Ledamöter och ersättare
LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Tid måndag 26 oktober 2015 kl. 08:15 Plats [Kommunstyrelsens sammanträdesrum] Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information om evenemangsrådet 2015/1108 3-9 2 Information om utredning gällande hög bebyggelse i Luleå centrum 2015/1293 10 2015/1012 11 - 21 2014/665 22 - 24 3 4 Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap Ds 2015:41 Medborgarförslag om att kommunen ställer i ordning ett sjöfartsmuseum i Södra hamn 5 Kompletterande ersättare som kontaktpolitiker för vattenfrågor 2015/1333 25 6 Motion om att omfördela mer resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd 2015/182 26 - 29 7 Medborgarförslag om en mobbningsfri kommun 2015/292 30 - 33 8 Ansökan om finansiering av förstudie gällande samarbete mellan Luleå och Austin inom kreativa näringar 2015/1186 34 - 40 9 Friköp av fastigheten Mörten 3 2015/1315 41 10 Förvaltningsplan Gammelstads kyrkstad 2015/1135 42 - 89 11 Uppdragsbeskrivning Utvecklingsplan centrum 2015/1249 90 - 113 12 Begäran till Regionala kollektivtrafikmyndigheten om priser och produktutbud på linje 223 Luleå – Hällbacken - Bensbyn 2015/1290 114 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 1 Kommunledningsförvaltningen KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA LULEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 13 14 Begäran av Sjöfartsverket att ändra avgränsningen för hamnområdet för 2015/1311 Luleå hamn Markanvisning till Rikshem AB för del av fastigheten Bergviken 5:10 2015/1329 och del av Ytterviken 17:32, i Luleå kommun 115 116 - 118 15 Kommunal bostadsförmedling 2015/1303 119 - 126 16 Motion om ekologisk mat 2014/983 127 - 133 17 Upphandling Kontorsmaterial 2015/393 134 18 Medborgarförslag om investeringsinriktning 2015/216 135 - 138 19 Redovisning av handläggning av medborgarförslag 2015/1301 139 - 150 20 Redovisning av handläggning av motioner 2015/1221 151 - 153 21 Revidering av villkor för projektfinansiering 2015/4 154 - 159 22 Ändring av sammanträdesordning 2016 2015/1352 160 23 Detaljplan för del av Gammelstad, del av Stadsön 2:135 2015/1306 161 - 196 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 2 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN INFORMATION Kommunledningsförvaltningen Kansliet Sofia Riström 2015-09-07 1 (1) Ärendenr 2015/1108-00 Information om evenemangsrådet Ärendenr 2015/1108-00 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Tillväxtkontoret och Visit Luleå AB informerar om arbetet i evenemangsrådet. Utvärdering av evenemangsrådet bifogas. Beslutsunderlag Ange de dokument, eller de viktigare dokument, som ärendet omfattar. Sofia Riström Ansvarig titel 3 2015-09-14 Rapport Utvärdering ”Evenemangsråd i Luleå” 1. Bakgrund Luleå kommun har fyra övergripande riktningar i en översiktsplan som skall bidra till Luleås vision 2050. I program B som handlar om att ”Vilja uppleva och att skapa rum för möten” finns beskrivet en ambition att det skall ske en samordning mellan olika aktörer inom kommunen som arbetar med evenemang. Att evenemang ökar Luleås attraktionskraft som stad för boende och besökare finns även beskrivet i Program C, Kuststaden Luleå I början av 2014 initierade VD:n för Visit Luleå ett arbete med att försöka samla de kommunala aktörerna för evenemang i Luleå. Tanken var att försöka minimera suboptimering och stärka Luleå som evenemangsstad. Vintern/våren bedrevs ett arbete, under ledning av VD:n för Visit Luleå, med representanter för utvecklingskontoret(numer Tillväxtkontoret), Kulturförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tekniska förvaltningen (numer Stadsbyggnadsförvaltningen) Luleå Expo och Visit Luleå. Ett gediget arbete pågick under vintern/våren 2014 för att processa grundtankarna med samordningen. Ett dokument upprättades med titeln ”Evenemangsstrategi för Luleå”. Detta dokument låg sedan som grund för det arbete som startades i och med att kommunen beslutade om en tillsättning av ett Evenemangsråd i augusti 2014. Rådet hade en liknande sammansättning av representativitet som tidigare, med undantag av representant från stadsbyggnadsförvaltningen. Som samordnare utsågs en person från Visit Luleå. 2. Uppdrag Utredningsuppdraget innebär: Att utvärdera de målsättningar som finns upprättat för Evenemangsrådet. Utgången är dokumentet ”Strategi för projektet Evenenmangsråd i Luleå”. Att utvärdera i vilken utsträckning som de tilldelade medel till olika evenemang har följt de uppsatta prioriteringarna Att göra en analys av sammansättning av de funktioner som finns i Evenemangsrådet. 1 4 2015-09-14 3. Metod Följande moment har ingått i utredningen. 1. Genomgång av tillämpliga dokument 2. Samtal/Intervjuer med förvaltningschefer för Kultur, Fritid, Tillväxtkontoret, stadsträdgårdsmästare från stadsbyggnadsförvaltningen, VD Luleå Expo, VD och vice VD Visit Luleå samt Evenemangssamordnare från Visit Luleå 3. Rapportskrivning 4. Evenemangsrådets målsättningar Nedan görs en genomgång av de uppsatta målsättningarna som finns beskrivet i dokumentet ”Strategi för projektet”. Det är inte så lätt att se det direkta utfallet av dem, eftersom flertalet av de målsättningar som upprättats snarare kan ses som aktiviteter. Kommentarer finns under varje ”målområde” som i någon utsträckning kan ge en indikation om hur långt rådets ambitionsnivå har uppfyllts. 4.1 Vägvisare och kanalisera evenemang En ambition som finns i rådet är att det skall vara enkelt för aktörerna att söka medel och att processen för det sker på ett enkelt och tydligt sätt. Det framkommer att resan är startad och man är på rätt väg, men det finns mycket mer att göra. Det finns en styrka att det sker ett övergripande samarbete mellan kommunens olika funktioner. Det finns av historiska skäl många upptrampade stigar till de olika förvaltningarna som det tar tid att förändra. Kanske inte minst hos förvaltningarna själva. Spridningen av få ett samlat grepp tar också tid. De olika aktörerna utom kommunen är inte fullt uppdaterade med vad som är på gång. Oklarheter finns kring var den s.k. evenemangskalendern är. 4.2 Utvärderar och stödja evenemang som stärker Luleås attraktivitet och ökar antalet besökare Det är två event som skall utvärderas, Fair Living och Köpmannaföreningen 175år. Utvärderingarna som är gjorda av HUI bifogas rapporten 4.3 Ökad proaktivitet En ambition har funnits att öka proaktivitet för att få en framförhållning vad gäller större evenemang. Samordnaren har fått i uppgift att scanna av marknaden och komma in med inspel som processats i rådet. Vad som är svårt att mäta är i vad mån det har givit resultat. Generellt har graden av proaktivitet varit låg, en del beroende på tidsfaktorn i kombination med tolkningen av samordnarens roll. 2 5 2015-09-14 4.4 12 evenemang, 1/månad Det har genomförts och beviljats medel till 14 evenemang. 4.5 Evenemang som skall utvärderas Se punkt 2 4.6 Initiera långsiktig strategi Det har inte framkommit att det inom ramen för rådets arbete skett några initiativ gällande en framtida eventstrategi. Det finns en tanke att vänta och utvärdera det som gjorts innan arbetet startar med framtagande av en eventstrategi Erfarenheter/lärande av projektet är tänkt att tas med vid framtagandet. 4.7 Ska inte äga eller driva evenemang I de samtal som genomfördes framgår det tydligt klart att rådet inte har varit ”ägare” till något evenemang under projekttiden. 4.8 En ingång för olika aktörer Här är det inte så lätt att påvisa att man utifrån uppfattar att det är en ingång. Det tar tid att bryta invanda mönster, även om det har skett till viss del. De ansökningar som inkommit är företrädesvis av mindre karaktär, alltså inte direkt evenemang som alltid följer de uppsatta prioriteringarna. Det finns ett arbete att göra inom kommunens olika förvaltningar, d.v.s. att göra det känt att sprida tanken med ”En ingång”. 4.9 Skall verka transparant Det finns en strävan att vara transparant. Det har vid ett av rådets möten varit en extern aktör närvarande. Skälet till det var att få en tydligare beskrivning av ansökan som var inlämnad. I övrigt har det inte skett någon större dialog med externa aktörer, annat än de intryck samordnaren har fått vid de resor/besök som gjorts inom projektets ramar. Det har varit ganska öppet klimat mellan de olika förvaltningarna. Alla har förstått att det är viktigt att se helheten för att det skall bli ett förverkligande av ambitionen att få större Evenemang till Luleå. 4.10 Användandet av mark, arenor och platser inom kommunen Tydligen finns det upprättat uppgifter om de olika anläggningar mm. d.v.s. tekniska status, publikantal mm. Det pågår ett arbete med att ta fram en folder, som syftar till visa på vilka möjligheter det finns med kommunens mark, arenor mm. 3 6 2015-09-14 4.11 Kravställning och uppföljning(dokumentation, genomförande) av arrangörer Utifrån de arbete som genomförts i rådet framkommer det tydligt att det är ett område som har varit svagt utvecklat. Uppföljningsdelen är inte nedtecknat på något sätt. 5. Analys av prioriteringar för evenemangstilldelning Med utgångspunkt från de av i rådet fastställda prioriteringarna(se bilaga 1) kan följande analys göras. Analysen har gjorts på de beviljade eventen samt en genomgång av de event som inte fått beviljade medel. Totalt har det inkommit under perioden aug-14-juni-15 30 ansökningar, varav 14 beviljats medel. Totalt är det 960kkr som är beviljat av totalt 1,7milj. Kvar att tilldela är 440kkr. Resterande är omkostnaderna för projektet, företrädesvis resor mm för samordnaren. Vid genomgång av de beviljade eventen kopplat till prioriteringarna finns det en god följsamhet i 11 beviljade event. I 3 av eventen, Allsång på Hägnan, Köpmannaföreningen 175 år samt Klusterfestivalen ser man inte riktigt följsamhet mot de uppsatta prioriteringarna. Av de avslagna eventen framkommer det i överlag att det är svaga ansökningar, följer inte prioriteringarna eller att det är beviljats medel från annat håll till eventet. Det finns dock två event som passerat rådet som det kan finnas anledning att beakta extra. ”Peace and love festivalen” samt ”En vecka som lyfter kreativa näringar(EVSLKN)” som lämnat in ansökningar som mycket väl stämmer överens med flera av prioriteringarna. När det gäller EVSLKN var motiveringen av avslaget ”Rådet vill se en ny ansökan då eventet ska ske och att rådet blir en medfinansiär som alla andra. Rådet anser att medel inte bör gå till projektering utan ska gå direkt till själva eventet”(protokoll 15/5-15) Motiveringen för avslag av Peace and love var ”Intressant ansökan men gärna till hösten 2016. Och då i mer samarbete med Filmpoolnords filmpremiärer”(protokoll 11/5-15). I jmf med de ovan tveksamma beviljade eventen är det svårt att följa logiken i beslutet att inte dessa blir beviljade. 4 7 2015-09-14 6. Evenemangsrådet Rådet har haft följande sammansättning: - Förvaltningscheferna för Kulturförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tillväxtkontoret - Stadsträdgårdsmästaret från Stadsbyggnadsförvaltningen - VD Luleå Expo - Evenemangssamordnare från Visit Luleå Antal sammanträden har varit 9 under perioden okt-14 till juni-15. Stor samsyn finns att den kommunala representativiteten är bra, dock framkommer det att några inte ser det nödvändigt att det skall vara förvaltningschefer. Tankar har framkommit att det kan finnas representanter från olika aktörer, allt i syfte att tillföra kompetens/kunnande och på så sätt tillföra ytterligare dimension. Det har i rådet inte funnits en ordförande/ledare för gruppen. Samordnaren från Visit Luleå har haft en mer administrativ roll. Uppdraget som samordnare har haft är ganska tydlig, men det har varit lite olika tolkningar på vad som skall göras. Beslut har tagits utifrån majoritetsprincipen. Noteras kan att det vid endast 1 tillfälle från okt-14 fram till och med maj-15 har samtliga varit närvarande vid rådets möten. Noteringar i minnesanteckningarna har gjorts att de frånvarande i regel har lämnat synpunkter på inkomna ansökningar. 7. Konsultens tankar Det finns ett stort engagemang och insikt om samordningens betydelse för att nå framgång. Många saker har satts i rullning. Men det framkommer tydligt att om ambitionsnivån skall skruvas upp behövs det ett långsiktigt arbete. Luleå konkurrerar med orter som bl.a. Umeå, Sundsvall, Göteborg, Malmö För att bli känd och etablerad aktör för evenemang av nationell betydelse krävs det att resurser tilldelas och att det sker över tid. Framförhållningen är av största betydelse, det handlar om processer som tar 2-3 år för större evenemang. Ett internt arbete bör påskyndas inom de olika förvaltningarna för att ”bryta ned väggar” som kan stå i vägen för den strategi(evenemangsstrategi för Luleå) som upprättas. Det finns upptrampade stigar som är välkända både internt och externt. Vanans makt är stor. Rådets ambitionsnivå uttryckt i målsättningar finns det inget att anmärka på, men med tanke på tiden och de resurser som funnits till förfogande har bågen spänts för hårt. Om man vill sticka ut som stad i eventvärlden kan det vara värt att tilldela medel till stora event som verkligen sätter Luleå på kartan. Därmed låter man mindre lokala- men ack så viktiga- hanteras genom andra kanaler. 5 8 2015-09-14 Det har skett en omvärldsspaning för ta fram en bra och enkel evenemangskalender. Syftet var att till bl.a. rådets medlemmar ge en överblick över vilka evenemang(större sådana) som går av stapeln under året. Till dags dato finns inte någon sådan. Det kan vara på viktigt att överväga vilken process som är mest lämplig vad gäller hantering av ansökningar. När det gäller själva beslutsprocessen i framtida ”råd” är jag övertygad om att det behövs en utsedd ordförande/ledare som med ett tydligt mandat leder själva arbetet. Beredningen av ansökningar kan göras av en utsedd person med tid och mandat att ta fram kvalitativa beslutsunderlag till kommande ”råd”. En person som via uppbyggande av nätverk inom eventaktörer, får till sig kunskap vilket förmodligen medför en högre kvalitet i själva beslutsunderlaget. Själva beslutsforumet(råd eller dylikt) kan bestå av personer som inte nödvändigtvis är förvaltningschefer. Ser en rad starka skäl till att involvera aktörer som är kopplade till event. Deras kompetens och erfarenhet kan via detta forum tas tillvara. Här finns givetvis en risk att var och en av de externa aktörerna bevakar sina ”anläggningar”, men mervärdet på sikt är större. Eftersom ambitionen är att sätta Luleå på kartan som en Eventstad av rang. Skall det bli möjligt, då får eventuellt kattrakande mellan de inblandade stå tillbaka. Vad som också framkommer är att samordnarens roll inte en fullt ut har tolkats på samma sätt bland rådets alla medlemmar. Vilket skapar olika förväntningar på leverans av aktiviteter, och i sin tur osäkerhet för både medlemmar i rådet och samordnaren. Viktigt blir det att framtida ”samordnare” får ett tydligt uppdrag och att rollen definieras och förankras för att inte skapa osäkerhet under arbetets gång. I denna utvärdering har det inte inhämtats synpunkter mm från de arrangerade aktörerna som beviljats/ej beviljats medel genom sina ansökningar. Den aviserade framtagningen av en eventstrategi för Luleå känns väldigt angelägen. Strategin skall skapa en bra plattform för att sätta Luleå kommun på kartan som en känd stad med unika evenemang. Luleå, 2015-09-14 Per Selberg [i.o.h] organisationsutveckling AB 6 9 LULEÅ KOMMUN INFORMATION Kommunledningsförvaltningen Kansliet Sofia Riström 2015-10-06 1 (1) Ärendenr 2015/1293-20 Information om utredning gällande hög bebyggelse i Luleå centrum Ärendenr 2015/1293-20 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret informerar om utredning gällande hög bebyggelse i Luleå centrum. 10 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Arbetsmarknadsförvaltningen Kansliet Nina Gotthold 2015-10-16 1 (3) Ärendenr 2015/1012-60 Arbetsmarknadsförvaltninges yttrande över remiss En stärkt yrkeshögskola - ett lyft för kunskap Ärendenr 2015/1012-60 Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att arbetsmarknadsförvaltningens remissvar blir Luleå kommuns remissvar angående En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap. Sammanfattning av ärendet Utbildningsdepartementet har bjudit in alla kommuner att svara på departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola – ett lyft för kunskap Ds 2015:41. Arbetsmarknadsförvaltningen har fått ärendet för yttrande och lämnar följande förslag på remissvar. Beskrivning av ärendet Fler utbildningsomgångar ska kunna beviljas genom ett och samma beslut. Förslaget är bra. Det gynnar kvaliteten på de beviljade utbildningarna på så sätt att rekrytering av personal underlättas liksom investeringar i utrustning som krävs i vissa utbildningar. Arbetslivet kan uppleva en trygghet av en större kontinuitet av utbildade som kommer ut i arbetslivet i de utbildningar där behovet är långsiktigt. Mer kontinuitet ökar också möjligheten att rekrytera studerande till utbildningarna. Elever i gymnasieskolan kan planera för fortsatta studier inom Yrkeshögskolan och de kan också se möjligheter till karriärvägar efter yrkesprogrammen i gymnasieskolan. Studieuppehåll inom Yrkeshögskola blir möjligt i större utsträckning med fler starter. Anordnarens kompetens att bedriva utbildning Detta kan tolkas som att utbildningsanordnaren ska ha anställd personal inom yrkesområdet redan vid ansökan av utbildning vilket inte är bra om man söker starter inom nya utbildningsområden. Med tanke på att så många utbildningsansökningar avslås på grund av konkurrens så kan anordnaren inte ha personal anställd innan utbildningen beviljats. Att en anordnare som redan bedriver en utbildning ska beviljas den igen kan vara bra men det finns också en risk att endast utbildningsanordnare som agerar nationellt beviljas utbildningsstarter vilket kan slå ut lokala/regionala utbildningsaktörer. Förslaget att tidigare tillsyner och effekt ska beaktas vid prövning om utbildningsstart är i grunden bra. Dock finns en risk att en mycket gynnsam 11 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Arbetsmarknadsförvaltningen Kansliet Nina Gotthold 2015-10-16 2 (3) Ärendenr 2015/1012-60 arbetsmarknad kan göra att studerande börjar arbeta innan hen tar ut examen och därmed blir ett negativt resultat fast det egentligen visar en positiv effekt. Förslaget om ersättning av kostnader för yrkessvenska är ett bra förslag. Lärande i arbete är utmärkande för yrkeshögskolan Bra förslag. Den regionala eller nationella placeringen ska utgå från arbetslivets behov Den nya formuleringen är tydligare än den gamla. Det är dock viktigt att bedömningen ska göras på både nationell och regional nivå. Behovet av utbildningsplatser är inom de flesta utbildningsområden större i numerär i storstadsregionerna men de kan vara mycket viktiga för kompetensförsörjningen i glesare regioner. Fristående kurser Förslaget är bra men finansieringsfrågan bör lösas. Särskilda förkunskapskrav om det finns särskilda skäl. Bra förslag. Att förkunskapskraven har höjts den senare tiden tror vi kan bero på att tillämpningen vid beviljande har uppmuntrat anordnare att ställa högre förkunskapskrav. I senaste ansökningsomgången 2015 när så många fick avslag, kunde man utläsa i de motiveringar för avslagen att de flesta handlade om för lågt ställda förkunskapskrav, vilket kunde leda till att den studerande inte klarade utbildningen och/eller yrkesrollen samt att det fanns liknanden utbildningar där kraven var högre och genom det, säkerställa att de studerande hade större chanser att lyckas nå yrkesrollen genom utbildningen. Ser vi tillbaks på den dialog som MYH förmedlade inför den ansökningsomgången, genom de olika forum där denna fråga stöttes och blöttes, fick vi hintar om att det var en av de aspekter som kunde vara avgörande för beviljande, varför jag tror att många aktörer höjde sina förkunskapskrav för att försöka säkra en tilldelning. Om ledningsgruppen – arbetslivet – anser att de förkunskapskrav som ställs räcker för att klara både utbildning och yrkesroll, borde det ju räcka. Tycker summeringen på sid 9 sammanfattar det bra: ”Allt oftare ställs högre förkunskapskrav som inte alltid är motiverade av utbildningens innehåll, vilket begränsar människors möjlighet att ta del av YH utbildningar”. Samma utbildning – olika förkunskapskrav Man bör kunna komma fram till mer enhetliga förkunskapskrav men samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till lokala/regionala arbetslivets förutsättningar och behov. Behörighetskomplettering bör underlättas Bra förslag. Förekommer inom Luleå kommuns kommunala vuxenutbildning. 12 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Arbetsmarknadsförvaltningen Kansliet Nina Gotthold 2015-10-16 3 (3) Ärendenr 2015/1012-60 Vissa urvalsregler behöver förtydligas Bra förslag Kvotgrupper Bra förslag. Kan öka möjligheter för personer med reell kompetens att konkurrera i urvalet. Samma förkunskapskrav för nationellt likvärdiga utbildningar Bra förslag, om utbildningarna är likadana så bör även förkunskapskraven vara lika. Internationellt samarbete ska främjas Bra förslag En definition av tillsyn Bra förslag, vägledningen som föreslås ökar trovärdigheten för granskningen och engagemanget hos anordnaren. Tillsyn och kvalitetsgranskning Bra förslag. Viktigt att höra arbetslivets syn på de kvalitetskriterier som används. Ändringar för att säkerställa kvaliteten Bra förslag att införa examensarbeten i alla yrkeshögskoleutbildningar såvida att genomförandet av själva examensarbetet formuleras av ledningsgruppen för utbildningen. Förslaget om att en representant för skolväsendet ska finnas i ledningsgrupp bör kompletteras med det uppdrag som företrädaren ska ha i ledningsgruppen. Beslutsunderlag Ange de dokument, eller de viktigare dokument, som ärendet omfattar. Nina Gotthold Beslutet skickas till Arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsdepartementet 13 14 15 16 17 18 19 20 21 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden 2015-08-27 § 130 Medborgarförslag om att kommunen ställer iordning ett sjöfartsmuseum i Södra hamn Ärendenr 2015/471-008 Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att avstyrka medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har 2014-09-29, § 153, beslutat att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har sedan remitterat förslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att avstyrka medborgarförslaget. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Viktoria Palo Johansson föreslår att kommunen ställer iordning ett sjöfartsmuseum i exempelvis Södra hamn där turister och invånare får ta del av Luleås historia som sjöhandelsstad. Beskrivning av ärendet Vi har lämnat in en ansökan om naturum till Naturvårdsverket, där vi i ett besökscentrum kan visa upp kopplingen till skärgården Bottenviken, dess naturreservat och nationalparken Haparanda Sandskär. Huset planeras även inrymma utställnings- och konferenslokaler samt restaurang. Det skulle vara möjligt att visa upp sjöfarten och dess historik här men det bör vara i balans med förmedling av naturvärden, landhöjning etc i olika fasta och rörliga utställningar. Även platsen utanför och runt huset ska kunna användas på ett transparent sätt kopplat till olika utställningar året runt. Arbetet med verksamhetsinnehåll och husets samt platsens disposition kommer att konkretiseras under hösten 2015. Sammanträdet Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 22 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden 2015-08-27 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-06-29 Medborgarförslag 2014-08-18 (bilaga) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 23 Kommunledningsförvaltningen 24 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden 2015-09-24 § 153 Kompletterande ersättare som kontaktpolitiker för vattenfrågor Ärendenr 2015/317-102 Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta utse Anja Johansson (S) till ersättare, som kommunal kontaktpolitiker för vattenfrågor, för Lenita Ericson (S). Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden rekommendera att kommunstyrelsen beslutar utse Anja Johansson (S) till ersättare, som kommunal kontaktpolitiker för vattenfrågor, för Lenita Ericson (S). Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Kommunstyrelsen utsåg i slutet av 2011 Lenita Ericson (S) till ordinarie kommunal kontaktpolitiker för vattenfrågor. Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2015-02-26, § 39 utse Anja Johansson (S) till ersättare, som kommunal kontaktpolitiker för vattenfrågor, för Lenita Ericson (S). Anledningen till detta var att säkerställa politikerinsyn och bred medverkan i vattenfrågor. Då ordinarie och ersättare utses av kommunstyrelsen föreslås att kommunstyrelsen beslutar om att komplettera kontaktpolitikern med en ersättare. Sammanträdet Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-09-08 Beslut SBN 2015-02-26, § 39 (bilaga) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 25 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-24 § 85 Yttrande – motion om att omfördela mer resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd Ärendenr 2015.145-008 Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avslå motionen med hänvisning att det pågår ett omfattande arbete inom förvaltningen gällande resursfördelning. Reservation Nihad Zara(M) och Axel Hallqvist (M) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Sana Suljanovic och Nihad Zara för moderaterna, skriver i en motion 2015-0211 att barn- och utbildningsnämnden 2014 beslutade och genomförde flera åtgärder i syfte att skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla elever. Bland annat har den socioekonomiska fördelningen utökats till 9 % av elevpengen eller ca 45 Mkr. De föreslår att nämnden får i uppdrag att genomföra en översyn av samtliga kostnader i syfte att frigöra mer resurser för att kunna utöka den totala resursen för extraordinärt stöd och att utreda en ny modell för tilldelning av tilläggsbelopp. Förvaltningen arbetar på olika sätt för att fördela mera olika för ökad likvärdighet. Omfattningen av den socioekonomiska fördelningen har ökat och utvecklas ytterligare innevarande år. Förvaltningen utvecklar samtidigt processen för prioriteringar av behov vilket bland annat innebär ett förbättrat beslutsunderlag för prioriteringar för att uppfylla nämndens uppdrag. Förvaltningen behöver arbeta vidare med former att utveckla flerspråk, neuropsykiatriska behov mm vilka inte tillgodoses av aktuella metoder. Modell för tilldelning av tilläggsbelopp finns och följs upp kontinuerligt. Förvaltningen arbetar även med en modell för att effektivisera förvaltningens årliga interna budgetprocess. Modellen ska skapa transparens för beslut om vilka utvecklingsbehov som ska prioriteras och på vilket sätt detta ska ske. Utifrån beslut om utvecklingsbehov, ex extraordinärt behov, ska översynen av nämndens samtliga resurser ske för att redovisa resurser som kan frigöras. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 26 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-24 Dessutom pågår ett uppdrag att genomföra en fullständig översyn av barnoch elevpengar inom samtliga skolformer. Denna översyn ska säkerställa att den interna resursfördelningen uppfyller timplaner, kommunala riktlinjer samt krav enligt skollagen. Utöver dessa uppdrag sker även en översyn av möjligheter för rektor och förskolechef att fördela resultat över tiden. En resultatregulator som kan användas för att nyttja tilldelade medel effektivt och möjliggöra en bättre långsiktigare planering för rektor. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att avslå motionen med hänvisning att det pågår ett omfattande arbete inom förvaltningen gällande resursfördelning. Arbetsutskottet beslutar att avslå motionen med hänvisning att det pågår ett omfattande arbete inom förvaltningen gällande resursfördelning. Sammanträdet Nihad Zara (M) och Axel Hallqvist (M) yrkar bifall till motionen. Peter Hedlund (S) yrkar avslag till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer Nihad Zaras m.fl. förslag till beslut mot Peter Hedlunds förslag till beslut. Efter gjorda propositioner finner ordförande att arbetsutskottet beslutat i enlighet med Peter Hedlunds förslag till beslut. Beslutsunderlag Motion om att omfördela mer resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd från fullmäktigegruppen Moderaterna 2015-02-11 Arbetsutskottets protokoll 2015-09-10, § 67 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige, chef ekonomi Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 27 Kommunledningsförvaltningen From: Sent: To: Subject: Attachments: Sana Suljanovic 11 Feb 2015 12:47:40 +0100 Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress motion moderaterna Motion angående Resursfördelning.docx 28 Fullmäktigegruppen Motion om att omfördela mer resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd Under 2014 genomförde Barn- och utbildningsnämnden flera åtgärder för att hitta nya resursfördelningsmodeller för för- och grundskolan i syfte att skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla elever. Bl.a. har den socioekonomiska fördelningen utökats till 9 % av elevpeng, där variabler som föräldrarnas utbildningsbakgrund och antal utrikesfödda ska ge mer i resurstilldelning. Luleå kommun har också avsatt medel för anskaffning till 1:1 datorer till alla högstadieelever i kommunen. De här åtgärderna är steg i rätt riktning. Trots detta så finns det fortfarande stora skillnader i förutsättningar och möjligheter för alla elever att inte enbart nå kunskapskraven utan även få sina övriga behov av stöd tillgodosedda. En grupp elever som har det särskilt svårt och vars förutsättningar för att få det stöd som faktiskt garanteras dem genom skollagen är de elever som har omfatande behov av stöd på grund av olika typer av funktionsnedsättningar. Dessa elever finns i alla skolmiljöer oavsett socioekonomiskt eller kulturellt bakgrund och oavsett åldern. Enligt det nu gällande regelverket ska de flesta av dessa elevers behov av stöd i undervisningen tillgodoses inom det s.k. grundbeloppet. Möjligheten att få särskilda tilläggsbelopp utöver detta är dock starkt begränsad. Dessutom är de medel som BUN i Luleå har avsatt för det här ändamålet såpass begränsade att tilldelade extra medel per elev långt ifrån täcker det som i verkligheten krävs för särskilda anpassningar. Trots de marginellt positiva ekonomiska resultaten för BUN generellt finns det ett ganska stort antal skolor som redovisar ett negativt resultat och där orsaken till detta kan finnas nästan uteslutande i att man har använt mer medel för behov av särskilt stöd än vad man har blivit tilldelat I samtal med pedagoger, rektorer och vårdnadshavare framkommer det att möjligheten att få stöd av den omfattning och den karaktär som lagen faktiskt föreskriver är ofta inte möjligt på grund av otillräckliga ekonomiska förutsättningar. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige ge Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att - Genomföra en översyn av samtliga kostnader i syfte att frigöra mer resurser för att kunna utöka den totala potten för extraordinärt stöd. - Utreda en ny modell för tilldelning av tilläggsbelopp med hänsyn till ovanstående. Sana Suljanovic (M) Nihad Zara (M) www.moderat.se/lulea Storgatan 11 • 972 38 Luleå 29 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-24 § 88 Ärenderubrik Ärendenr 2015.240-008 Yttrande gällande medborgarförslag om en mobbningsfri kommun Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget med hänvisning till att det redan finns som styrande principer i kommunens styrdokument. Sammanfattning av ärendet Anders Kejonen föreslår i medborgarförslag 2015-03-08 att Luleå ska bli Sveriges första mobbningsfria kommun. Mobbning medför samhället stora kostnader i form av minskad inflyttning, ökat antal sjukskrivningar med mera. Ett arbete mot mobbningsfri kommun kan exempelvis starta vid en skola och några arbetsplatser. Kommunfullmäktige har beslutat att medborgarförslaget får ställas och har överlämnat det till kommunstyrelsen för beredning. Barn- och utbildningsnämnden i samråd med kommunledningsförvaltningens personalkontor ska yttra sig i ärendet. Arbetsgivaren Luleå kommun har styrande dokument som anger att likabehandling ska främjas vid kommunens samtliga arbetsplatser och att kränkande särbehandling ska förebyggas och åtgärdas. Det finns antagna arbetsmiljöpolicys och riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Barn- och utbildningsnämnden och kommunledningsförvaltningen personalkontor bedömer efter samråd att Luleå kommuns gemensamma värdegrund ”ansvar, engagemang och kompetens” fungerar som en vägledning för hur vi bemöter och behandlar andra. Arbetsgivarens inställning är solklar i fråga om beteenden som innebär att enskilda medarbetare förtalas, nedvärderas, förolämpas, utfryses, förlöjligas etc. Det är nolltolerans som gäller. Mobbning, sexuella trakasserier eller andra former av kränkande beteenden eller bemötanden tolereras inte under några omständigheter. Alla kommunanställda har ett ansvar att motarbeta kränkande handlingar. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 30 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-24 Att förebygga all form av diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det förebyggande arbetet sker bl.a. genom regelbundna medarbetarenkäter, tydlig och öppen information och kommunikation om relevanta regler och riktlinjer, regelbundna medarbetarsamtal samt arbetsplatsträffar, utbildning av chefer i arbetsmiljöfrågor, skyddsronder m.m. Om kränkande särbehandling eller trakasserier förekommer så tydliggör Luleå kommuns riktlinjer arbetsgivarens ansvar. Luleå kommun som huvudman för förskola och skola har av staten i uppdrag att arbeta för de grundläggande värdena som demokrati, jämställdhet. Uppdraget är också att ge möjligheter för individerna att lära och erövra sådana kunskaper och färdigheter så att de kan leva ett rikt och allsidigt liv, kan ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. I likhet med att Luleå kommun som arbetsgivare ska arbeta för likabehandling och arbeta med att förebygga och åtgärda kränkande särbehandling, anger skollagen och läroplanerna tydligt att alla som arbetar i att Luleås förskolor och skolor ska bedriva ett aktivt och systematiskt likabehandlingsarbete tillsammans med alla barn och elever. Det finns inom barn- och utbildningsförvaltningen tydliga riktlinjer och rutiner hur det förebyggande och åtgärdande arbetet ska bedrivas i Luleås förskolor och skolor. Arbetet följs upp kontinuerligt och systematiskt på alla nivåer, inom varje skolenhet, inom varje verksamhetsområde, totalt inom förvaltningen och slutligen ska den ansvariga politiska nämnden ha fullständiga kunskaper och kännedom om eventuella enskilda ärenden samt hur arbetet bedrivs i sin helhet. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att ej anta medborgarförslaget med hänvisning till att det redan finns som styrande principer i kommunens styrdokument. Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget med hänvisning till att det redan finns som styrande principer i kommunens styrdokument. Sammanträdet Peter Hedlund (S) yrkar bifall till förslaget. Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 31 Kommunledningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2015-09-24 Beslutsgång Ordförande ställer Peter Hedlunds förslag till beslut under proposition och finner att arbetsutskottet beslutat i enlighet med Peter Hedlunds förslag till beslut. Beslutsunderlag Medborgarförslag om en mobbningsfri kommun Arbetsutskottets protokoll 2015-09-10, § 70 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, förslagsställaren, personalkontoret Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 32 Kommunledningsförvaltningen From: Sent: To: Subject: Importance: Anders Kejonen 8 Mar 2015 12:49:46 +0000 Kommunledningsförvaltningen Allmän E-postadress Medborgarförslag Normal Sveriges första mobbingfria kommun-Luleå! Tänk om vi skulle jobba mot det målet,vilken goodwill Luleå skulle få!Mobbningen kostar samhället stora pengar varje år.Skulle vi arbeta mot det målet så skulle företag vilja flytta hit och vi skulle få en större inflyttning.Mobbningens konsekvenser är något som jag och många med mig lever med varje dag.Resultatet av minskad mobbning är större skatteintäkter om folk flyttar hit,färre sjukskrivningar mm Hur vi ska gå tillväga är något som fack,kommun,arbetsgivare mm,exempelvis externa aktörer som Mobbingjouren MOD mm kan ingå i.Var på ett möte med Mobbingjouren där ni politiker var med och visade eran handlingsplan i partiet vid mobbning/kränkande särbehandling.Är det inte dags att överföra en sådan handlingsplan med oss medborgare?Vi skulle kunna börja i liten skala med någon skola,ett par arbetsplatser för jag tror bestämt att om det här förslaget skulle gå igenom så skulle ingen säga nej till att ingå i det.Lag om mobbning/kränkande särbehandling finns men fungerar inte bra pga bristande resurser,bristande kunskap och kompetens,så det är inget angivarsamhälle jag är ute efter.Bara Sveriges första mobbingfria kommun-Luleå. Skickat från Windows E-post 33 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Tillväxtkontoret Håkan Wiklund 2015-09-29 1 (1) Ärendenr 2015/1186-14 Tillväxtkontorets yttrande över ansökan om finansiering av förstudie samarbete mellan Luleå och Austin Ärendenr 2015/1186-14 Kommunledningsförvaltningen/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anslå 200 tkr till förstudie om samarbete mellan Luleå och Austin inom kulturella och kreativa näringar. Medel anvisas från 2016 års anslag för EU-medfinansiering. Sammanfattning av ärendet The House of Songs ansöker om 25 000 USD till finansiering av en förstudie gällande samarbete mellan Luleå och Austin inom kulturella och kreativa näringar. Syftet med förstudien är att lägga grunden till ett långvarigt projektsamarbete mellan House of Songs och Luleåregionen. Förstudien ska resultera i en 3-5 årig plan för samarbeten mellan organisationer och inom branscher samt lägga grunden för konkreta evenemang. Aktiviteter i förstudien kommer att vara möten med företag och utvecklingsorganisationer. Med dessa möten som utgångspunkt ska en förankrad plan för samarbetet mellan Luleå och Austin med fokus på kulturella och kreativa näringar tas fram. Tillväxtkontoret menar att House of Songs har varit en viktig samarbetspartner i uppstarten av Austinsamarbetet. Tillväxtkontoret noterar att projektägaren inte har ordnat eller söker finansiering från Austin stad, vilket tillväxtkontoret har påpekat vore bra. Tillväxtkontoret har också framfört till projektägaren att vi tycker det är viktigt att knyta en lokal organisation i Luleå så nära som möjligt till förstudien. Sammantaget är det trots allt tillväxtkontorets bedömning att House of Songs initiativ kan ge ett bra bidrag till samarbetet mellan Luleå och Austin. Beslutsunderlag Ansökan om finansiering av förstudie samarbete Luleå – Austin, bilaga Håkan Wiklund Handläggare Beslutet skickas till House of Songs Ekonomikontoret Tillväxtkontoret 34 Letter of Request for a Research/Study Project Between Austin Texas and Luleå/Norrbotten, Sweden We at The House of Songs would first like to say that it is a privilege and thrill to be in partnership with Austin and Luleå. We were happy to partner with the Ice Music venue earlier this year as the first major event shining a spotlight on the ambitious “Luleå-Loves-Austin” project. The follow-up events at the SXSW Conference in Austin, and Mayor Adler coming to Almedalen this year, showed how much interest there is for developing ongoing collaborations between the cities. Together we have promoted and proven that the cultural bridge using art, music, and economic development is already benefiting both regions. A new family has been created with our friendships and alliances with companies like BD Pop, Ice Music, and Yours. We again, want to thank you for all of your support and encouragement. The goal of this first research/study period is to establish the foundation for long-term project cooperation between The House of Songs and your region. We will begin by reaching out to local businesses, agencies, schools, and more to identify the most pertinent issues and requests regarding growth and development in the Luleå area. And with that knowledge and the guidance provided by colleagues in both areas, we will create a 3-5 year plan that includes creative sector activities, city-city government collaborations, and ongoing partnerships in tech/communications, innovation, travel/tourism, food/lifestyle, education, gender equality, immigration, and environment/sustainability. 35 We at The House of Songs, and our partners at the City of Austin, will find ways to create and deliver new events, much like the ones discussed during the Ice Music Project and at the South by Southwest conference. We certainly appreciate the thinking that there could be more House of Songs events in Luleå, in a real “house” that could be either temporary or permanent. We will offer songwriting workshops, artist residencies, live music showcases, and creative sector collaborations. We would then have a physical base of operations to develop projects with Luleå/Norrbotten companies, industries, travel/tourism, and more. Our activities during this first project period will include: Meeting with local arts/culture/business/education leaders and companies in both Norrbotten and Austin. Asking potential collaborators for their wishes/requests regarding growth and networking. Finding ways for The House of Songs to be involved in projects and events already scheduled in Luleå. Developing and writing a long-term strategy plan for cooperation between The House of Songs and Norrbotten/Luleå. And searching for additional sources of funding and support (from government agencies, businesses, sponsors, etc). To move forward, we are asking for $25,000 US dollars to help pay for time, travel and expenses to do the necessary research for the project. In return, we will provide you with written documentation of the information that was found. That would include the identification of local partners in the Luleå/Norrbotten region (with BD Pop as our local songwriting/production collaborator), as well as suitable potential partners on the Austin side. This first stage project will last from September-December 2015. Budget estimate (in SEK): Fees, time, research, documentation (Troy and Michael): 64000:Travel, accommodation: 42000:Austin local research/consulting: 32000:Wass Group consulting: 21000:House of Songs administration: 34000:We recognize that the cities and surrounding regions have their specific roles, strengths, and responsibilities. So if we can fulfill even a few of these new dreams, we will have taken a giant step in making a statement that Austin and Lulea/Norrbotten have built an international bridge between the arts, sciences, culture, and creativity. Thank you for your time and effort with the activities we have completed thus far. And we look forward to more productive collaborations in the near future. 36 Sincerely, Troy Campbell and Michael Blair Austin/Stockholm Sept 2015 Related links: The workshop/showcase project with Ice Music (Tim and Birgitta Linhart), winter 2015 http://www.wsj.com/articles/in-sweden-musicians-play-hot-licks-on-iceinstruments-1426023783 House of Songs anniversary http://stylemagazine.com/news/2015/mar/11/house-songs-celebrates-5thanniversary-bringing-in/ Support info: “Vintern 2015 samarbetade House of Songs med BD Pop och ICE Music i Luleå. I samband med detta arrangemang diskuterades hur en fortsättning på ett samarbete mellan BD Pop och House of Songs skulle kunna se ut. BD Pop driver idag projektet BD Songwriters, ett spjutspetsprojekt med tio deltagande låtskrivare från Norrbotten. Projektet har som syfte att hjälpa låtskrivare med kontakter, nätverk och utvecklingsaktiviteter för att de skall kunna ta nästa steg i sin karriär. En naturlig fortsättning på BD Songwriters skulle vara att samarbeta med House of Songs för att etablera ett hus i Luleå. Under hösten 2015 skall House of Songs och BD Pop ta fram en plan för hur ett fortsatt samarbete skulle kunna se ut och vilka steg som behöver genomföras för en etablering av ett House och Songs i Luleå.” Pär Soini – VD, BD Pop "I have been in contact with The House of Songs, Michael Blair and Troy Campbell, and learned of an upcoming research/study to assess, evaluate and plan for future collaboration between research / science / innovation / art in Luleå and Austin, and that will be delivered soon to the Luleå City offices. This is an initiative that we from Luleå Science Park strongly support, on the basis of finding more creative tools and approaches for developing innovations and creating more international business for our companies.” Peter Larsson, Managing Director, Luleå Science Park 37 “I think the Luleå/Austin collaboration with great partners like The House of Songs and BD Pop is a fantastic way of broadening horizons and expanding culturally” Olle Nyman (artist/songwriter, Luleå) "I went to meet with the mayor of Luleå, Niklas Nordström (yes, that family). I did not anticipate just how much folks here from across Sweden’s government would want to meet with a political leader from Austin. I sat with Swedish national leaders including the Ministers for Employment (dealing with issues of immigration), Defense, and Labor, as well as Governors and numerous other mayors. Maria Rannka, head of the Stockholm Chamber of Commerce, not only loves Austin but just reserved her second home in the Independent Tower, one day to be part of the Austin skyline. Monica Enqvist, head of public diplomacy in the Swedish Embassy in DC is excited about returning to Austin for SXSW (last year, 900 Swedes attended). Luleå’s and Austin’s entrepreneurs are already working together, chiefly in cultural and music industries. Do you know Austin’s House of Songs? http://www.thehouseofsongs.com Luleå has a delegation coming over in in the fall to meet with UT to explore interests in computer gaming and energy technology (following up conversations about CleanTech with IC2 http://ic2.utexas.edu). Mayor Nordstrom will be coming to Austin himself later this year, bringing a delegation with him." Steven Adler (Mayor of Austin, TX) Consultants, advisors and contacts/Luleå: BD Pop FilmPool Nord Luleå city/region Cultural Department Ice Music Facebook Yours PR Visit Luleå Luleå Technical University The Wass Group 38 Consultants, advisors and contacts/Austin: Mayor’s Office/City of Austin City of Austin Departments (Economic Development, Film/Gaming/Interactive, Music) Capital Factory (Start-up incubator) The University of Texas/Austin Texas Music Office Austin Music Foundation SXSW Conference (Music/Film/Interactive) C3Presents (Live Nation) Austin Chamber of Commerce Google Fiber The House of Songs Representatives: Troy Campbell: Troy Campbell founded The House of Songs as a project in 2009. An artist residency program for Danish singer-songwriters that fosters collaboration between musicians through songwriting sessions and showcases. The program now on its sixth year of operation and includes participants from over eight countries. The House of Songs is constantly expanding its network through international projects around the world and is working on having two more houses available for artists by 2015. As a critically acclaimed musician for 25 years Campbell's career has seen international gold record co-writes, and inclusion on a New York Times top ten critics list. He has recorded eight full length CDs. As co-owner and producer for Collectionagencyfilms.com, his animation and film projects have been awarded numerous prizes. Michael Blair: Michael has an international reputation as one of rock music’s most innovative percussionists. He has worked on breakthrough albums by Tom Waits, Elvis Costello, Lou Reed and poet Allen Ginsberg and many others. A list of collaborators also includes actor Hugh Laurie, Ed Harcourt, Weeping Willows, Kee Marcello, Perssons Pack, Frida Öhrn, Sonja Aldén, The Rasmus, The Replacements, Violent Femmes, avant-garde theatre director Robert Wilson and legendary photographer Robert Frank. 39 Michael has served as musical director for Mark Levengood’s 90’s television shows in Sweden, Soul Asylum’s career changing MTV Unplugged appearance, and he recently was part of the team that delivered this year’s Polar Music Prize awards ceremony and royal banquet in Stockholm. Michael recently guided the first Folk Feedback writing/collaboration event at the Stockholm Folk Festival with Tomas Ledin and Hilda Sandgren. Michael’s experience also includes work with the SXSW conference, Midem, PopKomm, Trigger Creative Conference, SKAP, STIM, Stockholms Handelskammare, Studiefrämjandet, Konstnärsnämnden, Kulturama, Piteå University, and Sibelius Music Academy (Helsinki). He lives in Stockholm with his wife Lena and daughter Olivia. The House of Songs 2015 40 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningen/samhällsutv ecklingskontoret 2015-10-08 Projektutveckling Friköp av fastigheten Mörten 3 i Luleå kommun Ärendenr 2015/1673 Kommunledningsförvaltningen/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Riksbyggens Brf Luleåhus nr 15 får friköpa fastigheten till tomträtten Mörten 3 för 15 064 910 kr och ge chefen för samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att underteckna erfoderliga avtal. Sammanfattning av ärendet Riksbyggens bostadsrättsförening Luleåhus nr 15 innehar tomträtt till Mörten 3. Tomträtten är bebyggd med bostäder i flerbostadshus. Bostadsrättsföreningen har begärt att få friköpa fastigheten till tomträtten. Avdelningen för Projektutveckling har upprättat förslag till avtal om försäljning av fastigheten till tomträttshavaren. Avtalet innebär att Riksbyggens bostadsrättsförening friköper fastigheten för 15 064 910 kr. Tillträde ska ske 2016-01-01 förutsatt att kommunstyrelsen godkänner förslaget. Beslutet skickas till Riksbyggens brf Luleåhus nr 15 Stadsbyggnadsförvaltningen 41 1 (1) Ärendenr 2015/1673 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Göran Gabrielson 2015-09-11 1 (3) Ärendenr KLF 2015/1135 Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad Ärendenr KLF 2015/1135 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta förvaltningsplanen för världsarvet Gammelstads kyrkstad och uppdrar till berörda nämnder att verkställa de delar av planen respektive nämnd ansvarar för. Sammanfattning av ärendet Världsarvens förvaltning regleras av Unescos Operational Guidelindes [for the Implementation of the World Heritage Convention] §§ 108-118. Där finns bland annat kravet på att varje världsarv ska upprätta en förvaltningsplan. Förvaltningsplanen för Gammelstads kyrkstad har tagits fram på uppdrag av Kyrkstadsrådet, Gammelstads förvaltningsråd, som samlar världsarvets ägare, förvaltare och intressenter. Förvaltningsplanen är en gemensam plattform för alla med ansvar för världsarvet, med mål kring kunskap, förmedling samt förvaltning av kulturmiljön och besöksmålet. Syftet är att bevara världsarvets kulturhistoriska värden samt utveckla kulturmiljön till ett attraktivt besöksmål. Under planens framtagningsprocess har dialoger förts med olika parter, ett förslag till förvaltningsplan har legat ute på remiss och remissvar inkommit och omhändertagits. Därefter har förvaltningsplanen godkänts av Kyrkstadsrådet, med en uppmaning till rådets parter att ta nödvändiga beslut i de egna organisationerna i syfte att nå förvaltningsplanens målsättningar. Förvaltningsplanen består av två delar där huvuddokumentet redogör för världsarvets värden och beskriver målsättningar kring fyra målområden Kunskap och förmedling, Levande kyrkstadstradition, Kulturmiljö och bebyggelse samt Besökare och attraktioner. I bilagan beskrivs respektive aktörs ansvar och uppgifter för att målen i förvaltningsplanen ska nås. Världsarvet Gammelstads kyrkstad berörs i flera av Översiktsplanens program. Den uttalade ambitionen är att bevara, vårda och utveckla kulturmiljöer och sevärdheter, att ge utrymme för och utveckla världsarvet Gammelstads kyrkstad. Förvaltningsplanen är en del av kommunens planer och riktlinjer som berör många nämnder och bör inarbetas i nämndernas verksamhetsplaner. 42 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Göran Gabrielson 2015-09-11 2 (3) Ärendenr KLF 2015/1135 Beskrivning av ärendet Unescos Operational Guidelines §§ 108-118 reglerar världsarvens förvaltning. Varje världsarvs intressenter ska samverka kring förvaltningen, upprätta förvaltningsplaner och avrapportera till Unesco vart sjätte år. I Luleå görs detta via världsarvets förvaltningsråd, Kyrkstadsrådet, bestående av ägare och förvaltare: Luleå kommun, Nederluleå församling, Nederluleå kyrkstugeägareförening, Nederluleå hembygdsförening, Kyrkbyns intresseförening (samlar Kyrkbyborna) och Trafikverket samt större intressenter: Länsstyrelsen och Visit Luleå. Förvaltningsplanen ska fungera som en gemensam plattform för alla ägare, myndigheter och övriga aktörer som på olika sätt verkar i Gammelstads kyrkstad. Planen ska beskriva världsarvets värden och målsättningarna för hur de ska bevaras, utvecklas och förmedlas. Förvaltningsplanen har tagits fram på uppdrag av Kyrkstadsrådet. Planprocessen har samordnats av Kulturförvaltningen med en arbetsgrupp med representanter från Luleå kommun, Nederluleå församling, Länsstyrelsen, Nederluleå kyrkstugeägareförening och Visit Luleå. Arbetsgruppen har genomfört dialoger med ett tjugotal olika aktörer via möten och enkäter och gemensamt formulerat förvaltningsplanen. Förslaget till förvaltningsplanen skickades ut på remiss den 7 april 2015 till externa aktörer: Gammelstads husmodersförening Gammelstads IF Luleå guideförening Luleå hembygdsgille Länsstyrelsen i Norrbottens län Malmbanans vänner Nederluleå hembygdsförening Nederluleå församling Nederluleå kyrkstugeägareförening Norrbottens museum Norrlands motorhistoriker Swedish Lapland Visitors board Trafikverket Visit Luleå till verksamheter inom Luleå kommun: Fritidsförvaltningen och Luleå turistbyrå, Kommunikationskontoret, Kulturförvaltningen och Hägnan/Visitor Centre, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Räddningstjänsten, Samhällsutvecklingskontoret, Skolchefen och rektorerna för världsarvsskolorna, Stadsbyggnadsförvaltningen, Tillväxtkontoret 43 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Göran Gabrielson 2015-09-11 3 (3) Ärendenr KLF 2015/1135 samt till de kommunala bolagen: LLT Luleå Energi Remissen ställdes också ut på Stadsbiblioteket, Gammelstads bibliotek samt digitalt på lulea.se. Under remisstiden fram till den 5 maj 2015 inkom ett tiotal synpunkter som har omhändertagits i planen. Den 22 maj 2015 beslutade Kyrkstadsrådet att godkänna förvaltningsplanen och uppdra till rådets parter att ta nödvändiga beslut i de egna organisationerna i syfte att nå förvaltningsplanens målsättningar. Förvaltningsplanen består av två delar varav huvuddokumentet kortfattat redogör för världsarvets värden och beskriver målsättningar kring fyra målområden Kunskap och förmedling, Levande kyrkstadstradition, Kulturmiljö och bebyggelse samt Besökare och attraktioner. Slutligen identifierar planen ansvariga aktörer. Till huvuddokumentet finns en bilaga bestående av de ansvariga aktörernas aktiviteter och egenkontrollplaner. Bilagan ägs i sina delar av respektive aktör i syfte att styra verksamheten för att nå målen i förvaltningsplanen. Den ska fungera som ett arbetsmaterial under planperioden och den bifogas beslutsunderlaget för kännedom. Beslutsunderlag Förvaltningsplan för världsarvet Gammelstads kyrkstad 2015 – 2020. Bilaga förvaltningsplan 2015 – 2020. Anna Lindh Wikblad Kontorschef samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Kyrkstadsrådets medlemsorganisationer. Berörda nämnder. 44 Världsarvet Gammelstads kyrkstad Förvaltningsplan 2015-2020 www.lulea.se/gammelstad 45 Kyrkstadsrådets parter äger tillsammans förvaltningsplanen för Gammelstads kyrkstad. Foto: © Anders Alm och Luleå kommun Grafisk form: Kommunikationskontoret, Luleå kommun. Digitaltryck 2015 Förvaltningsplanen för Gammelstads kyrkstad distributeras av Kultuförvaltningen, Luleå kommun, 971 79 Luleå www.lulea.se/gammelstad 46 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte med förvaltningsplanen Förutsättningar, underlag och avgränsning Uppdragsgivare och process 4 4 4 4 Kartor6 Värden att värna – det vi förvaltar Kyrkstad och kyrkby Bebyggelseutbredning Kyrkstadstraditionen 8 8 8 8 Styrdokument10 Målområden Kunskap och förmedling Levande kyrkstadstradition Kulturmiljö och bebyggelse Besökare och attraktioner 13 14 16 18 20 Förvaltare och intressenter - Kyrkstadsrådets parter Luleå kommun Nederluleå församling Nederluleå hembygdsförening Nederluleå kyrkstugeägarförening Trafikverket Kyrkbyns intresseförening Länsstyrelsen Visit Luleå 22 24 24 24 24 24 24 25 Övriga intressenter Norrbottens museum 25 Bilaga – Förvaltare och intressenters aktivitetsplaner och egenkontrollplaner 47 Inledning Bakgrund Den 7 december 1996 togs Gammelstads kyrkstad upp på Unescos World Heritage List och blev därmed vad som kallas för ett världsarv. Unescos motivering lyder: Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö. Unesco har utarbetat flera konventioner och rekommendationer för bevarande av natur och kultur. En av dessa är ”Konvention om skydd av världens natur- och kulturarv” (världsarvskonventionen) som antogs 1972 och som Sverige ratificerade 1985. Den syftar till att trygga de mest värdefulla delarna av jordens natur- och kulturskatter mot förstörelse och förfall. En viktig del i detta arbete är att stärka samarbetet över gränserna och att öka förståelsen för människors olika kulturarv. I grunden handlar det om att arbeta för internationell solidaritet, mänskliga rättigheter och fred. Ett världsarv är en unik kultur- eller naturhistorisk miljö som vittnar om människans eller jordens historia på ett sådant sätt att den anses ha generell betydelse för mänskligheten, nuvarande och kommande generationer. Betydelsen definieras genom det av UNESCO fastställda dokumentet om objektets unika, universella värden (Statement of Outstanding Universal Value, kallat OUV). Att förvalta ett världsarv förpliktigar. Underhåll och utveckling måste ske på ett genomtänkt sätt som tillvaratar dess OUV. Därför har världsarven (dess ägare och övriga intressenter) vissa åtaganden formulerade i UNESCOs Operational Guidelines §§ 108118. Världsarvets parter ska samverka, utarbeta förvaltningsplaner och vart sjätte år rapportera världsarvens status till Unescos världsarvskommitté. Förvaltningen av världsarv kretsar kring två huvudsakliga områden – bevarandet av och förmedlingen av världsarvets värden. Syfte med förvaltningsplanen Förvaltningsplanen ska fungera som en gemensam plattform för alla ägare, myndigheter och övriga aktörer som på olika sätt verkar i Gammelstads kyrkstad. Planen ska beskriva världsarvsområdets universella värden (OUV) och målsättningarna för hur de ska bevaras, utvecklas och förmedlas. Prioriterade utvecklingsområden ska identifieras och ansvarsområden klargöras. 4 Förutsättningar, underlag och avgränsning Denna förvaltningsplan ersätter förvaltningsplanen från 2008 samt är ett komplement till det estetiska programmet från 1999. Förvaltningsplanen motsvarar Planer & Riktlinjer i dokumentstrukturen för Luleå kommuns översiktsplan [Program för Vision Luleå 2050]. Förvaltningsplanen förhåller sig också till den Regionala turismstrategin för destination Swedish Lapland 2014-2020. Planens geografiska avgränsning utgörs av världsarvsområdet samt världsarvets buffertzon. Förvaltningsplanens syfte är delvis att beskriva Gammelstads kyrkstads OUV. Beskrivningen i detta dokument är endast övergripande utifrån det underlag till OUV som fortfarande är under behandling inför beslut i Världsarvskommittén. Det innebär att det finns behov av att närmare beskriva och tydliggöra platsens OUV i detalj. Mål för detta återfinns i kapitel Kunskap och förmedling samt Kulturmiljö och bebyggelse. Som underlag för arbetet har resultatet av periodiska rapporteringen 2013 använts tillsammans med den tidigare förvaltningsplanens prioriterade områden. Utvärderingen av den förra förvaltningsplanen samt de dialoger som genomförts i förvaltningsplaneprocessen har också bidragit. Förvaltningsplanen gäller fram till nästa periodiska rapportering omkring år 2020. Förvaltare och intressenters aktivitetsplaner och egenkontrollplaner presenteras i en separat del. Detta för att de ska vara möjliga att uppdatera och revidera löpande under planperioden. Uppdragsgivare och process Förvaltningsplanen har tagits fram på uppdrag av världsarvets förvaltningsråd Kyrkstadsrådet vars parter äger förvaltningsplanen. Projektledare har varit världsarvssamordnaren vid Kulturförvaltningen, Luleå kommun. En arbetsgrupp med representanter från Nederluleå församling, Länsstyrelsen, Visit Luleå, Kyrkstugeägareföreningen och Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med världsarvssamordnaren genomfört dialoger med olika intressenter och gemensamt formulerat planförslaget. Förvaltningsplanen beslutades av Kyrkstadsrådet den 22 maj 2015. Därefter ansvarar respektive part för att i sina verksamheter arbeta mot att målen i förvaltningsplanen uppfylls. Detta kommer löpande att följas upp av Kyrkstadsrådet under planperioden. 48 Foto: Anders Alm Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur brukar förkortas UNESCO av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Statement of Outstanding Universal Value brukar förkortas St. OUV och heter på svenska Redovisning av enastående universellt värde. De största ägarna och ägargrupperna av världsarvet är: Luleå kommun, Nederluleå församling samt drygt 600 kyrkstugeägare och privatpersoner i Kyrkbyn. 49 5 6 50 51 7 Värden att värna – det vi förvaltar Världsarvet innefattar den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, vägnätet, fornlämningsmarken och en månghundraårig sedvänja. De formuleras under världsarvskriterierna (ii)*, (iv)* och (v) *. I detta kapitel beskrivs världsarvets OUV översiktligt och beskrivningen kan användas som underlag till framtida fördjupad beskrivning av platsens kulturhistoriska värde. använda platsen för ca 1000 år sedan, då det ännu var en skärgårdsö. Rester av en tillfällig bebyggelse och svedjebränning har gjort att man tolkat spåren som att platsen användes som betesmark för boskap som tillhörde bönder i kringliggande byar, innan platsen under 1300-talet togs i besittning för kyrkans behov. En kyrkstad är en samling stugor och stallar vid en norrländsk sockenkyrka där långväga sockenbor hade sin tillfälliga bostad vid kyrkobesöken. Kyrkstad och kyrkby Gammelstads kyrkstad är mer än 400 år gammal och rymmer 405 kyrkstugor med sex stall och ett avträde. Kyrkstaden brer ut sig kring den stora medeltidskyrkan. Granne med kyrkan står sockenstuga och tiondebod i söder. Kyrkstadens stugor är små, låga byggnader, de flesta rymmer bara en eller två kammare. De få stugor som mäter två våningar i höjd, har fler kamrar, men de flesta har bara en våning. Små variationer i storlek, höjd, takvinkel eller detaljer gör att ingen stuga är den andra lik, även om skillnaderna kan vara små. Bakom de rödfärgade fasaderna döljer sig nästan alltid en timrad stomme, en både enkel och komplicerad konstruktion som krävde skickliga hantverkare. Stugorna har sadeltak som numera oftast är plåttäckta, även om det finns exempel på både tegel och papp. De flesta stugorna har fönsterluckor som står stängda när det inte är kyrkhelg. Kyrkstaden är integrerad i ett mindre samhälle – kyrkbyn i Gammelstad – med 798 invånare varav knappt 100 hushåll innanför världsarvsgränsen. Även de delar av Gammelstad som inte utgörs av kyrkstugebebyggelse är framförallt en trästad, med hus i en till två våningars höjd, med enkla rödfärgade fasader även om andra, ljusare färger förekommer. Här finns en blandning av äldre byggnader från sent 1800-tal till modern tid. Även de nyare byggnaderna ansluter till den äldre traditionen genom röda träfasader, sadeltak och byggnadshöjd. Nederluleå församling som äger den mark där kyrkstugorna står, är den största markägaren. Luleå kommun äger några fastigheter inom området, men de flesta är privatägda. Gatunätet, som är labyrintiskt och rätlinjigt i olika delar, vittnar om utvecklingen från 1500-talet till idag. I Kyrkbyn finns även spår efter tidigare aktiviteter i området i form av husgrunder och kulturlager. Dessa utgör en lagskyddad fornlämning som berättar att de första människorna började En kyrkby kallas ibland den by, på vilkens mark sockenkyrkan anlagts. I modern tid förekommer ordet i dagligt tal även som beteckning på sentida bebyggelse som vuxit upp kring en kyrka. Bebyggelseutbredning Kyrkstaden ligger på en höjd som sträcker sig i östvästlig riktning. Kyrkan ligger högt och från kyrkplatsen följer tillfartsvägarna terrängens förutsättningar i olika riktningar. Merparten av världsarvsområdet karaktäriseras av det medeltida, organiskt framvuxna vägnätet, som kan delas in i tre nivåer. Mellan tillfartsvägarna löper smala gränder och innanför gränderna ännu smalare gränder som lokalt kallas smog. Merparten av kyrkstugorna ligger i den nordväst-sydvästliga delen där de formerar sig till ett gytter som täcker nästan hela ytan mellan de större vägarna. I nordöst kring gatan mot det forna hamnområdet är gatunätet präglat av den korta period som Gammelstad var Luleå stad, med ett anlagt rutnätsmönster. Kyrkstadstraditionen Kyrkstugorna byggdes en gång av bönderna, i de byar som låg på mer än en mils avstånd från kyrkan, för att de skulle kunna övernatta i samband med kyrkobesök, ting, sockenstämmor och marknader. Kyrkstaden var den självklara platsen för att träffa vänner och bekanta från andra byar än den egna. Med tiden kom kyrkhelgerna att bli utpräglade ungdomshelger eller helger för de äldre. Under ungdomshelgerna inleddes många nya bekantskaper som ledde till äktenskap. Kyrkstugorna är fortfarande privatägda och flera gånger om året samlas kyrkstugeägarna och andra församlingsbor till kyrkhelg, marknader, föreläs- *(ii) to exhibit an important interchange of human values, over a span of time or within a cultural area of the world, on developments in architecture or technology, monumental arts, town-planning or landscape design; *(iv) to be an outstanding example of a type of building, architectural or technological ensemble or landscape which illustrates (a) significant stage(s) in human history; *(v) to be an outstanding example of a traditional human settlement, land-use, or sea-use which is representative of a culture (or cultures), or human interaction with the environment especially when it has become vulnerable under the impact of irreversible change; 8 52 ningar, kurser och konfirmation. Under den traditionella konfirmationsläsningen före midsommar bor ungdomar i kyrkstugorna, precis som förr. Av kyrkhelgerna är det påsk, midsommar, Persmäss, tacksägelsehelgen och jul som lockar flest stugägare att komma till kyrkstugan. Även om traditionen förändras i detaljer har den en stark förankring bland kyrkstugeägarna och kyrkstaden byter skepnad med traditionens växlingar över året. De stängda fönsterluckorna ger miljön en säregen och ödslig karaktär när det inte är kyrkhelg, i skarp kontrast till den bild som möter besökaren när kyrkstan lever upp vid kyrkhelger, marknader och andra evenemang. Foto: Anders Alm Världsarvskommitténs beslut 1996 ”The Committee decided to inscribe the nominated property on the basis of cultural criteria (ii)*, (iv)* and (v)*, considering that the site is of outstanding universal value as it is a remarkable example of the traditional church town of northern Scandinavia, and admirably illustrates the adaptation of conventional urban design to the special geographical and climatic conditions of a hostile natural environment.” I kyrkstaden träffar man gamla och nya bekantskaper, dricker kaffe, fikar och umgås i stugorna (…) går på aktiviteter av både kyrklig och kulturell karaktär, vandrar runt i kyrkstaden, spanar och inspirerar varandra. Man kopplar av, vilar, filosoferar och pysslar i stugan. Man rustar och renoverar. Ur En etnologisk studie av kyrkstadssed i Gammelstads kyrkstad idag 2010-tal. 53 9 Styrdokument Kyrkstadens värden har ett formellt skydd genom ett ramverk av regler som anger miljöns förutsättningar för bevarande och utveckling. Plan- och bygglagen (PBL) Dp PL 166 skyddar alla kyrkstugor och stall samt ett hundratal andra byggnader genom rivningsförbud och bestämmelser om att de inte får förvanskas. För alla byggnader inom världsarvsområdet gäller utökad lovplikt även för underhålls- åtgärder och ommålning, samt bestämmelser om tak- och fasadmaterial. För hela området gäller bestämmelser om gatubeläggningar, mark och trädfällning. Miljöbalken (MB) Riksintresset uttrycks genom kyrka, kyrkstadsbebyggelsen, sockenmagasin och medeltida kulturlager samt gatunätet med tydliga medeltida drag. Riksintresse är inte i sig ett skydd men ett anspråk i samhällsplaneringsprocessen. Kulturmiljölagen (KML) skyddar kyrkan med kyrkomiljön och fornlämningen under mark. Markupplåtelseavtalet är ett avtal mellan Nederluleå församling (markägaren) och kyrkstugeägaren. Undertecknat markupplåtelseavtal krävs för att kunna förvärva kyrkstuga. Markupplåtelseavtalet reglerar hur kyrkstugan ska underhållas, vårdas och nyttjas samt att marken runt stugan inte får tas i anspråk för planteringar, utemöbler etc. 1818 års kungliga brev reglerar kyrkstugeförvärv och att dessa ska prövas av Länsstyrelsen. Foto: Anders Alm 10 54 55 56 Målområden I det här kapitlet beskrivs målsättningarna för planperioden närmare. De är sorterade i fyra olika målområden. Kunskap och förmedling Med mål för kunskapsproduktion och förmedling riktad till olika målgrupper. Levande kyrkstadstradition Med mål för hur vi tillsammans med över 600 stugägare och andra viktiga aktörer tar en fyrahundraårig sedvänja in i framtiden. Kulturmiljö och bebyggelse Med mål för hur vi ska arbeta med att bevara och säkerställa kulturmiljöns värden. Besökare och attraktioner Med mål för hur besöksmålet ska fungera och det utbud, service och tillgänglighet vi erbjuder besökaren. 57 13 Kunskap och förmedling ”Genom kunskap väcks intresse för kyrkstadens kulturarv och av intresse tar vi ansvar. ” Kunskap och förmedling är ett prioriterat område eftersom Världsarvskonventionens artikel § 27 formulerar det ansvar varje stat som är part i denna konvention har. Utbildnings- och informationsprogram ska stärka medborgarnas uppskattning av och respekt för det kultur- och naturarv som definieras i konventionen. Informationen ska även behandla de faror som hotar arvet och den verksamhet som bedrivs i enlighet med konventionen. Det är grunden för världsarvsförvaltningens ansvar inom området kunskap och förmedling. Kunskap om platsens historia, byggnadsskick och levande tradition är nödvändig för att kunna förvalta världsarvets värden på ett långsiktigt hållbart sätt. Nya utmaningar för förvaltningen - med bland annat förändrad tradition kring kyrkstugeägandet, påvisad klimatförändring och behovet av byggnadsvårdskunniga hantverkare kräver att ny kunskap tas fram och förmedlas. Kunskap är avgörande för förståelsen av och respekten för platsens kulturhistoriska värden – inte minst hos förvaltare och intressenter. Genom kunskap väcks intresse för kyrkstadens kulturarv och av intresse tar vi ansvar. Det gäller kyrkstugeägare och driftspersonal likväl som handläggare och beslutsfattare. För att Gammelstads kyrkstad ska vara ett attraktivt besöksmål i destinationen Swedish Lapland krävs ett utbud av paketerbara upplevelser. Det är en konkurrensfördel att kunna berätta om en unik plats i världen – något som kräver kunskap om kyrkstadens kulturarv likväl som kunskap om upplevelseproduktion och hållbar turism. 14 Det här vill vi uppnå Världsarvet studeras kontinuerligt för generell kunskapsökning och för särskilda behov. Berörda förvaltare och intressenter har tillgång till relevant och uppdaterad kunskap för att säkerställa en god och varsam skötsel. Luleåbornas kännedom om kyrkstadens värden ökar och skolelever kommer i kontakt med världsarvet under sin skolgång i Luleå kommun. Nya generationers kyrkstugeägare har kunskap om traditionen och kulturmiljön. Förmedlingen sker via olika kanaler, formerna varierar och passar olika målgrupper och alla åldrar. Världsarvets besökare väljer kunskapsbaserade upplevelser. Vi informerar varandra om nyheter och aktiviteter. Ökad kunskap hos förvaltare och intressenter leder till ökat engagemang och en större känsla av gemenskap kring världsarvet. 58 Kyrkstadsrådets parter arbetar för • Att befintlig kunskap sammanställs till en helhetsbild. Det möjliggör risk analyser som uppmärksammar behov, hänvisningar till kunskapskällor och förtydliganden av världsarvets kulturhistoriska värden. • Att kyrkstaden fortsatt studeras genom att fler studenter väljer uppsats- ämnen och examensarbeten, särskilda projekt etc kring världsarvet och att kunskapen inarbetas i nya sammanställningar. • Att öka kunskapen hos ägare, förvaltare och intressenter genom: -särskilda utbildningsinsatser kring byggnadsvård och skötsel av äldre träbyggnader för ökad kännedom om byggnadsvård och traditionellt hantverk. -riktade utbildningsinsatser till driftspersonal kring världsarvets särskilda förutsättningar för drift och skötsel. -handläggande tjänstemän och beslutsfattare ges förutsättningar att besluta utifrån uppdaterade planerings- och kunskapsunderlag om världsarvets värde och skydd. - förmedling av OUV till verksamma inom besöksnäring/servicenäring. - information om regler för skyltning och utemöblering finns tillgänglig för näringsidkare och andra aktörer i området. - information om platsens OUV ska förmedlas via digitalt media, webb, utställnings- och programverksamhet. • Att förskolor och skolor i kommunen stöttas att arbeta med världsarvet som tema genom att utveckla och erbjuda skolprogram och kompetens utvecklingsinsatser riktade till lärare. • Att guider verksamma i världsarvet är kunniga och auktoriserade. 59 15 Levande kyrkstadstradition ”Aktiviteter som vänder sig till barn och unga är särskilt betydelsefulla.” Levande kyrkstadstradition är ett prioriterat område eftersom kyrkstadens upprinnelse ligger i behovet av övernattningsställe i samband med kyrkobesök eller andra ärenden i sockencentrumet. För att bevara platsens särprägel måste denna tradition följa med in i en ny tid där stugägarna i större utsträckning än tidigare är sekulariserade, alla inte längre medlemmar i Svenska kyrkan och deras krav på bekvämligheter ökar. Det är en förutsättning för bevarandet av kulturmiljön att kyrkstugeägarna använder sin kyrkstuga och underhåller den kontinuerligt för att inte kyrkstadens kulturhistoriska värde ska förvanskas och kyrkstaden i värsta fall förfalla. För detta är en levande kyrkstadstradition avgörande. En levande tradition knuten till användningen av kyrkstugan och aktiviteter i kyrkstaden är viktig för dagens kyrkstugeägare och mycket angelägen för att locka nya generationers stugägare. Aktiviteter som vänder sig till barn och unga är särskilt betydelsefulla. Boende i kyrkstuga under sommarkonfirmationen är en nyckel till en varaktig relation till kyrkstaden. Aktiviteter för unga lägger grunden för intresset att äga en kyrkstuga, om inte förr så, åtminstone längre fram i livet. Det här vill vi uppnå Kyrkstugeägarna bär stolt kyrkstadstraditionen vidare in i tjugohundratalet och de känner sig som en del av en månghundraårig sedvänja. Många ägare använder sina kyrkstugor för tillfällig övernattning i samband med församlingsverksamhet och andra aktiviteter. Aktivitetsutbudet är rikt och anpassat för olika åldrar och intressen. Kyrkstugeägare och kyrkbybor tar del av utbudet och ser sig som ambassadörer för världsarvet. Vi använder gemensamma kanaler för kommunikation. Minst hälften av sommarkonfirmanderna bor i kyrkstugor under konfirmationsläsningen vilket ger unga en naturlig relation till kyrkstadslivet. Kyrkstugeägarföreningen har många aktiva medlemmar. Nederluleå församling och kyrkstugeägarföreningen har ett livaktigt och väl fungerande samarbete. Under 2014 fick 30 kyrkstugor nya ägare. Överlåtelserna handläggs av församlingen och Länsstyrelsen godkänner förvärven. Privilegiet att äga en kyrkstuga har varit förbehållet socknens hemmansägare, förutsatt att de bott längre bort än en mil från kyrkplatsen. Idag ställs endast kraven att du ska vara bosatt i Sverige och inte äga fler än en kyrkstuga. 16 60 Kyrkstadsrådets parter arbetar för • Att öka kunskapen om och engagemanget för kyrkstadsseden och kyrk- stugelivet genom att utveckla kyrkhelgerna med kyrkligt, kulturellt och kommersiellt utbud. • Att stärka ungas relation till kyrkan och kyrkstadslivet genom att hitta former för en ny ungdomshelg, berörda parter underlättar för sommar- konfirmander att övernatta i kyrkstugor. • Att det finns en aktiv gemensam förenings- och församlingsverksamhet som vänder sig till kyrkstugeägare och att nya kyrkstugeägare känner sig välkomna i gemenskapen. • Att det finns ändamålsenliga servicehus. …Vi gör inte så mycket i kyrkstugan. Det är som en plats för att bara vara egentligen, det behöver man verkligen ibland… Ur En etnologisk studie av kyrkstadssed i Gammelstads kyrkstad idag 2010-tal 61 17 Kulturmiljö och bebyggelse ”Kulturmiljön är en attraktiv boendemiljö och lockar besökare från hela världen.” Det här är ett prioriterat målområde eftersom kulturmiljön är grunden för världsarvsstatusen. Om kulturmiljön förvanskas och skadas äventyras världsarvsstatusen. Världsarvets enastående universella värden bärs av kulturmiljön som helhet såväl som av de enskilda byggnaderna. Miljön berättar om kyrkstadstraditionen, de långa avstånden, landhöjningen och Luleås historia, beskrivet i kapitlet Värden att värna – det vi förvaltar. Inom buffertzonen som omger världsarvsområdet finns strukturer som är en förutsättning för att man ska kunna förstå världsarvsmiljön i sitt forna sammanhang. Kulturmiljön är en konkret länk till det förflutna, vilken ger oss historisk kunskap och upplevelse som inte går att finna i litteratur eller arkiv. Det är kulturmiljön med den särpräglade bebyggelsen som skapar den särskilda atmosfär och känsla som finns i Gammelstad. Kulturmiljön är en attraktiv boendemiljö och lockar besökare från hela världen. 18 Det här vill vi uppnå Kulturmiljön är välskött med bibehållet höga kulturhistoriska värden, där de historiska sammanhangen kan förstås i både detaljer och övergripande strukturer. Bebyggelsemiljöns asketiska skönhet får ta plats utan att utsättas för konkurrens. Vi strävar efter att den ska vara fri från plakat, flaggor, möblering och utsmyckning som skymmer möjligheten att uppleva kulturmiljön och dess särprägel. Vad som är lämpligt och inte framgår av uppdaterade och kommunicerade styrdokument. På så sätt stärks världsarvets identitet. Kyrkstaden utmärker sig som någonting annat än gängse bebyggelsemiljö. Världsarvets värden är väl kända hos ägare och förvaltare såväl som hos handläggare inom berörda tillståndsmyndigheter. Världsarvets skydd garanteras av ändamålsenliga, uppdaterade, väl förankrade och heltäckande styrdokument. Kyrkstugorna och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse förvaltas på ett varsamt sätt så att de både kan användas och vara en tillgång för dem som bor på, använder eller besöker platsen idag och behålla sina värden i framtiden. Byggnadsvården utförs medvetet och kvalitativt. Bebyggelsen är så långt det går skyddad mot brand eller andra olyckor. Vägar och gator behåller sin sträckning och sin karaktär och justeras så de inte bidrar till att skada bebyggelsen. Marken där kyrkstugorna står sköts och disponeras så att den behåller sin öppna ”allmänningskaraktär” utan markeringar av privata zoner eller karaktären av anlagd gräsmatta. Drift och underhåll, året runt, sker på ett sätt som inte skadar byggnader, vegetation eller mark. Kyrkparken är upprustad och tillgänglighetsanpassad. Kyrkstaden fortsätter ha dubbla ansikten – stängd och sluten utom vid kyrkhelg, då stugorna fylls med liv och fönsterluckorna slås upp. Kyrkan kan kombinera sin roll som församlingskyrka med att vara ett populärt besöksmål, utan att de kyrkliga kulturvärdena trängs undan, utsättas för fara eller allt för stort slitage. Buffertzonens karaktärsdrag med ålderdomliga vägsträckningar, öppet odlingslandskap, kyrkoherdebostället, officersbostället (nu Kulturgården) och det forna hamnområdet är intakt och säkrat för framtiden. 62 Kyrkstadsrådets parter arbetar för • Att det finns ändamålsenliga, uppdaterade, väl förankrade och heltäckande styrdokument för världsarvsområdet och buffertzonen vilka tillämpas rättssäkert och långsiktigt, samtidigt som ny kunskap beaktas. • En kvalitetssäkrad bygglovprocess kring kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i världsarvet. • Att tillsynsinsatser genomförs vilka bidrar till att förhindra förfall eller en utveckling som skadar det kulturhistoriska värdet. • Att finna långsiktigt hållbara förvaltningsprocesser för att säkerställa de mest förfallna stugorna och motverka att nya stugor hamnar i samma situation. • Att alla ägare till skyddad bebyggelse känner ansvar för att vårda sina byggnader varsamt och har tillgång till information, utbildning och stöd i sin roll som byggnadsvårdare. • Att kyrkstugor renoveras och att all kulturhistorisk bebyggelse underhålls med rätt material och metoder. • Att genom förebyggande löpande, riktade och allmänna informations insatser, tillsyn, sotning och brandskyddskontroller förhindra att bränder uppstår. • Att samtliga tillsynspliktiga verksamheter inom världsarvet kontrolleras ur brandskyddssynpunkt. • Att gator och vägars utformning och drift inte bidrar till att skada bebyggelsen eller fornlämningen. • Att skötsel av kyrkovallen sker på traditionellt sätt och att vid behov justera grönytornas nivåer för vattenavrinning. • Att utsmyckningar och tillägg förekommer sparsamt och i förekommande fall är medvetet valda och utformade för att stärka platsens kultur- historiska identitet. 63 19 Besökare och attraktioner ”Nya företag behöver etablera sig och tillväxt ske hos redan verksamma företag.” Världsarvets värden ska förmedlas till medborgare och besökare. Besöksnäringen är en prioriterad näring i såväl EU, Sverige som Luleå kommun. I arbetet med att stärka Luleås identitet som kuststad kan Gammelstads historia, som är intimt knuten till hav och hamn, ge rot och förankring till Luleå av idag. I Visit Luleås verksamhetsplan framgår att organisationen ska hjälpa till med utveckling av attraktiva reseanledningar så som Gammelstads kyrkstad. I program för Vision 2050 ska Luleå kommun arbeta för att utveckla besöksmålet Gammelstads kyrkstad. Utifrån näringens behov, regionens unika förutsättningar och de fokusområden som den nationella turismstrategin pekar ut, har ett antal strategiska insatsområden för destinationen Swedish Lapland och dess lokala resmål identifierats av besöksnäringsorganisationerna (däribland Luleå kommun och Visit Luleå). På lokal destinationsnivå (Luleå och Gammelstads kyrkstad), handlar det om att säkerställa att företagen, produkterna, marknad och kommunikation svarar mot den internationella gästens behov, krav och förväntningar. Nya företag behöver etablera sig och tillväxt ske hos redan verksamma företag. Företagen i besöksnäringen behöver öka sin affärsmässighet och bli ekonomiskt hållbara så att de kan expandera, anställa personal, attrahera kompetens samt svara mot morgondagens krav från den nationella och internationella gästen. Att förbättra handlar om att höja destinationens lägstanivå inom alla strategiska insatsområden med satsningar mot en internationellt attraktiv och hållbar destination i världsklass. Det här vill vi uppnå Gammelstads kyrkstad är ett av länets ledande besöksmål och en reseanledning till Luleåregionen och Swedish Lapland. Besökaren ska möta ett gott värdskap och service av bästa kvalitet. Besöksnäringens aktörer verkar för att utjämna säsongsskillnaderna. Besökaren möts av relevant information beroende på säsong. Besökarens förväntningar bygger på berättelsen om Gammelstad och de sedvänjor som är sammanbundna med kyrkstadslivet. Under höst, vinter och vår lyfter vi särprägeln kring årstiderna med snö och mörker, vårvinter, lugn och ro, avskildhet, vila och rekreation, den levande kyrkstadstraditionen och vad den innebär. Under sommaren lyfter vi program och aktiviteter i besöksmålet. Det som marknadsförs är också det som infrias. Gammelstads kyrkstad syns i centrala Luleå; det bidrar till att öka besökares och luleåbors medvetenhet och kunskap om Gammelstad som besöksmål samt gör det lättare att hitta dit. Det visar också att Gammelstad har en tydlig och stark roll i platsmarknadsföringen av Luleå. Besökaren ska via destinationen Luleå och Swedish Laplands huvudkanaler nå information om utbud och service. Kommunikationen skiljer sig beroende på syfte och målgrupp samt hur distributionen och försäljningskanalerna ser ut för vald marknad och målgrupp. En blandning av kortsiktig kommunikation som är säljdrivande, med långsiktiga budskap som bygger kännedom om destinationen och skapar en positiv bild över längre tid. Världsarvet är en attraktiv och tillgänglig plats att besöka och en attraktiv plats för entreprenörer att etablera och utveckla sina verksamheter på. Vi arbetar tillsammans för att utveckla destinationen och möjliggöra produkt- och affärsutveckling i området, därför ska också den turistiska infrastrukturen säkerställas. Nederluleå kyrka från sent 1400-tal är besöksmålets kronjuvel. Visitor Centre fungerar som entré för alla besökare till området och ansvarar för att förmedla världsarvets kulturhistoriska värden via utställningar, programverksamhet och guidningar. 20 Turismens exportvärde, det vill säga den utländska besökarens konsumtion i Sverige, är högre än exportvärdet för både personbilar (37,6 mdkr) och järn- och stålindustri (57,1 mdkr) tillsammans. Ett värde som idag ökat till 106,5 miljarder kronor. 64 Kyrkstadsrådets parter arbetar för • Att utjämna besöksmålets säsongsskillnader. • Att lyfta fram kyrkstadens unika karaktär – lugnet, tystnaden, det ödsliga i vardagen på ett positivt sätt och visa på kontrasten till det livfulla vid årets större kyrkhelger och evenemang. • Att lyfta mörker, snö och kyla på ett positivt sätt. •Att lokalbefolkningen (Luleåregionen), som är en viktig målgrupp, känner till och tar del av programutbudet. •Att skapa fler och bättre paketerbara produkter samt säljbara paket. •Att besökarna väljer kunskapsbaserade upplevelser förmedlade av kunniga och auktoriserade Gammelstadsguider. •Att särskilt lyfta fram världsarvet i destinationsmarknadsföringen via samlade huvudkanaler. •Att det finns tillgång till mat och fika i Gammelstad året om. •Att tomma affärslokaler hyrs ut till verksamheter som berikar besöksmålet och hyresvärden säkerställer att verksamhetsidkaren får ta del av rekommenderade öppettider och informeras om regler för skyltning, utemöblering etc. •Att förbättra hänvisningar och skyltning till sevärdheter och service inom området. •Att infrastruktur utvecklas som underlättar för besökaren att användanda modern informationsteknik (IKT). •Att säkerställa att flera språk används i informationsmaterial och informationskanaler. •Att evenemangsparkeringen vid järnvägen används vid årets största evenemang och arrangörer verkar för att underlätta för lokalbuss och utryckningsfordon att ta sig fram vid stora evenemang genom att använda parkeringsvakter. En riktlinje kring trafik- och parkeringsfrågor till stöd för evenemangsarrangörer tas fram. •Att det ska vara lätt att åka buss från Luleå till Gammelstad, både för svensktalande och utländska besökare. •Att genomföra minst en marknadsundersökning till stöd för utvecklingen av destinationen. • Att genomföra tillgänglighets-/orienteringsstudie till stöd för besöksmålet. •Att Kyrkparken förbättras utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. •Att stärka utbudet av aktiviteter som drar besökare och lokalbefolkning. •Att världsarvet är en stående punkt på agendan för Luleås redaktionsråd och representeras även i redaktionsrådet av en representant från Visitor Centre. •Att säkerställa att det fortsatt finns ett utbud av övernattningsmöjligheter. 65 21 Förvaltare och intressenter I detta kapitel beskrivs världsarvets förvaltare och intressenter, deras roller och ansvar. 1) Förvaltare består av ägare av vägar, mark eller byggnader inom området och ingår i Kyrkstadsrådet. Förvaltarna är Luleå kommun, Nederluleå församling, Nederluleå kyrkstugeägarförening, Nederluleå hembygdsförening, Kyrkbyns intresseförening och Trafikverket. 2) Intressenter är organisationer vars verksamhet berör världsarvet. Intressenterna i Kyrkstadsrådet är Länsstyrelsen och Visit Luleå. Utöver dessa finns andra viktiga intressenter, till exempel olika företag, föreningar, museer m fl. Till roll- och ansvarsbeskrivningarna som följer finns åtgärdsplaner som listar aktiviteter som ansvarig har för avsikt att genomföra i syfte att uppfylla för perioden ställda mål formulerade i kapitlet Målområden. Till stöd för att säkerställa att verksamhet bedrivs mot uppsatta mål finns också en egenkontrollplan. Förvaltare och intressenter har möjlighet att revidera dessa planer under planperioden. De har därför lyfts ut i en särskild bilaga. Nästa revidering kommer att ske inför verksamhetsåret 2017. Kyrkstadsrådet kommer löpande att följa upp hur målen i förvaltningsplanen uppfylls. Kyrkstadsrådets parter • Prioritera kulturmiljövärden som bedöms som mycket höga och ge dem utrymme att utvecklas. • Ge utrymme för och prioritera Gammelstads kyrkstad och dess entréer. I strategiområden Vilja uppleva Program B lyfts världsarvet Gammelstads kyrkstad upp som ett viktigt besöksmål att prioritera fram till år 2020. En utveckling av besöksmålet världsarvet Gammelstads kyrkstad gynnar de kulturella och kreativa näringar som verkar i området. Mål kring detta formuleras i Entreprenörskap Program E. Luleå ska etablera sig starkare som plats för fritidsresor och utvecklas till norra Skandinaviens ledande destinationer för möten och konferenser. Besöksnäringen är en del av den så kallade upplevelsenäringen. En välskött kulturmiljö med erkänt internationell betydelse – som ett världsarv – är en potentiell styrka för besöksnäringen. Luleå kommun Som ägare av vägar, park och enskilda byggnader är Luleå kommun en av de större förvaltarna inom världsarvsområdet. Kommunen har också verksamhet i och i anslutning till området. Dessa är bland annat Kyrkbyskolan och Kyrkbyns förskola (Barnoch utbildningsförvaltningen), friluftsmuseet Hägnan och Visitor Centre (Kulturförvaltningen). Luleå kommun stakar ut viktiga framtidssatsningar i Program Vision Luleå 2050. I strategiområde Klara av förändring Program D prioriteras utveckling av besöksmålet världsarvet Gammelstads kyrkstad och dess kulturmiljö. 22 • Prioritera och utveckla besöksmålen och stråket från världsarvet Gammelstads kyrkstad via Friluftsmuseet Hägnan genom Gammelstadsvikens naturreservat till Luleå tekniska universitet och Teknikens hus. • Långsiktligt och strategiskt stimulera till en växande arbetsmarknad inom kulturella och kreativa näringar, Viktiga principer på lång sikt är att bygga en stark lokal identitet och för det behövs kulturmiljö. Identiteten bygger på att historien ges plats och företräde i samhällsbygget. Likväl ska Luleå erbjuda det bästa boendet. Attraktiva bostäder och boendemiljöer är viktigt för att invånarna ska trivas och för att fler människor ska vilja komma hit. Identiteten som kuststad för Luleå ska betonas. Gammelstads historia och kulturmiljö bidrar till ovanstående. Värdskapet ska förbättras och kommunala verksamheter som arbetar med evenemang och besöksnäring ska samordnas. I egenskap av prioriterad plats och besöksmål ska Gammelstads kyrkstad utvecklas och förbättras kring frågor som gäller kännedom (för både boende och besökare) samt tillgänglighet (öppettider, kommunikation, ekonomi, fysisk tillgänglighet, språk mm). 66 är bred och i den ingår internationella besökare likväl som ortsbefolkning. Barn- och unga är en prioriterad grupp som nås via bland annat skolprogram kring världsarv i allmänhet och kyrkstadens kulturarv i synnerhet. Friluftsmuseet visar Norrbottnisk kulturhistoria och den allmogekultur som kyrkstadslivet är sprungen ur. Världsarvssamordnaren är placerad i Kulturförvaltningen och arbetar i huvudsak inåt världsarvet, som stöd åt dess förvaltare, samt utåt mot det svenska- och nordiska världsarvsnätverken. Samordnaren leder förvaltningsplaneprocessen och kan driva eller medverka i projekt som syftar till att uppfylla målen i förvaltningsplanen. Det världsarvsspecifika innehållet på lulea.se/gammelstad ansvarar samordnaren för. Miljö- och byggnadsförvaltningen Inom flera av programmen finns mål som rör världsarvet. Arbetsmarknadsförvaltningen Ansvarar för kommunala ferieungdomar. Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolorna och skolorna i Luleå har en viktig roll att axla som spridare av kunskap om världsarv i allmänhet och Gammelstads kyrkstad i synnerhet. Världsarvsskolornas pedagoger deltar aktivt i det internationella nätverket AspNet. Den nationella läroplanen styr skolverksamheten och behov finns av att lokalt uppmärksamma innebörden av att ha världsarvsskolor. Det är önskvärt att alla barn och elever i Luleå kommer i kontakt med världsarvet Gammelstads kyrkstad någon gång under sin skolgång. Fritidsförvaltningen Luleå turistbyrå informerar om besöksmålet Gammelstads kyrkstad, vad besökaren kan finna i form av upplevelser och service. De vänder sig till svenska och utländska besökare. Luleå turistbyrå ansvarar tillsammans med Visit Luleå för besöksinformation på lulea.nu. Kommunledningsförvaltningen Inom Kommunledningsförvaltningen finns bland annat Samhällsutvecklingskontoret och Tillsväxtkontoret vilka berörs av världsarvsfrågorna i olika sammanhang. Kommunikationskontoret ansvarar för teknisk drift av lulea.se/gammelstad. Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen ansvarar för världsarvsförmedling via verksamheten i Visitor Centre och friluftsmuseet Hägnan. Visitor Centre använder visningar, utställning och programverksamhet för att förmedla världsarvets kulturhistoriska värden. Målgruppen Avdelningen för bygglov och prövning handlägger bygglov, förhandsbesked och utför tillsyn för kulturhistorisk skyddad bebyggelse inom världsarvsområdet. För kyrkstaden gäller speciella regler. De preciseras i detaljplan PL 166 som syftar till att bevara och skydda kyrkstadens kulturhistoriska värden för framtiden. Räddningstjänsten Räddningstjänsten utför tillsyn, utformar insatsplanen samt informerar bl.a. kyrkstugeägare årligen om regler kring sotning etc. Via Sotningsväsendet samlar Räddningstjänsten data kring antal eldstäder i bruk och eldstädernas skick. Stadsbyggnadsförvaltningen Förvaltningens ansvar sträcker sig över såväl övergripande stadsplanering som daglig drift. Inom avdelningen Drift och underhåll återfinns områdena fastighet samt gata och park vilka är de verksamheter som dagligdags verkar i världsarvet. Drift- och underhållsfrågor påverkar våra medborgares vardag och är i mångt och mycket kommunens ansikte utåt. I avdelningens verksamheter ingår inslag av kreativ och skapande karaktär i syfte att skapa mervärde, upplevelse och attraktion för våra medborgare och besökare. Fastighetsavdelningen förvaltar kommunens fastighetsbestånd, med ansvar för upplåtelseprocess, underhållsplanering, drift samt skötsel och tillsyn. Inom världsarvsområdet förvaltar Stadsbyggnadsförvaltningen flertalet kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Luleå kommuns bolag Flera av de kommunägda bolagen har verksamhet som rör världsarvet. Till exempel Luleå Energi vars verksamhet och anläggningar kan påverka kulturmiljö och fast fornlämning. LLT ansvarar för en viktig del av att göra världsarvet tillgängligt för besökare. 67 23 Nederluleå församling, Svenska kyrkan Trafikverket Mitt i världsarvet ligger Nederluleå kyrka, Nederluleå församlings huvudkyrka. Kyrkans verksamhet är av såväl traditionell som modern karaktär och pågår både vardag och helg. Med gudstjänster, musik och övrig verksamhet lockas besökare till kyrkan och världsarvet. Kyrkan är en populär församlingskyrka som är välbesökt vid gudstjänster och flitigt använd vid livets högtider. Kyrkan är öppen för besökare året om. Runt Nederluleå kyrka ligger kyrkstugorna på församlingens mark. Församlingen håller register över stugägare och handlägger ägarbyten av stugor. Nya kyrkstugeägare får viktigt välkomstinformation via församlingen som också ansvarar för att kyrkstugorna synas regelbundet utifrån markupplåtelseavtalet. Kyrkvallen 1:1, marken där kyrkstugorna står, sköts av församlingen. Trafikverket förvaltar de statliga vägarna inom världsarvsområdet. Vägsträckorna är väg nr 590, Gamla Bodenvägen, 400 meter lång och väg 968, Rutviksvägen, 300 meter lång. Trafikverket upprättar drift- och underhållsplaner för sträckorna och lägger ut driften på entreprenad. Kyrkbyns intresseförening Gemensamma frågor för kyrkbyborna kan diskuteras i och föras fram genom Kyrkbyns intresseförening som har ett mandat i Kyrkstadsrådet. Föreningen har i mars 2015 inte någon aktiv verksamhet. De som bor inom världsarvet i egna fastigheter ansvarar för vården av sina byggnader. Nederluleå hembygdsförening Föreningens verksamhet rör gamla Nederluleå socken och världsarvet Gammelstad. Föreningen äger kyrkstuga nr 253/254 som de vårdar och bemannar för besökare helger i maj till och med september. Genom studiecirklar och resor bidrar föreningen till kunskapsförmedling om Gammelstads kyrkstad, dess historia och tradition till sina medlemmar. En av föreningens huvudverksamheter är kyrkstuga som föreningen äger. Under helgerna sommartid (maj-sept) är kyrkstugan bemannad med föreningens kunniga guider som berättar om kyrkstadslivet förr. Nederluleå kyrkstugeägarförening Alla kyrkstugeägare (drygt 600 st.) är anslutna till kyrkstugeägarföreningen som representerar ägarna i offentliga sammanhang t ex i Kyrkstadsrådet. Kyrkstugeägarna är bärare av kyrkstadstraditionen. De står för underhåll och reparationer av sina kyrkstugor i enlighet med de lagar som finns. Med undantag för visningsstugan och Nederluleå församlings fåtal stugor är samtliga privatägda. Föreningen bidrar med aktiviteter som attraherar kyrkstugeägare att komma till helgfirande. Byggnadsvård och kunskapsförmedling är andra viktiga verksamhetsfält för föreningen. 24 Länsstyrelsen Länsstyrelsen arbetar för länets bästa och verkar bland annat för att våra kulturmiljöer bevaras, vårdas och utvecklas. Inom ramen för arbetet med världsarvet i Gammelstad ger länsstyrelsen ekonomiskt stöd till byggnadsvårdande arbetet på bland annat kyrkstugor, till den arkeologiska insats som krävs vid mindre markarbeten samt till information om byggnadsvård. Länsstyrelsen kan även stötta projekt som utvecklar världsarvet. Det kan vara projekt som säkerställer världsarvets fysiska miljö, skapar fler kommersiella aktiviteter, handlar om särskilda marknadsföringsinsatser eller ger stöd till enskilda företag. Som regional myndighet har Länsstyrelsen ett särskilt ansvar för tillsynen av fornlämningsområdet, kyrkan och kyrkomiljön. Länsstyrelsen följer utvecklingen i världsarvet Gammelstad och prövar tillstånd till åtgärder som innebär förändringar av kyrkomiljön och fornlämningsområdet. Myndigheten prövar också alla köp av kyrkstugor för att säkerställa att intentionerna i 1818 års kungliga brev följs när stugor säljs till nya ägare. 68 Övriga intressenter Visit Luleå Visit Luleås uppdrag handlar om att stärka handeln och etablera destinationen högt på rankingen hos människor när de ska fatta beslut om var de ska semestra, förlägga små som stora möten, julhandla eller besöka för en weekend. Visit Luleå informerar om och säljer in besöksmålet Gammelstads kyrkstad, vad besöksmålets verksamheter kan erbjuda i form av upplevelser och service till lokala, regionala, nationella och internationella besökare. Detta görs via egna digitala kanaler, tryckta kanaler, boknings- och recensionsplattfomar men även internationellt återförsäljarled (turoperatörer/agenter, inbound/dmc, resebyråer i andra länder). Visit Luleå ska utifrån kompetens och erfarenhet vara en resurs som hjälper entreprenörer (som är partners i Visit Luleå) att paketera sitt erbjudande för att utveckla attraktiva besöksorsaker så att fler besöker och trivs i Luleå och Gammelstads kyrkstad. De hjälper partners med affärs- och produktutveckling samt marknadsutveckling. Visit Luleå representerar också partners i för dem viktiga frågor, vid utvecklingen av destinationens hårda och mjuka konkurrensfördelar. Visit Luleå medfinansierar Swedish Lapland Visitors Board och deltar i det regionala destinationsutvecklingsarbetet. Norrbottens museum Norrbottens museums uppdrag är att samla, förmedla och utveckla det norrbottniska kulturarvet. Museet verkar för länets historia och samtid, för mångfald, det fria offentliga samtalet, för dagens och morgondagens kunskap. I detta arbete ingår också Gammelstad som kulturarv och världsarv. Norrbottens museums arkeologer och bebyggelseantikvarier ger kostnadsfri rådgivning till privatpersoner. Länsmuseet ger även yttranden på remisser från Luleå kommun när det gäller byggnadsvårdsåtgärder och bygglovsfrågor inom världsarvsområdet samt utför vid behov arkeologiska undersökningar. I Norrbottens museums arkiv, bibliotek, bildarkiv och föremålssamlingar finns omfattande bildmaterial, arkeologiskt material och historisk information om Gammelstad. Norrbottens museum har samarbeten med högskolor, universitet och andra kulturarvsinstitutioner, med utbyte av kunskap om Gammelstad som världsarv och fornlämning. Norrbottens museum ger kostnadsfria visningar till skolklasser inom aktuella ämnen och erbjuder vandringsutställningar med regional anknytning till aktörer i hela länet. Länsmuseet erbjuder dessutom pedagogiska material med historiska teman och olika lärarhandledningar, bland annat ”Att adoptera ett framtidsminne” som beskriver ett skolprojekt i samarbete mellan Kyrkbyskolan, Friluftsmuseet Hägnan och Norrbottens museum. Norrbottens museums pedagoger ingår i nätverksgruppen ”Nationellt nätverk för världsarvspedagogik”. Norrbottens museum finns som resurs för kunskap om Gammelstad och samverkar gärna i förmedlingsprojekt och andra samarbetsprojekt angående världsarvsområdets materiella och immateriella värden. 69 25 26 70 Från ord till handling Framgångsrik förvaltning av Gammelstads kyrkstad förutsätter att: De kulturhistoriska värdena är styrande för områdets förvaltning och utveckling, för besöksmålsutvecklingen och för utformningen av den fysiska miljön. De medverkande parterna tar ett tydligt och offensivt ansvar för sina respektive verksamhetsområden samtidigt som de prioriterar samarbete och kommunikation över sektorgränserna. Samverkan och uppföljning Till denna förvaltningsplan följer en bilaga med respektive förvaltare och intressents aktivitetsplaner och egenkontrollplaner. Bilagan ska fungera som ett stöd för förvaltare och intressenter i syfte att uppfylla målen i förvaltningsplanen. Varje förvaltare och intressent ansvarar för att nödvändiga beslut tas i den egna organisationen för att säkerställa att aktiviteter genomförs. Varje förvaltare ansvarar för att deras aktiviteter som genomförs för världsarvet har sin utgångspunkt i de prioriterade målområdena. Kyrkstadsrådet följer upp arbetet löpande. Åtgärdsplaner och egenkontrollplaner kan revideras löpande av förvaltare och intressenter. Identifierade behov Arbetet präglas av hög kvalitet och långsiktighet. Arbetsformer och samverkansgrupper för samtliga berörda parter bör skapas i syfte att verka för att målen i förvaltningsplanen uppnås. Tydliga strukturer för hur den kommunala organisationen ska hantera planperiodens världsarvsfrågor bör upprättas. Foto: Anders Alm 71 27 KOMMUNIKATIONSKONTORET, LULEÅ KOMMUN 2015 Kyrkstadsrådets parter äger tillsammans förvaltningsplanen för Gammelstads kyrkstad. 72 Version 1 September 2015 73 Innehåll Luleå kommun 3 Arbetsmarkandsförvaltningen 3 Barn– och utbildningsförvaltningen 3 Fritidsförvaltningen 3 Kommunledningsförvaltningen 4 Kulturförvaltningen 4 Miljö- och byggnadsförvaltningen 6 Räddningstjänsten 7 Stadsbyggnadsförvaltningen 8 Luleå kommuns bolag 9 Nederluleå försåmling, Svenskå kyrkån 10 Nederluleå hembygdsförening 12 Nederluleå kyrkstugeågårförening 13 Tråfikverket 14 Kyrkbyns intresseförening 15 Lånsstyrelsen 16 Visit Luleå 17 Dennå bilågå ågs i sinå delår åv respektive förvåltåre öch intressent. Endåst Kyrkstådsrådets pårter ingår. Lås mer öm bilågås syfte öch funktiön på s. 4 öch s. 27 i Förvåltningsplånen. 2 74 Arbetsmårknådsförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Program Ansvarig Tidsram Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram/När I samarbete med berörda rekrytera ferieungdomar till visningsstugan AMF Sommaren 2015 och 2016 Uppföljning Bårn- öch utbildningsförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Program Ansvarig Tidsram Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram/När Uppföljning Fritidsförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Program Ansvarig Tidsram Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram/När 3 75 Uppföljning Kömmunledningsförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Medverkar vid planering och genomförandet av kommunikationsplan för Jubileumsåret 2016 Producerar teknisk lösning och layout för ny webb lulea.se/gammelstad Besökare och attraktioner, Kunskap och förmedling Besökare och attraktioner, Kunskap och förmedling Kulturmiljö och bebyggelse, Kunskap och förmedling Fördjupad riksintressebeskrivning eller liknande tas fram som underlag för ett förtydligat OUV samt skydd för buffert zonen och fornlämningen och inarbetas i ÖP. Program Ansvarig Tidsram Kommunikationsko ntoret Planering 2015, genomförande 2016 Dec 2015 Kommunikationsko ntoret Uppföljning SUK Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Löpande teknisk drift av lulea.se/gammelstad Kommunikationskontoret Kommunikationskontoret Producera skyltar, annonser och trycksaker Besöksmålet Gammelstads kyrkstad har en tydligt och stark roll i marknadsföringen av platsen Luleå Tidsram/När Uppföljning Tillväxtkontoret Kulturförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Inhämta och sammanställa kunskap för risk- och behovsanalyser Program Ansvarig Tidsram Kunskap och förmedling KULT, samordnare 2015 Producera mall för nyhetsbrev inåt v-arvet Kunskap och förmedling KULT, samordnare 2015 Genomföra en auktorisationsutbildning Kunskap och förmedling KULT, samordnare 2016 Uppmärksamma jubileumsåret 2016 Levande kyrkstad, Kunskap och förmedling, Besökare och attraktioner KULT, samordnare 2016, utvärdering 2017 4 76 Uppföljning Att göra Målområde Arrangera 2016 års ViSkonferens Medverka för långsiktigt hållbara förvaltningsprocesser för att säkerställa de mest förfallna stugorna Genomföra OUV-utbildning till kommunala förvaltare (drift) Genomföra OUV-utbildning till besöksnäring via Visit Luleå Söndagsguidningar för allmänheten under lågsäsong Ta fram självinstruerande material för yngre och äldre (världsarvsresenär, GPSskattjakt mm.) Erbjuda utbildning för pedagoger Ta fram material för att berätta om världsarvet för elever och pedagoger Historiska skyltar uppdateras och förnyas Utveckla entréer genom iordningställande av marker Program Ansvarig Tidsram Alla KULT, samordnare September 2016 Kulturmiljö och bebyggelse/ KULT, samordnare 2016 Kunskap och förmedling, Kulturmiljö och bebyggelse Kunskap och förmedling, Besökare och attraktioner, Kulturmiljö och bebyggelse Kunskap och förmedling, Besökare och attraktioner Kunskap och förmedling, Besökare och attraktioner Kunskap och förmedling KULT, samordnare Hösten 2015 KULT, samordnare Våren 2016 KULT, Visitor Centre/ Hägnan 2015 KULT, Visitor Centre/ Hägnan 2015 KULT, Visitor Centre/ Hägnan KULT, Visitor Centre/ Hägnan KULT, Visitor Centre/ Hägnan 2016 KULT, Visitor Centre/ Hägnan 2015 Kunskap och förmedling Kunskap och förmedling, Besökare och attraktioner Kulturmiljö och bebyggelse 5 77 2016 2015 Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att: Ansvarig Tidsram/När Årlig återsamling för Gammelstadsguider KULT, samordnare 2015 och 2016 Nyhetsbrev distribueras minst 3 ggr per år KULT, samordnare 2016 Administrera Kyrkstadsrådet och leda arbetet med förvaltningsplaneuppföljning Leda Kyrkstadsrådet KULT, samordnare Löpande KULT, kulturchef löpande Program riktade till lokalbefolkningen kring världsarvets värden arrangeras årligen Skolprogram kring världsarvets värden har hög tillgänglighet och erbjuds årligen Delta i Visit Luleås redaktionsråd KULT, Visitor Centre/Hägnan KULT, Visitor Centre/Hägnan KULT; Visitor Centre/Hägnan 2015 Uppföljning 2015 Miljö- öch byggnådsförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Se över och förbättra rutiner för underhåll och tillägg i världsarvsområdet och buffertzonen. Kulturmiljö och bebyggelse/ Program Ansvarig Tidsram Uppföljning MBF, Bygglov och tillsyn Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Antikvarisk medverkan vid handläggning av och vid underhåll och ändringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i v-arvet. MBF 6 78 Tidsram/När Uppföljning Råddningstjånsten Aktivitetsplan Att göra Målområde Särskild tillsyn av tillsynspliktig vht inom v-arvet Utskick till boende och kyrkstugeägare angående eldnings- och fyrverkeriförbud Kulturmiljö och bebyggelse Kulturmiljö och bebyggelse, Kunskap och förmedling Kunskap och förmedling Leverera data kring brandskydd/sotning Program Ansvarig Tidsram Uppföljning RTJ RTJ 2015 RTJ 2015 Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Brandskyddsutbildning årligen till åk 2 och 8. RTJ Brandskyddsinformation årligen till kyrkstugeägare (förslagsvis luckstängning i okt.) samt i samband med Hägnans julmarknad. Sotning och brandskyddskontroller sker enligt särskilda föreskrifter för världsarvsområdet RTJ Tidsram/När RTJ 7 79 Uppföljning Stådsbyggnådsförvåltningen Aktivitetsplan Att göra Målområde Inarbeta världsarvet, buffertzon och fornlämningsmark i ÖP. Åtgärda kommunala vägar enligt TFV ÅVS Kulturmiljö och bebyggelse / SBF, Stadsplanering Kulturmiljö och bebyggelse, Besökare och attraktioner Kulturmiljö och bebyggelse, Kunskap och förmedling SBF Kulturmiljö och bebyggelse, Kunskap och förmedling SBF, Stadsplanering Kulturmiljö och bebyggelse SBF, Stadsplanering Kunskap och förmedling SBF, Stadsplanering Kulturmiljö och bebyggelse, Kunskap och förmedling Kunskap och förmedling Levande kyrkstad, Besökare och attraktioner Bestämmelserna i 1995 års detaljplan utvärderas och uppgraderas vid behov. Behöver den utökas? Revideras, bestämmelser utvecklas? Ny uppdaterad byggnadsvårdshandledning kring kyrkstugor och den övriga värdefulla bebyggelsen tas fram Utreda (de planmässiga) möjligheterna att återuppbygga brandhärjad byggnad Beskriva OUV och skydd för kulturhistorisk bebyggelse (underlag ev. uppdaterade planbestämmelser) för stöd till ägare och myndigheter Berörd personal medverkar vid OUV-utbildning Leverera data kring VA Invändig renovering av servicebyggnader. Program Ansvarig Tidsram Uppföljning SBF, Drift och underhåll Påbörjas hösten 2015 2016 SBF, VA 2015 SBF, Fastigheter 2015 SBF, Stadsplanering 8 80 Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram/När Ränndalar, diken och trummor hålls fria från igenväxning Drift av gata och mark inte skadar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller fornlämning under mark Personal har kännedom om de särskilda förutsättningar som råder kring drift och underhåll inom världsarvsområdet Utsmyckning, planteringar och utemöblering är sparsam och i de fall de förekommer sker medvetet, med hög kvalitet och bidrar till att stärka kulturmiljöns identitet Drift av fastigheter inte skadar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller fornlämning under mark. Underhåll av skyddade byggnader sker med antikvarisk medverkan. SBF, Drift och underhåll SBF, Drift och underhåll Uppföljning SBF, Drift och underhåll SBF, Drift och underhåll SBF, Fastighet Luleå kömmuns bölåg Aktivitetsplan Att göra Målområde Program Tydligare skyltning och karthänvisningar i busskurer och tidtabeller Besökare och attraktioner Ansvarig Tidsram Uppföljning LLT Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidtabeller och reseinformation som rör varvet finns på svenska och engelska LLT Tidsram 9 81 Uppföljning Nederluleå försåmling, Svenskå kyrkån Aktivitetsplan Att göra Målområde Ansvarig Tidsram Uppföljning Uppföljning av utskick och kontakt med stugägare som har stugor med eftersatt underhåll. Område I. Utskick och kontakt med stugägare som har stugor med eftersatt underhåll. Område II. Utskick och kontakt med stugägare som har stugor med eftersatt underhåll. Område III. Medverka för långsiktigt hållbara förvaltning- för att säkerställa de mest förfallna stugorna Utvärdering av gräsröjningsprojekt. Fysisk miljö och byggnv. Kanslichef Handläggare Startade 2014 2015 Fysisk miljö och byggnv. Kanslichef Handläggare Start 2015 2016 Fysisk miljö och byggnv. Kanslichef Handläggare Start 2016 2017 Kulturmiljö och bebyggelse Kanslichef 2016-1230 Fysisk miljö och byggnv. Kanslichef Fastighetschef Startade 2014 Se över och ev justera marknivåer i samband med ev vägåtgärder från Lkn och TFV. Ta fram ny trycksak med utförligare info om kyrkobyggnaden och inventarier. Ta fram trycksak eller annat media om renoveringen av kyrkan. Utveckla/revidera markupplåtelseavtalet. Kulturmiljö och bebyggelse, Besökare och attraktioner Kunskap och förmedling Testa en ny ungdomshelg. Inreda Tre kamrar för visning och användande i undervisning. Kunskap och förmedling Informatör Kulturmiljö och bebyggelse, Levande kyrkstadstradition Levande kyrkstadstradition Länsstyrelsen NL församling Kunskap och förmedling Hägnan Kanslichef 10 82 Kyrkbypräst med arbetslag. Hösten 2015 Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram/När Förvärv av kyrkstugor handläggs. Handläggare NL församling Löpande Information till nyblivna stugägare sammanställs och lämnas ut. Det kallas till och genomföra kyrkstugesyn en gång om året. Stugägarna delges resultatet av kyrkstugesynen. Sommarkonfirmander uppmuntras att övernatta i kyrkstugor. Kommunikation kring kyrkhelgerna med kyrkstugägareföreningen. Grönytor sköts sommartid. Handläggare NL församling Löpande Arbetsutskottet/ Handläggare NL församling Handläggare NL församling Höst Pedagoger NL församling Vår/sommar Höst Kyrkbyteamet Fastighetstekniker Sommar 11 83 Uppföljning Nederluleå hembygdsförening Aktivitetsplan Att göra Målområde Ansvarig Tidsram Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Medlemmar är utbildade och intresserade av att bemanna visningsstugan maj – sept. 12 84 Tidsram/När Uppföljning Nederluleå kyrkstugeågårförening Aktivitetsplan Att göra: Målområde Ansvarig Ta fram checklista för årlig kyrkstugevårdtillsammans med berörda Upprätta och kommunicera e -postlista till stugägare Medverka för långsiktigt hållbara förvaltnings-processer för att säkerställa de mest förfallna stugorna Kulturmiljö och bebyggelse Tidsram Uppföljning Kunskap och förmedling Kulturmiljö och bebyggelse Egenkontrollplan Säkerställa att: Ansvarig Tidsram/När Årligen genomförs aktiviteter med byggnadsvård som tema Årligen arrangeras lucköppning och luckstängning Medlemmar uppmuntras att låna ut sin stuga under konfirmationsläsningen Representanter från styrelsen deltar i kyrkstugesynen Samverka med församlingen kring kyrkhelger och lucköppning resp. stängning Styrelsen Löpande Styrelsen Vår och höst Styrelsen Lucköppning Styrelsen Årligen Styrelsen Löpande 13 85 Uppföljning Tråfikverket Aktivitetsplan Att göra Målområde Ansvarig Förslag i ÅVS utförs Kulturmiljö och bebyggelse, Besökare och attraktioner Tidsram Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Vinterväghållning sker på ett varsamt sätt så att kulturhistorisk bebyggelse inte skadas 14 86 Tidsram/När Uppföljning Kyrkbyns intresseförening Aktivitetsplan Att göra Målområde Program Ansvarig Tidsram Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram/När 15 87 Uppföljning Lånsstyrelsen Aktivitetsplan Att göra Målområde Ansvarig Tidsram Ta fram ett nytt informationsmaterial om fornlämningsområdet och vad som gäller för olika markingrepp, samt förtydliga skillnaden mellan fornlämningsoch världsarvsområdet. Att delas ut till boende och kyrkstuguägare. Göra en kartläggning av behov av övergripande tillgänglighetsinsatser för allmänheten, som audioguider, information på andra språk än de stora turistspråken Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Före 2020 Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Före 2020 Bidra till att utveckla Stads-GIS till ett handläggarverktyg Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att Ansvarig Tidsram Köp av kyrkstugor prövas mot intentionerna i 1818 års kungliga brev. Rättsenheten Löpande Vid behov prioritera stöd till byggnadsvård på kyrkstugor Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Enheten för samhällsplanering och kulturmiljö Löpande Prioritera information kring byggnadsvård & bygghantverk Prioritera stöd till relevant kunskapsuppbyggnad kring kulturmiljön Lämna stöd till arkeologiska insatser vid smärre markingrepp Delta vid informationsmöten med kyrkstuguägarna, när behov finns Delta i kyrkstugusyn Delta i arbetet med långsiktigt hållbara förvaltningsprocesser för att säkerställa de förfallna kyrkstugorna 16 88 Årligen Löpande Löpande Löpande Årligen 2016-12-30 Uppföljning Visit Luleå Aktivitetsplan Att göra Målområde Ansvarig Tidsram Gstads kyrkstad representeras i Visit Luleås referensgrupp för privatturism samt konferens och kongress Besökare och attraktioner 4 ggr/år 20152020 Halvårsvis Gammelstads kyrkstad representeras i det lokala redaktionsrådet Besökare och attraktioner 1 ggr/mån Löpande Delta i träffar för aktörer i Gammelstads kyrkstad som anordnas av Visitor Centre Bjuda in representanter från Visitor Centre till månatliga Turistbyråträffar hos Visit Luleå Besökare och attraktioner 2 ggr/år Halvårvis Besökare och attraktioner 1 ggr/mån Löpande Gammelstads kyrkstad är en del av visningsresor och pressresor Besökare och attraktioner Minst 4 ggr/år Årsvis Gammelstads kyrkstad lyfts som besöksmål under mässor och workshops i återförsäljarledet Besökare och attraktioner Minst 2 ggr/år Halvårsvis Gammelstads kyrkstad finns med i produktkataloger riktade till turoperatörer och agenter. Besökare och attraktioner 2 ggr/år Halvårsvis Vara sammankallande för ”Gammelstadsgruppen” Besökare och attraktioner (Affärsutv.kommunikationsa nsv. VLAB) 4 ggr/år Halvårsvis Kunskap och förmedling, Besökare och attraktioner (Affärsutvecklare VLAB) 1 ggr/år Årsvis, med start 2016 Delta i planerande och genomförande av utbildningsinsatser för entreprenörer i Gammelstads kyrkstad som är partners i Visit Luleå Uppföljning Egenkontrollplan Säkerställa att: Ansvarig Tidsram/När Tillsammans med andra aktörer driva frågan om infrastrukturutveckling Företräda partners i Gammelstads kyrkstad gentemot beslutsfattare och andra organisationer Hjälpa partners i Gammelstads kyrkstad med affärs- och produktutveckling Planera och genomföra marknads- och kommunikationsaktiviteter Tillsammans med andra aktörer driva frågan om infrastrukturutveckling Företräda partners i Gammelstads kyrkstad gentemot beslutsfattare och andra organisationer VD VLAB Affärsutvecklare VLAB löpande Affärsutvecklare VLAB Kommunikationsansvarig VLAB VD VLAB Affärsutvecklare VLAB löpande 17 89 löpande löpande löpande löpande Uppföljning LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Avdelning Anna Lindh Wikblad 2015-10-02 1 (2) Ärendenr 2015/1249-217 Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Centrum Ärendenr 2015/1249-217 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar och bolag utarbeta en utvecklingsplan för centrum i enlighet med Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum, 2015-09-09. Sammanfattning av ärendet I översiktsplanen anges att utvecklingsplaner ska tas fram för stadsdelar, samlande byar och stadsnära byar. En utvecklingsplan ska göra översiktsplanen tydligare. Utvecklingsplanen ska också vara vägledande för användning av mark och vatten. Utvecklingsplan Luleå centrum fokuserar på tre delområden, Mötesplatser, Bebyggelse och handel samt Trafik. Den kommer att utgöra fördjupad översiktsplan för centrum. Uppdragsgivare/projektägare: Kommunstyrelsen/kommun-direktören. Styrgrupp: Kommundirektörens ledningsgrupp. Beskrivning av ärendet Uppdragsbeskrivningen innehåller nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys enligt HåSta-verktyget (HåSta, Hållbar stadsdel), som är ett verktyg för att säkerställa koppling till översiktsplanen samt att alla hållbarhetsdelar tas tillvara dvs ekologisk, ekonomisk och social beaktas. Arbetet förslås bedrivas i tre delprojekt: Mötesplatser, Bebyggelse och handel samt Trafik. I uppdragsbeskrivningen för utvecklingsplan centrum beskrivs avgränsningar, förslag till organisation samt tidplan. Organisation Uppdragsgivare/projektägare: Kommunstyrelsen/kommundirektören. Styrgrupp: Kommundirektörens ledningsgrupp. Delprojekt 1 Mötesplatser Projektledare: Stadsbyggnadsförvaltningen. Luleå centrum är i behov av fler mötesplatser som är tillgängliga, gratis och samlar människor från olika generationer för att tillgodose behovet idag och i framtiden. Utvecklingsplanen ska behandla fysiska förslag och hantera 90 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Avdelning Anna Lindh Wikblad 2015-10-02 2 (2) Ärendenr 2015/1249-217 kommunens samordning för att skapa fler och bättre mötesplatser både inomhus och utomhus. Delprojekt 2 Bebyggelse och Handel Projektledare: Samhällsutvecklingskontoret. Bebyggelse och handel behandlar vad, var och hur vi ska bygga i Luleå centrum. Bebyggelse och handel ska även behandla fysiska förslag samt hantera behov av samordning mellan olika aktörer för att stärka och utveckla handel, restauranger och caféer. Delprojekt 3 Trafik Projektledare: Samhällsutvecklingskontoret. Delprojekt 3 ska behandla förslag för att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt samt minska andelen biltrafik i och till centrum. Utvecklingsplanen ska även behandla buller och möjligheten till tysta områden samt luftföroreningar från trafiken. Förutom de tre delprojekten kommer andra frågor som alkohol och tobak, dagvattenhantering, sortering av avfall och produktion av energi att ingå arbetet med utvecklingsplanen. Beslutsunderlag Samhällsutvecklingskontorets tjänsteskrivelse 2015-09-09. Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum (bilaga) Anna Lindh Wikblad Kontorschef Samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Samhällsutvecklingskontoret 91 • • • Uppdragsbeskrivning Uppdragsbeskrivning för utvecklingsplan Luleå centrum 1 92 2015-09-29 93 Innehåll Inledning5 Bakgrund5 Mål och syfte 6 Avgränsning för utvecklingsplan 7 Frågor som utvecklingsplanen ska behandla 7 Organisation för fortsatt arbete 10 Begrepp och nivåer 11 Process12 Tidplan13 Bilaga 1. HåSta – hög och låg kvalitet i Luleå centrum 14 Barn och unga 14 Mötesplatser15 Demokrati15 Speciella värden 16 Arbete, hälsa och trygghet 17 Bostäder17 Resor18 Energi, klimat och resurser 18 Företag19 Extra19 Områdesrekommendationer20 Värdering21 94 4 95 Inledning Bakgrund Riktningarna och programmen till Vision Luleå 2050 är kommunens översiktsplan. Programmens grundläggande idé är att samhällsutvecklingen ska ske med ett helhetsperspektiv. Kommunens förvaltningar och bolag ska arbeta samordnat för att så långt som möjligt styra samhället mot en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. För att gå från ord till handling ska utvecklingsplaner tas fram. Dessa ska bygga på historia, nutid och framtid och tas fram i samverkan med det civila samhället och andra viktiga aktörer. Kommunledningsförvaltningens Samhällsutvecklingskontor har fått i uppdrag att ta fram en inledande studie och uppdragsbeskrivning för arbete med en utvecklingsplan för Luleå centrum. Arbetet har letts av Frida Wikström och Göran Gabrielsson, Samhällsutvecklingskontoret. I framtagandet av utvecklingsplaner ska de områdesrekommendationer som finns i översiktsplanen vidareutvecklas och konkretiseras. För att få en bred och samlad bild av Luleå centrum har dessutom ett bedömningsverktyg använts för att bedöma kvaliteten av vissa indikatorer som är centrala för arbete enligt översiktsplanen. Verktyget heter HåSta vilket avser hållbar stadsdel. Verktyget är framtaget speciellt för att säkerställa att utvecklingsarbete sker enligt översiktsplanen och därigenom för en hållbar utveckling. Stadsdelens starka och svaga kvaliteter bedöms och används som underlag för fortsatt arbete. Verktyget innehåller indikatorer och en beskrivning av vad som är hög respektive låg kvalitet. Indikatorerna är indelade i olika områden som kommer från programmen. De är: • Barn och unga • Mötesplatser • Demokrati • Speciella värden • Arbete, hälsa och trygghet • Bostäder • Resor • Energi klimat och resurser • Företag 5 96 Mål och syfte Den inledande studien ska beskriva läget i stadsdelen med utgångspunkt från de mål och strategier som är beslutade i programmen, de mest avgörande frågorna för stadsdelen för att nå kommunens gemensamma bild för samhällsutveckling. Syftet är att avgränsa det fortsatta arbetet med utvecklingsplan Luleå centrum samt beskriva behov av resurser, organisation och tidplan för arbetet. 6 97 Avgränsning för utvecklingsplan Utvecklingsplan Luleå centrum kommer att utgöra en fördjupad översiktsplan för området till dess att programmen revideras och antas. Då kommer utvecklingsplanen inarbetas i programmen och bli en del av den kommunövergripande översiktsplanen. Avgränsningen för utvecklingsplanen grundar sig i resultaten av HåSta samt ett dialogmöte med kommunens olika förvaltningar. Motiv och resonemang kring de olika frågeställningarna och beskrivning av dialogmötet finns i bilaga 1. Utvecklingsplan Luleå centrum ska beskriva åtgärder för samhällsutveckling i centrumområdet. Det handlar om utveckling för de som bor och lever i centrum, för de som arbetar och handlar, för de som möts och vistas i Luleå centrum och för kommunikationer och miljö. Utvecklingsplanen behandlar frågor med ”behov av kvalitetshöjning” samt de frågor med ”visst behov av kvalitetshöjning” i HåStan som ansågs viktigast vid dialogmötet. Den geografiska avgränsningen omfattar centrumhalvMjölkudden ön, Östermalm och Skutvikens vattenområde. Områdesrekommendationerna ska ligga till grund för och preciseras i det fortsatta arbetet. Skutviken Östermalm dsv elsta m Gam Gültzauudden Norra Hamn n sgata ensg atan Resid stug Råd atan Storg Kung atan agarg Repsl Malmudden atan viksg Sand Södra Hamn Bergnäset Frågor som utvecklingsplanen ska behandla Utvecklingsplanen delas in i tre delprojekt: Mötesplatser, Bebyggelse och handel samt Trafik. Utöver detta ska ytterligare fyra frågeställningar 8 Så här vill vi utveckla se våranedan. stadsdelar, Alla byar och vattenområden hanteras separat, delar ska hantera tre övergripande frå0 250 geställningar: Upplevelse av trygghet, Barn i ekonomiskt utsatta familjer och Fånga upp engagemang i stadsdelen. Det finns ett antal frågor som berör eller berörs av flera delar i utvecklingsplanen. Dessa frågor behöver lyftas särskilt och diskuteras mellan utvecklingsplanens olika delprojekt. © Lantmäteriet 7 98 500 m UTVECKLINGSPLAN LULEÅ CENTRUM UPPDRAGSGIVARE/PROJEKTÄGARE: Kommunstyrelsen/Kommundirektören STYRGRUPP: Kommundirektörens ledningsgrupp PROJEKTLEDNING: Samhällsutvecklingskontoret PROJEKTGRUPP: Projektledare och delprojektledare UPPLEVELSE AV TRYGGHET BARN I EKONOMISKT UTSATTA FAMILJER FÅNGA UPP ENGAGEMANG I STADSDELEN DELPROJEKT 1 - MÖTESPLATSER Tydliga och öppna mötesplatser Fritidsaktiviteter för barn och unga i skolåldern Plats för lek och spel Torg och parkytor Flexibel användning av lokaler Nära till gröna områden Friytor och odlingsytor Funktion som samordnar och stöder engagemang PROJEKTLEDNING MÖTESPLATSER: SBF - Stadsplanering PROJEKTGRUPP MÖTESPLATSER: Socialförvaltningen Kulturförvaltningen Fritidsförvaltningen Tillväxtkontoret Barn- och utbildningsförvaltningen GVB-plan Målbild Norra hamn Friluftsplan DELPROJEKT 2 - BEBYGGELSE OCH HANDEL Karaktär och kulturmiljö Höga hus Bostäder/bostadsförsörjning Risk för översvämning Handel Service (ny högstadieskola) PROJEKTLEDNING BEBYGGELSE O HANDEL: Samhällsutvecklingskontoret PROJEKTGRUPP BEBYGGELSE OCH HANDEL: SBF - Stadsplanering Tillväxtkontoret Miljö- och byggförvaltningen Utredning Höga hus i Luleå Inventering av kulturhistoriskt värdefulla miljöer Handelsstrategi Utredning Framtidens skola DELPROJEKT 3 - TRAFIK Promenad och cykelstråk Bilanvändning Säker trafikmiljö Båt, buss, tåg, flyg Hamnar Användningen av gator Buller Luftföroreningar Snöhantering PROJEKTLEDNING TRAFIK: Samhällsutvecklingskontoret PROJEKTGRUPP TRAFIK: SBF - Stadsplanering Miljö- och byggförvaltningen Trafikstrategi Parkeringsstrategi Målbild resecentrum Målbild Norra Hamn Åtgärdsprogram - Bättre luft i centrum Produktion av energi Alkohol och tobak Dagvattenhantering Sortering av avfall Miljö- och byggförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Samhällsutvecklingskontoret SBF - Vatten och avlopp SBF - Drift och underhåll GVB-plan Avfallsplan Krogar mot knark Alkoholförebyggande arbete 99 Delprojekt 1 – Mötesplatser Luleå centrum är i behov av fler mötesplatser som är tillgängliga, gratis och samlar människor från olika generationer för att tillgodose behovet idag och i framtiden. Utvecklingsplanen ska behandla fysiska förslag och hantera kommunens samordning för att skapa fler och bättre mötesplatser både inomhus och utomhus. Närheten till grönområden samt tillgång till friytor och ytor för odling är en frågeställning som har beröringspunkter med andra delar av utvecklingsplanen och särskild samordning måste ske. Delprojekt 2 – Bebyggelse och handel Den här delen av utvecklingsplanen behandlar vad, var och hur vi ska bygga i Luleå centrum samt hur den byggda miljön ska anpassa sig till risker som uppstår i och med klimatförändringar. Bebyggelse och handel ska även behandla fysiska förslag samt hantera behov av samordning mellan olika aktörer för att stärka och utveckla handel, restauranger och caféer. Den här delen av utvecklingsplanen berör eller är berörd av alla andra delar och detta ska beaktas i arbetet. Delprojekt 3 – Trafik Delprojekt 3 ska behandla förslag för att förbättra möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt samt minska andelen biltrafik i och till centrum och öka säkerheten, framförallt i anslutning till skolor. Utvecklingsplanen ska även behandla buller och möjligheten till tysta områden, luftföroreningar från trafiken samt hantering av snö för att minska transporter och för att nyttja snön som en kvalité i staden. Användningen av gator, funktion och gestaltning, samt buller är en frågeställning som har beröringspunkter med andra delar av utvecklingsplanen och särskild samordning måste ske. Alkohol och droger Andelen elever som röker eller har druckit alkohol ligger över genomsnittet för Luleå. I arbetet med utvecklingplanen ska möjliga orsaker till detta beaktas och förslag för att minska andelen tas fram. Utvecklingsplanen ska även behandla det förebyggande arbetet som kommunen driver tillsammans med krogarna i centrum i syfte att begränsa antalet kraftigt berusade. 9 100 För en djupare förståelse av delprojektens olika frågeställningar läs kommentarerna till HåSta i Bilaga 1. Produktion av energi Utvecklingsplanen ska behandla förslag för egen produktion av energi i Luleå centrum och beskriva vilka förutsättningar som finns, ge exempel och ge förslag på ställningstaganden. Den byggda miljöns påverkan på möjligheten att producera energi kräver samordning med övriga delar av utvecklingsplanen. Dagvatten Utvecklingsplanen ska lyfta förslag för att hantera dagvatten. Dagvattenhanteringen behandlas i pågående arbete med GVB-plan och ska inarbetas i utvecklingsplanen. Samordning med andra delprojekt krävs. Sortering av avfall Arbetet med en avfallsplan för kommunens fortsatta arbete med bland annat sopsortering ska påbörjas. Resultatet av arbetet ska behandlas i utvecklingsplanen genom att säkerställa mark för ytterligare återvinningsstationer inom området samt riktlinjer för gestaltning. Organisation för fortsatt arbete • Uppdragsgivare/projektägare: Kommunstyrelsen/Kommundirektören • Styrgrupp: Kommundirektörens ledningsgrupp • Projektledare: Utses av samhällsutvecklingskontorets chef • Projektgrupp: Projektledare och delprojektledare Exempel på intressenter kan vara fastighetsägare, Visit Luleå, föreningar organisationer, särskilda fokusgrupper, andra förvaltningar ... Varje delprojekt ska identifiera och involvera intressenter som är relevanta för ämnet. De berörda nämnderna ska vara delaktiga i arbetet i framtagandet av utvecklingsplanen d.v.s. bjudas in till dialoger samt få regelbunden uppdatering. Respektive förvaltningschef har ansvar för att föra upp frågor till beslut som rör respektive nämnds ansvarsområde. Kommunstyrelsens arbetsutskott ska ha regelbunden lägesrapport om arbetet med utvecklingsplanen. Kommunfullmäktige fattar beslut om utvecklingsplanen som helhet. Delprojekt 1 – Mötesplatser Projektledning: SBF – Stadsplanering Projektgrupp: Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen, Fritidsförvaltningen, Tillväxtkontoret, Barn- och utbildningsförvaltningen 10 101 Delprojekt 2 – Bebyggelse och handel Projektledning: Samhällsutvecklingskontoret Projektgrupp: SBF – Stadsplanering, Tillväxtkontoret, Miljö- och byggförvaltningen Delprojekt 3 – Trafik Projektledning: Samhällsutvecklingskontoret Projektgrupp: SBF – Stadsplanering, Miljö- och byggförvaltningen Begrepp och nivåer Styrande dokument är ett samlingsbegrepp för alla typer av upprättade dokument vars innehåll syftar till att ge styrning och ledning för en eller flera verksamheter. Styrande dokument som gäller samhällsutvecklingen ska namnsättas efter en beslutat ordning, vilket innefattar Riktningar, Program, Plan eller Riktlinjer. Områdesrekommendationer eller utvecklingsplaner är en del av programmen och visar programmens innehåll på en geografiskt avgränsad del av kommunen. För stadsdelar och samlande byar kommer områdesrekommendationerna att successivt ersättas av utvecklingsplaner. Dessa utvärderas och omprövas vart fjärde år och beslutas av kommunfullmäktige. 11 102 Process Arbetet med utvecklingsplan Luleå centrum ska ske med tre parallella processer genom fyra olika skeden, se illustration nedan: Samhällsutvecklingskontoret ska fungera som processtöd och ansvara för samordning, dokumentet ”Struktur för utvecklingsplanen” ska följas. Planprocessens övergripande syfte är att konkretisera programmen till Vision Luleå 2050 på lokal nivå samt att identifiera rätt behov och rätt åtgärder för stadsdelen eller byn. Dialogprocessens syfte är att kommunicera, informera, att samla in kunskap och erfarenhet samt att förankra förslaget. Dialogen ska genomsyra hela arbetsprocessen och skapa möjligheter för alla att göra sin röst hörd. Kommunikationen ska ske i ett tidigt skede. Bedömningsprocessens syfte är att integrera och balansera hållbarhetsdelarna, ta fram väl underbyggda förslag och tydligt visa konsekvenserna av olika alternativ. De tre processerna ska löpa genom ett beredningsarbete i fyra faser: Den här uppdragsbeskrivningen är resultatet av den inledande studien som innefattar en avgränsning och prioritering i utvecklingsplanen. Avgränsningen ger i sin tur en bild av hur organisationen ska se ut. En första dialog ska också göras kring tolkningen av uppdraget. Nästa steg är Formulering av förslag. Där ska förslaget ska växa fram, värderas och analyseras med stöd av ett brett dialogförfarande. Granskningstid med remiss och utställning är den fas där förslaget ska kompletteras och revideras. Förutom själva planen ska det finnas dokumentation av hur dialogen har skett och hållbarhetsbedömningar gjorts. Allmänheten ska ges möjlighet att granska och lämna synpunkter. Antagande/implementering/uppföljning är den fas där utvecklingsplanen med sina beskrivningar av dialog och bedömningsprocesserna beslutas och lyfts in i programmen till Vision Luleå 2050, genomförs och följs upp. 12 103 Tidplan Utvecklingsplanen ska ställas ut för granskning sen höst 2016 och antas av kommunfullmäktige under våren 2017. 13 104 Bilaga 1. HåSta – hög och låg kvalitet i Luleå centrum Bedömningarna av indikatorerna i HåStan genomfördes vid ett möte i bred samverkan med olika kommunala förvaltningar. Efter bedömningen var färdig stod det klart att många frågor hade värderats till en 2:a på skala 1-3 där 1 är låg kvalitet och 3 är hög kvalitet. Detta innebar att ingen tydlig avgränsning för det fortsatta arbetet kunde utläsas. Deltagarna fick därför göra ytterligare en värdering av vilka frågor man ansåg vara viktigast genom att sätta en prick framför de frågeställningarna. Varje deltagare fick 9 prickar att fördela som man ville. Det som för Luleå centrum bedömdes som hög kvalitet framgår i löpande text under respektive område. Låg kvalitet beskrivs nedan under rubriken ”Behov av kvalitetshöjning”. Kvalitet som varken är hög eller låg redovisas under rubriken ”Visst behov av kvalitetshöjning”. Vidare redovisas vilka frågor som deltagande förvaltningar ansåg vara viktigast för utvecklingsplan Luleå centrum. Barn och unga Behov av kvalitetshöjning • Tonåringar som använder alkohol och/eller tobak • Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andelen elever som röker eller har druckit alkohol ligger över genomsnittet för Luleå. Även andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ligger, något överraskande, över genomsnittet för Luleå. I undersökningen omfattar Luleå centrum även Östermalm och Bergviken. Antalet barn som bor i området är relativt litet men trots detta är det ca 100 barn som lever i familjer med mycket ansträngd ekonomi. Visst behov av kvalitetshöjning • Fritidsaktiviteter för barn och unga i skolåldern • Närhet till skola (F-6) Det finns ingen fritidsgård eller annan anordnad mötesplats i området men det pågår ett projekt för att skapa en ny mötesplats för unga i Luleå centrum. Beslut om projektets framtid väntas under hösten 2015. Det finns höga förväntningar på att centrum ska kunna erbjuda aktiviteter för unga från hela kommunen och från andra kommuner men det finns få aktiviteter för gymnasieungdomar och det är svårt att veta var man kan söka pengar för olika typer av arrangemang. 14 105 I eller i närheten av området finns det tre skolor (F-6) på Bergviken och fem förskolor inklusive Montessori och Nya läroverket. Ytterligare en förskola planeras på Östermalm. Endast 18 % eller 45 barn bor inom 400 meter från en skola. Centrum bedöms dock ha speciella förutsättningar gällande antalet barn och bebyggelsestruktur som gör att kategorin ändå bedöms som en 2:a. Mötesplatser I Luleå centrum finns många anläggningar för idrott både inomhus och utomhus för organiserad och spontan aktivitet. Det finns även gott om anläggningar för kultur, exempelvis Kulturens hus, Norrbottens teatern och muséet samt mindre gallerier och Lillans scen. Visst behov av kvalitetshöjning • Tydliga och öppna mötesplatser • Hela och rena utomhusmiljöer • Flexibel användning av lokaler • Plats för lek och spel • Torg- och parkytor I området finns ett stort utbud av kommersiella mötesplatser för personer över 20 år. Tillgång och tillgänglighet till gratis mötesplatser saknas, bland annat i form av lekplatser eller parker och torg. Det finns flera lokaler att hyra, främst för idrott, men det saknas en samlad bild av vilka lokaler som finns för olika ändamål. Det är ett högt tryck på lokaler i centrum och befintliga lokaler är ofta uppbokade långt i förväg. Trygghetsundersökningen 2012 visade att mer än 30 % upplevde problem med nedskräpning och skadegörelse. I andra medborgarundersökningar redovisas en lång trend med gott betyg för renhållningen i parker och på torg. Demokrati Genom bland annat lulea.se samt anslagstavlor inomhus och utomhus är det lätt för boende i centrum och i övriga kommunen att se och ta del av vad som händer. Behov av kvalitetshöjning • Funktion som samordnar och stöder engagemang I centrum finns ingen områdesgrupp som stöd för att fånga upp engagemang i stadsdelen brister. Det finns många olika aktörer, exempelvis Evenemangsrådet och Visit Luleå, som kan fånga upp initiativ men funktionen är otydlig för medborgare. 15 106 Visst behov av kvalitetshöjning • Valdeltagande 85,4 % av de röstberättigade röstade i riksdagsvalet och 84,63 % röstade i kommunalvalet. Fler kvinnor än män deltog i kommunalvalet. Speciella värden Behov av kvalitetshöjning • Naturvärden Naturvärden finns inte med i avgränsningen för utvecklingsplanen, trots att den fick en 1:a vid bedömning, eftersom frågeställningen inte ansågs vara relevant för centrumområdet vid mötet med de olika förvaltningarna. Centrums struktur och funktion gör att tillgången till större naturområden saknas men det finns möjlighet att skapa hög kvalitet på mindre ytor. Visst behov av kvalitetshöjning • Kända besöksmål, personer eller evenemang • Karaktär och kulturmiljö • Nära till grönområden • Nära till vatten Det finns många besöksmål och kända evenemang i Luleå centrum men evenemangsbågen som finns utpekad i översiktsplanen måste blir tydligare. Det finns flera olika karaktärer i centrum men delar av dessa måste bli tydligare och synliggöras. Domkyrkan omfattas av kulturminneslagen och området runt kyrkan omfattas av Norrbottens kulturmiljöprogram. Det pågår en inventering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelsemiljöer i Luleå centrum. Tillgången till isbanan och vattnet är god i hela i Luleå centrum. Det finns grönområden men dessa är inte sammanhängande. Möjligheten att gå och cykla längs med vattnet är god men ett helhetsgrepp om badmöjligheter i centrum saknas. 16 107 Arbete, hälsa och trygghet Andelen arbetslösa eller i program i centrum är låg jämfört med genomsnittet i Luleå. Visst behov av kvalitetshöjning • Upplevelse av god hälsa • Upplevelse av trygghet • Ohälsotal • Fysiskt aktiva • Ljudnivå vid bostäder Det är stor skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelse av god hälsa. Det är även en viss skillnad mellan andelen män och kvinnor som är fysiskt aktiva. Endast 67 % upplever sig trygg ute en sen kväll enligt en undersökning från 2010. Det finns dock en positiv utveckling i centrum sedan dess avseende antal misshandelsbrott och brott utanför krogar. Buller från trafik överstiger 65 dB(A) på ett antal gator och det förekommer störande buller från flyg och tåg. Vissa delar av Luleå centrum är mycket utsatta men det behövs ett större kunskapsunderlag. Bostäder Boendetätheten i centrum är bra och det finns en bra fördelning av hyresrätter och bostadsrätter. Andelen äganderätter (villor, radhus mm.) är låg men centrums funktion och karaktär tillåter inte en högre andel. Det finns fyra vård- och omsorgsboenden samt ett trygghetsboende som byggs vid Floras kulle. Tillgängligheten till bostäder för äldre eller funktionsnedsatta är låg men förbättras kontinuerligt i och med nybyggnation. Behov av kvalitetshöjning • Odlingsytor för familjer i flerbostadshus Det finns en tillfällig stadsodling på Varvet men överlag är tillången till odlingsytor i centrum dålig. 17 108 Resor Boende och besökande i Luleå har god tillgång till separerade gc-vägar eller trottoarer. Kopplingen för gående och cyklister till övriga stadsdelar är god. Det finns även god tillgång till busstrafik och centrum trafikeras av alla regional bussar samt bussförbindelse till flyget. Möjligheten att byta är god men kan förbättras ytterligare i och med ett resecentrum. Visst behov av kvalitetshöjning • Promenad- och cykelstråk • Bilanvändningen • Busshållplatser • Säker trafikmiljö I Luleå centrum finns trottoarer på alla gator och möjligheterna att gå inom stadsdelen är goda. Det finns dock brister i cykelnätet som inte är sammanhängande och upplevs otydligt. Cykelnätet saknar länkar i nord-sydlig riktning över stadshalvön. Trots stort antal bussar till och från centrum och goda kopplingar för gående och cyklister till andra stadsdelar använder 36 % av boende i centrum bilen för resor till och från arbete och skola under vinterhalvåret. 95 % av boende har mindre än 300 meter till busshållplats men några av dessa hållplatser trafikeras mer sällan. Åtgärder har genomförts för att skapa säkra skolvägar i området men det finns fortfarande stora problem i anslutning till gymnasiebyn. Energi, klimat och resurser På Kronan, mindre än 5 km från Luleå centrum, finns i dagsläget närmsta återvinningscentral och återvinningsmarknad. Behov av kvalitetshöjning • Produktion av energi • Utrymme för snö och regnvatten • Sortering av avfall • Risk för översvämning • Snöröjning 18 109 I dagsläget finns ingen produktion av energi i Luleå centrum, ytterligare underlag för att se över möjligheterna till produktion på taken i centrum behövs. All snö inom området transporteras ut och dagvatten tas omhand i ledningar. I centrum finns en återvinningsstation samt ett fåtal fastigheter som har sortering av ett antal fraktioner men behovet är större i området. Ett flertal byggnader och infrastruktur ligger i riskzonen för högt vattenstånd. Visst behov av kvalitetshöjning • System för vatten, avlopp, energi och telekommunikationer Företag I centrum finns två mindre dagligvarubutiker och en stor. Det finns även planer på ytterligare en butik på Varvet. Samverkan mellan skolan och företag i området är väl utvecklad. Visst behov av kvalitetshöjning • Etnisk mångfald • Arbetstillfällen 8 % av boende i centrum är utrikesfödda. Centrum domineras av arbetsplatser, 0,67 boende per arbetstillfälle. Detta bedöms ändå som en relativt bra fördelning med anledning av centrums funktion som nav för arbete. Extra Utöver de i HåStan redovisade faktorerna lyftes luftföroreningar och behovet av bostadsförsörjning i centrum som viktiga delar att ta med i det fortsatta arbetet. 19 110 Frågeställningen Arbetstillfällen har flyttats från ”behov av kvalitetshöjning” eftersom centrum inte kan jämföras med övriga stadsdelar Områdesrekommendationer Följande frågeställningar i områdesrekommendationerna beaktar inte HåStan: • Friytor inom kvartersmark vid bostäder ska ge en god boendemiljö och lekmiljö för barn. • Centrum ska bli ett nav för järnväg, regional busstrafik, den lokala busstrafiken och turbåtar till skärgården. Busshållplats i anslutning till Södra hamnplan ska möjliggöra byten mellan buss och båt. De befintliga småbåtshamnarna ska bevaras och utvecklas. Nya småbåtshamnar ska tillskapas där så är möjligt och lämpligt. • En mångfald av handel, restauranger, kulturyttringar samt annan kommersiell service och samhällsservice ska finnas i stadskärnan. Inriktningen ska vara att bland annat utöka handelns geografiska område och tillföra mer liv till staden. Vid ny- eller ombyggnad ska krav ställas på flexibla lokaler i bottenplan och besöksintensiva verksamheter, exempelvis butiker, caféer eller restauranger ska prioriteras mot gatan i de mest centrala delarna. • Ett nytt resecentrum ska placeras i stadskärnans östra del. Resecentret ska vara ett mångfunktionellt centrum som tillgodoser resenärens krav på service och inrymmer lokaler för handel, kontor etc. Lokala och regionala bussar ska angöra i nära anslutning till tågen. • Huvudgatorna ska fungera för genomfartstrafik och trafik mellan centrum och andra stadsdelar. De ska vara kopplade till uppsamlingsgator och lokalgator i lokalnätet. Barriärsverkan ska minskas genom fler passager och övergångsställen, smalare gatusektioner och andra hastighetsdämpande åtgärder. På lokalgator prioriteras oskyddade trafikanters behov säkerhet och framkomlighet. Enkelriktade gator ska omprövas för dubbelriktad trafik där det är lämpligt. Alla gator inom centrum ska ha en stadsmässig karaktär. Gator trädplanteras och gamla trädalléer förnyas. • Ny bebyggelse ska samspela med den omgivande bebyggelsens skala och struktur. Inom rutnätsstaden ska bebyggelsen vara 4-5 våningar och maximalt 10-12 våningar för enstaka projekt. Högre bebyggelse ska lokaliseras utan negativ påverkan på boendemiljöer eller för att framhäva stadbilden, till exempel vid stadens infarter. 20 111 Värdering Följande frågor från HåSta och Områdesrekommendationer ansågs vara viktigast att arbeta vidare i med i en utvecklingsplan: Kategori Barn och unga Mötesplatser Demokrati Speciella värden Arbete, hälsa och trygghet Bostäder Resor Energi, klimat och resurser Företag Från HåStan Fritidsaktiviteter för barn och unga i skolåldern Tydliga och öppna mötesplatser Flexibel användning av lokaler Extra Plats för lek och spel Torg- och parkytor Funktion som samordnar och stödjer engagemang Karaktär och kulturmiljö Nära till gröna områden Upplevelse av trygghet Från Områdesrek. Höga hus Handelns stråk och koncentration Användningen av gator Luftföroreningar Bostadsförsörjning Promenad och cykelstråk Bilanvändning Säker trafikmiljö Risk för översvämning 21 112 113 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Anders Bylund 2015-10-06 Begäran till Regionala kollektivtrafikmyndigheten om priser och produktutbud på linje 223 Luleå – Hällbacken Bensbyn Ärendenr 2015-1290 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att begära av den Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten att utbudet av produkter och priser på linje223 Luleå – Hällbacken – Bensbyn ska överensstämma med det utbud Luleå Lokaltrafik AB har och att övergång mellan linje 223 och LLT:s linjer kan ske utan extra kostnad för resenären Sammanfattning av ärendet För att lösa en god kollektivtrafikförsörjning för det nya bostadsområdet Hällbacken har Luleå kommun och Länstrafiken kommit överens om att den bästa lösningen är att förtäta trafiken på befintlig linje 223 till Bensbyn så att utbudet av busstrafik för Hällbacken och Bensbyn blir jämförbart med andra stadsdelar i Luleå. Länstrafiken ska göra en ny upphandling av trafiken på sträckan till hösten 2016. En förutsättning för att detta ska bli en attraktiv lösning är att utbudet av priser, rabattmöjligheter etc. överensstämmer med det som den övriga tätortstrafiken har. Och att övergång är möjlig mellan linje 223 och Luleå Lokaltrafiks linjer och vice versa utan extra kostnad för resenären. Detta måste till hösten 2016 ha en garanterat väl fungerande teknisk lösning för att Luleå kommun ska finansiera den utökade trafiken på linje 223. Om detta kan genomföras för trafiken till Hällbacken och Bensbyn ser Luleå kommun möjlighet att i framtiden utvidga detta till övriga inomkommunala landsbygdslinjer. Anna Lindh Wikblad Chef Samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Samhällsutvecklingskontoret 114 1 (1) Ärendenr 2015-1290 LULEÅ KOMMUN BEGÄRAN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Anders Bylund 2015-10-12 Begäran av Sjöfartsverket att ändra avgränsningen för hamnområdet för Luleå hamn Ärendenr 2015/1311 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att begära av Sjöfartsverket att ändra avgränsningen av hamnområdet för Luleå hamn så att den bättre stämmer överens med övriga fyra hamnar i Sverige som är utsedda av EU till Corehamnar. Sammanfattning av ärendet För avgränsning av ansvar och finansiering för åtgärder i hamnar och farleder mellan respektive kommun och Sjöfartsverket är det lämpligt att Sveriges fem Core-hamnar har en avgränsning av hamnområdet som bygger på samma principer. Luleå kommun och Luleå Hamn AB vill därför att Sjöfartsverket ser över och justerar hamnområdet för Luleå hamn så att det harmonierar med övriga Core-hamnar i Sverige. Anna Lindh Wikblad Chef Samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Sjöfartsverket Luleå Hamn AB Samhällsutvecklingskontoret 115 1 (1) Ärendenr 2015/1311 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Anna Lindh Wikblad 2015-10-16 1 (3) Ärendenr 2015/1329-214 Markanvisning till Rikshem AB för del av fastigheten Bergviken 5:10 och del av Ytterviken 17:32, i Luleå kommun (Klintbacken etapp 3) Ärendenr 2015/1329-214 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att 1. uppdra till stadsbyggnadförvaltningen att upprätta ny detaljplan för del av fastigheten Bergviken 5:10 och Ytterviken 17:32, 2. Rikshem AB erhåller markanvisning till del av fastigheten Bergviken 5:10 och Ytterviken 17:32 i enlighet med villkoren nedan, 3. uppdra till samhällsutvecklingschefen att underteckna köpehandlingarna alternativt handlingar för upplåtelse av tomträtt. Sammanfattning av ärendet Rikshem AB, begär i en skrivelse 2015-09-28 till kommunen om markanvisning till ett område i Bergviken för bostadsändamål. 116 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Anna Lindh Wikblad 2015-10-16 2 (3) Ärendenr 2015/1329-214 Kommunen äger idag fastigheten Bergviken 5:10 och Yttervik 17:32 . Området ligger i direkt till ett område bebyggt med studentbostäder. Området är idag planlagt som naturmark. En ny detaljplan kommer därför att behöva upprättas. Beskrivning av ärendet Lindbäcks Bygg AB har tidigare erhållit markanvisning till det aktuella området. I en skrivelse till Luleå Kommun inkommen 2015-10-06 avsäger sig Lindbäcks Bygg AB markanvisningen. I gällande detaljplan, A269, är marken planlagd som naturmark. För att möjliggöra byggnation behöver en ny detaljplan för bostäder därför upprättas. Förslaget innebär att delar av naturmarken bebyggs och omvandlas till kvartersmark. I gällande översiktsplan är Mjölkuddsberget är utpekat som utredningsområde för naturreservat. Det tänkta planområdet ligger i utredningsområdets utkant. Det område som är utpekat för bebyggelse har i en översiktlig inventering bedömts att inte ha några större natur- eller sociala värden. Området är inte heller en viktig entré till Mjölkuddsberget. Däremot så finns en anslutning till landhöjningstigen på berget inom området. Motionsspåret och området väster om det tänkta planområdet är av stort intresse för rekreation och friluftsliv. Området har god tillgänglighet för gångoch cykeltrafik och är väl försörjt med kollektivtrafik från universitetsområdet och Luleå centrum. Detta samtaget med att området ligger i direkt anslutning till ett större antal studentbostäder gör att Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det är möjligt att pröva en detaljplan för bostäder. I planarbetet är allmänhetens tillgång till motionspår på mjölkuddsberget och anslutningen till landhöjningsstigen viktiga frågor att hantera. Stadsbyggnadskontoret föreslår att Rikshem får markanvisning med nedanstående villkor. Rikshem AB ska påbörja husproduktion i väsentlig omfattning senast två år efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Markpriset ska beräknas enligt den vid försäljningstidpunkten gällande kommunala taxan alternativt kan tomträtt upplåtas enligt kommunfullmäktiges regler beslutade 2012-09-24 § 166. Rikshem AB betalar avgift för lagfart, bygglov, va-anläggning, el, fjärvärme mm enligt gällande taxor. Luleå kommun bildar en ny fastighet av del av Bergviken 5:10 och del av Yttervik 17:32. Den nya fastigheten överlämnas därefter i befintligt skick. Om Rikshem AB inte har påbörjat byggnation i väsentlig omfattning senast två år efter det att ny detaljplan vunnit laga kraft förfaller denna 117 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningen Samhällsutvecklingskontoret Anna Lindh Wikblad 2015-10-16 3 (3) Ärendenr 2015/1329-214 markanvisning utan föregående uppsägning och utan rätt för Rikshem AB till ersättning för nedlagda kostnader. Beslutsunderlag Illustration med preliminär avgränsning av markanvisningsområde Anna Lindh Wikblad Chef, samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen Rikshem AB 118 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsutvecklingskontoret Stefan Larsson 2015-10-08 1 (2) KLF 2015/1303 Kommunal bostadsförmedling KLF 2015/1303 Kommunledningsförvaltningens/samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. uppdra åt Stadsbyggnadsnämnden att organisera och förvalta en kommunal bostadsförmedling. Förmedlingen ska vara på plats senast 1 februari 2016. Utgångspunkten är att bostadsförmedlingen ska kunna finaniseras genom egna intäkter. 2. Till stadsbyggnadsnämnden avsätta 500 000 kr från kommunfullmäktiges oförutsedda utgifter för uppstartskostnader av bostadsförmedlingen. 3. uppdra åt Lulebo AB att göra en övergång av bolagets bostadsförmedling till den kommunala. Aktörer som köper delar av Lulebos bestånd ska Lulebo erbjuda att ingå i den kommunala bostadsförmedlingen. Sammanfattning av ärendet Kommunen har lokalt det övergripande ansvaret för bostadsförsörjningen. Det kommunala åtagandet grundas främst på KomL (2000:1383) om kommunernas bostadförsörjningsansvar. Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun även anordna en bostadsförmedling, vilket framgår av 4§ lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. I Sverige idag har i huvudsak storstäderna (Stockholm, Malmö, Uppsala) infört en kommunal bostadsförmedling. En mindre kommun har gjort detsamma, Kungsbacka, som dessutom är av samma storlek som Luleå. Bostadsmarknaden i Luleå är i förändring. Antalet privata aktörer har ökat i och med Lulebos försäljning av 1600 lägenheter till Rikshem. Dessutom ska Lulebo sälja ytterligare ca 1400 lägenheter till privata aktörer. Huvudsyftet med att införa en kommunal bostadsförmedling i Luleå kommun är att minimera negativ påverkan för boende i de bostäder som Lulebo avyttrat till Rikshem. Detta genom att säkra att boende får behålla sin befintliga köplats och slippa risken att hamna sist i en ny kö. Detta förutsätter Rikshems medverkan i den kommunala bostadsförmedlingen vilket bolaget ställt sig positiv till. Generellt sett syftar införandet av en kommunal bostadsförmedling att underlätta för bostadssökanden i kommunen att få tillgång till det samlade 119 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Samhällsutvecklingskontoret Stefan Larsson 2015-10-08 2 (2) KLF 2015/1303 utbudet av lediga lägenheter. Detta förutsätter att såväl allmännyttan som de större privata aktörerna i Luleå går med i kön. På kort sikt bedöms dock intresset från befintliga större privata hyresvärdar i Luleå vara svalt. Ett vanligt alternativ till kommunal bostadsförmedling är en aktörsgemensam webportal där lediga lägenheter samlas men varje aktör äger sin egen kö. Finansiering av bostadsförmedlingen bör ske dels med en administrativ avgift för de fastighetsägare som nyttjar tjänsten, dels med en årsavgift och eventuell förmedlingskostnad för den som står i kön. Beslutsunderlag Utdrag från Boverket, Om bostadsförmedling Kommunal bostadsförmedling Uppsala Kostnader för bostadssökande i de kommuner som har kommunal bostadsförmedling Stefan Larsson Statistiker Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen, Lulebo AB och Samhällsutvecklingskontoret 120 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 1 (1) Ärendenr Kommunledningsförvaltningen Avdelning Sofia Riström 2015-10-16 2015/1303-XXX Utdrag från Boverket, Om bostadsförmedling Bilaga 1 Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag började gälla den 1 januari 2011 och numera har majoriteten av kommunerna uppdaterade ägardirektiv till de allmännyttiga bolagen som är från 2011 eller senare. Förmedling av bostäder Det finns inget enhetligt system för att söka bostad i Sverige. Det innebär att fastighetsägare och bostadsföretag har stor frihet att själva avgöra hur de hanterar uthyrningsverksamheten. Kommunala bostadsförmedlingar är ett verktyg som kommunerna har möjlighet att använda sig av. Med kommunal bostadsförmedling avses en serviceinstans där bostäder från flera olika fastighetsägare kan förmedlas och där kommunen beslutar om vilka förmedlingsprinciper som ska gälla. Det finns endast fyra kommunala bostadsförmedlingar i landet: Kungsbacka, Malmö, Stockholm och Uppsala. Minst ytterligare fem av Stockholmskommunerna är anslutna till Stockholms bostadsförmedling. Däremot finns det kommuner som samarbetar på olika sätt när det gäller att förmedla lägenheter: • Allmännyttan har en egen kö, vilket är det vanligaste och förekommer i 258 av landets kommuner. • Kommunen har en lista med hyresvärdar på sin webbplats, finns i 166 kommuner. • Bostadsportal på kommunens webbplats, 41 stycken. • Boplats Göteborg är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Där förmedlas hyresrätter från samtliga kommunala och flera privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas även lägenheter och rum från privatpersoner samt publiceras annonser för lägenhetsbyten. De två översta alternativen har ökat sedan flera år tillbaka, vilket visar att kommunerna blir bättre på att ge service till de bostadssökande. En viktig förutsättning för att kunna vara aktiv i sitt bostadssökande är tillgång till internet. Det är närmast ett måste för den som söker bostad idag. 121 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 1 (4) Ärendenr Kommunledningsförvaltningen Avdelning Sofia Riström 2015-10-16 2015/1303-XXX Kommunal bostadsförmedling Uppsala Bilaga 2 1. I korthet Uppsala kommun har fattat beslut om att införa en bostadsförmedling. Kommunstyrelsen fattade beslut den 27 maj om att förslå kommunfullmäktige att inrätta en kommunal bostadsförmedling. Den 15 juni beslutade kommunfullmäktige om hur bostadsförmedlingen ska se ut och vilka regler som ska gälla. På den här sidan kan du läsa om hur förmedlingen ska fungera. 2. Varför ska Uppsala ha en bostadsförmedling Den största anledningen till att kommunen skapar en bostadsförmedling är att underlätta för de som söker bostad i Uppsala. Det gör förmedlingen genom att samla hyresvärdar på ett ställe. Efterfrågan på bostäder och framförallt hyreslägenheter är stor i Uppsala. Det finns många aktörer och de flesta har inte egna köer till sina bostäder. Med en bostadsförmedling kommer den som söker hyresrätt att få tillgång till ett större och samlat utbud av bostäder. Förmedlingen av bostäder sker på ett rättvist och transparant sätt efter kötid. Den bostadssökande kommer att kunna se var i förmedlingsprocessen den befinner sig och hur mycket kötid som krävdes för att få hyresrätten när den är förmedlad. 3. Hur kön ska fungera Uppsala bostadsförmedling kommer att erbjuda en enkel och effektiv förmedling av hyreslägenheter. Kön byggs upp beroende på de köandes tid i kön. Bostadskön är inte en enda lång ringlande kö utan det bildas en kö per hyresrätt utifrån de som anmäler intresse för just den hyresrätten. Vem som blir erbjuden hyresrätten styrs av kötiden, givet att du uppfyller de kriterier fastighetsägaren ställer. Kriterierna kan till exempel gälla inkomst, anställning, betalningsanmärkningar eller ålder. Kötider Kötiderna för att få en bostad varierar kraftigt. Hur snabbt du kan få en bostad beror på flera faktorer, bland annat var du vill bo, hur många andra som är intresserade av att bo där och hur mycket hyra du är beredd att betala. Olika boendeformer 122 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 2 (4) Ärendenr Kommunledningsförvaltningen Avdelning Sofia Riström 2015-10-16 2015/1303-XXX Uppsala bostadsförmedling ska främst förmedla förstahandskontrakt, men även enstaka korttidskontrakt. Det kommer att finnas olika typer av boenden som du söker utifrån dina behov. 4. När kan du ställa dig i kön Målet att bostadsförmedlingens kö ska vara på plats under 2016. Det är först då som du kan ställa dig i kön och vi kommer att informera mer om när det kommer att ske. Vill du gå med i bostadsförmedlingen ska du först registrera dig på bostadsförmedlingens webbplats. Den kommer att publiceras i samband med att bostadsförmedlingen startar 2016. När du registrerat dig kommer du att kunna välja mellan flera olika betalningsalternativ. Om du inte väljer att göra en direktbetalning får du en faktura på den årliga köavgiften skickad till din mailadress eller med vanlig post och du har då 30 dagar på dig att betala. Din kötid räknas från den dag du registrerat dig i kön (på webbplatsen) och stryks om du inte betalar avgiften i tid. 5. Kostnad för att stå i kön Det kommer att kosta 290 kronor per år att stå i kön. Den summan kommer även att gälla för dig som tidigare stått i en hyresvärds kö och inte betalat något. Du kommer att få mer information om detta. När du fått en hyresrätt kommer det att tillkomma en förmedlingsavgift på 1 250 kronor för att täcka kommunens kostnader. Bostadsförmedlingen kommer ha möjligheten att införa lägre förmedlingsavgifter för studenbostäder, trygghetsboenden och korttidskontrakt. Anledningen till att bostadsförmedlingen tar ut avgifter är för att den ska vara självfinansierad och alltså inte betalas av skatter. 6. Köregler Oavsett var i landet du bor kan du stå i bostadskön i Uppsala och samma regler gäller för alla som står i kön. Krav för att ställa sig i kön Alla som ställer sig i förmedlingens kö måste antingen ha ett svenskt personnummer eller samordningsnummer. Alla som ställer sig i kön måste ha fyllt 16 år. Det här händer om fler sökande till samma bostad har lika lång kötid 123 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 3 (4) Ärendenr Kommunledningsförvaltningen Avdelning Sofia Riström 2015-10-16 2015/1303-XXX Är det fler sökande som anmäler intresse för en hyresrätt och har lika lång kötid får den som först anmäler intresse erbjudandet. Den nya bostadsförmedlingen innebär ingen förändring från hur Uppsalahems kö fungerar idag. Det är samma princip som gäller för bostadssökande i Stockholms bostadsförmedling och Boplats syd. Sök aktivt Du kommer själv att söka och anmäla intresse för de bostäder som utannonseras på webbplatsen. 7. För dig som redan står i kö Om du står i en eller flera av de kommunala hyresvärdarnas (Uppsalahem, Studentstaden eller Uppsala Kommuns Fastighets AB) köer sedan tidigare, kommer du ha 18 månader på dig att ställa dig i bostadsförmedlingens kö för att få behålla din nuvarande kötid hos de kommunala hyresvärdarna under en övergångsperiod. Du ställer dig i bostadsförmedlingens kö genom att betala köavgiften när bostadsförmedlingen startar, precis som alla andra som vill stå i bostadsförmedlingens kö. Du kommer då att stå i två köer parallellt tills den andra kön avvecklas, enligt förslaget 31 december 2022. Information kommer att skickas ut när det är dags att registrera sig hos bostadsförmedlingen. Du som står i den särskilda kön har förtur till en del av de kommunala hyresrätterna. Hyresrätterna fördelas som tidigare: utifrån att du dels uppfyller kriterierna som finns för den aktuella hyresrätten (det finns till exempel särskilda kriterier för ungdomslägenheter), dels hur lång kötid du har. Andelen såna här hyresrätter kommer att minska successivt genom åren eftersom fler och fler kommer att få en bostad. Alla privata aktörer har olika regler för vad som gäller för deras köer i de fall där det finns en kö. Prata med din hyresvärd om du har frågor! Du kommer att få mer information om detta. 8. För dig som redan hyr bostad av kommunala bostadsbolag Kommunen ska fortsätta att utreda en internbyteskö under hösten 2015. En internbyteskö innebär att du som har hyreskontrakt inom de kommunala bolagen kommer att kunna söka bostad inom de kommunala bostadsbolagen i en separat kö. Du kommer att få mer information om regler och förutsättningar under hösten. 9. Kontakt Kontakta kommuninformation 124 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 4 (4) Ärendenr Kommunledningsförvaltningen Avdelning Sofia Riström 2015-10-16 2015/1303-XXX Hit kan du ringa om du vill veta mer om kommunen eller kommunens organisation. Du är också välkommen på vår besöksadress, där du kan hämta broschyrer och ställa frågor. Telefon: 018-727 18 10, måndag–fredag 9.00–17.00 E-post: [email protected] Besöksadress: Stationsgatan 12 Postadress: Kommuninformation, Stationsgatan 12, 753 75 Uppsala 125 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP Kommunledningsförvaltningen Avdelning Sofia Riström 2015-10-16 Kostnader för bostadssökande i de kommuner som har kommunal bostadsförmedling 126 1 (1) Ärendenr 2015/1303-XXX LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Inköpsavdelningen Emma Breheim 2015-10-09 1 (6) Ärendenr 2014/983-008 Yttrande över motion ekologisk mat Ärendenr 2014/983-008 Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Ekonomikontoret i samråd med socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att: 1. bifalla punkten om att Luleå kommun beslutar att uppnå det nationella målet om 25 procent inköpt ekologisk mat under denna mandatperiod det vill säga före 2018. 2. avslå punkten om att därefter höja målet till 50 procent inköpt ekologisk mat under nästa mandatperiod fram till 2022. Ekonomikontoret föreslår istället att utvärdering bör ske av måluppfyllelse gällande målet om 25 % ekologisk mat efter utgången av nuvarande mandatperiod innan beslut tas om att höja målet till 50 %. I sambandet med det beslutet bör också behovet av utökning av nämndernas budgetram för livsmedel beaktas. 3. bifalla punkten om att sätta ett kommungemensamt mål för minskning av matsvinn som ligger i linje med Sveriges nationella mål samt EU:s mer långsiktiga mål om en 50-procentig minskning till 2025. 4. bifalla punkten om att minska köttandelen i maten motsvarande en köttfri vardag i veckan. 5. bifalla punkten om att berörd personal och berörda förvaltningar ges möjlighet till den fortbildning som behövs för att kunna nå målen. 6. bifalla punkten om att undersöka hur kommunen kan öka andelen lokala leverantörer. 7. avslå punkten om att inrätta en samlastningscentral. Införandet av samlastningscentral kräver en större utredning som det idag inte finns avsatta resurser till. Sammanfattning av ärendet I en motion uttrycker Vänsterpartiet i Luleå en vilja att Luleå kommun ökar sina inköp av ekologiska och närproducerade varor samt att man aktivt arbetar för att minska matsvinnet. I motionen yrkar Vänsterpartiet på 7 punkter om hur detta skall uppnås. Ekonomikontoret har samordnat ett gemensamt yttrande tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden gällande motionen. 127 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Inköpsavdelningen Emma Breheim 2015-10-09 2 (6) Ärendenr 2014/983-008 Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet yrkar på: 1. att Luleå kommun beslutar att uppnå det nationella målet om 25 procent inköpt ekologisk mat under denna mandatperiod det vill säga före 2018. Socialnämndens behov av livsmedel tillgodoses till stor del av det samverkansavtal som finns med Norrbottens läns landsting (NLL) avseende måltidsproduktion. För dessa livsmedel gäller de avtal som NLL upphandlat och de ekologiska produkter som där ingår. För andra kvartalet 2015 var andelen ekologiska livsmedel i NLL:s måltidsproduktion 22,6%. Därutöver nyttjar socialnämnden kommunens avtal för livsmedel och mejeriprodukter. I den senaste upphandlingen av mejerivaror med avtalsstart 1 mars 2015, är all mjölk, fil och grädde ekologisk. Därtill har kommunen i den nu pågående upphandlingen av övriga livsmedel, ökat andelen ekologiska produkter. Denna ökning förväntas inte ge någon större kostnadsökning, eftersom de ekologiska produkterna som efterfrågas genererar många kilon till en mindre kostnadökning. Socialnämnden menar i sitt yttrande att det inte finns något som hindrar att verksamheten i högre omfattning väljer ekologiska alternativ, så länge de är kostnadsneutrala. Beställarens kunskap om fördelarna med de ekologiska alternativen är dock mycket betydelsefullt. Om en ökning av andelen ekologiska varor innebär en merkostnad, krävs det åtgärder för att budgetramarna ska kunna hållas på nuvarande nivå. Exempel på åtgärder är att minska svinnet för att uppnå lägre inköpsvolymer. Barn- och utbildningsnämnden har ställt krav på sin förvaltning om 25% ekologisk mat vid 2016 års utgång. Detta förväntas uppnås genom de avtal som träder i kraft under 2015. Ekonomikontoret föreslår, i samråd med barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden, att kommunfullmäktige beslutar att bifalla punkten. Berörda nämnder har dock ett eget ansvar för att följa upp andelen ekologisk mat och finansiera den eventuella merkostnad som kan uppstå. 128 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Inköpsavdelningen Emma Breheim 2015-10-09 3 (6) Ärendenr 2014/983-008 2. att därefter höja målet till 50 procent inköpt ekologisk mat under nästa mandatperiod fram till 2022. Om kommunen avser att höja målet till 50% anser BUN och ekonomikontoret att detta kommer att innebära kostnadsökningar. Kommunen måste i så fall köpa in produkter där det är stor prisskillnad mellan konventionella livsmedel och ekologiska alternativ. Ekonomikontoret föreslår att punkten med nuvarande formulering avslås. Ekonomikontoret föreslår istället formuleringen - utvärdering bör ske av måluppfyllelse gällande målet om 25 % ekologisk mat efter utgången av nuvarande mandatperiod innan beslut tas om att höja målet till 50 %. I sambandet med beslutet bör också behovet av utökning av nämndernas budgetram för livsmedel beaktas. 3. att sätta ett kommungemensamt mål för minskning av matsvinn som ligger i linje med Sveriges nationella mål samt EU:s mer långsiktiga mål om en 50procentig minskning till 2025. Svinn i förskolekök/skolrestaurang kan bero på att för många portioner tillagas. I Luleå kommuns skolrestauranger har de flesta kök blastchillers (nedkylningskylar) som kan omhänderta överproducerat mat. Vid senaste mätning av matsvinn kasserades ca 1 msk/elev/dag. Det finns även ett ökat elevengagemang i skolan och just nu pågår Futurize-projektet på Björkskataskolan och Bergskolan som innebär ett avtal med eleverna om att bland annat minska matsvinnet. För många av Socialnämndens boenden är kosten en viktig del av hälsan. Därför är det viktigt att matsituationen blir så bra som möjligt, då en harmonisk matsituation gör att brukaren äter bättre och därmed minskar svinnet. De som bor på äldreboenden är ofta sköra med en hälsa som kan variera från dag till dag. Därför varierar brukarens aptit vilket medför ett visst svinn som är svårt att hantera. En annan sak som påverkar svinnet är utbudet av rätter som de boende uppskattar och smaken på den mat som serveras. I verksamheten finns kostombud på alla enheter som tillsammans med ansvariga chefer träffar representanter från NLL regelbundet för att se till dessa frågor. Utöver detta finns ett avvikelsesystem som fungerar bra. Genom avvikelsesystemet kan verksamheterna ge NLL signaler om brister i kosten som NLL hanterar med lyhördhet. Genom detta 129 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Inköpsavdelningen Emma Breheim 2015-10-09 4 (6) Ärendenr 2014/983-008 samarbete arbetar kommunen och NLL för att hålla svinnet på en låg nivå. Då det gäller de kompletterande inköpen som verksamheten själv beställer, kan det lättare anpassas till de brukare som för tillfället bor på äldreboendet, vilket gör att svinnet blir minimalt. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden föreslår mot bakgrund av ovanstående, att kommunfullmäktige beslutar att bifalla punkten. 4. att minska köttandelen i maten motsvarande en köttfri vardag i veckan. Måltidsservice på BUF är positiv till att servera flera vegetariska rätter per termin. Det finns dock inte full acceptans hos barn/elever för dessa rätter, varför de vegetariska dagarna är svåra att införa. En del elever väljer att inte komma och äta i skolrestaurangerna de dagar vegetariska rätter serveras. Planeringen inför vårterminen 2016 är 11 vegetariska rätter, exempelvis tortellinigratäng med paprika, grekisk potatisfrestelse och pannkaka. Socialnämnden har ansvaret för samtliga måltider under dygnet vilket medför att det kan vara svårt att uppfylla målsättningen om en köttfri vardag i veckan. Socialnämnden anser dock att det är fullt möjligt att enstaka måltider under veckan är köttfria. Andelen köttfria måltider styrs av den meny som NLL har. På menyn finns alltid ett vegetariskt alternativ som de boende kan välja och det sker en viss ökning av andelen vegetariska måltider. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden föreslår mot bakgrund av ovanstående, att kommunfullmäktige beslutar att bifalla punkten. 5. att berörd personal och berörda förvaltningar ges möjlighet till den fortbildning som behövs för att kunna nå målen. Måltidsverksamheten inom BUN arbetar med kontinuerlig utbildning av personalen. Arbetet med att uppnå målsättningar för ökad ekologisk mat innefattas i flera olika sammanhang såsom menyplanering, inköpsfrågor och transportfrågor. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden föreslår mot bakgrund av ovanstående, att kommunfullmäktige beslutar att bifalla 130 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Inköpsavdelningen Emma Breheim 2015-10-09 5 (6) Ärendenr 2014/983-008 punkten. Berörda förvaltningar ansvarar för fortbildning av sin egna personal för att nå uppställda mål. 6. att undersöka hur kommunen kan öka andelen lokala leverantörer, exempelvis genom ökad säsongsanpassning av menyer. Måltidsverksamheten inom BUN tillämpar idag säsongsanpassade menyer och det leder inte till ett ökat antal lokala leverantörer. Dock kan en säsongsanpassning leda till sänkta kostnader för vissa livsmedel, vilket i sig medför att kommunen kan satsa på en högre kvalitet av andra livsmedel. Inför upphandlingen av mejerivaror och livsmedel, har ekonomikontoret tillsammans med representanter från SOC och BUF haft dialogmöten med 10 lokala matproducenter och leverantörer. Syftet med dialogmötena var att ha en dialog om hur förutsättningar kan skapas för att de lokala företagen ska kunna leverera livsmedel till Luleå kommun. Under dialogmötena framkom det att orderhanteringen ses som en utmaning medan leveranserna till de olika verksamheterna kan lösas. Som ett resultat av dialogerna har upphandlingarna genomförts med ett ökat antal varukorgar jämfört med 2010 där det också fanns möjlighet att lämna anbud för att bli komplementleverantör under säsong eller för ett geografiskt område. Dessa är exempel på åtgärder som kan stimulera de lokala leverantörerna att lämna anbud för att vinna kontrakt i kommunens upphandlingar. Ekonomikontoret föreslår, förutsatt att den lagstiftning som finns för offentlig upphandling följs, att kommunfullmäktige beslutar att bifalla punkten. 7. att Luleå kommun beslutar inrätta en samlastningscentral samt undersöker möjligheterna att driva den tillsammans med en eller flera grannkommuner. Ekonomikontoret anser att det inte finns tillräckligt med underlag för att ta ett beslut om att inrätta en samlastningscentral. Ekonomikontoret är dock mycket positiv till att utreda möjligheterna för att inrätta en samlastningscentral för Luleå kommun eller gemensamt med en eller flera grannkommuner. En sådan utredning är mycket omfattande och kan inte göras med befintliga resurser. Om en sådan utredning tillsätts bör också extra medel tillsättas. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig också positiv till en 131 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Inköpsavdelningen Emma Breheim 2015-10-09 6 (6) Ärendenr 2014/983-008 utredning om en gemensam samlastningscentral. Det skulle innebära säkrare utemiljöer med färre transportbilar på förskole- och skolgårdsområde. Ekonomikontoret föreslår, mot bakgrund av ovanstående, att kommunfullmäktige beslutar att avslå punkten med motivering att inrättandet av en samlastningscentral kräver en omfattande utredning som det idag inte finns avsatta resurser för. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll från Barn- och utbildningsnämnden gällande motion om ekologisk mat Sammanträdesprotokoll från Socialnämnden gällande motion om ekologisk mat Emma Breheim Inköpschef Beslutet skickas till Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Ekonomikontoret 132 Vänsterpartiet Luleå Kommunfullmäktigegruppen Motion om ekologisk mat Livsmedelsproduktionen i världen står inför stora utmaningar. Klimatförändringarna innebär att produktionen kan komma att minska kraftigt ifall jordens medeltemperatur fortsätter att stiga, den risken är stor eftersom utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Långsiktigt måste vår självförsörjning lokalt och nationellt öka samtidigt med en omställning till långsiktigt ekologiskt hållbar livsmedelsproduktion. Andelen ekologiska livsmedel som köps in av Sveriges kommuner och landsting har ökat från 3 procent år 2003 till 23 procent år 2013. Det är nära Sveriges nationella mål på 25 procent. Borlänge och Lund ligger i topp med 49 procent ekologisk mat. Bland landstingen har Kronoberg den högsta andelen med 45 procent. 87 procent av kommunerna har klarat omställningen till ökad andel ekologisk mat inom befintliga ekonomiska ramar. 84 procent av Sveriges kommuner planerar att gå vidare och ytterligare öka andelen inköpt ekologisk mat. Sex kommuner har i nuläget satt upp ett 100-procentsmål, dvs att all mat som köps in ska i en framtid ska vara ekologisk. Sverige har ett nationellt mål för att minska matsvinnet med 20 % till 2015, där minst 40 % ska tas tillvara i form av biogas och annan energi. EU har bestämt att svinnet ska minska med 50 % till 2025. Luleå ligger idag långt efter de bästa kommunerna i Sverige i denna utveckling och ligger även en bra bit efter de bästa Norrbottenskommunerna. Andelen ekologisk mat i Luleå kommun ligger idag på 13-14 procent. Tendensen är svagt ökande. Luleå kommun har potential till att bli mycket bättre på området ekologisk mat. Luleå kommun har också möjlighet att, inom nuvarande regelverk för upphandling, underlätta för mindre och lokala producenter att leverera till kommunen. Det kan ske genom att kommunen inrättar en samlastningscentral så att lokala mindre leverantörer kan leverera till ett mottagningsställe i kommunen. En samlastningscentral innebär också att det totala transportarbetet inom kommunen kan minskas. En samlastningscentral kan också inrättas i samarbete med våra grannkommuner. Ett annat sätt att öka möjligheterna för lokala producenter är att ha årstids- eller säsongsanpassade menyer. Vänsterpartiet yrkar att Luleå kommun beslutar att uppnå det nationella målet om 25 procent inköpt ekologisk mat under denna mandatperiod det vill säga före 2018. att därefter höja målet till 50 procent inköpt ekologisk mat under nästa mandatperiod fram till 2022. att sätta ett kommungemensamt mål för minskning av matsvinn som ligger i linje med Sveriges nationella mål samt EU:s mer långsiktiga mål om en 50-procentig minskning till 2025. att minska köttandelen i maten motsvarande en köttfri vardag i veckan. att berörd personal och berörda förvaltningar ges möjlighet till den fortbildning som behövs för att kunna nå målen. att undersöka hur kommunen kan öka andelen lokala leverantörer, exempelvis genom ökad säsongsanpassning av menyer. att Luleå kommun beslutar inrätta en samlastningscentral samt undersöker möjligheterna att driva den tillsammans med en eller flera grannkommuner. För Vänsterpartiets fullmäktigegrupp Bertil Bartholdson För mer information: Nina Berggård, gruppledare Tel: 070/264 56 05, e-post: [email protected] 133 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningen Kansliet Sofia Riström 2015-10-13 1 (1) Ärendenr 2015/393-05 Upphandling kontorsmaterial Ärendenr 2015/393-05 Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Sammanfattning av ärendet Ekonomikontoret föredrar ärendet på sammanträdet. 134 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningens/ekonomiko ntorets Ekonomikontoret 2015-09-17 Mats Bergström 1 (1) Ärendenr 2015/216-008 Yttrande över medborgarförslag - Investeringsinriktning Ärendenr 2015/216-008 Kommunledningsförvaltningens/ekonomikontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Daniel Nilsson har lämnat ett medborgarförslag gällande Investeringsinriktning. Han föreslår att kommunen genast ska frysa nya investeringar i fossilindustrin, under en femårsperiod avveckla sitt befintliga innehav i fossilindustrin och att redovisa sitt avvecklande på ett transparent och lättillgängligt sätt. Han vill även att kommunen ska kontakta de anställdas pensionsförvaltare och be dem att avveckla placeringar i fossilindustrin. Kommunen har inga placeringar idag och kommer heller inte att ha några de närmaste åren. Det finns med andra ord inget att avveckla och inga nya investeringar att frysa. Vad gäller de anställdas pensionsförvaltare bör det påpekas att de anställda sedan lång tid tillbaka själva placerar sina pensionspengar och att kommunen inte har rätt att be deras pensionsförvaltare exkludera eventuella placeringar i fossilindustrin. Beslutsunderlag Medborgarförslag – ”investeringsinriktning” Mats Bergström Redovisningschef Beslutet skickas till Ekonomikontoret 135 136 137 138 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Kansliet Henrik Berg 2015-10-16 1 (1) Ärendenr 2015/1301-008 Yttrande över redovisning av handläggning av medborgarförslag Ärendenr 2015/1301-008 Kommunledningsförvaltningens/kansliets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna upprättad förteckning över handläggningen av medborgarförslag. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen (5 kap 33 §) stadgas följande. ”En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning”. Med hänvisning till dessa bestämmelser har kommunledningsförvaltningens kansli upprättat bifogad förteckning över handläggningen av medborgarförslag. Föregående redovisning lämnades i april 2015. Beslutsunderlag Förteckning över handläggning av medborgarförslag Henrik Berg Kommunsekreterare 139 FÖRTECKNING - MEDBORGARFÖRSLAG 2015-10-07 Medborgarförslag – beslut av kommunstyrelse eller nämnd Avsändare/sammanträde Ärendemening/diarienummer Beslutande styrelse/nämnd Anmärkning Oskar Rönnbäck Kf 2012-08-27 § 159 Om tak över kommunens uterinkar 2012.404-008 Fritidsnämnden Återremiss FN 2012-10-31§46 Per Göransson Kf 2013-04-29 § 122 Om översyn av återvinningscentralernas tillgänglighet 2013.303-008 Luleå Renhållning AB LRAB 2013-10-11 Allan Bamberg Kf 2013-04-29 §124 Om Ormbergsanläggningen 2013.314-008 Tekniska nämnden TN 2014-06-17 §97 Julia Kyrö-Andersson Kf 2013-05-27 § 148 Om bättre lokaltrafik 2013.398-008 Luleå Lokaltrafik AB Ulrika Kommes Kf 2014-02-24 §40 Om säkrare gångväg från Mjölkudden via Mjölkuddsbanken in till stan 2014.95-008 Tekniska nämnden Ulrika Lindstedt Kf 2014-03-31 §67 Om fler boende för gymnasieungdomar 2014.235-008 Kommunfullmäktige Margareta Berglund Kf 2014-03-31 §69 Om bättre miljö för trafikanter och boende 2014.316-008 Kommunfullmäktige 140 TN 2014-06-17 §96 Ted Isaksson Kf 2014-06-16 §122 Om utomhusgym vid Hälsans stig 2014.438-008 Kommunstyrelsen Ulrika Jakobsson Kf 2014-08-25 §140 Om trevliga och uppseendeväckande motiv i Luleå 2014.605-008 Kommunstyrelsen Viktoria Palo Johansson Kf 2014-09-29 §153 Om att kommunen ställer iordning ett sjöfartsmuseum i södra hamn 2014.665-008 Kommunfullmäktige Lennart Niva Kf 2014-09-29 §155 Om flytbryggor vid Lulsundskanalen 2014.667-008 Tekniska nämnden SBN 2015-08-27 §131 Catrin Söderlund Kf 2014-09-29 §156 Medborgarförslag om anvisad skola och stöd från centrala elevhälsan för elever med funktionsnedsättning 2014.684-008 Barn- och utbildnings nämnden BUN 2015-01-29 §7 Lilian Grahn Kf 2014-10-27 §180 Medborgarförslag om röjning av sly på Mjölkudden, Tuna och Notviken 2014.737-008 Kommunstyrelsen KS 2015-05-11 §118 Lars Folkesson KF 2014-10-27 §181 Medborgarförslag om kollektivtrafik till Benbyn och Persön 2014.753-008 Kommunstyrelsen KS 2015-05-11 §119 Gunnel Nilsson Kf 2014-10-27 §182 Medborgarförslag om laddningsstationer för elbilar 2014.757-008 Kommunstyrelsen Peter Grusmark & Olga Sandberg Medborgarförslag om att främja för bättre stadsKf 2014-10-27 §183 planering vad gäller gång-, cykel- och sparktrafikanter mm 2014.758-008 Kommunstyrelsen Bror Kajsajuntti & Sofia Larsson Kf 2014-10-27 §184 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om möjlighet till ekologiska odlingar på innergårdar 141 KS 2015-08-17 §168 2014.759-008 Barbro Midbjer Kf 2014-10-27 §185 Medborgarförslag om Luleå kommuns energiförbrukning 2014.761-008 Kommunfullmäktige Margoth och Arne Skårman Kf 2014-10-27 §186 Medborgarförslag om att Lulebo sätter upp solpaneler på sina fastigheter 2014.762-008 Kommunstyrelsen Johan och Frida Wikén Karlenius Kf 2014-10-27 §189 Medborgarförslag om synkronisering av trafikljus 2014.765-008 Stadsbyggnadsnämnden SBN 2015-06-16 §109 Sofia Larsson Kf 2014-10-27 §190 Medborgarförslag om att Luleå kommun får förstärkt kompetens vad gäller att tillämpa klimatkrav i upphandlingar 2014.766-008 Kommunfullmäktige KF 2015-05-25 §108 Olivia Tullberg Kf 2014-10-27 §191 Medborgarförslag om att varje elev borde ha en egen Ipad i skolan 2014.769-008 Barn- och utbildningsnämnden BUN 2015-02-26 §20 Monica Lundqvist & Anna Engqvist Larsson Kf 2014-11-24 §235 Medborgarförslag om bättre belysningspunkter samt staket över hela Malmuddsbron 2014.860-008 Stadsbyggnadsnämnden SBN 2015-08-27 §128 Bror Kajsajuntti Kf 2014-10-27 §194 Medborgarförslag om linbanetrafik mellan ytterområden Kommunstyrelsen och centrum 2014.897-008 Kurt Hägglund Kf 2014-11-24 §236 Medborgarförslag om övergångsställe i korsningen Skomakargatan-Magasinsgatan 2014.904-008 Stadsbyggnadsnämnden Rose-Marie Nilsson Medborgarförslag om uppsnyggning av södra infarten Kommunstyrelsen 142 KF 2015-08-31 §171 SBN 2015-04-29 §58 Kf 2014-11-24 §237 till Luleå via Bergnäsbron 2014.913-008 Gustav Sterling KF 2014-11-24 §239 Medborgarförslag om att Luleå kommun ska återinföra en rabatt vid friköp av tomträtt 2014.943-008 Kommunfullmäktige Karl-Olof Nilsson Kf 2014-11-24 §240 Medborgarförslag om att anlägga ett 10-tal ställplatser för husbilar vid 1:ans gästbåthamn 2014.944-008 Stadsbyggnadsnämnden Kommunfullmäktige KF 2014-11-24 §240 Ulf Ebenfeldt Kf 2014-11-24 §241 Medborgarförslag om hastighetssänkande åtgärd på Måttsundsvägen (Riksväg 94) genom byn 2014.949-008 Stadsbyggnadsnämnden SBN 2015-04-29 §59 Johan Gustavsson Kf 2014-11-24 §242 Medborgarförslag om att bygga en belyst cykel och gångväg från Kronanområdet ner för Lulsundsberget mot norra och västra Luleå 2014.958-008 Stadsbyggnadsnämnden Eva Sandström Kf 2014-11-24 §243 Medborgarförslag om översyn av lekparken på Porsöberget på grund av dålig belysning 2014.959-008 Stadsbyggnadsnämnden Nils-Erik Nilsson Kf 2014-12-15 §295 Medborgarförslag om vad gör vi med våra sällskapsdjur när livet är slut 2014.1052-008 Kommunfullmäktige Simon Olsson Kf 2014-12-15 §294 Medborgarförslag om att namnge gator i Luleå efter framstående och kända Luleåbor 2014.1059-008 Stadsbyggnadsnämnden Anders Viklund Kf 2014-12-15 §292 Medborgarförslag om belysning mellan Notviken IK:s kansli och Liljevalchvägen 2014.1073-008 Stadsbyggnadsnämnden 143 SBN 2015-08-27 §133 SBN 2015-06-16 §110 Lars Nordström Kf 2014-12-15 §291 Medborgarförslag om att spola en skridskobana på södra hamnplan 2014.1080-008 Stadsbyggnadsnämnden Stefan Karlsson Kf 2015-01-26 §21 Medborgarförslag om att dela upp gång- och cykelbanor genom markering på asfalten och skyltar 2014.1139-008 Stadsbyggnadsnämnden Emma Renberg Kf 2015-01-26 §22 Medborgarförslag om att Luleå kommun inför koppeltvång för hundägare i hela kommunen 2014.1200-008 Miljö- och byggnadsnämnden Sune Lindgren Kf 2015-01-26 §23 Medborgarförslag om städning för ett rent Luleå 2015.6-008 Kommunstyrelsen Maria Lendi Kf 2015-02-23 §39 Medborgarförslag om att föreningar som arbetar med humana insatser bör få kontorslokaler i ett tex föreningarnas hus 2015.111-008 Kommunfullmäktige Maria Lendi Kf 2015-02-23 §40 Medborgarförslag om att ordna med parkeringar på Norra Strandgatan för besökare samt avlastningsmöjligheter för de boende 2015.112-008 Stadsbyggnadsnämnden Johan Gustavsson Kf 2015-02-23 §41 Medborgarförslag om morgonplogning vintertid av prioriterade gång- och cykelvägar 2015.130-008 Stadsbyggnadsnämnden Maj-Britt Salmi Kf 2015-02-23 §42 Medborgarförslag om att det byggs vård- och omsorgsboenden för unga demenssjuka personer 2015.148-008 Socialnämnden Margareta Krantz Medborgarförslag om en återvinningsstation mitt emot Kommunstyrelsen 144 Kf 2015-02-23 §43 infarten till Elevvägen 2015.179-008 Hjördis Svensson Kf 2015-03-30 §72 Medborgarförslag om utökning av närlinjen 2015.214-008 Kommunstyrelsen Hjördis Svensson Kf 2015-03-30 §73 Medborgarförslag om en busslinje som går från Munkeberg-Notviken-Mjölkudden till Sunderby sjukhus 2015.215-008 Kommunstyrelsen Daniel Nilsson Kf 2015-03-30 §74 Medborgarförslag om investeringsinriktning 2015.216-008 Kommunstyrelsen Lena Ramström Kf 2015-03-30 §75 Medborgarförslag om Lulsundets förskola 2015.238-008 Barn- och utbildningsnämnden Mario Furlan Kf 2015-03-30 §76 Medborgarförslag om att ha ett aktivitetscenter i centrala Luleå 2015.243-008 Fritidsnämnden Jan-Ola Brännholm Kf 2015-03-30 §77 Medborgarförslag om ett bilfritt Luleå centrum 2015.244-008 Kommunfullmäktige Jerry Grahn Kf 2015-03-30 §78 Medborgarförslag om placering av Gustav II Adolfs staty i stadsparken 2015.259-008 Stadsbyggnadsnämnden Erika Edin Kf 2015-03-30 §79 Medborgarförslag om priser på busskort för ungdomar 2015.269-008 Kommunstyrelsen Amanda Savilahti Kf 2015-03-30 §80 Medborgarförslag om en säkrare utformning av cykelbanorna i Luleå 2015.270-008 Stadsbyggnadsnämnden 145 FN 2015-09-16 §76 Jan Englund Kf 2015-03-30 §81 Medborgarförslag om att Luleå kommun i sina inköps- och upphandlingsregler skriver in ett direkt krav på att svenskt kollektivavtal skall ingå 2015.271-008 Kommunfullmäktige Johan Levol Kf 2015-03-30 §82 Medborgarförslag om förslag till detaljplan för del av Kronan 2015.278-008 Kommunfullmäktige Anders Kejonen Kf 2015-03-30 §83 Medborgarförslag om en mobbningsfri kommun 2015.292-008 Kommunstyrelsen Lily Ekenberg Kf 2015-03-30 §84 Medborgarförslag om att anlägga skidspår i anslutning till isbanan och ut till Gråsjälören 2015.301-008 Fritidsnämnden Tobias Söderlund Kf 2015-04-27 §101 Medborgarförslag om detaljplan för permanent boende på vatten 2015.389-008 Kommunstyrelsen Jonny Häggström Kf 2015-04-27 §102 Medborgarförslag att byta namn på namnlösa gatan 2015.397-008 Stadsbyggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Maria Lendi Kf 2015-04-27 §103 Medborgarförslag om att Luleå kommun profilerar sig som en social hälsokommun 2015.400-008 Socialnämnden Andreas Bolin Kf 2015-04-27 §104 Medborgarförslag om att Luleå kommuns hallhyrors förfallodatum sammanfaller med utbetalning av lokala aktivitetsstödet (LOK) till idrottsföreningar inom Luleå kommun 2015.460-008 Kommunstyrelsen Eva Rännar Kf 2015-04-27 §105 Medborgarförslag om upprustning av Alviksskolans skolgård Kommunstyrelsen 146 MBN 2015-08-18 §111 2015.464-008 Alf Lundqvist Kf 2015-04-27 §106 Medborgarförslag om översyn av vägnätet i Södra Sunderbyn 2015.470-008 Kommunstyrelsen Viktor Rönnqvist Kf 2015-04-27 §107 Medborgarförslag om belysning på gångväg mellan Munkebergsskolan till Tunastigen 2015.475-008 Stadsbyggnadsnämnden Ann-Sofi Holmberg Kf 2015-05-25 §125 Medborgarförslag om parkbänkar längst med vattnet nedanför Stormvägen och Snövägen på Björkskatan 2015.499-008 Stadsbyggnadsnämnden Annika Lundgren Kf 2015-05-25 §126 Medborgarförslag om att Luleå kommun inte ska upplåta anlagda parkeringsplatser för upplag av entreprenörer 2015.502-008 Stadsbyggnadsnämnden Julia Wennberg Niska Kf 2015-05-25 §127 Medborgarförslag om nytt badhus på Örnäset och utökning av befintlig bassäng på Aronsbadet 2015.520-008 Fritidsnämnden Mona Berglund Kf 2015-05-25 §128 Medborgarförslag om att rensa stränderna runt Luleå på sly och självsådda träd 2015.525-008 Kommunfullmäktige Maria Lendi Kf 2015-05-25 §129 Medborgarförslag gällande införande av socialjour 2015.539-008 Socialnämnden Ulla B Larsson Kf 2015-05-25 §130 Medborgarförslag om förbättring av trafikljus vid utfarten från trekantens parkering till Namnlösa gatan 2015.554-008 Stadsbyggnadsnämnden Johanna Häggström Medborgarförslag om gratis parkering på Gültzau- Kommunfullmäktige 147 Kf 2015-05-25 §131 udden 2015.563-008 Peo Rask Kf 2015-05-25 §132 Medborgarförslag om att göra Luleå till en fristad 2015.564-008 Kommunfullmäktige Kristoffer Nordekvist Kf 2015-05-25 §133 Medborgarförslag om att lekparken på Notviken behöver förbättras 2015.584-008 Stadsbyggnadsnämnden Elin Eriksson Kf 2015-05-25 §134 Medborgarförslag om utbyggnad av Benzeliusskolan 2015.593-008 Kommunstyrelsen Mats Widgren Kf 2015-05-25 §135 Medborgarförslag gällande framkomlig väg för cykel, moped och gående längs gamla E4 sträckan 2015.595-008 Kommunstyrelsen Joakim Fredriksson Kf 2015-05-25 §136 Medborgarförslag gällande förändringar att välja buss istället för bil 2015.596.008 Kommunstyrelsen Niklas Engman Kf 2015-05-25 §137 Medborgarförslag om var det planerade sexvåningshuset på Kallkällan 4 kan byggas 2015.599-008 Kommunfullmäktige AnnCatrin Fagervall Skanefors Kf 2015-05-25 §138 Medborgarförslag om att anlägga en ordentlig ridstig i Bensbyn eftersom befintliga ridstigar har försvunnit i samband med husbyggnationer 2015.600-008 Kommunstyrelsen Margareta Forsman Kf 2015-05-25 §139 Medborgarförslag om aktivitetshus för pensionärer 2015.604.008 Kommunstyrelsen Jonas Engman Kf 2015-05-25 §140 Medborgarförslag om att plantera 10 000 stadsnära träd 2015.608-008 Stadsbyggnadsnämnden 148 Eivor Nyström Kf 2015-06-15 §164 Medborgarförslag att begränsa storleken på parkerade fordon utmed villagator 2015.641-008 Stadsbyggnadsnämnden Jan-Olof Björnfot Kf 2015-06-15 §165 Medborgarförslag om att reparera gatan Burströmsvägen efter det att omdirigering av trafiken på Svartöleden är klar samt anlägga riktig trottoar 2015.658-008 Stadsbyggnadsnämnden Johan Niklasson Kf 2015-08-31 §182 Medborgarförslag om trafikåtgärder vid Gammelstads rondellen 2015.927-008 Stadsbyggnadsnämnden Tomas Helleberg Kf 2015-08-31 §183 Medborgarförslag om förbättring av Luleås cykelinfrastruktur i centrum 2015.931-008 Stadsbyggnadsnämnden Fredrik Lindholm Kf 2015-08-31 §184 Medborgarförslag gällande kollektivtrafik till Hertsölandet/Lövskär 2015.936-008 Kommunstyrelsen 149 150 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE Kommunledningsförvaltningen Kansliet Henrik Berg 2015-10-16 1 (1) Ärendenr 2015/1221-008 Yttrande över handläggning av motioner Ärendenr 2015/1221-008 Kommunledningsförvaltningens/kansliets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna redovisning av handläggning av motioner. Sammanfattning av ärendet I kommunallagen (5 kap 33 §) stadgas följande. ”En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning”. Med hänvisning till dessa bestämmelser har kommunledningsförvaltningens kansli 2015-04-29 upprättat bifogad förteckning över handläggningen av motioner. Föregående redovisning lämnades i juni 2015. Beslutsunderlag Förteckning över handläggning av motioner Henrik Berg Kommunsekreterare 151 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING - MOTIONER Kommunledningsförvaltningen Kansliet Henrik Berg 2015-09-25 1 (2) Ärendenr 2015/1221-008 Motioner Avsändare/ sammanträde Kristdemokraterna Kf 2012-11-26 §241 Kristdemokraterna Kf 2013-03-25 §55 Kristdemokraterna Kf 2014-02-24 §32 Folkpartiet Kf 2014-09-29 §152 Vänsterpartiet Kf 2014-12-15 §286 Rättvisepartiet Kf 2015-01-26 §17 Kristdemokraterna Kf 2015-01-26 §18 Kristdemokraterna Kf 2015-01-26 §19 Vänsterpartiet Kf 2015-01-26 §20 Nya moderaterna Kf 2015-02-23 §36 Nya moderaterna Ärendemening/ diarienummer Om Luleå kommuns tomtkö 2012.688-008 Om bostäder i Råneå 2013.212-008 Om likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan 2014.191-008 Om rådslag för att utveckla Gültzauudden 2014.703-008 Om ekologisk mat 2014.983-008 Om könsneutrala toaletter och omklädningsrum 2014.1133-008 Om att inrätta maxtak i barngrupper för stärkt kvalitet 2015.24-008 Om skyddskläder till förskolan 2015.104-008 Om kommunens finansiella policy 2015.113-008 Om att utreda förutsättningar för att starta en ny yrkesinriktad utbildning i svenska för företagare 2015.166-008 Om att omfördela Remissinstans Anmärkning Stadsbyggnadskontoret (Stadsbyggnadsförv.) Påminnelse skickad Tekniska nämnden Lulebo AB Stadsbyggnadskontoret Barn- och utbildningsnämnden Samhällsutvecklingskontoret Åter 2013-06-18 Åter 2013-08-13 Åter 2014-09-29 Åter 2014-12-18 Utvecklingskontoret Stadsbyggnadsnämnden Fritidsförvaltningen Luleå Näringsliv AB Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Ekonomikontoret Samhällsutvecklingskontoret Stadsbyggnadsförv. Fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Beslut KF 2015-06-15 2015-06-15 återremiss 2015-08-27 2015-06-18 2015-09-03 2015-06-10 2015-06-11 2015-05-21 2015-09-28 2015-05-21 2015-09-28 2015-06-29 2015-09-28 Ekonomikontoret Arbetsmarknadsförvaltningen Barn- och 152 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING - MOTIONER Kommunledningsförvaltningen Kansliet Henrik Berg 2015-09-25 Kf 2015-02-23 §37 Folkpartiet Kf 2015-02-23 §38 Nya moderaterna Kf 2015-04-27 §96 Sverigedemokraterna 2015-04-27 §97 Vänsterpartiet Kf 2015-04-27 §98 Miljöpartiet de gröna Kf 2015-06-15 §156 Miljöpartiet de gröna Kf 2015-08-31 §181 mer resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd 2015.182-008 Om försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 2015.188-008 Om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor 2015.468-008 Om att ha vårdhundar inom den kommunala äldreomsorgen 2015.511-008 Om vinterunderhåll av skol- och förskolegårdar 2015.538-008 Om hållbarhetsmål mm för kommunens upphandling 2015.764-008 Om mobilt voteringssystem för kommunfullmäktige 2015.996-008 2 (2) Ärendenr 2015/1221-008 utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Stadsbyggnadsnämnden Ekonomikontoret/inköp IT-kontoret 153 2015-06-18 2015-09-28 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontor ets, Tillväxtkontoret 2015-01-05 Sofia Riström Tillväxtkontorets yttrande över nya villkor för projektfinansiering Ärendenr 2015/4-00 Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna villkor för projektfinansiering Sammanfattning av ärendet Tillväxtkontoret har i samband med finansiering av projekt vilka finansierats via EU-potten och som beslutats av det avvecklade plan-och tillväxtutskottet lagt till villkor för finansiering med stöd ur dokumentet ”Luleå kommuns allmänna villkor för projektfinansiering” I samband med omorganisationen avvecklas plan- och tillväxtutskottet och ärenden rörande projektfinansiering hanteras via kommunstyrelsens arbetsutskott (AU) Med bl.a. anledning av detta behöver villkoren för finansiering ses över. Föreslagna förändringar i villkoren är bl.a. att rapporteringen till Luleå kommun blir enklare genom att t.ex. slutredovisning samt rekvisitioner kan skrivas under av projektägaren. Tillväxtkontoret föreslår även att projektägare årligen ska lämna in en jämställdhetsredovisning vilken innehåller sammansättningen av styrgrupp och projektledare uppdelat på kön. Jämställdhetsredovisningen är ett led i arbetet med att implementera CEMR-deklarationen. Villkoren för finansiering ska kunna användas av alla förvaltningar tillhörande kommunstyrelsen. Räddningstjänsten och arbetsmarknadsförvaltningen har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget på nya villkor och återkopplat att de inte har några synpunkter. Beslutsunderlag Tidigare beslutade allmänna villkor för projektfinansiering. Förslag – Nya villkor för projektfinansiering. Sofia Riström 154 1 (2) Ärendenr 2015/4-00 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningens/tillväxtkontor ets, Tillväxtkontoret 2015-01-05 Sofia Riström Beslutet skickas till Tillväxtkontoret, arbetsmarknadsförvaltningen, räddningstjänsten 155 2 (2) Ärendenr 2015/4-00 LULEÅ KOMMUN VILLKOR Kommunledningsförvaltningen, Tillväxtkontoret Sofia Riström 2015-01-05 1 (2) Ärendenr 2015/4-00 Villkor för projektfinansiering Nedanstående utgör villkor för beviljad projektfinansiering inom kommunstyrelsens verksamhetsområde. Projektfinansiering kan ske via kommunfullmäktiges eller kommunstyrelses anslag. Av kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens beslut framgår om villkoren gäller för finansieringen av projektet. BEVILJADE MEDEL Allmänt gäller att kommunens medfinansiering i projekt med extern projektägare är avhängigt av att övrig medfinansiering beslutas. Beviljade medel får endast användas för att täcka de kostnader och de aktiviteter som finns angivna i beslutsunderlaget, d v s med ansökan insänd projektplan, kostnadsbudget och finansieringsplan med tidplan. Smärre förändringar i denna plan ska meddelas och godkännas av förvaltningen. Större förändringar av projektet kräver nytt politiskt beslut. Projektets intäkter och kostnader ska i projektägarens bokföring redovisas separat från övrig verksamhet. UTBETALNING AV MEDEL • Utbetalning av medel sker i regel mot kommunens andel av upparbetade kostnader, d v s i efterskott. Förskott av projektmedel kan utgå med 50 % av årligt beviljat anslag. • Högre förskott kan beviljas i särskilda fall. Förskottet regleras i samband med slutrekvisition/rapportering. Beviljade medel kan rekvireras varje månad. Beslutad finansiering ska rekvireras senast ett år efter projektets avslut. Utbetalning sker mot en skriftlig rekvisition undertecknad av projektägaren. Till rekvisitionen ska bifogas • Sammanställning av projektets kostnader och intäkter med jmf mot budget • kort lägesrapport med beskrivning av genomförda aktiviteter, avvikelser mot projektplan samt hur projektet håller tid- och kostnadsplan • på begäran ska rekvisitionen kompletteras med ytterligare underlag. Rekvisitionen skickas till berörd förvaltning eller kontor. Dokumenttyp Styrdokument Dokumentansvarig Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Senast reviderad 2014-12-15, 2014/738-00 Beslutsinstans Dokument gäller för KS verksamhetsområde 156 LULEÅ KOMMUN VILLKOR Kommunledningsförvaltningen, Tillväxtkontoret Sofia Riström 2015-01-05 2 (2) Ärendenr 2015/4-00 Betalningsvillkor är 30 dagar efter att komplett rekvisition mottagits och godkänts. ÅRLIG JÄMSTÄLLDHETSRAPPORTERING Varje år i december ska projektägaren rapportera in till berörd förvaltning/kontor styrgruppens/styrelsens sammansättning uppdelat på kön samt om projektledaren är man eller kvinna (enligt kommunens antagna CEMR-deklaration för jämställdhet) SLUTREDOVISNING Slutrapporten ska vara skriftlig och innehålla följande delar: • ekonomisk redovisning av projektets totala kostnader och erhållna intäkter från projektstart till projektslut, jämfört med budget, • utförlig beskrivning av projektets genomförande samt utfall av projektet, till vilken grad man har nått målen för projektet, • erfarenheter av projektet och projektarbetet, • slutrapporten ska vara underskriven av projektägaren. Dokumenttyp Styrdokument Dokumentansvarig Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Senast reviderad 2014-12-15, 2014/738-00 Beslutsinstans Dokument gäller för KS verksamhetsområde 157 L ULEÅ K OMMUN Kommunledningsförvaltningen Utvecklingskontoret Bilaga 3 - Handläggningsrutiner 2015-01-09 ALLMÄNNA VILLKOR FÖR PROJEKTFINANSIERING BESLUTAD AV PLAN OCH TILLVÄXTUTSKOTTET Nedanstående utgör allmänna villkor för av Plan och tillväxutskottet beviljad medfinansiering i projekt. Villkoren följer i stora drag EU:s krav. Av Plan och tillväxutskottets beslut framgår de särskilda villkor som gäller för medfinansieringen. BEVILJADE MEDEL Allmänt gäller att kommunens medfinansiering i projekt med extern projektägare är avhängigt av att övrig medfinansiering beslutas. För att säkerställa att övrig medfinansiering är beviljad ska bidragsmottagaren, vid första rekvisitionen, bifoga kopia på medfinansieringsintyg kopia på Strukturfonddelegationens slutgiltiga beslut. Beviljade medel får endast användas för att täcka de kostnader och de aktiviteter som finns angivna i beslutsunderlaget, d v s med ansökan insänd projektplan, kostnadsbudget och finansieringsplan med tidplan. Förändringar i denna plan ska meddelas och godkännas av kommunen. Projektets intäkter och kostnader ska i mottagarens bokföring redovisas separat från övrig verksamhet. UTBETALNING AV MEDEL Utbetalning av medel sker i regel mot kommunens andel av upparbetade kostnader, d v s i efterskott. Förskott av projektmedel kan utgå med 10 % av årligt beviljat anslag, dock högst 100 000 kronor. Högre förskott kan beviljas i särskilda fall. Förskottet regleras i samband med slutrekvisition/rapportering. Generellt gäller att 20 % av totalt beviljat belopp innehålls tills slutredovisningen godkänts av kommunen. Om godtagbara skäl finns, kan ett lägre belopp innehållas. Beviljade medel kan rekvireras varje månad, dock senast tre månader efter, i ansökan angivet slutdatum för projektet. 158 Utbetalning sker mot en skriftlig rekvisition undertecknad av behörig firmatecknare (se bifogade mall). Till rekvisitionen ska bifogas utdrag ur bokföringen, t ex huvudboksrapport för projektet kopia av rekvisition avseende EU-medel alt. sammanställning av projektets kostnader och intäkter med jmf mot budget (resultatrapport) kopia av Länsstyrelsens utbetalningsbeslut av EU-medel kort lägesrapport med beskrivning av genomförda aktiviteter, avvikelser mot projektplan samt hur projektet håller tid- och kostnadsplan på begäran ska rekvisitionen kompletteras med ytterligare underlag. Rekvisitionen skickas till: Luleå Kommun Utvecklingskontoret 971 85 Luleå Betalningsvillkor är 30 dagar efter att komplett rekvisition mottagits och godkänts av Utvecklingskontoret. SLUTREDOVISNING Slutrapporten ska vara skriftlig och innehålla följande delar: ekonomisk redovisning av projektets totala kostnader och erhållna intäkter, från projektstart till och med projekttidens utgång, jämfört med budget utförlig beskrivning av projektets genomförande samt utfall av projektet, till vilken grad man har nått målen för projektet (jmf med indikatorerna i ansökningen) erfarenheter av projektet och projektarbetet slutrapporten ska vara granskad av utsedd revisor slutrapporten ska vara underskriven av behörig firmatecknare. Kommunen kan begära utvärdering av fristående part beroende på projektets art. Denna utvärdering skall då finansieras inom projektet. 159 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG Kommunledningsförvaltningen Kansliet Gunilla Lundin 2015-10-19 1 (1) Ärendenr 2015/1352-00 Ändring av sammanträdesordning 2016 Ärendenr 2015/1352-00 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar flytta fullmäktiges planerade sammanträde den 29 mars 2016 till den 4 april 2016. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-08-31 § 174 att fastställa sammanträdesordning 2016 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fullmäktigesammanträdet i mars månad sammanfaller med påsklovet som i år inträffar veckan efter påskhelgen. Kommunledningsförvaltningen föreslår senarelägga fullmäktiges sammanträde i mars till måndagen den 4 april 2016. I övrigt föreslås sammanträdesordningen gälla oförändrad. Beslutsunderlag Sammanträdesordning 2016 Gunilla Lundin Kanslichef Beslutet skickas till Samtliga nämnder/förvaltningar 160 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden 2015-09-24 § 148 Antagande av detaljplan för del av Gammelstad, del av Stadsön 2:135. Ärendenr 2015/1-214 Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta detaljplan för del av Gammelstad, del av Stadsön 2:135. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden rekommendera kommunfullmäktige besluta att anta detaljplan för del av Gammelstad, del av Stadsön 2:135. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Planområdet är beläget i Gammelstad och utgörs av delar av fastigheten Stadsön 2:135. Planområdet avgränsas av Punktgatan i norr, Gäddviksvägen i öster och fastighetsgränser mot villabebyggelse i söder och väster. Planområdet är bebyggt med två punkthus som består av hyreslägenheter. Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra för ett trygghetsboende. Detta ska ske genom att komplettera befintliga punkthus på fastighet Stadsön 2:135 i Gammelstad med en byggrätt för ytterligare ett punkthus i fem våningar samt en förbindelse mellan punkthusen. De befintliga punkthusens våningstal kommer inte att utökas från nuvarande fyra våningar. Punkthusen ska tillsammans utgöra ett nytt trygghetsboende med ca 60 lägenheter med tillhörande gemensamhetsutrymmen och lokaler för värd/värdinna. Sammanträdet Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-08-25 Detaljplan A4 (Översiktskarta, plankarta, planbestämmelser, illustration) (bilaga) Planbeskrivning med bilagor (Bullerutredning och skuggstudie) (bilaga) Granskningsutlåtande (bilaga) Samrådsredogörelse (bilaga) Beslutet skickas till Sändlista till ärendenr 2015/1-214 Justerandes signatur/Beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande 2014-01-27 Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott 161 Kommunledningsförvaltningen 162 163 164 165 Dnr: SBF 2015/1 (Tidigare SBK 2014/244) Stadsbyggnadsförvaltningen Planbeskrivning Detaljplan för del av Gammelstad del av Stadsön 2:135 Luleå kommun Norrbottens län ANTAGANDEHANDLING 2015-08-24 1 166 Innehåll Handlingar3 Planens syfte och huvuddrag 3 Behovsbedömning3 Plandata4 Lägesbestämning4 Areal4 Markägoförhållanden4 Tidigare ställningstaganden 5 Förutsättningar och förändringar 6 Administrativa frågor 12 Planer5 Kommunala beslut i övrigt 6 Riksintressen6 Huvudfrågan6 Natur7 Bebyggelseområden8 Friytor10 Gator och trafik 10 Teknisk försörjning 11 Genomförandetid12 Bygglov12 Huvudmannaskap12 Konsekvenser12 Fastighetsrätt12 Ekonomi12 Påverkan på miljön 13 Hälsa och Säkerhet 16 Sociala konsekvenser 17 Tidplan17 Medverkande17 Revideringar18 Bilaga 1. Bullerutredning (WSP 2014-11-28, rev 2015-05-25) Bilaga 2. Skuggstudie (Arkitekthuset Monarken 2015-05-06) 2 167 Handlingar I planen ingår följande handlingar: • Plankarta med bestämmelser och illustration • Planbeskrivning med bilagor • Samrådsredogörelse Av ovanstående handlingar är det endast plankartan med bestämmelser som har juridisk verkan. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra för ett trygghetsboende. Detta ska ske genom att komplettera befintliga punkthus på fastighet Stadsön 2:135 i Gammelstad med en byggrätt för ytterligare ett punkthus i fem våningar samt en förbindelse mellan punkthusen. De befintliga punkthusens våningstal kommer inte att utökas från nuvarande fyra våningar. Punkthusen ska tillsammans utgöra ett nytt trygghetsboende med ca 60 lägenheter med tillhörande gemensamhetsutrymmen och lokaler för värd/värdinna. Gällande detaljplan PL410 för fastigheten vann laga kraft 2014-04-25 och syftet med planen var just att möjliggöra ett trygghetsboende genom en påbyggnad av de befintliga punkthusen, byggrätt för en ny tvättstuga samt att bevara områdets särskilda karaktär. Detaljplanen överklagades på grund av att en höjning av punkthusen ansågs komma att skugga omgivande bostadshus. Möjlighet till påbyggnad till sju våningar har efter beslut av Mark- och miljödomstolen ändrats till att gälla endast det västra punkthuset. Som en konsekvensens medger detaljplanen inte tillräcklig byggrätt för det antal lägenheter som Lulebo anser nödvändigt för ett fullskaligt trygghetsboende i Gammelstad. Behovsbedömning Planförslagets markanvändning i form av bostäder med syftet att tillskapa ett trygghetsboende bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning behöver inte upprättas. Motiv till beslutet är att detaljplanens omfattning och den markanvändning som föreslås i planen inte är av sådan art att överskridande av gällande miljökvalitetsnormer kan befaras eller att den medger verksamheter som kräver tillstånd enligt miljöbalkens bestämmelser. Kommunen har därför tagit ställning till att planen inte innebär risk för betydande miljöpåverkan och Byggnadsnämnden har 2014-10-07 (§ 123) beslutat att en miljöbedömning enligt miljöbalken (MB) 6 kap 11 och 12 §§ inte behöver upprättas. Samråd har skett med Länsstyrelsen, som delar kommunens uppfattning. 3 168 Plandata Lägesbestämning Planområdet är beläget i Gammelstad och utgörs av delar av fastigheten Stadsön 2:135. Planområdet avgränsas av Punktgatan i norr, Gäddviksvägen i öster och fastighetsgränser mot villabebyggelse i söder och väster. Planområdet är bebyggt med två punkthus som består av hyreslägenheter. Areal Planområdet omfattar ca 0,6 hektar. Markägoförhållanden Fastighet Stadsön 2:135 ägs av det kommunala bostadsbolaget Lulebo AB. Planområdets lokalisering. Planområdet omfattar delar av fastigheten Stadsön 2:135. 4 169 Tidigare ställningstaganden Planer Översiktliga planer I översiktsplanen för Luleå kommun antagen av kommunfullmäktige 2013-05-27 är Öhemmanet och Stadsön i Gammelstad utpekade som områden där förtätning ska ske. Det framgår även att utrymme för ett trygghetsboende ska finnas i Gammelstad. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planen berör eller tangerar områden med gällande planer enligt nedan: Nr Namn Laga kraft Lantmäteriet Pl 410 Detaljplan för del av Gammelstad, Stadsön 2:135 2014-04-24 2580-P14/12 Pl 45 Detaljplan för del av Stadsön 1989-12-07 25-P90/132 A 309 Förslag till stadsplan samt upphävande av byggnadsplan för del av inre Stadsön, Gammelstaden och Öhemmanet. 1972-06-15 25-NLÅ-8080 Gällande detaljplaner i anslutning till planområdet anger i huvudsak markanvändning för bostadsändamål. Av ovanstående planer är det genomförandetid kvar på PL410. PL410 innefattar hela fastigheten Stadsön 2:135 och därmed även området för aktuellt planförslag. Syftet med PL410 är främst är att tillåta en påbyggnad av de befintliga punkthusen för att möjliggöra för ett trygghetsboenden på fastighet Stadsön 2:135. Syftet är även att säkerställa bevarandet av områdets speciella karaktär att möjliggöra för ett trygghetsboende inom aktuellt planområde. Planen har efter överklagande ändrats av Mark- och miljödomstolen och bedöms nu inte ge planmässiga förutsättningar för ett trygghetboende. Det nya planområdet innefattar rödmarkerad del av gällande plan PL 410. J J J J PLANBESTÄMMELSER F F JJ e JJ X 7282700 JJ J J J J Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Enda användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning området. e JJ J J F J J J J F q J J JJ GRÄNSER J J F J J J J J J J J Marken får inte bebyggas F J J q e e J J eq e1300 J J J J J J J J J J e J J J F iksväg en Gäddv F e F F 1:126 1:125 F 1:414 J J 9,84 J F e F e J J J J F F F F q e F F e F All 0.0 I e F 1:567 2:110 e 0 10 20 30 40 50 100 m k1 Gällande detaljplan för fastigheten Stadsön 2:135. Nytt planområde markerat med röd linje. J J e J J J J F carport 2p k2 J J JJ F J carport 8p F J q F carport 8p carport 7p carport 8p carport 14p F J J J q 10,37 J J 10,62 F Uteplats ( Lekplats 1:108 Uteplats Vid nybyggnation eller omfattande ombyggnation ska maximalt 30 dBA ljudnivå eller 45 dBA maximal ljudnivå inomhus uppfyllas. Minst hälften bostadsrummen ska vara orienterade mot ljuddämpad sida. STÖRNINGSSKYDD F J J 1:128 5 ( F J carport 8p J J J J 10,56 10,46 F 10,29 J J J 10,08 p-plats 10,37 9,88 9,8 en äg llv Ta J J 10,19 1:461 10,11 q J 10,17 10 e J J F p-plats 10,27 10,33 Tak ska utformas så att upplevelsen av platt tak bib Byggnadsteknik J 1:752 10,06 10,01 De karaktärsdrag och värden hos bebyggelsen som planbeskrivningen under stycket byggnadskultur oc särskilt beaktas vid ändring q JJ Högsta antal våningar Varsamhet (befintlig bebyggelse) Skala 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) p-plats Högsta totalhöjd i meter e e PLANKARTA e e 2:111 e q e en Överbyggd passage får anordnas till en maximal br J äg Tvättstuga och soprum får anordnas passage Körbar utfart får inte anordnas J év Lekplats ska finnas tvätt PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning J e q 1:607 e e UU F Befintliga träd får inte fällas lek Utfart, stängsel 1:566 F e F ( q 1:121 F F 2:134 1:385 q e F J e en 1:565 Y 162500 äg 1:598 e sv Y 162400 Y 162300 rid n J J J F k 1:416 F Ing Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordis e q J IV e J J J J J m e ge n llv ä Ta J J J a n (k ( VII Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläg u J k1 B 1:130 X 7282500 J J J passage o J F g MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersm Mark och vegetation J a n I J J J 2:118 n 1:552 J J J J J e J VÄG ag o e1225 J J J J J F e ss k1 m GCM F J F e 1:442 gen 1:564 F J k1 k2 nktvä pa Marken får endast bebyggas med uthus, garage oc J J F J ( Pu F J J J J J e e e J J F 1:129 III m e1375 J J J J J F ( q J e 2:135 10,87 VII Högsta exploateringsgrad i bruttoarea BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE F J J J e1 0,0 J J J F J J J J 10,46 10,86 Bostäder UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING F J m e1225 J J J J J F F 10,43 J J e 6.0 Gång-, cykel- och mopedväg J J J tvätt J J 10,61 10,8 ( 10,9 J J J 10,96 10,85 J J J J q F F J B J J J 10,57 k2 J F J J F J J III J 1:625 1:626 J J k1 k2 10,27 10,35 F 1:624 F F J u III n a 10,45 e 10,15 UU B lek J J 10,45 9,87 J F k2 F 10,49 J J 10,74 10,67 X 7282600 GCMVÄG Kvartersmark 1:609 J J 10,33 en J J äg p F e1225 10,37 ( F UU q III 10,62 J 10,08 llv ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser F m J J 1:128 10,46 F Ta 9,55 1:360 J J 10,56 10,29 Egenskapsgräns 1:108 ( 10,37 9,88 9,8 9,42 III k2 e1560 m en äg llv Ta J J 1:461 10,11 9,61 10,19 Planområdesgräns Användningsgräns F 10,27 10,17 q u 10 10,33 k1 k2 J J g 10,06 10,01 III J 1:752 m p 170 1:609 Åtgärder ska vidtas så att besvärdande ljus från pa intilliggande bostäder ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid kitekthuset Monarken AB) 2014-08-18 60 § beslutade plan- och tillväxtutskottet att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för del av Gammelstad, Stadsön 2:135. 2011-08-29 132 § beslutade kommunfullmäktige att fastställa ett regelverk för trygghetsboende i Luleå kommun samt att införa kommunal medverkan för trygghetsboenden. Till beslutet finns bilagor som redovisar regler för trygghetsboende. Trygghetsboende avser hyreslägenheter för personer över 70 år. Boendet ska ha en estetiskt tilltalande utformning och vara anpassat för personer med någon form av funktionsnedsättning. Det ska även finns personal tillgänglig varje dag. Huruvida projektet uppfyller kraven för trygghetboende regleras i samband med bygglov. Riksintressen Planområdet omfattas inte av några riksintressen. Förutsättningar och förändringar Huvudfrågan PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast an användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gälle planområdet. E 162450 E 162350 Det kommunala bostadsbolaget Lulebo AB har ansökt om att upprätta en ny detaljplan för del av Stadsön 2:135. Den planerade utformningen av ett nytt trygghetsboende medGRÄNSER ytterligare ett punkthus mellan de två befintliga saknar stöd i gällande detaljplan. ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN STADSÖN 1:442 STADSÖN 2:135 N 7282550 Planområdesgräns N 7282550 Punkt Egenskapsgräns väge Kvartersmark n Planförslaget medger en förtätning av bostäder på fastigheten med en ny byggrätt för ytterUTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING ligare ett punkthus mellan16.0 de befintliga punkthusen samt en sammanbyggnad av dessa med e 3500 BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE en gångpassage. Marken som tas i anspråk20.0 utgörs till stor del av en skogsdunge som består m av medelgamla tallar. 16.0 B B Bostäder 4.0 passag e 4.0 e3 000 3 Största bruttoarea i m2 ovan mark passage 4.0 Marken får inte bebyggas Marken får endast bebyggas med uthus, garage och car 4.0 STADSÖN 1:130 a1 N 7282500 1 Marken får endast undantagsvis bebyggas med uthus oc cykelgarage e3300 Följande frågor har särskilt utretts och belysts under detaljplaneprocessen: STADSÖN 1:416 STADSÖN 1:126 STADSÖN 1:121 Körbar utfart får inte anordnas PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utformning STADSÖN 1:125 • Påverkan av trafikbuller för tillkommande bebyggelse rids väg Överbyggd passage får anordnas till en maximal bredd a 2,5 meter Utfart, stängsel • Ljus- och skuggförhållanden till följd av det tillkommande punkthuset Ing MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark Mark och vegetation passage STADSÖN 1:385 • Påverkan på stadsbilden 0.0 Högsta totalhöjd i meter 0.0 Högsta nockhöjd i meter • Trafik- och parkeringsituationen i området till följd av fler bostäder på fastigheten en N 7282450 STÖRNINGSSKYDD N 7282450 Vid nybyggnation eller omfattande ombyggnation ska maximalt 30 dBA ekvivalent ljudnivå eller 45 dBA maximal ljudnivå inomhus uppfyllas. Varje bostad ska ha tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat, m god ljudmiljö i nära anslutning till bostaden. PLANKARTA m1 Åtgärder ska vidtas så att besvärande ljus från parkering når intilliggande bostäder ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft STADSÖN 1:442 Ändrad lovplikt, lov med villkor STADSÖN 2:135 Befintliga punkth Byggnad erna ko us byggs till m pplas ih Punkt op meded nya entrée väge r en över n byggd pa ss a1 Marklov krävs för fällning av träd UPPLYSNING Planavgift tas inte ut i samband med bygglov age parkering/carpo rt 3p Ute plats n ts STADSÖN 1:130 STADSÖN 1:385 Gäddviksväge pla carport 14p Ute HKP A Kommunala beslut i övrigt Nytt pu nkthus STADSÖN 1:126 i fem vå ningar Uteplats STADSÖN 1:416 GRANSKNINGSHANDLING möjlig infart för räddningsfor don parkering/ca rport 3p S Detaljplan för del av Gammelstad del av Stadsön 2:135 ILLUSTRATIONSKARTA Planförslaget innebär att de två punkhusen kan kompletteras med ytterligare ett punkthus i mitten. 0 10 20 30 40 50 Luleå kommun 100 m Norrbottens län AnneLie Granljung Planchef 171 Antag Laga Skala 1:500 (A1) 1:1000 (A3) 6 Besl Stadsbyggnadsförvaltningen avdelning stadsplanering Daniel Rova Planarkitekt Natur Landskap och vegetation Hela planområdet utgörs av kvartersmark för bostäder där marken till stora delar redan är ianspråktagen för bebyggelse. Mellan de två punkthusen finns en skogsdunge som består av medelgamla tallar och övrig mark utgörs av gräsytor eller hårdgjorda ytor. Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet utgörs av morän vilket generellt innebär goda förutsättningar för grundläggning. Inga indikationer finns på att det ska förekomma förorenad mark, markradon eller risk för skred/höga vattenstånd inom området. Mellan de två punkthusen finns en träddunge bestående av 16-25 meter höga medelgamla tallar. 7 172 Illustrationen visar på hur bebyggelsen på fastigheten Stadsön 2:135 kan se ut efter ett genomförande av planförslaget. Planområdet utgörs av de tre punkthusen i övre vänstra hörnet. Illustration: Arkitekthuset Monarken AB Bebyggelseområden Bostäder I dagsläget finns 60 hyreslägenheter i de två punkthusen. Fastighetsägaren har för avsikt att omvandla punkthusen till ett trygghetsboende. Med den tillkommande byggrätten för ett ytterligare punkthus på fastigheten beräknas trygghetsboendet inrymma ca 60 lägenheter, gemensamma ytor i form av samlingslokal, övernattningslägenheter och lokaler för värd/ värdinna. Den föreslagna detaljplanen medger byggrätt för ytterligare ett punkthus i fem våningar mellan de två befintliga husen samt en möjlighet att sammankoppla byggnaderna med en överbyggd passage. Planen medger även en tillbyggnad för nya entréer till de befintliga punkthusen. På fastigheten finns även sex lamellhus med hyreslägenheter. Dessa ingår ej i planområdet. Arbetsplatser En förutsättning för att tillskapa trygghetsboende är att det finns personal tillgänglig varje dag. Tillskapande av trygghetsboende innebär att det även blir arbetsplats för den värd/ värdinna som ska arbeta där. I planområdets närhet finns ytterligare arbetsplatser i Stadsö centrum, på Storheden och på närliggande industriområden. Offentlig och kommersiell service Offentlig service i form av hälsocentral, skola och förskola finns i anslutning till Stadsön centrum ca. 300 meter från planområdet. I Stadsö centrum finns även kommersiell service så som matvaruaffär, apotek, frisör, restaurang och café. Från planområdet är det ca 2,5 km till Storhedens handelsområde. 8 173 Byggnadskultur och gestaltning Inom planområdet finns två befintliga punkthus i fyra våningar och källare. Planförslaget medger byggrätt för ytterligare ett punkthus mellan de två befintliga husen samt en möjlighet att sammankoppla punkthusen med överbyggda gångpassager. Planen medger även en tillbyggnad för nya entréer till de befintliga punkthusen samt uthus, förråd och carport. Det nya punkthuset kommer att tillåtas bli 20 meter vilket motsvarar fem våningar medan de befintliga punkthusens fyra våningar kvarstår. Byggnaderna regleras i detaljplanen med högsta totalhöjd för entréer och gångpassager och högsta nockhöjd från marknivå för punkthusen. De befintliga byggnadernas karaktär säkerställs i gällande detaljplan genom varsamhetsbestämmelser och hänvisning till foton av byggnaderna. De befintliga punkthusen är under ombyggnad och bygglov är beviljade för bland annat ny fasadbeklädnad, nya balkonger och tillbyggnad för ny entré. De delar av byggnadernas exteriör som tidigare ansågs bevarandevärda är så pass förändrade att de tidstypiska karaktärsdragen inte längre finns kvar. Av denna anledning reglerar inte aktuellt planförslag några varsamhetsbestämmelser. Tillgänglighet Vid byggande av ett trygghetsboende ställs utökade krav gällande tillgängligheten både inomhus och i anslutning till byggnaden. Detta regleras i samband med bygglov. Inom och i anslutning till planområdet finns inte några större nivåskillnader som försvårar tillgänglighet eller användbarhet inom området. Gården, gångytor och parkering samt tillgång till samlingslokalen ska anordnas på en sådant sätt att tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga möjliggörs. Enligt kommunens krav på trygghetsboende ska det finnas en samlingslokal i anslutning till trygghetsbostäderna. Samlingslokalen placeras i det nya punkthuset och ansluts till övriga byggnader med överbyggda passager. Befintlig tvättstuga och soprum för kvarteret finns placerat mitt på fastigheten Stadsön 2:135. Detta innebär att det rekommenderade avståndet till tvättstugan på 25 meter (BFS 3:23) inte går att uppfylla. Varje lägenhet i trygghetsboendet kommer därför att ha en egen tvättmaskin i badrummen, den gemensamma tvättstugan blir ett extra komplement för de som vill nyttja den. Mindre soprum kommer att ordnas i närheten av ingångarna till trygghetsboendet. Angöringsplats för bilar och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska finnas inom 25 meter från tillgänglig och användbar entré till bostadshus. Det ordnas genom parkeringsyta i den östra delen av planområdet samt möjlighet att angöra med bil från Punktvägen. Fornlämningar Det finns inga fornlämningar inom planområdet. 9 174 Friytor Naturmiljö På fastigheten finns ett område med tallar som är skyddade enligt gällande detaljplan (Pl 410) och inte får fällas utan lov för att träden är viktiga för områdets karaktär. Tallarna är medelgamla träd och utgör därmed inte höga naturvärden. För att inrymma ett nytt punkthus kommer en stor del av träden att behöva tas ner. Träden som ligger utanför den nya byggrätten får fortsatt skydd genom bestämmelsen marklov krävs vid fällning av träd. Tillkommande bebyggelse ska anpassas så att så många tallar som möjligt kan bevaras. Planområdet består i övrigt till största del av gräsytor eller hårdgjorda ytor. Lek och rekreation Inom planområdet finns ingen anvisad eller iordningställd plats för lek. Den befintliga skogsdungen utgör ett närrekrationsområde. I anslutning till planområdet mellan de övriga lägenhetshusen norr om Punktvägen finns en öppen yta som i gällande detaljplan är avsatt för en lekplats. Vid ett genomförande av planförslaget kommer en stor del av skogsdungen att tas i anspråk för att bebyggas. Marken runt byggnaderna kommer att göras tillgänglig för utevistelse och promenader. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Planområdet avgränsas av Gäddviksvägen i öster och Punktvägen i norr. Inom planområdet finns inga gator eller gång- och cykelvägar. Punktvägen utgör infart till parkeringar på fastigheten Stadsön 2:135. I den del av Punktvägen som ligger i planområdets södra del ansluter en gång och cykelväg. Cykelvägen fungerar som passage för allmänheten genom området och är viktig för att möjliggöra gena anslutningar till Stadsön centrum. Planförslaget innebär ingen ändring mot gällande detaljplan Pl 410 avseende antal lägenheter, det är endast en omfördelning av byggrätten inom fastigheten. Trafikalstring till följd av planförslaget är därmed oförändrad mot gällande detaljplan. Kollektivtrafik Närmaste busshållsplats ligger ca. 50 meter från planområdet längs Gäddviksvägen. Hållplatsen trafikeras dagligen av lokaltrafiken och nås via separata gång- och cykelvägar. Parkering, varumottag, utfarter Kravet på parkeringsplatser för tillkommande bebyggelse inom planområdet styrs av så kallade parkeringstal. För trygghetsboende gäller 1 ppl/lgh (parkeringsplats per lägenhet) i enlighet med rekommendationerna i gällande översiktsplan. Trygghetsboendet kommer att bestå av ca 60 lägenheter varav 30 av dessa blir i det nybyggda punkthuset. Detta innebär att totalt 30 nya parkeringsplatser måste anordnas. Erfarenheter från andra trygghetsboenden i kommunen är att efterfrågan på parkeringsplatser är lägre än 1 ppl/lgh. Detaljplanen medger byggrätt för ca 20 carportar på fastigheten samt möjlighet till cykelförråd. Gällande detaljplan för hela fastigheten medger dessutom ett överskott av parkeringsplatser och carportar norr om punktvägen. Sammantaget bedöms antalet parkeringsplatser kunna lösas inom fastigheten. Antalet utfarter mot Gäddviksvägen och Möbelvägen begränsas och regleras med utfartsförbud. 10 175 Störningar Planområdet är utsatt för trafikbuller från väg 97 och övriga gator i området. En trafikbullerutredning har utförts av konsultföretaget WSP, daterad 2014-11-28, rev 2015-05-25 och återfinns som bilaga 1. Beräkningarna visar att riktvärdena för ekvivalenta ljudnivåer om högst 55 dBA uppfylls vid fasad av bostadsbebyggelsen för alla lägenheter. I bullerutredningen har även buller från järnvägen beräknats. Beräkningar baseras på de uppgifter (Basprognos 2030 version 2014) som Trafikverket har lämnat. Beräkningar visar att både de ekvivalenta och maximala ljudnivåerna understiger riktvärden. De högsta förekommande ekvivalenta ljudnivåerna från järnvägen är 47 dB(A) vid fasaderna. De högsta förekommande maximala ljudnivåerna från järnvägen är 69 dB(A) vid fasaderna. Beräkningarna visar att det inte behöver tillämpas något avstegsfall i projektet. Inomhus nivåerna kan uppfyllas med val av rätt fasad och fönster. Riktvärden för uteplats bedöms uppfyllas på en gemensam uteplats som anordnas på gården. I gällande detaljplan PL410 ansågs risken för ljusstörningar från parkeringen till närliggande bostäder vara ett problem i den östra delen av planområdet. Det gäller ytan avsedd för carports och parkeringar. Denna bestämmelse bedöms fortfarande vara aktuell och regleras i plankartan med [m1] -Åtgärder ska vidtas så att besvärande ljus från parkering inte når intilliggande bostäder. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Området ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten- och avloppsförsörjning. Det finns kapacitet i VA-nätet för den i detaljplanen föreslagna exploateringen. I punkthusen i planområdets södra del ska det finnas en tryckstegringsledning som förläggs inne i byggnaden. Eventuella sprinklersystem får inte anslutas direkt till det kommunala nätet utan ska försörjas av ett magasin på fastigheten som täcker behovet av vatten. Dagvatten omhändertas lokalt på fastigheten och leds vidare till det kommunala nätet. Värme Planområdet är anslutet till fjärrvärmenätet. Avfall Avfall ska hanteras enligt Luleå kommuns föreskrifter. Hushållsavfallet samlas i mindre utrymmen vid det nya trygghetsboendet samt i sophuset mitt på fastigheten Stadsön 2.135 för vidare transport. 11 176 Administrativa frågor Genomförandetid Planens genomförandetid är 5 år. Efter genomförandetidens slut kan planen upphävas eller ändras utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. Bygglov Marklov krävs för fällning av träd inom anvisade områden. Särskilda krav för trygghetsboenden i Luleå kommun följs upp vid bygglovgivning. Huvudmannaskap Inom planen finns ingen allmän platsmark. Konsekvenser Fastighetsrätt Fastighetsbildning Den föreslagna detaljplanen innebär inga ändringar av fastigheter. Planområdet utgör en del av fastigheten Stadsön 2:135 som även fortsättningsvis kommer att ägas av Lulebo AB. Inom planområdet finns inga ledningsrätter eller behov av andra former av avtal. Ekonomi Planekonomi Fastighetsägaren till Stadsön 2:135 bekostar framtagandet av detaljplanen. Detta regleras genom upprättande av ett planavtal. Ansvarsfördelning Fastighetsägaren ansvarar för åtgärder inom den egna fastigheten. Inom planområdet finns inga allmänna platser. 12 177 Påverkan på miljön Landskapsbild/Stadsbild All förtätning och exploatering påverkar landskapsbilden. Byggnation av ytterligare ett punkthus kommer att innebära en påtaglig förändring av området. Den befintliga talldungen kommer att behöva tas ner i stor omfattning och endast ett fåtal tallar kommer att kunna bevaras. Förändringen kommer att vara påtaglig, främst sett från villakvarteret söder om planområdet och sett från övriga delar av Lulebos lägenhetsbestånd på fastigheten Stadsön 2:135. I bilden framgår hur talldungen och övrig vegetation avskärmar villabebyggelsen från punkthusen. I illustrationerna framgår hur samma område som i bild ovan kan se ut efter byggnation av ytterligare ett punkthus. (Illustrationer: Arkitekthuset Monarken) 13 178 Mellan punkthusen och bakomliggande villakvarter utgör talldungen, buskar och annan växtlighet en vegetationsridå som avskärmar fastigheterna från insyn mm. Efter ett genomförande av planen kommer hela lägenhetsområdet blir mer exponerat sett från söder. Även gällande detaljplan medger en byggrätt i talldungen, planförslaget innebär dock att ytterligare tallar kan komma att påverkas. Tallarna kommer att bevaras i den mån det är möjligt och fås ett skydd i detaljplanen där trädfällning kräver marklov. Det nya punkthuset föreslås få en maximal nockhöjd på 20,0 meter från marknivå vilket understiger medelhöjden på tallarna i träddungen som finns på fastigheten. Byggnaden tillåts bli högre än de befintliga byggnaderna och byggnadens volym kommer att bli ett märkbart inslag i området. Planområdet ligger dock nära Stadsöns centrum vilket motiverar en högre exploateringsgrad. I översiktsplanen är Stadsön utpekat som område lämpligt för förtätning. Byggnadernas placering på fastigheten kan bidra till en tydlig gårdsbildning och en öppenhet som tillåter en högre exploatering av den del av fastigheten som planförslaget innefattar. Överbyggda passagerna mellan punkthusen kan dock upplevas som barriärer och bör därför utformas med en genomtänkt gestaltning och mycket glas. I fotomontagen ovan syns punkthusen och mellanliggande talldunge sett från korsningen IngridsvägenAllévägen söder om planområdet. I den nedre bilden framgår hur ett nytt punkthus enligt planförslaget innebär att delar av talldungen försvinner och att det nya punkthuset blir synligt från korsningen. (Illustration: Arkitekthuset Monarken) 14 179 Skuggning Detaljplanen medger byggrätt för ytterligare ett punkthus med en total nockhöjd på 20 meter, motsvarande fem våningar, mellan de befintliga punkthusen. Jämfört med nuvarande situation med en tät talldunge mellan punkthusen blir dock skillnaden i skuggning liten. En skuggstudie har genomförts av Arkitekthuset Monarken, reviderad 2015-05-06 (Bilaga 2) för representativa klockslag under vår- och höstdagjämning samt sommar- och vintersolstånd. Studien visar att den huvudsakliga förändringen sker på den egna fastigheten Stadsön 2:135 på den öppna gårdsytan mellan befintliga byggnader. Intilliggande fastigheter bedöms inte SKUGGSTUDIE STADSÖN påverkas av en ökad skuggning efter ett genomförande av detaljplanen vilket framgår av nedanstående illustrationer som är ett utdrag från skuggstudien. VÅRDAGJÄMNING 22 MARS KL 17:00 (SKUGGFÖRHÅLLANDEN LIKA HÖSTDAGJÄMNING 22 SEPTEMBER) BEFINTLIG SITUATION NYTT TRYGGHETSBOENDE SKUGGSTUDIE STADSÖN SOMMARSOLSTÅND 21 JUNI KL 17:00 BEFINTLIG SITUATION NYTT TRYGGHETSBOENDE SKUGGSTUDIE STADSÖN SOMMARSOLSTÅND 21 JUNI KL 19:00 BEFINTLIG SITUATION NYTT TRYGGHETSBOENDE 15 180 Hälsa och Säkerhet Buller och andra störningar Genomförd bullerutredning (WSP 2014-11-28, rev 2015-05-25) redogör för påverkan från traFigur 2 Färgskala för bullerberäkningar, gräns mellan grönt och gult motfikbuller på svarar tillkommande och befintliga bostäder. Beräkningarna omfattar trafik på väg 97, gällande riktvärde. Mariebergsvägen och Gäddviksvägen. 6DetResultat nya planerade punkthuset (hus mellan Punktvägen 1 och 3) exponeras för trafikbuller från väg 97 och andra vägar i närheten. Beräkningarna visar att riktvärdena för ekvivalenta ljudnivåer om högst 55 dB(A) uppfylls på alla våningar. Beräkningarna visar att det inte Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid fasad uppgår som högst till 55 dBA. Det innebehövs tillämpahuset något avstegsfall projektet. Inomhusnivåerna bär att det planerade utmed Punktvägeni uppfyller riktvärdet om högst 55 dBAkan uppfyllas med val av rätt ifasad ekvivalent ljudnivå vid alla fasader, se figurer 3, 4 och 5 (färgskala, se figur 2).på en gemensam uteplats som och fönster. Riktvärden för uteplats bedöms uppfyllas Ekvivalenta bullernivåer vid Punktvägen 1 och 3 understiger 55 dB(A) vid alla faanordnas på gården. Beräkningarna visar att riktvärdena för maximala ljudnivåer om högst sader utom våning 4 på Punktvägen 1. Ekvivalenta ljudnivåer påverkas inte av byg70 dBA uppfylls våningar. gandet av det nya husetpå föralla Punktvägen 1 och Punktvägen 3. Den gula färgen i figu6.1 Ekvivalenta ljudnivåer från vägar Figur 4 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasader, sett från nordväst Figur 5 Högsta förekommande ekvivalenta ljudnivåer vid fasader L:\3750\2014\10204533 - Stadsön Luleå\3_Dokument\TR10204533 R01-3.doc rer 3 och 4 visar att bullervärdena är precis under 55 dB(A) som avrundades av beräkningsprogrammet till 55 dB(A), se figur 5. TR10204533 R01 6 (8) Bilaga 02.mx B Jä rn e Nytt hus mellan v äg 1 och 3 Illustration av hur det planerade punkthusetfinpåverkas av ekvivalenta ljudnivåer vidPunktvägen fasad. Mest t li Figur 2 Färgskala för bullerberäkningar, gränsär mellan grönt och gult motStadsön Södra, Luleåutsatt g Figur 3 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasader, uppfyller settskfrån nordost svarar gällande riktvärde. det nordöstra hörnet. Samtliga våningsplan dock gällande riktvärden. Källa: WSP bullerutredär m ning 2014-11-28, rev 2015-05-25 6 Resultat 5 (8) 6.1 Ekvivalenta ljudnivåer från Bullerberäkning frånvägar vägar Vä g B ef in t li Jä rn g m Gäddvik sk är vä g svägen Vä g 97 97 Beräknade ekvivalenta ljudnivåer vid fasad uppgår som högst till 55 dBA. Det inneProjektnr:10204533 bär att det planerade huset utmed Punktvägen uppfyller riktvärdet om högst 55 dBA i ekvivalent ljudnivå vid alla fasader, se figurer 3, 4 och 5 (färgskala, se figur 2). Ekvivalenta bullernivåerResultatfil: vid Punktvägen 1 och 3 understiger 55 dB(A) vid alla fanytt hus mark maj2015 mx.cna sader utom våning 4 på stadsön Punktvägen 1. Ekvivalenta ljudnivåer påverkas inte av bygDatum: 18.05.15, kl 13:20 ljudnivå 1 och Punktvägen 3. Den gula färgen i figugandet av det nya huset maximal för Punktvägen 2 m över mark rer 3 och 4 visar att bullervärdena är precis under 55 dB(A) som avrundades av beräkningsprogrammet till 55 dB(A), figur > 60.0sedB dBA 5. Bilaga 02.mx M ar ie be rg sv äg en Nytt hus mellan Punktvägen 1 och 3 Stadsön Södra, Luleå L:\3750\2014\10204533 - Stadsön Luleå\3_Dokument\TR10204533 R01-3.doc 533 R01 > > > > > > dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA Bullerberäkning från vägar Skala: 1 : 3000 Projektnr:10204533 Resultatfil: stadsön nytt hus mark maj2015 mx.cna Datum: 18.05.15, kl 13:20 maximal ljudnivå 2 m över mark Gäddviks vägen M ar ie be rg sv äg en 65.0 70.0 75.0 80.0 85.0 90.0 > > > > > > > 60.0 65.0 70.0 75.0 80.0 85.0 90.0 dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA dB dBA Skala: 1 : 3000 Beräkningen utförd av: MN WSP Akustik I illustration framgår hur maximalt trafikbuller påverkar fastigheten. Inom fastigheten finns goda förutsättningar för uteplatser som uppfyller gällande riktvärden. Källa: WSP bullerutredning 2014-11-28, rev 2015-05-25 WSP Akustik Beräkningen utförd av: MN WSP Akustik 16 TR10204533 R01 181 Figur 3 Ekvivalenta ljudnivåer vid fasader, sett från nordost 5 (8) Trygghet och säkerhet Syftet med detaljplanen är att möjliggöra trygghetsboende på fastigheten. Möjligheten att bo kvar i sitt område när andra boendeformer blir för krävande är positivt vad gäller tryggheten både för den enskilda personen och för området i stort. Åtkomst för räddningsfordon Räddningstjänstens höjdfordon utgör alternativ utrymningsväg för byggnader inom området. Fordonens åtkomst till punkthusen ska beaktas vid projektering av området. Om inte åtkomst kan säkerställas ska alternativ utrymningsväg lösas genom byggnadstekniska åtgärder. Sociala konsekvenser En blandning av hyresrätter, trygghetsboende och villor inom och i anslutning till området bidrar positivt till hela Stadsön. I samband med ombyggnad av punkthusen till ett trygghetsboende kommer även utomhusmiljöerna att rustas upp. Tillsammans med pågående renovering av övriga hus i Lulebos lägenhetsbestånd på fastigheten där man även kommer att iordningställa utemiljön med lek- och uteplatser ges ett mer omvårdat intryck av hela området. Sammantagen finns stor potential att skapa mötesplatser för boende både inom och omkring planområdet. Tidplan Tidplanen är preliminär och kan komma att revideras efter att granskningstiden avslutats. Samråd: december 2014 - januari 2015 Granskning: juni 2015 Stadsbyggnadsnämnden: augusti 2015 Kommunfullmäktige: oktober 2015 Laga kraft: november 2015 Medverkande Tjänstemän Tjänstemän vid Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljö- och byggförvaltningen har medverkat i framtagandet av denna detaljplan. Konsulter WSP har gjort bullerberäkningar och dispositionsskiss för utomhusmiljön som legat till grund för illustrationen. Arkitekthuset Monarken har tagit fram illustrationer och skuggstudier. Stadsbyggnadsförvaltningen, avdelning stadsplanering, 2015-08-24 AnneLie Granljung Daniel Rova PlanchefPlanarkitekt 17 182 Revideringar Efter granskningsskedet har följande revideringar utförts i enlighet med upprättat granskningsutlåtande: • Planbeskrivningen har kompletteras med en redovisning av beräknade bullernivåer från järnväg. • Formulering av planbestämmelserna i plankartan gällande prickmark och korsmark har justeras så att de överensstämmer med definitionen i PBL 2010:900. 18 183 Dnr: SBF 2015/1 Stadsbyggnadsförvaltningen , del av Stadsön 2:135, Trygghetsboende Detaljplan för del av Gammelstad Luleå kommun Norrbottens län GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2015-08-24 Bakgrund Plan- och tillväxtutskottet beslutade den 18 augusti 2014 (§ 60) att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för del av Gammelstad, del av Stadsön 2:135. Detaljplanen har inte föregåtts av något detaljplaneprogram. Det förslag till detaljplan som upprättats har varit föremål för samråd. Resultatet av detta samråd redovisas i en samrådsredogörelse daterad 2015-03-24. Förslaget till detaljplan har bearbetats efter samrådet (se samrådsredogörelsen). Den 1 januari 2015 infördes nya regler i plan- och bygglagen för handläggning av detaljplaner. När arbetet med detaljplanen, som i detta fall, påbörjats före detta datum ska äldre föreskrifter fortfarande gälla. Hur samrådet bedrivits Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat normalt förfarande. Efter samrådet, och innan detaljplanen kan antas, ska därför det bearbetade planförslaget kungöras och hållas tillgängligt för granskning under minst tre veckor (5 kap. 18 §, plan- och bygglagen). Det bearbetade förslaget till detaljplan har visats för granskning under perioden 5 juni – 29 juni 2015. Planhandlingarna har funnits tillgängliga på Luleå kommuns hemsida, på Stadshuset och på stadsbiblioteket och på biblioteket i Gammelstad. En kungörelse om granskningen har dels införts i lokaltidningarna Norrbottens Kuriren och Norrländska Socialdemokraten den 5 juni 2015, dels skickats till sakägare, länsstyrelsen och övriga berörda enligt sändlista. Under granskningstiden inkom 8 skrivelser. 1 184 Skrivelser utan invändningar har inkommit från: • Trafikverket, 2015-06-08. Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: • Fastighetsägare, Stadsön 1:121, 2015-06-29, • Fastighetsägare, Stadsön 1:607, 2015-06-29, • Fastighetsägare, Stadsön 1:605, 2015-06-29, • Fastighetsägare, Stadsön 1:126, 2015-06-29, • Fastighetsägare, Stadsön 1:606, 2015-06-30, • Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-06-29, • Länsstyrelsen, 2015-06-26. Synpunkterna sammanfattas och kommenteras nedan. Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter redovisas här i sammanfattad och förkortad form. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på stadsbyggnadsförvaltningen. Länsstyrelsens yttrande bifogas (bilaga 1). Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. Myndigheter Länsstyrelsen Kommunen har sedan samrådet kommit fram till att något avstegsfall från gällande riktvärden för trafikbuller inte längre behöver tillämpas. Det är bra om kommunen tydliggör vilken/vilka faktorer som påverkat beräkningarna så att nya slutsatser kunnat dras. Om det är kommunens avsikt att tillåta parkering på prick- och/eller korsmark bör kommunen inte använda ordet bebygga då begreppet fått en ny definition i och med införandet av PBL 2010:900. Länsstyrelsen har inte några invändningar mot planförslaget som skulle kunna leda till att ett beslut att anta detaljplanen behöver prövas enligt 11 kap. 10 § planoch bygglagen. Kommentarer: Trafikuppgifterna som bullerberäkningen i samrådet baserades på var inaktuella gällande såväl hastighet på berörda vägar och antal fordon. I granskningshandlingen har aktuella trafikuppgifter inhämtats från Trafikverket och trafikuppgifterna är uppräknade till prognosår 2030. Ovanstående samt att höjden för den tillkommande byggnaden sänkts och flyttats något medför att bullerpåverkan inom planområdet ser annorlunda ut jämfört med i samrådshandlingen. Begreppet bebygga ändras för prickmark och korsmark i enlighet med definitionen i PBL 2010:900. 2 185 Kommunala förvaltningar och bolag Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden konstaterar att enligt den reviderade bullerutredningen uppfylls riktvärderna för buller för den planerade byggnaden på alla våningplan. I yttrandet efterfrågas en redovisning av värden för ljudnivåerna för tågbuller för att ge en uppfattning om dem. Kommentarer: I bullerutredningen görs bedömningen att buller från järnvägen inte överskrider gällande riktvärden för trafikbuller. Detta baseras på beräkningar med uppgifter om tågtrafik från Trafikverket. För tydlighets skull införs en text om detta samt en redovisning av beräknade ljudnivåer i planbeskrivningen. Övriga Fastighetsägare till ovanstående fastigheter har i 5 likalydande skrivelser framfört invändningar mot planförslaget. I skrivelsen framförs följande förslag till justering av planen: • Befintlig tallskog lämnas orörd vilket då uppfyller kravet på bevarande. Marken städas upp. Tallskogen bör utgöra ett området som alla kan nyttja. • Läget på tillkommande byggnader flyttas norr om Punktvägen, där planerade parkeringsplatser/carports förlagts, i syfte att bevara tallskogen. • Större byggyta och lägre bygghöjd ger samma antal lägenheter samt uppfyller bullerkrav då vån 5 och 6 tas bort. Detta gör också att områdets karaktär bevaras. • Villagatan Ingridsvägen stängs av för genomfartstrafik i korsningen mot Tallvägen för att minska genomfartstrafiken. Kommentarer: Synpunkterna är de samma som framfördes i samrådsskedet. Synpunkter är redan bemötta i samrådsredogörelsen där det framgår att synpunkterna till viss del tillmötesgåtts genom att byggrätten för det tillkommande punkthuset förskjuts norrut samtidigt som att byggnadshöjden sänks motsvarande en våning. Befintlig tallskog påverkas av planen då den föreslagna byggrätten för det tillkommande punkthuset inom planområdet ligger mitt i talldungen. Exploatören Lulebo bedömer utifrån nuvarande planförslag att ca 35 – 40 % av tallbeståndet går att behålla mellan de befintliga punkthusen och fastighetsgräns mot småhustomterna. Planförslaget bedöms inte medföra en ökad trafik längs Ingridsvägen. Gatan ligger utanför planområdet och utgör inte fråga för detaljplanen. 3 186 Ställningstagande och förändringar Med anledning av inkomna synpunkter har följande förändringar gjorts i detaljplanen inför antagandet: • Planbeskrivningen kompletteras med en redovisning av beräknade bullernivåer från järnväg. • Formulering av planbestämmelserna i plankartan gällande prickmark och korsmark justeras så att de överensstämmer med definitionen i PBL 2010:900. Förändringarna bedöms inte vara så väsentliga att kommunen måste låta granska det ändrade förslaget på nytt innan detaljplanen kan antas (5 kap. 25 §, planoch bygglagen). Kvarstående synpunkter Följande skriftliga synpunkter från samråd och granskning har inte blivit tillgodosedda, dvs. har inte föranlett någon ändring i detaljplanen. Stadsbyggnadsförvaltningens motivering skrivs med kursiv stil. • Befintlig tallskog (talldunge) mellan punkthusen lämnas orörd och tillkommande byggnader flyttas norr om punktvägen. Synpunkter från närboende fastighetsägare på Stadsön 1:606, Stadsön 1:607, Stadsön 1:121, Stadsön 1:605, Stadsön 1:126, Stadsön 1:130, Stadsön 2:118, Stadsön 1:129, Stadsön 2:110, Stadsön 2:134, Stadsön 1:604, Stadsön 2:185, Stadsön 2:111, Stadsön 2:603. • Villagatan Ingridsvägen stängs av för genomfartstrafik i korsningen mot Tallvägen för att minska genomfartstrafiken. Synpunkter från närboende fastighetsägare på Stadsön 1:606, Stadsön 1:607, Stadsön 1:121, Stadsön 1:605, Stadsön 1:126, Stadsön 1:130, Stadsön 2:118, Stadsön 1:129, Stadsön 2:110, Stadsön 2:134, Stadsön 1:604, Stadsön 2:185, Stadsön 2:111, Stadsön 2:603. Motivering: En utformning enligt förslag från närboende fastighetsägare försämrar en rationellt nyttjande av fastigheten som helhet. Försvårar möjligheten att bygga ett sammanhållet trygghetsboende med gemensamma lokaler där tydliga och tillgängliga sammanbindande passager kan ordnas. Innebär att parkeringsplatser och friytor behöver ordnas på annan plats inom fastigheten vilket innebär att talldungen mellan punkthusen kan behöva nyttjas till det. Tallarna är inte helt skyddade i gällande detaljplan då byggrätt för samlingslokal finns i talldungen. Planförslaget bedöms inte medföra en ökad trafik längs Ingridsvägen jämfört med gällande detaljplan. Gatan ligger utanför planområdet och utgör inte fråga för detaljplanen. Stadsbyggnadsförvaltningen Avdelning stadsplanering 2015-08-24 AnneLie Granljung Planchef Daniel Rova Planhandläggare Bilaga 1 Länsstyrelsens synpunkter 4 187 188 Dnr: SBF 2015/1 (Tidigare: SBK 2014/244) Stadsbyggnadsförvaltningen Detaljplan för del av Gammelstad del av Stadsön 2:135 Trygghetsboende Luleå kommun Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Bakgrund Plan- och tillväxtutskottet beslutade den 18 augusti 2014 (§ 60) att ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en detaljplan för del av Gammelstad, del av Stadsön 2:135. Detaljplanen har inte föregåtts av något detaljplaneprogram. Den 1 januari 2015 infördes nya regler i plan- och bygglagen för handläggning av detaljplaner. När arbetet med detaljplanen, som i detta fall, påbörjats före detta datum ska äldre föreskrifter fortfarande gälla. Hur samrådet bedrivits Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens regler för så kallat normalt förfarande. För att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att ge möjlighet till insyn och påverkan ska samråd ske med myndigheter, sakägare och övriga berörda enligt 5 kap. 11§ plan- och bygglagen. Ett förslag till detaljplan har visats för samråd under perioden 8 december 2014 – 14 januari 2015. Planhandlingarna har funnits tillgängliga på Luleå kommuns hemsida, på Stadshuset, på stadsbiblioteket och på biblioteket i Gammelstad. Annons om samrådet infördes i lokaltidningarna Norrbottens Kuriren och Norrländska Socialdemokraten den 5 december 2014. Information om samrådet skickades dessutom den 5 december 2014 till samtliga fastighetsägare angränsande till planområdet samt till myndigheter och övriga berörda enligt sändlista. Samråd har under arbetet med planförslaget även skett kontinuerligt med berörda kommunala förvaltningar och bolag. Under samrådstiden inkom 20 skrivelser. 1 189 Skrivelser utan invändningar har inkommit från: • Lantmäteriet, 2014-12-10, • Fritidsförvaltningen, 2014-12-08, • Skanova, 2015-01-02. Skrivelser med synpunkter och/eller frågor har inkommit från: • Länsstyrelsen, 2015-01-21, • Trafikverket, 2014-12-17, • Miljökontoret, 2015-01-02, • Fastighetsägare Stadsön 1:126, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:121, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 2:111, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:605, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:385, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:604, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 2:134, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 2:110, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:129, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 2:118, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:607, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:606, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:130, 2015-01-14, • Fastighetsägare Stadsön 1:603, 2015-01-14. Synpunkterna sammanfattas och kommenteras nedan. Inkomna synpunkter med kommentarer Inkomna synpunkter redovisas här i sammanfattad och förkortad form. Synpunkterna i sin helhet finns att tillgå på stadsbyggnadsförvaltningen. Länsstyrelsens synpunkter redovisas i sin helhet. Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer skrivs med kursiv stil för att tydligt skilja dem från inkomna synpunkter. Myndigheter Länsstyrelsen Planförslaget Luleå kommun har upprättat ett samrådsförslag till detaljplan vars huvudsyfte är att möjliggöra ett nytt flerbostadshus med boendeformen trygghetsboende. Flerbostadshuset ska utformas som ett punkthus i sex våningar och inrymma 30 lägenheter. Detaljplanen möjliggör även en överbygg gångpassage på ömse sidor om punkthuset för att på så sätt sammabinda de tre punkthusen med varandra. En skuggstudie och en bullerutredning har tagits fram och bilagts samrådsförslaget. Planförslaget ersätter del av detaljplan för Stadsön 2:135 med laga kraft 2014. Länsstyrelsens yttrande Kommunen har tagit fram en bullerutredning som underlag till planförslaget. Utredningen visar att riktvärdena för ekvivalenta ljudnivåer vid fasad om högst 55 2 190 dB(A) överskrids med ett par dB(A) vid fasad för fyra av lägenheterna på våning fem och sex. I utredningen tas inte hänsyn till andra bullerkällor. Med stöd av bullerutredningen bedömer kommunen att ”något” avstegfall från riktvärdena behöver tillämpas. Det är bra om kommunen utvecklar denna bedömning genom att tydligare beskriva förutsättningarna för att göra avsteg från huvudregeln (se exv. Boverkets allmänna råd 2008:1, sid 34). Kommunen bör även utreda vidare möjligheterna att genom kompensationsåtgärder uppfylla riktvärdena avseende tyst sida eller ljuddämpad sida (se exv. Boverkets allmänna råd 2008:1, sid 36) för de lägenheter där beräkningarna visar på ett överskridande. I bullerutredningen föreslås skärmar uppföras på balkongerna. Det framgår dock inte i vilken omfattning dessa bidrar till att uppfylla angivna riktvärden för tyst- eller ljuddämpad sida mer än att man genom dessa kan skapa en tystare inomhusmiljö för en del av boningsrummen. Det är även bra om bullerutredningen kompletteras med uppgifter och slutsatser om förekomsten av andra bullerkällor samt ett resonemang om prognostiserade trafikförändringar. Länsstyrelsen saknar även ett kartmaterial som visar var de angivna vägarna ligger i förhållande till planområdet, liksom samt datumuppgifter för trafikmätningarna (tabell 1). Kommunen har valt att säkerställa befintliga byggnaders karaktär genom en varsamhetsbestämmelse som hänvisar till ett avsnitt i planbeskrivningen. Skrivningen under avsnittet ger dock inte mer information än att tidstypiskt för 1950-talet är fasaderna i rött tegel. Kommunen bör därför utveckla innebörden av ”omsorgsfull” för att säkerställa att den miljö som de avser skydda inte riskeras att förvanskas med anledning av att planbestämmelsen är otydligt formulerad. Enligt Länsstyrelsens uppfattning får de fasader som inte har några detaljer sin karaktär av det röda teglet och murningen i s.k. munkförband, och fönstersättning med s.k. perspektivfönster i fasadliv, medan portik och (ursprungliga) balkonger är indragna innanför fasadliv. Husens volym bryts ned i mindre enheter genom förskjutna linjer och vinklar. Den karaktäristiska neddragna takhättan under det flacka taket är ett annat tidsavtryck. Länsstyrelsen anser även att det nya punkthuset med passager också bör regleras med planbestämmelser. Om den nya byggnadens utformning med passager inte regleras finns det risk att skrivningen under det angivna avsnittet blir betydelselöst, liksom den ”genomtänkta” gestaltningen som kommunen ger uttryck för. Kommunen bör formulera bestämmelserna så att det framgår vilka drag från de befintliga byggnaderna man vill att det nya punkthuset ska anknyta till. På plankartan redovisas bestämmelser om varsamhet lämpligen under rubriken ”Skydd”. Kommunen har tagit fram en skuggstudie som underlag till planförslaget. Av den framkommer att intilliggande fastigheter påverkas av något ökad skuggning enstaka timmar på eftermiddagen/kväll under sommaren. Det är bra om kommunen tydliggör vilka fastigheter som berörs samt vad som i det här fallet avses med ”enstaka”. Länsstyrelsen saknar en skrivning om motivet till planbestämmelsen m1. 3 191 Prövningsgrunderna i 11 kap. 10 § PBL Länsstyrelsen utgår i från att kommunen kommer att klargöra frågorna avseende buller. Länsstyrelsen har därför detta skede av planprocessen inte några invändningar mot planförslaget som skulle kunna leda till att beslutet att anta detaljplanen behöver prövas enligt 11 kap. 10 § plan- och bygglagen. Kommentarer: Förutsättningarna gällande buller inom planområdet utvecklas och tydliggörs till granskningsskedet. Byggrätten kommer att sänkas motsvarande en våning. Reviderad bullerutredning visar att gällande riktvärden för trafikbuller klaras för samtliga lägenheter i det reviderade planförslaget. Varsamhetsbestämmelsen med syftet att säkerställa bebyggelsens karaktärsdrag kommer från gällande detaljplan som vunnit laga kraft i maj 2014. Beviljade bygglov för ombyggnad av befintliga punkthus har dock förändrat förutsättningarna och innebär att den i samrådshandlingen föreslagna varsamhetsbestämmelsen inte längre är aktuell. Punkthusens fasader, balkonger och övriga formspråk har ändrats väsentligt och har inte längre har kvar sina tidstypiska drag. Inför granskning av detaljplanen kommer varsamhetsbestämmelsen för punkthusen att utgå. Sänkt höjd för tillkommande bebyggelse innebär att intilliggande fastigheter inte bedöms påverkas av ökad skuggning. Avsnittet om skuggning av tillkommande bebyggelse i planbeskrivningen förtydligas utifrån detta. Motivet till planbestämmelsen m1 är att risken för ljusstörningar från parkeringsytan för närliggande fastigheter ansågs nödvändig att begränsa i gällande detaljplan. I planförslaget föreslås samma utformning som i gällande detaljplan och därmed har åtgärder mot besvärande ljus från parkeringen fortfarande ansetts aktuell att reglera. Motiv till planbestämmelsen tydliggörs i planbeskrivningen. Kommunala förvaltningar och bolag Miljökontoret Det är tveksamt om man i detta fall kan tillämpa avstegsfallet om att minst hälften av boningsrummen har fönster mot ljuddämpad sida. Detta på grund av att det handlar om små lägenheter som mest troligt inte kommer att ha genomgående lägenheter. Vilket också visas i ett förslag på lägenhetsplan i bullerutredningen. Bullerutredningens förslag på ljuddämpande skärmar på balkongerna (för att få en ljuddämpad sida) kommer att dämpa trafikbullret om de är rätt utformad och i rätt material. Men kommer de att dämpa bullret så mycket att det kan räknas som tyst sida är tveksamt. I bullerutredningen finns inte redovisat några beräkningar på värden före och efter att skärmarna installerats eller hur mycket skärmarna beräknas dämpa ljudet. I planbeskrivningen beskrivs det att det i de två befintliga punkthusen finns källare med bland annat parkering. I plankartan eller i illustrationen syns inte hur man ska ta sig till källarparkeringarna om de ska vara kvar. Kommentarer: För buller, se kommentarer till länsstyrelsens yttrande. Källarparkering kommer inte att finnas kvar. Parkering för planområdet ordnas som markparkering med carports inom fastigheten. Text i planbeskrivningen revideras. 4 192 Övriga Fastighetsägare för Stadsön 1:126, Stadsön 1:121, Stadsön 2:111, Stadsön 1:605, Stadsön 1:385, Stadsön 1:604, Stadsön 2:134, Stadsön 2:110, Stadsön 1:129, Stadsön 2:118, Stadsön 1:607, Stadsön 1:606, Stadsön 1:130 och Stadsön 1:603 Fastighetsägare till ovanstående fastigheter har i 14 likalydande skrivelser framfört invändningar mot planförslaget. Fastighetsägarna motsätter sig den avverkningen av tallskogen i området mellan Ingridsvägen och höghusen i närområdet som planförslaget innebär. De motsätter sig även den föreslagna bygghöjden som överstiger fyra våningar. I skrivelsen framförs följande förslag till justering av planen: • Befintlig tallskog lämnas orörd vilket då uppfyller kravet på bevarande. Marken städas upp. Tallskogen bör utgöra ett området som alla kan nyttja. • Tillkommande byggnader flyttas norr om Punktvägen, där planerade parkeringsplatser/carports förlagts, i syfte att bevara tallskogen. Större byggyta och lägre bygghöjd ger samma antal lägenheter samt uppfyller bullerkrav då vån 5 och 6 tas bort. Detta gör också att områdets karaktär bevaras. Som argument för att behålla tallskogen framförs att det skulle ha en negativ inverkan på områdets karaktär. Tallskogen var skyddad i tidigare detaljplan 45 och i gällande detaljplan 410 togs hänsyn till att bevara så mycket tallskog som möjligt. Vidare framförs att avverkning av tallskogen medför en negativ inverkan för de boende i närområdet i flertal avseenden enligt nedan. Som stöd för inlämnade synpunkter hänvisas till fyra forskningsrapporter som visar på den betydelse vegetation och framför allt träd har som luftrenare samt att vegetation kan fungera som en god ljudbarriär. Ljudmiljö Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. Tallskogen fungerar idag som en ljudbarriär och dämpar buller från närliggande vägar och järnväg. En avverkning av tallskogen skulle innebära att bullernivån även ökar för de boende längs bl a Ingridsvägen med en negativ inverkan på hälsan som påföljd. Luftmiljö Tallskogen är att det är den enda barriären mellan befintligt villaområde i söder och det nya planområdet. Det är väl känt att vegetation och då framförallt träd fungerar som luftrenare och därmed ökar välmående hos invånarna. Omkringliggande vägar genererar stora mängder ohälsosamma småpartiklar i luften. Insyn Planens bygghöjd överstigande fyra våningar anses störa områdets karaktär och stadssiluett genom att huskropparna kommer att överstiga snitthöjden på befintlig tallskog i ett område där övrig bebyggelse är begränsad till 1,5 plan. En bygghöjd som överstiger höjden på befintlig tallskog ger också störande insyn i befintliga närliggande fastigheter som är placerade och byggda med hänsyn till befintlig stadsplan där tallskogen är fredad. 5 193 Närområdet Att stor del av vegetationen befinner sid på angränsande fastigheter stämmer ej då det på flera av dessa fastigheter är en total avsaknad av medelhög och hög vegetation. En eventuell nyplantering av träd och högre buskar är inte heller aktuell då dessa skulle ta år/ en mansålder i anspråk innan de når en höjd som ger ett likvärdigt insynsskydd, sänkt bullernivå samt fungera som luftrenare. Kommentarer: Nytillkommen bebyggelse kan alltid uppfattas som negativ, särskilt i tätbebyggd miljö. Den föreslagna byggrätten för det tillkommande punkthuset är dock lägre än den höjd som gäller för påbyggnad av det västra punkthuset i gällande detaljplan PL410. Förändringar utifrån planförslaget ska relateras till gällande detaljplanplan som medger en påbyggnad från dagens fyra med ytterligare tre våningar. Gällande detaljplan PL410 medger även en byggrätt för en samlingslokal med passager till de befintliga punkthusen. Denna byggrätt ligger inom området där tallskogen finns. Utifrån ovan finns det redan i gällande detaljplan byggrätter för högre byggnader och byggnader inom talldungen som därmed delvis behöver tas ner. Tidigare detaljplan för området PL45 medgav även den tillbyggnad av punkthusen, då med ytterligare en våning så att vardera punkthus tilläts bli fem våningar. Stadsön är en stadsdel som är tänkt att förtätas vilket framgår av översiktsplanen. Det aktuella planområdet bedöms ligga i ytterkanten av den tätbebyggda delen av Stadsön. Vid en förtätning av staden kan ökad insyn vara en direkt konsekvens av att det byggs tätare och högre. Konsekvenserna med den föreslagna förändringen av fastigheten Stadsön 2:135 bedöms utgöra en något större påverkan än vid ett genomförande av gällande plan som medger en påbyggnad av det västra punkthuset till sju våningar. Den nya byggrätten är omfattande och innebär en stor förändring i närområdet. Inför granskning av detaljplanen har en revidering av planen skett där byggrätten för det nya punkthuset förskjutits ca 4,5 meter norrut mot Punktvägen samtidigt som byggnadshöjden sänkts motsvarande en våning. Planförslaget innebär att en stor del av talldungen måste avverkas. Det är dock träd på kvartersmark och därmed ej till för allmänheten. En stor del av talldungen, främst de högre träden, ligger redan i dag i gällande plan inom en byggrätt och är därmed inte skyddade. Övrig vegetation som det hänvisas till i planbeskrivningen utgörs endast av mindre lövträd och buskar, detta ska tydliggöras i planbeskrivningen. Vegetation kan ge en viss bullerdämpande effekt men den är närmast marginell. I bland annat TRAST (Trafik för en attraktiv stad) utgiven av SKL, Trafikverket och Boverket anges att ”Vid stora avstånd, minst 100 m, kan tätstammig vegetation ge en bullerdämpning på 1-2 dB, utöver avståndsdämpning och markdämpning.” Samtidigt är en minskning eller höjning med 3 dB(A) normalt inte hörbart för ett människoöra. En tillkommande huskropp sammankopplad med de befintliga punkthusen fungerar som en betydligt effektivare bullerskärm för villorna längs Ingridsvägen och Tallvägen mot trafikbuller från väg 97, Mariebergsvägen samt järnvägen jämfört med talldungen. En byggnad brukar normalt kunna dämpa upp till 30 dB. Upplevelsen av trafiken och trafikbuller kan dock påverkas av att vindsus i träden maskerar annat buller. Det är främst höga byggnader vid planområdet som utsätts för trafikbuller. I genomförd bullerutredning framgår detta genom att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid fasad för trafikbuller (55 dBA) 2 meter över mark inte överskrids väster om Gäddviksvägen. 6 194 Vegetation ger även en filtrerande effekt avseende luftföroreningar, hur stor påverkan den befintliga talldungen har på bostadsområdet är svårt att bedöma. I TRAST uppges även att luftföroreningar kan minskas av vegetation, särskilt partiklar kan fastna på blad och barr. Det krävs dock, som för buller, omfattande vegetation för att ge någon nämnvärd påverkan. Den forskning som det hänvisas till i skrivelserna har en något annan inriktning och avser behovet av att tillskapa gröna ytor för att fånga upp luftföroreningar i städer betydligt större än Luleå. Planförslaget innebär ingen förändring i trafikmängd mot gällande detaljplan PL410. Den planerade nybyggnationen i form av ett trygghetsboende kommer att innebära en marginell påverkan på trafikbullersituationen i området. Att flytta byggrätten inom fastigheten Stadsön 2:135 innebär att annan vegetation behöver tas ner. Det innebär även att parkering för fastigheten behöver lösas på annan plats vilket i sin tur kan leda till att området vid befintlig talldunge behöver användas till det istället. För att lösa tillgängligheten inom ett nytt trygghetsboende som de tre punkthusen tillsammans ska utgöra är det lämpligast att byggnaderna ligger samlade och att gångpassager kan ordnas i ett plan. Med föreslagna ändringar att flytta byggrätten norrut mot Punktvägen och sänka byggrätten motsvarande en våning minskar insynen till bakomliggande fastigheter och några fler tallar kan bevaras. Med föreslagna förändringar i planförslaget gör Stadsbyggnadsförvaltningen bedömningen att påverkan på omkringliggande fastigheter är acceptabel. 7 195 Ställningstagande och förändringar Med anledning av inkomna synpunkter görs följande förändringar i detaljplanen: Byggrätten för det tillkommande punkthuset förskjuts norrut samtidigt som att byggnadshöjden sänks motsvarande en våning. Ovanstående innebär ändringar i plankartan och i planbeskrivningen. Varsamhetsbestämmelser tas bort i plankartan och planbeskrivningen. Motivering till varför varsamhetsbestämmelserna utgår utvecklas i planbeskrivningen. Bilaga avseende skuggning revideras utifrån förändrad byggrätt. Motsvarande text i planbeskrivningen revideras. Illustrationer mm i planbeskrivningen revideras med avseende på ändrad byggrätt. Bullerutredning och text om buller i planbeskrivningen revideras med avseende på ändrad byggrätt. Bullerutredningen kompletteras med en översiktskarta över vägar som ingår och revideras även utifrån nya trafikuppgifter och översyn av övriga bullerkällor i området. Därutöver görs även redaktionella justeringar i planbeskrivningen. Kvarstående synpunkter Följande skriftliga synpunkter har inte blivit tillgodosedda, dvs. har inte föranlett någon ändring i detaljplanen. Stadsbyggnadsförvaltningens motivering skrivs med kursiv stil. • Befintlig tallskog (talldunge) mellan punkthusen lämnas orörd och tillkommande byggnader flyttas norr om punktvägen. Synpunkter från närboende fastighetsägare. Motivering: Förslaget försämrar en rationellt nyttjande av fastigheten som helhet. Försvårar möjligheten att bygga ett sammanhållet trygghetsboende med gemensamma lokaler där tydliga och tillgängliga sammanbindande passager kan ordnas. Innebär att parkeringsplatser och friytor behöver ordnas på annan plats inom fastigheten vilket innebär att talldungen mellan punkthusen kan behöva nyttjas till det. Tallarna är inte helt skyddade i gällande detaljplan då byggrätt för samlingslokal finns i dungen. • Varsamhetsbestämmelser bör förtydligas avseende vad som är bevarandevärt och varsamhetsbestämmelser bör även läggas till för tillkommande byggrätt. Synpunkt från Länsstyrelsen. Motivering: Varsamhetsbestämmelsen kommer från gällande detaljplan och har efter beviljade bygglov inte längre bedömts relevanta att behålla då punkthusens fasader, balkonger och övriga formspråk inte längre har kvar sina tidstypiska drag. Stadsbyggnadsförvaltningen Avdelning stadsplanering 2015-05 AnneLie Granljung Planchef Daniel Rova Planarkitekt 8 196
© Copyright 2024