HG0315_P - Hyresgästföreningen Nynäshamn 100 år #hgfnynas100

HYRESGÄSTEN
EXPERTERNA
Semesterbyte
av bostad
TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR AKTIV INOM HYRESGÄSTFÖRENINGEN NR 3/2015 WWW.HYRESGASTFORENINGEN.SE
TEMA
Det startade
i Nynäshamn
OMVÄRLD
Satsning på
hyresrätter i Wien
SKOLAN
Dörröppnare
för bostadsfrågan
fokus:
Hyresgästföreningen
100 år
l
Jonas: Delvis samma frågor idag
LEDAREN
MARIE LINDER, FÖRBUNDSORDFÖRANDE
100 år med nya utmaningar
T
ålamodet tog slut på årets sista dag,
en torsdag i december 1915. I kylan
samlades ett antal allvarsamma män
för möte. Innan kvällen var över
hade de bildat Hyresgästföreningen i
Nynäshamn. Bakgrunden var att trots
löften om annat så plågades hyresgästerna av kalla och dragiga lägenheter,
uteblivna reparationer och höga hyror i kombination med
nonchalans från hyresvärdens sida. Det står att läsa i den
jubileumsskrift som Hyresgästföreningen i Nynäshamn
tagit fram till 100 års-jubiléet.
Så föddes alltså den svenska hyresgäströrelsen utifrån
en idé att om vi tillsammans hjälps åt, så får också var och
en det bättre. En solidarisk tanke. Då var hyresgästernas
verklighet kalla och dragiga lägenheter, utedass på gården
och risken att bli vräkt på dagen.
Idag ser det annorlunda ut. Både villkor och standard
har avsevärt förbättrats.
Men vår tid har nya utmaningar. Idag är bostadsbristen
gigantisk. Över 300 000 unga längtar efter att få en egen
bostad, att få bli vuxna och flytta hemifrån. De längtar
efter ett förstahandskontrakt med en hyra som är rimlig
och att slippa vara hänvisad till en dyr andrahandsmarknad.
Men det är inte bara de unga som drabbas när bostäderna är få. Den som får det nya jobbet i storstaden men
bor långt ifrån tvingas allt oftare tacka nej eftersom det
inte finns någonstans att bo. Och många av våra äldre är
oroliga för hur de ska få pengarna att räcka till hyran.
Mycket har förändrats sedan vi startade Hyresgästföreningen och mycket har blivit bättre för att vi förhandlat
hyror, påverkat politiken och tillsammans stått upp för
hyresgästerna och hyresrätten. Men än finns det stora
utmaningar att ta tag i. Kampen för hyresgästernas rättigheter är lika aktuell nu som för hundra år sedan.
hämtar vi kraften från varandra. Det
gäller både när vi inte är nöjda med någonting och vill
I MITT BOSTADSOMRÅDE
ha en förändring och när vi kommer på idéer som vi vill
förverkliga.
Just nu så jobbar vi både för att få bostadsbolaget att
gilla våra förslag om odling på kolonilotter och för att vi
tillsammans med några andra bostadsområden ska kunna
starta dagkolloverksamhet för yngre barn i Hyresgästföreningens regi.
I andra områden är det en annan kamp som pågår. Då
handlar det om att alla ska ha råd att bo kvar när husen
renoveras. Där jobbar Hyresgästföreningen för att människor ska kunna påverka omfattningen på renoveringar
som ska göras och att hyrorna inte ska bli orimliga.
Men vi har inte bara ett ansvar för de som redan har en
bostad. Vi har också konkreta förslag på vad politikerna
borde göra för att få fart på byggandet av fler hyresrätter.
Glädjande nog har landets nya bostadsminister lyssnat.
Regeringen har presenterat förslag på investeringsstimulanser som ska underlätta byggandet av nya hyresrätter till
rimliga hyror.
Lika glädjande är att idag är det inte bara män som är
aktiva och påverkar livet i våra bostadsområden. Idag är det lika mycket kvinnorna som är med.
Vi är många och tillsammans
gör vi skillnad. Vi har gjort det
i 100 år och vi ska fortsätta i
minst 100 år till.
Vi ska naturligtvis ta vara på
och lära av vår historia. Men vi
ska också blicka framåt, utvecklas
och bli ännu bättre. För det är bara
på så sätt Hyresgästföreningen kan
betyda mer för fler.
Tack för det fina arbete
du gör för Hyresgästföreningen - och
grattis till 100
framgångsrika
år! n
FÖLJ OSS!
FÖLJ HYRESGÄST-
på
twitter och
facebook:
twitter.com/
hyresgasterna
och facebook.
com/hyresgastforeningen
FÖRENINGEN
Vi är många och tillsammans gör vi skillnad.
Vi har gjort det i 100 år och vi ska
fortsätta i minst 100 år till.
HYRESGÄSTEN utkommer i 12 000 exemplar till Hyresgästföreningens förtroendevalda
och anställda. Grundad 1923. POSTADRESS: Hyresgästföreningen riksförbundet, Box 7514, 103 92 Stockholm. ANSVARIG UTGIVARE OCH REDAKTÖR: Peter Forsman,
08-791 02 50. E-post: [email protected] GRAFISK FORM: Magnus Ekberg, Tidningsmakarna. OMSLAGSFOTO: Peter Forsman
Redaktionen ansvarar bara för beställt material. Medlem i Sveriges Tidskrifter. TRYCK: Sörmlands Grafiska AB 2015. ISSN: 0018-8360
2
HYRESGÄSTEN
INSIDAN
Lägesrapport från Framtidsbyrån
ARBETET MED Hyresgästföreningens
framtidsarbete går vidare. Ledordet är att Hyresgästföreningen
ska betyda mer för fler. De sex utvecklingsgrupperna är i full igång
med att genomföra sina uppdrag,
varav flertalet ska vara klara med
sina förslag till sommaren. De sex
grupperna är: Medlemmar och
Hyresgäster, Ambassadörskap,
Kultur och värdegrund, Varumärke och retorik, Historik, nutid och
framtid samt Ledarskap. Grupperna är bemannade med både
förtroendevalda och tjänstemän
och med en spridning över landet.
Grupperna arbetar var för
sig för att ta fram underlag och
förslag inom respektive område.
Men man har också under våren
genomfört en gemensam trendspaning tillsammans för att ta
fram vilka frågor som är de stora
trenderna i vår omvärld och som
Hyresgästföreningen kommer att
påverkas av.
– Framtidsbyrån har identifierat
ett antal ytterligare frågor som
vi särskilt behöver utreda för att
fundera på hur vi ska betyda mer
för fler. Vi behöver till exempel lära oss mer om hållbarhet,
hemlöshet, trångboddhet och
segregation för att veta vilken
roll Hyresgästföreningen ska ha
framöver, berättar Anna Lönn
Lundbäck som leder arbetet med
Framtidsbyrån.
En annan grupp är de så kallade gräsrotsstrategerna som utgörs
Följ Framtidsbyråns
egen blogg
att följa Framtidsbyråns arbete är att via intranätet
Bosse gå in på Framtidsbyråns
egen blogg. Den gör att du snabbt
och enkelt kan hålla dig uppdaterad om Hyresgästföreningens
framtidsarbete. Här finns korta inlägg, berättelser, foton och filmer
som på ett lättillgängligt sätt gör
det möjligt att följa Framtidsbyråns fortlöpande arbete fram till
förbundsstämman 2016.
ETT UTMÄRKT SÄTT
En av de sex grupperna är Historik, nutid och framtid som ska ta fram
viktiga vägval för Hyresgästföreningen både i historien och idag. Gruppen leds av Ronny Bengtsson t.v., förtroendevald från Göteborg. Här
i samtal med Pär Svanberg från riksförbundet och Åse Richard från
Uppsala.
FOTO: PETER FORSMAN
av hyresgäster och medlemmar
utan förtroendeuppdrag eller med
engagemang på lokal nivå, som
har fått svara på ett antal frågor
vad de tycker om Hyresgästföreningen och hur de ser att föreningen kan betyda mer för fler.
DERAS BERÄTTELSER ser lite olika ut
med både bra och mindre bra inslag i mötet med Hyresgästföreningen. Några exempel är att man
upplever att Hyresgästföreningen
känns lite instängda. Det kan
också vara svårt att bli insläppt
i organisationen om man vill
aktivera sig. Det går inte heller
alltid så snabbt i kontakterna med
föreningen, även om företrädarna
oftast är trevliga. Man upplever
inte Hyresgästföreningen som en
enda organisation, den spretar.
Andra frågor är var tog kamporganisationen vägen? Var finns vi
när det är kris i ett område?
med
Framtidsbyrån, vilket så småningom kommer att leda fram
till ett förslag på en ny Agenda
– Agenda 2022 som ska antas på
förbundsstämman 2016, så att det
sker en ordentlig förankringsprocess i organisationen, både bland
förtroendevalda och anställda. En
bred dialog har skett under våren
på föreningarnas årsmöten, regionfullmäktige och med anställda.
Det kommer även att öppnas en
digital medlemsida på nätet där
vanliga medlemmar också ska
kunna gå in och kommentera och
ge sina synpunkter, berättar Anna
Lönn Lundbäck. n
FÖR ATT FÖRANKRA ARBETET
Profilprodukter
och profilkläder
I WEBBUTIKEN kan du beställa både
profilprodukter och profilkläder.
Allt följer vår grafiska profil och
håller bra kvalitet. Region Stockholm driver Hyresgästföreningens
webbutik och hälsar alla förtroendevalda och anställda välkomna in.
Här når du nationella webbutiken:
http://hyror.jetshop.se
HYRESGÄSTENS
UTGIVNING 2015
NR 4
v 36 NR 5 v 43 NR 6 v 50
Ladda ned appen
TA DEL AV HYRESGÄSTEN på mobiltelefoner och läsplattor med hjälp
av tidningens app. Finns både för
Android, Iphone och Ipad.
Ta del av verksamhetsberättelsen
och det finns ett stort
engagemang inom Hyresgästföreningen.
En bra överblick ges genom att ta del av
verksamhetsberättelsen med årsredovisning. Där kan man bland annat läsa om
arbetet med lyfta fram bostadsfrågan i
valet genom Bostadslyftet. I verksamhetsberättelsen redovisas också hur
Hyresgästföreningen hittills lyckats med
DET GÖRS MYCKET BRA
Verksamhetsberättelse 2014
med årsredovisning
de långsiktiga mål som finns i Agenda
2016. Av årsredovisningen framgår också
att Hyresgästföreningen har en god och
välskött ekonomi. Nu finns verksamhetsberättelsen för 2014 tillgänglig som pdf
på hyresgastforeningen.se/om oss och
på intranätet Bosse. Den kommer också
att skickas ut till de medlemmar som har
lämnat e-postadress. n
ANTAL MEDLEMMAR
Den 20 maj 2015
hade Hyresgästföreningen
528 631
medlemmar.
HYRESGÄSTEN3
PÅ GÅNG
I HYRESGÄSTFÖRENINGEN
FOTO: PETER FORSMAN
Dörröppnare
till fler
hyresrätter
I mitten av april drog en landsomfattade
dörrkampanj igång som förbundsordförande Marie
Linder tillsammans med flera regionordföranden
invigde på Norrmalmstorg i Stockholm. Kampanjen
fortsätter runt om i landet.
DÖRRAR
ställs frågan ”Kan
man bo här?” i 30 kommuner från
Trelleborg i syd till Gällivare i
norr. Där är dock dörrarna mer i
naturlig storlek, av praktiska skäl.
Budskapet är att det är viktigt att
landets kommuner nu tar över
stafettpinnen från regeringen när
det gäller att öka byggandet av
hyresrätter.
– Dörren är en symbol för hemmet, något som hundratusentals
unga saknar idag. Vi vill på detta
sätt påminna politikerna om att
det behövs byggas fler hyresrätter.
Regeringen har tagit ett första steg
med sitt investeringsstöd till byggandet av hyresrätter. Nu krävs det
också att kommunerna tar nästa
steg och gör sitt när det gäller att
ta fram byggbar mark till rimliga
kostnader, sade Marie Linder.
I DÖRRKAMPANJEN
Dörrkampanjen förstärks med
tre filmer på YouTube med ett mer
humoristiskt anslag på var man
kan bo, där skådespelaren Olle
Sarri möter olika experter. Filmerna sprids också via annonser på
Facebook. Vi kommer att öka vårt
engagemang på sociala medier, så
hjälp gärna till. I samband med
dörrkampanjen har sajten flerhem.
nu förnyats. Gå gärna in och se
vad som hänt. Här kan du peppa
politiker med mejl, och twitter. Följ
Hyresgästföreningen på Twitter,
Facebook och Instagram. Där kan
du både dela innehåll och bidra
med eget. Använd gärna #flerhem.
Några regioner har också använt
specialannonser på Facebook för
att bjuda in lokalpolitiker att delta
i diskussioner om bostadssituationen i berörda kommuner. n
Ny chef för Boendeenheten
börjar i juni som
chefsekonom och chef för Boendeenheten på förbundskontoret.
Som chef för boendeenheten
efterträder hon Anders Konradsson som går i pension. Mariell
Juhlin kommer närmast från
konsultföretaget Ramböll. Som
konsult har Mariell Juhlin bland annat arbetat med
flera bostadspolitiska uppdrag för Hyresgästföreningen och med olika statliga utredningar.
MARIELL JUHLIN
4
Tillsammans med flera av regionordförandena invigde förbundsordförande Marie Linder dörrkampanjen med en fyra meter hög och två meter
bred dörr som stod uppställd på Norrmalmstorg och som väckte uppmärksamhet mitt i lunchrusningen.
Nya telefonnummer på
Hyresgästföreningen
FRÅN MAJ har alla anställda
på
Hyresgästföreningen i Sverige nya
telefonnummer som börjar med 010.
Om du ringer ett gammalt nummer
får du information om nytt nummer.
Alla mobilnummer är samma som
förut.
Fungerar det inte, var vänlig kontakta växeln på 0771-443 443.
Hallå konsument
TOLV MYNDIGHETER MEDVERKAR i den nya upplysningstjänsten Hallå konsument som drivs av Konsumentverket. Syftet är att det ska bli lättare att
hitta det stöd som i dag finns hos kommunernas
konsumentverksamhet, konsumentbyråer och
myndigheter. Vägledarna i Hallå konsument svarar
på övergripande frågor om köp, avtal, reklamationer och hållbara val.
Konsumenterna kan nå Hallå konsuments vägledare vardagar klockan 9:00–17:00 på telefon 0771525 525 eller via chatt, e-post, brev eller Facebook.
HYRESGÄSTEN
LANDET RUNT
FOTO: NILS-OLOF LARSSON
2000 namn mot vinstuttag från MKB
har via
namnunderskrifter protesterat mot
att Malmö stad tar 30 miljoner ur
det kommunala bostadsbolaget
MKB:s kassa. Det är Hyresgäst­
föreningen som står bakom
aktionen.
Hyrorna för 2015 är klara och
ger MKB cirka 29 miljoner i ökade
intäkter. MKB:s vinst består av
hyresgästernas inbetalda hyror.
Vinst som är till för att bygga nya
NÄRMARE 2 000 PERSONER
Delar av styrelsen tillsammans
med några av gårdens barn.
Nästan 100
aktiviteter i Assberg
NOTERAT
hyresrätter och för att renovera
och sköta de som redan finns.
– Hela hyreshöjningen går nu
till kommunkassan istället. Skatten
gäller för oss alla, oavsett om vi
bor i villa bostadsrätt eller i hyresrätt. Därför blir det helt orimligt
att MKB:s hyresgäster förväntas
bidra mer till den kommunala budgeten än alla andra, säger Kenneth
Gustavsson, regionordförande för
Hyresgästföreningen i södra Skåne.
Halmstadprotest
mot vinstuttag
Multiarena invigs
i Hammarkullen
PLATSER FÖR BOENDE att mötas
och umgås främjar såväl trivsel
som trygghet. Det är grunden
för Bostadsbolagets och den
lokala Hyresgästföreningens
satsning på en multiarena
för hyresgäster i Sandeslätt,
Hammarkullen i Göteborg som
invigs i maj.
På arenan kan boende i alla
åldrar utöva fotboll, basket,
bandy eller volleyboll. Allt på
mjukt konstgräs.
– Multiarenan är resultat av
ett lyckat lokalt samarbete,
säger Kristofer Lundgren i
Sandeslätts lokala hyresgästförening.
FOTO PETER FORSMAN
DEN LOKALA HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Assberg i Skene är ”högaktiv” – de
har nästan 100 aktiviteter om året!
Samverkan, bra lokal och aktiv styrelse är tre ingredienser i receptet.
Några exempel på aktiviteter är
fotokurs, matlagningskurs, stickcafé och odlingslotter.
Assberg är ett trevligt område
med låga trähus runt åtta gårdar, i
utkanten av Skene. Man räknar in
omkring 350 lägenheter. I styrelsen
för den lokala föreningen är man
nio personer. Runt gårdarna har
man bra sammanhållning, där
lokalen utgör navet.
– Den är hjärtat i mycket av
verksamheten. Och ett av skälen
till att vi har så mycket aktivitet
är att vi i styrelsen vill förbättra
hela tiden, säger LH-ordföranden
Christer Erlandsson.
Majbrasa med fackeltåg i Hamringe
PÅ VALBORG ORDNAS på många ställen i landet valborgsmässofirande med
majbrasor i Hyresgästföreningens regi. En av dessa valborgsmässoeldar
tändes i Hamringe i Botkyrka. Det var den lokala hyresgästföreningen
Seppan som ordnade fackeltåg genom området till fotbollsplanen där
elden tändes. Vid brasan bjöds det på fiskdamm och godisregn för barnen
samt lotteri för de vuxna efter det att elden hade tänts.
Radondrabbad hyresgäst bör kompenseras
fast att
Uppsalahem inte behöver ersätta
en hyresgäst som blivit exponerad
för höga radonvärden. Hyresgästföreningen överklagade till Högsta
domstolen, som kommer att pröva
målet. Gustaf Lantz, regionjurist
på Hyresgästföreningen region
Aros-Gävle kommenterar Högsta
domstolens prövningstillstånd i
radonmål.
– Nu är det upp till Högsta
I FJOL SLOG HOVRÄTTEN
domstolen om en hyresvärd ska
kunna komma undan med att låta
hyresgäster bo i skadliga halter av
radon. En hyresgäst ska inte utsättas för radonhalter som bedömts
vara skadliga av myndigheter. Om
detta ändå sker borde hyresgästen
kompenseras ekonomiskt. Jag och
min klient hoppas att Högsta domstolen delar denna uppfattning när
man nu tar upp målet till prövning.
Det säger Gustaf Lantz.
har beslutat
om en värdeöverföring på
27 miljoner kronor av HFAB:s
vinst under 2015.
Vid en noggrann granskning av HFAB:s årsredovisning
upptäckte dock Hyresgästföreningen att den totala värdeöverföringen till Halmstads
kommun är på 57,8 miljoner
under 2015 och inte 27 miljoner som tidigare rapporterats
i media. Detta innebär att
HFAB:s hyresgäster betalar
motsvarande 5 807 kronor per
lägenhet och år till Halmstads
kommun. Den totala värde­
överföringen motsvarar elva
års hyreshöjningar.
– Vi är väldigt kritiska till
denna mycket höga värde­
överföring som enligt vår mening kommer att gå till kommunal verksamhet som borde
finansieras av hela skattekollektivet och inte endast av
HFAB:s hyresgäster. Kommunens beslut kan inte ses som
något annat än en dubbelbeskattning av hyresgästerna,
säger Peter Olsén, förhandlare
på Hyresgästföreningen.
– Vi uppmanar Halmstads
kommun att avstå från detta
orimliga vinstuttag och har
kontaktat kommunstyrelsens
ordförande.
– Pengarna behöver stanna
kvar i bolaget för att användas
till nyproduktion och underhåll. Ingen av dessa utdelningar är i sig olagliga – däremot
är de helt orimliga, säger Peter
Olsén.
Medlemmarna har informerats om vinstuttaget via brev
och e-post samt på årsmötet
i Halmstad. Det har också gått
att protestera via facebook,
namnlistor och genom att
skicka protestvykort.
HALMSTADS KOMMUN
HYRESGÄSTEN5
Televerksbostäderna på
1910-talet och i dag, med
Hyresgästföreningens
ordförande Jonas Carlsson,
även omslagsbilden.
Styrelsen, bakre raden: Jonas
Carlsson, Kerstin Hedberg
Svensson och Stefan Uddebrant. Främre raden: Maj-Lis
Carnegård, Maud Pettersson
och Helené Fredriksson.
Hundraåringen
SÅ GJORDE VI I Nynäshamn finns den äldsta Hyres-
gästföreningen i Sverige som fortfarande är aktiv.
Den startade i slutet av 1915, vilket innebär att
Hyresgästföreningen i år fyller 100 år.
D
TEXT: PETER FORSMAN
en direkta orsaken till
att Hyresgästföreningen bildades i Nynäshamn i december
1915 var det missnöje
som rådde bland hyresgästerna.
6
Villabolaget hade uppfört bostäder
till Telegrafverkets arbetare, men
de var mycket dåliga. Det fanns
varken vatten eller elektricitet.
Skafferierna kunde inte användas
vintertid på grund av kyla och
det var problem med ohyra och
råttor.
När Villabolaget vägrade göra
något åt problemen beslöt hyresgästerna att sluta sig samman och
bilda en Hyresgästförening. Så
småningom lyckades man också få
Villabolaget att göra nödvändiga
reparationer.
Om detta kan man läsa i den
jubileumskrift som Hyresgästföreningen i Nynäshamn gett ut
till 100-årsjubileét. Skriften är en
uppdatering av en tidigare utgåva
från 1995 då man firade 90-års
jubileum. Bakom uppdateringen
står föreningsordföranden i Nynäshamn Jonas Carlsson som trots
sin relativt unga ålder, 42 år, varit
ordförande de senaste tio åren. Nyligen blev han omvald på årsmötet.
– Så länge medlemmarna vill ha
mig ställer jag upp. Med åren har
jag byggt upp en kunskapsbank
som jag tror att föreningen har
nytta av. Jag var den yngste ordföHYRESGÄSTEN
VÄND!
100 ÅR FIRAS
I NYNÄSHAMN
Lördagen den 29 augusti
firar vi att det i år är 100 år
sedan Hyresgästföreningen
bildades. Det sker i samband
med Skärgårdsdagen som
hålls i hamnen i Nynäshamn.
Klockan 13 blir det ett bostadspolitiskt samtal mellan
förbundsordförande Marie
Linder och bostadsminister
Mehmet Kaplan. Hyresgästföreningen finns på plats i ett
tält klockan 10–16, och visar
bland annat upp en historisk
utställning om Hyresgäst­
föreningen i Nynäshamn samt
en ny film om 100 år med
Hyresgästföreningen i Sverige.
Läs mer på:
www.100ar.hgfnynas.se
i Nynäshamn
– Men i sista stund
randen när jag blev vald
KONTAKT:
kom de på att det var
och fortfarande är jag
Jonas Carlsson
den kände arkitekten
yngre än vad ordföranjonas.carlsson@
Alvar Aalto som ritat
dena brukade vara förr
hgfnynas.com
huset och rivningsbei tiden, konstaterar
070-171 33 62
slutet fick tas tillbaka,
Jonas.
berättar Jonas.
Jonas gick med i
Även om mycket har förändrats
Hyresgästföreningen redan i
under 100 år i Sverige och Nynäs20-års åldern, då huset där han
fortfarande bor hotades av rivning. hamn är det delvis samma frågor
Det är ett av allmännyttiga Nynäs- som Hyresgästföreningen har att
brottas med idag menar Jonas.
hamnsbostäders första hus byggt i
– Det handlar om höga hyror
slutet på 1940-talet.
och renoveringar. På senare tid
har vi på flera ställen fått tillbaka
vägglössen, som de flesta trodde
var borta för evigt, säger Jonas.
För Hyresgästföreningen i Nynäshamn handlar det annars idag
mycket om vilken bostadspolitik vi
ska ha och att det behöver byggas
mer bostäder. Även Nynäshamnsbostäder har sålt en del av sitt
hyresbestånd och har idag cirka
1200 lägenheter kvar. Tidigare
har en mindre del omvandlats till
FOTO: PETER FORSMAN
bostadsrätter. Det senaste året har
man sålt 600 lägenheter till en
privat ägare. Den nya privata ägaren vill bygga om så mycket som
möjligt och ta ut högre hyror.
– Ett exempel är att man vill
sätta in nya säkerhetsdörrar fast
det sattes in sådana 1997. Enda
rimliga förklaringen är att man vill
få upp hyrorna, säger Jonas, som
tycker att Hyresgästföreningen
behövs lika mycket idag som för
100 år sedan. n
HYRESGÄSTEN7
FOLKRÖRELSE
I början av 1900-talet flyttade många in
till städerna i och med industrialismen.
Många bodde trångt i dåliga bostäder.
Det var inte ovanligt att tio personer
bodde i ett enda rum. Det byggdes
också barackliknande nödbostäder.
Det var i den verkligheten som
Hyresgäst­föreningen startade.
I TEXT: PETER FORSMAN
år är det 100 år sedan den
nu äldsta aktiva Hyresgästföreningen startade i
Nynäshamn i december
1915. När Telegrafverket
flyttade till Nynäshamn
byggde AB Nynäs Villastad bostäder till de telearbetare
som arbetade på verkets fabrik.
Bostäderna var usla. Bland annat
saknades el och vatten. På vintern
gick det inte att använda källare
och skafferi eftersom det var för
kallt. Däremot trivdes råttorna.
Detta fick hyresgästerna att
protestera i en nybildad hyresgästförening. Trots protesten
gjorde villabolaget inga förbättringar. Det var först när hyres­
gästerna inledde en hyresstrejk och
Nödbostäder
på 1910-talet.
8
deponerade hyrorna på banken
som de fick fastighetsägaren att ge
med sig.
FÖRSTA LAGEN MOT HYRESOCKER
Första världskriget medförde att
hyrorna på kort tid steg kraftigt.
Inget nytt byggdes heller. För
första gången ansåg statsmakterna
att man var tvungna att reglera
hyresmarknaden. Hyresstegrings­
lagen kom 1917. Den innebar
skydd mot uppsägning och att hyrorna bara fick höjas i relation till
de faktiska utgifter som värdarna
redovisade. När lagen avskaffades
av riksdagen, med en rösts övervikt
1923, hämnades många värdar på
”besvärliga” hyresgäster genom att
säga upp dem.
Charles A Goulding har gjort historietavlan på uppdrag av Hyresgästföreningen
1920-TALET: Strider och
Under hela 1920-talet
pågick hyresstrider och
krav på lagstiftning från
Hyresgästföreningen. 1926
samlades 100 000 namn in
med krav på en ny hyreslag
och i Stockholm lyckades
man 1928 sänka hyrorna i
Atlasområdet i Stockholm
efter en stor kampanj.
HYRESGÄSTFÖRENINGARNAS
RIKSFÖRBUND FÖDS
1923 gick åtta hyresgästföreningar
runt om i landet gick ihop och
bildade Hyresgästföreningarnas
Riksförbund. Bakgrunden till bildandet av riksförbundet var främst
bristen på bostäder och de oskäliga
hyrorna. Kravet var Hälsobostäder
åt alla! Till förbundets ordförande
HYRESGÄSTEN
30–60TALET
– VÄND!
Västra Göteborg.
förhandlingar
valdes Anders Svahn i Göteborg.
Förbundet hade från början mellan
7000–8000 medlemmar. Anders
Svahn efterträddes 1924 av vänsterpolitikern Otto Grimlund som
var ordförande fram till 1936.
Hyresgästföreningarna i
Göteborg och Stockholm blev de
mest tongivande. Men det fanns
skillnader mellan dem. Göteborg
Deltagarna på riksförbundet första kongress 1924.
var känt som en militant och
kamplysten förening som mer
handgripligen ville kämpa för
bättre villkor för hyresgästerna.
Stockholmsföreningen ville hellre
förhandla med värdarna.
HYRESGÄSTERNA BYGGER EGNA HUS
– HSB BILDAS
En annan Stockholmsidé var att
bygga och förvalta fastigheter
själva eftersom ”hyresvärdarna har
visat att de inte klarar av det”. Det
var dessa tankegångar som ledde
fram till bildandet av HSB.
1924 bildades Hyresgästernas
Sparkasse- och Byggnadsförening
- HSB av Hyresgästföreningen i
Stockholm. Redan under sitt första
år byggde HSB Stockholm fyra
hus. Kommande år började det
även byggas hus i Malmö och Göteborg. För att bli medlem i HSB
måste man också vara medlem i
Hyresgästföreningen.
HYRESGÄSTEN9
1930-TALET:
Den sociala bostadspolitiken växer fram
1930-talet blev det årtionde då
bostadssociala frågor diskuterades och Hyresgästföreningens
egna utredningar gav viktig
dokumentation. Grunden lades
också till att hyresgäströrelsen blev en etablerad part på
bostadsmarknaden. Vägvalet var
att satsa på politikens väg med
skyddslagstiftning som medel,
kombinerat med förhandlingar
med motparten. 1936 avgick
Otto Grimlund som förbundsordförande och ersattes av Oskar Bengtsson som fortsatte på
samma linje som sin företrädare.
ingen flyttade dit. Efter drygt ett
år tvingades fastighetsvärdarna att
kapitulera och göra reparationer.
Det blev en stor seger för Hyresgästföreningen.
MASSVRÄKNINGAR I OLSKROKEN
BOSTADSSOCIALA UTREDNINGEN
I Göteborg var bostadssituationen
på 1930-talet sämre än på andra
håll i landet. Här var värdarna
välorganiserade och ville sätta hyresgäströrelsen på plats. Det blev
strid om vartenda krav på förbättring. När fastighetsägarna begärde
hyreshöjningar i ett hundratal
fastigheter som var i dåligt skick
krävde Hyresgästföreningen istället hyressänkningar och reparationer. En medlingskommission från
regeringen gjorde en uppgörelse
för 1 200 av totalt 1 800 familjer.
De övriga 600 hyresgästerna i
Olskroken i Göteborg hotades av
vräkning. Motreaktionerna blev
kraftiga. När massvräkningarna
skulle verkställas samlades 2 000
personer för att hindra dem.
Värdarna lyckades ändå till slut att
vräka 250 familjer. De vräkta fick
hjälp av Hyresgästföreningen att få
tak över huvudet och Hyresgästföreningen svarade med att tömma
alla 600 lägenheter och se till att
1940-TALET:
Hyresgästföreningen
blir en maktfaktor
OCH MAKARNA MYRDAL
1934 kom Alva och Gunnar
Myrdals berömda bok ”kris i
befolkningsfrågan”. Den handlade
om familjepolitik med bostaden
som en central fråga. På 1930-talet föddes det få barn i Sverige.
Det berodde framförallt på den
omfattande trångboddheten.
Goda bostäder var förutsättningen
för att folk skulle ha råd och ork
att skaffa sig de barn de vill ha,
menade makarna Myrdal.
Mycket i den kommande
bostadssociala utredningen följde
makarna Myrdals tankar. En konkret följd blev barnrikehusen. Dit
kunde fattiga familjer med minst
tre barn flytta. Med den bostadspolitiska utredningen som arbetade från 1933 ända fram till 1947
fick Sverige en social bostads­
politik som lämnade flera förslag
till bland annat förbättringar mot
trångboddhet och ekonomiskt
stöd till barnfamiljer.
Olskrokenkonflikten 1936.
På 1940-talet var bostadsbristen och bostadsnöden i Sverige fortfarande stor. Det fanns slumområden i städerna
utan rinnande vatten och med dass på gården. Bostadsbyggande, standard, att påverka lagstiftningen och ge
juridiskt stöd till medlemmarna var därför de viktigaste
frågorna för Hyresgästföreningen.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN
FÅR MER MAKT
I början på
1940-talet tog
staten ett aktivt
ansvar för bostadsbyggandet och även
för finansieringen.
Räntegarantier,
subventioner och
tilläggslån gjorde
att byggbolag
vågade bygga. Den
hyresregleringslag
som Hyresgästföreningen drev igenom 1942 blev en stor seger för hyresgästerna. Den innebar att hyrorna låstes fast och inte fick höjas
utan tillstånd och där Hyresgästföreningen hade en viktig
roll i att kontrollera att lagen efterlevdes.
UTROTA BOSTADSNÖDEN!
Efter andra världskriget var
bostadsnöden fortsatt mycket
stor och statens bostadsutredning hade konkreta förslag hur
bostadsnöden kunde minskas.
Detta grundades till stor del på
Hyresgästföreningens efterkrigsprogram ”utrota bostadsnöden” från 1945. I programmet krävdes bland annat att
enrumsstandarden skulle
utrotas, bostadsstandarden
höjas och ett enhetligt system för bostadskrediter införas.
10 HYRESGÄSTEN
1950-TALET:
Förhandlingar
ersätter hyresreglering
Den stora debattfrågan under 1950-talet var fortsatt
bostadsbristen. Det ökande byggandet man väntat sig
efter kriget kom av sig. Samtidigt försökte man genom
subventionerna ändå hålla produktionen igång eftersom
den riskerade att helt avstanna. 1950 avgick Oskar Bengtsson som förbundsordförande och ersattes av Leonard
Fredriksson.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN BÖRJAR FÖRHANDLA HYROR MED SABO
1956 beslutade riksdagen att hyresregleringen på sikt skulle
avskaffas. Detta inleddes 1958 genom att hyresregleringen
togs bort för lägenheter ägda av de allmännyttiga bostadsföretagen. Istället inleddes förhandlingar mellan Hyresgästföreningen, lokalt i kommunerna, och de allmännyttiga
bostadsföretagen i SABO som hade bildats 1950.
HYRESGÄSTERNAS FRITIDSVERKSAMHET
1957 valdes Erik Svensson till ny förbundsordförande efter
Leonard Fredriksson. Gemenskapstraditionerna levde inte
vidare av sig själva i 1950-talets nya bostadsområden. Behovet av att samordna sociala traditioner och fritidsaktiviteter
var stor. 1956 bildades därför Hyresgästernas Fritidsverksamhet av Hyresgästföreningen och HSB. 1959 startade
Hyresgästföreningen tillsammans med Unga örnar kampanjen ”Mer plats för oss”. Man krävde bland annat bättre
lekplatser. Syftet var att väcka debatt och skapa opinion för
barnvänligare bostadsområden.
1960-TALET:
Bostadsbristen byggs bort
Under hela 1960-talet ägnade
Hyresgästföreningen mycket
kraft åt hyres- och reparationsärenden. Dels gällde det de
många överenskommelser om
reparationer som träffades, dels
bränsletilläggen på hyrorna. Men
det mest påtagliga som hände
på 1960-talet var miljonprogrammet som skulle råda bot på
bostadsbristen. Mellan 1964 och
1975 byggdes en miljon bostäder.
STORFÖRENINGAR BILDAS
I början på 1960-talet var medlemsutvecklingen mycket
stark och 1963 hade
Hyresgästföreningen
tillsammans med
HSB över 380 000 medlemmar i
194 föreningar runt om i landet.
Men i många av lokalföreningarna
var antalet medlemmar mycket
litet. På kongressen 1964 beslöt
man därför att slå ihop de 194
föreningarna till 22 storföreningar
indelade i avdelningar. Lokala
expeditioner med anställd personal
öppnades samtidigt i alltfler
tätorter.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN BÖRJAR
SYNAS I BOSTADSOMRÅDENA
Under 1960-talet utvecklas kontaktkommittéer ur fritidsverksamheten, föregångarna till de lokala
hyresgästföreningarna. De fanns
till en början enbart i de allmännyttiga bostadsområdena som
direktkontakt med medlemmarna.
Förutom fritidsverksamheten
handlade det också om miljö- och
servicefrågor i bostadsområdena.
BORT MED DET GAMLA
På 1960-talet andades Sverige
framtidsoptimism och känslan av
att vilja rensa bort det gamla var
stark. De flesta städer förändrades.
Gamla träkåkar och även många
stenhus revs för att lämna plats åt
den nya tidens stadsplanering.
I rivningarnas spår
följde spekulationer
och det var inte alltid
de sämsta husen som
revs. Rivningstomter
köptes och såldes och
markvärdena trissades
upp. Hyresgästföreningen krävde förbud mot att
sälja ut samhällsägd mark och att
kommunerna skulle få statsbidrag
för att köpa privat tomtmark. Man
genomförde också en kampanj,
”Sämst ska rivas först”, mot
spekulationen i rivningar och
kontorisering.
RÄTT ATT BO KVAR
1968 kom en ny förbättrad hyreslag. Nu fick hyresgästerna besittningsrätt - rätt att bo kvar i sina
lägenheter. Dessutom infördes en
spärr mot för höga hyror genom
bruksvärdessystemet som innebar
att hyrorna i likvärdiga hus inte
väsentligt får skilja sig åt.
70–90-TALET
– VÄND!
HYRESGÄSTEN11
1970-TALET: Standarden höjs
På 1970-talet var bara fem
procent av befolkningen trångbodda. Hyresgästföreningens
roll som remissinstans och
företrädare för hyresgästerna
ökade lokalt i kommunerna.
Kontaktkommittéerna utvecklades också. På några få år byggdes
en förhandlingsorganisation
upp i hyresgäströrelsen. 1975
försvann hyresregleringen även
hos privata värdar. 1973 infördes
bostadsdepartementet med
Ingvar Carlsson som den förste
bostadsministern. Många av de
lagar som diskuterades under
1960-talet trädde också i kraft
under 1970-talet.
MISSKÖTTA HUS TVÅNGSFÖRVALTAS
På initiativ av Hyresgästföreningen kom 1970 lagen om tvångsförvaltning. Den innebar att man,
under vissa omständigheter, kunde
ta ifrån en fastighetsägare rätten
att sköta förvaltningen av sitt hus.
Bakgrunden till lagen var att en
del fastighetsägare systematiskt
misskötte sina fastigheter.
LÄGSTA GODTAGBARA STANDARD
1975 trädde bostadssaneringslagen i kraft. Vid ombyggnad av en
fastighet ställdes vissa standardkrav som varmvatten och tillgång
till bad eller dusch. Det innebar
att en fastighet måste ha en lägsta
godtagbara standard. Om det inte
uppfylldes kunde en hyresgästorganisation eller kommun tvinga
fram en sådan ombyggnad.
för utbildningsverksamheten.
1978 köpte Hyresgästföreningen
kursgården Rosenön på Dalarö
i Stockholms skärgård. Rosenön
såldes 2008.
SISTA RESTERNA AV
FASTIGHETSÄGARNAS
HYRESREGLERINGEN
LÄMPLIGHET PRÖVAS
UPPHÖR
1976 kom Förvärvslagen – Lex
Backström. Det
innebar att innan
en fastighetsförsäljning gick
igenom prövades
den tilltänkte
fastighetsägarens lämplighet.
Syftet var att
förebygga fastighetsspekulation
och att förhindra
att hyresfastigheter hamnade i
olämpliga förvaltares händer.
SATSNING PÅ UTBILDNING
OCH EGEN KURSGÅRD
Hyresgästföreningen fortsatte
att växa under 1970-talet. Det
gjorde också behovet av utbildning för både anställda och
förtroendevalda. En särskild
studieombudsman utsågs på förbundsexpeditionen som ansvarig
1975–1978
försvann de sista
resterna av hyresregleringen i och
med att de sista
privata lägen­
heterna fasades
ut ur systemet.
Samma år infördes Bostadsdomstolen som
en överdomstol i
hyresärenden som
överklagats från
Hyresnämnden.
HYRESFÖRHANDLINGSLAGEN
1978 trädde Hyresförhandlingslagen i kraft som bland innebar att
hyresvärden eller dess organisation
måste förhandla med Hyresgästföreningen om eventuella hyreshöjningar. Mellan 1978 och 1980
så skrevs exempelvis förhandlingsordningar med nästan alla privata
fastighetsägare i Stockholm.
1980-TALET: Hyresgästerna får mer inflytande över boendet
På kongressen 1980 avgick Erik
Svensson och ersattes av Lars
Anderstig som förbundsord­
förande. Kongressen antog också
programmet ”Rättvisa i boendet” som krävde att det ekonomiska bostadsstödet skulle
fördelas lika oavsett upplåtelseform. Samtidigt fick den som
på 1980-talet hade ett hyreskontrakt ett allt större inflytande
över sin lägenhet.
BOINFLYTANDE – HYRESGÄSTEN
PÅVERKAR SITT BOSTADSOMRÅDE
I inledningen av 1980-talet började boinflytandet komma igång
utifrån det ramavtal om boinfly-
tande som träffades 1979 mellan
SABO och Hyresgästföreningen.
1983 träffades även en uppgörelse med de privata fastighetsägarnas organisation om
boinflytande. Avtalen innebar
att hyresgästerna fick vara med
och påverka förvaltningen av sitt
bostadsområde.
HYRESGÄSTSTYRT LÄGENHETSUNDERHÅLL
1984 fick Hyresgästföreningen
igenom en ändring i Hyreslagen.
Det innebar att det blev möjligt
att avtala om hyresgäststyrt lägen­
hetsunderhåll, där hyresgästen
själv avgör hur och av vem det
återkommande underhållet utförs.
12 HYRESGÄSTEN
1990-TALET: Bostads-
subventionerna bort
I början av 90-talet lades skattesystemet om. Konsekvensen
blev bland annat kraftigt
höjda hyror. Samtidigt togs
bostadssubventionerna och
räntegarantierna bort. Bostadsbyggandet stannade av.
I spåren av detta följde bland
annat bostadsbrist och hot
om marknadshyror.
KAMP MOT MARKNADSHYROR
Frågan om att införa marknadshyror togs upp framförallt från borgerligt håll i början av 1990-talet.
Bland annat handlade det om att införa flera förhandlingsordningar i samma hus. Hyresgästföreningen mobiliserade
på olika sätt och frågan om marknadshyror avfördes tills
vidare.
ALLMÄNNYTTAN – TILL SALU
På 1990-talet blev antalet ombildningar till bostadsrätter
och utförsäljningar av allmännyttan fler och fler. Men det
fanns många hyresgäster som inte ville köpa eller ville få
grannarna till hyresvärd. Dessutom innebar utförsäljningarna
att antalet hyresrätter minskade kraftigt. Hyresgästföreningen startade namninsamlingar och debatterade emot
utförsäljningarna. 1999 införde den socialdemokratiska
regeringen en stopplag mot utförsäljningarna av allmännyttan. Lagen togs senare bort när alliansregeringen kom till
makten.
DET DELADE SVERIGE
HYRESKONTRAKTEN GÄLLER TILLSVIDARE
1985 ändrades hyreslagen. Den
största förändringen var att hyreskontrakten i fortsättningen
löpte tills vidare istället för ett
år i taget. Andra förändringar
var att det inte längre krävdes
någon uppsägning för hyresändringar. Tillägg för bränsle
och vatten förbjöds om det inte
mättes för varje enskild lägenhet. Istället infördes totalhyra.
HYRESGÄSTERNAS STÄLLNING STÄRKS
När Plan- och bygglagen
trädde i kraft 1986 blev hyresgästerna remissinstans i planoch byggfrågor i grannskapet.
Därmed fick hyresgästerna
samma ställning som villaägare
i sådana frågor.
KONTAKTKOMMITTÉERNA
BLIR GRUNDORGANISATION
På kongressen 1984 beslöts att
kollektivanslutningen av HSBmedlemmar skulle upphöra från
den första januari 1985. 1988
hölls Hyresgästföreningens 25:e
kongress. På kongressen beslutades att kontaktkommittéerna
skulle bli grundorganisation.
På nästa kongress 1992 byttes
namnet kontaktkommittéer till
lokala hyresgästföreningar –
som grundorganisation.
Den ekonomiska krisen i början på 1990-talet blev slutet på
bostadssubventionerna till hyresrätten. När socialdemokraterna kom tillbaka till regeringsmakten i mitten på 1990-talet blev det inga återställare. Alla resurser gick åt till sanering
av statens finanser. I Stockholm och andra större städer var
bostadsbristen stor. På en del mindre orter var situationen
den omvända. På vissa ställen fanns det så många tomma
lägenheter att hus revs.
DEMONSTRATION FÖR SÄNKTA
HYROR
Den 14 juni 1998 samlades
10 000 hyresgäster från
hela landet i Humlegården i Stockholm för att
gå ett demonstrationståg
till Skansen. Boendekostnaderna hade på tio år
fördubblats. Hyresgästföreningens ordförande Jan
Dannemann höll tal och
krävde sänkta hyror och
att politikerna skulle skapa
förutsättningar för rättvisa
mellan boendeformerna.
00–10-TALET – VÄND!
HYRESGÄSTEN13
2000-TALET: Tuffa tider för hyresrätten
Åren från 2005 och framåt
präglades i stort av olika attacker på Hyresgästföreningen,
hyresrätten och allmännyttan.
Utförsäljningen av allmännyttan
tog ny fart och de privata fastighetsägarna anmälde den svenska
allmännyttan till EU. Återigen
ropades det på marknadshyror
från vissa håll. Orättvisorna
mellan hyresrätten och det ägda
boendet förstärktes genom
slopad fastighetsskatt, ränteavdrag och rotavdrag till det ägda
medan hyresrätten och hyresgästerna blev lottlösa. Byggandet av
hyresrätter var lågt.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN
BLIR EN JURIDISK PERSON
Hyresgästföreningens sista kongress hölls år 2000 i Stockholm.
Därefter har det varit förbundsstämmor vartannat år. På kongressen 2000 valdes Barbro Engman
till ny förbundsordförande efter Jan
Dannemann. På kongressen beslutades det också att Hyresgästföreningen skulle bli en juridisk person
och delas in i regioner. En annan
2008 presenterade utredaren
Michael Koch utredningen ”EU,
allmännyttan och hyrorna”. Den
innehöll förslag som i praktiken
innebar att de allmännyttiga bostadsföretagen skulle avskaffas och
efterfrågestyrda hyror införas – ett
annat ord för marknadshyror.
NY LAGSTIFTNING
Hyresgästföreningen och SABO tog våren 2009 fram ett alternativt förslag som också de privata fastighetsägarna accepterade och som slutligen
bostadsminister Mats Odell också tog till sig.
ändring var att medlemmen skulle
ha sitt medlemskap i föreningen på
kommunal nivå i stället för i den
lokala hyresgästföreningen.
HEM & HYRA ISTÄLLET FÖR VÅR BOSTAD
Första numret av medlemstidningen Hem & Hyra kom ut i
början på 2007. Tidningen ersatte
Vår bostad som sedan mitten av
1950-talet varit en gemensam
tidning för Hyresgästföreningen
och HSB.
FASTIGHETSÄGARNAS EU‐ANMÄLAN
De privata fastighetsägarna gjorde
2005 en anmälan till EU‐kommissionen i Bryssel om otillåtet
statsstöd till allmännyttan och
där man ifrågasatte allmännyttans
hyresnormerande roll. Den svenska
regeringen tillsatte en utredning
för att undersöka om det svenska
systemet var förenligt med EUs regelverk. Efter att det blev borgerlig
regering hösten 2006 ändrades
direktiven för utredningen. I april
Det blev kraftiga protester från
Hyresgästföreningen mot förslaget
om ”efterfrågestyrda hyror”. 60 000
personer skrev på och tågade i det
första demonstrationståget på nätet. Hyresgästföreningen tog också
tillsammans med SABO fram ett
alternativt förslag som regeringen
i hög grad tog till sig. Enligt regeringens kompromissförslag, som
också accepterades av de privata
fastighetsägarna, försvann allmännyttans hyresnormerande roll
och de privata hyresvärdarna blev
jämställda. Men samtidigt fortsatte
hyrorna att förhandlas mellan
parterna utifrån bruksvärdessystemet. Riksdagen tog beslut om ny
lagstiftning våren 2010 och från
2011 gäller det nya regelverket.
2010-TALET: Bostadsbrist och krav på marknadshyror
2010-talet har framförallt präglats av en allt större bostadsbrist där Hyresgästföreningen
på olika sätt drivit på för att
öka byggandet av hyresrätter.
KRAV PÅ STARKARE INFLYTANDE VID
OMBYGGNADER
Sedan bostadssaneringslagen
infördes på 1970‐talet har det
funnits regler som syftar till att ge
hyresgästerna inflytande i samband
med ombyggnader. Regelverket
har dessvärre visat sig ha mindre
reell betydelse. Många gånger höjs
hyran dramatiskt efter ombyggnaden, ofta så kraftigt att hyresgäster
inte har råd att bo kvar. Hyresgästföreningen kräver därför ett
tydligare och starkare inflytande
för hyresgästerna med möjlighet
att påverka ombyggnadens omfattning och därmed hyresnivån.
AVSKAFFA HYRSKATTEN
NYA HOT OM MARKNADSHYROR
Efter att allt riktat stöd till hyresrätter försvunnit 2006 så införde
den borgerliga regeringen sänkt
fastighetskatt och rot‐avdrag för
det ägda boendet.
Hyrskatten är det
samlade begreppet
på den skillnad som
finns i beskattning av hyresrätten
jämfört med villor
och bostadsrätter. I
början på 2010-talet
uppgick detta stöd till det ägda
boendet till cirka 40 miljarder
kronor årligen i form av rot‐ och
ränteavdrag. Detta medan hyresrätten inte fick något stöd. Hyresgästföreningen startade 2012 en
kampanj för att hyrskatten skulle
tas bort och att alla upplåtelseformer behandlas lika.
Hotet om marknadshyror har
funnits sedan 1990‐talet och
nya hot har dykt upp med jämna
mellanrum. Ett sådant steg var
när hyrestaket för
andrahandsuthyrningen av bostadsrätter försvann 2013.
Detta har inneburit
att andrahandshyrorna har stigit
kraftig för bostadsrätter.
BYGG FLER HYRESRÄTTER
Hyresgästföreningen startade
också kampanjen Bygg Framtiden. Syftet var att samla in
löften om bostadsbyggande från
kommunpolitiker. Kampanjen
resulterade i löften om byggandet
av 100 000 nya bostäder. Inför
valet 2014 följde Hyresgästföreningen upp kravet på byggandet av
fler hyresrätter med Bostadslyftet
och ett program för byggandet av
200 000 hyresrätter. Med detta
program sattes bostadsfrågan i
fokus samtidigt som det visade
på politikens ansvar för att det
verkligen byggs mer.
NY FÖRBUNDSORDFÖRANDE
På Hyresgästföreningens
förbundsstämma 2014 avgick
Barbro Engman efter 14 år som
ordförande och efterträddes av
Marie Linder från Tyresö utanför
Stockholm. Stämman beslutade också att ett framtidsarbete
skulle inledas för att ta fram en
framtidsvision för hyresrätten och
Hyresgästföreningen som nästa
förbundsstämma 2016 ska ta
ställning till. n
14 HYRESGÄSTEN
OMVÄRLD
SYNA TIDENS TECKEN
Wien satsar på hyresrätter
Förbundsstyrelsen besökte i maj Wien i
Österrike och gjorde flera studiebesök i olika bostadsområden med hyresrätter och hade även möte med
Hyresgästföreningen i Wien. I Wien är nära 80 procent
av lägenheterna hyresrätter. Staden Wien satsar årligen
motsvarande cirka 6–7 miljarder kronor, delvis med
hjälp av staten, på bostadsbyggande och upprustning.
FOTO: PETER FORSMAN
BOSTÖD
TEXT: PETER FORSMAN
rätter där det råder marknadsÖSTERRIKE OCH WIEN har en lång
hyra.
tradition av social bostadspolitik
Staden Wien satsar årligen
med tanken att alla medborgare
motsvarande cirka 6-7 miljarder
ska kunna ha tillgång till en bra
kronor på nyproduktion och
bostad till rimlig kostnad. Dessa
upprustning av bostäder, varav en
idéer formulerades ursprungligen
betydande del utgörs av statligt
redan på 1920-talet i det röda
stöd till bostadssektorn.
Wien. Förbundsstyrelsens första
studiebesök gick följaktligen till
Karl-Marx-Hof, ett en kilometer
SEDAN BÖRJAN AV 2000-TALET så
långt kommunalbyggt bostadshus
nyproducerar dock inte komfrån slutet av 1920-talet
munen själva några
med 1 382 lägenheter. De
hyresbostäder. Det gör
imponerande husen, som
istället icke vinstdrivande
redan från början hade
boföreningar eller privata
dagis och olika genomaktörer som via de lån
samhetsanläggningar,
de får till byggandet
är fortfarande idag ett
förbinder sig att avsätta en
attraktivt bostadsområde
tredjedel av lägenheterna
ägt av kommunen.
till sociala bostäder med
Nadja Shah.
reglerad hyra. Den övriga
delen disponerar de själva och
DET TOTALA ANTALET LÄGENHETER i
kan hyra ut med marknadshyra
Wien uppgår till cirka en miljon
eller sälja som ägarlägenheter. Det
och av dessa utgör nära 80 procent
betyder alltså att det kan finnas
hyreslägenheter. Av dessa är ungeflera upplåtelseformer i samma
fär hälften kommunala lägenheter
fastighet. Något som man också
och icke vinstdrivande föreningar
menar motverkar segregationen.
(non-profit), med ungefär lika
Av de cirka 12 000 lägenheter som
stora andelar av lägenheterna.
nyproduceras i Wien årligen går
Den andra hälften av hyreslägencirka 7 000 till den sociala sektorn.
heterna utgörs av privata hyres­
HYRESGÄSTFÖRENINGEN I WIEN
Förbundsstyrelsen besökte också Hyresgästföreningen i Wien (MVÖ) där Nadja
Shah berättade om föreningens verksamhet.
Hyresgästföreningen har en lång historia och
bildades redan 1911.
Enbart i Wien har Hyresgästföreningen cirka
50 000 medlemmar som betalar mellan 250–
Förbundsstyrelsen med lokala guider från kommunen besökte stadsdelen
Sonnwendviertel, där det pågår ett stadsförnyelseprojekt nära den nya
centralstationen i Wien.
De sociala hyreslägenheterna
i de kommunala husen och de
icke vinstdrivande boföreningarna
förmedlas via kommunen genom
Wohnservice Wien.
Inkomstgränsen för att efterfråga en social lägenhet är generös.
Du kan ha en månadsinkomst på
drygt 30 000 kronor efter skatt.
Det betyder att stora delar av
invånarna också kan efterfråga en
social lägenhet.
Hyran är rimlig enligt svenska
mått. I Sonnwendviertel, som är
ett stadsförnyelseområde, kostar
800 kronor om året i medlemsavgift. Man
har till exempel en lägre avgift för studenter.
Eftersom man inte förhandlar hyror i Österrike
så handlar mycket istället om hyresjuridisk
hjälp till medlemmarna, även med domstolsprövning.
Det mesta fokuset ligger på den privata icke
en nybyggd lägenhet på 60 kvadrat
cirka 6000 kronor i månaden. Till
det kommer uppvärmning på cirka
500 kronor i månaden.
DET FINNS OCKSÅ äldre sociala lägenheter med betydligt lägre hyra.
Det finns ett hyressättningssystem
där Wien delas in flera kategoreier.
Hyrorna fastställs enligt lag av
staten och indexuppräknas varje
år. Generellt kan man säga att de
reglerade hyrorna utgör ungefär
hälften mot vad lägenheter med
marknadshyra kostar. n
reglerade sektorn. Hyresgästföreningen har
sedan länge ett nära bostadspolitiskt samarbete med de styrande socialdemokraterna i
Wien.
Däremot har man ingen egentlig föreningsverksamhet med förtroendevalda eller
aktiviteter i bostadsområdena.
HYRESGÄSTEN15
Dörrarna som
bostadsfrågan
SKOLAN Vi vill få allmänheten att prata mer om bostadsfrågan
och väcka uppmärksamhet. Vi fortsätter det bostadspolitiska arbetet.
Nu gör vi det med en tankeväckande dörr som en ”snackstartare”, att
användas på gator och torg och vid olika evenemang. Dörren som finns att
boka hos regionerna är tänkt som en ingång till ett samtal om bostadsfrågan
och er hyresgästförening kan själva fylla på med frågor och förslag.
TEXT: PETER FORSMAN OCH MINNA RAHKO
1 . Boka
en dörr
Kontakta er region och boka en
dörr. Alla utom en, som är extra
stor, har naturlig storlek. Det
finns också några extradörrar om
efterfrågan är stor. Placering och
tillstånd måste diskuteras med
markägare (oftast kommunen) och
polistillstånd måste sökas. Tänk på
att göra det i god tid. All logistik
med transporter sköts av regionerna. De försäkringar som krävs
är klara och inget som föreningen
behöver tänka på.
2 . Planera
aktiviteter
Vilket material ska vi ha med?
Vilka av oss kommer att vara
där? Vad kan din förening göra i
samband med eventet? Det är ett
bra tillfälle att bjuda in pres�sen, politiker och intervjua dem
framför dörren. Fotografera (fundera över vad som är en bra bild),
filma, bjud på något gott, sprid er
aktivitet i sociala medier. Passa på
att göra en aktion. Det finns inga
begränsningar.
3 . Lyft bostads­
frågan lokalt
På dörren står det ”Kan man bo
här?”. Aktiviteterna runt dörrarna
planerar ni som det passar er. Även
om dörren sköter sig själv så är
det kul med något oväntat, något
extra. Förslag på frågor att ta upp:
Kan man bo i kommunen när det
inte byggs tillräckligt? När hyrorna
är för höga? När bostäder säljs ut?
När renoveringar inte tar hänsyn
till de boende? Men det behöver
inte enbart bara handla om byggande. Din förenings kringaktiviteter styr diskussionen.
4 . Hjälp att sprida
ert budskap
Ett nationellt pressmeddelande
och annat material finns framtaget
som ni kan omformulera med ett
lokalt budskap. Det finns även
flyers och vykort framtagna. Det
finns också malldokument att ta
del av på regionkontoren.
Sprid gärna era erfarenheter så
att andra får veta. Ta bilder och
skriv några rader som dokumentation. Gå in på hashtag #flerhem
för att se andras bilder och lägg ut
era egna.
CHECKLISTA
4 Ordna med polistillstånd och prata
med markägare. Gör det i god tid. En
behandling av ansökan tar ett par veckor.
(På Bosse finns en fil, Mått dörrar, som
beskriver dörrens mått som kan bifogas i
ansökan.)
4 Ha direkt kontakt med ansvarig i regionen
rörande event och material.
4 Bjud in press. Ett nationellt förslag finns i
verktygslådan på Bosse.
4 Beroende på vilken aktivitet din förening
vill göra behövs olika material. I bostadslyftets verktygslåda finns verktyg bland
annat för att skriva insändare, nätaktivism
och aktiviteter på gator och torg.
4 Digitala hjälpmedel; telefon, kamera med
mera.
4 Pressmeddelande.
4 Pepp-kit.
4 Affischer.
4 Tilltugg.
4 Flyers och vykort.
På plats
4 Prata med folk, sprid material och bjud
gärna på något gott.
4 Fotografera, filma.
4 Använd sociala medier, #flerhem, facebook, för att sprida våra frågor och ge
allmänheten möjlighet att aktivera sig.
16 HYRESGÄSTEN
lyfter
Dörrar från norr till söder.
Dörrar har ställts ut av lokala Hyresgästföreningar,
från norr till söder. I samband med dessa events
har vi mött både politiker och allmänhet. Bra och
positiva diskussioner kring var och hur vi ska bo
har pågått landet runt. Kampanjen har också uppmärksammats genom att människor har tagit bilder
på
dörrarna
och lagt
på Facebook,
och
Dörrarna
har under
vårenutvarit
på turné runtTwitter
om i Sverige
Instagram.
Sök
efter
#flerhem
för
att
se
alla
bilder.
från norr till söder och skapat publicitet och debatt kring
att det behöver byggas mer. Nu finns det möjlighet att
boka dörrarna för alla Hyresgästföreningar som vill
väcka uppmärksamhet och lyfta bostadsfrågan.
HYRESGÄSTEN17
EXPERTERNA
Jag läste att Boverket håller på och utreder
energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader. Vad menas med det?
Anders
SVAR: EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) ställer krav på att alla
nya byggnader senast år 2021 är nära-nollenergibyggnader. Med det menas en byggnad som
har mycket hög energiprestanda. Det är upp
till medlemsstaterna att själva bestämma hur
mycket energi en nära-nollenergibyggnad får
använda.
Boverket och Energimyndigheten har ett
gemensamt uppdrag att utreda nära-nollenergikravet för svenska byggnader. Utredningen
ska presenteras i juni 2015. Inom ramen för
uppdraget har tre referensgrupper tillsatts med
representanter från bygg- och fastighetssektorerna. Hyresgästföreningen är med i detta
arbete vilket är positivt. Det är ju i slutändan
de boende som på ett eller annat sätt kommer
att betala för de krav som myndigheterna kommer fram till.
Resultatet av denna utredning kommer
ILLUSTRATIONER: MARTIN HEAP
Nära nollenergibyggnader
– vad är det?
kunna få konsekvenser
för boendekostnaden fram
över. För hårda energikrav
innebär att det blir dyrare vid
såväl nyproduktion som vid
renoveringar. För dålig energiprestanda innebär å andra
sidan att driftskostnaderna
kommer bli höga i takt med
att energipriserna stiger.
Hyresgästföreningens utgångspunkt är att
energianvändningen inom
bebyggelsen på sikt måste
minska. Det är dock viktigt
att analysen kring nya energikrav
för bostäder görs utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. Risken är annars stor att vi får
täta, välisolerade hus med ”smarta” tekniska
lösningar (i teorin) som boende inte har råd att
bo i. Om dessutom energikraven hetsas fram
allt för snabbt är det också troligt att vi får nya
problem med fukt och mögel i framtida hus.
HANS DAHLIN
Miljö- och energiexpert riksförbundet
Hyresgästföreningens utgångspunkt är att energianvändningen
inom bebyggelsen på sikt måste minska. Det är dock viktigt
att analysen kring nya energikrav för bostäder görs utifrån
ett brett hållbarhetsperspektiv.
FRÅGA HYRESGÄSTENS EXPERTER kring din roll som förtroendevald om bostadspolitik, hyror och boendemiljö. Våra experter
är Silla Odhnoff, organisationsfrågor, Hans Dahlin, miljö- och energifrågor, och Pär Svanberg, bostadspolitik och hyresförhandlingar.
Skriv till [email protected] eller Hyresgästen Box 7514, 103 92 Stockholm, ange att det gäller experterna.
SILLA
18 HYRESGÄSTEN
SKRIV TILL: [email protected]
Det händer att hyresgäster
”bytlånar” bostad med någon
annan under semestern. Det finns
till och med särskilda sajter för
förmedling av sådana kontakter.
Kan man då ”bytlåna” ut sin hyreslägenhet hur som helst utan
att informera hyresvärden?
Maria
SVAR: Nej, det
kan man inte.
Det utgår
visserligen
ingen hyra
eftersom
man helt
enkelt flyttar
in i varandras
bostäder under en
period.
Men även om det inte är
några pengar inblandade så är det
ändå fråga om en andrahandsuthyrning. Den som tillfälligtvis
bor i lägenheten ”nyttjar den
självständigt”, vilket i praktiken
innebär man bor där själv – inte
tillsammans med den som hyr ut.
AND
RAH
AND
HANS
Då är det fråga om en andrahandsuthyrning och för det krävs
hyresvärdens tillstånd.
Skulle inte hyresvärden ge
tillstånd kan hyresgästen vända
sig till hyresnämnden istället för
att försöka få tillstånd. Detta
omintetgör i praktiken oftast ”semesterbytet” eftersom det hela kan
dra ut på tiden. Det är dessutom
tveksamt om nämnden
skulle godkänna en
sådan andrahandsuthyrning.
Om hyresgästen skulle
”bytlåna” lägenhet utan
att begära
hyresvärdens
tillstånd, kan
hyresvärden säga
upp hyresgästen. Det troliga är
ändå att hyresgästen skulle få bo
kvar om det blev en prövning av
uppsägningen. Åtminstone om det
är fråga om något enstaka tillfälle.
SUSANNA SKOGSBERG
Förbundsjurist
FOTO: NIKOLAJ ALSTERDAL
Vad gäller vid
semesterbyte av bostad?
Med marknadshyror skulle hyrorna öka mest i Stockholms innerstad. På
Norrmalm med 109 procent i genomsnitt.
Marknadshyror kostar
hushållen 17 miljarder
ETT INFÖRANDE AV MARKNADSHYROR
skulle slå hårt mot hyresgästerna
och ge hushållen kraftigt ökade
kostnader. Antalet bidragstagare
skulle öka liksom kostnader för
pendling, flytt och tvister med
fastighetsägarna. Det visar en ny
rapport om vilka konsekvenser
ett införande av marknadshyror
skulle få i Stockholmsregionen.
Marknadshyror påstås ofta vara
den enda möjliga vägen för att
komma till rätta med bostadsbristen. Men trots att detta argument används flitigt så har ingen
räknat på vad ett avskaffande av
dagens hyressättningssystem med
gemensamt förhandlade hyror
skulle innebära för samhället
och individen ur ett ekonomiskt
perspektiv. Hyresgästföreningen
har därför låtit konsultföretaget
Ramböll räkna på ett avskaffande av dagens hyressättningssystem med fokus på
Stockholms län.
Vad skulle det innebära
om hyrorna sattes utifrån ett
marknadsperspektiv? Vilka
vinner respektive förlorar?
Ett införande av mark-
nadshyror skulle enbart i Stockholmsregionen ge hushållen en
ökad kostnad på 17,4 miljarder
per år till följd av högre hyror. I
Stockholms stad skulle hyrorna
öka med 63 procent och i länet
som helhet med 40 procent. För
en snittlägenhet i Stockholms
stad på 65 kvadrat skulle hyran
höjas från 7886 kronor i månaden
till 12 942 kronor i månaden.
Det stora förlorarna är de
befintliga hyresgästerna som
minskar sitt konsumtionsutrymme med 4 099 kronor per månad.
Andelen hushåll som efter
förändringen skulle hamna under
riksnormen för försörjningsstöd
ökar med 220 procent till över
65 000 hushåll.
De stora vinnarna vid
införande av marknadshyra är
länets fastighetsföretag, främst
de privata. Under en femårsperiod skulle överföringarna till
fastighetsägarna totalt uppgå till
84,2 miljarder kronor, varav 58
procent skulle tillfalla de privata
fastighetsägarna.
Hela rapporten finns att ta del
av på intranätet Bosse. n
PÄR
HYRESGÄSTEN19
Posttidning B
Hyresgästen, Box 7514, 103 92 Stockholm
ILLUSTRATION: CATHARINA NYGÅRD HOLGERSSON
HÄNT & HYRT
Pippi på inbrott
T
änk ändå, att tjuvarna hade
mage att be om ursäkt. Först
bryta sig in, sedan tassa runt
och leta och så väcka lägenhetsinnehavarna för att fråga efter
pengar och värdesaker! Det visade sig
vara fel adress, eller så sa de i alla fall,
när de så lagom ångerköpta roffade
åt sig parets vigselringar, sa förlåt och
drog. Det hände i närområdet förra året.
I vårt hus har det varit inbrott i åtminstone två lägenheter den tid vi bott här.
Förmodligen inte av några DunderKarlsson och Blom – de har i alla fall
valt tidpunkt när ingen är hemma,
lyckats ta sig in trots säkerhetsdörr och
fått med sig allehanda elektronik.
Nu är det inte längre inför just sommarsemestern man bör barrikadera sig
mot inbrott. Enligt statistiken är det
främst när höstmörkret kommer som
tjuvarna passar på. Vanligaste tidpunk-
För snabba
tjuvar ligger
personbästa
runt två
minuter
för hela
operationen.
ten är fredag eftermiddag. Rutinmässigt går de igenom först sovrum sedan
badrum, vardagsrum, arbetsrum och
sist barnrum och kök. För snabba tjuvar
ligger personbästa runt två minuter för
hela operationen. Och fler har de blivit.
Förra året ökade lägenhetsinbrotten
med fem procent till drygt 7700. Villainbrotten var nästan dubbelt så många.
Inte undra på att vi vill skydda oss.
Säkerhetsdörr, säkerhetskedja, dörrspärr, dörrkik,
låskåpa, fönsterlås, balkongdörr med spanjolett och allehanda
larm. Låsföretagen
gnuggar händerna
medan brandkåren
gråter när vi låser
in oss.
Det senaste
tycks vara
GUNILLA NORDIN OM LIVET I HYRESRÄTT
någon sorts DNA-klister för 800 pix att
pensla på grejerna, som sedan lyser blått
så polisen kan spåra ägaren. Men det
genomskinliga lacket kan ju rymma ack
så värdefull information till ingen nytta
om det inte ens kommer i polisens händer. Eller är det allmänt känt att man
bör lysa på sina andrahandsinköpta
grejer med UV-ljus?
Jag känner mig inte riktigt bekväm
med att kladda ner mormors guldringar
med klister som ingen ens upplyser
om hur man får bort. Då kvarstår
att hitta bra gömställen. A och O
är att leka gömma nyckel med
fler nycklar, alltså att dela upp
värdesakerna. Tiden (och
möjligen hunden) är ju tjuvens
fiende nummer ett. Någon har
föreslagit kaffeburkar längst in
i skafferiet. Fast jag har hittat
fiffigare ställen. n
[email protected]
AROS -GÄVLE
LOKALREDAKTÖR: PETRA OLOFSSON, 018-18 93 02
E-POST: [email protected]
alla fina prestationer som sker ute i bostadsområdena, och utser därför årets
medlem/förtroendevald. Passa på
att nominera någon eldsjäl i din
omgivning! Kanske någon som fixat
läxläsning för barn eller någon som
startat en växtgrupp och utsmyckat sitt område?
VI VILL LYFTA FRAM
Skicka in följande:
l Namn på den nominerade
l Motivering – beskrivning av
varför du nominerar denna person
l Namn och kontaktuppgifter
till dig eller er som nominerar
SKICKA IN NOMINERINGARNA senast
den 4 september till: e-post maria.
[email protected],
eller brev till Maria Ericson, Hyresgästföreningen Region Aros-Gävle,
Hyggesvägen 1, 824 34 Hudiksvall.
Vinnaren presenteras på årets
måldialog den 10–11 oktober. Det
finns många eldsjälar i vår organisation så vi förväntar oss många
nomineringar!
Fullmäktige
med glöd!
genom att
agera mer utåt i samhället och i
det egna bostadsområdet”. Det
var en av tankarna som kom fram
under vårens fullmäktige i april, då
över 90 förtroendevalda samlades
i Uppsala.
”VI MÅSTE VISA VÅR GLÖD
NÅGRA AV DE BESLUT SOM FATTADES AV
FULLMÄKTIGEMÖTET:
Medlemsavgiften i vår region
förblir oförändrad, 80 kronor per
månad.
l Regionen ska göra en översyn
av delegationer kring bland annat
boinflytandeavtal.
l Föreningsindelningen UppsalaKnivsta och Sala-Heby kvarstår.
l
Glada deltagare på vårens fullmäktigemöte i Uppsala. FOTO: JOHAN PELLING
NOTERAT
Större inköp
måste godkännas
OM EN LOKAL HYRESGÄSTFÖRENING
gör ett större inköp av varor
eller tjänster måste det godkännas på en nivå högre upp,
av ordföranden i respektive
kommunförening. På samma
sätt måste ett större inköp i
en kommunförening godkännas av regionordföranden.
Det räknas som godkänt om
inköpet ingått i verksamhetsplaneringen för föreningen
som regionstyrelsen godkänt i
december/januari. Samma sak
gäller om föreningsstyrelsen
godkänt verksamhetsplanering
för lokal hyresgästförening.
Gränsen för vad som räknas
som ett större inköp är en
kostnad på över fem procent
av budgeten, eller 3 000
kronor för en lokal förening. Det ska också finnas ett
styrelsebeslut på aktiviteter
med sammanlagda kostnader
på 3 000 kronor för lokala
föreningar, och 5 000 kronor
för kommunföreningar.
FOTO: NIKLAS LUNDENGÅRD
Nominera årets medlem/förtroendevald!
NY REGIONSTYRELSE
Regionordförande Torbjörn Rönnkvist. Ordinarie ledamöter Hans Eklund, Östhammar, Suzanne Jansson, Söderhamn, Kerstin Karlsson, Sala-Heby, Ingrid Pineiro, UppsalaKnivsta och Jan Wahlman, Bollnäs-Ovanåker. Ersättare
Erica Andersta, Västerås, Stefan Eklund, Enköping och
Stefan Åhman, Norrtälje.
Kvarstående sedan tidigare är Tomas Östling, Västerås,
Birjer Johnsson, Norrtälje, Jens Nilsson, Uppsala-Knivsta,
Sonia Nilsson-Ullström och Ulla-Maja Moilanen, båda
Gävle-Älvkarleby-Ockelbo.
FOTO: JENNI PELLING
Gilla våra nya Facebooksidor!
NU HAR VI TRE FACEBOOKSIDOR i regionen.
Gå in och gilla den som är närmast dig – eller alla tre!
l Hyresgästföreningen Västmanland: www.facebook.com/hyresgastforeningenvastmanland
Hyresgästföreningen Uppland:
www.facebook.com/hyresgastforeningenuppland
l Hyresgästföreningen Gästrikland & Hälsingland: www.
facebook.com/hyresgastforeningengastrikhalsingland
l
Tipsa gärna medlemmar och aktiva
i er förening om att gilla sidorna!
Ny chef för lokalt
utvecklingsarbete
REGIONEN HAR NU en ny chef på
enheten för lokalt utvecklingsarbete. Hon heter Sophia
Lövgren och kommer närmast
från föreningen Sveriges Makalösa Föräldrar där hon jobbat som generalsekreterare.
Dessförinnan har hon bland
annat jobbat som studierektor
på Linköpings universitet och
verksamhetschef hos Brottsofferjouren i Södertälje.
HYRESGÄSTEN5
BOHUSÄLVSBORG-SKARABORG
LOKALREDAKTÖR: ANNA TOKCAN, 0521-26 58 21
E-POST: [email protected]
Nästan 100 i Assberg
NOTERAT
DEN LOKALA HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Assberg i Skene är ”högaktiv” – de
har nästan 100 aktiviteter om året!
Samverkan, bra lokal och aktiv styrelse är tre ingredienser i receptet.
Assberg är ett trevligt område
med låga trähus runt åtta gårdar, i
utkanten av Skene. Man räknar in
omkring 350 lägenheter. I styrelsen
för den lokala föreningen är man
nio personer. När vi träffas i kvarterslokalen märks det genast matt
man är stolt – både över lokalen
och över området.
– Det är många av oss som bor
kvar i området när vi behöver byta
lägenhet, säger Marina Hermansson.
Runt gårdarna har man bra
sammanhållning och håller lite
koll på varandra – det finns många
exempel på grannar som flyttat
flera gånger inom samma gård.
Sammanhållningen är också en del
i alla aktiviteter, där lokalen blir
navet, eller som Margareta säger:
– Den är hjärtat i mycket av
verksamheten. Och ett av skälen
till att vi har så mycket aktivitet är
att vi i styrelsen vill förbättra hela
tiden.
– Det är till stor del vi som
jobbar med aktiviteterna, säger
Christer, men vi är ju också många
som kan dela på jobbet.
I den rosafärgade lokalen (”Vi
ska måla om” konstaterar Christer)
sker de flesta aktiviteterna. På
väggarna hänger ett antal vackra
naturbilder från den egna fotokursen, på dörren sitter en påminnelse
Överens och
oense
Återväxten ser bra ut. När Lasse, Marie, Christer, Margareta (lite skymd)
och Marina kommer ut ansluter gårdens barn.
om stick-caféet och nu pratar man
lite hemlighetsfullt om att ordna
en matlagningskurs.
– Haha, ja köket är ju en historia
för sig, säger Christer Erlandsson
som är ordförande. Vi fick kämpa
för det i ett år! Marina Hermansson ler finurligt och fortsätter:
– Vi hade bjudit hit bostadsbolagets VD och när han stod inne i
vårt gamla trånga kök var vi några
till där. ”Det här är ju för litet – jag
får ju inte luft” sa han – och vi fick
ett nytt kök.
En odlingslott står på vårprogrammet, för områdets alla barn.
Då är tanken att de ska kunna odla,
skörda och laga till – i deras nya
kök.
I kommunen har man också en
hel del samverkan mellan de lokala
föreningarna. Det kan gälla att
samverka runt resor eller anordna
gemensamma aktiviteter.
– Stick-caféet är ett exempel,
säger Lena Johansson. Vi kan få till
lite ”smalare” aktiviteter om vi gör
saker tillsammans. Men vi ser också till att ha rena erfarenhetsutbyten och att informera varandra. Då
lär ju vi känna varandra också.
Ett av resultaten av all verksamhet är att nästan vartannat hushåll
är medlemmar i Hyresgästföreningen.
NOT: Styrelsen i LH Assberg består
av: Christer Erlandsson, Gunilla
Nilsson, Marina Hermansson, Marie
Eriksson, Margareta Rodén, Lena
Johansson, Lasse Olsson, Eva-Lena
Rodén och Marie Nilsson.
Film om vad vi åstadkommit i Bostadslyftet
en.se
ng
resgas
tforeni
Följ qr-koden direkt till
filmen om vad vi åstadkommit i bostadslyftet.
I dagarna får alla förtroendevalda och aktiva medlemmar en
inbjudan i brevlådan: Inspirationsdag -15. Det blir en dag som fylls
av intressanta och spännande
föredrag och många
möjligheter till att
osse.
•b
byta erfarenheter.
Du hittar också
inbjudan på Bosse.
hy
MÅNGA GILLAR FILMEN om Bostadslyftets
resultat. Du kan se den via QR-koden eller
genom länken på intranätet Bosse (sök på
”film bostadslyftet åstadkommit”).
Filmen ligger på YouTube men är inte
sökbar eftersom den är avsedd för interna
målgrupper.
På YouTube lyfter vi istället filmerna där
Olle Sarri frågar sig om man kan bo i en
skog, ett grustag eller på sjön.
Filmerna med Olle hittar du på
www.youtube.com/hyresgastforeningen
NÄR LENNART DEREHAG och
Magnus Ejerhed träffade våra
riksdagspolitiker var man både
överens och oense. Man har
samma bild av verkligheten
och de utmaningar vi står
inför, men har ibland olika syn
på hur vi ska lösa problemen.
– Vi har haft givande samtal
om bostadsbrist, orättvisa
villkor och om vad staten kan
göra för att alla ska kunna bo
kvar efter större ombyggnationer, säger Magnus Ejerhed.
Vi fick en träff med västsvenska riksdagsledamöter från
allianspartierna och en träff
med riksdagledamöter från S
och MP.
– Det var högt i tak i samtalen, konstaterar Magnus. Vi
kom fram till att det behövs
politiska initiativ på såväl statlig som lokal nivå. Politikerna
vill höra vad vi har att säga.
De ser oss som en viktig samhällsaktör som de vill ha med
i samtalen och de tycker att vi
lägger fram tydliga förslag –
vilket gör att vi kan påverka!
Lars Tysklind (FP) uppskattar
träffarna med Hyresgästföreningen:
– Vi är inte alltid överens i
allt, men Hyresgästföreningen
är en kunnig och viktig aktör
som det alltid är givande
att samtala med. Och det är
nyttigt att ibland se på frågor
med andra ögon.
Något vi jobbat länge för
är mer rättvisa ekonomiska
villkor för boendet. Nu har regeringen lagt fram förslag om
att fördela om pengarna till
ROT-avdrag (som idag endast
går till villor och bostadsrätter) för att stimulera byggandet av nya hyresrätter – något
som välkomnas av Hyresgästföreningen.
HYRESGÄSTEN5
STOCKHOLM
LOKALREDAKTÖR: GUNNEL CIRVERIUS, TEL. 010-4591934, E-POST: [email protected]
Simon Safari, ny ordförande
På fullmäktige som hölls den 25
april valde regionen Simon Safari
till ny ordförande på två år.
Simon Safari har länge varit aktiv
i Hyresgästföreningen, både som
ledamot i regionstyrelsen och som
ordförande i Hyresgästföreningen
Botkyrka-Salem.
– Jag känner mig hedrad över
det förtroende som fullmäktige
har visat mig här idag. Som jag ser
det är vår viktigaste uppgift att
bevara hyresrätten och att se till
att våra medlemmar står i fokus
för vår verksamhet. Vi har stora
utmaningar att ta itu med framöver, främst gäller det de stora
upprustningar som är på gång i
Simon Safari
FOTO: JAN J BACKMAN
regionen. Här arbetar vi för att se
till att hyresgästerna har inflytande
på upprustningarnas omfattning
och därmed också hyresnivåerna,
sa Simon Safari i sitt tacktal.
Hyresgästföreningen
firar 100 år
Hyresgästföreningen Nynäshamn,
Hyresgästföreningen region Stockholm
och Hyresgästföreningen Riksförbundet
bjuder in till hundraårsjubileum med
bostadspolitiskt samtal mellan bostadsminister Mehmet Kaplan och förbundsordförande Marie Linder.
Moderator: Lydia Capolicchio
Lördagen 29 augusti
kl. 13.00–14.30
Skärgårdsdagens scen vid gamla
fiskehamnen i Nynäshamn
Hela dagen 10–16 kan du besöka oss i vårt
tält. Kom gärna och prata bostadsfrågor
med oss!
Regionstyrelsen fick nya ledamöter och ser nu ut så här:
Eva Dazley (vice ordförande),
Cecilia Berggren, Katarina Kalavainen och Sune Löfgren (nyvalda på
två år). Peggy Jönsson och Lennart
Spång (omvalda, två år). Anna-Lena
Barth (fyllnadsval, ett år). Fredric
Ericsson, Marina Fredriksson,
Madelaine Hällgren, Per Jansson
och Jörgen Johansson (ett år kvar).
I regionstyrelsens AU ingår:
Simon Safari, Eva Dazley, Fredric
Ericsson och Cecilia Berggren.
Eftersom inte alla punkter på
dagordningen hanns med den 25
april, fortsatte fullmäktige i ett
kvällsmöte med motionsbehandling den 20 maj.
ÖPPNA STADEN –
FÖR ALLAS LIKA
RÄTTIGHETER
Kom och tåga med oss
för allas likarättigheter
på årets Prideparad
LÖRDAG 1 AUGUSTI 2015
För mer info:
dittlivsboende.se/pride2015
SIMON SAFARI HAR ORDET Så här inför sommaruppehållet vill jag skicka med er några
ord om det jag anser är vårt
viktigaste uppdrag framöver.
Det är dags att vi alla förenar
våra krafter och fokuserar på
det som är grunden för all
verksamhet i Hyresgästföreningen, nämligen medlemmarna.
För min egen del vill jag vara
med och se till att vi förtroendevalda är mer välkomnande
och tillgängliga för våra medlemmar. Vårt mål är att förena
regionen och samla alla krafter
för att utveckla organisationen.
Vi har stora utmaningar framför oss som kommer att kräva
att vi alla strävar åt samma håll.
Jag tänker på upprustningar,
hyresförhandlingar och de problem många av oss upplever
på grund av bostadsbristen.
För att möta dessa utmaningar
behöver vi bygga upp en långsiktighet i vårt arbete.
Jag vill se till att vi i regionstyrelsen kommer att ha
mer och tätare kontakt med
medlemmar och förtroendevalda, till exempel genom att
ordna trevliga och inspirerande
träffar för alla intresserade. Det
ska vara roligt och givande att
vara medlem i Hyresgästföreningen och intressant att ta del i
diskussioner och i de debatter
som arrangeras. Tillsammans
kan vi göra stor skillnad för
många människor.
Jag önskar er alla en skön
och avkopplande sommar. Till
hösten ses vi igen och sätter
full fart framåt.
SIMON SAFARI
Regionordförande
HYRESGÄSTEN5
norra SKÅNE
Argumentationsskolan del 6
DEN SJÄTTE FRÅGAN UT
i Argumenta-
tionsskolan är:
Hur påverkar Hyresgästföreningen bostadspolitiken?
Hyresgästföreningens bostadspolitiska arbete sträcker sig över
flera sakområden, från att bevaka
värdeöverföringar ur kommunala
bostadsbolag till att försöka
påverka skatteregler, bostadsbyggandet och lokala frågor.
foto: linnea karlsson
• Vi är emot att kommuner gör
stora vinstöverföringar från sina
bostadsbolag. Vi vill att pengarna
stannar i bostadsbolagen för att
användas till underhåll och nyproduktion av hyresrätter för att på
så sätt komma hyresgästerna till
nytta. På flera orter, till exempel i
Kristianstad och Eslöv, har vårt
Nytt släp i Höganäs
gratis även i
Höganäs! Släpet bokas via Lennart
Jönsson, mån-fre kl 14-18, på 04233 33 00. Ring 010 - 459 17 41 för
info om släp på andra orter.
NU GÅR DET ATT LÅNA SLÄP
Nya telefonnummer
DEN 24 APRIL SATTES VÅRT nya telefonsystem i drift. Det betyder att
alla gamla fasta telefonnummer
har ersatts med ett 010-nummer.
Mobilnumren är desamma. Sök i
telefonboken på Bosse om du vill
hitta det nya numret till någon.
bostadspolitiska arbete, genom
namninsamlingar, politikersamtal
och opinionsbildning via sociala
medier, gjort att kommunerna har
begränsat vinstöverföringarna.
• En del av det bostadspolitiska
arbetet handlar om att träffa lokala
politiker för att kunna påverka i
lokala frågor. Vi har haft politikersamtal i den mobila lägenheten i
Landskrona, Kristianstad, Halmstad,
Helsingborg och Hässleholm det
senaste året. På så sätt blir vi en
aktör som både syns och hörs i
bostadspolitiken lokalt.
• Vi arbetar för att medlemmar
ska engagera sig i bostadspolitiska
frågor. Medlemmar har bjudits in
till bostadspolitiska workshoppar
för att kunna påverka vilka frågor
vi ska jobba med.
90 miljoner kronor sparade åt
hyresgästerna i region norra Skåne
DEN GENOMSNITTLIGA HÖJNINGEN för
2015 hamnar på ungefär 0,9 procent i regionen. Det genomsnittliga
yrkandet från fastighetsägarna var
på 2,45 procent. Detta innebär att
vårt förhandlingsarbete har sparat
cirka 90 miljoner kronor i uteblivna
hyreshöjningar åt hyresgästerna.
Förra årets snitt för hyresutvecklingen i regionen låg på cirka 1,5
procent och året dessförinnan
hade vi ett snitt på 1,85 procent.
Med årets snitt på 0,9 procent
och en löneökning som överstiger
detta har hyresgästerna mer över
när hyran är betald än tidigare år.
Bakom de goda förhandlingsresultaten ligger fördjupade
analyser av bostadsföretagen och
en förbättrad intern samordning
av förhandlingarna. Genom detta
arbetssätt kan vår region uppvisa
bland de bästa förhandlingsresultaten i landet.
Vi gick ut tidigt och var väldigt
tydliga med vilka förväntningar vi
hade på marknaden och våra motparter. Ett mycket lågt ränteläge
och en inflation på historisk låg
nivå skulle ge avtryck på hyresutvecklingen, det var ett krav vi
framförde.
Nyheter från förtroendemannasidan
händelserik årstid då både årsmöten och
fullmäktige hålls. Detta betyder
ofta att nya personer hamnar på
nya poster i vår organisation. Här
kommer några nyheter:
På fullmäktige den 25 april
valdes Merete Sundholm till ny
regionordförande. Merete har varit
aktiv som ordförande i Privatens
föreningsstyrelse i Helsingborg i
många år. Vid samma tillfälle valdes
Liz Lindkvist in som ordinarie ledamot i regionstyrelsen och Saffran
Rohm som ersättare.
Vid regionstyrelsens konstituerande sammanträde den 7 maj
valdes Merete Sundholm till ordförande i arbetsutskottet, CarlJohan Dahlgren som vice ordförande och Rolf Malmberg som
ledamot i detsamma.
VÅREN ÄR SOM ALLTID EN
Vid föreningarnas årsmöten fick
Halmstad-Laholm en ny föreningsordförande som heter Kerstin
Brantryd. Hon är även verksam som
ordförande i den lokala hyresgästföreningen Lilla TGV inom
Laholmshem.
I Landskronaföreningen valdes
Christer Nilsson till ny ordförande.
Christer är annars ordförande i den
lokala hyresgästföreningen Seminariet inom Landskronahem.
Övriga nyheter
Vi har fått tre nya lokala hyresgästföreningar i Landskrona. Det är
Vengatan som tillhör Svenska hus
samt Bonden och Silvergården som
tillhör Landskronahem.
Dessutom har vi fått sex nya
husombud i Landskrona. Jätteroligt,
tycker vi!
I motsats till förra året har årets
förhandlingsrunda varit relativt
snabb. Undantaget var förhandlingarna med Bjuvsbostäder som blev
segdragna. Deras utgångsyrkande
låg på 4,65 procent och trots
draghjälp från våra uppgörelser i
övrigt lyckades vi inte landa på en
rimlig nivå.
Efter medling från Hyresmarknadskommittén enades vi om att
hyrorna höjs med 1,6 procent från
den 1 juni 2015.
Under 2015 kommer vi att
fortsätta att arbeta på samma sätt
samt vara allt mer vaksamma på
risken för värdeöverföringar från
de allmännyttiga bolagen till
kommunerna.
I slutet av maj gjordes ett utskick
till alla medlemmar med e-post om
att vi sparat 90 miljoner kronor i
förhandlingarna.
foto: johan öhman
!
!
illustration: susanna melanchta
Lokalredaktör: MARIA ploberg tel. 042-19 81 19, e-post: [email protected]
Nya beachflaggor
och roll-ups att låna
NU FINNS NYA BEACHFLAGGOR och
roll-ups att låna i receptionen
på regionkontoret i Helsingborg.
Perfekt om du och din förening ska
stå på marknad, festival eller mässa
i sommar.
Följande finns för utlåning:
4 st beachflaggor med vår logotyp.
4 st roll-ups med vår logotyp.
4 st roll-ups med fyra punkter om
vad Hyresgästföreningen gör.
Ni både bokar och hämtar sakerna i receptionen, 010 - 459 17 41.
Tänk på att boka i god tid före er
aktivitet så att sakerna finns inne
för utlåning när ni behöver dem.
Har du frågor eller önskemål
kring profilprodukter, kontakta
Linnea Karlsson på 010-459 17 24
eller [email protected].
REGION SYDOST
Webb
Utbildning
rapporter
Mediaträning
Trycksaker
Instagram
myNewsdesk
COLLAG E : M ATS SV E D LU N D
LOKALREDAKTÖR: HÅKAN STRAHL, TEL. 010-45 921 80, E-POST: [email protected]
press
Björn berättar
Varumärke
DET PÅGÅR ett
Grafisk
profil
Gör din röst hörd om
bostadssituationen
Tips på bostadspolitisk aktivering – En
uppmaning till handling!
289 000
unga
längtar
efter
att få
flytta
hemifrå
n. Sät
fart på
t
byggan
det på
FLE RHE
M.N U
Intranätet
Bosse
YouTube
Facebook
Bostadspolitik
Det är viktigt att Hyresgästföreningen syns utåt, för att kunna skapa opinion. Vi syns bland annat på Facebook,
Instagram och YouTube. För att uppfattas som en seriös organisation måste vi ha ett enhetligt uttryckssätt.
Samma ansikte utåt sett
ENHET KOMMUNIKATION, som
består
av sex personer, varav en arbetar
med projektet Förbättrad opinionsbildning i Sydost, är utspridda
i Linköping, Växjö, Karlshamn
och Jönköping. Chefen Sara
Anderberg utgår från Linköping,
men alla arbetar för hela Sydost.
Enheten arbetar både med
intern och med extern kommunikation. En viktig del i arbetet är
att försöka få, både anställda och
förtroendevalda, att följa Hyresgästföreningens grafiska profil.
– Det är viktigt att Hyresgäst-
föreningen uppfattas som en organisation, att vi har ett enhetligt
uttryckssätt i hela landet, säger
Sara Anderberg.
Enhet kommunikation stöttar
också föreningarna runt om i
regionen. Det kan vara att ta fram
material och skriva pressmeddelande inför utåtriktade aktiviteter.
Det kan även vara att utbilda
förtroendevalda att själva prata
med media, skriva insändare och
att ta egna initiativ för aktiviteter.
Kommunikationsenheten ska
vara en värdeskapande funktion i
Lyckad kampanj med dörrarna
I APRIL pågick
en kampanj runt om
i landet. På 33 olika orter ställdes
det upp en dörr med texten: Kan
man bo här? I region Sydost
ställdes det upp en dörr i Kalmar,
Karlskrona, Linköping, Mjölby,
Jönköping, Visby och Växjö.
Syftet med dörrarna var att
lyfta frågan om bostadsbristen. Få
allmänheten att prata om var man
skulle kunna bygga, få politiker
att börja diskutera detta och även
media att belysa problemet.
Två av dörrarna finns kvar i
regionen och det går bra att låna
Regionordförande Björn Johansson
vid dörren i Mjölby.
dem om ni ska ha en utåtriktad
aktivitet. Kontakta Mats Claesson
på telefon 010-45 92121.
region sydost.
Enheten jobbar även fram egna
rapporter som förhoppningsvis
ska få genomslag i media. Detta
för att skapa opinion för att i
slutändan få styrande politiker att
agera för vår sak.
Undersökningar som har gjorts
visar att Hyresgästföreningen
region Sydost syns väldigt mycket
i media. Detta ligger helt i paritet
med Agenda 2016 som säger att vi
ska vara en synlig organisation.
– Syns man inte så finns man
inte, säger Sara Anderberg.
Regionstyrelsen
DEN 25 april
var det fullmäktige i
Nässjö. Bland annat valdes regionstyrelsen.
Björn Johansson omvaldes
som ordförande i två år, övriga
styrelsen består av Ylva HällbladKalmar, Inger Rydbrink-Nybro,
Tobias Nilsson-Västervik, Anita
A:son Landegren-Norrköping,
Susanne Filipsson-Växjö och
Urban Jönsson-Ronneby.
Jonny Larsson - Linköping, är
styrelseelev.
Vi tackar dem som har avgått
och hälsar de nya välkomna.
arbete i Hyresgästföreningen om hur vi ska kunna
”betyda mer för fler”. Det är ett
arbete som vi precis har påbörjat
och vi har börjat med att fråga
våra medlemmar på många av
våra årsmöten.
Det visar redan nu på det vi
redan visste, att vi kan bli ännu
bättre på att synas och finnas
ute i bostadsområdena bland
medlemmar och hyresgäster.
Jag är övertygad om att vi
skulle kunna göra ett bättre jobb
om vi i högre grad fanns på plats
och lyssnade mer på vad våra
medlemmar har att säga.
Vi skulle uppnå förhandlingsresultat som man var mer
nöjd med om man hade bättre
möjlighet att skicka med sina
synpunkter på hur man vill ha sitt
boende, och vi kan på så sätt få
en bättre koppling mellan hyra
och boendekvalité.
Jag är också övertygad att
hyresgästerna kan få mer inflytande över sitt boende om vi
har väl inarbetade metoder för
att ta reda på vad de faktiskt
tycker och hur de vill ha det i sitt
område.
Det är en utmaning vi tillsammans har framför oss där det
också gäller att vara kreativ och
våga tänka nytt, men också att vi
är tillåtande om någon vill pröva
nya metoder.
Det måste vi klara av om vi ska
vara en organisation som är viktig
och relevant för dagens och
morgondagens
hyresgäster.
Björn
Johansson,
ordförande,
region Sydost