I allmänhetens ljus

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
I allmänhetens ljus
Svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig
Elina Wikström
Rebecca Hagman
2015
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp
Medie- och kommunikationsvetenskap
Informatörsprogrammet
Handledare: Anna Edin
Examinator: Mathias Sylwan
Abstract
Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig
Författare: Elina Wikström och Rebecca Hagman
Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsats
Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om
kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till
att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka
aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på
vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en
kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största
dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade
terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till
Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i
rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett
negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt
negativ valens.
Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket
högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra
delar av kriget. På grund av detta blir den bild som allmänheten får av kriget mycket
ensidig. Nyheter om terror och terroristgrupper är det som främst når ut till allmänheten,
vilket gör att andra viktiga aspekter av kriget hamnar i skuggan och glöms bort.
Ämnes- och nyckelord:
Krig, Syrien, nyhetsvärde, dagordning, medier
Innehållsförteckning 1. Inledning ....................................................................................................................... 2 1.1. Kriget i Syrien ....................................................................................................... 3 2. Syfte och frågeställningar ............................................................................................. 4 3. Definitioner ................................................................................................................... 5 4. Medierapportering vid krig ........................................................................................... 5 4.1. Mediernas påverkan ............................................................................................... 5 4.2. Mediernas avgörande roll i krig............................................................................. 6 4.3. Syrienkriget i fokus 2012 ...................................................................................... 7 5. Teori.............................................................................................................................. 8 5.1. Nyhetsvärdering..................................................................................................... 8 5.1.1. Nyhetsvärdering vid hot och risker ................................................................ 9 5.1.2. Sensationsjournalistik ................................................................................... 10 5.2. Dagordningsteorin ............................................................................................... 11 5.3. Medier och risker ................................................................................................. 11 5.4. Sammanfattning av teoretisk ram ........................................................................ 12 6. Tillvägagångssätt ........................................................................................................ 12 6.1. Metod ................................................................................................................... 13 6.1. Material ................................................................................................................ 14 6.1.1. Val av medier................................................................................................ 14 6.1.2. Val av medieinnehåll .................................................................................... 14 6.1.3. Val av sökord ................................................................................................ 14 6.1.4. Val av tidsperiod ........................................................................................... 15 6.1.5. Omfång ......................................................................................................... 15 6.1.6. Val av variabler ............................................................................................ 16 6.2. Validitet och reliabilitet ....................................................................................... 17 6.3. Problem på vägen ................................................................................................ 18 7. Resultat ....................................................................................................................... 18 8. Analys ......................................................................................................................... 23 8.1. Högst nyhetsvärde i rapporteringen ..................................................................... 23 8.2. Gestaltningen av kriget ........................................................................................ 26 8.3. Mönster i rapporteringen ..................................................................................... 27 9. Slutsats ........................................................................................................................ 27 10. Vidare forskning ....................................................................................................... 29 Referenser Bilagor Bilaga 1. Kodschema Bilaga 2. Datamatris – Dagens Nyheter Bilaga 3. Datamatris – Svenska Dagbladet 1. Inledning
Krig, förödande naturkatastrofer och terrorism är något vi läser, ser och hör om
dagligen. För de flesta människor är nyhetsmedier den främsta källan till denna typ av
kunskap. Medierna ser sig som ansvariga för att informera om nyheter som sker i vår
värld på ett sanningsenligt sätt och vad de väljer att uppmärksamma påverkar våra
föreställningar om händelser som sker i omvärlden. Detta påverkar i sin tur vad som
hamnar på människors samtalsagendor och därmed vad de väljer att engagera sig i.1
Medierna gör nyhetsmässiga bedömningar och “sållar” ut de nyheter som ska lyftas
fram och komma till vår kännedom.2 Vad de väljer att lyfta fram och hur de porträtterar
en aktuell händelse är mycket avgörande för hur mycket allmänheten vet och hur de
kommer att uppfatta den aktuella situationen.3
En stor del av mediernas nyhetsrapportering fokuserar på katastrofer, kriser och risker
och alla händelser kopplade till dessa kan medierna välja att fånga upp eller ignorera.4
När det gäller mediernas rapportering om kriser som pågått under en längre tid finns det
vanligtvis svårigheter med att upprätthålla uppmärksamheten på de ursprungliga
problemen.5 Krig för vanligtvis med sig humanitära lidanden men trots att det
mänskliga lidandet fortgår så försvinner nyhetsvärdet efter en tid. För medierna är
nyhetsvärdet centralt och när ingen längre blir överraskad över att människor dör av
svält och blir brutalt avrättade i andra länder, tappar dessa händelser sitt nyhetsvärde.6
Om väl dessa typer av händelser får en plats i nyhetsflödet är de ofta begränsade, utan
en analys eller bakgrund. Många påpekar dock vikten av att medierna ändå fortsätter att
rapportera om de missförhållanden som pågått under lång tid så att de inte hamnar i
allmänhetens skugga och glöms bort.7
1
McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the
intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 s.6
2
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.14(Hämtad 2015-03-02).
3
Ibid s.1
4
Ibid s.14
5
Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob
er_2012.pdf s.7 (Hämtad 2015-03-11).
6
Ibid s.12
7
Ibid
2
1.1. Kriget i Syrien
En av nutidens största humanitära katastrofer är kriget i Syrien. Syrien har sedan tidigt
70-tal varit strikt styrt av Assadregimen och sedan 2011 har landet varit involverat i ett
av historiens blodigaste inbördeskrig som startade på grund av demonstrationer för
demokrati. Kriget har skördat extrema mängder dödsoffer och krisen är idag mycket
omtalad världen över.8 Kriget i Syrien har skapat en humanitär katastrof där både
regering och rebeller är orsaken till det brutala våld som sker. Även andra länder har
starka intressen i konflikten.9 Storleken på dödssiffrorna är omöjligt att fastställa då det
är svårt att få fram sanningsenlig information. På grund av detta slutade FN att
rapportera i juli 2013 men enligt aktivister hade över 170 000 människor förlorat sina
liv på grund av orsaker relaterade till kriget.10 Det mänskliga lidandet är ännu idag
enormt och stora mängder människor svälter ihjäl. 2014 beräknades mer än 6,4 miljoner
syrier vara på flykt inom landet medan cirka 2,9 miljoner flytt till grannländer.11
I en undersökning som gjordes 2012 konstaterades det att den svenska allmänheten hade
hög kännedom om kriget i Syrien jämfört med många andra humanitära kriser.12 Detta
berodde på att medierna hade rapporterat mycket kvalitativt om Syrien och ofta
förmedlat bakgrund, sammanhang och analys. Att Syrien hade lyfts i rubriken kunde
även förklara den höga kännedomen, samt kvantiteten av rapporteringen jämfört med
andra kriser.13
Den internationella närvaron i Syrien har stundtals varit osynlig, vilket har gjort att det
har funnits svårigheter med framförandet av pålitlig information om vad som händer i
kriget.14 Som nämnt ovan blev det 2012 bevisat att rapporteringen om kriget i Syrien
hade varit omfattande och informativ. Men idag har det gått över fyra år sedan kriget
startade och medierna kan alltid välja att ändra rapporteringens riktning för att behålla
nyhetsvärde. Det är även så att utdragna krig drastiskt kan förändras då nya faktorer kan
komma att spela in i krisen, vilket även det kan förändra nyhetsrapporteringen. Gällande
8
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 2015-03-06).
9
Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10).
10
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 2015-03-06).
11
Ibid
12
Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob
er_2012.pdf s.13 (Hämtad 2015-03-11).
13
Ibid
14
Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10).
3
kriget i Syrien blir det exempelvis under sommaren 2013 allt vanligare med
sammanstötningar mellan bland annat rebellgrupper och islamistgrupper knutna till
terrorrörelsen al-Qaida.15 Den extrema islamiströrelsen Islamiska Staten, (IS) blev en
relativt ny aktör i kriget,16 vilket drastiskt kan ha förändrat nyhetsagendan i
rapporteringen.
Då kriget i Syrien fortfarande är fullt pågående efter fyra år blir det intressant att belysa
vilka aspekter av krisen som medierna har lyft fram under det senaste året. Genom detta
kan det dras generella slutsatser om vad som får högt nyhetsvärde i rapporteringen om
ett utdraget, avlägset krig. Det blir även relevant att urskilja om det finns några tydliga
mönster eller avvikelser i rapporteringen. Värdeladdade ord i rubriker blir även
intressant att undersöka då de ord som journalister använder i rubriker kan ha en
manipulerande effekt på publiken17 och samtidigt avgöra valensen på artikeln, det vill
säga om “tonen” är överhängande negativ eller positiv.
2. Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med studien är att med stöd från teorier som nyhetsvärdering
och dagordningsteorin, studera den svenska dagspressens rapportering om avlägsna
krig, i detta fall gällande kriget i Syrien. Med fokus på vilka aspekter av kriget som
belyses och på vilket sätt dessa framställs, ämnar studien till att besvara följande
frågeställningar:
➢ Vilka aspekter av kriget i Syrien har fått mest fokus och därmed högst
nyhetsvärde i svensk dagspress?
➢ På vilket sätt gestaltas kriget med hjälp av värdeladdade ord och valens?
➢ Går det att urskilja några tydliga mönster eller avvikelser i
rapporteringen?
15
Utrikespolitiska institutet. Aktuell politik. 2015. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aktuell%20politik
(Hämtad 2015-03-11).
16
Ibid
17
Lagerholm, Per, Stilistik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 s.94
4
3. Definitioner
Då vissa begrepp som behandlas i denna studie kan vara otydliga/mångtydiga, följer
nedan ett antal klargörande definitioner av begrepp som kommer att nämnas.
Ø Humanitär kris: “Humanitär kris kan definieras som att en stor del av
befolkningen inte har tillräckligt med mat, vatten, husrum, är drabbad av
konflikt eller inte har möjlighet att få sjukvård.“ - Läkare utan gränser 2012
Ø Islamska staten (IS, Isis): Islamiska Staten även kallad IS, tidigare benämnt som
Isis, är en väpnad rörelse som har sina rötter i al-Qaida. Rörelsen etablerades i
Irak i början på 2000-talet och är idag utbredd över stora landområden i
framförallt Irak och Syrien.18
Ø Assadregimen: Presidentstyret i Syrien. Bashar al-Assad är Syriens president
sedan 17 juli 2000.19
4. Medierapportering vid krig
För att ge en bild av hur medierna har agerat och fungerat under tidigare krig och
katastrofer följer nedan ett antal textavsnitt som berör ämnet.
4.1. Mediernas påverkan
Texten som presenteras nedan är baserad på fakta från Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap och handlar om krigsrapportering.
I moderna krig utgör mediernas bevakning en väldigt stor del av kriget. Dock försvåras
ofta allsidig rapportering av krig på grund av att journalister kan skadas samt att nyheter
“stryps” i och med strikt nationell politik.20 Det första kriget som avgjordes lika mycket
i medierna som på “slagfältet” var Vietnamkriget som pågick mellan år 1955-1975.
Televisionens genombrott bidrog till att kriget kunde följas i miljoner människors
vardagsrum. Under detta krig hade den största delen av rapporteringen fokus på det
mänskliga lidandet då det rapporterades om grymt våld och övergrepp mot
18
Folke bernadotte Akademin. Islamiska staten i Irak och Syrien: heligt raseri och dödlig terror. 2014
https://www.fba.se/PageFiles/24438/Islamska%20staten%20i%20Irak%20och%20Syrien%20%20heligt%20raseri%20och%20dödlig%20terror.pdf (Hämtad 2015-03-05).
19
Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10).
20
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Media/Krig-och-media/ (Hämtad 2015-03-06).
5
civilbefolkningen.21 Vid Gulfkrigets start 1991 skulle rapporteringen inte längre spegla
våld och övergrepp mot befolkningen, utan istället fokusera på bomber och amerikanska
framgångar. Detta gjorde att mycket få mänskliga förluster läcktes. Det skulle handla
om ett “rent krig” med mycket få dödsfall, vilket inte var fallet i verkligheten. I och med
dessa strikta restriktioner, som framförallt kom från militär, blev det svårt för medierna
att rapportera om kriget.22 Viktigt att påpeka är att i och med internet kan rapporteringen
idag inte kontrolleras på samma sätt som förut vilket har ökat sanningshalten vid
krigsrapportering.23
4.2. Mediernas avgörande roll i krig
Textavsnittet som presenteras nedan är baserat på två vetenskapliga rapporter, varav en
är utgiven av Krigsberedskapsmyndigheten 2003 som handlar om mediebevakningen av
kriget i Irak, varav den andra är utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar som berör
mediernas beskrivning av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001.
Rapporten om kriget i Irak förmedlar kunskap om svensk medierapportering angående
dagens kriser och krig. Det tydliggörs att under kriser och krig har medierna mycket
höga krav på sig att förmedla en snabb, korrekt och oberoende information. På grund av
nutidens avancerade krigsfunktioner som innefattar teknologiska vapen och försök till
att kontrollera journalisters och fotografers bevakning, ställs extra höga krav på
medierna.24 Det finns stora, uppenbara risker för att de uppgifter som sprids inte är
kontrollerbara, att krisens olika parter inte förmedlar sina åsikter och att rena
spekulationer som saknar sakliga grunder får mycket utrymme i medierapporteringen.25
Rapporten visade att den svenska nyhetsrapporteringen vanligtvis bestod av
spekulationer, anonyma källor och att det var högst ovanligt med minst två oberoende
källor.26 Det bevisades att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nästintill hade exakt
samma brister som Aftonbladet och Expressen och nyhetsutbudet kunde kännetecknas
mer av konformism än konkurrens.27 Granskning av mediebevakning som berört
21
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Media/Krig-och-media/ (Hämtad 2015-03-06).
22
Ibid
23
Ibid
24
Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av
Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s.6 (Hämtad 2015-04-07)
25
Ibid s.7
26
Ibid s.34
27
Ibid
6
efterkrigstidens största kriser och konflikter bekräftar några av de svårigheter som
nyhetsförmedlingen möter i de lägen när det fria informationsflödet av olika
anledningar är begränsat.28 Om vi ska förstå hur journalistiken i krig formas och bildas
på sätt som inte alltid speglar den sanna händelseutvecklingen är det relevant att granska
många olika faktorer, detta eftersom journalistiken blir påverkad av flera olika nivåer.
Först och främst blir samhällets opinioner och värderingar en grund för hur medierna
framställer nyheter, beskriver och uttrycker sig. En annan nivå handlar om propaganda
och påtryckningar som kommer från olika källor och olika parter i konflikten som i sin
tur styr urvalet av nyheter om en kris. Det har även att göra med mediernas sätt att
arbeta på, hur de organiserar redaktionellt material och deras avvägningar mellan
personal och intäkter som har betydelse för krigsrapporteringens kvantitet och kvalitet.
Till sist blir nyhetsredaktionernas effektivitet även beroende på om de efterföljer en
traditionell nyhetsvärderingsmall.29
En annan rapport berör istället mediernas rapportering av terrorattackerna i USA och
kriget i Afghanistan hösten 2001. Denna visar hur Afghanistanattackerna är jämförbara
med andra krig så som Irakkriget 1991 eller Kosovokonflikten 1999. Samtliga krig har
präglats av censur och det har funnits en kontroll över nyhetsrapporteringen från
krigsområden. Dessa krig har ständigt försökt att utnyttja medierna till sina fördelar. Ett
exempel på detta är hur USA ville förmedla sin bild med nattliga avfyrningar av
missiler gentemot talibanernas mediebehov att framställa krigets döda civiloffer.30 Vid
nutida krig har vi vant oss att kampen om mediernas uppmärksamhet är minst lika
viktig som kampen på slagfältet. Mediernas utveckling gör att marknadsstyrningen av
journalistiken tilltar och ökad konkurrens bidrar till en dramatiserad och förenklad
journalistik.31
4.3. Syrienkriget i fokus 2012
Avsnittet nedan bygger på en undersökning genomförd av TNS Sifo 2012 på uppdrag av
Läkare Utan Gränser.
28
Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av
Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s.6 (Hämtad 2015-04-07)
29
Ibid
30
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2002). Tio dagar som skakade världen [Elektronisk resurs] : en studie av
mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Stockholm: Styrelsen för
psykologiskt försvar s.11 (Hämtad 2015-04-07)
31
Ibid s.44
7
Undersökningen hade i syfte att ta reda på hur kunskapen angående aktuella humanitära
kriser såg ut hos den svenska allmänheten. Då massmedierna är en mycket viktig källa
till denna typ av information undersöktes även svensk mediebevakning av aktuella
humanitära kriser.32 Den aktuella kris som hade störst kännedom var Syrien, då 73,5
procent av respondenterna kände till krisen.33 En analys av svenska nyhetsmediers
bevakning kring humanitära kriser visar klart att de kriser som svenskar kan nämna är
de som är mest omskrivna. Mediebevakningen spelar därmed en mycket avgörande roll
i vilka aktuella kriser som allmänheten känner till. Medierna får genom det ett ansvar att
ge en sådan riktig och heltäckande bild som möjligt av kriser och katastrofer i världen.34
Läkare Utan Gränser menar att om medvetenheten ökas när det gäller missförhållanden
i världen så kan det i längden rädda liv och förändra omständigheterna.35
5. Teori
Nedan följer studiens teoretiska perspektiv som ska bidra till att forma och vägleda
tankarna i analysen och diskussionen.
5.1. Nyhetsvärdering
Einar Östgaard skriver i Nyhetsvärdering, massmedia och nyhetsförmedling att vi
genom press, radio och tv får en ökad tillgänglighet till nyheter från hela världen. Förr i
tiden var det talade ordet det största och viktigaste kommunikationsmedlet men tack
vare utvecklingen av press, etermedier och internet har vi idag en stor kännedom om
vad som händer i vår omvärld. Då medierna enbart kan rapportera om en liten del av allt
som händer ställer Östgaard frågan; vad får vi veta och vad får vi inte veta?36 Östgaard
menar vidare att vissa artiklar har lättare att få ett högre nyhetsvärde.37 En av världens
mest kända pressforskare, amerikanen Wilbur Schramm styrker denna teori och menar
att medier enbart rapporterar om det som de tror det finns ett intresse för hos publiken.38
En nyare och mer utformad förklaring om teorin nyhetsvärdering finner vi i Jesper
Strömbäcks bok Hot på agendan. Strömbäck är mer djupgående och applicerar teorin på
32
Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob
er_2012.pdf s.4 (Hämtad 2015-03-11).
33
Ibid s.5
34
Ibid s.2
35
Ibid
36
Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968
s.7
37
Ibid s.8
38
Ibid s.26-27
8
medierapportering gällande kriser. Strömbäck skriver att i princip alla typer av
nyhetsvärderingsmodeller kräver viktighet och betydelse.39 Desto fler människor som
påverkas av en händelse, desto större blir nyhetsvärdet. Hur stor uppmärksamhet en
nyhet får och hur mycket plats den får i medierna avgörs utifrån hur många som berörs
av den men även hur extrem själva händelsen är.40 Flera medieforskare är överens om
att nyhetsvärdet till större delen sammankopplas med hur publiken har en viss
kännedom om det som rapporteras samt ges förmågan att identifiera sig med detta. Det
geografiska avståndet spelar därför in sin roll när publiken ska kunna identifiera sig med
händelsen.41
Strömbäck menar att nyhetsvärderingsteorin har en första och en andra nivå. Första
nivån handlar om egenskaper som belyser faktiska nyheter, medan
nyhetsvärderingsteorins andra nivå visar vilka egenskaper eller attribut möjliga nyheter
ska ha för att bli faktiska nyheter. Med andra ord handlar nyhetsvärderingsteorins första
nivå om vad som blir nyheter, medan nyhetsvärderingsteorins andra nivå handlar om
varför vissa händelser anses ha ett högt nyhetsvärde och varför händelser med ett högt
nyhetsvärde också publiceras som nyheter.42
5.1.1. Nyhetsvärdering vid hot och risker Teorin nyhetsvärdering handlar i stor utsträckning om nyheter som rör hot, risker och
kriser. Det kan påstås att sådana nyheter inte kan kopplas till ett vardagligt nyhetsflöde
men på samma gång uppfyller nyheter som handlar om hot och risker de flesta krav som
ställs på vad som räknas som stora nyheter. En betydelsefull distinktion mellan nyheter
om hot och risker och andra nyheter är att den journalistik som tillkommer i ett
dramatiskt skede är mindre genomarbetad och är mer överdriven. Dessa överdrifter får
större plats när tidspressen är påtaglig och när det är problematiskt att kontrollera vad
som egentligen pågår. Något som kännetecknar de flesta akuta situationers mer
intensiva skeden är att nyhetsrapporteringen för det mesta förstärker det redan
dramatiska och låter mindre grundläggande spekulationer ta över när det är brist på ny
information. När det kommer till den tidpunkt då redaktioner inte längre väljer att
39
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.21 (Hämtad 2015-03-02).
40
Ibid
41
Ibid s.23
42
Ibid s.44
9
bedöma att hotet eller risken inte kan ses som någon avvikelse utan istället blir en
normalitet minskas vanligen rapporteringens intensitet. Nyheter som kan upplevas som
lönlösa upprepningar av tidigare händelser går snabbt från stora rubriker till små notiser.
I detta skede då nyheterna kring krisen blivit en normalitet krävs det att nyheterna bryter
mot ett regelbundet nyhetsmönster.43
Strömbäck menar att avvikelser, som oväntade eller sällsynta händelser i någon form
alltid återkommer i nyhetsvärderingsmodeller. Negativa händelser och konflikter får
därför vanligtvis ett högre nyhetsvärde än andra händelser. 44 Krig och katastrofer
innebär avvikelse från vad som är “normal” nyhetsrapportering och därför blir
medierapporteringen intensiv vid dessa händelser enda tills den punkt då konflikten
betraktas som en normalitet. Hot, krig och katastrofer som upplevs som upprepningar av
tidigare händelser går därför snabbt från stora rubriker till undangömda notiser.45 Därför
blir sensationskravet stort för att få ett högre nyhetsvärde.46
5.1.2. Sensationsjournalistik
Östgaard menar att alla nyheter innehåller någon typ av sensation. Sensationskravet gör
att nyheter får ett högre värde om det skiljer sig från andra nyheter.47 Vad en sensation
är kan vara svårdefinierat. När en nyhet är ny, oväntad och ovanlig kallas den vanligtvis
en sensation och det är just detta som behövs i nyheterna för att få publikens
uppmärksamhet.48 I det kommersiella samhället vi lever i idag, styrs medier, som nästan
allt annat, av kapital. Värdet på en nyhet ökar med graden av sensation vilket i sin tur
ökar försäljningssiffror. Detta påverkar i sin tur att journalister tar till språkliga verktyg
och ”sensationerar” nyheter för att locka en stor publik. Exempelvis är det vanligt att
journalister använder sig av värdeladdade ord för att förstora eller förstärka en
sensation.49 Ord som är dramatiska och kan skapa associationer hos läsare förstärker
ofta intrycket av händelsen. Exempel på dessa typer av ord kan vara “avrättning” och
“halshuggning” eller “terror” och “bombdåd”.50
43
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.28 (Hämtad 2015-03-02).
44
Ibid s.21
45
Ibid s.28
46
Ibid s.23
47
Ibid
48
Ibid
49
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund, 2004 s.241-262
50
Lagerholm, Per, Stilistik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 s.94
10
5.2. Dagordningsteorin
Från nyhetsvärdering kan det dras en parallell till dagordningsteorin som är utformad av
Maxwell McCombs och Donald Shaw. Dagordningsteorin är en av de viktigaste och
mest undersökta teorierna kring mediernas makt och teorin har sedan 70-talet haft ett
stort inflytande i forskning.51 Dagordningsteorin belyser att medierna har makt över vad
människor uppmärksammar och uppfattar som viktiga frågor. Det som är högt
prioriterat av medierna blir därför högt prioriterat av publiken.52
Det går att urskilja tre olika typer av dagordningar inom teorin. Den politiska,
allmänhetens och mediernas dagordning.53 Denna studie baseras på det sistnämnda, det
vill säga mediernas dagordning. Dagordningsteorin har oavsett inriktning två nivåer.
Den första nivån innefattar att medierna kan influera allmänhetens tankar och åsikter.
Detta betyder att det finns kopplingar mellan det medierna uppmärksammar och lyfter
fram och de frågor som människor anser vara betydande. Teorins andra nivå rör sig om
hur medier uppmärksammar nyheter och hur allmänheten förstår och uppfattar dessa.54
Sammanfattningsvis kan den första nivån förklaras som vilka ämnen allmänheten tänker
på medan den andra nivån mer berör vilka kännetecken av ämnena som allmänheten
tänker på.
5.3. Medier och risker
Det är allmänt känt idag att medierna är strategiskt viktiga i moderna krig. Stig Arne
Nohrstedt och Rune Ottosen menar att förutom när det gäller krigsföring på marken, till
havs och i luften, har även medierna blivit ett slagfält. Detta kan delvis förklaras av den
dramatiska utvecklingen i mediesektorn, där allt fler medier och journalister konkurrerar
om människors uppmärksamhet och åsikter.55 I studien The New Western Way Of War
(2005) av Martin Shaw beskrivs det hur moderna krig bedrivs under en konstant
övervakning från internationella organisationer, juridiska institutioner, medier och
51
McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the
intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 s.3
52
Ibid s.4
53
Ibid s. 20-21
54
Ibid s.4
55
Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal
challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.48-49
11
därmed hela det civila samhället. I och med detta följer inte bara fysiska risker med krig
utan även alltmer politiska risker.56
Nohrstedt och Ottoson menar att trots att Shaw benämner hur mediesektorn
globaliserats och att mediebevakningen idag inte begränsas av nationella gränser, som
också på så sätt driver dessa politiska risker, går han konstigt nog inte närmare in på hur
medierna genom manipulation iscensätter händelser och spekulationer i samband med
moderna krig.57 Detta är dock det centrala i Simon Cottles teorier i samband med 9/11
attackerna i USA och det efterföljande “globala kriget mot terrorism”. Man menar att
dessa attacker mot USA inte skulle haft något ändamål om de inte dragit till sig
mediernas uppmärksamhet. De medierelaterade villkoren för hot i samhället har aldrig
varit tydligare än i fallet med terroristattackerna vid 9/11.58 Teorin om risksamhället
fokuserar på betydelsen av medier som arenor för politiserade konstruktioner av faror
och risker.59 Forskning om kriskommunikationsprocesser menar att mediernas sätt att
sprida information gör att rädsla blir ett dominerande samhällsperspektiv och ett sätt att
se på livet. Medierna blir därmed avgörande för globala kriser och då konstruerar
världen som en helhet.60
5.4. Sammanfattning av teoretisk ram
Studiens teoretiska ramverk består främst av nyhetsvärdering som kopplas till
perspektiv inom teorin såsom sensationsjournalistik, inriktning på hot, risker och kriser.
Studien fokuserar även på dagordningsteorins tredje nivå, det vill säga mediernas
dagordning. Slutligen berör studien även ett perspektiv på medier och risksamhället.
6. Tillvägagångssätt
I avsnittet nedan beskrivs inledningsvis den metod som studien baseras på. Efter följer
bland annat en beskrivning av material och tillvägagångssätt för studien, det vill säga
själva operationaliseringen.
56
Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal
challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.48
57
Ibid s.50
58
Ibid s.51
59
Ibid s.70
60
Ibid
12
6.1. Metod
En av de ofta använda metoderna i medie- och kommunikationsvetenskap är den
kvantitativa innehållsanalysen.61 Typiskt för kvantitativa innehållsanalyser är att de är
mycket strukturerade och systematiska.62 Metodens systematiska upplägg är en
förutsättning om man vill öka möjligheten till att kunna dra generella slutsatser av
resultatet. Den kvantitativa innehållsanalysen ämnar främst till att gå ifrån det enskilda
och sträva mot det generella.63 Metoden är förtjänstfull när man vill göra en stor mängd
material tillgängligt för analys och synliggöra generella mönster i studiens material.64
Metoden används till att hitta mönster i exempelvis artiklar, som kan jämföras med
förekomsten av själva företeelsen ifråga i en omgivande verklighet.65
Det finns olika typer av innehållsanalyser och det går att skilja på kvantitativa och
kvalitativa innehållsanalyser. Kvalitativa innehållsanalyser kan ibland refereras till
textanalys eller diskursanalys, och metoden innefattar även väsentliga tillvägagångssätt
som är centrala när det kommer till att samla och undersöka data som är bundna till
allmänhetens värderingar, uppfattningar och handlande.66
Denna studie kommer genomföras med en kvantitativ innehållsanalys med
motiveringen att metoden är den mest gynnsamma utifrån dess effektivitet.67 Den
kvalitativa metoden hade haft en större relevans om denna studie hade fokuserat på
publikperspektiv. I denna studie är den kvantitativa metoden mer fördelaktig att utgå
från då studien baseras på en stor mängd material. Målet med metoden är att synliggöra
möjliga mönster, finna svar på studiens hypoteser och för att effektivisera sättet att
behandla materialet genom sifferkoder.68 Dessa sifferkoder behandlas i ett kodschema.
Att skapa ett kodschema i samband med en kvantitativ innehållsanalys innebär att
bestämma vad som ska räknas med i studien. Studiens fullständiga kodschema
redovisas i Bilaga 1.
61
Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av
Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s. 38(Hämtad 2015-04-07)
62
Ibid
63
Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2000 s.111
64
Ibid s.62
65
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 s.52
66
Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s.99
67
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund,
2010 s.114
68
Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s.157
13
6.1. Material
Likt alla mediestudier krävs det att innehållet i något avseende bör avgränsas. Som
redovisas nedan har det gjorts fyra avgränsningar i studien, som samtliga har vägletts av
två ambitioner. Den första ambitionen är att studera hur och på vilket sätt svensk
dagspress har rapporterat om kriget i Syrien och genom det få en täckande bild av vilka
aspekter av kriget som har fått högst nyhetsvärde. Den andra ambitionen innebär att se
möjliga mönster och avvikelser i rapporteringen som sedan kommer att kopplas till
relevanta teorier för studien.
6.1.1. Val av medier De medier som berörs i denna studie är dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens
Nyheter då de är de två största i Sverige, både när man ser till upplagor och läsarantal.69
Det hade även varit relevant och av intresse att undersöka kvällstidningar, för att
möjligtvis urskilja skillnader om vilka aspekter dagspress respektive kvällspress väljer
att lyfta fram. Dock kommer denna studie endast att fokusera på dagspress.
6.1.2. Val av medieinnehåll Materialet kommer att samlas in via en sökning i tidsskriftsökmotorn Retriever.
Sökningen avser enbart tryckt press. I båda dagstidningarna studeras enbart artiklar och
notiser. Allt som inte kan räknas som nyhetsjournalistiskt medieinnehåll så som
reportage, krönikor, ledare bortfaller. Detta då studien i högsta grad ska sträva efter att
få en sådan bred överblick av nyhetsrapporteringen som möjligt och då den syftar till att
vara fri från påverkan av personliga vinklingar. Eftersom ingresser och rubriker ska
förmedla det viktigaste i en artikel är det dessa som främst kommer att studeras i
texterna.70 Dock görs en överblickande läsning i brödtexten för att kontrollera att
artikeln berör ämnesinnehållet och Syrien. I notiser analyseras rubrik och hela dess
kortfattade text.
6.1.3. Val av sökord
Det ord som kommer att användas i sökningen i Retriever är enbart “Syrien*”. I
sökningen används en asterisk som gör att sökningen även innefattar böjningar av
sökordet. Sökningen avser hela artikeln eftersom sökordet inte alltid förekommer i just
69
http://www.ts.se/media/1020/ts-tabeller.pdf (Hämtad 2015-17-3).
Journalistförbundet. Publicitetsregler. https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-for-press-radio-ochtv/publicitetsregler (Hämtad 2015-03-18).
70
14
rubriker och ingresser. Detta görs för att inkludera alla artiklar som kan relateras till
Syrienkatastrofen. För att tydliggöra behöver Syrien inte nämnas i rubrik och ingress för
att räknas med i studien men endast rubrik och ingress är det som studeras. De artiklar
och notiser som på något sätt inte kan kopplas till Syrienkatastrofen kommer att räknas
bort. Det är här viktigt att påpeka att bortfall som görs i sökningen, sker via våra egna
värderingar vilket gör att resultatet skulle därmed kunna bli förändrat med andra
författare.
6.1.4. Val av tidsperiod Kriget i Syrien har pågått sedan mars 2011 och pågår fortfarande. Sökperioden för
studien begränsas till det senaste året med start 2014-03-01 med slutdatum 2015-03-01.
Denna period har valts för att uppnå ett sådant relevant och aktuellt resultat som möjligt.
Sammanfattningsvis inkluderar denna studie ett års nyhetsjournalistisk
medierapportering om kriget i Syrien, i de två ledande svenska dagstidningarna. Det ger
som nedan kommer att visa, en stor mängd insamlat material att undersöka och en
grundlig bas att stå på när slutsatserna ska dras.
6.1.5. Omfång Studiens empiriska material består av artiklar och notiser i Dagens Nyheter och Svenska
Dagbladet. Sökperioden avser 2014-03-01 till och med 2015-03-01. Det empiriska
materialet har samlats in via tidskriftssökmotorn Retriever. Omfånget utgörs av totalt
642 studerade texter, varav 299 i Svenska Dagbladet och 343 i Dagens Nyheter.
Nedan visas en tabell över alla texter som framkom via sökningen i Retriever, fördelat i
genre och tidning.
Tabell 1. Studiens samtliga texter fördelat på genre och tidning.
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
Totalt
Artikel
203
189
392
Notis
140
110
250
Annat
505
673
1178
Som tydligt visas i Tabell 1, framkom det genom sökningen ett stort antal texter som
inte kunde ses som nyhetsjournalistiska, det vill säga krönikor, ledare och reportage.
15
Dessa kommer som tidigare nämnt inte att studeras. Dock kommer det faktum att det
finns ett sådant pass stort antal texter som inte kan räknas som nyhetsjournalistiska,
kortfattat att diskuteras i studiens slutgiltiga analys.
Nedan i Tabell 2 redovisas de texter som studien avser att studera, fördelat i enhet och
antal.
Tabell 2. Antal texter som ska studeras. Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
Totalt
343
299
642
Antal
Som kan avläsas i Tabell 2 hade Dagens Nyheter störst omfattning av artiklar och
notiser rörande kriget i Syrien. Dock var skillnaden mellan dagstidningarna inte särskilt
markant. I studiens resultat- och analysdel kommer båda dagstidningarna att
sammanställas och räknas ihop.
6.1.6. Val av variabler Nedan presenteras hur studiens kodschema är uppbyggt i form av enhet, variabler och
variabelvärden. Kodschemat och dess innehåll är utformat utifrån studiens centrala
teorier, rapporter och forskning angående tidigare krigsrapportering.
Kodschemat består av tre begrepp; enhet, variabel och variabelvärde. Dessa bidrar
gemensamt till att undersöka materialet.71 Enhet står för undersökningsobjekt och denna
studie har två undersökta enheter, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Frågor som
ställs till materialet är en variabel och svaret på dessa är variabelvärden.72
Första variablerna i kodschemat utgörs för att identifiera vilken artikel det gäller, vilket
datum den är publicerad och när kodningen genomförts. Nästa variabel innefattar
notering av artikelns rubrik. Därefter följer variabler med variabelvärden som möjliggör
till eventuella svar för studiens frågeställningar. För att kunna mäta olika händelsers
nyhetsvärde delas texterna upp i olika artikeltyper, notiser och nyhetsartiklar.
71
Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s.158
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund,
2010 s.108
72
16
Nyhetsartiklar har oftast ett högre nyhetsvärde än det som förmedlas i korta notiser.73
Detta blir viktigt att ta hänsyn till vid analyseringen av materialet.
Nästa variabel belyser artikelns dominerande ämnesinnehåll. Det vill säga vilket ämne
som artikeln/notisen behandlar. I krig finns det många olika aspekter som
dagstidningarna kan välja att rapportera om. Innan val av variabelvärden till denna
variabel har det därför genomförts en överblick på artiklar i tidskriftssökmotorn
Retriever och på andra vetenskapliga texter som berör krisen, för att få en insikt om
vilka ämnesinnehåll som berörs eller möjligtvis kan beröras. Även studiens teorier har
legat till grund för valet av variabelvärden till dominerande ämnesinnehåll, då dessa kan
ge en förklaring till eventuella framkomna mönster. Det har strävats efter att ha ett brett
urval av variabelvärden, i detta fall ett brett urval av ämnen som rapporteringen
möjligen kan beröra. Det för att uppnå en sådan heltäckande bild av rapporteringen som
möjligt. Det har tillagts en kategori ”övrigt” som finns till om en notis eller artikel är
svårplacerad.
Nästa variabel finns för att hitta eventuella värdeladdade ord i artiklarnas/notisernas
rubriker. Värdeladdade ord används vanligen i samband med nyheter kring hot och
kriser. Vad som anses som värdeladdade ord i denna studie är alla ord som på något sätt
kan upplevas som väldigt starka och målande. Exempel på värdeladdade ord i studien
är; frihet, hot, död, kris och så vidare. Alla ord som på något sätt går att koppla till
huvudorden kommer att räknas med i studien. Den sista variabeln avgör
artikeln/notisens valens. Enligt studiens teorier antyds det att negativa händelser har ett
högre nyhetsvärde än positiva händelser.74 Det blir därför relevant att studera artiklarnas
valens, det vill säga vilken ton artikeln förmedlar till läsaren. Det kan förekomma att
artiklar varken förmedlar negativ eller positiv valens, därför har variabelvärdet “ej
tydligt” lagts till.
6.2. Validitet och reliabilitet
Två begrepp som blir centrala vid bedömningen av metodkvaliteten i
samhällsvetenskapliga undersökningar är validitet och reliabilitet.75 Begreppet validitet
73
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 s.53
74
Ibid
75
Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s. 120
17
innebär i vilken grad undersökningens utformning ger relevanta insikter om den
övergripande frågeställningen. Reliabilitet handlar om databehandlingen är pålitlig. Hög
validitet och reliabilitet anses vara en förutsättning för att möjliggöra allmänna
slutsatser av analysresultaten.76 För att öka studiens validitet så lades innan den
empiriska undersökningen en stor andel tid på att studera tidigare forskning, i syfte att
se vad som kunde anses vara relevant att undersöka vid rapportering av krig. För att öka
studiens reliabilitet utfördes kodningen av oss som uppsatsförfattare alltid tillsammans
för att undvika risken av felkodning och olika bedömningar. 77 Det genomfördes även
ett antal testkodningar för att avstämma att det inte förekom artiklar och notiser med
dominerande ämnesinnehåll som inte var medräknade som variabelvärden i
kodschemat. I testkodningen upptäcktes två ämnesinnehåll som var relevanta att addera
till kodschemat. Dessa lades till innan den slutgiltiga kodningen.
6.3. Problem på vägen
Nyheter som framställs i stora rubriker och på framsidor har vanligtvis ett högt
nyhetsvärde.78 Vid studiens början var tanken att förutom att undersöka vilka
ämnesinnehåll som lyftes i rubriker och ingresser, även studera vilka artiklar/notiser
som syntes på framsidan. Detta för att få en ännu tydligare bild av vilka aspekter från
kriget i Syrien som värderades högre. Dock insågs det vid testkodningen att det fanns en
problematik i att se över vilka texter som hamnade på framsidan. Tidskriftssökmotorn
kunde inte på ett tydligt sätt visa vilka nyheter som fanns på framsidan, därför valdes
notering av nyhet på framsida bort. Detta för att undvika ett missvisande resultat.
Studien förlitar sig istället på att de ämnesinnehåll som är de mest omskrivna är de som
antagningsvis har det högsta nyhetsvärdet i svensk dagspress.
7. Resultat
Nedan redovisas resultatet av de mest framträdande dragen som framkom i den
empiriska studien. Resultaten presenteras delvis genom figurer men även i text och
redovisas i ordningen av studiens frågeställningar. Redogörelsen av resultaten beskriver
hur och på vilket sätt kriget i Syrien belyses i svensk dagspress.
76
Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s. 120
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 s.57
78
Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob
er_2012.pdf s.7 (Hämtad 2015-03-11).
77
18
Av de 1820 texter som förekom i sökresultatet var 1178 texter inte av
nyhetsjournalistisk typ, det vill säga krönikor, ledare, reportage och krönikor. Dessa har
uteslutits från undersökningen. Av de återstående 642 nyhetstexter som har publicerats i
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under perioden 1 mars 2014 till 1 mars 2015,
var 392 av dessa artiklar och 250 av dem notiser.
De dominerande ämnesinnehåll som fått flest artiklar och störst fokus i svensk
dagspress var stridande parter som till största delen bestod av IS/Isis-nyheter, följt av de
som handlade om svensk inblandning som främst berörde terrorister och anlända
flyktingar. Även nyheter som handlade om terrorism/terrordåd fick ett stort utrymme,
följt av humanitärt lidande som till största delen handlade om flyktingströmmar från
kriget. (Se Figur 1)
180 162 160 Antal ar2klar 140 120 100 80 90 83 67 60 40 20 53 38 1 3 17 22 33 6 7 31 5 8 7 9 0 Figur 1. Dominerande ämnesinnehåll. Sammanlagt notiser och artiklar. (n=642)
Som kan avläsas i Figur 1 fick stridande parter sammanlagt 162 artiklar, vilket
motsvarade hela 25 procent av alla texter, varav 133 stycken av dessa handlade om
terrorgruppen IS/Isis. Texter som handlade om svensk inblandning i kriget fick 90
artiklar och stod därmed för 14 procent av alla texter. Nyheter som berörde terror och
terrorism överlag fick även mycket fokus med 83 artiklar, som motsvarade nästan 13
procent. Det humanitära lidandet fick 67 artiklar, alltså strax över 10 procent av alla
texter. Studiens teorier menar att en nyhet som har högt nyhetsvärde får mycket
19
uppmärksamhet och många artiklar. Utifrån detta kan det konstateras att dessa nämnda
ämnesinnehåll har ett relativt högt nyhetsvärde i rapporteringen av kriget, dock vissa
högre än andra. Vissa ämnesinnehåll är inte i närheten av att få samma uppmärksamhet
som en del andra aspekter av kriget. Exempelvis nyheter kring mänskliga rättigheter,
fredsförhandlingar, religion och etnicitet har knappt fått några artiklar alls och kan
därmed konstateras ha ett relativt lågt nyhetsvärde i nyhetsrapporteringen.
Enligt de bedömningar som gjorts för denna studie angående nyhetsvärde, kan det
konstateras att nyhetsartiklar har ett högre nyhetsvärde än notiser. Nedan i Figur 2 visas
Antal ar2klar en fördelning på notiser och nyhetsartiklar för dominerande ämnesinnehåll.
120 100 80 60 40 20 0 Ar2klar No2ser Figur 2. Dominerande ämnesinnehåll. Fördelning mellan artiklar och notiser. (n=642)
Som kan avläsas i Figur 2 så har de flesta ämnesinnehåll fler nyhetsartiklar än notiser.
Det som är det mest avvikande är att dödssiffror främst presenteras i form av notiser.
Hela 32 av 38 nyhetsartiklar var notiser när dödsiffror belystes. Om notiser har ett lägre
nyhetsvärde än nyhetsartiklar kan det konstateras att nyhetshändelser som innehåller
dödsiffror får ett mycket lågt nyhetsvärde i rapporteringen av kriget. Det bekräftas även
att stridande parter, som består främst av IS/Isis-nyheter har ett högt nyhetsvärde då 109
texter av 162 var nyhetsartiklar. Även svensk inblandning har ett högt nyhetsvärde då
67 av 90 texter var nyhetsartiklar. Utifrån de redovisade resultaten i Figur 1 och 2 är det
alltså möjligt att konstatera vilka slags aspekter av kriget i Syrien som har fått högst
nyhetsvärde.
20
Värdeladdade ord i rubriker studerades för att se hur och på vilket sätt kriget har
framställts. Det blev väldigt tydligt att det ofta förekom ett eller flera ord i rubriken som
kunde tydas som värdeladdat i någon mån. Totalt sett hade 499 av 642 artiklar och
notiser minst ett värdeladdat ord i rubriken. Det var vanligt att rubriken innehöll ord
som kunde kopplas till hot, då de förmedlades i hela 20 procent av alla rubriker. Även
ord som kunde refereras till katastrof/kris och död förekom ofta. Det fanns även en stor
andel ”övrigt-ord” som inte kunde kategoriseras men som upplevdes som mycket
värdeladdade. Värdeladdade ord som kunde refereras till fred/frihet utgjorde bara 3
procent av alla rubriker. 22 procent av rubrikerna innehöll inte något tydligt värdeladdat
ord. (Se Figur 3).
Död Frihet/Fred RäAvisa Hat Hot Katastrof/Kris Övrigt Inget Figur 3. Fördelning av värdeladdade ord i rubriker. (n=642)
På vilket sätt aspekter av kriget framställs avgörs även av valensen. Nedan i Figur 4
redovisas fördelningen av valensen på samtliga studerade artiklar.
21
Posi2v Nega2v Ej tydlig/Neutral Figur 4. Fördelning av valens. (n=642)
Som visas i Figur 4 så var artiklar med en negativ valens de mest omfattande då de
motsvarade hela 66 procent av alla texter. Det fanns 8 procent artiklar med en positiv
valens och 26 procent artiklar som antingen hade en neutral ton eller var svårtydlig.
För att urskilja om det fanns några tydliga mönster eller avvikelser i rapporteringen
studerades publiceringsfrekvensen under sökperioden. (Se Figur 5).
90 80 Antal ar2klar 70 60 Ar2klar 50 No2ser 40 Totalt 30 20 10 0 Mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Figur 5. Publiceringsfrekvens. (n=642)
22
Som kan avläsas i Figur 5 skiftade antalet nyhetsartiklar avsevärt under vissa perioder.
Om man ser på den totala rapporteringen går frekvensen från att vara ganska låg från
mars till och med maj 2014. Intressant under denna period är att notiser överväger
rapporteringen. Från dessa månader med en relativt låg publiceringsfrekvens så ökar
rapporteringen drastiskt under juni. Här blir antalet nyhetsartiklar högt medan notiserna
minskar något. I juli minskar rapporteringen avsevärt återigen och ökar sedan igen
under augusti. Vid början på 2015 blir det intressant att se att rapporteringen skjuter i
höjden efter en längre minskning av artiklar.
8. Analys
I detta avsnitt kommer de resultat som framkom i undersökningen att analyseras utifrån
studiens teoretiska ramverk. I den empiriska undersökningen studerades tidningarna
enskilt men har sammanslagits för att ge en total och mer omfattande bild av hur kriget i
Syrien har gestaltats i svensk press.
Resultatet har tillsammans med studiens teorier, bidragit till att besvara de huvudsakliga
frågeställningarna. Det framkom att tidningarna inte visade på några större skillnader
när det gällde omfång. Under sökperioden hade det publicerats flest texter i Dagens
Nyheter men skillnaden mot Svenska Dagbladet var inte särskilt markant, då båda
dagstidningarna i stort sätt hade samma antalsfördelning på artiklar och notiser. Här är
det viktigt att påminna om att vissa typer av artiklar, såsom debattartiklar, krönikor och
ledare har sållats bort i urvalsförfarande, vilket har påverkat artikelomfånget till en stor
grad. Det faktum att det finns ett sådant pass stort antal texter om kriget i Syrien, som
inte kan räknas som nyhetsjournalistiska artiklar är uppenbarligen något som bör
studeras närmare och diskuteras. I denna analys läggs dock diskussionen på de
publicerade texter som har räknats som nyhetsrelaterade.
8.1. Högst nyhetsvärde i rapporteringen
Denna studie har till största delen ämnat till att ta reda på vilka aspekter av kriget i
Syrien som har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress.
23
Vad får vi veta och vad får vi inte veta? Detta är frågan Einar Östgaard ställer och
menar att medierna enbart kan rapportera om en liten del av allt som händer.79 Det är ett
faktum att en del nyheter har lättare att få ett högre nyhetsvärde.80 Nyhetsvärdet avgörs
även av hur många som nyheten berör och desto fler människor som påverkas av en
händelse, desto högre blir nyhetsvärdet. För att nyheten ska anses ha ett högt
nyhetsvärde krävs även viktighet och betydelse.81 Kriget i Syrien är en stor humanitär
katastrof som utan tvekan har påverkat flera miljoner människors liv och krisen bör
definitivt vara av största vikt och betydelse för omvärlden. Vilka aspekter av ett sådant
omfattande krig har genom kvantitet i rapporteringen hamnat i allmänhetens ljus och
varför? Innan detta ska diskuteras blir det viktigt att påpeka; vad medierna vanligen
lyfter fram till allmänheten kan vara påverkat av flera olika nivåer.82 Det vill säga, vad
som belyses i medierna gällande krigsrelaterade nyheter, styrs inte enbart av medierna
själva utan påverkas även av andra faktorer. Exempelvis är det inte ovanligt att
nyhetsrapporteringen “stryps” i och med strikt nationell politik.83
Som resultatet visade låg fokus på vissa delar av kriget medan andra aspekter endast
förekom ett fåtal gånger. Terrorrelaterade nyheter tog upp en stor plats i rapporteringen
och det publicerades absolut flest artiklar om terrorgruppen IS/Isis. Vad beror detta på?
Wilbur Schramm menar att medier enbart rapporterar om det som de tror det finns ett
intresse för hos publiken.84 Terrornyheter är vanligtvis extrema och kan anses vara
skrämmande och uppenbarligen intresseväckande. Jesper Strömbäck och Lars Nord
menar vidare att hur stor uppmärksamhet en nyhet får och hur mycket plats den får i
medierna avgörs utifrån hur många som berörs av nyheten, men även av hur extrem
själva händelsen är. Terrornyheter berör ofta många människor, samtidigt som det
innebär en avvikelse från vad som kan ses som “normal” nyhetsrapportering. Detta gör i
det stora hela att terrorrelaterade nyheter får ett mycket högt nyhetsvärde, i alla fall vid
rapporteringen av ett utdraget krig. När en kris har pågått under lång tid kan den övergå
till att betraktas som en normalitet. Om publiken tröttnar på den fortgående, upprepande
79
Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968
s.7
80
Ibid s.8
81
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.21 (Hämtad 2015-03-02).
82
Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av
Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s.35 (Hämtad 2015-04-07)
83
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014
http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Media/Krig-och-media/ (Hämtad 2015-03-06).
84
Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968
s.26-27
24
nyhetsrapporteringen kan lösningen bli att lägga fokus på de faktorer som är
sensationerande. På så sätt upprätthålls även uppmärksamheten kring krisen. Dock
måste det här tas hänsyn till att vid vissa tidpunkter är terrorhändelser möjligtvis den
enda information som når medierna och att det inte finns andra aspekter att belysa för
tillfället.
Krigets mänskliga lidande blev till en viss del uppmärksammat i rapporteringen, främst
med inriktning på flyktingströmmar. Tidigare forskning menar att när det kommer till
mediers rapportering om kriser som pågått under en lång tid finns det vanligtvis stora
svårigheter med att upprätthålla uppmärksamheten på de ursprungliga problemen. Trots
att det mänskliga lidandet förvärras och fortgår, tappar dessa händelser sitt
nyhetsvärde.85 Dock, som tidigare undersökningar pekar på behövs ett stort fokus på det
humanitära lidandet för att upprätthålla allmänhetens kunskap om vad som verkligen
sker i kriget.86 Enligt teorier blir allmänheten mycket influerad om vad man anser som
viktiga frågor angående en katastrof/kris. Det som är högt prioriterat av medierna blir
högt prioriterat av allmänheten. Utifrån ett kritiskt perspektiv skapas frågan; Sju
miljoner är på flykt och krisen är påväg att bli en av världshistoriens största humanitära
katastrofer, så varför är inte denna fråga av högsta prioritet i svensk press? Varför är det
inte ”Det fortsatta humanitära lidandet” som dominerar rubrikerna? Finns det andra
aspekter av kriget som ska ha ett högre nyhetsvärde än detta? Det finns säkert många
förklarande svar på varför det ser ut såhär. Men resultatet visar klart och tydligt att
andra nyheter idag har ett högre nyhetsvärde än den enorma humanitära katastrof som
följer av kriget.
Varför nyheter som hade en koppling till Sverige fick en stor uppmärksamhet kan ha att
göra med att nyhetsvärdet ökar när det kommer till nyheter som har en geografisk
närhetskänsla. Flera medieforskare är överens om att nyhetsvärdet ökar om allmänheten
kan identifiera sig med krisen på något sätt och om det finns någon typ av geografisk
närhetskoppling.87 Även sensationskravet är viktigt för att en nyhet ska få ett högt
nyhetsvärde.88 Vid avlägsna krig med upprepade nyhetshändelser betraktas en del
85
Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob
er_2012.pdf s.7 (Hämtad 2015-03-11).
86
Ibid s.3
87
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.23 (Hämtad 2015-03-02).
88
Ibid
25
nyheter inte längre som sensationerade, vilket kan förklara att 499 av 642 texter innehöll
minst ett ord som i någon mening kunde upplevas som värdeladdat. Studiens teorier
menar att det inte är ovanligt att nyheterna överdrivs med hjälp av värdeladdade ord
som stärker den dramatiska känslan på artikeln.
8.2. Gestaltningen av kriget
Vidare går det att förklara den stora omfattningen av värdeladdade ord genom att det
krävs starka, dramatiska ord för att på ett sanningsenligt sätt spegla krigets nyheter. Som
den empiriska studien också visade var det främst hot- och dödsrelaterade ord som
förekom i rubrikerna. En annan anledning till att rapporteringen ser ut såhär kan även
grundas i att vi lever i ett kommersiellt samhälle där medierna styrs av kapital. Att
tidningar vill sälja stora antal nummer, kan på många sätt göra att de tar till språkliga
verktyg och ”sensationerar” nyheter. Detta kan i sin tur bidra till att medierna målar upp
kriget i ett felaktigt ljus. Vad man måste komma ihåg är att medierna alltid kan göra allt
som finns i dess makt för att locka en stor publik.89 Hur vet vi egentligen att den bild
allmänheten får om ett avlägset krig genom medierna, verkligen överensstämmer med
verkligheten?
Att valensen var överhängande negativ kan bero på att nyheter i samband med krig
sällan är positiva i praktiken. Men att valensen upplevs som negativ i sådan stor
omfattning kan även ha att göra med, som studiens teorier antyder, att negativa nyheter
har ett högre nyhetsvärde än de positiva.90 Att rapporteringen förmedlar en ständigt
negativ bild av ett krig har en påverkan på hur allmänheten upplever och tänker kring
händelsen.
Vad har detta för betydelse i det stora hela? Om medierna ständigt sänder ut negativa
nyheter som sprider exempelvis skräck, så producerar de också en rädsla till
allmänheten.91 Medierna har då en makt över vad människor vet om saker och ting och
därmed vad de uppfattar som viktiga frågor. Om det främst rapporteras om terror är det
även terror som hamnar på allmänhetens samtalsagendor och blir det som anses som
89
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund, 2004 s.241-262
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.21 (Hämtad 2015-03-02).
91
Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal
challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.70
90
26
viktigt.92 Problemet är dock inte att terrornyheter får stort fokus, den rapporteringen
behöver uppenbart förmedlas. Det problematiska blir att andra viktiga aspekter, såsom
humanitärt lidande och andra mänskliga frågor, hamnar i skuggan.
8.3. Mönster i rapporteringen
Hela 39 procent av texterna som berörde kriget var i form av notiser. En undersökning
från 2012 bevisade att den svenska befolkningen hade stor kännedom om Syriens
humanitära katastrof, vilket förklarades med att medierna hade förmedlat tydlig
information och bakgrund. I notiser finns inte plats för bakgrund och om då notiser
används i så stor omfattning, kan detta tyda på att ”kriget i Syrien” inte längre har lika
högt nyhetsvärde som tidigare. Nyheter om dödsiffror förekom övervägande i korta
notiser. Det kan tyckas att dödssiffror bör få ett ännu högre nyhetsvärde på grund av att
dödssiffrorna faktiskt fortsätter stiga.
Rapporteringen pendlade drastiskt i omfattning mellan vissa perioder. Tidigare
forskning menar att intensiteten minskar när redaktionen bedömer krisen som en
normalitet.93 Men det blev tydligt att rapporteringen även ökade drastiskt under vissa
perioder. Detta kan ha att göra med att den internationella närvaron stundtals är osynlig,
vilket gör att det kan finnas svårigheter med att framföra pålitlig information om vad
som sker, och när det väl finns information blir det istället publiceringshysteri.94 En
hypotes till detta kan vara att nyhetsredaktionen väljer att “ligga lågt” med
rapporteringen under vissa perioder när de anser att krisen har blivit en normalitet, och
att de sedan rapporterar intensivt för att händelserna ska verka ”oväntade” och “nya”.
9. Slutsats
Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska pressens nyhetsrapportering sett
ut gällande avlägsna krig, i studiens fall kriget i Syrien. Undersökningsperioden var
mellan 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien baserades på två av Sveriges största
dagstidningar. Det genomfördes en kvantitativ innehållsanalys där sammanlagt 642
92
McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the
intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 s.4
93
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker
och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.28 (Hämtad 2015-03-02).
94
Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10).
27
texter studerades. Gestaltningen analyserades främst utifrån rubriker och ingresser, på
dominerande ämnesinnehåll, valens och värdeladdade ord.
Det har blivit tydligt att den svenska dagspressens rapportering av kriget i Syrien lägger
mycket fokus på terrorrelaterade händelser, främst gällande terrorgruppen IS/Isis. Fokus
har även legat på nyheter som har en koppling till Sverige och till en viss del på det
humanitära lidandet. Det har som studiens teorier menar, även i denna studie bevisats att
negativa händelser har ett högre nyhetsvärde än positiva nyheter. Vad medierna lägger
på dagordningen och ger högst nyhetsvärde är det allmänheten vet och kommer ihåg. Så
trots att det mänskliga lidandet får en viss uppmärksamhet, hamnar ändå denna viktiga
fråga i skuggan på grund av terrornyheternas rampljus.
Det går även att konstatera att medierna nästintill alltid förmedlar en negativ bild av
krisen, oavsett om det handlar om terrorrelaterade händelser, mänskligt lidande, svensk
inblandning i kriget eller någon annan aspekt. Det har blivit tydligt att pressen till viss
del har försökt att upprätthålla uppmärksamheten på kriget trots att det inte alltid funnits
nyheter med högt nyhetsvärde att rapportera om. De gånger nyhetsartiklarna har
minskat, antagligen på grund av brist på information, har notiser ändå fortsatt att
publiceras.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att i och med avlägsna krig som det i Syrien, är
det terrorrelaterade nyheter som prioriteras på mediernas dagordning och har det högsta
nyhetsvärdet. Ett bra exempel på mediernas relation till terrorism utifrån en av studiens
teorier är den 11 september 2001. Det finns inget datum som någonsin fått en sådan
världsomfattande klang i medierna som när terrorister angrep USA.95 Det spekuleras i
att den 11 september aldrig hade skett om medierna inte hade funnits och speglat
händelserna till omvärlden.96 Slutfrågan blir; om medier skulle utesluta eller minska
belysningen av terror, hade krigen fortsatt pågå i samma utsträckning? Antagligen inte.
Det har tidigare i studiens teorier antytts att medierna är med på slagfältet i moderna
krig. Genom denna studie kan det konstateras att medierna är med på slagfältet mer än
vad vi någonsin kan tro.
95
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2002). Tio dagar som skakade världen [Elektronisk resurs] : en studie av
mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Stockholm: Styrelsen för
psykologiskt försvar s.8 (Hämtad 2015-04-07)
96
Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal
challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.51
28
10. Vidare forskning
Under studiens gång har flera aspekter uppdagats som vi önskat att det funnits tid till att
utforska och undersöka vidare. Dock har vi behövt begränsa oss och fokusera på denna
studies frågeställningar. I detta avsnitt kommer några av dessa uppkomna aspekter att
framföras, för att ge exempel till fortsatt forskning inom området.
De svenska tidningsläsarnas uppfattning av kriget formas genom pressens val av fokus.
Denna studie har främst syftat till att studera vilka ämnen som fått mest fokus och
därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress, gällande kriget i Syrien.
Till att börja med skulle det vara av intresse att inkludera kvällstidningar till studien, för
att se om både omfång, vilka ämnen som belyses mest och innehåll skiljer sig.
Ytterligare så skulle tv- och radiomediet behöva granskas för att se om rapporteringen
ser annorlunda ut jämfört med press. Då denna studie har varit av kvantitativ typ krävs
det även en mer kvalitativ djupdykning i rapporteringen. Det är exempelvis konstaterat
att det skrivs mycket om terror och IS/Isis men vad är det egentligen som förmedlas på
djupet? Vad är det för bilder som uppstår av rapporteringen kring vissa ämnen
egentligen? Förslagsvis skulle en diskursanalys kunna vara av relevans.
Vidare vore det även intressant att studera det stora antalet icke nyhetsjournalistiska
texter som bortföll i denna studie. Detta skulle ge en bredare bild av hur medierna
porträtterar krig. Vid en sådan studie skulle möjligtvis resultatet av den empiriska
undersökningen då se annorlunda ut. Framställs möjligen det humanitära lidandet mer i
reportageform och belyses andra aspekter av kriget på djupet utifrån krönikor, ledare
och så vidare? Det skulle vidare vara intressant att ta reda på hur rapporteringen ser ut
på internet och i digitala kanaler för att sedan kunna urskilja skillnader och likheter med
hur rapporteringen ser ut i de traditionella massmedierna. Slutligen skulle det även vara
av intresse och även av stor relevans i den digitala tid vi lever i, att se om och hur
sociala kanaler har blivit en arena för terrorgrupper att kommunicera till allmänheten.
29
Referenser
McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.),
Communication and democracy: exploring the intellectual frontiers in agenda-setting
theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997
Lagerholm, Per, Stilistik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008
Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström &
Widstrand, Stockholm, 1968
Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war
journalism: professional and legal challenges in conflict reporting, Nordicom,
Göteborg, 2014
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur,
Lund, 2004
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2.
uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund,
2005
Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004
Elektroniska källor
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys
av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm,
2005 (Hämtad 2015-03-02).
Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012.
http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/krise
rna_svenskarna_glomt_oktober_2012.pdf (Hämtad 2015-03-11).
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 201503-06).
Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10).
http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 201503-06).
Utrikespolitiska institutet. Aktuell politik. 2015.
http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aktuell%20politik (Hämtad 2015-0311).
Folke bernadotte Akademin. Islamiska staten i Irak och Syrien: heligt raseri och dödlig
terror. 2014
https://www.fba.se/PageFiles/24438/Islamska%20staten%20i%20Irak%20och%20Syrie
n%20-%20heligt%20raseri%20och%20dödlig%20terror.pdf (Hämtad 2015-03-05).
Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs]
: bevakningen av Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003
(Hämtad 2015-04-07)
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2002). Tio dagar som skakade världen [Elektronisk
resurs] : en studie av mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i
Afghanistan hösten 2001. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar s.11 (Hämtad
2015-04-07)
http://www.ts.se/media/1020/ts-tabeller.pdf (Hämtad 2015-03-17).
Journalistförbundet. Publicitetsregler.
https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-for-press-radio-ochtv/publicitetsregler (Hämtad 2015-03-18)
Bilagor
Bilaga 1. Kodschema
Enhet
A. Dagens nyheter
B. Svenska Dagbladet
Variabler (V) med variabelvärden:
V1. Artikel ID:
A+ siffra i nummerordning för enhet 1
B+ siffra i nummerordning för enhet 2
V2. Kodardatum: år + månad + dag
V3. Publiceringsdatum: år + månad + dag
V4. Artikeltyp
1. Nyhetsartikel (analyserar)
2. Notis (analyserar)
3. Krönika, reportage, ledare (ej analys, räknas bort)
V5. Rubrik på artikel (ej på framsida)
V6. Dominerande ämnesinnehåll
1. Stridande parter
1.1 IS, Isis, Islamska Staten
1.2 Assadregimen
1.3 Fria syriska armen (FSA)
1.4 Annat
2. Terrordåd/terrorism
2.1 Bombning
2.2 Avrättning
2.3 Kidnappning
2.4 Annat
3. Humanitärt lidande
3.1 Flyktingar
3.2 Sjukdom
3.3 Fattigdom
3.4 Svält
3.5 Annat
4. Mänskliga rättigheter
5. Död/dödssiffror
6. Militär
7. Fångenskap
8. Internationell politik
9. Syriansk politik
10. Svensk inblandning
10.1 Politiskt
10.2 Journalister
10.3 Flyktingar och människor
10.4 Terrorister
10.5 Annat
11. Journalister i kriget
12. Internationella reaktioner
12.1 FN
12.2 EU
12.3 Övriga
13. Internationell inblandning i kriget (Irak, Iran, Kina, Ryssland, Libyen, Saudiarabien, Qatar,
Turkiet, Jordan, USA, etc.)
14. Fred/fredsförhandlingar
15. Protester och demonstrationer
16. Konflikten, kriget, krisen (överlag)
17. Religion och etniska minoriteter
17.1 Sunni- och shiamuslimer
17.2 Annan
18. Övrigt
V7. Värdeladdade ord i rubrik
7.1 Död (ord som kan kopplas till död)
7.2 Frihet, fred (ord som kan kopplas till frihet, fred)
7.3 Rättvisa (ord som kan kopplas till rättvisa)
7.4 Hat (ord som kan kopplas till hat)
7.5 Hot (ord som kan kopplas till hot)
7.6 Katastrof, kris (ord som kan kopplas till katastrof och kris)
7.7 Övrigt
7.8 Inget
V8. Valens
8.1 Positiv
8.2 Negativ
8.3 Ej tydligt
Bilaga 2. Datamatris – Dagens Nyheter
V1
Artike
ltyp
A34
V2
V3
V4
Kodard Publicering Artike
atum
sdatum
ltyp
2015033
0
20150301
1
2015033
0
20150228
1
2015033
0
20150228
1
2015033
0
20150228
1
2015033
0
20150228
2
2015033
0
20150227
1
2015033
0
20150227
1
2015033
0
20150227
1
2015033
0
20150226
2
2015033
0
20150226
1
2015033
0
20150226
2
2015033
0
20150226
1
2015033
0
20150226
1
2015033
0
20150225
2
2015033
0
20150225
1
2015033
0
20150225
1
2015033
0
20150223
1
2015033
0
20150223
1
2015033
0
20150223
1
2015033
0
20150222
1
2015033
0
20150222
2
2015033
0
20150222
1
2015033
0
20150221
1
2015033
0
20150221
2
2015033
0
20150220
1
2015033
0
20150220
1
2015033
0
20150220
2
2015033
0
20150219
2
2015033
0
20150219
2
2015033
0
20150219
1
2015033
0
20150218
1
2015033
0
20150218
1
2015033
0
20150218
1
2015033
0
20150218
1
A35
2015033
A1
A2
A3
A4
A5
A6
A7
A8
A9
A10
A11
A12
A13
A14
A15
A16
A17
A18
A19
A20
A21
A22
A23
A24
A25
A26
A27
A28
A29
A30
A31
A32
A33
20150217
V5
V6
Dominer
ande
V7
Värdela
ddat
V8
Vale
ns
1,1
7,7
8,2
10,2
7,8
8,3
10,1
7,8
8,1
1,1
7,5
8,2
Krekar häktad för nya hot
1,1
7,5
8,2
IS måste stoppas
1,1
7,8
8,3
"Jihad-Jhon" var känd av säkerhetstjänsten
1,1
7,8
8,2
10,5
1,8
8,3
13
7,5
8,3
10,2
7,5
8,2
Ledare släppt mot borgen
7
7,8
8,1
Misstänkte 28-åringen: Jag hade inget val
7
7,8
8,3
Så blev IS världens rikaste
1,1
7,8
8,3
Rättegång mot norska IS-krigare
1,1
7,8
8,3
7
7,5
8,2
Amnesty: Vetorätten för folkmord bör avskaffas
12,3
7,1
8,2
Historiskt viktig grav flyttas undan IS
12,3
7,1
8,3
"Jag flögs under falskt namn till Damaskus"
10,2
7,8
8,3
1,1
7,8
8,2
Journalisten släppt sent på lördagen
10,2
7,8
8,1
Barn avrättades av regeringsstyrkor
2,2
7,1
8,2
Polisens utmaning: Den ensamma terroristen
10,4
7,5
8,2
Tre häktade i mål med misstänkt terrorlänk
10,5
7,5
8,3
Oro över journalist i Syrien
10,2
7,7
8,2
13
7,5
8,2
10,3
7,8
8,1
Tjugotal IS-toppar på USA:s dödslista
13
7,1
8,2
Minst 150 döda i Aleppo
Fyra fortfarande anhållna för misstänkt
skattefiffel
5
7,1
8,2
1,1
7,8
8,3
Toppmöte ska ge verktyg mot terrorism
8
7,5
8,3
"Vi försöker överleva dag för dag"
3,1
7,7
8,2
Pengar från ekobrott kan ha gått till IS
Här bygger Stockholm lägenheter för nya
flyktingar
1,1
7,8
8,2
10,3
7,7
8,1
9 av 10 terrordåd drabbar tredje världen
2,4
7,5
8,2
13
7,1
8,2
Rubrik
Kidnappade kan utvecklas mot IS-män
Nu berättar de om tiden som gisslan med egna
ord
Sex insatser som kan hjälpa Syrien och Irak på
lång sikt
Erik Ohlsson: Det handar om terror - inte
religion
Unik folksrättsdom kan få efterföljare
USA fördömer IS-attack
"De förberedde sig på att tortera mig"
IS kidnappningar oroar syrierna i Södertälje
Polisen kritiseras efter flickors resa till Syrien
Libyen vädjar om hjälp mot terrorn
Kaplan vill se tillfälliga bostäder för flyktingar
1 Flygattack Egyptens hämd för massmord
0
A36
A37
A38
A39
A40
A41
A42
A43
A44
A45
A46
A47
A48
A49
A50
A51
A52
A53
A54
A55
A56
A57
A58
A59
A60
A61
A62
A63
A64
A65
A66
A67
A68
A69
A70
A71
A72
A73
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
20150215
2 Flyktingarna blir alltmer desperata
3,1
7,7
8,2
20150212
2 20 000 frivilliga i Syrien
1,1
7,8
8,2
20150211
2 Hjälparbetare från USA död
2,4
7,1
8,2
20150207
2 IS: Amerikansk gisslan har dödats
2,2
7,1
8,2
20150207
1 10 000 soldater patrullerar på gatorna
13
7,8
8,3
20150207
1 Tolv års fängelse för brittisk jihadist
1,1
7,7
8,3
20150206
1 Hårda krav väntar kvinnliga jihadister
1,1
7,7
8,2
20150205
1 Kungen är tvingad att slå till hårt mot IS
1,1
7,5
8,3
20150204
1 EU:s asylsystem döms ut av FN-chef
12,2
7,8
8,3
20150204
1 Jordanien hotar att hämnas pilotmord
28-åring åtalas i Sverige för misshandel i
1 Syrien
Flyktingarna väntar otåligt på att återvända till
1 Kobane
1,1
7,1
8,2
10,4
7,7
8,3
3,1
7,7
8,2
1,1
7,5
8,2
3,1
7,8
8,3
10,1
7,8
8,3
20150203
20150202
20150202
20150131
1 "Jihadbrudar kan bli nya terrorister"
Ingen vet när folket kan flytta tillbaka till
1 Kobane
20150129
1 Bara skolan viktigare än integrationen
20150129
18
7,6
8,3
20150129
1 Sorg och oro mitt i glädjen
En triumf för kurderna - men IS står fortsatt
1 stark
1,1
7,8
8,2
20150128
2 Tillresta jihadister dödade
1,1
7,1
8,2
20150128
2 Fyra gripna i antiterrorräd
1,1
7,5
8,3
20150127
1 Gerilla drev ut IS ur Kobane
1,1
7,7
8,3
20150125
1 Saudierna försöker ta avstånd från IS
1,1
7,8
8,3
20150124
2 Ny strategi mot terrorism på gång
10,1
7,5
8,1
20150122
2 FP kräver straff för IS-krigare
10,1
7,3
8,3
20150120
1 Hizbollah hotar att hämnas israelisk attack
2,4
7,5
8,2
20150119
2 Inget jobb för IS-krigare
10,4
7,8
8,3
20150118
2 Jihadistkrigare åter i Sverige
10,4
7,7
8,2
20150117
1 Expert vill sätta press på Turkiet
13
7,8
8,1
20150117
2 USA ska träna oppositionen i Syrien
13
7,8
8,3
20150117
12,2
7,5
8,1
1,1
7,7
8,2
20150117
1 EU samordnar polisens tillslag mot terrorister
Michael Winiarski: Europeiska jihadister tar
1 med sig Syrienkriget hem
Tidigare minister ska leda nu grupp för bättre
1 integration
10,3
7,8
8,1
20150116
1 Åklagare: Vi avvärjde omfattande attacker
1,1
7,5
8,3
20150116
2 Italienskor fria i syrien
7
7,2
8,1
20150116
1 Ovanligt många jihadister från Beligien
2,4
7,7
8,3
20150113
2 Frank polis: Sex terrorister ännu på flykt
2,4
7,7
8,2
20150113
2 Hackerattack mot militärens twitterkonto
1,1
7,5
8,2
20150113
2 Svensk somalier stupade
1,1
7,1
8,2
20150112
1 Mördaren anger hämd som motiv
1,1
7,1
8,3
20150117
A111
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
0
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
A112
2015033
A74
A75
A76
A77
A78
A79
A80
A81
A82
A83
A84
A85
A86
A87
A88
A89
A90
A91
A92
A93
A94
A95
A96
A97
A98
A99
A100
A101
A102
A103
A104
A105
A106
A107
A108
A109
A110
20150111
1 Stort pådrag inför dagens manifestation
2,4
7,8
8,3
20150110
1 Al-qaida tränade en av bröderna
1,4
7,7
8,3
20150104
1 "Missförståndet har nu rätts ut"
10,3
7,8
8,1
20150103
1 Flyktingar hävdar att de har fått löfte om flytt
10,3
7,7
8,3
20150101
10,3
7,7
8,2
20141230
1 Flyktingar vägrade gå av bussen
"Under all kritik att inte alla EU-länder tar
1 solidariskt ansvar"
3,1
7,7
8,2
20141229
2 IS dödade norsktalande desertör
1,1
7,1
8,2
20141226
2 Irak och Turkiet mot IS
13
7,8
8,3
20141226
1 Familjen till fångna piloten vädjar till IS
1,1
7,7
8,2
20141225
1 Jordansk stridspilot fånge hos IS
1,1
7,7
8,2
20141224
1 Oersättliga kulturarv förstör i striderna
12,1
7,7
8,2
20141220
1 Unga får resan till kriget betald
1,1
7,6
8,2
20141219
2 Terrorresor kan förbjudas
10,4
7,7
8,3
20141218
2 230 kroppar i massgrav
5
7,1
8,2
20141216
1 En påminnelse om samhällets sårbarhet
1,1
7,6
8,2
20141216
2 Islamister har intagit militärbas
1,4
7,7
8,2
20141216
2 Fördubbling av journalister i exil
11
7,7
8,2
20141214
2 Kremel hotar efter USA-sanktioner
8
7,5
8,2
20141210
2 Länder lovar att ta emot fler syrier
3,1
7,8
8,1
20141209
3,1
7,7
8,2
20141209
2 Vädjan om flyktinghjälp
Israel riskerar att inbladat i Syrienkriget mot sin
1 vilja
13
7,6
8,2
20141208
2 "Israeliskt anfall med flyg i Syrien"
13
7,7
8,2
20141207
2 Akut bistånd mot matbrist
10,3
7,5
8,2
20141206
1 Fiender står enade mot IS
13
7,7
8,3
20141206
2 Försvarets budget fick ja
8
7,8
8,1
20141205
2 Kampanj ska rädda syriers mathjälp
12,1
7,6
8,1
20141205
2 Diktatorn vill bli sist kvar i Syrien
1,2
7,8
8,3
20141204
1 Flygpassagerare ska kunna spåras
12,2
7,8
8,3
20141204
1 Kerry flaggar för långvarig kamp mot IS
Miljoner utan hjälp efter svikna löften om
1 bistånd
1,1
7,7
8,2
3,4
7,7
8,2
3,1
7,8
8,2
20141203
1 Läget förvärras i Jordanien
"Livet förstördes när vår son åkte till Syrien för
1 att strida"
10,4
7,6
8,2
20141203
1 Abdullah-X tar upp kampen mot IS
1,1
7,3
8,1
20141202
2 Pengabrist hejdar bistånd
3,4
7,6
8,2
20141201
2 Hjälptelefon mot extemism föreslås
10,1
7,5
8,1
20141130
2 Självmordsdåd i Kobane
2,1
7,1
8,2
20141129
1 Kurdledare: IS-offensiven har bromsats
1,1
7,8
8,3
20141129
2 Jätterazzia mot islamister
13
7,7
8,3
20141125
1 Hårdare tag mot britter som strider för IS
1,1
7,6
8,3
20141204
20141204
1
A113
A114
A115
A116
A117
A118
A119
A120
A121
A122
A123
A124
A125
A126
A127
A128
A129
A130
A131
A132
A133
A134
A135
A136
A137
A138
A139
A140
A141
A142
A143
A144
A145
A146
A147
A148
A149
A150
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
20141123
Mellanöstenkrisen tvingar Obama att offra
1 ministern
Arbetslösheten blir svår utmaning för
1 valvinnaren
20141123
1 Hjälpen har ingen chans att nå fram
2,2
7,7
8,2
20141123
1 Säpo: 300 svenskar kan strida för IS
10,4
7,6
8,2
20141118
2 Fransman i IS våldsvideo
1,1
7,5
8,2
20141117
1 "Blodtörsten kan minska stödet till IS"
1,1
7,1
8,2
20141115
1 Kommuner kan tvingas ta emot fler flyktingar
10,3
7,6
8,3
20141114
1 Halva Syriens befolkning flyr undan kriget
3,1
7,6
8,2
20141113
2 IS-räder uppges ha dödas hundratals
5
7,1
8,2
20141112
1 FN-medlare vill satsa på lokala vapenvilor
14
7,2
8,1
20141111
1 Två IS-ledare döda i flygattacker
2,4
7,1
8,3
20141110
1 Många beredda att ta över som IS-ledare
Tre IS-jihadister från Sverige har dödats i
1 strider om Kobane
1,1
7,8
8,3
10,4
7,1
8,2
10,4
7,6
8,2
20141109
1 "Det handlar om personliga tragedier"
Extremister kan ha plannerat knivattack mot
1 drottningen
2,4
7,5
8,2
20141108
1 Eliasson hoppas på Iraks nya styre
10,1
7,8
8,1
20141107
10,3
7,7
8,2
20141107
1 "Det ska svida i kommunens plånbok"
Tårar och slagord när martyren Saim fördes till
1 graven
1,1
7,1
8,3
20141105
1 Nya siffror kan få SD att fälla regeringen
10,3
7,7
8,3
20141104
1 Förstärkt offensiv mot IS i Kobane
1,1
7,5
8,3
20141102
2 Tusentals i protest mot IS
15
7,3
8,1
20141031
1 Massgravar avslöjar massakrer i Irak
1,1
7,1
8,2
20141031
1 Striden mot IS enar olika kurdiska grupper
1,4
7,6
8,3
20141030
1 Stort hopp sätts till nya kurdiska soldater
12
7,7
8,3
20141030
2 Terrorresor stoppas nästa år
10,4
7,5
8,1
20141027
2 Flygräder fortsätter
13
7,6
8,2
20141027
1 Svenk kan få långt straff för terrorbrott
10,4
7,5
8,3
20141026
2 Turkiska soldater dödade
2,4
7,1
8,2
20141024
2 Turkiet släpper in kudiska soldater
13
7,7
8,3
20141024
1 IS hot om små attacker sprider skräck
1,1
7,5
8,2
20141023
13
7,8
8,3
20141022
2 PKK vill fortsätta samtal
"Man får intrycket av att det är utomjordingar
2 med superkrafter(...)"
1,4
7,7
8,3
20141021
1 Gränsen öppnas för kurder
13
7,8
8,2
20141021
1 Nu hoppas diktatorns män på en ny vår
8
7,7
8,2
20141021
1 Optimismen har kommit av sig
16
7,8
8,2
20141017
1 I skuggan av IS pågår regimens bombterror
1,2
7,5
8,2
20141016
1 Kommunerna tvingas ta emot fler flyktingbarn
10,3
7,6
8,2
20141015
1 Pekgul angriper minister
10,1
7,5
8,2
20141125
20141110
20141110
8
7,6
8,2
8
7,7
8,2
A188
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
A189
2015033
A151
A152
A153
A154
A155
A156
A157
A158
A159
A160
A161
A162
A163
A164
A165
A166
A167
A168
A169
A170
A171
A172
A173
A174
A175
A176
A177
A178
A179
A180
A181
A182
A183
A184
A185
A186
A187
20141014
1 Intensiva flygattacker mot IS
1,1
7,5
8,2
20141013
2 Turkiet nobbar korridor till Kobane
13
7,8
8,3
20141012
2 Kurder i Kobane vädjar om hjälp
1,1
7,6
8,2
20141011
2 IS vinner mark i Kobane
1,1
7,8
8,2
20141010
2 Bortförda kristna fria
7
7,2
8,1
20141010
1 Blodiga protester mot passiv militär
15
7,1
8,2
20141010
1 "Flygattacker kan inte rädda Kobane"
13
7,5
8,2
20141009
1 Turkiets kurder kräver en militär insats i Syrien
13
7,7
8,3
20141008
1 IS har lätt att locka frivilliga att strida
1,1
7,6
8,2
20141008
2 En död i protester
15
7,1
8,2
20141008
2 Tre gripna i Hälsingfors
1,1
7,7
8,2
20141008
2 Präst kidnappad i Syrien
7
7,7
8,2
20141008
1 46 jihadister åtalas för terrorbrott
2,4
7,5
8,2
20141007
2 IS framåt i Kobane
1,1
7,8
8,2
20141007
2 Svenska IS-krigare i fångväxling
10,4
7,6
8,2
20141006
2 IS får stöd från talibaner
1,4
7,7
8,2
20141006
1 Israels utrikesminister läxar upp Stefan Löfven
10,1
7,8
8,2
20141005
1 Terrormisstänkt svensk greps på Heathrow
10,4
7,5
8,2
20141005
1 Avskyn på mot IS växer efter nu halshuggning
2,2
7,1
8,2
20141004
2 IS halshögg brittsk gisslan
2,2
7,1
8,2
20141003
8
7,5
8,2
20141002
2 Ja till turkisk attack mot IS
Turkiet vill skicka militär in över syriska
1 gränsen
13
7,7
8,2
20140928
1 Britter redo för angrepp
13
7,7
8,2
20140928
2 Franska jihadister anklagas
2,4
7,7
8,2
20140927
1 Beligen sade också ja till militär insats
1,1
7,7
8,2
20140927
1 Fler ger sig in i kampen mot terrorn
13
7,5
8,1
20140926
1 "FN-beslut tvingar fram skräpta lagar"
12,1
7,7
8,3
20140926
1 Folkets lidande fortsätter i bombernas skugga
3,5
7,6
8,2
20140926
3,1
7,6
8,2
20140926
1 En ny båt i sjönöd med flyktingar om bord
Flyktingar i fokus. Frågor om migration hett
1 ämne på mässan
10,3
7,7
8,3
20140925
1 Obama: "För USA är valet enkelt"
13
7,8
8,3
20140925
2 20 svenskar döda i krig
5
7,1
8,2
20140924
1 USA: Striden mot IS kan ta flera år
13
7,6
8,2
20140923
1 Allt fler kommer över havet
10,3
7,8
8,2
20140923
1 Smugglarligan bluffade flera biluthyrare
3,1
7,8
8,2
20140923
1,1
7,5
8,2
20140923
2 Kidnappad av IS-lojalister
Uppåt 200 000 kurder har flytt - turkiet berett
1 på fler
3,1
7,6
8,2
20140922
2 Nu jihadistgrupp oroar
1,4
7,6
8,2
20140922
1 FN-pengar brännande bristvara
3,1
7,6
8,2
1
A190
A191
A192
A193
A194
A195
A196
A197
A198
A199
A200
A201
A202
A203
A204
A205
A206
A207
A208
A209
A210
A211
A212
A213
A214
A215
A216
A217
A218
A219
A220
A221
A222
A223
A224
A225
A226
A227
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
20140921
1 66 000 kurder på flykt undan Isamiska staten
3,1
7,6
8,2
20140920
2 Militärt stöd mot IS godkänt
8
7,7
8,2
20140920
1 IS-krigare inför rätta vägrar tala
1,1
7,6
8,2
20140917
1 USA:s stridsflyg trappar upp attackerna mot IS
13
7,5
8,2
20140916
1 Luckor i koalition mot terrorgruppen IS
1,1
7,6
8,2
20140913
1 Våldet för Libyen att falla samman
16
7,7
8,2
20140912
1 Oron växer för en långvarig operation
13
7,7
8,2
20140912
2 Stopp för jihadister
2,4
7,7
8,2
20140912
2 Många döda i Syrisk flygattack
5
7,1
8,2
20140910
2 Islamistledare kan ha dött
5
7,1
8,2
20140907
1 Brittiska IS-krigare vill resa hem
1,1
7,6
8,3
20140907
11
7,1
8,1
20140906
2 Nytt spår i Foleymordet
Nato skapar insatsstyrka för att möta ryska
1 hotet
12,3
7,5
8,2
20140905
1 IS-avhoppare: Fler attacker att vänta
1,1
7,5
8,2
20140904
1 Riskfyllt för Obama att agera mot IS
13
7,6
8,2
20140903
2,2
7,1
8,2
20140903
1 Amerikansk journalist uppges ha halshuggits
"Islamiska staten ett hot mot hela vår
1 civilisation"
1,1
7,5
8,2
20140901
2 IS:krigare nekasåtervända
2,4
7,6
8,2
20140830
2 Belägrad styrka reda använda våld
6
7,7
8,2
20140830
1 Beredskap skärps för terrordåd
2,4
7,5
8,3
20140830
1 Över tre miljoner är på flykt
3,1
7,7
8,2
20140829
1 Rebellgrupp förde bort 43 FN-soldater
7
7,5
8,2
20140828
2 Rebeller intog Golangräns
1,4
7,7
8,2
20140827
2 USA vill flygspana på IS
13
7,8
8,3
20140826
1 Flygbas erövrad i Syrien
1,1
7,8
8,2
20140826
2 Norge vill stoppa jihadister
2,4
7,7
8,3
20140825
7
7,5
8,1
20140825
2 Amerikansk gisslan släppt
Turkiets planer på att ge enklav till IS väcker
1 vrede
1,1
7,8
8,2
20140822
1 Britter har fått allt viktigare roll i IS
13
7,8
8,3
20140820
1 PKK-kvinnor tar striden mot IS
3,1
7,6
8,1
20140820
2 Förbjuds flyga över Syrien
12,3
7,7
8,2
20140820
2 Journalist halshöggs på video
2,2
7,1
8,2
20140820
1 Offensiv i Syrien efter bakslag i Irak
1,1
7,7
8,2
20140818
1 Peshmergakrigare möts med stor skepsis
3,1
7,8
8,2
20140817
1 Yazidier kvar i bergen efter nya massakern
1,1
7,1
8,2
20140816
2 FN-resolution mot islamisterna
12,1
7,7
8,1
20140815
1 Familjen lyckades fly(...)
3,1
7,7
8,3
20140814
1 Fler kriser gör behovet större än någonsin
3,5
7,6
8,2
A265
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
A266
2015033
A228
A229
A230
A231
A232
A233
A234
A235
A236
A237
A238
A239
A240
A241
A242
A243
A244
A245
A246
A247
A248
A249
A250
A251
A252
A253
A254
A255
A256
A257
A258
A259
A260
A261
A262
A263
A264
20140814
1 Franska vapen påväg - EU håller krismöte
12,2
7,5
8,2
20140812
2 Erdogan kan tvingas dämpa sig
8
7,5
8,2
20140812
1 Väst beväpnar kurderna för att stoppa IS
13
7,5
8,2
20140812
1 USA har svårt att bekvaka islamisterna
13
7,7
8,2
20140811
1 "Jezidier har begravts levande i massgravar"
5
7,1
8,2
20140811
2 Stöd för utsatta kristna
15
7,6
8,2
20140811
2 Assad återutser primiärminister
9
7,8
8,3
20140810
1 Erbil en nyckel i krisen
1,1
7,6
8,2
20140809
1 USA:s flyganfall ska stoppa jihadisterna
13
7,5
8,2
20140806
1 Extremisterna har fått fäste i tre länder
1,1
7,7
8,2
20140805
1 Beirut chokad av extremisternas framryckning
1,1
7,7
8,2
20140802
2 IS jagas bort från byar
1,1
7,7
8,3
20140801
2 Dansk dödad i Syrien
2,2
7,1
8,2
20140801
2 Akut terrorhot avskrivs
2,4
7,5
8,2
20140728
1 Polisen tonar ned hotbilden
2,4
7,5
8,2
20140726
1 "Jag blir förnannad när folk hotar mitt land"
2,4
7,5
8,2
20140726
2 50 syriska soldater dödade i bakhåll
5
7,1
8,2
20140725
1 "Klart att vi ska ta allvarligt på terrorhotet"
Expert: Målet med säkerhetspolisens varning
1 är att störa planerna
2,4
7,5
8,2
2,4
7,5
8,2
5
7,1
8,2
2,1
7,6
8,2
20140725
20140722
20140721
2 30 syriska båtflytingar funna döda
Kristen massflykt undan det sekteristiska
1 våldet
20140720
2 Hårda strider vid gasfält
5
7,6
8,2
20140716
2 23 döda när Isis tog över gasfält
5
7,1
8,2
20140715
2 FN-beslut om hjälp till syrier
12,1
7,7
8,3
20140713
1 Iraktrupper anklagas för massmord
17,1
7,1
8,2
20140713
2 FN röstar om utökad hjälp till civila
3,5
7,7
8,3
20140710
2 Svensk nytt FN-sändebud
10,1
7,8
8,3
20140708
1 Flyktingkvinnor trakasseras
3,1
7,7
8,2
20140706
1 Konflikter ritar om mellanöstens karta
16
7,6
8,2
20140704
1 Hårdför islamism oroar
16
7,7
8,2
20140703
1 Italien hotas av domstol för flyktingfusk
8
7,5
8,2
20140701
1 Forskare skeptiska till Isis egen "kalifat"
1,1
7,8
8,2
20140630
1 Isis utropar en egen stat och byter namn
1,1
7,8
8,3
20140627
2 Obama vill öka stöd till rebeller
8
7,8
8,3
20140627
1 Lyriens lufträder välkomnas
13
7,7
8,3
20140624
2 Oklart om kemvapen
18
7,5
8,2
20140624
1 John Kerry vill se enad kamp mot Isis
1,1
7,6
8,2
20140624
2 Israeliskt flyg attackerade tyrien
2,4
7,5
8,2
20140623
1 Dödlig granateld mot golan
2,1
7,1
8,2
1
A267
A268
A269
A270
A271
A272
A273
A274
A275
A276
A277
A278
A279
A280
A281
A282
A283
A284
A285
A286
A287
A288
A289
A290
A291
A292
A293
A294
A295
A296
A297
A298
A299
A300
A301
A302
A304
A305
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
20140623
1 Modulhus planeras bli lösning för asylsökande
10,3
7,8
8,1
20140623
1 Islamister intog fem städer
1,1
7,7
8,2
20140622
1 Prognosen fel - Tusentals fler behöver hjälp
10,3
7,6
8,2
20140622
2 Hälften av syrierna har hjälpbehov
3,5
7,6
8,2
20140622
2 Rebeller tog över gränsövergång
1,1
7,7
8,2
20140621
1 "Isis är världens bäst rustade terrorgrupp"
1,1
7,5
8,2
20140621
1 Kritiken ökar mot all-Maliki
17,1
7,8
8,2
20140620
1 Antalet flyktingar största på 70 år
3,1
7,7
8,2
20140620
1 Pressad Obama vill se ny primiärminister
1,1
7,7
8,2
20140618
1 Striderna närmar sig Bagdad
1,4
7,6
8,2
20140618
2 Nya fynd tyder på klorglas i Syrien
18
7,8
8,3
20140617
1 USA söker hjälp hos ärkefienden
13
7,7
8,2
20140616
1 Misstänkt massaker på hundratals soldater
1,1
7,1
8,2
20140615
1 Frivilliga ska försvara landet mot extremister
15
7,7
8,2
20140614
1 Fler väntas söka asyl
10,3
7,7
8,2
20140613
1 Våldsutvecklingen i Irak sedan 2003
16
7,6
8,2
20140611
1 Invånarna flyr efter invasionen av Mosul
1,1
7,6
8,2
20140611
2 Hot från jihadisterna måste tas på allvar
10,4
7,5
8,2
20140611
1 Larmet: Tjejer från Stockholm till kriget i Syrien
10,4
7,6
8,2
20140610
10,5
7,7
8,3
20140610
1 Mer vårdpengar till syrier
Faders brutala urensningar säkrade Bashar al1 Assad maktövertagande
1,2
7,7
8,3
20140610
2 al-Assad utlovar amnesi
1,2
7,8
8,3
20140608
1 Studenter togs som gisslan
7
7,7
8,2
20140607
2 2500
3,1
7,8
8,2
20140607
2 Fjärde offret dog efter museiattack
2,2
7,1
8,2
20140605
2 Tre dödade när valseger firades
1,2
7,1
8,2
20140604
2 Val i al-Assads områden
1,2
7,8
8,3
20140603
1,2
7,8
8,2
20140602
1 "En parodi på demokrati"
Misstänkt mördare tros ha tänkt
1 terroristkoppling
2,4
7,5
8,2
20140601
2 3000 migranter räddade
3,1
7,7
8,1
20140531
5
7,1
8,2
20140529
2 "2000 döda i lufträde"
Asylsökande från Syrien ska återförenas
1 snabbare
10,3
7,7
8,3
20140528
2 Norska säpo griper terrormisstänkta
2,4
7,5
8,3
20140527
1 Protest mot syriskt val i Sverige
15
7,7
8,2
20140525
2 Påven på resa i mellanösten
17,2
7,8
8,3
20140521
2 Martin Lidegaard
8
7,8
8,3
20140517
2 Kidnappad läkare frisläppt
7
7,5
8,1
20140516
2 Svensk frigiven i Syrien
7
7,2
8,1
A342
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
A343
2015033
A306
A307
A308
A309
A310
A311
A312
A313
A314
A315
A316
A317
A318
A319
A320
A321
A322
A323
A324
A325
A326
A327
A328
A328
A329
A230
A331
A332
A333
A334
A335
A336
A337
A338
A339
A340
A341
20140514
2 FN:s sändebud lämnar sitt uppdrag
12,1
7,8
8,3
20140505
2 Rebeller och civila får lämna Homs
14
7,7
8,1
20140504
2 60 000 flyr rebellstrider
16
7,7
8,2
20140503
2 Konflikthärdar tynger FN:s arbete
12,1
7,7
8,2
20140502
2 Dödlig flygräd mot marknad i Aleppo
5
7,1
8,2
20140430
2 Misstänkt klorgas i Syrien
18
7,8
8,2
20140428
2 8 procent
18
7,8
8,2
20140422
2 Presidentval i Syrien i juni
5
7,8
8,3
20140421
2 Syriens kemvapen borta till stor del
1,2
7,5
8,1
20140421
1 Syrien och Ukraina fokus för påvens tal
17,2
7,8
8,3
20140420
1 Islamister frigav fyra franska journalister
11
7,2
8,1
20140419
2 Hårda strider i Homs
16
7,6
8,2
20140416
2 Attack mot centrala Homs
2,4
7,6
8,2
20140415
2 EU: pröva Syiren i ICC
12,2
7,8
8,3
20140411
1 "Turkiet låg bakom gasattack från Syrien"
16
7,6
8,2
20140410
2 Minst 25 offer för bomber
5
7,1
8,2
20140409
1 Skräcken för polio växer i mellanösten
3,2
7,5
8,2
20140402
2 150 000 döda
5
7,1
8,2
20140401
2 Fri efter 194 dagar i Syrien
7
7,2
8,1
20140330
2 Bombattack mot armen
1,2
7,5
8,2
20140328
2 128 migranter räddade nära Sicilien
3,1
7,7
8,3
20140326
2 SNC ber om mer stöd mot al-Assad
1,2
7,8
8,3
20140324
1 Erdogan utnyttjar attack i valkampanj
8
7,5
8,2
20140322
2 Minst 5 döda i Tripoli
5
7,1
8,2
20140322
1 Kraftig ökning av asylsökande i världen
3,1
7,7
8,2
20140321
1 Våldet sprider sig tre år efter Kadafis fall
16
7,6
8,2
20140321
2 Kärnvapen skeppas ut
16
7,6
8,2
20140320
2 Lokal vapenvila uppges bruten
16
7,5
8,2
20140317
2 Rebeller förlorar Yabrud
1,4
7,7
8,2
20140317
2 Tre döda av bilbomb
2,1
7,1
8,2
20140312
1 Afganistan har blivit farligare
11
7,5
8,2
20140311
1 Al-Jazeera trängs hårt av regionens ledare
15
7,8
8,2
20140308
1 Svårt för fattiga att få turistvisum
10,3
7,7
8,2
20140308
2 Brödrarskapet terrorstämplas
1,1
7,6
8,2
20140308
1 Miljontals syrier lider av matbrist
3,4
7,5
8,2
20140307
2 Bomber dödade minst 26
5
7,1
8,2
20140306
2 Syrien bombade mål i Libanon
2,1
7,6
8,2
20140304
2 Spansk journalist fri efter ett halvår
7
7,2
8,1
20140304
1 Matbrist hotar efter lång torka
3,4
7,5
8,2
Bilaga 3. Datamatris – Svenska Dagbladet
V1
Artikel
typ
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9
B10
B11
B12
B13
B14
B15
B16
B17
B18
B19
B20
B21
B22
B23
B24
B25
B26
B27
B28
B29
B30
B31
B32
B33
B34
B35
V2
V3
V4
Kodarda Publicerings Artikel
tum
datum
typ
2015033
1
20150228
1
2015033
1
20150227
2
2015033
1
20150227
1
2015033
1
20150227
1
2015033
1
20150226
2
2015033
1
20150225
2
2015033
1
20150225
1
2015033
1
20150224
2
2015033
1
20150223
1
2015033
1
20150222
2
2015033
1
20150221
1
2015033
1
20150221
1
2015033
1
20150321
1
2015033
1
20150221
1
2015033
1
20150220
2
2015033
1
20150220
2
2015033
1
20150219
1
2015033
1
20150218
2
2015033
1
20150217
1
2015033
1
20150216
1
2015033
1
20150213
1
2015033
1
20150212
1
2015033
1
20150212
2
2015033
1
20150211
1
2015033
1
20150211
1
2015033
1
20150210
1
2015033
1
20150209
1
2015033
1
20150209
2
2015033
1
20150208
2
2015033
1
20150207
1
2015033
1
20150206
1
2015033
1
20150205
1
2015033
1
20150204
1
2015033
1
20150203
1
2015033
1
20150202
1
V5
Rubrik
"Jihadi John" svårlöst gåta
V6
Dominer
ande
V7
Värdela
ddat
V8
Vale
ns
2,4
7,8
8,2
10,4
7,7
8,2
1,1
7,6
8,2
10,5
7,8
8,3
IS kan hota att döda assyrier
1,1
7,1
8,2
Kristna syrier kidnappade
2,3
7,5
8,2
FRA breddar sin spaning
2,4
7,8
8,2
Misstänkta för terrorresor förlorar passen
"Ser solen för första gången på åtta
dagar"
2,4
7,5
8,2
10,2
7,8
8,3
Svensk journalist gripen i Syrien
10,2
7,7
8,2
Låg tillit för svensk terrorberedskap
10,4
7,5
8,2
Svensk befaras vara saknas i IS-områden
10,2
7,8
8,2
Svensk journalist försvunnen
Lotsar kan ha rekryterat till jihadistgrupp
till Syrien
10,2
7,8
8,2
10,2
7,7
8,2
Sverige växer i rekordtempo
10,3
7,8
8,3
Fyra misstänks för terrorstöd
1,1
7,5
8,2
Vapenvila ger hopp i Syrien
14
7,2
8,1
10,4
7,8
8,2
1,1
7,1
8,2
M-kommuner tar emot fler flyktingar
10,3
7,7
8,2
Nya sanktioner mot Ryssland kan frysas
12,2
7,8
8,2
Få ägare hot mot svensk pressfrihet
10,5
7,5
8,2
Fängeslestraff för terrorledare
10,4
7,5
8,2
De faller i jihadistmål
2,4
7,7
8,2
IS-gisslans död upprör i USA
1,1
7,1
8,2
Fler dåd mot flickors rätt
Flergränskontroller i EU ska stoppa
terrorister
3,5
7,7
8,2
12,2
7,5
8,3
Jordanien nöjd med flygräder
12
7,7
8,3
Gisslans familj vädjar till IS
1,1
7,7
8,2
FN: Islamiska staten korsfäster barn
2,2
7,1
8,2
EU kritiseras för skev flyktingpolitik
8
7,7
8,2
Upprörda känslor efter brutalt mord
1,1
7,1
8,2
Jordanien avrättar jihadist som hämd
2,2
7,1
8,2
Asylsökande räddar Pajala
Jordanien under press för lösning på
folkdrama
10,3
7,7
8,2
1,1
7,8
8,3
Syrier dömd för folkrättsbrott
Flygattacker mot IS-mål i nordöstra Syrien
Sverige ökar Syrienbistånd
4
Egyptem hämnas mord på Kopter
B36
B37
B38
B39
B40
B41
B42
B43
B44
B45
B46
B47
B48
B49
B50
B51
B52
B53
B54
B55
B56
B57
B58
B59
B60
B61
B62
B63
B64
B65
B66
B67
B68
B69
B70
B71
B72
B73
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015033
1
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20150201
1 "Katastrofen håller på att permanentas"
3,1
7,6
8,2
20150201
1,1
7,1
8,2
2,4
7,7
8,2
20150129
2 Gisslan uppges ha dödats av IS
Bilder på barnsoldater hos Boko Haram
1 äkta
"Omkring 90 procent av staden har
2 återtagits"
1,1
7,8
8,1
20150129
1 Jordanien redo att släppa jihadist
1,1
7,7
8,3
20150128
1 Walström på FN-offensiv i USA
10,1
7,7
8,3
20150128
2 Flera gripna i antiterrorräd
2,4
7,5
8,2
20150127
1 Kurder tar tillbaka omstridd syrisk stad
1.4
7,6
8,3
20150126
1 Syriska barn kan bli förlorad generation
3,1
7,6
8,2
20150125
2 Beligen vill kunna dra in medborgarskap
2,4
7,8
8,3
20150124
2 Ny nationell strategi mot terrorism
10,1
7,5
8,3
20150119
2 6
17,1
7,8
8,3
20150119
1 "Utanförskap fara för unga"
10,1
7,5
8,2
20150118
1 Stark skepsis mot lokala vapenvilor
16
7,5
8,2
20150117
1 Två greps i Berlin för terrorplan
2,4
7,5
8,2
20150117
1 Belgisk grogrund för jihadism
2,4
7,7
8,3
20150117
1 Skärpt beredskap i Belgien
Två män greps i Berlin för misstänkt
1 terrorplan
1,1
7,8
8,1
1,1
7,5
8,3
2,4
7,5
8,2
20150113
1 Misstänkt terrorcell sprängd
Frankrike jagar medskyldiga till
1 terrordåden
2,4
7,5
8,3
20150112
1 Natofrågan oläglig för Wallstörm
10,1
7,8
8,3
20150112
2 130
10,4
7,8
8,3
20150112
1 Muslimer mest terrordrabbade
17,2
7,5
8,2
20150111
1 Boumeddiene tros ha flytt utomlands
2,4
7,7
8,3
20150110
1 Fri rörlighet i EU försvårar terrorjakt
1,1
7,5
8,2
20150109
5
7,6
8,1
20150107
2 Vinterstorm dämpade våldet
Nyheterna som kommer att dominera
1 2015
1,1
7,8
8,3
20150104
1 FN vill se gemensam insats för flyktingar
12,1
7,6
8,3
20150103
1 Migranter överges till havs
3,1
7,7
8,2
20141229
1 Radikal fredsplan ska rädda Syrien
3
7,2
8,1
20141225
2 IS tillfångatog stridspilot
1,1
7,5
8,2
20141224
2 1
13
7,8
8,2
20141219
1 Allieanskollegorna tyst om utspelet
10,3
7,8
8,3
20141216
1 Ökad oro efter gisslandrama
1,1
7,5
8,2
20141216
2 Ismalister intog bas i Syrien
16
7,7
8,2
20141215
1 Säpo: Det är ett besvärande läge
10,4
7,7
8,2
20141214
1 "Myndigheterna har övergett förorterna"
10,4
7,7
8,2
20141212
1 Syriens president till Moskva nästa år
1,2
7,8
8,3
20150131
20150117
20150116
B74
B75
B76
B77
B78
B79
B80
B81
B82
B83
B84
B85
B86
B87
B88
B89
B90
B91
B92
B93
B94
B95
B96
B97
B98
B99
B100
B101
B102
B103
B104
B105
B106
B107
B108
B109
B110
B111
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20141211
1 Cermoni stördes av protest
2,4
7,3
8,2
20141211
1 FN manar världen i hjälp av båtflyktingar
12,1
7,6
8,3
20141210
1 Sverige välkomnar fler syriska flyktingar
10,3
7,6
8,1
20141210
1 Rekordmånga flyr över haven
3,1
7,6
8,2
20141209
1 FN:s nödhjälp räcker inte till
3
7,6
8,2
20141208
1 Över 10 miljoner syrier på flykt
3,1
7,6
8,2
20141207
2 Ny brittisk bas i Bahrain
1,1
7,8
8,3
20141207
2 Mediamarkt anmäler anställda
10,3
7,7
8,2
20141206
2 Gulfstaterna borde stå i främsta ledet
3,1
7,8
8,3
20141206
2 Carter kan ta över efter Hagel
8
7,8
8,3
20141205
1 Experter: IS påväg att tappa balansen
1,1
7,7
8,3
20141203
1 FN:s matpengar till Syrien slut
3,4
7,7
8,2
20141201
1 Kritik mot högräntelån
10,3
7,7
8,2
20141130
2,4
7,8
8,3
20141130
2 50
Regional kris präglar Påvens besök i
1 Istanbul
16
7,6
8,2
20141130
2 4
5
7,8
8,2
20141129
1 Akut vattenbrist i Damaskus
3,4
7,6
8,2
20141129
2 13
2,4
7,8
8,2
20141128
2 700
3,1
7,8
8,2
20141128
1 FN vill sprida mottagande av flyktingar
12,1
7,7
8,1
20141125
8
7,7
8,2
1,2
7,5
8,2
20141123
1 Obama offrar sin försvarsminister
Missnöjet växer under Assads trängda
1 regim
Säpo följer svenskarna som slåss i
1 Ukraina
10,4
7,7
8,3
20141119
1 Kraftig ökning av offer för terrorism
16
7,5
8,2
20141118
1,1
7,7
8,2
20141117
1 Nya tecknen på svenska IS-kontakter
Ännu en hjälparbetare ska ha halshuggits
1 av IS
2,2
7,1
8,2
20141116
1 Känd chackspelare försvunnen i syrien
2,3
7,8
8,2
20141115
1 FN larmar om IS terror mot civila
2,4
7,5
8,2
20141115
2 IS-gruppen tar fram guldvaluta
1,1
7,7
8,3
20141115
1 Tuff start för migrationssamtal
10,3
7,6
8,2
20141114
2 Syriska flyktingar får svårare att fly kriget
3
7,6
8,2
20141112
16
7,3
8,1
20141110
1 Hopp om lokala vapenvilor
Tre svenskar uppges dödade i attacker
2 mot IS
10,4
7,1
8,2
20141105
1 Sex barn i timmen föds stadslösa
3
7,6
8,2
20141105
2 Barn ska ha torterats av IS
2,3
7,5
8,2
20141105
10,3
7,6
8,3
20141030
1 Flyktingström till Sverige tros öka nästa år
Kobane ett kritiskt test i striden mot
1 jihadisterna
16
7,6
8,2
20141027
1 Radikalisering oroar stadsvetare
1,1
7,7
8,2
20141124
B112
B113
B114
B115
B116
B117
B118
B119
B120
B121
B122
B123
B124
B125
B126
B127
B128
B129
B130
B131
B132
B133
B134
B135
B136
B137
B138
B139
B140
B141
B142
B143
B144
B145
B146
B147
B148
B149
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20141027
7
7,8
8,2
20141027
2 Två miljoner euro
USA-militärer i Turkiet manas till
1 försiktighet
1,1
7,7
8,2
20141027
1 USA-fientlig jihadist vinner stöd i Turkiet
1,1
7,7
8,2
20141024
1 Turkiet släpper in kurdiska soldater
1,1
7,7
8,2
20141023
1 Ökat intresset för extremislamism
10,4
7,5
8,2
20141023
2 90
10,4
7,8
8,2
20141019
1 Kurdisk ilska mot Turkiet
16
7,4
8,2
20141018
1 Flyktingvågen sliter på grannländerna
3,1
7,6
8,2
20141017
1 IS förlorar terräng efter flygangrepp
1,1
7,7
8,3
20141016
2 Bombningar i Kobane pressar IS
13
7,5
8,3
20141014
1 Farlig balansakt präglar Jordanien
16
7,5
8,2
20141013
2 Kurder hejdar IS vid Kobane
1,1
7,7
8,3
20141012
1 IS stärker greppet om Kobane
1,1
7,7
8,2
20141011
1 IS fyra viktiga stider
1,1
7,6
8,2
20141011
1 Turkiet manas låta kurder strida mot IS
12,1
7,6
8,2
20141011
1 Bryter mot muslimsk lag
17,1
7,7
8,3
20141019
1 "Katastrof om Kobane faller"
1,1
7,6
8,2
20141008
1,1
7,6
8,2
20141007
1 Kurdisk kamp för Kobane
IS-jihadister på gränser till Kobane i norra
1 Syrien
1,1
7,7
8,2
20141007
1 Varning för hårda strider i syrisk stad
16
7,6
8,2
20141005
1 Brittisk chafför avrättad av IS
2,2
7,1
8,2
20141003
1 Kobane töms på invånare
1,1
7,8
8,2
20141002
2 Ankara vill ha klartecken för insats mot IS
13
7,7
8,2
20141002
2 Minst 41 barn dödade i Syrien
5
7,1
8,2
20141002
1 Svårt att komma åt IS-oljan
1,1
7,7
8,2
20141001
2 70
2,3
7,8
8,2
20140930
1 Flyktingar torterades på tysk förläggning
3,1
7,5
8,2
20140930
1 Kriget spiller över gränsen till Turkiet
16
7,6
8,2
20140929
1 Ohlsson vill skärpa lag mot terror
10,4
7,5
8,3
20140929
1 Turkist-kurdisk konflikt skärps
16
7,6
8,3
20140928
1 Antiradikaliseringsprogram i Europa
1,1
7,8
8,3
20140928
2 12 000
2,4
7,8
8,2
20140928
2 Flygattackerna fortsätter
13
7,6
8,2
20140927
2 345 flyktingar räddade i land
3,1
7,7
8,1
20140927
1 Franskt slag i luften mot terror
1,1
7,5
8,2
20140927
2 IS-offensiv möts av flyganfall
1,1
7,5
8,2
20140926
1 Nyt hot i skuggan av IS
13
7,5
8,2
20140926
1 Sverige är med i koalitionen
10,5
7,8
8,3
B150
B151
B152
B153
B154
B155
B156
B157
B158
B159
B160
B161
B162
B163
B164
B165
B166
B167
B168
B169
B170
B171
B172
B173
B174
B175
B176
B177
B178
B179
B180
B181
B182
B183
B184
B185
B186
B187
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20140925
1 Turkiet har lyssnat på kritiken
16
7,7
8,1
20140925
1 Obama bill ha förbud mot terrorresor
8
7,5
8,3
20140924
1 Reinfeldt redo att hitta ny roll
10,1
7,8
8,3
20140924
1 Bomber kan stärka Assad
16
7,5
8,2
20140923
1 130 000 över turkisk gräns
3,1
7,8
8,2
20140922
1 Akuta världskriser tynger FN-veckan
1,1
7,6
8,2
20140922
2 MASSFLYKT
3,1
7,6
8,2
20140922
2 Syrisk grupp hot mot väst
1,4
7,5
8,2
20140919
2 Frankrike med i flygoffensiv
12
7,7
8,3
20140919
2 15
3
7,8
8,2
20140919
1 IS planerade mord på gatan i Sydney
2,2
7,1
8,2
20140916
1 Världens ledare ger stöd till Irak
13
7,8
8,1
20140915
1,1
7,1
8,3
2,4
7,8
8,2
20140914
1 Storbritannien jagar Haines mördare
930 franska medborgare eller utlänningar
2 (...)
USA trappar upp "krig" mot IS-jihadisterna
1 i Irak
13
7,6
8,2
20140913
1 "USA får inte agera som en maskin"
13
7,8
8,2
20140912
1 Obama lovar att förgöra IS
13
7,1
8,3
20140910
1 Obama redo för nya strider
13
7,6
8,3
20140910
2 Milismän dödade i Syrien
5
7,1
8,2
20140910
10,5
7,8
8,3
20140909
2 Svensk diplomat till Damaskus
Ny chef i FN vill skärpa kamp mot
1 jihadister
12,1
7,3
8,3
20140904
2 15
2,4
7,8
8,2
20140903
1 Journalist uppges halshuggen av IS
2,2
7,1
8,2
20140902
1 FN skickar grupp till Irak
1,1
7,7
8,2
20140902
2 42 barn dödades i Syrien i helgen
5
7,1
8,2
20140830
2 Storbritannien varnar för terrordåd
2,4
7,5
8,2
20140830
1 Partiet tar avstånd från KDU:s utspel
10,1
7,8
8,3
20140830
2 Våra trupper är välbeväpnade (...)
1,4
7,5
8,2
20140830
1 Rekordstor flykt från krigets Syrien
3,1
7,6
8,2
20140829
1 FN-observatörer kidnappade
2,3
7,5
8,2
20140829
1 Norska terrorister spårlöst försvunna
2,4
7,5
8,2
20140828
1 Arabiska flyktingar oroar i Kurdistan
1,1
7,6
8,2
20140828
1 Erdogan backas upp av omstridd minister
1,4
7,6
8,2
20140827
1 Krismöte om dödlig massflykt till havs
12,2
7,1
8,2
20140827
2 USA skärper kampen mot IS
13
7,3
8,3
20140825
1 James Foleys mördare identifierad
11
7,1
8,3
20140824
2 USA överväger anfall i Syrien
13
7,5
8,3
20140823
1 Brist på handling ökar dödandet
5
7,1
8,2
20140915
B188
B189
B190
B191
B192
B193
B194
B195
B196
B197
B198
B199
B200
B201
B202
B203
B204
B205
B206
B207
B208
B209
B210
B211
B212
B213
B214
B215
B216
B217
B218
B219
B220
B221
B222
B223
B224
B225
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20140822
Misslyckat försök att frita gisslan som hölls
1 av IS
20140822
1 Jihadisters kamp lockar Europeer
20140820
1 FN startar massiv hjälpinsats
20140819
7
7,5
8,2
2,4
7,7
8,2
12,1
7,6
8,1
1 Största motgången för IS
1,1
7,7
8,2
20140818
2 Stort pådrag efter saknade hjälparbetare
16
7,8
8,2
20140817
1 Nya flygattacker mot IS-mål
1,1
7,6
8,2
20140817
2 IS pekas ut för massaker i Syrien
1,1
7,1
8,2
20140816
1 Globala försök att tygla krisen i Irak
16
7,6
8,2
20140816
1 IS-hot även mot Turkiet
3,1
7,5
8,2
20140815
2 Syrienregim vinner mark
1,2
7,8
8,3
20140815
1 Säpo varnar för fler svenskar i IS
10,4
7,7
8,2
20140814
1 Risk för folkmord när IS breder ut sig
7
7,1
8,2
20140813
1 Avvisningar av irakier trots strider
3,1
7,6
8,2
20140813
1 Svårt för FN att göra hjälpinsatser
3
7,7
8,2
20140813
2 Fortsatt katastrof för irakiska yazidier
3,1
7,6
8,2
20140812
1 Oviss väntan i syriska läger
3,1
7,8
8,2
20140812
1 "IS vill snabbt nå stabilitet"
1,1
7,7
8,2
20140812
1,1
7,7
8,2
20140812
2 "Erdogan har bidragit till IS framväxt"
Knapp seger kan dämpa Erdogans
1 maktambitioner
8
7,7
8,2
20140811
1 Turkiets misstag bäddade för IS
1,1
7,7
8,2
20140811
2 10 000-tals lyckades fly från bergen
3,1
7,6
8,1
20140809
2 Saad Hari åter i Beijrut
1,1
7,8
8,3
20140805
2 Kurderna till motoffensiv mot IS
16
7,7
8,2
20140804
2 Strider runt libanesisk stad
16
7,6
8,2
20140803
2 Syrisk grupp angrep polis
2,4
7,5
8,2
20140801
2,4
7,5
8,2
20140728
2 Terrorfara i Norge över
Beredskap fortsatt hög trots minskad
1 hotbild
2,4
7,5
8,3
20140726
1 Säkerheten trappas upp i Norge
2,4
7,8
8,3
20140726
1 Säpo tar nya uppgifter med ro
10,4
7,7
8,3
20140726
2 50 syriska soldater dödade
5
7,1
8,2
20140725
1 Fler krishärdar ökar asyltrycket
10,3
7,6
8,2
20140722
2 30 döda båtflyktingar funna
5
7,1
8,2
20140720
1 270 dödade av Isis vid gasfält i Syrien
5
7,1
8,2
20140717
1 Stockholms kurder i tältmanifestation
1,1
7,8
8,3
20140715
1 Svenskar evakueras från Gasa
2,4
7,6
8,2
20140714
1 Tjetjenska krigare trumfkort i Syrien
1,4
7,6
8,3
20140714
2 Boko Haram tar på sig bombdåd
2,4
7,5
8,3
20140710
2 Han efterträder Brahimi i Syrien
9
7,8
8,3
B226
B227
B228
B229
B230
B231
B232
B233
B234
B235
B236
B237
B238
B239
B240
B241
B242
B243
B244
B245
B246
B247
B248
B249
B250
B251
B252
B253
B254
B255
B256
B257
B258
B259
B260
B261
B262
B263
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20140710
2 20
5
7,8
8,2
20140706
1 Livet på flykt undan Isis
1,1
7,6
8,2
20140705
2 Jihadister kontrollerar oljefält i Syrien
1,1
7,7
8,2
20140704
2 Det här är falska nyheter som syftar till (...)
13
7,7
8,3
20140703
2 Ung norrman kan ha ledarroll i terrorgrupp
1,1
7,5
8,2
20140701
2 "Kalifatet hot mot alla länder"
16
7,5
8,2
20140629
2 Stor offensiv emot rebeller
1,1
7,5
8,2
20140626
1 Irakledare avvisar samlingsregering
8
7,8
8,3
20140625
1 FN ger en blodig bild av läget i Irak
5
7,1
8,2
20140624
1 Tiden rinner ut för Irak
8
7,8
8,2
20140623
1 USA försöker stoppa stödet till Isis
13
7,7
8,3
20140622
1 En humaitär kris väntar i Irak
3,1
7,6
8,2
20140620
2 En miljon syrier till Turkiet
3,1
7,8
8,2
20140619
1 Irak ber USA om understöd
2,4
7,8
8,3
20140618
12,1
7,8
8,2
20140617
1 Civila har blivit måltavlor
USA redo bekämpa Isis med hjälp av
2 fienden Iran
1,1
7,6
8,2
20140617
1 Isis-rebeller kan ha begått krigsbrott
1,1
7,6
8,2
20140616
1 Iraks regering slår tillbaka
8
7,5
8,3
20140616
16
7,6
8,2
20140616
1 "Upproret är inte vårt fel"
Hundratals rebeller uppges ha dödats i
1 Irak
5
7,1
8,2
20140615
1 USA-fartyg till persiska viken
13
7,8
8,3
20140615
1,1
7,8
8,2
20140614
1 Frivilliga påväg till Samarra
Isis snabba framryckning hotar Iraks
1 oljeproduktion
1.1
7,5
8,2
20140614
1 USA överväger anfall
13
7,5
8,3
20140612
1 Våg av extremistterror plågar Irak
1,1
7,5
8,2
20140611
1,1
7,5
8,2
20140608
2 Vi kan inte slå dem
Strider på Irakiskt universitetet efter
1 islamistiska rebellattack
1,1
7,6
8,2
20140607
2 2500
3,1
7,8
8,2
20140604
1 Syriskt val möts av protester
15
7,3
8,3
20140602
1 Fransman gripen för dödsskjutning
2,2
7,1
8,2
20140601
1 Valet splittrar syrier i Sverige
10,5
7,6
8,2
20140531
2 Nya sanktioner mot Syrien
12,2
7,8
8,3
20140529
1 Kritiserat syriskt val tillåts av svenska UD
9
7,7
8,3
20140528
2 Vapeninspektörer attackerade
2,4
7,5
8,2
20140525
2 En grundläggande mänsklig rättighet
4
7,3
8,3
20140524
2 Dödlig attack mot valmöte för Assad
5
7,1
8,2
20140523
2 Veto från Kina och Ryssland
13
7,8
8,3
20140517
1 Svensk gisslan fri sedan april
7
7,2
8,1
B264
B265
B266
B267
B268
B269
B270
B271
B272
B273
B274
B275
B276
B277
B278
B279
B280
B281
B282
B283
B284
B285
B286
B287
B288
B289
B290
B291
B292
B293
B294
B295
B296
B297
B298
B299
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
2015040
7
20140515
1 Avhopp i Syrien avslag för FN
9
7,8
8,3
20140514
2 Starka bevis för kemvapen
18
7,7
8,2
20140507
2 Syrisk koalition för höjd status
9
7,8
8,3
20140504
2 60 000 på flykt från strider
3,1
7,6
8,2
20140503
1 FN målar en svart bild av krishärdarna
12,1
7,6
8,2
20140503
2 Uppgörelse om vapenvila
14
7,5
8,1
20140502
1 Lokala vapenvilor sluts under press
14
7,5
8,1
20140428
2 7,5-8 procent av alla de kemiska vapen
18
7,5
8,3
20140426
2 Yttligare 28 dödade i irakisk våldsvåg
5
7,1
8,2
20140425
2 Över 20 döda i nya bombanfall
5
7,1
8,2
20140424
1 Frusterat upprop från FN
12,1
7,7
8,2
20140422
2 3 juni planeras presidentval
9
7,8
8,3
20140420
2 Kidnappade journalister fria
11
7,2
8,1
20140417
2 Syrien förnekar militär attack
6
7,6
8,2
20140415
2,4
7,5
8,2
20140414
1 Vitnessmål om tortyr i syrien
Båda sidor förnekar gasattack i
2 syrienkriget
1,4
7,5
8,2
20140412
1 Ökande flykt över havet oroar FN
3,1
7,6
8,2
20140410
2 Angrepp på Syrien hade inte hjälpt
13
7,6
8,2
20140410
2 Minst 25 döda i bilbombsdåd
5
7,1
8,2
20140331
2 Kidnappade journalister frisläppta i Syrien
11
7,2
8,1
20140331
1 Erdogans parti påväg mot starkt val
8
7,8
8,3
20140331
1 Åtta dödade vid turkiska lokavalen
5
7,1
8,2
20140324
2 Syrisk-ortodoxa sörjer patriark
18
7,8
8,3
20140324
2 Turkiet sköt ned syriskt stridsflyg
13
7,6
8,2
20140323
2 Många döda i strider i Tripoli
5
7,1
8,2
20140323
1 Sprickan mot Qutar ökar
16
7,7
8,2
20140322
1 Rekordmånga flyr över medelhavet
3,1
7,6
8,2
20140316
2 146 000 människor
5
7,8
8,2
20140315
2 Misstänkta jihadister greps
2,4
7,7
8,3
20140315
1 Flera länder satsar stort på försvaret
6
7,7
8,3
20140312
1 Syriens barn märkta för livet
3
7,7
8,2
20140307
1 Nato har nyckelroll för tunga sanktioner
18
7,8
8,3
20140306
2 Belägring och svält del av syrisk strategi
3
7,6
8,2
20140306
2 Syrisk helekopterattack mot mål i Libanon
2,1
7,5
8,2
20140301
1 Syriska rebellstrider gynnar Assadregimen
1,2
7,5
8,2
20140301
2 Tusentals döda i syriska strider
5
7,1
8,2