöstern som inte har något språkligt släktskap med svenskan. Mina informanter talade bra svenska men kunskaper i talspråk och skriftspråk kan skilja sig väsentligt. Kan det ha inverkat på andelen anmälningar? Numera kompletterar miljöförvaltningen den skriftliga informationen med uppsökande kontroller på torgen.157 4.3.2 Den statliga makten Lagarna om tillfällig handel respektive försäljning Torghandeln anses i princip vara fri. 158 Med detta menade den statliga utredningen SOU 1988:46 av lagen om tillfällig handel att vem som kan starta torghandel och driva den i den mån den inte begränsas i lag eller annan författning.159 Utredningen föreslog att det särskilda tillståndskravet från länsstyrelserna skulle avskaffas. Så skedde också. Det var istället kommunerna som skulle sköta tillståndsgivningen. Torghandel har juridiskt betraktats som tillfällig handel (1975:985) och senare som tillfällig försäljning(1990:1183). Torghandelns konkurrens med den långsiktiga varuförsörjningen i Staden har dock setts som mindre besvärande än den från annan tillfällig handel eftersom torghandeln ofta är förankrad på sin ort. En kommun kan dessutom kontrollera torghandeln genom sina ordningsföreskrifter och genom att inte alls ge några tillstånd.160 Torghandlarnas informationsskyldighet reglerades också i dessa lagar vilket betydde att torghandlarna var – och är alltjämt -­‐ skyldiga att upplysa om sina kontaktuppgifter så att konsumenterna kunde reklamera sina varor. Lagen om tillfällig handel ersattes 1990 med lagen om tillfällig försäljning (1990:1183) som ett resultat av utredningen SOU 1988:46. Lagen om tillfällig försäljning avskaffades 2011.161 Skyldigheten att upplysa om namn och telefonnummer kvarstår, men regleras nu i annan lagstiftning. Sortimentet -­‐ en kommunal och statlig fråga Numera regleras torghandelns sortiment genom ordningslagen (1993:1617), livsmedelslagen (2006:804) och livsmedelsförordningen (2006:813). Försäljning av mat och dryck som tillreds på platsen kräver särskilt tillstånd vilket söks hos den kommunala miljö-­‐ och hälsoskyddsnämnden. Nämnden prövar tillstånden mot livsmedelslagen och 156 Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen (2010) Sid 1. 157 Ibid. 158 Regeringen (1988) Sid 53 159 Ibid. 160 Ibid. Avsnitt 2.2.2. 161 Riksdagsskrivelse 2011/12:185 Sidan 30 av 65. livsmedelsförordningen.162 Kommunerna får inte längre reglera om ett sortiment ska utgöras av exempelvis väskor, glasögonfodral, närproducerat, hantverk, frukt eller blommor. Historiskt har dock torghandlarnas sortiment varit föremål för återkommande regleringar eller försök till regleringar. Regleringarna har varit både kommunala och statliga. Ordningsstadgeutredningen (SOU 1985:24) är ett exempel på försök till reglering. Utredningen föreslog att kommunerna skulle få rätt att begränsa torghandelns sortiment även när inte ordningsskäl talade för det. Utredarna uttryckte emellertid en oro för att kommunerna skulle kunna använda en sådan regel för att hindra konkurrensen med den fasta handeln. Kommunförbundet och Köpmannaförbundet tillstyrkte dock förslaget men det fanns också en opinion emot och regeln infördes aldrig.163 4.3.3 Diskursen om fusk och om lagen om kassaregister Lagarna om tillfällig handel och senare tillfällig försäljning är alltså avskaffade. Ordningsutredningens förslag gick inte igenom. Försöken att reglera torghandel fortgår emellertid. Ett sådant exempel är kassaregisterlagen (2007:592), vilken har uppmärksammats i medierna under senare år. Olika intressen har mötts i diskussionerna. Därför finns det skäl att avhandla denna lag separat här. Torghandeln har levt med ett generellt undantag från kassaregisterlagen fram till den 1 januari 2014 men måste nu liksom alla andra företag med kontanthandel använda elektroniska kassaregister, om inte omsättningen är lägre än fyra basbelopp (177 600 kronor år 2014). För de större torghandlarna är kassaregister dock inget större problem. Undantaget för torghandeln har grundat sig på att den sker utomhus. Den nödvändiga tekniska utrustningen är känslig för väderförhållanden och behöver tillgång till el vilket inte alla salustånd har. 164 Skälet för att ta bort undantaget anges vara svarta inkomster och illojal konkurrens. Torghandelns lägre priser misstänks bygga på svart handel. En av leverantörerna i Årsta hävdade dock att så enkel är inte matematiken med torghandelns lägre priser. Han menar att torghandelns prissättning främst hänger samman med torghandlarnas förmåga att snabbt omsätta stora leveranser, vilket leder till prissänkningar i slutet av dagen och framförallt i slutet på veckan. Leverantören hävdar också annat: Torghandlarna behöver inte heller köpa upp klass 1-­‐varor eftersom varorna inte lagras i saluståndet. Det finns inte plats för det som i exempelvis i ICA-­‐butiken. Torghandlaren vill bli av med varorna helst samma dag. Ser vi särskilt till torghandeln i Tensta, Skärholmen och liknande torg med många invandrare så kommer många kunder på morgonen för att sen laga till varorna samma dag. Tredjesorteringen av varorna räcker för torghandelns kunder, men inte för ICA. På så sätt blir det billigare på torget. I en utredning från 1995, utförd på uppdrag av Stockholms stads saluhallsstyrelse, beskrivs också torghandlarnas kompetens att snabbt omsätta stora leveranser. Också denna utredare anser att detta är huvudskälet till de lägre priserna.165 Såväl Svensk Handel som Skatteverket är dock fortsatt kritiska mot undantaget för företag med en omsättning lägre än fyra basbelopp och kräver att lägsta omsättning istället ska vara två basbelopp. Svensk Handel och Blomsterbranschens Riksorganisation har arbetat länge för att torghandeln ska omfattas av kassaregisterlagen och hävdar att den fasta blomsterhandeln 162 Kommunal författningssamling (2013) 163 Regeringen(1988)Sid 225 164 Finansdepartementet (2013) 165 Bengtsson, T (1995) Sidan 31 av 65. konkurreras ut av torghandeln.166 … Idag sker en tredjedel av blomsterförsäljningen svart och många seriösa blomsterhandlare har redan slagits ut.167 Svensk Handel hade ett ännu högre tonläge i ett tidigare uttalade. … Det är oerhört mycket svarta pengar här. Säger politikerna nej till lagen, säger de ja till den organiserade brottsligheten.168 Sådana kraftfulla utsagor från Svensk Handel bygger således på ett antagande om att torghandeln har stora obeskattade inkomster och att detta är förklaringen till de lägre priserna. Det som sägs ovan av leverantören i Årsta och den nämnda utredaren skulle med andra ord inte stämma. Eller? Det kan diskuteras varför ICAs, Coops och Axfoods försäljning av blommor i matvaruaffärerna inte anges som ett problem för blomsterhandeln utan att det endast är torghandeln som orsakar nedläggningar och konkurser. Det kan noteras att de tre matvaruföretagen sitter i styrelsen för Svensk Handel och är viktiga finansiärer av dess verksamhet. I Konsumentverkets utvärdering år 1994 av lagen om tillfällig försäljning framhålls som en kontrast till Svensk Handels utsagor … betydelsen att skilja mellan seriös, oseriös och rent brottslig verksamhet…detta är betydligt viktigare skiljelinjer än mellan fast och tillfällig handel. Utan kraftfulla insatser … riskerar den seriösa handeln, inom såväl tillfällig som fast handel, att konkurreras ut.169 I Konsumentverkets utvärdering finns det också ett särskilt stycke om … Illojal konkurrens … där en ännu tidigare utredning refereras: Utredningen hade inte heller funnit något särskilt belägg för att personer som driver tillfällig försäljning skulle vara mer benägna till skattefusk än andra.170 Med andra ord vänder sig Konsumentverket mot generaliseringar. Huruvida det generellt fuskas mer i torghandeln än i den fasta handeln diskuterades också i media när tysk sparris våren 2014 såldes som svensk på Hötorget. En representant för Jordbruksverkets växtkontrollenhet menar istället att det är vanligare i den fasta handeln med felskyltning av ursprungslandet: …det är ännu vanligare att butikerna skyltar fel. Det slarvas det med rätt mycket, men det förekommer naturligtvis också att torghandlare gör fel. 171 En av torghandlarna kommenterar skriverierna om den tyska sparrisen på följande sätt : … det är trist att vi torghandlare blir beskyllda för fusk. Om en enda torghandlare missköter sig, så dras vi allihop över en kam.172 Hur det än är med fusk anses kravet på kassaregister ge strukturella effekter i torghandeln. Det kommer ofelbart innebära att några torghandlare faller ifrån. Kassaregister blir en stor investering för en liten torghandlare ...173 Torghandeln kommer att minska ordentligt. Det här är ett riktigt skott i foten för blivande företagare som vill pröva sina vingar.174 4.3.4 Torghandelns konkurrens Konkurrens är en del av platsens liv. Torghandlarna möter konkurrens och de konkurrerar med andra. Det handlar inte bara om en konkurrens om själva rummet som tidigare har beskrivits utan en kommersiell konkurrens. Torghandlarna hävdar att det är dagligvaruhandeln (ICA, Coop, Axfood, 7-­‐eleven med flera), som konkurrerar med både den fasta och den tillfälliga blomsterförsäljningen. Som ingång i samtalen med några av torghandlarna om konkurrens 166 http://www.svenskhandel.se/Press/Pressmeddelanden/2013/Otillrackligt-­‐forslag-­‐om-­‐torghandel/ . Publicerad: 2013-­‐03-­‐07 167 Ibid. 168 http://kassalagen.se/Nyheter.htm. Nedladdad 15 maj 2014. Utsagan är daterad 2012-­‐02-­‐25 169 Konsumentverket (1994a) Sid 7 170 Konsumentverket (1994b) Sid 37 samt Regeringen (1988) Sid 210 171 http://www.dn.se/sthlm/felskyltning-­‐vanligare-­‐i-­‐butiker/ Publicerad 2014-­‐03-­‐29 09:47 172 Torghandlare 5. 173 Kommunal tjänsteman 2 174 Erik Sjölander, Småföretagarnas Riksförbund (2013)i Driva eget. Sidan 32 av 65. använde jag en artikel i Dagens Nyheter där ICA ansåg att torghandeln utgjorde en del av dess konkurrensbild. ICA gjorde detta påstående i samband med en prövning i EU av ett nytt affärskoncept -­‐ Netto-­‐butikerna – som ICA ville etablera. I artikeln sägs: … ICA hävdar i sin analys av marknadssituationen i Sverige att ICA inte är någon stor aktör... ICA vill se sig som utsatt från konkurrens från torghandel, tobaksbutiker och blomsterhandlare…175 Torghandlarna kommenterade artikeln: Skulle vi vara konkurrenter till ICA? Det var de som började och konkurrera med oss om blommor… för en tio år sedan… så det är de som har tagit upp konkurrensen med oss. Vi var ju först med att sälja blommor och framförallt tulpaner, sen kom ICA, sen 7-­‐Eleven, Coop och till och med bensinmackarna…176 ICA pressar priserna på tulpaner för de får mycket bättre inköpspris från sin leverantör än vad vi får. Jag har frågat leverantörerna varför vi inte kan få samma pris men det vill de inte svara på. 177 I en reservation till 2010 års förslag om ordningsföreskrifter ställde Miljöpartiet i Stockholms stad en fråga om det förekommer försök att skydda den fasta handeln från torghandelns konkurrens. Enligt kommunstyrelsens förslag skulle då vissa salutorg tas bort, vilket Miljöpartiet vände sig mot: Kan det vara så att närliggande livsmedelsbutiker lobbat för att slippa konkurrens om försäljningen av frukt och grönt? 178 4.4 Torghandlarnas makt I detta avsnitt försöker jag analysera den makt som torghandlarna kan tänkas ha utifrån Pripps referens till Foucault om att makt utövas av alla.179 Avsnittets rubrik är emellertid diskutabel l för frågan är om det som jag redovisar nedan är exempel på torghandlarnas makt eller om det handlar deras om underordning, det vill säga anpassning till maktens förväntningar. Att döma av följande utsaga, så finns en form av ömsesidig makt: Marknad och makt har alltid växelverkat. Makten behövde marknaden som inkomstkälla, marknaden behövde makten för skydd och rättsordning. Torget och marknaden har överlevt århundraden av regleringar, styrningar och beskattning från de mest skilda maktstrukturer. 180 Jag inleder avsnittet med granskning av diskursen om estetik. Denna diskurs skapar en positiv representation av torghandeln. Här kan en dra slutsatsen att torghandlarnas makt ligger i att vara förskönande, eftersom förskönandet stärker stadens kulturella kapital och därmed dess konkurrenskraft. Om torghandlarna inte uppfyller förväntningar sätter Staden igång med olika förskönande projekt. Jag tar därför också upp att torghandeln också anses försopla181, det vill säga förfula. Försoplingen syftar på delar av sortimentet. Staden har dock begränsad makt när det gäller sortimentet. Det är bara om det strider mot olika lagstiftningar som Staden kan ingripa. Däremot kan Staden ställa krav på hur salustånden ska se ut. Detta medverkar till en diskurs som gör torghandeln sårbar. Jag avslutar detta avsnitt med torgen som arbetsmarknad. 4.4.1.Torghandeln som förskönande En broschyr om torghandel som Stockholms stad gav ut i maj 1993, inleddes så här: Torghandel. Smaka på ordet. Blunda en stund och känn den kontinentala stämningen. Hör folklivet, där kunder och säljare i glatt samspråk diskuterar pris och kvalitet. Se färgprakten. Visst vore Stockholm grått och trist utan torghandeln!182 Det kan ses som en beskrivning av den makt som torghandlarna 175 http://www.dn.se/Pages/Article.aspx?id=839316&epslanguage=sv . Publicerad 2002-­‐10-­‐10 kl. 08.08 176 Torghandlare 18 177 Torghandlare 16 178 Kommunstyrelsen (2010). Sid 3 179 Se avsnitt 2. Teorier och teoretiska begrepp 180 Staffan Helmfrid i Nordin, C (2009) 181 Ett uttryck som använts i den kommunalpolitiska debatten för att beskriva att torghandeln förfular. Se vidare nedan. 182 Slakthus-­‐ och Saluhallsförvaltning. (1993) Sidan 33 av 65. har när de anses försköna staden. Nyckelord i anslutning till försköning är folkliv, livfull, mötesplats och stadsliv. Men utgångspunkten för stadens återkommande arbete (1990, 1995 och 2010) med att försköna salustånden torde vara att torghandeln inte låter sig förskönas tillräckligt. 1990 tog stadens då ansvariga organ slakthus-­‐ och saluhallsförvaltningen fram en utredning om torghandeln vars syfte var… idéförslagen till nya salustånd kan även förbättra den lokala miljön och bidraga till ett bättre socialt kontaktmönster.183 I utredningen beskrevs förslagen i termer av en … miljöförbättrande åtgärd. Detta betonades exempelvis när det gällde den grå miljön på Sergels Torg. Utredningen föreslog torgstånd med frukt och med blommor ställda mot den grå väggen som på så sätt skulle bli ett fint miljötillskott. Ett annat uttryck är förgröning.184 Detta gällde korsningen mellan Drottninggatan och Beridarebangatan. Ett salustånd ansågs också kunna utgöra en markant färgklick… på Stureplan.185 Ytterligare en beskrivning var att det skulle … kunna ge en bättre miljö … på Rörstrandsgatan.186 Hjulsta torg ansågs runt 1990 vara slitet och nedgånget och därför … kan ett salustånd placeras (där) för att ge torget liv, rörelse och viss färgprakt.187 Ett salustånd på Mariatorget skulle … utgöra en fin introduktion till parken…188 I utredningens diskussion om förläggningen av ett salustånd vid Malmgårdsvägen – Skånegatan, där det finns en länga med kulturskyddade fattigmanshus från 1700-­‐talet, sägs att … ett salustånd känns höra ihop med tiden.189 När det gällde utplacering av mindre salustånd talas det inte om färgprakt som vid Hjulsta torg utan om … färgklick ... med blommor och frukt… i Sköndals centrum.190 Eller … ett blomsterrikt salustånd med frukt och grönsaker … i Gubbängens centrum.191 Torghandeln omnämns också i den ovan nämnda utredningen som en mötesplats som kan … bidraga till ett bättre kontaktmönster…192 och att uppgiften som mötesplats är ett av skälen till att torghandeln fick en renässans i slutet på 80-­‐talet. … på grund av behovet att få träffas och prata. Man åker gärna in till torget för att handla för att där är det trevligt och lätt att prata med folk över blommor, frukt och grönsaker till höger och till vänster.193 Förväntningarna på torghandelns förskönande uppgift beskrivs genomgående med ett obyråkratiskt visionärt språk men dess roll för Stockholms stad kan ändå sammanfattas med den term som används för beskrivningen av torghandeln vid Älvsjö station: förbättringsåtgärd.194 I nästa utredning 1995 med titeln Åtgärdsprogram för bättre torghandel fortsätter beskrivningarna av den förskönande effekten: Torghandeln skapar liv och rörelse och färgprakten bidrar på ett aktivt sätt till att försköna många torg … som utan torghandeln skulle 183 Slakthus-­‐ och saluhallsförvaltning. (1990). 184 Ibid. Sid 31 185 Ibid. Sid 32 186 Ibid. Sid 30 187 Ibid. Bilaga 2 188 Ibid. Sid 28 189 Ibid. Sid 26 190 Ibid. Sid 22 191 Ibid. Sid 16 192 Ibid. Sid 36 193 Ibid. 194 Ibid. Sid 8 Sidan 34 av 65. upplevas som trista och grå.195 … Många uppfattar att torghandeln med sin färgprakt, folkliv och inte alltid så välordnade brokighet är ett positivt inslag i gatubilden.196 Syftet med den utredningen var emellertid att öka kontrollen över torghandeln. Detta sammanfattades med: Nu skärper staden kraven på torghandeln.197 På uppdrag av saluhallsstyrelsen genomför 1995 en fristående konsult ytterligare en utredning av torghandeln. Utredaren använder sig av begrepp som ett myllrande folkliv … starka färger … höga röster och ett hektiskt, pulserande folkliv.198 Men utredaren gör också reservationen att ibland kan ... vi tycka att torghandeln är för högljudd och stökig…199 När torghandelsstadgan behandlades i kommunfullmäktige 2010 presenterade trafiknämndens ordförande ärendet med orden: Det här är ett ärende som verkligen har ett gediget ädelt syfte för stockholmarna – att få en mer levande stad med en ännu bättre livfull gatumarknad och försäljning ... Om det är någonting som verkligen bidrar till det stadsliv som Stockholm har, naturligtvis framförallt på sommar-­‐ och vårhalvåret och även på hösten, är det de marknader som vi har. De är väldigt uppskattade av stockholmarna.200 En representant för Miljöpartiet kommenterade borgarrådets introduktion på följande sätt: Jag tycker att den beskrivning som borgarrådet … alldeles nyss gav oss här låter jättebra. Jag ställer helhjärtat upp på den visionen.201 Men Miljöpartiets representant lämnade sedan sina kritiska synpunkter på förslaget om avgifter, minskningen av antalet torgplatser och begränsningen av tider för transporter till och frän salustånden. År 2013 återkommer kommunstyrelsen med ett mer omfattande förslag till ändringar. Det föredragande borgarrådet ideologiserar torget per se i förordet genom att skriva: … det fria utrymmet för stadens innevånare att mötas för samtal, demonstrationer, handel och underhållning … Om handeln specifikt menar borgarrådet att den ... skapar liv och rörelse och är en omistlig del av en öppen och levande stad… Borgarrådet lägger till att torg-­‐ och gatumarknaderna också är uppskattade besöksmål för både närboende och turister.202 Svenska Bostäder, som är Stockholms stads bostadsbolag, drar växlar på uppfattningen om torghandelns förskönande bidrag genom att omnämna den när 51 nya lägenheter i Tensta ska marknadsföras. Svenska Bostäder skriver följande under rubriken Folkliv: I Tensta centrum finns matvarubutiker, caféer och restauranger, vårdcentral, post, bibliotek och apotek samt den exotiska torghandeln med inslag från när och fjärran.203 I min intervju med sekreteraren i Stockholms stads skönhetsråd säger denne: Torghandeln tillhör staden. Den ska finnas för att ge färg och folkliv. Torghandeln är en del av själva staden. Vi (= skönhetsrådet) har tryckt på för att det ska anordnas torg i de nybyggda stadsdelarna med plats bland annat för torghandel.204 195 Saluhallsstyrelsen (1995) Sid 4 196 Ibid. Sid 8 197 Ibid. Sid 2 198 Bengtsson, T (1995) Sid 1 199 Ibid. Kommunfullmäktige (2010) Anförande nr 243 Ibid. Anförande nr 244
202 Kommunstyrelsen (2013) 203 http://www.svenskabostader.se/sv/Vi-­‐bygger/Nyproduktion/Tensta/#sthash.ZTsaMQHh.dpuf Nedladdad den 15 mars 2014 204 Intervju med Skönhetsrådet sekreterare. Stockholms stad 200
201
Sidan 35 av 65. Torghandeln har också omnämnts som en del av Ett Stockholm i världsklass -­‐ Vision Stockholm 2030. Fastighetskontoret hävdar exempelvis i en broschyr riktad till torghandlarna: Vi vill lyfta fram torghandelns betydelse för stadens vision 2030 – ett Stockholm i världsklass.205 Den politiska oppositionen i Stadshuset ifrågasätter dock om staden verkligen följer vision 2030 i fråga om torghandeln. Kritiken gäller höjda avgifter, begränsningar av öppethållandetiderna och neddragning av antalet saluplatser. Oppositionen menar att det är motstridigt i förhållande till visionen.206 4.4.2 Torghandeln och försoplingen Staden – i dess olika funktioner – är också kritisk. Torghandeln tycks inte alltid uppfattas som vacker och ordnad. Såväl klädsel som salustånd har varit föremål för förslag till förbättringsåtgärder.207 Trots olika insatser under ett par decennier med försköning tycks problemen kvarstå. Tydligast framkommer kritiken mot bristerna i en reservation från Vänsterpartiet i fastighetsnämndens handlingar till kommunfullmäktige. Där myntas begreppet försopling som syftar på vissa varor. Reservanten kräver att Staden ska stoppa upplåtelser till ett sådant sortiment: Det vi vänder oss emot är att staden upplåter offentlig mark till både det ena och det andra. Många gånger handlar det mest om ”försopling”. Vi har svårt att förstå vitsen med att staden upplåter det offentliga rummet till folk som står och säljer Manchester United halsdukar respektive Milantröjor och annat allskönt bråte i Stockholms innerstad. Samma tröjor och halsdukar som man kan köpa på Markusplatsen i Venedig eller på en gata i Bangkok. … har vi verkligen inte råd att säga nej till denna kommersiella terror och ”försopling”? 208 I samma handling uppger fastighetsnämnden att saluståndens gestaltning behöver förbättras eftersom … handelsplatserna är av mycket varierande karaktär och inte sällan täckta av presenningar i olika färger och kvalitet.209 Fastighetsnämnden initierar med anledning av det … ett helhetsgrepp på torghandelsplatsernas möblemang …210 Ett återkommande ord i intervjuer med fastighetskontoret och dess konsulter är silvertejp. Sådan tejp används för att laga presenningarna provisoriskt och för att fästa upp desamma när vädret tillåter. Silvertejp blir på så sätt en del av försoplingen. Miljöpartiet talar väl om torghandeln men uttrycker också kritik … Det finns i varierande grad av stora problem med torghandlare som brer ut sig, inte sköter sin avfallshantering, parkerar sina bilar permanent på torgen etc …211 4.4.3 Torghandeln som jobbskapande I samtalen med torghandlarna bekräftas att torghandeln skapar jobb. Alla informanter utom en har fått jobb inom ett par månader efter att de har kommit till Sverige, trots att de inte har kunnat svenska. En av informanterna är andra generationens torghandlare. De har sedan etablerat sig som egna handlare och då anställt landsmän. En av informanterna hade tagit emot en praktikant från Arbetsförmedlingen, vilket också kan ses som ett tecken på att torghandeln är en fungerande arbetsmarknad för nyanlända svenskar. Den jobbskapande effekten nämns inte särskilt frekvent men i några kommunala dokument lyfts ändå torghandeln som arbetsmarknad fram. Torghandeln har … visat sig vara ett sätt för många 205 Fastighetskontoret (2010) Sid 16 206 Kommunstyrelsen (2010) Sid 3 207 Fastighetskontoret (2010) Sid 26 208 Kommunstyrelsen (2011) Sid 5 209 Ibid. Sid 10 210 Ibid. 211 Kommunstyrelsen (2010) Sid 3 Sidan 36 av 65. invandrare att etablera sig i det svenska samhället … med en egen verksamhet att vara stolt över.212 I ett förslag från kommunstyrelsen år 2010 omnämns också torghandeln som arbetsmarknad. … Som småföretagare är torghandlarna viktiga för att skapa fler jobb i Stockholm och förutsägbara villkor är mycket viktiga för deras utveckling. Fler torgplatser med bättre försäljningsunderlag för handlarna skapas genom förändringarna samtidigt som servicen genom exempelvis öppettider utökas för konsumenterna.213 I en reservation i samma kommunala handling lyfter också Miljöpartiet och Vänsterpartiet fram sysselsättningsaspekten: Det har visat sig att just torghandel med frukt och grönsaker ofta är ett sätt för arbetslösa att skapa en egen försörjning.214 4.5 Torgen -­‐ folkliv och ödslighet Jag går nu över till observationer av torgen och torghandlarnas syn på sin verksamhet. Jag inleder först med en redogörelse för observationstorgens socioekonomiska kontext. Därefter följer resultatet av observationer och samtal på de fem utvalda torgen. 4.5.1 Den socioekonomiska kontexten Medelinkomst Individer per Försörjningskvot
215
216
bostad Folkmängd 0-­‐19 år 2013 2012 2013 2013 2013 78% 215300 2,59 1,72 27% Salutorgens närområden Utrikes Folkmängd bakgrund År Skärholmen (stadsdel) 2013 8503 Tensta (stadsdel) 18866 87% 176000 3,01 1,69 32% Tjärhovsplan (församling) 37074 17% 367800 1,91 1,52 20% Östermalmstorg (församling) 10907 18% 457100 1,54 1,60 16% Stockholm stad 897700 31% 323500 1,97 1,56 21% Tabell 1. Salutorgens socioekonomiska kontext. Källa: Stockholms stads områdesfakta 2013. 217 Tensta har högst andel invånare med utländsk bakgrund. (se Tabell 1). Av de 87 procenten med utländsk bakgrund, kommer 82 procentenheter från Asien och Afrika. I Skärholmen kommer 70 procentenheter av de 78 procenten med utländsk bakgrund från Asien och Afrika. Vid Tjärhovsplan utgör befolkningen med utländsk bakgrund bara 17 procent. Andelen personer med utländsk bakgrund runt innerstadstorgen ligger under genomsnittet i Stockholm stad, medan andelen i ytterstadstorgens närområden ligger väsentligt över.218 De största skillnaderna ifråga om inkomst finns mellan Tensta och Östermalmstorg. Medelinkomsten i Östermalmstorgs närområde är mer än två och en halv gånger så hög som i Tensta. Tensta ligger också långt under medelinkomsten för Stockholm stad i dess helhet. Medelinkomsten i Tensta är bara drygt hälften (54 procent) av medelinkomsten i Stockholms stad. 212 Bengtsson, T (1995) Sid 1 213 Kommunstyrelsen (2010) Sid 2 214 Ibid. Sid 3 215 Kvoten är framräknad med antalet bostäder (2013) i området delat med folkmängden (2013). (min kalkyl) 216 Kvoten har räknats ut enligt http://www.scb.se/statistik/AM/AA9999/2003M00/AM78ST0302_06.pdf, (min kalkyl). 217 http://www.statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/11201_SVE.pdf 218 Ibid. Sidan 37 av 65. Närområdena runt de två torgen i ytterstaden har en genomsnittligt högre andel individer per bostad. I Tensta bor det 3,01 och i Skärholmen 2,59 personer per bostad. Antalet personer per bostad är inte detsamma som trångboddhet. Andelen trerummare (och större) är hög i Tensta – nära 63 procent av det totala beståndet. Det kan jämföras med Östermalmstorg där andelen trerummare (och större) är 44,7 procent.219 Lägenhetsstorleken framkommer vid en djupdykning i statistiken men återges inte i tabellen ovan. De större hushållen i Tensta betyder sannolikt att det lagas mat till fler personer i samma kök, än vad som sker dagligdags runt Östermalmstorg. Statistiken visar också att andelen unga personer (0-­‐19 år) är dubbelt så stor i Tensta som kring Östermalmstorg. Försörjningskvoten – förhållandet mellan den totala folkmängden och folkmängden i arbetsför ålder 20-­‐64 år -­‐ är högst i de två förorterna, men skillnaden är inte så stor jämfört med innerstaden, som ju har en äldre befolkning. Den unga befolkningen i ytterstadstorgens närområden är emellertid för sin försörjning i hög grad beroende av sina föräldrar. De äldre runt innerstadstorgen har en egen försörjning med det svenska pensionssystemet. Från denna redogörelse av den socioekonomiska kontexten går jag nu över till resultatet av fältstudierna på de fem utvalda torgen. Jag börjar med de tre innerstadstorgen och avslutar med de två torgen i ytterstaden. 4.5.2 Hötorget – ett urban deli Bakgrund och kontext Hötorget ligger mitt i Stockholms city bland större och mindre kontor, flera varuhus och många butiker. Vanliga bostäder finns knappast runt själva torget. Det är besökare och arbetande som istället skapar ett intensivt flöde av människor och varor i området men inte alltid på själva torget. Det har vid observationstillfällena varit tämligen ödsligt. Hötorget är Stockholms äldsta nu aktiva salutorg. Det öppnades 1636. Den norra delen var då och fram till 1900-­‐talets början reserverat för bönder och den södra för månglerskor, det vill säga kvinnor som hade Stadens tillstånd att driva handel på gator och torg. Sortimentet på torget begränsades redan i början av förra seklet. Skälen uppgavs vara sanitära. Många handlare flyttade istället in till olika saluhallar. Försäljningen av hö och ved är sedan länge borta. 220 Torghandeln ligger utanför Hötorgets saluhall. Den gamla saluhallen uppfördes på 1880-­‐talet men revs 1953. En ny modernistisk hall invigdes 1958. En uppfräschning genomfördes under åren 2012-­‐2013. Då tillkom ett plan i gatunivå och därmed har handeln i saluhallen och på torget närmat sig varandra. På www.hotorgshallen.se beskrivs saluhallen som den moderna mathallen där stockholmarna njuter av matkultur från hela världen.221ä moderna mat
Hötorget är det i särklass största salutorget i Stockholm liksom det är det mest omtalade av dem alla. Det är här mitt i city på Hötorget som den verkligt livliga torghandeln sker. Här är utbudet av grönsaker, frukt och blommor stort.222 I januari 2014 fanns det 48 saluplatser. Ännu i april 2014 var tre av dessa outhyrda. Tilldelningen av saluplatser ska enligt beslut i kommunfullmäktige ske efter en kölista, men tre 219 http://www.statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/11201_SVE.pdf 220 Nordin, C ( 2009) 221 http://www.hotorgshallen.se/historia nedladdad 8 maj 2014 kl 15:02 222 http://foretag.stockholm.se/Lokaler-­‐och-­‐mark/Torghandel/Stockholms-­‐stads-­‐salutorg/. Nedladdad 2014-­‐05-­‐15 Sidan 38 av 65. informanter menade att det inte är några nybörjare som får plats på Hötorget. Där på Hötorget ska bara de bästa handlarna finnas. 223 Hyran är satt till 83 600 kronor per plats/år för 15 av platserna. De övriga 33 platserna kostar 92 400 kr per år. 17 av torghandlarna hyr två platser var, vilket ger en hyra mellan 167 200 kr och 184 800 kr per år och torghandlare. I april fanns det 27 handlare.224 Unik torghandel Hötorget är unikt i Stockholms torghandel genom att det är så många salustånd på samma plats, sina torgvagnar och genom den speciella stilen med utrop. Hötorget spelar också en särskild roll för blivande torghandlare genom att fungera som en yrkesskola. 15 av de totalt 19 informanterna har arbetat på Hötorget. Torghandlarna tar emellertid inte med sig utropen till andra salutorg: Det fungerar inte på de andra torgen med att stå och skrika. X jobbade på Hötorget och när han öppnade egen handel, försökte han med utrop i y-­‐by men han fick slå igen ganska snabbt. Utropen skrämmer ju bort folk. Vem vågar gå nära en skrikande torghandlare – kanske inte ens den som har planerat att handla.225 Saluståndet Bild 2. Hötorgshandlaren i sin upphöjda position i Stockholmstorgvagnen. Foto: Jesper Fundberg De salustånd som Hötorgets frukthandlare och flera av blomsterhandlarna använder, bygger på en modell från 1990-­‐talet och kallas för Stockholmstorgvagnen (se Bild 4). Den omnämns i Stadens åtgärdsprogram från 1995.226 Torgvagnen är sinnrikt konstruerad. Vid dagens slut viks och fälls saluståndets varudiskar i trä och tak i plast ihop och omvandlas till väggar runt de fyra sidorna på vagnen. I det skicket transporteras sedan saluståndet bort. På morgonen gäller den motsatta proceduren. Torgvagnens konstruktion påverkar själva säljandet. Kunderna handlar över disk, det vill säga kunden går inte runt själv och plockar, även om en del handlare har lagt ut rullar med plastpåsar bland sina varor. De breda diskarna är vinklade upp mot torghandlaren. Den högsta punkten på diskarna blir på så sätt närmast torghandlaren. En kortväxt kund når inte upp till den översta delen av disken från vilken handlaren plockar varorna åt kunden. Frukthandlarna står högt upp och ganska stilla på lastpallar i trä bakom torgvagnens diskar (se Bild 2) De får på så sätt en 223 Leverantör 1 224 Fastighetskontorets lista. 225 Torghandlare 8 226 Saluhallsstyrelsen (1995) Sidan 39 av 65. överblick över människor som strömmar förbi. De förbipasserande lockas med rop om halva priset, sparris eller extra söta jordgubbar. Om det blir ögonkontakt kommer tillropen om damen, fröken, hej där… I nästa steg vinkar handlaren till sig kunden. Många undviker torghandlarens blick eller avfärdar generat säljerbjudandena. Sortimentet Jämfört med de två ytterstadstorgen har frukthandlarna på Hötorget ett ganska magert sortiment, tvärtemot den konstruerade representation av Hötorget. Valet av sortiment representerar en urban livsstil – ett slags urban deli – snabbt, rappt och hippt. (se Bild 11) En torghandlare på ett av ytterstadstorgen menade att … på Hötorget säljer de väl bara bär?227 I mars såldes, förutom bär, också sparris och några produkter till. Under hösten dominerar istället gula kantareller som lyser fint mot torgvagnens röda trädiskar. Frukthandlarnas sortiment skiljer sig inte nämnvärt från varandra och inte heller de annonserade priserna. Det kan förklaras med att de flesta hämtar sina varor från en och samma leverantör i Årsta partihandel. Blomsterhandlarnas sortiment är mer varierat och rikligare än frukthandlarnas men även deras utbud var i början på säsongen begränsat och bestod av huvudsakligen av importerade tulpaner från Holland. Senare kommer andra blomster varav många odlas i Mälardalsområdet.228 Bild 3a och 3b. Hötorget. Salustånden visar upp olika former av färgprakt En annan färgprakt (se Bild 3a och 3b) som är påtaglig, men som förmodligen inte är den som åsyftas i Stadens skrifter, är utbudet av fritidskläder, resväskor, mobiltelefonsskydd, handväskor och andra lädervaror som importerats från lågprisländer eller exempelvis stickade kläder och mössor. De flesta av dessa varor finns i bjärta färger och lyser på sitt sätt. Dessa salustånd flankerar frukthandlarnas. 227 Torghandlare 17 228 Leverantör 2 Sidan 40 av 65. Teatern på Hötorget. Lördagen den 3 maj 2014 Jag har valt att särskilt skildra proceduren vid stängningsdags på Hötorget, eftersom den skiljer sig från andra torg. Proceduren kan liknas vid en teater, där frukthandlare och blomsterhandlare agerar som efter ett skrivet manus. Torgvagnens flexibilitet och färskvarornas förgänglighet bestämmer innehållet: När klockan närmar sig halv fem intensifierar frukthandlarna sina utrop om halva priset. Några blomsterhandlare gör utrop om tjugo kronor, tjugo kronor, tjugo kronor. Det gäller priset på tulpaner. Allt eftersom tiden går förkortas blomsterhandlarnas utrop till snabba tjugetjugetjuge. Blomsterhandlarna ställer sig då framför sina blommor medan frukthandlarna fortfarande står kvar på sina lastpallar bakom diskarna. Den ökade tempot tar sig främst uttryck i handlarnas rop och kroppsspråk och mindre i någon ökad köplust från kundernas sida. I de direkta möten med de kunderna, sänks priset ytterligare. Det är nu kunden kan göra rejäla förtjänster. Allt är ju färskvaror och kommer inte att vara lika fräscht på måndagen. Allt får inte heller plats i de dyrbara kylutrymmen som torghandlarna hyr för sina varor. Bild 4. Stockholmstorgvagnen som salustånd och hopfälld När klockan är någon minut efter stängningsdags börjar en av medarbetare i fruktstånden plocka ihop varorna på en sida i taget så att de andra i ståndet kan fortsätta försäljningen så länge som möjligt från de andra sidorna. Någon annan börjar sopa undan avfallet. Klockan 17.45 ska, enligt ordningsföreskrifterna, platsen vara städad och varutransportbilen ska vara borta från torget. De flesta handlarna håller tiden på ett ungefär, men några fortsätter att sälja även efter 17.45 genom att ta med sig en back med jordgubbar till en angränsande parkbänk. Stånden har nu förvandlats till små blå vagnar på gummihjul. (Se Bild 4) Det är svårt att mentalt koppla ihop dem med de torgstånd som fanns bara några minuter tidigare. Under en kvart är torget fyllt av små blå övergivna vagnar, istället för prunkande torgstånd. Vid 18-­‐tiden kommer en liten traktor och drar ned vagnarna en och en till garaget under torget där de står under natten. Torget förändras och det blir öde. De få handlare som har salustånd i tältmodell, plockar in sin utrustning i samma bilar som transporterar bort deras varor. Det går på cirka tio minuter. De torghandlare som säljer hårda produkter såsom CD-­‐skivor och väskor ingår inte i frukthandlarnas och blomsterhandlarnas dagliga teater. Deras varor påverkas ju inte av färskvarornas förgänglighet. Teatern kan också ses som Seamons kroppsbalett (body ballet). Den äger inte bara rum på lördagar utan varje dag vid stängningsdags. Den kan finnas andra tolkningar av föreställningen under en annan säsong, men torgvagnarna och färskvarorna tycks förbli föreställningens regissörer. Materialiteten får en agens som i exemplet med Latours hotellnycklar.229 229 Se avsnittet 2. Teori och teoretiska begrepp. Sidan 41 av 65. 4.5.3 Östermalm – med balkonger som marknad Bakgrund och kontext Östermalmstorg är Stockholms näst äldsta salutorg. En källa hävdar att Östermalmstorg blev salutorg 1638, det vill säga två år efter Hötorget.230Precis som vid Hötorget finns här en saluhall, Östermalmshallen. Den är Stockholms äldsta saluhallsbyggnad. Den och Hötorgshallen uppfördes ungefär samtidigt och deras tillkomst var avhängig den växande stadens behov av mer hygienisk livsmedelsförsörjning än vad utomhustorgen kunde erbjuda. Östermalmshallen invigdes 1888. Förutom saluhallen, omges torget av en stor mataffär, ett varuhus, Hedvig Eleonora kyrka, restauranger, caféserveringar, några mindre butiker, T-­‐banestationens två uppgångar och bostadshus. Längs den västra delen löper Nygatan och längs den östra delen Sibyllegatan. Båda dessa gator är ganska trafikerade men själva torget är bilfritt. På torget finns också några uteserveringar. Enligt fastighetskontorets lista, finns här åtta saluplatser. Varje saluplats är på 27 kvm och kostar 38 400 kr per år. Hälften av platserna är outhyrda. Ödsligt torg Jag besökte Östermalmstorg såväl i februari som i mars 2014. Då fanns inte handeln på plats. Noteringarna bygger på observationer från den första veckan i maj. Torget var ganska ödsligt även sedan handeln hade öppnat: Folk strövar över Östermalmstorg … kanske att man går till serveringarna när de är öppna ... Jag har annars många stamkunder som kommer hit direkt till mig… men sen stannar man nog inte så länge just här på torget, säger blomsterhandlaren på Östermalmstorg. Två salustånd Trots Östermalmstorgs många saluplatser, ser jag bara två salustånd. Två män med bakgrund från Turkiet respektive Tunisien har en frukt-­‐ och grönsakshandel i ett helt öppet salustånd. Sortiment är begränsat och består av ungefär åtta varor. Bröder hjälper varandra, förklarar de båda det nationsöverskridande samarbete. En kund säger till mig att hon handlar där istället för inne i saluhallen därför att jordgubbarna är billigare på torget. Det andra saluståndet drivs av en av torghandelns 13 personer med svensk bakgrund. Han har hållit på med torghandel i 34 år och började som 15-­‐åring som … den gamla sortens springsjas och levererade blommor vid dörren. En bit bort på Nybrogatan har han också en blomsterbutik, som är öppen året om. Salustältet är stort. Tältet är vitt och i stil med det som fastighetskontoret har rekommenderat – lätt att montera upp och plocka ihop, utvidga och krympa, stänga till och öppna upp. Blomsterhandlaren själv står stilla inne i tältet bakom en disk och rensar snittblommor medan kunderna går runt och väljer sina blommor. Han har inga medarbetare på plats just nu, säger han. Sambon och en medarbetare är istället i hans blomsteraffär längre bort på gatan. Det finns lika mycket blommor på ställningar inne i saluståndet som utanför. Där finns iögonfallande olivträd och citronträd i lagom format för större balkonger och takterrasser, men där finns också buketter, snittblommor och krukväxter för fönsterbrädet. Blomsterhandlaren säger till mig att handeln har minskat under årens lopp i takt med att trädgårdsbutiker har växt upp ute i skärgårdskommunerna: Förr handlade folk här och gick sen ner till skärgårdsbåtarna vid Strömkajen och Strandvägen för att ta med sig ut på sina landställen. När en stamkund kommer in och frågar om en viss krukväxt klarar av att stå ute på balkongen redan nu, väcks tanken att bostadsrättsföreningarnas ökande intresse att bygga takterrasser och balkonger kanske har kompenserat landställena som marknad, för egentligen verkar inte 230 Nordin, C (2009) Sidan 42 av 65. blomsterhandeln har farit så illa av den nya konkurrensen. Antagandet att balkongerna i området kan vara en marknad, förstärks när jag besöker Karlaplan i samma stadsdel. Där finns det två stora salustånd med ett liknande sortiment av olivträd, citronträd och dylikt. Karlaplans salustånd ligger strax utanför butiksgallerian Fältöversten. Precis innanför gallerians entré finns en annons (se Bild 5) om hjälp med att inreda en trädgård på tre kvm (balkongstorleken). I en annan annons berättas om att här finns: Allt för trädgårdar bland takåsar. Vidare med undertexten: Hos oss finns det mesta för Karlaplans alla trädgårdar. Annonserna handlar inte om torghandelns utbud utan vad butikerna inne i själva gallerian kan erbjuda men skvallrar om att balkonger uppenbarligen utgör en marknad. Bild 5. Östermalm. Annons i entrén till affärsgallerian Fältöversten. Lika välsorterade som torghandeln på de två torgen i ytterstaden är i frågan om frukt och grönt för vardagens hushåll, är de tre observerade salustånden på Östermalm i fråga om blomster. Jag tar också det som ett tecken på att stadsdelens balkonger kan vara en viktig marknad. Östermalms blomsterstånd kan därmed sägas ha relationer till sin omgivning. Jag åker nu från det välmående Östermalm till Tjärhovsplan på Södermalm. 4.5.4 Tjärhovsplan – blommor för bussresenärer Bakgrund och kontext Tjärhovsplan på östra Södermalm är en liten snabbt överblickbar plats. Planen omges av ett av Söders höga berg – Stigberget. Renstiernas gata, som är hårt trafikerad, skär rätt igenom platsen. Det höga Stigberget ger området en råkall skuggning. Sannolikt har det aldrig varit en medveten avsikt från stadsplanerarnas sida att skapa ett salutorg här. På Tjärhovsplan finns en restaurang men platsen är först och främst en busshållplats och det är i stort sett dess historia sedan decennier tillbaka. Här stannar flera innerstadsbussar. (se Bild 6) Människor, som kommer, åker eller byter buss här, ger platsen ett kontinuerligt flöde. Området närmast Tjärhovsplan har genomgått en omfattande gentrifiering. Gamla trähus med låg standard har rustats upp till pittoreska bostäder eller rivits helt och ersatts med moderna hus. Genomsnittsinkomster och lägenhetspriser är emellertid fortfarande lägst i innerstaden. Sidan 43 av 65. På femtiotalet fanns här en ensam kiosk på den plats som saluståndet nu står lika ensamt på.231 Sommartid blir platsen färgstark, tack vare torghandeln. Vintertid, när blommorna göms inne i tältvärmen, bleknar platsen och det vita torghandelstältet tar över visuellt. När saluståndet är borta för natten mister Tjärhovsplan en del av sin identitet. Hyran för saluplatsen uppgår till 37 800 kr per år. Det finns el, men inte vatten, vilket är kritiskt för en blomsterhandlare. Torghandlaren tar istället med sig tunga vattendunkar. Början Tjärhovsplan har varit klassad som salutorg åtminstone sedan den 1 april 1987.232 Under årens lopp har flera torghandlare försökt att etablera sig här. Det har varit en hätsk konkurrens om ytorna mellan torghandlarna och restaurangägarna. Därför misslyckades de tidigare torghandlarna, hävdar den nuvarande torgståndsinnehavaren. Hon själv har funnits här sedan 2012. Bild 6. Tjärhovsplans salustånd och busshållplats. Jag blev tillfrågad av fastighetskontoret, om jag vill ha den här platsen. Nej, nej, det vill jag inte, svarade jag …men jag gick i alla fall runt i området ... folk passerade hela tiden … Visserligen fanns en stor ICA-­‐butik och en blomsteraffär på andra sidan Folkungatan men på tillräckligt avstånd. Jag tänkte att jag försöker. Jag började med en vagn och sen har det växt, berättar torgståndsinnehavaren. Kvinna och torghandlare Tjärhovsplans blomsterhandlare är en av de cirka tio kvinnliga torghandlarna i Stockholm. En annan av torghandelns kvinnor är en brorsdotter och hon driver blomsterståndet på Norrmalmstorg. Hon menar att det passar kvinnor att hålla på med blommor och att sälja: Det är lite mer att göra med att sälja blommor – binda kransar till exempel – än vad det är med frukt. Kvinnor passar nog bättre till det mer pyssliga… kvinnor har känsligare fingrar. Det behövs när det gäller blommor. Kvinnor förstår kanske kunden bättre. Men som kvinna upplever hon också en begränsning: Torghandel är ett tungt arbete. Därför är det många män… vi måste hålla rent och vi sopar mycket med en sådan där kvast. Det sliter och blir hårt för armarna. Mina armar värker. (Hon lägger sina händer på överarmarna). Jag kan inte gå till arbetsförmedlingen och söka jobb. Jag är för gammal för det. De vill ha unga vackra kvinnor (skratt) ... titta på mina händer… de är smutsiga… folk tror inte att jag tvättar händerna men jag 231 http://www.stockholmskallan.se/ Besökt 22 juni 2014. Kl 12.00 232 Stockholms Stads Slakthus-­‐ och Saluhallsförvaltning (1987) Torghandel i Stockholm. Sidan 44 av 65. får dem inte rena … när jag åker hem på tunnelbanan, gömmer jag dem. Nej, jag kan inte tänka mig annat jobb. Man ger glädje. Man ger tröst. Alla blir glada av blommor. Hon kom från Palestina för 30 år sedan och hon kom hit för att lära släktingar att tala arabiska men det blev istället hon som lärde sig svenska. Pappan var lärare och mamman var hemmafru och sömmerska. Ingen av dem har arbetat med torghandel. Hennes första jobb i Sverige var i en blomsterbutik. Under en period arbetade hon i Årsta partihandel. Hon har också drivit egen torghandel på Hötorget. Det senare vill hon helst inte prata om. Samtalet avbryts då och då av att hon hälsar på sina stamkunder: De kommer med saffransbullar, de skickar vykort och bjuder hem mig på kaffe, men jag måste ju arbeta också, så jag tackar nej. En gång blev jag ombedd av en gammal dam att hjälpa henne med att byta glödlampor. Hon ville betala för det. Men sådant kan man inte ta betalt för. Man måste ju hjälpa varandra. En gång blir man ju själv gammal. Också hennes två manliga medarbetare avbryter samtalet då och då. De vill att hon ska komma och hjälpa till med att ta betalt. Den ena mannen kommer från hennes hemstad i Palestina. Den andre har skickats dit av Arbetsförmedlingen som praktikant. God och dålig torghandel På frågan vad som utmärker en dålig torghandel säger hon: Dom som gapar och skriker, som inte förstår inte att lyssna på kunden… vad kunden vill… Jag frågar om hon tänker på hur det är på Hötorget och hon nickar. En bra torghandlare ska däremot tycka om sitt arbete och tänka på kunden: Det är viktigt att lyssna på kunden. Kunden måste få titta på varorna först. Att arrangera blommor är som att måla en tavla. Färgerna ska passa ihop, blommorna ska matcha varandra. Folk blir glada av blommor och det ger tröst om det är till en begravning. Det ska vara vackert på kistan. Bild 7. Tjärhovsplans sortiment Hon skyltar med att det går att betala med kreditkort. Det har lett till en ökad försäljning… folk handlar mycket mer när de får betala med kort. Hon lämnar kassakvitton med företagsnamn och adress utan att kunderna hinner fråga efter kvitto. Hon har öppet alla dagar i veckan och stänger inte som frukthandlarna på vintern. Hennes manliga kollegor på andra torg har berättat för mig att det är hårt under vintern: Kom tillbaka i vinter istället när vinden viner så ska du få se.233 Tjärhovsplans torghandlare har en annan uppfattning. Det är inte så farligt med kylan. Vi har lite färre blommor och vi kan ordna det mysigt med värmen i tältet. Sortiment och salustånd Sina varor hämtar hon som de flesta andra torghandlare från Årsta partihandel. Framförallt efter långhelger åker hon dit tidigt – vid femtiden -­‐ för att få fatt i de bästa blommorna till det bästa priset. Under lågsäsong räcker det oftast med måndagar och torsdagar. Under högsäsong blir det oftare. Själva salutältet har samma stil som på Östermalmstorg fast är mycket mindre. På fällbara gröna trappställningar utanför tältet har snittblommor, buketter och krukväxter placerats i olika höjd. Ställningarna räcker inte till alla blommor, så många placeras istället på upp-­‐ och nervända plastbackar på marken, i knähöjd på kunderna. 233 Torghandlare 1 Sidan 45 av 65. Hon och medarbetarna rör sig hela tiden i saluområdet, bland kunderna eller för att pyssla med blommorna. Blommorna ordnas efter funktion och färg. Kunderna kan röra sig försiktigt bland blomstren, känna på blommorna och göra sina val. Precis som hon vill att de ska göra. Genom att alltid ha öppet på dagarna skapar hon en upplevelse av en permanent färggrann representation av det ganska trista Tjärhovsplan. Den inhägnade uteserveringen bakom saluståndet ger ett intryck att vara isolerat medan saluståndet ge ett intryck av öppenhet utan någon tydlig gräns mot utanför -­‐ som Massey beskriver platsen.234 Med Tuans definition blir saluståndet ett rum. Här finns en mobilitet. Med Tjärhovsplans litenhet begränsar mobiliteten utanför saluståndet. Tjärhovsplan blir då en plats såsom Tuan beskriver platsen – ett hem. Från Södermalm fortsätter jag mot ytterstadens torg och börjar med Skärholmen. 4.5.5 Skärholmen – ett torg mitt i modernismen Bakgrund och kontext Skärholmen är en stadsdel i sydvästra Stockholm. Centrum invigdes 1968. Invigningen blev en startpunkt för en starkt kritisk debatt, där det modernistiska ingenjörs-­‐ och konsumtionssamhället ifrågasattes i grunden. 235 Historikern Henrik Ahnlund beskrev 1968 det nyinvigda Skärholmen i en skrift: Skärholmens centrum planerades som ett regionalt affärscentrum som skulle betjäna 250 000 människor i södra Stor Stockholm. … Massbilismen var en av förutsättningarna ... Dagens Skärholmen har för många kommit att bli en sinnebild för det omänskliga konsumtionssamhället … Författaren Per Wirtén försvarar Skärholmen i boken Där jag kommer ifrån: Kriget mot förorten.236 Han hävdar bland annat att Skärholmen har fortfarande ett av Stockholms mest levande torg.237 Torghandeln i Skärholmen är raka motsatsen till de modernistiska idéer som har präglat planeringen av Skärholmens centrum. Torghandeln har dessutom en stökig historia just här. I saluhallsförvaltningens utredning 1995 berättas om förvaltningspersonal som hade hotats i kontakter med Skärholmens handlare. Detta var i och för sig inte något unikt uppförande. Förvaltningspersonalen hade hotats av handlare också från andra torg. Dock utpekas särskilt torghandeln i Skärholmen. Torghandlarna hade också själva attackerats av utomstående personer och handgemäng hade uppstått. Enligt samma utredning byttes flertalet handlare i Skärholmen ut med anledning av bråken.238 Torget är rektangulärt och stenlagt. Där finns entrén till den stora affärsgallerian men runt torget finns också matbutiker, småbutiker och serveringar. En av matbutikerna annonserar att den har varor från hela världen. I Tensta finns en butik från samma livsmedelskedja. Själva torget är bilfritt. Bostäderna ligger terrasserade ner mot centrum. Det finns många ansamlingspunkter som skapar ett starkt naturligt flöde av människor och varor. Torghandeln interagerar med flödet, vilket en av torghandlarna betonar: Vi drar folk till torget. Det skulle vara tomt här om vi inte fanns. Vi drar folk till annan handel.239 Många sitter på bänkarna runt de två fontänerna där torghandeln också ligger. Här finns det ett visst folkliv och ett gott mikroklimat. 234 Jämför avsnittet 2. Teori och teoretiska begrepp 235 http://www.dn.se/sthlm/hem-­‐med-­‐plats-­‐for-­‐en-­‐stor-­‐familj/Publicerad 2014-­‐04-­‐11 09:47 236 Wirtén, P (2010) 237 http://www.dn.se/sthlm/hem-­‐med-­‐plats-­‐for-­‐en-­‐stor-­‐familj/Publicerad 2014-­‐04-­‐11 09:47 238 Saluhallsstyrelsen (1995) 239 Torghandlare 18 Sidan 46 av 65. Kvadratmeterpriset för en saluplats i Skärholmen är nästan högst i Stockholm. Varje saluplats kostar 122 400 kr i årshyra och är på 36 kvm. Torget har sex saluplatser enligt listan från fastighetskontoret, varav fyra är uthyrda, men vid mitt första besök i maj ser jag bara två olika torghandlare. Båda är män med utländsk bakgrund. När jag besöker Skärholmen vid ett senare tillfälle har ytterligare ett salustånd öppnats. Det saluståndet har ett klädsortiment och utgör därmed inte någon konkurrent till de två andra torghandlarna. Torghandlarna I det ena saluståndet säljs frukt och grönt. Två män står bakom kassan längst in i saluståndet. De vill inte prata med mig vid det här tillfället. De är fullt sysselsatta med att ta hand om en lång kundkö. Bild 8. Skärholmens frukt-­‐ och grönsakshandel . Maj 2014. Det hörs inga utrop. Det är en påtaglig kontrast till Hötorget. Två andra män går runt och håller i ordning i ståndet, plockar ihop tomma kartonger och ser till att varorna ligger snyggt ordnade. Varorna är staplade i sina fraktkartonger. Kartongerna i sin tur står på två till tre lastpallar som placerats på varandra i rader så att varorna kommer i plockvänlig höjd. Kundkorgarna står lite utanför saluståndet. Kunderna går runt, klämmer och väljer sina varor och ställer sig sedan i kassakön. Det finns lappar överallt med varornas pris per kilo. Priserna har skrivits med tuschpenna på orangefärgade eller vita lappar. Med andra ord är det lätt att ändra priserna. Det rikliga utbudet av frukt och grönt liknar det i Tensta (se Bild 8). Här finns varor för vardagens matlagning till större familjer. I Skärholmen bor 2,59 personer per bostad. Andelen unga utgör 27 procent av Skärholmens befolkning och flertalet bor sannolikt hemma. (se Tabell 1). På goda grunder kan en därför anta att det lagas mat till många i många av hushållen. Att döma av de språk som jag hör talas handlar något fler med svenska som modersmål i Skärholmen än i Tensta. Det kan vara den stora affärsgallerian som gör skillnad. I det andra saluståndet bakom den dominerande frukt-­‐ och grönsakshandeln, finns en torgvagn med blomsterhandel. En stor del av sortimentet står direkt på torgets stenbeläggning. Där finns många vattenfyllda hinkar med blomsterbuketter och snittblommor, det vill säga blommor för uppvaktningar snarare än för dekorationer av balkonger. Sortimentet är också präglat av att det snart är påsk. Torghandlaren är ensam och utan personal. En kund avbryter vårt inledande samtal men handlaren ber om hjälp från en medarbetare i frukt-­‐ och grönsaksståndet för att under några Sidan 47 av 65. minuter kunna svara på mina frågor. Vi står sedan inne i torgvagnen medan han ordnar med blommor. Han kom till Sverige 1987 från Turkiet, ännu inte fyllda 20 år. Hans pappa var redan här. Första jobben handlade om att köra taxi och arbeta på restaurang. En granne bad honom senare hjälpa till med dennes torghandel på Hötorget. Det var så han lärde sig yrket. Tio år senare, 1997, kunde han bli sin egen. Hur ser då hans vardag ut? Det är ett tungt jobb. Jag åker inte ut till Årsta alla dagar, men när jag gör det, åker jag ut klockan fem på morgonen och håller på sen till halv sju på kvällen. Och då ska man stänga, plocka in varor och städa. … Man måste driva sig själv… varje dag … fast jag jobbar inte i januari och februari. Då tar jag semester eller hjälper kompisar med taxi eller caféer. Han blir upprörd när jag frågar honom om vad han tycker om att ICA har pekat ut torghandeln som konkurrenter.240 Han drivs av att sälja blommor för att det är vackert, säger han. Vad driver en ICA-­‐handlare att sälja blommor, funderar jag över, när han inte längre får hjälp från medarbetaren bredvid utan själv måste ta hand om nästa kund. 4.5.6 Tensta – en situerad torghandel Bakgrund och kontext Tensta i nordvästra Stockholm är ett annat av de områden som ingick i miljonprogrammet. Boendeservicen och den yttre miljön försummades framförallt under områdets första år. T-­‐banestationen Tensta invigdes 1975 och då hade själva bostadsområdet redan funnits i sju år.241 Problemen är inte längre den materiella servicen utan den sociala och ekonomiska situationen för invånarna. Olika politiska åtgärderna, som syftat till att integrera invånarna på arbetsmarknaden, har misslyckats. Personer med bakgrund utanför Europa utgör minst 82 procentenheter av de 87 procenten med utländsk bakgrund. Bild 9. Torghandelns ställningar är fastmonterade i Tensta centrum. Mars 2014. Det syns inga spår av de våldsamma uppror med stenkastning och bilbränder som äger rum med en viss regelbundenhet i området. När torghandeln är igång leds tankarna bort från problemen med den sociala segregeringen. Den bleka cementmiljön från sjuttiotalet får istället färg med hjälp av torghandelns överdådiga och rikliga utbud av frukt och grönsaker från såväl Sverige som fjärran länder – precis som Svenska Bostäder beskriver denna torghandel.242 Torghandeln kan ses som en exotisk representation. 240 Se avsnitt 4.2 Makten över torghandlarna 241 http://www.stockholmskallan.se/ContentFiles/SSM/Texter/Text_0001/SSM_DOK_000034.pdf 242 Se avsnitt 4.3 Torghandlarnas makt Sidan 48 av 65. Området är bilfritt. Saluståndet ligger utanför entrén till den stora matbutiken Matrebellerna som erbjuder varor från hela världen .243 Samma typ av butik finns också i Skärholmen. Priskonkurrensen mellan Matrebellerna och torghandeln är skarp. Nära torghandeln finns – förutom matbutiken – restauranger samt entrén till T-­‐banan. Här finns också entrén till Tensta affärscentrum som skiljer sig påtagligt från Skärholmens där alla de stora inhemska kedjorna finns representerade. I Tensta affärscentrum dominerar istället utbudet av muslimska kläder och ting. Många besökare slår sig ner på parkbänkarna vid fontänen nära torghandeln. Ett gott meteorologiskt mikroklimat gör sitt till för att folk ska stanna på torget. Jag känner ett visst utanförskap som kvinna med svensk bakgrund och dessutom över medellängd. Jag känner mig observerad. Någon frågar mig dessutom om jag är på studiebesök i verkligheten. Ödsligt och livfullt Mitt första besök i Tensta för den här studien ägde rum 15 mars. Då hade inte torghandeln öppnat. Tre fasta sammanhängande stålställningar med en inrullad randig markis visade dock dess plats mitt i Tenstagången. Ett samtidigt försök till observation gjordes i Rinkeby som ligger vid T-­‐banestationen närmast Tensta. Men torghandelns plats markerades även där med stålställningar och en inrullad markis. Nästa besök i Tensta ägde rum den 15 april. Ett av de två salustånden hade då öppnat. Kunderna Vid mitt besök i april kommer många kunder i par – man och kvinna -­‐ men det förefaller vara mest kvinnor som handlar. Vid senare besök noterar jag fler män som dessutom handlar mycket. En god vän som är uppväxt i Tensta berättar att när hans pappa drev pizzerian i Tensta centrum handlade restaurangen alltid sina grönsaker på torget.244 Om de kringliggande restaurangerna använder torghandeln som grossist, kan det förklara en del av de stora inköpen och varför det tidvis kan vara en stor andel män som handlar. Det är ju män som driver restaurangerna här. Men min vän menar också att folk i Tensta lagar rikligt med mat och att hushållen är betydligt större där vilket också kan förklara de stora inköpen. Statistiken (se Tabell 1) kan understödja den senare utsagan. Det finns 3,01 personer i snitt per hushåll. 32 procent av befolkningen är under 19 år och bor sannolikt hemma. Det kan betyda – precis som i Skärholmen – att det lagas mat åt många i samma hushåll. Saluståndet Saluståndet med dess många presenningar skiljer sig från de vita tält som fastighetskontoret har rekommenderat. Olika markiser och presenningar innesluter handeln i ståndet. Torghandlaren har velat investera i ett nytt salustånd men banken har sagt nej till hans kreditansökan. Markisernas ställning är, som nämnts, i stål och fast angjord i torgets stenbeläggning. På så sätt har torghandeln i Tensta markerat sin plats, vare sig den pågår eller inte. Längst in i ett hörn av saluståndet, där presenningarna bildar tre väggar, finns ett bord för två kassaapparater. Dit är det kö. Ibland ringlar sig kön hela vägen ut ur saluståndet förbi bord fyllda med varor och förbi lastpallarna som tjänar som förlängare av borden. Några kunder hinner inte köa utan försöker komma runt genom att sträcka fram sin betalning över huvudet på andra. Bord och lastpallar är ordnade i tre rektangulära rader. Varorna är antingen kvar i sina lådor eller staplade i pyramidliknande former. Över varorna hänger rullar med plastpåsar. Vid salutorgets ingång står en stapel med kundkorgar. Kunderna kan utan vidare gå runt och plocka sina varor. De vänder, vrider och klämmer. Jag hör inte några utrop. Jag noterar inte några försök att pruta. Skillnaden mot Hötorget är lika frapperande här som i Skärholmen. Två 243 http://www.matrebellerna.se/?pg=78487204&s=32 nedladdad 1 maj 2014 244 Intervju med Robert Antevski. Vän. Sidan 49 av 65. medarbetare plockar undan tomma lådor och skämda varor. Sammanlagt är det fem personer som jobbar i saluståndet just då. Torghandlaren Torghandlaren går runt i torgståndet och kontaktar mig. Han frågar om det är något han kan hjälpa till med. Han har varit torghandlare i Tensta i åtta år, men han har arbetat med torghandel i 21, bland annat i Skärholmen, men aldrig på Hötorget. Han bor inte i området utan söder om innerstaden. Han kom från Irak via Saudiarabien och sedan med UNHCRs245 hjälp till Sverige 1993. Hans pappa var politiskt aktiv och det drev familjen på flykt. På grund av flykten slutade han skolan när han var i 16-­‐årsåldern. Han har själv lärt sig svenska och gick aldrig på SFI246. En kompis247 ordnade hans första jobb i en torghandel redan efter några månader. Han har fortsatt med torghandel för han tror att det finns en framtid i den. Folk behöver äta varje dag – alltid – men de överlever utan en ny T-­‐shirt. Därför är det bättre att jobba med frukt och grönt. Ingen i hans släkt har tidigare drivit torghandel. Det är här i Sverige som han lärt sig jobbet. Men han vill inte att hans söner ska ta över utan att de ska studera istället. Det är för hårt med torghandel. Han räknar med att det blir mellan 70-­‐80 timmar i veckan under säsongen: När vi har stängt, packar vi in varorna i bilen och tar dem till kylrummet … vi måste städa och göra i ordning så vi håller på långt efter stängningsdags. Och tvärt om på morgonen … hämta varorna, sätta upp presenningarna och packa upp varorna. Varorna köper han i Årsta och han betonar att han kan välja mellan flera leverantörer där till skillnad från de stora matkedjorna som bara har en leverantör: Men jag åker inte till Årsta klockan fem varje morgon. Det beror lite på vädret. Jag gör alla inköpen själv för att kunna välja ut det bästa. Mataffären här bredvid köper stora mängder även om de vet att allt inte går åt. Och då hinner varorna bli dåliga innan de sålts. Det är framförallt kvaliteten som vi konkurrerar med. Det är stor konkurrens här, säger han med eftertryck. Alla är på oss. Vi betalar för arrende, el och skatt, men man klagar på oss i alla fall. Och ändå så ringde man från Centrum och bad mig att öppna tidigare i år för att dra folk till torget. Det är uppenbart att torghandlaren är känd bland folk på torget. Han hälsar då och då nickande till förbipasserande. En äldre kvinna kommer fram och klappar honom på kinden som hälsning. Hon frågar om vad det är som har hänt i centrum idag. Jag har många stamkunder. Jag går runt i torgståndet och pratar med folk. Det är viktigt. Vi tränger oss inte på utan jag frågar bara om jag kan hjälpa dem med något. Vi säljer inte genom att skrika inte ut priset som på Hötorget. Vi måste lyssna på kunden. Han tycker att torghandlarna behöver en kraftfull förening som trycker på politikerna: Politikerna kommer hit och vill bli fotograferade tillsammans med oss men sen försvinner de. Sortiment Torghandlarens idé med att ordna sortimentet är att… det är ögonen som köper. Det ska vara som en tavla. (se Bild 10) Han visar att produkterna är logiskt ordnade, bland annat efter hur det hör ihop på tallriken. Sortimentet är överdådigt och består av såväl av mat för grytor som efterrätter. Längs hyllorna mot kassan finns fler lådor med bland annat små äpplen. Du vet att ett barn inte orkar äta ett helt äpple, så då ser jag till att det finns små äpplen att köpa. Färska oskalade mandlar finns i lådor lite här och var. Hur är det då med kantareller som ju är en storsäljare på Hötorget? Nej, det köper inte mina kunder. Men sortimentet förändras hela tiden. Det kommer alltid nytt. Kantareller fanns inte heller i Skärholmen. 245 UNHCR = United Nations High Commissioner for Refugees 246 SFI = Svenska för invandrare 247 Ordet kompis har använts av de flesta informanter Sidan 50 av 65. Bild 10. Tensta. Ovanför det rikliga och varierade utbudet av varor hänger rullar med plastpåsar. Torghandlaren i Tensta har ett rum i Tuans betydelse. Saluståndet medverkar till mobilitet. Torghandlaren kan röra sig och gör det också. Det rikliga utbudet av frukt-­‐ och grönt skapar en bild – en representation. Det är som om just denna torghandel – och inte Hötorget -­‐ har inspirerat Staden när den har producerat sina dokument om handeln. Här handlar det inte bara om färgprakt utan också om folkliv. Folk stannar på torget. Parkbänkarna hjälper till. När torghandeln inte är på plats förlorar torget en bit av sin identitet. Det blir ödsligt. Men saluståndets fasta installation på torget kan ses som en metafor för den starka situering som handeln har i Tensta. Kunder och handlare har relationer till andra och ofta gemensamma geografiska regioner och många delar ödet att ha tvingats fly från nöd eller hot om död. 5. Resultat och diskussion Det finns inte några enkla svar på undersökningens frågor. Torghandelns vara blir komplex när den sätts in i sitt sammanhang. Slutsatserna blir lika komplexa. I det här avsnittet följer jag upp undersökningens syfte, frågeställningar och diskuterar resultaten i en jämförelse. 5.1 Vem är torghandlare och varför Om en torghandlare beskrivs genom statistiska data känns det som det vore detsamma som att beskriva torget med hjälp av årtal, mått eller koordinater. Jag försöker därför här ge fyra sammanhang av betydelse för att förstå torghandlaren. Det första sammanhanget handlar om migration. En överväldigande majoritet av torghandlarna har en utländsk bakgrund, men bara en av informanterna har berättat om sig själv som politisk flykting. De andra informanterna har inte velat tala om skälet varför de kom till Sverige. De uppger att de har kommit hit som unga vuxna. En av informanterna är dock född i Sverige och är andra generationens torghandlare. Bland informanter tycks det annars inte vara självklart att barnen ska ta över. Någon vill att sönerna ska studera istället och välja ett mindre tungt jobb. Alla informanterna berättar dessutom om ett hårt jobb: Man måste driva sig själv.248 Ingen av mina informanter har kommit till Sverige för att öppna torghandel. Ingen har heller någon släkting som har varit torghandlare i det forna hemlandet. Det är i Sverige och framförallt på Hötorget som de har lärt sig jobbet och samlat på sig kapital nog för att kunna öppna egen handel. Informanterna har kommit in på torghandeln med hjälp av någon kompis eller släkting. 248 Torghandlare 18 Sidan 51 av 65. Sedan har de anställt sina egna kompisar. Vad säger då informanterna själva om att torghandeln är dominerad av personer med utländsk bakgrund: Svenskar vill bara sitta på kontor.249 Invandrarna får inte några andra jobb.250 Det är många som har hög utbildning med sig hemifrån men de får i alla fall inga jobb. De kan få jobb på kaféer hos varandra eller så kan de jobba som taxichaufförer. 251 … den ökande invandringen sedan i slutet av 60-­‐talet har medfört en succesivt ökande efterfrågan på torgplatser.252Orsakerna är olika. En relaterar således till att svenskarna inte längre vill vara torghandlare. De andra refererar mer eller mindre till arbetsmarknadsskäl. Torghandeln har utvecklats till vad Michael Samers kallar etniska enklaver253 vilket kan förklara hur immigranterna har kommit in på torghandel och varför handeln fortfarande finns kvar. Början till sådana enklaver kan formas av att några invandrade entreprenörer från samma land sätter igång en verksamhet och till vilken de sedan rekryterar sina landsmän. Det är vi invandrare som byggt upp torghandeln här, säger en av de äldre på Hötorget som har kommit hit från Turkiet.254 Douglas S. Masseys teorier om nätverksmigration kan tolkas som att dessa arbetsgivare rekryterar släktingar från de tidigare hemländerna, men till Stockholms torghandel tycks rekryteringen av medarbetare främst ske bland landsmän som redan är i Sverige. Det finns undantag bland informanterna. En medarbetare har kommit till Sverige med hjälp av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. En annan har kommit som praktikant via Arbetsförmedlingen. Bägge dessa kommer dock från samma land som torghandlaren själv. Massey menar att det inte är ovanligt att medarbetarna sedan startar egen verksamhet. Entreprenörerna i de etniska enklaverna har ett övertag mot andra på det nya landets arbetsmarknad eftersom de har tillgång till en lojal arbetskraft, som accepterar hårda arbetsvillkor.255 Masseys teorier stämmer väl in på torghandeln i Stockholm. Den drivs i stor utsträckning av etniska enklaver. Torghandlarens andra sammanhang är genus. I torghandeln har ju historiskt sett funnits många kvinnliga utövare. Hur och när detta skifte till män med utländsk bakgrund ägde rum har inte kunnat undersökas på grund av svårigheten att spåra material om torghandlarna bakåt i tiden. Torghandlarna förefaller vara osynliga i arkiven. För att förstå skiftet bättre kan lärdomar hämtas från andra utforskade områden där genusomkodningar har skett. I teoriavsnittet har mejerinäringen och sjukgymnastens yrke omnämnts. Omkodningarna i de fallen har ägt rum under en hundraårsperiod i en social och ekonomisk kontext vilket kan vara fallet också för torghandeln. Eftersom torghandeln också omkodats etniskt kan transformationen dessutom ha skett i etapper. Kanske ligger det något i utsagan om att svenskarna vill bara sitta på kontor (se ovan). Invandrarmän kanske ersatte svenska män eftersom den stora invandringen till Sverige började ju på 90-­‐talet långt efter att kvinnor fått arbete i den offentliga sektorn. Svenska män kanske ersatte svenska kvinnor efter andra världskriget.256 Hur skiftet i torghandeln har gått till borde utforskas vidare, eftersom det kan bringa klarhet i hur sektorer på arbetsmarknaden förändras i fråga om kön och etnicitet. Det tredje sammanhanget är frihet. Hur omgärdat av regler och kontrollerad torghandeln än är upplever informanterna en frihet. Den manifesteras främst genom en stolthet över förmågan att kunna sitt yrke, genom att vara samspelt med sin socioekonomiska kontext och skönheten i sortimentet. Genom den mobilitet som står till buds konstitueras eller fördjupas frihetskänslan. Enligt Tuans teorier om rummet är frihet är relaterat till mobilitet. Men förutsättningar för mobilitet är olika för varje torghandlare beroende på saluståndets konstruktion och 249 Torghandlare 2 250 Torghandlare 3 251 Torghandlare 4 252 Saluhallsstyrelsen (1995), sid 7 253 Samers, M (2010) Sid 66-­‐67 254 Torghandlare 14 255 Massey, D. S. i Samers, M (2010) 256 Jämför Sommestad, L (1992) Sidan 52 av 65. konkurrensen om och i det offentliga rummet. Gemensamt för alla är emellertid torghandelns flyktighet. Det ger i sig varje torghandlare en mobilitet. Även torghandlarna på Hötorget, som är låsta och till synes ofria i sina upphöjda positioner på trätrallarna, får därmed sin rörlighet. Ofriheten bör kunna kompenseras av denna mobilitet. Känslan av friheten borde också förstärkas av den agens som handlaren måste ha för att kunna driva sig själv. Men å andra sidan kan också kravet att driva sig själv periodvis vara ett ok och en känsla av inlåsning. Det fjärde sammanhanget är kroppsligheten och torghandlarens interaktion med plats, sortiment och salustånd. Studien har visat på att torghandel är påtagligt kroppslig eftersom det är ett tungt arbete som också kräver pyssel med blommor och frukt liksom handslag med kunder. Czarniawskas, Latours och Buttimers teorier ger vägledning hur kropp och kroppsligheten bör studeras.257 Jag tolkar dessa teoretiker så att gränsen mellan handlare och materialitet suddas ut och formar en hybrid. Handlaren blir ett med sitt torg, sitt sortiment och salustånd. På så sätt blir det lättare att förstå olikheter mellan torghandlarna. Ett exempel är hötorgshandlarna och deras utrop. Dessa skiljer sig tydligt från andra handlare. Utropen kan vara en kompensation för den begränsning av mobiliteten som Stockholmstorgvagnen och positionen på högen av lastpallar leder till. Handlarna i Tensta liksom på Tjärhovsplan går torghandlaren istället runt och pratar med kunderna därför att saluståndet underlättar en sådan mobilitet. Såväl plats, sortiment som salustånd formar torghandlarens identitet. Torghandlare X blir exempelvis Blomsterhandlaren på Östermalmstorg. Buttimer menar att det är platsen som har störst betydelse för identiteten.258 Det skulle betyda att om torghandlaren tvingas flytta från sitt torg, försvagas dennes identitet. En av torghandlarna beskrev förlusten av sitt torg så här: … man tappar ju kunder då … stamkunder. Jag hade många sådana på det första stället ... nej … det går inte så bra. Jag skulle vilja göra något annat …259 5.2 Makten över torghandlarna Jag tar upp fyra delar från undersökningen, där resultaten indikerar att torghandlarna alltjämt har en underordnad position i samhället. Den första aspekten gäller försköningen och försoplingen. Torghandlarens informella makt bygger på att handeln tillför förmodade estetiska värden i det urbana rummet. Det är i linje med vad Zukin respektive Lash&Urry hävdar angående estetikens betydelse i konkurrensen mellan städer.260 Genomgången av kommunala dokument och tidningsartiklar visar att det emellertid finns olika uppfattningar om torghandeln är förskönande eller inte. Torghandeln beskrivs som å ena sidan en färgklick på torgen och å andra som försopling med fel sortiment och för mycket silvertejp på salustånden. Torghandeln anses också begränsa siktlinjer, vilket har betydelse för hur många saluplatser som kan finnas på ett torg. Stockholms stad har i olika omgångar under undersökningsperioden arbetat med att försköna handeln för att den ska kunna passa in i estetiken, men alltjämt används silvertejp och lösa presenningar. Skräpigheten finns där, även om medarbetarna håller undan tomma kartonger. Handeln fortsätter att bre ut sig under säsongens vackra dagar. Torghandeln har ju inte den fasta handelns väggar och stora lagerutrymmen. Oordning är ofrånkomligen en del av torghandeln. Kan torghandlarnas oordning tolereras? Den andra aspekten gäller den officiella sanningen eller föreställningen. Diskursen i de medier som har analyserats här handlar bland annat om torghandeln som konkurrerar med ICA och som konkurrerar ut fasta blomsterhandlare genom påstått skattefusk. Diskursen om skattefusk förstärks när Svensk Handels krav på åtgärder presenteras tillsammans i olika artiklar med samma krav från Skatteverket. Svensk Handel och Skatteverket samarbetar i flera andra frågor 257 Se avsnitt 2. Teorier och teoretiska begrepp 258 Se avsnitt 2. Teorier och teoretiska begrepp 259 Torghandlare 6. Se också avsnittet om 4.2 Makten över torghandeln 260 Jämför avsnitt 2. Teorier och teoretiska begrepp Sidan 53 av 65. och detta etablerade samarbete kan skymma att Svensk Handel också representerar de stora detaljhandelsorganisationerna ICA, Coop och Axfood som i sin tur är konkurrenter med såväl den fasta blomsterhandeln som torghandeln.261 Frågan kan ställas varför torghandeln framstår som en konkurrent till ICA istället för tvärtom? Informanterna i torghandeln vänder sig mot detta.262 Men torghandeln är sannolikt för liten och torghandlarna är för få för att kunna modifiera den officiella sanning som exempelvis det etablerade samarbetet mellan Svensk Handel och Skatteverket producerar. Fuskbilden undergräver förutsättningarna för torghandelns vara och förtroendet för torghandlarna. Den tredje aspekten gäller den kommunala och statliga makten. Torghandeln anses i princip vara fri. 263 Så skrevs det 1988 i den statliga utredningen av lagen om tillfällig handel. Vem som helst ska kunna starta torghandel och driva den i den mån den inte begränsas i lag eller annan författning. 264 Undersökningen ger vid handen att torghandeln inte är fri. En rad begränsningar i annan lag och författning har belysts. Torghandlarna är, som framgått, mycket beroende av kommunala beslut – inte bara i fråga om att få det personliga tillståndet utan främst genom att Staden inrättar salutorg. Det är långt ifrån en rättighet att få bedriva torghandel, vilket det mycket väl skulle kunna vara. Den fasta handeln är friare. I den kan handlaren besluta om egna öppethållandetider och utövare. Torghandelns öppethållandetider och utövare fastställs däremot av Staden. Den fjärde aspekten handlar om kretsen av beslutsfattare och organisationer som påverkar torghandlarens villkor. I Nordins genomgång av torghandelns historia 1540 – 1918 beskrivs makten över torget på följande sätt: Än idag fortsätter emellertid torget att utgöra en synnerligen komplicerad handelsyta där många bevakar sitt revir genom hygien, hälsovårds-­‐ och livsmedelsbestämmelser, trafikföreskrifter och stadsplaner samt lokala föreskrifter.265 Till denna lista kan läggas ytterligare en lång av rad beslutsfattare och organisationer. Där finns exempelvis detaljhandelns lobbyorganisation Svensk Handel med medlemmar som Blomsterhandlarnas Riksorganisation och livsmedelskedjor som ICA, Coop och Axfood. Det finns också enskilda livsmedelsbutiker att döma av Miljöpartiets utsaga.266 Där finns massmedier. Bland statliga organ kan nämnas Jordbruksverket med dess växtkontrollenhet, Konkurrensverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen, Skatteverket och Swedac267. I förlängningen tillkommer riksdag och regering. På kommunala nivå finns förutom kommunala nämnder och kommunfullmäktige, förvaltningar som fastighetskontoret, exploateringskontoret och stadsledningskontoret. Miljöförvaltningens avdelning för hälsoskydd granskar torghandelns avfallshantering, utöver livsmedelshanteringen. Denna lista är inte fullständig men illustrerar väl att det finns många organisationer, myndigheter och förvaltningar som påverkar och/eller bestämmer över bilden av torghandlarna. Denna maktutövning sker dessutom på, ett för de flesta torghandlare, främmande språk. Det ska dock sägas att långt ifrån alla i denna omvärld medverkar till att ge en negativ bild av torghandeln. Konkurrensverket värderar torghandelns prispress på den fasta handeln och försöker nyansera bilden.268 Staden ser – visserligen med kluvenhet – på torghandeln som ett 261 Exempelvis http://www.aftonbladet.se/minekonomi/article17612427.ab 2013-­‐10-­‐07 262 Se avsnittet 4.2 Makten över torghandlarna 263 Regeringen (1988) Sid 53 264 Ibid. 265 Nordin, C (2009) Sid 263 266 Se avsnitt 4.3.4 Torghandelns konkurrens 267 Swedac kontrollerar bland annat handelns vågar 268 Se avsnittet 4.2 Makten över torghandlarna Sidan 54 av 65. sätt att försköna det urbana rummet. Några förstår också att torghandel skapar arbetstillfällen för företagsamma människor som den svenska arbetsmarknaden inte tar emot.269 Mitt i denna mäktiga omvärld finns dock bara drygt hundra torghandlare i Stockholm, huvudsakligen med utländsk bakgrund. Vid deras sida finns en liten intresseförening – Tomer – och en något större -­‐ Småföretagarnas riksförbund. Torghandlarnas möjligheter att producera sin sanning är begränsad. Min slutsats är att torghandelns vara till stor del bestäms av de ovan uppräknade. 5.3 Det sociala och materiella rummets betydelse Under avsnittet 2. Teori och teoretiska begrepp nämndes Sojas teorier om den socio-­‐spatiala dialektiken och Masseys teorier om att varje plats är unik och formas av en utsträckt geografi med relationer till en större omvärld. Med hjälp av dessa teorier kan de fem observationstorgens olikheter förstås. (se Bild 11 och Bild 12) Flöde och materialitet kan ses som komponenter i en socio-­‐spatial process. Såväl flöden som materialitet skiljer sig åt på de olika torgen. Flödena påverkas av samspelet mellan torgens materiella konstruktion och områdets socioekonomiska kontext. Ett högt flöde vid exempelvis en busshållplats skapar inte automatiskt något folkliv i meningen att människor interagerar med varandra och med handlarna. I ett trögt flöde på ett omgärdat torg med parkbänkar uppstår däremot lättare sådana möjligheter. Det bör dock noteras att flöde och folkliv bara är ögonblick i torgets liv. En annan tid på dygnet, en annan dag eller en annan årstid kan flöde och folkliv se olika ut. Bild 11. Hötorgets sortiment. 15 mars 2014. Bild 12. Sortimentet i Tensta. 28 april 2014. Handeln på de två ytterstadstorgen – Skärholmen och Tensta – drar till sig folk och de stannar också där. Parkbänkarna blir en viktig pusselbit. Torghandlarna vittnar själva om attraktionskraften: Vi drar folk till annan handel. 270 Centrumledningen bad mig öppna tidigare för att dra folk till torget. 271 Både i Tensta och i Skärholmen lockas människor att gå runt i saluståndet och välja varor. Det skapar en tröghet i flödet. Köerna till kassorna bidrar. Hötorget, Tjärhovsplan och Östermalmstorg utmärks av flöden med en högre intensitet. På Östermalmstorg finns restauranger med inhägnade uteserveringar under den varma årstiden men som lämnar resten av torget öde. På Tjärhovsplan finns också en inhägnad uteservering men det intensiva flödet kommer från busstrafiken. Det finns många besökare på Hötorget, men många väljer att hasta genom själva torghandeln eller skyndar sig därifrån när de har gjort sina inköp. Hötorgets handel skapar inte köer. Handlarna på de tre innerstadstorgen vittnar emellertid om att de också har sina stamkunder. Stamkunderna kommer till torget för att 269 Tjänsteman 2 270 Torghandlare 18 271 Torghandlare 17 Sidan 55 av 65. småprata och därmed stannar de en stund. Men slutsatsen är att ett trögt flöde gynnar torghandeln mer. Handlare, utbud och kunder konstruerar tillsammans ett nät av relationer till en omvärld. De drygt 80 procent av torghandlarna som har utländsk bakgrund medverkar till en utsträckt geografi på en större skala liksom många av deras kunder också gör. Torghandelns geografi sträcks också ut genom sortimentet. För såväl blomsterhandelns del finns det indirekta relationer såväl till odlare i Mälardalsområdet som till rosenodlare i Afrika.272 För frukt-­‐ och grönsakshandeln finns också relationer nära – framförallt med Gotland -­‐ och fjärran exempelvis Latinamerika.273 Längtan efter hemlandets traditionella produkter avspeglas i Tensta och Skärholmen där dadlar och fikon är storsäljare under samma period som Hötorget väljer att sälja sparris. Globaliseringen möjliggör detta. De fem observationstorgens olika sortiment speglar inte bara hur nationella gränser överskrids men också hur torghandeln är förankrad i sitt område. Kantareller är en indikator på olikheter i den socioekonomiska kontexten. Kantareller är en storsäljare på Hötorget, men de lyser med sin frånvaro i Tensta och Skärholmen. Nej vi har inte några kantareller… du förstår … det är utlänningar som handlar här, säger frukthandlaren i Skärholmen till mig. Det stämmer också med hur frukthandlaren i Tensta kommenterade frånvaron av kantareller i hans sortiment. Sortimentets bredd är också ett uttryck för frukt-­‐ och grönsakshandelns relationer till de olika socio-­‐ekonomiska kontexterna. I Tensta handlar kunderna till större hushåll än i innerstaden. På Hötorget speglas den svenska medelklassens urbana livsstil om hippt, snabbt och raskt. Tiotalet varusorter räcker på Hötorget medan i Tensta och Skärholmen finns närmare hundra. De olika torgens socioekonomiska kontext avspeglas även i blomsterhandelns sortiment. Det är inte lika tydligt men ändå påtagligt att Östermalmstorg – inklusive Karlaplan – har ett stort sortiment som passar på balkonger och terrasser, medan Skärholmen och i viss mån Tjärhovsplan har sortiment som mer handlar om blommor för uppvaktningar och krukor för fönsterbrädet. … Det är viktigt att ha rätt sortiment vid Mors Dag och under studenttider.274 Varken på Tjärhovsplan eller i Skärholmen nämns det att balkongutsmyckningar är viktiga. När den enskilda torghandlaren har en öppenhet till sin omvärld och låter geografin sträckas ut genom varor och människor stärker det handelns position. Torghandeln blir situerad – en naturlig del av sitt område 5.4 Torghandelns transformation Undersökningen visar att torghandeln är flyktig och föränderlig genom att den skapas, försvinner och återskapas som i ett fast mönster. Flyktigheten påverkar också det fysiska torget liksom den kommunala förvaltningen. Med Hägerstrands utsaga om alltings ständiga förändring kan mina observationer ses som ett ögonblick i torghandelns transformation. I nästa ögonblick är kanske allt nytt. Nedan redogör jag ändå för fem observerade förändringar eller förändringar in spe. Den första observationen rör flyktigheten. Flyktigheten är ett signum för gatuhandeln världen över. I Stockholm märks flyktigheten genom att torghandeln får dominera ett salutorg ena stunden till att nästa stund vara helt försvunnen eller bara lämna ödsliga spår efter sig i form av ställningar som är fast angjorda på torget. Flyktigheten möjliggörs genom saluståndets konstruktion. Denna bestäms i de kommunala ordningsföreskrifterna för torghandeln. Salustånden ska vara lätta att sätta upp, ta ned och transportera bort utan att skräpiga 272 Leverantör 1 273 Leverantör 2 274 Torghandlare 16 Sidan 56 av 65. materialhögar lämnas kvar. 275 Det är således Staden som bestämmer att torghandeln ska vara flyktig och det är saluståndets konstruktion som möjliggör det. Med torghandelns påbjudna flyktighet kan Staden lättare dela upp det offentliga rummet mellan olika konkurrerande intressen. Torghandeln är ju inte det enda alternativ som står till buds när Staden vill skapa folkliv på torget. Staden kan lätt ändra antalet salustånd. På så vis kan plats lämnas för landskapsarkitekternas krav på fler och friare siktlinjer eller ge plats för restaurangers krav på uteserveringar. Flyktigheten underlättar också för staden i omdaningen av Stockholm som världsstad när det behövs ytor för andra ekonomier än den annars lite stökiga och skräpiga torghandeln. Ett salutorg kan således byggas bort. Å andra sidan kan andra salutorg öppnas lika lätt i nya bostadsområden. Den andra sidan av detta mynt innebär problem för torghandlaren eftersom denne kan tvingas byta salutorg. Därmed försvagas den identitet som byggs upp med att stå på ett visst torg och få sina stamkunder. Det undergräver antalet utövare på sikt. Slutsatsen är att flyktigheten samverkar med torghandelns överlevnad men är också ett hot. Den andra observationen rör den kommunala förvaltningen av torghandeln. Torgförvaltningen har flyttats mellan olika kommunala organ under undersökningsperioden och kan flyttas igen. Det finns dessutom en trend i kommunala sammanhang att lägga ut skötseln av stökiga verksamheter på entreprenad. Om detta sker samtidigt som aktiebolag kan få torgståndsinnehav, kan det leda till omfattande strukturella förändringar. Det kan också leda till en temainriktad torghandel såsom Bondens egen marknad276. Den är ett exempel där torghandlarna dessutom måste vara bönder. Det utesluter en nyanländ invandrare. Då riskerar torghandeln förlora sin uppgift som inkörsport för invandrare i det svenska samhället. Bild 13 Förslag på salustånd från Maria-­‐Gamla Stans stadsdelsnämnd. Sannolikt 1999/2000. Bild 14. S alustånd i Tensta. Maj 2014. Den tredje observationen rör själva saluståndet utöver de krav på flyktighet som ställs på dess konstruktion. I ordningsföreskrifterna krävs det att handeln ska saluhållas från öppet stånd, torgvagn, bord eller liknande som kan godtas … 277 (se Bild 13) Men de nya salustånden skiljer sig från detta och fastighetskontorets förslag till nya salustånd kan också ses som att handeln håller på att krypa in i stora tält. (se Bild 14) Saluståndet blir därmed som en form av flyktig 275 Slakthus och saluhallsförvaltning (1990). Sid 2. 276 http://www.bondensegen.com. Nedladdad 1 juni 2014
277 Kommunal författningssamling i Stockholm (2013) 10§ Sidan 57 av 65. butik. Det möjliggör ett längre öppethållande över året och det ger bättre försörjning för handlarna. På så sätt och vis kan en återgång skönjas till de bodar i trä som månglerskor hade förr.278 Genom att förändra en liten del kan annat bevaras, menade Lagerquist.279 En fjärde observation rör sortimentets förgänglighet och förändring. Förgängligheten i torghandelns färskvaror förändrar priserna under veckan och dagen. Förgängligheten styr också sättet att sälja på Hötorget och skapar en form av återkommande teater vid stängningsdags. Sortimentets innehåll förändras med såväl migrationen som globaliseringen. Ett annat lands säsong kompenserar numera när det finns varor som är off-­‐season i vår eget land. Jordgubbar kan numera säljas hela året. Och som torghandlaren i Tensta sa: Det kommer nytt hela tiden. Nya och/ eller resvana svenskar efterfrågar nya torgvaror. Den femte observationen rör torghandelns uppdrag. Historiskt har det handlat om att förmedla varor och utgöra en del av stadens varuförsörjning. I de kommunala handlingarna från framförallt 90-­‐talet (se Litteraturförteckningen) framstår torghandelns uppdrag som förskönande av staden och därmed bidra till stadens kulturella och estetiska kapital. Detta avhandlades i stycket 5.2 Makten över torghandlarna. För att tydliggöra att det handlar om en transformation omnämns det också här. Torghandelns uppdrag har gått från att vara materiellt till att leverera immateriella värden. Det finns därmed ytterligare en konkurrens än om bara priser och sortiment. Det kan öka sårbarheten och svårigheten att hävda sig som torghandlare när andra kapitalstarkare aktörer kommer in på marknaden, vilket möjliggörs av att aktiebolag numera också får söka tillstånd. 6. Bidrag och slutsatser Nedan summeras uppsatsens bidrag till forskningen tillsammans med slutsatser som kan vara av betydelse för beslutsfattares, journalisters och självfallet torghandlares vetande. Bidragen och slutsatserna syftar till att stimulera fler att undersöka Stockholms gatuekonomi i allmänhet och torghandel i synnerhet. • Inom den kulturgeografiska forskningen bör uppsatsens modifierade tillämpning av det teoretiska ramverket vara till nytta. Andra som vill undersöka transformationer får med denna uppsats ytterligare en erfarenhet att reflektera över. Med ramverket har torghandeln kunnat studeras som en hybrid och ett samspel mellan materialitet, praktik, föreställningar samt plats. Inget av dessa områden hade ensamt kunna förklara vad som sker eller vad som är torghandelns vara. Genom att använda detta ramverk har helheten blivit synliggjord liksom vilka delar som bör studeras för att förstå helheten. De olika delarna har gett en fördjupad kunskap men bara genom att tillsammans ingå i ett samspel. Kanske kan uppsatsen på så sätt bidra till en spridning av nyttan med att konstruera teoretiska ramverk när materialitet, immaterialitet och praktik är likvärdigt betydelsefulla delar av helheten. • Det har tills nu saknats forskning om dagens torghandel i Stockholm. Uppsatsen bör därför underlätta för andra att formulera frågor om torghandeln, hitta statistik och/eller låta sig inspireras av litteraturförteckning. Om ytterligare forskning görs av Stockholms torghandel respektive torghandlare, kan den allmänna kunskapen öka och diskursen därmed vidgas. Forskningen har ett ansvar för att underordnade människors situation synliggörs. • I uppsatsarbetet har bristen på systematiserad arkivinformation varit ett hinder. För att lättare kunna utforska varför exempelvis torghandlaren blev en han med utländsk 278 Nordin, C (2009) 279 Se avsnitt 2. Teorier och teoretiska begrepp Sidan 58 av 65. bakgrund, behövs tillgång till information över tid om vilka som har drivit torghandel. Ett välordnat arkiv skulle också kunna öka kunskapen om förändringar i de ömsesidiga förhållandena och beroenden mellan Staden och torghandeln. En av förklaringarna till den bristande arkivinformationen kan vara att Stadens ansvar för torghandeln har flyttats mellan olika förvaltningar. Förvaltningen av torghandeln förefaller ju ha varit lika flyktig som torghandeln själv. Det kan dock inte uteslutas att torghandlarnas underordnade position har spelat roll för stadens ointresse att systematiskt arkivera information om handeln. Det är ett forskningsuppdrag i sig (om än litet) att sammanställa Stadens handlingar och dylikt om torghandeln. •
•
Den frihet, som myndigheter anser att torghandeln har, är dekonstruerad i uppsatsen. Istället påvisas en bild av en starkt reglerad verksamhet. Staden och/eller andra myndigheter bestämmer helt eller delvis över torghandelns öppethållandetider, utövare, plats, städning, sortiment, kontraktstider och torgstånd med stöd av ordningsstadgan eller med hjälp av en rad andra förordningar och lagar. För en nyanländ invandrare kan en sådan ofrihet bli för krånglig att förstå och orsaka skav mellan myndigheter och journalister. Med Michael Samers definition av en etnisk enklav kan torghandeln klassas som en sådan. 84 procent av torghandlarna har utländsk (utomeuropeisk) bakgrund. I vilken utsträckning etniciteten spelar roll i det skav som uppstår mellan myndigheter, konkurrenter och media å ena sidan och torghandeln å andra har inte berörts annat än vad gäller den skriftliga myndighetsinformationens begränsningar när svenska inte är modersmålet. I huvudsak har istället fördelarna med de etniska enklaverna framhållits. Fördelarna handlar om arbete och språkinlärning. På sikt kan dock enklaverna motverka sina initiala fördelar genom att förhindra att en djupare språkinlärning kommer till stånd liksom att enklaverna kan stänga ute myndigheter från att förstå dem. •
I uppsatsen har torghandelns flyktighet synliggjorts. Flyktigheten är själva själen i torghandelns vara, vilket inte är närmare uppmärksammat i varken den svenska historiska eller i den nutida internationella forskningen om gatuekonomin. Därför är iakttagelserna av flyktigheten uppsatsens bidrag till forskningen om gatuekonomin i allmänhet. Det är också ett specifikt bidrag till en eventuellt efterföljande forskning om torghandeln i Sverige. De särskilda salutorgen här i Sverige medverkar istället till en föreställning om en trögrörlighet. Men i själva verket är också salutorgen flyktiga men över tid. De begränsas, läggs ner helt eller uppstår någon annanstans. Genom att förstå flyktigheten kan hotet och möjligheten för torghandelns vara lättare identifieras. •
Slutligen har undersökningen -­‐ med utgångspunkt från Doreen Masseys teorier om allt länkat till varandra – påvisat att även ett litet salustånd förändras med förändringarna i en ekonomiskt mäktig omvärld med globalisering, urbanisering och migration. Denna omvärld avspeglas i stadens omdaning av salutorgen, i handlarnas sortiment och genom torghandelns utövare. Delar av denna omvärld talar för att det kommer att finnas ett fortsatt behov av torghandeln. Flyktingströmmen till Sverige ökar och därmed finns det fler som behöver torghandeln för att med sin egen agens kunna skapa en försörjning. Med flyktingströmmen kommer också nya kunder som vill ha sitt hemlands varor. Torghandeln har därmed ett viktigt existensberättigande även om den inte alltid är en vacker svan. Sidan 59 av 65. Litteraturförteckning Aitken, S & Valentine, G (2006) Approaches to Human Geography. Sage Omtryckt 2009. Anderson, J(2004) Talking whilst walking. A Geographical Archeology of Knowledge. I: Area 36.3, s 254 -­‐ 261. Bernström, B (2012) Kvinnor äger rum -­‐ en rumslig studie om genuskontrakt på marknaden i Osj, Kirgizistan. Kandidatuppsats. Kulturgeografiska Institutionen. Stockholms Universitet. Bladh, C. (1991) Månglerskor – att sälja från korg och bod i Stockholm 1819 – 1846. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholm stad. Buttimer, A & Seamon, D (1980) The Human experience of space and place. CroomHelm. London. Redaktörer. Clark, G. (1994) Onions are my husband – survival and accumulation by West African Market Women. University of Chicago Press Ltd. London. Cresswell, T (2009) Place. International Encyclopedia of Human Geography. red. Thrift, N & Kitchen, R. Vol. 8 Oxford : Elsevier, 2009. Sidorna 169-­‐177. Cresswell, T (2004) Place – a short introduction. Blackwell Publishing. Czarniawska, B (2007). Shadowing and other techniques for doing fieldwork in modern societies. Lund: Liber. Davies, C. A. (2008) Reflexive Ethnography: A guide to researching selves and others. London: Routledge. 2:a utgåvan. DeLyser, D. et al (2010) The Sage Handbook Qualitative Methods. Sage. Redaktörer. Dicken, P (2007) Global Shift. Mapping the Changing Contours of the World Economy. Sage. 5:e upplagan. Flyvbjerg, B. (2006) Five misunderstandings about case study research. Sage Publications. Vol. 12 No 2. April 2006. pp 219-­‐245. Foucault, M (1982) This is not a pipe. Utgiven och översatt av Harkness, J (1983) University of California Press. Fundberg, J (2006) Torghandlaren i Stockholm. Tidsskrift for kulturforskning. Volum 5, nr. 3. Gutzon Larson, H & Lund Hansen, A (2007) Gentrification -­‐ gentle or traumatic Urban renewal policies and socioeconomic transformations in Copenhagen. Urban Studies 45 (12) Sid 2419 – 2448. November 2008. Harvey, D (1989) From Managerialism to Entrepreneurialism: The transformation in Urban Governance in Late Capitalism. Geografiska Annaler. Series B, Human Geography, Vol. 71, No. 1, The Roots of Geographical Change: 1973 to the Present. (1989), Sidorna 3-­‐17. Hedenborg, S & Wikander, U. (2003) Makt och försörjning. Studentlitteratur. Lund. Hirdman, Y. (1988) Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Appendix: Kvinnovetenskaplig tidskrift nr 3/1988. Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Lund House-­‐Midamba, B & Ekechi F. K. (1995) African market women and economic power: the role of Sidan 60 av 65. women in African economic development. Greenwood Press, London. Hägerstrand, T (2009) Tillvaroväven. Redaktörer Ellegård, K & Svedin, U. Forskningsrådet Formas. Boken är utgiven postumt. Texten färdigställdes av redaktörerna. Hägerstrand, T (1991) Om tidens vidd och tingens ordning. Texter av Torsten Hägerstrand. Redaktörer Carlestam, C & Sollbe, B. Statens råd för byggnadsforskning. Svensk Byggtjänst. 2006, s. 5-­‐20. Kosofsky Sedgwick, E (1995) Gosh, boy George. You must be awfully secure in your masculinity! i Constructing Masculinity. Berger M, Wallins, B och Watson S. (1995) Routledge. Lagerquist, M.(2011)Torpets transformationer. Materialitet, representation och praktik från år 1850 till 2010. Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen Nr 141. Larsen, A-­‐K (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildnings AB. Lash, S & Urry, J (1994) Economies of signs and space. SAGE Publications Ltd. Latour, B.(1998) Artefaktens återkomst. Ett möte mellan organisationsteori och tingens sociologi. Santérus förlag. Lindell, I (2009) ”Glocal” movements: Place struggles and transnational organizing by informal workers. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography 91 (2): 123–136. Massey, D. (2005) For Space. Sage Publication Ltd. London. Massey, D (1994) Space, Place and Gender. University of Minnesota Press. Mc Dowell, L & Court, G(1994) Missing Subjects: Gender, Power, and Sexuality in Merchant Banking . Economic Geography, Vol 70, No 3:229-­‐251 (Juli 1994). Utgivare: Clark University. Miller, D (2005) Materiality. Duke University Press. Redaktör. Nayak, A& Jeffrey, A (2011) Geographical Thought. An introduction to Ideas in Human Geography. Person Education, Nordin, C (2009) Oordning. Torghandeln i Stockholm 1540 – 1918. Sekel. Ottosson, A (2007) Sjukgymnasten -­‐ vart tog han vägen? Chronomedica. Pripp, O (2001) Företagande i minoritet. Mångkulturellt centrum. Tumba. Pryke, M et al (2003) Using Social Theory. Thinking through Research. Sage Publications. Rose, G. (1997) Situating knowledges: positionality, reflexivity and other tactics. Progress in Human Geography. Volume 21, 3. Sage Journals. Sid 305-­‐320. Rose, G (1993) Feminism & Geography. The Limits of Geographical Knowledge. Polity Press. Rukayah, R.S & Bharoto (2012) Bazaar in Urban Open Space as Contain and Container. Case study: Alun-­‐Alun Lama and Simpang Lima Semarang, Central Java, Indonesia. Procedia – Social and Behavioral Science 50 (2012) pp 741 -­‐755. www.sciencedirect.com. Elsevier Ltd. Sidan 61 av 65. Ryen, A (2004) Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Liber. Upplaga 1:2. Samers, M (2010) Migration. Routledge, Taylor& Francis Group. Sassen, S. (1995) On concentration and centrality in the global city. World Cities in a World-­‐System 63:71 Eds Knox, P.L. Taylor, P. J. (1995) Cambridge. Seamon, D & Nordin, C (1980) Marketplace as place ballet: a Swedish example. Revue “Landscape”, Berkeley, California, October 1980, p. 35 -­‐ 41. Sommestad, L (1992) Från mejerska till mejerist. Arkiv förlag. Staeheli, L. A.& Mitchell, D. (2008)The People’s Property? Power, Politics and the Public. Routledge. Tonkiss, F ( 2006) Contemporay Economic Sociology – Globalisation, production, inequality. Routledge, Taylor& Francis Group. Tranberg Hansen, K et al (2013) Street Economies in the Urban Global South. School for Advanced Research Press. Tuan, Y-­‐F(1977) Space and Place. The Perspective of Experience. University of Minnesota Press. 7:e tryckningen. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer i humanistisk-­‐samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Warf, B & Arias, S (2009) Spatial turn. Interdisciplinary perspectives. Routledge Studies in Human Geography. Wirtén, P ( 2010) Där jag kommer från: Kriget mot förorten. Bonniers förlag. Zukin, S (1995) The Culture of Cities. Oxford: Blackwell. Öz, Ö &Eder, M. (2012) Rendering Istanbul’s Periodic Bazaars Invisible: Reflections on Urban Transformation and Contested Space. International Journal of Urban and Regional Research Volumne 36.2 March 2012. Pages 297-­‐314. Statliga och kommunala dokument Bengtsson, T (1995)Torghandeln i Stockholm. Stockholms stads saluhallsstyrelse. Fastighetskontoret (2013) Tjänsteutlåtande DNR 1.6-­‐317/2013. Stockholms stad. Fastighetskontoret (2010). Torghandel – förnyelse av torghandeln i Stockholm stad. Nedladdad i pdf-­‐format 22 okt 2012 kl 13.15. Stockholms stad http://www.stockholm.se/fsk. Fastighetskontoret (2009) Torgtaxor för torghandel i Stockholm kommun. Tjänsteutlåtande. DNR 2009/207/020. Stockholm stad. Finansdepartementet (2013) Lagrådsremiss. Förbättrad konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. Regeringen. Sidan 62 av 65. Finansdepartementets Kommittédirektiv (1985) Översyn av regleringen av vissa former av tillfällighetshandel. Re: Dir 1985:8. Regeringen. Kommunal författningssamling för Stockholm (2013) Lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Stockholms kommun. 2013:25. Stadsledningskontoret i Stockholms stad. Kommunfullmäktige (2013) Utlåtande 2013:161. Protokoll nr 15. Stockholms stad. Kommunfullmäktige (2012) Ändringar av lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Stockholms kommun. Utlåtande 2013:161. Dnr 667-­‐1462/2013. Stockholms stad. Kommunfullmäktige (2010) Yttranden vid Stockholms kommunfullmäktiges sammanträde den 21 juni 2010. Stockholms stad. Kommunstyrelsen (2013) Ändringar av lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Stockholms kommun. Utlåtande 2013:161 RVIII (Dnr 667-­‐1462/2013). Stockholms stad. Kommunstyrelsen (2011) Ändring av lokala föreskrifter för torghandeln i Stockholm. Utlåtande 2011:120 RVIII+II (Dnr 667-­‐392/2010). Stockholm stad. Kommunstyrelsen (2010). Ändring av lokala föreskrifter för torghandeln i Stockholm. Utlåtande 2010:71 RII+RIII (Dnr 667-­‐392/2010). Stockholms stad. Konsumentverket (1994a) Utvärdering av lagen om tillfällig försäljning. Rapport 1993/94: 23. Konsumentverket (1994b) Den tillfälliga försäljningen. Dan Magnusson. Länsstyrelsen i Stockholms län (2014) Anmälan om ändrade lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Stockholms kommun. Dnr 213-­‐43618-­‐2013. Miljöförvaltningen, Livsmedelskontrollen (2010) Ritad kontroll av torghandel. Tjänsteutlåtande DNR2011-­‐2770. Stockholms stad. Regeringen (1988) SOU 1988: 46. Tillfällig handel. Statens Offentliga Utredningar. Riksdagsskrivelse 2011/12:185. Saluhallsstyrelsen (1995) Åtgärdsprogram för bättre torghandel i Stockholms stad. Stockholms stad. SFS 1957:259 (1957) Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. Slakthus-­‐ och saluhallsförvaltning (1990) Förslag till salustånd i Stockholm. Stockholms stad. Slakthus-­‐ och saluhallsförvaltning. (1993) Torghandel i Stockholm – en urgammal tradition som är populärare än någonsin! Stockholms stad. Slakthus-­‐ och saluhallsförvaltning (1987) Torghandeln i Stockholm. Stockholms stad. Stockholms läns författningssamling (1996). Stockholms kommuns föreskrifter om lokala ordningsföreskrifter för torghandeln i Stockholms kommun. 01FS 1996:214 15:51. Stockholms stad. Intervjuer med icke anonymiserade personer: Sidan 63 av 65. Christina Nordin, fil.dr. och författare till Oordning. Torghandeln i Stockholm 1540 – 1918. Robert Antevski, uppväxt i Tensta och vars pappa hade pizzerian i Tensta centrum. Vän. Martin Rörby, f d sekreterare i Rådet till skydd för Stockholms skönhet. Intervjuer med anonymiserade personer Kommunal tjänsteman/konsult 1 – 3 Leverantör 1 -­‐ 2 Torghandlare 1 – 19. Internetlänkar http://www.aftonbladet.se http://www.bondensegen.com http://www.dn.se/ http://www.hotorgshallen.se/historia http://insynsverige.se/stockholm http://kassalagen.se/Nyheter.htm. http://www.matrebellerna.se/?pg=78487204&s=32 http://www.regeringen.se/ http://www.scb.se/statistik/AM/AA9999/2003M00/AM78ST0302_06.pdf http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/. http://www.stockholm.se/ http://www.stockholm.se/OmStockholm/Stadens-­‐mark-­‐och-­‐egendomar/Torgen1/. http://www.stockholmskällan.se http://www.svenskhandel.se/ http://www.svenskabostader.se/ Tidningar och tidskrifter Dagens Nyheter Driva eget Svenska Dagbladet Grafer, tabeller, figurer Graf 1. Torghandlare med utländsk resp. svensk bakgrund i Stockholms stad. Graf 2. Ålder. Torghandlare i Stockholms stad 2014. Tabell 1. Salutorgens socioekonomiska geografi. 2013. Bilder Omslagsbild -­‐ Torghandeln i Högdalen. Mars 2014. Foto: Bonnie Bernström. Bild 1. Torghandlarväst. Bild i Fastighetskontoret 2010. Bild 2. Hötorgshandlaren i sin upphöjda position i Stockholmstorgvagnen. Foto: Jesper Fundberg. Bild 3a och 3b. Hötorget. Salustånden visar upp olika former av färgprakt. Foto: Bonnie Bernström. Bild 4. Stockholmstorgvagnen som salustånd och hopfälld. Foto: Bonnie Bernström. Bild 5. Annons i entrén till affärsgallerian Fältöversten. Foto: Bonnie Bernström. Bild 6. Tjärhovsplans salustånd och busshållplats. Foto: Bonnie Bernström. Bild 7. Tjärhovsplans sortiment. Foto: Bonnie Bernström. Bild 8. Skärholmens frukt och grönsakshandel. Maj 2014. Foto: Bonnie Bernström. Bild 9. Torghandelns ställningar är fastmonterade i Tensta centrum. Mars 2014. Foto: Bonnie Bernström. Bild 10. Tensta. Ovanför varorna hänger rullar med plastpåsar. Foto: Bonnie Bernström. Bild 11. Hötorgets sortiment. 15 mars 2014. Foto: Bonnie Bernström. Sidan 64 av 65. Bild 12. Sortimentet i Tensta. 28 april 2014. Foto: Bonnie Bernström. Bild 13 Förslag på salustånd från Maria-­‐Gamla stans stadsdelsnämnd. Sannolikt 1999/2000. Foto: Bonnie Bernström. Bild 14. Salustånd i Tensta. Maj 2014. Foto: Bonnie Bernström. Bilaga 1 Samtalsämnen med torghandlare i Stockholms stad 1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Hur kom det sig att du blev torghandlare? Var är du född? Är det någon i din familj (i ditt hemland) som har varit torghandlare? Hur har du lärt dig ditt jobb? Vad har det betytt för dig att vara torghandlare? Berätta om din dag? Var köper du in dina varor? Skulle du vilja ha något annat jobb? Vad är viktigt att kunna som torghandlare? Vad har förändrats i torghandeln sedan du började? Vad utmärker en god och en sämre torghandel? Hur ser torghandelns konkurrens ut? Vad tycker du om att sälja blommor/frukt-­‐grönt? Hur samarbetar torghandlare? Är du med i någon intresseförening? Skickar du pengar till dina släktingar i ditt hemland (Vad gör din fru?) Sidan 65 av 65. Bilaga 2 – Observationstorgen på Stockholmskartan