1. No category

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
ÅRSREDOVISNING 2014
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 20141
KARLSTADS KOMMUN
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
| Å RSRED OVISNING
2 Karlstads
K A RLSTADS
KOMMUN
©
kommun
2014
2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
ÅRET 2014 I KORTHET
Kommunkoncernens ekonomi
•Kommunkoncernens resultat uppgår till 140 mnkr.
•Investeringar har skett med 1 131 mnkr brutto.
•Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden blev klar under året till en betydligt lägre utgift
än beräknat.
• Fortsatta problem inom Vindkraft Vänern AB där nya allvarliga skador uppkommit.
Kommunens ekonomi
• Kommunens resultat uppgår till 57 mnkr.
•Investeringar har skett med 431 mnkr brutto.
• Större investeringar har skett i nytt vårdboende Oskarslund, upprustning av Ilandaskolan, ny huvudvatten
ledning från Sörmon samt det pågående miljö- och energiprojektet.
• Finansieringsmålet har uppnåtts under året, däremot inte resultatmålet. Resultatet ligger dock i nivå med kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Fakta om kommunen
•Vid årets utgång har Karlstads kommun 88 350 invånare, en ökning med 564 personer under året. 1 025
barn föddes under året.
• Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 108 och i kommunkoncernen i övrigt finns 505 årsarbetare.
• Utdebiteringen ligger totalt på 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75
Några viktigare händelser
•Ombyggnation av E18 västerut har påbörjats.
•”Tåg i tid”-projektet finns nu med i Nationell plan, vilket innebär att utbyggnaden av Värmlandsbanan
kan påbörjas.
•Hammarögymnasiet stängdes efter vårterminens slut och programmen har flyttats till Nobelgymnasiet
och Tingvallagymnasiet.
•Den andra etappen av den nya huvudvattenledningen från Sörmon är klar och har tagits i drift.
•Projektet ”Älvpromenaden” har påbörjats genom ombyggnation av Älvgatan och Almentorget.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 20143
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Årsredovisningens innehåll�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5
Kommunstyrelsens ordförande������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Karlstad och omvärlden��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������8
Sammanfattande analys����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������10
Målområden externt perspektiv
Tillväxt�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������12
Attraktiv stad������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������17
Utbildning och kunskap������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������20
En stad för alla���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������24
Den goda gröna staden������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������30
Målområden internt perspektiv
Finansiellt perspektiv����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������36
Vårda tillgångar��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������38
Kvalitet����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������40
Arbetsgivarperspektiv���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������43
Finansiell analys
Ekonomiskt utfall och ställning i korthet�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������48
Finansiell analys – kommunkoncernen����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������49
Finansiell analys – kommunen�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������52
FINANSIELLA RAPPORTER
Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning������������������������������������������������������������������������������������������������63
Nothänvisningar�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������66
Redovisningsprinciper���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������77
Kommunens samlade verksamhet�����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������80
Driftredovisning��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������81
Driftredovisning med kommentar��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������82
Investeringsredovisning������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������85
Större investeringar�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������86
VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Karlstads Stadshus AB�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������88
Karlstads Energi AB������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������90
Karlstads el- och stadsnät AB�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������92
Karlstads Bostads AB���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������94
Övriga bolag inom Stadshuskoncernen����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������96
Övriga företag och stiftelser����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������98
BILAGA
Indikatorer i strategisk plan�������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 102
4
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
ÅRSREDOVISNINGENS INNEHÅLL
Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig
också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare.
Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret.
Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året.
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kap i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett
kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god
ekonomisk hushållning.
Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare händelser och insatser inom de olika målområden som ingår
i den strategiska planen.
Målområdet ”Arbetsgivarperspektiv” tillsammans med personalstatistik ersätter det separata personalbokslut
som har framställts tidigare år.
Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen
belyser områdena Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning.
Finansiella rapporter
Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning).
Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter
samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation.
Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift- och investeringsbudgeten. Budgetavvikelser beskrivs
kortfattat, liksom de största investeringsprojekten.
Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund
Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och
kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 20145
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
– när vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi haft stort fokus på politik och demokrati.
Det har varit val till Europaparlamentet, riksdagen, landstinget och kommunen. Både nationellt och internationellt
har grupper med allt mer extrema politiska eller religiösa uppfattningar vunnit mark och vi ser att oroligheter
runt om i världen även påverkar vår kommun. Trots det kan vi konstatera att vi har det bra. Väldigt bra. Vi har
ett positivt ekonomiskt resultat på 57 miljoner kronor och vi har kommuninvånare som överlag trivs.
Karlstad växer – under året blev vi 564 personer fler, det betyder att det nu bor 88 350 invånare i kommunen.
Det föddes över 1 000 barn 2014, det är nästan 50 fler mot föregående år. Vi kanske inte kan prata om en babyboom men det bådar ändå gott och skapar framtidstro. Fler invånare betyder att fler är med och bidrar till
kommunens skatteintäkter och att vi därmed kan fortsätta tillhandahålla god service. Men det betyder också
utmaningar, inte minst när det gäller bostäder, skolor och infrastruktur.
Vi bygger – det har säkert inte undgått någon att det byggs mycket i både centrala Karlstad och runt om i
kommunen. Det är vägar, rondeller, byggnader och beredning av ny mark. I Väse har första etappen av Tåg i tid,
som innebär nya mötesspår och ny station, startat och västerut har arbetet med den nya och säkrare sträckningen
av E18 påbörjats. Och byggandet kommer att fortsätta, inte mindre än 17 detaljplaner har vunnit laga kraft
under året.
Höga miljökrav – världens första anläggning för flygbiobränsle har öpnnats här i Karlstads. I juni lyfte Sveriges
första reguljärflyg med det miljövänligare bränslet i tankarna från flygplatsen. Vi har visat att med höga miljökrav och rätt driv går det att minska koldioxidutsläppet från flyget.
Arbete och näringsliv – att människor har tillgång till jobb är en förutsättning för både individens och
samhällets möjlighet att lyckas och utvecklas. Därför är det oerhört glädjande att Karlstad under året klättrat
23 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking av kommuners företagsklimat. Vi har förbättrat oss inom de flesta
områden i mätningen och har därmed tagit ett steg närmre målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat.
Karlstads Business Region, KBR – under året har vi tillsammans med våra grannkommuner tagit fram en
handlingsplan för KBR. Genom att vi befinner oss i en och samma arbetsmarknadsregion kommer vi att ha stor
nytta av att utveckla vårt sammarbete. Inte minst för att vi har en stor arbetspendling − drygt 30 procent av de
som arbetar i Karlstad pendlar in, och knappt 20 procent av Karlstadsborna arbetspendlar ut. En annan vinning
är att vi nu kan möta företagare, investerare och andra intressenter med enad kraft.
Fler cyklar och reser kollektivt – 2014 gjorde vi 6,5 miljoner bussresor, vilket är nästan en miljon fler än
2010. Antalet cyklister som passerat våra mätstationer har ökat med över 114 000 sedan vi började mäta 2011.
Det är bra för både hälsan och miljön – inte minst för att bussarna drivs av biogas.
Supervalåret 2014
– Det räcker inte om en person gör ett gott jobb, det är den samlade kunskapen, kompetensen och drivkraften hos 7 000 medarbetare som får kommunen att fungera och leverera. Till er vill jag rikta ett stort och
innerligt tack, det är ni som gjort att 2014 blev ett år som vi med stolthet kan se tillbaka på.
Tack
Per-Samuel Nisser (M)
Ordförande
6
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 20147
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
KARLSTAD OCH OMVÄRLDEN
Är det bara en känsla eller är 2014 ett år som präglas av särskilt mycket dramatik?
Oron i omvärlden känns större än på mycket länge. Konflikter och spänningar i Syrien och Ukraina, dramatiska
oljeprisfall och negativa styrräntor är några av de händelser som kan tjäna som illustrationer av detta. På hemmaplan har vi också haft allmänna val vilket på nationell nivå innebar att vi i december stod inför en situation där
regeringens budget inte fick majoritet i riksdagen. Under någon vecka levde vi ett läge där det planerades för att
vi faktiskt skulle genomföra ett extraval, något som bara hänt en gång, 1958, i svensk historia.
Den stegrade spänningen i mellanöstern och Ukraina påverkar oss inte bara mentalt utan också faktiskt. Inte
sedan krigshändelserna på Balkan under 1990-talets första halva har flyktingströmmarna varit i närheten av de
vi ser nu. Trycket på kommunal service och såväl tillfälliga som mer långsiktiga boendelösningar är stort. För
att inte ett antal enskilda kommuner kortsiktigt ska få orimliga situationer är det viktigt med ett ökat nationellt
ansvar och stöd. På längre sikt måste också de kompetenser och drivkrafter som finns hos dessa nyanlända tas
tillvara på ett bättre sätt. Utan dessa tillskott kommer sannolikt många kommuner att få stora problem med
både skatteunderlag och personalrekryteringar. Den starkare befolkningsutveckling vi sett i flera kommuner
förklaras till stor del av den ökade invandringen.
Förutsägbarheten i omvärldsutvecklingen är också svårare. Vem trodde för ett år sedan att oljepriserna skulle
falla i den omfattning vi sett sedan sommaren 2014? Detta påverkar naturligtvis den ekonomiska utvecklingen
både globalt och nationellt och i slutändan även lokalt i Karlstad. USA är fortfaranden den starkaste ekonomin
och där har utvecklingen varit positiv under det gångna året medan situationen i Europa närmast kan beskrivas
med ord som stagnation.
För Sverige som litet exportberoende land är den internationella utvecklingen oerhört viktig. Våra största
handelspartner finns framför allt i närområdet och den europeiska utvecklingen hittills ger ingen draghjälp för
vår del. Sverige har dock trots detta klarat sig relativt väl men detta främst av en mycket stark hemmamarknad
där hushållens konsumtion varit den starkaste drivkraften. Arbetsmarknaden är tudelad, sysselsättningen har
ökat men arbetslösheten har inte påverkats i samma grad. För kommunsektorn har det inneburit en relativt
stabil skattekraftsutveckling medan kostnadstrycket inom bl a försörjningsstödsområdet p g a den relativt höga
arbetslösheten fortsatt är stort.
Generellt visar kommunsektorn totalt fortfarande upp en stabil ekonomi. Precis som tidigare är spridningen
mellan olika kommuner stor. Till skillnad från de senast föregående åren har sektorn under 2014 inte fått någon
ekonomisk hjälp i form av återbetalda sjukförsäkringspremier. Resultaten för 2014 är därför i någon mån mer
rättvisande och det innebär också att betydligt fler kommuner faktiskt inte klarar balanskravet.
Det finns ett stort antal utmaningar framåt. För många kommuner med svag befolkningsutveckling är det
mycket svårt att klara av de tuffa anpassningar som krävs för att ”minska kostymerna” till den servicenivå som
färre invånare klarar av att bära. Samtidigt ska dessa kommuner också klara av att upprätthålla samma bredd
och djup inom alla de verksamhetsområden som en kommun har att hantera. Kraven på ökad samverkan med
andra kommer därför som en naturlig följd och sannolikt också som en nödvändig utväg för att lösa det uppdrag
kommunen har. Samverkan är dock inte alltid en enkel väg och den flora av lösningar som växer fram gör också
att styrningen och uppföljningen av sektorn blir allt mer komplex. Fortsätter utvecklingen i nuvarande takt kan
det bli svårt att i framtidens årsredovisning tydligt redovisa vem som egentligen ansvarar för vad.
I SKL:s regelbundet återkommande rapporter kring sektorns ekonomi konstateras att trycket på kommunala
investeringar ökat kraftigt under de senaste åren. Framför allt sker detta i de kommuner som har relativt god
tillväxt. Två tydliga förklaringar är dels att tillväxten i sig genererar investeringsbehov i infrastruktur, förskolor,
skolor m m, dels att det parallellt krävs stora reinvesteringar i de byggnader och anläggningar som tillkom under
8
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
kommunsektorns stora expansion på 1960- och 70-talen. Till detta kan vi också lägga att förväntningarna på
att kommunerna ska ta ett allt större ansvar för allt fler frågor ökar. Det kan handla om allt från att kommunerna
bör gå före och driva på utvecklingen inom viktiga framtidsfrågor som t ex hållbara energilösningar till att vi
ska ta ett större ansvar för utbyggnaden av nya kommunikationslösningar. Ett annat område som delvis är i
”utkanten” av kommunernas kärnverksamhet är trygghets och säkerhetsfrågorna. Det senaste exemplet inom
detta område är att kommunerna förväntas ha särskilda handlingsplaner för att motverka rekryteringen till
militanta extremistgrupper.
Den kommun som även framåt vill vara framgångsrik måste klara av att balansera denna typ av förväntningar
med att långsiktigt säkra en bra kärnverksamhet. De ökade kraven inom de områden som traditionellt inte varit
kommunala kärnverksamheter har kanske till del inneburit att utmaningarna inom de senare inte uppmärksammats lika mycket. Mycket pekar mot att fokus på just kärnverksamheter som skola och omsorg kommer att öka.
Kvalitetsutvecklingen inom dessa områden kommer att vara central för den framgångrika kommunen och en
viktig komponent i detta arbete är hur väl vi lyckas med kompetensförsörjningen.
Kommunsektorn står som synes inför stora utmaningar. För att klara dessa är stabila ekonomiska förutsättningar vitala. Förhållandet till staten är här särskilt viktigt. Det bästa verktyget för att ge kommunerna långsiktiga och stabila förutsättningar vore att staten garanterade att de generella statsbidragen räknades upp i en
takt som harmoniserar med den kostnadsutveckling som kan förväntas i sektorn.
Även om beskrivningen ovan i mycket handlar om kommunsektorn generellt så överensstämmer den väl med
Karlstads situation. Kommunsektorns utmaningar är våra utmaningar. Karlstadsborna har i olika undersökningar
visat att de har stort förtroende för kommunen och tillsammans med en i grunden stabil ekonomi ger det ändå
goda förutsättningar framåt.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 20149
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
SAMMANFATTANDE ANALYS
Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav på att kommuner och landsting ska ange mål och
riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom
den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda
målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet.
För 2014 kan vi se att nämndernas och bolagens verksamhet går allt mer i gemensam takt för att nå kommunfullmäktiges övergripande mål. Koncernens verksamhet bedrivs i enlighet med målen och nästintill 100 åtaganden
har blivit klara under året. Samtidigt ser vi att nämnderna sammantaget har bedrivit sin verksamhet inom sina
ekonomiska ramar och dessutom med en positiv budgetavvikelse. Nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten har minskat och även om resultatmålet inte uppnåtts under året så har resultatet uteslutande skapats
inom ordinarie verksamhet och utan några tillfälliga extra intäkter.
Den samlade bedömningen är därför att vi i allt väsentligt bedrivit verksamheten med god ekonomisk
hushållning.
Under 2014 har kommunen haft en lägre befolkningsökning än föregående år. Vi ökade med 564 personer.
Ökningen består till stor del i att det föds fler barn. Den genomsnittliga befolkningsökningen de senaste fem
åren är 723 personer och vi växer därmed i den takt vi har som målsättning.
Företagarnas syn på Karlstads företagsklimat har förbättrats och enligt Svensk Näringslivs bedömning har
vi lyfts oss inom flera områden. Vårt arbete med att förenkla dialogen mellan företagare och kommunen har
bland flera andra insatser bidragit till denna förbättring. Vi har ändå en bit kvar till att nå målet om att ha ett
av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Verksamheten inom Innovation Park har startat under året. Här kan
näringslivet, forskare och studenter mötas, utveckla idéer och innovationsprocesser. Denna mötesplats kan bidra
till fler värmländska innovationer och nya företagsidéer.
Vi lever upp till målsättningen om god planberedskap för bostäder. Däremot kan vi se en ökning av antalet
Karlstadsbor med svårigheter att på egen hand skaffa sig en bostad. Det är många målgrupper som konkurrerar
om samma bostäder. Samtidigt som till exempel unga och studenter söker små lägenheter upplever arbetsmarknads- och socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden brist på bostäder till sina respektive målgrupper.
Det finns därför ett stort behov av fortsatt bostadsbyggande.
Andelen Karlstadsbor som har arbete, det vill säga förvärvsfrekvensen, är ungefär i samma nivå som 2012
och 2013. För första gången är det en något högre andel kvinnor än män som har arbete. Långtidsarbetslösa och
grupper med svag ställning på arbetsmarknaden har fortsatt en svår situation även om vi går in i en bättre
konjunktur. Nya samarbetsprojekt och särskilda insatser som till exempel Jobbpaket har däremot gett positiva
effekter. Vi kan se en ökning av andelen biståndsmottagare som går till egen försörjning.
Elevernas resultat från både grundskola och gymnasieskolan visar en fortsatt bra utveckling. Utmaningen vi
står inför är att minska skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan huvudmän.
Under året blev Hagaborgskolan klar, den har uppmärksammats med flera utmärkelser och är certifierad för
miljöbyggnad guld.
Vi har mål om att minska våra växthusgasutsläpp. En stor del av vår klimatpåverkan kommer från transporter,
utsläppen minskar men vi ser att takten bör öka. Vi har nu haft biogasbussar i vår stadstrafik under hela året
samt fortsatt arbetet med beteendeförändringar för att få fler att cykla och åka kollektivt. Kommunens satsning
på förnybar energi i form av vindkraft bidrar även till minskade växthusgasutsläpp. Trots tekniska problem har
vindkraftverken i Vänern producerat 37,9 GWh el under året.
Vi har byggt ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Möjlighet att fasa ut all fossil olja, öka produktionen av förnybar el, långsiktigt säkra värmeleveranser och förbättrade möjligheter att ansluta fler fjärrvärmekunder. Det
är några av fördelarna med det nya kraftvärmeverket vid Hedenverket. Kraftvärmeverket är koncernens största
investering någonsin.
10 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Kommuninvånarna har ett gott förtroende för kommunen och hur vi utför vår verksamhet. Förtroendet har ökat
de senaste åren och ligger på en hög nivå, topp tre i Sverige. Dessutom är Karlstadsborna fortsatt stolta över sin
stad och trivs bra, de är särskilt nöjda med tillgången av parker, grönområden och natur. Som en del i utveck-lingen av kommunens centrummiljöer har Molkom fått ett nytt torg under året och nästa på tur är Skåre centrum.
Anställda inom vår koncern trivs och är engagerade i sitt arbete. Ledar- och medarbetarundersökningen
visar återigen på goda resultat. Däremot når vi inte målet om att andelen frisk personal ska vara 96 procent.
De senaste åren har sjukfrånvaron ökat. Vi gör särskilda insatser för de yrkesgrupper som har de högsta sjuktalen.
Vi fortsätter också arbetet med att erbjuda alla anställda inom koncernen hälsoundersökningar.
Den finansiella analysen visar att vi sett över en femårsperiod har nått resultatmålet men inte det långsiktiga
finansieringsmålet. Under 2014 är dock förhållandet det omvända, resultatmålet uppnås inte men däremot
minskar nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten. När det gäller resultatmålet är det dock två
viktiga saker som framgår av den finansiella analysen. För det första ligger resultatet på exakt samma nivå som
budgeterats. För det andra har resultatet skapats uteslutande inom ordinarie verksamhet. Även om resultatnivån
varit avsevärt högre under de senaste åren har det grundats på stora tillfälliga intäkter. Den finansiella analysen
visar att det underliggande resultatet ligger på en relativt god nivå.
Åtaganden ska stödja vår ordinarie verksamhet i arbetet med att nå koncernens övergripande mål. För
perioden 2014–2016 gav kommunfullmäktige nämnder och bolag i uppdrag att arbeta med 155 åtaganden
för att öka vår måluppfyllelse. Av dessa skulle 111 genomföras under 2014 och 98 har nu rapporterats som
slutförda. 24 av dessa var klara redan 2013. Detta är ett gott tecken, verksamheterna har arbetat bra med
fullmäktiges givna åtaganden för året.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201411
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
TILLVÄXT
Tillväxt
Attraktiv
stad
Utbildning
och kunskap
En stad
för alla
Den goda
gröna staden
Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo
och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda
kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större
stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden.
Sammanfattning
Karlstads kommun växer befolkningsmässigt i den takt vi har som målsättning. Det är allt fler kvinnor som
förvärvsarbetar och vi ser en positiv utveckling där även ungdomar och utrikes födda förvärvsarbetar i allt större
utsträckning. Vi har bra planberedskap för bostäder och verksamhetsmark och vi har inlett arbete med flera
stora och viktiga infrastuktursatsningar. En förbättrad attityd till företagande bidrar till att företagsklimatet
blivit bättre.
Viktiga händelser
•
•
•
•
Ombyggnationen av E18 västerut har påbörjats.
Inför kapacitetsutbyggnaden av Värmlandsbanan har medborgardialog inletts i Väse.
Vi har fått en reguljär flyglinje till Frankfurt.
Företagsklimatet har blivit bättre.
Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer
År 2014 blev vi 564 fler Karlstadsbor och vi är nu 88 350 personer. Den genomsnittliga befolkningsökningen de
senaste fem åren är 723 personer och vi växer därmed i den takt vi har som målsättning.
Befolkningsökning i antal
Befolkning
2010
2011
2012
2013
2014
85 753
86 409
86 929
87 786
88 350
Befolkningsökning i antal
1 017
656
520
857
564
Antal födda
1 005
1 009
1 015
978
1 025
195
214
225
200
282
Födelseöverskott
Flyttnetto totalt
842
454
300
660
268
varav övriga Värmland
450
455
168
395
281
varav övriga Sverige
165
6
-38
54
-168
varav utlandet
Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
12 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
227
-7
170
211
155
731
706
658
758
723
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Antalet födda ligger relativt stabilt över tid, däremot ser flyttströmmarna till och från Karlstad lite olika ut från
år till år. År 2014 flyttade det in 268 personer fler till Karlstad än det flyttade ut. Det är en fortsatt stor andel av
dem som flyttar in till Karlstad som kommer från andra kommuner i Värmland. År 2014 var det ovanligt många
som flyttade från Karlstad till andra län.
Andelen studenter som stannar kvar både i kommunen och i regionen efter avslutade studier har ökat något
de senaste åren. Det är andelen kvinnliga studenter som stannar kvar i större utsträckning, medan de manliga
studenterna däremot i allt större utsträckning efter avslutade studier flyttar ut utanför regionen. Kontakten
mellan studenter och framtida potentiella arbetsgivare har stor betydelse. Karlstads kommun har under året
arbetat i enlighet med den kontaktgaranti för studenter vi tagit fram tillsammans med Karlstads universitet.
Genom garantin har studenterna allt mer upptäckt Karlstads kommun och vad vi har att erbjuda som arbetsgivare. Kontaktgarantin är tänkt att införas även av resterande kommuner i Karlstadsregionen och kan vara
tillämpbar även för näringslivet och dess samarbetsorganisationer.
Vi verkar för ett ökat byggande. Dels har vi löpande dialogmöten med intresserade aktörer inom byggindustrin
och dels genomför vi en årlig bostadsmarknadsdag med cirka 130 intressenter ur byggbranschen. Vi planlägger
för nya bostäder i attraktiva lägen och planberedskapen har förbättrats genom tillämpningen av den förenklade
och förkortade plan- och genomförandeprocessen.
Alla kommuner inom Karlstadsregionen samarbetar med marknadsföring i syfte att öka både inflyttning till
och företagsetableringar i området. Karlstads kommun deltar även i ett projekt som syftar till att attrahera och
behålla kvalificerad arbetskraft och kreativa talanger till kommunen – Talent Attraction Management (TAM).
Vi har även genomfört en varumärkesundersökning tillsammans med Region Värmland i syfte att mäta attraktionsindex. Resultaten ligger till grund för planering av framtida insatser som syftar till att ytterligare öka
attraktionskraften.
Rika kulturmöjligheter ökar en stads attraktivitet och viljan att flytta hit och vi arbetar aktivt med att locka
evenemang och konferenser till Karlstad och med att erbjuda attraktiva kultur- och fritidsmöjligheter.
Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020
Antalet förvärvsarbetande, det vill säga hur många som har sin arbetsplats i Karlstad, minskade totalt sett något
under 2013. Det är något färre män som förvärvsarbetar jämfört med föregående år medan antalet kvinnor som
förvärvsarbetar fortsätter att öka. Antalet förvärvsarbetande ökar inte i den takt som behövs för att målet ska
kunna nås.
Om vi i stället tittar på förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen av Karlstadsborna som arbetar, hamnar vi
år 2013 på 75,41 procent vilket är en marginell minskning sedan år 2012. För första gången ser vi att det är en
något högre andel Karlstadskvinnor än Karlstadsmän som förvärvsarbetar.
Andel Karlstadsbor i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar (förvärvsfrekvens)
Karlstad
varav män
varav kvinnor
2010
2011
2012
2013
2014
74,1
75,2
75,5
75,4
–
74,3
75,8
76,0
75,3
–
74,0
74,5
75,1
75,5
–
”Större städer”
74,6
75,4
75,7
75,8
–
Riket
75,9
76,8
77,1
77,1
–
varav män
77,3
78,5
78,5
78,5
–
varav kvinnor
74,5
75,0
75,6
75,7
–
Källa: SCB
1.Karlstad har en relativt sett stor arbetspendling till Norge. Pendlingen utomlands ingår inte i statistiken, vilket innebär att vi i realiteten har en något
högre förvärvsfrekvens än den som redovisas här. Universitetsstäder med många studenter har också av förklarliga skäl generellt en lägre förvärvsfrekvens
än genomsnittet.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201413
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Positivt är att både andelen utrikes födda Karlstadsbor och andelen ungdomar 20-24 år som förvärvsarbetar har
ökat. Även för dessa två grupper är det bland kvinnorna ökningen skett, medan förvärvsfrekvensen för männen i
båda grupperna istället minskat. Besöksnäringen växer som näringsgren, både i Karlstad och i riket, och här får
många utrikes födda och ungdomar sina första jobb.
Arbetspendlingen till och från Karlstad ligger fortsatt ganska stabilt över tid. Drygt 30 procent av dem som
arbetar i Karlstad pendlar in över kommungränsen och knappt 20 procent av Karlstadsborna arbetspendlar ut
över kommungränsen. Relativt sett är det fler män än kvinnor som pendlar både in till och ut ifrån Karlstad.
All erfarenhet visar att personer som har en anställning lättare får nytt arbete. Karlstadsbor som har försörjningsstöd anställs inom kommunen i olika former i så kallade arbetsmarknadsanställningar, och uppmuntras
samtidigt regelbundet att söka arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Karlstads kommun samverkar i olika
former med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget och andra kommuner med att stödja olika
grupper som står långt ifrån eller utanför arbetsmarknaden att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden.
Syftet är att motverka långtidsarbetslöshet och insatserna riktar sig bland annat till personer med psykiska
funktionshinder, unga med funktionsnedsättning, unga i utanförskap, unga som saknar fullständiga gymnasiebetyg, nyanlända flyktingar och invandrare samt föräldrar med barn 0-18 år som riskerar långvarigt bidragsberoende.
Karlstads kommun garanterar förskoleplats inom fyra månader från det att vi fått in ansökan och vi bedriver
nu även förskoleverksamhet nattetid.
Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat
I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet fick Karlstad år 2014 placering 60 av 290 kommuner, vilket
är en förbättring jämfört med placeringarna de senaste åren. Vi har förbättrat vår ranking inom de flesta delområden i mätningen och vi har därmed tagit ett steg närmre målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa
företagsklimat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför en kundnöjdhetsundersökning vartannat år.
Eftersom vi inte har resultat från den undersökningen just i år kan vi inte dock inte ge hela bilden.
Företagsklimat
2010
2011
2012
2013
2014
71
74
86
83
60
Nöjd Kund Index (NKI)
–
68
–
67
–
ranking alla deltagande kommuner 2
–
49
–
103
–
Svenskt Näringsliv
rakning alla kommuner i Sverige
SKL
Källa: Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Vi har tillsammans med kommunens näringslivsråd tagit fram en plan för hur vi kan förbättra vår verksamhet
ytterligare. Resultaten i rankingarna ligger till grund för planen och det handlar bland annat om hur vi kan
fortsätta förenkla för företagarna i sina kontakter med kommunen.
Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva
boendemiljöer med blandad bebyggelse
Vi har en fortsatt god planberedskap för bostäder. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns färdiga detaljplaner för att
kunna bygga drygt 3000 bostäder3 i kommunen. Planerna möjliggör variation i både upplåtelse- och boendeform och de är orienterade i olika riktningar med varierat avstånd från Karlstads tätort. Utmaningarna ligger i
att kunna erbjuda attraktiva lägen samt att få antagna planer bebyggda.
2. 2011 deltog 166 kommuner i undersökningen och 2013 deltog 189 kommuner.
3. Inklusive de bostäder som redan beviljats bygglov.
14 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Antal bostäder i planreserv
Totalt antal bostäder i planreserv
varav i flerbostadshus
varav i småhus
2012
2013
2014
2 213
3 055
3 031
1 887
2 747
2 691
326
308
340
Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen
Under 2014 utfärdade stadsbyggnadsförvaltningen slutbevis4 för 161 bostäder. Under året färdigställdes 121 nya
lägenheter i flerbostadshus, mestadels hyresrätter. Det blev ett tillskott av studentlägenheter på Kronoparken,
ett punkthus med hyresrätter på Rud samt två mindre hus med bostadsrätter på Stockfallet.
Antal färdigställda bostäder
Totalt tillskott nybyggda eller ombyggda
varav i flerbostadshus
varav i småhus
2012
2013
2014
252
180
161
210
131
121
42
49
40
Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen
I syfte att få fart på byggandet och få fler antagna planer bebyggda fortsätter vi ha löpande dialogmöten med
byggherrarna i Karlstad samtidigt som vi varje år genomför en bostadsmarknadsdag tillsammans med aktörerna
inom byggsektorn. Vi genomför även åtgärder för att åstadkomma större inblandning av hyresrätter.
Det är många målgrupper som konkurrerar om samma bostäder. Samtidigt som till exempel unga och
studenter söker små lägenheter upplever arbetsmarknads- och socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden
brist på bostäder till sina respektive målgrupper. Detta skapar flaskhalsar i verksamheterna och det finns därför
ett fortsatt stort behov av bostadsbyggande.
17 nya detaljplaner vann laga kraft under 2014, bland annat kvarteret Mercurius på Drottninggatan med
handel och bostäder, ett trygghetsboende i Molkom samt fler studentbostäder på Kronoparken. Det pågick i
årsskiftet 2014/2015 byggnation av bland annat villabebyggelse på Kartberget, bostadsrätter i Haga och på
Drottninggatan samt hyresrätter i Tyggårdsviken.
Vi har en god planberedskap för verksamhetsmark. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det drygt 726 000
kvadratmeter tillgänglig planlagd verksamhetsmark i kommunal ägo. Utmaningen ligger i att kunna erbjuda
verksamhetsmark i attraktiva lägen.
Tillgänglig verksamhetsmark area kvm
Verksamhetsmark totalt5
2013
2014
697 505
726 097
varavför industri
628 226
656 815
varav för kontor
50 069
37 353
varav för handel
119 228
95 083
Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Tillskott av
verksamhetsmark har under året bland annat skett i Välsviken och på Gräsdalen. Karlstads kommun har tagit
fram riktlinjer för verksamhetsmark i olika skeden. Riktlinjerna innebär att efterhand som kommunen säljer
mark och företagsetableringar sker, ska förvärv av ny mark som kan planläggas som verksamhetsmark genomföras i syfte att säkerställa markreserven.
4. Det kan finnas en förskjutning i tid mellan inflyttning i en bostad och när slutbevis utfärdas. Inflyttning i ett flerbostadshus kan till exempel ske etappvis,
men slutbeviset utfärdas först när hela fastigheten är färdig.
5. All tillgänglig verksamhetsmark redovisas i antal kvadratmeter och speglar därför inte alltid den reellt tillgängliga marken för utbyggnad. Många områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål och kan därför räknas med under mer än en kategori.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201415
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer
År 2014 gjordes drygt 6,5 miljoner resor med Karlstadsbuss. Resandet med Karlstadsbuss fortsätter att öka varje
år och har de senaste 10 åren ökat med 67 procent. Det är fler och fler Karlstadsbor som använder lokaltrafiken
regelbundet och Karlstadsbuss fortsätter att vara med i toppen av listan över Sveriges mest nöjda kunder inom
kollektivtrafik.
Vi fortsätter att arbeta med attityd- och beteendeförändrande åtgärder för att fler ska resa hållbart, samtidigt
som signalen är att om resandet med buss ska fortsätta att öka i den höga takt det gjort de senaste åren behöver
vi göra satsningar på infrastrukturen.
Kollektivtrafik och cyklister
Karlstadsbuss
2010
2011
2012
2013
2014
5 517 800
6 022 076
6 204 837
6 433 885
6 500 334
Resor per invånare6
82
89
91
93
94
Nöjd-Kund-Index
78
81
79
84
84
–
730 406
812 867
850 196
844 737
Antal gånger cyklister passerar mätstationer
7
Källa: Karlstadsbuss och teknik- och fastighetsförvaltningen
I Karlstads mäter vi hur många cyklister som passerar olika punkter på flera olika ställen. Vid Sandbäcksgatan
och på Sandgrund har vi mätt på helårsbasis sedan 2011. År 2014 passerade cyklister någon av dessa två mätstationer knappt 845 000 gånger, vilket innebär en liten nedgång från föregående år. En faktor som påverkar
cyklandet i positiv riktning är hur väl cykelvägnätet är ihopbyggt. Det finns 242 kilometer sammanhängande
cykelvägnät i Karlstad. En ny cykelplan med fokus på trafiksäkerhet, tillgänglighet och skolvägar antogs under
året. Kommunens egna medarbetare uppmuntras att cykla till jobbet och andelen som arbetspendlar med cykel
har ökat.
Vi behöver förbättra förutsättningarna för både regionalt och nationellt resande. Ett led i det arbetet är att
bygga ut kapaciteten för järnvägen. Finansieringen av satsningen ”Tåg i tid” är nu klar i och med att projektet
tagits med i den nationella planen för transportsystemet. Det är ett stort projekt som utöver kapacitetsutbyggnad
på flera ställen längs Värmlandsbanan även innehåller omdaning av Karlstad C och flytt av bussterminalen för
regionbussarna. I den första etappen av projektet byggs mötesspår vid Pråmkanalen och i Väse. Medborgardialog
i Väse pågår. Projektet som helhet beräknas vara slutfört år 2025.
Ett annat led är utbyggnaden av E18 västerut, där behov även finns att säkra dricksvattentäkten på Sörmon.
Själva byggstarten är planerad till våren 2015 och vi påbörjade markarbetena sommaren 2014. Den nya fyrfältsvägen mellan Björkås och Skutberget beräknas vara klar 2017.
Antalet passagerare på Karlstad airport minskade under år 2014 till följd av att några flyglinjer lades ner.
Minskningen uppvägdes till viss del av att vi fick en reguljär flyglinje till Frankfurt. Linjen startade i maj och
kunde komma till stånd tack vare ett samarbete mellan kommunen och näringslivet.
Bredbandsutbyggnaden på landsbygden fortsätter och 2014 anslöts fler föreningar och ytterligare drygt 300
nya hushåll. Antalet anslutna fastigheter i stadsnätet ökade under samma period med 1 200 och därmed är
drygt 10 000 hushåll och företag nu anslutna i stadsnätet.
6. Karlstad tätort inklusive Skåre tätort.
7. Sandbäcksgatan och Sandgrund.
16 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
ATTRAKTIV STAD
Tillväxt
Attraktiv
stad
Utbildning
och kunskap
En stad
för alla
Den goda
gröna staden
Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera på studenter och
besökare. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när
vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter
medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till
vatten, natur och fritidsaktiviteter.
Sammanfattning
Karlstadsborna har fortsatt ett högt förtroende för kommunen och en stor andel kan rekommendera vänner och
bekanta att flytta hit. Utmaningen framåt är att bibehålla de goda resultaten. Andelen som upplever sig trygga
är i nivå med tidigare år. Vi har inlett arbete med många stora stadsmiljöprojekt som bidrar till att Karlstad blir
en hållbar och attraktiv stad. Det går fortsatt bra för besöksnäringen i Karlstad.
Viktiga händelser
• Stadsbiblioteket firar 100 år.
• Nytt torg i Molkom är invigt.
• www.karlstad.se har blivit lättlästcertifierad.
Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras
Karlstadsborna ger fortsatt kommunen ett bra betyg i medborgarundersökningens förtroendeindex. Karlstad har
det tredje högsta värdet av de 119 deltagande kommunerna. Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner var
44, med en spridning från 28 till 58. Indexet baseras på frågor om medborgarnas förtroende för hur politikerna
arbetar för kommunens bästa, hur ansvarstagande kommunens politiker är, hur väl kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa samt hur väl politiska beslut genomförs. Kvinnorna uppger i högre utsträckning än männen att de har förtroende för kommunen.
Förtroendeindex
Karlstad
20101
2011
2012
2013
2014
48
–
52
51
55
varav män
45
–
50
50
52
varav kvinnor
51
–
54
53
57
43
–
46
44
44
Medelvärde deltagande kommuner
Ett annat positivt resultat från medborgarundersökningen var att Karlstad fick det bästa resultatet av alla
kommuner i Sverige när det gäller information till invånarna.
1. 2010 års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201417
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Att Karlstadsborna snabbt får svar på frågor via e-post och att de får ett gott bemötande i telefon bidrar till att
skapa förtroende. I sammanställningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ingår mätning av båda dessa
områden. Årets mätning visar på fortsatt fina resultat. När det gäller svar via e-post har 93 procent fått svar inom
två dagar och 95 procent upplever att de fått ett gott bemötandet i telefonen när de ringt. Medelvärdet bland de
170 deltagande kommunerna var 83 procent när det gäller svar via e-post och 86 procent för bemötande.
Hur Karlstadsborna upplever våra verksamheter har också betydelse för förtroendet för kommunen. I våra
kund- och brukarundersökningar (KBU) ställer vi alltid frågor om upplevelse av bemötandet och om helhetsintryck av verksamheten. Årets resultat från våra stora verksamheter som skola och delar av äldreomsorgen visar
på fortsatt höga betyg. Sammantaget varierar upplevelsen av bemötandet mellan 4,2 till 4,9 på en femgradig
skala och upplevelsen av helhetsintryck mellan 3,8 till 4,8. Analyser av resultaten visar att det finns variationer i
svaren utifrån vem som svarat och mellan delar av verksamheterna.
Det är många delar som bidrar till att skapa förtroende, inte minst våra medarbetares agerande i verksamheterna. För oss är utmaningen att fortsätta jobba för att behålla förtroendet Karlstadsborna har för oss. En
insats vi gjort under året är att ta fram en gemensam modell för tillsyn av våra interna och externa utförares
verksamheter inom bland annat hemtjänst, vårdboenden och funktionsstöd. Modellen bygger på att alla verksamheter ska granskas inom en treårsperiod och att det sker genom både planerade och oanmälda besök. Vi har
även jobbat med kommunikationsinsatser, värdegrundsarbete och implementering av service- och värdighetsgarantier i syfte att stärka kundernas nöjdhet och trygghet.
Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad
Karlstadsborna ger Karlstads kommun ett gott betyg som en plats att bo och leva på. I 2014 års medborgarundersökning fick vi index 70. Genomsnittet bland de 119 kommuner som deltog var 60, med en spridning på
mellan 42 och 77. Karlstad hade därmed ett högre betyg än genomsnittet för alla deltagande kommuner. Vi har
också det högsta betyget bland våra jämförelsekommuner. Kvinnorna i Karlstad är något mer nöjda än männen.
Utifrån svaren i medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta
över sin stad.
Bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på
Karlstad
varav män
varav kvinnor
Medelvärde deltagande kommuner
2010
2011
2012
2013
2014
72
–
70
70
70
70
–
69
69
68
73
–
70
72
72
64
–
61
59
60
Källa: SCB:s medborgarundersökning
I syfte att öka kommuninvånarnas trivsel fortsätter vi arbete med att utveckla centrummiljöerna i kommunens
mindre tätorter. Under året färdigställde vi centrummiljön i Molkom, bland annat med ett nytt torg och vi har
påbörjat utvecklingen av Skåre centrum, där vi även möjliggör för seniorbostäder. I Karlstads tätort fortsätter
arbetet med ombyggnaden av Älvgatan och Almentorget och vi håller på att ta fram en stadsbyggnadsvision för
Tingvallastaden där vi samlar samtliga program och planer för att bygga en hållbar stad. Under året har arbete
pågått med ombyggnationer av Östra Torggatan och utrymmet för uteserveringarna längs Kungsgatan. Vi har
också påbörjat arbetet med den framtida utformningen av Stora Torget. Inom allt centrum- och stadsmiljöutvecklingsarbete är en väl utvecklad medborgardialog ett viktigt led. Inför ombygganden av lekplatsen i Museiparken har barnen fått säga sitt.
Vi är i gång med arbetet Kultur hela vägen som syftar till att lyfta fram och stärka kulturlivet i Karlstad.
Genom samarbeten jobbar vi för att det ska finnas ett rikt kulturutbud med möjligheter för alla att uppleva,
utöva, upptäcka och utveckla kultur i Karlstad.
Inom e-hemtjänst har vi genomfört två pilotprojekt, Nattfrid och Nära. Syftet med projekten är att öka
kundens självständighet med hjälp av modern teknik.
18 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka
En ökad upplevd trygghet bidrar till ökad livskvalitet. I medborgarundersökningen 2014 fick vi ett trygghetsindex på 61, vilket är samma som medelvärdet för alla 119 deltagande kommuner. Spridningen mellan deltagande
kommuner varierar mellan index 42 och 82. Vårt resultat är i nivå med tidigare års resultat. Vi vet att upplevelsen
av trygghet varierar mellan olika grupper och att den generellt minskar med en stigande ålder. Händelser i
omvärlden, individens tidigare erfarenheter och tilliten till omgivningen har betydelse för upplevelsen av trygghet.
I vårt arbete med att öka tryggheten i kommunen är en del att utveckla arbetsmetoderna för ett fortsatt gott
samarbete med polisen efter deras omorganisation och nya uppdrag. Vi har också i samverkan med fler aktörer
startat upp ett arbete för öka tryggheten i centrummiljön och att vi ska bli certifierade med Purple flag.
Arbetet fortsätter med att stärka säkerheten för framförallt de oskyddade trafikanterna. Flera av åtgärderna
handlar om fysiska förändringar i gaturummet i syfte att nå sänkta hastigheter. Även synliga hastighetsmätningar har visat goda effekter. Under året har vi också tagit fram en cykelplan som visar riktning för arbetet
med att stärka säkerheten.
Vi arbetar utifrån nya metoder för att förebygga samt att snabbare och effektivare upptäcka och sanera
klotter Vi kan se positiva resultat av arbetet med ett minskat antal polisanmälningar om klotter och skadegörelse i kommunen.
I arbetet med att öka tillgängligheten i våra offentliga miljöer pågår ett kontinuerligt arbete med inventeringar, planering och genomförande av tillgänglighetsanpassningar av såväl gaturummet, byggnader och
lokaler som lekplatser och natur- och stövområden.
Besöksnäringen ska utvecklas
Besökarnas utlägg ökade generellt under 2013 och den totala turismomsättningen i Karlstad uppgick till 3,5
miljarder kronor. Varuhandeln står för ungefär hälften av omsättningen. Besöksnäringen bidrar med motsvarande drygt 3 500 heltidstjänster i kommunen. Att besöksnäringen genererar allt fler arbetstillfällen är positivt
på många sätt – inte minst eftersom både många unga och utrikes födda får sina första jobb inom branschen.
De flesta jobben finns inom boende, restaurang, kultur och tjänster.
Antalet hotellövernattningar ökade under 2013 med 2 procent och det är de svenska besökarna som står
för ökning det året. Sett till antalet hotellövernattningar höll Karlstad totalt sett kvar platsen som den sjunde
största destinationen i Sverige. Karlstad har fortsatt även jämförelsevis många utländska besökare och de flesta
kommer inte oväntat från Norge.
Under året har vi genomfört många insatser i syfte att utveckla besöksnäringen. Bland annat har vi definierat
och marknadsfört våra 10 främsta besöksmål och nya broschyrer med den nya °Karlstad profilen och en karta
har tryckts upp som lyfter olika besöksmål. Vi har även tagit fram en film i syfte att locka till Karlstad både
som besöksort och som framtida bostadsort. Vi arbetar vidare med utvecklingen av den gemensamma webbplatsen visitkarlstad.se och vi har även startat ett Instagramkonto i marknadsföringssyfte. Vi har även genomfört
en särskild marknadsföringskampanj i Norge samt marknadsfört oss som besöksmål i olika nationella tidsskrifter
och i samband med stora evenemang i närområdet.
Vidare har vi tagit fram en policy för socialt hållbara arrangemang som på ett enkelt och tydligt sätt förmedlar till arrangörer att kommunen vill att jämställdhet och mångfald beaktas vid planering och genomförande av arrangemang. Vi verkar även för att arrangemang ska genomföras miljömässigt hållbart med miljökrav
bland annat för livsmedel, avfall, transporter, kemikalier och energi. Till evenemanget Putte i parken kunde
man åka gratis med Karlstadsbuss, något som 10 000 besökare utnyttjade.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201419
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
UTBILDNING OCH KUNSKAP
Tillväxt
Attraktiv
stad
Utbildning
och kunskap
Den goda
gröna staden
En stad
för alla
I dag är det vanligt att företag etablerar sig i regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft. Utbildning och kunskap är
av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Därför är det viktigt att höja utbildningsnivån. Grunden läggs i förskola
och grundskola.
Sammanfattning
Elevernas resultat från både grundskola och gymnasieskolan har en fortsatt bra utveckling. Utmaningen vi står
inför är att minska skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan huvudmän. Det
är en fortsatt hög andel av studenterna som får arbete efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Karlstadsborna är
välutbildade – en hög andel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning.
Viktiga händelser
• Innovation Park har invigts.
• Fjärde året på teknikprogrammet blir permanent och får riksintag.
• Hagaborgsskolan blev klar och är certifierad för miljöbyggnad guld.
Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras
Behörighet till gymnasiet är ett sätt att visa hur väl vi har lyckats med uppdraget att få eleverna att nå målen.
Med behörighet menas behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, vilket är den lägsta av behörighetskraven.
Både behörighet till gymnasiet och sedan att tillgodogöra sig en gymnasieutbildning är viktiga faktorer för att
undvika att hamna i ett socialt utanförskap senare i livet.
Våren 2014 gick 90,7 procent av samtliga elever i årskurs 9 gick ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är lägre än förra årets 93,1 procent. Trots tillbakagången har vi fortsatt ett högre resultat än riket
och gruppen ”större städer”. Bland våra jämförelsekommuner har vi det näst högsta resultatet. Andelen elever
med behörighet till gymnasiet är högre bland flickorna än bland pojkarna.
Andel med behörighet till gymnasiet
2010
2011
Karlstad, samtliga huvudmän
2012
2014
92,9
90,9
93,1
90,7
–
89,9
91,2
93,6
89,1
flickor
–
91,8
92,5
92,6
92,1
–
87,7
87,5
87,6
86,9
Riket, samtliga huvudmän
91,9
2013
pojkar
Källa: Skolverkets databas Siris
1. De gråmarkerade siffrorna är inte helt jämförbara med nyare siffror eftersom de är knutna till grundskolans tidigare läroplan.
20 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
1
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Ett sätt att följa hur väl eleverna har fått möjlighet att utvecklas är att se till slutbetygen. I grundskolan används
begreppet genomsnittligt meritvärde och på gymnasiet genomsnittligt betygspoäng. För skolan ligger utmaningen
i att ge bra stöd och stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla elever att nå så
långt som möjligt.
Det genomsnittliga meritvärde för eleverna i årskurs 9 är i nivå med förra årets resultat. Flickornas meritvärde är något högre i år än förra året medan det bland pojkarna har minskat. Även när det gäller det genomsnittliga meritvärdet har Karlstad ett högre resultat än i riket och är i nivå med våra jämförelsekommuner. Vi
kan fortsatt se att elever i skola som drivs av fristående huvudman har högre meritvärden än elever i våra kommunala skolor. Vi kan också se att det finns skillnader i resultat mellan våra skolor med kommunal huvudman.
Genomsnittligt meritvärde årskurs 9
Karlstad, samtliga huvudmän
2010
2011
2012
2013
2014
211,6
213,3
216,12
215,5
215,1
pojkar
204,0
200,4
206,1
207,2
203,0
flickor
219,2
225,4
225,8
223,5
226,5
208,8
210,6
211,4
213,1
214,8
Riket, samtliga huvudmän
Källa: Skolverkets databas Siris
Gymnasieeleverna som tog studenten i våras var de första att gå ur gymnasiet efter den nya läroplanen (Gy11)
och dess betygssystem. Därför är årets siffror inte helt jämförbara med tidigare års siffror. När det gäller resultaten
för gymnasieeleverna finns inga direkta skillnader mellan kommunal och fristående huvudman.
Betygspoäng totalt i gymnasieskolan
2010
2011
2012
2013
2014
Karlstad, samtliga huvudmän
14,0
13,8
14,0
13,9
13,8
Riket, samtliga huvudmän
14,0
14,1
14,0
14,0
14,0
Källa: Skolverkets databas Siris
På grund av den nya läroplanen och dess betygssystem är det inte möjligt att ta fram en aktuell siffra för hur
stor andel av 20-åringarna folkbokförda i kommunen som fullföljt sin gymnasieutbildning. Tidigare är har
andelen legat stabilt kring 83 procent. Omvänt innebär det att 17 procent av eleverna inte fullföljer sin gymnasieutbildning.
I syfte att minska omvalen och avhoppen från gymnasiet finns nu en ny organisation för studie- och yrkesvägledning inom grundskolan. Kommunen har också bildat en utvecklingsgrupp för att kvalitetssäkra överlämningar mellan utbildningsstadierna och för att få en gemensam struktur för vägledningsinsatser. Vi har genomfört insatser för att skapa bättre förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd men här finns
mer att göra. Vi har fortsatt utvecklingen av ”Naturvetenskap och teknik för alla” till att också innefatta förskolan
och högstadiet. Ett avtalsförslag är framtaget för samverkan mellan skolbibliotek och biblioteksfilialer och det
pågår också diskussioner om vidare samvekan och nya initiativ i syfte att uppmuntra till läsande och till en ökad
läsförståelse. Vi har utökat språkutbudet inom de lägre åldrarna vilket också möjliggör för ett utökat utbud och
fördjupande kurser på gymnasiet. Vi har en modell för kontinuerliga ansökningar inom EU-program vilket har
ökat möjligheterna för elever till praktik och undervisning utomlands.
2. De gråmarkerade siffrorna är inte helt jämförbara med nyare siffror eftersom de är knutna till grundskolans tidigare läroplan.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201421
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas
Karlstad har en hög utbildningsnivå jämfört med riket. Utbildningsnivån i riket ökar stadigt och Karlstad följer
den utvecklingen, men på en högre nivå. Kvinnorna har en högre utbildningsnivå än männen och andelen
kvinnor med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka i högre takt än för andelen män. Att gapet ökar mellan
kvinnor och män gäller för hela riket, men i Karlstad är skillnaden mellan könen ännu något större.
Andel med eftergymnasial utbildning 25-64 år
2010
2011
2012
2013
2014
Karlstad
44,3
45,5
46,0
46,6
–
Män
38,9
39,9
40,4
40,5
–
49,8
51,2
51,7
52,7
–
”Större städer”
Kvinnor
41,1
41,8
42,4
42,9
–
Riket
38,3
39,2
39,8
40,4
–
Källa: SCB
Vi samarbetar med Karlstads universitet i syfte att locka fler att fortsätta till eftergymnasiala utbildningar.
Samarbeten finns inom teknik- och naturvetenskap, samhällsvetenskap, humanoria, estetik, ekonomi och
friidrott. Samarbetet består dels i ömsesidiga studiebesök och dels i att gymnasieelever i åk 3 deltar i aktiviteter
på universitetet. Allt fler elever inom yrkesutbildningarna väljer att läsa till behörighet för universitetsstudier.
Skolverket beslutade 2014 att vi som en av två huvudmän i Sverige permanent får införa ett valbart fjärde år
inom teknikprogrammets samtliga inriktningar. Utbildningen blir riksrekryterande och är statligt finansierad.
Det fjärde året innebär att man kan ta ut examen som gymnasieingenjör, något som är efterfrågat av näringslivet och som därmed innebär ökade möjligheter till jobb direkt efter gymnasiet samt att man har bättre
förutsättningar att klara en civil- eller högskoleingenjörsutbildning.
Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad
Kommunen arbetar för att ge studenterna goda förutsättningar för att utöva och ta del av kultur- och fritidsaktiviteter och Karlstadsbuss samarbetar med universitetet och studentkåren bland annat för att underlätta
resandet vid olika studentarrangemang.
48 nya studentlägenheter med så kallat kompisboende där två studenter delar bostad blev inflyttningsklara
lagom till höstterminen. Detta tillskott till trots kunde den kommunala studentbostadsgarantin inte infrias
fullt ut till höstterminen och vi utvecklar nu tillsammans med studentkåren ett inackorderingskoncept för att
underlätta och stimulera till privatuthyrning. Härutöver har vi planlagt och upplåtit mark för ytterligare 400
studentlägenheter norr om universitetet.
Verksamheten på Innovation Park, som är ett samarbete mellan kommunen, Karlstads universitet, klusterorganisationerna och näringslivet invigdes i maj och är nu i full gång. Innovation Park är en samlingsplats för
det värmländska innovationssystemet och fungerar som en mötesplats för näringsliv, forskare och studenter.
22 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga
sektorns kompetensbehov
Kommunen deltar aktivt i regionens nätverk och arbete med så kallade kompetensplattformar inom ramen för
teknikcollege och vård- och omsorgscollege och för alla yrkesutbildningar finns etablerade forum för samverkan.
Vi har också deltagit i projektet Yrkesinriktad SFI i samverkan med Länsstyrelsen, arbetsförmedlingen och
regionen. En mycket hög andel (mellan 70 och 80 procent) av dem som gått en yrkeshögskoleutbildning har
arbete efter avslutad utbildning.
Vi har ett avtal med Ung Företagsamhet (UF) som innebär att för vissa program är entreprenörskapskursen
en del av fördjupningen och för resterande program har alla elever möjlighet att välja kursen som individuellt
tillval. Även inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds kurser i entreprenörskap flera tillfällen per år.
Vi arbetar för att fler elever ska göra könsbrytande val gällande sina utbildningar och andelen flickor vid
teknikprogrammet har ökat stadigt. Det är också fler flickor som söker till fordonsprogrammet. Sökmönstret till
gymnasiet utifrån könstillhörighet grundläggs redan i förskoleåldern och inom förskolan pågår därför ett arbete
med att öka förståelsen för vad könsstereotypa aktiviteter och miljöer har för påverkan på barn.
Vad gäller kommunens eget kompetensbehov samarbetar vi med studie- och yrkesvägledarna i syfte att lyfta
fram kommunen som arbetsgivare och tydliggöra koncernens rekryteringsbehov.
Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara
Karlstadsbornas upplevelse av hur kommunen möjliggör för delaktighet och inflytande har fortsatt att förbättras.
Karlstad ligger fortsatt långt över genomsnittet bland deltagande kommuner även om genomsnittet ökat mycket
från förra året. Vårt resultat står sig också bra i jämförelse med andra liknande kommuner.
Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling
2011
2012
2013
2014
Karlstad
50
68
70
81
Medelvärde deltagande kommuner
47
49
50
64
Källa: Kommunens kvalitet i korthet (index)
Vi har fortsatt arbetet med att stärka medborgardialogen i våra verksamheter. Under året har arbetet i vårt nyinrättade mångfaldsforum tagit fart, olika metoder av medborgardialog har använts i stadsmiljöarbetet och i
arbetet med att utveckla våra lekplatser, både befintliga och nya, anlitande vi 20 barn som professionella lekplatstestare. Vi jobbar också med att på olika sätt stärka brukardialogen.
Det pågår arbete med att ta fram en gemensam plattform för socialt företagande. Syftet är att få en enhetlig
struktur och ge kooperatörer bästa möjliga stöd inom exempelvis utbildning, handledning och ekonomi.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201423
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
EN STAD FÖR ALLA
Tillväxt
Attraktiv
stad
Utbildning
och kunskap
En stad
för alla
Den goda
gröna staden
Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra stad att leva i för
människor i alla livets skeden. Vi arbetar aktivt för ökad mångfald och välfärd ur ett brett perspektiv. Det är något som
berikar vår stad. Vi främjar en positiv samtalston och ett öppet samverkansklimat. Karlstadsborna är vår viktigaste resurs.
Vi ska verka för ökad tolerans och jämställdhet. Karlstad ska vara en kommun som präglas av mångfald. Karlstad kommuns
verksamhet ska vara en av landets mest jämställda. Karlstad ska vara en kommun med lika rättigheter, möjligheter och
skyldigheter för alla medborgare. Barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning är prioriterade grupper i
kommunens Folkhälsostrategi.
Sammanfattning
Andelen Karlstadsbor som är arbetslösa har minskat, både i befolkningen totalt och bland de unga. I år har
andelen som går från försörjningsstöd till egen försörjning ökat men det är fortsatt svårt för grupper som står
långt från arbetsmarknaden. Ohälsotalet för Karlstadsborna har försämrats och vi har en bostadssituation med
en ökad efterfrågan på bostäder, vilket påverkar våra verksamheter. Även antalet Karlstadsbor som söker stöd
och hjälp när det gäller våld i nära relationer ökar, vilket i sig inte behöver innebära en ökad förekomst utan att
vi nått ut med information om att hjälp och stöd finns att få.
Viktiga händelser
• Vi har fattat beslut om att starta Första linjen.
• Arbetet inom konceptet Grön Arena är igång.
• Beslut är fattat om ett ökat flyktingmottagande.
Karlstadsbornas förutsättningar till en egen försörjning ska förbättras
Arbetslösheten, som andel av arbetskraften, har minskat med närmare en procentenhet till 8,3 procent efter att
ha legat omkring 9 procent under flera år. Även i riket har arbetslösheten minskat men inte fullt lika mycket
som här. I Karlstad är fördelningen 4,1 procent öppet arbetslösa och 3,7 procent är i program med aktivitetsersättning och vi kan se en minskning både i andel öppet arbetslösa och i andel i program med aktivitetsstöd.
Vi har i jämförelse med riket en något lägre andel öppet arbetslösa men en högre andel arbetslösa i program.
Ungdomsarbetslösheten, som del av arbetskraften, ligger fortsatt på en högre nivå än den totala arbetslösheten för hela befolkningen. År 2014 hade vi en ungdomsarbetslöshet på16,1 procent varav 5,9 procent var öppet
arbetslösa och 10,2 procent var i program med aktivitetsersättning. Trenden sedan några år tillbaka är att
ungdomsarbetslösheten sjunker och att den sjunker i snabbare takt bland kvinnor än bland män. Bland de unga
kvinnorna kan vi se att utvecklingen varit mer positiv i Karlstad än i riket. För de unga männen följer utvecklingen i Karlstad och riket samma mönster.
24 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Däremot ser vi att långtidsarbetslösa och de som har svag ställning på arbetsmarknaden fortsatt har det svårt.
Undersökningar visar också att förutsättningarna att komma in på arbetsmarknaden för dessa grupper inte
märkbart stärks i en högkonjunktur.
Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program) av arbetskraften
Karlstad 16-64 år
2010
2011
2012
2013
2014
9,6
9,4
9,2
9,1
8,3
10,1
9,5
9,4
9,6
9,0
9,0
9,2
9,1
8,6
7,6
8,7
8,3
8,4
8,5
8,0
19,1
20,9
19,0
18,2
16,1
varav män
20,7
22,7
20,7
20,2
18,7
varav kvinnor
17,3
19,1
17,3
16,0
13,4
18,0
18,3
17,7
17,2
15,0
varav män
varav kvinnor
Riket
Karlstad 18-24 år
Riket
Källa: Arbetsförmedlingen
Under fler år har försörjningsstödet ökat, både som andel av befolkningen i utbetalade kronor. Siffrorna för år
2012 visar ett något mer positivt resultat med en minskande andel av befolkningen med försörjningsstöd. De
senaste siffrorna, som avser år 2013, ligger kvar på samma nivå. Andelen unga, 18-24år, med försörjningsstöd
ligger på en högre nivå än för befolkningen totalt men också här är resultatet för år 2013 i nivå med föregående
år. En av förklaringarna till att utvecklingen bromsat in är en minskad arbetslöshet och framgångsrika satsningar
på arbetsmarknadsåtgärder.
Andel biståndsmottagare i kommunen
2010
2011
2012
2013
2014
18 år och äldre
4,5
4,9
4,5
4,6
--
18 – 24 år
7,1
7,0
7,5
7,6
--
Källa: Socialstyrelsen
Andelen biståndsmottagare som går från försörjningsstöd till egen försörjning har ökat. Ökningen är delvis
kopplad till den något mer positiva konjunkturen och effekter av arbetsmarknadsåtgärder. Det är dock fortsatt
svårt för de mest utsatta grupper att få en anställning. Vi kan fortsatt se att det är fler kvinnor än män som tar
sig vidare till egen försörjning. Med egen försörjning avses annan försörjning än försörjningsstöd.
Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning
2010
2011
2012
2013
2014
Andel i procent
22,3
16,3
17,8
14,8
19,0
Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Under året har vi fortsatt arbetet med arbetsmarknadsinsatser riktade till olika målgrupper. Några driver vi
själva och andra genom samarbete med olika aktörer bland annat Samspelet1. Några exempel på framgångsrika
insatser är vårt arbete med jobbpaket där vi stärkt matchningen mellan person och verksamhet genom att införa
anställningsintervjuer inför varje anställning. Här är målgruppen de personer som haft försörjningsstöd under en
längre tid. Neuvo är en arbetsmetod med intensiv coachning och uppföljning i mindre grupp riktad till personer
som står längst från arbetsmarknaden. I en ny satsning med Migrationscenter erbjuder vi ett antal personer med
funktionsnedsättning och ett långvarigt försörjningsstöd en tidsbegränsad anställning. Vi har också tagit fram
en servicegaranti för att säkerställa att arbetslösa ungdomar erbjuds aktivering inom en månad. Servicegarantin
började gälla från första januari 2015.
1. Samspelet är ett samordningsförbund mellan kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201425
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre
Ohälsotalet visar antalet dagar per år med ersättning från sjukförsäkringen2 per person i befolkningen 16-64 år.
I Karlstad har det försämrats under år 2014 från 22,2 till 23,1 dagar per år. Här är ett lågt värde positivt.
Det finns stora skillnader i ohälsotal mellan kvinnor och män, både i Karlstad och i riket. I Karlstad ser vi
att skillnaden i genomsnitt är 10 ohälsodagar per år, till kvinnornas nackdel. Försämringen av ohälsotalet i
kommunen beror till stor del av den negativa utvecklingen av kvinnornas ohälsotal. Även om vi ligger bättre
till än riket med ett lägre ohälsotal, så har försämringen det senaste året varit större för kvinnorna i Karlstad
än för rikets kvinnor. I förhållande till våra jämförelsekommuner ligger Karlstad näst bäst med ett relativt
lågt ohälsotal.
Ohälsotal 16-64 år
2010
2011
2012
2013
2014
Karlstad
24,9
23,3
22,5
22,2
23,1
varav män
20,0
18,6
18,3
17,8
17,9
varav kvinnor
29,9
28,0
26,8
26,6
28,3
29,5
27,7
27,0
26,8
27,3
Riket
varav män
24,2
22,7
22,1
21,8
22,1
varav kvinnor
34,9
32,7
32,0
32,0
32,8
Källa: Försäkringskassan
Nöjd med sig själv är ett mått på egenvärde och är nära relaterat till en persons självkänsla och självförtroende,
vilket också kan kopplas till känsla av duglighet och kompetens.
Vid fråga till barnen och ungdomarna i årskurs 4, 7 och 1 på gymnasiet i Karlstad om hur nöjda de är med
sig själva ser vi att de yngsta barnen är mest nöjda med sig själva och att det finns skillnader i nöjdhet mellan
flickor och pojkar bland de äldre ungdomarna. Sammantaget uppgav 92 procent av elever att de känner sig nöjda
med sig själva. Över tid är det inga stora variationer i svaren.
Andel elever som känner sig nöjda med sig själv
2010/2011
2011/2012
2012/2013
2013/2014
93
97
95
97
Årskurs 4
varav pojkar
97
varav flickor
Årskurs 7
97
90
92
93
90
varav pojkar
83
varav flickor
97
Gymnasiet årskurs 1
84
85
85
88
varav pojkar
82
varav flickor
96
Medeltal för deltagande årskurser
89
91
91
92
Källa: barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA)
När det gäller insatser för ökad hälsa bland äldre inom våra verksamheter har vi infört hälsogenomgångar på alla
vårdboenden. Vi har också fått några miljoner i prestationsersättning från staten för vårt arbete med de nationella kvalitetsregistren. Vi har jobbat med att stärka genusperspektivet i de aktiveteter som vi erbjuder äldre,
kunder med matdistribution har möjlighet att välja inriktning på sin mathållning och vi har påbörjat ett arbete
för att kunna erbjuda flerspråkig personal inom verksamheter riktade till äldre.
Vi vill kunna öka antalet frivilliga i vår Frivilligcentral och har därför tittat djupare i frågan. En av slutsatserna vi dragit är att frivilligarbetet måste vara frivilligt och att med för stark styrning eller med för stora krav
2. Sjukpenning, arbetsskadepenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning.
26 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
från oss är risken stor att vi kväver engagemanget hos de frivilliga. Vi har utformat en aktivitetskalender där
alla, även riktade aktiviteter, är inskrivna i syfte att få fler ungdomar med funktionsnedsättning att ta del av
hela vårt befintliga kultur- och fritidsutbud. Arbetet fortsätter under 2015 med inriktning på att kartlägga
situationen för unga Karlstadsbor med funktionsnedsättning.
Inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet har vi genomfört en drogvaneundersökning bland eleverna
i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Vi har utvecklat ett system för att kunna följa och jämföra barns och
ungas studieresultat, hälsa och attityder kring alkohol och narkotika, som ett underlag till det systematiska
kvalitetsarbetet. Vi har också startat upp arbetet med att ta fram en gemensam modell för attitydpåverkan
gällande alkohol, narkotika, dopning och tobak. Vi erbjuder också en rad insatser till unga med missbruk och
till deras anhöriga.
Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka
Under år 2014 har vi inte genomfört någon räkning av antal hem3- och bostadslösa4 i kommunen. Därför hänvisar
vi till 2013 års siffror. Utifrån det kan vi se är att antalet hem- och bostadslösa har ökat och var den högsta
under en femårsperiod, från år 2009 till 2013. Under samma tidsperiod har kön med personer beviljade hjälp
med bostad minskat även om årssiffrorna för 2013 visar på en liten ökning. Utöver de bostadslösa som ingår i
vår vecka 15-räkning var det i december 2013 ytterligare ett par hundra personer som fått hjälp från oss med en
bostad. Ingen av dessa har fått ett förstahandskontrakt men många har en möjlighet till ett eget kontrakt inom
ett till två år, om allt fungerar bra. Det är fler män än kvinnor som söker om hjälp med bostad.
Den här statistiken är ingen exakt sanning utan utgår från de individer som våra verksamheter kommer i
kontakt med. Sedan finns det fler som enligt definitionen är bostadslösa men som löser sin bostadssituation på
egen hand eller som inte vill ha hjälp från kommunen.
Antal bostads- och hemlösa i Karlstad
Hemlösa
Bostadslösa
Bostadssökande på bo- och budgetenheten
2010
2011
2012
2013
2014
15
11
4
8
i.u
129
123
125
142
i.u
50
50
29
36
i.u
Källa: arbetsmarknads- och socialförvaltningen (egen mätning v 15)
Andelen tillgängliga lägenheter inom det kommunala bostadsbolaget ligger på samma nivå under den senaste
fyraårsperioden. Siffrorna visar andelen lägenheter som finns tillgängliga för allmänheten utifrån det totala
bostadsbeståndet.
Andel tillgängliga lägenheter av KBAB:s bostadsbestånd
2010
2011
2012
2013
2014
Andel i procent
14,0
10,7
10,1
10,0
10,3
Källa: Karlstads Bostads AB
Enligt SoL5 och LSS6 har kommunen skyldighet att kunna erbjuda olika boendeformer och andra insatser för
personer med särskilda behov. Kommunen ska också regelbundet rapportera biståndsbeslut som ej har blivit
verkställda inom tre månader. När det gäller biståndsbeslut om bostad har kommunen inte kunnat verkställa
beslutet för 110 personer. För 2013 var motsvarande siffra 67 personer. Ett ej verkställt beslut kan innebära att
personen blivit erbjuden en boendeplats men av någon anledning tackat nej. Det kan också handla om att
kommunen i egen regi inte kan erbjuda den typ av boende som personen är i behov av utan att boendeplatsen
fått köpas in av annan utförare.
3. Hemlös: Den som saknar ett ordnat boende. Vilket kan innebära att personen inte vet var han/hon ska sova nästkommande natt.
4. Bostadslös: Den som saknar ett eget bostadskontrakt.
5. Socialtjänstlagen.
6. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201427
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Det pågår löpnade insatser för att inspirera fastighetsägare att intressera sig mer för bostadssocialt arbete. En
av målsättningarna är att fler fastighetsägare ska vara villiga att ”släppa” bostäder till våra olika målgrupper och
verksamheter såsom Bostad först. Upplevelsen är att bostadsmarknaden har blivit hårdare. Fastighetsägarnas krav
på hyresgästerna gör det svårt för många att på egen hand ordna en bostad. Samtidigt är det många grupper som
konkurrerar om samma typ av bostäder, ofta små och billiga. Vi kan också se att ett ökat flyktingmottagande
bidrar till en ytterligare ökad efterfrågan av bostäder, nu även större bostäder. Bostadssituationen som råder i
kommunen idag skapar ”flaskhalsar” i verksamheterna när beviljade bostadsinsatser eller utslussningar inte går
att verkställa. I delar av arbetet gentemot privata fastighetsägare deltar också vårt kommunala bostadsbolag.
Som ett led i att underlätta bostadssituationen i kommunen utreder vårt kommunala bostadsbolag möjligheten av förtätningar inom stadsdelar så som på Rud, Gruvlyckan och Skattkärr.
Karlstadsbornas ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld
Antalet ärenden med koppling till våld i nära relationer har fortsatt att öka. Under år 2014 tog kommunen emot
247 ärenden där personer behövt hjälp och stöd på grund av våld i nära relationer. År 2013 var motsvarande
antal ärenden 175stycken. Majoriteten av ärendena avser kvinnor men upplevelsen är att allt fler män vänder sig
till oss för stöd och hjälp. Ökningen av antalet ärenden gäller främst våld i nära relationer och hedersrelaterat
våld. Vi kan också se ett ökat antal anmälningar om våld mot barn och unga. Det är dock viktigt att vara
medveten om att långt ifrån alla som utsatts för våld söker stöd och hjälp från kommunen.
Som en del i hälsosamtalet med skolsköterskan som barn och elever i förskoleklass, årskurs 4, 7 och 1 på
gymnasiet genomför ingår frågan om någon har gjort mig så illa att jag blivit riktigt rädd. Läsåret 2013/2014
uppgav 14,8 procent av eleverna uppger att någon gjort dem så illa att de blivit riktigt rädda. Högst är andelen i
förskoleklass och årskurs 4. Liksom tidigare kan vi se en skillnad i resultaten mellan flickor och pojkar i de
högre åldrarna.
Andel elever som svarar att någon gjort dem så illa att de blivit riktigt rädda
Förskoleklass
2010/2011
2011/2012
2012/2013
2013/2014
22
19
18
21
varav pojkar
22,6
varav flickor
Årskurs 4
18,4
16
13
15
21
varav pojkar
21,7
varav flickor
20,8
Årskurs 7
7
7
7
varav pojkar
varav flickor
Gymnasiet årskurs 1
7,2
17
12
11
varav pojkar
Källa: barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA)
28 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
9
5,7
varav flickor
Medeltal för deltagande årskurser
8
8,6
11,9
16
13
13
15
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
För att få kunskap om hur föreningar med bidrag från kommunen arbetar för att motverka diskrimineringar och
kränkningar inom föreningarnas verksamheter ställer vi krav på att alla föreningar redovisar detta i sina ansökningar respektive redovisningar till oss. För att underlätta för föreningarna har information, tips på metoder och
verktyg för arbetet samlats på karlstad.se. I samarbete med Rädda barnen och SISU har vi också erbjudit föreningar utbildning ”Trygg förening för alla”. Under året har närmare 50 föreningar genomgått utbildningen.
Vi har tillsammans med Polismyndigheten i Värmland tagit fram en handlingsplan i arbetet mot organiserad
brottslighet. I den ingår bland annat gemensamma rutiner för myndighetsutövning och utbildningsinsatser till
prioriterade personalgrupper och förtroendevalda. Kommunen har också deltagit i en uppvaktning hos regeringen vilket har medfört att lagstiftningen inom området kommer att ses över.
Under året har vi genomfört ett antal föreläsningar och seminarium kring mångfald, ungdomskultur och
hedersproblematik för elever i årskurs 2 och 3 på gymnasiet samt för rektorer och pedagogisk personal. Två av
våra gymnasieskolor har genomfört en värdegrundsdag med temat ”Kärlek och respekt” där bland annat Claes
Schmidt/Sara Lund föreläst. Elevhälsan har deltagit i ett seminarium kring könsstympning.
Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete
Under året har vi låtit göra en genomgång och granskning av samtliga av våra blanketter ur ett hbtq-perspektiv.
Genomgången resulterade i ett antal åtgärder som vi genomfört samt att våra kommunikatörer har fått en
utbildning på temat. Vi har fortsatt arbetet med att hbt-certifierna personalgupper inom bland annat öppen
fritidsverksamhet och elevhälsa enligt RFSL:s metod.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201429
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
DEN GODA GRÖNA STADEN
Tillväxt
Attraktiv
stad
Utbildning
och kunskap
Den goda
gröna staden
En stad
för alla
Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till en positiv livsmiljö som märks i
olika sammanhang. Vi ligger långt framme och är innovativa för att stimulera en hållbar utveckling. Vi erbjuder också
gröna oaser, blomsterprakt och nära tillgång till vattennära upplevelser på både Klarälven och Vänern.
Sammanfattning
Vi kan se att insatser för att minska klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstads kommun ger
positiva resultat men att utsläppen av växthusgaser fortfarande är för höga. Luftkvaliteten i Karlstad har under
en längre tidsperiod blivit bättre men det finns fortfarande föroreningar som måste minska. Vi har under året
arbetat med att förebygga skadliga kemikalier genom olika projekt. Andelen skyddad natur i kommunen har
ökat under året genom ett nytt biotopskydd och ett naturreservat. Många Karlstadsbor upplever att det finns
god tillgång på parker, grönområden och natur.
Viktiga händelser
• 17 klimatsmarta projekt har beviljats medel från vårt klimatkompensationskonto.
• Vi har färdigställt ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk.
• Världens första fasta anläggning för flygbiobränsle har installerats vid Karlstads flygplats.
Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska minska med 25 procent mellan
2008 och 2020
Utsläppen av växthusgaser från transporter har minskat med 8,6 procent mellan 2008 och 2012 i Karlstad
som geografiskt område, enligt den senast redovisade nationella statistiken som har en eftersläpning. Inrikes
flygtrafik och civil sjöfart står för den största minskningen med 22,6 respektive 19,4 procent, därefter kommer
personbilar som minskat med 10, 2 procent och tunga lastbilar och bussar som minskat med 8,1 procent. Lätta
lastbilar är den grupp som har minskat minst med 5,7 procent.
Utsläpp av växthusgaser från transporter
2010
2011
2012
2013
2014
173 000
168 000
160 000
–
–
-1,1
-4,0
-8,6
–
–
20 302 000 19 026 000
–
–
–
–
Karlstad
Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter
Förändring i procent sedan 2008
Riket
Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter
Förändring i procent sedan 2008
20 791 000
-0,6
-3,0
-9,1
Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS. Statistiken har en lång eftersläpning och detta är det senaste som finns.
30 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Utsläppsminskningen beror till stor del på att fordonen blir alltmer bränslesnåla och att fler drivs med förnybara
drivmedel. Vi har även kunnat se en svag minskning av körsträckan per person och bil. Det är fortfarande en
stor del av alla fordon som drivs med fossila bränslen som påverkar koldioxidutsläppen.
Vi har drivit flera attityd- och beteendeprojekt för att påverka Karlstadsbornas resevanor. Ett exempel är det
regionala projektet ”Pendla grönt” som fortsatt med en ny etapp under året och syftar till att ge bilpendlare
goda förutsättningar att ställa om till en mer klimatsmart arbetspendling. Drygt 100 bilpendlare ställde bilen
minst tre dagar i veckan och åkte buss eller cykel istället under tre månader. Tillsammans minskade deltagarna
sina utsläpp med drygt 21 ton koldioxid.
Antalet resor med Karlstadsbuss ökar för varje år och övergången från dieselbussar till biogasbussar i stadstrafiken under 2013 förväntas ge utslag och bidra till en positiv utveckling kopplat till målet om klimatutsläpp.
Under 2014 togs även beslut om att införskaffa tre elbussar i syfte att minska klimatutsläppen. Internt inom
koncernen Karlstads kommun pågår ett ständigt arbete med att fasa ut fordon som drivs med fossila bränslen
genom investeringar i miljöfordon.
I juni 2014 antog vi en cykelplan som ska skapa goda förutsättningar för cykling i kommunen. Planen
handlar om att kommunen ska arbeta med beteenden, effektivisera det befintliga cykelvägnätet, bygga om och
bygga nya cykelstråk.
Utsläppen av växthusgaser från energiförsörjningen har ökat med 11,5 procent mellan 2008-2012. Utsläppen
av växthusgaser varierar över tid och kan till viss del förklaras av varma och kalla vintrar. Under 2010 hade vi en
ovanligt kall vinter vilket bidrog till att utsläppen ökade. Tittar vi istället på utsläppstrenden i ett långt perspektiv har utsläppen av växthusgaser för Karlstads kommungrupp minskat med 75 procent mellan 1990 och
2012. Den största delen av utsläppsreduktionen skedde runt 2005 och kan härledas till minskade utsläpp från
energiförsörjning inom industri- och fjärrvärmesektorerna, främst genom konvertering till biobränsle men även
genom energieffektivisering och konvertering från olja till annan uppvärmning i bostadssektorn kan antas ha
bidragit till trenden.
Utsläpp av växthusgaser från energiförsörjning
2010
2011
2012
2013
2014
76 000
53 000
54 000
–
–
+58,3
+4,2
+12,5
–
–
24 322 000
20 978 000
19 750 000
–
–
+11,7
-3,6
-9,3
–
–
Karlstads kommungrupp
Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter
Förändring i procent sedan 2008
Riket
Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter
Förändring i procent sedan 2008
Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS
Under 2014 färdigställdes byggnationen av vårt nya biobränsleeldade kraftvärmeverk på Heden, och tillsammans
med våra övriga kraft- och värmeproducerande anläggningar i Karlstad kommer de bidra till måluppfyllelse
genom att det mesta fossila bränslet ersätts med biobränsle. Detta kommer ge ökad produktion av förnybar el
och förbättrade möjligheter att ansluta fler fjärrvärmekunder.
Kommunens satsning på förnybar energi i form av vindkraft bidrar även till minskade växthusgasutsläpp.
Elproduktionen från vindkraft under 2014 har inte varit så stor som beräknat, då det förekommit tekniska
problem.
Internt inom koncernen Karlstads kommun har klimatutsläppen från energi- och transportsektorn minskat
med så mycket som 32 procent mellan 2009 och 2013. På fastighetssidan har utsläppen av växthusgaser minskat
med 4,4 procent mellan 2009 till 2013. Elanvändningen i kommunens lokaler har minskat med 8 procent
mellan åren 2009 och 2013. EPC-projektet, ett av Sveriges största kommunala energieffektiviseringsprojekt,
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201431
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
har varit en framgångsfaktor i det arbetet de senaste åren. Fokusområden har bland annat varit driftoptimering
av fastigheter, källsortering samt investeringar i miljöfordon.
Genom det slam som omhändertas från reningsverken i Karlstads kommun får vi biogas som sedan uppgraderas till fordonsgas. Vi har under 2014 producerat fordonsgas motsvarande 772 500 liter bensin.
Karlstads kommun klimatkompenserar alla tjänsteresor med bil och flyg genom att ta ut en avgift. Avgifterna
samlas i ett klimatkonto. Alla verksamheter kan sedan ansöka om medel från klimatkontot för projekt som
minskar utsläppen av växthusgaser. Under 2014 beviljades medel för 17 olika klimatprojekt. Vårt mål är att
minska alla våra utsläpp, men på detta sätt kan vi under tiden också kompensera för den påverkan vi har.
Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden
inte skadas
Kommunen genomför luftkvalitetsmätningar löpande vid olika platser i Karlstad. De föroreningar som vi mäter
är bensen och andra flyktiga kolväten, kvävedioxid, partiklar (PM 10) och ozon. Under 2014 har det varit ett
avbrott i de kontinuerliga mätningarna vilket kommer påverka redovisningen för 2014 års luftkvalitet. De
senaste resultaten som vi har att redovisa är från 2013. De visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid
klaras. På Hamngatan överskrider dock årsmedelvärdet det betydligt hårdare miljökvalitetsmålet medan det
klaras vid övriga mätpunkter.
Luftföroreningar, årsmedelvärde, mikrogram per
kubikmeter luft
2010
Kvävedioxid, Rådhuset (urban bakgrund)
2011
2012
2013
2014
Miljökvalitetsmål
Nationellt
miljökvalitetsmål
18,6
19,2
18,4
16,9
–
40
20
Kvävedioxid, Hamngatan (gaturum)
–
23,0
24,2
25,7
–
40
20
Partiklar PM10, Hamngatan
–
–
18,1
20,0
–
5,0
1,0
Källa: miljöförvaltningen
Från sommaren 2013 kör stadsbussarna på biogas som är ett miljöanpassat bränsle med lägre utsläpp av kvävedioxid jämfört med andra drivmedel. Under vinterhalvåret 2013/2014 uppmättes lägre halter av kvävedioxid
jämfört med tidigare vinterhalvår vid mätplatserna Rådhuset, Hamngatan 16 och Drottninggatan 32. Skillnaden var störst vid Rådhuset och Drottninggatan 32 som troligen har en större andel stadsbusstrafik än vad
Hamngatan har. Även om kvävedioxidhalterna verkar minska så behöver dock utvecklingen följas över fler
vinterhalvår innan några säkra slutsatser kan dras om biogasens betydelse för luftkvaliteten.
Årsmedelvärdet för halten partiklar har ökat något mellan 2012 och 2013. Miljökvalitetsnormen som gäller
för årsmedelvärde har inte överskridits 2013. Däremot klaras inte det nationella miljökvalitetsmålet. Under
vårvintern 2013 var dygnsmedelvärdena för PM10 högre än tidigare år och den miljökvalitetsnorm som gäller
för dygnsmedelvärde överskreds under 24 dygn mot tillåtna 35 dygn. Användningen av dubbdäck under vinterhalvåret har stor betydelse för partikelhalten PM10 i utomhusluften under framförallt vårvintern då vägbanorna
börjar torka upp. En informationskampanj genomfördes under hösten 2014 för att motivera till minskad användning av dubbdäck i centrala Karlstad i syfte att minska halten av skadliga partiklar i luften.
32 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller och radon ska vara så låga att varken Karlstadsborna
eller miljön påverkas negativt
Förekomsten av tungmetaller i avloppsslam ger en bild över kemikalieanvändningen i samhället och därför är
det intressant att följa metaller i slammet. Slammet från Sjöstadsverket klarar med god marginal de gränsvärden
som finns för metallerna bly, kvicksilver och kadmium. Slammet från Sjöstadverket visade då lägre halter av bly
och kadmium jämfört med riksgenomsnittet men högre halter av kvicksilver. Halten av bly minskar, vilket är
en allmän tendens sedan man införde blyfri bensin. Kvicksilver ligger på en relativt jämn nivå med tillfälliga
toppar. Den huvudsakliga källan till kvicksilver är tandamalgam vilket innebär att vi kommer att se en långsam
minskning av kvicksilver på sikt. För kadmium ser vi en liten ökning de senaste åren. Ökningen sker dock från
en låg nivå. Det är oklart vilka orsaker som ligger bakom. Kadmium i avloppsvatten härrör huvudsakligen från
bilvårdsanläggningar, tvätterier, konstnärsfärger och mat.
Metaller i avloppsslam, milligram per kilo
Bly
Kvicksilver
Kadmium
2010
2011
2012
2013
2014
18
19
16
20
–
1,0
0,81
0,81
0,62
–
0,47
0,63
0,68
0,73
–
Källa: teknik- och fastighetsförvaltningen
Skadliga kemikalier
Vi har påbörjat en större inventering på kommunens förskolor i syfte att fasa ut användandet av hormonstörande
och miljö- och hälsofarliga kemikalier samt öka kunskapen om dessa. I projektet har vi även startat en kemikalieblogg som vänder sig till förskolepedagoger och föräldrar.
Kommunen deltar även i Folkhälsomyndighetens nationella tillsynsprojekt med inriktningen inomhusmiljön
i skolan där målet är att förbättra inomhusmiljön med fokus på främst städning och ventilation.
Vi har även genomfört ett tillsynsprojekt med inriktning mot metaller i smycken som har bidragit till ökad
kunskap om krav på metallhalter i smycken hos smyckesförsäljare.
Exponering av buller
Under sommaren 2014 utfördes en bullerutredning för centrala Karlstad som visade att många bedöms utsättas
för ljudnivåer som överstiger riktvärdena från både väg- och järnvägstrafik. Åsmedelsdygns-trafiken i antal
fordon på Hamngatan och Jungmansgatan ligger på samma nivåer som 2013.
Radon
Andelen flerbostadshus byggda med blå lättbetong som dokumenterat klarar radonriktvärdet har ökat från 2,3
procent 2013 till 14,2 procent 2014. Arbetet fortsätter med att uppmana fastighetsägarna att genomföra mätningar samt vidta åtgärder vid behov. Inom kommunens egna fastighetsbolag pågår ett omfattande projekt med
att mäta radon av hela fastighetsbeståndet där det finns en risk att riktvärdet överskrids.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201433
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Vattnets kvalitet och förhållande vid och i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras
Det finns nio allmänna och sju enskilda större vattentäkter i Karlstads kommun, varav några delas med grannkommuner. Två delas med grannkommunen Grums. 2008 var mindre än 40 procent av de allmänna dricksvattentäkterna skyddade. Under 2012 fick ytterligare två vattentäkter skydd genom inrättande av vattenskyddsområdet för Kattfjorden som även omfattar Bomstad Camping. Andelen skyddade dricksvattentäkter är nu
50 procent.
Idag förses 99,64 procent av kommunens VA-abonnenter med vatten från dricksvattentäkter som är skyddade.
Av de allmänna dricksvattentäkterna är det två av de mindre som saknar skydd; Ulvsby och Älvsbacka. När det
gäller de större enskilda dricksvattentäkterna saknar flertalet skydd.
Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större enskilda
2010
2011
2012
2013
2014
Andel i procent
37,5
37,5
50
50
50
Källa: teknik- och fastighetsförvaltningen
Under 2009 utfördes den senaste statusklassningen, och av 54 vattenförekomster (23 sjöar och 31 vattendrag) i
Karlstads kommun som klassificerats, uppnådde 31,5 procent god ekologisk status. När det gäller den kemiska
statusen uppnådde 83 procent av våra sjöar och 97 procent av vattendragen god kemisk status. Några av faktorerna i klassningen för ekologisk status är övergödning, fysiska förändringar, och försurning. Nästa statusklassning är ute på förslag nu och beräknas antas under vintern 2015.
Arbetet med tillsyn av 200 bristfälliga enskilda avlopp inom Glummans avrinningsområde har avslutats
under året. En ny etapp har påbörjats med tillsyn av enskilda avlopp på fastigheter som ligger inom strandskyddsområdet till sjöar som enligt vattendirektivet inte klarar god status bland annat på grund av övergödning. Inledningsvis inom Alstersälvens avrinningsområde. Insatsen bidrar till minskad näringsbelastning och
högre vattenkvalitet.
När det gäller de kommunala avloppsreningsverken har alla klarat gällande gränsvärden för både renat
vatten och slam. Slammet är kvalitetssäkrat och har klarat samtliga gränsvärden för spridning och har kunnat
föras till jordbruk för återvinning av fosfor.
Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska
bevaras och utvecklas
Andelen skyddad natur av kommunens landyta har under året ökat något. Vi har bildat ett nytt biotopskydd
och Länsstyrelsen har bildat ett naturreservat i Styggvrån som ligger cirka två kilometer väster om Älvsbacka.
Andel skyddad natur av Karlstads landyta
2010
2011
2012
2013
2014
Andel i procent
3,23
3,24
3,24
3,24
3,25
Källa: teknik- och fastighetsförvaltningen
Under 2014 har två naturvårdsprojekt på sandstränder och strandängar bedrivits. Syftet har varit att konkret
hindra den pågående igenväxningen av Vänerns stränder och skärgård. Båda projekten har föregåtts av inventeringar av naturvärden och friluftsvärden och prioriteringar av valda objekt har gjorts med dessa som grund. I
sandstrandsprojektet har omfattande restaureringsinsatser genomförts på fem stränder under 2014. Restaurering
av betade strandängar har gjorts i Väse längs med sjön Pankens stränder samt vid Vadholmen/Arnöfjorden.
34 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Inom I2-skogens strövområde har kommunen bedrivit ett LONA-projekt1 under 2013 och 2014. Vi har röjt i
skogen för att gynna naturvård och friluftsliv, iordningställt flera rastplatser, motorikbanor för barn och byggt
vindskydd samt en ny vandringsled. Skyltar, informationstavlor och hänvisningsskyltar har satts upp för att
underlätta och skapa trygghet för besökarna.
Under 2013 ökade andelen ekologiskt brukad åkermark med 4,2 procent och jämför med andra jämnförbara
kommuner har vi en hög andel. Sedan 2009 har andelen ökat från 21,1 procent till 34,9 procent. Kommunen
gynnar ekologiskt brukande på kommunens egen jordbruksmark genom en lägre arrendeavgift.
Andel ekologiskt brukad åkermark
2010
2011
2012
2013
2014
Andel i procent
27,8
27,3
30,9
35,1
–
Källa: Jordbruksverket
Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn
till natur och kulturvärden
En rik grönstruktur är en viktig förutsättning för ett hållbart och hälsosamt liv. Vid två tillfällen har vi utfört
analys av hur långt Karlstadsbor har till kvalitativa grönområden. Enligt den senaste analysen som utfördes 2012
hade 84 procent av de tätortsboende i Karlstads kommun 300 meter eller kortare till ett kvalitativt grönområde,
det vill säga ett tillgängligt grönområde som man går till för att det är en del av målet med exempelvis promenaden, cykelturen eller leken och som man kan uppehålla sig i.
När Karlstadsborna i SCB:s medborgarundersökning 2014 fick svara på frågan hur man ser på tillgången på
parker, grönområden och natur på en skala mellan 1-10 blev snittbetyget 7,8. Karlstad hamnade bland de
kommuner som fick högst betygsindex av de som deltog i undersökningen. Lägsta betygsindex ligger på 6,2 och
högsta på 8,7. Resultatet visar också att de tillfrågade kvinnorna är något mer nöjda än männen som tillfrågats.
Karlstadsbornas upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur, betyg 1-10
Karlstad
2010
2011
2012
2013
2014
7,8
–
7,9
8,1
7,8
varav män
7,6
–
7,9
7,9
7,7
varav kvinnor
8,0
–
7,9
8,2
8,0
7,1
–
7,8
7,8
7,8
Deltagande kommuner
Källa: SCB:s medborgarundersökning
Under 2014 påbörjades arbetet med att ta fram en ny grönstrukturplan som ska fungera som ett underlag till all
fysisk planering och beslut om utformningen av grönområden i Karlstad. Detta arbete visar att vi tar ansvar för
att samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv. Under året har vi även arbetat
med inventering av särskilt värdefulla byggnader och miljöer i Karlstads kommun. Detta kunskapsunderlag som
är under uppbyggnad utgör en viktig del i samhällsplaneringen för kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader.
Vi har under 2014 låtit genomföra en miljöutredning om buller, luft och klimatpåverkan i centrala Karlstad.
Utredningen består av en nulägesanalys och ett framtidscenario och ska fungera som ett kunskapsunderlag inför
kommande utveckling av centrala Karlstad.
1. LONA-projekt står för lokala naturvårdsprojekt som medfinansieras av statliga medel för lokal och kommunal naturvård.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201435
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
FINANSIELLT PERSPEKTIV
Finansiellt
perspektiv
Vårda
tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Karlstads kommun skall ha verksamhet och ekonomi i ”gott skick”. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat.
En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i ”gott skick” är att kommunen som ansvarig för
förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och
lättillgänglighet skall känneteckna kommunens rapportering.
Sammanfattning
Även om resultatnivån är avsevärt lägre än de senaste åren, visar den finansiella analysen att det underliggande
resultatet inte har försämrats i någon högre grad. Under några år har vi haft stora tillfälliga intäkter i form av
återbetalning från AFA och försäljning av tomträttsmark och exploateringstomter. Under 2014 har resultatet
skapats uteslutande inom ordinarie verksamhet.
Fortfarande har vi dock en investeringsnivå som ligger högre än vad vi kan finansiera med egna medel, och
det är därför önskvärt att nivån kan begränsas. Dilemmat inför kommande år är att upprustningsbehoven ökar
samtidigt som stora utbyggnadsbehov redovisas inom infrastruktur, idrottsarenor och andra områden.
Viktiga händelser
• Nästan samtliga nämnder visar överskott eller ligger mycket nära årsbudget.
• Kostnader för försörjningsstöd har stabiliserats.
Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två
procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period
Resultatnivån ligger avsevärt lägre än de båda senaste åren. Den finansiella analysen visar dock att den höga
resultatnivån de senaste åren skapats av osedvanligt höga intäkter av tillfällig art. Under 2014 har resultatet
skapats uteslutande inom ordinarie verksamhet. Det bör även noteras att resultatet justerat för reavinster
(55 mnkr) ligger på exakt samma nivå som i reviderad budget.
Årets resultat i förhållande till summa skatteintäkter/utjämning i RR (procent)
2010
2011
2012
2013
2014
5,3
1,2
3,6
3,6
1,3
Källa: kommunledningskontoret (måttet grundas på den avstämning mot resultatmålet som redovisas under Finansiell analys)
Målet är uppnått. Som framgår av tabellen har vi nått resultatmålet för femårsperioden (3,0 i genomsnitt) även
om vi inte nått resultatmålet under det enskilda året 2014.
36 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka
Även detta mål ska stämmas av under en femårsperiod. En förenklad avstämning sker genom att mäta självfinansieringsgraden, alltså hur stor del av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat och årets avskrivningar. Måttet visar att trots höga resultatnivåer under perioden har de egna medlen inte fullt ut räckt för att
täcka investeringarna.
Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar
(procent)
2010
2011
2012
2013
2014
77
52
82
79
74
Källa: kommunledningskontoret (måttet grundas på redovisning under Finansiell analys. Årets resultat räknas inklusive reavinster)
Vid en fullständig avstämning av målet sker en djupare analys, grundad i kassaflödesanalysen, där hänsyn tas till
förändringar på både tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen. Dessutom beaktas den äldre pensionsskuld som
ligger utanför balansräkningen. Här sker även justeringar för reavinster och särskilda jämförelsestörande poster.
Slutligen sker en uppdelning på avgiftsfinansierad verksamhet och skattefinansierad verksamhet (vatten och
avlopp):
Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Avgiftsfinansierad verksamhet
25
-2
20
41
58
Skattefinansierad verksamhet
173
314
62
-143
- 43
Källa: kommunledningskontoret (negativt belopp innebär minskad nettoskuld, positivt belopp innebär ökad nettoskuld)
Nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten har nu minskat två år i rad, men sammantaget för
femårs-perioden har nettoskulden ökat med 363 miljoner kronor. Här bör dock noteras att kommunfullmäktige har godkänt en avvikelse från målet under de senaste fyra åren. Även om kommunen inte klarat
det lång-siktiga finansieringsmålet, ligger utfallet inom den nivå som kommunfullmäktige sammantaget
godkänt för femårsprioden.
Förklaringen till att nettoskulden minskar under 2014, trots att resultat och avskrivningar bara täcker
75 procent av investeringarna, är att den äldre pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) minskar med drygt
100 miljoner kronor. Detta orsakas i sin tur av att basbeloppsökning och därmed skulduppräkning i stort
sett är obefintlig.
Investeringsvolymen kommer att vara hög även de närmaste åren framöver, samtidigt som vi räknar med
att pensionsskuldens minskning blir långsammare. Vi måste då konstatera att nettoskulden återigen kommer
att växa. Kommunen har dock en god soliditet och en mycket låg låneskuld, så det är inget stort problem på
kort sikt. Långsiktigt bör vi dock sträva efter att begränsa investeringstakten. Förutom räntekostnader för den
höga investeringsvolymen för det också med sig allt högre avskrivningar.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201437
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
VÅRDA TILLGÅNGAR
Finansiellt
perspektiv
Vårda
tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Koncernen äger anläggningstillgångar med ett bokfört värde på närmare 9 miljarder kronor. Vi måste vårda dessa tillgångar
och undvika kapitalförstöring. Bra lokaler är en förutsättning för att bedriva vård, skola och omsorg. Välskötta gator, parker
och övriga allmänna platser är av stor betydelse för att Karlstad ska vara en attraktiv stad.
Sammanfattning
Efter ett antal år med begränsade underhållsinsatser har nu underhållsanslagen till de olika verksamheterna
höjts till en långsiktigt hållbar nivå. Av olika anledningar har dock insatserna inte nått upp till budgeterad nivå
under 2014 utan ett antal projekt har försenats. Vår bedömning är dock att det finns förutsättningar att höja
nivån inför 2015. Samtidigt finns det en underhållsskuld sedan tidigare år och en fortsatt satsning på underhåll
är därför nödvändig.
Viktiga händelser
• Upprustningen av Ilandaskolan blev färdig och nu är Mariebergsskolan, Norrstrandsskolan och
Ilandaskolan renoverade.
•Inom Vindpark Vänern har ett huvudlager havererat på ett verk och på ytterligare ett verk har en skada
i växellådan inträffat.
•Underhållsnivån för kommunens fastigheter höjdes till 100 kronor per kvadratmeter genom beslut i
december om budget för 2015-2017.
Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick
Anslagen för underhåll har förstärkts i kommunens budget under senare år. Under 2014 har dock effekten
begränsats. Beläggningsarbeten försenades på grund av en överklagad upphandling.
När det gäller ledningsförnyelse inom vatten och avlopp har vissa projekt fått stå tillbaka då fokus har legat på
arbetet med ny huvudvattenledning och utbyggnad av ledningsnätet till Edsgatan. Inom lokalförsörjningen har
underhållet utförts enligt plan.
Underhållsnivåer
Underhållsnivå i kommunens fastigheter (kr/m2)
2010
2011
2012
2013
2014
58
53
77
78
84
Underhållsnivå i KBAB:s fastigheter (kr/m2)
134
120
126
135
142
Andel av vägytan som underhålls av total vägsträcka (i procent)
3,9
1,7
4,6
3,2
2,5
Andel av VA-ledningsnätet som förnyas av det totala ledningsnätet (i procent)
0,5
0,5
0,6
0,8
–
Källa: KBAB och teknik- och fastighetsförvaltningen
38 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Uppgift för VA-ledningsnätet saknas för 2014. Trots detta kan vi konstatera att nivån har sjunkit jämfört med
2013. I övrigt är bilden lite splittrad. Inom lokalförsörjningen kan vi se en stadig ökning under de senaste åren,
vilket vi inte kan se inom trafik och gata. Bostadsbolaget visar en jämn och hög nivå, med en viss ökning under
senare år.
Renoveringsetapp tre på Rud har färdigställts under våren. Etapp fyra som omfattar 196 lägenheter har
startats och kommer att färdigställas under år 2015. Etappen är den sista och när den slutförts kommer 622
lägenheter renoverats invändigt som medfört att bland annat tillgängligheten ökat.
Vid jämförelse av nivån på fastighetsunderhåll mellan KBAB och kommunen bör man vara medveten om
att de har olika typer av fastighetsbestånd.
Inom vatten- och avlopp har fokus främst legat på arbetet med huvudvattenledningen samt utbyggnad av
VA till Edsgatan och Steffens minne. I augusti översvämmades ett 40-tal källare i samband med skyfall, vilket
är ovanligt många. En del omprioritering av arbetsuppgifter fick göras efter alla översvämningsärenden. Detta
är enligt förvaltningen i kombination med personalbrist orsaken till att andra insatser begränsats som förnyelse
av ledningsnätet.
Inom arbetet med ny huvudvattenledning från Sörmon har etapp 2 från Hultsberg till Fredricelundsskolan
avslutats under våren. Parallellt med byggandet av etapp två har Eriksbergsetappen projekterats, handlats upp
och startats. Den färdigställs först våren 2015. I oktober startade projektering av etapp tre och byggstart i den
sista etappen (Fredricelund till Ramgatan på Våxnäs industriområde) beräknas ske efter semesterperioden 2015.
Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en långsiktig underhållsplan. Syftet med underhållsplanen är att ge stöd i prioriteringen av de olika åtgärderna för att minska risker och förbättra processen. Planen ska
även innehålla mätbara mål som kan följas upp.
Satsningen på upprustning av kommunens lekplatser fortgår. Under 2014 har det gjorts större eller mindre
upprustnings- och utvecklingsåtgärder på 11 stycken lekplatser. 80 procent av lekplatserna på allmän plats
bedöms efter årets insatser att vara av god eller utmärkt standard. Lite större underhålls/ upprustningsarbeten
har även skett vid ett par badplatser, småbåtshamnar, spontanidrottsplatser, vandringsleder samt vid Jäveröns
turbåtsbrygga under året.
Efter ett antal år med begränsade underhållsinsatser har nu underhållsanslagen till de olika verksamheterna
höjts till en långsiktigt hållbar nivå. Däremot finns ett ackumulerat ”underhållsberg” från åren med lägre anslag
som tynger verksamheterna och som bland annat lett till ökade behov av reinvesteringsinsatser.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201439
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
KVALITET
Finansiellt
perspektiv
Vårda
tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet inom koncernens verksamhet är en prioriterad uppgift. Ett led i arbetet är att skapa en
samlad struktur för den fortsatta utvecklingen. Likaså är det nödvändigt att gentemot omvärlden ge en tydlig bild av vår
kvalitet och vår utveckling. Medborgare och brukare står i fokus, men en fortsatt utveckling av våra interna proceser är inte
mindre viktig.
Sammanfattning
Vi strävar efter att alla våra verksamheter ska hålla en god kvalitet som ständigt förbättras och det gör vi genom
planering, genomförande, uppföljning och analyser. Kommunens resultat från undersökningen Kommunens
Kvalitet i Korthet är bra och stabila över tid.
Viktiga händelser
• Vi ansöker om att bli nominerade till Sveriges kvalitetskommun.
• www.karlstad.se utses till Årets bäst kommunsajt av Internet World IDG.
• Vi delar ut priset Årets nytänkare för första gången.
Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet som ständigt förbättras
Sveriges kommuner och landstings (SKL) undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet är ett viktigt uppföljningsverktyg som vi använder årligen sedan år 2011. Den mäter kvaliteten ur ett medborgarperspektiv och ger
oss möjlighet att jämföra oss med de andra 219 deltagande kommunerna. Årets resultat visar att i 28 av 39 mått
ligger vi i bästa gruppen eller näst bästa gruppen vilket är i nivå med tidigare år. Däremot har vi ökat antalet
mått där vi ligger i sämsta gruppen.
Antal mått i SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet
där vi tillhör de bästa kommunerna
2012
36 mått
2013
37 mått
2014
39 mått
Bästa gruppen
15
13
14
Näst bästa gruppen
13
10
14
Näst sämsta gruppen
4
10
4
Sämsta gruppen
4
4
7
Källa: kommunledningskontoret
40 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Mätningen är indelad i fem områden och vi följer utvecklingen inom vart och ett:
Tillgänglighet
Precis som tidigare år har vi mycket bra resultat när det gäller bemötande via telefon, att besvara e-post snabbt,
öppettider i simhall, bibliotek och återvinningsstation samt handläggningstid för att få ekonomiskt bistånd.
När det gäller väntetid för att få plats på förskola har resultatet dock försämrats och man får vänta betydligt fler
dagar än tidigare. Barn- och ungdomsförvaltningen har startat ett förbättringsarbete för att optimera hanteringen av förskoleplatser.
Trygghet
Resultaten inom trygghetsområdet har legat på en bra nivå under åren. Bland annat mäts hur trygga invånarna
känner sig och jämfört med andra kommuner tillhör vi den näst bästa gruppen.
Information
För tredje året i rad tillhör vi de kommunerna med bäst resultat inom området. Det handlar bland annat om
kvaliteten på kommunens webbinformation och hur väl vi möjliggör för medborgarna att delta i kommunens
utveckling. Det råder ingen tvekan om att kärnan i vår värdegrund Vi är till för Karlstadsborna genomsyrar
verksamheten, vilket märks i resultatet.
Effektivitet
Vi ligger bra till och tillhör den näst bästa eller bästa gruppen av alla kommuner när det gäller kostnader och
elevers resultat inom grundskola och gymnasieskola. När det gäller hemtjänsten har dock kostnaderna ökat
samtidigt som brukarnöjdheten har sjunkit. Trenden har uppmärksammat av verksamheten och det pågår ett
förbättringsarbete sedan början av året. Till exempel granskas insatsernas utformning och medarbetare får
kompetensutveckling. Även andelen återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning inom
socialtjänsten har ökat och en analys i syfte att förbättra resultatet pågår.
Samhällsutveckling
Vårt miljöarbete ger resultat. Vi är en av de kommunerna med störst andel miljöbilar samt att vi återvinner
hushållsavfall och köper in ekologiska livsmedel i hög utsträckning jämfört med andra kommuner. När det
gäller andel förvärvsarbetare tillhör vi dock den sämsta gruppen vilket bland annat beror på att vi har många
studenter och att andelen pendlare till andra länder (främst Norge) inte syns i statistiken.
Hela undersökningsresultatet presenteras på följande sida.
Årets nytänkare är en utmärkelse vi har instiftat för att uppmärksamma medarbetare med goda idéer som
bidrar till att utveckla verksamheten. I år gick första priset till två medarbetare som har utvecklat smarta och
innovativa arbetsmetoder för informationsförvaltning- och delning, som leder till effektiviseringar i våra verksamheter. Andrapriset som delas mellan två pristagare gick dels till en medarbetare som har tagit ett nytt grepp
om miljöinformation inom ramen för Karlstad Fairtrade City som fick stort genomslag i flera mediala kanaler,
och till en medarbetare som tillsammans med en extern aktör på bostadsmarknaden tagit fram ett klimatsmart
modulhuskoncept för prisvärda små hyreslägenheter som kan anpassas till olika målgrupper. Årets nytänkare
ska delas ut årligen.
Vi har etablerat ett geodataråd med uppdrag att undersöka hur vi kan använda geografisk information för att
effektivisera våra verksamheter. Det pågår ett arbete för att ta fram gemensamma riktlinjer för kommunens
arbete med geografisk information. Under året har vi utvecklat en produkt- och tjänstekatalog på solsidan för
kart- och GIS-tjänster och en informationskampanj om geografiska informationssystem (GIS) är påbörjad.
Kampanjen vänder sig till kommunens alla förvaltningar och bolag.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201441
RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Resultat av underslkningen Kommunens kvalitet i korthet 2014
För att ge en snabb och enkel överblick över hur Karlstad står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:
Grön anger att Karlstad tillhör den bästa gruppen
Ljusgrön anger att Karlstad tillhör den näst bästa gruppen
Gul anger att Karlstad tillhör näst sämsta gruppen
Röd anger att Karlstad tillhör den sämsta gruppen
TILLGÄNGLIGHET I KARLSTADS KOMMUN
2012
2013
–
–
–
–
2014
Andel som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar.
Andel som får svar inom 60 sekunder via telefon.
Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon kontaktar kommunen om en enkel fråga.
Öppettider i huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstation.
Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum.
Väntetid för dem som inte fått plats på önskat placeringsdatum för sitt barn inom förskoleverksamheten.
Väntetid för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats.
Handläggningstid i snitt för att få ekonomiskt bistånd, från första kontakt till beslut.
TRYGGHETSASPEKTER I KARLSTADS KOMMUN
Index för hur trygga medborgarna känner sig i kommunen.
Antal olika vårdare i snitt som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar.
Planerat antal barn per personal i snitt i kommunens samtliga förskolor (oavsett regi).
DELAKTIGHET OCH INFORMATION I KARLSTADS KOMMUN
Valdeltagande i kommunvalet.
Kvalitet på kommunens webbinformation.
Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling.
Index för hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet.
EFFEKTIVITET I KARLSTADS KOMMUN
Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan.
Resultat för elever i årskurs 6 i de nationella proven (sv, ma, eng).
Resultat för elever i årskurs 3 i de nationella proven (sv, ma).
Andel behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet.
Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8.
Kostnad per betygspoäng i grundskolan.
Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen.
Kostnad per elev i förhållande till de som inte fullföljer gymnasiet.
Kvalitetsaspekter inom särskilt boende finansierat av kommunen.
Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende.
Andel nöjda brukare i särskilt boende.
Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst finansierad av kommunen.
Kostnad per vårdtagare inom hemtjänsten.
Nöjda brukare inom hemtjänsten.
Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende.
Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning.
KARLSTADS KOMMUN SOM SAMHÄLLSBYGGARE
Andel förvärvsarbetare i kommunen.
Invånare som under året erhållit ekonomiskt bistånd.
–
Antal nya företag per 1 000 invånare.
Företagsklimat – kommunens service till företag.
–
–
Sjukpenningstalet bland kommunens invånare.
Återvunnet material av hushållsavfall.
Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar.
Andel inköpta ekologiska livsmedel.
Index för medborgarnas syn på kommunen som plats att bo och leva på.
42 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
–
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
ARBETSGIVARPERSPEKTIV
Finansiellt
perspektiv
Vårda
tillgångar
Kvalitet
Arbetsgivarperspektiv
Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna
bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen avgörs i mötet mellan medborgaren och den
anställde. Därför är varje medarbetares insats av stor betydelse för medborgarnas syn på kommunen. Karlstads kommun vill
vara en arbetsgivare som sätter verksamhetens resultat, kvalitet och förnyelse i fokus.
Kommunens anställda i förvaltningar och bolag ska samtidigt uppleva goda allmänna anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter samt ha en arbetsmiljö och en arbetsorganisation som ger förutsättningar för det dagliga arbetet.
Centralt för arbetsgivarpolitiken är att utveckla strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal.
Sammanfattning
Resultatet från koncernens ledar- och medarbetarundersökning visar på positiva resultat inom många områden.
Svarsfrekvensen bland medarbetarna var hög, vilket gör resultaten trovärdiga. Under året har sjukfrånvaron
fortsatt att öka och riktade insatser pågår. Vi har också genomfört en rad insatser för att marknadsföra kommunen
som en attraktiv arbetsgivare och vi kan se att årets resultat av JÄMIX ger oss högre betyg än tidigare även om
vi fortsatt har utvecklingsområden.
Viktiga händelser
• Vi har arrangerat en vård- och omsorgsmässa.
• En framgångsrik rekryteringsinsats gav nya medarbetare i förskolans vikariepool.
• Vi har genomfört Värdefulla workshopar i syfte att få medarbetarna att ”leva” kommunens värdegrund.
Bra ledarskap och medarbetarskap
Vi genomförde under februari månad en ny ledar- och medarbetarundersökning i koncernen. Resultatet var i
positiv riktning inom många områden där det sammanfattas i de index vi arbetar med i undersökningen.
Svarsfrekvensen bland våra medarbetare låg på 93 procent vilket gör att resultatet har ett högt värde. De förbättringsområden som identifierades via undersökningen har arbetats in i verksamheternas verksamhetsplaner
för 2014 och 2015.
Ledar- och medarbetarundersökning
2012
2013
2014
Ledarskapsindex
73
–
74
Medarbetarindex
78
–
79
Engagemangsindex
79
–
80
Källa: kommunledningskontoret
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201443
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent
Sjukfrånvaron har ökat i koncernen under 2014. Diskussioner har förts i personalchefsgruppen, i nätverket för
arbetsmiljö och med företagshälsan för att hitta metoder som kan vända den negativa utvecklingen. Riktade
insatser sker inom de förvaltningar som har störst försämring. Samtliga medarbetare erbjuds hälsokontroller vart
tredje år.
Antal arbetade timmar av den förväntade arbetstiden
2010
2011
2012
2013
2014
Frisktal
95,6
96,2
95,9
95,01
94,0
Källa: kommunledningskontoret
Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare
Under året har vi arbetat i ett nätverk för strategisk kompetensförsörjning, som består av representanter från alla
förvaltningar och bolag. Nätverket har tagit fram material i marknadsföringssyfte och deltar vid arbetsmarknadsmässor hos utbildningsanordnare och andra arenor där våra framtida medarbetare för närvarande kan finnas.
Under 2014 har vi arbetat fram ett delvis nytt koncept för feriearbetare i kommunen. Utskick till arbetsplatser och feriearbetare har anpassats efter målgrupp och grafisk profil. Handledarna som finns inom kommunen
och hos externa arbetsgivare har fått information och utbildning.
Ett samarbete med studie- och yrkesvägledare både inom och utom kommunen har under året utvecklats för
lyfta fram kommunen som arbetsgivare och tydliggöra rekryteringsbehovet inom koncernen. Alla niondeklassare
i kommunen var inbjudna att besöka vår vård- och omsorgsmässa och vi kan nu se ett ökat antal ansökningar
till omvårdnadsprogrammet. Vilket vi tolkar som en effekt av deltagandet på mässan.
Vi har utvecklat våra ”jobba hos oss” sidor på karlstad.se och publiceringen av lediga jobb på Facebook. Vi
lyfter också fram bilden av Karlstads kommun som en attraktiv arbetsgivare med över 600 olika yrken och i
varje nummer av Vi i Karlstad och i Solsidan med lön arbetar vi för att förbättra ”Vi-känslan” i koncernen. Vi
har även haft en aktiv roll i Region Värmlands arbete med att säkerställa framtida arbetskraft inom offentlig
sektor.
Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter
I början av året pågick ett urvalsarbete för att få fram deltagare till Program för intern ledarförsörjning (PiL).
Programmet påbörjades i september med ett tjugotal deltagare.
Vi har startat upp ett arbete med att utveckla en intern sökandebank i syfte att främja intern rörlighet och
rekrytering.
Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka
Enligt JÄMIX 2014 har koncernens jämställdhetsarbete uppnått ett högre resultat i jämförelse mot tidigare
mätningar. Koncernen har en högre andel kvinnliga chefer både i den högsta ledningsgruppen och bland chefer
generellt. För närvarande är 61 procent av koncernens chefer kvinnor. Vi kan också konstatera att andelen
kvinnor med heltidstjänster ökat något.
Den etniska mångfalden mäts i samarbete med SCB vartannat år. Fokus är på andelen anställda med utomnordisk härkomst i jämförelse med andel mantalsskrivna i kommunen. År 2013 var andelen bland de anställda
5,7 procent och bland mantalsskrivna 11,3 procent Andelen av koncernens medarbetare med utomnordisk
härkomst ökar sakta.
1. Från och med år 2013 ingår både månadsanställda och timanställda i måttet för frisktal. Tidigare år ingick bara månadsanställda.
44 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Redovisning av sjukfrånvaro enligt lag
Procentuell andel
Kategorier
Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid
Andel > 60 dagar
2011
2012
2013
2014
3,8
4,1
5,0
6,0
49,9
47,8
47,6
42,3
Andel sjukfrånvaro, kvinnor
4,2
4,5
5,6
6,7
Andel sjukfrånvaro, män
2,3
2,8
2,9
3,7
Andel sjukfrånvaro, -29 år
3,9
4,0
4,4
5,4
Andel sjukfrånvaro, 30-49 år
3,6
3,9
5,2
5,7
Andel sjukfrånvaro, 50 - år
3,9
4,3
4,9
6,4
Urvalsgruppen är från och med 2013 anpassad till SKL:s definition: samtliga anställda (även timavlönade) som
har en ordinarie arbetstid dvs har ett schema i Heroma. Jämförelsen bakåt är marginellt något missvisande,
eftersom den enbart grundas på månadsanställda. Härigenom kan jämförelsetalen avvika med någon tiondels
procent. Trenden mot ökande sjukskrivningstal är dock tydlig.
Observera att frånvaromåtten i personalstatistiken på nästa sida inte är jämförbara med tabellen här ovan.
Koncernen – lönesumma och antal årsarbetare
I tabellen nedan visas en sammanställning över personalkostnader (exklusive personalsociala kostnader) och antal
årsarbetare för hela kommunkoncernen där även bolag, stiftelser och kommunalförbund ingår. Till skillnad mot
redovisningen i tidigare avsnitt anges antal årsarbetare genom att månadsanställda räknats om till årsarbetare.
Timanställda, räddningstjänst i beredskap och räddningsvärn ingår ej i siffran för antal årsarbetare.
Observera att personal och löner anges utifrån ägarandel.
Löner, andra ersättningar och
sociala kostnader (tkr)
Kommunen/bolag/stiftelse
Andel i %
Kommunen
2013
2014
2013
2014
3 073 000
3 066 000
6 319
6 108
Karlstads Stadshus AB
100,0
265
289
–
–
Karlstads Bostads AB
100,0
74 129
77 430
132
136
Karlstads Energi AB
100,0
94 755
98 142
161
159
Karlstads El- och Stadsnät AB
100,0
31 469
30 171
51
53
Karlstads Parkerings AB
100,0
384
358
–
–
Mariebergsskogen AB
100,0
10 968
11 847
26
25
Karlstad Airport AB
100,0
20 220
19 491
32
31
Vindpark Vänern Kraft AB
70,0
263
249
–
–
Tåsans Kraft AB
60,0
102
110
–
–
Vänerhamn AB
31,0
17 850
17 641
34
33
Visit Karlstad AB
49,0
9 104
8 699
18
18
Stiftelsen Karlstadshus
60,0
166
0
–
–
100,0
315
443
–
–
Karlstad-Grums Vattenverksförbund
42,0
80
82
–
–
Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund
62,3
Stiftelsen Karlstads Studentbostäder
Summa
Antal årsarbetare
45 574
48 317
58
50
3 378 644
3 379 270
6 831
6 613
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201445
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Personalredovisning
2013
Karlstads kommun
2014
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Mätdatum november
Antal anställningar
6 490
5 014
1 476
6 259
4 843
1 416
Antal anställningar med månadslön
6 490
5 014
1 476
6 259
4 843
1 416
Antal tillsvidareanställningar
5 970
4 662
1 308
5 712
4 448
1 264
Antal heltidsanställningar
6 025
4 635
1 390
5 808
4 480
1 328
Antal årsarbetare
6 319
4 876
1 443
6 108
4 725
1 383
Ålder och sysselsättningsgrad
Genomsnittlig ålder
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
46,3
46,2
46,6
46,4
46,3
46,7
97,4 %
97,2 %
97,7 %
97,6 %
97,6 %
97,7 %
865
646
219
811
600
211
Pensionsavgångar
Antal anställda 60 år och äldre
Helår
Tidredovsning
Andel arbetad tid i procent av avtalad arbetstid
77,8 %
–
–
77,0 %
74,9 %
83,8 %
Andel sjukfrånvaro
4,2 %
–
–
5,2 %
5,9 %
3,0 %
Andel föräldraledighet
4,6 %
–
–
4,6 %
5,3 %
2,2 %
Andel semester, ferie/uppehåll
7,3 %
–
–
7,7 %
7,8 %
7,5 %
Andel tjänstledighet
6,1 %
–
–
5,5 %
6,1 %
3,5 %
123 784
96 625
27 159
105 826
81 245
24 581
73
57
16
62
48
14
1 190 382
941 924
248 458
1 076 560
869 084
207 476
700
554
146
633
511
122
3 073
–
–
3 066
–
–
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
94,3 %
94,3 %
94,6 %
–
–
–
5,7 %
5,7 %
5,4 %
–
–
–
Övertid och mertid
Antal timmar övertid och mertid under året
Antal timmar omräknat till årsarbetare
Timavlönade
Antal arbetade timmar under året
Antal timmar omräknat till årsarbetare
Personalkostnader mnkr
Lön, pensioner och sociala avgifter
2013
Kommunkoncernen
2014
Andel anställda fördelat på födelseland
1
Norden (inkl Sverige)
Övriga världen
1. Uppgiften tas bara fram vartannat år.
46 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
FINANSIELL ANALYS
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201447
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
EKONOMISKT UTFALL OCH STÄLLNING I KORTHET
I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen
samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund där kommunen äger mer än 20 % av aktiernas/andelarnas
röstvärde. Av störst ekonomisk betydelse är Karlstads Bostads AB, Karlstads Energi AB, Karlstads El- och
Stadsnät AB samt den delägda Stiftelsen Karlstadshus.
•Koncernen visar ett lägre resultat än föregående år. Resultatet uppgår till 140 mnkr jämfört med
242 mnkr år 2013.
• Fortsatta problem i Vindpark Vänern Kraft AB
• Årets investeringar uppgår till rekordhöga 1 131 mnkr (987 mnkr år 2013).
• Soliditeten uppgår nu till 44,7 % (46,1 % år 2013).
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter och utjämning
Finansnetto
Koncernen
Kommunen
–
- 4 142 mnkr
–
4 173 mnkr
- 89 mnkr
26 mnkr
Skattekostnad
- 46 mnkr
–
Årets resultat
140 mnkr
57 mnkr
–
55 mnkr
justerat resultat mot balanskrav
i procent av skatteintäkter och utjämning
Investering
Ökad nettolåneskuld (efter justering för reavinster och engångsposter)
–
+ 1,4 %
1 131 mnkr
431 mnkr
–
15 mnkr
Soliditet
44,7 %
45,0 %
Soliditet inkl. hela pensionsåtagandet
27,1 %
22,8 %
–
21:75
Utdebitering
FINANSIELL ANALYS – FYRA ASPEKTER
I nedanstående avsnitt görs en analys av koncernens och kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet
är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om man har en god ekonomisk hushållning eller
inte. Analysen bygger på fyra perspektiv som är hörnstenar i modellen: resultat, kapacitet, risk och kontroll.
Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal.
– I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har koncernen och kommunen
haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Under detta perspektiv analyseras också investeringar och dess utveckling.
Kapacitet – Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas
vilken finansiell motståndskraft koncernen och kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre
känslig är man för kommande lågkonjunkturer.
Risk – Under det tredje perspektivet risk analyseras den finansiella riskexponeringen. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras
också borgensåtagande och den samlade pensionsskulden.
Kontroll – Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god
följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och
kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer.
Resultat
48 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
FINANSIELL ANALYS – KOMMUNKONCERNEN
RESULTAT
Årets resultat
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat (mnkr)
307
180
276
246
140
% av eget kapital vid årets början
7,8
4,2
6,2
5,1
2,8
Koncernen Karlstads kommun redovisar den lägsta resultatnivån på flera år. Årets resultat uppgår till 140 mnkr.
Detta innebär att det egna kapitalet ökar med endast 2,8 %. Försämringen är en följd av kommunens resultat
jämfört med tidigare tillsammans med kostnaden för nedskrivningar i Vindpark Vänern Kraft AB.
Investeringsvolym
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Kommunen
528
600
536
498
431
Karlstads Energi AB
108
110
228
362
385
26
36
39
60
74
185
Karlstads El- och Stadsnät AB
Karlstads Bostads AB
85
177
100
46
Vindpark Vänern Kraft AB
14
1
0
3
0
Övriga företag
21
25
54
18
55
782
949
956
987
1 131
Årets nettoinvesteringar (mnkr)
Investeringsnivån är fortsatt hög. Årets investeringar uppgår till 1 131 mnkr och är återigen den högsta nivån
hittills i kommunkoncernen. De största investeringarna har även i år skett i kommunen 431 mnkr även om
nivån där är lägre än på flera år. Bland bolagen kan nämnas Karlstads Energi AB 385 mnkr med framför allt
pågående investeringar i ett nytt kraftvärmeverk och Karlstads Bostads AB 185 mnkr med nyproduktion av
hyreslägenheter.
KAPACITET
Soliditet
(%)
2010
2011
2012
2013
Soliditet (%)
44,9
44,8
45,8
46,2
2014
44,7
Soliditet inkl hela pensionsåtagandet
25,9
24,8
26,5
26,5
27,1
Soliditeten som är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme minskar till 44,7
procent till följd av att en betydande del av årets investeringar är finansierade med lån. Till följd av att kommunens totala pensionsåtagande minskar under året ökar kommunkoncernens soliditet inklusive pensionsåtagandet
något till 27,1 procent.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201449
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Skuldsättningsgrad
%
2010
2011
2012
2013
2014
Total skuldsättningsgrad (%)
55,1
55,2
54,2
53,8
55,3
5,3
5,8
5,6
5,8
5,7
- varav avsättningsgrad
- varav kortfristig skuldsättningsgrad
22,7
19,8
25,5
20,6
22,9
- varav långfristig skuldsättningsgrad
27,1
29,6
23,1
27,5
26,7
Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Av den
totala skuldsättningen ökar andelen kortfristig skuld något medan andelen långfristig skuld minskar i ungefär
motsvarande grad.
RISK
Finansiella tillgångar
(mnkr)
Aktier mm
2010
2011
2012
2013
2014
45
44
27
27
28
485
Långfristig utlåning
546
335
457
475
Kortfristig utlåning
74
72
0
0
0
Kortfristiga placeringar
23
26
25
21
26
Likvida medel
174
231
141
256
264
Totalt
862
708
650
779
803
Kommunkoncernen har betydande finansiella tillgångar. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning. Av
denna utlåning utgör 396 mnkr indirekt finansiering av OKG AB:s investeringar i kärnkraft. Likvida medel var
vid årsskiftet 264 mnkr.
Finansiella skulder
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Långfristiga lån
2 580
2 945
2 636
2 930
2 935
Kortfristiga lån
1 003
860
1 195
1 124
1 529
Totalt
3 583
3 805
3 831
4 083
4 464
Kommunkoncernens låneskuld ökade med 381 mnkr under året och uppgick vid årsskiftet till 4 464 mnkr. Hela
denna ökning ligger på kortfristiga skulder.
Pensionsåtagande
(mnkr)
Avsättning till pensioner
2010
2011
2012
2013
2014
209
257
288
333
334
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
1 811
1 989
1 992
2 117
2 014
Totalt
2 020
2 246
2 280
2 450
2 348
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större
delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika
viktig att beakta ur risksynpunkt. Pensionsåtagandet har minskat med 102 mnkr i förhållande till föregående år.
50 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Sammanfattande analys
Årets lägre resultat i kommunkoncernen beror på resultatförsämringen i kommunen tillsammans med problemen
i Vindpark Vänern Kraft AB.
Bolagen i siffror
I nedanstående tabell har vissa nyckeltal ställts upp specificerat per företag i kommunkoncernen. I de delägda
företagen har endast kommunens andel tagits upp. Siffrorna avseende balansomslutning, soliditet och omsättning har tagits från de ingående företagens redovisningar innan de interna elimineringarna genomförts. Beloppen
för Karlstads Stadshus AB avser enbart moderbolaget och inkluderar alltså inte dotterbolagen.
I tabellen redovisas resultaten före bokslutsdispositioner och skatt. Soliditeten är beräknad på det justerade
egna kapitalet, dvs. inklusive 78 % av de obeskattade reserverna.
För närmare analys av räkenskaperna hänvisas till kommunens respektive bolagens årsredovisningar.
Kommunen/bolag/stiftelse
Andel i %
Balansomslutning
mnkr
Soliditet %
Omsättn. mnkr
Resultat före boksluts
disp o skatt mnkr
–
9 096
45,0
5 575
57
Karlstads kommun
Koncernen Karlstads Stadshus AB
100,0
Karlstads Stadshus AB , moderbolag
100,0
555
31,0
0
-16
Karlstads Bostads AB
100,0
2 505
20,6
524
75
Karlstads Energi AB
100,0
2 198
31,5
862
52
Karlstads El- och Stadsnät AB
100,0
425
62,8
187
52
Karlstads Parkerings AB
100,0
11
28,4
14
6
Mariebergsskogen AB
100,0
30
86,4
9
- 19
Karlstad Airport AB
100,0
58
80,5
29
- 21
70,0
48
- 47,4
20
- 59
Tåsans Kraft AB
60,0
55
7,4
16
7
Vänerhamn AB
31,0
47
69,0
48
4
Visit Karlstad AB
49,0
7
17,5
19
-2
Vindpark Vänern Kraft AB
Övriga bolag och stiftelser m.m.
Stiftelsen Karlstadshus
60,0
490
15,1
106
10
100,0
10
97,6
2
0
Karlstad-Grums vattenverksförbund
42,0
3
15,1
2
0
Karlstad-Grums vattenverksförbund
42,0
2
25,2
1
0
Karlstadsregionens
Räddningstjänstfärbund
62,3
72
25,5
73
2
Stiftelsen Karlstads Studentbostäder
Not: Observera att beloppen anges utifrån ägarandel.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201451
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN
RESULTAT
Årets resultat
(mnkr)
Årets resultat (mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
219
105
216
150
57
% av skatteintäkt, bidrag, utjämning
5,9
2,8
5,5
3,7
1,4
% av eget kapital vid årets början
6,5
2,9
5,9
3,9
1,4
Kommunen redovisar återigen ett positivt resultat 2014, även om det är betydligt lägre jämfört med tidigare år.
Årets resultat motsvarar 1,4 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Det innebär att det egna
kapitalet ökade med 1,4 %. Eftersom konsumentprisindex i stort sett varit oförändrat under året har kommunen
med råge klarat att inflationsskydda det egna kapitalet.
Resultatet i årsredovisningen kan dock i hög grad påverkas av jämförelsestörande poster och reavinster. En
mer rättvisande bild av årets resultat visas om justering sker för sådana poster:
Balanskravsutredning och resultatanalys
(mnkr)
Årets resultat
avgår samtliga realisationsvinster
Årets balanskravsresultat
2010
2011
2012
2013
2014
219
105
216
150
57
- 12
-33
- 77
-2
-2
207
72
139
148
55
resultatanalys särskilda poster
elproduktionen
- 56
- 70
- 15
-2
-4
exploatering
- 15
- 11
- 74
- 34
-3
RIPS-ränta
övriga jämförelsestörande poster
Underliggande resultat
28
0
- 58
20
0
- 74
- 72
0
78
11
- 24
68
48
Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet reduceras med de realisationsvinster som uppstått
under året. Årets reavinst ligger på samma nivå som 2013 och är betydligt lägre jämfört med föregående år. År
2012 genererades den i huvudsak av friköp av småhustomter. Balanskravsresultatet är lägre än förra året, men
balanskravet uppnås med god marginal. Karlstads kommun har uppfyllt balanskravet varje år sedan detta
infördes år 2000.
I årets resultat ingår inga större intäktsposter från elproduktionen och exploateringssidan, vilket innebär
att det underliggande resultatet endast är marginellt lägre än balanskravsresultatet. Däremot är 2014 års underliggande resultat något lägre än motsvarande 2013 då justering gjordes för intäkter 72 mnkr från AFA för återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring, samt intäkter på 34 mnkr från exploateringsverksamheten.
Resultatet 2013 belastades samtidigt av en engångskostnad till följd av den sänkta diskonteringsräntan (RIPS)
vid pensionsskuldsberäkningen.
52 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Skatteintäkt, bidrag, utjämning, ökning (mnkr)
188
Procentuell ökning
5,4
114
97
161
106
3,1
2,5
4,1
2,6
Nettokostnad ökning (mnkr)
172
Procentuell ökning
5,1
145
4
222
231
4,1
0,1
6,0
5,9
En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter
vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. Under 2014 var nettokostnadsökningen
betydligt högre än ökningen av skatteintäkterna, vilket naturligtvis inte är hållbart på sikt. Om man bortser
från att vi fick en tillfällig återbetalning från AFA under 2013 får vi en något lugnare utveckling mellan åren.
Om vi inte räknar med AFA får vi en ökningstakt med 4,0 %. Även denna nivå innebär dock en snabbare
ökning än vad vi har för skatteintäkterna.
Nettokostnadsandel
Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämning (%)
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Verksamheten
90,7
91,3
88,7
90,3
93,0
Avskrivningar
5,1
5,4
5,8
5,9
6,3
95,8
96,7
94,5
96,2
99,3
Finansnetto
Nettokostnad före finansnetto
-0,1
0,5
0,0
0,1
-0,6
Extraordinära poster
-1,6
0,0
0,0
0,0
0,0
Nettokostnad totalt
94,1
97,2
94,5
96,3
98,7
Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt
att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av
skatteintäkter och bidrag.
Tabellen ovan har kopplingar till föregående tabeller. Den andel av skatteintäkterna som inte tas i anspråk
av driftkostnader, alltså 1,4 %, utgör årets resultat. Nettokostnadens andel av dessa intäkter har under året ökat
eftersom verksamhetens nettokostnad i år ökar mer än skatteintäkter och bidrag.
Investeringsvolym
Investering exkl. exploatering
Exploateringsområden
Investeringsbidrag
2010
2011
2012
2013
2014
514
532
466
485
418
14
68
70
13
13
-2
- 16
-9
-2
-4
Årets nettovesteringar (mnkr)
526
584
527
496
427
Årets resultat + avskrivningar (mnkr)
294
319
409
311
442
78
53
84
79
74
i förhållande till årets nettoinvesteringar
Årets bruttoinvesteringar uppgick till närmare 431 mnkr, trots att nästan lika mycket är oförbrukat, dvs 428
mnkr av investeringsanslagen återstår vid årets slut. De största investeringarna har gjorts inom teknik- och
fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet (292 mnkr). Under året har investeringsbidrag erhållits med
drygt 4 mnkr. Inom exploateringsområden har 12,9 mnkr investerats. En utförligare beskrivning av investeringarna redovisas i avsnittet Investeringsredovisning.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201453
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen
mellan denna summa och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder
till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Som framgår av tabellen ligger investeringarna under de
senaste åren på en högre nivå än det utrymme som skapats från årets verksamhet. Här ska påpekas att måttet
inte är det samma som det som gäller i kommunens ekonomiska mål, där även pensionsåtagande beaktas och
bland annat reavinster avräknas.
KAPACITET
Soliditet
(%)
2010
2011
2012
2013
2014
Soliditet (%)
48,8
46,1
47,4
47,1
45,0
Soliditet inkl hela pensionsåtagandet
24,0
21,1
23,1
22,4
22,8
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till
45 % och har därmed försämrats jämfört med föregående år. Främsta orsaken till försämringen beror på ökad
utlåning till de kommunala bolagen, vilket ökar kommunens låneskuld.
För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas
utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 2 013
mnkr, läggs in i balansräkningen blir kommunens soliditet 22,8 %. Soliditeten inklusive pensionsåtagandet
har däremot ökat marginellt till följd av att pensionsåtagandet utanför balansräkningen nu börjar minska,
(Se avsnitt Pensionsåtagande).
Skuldsättningsgrad
(%)
2010
2011
2012
2013
2014
Total skuldsättningsgrad (%)
51,2
53,9
52,6
52,9
54,2
2,8
3,1
3,4
3,7
3,5
varav kortfristig skuldsättningsgrad
varav avsättningsgrad
22,3
19,2
21,5
22,8
25,8
varav långfristig skuldsättningsgrad
26,1
31,6
27,7
26,4
24,9
Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har ökat under året, av samma orsaker som anges under soliditetsmåttet ovan.
Kortfristiga skulder har ökat till följd av att en del av den långfristiga skulden närmar sig återbetalning. Från
år 2012 klassificeras all låneskuld med förfall inom ett år som kortfristig om ingen överenskommelse om
refinansiering skett.
54 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
RISK
Finansiella tillgångar
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
346
346
333
325
325
Långfristig utlåning
2 520
2 636
2 995
3 194
3 508
Kortfristig utlåning
246
237
0
4
0
Aktier mm
Likvida medel
Totalt
128
194
65
194
179
3 240
3 413
3 393
3 717
4 012
Kommunen har stora tillgångar i den kommunala bolagskoncernen. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier
som utlåning till bolagen. I bolagskoncernen ingår företag med betydande värden inom huvudsakligen energioch bostadssektorn. Kommunens finansiella tillgångar har ökat jämfört med föregående år till följd av ökad
utlåning till de kommunala bolagen. Kommunens utlåning till Vindpark Vänern Kraft AB omklassificerades
år 2012 från kort- till långfristig fordran.
Finansiella skulder
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
Långfristiga lån
1 907
2 520
2 269
2 265
2 261
Kortfristiga lån
165
155
342
841
1 563
Koncernkonto
Totalt
2014
670
525
550
300
0
2 742
3 200
3 161
3 406
3 824
De totala finansiella skulderna har stigit, framför allt till följd av ett behov av att finansiera ökad utlåning.
Kortfristiga lån har ökat, framför allt som en följd av att en del av den långfristiga skulden närmar sig återbetalning. Under de senaste åren har kommuncertifikatens andel av kommunens låneskuld minskat och var
vid årsskiftet tillfälligtvis nere på noll.
Pensionsåtagande
(mnkr)
Avsättning till pensioner
2010
2011
2012
2013
2014
192
238
267
310
308
Pensionsförpliktelser äldre än 1998
1 811
1 989
1 992
2 116
2 013
Totalt
2 003
2 227
2 259
2 426
2 321
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större
delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del av pensionsskulden är dock lika
viktig att beakta ur risksynpunkt. Det totala pensionsåtagandet har minskat under året med 105 mnkr. Minskningen sker i huvudsak i den del av åtagandet som utgörs av en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen.
Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet, utan hela förpliktelsen har återlånats i verksamheten. Härigenom begränsas kommunens låneskuld.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201455
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Borgensåtagande
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Karlstads Bostads AB
238
0
0
0
0
Karlstads Stadshus AB
320
320
320
335
350
56
Karlstads Energi AB
0
0
53
53
Övriga kommunala företag
2
1
1
1
1
Värmlandskraft-OKG-delägarna
69
69
69
105
105
Bostadsrättsföreningar
83
82
82
81
80
Övriga
5
5
4
4
4
Totalt
717
477
529
579
596
Kommunens borgensåtagande har ökat med 17 mnkr under året. I allt väsentligt ligger förändringen i åtagandet
mot moderbolaget i koncernen Karlstads Stadshus AB.
Riskerna bedöms vara störst för åtagandet avseende bostadsrättsföreningar. Sannolikheten för ytterligare
infrianden bedöms dock som låg. Totalt sett utgör moderbolaget i den kommunala bolagskoncernen Karlstads
Stadshus AB det största åtagandet. Moderbolaget lånade tidigare via kommunens internbank, men på grund
av förändrad lagstiftning sker bolagets finansiering tills vidare med kommunal borgen. Ny borgen för stöd till
bostadsförsörjningen tecknas inte längre.
KONTROLL
Budgetavvikelse totalt
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Budgetavvikelse årets resultat
+ 80
- 18
+ 155
+ 86
+2
varav
nämnderna
+ 1
- 61
- 6
+ 62
+ 23
verksamhetens nettokostnad övrigt
- 20
+ 26
+145
+ 25
- 24
skatteintäkter o statsbidrag
+ 29
+ 37
+ 12
+ 21
-4
finansnetto
+ 12
- 20
+4
- 22
+7
extraordinära intäkter
+ 58
0
0
0
0
En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen.
Under perioden har fyra av fem år visat positiva budgetavvikelser, även om enskilda områden visat negativa
avvikelser. Årets resultat ligger mycket nära budget och utfallet blev 2 mnkr högre än budgeterat.
Nämndernas utfall blev 23 mnkr lägre än budget, vilket innebär en kraftig förbättring jämfört med tidigare
prognoser. Det finns dock variationer mellan de olika nämnderna. Störst underskott mot årsbudget redovisas
inom arbetsmarknads- och socialnämnden. Kostnaderna för försörjningsstöd överstiger budget med -5,7 mnkr,
men utfallet här har förbättrats jämfört med tidigare prognoser. Inom nämndens övriga verksamhet redovisas ett
underskott på -26,5 mnkr vilket till största delen avser externa placeringar. Övriga nämnder visar överskott mot
budget eller ligger nära budgeterad nivå. De olika nämndernas budgetavvikelser beskrivs i avsnittet ”Driftredovisning”.
”Verksamhetens nettokostnad övrigt” består av nettot av arbetsgivaravgifter, pensioner, avskrivningar samt
internt fördelade kapitaltjänstkostnader, oförutsedda behov, exploatering mm. Utfallet ger ett nettounderskott
på sammantaget 24 mnkr. Största avvikelsen avser exploateringsintäkter som blev 26 mnkr lägre jämfört med
budget.
Skatteintäkter och statsbidrag har blivit 4 mnkr lägre än budgeterat, vilket främst förklaras av lägre slutavräkning för 2013.
Finansnettot överstiger budget med drygt 7 mnkr, vilket till del förklaras av det i slutet av året mycket
låga ränteläget.
56 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Prognossäkerhet
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Årets resultat (mnkr)
+ 219
+ 105
+ 216
+ 150
+ 57
Skillnad mot prognos i delårsbokslut
+ 40
- 58
+ 36
+ 46
+ 35
Varav:
nämnderna
+5
- 13
+ 32
+ 75
+ 51
reavinst, el, exploatering
- 2
- 52
+ 27
- 34
- 11
+ 37
+ 7
- 23
+ 5
- 5
övrigt
(Plustecken innebär att bokslutet visar en förbättring jämfört med prognosen i delårsbokslutet)
Årets resultat är 35 mnkr bättre jämfört med den prognos som gjordes i delårsbokslutet. Prognossäkerheten hos
nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Utfallet för
nämndernas prognoser blev hela 51 mnkr bättre vid årsskiftet jämfört med delårsprognosen. Största förbättringen svarade vård- och omsorgsnämnden för där helårsutfall förbättrats med drygt 22 mnkr jämfört med delårsprognosen. Även inom barn- och ungdomsnämnden, gymnasienämnden samt inom kommunstyrelsen har
utfallet förbättrats avsevärt jämfört med delårsbokslutet. Den stora prognosavvikelsen visar dock att prognossäkerheten behöver förbättras.
Prognoserna över intäkter från exploateringsverksamhet och reavinster är svåra att göra eftersom det även
en bit in på hösten kan vara svårt att bedöma vilken sida av årsskiftet som försäljning sker. Intäkterna från
elproduktionen blev 1,5 mnkr lägre, reavinsterna 2,4 mnkr högre och exploateringsintäkterna blev 12 mnkr
lägre än vid delårsprognosen. Övriga avvikelser mot prognosen orsakas av mer pessimistiska skatteprognoser
från SKL samt ett bättre finansnetto.
Känslighetsanalys
En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är
att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta
sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Som
jämförelse anges även effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre.
Kommunens personalkostnader uppgår till drygt 3,1 miljarder kronor och därigenom får utfallet av lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att en löneökning med 1 % motsvarar 31 mnkr. Av stor betydelse
är även förändringar i skatteunderlagets utveckling och förändringar av statsbidragen, vilket framgår av tabellen
”Budgetavvikelse totalt” (2010-2014).
Händelse
(mnkr)
Löneökning med 1 %
31
Prisökning 1 % på varor och tjänster
19
Socialbidragsförändring 10 %
11
Ränteförändring 1 % (nettoeffekt)
Händelse
Inkomstutjämning 1 %
Kostnadsutjämning 1 %
0
(mnkr)
7
3
Förändrad utdebitering 10 öre
16
Skattekraftsutveckling 0,1 %
4
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201457
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
AVSTÄMNING AV EKONOMISKA MÅL
Resultatmål
(mnkr)
Skatter och generella statsbidrag
Resultatmål (2 %)
2010
2011
2012
2013
2014
3 695
3 809
3 906
4 067
4 173
74
76
78
81
84
Resultat (justerat enligt nedan)
196
47
139
148
55
Jämförelse med resultatmålet
+ 122
- 29
+ 61
+ 67
- 29
Årets resultat avser resultat justerat för realisationsvinster och elproduktion.
Kommunens ekonomiska mål ska stämmas av över en femårsperiod. Härigenom finns det möjlighet att balansera ett sämre utfall under en lågkonjunktur med bättre resultat under år med en starkare utveckling av skatteunderlaget. Resultatmålet innebär att resultatet ska uppgå till minst 2 % av kommunens totala skatteintäkter
och generella statsbidrag. Avstämningen avser kommunens resultat efter avstämning av balanskravet, d v s
realisationsvinster får inte tillgodoräknas. En ytterligare begränsning finns genom att högst 45 mnkr får tillgodoräknas av elproduktionens intäkter. Resultatet för 2014 ligger 29 mnkr under resultatmålet. För perioden
som helhet ligger däremot resultatet 193 mnkr högre än resultatmålet.
Finansieringsmål
Finansieringsmålet är formulerat på följande sätt: ”Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala
pensionsåtagande skall inte öka.” Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras med egna pengar
och att även den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen ska inräknas i den totala
skuldsättningen.
För att kunna analysera hur kommunens nettoskuldsättning förändrats måste hänsyn tas till förändringar på
både tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan finns framför allt fordringarna på de kommunägda bolagen
genom den utlåning som går via kommunen.
Avstämning för den senaste femårsperioden redovisas i nedanstående tabell.
Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr)
(mnkr)
2010
2011
2012
2013
2014
Kassan
90
66
- 129
129
- 15
Utlåning
- 31
107
122
200
314
59
173
-7
329
299
- 308
603
- 63
495
718
670
- 145
25
- 250
- 300
13
43
33
40
-4
Summa tillgångsförändring
Låneskuld
Kommuncertifikat
Avsättningar pensioner mm
Pensioner äldre än 1998
- 79
178
3
124
-102
Summa skuldförändring
296
679
-2
409
312
Nettoskuldförändring
237
506
5
80
13
12
33
77
2
2
- 51
- 227
0
- 184
0
198
312
82
- 102
15
Justering
reavinster
övrigt
Justerad nettoskuldförändring
Negativt belopp innebär minskad nettoskuld.
Positivt belopp innebär ökad nettoskuld.
58 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Förklaringen till att nettoskuldförändringen begränsas under 2014, trots att resultat och avskrivningar bara
täcker 75 procent av investeringarna, är att den äldre pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) minskar med drygt
100 mnkr. Detta orsakas i sin tur av att basbeloppsökning och därmed skulduppräkning i stort sett är obefintlig.
Totalt över den aktuella femårsperioden har nettoskulden ökat med drygt 840 mnkr. Den faktiska nettoskuldförändringen justeras i nästa steg för reavinster som inte får tillgodoräknas, men även för övriga poster som
på ett missvisande sätt påverkar nettolåneskulden. Årets nettoskuldsförändring justeras enbart för reavinst.
Under åren 2011 och 2013 har justering skett för den skuldökning som orsakades av sänkt diskonteringsränta
RIPS. Grundat på särskilda beslut i kommunfullmäktige har tidigare år även justering skett för investeringar
där kapitalkostnaden finansieras genom lägre driftskostnader, energi- och klimatinvesteringar samt för lokalanpassning inom gymnasieskolan.
Med hänsyn tagen till dessa justeringar begränsas nettoskuldsökningen till 505 mnkr under femårsperioden.
Även den justerade nettoskuldsförändringen varierar kraftigt mellan åren, vilket framgår av tabellen. Detta
förklaras delvis av att resultatnivåerna skiljt mellan åren men framför allt av att investeringsvolymen varierat
kraftigt.
Uppdelning mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet
Enligt beslut i kommunfullmäktige ska en uppdelning ske mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad
verksamhet vid avstämning av finansieringsmålet. Under den senaste femårsperioden har låneskulden för den
avgiftsfinansierade verksamheten ökat med 142 mnkr och ökningen för den skattefinansierade verksamheten
till 363 mnkr justerat för reavinster och särskilda poster enligt ovan.
Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr, uppdelning på avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet)
2010
2011
2012
2013
2014
198
312
82
-102
15
avgiftsfinansierad verksamhet
25
-2
20
41
58
skattefinansierad verksamhet
173
314
62
-143
-43
Justerad nettoskuldförändring
Varav:
Kommunfullmäktige har i samband med budgetbesluten under de senaste åren godkänt en avvikelse från
finansieringsmålet för den skattefinansierade verksamheten. För 2014 godkändes en ökad upplåning för den
skattefinansierade verksamheten med 120 mnkr. För 2013 godkändes en ökning av låneskulden med maximalt
211 mnkr och för 2012 godkändes en ökad låneskuld med maximalt 141 mnkr. Kommunfullmäktige godkände
även en avvikelse från de ekonomiska målen under 2011, dock utan att ange belopp. Härigenom är det svårt att
stämma av femårsperioden mot kommunfullmäktiges beslut.
Under 2014 blev utvecklingen annorlunda än vad som låg till grund för beslutet genom att investeringsvolymen blev avsevärt lägre än vad som budgeterats.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201459
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
UTVÄRDERING AV DEN EKONOMISKA STÄLLNINGEN
Genom en bestämmelse i Lagen om Kommunal Redovisning ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Enligt regeringens proposition kan utvärderingen lämpligen ske
utifrån ett antal strategiska nyckeltal och jämföras med andra kommuners värden. För Karlstads del finns åtta
jämförelsekommuner utsedda sedan tidigare.
Vid en jämförelse med andra kommuner måste man vara medveten om att förhållandena kan skilja sig åt.
Det kan gälla andelen verksamhet som drivs i bolagsform eller i kommunalförbund, och det kan gälla hur
mycket verksamhet som överhuvudtaget bedrivs inom koncernen. Värden för den samlade koncernen är det
mest rättvisande.
Pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen har stor betydelse när man ska bedöma den ekonomiska
ställningen. Tabellen nedan är därför sorterad efter soliditetsmåttet inklusive hela pensionsåtagandet för hela
koncernen. Jämförelsen visar att Karlstad står sig väl i jämförelsen och har det näst högsta soliditetsmåttet.
Tabellen visar förhållandena för ett år sedan, vid utgången av 2013.
Soliditet kommunen
Soliditet koncernen
Enligt BR
Inkl pens.åtag.
Enligt BR
Inkl pens.åtag
Luleå
65
28
50
29
Karlstad
47
22
46
27
Örebro
39
15
38
17
Växjö
64
20
31
16
Gävle
34
12
32
16
Linköping
77
59
36
27
Jönköping
48
4
31
8
Kalmar
50
3
28
8
Sundsvall
28
-1
24
0
Kommun
SAMMANFATTANDE ANALYS
Den finansiella analysen visar att vi sett över en femårsperiod har nått resultatmålet men inte det långsiktiga
finansieringsmålet. Under 2014 är dock förhållandet det omvända, resultatmålet uppnås inte men däremot
minskar nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten. När det gäller resultatmålet är det dock två
viktiga saker som framgår av den finansiella analysen. För det första ligger resultatet på exakt samma nivå som
budgeterats. För det andra har resultatet skapats uteslutande inom ordinarie verksamhet. Även om resultatnivån
varit avsevärt högre under de senaste åren har det grundats på stora tillfälliga intäkter. Den finansiella analysen
visar att det underliggande resultatet 2014 ligger på en relativt god nivå.
Bolagssektorn har traditionellt visat en jämn och stabil resultatnivå. Så är fallet även under 2014 även om
problemen inom Vindpark Vänern Kraft AB drar ner resultatet, i likhet med de närmast föregående åren.
Den finansiella analysen visar även att den ekonomiska ställningen fortfarande är god. Det mest rättvisande
måttet på soliditet är när även det äldre pensionsåtagandet utanför balansräkningen räknas in, och då har
soliditeten ökat till 22,8 %.
Även i förhållande till våra jämförelsekommuner står vi oss väl, det gäller framförallt när man räknar in hela
pensionsåtagandet. För hela kommunkoncernen är jämförelsen än mer positiv, där är vi näst bäst bland de nio
kommunerna.
60 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
Kommunens ekonomi på sikt
Under hösten har skatteprognoserna varit något mer pessimistiska jämfört med vårens prognoser. Trots detta
pekar prognoserna mot en årlig ökning av skatteintäkterna med mellan 4 och 5 % under den närmaste treårsperioden. Härigenom borde det finnas förutsättningar att bibehålla en god ekonomisk hushållning framöver.
Dessvärre ökar nettokostnaden snabbare än skatteintäkterna under 2015 i likhet med vad som skett de båda
senaste åren.
Vid behandlingen av budget 2015-2017 i juni accepterades en resultatnivå det första året som bara nådde
upp till hälften av resultatmålet, men att vi skulle upp till den nivån det andra året (2016). Till följd av de nya
prognoserna under hösten försämrades resultatet under den kommande budgetperioden. När det nyvalda kommunfullmäktige behandlade budgeten nu i december begränsades därför den generella uppräkningen för pris- och
löneökning för det enskilda året 2016 till 1 % (junibeslutet innehöll en årlig uppräkning med 2 %).
Beslutet ställer ökade krav på nämnderna att anpassa sin verksamhet till de snävare budgetramarna under
2016. Den procentenhet som reducerades motsvarar runt 45 mnkr och nämndernas förmåga att hantera dessa
nya förutsättningar är avgörande för kommunens fortsatta ekonomiska utveckling.
Fortfarande finns en osäkerhet om konjunkturutvecklingen såväl i Sverige som i Europa. För närvarande finns
även en osäkerhet om den statliga politiken efter riksdagens beslut i december om att fastställa alliansens
budgetförslag i stället för regeringens budgetproposition. Härigenom saknas information om utformningen av
det ökade stöd till kommunerna som fanns i både regeringens och alliansens budgetförslag. Förhoppningsvis
får vi en ökad klarhet efter regeringens ekonomiska vårproposition i april.
SOCIAL INVESTERINGSFOND
Kommunfullmäktige beslutade hösten 2012 att inrätta en social investeringsfond. Kommunstyrelsen har i
januari 2014 fastställt riktlinjer och omfattning och beslutat att i samband med 2013 års bokslut öronmärka
10 mnkr av kommunens resultat. Kommunens externredovisning påverkas inte utan avsättningen markeras
som en andel av eget kapital i balansräkningen. När fonden utnyttjas uppstår dock en extern kostnad.
Fonden ska användas för långsiktigt förebyggande socialt arbete. Insatserna ska på ett tydligt sätt bidra till
mätbara minskade kostnader. Därmed ska en återbetalning kunna ske som återställer fondens kapital. En insats
bör inte beviljas fondfinansiering för mer än tre år. Återbetalning till fonden ska vara genomförd inom en
tioårsperiod från det att verksamheten startas upp.
Redovisningsmässigt handlar insatserna inte om en investering, utan om en driftkostnad inom resultaträkningen. Det handlar inte heller om en fond i redovisningsmässigt hänseende. Behållningen markeras i stället
i en not som en del av kommunens eget kapital, och en sidoordnad uppföljning sker i förvaltningsberättelsen.
Under 2014 påbörjades ett arbete med att ta fram ett antal idéer om olika projekt och i slutet av mars
kommer två förslag till sociala investeringar att presenteras för den beredningsgrupp som finns.
(Belopp i mnkr)
Avsättning/disponering
Behållning vid årets början
Avsättning till social investeringsfond
Disponerat under året
Behållning vid årets slut
2013
2014
0
10,0
10,0
0
0
0
10,0
10,0
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201461
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
FINANSIELLA RAPPORTER
62 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
RESULTATRÄKNING
Kommun bokslut
Belopp i mnkr
Verksamhetens intäkter not 1)
Koncern bokslut
2014
2013
2014
1 545,6
1 402,2
3 035,5
2 838,1
- 5 215,7
- 5 281,4
- 6 263,9
- 6 197,8
-241,0
-263,1
-445,2
-538,6
- 3 911,1
- 4 142,3
- 3 673,6
- 3 898,3
3 536,8
3 630,2
3 536,8
3 630,2
Statsbidrag, utjämning not 6)
530,5
542,8
530,5
542,8
Finansiella intäkter not 7)
117,3
100,6
35,4
18,0
- 123,1
- 74,3
- 146,0
- 106,6
150,4
57,0
283,1
186,1
Resultat före skatt
283,1
186,1
Skattekostnader not 9)
- 37,1
- 46,5
246,0
139,6
Verksamhetens kostnader not 2-3)
Avskrivningar not 4)
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter not 5)
Finansiella kostnader not 8)
Resultat före extraordinära poster
Årets resultat not 10)
2013
150,4
57,0
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201463
FINANSIELL A R APPOR TER
KASSAFLÖDESANALYS
Kommun bokslut
Belopp i mnkr
Koncern bokslut
2013
2014
2013
2014
Resultat före extraordinära poster not 10)
150,4
57,0
283,1
186,1
Just för poster som inte ingår i kassaflödet not 11)
288,4
259,9
504,9
534,0
-29,0
-16,1
Den löpande verksamheten
Aktuell skatt
-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av
rörelsekapital
438,8
316,9
759,0
704,0
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet not 12)
141,6
-21,7
116,9
-15,3
I Kassaflöde från den löpande verksamheten
580,4
295,2
875,9
688,7
Investeringsverksamheten
Förvärv av immatriella anläggningstillgångar not 13)
-4,5
-2,0
-6,3
-17,0
-493,9
-428,9
-993,8
-1 099,4
Försäljn av matriella anläggningstillgångar not 15,16)
3,3
7,0
3,3
23,1
Förvärv finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
-14,5
Försäljning finansiella anläggningstillgångar
0,0
0,0
0,0
0,0
Förvärv av matriella anläggningstillgångar not 13)
Investeringsbidrag
II Kassaflöde från investeringsverksamheten
2,3
4,3
2,3
4,3
-492,9
-419,4
-994,5
-1 103,5
Finansieringsverksamheten
Utlåning
Förändring kortfristiga fordringar not 20)
-3,4
3,4
1,3
0
Förändring långfristiga fordringar not 19)
-199,6
-314,0
-17,5
-10,2
Upplåning
Förändring kortfristiga skulder not 25)
249,0
-2,6
-73,6
407,7
Förändring långfristiga skulder not 24)
-4,0
422,0
323,4
25,6
42,0
108,8
233,6
423,1
129,5
-15,4
115,0
8,3
64,8
194,3
140,6
255,7
194,3
178,9
255,7
264,0
III Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Förändring av likvida medel (I+II+III)
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
64 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
BALANSRÄKNING
Kommun bokslut
Belopp i mnkr
Koncern bokslut
2013
2014
2013
2014
7,4
7,7
10,1
9,9
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar not 14)
Materiella anläggningstillgångar
Mark byggn och tekn anläggn not 15)
3 938,4
4 126,4
8 060,9
8 744,4
Maskiner och inventarier not 16)
165,1
163,3
245,4
252,3
Pågående investeringar not 17)
404,2
375,6
1 005,3
881,9
325,1
325,0
26,6
27,7
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier, andelar mm not 18)
Uppskjuten skattefordran
Andra långfristiga fordringar not 19)
Summa anläggningstillgångar
7,1
7,6
3 194,4
3 508,3
474,9
485,2
8 034,6
8 506,3
9 830,3
10 409,0
Omsättningstillgångar
Förråd
17,1
20,6
97,2
86,9
328,1
390,1
572,3
659,5
21,0
26,0
Kassa och bank not 21)
194,3
178,9
255,7
264,0
Summa omsättningstillgångar
539,5
589,6
946,2
1 036,4
8 574,1
9 095,9
10 776,5
11 445,4
Kortfristiga fordringar not 20)
Kortfristiga placeringar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
150,4
57,0
246,0
139,6
Övrigt Eget kapital not 22)
3 884,3
4 034,7
4 725,1
4 971,2
Summa eget kapital
4 034,7
4 091,7
4 971,1
5 110,8
309,7
307,8
333,3
333,5
Avsättningar
Avsättningar för pensioner not 27)
Övriga avsättningar not 23)
Summa avsättningar
13,5
11,6
295,4
321,3
323,2
319,4
628,7
654,8
Skulder
Långfristiga skulder not 24)
2 339,0
2 338,4
3 032,4
3 061,3
Kortfristiga skulder not 25)
1 877,3
2 346,5
2 144,3
2 618,5
Summa skulder
4 216,2
4 684,8
5 176,7
5 679,8
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
8 574,1
9 095,9
10 776,5
11 445,4
578,8
595,6
578,8
595,6
2 115,6
2 013,4
2 116,7
2 014,5
Ställda panter och borgensförbindelser
Borgensförbindelser not 26)
Pensionsförpliktelser not 27)
Kraftproduktionsanläggningar not 28)
Solidarisk borgen not 29)
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201465
FINANSIELL A R APPOR TER
NOTHÄNVISNINGAR
RESULTATRÄKNING (BELOPP I MNKR)
Not 1) Verksamhetens intäkter
Kommunen
2013
Koncernen
2014
2013
2014
Försäljning mm
431,5
415,1
559,7
473,7
Taxor, avgifter
356,2
380,4
492,1
493,6
Elverksamhet, fjärrvärme
119,7
123,4
792,8
802,8
Hyror och arrenden
172,2
166,2
702,4
726,6
Driftbidrag
Summa
Varav jämförelsestörande post återbetalning premie AFA Försäkring
466,0
317,1
488,5
341,4
1 545,6
1 402,2
3 035,5
2 838,1
71,9
_
_
_
2013
2014
2013
2014
3 117,4
3 066,2
3 431,7
3 384,4
Not 2) Verksamhetens kostnad
Kommunen
Personalkostnader
Inköp av el o vatten mm för distribution
Koncernen
117,1
120,0
538,1
475,8
1 446,8
1 507,7
1 694,3
1 687,4
Lokalkostnader, fastighetsförvaltning
287,8
366,4
353,2
429,1
Bidrag och transfereringar
246,6
221,1
246,6
221,1
5 215,7
5 281,4
6 263,9
6 197,8
Material och tjänster
Summa
Not 3) Pensionsförpliktelse enl. blandad modell
Kommunen
2013
2014
årets nyintjänade pensionsförmåner
134,4
135,5
utbetalning av pensioner
118,3
125,7
I verksamhetens kostnader ingår:
I finansiella kostn ingår ränta för pension pensioner
Summa
7,7
4,1
260,4
265,3
Not 4) Avskrivningar
Kommunen
Immateriella tillgångar
Byggnad, mark o tekn.anläggningar
Inventarier
Balanslåneposter
Summa
66 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
Koncernen
2013
2014
2013
2014
3,2
3,6
3,5
4,6
196,3
214,2
367,2
468,6
41,5
45,3
62,5
65,4
–
–
12,0
0
241,0
263,1
445,2
538,6
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 5) Skatteintäkter
Kommunen
Preliminära skatteintäkter
Slutavräkning föregående år
Prognos slutavräkning innevarande år
Summa
Koncernen
2013
2014
2013
2014
3 555,9
3 639,1
3 555,9
3 639,1
2,1
- 9,5
2,1
- 9,5
- 21,2
0,6
- 21,2
0,6
3 536,8
3 630,2
3 536,8
3 630,2
Utdebiteringen i Karlstads kommun är 21:75 per skattekrona.
Not 6) Generella statsbidrag och utjämning
Kommunen
Inkomstutjämningsbidrag
Strukturbidrag
Införandebidrag
Regleringsbidrag
Kostnadsutjämningsavgift
Utjämningsavgift LSS
Koncernen
2013
2014
2013
2014
619,3
632,8
619,3
632,8
–
9,1
–
9,1
–
4,3
–
4,3
39,6
20,3
39,6
20,3
-225,0
-218,9
-225,0
-218,9
-36,9
-40,1
-36,9
-40,1
Kommunal fastighetsavgift
133,5
135,3
133,5
135,3
Summa
530,5
542,8
530,5
542,8
2013
2014
2013
2014
Räntor på koncernkonto koncernbolag
71,0
71,8
4,2
0,5
Räntor på koncernkonto övrigt
13,2
2,3
11,6
2,3
3,1
2,9
–
–
Utlämnade lån, övriga
2,1
1,3
2,1
1,7
Derivat
8,1
–
8,1
1,3
Not 7) Finansiella intäkter
Kommunen
Utlämnade lån koncernbolag
Koncernen
Återförd nedskrivning Brf
2,7
–
2,7
–
Övriga finansiella intäkter
17,1
22,3
6,7
12,2
117,3
100,6
35,4
18,0
Summa
Utdebiteringen i Karlstads kommun är 21:75 per skattekrona.
Not 8) Finansiella kostnader
Kommunen
Räntor på koncernkonto koncernbolag
Räntor på koncernkonto övrigt
Räntor på långfristiga lån
Kommuncertifikat
2013
2014
2013
2014
1,0
0,7
1,0
0,5
9,8
0,1
7,8
–
59,6
58,5
80,4
76,7
4,5
4,5
4,5
4,5
13,8
5,1
13,8
5,1
Ränta finansiell leasing
0,3
0,1
0,3
0,1
Räntor på pensionsskuld
7,7
4,1
8,7
4,3
Derivat
Koncernen
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201467
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 8) Finansiella kostnader forts.
Kommunen
2013
Ränta förändring RIPS
Koncernen
2014
2013
2014
27,5
–
29,0
–
Ränta deponi
0,8
0,7
0,7
0,7
Ränta under byggnadstid
-3,1
-1,0
-3,1
-1,0
Nedskrivning aktier
0,3
–
0,3
13,3
Övriga finansiella kostnader
Summa
Varav jämförelsestörande post sänkning RIPS
0,9
1,5
2,6
2,4
123,1
74,3
146,0
106,6
19,6
–
20,9
–
Vi följer från 2014 RKR 21. Redovisning av derivat och säkerhetsredovisning.
Not 9) Skatter
Kommunen
Koncernen
2013
2014
2013
2014
Aktuell skatt
–
–
- 29,0
- 16,1
Uppskjuten skatt
–
–
-,0,8
- 7,1
Uppskjuten skatt obeskattade reserver
Summa (-)kostn (+)intäkt
–
–
-7,3
-2 3,3
0,0
0,0
- 37,1
- 46,5
2013
2014
2013
2014
150,4
57,0
–
–
Not 10) Årets resultat
Kommunen
Skattefinansierad verksamhet
Avgiftsfinansierad verksamhet (VA)
Summa
Koncernen
0
0
–
–
150,4
57,0
246,0
139,6
150,4
57,0
–
–
- 2,0
- 2,2
–
–
148,4
54,8
–
–
Avstämning av balanskravet
Årets resultat
avgår realisationsvinster
Justerat resultat
68 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
KASSAFLÖDESANALYS (BELOPP I MNKR)
Not 11) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Kommunen
Avskrivningar
Ökning av pensionsskuld
Övriga justeringar
Summa
Koncernen
2013
2014
2013
2014
241,0
263,1
445,2
538,6
42,6
- 1,9
45,6
0,2
4,8
- 1,3
14,1
- 4,8
288,4
259,9
504,9
534,0
2013
2014
2013
2014
-16,5
- 3,5
- 37,8
10,2
216,6
-65,3
247,9
- 87,1
–
–
3,8
- 4,9
Not 12) Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet
Kommunen
Ökn/.(-)Minskn(+) av varulager
Ökn/(-)Minskn(+) av rörelsefordringar
Ökn/(-)Minskn(+) av kortfrist.placeringar
Ökn/(+)Minskn(-) av rörelseskulder
Summa
Koncernen
-58,5
47,2
-97,0
66,5
141,6
- 21,7
116,9
- 15,3
Not 13) Bruttoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar
Kommunen
2013
2014
2013
2014
- 4,5
- 1,9
- 4,5
- 1,9
- 481,2
- 416,0
- 481,2
- 416,0
- 12,7
- 12,9
- 12,7
- 12,9
Karlstads El- och Stadsnät AB
–
–
- 59,6
- 74,3
Karlstads Energi AB
–
–
- 362,3
- 385,0
Karlstads Bostads AB
–
–
- 58,9
- 185,5
Vindpark Vänern Kraft AB
–
–
- 2,7
- 0,6
Stiftelsen Karlstadshus
–
–
- 4,5
- 11,0
Kommunen Immateriella anl. tillgångar
Kommunen Materiella anl. tillgångar
Kommunen invest. inom exploatering nvestering exploateringsverksamhet
Övriga kommunala bolag
Summa
Koncernen
–
–
- 13,7
- 43,7
- 498,4
- 430,8
- 1 000,1
- 1 130,9
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201469
FINANSIELL A R APPOR TER
BALANSRÄKNING (BELOPP I MNKR)
Not 14) Immateriella tillgångar
Kommunen
Anskaffningsvärde
Investerat under året
Koncernen
2013
2014
2013
2014
15,4
19,9
17,0
23,3
4,5
1,9
6,3
2,5
Ackumulerad avskrivning
- 9,3
- 12,5
- 9,7
- 13,2
Avskrivet under året
- 3,2
- 3,6
- 3,5
- 4,8
Omklassificering
Bokfört värde
–
2,0
–
2,1
7,4
7,7
10,1
9,9
2013
2014
2013
2014
6 249,7
6 296,7
13 144,0
13 306,1
348,0
58,7
454,9
252,5
- 0,9
- 4,8
- 38,3
- 11,1
- 2 163,7
- 2 358,2
- 4 903,4
- 5 245,2
- 196,2
-214,2
-367,2
- 468,6
1,7
3,4
25,4
13,3
- 296,9
350,0
- 251,2
902,6
- 3,3
- 5,2
- 3,3
- 5,2
3 938,4
4 126,4
8 060,9
8 744,4
Not 15) Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Kommunen
Anskaffningsvärde
Investerat under året brutto
Utrangeringar
Ackumulerad avskrivning
Avskrivet under året
Avskrivning utrangeringar
Omklassificering
Försäljning
Bokfört värde
Koncernen
Finansiell leasing ingår med 10,2 mnkr.
Not 16) Maskiner och inventarier
Kommunen
Anskaffningsvärde
Investerat under året
Utrangeringar
Ackumulerad avskrivning
Avskrivet under året
Avskrivning avyttrat, utrangerat
Försäljning
Omklassificering
Bokfört värde
70 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
Koncernen
2013
2014
2013
2014
630,6
669,1
896,3
920,3
32,6
42,7
43,9
71,6
- 0,1
- 5,2
- 17,8
- 9,4
- 462,5
- 504,0
- 637,3
- 675,3
- 41,5
- 45,4
- 62,5
- 65,4
0,1
6,3
16,9
10,4
0
- 1,8
0
- 1,8
5,9
1,7
5,9
1,9
165,1
163,3
245,4
252,3
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 17) Pågående investering
Kommunen
Koncernen
2013
2014
2013
2014
0
404,3
269,6
1 005,3
Investerat under året
113,3
327,5
503,0
789,9
Omklassificering
290,9
- 356,2
232,7
- 913,3
Bokfört värde
404,2
375,6
1 005,3
881,9
2013
2014
2013
2014
315,9
315,8
19,9
19,9
1,3
1,3
1,5
1,5
Anskaffningsvärde
Not 18) Aktier och andelar
Kommunen
Aktier
Bostadsrätter
Koncernen
Grundfondskapital
3,4
3,4
–
–
Andelar
4,5
4,5
5,2
6,3
325,1
325,0
26,6
27,7
Bokfört värde
De största enskilda aktieposterna i kommunen är Värmlandskraft OKG-delägarna 19,0 mnkr samt Karlstads Stadshus AB 291,4 mnkr
Not 19) Långfristiga fordringar
Kommunen
Karlstads Bostads AB
Karlstads Energi AB
Karlstads El- och Stadsnät AB
Vindpark Vänern Kraft AB
Tåsans Kraft AB
Övriga kommunala bolag
Värmlandskraft OKG-delägarna
Bostadsrättsföreningar
Övriga långfristiga fordringar
Summa
Koncernen
2013
2014
2013
2014
1 782,2
1 833,8
–
–
751,2
1 057,5
–
–
45,8
35,8
–
–
163,7
99,2
65,4
29,7
42,0
42,0
16,9
16,9
2,0
4,0
1,2
2,3
366,9
395,8
366,9
395,8
18,7
18,3
18,7
18,3
21,9
21,9
5,8
22,2
3 194,4
3 508,3
474,9
485,2
Not 20) Kortfristiga fordringar
Kommunen
Kundfordringar
2013
2014
2013
2014
137,2
147,2
223,0
256,1
Upplupna skatteintäkter
63,2
43,6
63,2
43,6
Statsbidragsfordringar
12,0
15,7
12,0
15,7
Övriga interimsfordringar
66,8
112,3
189,6
247,6
Moms
30,4
57,8
31,6
59,0
3,5
–
–
–
Kommunala bolag
Övriga kortfristiga fordringar
Summa
Koncernen
15,0
13,5
52,9
37,5
328,1
390,1
572,3
659,5
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201471
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 21) Kassa och bank
Kommunen
Koncernkonto bank
Handkassor
Övriga banker
Summa
Koncernen
2013
2014
2013
2014
193,7
178,0
193,7
178,0
0,4
0,3
0,5
0,3
0,2
0,6
61,5
85,7
194,3
178,9
255,7
264,0
2013
2014
2013
2014
3 884,3
4 034,7
4 725,4
4 971,1
-0,3
0,1
150,4
57,0
246,0
139,6
4 034,7
4 091,7
4 971,1
5 110,8
10,0
10,0
–
–
Not 22) Eget kapital
Kommunen
Ingående eget kapital 1.1
Koncernen
Direktbokning mot EK
Årets resultat
Eget kapital 31/12
Varav:
Social investeringsfond
Kommunrevisionen
0,3
0,3
–
–
18,1
21,0
–
–
Arbetsmarkn- och socialnämnden
35,2
24,9
–
–
Barn- och ungdomsnämnden
32,3
45,4
–
–
Kommunstyrelsen
Gemensam drift- och servicenämnd
Karlstads-Hammarö gymnasienämnd
Karlstads-Hammarö överförmynd nämnd
0,2
0,1
–
–
- 20,9
- 7,6
–
–
1,3
2,9
–
–
Krisledningsnämnden
0,2
0,3
–
–
Kultur- och fritidsnämnden
8,4
11,3
–
–
10,1
11,0
–
–
0,6
1,6
–
–
Stadsbyggnadsnämnden
31,7
38,9
–
–
Teknik- och fastighetsnämnden
22,3
26,5
–
–
0,5
1,6
–
–
–
Miljönämnden
Omvärldsnämnden
Valnämnden
50,6
59,3
–
Övrigt eget kapital
Vård- och omsorgsnämnden
3 833,8
3 844,2
–
–
Summa eget kapital
4 034,7
4 091,7
4 971,1
5 110,8
Not 23) Övriga avsättningar
Kommunen
Koncernen
2013
2014
2013
2014
Uppskjuten skatt obeskattade reserver
–
–
233,4
256,7
Uppskjuten skatt temporära skillnader
–
–
32,1
39,6
Återställande av deponi
13,5
11,6
29,9
25,0
Summa
13,5
11,6
295,4
321,3
Summa
12,0
16,0
319,4
287,5
72 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 24) Långfristiga skulder
Kommunen
Skuld till kreditinstitut
VA investeringsfond
Leasingskuld
Kommunala bolag
Koncernen
2013
2014
2013
2014
2 200,0
2 200,0
2 926,2
2 932,7
13,6
21,7
13,6
21,7
3,6
2,1
3,6
2,1
48,3
37,1
–
–
Anslutningsavgifter
46,0
48,0
46,0
48,0
Investeringsbidrag
27,5
29,5
27,5
29,5
Övriga långfristiga skulder
Summa
–-
–-
15,5
27,3
2 339,0
2 338,4
3 032,4
3 061,3
Anslutningsavgifter och investeringsbidrag har flyttats från kortfristiga till långfristiga skulder. Jämförelseåret 2013 har omräknats på
motsvarande sätt.
Not 25) Kortfristiga skulder
Kommunen
2013
Koncernen
2014
2013
2014
Leverantörsskulder
155,5
174,7
251,3
291,8
Semesterlöneskuld
180,7
178,1
184,6
182,1
23,3
Upplupna räntor
32,0
22,7
32,7
Upplupna löner o sociala avgifter
80,1
80,6
80,4
83,8
Övr. upplupna kostn. o förutbet.intäkter
86,9
82,5
200,9
206,8
Upplupen pensionskostnad avg.bestämd
134,3
133,9
134,3
133,9
43,9
43,9
66,9
47,6
Personal- och löneskatt
Moms
Koncernkonto kommunala företag
Kommuncertifikat
–
0,1
0,7
1,1
40,7
62,8
15,3
20,9
300,0
–
300,0
–
Skuld till kreditinstitut
–
–
9,2
8,5
Amortering inom ett år
800,0
1 500,0
800,0
1 500,0
Övriga kortfristiga skulder
Summa
23,2
67,2
68,0
119,2
1 877,3
2 346,5
2 144,3
2 618,5
Anslutningsavgifter och investeringsbidrag har flyttats från kortfristiga till långfristiga skulder. Jämförelseåret 2013 har omräknats på’
motsvarande sätt.
Not 26) Borgensförbindelser
Kommunen
Karlstads Stadshus AB
Karlstads Energi AB
Övriga kommunala bolag
Värmlandskraft-OKG delägarna
Bostadsrättsföreningar
Småhus
Övriga borgensförbindelser
Summa
Koncernen
2013
2014
2013
2014
335,0
350,0
335,0
350,0
53,4
56,1
53,4
56,1
0,9
0,9
0,9
0,9
104,9
104,9
104,9
104,9
80,6
79,9
80,6
79,9
0,4
0,4
0,4
0,4
3,6
3,4
3,6
3,4
578,8
595,6
578,8
595,6
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201473
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 27) Pensionsförpliktelser
Kommunen
Koncernen
2013
2014
2013
2014
33,4
32,3
–
–
Förmånsbestämd pension exkl ÖK-SAP ÖK
276,3
235,8
–
–
Summa
309,7
307,8
333,3
333,5
267,1
309,7
–
–
13,8
0,2
–
–
Ränta och basbeloppsuppräkning
7,7
4,1
–
–
Pension till efterlevande
2,9
2,7
–
–
–
Särskild avtals/ ålderspension ÖK-SAP
Antal visstidsförordnanden: 10 st
IB intjänad pension
Nyintjänad pension under året
Årets utbetalning
-17,6
-18,7
–
Sänkning diskonteringränta
27,5
0
–
–
Ändring av försäkringstekniska grunder
10,0
9,8
–
–
-1,7
0
–
–
309,7
307,8
–
–
Övrigt
Summa
Ansvarsförbindelse
2 115,6
2 013,4
2 116,7
2 014,5
IB ansvarsförbindelse
1 991,9
2 115,6
–
–
Nyintjänad pension under året
3,5
-10,8
–
–
61,9
21,0
–
–
Årets utbetalning
-100,0
-103,7
–
–
Sänkning diskonteringränta
156,1
0
–
–
0
-10,8
–
–
Ränta och basbeloppsuppräkning
Bromsen
2,2
2,1
–
–
Summa
Övrigt
2 115,6
2 013,4
–
–
Summa pensionsförpliktelser
2 425,3
2 321,2
2 450,0
2 348,0
99%
99%
–
–
Aktualiseringsgrad
Not 28) Kraftproduktionsanläggningar
Utbyggnaden av kraftproduktionsanläggningar sker ofta inom gemensamägda bolag. Varje ägare ges därvid
genom konsortieavtal rätt till elkraft i proportion till ägarandel. Samtidigt ikläder sig ägaren även en skyldighet att, oavsett kraftproduktion svara för samtliga kostnader i bolaget efter samma fördelning. Kommunens
indirekta ägarandel i OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB, är 2,13 %. Kommunens direkta ägarandel
i Tåsans Kraftaktiebolag är 60%.
Not 29) Solidarisk borgen
Karlstads kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var
medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar
fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd
borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som
respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 299
065 mnkr och totala tillgångar till 290 730 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till
5 135 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 986 mnkr.
74 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 30) Upplysningar: Finansiella tillgångar och skulder
Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är fullständigt samordnade genom en internbankslösning. Finansieringen av dessa bolag hanteras helt via ett koncernkonto. Internbanken som organisatoriskt
tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enheters räkning.
Koncernen
Kommunen
Upplåningsränta (genomsnitt)
1,74 %
1,73 %
Räntebindningstid (genomsnitt)
1,62 år
1,55 år
Upplåningens förfallostruktur
0-1 år
1-2 år
2-3 år
3-4 år
4-5 år
Kommunen
40 %
40 %
20 %
0%
0%
Koncernen
41 %
41 %
18 %
0%
0%
Upplysningarna avseende koncernen avser i denna not kommunen + koncernen Karlstads Stadshus AB.
Not 31) Upplysningar: Säkringsredovisning enligt RKR 21
Den säkrade posten utgörs av framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till
1.befintlig skuld
2.mycket sannolika framtida betalningar av rörlig ränta som uppstår vid refinansiering av befintlig skuld.
Säkringsinstrumenten utgörs av ränteswappar om sammanlagt 200 mnkr där kommunen betalar fast ränta och
erhåller rörlig ränta. Instrumentens verkliga värde uppgick till -12,1 mnkr exklusive upplupna räntor. Säkringarna
har påverkat kommunens och kommunkoncernens resultat med -5,1 mnkr. Upplåningsräntan exklusive räntesäkringar är för kommunen och kommunkoncernen 1,62 %. Räntebindningstiden exklusive räntesäkringar är
för kommunen 1,47 år och för kommunkoncernen 1,42 år.
Not 32) Upplysningar: Operationella och finansiella leasingavtal i kommunen
Operationell leasing
2013
2014
12,2
12,4
4, 3
8,9
0
0
Summa
16,5
21,3
Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år
2013
2014
Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande:
Inom 1 år
Senare än 1 år men inom 5 år
Senare än 5 år
Totala minimileaseavgifter
3,7
2,1
Framtida finansiella kostnader
-0,1
-0,0
Senare än 1 år men inom 5 år
4, 3
8,9
Nuvärdet av minimileaseavgifterna
3,6
2,1
Inom 1 år
1,7
2,1
Senare än 1 år men inom 5 år
1,9
Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande:
Senare än 5 år
Summa
0
3,6
2,1
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201475
FINANSIELL A R APPOR TER
Not 33) Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen. Posterna har eliminerats i koncernredovisningen.
Beloppen avser ägd andel.
(tkr)
Karlstads Stadshus AB
Karlstads Bostads AB
Karlstads El- och Stadsnät AB
Karlstads Energi AB
Karlstads Parkerings AB
Mariebergsskogen AB
Karlstad Airport AB
Summa
(tkr)
Karlstads kommun
Karlstads Bostads AB
Karlstads El- och Stadsnät AB
Karlstads Energi AB
Övriga bolag, förbund mm
Internt inom Stadshuskoncernen
Lämnade
koncernbidrag
Erhållna
koncernbidrag
–
11 162
440
–
34 700
–
–
–
6 140
–
–
19 023
–
11 095
41 280
41 280
Interna köp
Intern
försäljning
Fordran exkl.
lån
Skuld
exkl. lån
178 237
196 530
52 239
32 851
30 248
40 650
141
7 121
4 676
17 551
1 706
4 219
136 421
75 882
31 174
34 649
44 783
63 752
4 597
11 017
82 139
82 139
106 981
106 981
Summa
476 504
476 504
196 838
196 838
Summa
41 280
–
–
41 280
Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är samordnade genom en internbankslösning.
Internbanken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella
risker för dessa enheters räkning.
(tkr)
Karlstads kommun
Karlstads Bostads AB
Karlstads El- och Stadsnät AB
Finansiella
kostnader
Finansiella
intäkter
Lånefordran
565
73 031
3 023 356
79 053
44 696
–
–
1 833 782
Låneskuld
930
–
–
35 756
22 080
–
–
1 057 518
Karlstads Stadshus AB
1 708
62
11 447
–
Vindpark Vänern AB
2 869
–
–
69 420
Karlstads Energi AB
Övriga bolag, förbund mm.
Summa
76 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
716
471
67 606
26 880
73 564
73 564
3 102 409
3 102 409
FINANSIELL A R APPOR TER
REDOVISNINGSPRINCIPER
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Kommunen följer god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Avvikelser och förtydliganden kommenteras i följande avsnitt.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster tas upp som not till berörda resultatposter i resultaträkningen. För att en post ska
betraktas som jämförelsestörande ska den uppgå till väsentligt belopp och vara av ett sådant slag att den inte
förväntas inträffa ofta eller regelbundet.
Skatteintäkter
Karlstads kommun följer rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter, som innebär att beräkningen
av årets skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) decemberprognos. Enligt rekommendationen ska kommunalskatten periodiseras och redovisas det inkomstår då den beskattningsbara inkomsten
intjänats.
Övriga intäkter
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland skulder och
periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Lånekostnader
Lånekostnader redovisas enligt rekommen-dation nr 15, den alternativa metoden, vilken innebär att lånekostnader
som kan hänföras till anskaffningen räknas in i tillgångsvärdet. Ränta under byggnadstid påförs investeringsprojekt som överstiger 20 mnkr, likaså projekt i intervallet 10-20 mnkr om projektet sträcker sig över en längre
tid än 12 månader. I beräkningen har kommunens genomsnittliga kostnad för kort upplåning, 1,1 %, använts.
Säkringsredovisning
Karlstads kommun följer rekommendation nr 21 vad gäller säkringsredovisning.
Personalkostnader
Övertidsskuld och förändring av semesterlön redovisas som en kostnad i verksamheten. Intjänad ferielön och
uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade
under december månad tas upp som kortfristig skuld.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201477
FINANSIELL A R APPOR TER
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till bokfört värde (anskaffningsvärde reducerat med planenlig
avskrivning).
Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett basbelopp exklusive
moms och som har en livslängd på minst tre år.
Immateriella tillgångar består av kostnader för IT-system, utvecklingskostnader och licenser, där investeringen
per system uppgår till mer än 500 tkr.
Avskrivning av materiella anläggnings-tillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs dock inga
avskrivningar. Avskrivningstiderna anpassas till anläggningens nyttjandeperiod. Kommunen har, med utgångspunkt från SKL:s förslag på maximitider, fastställt intervall för avskrivningstider;
• Markanläggningar 33-50 år
• Byggnader 20-50 år
• Förråd, baracker 10-33 år
• Maskiner och inventarier 5-33 år
• Immateriella 5 år
Kommunen följer inte rekommendation 11.4, Materiella anläggningstillgångar, vad gäller komponentredovisning. Flera arbetsgrupper har under 2014 jobbat med indelning av komponenter inom områdena fastigheter,
gata och VA. Införande av komponentmetod kommer att införas för nya investeringar from räkenskapsåret 2015.
I samband med detta har underhållsplanerna gåtts igenom och en skiftning av budget från underhåll till investering har skett med totalt 34,6 mnkr. Under 2015 kommer arbetet att påbörjas med att dela upp befintliga
investeringar i komponenter.
Kommunens finansiella leasingavtal har redovisats som anläggningstillgång samt som skuld. Den tillämpade
avskrivningstiden för dessa tillgångar överensstämmer med avtalslängden.
Exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar.
Finansiella tillgångar och skulder redovisas generellt som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig
post sker vid amortering eller där ingen överenskommelse om refinansiering skett.
Avsättningar
Avsättning finns upptagen för avfallsdeponi Djupdalen. Deponin drevs fram till och med mars 2004 av Karlstads kommun, därefter togs verksamheten över av Karlstads Energi AB. Kommunens andel av avsättningen är
45 %. En ny beräkning av avsättningsbehovet har gjorts under 2014. Den nya beräkningen visar att en mindre
avsättning egentligen behövdes per 2013-12-31. Den minskade avsättningen beror framförallt på att deponins
livslängd ökat. Ingen sluttäckning har gjorts under 2014.
78 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
Pensionsskuld
Pensionsskulden är beräknad enligt RIPS 07, den rekommenderade modellen från SKL.
Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare.
Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen, vilket innebär att all pension som
intjänats före år 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse. Utbetalningar avseende
pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen.
Pensionsförmåner intjänade from 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Den del av pensionen
som kan hänföras till det individuella valet har klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen. Pension
på löneandelar över 7,5 basbelopp redovisas under avsättningar i balansräkningen.
I beloppet för ansvarsförbindelsen ingår även hela det beräknade åtagandet för visstidspension för politiker
enligt rekommendation nr 2.1. I enlighet med rekommendation nr 17 periodiserar kommunen den särskilda
löneskatten för samtliga pensionsförpliktelser.
Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen är upp-rättad enligt RKR 8.2. Redovisningen om-fattar kommunen,
kommunalförbunden samt de bolag och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt äger mer än 20 % av
aktiernas/andelarnas röstvärde.
Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och med proportionell konsolidering.
Med förvärvs-metoden menas att anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens
egna kapital. Det innebär att endast intjänat kapital efter förvärvet räknas in i kommunkoncernens egna kapital.
Proportionell konsolidering innebär att delägda bolag tas in i den sammanställda redovisningen i proportion till
ägd andel.
I koncernen räknas uppskjuten skatt på obeskattade reserver. Förändringen av obeskattade reserver fördelas
på uppskjuten skatt och årets resultat utifrån gällande skattesats. I koncernbalansräkningen har eget-kapitaldelen av obeskattade reserver omräknats till 78,0%.
Interna mellanhavanden samt interna vinster av väsentlig betydelse har eliminerats.
Kommunen och bolagen redovisar lånekostnader vid investering olika, kommunen använder alternativmetoden
och bolagen huvudmetoden. Ingen justering har gjorts för skillnaden.
Från och med räkenskapsåret 2014 har samtliga företag i Stadshuskoncernen samt vissa av de övriga företagen i koncernen gått över till att upprätta årsredovisningen enligt årsredovisningslagen och bokföringsnämndens
allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Övergången har gjorts i enlighet
med K3:s kapitel 35 innebärande att vissa av jämförelsetalen inklusive noter för 2013 har räknats om. Tillämpade
principer är i övrigt oförändrade jämfört med föregående år. Justeringarna på 2013 beroende på effekterna av
övergången till K3 i koncernen innebär en förbättring av resultatet med 4,2 mnkr, denna förändring beror till
stor del på att vissa kostnader som tidigare betraktades som underhåll med de nya K3 reglerna skall anses som
investeringar (+12,8 mnkr), samtidigt har företagen gått över till att redovisa anläggningstillgångarna enligt
reglerna för komponentredovisning vilket gav ett högre avskrivningsbelopp (-6,4 mnkr), samt justering av
skattekostnaden (-2,2 mnkr).
Balansräkningens effekt av övergången till K3 är, anläggningstillgångarnas värde ökade med 6.0 mnkr. Det
egna kapitalets värde ökade med förändringen av årets vinst +4,2 mnkr. Övriga skulder ökade med 1,8 mnkr
beroende på ökning av skatteskulderna.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201479
FINANSIELL A R APPOR TER
KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET
KOMMUNENS FÖRVALTNING
KOMMUNENS KONCERNFÖRETAG
Kommunfullmäktige
Koncernen Karlstads Stadshus AB
•
•
•
•
•
•
•
•
Kommunrevision
Kommunstyrelsen
Arbetsmarknads- och socialnämnden
Barn- och ungdomsnämnden
(100%)
Karlstads Stadshus AB, moderbolag
Karlstads Bostads AB
Karlstads Energi AB
Karlstads El- och stadsnät AB
Karlstads Parkerings AB
Mariebergsskogen AB
Karlstad Airport AB
Vindpark Vänern Kraft AB
(70%)
Gemensam drifts- och servicenämnd
Karlstads-Hammarö Gymnasienämnd
Övriga bolag och stiftelser
Karlstads-Hammarö Överförmyndarnämnd
Krisledningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Miljönämnden
Omvärldsnämnden
• Tåsans Kraft AB
(60%)
•
•
•
•
Visit Karlstad AB
(49%)
Vänerhamn AB
(31%)
Stiftelsen Karlstadshus
(60%)
Stiftelsen Karlstads
Studentbostäder(100%)
• Karlstad-Grums vattenverksförbund (42%)
• Karlstadsregionens räddningstjänstförbund(62,3%)
Stadsbyggnadsnämnden
Teknik- och fastighetsnämnden
Valnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG
Andra samägda företag
Kommunala entreprenader*
Verksamhet
Antal utövare
Andel
Hemtjänst ÄO
4
35%
Gruppboende ÄO
1
13%
Särskilt boende LSS
1
9%
Personlig assistans
1
90%
Fristående förskolor
20
10%
Pedagogisk omsorg
3
58%
Öppna förskolor
2
–
Fritidshem
45%
Kollektivtrafik
1100%
Färdtjänst
1100%
Uppgift om friskolor
Grundskolor
49%
Gymnasieskolor
8
19 %
Företag där kommunens röstandelar
understiger 20%
• OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB
(2,13%) indirekt ägande genom Värmlandskraft-OKG-delägarna där kommunens
ägarandel är 26,67 %
• Kommuninvest Ek För
(1,30%)
Intresseföretag
• Värmlands Näringslivsutveckling AB (49%)
* Ett avtal mellan kommun och företag att detta ska bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. Kommunen har ett huvudansvar att tjänsten erbjuds
Kommunmedborgarna. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader.
80 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
DRIFTREDOVISNING
Belopp i tkr.
Nämnd/styrelse
Intäkt
2014
Kostnad
2014
Nettokostn.
Kommunbidrag
Årets
resultat
Utgående
Eget kap
-4
2 699
2 703
2 646
- 57
0
0
3 055
3 055
3 116
61
329
Kommunstyrelsen
198 284
412 163
213 879
219 295
5 416
20 982
Arbetsmarknads- och socialnämnd
143 572
573 909
430 337
403 798
- 26 539
24 947
4 039
108 637
104 598
98 850
- 5 748
0
224 725
1 564 886
1 340 161
1 356 006
15 845
45 375
4 511
4 555
44
0
-44
113
285 437
614 829
329 392
343 010
13 618
- 7 645
1 044
11 923
10 879
13 731
2 852
2 894
Skattefinansierad verksamhet
Kommunfullmäktige
Komunrevision
ASN försörjningsstöd
Barn- och ungdomsnämnd
Gemensam drift- och servicenämnd
Karlstads-Hammarö gymnasienämnd
Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd
Karlstadsregionens krisledningsnämnd
1 895
1 845
-50
0
50
272
Kultur- och Fritidsnämnden
47 919
282 446
234 527
234 298
- 229
11 316
Miljönämnden
19 081
32 845
13 764
14 604
840
10 959
Omvärldsnämnden
22
2 323
2 301
3 350
1 049
1 640
117 622
319 391
201 769
214 809
13 040
38 901
1 141 982
1 372 599
230 617
231 245
628
26 513
2 806
6 141
3 335
4 416
1 081
1 623
724 001
1 814 179
1 090 178
1 091 237
1 059
59 327
2 566
652
- 1 914
–
1 914
–
2 919 502
7 129 077
4 209 575
4 234 411
24 836
237 546
Elproduktionen
123 428
119 921
- 3 507
–
3 507
–
VA-verksamhet
184 763
184 763
0
–
0
–
–
Stadsbyggnadsnämnden
Teknik och fastigetsnämnd exkl avg fin
Valnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Övr kommungemensamt
Summa skattefinansierad
TFN Fastighetsförsäljning
4 422
25
- 4 397
–
4 397
TFN Exploateringsavslut
8 811
5 866
- 2 945
- 29 000
- 26 055
–
Summa driftredovisning
3 240 926
7 439 652
4 198 726
4 205 411
6 685
237 546
* Arbetsmarknads- och socialnämnd exkl. försörjningsstöd
Driftredovisningen visar redovisade kostnader och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidrag motsvarar
årets budget. Budgetavvikelser (årets resultat) kommenteras på följande sidor.
Kolumnen ”Utgående eget kapital” visar den ackumulerade budgetavvikelse som nämnderna kan disponera
under kommande år och motsvarar årets resultat tillsammans med överförda över- och underskott från föregående år.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201481
FINANSIELL A R APPOR TER
DRIFTREDOVISNING MED KOMMENTAR
Kommunstyrelsen
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
213,9
219,3
5,4
•För kommunledningskontorets ordinarie verksamhet redovisas överskott på 6,3 mnkr. Pensionsavgångar och
vakanser leder till överskott på flera enheter. Även tidsförskjutning av aktiviteter på bl a kontaktcenter har
påverkat överskottet.
•Den koncerngemensamma IT-enheten redovisar ett underskott på -2,3 mnkr, vilket främst avser kostnader
för datorinköp o avancerade telefonitjänster, där intäkterna fördelas under hela avtalstiden.
Arbetsmarknads- och socialnämnden
Verksamheten exkl försörjningsstöd
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
430,3
403,8
- 26,5
• Största underskottet avser externa placeringar inom familjevård, missbruksvård och socialpsykiatri där
kostnaderna ökat kraftigt jämfört med föregående år.
• Underskottet för externa placeringar vägs upp av ekonomisk återhållsamhet samt vakanser inom verksamheten.
• Jobbpaket 2013 redovisar underskott på -8,3 mnkr, vilket till del finansieras av återstående belopp från
föregående år (5,7 mnkr).
Försörjningsstöd
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
104,6
98,9
-5,7
•Kostnaden för försörjningsstöd uppgår till närmare 105 mnkr år 2014, vilket motsvarar oförändrad nivå
jämfört med 2013. Kommunens befolkning ökat och för första gången på flera år sjunker nu utbetalt
försörjningsstöd per invånare.
Barn- och ungdomsnämnden
(mnkr)
•
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
1 340,2
1 356,0
15,8
•Sparåtgärder har genomförts till följd av löneökningar samt ökade hyreskostnader. Härvid har mindre
överskott uppkommit inom många skolområden.
• Underskott redovisas för extraordinära kostnader samt för särskolan till följd av minskat antal elever.
Karlstads-Hammarö gymnasienämnd
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
329,4
343,0
13,6
•Flytten från Hammarögymnasiet har genererat minskade lokalkostnader på 6 mnkr tillsammans med
avyttring av inventarier som genererat ökade intäkter på 1,5 mnkr.
•De åtgärder som genomförts för att nå balans har börjat ge effekt. Tre av fyra skolor redovisar positiva resultat.
•Vuxenutbildning redovisar överskott till följd av interkommunala ersättningar, effektiva köp av kurser samt
till följd av statsbidrag.
82 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
10,9
13,7
2,8
•Ärendeutvecklingen har inte varit på den nivå som finns i budget. Detta tillsammans med en fortsatt restriktiv bedömning av regelverket samt ökade intäkter har genererat nämndens överskott.
Kultur- och fritidsnämnden
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
234,5
234,3
- 0,2
•Nästan alla verksamheter redovisar positiva avvikelser förutom Sundsbadet som visar underskott främst på
intäktssidan på -5,6 mnkr.
Miljönämnden
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
13,8
14,6
0,8
•Största delen av överskottet avser klimatkompensation till följd av att bidrag till olika projekt betalas ut först
2015. Även Miljösamverkan Värmland redovisar ett mindre överskott.
Omvärldsnämnden
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
2,3
3,3
1,0
•Årets överskott beror till del av att antalet evenemang och ansökningar varit lågt. För 2015 har redan ansökningar om flera större evenemang inkommit.
Stadsbyggnadsnämnden
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
201,8
214,8
13,0
•Karlstadsbuss redovisar ett överskott på 7,4 mnkr, vilket till största delen avser stadstrafiken där nämnden
blivit överkompenserad genom det nya stadstrafikavtalet. Underskott redovisas avseende ägarbidrag till
Region Värmland.
•Både Plan- och byggavdelningen samt Lantmäteriavdelningen redovisar intäktsöverskott jämfört med budget.
Teknik- och fastighetsnämnden – skattefinansierad verksamhet
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
230,6
231,2
- 0,6
(exkl. fastighetsförsäljning och exploatering)
•Vinterväghållningen redovisar överskott + 4,5 mnkr till följd av halkbekämpning och snöröjning i mindre
omfattning. Överskott redovisas även för hamnen + 3,4 mnkr samt för kapitaltjänstkostnaden inom skattefinansierad verksamhet. Övrig verksamhet inom gator o vägare visar också överskott + 4,7 mnkr till följd av
lägre kostnader för underhåll samt ökade parkeringsintäkter.
•Lokalförsörjningen redovisar underskott vilket i stor del avser Hammarögymnasiets lokaler som lämnat under
året. För övrigt har underhålls- och kapitaltjänstkostnaderna ökat samt förluster uppstått vid rivning.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201483
FINANSIELL A R APPOR TER
Valnämnden
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
3,3
4,4
1,1
•Under 2014 genomfördes två val, dels till Europaparlamentet och riksdag, kommun och landsting och
samordningsvinster har skett samtidigt som statsbidraget är väl tilltaget.
Vård- och omsorgsnämnden
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
1 090,2
1 091,2
1,0
•Hemtjänstverksamheten redovisar underskott på -17,9 mnkr netto. Volymkostnader utgör -8,6 mnkr och
-12,2 mnkr redovisas inom utförarverksamheten. Avgifterna visar dock ett överskott på 2,2 mnkr. Verksamheten har omorganiserats under hösten och är i stort sett i balans under senaste månaderna.
•Överskott redovisas bland annat för semesterlöneskulden, kostnad för tim- och ob samt för erhållna statsbidrag bl a prestations- och stimulansbidrag som täcker större delen av kommunens egna satsningar.
Elproduktionens intäkter
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
- 3,5
0
3,5
•Elproduktionen budgeterades med nollresultat baserat på låg kärnkraftsproduktion och låga elpriser. Utfallet
blev något bättre.
Teknik- och fastighetsnämnden – avgiftsfinansierad verksamhet (VA)
(mnkr)
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
0,0
0,0
0,0
•Årets resultat blev +8 mnkr. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ska ett överskott i normalfallet
redovisas som en förutbetald intäkt, dvs en skuld till abonnenterna. Skulden ska regleras inom en treårsperiod.
Fastighetsförsäljning och exploatering
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Fastighetsförsäljning
- 4,4
0
4,4
Exploatering
- 2,9
- 29,0
- 26,1
•Fastighetsförsäljning (reavinst) har skett i mindre omfattning under året.
•Exploateringsverksamhetens nettointäkt visar ett underskott mot budget på -26,1 mnkr för avslutade projekt
till följd av lägre försäljningstakt än budgeterat. Pågående projekt redovisas i balansräkningen och avslutas i
takt med färdigställande.
84 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FINANSIELL A R APPOR TER
INVESTERINGSREDOVISNING
Belopp i tkr.
Nämnd/styrelse
Inkomster
Utgifter
Netto
Budget
Avvikelse
mot plan
Kommunstyrelsen
–
9 623
9 623
31 120
21 497
Arbetsmarknads- och socialnämnd
–
845
845
6 163
5 318
Barn- och ungdomsnämnden
–
13 846
13 846
17 560
3 714
Karlstads-Hammarö gymnasienämnd
–
4 452
4 452
6 652
2 200
Skattefinansierad verksamhet
Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd
Kultur och fritidsnämnden
Miljönämnden
Stadsbyggnadsnämnden
–
0
0
–
0
1 130
3 226
2 096
4 400
2 304
–
294
294
811
517
–
2 192
2 192
9 268
7 076
3 202
291 628
288 426
526 133
237 707
–
2 530
2 530
15 168
12 638
4 332
328 636
324 304
617 275
292 971
VA-verket
–
89 244
89 244
224 486
135 242
Summa avgiftsfinansierad
0
89 244
89 244
224 486
135 242
4 332
417 880
413 548
841 761
428 213
skattefinansierad verksamhet
–
10 201
10 201
–
–
avgiftsfinansierad verksamhet
–
2 737
2 737
–
–
0
12 938
12 938
–
–
4 332
430 818
426 486
–
–
Teknik- och fastighetsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Summa skattefinansierad
Avgiftsfinansierad verksamhet
Summa exkl exploateringsomr
Exploateringsområden
Teknik- och fastighetsnämnden
Summa exploateringsområden
Total investering
Bruttoinvesteringar uppdelade i verksamhets områden:
Huvudprogram
(belopp i mnkr)
2013
2014
Gem administration
16
11
Infrastruktur
58
74
Fritid och kultur
65
26
Utbildning
221
86
Vård och omsorg
13
102
Energi- o miljöinvestering
11
19
Affärsmässig verksamhet
101
99
13
14
498
431
Exploatering
Summa
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201485
FINANSIELL A R APPOR TER
STÖRRE INVESTERINGAR
Nedan redovisas de större investeringsprojekt som har varit aktuella under 2014. Projektens status redovisas, dvs
om de är avslutade eller pågår under 2014.
Projekt (belopp i tkr)
Badhuset, om- och tillbyggnad
Huvudvattenledning VA
T o m 2012
2013
2014
Total
Status
192 904
52 462
10 555
255 921
Avslutat
25 389
31 824
37 128
94 341
Pågår
Oskarslunds vårdboende
–
–
91 287
91 287
Pågår
Miljö- och energiprojektet
9877
17 440
26 361
53 678
Pågår
Ilandaskolan upprustning
73
22 570
29 286
51 929
Avslutat
–
861
28 648
29 509
Pågår
Utbyggnad VA, Edsgatan o Steffens minne
KOMMENTARER TILL REDOVISADE PROJEKT
Badhuset, om- och tillbyggnad
Projektet är slutfört och har gått in i garantiskedet. Optimering av badhusets alla funktioner pågår kontinuerligt
och fortsätter under 2015.
Huvudvattenledning VA
Etapp 2 från Hultsberg till Fredricelundsskolan avslutades under våren. Parallellt med byggandet av etapp 2
har Eriksbergsetappen startats. Den färdigställs våren 2015. I oktober startade projektering av etapp 3 och
byggstart i den sista etappen (Fredricelund till Ramgatan på Våxnäs industriområde) beräknas ske efter
semesterperioden 2015.
Oskarslunds vårdboende
Projektet ”Oskarslunds vårdboende” är pågående. Slutbesiktning är framflyttad 3 veckor till december 2015.
Förseningen beror på större mängder utskiftning av berg än vad geoundersökningen visade, samt leveransbekymmer av byggmaterial. Verksamheten kommer att flytta in under januari 2016.
Miljö- och energiprojektet
Åtgärder är planerade för de medel som återstår vid utgången av 2014 och ytterligare 25 mnkr finns i budget för
2015. Bland åtgärderna finns bland annat investeringar i miljöfordon, källsortering, optimeringar i fastighetsdrift
och belysning, samt naturvårdsinsatser.
Ilandaskolan
Slutbesiktning av ombyggnationen genomfördes 2 juni och invigning skedde 11 september. Ombyggnationen
omfattade hela skolan förutom idrottshall, kök och matsal. Ilandaskolan har blivit en skofri skola med tre
hemvister samt en särskola i nära anslutning till övriga högstadieskolan. Slutrapport kommer att redovisas
under våren 2015.
Utbyggnad VA, Edsgatan & Steffens minne
Etapp 1 med utbyggnad av överförings-ledningar från Stockfallet upp till Edsgatan har färdigställts under
hösten. Etapp 2 med utbyggnad av ledningar inom omvandlingsområdena kommer att pågå under 2015.
86 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
VERKSAMHET INOM BOLAG,
STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201487
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS STADSHUS AB
Resultaträkning (mnkr)
Rörelseintäkter
2013
2014
1 623,0
1 572,5
- 1 424,0
- 1 387,5
198,9
185,0
Finansnetto
-80,0
- 92,7
Resultat efter finansiella poster
119,0
92,3
Skatt
- 35,8
- 43,3
83,2
49,0
- 11,2
- 25,1
2013
2013
4 383,8
4 751,4
Rörelsekostnader
Rörelseresultat
Årets resultat
Minoritetens andel i resultatet
Balansräkning (mnkr)
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
429,6
463,7
4 813,3
5 215,1
1 146,4
1 205,0
- 4,2
- 9,8
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Varav minoritetsintresse
Avsättningar
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
291,1
315,0
3 076,4
3 386,6
299,5
308,5
4 813,3
5 215,1
642,3
642,3
0,7
0,0
4,2
3,6
23,8
23,1
Nyckeltal
Räntabilitet på totalt kapital, %
Soliditet, %
Koncernen Karlstads Stadshus AB ägs till 100 procent av Karlstads kommun. Moderbolaget Karlstads Stadshus
AB har till uppgift att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Karlstads kommun samt
bedriva information och marknadsföring. Ändamålet är att samordna verksamheten i de kommunala företagen
i syfte att uppnå ett optimalt resultatutnyttjande. Sammantaget för bolagskoncernen redovisas ett resultat på
92,3 mnkr (År 2013: 119,0 mnkr).
Tack vare nya redovisningsregler redovisas Vindpark Vänern Kraft AB´s resultat till 100 procent i koncernens
sammanställda resultat. Detta innebär att vindparksbolagets negativa resultat belastar koncernen fullt ut istället
för till 70 procent som är koncernens ägarandel. Resultatet efter finansiella poster enligt tidigare regler uppgå till
117,4 mnkr. Av detta resultat genereras merparten inom energi- och bostadssektorn. Samtliga av de verksamheter som har avkastningskrav uppnår dessa. Utfallet är betydligt lägre än vad som prognostiserats tidigare under
året vilket främst beror på nedskrivningar i koncernen gällande vindparksbolaget och Värmlands Näringslivsutveckling AB.
88 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Efter kommunfullmäktiges beslut i mars förvärvade Karlstads Stadshus AB aktierna i Värmlands Näringslivsutveckling AB från kommunen. Moderbolaget har sedan i sin tur sålt 51 procent av aktierna till Handelskammaren i Värmland. Karlstads Stadshus AB har lämnat ett aktieägartillskott på sammanlagt 14,5 mnkr till
bolaget. Då Karlstads Stadshus AB inte har bestämmandeinflytande i bolaget och utifrån en allmän försiktighetsprincip skrivs sammantaget 13,3 mnkr ned i samband med bokslutet.
Arbetet kring hanteringen av Vindpark Vänern Kraft AB har även år 2014 krävt stora personella resurser.
Bevakningen av energiprisernas utveckling har varit och kommer att vara en fortsatt prioriterad verksamhet.
I samverkan med bostadsbolaget har också förutsättningarna för ökat bostadsbyggande utretts och moderbolaget har tillsammans med Karlstads Energi AB fortsatt jobba med olika scenarier för att utveckla en biogasanläggning i Karlstad.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201489
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS ENERGI AB
Resultaträkning (mnkr)
Rörelseintäkter
Rörelsekostnader
2013
2014
924,5
862,1
- 814,2
- 753,6
Rörelseresultat
110,3
108,5
Finansnetto
- 31,6
- 56,5
Resultat efter finansiella poster
78,7
52,0
Balansräkning (mnkr)
2013
2014
Anläggningstillgångar
1 537,2
1 829,2
Omsättningstillgångar
311,9
369,0
1 849,1
2 198,3
38,4
2,8
796,4
884,4
36,0
38,6
Långfristiga skulder
749,7
1 057,5
Kortfristiga skulder
228,6
215,0
1 849,1
2 198,3
0,7
0,0
6,0
4,9
35,7
31,5
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Nyckeltal
Räntabilitet på totalt kapital, %
Soliditet, %
Karlstads Energi AB är ett helägt kommunalt bolag som bedriver handel med och produktion av el, handel med
och produktion av fjärrvärme samt utför avfallshantering. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på
52,0 mnkr. Bolaget äger 40 % av aktierna i Vindpark Vänern Kraft AB som har varit och är i behov av kapitaltillskott och kapitaltäckningsgarantier. Karlstads Energi AB:s kostnad för detta uppgår till 33,9 miljoner kr och
belastar resultatet som en finansiell post.
Samtliga verksamheter inom bolaget uppnår ett helårsresultat över ägarens avkastningskrav.
Fjärrvärmeverksamheten redovisar ett rörelseresultat på 84,2 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på
totalt kapital på cirka 4,5 procent. År 2014 var ett varmt år vilket medfört att värmeförsäljningen och elproduktionen varit väsentligt lägre än förväntat. Samtidigt har det varma vädret också inneburit lägre produktionskostnader samt att bolaget haft låga underhållskostnader under året.
Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden fortsatte under året och flispannan och turbinen har
färdigställts. Provdrifterna är klara och övertagande av dessa anläggningar gjordes i slutet av december.
Elhandelsverksamheten uppnår ett rörelseresultat på 16,1 mnkr. Detta är 1,1 mnkr högre än avkastningskravet och prognosen efter åtta månader och beror främst på en något högre genomsnittlig marginal för försåld
el än förväntat.
Under året har antalet kunder ökat med 600 stycken och bolaget har ett verksamhetsmål som säger att de
ska tillhöra ett av de bolag som erbjuder lägst pris i Sverige och bolagets produkter låg under året på 1:a till 6:e
plats på elpriskollen.
90 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Elproduktionens rörelseresultat blev 4,5 mnkr, vilket är i nivå med avkastningskravet och vad bolaget prognostiserade efter åtta månader. Verksamhetens resultat härrör i allt väsentligt från kraft som bolaget har fri tillgång
till via Kohlsätersavtalet.
Den kommunala renhållningsskyldighetens helårsresultat efter finansiella poster uppgick till -3,1 mnkr.
Sammanlagt finns det nu 10,4 mnkr som ska återföras till renhållningskollektivet.
Renhållningstaxan hölls oförändrad under 2014. Slamtömningstaxorna höjdes däremot med 10 procent den
1 januari 2014.
Under år 2014 har drygt 4 900 ton matavfall samlats in och levererats till Jönköping för produktion av
fordonsgas. Detta motsvarar 62 procent av allt matavfall vilket är under bolagets mål att samla in 80 procent.
En plockanalys av hushållssopor genomfördes under året som bland annat visar att 20 procent av restavfallet
skulle kunna sorteras som matavfall och 40 procent utgörs av återvinningsbart material.
För övrig renhållningsverksamhet blev resultatet 6,4 mnkr, vilket är 3,4 mnkr bättre än avkastningskravet. Detta förklaras främst av en bokföringsmässig återföring som uppgår till 3,9 mnkr och är en engångshändelse.
Mängden avfall som levererades till Djupdalen ökade med 8 procent jämfört med föregående år. Detta
förklaras av stora mängder jordmassor från ett byggprojekt och utan dessa hade avfallet snarare minskat i
förhållande till föregående år.
Investeringarna för bolaget uppgick totalt till 384,8 mnkr. Av dessa investeringar utgjorde byggnationen
av det nya kraftvärmeverket 334,6 mnkr.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201491
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS EL- OCH STADSNÄT AB
Resultaträkning (mnkr)
Rörelseintäkter
Rörelsekostnader
2013
2014
178,9
187,4
- 137,5
- 134,9
Rörelseresultat
41,3
52,5
Finansnetto
- 0,7
- 0,9
Resultat efter finansiella poster
40,7
51,6
Balansräkning (mnkr)
2013
2014
Anläggningstillgångar
344,9
386,2
Omsättningstillgångar
48,9
39,2
393,8
425,4
344,9
386,2
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
48,9
39,2
Avsättningar
Obeskattade reserver
393,8
425,4
Långfristiga skulder
344,9
386,2
Kortfristiga skulder
48,9
39,2
393,8
425,4
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Summa eget kapital och skulder
Nyckeltal
Räntabilitet på totalt kapital, %
10,5
12,3
Soliditet, %
64,5
62,8
Karlstads El- och Stadsnät AB är ett helägt kommunalt bolag med uppdrag att driva nätverksamhet för överföring av elektricitet och bredbandstjänster. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 51,6 mnkr
(År 2013: 40,7 mnkr).
Bolaget har avkastningskrav fastställda per verksamhetsgren.
Elnätsverksamhetens rörelseresultat för år 2014 uppgår till 43,5 mnkr. Detta motsvarar en avkastning på
totalt kapital på cirka 15,9 procent att jämföra med avkastningskravet på 11,5 procent och bedömningen vid
delårsbokslutet på 35,3 miljoner kr. Det högre resultatet beror främst på högre anslutningsintäkter och att året
var varmare än genomsnittet vilket medfört lägre överföringsvolymer och lägre transiteringskostnader än
beräknat.
Elnät, vars verksamhet är reglerad i Ellagen, övervakas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och har en
intäktsram att förhålla sig till. Det pågår en tvist kring storleken på intäktsramen för perioden 2012-2015
mellan ett antal elnätsbolag och Ei. Beroende på utfallet är bedömningen att intäktsramen för Karlstads Eloch Stadsnät AB kommer uppgå till mellan 570 och 700 mnkr för perioden. Bolaget bedömer att de egna
intäkterna kommer att uppgå till cirka 545,0 mnkr vilket innebär att bolagets intäkter, oavsett utfall, är
inom ramen.
Under året uppgick investeringarna till 32,1 mnkr (År 2013: 26,3 mnkr) med bland annat färdigställande
av ett nytt ställverk i Hedens mottagningsstation samt att drygt 100 stycken äldre kabelskåp har bytts ut.
92 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Stadsnätsverksamhetens rörelseresultat uppgår till 9,0 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på 6,5 procent.
Avkastningskravet för verksamheten uppgår till 3,7 procent och motsvarar cirka 5,1 mnkr. Det höga resultatet
genereras i huvudsak av engångsintäkter i form av anslutningsintäkter som uppgår till cirka 14,0 mnkr. Intäkter
som bolaget får under tiden som utbyggnaden av nätet pågår.
Totalt är idag drygt 10 000 stycken hushåll och företag anslutna till Karlstads Stadsnät och 7 420 hushåll i
Karlstads Bostads AB´s fastighetsbestånd får sin kabel-TV via stadsnätet.
Årets nyanslutningar uppgick till 1 400 vilket är 200 stycken fler än vad som prognostiserades i samband
med delårsbokslutet. Utöver detta har 107 kommersiella fastigheter anslutits och 31 svartfiberförbindelser
tillkommit. Av de 1 400 har 320 anslutningar varit hushåll i ”fiber till byn”-föreningar.
Investeringar under året uppgick till 41,2 mnkr (År 2013: 31,5 mnkr) och har främst utgjorts av utbyggnad
av stadsnätet.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201493
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
KARLSTADS BOSTADS AB
Resultaträkning (mnkr)
Rörelseintäkter
Rörelsekostnader
2013
2014
520,4
524,5
- 402,6
- 379,6
Rörelseresultat
117,8
144,9
Finansnetto
- 59,4
- 70,2
Resultat efter finansiella poster
58,4
74,8
Balansräkning (mnkr)
2013
2014
Anläggningstillgångar
2 370,9
2 486,5
Omsättningstillgångar
18,6
18,5
2 389,4
2 505,0
447,7
493,3
Tillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Obeskattade reserver
27,7
27,6
Avsättningar
34,4
46,4
Långfristiga skulder
1 782,2
1 833,8
Kortfristiga skulder
97,4
103,9
2 389,4
2 505,0
642,3
642,3
Inga
Inga
Summa eget kapital och skulder
Ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
Nyckeltal
Räntabilitet på totalt kapital, %
Soliditet, %
4,9
5,8
19,6
20,6
Karlstads Bostadsaktiebolag är ett helägt kommunalt bolag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i
kommunen. Bolaget äger och förvaltar cirka 7 300 lägenheter. Fastighetsbeståndet innehåller en blandning av
nya och äldre bostäder, koncentrerat till Karlstads tätort.
Bolaget redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på 74,8 mnkr.
Karlstads Bostads AB äger 30 % av aktierna i Vindpark Vänern Kraft AB som varit och är i behov av kapitaltillskott och kapitaltäckningsgarantier. Karlstads Bostads AB:s kostnad för detta år 2014 uppgår till 25,4
miljoner kr och belastar resultatet som en finansiell post.
Bolaget uppnår en avkastning i förhållande till totalt kapital på 5,0 procent under år 2014, vilket överstiger
kravet på 4,5 procent.
Bolaget redovisar ett rörelseresultat på 144,9 mnkr, vilket är högre än såväl tidigare prognos och budget.
Förbättringen förklaras i huvudsak av lägre kostnader för värme och el.
Bolaget genomför årligen en intern marknadsvärdering av sitt fastighetsbestånd. Den genomförda värderingen indikerar att beståndet som helhet har ett marknadsvärde på cirka 4,5 mdkr. Fastigheternas bokförda värde
uppgår till cirka 2,4 mdkr.
För att primärt kunna bygga fler studentbostäder har en modulhuslösning utvecklats vilket har resulterat i
kvarteret Flöjten 1 som består av tre stycken femvåningshus på Campus. Studenter och lokalhyresgäster kunde
flytta in som planerat till höstterminsstarten år 2014. Flöjten 1 innehåller bland annat 96 stycken kompisboenden,
en närbutik och en pizzeria.
94 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Byggnationen av kvarteret Lysen 1 på Rud (Lanternan) var i stort sett färdigställt vid årsskiftet. Projektet
består av ett punkthus med 44 stycken två- och trerumslägenheter.
Bolaget har under året byggt om lokaler till sju nya lägenheter samt en aktivitetslokal för plusboende på
Kvarnberget. Utöver det har det påbörjats ombyggnationer av lokaler på Herrhagen och Frödinghöjd som ska
resultera i boenden för studenter.
Under året har 220 stycken underhålls- och reparationsprojekt genomförts som främst består av två stora
fleråriga projekt. Ett på Rud och ett på Hagaborg och innefattar 622 respektive 330 lägenheter.
Årets investeringsvolym uppgick till 184,7 mnkr, vilket är i nivå med bolagets tidigare bedömningar.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201495
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
ÖVRIGA BOLAG INOM STADSHUSKONCERNEN
Mariebergsskogen AB
Mariebergsskogen AB har som uppgift att förvalta och utveckla stadsparken Mariebergs¬skogen. Parken har en
inriktning mot natur- och kulturområdet som en del av besöksstaden Karlstad samt fungerar som ett närströvområde för kringboende. Bolaget har inget fastställt avkastningskrav.
Mariebergsskogen AB redovisar ett resultat på -19,1 mnkr, vilket är bättre än bedömningen vid delårsbokslutet
och budget. Huvudorsaken till förbättringen är ökade intäkter. Intäktsökningen beror på ökad försäljning på
samtliga försäljningsställen. År 2014 hade parken cirka 531 000 besök (2013 var besökssiffran 561 000) med juli
som årets mest välbesökta månad. Generellt för besöksstatistiken är att verksamheten är mycket väderberoende.
Årets största evenemang har varit: matmässan ”Smaka på Värmland”, Mariebergsskogens julmarknad,
musikfestivalen ”Putte i Parken” samt flertalet konserter.
De projekt som under året tagit störst ekonomiska- och personella resurser i anspråk har främst varit Barnens
köksträdgård, ett 40 kvadratmeter stort växthus med omgivande friodling, samt renovering och ombyggnation
av Holken.
Bolaget har uppnått sitt mål att genomgå en miljödiplomering. Alla avdelningar i bolaget har varit involverade och Svensk miljöbas står för diplomeringen.
Karlstads Parkerings AB
Karlstads Parkerings AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget förfogar över ca 2 800 parkeringsplatser i
Karlstad. Bolaget har inget fastställt avkastningskrav.
Resultatet efter finansiella poster på 6,1 mnkr, visar en betydlig förbättring gentemot såväl senaste resultatprognosen som budget. Intäkterna från parkeringsavgifter var högre än förväntat, vilket bolaget bedömer beror
på att behovet av centrala parkeringsplatser har ökat ytterligare. Kostnaderna var betydligt lägre än budgeterat
och främsta orsaken till det är att bolaget förväntade sig en höjning av arrendena för markparkering som i
princip uteblev.
Ett samarbete med Karlstads El- och Stadsnät har inletts under året och bolaget planerar att köpa in en
första el-laddstolpe.
Kommunfullmäktige har fattat beslut om att låta bolagets verksamhet övergå till förvaltningsform. Verksamheten kommer att flyttas över till 1 januari år 2016 och under år 2015 kommer arbete med överflyttning att ske.
Vindpark Vänern Kraft AB
Vindpark Vänern Kraft AB ägs till 70 procent av Karlstads Energi AB och Karlstads Bostads AB. Bolaget har
till uppgift att anlägga och driva en vindkraftspark om fem verk på ett grundområde i norra Vänern i syfte att
där producera elenergi. Bolaget saknar ett fastställt avkastningskrav.
Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till -83,6 mnkr, vilket är hela 67,9 mnkr lägre än prognostiserat. Den främsta orsaken till det sämre resultatet är stora nedskrivningar av bolagets tillgångar till följd av
bland annat tekniska problem och låga priser på el och elcertifikat.
I samband med årsbokslutet för år 2013 gjordes bedömningen att bolagets egna kapital var förbrukat på
grund av låga priser på el och elcertifikat. Därför gjordes en värdering av bolagets tillgångar som visade att de
kapitaltäckningsgarantier som ägarna utfärdat inte räckte till för att återställa bolagets aktiekapital. En ny
kontrollbalansräkning upprättades där det framgick att drygt 14 mnkr behövde tillföras för att återställa det
egna kapitalet.
96 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
I månadsskiftet mars/april år 2014 upptäcktes förhöjd partikelhalt i ett av verkens smörjolja och i rapporten från
efterföljande inspektion konstaderades att huvudlagret är skadat. Skadan är av en sådan omfattning att fortsatt
drift inte är möjlig.
I slutet av september beslutade delägarna att tillföra kapital på 35,0 mnkr. Ägarna beslutade också att ställa
ut kapitaltäckningsgarantier på 30,0 mnkr till bolaget.
I mitten av januari år 2015 genomfördes kontroller av samtliga verkens växellådor. Utredningen visar på att
ett verk har skador på växellådan och därför har också det verket tagits ut drift.
De skadade verken tillsammans med låga el- och elcertifikatpriser samt justerade antaganden gällande
elgenerering och livslängd gör att det egna kapitalet per 31 december år 2014 uppgår till -32,7 mnkr. Detta
trots att de utställda kapitaltäckningsgarantierna på 30 mnkr tagits i anspråk i bokslutet. Bolaget undersöker
flera olika alternativ för att hantera problemen, allt från reparation till avställning eller försäljning.
Karlstad Airport AB
Karlstad Airport AB bedriver flygplatsverksamhet med tillhörande tjänster vid Karlstads flygplats. Målsättningen
är att tillhandahålla en flygplats för invånarna och näringslivet i Karlstads kommun och Värmlandsregionen.
Bolaget saknar fastställt avkastningskrav.
Karlstad Airport AB redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på -20,8 mnkr, vilket är något bättre
än åttamånadersprognosen men cirka 5,3 mnkr sämre än budget.
Under första tertialet lade Nextjet ned sin dagliga trafik till och från Köpenhamn och Ryanair lade ned sina
linjer till Barcelona respektive Teneriffa. Detta tillsammans med att Norwegians Gran Canaria-linje tillsvidare
är nedlagd innebär en minskning av antalet passagerare med 40 procent på årsbasis.
Tack vare etableringen av en ny linje till Frankfurt bedömer bolaget att tappet totalt begränsats till 24
procent för helåret. Antalet passagerare år 2014 var cirka 85 000 stycken (År 2013: 110 000). Linjen KarlstadFrankfurt startade den 27 maj år 2014 och innebär att resenärer från Karlstad kan checka in till 235 destinationer världen över.
Tillsammans med regionala partners och globala flygbränsleleverantörer har det installerats en tankanläggning för biobränsle på flygplatsen. Anläggningen är den första i sitt slag i världen och det är nu tekniskt möjligt
att tanka alla flyg från Karlstad med flygbiobränsle. I dagsläget krävs dock ekonomiska subventioner för att öka
användandet inom flygtrafiken då det är förhållandevis dyrt med biobränsle. Karlstad Airport står därför för iden
till en prisutjämningsfond – Fly Green Fund – vars syfte är att skapa en bättre fungerande marknad för biobränsle.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201497
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
ÖVRIGA FÖRETAG OCH STIFTELSER
Stiftelsen Karlstadshus
Resultaträkning (mnkr, enl. egen andel 60 %)
2013
2014
Rörelseintäkter
104,2
106,5
Rörelsekostnader
- 89,5
- 84,8
14,8
21,7
- 12,6
- 11,4
2,2
10,3
2013
2014
434,6
431,6
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
Balansräkning (mnkr, enl. egen andel 60 %)
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
57,0
58,1
491,6
489,7
Eget kapital
65,5
73,4
Avsättningar
2,0
3,5
Långfristiga skulder
391,2
382,7
Kortfristiga skulder
32,4
29,6
Summa eget kapital och skulder
491,6
489,7
Fastighetsinteckningar
480,1
480,1
Inga
Inga
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Ansvarsförbindelser
Nyckeltal
Räntabilitet på totalt kapital, %
Soliditet, %
3,1
4,5
13,4
15,1
Stiftelsen Karlstadshus är en bostadsstiftelse som bildats av Karlstads kommun och Riksbyggen. Kommunens
andel av grundfondskapitalet uppgår till 60 procent. Stiftelsens ändamål är att äga, förvalta och hyra ut bostäder
med tillhörande lokaler. Fastighetsbeståndet omfattar bland annat 2583 bostadslägenheter och 11561 kvm
lokaler. Värdet för hela beståndet bedöms uppgå till drygt 1,5 mdkr.
Riksbyggen svarar för teknisk och ekonomisk förvaltning av stiftelsens bostäder.
Stiftelsen har under 2014 noterat en hög efterfrågan på lägenheter och vid årets utgång hade stiftelsen endast
12 vakanta objekt. Omsättningen av lägenheter uppgick år 2014 till 22,4 procent (2013: 24,5 procent). Exkluderat studentlägenheter uppgår omsättningen till 19,1 procent. Förvaltningens mål är att över tid uppnå 19
procent genom att öka trivsel och att erbjuda bra standard i sina lägenheter till konkurrenskraftiga hyror.
Investeringar har gjorts i yttre miljön på södra Kronoparken och åtgärderna har blivit uppskattade av både
hyresgäster och externa betraktare. Underhållsarbeten i form av energibesparande åtgärder på Rud, hissar på
södra Kronoparken samt sedvanligt ytskiktsunderhåll på cirka 200 lägenheter har genomförts under året.
Hyrorna höjdes den 1 januari år 2014 med 1,69 procent.
Kommunens andel av stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgick till 10,3 mnkr (År 2013: 2,2 mnkr).
98 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Vänerhamn AB
Bolaget driver hamnarna runt Vänern med tillhörande verksamhet. Ägandet utgörs i allt väsentligt av kommunerna runt sjön. Karlstads kommuns ägarandel uppgår till 31 procent.
Totalt hanterades 2,54 miljoner ton gods i bolagets hamnar, varav 1,42 miljoner ton bestod av s.k. sjögods.
Detta är en minskning på 2 procent jämfört med föregående år.
Kommunens andel av årets resultat efter finansiella poster uppgick till 3,9 mnkr (År 2013: 3,3 mnkr).
Karlstadregionens Räddningstjänstförbund
Resultaträkning (mnkr)
2013
2014
Rörelseintäkter
73,2
73,3
- 68,7
- 71,6
4,6
1,8
- 2,3
- 0,1
2,3
1,7
2013
2014
Rörelsekostnader
Rörelseresultat
Finansnetto
Resultat efter finansiella poster
Balansräkning (mnkr, enl. egen andel 60 %)
Tillgångar
Anläggningstillgångar
18,9
20,7
Omsättningstillgångar
34,1
51,3
Summa tillgångar
53,0
71,9
Eget kapital och skulder
Eget kapital
16,6
18,3
Avsättningar
22,7
25,2
Långfristiga skulder
0,1
0,1
Kortfristiga skulder
13,5
28,4
Summa eget kapital och skulder
53,0
71,9
Ställda säkerheter
–
–
Ansvarsförbindelser
–
–
31,4
25,5
Nyckeltal
Soliditet, %
Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i
kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Karlstads kommuns andel uppgår till
62,3 procent.
Ekonomin uppvisar en stabil utveckling och förbundet uppfyller återigen samtliga uppställda finansiella mål.
Årets resultat uppgår till 1,7 mnkr (År 2013: 2,3 mnkr) avseende kommunens andel. Under året har förbundet
invigt en nybyggd brandsstation utefter E18 i Väse och i Deje invigdes en brandsstation som tidigare varit
vårdcentral.
Visit Karlstad AB
Visit Karlstad AB har till uppdrag att samordna och utveckla regionens attraktionskraft inom besöksnäringen.
Detta ska ske genom att marknadsföra, sälja och genomföra kongresser, konferenser, konserter och olika slags
events. En stor uppgift är att driva kultur- och kongressanläggningen KCCC.
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 201499
FÖRVALTNINGSBER
VERKSAMHE
T INOMÄTBOL
TELSE
AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND
Visit Karlstad AB ägs till 49 procent av Karlstads kommun.
Årets resultat efter finansiella poster uppgick till -1,7 mnkr (År 2013: -0,5 mnkr).
Omsättningen har minskat jämfört med föregående år. Bolaget jobbar med att öka antalet större kongresser
och möten för att förbättra lönsamheten. Parallellt pågår insatser för att reducera de fasta kostnaderna.
Övrigt engagemang
Förutom de i avsnittet redovisade bolag och stiftelser är kommunen engagerad i följande juridiska personer:
Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100 procent), Tåsan Kraftaktiebolag (60 procent).
Dessutom har kommunen ett engagemang i Karlstad-Grums vattenverksförbund. Kommunens andel i
kommunalförbundet bestäms av försåld vattenmängd 42 procent 2014
100K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE
BILAGA
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014101
BIL AGA
INDIKATORER I STRATEGISK PLAN
TILLVÄXT
2009
2010
2011
2012
2013
2014
742
1 017
656
520
857
564
Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt
motsvara 700 personer
Befolkningsökning i antal (SCB)
varav män
515
507
334
258
398
265
varav kvinnor
227
510
322
262
459
299
594
731
706
658
758
723
45 092
46 150
46 834
47 052
46 942
–
Genomsnittlig befolkningsökning de fem senaste åren
Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020
Antal förvärvsarbetande 16–64 år (SCB)
varav män
23 002
23 429
23 833
23 771
23 566
–
varav kvinnor
22 090
22 721
23 001
23 281
23 376
–
14 533
14 846
15 208
15 307
15 296
–
7 987
8 170
8 361
8 296
8 277
–
Antal inpendlare 16 år och äldre (SCB)
varav män
varav kvinnor
6 546
6 676
6 847
7 011
7 019
–
6 935
7 399
7 619
7 788
8 036
–
varav män
4 079
4 333
4 497
4 558
4 613
–
varav kvinnor
2 856
3 066
3 122
3 230
3 423
–
Antal utpendlare 16 år och äldre (SCB)
Förvärvsfrekvens, andel invånare av befolkningen 20–64 år
som förvärvsarbetar (SCB)
72,9
74,1
75,2
75,5
75,4
–
varav män
73,6
74,3
75,8
76,0
75,3
–
varav kvinnor
72,1
74,0
74,5
75,1
75,5
–
–
–
49 av
166
–
103 av
189
–
85
71
74
86
83
60
185
208
225
252
180
161
70
70
44
42
49
40
112
127
162
208
117
109
3
11
19
2
14
12
Antal outnyttjade byggrätter för bostäder i beslutade och laga
kraftvunna detaljplaner (SBF)
–
–
–
2 213
3 055
3 031
Antal kvadratmeter verksamhetsmark från outnyttjade byggrätter
i beslutade och laga kraftvunna detaljplaner (TFF)2
–
–
–
–
697 505
726 097
656 815
Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat
Karlstads placering av antal undersökta kommuner, ju lägre
värde desto bättre placering (SKL:s undersökning Insikt)
Karlstads placering av 290 kommuner, ju lägre värde desto bättre
placering (Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat)
Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och
verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer
med blandad bebyggelse
Antal färdigställda bostäder, ny- och ombyggnad1
(SCB och Karlstads kommun)
varav småhus
varav lägenheter i nybyggda flerbostadshus
varav lägenheter i ombyggda flerbostadshus (nettotillskott)
varav mark för industri
–
–
–
–
628 226
varav mark för kontor
–
–
–
–
50 069
37 353
varav mark för handel
–
–
–
–
119 228
95 083
82
82
89
91
93
94
–
–
730 406
812 867
850 196
844 737
Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara
kommunikationer
Antal bussresor med Karlstadsbuss per invånare 3
och år (Karlstadsbuss)
Antal gånger cyklister passerat cykelmätstationerna
i Karlstad (TFF)
1 Siffror för 2009–2011 kommer från SCB och siffror för 2012 och framåt kommer från Stadsbyggnadsförvaltningen i Karlstads kommun.
2 En del områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål och kan därför räknas med under mer än en kategori.
3 Summa invånare i Karlstads tätort inklusive Skåre tätort.
102K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
94
BIL
BILAGA
AGA
ATTRAKTIV STAD
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras
Förtroendeindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
48
–
52
51
55
varav män
–
45
–
50
50
52
varav kvinnor
–
51
–
54
53
57
Helhetsintryck KBU (Karlstads kommuns kund- och brukarundersökning)
Se resultaten för respektive verksamhet på karlstad.se
Bemötanede KBU (Karlstads kommuns kund- och brukarundersökning)
Se resultaten för respektive verksamhet på karlstad.se
Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad
Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad?
Betygsindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
81
–
78
80
79
varav män
–
79
–
77
79
76
varav kvinnor
–
83
–
78
81
81
Kommunen som en plats att bo och leva på, Nöjd-Region-Index,
betygsindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
72
–
70
70
70
varav män
–
70
–
69
69
68
varav kvinnor
–
73
–
70
72
72
Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka
Trygghetsindex 0–100 (SCB:s medborgarundersökning)
–
57
–
61
64
61
varav män
–
58
–
64
64
62
varav kvinnor
–
57
–
58
64
60
Besöksnäringen ska utvecklas
Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun
i miljoner kronor (HUI Research)
Antal hotellövernattningar i tusental (SCB)
UTBILDNING OCH KUNSKAP
–
–
–
3 194
3 508
–
350
380
395
408
416
–
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete
ska förbättras
Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans
yrkesprogram, samtliga huvudmän (Skolverket)
91,3
92,9
92,9
91,9
93,1
90,7
varav pojkar
–
–
–
91,2
93,6
89,1
varav flickor
–
–
–
92,5
92,6
92,1
Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga
huvudmän (Skolverket)
216,0
211,6
211,6
216,1
215,5
215,1
varav pojkar
207,1
204,0
204,0
206,1
207,2
203,0
varav flickor
224,9
219,2
219,2
225,8
223,5
226,5
13,9
14,0
14,0
14,0
13,9
13,8
80
82
82
82
83
–
Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskolan, samtliga
huvudmän (Skolverket)
Fullföljd gymnasial utbildning, andel av invånare 20 år,
folkbokförda i kommunen (Skolverket)
Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas
Andel invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning,
oavsett längd (SCB)
43,6
44,3
45,5
46,0
46,6
–
varav män
38,6
38,9
39,9
40,4
40,5
–
varav kvinnor
48,7
49,8
51,2
51,7
52,7
–
–
–
–
–
–
–
–
–
79
85
71
–
–
–
50
68
70
81
Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad
Indikator saknas
Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets
och offentliga sektorns kompetensbehov
Andel som fått arbete ett år efter avslutad yrkeshögskoleutbildning (MYH)
Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara
Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens
utveckling, betygsindex 0–100 (SKL:s undersökning KKiK)
95
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014103
BIL AGA
BIL AGA
EN STAD FÖR ALLA
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Andel biståndsmottagare av befolkningen (Socialstyrelsen)
4,4
4,5
4,9
4,5
4,6
–
Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till
egen försörjning, av totalt antal biståndsmottagare (ASF)
23,7
22,3
Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras
16,3
17,8
14,8
19,0
varav män
14,4
13,9
12,6
–
varav kvinnor
18,3
21,7
17,9
–
Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med
aktivitetsstöd) av arbetskraften 16–64 år (Arbetsförmedlingen)
8,7
9,6
9,4
9,2
9,1
8,3
varav män
9,4
10,1
9,5
9,4
9,6
9,0
varav kvinnor
7,9
9,0
9,2
9,1
8,6
7,6
27,9
24,9
23,3
22,5
22,2
23,1
Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre
Ohälsotal, genomsnittligt antal utbetalda dagar med
sjukpenning och andra ersättningstyper, för befolkningen
16–64 år (Försäkringskassan)
varav män
22,2
20,0
18,6
18,3
17,8
17,9
varav kvinnor
33,7
29,9
28,0
26,8
26,6
28,3
–
–
–
77
–
–
Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra
eller mycket bra i åldern 18–84 år (Landstingets undersökning
Liv & Hälsa)
varav män
–
–
–
76
–
–
varav kvinnor
–
–
–
78
–
–
–
–
89
91
91
92
Jag känner mig nöjd med mig själv, andel
(Karlstads kommuns ELSA-undersökning)
varav pojkar
–
–
–
–
–
97
varav flickor
–
–
–
–
–
87
212
194
184
158
186
–
Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka
Antal bostads- och hemlösa i Karlstads kommun (ASF)
Antal biståndsbeslut om bostad som inte kunnat verkställas
inom tre månader (ASF, VOF)
49
61
53
44
35
110
varav män
–
–
39
27
15
52
varav kvinnor
–
–
14
17
20
58
15,1
14,0
10,7
10,1
10,0
10,3
–
–
158
142
175
247
Andel lägenheter av KBAB:s bostadsbestånd tillgängliga
för allmänheten (KBAB)
Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering,
kränkningar och våld
Antal inkomna ärenden hos teamet för våldsutsatta, där personer
fått hjälp och stöd på grund av våld i nära relation (ASF)
varav män
–
varav kvinnor
Andel som blivit behandlade på ett nedlåtande sätt
(Landstingets undersökning Liv & Hälsa)
–
14
14
18
25
–
144
128
157
222
–
–
–
26
–
–
varav män
–
–
–
21
–
–
varav kvinnor
–
–
–
30
–
–
Någon har gjort mig så illa att jag blivit rädd, andel
(Karlstads kommuns ELSA-undersökning)
–
–
16
13
13
15
varav pojkar
–
–
–
–
–
15
varav flickor
–
–
–
–
–
15
–
–
–
–
–
–
Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete
Indikator saknas
104K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
96
BIL
BIL AGA
AGA
DEN GODA GRÖNA STADEN
2009
2010
2011
2012
2013
2014
171 000
173 000
168 000
160 000
–
–
57 000
76 000
50 000
54 000
–
–
22,0
18,6
19,2
18,4
16,9
–
–
–
23,0
24,2
25,7
–
16,4
–
–
18,1
20,0
–
Kadmium
–
0,16
–
–
–
–
Kvicksilver
–
0,04
–
–
–
–
20
18
19
16
20
16
Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn ska
minska med 25 procent mellan 2008 och 2020
Utsläpp av växthusgaser från transporter,
ton koldioxidekvivalenter (RUS)
Utsläpp av växthusgaser från energiförsörjning,
ton koldioxidekvivalenter (RUS)
Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors
hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas
Kvävedioxidhalt i luft, årsmedelvärde, mikrogram
per kubikmeter (MF)
Mätning vid Rådhuset (urban bakgrund)
Mätning vid Hamngatan (gaturum)
Partikelhalt (PM10) i luft, årsmedelvärde, mikrogram
per kubikmeter (MF)
Mätning vid Hamngatan (gaturum)
Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller och
radon ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller
miljön påverkas negativt
Metaller i mossa (kadmium och kvicksilver), milligram per kilo (MF)
Metaller i avloppsslam (bly, kvicksilver och kadmium), milligram
per kilo (TFF)
Bly
Kvicksilver
0,77
1,00
0,81
0,81
0,62
0,62
Kadmium
0,51
0,47
0,63
0,68
0,73
0,72
Andel tätortsboende, i befintlig bebyggelse, som utsätts
för trafikbuller över riktvärdet 65 decibel utomhus (senaste
mätningen genomfördes 2008 av TFF)
–
–
–
–
–
–
Andel flerbostadshus byggda med blå lättbetong som
dokumenterat klarar radonriktvärdet 200 becquerel per
kubikmeter luft (MF)
–
–
–
–
2,3
14,2
Andel sjöar och vattendrag med god ekologisk status enligt
EU:s vattendirektiv (Länsstyrelsen Värmland)
31,5
–
–
–
–
–
Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större
enskilda (Länsstyrelsen Värmland)
37,5
37,5
37,5
50,0
50,0
50,0
–
3,23
3,24
3,24
3,24
3,25
21,1
27,8
27,3
30,9
35,1
–
–
7,8
7,9
8,1
7,8
Vattnets kvalitet i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras
Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och
naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas
Andel skyddad natur av kommunens landyta (TFF)
Andel ekologiskt brukad åkermark med miljöstöd för ekologisk
odling av total åkermark (Jordbruksverket)
Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur?
Betyg 1–10 (SCB:s medborgarundersökning)
varav män
7,6
7,9
7,9
7,7
varav kvinnor
8,0
7,9
8,2
8,0
84
–
–
Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart
och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden
Andel tätortsbor med 300 meter eller kortare till ett kvalitativt
grönområde (TFF)
–
97 97
84
–
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014105
BIL
BIL AGA
AGA
FINANSIELLT PERSPEKTIV
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2,9
5,3
1,2
3,6
3,6
1,3
103
78
53
84
79
75
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en
femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens
skatteintäkter och generella stadsbidrag för samma period
Årets resultat i förhållande till summa skatteintäkter och
utjämning i resultaträkningen (KLK)
Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala
pensionsåtagande ska inte öka
Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat
samt årets avskrivningar (KLK)
VÅRDA TILLGÅNGAR
Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick
Underhållsnivå i kommunens fastigheter, kronor per kvadratmeter
(TFF)
67
58
53
77
78
84
Underhållsnivå i KBAB:s fastigheter, kronor per kvadratmeter
(KBAB)
114
134
120
126
135
142
Andel vägyta som underhålls av total vägsträcka (TFF)
3,0
3,9
1,7
4,6
3,2
2,5
Andel VA-ledningsnät som förnyats av det totala
VA-ledningsnätet (TFF)
0,7
0,5
0,5
0,6
0,8
–
2009
2010
2011
2012
2013
2014
KVALITET
Karlstads kommun ska bedriva en verksamhet med god kvalitet
som ständigt förbättras
Antal mått i SKL:s undersökning KKiK där vi tillhör de bästa
kommunerna
bästa gruppen
–
–
–
15
13
14
näst bästa gruppen
–
–
–
13
10
14
näst sämsta gruppen
–
–
–
4
10
4
sämsta gruppen
–
–
–
4
4
7
106K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
98
BILAGA
AGA
BIL
ARBETSGIVARPERSPEKTIV
2009
2010
2011
2012
2013
2014
–
–
–
73
–
74
varav män
–
–
–
70
–
73
varav kvinnor
–
–
–
74
–
74
–
–
–
78
–
79
varav män
–
–
–
74
–
76
varav kvinnor
–
–
–
79
–
80
–
–
–
79
–
79
varav män
–
–
–
76
–
78
varav kvinnor
–
–
–
81
–
81
Bra ledarskap och medarbetarskap
Ledarindex 0–100 (LMU)
Medarbetarindex 0–100 (LMU)
Medarbetarengagemang, index 0–100
(Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada)
Andel frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande
96 procent
Andel friska, andel arbetade timmar av den förväntade
arbetstiden (KLK)
95,5
95,6
96,2
95,9
95,0
94,0
varav män
96,8
97,2
97,7
97,2
97,1
96,3
varav kvinnor
95,1
95,1
95,8
95,5
94,4
93,3
–
3,9
–
4,0
–
4,0
–
3,8
–
3,9
–
3,9
–
3,9
–
4,0
–
4,0
Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare
Jag är stolt över att jobba inom koncernen Karlstads kommun,
betyg 1–5 (LMU)
varav män
varav kvinnor
Jag tycker att koncernen Karlstads kommun är en bra
arbetsgivare, betyg 1–5 (LMU)
–
4,0
–
3,9
–
3,9
varav män
–
4,0
–
3,9
–
3,9
varav kvinnor
–
4,0
–
4,0
–
4,0
Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter
Det finns förutsättningar för att lära nya saker och utvecklas
i mitt arbete, betyg 1–5 (LMU)
–
–
–
3,9
–
3,9
varav män
–
–
–
3,9
–
3,9
varav kvinnor
–
–
–
3,9
–
3,9
13 av 20
Antal internt rekryterade chefer av totalt antal chefstillsättningar
(KLK)
–
–
–
–
–
varav män
–
–
–
–
–
5 av 9
varav kvinnor
–
–
–
–
–
8 av 11
0,73
0,72
0,63
0,60
0,66
0,67
97
104
118
81
105
104
10,0
11,4
13,9
11,7
11,0
10,6
Andel kvinnor som är chefer i förhållande till andel kvinnor som
är anställda i koncernen Karlstads kommun, värde 1,0 innebär
en helt jämn fördelning (Nyckeltalsinstitutet)
Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka
Jämställdhetsindex, ju högre värde desto mer jämställt
(Nyckeltalsinstitutets JÄMIX-undersökning)
Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är minst 40/60 procent
(Nyckeltalsinstitutet)
Andel anställda inom koncernen Karlstads kommun som är
födda utanför Norden (SCB)
5,1
5,3
5,6
–
5,7
–
varav män
5,0
5,2
5,5
–
5,5
–
varav kvinnor
5,2
5,3
5,6
–
5,8
–
99
K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014107
BILAGA
AGA
BIL
Kommentar till tabellen
Vid andel är enheten procent om inget annat anges. Ett streck (–) i tabellen innebär att siffror saknas. Det kan
bero på att statistiken inte är publicerad ännu, att ingen mätning gjordes det året eller att vi av olika skäl inte
har tillgång till den. Gråtonade siffror innebär ett tidsseriebrott på grund av en något förändrad mätmetod och/
eller en förändrad källa. För några av målen saknas det i dagsläget lämpliga indikatorer.
Förkortningar som förekommer i texten:
ASF – Arbetsmarknad- och socialförvaltningen
KBAB – Karlstad Bostads AB
KKiK – Kommunens Kvalitet i Korthet
KLK – Kommunledningskontoret
LMU – Ledar- och medarbetarundersökningen
MF – Miljöförvaltningen
MYH – Myndigheten för yrkeshögskolan
108K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2014
RUS – Regional Utveckling och Samverkan
i miljömålssystemet
SBF – Stadsbyggnadsförvaltningen
SCB – Statistiska centralbyrån
SKL – Sveriges Kommuner och Landsting
TFF – Teknik- och fastighetsförvaltningen
100
Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected]. Webbplats: karlstad.se