Hämta - Kungsbacka kommun
Ärendehandlingar till Nämnden för Fritid & Folkhälsa 2015-02-19 TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Fritid & Folkhälsa Nämndens underlag till kommunbudget 2016-2018 Förslag till beslut Godkänna upprättat underlag till kommunbudget 2016-2018. 1 (1) Datum 2015-02-09 Sammanfattning En utökning av nämndens driftsbudget föreslås, 700 tkr för år 2016 respektive 1870 tkr för år 2017 för att kompensera kapitalkostnader. I kommunbudget 2015-2017 avser kapitalkostnaderna halvårskostnad för 2015 års investeringar. Ramförändringsbelopp för 2016 avser endast halvårskostnad för 2016 års investeringar. uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Linus Kron Förvaltningschef Fritid & Folkhälsa Linus Kron Direkt 0300-83 46 55 [email protected] Malin Fjellström Ekonom Kungsbacka kommun Fritid & Folkhälsa 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 48 99 [email protected] www.kungsbacka.se 2015-02-11 SAMMANSTÄLLNING AV INVESTERINGAR, inkl driftskonsekvenser 2016-2020 Blankett 4 Här anger ni nämndens förslag till investeringsplan för 2016-2020, samt driftskonsekvenserna av investeringarna år 2016-2017. Lokalinvesteringar samt inredning och utrustning (inventarier) för nya lokaler hanteras inte i denna sammanställning utan är sedan tidigare inlämnade och hanteras i nämndens lokalplan. I sammanställningen anger ni på första raden nämndens löpande investeringar, därefter specar ni era övra investeringar. 1. Löpande investeringar är sådana investeringar som återkommer varje år. Driftskostnader (inklusive kapitalkostnader) för dessa investeringar ingår i nämndens ram. Ange investeringsnivån samt kapitalkostnaden för de löpande investeringarna som information för kommunens likviditetsplanering. 2. Övriga investeringar beslutas på objektsnivå (undantaget Teknik där en gruppering av investeringsobjekten kan göras). Nämnden blir kompenserad för kapitalkostnader för dessa investeringar. Övriga driftskostnader som investeringen orsakar får nämnden finansiera inom sin driftsram. Till övriga investeringar ska en behovsbeskrivning över investeringen bifogas. Nämnd: Fritid & Folkhälsa Nämnd Specifikation Belopp i Tkr Summa driftnettokostnader respektive budgetår Kapitalkostna Anläggning d vid full drift en tas i bruk Totalt investeringsanslag Likvidbehov = investeringsbudget (driftstart) 2016 FH Löpande investeringar FH Utbyte konstgräs Tingbergsvallen 2017 Summa kapitalkostnade r 2 267 3 812 394 386 Övriga investeringar: 2015-2020 1 434 löpande 394 maj-15 Budget 2015 61 560 0 0 0 0 0 9 000 FH Skatepark 664 652 664 FH Tingbergsvallen 188 744 744 halvår 2017 10 000 FH Utbyte växtbäddat naturgräsplaner 221 halvår 2018 3 000 0 9 160 56 55 56 mar-15 0 464 FH 68 66 68 0 750 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 581 Plan 2019 Plan 2020 10 840 10 180 10 440 10 440 10 500 5 000 5 000 10 440 10 500 3 000 Malevik konstgräsplan, återstående kostnad för belysning 750 tkr 5 715 Plan 2018 0 Inventarier nya Kollaskolan 3 637 Plan 2017 9000 FH S.A INVESTERINGAR Plan 2016 2400 0 0 Förslag till om-budget 2014 84 189 83 560 18 160 3 614 15 840 15 180 13 440 BEHOVSBESKRIVNING 1 (2) Datum Benämning 2015-02-09 Tingbergsvallen anpassning till superettan Initiativtagare Namn och enhet E-postadress Telefon Namn och enhet E-postadress Telefon Rober Andersson [email protected] Fritid & Folkhälsa Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Fotbollsförbundet ställer krav på de arenor som används i de högre divisionerna. Det gäller såväl damfotboll som herrfotboll. Tingbergsvallen är kommunens huvudarena när det gäller fotbollspel för de lag som ligger i de högsta divisionerna. För att uppfylla fotbollsförbundets krav krävs en hel del förändringar och förbättringar av anläggningen. Det behövs fler läktarplatser, bättre ljus och bättre utrymmen inomhus för press och media. Viss förbättring av omklädningsrum och toaletter krävs också. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Anläggningen får förutsättningar att kunna ha fotbollsmatcher för de lag som spelar i de högre divisionerna. VAD BLIR KONSEKVENSERNA OM INGET GÖRS? De föreningar inom kommunen som har som ambition att få fram lag som spelar i de högre divisionerna kan inte spela sina matcher på hemmaplan. Det innebär att engagemanget minskar i föreningarna samt att förutsättningarna för dessa klubbar i kommunen blir mycket svårare än för de klubbar från andra kommuner där sådana anläggningar redan finns. För initial investeringsbedömning i investeringsprocessen uniForm KUB671 v 2.0, 2010-10-06 INVESTERINGSINITIATIV Se blankett 4 SAMORDNINGSBEHOV Förvaltningen för service samt förvaltningen för teknik Kungsbacka kommun Postadress Besöksadress Telefon Webbplats 434 81 Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Filnamn och sökväg G:\FR\Nämnden\Ärenden\2015\Ärenden\2 Februari\Beslut\Underlag till Kommunbudget 2016-2018\Behovsanalys övriga investeringar\FH Tingbergsvallen.doc 2015-02-11 08:00:22 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) INVESTERINGSSTORLEK Se blankett 4 TIDPLAN 2016 - 2017 BEHOVSBESKRIVNING 1 (1) Datum Benämning 2015-02-09 Utbyte växtbäddar naturgräsfotbollsplaner Initiativtagare Namn och enhet E-postadress Telefon Namn och enhet E-postadress Telefon Robert Andersson [email protected] 0300-83 46 62 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kontaktperson för behovsbeskrivningen VARFÖR BEHÖVER NÅGOT GÖRAS? Flertalet av de naturgräsfotbollsplaner som nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för är anlagda för en lång tid tillbaka. Många av dem är trettio år gamla. För att kunna möta dagens krav på hållbarhet och produkter i form av fröer och gödsel måste växtbäddarna till planerna bytas ut. Det krävs en helt ny uppbyggnad av växtbäddar och dränering för att planerna ska kunna ta emot de nya produkter som har tagits fram för gräsplaner. VAD ÄR DEN FÖRVÄNTANDE NYTTAN? Med en ny uppbyggnad underlättas tillväxten av gräset på planerna. De nya produkterna gör att etableringen av gräset påskyndas samtidigt som gräset numera är mer hållbart och tillsammans med förbättrad dränering och växtbädd så klarar planerna en högre belastning och följaktligen en bättre utnyttjandegrad än vad som är möjligt i nuläget. VAD BLIR KONSEKVENSERNA OM INGET GÖRS? Kostnaderna för skötseln av planerna ökar. Mer underhåll, samt lägre utnyttjandegrad. SAMORDNINGSBEHOV Exploateringsavdelningen, föreningar uniForm KUB671 v 2.0, 2010-10-06 INVESTERINGSSVOLYM Gamla bärlagret skalas bort, ny dränering, nya bärlager, ny växtbädd, automatbevattning TIDPLAN 2016 - 2017 Kungsbacka kommun Postadress Besöksadress Telefon Webbplats 434 81 Kungsbacka Stadshuset, Storgatan 37 vx 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Filnamn och sökväg G:\FR\Nämnden\Ärenden\2015\Ärenden\2 Februari\Beslut\Underlag till Kommunbudget 2016-2018\Behovsanalys övriga investeringar\FH Utbyte växtbäddar naturgräsfotbollsplaner.doc 2015-02-11 08:00:01 Underlag till kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Underlag till kommunbudget 2016 Nämnden för Fritid & Folkhälsa www.kungsbacka.se Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Analys ....................................................................................................................................... 3 1.1 1.2 Analys av 2014 ............................................................................................................................................... 3 Förändringsområden ....................................................................................................................................... 4 2 Strategiska frågor..................................................................................................................... 6 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt .................................................................................... 6 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap ...................................................... 6 En effektiv kommun med goda resultat ........................................................................................................... 7 Tillgänglighet och invånarinflytande ................................................................................................................ 7 2.1 2.2 2.3 2.4 3 Ramförändringar ...................................................................................................................... 8 3.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av volymförändringar ..................................................... 8 4 Taxor och avgifter .................................................................................................................... 9 Bilagor Bilaga 1: Taxor och avgifter 2015 Underlag till kommunbudget 2016 2 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 1 Analys 1.1 Analys av 2014 Under 2014 har förvaltningen fortsatt att fokusera på en kvalitativ basverksamhet med idrottsanläggningar och simhallar parallellt med utvecklingsarbete inom en rad områden. Förvaltningens ekonomi är stabil och visar sedan många år ett svagt positivt resultat. I år är det till stor del knutet till oförutsedda vakanser till följd av sjukskrivningar och oväntade personaländringar samt förseningar inom vissa anläggningsprojekt. Under året har skicket på bland annat Bukärrshallen lett till att anläggningen stängts under en lägre period. Vi tror tyvärr, efter synpunkter från föreningar, att det kan inkludera fler anläggningar som också är äldre och slitna under kommande år. Inom personalområdet står förvaltningen inför ett generationsskifte inom bland annat idrottsplatstekniker och chefer. Många viktiga kompetenser kan komma att gå förlorade om inte kunskapsöverföring inleds. Inom simhallar, fritidsgårdar och folkhälsa är det ofta svårt att rekrytera kompetent extrapersonal som kan rycka in vid kortare eller längre sjukskrivningar. Det innebär att förvaltningen har ett positivt ekonomiskt resultat inom personalbudgeten på grund av sjukskrivningarna, men också samtidigt en extra belastning på övriga medarbetare. Förvaltningen har speciellt arbetat med följande förändringsområden som identifierades under 2013. Förbättra den psykiska och fysiska hälsan för Kungsbackas invånare Samverkan behövs över nämnds- och bolagsgränser för att utveckla folkhälsan Inlagsområdet – helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren Fritids- och folkhälsofrågornas roll i samhällsplaneringen ska förstärkas Förbättra den psykiska och psykiska hälsan för Kungsbackas invånare Förvaltningen har arbetat med en rad insatser under året varav flera varit mycket lyckade. Verksamheten Nya En Dörr In samordnas av Fritid & Folkhälsa och har tagit flera steg framåt under året. Arbetet med hälsofrämjande utbildning för överviktiga barn och unga har varit lyckosamt och har utvecklats under året. Det brotts- och drogförebyggande arbetet har haft bra resultat och samarbetet med Polisen har förstärkts. Fritidssocialt arbete med syftet att förmedla kontakt mellan ensamkommande nyanlända och föreningar har inletts i liten skala. Många andra insatser inom en rad områden som träningsinspiration och föräldrastöd har genomförts med lyckade resultat. Till trots för detta kan det verka som den psykiska hälsan bland unga fortsätter att vara ett problem. Viss statistik tyder på ett ökat bruk av narkotika bland unga medan alkoholkonsumtionen sjunker. Det betyder att det krävs fortsatt fokus med kontinuitet i nuvarande verksamheter och utveckling av nya. Samverkan behövs över nämnds- och bolagsgränser för att utveckla folkhälsan Genom arbetet i Nya En Dörr In har samverkan mellan kommunens förvaltningar och Region Halland förstärkts. Den fråga som nu återstår att lösa är kopplad till finansiering av förebyggande åtgärder som idag ibland inte kan genomföras på grund av resursbrist. Finansieringsfrågan är viktig att utreda under det kommande året. Vi tror också att ett utökat samarbete med kommunens bostadsbolag kan vara fruktbart för att genomföra lokala hälsoprojekt som aktivitetsplatser. Underlag till kommunbudget 2016 3 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Inlagsområdet - helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren Förvaltningen har i brett samarbete både externt med föreningar och internt i kommunen tagit fram en behovsanalys som i skrivande stund analyseras i en förstudie. Det är nu viktigt att en övergripande samordning av stora bostadsprojekt, simhallen och andra delar som skatepark och övriga byggnader sker. Fritids- och folkhälsofrågornas roll i samhällsplaneringen ska förstärkas Under året har förvaltningen presenterat viktig information om fritids- och folkhälsofrågor samt arbetet med ny friluftsplan för nyckelpersoner inom kommunens arbete med samhällsplanering. Vi tror att det över tid leder till ökad förståelse i kommunen och möjlighet för förvaltningens medarbetare att påverka den fysiska planeringen av kommunen och har redan noterat flera exempel på att så varit fallet. 1.2 Förändringsområden Med utgångspunkt i de trender vi ser och året som gått har förvaltningen identifierat ett antal förändringsområden. De är till stor del förlängningar av redan tidigare identifierade frågor men med vissa tillägg och justeringar. Inlagsområdet Under året har planerna för en ny simhall tagit form. Nämnden har fattat beslut om en inriktning för anläggningen samt uppdragit åt nämnden för Service att genomföra en förstudie utifrån inriktningen. Förvaltningen har samverkat både internt och med berörda föreningar för att ha ett så brett material som möjligt. Vi hyser en viss oro för att planeringen drar ut på tiden eftersom simhallen är en del av flera parallella byggprojekt inom Inlagsområdet. Vi efterlyser en samlande och samordnande kraft inom kommunen som kan koordinera de olika projekten och tillhörande tidplaner. Slitna anläggningar Många av förvaltningens anläggningar, både byggnader och idrottsmark, anlades under 70- och 80talen. De börjar närma sig slutet av sin livslängd vilket innebär ett successivt ökat underhållsbehov och också planer för utbyte. Anläggningarna hyrs ut av nämnden för Fritid & Folkhälsa, men underhålls av nämnden för Service. Under året har vi samarbetat med förvaltningen för Service för att hitta bättre former för gemensam underhållsplanering. Arbetet är påbörjat , men ännu inte färdigt. Eftersom nämnden för Fritid & Folkhälsa är den som möter slutkunden, oftast föreningar, är det viktigt att kunna ge korrekt information om kommande underhållsarbeten, både omfattning och tidplaner. Finansiering av förebyggande åtgärder "Värdet av en god uppväxt för alla – sociala investeringar kring tidiga och samordnade insatser. Effektiv resursanvändning för framtidens välfärd och positiv påverkan på kommunal ekonomi" Inom ramen för kommunens verksamhet Nya En Dörr In, som syftar till att ge stöd till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, har inriktningen breddats så att vi i högre grad än tidigare fokuserar på främjande och förebyggande åtgärder. Förvaltningens arbete med livstilsfrågor och stöd till föreningar, tillsammans med Kultur & Turisms parallella kultursociala arbete, en viktig beståndsdel i det förebyggande arbetet. Det handlar ofta om åtgärder med ett långsiktigt perspektiv där vinster inte kan realiseras på kort sikt. Dessutom uppkommer åtgärdernas kostnader och vinster ofta inte inom samma del av kommunen och ibland snarare inom andra delar av den offentliga sfären som exempelvis Region Halland. Under året har vi sett förslag på åtgärder som inte kunnat genomföras eftersom de byggt på samfinansiering som inte har kunnat lösas. Underlag till kommunbudget 2016 4 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Vi efterlyser därför ett kommungemensamt arbete för att hitta nya former för att finansiera förebyggande och främjande åtgärder för barn och unga i behov av särskilt stöd. Jämställdhet Under hösten har samtliga chefer inom genomgått en utbildning om jämställdhet ur ett servicelämnarperspektiv. Vi ser ett stort behov av att förbättra förvaltningens mätmetoder inom området och i vissa fall helt enkelt inleda mätningar för att få ett nollvärde att utgå ifrån. Ungdomars psykiska hälsa Ungas, främst tjejers, psykiska hälsa är fortsatt ett problem. Till trots för att andra åldersgrupper mår allt bättre verkar den psykiska hälsan försämras i åldersspannet 15-24 år. Enligt undersökningen LUPP 2013 verkar det som om situationen, främst för tjejer, är värre i Kungsbacka än i andra kommuner där undersökningen genomförts. Precis som med arbetet inom Nya En Dörr In är samverkan och finansieringsfrågor centrala för att nå positiva resultat. Stöd till föreningar Under 2014 påbörjades en bidragsöversyn på uppdrag av nämnden. Syftet är att få en bild av de olika bidrag som vi erbjuder, göra jämförelser med andra kommuner samt få in synpunkter från föreningar. Underlaget från översynen ska ligga till grund för beslut om en eventuell ny utformning av bidragssystemet. Beroende på beslut i nämnden kan det innebära att budgetramen för bidrag till föreningar behöver utökas. Underlag till kommunbudget 2016 5 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 2 Strategiska frågor 2.1 Ett hållbart samhälle – ekonomiskt, ekologisk, socialt En ändamålsenlig och effektiv samhällsplanering där alla delar samverkar för våra intressenters bästa Vårda och utveckla Kungsbackas attraktionskraft En hållbar miljö Goda uppväxtvillkor och ett gott arbetsmarknadsklimat En hälsosam kommun Nämndens tillägg till kommundirektionens förslag Följande av nämndens förändringsområden har en koppling till kommunens strategiska frågor. Inlagsområdets utveckling Slitna anläggningar påverkar förutsättningar för föreningar Finansiering av förebyggande åtgärder Ungdomars psykiska hälsa Utveckla stödet till föreningar 2.2 En attraktiv arbetsgivare med ett hållbart ledarskap och medarbetarskap Attraktiv arbetsgivare Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning Politisk styrning och kontroll (reglemente, delegation, utbildning) En ändamålsenlig internkontroll Nämndens tillägg till kommundirektionens förslag Följande förändringsområde, identifierat av nämnden, har en koppling till kommunens strategiska frågor. Utveckla arbetet med jämställdhet Underlag till kommunbudget 2016 6 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 2.3 En effektiv kommun med goda resultat Omställning till e-samhället Analys – Beslutsstöd Vårda och utveckla och förenkla styrmodellen Långsiktig planering och scenarier Hållbara processer för styrning, stöd och uppföljning 2.4 Tillgänglighet och invånarinflytande Kungsbacka 2020 – Kungsbacka Direkt Invånardialog Vårda och utveckla BITT Underlag till kommunbudget 2016 7 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 3 Ramförändringar 3.1 Ramförändringar i driftbudget som ej är föranledda av volymförändringar Ramförändringar Orsak/uppgift Belopp i tkr 2016 Belopp i tkr 2017 Motivering Bidragsutredning, kan kräva höjda bidrag En bidragsutredning pågår under 2015, vilket kan kräva höjda bidrag till föreningar. Kapitalkostnader 700 1870 I Kommunbudget 2015-2017 avser kapitalkostnaderna halvårskostnad för 2015 års investeringar. Ramförändringsbelopp för 2016 avser endast halvårskostnad för 2016 års investeringar. Summa per år i tkr 700 1870 Underlag till kommunbudget 2016 8 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4 Taxor och avgifter Tabell taxor och avgifter Bidragsöversyn pågår 2015 och eventuell kan nytt bidragssystem kan innebära förändrade taxor, avgifter. Gällande taxor och avgifter är bifogat som bilaga Underlag till kommunbudget 2016 9 Taxor & avgifter 2015 Badavgifter, lokal- och planhyror, logi, IP Skogen, Teknisk service och lotterier Innehåll Bokning Så här gör du om du vill boka ...sidan 3 Kungsbacka simhall & Fjärås Fritidscenter Avgifter för bad och aktiviteter i simhallarna...sidan 4 Lokalhyror Idrottshallar, idrottssalar, gymnastiksalar, motionslokaler och ishallar...sidan 5 Simhallar, fotbollsplaner, omklädningsrum och Tingbergsvallens friidrottsarena...sidan 6 Samlings- och konferenslokaler...sidan 6 Elektronen...sidan 7 Logi Gästlägenheter Kungsbacka Sportcenter, Inlagsstugan och övrig logi...sidan 8 IP Skogen Mobil arrangemangsutrustning, taxor föreningar...sidan 8 Skollokaler...sidan 9 Teknisk service Skötsel av planer, transporter och ersättning för vaktmästare ...sidan 9 Övriga avgifter...sidan 10 Lotterier Avgifter för tillstånds- och registeringslotterier ...sidan 10 Bokning Välkommen att boka Fritid & Folkhälsas anläggningar, lokaler och utrustning. Prislistan riktar sig till både föreningar och privatpersoner. Med bidragsberättigad förening avses av nämnden för Fritid & Folkhälsa i Kungsbacka godkänd bidragsberättigad förening. För företag och annan kommersiell verksamhet tillämpas faktiska kostnader. Kontakta Föreningsservice för prisuppgifter. [email protected] 0300-83 42 16 Ansök senast den 1 mars varje år om du vill göra en säsongsbokning för tid i idrotts- och samlingslokaler. Ansökan om IP Skogenmaterial ska vara inlämnad senast 31 januari. Efter fördelning av utrustning hyrs ledigt material ut i mån av tillgång. Idrottshallar Kungsbacka Aranäshallen Aranäshallen B Forsgläntans idrottshall Lindälvshallen Tingbergshallen Varlaskolans idrottshall Vallda Vallda idrottshall Älvsåker: Älvsåkershallen Onsala Kaparehallen Presse idrottshall Rydets idrottshall Särö/Kullavik Bukärrshallen Bukärrshallen B Kullaviks idrottshall Fjärås/Åsa/Frillesås Fjärås idrottshall Åsa idrottshall Frillesås idrottshall Idrottssal Kungsbacka Hedeskolans idrottssal Åsa Åsa Gårdskola idrottsal Gymnastiksalar Kungsbacka: Hålabäckskolan, Gullregnsskolan, Kollaskolan, Tingbergsskolan, och Björkrisskolan Gällinge: Gällingeskolan Samlingslokaler Kungsbacka: Hålabäcks fritidsgård, Kungsbacka ishall, Inlagsstugan och Tingbergshallen Onsala: Rydets fritidsgård Särö: Särö fritidsgård Fjärås: Fjärås Fritidscenter Vallda: Furulidskolan Åsa: Åsa fritidsgård Fjärås: Bräckaskolan Frillesås: Bostället Onsala: Iserås- och Fjordskolan Simhallar Kungsbacka Sportcenter och Fjärås Fritidscenter Ishall Kungsbacka ishall Motionslokaler Kungsbacka Sportcenter och Tingbergshallen 3 Kungsbacka simhall & Fjärås fritidscenter Badavgifter Kungsbacka simhall Fjärås fritidscenter Bad Ett barn under 6 år Fri entré Fri entré Vuxen 49:- 44:- Pensionär 33:- 33:- Barn/ungdom 30:- 30:- 128:- 118:- Vuxen klippkort 11 gånger (C) 490:- 440:- Pensionär klippkort 11 gånger (C) 330:- 330:- Barn/ungdom klippkort 11 gånger (C) 300:- 300:- Årskort vuxen (C) + (D) 865:- 865:- Årskort barn 1 (C) + (D) 600:- 600:- 150:-/barn 150:-/barn Årskort pensionär (C) + (D) 630:- 630:- Årskort barn/ungdom (C) + (D) 600:- 600:- ---- 30:- Gruppbad (A) (B) Årskort barn från barn 2 (C) + (D) Bastu/omklädning/dusch Årskorten gäller för perioden 1 september - 15 maj. Sommarperioden 16 maj - 31/8 är gratis för dig som har årskort. Ungdomspriserna gäller för dig som är under 18 år. A = I sällskap med en betalande vuxen B = Max 2 vuxna + 2 barn/ungdomar C = Gäller i simhallen i Fjärås och Kungsbacka D = Se prisexempel för familjer i tabellen Exempel A Exempel B Exempel C Exempel D 1 vuxen 1 vuxen 825:- 1 vuxen 825:- 2 vuxna 1 650:- Barn 1 600:- Barn 1 600:- Barn 1 600:- Barn 2 150:- Barn 2 150:- Barn 2 150:- Barn 3 150:- Barn 1 825:600:- Totalt 1 425:- Totalt 1 575:- Totalt 1 725:- Totalt 2 400:- Aktiviteter Kungsbacka simhall Fjärås fritidscenter Simskola Måndag-fredag 10 gånger, badavgift ingår 600:- Lördag 10 gånger, badavgift ingår Vuxensimskola 10 gånger, badavgift ingår 600:700:- 700:- 700:- Vattengympa En gång, badavgift tillkommer 38:- 11 gånger, badavgift tillkommer 380:- 11 gånger vuxen, badavgift ingår 830:- 11 gånger ungdom/pensionär, badavgift ingår 680:- Barnkalas Max 15 stycken barn Per barn över 15 stycken 700:- 650:- 30:- 30:- 4 Lokalhyror Lokalhyror idrottsanläggningar Bidragberättigad förening Idrottshall Per timma Övrig förening/privat inom kommunen Förening/privat utom kommunen Per timma Per timma 1/1 hall 140:- 211:- 421:- 1/2 hall 77:- 115:- 231:- 2/3 hall 96:- 144:- 289:- 1/3 hall 66:- 101:- 200:- Kvällstaxa * 140:- Badmintonbana 103:- /bana 205:- /bana Arrangemang Aranäshallen 280:- 421:- 841:- Arrangemang övriga hallar 170:- 255:- 511:- Entrébelagda arrangemang övriga hallar 187:- 100:- 150:- 300:- 55:- 90:- 180:- 55:- 90:- 180:- 256:- 421:- 928:- 65 000:per vecka Offert Offert Mässtaxa A 2 760:- 4 140:- 4 140:- Mässtaxa B 4 140:- 10 032:- 10 032:- 20:- /gång 20:- /gång Fri entré Fri entré Förråd/kvm/år 71:- Idrottssal Hel sal Gymnastiksal Hel sal Motionslokal Hel lokal Ishall Hel hall Hel hall vecka 30-34 Förråd/kvm/år 71:- Allmänhetens åkning kvällar, helger & lov Allmänhetens åkning dagtid måndag-fredag ** * Gäller fredag 18.00-22.30 och lördag 18.00-20.00 * * Gäller ej under lov Mässtaxan gäller då hallen är isfri. A) För- och efterarbete/dag. Hallen disponeras 12 timmar per dag. B) Mässa per dag. Hallen disponeras 12 timmar per dag. 5 Lokalhyror idrottsanläggningar Bidragberättigad förening Övrig förening/ privat inom komunen Förening/privat utom kommunen Simhall Vid arrangemang 200:-/timma Vid abonnemang + gällande badavgift 7:-/bana/timma 300:-/timma 600:-/timma 14:-/bana/timma 28:-/bana/timma Fotboll A-plan gräs * 390:-/timma 623:-/timma 945:-/timma B-plan gräs * 184:-/timma 277:-/timma 462:-/timma Grusplan * 100:-/timma 277:-/timma 462:-/timma 92:-/timma 184:-/timma 368:-/timma 144:-/timma 480:-/timma 960:-/timma 2 000:-/match 2 000:-/match 473:-/-timma 945:-/timma 2 000:-/match 2 000:-/match 7-mannaplan * Konstgräs Konstgräs match Lägertaxa för fotboll * * Träning + logi 1 300:-/dygn/ lag Baseboll Basebollplan 315:-/timma Basebollplan match Vuxna/lag/år 2 487:- Under 13 år/lag/år 971:- Omklädningsrum Per rum 30:- 50:- 177:- 557:- Tingbergsvallens friidrottsarena Per gång (max tre timmar) Löparbanor 1/10-31/3 1 114:- 50:-/timma * Gäller ej föreningar som tillhör Nordhallands Fotbollsallians, NHFA, och som betalar en årsavgift per lag. * * Gäller ungdomslag för fotbollsföreningar i Kungsbacka kommun. Två-tre träningstillfällen och övernattning på golv. Lokalhyror samlingslokaler Fritidsgårdar Hel fritidsgård Öppen verksamhet föreningar Hel fritidsgård Hobbyrum Brännugn/bränning Sammanträdesrum < 100 m2 Samlingssal > 100 m 2 Bidragberättigad förening Övrig förening/ privat inom kommunen Per timma Per timma Inlagsstugan gymnastik dagtid Per timma 71:177:- 177:- 354:- 49:- 71:- 142:- 119:- 119:- 238:- 47:- 59:- 118:- 119:- 177:- 354:- 177:- 354:- Inlagsstugan barnkalas & privata bokningar Inlagsstugan bidragsberättigad förening Förening/privat utom kommunen 119:50 :- 6 Elektronen Elektronen Bidragberättigad förening Övrig förening/ privat inom kommunen Förening/privat utom kommunen Per timma Per timma Per timma Sammanträdesrum 47:- 59:- 118:- Arrangemangshall * 119:- 177:- 354:- Arrangemangshall + ljus- och ljudanläggning * * 238:- 357:- 714:- Café + arrangemangshall * 177:- 177:- 354:- Café 119:- 177:- 354:- Biografen 49:- 71:- 142:- Mediarum 119:- 177:- 354:- Hobbyrum 49:- 71:- 142:- Brännugn 119:- 119:- 238:- Ljus- och ljudtekninker * * * 375:- Övrig personal ** 251:- Övrigt Ljudanläggning 300:- Föreningskansli/kvm/år 400:- 1 000:- 1 000:- Bidragberättigad förening Övrig förening/ privat inom kommunen Förening/privat utom kommunen Per timma Per timma Per timma Arrangemangssalen * 119 :- 177 :- 354 :- Konferensen 47 :- 59 :- 118 :- Aktiviteten 47 :- 59 :- 118 :- 49 :- 71 :- 142 :- 400 :- - - * mikrofon och högtalare ingår * * kräver utbildad tekninker * * * inklusive moms Galaxen Ateljen Föreningskansli kvadratmeter/år 7 Logi Bidragberättigad förening Övrig förening inom kommunen Förening utom kommunen Lägerlogi Övernattning på golv/natt * * 35:- 35:- 35:- Läger Fjärås Fritidscenter * Avser 24 timmar. För tid utöver lägertid gäller timtaxa. 1 300:- 1 950:- 3 900:- Läger Kungsbacka sportcenter Tillgång till kök i Inlagsstugan, logi i Harmonisalen. 1300:- 1950:- 3900:- Förutsätter att föreningen grovstädar. I annat fall debiteras den faktiska städkostnaden. IP Skogen IP Skogen föreningar Endast till föreningar. Inklusive moms. Mål- och expeditionsvagn Förening inom kommunen Orienteringstävlingar * Minimibelopp Minimibelopp Från dag fyra Från dag fyra 478:- 160:- 144:- 48:- Start- och målskynke 72:- 24:- 22:- 7:- Startklocka 86:- 28:- 26:- 8:- Högtalare med kassettdäck 321:- 107:- 97:- 33:- Högtalaranläggning 478:- 160:- 144:- 48:- Komradio 86:- 28:- 26:- 8:- Megafon 170:- 57:- 51:- 17:- 46:- 16:- 14:- 4:- Tält 5 x 10 meter 478:- 160:- 144:- 48:- Tält 3 x 3 meter Strålkastare 333:- 111:- 100:- 34:- Orienteringsskärmar 150 st 86:- 28:- Ingen avgift Ingen avgift Västar/fem stycken 46:- 16:- 14:- 4:- Bord per styck 40:- 14:- 12:- 4:- Stol per styck 13:- 4:- 4:- 1:- Toalettvagn 1 TC 683:-** 57:- 564:-** 17:- Toalettvagn 4 TC 1010:-** 166:- 662:-** 49:- 1 265:- 422:- 380:- 127:- Flaggstång 170:- 57:- 51:- 17:- Fundament 51:- 17:- 16:- 5:- Flagga 51:- 17:- 16:- 5:- Ståplatsläktare För kommersiella arrangemang/arrangörer tillämpas faktiska kostnader, kontakta Föreningsservice för offert. * Taxan gäller bidragsberättigade orienteringsföreningar i Kungsbacka kommun när de arrangerar orienteringstälingar. Vid övriga arrangemang gäller ordinarie taxa. ** Sluttömning av toalettvagnarna är inkluderat i priset. 8 Skollokaler Bidragberättigad förening Övrig förening/ privat inom kommunen Förening/privat utom kommunen Per timma Per timma Per timma Klassrum 90:- 135:- 270:- Slöjdlokal 111:- 166,5:- 333:- Hemkunskapslokal 96:- 144:- 288:- Musiklokal 96:- 144:- 288:- Aula offert offert offert Ersättning för ljus-, ljudtekniker 375 För att boka skollokaler kontakta respektive skola. Idrottshallar och gymnastiksalar bokas på Föreningsservice. Teknisk service Endast till föreningar. Inklusive moms. Planskötsel & transporter Gödsling (exlusive gödsel) 687:- Ringvältning/plan* * 872:- Markluftning/plan* * 1 688:- Djupluftning/plan* * 6 433:- Sanddressning/plan * * (exklusive sand) 3 485:- Vertikalskärning med uppsamling/plan * * 3 485:- Körning med dressnät/plan * * 872:- Ogräsbekämpning/plan* * 872:- Gräsklippning med cylindergräsklippare/plan * * 939:- Saltning/plan * * 3 216:- Sådd/plan * * (exklusive frö) 3 216:- Transport & montering av utomhusläktare (inom kommunen) 8 576:- Gräsklippning med rotorklippare efter traktor/timma 703:- Gräsklippning med slaghack på arm/timma 703:- Snöröjning/timma 703:- Körning med traktorlastare/timma 703:- Transport med lastbil i samband med arrangemang/timma 604:- Sopning/timma 604:- Ersättning för vaktmästare Per timma 251:- Enkel övertid/timma 454:- Kvalificerad övertid/timma 604:- * * Avser plan som är cirka cirka 6 000 m2 9 Övriga avgifter Beträdande av avstängd fotbollsplan 2 000:- Innebandysarg ej nedmonterad och bortplockad 500:- Uppställd ytter- eller utrymningsdörr * 400:- Användande av klister i klisterfri idrottslokal 1 200:- Ej utförd grovstädning av lokal, läktare eller omklädningsrum * * Utryckning vaktmästare/vaktbolag * * * 400:1 000:- * Dörr har ställts upp med något föremål. * * I grovstädning ingår att plocka upp papper, tejp, flaskor eller annat löst skräp. * * * Avser utryckning som orsakats av handhavandefel. Lotterier Avgift för kontrollarvode uttages med tre procent. Högsta uttag är maximerat till 9 000 kronor. Lotterier Avgifter för tillstånds- och registreringslotterier, §15 och §17. Lotterier med insats upp till: 300 000:- 300:- 300 001-400 000:- 400:- 400 001-500 000:- 500:- 500 001-600 000:- 600:- 600 001-700 000:- 700:- 700 000- 800:- Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Fritid & Folkhälsa Nämnden årsredovisning 2014 Förslag till beslut Godkänna upprättad årsredovisning för nämndens verksamhet 2014. Godkänna upprättat förslag till ombudgetering och resultatfondering. 1 (1) Datum 2015-02-09 Sammanfattning Årsredovisning Fritid & Folkhälsa redovisar ett resultat, efter återföring av budgetmedel för ej utförd verksamhet, på driftbudgeten om +2235 tkr. Det motsvarar 2 % av nämndens årsbudget. Överskottet avser kapitalkostnader för ej genomförda investeringar, vakanser och budgeterade elkostnader. Nämndens redovisar en avvikelse investeringsbudget om +9607 tkr. Under året har nämnden bland annat anlagt konstgräsplaner i Malevik, nya aktivitetsplatser, utbyte av allvädersbanor på Tingbergsvallen och inköp av elgräsklippare. Avvikelsen avser till största del budget för omklädningsrum i Malevik som inte påbörjats. Ombudgetering och resultatfondering Av driftsbudgetens överskott föreslås att +1818 tkr förs till nämndens resultatfond. I investeringsbudgeten för löpande investeringar föreslås en ombudgetering om +2400 tkr som avser utbyte av konstgräs. Övriga investeringar, +9464 tkr, föreslås ombudgeteras samt begära en utökad budget 2015 om 750 tkr för belysning till Malevik konstgräsplan. Bilagor: Resultaträkning Blankett 6, investeringar Resultatdisponering blankett 9a-9c Årsredovisning 2014 Helårsrapport ÖPK 2014 uniForm KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Linus Kron Förvaltningschef Fritid & Folkhälsa Linus Kron Direkt 0300-83 46 55 [email protected] Malin Fjellström Ekonom Kungsbacka kommun Fritid & Folkhälsa 434 81 Kungsbacka Besöksadress Borgmästaregatan 5 Telefon vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 48 99 [email protected] www.kungsbacka.se RESULTATRÄKNING NÄMND (belopp i tkr) Nämnd Fritid & Folkhälsa Kontoklass/Konto 3 Intäkter Interna intäkter Verksamhetens Intäkter 4 5 5690 6&7 79 86 Underh. mtr. entrepr. kons. mm Kostnader för arbetskraft Personalomkostnader (intern) Övriga Verksamhetskostnader Avskrivningar Internränta Interna kostnader (exkl. internränta) Verksamhetens Kostnader Jan-Dec 2014 22 908 9 193 32 100 -16 -32 -11 -15 -10 -2 -49 -137 365 120 828 626 179 101 365 584 Jan-Dec 2013 22 382 9 300 31 682 -15 -32 -11 -14 -9 -2 -50 -136 Avvikelse Årsbudget 2013/2014 2014 526 -107 419 201 629 738 629 186 175 993 549 -1 164 509 -91 -998 -993 73 1 628 -1 035 21 568 8 500 30 068 -14 -33 -12 -18 -11 -2 -46 -138 Budget avvikelse 1 340 693 2 032 092 254 722 323 712 234 597 934 -2 273 1 135 894 2 697 1 533 132 -2 768 1 350 Verksamhetens nettokostnader -105 484 -104 868 -616 -108 866 3 382 85 Finansiella kostnader Resultat efter skatter och finansnetto 0 -105 484 -3 -104 871 3 -613 -108 866 0 3 382 Årets Resultat -105 484 -104 871 -613 -108 866 3 382 Kommentar till avvikelsen mellan åren för perioden: Avvikelsen mellan åren beror bland annat på ett extraordinärt bidrag som utbetalts 2014. Intäkter har ökat 2014, bland annat på grund av ökad uthyrning och för delfinanisering av en tjänst till "Nya en dörr in". Personalkostnaderna har minskat mellan åren, delvis beroende på vakans för förvaltningschefen på 50%. Minskningen av interna kostnader beror på hyressänkning i samband med nedjustering av internräntan 2014. Kommentarer till budgetavvikelsen: Fritid & Folkhälsas resultat är + 2 235 tkr. Nämnden redovisar ett överskott om + 3 382 tkr, varav 1 147 tkr är budgetmedel som skall återredovisas. De medel som skall återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik 650 tkr, budget för avskrivningar för övriga investeringar 365 tkr samt internränta 132 tkr. Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader, varav 1 168 tkr avser löpande investeringar. I nämndens planeringen för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2 200 tkr som på grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015. Det finns även anläggning av aktivitetsytor som pågår och fördröjts på grund av överklagan av bygglov. Även personalkostnader visar ett överskott för året, att förvaltningscheftjänsten varit vakant 50% under senare delen av året har bidragit tillöverskottet, men även korttidsvakanser. El-och fjärrvärmekostnader har också varit lägre än budgeterat för året, delvis på grund av att 2014 varit ett varmt år, delvis som en effekt av ett aktivit arbete med att sänka dessa kostnader, exempelvis duken i taket på ishallen som installerades september 2013. ………………………………………… Förvaltningschef INVESTERINGAR 2014 RAINDANCE-rapport 355 Investeringar per projekttyp Nämnd: Fritid & Folkhälsa Blankett 6 Utfall (belopp i tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut 12 Bokslut 13 -13 666 Årsbudget 14 -18 463 -8 560 Inkomster Utfall 14 Avvikelse 14 -7 587 973 111 111 Utgifter -13 666 -18 463 -8 560 -7 698 862 Lokaler 0 0 -9 000 0 9 000 Inkomster 0 Utgifter Övriga investeringar 0 0 -9 000 0 9 000 -193 -318 -8 000 -8 366 -366 Inkomster Utgifter Netto 0 -193 -318 -8 000 -8 366 -366 -13 858 -18 781 -25 560 -15 953 9 607 Inkomster anges utan tecken, utgifter anges med minustecken Kommentar: Inköp som gjorts för medlen för löpande investeringar är bland annat reinvesteringar i allvädersbanor på Tingbergsvallen, maskiner och inventarier. Inköp av elgräsklippare, ny toalett vid Lerkils badplats, anläggning av nya aktivitetsytor och en ridled har också genomförts. Planeringen inför 2014 var att slutföra konstgräsplanerna vid Ängås och Kullavik för de medel, 1 363 tkr, som nämnden begärde ombudgeterat från 2013, och att 2014 års budget om 2 400 tkr skulle användas för att byta konstgräsmattan på Tingbergsvallen. Konstgräsplanerna vid Ängås har slutförts. I Kullavik har själva konstgräsplanen slutförts, men belysningen återstår då bygglovet är överklagat till Länstyrelsen. Det uppstod problem med upphandlingen av utbyte konstgräsmatta på TIngbergsvallen vilket har inneburit att bytet kommer att ske efter årsskiftet. Övriga investeringar avser: Anläggning av konstgräsplaner i Malevik vilket redovisar ett underskott om - 930 tkr, orsakerna på grund av oförutsedda kostnader som exempelvis byte av en gammal tryckvattenledning, överblivna markmassor kunde ej användas som fyllnad till planerna och anpassat stängsel. Inköp för inventarier till Galaxen är slutförd och 98 tkr återredovisas. Inköp av inventarier till nya Kollaskolan har precis påbörjats och + 464 tkr kommer att begäras ombudgeterat. Lokaler avser Malevik omklädningsrum och har inte påbörjats. Dialog för samordning förs med För- och grundskola. ………………………………………………………….. underskrift förvaltningschef Nämndens årsredovisning 2014 Kungsbacka kommun Nämndens årsredovisning 2014 Nämnden för Fritid & Folkhälsa www.kungsbacka.se Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Året som gått ............................................................................................................................ 4 1.1 1.2 Sammanfattning av året .................................................................................................................................. 4 Viktiga händelser ............................................................................................................................................ 5 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014.............................................................. 7 3 Så här styrs kommunen ........................................................................................................... 8 4 Uppföljning mål ...................................................................................................................... 10 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 11 Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 12 Hälsosamt liv................................................................................................................................................. 13 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika................................................................................................ 15 Bättre fritid..................................................................................................................................................... 16 Trygg kommun .............................................................................................................................................. 17 Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 19 Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 19 Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 20 5 Uppföljning direktiv ................................................................................................................ 21 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 Kvalitetssäkra tillgänglighet genom att definiera vad tillgänglighet är för nämndens verksamhet ................. 21 Taxorna för subventionsgrad till föreningar ska ses över .............................................................................. 21 Kartlägga bostadsområden och andra kommunala platser för att få fram vad ett minimum kan vara för en spontan aktivitetsyta. .......................................................................................................................... 22 Direktiv invånardialog .................................................................................................................................... 23 Direktiv praktikplatser.................................................................................................................................... 23 Direktiv e-förvaltning ..................................................................................................................................... 24 Enheterna ska redovisa hur de arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån förvaltningens systematiska arbetsmiljöplan. ................................................................................................ 25 6 Uppföljning inriktningar ......................................................................................................... 26 6.1 6.2 Värdegrund ................................................................................................................................................... 26 Valfrihet ......................................................................................................................................................... 27 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer .................................................................. 28 7.1 7.2 Synpunktshantering ...................................................................................................................................... 28 Kvalitetsdeklarationer .................................................................................................................................... 30 8 Verksamhetsmått ................................................................................................................... 32 8.1 8.2 8.3 8.4 Analys verksamhetsmått ............................................................................................................................... 32 Resursmått.................................................................................................................................................... 33 Prestationsmått ............................................................................................................................................. 33 Effektmått ...................................................................................................................................................... 34 9 Personalmått .......................................................................................................................... 35 9.1 9.2 9.3 Analys personalmått ..................................................................................................................................... 35 Resursmått.................................................................................................................................................... 35 Effektmått ...................................................................................................................................................... 36 10 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 37 10.1 10.2 Uppföljning driftbudget .................................................................................................................................. 37 Uppföljning investeringsbudget ..................................................................................................................... 38 11 Intern kontroll ......................................................................................................................... 40 11.1 11.2 11.3 Intern kontroll under året ............................................................................................................................... 40 Resultat av genomförda internkontroller ....................................................................................................... 41 Nämndens förbättringsåtgärder .................................................................................................................... 41 12 Analys ..................................................................................................................................... 42 Nämndens årsredovisning 2014 2 Nämnden för Fritid & Folkhälsa 12.1 12.2 Kungsbacka kommun Sammanfattande analys ............................................................................................................................... 42 Förändringsområden ..................................................................................................................................... 43 Nämndens årsredovisning 2014 3 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året Utfallsrapport i miljoner kronor Intäkter Kostnader Netto Budget, netto Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 31 535 31 682 32 100 -130 391 -136 553 -137 584 -98 856 -104 871 -105 484 -101 647 -106 521 -108 866 2 791 1 650 3 382 Avvikelse Kommentarer till verksamhet och utfall Fritid & Folhälsas resultat är +2 235 tkr. Nämnden redovisar ett överskott om + 3 382 tkr, varav 1 147 tkr är budgetmedel som skall återredovisas. De medel som skall återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik, medel för avskrivningar och internränta som avser vissa specifika investeringsprojekt som försenats. Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader. I nämndens planering för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2 200 tkr som på grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015. Kostnader för personal visar ett överskott för året, att förvaltningschefstjänsten varit vakant 50% under senare delen av året har bidragit tillöverskottet, men även korttidsvakanser. Ett arbete med att minska förbrukningen av el och fjärrvärme innebär, tillsammans med att 2014 varit ett varmt år, att nämnden redovisar ett överskott på de kostnaderna. Investeringar Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 111 0 111 Utgifter -16 064 -25 560 9 496 Netto -15 953 -25 560 9 607 Inkomster Kommentar till investeringar Nämnden redovisar ett överskott om +9 607 tkr, varav 9 000 tkr avser omklädningsrum i Malevik som inte påbörjats. Årets investeringar avser bland annat: - utbyte av allvädersbanor på Tingbergsvallen - elgräsklippare Nämndens årsredovisning 2014 4 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun - konstgräsplan i Malevik - anläggning av aktivitetsytor i olika bostadsområden och kommundelar - ny toalett vid Lerkils badplats - inventarier till allaktivitetshuset Galaxen i Onsala 1.2 Viktiga händelser Viktiga händelser inom verksamheten Idrottsanläggningar I Malevik färdigställdes en 11-manna och en 5-manna konstgräsplan. En av idrottshallarna i Bukärr stängdes för renovering av fuktskador. Löparbanorna på Tingbergsvallen renoverades och fick nytt underlag En satsning på energisparande belysning har genomförts under året. Motionsspåret i Presse, ridspåret Alekärret och belysningen i Fjärås simhall har fått LED-belysning. Det leder till minskat underhåll och framförallt minskad energianvändning. Nya mötesplatser Allaktivitetshuset Galaxen i Onsala färdigställdes Möjligheten att hyra skridskor i samband med allmänhetens åkning i Ishallen resulterade också i en rejäl ökning av besökare på allmänhetens åkning Skatehallen ”återöppnades” och har utökats med replokaler och en större LAN-hall Arbetet med en Parkour-bana i anslutning till Galaxen påbörjades och görs i samverkan med engagerade ungdomar. Aktivitetsplatser med ramper för skejt och cykel invigdes i Älvsåker och i Fjärås. Ungdomar har initierat och drivit frågan. Hälsofrämjande verksamhet Arbetet med ”En frisk generation” påbörjades med 87 deltagare. Ska ge verktyg för familjer att ha en hälsosam livsstil. Barnrättsdagen genomfördes i september Genomfört två grannsamverkansutbildningar. Redovisning av regional LUPP-rapport med sex samverkande kommuner i GR Skolavslutningsarrangemanget Schools Out lockade 2500 unga. Manifestationen för mänskliga rättigheter - Queer Up - genomfördes Ett utegym i Åsa färdigställdes och åtta utegymmaskiner flyttades från Inlag till motionsspåret i Fjärås. Två kostnadsfria idrottsskolor, vår och höst, genomfördes med 100 deltagande 8-åringar. Nämndens årsredovisning 2014 5 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Utbildning och kompetensutveckling Utbildning för gympersonal i dopningsförebyggande arbete har genomförts och Livsstilsenheten har deltagit på Livskunskapsdagen på Aranäsgymnasiet. Genomfört utbildningsdag och workshop med drogförebyggandeombuden på skolorna Utbildning för krögare i "Krogar mot knark" har genomförts under året och en kampanj genomfördes även på de krogar som medverkat på utbildningen Viktiga händelser inom personalområdet Positivt resultat i medarbetarenkäten och Fritid & Folkhälsa en förvaltning med mycket motiverade medarbetare. Samtliga chefer och andra nyckelpersoner har genomgått SKL:s utbildning Att leda och styra för jämställd fritid och kultur. Nämndens årsredovisning 2014 6 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under 2014 Ensamkommande barn och ungdomar I samband med att kommunen tar emot fler ensamkommande barn och ungdomar har förvaltningen tillsatt en resurs som har i uppdrag att vara en länk mellan nyanlända och föreningsliv. Uppdraget innebär bland annat att ha regelbunden kontakt med de nyanlända och fånga upp deras olika fritidsintressen. Främlingsfientlighet Det är fortsatt en trend och allt mer accepterat att uttrycka främlingsfientliga åsikter. Artiklar och annan fakta från webbplatser som exempelvis Avpixlat och Flashback används av ungdomar i argumentation och diskussioner om invandring och samhällsutveckling. Nya droger och drogliberalism Under 2014 fick vi rapporter om nya droger genom medier och nyhetsbrev. Drogen Spice tog flera unga människors liv. En variant av Ecstacy kallad Superman-drogen skördade också offer. Debatten om att legalisera cannabis fortsätter och sociala medier används för att driva opinion. Psykisk ohälsa Ungas hälsa fortsätter att vara ett bekymmer och en utmaning. Tjejer har i högre grad än killar problem med psykisk ohälsa och även om forskningen kunnat se en minskning är nivåerna fortfarande för höga. Kungsbackas tjejer i årskurs 2 på gymnasiet upplever också i högre grad än snittet i LUPP 2013, besvär kopplade till stress och magont. Väder och vind Den fina sommaren har inneburit en ökad vattenförbrukning i samband med att gräsplanerna behövdes vattnas mer än vanligt. Utomhusbaden har haft hög belastning med många badande vilket inneburit utmaningar för den löpande skötseln - positivt är att vi fått få klagomål och hållit en bra servicenivå. Med tanke på den milda vintern har mindre resurser lagts på bland annat snöröjning och konstgräsplanerna har kunnat utnyttjas ända fram till och med december. Det senaste decenniets stormar och konsekvenserna från dessa innebär att vi bör ha en högre beredskap för extremt väder. Nämndens årsredovisning 2014 7 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 3 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Nämndens årsredovisning 2014 8 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Så här tar vi fram budgeten Nämndens årsredovisning 2014 9 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4 Uppföljning mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden Nämndens årsredovisning 2014 10 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Möten i anläggningsråd med fyra föreningar under året. På Protonen har ungdomar varit aktiva med skapande verksamhet, dansgrupper och studiokurser. Pensionärer har nyttjat lokalerna under sommaren. Genomfört demokratiutbildning med eleverna i årskurs 8. Dialog med referensgrupp i arbetet med konstgräsplan i Malevik Löpande registrering av alla synpunkter i Lex. Från Lex skapas en Excel-rapport som enheter och nämnd kan ta del av. Resultat LUPP 2013 har återrapporterats i bland annat kommundirektion och nämnden för Fritid & Folkhälsa. Den regionala rapporten med samverkande kommuner blev färdigställd i september. Ungdomsdialog genom två Barbro Betalar-kampanjer med rådslag samt planering/genomförande av skate/cykelytor i Fjärås och Älvsåker. Genomfört enkäter till föräldrar med barn i simskola för att få deras synpunkter på undervisningen. Återkopplat resultatet från Invånardialogen om tillgänglighet till invånarpanelen. I återkopplingen har vi beskrivit vad vi gör idag och planerade åtgärder för att förbättra tillgängligheten. En ungdomsenkät till ungdomar 14 och 18 år genomfördes under höst/vinter. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Nämndens årsredovisning 2014 11 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 48 45 45 50 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Vi har påbörjat arbetet med att kartlägga vad våra kunder anser om användarvänligheten och tillgängligheten till förvaltningens information på kommunens webbplats. I arbetet med Kungsbacka 2020 har vi påbörjat processen att ta fram en förbättrad e-tjänst för simskoleanmälan. I arbetet med friluftsplanen har en kartläggning av andra kommuners arbete genomförts och en kommunövergripande projektgrupp har haft fem arbetsmöten under året. Ett möte med invånare som är intresserade av friluftsplanen har också genomförts. Genomfört en behovsinventering i planeringen av en ny simhall Öppettiderna i simhallarna har utökats efter önskemål från besökarna. Genomfört en simskolenkät till föräldrar som visar på förbättringar i kommunikationen med föräldrarna. En kartläggning av bidragssystemet är påbörjad. En delrapport med resultatet från föreningsintervjuer har presenterats för nämnden. Föreningsservice har genomfört besök i samtliga idrottshallar för att möta ledare och aktiva i föreningarna och fånga upp deras synpunkter. Bytt löparbanorna på Tingbergsvallen Två konstgräsplaner har anlagts i Malevik och på Ängås Idrottsplats kompletteras de nya konstgräsplanerna med en ny servicebyggnad. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Nämndens årsredovisning 2014 12 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 60 60 57 62 Nämnden för Fritid & Folkhälsa 4.2.1 Kungsbacka kommun Ta fram en friluftsplan i samverkan med andra berörda nämnder och aktörer Beslutats av Projektet startade i januari 2014 tillsammans med Kultur & Turism, Teknik, Plan & Bygg, Miljö & Hälsa, Kommunstyrelsens förvaltning och För & Grundskola. Planerad redovisning oktober 2014. I arbetet med friluftsplanen har en kartläggning av andra kommuners arbete genomförts och en kommunövergripande arbetsgrupp har haft fem arbetsmöten under året. Ett möte med invånare som är intresserade av friluftsplanen har också genomförts. Arbetsgruppen har arbetat fram ett material som presenterats på möte Forum för samhällsplanering där bland andra kommunens chefer och tjänstemän Tidplanen för färdig plan beräknas till 2015. 4.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Genomfört aktiviteter i Friskvårdsgruppen. Ett 40-tal barn är fysiskt aktiva för att uppnå en hälsosam livsstil. Den hälsofrämjande familjeverksamheten, En frisk generation, med 87 deltagare, har genomfört en rad olika aktiviteter Deltagit i projektet Ett friskare Sverige tillsammans med Region Halland. Fokus för projektet var dolda funktionsnedsättningar. Deltagit i genomförandet av barnrättsdagen i september Tio stora samt tre mindre föreläsningar har genomförts i Föräldrar emellan Genomfört COPE föräldrastödskurs med 40 föräldrar under året Planerat och genomfört sommarsysselsättning för 10 ungdomar Skötsel och underhåll av Hallandsleden har genomförts för att göra den mer attraktiv och tillgänglig för invånarna. I samband med Gothia Cup gjorde 1700 personer 9600 övernattningar på kommunens skolor och totalt spelades 360 timmar fotboll på 10 fotbollsplaner. Antalet deltagare i Aranäs Open uppgick till 3000. Nämndens årsredovisning 2014 13 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Må bra-kortet har inspirerat 224 invånare att regelbundet vara fysiskt aktiva och Centimetermaran lockade 1200 barn Ett utegym har anlagts i Åsa för att ge bättre möjligheter för Åsa-borna att vara fysisk aktiva. Utegymmet vid Inlag har flyttats till motionsslingan i Fjärås. Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga: Föreställ dig den ideala hälsosamma kommunen. Hur nära en sådan idealt hälsosam kommun kommer Kungsbacka? SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga: Vad tycker du om förutsättningarna att leva ett hälsosamt liv i Kungsbacka? 4.3.1 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 6,6 7,2 7,2 6,9 8,1 8,1 8,1 25 idrottsföreningar, som bedriver barn och ungdomsverksamhet, ska ha ett dokument som visar riktlinjer och förhållningssätt för föreningens ledare Beslutats av SISU har haft del i detta uppdrag som är avslutat. Detta är uppnått genom de föreningar som certifierats i Idrotts- och hälsocertifieringen mellan 2010 och 2014. 4.3.2 Ta fram en plan i samverkan med andra nämnder och aktörer för att kartlägga/ arbeta med barn och ungdomars psykiska hälsa Beslutats av En förstudie är framtagen där arbetet är presenterat för styrgruppen för folkhälsoutskotten, en projektplan är framtagen och metodutbildning av personal har genomförts. Utifrån projektplanen som underlag har dialog förts med flera förvaltningar. Arbetet är påbörjat tillsammans med Kultur & Turism och övriga förvaltningar kommer att ansluta under 2015. 4.3.3 25 föreningar som bedriver barn och ungdomsverksamhet, ska redovisa en utbildningsplan som är väl förankrad hos föreningens ledare Beslutats av SISU har haft del i detta uppdrag som är avslutat. Detta är uppnått genom de föreningar som certifierats i Idrotts- och hälsocertifieringen mellan 2010 och 2014. Nämndens årsredovisning 2014 14 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Genomfört det drogfria arrangemanget Schools Out i juni med 2500 besökande ungdomar. Bedrivit uppsökande arbete för att motivera ungdomar att utveckla sina intressen. En utbildning för gympersonal i dopningsförebyggande arbete har genomförts och Livsstilsenheten har deltagit på Livskunskapsdagen på Aranäsgymnasiet. Möten i PRODISnätverket har hållits under året och en enkätundersökning riktad till gymmen har genomförts. Genomfört utbildningsdag och workshop med drogförebyggandeombuden på skolorna Utbildning för krögare i "Krogar mot knark" har genomförts under året. En kampanj genomfördes i maj på de krogar som medverkade på utbildningen Ett länkbibliotek och fyra verktygslådor kopplat till metoden "Tobak - Nej tack" har tagits fram. Skolor har möjlighet att låna materialet. Genomfört regelbundet utskick av nyhetsbrev med information om det drogförebyggande arbete till 200 personer i ett nätverk. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol, åk 8 91% 87% 93% 81% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak, åk 8 94% 90% 95% 88% 86% 92% 82% Mätning Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika Utfallet avser de som svarat att de inte dricker alkohol, röker eller använder narkotika. 2012 och 2014 grundar sig utfallet på Ungdomsenkäten som skickas hem till ungdomarna. Detta kan jämföras med LUPP:en som genomförs under skoltid helt utan föräldrarnas vetskap. Med tanke på att ungdomarna svarar på ungdomsenkäten hemma har detta rimligtvis en påverkan på utfallet. Ett visst mått av "skönmålning" döljer sig säkerligen i siffrorna. Utifrån detta bör utfallet för 2012 och 2014 tolkas med stor försiktighet. LUPP:en som genomförs vart tredje år är den huvudsakliga uppföljningskällan för målet. LUPP levererar mer tillförlitliga siffror eftersom enkäten har ett mer kvalitetssäkrat genomförande. Nämndens årsredovisning 2014 15 Nämnden för Fritid & Folkhälsa 4.4.1 Kungsbacka kommun Utveckla samarbete kring alkohol, hälsa, tobak och övriga droger med övriga förvaltningar Beslutats av Utveckling av samverkan och samarbete med Funktionsstöd har påbörjats tillsammans med Brå och Region Halland. Samarbetet har bland annat lett till att förvaltningens medarbetare varit ett stöd för Funktionsstöds enhet Särskilt boende i deras arbete med att utarbeta en drogförebyggande handlingsplan. 4.5 Bättre fritid Beslutats av KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Barn- och ungdomsföreningarna har under året varit aktiva 46 000 timmar i idrottshallar, ishallar och simhallar. På våra fotbollsplaner har barn och ungdomar tränat och spelat match i 20 000 timmar. Olika arrangemang har genomförts under året, exempelvis Queer Up, Stor-LAN, Schools Out och Urban Summer Skatehallen har kompletterats med replokaler samt en utökad Lan-hall. Ungefär 200 ungdomsdrivna intressegrupper har skapat verksamhet under året Ungdoms- och föreningshuset Galaxen i Onsala invigdes i maj. Lov och lägerverksamhet har genomförts där bland annat foto, film, parkour, gatukonst och äventyrsläger är exempel på olika aktiviteter. Ett 40-tal fritidsaktiviteter har genomförts med deltagare som har en funktionsvariation Sommarbussen hade 580 resande under sommaren. Under året genomfördes två Idrottsskolor med ett 100-tal barn och ungdomar På Älvsåkerskolan och i Fjärås har aktivitetsplatser för skejt och cykling anlagts. Eksta, föräldraföreningen, vägföreningen och Fritid & Folkhälsa har samarbetat för att förverkliga aktivitetsplatsen i Fjärås. Möjligheten att hyra skridskor i samband med allmänhetens åkning i Ishallen, resulterade i cirka 12 000 skridskoförsedda besökare. Nämndens årsredovisning 2014 16 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Nöjdhet med fritiden, SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 93% 90% 79% Nöjdhet med fritiden, Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten 87% 94% 76% 83% Mätning Ungdomsenkäten genomfördes höst/vinter 2014 och ställde frågan "Hur nöjd är du med din fritid?" till ungdomar i årskurs 8. 650 svarade på enkäten som skickades hem till ungdomarna. 4.6 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Fritid & Folhälsa och Kungsbacka simsällskap har erbjudit totalt 3400 simskoleplatser 18 idrottsföreningar idrotts- och hälsocertifierades och totalt 5500 barn och ungdomar är aktiva i dessa föreningar Medverkat på strategisk nivå i syfte att förebygga våld mot unga kvinnor. Samordnat och drivit nätverket för en tryggare kollektivtrafik Arbetetet med butiks-, grann- och båtsamverkan har fortsatt. En årsträff för 150 kontaktombud för grannsamverkan har genomförts och vi har arrangerat tre utbildningstillfällen för nya och intresserade hushåll - 5100 hushåll är i dagsläget med i grannsamverkan. 30 hamnar var representerade på höstens båtsamverkansträff. Ytterligare fem hjärtstartare har köpts in under sommaren. Två av dessa placeras på två ridanläggningar i kommunen där vi genomför en utbildning av personal på plats. Instruktörsutbildning genomfördes i oktober och november. 75 föreningsledare har utbildats i hjärt- och lungräddning Samordnat uppföljning och rapportering av ÖPK, Överenskommelse Polis och Kommun. Ytterligare trygghetsarbete finns redovisat i bilagd ÖPK-rapport. Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Nämndens årsredovisning 2014 17 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 65 66 67 67 Nämnden för Fritid & Folkhälsa 4.6.1 Kungsbacka kommun ÖPK - överenskommelse Polis och Kungsbacka kommun Sammanfattning årsuppföljning ÖPK 2010-2014 följs upp för sista gången under denna avtalsperiod. I samband med årsskiftet 2014/2015 avslutas denna överenskommelse och en ny ska tecknas mellan Polisen och Kungsbacka kommun. Under de tre målområden som överenskommelsen innehåller har det pågått ett antal aktiviteter. De flesta insatserna har pågått sedan 2010 och har prioriterats av den ansvariga organisationen. Fullständig rapport som bilaga. Polisen har bland annat beslagtagit alkohol från unga för att minska alkoholkonsumtionen bland de unga. Dessa direktivförverkande har minskat rejält sedan 2010 och polisen ser en generell minskning av att ungdomar öppet hanterar alkohol på offentliga platser. Det har kommit in färre tips vad det gäller langning. Polisen har även arbetat sedan 2013 med att ha volontärer i sin verksamhet och de har genomfört kampanjer för att minska langningen. Kungsbacka kommun har lärare som är ombud för sin skola för det drogförebyggande arbetet. De har haft en utbildningsdag som varit uppskattad anordnad av drogförebyggaren. Polisen har också ett samarbete med skolorna för att öka polisnärvaron hos dem. De har totalt gjort 57 besök i år på kommunens skolor. För att öka tryggheten i den offentliga miljön och minska bostadsinbrotten så arbetar vi med Grannsamverkan. 20 % av Kungsbacka kommuns alla hushåll är med i Grannsamverkan och under 2014 var det en stor nedgång i antal bostadsinbrott. Båtsamverkan har startats upp 2013 och har numera 20 hamnar/bryggor, totalt 4500 båtägare, med i det brottsförebyggande arbetet. Polisen arbetar för att öka sin synlighet i offentlig miljö, framförallt i krogmiljö. Toleransen mot ordningsstörningar ska vara låg i syfte att förhindra att störningarna utvecklas exempelvis till misshandels- och skadegörelsebrottslighet. I samverkan med andra aktörer arbetar polisen och Brå för att förbättra tryggheten ombord på kollektivtrafiken och polisens volontärer är en förhållandevis ny resurs för att öka antalet trygghetsskapande personer i den offentliga miljön. Nattvandrare bidrar till att vara tillgängliga för ungdomar i högstadieåldern och under 2014 finns det aktiva grupper i Onsala, Frillesås, Åsa, Särö och Kullavik. I Kungsbacka kommun finns för närvarande 68 serveringstillstånd och det har genomförts 52 restaurangtillsynder under 2014. Tillsyn av tobaksförsäljning har även genomförts av polis och kommunen. Det har även genomförts utbildningar kring ansvarsfull alkoholservering och hur krögarna ska hantera narkotika och narkotikapåverkade personer. Planavdelningen arbetar aktivt med trygghetsfrågor i det löpande arbetet och numera finns rutiner för att arbeta med sociala konsekvenser. Nämndens årsredovisning 2014 18 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4.7 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska En satsning på energisparande belysning har genomförts under året. Motionsspåret i Presse, ridspåret Alekärret och belysningen i Fjärås simhall har fått LED-belysning. Det leder till minskat underhåll och framförallt minskad energianvändning. I samband med anläggandet av utegymmet i Åsa används LED-belysning för att belysa redskapen. En utredning pågår där syftet är att optimera energianvändningen avseende fjärrvärme i ishallen. Resultatet förväntas under våren. Mätning Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 176 171 168 160 4.8 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Vi har under året köpt in ytterligare sex eldrivna obemannade gräsklippare och totalt finns det sju stycken på idrottsplatserna i Fjärås, Åsa, Frillesås och Särö. Det leder till minskade utsläpp från gräsklippare som annars skulle använts. Förvaltningen använder Nilex vilket har positiva effekter på planering av underhåll och skötsel av våra anläggningar, med flera. Det har resulterat i effektivare användning av förvaltningens fordon i samband med resor till och från våra anläggningar. Det hålls en fortgående dialog om effektiv transport- och resplanering som minskar bränsleåtgången på våra servicefordon. Mätning Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar -0,47% -6,5% 0,9% -2,5% Nämndens årsredovisning 2014 19 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 4.9 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Förvaltningen samordnar den kommunövergripande aktiviteten Friska februari som syftar till att motivera och stimulera till hälsosam livsstil. Genomfört två personalaktiviteter för hela förvaltningen Fyra digitala psykosociala enkäter har genomförts under året i syfte att åstadkomma en god arbetsmiljö och en attraktiv arbetsplats. Utifrån resultatet i Medarbetarenkäten har respektive enhetschef fått i uppdrag att upprätta en handlingsplan i syfte att åtgärda brister på enheten. Respektive chef har ett resultatmål som är kopplat till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Genomförandeplanen innehåller arbetsmiljöfrämjande aktiviteter som respektive chef ska genomföra och redovisa. Genomfört kompetensutveckling och heldagskonferenser för att dels utveckla medarbetarna men även för att utveckla arbetsgrupper på respektive enheter. Genomfört en förbättring av arbetsscheman på simhallen i Kungsbacka för att förbättra arbetsmiljön samt infört förbättrat schemaverktyg i Fjärås simhall. Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målvärd e 2014 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 7,5 - 7,3 8,5 Jämix, ökning av antal punkter per år 91 83 Mätning Nämndens årsredovisning 2014 20 91 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 5 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 5.1 Kvalitetssäkra tillgänglighet genom att definiera vad tillgänglighet är för nämndens verksamhet Beslutats av En invånardialog genomfördes under 2013 för att få kunskap om invånarnas förväntningar och syn på tillgänglighet i kommunens verksamhet. I juni 2014 skickades resultatet ut till invånarpanelen. Där redovisade förvaltningen vad vi gör idag avseende tillgänglighet och vilka åtgärder vi bör genomföra. När det gäller den fysiska tillgängligheten inledde vi ett samarbete med Service med utgångspunkt från Tillgänglighetsdatabasen. Databasen visade sig innebära tidskrävande dokumentation vilket ledde till att Service avbröt arbetet. Service har informerat om planerna på att genomföra en enklare kartläggning av fokusområdena: handikapptoaletter och hygienutrymmen på publika anläggningar. Nämnden för Fritid & Folkhälsa har dessutom givit förvaltningen i uppdrag att kartlägga de fysiska hindren på våra anläggningar. Detta arbete har ännu inte påbörjats. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Uppnått 5.2 Taxorna för subventionsgrad till föreningar ska ses över Beslutats av Direktivet har kopplats samman med den bidragsöversyn som påbörjades 2014. Bidragsöversynen ska leda till att nämnden får ett beslutsunderlag för eventuell utformning av ett nytt bidragssystem. Omvärldsbevakning av andra kommuners bidragssystem samt synpunkter från föreningslivet är viktiga delar i detta underlag. Under året har en omvärldsbevakning av fem jämförelsekommuner genomförts. Förutom kartläggning via kommunernas webbplats har även en personlig kontakt tagits med nyckelpersoner i vissa av dessa kommuner. Nämndens årsredovisning 2014 21 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun En sammanställning av statistik har gjorts under året avseende utveckling på taxor, bidragshöjningar och fördelning av bidrag. En delrapport med resultatet från 15 föreningsintervjuer presenterades för nämnden i december. Arbetet med att färdigställa översynen fortsätter under första halvåret 2015. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Uppnått 5.3 Kartlägga bostadsområden och andra kommunala platser för att få fram vad ett minimum kan vara för en spontan aktivitetsyta. Beslutats av Utredning/kartläggning av tillgången på aktivitetsytor, typ av utrustning och målgrupp, genomfördes under 2013. Den presenterades i december 2013 för nämnden för Fritid & Folkhälsa och lyfte fram inriktningsområden och prioritering av kommande års nyetablering av aktivitetsplatser. Utifrån kartläggningen fastställdes en flerårsplan med en strategi för anläggandet av aktivitetsplatser i kommunen. Satsningar kommer bland annat att genomföras i södra och västra delarna av kommunen. I Kungsbacka stad är det ett bra utbud av aktivitetsplatser vid en jämförelse med exempelvis Frillesås, Onsala och Vallda. Kartläggningen och flerårsplanen är också redovisad för bland annat Ung i Kungsbacka samt förvaltarna på Serviceförvaltningen. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Nämndens årsredovisning 2014 Uppnått 22 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 5.4 Direktiv invånardialog Beslutats av KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Under juni skickades resultat och förslag på åtgärder från invånardialogen om tillgänglighet ut till invånarpanelen. I september genomfördes en Barbro Betalar-kampanj på kommunens grund- och gymnasieskolor. Teman i kampanjen är hämtade från LUPP-resultatet och omfattar bland annat; stress, mobbing, inflytande i skolan. Fritidsassistenterna mötte ungdomar för en dialog om dessa frågor. Kampanjen genomfördes under en månad och 80 olika förslag kom in och 300 ungdomar röstade. I samband med detta genomförde Ung i Kungsbacka en demokratiutbildning med samtliga elever i årskurs 8. I arbetet med nya eller utvecklade aktivitetsplatser genomför vi en dialog med barn, unga och boende i närområdet. Planering har påbörjats för att genom en invånardialog om psykisk hälsa under våren 2015. Parallellt genomför vi en utvärdering av både Barbro betalar och Kommunutvecklarna som kommer att redovisas för nämnden under 2015. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Uppnått 5.5 Direktiv praktikplatser Beslutats av KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun Förvaltningen har under året erbjudit 12 praktikplatser. Platserna är fördelade på samtliga enheter inom förvaltningen. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Nämndens årsredovisning 2014 Uppnått 23 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 5.6 Direktiv e-förvaltning Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka kommun ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Förvaltningen är drivande i arbetet med att utveckla digitala tjänster. Tre förändringsledare medverkar i tre delprojekt i Kungsbacka 2020 Förvaltningen arbetar med följande fyra förändringsområden: 1. Uppföljning av kungsbacka.se och dess användarvänlighet: vi fångar upp och för vidare våra kunders synpunkter på den nya utformningen av kungsbacka.se. Under året genomfördes 15 föreningsintervjuer som bland annat tog upp föreningarnas upplevelse av användarvänligheten på kungsbacka.se. 2. Minskad pappersförbrukning: påbörjat arbetet med att mäta förbrukningen för att få ett nollvärde. 3. Digitala checklistor: surfplattor har köpts in och ett underlag för att bygga en digital dokumentation av elevernas utveckling i simskola är framtaget. 4. Minskade portokostnader, kostnader för pappersutskick: arbetet med detta förändringsområde är påbörjat där vi utgår från underlag från ekonomisystemet. Dialogmöten har genomförts på samtliga enheter. Mötena har tagit upp Kungsbacka 2020, förbättringsområden och hur vi kan utveckla vår verksamhet digitalt ur ett kund- och medarbetarperspektiv Vi har lämnat en behovsanalys/flödesschema till IT för utveckling av en förbättrad e-tjänst för simskoleanmälan. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Nämndens årsredovisning 2014 Uppnått 24 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 5.7 Enheterna ska redovisa hur de arbetat med det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån förvaltningens systematiska arbetsmiljöplan. Beslutats av Enheterna har i genomförandeplan redovisat arbetsmiljöarbetet; psykosocial enkät, arbetsmiljöronder, SBA, kompetensutveckling, rutiner för den fysiska arbetsmiljön, arbetsscheman, med mera. Utvecklingsledaren har haft möten med enhetscheferna och pratat om arbetsmiljöarbetet samt haft dialog om rutiner i samband med brister i arbetsmiljön. Mätning Utfall 2014 Status direktiv Nämndens årsredovisning 2014 Uppnått 25 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 6 Uppföljning inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Värdegrund Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Så här arbetar vi med Bitt Bitt ska vara en naturlig del av våra olika verksamheter. Att ge våra kunder ett gott bemötande, möjlighet till inflytande och öka tillgängligheten är viktiga ledstjärnor. Många av våra verksamheter utgår från bemötande, inflytande och tillgänglighet: Verksamheten Barbro betalar har genomfört två kampanjer och två rådslag under året och är en viktig kanal för inflytande och dialog med ungdomar i kommunen. För att skapa en dialog och ge föreningslivet inflytande om hur vi kan förbättra föreningarnas förutsättningar på fotbollsanläggningarna har anläggningsråd bildats. I arbetet med synpunkter har vi en systematisk och strukturerad modell för att ta emot muntliga kommentarer i våra olika verksamheter. Synpunkter och kommentarer tas också upp på arbetsplatsträffar som underlag för förbättringsåtgärder. När förvaltningen anlägger nya eller utvecklar befintliga aktivitetsplatser sker detta i dialog med barn, unga och boende i närområdet. Framgångfaktorer i detta arbete är att barn och unga får inflytande över frågor som rör deras vardag. Förvaltningen genomför årligen en kvalitetsenkät där resultatet ligger till grund för förbättringsåtgärder i våra verksamheter. Enkäten tar bland annat upp kundbemötande och tillgänglighet. Regelbundna möten i förvaltningens kvalitetsgrupp har hållits under året där bemötande, inflytande och tillgänglighet är frågor som är kopplade till kvalitetsarbetet. Möjligheten att göra felanmälan via SMS samt prenumerera på information ökar tillgängligheten, ökar kvaliteten och förenklar för våra kunder. Förvaltningen deltar även i språkvårdsgruppen och vi arbetar fortlöpande med att utveckla vårt sätt att kommunicera med våra kunder. Nämndens årsredovisning 2014 26 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. 6.2.1 Alternativa driftsformer Kommunfullmäktige fastställde 2011 policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Under 2014 finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning. Andel av verksamhetsvolym Verksamhet År 2013 År 2013 År 2014 Föreningsdriven fotbollsanläggning Löftadalen 158 158 Föreningsdriven lantgård 4H, Stättared 210 210 Entreprenad babysim 0 0 Föreningsdriven jaktvårdsgård 0 0 Entreprenad simskola KBSS 0 0 376 376 0 0 Föreningsdriven idrottshall Frillesås samt Grusplan Frillesås Entreprenad Friskvård Andrum samt Actic gym Nämndens årsredovisning 2014 27 År 2014 Kostnad för verksamhet Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 7 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer 7.1 Synpunktshantering 7.1.1 Nilex Typ av ärende Antal ärenden Ej avslutade Kommentar, ej avslutade Beställning 102 14 • 2 påbörjade • 1 öppnad utan åtgärd • 2 planerade • 9 tilldelade utan åtgärd Felanmälan 368 16 • 1 påbörjade • 1 tilldelade utan åtgärd • 1 väntar besked från användare • 2 väntar på leverantör • 3 väntar besked internt • 8 planerade Förfrågan 18 3 • 1 planerad • 2 påbörjade Kvalitetsdeklarationer 65 0 553 33 Totalt Kommentar Vad är bra Fördelningen av ärenden från chef/arbetsledare till handläggare fungerar bra. Däremot brister det när handläggarna ska uppdatera eller avsluta ärenden. Vi har en bra back-up när huvudadministratören, som fördelar ärenden till chef/arbetsledare, inte är på plats. Det är lätt att via systemet återkoppla till kund under förutsättning att vi fått kontaktuppgifter. Vad kan bli bättre Det har varit problem med Nilex-applikationen i vissa telefoner men förhoppningsvis är problemen avhjälpta. Ett arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Fritid & Folkhälsa och Serviceområde fastigheter pågår. 7.1.2 Kommentaren Kommentaren är den kommungemensamma process vi har för att fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för. Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Nämndens årsredovisning 2014 28 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Inkomna kommentarer 2014 Fördelning av inkomna synpunkter 2014-01-01--2014-12-31 Klagomål 73 Beröm 48 Förslag till förbättring 152 Totalt antal inkomna synpunkter 273 Varav anonyma 109 Varav politiska 11 Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 58 På grund av sjukskrivning kan vi i dagsläget endast redovisa ovanstående statistik. 7.1.3 Övrig synpunktshantering Varje arbetsplats tar emot muntliga kommentarer som sedan förs in i Excel. De tas sedan upp på APT som underlag för förbättringsåtgärder och utveckling av verksamheten. De muntliga kommentarerna i Excel flödas sedan vidare och registreras. Nämndens årsredovisning 2014 29 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 7.2 Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationerna vänder sig till dem vi är till för. De ska tydligt beskriva vad vi lovar. Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg för verksamheten. Område Status Beskrivning Friluftsbad Uppnått Vi placerar ut bryggor, stegar och sopkärl senast 1 juni. Vi tar bort bryggor, trappor och sopkärl tidigast 31 augusti. Om vi av någon oförutsedd anledning måste ta upp bryggor eller trappor tidigare än 31 augusti informerar vi om det på badplatsens anslagstavla. Uppnått Under perioden 1 juni-31 augusti tömmer vi sopsäckarna en gång per vecka. Vecka 27-31 tömmer vi sopsäckarna två gånger per vecka. Övrig tid under året har vi ingen soptömning. Uppnått Alla ungdomar ska ha lika möjligheter att påverka Ung i Kungsbackas verksamhet. Uppnått Personalen på Ung i Kungsbacka ska lyssna på och hjälpa ungdomar att genomföra sina idéer. Uppnått Vi ska årligen träffa minst 15 föreningar och deras ledare för att ha en dialog och för att diskutera förbättringsområden och utvecklingen av föreningens verksamhet. Uppnått Vi betalar ut bidraget för Lokalt aktivitetsstöd senast tio dagar efter att föreningen godkänt sina sammankomster i Aktivitetskort på nätet Uppnått Vi hanterar din ansökan inom fem arbetsdagar efter att den kommit till oss. Uppnått Vi kontaktar styrelsen efter registrering för en personlig kontakt. Uppnått Stängsel runt konstgräsplanerna kontrolleras i september och april. Uppnått Vi skottar en konstgräsplan i centrum, en i söder och en i norr senast två arbetsdagar efter avslutat snöfall. Uppnått Belysningen på konstgräsplaner kontrolleras i september. Uppnått Grusplaner skottas senast två arbetsdagar efter avslutat snöfall från och med 1 februari. Uppnått Vi informerar om avvikelser på gräs- och konstgräsplaner på vår webbplats. Ledare som prenumererar på vår sms-tjänst får information om avvikelser i mobilen. Uppnått Inrapporterat fel på teknik och utrustning ska åtgärdas inom två arbetsdagar med återkoppling till anmälaren. Dröjer det längre anger vi när vi kan åtgärda problemet. Ung i Kungsbacka Föreningsservice Idrottsplatser Nämndens årsredovisning 2014 Kommentar 30 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Område Status Beskrivning Inomhushallar Uppnått Vi kontrollerar utrustningen idrottshallar och gymnastiksalar varannan vecka. Kontrollen gäller den utrustning som Fritid & Folkhälsas abonnenter använder i lokalen. Det vill säga våra kvälls- och helgabonnenter. Uppnått Inrapporterat fel på teknik och utrustning ska åtgärdas inom två arbetsdagar med återkoppling till anmälaren. Dröjer det längre anger vi när vi kan åtgärda problemet. Uppnått Vi kontrollerar belysning senast 1 november och gör underhållskontroller i december och februari. Uppnått Inrapporterade fel på belysningen ska åtgärdas inom två arbetsdagar med återkoppling till anmälaren. Dröjer det längre anger vi när vi kan åtgärda problemet. Uppnått Vi kontrollerar ytbeläggning senast 1 november och gör underhållskontroller i december och februari. Uppnått All personal som bevakar i simhallen har utbildning i livräddning och hjärt- och lungräddning. De har även grundläggande kunskaper i sjukvård. Uppnått Vattentemperaturen i Fjärås simhall är 28 grader. Uppnått I Kungsbacka simhall är det 28 grader i stora bassängen, 31 grader undervisningsbassängen. På onsdagar är det 34 grader i undervisningsbassängen. Uppnått Vi kontrollerar vattenkvaliteten i Fjärås simhall två gånger per dag. Uppnått Vi kontrollerar vattenkvaliteten i Kungsbacka simhall två gånger per dag. Uppnått När det är verksamhet i våra anläggningar ska det finnas personal från Fritid i tjänst. Uppnått Vi bjuder in till en förberedande träff sex månader innan arrangemanget. Vi genomför ett avstämningsmöte senast en månad innan arrangemanget ska genomföras. Uppnått Flaggor, flaggstänger och fundament ingår vid SM, NM, EM, VM eller tävling med annat nationellt intresse. Uppnått Vi kan lämna ett arrangemangsbidrag om det är ett VM, EM, NM, SM eller annan nationell status. Bidraget regleras av vilken status arrangemanget har. Motionsspår Simhallar Större arrangemang Nämndens årsredovisning 2014 Kommentar 31 Vi har en överenskommelse med Service/ Fastighetsjour som täcker upp på kvällar och helger. Denna deklaration måste ses över. Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 8 Verksamhetsmått 8.1 Analys verksamhetsmått Resurser Sedan 2012 har extrabidraget för idrotts- och hälsocertifierade föreningar ökat med 100 000 kronor och antalet medlemmar i certifierade föreningar har ökat från 3500 till 5500. Det är en positiv utveckling i arbetet med att skapa trygga miljöer för barn och ungdomar. Prestationer Antalet genomförda rådslag avseende Barbro betalar har minskat men det beror på att definitionen av ett rådslag har ändrats sedan 2012. Historiskt sett ansågs de olika frågor som togs upp under ett möte med politikerna som separata rådslag även om de avhandlades på samma möte. Under 2014 skedde två rådslag som innehöll flera olika frågor. Det som vid första anblicken indikerar minskade möjligheter för ungdomar att påverka beror alltså på att vi ändrat mätmetod och definition. Antalet deltagartillfällen, lokalt aktivitetsstöd, per pojke respektive flicka har sedan 2012 legat relativt stilla för tjejerna. Dock kan man se ett trendbrott hos både killar och tjejer i form av en ökning 2014 utifrån halvårssiffrorna jan-aug. Fördelningen och skillnaden mellan könen är relativt konstant och skillnaden i antal tillfällen mellan könen har legat på 10-12 aktiviteter sedan 2012 pojkar har fler deltagartillfällen än tjejerna. Nyttjandegraden i våra idrottsanläggningar har sjunkit med 3% sedan 2012. Denna utveckling kommer vi att titta närmare på och under 2015 kompletteras detta mått med måttet Antal uthyrda timmar. Det ger oss ett bredare underlag för att kunna följa utvecklingen och nyttjandegraden. Elförbrukningen i Ishallen har minskat successivt sedan en energisparande aluminiumduk monterades sommaren 2013. Sedan 2012 har förbrukningen minskat med 318 Mw/h. Elförbrukningen har ökat på Fjärås Fritidscenter till följd av installation av kylanläggning i källaren, i syfte att få en förbättrad arbetsmiljö. Kylanläggningen genererar "spillvärme" som hjälper till att värma bassängvattnet. Det har i sin tur lett till en minskad förbrukning av fjärrvärme. Effekter Andelen invånare som är nöjda med förutsättningarna för ett hälsosamt liv och möjligheter till fritidsintressen är oförändrad sedan 2013. En liten minskning med 0,2 har skett vad gäller nöjdheten med skötsel och öppettider på våra idrotts- och motionsanläggningar. Det är en såpass liten förändring att det är svårt att dra några långtgående slutsatser. Däremot kan man se att andelen ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid har minskat jämfört med 2013. Resultatet för 2014 baseras på den ungdomsenkät som skickades hem till samtliga ungdomar i årskurs 8 vilket ska jämföras med utfallet för 2013 som grundar sig på LUPPundersökningen. LUPP:en genomfördes i klassrummen och en bidragande orsak till minskningen kan vara mätmetod och antalet svaranden - samtidigt kan man i LUPP 2013 jämfört med LUPP 2010 se att det skett en minskning av nöjdheten med fritidsutbudet i kommunen. Det kan finnas en koppling och orsaken till minskningen bör vi titta närmare på. Nämndens årsredovisning 2014 32 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 8.2 Resursmått Nyckeltal Certifieringsbidrag till Idrotts- och hälsocertifierade föreningar Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 183 000 223 000 298 000 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 10 5 2 12% 12% 12% 35 34 i.u Riket 2013 Budget 2014 Riket 2013 Budget 2014 8.3 Prestationsmått Nyckeltal Antal genomförda rådslag, Barbro Betalar Andel 6-9 klasser med dialog om alkohol/droger på föräldramöten (Effekt-metoden) Lokalt aktivitetsstöd i genomsnitt per flicka, 7-20 år Kommentar Utfallet för helåret redovisas först i mars därför hänvisar vi till utfall för jan-juni: 20 deltagartillfällen per flicka Lokalt aktivitetsstöd i genomsnitt per pojke, 7-20 år 47 44 i.u Kommentar Utfallet för helåret redovisas först i mars därför hänvisar vi till utfall för jan-juni: 24 deltagartillfällen per pojke Uthyrda timmar/nyttjandegrad i idrottsanläggningar 91% 90% 88% Antal medlemmar i föreningar som omfattas av Idrotts- och hälsocertifiering 3 500 4 250 5 500 Elförbrukning Mw/h Ishallen 2 806 2 657 2 488 Kommentar Nyttjandegrad jan-april: 87% Kommentar Under sommaruppehållet 2013 installerades en aluminiumduk i taket på ena ishallen i syfte att minska elförbrukningen. Under 2014 är första året vi ser en helårseffekt med en tydlig minskning av elförbrukningen. Elförbrukning Mw/h Fjärås Fritidscenter 502 513 527 Kommentar Elförbrukningen har ökat på Fjärås FC till följd av installation av kylanläggning i källaren, i syfta att få en förbättrad arbetsmiljö. Kylanläggningen genererar "spillvärme" som hjälper till att värma bassängvattnet. Det har i sin tur lett till en minskad förbrukning av fjärrvärme. Nämndens årsredovisning 2014 33 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 8.4 Effektmått Utfall 2012 Nyckeltal Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv Utfall 2013 Utfall 2014 8,1 8,1 Möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv 7,6 7,8 7,8 Nöjdhet med utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar 6,8 7 6,8 Nöjdhet med öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar 7 7,2 7 Andel ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid 81% 88% 76% Riket 2013 Nyckeltalet "Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv" introducerades 2013. Andelen ungdomar i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid mäts i LUPP:en vart tredje år och däremellan i Ungdomsenkäten. LUPP:en genomfördes 2010 och 2013. Ungdomsenkäten skickas hem till ungdomarna och LUPP:en genomförs i klassrummet. Nämndens årsredovisning 2014 34 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 9 Personalmått 9.1 Analys personalmått Enligt medarbetarenkäten våren 2014 är Fritid & Folkhälsa en förvaltning med mycket motiverade medarbetare som är nöjda med ledarskapet inom förvaltningen. Dock har rekommendationsviljan sjunkit sedan föregående mätning. Sjuktalen i förvaltningen har under året ökat något. Underlaget är dock för litet för att kunna dra några statistiskt säkerställda slutsatser. Några medarbetares långtidssjukfrånvaro slår igenom i statistiken. Det går inte heller att utläsa några trender kring vilka åldersgrupper som står för sjukfrånvaron då detta har växlat mellan åldersgrupperna de senaste åren. Det som dock är tydligt är att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Regelbundet genomförs en psykosocial enkät på förvaltningens olika enheter för att kunna följa upp medarbetarnas trivsel på arbetet. Som helhet uppvisar förvaltningen en bra balans i antalet män och kvinnor på förvaltningen. Däremot kan vi se att vissa enheter domineras av män eller av kvinnor. Utmaningen är att anställa fler män eller kvinnor så att könsfördelningen utjämnas på varje enhet. Under året har förvaltningen fördjupat sina kunskaper vad gäller jämställdhet och mångfald genom en tvådagars utbildning från SKL som hette Att leda och styra för jämställd kultur och fritid. Under de kommande fem åren kommer elva medarbetare att gå i pension. 9.2 Resursmått Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 106 106 104 Andel anställda kvinnor 51% 52% 48% Andel anställda män 49% 48% 52% Totalt antal årsarbetare 101 101 97 Andel heltid 85% 87% 84% Andel kvinnor som har heltid 74% 79% 75% Andel män som har heltid 96% 96% 92% Andel deltid 15% 13% 16% Andel kvinnor som har deltid 26% 21% 25% Andel män som har deltid 4% 4% 8% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,65% 0,57% 0,63% Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 1,37% 1,45% 1,35% 12 11 10 Nyckeltal Totalt antal anställda Kommentar . Antal medarbetare per chef Nämndens årsredovisning 2014 35 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 9.3 Effektmått Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 4,4% 4,5% 5,7% 4% 5,4% 6,8% 4,8% 3,6% 4,8% Arbetsmiljö 7,2 - 7,1 Ledarskap 7,6 - 7,8 Medarbetarskap 7,6 - 7,2 MMI, motiverad medarbetarindex 72 - 73 HME, hållbart medarbetar engagemang 82 - 80 Framgångsfaktorer/lojalitet 7,5 - 7,3 Rekommendationsvilja 13 - 7 Nyckeltal Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män Nämndens årsredovisning 2014 36 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 10 Ekonomi med kommentarer 10.1 Uppföljning driftbudget Budgetavräkning nämndbudget Uppföljningsnivå Bokslut 2013 Nämnd Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 -587 -629 -511 118 Förvaltning -104 284 -108 237 -104 973 3 264 Summa -104 871 -108 866 -105 484 3 382 Kommentarer Fritid & Folkhälsas resultat är + 2 235 tkr. Nämnden redovisar ett överskott om + 3 382 tkr, varav 1 147 tkr är budgetmedel som skall återredovisas. De medel som skall återredovisas är hyra för omklädningsrum i Malevik 650 tkr, budget för avskrivningar för övriga investeringar 365 tkr samt internränta 132 tkr. Årets resultat beror bland annat på överskott på kapitalkostnader, varav 1 168 tkr avser löpande investeringar. I nämndens planering för 2014 ingick bland annat utbyte av konstgräs på Tingbergsvallen för cirka 2 200 tkr som på grund av förseningar med upphandlingen kommer att genomföras först 2015. Det finns även anläggning av aktivitetsytor som pågår och fördröjts på grund av överklagan av bygglov. Även personalkostnader visar ett överskott för året, att förvaltningschefstjänsten har varit vakant 50% under senare delen av året har bidragit till överskottet, men även korttidsvakanser. El-och fjärrvärmekostnader har också varit lägre än budgeterat för året, delvis på grund av att 2014 varit ett varmt år, delvis som en effekt av ett aktivt arbete med att sänka dessa kostnader, exempelvis aluminiumduken i taket på ishallen som installerades september 2013. Nämndens årsredovisning 2014 37 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 10.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Löpande årliga investeringar Inkomster Utgifter 111 111 -13 666 -18 463 -8 560 -7 698 862 0 0 -9 000 0 9 000 -193 -318 -8 000 -8 366 -366 -13 859 -18 781 -25 560 -15 953 9 607 Lokaler Utgifter Övriga investeringar Inkomster Utgifter Netto Kommentarer Inköp som gjorts för medlen för löpande investeringar är bland annat: reinvesteringar i allvädersbanor på Tingbergsvallen, maskiner och inventarier. Inköp av elgräsklippare, ny toalett vid Lerkils badplats, anläggning av nya aktivitetsytor samt ridled har också genomförts. Planeringen inför 2014 var att slutföra konstgräsplanerna vid Ängås och Kullavik för de medel, 1 363 tkr, som nämnden begärde ombudgeterat från 2013, och att 2014 års budget om 2 400 tkr skulle användas för att byta konstgräsmattan på Tingbergsvallen. Konstgräsplanerna vid Ängås har slutförts. I Kullavik har själva konstgräsplanen slutförts, men belysningen återstår då bygglovet är överklagat till Länsstyrelsen. Det uppstod problem med upphandlingen av utbyte konstgräsmatta på Tingbergsvallen vilket har inneburit att bytet kommer att ske efter årsskiftet. Övriga investeringar avser: anläggning av konstgräsplaner i Malevik vilket redovisar ett underskott om - 930 tkr. inköp för inventarier till Galaxen är slutförd och 98 tkr återredovisas. Inköp av inventarier till nya Kollaskolan har precis påbörjats och + 464 tkr kommer att begäras ombudgeterat. Nämndens årsredovisning 2014 38 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Lokaler avser: Malevik omklädningsrum och har inte påbörjats. Dialog för samordning förs med För- och grundskola. Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Proj nr Text Processläg e Utfall tom 2013 3369 Malevik omklädningsrum F 0 -9 000 0 9 000 3370 Malevik konstgräsplan G 0 -6 000 -6 928 -928 0 -15 000 -6 928 8 072 Summa projekt >5 Mkr Processläge: Årsbudget 2014 B = behovsanalys G = genomförande F = förstudie U= uppföljning/projektavslut Bokslut 2014 Avvikelse 2014 P = projektering Kommentarer Malevik omklädningsrum har inte kunnat genomföras ännu, bland annat på grund av detaljplan och eventuella samordningar med nämnden för För- och grundskola som måste utredas. En utförligare beskrivning finns i lokalplanen för Fritid & Folkhälsa. Malevik konstgräsplan har anlagts under året och redovisar ett underskott om - 928 tkr. Underskottet beror på en för snävt beräknad grundkalkyl tillsammans med oförutsedda kostnader, exempelvis överblivna markmassor som ej kunde användas som fyllnad av planerna, byte av en gammal tryckvattenledning. Det återstår belysning till planerna som beräknas kosta cirka 750 tkr, bygglovet för belysningen är överklagat och det är osäkert när belysningen kan anläggas. Nämndens årsredovisning 2014 39 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 11 Intern kontroll 11.1 Intern kontroll under året En ny internkontrollplan med risk- och väsentlighetsanalys har tagits fram under 2014 som ska gälla från 2015. De påpekanden som framfördes i den kommunövergripande revisionsrapporten februari 2014 har åtgärdats i internkontrollplan för 2015. Planen tydliggör rutiner, kontrollmål och ansvar. I planen finns bland annat en tydlig och dokumenterad rutin för kontroll av utbetalningar av bidrag. Ansvaret och kontrollmetoden är redovisad i planen. En riskanalys genomfördes i samband med utformningen av ny internkontrollplan och internkontrollplanen revideras årligen. Under 2012 genomfördes en revision av förvaltningens utbetalningar av bidrag enligt likställighetsprincipen. Nämnden har utifrån revisionens synpunkter dokumenterat den kontrollrutin som används vid utbetalning av bidrag. Rutinen genomförs i samband med utbetalning av bidrag, två gånger per år: 1. Föreningen godkänner bidragsansökan digitalt. 2. Föreningsservice kontrollerar att föreningen uppfyller kraven på att vara bidragsberättigad*. Ansökan får ett diarienummer och skrivs in i databasen FRI. 3. Uppfyller inte föreningen kraven, begärs en komplettering in från föreningen. Föreningen har en månad att skicka in komplettering. Sker inte detta avslås bidragsansökan. 4. Om kraven är uppfyllda godkänns ansökan av den medarbetare som skriver in underlaget och ytterligare en medarbetare granskar och godkänner utbetalning. 5. Därefter skickas en fil till ekonomiavdelningen för utbetalningen och enhetschefen attesterar på delegation utbetalningen. Därefter redovisas beslut som är tagna på delegation för nämnden för Fritid & Folkhälsa. Underlaget arkiveras och finns tillgängligt enligt förvaltningens arkiveringsplan. Rutinen ovan är dokumenterad och samtliga punkter ovan är tillgängliga. Back-up på databasen FRI görs dagligen av IT-avdelningen. *Webblänk, bidragsregler: http://www.kungsbacka.se/Uppleva-och-gora/Foreningsliv1/Bli-enbidragsberattigad-forening/ Nämndens årsredovisning 2014 40 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 11.2 Resultat av genomförda internkontroller Ekonomi Vid kontroll av betalningspåminnelser har förvaltningen belastats med sex betalningspåminnelser, totalt 244 kr. Det får anses som ett gott resultat och att åtgärderna haft effekt. Resultat från stickprovskontroll av leverantörsfakturor samt trohet mot ramavtal: Vid kontroll av kravet på att minst två personer ska vara delaktiga i transaktionen, har förvaltningen en avvikelse på 5 procent. Vid ett tillfälle har en person hanterat hela inköpet. Vid de andra tillfällena har det varit två personer i kedjan men en person har både beslutsattesterat och leveranskvitterat. Dock har en annan person granskat fakturan. 4 procent av genomförda stickprover på inköp har gjorts med rekvisition och övriga har skett genom e-handel. Vid kontroll av trohet till ramavtalen visar det sig att 76 procent av kontrollerade inköp har ramavtal använts. Av de 24 procent där ramavtal inte använts, är den största andelen områden där det inte finns ramavtal. Exempel på sådana leverantörer är föreläsare drogförebyggande, räddningstjänst, GR. Ungefär 5 procent avser inköp där ramavtal finns men ej använts. 11.3 Nämndens förbättringsåtgärder Verksamhetsområden Nämnden gav förvaltningen i uppdrag att utarbeta en ny internkontrollplan som gäller från 2015 och i december 2014 antog nämnden för Fritid & Folkhälsa den nya planen. Jämfört med tidigare har den nya planen bland annat kompletterats med ansvarig tjänsteman, kontrollmål, frekvens och sannolikhetsbedömning. Ekonomiområden Se "Verksamhetsområden". Nämndens årsredovisning 2014 41 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun 12 Analys 12.1 Sammanfattande analys Under 2014 har förvaltningen fortsatt att fokusera på en kvalitativ basverksamhet med idrottsanläggningar och simhallar parallellt med utvecklingsarbete inom en rad områden. Förvaltningens ekonomi är stabil och visar sedan många år ett svagt positivt resultat. I år är det till stor del knutet till oförutsedda vakanser till följd av sjukskrivningar och oväntade personaländringar samt förseningar inom vissa anläggningsprojekt. Under året har skicket på bland annat Bukärrshallen lett till att anläggningen stängts under en lägre period. Vi tror tyvärr, efter synpunkter från föreningar, att det kan inkludera fler anläggningar som också är äldre och slitna under kommande år. Inom personalområdet står förvaltningen inför ett generationsskifte inom bland annat idrottsplatstekniker och chefer. Många viktiga kompetenser kan komma att gå förlorade om inte kunskapsöverföring inleds. Inom simhallar, fritidsgårdar och folkhälsa är det ofta svårt att rekrytera kompetent extrapersonal som kan rycka in vid kortare eller längre sjukskrivningar. Det innebär att förvaltningen har ett positivt ekonomiskt resultat inom personalbudgeten på grund av sjukskrivningarna, men också samtidigt en extra belastning på övriga medarbetare. Förvaltningen har speciellt arbetat med följande förändringsområden som identifierades under 2013. Förbättra den psykiska och fysiska hälsan för Kungsbackas invånare Samverkan behövs över nämnds- och bolagsgränser för att utveckla folkhälsan Inlagsområdet – helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren Fritids- och folkhälsofrågornas roll i samhällsplaneringen ska förstärkas Förbättra den psykiska och psykiska hälsan för Kungsbackas invånare Förvaltningen har arbetat med en rad insatser under året varav flera varit mycket lyckade. Verksamheten Nya En Dörr In samordnas av Fritid & Folkhälsa och har tagit flera steg framåt under året. Arbetet med hälsofrämjande utbildning för överviktiga barn och unga har varit lyckosamt och har utvecklats under året. Det brotts- och drogförebyggande arbetet har haft bra resultat och samarbetet med Polisen har förstärkts. Fritidssocialt arbete med syftet att förmedla kontakt mellan ensamkommande nyanlända och föreningar har inletts i liten skala. Många andra insatser inom en rad områden som träningsinspiration och föräldrastöd har genomförts med lyckade resultat. Till trots för detta kan det verka som den psykiska hälsan bland unga fortsätter att vara ett problem. Viss statistik tyder på ett ökat bruk av narkotika bland unga medan alkoholkonsumtionen sjunker. Det betyder att det krävs fortsatt fokus med kontinuitet i nuvarande verksamheter och utveckling av nya. Samverkan behövs över nämnds- och bolagsgränser för att utveckla folkhälsan Genom arbetet i Nya En Dörr In har samverkan mellan kommunens förvaltningar och Region Halland förstärkts. Den fråga som nu återstår att lösa är kopplad till finansiering av förebyggande åtgärder som idag ibland inte kan genomföras på grund av resursbrist. Finansieringsfrågan är viktig att utreda under det kommande året. Vi tror också att ett utökat samarbete med kommunens bostadsbolag kan vara fruktbart för att genomföra lokala hälsoprojekt som aktivitetsplatser. Nämndens årsredovisning 2014 42 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Inlagsområdet - helhet och delprojekt bör tas fram under de närmaste åren Förvaltningen har i brett samarbete både externt med föreningar och internt i kommunen tagit fram en behovsanalys som i skrivande stund analyseras i en förstudie. Det är nu viktigt att en övergripande samordning av stora bostadsprojekt, simhallen och andra delar som skatepark och övriga byggnader sker. Fritids- och folkhälsofrågornas roll i samhällsplaneringen ska förstärkas Under året har förvaltningen presenterat viktig information om fritids- och folkhälsofrågor samt arbetet med ny friluftsplan för nyckelpersoner inom kommunens arbete med samhällsplanering. Vi tror att det över tid leder till ökad förståelse i kommunen och möjlighet för förvaltningens medarbetare att påverka den fysiska planeringen av kommunen och har redan noterat flera exempel på att så varit fallet. 12.2 Förändringsområden Med utgångspunkt i de trender vi ser och året som gått har förvaltningen identifierat ett antal förändringsområden. De är till stor del förlängningar av redan tidigare identifierade frågor men med vissa tillägg och justeringar. Inlagsområdet Under året har planerna för en ny simhall tagit form. Nämnden har fattat beslut om en inriktning för anläggningen samt uppdragit åt nämnden för Service att genomföra en förstudie utifrån inriktningen. Förvaltningen har samverkat både internt och med berörda föreningar för att ha ett så brett material som möjligt. Vi hyser en viss oro för att planeringen drar ut på tiden eftersom simhallen är en del av flera parallella byggprojekt inom Inlagsområdet. Vi efterlyser en samlande och samordnande kraft inom kommunen som kan koordinera de olika projekten och tillhörande tidplaner. Slitna anläggningar Många av förvaltningens anläggningar, både byggnader och idrottsmark, anlades under 70- och 80talen. De börjar närma sig slutet av sin livslängd vilket innebär ett successivt ökat underhållsbehov och också planer för utbyte. Anläggningarna hyrs ut av nämnden för Fritid & Folkhälsa, men underhålls av nämnden för Service. Under året har vi samarbetat med förvaltningen för Service för att hitta bättre former för gemensam underhållsplanering. Arbetet är påbörjat, men ännu inte färdigt. Eftersom nämnden för Fritid & Folkhälsa är den som möter slutkunden, oftast föreningar, är det viktigt att kunna ge korrekt information om kommande underhållsarbeten, både omfattning och tidplaner. Finansiering av förebyggande åtgärder "Värdet av en god uppväxt för alla – sociala investeringar kring tidiga och samordnade insatser. Effektiv resursanvändning för framtidens välfärd och positiv påverkan på kommunal ekonomi" Inom ramen för kommunens verksamhet Nya En Dörr In, som syftar till att ge stöd till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, har inriktningen breddats så att vi i högre grad än tidigare fokuserar på främjande och förebyggande åtgärder. Förvaltningens arbete med livsstilsfrågor och stöd till föreningar, tillsammans med Kultur & Turisms parallella kultursociala arbete, en viktig beståndsdel i det förebyggande arbetet. Det handlar ofta om åtgärder med ett långsiktigt perspektiv där vinster inte kan realiseras på kort sikt. Dessutom uppkommer åtgärdernas kostnader och vinster ofta inte inom samma del av kommunen och ibland snarare inom andra delar av den offentliga sfären som exempelvis Region Halland. Nämndens årsredovisning 2014 43 Nämnden för Fritid & Folkhälsa Kungsbacka kommun Under året har vi sett förslag på åtgärder som inte kunnat genomföras eftersom de byggt på samfinansiering som inte har kunnat lösas. Vi efterlyser därför ett kommungemensamt arbete för att hitta nya former för att finansiera förebyggande och främjande åtgärder för barn och unga i behov av särskilt stöd. Jämställdhet Under hösten har samtliga chefer inom genomgått en utbildning om jämställdhet ur ett servicelämnarperspektiv. Vi ser ett stort behov av att förbättra förvaltningens mätmetoder inom området och i vissa fall helt enkelt inleda mätningar för att få ett nollvärde att utgå ifrån. Ungdomars psykiska hälsa Ungas, främst tjejers, psykiska hälsa är fortsatt ett problem. Till trots för att andra åldersgrupper mår allt bättre verkar den psykiska hälsan försämras i åldersspannet 15-24 år. Enligt undersökningen LUPP 2013 verkar det som om situationen, främst för tjejer, är värre i Kungsbacka än i andra kommuner där undersökningen genomförts. Precis som med arbetet inom Nya En Dörr In är samverkan och finansieringsfrågor centrala för att nå positiva resultat. Stöd till föreningar Under 2014 påbörjades en bidragsöversyn på uppdrag av nämnden. Syftet är att få en bild av de olika bidrag som vi erbjuder, göra jämförelser med andra kommuner samt få in synpunkter från föreningar. Underlaget från översynen ska ligga till grund för beslut om en eventuell ny utformning av bidragssystemet. Beroende på beslut i nämnden kan det innebära att budgetramen för bidrag till föreningar behöver utökas. Nämndens årsredovisning 2014 44 Helårsrapport 2014 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Kungsbacka 2012 - 2014 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning .............................................................................................................. 2 Inledning .................................................................................................................................. 3 1. Ungdomar och alkohol ........................................................................................................ 4 1.1 Polisen beslagtar ungas alkohol ............................................................................................... 4 1.2 Polisens insatser för att stoppa langning av alkohol till minderåriga ...................................... 5 1.3 Kommunens insatser för att stoppa langning av alkohol till .................................................... 6 1.4 Föräldrastödsprogrammet Effekt ............................................................................................ 7 1.5 Drogförebyggande-ombud på grund- och gymnasieskolor ..................................................... 9 2. Trygghet i offentliga miljöer och i bostadsområden ........................................................ 10 2.1 Trygghetsvandringar ............................................................................................................. 10 2.2 Grannsamverkan ................................................................................................................... 11 2.3 Ökad synlighet av poliser ....................................................................................................... 12 2.4 Kontaktpoliser i skolor ........................................................................................................... 14 2.5 Samordnad Krogtillsyn........................................................................................................... 15 2.6 Ansvarsfull alkoholservering .................................................................................................. 16 2.7 Nattvandring ......................................................................................................................... 17 2.8 Detaljplaner ........................................................................................................................... 18 2.9 Våga Vittna ............................................................................................................................ 20 2.10 Våld i nära relationer ............................................................................................................. 21 3. Klotter och skadegörelse.................................................................................................. 25 3.1 Nätverk mot klotter och skadegörelse .................................................................................. 25 3.2 Polisanmälningar i skolan ...................................................................................................... 25 2 Inledning Under 2009 inbjöds Hallands kommuner att teckna avtal om samarbete med länspolismyndigheten i Halland i respektive kommun. Överenskommelsen syftar till att stärka och utveckla det pågående samarbetet, och tydliggöra vem som ansvarar för vad. Polisen och Kungsbacka kommun vill tillsammans förbättra invånarnas upplevda och faktiska trygghet genom ett strukturerat och långsiktigt arbete. Den nuvarande överenskommelsen gäller från 2012 fram till 2014. Inom de prioriterade områdena finns ett antal insatser som var och en har en handlingsplan. Den som är ansvarig för respektive insats skriver och följer upp handlingsplanen. En uppföljning av handlingsplanen lämnas in till lokala Brottsförebyggande rådet, Brå, två gånger per år. Utvecklare på Brå sammanställer resultatet och rapporterar till polis och kommunstyrelsen. I denna helårsrapport redovisas vilka insatser som genomförts av ansvariga under 2013. För att göra uppföljningen tydligare redovisas aktuell handlingsplan först och därefter redovisas uppföljningen för 2013. Uppföljningen har författats av ansvarig för respektive insats. Överenskommelsen följs upp utifrån tre prioriterade områden som tagits fram utifrån en gemensam problembild. Dessa områden är; 1. Ungdomar och alkohol 2. Trygghet i offentliga miljöer och bostadsområden 3. Klotter och skadegörelse 3 Uppföljning av insatser 2014 för respektive prioriterat område 1. Ungdomar och alkohol Övergripande mål: Minska alkoholbruket bland ungdomar och arbeta för att ingen under 18 år ska dricka alkohol. 1.1 Polisen beslagtar ungas alkohol Kvällar, helger och perioder då ungdomar av tradition dricker mycket alkohol är risktillfällen. Sådana tillfällen medför bland annat en ökad risk för våld, skador, olyckor och skadegörelse. Om polisen anträffar ungdomar under 18 år som är berusade eller som bär med sig alkohol kan de anmäla brott mot alkohollagen (olovlig försäljning/anskaffning). Polisen kan direktförverka och hälla ut alkoholen på plats. I samband med anmälan kontaktas föräldrarna och socialtjänsten meddelas för eventuell utredning enligt socialtjänstlagen. Observera att det inte är den unge som har begått något brott utan den som har försett den unge med alkohol. Syfte Minska alkoholkonsumtionen hos unga i Kungsbacka kommun Mål Sänka relaterad brottslighet såsom våldsbrottsligheten, skadegörelse/klotter samt öka tryggheten i offentliga miljöer Tillvägagångssätt Direktförverka alkohol från ungdomar, följa upp tips gällande langning samt lagföra dessa personer. Tidplan Löpande 2012-2014 Förväntad effekt Minskad brottslighet, fler lagförda langare samt minskad alkoholkonsumtion Metod för uppföljning Via statistiksökning i polisiära register Samverkanspartners Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Ansvarig Polisen 4 Uppföljning Syftet är att minska alkoholkonsumtionen hos unga samt att sänka relaterad brottslighet. Ingripanden mot unga ger ofta tips om langare eller var alkoholen går att få tag i vilket ger möjlighet till fortsatt spaning mot de som förser ungdomar med alkohol. Fokus på detta arbetssätt har varit vissa storhelger, såsom valborg, midsommar, men även skolavslutningarna i juni. Arbetet har under året har lett till14 direktförverkanden, vilket är ett lägre resultat än föregående år och långt ifrån förväntat resultat (50 stycken). Tidigare analyser har visat att drogfria evenemang på storhelger samt Schools Out har genererat i färre direktförverkanden. Vi har även märkt en generell minskning av att ungdomar öppet hanterar alkohol på offentliga platser. Riktade insatser har bedrivits under storhelger, men inte det heller har gett något resultat. Polisens volontärer har även haft flera uppdrag som syftat till att bidra till en minskad alkoholkonsumtion bland ungdomar. Svårt att ha någon uppfattning om polisens och kommunens arbete har haft den effekt som avsågs med arbetet då säker mätmetod saknas. Vår uppfattning är att i alla fall den öppna alkoholkonsumtionen minskat bland ungdomar i Kungsbacka. 1.2 Polisens insatser för att stoppa langning av alkohol till minderåriga Langning av alkohol är en brottslig handling som innebär att någon olagligt köper ut, säljer eller ger bort alkohol till en person som är under 20 år. Det är relativt svårt att bedöma hur vanligt det är att vuxna langar alkohol till ungdomar, mörkertalet är sannolikt stort. Undersökningar visar att det är vanligast att äldre kamrater och syskon köper alkoholen. Langningen kan få många negativa följder, till exempel så begås misshandel och skadegörelse ofta under alkoholpåverkan. Risken att utsättas för brott är också betydligt större för den som är berusad. Syfte Minska försäljning av alkohol till minderåriga Mål Sänka våldsbrottsligheten, skadegörelse/klotter samt öka tryggheten i offentliga miljöer Tillvägagångssätt Ökade insatser i samband med storhelger, skolavslutningar, evenemang med mera. Även koncentration av polisnärvaro till specifika så kallade ”hot spots”. Planeras av närpolisens spaningsgrupp. 5 Tidplan Löpande Förväntad effekt Tillgången till alkohol ska minska Metod för uppföljning Via statistiksökning i polisiära register, lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Samverkanspartners Förvaltningen för Förskola & Grundskola, förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning. Ansvarig Polisen Uppföljning Under 2014 har färre antal tips angående langning inkommit än tidigare år. Tipsen bearbetas kontinuerligt, men endast ett fåtal har lett till uppklarning. Arbetet med kartläggningen av langningen har visat att personer som sysslar med denna typ av brottslig verksamhet (alkohollangning) använder sig numer ofta av sofistikerade försäljningsmetoder vilket för polisen medför längre spaningsinsatser. Kontakter tas i dag ofta via internet eller telefon vilket medför att polisen ofta fått lägga stora resurser på spaning över nätet. Det visar sig att det finns mycket pengar att tjäna på denna typ av brottslighet, samt ett flertal av dessa personer har det som sin enda inkomstkälla. Polisen är av den anledningen i mycket stort behov av tips och iakttagelser från allmänheten, vilket även i fortsättningen kommer att följas upp. Inför storhelger och skolavslutning har polisen intensifierat bearbetningen av inkomna spaningsuppslag och tips avseende just brott mot Alkohollagen. Polisen har även förlagt trafikkontroller och övervakning med civilklädd personal till Systembolaget med omnejd. Våra nyutbildade volontärer har bedrivit flera kampanjer mot langning av alkohol framförallt genom sin synlighet och närvaro i centrala delar av Kungsbacka samt vid resecentrum. Allmänheten har gett mycket positiv feedback på volontärernas arbete. 1.3 Kommunens insatser för att stoppa langning av alkohol till minderåriga Langning av alkohol är en brottslig handling som innebär att någon olagligt köper ut, säljer eller ger bort alkohol till en person som är under 20 år. Det är relativt svårt att bedöma hur vanligt det är att vuxna langar alkohol till ungdomar, mörkertalet är sannolikt stort. Undersökningar visar att det är vanligast att äldre kamrater och syskon köper alkoholen. Langningen kan få många negativa följder, 6 till exempel så begås misshandel och skadegörelse ofta under alkoholpåverkan. Risken att utsättas för brott är också betydligt större för den som är berusad. Syfte Syftet är att öka medvetenheten om langning och illegal alkoholförsäljning, konsekvenserna med ungdomsdrickande bland invånarna i Kungsbacka kommun samt visa på drogfria alternativ till ungdomar. Mål Målet är att arbeta för att ingen under 18 år i Kungsbacka kommun ska dricka alkohol. Tillvägagångssätt Information, marknadsföring, större och mindre arrangemang gör invånarna i kommunen mer medvetna om langningens konsekvenser samt vad invånarna vinner på att minska langningen. Tidsplan Vi de stora festhelgerna genomförs olika antilangningsinsatser. - Påsk - Valborg - Skolavslutning - Halloween - Lucia Förväntad effekt Ungdomsdrickandet och tillgången till alkohol ska minska. Metod för uppföljning Via statistiksökning i polisiära register, LUPP Samverkanspartners Förvaltningen för Förskola & Grundskola, Förvaltningen för Gymnasie- & Vuxenutbildning. Ansvarig Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa Uppföljning Under inledningen av 2014 har det varit personalförändringar på Livsstilsenheten på förvaltningen för Fritid & Folkhälsa. Det har medfört att informationsarbetet med fokus på att stoppa langning har priorterats bort under året. Planering för en ny satsning 2015 görs. 1.4 Föräldrastödsprogrammet Effekt Föräldrarna har ofta ingen aning om hur mycket deras ungdomar faktiskt dricker och att de dricker mer för varje år som går under högstadiet och gymnasiet. EFFEKT är en evidensbaserad föräldrastödsmetod som vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare skolår. 7 Genom att påverka föräldrars förhållningssätt kan vi minska ungdomars drickande. Tanken med EFFEKT är att sätta stopp för den ökande och riskfyllda alkoholkonsumtionen under tonåren. Ju senare debut, desto mindre risk för framtida alkohol- och drogmissbruk visar forskningen. Syfte EFFEKT är en evidensbaserad metod för att får skolelever/ungdomar anta en senare debutålder för bruk av alkohol. Mål Minska alkoholbruket bland ungdomar Tillvägagångssätt Kartläggning och synliggöra eventuella problem. Närområdesbevakning Med stöd av handledare och informatörer, föreläsare och personal, förmedla kunskap till föräldrar och ungdomar. Tidplan Löpande under 2012-2014 Förväntad effekt Att mätbart nå resultat som visar på att färre ungdomar berusningsdricker alkohol samt att debutåldern påverkas positivt. Metod för uppföljning LUPP enkät, Fritidsvaneundersökning Samverkanspartners Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa Ansvarig Förvaltningen för Förskola & Grundskola Uppföljning Arbetet med EFFEKT inom Förskola & Grundskola har delvis varit nedlagt under 2014. Endast på någon enstaka skola har det varit aktivitet med EFFEKT. Detta beroende på att fritidsassistenterna inte haft möjlighet att stödja skolorna i arbetet men också på att upplägget med EFFEKT inte varit tillgängligt från programägaren på samma sätt som tidigare, främst avseende utbildning och material. För fortsättning behöver skolorna få tillgång till annan/andra metoder för att stödja arbetet mot drogbruk hos våra elever. Denna insats behöver även vara inriktad mot föräldrastöd. Under tiden genomför skolorna sina ordinarie insatser mot drogbruk inom ramen för kurs- och läroplan. 8 1.5 Drogförebyggande-ombud på grund- och gymnasieskolor Ett kvalitativt drogförebyggande arbete (före detta LAST`N) förutsätter en god samverkan med Kungsbackas skolor. Enligt kommunens handlingsplan för drogförebyggande arbetet i Kungsbacka kommuns skolor ska det finnas ett ombud på varje skola som ges möjlighet med stöd av kommunens drogförebyggare vara uppdaterad om senaste forskningsrön och relevant information Syfte Ombuden ska stödja arbetet vid och vara informationsbärare till sina skolor i drogförebyggande frågor. Mål Samtliga skolor i kommunen ska ha aktiva ombud för det drogförebyggande arbetet. Tillvägagångssätt Utbilda och kompetensutveckla drogförebyggande ombud två gånger per läsår. Information genom drogförebyggande ombud eller kommunens drogförebyggare, APT- möten samt föräldramöten. Sprida kommunens drogpolicy och handlingsplan. Tidsplan Under perioden 2012-2014 Förväntad effekt Det är viktigt för arbetet mot droger på våra skolor att det finns aktiva LAST´N-ombud som kan stödja kollegor med programförslag och information. De skolor som under längre tid arbetat så visar också att de drogförebyggande frågorna fått större utrymme i skolans verksamhet. Metod för uppföljning Resultat av LUPP och fritidsvaneundersökning Samverkanspartners Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Förvaltningen för Gymnasie- & Vuxenutbildning. Ansvarig Förvaltningen för Förskola & Grundskola Uppföljning Under våren genomfördes en utbildningsdag för ombuden för det drogförebyggande arbetet. Förutom information om pågående kampanjer och insatser, t ex mot rökning, gavs tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan skolor. Utbildningsdagen var uppskattad och utvärderingen visar att vi bör fortsätta med dessa utbildningstillfällen. Det är angeläget att lyfta ombudens arbete så att det blir synligt. Det är också gynnsamt om kommunen kan skapa ett fungerande nätverk för ombuden. Samtliga skolor har inför höstterminen fått ny påminnelse om att anmäla nya ombud till samordnaren för de drogförebyggande frågorna. Ett nytt utbildningstillfälle planeras under våren 2015. 9 2. Trygghet i offentliga miljöer och i bostadsområden Övergripande mål: Att öka den faktiska och upplevda tryggheten på offentliga platser och i bostadsområden. 2.1 Trygghetsvandringar Trygghetsvandringar är en flexibel metod som kan användas för att upptäcka och åtgärda platser som upplevs som otrygga eller bedöms vara osäkra. Ett syfte med att genomföra en trygghetsvandring kan vara att stärka tryggheten så att fler vill och vågar röra sig i sitt närområde. Trygghetsvandringarna kan också ses som ett demokratiskt forum för att förmedla medborgarnas åsikter till beslutsfattare. Syfte Vandringens syfte är att identifiera och åtgärda platser inomhus och utomhus som upplevs otrygga eller bedöms vara osäkra. Mål Öka tryggheten genom att skapa såväl fysiska förändringar som engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i det område man vandrar i. Tillvägagångssätt 2-3 vandringar per år, där man gör en systematisk inventering och riskanalys med trygghetsaspekt som fokus. Utveckla inriktningen av vandringarna till att följa olika teman eller samhällsgrupper beroende på behovet. Belysning, tillgänglighet, ungdomar, pensionärer, genusperspektiv och så vidare. Användning av checklista (framtagen för inventering). Dokumentation och uppföljning. Tidplan Löpande arbete under 2012-2014 Förväntad effekt KF:s uppsatta mål uppfylls. Metod för uppföljning Upprätta åtgärdsplan utifrån checklistan och redovisa till berörda parter. Åtgärdsplanen ska utgöra ett levande dokument med årlig uppföljning. Publikation via hemsida. Samverkanspartners Förvaltningen för Service, Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa(Brå), polisen, föreningar, bostadsbolag, kyrkan Ansvarig Förvaltningen för Teknik Uppföljning Ingen uppföljning har lämnats in av förvaltningen för Teknik. 10 2.2 Grannsamverkan I ett område med grannsamverkan samarbetar de boende med varandra. Den sociala kontrollen i grannsamverkansområden förstärks och en möjlig gärningsperson löper större risk att bli upptäckt. Genomgång av forskningen visar att grannsamverkan minskar brottsligheten i bostadsområdet med upp till 25 %. Syfte Öka den faktiska och upplevda trivseln, tryggheten och kommunikationen bland boende i bostadsområde och därutöver dessutom minska bostadsinbrotten. Mål Bibehålla kvalité och service till de nuvarande aktiva grannsamverkansområdena. Utöka kunskapen hos de boende, kontaktombud och andra. Utöka Grannsamverkan i flerfamiljshus och i villaområden i centrala Kungsbacka och Frillesås. Tillvägagångssätt Anordna grannsamverkansutbildningar 4 gånger per år. Anordna en årlig träff för befintliga kontaktombud. Sprida kunskap och hålla engagemanget upp i grannsamverkansområden. Tidplan Löpande arbete under 2013-2014 Samverkanspartners Polisen, Länsförsäkringar Halland, Villaägarna Kungsbacka Förväntad effekt Minska inbrottsstatistiken för de aktiva grannsamverkansområden och att den upplevda tryggheten ska öka. Metod för uppföljning Inbrottsstatistik Antal aktiva grannsamverkansområden Polisens trygghetsundersökning Digital karta med aktuella grannsamverkan och bostadsinbrott Ansvarig Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa Uppföljning Arbetet med Grannsamverkan har under 2014 präglats av att bibehålla det långsiktiga arbete som byggts upp. Det har under året tillkommit 1600 grannsamverkanshushåll och det totala antalet hushåll är drygt 6000, det vill säga 20 % av hushållen i Kungsbacka. Vi kan se att inbrotten har minskat rejält sedan förra året. I år har vi haft 119 bostadsinbrott. De områden som haft en störst minskning sedan 2010 är; Onsala, Frillesås och Åsa. Det är också på dessa orter det finns mest hushåll anslutna till 11 Grannsamverkan (25,3 % - 31,3 % av alla hushåll). Under 2014 har Kungsbacka kommun och polisen tillsammans genomfört: ¤ 6 utbildningsträffar för nya områden. ¤ 1 årsträff för befintliga kontaktombud. ¤ 2-dagars Vidareutbildning för kontaktombud tillsammans med studieförbund. ¤ Kontinuerlig information till samtliga hushåll. ¤ Samarbete med Högskolan i Halmstad och Länsförsäkringar Halland för att utvärdera grannsamverkansarbetet i Kungsbacka. Utvärderingsrapporten beräknas vara klar våren 2015. 2.3 Ökad synlighet av poliser Synliga poliser ökar medborgarnas upplevda trygghet och forskning visar också att antalet brott minskar. Syfte Öka tryggheten och minska brottsligheten Mål Ökad trygghet (faktisk och upplevd) genom polisiär närvaro och tillgänglighet Tillvägagångssätt Intensivövervakning av särskilt brottsfrekventa platser, så kallade ”hot spots” Specifik plats och frekventa tider är centrala förutsättningar. Metoden kan exemplifieras på följande sätt; återkommande bilinbrott på parkering i samband med sport eller nöjesevenemang eller våldsbrott invid krogar vid krogarnas stängningstid. Intensifierad övervakning ger effekt när den bedrivs på aktuell plats under aktuella tider. Tidplan Löpande under perioden 2012-2014 Samverkanspartners Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Förväntad effekt Upplevd och faktisk trygghet på offentliga platser ökar. Allmänheten utsätts för färre integritetskränkande brott Metod för uppföljning Polisens trygghetsundersökning Ansvarig Polisen Uppföljning Närpolisområdets personalplanering bygger på att patruller ska jobba förebyggande i Kungsbacka centrum under frekvent tid, det vill säga när krogar och andra nöjesställen har öppet. Toleransen mot ordningsstörningar ska vara låg i syfte att förhindra att störningarna 12 utvecklas exempelvis till misshandels- och skadegörelsebrottslighet. Genom att i ett tidigt stadium bland annat ingripa mot berusade personer, som utgör såväl potentiella gärningsmän som offer, kan våldsbrott förebyggas genom att tillämpa LOB (lagen om berusade) och Polislagens 13§. Våld i offentlig miljö (VIOM) Våld i offentlig miljö, Nytt arbetssätt som bygger på snabba utredningsinsatser som ger bättre lagföring vilket leder till ökad tryggheten. Målet för 2014 har varit ett inflöde av misshandelsanmälningar i offentlig miljö inte skall överstiga 130 anmälningar. Resultatet blev 109 anmälningar. Föregående år anmäldes 123 misshandelsbrott. En minskning i denna brottstyp med drygt 10 %. De senaste 5 åren har minskningen varit ca 40 %. Siffror som bekräftar att den faktiska trygghet ökat när det gäller våld i offentlig miljö. Andelstalet i procent för 2014 av redovisade ärenden var satt till 28.5 %. Resultatet blev ca 25 % redovisade ärenden till åklagaren av inkomna anmälningar. Kollektivtrafiken På grund av otrygghet på kollektivtrafiken i Kungsbacka har satsningen som startade redan 2012 fortsatt. Satsningen görs tillsammans med Brå, bussföretag (Västtrafik, KE:s bussar, Sandarna och Nettbuss), SJ, Kba kvinnogrupp, nattvandrare och representanter för kommunen. Sammanlagt 4 möten har genomförts under 2014. En utvärdering av vårt samarbete under 2013-2014 har genomförts med tankar och idéer för att öka tryggheten i kollektivtrafiken. Polisens volontärer Verksamheten med volontärer startade i Kungsbacka i april 2013, då 27 volontärer utbildades. Från Valborg och under resten av 2013 genomfördes 39 uppdrag och under 2014 genomfördes 66 uppdrag. Uppdragen har nästan alltid ett brottsförebyggande syfte och har ägnats åt att förebygga olika typer av brott såsom inbrott i bil, butiksstölder, fickstölder, bostadsinbrott, trafiksäkerhet, krogrelaterat våld. När det gäller det krogrelaterade våldet så har vi valt att volontärernas uppdrag sker från midnatt fram till 04. Tiden är vald för att nattvandrarna inte är ute längre än till 01 och att täcka när krogarna stänger. Vissa uppdrag har handlat om service genom att volontärer varit i foajén vid passkvällar där de hjälpt till med att mäta barn och se till att besökarna har rätt handlingar med sig. De har också haft uppdrag i samband med grannsamverkansutbildningar och varit behjälpliga med att ta emot besökarna och följa dem in till utbildningssalen. 13 Under hösten 2014 var det dags att utöka volontärsgruppen. Utbildning av 23 nya volontärer skedde i december. Några ur den ursprungliga gruppen har slutat eller tagit en paus så nu består gruppen av totalt 44 personer, i åldrarna 19 till 68 år. Båtsamverkan I april 2013 startade polisen tillsammans med utvecklare på Brå ”Båtsamverkan”. Genom att samverka ökar vi tryggheten i våra hamnar och minimerar risken till stölder. Vid uppstartsmötet var 13 personer anmälda. 30 stycken deltog på mötet, vilka representerade 3500 båtägare. Vid årsskiftet 2014-15 hade det ökat till 20 hamnar med 4500 båtägare. Denna samverkansform har under 2014 bedrivits i nära samarbete med samverkansgrupper i Västra Götaland. När polisen blir en myndighet den 1 jan 2015 läggs ansvaret över på polisregion väst dit Halland också tillhör. En särskild tjänst som samordnare har tillsatts för hela regionen. Tjänsten är placerad i Västra Götaland. År 2014 minskade båtmotorstölderna med ca 25 % i Halland. 2.4 Kontaktpoliser i skolor Skolledning, skolpersonal, och elever ska kunna vända sig till skolans kontaktpolis när de har upplysningar, frågor eller funderingar som rör brott i skolan. Men också om att man behöver råd eller undrar över något som polisen kanske kan hjälpa till med. Hos polisen finns namngivna poliser för högstadieoch gymnasieskolor. Syfte Skapa enklare, rakare och bättre kontaktvägar mellan skola och polis. Skapa positivare möten mellan elever och polisen samt möjliggöra snabbare insatser och utveckling av kommunikation mellan elever och polisen. Mål Bättre samarbete mellan skola och polis, vilket i sin tur ska underlätta möjligheten för anmälningar och insatser. Tillvägagångssätt Samtliga kommunala skolor 1-9 skolor samt gymnasieskolor i Kungsbacka kommun har tilldelats en kontaktpolis Tidplan Fortlöpande Förväntad effekt Ökad trygghet i skolmiljön både för elever och personal samt snabbare och enklare kontaktvägar till polisen. Metod för uppföljning Nätverksträff under våren 2012 med tillhörande uppföljningsenkät Samverkanspartners Förvaltningarna för För- & Grundskola, Gymnasie- & Vuxenutbildning, Individ & 14 Familjeomsorg och Fritid & Folkhälsa. Ansvarig Polisen Uppföljning Redan år 2009 upprättade polisen i Kungsbacka en policy om brott och anmälningar inom skolans område. Detta ledde år 2010 fram till en överenskommelse mellan polis, skola och IFO som kallades PIS, polisanmälningar i skola. Som en länk mellan polis och skola (och IFO) skapades kontaktpolisverksamheten. Sedan årsskiftet finns kontaktpoliser på alla kommunala F-9-skolor och gymnasium. Efter några år hade mycket förändrats, i en del av rektorsområden fungerade kontakten utmärkt medan andra knappt längre kände till PIS:s existens. En fråga om samarbetet gick ut hösten 2012 till samtliga berörda rektorer genom utvecklingsledaren på Förvaltningen för Förskola & Grundskola och av dem som svarat har samtliga sagt att de är mycket positiva till de kontakter som förevarit. Dock hävdar några att det varit lite otydligt med kontaktpolisernas uppdrag samt att det i några fall avslutas utan att rektorerna fått information. Uppfattningen från skolorna är att de planerade besöken endast gjorts på vissa ställen och att spontanbesöken varit mest på högstadieskolorna. Av svaren att döma bedöms det finnas ett behov av en informationsinsats från polisens sida där kontaktpolisernas uppdrag och syfte klarläggs. En intern uppföljning år 2013 visade vidare att kontaktpolisernas engagemang och uppdrag har varit väldigt olika i kommunens skolor. I de skolor där samverkan fungerat bäst var skolledningen mycket positiv till kontaktpoliser. Med detta som bakgrund och att vi fortfarande tror på tanken att polisen är synlig på skolan skapar kontaktvägar och förbättrar samarbetet mellan skola, ungdomar och polis. Vår målsättning inför 2014 var att förbättra polisnärvaron i samtliga skolor. En omorganisation av kommunens grundskolor gjordes under våren 2014 vilket innebär att kommunen delas in i tre rektorsområden. Polisen ändrade samtidigt antalet kontaktpoliser till färre antal men med ett utökat ansvar för skolorna i respektive område. Under 2014 har kontaktpoliserna besökt skolorna vid 57 tillfällen. 2.5 Samordnad Krogtillsyn I Sverige följs våldsbrottsligheten och den allmänna alkoholkonsumtionen åt. Mer tillgång till alkohol gör att fler dricker mer och det synliga våldet ökar. Riskerna för våldsbrott ökar på platser där det finns många alkoholpåverkade personer. Syfte Tillse att den lagstiftning och andra bestämmelser som gäller för servering av 15 alkoholdrycker följs. Mål Att de lagar och bestämmelser som gäller för servering av alkohol följs. Tillvägagångssätt Tillsammans med en eller flera samverkanspartners under kvällar och nätter besöka restauranger med serveringstillstånd i kommunen. Tidplan Att minst tre gånger per år genomföra samordnad tillsyn. Förväntad effekt Att efterlevande av de lagar och bestämmelser som gäller i högre grad tillämpas vilket medför att risken för olägenheter i fråga om ordning och nykterhet minskar. Metod för uppföljning Statistik gällande ingripande från Polismyndighet samt statistik från nämnden för Individ & Familjeomsorg gällande administrativa ingripande vid serveringsställena. Samverkanspartners Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg, Polisen, Skatteverket, Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd, Räddningstjänsten Ansvarig Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg och Polisen Uppföljning Vi har fn 68 serveringstillstånd i kommunen och kommer troligtvis att öka med 2-4 st under 2015. Av dessa tillstånd är 3 till slutet sällskap, övriga tillstånd till allmänheten. Det har genomförts 52 restaurangtillsyner under år 2014. Samordnad tillsyn har genomförts vid ett tillfälle under våren samt ett under hösten. Vid dessa tillfällen har polismyndigheten varit med båda gångerna. Vid den samordnade tillsynen under våren deltog även, Skatteverket, Miljö & Hälsoskydd samt Räddningstjänsten. Under våren genomfördes provtagning av alkoholdrycker vid fyra restauranger i kommunen som senare analyserades av Tullverket. Syftet var att innehållet i spritflaskorna skulle stämma överens vad som stod på flaskans etikett. Inga avvikelser noterades. Tillsyn av tobaksförsäljning har även genomfört av polis och kommunen. Noterbart är att det i en butik påträffats piptobak med utländsk varningstext, utredning pågår. 2.6 Ansvarsfull alkoholservering Det finns en stark koppling mellan alkohol och våld i länder som Sverige där man har en berusningskultur. Ansvarsfull alkoholservering är vetenskapligt utvärderad metod som syftar till att minska det restaurangrelaterade våldet. Det görs genom att arbeta för att minska berusningsgraden inne på krogarna och att hindra alkoholservering till minderåriga. Ansvarsfull alkoholservering i Norra Halland (AASH) är namnet på Kungsbacka, Varberg och Falkenbergs kommuns samverkansarbete avseende ansvarsfull alkoholservering. 16 Syfte Syftet är att minska det alkoholrelaterade våldet, samt minimera olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa. Mål Att samtliga krogar med serveringstillstånd ska utbilda sin personal i ansvarsfull alkoholservering. Att öka antal krogar som uppfyller kraven för att bli certifierade. Tillvägagångssätt Minska berusningsdrickandet genom att årligen erbjuda krogarnas personal utbildning i ansvarsfull alkoholservering och en fördjupningsutbildning i narkotika (Krogar Mot Knark). Kontinuerligt samarbete Norra Halland för planering av utbildningar och uppföljning av arbetet. Tidplan Fortlöpande arbete med årliga utbildningar under 2012-2014 Förväntad effekt Minskade antal restaurangrelaterade våldsbrott sam en tryggare krogmiljö. Minskad administrativt ingripande från tillsynsmyndigheterna. Metod för uppföljning Brottsstatistik, polisens trygghetsundersökning, antal beslut om erinrad, varningar och återkallelser av tillstånd. Utvärdering av utbildningarna i ansvarsfull alkoholservering . Samverkanspartners Brå, Polisen, Ansvarfull alkoholserverings – referensgrupp i Norra Halland och Innerstadsbolaget Ansvarig Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Uppföljning Gällande utbildning i Ansvarsfull alkoholservering genomfördes den i november där 10 stycken deltog. Utbildningen genomfördes enligt ett nytt koncept och blev mycket uppskattad av deltagarna. 2.7 Nattvandring Nattvandrare finns där ungdomar är under kvällstid fredag och lördag för att skapa en ökad trygghet och för att kunna hjälpa till om det behövs. När vuxna och unga vuxna finnas på stan minskar risken kriminalitet bland ungdomar. Att nattvandra skapar ett naturligt och socialt kontaktnät mellan vuxna och ungdomar. Syfte Syftet med att nattvandra är att vara en vuxen förebild och att vara ett socialt och medmänskligt stöd för ungdomar samt att förebygga drogmissbruk, våld, främlingsfientlighet och skadegörelse. 17 Mål Aktiva nattvandrargrupper i alla kommundelar Tillvägagångssätt Stödja befintliga nattvandrargrupper, erbjuda utbildningar samt vid behov hjälpa till att starta nya grupper. Tidplan Löpande Förväntad effekt Lugnade inverkan och i miljöer där ungdomar befinner sig, ökad trygghet för ungdomar Metod för uppföljning Regelbundna avstämningsmöte med nattvandrargrupperna och polis Samverkanspartners Polis, bussbolag, Brå, svenska kyrkan pingstkyrkan, Ung i Kungsbacka och Kba Kvinnogrupp. Ansvarig Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa Uppföljning Under 2014 har det funnits nattvandrargrupper i Frillesås, Åsa, centrum, Onsala, Särö, Kullavik. Grupperna vandrar under perioden augusti – november och mars – juni. Anvariga från de olika grupperna har träffats vid ett tillfälle för att stämma av och byta erfarenheter med varandra. Inbjudna gäster var polisen, Ung i Kungsbacka och Ung öppen vård som informerade om sina verksamheter och arbete. Kommunens samordnare och polisen har varit inbjudna av Särö föräldraförening och av Kullaviks föräldraförening för att informera föräldrar om vikten av att nattvandra. Samordnaren har blivit kontaktad av en förälder i Vallda som saknar nattvandring där. Så en kontakt har tagits med Toråsskolans föräldraförening om att ge stöd till att starta en nattvandrargrupp i Vallda. Kyrkan och pingstkyrkan turas om att ha ett kaffebord vid badhusparken en helgkväll i veckan. Under första halvåret erbjöds föreningar att nattvandra genom Länsförsäkringar. Föreningen får ett bidrag av Länsförsäkringar för varje tillfälle de nattvandrar. Vandringen ska vara ett komplement till nattvandrargrupperna. Tre föreningar i de södra delarna av kommunen har tillsammans vandrat tolv gånger. Under hösten beslutade Länsförsäkringar och samordnaren att ta bort erbjudandet. Det kan bli aktuellt att använda det igen om det uppstår behov i något speciellt område. 2.8 Detaljplaner När kommunstyrelsen fattat beslut om att en plats är lämplig för ett visst ändamål får byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en detaljplan. I arbetet med detaljplanen ingår att ta fram ett förslag för områdets utformning. Trygghetsaspekten kan beaktas 18 redan i ett tidigt skede i utformningen av den byggda miljön. Syfte Att minska den upplevda otryggheten, störningar, inbrott, skadegörelse och liknande genom god planering Mål Ökad trygghet, faktisk och upplevd. Tillvägagångssätt Genom att relevant planering sker på ett sätt som skapar en faktisk såväl som upplevd trygghet. Detta sker bland annat med hjälp av BoTryggt 05 (Bo Tryggt 05 är en webbaserad handbok med principer, råd, exempel och checklistor avseende såväl byggnads- som förvaltningsskedet av bostadsfastigheter.) Trygghet är att kunna röra sig i och kring sin bostad utan att uppleva sociala eller fysiska begränsningar. Detta innebär bland annat att allmänna ytor ska vara möjliga att överskåda från flera håll och vara trevliga att vistas i. Tidplan Löpande Samverkanspartners Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Förvaltningen för Teknik, Förvaltningen för Service, Polisen Förväntad effekt Att nybyggda områden i Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som trygga. Metod för uppföljning Kommer att ingå i den uppföljning som görs av detaljplaner på förvaltningen för Plan & Bygg. Ansvarig Förvaltningen för Plan & Bygg Uppföljning Planavdelningen arbetar med trygghetsfrågor i det löpande planarbetet. Under den första delen av 2014 har planavdelningen jobbat aktivt med detaljplaner för bostäder i Bolsheden, Tjädern 17 och Sandlyckan, bostäder och centrumbebyggelse inom bland annat kv. Valand, Tingberget och Särö centrum, verksamheter i Hede, Mariedal och Kungsbacka stad (Kungsmässan) samt för skola i Furulid (Vallda). Planarbetet löper under väldigt lång tid och under arbetets gång besöker arbetsgruppen platsen flera gånger och tänker på hur platsen kan upplevas som mer trygg. Till sin hjälp har planavdelningen bland annat BoTryggt 05 som är en webbaserad handbok med principer, råd, exempel och checklistor vid planering. Planavdelningen har fortsatt fokusera på sociala konsekvenser och detta finns nu som en egen rubrik i de planprogram och detaljplaner som avdelningen arbetat med under året. Fokus ligger på upplevd trygghet; belysning, trygga gångvägar och överblickbarhet är exempel på områden som har behandlats. Som en utveckling av arbetet med sociala konsekvenser har en konsult anlitats för att ta fram en mall för sociala konsekvensbeskrivningar, som ska bli en del av detaljplanearbetet för normala 19 planförfaranden. Utbyggnaden av Kungsmässan fungerar som en fallstudie under arbetet med att ta fram en första social konsekvensbeskrivning. Arbetet påbörjades under hösten 2014 genom att en nulägesbeskrivning gjordes för Kungsmässan. Kommunstyrelsen har beslutat om att Åsa centrum ska planläggas samt att planläggningen skulle föregås av en medborgardialog. Dialogen genomfördes under hösten 2014 och innefattade flera delmoment; walk&talk med två högstadieklasser från Åsaskolan, kafédialog med fastighetsägare, ungdomar och näringsliv samt utställning av ett utvecklingsförslag med möjlighet att lämna synpunkter och träffa kommunen. En fråga som lyfts är behovet av mer belysning i det offentliga rummet för att öka tryggheten. Andra frågor som betonats i dialogen har bl.a. varit behovet av tydliga och gena gång- och cykelvägar samt mötesplatser. I samband med beslutet att aktualitetsförklara kommunens översiktsplan fick också kommunstyrelsen i uppdrag att påbörja arbete med struktur och innehåll inför framtida revidering av den kommunövergripande översiktsplanen. Två aspekter som arbetsgruppen beskriver kommunen utifrån är gång- och cykelvägarnas trygghet och tillgänglighet samt publika mötesplatser som till exempel torg, parker, lekplatser, badplatser. Utvärderingarna för Tölö ängar etapp 1 och Aranäs stadsdel är till god hjälp när planavdelningen tar fram nya detaljplaner. Utvärderingarna ger bland annat svar på hur stadsdelarna uppfyller kommunens mål om god stadsmiljö och gott stadsliv. De ger också insyn i hur de som bor i stadsdelarna trivs och hur miljöerna fungerar utifrån fysiska och social aspekter. Två frågor fokuserar särskilt på trygghet och trivsel. Ett verksamhetsmål är att alla på planavdelningen ska ha god kännedom om de genomförda utvärderingarna för att kunna ta med sig lärdomarna till nya projekt. Förvaltningen för Plan & Bygg har också vidareutbildat sig, bland annat genom Stadsbyggnadsdagarna i Västerås där ett tema handlade om hur vi upplever och hur vi lever i stadsrummet, något som påverkar planeringen för trygghet i den offentliga miljön och bostadsområden. 2.9 Våga Vittna Många ungdomar blir varje dag i Sverige vittnen till olika brott. Majoriteten av de brott som begås kommer aldrig till polisens kännedom. Ungdomar anmäler brott till polisen i lägre utsträckning än andra grupper. Den svenska rättssäkerheten hotas när vittnesutsagorna förändras eller när vittnen skräms till tystnad. När bevisningen och vittnesmålen inte håller vittrar till slut åtalet sönder Syfte Ökat förtroende och kunskap om svenska rättssystemet och vilken hjälp som finns att få om kommer i kontakt med brott. Få målgruppen att känna en större trygghet 20 för att våga vittna och agera vid brottshändelser. Målgruppen är personal och elever i högstadiet samt deras föräldrar. Mål Målet är att starta upp arbetet på en ny skola per läsår samt att hålla igång arbetet på befintliga skolor. Tillvägagångssätt Uppföljande gemensamma nätverksträffar där lärare som arbetar med Våga Vittna får chans att utbyta erfarenheter och få inspiration i arbetet. Skolorna arbetar utifrån ett grundkoncept som tagits fram i samarbete med skolorna och övriga deltagare. Grundkonceptet består utav föräldramöten, utbildning av skolpersonal, lektioner med elever av aktörer från rättsväsendet, forumteater samt studiebesök på Hovrätten Tidplan 2012-2014 Förväntad effekt Att fler ska känna en större trygghet att våga vittna och agera vid brottshändelser samt att kunskap och förtroende för rättsväsendet ska öka Metod för uppföljning Elevenkäter före och efter arbetet med Våga Vittna för att se eventuella effekter I dagsläget har vi elever som svarat på den nya webbenkäten innan projektstart för att kunna säga något om effekter behöver vi vänta tills de fyllt i enkät efter avslutat arbete under 2013. Samverkanspartners Polisen, Förvaltningen för Individ & familjeomsorg, Förvaltningen för För & grundskola, Brottsofferjouren, Hovrätten i Göteborg och Teater UNO Göteborg Ansvarig Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa Uppföljning Ingen samordning och arbete har skett med Våga Vittna under 2014 på grund av personalförändringar. Kontakt har tagits med de sex skolor som tidigare arbetade med Våga vittna och de har inte prioriterat det under 2014. 2.10 Våld i nära relationer Brott som begås på allmänna platser anmäls sannolikt oftare än de som begås i det privata. Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och inbegriper såväl rättsliga som sociala och hälso- och sjukvårdsaspekter. Med våld i nära relationer avses psykiskt, fysiskt och sexuellt våld i privat miljö inom familjen, eller mellan människor med en nära relationer till varandra. Alla som är utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och skydd från samhället. Våld i nära relation är ett samhällsproblem som kräver samverkan. Syfte Förebygga våld i nära relation genom att göra människor medvetna om våldet, våga 21 fråga efter det och tidigt se tecken på relationsmönster som kan leda till våld. Mål Att möta män, kvinnor och barn som är i behov av stöd som är relaterad till våld. Personer som har blivit utsatta för våld från sin partner skall snabbt erbjudas kontakt. Barn som har bevittnat eller blivit utsatt för våld skall erbjudas samtal, enskilt eller i grupp i syfte att bearbeta det de har varit om. Personer som utsätter familjemedlemmar för våld skall erbjudas stöd och hjälp. Tillvägagångssätt Stöd och hjälp erbjuds i olika former, grupp eller enskilt. Tillsammans med Fritid och skolan har vi startat ett projekt som syftar till att förebygga våld mot unga kvinnor. Tillsammans med vår egen utredningsenhet skall vi försöka fånga upp pappor med aggressionsproblematik genom att erbjuda samtal för dessa när anmälan handlar om hot eller våld. Modellen kallar vi trepartssamtal. Vi leder ett nätverk där det ingår personer från polis, sjukvård, Brottsofferjouren, Kvinnojouren samt olika verksamheter inom IFO. Syftet med nätverket är att öka samverkan mellan dessa enheter, med ökad samverkan hoppas vi kunna nå de kvinnor som blir eller riskerar bli utsatta för våld. Tidsplan Ordinarie verksamhet som löper över tid. Projektet med Fritid och skola kommer att pågå under ett år. Nätverket har varit projekt men skall fortsätta när projekttiden löper ut. Förväntad effekt Att människor som kommer i kontakt med oss med anledning av våldsproblematik får hjälp att hitta alternativa strategier för att lösa konflikter och må bättre. Att öka medvetenheten om det våld som finns i vårt samhälle och de mekanismer som skapar våldet. Uppföljning Brukarenkät, projektutvärdering. Samverkanspartners Psykiatrin, Polisen, Funktionsstöd, Förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Brottsofferjouren och Kvinnojouren. Ansvarig Förvaltningen för Individ & Familjeomsorg Uppföljning Våld i nära relation – ett samhällsproblem som kräver samverkan! Socialtjänsten har ett ansvar att ge råd och stöd till personer som utsatts för våld i nära relation. Dessa personer skall få sina behov utredda och stöd skall sedan erbjudas utifrån dessa behov. Kriscentrum är socialtjänstens verksamhet för stöd till dessa personer och till dem som använder våld mot sina närstående. Vi är dock beroende av många andra aktörer för att dessa individer skall hitta till oss. En viktig del i vårt arbete är att sprida kunskap om våldet och dess problem och att 22 göra oss kända. Det är av största vikt att vi står till andra professionellas förfogande så att det är lätt att hjälpa en våldsutsatt till att komma till oss för stöd och hjälp. Den ordinarie stödverksamheten har under året pågått som vanligt, 6 medarbetare har erbjudit stöd till kvinnorna, männen och till barnen. De verksamheter som nedan beskrivs har alla varit projekt vars syfte varit att länka ihop vår verksamhet med andra verksamheter. Under 2014 har olika faktorer negativt påverkan vår ambition och möjlighet att låta projekt som avslutats ingå i den ordinarie verksamheten Karla och Lilla Karla Karla en är en samverkans/referensgrupp för frågor kring kvinnors utsatthet för våld i nära relation. Gruppen består av representanter från kvinnojouren, sjukvården, Brottsofferjouren och IFO. Gruppen har träffats vid några tillfällen under 2014 och dess syfte är att förbättra samverkan kring dessa klienter. På grund av ändrade arbetsuppgifter hos sammankallande har inte Karla haft några möten under hösten 2014. Vi kan dock fortsatt se stora vinster med att regelbundet träffas. Förutom att man får god kännedom om varandra och att kunskap om våld sprids. Under början av 2015 kommer en översyn och genomgång av Karla i framtiden göras. Lilla Karla startades september 2012 och är en grupp bestående av medarbetare från polis, Brottsofferjouren och Kriscentrum för kvinnor. Gruppen har under 2014 minskat ner på antalet träffar och har därför haft möten var tredje vecka en gång per vecka, 1 timme och är ”operativ”. Syftet är att så tidigt som möjligt erbjuda snabbt och effektivt stöd till våldsutsatta kvinnor, kvinnor som står inför en polisanmälan eller redan har gjort en anmälan. Sedan starten har man förmedlat stöd till några kvinnor/vecka. Förebilden är Projekt Karin i Malmö där man samordnar polisens utredning med socialtjänstens, samtidigt som man erbjuder kvinnan och barnen individuellt stöd och stöd i kontakt med andra myndigheter. Lilla Karla har fortsatt att vara framgångsrikt och även vidareutvecklats men har under 2014 förändrats på grund av förändringar inom polisen. Vi kan fortsatt se att detta är ett framgångsrikt koncept. Vi har fått en ökad förståelse för varandras arbete vilket har underlättat ”överbryggningen”. Vi tycker att gruppen behöver kompletteras med barnutredare från IFO. Hur gruppen kommer att se ut eller fortsätta under 2015 är i nuläget inte klart. 23 Oslagbar Oslagbar har under 2014 avslutat sitt uppdrag. Oslagbar var samverkansprojekt mellan Fritid & Folkhälsa, skolan och IFO och syftat till att förebygga våld mot unga kvinnor. Syftet är att hitta/identifiera unga flickor som utsatts för våld samt beskriva ”hjälpvägarna”. En lathund” som kan användas vid upptäckt av våldsutsatta unga flickor i andra verksamheter inom kommunen har distribuerats ut. Ett speciellt utformat informationskort som vänder sig unga kvinnor har färdigställts och finns ute i olika verksamheter i kommunen. Gruppen har efter att projektet avslutats fortsatt sin samverkan för att motverka våld mot unga kvinnor. MPV – möta pappor med våldsproblematik MPV är en metod som används i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten när det förekommit våld mot kvinnan och/eller barnen. Det finns tre övergripande syften med metoden. För det första är detta ett försök att få mannen att delta i utredningen på ett konstruktivt sätt, med syfte att utredningen blir bättre. För det andra vill man motivera mannen att påbörja ett förändringsarbete. Detta leder förhoppningsvis till att säkerheten och tryggheten snabbt ökar för kvinnan och barnen. Metoden har inte kunnat utvecklas eller använts under 2014 mycket beroende på den situation som varit inom IFO under 2014 Reflektioner När det gäller samverkan är man som enhet beroende av att andra verksamheter gör sitt jobb bra och att de har tid och möjlighet att samverka. Samtliga ovan beskrivna samverkan/projekt bygger på att andra förvaltningar och andra myndigheter har möjlighet att samverka och hittills har det i stor utsträckning byggt på medarbetares och första linjens chefers goda vilja. Ska man kunna utveckla och fördjupa samverkan när det gäller exempelvis Karla och Lilla Karla (med representant från polis, brottsofferjouren, sjukvården, kvinnojouren och IFO) så kommer det att kräva stöd och beslut på en betydligt högre nivå. Samverkan behöver prioriteras högre på högsta nivå 24 3. Klotter och skadegörelse Övergripande mål: Skadegörelse och klotter skall minska 3.1 Nätverk mot klotter och skadegörelse Skadegörelse och klotter hör till kategorin mängdbrott, alltså brott som förekommer ofta och drabbar många människor. Klotter kan medföra stora kostnader för samhället och privatpersoner, och människor upplever ofta otrygghet i områden med mycket klotter och skadegörelse. Syfte Öka den upplevda tryggheten och bidra till att ge Kungsbackas invånare och besökare en vacker och ren kommun. Samt att vara en del i arbetet med att förebygga att klottrare hamnar i grövre brottslighet Mål Få samtliga berörda egendoms- och fastighetsägare att samverka för att på kortast möjliga tid ta bort klotter från fasader mm. Förenkla förfarandet med polisanmälningar, på ett sätt som är tillfredsställande för alla parter. Tillvägagångssätt Fortsatt utveckling och utökning av det redan etablerade klotternätverket. Gemensamt hitta metoder för ett effektivt sätt att snabbast möjligt ta bort klottret. Nätverket ska också ta fram riktlinjer för hur Kungsbacka ska jobba med klotterproblematiken som helhet. Intentionen är också inbjuda till samverkan med fler externa egendomsägare, så som exempelvis E.on, Trafikverket, m.fl. Under 2012 görs ny upphandling av klottersanerare. För att få god kvalitet ska nätverket göra grundlig analys av vilka krav som ska ställas vid upphandlingen Tidplan 2012-2014 Förväntad effekt Minskad skadegörelse, främst men inte enbart, i form av klotter. På sikt minskade saneringskostnader. Ökat antal klottrare dömda för skadegörelse. Metod för uppföljning Visuell kartläggning. Statistik från polis. Samverkanspartners Idag: Förvaltningen för Service, Polisen, förvaltningen för Fritid & Folkhälsa, Eksta, Aranäsbostäder. Potentiella: Trafikverket, Eon. Ansvarig Förvaltningen för Teknik Uppföljning Ingen uppföljning har lämnats in från förvaltningen för Teknik. 3.2 Polisanmälningar i skolan Kungsbacka kommun har tillsammans med närpolisen i Kungsbacka tagit fram 25 gemensamma rutiner för polisanmälningar i skolan samt anmälan till socialtjänsten när barn far illa. Rutinerna har tagits fram med barnets bästa i blickfånget, ett snabbt agerande från polisens, skolans och socialtjänstens sida är oerhört viktigt. Syfte Att tillsammans med berörda myndigheter ta fram och vidmakthålla en sådan rutin. Mål Att ha en väl fungerande rutin för hur polisanmälningar ska ske från skolan. Tillvägagångssätt Information till föräldrar och elever, information till medarbetare vid APT-samtal i elevhälsoteam. Samordning så att tolkningen blir lika inom organisationen. Tidplan Löpande under 2012-2014 Förväntad effekt Trygghet i handhavande och rutiner. Större förståelse mellan agerande myndigheter. Ökat samarbete. Förebygga kriminalitet. Metod för uppföljning Uppföljning av varje enskilt fall, stöd till inblandade vid anmälningssituationer. Ansvarig Förvaltningen för För- & Grundskola Uppföljning De framtagna rutinerna har nu varit i funktion under ett par år. De ska därmed vara kända och användas på våra skolor. Berörda socialtjänst, skola och polis har också samrått under tiden kring hur olika ärenden ska hanteras på bästa sätt utifrån gällande rutiner. Samarbete mellan polis och skola har också förekommit i samband med misstankar om droger på skolor. Dessa insatser har gett önskad effekt då de fått stor uppmärksamhet och satt ljus på det faktum att det förekommer illegala droger bland Kungsbackas ungdomar, vilket också konsekvenser för våra skolor. I den nya skollagen har kraven på arbete mot kränkande behandlingar skärpts. Våra skolor har under pågående inspektion från Skolinspektionen, fått visa hur de planerar och genomför arbetet. Vissa skolor har fått påpekanden om brister som behöver rättas till. Generellt sett har det förebyggande arbetet utvecklats. Trots det finns områden som behöver vidare satsning. Ett sådant område är nätkränkningar. Här finns nu särskilda planer för att förhindra, förebygga och beivra sådan kränkning. Men flödena på webben är stora och möjligheterna till att skada och sprida kränkande budskap är stor. Detta är alltså ett område som kräver större uppmärksamhet. 26 CHECKLISTA INFÖR BESLUT Nämnden för Fritid & Folkhälsa – 2015-02-19 1. Har vi tillfrågat de berörda barnen om deras synpunkter? Nej 2. Innebär beslutet att barn och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Ärenden ▪ Underlag till kommunbudget 2016-2018
© Copyright 2024