Charlotta Nermark - Juridiska fakulteten
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Charlotta Nermark Matchfixning ur ett straffrättsligt perspektiv Gränsen mellan att spela dåligt och att spela kriminellt dåligt 2015 Termin 7 Ekonomisk brottslighet Uppsats på juristprogrammet Innehåll FÖRORD 3 1 INLEDNING 4 1.1 Syfte, frågeställning och avgräsning 5 1.2 Metod och material 6 1.3 Forskningsläge 6 1.4 Disposition 7 1.5 Definitioner 7 2 MATCHFIXNING 2.1 9 Brottsupplägget 9 3 MATCHFIXNING – ETT BROTT? 12 3.1 Mutbrott 12 3.2 Tagande och givande av muta 13 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.2.4 Personkrets Mutans syfte att påverka mottagarens tjänsteutövning Otillbörlighetsrekvisitet Särskilt om 10 kap 5 a § 2 men 13 14 14 15 3.3 Grovt brott 17 3.4 Bedrägeri 18 3.5 Utredning av matchfixningsupplägg 19 3.6 Vilka utredningproblem finns? 19 3.7 ”Värnamofallet” och ”Kristianstadsmålet” 20 4 ANALYS 22 4.1 Lagregleringen 22 4.2 Avslutande kommentarer 24 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 2 25 Förord Ur Uppdrag gransknings Den stora spelstöten 1: F.d. spelare: – Jag blev kontaktad av en person på en parkering som ville att jag skulle påverka resultatet och för det skulle jag få en viss summa pengar. Reporter: – Hur mycket pengar rörde det sig om? F.d. spelare: – Det har hänt vid ett par olika tillfällen. Vid nåt tillfälle så var det 50 000 och vi nåt annat tillfälle så var det 200 000 och då hade jag möjlighet att få med mig lagkamrater och erbjuda dem pengar av den här kakan. F.d. spelare: – Han la upp det som det var väldigt enkla pengar att tjäna. 50 000 för 90 minuter, det är en hyfsad timlön. Men han var också väldigt noggrann med vad som skulle hända om det misslyckades och som en säkerhet ville… så vill de här ha mitt pass och det skulle jag få tillbaka antingen när matchen var klar och resultatet hade gått vägen, eller när min skuld var betald. Reporter: – De tog passet i pant på något sätt alltså? F.d. spelare: – Ja, som någon form av säkerhet så de visste vem jag var och hålla lite koll på mig. Personen som erbjöd mutan har själv spelat fotboll på hög nivå i Sverige. Men enligt vår källa, agerade han inte ensam. Bakom mannen stod ett kriminellt nätverk från Balkan som satsade pengarna hos spelbolag i Asien. 1 Ur Uppdrag Granskning 2014-10-08 3 1 Inledning Korruption kan vara ett medel att otillbörligen påverka handlingsprocesser i samhället. Syftet kan vara att smörja maskineriet eller tvärtom rubba dess funktioner. 2 Ämnet för den här uppsatsen är matchfixning, det vill säga manipulation av matcher i syfte att göra vinster på spelmarknaden vilket är en relativt ny företeelse i Sverige. År 2011 uttryckte Mutbrottsutredningen att det med hänsyn till utvecklingen på spelmarknaden fanns risk för att sådan brottslighet kunde bli vanlig även i Sverige. 3 Den första svenska polisanmälan om ett brott som kunde kopplas till en misstänkt manipulerad fotbollsmatch kom dock först under år 2012. Under de två nästkommande åren upprättades omkring 20 anmälningar kopplade till misstänkta manipulerade matcher. 4 Hitintills har endast en tingsrättsdom - där den åtalade friades - meddelats i ett matchfixningsmål. Den 30 september i år släppte Brottsförebygganderådet sin rapport Matchfixning 5 – manipulation av matcher och spelmarknad. I rapporten väcks frågan om att en straffrättslig översyn av området kan vara befogad. Rapporten framhåller vidare att allteftersom bilden av matchfixning i Sverige blir tydligare kan det finnas anledning att se över rättsväsendets arbete och fundera över om det kan förstärkas i något avseende. 6 Granskningen ådagalägger en farhåga om att det rättsliga regelverket inte fångar upp alla komponenter i denna nya företeelse. Mot denna bakgrund finns det anledning att undersöka dagens lagstiftning på området. 2 Cars, T: Mutbrott och korruptiv marknadsföring s 17. SOU 2010:38, s 169. 4 Polisen: Antalet uppgjorda matcher ökar 2014. 5 Brå 2015:18. 6 Brå 2015:18 s 106. 3 4 1.1 Syfte, frågeställning och avgräsning Uppsatsens syfte är att undersöka matchfixning ur ett straffrättsligt perspektiv. Avsikten är att granska dagens straffrättsliga lagstiftning i relation till de gärningar som match- och spelmanipulation innefattar. Undersökningen ämnar utreda hur ett matchfixningsuplägg kan beivras med befintlig straffrättsligreglering. Uppsatsens huvudsakliga frågeställningar är: • Vilka brott kan komma ifråga vid ett matchfixningsupplägg? Under vilka förutsättningar blir dessa tillämpliga? samt • Finns det särskilda svårigheter vid lagföring av matchfixningens aktörer? Uppsatsen avgränsas till upplägg där matchutgången otillbörligen påverkas för ekonomisk vinning genom mutgivning. Uppsatsen är avgränsad till de kommersiella och inte de kulturella värden som kan skadas av korruptionen inom idrotten. Utanför uppsatsens område faller då all argumentation om det klandervärda ur sportslig synvinkel och frågor om etik och värdegrunder. Inte heller berörs frågan om konsekvenser för idrottens värden i stort såsom följder av bristande förtroende och risken för att idrottsrörelsen kan få svårigheter med att rekrytera utövare, ledare eller sponsorer. Beroende på vilka metoder som används vid en matchmanipulation kan straffbestämmelser om utpressning, våld, hot och tvång bli aktuella. Då uppsatsens ämnesområde är ekonomisk brottslighet utreds dessa inte närmare. Idrottsförbundens egna regelverk faller utanför uppsatsens utredningsområde. 5 1.2 Metod och material Matchfixningens beståndsdelar baseras på Brottsförebyggande rådets kartläggning 7 och de i upplägget ingående gärningarna granskas utifrån rättsdogmatisk metod där relevanta rättskällor granskas och analyseras. Det rättsfall som finns på området ingår i materialet liksom underlaget för det åtal där förhandling hållits i Kristianstad tingsrätt men där dom ännu ej avkunnats. Informationsinsamling, intervju och dialog har gjorts med företrädare för åklagarmyndigheten, Svenska Fotbollförbundet, Svenska spel och Riksidrottsförbundet. Ett möjligt metodproblem skulle kunna vara avsaknad av rättspraxis. Sådan brist är inte ovanlig vid nykriminalisering och torde till viss del kunna uppvägas av att lagmotiven är nyligen författade. 1.3 Forskningsläge Beträffande internationell forskning kan nämnas EU-kommissionens kartläggning av straffrättsliga lagstiftningen för matchfixning i de 27 medlemsstaterna. Den nationella forskningen på området är begränsad men de senaste åren har två kartläggningar beträffande spelrelaterade matchmanipulationer genomförts. Lotteriinspektionen fick under 2013 i uppdrag av regeringen att utreda förekomsten av spelrelaterade manipulerade matcher och kartlägga vilka åtgärder som vidtagits inom idrottsrörelsen och spelmarknaden. Inspektionen konstaterade bl.a. att det behövs mer forskning om vilka typer av brott som kan kopplas till manipulation av matcher. 8 7 8 Brå rapport 2015:18 Lotteriinspektionen: Redovisning av regeringsuppdrag Uppgjorda matcher 6 Syftet med den ovan nämnda av Brå genomförda studien var att få en bättre överblick och ökad kunskap om hur manipulerade matcher planeras, genomförs och fungerar i Sverige. 9 1.4 Disposition Uppsatsen inleds med en deskriptiv del med redogörelse för fenomenet matchfixning i Sverige. I avhandlingsdelen undersöks handlingsmönstren i förhållande till de brott som kan komma att aktualiseras vid ett typiskt matchfixningsupplägg, där fokus ligger på mutbrottet. I uppsatsens avslutande del analyseras uppsatsens resultat. I den delen antas ett kritiskt perspektiv. 1.5 Definitioner Det finns ingen allmänt vedertagen definition av begreppet matchfixning. Eftersom denna uppsats behandlar matchfixning med ekonomiska bevekelsegrunder tas Europarådets allmänt hållna definition av en manipulerad match som utgångpunkt. I Europarådets konvention mot manipulerade matcher preciseras begreppet på följande sätt 10: “Manipulation of sports competitions means an intentional arrangement, act or omission aimed at an improper alteration of the result or the course of a sports competition in order to remove all or part of the unpredictable nature of the aforementioned sports competition with a view to obtaining an undue advantage for oneself or for others.” 11 Oklarhet kan emellanåt uppstå då begreppet spelare kan avse såväl den som utövar idrotten som den som satsar pengar på vadhållning. I text där osäkerhet kan råda vilken kategori som åsyftas kommer - i analogi med mutbrottets definitioner – i första hand begreppet deltagare att användas för den som själv är tävlande, alternativt används termen idrottsutövare. 9 Brå 2015:18 s 14. Kap. 1 art. 3.4 11 För svensk översättning se Brå 2015:18 s 13. 10 7 Begreppet funktionär används för den som är domare eller jurymedlem eller annan som har ett bestämmande inflytande över bedömningen. 12 12 Prop 2011/12:79, s 45. 8 2 Matchfixning Matchfixning görs i syfte att göra vinster på spelmarknaden. Målet är att garantera ett givet resultat eller särskilda händelser i matchen vilka är föremål för vadslagning. Parallellt med processen att manipulera matchen sker en annan process som går ut på att manipulera spelmarknaden. Matchfixning sker alltså i två nivåer; manipulation av matchen samt manipulation av spelmarknaden. Som regel krävs det en udda händelse på plan i kombination med ett osedvanligt spelmönster på spelmarknaden för att man överhuvudtaget ska upptäcka dessa fall. 13 Matchfixning är ett globalt problem, där fotbollen blivit den främsta måltavlan. 14 Uppgjorda matcher utgör nu ett prioriterat område både för idrottsrörelsen och för brottsbekämpande organ över hela världen. 15 2.1 Brottsupplägget Brottsförebyggande rådet(Brå) har i sin rapport Matchfixning – manipulation av matcher 16 kartlagt fenomenet i Sverige. För att åskådliggöra vilka gärningar och aktörer som kan förekomma vid en matchfixning som syftar till att göra vinster på spelmarknaden, ges här en beskrivning av ett sedvanligt upplägg. Manipulationen initieras vanligtvis av personer utanför idrotten och ingår ofta i ett mer systematiskt upplägg. 17 Initiativtagare är många gånger nationella matchfixarnätverk som utgörs av grupperingar av kriminella vilka även bedriver annan brottslig verksamhet. I Brå:s rapport framhålls att flera av de involverade är tungt kriminellt belastade även för annan typ av 13 Brå 2015:18, s 18. Sorbonne-ICSS, s 4. 15 Lotteriinspektionen, s 8. 16 Brå 2015:18. 17 Brå 2015:18, s 27. 14 9 brottslighet, såsom narkotikabrott och olika typer av bedrägeribrott. De poliser Brå intervjuat misstänker att pengar från matchfixning används för att köpa in narkotikapartier. 18 Manipulation av matcher och matchresultat är då inte den primära brottsliga verksamheten, utan en kompletterande inkomstkälla. Granskningen visar också att det finns mer stabila och företagsliknande strukturer, benämnda ekobrottsnätverk vilka har förgreningar in i klubbledningar, och vilka systematiskt värvar korrupta spelare och fixar matcher. Pengar rör sig mellan verksamhetens lika delar, och det finns skäl att tro att intäkter från illegal verksamhet delvis finansierar dessa klubbars verksamhet i utbyte mot avkastning på spelmarknaden. 19 De flesta misstänkta fall av manipulerade matcher återfinns inom herrfotboll, från Superettan ner till division 3. 20 Rekryteringsmetoderna sträcker sig från vänskapskorruption och mutor till utpressning, hot och även våld. 21 Värvningsstrategin baseras på en arbetsfördelning mellan flera individer där den initiala kontakten som regel tas av en person med försänkningar inom idrotten. Mellanhänder som ofta är före detta idrottare används regelmässigt. Kommunikationen inleds med ett telefonsamtal till idrottsutövaren som förespeglas ett möte där en intressant kontakt ska förmedlas. Under mötet får idrottaren en diffus förfrågan om han kan tänka sig att hjälpa till att ”fixa en match”. Frågan framförs i allmänhet i vaga ordalag och utan att en muta erbjuds eller specificeras särskilt väl. Om idrottaren är motsträvig söks han upp igen, denna gång av personer han inte känner. Att dessa personer står i förbindelse med den första kontakten är inget som behöver omnämnas. Idrottaren blir erbjuden en muta som kan bestå av allt från några tusenlappar till upp emot sexsiffriga belopp. 22 I detta skede kommuniceras även ofta till idrottsutövaren att det är försent att dra sig ur, att det redan finns stora summor pengar satsade på matchen och att det kan gå illa om han inte ställer upp. Att mutorna på detta sätt kombineras 18 Brå 2015:18, s 29. Brå 2015:18, s 29-30. 20 Brå, 2015:18, s 35. 21 Brå 2015:18, s 43. 22 Brå 2015:18, s 49 19 10 med utpressning och hot är brukligt. 23 Det mest frekventa upplägget är att spelare i det ena laget medvetet försöker förlora. 24 Ett vanligt scenario är att relationer snabbt antar mer inslag av utpressning. Brå menar att omfattningen av våld och hot som används i dessa situationer kan anas i mängden av avvisande och vaga svar från vittnen som framkommer i Polisens förundersökningsmaterial. 25 23 Brå 2015:18, s 49. Brå 2015:18 s 65. 25 Brå 2015:18 s 65. 24 11 3 Matchfixning – ett brott? En kartläggning av lagstiftning mot matchfixning i EU-länder, gjord under 2012, visar att dessa gärningar tillhör olika delar av lagstiftningen och tjänar olika mål i de enskilda länderna. I ett antal av dessa länder är inte alla former av matchfixning i praktiken straffbara. Gemensamt för alla är att rättspraxis är mycket begränsad hittills. 26 För att hantera uppgjorda matcher finns enligt kartläggningen både länder som inriktat sig på de allmänna mutbrotts- eller bedrägeristadgandena och länder som har infört särskilda matchfixningsbrott - antingen i strafflag, idrottslag eller särskild strafflagstiftning. 27 Som exempel kan nämnas att vadslagning relaterad till uppgjorda matcher i Storbritannien kan straffas enligt det specialreglerade brottet spelfusk - cheating at gambling. 28 I svensk lag finns i dagsläget inte någon straffbestämmelse som specifikt kriminaliserar manipulerade matcher. De lagrum i brottsbalken som bli tillämpliga på handlingarna är främst givande och tagande av muta samt möjligen bedrägeribestämmelserna. Beroende på vilka metoder som används vid initierandet av en manipulerad match kan även straffbestämmelser om utpressning, våld, hot och tvång bli aktuella. 3.1 Mutbrott Regler om mutbrott återfinns i brottsbalkens tionde kapitel och har delats upp i tre lagrum avseende tagande av muta, 5 a §, givande av muta 5 b § samt ett särskilt stadgande om grovt brott 5 c §. 26 KEA European Affairs: Match-fixing in sport, s 2. KEA European Affairs: Match-fixing in sport, s 23. 28 KEA European Affairs: Match-fixing in sport, s 32. 27 12 3.2 Tagande och givande av muta Brottet tagande av muta regleras i 5 a §, som stadgar att den som är arbetstagare eller utövar uppdrag och tar emot, godtar ett löfte om eller begär en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget kan dömas. Även den som är deltagare eller funktionär i en tävling som är föremål för allmänt anordnad vadhållning kan enligt paragrafens andra mening dömas för brottet om det förekommit en otillbörlig förmån för hans eller hennes fullgörande av uppgifter vid tävlingen. Brottet givande av muta 29 är en spegelbild av brottet tagande av muta och kan föranleda straffansvar för den som i motsvarande fall lämnar, utlovar eller erbjuder en otillbörlig förmån. 30 Straffskalan för både tagande och givande av muta omfattar böter eller fängelse i högst två år. 3.2.1 Personkrets Mottagaren av mutan ska vara arbetstagare eller uppdragstagare. Begreppet uppdragstagare infördes 2012 31 och innebar en utvidgning av personkretsen som kan bli aktuell i fråga om tagande av muta. Arbetstagarbegreppet omfattar den som är arbetstagare i civilrättslig mening. 32 Om mottagaren av den otillbörliga förmånen är arbets- eller uppdragstagare hos tävlingsarrangören kan även första stycket vara tillämpligt. 33 Det saknar betydelse om arbetsgivaren är en juridisk eller en fysisk person. Är idrottsutövaren varken anställd eller uppdragstagare och tar emot en otillbörlig förmån, där tävlingen inte är knuten till kommersiell 29 10 kap. 5 b §. Prop. 2011/12:79 s 24. 31 Prop.2011/12:79. 32 Prop. 2011/12:79 s 12. 33 Cars, T: Mutbrott och korruptiv marknadsföring s 27. 30 13 vadhållning, faller detta utanför det straffbara området, vilket också uttryckligen var lagstiftarens mening. 34 3.2.2 Mutans syfte att påverka mottagarens tjänsteutövning Utmärkande för mutbrotten är att syftet med förmånen är att påverka mottagarens tjänsteutövning. 35 I 5 a § uttrycks det så att det är fråga om att påverka mottagarens utövning av anställningen eller uppdraget. I andra meningen att påverka deltagarens eller funktionärens fullgörande av uppgifter vid tävlingen. Det är inte nödvändigt – för att gärningen ska vara straffbar – att mutan uttryckligen eller underförstått avser ett pliktstridigt handlingssätt från mottagarens sida, exempelvis att en idrottsutövare lägger sig i en match så att motståndaren vinner. 36 Straffansvar inträder även om mottagarens agerande eller avsedda handlande i det enskilda fallet inte skadar huvudmannens intressen. För ansvar för givande av muta krävs inte att mottagaren har accepterat eller mottagit erbjudandet. Straffrättsligt ansvar inträder redan när en otillbörlig förmån erbjuds i syfte att få deltagaren att handla illojalt mot sin uppdragsgivare. 3.2.3 Otillbörlighetsrekvisitet För att förmånen ska vara straffbar krävs att den är otillbörlig. I förarbetena har anförts att otillbörlighetsbegreppet är beroende av sed, allmän uppfattning och brottets skyddsintresse. En samlad bedömning av alla betydelsefulla omständigheter måste göras i det enskilda fallet. 37 En förmån som är förknippad med ett villkor att mottagaren ska handla på ett visst sätt är självklart otillbörlig. Förmånen kan dock klassas som otillbörlig även om det inte finns något sådant villkor. Det räcker att förmånen är ägnad att 34 Prop. 2011/12:79, s 29. Prop. 2011/12:79 s 43. 36 Cars, T: Mutbrott och korruptiv marknadsföring s 72. 37 Prop. 1975/76:176 s. 35 f. 35 14 påverka mottagarens tjänsteutövning i en viss riktning. 38 I sammanhanget kan förtydligas att straffansvaret träffar den som belönar en fotbollsmålvakt för att släppa in mål och därigenom bidra till att det egna laget förlorar matchen men det kan inte anses utgöra en otillbörlig påverkan att utlova prispengar för att stärka idrottsutövarens motivation att göra en bättre insats eller premiera ett bra resultat. 39 Det är inte en förutsättning att förmånen faktiskt påverkat, redan risken för påverkan är tillräcklig. Om transaktionen objektivt sett skulle kunna påverka mottagarens arbetsprestation eller bedömas utgöra belöning för redan utförda uppgifter kan otillbörlighet föreligga. 40 Att idrottsutövaren godtar ett löfte om en förmån kan räcka och det saknar betydelse om denne senare inte är villig att fullfölja det förutsatta matchupplägget. 41 3.2.4 Särskilt om 10 kap 5 a § 2 men Många gånger är idrottsutövare att betrakta som anställda eller uppdragstagare, som exempel kan nämnas fotbollsspelare i större klubbar. I sådana fall omfattas de av straffansvaret för anställda och uppdragstagare. 42 Är de däremot medlemmar i en förening eller finns ingen huvudman, gäller bestämmelserna om muta vid tävlingar enligt 5 a § 2 men. Att korruption inom idrottstävlingar är särpräglad i jämförelse med den traditionella korruptionssituationen uppmärksammades i förarbetena. Skillnaden består både i att aktörerna inte motsvarar den traditionella personkretsen i mutbrottslagstiftningen men även i att mutan inte är ägnad att påverka lojalitetsplikten i förtroendeförhållanden inom den offentliga förvaltningen eller privata affärssektorn. 43 Till stöd för kriminaliseringen av 38 Prop.1975/76:176 s. 36. SOU 2010:38 s. 240. 40 Prop. 2011/12:79 s 43. 41 Holmqvist m.fl.: Brottsbalken: en kommentar, 10 kap. 5 a § s 6. 42 Cars, T: Mutbrott och korruptiv marknadsföring s 27. 43 SOU 2010:38, s. 152-153, 164. 39 15 muta vid tävlingar åberopades att ett beaktansvärt intresse numera utgörs av integriteten hos de system för kommersiell vadhållning som tillåts i anslutning till tävlingar. Kommersiell vadhållning som anordnas för allmänheten omsätter mycket stora penningsummor. De höga beloppen gör att de sanktionsmekanismer, såsom avstängning, som finns inom idrottsrörelsen för att beivra mutbrott kan i många fall verka avskräckande för de tävlande som tar emot otillbörliga förmåner. Likväl riskerar de att vara otillräckligt avhållande. 44 I förhållande till förmånens givare är de helt utan verkan. 45 En förutsättning för straffansvar är att mottagaren kan ha ett direkt inflytande över tävlingens utgång och förlopp. 46 Det har regelmässigt deltagare och funktionärer. Utöver bevis för att muta erbjudits, lovats eller överlämnats krävs att mutan rent objektivt innebär risk för att utgången av tävlingen påverkas på ett irreguljärt sätt, exempelvis genom att spelreglerna tillämpas felaktigt. 47 Med tävling avses alla slags evenemang som innefattar att prestationer mäts mot varandra. 48 En grundläggande begränsning av det straffbara området är att tävlingen ska vara föremål för allmänt anordnad vadhållning. Vadhållning har här samma innebörd som i 3 § lotterilagen 49 och innebär en form av lotteri där en eller flera deltagare - med eller utan insats – kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna får. Vadhållningen är allmänt ordnad om den är öppen för allmänheten och bedrivs med erforderliga myndighetstillstånd. 50 Straffansvaret omfattar sålunda både spelare och domare vid fotbollsmatcher som är oddssatta av 44 SOU 2010:38, s 169. Prop. 2011/12:79 s. 29. 46 SOU 2010:38, s 169. 47 Cars, T: s 27. 48 Prop. 2011/12:79 s 45. 49 Lotterilagen (1994:100). 50 Cars, T: Mutbrott och korruptiv marknadsföring, s 37. 45 16 Svenska Spel AB eller utländskt spelföretag. Idrottsutövarens eller funktionärens uppsåt måste omfatta de faktiska och rättsliga omständigheter som utgör grundvalen för omdömet att förmånen är otillbörlig. Däremot saknar dennes föreställning om vad som är otillbörligt betydelse. 51 Normalt överlämnas förmånen med direkt uppsåt att påverka tävlingsresultatet. Enligt utredaren kan det vara svårt att bevisa att ett sådant uppsåt förelegat. Det kan göras gällande att förmånen ges för att visa uppskattning för idrottsutövarens prestationer samtidigt som det indirekt antyds eller implicit framgår vilket resultat givaren önskar. För att motverka sådana förfaranden framhålls att det för straffbarhet bör räcka att förfarandet typiskt sett är ägnat att påverka utgången av tävlingen. 52 3.3 Grovt brott Är givandet eller tagandet av muta att anse som grovt, döms för grovt tagande av muta eller grovt givande av muta till fängelse i lägst sex månader och högst sex år enligt stadgandet i 5 § c. Vid bedömningen av huruvida brott är att bedömas som grovt uppräknas i paragrafen att man särskilt ska beakta om gärningen innefattat missbruk av eller angrepp på särskilt ansvarsfull ställning, avsett betydande värde eller ingått i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller annars varit av särskilt farlig art. Att gärningen varit av särskilt farlig art är ämnat att fånga in bland annat det fallet att gärningsmannen vid det aktuella mutbrottet använt falska handlingar eller vilseledande bokföring. 53 Brottet kan också bedömas som grovt om gärningen lett till att huvudmannen tillfogats betydande eller 51 SOU 1974:37, s 135. SOU 2010:38, s 165. 53 Prop. 2011/12:79 s. 31. 52 17 synnerligen kännbar skada. 54 3.4 Bedrägeri Den som påverkar ett matchresultat för att lura till sig pengar genom vadhållning kan sägas bedra både spelbolaget och spelbolagets kunder. Det bör dock framhållas att det inte är olovligt att anta vadslagningar som är till synes irrationella, eller göra det baserat på ”insiderinformation”. 55 Ur ett vadhållningsperspektiv skulle en manipulation kunna betraktas som ett bedrägeri, eftersom det innebär ett manipulativt förfarande som leder till vinning respektive skada. En grundläggande förutsättning för att bedrägeri enligt 9 kap 1 § första stycket brottsbalken ska kunna aktualiseras är att en fysisk person har vilseletts. För bedrägeri förutsätts att ett vilseledande har skett som innebär vinning respektive skada. Om och hur vilseledandet går till i samband med vadslagning hos spelbolag är dock inte uppenbart. I de flesta fall har ingen fysisk person hos de berörda spelbolagen vilseletts eftersom förfarandet synes vara helt automatiserat. Ansvar för bedrägeri enligt 9 kap. 1 § första stycket brottsbalken kan i sådana fall inte komma ifråga. Det är därför oklart hur långt bedrägeribestämmelsen sträcker sig vid matchfixning. Ansvar för bedrägeri enligt 9 kap. 1 § andra stycket brottsbalken (s.k. datorbedrägeri) kan dock inträda utan att något vilseledande är för handen. För datorbedrägeri krävs emellertid en olovlig påverkan på resultatet av en automatisk informationsbehandling eller någon annan liknande automatisk process genom lämnande av en oriktig eller ofullständig uppgift, eller genom ändring i program eller upptagning eller på annat sätt. Datorbedrägeribestämmelsen avser följaktligen manipulationer av själva datorn eller andra automatiska processer, hos till exempel bankomater. I det typiska matchfixningsfallet förekommer inte denna typ av manipulation och 54 55 SOU 2010:38, s 242. Brå 2015:18, s 88. 18 ansvar för bedrägeri enligt 9 kap. 1 § andra stycket brottsbalken kan således inte heller komma ifråga. 3.5 Utredning av matchfixningsupplägg Utredningar om brott kopplade till misstänkt matchfixning hamnar idag per automatik hos åklagare på Riksenheten mot korruption. Där har utredare och åklagare specialinriktning mot ekonomisk brottslighet och korruption. 56 Placeringen av matchfixningsärenden vid Riksenheten mot korruption, som har utredningsmonopol på korruptionsbrott 57, innebär att huvudfokus sätts på mutbrottet, vilket bekräftas av åklagarnas utredningar i de hittills förekommande ärendena. Enligt Svenska fotbollsförbundet har förbundet gjort en handfull polisanmälningar om misstänkta manipulerade matcher men antalet är sekretessbelagt. 58 Under 2015 har hittills sex stycken polisanmälningar gjorts angående misstänkt matchfixning. 59 3.6 Vilka utredningproblem finns? Att utreda manipulerade matcher innebär en utmaning på grund av att det är en ljusskygg verksamhet som sker i dolda strukturer som alla olovliga verksamheter. 60 Samtliga intervjuade har nämnt tystnadskulturen som en försvårande utredningsomständighet. 61 Matchfixning utgör en typ av brottslighet som av sin natur är oerhört svår att få de inblandade att prata om. Problem med att få inblandade att vittna är således en utbredd uppfattning. Vidare framhålls att idrottsrörelsen inte själv kan komma till rätta med problemet då det handlar om matchfixning som initieras av personer utanför idrotten. 62 En viktig åtgärd som framhållits för att komma 56 Brå 2015:18 s 63. Åklagarmyndigheten. 2015-10-17. 58 Anders Hübinette, förbundsjurist Svenska fotbollförbundet. 59 Åsa Elfving, Poliskommissarie, Gruppen för utredning av korruptionsbrott. 60 Brå 2015:18, s 18. 61 Kammaråklagare Johan Lindmark, Riksenheten mot korruption. 62 Johan Claesson, Riksidrottsförbundet. 57 19 till rätta med problematiken är att luckra upp den tystnadskultur som råder och få idrottare att våga kliva fram och berätta. 63 Det framhålls även att det i matchfixningssammanhang är svårt att säkra annan tillförlitlig bevisning. Att samla tillräcklig bevisning framhålls som ett större problem än den straffrättsliga lagstiftningen. 64 I sammanhanget bör understrykas att det är svårt att med säkerhet skilja oavsiktliga misstag från avsiktliga. Till skillnad från spelmarknaden, där tydliga avvikelser i oddsrörelser kan indikera att matchen är manipulerad, är det oftast svårt att upptäcka själva manipuleringen på plan. 65 3.7 ”Värnamofallet” och ”Kristianstadsmålet” Under hösten 2014 prövades för första gången ett mål angående matchfixning av allmän domstol i Sverige, ”Värnamofallet”. 66 Enligt utredningen i målet hade den tilltalade under hösten 2013 stämt träff med tre fotbollsspelare anställda i IFK Värnamo. Den tilltalade var bekant med en av dem genom att de hade varit lagkamrater i klubben. Under mötet hade den tilltalade frågat de tre spelarna om de var intresserade av att medverka i matchfixning av en match i den näst högsta divisionen i fotboll. Själva erbjudandet om betalningen framfördes enligt utredningen vid ett senare tillfälle av två okända män. Vid detta tillfälle var den ej åtalade närvarande. Åklagaren valde att stämma för mutbrott. Tingsrätten anförde att det för straffrättsligt ansvar vid mutbrott krävs att en otillbörlig förmån lämnas, utlovas eller erbjuds arbetstagaren. Tingsrätten fann det visat att den åtalade träffat de tre spelarna och ställt frågan om de var intresserade av att medverka till en läggmatch. Däremot ansåg domstolen inte det visat att den 63 Johan Claesson, Riksidrottsförbundet. Anders Hübinette, förbundsjurist Svenska Fotbollförbundet. 65 Brå 2015:18, s 63. 66 Jönköpings TR B 1359-14. 64 20 åtalade, på det sätt som angetts i gärningsbeskrivningen, hade erbjudit en otillbörlig förmån i form av pengar för deras medverkan. Åklagaren ansågs inte ha lyckats visa att det fanns ett samband mellan den åtalades agerande gentemot spelarna och de okända männens erbjudande om betalning. På grund av de angivna förhållandena ogillade domstolen åtalet för grovt givande av muta. Åklagaren har överklagat målet till Göta hovrätt. 67 I Kristianstad tingsrätt står sex personer åtalade för givande respektive tagande av muta samt även i vissa fall utpressning, olaga tvång och försök till utpressning samt övergrepp i rättssak. 68 Målet inbegriper åtal av såväl den person högre upp i brottshierarkin som initierat fixandet av matchen, mellanhanden som skött kontakten med spelare samt idrottsutövarna. Enligt åklagaren är brotten att anse som grova eftersom de varit av särskilt farlig art. Den grövre graden motiveras av åklagaren med att Kristianstads FF utsatts för betydande ekonomisk risk för förlust av sponsor-och publikintäkter samt risken för misstro mot spelmarknaden och spelföretagen samt idrotten generellt. Målet är unikt eftersom en av de inblandade spelarna har erkänt att han tagit mutor för att medvetet spela dåligt. Dom är inte avkunnad vid denna uppsats inlämnande. 67 68 Hovrättens mål B3202-14 är under beredning och förhandling sker den 20 oktober 2015. Kristianstads TR B 1394-15 Aktbilaga 68. 21 4 Analys 4.1 Lagregleringen Granskningen visar att det i svensk rätt finns en reglering som framtagits i avsikt att reglera matchfixningsupplägg. 69 Bestämmelser om givande och tagande av muta för deltagare och funktionär i tävling som är föremål för allmänt ordnad vadhållning har införts i kapitlet om förskingring, trolöshet och mutbrott som ett direkt svar på en eventuell framtida förekomst av manipulerade matcher. Mutbrottslagstiftningen riktar in sig på det otillbörliga erbjudandet vilket emellertid endast utgör ett moment i manipulationsupplägget. Det straffbara området för initiativtagare är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån medan förberedelserna, sonderingarna, själva matchfixningen faller utanför. Det som är drivkraften för manipulationerna d.v.s. vadslagningen är inte heller straffbar i sig. Detta kan förklaras med korruptionslagens fokus och tradition som bekämpare av illojala beteenden inom offentlig anställning. Men matchfixningens roll i en systematisk och pågående verksamhet där de olika momenten fördelas på flera mellanhänder som agerar stegvis med inslag av våld och hot har möjligen mer gemensamt med den organiserade kriminella verksamheten. I det ovan redovisade Värnamofallet 70 innehåller åklagarens gärningsbeskrivning flera aktörer som medverkat i olika mån. Trots att domstolen fastslår att den åtalade framfört ett förslag om läggmatch frias denne då annan aktör erbjudit betalning och sambandet mellan förslagen inte visats. Utgången i målet kan tyda på att mutgivare kan vara svåra att fånga med mutbrottsregelringen då manipulerade matcher ofta är en konspiration med flera aktörer inblandade. 69 70 BrB 10 kap. 5 a § 2 men. Se ovan avsnitt 3.7. 22 Som tidigare nämnts är utredningssvårigheterna med manipulerade matcher påtagliga då en stark tystnadskultur råder. Om inte någon av de inblandade träder fram frivilligt krävs att deltagarens insats på plan ger anledning till misstankar. Det är inte kriminellt att underprestera som idrottare. Att medvetet förlora en match av ”sportsliga” skäl kan inte sanktioneras straffrättsligt om vadhållningsinslaget saknas. Gränsen mellan en otillräcklig prestation och en medvetet dålig insats är inte enkel att dra. De flesta matcher innehåller inslag av felbedömningar och även med videofilmning och expertgranskning är det svårt att avslöja ett onormalt beteende. Svårigheterna kan minskas av att alla utredningar om spelmanipulation handläggs av Riksenheten mot korruption som då ges möjlighet att hitta samband och mönster som kanske inte annars hade identifierats. Trots de bevissvårigheter på grund av tystnadskulturen som påtalats av samtliga som intervjuats har åklagaren hittills valt att åtala i två matchfixningsmål. I det första målet ogillades åtalet av tingsrätten med hänvisning till att bevisningen var otillräcklig. I det andra målet har en idrottsutövare erkänt mutbrottet och åklagaren har således ett nyckelvittne. Det torde förbättra förutsättningarna i bevishänseende men även de nedlagda utredningarna ger indikationer på att det är bevissvårigheter som hindrar lagföring. Eftersom utredningen tyder på att mutgivarna systematiskt delar upp erbjudandet både tidsmässigt och innehållsmässigt, så skulle en eventuell översyn av lagen kunna undersöka om det för lagföring är nödvändigt att kräva ett visat samband mellan de olika delarna av erbjudandet. Fortfarande är en förutsättning för att lagföring överhuvudtaget ska kunna ske att den rådande tystnadskulturen på något sätt luckas upp. Ett steg i rätt riktning är att åklagaren nu åtalar i ett fall där en idrottsutövare har erkänt tagande av 23 muta. En fällande dom torde kunna fungera avskräckande och även tydliggöra var gränsen går beträffande matchfixning. 4.2 Avslutande kommentarer En naturlig reaktion på ökad förekomst av matchfixningsupplägg är att rikta intresset mot den straffrättsliga regleringen på området. Utvidgningen av personkretsen i mutbestämmelserna visar att lagstiftaren agerat snabbt samt att lagstiftaren anser att fenomenet är en straffrättslig angelägenhet som är prioriterad att bekämpa. Idrottsrörelsen har också egna regelverk på området, dessa kan av flera skäl inte anses tillräckliga. I första hand för att de idrottsliga sanktionerna enbart kan tillämpas på idrottsutövaren, alltså muttagaren, men är helt verkningslösa i förhållande till mutgivaren. Blir idrottsutövaren avstängd kan mutgivaren fortsätta manipulera matcher med andra deltagare. Det finns härigenom en risk att allmänhetens förtroende för rättsordningens möjligheter att komma till rätta med problemet förloras. Utan möjlighet till domstolsprövning kan idrottsutövare och funktionärer bli föremål för ryktesspridning som kan påverka deras karriärer och personliga varumärke. En misstänkt fotbollsspelare kan förlora både sitt jobb och sina fans på grund av ett rykte som han då aldrig får möjlighet att motbevisa. En välfungerande straffrättslig reglering är således nödvändig ur rättsäkerhetssynpunkt. 24 Käll- och litteraturförteckning Offentligt tryck Propositioner Prop. 1975/76:176 Om ändring i brottsbalken m.m Prop. 2011/12:79 En reformerad mutbrottslagstiftning Statens offentliga utredningar SOU 1974:37 Mut-och bestickningsansvaret SOU 2010:38. Mutbrott – betänkande av Utredningen om mutor Litteratur Cars, Thorsten: Mutbrott och korruptiv marknadsföring, 3:e upplagan, Norstedts Juridik 2012 Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne och ICSS: Protecting the Integrity of Sport Competition – The Last Bet for Modern Sport 2014 Holmqvist, L m.fl: Brottsbalken, En kommentar, del I, Studentutgåva 7 Norstedts Juridik, 2013 Elektroniska källor Brottsförebygganderådet: Matchfixning – manipulation av matcher och spelmarknad Rapport 2015:18 http://www.bra.se/download/18.7571ddb14f448a3848b1f18/144351386920 2/2015_18_Matchfixning.pdf Europarådet: Convention on the Manipulation of Sports Competitions. 201409-18. (12/10 2015) http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list//conventions/rms/09000016801cdd7e KEA European Affairs: Match-fixing in sport 2012 (12/10 2015) http://ec.europa.eu/sport/library/studies/study-sports-fraud-finalversion_en.pdf Lotteriinspektionen: Redovisning av regeringsuppdrag Uppgjorda matcher DNR:13Li871 2013-12-17 (11/10 2015) http://www.lotteriinspektionen.se/sv/Press/Nyheter/Rapport-om-uppgjordamatcher/ 25 Polisen: Antalet uppgjorda matcher ökar 2014-10-13 (10/10 2015) https://polisen.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Gemensam/Antalet-uppgjordamatcher-okar-/ Uppdrag Granskning, UG-referens: Den stora spelstöten 2014-10-08, (15/10 2015) http://www.svt.se/ug/ug-referens/ug-referens-den-stora-spelstoten Åklagarmyndigheten: Riksenheten mot korruption, 17/10 2015 http://www.aklagare.se/Sok-aklagare/Nationellaaklagaravdelningen/Riksenheten-mot-korruption/ 26
© Copyright 2024