Kvalitetsrapport Olsboskolan Läsåret 2014/15 Skolans vision: Vi har ständigt eleven i fokus Alla ska känna arbetsglädje Skolutveckling är naturligt på vår skola Vi strävar efter ett lustfyllt lärande Underlaget till läsårets kvalitetsrapport har varit Olsboskolans löpande dokumentation och uppföljningar, samt arbetslagens utvärderingar i juni 2015. Demografiska uppgifter/nyckeltal Olsboskolan leds av en heltidsanställd rektor, som även har vissa uppdrag för den centrala elevhälsan i kommunen. Olsboskolan omfattar grundsärskolan åk 1-9, med inriktningarna grundsär och träningsskola, samt gymnasiesärskolans individuella program. En skolassistent på 25% ansvarar för skolans administration. Därutöver är 28 personal anställda på skolan, fördelat på 10 lärare (innevarande läsår 8,35 tjänster) och 18 resursassistenter (13,5 tjänster) med varierande utbildning såsom barnskötare, förskollärare, grundlärare, undersköterska och dramapedagog. Idrott (0,4 tjänst) och slöjdlärartjänst (0,5 tjänst) köps av andra skolor. Skolsköterska (0,25 tjänst) delas med näraliggande PerOlsskolan. Skolläkare, skolpsykolog och kurator finns att tillgå centralt. Två lärare har under läsåret fortsatt sin utbildning till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. Utbildningen sker inom den statliga satsningen Lärarlyftet. Skolan har under läsåret haft 35 elever. Av dessa har 20 stycken varit interkommunala elever. En elev flyttade till annan kommun i januari. Fyra elever har gått på skolan som omvänt integrerade förskoleklasselever. De har alltså inte varit mottagna i grundsärskolan. I tre av fallen kommer ett mottagande i grundsärskolan att göras inför åk 1. 9,25 lärartjänster och 35 elever ger 3,8 elever/lärare, att jämföra med genomsnittet i riket 2014 på 3,4. (Skolverkets jämförelsetal). Värt att påpeka dock att många av resursassistenterna har pedagogisk utbildning. 4 åtgärdsprogram har upprättats under läsåret. Tre av dessa är avslutade. Skolan har också ett eget fritids; ”Fritidsklubben”. För närvarande är 15 elever inskrivna på fritids, som dels är vanlig skolbarnomsorg för elever upp till 12 år, men också LSS-insats för elever från 13 år. Fyra av eleverna har endast lovplats. På fritids arbetar 10 personal med varierande tjänstgöringsgrad, från 10-25%. Åtgärder för måluppfyllelse från föregående år Skolans övergripande mål för läsåret 2014/15: • • • • Utveckla användandet av digitala lärverktyg/IT-teknik på skolan. Entreprenörskap, arbeta för att öka delaktigheten i samhället och med övriga skolor. Språkutveckling, läs och skriv. Utveckla arbetslagets roll och betydelse (Från arbetsgrupp till effektiva team) Metod att nå våra mål: • • • • Delar av våra gemensamma APT används till genomgångar kring digitala lärverktyg/ITteknik. Varje arbetslag kartlägger sina behov och en plan görs upp i samråd med skolans förstelärare inom området. Studiedag för arbetslaget samt uppföljande uppgifter. Genomförs på APT samt arbetslagsplanering. Begreppet entreprenörskap implementeras hos all personal, så att alla lägger samma betydelse i ordet. Diskussion på APT samt arbetslagsplanering Litteratur ”Forskning för klassrummet” samt ”Greppa språket” används i kollegiala diskussioner som underlag för ett än mer språkutvecklande arbetssätt. Lärare vidarebefordrar information till arbetslaget. Resultat: Skolan fick under läsåret 13/14 möjlighet till en förstelärartjänst. En lärare sökte och fick uppdraget att utveckla användandet av digitala lärverktyg. Tjänsten har främst fungerat som ett stöd till de andra lärarna. Viss tid har avsatts på APT och studiedagar för att arbeta med användningen av olika appar till iPads bl a. Då spridningsområdet mellan skolans olika elevgrupper är stort har det varit svårt att räcka till för hela skolan. Uppdraget har legat utanför lärarens ordinarie tjänst som klasslärare och har inte medfört någon nedsättning i tjänst, på önskemål av läraren själv. Det har medfört att det inte funnits så mycket tid under dagtid/elevtid för hjälp och stöd hos övriga arbetslag. Utvärderingen visar ändå att användandet av iPads och kunskap om appar inom området språkutveckling och matematik har ökat. Området entreprenörskap har vi inte arbetat med på ett övergripande sätt. Anledningen till detta är att flera lärare hade möjlighet att gå en NTA-utbildning med inriktning mot träningsskolans elever; Tema Vatten. Personalen framförde sedan önskemål om att arbeta tematiskt med träningsskolans elever under vårterminen, vilket tillgodosågs, men på bekostnad av en fördjupning inom entreprenörskap. .Däremot har klasserna på olika sätt arbetat med entreprenöriellt lärande, i vissa klasser ned på individnivå. Vi kommer dock nästa läsår att arbeta vidare med entreprenörskap inom särskolan, som ett av flera fokusområden. Språkutveckling, läs och skriv. Lärarkollegiet har i gemensamma diskussioner arbetat med Skolverkets litteratur. Den första boken ”Forskning för klassrummet” utmynnade i bra diskussioner och viktiga verktyg att applicera på arbetet i klasserna. Den andra boken ”Greppa språket” upplevde många som svår att använda i det dagliga arbetet och ingen praktisk handbok, som vi nog trott att den skulle vara, på hörsägen från andra skolor som använt sig av den. Grundsärskolan är en specifik verksamhet, många gånger går det att hitta beröringspunkter med grundskolan, men att hitta fortbildningslitteratur som alla känner sig delaktiga i kan vara svårt. Höstterminen inleddes med en gemensam fortbildningsdag i september för all personal, där en inhyrd beteendevetare/psykoterapeut pratade om vikten av kommunikation för att från en arbetsgrupp bli ett effektivt team. Fritidspersonalen genomgick en längre utbildning inom samma tema förra läsåret, med gott resultat. De flesta arbetslag har efter utbildningen gjort upp gemensamma spelregler och en slags dagordning att följa vid de veckovisa arbetslagsplaneringarna. Även arbetslaget på fritids har infört veckomöten, med gott resultat som visar sig i att personalen känner en större delaktighet och tillhörighet till fritids. Måluppfyllelse, elever Grundsärskolan som skolform har inga nationella prov. Betyg sätts om elev/vårdnadshavare önskar det och grundar sig på kunskapskrav specifika för skolformen. Under 2014 kom det första standardiserade bedömningsstödet för grundsärskolan åk 1-6; ”Gilla läsa skriva”, utgivet av Skolverket. Skolan använder också en handlingsplan för kartläggning där beroende på inriktning och nivå hos eleven, olika material används. T ex TRAS och MIO som visar språklig och matematisk förmåga, materialet används inom förskolan för att mäta nivå på gruppnivå. Här används det på individnivå. Andra kartläggningsmaterial kan vara MUS (matematiskt utvecklingsschema), DLS (som finns standardiserat för grundskolan) och SIT (Språkligt impressivt test). I handlingsplanen ingår också att göra en ny pedagogisk bedömning av samtliga elever inför stadieövergångar och byte av lärare. Inom inriktningen träningsskolan bedömer man i två nivåer; grundläggande och fördjupad nivå, inom ämnesområdena kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter, verklighetsuppfattning och estetisk verksamhet. En av skolans träningsskoleelever når fördjupad nivå inom ämnesområdet kommunikation. Andra elever kan ligga nära en fördjupad nivå, inom främst just det området, men då många av eleverna är beroende av ett vuxenstöd är det svårt att nå dit. Vi ser brister för träningsskolans elever vad gäller möjligheten att vistas i språkutvecklande miljöer. Skolan är liten och det är svårt att göra homogena grupper med elever med liknande behov. Det blir oftast kommunikation mellan elev och vuxen. Två träningsskoleelever har gått helt eller delvis integrerade i en grundsärklass av den anledningen. Läsårsutvärderingarna visar att mer tid behöver läggas på berättande, utifrån bilder eller föremål. Detta för att elevernas ordförråd behöver utökas, samt möjlighet att beskriva en händelse eller upplevelse mer sammanhängande och förståeligt för omgivningen. Fyra elever har gått på skolan som omvänt integrerade förskoleklasselever. D v s de har inte varit mottagna i skolformen, men har av förskola och habilitering bedömts ha sådana behov att ett mottagande inför åk 1 är förmodat. Tre elever kommer att tas emot i grundsärskolan inför åk 1. En elev övergår till grundskolan. Inom inriktningen grundsär bedömer man, precis som i grundskolan, utifrån fasta kunskapskrav som är graderade A-E. En sammanställning av kunskapsresultaten på skolnivå görs i två nivåer; godtagbara kunskaper och mer än godtagbara kunskaper. Ämnena följer i stort grundskolans, men med en annan timplan med mer fokus på de praktiskt-estetiska ämnena. Betyg för de som önskar sätts enligt skalan A-E. Betyget F sätts inte. De allra flesta eleverna väljer att få betyg. Två elever kommer att byta kursplan; en elev övergår till grundskolan och en elev byter till träningsskolans kursplan. Två elever har inte läst efter ordinarie timplan och har heller inte bedömts i samtliga ämnen. De har istället räknats som förberedelseklasselever då de varit i Sverige mindre än två år. Skolan har tidigare tagit emot nyanlända elever på träningsskolenivå. Med elever mottagna till grundsärskolans kursplan uppstår svårigheter med kartläggning, då det är svårt att bedöma vad som är språkliga brister, eller låg kognitiv förmåga. Vi har tagit hjälp av kommunens gemensamma samordnare till viss del vad gäller kartläggning kring detta, men kommer också att gå vidare med ansökan om stöd till SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten). Skolan har detta läsår inte haft någon övergripande tjänst som specialpedagog/speciallärare. Tjänsten kommer nästa läsår att återinsättas. Som en del i tjänsten ingår att vara behjälplig med viss kartläggning och bedömning av elever. Elevhälsa: Skolans elevhälsoteam har innevarande läsår bestått av rektor, skolledarstöd (en pedagog på skolan), skolsköterska och skolläkare. Vid behov har skolpsykolog och kurator kallats in. Teamet träffas utifrån schemalagda träffar tre gånger per termin. Både skolsköterska och skolläkare har också deltagit i möten med vårdnadshavare. Utvärdering av handlingsplanen mot diskriminering, trakasserier och övrig kränkande behandling tar upp följande punkter: • • • • • • • • • • • • • • • • Vi som personal har ett stort ansvar att tänka förebyggande, då våra elever inte alltid har förmåga att reflektera över t ex otrygga platser. Med hjälp av bildstöd på iPad har eleverna kunnat reflektera över otrygghet i sin skolmiljö. Vi har tidigare inte lyft detta på klassråd, vilket vi har för avsikt att göra fortsättningsvis. På utvecklingssamtalen diskuterar vi trygghet och trivsel med elever och föräldrar. Vi behöver bli bättre på att lyfta våra ordningsregler med eleverna mer kontinuerligt. Vi ser alla elever som enskilda individer med olika intressen. Personal är alltid närvarande under elevernas rast. Vårdnadshavare är delaktiga i skolans verksamhet genom att de hämtar och lämnar, inbjuds till föräldramöten, SIUP-samtal, information genom kontaktbok, mejl, dagbok, iPad, samtal sms mm. Vi tänker på hur vi bemöter och pratar inför våra elever. Vi använder dagligen kontaktböcker, som läses av all personal. Tolk används vid behov, t ex vid SIUP för vissa elever. I vårt arbetslag ser vi till att planera utflykter och friluftsdagar som passar alla våra elever. T ex att ordna aktiviteter som är nära, t ex vårfest på gården. När vi planerar t ex friluftsdagar försöker vi tänka till så att alla kan delta. Efter utvärderingar ser vi att vi kan bli ännu bättre på det, t ex vid årets vinteraktivitet när vi grävde en stor snöhög som våra rullstolsburna elever så gärna ville komma upp på men ej kunde. Vi har uppmärksammat de traditioner som finns i Sverige, inte så många i andra kulturer. Vi tänker utifrån varje individs förmågor och intressen och inte utifrån kön. Vi försöker se till att skolans inne och utemiljöer är tillgängliga för våra elever, en brist som vi har uppmärksammat är dörröppnare till flera dörrar i byggnaden, så att rullstolsburna elever själva kan öppna dörren. Ett fall av kränkande behandling har uppmärksammats. Händelsen dokumenterades och rapporterades till rektor och skolchef. Händelsen är avslutad. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Vi har haft ett temaarbete kring kropp och hälsa, där målet var att eleverna får en förståelse för hur våra kroppar kan skilja sig åt. Vi har också diskuterat olika sexuella läggningar. Vi har en stående punkt på dagordningen när arbetslaget träffas, där vi lyfter hur läget är bland eleverna i klassen. Personalen i arbetslaget har också arbetat fram spelregler och diskuterat fram vad ett bra förhållningssätt innebär. Under SIUP-samtalen går vi igenom trygghet och studiero genom ett sociogram där eleven får ge uttryck för hur hen upplever sin skolvardag. Vi har arbetat med ”livskunskap” där fokus har legat på att eleverna ska få en inblick i hur konsekvenser av sitt eget samt andras handlingar kan ta sig uttryck. Vi har försökt att ha ett förebyggande tänk kring raster samt transporter mellan olika aktiviteter. Vi har försökt att dela gruppen i mindre grupper för att få ett lugnare klimat och där minska eventuella konflikter vi tidigare haft. Personal finns alltid med eleverna och arbetar förebyggande. När något upptäcks tar vi upp det i klassen. Ibland använder vi sociala berättelser och ibland dramatiserar vi en aktuell händelse. Det är viktigt att hela skolan är tillgänglighetsanpassad. Det är också viktigt att elever kan få tillgång till separat rum vid behov. Studiehandledning är bra och vi kontaktar tolk vid behov. Vi försöker att stärka elevernas identitet och etniska bakgrund. Vi ser t ex på film på annat språk än svenska ibland. Vi arbetar kontinuerligt med att betona alla människors lika värde. På skolan finns en studiehandledare att tillgå för översättning, handledning och information. Vi har uppmärksammat kulturella och etniska likheter/skillnader under läsåret. Vi har för avsikt att under nästa läsår arbeta med de likheter/olikheter som finns mellan olika religioner och trosuppfattningar. Vi saknar en handlingsplan som är ”elevvänlig” som ett stöd i samtalen om diskriminering mm. Det är lätt att falla in i ett traditionellt tänkande kring kön. Vi arbetar med eleverna för att medvetandegöra dem om att det ska råda jämställdhet mellan könen. Vi försöker ge eleverna strategier för att de inte ska hamna i situationer som leder till kränkningar. Vi använder sociala berättelser och seriesamtal. Ständiga värdegrundsdiskussioner i skolvardagen och vid klassråd. Uppföljning och utvärdering av samtal som handlat om kränkningar. Det finns situationer som kan upplevas skrämmande av andra, det kan vara om en elev mår dåligt och uppvisar ett beteende som ”avviker” från det ”normala”. Om sådana situationer uppstår ska vi ta den upprörda eleven till ett annat rum. För att den eleven inte ska kränkas är det också viktigt att vi inte exponerar eleven i olika sammanhang där fler elever vistas. Det kan betyda att vi ställer in vissa lektioner. Vid gemensamma bussresor kan vi fortfarande förbättra möjligheterna för rullstolsburna elever att delta på samma villkor som alla andra. Möjligheten att delta i bad är begränsad för vissa rullstolsburna elever. Det kräver långa resor för att genomföra bad. När högtider inträffar för våra elever som har olika kulturer, brukar vi prata om dessa och eleverna får t ex visa bilder från hur de firar. Nyhetsprogrammen för barn visar också inslag som är förklarade på ett enkelt sätt. Våra elever bemöts utifrån individ, förutsättningar och förmågor oavsett kön. Vi har som uppgift att ”skydda” de elever som inte själva uppfattar att de blir kränkta. T ex andra elever skrattar eller stirrar på en elev som de tycker är avvikande eller annorlunda. Vi har också som uppgift att förklara för den elev som kränker, att deras beteende är felaktigt och inte acceptabelt. Sammanfattningsvis kan sägas att det är oerhört viktigt att personalen tar elevens roll när det gäller att förekomma kränkande situationer. Att genast bemöta beteenden som kan uppfattas kränkande och att det måste ske i stunden. Värdegrundsfrågor, reflektera över hur vi gör, hanterar olika elevsituationer samt kommunicerar med elever och varandra är viktigt att återkommande ta upp till diskussion. Att göra handlingsplanen mer användarvänlig för eleverna är ett kommande uppdrag för övergripande speciallärare. Elevers inflytande och delaktighet Läsårsutvärderingen tar upp följande punkter: • Vi gör skolarbetet så förutsägbart och tillgängligt som det går, t.ex. genom att erbjuda bild/symbolstöd, anpassa arbetsuppgifter så att eleverna har möjligheter att utföra/medverka i att utföra dem. Respektera elevernas synpunkter, val och önskningar. Vi använder den kunskap/insikt och personkännedom vi har, för att avläsa elev som har svårigheter med att själv förmedla sig. • Vi arbetar medvetet med klassråd, elevråd, elevens val och att visa valmöjligheter vid bänkjobb. Om eleven har önskemål som är rimliga försöker vi tillgodose det. • Viktigt att ta tillvara på de förslag som kommer från eleverna. Går kanske inte att tillgodose direkt, men lägga med det i planeringen längre fram. • Bildstöd vid rastaktiviteter • Stötta eleverna i att göra egna val, t ex rätten att säga ja/nej när en kompis frågar om man vill leka. • Elever ges inflytande i undervisningen och delaktighet i vad som ska göras. Det kan gälla t ex grupparbeten och olika vardagliga elevval som eleverna måste ta ställning till. • Läxor har varit valfritt. Vissa elever har i samråd med vårdnadshavare valt att ha läxor. Det kan också ses som en möjlighet för vårdnadshavare till ökad delaktighet i skolarbetet. • Eleverna har haft egna lektioner där de planerat, repeterat och muntligt genomfört dessa. • Eleverna får välja redovisningssätt vid olika arbetsområden. Delaktiga i beslut som rör dem, friluftsdagar, trivselkvällar, discopengar. När vi arbetar inom vissa arbetsområden finns det möjlighet att göra val. En elevenkät genomfördes i februari. 16 grundsärelever svarade på enkäten. Majoriteten upplever sig vara trygga i skolan, ha arbetsro på lektionerna och trivs i skolan. En elev har svarat avvikande. P g a sekretesskäl kan ingen analys av den elevens upplevelser göras i ett sådant här dokument, men har analyserats och diskuterats av berört arbetslag. Samtliga elever anser att de får den hjälp de behöver, samt att klassråd och elevråd fungerar. Alla utom två elever anser att skolan fungerar bra. De två som har avvikande åsikt svarar att det varken är bra eller dåligt. I fritext tar flera eleverna upp synpunkter kring skolmaten och skolmatsalen. De påtalar att potatisen är hård och att det är stökigt i matsalen på PerOls. Matsalssituationen har även tagits upp tidigare. Det har på kort tid tillkommit väldigt många barn på PerOlsområdet, vilket gör att det blivit trångt i matsalen. Åtgärder för detta planeras, genom en kommande utbyggnad av hela Per-Olsskolan. Vårdnadshavares inflytande och delaktighet Läsårsutvärderingen tar upp följande punkter: • • Vi önskar mer engagemang och återkoppling från hemmen. Det verkar som att ju äldre eleverna blir desto mindre engagerar sig föräldrarna, vilket man kan ha viss förståelse för. Dock är det ett område vi får fundera runt för att förbättra. Veckobrev, kontaktbok, iPad, föräldramöte, trivselkväll, SIUP-samtal, kontakt vid hämtning, lämning eller via telefon. Inbjudan att delta i klassen. • Vi har daglig kontakt med några vårdnadshavare, vi har kontaktböcker, men informationen vi skickar läses inte alltid. • IUP-samtal, sms, telefon, mejlkontakt, loggboken. • Kontaktdagar där 5 elever haft besök av sina föräldrar. Föräldrakontakten har varit god där vi haft föräldrar med oss i de beslut vi tagit i klassen gällande aktiviteter, förändringar men även konsekvenser. • Regelbunden info via loggbok. Muntlig kontakt vid behov. Vid anpassningar kring elevs skolsituation har det varit i dialog med vårdnadshavare. En föräldraenkät har genomförts under läsåret. 19 vårdnadshavare svarade. Samtliga vårdnadshavare anser att skolans personal har ett bra bemötande och är nöjda med sitt barns skolmiljö. Enkäten visar att flera av respondenterna inte använder vår lärplattform Infomentor. Samtliga vårdnadshavare anser att skolan fungerar bra. En föräldraenkät som avser Fritidsklubben genomfördes i april. Få vårdnadshavare svarade (6 st) men resultatet var mycket bra, med nöjda föräldrar. Skolan bjuder in till föräldramöte en gång per termin. Sedan några år tillbaka har skolan haft ett gemensamt föräldramöte per läsår. Då är samtliga vårdnadshavare inbjudna, tillsammans med sina barn, för en trivselkväll tillsammans. Uppslutningen är alltid stor, då många av eleverna också bjuder in mor och farföräldrar, samt andra anhöriga. I år bjöd skolan på tema ”Vatten”, ett NTA-tema med experiment av olika slag som eleverna fick instruera sina familjer att prova på. Vi visade också upp arbetsområdet Kroppen med olika tester och experiment. Sedan bjöd skolan på tårta för att fira Skolinspektionens tillsynsbesök i mars, där skolan fick ”grönt ljus” inom samtliga granskade områden. Föräldrarådet träffas en gång per termin och består av ca 6 vårdnadshavare från olika klasser, samt rektor. Någon pedagog deltar oftast. Tillbud och olycksfall, elever Fem olycksfall bland elever har registrerats under läsåret, samt två tillbud. En analys av dessa visar att flera av eleverna är i behov av ständig tillsyn och ett aktivt vuxenstöd vid sin sida. Skolutveckling: ökad måluppfyllelse Vi behöver fortsätta att utveckla vår kompetens inom bedömning och kartläggning. Grundsärlärarna behöver exempelvis få tid till att sitta tillsammans med detta. Skolverkets bedömningsstöd i svenska ”Gilla läsa skriva” är ett bra stöd. Ett nytt underlag för pedagogisk kartläggning gjordes under läsåret och har använts vid stadieövergångar och lärarbyten. Det arbetet behöver ytterligare utvecklas och analyseras. Vi behöver också fortsätta att arbeta med kompetensutveckling kring nyanlända elever. Goda exempel och kunskap finns i vår egen kommun, men även SPSM är en resurs när det handlar om nyanlända elever med funktionsnedsättningar. Samtliga lärare kommer under nästa läsår att påbörja Matematiklyftet, särskolemodulen, tillsammans med extern handledare. Flera ur personalen har önskat ytterligare fortbildning inom Alternativ Kompletterande Kommunikation; AKK, såsom tecken som stöd och bildstöd. Detta kan tillgodoses med hjälp av den nytillträdda tjänsten som övergripande speciallärare. Entreprenöriellt lärande är ett fokusområde. Upplägget kommer att se olika ut beroende på elevgrupp. För elever på tidig nivå planeras mer studiebesök och resor inför nästa läsår, till olika miljöer för att uppleva med så många sinnen som möjligt. För grundsäreleverna kommer vi även där att arbeta med mer studiebesök, t ex på olika arbetsplatser och för att öka delaktigheten i samhället på olika sätt. Arbetslagen är en viktig utgångspunkt för ökad måluppfyllelse. Arbetslagen består av olika yrkeskategorier med uppdrag som till viss del skiljer sig åt. Det är viktigt med en samsyn kring uppdraget och att samtliga arbetstagare känner en hög delaktighet i skolans verksamhet, såväl på klassnivå som på mer övergripande nivå. Förra året genomgick samtliga arbetslag en utbildning ”från arbetsgrupp till effektiva team”. Trådarna från denna plockas upp igen för att säkerställa ett bra samarbete. Ytterligare utbildningar inom NTA; Naturvetenskap och teknik för alla planeras, med teman anpassade och särskilt inriktade på särskoleverksamhet
© Copyright 2024