MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT MARITA LJUNGQVIST MOOC - PROJEKTET VID LUNDS UNIVERSITET | EN HALVTIDSRAPPORT Cs O O M U L 1 Lunds Universitet | CED | Text: Marita Ljungqvist | Layout: Maria Hedberg 2 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT www.lumoocs.blogg.lu.se LUNDS UNIVERSITET Box 117 221 00 Lund Tel 046-222 00 00 www.lu.se MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Bakgrund. Ett rektorsbeslut fattades i januari 2014 om ett treårigt projekt inom vilket alla fakulteter samt USV ska få möjlighet att utveckla och genomföra en MOOC (Massive Open Online Course). För 2014 har rektor tilldelat projektet 3 miljoner. MOOC-projektets syfte är att utveckla och genomföra MOOCs vid Lunds universitet under perioden 2014-2016. Avsikterna är bl a att marknadsföra och synliggöra Lunds universitet, att medverka till utveckling av den reguljära utbildningen och lärarnas digitala kompetens samt de infrastrukturer som stöder e-lärande, att främja gränsöverskridande samarbete mellan fakulteterna avseende utbildning samt att ge nya stora grupper kursdeltagare över hela världen tillgång till universitetets spetskompetens inom forskning och utbildning. I maj slöts avtal mellan Lunds universitet och företaget Coursera som kostnadsfritt tillhandahåller universitetet med en plattform för kurserna samt teknisk support för att driva dessa. Tre kurser har utvecklats under 2014 och erbjudits en gång under våren 2015: Greening the Economy: Lessons and experience from Scandinavia (GtE) vid Internationella Miljöinstitutet – IIIEE, Global perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) vid Medicinska fakulteten och Introduction to European Business Law (EBL) vid Juridiska fakulteten. Marita Ljungqvist 3 4 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Måluppfyllelse/resultat LEVERANSMÅL I det som följer beskrivs utvecklingsarbetet med och resultatet av de tre kurser1 som utvecklades under projektets första år med utgångspunkt i leveransmål och effektmål. Man bör här komma ihåg att detta endast är en halvtidsrapport och att projektets tidsram är tre år. Alla fakulteter samt universitetens särskilda verksamheter (USV) ska vid projekttidens slut ha fått möjlighet att utveckla och genomföra en MOOC-kurs inom projektets ram. 1 För SRHR-kursen kan endast en del av resultaten presenteras eftersom kursen avslutas först den 7 juni 2015, d v s efter överlämningen av denna rapport. Under projektets första år fick två fakulteter och en av universitetets särskilda verksamheter i uppdrag att utveckla varsin MOOC, efter att de hade inkommit med förslag till utbildningsnämnden. Inför det andra året beslutade nämnden att inte föreslå rektor att avsätta medel till fakulteterna för att utveckla MOOCs utan istället utnyttja medel som avsatts för insatser inom områdena akademiskt skrivande samt akademiskt lärarskap för att producera två kurser (en på svenska och en på engelska) i akademiskt skrivande samt en kurs i akademiskt lärarskap. Dessa kommer att erbjudas som MOOCs men kurserna i akademiskt skrivande ska i första hand rikta sig till Lunds universitets egna studenter. Flera fakulteter har uttryckt intresse av att kunna utveckla MOOCs och undersöker möjligheter för finansiering. Det är ännu oklart om central finansiering kommer att kunna avsättas för detta inför 2016. MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Lärare vid alla fakulteter skall vid projekttidens slut ha inbjudits att delta i workshops,diskussionsmöten och seminarier kring MOOCs och frågor som rör MOOCs och nätbaserat lärande (t ex öppna läranderesurser, visuell media i undervisningen, kamratbedömning på nätet etc). Även bibliotekarier och representanter från andra enheter skall beredas möjlighet att bidra till och delta i dessa aktiviteter. Ett antal öppna seminarier om projektet anordnas för att sprida information. Projektet har involverat personer från hela universitetet i olika grad. Eftersom projektet både har en utbildningsaspekt och en marknadsföringsaspekt är chefen från kommunikationsavdelningen och föreståndaren för CED medlemmar i styrgruppen. I nära samarbete med projektledare arbetar också Maria Hedberg, pedagogisk utvecklare/systemförvaltare vid CED i MOOC-projektet, i första hand med tekniskt stöd och workshopaktiviteter. I referensgruppen, som träffats fem gånger under 2014 och en gång under 2015 sitter representanter för alla fakulteterna, biblioteken och en studeranderepresentant. I projektgruppen sitter förutom kursansvariga/ representanter för de tre kursteamen även representanter från universitetsbiblioteken, externa relationer och kommu- nikationsavdelningen och en studeranderepresentant. Dessa har alla bjudits in till flera av projektets aktiviteter utanför mötena. Under projektets första år anordnades ett flertal workshops och seminarier för de lärare, kursansvariga, administratörer, studenter och bibliotekarier som på olika sätt deltog i utvecklingsarbetet. Dessa marknadsfördes inte internt eftersom avsikten var att först testa upplägget för att under projektets andra år kunna erbjuda vissa aktiviteter till en större publik. Inom ramen för projektet arrangerades även ett flertal diskussions- och utbildningstillfällen, både i form av möten med hela projektgruppen (7 stycken), enskilda möten mellan kursteam och projektledare samt tekniska genomgångar för administratörerna. 5 6 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT NEDAN FÖLJER EN LISTA PÅ DE WORKSHOPS SOM ANORDNADES: Acting in front of the camera. Tre workshops i maj-juni om hur man skapar bra videoföreläsningar med testfilmning och hjälp av medietränare från kommunikationsavdelningen. Målgrupp: Lärare. Creating a lecture. Workshop om hur man skapar en kursbeskrivning samt översikt av hur man bygger en “lektion” i plattformen. Målgrupp: Administratörer. Peer review. En workshop i juni om kamratbedömning med medverkan av Roy Andersson från Genombrottet på LTH. Målgrupp: Lärare, kursansvariga och administratörer. Forum moderating. En workshop i september om hur man interagerar med MOOC-deltagare i diskussionsforum och modererar diskussionerna. Inbjuden workshophållare var Tanja de Bie från Leidens universitet. Målgrupp: Läraras- sistenter (studenter), administratörer, kursansvariga. Building quizzes in Coursera. Två mer tekniskt inriktade workshops i september/oktober om hur man bygger quizzar i plattformen. Målgrupp: Administratörer. Communicating with MOOC participants. Workshop i oktober om hur man sätter upp och håller en Google Hangout (webinarium) för hundratals deltagare. Målgrupp: Kursansvariga, lärare och administratörer. Learning analytics. Workshop om vilken typ av data vi kan få fram från plattformen och hur den kan användas. LUs partnership manager Emma Webb höll i workshopen. Målgrupp: Kursansvariga, administratörer. Forum moderating training session. Hands-on workshop i nov-december 2014 samt april 2015 (för medicinska fakulteten) om hur man använder sig av funktionerna i forumen och vad man bör tänka på som moderator. Målgrupp: Lärarassistenter (studenter) Ett par uppföljningsmöten för att utbyta och jämföra erfarenheter mellan de två kursteam som avslutade sina kurser i mars anordnades också under våren 2015. Två öppna seminarier/webinarier arrangerades under projektetperiodens första halva: ett i maj 2014 då MOOC-projektet presenterades och kursansvariga för de tre kurserna berättade om sina förväntningar och tankar och ett i maj 2015 då resultaten och erfarenheterna från kurserna presenterades. Ca 70 personer deltog vid båda tillfällena, varav knappt hälften följde dem online2 . Alla fakulteter ska kunna visa exempel på hur MOOCs, MOOCs-material eller erfarenheter från kursgivningen har använts för att främja den ordinarie undervisningen vid fakulteten. Även studenterna ska ges möjlighet att beskriva sina erfarenheter av dessa insatser. Studentkårerna förväntas också ha involverats i diskussioner kring hur materialet kan användas i kursverksamheten. En utvärdering har gjorts av erfarenheter och tankar kring MOOC-arbetet, som har skickats ut till kursansvariga för spridning till lärare, administratörer och studenter. 12 personer har hittills svarat på enkäten. I svaren framgår att en del av videomaterialet redan under våren 2015 har använts i vissa reguljära kurser och att det finns planer på att använda det i t ex en SAS-kurs. IIIEE har också skapat ett kompendium med utgångspunkt i kursmaterialet som kommer att spridas och användas i andra sammanhang. Vad som är intressant att notera är att ca 800 personer som deltog i den första omgången av de tre aktuella kurserna har uppgivit att de är studenter, anställda eller alulumner från Lunds universitet. Det betyder att det har funnits ett stort intresse från personer som redan har en tydlig koppling till LU, t ex som redan studerar här, att delta i kurserna. På sikt kan det vara av intresse att undersöka av vilka skäl dessa personer deltog och huruvida de slutförde kursen eller ej. Forma Famil Heard Not h Formally affiliated with LU Familiar with LU 2 Seminariet den 27/5 2015, där representanter för de tre kurserna berättar om resultat och erfarenheter, kan ses i efterhand på https://www.youtube.com/watch?v=69f0XQ3P_lk Formally affiliated with LU Heard of LU Familiar with LU Not heard of LU Heard of LU Not heard of LU MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT En utvärdering av hur deltagare i Lunds universitets MOOCs har använt sig av kursinnehåll och kursupplägg skall ha genomförts. Två enkäter har lagts upp på plattformen i varje kurs, en Welcome survey och en Exit survey. Dessutom ges deltagarna möjlighet att besvara ett antal “minienkäter” under kursens gång som Coursera administrerar. I avsnittet Utvärdering i denna rapport redovisas en sammanfattning av ett urval av frågorna och svaren på dessa enkäter. Data om MOOCs-användare och deras användarmönster som kan användas i forskningsprojekt inom högskolepedagogik skall ha samlats in. Lunds universitet ska dela den genererade datan med andra universitet inom ramen för nordiska, europeiska och/eller internationella nätverk, under förutsättning att det kan ske rättssäkert. Olika typer av data har samlats in rörande t ex • • • • deltagarnas ålder, kön, geografiska tillhörighet och studiebakgrund. användningen av kursmaterial, interagerande med andra deltagare, deltagande och prestation i bedömningsgrundande aktiviteter som quizzar och kamratbedömda uppgifter. användarnas ambitioner med att gå kursen samt uppfattning om kursens kvalitet och innehållets användningsbarhet, användarnas kännedom och uppfattning om Lunds universitet och intresse av att söka till LUs mastersprogram En lättläst sammanställning/presentation av datan, av svaren på ett urval av Courseras minienkäter samt av några av deltagarnas egna röster om kurserna har publicerats online3 och en något mer detaljerad översikt av enkätsvaren presenteras i avsnittet Utvärdering i denna rapport. Delar av datan kommer att delas nationellt med andra svenska lärosäten som LU samverkar med i MOOC-projektet (för närvarande Karolinska Institutet, Chalmers och Uppsala Universitet), samt på ett internationellt plan med andra universitet i exempelvis LERU-nätverket och U21. Överlag har projektet strävat efter transparens både när det gäller arbetssätt och resultat. Projektet driver en blogg4 där projektarbetets beskrivs, rapporter och presentationer av data har publicerats publikt och de öppna seminarier som har anordnats har också sänts som webinar för att även deltagare från andra lärosäten ska kunna ta del av erfarenheterna. En plan för hur MOOC-kurser ska kunna bedrivas efter avslutat projekt ska redovisas. Av den ska även framgå förslag till hur universitetets fortsatta arbete med att utveckla och finanisera MOOCs kan organiseras. Då detta endast är en halvtidsrapport har ingen plan för detta tagits fram ännu. Dock har det under projektets första del framgått att en stor utmaning är kostnaden för dessa kurser. De kurser som hittills har utvecklats har överskridit sin budget och respektive fakultet/verksamhet har fått skjuta till medel för att kunna uppnå de ambitioner man har satt upp. Den stora kostnaden har varit kopplad till videoproduktionen, vilket framför allt beror på att LU inte har en egen videostudio5. Eftersom det har varit nödvändigt att hyra in ett externt produktionsbolag och även utrustning har kostnaderna blivit höga och detsamma kommer att gälla de kurser som utvecklas under 2015. Behovet av inrättandet av en bemannad videostudio vid ett framtida centrum för högskolepedagogisk utveckling vid LU kommer sannolikt att bli stort inom en mycket snar framtid då allt fler utbildningar använder sig av inspelade utbildningsfilmer av olika typer. Inför framtiden behöver dessutom också olika modeller – som också är knutna till olika finansieringsformer – för MOOCs kunna erbjudas. Nedan följer preliminära förslag på några sådana modeller: “Låg-budget”-MOOCs. Kostnader för videoproduktion kan sänkas betydligt om man utnyttjar möjligheter som t ex skärminspelade videoföreläsningar för vilka varken studio, utomhusfilmade sekvenser eller videoteam krävs. För dessa kurser kan läraren/lärarna genomgå en kortare utbildning för att sedan själv(a) ta fullt ansvar för videoproduktionen. “Medel-budget”-MOOCs. Kostnader för videoproduktion kan sänkas något om man väljer att bygga videoföreläsningarna på enklare inspelningar i studio med i efterhand pålagt presentationsmaterial av enklare slag. Extern finansiering. Möjligheter att söka finansiering/ sponsring från t ex näringslivet och olika intresseorganisationer för att kunna utveckla en MOOC. Möjlighet att samarbeta med företag som önskar uppdragsutbildningar, t ex modeller som bygger på en “bas-utbildning” i form av en MOOC, öppen för alla, som delvis eller helt finansieras med externa medel. Utöver den erbjuds deltagare från företaget/ organisationen en kortare påbyggnadskurs (t ex på plats i Lund) som ingår i utbildningspaketet. Verified Certificate. Kurser i ämnen som har stor efterfrågan och där många deltagare ser ett certifikat som användbart för sina framtida karriärer kan delvis finansieras genom att man erbjuder deltagarna möjligheten att efter avslutad kurs få ett särskilt intyg styrkt av ID-handling och tangenttryckningsigenkänning som är belagt med en viss kostnad. 3 Presentationerna går att se på http://bit.ly/1Q6Bhqq för GtE och http://bit.ly/1HKn0Ws för EBL. SRHR har i skrivande stund inte avslutats och därför finns ännu ingen liknande presentation för denna kurs. 4 http://lumoocs.blogg.lu.se 5 Juridiska fakulteten har en studio som de under årets projektets första år har hyrt ut till IIIEE , men detta har varit en temporär lösning för att kunna hålla nere kostnaderna. 7 8 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT I denna kursomgång har detta erbjudits på en av kurserna, GtE. 362 deltagare valde att betala ca 50 USD för ett styrkt certifikat6 . För kurser i ämnen där det finns högre efterfrågan på ett sådant intyg (i skrivande stund exempelvis ekonomi, marknadsföring, finans) blir inkomsten betydande och skulle i princip kunna täcka hela eller större delen av produktionskostnaderna, kanske t o m ge en vinst över tid. Samverkan med andra lärosäten. En LU-institution kan gå samman med institutioner vid andra svenska eller europeiska lärosäten för att skapa en MOOC och dela på utvecklingskostnaderna. EFFEKTMÅL Effektmålen anknyter till syftet med projekten och därmed de övergripande målen med arbetet. Som belyses ovan har arbetet mot leveransmålen hela tiden syftat till att uppnå dessa effektmål. Nedan följer en kort redogörelse av vilka aktiviteter som särskilt kan anses bidra till effektmålen. 6 Ett mindre antal av dessa ansökte om och fick ekonomiskt stöd av Coursera för att kunna finansiera intyget. Lunds universitet ska genom utvecklingen av MOOCs öka sin internationella synlighet som ett ledande universitet inom forskning och utbildning, Lunds universitet är medlem i LERU(Leading European Research Universities)-nätverket och i LERUs e-learning working group som träffas två gånger/år. Vid dessa möten har under projekttidens gång ett tydligt fokus legat på just MOOCs då flera medlemsuniversitet har engagerat sig i frågan. LU har genom projektet kunnat bidra till och delta i diskussioner kring öppna lärresurser och öppna nätbaserade kurser samt samverka med övriga lärosäten. Exempelvis bjöds Tanja de Bie, som leder forum-modereringsteamet vid Leidens universitet, i september in för att berätta om deras erfarenheter för våra lärare och administratörer. Både Leiden och Edinburgh har också delat med sig av sina enkäter och andra dokument som har varit värdefulla för vårt arbete att ta del av. Vad gäller den ökade synligheten generellt visar uppmärksamhet både från nyhetsmedier och stort intresse från andra svenska lärosäten att MOOC-projektet har gett synlighet för LU åtminstone i ett nationellt sammanhang. Internationellt kan man vända sig till de frågor som ställts av Coursera vid inträde på kursen för att få en indikation på deltagarnas kännedom/ uppfattning om Lunds universitet och de kursgivande institutionerna. Exempelvis visar kartan nedan hur kursen GtE har nått ut till deltagare som har uppgett att de tidigare inte kände till Lunds Universitet (röd till grå färgskala= kände inte till LU alls eller endast liten kännedom tidigare, Ljusgrön till mörkgrön färgskala = relativt hög eller hög kännedom om LU tidigare, Vit färg= få deltagare på kursen). MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT 75–80 % av respondenterna i en av Courseras minienkäter på LUs kurser 7 ansåg det vara mycket eller extremt troligt att de skulle ta en kurs från samma värdinstitution, dvs LU, i framtiden om en sådan erbjöds. 75–76 % menade att de nu har en mer positiv uppfattning om värduniversitetet. 8 81–82 % svarade att det var mycket troligt eller extremt troligt att de skulle rekommendera kursen till en vän eller kollega. Detta visar att MOOCs kan ha en betydelse för att sprida kännedom om och stärka den positiva bilden av Lunds universitet i världen. Ett annat sätt att generera uppmärksamhet från en internationell publik är via sociala medier. Alla tre kurserna har aktiva Facebooksidor knutna till kurserna som redan har “gillats” av mellan 800 och 2300 personer. 9 stärka fakultetsöverskridande samverkan avseende nätbaserad undervisning och lärande, Genom de aktiviteter, möten och workshops som har anordnats under och efter produktionstiden har teamen kunnat utbyta erfarenheter och diskutera frågor som har uppstått. Både projektgrupp och referensgrupp – som innehåller representanter från alla fakulteter – medverkade också i det gemensamma framtagandet av en checklista för kvalitetsutvärdering som kan användas under utveckling av en MOOC och som underlag för utvärdering av kursen .10 Denna checklista skulle också också användas vid utveckling av andra typer av nätbaserade utbildningar vid universitetet. Konkret samarbete skedde också genom att Juridiska fakulteten hyrde ut sin studio till Internationella Miljöinstitutet under deras videoinspelningar och genom att dessa båda fakulteter delat och jämfört data från kurserna med varandra, samt diskuterat frågor som rör kursernas framtid och förändringar/förbättringar av kursdesign och upplägg. bidra till kvalitetsstärkande och kostnadseffektiv utveckling av den ordinarie utbildningen dels genom kompetensutveckling och dels genom att MOOCs och MOOC-material kan ersätta eller komplettera reguljära kursmoment, MOOC-teamen har meddelat att de redan nu använder sig av en del av materialet i den reguljära utbildningen men att tanken är att detta ska kunna göras i ännu högre grad framöver. IIIEE har t ex redan under våren skapat ett kursmoment på sitt mastersprogram där studenterna först får se videoföreläsningar från GtE-MOOC:en och därefter arbeta i grupper med utvalda “cases” som MOOC-deltagarna har lämnat in som avslutande arbete på kursen. Studenterna får läsa, diskutera generell tillämpning av samt kvalitet på de exempel som MOOC-deltagarna lämnat in samt bedöma dem utifrån olika kriterier. Ett urval av videoföreläsningarna på MOOC:en ligger öppet på Youtube och det kompendium som arbetats fram för kursen är också öppet tillgängligt och Creative Commons-licensierat, så att materialet enkelt kan användas i andra sammanhang. Ytterligare rapporter från lärare och studenter om hur MOOC-material använts i reguljär kursverksamhet förväntas inkomma under hösten. Dessutom visar data från den första kursomgången 11 att hundratals av deltagarna har en koppling till LU, antingen som studenter, alumni eller lärare och det finns därför goda skäl att anta att många studenter som idag läser vid Lunds universitet har funnit dessa öppna kurser vara värdefulla för sin pågående utbildning. Vad gäller kompetensutveckling för lärare har CED vinnlagt sig om att försöka koppla innehåll i workshops och seminarier till pedagogiska moment i den ordinarie utbildningen i så hög grad som möjligt. Ett sådant exempel är workshopen om kamratgranskning i MOOCs, till vilken Roy Andersson från Genombrottet 12 bjöds in för att berätta om sina erfarenheter av kamratgranskning i stora klasser i campuskurser, vilket ledde till en intressant diskussion bland lärarna om hur de skulle kunna arbeta med kamratgranskning och kamratbedömning som moment även i den reguljära utbildningen. Men projektet har även i viss mån bidragit till kompetensutveckling för de studenter som har deltagit. Vid Juridiska fakulteten har studenter koordinerat kursutvecklingsarbetet, och ett team bestående av bl a nuvarande och f d studenter har ansvarat för videoproduktionen för två av kurserna (Internationella Miljöinstitutet och Medicinska fakultetens). I en intervju med två av studenterna i november beskrev de sina erfarenheter av arbetet på följande sätt: “[Vi har] har haft stort inflytande, allt har varit adaptivt, har vi kunnat motivera ett förslag så har det gått igenom.” “[Student]amanuenserna har nog fått en stärkt roll.” 7 Observera att Courseras s k quick questions på SRHR-kursen inte är färdigställda i skrivande stund då kursen fortfarande pågår. Dessa siffror gäller därför enbart GtE och EBL. Se avsnittet Utvärdering för en översikt av enkätsvaren. Fullständiga rapporter från dessa enkäter hittas på http://bit.ly/1G5A4c4 8 21-24% svarade att deras tidigare uppfattning inte hade ändrats, vilket förstås kan innebära att den redan var hög. 9 EBL: https://www.facebook.com/eblmooc?fref=ts GtE: https://www.facebook.com/iiieemooc?fref=ts SRHR: https://www.facebook.com/globalsrhr?fref=ts 10 Se bilaga “[Det] mest positiva med MOOC-arbetet är att kunna se så mycket spill-over-effekter, kanske mest på IIIIEE där jag har varit med hela vägen, se att lärarna börjar reflektera kring sina ämnen, hur får jag fram detta på minuter, vad säger jag egentligen i klassrummet, hur får jag fram mitt budskap? De verkar mer benägna att vilja jobba på det här sättet i fortsättningen.” 11 Se s. 6 i denna rapport 12 LTHs högskolepedagogiska enhet 9 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT “Jag har fått större perspektiv på hela utbildningen och på det digitala när det gäller utbildning.” På Medicinska fakulteten lades det arbetet på en student och desssutom projektanställdes ledaren för filmteamet, en f d student vid LU, som vid den tidpunkten hade fått stor inblick i och erfarenhet av de övriga teamens arbete. Graden av inrapportering och samverkan med projektledare och team på CED skiljde sig också mellan teamen. Detta är erfarenheter som vi nu tar med oss och kan ha i åtanke när vi lägger upp arbetet med MOOC-kurser i framtiden. Vad har fungerat bra och vad har fungerat sämre om vi ser till arbetsprocessen? Hur mycket behöver dokumenteras, vad behöver projektledaren veta, hur mycket framförhållning behövs för att kunna ge enskilt stöd till administratörer som fastnar under uppbyggandet av kurser, hur mycket tekniskt stöd kan vi erbjuda, etc. Här har vi givetvis också haft stor hjälp av Courseras support-team och av vår partnership manager som ständigt har stått beredda att svara på frågor och hjälpa oss med både tekniska, pedagogiska och marknadsföringsmässiga funderingar. Slutligen har Maria Hedberg, systemförvaltare och pedagogisk utvecklare vid CED som har ansvarat för det tekniska stödet till MOOC-teamen utifrån de erfarenheter som vi har samlat in under produktionstiden designat tydliga och pedagogiska manualer och riktlinjer för flera moment i kursdesignen och i synnerhet de tekniska delarna av dessa, som nu kan återanvändas i framtida kurser. Delar av dessa är generella (t ex hur man bäst skapar kvalitativa flervalstester) och kan också användas i andra utbildningssammanhang som inte specifikt rör MOOC-kurser. “Jag har fått allmänna kunskaper kring ledarskap och projektledning, nya strategier hur man för ett projekt framåt, erfarenheter man tar med sig.” Flera studenter vid alla tre institutionerna har också medverkat i moderering av forumdiskussioner i kurserna och på så sätt fått tillämpa sin kunskap i ämnet i konkreta situationer och stöttat andras lärande i ämnet. undersöka och utforska olika pedagogiska möjligheter med öppna nätbaserade kurser och på så sätt skaffa sig handlingsberedskap i den digitala frontlinjen, CED har under det gångna 1 1/2 året skaffat sig många nya och viktiga kunskaper om hur man stöttar lärare som utvecklar och driver nätbaserade kurser. Det har funnits flera utmaningar längs med vägen och många nya lärdomar har gjorts. Dessa har dokumenterats och kan nu användas i planeringen av framtida kurser. Exempelvis har de olika MOOC-teamen arbetat på olika sätt med kursutvecklingen och organiserat sig något olika. På Juridikum har studenter koordinerat och drivit arbetet framåt medan på Internationella miljöinstitutet har två av de anställda lärarna koordinerat och administrerat arbetet. QUIZ DESIGN AND LEARNING OUTCOMES (http://cft.vanderbilt.edu/guidessubpages/writinggoodmultiplechoicetestquestions/) 2 (http://cft.vanderbilt.edu/guidessubpages/writinggoodmultiplechoicetestquestions/) We want to design our quizzes so that we can feel confident that they test the learners on what we want them to be able to do (i e that they have achieved the learning outcomes), and also that we give feedback in a way that helps the students to master the topic. Multiple choice quizzes have a rather high degree of reliability (they are harder to guess on than true/false questions and the scoring is objective compared to f ex essay scoring). Also, you can test students on more aspects of each learning outcome and on more learning outcomes in the same amount of time it takes to write an answer to an essay question. Multiple choice quizzes are effective for assessing different kinds of learning outcomes, both basic recall and application and analysis. However, they are not an effective way to test students’ ability to organize thoughts or articulate explanations or creative ideas. To help the students train such skills we need the peer assessed assignments. It is however, possible to test higherorder thinking through carefully constructed multiple choice tests. We want to design our quizzes so that we can feel confident that they test the learners on what we want them to be able to do (i e that they have achieved the learning outcomes), and also that we give feedback in a way that helps the students to master the topic. Multiple choice quizzes have a rather high degree of reliability (they are harder to guess on than true/false questions and the scoring is objective compared to f ex essay scoring). Also, you can test students on more aspects of each learning outcome and on more learning outcomes in the same amount of time it takes to write an answer to an essay question. Multiple choice quizzes are effective for assessing different kinds of learning outcomes, both basic recall and application and analysis. However, they are not an effective way to test students’ ability to organize thoughts or articulate explanations or creative ideas. To help the students train such skills we need the peer assessed assignments. It is however, possible to test higherorder thinking through carefully constructed multiple choice tests. QUIZ DESIGN AND LEARNING OUTCOMES 10 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT bidra till det livslånga lärandet och ge nya stora grupper kursdeltagare över hela världen tillgång till universitetets spetskompetens inom forskning och utbildning genom utbildningsmaterial av högsta kvalitet, Data från den första kursomgången visar att kursinnehållet har nått ut till en både bred och i många aspekter heterogen deltagargrupp. Ur andra aspekter, t ex utbildningsnivå, är gruppen däremot relativt homogen. Även om en tredjedel av anmälningarna kommer från utvecklingsländer finns det fortfarande vita fläckar på kartan. Exempelvis Afrika är en del av världen där de flesta MOOC-kurser fortfarande inte har fått fäste, åtminstone inte de som erbjuds via Coursera (som är världens största MOOC-plattform sett till antal kurser, partneruniversitet och användare). samt medverka till att kunskap om hur vuxna lär sig i nätbaserade miljöer genereras, som kan leda till en kvalitetsförstärkning av svensk högre utbildning. Arbetet med att undersöka den data som nu finns tillgänglig från den första kursomgången styrs givetvis till stor del av vilka frågor som man vill ställa. Hittills har vi framför allt undersökt på i vilken grad deltagarna har använt sig av innehåll och aktiviteter i kurserna. Vi har t ex undersökt engagemang i diskussionsforum och genomströmning (se avsnittet Utvärdering i denna rapport). Det finns givetvis många andra intressanta pedagogiska frågeställningar att söka svar på i den insamlade datan, allt ifrån att studera t ex den vetenskapliga nivån på diskussionerna i forumen eller hur många gånger användarna i genomsnitt ser om en videoföreläsning, hur aktiva i forumen de deltagare är som presterar bäst, korrelation mellan en uttryckt ambition att få ett intyg på kursen och faktiskt slutförande av kursen etc. Inte minst kan man använda datan för att undersöka svårighetsgrad i provmoment och hur väl dessa är anpassade till övrigt kursmaterial. MOOC-teamen kommer nu att se över detta för att kunna utröna vilka ändringar som behöver göras innan kurserna ges igen. En intressant möjlighet som Courseras plattform erbjuder är att göra s k in-video polls där man kan ställa frågor inne i videoföreläsningarna som deltagarna besvarar. Nedan presenteras ett par exempel på sådana frågor i GtE-kursen, och resultatet av dem. Frågorna besvarades av drygt 2000 personer, vilket alltså ger ett ganska stort underlag, och det är också möjligt att analysera svaren vidare genom att t ex undersöka från vilka delar av världen respondenterna kommer. Det finns flera exempel på lärare vid andra lärosäten som har använt sig av den här funktionen för att samla in data till sin forskning, t ex professor Edwin Bakker vid Leidens universitet, som har använt sig av in-video polls i sin kurs om terrorism 11. 11 http://bit.ly/1K9vcVb 11 12 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Ekonomi Enligt rektorsbeslut 140130 avsatte universitetet 3 miljoner kr till MOOC-projektet. Hur dessa har fördelats på olika kostnadsposter framgår nedan. Projektledning (80%): 500 000 kr Pedagogisk utvecklare (15%): 75 000 kr Nationell & internationell samverkan (t ex konferensresor, möten, inbjudna gäster för erfarenhetsutbyte, arrangerande av webinars): 35 000 Global Health MOOC (M): 750 000 European Business Law MOOC (J): 850 000 14 Greening the Economy MOOC (USV): 750 000 Efter avslutade kurser skickade projektledaren ut en förfrågan till respektive lokal projektledare/koordinator på kurserna om att redovisa antal timmar och faktiska kostnader. Svaren visar att både IIIEE och juridiska fakulteten 15 har bidragit med egen finansiering för att täcka upp för kostnaderna för kurserna utöver de medel som tilldelats från centralt håll. IIIEE uppger att deras styrelse avsatt 1 miljon kronor för 2014 och 500 000 för 2015/2016 för att “utveckla och driva MOOCen och material däromkring”. Juridikum uppger att de har lagt ut 100 000 kronor utöver den tilldelade summan för MOOC-produktionen, och att de då inte räknar med lokal projektledning och projektadministration à 180 000 kr eftersom detta har räknats in i institutionsgemensam overhead. De medel som har tilldelats från universitetet centralt har huvudsakligen gått till att finansiera lärarlöner och videoproduktion. IIIEE uppger också att deras s k CTAs (Community Teaching Assistants), d v s studenter som har modererat kurserna under kursgivningsperioden, har tilldelats 500 klocktimmar för detta arbete. 16 Kostnaden for forummoderering och administration under kursgivningstiden har respektive fakultet uppburit. Under kursgivningsperioden har lärarna varit involverade i mycket liten grad (några få arbetsdagar). Erfarenheter/utvärdering Kurserna har utvärderats på flera sätt: ENKÄT TILL ANSTÄLLDA Enkäten besvarades av tolv personer, fem av dessa var lärare, övriga koordinerade arbetet, arbetade med kursdesign och/ eller modererade forumen under kursens gång. Överlag visar svaren att MOOC-projektet har varit en positiv upplevelse hos de inblandade. Framför allt beskriver lärarna att produktionsteamens professionalism och det goda samarbetet med dem har varit mer eller mindre avgörande för kvaliteten på kurserna. Respondenterna är också mycket nöjda med samverkan och stöd från CED, med plattformens funktioner och med den support man har fått från Coursera. Enkätsvaren visar tydligt att detta har varit ett pilotprojekt. Bilden som framträder av svaren – om än få – är att det har funnits en entusiasm och en vilja att skapa något bra och att man har haft ett mycket bra samarbete med produktionsteam och CED men att det har rått viss förvirring kring hur organisationen kring kurserna har sett ut, vem som ska göra vad och vem som ska kontaktas i vissa frågor, samt vilka tidsramar som har funnits för olika delmoment av arbetet. Ett par respondenter uttrycker att det har varit svårt att få vissa lärare engagerade, att en del har upplevt arbetet som en “pålaga uppifrån”. På Juridikum har det varit nätkurslärarna (studenter) som har koordinerat kursen och varken de eller den bibliotekarie som har medverkat i kursen har haft särskilt mycket kontakt med lärarna utanför deras insatser i kursen, istället har man rådgjort med en senior som har haft mandat att fatta beslut för lärarteamet när så har behövts. Lärarassistenterna/moderatorerna, som fr a har arbetat under kursgivningsperioden 17 beskriver att de i stora delar har arbetat självständigt med att moderera diskussionerna i forumen, och endast kontaktat lärare eller administratörer när det har varit nödvändigt. 14 Skillnaden i tilldelning mellan de tre fakulterna kan förklaras av att juridiska fakultetens MOOC var 10 veckor lång medan de två övriga endast sträckte sig över 5 veckor. Efter utvärdering har juridiska fakulteten beslutat att dela upp sin kurs i 2-3 kortare kurser inför nästa kursomgång, då flera deltagare upplevde att kursen var alltför lång. 16 Projektledare har inte fått uppgifter från juridiska och medicinska fakulteten om kostnader för drivande av kursen. Det ska dock tilläggas att ambitionsnivån för t ex forummoderering har varit mycket hög hos IIIEE. 15 Projektledare har ännu inte fått in information från medicinska fakulteten rörande eventuellt tillskjutande av medel. 17 På Juridiska fakulteten har detta till viss del varit samma personer som har koordinerat produktionsarbetet • • • • Personer vid LU involverade i arbetet med kurserna har getts möjlighet att besvara en enkät där de ombetts beskriva sina erfarenheter av detta utifrån olika aspekter. Den insamlade datan från kurserna har analyserats för att besvara frågor kring t ex aktivitetsgrad i forum och genomströmningsgrad. Deltagarna i kursen har kunnat besvara två enkäter i varje kurs samt flera minienkäter distribuerade av Coursera. Projektledare har i samråd med teamen gjort en sammanställning av hur målen i den checklista som utvecklades under 2014 för kvalitetssäkring av MOOC-kurser har uppfyllts. Nedan följer en sammanfattning av resultatet av dessa utvärderingsinsatser. MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Samarbetet med CED har fungerat mycket väl enligt de respondenter som har tagit del av aktiviteter och diskussioner med projektledare och pedagogisk utvecklare/teknisk support – både för teknisk rådgivning, för att driva projektet framåt och som bollplank vid pedagogiska diskussioner. Några påpekar att även CED har genomgått en inlärningsprocess och att vissa aktiviteter hamnat fel i tiden, så att man har fått utbildning för tidigt för något som inte behövdes förrän senare i processen då man hade hunnit glömma det man lärt sig. Detta är något som CED inför framtida utvecklingsprocesser kommer att se närmare på, så att aktiviteter erbjuds precis när de behövs. En respondent från juridiska fakulteten påpekar att de till stora delar har arbetat självständigt och inte utnyttjat stödet från CED så mycket. Att enskilda kursteam arbetar självständigt kan ses som både positivt och negativt för projektet. Positivt är givetvis att de har kunnat utforma processen på egen hand och inte behövt så mycket hjälp. Samtidigt har detta inneburit att vissa delar av fakultetssamarbetet som hade kunnat vara möjligt har gått förlorat, och detta var ju ett viktigt syfte med projektet. Från juridikums sida har t ex få lärare valt att delta i workshops och andra aktiviteter. Det verkar som om inställningen där har varit att man går in och gör sin del och att det inte finns en teamkänsla bland lärarna på samma sätt som det har funnits bland åtminstone delar av IIIEEs lärarkår t ex. Samtidigt har det funnits ett samarbete mellan teamen vid sidan om CED där t ex administratörer/koordinatörer från IIIEE har kontaktat Juridikums koordinatörer för att få tips och hjälp. Medicinska fakulteten arbetade inte i fas med övriga team utan senarelade stora delar av arbetet med att designa och bygga kursen till vårterminen, då de övriga teamen redan var inne i kursgivningsfasen. Det innebar både att de inte kunde vara med och utbyta erfarenheter på samma sätt och också att tiden blev knapp mot slutet: flera beslut fick fattas ad hoc och det fanns inte tid till diskussion med pedagogiska utvecklare kring kursdesign och för- eller nackdelar med vissa kursmoment. De respondenter som har deltagit på gemensamma möten beskriver dessa som mycket värdefulla och att det har varit viktigt att kunna dela erfarenheter och diskutera olika frågor som har kommit upp under processen. Dessa svar och annan kommunikation med de som har deltagit mer aktivt i aktiviteter och samverkan med CED visar att behovet av stödet finns och är viktigt både för kurskvaliteten och för att sprida kunskap och erfarenheter mellan fakulteterna. RESULTAT AV INSAMLAD DATA Den data som har samlats in från kurserna ger oss en god uppfattning om hur deltagarna har använt sig av kursmaterialet. Vi har även t ex undersökt aktivitetsgrad i forumen. Ett intressant resultat av denna undersökning är att GtE-kursen har utmärkt sig gentemot andra MOOCs genom att uppvisa synnerligen högt deltagande i diskussionsforumen. 2280 personer postade något i forumen, vilket är ca 23 % av det totala antalet deltagare som besökte kursen. Även i SRHR-kursen är aktiviteten i forumen hög, under sista kursveckan har 1030 personer hittills postat något i forumen, vilket kan jämföras med de drygt 5000 personer som har besökt den (d v s ca 20 %). I exempelvis Edinburghs rapport från sina första MOOCs ligger den normala aktivitetsgraden i forumen på runt 15 % eller mindre. Andra intressanta siffror att studera är förstås antal deltagare som slutfört kursena. Man bör ha i åtanke att genomströmningsproblematiken är betydligt mer komplex i MOOCs än i reguljära kurser 18 av skäl som rör exempelvis att kurserna är kostnadsfria, att de flesta deltagare studerar eller arbetar vid sidan om kursen, att kurserna inte är poänggivande eller studiemedelsgrundande, anonymiteten hos deltagarna, deltagarnas intentioner med kursen etc. Därför är det missvisande att jämföra antal deltagare som slutfört kursen med antal deltagare som anmält sig. Normalt sett är det endast hälften av antal anmälda deltagare som ens inleder en MOOC. Av dessa är det ytterligare något färre som ser en videoföreläsning och ännu färre som gör den första uppgiften, d v s uppvisar vad som skulle kunna ses som ett visst mått av intention av slutföra kursen. Sett ur detta ljus är genomströmningen inte lika uppseendeväckande låg – om det nu över huvudtaget är ett intressant mått på hur betydelsefull kursen har varit för deltagarnas behållning av kursinnehållet. Jämför man antal deltagare som gjort den allra första övningen på kursen med de som slutfört hela kursen (med godkänt eller väl godkänt resultat) hamnar man på båda kurserna GtE och EBL 19 på genomströmningsgraden 35 %. Högst genomströmningsgrad visar utan tvekan de deltagare på kursen GtE som valt att gå s k Signature Track, dvs att betala för ett certifikat som i högre grad säkerställer identiteten hos den som gör uppgifterna (och därmed får antas ha ett högre värde på arbetsmarknaden t ex). Denna grupp får kanske bättre förmodas överensstämma med personer som tar studielån för att delta i en reguljär universitetskurs då man har gjort en viss uppoffring för att kunna ta kursen. Hos dessa deltagare låg genomströmningsgraden på hela 98 %. ENKÄTER TILL KURSDELTAGARNA Två enkäter skickades ut till kursdeltagarna i varje kurs. Mellan 1200 och 2500 deltagare på varje kurs (sammanlagt 4537 personer) besvarade Welcome survey medan färre – mellan 650–750 deltagare på varje kurs – besvarade Exit survey, Utöver det hade också deltagarna möjlighet att besvara Courseras egna s k “Quick questions”, en typ av korta utvärderande frågor som skickades ut till deltagarna genom systemet vid olika tidpunkter under kursens gång. Dessa har i kurserna besvarats av 250–300 deltagare. Nedan följer en kort sammanfattning 20 av svaren på ett litet urval av frågorna utifrån aspekterna: Marknadsföring och rekrytering; Förväntningar och förkunskaper; Uppskattad arbetsinsats och uppfattning om kursernas kvalitet. 18 Se exempelvis http://bit.ly/MljFsb 19 Inga resultat avseende genomströmning finns ännu från SRHR-kursen eftersom den pågår i skrivande stund. 20 Svaren på de två enkäterna och på “quick questions” redovisas i sin helhet i separata dokument (endast för GtE och EBL eftersom fullständiga data från SRHR-kursen inte är fastställda i skrivande stund) som kan nås via denna länk: http://bit.ly/1G5A4c4 13 14 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT MARKNADSFÖRING OCH REKRYTERING How did you hear about this MOOC (select all that apply)? (LU Welcome survey) How did you hear about this course? (Welcome survey) 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 News ar.cles/ Coursera website Lund University Search engines press coverage website Blogs From friends/ social networks Other Resultatet från alla kurserna på denna fråga visar att den stora majoriteten av deltagarna har fått information om kursen från Courseras websida, endast ett fåtal från exempelvis Lunds universitets hemsida 21 (vilket givetvis inte utesluter att nyheter om kurserna på hemsidan kan ha betydelse i ett nationellt sammanhang). En liten andel har också hört talas om kursen genom vänner eller sociala nätverk. After taking this course, how likely are you to take another course from the same university? (Coursera quick question) Ca 80 % av deltagarna på båda kurserna22 svarade att det var mycket eller extremt troligt att de skulle ta en annan kurs från Lunds universitet. How has this course changed your perception of the university/institution offering it? (Coursera Quick question) 75–75 % på EBL och GtE 23 svarade att de nu har en mycket mer eller mer positiv inställning till Lunds universitet (majoriteten av de resterande svarade “Ingen förändring”). 21 SRHR-kursen hade inte med det svarsalternativet i sin fråga 22 SRHR-kursen har i skrivande stund inte publicerat sin exit survey eftersom kursen fortfarande pågår. 23 Se fotnot ovan MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Having taken this course, would you consider studying at the Lund University Master’s programme in European Business Law?25 En intressant fråga är förstås om deltagande i en MOOC ökar sannolikheten för att man intresserar sig för att söka till internationella program i ämnet, d v s om MOOCs kan användas i rekryteringssyfte. 110 av 723 respondenter, d v s 15 %, svarade att de kommer att söka till Juridikums mastersprogram i europeisk affärsrätt (eller till andra kurser på fakulteten). FÖRVÄNTINGAR OCH FÖRKUNSKAPER What do you hope to get out of this course? (Welcome survey) I alla kurserna har en tredjedel angett att de genom att ta kursen hoppas kunna lära sig nya saker. Ungefär en femtedel menar att de vill kunna förbättra sina karriärutsikter. 12–20 % (något fler på EBL och SRHR än på GtE) uppger att de vill få ett intyg på sina kunskaper. Det sista är viktigt att komma ihåg när man analyserar “genomströmningen” på kurserna samt i en framtid fattar beslut om sådant som kostnadsbelagda certifikat eller diskuterar möjlig poänggivning/ koppling till poänggivande kurser. Endast en mindre del av deltagarna är intresserade av att få ett certifikat/intyg för avslutad kurs men den andelen är högre i vissa kurser (t ex om deltagarna upplever att ett certifikat kan förbättra deras yrkesmöjligheter) än andra (exempel på sådana kurser, enligt Courseras statistik, är t ex kurser i statistik och data, kurser för lärare och kurser i ekonomi, branding och marknadsföring 25). Svaren på en av Coursera’s quick questions: How helpful do you think this course will be in advancing you career? visar också att något fler (42 %) på EBL-kursen ansåg att kursen skulle ha stor eller mycket stor betydelse för deras karriär, jämfört med i GtE-kursen (35 %).26 24 Denna fråga ställdes endast i EBL-enkäten 25 Se exempelvis presentation av Beth Simons, pedagogisk expert på Coursera: http://bit.ly/1dLO7JH 26 För SRHR-kursen har inga resultat publicerats på Coureras quick questions ännu. 15 16 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Prior to taking this course, how familiar were you with the subject area of the course? (LU Welcome Survey) 1200 How familiar are you with the subject area? (Welcome Survey) 1000 800 600 400 200 0 I am mostly new to this I am somewhat familiar I am very familiar with subject area. with the subject area. this subject area. I am an expert in this subject area. Intressant här är att trots att kursbeskrivningen för EBL-kursen tydligt rekommenderade förkunskaper i juridik var det hela 43 % som EBL angav att ämnesområdet var relativt nytt för GtE dem. Detta behöver dock givetvis inte betyda SRHR att deltagarna ansåg sig vara obekanta med juridik utan kan innebär att det var just ämnet europeisk affärsrätt som de inte hade kunskaper i. Ca 70–80% av deltagarna i SRHR-kursen och GtE-kursen ansåg sig vara ganska eller mycket bekanta med området jämfört med ca 57 % på EBL-kursen. UPPFATTNING OM EGEN ARBETSINSATS OCH KURSERNAS KVALITET How many hours per week did you spend on the course? (Exit survey) I båda kurserna ägnade de flesta deltagarna (ca 78 %) i båda kurserna (GtE och EBL 27) mellan 2 och 6 timmar i veckan på studier rörande kursen. Rate your overall course experience (LU Exit survey) 350 Rate your overall course experience (Exit survey) 300 250 200 150 100 50 0 Poor Fair Good Very Good Excellent 27 SRHR-kursen har i skrivande stund inte publicerat sin exit survey 28 SRHR-kursen ej medräknad, se tidigare fotnoter. N/A 614 av 640 av deltagarna i GtE-kursen respektive 676 av 723 på EBL-kursen28 ansåg att kursen var Good, Very good eller Excellent, d v s runt 95 % i båda kurserna. I svaren på ett par EBL av Courseras quick questions kan man utläsa GtE samma trend. Ca 80 % av deltagarna på båda kurserna svarade att det var “mycket” eller “extremt” troligt att de skulle rekommendera kursen till en vän eller kollega. 93 % av deltagarna på GtE-kursen och 84 % av deltagarna på EBL-kursen tyckte att kursmaterialet höll mycket bra (excellent) eller bra (good) kvalitet. MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT To what extent has this course improved your understanding of the topics covered? (Coursera quick ques<on) 180 To what extent has this course improved your understanding of the topics covered? (Coursera quick questions) 160 140 120 100 EBL 80 GtE 60 Omkring 75 % menade att deras förståelse av materialet efter att ha gått någon av de båda kurserna GtE eller EBL 29 hade ökat mycket eller ganska mycket. ta med området jämfört med ca 57 % på EBL-kursen. 40 20 0 Very much Quite a lot Moderately Slightly Not at all Skipped CHECKLISTA FÖR KVALITETSSÄKRING Projektledare har, i samråd med kursteamen, gått igenom den checklista för kvalitetsutvärdering (självvärdering) som projektgruppen upprättade under hösten 2014 och utifrån den gjort en utvärdering . Representanter för kursteamen har fått möjlighet att kommentera ett flertal av frågorna i checklistan. Resultatet visar att man har designat kurserna med intentionen att bemöta de frågor som ställs i checklistan 29 SRHR-kursen ej medräknad, se tidigare fotnoter. och kunna motivera de val man har gjort, även om det inte i alla fall har inneburit att man kan svara ja på alla frågorna. Exempelvis är inte allt material i kurserna licensierat med s k Creative Commons-licens, men det beror delvis på att man har valt kursmaterial som redan finns öppet tillgängligt på nätet snarare än egenproducerat material 17 18 MOOCS-PROJEKTET VID LU - EN HALVTIDSRAPPORT Avslutande reflektioner Den data som har samlats in genom LUs MOOC-kurser visar både att det finns ett stort behov av den här typen av utbildningar – inte minst i länder där fristående kurser och kostnadsfria nätutbildningar inte existerar på samma sätt som i Sverige – och att LUs kurser väl har uppnått de mål som de involverade fakulteterna satte upp inför projektstarten. Majoriteten av deltagarna anser att deras förståelse för ämnena har ökat genom att de har följt kurserna och många vittnar om att kurserna har spelat en viktig roll både för dem personligen och i deras yrkesskarriärer. LU har ökat sin synlighet genom att nå ut till en mycket stor global publik, det stora flertalet deltagare menar att deras syn på universitetet är mer positiv nu än innan de påbörjade kursen och flera är intresserade av att söka till universitetets mastersprogram. Arbetet med att framställa kurserna har också genererat ett mervärde in i organisationen genom att lärare och andra involverade har ökat sin kompetens i att använda digitala medier och verktyg i utbildningen och de har genom projektet beretts möjlighet att både lära sig mer om, testa och utvärdera nya pedagogiska metoder. Koordinatorer och lokala projektledare vid de tre fakulteterna berättar att intresset för elärande och nya utbildningsmetoder har ökat bland de lärare som undervisat på MOOC-kurserna. Melissa Highton vid Edinburghs universitet beskrev vid konferensen eMOOCs i Mons, Belgien i maj 2015, hur man där ser på MOOCs som ”sandlådor” där lärarna får möjlighet att i stor skala testa nya pedagogiska metoder och verktyg innan de integrerar dessa i den ordinarie utbildningen (där de p g a formella krav och regler sällan har möjlighet att experimentera på samma sätt). Kurserna har kostat mycket att utveckla, men i takt med att vår erfarenhet och kunskap om hur komponenter i den här typen av utbildningar värderas av deltagarna kan vi lägga fokus på det som vi ser är viktigast för inlärningen, och därmed sänka kostnaderna för andra delar. Det finns också flera andra möjligheter att på olika sätt göra MOOCs ekonomiskt hållbara, samtidigt som man behåller den höga kvalitet som vi vill att Lunds universitet ska förknippas med i ett internationellt sammanhang. Slutligen ser vi redan nu hur det material som har producerats både av lärare och deltagare i kurserna kan återanvändas i andra sammanhang och på så sätt förbättra kvaliteten på den reguljära utbildningen.
© Copyright 2024