MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
MARITA LJUNGQVIST
MOOC - PROJEKTET
VID LUNDS UNIVERSITET | EN HALVTIDSRAPPORT
Cs
O
O
M
U
L
1
Lunds Universitet | CED | Text: Marita Ljungqvist | Layout: Maria Hedberg
2
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
www.lumoocs.blogg.lu.se
LUNDS UNIVERSITET
Box 117
221 00 Lund
Tel 046-222 00 00
www.lu.se
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Bakgrund.
Ett rektorsbeslut fattades i januari 2014 om ett treårigt projekt
inom vilket alla fakulteter samt USV ska få möjlighet att utveckla
och genomföra en MOOC (Massive Open Online Course). För 2014
har rektor tilldelat projektet 3 miljoner. MOOC-projektets syfte är
att utveckla och genomföra MOOCs vid Lunds universitet under
perioden 2014-2016.
Avsikterna är bl a att marknadsföra och synliggöra Lunds universitet, att medverka till utveckling av den reguljära utbildningen
och lärarnas digitala kompetens samt de infrastrukturer som stöder
e-lärande, att främja gränsöverskridande samarbete mellan fakulteterna avseende utbildning samt att ge nya stora grupper kursdeltagare över hela världen tillgång till universitetets spetskompetens
inom forskning och utbildning.
I maj slöts avtal mellan Lunds universitet och företaget Coursera
som kostnadsfritt tillhandahåller universitetet med en plattform för
kurserna samt teknisk support för att driva dessa.
Tre kurser har utvecklats under 2014 och erbjudits en gång under
våren 2015: Greening the Economy: Lessons and experience from
Scandinavia (GtE) vid Internationella Miljöinstitutet – IIIEE, Global
perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR)
vid Medicinska fakulteten och Introduction to European Business
Law (EBL) vid Juridiska fakulteten.
Marita Ljungqvist
3
4
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Måluppfyllelse/resultat
LEVERANSMÅL
I det som följer beskrivs utvecklingsarbetet med och resultatet av de tre kurser1 som utvecklades under projektets första
år med utgångspunkt i leveransmål och effektmål. Man bör
här komma ihåg att detta endast är en halvtidsrapport och
att projektets tidsram är tre år.
Alla fakulteter samt universitetens särskilda
verksamheter (USV) ska vid projekttidens slut
ha fått möjlighet att utveckla och genomföra en
MOOC-kurs inom projektets ram.
1 För SRHR-kursen kan endast en del av resultaten presenteras eftersom kursen avslutas först den 7 juni
2015, d v s efter överlämningen av denna rapport.
Under projektets första år fick två fakulteter och en av universitetets särskilda verksamheter i uppdrag att utveckla
varsin MOOC, efter att de hade inkommit med förslag till
utbildningsnämnden. Inför det andra året beslutade nämnden att inte föreslå rektor att avsätta medel till fakulteterna
för att utveckla MOOCs utan istället utnyttja medel som
avsatts för insatser inom områdena akademiskt skrivande
samt akademiskt lärarskap för att producera två kurser (en
på svenska och en på engelska) i akademiskt skrivande samt
en kurs i akademiskt lärarskap. Dessa kommer att erbjudas
som MOOCs men kurserna i akademiskt skrivande ska i första
hand rikta sig till Lunds universitets egna studenter. Flera
fakulteter har uttryckt intresse av att kunna utveckla MOOCs
och undersöker möjligheter för finansiering. Det är ännu
oklart om central finansiering kommer att kunna avsättas
för detta inför 2016.
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Lärare vid alla fakulteter skall vid projekttidens slut ha inbjudits att delta i workshops,diskussionsmöten och seminarier kring MOOCs och frågor som rör MOOCs och nätbaserat lärande (t
ex öppna läranderesurser, visuell media i undervisningen, kamratbedömning på nätet etc). Även
bibliotekarier och representanter från andra enheter skall beredas möjlighet att bidra till och delta
i dessa aktiviteter. Ett antal öppna seminarier om projektet anordnas för att sprida information.
Projektet har involverat personer från hela universitetet i olika
grad. Eftersom projektet både har en utbildningsaspekt och
en marknadsföringsaspekt är chefen från kommunikationsavdelningen och föreståndaren för CED medlemmar i styrgruppen. I nära samarbete med projektledare arbetar också
Maria Hedberg, pedagogisk utvecklare/systemförvaltare vid
CED i MOOC-projektet, i första hand med tekniskt stöd och
workshopaktiviteter. I referensgruppen, som träffats fem
gånger under 2014 och en gång under 2015 sitter representanter för alla fakulteterna, biblioteken och en studeranderepresentant. I projektgruppen sitter förutom kursansvariga/
representanter för de tre kursteamen även representanter
från universitetsbiblioteken, externa relationer och kommu-
nikationsavdelningen och en studeranderepresentant. Dessa
har alla bjudits in till flera av projektets aktiviteter utanför
mötena. Under projektets första år anordnades ett flertal
workshops och seminarier för de lärare, kursansvariga,
administratörer, studenter och bibliotekarier som på olika
sätt deltog i utvecklingsarbetet. Dessa marknadsfördes inte
internt eftersom avsikten var att först testa upplägget för
att under projektets andra år kunna erbjuda vissa aktiviteter
till en större publik. Inom ramen för projektet arrangerades
även ett flertal diskussions- och utbildningstillfällen, både i
form av möten med hela projektgruppen (7 stycken), enskilda möten mellan kursteam och projektledare samt tekniska
genomgångar för administratörerna.
5
6
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
NEDAN FÖLJER EN LISTA PÅ DE WORKSHOPS SOM ANORDNADES:
Acting in front of the camera. Tre
workshops i maj-juni om hur man
skapar bra videoföreläsningar med
testfilmning och hjälp av medietränare
från kommunikationsavdelningen. Målgrupp: Lärare.
Creating a lecture. Workshop om
hur man skapar en kursbeskrivning samt
översikt av hur man bygger en “lektion”
i plattformen. Målgrupp: Administratörer.
Peer review. En workshop i juni om
kamratbedömning med medverkan av
Roy Andersson från Genombrottet på
LTH. Målgrupp: Lärare, kursansvariga
och administratörer.
Forum moderating. En workshop i
september om hur man interagerar med
MOOC-deltagare i diskussionsforum och
modererar diskussionerna. Inbjuden
workshophållare var Tanja de Bie från
Leidens universitet. Målgrupp: Läraras-
sistenter (studenter), administratörer,
kursansvariga.
Building quizzes in Coursera. Två
mer tekniskt inriktade workshops i
september/oktober om hur man bygger
quizzar i plattformen. Målgrupp: Administratörer.
Communicating with MOOC participants. Workshop i oktober om hur
man sätter upp och håller en Google
Hangout (webinarium) för hundratals
deltagare. Målgrupp: Kursansvariga,
lärare och administratörer.
Learning analytics. Workshop om
vilken typ av data vi kan få fram från
plattformen och hur den kan användas.
LUs partnership manager Emma Webb
höll i workshopen. Målgrupp: Kursansvariga, administratörer.
Forum moderating training session.
Hands-on workshop i nov-december
2014 samt april 2015 (för medicinska
fakulteten) om hur man använder sig
av funktionerna i forumen och vad man
bör tänka på som moderator. Målgrupp:
Lärarassistenter (studenter)
Ett par uppföljningsmöten för att
utbyta och jämföra erfarenheter mellan
de två kursteam som avslutade sina
kurser i mars anordnades också under
våren 2015.
Två öppna seminarier/webinarier
arrangerades under projektetperiodens första halva: ett i maj 2014 då
MOOC-projektet presenterades och
kursansvariga för de tre kurserna berättade om sina förväntningar och tankar
och ett i maj 2015 då resultaten och
erfarenheterna från kurserna presenterades. Ca 70 personer deltog vid båda
tillfällena, varav knappt hälften följde
dem online2 .
Alla fakulteter ska kunna visa exempel på hur MOOCs, MOOCs-material eller erfarenheter
från kursgivningen har använts för att främja den ordinarie undervisningen vid fakulteten. Även
studenterna ska ges möjlighet att beskriva sina erfarenheter av dessa insatser. Studentkårerna förväntas också ha involverats i diskussioner kring hur materialet kan användas i kursverksamheten.
En utvärdering har gjorts av erfarenheter och tankar
kring MOOC-arbetet, som har skickats ut till kursansvariga för spridning till lärare, administratörer och studenter. 12 personer har hittills svarat på enkäten. I svaren
framgår att en del av videomaterialet redan under våren
2015 har använts i vissa reguljära kurser och att det finns
planer på att använda det i t ex en SAS-kurs. IIIEE har
också skapat ett kompendium med utgångspunkt i kursmaterialet som kommer att spridas och användas i andra
sammanhang. Vad som är intressant att notera är att ca
800 personer som deltog i den första omgången av de
tre aktuella kurserna har uppgivit att de är studenter,
anställda eller alulumner från Lunds universitet.
Det betyder att det har funnits ett stort intresse från
personer som redan har en tydlig koppling till LU, t ex
som redan studerar här, att delta i kurserna. På sikt kan
det vara av intresse att undersöka av vilka skäl dessa personer deltog och huruvida de slutförde kursen eller ej.
Forma
Famil
Heard
Not h
Formally aﬃliated with LU Familiar with LU 2 Seminariet den 27/5 2015, där representanter för de tre kurserna berättar om resultat och erfarenheter, kan ses i efterhand på https://www.youtube.com/watch?v=69f0XQ3P_lk
Formally aﬃliated with LU Heard of LU Familiar with LU Not heard of LU Heard of LU Not heard of LU MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
En utvärdering av hur deltagare i Lunds universitets MOOCs har använt sig av kursinnehåll
och kursupplägg skall ha genomförts.
Två enkäter har lagts upp på plattformen i varje kurs, en
Welcome survey och en Exit survey. Dessutom ges deltagarna
möjlighet att besvara ett antal “minienkäter” under kursens
gång som Coursera administrerar. I avsnittet Utvärdering i
denna rapport redovisas en sammanfattning av ett urval av
frågorna och svaren på dessa enkäter.
Data om MOOCs-användare och deras användarmönster som kan användas i forskningsprojekt inom högskolepedagogik skall ha samlats
in. Lunds universitet ska dela den genererade
datan med andra universitet inom ramen för
nordiska, europeiska och/eller internationella
nätverk, under förutsättning att det kan ske
rättssäkert.
Olika typer av data har samlats in rörande t ex
•
•
•
•
deltagarnas ålder, kön, geografiska tillhörighet och studiebakgrund.
användningen av kursmaterial, interagerande med andra
deltagare, deltagande och prestation i bedömningsgrundande aktiviteter som quizzar och kamratbedömda
uppgifter.
användarnas ambitioner med att gå kursen samt uppfattning om kursens kvalitet och innehållets användningsbarhet,
användarnas kännedom och uppfattning om Lunds universitet och intresse av att söka till LUs mastersprogram
En lättläst sammanställning/presentation av datan, av svaren på ett urval av Courseras minienkäter samt av några av
deltagarnas egna röster om kurserna har publicerats online3
och en något mer detaljerad översikt av enkätsvaren presenteras i avsnittet Utvärdering i denna rapport. Delar av datan
kommer att delas nationellt med andra svenska lärosäten
som LU samverkar med i MOOC-projektet (för närvarande
Karolinska Institutet, Chalmers och Uppsala Universitet), samt
på ett internationellt plan med andra universitet i exempelvis
LERU-nätverket och U21. Överlag har projektet strävat efter
transparens både när det gäller arbetssätt och resultat. Projektet driver en blogg4 där projektarbetets beskrivs, rapporter
och presentationer av data har publicerats publikt och de
öppna seminarier som har anordnats har också sänts som
webinar för att även deltagare från andra lärosäten ska kunna
ta del av erfarenheterna.
En plan för hur MOOC-kurser ska kunna bedrivas efter avslutat projekt ska redovisas. Av
den ska även framgå förslag till hur universitetets fortsatta arbete med att utveckla och
finanisera MOOCs kan organiseras.
Då detta endast är en halvtidsrapport har ingen plan för detta
tagits fram ännu. Dock har det under projektets första del
framgått att en stor utmaning är kostnaden för dessa kurser.
De kurser som hittills har utvecklats har överskridit sin budget
och respektive fakultet/verksamhet har fått skjuta till medel
för att kunna uppnå de ambitioner man har satt upp. Den
stora kostnaden har varit kopplad till videoproduktionen,
vilket framför allt beror på att LU inte har en egen videostudio5. Eftersom det har varit nödvändigt att hyra in ett externt
produktionsbolag och även utrustning har kostnaderna blivit
höga och detsamma kommer att gälla de kurser som utvecklas under 2015. Behovet av inrättandet av en bemannad
videostudio vid ett framtida centrum för högskolepedagogisk utveckling vid LU kommer sannolikt att bli stort inom en
mycket snar framtid då allt fler utbildningar använder sig av
inspelade utbildningsfilmer av olika typer.
Inför framtiden behöver dessutom också olika modeller – som också är knutna till olika finansieringsformer – för
MOOCs kunna erbjudas. Nedan följer preliminära förslag på
några sådana modeller:
“Låg-budget”-MOOCs. Kostnader för videoproduktion
kan sänkas betydligt om man utnyttjar möjligheter som t ex
skärminspelade videoföreläsningar för vilka varken studio,
utomhusfilmade sekvenser eller videoteam krävs. För dessa
kurser kan läraren/lärarna genomgå en kortare utbildning för
att sedan själv(a) ta fullt ansvar för videoproduktionen.
“Medel-budget”-MOOCs. Kostnader för videoproduktion
kan sänkas något om man väljer att bygga videoföreläsningarna på enklare inspelningar i studio med i efterhand pålagt
presentationsmaterial av enklare slag.
Extern finansiering. Möjligheter att söka finansiering/
sponsring från t ex näringslivet och olika intresseorganisationer för att kunna utveckla en MOOC. Möjlighet att samarbeta med företag som önskar uppdragsutbildningar, t ex
modeller som bygger på en “bas-utbildning” i form av en
MOOC, öppen för alla, som delvis eller helt finansieras med
externa medel. Utöver den erbjuds deltagare från företaget/
organisationen en kortare påbyggnadskurs (t ex på plats i
Lund) som ingår i utbildningspaketet.
Verified Certificate. Kurser i ämnen som har stor efterfrågan och där många deltagare ser ett certifikat som användbart för sina framtida karriärer kan delvis finansieras genom
att man erbjuder deltagarna möjligheten att efter avslutad
kurs få ett särskilt intyg styrkt av ID-handling och tangenttryckningsigenkänning som är belagt med en viss kostnad.
3 Presentationerna går att se på http://bit.ly/1Q6Bhqq för GtE och
http://bit.ly/1HKn0Ws för EBL. SRHR har i skrivande stund inte avslutats
och därför finns ännu ingen liknande presentation för denna kurs.
4 http://lumoocs.blogg.lu.se
5 Juridiska fakulteten har en studio som de under årets projektets första år har hyrt ut till IIIEE , men detta har varit en temporär lösning för att kunna hålla nere kostnaderna.
7
8
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
I denna kursomgång har detta erbjudits på en av kurserna,
GtE. 362 deltagare valde att betala ca 50 USD för ett styrkt
certifikat6 . För kurser i ämnen där det finns högre efterfrågan
på ett sådant intyg (i skrivande stund exempelvis ekonomi,
marknadsföring, finans) blir inkomsten betydande och skulle
i princip kunna täcka hela eller större delen av produktionskostnaderna, kanske t o m ge en vinst över tid.
Samverkan med andra lärosäten. En LU-institution kan gå
samman med institutioner vid andra svenska eller europeiska
lärosäten för att skapa en MOOC och dela på utvecklingskostnaderna.
EFFEKTMÅL
Effektmålen anknyter till syftet med projekten och därmed
de övergripande målen med arbetet. Som belyses ovan har
arbetet mot leveransmålen hela tiden syftat till att uppnå
dessa effektmål. Nedan följer en kort redogörelse av vilka
aktiviteter som särskilt kan anses bidra till effektmålen.
6 Ett mindre antal av dessa ansökte om och fick ekonomiskt stöd av Coursera för att kunna finansiera intyget.
Lunds universitet ska genom utvecklingen av
MOOCs öka sin internationella synlighet som
ett ledande universitet inom forskning och utbildning,
Lunds universitet är medlem i LERU(Leading European Research Universities)-nätverket och i LERUs e-learning working
group som träffas två gånger/år. Vid dessa möten har under
projekttidens gång ett tydligt fokus legat på just MOOCs då
flera medlemsuniversitet har engagerat sig i frågan. LU har
genom projektet kunnat bidra till och delta i diskussioner
kring öppna lärresurser och öppna nätbaserade kurser samt
samverka med övriga lärosäten. Exempelvis bjöds Tanja de
Bie, som leder forum-modereringsteamet vid Leidens universitet, i september in för att berätta om deras erfarenheter för
våra lärare och administratörer. Både Leiden och Edinburgh
har också delat med sig av sina enkäter och andra dokument
som har varit värdefulla för vårt arbete att ta del av. Vad
gäller den ökade synligheten generellt visar uppmärksamhet
både från nyhetsmedier och stort intresse från andra svenska lärosäten att MOOC-projektet har gett synlighet för LU
åtminstone i ett nationellt sammanhang. Internationellt kan
man vända sig till de frågor som ställts av Coursera vid inträde
på kursen för att få en indikation på deltagarnas kännedom/
uppfattning om Lunds universitet och de kursgivande institutionerna. Exempelvis visar kartan nedan hur kursen GtE
har nått ut till deltagare som har uppgett att de tidigare inte
kände till Lunds Universitet (röd till grå färgskala= kände inte
till LU alls eller endast liten kännedom tidigare, Ljusgrön till
mörkgrön färgskala = relativt hög eller hög kännedom om LU
tidigare, Vit färg= få deltagare på kursen).
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
75–80 % av respondenterna i en av Courseras minienkäter
på LUs kurser 7 ansåg det vara mycket eller extremt troligt att
de skulle ta en kurs från samma värdinstitution, dvs LU, i
framtiden om en sådan erbjöds. 75–76 % menade att de nu
har en mer positiv uppfattning om värduniversitetet. 8 81–82
% svarade att det var mycket troligt eller extremt troligt att
de skulle rekommendera kursen till en vän eller kollega. Detta
visar att MOOCs kan ha en betydelse för att sprida kännedom om och stärka den positiva bilden av Lunds universitet
i världen.
Ett annat sätt att generera uppmärksamhet från en
internationell publik är via sociala medier. Alla tre kurserna
har aktiva Facebooksidor knutna till kurserna som redan har
“gillats” av mellan 800 och 2300 personer. 9
stärka fakultetsöverskridande samverkan avseende nätbaserad undervisning och lärande,
Genom de aktiviteter, möten och workshops som har anordnats under och efter produktionstiden har teamen kunnat
utbyta erfarenheter och diskutera frågor som har uppstått.
Både projektgrupp och referensgrupp – som innehåller
representanter från alla fakulteter – medverkade också i
det gemensamma framtagandet av en checklista för kvalitetsutvärdering som kan användas under utveckling av en
MOOC och som underlag för utvärdering av kursen .10 Denna
checklista skulle också också användas vid utveckling av andra
typer av nätbaserade utbildningar vid universitetet. Konkret
samarbete skedde också genom att Juridiska fakulteten hyrde
ut sin studio till Internationella Miljöinstitutet under deras
videoinspelningar och genom att dessa båda fakulteter delat
och jämfört data från kurserna med varandra, samt diskuterat
frågor som rör kursernas framtid och förändringar/förbättringar av kursdesign och upplägg.
bidra till kvalitetsstärkande och kostnadseffektiv utveckling av den ordinarie utbildningen
dels genom kompetensutveckling och dels
genom att MOOCs och MOOC-material kan
ersätta eller komplettera reguljära kursmoment,
MOOC-teamen har meddelat att de redan nu använder sig av
en del av materialet i den reguljära utbildningen men att tanken är att detta ska kunna göras i ännu högre grad framöver.
IIIEE har t ex redan under våren skapat ett kursmoment på
sitt mastersprogram där studenterna först får se videoföreläsningar från GtE-MOOC:en och därefter arbeta i grupper
med utvalda “cases” som MOOC-deltagarna har lämnat in
som avslutande arbete på kursen. Studenterna får läsa, diskutera generell tillämpning av samt kvalitet på de exempel
som MOOC-deltagarna lämnat in samt bedöma dem utifrån
olika kriterier. Ett urval av videoföreläsningarna på MOOC:en
ligger öppet på Youtube och det kompendium som arbetats
fram för kursen är också öppet tillgängligt och Creative Commons-licensierat, så att materialet enkelt kan användas i andra
sammanhang. Ytterligare rapporter från lärare och studenter
om hur MOOC-material använts i reguljär kursverksamhet
förväntas inkomma under hösten. Dessutom visar data från
den första kursomgången 11 att hundratals av deltagarna har
en koppling till LU, antingen som studenter, alumni eller lärare
och det finns därför goda skäl att anta att många studenter
som idag läser vid Lunds universitet har funnit dessa öppna
kurser vara värdefulla för sin pågående utbildning.
Vad gäller kompetensutveckling för lärare har CED vinnlagt sig om att försöka koppla innehåll i workshops och seminarier till pedagogiska moment i den ordinarie utbildningen i
så hög grad som möjligt. Ett sådant exempel är workshopen
om kamratgranskning i MOOCs, till vilken Roy Andersson från
Genombrottet 12 bjöds in för att berätta om sina erfarenheter
av kamratgranskning i stora klasser i campuskurser, vilket ledde till en intressant diskussion bland lärarna om hur de skulle
kunna arbeta med kamratgranskning och kamratbedömning
som moment även i den reguljära utbildningen. Men projektet har även i viss mån bidragit till kompetensutveckling för
de studenter som har deltagit. Vid Juridiska fakulteten har
studenter koordinerat kursutvecklingsarbetet, och ett team
bestående av bl a nuvarande och f d studenter har ansvarat
för videoproduktionen för två av kurserna (Internationella
Miljöinstitutet och Medicinska fakultetens). I en intervju med
två av studenterna i november beskrev de sina erfarenheter
av arbetet på följande sätt:
“[Vi har] har haft stort inflytande, allt har varit adaptivt, har vi
kunnat motivera ett förslag så har det gått igenom.”
“[Student]amanuenserna har nog fått en stärkt roll.”
7 Observera att Courseras s k quick questions på SRHR-kursen inte är färdigställda i skrivande stund då kursen fortfarande pågår. Dessa siffror gäller därför enbart GtE och EBL. Se avsnittet Utvärdering för en översikt av enkätsvaren. Fullständiga
rapporter från dessa enkäter hittas på http://bit.ly/1G5A4c4
8 21-24% svarade att deras tidigare uppfattning inte hade
ändrats, vilket förstås kan innebära att den redan var hög.
9
EBL: https://www.facebook.com/eblmooc?fref=ts
GtE: https://www.facebook.com/iiieemooc?fref=ts
SRHR: https://www.facebook.com/globalsrhr?fref=ts
10
Se bilaga
“[Det] mest positiva med MOOC-arbetet är att kunna se så
mycket spill-over-effekter, kanske mest på IIIIEE där jag har
varit med hela vägen, se att lärarna börjar reflektera kring
sina ämnen, hur får jag fram detta på minuter, vad säger jag
egentligen i klassrummet, hur får jag fram mitt budskap?
De verkar mer benägna att vilja jobba på det här sättet i
fortsättningen.”
11 Se s. 6 i denna rapport
12 LTHs högskolepedagogiska enhet
9
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
“Jag har fått större perspektiv på hela utbildningen och på
det digitala när det gäller utbildning.”
På Medicinska fakulteten lades det arbetet på en student och
desssutom projektanställdes ledaren för filmteamet, en f d
student vid LU, som vid den tidpunkten hade fått stor inblick
i och erfarenhet av de övriga teamens arbete.
Graden av inrapportering och samverkan med projektledare och team på CED skiljde sig också mellan teamen. Detta
är erfarenheter som vi nu tar med oss och kan ha i åtanke
när vi lägger upp arbetet med MOOC-kurser i framtiden. Vad
har fungerat bra och vad har fungerat sämre om vi ser till
arbetsprocessen? Hur mycket behöver dokumenteras, vad behöver projektledaren veta, hur mycket framförhållning behövs
för att kunna ge enskilt stöd till administratörer som fastnar
under uppbyggandet av kurser, hur mycket tekniskt stöd kan
vi erbjuda, etc. Här har vi givetvis också haft stor hjälp av
Courseras support-team och av vår partnership manager som
ständigt har stått beredda att svara på frågor och hjälpa oss
med både tekniska, pedagogiska och marknadsföringsmässiga funderingar. Slutligen har Maria Hedberg, systemförvaltare
och pedagogisk utvecklare vid CED som har ansvarat för det
tekniska stödet till MOOC-teamen utifrån de erfarenheter
som vi har samlat in under produktionstiden designat tydliga
och pedagogiska manualer och riktlinjer för flera moment i
kursdesignen och i synnerhet de tekniska delarna av dessa,
som nu kan återanvändas i framtida kurser. Delar av dessa är
generella (t ex hur man bäst skapar kvalitativa flervalstester)
och kan också användas i andra utbildningssammanhang som
inte specifikt rör MOOC-kurser.
“Jag har fått allmänna kunskaper kring ledarskap och projektledning, nya strategier hur man för ett projekt framåt,
erfarenheter man tar med sig.”
Flera studenter vid alla tre institutionerna har också medverkat i moderering av forumdiskussioner i kurserna och på så
sätt fått tillämpa sin kunskap i ämnet i konkreta situationer
och stöttat andras lärande i ämnet.
undersöka och utforska olika pedagogiska
möjligheter med öppna nätbaserade kurser och
på så sätt skaffa sig handlingsberedskap i den
digitala frontlinjen,
CED har under det gångna 1 1/2 året skaffat sig många nya
och viktiga kunskaper om hur man stöttar lärare som utvecklar och driver nätbaserade kurser. Det har funnits flera utmaningar längs med vägen och många nya lärdomar har gjorts.
Dessa har dokumenterats och kan nu användas i planeringen
av framtida kurser. Exempelvis har de olika MOOC-teamen
arbetat på olika sätt med kursutvecklingen och organiserat sig
något olika. På Juridikum har studenter koordinerat och drivit
arbetet framåt medan på Internationella miljöinstitutet har två
av de anställda lärarna koordinerat och administrerat arbetet.
QUIZ DESIGN AND LEARNING OUTCOMES
(http://cft.vanderbilt.edu/guidessubpages/writinggoodmultiplechoicetestquestions/) 2 (http://cft.vanderbilt.edu/guidessubpages/writinggoodmultiplechoicetestquestions/) We want to design our quizzes so that we can feel confident that they test the learners on what we want them to be able to do (i e that they have achieved the learning outcomes), and also that we give feedback in a way that helps the students to master the topic. Multiple choice quizzes have a rather high degree of reliability (they are harder to guess on than true/false questions and the scoring is objective compared to f ex essay scoring). Also, you can test students on more aspects of each learning outcome and on more learning outcomes in the same amount of time it takes to write an answer to an essay question. Multiple choice quizzes are effective for assessing different kinds of learning outcomes, both basic recall and application and analysis. However, they are not an effective way to test students’ ability to organize thoughts or articulate explanations or creative ideas. To help the students train such skills we need the peer assessed assignments. It is however, possible to test higherorder thinking through carefully constructed multiple choice tests. We want to design our quizzes so that we can feel confident that they test the learners on what we want them to be able to do (i e that they have achieved the learning outcomes), and also that we give feedback in a way that helps the students to master the topic. Multiple choice quizzes have a rather high degree of reliability (they are harder to guess on than true/false questions and the scoring is objective compared to f ex essay scoring). Also, you can test students on more aspects of each learning outcome and on more learning outcomes in the same amount of time it takes to write an answer to an essay question. Multiple choice quizzes are effective for assessing different kinds of learning outcomes, both basic recall and application and analysis. However, they are not an effective way to test students’ ability to organize thoughts or articulate explanations or creative ideas. To help the students train such skills we need the peer assessed assignments. It is however, possible to test higherorder thinking through carefully constructed multiple choice tests. QUIZ DESIGN AND LEARNING OUTCOMES
10
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
bidra
till det livslånga lärandet och ge nya
stora grupper kursdeltagare över hela världen
tillgång till universitetets spetskompetens inom
forskning och utbildning genom utbildningsmaterial av högsta kvalitet,
Data från den första kursomgången visar att kursinnehållet
har nått ut till en både bred och i många aspekter heterogen
deltagargrupp. Ur andra aspekter, t ex utbildningsnivå, är
gruppen däremot relativt homogen. Även om en tredjedel
av anmälningarna kommer från utvecklingsländer finns det
fortfarande vita fläckar på kartan. Exempelvis Afrika är en
del av världen där de flesta MOOC-kurser fortfarande inte
har fått fäste, åtminstone inte de som erbjuds via Coursera
(som är världens största MOOC-plattform sett till antal kurser,
partneruniversitet och användare).
samt medverka till att kunskap om hur vuxna
lär sig i nätbaserade miljöer genereras, som kan
leda till en kvalitetsförstärkning av svensk högre utbildning.
Arbetet med att undersöka den data som nu finns tillgänglig
från den första kursomgången styrs givetvis till stor del av vilka frågor som man vill ställa. Hittills har vi framför allt undersökt på i vilken grad deltagarna har använt sig av innehåll och
aktiviteter i kurserna. Vi har t ex undersökt engagemang i diskussionsforum och genomströmning (se avsnittet Utvärdering
i denna rapport). Det finns givetvis många andra intressanta
pedagogiska frågeställningar att söka svar på i den insamlade
datan, allt ifrån att studera t ex den vetenskapliga nivån på
diskussionerna i forumen eller hur många gånger användarna
i genomsnitt ser om en videoföreläsning, hur aktiva i forumen
de deltagare är som presterar bäst, korrelation mellan en
uttryckt ambition att få ett intyg på kursen och faktiskt slutförande av kursen etc. Inte minst kan man använda datan för
att undersöka svårighetsgrad i provmoment och hur väl dessa
är anpassade till övrigt kursmaterial. MOOC-teamen kommer
nu att se över detta för att kunna utröna vilka ändringar som
behöver göras innan kurserna ges igen.
En intressant möjlighet som Courseras plattform erbjuder är att göra s k in-video polls där man kan ställa frågor
inne i videoföreläsningarna som deltagarna besvarar. Nedan
presenteras ett par exempel på sådana frågor i GtE-kursen,
och resultatet av dem. Frågorna besvarades av drygt 2000
personer, vilket alltså ger ett ganska stort underlag, och det
är också möjligt att analysera svaren vidare genom att t ex undersöka från vilka delar av världen respondenterna kommer.
Det finns flera exempel på lärare vid andra lärosäten som
har använt sig av den här funktionen för att samla in data
till sin forskning, t ex professor Edwin Bakker vid Leidens
universitet, som har använt sig av in-video polls i sin kurs
om terrorism 11.
11 http://bit.ly/1K9vcVb
11
12
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Ekonomi
Enligt rektorsbeslut 140130 avsatte universitetet 3 miljoner
kr till MOOC-projektet. Hur dessa har fördelats på olika kostnadsposter framgår nedan.
Projektledning (80%): 500 000 kr
Pedagogisk utvecklare (15%): 75 000 kr
Nationell & internationell samverkan (t ex konferensresor,
möten, inbjudna gäster för erfarenhetsutbyte, arrangerande
av webinars): 35 000
Global Health MOOC (M): 750 000
European Business Law MOOC (J): 850 000 14
Greening the Economy MOOC (USV): 750 000
Efter avslutade kurser skickade projektledaren ut en förfrågan till respektive lokal projektledare/koordinator på kurserna
om att redovisa antal timmar och faktiska kostnader. Svaren
visar att både IIIEE och juridiska fakulteten 15 har bidragit
med egen finansiering för att täcka upp för kostnaderna för
kurserna utöver de medel som tilldelats från centralt håll.
IIIEE uppger att deras styrelse avsatt 1 miljon kronor för
2014 och 500 000 för 2015/2016 för att “utveckla och driva
MOOCen och material däromkring”. Juridikum uppger att
de har lagt ut 100 000 kronor utöver den tilldelade summan
för MOOC-produktionen, och att de då inte räknar med lokal
projektledning och projektadministration à 180 000 kr eftersom detta har räknats in i institutionsgemensam overhead.
De medel som har tilldelats från universitetet centralt har
huvudsakligen gått till att finansiera lärarlöner och videoproduktion. IIIEE uppger också att deras s k CTAs (Community
Teaching Assistants), d v s studenter som har modererat kurserna under kursgivningsperioden, har tilldelats 500 klocktimmar för detta arbete. 16 Kostnaden for forummoderering
och administration under kursgivningstiden har respektive
fakultet uppburit. Under kursgivningsperioden har lärarna
varit involverade i mycket liten grad (några få arbetsdagar).
Erfarenheter/utvärdering
Kurserna har utvärderats på flera sätt:
ENKÄT TILL ANSTÄLLDA
Enkäten besvarades av tolv personer, fem av dessa var lärare,
övriga koordinerade arbetet, arbetade med kursdesign och/
eller modererade forumen under kursens gång. Överlag visar
svaren att MOOC-projektet har varit en positiv upplevelse hos
de inblandade. Framför allt beskriver lärarna att produktionsteamens professionalism och det goda samarbetet med dem
har varit mer eller mindre avgörande för kvaliteten på kurserna. Respondenterna är också mycket nöjda med samverkan
och stöd från CED, med plattformens funktioner och med
den support man har fått från Coursera.
Enkätsvaren visar tydligt att detta har varit ett pilotprojekt. Bilden som framträder av svaren – om än få – är att det
har funnits en entusiasm och en vilja att skapa något bra
och att man har haft ett mycket bra samarbete med produktionsteam och CED men att det har rått viss förvirring kring
hur organisationen kring kurserna har sett ut, vem som ska
göra vad och vem som ska kontaktas i vissa frågor, samt vilka
tidsramar som har funnits för olika delmoment av arbetet.
Ett par respondenter uttrycker att det har varit svårt att
få vissa lärare engagerade, att en del har upplevt arbetet som
en “pålaga uppifrån”. På Juridikum har det varit nätkurslärarna (studenter) som har koordinerat kursen och varken de
eller den bibliotekarie som har medverkat i kursen har haft
särskilt mycket kontakt med lärarna utanför deras insatser i
kursen, istället har man rådgjort med en senior som har haft
mandat att fatta beslut för lärarteamet när så har behövts.
Lärarassistenterna/moderatorerna, som fr a har arbetat under
kursgivningsperioden 17 beskriver att de i stora delar har arbetat självständigt med att moderera diskussionerna i forumen,
och endast kontaktat lärare eller administratörer när det har
varit nödvändigt.
14 Skillnaden i tilldelning mellan de tre fakulterna kan förklaras av
att juridiska fakultetens MOOC var 10 veckor lång medan de två övriga endast sträckte sig över 5 veckor. Efter utvärdering har juridiska
fakulteten beslutat att dela upp sin kurs i 2-3 kortare kurser inför nästa
kursomgång, då flera deltagare upplevde att kursen var alltför lång.
16 Projektledare har inte fått uppgifter från juridiska och medicinska
fakulteten om kostnader för drivande av kursen. Det ska dock tilläggas att
ambitionsnivån för t ex forummoderering har varit mycket hög hos IIIEE.
15 Projektledare har ännu inte fått in information från medicinska
fakulteten rörande eventuellt tillskjutande av medel.
17 På Juridiska fakulteten har detta till viss del varit samma personer
som har koordinerat produktionsarbetet
•
•
•
•
Personer vid LU involverade i arbetet med kurserna har
getts möjlighet att besvara en enkät där de ombetts beskriva sina erfarenheter av detta utifrån olika aspekter.
Den insamlade datan från kurserna har analyserats för
att besvara frågor kring t ex aktivitetsgrad i forum och
genomströmningsgrad.
Deltagarna i kursen har kunnat besvara två enkäter i varje kurs samt flera minienkäter distribuerade av Coursera.
Projektledare har i samråd med teamen gjort en sammanställning av hur målen i den checklista som utvecklades under 2014 för kvalitetssäkring av MOOC-kurser
har uppfyllts.
Nedan följer en sammanfattning av resultatet av dessa utvärderingsinsatser.
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Samarbetet med CED har fungerat mycket väl enligt de respondenter som har tagit del av aktiviteter och diskussioner
med projektledare och pedagogisk utvecklare/teknisk support – både för teknisk rådgivning, för att driva projektet
framåt och som bollplank vid pedagogiska diskussioner.
Några påpekar att även CED har genomgått en inlärningsprocess och att vissa aktiviteter hamnat fel i tiden, så att man
har fått utbildning för tidigt för något som inte behövdes
förrän senare i processen då man hade hunnit glömma det
man lärt sig. Detta är något som CED inför framtida utvecklingsprocesser kommer att se närmare på, så att aktiviteter
erbjuds precis när de behövs. En respondent från juridiska
fakulteten påpekar att de till stora delar har arbetat självständigt och inte utnyttjat stödet från CED så mycket. Att
enskilda kursteam arbetar självständigt kan ses som både
positivt och negativt för projektet. Positivt är givetvis att de
har kunnat utforma processen på egen hand och inte behövt
så mycket hjälp. Samtidigt har detta inneburit att vissa delar
av fakultetssamarbetet som hade kunnat vara möjligt har gått
förlorat, och detta var ju ett viktigt syfte med projektet. Från
juridikums sida har t ex få lärare valt att delta i workshops
och andra aktiviteter. Det verkar som om inställningen där
har varit att man går in och gör sin del och att det inte finns
en teamkänsla bland lärarna på samma sätt som det har
funnits bland åtminstone delar av IIIEEs lärarkår t ex. Samtidigt har det funnits ett samarbete mellan teamen vid sidan
om CED där t ex administratörer/koordinatörer från IIIEE har
kontaktat Juridikums koordinatörer för att få tips och hjälp.
Medicinska fakulteten arbetade inte i fas med övriga team
utan senarelade stora delar av arbetet med att designa och
bygga kursen till vårterminen, då de övriga teamen redan
var inne i kursgivningsfasen. Det innebar både att de inte
kunde vara med och utbyta erfarenheter på samma sätt och
också att tiden blev knapp mot slutet: flera beslut fick fattas
ad hoc och det fanns inte tid till diskussion med pedagogiska
utvecklare kring kursdesign och för- eller nackdelar med vissa
kursmoment. De respondenter som har deltagit på gemensamma möten beskriver dessa som mycket värdefulla och att
det har varit viktigt att kunna dela erfarenheter och diskutera
olika frågor som har kommit upp under processen. Dessa
svar och annan kommunikation med de som har deltagit mer
aktivt i aktiviteter och samverkan med CED visar att behovet
av stödet finns och är viktigt både för kurskvaliteten och
för att sprida kunskap och erfarenheter mellan fakulteterna.
RESULTAT AV INSAMLAD DATA
Den data som har samlats in från kurserna ger oss en god
uppfattning om hur deltagarna har använt sig av kursmaterialet. Vi har även t ex undersökt aktivitetsgrad i forumen. Ett
intressant resultat av denna undersökning är att GtE-kursen
har utmärkt sig gentemot andra MOOCs genom att uppvisa
synnerligen högt deltagande i diskussionsforumen. 2280 personer postade något i forumen, vilket är ca 23 % av det totala
antalet deltagare som besökte kursen. Även i SRHR-kursen är
aktiviteten i forumen hög, under sista kursveckan har 1030
personer hittills postat något i forumen, vilket kan jämföras
med de drygt 5000 personer som har besökt den (d v s ca
20 %). I exempelvis Edinburghs rapport från sina första
MOOCs ligger den normala aktivitetsgraden i forumen på
runt 15 % eller mindre. Andra intressanta siffror att studera
är förstås antal deltagare som slutfört kursena. Man bör ha i
åtanke att genomströmningsproblematiken är betydligt mer
komplex i MOOCs än i reguljära kurser 18 av skäl som rör exempelvis att kurserna är kostnadsfria, att de flesta deltagare
studerar eller arbetar vid sidan om kursen, att kurserna inte
är poänggivande eller studiemedelsgrundande, anonymiteten hos deltagarna, deltagarnas intentioner med kursen etc.
Därför är det missvisande att jämföra antal deltagare som
slutfört kursen med antal deltagare som anmält sig. Normalt
sett är det endast hälften av antal anmälda deltagare som
ens inleder en MOOC. Av dessa är det ytterligare något färre
som ser en videoföreläsning och ännu färre som gör den
första uppgiften, d v s uppvisar vad som skulle kunna ses
som ett visst mått av intention av slutföra kursen. Sett ur
detta ljus är genomströmningen inte lika uppseendeväckande
låg – om det nu över huvudtaget är ett intressant mått på
hur betydelsefull kursen har varit för deltagarnas behållning
av kursinnehållet. Jämför man antal deltagare som gjort den
allra första övningen på kursen med de som slutfört hela
kursen (med godkänt eller väl godkänt resultat) hamnar man
på båda kurserna GtE och EBL 19 på genomströmningsgraden
35 %. Högst genomströmningsgrad visar utan tvekan de deltagare på kursen GtE som valt att gå s k Signature Track, dvs
att betala för ett certifikat som i högre grad säkerställer identiteten hos den som gör uppgifterna (och därmed får antas
ha ett högre värde på arbetsmarknaden t ex). Denna grupp
får kanske bättre förmodas överensstämma med personer
som tar studielån för att delta i en reguljär universitetskurs då
man har gjort en viss uppoffring för att kunna ta kursen. Hos
dessa deltagare låg genomströmningsgraden på hela 98 %.
ENKÄTER TILL KURSDELTAGARNA
Två enkäter skickades ut till kursdeltagarna i varje kurs. Mellan 1200 och 2500 deltagare på varje kurs (sammanlagt 4537
personer) besvarade Welcome survey medan färre – mellan
650–750 deltagare på varje kurs – besvarade Exit survey,
Utöver det hade också deltagarna möjlighet att besvara
Courseras egna s k “Quick questions”, en typ av korta utvärderande frågor som skickades ut till deltagarna genom
systemet vid olika tidpunkter under kursens gång. Dessa har
i kurserna besvarats av 250–300 deltagare.
Nedan följer en kort sammanfattning 20 av svaren på ett
litet urval av frågorna utifrån aspekterna: Marknadsföring
och rekrytering; Förväntningar och förkunskaper; Uppskattad
arbetsinsats och uppfattning om kursernas kvalitet.
18 Se exempelvis http://bit.ly/MljFsb
19 Inga resultat avseende genomströmning finns ännu från SRHR-kursen eftersom den pågår i skrivande stund.
20 Svaren på de två enkäterna och på “quick questions” redovisas i sin
helhet i separata dokument (endast för GtE och EBL eftersom fullständiga
data från SRHR-kursen inte är fastställda i skrivande stund) som kan nås
via denna länk: http://bit.ly/1G5A4c4
13
14
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
MARKNADSFÖRING OCH REKRYTERING
How did you hear about this MOOC (select all that apply)? (LU Welcome survey) How did you hear about this course?
(Welcome survey)
2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 News ar.cles/ Coursera website Lund University Search engines press coverage website Blogs From friends/
social networks Other Resultatet från alla kurserna på denna fråga
visar att den stora majoriteten av deltagarna
har fått information om kursen från Courseras websida, endast ett fåtal från exempelvis
Lunds universitets hemsida 21 (vilket givetvis
inte utesluter att nyheter om kurserna på
hemsidan kan ha betydelse i ett nationellt
sammanhang). En liten andel har också hört
talas om kursen genom vänner eller sociala
nätverk.
After taking this course, how likely are you
to take another course from the same university? (Coursera quick question)
Ca 80 % av deltagarna på båda kurserna22
svarade att det var mycket eller extremt troligt att de skulle ta en annan kurs från Lunds
universitet.
How has this course changed your perception of the university/institution offering
it? (Coursera Quick question)
75–75 % på EBL och GtE 23 svarade att de nu
har en mycket mer eller mer positiv inställning
till Lunds universitet (majoriteten av de resterande svarade “Ingen förändring”).
21 SRHR-kursen hade inte med det svarsalternativet i sin fråga
22 SRHR-kursen har i skrivande stund inte publicerat sin exit survey
eftersom kursen fortfarande pågår.
23 Se fotnot ovan
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Having taken this course, would you consider studying at the Lund University Master’s programme in
European Business Law?25
En intressant fråga är förstås om deltagande i en MOOC
ökar sannolikheten för att man intresserar sig för att söka
till internationella program i ämnet, d v s om MOOCs kan
användas i rekryteringssyfte. 110 av 723 respondenter,
d v s 15 %, svarade att de kommer att söka till Juridikums
mastersprogram i europeisk affärsrätt (eller till andra kurser på fakulteten).
FÖRVÄNTINGAR OCH FÖRKUNSKAPER
What do you hope to get out of this course? (Welcome survey)
I alla kurserna har en tredjedel angett att de
genom att ta kursen hoppas kunna lära sig
nya saker. Ungefär en femtedel menar att
de vill kunna förbättra sina karriärutsikter.
12–20 % (något fler på EBL och SRHR än på
GtE) uppger att de vill få ett intyg på sina
kunskaper. Det sista är viktigt att komma
ihåg när man analyserar “genomströmningen” på kurserna samt i en framtid fattar
beslut om sådant som kostnadsbelagda certifikat eller diskuterar möjlig poänggivning/
koppling till poänggivande kurser. Endast en
mindre del av deltagarna är intresserade av
att få ett certifikat/intyg för avslutad kurs
men den andelen är högre i vissa kurser (t ex
om deltagarna upplever att ett certifikat kan
förbättra deras yrkesmöjligheter) än andra
(exempel på sådana kurser, enligt Courseras
statistik, är t ex kurser i statistik och data,
kurser för lärare och kurser i ekonomi, branding och marknadsföring 25). Svaren
på en av Coursera’s quick questions: How helpful do you think this course will
be in advancing you career? visar också att något fler (42 %) på EBL-kursen
ansåg att kursen skulle ha stor eller mycket stor betydelse för deras karriär,
jämfört med i GtE-kursen (35 %).26
24 Denna fråga ställdes endast i EBL-enkäten
25 Se exempelvis presentation av Beth Simons, pedagogisk expert på
Coursera: http://bit.ly/1dLO7JH
26 För SRHR-kursen har inga resultat publicerats på Coureras quick
questions ännu.
15
16
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Prior to taking this course, how familiar were you with the subject area of the course? (LU Welcome Survey) 1200 How familiar are you with the subject
area? (Welcome Survey)
1000 800 600 400 200 0 I am mostly new to this I am somewhat familiar I am very familiar with subject area. with the subject area. this subject area. I am an expert in this subject area. Intressant här är att trots att kursbeskrivningen för EBL-kursen tydligt rekommenderade
förkunskaper i juridik var det hela 43 % som
EBL angav att ämnesområdet var relativt nytt för
GtE dem. Detta behöver dock givetvis inte betyda
SRHR att deltagarna ansåg sig vara obekanta med
juridik utan kan innebär att det var just ämnet
europeisk affärsrätt som de inte hade kunskaper i. Ca 70–80% av deltagarna i SRHR-kursen
och GtE-kursen ansåg sig vara ganska eller
mycket bekanta med området jämfört med ca
57 % på EBL-kursen.
UPPFATTNING OM EGEN ARBETSINSATS OCH KURSERNAS KVALITET
How many hours per week did you spend
on the course? (Exit survey)
I båda kurserna ägnade de flesta deltagarna
(ca 78 %) i båda kurserna (GtE och EBL 27) mellan 2 och 6 timmar i veckan på studier rörande
kursen.
Rate your overall course experience (LU Exit survey) 350 Rate your overall course experience (Exit
survey)
300 250 200 150 100 50 0 Poor Fair Good Very Good Excellent 27 SRHR-kursen har i skrivande stund inte publicerat sin exit survey
28 SRHR-kursen ej medräknad, se tidigare fotnoter.
N/A 614 av 640 av deltagarna i GtE-kursen respektive 676 av 723 på EBL-kursen28 ansåg att kursen var Good, Very good eller Excellent, d v s
runt 95 % i båda kurserna. I svaren på ett par
EBL av Courseras quick questions kan man utläsa
GtE samma trend. Ca 80 % av deltagarna på båda
kurserna svarade att det var “mycket” eller
“extremt” troligt att de skulle rekommendera
kursen till en vän eller kollega. 93 % av deltagarna på GtE-kursen och 84 % av deltagarna
på EBL-kursen tyckte att kursmaterialet höll
mycket bra (excellent) eller bra (good) kvalitet.
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
To what extent has this course improved your understanding of the topics covered? (Coursera quick ques<on) 180 To what extent has this course improved your understanding of the topics
covered? (Coursera quick questions)
160 140 120 100 EBL 80 GtE 60 Omkring 75 % menade att deras förståelse av materialet efter att ha gått någon
av de båda kurserna GtE eller EBL 29 hade
ökat mycket eller ganska mycket. ta med
området jämfört med ca 57 % på EBL-kursen.
40 20 0 Very much Quite a lot Moderately Slightly Not at all Skipped CHECKLISTA FÖR KVALITETSSÄKRING
Projektledare har, i samråd med kursteamen, gått igenom
den checklista för kvalitetsutvärdering (självvärdering) som
projektgruppen upprättade under hösten 2014 och utifrån
den gjort en utvärdering . Representanter för kursteamen
har fått möjlighet att kommentera ett flertal av frågorna i
checklistan. Resultatet visar att man har designat kurserna
med intentionen att bemöta de frågor som ställs i checklistan
29 SRHR-kursen ej medräknad, se tidigare fotnoter.
och kunna motivera de val man har gjort, även om det inte
i alla fall har inneburit att man kan svara ja på alla frågorna.
Exempelvis är inte allt material i kurserna licensierat med s k
Creative Commons-licens, men det beror delvis på att man
har valt kursmaterial som redan finns öppet tillgängligt på
nätet snarare än egenproducerat material
17
18
MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT
Avslutande reflektioner
Den data som har samlats in genom LUs MOOC-kurser visar både att det finns ett stort behov av
den här typen av utbildningar – inte minst i länder där fristående kurser och kostnadsfria nätutbildningar inte existerar på samma sätt som i Sverige – och att LUs kurser väl har uppnått de mål
som de involverade fakulteterna satte upp inför projektstarten. Majoriteten av deltagarna anser
att deras förståelse för ämnena har ökat genom att de har följt kurserna och många vittnar om
att kurserna har spelat en viktig roll både för dem personligen och i deras yrkesskarriärer. LU har
ökat sin synlighet genom att nå ut till en mycket stor global publik, det stora flertalet deltagare
menar att deras syn på universitetet är mer positiv nu än innan de påbörjade kursen och flera är
intresserade av att söka till universitetets mastersprogram. Arbetet med att framställa kurserna
har också genererat ett mervärde in i organisationen genom att lärare och andra involverade har
ökat sin kompetens i att använda digitala medier och verktyg i utbildningen och de har genom
projektet beretts möjlighet att både lära sig mer om, testa och utvärdera nya pedagogiska metoder.
Koordinatorer och lokala projektledare vid de tre fakulteterna berättar att intresset för elärande och
nya utbildningsmetoder har ökat bland de lärare som undervisat på MOOC-kurserna.
Melissa Highton vid Edinburghs universitet beskrev vid konferensen eMOOCs i Mons, Belgien
i maj 2015, hur man där ser på MOOCs som ”sandlådor” där lärarna får möjlighet att i stor skala
testa nya pedagogiska metoder och verktyg innan de integrerar dessa i den ordinarie utbildningen
(där de p g a formella krav och regler sällan har möjlighet att experimentera på samma sätt).
Kurserna har kostat mycket att utveckla, men i takt med att vår erfarenhet och kunskap om hur
komponenter i den här typen av utbildningar värderas av deltagarna kan vi lägga fokus på det som
vi ser är viktigast för inlärningen, och därmed sänka kostnaderna för andra delar. Det finns också
flera andra möjligheter att på olika sätt göra MOOCs ekonomiskt hållbara, samtidigt som man
behåller den höga kvalitet som vi vill att Lunds universitet ska förknippas med i ett internationellt
sammanhang. Slutligen ser vi redan nu hur det material som har producerats både av lärare och
deltagare i kurserna kan återanvändas i andra sammanhang och på så sätt förbättra kvaliteten på
den reguljära utbildningen.