1. No category

Riskutredning avseende transport av farligt gods
KV. GASVERKET 1,
KRISTIANSTAD KOMMUN
PROJEKTNUMMER: 262684
2015-06-26
Uppdrag:
262684, Riskhänsyn detaljplan Gasverket 1, Kristianstad
Titel på rapport:
Riskutredning avseende transport av farligt gods
Status:
Rapport
Datum:
2015-06-26
Medverkande
Beställare:
Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen Kristiandstad
Kontaktperson:
Jeanette Petersén
Uppdragsansvarig:
Cecilia Sandström, Tyréns AB
Handläggare:
Max Gunnarsson, Tyréns AB
Kvalitetsgranskare:
Emma Bengtsson, Tyréns AB
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
2(22)
Innehållsförteckning
Uppdrag: ......................................................................................................................... 2
Medverkande .................................................................................................................. 2
Innehållsförteckning ................................................................................................... 3
1
Inledning............................................................................................................. 4
1.1
Mål och Syfte ........................................................................................................ 4
1.2
Omfattning och Avgränsning.................................................................................. 4
1.3
Metod .................................................................................................................... 4
1.4
Underlag ............................................................................................................... 5
1.5
Principer för riskvärdering ...................................................................................... 5
1.5.1 Allmänna principer för riskvärdering....................................................................... 5
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland ............................................... 6
1.5.2 Applicerad riskvärdering i denna riskanalys ........................................................... 7
2
Förutsättningar .................................................................................................. 7
2.1
Området samt planerad verksamhet ...................................................................... 7
2.2
Farligt gods ........................................................................................................... 8
2.2.1 Farligt gods på järnväg ........................................................................................ 11
2.2.2 Farligt gods på väg .............................................................................................. 12
2.3
3
Förvaring av brandfarliga och explosiva varor ...................................................... 13
Utredning .......................................................................................................... 13
3.1
Transport av farligt gods på järnväg ..................................................................... 14
3.1.1 Individrisk ............................................................................................................ 14
3.1.2 Samhällsrisk ........................................................................................................ 14
3.2
Transport av farligt gods på väg........................................................................... 14
3.2.1 Individrisk ............................................................................................................ 15
3.2.2 Samhällsrisk ........................................................................................................ 15
3.3
Samlad bedömning av individrisk för väg och järnväg .......................................... 16
4
Diskussion ....................................................................................................... 16
5
Slutsats............................................................................................................. 17
Referenser ................................................................................................................. 20
6
Beräkningsbilaga ............................................................................................. 21
6.1
Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på järnvägen ...................... 21
6.2
Konsekvensberäkningar ...................................................................................... 21
6.3
Samhällsrisk ........................................................................................................ 21
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
3(22)
1
Inledning
Tyréns AB har på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad upprättat
en riskutredning med avseende transporterna av farligt gods på järnvägen och E22 i anslutning
till det aktuella planområdet samt intilliggande industrier.
Denna rapport har tagits fram i samband med ny detaljplan för ändrad markanvändning.
Fastighetsägaren önskar nu undersöka möjligheten att tillåta kontor och idrottsverksamhet på
det aktuella planområdet.
I uppdraget ingår att ta fram en riskanalys avseende olycksrisker till följd av transporter av farligt
gods på den intilliggande järnvägen och E22 samt bedöma lämpligheten för önskad verksamhet
i byggnaden med avseende på närheten till järnvägen och E22 samt dess transporter av farligt
gods. I uppdraget ingår också att identifiera eventuella risker från intilliggande industrier eller
verksamheter.
1.1 Mål och Syfte
Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker inom
området kopplade till transporterna av farligt gods på närliggande järnväg, E22 samt
intilliggande industrier.
Syftet med riskanalysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende akuta olycksrisker
orsakade av transport av farligt gods på Åhusbanan och E22) samt hantering av brandfarliga
och explosiva varor på intilliggande industrier. Detta innefattar både att avgöra områdets
lämplighet för önskad bebyggelse samt eventuella behov av riskreducerande åtgärder på
området för att kunna tillåta önskad bebyggelse.
1.2 Omfattning och Avgränsning
Riskanalysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill järnväg,
E22 och transporterna av farligt gods som sker där samt hantering av brandfarlig och explosiv
vara på intilliggande fastigheter.
Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar:
·
Hur påverkas området av järnvägen och transporterna av farligt gods som sker där?
·
Hur påverkas området av eventuell hantering av brandfarlig vara på intilliggande
fastigheter?
·
Vilka åtgärder krävs eller vilka begränsningar finns för att möjliggöra den planerade
markanvändningen?
Studien beaktar kvantitativt riskerna med farligt gods på järnväg och E22 (individ- och
samhällsrisk beräknas) samt kvalitativt riskerna med eventuell hantering av brandfarlig vara på
intilliggande fastigheter.
Studien omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning eller
markföroreningar etc.
1.3 Metod
Riskanalysen behandlar den planerade verksamheten på området, antalet transporter med
farligt gods, mängderna av farligt gods, tillstånd för hantering av brandfarlig vara på intilliggande
fastigheter och så vidare. Utifrån denna information görs en kvantitativ bedömning över
risknivåerna på olika avstånd från vägen.
Riskanalysen arbetar efter följande frågeställningar:
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
2015-06-26
·
Vad kan hända (riskidentifiering)?
·
Hur ofta kan det hända (sannolikhetsbedömning)?
·
Vilka blir konsekvenserna (konsekvensbedömning)?
·
Vad blir risken (bedömning av risken)?
·
Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet (riskvärdering)?
Transporterade mängder av farligt gods hämtas från Räddningsverkets (numera Myndigheten
för Samhällsskydd och Beredskap) mätningar i september 2006 samt med uppgifter från
Trafikverkets Statistikcentrum.
1.4 Underlag
Som underlag till denna rapport har följande dokument använts:
•
Riskutredning avseende transport av farligt gods, Hammarshus, Kristianstad
kommun, Tyréns AB, uppdragsnummer 246329
•
Detaljerad riskbedömning för detaljplan Kanalhusen, upprättad av WSP, daterad
2012-04-10
•
Risk, PM för detaljplan kv Flickskolan, upprättad av WSP, daterad 2014-02-28
•
Detaljplan för Gasverket 1 mfl, Kristianstad, Kristianstad kommun,
Planförutsättningar och bedömning av miljöpåverkan (Behovsbedömning enligt
PBL och MB, Stadsbyggnadskontoret, Kristianstad kommun, daterad 2015-05-04,
diarienummer: BN 2014-3478
1.5 Principer för riskvärdering
1.5.1
Allmänna principer för riskvärdering
Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för
värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997):
·
Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att
reducera eller eliminera en risk skall detta göras.
·
Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den
nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför.
·
Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara
skäligt fördelade inom samhället.
·
Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form
av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer.
Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida riskerna kan anses vara tolerabla,
tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i
nedanstående figur.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
5(22)
Figur 1. Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997).
Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt. Även om
principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra
grundtanken till även kvantitativa riskvärderingar.
Som riskvärderingskriterier kan två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk,
användas. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt
på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. I definitionen av
individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om
denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population.
Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker
vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka.
Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för
samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997):
Individrisk
-5
•
individrisknivåer på 10 per år som övre gräns för område där risker under vissa
förutsättningar kan tolereras
•
individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som
små
•
området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans ”as low as resonable
practicable”, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas
Samhällsrisk
•
Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per
år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1.
•
Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på
F/N-kurva -1. Riktlinjer för riskvärdering regionalt och lokalt
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett gemensamt
dokument, Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne, Västra Götaland och
Stockholm, 2006). I denna anges att en riskanalys ska upprättas vid den händelse att
bebyggelse planeras på ett avstånd mindre än 150 meter från en transportled för farligt gods.
Inga fastslagna kriterier finns för hur stor den acceptabla risken är.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
6(22)
1.5.2
Applicerad riskvärdering i denna riskanalys
Riskutredningen kommer genomföras som en kvantitativ utredning med avseende på
transporterna och vilka typer av farligt gods som fraktas på järnvägen och de riskavstånd som
kan förväntas med avseende på detta. Detta görs med hjälp av beräkning av individrisken.
Beräkningar av samhällsrisken genomförs för att ta hänsyn till befolkningstätheten i det aktuella
området.
Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram en vägledning avseende värdering av risker längs
transportleder för farligt gods (RIKTSAM, 2007). RIKTSAM anger att idrotts- och
sportanläggningar utan betydande åskadarplats normalt kan accepteras utan vidare utredning
på ett avstånd av 70 meter från transportleden. På närmare avstånd krävs en utredning enligt
RIKTSAM, vilket innebär att specifika riskmått ska tas fram samt att dess ska understiga
angivna kriterium.
2
Förutsättningar
2.1 Området samt planerad verksamhet
Det aktuella planområdet är beläget i södra Kristianstad och ligger i anslutning till Kristianstad
Arena och befintliga fotbolls-, friidrotts-, och tennisanläggningar. Området ligger i närheten av
Åhusbanan (som närmast cirka 25 meter från planområdet) och E22 (som närmast cirka 17
meter från planområdet). Området är idag till stor del obebyggt men det finns några mindre
verksamheter i områdets norra del. Området planeras omfatta en huvudarena med läktare för
1100 personer och spelplan för fotboll och amerikansk fotboll, ny konstgräsplan, lokaler för drift
och skötsel, parkeringsytor, tennisanläggning och markanläggningar. Figur 2 visar en karta över
området. Den framtida markanvändningen på planområdet är inte helt fastställd och
Kristianstad kommun önskar viss flexibilitet för användningen.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
7(22)
Figur 2: Det aktuella området markerat med gult. Söder om planområdet går E22 och väster om
området går Åhusbanan. Planområdet omfattar Gasverket 1 och kvarteret
Vindspelet.
2.2 Farligt gods
Gods som klassificeras som farligt gods delas in i nio klasser utifrån godsets egenskaper.
Farligt gods-transporter kan innehålla en mängd olika ämnen vars fysikaliska och kemiska
egenskaper varierar. Gemensamt är riskerna kring ämnenas inneboende egenskaper, som kan
komma att påverka omgivningen vid en järnvägsolycka eller annan olycka under transporten.
För transporter av farligt gods på järnväg finns ett särskilt regelverk (MSBFS 2015:2:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på
järnväg, RID-S) och på väg finns ett annat regelverk (MSBFS 2015:1: Myndigheten för
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
8(22)
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg, ADR-S).
Föreskrifterna reglerar bland annat förpackning, märkning och etikettering, vilka mängder som
tillåts samt vilken utbildning involverade aktörer behöver. Allt för att undvika tillbud och olyckor.
En del av farligt gods-klasserna utgör normalt inte en fara vid en olycka med transport av farligt
gods, eftersom konsekvenserna stannar i fordonets närhet. Detta gäller vanligtvis för
exempelvis oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) samt övriga farliga ämnen och
föremål (klass 9).
För olyckor med farligt gods är det framförallt fyra stycken konsekvenser samt kombinationer av
dessa som utgör riskkällorna:
·
Explosion (både från explosivämnen och från snabba brandförlopp i brännbara
gasblandningar)
·
Brand
·
Utsläpp av giftig gas
·
Utsläpp av frätande vätska (även om konsekvenserna oftast begränsas till fordonets närhet)
Med grund i indelningen av farligt gods i olika klasser kan man härleda dessa konsekvenser till
vilka som kan antas ske vid olycka med utsläpp av olika farligt gods-klasser. Brandfarliga
vätskor (klass 3) som strömmar ut, breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av
vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand kan uppstå både direkt eller
genom en fördröjning. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand.
I tabell 1 redovisas de representativa skadehändelser som användes vid framtagandet av
RIKTSAM- Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen i Skåne Län.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
2015-06-26
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
9(22)
Tabell 1. Representativa skadehändelser och skador för olika farligt gods-klasser. B = brännbart,
G = giftigt. (ØSA, 2004)
Farligt
godsklass
Ämne
Typ av gods
Skadehändelse
Skada
1
Explosiva
ämnen
Explosivämne
Detonation
Tryck
2
Gaser
Tryckkondenserad
gas, B
UVCE
Brännskada
och tryck
2
Gaser
Tryckkondenserad
gas, B
BLEVE
Brännskada
2
Gaser
Tryckkondenserad
gas, B
Jetflamma
Brännskada
2
Gaser
Tryckkondenserad
gas, G
Giftmoln
Giftigt
3
Brandfarliga
vätskor
Vätska, B
Pölbrand (direkt)
Brännskada
3
Brandfarliga
vätskor
Vätska, B
Pölbrand (fördröjd)
Brännskada
3
Brandfarliga
vätskor
Vätska, B och G
Pölbrand (direkt)
Brännskada
och giftigt
3
Brandfarliga
vätskor
Vätska, B och G
Pölbrand (fördröjd)
Brännskada
och giftigt
3
Brandfarliga
vätskor
Vätska, B och G
Giftmoln
Giftigt
6
Giftiga ämnen
Frätande
ämnen
Vätska, G
Giftmoln
Giftigt
Vätska, F
Stänk från vätska
Frätskada
8
Beräkningar av konsekvenserna från dessa representativa scenarier genomfördes i samband
med att RIKTSAM togs fram och fastställdes. För var och ett av dessa representativa scenarier
genomfördes beräkningar med olika typämnen för att komma fram till ett dimensionerande
konsekvensavstånd. Beräkningarna genomfördes med 10000 stycken iterationer, för att variera
vindhastigheter, hålstorlekar för utsläpp och så vidare. Det dimensionerande avståndet
fastställdes som det avstånd som understegs i 80 % av fallen.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
10(22)
2015-06-26
Tabell 2. Dimensionerande avstånd för representativa scenarier för olika skadehändelser vid
transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. (ØSA, 2004)
Farligt
gods-klass
Typ av gods
Skadehändelse
Dimensionerande avstånd
1
Explosivämne
Detonation
110
2
Tryckkondenserad gas,
B
UVCE,
gasmolnexplosion
20
2
Tryckkondenserad gas,
B
BLEVE
320
2
Tryckkondenserad gas,
B
Jetflamma
25
2
Tryckkondenserad gas,
G
Giftmoln
150
3
Vätska, B
Pölbrand, direkt
30
3
Vätska, B
Pölbrand, fördröjd
50
3
Vätska, B, G
Pölbrand, direkt
30
3
Vätska, B, G
Pölbrand, fördröjd
50
3,6
Vätska, B, G
Giftmoln
110
Kumulativ fördelning, P(X>x)|utsläpp
1
Detonation
0.9
UVCE
0.8
BLEV E
0.7
Jetflamma
0.6
Giftig gas
0.5
Pölbrand (direkt)
0.4
Pölbrand (fördröjd)
0.3
Giftig vätska (klass 3)
0.2
Giftig vätska (klass 6)
0.1
Frätande vätska
0
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
x, Avs tånd,m
Figur 3. Fördelning över dimensionerande avstånd vid varierande parametrar för representativa
scenarier för olika skadehändelser. Totalt 10000 simuleringar ligger till grund för
redovisningen. (ØSA, 2004)
2.2.1
Farligt gods på järnväg
Den aktuella sträckningen, Åhusbanan, går mellan Kristianstad och Åhus och passerar
planområdet längs med vägen. Sträckan används enbart för godstransporter. Flödet av godståg
och andel transporter med farligt gods som används i beräkningarna är hämtade från WSP:s
riskbedömning för detaljplan Kanalhusen, se avsnitt 1.4 . Den riskbedömningen beskriver ett
framtida flöde om 18 godståg per dag där 50 % av det farliga godset är gasol (klass 2.1) och 50
% är frätande ämnen (klass 8).
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
11(22)
2015-06-26
2.2.2
Farligt gods på väg
På E22 transporteras farligt gods. Nedan redovisas övre och nedre gräns för transporterad
mängd farligt gods samt den mängd som har antagits i denna utredning (80 % av intervallet).
Informationen är hämtad från Tyréns riskutredning avseende transport av farligt gods för
Hammarshus, se avsnitt 1.4.
Tabell 3 Transporterad månatlig mängd farligt gods av olika klasser, redovisad med nedre och
övre gräns för det intervall som anges i fd Räddningsverkets kartläggning från
2006. Uppskattad mängd (80% av intervallet) redovisas i den högra kolumnen och
detta värde används i den fortsatta utredningen.
ADRklass
Ämne
Nedre
gräns
(ton)
Övre
gräns
(ton)
Uppskattad
mängd E22 (ton)
1
Explosiva ämnen och föremål
0
0
0
2
Gaser
0
6225
4 980
3
Brandfarliga vätskor
100
16 500
13 220
4
Brandfarliga fasta ämnen
0
270
216
5
Oxiderande ämnen och
organiska peroxider
0
490
392
6
Giftiga ämnen
0
230
184
7
Radioaktiva ämnen
1 kolli
49 kollin
0
8
Frätande ämnen
0
11 600
9280
9
Övriga farliga ämnen och
föremål
0
11 500
9200
100
46 815*
37 472*
Summa
* Då 33 000 ton anges som maximalt värde på transporterad mängd på aktuell väg i samma kartläggning stämmer inte
summeringen.
Den totala mängden farligt gods anges uppgå till 100- 33 000 ton under september månad år
2006. Utifrån den uppskattade mängden beräknas den procentuella fördelningen, se tabell. Då
det inte påvisats att några transporter av klass 1 passerar området i dagsläget, samtidigt som
det är tillåtet att transportera denna klass på vägen, justeras den procentuella fördelningen
något för att inkludera eventuella framtida transporter av detta slag.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
12(22)
2015-06-26
Tabell 4 Procentuell fördelning av farligt gods på E22 genom Kristianstad.
ADRklass
Ämne
Andel på E22
(%)
Andel,
riksgenomsnitt
(%)
Justerad
andel, använd
i beräkningar
1
Explosiva ämnen
och föremål
0%
0,9 %
0,8 %
2
Gaser
13,3 %
12,0 %
12,5 %
3
Brandfarliga
vätskor
35,3 %
76,9 %
35,3 %
4
Brandfarliga
fasta ämnen
0,9 %
0,6 %
1,2 %
1,1 %
5
0,6 %
Oxiderande
ämnen och
organiska
peroxider
1,1 %
6
Giftiga ämnen
0,5 %
0,6 %
0,5%
7
Radioaktiva
ämnen
0%
0,1 %
0%
8
Frätande ämnen
24,6 %
7,2 %
24,6 %
9
Övriga farliga
ämnen och
föremål
24,6 %
0,3 %
24,6 %
Till största delen transporteras farligt gods av ADR-klass 3, brandfarliga vätskor, dock är denna
klass inte lika dominerande som den är på de flesta andra vägar. Andelen frätande (ADR-klass
8) och övriga ämnen (ADR-klass 9) är mycket hög, vilket är gynnsamt för området eftersom
påverkan av olyckor med denna typ av gods är förhållandevis lokal och begränsad till fordonets
närhet.
Antalet transporter med farligt gods fås genom att den uppskattade mängden räknas om till
antal fordon. Detta ger ca 44 transporter per dag, dvs. ca 16 000 per år.
2.3 Förvaring av brandfarliga och explosiva varor
Enligt räddningstjänsten finns det inga verksamheter i planområdets närhet som innehar
tillstånd för förvaring av brandfarliga och explosiva varor. Eventuell förvaring sker då i så liten
omfattning att påverkan från sådan förvaring bedöms kunna uteslutas i detta fall. Detta utreds
därför inte vidare.
3
Utredning
Utredningen har genomförts genom beräkningar av individrisk och samhällsrisk för Åhusbanan
och E22. För Åhusbanan har ett scenario beräknats. För E22 har två scenarion beräknats,
varav ett är beräknat utan skyddsåtgärder och ett innefattar en skyddsvall 5 meter från vägen.
Med den lutning som finns mellan vägen och planområdet i beaktande bedöms en vall behöva
vara 2 meter hög. Vallen kan ersättas med en mur eller liknande i obrännbart material.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
13(22)
2015-06-26
Beräkningarna som genomfördes med beaktande av skyddsvallen gjordes för att visa effekten
av en möjlig skyddsåtgärd.
3.1 Transport av farligt gods på järnväg
3.1.1
Individrisk
Vid beräkningar av individrisken för Åhusbanan har information från tidigare riskutredningar
använts (se avsnitt 1.4). Enligt dessa beräknas 18 godståg passera planområdet vid en
utbyggnad av Åhus hamn. I detta fall används denna framtida prognos som beräkningsunderlag
för att ge konservativa men möjliga risknivåer för framtiden.
I beräkningarna antogs en vagn farligt gods/tåg. Sannolikheten för olycka med farligt gods
-5
beräknades enligt VTI-metoden (Räddningsverket, 1996) till 7,76*10 per år.
Utifrån indata, beräkningsgång och antaganden i RIKTSAM samt om fördelning av farligt gods
enligt WSP:s rapport för riskbedömning för detaljplan Kanalhusen har individrisken förbi
planområdet beräknats till den som presenteras i figur 4 nedan.
1,00E-04
1,00E-05
Åhusbanan
Individrisk
1,00E-06
Nedre ALARP
1,00E-07
Övre ALARP
1,00E-08
1,00E-09
1,00E-10
0
20
40
60
80
100
120
140
Avstånd
Figur 4. Individrisk som funktion av avståndet från Åhusbanan.
Enligt denna beräkning understiger risknivån det nedre ALARP cirka 40 meter från närmsta räl,
vilket sträcker sig som mest cirka 10-15 meter in på planområdet (allra längst i söder).
Risknivåerna inom de 40 meter som ligger närmast järnvägen in på planområdet kan därmed
accepteras i kombination med att rimliga riskreducerande åtgärder införs. Markanvändningen
inom 40 meter från närmaste räl kan också regleras för att risknivåerna ska accepteras. Detta
beskrivs närmare i avsnitt 4.
3.1.2
Samhällsrisk
Beräkningar för samhällsrisken har genomförts. För indata, beräkningsgång etc. hänvisas till
beräkningsbilagan till denna rapport.
Genomförda samhällsriskberäkningar visar att risknivåerna i det aktuella området ligger på
gränsen till nedre ALARP och med de konservativa beräkningarna i beaktande bedöms
samhällrisken som acceptabel.
3.2 Transport av farligt gods på väg
I detta avsnitt presenteras resultat av individrisk- och samhällsriskberäkningar för E22.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
14(22)
2015-06-26
3.2.1
Individrisk
1,00E-04
1,00E-05
E22
Individrisk
1,00E-06
Nedre ALARP
1,00E-07
Övre ALARP
1,00E-08
1,00E-09
1,00E-10
0
20
40
60
80
100
120
140
Avstånd
Figur 5: Individrisk som funktion av avståndet från E22.
1,00E-04
Individrisk
1,00E-05
E22 - vall 5 m
1,00E-06
Nedre ALARP
1,00E-07
Övre ALARP
1,00E-08
1,00E-09
1,00E-10
0
20
40
60
80
100
120
140
Avstånd
Figur 6: Individrisk som funktion av avståndet från E22 med beaktande av en 2 meter hög
skyddsvall/mur 5 meter från vägen.
Enligt denna beräkning understiger risknivån det nedre ALARP cirka 135 meter från närmsta
vägkant, vilket sträcker sig cirka 115 meter in på planområdet. Risknivåerna på de 135 meter
som ligger närmast vägen in på planområdet och kan därmed accepteras i kombination med att
rimliga riskreducerande åtgärder införs. Markanvändningen inom 135 meter från närmaste
vägkant kan också regleras för att risknivåerna ska accepteras. Detta beskrivs närmare i avsnitt
4. Inom cirka 20 meter från vägens kant är individrisken för hög (högre än ALARP) för att
accepteras.
3.2.2
Samhällsrisk
Beräkningar för samhällsrisken har genomförts. För indata, beräkningsgång etc. hänvisas till
beräkningsbilagan till denna rapport.
Genomförda samhällsriskberäkningar visar att risknivåerna för E22 i det aktuella området ligger
över nedre ALARP. Då en vall 5 meter från E22 tagits i beaktande visar beräkningarna att
samhällrisken ligger vid nedre ALARP och risken kan därmed anses acceptabel.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
15(22)
2015-06-26
3.3 Samlad bedömning av individrisk för väg och järnväg
Planområdets södra del ligger inom 150 meter från både E22 och Åhusbanan vilket gör att man
inom detta område bör beakta en sammanvägning av individriskerna för dessa riskkällor.
Som nämnts ovan är det endast 10-15 meter in på området som risknivån från Åhusbanan
bedöms vara inom nedre ALARP. Detta gör att om individrisken sammanvägs bidrar
Åhusbanan endast till en väldigt liten höjning av individrisken i det område där risknivåerna bör
sammanvägas. Bedömningen som görs för individrisken för E22 bedöms därmed tillräcklig, se
avsnitt 3.2.1 samt avsnitt 5. Med grund i detta har ingen vidare utredning kring den
sammanfallande risken studerats närmre.
4
Diskussion
Beräkningarna för Åhusbanan visar att individrisken ligger under nedre ALARP på avståndet 40
meter från närmsta räl. Det innebär att riskerna är acceptabla utanför detta avstånd och där
behöver inga riskreducerande åtgärder införas. För de delar av planområdet som ligger inom 40
-6
meter från järnvägen ligger individrisken under 10 per år. Enligt RIKTSAM kan idrotts- och
sportanläggningar utan betydande åskådarplats tillåtas inom 70 meter från närmaste
transportled om risken understiger 10-6 per år. Därför kan sådana anläggningar placeras utanför
20 meter från järnvägen, dvs inom hela planområdet om endast individrisken för Åhusbanan tas
i beaktande. Övrig markanvändning som enligt RIKTSAM kan tillåtas mellan 20 och 40 meter
från järnvägen och som är aktuella i detta fall är kontor (i ett plan, dock ej hotell), friluftsområde,
kultur, tekniska anläggningar och parkering.
Beräkningarna för E22 visar att individrisken ligger under nedre ALARP på avståndet 135
meter. Det innebär att riskerna är acceptabla utanför detta avstånd och där finns inga
restriktioner på markanvändningen ur ett riskperspektiv. För de delar av planområdet som ligger
-6
mellan 60 och 135 meter från vägen ligger individrisken under 10 per år. Om en vall uppförs
-6
på 5 meters avstånd från vägen ligger individrisken under 10 per år mellan 40 och 130 meter
från vägen. Enligt RIKTSAM kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats
tillåtas inom 70 meter från närmaste transportled om risken understiger 10 -6 år. Därför kan
sådana anläggningar placeras utanför 60 meter från vägen (40 meter om en vall uppförs 5
meter från vägen). Övrig markanvändning som enligt RIKTSAM kan tillåtas mellan 60 och 130
meter från vägen (mellan 40 och 130 meter om en vall uppförs 5 meter från vägen) är kontor (i
ett plan, dock ej hotell), friluftsområde och kultur. Markanvändning som enligt RIKTSAM kan
-5
-6
tillåtas där individrisken underskrider 10 per år men överstiger 10 år (i detta fall mellan 20 och
60 meter utan vall och mellan 20 och 40 meter om en vall uppförs 5 meter från vägen) och som
är aktuella i detta fall är tekniska anläggningar och parkering.
De beräkningar som genomförts för samhällsrisken för E22 med vall/mur 5 meter från vägen
och Åhusbanan visar att risken är acceptabel utifrån värderingskriterier för samhällsrisk.
Vid en sammanvägning av individriskerna för E22 och Åhusbanan visas att bidraget från E22 är
så dominerande att denna sammanvägning inte innebär ytterligare restriktioner.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
16(22)
2015-06-26
5
Slutsats
Utifrån genomförda beräkningar bedöms möjligheten till etablering av området med avseende
på risken med transporter av farligt gods möjlig. Det finns dock vissa restriktioner angående
markanvändning som ska tas i beaktande. Möjlig markanvändning på olika avstånd från E22
och Åhusbanan presenteras i tabell nedan.
Tabell 5: Avstånd mellan Åhusbanan/E22 och tillåten markanvändning
Markanvändning utan
restriktioner
·
Idrotts- och
sportanläggningar
utan betydande
åskådarplats
·
Kontor (i ett plan,
dock ej hotell)
·
Friluftsområde
·
Kultur
·
Tekniska
anläggningar
·
Parkering
Åhusbanan
(angivet avstånd
nedan avser minsta
avstånd mellan räl
och angiven
markanvändning)
E22 utan vall
(angivet avstånd
nedan avser minsta
avstånd mellan väg
och angiven
markanvändning)
E22 med en 2
meter hög vall/mur
5 meter från vägen
(angivet avstånd
nedan avser minsta
avstånd mellan väg
och angiven
markanvändning)
40 meter
135 meter
130 meter
20 meter
60 meter
40 meter
10 meter
20 meter
20 meter
Beräkningarna visar att uppförande av en vall/mur 5 meter från E22 kan möjliggöra kortare
avstånd till vissa typer av markanvändning, se tabell ovan. I övrigt bedöms det inte krävas
ytterligare riskreducerande åtgärder för att den planerade markanvändningen ska kunna
accepteras med hänsyn till risker kopplade till transport av farligt gods på järnväg och E22.
Figur 7 visar möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 utan vall/mur och figur 8 visar
möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 med en vall/mur 5 meter från vägen.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
17(22)
2015-06-26
Figur 7: Möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 utan vall. Bilden är inte skalenlig.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
18(22)
2015-06-26
Figur 8: Möjlig markanvändning på olika avstånd från E22 med en vall 5 meter från vägen. Bilden
är inte skalenlig.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
19(22)
2015-06-26
Referenser
Förutom referenser angivna i rapporten har följande nedanstående underlag använts.
Andersson, B., Introduktion till konsekvensberäkningar, Lunds Universitet, 1992
Boverket, Användningen av riskanalyser och skyddsavstånd i den fysiska planeringen, 1998
Boverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner – vägledningsrapport, 2006
Carlsson, T., Explosivämneskurs, Försvarets Forskningsanstalt (FOI), 1998
Davidsson, m.fl., Värdering av risk, Räddningsverket, 1997
Fredén, S. (2001) . Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar
omgivningen, Banverket, Miljösektionen, rapport 2001:5.
Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands, Riskhantering i
detaljplaneprocessen - riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006
Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2007
Länsstyrelsen i Stockholm, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, 2000
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), RID-S – Myndigheten för samhällsskydd
och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg (MSBFS 2013:6), 2013
RIKTSAM, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen – Bebyggelseplanering intill väg och
järnväg med transport av farligt gods. Rapport 2007:06, Länsstyrelsen i Skåne Län,
Samhällsbyggnadsenheten, 2007.
Riskkollegiet, Att jämföra risk, 1991
Räddningsverket, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller
järnväg, 1996
Räddningsverket, Kartläggning av farligt gods-transporter, september 2006, 2006
Øresund Safety Advisers AB, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
20(22)
2015-06-26
6
Beräkningsbilaga
6.1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farligt gods på järnvägen
Sannolikheten för olycka beror bl.a. av antalet godståg på Åhusbanan respektive antalet
transporter med farligt gods på E22.
För viss hänvisning till beräkningsgång se avsnitt 2.2.1 för järnväg respektive avsnitt 2.2.2 för
väg.
Tabell 6 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods olyckor per år på Åhusbanan förbi
planområdet.
Spårsträckans längd
Spårsträckans kvalitet
Antal plankorsningar
Antal godståg/dag
Järnvägen
250 meter
A
1
18
Rörelsens art
Antal vagnar per tåg
Antal vagnar farligt gods/tåg
Frekvens utsläpp farligt gods
T
29
1
-5
2,33*10 per år
Tabell 7 Indata för beräkning av förväntat antal farligt gods-olyckor per år på E22 förbi
planområdet
Vägsträcka
ÅDT (år 2040)
Antal farligt gods-transporter per år
Olyckskvot (antal olyckor per år)
Andel singelolyckor
Index för farligt gods-olycka
Förväntade antalet farligt gods-olyckor
(olyckor som leder till utsläpp av farligt
gods)
E22
300 m
30 000 fordon/dygn
16 000 st
0,26
0,6
0,42
7,3*10-4per år
6.2 Konsekvensberäkningar
För indata och beräkningsgång hänvisas till avsnitt 3.
6.3 Samhällsrisk
En grov uppskattning av samhällsrisken inom området har utförts. Den yta som undersökts är
för ett 1 km2 stort område. Befolkningstätheten som använts är 100 personer/km 2 0-20 meter
från närmaste räl/väg och 500 personer/km 2 på avstånd utanför 20 meter från närmaste räl. Ett
2
högre personantal (4000 personer/km ) har antagits förekomma 15 dagar per år, då på grund
av att speciella evenemang kan komma att förekomma på platsen.
Nattetid har det antagits att färre människor kommer vistas inom området ≥20 meter från
rälen/vägen och därför har persontätheten 100 pers/km 2 använts mellan klockan 22-08.
Verksamheten i bageriet antas också kunna pågå under hela dygnet varför persontätheten är
samma under hela dygnet.
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
21(22)
2015-06-26
Tabell 8. Antagen andel personer som befinner sig ute/inne på olika avstånd från väg och vid olika
tid på dygnet.
Avstånd från
räl/väg
≥20 meter
0-20 meter
≥20 meter
Evenemang
Inne [%]
Ute [%]
Inne [%]
Ute [%]
Inne [%]
Ute [%]
Dag (08-22)
100
0
90
10
90
10
Natt (22-08)
100
0
80
20
80
20
Ovanstående tabell bygger på antaganden om personer i områdena vistas inomhus eller
utomhus. Inom området 0-20 meter från rälen finns ett bageri och andra mindre verksamheter
där samtliga antas vistas inomhus. För området ≥20 meter antas 90 % vistas utomhus dagtid
eftersom aktiviteter på planområdet främst ska bedrivas utomhus. Detta har justerats nattetid
och då antas 80 % vistas utomhus och 20 % inomhus.
Tabell 9 Andel som antas omkomma för respektive scenario.
Beskrivning
Andel
Andel som
som dör dör inne
ute
Detonation
50%
50%
BLEVE
90%
10%
Giftmoln
90%
5%
Pölbrand fördröjd
20%
0%
Pölbrand fördröjd
20%
0%
Giftmoln
30%
5%
UVCE
50%
0%
Giftmoln
30%
10%
Jetflamma
50%
0%
Pölbrand direkt
40%
0%
Frätskada
40%
0%
Pölbrand direkt
40%
0%
Uppdrag: 262684
Beställare: Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, Kristianstad
O:\HBG\262684\BRS\_Text\Riskutredning Transport av farligt gods Gasverket 1, Kristianstad_150624.docx
22(22)
2015-06-26