I allmänhetens ljus
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora I allmänhetens ljus Svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Elina Wikström Rebecca Hagman 2015 Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap Informatörsprogrammet Handledare: Anna Edin Examinator: Mathias Sylwan Abstract Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca Hagman Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsats Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget. På grund av detta blir den bild som allmänheten får av kriget mycket ensidig. Nyheter om terror och terroristgrupper är det som främst når ut till allmänheten, vilket gör att andra viktiga aspekter av kriget hamnar i skuggan och glöms bort. Ämnes- och nyckelord: Krig, Syrien, nyhetsvärde, dagordning, medier Innehållsförteckning 1. Inledning ....................................................................................................................... 2 1.1. Kriget i Syrien ....................................................................................................... 3 2. Syfte och frågeställningar ............................................................................................. 4 3. Definitioner ................................................................................................................... 5 4. Medierapportering vid krig ........................................................................................... 5 4.1. Mediernas påverkan ............................................................................................... 5 4.2. Mediernas avgörande roll i krig............................................................................. 6 4.3. Syrienkriget i fokus 2012 ...................................................................................... 7 5. Teori.............................................................................................................................. 8 5.1. Nyhetsvärdering..................................................................................................... 8 5.1.1. Nyhetsvärdering vid hot och risker ................................................................ 9 5.1.2. Sensationsjournalistik ................................................................................... 10 5.2. Dagordningsteorin ............................................................................................... 11 5.3. Medier och risker ................................................................................................. 11 5.4. Sammanfattning av teoretisk ram ........................................................................ 12 6. Tillvägagångssätt ........................................................................................................ 12 6.1. Metod ................................................................................................................... 13 6.1. Material ................................................................................................................ 14 6.1.1. Val av medier................................................................................................ 14 6.1.2. Val av medieinnehåll .................................................................................... 14 6.1.3. Val av sökord ................................................................................................ 14 6.1.4. Val av tidsperiod ........................................................................................... 15 6.1.5. Omfång ......................................................................................................... 15 6.1.6. Val av variabler ............................................................................................ 16 6.2. Validitet och reliabilitet ....................................................................................... 17 6.3. Problem på vägen ................................................................................................ 18 7. Resultat ....................................................................................................................... 18 8. Analys ......................................................................................................................... 23 8.1. Högst nyhetsvärde i rapporteringen ..................................................................... 23 8.2. Gestaltningen av kriget ........................................................................................ 26 8.3. Mönster i rapporteringen ..................................................................................... 27 9. Slutsats ........................................................................................................................ 27 10. Vidare forskning ....................................................................................................... 29 Referenser Bilagor Bilaga 1. Kodschema Bilaga 2. Datamatris – Dagens Nyheter Bilaga 3. Datamatris – Svenska Dagbladet 1. Inledning Krig, förödande naturkatastrofer och terrorism är något vi läser, ser och hör om dagligen. För de flesta människor är nyhetsmedier den främsta källan till denna typ av kunskap. Medierna ser sig som ansvariga för att informera om nyheter som sker i vår värld på ett sanningsenligt sätt och vad de väljer att uppmärksamma påverkar våra föreställningar om händelser som sker i omvärlden. Detta påverkar i sin tur vad som hamnar på människors samtalsagendor och därmed vad de väljer att engagera sig i.1 Medierna gör nyhetsmässiga bedömningar och “sållar” ut de nyheter som ska lyftas fram och komma till vår kännedom.2 Vad de väljer att lyfta fram och hur de porträtterar en aktuell händelse är mycket avgörande för hur mycket allmänheten vet och hur de kommer att uppfatta den aktuella situationen.3 En stor del av mediernas nyhetsrapportering fokuserar på katastrofer, kriser och risker och alla händelser kopplade till dessa kan medierna välja att fånga upp eller ignorera.4 När det gäller mediernas rapportering om kriser som pågått under en längre tid finns det vanligtvis svårigheter med att upprätthålla uppmärksamheten på de ursprungliga problemen.5 Krig för vanligtvis med sig humanitära lidanden men trots att det mänskliga lidandet fortgår så försvinner nyhetsvärdet efter en tid. För medierna är nyhetsvärdet centralt och när ingen längre blir överraskad över att människor dör av svält och blir brutalt avrättade i andra länder, tappar dessa händelser sitt nyhetsvärde.6 Om väl dessa typer av händelser får en plats i nyhetsflödet är de ofta begränsade, utan en analys eller bakgrund. Många påpekar dock vikten av att medierna ändå fortsätter att rapportera om de missförhållanden som pågått under lång tid så att de inte hamnar i allmänhetens skugga och glöms bort.7 1 McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 s.6 2 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.14(Hämtad 2015-03-02). 3 Ibid s.1 4 Ibid s.14 5 Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012. http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob er_2012.pdf s.7 (Hämtad 2015-03-11). 6 Ibid s.12 7 Ibid 2 1.1. Kriget i Syrien En av nutidens största humanitära katastrofer är kriget i Syrien. Syrien har sedan tidigt 70-tal varit strikt styrt av Assadregimen och sedan 2011 har landet varit involverat i ett av historiens blodigaste inbördeskrig som startade på grund av demonstrationer för demokrati. Kriget har skördat extrema mängder dödsoffer och krisen är idag mycket omtalad världen över.8 Kriget i Syrien har skapat en humanitär katastrof där både regering och rebeller är orsaken till det brutala våld som sker. Även andra länder har starka intressen i konflikten.9 Storleken på dödssiffrorna är omöjligt att fastställa då det är svårt att få fram sanningsenlig information. På grund av detta slutade FN att rapportera i juli 2013 men enligt aktivister hade över 170 000 människor förlorat sina liv på grund av orsaker relaterade till kriget.10 Det mänskliga lidandet är ännu idag enormt och stora mängder människor svälter ihjäl. 2014 beräknades mer än 6,4 miljoner syrier vara på flykt inom landet medan cirka 2,9 miljoner flytt till grannländer.11 I en undersökning som gjordes 2012 konstaterades det att den svenska allmänheten hade hög kännedom om kriget i Syrien jämfört med många andra humanitära kriser.12 Detta berodde på att medierna hade rapporterat mycket kvalitativt om Syrien och ofta förmedlat bakgrund, sammanhang och analys. Att Syrien hade lyfts i rubriken kunde även förklara den höga kännedomen, samt kvantiteten av rapporteringen jämfört med andra kriser.13 Den internationella närvaron i Syrien har stundtals varit osynlig, vilket har gjort att det har funnits svårigheter med framförandet av pålitlig information om vad som händer i kriget.14 Som nämnt ovan blev det 2012 bevisat att rapporteringen om kriget i Syrien hade varit omfattande och informativ. Men idag har det gått över fyra år sedan kriget startade och medierna kan alltid välja att ändra rapporteringens riktning för att behålla nyhetsvärde. Det är även så att utdragna krig drastiskt kan förändras då nya faktorer kan komma att spela in i krisen, vilket även det kan förändra nyhetsrapporteringen. Gällande 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 2015-03-06). 9 Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10). 10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 2015-03-06). 11 Ibid 12 Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012. http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob er_2012.pdf s.13 (Hämtad 2015-03-11). 13 Ibid 14 Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10). 3 kriget i Syrien blir det exempelvis under sommaren 2013 allt vanligare med sammanstötningar mellan bland annat rebellgrupper och islamistgrupper knutna till terrorrörelsen al-Qaida.15 Den extrema islamiströrelsen Islamiska Staten, (IS) blev en relativt ny aktör i kriget,16 vilket drastiskt kan ha förändrat nyhetsagendan i rapporteringen. Då kriget i Syrien fortfarande är fullt pågående efter fyra år blir det intressant att belysa vilka aspekter av krisen som medierna har lyft fram under det senaste året. Genom detta kan det dras generella slutsatser om vad som får högt nyhetsvärde i rapporteringen om ett utdraget, avlägset krig. Det blir även relevant att urskilja om det finns några tydliga mönster eller avvikelser i rapporteringen. Värdeladdade ord i rubriker blir även intressant att undersöka då de ord som journalister använder i rubriker kan ha en manipulerande effekt på publiken17 och samtidigt avgöra valensen på artikeln, det vill säga om “tonen” är överhängande negativ eller positiv. 2. Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med studien är att med stöd från teorier som nyhetsvärdering och dagordningsteorin, studera den svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig, i detta fall gällande kriget i Syrien. Med fokus på vilka aspekter av kriget som belyses och på vilket sätt dessa framställs, ämnar studien till att besvara följande frågeställningar: ➢ Vilka aspekter av kriget i Syrien har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress? ➢ På vilket sätt gestaltas kriget med hjälp av värdeladdade ord och valens? ➢ Går det att urskilja några tydliga mönster eller avvikelser i rapporteringen? 15 Utrikespolitiska institutet. Aktuell politik. 2015. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aktuell%20politik (Hämtad 2015-03-11). 16 Ibid 17 Lagerholm, Per, Stilistik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 s.94 4 3. Definitioner Då vissa begrepp som behandlas i denna studie kan vara otydliga/mångtydiga, följer nedan ett antal klargörande definitioner av begrepp som kommer att nämnas. Ø Humanitär kris: “Humanitär kris kan definieras som att en stor del av befolkningen inte har tillräckligt med mat, vatten, husrum, är drabbad av konflikt eller inte har möjlighet att få sjukvård.“ - Läkare utan gränser 2012 Ø Islamska staten (IS, Isis): Islamiska Staten även kallad IS, tidigare benämnt som Isis, är en väpnad rörelse som har sina rötter i al-Qaida. Rörelsen etablerades i Irak i början på 2000-talet och är idag utbredd över stora landområden i framförallt Irak och Syrien.18 Ø Assadregimen: Presidentstyret i Syrien. Bashar al-Assad är Syriens president sedan 17 juli 2000.19 4. Medierapportering vid krig För att ge en bild av hur medierna har agerat och fungerat under tidigare krig och katastrofer följer nedan ett antal textavsnitt som berör ämnet. 4.1. Mediernas påverkan Texten som presenteras nedan är baserad på fakta från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och handlar om krigsrapportering. I moderna krig utgör mediernas bevakning en väldigt stor del av kriget. Dock försvåras ofta allsidig rapportering av krig på grund av att journalister kan skadas samt att nyheter “stryps” i och med strikt nationell politik.20 Det första kriget som avgjordes lika mycket i medierna som på “slagfältet” var Vietnamkriget som pågick mellan år 1955-1975. Televisionens genombrott bidrog till att kriget kunde följas i miljoner människors vardagsrum. Under detta krig hade den största delen av rapporteringen fokus på det mänskliga lidandet då det rapporterades om grymt våld och övergrepp mot 18 Folke bernadotte Akademin. Islamiska staten i Irak och Syrien: heligt raseri och dödlig terror. 2014 https://www.fba.se/PageFiles/24438/Islamska%20staten%20i%20Irak%20och%20Syrien%20%20heligt%20raseri%20och%20dödlig%20terror.pdf (Hämtad 2015-03-05). 19 Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10). 20 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014 http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Media/Krig-och-media/ (Hämtad 2015-03-06). 5 civilbefolkningen.21 Vid Gulfkrigets start 1991 skulle rapporteringen inte längre spegla våld och övergrepp mot befolkningen, utan istället fokusera på bomber och amerikanska framgångar. Detta gjorde att mycket få mänskliga förluster läcktes. Det skulle handla om ett “rent krig” med mycket få dödsfall, vilket inte var fallet i verkligheten. I och med dessa strikta restriktioner, som framförallt kom från militär, blev det svårt för medierna att rapportera om kriget.22 Viktigt att påpeka är att i och med internet kan rapporteringen idag inte kontrolleras på samma sätt som förut vilket har ökat sanningshalten vid krigsrapportering.23 4.2. Mediernas avgörande roll i krig Textavsnittet som presenteras nedan är baserat på två vetenskapliga rapporter, varav en är utgiven av Krigsberedskapsmyndigheten 2003 som handlar om mediebevakningen av kriget i Irak, varav den andra är utgiven av Styrelsen för psykologiskt försvar som berör mediernas beskrivning av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Rapporten om kriget i Irak förmedlar kunskap om svensk medierapportering angående dagens kriser och krig. Det tydliggörs att under kriser och krig har medierna mycket höga krav på sig att förmedla en snabb, korrekt och oberoende information. På grund av nutidens avancerade krigsfunktioner som innefattar teknologiska vapen och försök till att kontrollera journalisters och fotografers bevakning, ställs extra höga krav på medierna.24 Det finns stora, uppenbara risker för att de uppgifter som sprids inte är kontrollerbara, att krisens olika parter inte förmedlar sina åsikter och att rena spekulationer som saknar sakliga grunder får mycket utrymme i medierapporteringen.25 Rapporten visade att den svenska nyhetsrapporteringen vanligtvis bestod av spekulationer, anonyma källor och att det var högst ovanligt med minst två oberoende källor.26 Det bevisades att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet nästintill hade exakt samma brister som Aftonbladet och Expressen och nyhetsutbudet kunde kännetecknas mer av konformism än konkurrens.27 Granskning av mediebevakning som berört 21 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014 http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Media/Krig-och-media/ (Hämtad 2015-03-06). 22 Ibid 23 Ibid 24 Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s.6 (Hämtad 2015-04-07) 25 Ibid s.7 26 Ibid s.34 27 Ibid 6 efterkrigstidens största kriser och konflikter bekräftar några av de svårigheter som nyhetsförmedlingen möter i de lägen när det fria informationsflödet av olika anledningar är begränsat.28 Om vi ska förstå hur journalistiken i krig formas och bildas på sätt som inte alltid speglar den sanna händelseutvecklingen är det relevant att granska många olika faktorer, detta eftersom journalistiken blir påverkad av flera olika nivåer. Först och främst blir samhällets opinioner och värderingar en grund för hur medierna framställer nyheter, beskriver och uttrycker sig. En annan nivå handlar om propaganda och påtryckningar som kommer från olika källor och olika parter i konflikten som i sin tur styr urvalet av nyheter om en kris. Det har även att göra med mediernas sätt att arbeta på, hur de organiserar redaktionellt material och deras avvägningar mellan personal och intäkter som har betydelse för krigsrapporteringens kvantitet och kvalitet. Till sist blir nyhetsredaktionernas effektivitet även beroende på om de efterföljer en traditionell nyhetsvärderingsmall.29 En annan rapport berör istället mediernas rapportering av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Denna visar hur Afghanistanattackerna är jämförbara med andra krig så som Irakkriget 1991 eller Kosovokonflikten 1999. Samtliga krig har präglats av censur och det har funnits en kontroll över nyhetsrapporteringen från krigsområden. Dessa krig har ständigt försökt att utnyttja medierna till sina fördelar. Ett exempel på detta är hur USA ville förmedla sin bild med nattliga avfyrningar av missiler gentemot talibanernas mediebehov att framställa krigets döda civiloffer.30 Vid nutida krig har vi vant oss att kampen om mediernas uppmärksamhet är minst lika viktig som kampen på slagfältet. Mediernas utveckling gör att marknadsstyrningen av journalistiken tilltar och ökad konkurrens bidrar till en dramatiserad och förenklad journalistik.31 4.3. Syrienkriget i fokus 2012 Avsnittet nedan bygger på en undersökning genomförd av TNS Sifo 2012 på uppdrag av Läkare Utan Gränser. 28 Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s.6 (Hämtad 2015-04-07) 29 Ibid 30 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2002). Tio dagar som skakade världen [Elektronisk resurs] : en studie av mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar s.11 (Hämtad 2015-04-07) 31 Ibid s.44 7 Undersökningen hade i syfte att ta reda på hur kunskapen angående aktuella humanitära kriser såg ut hos den svenska allmänheten. Då massmedierna är en mycket viktig källa till denna typ av information undersöktes även svensk mediebevakning av aktuella humanitära kriser.32 Den aktuella kris som hade störst kännedom var Syrien, då 73,5 procent av respondenterna kände till krisen.33 En analys av svenska nyhetsmediers bevakning kring humanitära kriser visar klart att de kriser som svenskar kan nämna är de som är mest omskrivna. Mediebevakningen spelar därmed en mycket avgörande roll i vilka aktuella kriser som allmänheten känner till. Medierna får genom det ett ansvar att ge en sådan riktig och heltäckande bild som möjligt av kriser och katastrofer i världen.34 Läkare Utan Gränser menar att om medvetenheten ökas när det gäller missförhållanden i världen så kan det i längden rädda liv och förändra omständigheterna.35 5. Teori Nedan följer studiens teoretiska perspektiv som ska bidra till att forma och vägleda tankarna i analysen och diskussionen. 5.1. Nyhetsvärdering Einar Östgaard skriver i Nyhetsvärdering, massmedia och nyhetsförmedling att vi genom press, radio och tv får en ökad tillgänglighet till nyheter från hela världen. Förr i tiden var det talade ordet det största och viktigaste kommunikationsmedlet men tack vare utvecklingen av press, etermedier och internet har vi idag en stor kännedom om vad som händer i vår omvärld. Då medierna enbart kan rapportera om en liten del av allt som händer ställer Östgaard frågan; vad får vi veta och vad får vi inte veta?36 Östgaard menar vidare att vissa artiklar har lättare att få ett högre nyhetsvärde.37 En av världens mest kända pressforskare, amerikanen Wilbur Schramm styrker denna teori och menar att medier enbart rapporterar om det som de tror det finns ett intresse för hos publiken.38 En nyare och mer utformad förklaring om teorin nyhetsvärdering finner vi i Jesper Strömbäcks bok Hot på agendan. Strömbäck är mer djupgående och applicerar teorin på 32 Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012. http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob er_2012.pdf s.4 (Hämtad 2015-03-11). 33 Ibid s.5 34 Ibid s.2 35 Ibid 36 Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968 s.7 37 Ibid s.8 38 Ibid s.26-27 8 medierapportering gällande kriser. Strömbäck skriver att i princip alla typer av nyhetsvärderingsmodeller kräver viktighet och betydelse.39 Desto fler människor som påverkas av en händelse, desto större blir nyhetsvärdet. Hur stor uppmärksamhet en nyhet får och hur mycket plats den får i medierna avgörs utifrån hur många som berörs av den men även hur extrem själva händelsen är.40 Flera medieforskare är överens om att nyhetsvärdet till större delen sammankopplas med hur publiken har en viss kännedom om det som rapporteras samt ges förmågan att identifiera sig med detta. Det geografiska avståndet spelar därför in sin roll när publiken ska kunna identifiera sig med händelsen.41 Strömbäck menar att nyhetsvärderingsteorin har en första och en andra nivå. Första nivån handlar om egenskaper som belyser faktiska nyheter, medan nyhetsvärderingsteorins andra nivå visar vilka egenskaper eller attribut möjliga nyheter ska ha för att bli faktiska nyheter. Med andra ord handlar nyhetsvärderingsteorins första nivå om vad som blir nyheter, medan nyhetsvärderingsteorins andra nivå handlar om varför vissa händelser anses ha ett högt nyhetsvärde och varför händelser med ett högt nyhetsvärde också publiceras som nyheter.42 5.1.1. Nyhetsvärdering vid hot och risker Teorin nyhetsvärdering handlar i stor utsträckning om nyheter som rör hot, risker och kriser. Det kan påstås att sådana nyheter inte kan kopplas till ett vardagligt nyhetsflöde men på samma gång uppfyller nyheter som handlar om hot och risker de flesta krav som ställs på vad som räknas som stora nyheter. En betydelsefull distinktion mellan nyheter om hot och risker och andra nyheter är att den journalistik som tillkommer i ett dramatiskt skede är mindre genomarbetad och är mer överdriven. Dessa överdrifter får större plats när tidspressen är påtaglig och när det är problematiskt att kontrollera vad som egentligen pågår. Något som kännetecknar de flesta akuta situationers mer intensiva skeden är att nyhetsrapporteringen för det mesta förstärker det redan dramatiska och låter mindre grundläggande spekulationer ta över när det är brist på ny information. När det kommer till den tidpunkt då redaktioner inte längre väljer att 39 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.21 (Hämtad 2015-03-02). 40 Ibid 41 Ibid s.23 42 Ibid s.44 9 bedöma att hotet eller risken inte kan ses som någon avvikelse utan istället blir en normalitet minskas vanligen rapporteringens intensitet. Nyheter som kan upplevas som lönlösa upprepningar av tidigare händelser går snabbt från stora rubriker till små notiser. I detta skede då nyheterna kring krisen blivit en normalitet krävs det att nyheterna bryter mot ett regelbundet nyhetsmönster.43 Strömbäck menar att avvikelser, som oväntade eller sällsynta händelser i någon form alltid återkommer i nyhetsvärderingsmodeller. Negativa händelser och konflikter får därför vanligtvis ett högre nyhetsvärde än andra händelser. 44 Krig och katastrofer innebär avvikelse från vad som är “normal” nyhetsrapportering och därför blir medierapporteringen intensiv vid dessa händelser enda tills den punkt då konflikten betraktas som en normalitet. Hot, krig och katastrofer som upplevs som upprepningar av tidigare händelser går därför snabbt från stora rubriker till undangömda notiser.45 Därför blir sensationskravet stort för att få ett högre nyhetsvärde.46 5.1.2. Sensationsjournalistik Östgaard menar att alla nyheter innehåller någon typ av sensation. Sensationskravet gör att nyheter får ett högre värde om det skiljer sig från andra nyheter.47 Vad en sensation är kan vara svårdefinierat. När en nyhet är ny, oväntad och ovanlig kallas den vanligtvis en sensation och det är just detta som behövs i nyheterna för att få publikens uppmärksamhet.48 I det kommersiella samhället vi lever i idag, styrs medier, som nästan allt annat, av kapital. Värdet på en nyhet ökar med graden av sensation vilket i sin tur ökar försäljningssiffror. Detta påverkar i sin tur att journalister tar till språkliga verktyg och ”sensationerar” nyheter för att locka en stor publik. Exempelvis är det vanligt att journalister använder sig av värdeladdade ord för att förstora eller förstärka en sensation.49 Ord som är dramatiska och kan skapa associationer hos läsare förstärker ofta intrycket av händelsen. Exempel på dessa typer av ord kan vara “avrättning” och “halshuggning” eller “terror” och “bombdåd”.50 43 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.28 (Hämtad 2015-03-02). 44 Ibid s.21 45 Ibid s.28 46 Ibid s.23 47 Ibid 48 Ibid 49 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund, 2004 s.241-262 50 Lagerholm, Per, Stilistik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 s.94 10 5.2. Dagordningsteorin Från nyhetsvärdering kan det dras en parallell till dagordningsteorin som är utformad av Maxwell McCombs och Donald Shaw. Dagordningsteorin är en av de viktigaste och mest undersökta teorierna kring mediernas makt och teorin har sedan 70-talet haft ett stort inflytande i forskning.51 Dagordningsteorin belyser att medierna har makt över vad människor uppmärksammar och uppfattar som viktiga frågor. Det som är högt prioriterat av medierna blir därför högt prioriterat av publiken.52 Det går att urskilja tre olika typer av dagordningar inom teorin. Den politiska, allmänhetens och mediernas dagordning.53 Denna studie baseras på det sistnämnda, det vill säga mediernas dagordning. Dagordningsteorin har oavsett inriktning två nivåer. Den första nivån innefattar att medierna kan influera allmänhetens tankar och åsikter. Detta betyder att det finns kopplingar mellan det medierna uppmärksammar och lyfter fram och de frågor som människor anser vara betydande. Teorins andra nivå rör sig om hur medier uppmärksammar nyheter och hur allmänheten förstår och uppfattar dessa.54 Sammanfattningsvis kan den första nivån förklaras som vilka ämnen allmänheten tänker på medan den andra nivån mer berör vilka kännetecken av ämnena som allmänheten tänker på. 5.3. Medier och risker Det är allmänt känt idag att medierna är strategiskt viktiga i moderna krig. Stig Arne Nohrstedt och Rune Ottosen menar att förutom när det gäller krigsföring på marken, till havs och i luften, har även medierna blivit ett slagfält. Detta kan delvis förklaras av den dramatiska utvecklingen i mediesektorn, där allt fler medier och journalister konkurrerar om människors uppmärksamhet och åsikter.55 I studien The New Western Way Of War (2005) av Martin Shaw beskrivs det hur moderna krig bedrivs under en konstant övervakning från internationella organisationer, juridiska institutioner, medier och 51 McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 s.3 52 Ibid s.4 53 Ibid s. 20-21 54 Ibid s.4 55 Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.48-49 11 därmed hela det civila samhället. I och med detta följer inte bara fysiska risker med krig utan även alltmer politiska risker.56 Nohrstedt och Ottoson menar att trots att Shaw benämner hur mediesektorn globaliserats och att mediebevakningen idag inte begränsas av nationella gränser, som också på så sätt driver dessa politiska risker, går han konstigt nog inte närmare in på hur medierna genom manipulation iscensätter händelser och spekulationer i samband med moderna krig.57 Detta är dock det centrala i Simon Cottles teorier i samband med 9/11 attackerna i USA och det efterföljande “globala kriget mot terrorism”. Man menar att dessa attacker mot USA inte skulle haft något ändamål om de inte dragit till sig mediernas uppmärksamhet. De medierelaterade villkoren för hot i samhället har aldrig varit tydligare än i fallet med terroristattackerna vid 9/11.58 Teorin om risksamhället fokuserar på betydelsen av medier som arenor för politiserade konstruktioner av faror och risker.59 Forskning om kriskommunikationsprocesser menar att mediernas sätt att sprida information gör att rädsla blir ett dominerande samhällsperspektiv och ett sätt att se på livet. Medierna blir därmed avgörande för globala kriser och då konstruerar världen som en helhet.60 5.4. Sammanfattning av teoretisk ram Studiens teoretiska ramverk består främst av nyhetsvärdering som kopplas till perspektiv inom teorin såsom sensationsjournalistik, inriktning på hot, risker och kriser. Studien fokuserar även på dagordningsteorins tredje nivå, det vill säga mediernas dagordning. Slutligen berör studien även ett perspektiv på medier och risksamhället. 6. Tillvägagångssätt I avsnittet nedan beskrivs inledningsvis den metod som studien baseras på. Efter följer bland annat en beskrivning av material och tillvägagångssätt för studien, det vill säga själva operationaliseringen. 56 Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.48 57 Ibid s.50 58 Ibid s.51 59 Ibid s.70 60 Ibid 12 6.1. Metod En av de ofta använda metoderna i medie- och kommunikationsvetenskap är den kvantitativa innehållsanalysen.61 Typiskt för kvantitativa innehållsanalyser är att de är mycket strukturerade och systematiska.62 Metodens systematiska upplägg är en förutsättning om man vill öka möjligheten till att kunna dra generella slutsatser av resultatet. Den kvantitativa innehållsanalysen ämnar främst till att gå ifrån det enskilda och sträva mot det generella.63 Metoden är förtjänstfull när man vill göra en stor mängd material tillgängligt för analys och synliggöra generella mönster i studiens material.64 Metoden används till att hitta mönster i exempelvis artiklar, som kan jämföras med förekomsten av själva företeelsen ifråga i en omgivande verklighet.65 Det finns olika typer av innehållsanalyser och det går att skilja på kvantitativa och kvalitativa innehållsanalyser. Kvalitativa innehållsanalyser kan ibland refereras till textanalys eller diskursanalys, och metoden innefattar även väsentliga tillvägagångssätt som är centrala när det kommer till att samla och undersöka data som är bundna till allmänhetens värderingar, uppfattningar och handlande.66 Denna studie kommer genomföras med en kvantitativ innehållsanalys med motiveringen att metoden är den mest gynnsamma utifrån dess effektivitet.67 Den kvalitativa metoden hade haft en större relevans om denna studie hade fokuserat på publikperspektiv. I denna studie är den kvantitativa metoden mer fördelaktig att utgå från då studien baseras på en stor mängd material. Målet med metoden är att synliggöra möjliga mönster, finna svar på studiens hypoteser och för att effektivisera sättet att behandla materialet genom sifferkoder.68 Dessa sifferkoder behandlas i ett kodschema. Att skapa ett kodschema i samband med en kvantitativ innehållsanalys innebär att bestämma vad som ska räknas med i studien. Studiens fullständiga kodschema redovisas i Bilaga 1. 61 Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s. 38(Hämtad 2015-04-07) 62 Ibid 63 Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund, 2000 s.111 64 Ibid s.62 65 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 s.52 66 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s.99 67 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 s.114 68 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s.157 13 6.1. Material Likt alla mediestudier krävs det att innehållet i något avseende bör avgränsas. Som redovisas nedan har det gjorts fyra avgränsningar i studien, som samtliga har vägletts av två ambitioner. Den första ambitionen är att studera hur och på vilket sätt svensk dagspress har rapporterat om kriget i Syrien och genom det få en täckande bild av vilka aspekter av kriget som har fått högst nyhetsvärde. Den andra ambitionen innebär att se möjliga mönster och avvikelser i rapporteringen som sedan kommer att kopplas till relevanta teorier för studien. 6.1.1. Val av medier De medier som berörs i denna studie är dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter då de är de två största i Sverige, både när man ser till upplagor och läsarantal.69 Det hade även varit relevant och av intresse att undersöka kvällstidningar, för att möjligtvis urskilja skillnader om vilka aspekter dagspress respektive kvällspress väljer att lyfta fram. Dock kommer denna studie endast att fokusera på dagspress. 6.1.2. Val av medieinnehåll Materialet kommer att samlas in via en sökning i tidsskriftsökmotorn Retriever. Sökningen avser enbart tryckt press. I båda dagstidningarna studeras enbart artiklar och notiser. Allt som inte kan räknas som nyhetsjournalistiskt medieinnehåll så som reportage, krönikor, ledare bortfaller. Detta då studien i högsta grad ska sträva efter att få en sådan bred överblick av nyhetsrapporteringen som möjligt och då den syftar till att vara fri från påverkan av personliga vinklingar. Eftersom ingresser och rubriker ska förmedla det viktigaste i en artikel är det dessa som främst kommer att studeras i texterna.70 Dock görs en överblickande läsning i brödtexten för att kontrollera att artikeln berör ämnesinnehållet och Syrien. I notiser analyseras rubrik och hela dess kortfattade text. 6.1.3. Val av sökord Det ord som kommer att användas i sökningen i Retriever är enbart “Syrien*”. I sökningen används en asterisk som gör att sökningen även innefattar böjningar av sökordet. Sökningen avser hela artikeln eftersom sökordet inte alltid förekommer i just 69 http://www.ts.se/media/1020/ts-tabeller.pdf (Hämtad 2015-17-3). Journalistförbundet. Publicitetsregler. https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-for-press-radio-ochtv/publicitetsregler (Hämtad 2015-03-18). 70 14 rubriker och ingresser. Detta görs för att inkludera alla artiklar som kan relateras till Syrienkatastrofen. För att tydliggöra behöver Syrien inte nämnas i rubrik och ingress för att räknas med i studien men endast rubrik och ingress är det som studeras. De artiklar och notiser som på något sätt inte kan kopplas till Syrienkatastrofen kommer att räknas bort. Det är här viktigt att påpeka att bortfall som görs i sökningen, sker via våra egna värderingar vilket gör att resultatet skulle därmed kunna bli förändrat med andra författare. 6.1.4. Val av tidsperiod Kriget i Syrien har pågått sedan mars 2011 och pågår fortfarande. Sökperioden för studien begränsas till det senaste året med start 2014-03-01 med slutdatum 2015-03-01. Denna period har valts för att uppnå ett sådant relevant och aktuellt resultat som möjligt. Sammanfattningsvis inkluderar denna studie ett års nyhetsjournalistisk medierapportering om kriget i Syrien, i de två ledande svenska dagstidningarna. Det ger som nedan kommer att visa, en stor mängd insamlat material att undersöka och en grundlig bas att stå på när slutsatserna ska dras. 6.1.5. Omfång Studiens empiriska material består av artiklar och notiser i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Sökperioden avser 2014-03-01 till och med 2015-03-01. Det empiriska materialet har samlats in via tidskriftssökmotorn Retriever. Omfånget utgörs av totalt 642 studerade texter, varav 299 i Svenska Dagbladet och 343 i Dagens Nyheter. Nedan visas en tabell över alla texter som framkom via sökningen i Retriever, fördelat i genre och tidning. Tabell 1. Studiens samtliga texter fördelat på genre och tidning. Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Totalt Artikel 203 189 392 Notis 140 110 250 Annat 505 673 1178 Som tydligt visas i Tabell 1, framkom det genom sökningen ett stort antal texter som inte kunde ses som nyhetsjournalistiska, det vill säga krönikor, ledare och reportage. 15 Dessa kommer som tidigare nämnt inte att studeras. Dock kommer det faktum att det finns ett sådant pass stort antal texter som inte kan räknas som nyhetsjournalistiska, kortfattat att diskuteras i studiens slutgiltiga analys. Nedan i Tabell 2 redovisas de texter som studien avser att studera, fördelat i enhet och antal. Tabell 2. Antal texter som ska studeras. Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Totalt 343 299 642 Antal Som kan avläsas i Tabell 2 hade Dagens Nyheter störst omfattning av artiklar och notiser rörande kriget i Syrien. Dock var skillnaden mellan dagstidningarna inte särskilt markant. I studiens resultat- och analysdel kommer båda dagstidningarna att sammanställas och räknas ihop. 6.1.6. Val av variabler Nedan presenteras hur studiens kodschema är uppbyggt i form av enhet, variabler och variabelvärden. Kodschemat och dess innehåll är utformat utifrån studiens centrala teorier, rapporter och forskning angående tidigare krigsrapportering. Kodschemat består av tre begrepp; enhet, variabel och variabelvärde. Dessa bidrar gemensamt till att undersöka materialet.71 Enhet står för undersökningsobjekt och denna studie har två undersökta enheter, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Frågor som ställs till materialet är en variabel och svaret på dessa är variabelvärden.72 Första variablerna i kodschemat utgörs för att identifiera vilken artikel det gäller, vilket datum den är publicerad och när kodningen genomförts. Nästa variabel innefattar notering av artikelns rubrik. Därefter följer variabler med variabelvärden som möjliggör till eventuella svar för studiens frågeställningar. För att kunna mäta olika händelsers nyhetsvärde delas texterna upp i olika artikeltyper, notiser och nyhetsartiklar. 71 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s.158 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 s.108 72 16 Nyhetsartiklar har oftast ett högre nyhetsvärde än det som förmedlas i korta notiser.73 Detta blir viktigt att ta hänsyn till vid analyseringen av materialet. Nästa variabel belyser artikelns dominerande ämnesinnehåll. Det vill säga vilket ämne som artikeln/notisen behandlar. I krig finns det många olika aspekter som dagstidningarna kan välja att rapportera om. Innan val av variabelvärden till denna variabel har det därför genomförts en överblick på artiklar i tidskriftssökmotorn Retriever och på andra vetenskapliga texter som berör krisen, för att få en insikt om vilka ämnesinnehåll som berörs eller möjligtvis kan beröras. Även studiens teorier har legat till grund för valet av variabelvärden till dominerande ämnesinnehåll, då dessa kan ge en förklaring till eventuella framkomna mönster. Det har strävats efter att ha ett brett urval av variabelvärden, i detta fall ett brett urval av ämnen som rapporteringen möjligen kan beröra. Det för att uppnå en sådan heltäckande bild av rapporteringen som möjligt. Det har tillagts en kategori ”övrigt” som finns till om en notis eller artikel är svårplacerad. Nästa variabel finns för att hitta eventuella värdeladdade ord i artiklarnas/notisernas rubriker. Värdeladdade ord används vanligen i samband med nyheter kring hot och kriser. Vad som anses som värdeladdade ord i denna studie är alla ord som på något sätt kan upplevas som väldigt starka och målande. Exempel på värdeladdade ord i studien är; frihet, hot, död, kris och så vidare. Alla ord som på något sätt går att koppla till huvudorden kommer att räknas med i studien. Den sista variabeln avgör artikeln/notisens valens. Enligt studiens teorier antyds det att negativa händelser har ett högre nyhetsvärde än positiva händelser.74 Det blir därför relevant att studera artiklarnas valens, det vill säga vilken ton artikeln förmedlar till läsaren. Det kan förekomma att artiklar varken förmedlar negativ eller positiv valens, därför har variabelvärdet “ej tydligt” lagts till. 6.2. Validitet och reliabilitet Två begrepp som blir centrala vid bedömningen av metodkvaliteten i samhällsvetenskapliga undersökningar är validitet och reliabilitet.75 Begreppet validitet 73 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 s.53 74 Ibid 75 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s. 120 17 innebär i vilken grad undersökningens utformning ger relevanta insikter om den övergripande frågeställningen. Reliabilitet handlar om databehandlingen är pålitlig. Hög validitet och reliabilitet anses vara en förutsättning för att möjliggöra allmänna slutsatser av analysresultaten.76 För att öka studiens validitet så lades innan den empiriska undersökningen en stor andel tid på att studera tidigare forskning, i syfte att se vad som kunde anses vara relevant att undersöka vid rapportering av krig. För att öka studiens reliabilitet utfördes kodningen av oss som uppsatsförfattare alltid tillsammans för att undvika risken av felkodning och olika bedömningar. 77 Det genomfördes även ett antal testkodningar för att avstämma att det inte förekom artiklar och notiser med dominerande ämnesinnehåll som inte var medräknade som variabelvärden i kodschemat. I testkodningen upptäcktes två ämnesinnehåll som var relevanta att addera till kodschemat. Dessa lades till innan den slutgiltiga kodningen. 6.3. Problem på vägen Nyheter som framställs i stora rubriker och på framsidor har vanligtvis ett högt nyhetsvärde.78 Vid studiens början var tanken att förutom att undersöka vilka ämnesinnehåll som lyftes i rubriker och ingresser, även studera vilka artiklar/notiser som syntes på framsidan. Detta för att få en ännu tydligare bild av vilka aspekter från kriget i Syrien som värderades högre. Dock insågs det vid testkodningen att det fanns en problematik i att se över vilka texter som hamnade på framsidan. Tidskriftssökmotorn kunde inte på ett tydligt sätt visa vilka nyheter som fanns på framsidan, därför valdes notering av nyhet på framsida bort. Detta för att undvika ett missvisande resultat. Studien förlitar sig istället på att de ämnesinnehåll som är de mest omskrivna är de som antagningsvis har det högsta nyhetsvärdet i svensk dagspress. 7. Resultat Nedan redovisas resultatet av de mest framträdande dragen som framkom i den empiriska studien. Resultaten presenteras delvis genom figurer men även i text och redovisas i ordningen av studiens frågeställningar. Redogörelsen av resultaten beskriver hur och på vilket sätt kriget i Syrien belyses i svensk dagspress. 76 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 s. 120 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 s.57 78 Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012. http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob er_2012.pdf s.7 (Hämtad 2015-03-11). 77 18 Av de 1820 texter som förekom i sökresultatet var 1178 texter inte av nyhetsjournalistisk typ, det vill säga krönikor, ledare, reportage och krönikor. Dessa har uteslutits från undersökningen. Av de återstående 642 nyhetstexter som har publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under perioden 1 mars 2014 till 1 mars 2015, var 392 av dessa artiklar och 250 av dem notiser. De dominerande ämnesinnehåll som fått flest artiklar och störst fokus i svensk dagspress var stridande parter som till största delen bestod av IS/Isis-nyheter, följt av de som handlade om svensk inblandning som främst berörde terrorister och anlända flyktingar. Även nyheter som handlade om terrorism/terrordåd fick ett stort utrymme, följt av humanitärt lidande som till största delen handlade om flyktingströmmar från kriget. (Se Figur 1) 180 162 160 Antal ar2klar 140 120 100 80 90 83 67 60 40 20 53 38 1 3 17 22 33 6 7 31 5 8 7 9 0 Figur 1. Dominerande ämnesinnehåll. Sammanlagt notiser och artiklar. (n=642) Som kan avläsas i Figur 1 fick stridande parter sammanlagt 162 artiklar, vilket motsvarade hela 25 procent av alla texter, varav 133 stycken av dessa handlade om terrorgruppen IS/Isis. Texter som handlade om svensk inblandning i kriget fick 90 artiklar och stod därmed för 14 procent av alla texter. Nyheter som berörde terror och terrorism överlag fick även mycket fokus med 83 artiklar, som motsvarade nästan 13 procent. Det humanitära lidandet fick 67 artiklar, alltså strax över 10 procent av alla texter. Studiens teorier menar att en nyhet som har högt nyhetsvärde får mycket 19 uppmärksamhet och många artiklar. Utifrån detta kan det konstateras att dessa nämnda ämnesinnehåll har ett relativt högt nyhetsvärde i rapporteringen av kriget, dock vissa högre än andra. Vissa ämnesinnehåll är inte i närheten av att få samma uppmärksamhet som en del andra aspekter av kriget. Exempelvis nyheter kring mänskliga rättigheter, fredsförhandlingar, religion och etnicitet har knappt fått några artiklar alls och kan därmed konstateras ha ett relativt lågt nyhetsvärde i nyhetsrapporteringen. Enligt de bedömningar som gjorts för denna studie angående nyhetsvärde, kan det konstateras att nyhetsartiklar har ett högre nyhetsvärde än notiser. Nedan i Figur 2 visas Antal ar2klar en fördelning på notiser och nyhetsartiklar för dominerande ämnesinnehåll. 120 100 80 60 40 20 0 Ar2klar No2ser Figur 2. Dominerande ämnesinnehåll. Fördelning mellan artiklar och notiser. (n=642) Som kan avläsas i Figur 2 så har de flesta ämnesinnehåll fler nyhetsartiklar än notiser. Det som är det mest avvikande är att dödssiffror främst presenteras i form av notiser. Hela 32 av 38 nyhetsartiklar var notiser när dödsiffror belystes. Om notiser har ett lägre nyhetsvärde än nyhetsartiklar kan det konstateras att nyhetshändelser som innehåller dödsiffror får ett mycket lågt nyhetsvärde i rapporteringen av kriget. Det bekräftas även att stridande parter, som består främst av IS/Isis-nyheter har ett högt nyhetsvärde då 109 texter av 162 var nyhetsartiklar. Även svensk inblandning har ett högt nyhetsvärde då 67 av 90 texter var nyhetsartiklar. Utifrån de redovisade resultaten i Figur 1 och 2 är det alltså möjligt att konstatera vilka slags aspekter av kriget i Syrien som har fått högst nyhetsvärde. 20 Värdeladdade ord i rubriker studerades för att se hur och på vilket sätt kriget har framställts. Det blev väldigt tydligt att det ofta förekom ett eller flera ord i rubriken som kunde tydas som värdeladdat i någon mån. Totalt sett hade 499 av 642 artiklar och notiser minst ett värdeladdat ord i rubriken. Det var vanligt att rubriken innehöll ord som kunde kopplas till hot, då de förmedlades i hela 20 procent av alla rubriker. Även ord som kunde refereras till katastrof/kris och död förekom ofta. Det fanns även en stor andel ”övrigt-ord” som inte kunde kategoriseras men som upplevdes som mycket värdeladdade. Värdeladdade ord som kunde refereras till fred/frihet utgjorde bara 3 procent av alla rubriker. 22 procent av rubrikerna innehöll inte något tydligt värdeladdat ord. (Se Figur 3). Död Frihet/Fred RäAvisa Hat Hot Katastrof/Kris Övrigt Inget Figur 3. Fördelning av värdeladdade ord i rubriker. (n=642) På vilket sätt aspekter av kriget framställs avgörs även av valensen. Nedan i Figur 4 redovisas fördelningen av valensen på samtliga studerade artiklar. 21 Posi2v Nega2v Ej tydlig/Neutral Figur 4. Fördelning av valens. (n=642) Som visas i Figur 4 så var artiklar med en negativ valens de mest omfattande då de motsvarade hela 66 procent av alla texter. Det fanns 8 procent artiklar med en positiv valens och 26 procent artiklar som antingen hade en neutral ton eller var svårtydlig. För att urskilja om det fanns några tydliga mönster eller avvikelser i rapporteringen studerades publiceringsfrekvensen under sökperioden. (Se Figur 5). 90 80 Antal ar2klar 70 60 Ar2klar 50 No2ser 40 Totalt 30 20 10 0 Mar Apr Maj Jun jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Figur 5. Publiceringsfrekvens. (n=642) 22 Som kan avläsas i Figur 5 skiftade antalet nyhetsartiklar avsevärt under vissa perioder. Om man ser på den totala rapporteringen går frekvensen från att vara ganska låg från mars till och med maj 2014. Intressant under denna period är att notiser överväger rapporteringen. Från dessa månader med en relativt låg publiceringsfrekvens så ökar rapporteringen drastiskt under juni. Här blir antalet nyhetsartiklar högt medan notiserna minskar något. I juli minskar rapporteringen avsevärt återigen och ökar sedan igen under augusti. Vid början på 2015 blir det intressant att se att rapporteringen skjuter i höjden efter en längre minskning av artiklar. 8. Analys I detta avsnitt kommer de resultat som framkom i undersökningen att analyseras utifrån studiens teoretiska ramverk. I den empiriska undersökningen studerades tidningarna enskilt men har sammanslagits för att ge en total och mer omfattande bild av hur kriget i Syrien har gestaltats i svensk press. Resultatet har tillsammans med studiens teorier, bidragit till att besvara de huvudsakliga frågeställningarna. Det framkom att tidningarna inte visade på några större skillnader när det gällde omfång. Under sökperioden hade det publicerats flest texter i Dagens Nyheter men skillnaden mot Svenska Dagbladet var inte särskilt markant, då båda dagstidningarna i stort sätt hade samma antalsfördelning på artiklar och notiser. Här är det viktigt att påminna om att vissa typer av artiklar, såsom debattartiklar, krönikor och ledare har sållats bort i urvalsförfarande, vilket har påverkat artikelomfånget till en stor grad. Det faktum att det finns ett sådant pass stort antal texter om kriget i Syrien, som inte kan räknas som nyhetsjournalistiska artiklar är uppenbarligen något som bör studeras närmare och diskuteras. I denna analys läggs dock diskussionen på de publicerade texter som har räknats som nyhetsrelaterade. 8.1. Högst nyhetsvärde i rapporteringen Denna studie har till största delen ämnat till att ta reda på vilka aspekter av kriget i Syrien som har fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress. 23 Vad får vi veta och vad får vi inte veta? Detta är frågan Einar Östgaard ställer och menar att medierna enbart kan rapportera om en liten del av allt som händer.79 Det är ett faktum att en del nyheter har lättare att få ett högre nyhetsvärde.80 Nyhetsvärdet avgörs även av hur många som nyheten berör och desto fler människor som påverkas av en händelse, desto högre blir nyhetsvärdet. För att nyheten ska anses ha ett högt nyhetsvärde krävs även viktighet och betydelse.81 Kriget i Syrien är en stor humanitär katastrof som utan tvekan har påverkat flera miljoner människors liv och krisen bör definitivt vara av största vikt och betydelse för omvärlden. Vilka aspekter av ett sådant omfattande krig har genom kvantitet i rapporteringen hamnat i allmänhetens ljus och varför? Innan detta ska diskuteras blir det viktigt att påpeka; vad medierna vanligen lyfter fram till allmänheten kan vara påverkat av flera olika nivåer.82 Det vill säga, vad som belyses i medierna gällande krigsrelaterade nyheter, styrs inte enbart av medierna själva utan påverkas även av andra faktorer. Exempelvis är det inte ovanligt att nyhetsrapporteringen “stryps” i och med strikt nationell politik.83 Som resultatet visade låg fokus på vissa delar av kriget medan andra aspekter endast förekom ett fåtal gånger. Terrorrelaterade nyheter tog upp en stor plats i rapporteringen och det publicerades absolut flest artiklar om terrorgruppen IS/Isis. Vad beror detta på? Wilbur Schramm menar att medier enbart rapporterar om det som de tror det finns ett intresse för hos publiken.84 Terrornyheter är vanligtvis extrema och kan anses vara skrämmande och uppenbarligen intresseväckande. Jesper Strömbäck och Lars Nord menar vidare att hur stor uppmärksamhet en nyhet får och hur mycket plats den får i medierna avgörs utifrån hur många som berörs av nyheten, men även av hur extrem själva händelsen är. Terrornyheter berör ofta många människor, samtidigt som det innebär en avvikelse från vad som kan ses som “normal” nyhetsrapportering. Detta gör i det stora hela att terrorrelaterade nyheter får ett mycket högt nyhetsvärde, i alla fall vid rapporteringen av ett utdraget krig. När en kris har pågått under lång tid kan den övergå till att betraktas som en normalitet. Om publiken tröttnar på den fortgående, upprepande 79 Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968 s.7 80 Ibid s.8 81 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.21 (Hämtad 2015-03-02). 82 Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 s.35 (Hämtad 2015-04-07) 83 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014 http://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Media/Krig-och-media/ (Hämtad 2015-03-06). 84 Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968 s.26-27 24 nyhetsrapporteringen kan lösningen bli att lägga fokus på de faktorer som är sensationerande. På så sätt upprätthålls även uppmärksamheten kring krisen. Dock måste det här tas hänsyn till att vid vissa tidpunkter är terrorhändelser möjligtvis den enda information som når medierna och att det inte finns andra aspekter att belysa för tillfället. Krigets mänskliga lidande blev till en viss del uppmärksammat i rapporteringen, främst med inriktning på flyktingströmmar. Tidigare forskning menar att när det kommer till mediers rapportering om kriser som pågått under en lång tid finns det vanligtvis stora svårigheter med att upprätthålla uppmärksamheten på de ursprungliga problemen. Trots att det mänskliga lidandet förvärras och fortgår, tappar dessa händelser sitt nyhetsvärde.85 Dock, som tidigare undersökningar pekar på behövs ett stort fokus på det humanitära lidandet för att upprätthålla allmänhetens kunskap om vad som verkligen sker i kriget.86 Enligt teorier blir allmänheten mycket influerad om vad man anser som viktiga frågor angående en katastrof/kris. Det som är högt prioriterat av medierna blir högt prioriterat av allmänheten. Utifrån ett kritiskt perspektiv skapas frågan; Sju miljoner är på flykt och krisen är påväg att bli en av världshistoriens största humanitära katastrofer, så varför är inte denna fråga av högsta prioritet i svensk press? Varför är det inte ”Det fortsatta humanitära lidandet” som dominerar rubrikerna? Finns det andra aspekter av kriget som ska ha ett högre nyhetsvärde än detta? Det finns säkert många förklarande svar på varför det ser ut såhär. Men resultatet visar klart och tydligt att andra nyheter idag har ett högre nyhetsvärde än den enorma humanitära katastrof som följer av kriget. Varför nyheter som hade en koppling till Sverige fick en stor uppmärksamhet kan ha att göra med att nyhetsvärdet ökar när det kommer till nyheter som har en geografisk närhetskänsla. Flera medieforskare är överens om att nyhetsvärdet ökar om allmänheten kan identifiera sig med krisen på något sätt och om det finns någon typ av geografisk närhetskoppling.87 Även sensationskravet är viktigt för att en nyhet ska få ett högt nyhetsvärde.88 Vid avlägsna krig med upprepade nyhetshändelser betraktas en del 85 Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012. http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/kriserna_svenskarna_glomt_oktob er_2012.pdf s.7 (Hämtad 2015-03-11). 86 Ibid s.3 87 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.23 (Hämtad 2015-03-02). 88 Ibid 25 nyheter inte längre som sensationerade, vilket kan förklara att 499 av 642 texter innehöll minst ett ord som i någon mening kunde upplevas som värdeladdat. Studiens teorier menar att det inte är ovanligt att nyheterna överdrivs med hjälp av värdeladdade ord som stärker den dramatiska känslan på artikeln. 8.2. Gestaltningen av kriget Vidare går det att förklara den stora omfattningen av värdeladdade ord genom att det krävs starka, dramatiska ord för att på ett sanningsenligt sätt spegla krigets nyheter. Som den empiriska studien också visade var det främst hot- och dödsrelaterade ord som förekom i rubrikerna. En annan anledning till att rapporteringen ser ut såhär kan även grundas i att vi lever i ett kommersiellt samhälle där medierna styrs av kapital. Att tidningar vill sälja stora antal nummer, kan på många sätt göra att de tar till språkliga verktyg och ”sensationerar” nyheter. Detta kan i sin tur bidra till att medierna målar upp kriget i ett felaktigt ljus. Vad man måste komma ihåg är att medierna alltid kan göra allt som finns i dess makt för att locka en stor publik.89 Hur vet vi egentligen att den bild allmänheten får om ett avlägset krig genom medierna, verkligen överensstämmer med verkligheten? Att valensen var överhängande negativ kan bero på att nyheter i samband med krig sällan är positiva i praktiken. Men att valensen upplevs som negativ i sådan stor omfattning kan även ha att göra med, som studiens teorier antyder, att negativa nyheter har ett högre nyhetsvärde än de positiva.90 Att rapporteringen förmedlar en ständigt negativ bild av ett krig har en påverkan på hur allmänheten upplever och tänker kring händelsen. Vad har detta för betydelse i det stora hela? Om medierna ständigt sänder ut negativa nyheter som sprider exempelvis skräck, så producerar de också en rädsla till allmänheten.91 Medierna har då en makt över vad människor vet om saker och ting och därmed vad de uppfattar som viktiga frågor. Om det främst rapporteras om terror är det även terror som hamnar på allmänhetens samtalsagendor och blir det som anses som 89 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund, 2004 s.241-262 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.21 (Hämtad 2015-03-02). 91 Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.70 90 26 viktigt.92 Problemet är dock inte att terrornyheter får stort fokus, den rapporteringen behöver uppenbart förmedlas. Det problematiska blir att andra viktiga aspekter, såsom humanitärt lidande och andra mänskliga frågor, hamnar i skuggan. 8.3. Mönster i rapporteringen Hela 39 procent av texterna som berörde kriget var i form av notiser. En undersökning från 2012 bevisade att den svenska befolkningen hade stor kännedom om Syriens humanitära katastrof, vilket förklarades med att medierna hade förmedlat tydlig information och bakgrund. I notiser finns inte plats för bakgrund och om då notiser används i så stor omfattning, kan detta tyda på att ”kriget i Syrien” inte längre har lika högt nyhetsvärde som tidigare. Nyheter om dödsiffror förekom övervägande i korta notiser. Det kan tyckas att dödssiffror bör få ett ännu högre nyhetsvärde på grund av att dödssiffrorna faktiskt fortsätter stiga. Rapporteringen pendlade drastiskt i omfattning mellan vissa perioder. Tidigare forskning menar att intensiteten minskar när redaktionen bedömer krisen som en normalitet.93 Men det blev tydligt att rapporteringen även ökade drastiskt under vissa perioder. Detta kan ha att göra med att den internationella närvaron stundtals är osynlig, vilket gör att det kan finnas svårigheter med att framföra pålitlig information om vad som sker, och när det väl finns information blir det istället publiceringshysteri.94 En hypotes till detta kan vara att nyhetsredaktionen väljer att “ligga lågt” med rapporteringen under vissa perioder när de anser att krisen har blivit en normalitet, och att de sedan rapporterar intensivt för att händelserna ska verka ”oväntade” och “nya”. 9. Slutsats Denna studie syftade till att undersöka hur den svenska pressens nyhetsrapportering sett ut gällande avlägsna krig, i studiens fall kriget i Syrien. Undersökningsperioden var mellan 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien baserades på två av Sveriges största dagstidningar. Det genomfördes en kvantitativ innehållsanalys där sammanlagt 642 92 McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 s.4 93 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 s.28 (Hämtad 2015-03-02). 94 Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10). 27 texter studerades. Gestaltningen analyserades främst utifrån rubriker och ingresser, på dominerande ämnesinnehåll, valens och värdeladdade ord. Det har blivit tydligt att den svenska dagspressens rapportering av kriget i Syrien lägger mycket fokus på terrorrelaterade händelser, främst gällande terrorgruppen IS/Isis. Fokus har även legat på nyheter som har en koppling till Sverige och till en viss del på det humanitära lidandet. Det har som studiens teorier menar, även i denna studie bevisats att negativa händelser har ett högre nyhetsvärde än positiva nyheter. Vad medierna lägger på dagordningen och ger högst nyhetsvärde är det allmänheten vet och kommer ihåg. Så trots att det mänskliga lidandet får en viss uppmärksamhet, hamnar ändå denna viktiga fråga i skuggan på grund av terrornyheternas rampljus. Det går även att konstatera att medierna nästintill alltid förmedlar en negativ bild av krisen, oavsett om det handlar om terrorrelaterade händelser, mänskligt lidande, svensk inblandning i kriget eller någon annan aspekt. Det har blivit tydligt att pressen till viss del har försökt att upprätthålla uppmärksamheten på kriget trots att det inte alltid funnits nyheter med högt nyhetsvärde att rapportera om. De gånger nyhetsartiklarna har minskat, antagligen på grund av brist på information, har notiser ändå fortsatt att publiceras. Sammanfattningsvis kan det konstateras att i och med avlägsna krig som det i Syrien, är det terrorrelaterade nyheter som prioriteras på mediernas dagordning och har det högsta nyhetsvärdet. Ett bra exempel på mediernas relation till terrorism utifrån en av studiens teorier är den 11 september 2001. Det finns inget datum som någonsin fått en sådan världsomfattande klang i medierna som när terrorister angrep USA.95 Det spekuleras i att den 11 september aldrig hade skett om medierna inte hade funnits och speglat händelserna till omvärlden.96 Slutfrågan blir; om medier skulle utesluta eller minska belysningen av terror, hade krigen fortsatt pågå i samma utsträckning? Antagligen inte. Det har tidigare i studiens teorier antytts att medierna är med på slagfältet i moderna krig. Genom denna studie kan det konstateras att medierna är med på slagfältet mer än vad vi någonsin kan tro. 95 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2002). Tio dagar som skakade världen [Elektronisk resurs] : en studie av mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar s.8 (Hämtad 2015-04-07) 96 Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 s.51 28 10. Vidare forskning Under studiens gång har flera aspekter uppdagats som vi önskat att det funnits tid till att utforska och undersöka vidare. Dock har vi behövt begränsa oss och fokusera på denna studies frågeställningar. I detta avsnitt kommer några av dessa uppkomna aspekter att framföras, för att ge exempel till fortsatt forskning inom området. De svenska tidningsläsarnas uppfattning av kriget formas genom pressens val av fokus. Denna studie har främst syftat till att studera vilka ämnen som fått mest fokus och därmed högst nyhetsvärde i svensk dagspress, gällande kriget i Syrien. Till att börja med skulle det vara av intresse att inkludera kvällstidningar till studien, för att se om både omfång, vilka ämnen som belyses mest och innehåll skiljer sig. Ytterligare så skulle tv- och radiomediet behöva granskas för att se om rapporteringen ser annorlunda ut jämfört med press. Då denna studie har varit av kvantitativ typ krävs det även en mer kvalitativ djupdykning i rapporteringen. Det är exempelvis konstaterat att det skrivs mycket om terror och IS/Isis men vad är det egentligen som förmedlas på djupet? Vad är det för bilder som uppstår av rapporteringen kring vissa ämnen egentligen? Förslagsvis skulle en diskursanalys kunna vara av relevans. Vidare vore det även intressant att studera det stora antalet icke nyhetsjournalistiska texter som bortföll i denna studie. Detta skulle ge en bredare bild av hur medierna porträtterar krig. Vid en sådan studie skulle möjligtvis resultatet av den empiriska undersökningen då se annorlunda ut. Framställs möjligen det humanitära lidandet mer i reportageform och belyses andra aspekter av kriget på djupet utifrån krönikor, ledare och så vidare? Det skulle vidare vara intressant att ta reda på hur rapporteringen ser ut på internet och i digitala kanaler för att sedan kunna urskilja skillnader och likheter med hur rapporteringen ser ut i de traditionella massmedierna. Slutligen skulle det även vara av intresse och även av stor relevans i den digitala tid vi lever i, att se om och hur sociala kanaler har blivit en arena för terrorgrupper att kommunicera till allmänheten. 29 Referenser McCombs, Maxwell, Shaw, Donald Lewis & Weaver, David (red.), Communication and democracy: exploring the intellectual frontiers in agenda-setting theory, Erlbaum, Mahwah, N.J., 1997 Lagerholm, Per, Stilistik, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2008 Østgaard, Einar, Nyhetsvärdering: [massmedia och nyhetsförmedling, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1968 Nohrstedt, Stig Arne & Ottosen, Rune, New wars, new media and new war journalism: professional and legal challenges in conflict reporting, Nordicom, Göteborg, 2014 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.), Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund, 2004 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.), Metoder i kommunikationsvetenskap, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2010 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005 Østbye, Helge, Metodbok för medievetenskap, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 Elektroniska källor Nord, Lars & Strömbäck, Jesper, Hot på agendan [Elektronisk resurs] : En analys av nyhetsförmedling vid risker och kriser, Krisberedskapsmyndigheten, Stockholm, 2005 (Hämtad 2015-03-02). Läkare Utan Gränser. Kriserna svenskarna glömt. 2012. http://www.lakareutangranser.se/sites/www.lakareutangranser.se/files/attachments/krise rna_svenskarna_glomt_oktober_2012.pdf (Hämtad 2015-03-11). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fördjupning Syrien. 2014 http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 201503-06). Globalis. Syrien. 2014. http://www.globalis.se/Konflikter/Syrien (Hämtad 2015-03-10). http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Syrien/Fordjupning-Syrien/ (Hämtad 201503-06). Utrikespolitiska institutet. Aktuell politik. 2015. http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Syrien/Aktuell%20politik (Hämtad 2015-0311). Folke bernadotte Akademin. Islamiska staten i Irak och Syrien: heligt raseri och dödlig terror. 2014 https://www.fba.se/PageFiles/24438/Islamska%20staten%20i%20Irak%20och%20Syrie n%20-%20heligt%20raseri%20och%20dödlig%20terror.pdf (Hämtad 2015-03-05). Nord, Lars, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper, Från osäker källa [Elektronisk resurs] : bevakningen av Irakkriget i svenska medier, Krisberedskapsmyndigheten, 2003 (Hämtad 2015-04-07) Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2002). Tio dagar som skakade världen [Elektronisk resurs] : en studie av mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i Afghanistan hösten 2001. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar s.11 (Hämtad 2015-04-07) http://www.ts.se/media/1020/ts-tabeller.pdf (Hämtad 2015-03-17). Journalistförbundet. Publicitetsregler. https://www.sjf.se/yrkesfragor/yrkesetik/spelregler-for-press-radio-ochtv/publicitetsregler (Hämtad 2015-03-18) Bilagor Bilaga 1. Kodschema Enhet A. Dagens nyheter B. Svenska Dagbladet Variabler (V) med variabelvärden: V1. Artikel ID: A+ siffra i nummerordning för enhet 1 B+ siffra i nummerordning för enhet 2 V2. Kodardatum: år + månad + dag V3. Publiceringsdatum: år + månad + dag V4. Artikeltyp 1. Nyhetsartikel (analyserar) 2. Notis (analyserar) 3. Krönika, reportage, ledare (ej analys, räknas bort) V5. Rubrik på artikel (ej på framsida) V6. Dominerande ämnesinnehåll 1. Stridande parter 1.1 IS, Isis, Islamska Staten 1.2 Assadregimen 1.3 Fria syriska armen (FSA) 1.4 Annat 2. Terrordåd/terrorism 2.1 Bombning 2.2 Avrättning 2.3 Kidnappning 2.4 Annat 3. Humanitärt lidande 3.1 Flyktingar 3.2 Sjukdom 3.3 Fattigdom 3.4 Svält 3.5 Annat 4. Mänskliga rättigheter 5. Död/dödssiffror 6. Militär 7. Fångenskap 8. Internationell politik 9. Syriansk politik 10. Svensk inblandning 10.1 Politiskt 10.2 Journalister 10.3 Flyktingar och människor 10.4 Terrorister 10.5 Annat 11. Journalister i kriget 12. Internationella reaktioner 12.1 FN 12.2 EU 12.3 Övriga 13. Internationell inblandning i kriget (Irak, Iran, Kina, Ryssland, Libyen, Saudiarabien, Qatar, Turkiet, Jordan, USA, etc.) 14. Fred/fredsförhandlingar 15. Protester och demonstrationer 16. Konflikten, kriget, krisen (överlag) 17. Religion och etniska minoriteter 17.1 Sunni- och shiamuslimer 17.2 Annan 18. Övrigt V7. Värdeladdade ord i rubrik 7.1 Död (ord som kan kopplas till död) 7.2 Frihet, fred (ord som kan kopplas till frihet, fred) 7.3 Rättvisa (ord som kan kopplas till rättvisa) 7.4 Hat (ord som kan kopplas till hat) 7.5 Hot (ord som kan kopplas till hot) 7.6 Katastrof, kris (ord som kan kopplas till katastrof och kris) 7.7 Övrigt 7.8 Inget V8. Valens 8.1 Positiv 8.2 Negativ 8.3 Ej tydligt Bilaga 2. Datamatris – Dagens Nyheter V1 Artike ltyp A34 V2 V3 V4 Kodard Publicering Artike atum sdatum ltyp 2015033 0 20150301 1 2015033 0 20150228 1 2015033 0 20150228 1 2015033 0 20150228 1 2015033 0 20150228 2 2015033 0 20150227 1 2015033 0 20150227 1 2015033 0 20150227 1 2015033 0 20150226 2 2015033 0 20150226 1 2015033 0 20150226 2 2015033 0 20150226 1 2015033 0 20150226 1 2015033 0 20150225 2 2015033 0 20150225 1 2015033 0 20150225 1 2015033 0 20150223 1 2015033 0 20150223 1 2015033 0 20150223 1 2015033 0 20150222 1 2015033 0 20150222 2 2015033 0 20150222 1 2015033 0 20150221 1 2015033 0 20150221 2 2015033 0 20150220 1 2015033 0 20150220 1 2015033 0 20150220 2 2015033 0 20150219 2 2015033 0 20150219 2 2015033 0 20150219 1 2015033 0 20150218 1 2015033 0 20150218 1 2015033 0 20150218 1 2015033 0 20150218 1 A35 2015033 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A17 A18 A19 A20 A21 A22 A23 A24 A25 A26 A27 A28 A29 A30 A31 A32 A33 20150217 V5 V6 Dominer ande V7 Värdela ddat V8 Vale ns 1,1 7,7 8,2 10,2 7,8 8,3 10,1 7,8 8,1 1,1 7,5 8,2 Krekar häktad för nya hot 1,1 7,5 8,2 IS måste stoppas 1,1 7,8 8,3 "Jihad-Jhon" var känd av säkerhetstjänsten 1,1 7,8 8,2 10,5 1,8 8,3 13 7,5 8,3 10,2 7,5 8,2 Ledare släppt mot borgen 7 7,8 8,1 Misstänkte 28-åringen: Jag hade inget val 7 7,8 8,3 Så blev IS världens rikaste 1,1 7,8 8,3 Rättegång mot norska IS-krigare 1,1 7,8 8,3 7 7,5 8,2 Amnesty: Vetorätten för folkmord bör avskaffas 12,3 7,1 8,2 Historiskt viktig grav flyttas undan IS 12,3 7,1 8,3 "Jag flögs under falskt namn till Damaskus" 10,2 7,8 8,3 1,1 7,8 8,2 Journalisten släppt sent på lördagen 10,2 7,8 8,1 Barn avrättades av regeringsstyrkor 2,2 7,1 8,2 Polisens utmaning: Den ensamma terroristen 10,4 7,5 8,2 Tre häktade i mål med misstänkt terrorlänk 10,5 7,5 8,3 Oro över journalist i Syrien 10,2 7,7 8,2 13 7,5 8,2 10,3 7,8 8,1 Tjugotal IS-toppar på USA:s dödslista 13 7,1 8,2 Minst 150 döda i Aleppo Fyra fortfarande anhållna för misstänkt skattefiffel 5 7,1 8,2 1,1 7,8 8,3 Toppmöte ska ge verktyg mot terrorism 8 7,5 8,3 "Vi försöker överleva dag för dag" 3,1 7,7 8,2 Pengar från ekobrott kan ha gått till IS Här bygger Stockholm lägenheter för nya flyktingar 1,1 7,8 8,2 10,3 7,7 8,1 9 av 10 terrordåd drabbar tredje världen 2,4 7,5 8,2 13 7,1 8,2 Rubrik Kidnappade kan utvecklas mot IS-män Nu berättar de om tiden som gisslan med egna ord Sex insatser som kan hjälpa Syrien och Irak på lång sikt Erik Ohlsson: Det handar om terror - inte religion Unik folksrättsdom kan få efterföljare USA fördömer IS-attack "De förberedde sig på att tortera mig" IS kidnappningar oroar syrierna i Södertälje Polisen kritiseras efter flickors resa till Syrien Libyen vädjar om hjälp mot terrorn Kaplan vill se tillfälliga bostäder för flyktingar 1 Flygattack Egyptens hämd för massmord 0 A36 A37 A38 A39 A40 A41 A42 A43 A44 A45 A46 A47 A48 A49 A50 A51 A52 A53 A54 A55 A56 A57 A58 A59 A60 A61 A62 A63 A64 A65 A66 A67 A68 A69 A70 A71 A72 A73 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 20150215 2 Flyktingarna blir alltmer desperata 3,1 7,7 8,2 20150212 2 20 000 frivilliga i Syrien 1,1 7,8 8,2 20150211 2 Hjälparbetare från USA död 2,4 7,1 8,2 20150207 2 IS: Amerikansk gisslan har dödats 2,2 7,1 8,2 20150207 1 10 000 soldater patrullerar på gatorna 13 7,8 8,3 20150207 1 Tolv års fängelse för brittisk jihadist 1,1 7,7 8,3 20150206 1 Hårda krav väntar kvinnliga jihadister 1,1 7,7 8,2 20150205 1 Kungen är tvingad att slå till hårt mot IS 1,1 7,5 8,3 20150204 1 EU:s asylsystem döms ut av FN-chef 12,2 7,8 8,3 20150204 1 Jordanien hotar att hämnas pilotmord 28-åring åtalas i Sverige för misshandel i 1 Syrien Flyktingarna väntar otåligt på att återvända till 1 Kobane 1,1 7,1 8,2 10,4 7,7 8,3 3,1 7,7 8,2 1,1 7,5 8,2 3,1 7,8 8,3 10,1 7,8 8,3 20150203 20150202 20150202 20150131 1 "Jihadbrudar kan bli nya terrorister" Ingen vet när folket kan flytta tillbaka till 1 Kobane 20150129 1 Bara skolan viktigare än integrationen 20150129 18 7,6 8,3 20150129 1 Sorg och oro mitt i glädjen En triumf för kurderna - men IS står fortsatt 1 stark 1,1 7,8 8,2 20150128 2 Tillresta jihadister dödade 1,1 7,1 8,2 20150128 2 Fyra gripna i antiterrorräd 1,1 7,5 8,3 20150127 1 Gerilla drev ut IS ur Kobane 1,1 7,7 8,3 20150125 1 Saudierna försöker ta avstånd från IS 1,1 7,8 8,3 20150124 2 Ny strategi mot terrorism på gång 10,1 7,5 8,1 20150122 2 FP kräver straff för IS-krigare 10,1 7,3 8,3 20150120 1 Hizbollah hotar att hämnas israelisk attack 2,4 7,5 8,2 20150119 2 Inget jobb för IS-krigare 10,4 7,8 8,3 20150118 2 Jihadistkrigare åter i Sverige 10,4 7,7 8,2 20150117 1 Expert vill sätta press på Turkiet 13 7,8 8,1 20150117 2 USA ska träna oppositionen i Syrien 13 7,8 8,3 20150117 12,2 7,5 8,1 1,1 7,7 8,2 20150117 1 EU samordnar polisens tillslag mot terrorister Michael Winiarski: Europeiska jihadister tar 1 med sig Syrienkriget hem Tidigare minister ska leda nu grupp för bättre 1 integration 10,3 7,8 8,1 20150116 1 Åklagare: Vi avvärjde omfattande attacker 1,1 7,5 8,3 20150116 2 Italienskor fria i syrien 7 7,2 8,1 20150116 1 Ovanligt många jihadister från Beligien 2,4 7,7 8,3 20150113 2 Frank polis: Sex terrorister ännu på flykt 2,4 7,7 8,2 20150113 2 Hackerattack mot militärens twitterkonto 1,1 7,5 8,2 20150113 2 Svensk somalier stupade 1,1 7,1 8,2 20150112 1 Mördaren anger hämd som motiv 1,1 7,1 8,3 20150117 A111 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 0 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 A112 2015033 A74 A75 A76 A77 A78 A79 A80 A81 A82 A83 A84 A85 A86 A87 A88 A89 A90 A91 A92 A93 A94 A95 A96 A97 A98 A99 A100 A101 A102 A103 A104 A105 A106 A107 A108 A109 A110 20150111 1 Stort pådrag inför dagens manifestation 2,4 7,8 8,3 20150110 1 Al-qaida tränade en av bröderna 1,4 7,7 8,3 20150104 1 "Missförståndet har nu rätts ut" 10,3 7,8 8,1 20150103 1 Flyktingar hävdar att de har fått löfte om flytt 10,3 7,7 8,3 20150101 10,3 7,7 8,2 20141230 1 Flyktingar vägrade gå av bussen "Under all kritik att inte alla EU-länder tar 1 solidariskt ansvar" 3,1 7,7 8,2 20141229 2 IS dödade norsktalande desertör 1,1 7,1 8,2 20141226 2 Irak och Turkiet mot IS 13 7,8 8,3 20141226 1 Familjen till fångna piloten vädjar till IS 1,1 7,7 8,2 20141225 1 Jordansk stridspilot fånge hos IS 1,1 7,7 8,2 20141224 1 Oersättliga kulturarv förstör i striderna 12,1 7,7 8,2 20141220 1 Unga får resan till kriget betald 1,1 7,6 8,2 20141219 2 Terrorresor kan förbjudas 10,4 7,7 8,3 20141218 2 230 kroppar i massgrav 5 7,1 8,2 20141216 1 En påminnelse om samhällets sårbarhet 1,1 7,6 8,2 20141216 2 Islamister har intagit militärbas 1,4 7,7 8,2 20141216 2 Fördubbling av journalister i exil 11 7,7 8,2 20141214 2 Kremel hotar efter USA-sanktioner 8 7,5 8,2 20141210 2 Länder lovar att ta emot fler syrier 3,1 7,8 8,1 20141209 3,1 7,7 8,2 20141209 2 Vädjan om flyktinghjälp Israel riskerar att inbladat i Syrienkriget mot sin 1 vilja 13 7,6 8,2 20141208 2 "Israeliskt anfall med flyg i Syrien" 13 7,7 8,2 20141207 2 Akut bistånd mot matbrist 10,3 7,5 8,2 20141206 1 Fiender står enade mot IS 13 7,7 8,3 20141206 2 Försvarets budget fick ja 8 7,8 8,1 20141205 2 Kampanj ska rädda syriers mathjälp 12,1 7,6 8,1 20141205 2 Diktatorn vill bli sist kvar i Syrien 1,2 7,8 8,3 20141204 1 Flygpassagerare ska kunna spåras 12,2 7,8 8,3 20141204 1 Kerry flaggar för långvarig kamp mot IS Miljoner utan hjälp efter svikna löften om 1 bistånd 1,1 7,7 8,2 3,4 7,7 8,2 3,1 7,8 8,2 20141203 1 Läget förvärras i Jordanien "Livet förstördes när vår son åkte till Syrien för 1 att strida" 10,4 7,6 8,2 20141203 1 Abdullah-X tar upp kampen mot IS 1,1 7,3 8,1 20141202 2 Pengabrist hejdar bistånd 3,4 7,6 8,2 20141201 2 Hjälptelefon mot extemism föreslås 10,1 7,5 8,1 20141130 2 Självmordsdåd i Kobane 2,1 7,1 8,2 20141129 1 Kurdledare: IS-offensiven har bromsats 1,1 7,8 8,3 20141129 2 Jätterazzia mot islamister 13 7,7 8,3 20141125 1 Hårdare tag mot britter som strider för IS 1,1 7,6 8,3 20141204 20141204 1 A113 A114 A115 A116 A117 A118 A119 A120 A121 A122 A123 A124 A125 A126 A127 A128 A129 A130 A131 A132 A133 A134 A135 A136 A137 A138 A139 A140 A141 A142 A143 A144 A145 A146 A147 A148 A149 A150 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 20141123 Mellanöstenkrisen tvingar Obama att offra 1 ministern Arbetslösheten blir svår utmaning för 1 valvinnaren 20141123 1 Hjälpen har ingen chans att nå fram 2,2 7,7 8,2 20141123 1 Säpo: 300 svenskar kan strida för IS 10,4 7,6 8,2 20141118 2 Fransman i IS våldsvideo 1,1 7,5 8,2 20141117 1 "Blodtörsten kan minska stödet till IS" 1,1 7,1 8,2 20141115 1 Kommuner kan tvingas ta emot fler flyktingar 10,3 7,6 8,3 20141114 1 Halva Syriens befolkning flyr undan kriget 3,1 7,6 8,2 20141113 2 IS-räder uppges ha dödas hundratals 5 7,1 8,2 20141112 1 FN-medlare vill satsa på lokala vapenvilor 14 7,2 8,1 20141111 1 Två IS-ledare döda i flygattacker 2,4 7,1 8,3 20141110 1 Många beredda att ta över som IS-ledare Tre IS-jihadister från Sverige har dödats i 1 strider om Kobane 1,1 7,8 8,3 10,4 7,1 8,2 10,4 7,6 8,2 20141109 1 "Det handlar om personliga tragedier" Extremister kan ha plannerat knivattack mot 1 drottningen 2,4 7,5 8,2 20141108 1 Eliasson hoppas på Iraks nya styre 10,1 7,8 8,1 20141107 10,3 7,7 8,2 20141107 1 "Det ska svida i kommunens plånbok" Tårar och slagord när martyren Saim fördes till 1 graven 1,1 7,1 8,3 20141105 1 Nya siffror kan få SD att fälla regeringen 10,3 7,7 8,3 20141104 1 Förstärkt offensiv mot IS i Kobane 1,1 7,5 8,3 20141102 2 Tusentals i protest mot IS 15 7,3 8,1 20141031 1 Massgravar avslöjar massakrer i Irak 1,1 7,1 8,2 20141031 1 Striden mot IS enar olika kurdiska grupper 1,4 7,6 8,3 20141030 1 Stort hopp sätts till nya kurdiska soldater 12 7,7 8,3 20141030 2 Terrorresor stoppas nästa år 10,4 7,5 8,1 20141027 2 Flygräder fortsätter 13 7,6 8,2 20141027 1 Svenk kan få långt straff för terrorbrott 10,4 7,5 8,3 20141026 2 Turkiska soldater dödade 2,4 7,1 8,2 20141024 2 Turkiet släpper in kudiska soldater 13 7,7 8,3 20141024 1 IS hot om små attacker sprider skräck 1,1 7,5 8,2 20141023 13 7,8 8,3 20141022 2 PKK vill fortsätta samtal "Man får intrycket av att det är utomjordingar 2 med superkrafter(...)" 1,4 7,7 8,3 20141021 1 Gränsen öppnas för kurder 13 7,8 8,2 20141021 1 Nu hoppas diktatorns män på en ny vår 8 7,7 8,2 20141021 1 Optimismen har kommit av sig 16 7,8 8,2 20141017 1 I skuggan av IS pågår regimens bombterror 1,2 7,5 8,2 20141016 1 Kommunerna tvingas ta emot fler flyktingbarn 10,3 7,6 8,2 20141015 1 Pekgul angriper minister 10,1 7,5 8,2 20141125 20141110 20141110 8 7,6 8,2 8 7,7 8,2 A188 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 A189 2015033 A151 A152 A153 A154 A155 A156 A157 A158 A159 A160 A161 A162 A163 A164 A165 A166 A167 A168 A169 A170 A171 A172 A173 A174 A175 A176 A177 A178 A179 A180 A181 A182 A183 A184 A185 A186 A187 20141014 1 Intensiva flygattacker mot IS 1,1 7,5 8,2 20141013 2 Turkiet nobbar korridor till Kobane 13 7,8 8,3 20141012 2 Kurder i Kobane vädjar om hjälp 1,1 7,6 8,2 20141011 2 IS vinner mark i Kobane 1,1 7,8 8,2 20141010 2 Bortförda kristna fria 7 7,2 8,1 20141010 1 Blodiga protester mot passiv militär 15 7,1 8,2 20141010 1 "Flygattacker kan inte rädda Kobane" 13 7,5 8,2 20141009 1 Turkiets kurder kräver en militär insats i Syrien 13 7,7 8,3 20141008 1 IS har lätt att locka frivilliga att strida 1,1 7,6 8,2 20141008 2 En död i protester 15 7,1 8,2 20141008 2 Tre gripna i Hälsingfors 1,1 7,7 8,2 20141008 2 Präst kidnappad i Syrien 7 7,7 8,2 20141008 1 46 jihadister åtalas för terrorbrott 2,4 7,5 8,2 20141007 2 IS framåt i Kobane 1,1 7,8 8,2 20141007 2 Svenska IS-krigare i fångväxling 10,4 7,6 8,2 20141006 2 IS får stöd från talibaner 1,4 7,7 8,2 20141006 1 Israels utrikesminister läxar upp Stefan Löfven 10,1 7,8 8,2 20141005 1 Terrormisstänkt svensk greps på Heathrow 10,4 7,5 8,2 20141005 1 Avskyn på mot IS växer efter nu halshuggning 2,2 7,1 8,2 20141004 2 IS halshögg brittsk gisslan 2,2 7,1 8,2 20141003 8 7,5 8,2 20141002 2 Ja till turkisk attack mot IS Turkiet vill skicka militär in över syriska 1 gränsen 13 7,7 8,2 20140928 1 Britter redo för angrepp 13 7,7 8,2 20140928 2 Franska jihadister anklagas 2,4 7,7 8,2 20140927 1 Beligen sade också ja till militär insats 1,1 7,7 8,2 20140927 1 Fler ger sig in i kampen mot terrorn 13 7,5 8,1 20140926 1 "FN-beslut tvingar fram skräpta lagar" 12,1 7,7 8,3 20140926 1 Folkets lidande fortsätter i bombernas skugga 3,5 7,6 8,2 20140926 3,1 7,6 8,2 20140926 1 En ny båt i sjönöd med flyktingar om bord Flyktingar i fokus. Frågor om migration hett 1 ämne på mässan 10,3 7,7 8,3 20140925 1 Obama: "För USA är valet enkelt" 13 7,8 8,3 20140925 2 20 svenskar döda i krig 5 7,1 8,2 20140924 1 USA: Striden mot IS kan ta flera år 13 7,6 8,2 20140923 1 Allt fler kommer över havet 10,3 7,8 8,2 20140923 1 Smugglarligan bluffade flera biluthyrare 3,1 7,8 8,2 20140923 1,1 7,5 8,2 20140923 2 Kidnappad av IS-lojalister Uppåt 200 000 kurder har flytt - turkiet berett 1 på fler 3,1 7,6 8,2 20140922 2 Nu jihadistgrupp oroar 1,4 7,6 8,2 20140922 1 FN-pengar brännande bristvara 3,1 7,6 8,2 1 A190 A191 A192 A193 A194 A195 A196 A197 A198 A199 A200 A201 A202 A203 A204 A205 A206 A207 A208 A209 A210 A211 A212 A213 A214 A215 A216 A217 A218 A219 A220 A221 A222 A223 A224 A225 A226 A227 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 20140921 1 66 000 kurder på flykt undan Isamiska staten 3,1 7,6 8,2 20140920 2 Militärt stöd mot IS godkänt 8 7,7 8,2 20140920 1 IS-krigare inför rätta vägrar tala 1,1 7,6 8,2 20140917 1 USA:s stridsflyg trappar upp attackerna mot IS 13 7,5 8,2 20140916 1 Luckor i koalition mot terrorgruppen IS 1,1 7,6 8,2 20140913 1 Våldet för Libyen att falla samman 16 7,7 8,2 20140912 1 Oron växer för en långvarig operation 13 7,7 8,2 20140912 2 Stopp för jihadister 2,4 7,7 8,2 20140912 2 Många döda i Syrisk flygattack 5 7,1 8,2 20140910 2 Islamistledare kan ha dött 5 7,1 8,2 20140907 1 Brittiska IS-krigare vill resa hem 1,1 7,6 8,3 20140907 11 7,1 8,1 20140906 2 Nytt spår i Foleymordet Nato skapar insatsstyrka för att möta ryska 1 hotet 12,3 7,5 8,2 20140905 1 IS-avhoppare: Fler attacker att vänta 1,1 7,5 8,2 20140904 1 Riskfyllt för Obama att agera mot IS 13 7,6 8,2 20140903 2,2 7,1 8,2 20140903 1 Amerikansk journalist uppges ha halshuggits "Islamiska staten ett hot mot hela vår 1 civilisation" 1,1 7,5 8,2 20140901 2 IS:krigare nekasåtervända 2,4 7,6 8,2 20140830 2 Belägrad styrka reda använda våld 6 7,7 8,2 20140830 1 Beredskap skärps för terrordåd 2,4 7,5 8,3 20140830 1 Över tre miljoner är på flykt 3,1 7,7 8,2 20140829 1 Rebellgrupp förde bort 43 FN-soldater 7 7,5 8,2 20140828 2 Rebeller intog Golangräns 1,4 7,7 8,2 20140827 2 USA vill flygspana på IS 13 7,8 8,3 20140826 1 Flygbas erövrad i Syrien 1,1 7,8 8,2 20140826 2 Norge vill stoppa jihadister 2,4 7,7 8,3 20140825 7 7,5 8,1 20140825 2 Amerikansk gisslan släppt Turkiets planer på att ge enklav till IS väcker 1 vrede 1,1 7,8 8,2 20140822 1 Britter har fått allt viktigare roll i IS 13 7,8 8,3 20140820 1 PKK-kvinnor tar striden mot IS 3,1 7,6 8,1 20140820 2 Förbjuds flyga över Syrien 12,3 7,7 8,2 20140820 2 Journalist halshöggs på video 2,2 7,1 8,2 20140820 1 Offensiv i Syrien efter bakslag i Irak 1,1 7,7 8,2 20140818 1 Peshmergakrigare möts med stor skepsis 3,1 7,8 8,2 20140817 1 Yazidier kvar i bergen efter nya massakern 1,1 7,1 8,2 20140816 2 FN-resolution mot islamisterna 12,1 7,7 8,1 20140815 1 Familjen lyckades fly(...) 3,1 7,7 8,3 20140814 1 Fler kriser gör behovet större än någonsin 3,5 7,6 8,2 A265 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 A266 2015033 A228 A229 A230 A231 A232 A233 A234 A235 A236 A237 A238 A239 A240 A241 A242 A243 A244 A245 A246 A247 A248 A249 A250 A251 A252 A253 A254 A255 A256 A257 A258 A259 A260 A261 A262 A263 A264 20140814 1 Franska vapen påväg - EU håller krismöte 12,2 7,5 8,2 20140812 2 Erdogan kan tvingas dämpa sig 8 7,5 8,2 20140812 1 Väst beväpnar kurderna för att stoppa IS 13 7,5 8,2 20140812 1 USA har svårt att bekvaka islamisterna 13 7,7 8,2 20140811 1 "Jezidier har begravts levande i massgravar" 5 7,1 8,2 20140811 2 Stöd för utsatta kristna 15 7,6 8,2 20140811 2 Assad återutser primiärminister 9 7,8 8,3 20140810 1 Erbil en nyckel i krisen 1,1 7,6 8,2 20140809 1 USA:s flyganfall ska stoppa jihadisterna 13 7,5 8,2 20140806 1 Extremisterna har fått fäste i tre länder 1,1 7,7 8,2 20140805 1 Beirut chokad av extremisternas framryckning 1,1 7,7 8,2 20140802 2 IS jagas bort från byar 1,1 7,7 8,3 20140801 2 Dansk dödad i Syrien 2,2 7,1 8,2 20140801 2 Akut terrorhot avskrivs 2,4 7,5 8,2 20140728 1 Polisen tonar ned hotbilden 2,4 7,5 8,2 20140726 1 "Jag blir förnannad när folk hotar mitt land" 2,4 7,5 8,2 20140726 2 50 syriska soldater dödade i bakhåll 5 7,1 8,2 20140725 1 "Klart att vi ska ta allvarligt på terrorhotet" Expert: Målet med säkerhetspolisens varning 1 är att störa planerna 2,4 7,5 8,2 2,4 7,5 8,2 5 7,1 8,2 2,1 7,6 8,2 20140725 20140722 20140721 2 30 syriska båtflytingar funna döda Kristen massflykt undan det sekteristiska 1 våldet 20140720 2 Hårda strider vid gasfält 5 7,6 8,2 20140716 2 23 döda när Isis tog över gasfält 5 7,1 8,2 20140715 2 FN-beslut om hjälp till syrier 12,1 7,7 8,3 20140713 1 Iraktrupper anklagas för massmord 17,1 7,1 8,2 20140713 2 FN röstar om utökad hjälp till civila 3,5 7,7 8,3 20140710 2 Svensk nytt FN-sändebud 10,1 7,8 8,3 20140708 1 Flyktingkvinnor trakasseras 3,1 7,7 8,2 20140706 1 Konflikter ritar om mellanöstens karta 16 7,6 8,2 20140704 1 Hårdför islamism oroar 16 7,7 8,2 20140703 1 Italien hotas av domstol för flyktingfusk 8 7,5 8,2 20140701 1 Forskare skeptiska till Isis egen "kalifat" 1,1 7,8 8,2 20140630 1 Isis utropar en egen stat och byter namn 1,1 7,8 8,3 20140627 2 Obama vill öka stöd till rebeller 8 7,8 8,3 20140627 1 Lyriens lufträder välkomnas 13 7,7 8,3 20140624 2 Oklart om kemvapen 18 7,5 8,2 20140624 1 John Kerry vill se enad kamp mot Isis 1,1 7,6 8,2 20140624 2 Israeliskt flyg attackerade tyrien 2,4 7,5 8,2 20140623 1 Dödlig granateld mot golan 2,1 7,1 8,2 1 A267 A268 A269 A270 A271 A272 A273 A274 A275 A276 A277 A278 A279 A280 A281 A282 A283 A284 A285 A286 A287 A288 A289 A290 A291 A292 A293 A294 A295 A296 A297 A298 A299 A300 A301 A302 A304 A305 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 20140623 1 Modulhus planeras bli lösning för asylsökande 10,3 7,8 8,1 20140623 1 Islamister intog fem städer 1,1 7,7 8,2 20140622 1 Prognosen fel - Tusentals fler behöver hjälp 10,3 7,6 8,2 20140622 2 Hälften av syrierna har hjälpbehov 3,5 7,6 8,2 20140622 2 Rebeller tog över gränsövergång 1,1 7,7 8,2 20140621 1 "Isis är världens bäst rustade terrorgrupp" 1,1 7,5 8,2 20140621 1 Kritiken ökar mot all-Maliki 17,1 7,8 8,2 20140620 1 Antalet flyktingar största på 70 år 3,1 7,7 8,2 20140620 1 Pressad Obama vill se ny primiärminister 1,1 7,7 8,2 20140618 1 Striderna närmar sig Bagdad 1,4 7,6 8,2 20140618 2 Nya fynd tyder på klorglas i Syrien 18 7,8 8,3 20140617 1 USA söker hjälp hos ärkefienden 13 7,7 8,2 20140616 1 Misstänkt massaker på hundratals soldater 1,1 7,1 8,2 20140615 1 Frivilliga ska försvara landet mot extremister 15 7,7 8,2 20140614 1 Fler väntas söka asyl 10,3 7,7 8,2 20140613 1 Våldsutvecklingen i Irak sedan 2003 16 7,6 8,2 20140611 1 Invånarna flyr efter invasionen av Mosul 1,1 7,6 8,2 20140611 2 Hot från jihadisterna måste tas på allvar 10,4 7,5 8,2 20140611 1 Larmet: Tjejer från Stockholm till kriget i Syrien 10,4 7,6 8,2 20140610 10,5 7,7 8,3 20140610 1 Mer vårdpengar till syrier Faders brutala urensningar säkrade Bashar al1 Assad maktövertagande 1,2 7,7 8,3 20140610 2 al-Assad utlovar amnesi 1,2 7,8 8,3 20140608 1 Studenter togs som gisslan 7 7,7 8,2 20140607 2 2500 3,1 7,8 8,2 20140607 2 Fjärde offret dog efter museiattack 2,2 7,1 8,2 20140605 2 Tre dödade när valseger firades 1,2 7,1 8,2 20140604 2 Val i al-Assads områden 1,2 7,8 8,3 20140603 1,2 7,8 8,2 20140602 1 "En parodi på demokrati" Misstänkt mördare tros ha tänkt 1 terroristkoppling 2,4 7,5 8,2 20140601 2 3000 migranter räddade 3,1 7,7 8,1 20140531 5 7,1 8,2 20140529 2 "2000 döda i lufträde" Asylsökande från Syrien ska återförenas 1 snabbare 10,3 7,7 8,3 20140528 2 Norska säpo griper terrormisstänkta 2,4 7,5 8,3 20140527 1 Protest mot syriskt val i Sverige 15 7,7 8,2 20140525 2 Påven på resa i mellanösten 17,2 7,8 8,3 20140521 2 Martin Lidegaard 8 7,8 8,3 20140517 2 Kidnappad läkare frisläppt 7 7,5 8,1 20140516 2 Svensk frigiven i Syrien 7 7,2 8,1 A342 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 A343 2015033 A306 A307 A308 A309 A310 A311 A312 A313 A314 A315 A316 A317 A318 A319 A320 A321 A322 A323 A324 A325 A326 A327 A328 A328 A329 A230 A331 A332 A333 A334 A335 A336 A337 A338 A339 A340 A341 20140514 2 FN:s sändebud lämnar sitt uppdrag 12,1 7,8 8,3 20140505 2 Rebeller och civila får lämna Homs 14 7,7 8,1 20140504 2 60 000 flyr rebellstrider 16 7,7 8,2 20140503 2 Konflikthärdar tynger FN:s arbete 12,1 7,7 8,2 20140502 2 Dödlig flygräd mot marknad i Aleppo 5 7,1 8,2 20140430 2 Misstänkt klorgas i Syrien 18 7,8 8,2 20140428 2 8 procent 18 7,8 8,2 20140422 2 Presidentval i Syrien i juni 5 7,8 8,3 20140421 2 Syriens kemvapen borta till stor del 1,2 7,5 8,1 20140421 1 Syrien och Ukraina fokus för påvens tal 17,2 7,8 8,3 20140420 1 Islamister frigav fyra franska journalister 11 7,2 8,1 20140419 2 Hårda strider i Homs 16 7,6 8,2 20140416 2 Attack mot centrala Homs 2,4 7,6 8,2 20140415 2 EU: pröva Syiren i ICC 12,2 7,8 8,3 20140411 1 "Turkiet låg bakom gasattack från Syrien" 16 7,6 8,2 20140410 2 Minst 25 offer för bomber 5 7,1 8,2 20140409 1 Skräcken för polio växer i mellanösten 3,2 7,5 8,2 20140402 2 150 000 döda 5 7,1 8,2 20140401 2 Fri efter 194 dagar i Syrien 7 7,2 8,1 20140330 2 Bombattack mot armen 1,2 7,5 8,2 20140328 2 128 migranter räddade nära Sicilien 3,1 7,7 8,3 20140326 2 SNC ber om mer stöd mot al-Assad 1,2 7,8 8,3 20140324 1 Erdogan utnyttjar attack i valkampanj 8 7,5 8,2 20140322 2 Minst 5 döda i Tripoli 5 7,1 8,2 20140322 1 Kraftig ökning av asylsökande i världen 3,1 7,7 8,2 20140321 1 Våldet sprider sig tre år efter Kadafis fall 16 7,6 8,2 20140321 2 Kärnvapen skeppas ut 16 7,6 8,2 20140320 2 Lokal vapenvila uppges bruten 16 7,5 8,2 20140317 2 Rebeller förlorar Yabrud 1,4 7,7 8,2 20140317 2 Tre döda av bilbomb 2,1 7,1 8,2 20140312 1 Afganistan har blivit farligare 11 7,5 8,2 20140311 1 Al-Jazeera trängs hårt av regionens ledare 15 7,8 8,2 20140308 1 Svårt för fattiga att få turistvisum 10,3 7,7 8,2 20140308 2 Brödrarskapet terrorstämplas 1,1 7,6 8,2 20140308 1 Miljontals syrier lider av matbrist 3,4 7,5 8,2 20140307 2 Bomber dödade minst 26 5 7,1 8,2 20140306 2 Syrien bombade mål i Libanon 2,1 7,6 8,2 20140304 2 Spansk journalist fri efter ett halvår 7 7,2 8,1 20140304 1 Matbrist hotar efter lång torka 3,4 7,5 8,2 Bilaga 3. Datamatris – Svenska Dagbladet V1 Artikel typ B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 B16 B17 B18 B19 B20 B21 B22 B23 B24 B25 B26 B27 B28 B29 B30 B31 B32 B33 B34 B35 V2 V3 V4 Kodarda Publicerings Artikel tum datum typ 2015033 1 20150228 1 2015033 1 20150227 2 2015033 1 20150227 1 2015033 1 20150227 1 2015033 1 20150226 2 2015033 1 20150225 2 2015033 1 20150225 1 2015033 1 20150224 2 2015033 1 20150223 1 2015033 1 20150222 2 2015033 1 20150221 1 2015033 1 20150221 1 2015033 1 20150321 1 2015033 1 20150221 1 2015033 1 20150220 2 2015033 1 20150220 2 2015033 1 20150219 1 2015033 1 20150218 2 2015033 1 20150217 1 2015033 1 20150216 1 2015033 1 20150213 1 2015033 1 20150212 1 2015033 1 20150212 2 2015033 1 20150211 1 2015033 1 20150211 1 2015033 1 20150210 1 2015033 1 20150209 1 2015033 1 20150209 2 2015033 1 20150208 2 2015033 1 20150207 1 2015033 1 20150206 1 2015033 1 20150205 1 2015033 1 20150204 1 2015033 1 20150203 1 2015033 1 20150202 1 V5 Rubrik "Jihadi John" svårlöst gåta V6 Dominer ande V7 Värdela ddat V8 Vale ns 2,4 7,8 8,2 10,4 7,7 8,2 1,1 7,6 8,2 10,5 7,8 8,3 IS kan hota att döda assyrier 1,1 7,1 8,2 Kristna syrier kidnappade 2,3 7,5 8,2 FRA breddar sin spaning 2,4 7,8 8,2 Misstänkta för terrorresor förlorar passen "Ser solen för första gången på åtta dagar" 2,4 7,5 8,2 10,2 7,8 8,3 Svensk journalist gripen i Syrien 10,2 7,7 8,2 Låg tillit för svensk terrorberedskap 10,4 7,5 8,2 Svensk befaras vara saknas i IS-områden 10,2 7,8 8,2 Svensk journalist försvunnen Lotsar kan ha rekryterat till jihadistgrupp till Syrien 10,2 7,8 8,2 10,2 7,7 8,2 Sverige växer i rekordtempo 10,3 7,8 8,3 Fyra misstänks för terrorstöd 1,1 7,5 8,2 Vapenvila ger hopp i Syrien 14 7,2 8,1 10,4 7,8 8,2 1,1 7,1 8,2 M-kommuner tar emot fler flyktingar 10,3 7,7 8,2 Nya sanktioner mot Ryssland kan frysas 12,2 7,8 8,2 Få ägare hot mot svensk pressfrihet 10,5 7,5 8,2 Fängeslestraff för terrorledare 10,4 7,5 8,2 De faller i jihadistmål 2,4 7,7 8,2 IS-gisslans död upprör i USA 1,1 7,1 8,2 Fler dåd mot flickors rätt Flergränskontroller i EU ska stoppa terrorister 3,5 7,7 8,2 12,2 7,5 8,3 Jordanien nöjd med flygräder 12 7,7 8,3 Gisslans familj vädjar till IS 1,1 7,7 8,2 FN: Islamiska staten korsfäster barn 2,2 7,1 8,2 EU kritiseras för skev flyktingpolitik 8 7,7 8,2 Upprörda känslor efter brutalt mord 1,1 7,1 8,2 Jordanien avrättar jihadist som hämd 2,2 7,1 8,2 Asylsökande räddar Pajala Jordanien under press för lösning på folkdrama 10,3 7,7 8,2 1,1 7,8 8,3 Syrier dömd för folkrättsbrott Flygattacker mot IS-mål i nordöstra Syrien Sverige ökar Syrienbistånd 4 Egyptem hämnas mord på Kopter B36 B37 B38 B39 B40 B41 B42 B43 B44 B45 B46 B47 B48 B49 B50 B51 B52 B53 B54 B55 B56 B57 B58 B59 B60 B61 B62 B63 B64 B65 B66 B67 B68 B69 B70 B71 B72 B73 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015033 1 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20150201 1 "Katastrofen håller på att permanentas" 3,1 7,6 8,2 20150201 1,1 7,1 8,2 2,4 7,7 8,2 20150129 2 Gisslan uppges ha dödats av IS Bilder på barnsoldater hos Boko Haram 1 äkta "Omkring 90 procent av staden har 2 återtagits" 1,1 7,8 8,1 20150129 1 Jordanien redo att släppa jihadist 1,1 7,7 8,3 20150128 1 Walström på FN-offensiv i USA 10,1 7,7 8,3 20150128 2 Flera gripna i antiterrorräd 2,4 7,5 8,2 20150127 1 Kurder tar tillbaka omstridd syrisk stad 1.4 7,6 8,3 20150126 1 Syriska barn kan bli förlorad generation 3,1 7,6 8,2 20150125 2 Beligen vill kunna dra in medborgarskap 2,4 7,8 8,3 20150124 2 Ny nationell strategi mot terrorism 10,1 7,5 8,3 20150119 2 6 17,1 7,8 8,3 20150119 1 "Utanförskap fara för unga" 10,1 7,5 8,2 20150118 1 Stark skepsis mot lokala vapenvilor 16 7,5 8,2 20150117 1 Två greps i Berlin för terrorplan 2,4 7,5 8,2 20150117 1 Belgisk grogrund för jihadism 2,4 7,7 8,3 20150117 1 Skärpt beredskap i Belgien Två män greps i Berlin för misstänkt 1 terrorplan 1,1 7,8 8,1 1,1 7,5 8,3 2,4 7,5 8,2 20150113 1 Misstänkt terrorcell sprängd Frankrike jagar medskyldiga till 1 terrordåden 2,4 7,5 8,3 20150112 1 Natofrågan oläglig för Wallstörm 10,1 7,8 8,3 20150112 2 130 10,4 7,8 8,3 20150112 1 Muslimer mest terrordrabbade 17,2 7,5 8,2 20150111 1 Boumeddiene tros ha flytt utomlands 2,4 7,7 8,3 20150110 1 Fri rörlighet i EU försvårar terrorjakt 1,1 7,5 8,2 20150109 5 7,6 8,1 20150107 2 Vinterstorm dämpade våldet Nyheterna som kommer att dominera 1 2015 1,1 7,8 8,3 20150104 1 FN vill se gemensam insats för flyktingar 12,1 7,6 8,3 20150103 1 Migranter överges till havs 3,1 7,7 8,2 20141229 1 Radikal fredsplan ska rädda Syrien 3 7,2 8,1 20141225 2 IS tillfångatog stridspilot 1,1 7,5 8,2 20141224 2 1 13 7,8 8,2 20141219 1 Allieanskollegorna tyst om utspelet 10,3 7,8 8,3 20141216 1 Ökad oro efter gisslandrama 1,1 7,5 8,2 20141216 2 Ismalister intog bas i Syrien 16 7,7 8,2 20141215 1 Säpo: Det är ett besvärande läge 10,4 7,7 8,2 20141214 1 "Myndigheterna har övergett förorterna" 10,4 7,7 8,2 20141212 1 Syriens president till Moskva nästa år 1,2 7,8 8,3 20150131 20150117 20150116 B74 B75 B76 B77 B78 B79 B80 B81 B82 B83 B84 B85 B86 B87 B88 B89 B90 B91 B92 B93 B94 B95 B96 B97 B98 B99 B100 B101 B102 B103 B104 B105 B106 B107 B108 B109 B110 B111 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20141211 1 Cermoni stördes av protest 2,4 7,3 8,2 20141211 1 FN manar världen i hjälp av båtflyktingar 12,1 7,6 8,3 20141210 1 Sverige välkomnar fler syriska flyktingar 10,3 7,6 8,1 20141210 1 Rekordmånga flyr över haven 3,1 7,6 8,2 20141209 1 FN:s nödhjälp räcker inte till 3 7,6 8,2 20141208 1 Över 10 miljoner syrier på flykt 3,1 7,6 8,2 20141207 2 Ny brittisk bas i Bahrain 1,1 7,8 8,3 20141207 2 Mediamarkt anmäler anställda 10,3 7,7 8,2 20141206 2 Gulfstaterna borde stå i främsta ledet 3,1 7,8 8,3 20141206 2 Carter kan ta över efter Hagel 8 7,8 8,3 20141205 1 Experter: IS påväg att tappa balansen 1,1 7,7 8,3 20141203 1 FN:s matpengar till Syrien slut 3,4 7,7 8,2 20141201 1 Kritik mot högräntelån 10,3 7,7 8,2 20141130 2,4 7,8 8,3 20141130 2 50 Regional kris präglar Påvens besök i 1 Istanbul 16 7,6 8,2 20141130 2 4 5 7,8 8,2 20141129 1 Akut vattenbrist i Damaskus 3,4 7,6 8,2 20141129 2 13 2,4 7,8 8,2 20141128 2 700 3,1 7,8 8,2 20141128 1 FN vill sprida mottagande av flyktingar 12,1 7,7 8,1 20141125 8 7,7 8,2 1,2 7,5 8,2 20141123 1 Obama offrar sin försvarsminister Missnöjet växer under Assads trängda 1 regim Säpo följer svenskarna som slåss i 1 Ukraina 10,4 7,7 8,3 20141119 1 Kraftig ökning av offer för terrorism 16 7,5 8,2 20141118 1,1 7,7 8,2 20141117 1 Nya tecknen på svenska IS-kontakter Ännu en hjälparbetare ska ha halshuggits 1 av IS 2,2 7,1 8,2 20141116 1 Känd chackspelare försvunnen i syrien 2,3 7,8 8,2 20141115 1 FN larmar om IS terror mot civila 2,4 7,5 8,2 20141115 2 IS-gruppen tar fram guldvaluta 1,1 7,7 8,3 20141115 1 Tuff start för migrationssamtal 10,3 7,6 8,2 20141114 2 Syriska flyktingar får svårare att fly kriget 3 7,6 8,2 20141112 16 7,3 8,1 20141110 1 Hopp om lokala vapenvilor Tre svenskar uppges dödade i attacker 2 mot IS 10,4 7,1 8,2 20141105 1 Sex barn i timmen föds stadslösa 3 7,6 8,2 20141105 2 Barn ska ha torterats av IS 2,3 7,5 8,2 20141105 10,3 7,6 8,3 20141030 1 Flyktingström till Sverige tros öka nästa år Kobane ett kritiskt test i striden mot 1 jihadisterna 16 7,6 8,2 20141027 1 Radikalisering oroar stadsvetare 1,1 7,7 8,2 20141124 B112 B113 B114 B115 B116 B117 B118 B119 B120 B121 B122 B123 B124 B125 B126 B127 B128 B129 B130 B131 B132 B133 B134 B135 B136 B137 B138 B139 B140 B141 B142 B143 B144 B145 B146 B147 B148 B149 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20141027 7 7,8 8,2 20141027 2 Två miljoner euro USA-militärer i Turkiet manas till 1 försiktighet 1,1 7,7 8,2 20141027 1 USA-fientlig jihadist vinner stöd i Turkiet 1,1 7,7 8,2 20141024 1 Turkiet släpper in kurdiska soldater 1,1 7,7 8,2 20141023 1 Ökat intresset för extremislamism 10,4 7,5 8,2 20141023 2 90 10,4 7,8 8,2 20141019 1 Kurdisk ilska mot Turkiet 16 7,4 8,2 20141018 1 Flyktingvågen sliter på grannländerna 3,1 7,6 8,2 20141017 1 IS förlorar terräng efter flygangrepp 1,1 7,7 8,3 20141016 2 Bombningar i Kobane pressar IS 13 7,5 8,3 20141014 1 Farlig balansakt präglar Jordanien 16 7,5 8,2 20141013 2 Kurder hejdar IS vid Kobane 1,1 7,7 8,3 20141012 1 IS stärker greppet om Kobane 1,1 7,7 8,2 20141011 1 IS fyra viktiga stider 1,1 7,6 8,2 20141011 1 Turkiet manas låta kurder strida mot IS 12,1 7,6 8,2 20141011 1 Bryter mot muslimsk lag 17,1 7,7 8,3 20141019 1 "Katastrof om Kobane faller" 1,1 7,6 8,2 20141008 1,1 7,6 8,2 20141007 1 Kurdisk kamp för Kobane IS-jihadister på gränser till Kobane i norra 1 Syrien 1,1 7,7 8,2 20141007 1 Varning för hårda strider i syrisk stad 16 7,6 8,2 20141005 1 Brittisk chafför avrättad av IS 2,2 7,1 8,2 20141003 1 Kobane töms på invånare 1,1 7,8 8,2 20141002 2 Ankara vill ha klartecken för insats mot IS 13 7,7 8,2 20141002 2 Minst 41 barn dödade i Syrien 5 7,1 8,2 20141002 1 Svårt att komma åt IS-oljan 1,1 7,7 8,2 20141001 2 70 2,3 7,8 8,2 20140930 1 Flyktingar torterades på tysk förläggning 3,1 7,5 8,2 20140930 1 Kriget spiller över gränsen till Turkiet 16 7,6 8,2 20140929 1 Ohlsson vill skärpa lag mot terror 10,4 7,5 8,3 20140929 1 Turkist-kurdisk konflikt skärps 16 7,6 8,3 20140928 1 Antiradikaliseringsprogram i Europa 1,1 7,8 8,3 20140928 2 12 000 2,4 7,8 8,2 20140928 2 Flygattackerna fortsätter 13 7,6 8,2 20140927 2 345 flyktingar räddade i land 3,1 7,7 8,1 20140927 1 Franskt slag i luften mot terror 1,1 7,5 8,2 20140927 2 IS-offensiv möts av flyganfall 1,1 7,5 8,2 20140926 1 Nyt hot i skuggan av IS 13 7,5 8,2 20140926 1 Sverige är med i koalitionen 10,5 7,8 8,3 B150 B151 B152 B153 B154 B155 B156 B157 B158 B159 B160 B161 B162 B163 B164 B165 B166 B167 B168 B169 B170 B171 B172 B173 B174 B175 B176 B177 B178 B179 B180 B181 B182 B183 B184 B185 B186 B187 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20140925 1 Turkiet har lyssnat på kritiken 16 7,7 8,1 20140925 1 Obama bill ha förbud mot terrorresor 8 7,5 8,3 20140924 1 Reinfeldt redo att hitta ny roll 10,1 7,8 8,3 20140924 1 Bomber kan stärka Assad 16 7,5 8,2 20140923 1 130 000 över turkisk gräns 3,1 7,8 8,2 20140922 1 Akuta världskriser tynger FN-veckan 1,1 7,6 8,2 20140922 2 MASSFLYKT 3,1 7,6 8,2 20140922 2 Syrisk grupp hot mot väst 1,4 7,5 8,2 20140919 2 Frankrike med i flygoffensiv 12 7,7 8,3 20140919 2 15 3 7,8 8,2 20140919 1 IS planerade mord på gatan i Sydney 2,2 7,1 8,2 20140916 1 Världens ledare ger stöd till Irak 13 7,8 8,1 20140915 1,1 7,1 8,3 2,4 7,8 8,2 20140914 1 Storbritannien jagar Haines mördare 930 franska medborgare eller utlänningar 2 (...) USA trappar upp "krig" mot IS-jihadisterna 1 i Irak 13 7,6 8,2 20140913 1 "USA får inte agera som en maskin" 13 7,8 8,2 20140912 1 Obama lovar att förgöra IS 13 7,1 8,3 20140910 1 Obama redo för nya strider 13 7,6 8,3 20140910 2 Milismän dödade i Syrien 5 7,1 8,2 20140910 10,5 7,8 8,3 20140909 2 Svensk diplomat till Damaskus Ny chef i FN vill skärpa kamp mot 1 jihadister 12,1 7,3 8,3 20140904 2 15 2,4 7,8 8,2 20140903 1 Journalist uppges halshuggen av IS 2,2 7,1 8,2 20140902 1 FN skickar grupp till Irak 1,1 7,7 8,2 20140902 2 42 barn dödades i Syrien i helgen 5 7,1 8,2 20140830 2 Storbritannien varnar för terrordåd 2,4 7,5 8,2 20140830 1 Partiet tar avstånd från KDU:s utspel 10,1 7,8 8,3 20140830 2 Våra trupper är välbeväpnade (...) 1,4 7,5 8,2 20140830 1 Rekordstor flykt från krigets Syrien 3,1 7,6 8,2 20140829 1 FN-observatörer kidnappade 2,3 7,5 8,2 20140829 1 Norska terrorister spårlöst försvunna 2,4 7,5 8,2 20140828 1 Arabiska flyktingar oroar i Kurdistan 1,1 7,6 8,2 20140828 1 Erdogan backas upp av omstridd minister 1,4 7,6 8,2 20140827 1 Krismöte om dödlig massflykt till havs 12,2 7,1 8,2 20140827 2 USA skärper kampen mot IS 13 7,3 8,3 20140825 1 James Foleys mördare identifierad 11 7,1 8,3 20140824 2 USA överväger anfall i Syrien 13 7,5 8,3 20140823 1 Brist på handling ökar dödandet 5 7,1 8,2 20140915 B188 B189 B190 B191 B192 B193 B194 B195 B196 B197 B198 B199 B200 B201 B202 B203 B204 B205 B206 B207 B208 B209 B210 B211 B212 B213 B214 B215 B216 B217 B218 B219 B220 B221 B222 B223 B224 B225 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20140822 Misslyckat försök att frita gisslan som hölls 1 av IS 20140822 1 Jihadisters kamp lockar Europeer 20140820 1 FN startar massiv hjälpinsats 20140819 7 7,5 8,2 2,4 7,7 8,2 12,1 7,6 8,1 1 Största motgången för IS 1,1 7,7 8,2 20140818 2 Stort pådrag efter saknade hjälparbetare 16 7,8 8,2 20140817 1 Nya flygattacker mot IS-mål 1,1 7,6 8,2 20140817 2 IS pekas ut för massaker i Syrien 1,1 7,1 8,2 20140816 1 Globala försök att tygla krisen i Irak 16 7,6 8,2 20140816 1 IS-hot även mot Turkiet 3,1 7,5 8,2 20140815 2 Syrienregim vinner mark 1,2 7,8 8,3 20140815 1 Säpo varnar för fler svenskar i IS 10,4 7,7 8,2 20140814 1 Risk för folkmord när IS breder ut sig 7 7,1 8,2 20140813 1 Avvisningar av irakier trots strider 3,1 7,6 8,2 20140813 1 Svårt för FN att göra hjälpinsatser 3 7,7 8,2 20140813 2 Fortsatt katastrof för irakiska yazidier 3,1 7,6 8,2 20140812 1 Oviss väntan i syriska läger 3,1 7,8 8,2 20140812 1 "IS vill snabbt nå stabilitet" 1,1 7,7 8,2 20140812 1,1 7,7 8,2 20140812 2 "Erdogan har bidragit till IS framväxt" Knapp seger kan dämpa Erdogans 1 maktambitioner 8 7,7 8,2 20140811 1 Turkiets misstag bäddade för IS 1,1 7,7 8,2 20140811 2 10 000-tals lyckades fly från bergen 3,1 7,6 8,1 20140809 2 Saad Hari åter i Beijrut 1,1 7,8 8,3 20140805 2 Kurderna till motoffensiv mot IS 16 7,7 8,2 20140804 2 Strider runt libanesisk stad 16 7,6 8,2 20140803 2 Syrisk grupp angrep polis 2,4 7,5 8,2 20140801 2,4 7,5 8,2 20140728 2 Terrorfara i Norge över Beredskap fortsatt hög trots minskad 1 hotbild 2,4 7,5 8,3 20140726 1 Säkerheten trappas upp i Norge 2,4 7,8 8,3 20140726 1 Säpo tar nya uppgifter med ro 10,4 7,7 8,3 20140726 2 50 syriska soldater dödade 5 7,1 8,2 20140725 1 Fler krishärdar ökar asyltrycket 10,3 7,6 8,2 20140722 2 30 döda båtflyktingar funna 5 7,1 8,2 20140720 1 270 dödade av Isis vid gasfält i Syrien 5 7,1 8,2 20140717 1 Stockholms kurder i tältmanifestation 1,1 7,8 8,3 20140715 1 Svenskar evakueras från Gasa 2,4 7,6 8,2 20140714 1 Tjetjenska krigare trumfkort i Syrien 1,4 7,6 8,3 20140714 2 Boko Haram tar på sig bombdåd 2,4 7,5 8,3 20140710 2 Han efterträder Brahimi i Syrien 9 7,8 8,3 B226 B227 B228 B229 B230 B231 B232 B233 B234 B235 B236 B237 B238 B239 B240 B241 B242 B243 B244 B245 B246 B247 B248 B249 B250 B251 B252 B253 B254 B255 B256 B257 B258 B259 B260 B261 B262 B263 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20140710 2 20 5 7,8 8,2 20140706 1 Livet på flykt undan Isis 1,1 7,6 8,2 20140705 2 Jihadister kontrollerar oljefält i Syrien 1,1 7,7 8,2 20140704 2 Det här är falska nyheter som syftar till (...) 13 7,7 8,3 20140703 2 Ung norrman kan ha ledarroll i terrorgrupp 1,1 7,5 8,2 20140701 2 "Kalifatet hot mot alla länder" 16 7,5 8,2 20140629 2 Stor offensiv emot rebeller 1,1 7,5 8,2 20140626 1 Irakledare avvisar samlingsregering 8 7,8 8,3 20140625 1 FN ger en blodig bild av läget i Irak 5 7,1 8,2 20140624 1 Tiden rinner ut för Irak 8 7,8 8,2 20140623 1 USA försöker stoppa stödet till Isis 13 7,7 8,3 20140622 1 En humaitär kris väntar i Irak 3,1 7,6 8,2 20140620 2 En miljon syrier till Turkiet 3,1 7,8 8,2 20140619 1 Irak ber USA om understöd 2,4 7,8 8,3 20140618 12,1 7,8 8,2 20140617 1 Civila har blivit måltavlor USA redo bekämpa Isis med hjälp av 2 fienden Iran 1,1 7,6 8,2 20140617 1 Isis-rebeller kan ha begått krigsbrott 1,1 7,6 8,2 20140616 1 Iraks regering slår tillbaka 8 7,5 8,3 20140616 16 7,6 8,2 20140616 1 "Upproret är inte vårt fel" Hundratals rebeller uppges ha dödats i 1 Irak 5 7,1 8,2 20140615 1 USA-fartyg till persiska viken 13 7,8 8,3 20140615 1,1 7,8 8,2 20140614 1 Frivilliga påväg till Samarra Isis snabba framryckning hotar Iraks 1 oljeproduktion 1.1 7,5 8,2 20140614 1 USA överväger anfall 13 7,5 8,3 20140612 1 Våg av extremistterror plågar Irak 1,1 7,5 8,2 20140611 1,1 7,5 8,2 20140608 2 Vi kan inte slå dem Strider på Irakiskt universitetet efter 1 islamistiska rebellattack 1,1 7,6 8,2 20140607 2 2500 3,1 7,8 8,2 20140604 1 Syriskt val möts av protester 15 7,3 8,3 20140602 1 Fransman gripen för dödsskjutning 2,2 7,1 8,2 20140601 1 Valet splittrar syrier i Sverige 10,5 7,6 8,2 20140531 2 Nya sanktioner mot Syrien 12,2 7,8 8,3 20140529 1 Kritiserat syriskt val tillåts av svenska UD 9 7,7 8,3 20140528 2 Vapeninspektörer attackerade 2,4 7,5 8,2 20140525 2 En grundläggande mänsklig rättighet 4 7,3 8,3 20140524 2 Dödlig attack mot valmöte för Assad 5 7,1 8,2 20140523 2 Veto från Kina och Ryssland 13 7,8 8,3 20140517 1 Svensk gisslan fri sedan april 7 7,2 8,1 B264 B265 B266 B267 B268 B269 B270 B271 B272 B273 B274 B275 B276 B277 B278 B279 B280 B281 B282 B283 B284 B285 B286 B287 B288 B289 B290 B291 B292 B293 B294 B295 B296 B297 B298 B299 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 2015040 7 20140515 1 Avhopp i Syrien avslag för FN 9 7,8 8,3 20140514 2 Starka bevis för kemvapen 18 7,7 8,2 20140507 2 Syrisk koalition för höjd status 9 7,8 8,3 20140504 2 60 000 på flykt från strider 3,1 7,6 8,2 20140503 1 FN målar en svart bild av krishärdarna 12,1 7,6 8,2 20140503 2 Uppgörelse om vapenvila 14 7,5 8,1 20140502 1 Lokala vapenvilor sluts under press 14 7,5 8,1 20140428 2 7,5-8 procent av alla de kemiska vapen 18 7,5 8,3 20140426 2 Yttligare 28 dödade i irakisk våldsvåg 5 7,1 8,2 20140425 2 Över 20 döda i nya bombanfall 5 7,1 8,2 20140424 1 Frusterat upprop från FN 12,1 7,7 8,2 20140422 2 3 juni planeras presidentval 9 7,8 8,3 20140420 2 Kidnappade journalister fria 11 7,2 8,1 20140417 2 Syrien förnekar militär attack 6 7,6 8,2 20140415 2,4 7,5 8,2 20140414 1 Vitnessmål om tortyr i syrien Båda sidor förnekar gasattack i 2 syrienkriget 1,4 7,5 8,2 20140412 1 Ökande flykt över havet oroar FN 3,1 7,6 8,2 20140410 2 Angrepp på Syrien hade inte hjälpt 13 7,6 8,2 20140410 2 Minst 25 döda i bilbombsdåd 5 7,1 8,2 20140331 2 Kidnappade journalister frisläppta i Syrien 11 7,2 8,1 20140331 1 Erdogans parti påväg mot starkt val 8 7,8 8,3 20140331 1 Åtta dödade vid turkiska lokavalen 5 7,1 8,2 20140324 2 Syrisk-ortodoxa sörjer patriark 18 7,8 8,3 20140324 2 Turkiet sköt ned syriskt stridsflyg 13 7,6 8,2 20140323 2 Många döda i strider i Tripoli 5 7,1 8,2 20140323 1 Sprickan mot Qutar ökar 16 7,7 8,2 20140322 1 Rekordmånga flyr över medelhavet 3,1 7,6 8,2 20140316 2 146 000 människor 5 7,8 8,2 20140315 2 Misstänkta jihadister greps 2,4 7,7 8,3 20140315 1 Flera länder satsar stort på försvaret 6 7,7 8,3 20140312 1 Syriens barn märkta för livet 3 7,7 8,2 20140307 1 Nato har nyckelroll för tunga sanktioner 18 7,8 8,3 20140306 2 Belägring och svält del av syrisk strategi 3 7,6 8,2 20140306 2 Syrisk helekopterattack mot mål i Libanon 2,1 7,5 8,2 20140301 1 Syriska rebellstrider gynnar Assadregimen 1,2 7,5 8,2 20140301 2 Tusentals döda i syriska strider 5 7,1 8,2
© Copyright 2024