1. No category

Förslag till ändring i Boverkets föreskrifter om
föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning
av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)
Boverket
Diarienummer 1201-3472/2014
1
Avdelning A – Övergripande bestämmelser
Allmänt
1 §1 Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 7 §
och 8 § 1 plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Där ställs krav på
bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk samt på byggnadsverks
bärförmåga i händelse av brand. Författningen innehåller också föreskrifter och
allmänna råd till 8 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, om ändring av
byggnader samt allmänna råd till 10 kap. 5 § om byggherrens ansvar i samma lag.
(BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Ytterligare föreskrifter och allmänna råd med avseende på byggnaders
väsentliga tekniska egenskaper finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
Av 10 kap. 6 § PBF framgår att Transportstyrelsen har rätt att meddela
föreskrifter om tekniska egenskapskrav i fråga om järnvägar, tunnelbannor,
spårvägar, vägar och gator samt anordningar som hör till dessa. (BFS
2015:xx).
Föreskrifterna
2§
–
–
–
Föreskrifterna gäller
vid uppförande av en ny byggnad,
vid ändring av byggnader i den utsträckning som följer av 4- 10 §§ och
vid mark och rivningsarbeten.
Allmänt råd
Av 1 kap. 4 § PBL framgår att även ombyggnader och tillbyggnader
innefattas i begreppet ändring av byggnader.
Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid
uppförande och ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i
byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för
oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum.
Allmänt råd
Exempel på risk för oproportionerligt stora skador är risk för allvarlig personskada eller risk för allvarlig skada på samhällsviktiga funktioner. (BFS
2015:xx).
Mindre avvikelse från föreskrifterna i denna författning
3 § Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelse från
föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl,
att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte
finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Byggnadsnämnden kan i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan
godtas. (BFS 2015:xx).
1
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Krav vid ändring av byggnadsverk
4 § Byggnader ska vid ändring uppfylla de krav på bärförmåga, stadga och
beständighet som anges i denna författning för uppförande av nya byggnader.
Som alternativ till eurokoderna får andra verifieringsmodeller användas om
dessa ger minst lika eller lägre brottsannolikhet som de som anges i avdelning B,
kapitel 0, 1 § för respektive säkerhetsklass.
Allmänt råd
Andra verifieringsmodeller kan vara sådana som tillämpades när byggnaden
uppfördes.
Avsteg från säkerhetsnivåerna som anges i avdelning B, kapitel 0, 1 § får göras
om det finns särskilda skäl med hänsyn till byggnadens förutsättningar och
ändringens omfattning. Regler om detta finns i 7 § i denna avdelning.
Reglerna om material, projektering, utförande, dimensionering och kontroll i
denna avdelning gäller i tillämpliga delar vid ändring av byggnader. (BFS
2015:xx).
Allmänt råd
Kraven på bärförmåga stadga och beständighet i 8 kap. 4 § PBL samt 3 kap.
7 § PBF gäller vid såväl uppförande av nya byggnader som vid ändringar av
byggnader. Kraven gäller även vid uppförande och ändring av andra
anläggningar än byggnader. Av 1 kap. 4 § PBL framgår att ändring av en
byggnad är en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion,
funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.
Av 8 kap. 7 § PBL framgår att vid tillämpning av kraven vid tillbyggnad
och annan ändring ska hänsyn tas till ändringens omfattning och
byggnadens förutsättningar. Vidare ska hänsyn tas till bestämmelserna om
varsamhet och förbud mot förvanskning i 8 kap. i PBL. (BFS 2015:xx).
Varsamhetskrav och förbud mot förvanskning
Allmänt råd
5 § Av 8 kap. 17 § PBL framgår att ändring av byggnader ska utföras
varsamt. Hänsyn ska tas till byggnadens karaktärsdrag och
byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och
konstnärliga värden ska tas till vara. Ordet ”värden” anger att det är
önskvärda egenskaper som ska tas tillvara. Om byggnaden är en särskilt
värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § PBL, så får den inte förvanskas. Detta
kan medföra en begränsning av vilka tekniska lösningar som är möjliga att
genomföra. Av 8 kap. 7 § PBL följer att hänsyn ska tas till detta vid
tillämpningen av de tekniska egenskapskraven vid alla ändringar av
byggnader. Det gäller alltså såväl vid ombyggnad som vid tillbyggnad och
övriga ändringar. (BFS 2015:xx).
Begränsning till ändrad del
Allmänt råd
6 § Av 8 kap. 2 och 5 §§ PBL följer att kraven ska tillämpas på den del av
byggnaden som ändras. Med den ändrade delen avses den del som rent
fysiskt berörs av åtgärden. Exempelvis ställs det krav på att en håltagning i
en vägg utförs så att väggens bärande funktion kvarstår. Däremot kan man
inte ställa krav på de omgivande rummen. Får hela eller delar av en
byggnad en ändrad användning, kan krav ställas på den del som getts
ändrad användning.
3
Begränsning till ändrad del gäller inte om hela byggnaden eller en
betydande och avgränsbar del av byggnaden genomgår så omfattande
förändringar att den påtagligt förnyas (ombyggnad). Då ska enligt 8 kap. 2
och 5 §§ kraven tillämpas på hela byggnaden om det inte är orimligt. Är det
orimligt att tillämpa kraven på hela byggnaden ska de tillämpas på hela den
del som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. Även i dessa situationer
ska man ta hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens
förutsättningar. (BFS 2015:xx).
Hänsyn till byggnadens förutsättningar och ändringens omfattning
7 § Under förutsättningen att byggnaden ändå kan antas få godtagbara
egenskaper avseende bärförmåga, stadga och beständighet får, vid ändring av
byggnaden en anpassning av de i denna författning gällande säkerhetsnivåerna vid
uppförande av nya byggnader göras om det med hänsyn till tekniska eller
ekonomiska skäl, eller ändringens omfattning, är oförsvarligt att genomföra en
viss åtgärd.
Anpassningen får dock aldrig medföra en oacceptabel risk för människors hälsa
eller säkerhet. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Byggherren bör senast vid det tekniska samrådet redovisa skälen för att
anpassa säkerhetsnivåerna. Det bör också framgå hur varsamhetskravet
enligt 8 kap. 17 § PBL och förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL
har tillgodosetts. Detta bör på lämpligt sätt dokumenteras i protokollet från
samrådet. (BFS 2015:xx).
8 § Vid ändringar som medför ökade lasteffekter på den bärande konstruktionen
ska de ökade lasteffekterna beaktas. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Vid ändringar som medför ökade lasteffekter på den bärande konstruktionen
kan andra beräkningsmodeller än de som används vid uppförande av nya
byggnader användas, till exempel beräkningsmodeller som användes när
byggnaden uppfördes. (BFS 2015:xx).
Byggnadens förutsättningar
Allmänt råd
9 § Exempel på tekniska skäl kan vara att det inte är möjligt att lägga in
minimiarmering i en befintlig betongkonstruktion.
Ekonomiska faktorer som kan beaktas är sådana som följer av
byggnadens placering och utformning eller tekniska förutsättningar i övrigt.
En låg likviditet är däremot inget skäl som kan beaktas.
(BFS 2015:xx).
Ändringens omfattning
Allmänt råd
10 § Bedömningen av en ändrings omfattning kan dels utgå ifrån hur stor
del av byggnaden som berörs, dels från konsekvenserna för de tekniska
egenskapskraven och byggnadens kulturvärden. En genomföring i en vägg
kan ofta anses vara en begränsad ändring, men sker det i en bärande
konstruktion kan konsekvenserna bli betydande. Likaså kan ett ingrepp i en
kulturhistoriskt värdefull interiör få stora konsekvenser för kulturvärdena.
Vid mycket omfattande ändringar finns ofta få eller inga kvarvarande
befintliga förutsättningar som kan motivera en annorlunda tillämpning av
ändringsreglerna än motsvarande föreskrifterna för uppförande av en ny
byggnad. Detsamma gäller för nya tillkommande byggnadsdelar och för
tillbyggnader.
Normalt bör högre krav kunna ställas när hela eller delar av byggnaden
ges en ny användning jämfört med när ändringen inte medför någon ändrad
användning. Om ändringen görs för att en kulturhistoriskt värdefull
byggnad ska kunna ges en ny användning kan det dock finnas större skäl för
att anpassa säkerhetsnivåerna. Utgångspunkten måste dock vara att välja en
användning som gör det möjligt att såväl bibehålla byggnadens
kulturvärden som tillgodose de tekniska egenskapskraven.(BFS 2015:xx).
De allmänna råden
11 § De allmänna råden innehåller generella rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna i denna författning och anger hur någon lämpligen kan
eller bör handla för att uppfylla föreskrifterna.
De allmänna råden kan även innehålla vissa förklarande eller redaktionella
upplysningar.
De allmänna råden föregås av texten Allmänt råd och är tryckta med mindre
och indragen text i anslutning till den föreskrift som de hänför sig till.
Byggprodukter med bedömda egenskaper
12 § Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning
produkter som tillverkats för att permanent ingå i byggnadsverk och som antingen
a) är CE-märkta,
b) är typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i
8 kap. 22–23 §§ PBL,
c) har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och
för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om
krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av
produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/932, eller
d) har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och
utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av
ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga
enligt förordning (EG) nr 765/2008.
För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vid
tillämpning av alternativ c och d ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det
säkerställs att uppgivna material- och produktegenskaper stämmer med de
faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning
av liknande produkter. (BFS 2013:10).
Allmänt råd
Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a, c eller d
innebär inte att produkten bedömts mot svenska krav på byggnadsverk i
denna författning eller i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) utan endast att
byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som
medföljer. (BFS 2013:10).
Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter
2
EGT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 2008R0765.
5
används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt denna paragraf. (BFS 2013:10).
Samexistensperiod
13 §3 När det för den aktuella produkten har offentliggjorts en harmoniserad
standard eller när en europeisk teknisk bedömning, ETA, har utfärdats4 för produkten, gäller enbart bedömning enligt alternativ a i 12 §. Standarden kan
innehålla en samexistensperiod som fastställts och publicerats i Europeiska
unionens officiella tidning5. I sådana fall gäller även andra bedömningar än enligt
alternativ a i 12 § till samexistensperiodens slut. (BFS 2015:xx).
Ömsesidigt erkännande
14 §6 Såsom bedömning i enlighet med alternativ c) eller d) i 12 § godtas även
en bedömning utfärdad av ett organ inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i Turkiet om organet på annat sätt än genom ackreditering
för uppgiften enligt förordning (EG) nr 765/2008, erbjuder motsvarande garantier
i fråga om teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier om oberoende.
(BFS 2015:xx).
Terminologi
15 § Termer som inte särskilt förklaras i PBL, i PBF eller i denna författning har
den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och
byggtermer 1994, TNC 95. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Det bör uppmärksammas att även eurokoderna innehåller definitioner.
Bärförmåga
16 § Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska med tillräcklig tillförlitlighet
ha en bärförmåga som är lika med eller större än lasteffekten under
byggnadsverkets användningstid samt under uppförandet. Byggnadsverket ska
också ha statisk jämvikt så att det stabiliserande momentet är lika med eller större
än det stjälpande. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Exempel på lasteffekter som bör beaktas är böjande moment, tvärkrafter,
dragkrafter, tryckkrafter och instabilitetsfenomen, såsom vippning,
knäckning och buckling. (BFS 2015:xx).
Stadga
17 § Byggnadsverk och byggnadsverksdelar ska ha tillräcklig stadga.
3
Senaste lydelse BFS 2013:10.
För uppgifter om gällande ETA, se EOTA:s webbsida http://www.eota.be om Valid
ETAs.
5
För samexistensperioder hänvisar Europeiska unionens officiella tidning från och med
nummer 2007/12 till webbsidan i Europeiska kommissionens databas NANDO
http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/nando/index.cfm?fuseaction=cpd.hs.
6
Senaste lydelse BFS 2013:10.
4
Allmänt råd
Ett byggnadsverk eller en byggnadsverksdel i det färdiga byggnadsverket
har tillräcklig stadga när besvärande
– ranglighet,
– svajning (svängningar),
– vibrationer
– sprickbildning
– deformationer och
– liknande företeelser
förekommer endast i obetydlig omfattning. (BFS 2015:xx).
Beständighet
18 § Byggnadsverksdelar och material som ingår i bärande konstruktioner ska
antingen vara naturligt beständiga eller göras beständiga genom skyddsåtgärder
och underhåll så att kraven i brottgräns- och bruksgränstillstånd uppfylls under
byggnadsverkets livslängd. Är permanent skydd inte möjligt ska förväntade
förändringar av egenskaperna beaktas vid dimensioneringen. Konstruktionen ska
vid förutsatt underhållsbehov utformas så att de påverkade delarna blir åtkomliga
för återkommande skyddsåtgärder och underhåll.
Allmänt råd
Ytterligare krav rörande material eller skyddsåtgärder med avseende på
påverkan på inomhusmiljö, närmiljö och mikrobiell tillväxt finns i avsnitten
6:11 och 6:5 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
Material
19 § Material till bärande konstruktioner, inklusive jord och berg, ska ha kända,
lämpliga och dokumenterade egenskaper i de avseenden som har betydelse för
deras användning.
Projektering och utförande
20 § En konstruktion ska
1. projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt,
2. projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd utformning
uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske, och
3. utföras enligt upprättade bygghandlingar.
Vid utförandet ska tillses att avvikelser från nominella mått inte överstiger
gällande toleranser enligt bygghandlingarna.
Avvikelser från bygghandlingar eller åtgärder som inte anges på någon
bygghandling, såsom håltagningar, ursparningar och slitsar, får utföras först sedan
det klarlagts att byggnadsverksdelens funktion inte äventyras. Samråd ska ske i
erforderlig grad med den som ansvarar för konstruktionshandlingarna.
För stabilisering under monteringstiden ska provisorisk stagning anordnas.
(BFS 2015:xx).
7
Allmänt råd
I projekt där olika aktörer utför olika delar av projekteringen bör en utpekad
aktör samordna de olika delarna. (BFS 2015:xx).
Förundersökning vid ändring av byggnader
Allmänt råd
21 § Ändringsarbeten bör föregås av en förundersökning. I den bör det
klarläggas hur ingrepp i byggnadens bärande konstruktion påverkar dess
bärförmåga. Förundersökningen bör också tydliggöra byggnadens
kulturvärden samt övriga kvaliteter och brister.
Förundersökningen bör göras så tidigt att dess resultat kan ligga till
grund för den efterföljande projekteringen. Omfattningen av
förundersökningen bör anpassas till åtgärdens omfattning och objektets art.
(BFS 2015:xx).
Dimensionering genom beräkning och provning
22 § Dimensionering ska utföras genom beräkning, provning eller genom någon
kombination därav. Beräkning och provning fordras dock inte, om detta är
uppenbart obehövligt.
Allmänt råd
Uppenbart obehövligt kan vara när enkla träkonstruktioner uppförs, till
exempel mindre skärmtak, friggebodar och dylikt. (BFS 2015:xx).
Beräkningsmodeller och beräkningsmetoder
23 § Beräkningar ska baseras på en beräkningsmodell som i rimlig utsträckning
beskriver konstruktionens verkningssätt i aktuella gränstillstånd.
Om osäkerheten hos en beräkningsmetod är stor, ska man ta hänsyn till detta.
Allmänt råd
Exempel på faktorer som bör beaktas är
1. eftergivlighet hos upplag, inspänning och avstyvning,
2. tilläggskrafter och tilläggsmoment orsakade av deformationer,
3. lastexcentriciteter,
4. samverkan mellan konstruktioner/konstruktionsdelar,
5. tidseffekter, och
6. byggmetoder.
Provningsmodeller och provningsmetoder
24 § Planering, utförande och utvärdering av provning ska genomföras på
sådant sätt att konstruktionen får samma tillförlitlighet med hänsyn till relevanta
gränstillstånd och lastförutsättningar som om verifieringen utförts genom
beräkning. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Verifiering av bärförmågan genom provning är främst aktuellt när det
saknas beräkningsmetod eller när konstruktionens egenskaper inte kan
beskrivas tillräckligt noggrant genom beräkning, t.ex. på grund av brist på
indata.
Vid bestämning av bärförmågan genom provning bör den karakteristiska
bärförmågan definieras som den nedre 5 %-fraktilen bestämd på 75 %
konfidensnivå.
När hög hållfasthet är ogynnsam, till exempel draghållfasthet hos betong
vid tvång, bör den övre 5 %-fraktilen användas bestämd på 75 %
konfidensnivå.
Vid bestämning av en konstruktions deformationsegenskaper bör det
karakteristiska värdet definieras som 50 %-fraktilen bestämd på 75 %
konfidensnivå.
För provning av pålar och andra geokonstruktioner bör SS-EN 1997-1
tillämpas. (BFS 2015:xx).
Kontroll
Dimensioneringskontroll
25 § Med dimensioneringskontroll avses i denna författning kontroll av
dimensioneringsförutsättningar, bygghandlingar och beräkningar.
Allmänt råd
Dimensioneringskontroll syftar till att eliminera grova fel. Kontrollen bör
utföras av person som inte tidigare deltagit i projektet. Graden av organisatorisk och ekonomisk direkt eller indirekt självständighet för den som utför
dimensioneringskontroll bör ökas vid projekt av mer komplicerad natur.
Dimensioneringskontroll bör normalt omfatta kontroll av att
a) de antaganden som dimensioneringen baseras på överensstämmer med
de krav som ställs för ifrågavarande byggnad,
b) antaganden om egenskaper hos byggmaterial samt jord och berg är
tillämpliga,
c) antaganden om laster och materialpåverkan är tillämpliga,
d) valda beräkningsmodeller är lämpliga,
e) valda beräkningsmetoder är lämpliga,
f) grafiska eller numeriska beräkningar är korrekt genomförda,
g) valda provningsmetoder är lämpliga,
h) beräkningsresultaten är korrekt överförda till bygghandlingar
(BFS 2015:xx).
Mottagningskontroll av material och produkter
26 §7 Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har
sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i
byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven i denna författning
och i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att
material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen.
Har produkterna bedömda egenskaper enligt 12 § i denna avdelning kan
mottagningskontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och
granskning av produktdeklarationen att varorna har förutsatta egenskaper.
Om byggprodukternas egenskaper inte är bedömda i den mening som avses i
12 § i denna avdelning fordras verifiering genom provning eller annan inom
europeiska unionen vedertagen metod så att egenskaperna är kända och kan
värderas avseende lämplighet. (BFS 2015:xx).
7
Senaste lydelse BFS 2013:10.
9
Allmänt råd
Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a, c eller d i 4 §
i denna avdelning innebär inte att produkten bedömts mot svenska krav på
byggnadsverk i denna författning eller i Boverkets byggregler
(BFS 2011:6). Sådana bedömningar innebär endast att byggherren ska ha
tilltro till den produkt- eller prestandadeklaration av produktens egenskaper
som medföljer. Med ledning av produkt- eller prestandadeklarationen kan
byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning.
För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte
göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:10).
Utförandekontroll
27 § Med utförandekontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av
att
1. tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för
säkerheten är uppfyllda, och att
2. arbetet utförs enligt gällande beskrivningar, ritningar och andra handlingar.
Allmänt råd
Omfattningen av utförandekontrollen bör stå i proportion till
konsekvenserna av bristande bärförmåga hos byggnadsverket eller
byggnadsdelen. Vid allvarligare konsekvenser bör kontrollen vara mer
omfattande. Som grund för val av omfattningen av kontrollen bör indelning
av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser enligt avdelning B, kapitel 0 vara
vägledande.
För geokonstruktioner är utförandekontrollen beroende av geoteknisk
kategori. SS-EN 1997-1 bör tillämpas. (BFS 2015:xx).
Dokumentation
Övergripande beskrivning
28 § En byggnads bärande konstruktion ska beskrivas i ett särskilt dokument
(konstruktionsdokumentation). Beskrivningen ska redovisa förutsättningarna för
dimensioneringen och utförandet. Den ska även beskriva den bärande
konstruktionens verkningssätt. Även val av exponeringsklasser och val av
korrosivitetsklasser ska anges. Dessutom ska beskrivningen innehålla uppgifter
om vilket gällande regelverk som har tillämpats. I beskrivningen ska även finnas
uppgifter om dimensioneringskontrollens omfattning och vem som har gjort dessa
kontroller. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Förutsättningar för dimensionering och utförande som bör redovisas är
exempelvis val av laster, lastkombinationer, säkerhetsklasser, statiska
modeller, livslängd. (BFS 2015:xx).
Verifiering av bärförmåga
29 § Beräkningar och eventuella provningar för verifiering av konstruktionens
bärförmåga ska redovisas. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Redovisningen bör vara utformad så att den kan kontrolleras av någon som
inte medverkat i projektet. Den bör redovisas i ett samlat dokument.
Ett särskilt krav på dokumentation av verifieringen av bärförmåga i
händelse av brand finns i avdelning C, kapitel 1.1.2, 4 §.(BFS 2015:xx).
Bygghandlingar
30 § Lastbärande konstruktioner ska redovisas i bygghandlingar. Handlingarnas
innehåll ska vara ändamålsenliga och kompletta så att byggnadsverket kan
uppföras och kontrolleras på ett korrekt sätt.
(BFS 2015:xx).
Dimensionerings- mottagnings- och utförandekontroll
31§ Resultaten av utförda kontroller ska dokumenteras. Eventuella avvikelser
med tillhörande åtgärder ska noteras liksom andra uppgifter av betydelse för den
färdiga konstruktionens kvalitet. (BFS 2015:xx).
Tillämpningen av eurokoderna
32 § Vid dimensionering och uppförande av byggnadsverk ska sådana
europastandarder (eurokoder) som anges i 34 § användas för att verifiera
bärförmåga, stadga och beständighet.
I denna författning anges vilka nationellt valda parametrar som gäller i Sverige
vid tillämpningen av eurokoder.
I det fall inga särskilda nationella val har gjorts i denna författning gäller
eurokodens rekommendationer.
Som alternativ till eurokoderna får andra verifieringsmodeller användas om
dessa ger minst lika eller högre säkerhetsnivåerna som de som anges i avdelning
B, kapitel 0, 1 § för respektive säkerhetsklass. (BFS 2015:xx).
33 § Om inget annat anges i denna författning för respektive standard i
efterföljande kapitel ska de stycken som i standarden är märkta med bokstaven P
(principer) efter styckenumret anses vara föreskrifter och övriga stycken (råd) ska
anses vara allmänna råd.
Om inget annat anges för respektive standard i efterföljande kapitel behåller
dess informativa bilagor sin informativa karaktär vid den nationella
tillämpningen. (BFS 2015:xx).
348 § Föreskrifterna i denna författning hänvisar till standarder med utgåva
enligt nedanstående tabell. Tillägg (A) och rättelser (AC) till och med de som
anges i tabellen ska användas.
Figur- och tabellhänvisningar i denna författning hänvisar om inget annat anges
till figurer och tabeller i tillhörande standard.
8
Kapitel i
denna
författning
Svensk beteckning, titel och utgåva
EN-standard.
Senaste tillägg (A).
Senaste rättelse (AC).
0
SS-EN 1990 Eurokod – Grundläggande
dimensioneringsregler för bärverk, utgåva 1
EN 1990:2002,
A1:2005, AC:2010
1.1.1
SS-EN 1991-1-1 Eurokod 1: Laster på bärverk –
Del 1–1: Allmänna laster – Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader, utgåva 1
EN 1991-1-1:2002,
AC:2009
Senaste lydelse BFS 2013:10.
11
Kapitel i
denna
författning
Svensk beteckning, titel och utgåva
EN-standard.
Senaste tillägg (A).
Senaste rättelse (AC).
1.1.2
SS-EN 1991-1-2: Laster på bärverk –
Del 1–2: Allmänna laster – Termisk och
mekanisk verkan av brand, utgåva 1
EN 1991-1-2:2002,
AC2:2013
1.1.3
SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1: Laster på bärverk –
Del 1–3: Allmänna laster – Snölast, utgåva 1
EN 1991-1-3:2003,
AC:2009
1.1.4
SS-EN 1991-1-4:2005 Eurokod 1: Laster på
bärverk – Del 1–4: Allmänna laster – Vindlast
EN 1991-1-4:2005,
A1:2010, AC:2010
1.1.5
SS-EN 1991-1-5 Eurokod 1: Laster på bärverk –
Del 1–5: Allmänna laster – Temperaturpåverkan, utgåva 1
EN 1991-1-5:2003,
AC:2009
1.1.6
SS-EN 1991-1-6:2005 Eurokod 1: Laster på
bärverk – Del 1–6: Allmänna laster – Laster vid
utförande
EN 1991-1-6:2005,
AC:2013
1.1.7
SS-EN 1991-1-7:2006 Eurokod 1: Laster på
bärverk – Del 1–7: Allmänna laster –
Olyckslaster
EN 1991-1-7:2006,
A1:2014, AC:2010
1.2
SS-EN 1991-2 Eurokod 1: Laster på bärverk –
Del 2: Trafiklast på broar, utgåva 1
EN 1991-2:2003,
AC:2010
1.3
SS-EN 1991-3:2006 Eurokod 1: Laster på
bärverk – Del 3: Last av kranar och maskiner
EN 1991-3:2006,
AC:2013
1.4
SS-EN 1991-4:2006 Eurokod 1: Laster på
bärverk – Del 4: Silor och behållare
EN 1991-4:2006,
AC:2013
2.1.1
SS-EN 1992-1-1:2005 Eurokod 2:
Dimensionering av betongkonstruktioner – Del
1–1: Allmänna regler och regler för byggnader
EN 1992-1-1:2005,
A1:2014, AC:2008
2.1.2
SS-EN 1992-1-2:2004 Eurokod 2:
Dimensionering av betongkonstruktioner – Del
1–2: Allmänna regler – Brandteknisk
dimensionering
EN 1992-1-2:2004
2.2
SS-EN 1992-2:2005 Eurokod 2: Dimensionering
av betongkonstruktioner – Del 2: Broar
EN 1992-2:2005,
AC:2008
2.3
SS-EN 1992-3:2006 Dimensionering av
betongkonstruktioner - Del 3: Behållare och
avskiljande konstruktioner för vätskor och
granulära material
EN 1992-3:2006
3.1.1
SS-EN 1993-1-1:2005 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–1:
Allmänna regler och regler för byggnader
EN 1993-1-1:2005,
A1:2014, AC:2009
3.1.2
SS-EN 1993-1-2:2005 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–2:
Allmänna regler – Brandteknisk dimensionering
EN 1993-1-2:2005,
AC:2009
3.1.3
SS-EN 1993-1-3:2006 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–3:
Kallformade profiler och profilerad plåt
EN 1993-1-3:2006,
AC:2009
3.1.4
SS-EN 1993-1-4:2006 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–4:
Rostfritt stål
EN 1993-1-4:2006
3.1.5
SS-EN 1993-1-5:2006 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–5:
Plåtbalkar
EN 1993-1-5:2006,
AC:2009
3.1.6
SS-EN 1993-1-6:2007 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–6:
Skal
EN 1993-1-6:2007,
AC:2009
Kapitel i
denna
författning
Svensk beteckning, titel och utgåva
EN-standard.
Senaste tillägg (A).
Senaste rättelse (AC).
3.1.7
SS-EN 1993-1-7:2007 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–7:
Plana plåtkonstruktioner med transversallast
EN 1993-1-7:2007,
AC:2009
3.1.8
SS-EN 1993-1-8:2005 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–8:
Dimensionering av knutpunkter och förband
EN 1993-1-8:2005,
AC:2009
3.1.9
SS-EN 1993-1-9:2005 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–9:
Utmattning
EN 1993-1-9:2005,
AC:2009
3.1.10
SS-EN 1993-1-10:2005 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–
10: Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen
EN 1993-1-10:2005,
AC:2009
3.1.11
SS-EN 1993-1-11:2006 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–
11: Dragbelastade komponenter
EN 1993-1-11:2006,
AC:2009
3.1.12
SS-EN 1993-1-12:2007 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 1–
12: Tilläggsregler för stålsorter upp till S700
EN 1993-1-12:2007,
AC:2009
3.2
SS-EN 1993-2:2006 Eurokod 3: Dimensionering
av stålkonstruktioner – Del 2: Broar
EN 1993-2:2006,
AC:2013
3.3.1
SS-EN 1993-3-1:2006 Eurokod 2:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 3-1:
Torn och master
EN 1993-3-1:2006,
AC:2009
3.3.2
SS-EN 1993-3-2:2006 Eurokod 2:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 3-2:
Skorstenar
EN 1993-3-2:2006,
3.4.1
SS-EN 1993-4-1:2007 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 4–1:
Silor
EN 1993-4-1:2007,
AC:2009
3.4.2
SS-EN 1993-4-2:2007 Eurokod 3:
Dimensionering av stålkonstruktioner – Del 4–2:
Cisterner
EN 1993-4-2:2007,
AC:2009
3.5
SS-EN 1993-5:2007 Eurokod 3: Dimensionering
av stålkonstruktioner – Del 5: Pålar och spont
EN 1993-5:2007,
AC:2009
3.6
SS-EN 1993-6:2007 Eurokod 3: Dimensionering
av stålkonstruktioner – Del 6: Kranbanor
EN 1993-6:2007,
AC:2009
4.1.1
SS-EN 1994-1-1:2005 Eurokod 4:
Dimensionering av samverkanskonstruktioner i
stål och betong – Del 1–1: Allmänna regler och
regler för byggnader
EN 1994-1-1:2005,
AC:2009
4.1.2
SS-EN 1994-1-2:2005 Eurokod 4:
Dimensionering av samverkanskonstruktioner i
stål och betong – Del 1–2: Allmänna regler –
Brandteknisk dimensionering
EN 1994-1-2:2005,
A1:2014,
AC:2008
4.2
SS-EN 1994-2:2005 Eurokod 4: Dimensionering
av samverkanskonstruktioner i stål och betong
– Del 2: Broar
EN 1994-2:2005,
AC:2008
5.1.1
SS-EN 1995-1-1:2004 Eurokod 5:
Dimensionering av träkonstruktioner – Del 1–1:
Allmänt - Gemensamma regler och regler för
byggnader
EN 1995-1-1:2004,
A2: 2014, AC:2006
13
Kapitel i
denna
författning
Svensk beteckning, titel och utgåva
EN-standard.
Senaste tillägg (A).
Senaste rättelse (AC).
5.1.2
SS-EN 1995-1-2:2004 Eurokod 5:
Dimensionering av träkonstruktioner – Del 1–2:
Allmänt – Brandteknisk dimensionering
EN 1995-1-2:2004,
AC:2010
5.2
SS-EN 1995-2:2004 Eurokod 5: Dimensionering
av träkonstruktioner – Del 2: Broar
EN 1995-2:2004,
AC:2010
6.1.1
SS-EN 1996-1-1:2005+A1:2010 Eurokod 6:
Dimensionering av murverkskonstruktioner –
Del 1: Allmänt – Regler för armerat och
oarmerat murverk
EN 1996-1-1:2005,
A1:2012,
AC:2009
6.1.2
SS-EN 1996-1-2:2005 Eurokod 6:
Dimensionering av murverkskonstruktioner –
Del 1-2: Allmänna regler – Brandteknisk
dimensionering
EN 1996-1-2:2005,
AC:2010
6.2
SS-EN 1996-2:2006 Eurokod 6: Dimensionering
av murverkskonstruktioner – Del 2:
Dimensioneringsförutsättningar, materialval och
utförande
EN 1996-2:2005,
AC:2009
6.3
SS-EN 1996-3 Eurokod 6: Dimensionering av
murverkskonstruktioner – Del 3: Förenklade
beräkningsmetoder för oarmerat murverk
EN 1996-3:2006,
AC:2009
7.1
SS-EN 1997-1:2005 Eurokod 7: Dimensionering
av geokonstruktioner – Del 1: Allmänna regler
EN 1997-1:2004,
A1:2013,
AC:2009
9.1.1
SS-EN 1999-1-1:2007 Eurokod 9:
Dimensionering av aluminiumkonstruktioner –
Del 1-1: Allmänna regler
EN 1999-1-1:2007,
A2:2013
9.1.2
SS-EN 1999-1-2:2007 Eurokod 9:
Dimensionering av aluminiumkonstruktioner –
Del 1-2: Brandteknisk dimensionering
EN 1999-1-2:2007,
AC:2009
9.1.3
SS-EN 1999-1-3:2007 Eurokod 9:
Dimensionering av aluminiumkonstruktioner –
Del 1–3: Utmattning
EN 1999-1-3:2007,
A1:2011
9.1.4
SS-EN 1999-1-4:2007 Eurokod 9:
Dimensionering av aluminiumkonstruktioner –
Del 1–4: Kallformad profilerad plåt
EN 1999-1-4:2007,
A1:2011,
AC:2009
9.1.5
SS-EN 1999-1-5:2007 Eurokod 9:
Dimensionering av aluminiumkonstruktioner –
Del 1–5: Skal
EN 1999-1-5:2007,
AC:2013
(BFS 2015:xx).
35 § Med den svenska utgåvan av EN-standarden i fråga (SS-EN) jämställs
varje standard som utan ändring av innehållet överför denna EN-standard till en
nationell standard i ett annat land.
Allmänt råd
36 § I de fall översättningar av standarden inte överensstämmer med den
europeiska standardiseringsorganisationens engelska utgåva bör den
engelska vara vägledande, om inte annat anges i denna författning. (BFS
2015:xx).
Avdelning B – Tillämpning av SS-EN 1990 – Grundläggande
dimensioneringsregler för bärverk
Kap. 0 – Tillämpning av SS-EN 1990 – Grundläggande
dimensioneringsregler för bärverk
Allmänt
Säkerhetsindex
1 § Säkerhetsindex, β, definierat enligt SS-ISO 2394, ska för byggnadsverksdel
i brottgränstillstånd vara
≥ 3,7 för säkerhetsklass 1,
≥ 4,3 för säkerhetsklass 2,
≥ 4,8 för säkerhetsklass 3.
Angivna β-värden avser referenstiden 1 år.
Användning av angivna säkerhetsindex förutsätter i säkerhetsklass 2 och 3
dimensioneringskontroll enligt avdelning A, 25 §.
Mottagningskontroll av material och produkter samt kontroll av utförande
enligt avdelning A, 26 och 27 §§ är ett villkor för all verifiering som inkluderar
bärförmåga.
Allmänt råd
Om en sannolikhetsteoretisk metod används är reglerna avseende partialkoefficientmetoden vägledande.
Angivna partialkoefficienter i brottgränstillstånd är beräknade med
hänsyn till ovan angivna β-värden och baserade på en kalibrering enligt
NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for
bærende konstruktioner, 1987.
Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser i denna författning
beaktar enbart risk för allvarliga personskador, medan definitionen av
eurokodernas konsekvensklasser i viss omfattning även inkluderar skada på
samhällsviktiga funktioner.
Säkerhetsklasser enligt denna författning används för att uppnå olika
formella brottsannolikheter (säkerhetsindex). Eurokodens
konsekvensklasser reglerar omfattningen av utförande, kontroll och
dokumentation. (BFS 2015:xx).
Partialkoefficientmetoden
Allmänt råd
1a § Verifiering av bärförmåga i denna författning baseras på
partialkoefficientmetoden. Partialkoefficienternas värden kan anses vara
relaterade till en sannolikhetsteoretisk metod och målvärden för
säkerhetsindex β. Värdet på β anger hur många standardavvikelser från
medelvärdet i en sannolikhetteoretisk fördelningsmodell som den formella
brottgränsen befinner sig. För säkerhetsklass 1 krävs att säkerhetsindex β >
3,7, vilket formellt sett motsvarar en maximal brottsannolikhet på 10-4. I
säkerhetsklass 3 är kravet β > 4,8 vilket motsvarar en maximal
brottsannolikhet på 10-6.
Karakteristiska värden för permanenta laster (t.ex. egentyngd) motsvarar
normalt medelvärden. Karakteristiska värden för (tids)variabla laster
motsvarar normalt 98 % -fraktilen av maximivärden under en referenstid av
15
1 år. Det betyder att den karakteristiska lasten i genomsnitt kan förväntas
överskridas en gång under en 50-års period. Referenstiden 1 år är naturlig
för t.ex. klimatologiska laster som snölast och vindlast liksom trafiklaster,
dvs. laster som uppvisar årstidsvariationer. Även för andra variabla laster
som t.ex. nyttig last på bjälklag bör det karakteristiska värdet uppfattas
statistiskt på analogt sätt, dvs. att det karakteristiska värdet formellt kan
antas överskridas i genomsnitt en gång per 50 år.
Karakteristisk hållfasthet för material definieras normalt som 5 % fraktilen. Det betyder att för en mycket omfattande provserie väljs det värde
som underskrids i högst 5 % av provresultaten som karakteristisk värde.
Konfidensgraden för att detta värde är korrekt är för de flesta material 75 %.
För produkter som ingår i murverk gäller dock medelvärden med 95 %
konfidens. För armeringsstål gäller karakteristiskt värde definierad som 5 %
-fraktil men med konfidensen 90 %.(BFS 2015:xx).
Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser
2 § Med hänsyn till omfattningen av de personskador som kan befaras uppkomma vid brott i en byggnadsverksdel, ska byggnadsverksdelen hänföras till
någon av följande säkerhetsklasser
a) säkerhetsklass 1 (låg), liten risk för allvarliga personskador,
b) säkerhetsklass 2 (normal), någon risk för allvarliga personskador, eller
c) säkerhetsklass 3 (hög), stor risk för allvarliga personskador.
Allmänt råd
Exempel på indelning i säkerhetsklass för olika byggnadsdelar i olika typer
av byggnadsverk.
A
Två- och flervåningsbyggnader av typen
bostadshus (undantaget enbostadshus),
kontorshus, varuhus, sjukhus och skolor
Till säkerhetsklass 3 bör följande
byggnadsdelar räknas:
–
Byggnadens bärande
huvudsystem inklusive de byggnadsdelar, som
är oundgängligen nödvändiga för systemets
stabilisering.
– Andra bärverk, t.ex. pelare, balkar och
skivor, vars kollaps innebär att bjälklagsyta
>150 m2 rasar.
– Trappor, balkonger, loftgångar och andra
byggnadsdelar som tillhör byggnadens
utrymningsvägar.
Till säkerhetsklass 2 bör följande
byggnadsdelar räknas:
– Bjälklagsbalkar som inte hör till
säkerhetsklass 3.
– Bjälklagsplattor.
– Takkonstruktion utom lätta ytbärverk av icke
sprött material.
– De delar av tunga ytterväggskonstruktioner
(massa per area ≥ 50 kg/m2) som är belägna
högre än 3,5 meter över markytan och som inte
hör till byggnadens bärande huvudsystem.
– Infästningar till ytterväggskonstruktioner
som är belägna högre än 3,5 meter över
markytan och som inte hör till byggnadens
bärande huvudsystem.
– Tunga mellanväggar (massa per area ≥ 250
B
kg/m2) som inte hör till byggnadens bärande
huvudsystem.
– Infästning av tunga undertak (massa per area
≥ 20 kg/m2).
– Trappor som inte hör till säkerhetsklass 3.
Till säkerhetsklass 1 bör följande
byggnadsdelar räknas:
– Lätta ytbärverk (massa per area ≤ 50 kg/m2)
i yttertak av icke sprött material.
– Lätta sekundära ytterväggskonstruktioner av
icke sprött material.
– Alla sekundära ytterväggskonstruktioner
(t.ex. väggreglar) i byggnadens entrévåning.
– Lätta, icke bärande innerväggar.
– Infästning av lätta undertak.
– Sockelbalkar som inte bär en vägg i
säkerhetsklass 2 eller 3.
– Bjälklag på eller strax över mark.
Envåningsbyggnader av typen hallbyggnader,
vilkas takkonstruktioner har stora spännvidder
(≥ 15 meter) och som används för sporthallar,
utställningshallar, samlingslokaler, varuhus,
skolor och sådana industrilokaler där många
personer vistas
Till säkerhetsklass 3 bör följande
byggnadsdelar räknas:
– Byggnadens bärande huvudsystem inklusive
vindförband och stabiliserande system.
– Räcken till läktare och dylikt invid större
höjdskillnader och vid vilka ett stort antal
personer kan vistas.
– Konstruktioner som bär större traverser (≥
15 meter spännvidd och ≥ 20 ton
lyftkapacitet).
Till säkerhetsklass 2 bör följande
byggnadsdelar räknas:
– Takåsar och takplåtar som inte har
avstyvande eller stabiliserande funktion. Åsar
och plåtar kan hänföras till säkerhetsklass 1
om de är infästa på ett sådant sätt att yttertaket
hänger kvar vid brott.
– Infästning av tunga takelement (massa per
area ≥ 50 kg/m2).
– Tunga mellanväggar (massa per area ≥ 250
kg/m2).
– Tunga undertak (massa per area ≥ 20 kg/m2).
– Balkar för mindre telfrar och traverser.
Till säkerhetsklass 1 bör följande
byggnadsdelar räknas:
– Sekundära ytterväggskonstruktioner (t.ex.
väggreglar) med högst 6 meters höjd.
– Lätta takelement.
– Lätta innerväggar.
– Infästning av lätta undertak.
17
C
D
E
F
G
– Sockelbalkar som inte bär en vägg i
säkerhetsklass 2 eller 3.
– Bjälklag på eller strax över mark.
Enbostadshus och andra små byggnader i ett
eller två våningsplan
Byggnadens bärande huvudsystem och trappor
bör hänföras till säkerhetsklass 2. I övrigt kan
de säkerhetsklasser som anges i punkt A
tillämpas.
Envåningsbyggnader, vilkas takkonstruktioner
har små spännvidder
(< 15 meter) och som har samma användning
som byggnaderna enligt punkt B
Byggnadens bärande huvudsystem bör
hänföras till säkerhetsklass 2. I övrigt kan de
säkerhetsklasser som anges i punkt B
tillämpas.
Byggnader som personer sällan vistas i eller
invid
Byggnadens bärande huvudsystem bör
hänföras till säkerhetsklass 2 och dess
sekundära konstruktioner till säkerhetsklass 1,
såvida förhållandet att personer sällan vistas i
eller invid byggnaden med rimlig säkerhet kan
väntas bestå i framtiden. Alla bärande
byggnadsdelar för små byggnader som inte är
större än enbostadshus kan hänföras till
säkerhetsklass 1.
Geokonstruktioner
Säkerhetsklass för geokonstruktion beror bl.a.
av ovanförliggande konstruktion.
Grundkonstruktion kan i vissa fall hänföras till
lägre säkerhetsklass än ovanförliggande
konstruktion.
Järnvägsbroar
För järnvägsbroar och deras delar kan
säkerhetsklasser enligt TRVK Bro tillämpas.
(BFS 2015:xx).
3 § Byggnadsverksdelar får hänföras till säkerhetsklass 1, om minst ett av
följande krav är uppfyllt
1. personer vistas endast i undantagsfall i, på, under eller invid byggnadsverket,
2. byggnadsverksdelen är av sådant slag att ett brott inte rimligen kan befaras
medföra allvarliga personskador, eller
3. byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott inte leder till kollaps
utan endast till obrukbarhet.
4 § Byggnadsverksdelar ska hänföras till säkerhetsklass 3, om följande förutsättningar samtidigt föreligger
1. byggnadsverket är så utformat och använt att många personer ofta vistas i,
på, under eller invid det,
2. byggnadsverksdelen är av sådant slag att kollaps medför stor risk för
allvarliga personskador, och
3. byggnadsverksdelen har sådana egenskaper att ett brott leder till omedelbar
kollaps.
5 § Byggnadsverksdelar som inte omfattas av 3 och 4 §§ i detta kapitel ska hänföras till lägst säkerhetsklass 2.
6 § Vid dimensionering med partialkoefficientmetoden i SS-EN 1990 till SS-EN
1999 i brottgränstillstånd ska säkerhetsklassen för en byggnadsverksdel beaktas
med hjälp av partialkoefficienten γd på följande sätt:
a) Säkerhetsklass 1: γd = 0,83.
b) Säkerhetsklass 2: γd = 0,91.
c) Säkerhetsklass 3: γd = 1,0.
(BFS 2015:xx).
Krav i bruksgränstillstånd
Allmänt råd
7 § Utöver angivna krav i bruksgränstillstånd, som primärt endast är
relaterade till säkerhet och hälsa, kan byggherren ställa högre krav t.ex. med
hänsyn till utseende och komfort.
Finns inga andra krav kan, vid dimensionering med sannolikhetsteoretisk
metod i princip enligt SS-ISO 2394, risken för överskridande av bruksgränstillstånd sättas till β = 1,3 à 2,3 beroende på typ av bruksgränstillstånd.
Ett högre värde bör användas för irreversibla konsekvenser och ett lägre
värde kan användas för reversibla konsekvenser av att gränstillståndet nås.
Beräkning av deformationer och svängningar bör utföras enligt elasticitetsteorin med en beräkningsmodell som på ett rimligt sätt beskriver konstruktionens styvhet, massa, dämpning och randvillkor. (BFS 2015:xx).
Motstridiga partialkoefficienter
8 § När partialkoefficienter som baseras på samma fraktil är olika i denna författning och i annan källa ska värden enligt denna författning användas vid
verifiering av byggnadsverkets bärförmåga och stadga.
Allmänt råd
Exempel på ovanstående typ av källor kan vara produkthandböcker eller
produktspecifikationer.
9§
har upphävts genom (BFS 2015:xx).
Särskilt om standarden
10 § Utöver de stycken som är märkta med bokstaven P efter styckenumret i
SS-EN 1990 är 6.4.3.1(3) och 6.4.4(1) föreskrifter. (BFS 2015:xx).
11 §
har upphävts genom (BFS 2015:xx).
Utförande-, konsekvens- och säkerhetsklasser
12 § Bilaga B får inte tillämpas när det gäller differentiering av byggnadsverks
tillförlitlighet. Differentiering av byggnadsverks tillförlitlighet utifrån risk för
personskada ska ske enligt 1–6 §§, 17–20 §§ och 27–29 §§ i detta kapitel.
19
Allmänt råd
I övrigt bör byggnadsverksdelar indelas i utförandeklasser för att styra
utförandet och omfattningen av kontroll och dokumentation. Detta kan
göras med ledning av säkerhetsklasser, geotekniska klasser och
konsekvensklasser enligt bilaga A, tabell A.1 i EN 1991-1-7. (BFS
2015:xx).
Nationellt valda parametrar till bilaga A1 (byggnader)
13 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
A1.1(1)
Nationellt val gjort
A1.2.2(1)
Nationellt val gjort
A1.3.1(1)
Nationellt val gjort
A.1.3.1(5)
Nationellt val gjort
A.1.3.2(1) tabell A1.3
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
14 § Vid tillämpning av SS-EN 1990 gäller reglerna i 15–21 §§ i detta kapitel.
(BFS 2015:xx).
Stycke A1.1(1)
Allmänt råd
15 § Byggnadsverksdelar i livslängdskategori 4 enligt 2.3, tabell 2.1 i SSEN 1990 – vilka hänförs till säkerhetsklass 2 eller 3 och som inte är
åtkomliga för inspektion och underhåll – bör dimensioneras för livslängden
100 år om inte byggnadsverket har en sådan karaktär att det är uppenbart att
den avsedda användningstiden är kortare. (BFS2015:xx).
Stycke A1.2.2(1)
16 § Värden på ψ-faktorer enligt tabell B-1 ska tillämpas.
ψ-faktorer
Tabell B-1
ψ0
ψ1
ψ2
0,7
0,5
0,3
0,7
0,7
0,7
1,0
0,5
0,7
0,7
0,9
0,3
0,6
0,6
0,8
0,7
0,7
0,6
0,7
0,0
0,5
0,0
0,3
0,0
Snölast med beteckningar enligt SS2
EN 1991-1-3 sk ≥ 3 kN/m
2
2,0 ≤ sk < 3,0 kN/m
2
1,0 ≤ sk < 2,0 kN/m
0,8
0,6
0,2
0,7
0,6
0,4
0,3
0,2
0,1
Vindlast
0,3
0,2
0,0
Temperaturlast (ej brand) i byggnad
0,6
0,5
0,0
Last
Nyttig last i byggnader
Kategori A: rum och utrymmen i
bostäder
Kategori B: kontorslokaler
Kategori C: samlingslokaler
Kategori D: affärslokaler
Kategori E: lagerutrymmen
Kategori F: utrymmen med fordonstrafik,
fordonstyngd ≤ 30 kN
Kategori G: utrymmen med fordonstrafik,
30 kN < fordonstyngd ≤ 160 kN
Kategori H: yttertak
(BFS 2015:xx).
Stycke A1.3.1(1)
17 § Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning
A ska vara enligt tabell B-2. Partialkoefficienten γd bestäms i 1–6 §§ i detta
kapitel.
Tabell B-2
Dimensioneringsvärden för laster (EQU) (Uppsättning A)
Varaktiga
Permanenta laster
och
tillfälliga d. Ogynnsamma Gynnsamma
1
s
(Ekv 6.10)
1
γd 1,1 Gkj,sup
0,9 Gkj,inf
Variabel
Huvudlast
Samverkande variabla
laster
Största last Övriga laster
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,5 Qk,1
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,5 ψ0,i Qk,i
När lasten är
gynnsam: 0
När lasten är
gynnsam: 0
Dimensioneringssituationer.
18 § Ekvation 6.10a och 6.10b ska tillämpas i brottsgränstillstånd som inte
omfattar geotekniska laster med dimensioneringsvärden för laster enligt tabell
B-3. Partialkoefficienten γd bestäms i 1–6 §§ i detta kapitel.
Vid tillämpning av 6.10a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta
laster.
21
Tabell B-3
Varaktiga
och
tillfälliga
1
d. s
Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning B)
Permanenta laster
Ogynnsamma
(Ekv 6.10a) γd 1,35 Gkj,sup
γd 1,35 Pk
1
Samverkande variabla
Laster
Gynnsamma
Största last
Övriga laster
1,00 Gkj,inf
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,5 ψ0,1 Qk,1
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,5 ψ0,i Qk,i
1,00 Pk
När lasten är
gynnsam: 0
När lasten är
gynnsam: 0
(Ekv 6.10b) γd 0,89∙1,35 Gkj,sup 1,00 Gkj,inf
γd 1,35 Pk
Variabel
Huvudlast
1,00 Pk
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,5 Qk,1
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,5 ψ0,i Qk,i
När lasten är
gynnsam: 0
När lasten är
gynnsam: 0
Dimensioneringssituationer.
19 § När tabell A1.2(C) i standarden (Uppsättning C) är tillämplig ska
dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med parametrar enligt tabell B-4.
Partialkoefficienten γd bestäms i 1–6 §§ i detta kapitel.
Tabell B-4
Dimensioneringsvärden för laster (STR/GEO) (Uppsättning C)
Varaktiga
och
tillfälliga
1
d. s
Permanenta laster
Ogynnsamma
Gynnsamma
(Ekv 6.10)
γd 1,10 Gkj,sup
1,00 Gkj,inf
1
Variabel
huvudlast
Samverkande variabla
laster
Största last
Övriga laster
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,4 Qk,1
När lasten är
ogynnsam:
γd 1,4 ψ0,i Qk,i
När lasten är
gynnsam: 0
När lasten är
gynnsam: 0
Dimensioneringssituationer.
Stycke A.1.3.1(5)
20 § När verifieringen av byggnadsverksdelar innefattar geotekniska laster och
undergrundens bärförmåga ska dimensioneringssätt 2 eller 3 användas med
dimensioneringsvärden enligt tabell B-3 respektive B-4.
Allmänt råd
Dimensioneringssätt för verifiering av olika typer av geokonstruktioner
framgår av kap. 7.1, 15 §.
Stycke A.1.3.2(1) tabell A1.3
21 §9 I exceptionella dimensioneringssituationer ska den största samverkande
variabla lasten sättas till sitt frekventa värde (ψ1Qk,1). (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
För exceptionellt lastfall enligt Ekv. 6.11 i SS-EN 1990 bör inte reduktionsfaktorn αA för areareduktion och reduktionsfaktorn för samverkande nyttig
last, ψ, kombineras. (BFS 2013:10).
9
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Nationellt valda parametrar till bilaga A2 (broar)
22 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
A2.2.6(1) Anm.1
Nationellt val gjort
A2.3.1(1)
Nationellt val gjort
A2.3.1(5)
Nationellt val gjort
A2.3.1 (Tabell A2.4(A) Anm.1 och 2)
Se A2.3.1(1)
A2.3.1 (Tabell A2.4 (B) Anm.1, 2 och 4)
Se A2.3.1(1)
A2.3.1 (Tabell A2.4 (C))
Se A2.3.1(1)
A2.3.2(1)
Nationellt val gjort
A2.2.2(1)
Se Vägverkets VVFS
A2.2.2(3)
Se Vägverkets VVFS
A2.2.2(4)
Se Vägverkets VVFS
A2.2.2(6)
Se Vägverkets VVFS
A2.2.6(1) Anm.2
Se Vägverkets VVFS
A2.2.6(1) Anm.3
Se Vägverkets VVFS
A2.2.3(2)
Nationellt val gjort
A2.2.3(3)
Nationellt val gjort
A2.2.4(1)
Nationellt val gjort
A2.4.4.1(1) Anm.3
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke A2.2.3(2)
23 § Vindlast och temperaturpåverkan ska anses verka samtidigt.
Stycke A2.2.3(3)
24 § Vid dimensionering av broar med tak ska snölast och trafiklast
kombineras.
Stycke A2.2.4(1)
25 § Vid dimensioneringen av öppningsbara broar utformade som svängbroar
ska snölast kombineras med andra laster.
Stycke A2.2.6(1)
26 § Värdet på ψ-faktorer som ska tillämpas för snö- och vindlast på det färdiga
byggnadsverket ska lägst vara enligt tabell B-5.
ψ-faktorer för snö- och vindlaster
Tabell B-5
ψ0
ψ1
ψ2
– Varaktig dimensioneringssituation
F **W
0,3
0,2
0,0
1,0
-
-
sk ≥ 3 kN/m
0,8
0,6
0,2
Last
Symbol
Vindlast
FWk
Snölast
2
2,0 ≤ sk < 3,0 kN/m
2
0,7
0,4
0,2
1,0 ≤ sk < 2,0 kN/m
2
0,6
0,3
0,1
Allmänt råd
För laster under byggskedet bör de rekommenderade värdena tillämpas.
23
Stycke A2.3.1(1)
27 § Dimensioneringsvärden för laster i brottsgränstillstånd (EQU) uppsättning
A i bilaga A2 ska vara enligt tabell B-2 i 17 § i detta kapitel. Verifiering av statisk
jämvikt baserad på denna tabell får inte innefatta verifiering av bärförmågan hos
bärverksdelar. Partialkoefficienten γd bestäms enligt 1–6 §§ i detta kapitel.
28 § Då tabell A2.4(B) uppsättning B i bilaga A2 är tillämplig ska uttryck 6.10a
och 6.10b användas med dimensioneringsvärden för laster enligt tabell B-3 i 18 §
i detta kapitel. Partialkoefficienten γd bestäms enligt 1–6 §§ i detta kapitel.
Vid tillämpning av uttryck 6.10a är det inte tillåtet att endast inkludera permanenta laster.
29 § Då tabell A2.4(C) uppsättning C i bilaga A2 är tillämplig ska dimensioneringsvärdena på lasterna bestämmas med parametrar enligt tabell B-4 i 19 § i detta
kapitel. Partialkoefficienten γd bestäms enligt 1–6 §§ i detta kapitel.
Stycke A2.3.1(5)
30 § Metod 2 eller 3 ska användas.
Stycke A2.3.2(1)
31 § I exceptionella dimensioneringssituationer ska den variabla huvudlasten
sättas till sitt frekventa värde.
Stycke A2.4.4.1(1)
32 § För tillfälliga broar för tåghastigheter ≥ 90 km/h gäller samma krav som
för permanenta broar.
Allmänt råd
För tillfälliga broar för tåghastigheter < 90 km/h bör nedböjningen inte
överskrida L/500.
Tillämpning av Bilaga D
33 § Tabell D.1 i SS-EN 1990 får inte tillämpas när karakteristiska värden på
materialparametrar och dylikt tas fram genom fåtalsprovning ur en oändlig
population. I stället ska följande tabell tillämpas för värden på kn. Variationskoefficienten ska anses vara okänd.
Karakteristiskt värde på hållfasthetsparametern, Χk, ska beräknas enligt
följande:
𝑋k = 𝑥̅ − 𝑘𝑛 · 𝜎
där
– 𝑥̅ är stickprovsmedelvärdet,
– kn en koefficient enligt tabell B-6 för n antal stickprov och
– σ är stickprovets standardavvikelse.
Tabell B-6
n
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
kn
3,19
2,68
2,46
2,33
2,24
2,18
2,14
2,10
2,07
2,04
2,02
2,00
n
15
16
17
18
19
20
25
30
35
40
100
∞
kn
1,99
1,97
1,96
1,95
1,94
1,93
1,89
1,87
1,85
1,83
1,76
1,64
(BFS 2015:xx).
25
Avdelning C – Tillämpning av SS-EN 1991 – Laster på
bärverk
Kap. 1.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-1 – Allmänna laster –
Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.2 (3)
Ingen ytterligare information ges
5.2.3(1)
Ingen ytterligare information ges
5.2.3(2)
Nationellt val gjort
5.2.3(3)
Nationellt val gjort
5.2.3(4)
Nationellt val gjort
5.2.3(5)
Nationellt val gjort
6.2.2(1)
Rekommendationen används
6.3.1.1 tabell 6.1
Nationellt val gjort
6.3.1.2(1)P tabell 6.2
Nationellt val gjort
6.3.1.2(10)
Nationellt val gjort
6.3.1.2(11)
Rekommendationen används
6.3.2.2.(1)P tabell 6.4
Nationellt val gjort
6.3.3.2(1) tabell 6.8
Nationellt val gjort
6.3.4.2 tabell 6.10
Rekommendationen används
6.4(1)P tabell 6.12
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 5.2.3(2)
2 § Nominellt ballastdjup ska vara 600 mm.
Stycke 5.2.3(3)
3 § Avvikelserna ska sättas till ± 10 %.
Stycke 5.2.3(4)
4 § Avvikelserna ska sättas till ± 10 %.
Stycke 5.2.3(5)
Allmänt råd
5 § För järnvägsbroar bör vikten av räcken antas motsvara kraften
0,25 kN/m per räcke, och vikten av en kontaktledningsstolpe motsvara
kraften 7 kN med ett moment vinkelrätt kantbalken av 9 kNm riktat mot
brons mitt. Dessa värden gäller för den vanligaste stolpen U120.
Stycke 6.3.1.1 tabell 6.1
6 § Utrymmen i kategori C2 hänförs till kategori C5 om de fasta sittplatserna
utan betydande svårighet kan avlägsnas och om utrymmet är av sådan art att stora
folksamlingar kan förekomma.
26
7 § Kategori A kompletteras med följande två underkategorier
– Vindsbjälklag I: Bjälklag i vindsutrymmen med minst 0,6 m fri höjd och
med fast trappa till vinden
– Vindsbjälklag II: Bjälklag i vindsutrymmen med minst 0,6 m fri höjd och
med tillträde genom lucka med max storlek 1 x 1 m.
Stycke 6.3.1.2(1)P tabell 6.2
8 § De värden på nyttig last som ska tillämpas på bjälklag, trappor och
balkonger i kategori A till D i byggnader anges i tabell C-1 och i 9 §.
Tabell C-1
Nyttig last på bjälklag m.m. i byggnader
2
Kategori
qk [kN/m ]
Qk [kN]
A: rum och utrymmen i bostäder
– Bjälklag
– Trappor
b
– Balkonger
– Vindsbjälklag I
– Vindsbjälklag II
2,0
2,0
3,5
1,0
0,5
2,0
2,0
2,0
1,5
0,5
B: kontorslokaler
2,5
3,0
2,5
3,0
2,5
3,0
3,0
3,0
4,0
4,0
5,0
4,5
4,0
5,0
4,0
7,0
a
C: samlingslokaler
– C1: Utrymmen med bord, etc. t.ex. lokaler i skolor,
caféer, restauranger, matsalar, läsrum, receptioner.
– C2: Utrymmen med fasta sittplatser, t.ex. kyrkor, teatrar
eller biografer, konferenslokaler, föreläsningssalar,
samlingslokaler, väntrum samt väntsalar på
järnvägsstationer.
– C3: Utrymmen utan hinder för människor i rörelse, t.ex.
museer, utställningslokaler, etc. samt kommunikationsutrymmen i offentliga byggnader, hotell, sjukhus och
järnvägsstationer.
– C4: Utrymmen där fysiska aktiviteter kan förekomma,
t.ex. danslokaler, gymnastiksalar, teaterscener.
– C5: Utrymmen där stora folksamlingar kan förekomma,
t.ex. i byggnader avsedda för offentliga
sammankomster såsom konserthallar, sporthallar
inklusive ståplatsläktare, terrasser samt
kommunikationsutrymmen och plattformar till järnvägar.
D: affärslokaler
– D1: Lokaler avsedda för detaljhandel.
– D2: Lokaler i varuhus.
a
Observera 6.3.1.1(2) i EN 1991-1-1. Värdena i tabellen innehåller inte dynamiska effekter.
b
På balkonger, ståplatsläktare, parkeringsdäck och terrasser behöver inte nyttig last antas
verka samtidigt som snölast. (BFS 2015:xx).
9 § För balkonger i anslutning till bjälklag i kategori B tillämpas samma last
som på balkonger i kategori A. För balkonger i anslutning till bjälklag i kategori
C till D tillämpas samma last som för bjälklaget.
För trappor i anslutning till bjälklag i kategori B, C1, C2, C3, C4, D1 och D2
tillämpas last enligt kategori C3. För trappor i anslutning till bjälklag i kategori
C5 tillämpas samma last för trappor som för bjälklaget.
27
Stycke 6.3.1.2 (10)
Allmänt råd
9a § Reduktionsfaktorer för nyttig last, αA och αn, kan kombineras i
lastuppsättning B för kategorier A och B när lasteffekten bedöms enligt
Ekv. 6.10b, tabell B-3. Faktorerna kan även kombineras i lastuppsättning C
för kategorier A och B när lasteffekten bedöms enligt Ekv. 6.10 tabell B-4.
(BFS 2013:10).
Stycke 6.3.2.2.(1)P tabell 6.4
10 § De värden som ska tillämpas för nyttig last på bjälklag i kategori E1 är:
– qk = 5,0 kN/m2
– Qk = 7,0 kN
Stycke 6.3.3.2(1) tabell 6.8
11 § De rekommenderade värdena på nyttig last ska tillämpas i kategori G och
F. Nedan anges vissa nyttiga laster från fordon omfattas inte av kategori G och F.
Dessa laster ska tillämpas där de är relevanta.
Byggnader i vilka enstaka lastade tyngre fordon i allmän väg- eller gatutrafik
kan väntas köra in, t.ex. för lastning eller lossning, ska dimensioneras för en lastgrupp (ψ = 0) enligt följande figur C-1. Lastfältet ska placeras på ogynnsammaste
sätt inom det område som fordonet kan trafikera. Vidare ska inverkan av en
bromskraft Qk = 100 kN i lastfältets längdriktning beaktas.
Bjälklag i garage för uppställning av skrymmande fordon, såsom bussar och
renhållningsfordon, ska dimensioneras för lasten från den tyngsta typ av fordon
som kan bli aktuell med hänsyn till det totala utrymmet i garaget. För denna last
ska lastreduktionsfaktorn ψ sättas till 1,0.
Bjälklag till gårdar, på vilka endast utryckningsfordon, mindre lastfordon eller
arbetsfordon kan väntas köra, ska dimensioneras för 40 % av en lastgrupp (ψ = 0)
enligt följande figur C-1 och för inverkan av en bromskraft Qk = 50 kN. För
placering av lastgruppen och bromskraften gäller vad som ovan anges för enstaka
lastade tyngre fordon i allmän väg- eller gatutrafik.
Om specialfordon med en av verksamheten betingad utformning förekommer i
en byggnad, t.ex. buss- och godsterminal, brandstation eller flyghangar, ska de
bärande byggnadsdelarna dimensioneras för såväl fordonets hjultryck som totallast ökade med ett dynamiskt tillskott. Dessa laster ska bestämmas med beaktande
av fordonets art och den trafikerade ytans beskaffenhet, t.ex. i fråga om ojämnheter. Lastreduktionsfaktorn ψ ska normalt sättas till 1,0.
Allmänt råd
Ett lägre värde på lastreduktionsfaktorn ψ för specialfordon kan användas,
om det är motiverat av verksamhetens art. Det dynamiska tillskottet bör i
sådant fall antas vara lägst 25 %, om det inte genom särskild undersökning
visas att ett lägre värde är motiverat.
Pelare, väggar och liknande konstruktioner, som kan bli utsatta för påkörning,
ska minst dimensioneras för en koncentrerad horisontell last Qk = 5 kN (ψ = 0).
28
Figur C-1
Last av fordon
Stycke 6.4(1)P tabell 6.12
12 § Balkongfronter under räcken i utrymmen i kategori C5 ska dimensioneras
för en godtyckligt placerad punktlast = 3,0 kN. I övrigt ska rekommenderade
värden på horisontella laster på skiljeväggar och räcken som fungerar som
barriärer tillämpas enligt tabell 6.12. (BFS 2013:10).
Allmänt råd
Den rekommenderade lasten ska placeras i de lägen som är mest ogynnsam
för den enskilda byggnadsdelen. (BFS 2013:10).
29
Kap. 1.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-2 – Termisk och
mekanisk verkan av brand
Allmänt
Allmänt råd
1 § Tillämpningsområde för föreskrifterna i denna författning framgår av
1 § avdelning A. Vad som i detta kapitel särskilt anges för byggnader gäller
också i tillämpliga delar för andra anläggningar.
Dimensionering av bärförmåga vid brand bör utgå från processen för
branddimensionering som beskrivs i SS-EN 1990 5.1.4.
Brandbelastning anges i detta avsnitt per m2 golvarea, se även 15 §.
Brandsäkerhetsklass
2 §10 Byggnadsdelar ska hänföras till brandsäkerhetsklasser enligt tabell C-2 utifrån risken för personskador om byggnadsdelen kollapsar under ett brandförlopp.
I bedömningen ska hänsyn tas till
a) risken för att personer, såsom utrymmande eller räddningspersonal, vistas i
skadeområdet,
b) sekundära effekter som kan uppstå, såsom fortskridande ras till angränsande
delar av det bärande systemet och
c) påverkan på funktioner i byggnaden som har väsentlig betydelse för
utrymnings- och insatsmöjligheter. (BFS 2015:xx).
Tabell C-2
Brandsäkerhetsklass definieras enligt följande tabell
Brandsäkerhetsklass
Risk för personskada vid kollaps av byggnadsdelen
1
Ringa
2
Liten
3
Måttlig
4
Stor
5
Mycket stor
Allmänt råd
Exempel på faktorer som bör beaktas i 2 § a är byggnadens art och verksamhet, enligt avsnitt 5:22 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Faktorer
som påverkar valet av säkerhetsklass vid vanligt lastfall är relevanta även i
brandlastfallet enligt 2 § b och c, jämför 1–5 §§, kap. 0 i avdelning B. Utrymningsvägar är exempel på vad som avses i 2 § d. Exempel på lämplig
indelning av byggnadsdelar ges i tabell C-3–C-5. I tabellerna ges viss vägledning för indelning av brandsäkerhetsklass utifrån säkerhetsklasser enligt
1–5 §§, kap. 0 i avdelning B.
10
30
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Tabell C-3
Brandsäkerhetsklass i Br1-byggnad
Brandsäkerhetsklass
Exempel på byggnadsdelar i en Br1-byggnad
1
Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot i byggnader med upp till fyra våningsplan eller ickebärande innervägg.
2
-
3
Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg,
balkong utan gemensamt bärverk.
4
Vissa bärverk i säkerhetsklass 2, bjälklag i byggnader med upp till åtta våningsplan och vissa
bärverk i säkerhetsklass 3 i byggnad med högst
fyra våningsplan.
5
Vissa bärverk i säkerhetsklass 3 i byggnad med
fem eller fler våningsplan.
Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem och
som är beläget under översta källarplanet.
Tabell C-4
Brandsäkerhetsklass i Br2-byggnad
Brandsäkerhetsklass
Exempel på byggnadsdelar i en Br2-byggnad
10
Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot, ickebärande innervägg, skärmtak eller balkong utan
gemensamt bärverk.
Fribärande takplåtar som inte är
stomstabiliserande.
Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem
och som vid kollaps inte leder till en större
2
kollapsad area* än 300 m i byggnader med
verksamhet som tillhör verksamhetsklass 1 (Vk1)
2
eller till större än 150 m kollapsad area i
byggnader med verksamhet som tillhör
verksamhetsklass 2 (Vk2). Som alternativ till
tillåten kollapsad area kan takstolar med en
spännvid ≤ 30 m i Vk1 respektive takstolar med
en spännvidd ≤ 15 m hänföras till
brandsäkerhetsklass 1.
2
-
3
Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem.
Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg
och som är beläget under översta källarplanet.
4
Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem
och som är beläget under översta källarplanet.
5
-
* Med kollapsad area avses för en pelare hela den area som de byggnadsdelar
som pelaren bär upp och tar last ifrån. För en takstol betyder det hela
sträckan bort till takstolens andra upplag respektive hela sträckan bort till
intilliggande takstolar på ömse sidor om den av pelaren uppburna takstolen.
För övriga bärverksdelar beräknas kollapsad area på motsvarande sätt.
Sekundärbärverk i takkonstruktionen som har en horisontalstabiliserande
funktion kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om byggnadsverket förblir
stabilt i brandlastfallet även när takplåt, takåsar eller dylikt förutsätts ha
kollapsat i två intilliggande fack på en sträcka av halva takfallet, dock högst
15 meter. Sekundärbärverk utanför kollapsområdet kan räknas som
opåverkat av brandlasten när stomstabiliteten kontrolleras. (BFS 2015:xx).
31
Tabell C-5
Brandsäkerhetsklass i Br3-byggnad
Brandsäkerhetsklass
Exempel på byggnadsdelar i en Br3-byggnad
1
Bärverk i Br3-byggnader som inte klassas som
brandsäkerhetsklass 2–5 i denna tabell.
2
Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem i
bostadshus.
3
Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg
och som är beläget under översta källarplanet.
4
Bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem
och som är beläget under översta källarplanet.
5
-
(BFS 2015:xx).
3 §11 Byggnadsdelar som krävs för att upprätthålla funktionen hos en
brandcellsgräns eller annan avskiljande konstruktion ska utformas så att
funktionen erhålls under avsedd tid.
Allmänt råd
Exempel på lämplig indelning ges i tabell C-6.
Krav på brandceller framgår av avsnitt 5:53 i Boverkets byggregler
(BFS 2011:6).
Tabell C-6
Brandsäkerhetsklass och brandceller samt sektioner
Brandsäkerhetsklass
*
Exempel på byggnadsdelar som krävs för att
upprätthålla brandcells- eller
sektioneringsgräns*
1
-
2
Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk
klass EI 15.
3
Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk
klass EI 30.
4
Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk
klass EI 60.
5
Bärverk som krävs för att upprätthålla avskiljande konstruktion motsvarande brandteknisk
klass EI 90.
Brandcellsgränser som är avsedda för utrymmen med en brandbelastning
högre än 800 MJ/m2 kan kräva högre brandsäkerhetsklass eller utförande i
högre brandteknisk klass. Se även avsnitt 5:53 i Boverkets byggregler,
(BFS 2011:6). (BFS 2015:xx).
Ett trapphus som utgör den enda utrymningsvägen i en byggnad ska
alltid dimensioneras för olyckslast.
Allmänt råd
Dimensioneringen för olyckslast bör göras enligt metod a) i avsnitt 3.3(2) i
EN 1991-1-7 och 3a § i kapitel 1.1.7 nedan, om det inte finns någon
specificerad olyckslast. Om det finns en specificerad olyckslast ska
trapphuset dimensioneras för denna. (BFS 2015:xx).
11
32
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Dokumentation
4 § Beskrivning av utformning av bärförmåga vid brand ska ingå i den brandskyddsdokumentation som ska upprättas enligt avsnitt 5:12 i Boverkets byggregler (BFS 2011:6).
Allmänt råd
Brandskyddsdokumentation bör innehålla en beskrivning av förutsättningarna för bärförmåga vid brand samt utformningen av bärförmåga vid brand.
Nationellt valda parametrar
5 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.4(4) Anm. 1
Nationellt val gjort
2.4(4) Anm. 2
Nationellt val gjort
3.1(10)
Nationellt val gjort
3.3.1.2(1)
Rekommendationen används
3.3.1.3(1)
Rekommendationen används
3.3.2(2)
Rekommendationen används
4.2.2(2)
Ingen ytterligare information ges
4.3.1(2)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4(4) Anm. 1
Nominella temperatur-tidförlopp
6 §12 Vid dimensionering enligt klassificering (nominella temperatur-tidförlopp)
ska byggnadsdelar utföras så att kollaps inte inträffar under den tidsperiod som
anges i tabell C-7 med brandpåverkan enligt avsnitt 4.2 i SS-EN 13501-2. Första
kolumnen (f ≤ 800 MJ/m2) i tabell C-7 får utan särskild utredning tillämpas för
bostads- och kontorslägenheter, skolor, hotell, personbilsgarage, livsmedelsbutiker, lägenhetsförråd och jämförbara brandceller.
Tabell C-7
Brandsäkerhetsklass
Brandteknisk klass i bärande avseende
2
Brandteknisk klass vid brandbelastning f (MJ/m )
f ≤ 800 MJ/m
f ≤ 1600 MJ/m
1
0
0
0
2
R15
R15
R15
3
R30 (R15*)
R30 (R15*)
R30 (R15*)
4
R60
R120 (R90*)
R180 (R120*)
5
R90 (R60*)
R180 (R120*)
R240 (R180*)
2
*
2
f >1600 MJ/m
2
Vid installation av automatisk vattensprinkleranläggning utförd enligt avsnitt 5:252 och
5:2521 i Boverkets byggregler (2011:6).
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4(4) Anm. 2
Modell av naturligt brandförlopp
12
Tidigare lydelse BFS 2010:13.
33
7 § Vid dimensionering enligt modell av naturligt brandförlopp ska byggnadsdelar dimensioneras för det brandförlopp som anges i tabell C-8.
Tabell C-8
Krav på byggnadsdelar kopplat till brandsäkerhetsklass
Brandsäkerhetsklass
Brandförlopp
1
0
2
15 minuter (del av ett fullständigt brandförlopp exkl. avsvalning).
3
30 minuter (del av ett fullständigt brandförlopp exkl. avsvalning).
4
Fullständigt brandförlopp (inkl. avsvalning).
5
Fullständigt brandförlopp med 50 % ökad brandbelastning (inkl.
avsvalning).
Allmänt råd
Dimensionering bör utföras för fullt utvecklad brand. Om det kan visas att
övertändning inte kan inträffa kan dimensionering utföras för lokal brand.
Om sannolikheten för övertändning i en byggnad i Br2 eller Br3 kan
visas vara mindre än 0,5 %, givet att brand har uppkommit, behöver byggnaden enbart dimensioneras för lokal brand. Exempel på hur detta kan visas
kan vara med minst två oberoende tekniska system med säkerställd driftsäkerhet, se även 10 §. Det kan även vara möjligt att visa att övertändningen
inte kan inträffa med hänsyn till låg brandbelastning.
Kriteriet för att avgöra om övertändning inträffar är att
medeltemparaturen i brandgaslagret överstiger 500 ºC eller att
strålningstemperaturen mot golvet från brandgaslagret överstiger 20 kW/m2.
(BFS 2015:xx).
Fullt utvecklad brand
8 § Brandförloppet och temperaturutvecklingen i en brandcell ska för fullt
utvecklad brand beräknas ur värme- och massbalansekvationer (modell av
naturligt brandförlopp).
Allmänt råd
Fullt utvecklad brand bör verifieras med modell av naturligt brandförlopp
såsom anges i SS-EN 1991-1-2, bilaga A.
Vid dimensionering för fullt utvecklad brand bör osäkerheter med
ventilationsförhållanden beaktas, såsom otätheter. För beaktande av
otätheter bör en öppningsfaktor på minst 0,02 (m½) användas.
(BFS 2013:10).
Lokal brand
9 § Brandförloppet och temperaturutvecklingen vid lokal brand ska beräknas
med hänsyn till de förhållanden som kan förväntas uppstå i byggnaden.
Allmänt råd
Lokal brand bör beräknas enligt SS-EN 1991-1-2, bilaga C.
Vid dimensionering för lokal brand bör hänsyn tas till bränslets höjd och
placering i rummet.
Tekniska system
10 § Effekten av fast installerade tekniska system som minskar sannolikheten
för övertändning, begränsar temperaturen i brandrummet eller på annat sätt begränsar eller släcker branden får tillgodoräknas vid dimensioneringen under
förutsättning att den totala sannolikheten för brott inte ökar. En förutsättning för
34
att sådana tekniska system ska få tillgodoräknas är att deras driftsäkerhet
säkerställs.
Riskreducerande effekt av sådana tekniska system kan beaktas genom att
reducera brandbelastning vid dimensionering för ett fullständigt brandförlopp
eller genom att reducera den dimensionerande lokala branden. Systemens
driftsäkerhet ska beaktas.
Allmänt råd
Vid dimensionering för fullständigt brandförlopp kan brandbelastningen
multipliceras med en faktor 0,6 under förutsättning att automatisk
vattensprinkleranläggning enligt avsnitt 5:252 och 5:2521 i Boverkets
byggregler (BFS 2011:6) har installerats. (BFS 2013:10).
Stycke 3.1(10)
11 § Vid dimensionering av byggnadsverk mot brand kan antingen ett nominellt
temperatur-tidförlopp eller ett naturligt brandförlopp användas. För klassificering
av brandmotstånd får endast ett nominellt temperatur-tidförlopp användas.
Stycke 4.3.1(2)
12 §13 Enligt 21 §, kap. 0 i avdelning B i denna författning ska den största
samverkande variabla lasten sättas till sitt frekventa värde (ψ1Qk,1) vid brand.
(BFS 2015:xx).
Allmänt råd
För samlingslokaler kan för kategori C ψ1 sättas till 0,50 i brandlastfallet.
Ytterligare regler angående kombinationsfaktorer finns i avdelning B,
kap. 0, 21 §. (BFS 2015:xx).
Tillämpning av informativa bilagor
Allmänt råd
13 § Bilaga A bör tillämpas.
Allmänt råd
14 § Bilaga C bör tillämpas för bestämning av lokal brand.
15 § Bilaga E får inte tillämpas.
Det dimensionerade värdet på brandbelastningen ska vara det värde som
inryms i 80 % av de observerade värdena i ett representativt statistiskt material.
Allmänt råd
Brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11)
om brandbelastning, BBRBE. (BFS 2013:10).
16 §
13
Bilaga F får inte tillämpas.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
35
Kap. 1.1.3 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-3 – Snölast
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
1.1(2)
Nationellt val gjort
1.1(3)
Nationellt val gjort
1.1(4)
Nationellt val gjort
2(3)
Nationellt val gjort
2(4)
Nationellt val gjort
3.3(1)
Nationellt val gjort
3.3(3)
Nationellt val gjort
4.1(1) Anm. 1
Ingen ytterligare information ges
4.1(1) Anm. 2
Nationellt val gjort
4.1(2)
Nationellt val gjort
4.2(1)
Nationellt val gjort
4.3(1)
Nationellt val gjort
5.2(2)
Nationellt val gjort
5.2(5)
Nationellt val gjort
5.2(6)
Rekommendationen används
5.2(7)
Nationellt val gjort
5.2(8)
Nationellt val gjort
5.3.3(4)
Nationellt val gjort
5.3.4(3)
Nationellt val gjort
5.3.5(1) Anm. 1
Nationellt val gjort
5.3.5(1) Anm. 2
Nationellt val gjort
5.3.5(3)
Ingen ytterligare information ges
5.3.6(1) Anm. 1
Nationellt val gjort
5.3.6(1) Anm. 2
Rekommendationen används
5.3.6(3)
Nationellt val gjort
6.2(2)
Nationellt val gjort
6.3(1)
Nationellt val gjort
6.3(2)
Nationellt val gjort
A(1) Anm. 1
Nationellt val gjort
A(1) Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
D(2) Anm. 1
Ingen ytterligare information ges
D(2) Anm. 2
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 1.1(2)
Allmänt råd
2 § Snölaster på nivåer över 1 500 m över havsnivån bör bestämmas för
varje enskilt projekt där det är relevant med hänsyn till de rådande
omständigheterna.
Stycke 1.1(3)
3 § De exceptionella lastfallen B.1, B.2 och B.3 i bilaga A behöver inte beaktas
då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. (BFS 2015:xx).
36
Allmänt råd
I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma i samband med
snöfall kan dock bärverket även verifieras för lastfall B2 med hänsyn till
exceptionell snödrift.
I de fall verifiering sker för exceptionell snödrift kan snölasten betraktas
som olyckslast.
Stycke 1.1(4)
Allmänt råd
4 § I de fall byggherren väljer att även verifiera bärförmågan för
exceptionell snödrift enligt allmänt råd till 3 § kan bilaga B användas.
(BFS 2015:xx).
Stycke 2(3), 2(4), 3.3(1) Anm. 2, 3.3(3) Anm. 3
5 § De exceptionella lastfallen B.1, B.2, och B.3 i bilaga A behöver inte beaktas
då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma i samband med
snöfall kan dock bärverket även verifieras för lastfall B.2 med hänsyn till
exceptionell snödrift.
I de fall verifiering även sker för exceptionell snödrift kan snölasten
betraktas som olyckslast. (BFS 2015:xx).
Stycke 4.1(1)Anm. 2
6 § Bilaga C får inte tillämpas. Snölast på mark med en återkomsttid
(upprepningstid) på 50 år enligt figur C-2 i detta kapitel ska användas.
(BFS 2015:xx).
Allmänt råd
I de kommuner som har snölast för flera snözoner kan Boverkets GIS-karta
på Boverkets webb användas för att bestämma snözonsgränserna.
(BFS 2015:xx).
37
Figur C-2
38
Snölast på mark: Snözoner för snölast på mark, sk, som med
sannolikheten av 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent
med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.
Stycke 4.1(2)
7 § På byggnadsverk ska minst snölast på mark enligt 6 § tillämpas såvida inte
byggherren baserar snölasten på en egen statistisk analys av en serie snölastdata.
Den mätserien ska i så fall omfatta uppgifter om årsmaxima från minst 30 år om
byggnadsverket är avsett att stå i 50 år eller mer. (BFS 2015:xx).
39
Allmänt råd
Den karakteristiska snölasten, med en återkomsttid av 50 år, bör bestämmas
med en sannolikhetsteoretisk modell som baseras på en
extremvärdesfördelning av den uppmätta snölasten.
Om byggnadsverkets avsedda livslängd är avsevärt kortare än 50 år får
en snölast med en återkomsttid som minst motsvarar den avsedda
livslängden användas, se 19 §. (BFS 2015:xx).
Stycke 4.2(1)
Allmänt råd
8 § Se 16 §, kap. 0 i avdelning B.
Stycke 4.3(1)
9 § De exceptionella lastfallen B.1, B.2 och B.3 i bilaga A behöver inte beaktas
då exceptionell snölast inte är relevant för svenska förhållanden. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
I de fall byggherren önskar en högre tillförlitlighet än normalt för ett bärverk i öppen terräng där höga vindstyrkor kan förekomma i samband med
snöfall kan dock bärverket även verifieras för lastfall B2 med hänsyn till
exceptionell snödrift.
I de fall verifiering även sker för exceptionell snödrift kan snölasten
betraktas som olyckslast. Det rekommenderade värdet på Cesl, 2,0, bör
användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.2(2)
Allmänt råd
10 § I de fall där byggherren även väljer att verifiera bärförmågan även
för exceptionell snödrift enligt 3 § bör bilaga B användas tillsammans med
de lastbilder som där anges om de är relevanta för den betraktade
byggnaden. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.2(5) Amn. 2
Allmänt råd
11 § Utöver de lastbilder som anges i standarden bör en lastfördelning
som orsakas av snöröjning beaktas om den inte täcks in av formfaktorerna i
standardens avsnitt 5.3 och om den kan ha en avgörande betydelse för
bärverkets bärförmåga eller stabilitet.
Snöröjning reducerar inte föreskriven snölast vid dimensionering av
bärverket. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.2(7)
11a § Exponeringsfaktorn Ce får inte väljas lägre än 1,0. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.2(8)
Allmänt råd
12 § ISO 4355 eller Boverkets handbok, Snö och vindlast (BSV 97 utgåva
2) kan användas för att bestämma Ct.
För U ≤ 1,0 bör Ct sättas till 1,0.
För U > 1,0 kan Ct sättas till 0 om taklutningen ≥ 45º och taket saknar
snörasskydd.
För tak med snörasskydd bör Ct inte väljas lägre än 0,70.
(BFS 2015:xx).
40
Stycke 5.3.3(4)
Allmänt råd
12a § För sadeltak bör Figur 5. 1 i SS-EN 1991-1-3 ersättas med figur C3a.
För snölast på sadeltak bör formfaktorer enligt figur C-3b användas i
stället för de formfaktorer som anges i figur 5.3 i SS-EN 1991-1-3.
För sadeltak med snörasskydd görs ingen reduktion av snölasten för
taklutningar över 22,5º.(BFS 2015:xx).
Figur C-3a
Formfaktorer för sadeltak.
Figur C-3b
Lastfördelning på sadeltak.
(BFS 2015:xx).
41
Stycke 5.3.4(3)
Allmänt råd
13 § I de fall verifiering även sker för exceptionell snödrift enligt 3 § kan
bilaga B användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.3.4(4)
13a § För multipeltak där summan av vinklarna α1 och α2 blir större än 60º ska
formfaktorn μ2 sättas till 1,6.(BFS 2015:xx).
Stycke 5.3.5(1) Anm. 1
14 § Övre gränsvärde för μ3 ska sättas till 1,6. (BFS 2013:10).
Stycke 5.3.5(1) Anm. 2
14a § För bågtak med snörasskydd ska det övre gränsvärdet för μ3 sättas till 2,0.
(BFS 2015:xx).
Stycke 5.3.6(1) Anm. 1
Allmänt råd
14b § För skärmtak intill en högre fasad kan μw begränsas till 2,0 om taket
sticker ut mindre än 3 meter från väggen och väggen ovan skärmtaket är
mer än 5 meter. För övriga situationer används de rekommenderade
gränserna. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.3.6(3), 6.2(2)
Allmänt råd
15 § I de fall verifiering även sker för exceptionell snödrift enligt 3 § kan
bilaga B användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 6.3(1)
Allmänt råd
16 § Snööverhäng vid takfot bör beaktas på platser som ligger över 400 m
över havsnivån. På platser som ligger under 400 m över havsnivån kan snööverhänget försummas.
Lasten till följd av snööverhäng kan bestämmas enligt uttryck (6.4) för
platser som ligger över 800 m över havsnivån. För platser som ligger mellan
400 och 800 m över havsnivån kan denna last bestämmas genom rätlinjig
interpolation mellan lastvärdet 0 vid 400 m och lastvärdet enligt uttryck
(6.4) vid 800 m. (BFS 2013:10).
Stycke 6.3(2)
Allmänt råd
16a § För beräkning av snööverhängets last, se, kan k =2,3 användas.
Snööverhängets last per meter, se, behöver inte ansättas ett högre värde
än 5 kN/m.
Om taket är försett med snörasskydd vid takfoten behöver snölasten per
meter inte ansättas ett högre värde än 3 kN/m.(BFS 2015:xx).
Stycke A(1) Anm. 1
Allmänt råd
17 § De exceptionella lastfallen B.1, B.2 och B.3 behöver inte tillämpas i
Sverige. Se även 3–5 §§, 9 §, 10 § och 15 §. (BFS 2015:xx).
42
Stycke D(2) Anm. 2
Allmänt råd
17a § Bilaga D kan tillämpas för att bestämma snölast på mark för andra
återkomsttider än 50 år. Variationskoefficienten kan då sättas till 0,60 för
sk ≤ 1,0 kN/m2 och till 0,35 för sk ≥ 3,0 kN/m2. För mellanliggande värden
på sk kan variationskoefficienten bestämmas genom interpolering.
Tillämpning av informativa bilagor
18 § Bilaga C får inte tillämpas. Se 6 §.
19 § har upphävts genom BFS 2015:xx.
43
Kap. 1.1.4 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-4 – Vindlast
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
44
Stycke i standarden
Kommentar
1.5(2)
Rekommendationen används
4.1(1)
Rekommendationen används
4.2(1)P Anm.2
Nationellt val gjort
4.2 (2)P Anm.1
Nationellt val gjort
4.2 (2)P Anm.2
Rekommendationen används
4.2 (2)P Anm.3
Nationellt val gjort
4.2 (2)P Anm.5
Rekommendationen används
4.3.1(1) Anm.1
Nationellt val gjort
4.3.1(1) Anm.2
Rekommendationen används
4.3.2(1)
Rekommendationen används
4.3.2(2)
Rekommendationen används
4.3.3(1)
Rekommendationen används
4.3.4(1)
Nationellt val gjort
4.3.5(1)
Nationellt val gjort
4.4(1) Anm. 2
Rekommendationen används
4.5 (1)Anm. 1
Nationellt val gjort
4.5(1) Anm. 2
Rekommendationen används
5.3(5)
Rekommendationen används
6.1(1)
Nationellt val gjort
6.3.1(1) Anm. 3
Nationellt val gjort
6.3.2(1)
Nationellt val gjort
7.1.2(2)
Rekommendationen används
7.1.3(1)
Rekommendationen används
7.2.1(1) Anm. 2
Nationellt val gjort
7.2.2(1) Anm.
Nationellt val gjort
7.2.2(2) Anm.1
Rekommendationen används
7.2.3(2)
Rekommenderade zoner används
7.2.3(4) ANM. 1
Rekommenderade värden används
7.2.3(4) ANM. 2
Rekommenderade värden används
7.2.4(1)
Rekommenderade zoner används
7.2.4(3)
Rekommenderade värden används
7.2.5(1)
Rekommenderade zoner används
7.2.5(3)
Rekommenderade värden används
7.2.6(1)
Rekommenderade zoner används
7.2.6(3)
Rekommenderade värden används
7.2.8(1)
Nationellt val gjort
7.2.9(2)
Rekommendationen används
7.2.10(3) Anm.1
Rekommendationen används
7.2.10(3) Anm.2
Rekommendationen används
7.3(6)
Rekommenderad placering används
7.4.1(1)
Rekommendationen används
7.4.3(2)
Rekommendationen används
7.6.(1) Anm.1
Rekommendationen används
Stycke i standarden
Kommentar
7.7(1) Anm.1
Rekommendationen används
7.8(1)
Rekommendationen används
7.9.2(2)
Inget särskilt värde ges för åldrade tak
Tabell 7.14
Inget särskilt värde ges för a/b<2,5
7.10(1) Anm.1
Rekommendationen används
7.11(1) Anm.1
Rekommendationen används
7.13(1)
Rekommendationen används
7.13(2)
Rekommendationen används
8.1(1) Anm.1
Rekommendationen används
8.1(1) Anm.2
Rekommendationen används
8.1(4)
Rekommendationen används
8.1(5)
Rekommendationen används
8.2(1) Anm.1
Rekommendationen används
8.3.(1)
Rekommendationen används
8.3.1(2)
Rekommendationen används
8.3.2(1)
Rekommendationen används
8.3.3(1) Anm.1
Rekommendationen används
8.3.4(1)
Rekommendationen används
8.4.2(1) Anm.1
Nationellt val gjort
8.4.2(1) Anm.2
Rekommendationen används
A.2(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 4.2(1)P Anm. 214
2 § Karta för vilka referensvindhastigheter som ska användas när
dimensionerande vindlast beräknas anges i figur C-4. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Referensvindhastigheter för olika kommuner anges i tabell C-10.
(BFS 2013:10).
14
Senaste lydelse BFS 2013:10.
45
Figur C-4
46
Referensvindhastigheten vb i m/s, dvs. medelvindhastighet under
10 minuter på höjden 10 meter över markytan med råhetsfaktor z0 =
0,05 och med upprepningstiden 50 år.
Allmänt råd
Tabell C-10
Referensvindhastigheten vb i m/s för Sveriges
kommuner
Kommun
v
Kommun
v
Ale
25
Falun
23
Alingsås
25
Filipstad
23
Alvesta
24
Finspång
24
Aneby
24
Flen
24
Arboga
23
Forshaga
23
Arjeplog
22-26a
Färgelanda
25
Arvidsjaur
Gagnef
22
Arvika
21-22a
23
Gislaved
24
Askersund
24
Gnesta
24
Avesta
23
Gnosjö
24
Bengtsfors
24
Gotland
24
Berg
24
Grums
23
Bjurholm
22
Grästorp
24
Bjuv
26
Gullspång
24
Boden
21-22a
Gällivare
Bollebygd
25
Gävle
21-26a
23
Bollnäs
23
Göteborg
25
Borgholm
24
Götene
24
b
b
Borlänge
22
Habo
24
Borås
25
Hagfors
22
Botkyrka
24
Hallsberg
23
Boxholm
24
Hallstahammar
23
Bromölla
25
Halmstad
25
Bräcke
23
Hammarö
23
Burlöv
26
Haninge
24
Båstad
25
Haparanda
22
Dals-Ed
24
Heby
23
Danderyd
24
Hedemora
23
Degerfors
23
Helsingborg
26
Dorotea
24
Herrljunga
25
Eda
23
Hjo
24
Ekerö
24
Hofors
23
Eksjö
24
Huddinge
24
Emmaboda
24
Hudiksvall
23
Enköping
23
Hultsfred
24
Eskilstuna
23
Hylte
25
Eslöv
26
Håbo
23
Essunga
25
Hällefors
23
Fagersta
23
Härjedalen
Falkenberg
25
Härnösand
23-25a
22
Falköping
24
Härryda
25
47
48
Kommun
v
Kommun
v
Hässleholm
25
Ljusnarsberg
22
Höganäs
26
Lomma
26
Högsby
24
Ludvika
22
Hörby
25
Luleå
Höör
25
Lund
21-22a
26
Jokkmokk
22-26a
Lycksele
23
Järfälla
24
Lysekil
25
Jönköping
24
Malmö
26
Kalix
22
Malung
22
Kalmar
24
Malå
22
Karlsborg
24
Mariestad
24
Karlshamn
24
Mark
25
Karlskoga
23
Markaryd
25
Karlskrona
24
Mellerud
24
Karlstad
23
Mjölby
24
Katrineholm
24
Mora
22
Kil
23
Motala
24
Kinda
24
Mullsjö
24
Kiruna
21-26a
Munkedal
25
Klippan
25
Munkfors
23
Knivsta
24
Mölndal
25
Kramfors
22
Mönsterås
24
Kristianstad
25
Mörbylånga
24
Kristinehamn
23
Nacka
24
Krokom
25
Nora
23
Kumla
23
Norberg
23
Kungsbacka
25
Nordanstig
23
Kungsör
23
Nordmaling
22
Kungälv
25
Norrköping
24
Kävlinge
26
Norrtälje
24
Köping
23
Norsjö
22
Laholm
25
Nybro
24
Landskrona
26
Nykvarn
24
Laxå
24
Nyköping
24
Lekeberg
23
Nynäshamn
24
Leksand
22
Nässjö
24
Lerum
25
Ockelbo
23
Lessebo
24
Olofström
24
Lidingö
24
Orsa
22
Lidköping
24
Orust
25
Lilla Edet
25
Osby
25
Lindesberg
22
Oskarshamn
24
Linköping
24
Ovanåker
23
Ljungby
25
Oxelösund
24
Ljusdal
23
Pajala
21-22a
b
b
Kommun
v
Kommun
v
Partille
25
Sölvesborg
25
Perstorp
25
Tanum
25
Piteå
21
Tibro
24
Ragunda
23
Tidaholm
24
Robertsfors
22
Tierp
24
Ronneby
24
Timrå
22
Rättvik
23
Tingsryd
24
Sala
23
Tjörn
26
Salem
24
Tomelilla
26
Sandviken
23
Torsby
22
Sigtuna
24
Torsås
24
Simrishamn
26
Tranemo
24
Sjöbo
26
Tranås
24
Skara
24
Trelleborg
26
Skellefteå
Skinnskatteber
22
Trollhättan
25
23
Trosa
24
Skurup
26
Tyresö
24
Skövde
24
Täby
24
Smedjebacken
22
Töreboda
24
Sollefteå
23
Uddevalla
25
Sollentuna
24
Ulricehamn
25
Solna
24
Umeå
22
Sorsele
Staffanstorp
26
Upplands-Bro
UpplandsVä b
Uppsala
24
Sotenäs
22-25a
25
Stenungsund
25
Uppvidinge
24
Stockholm
24
Vadstena
24
Storfors
23
Vaggeryd
24
Storuman
23-25a
Valdemarsvik
24
Strängnäs
23
Vallentuna
24
Strömstad
24
Vansbro
22
Strömsund
Vara
24
Sundbyberg
23-26a
24
Varberg
25
Sundsvall
23
Vaxholm
24
Sunne
22
Vellinge
26
Surahammar
23
Vetlanda
24
Svalöv
26
Vilhelmina
23-24a
Svedala
26
Vimmerby
24
Svenljunga
25
Vindeln
Säffle
24
Vingåker
22-23a
24
Säter
22
Vårgårda
25
Sävsjö
24
Vänersborg
25
Söderhamn
23
Vännäs
22
Söderköping
24
Värmdö
24
Södertälje
24
Värnamo
24
b
b
24
24
49
Kommun
v
b
Kommun
v
Västervik
24
Älvkarleby
23
Västerås
23
Älvsbyn
21
Växjö
24
Ängelholm
25
Ydre
24
Öckerö
26
Ystad
26
Ödeshög
24
Åmål
24
Örebro
23
Ånge
23
Örkelljunga
25
Åre
Örnsköldsvik
22
Östersund
23
Åsele
24-26a
23
22-23a
Österåker
24
Åstorp
25
Östhammar
24
Åtvidaberg
24
Östra Göinge
25
Älmhult
25
Överkalix
Älvdalen
22-26a
Övertorneå
21-22a
22
Årjäng
a Se figur C-4.
50
b
Stycke 4.2(2)P Anm. 1
3 § I referensvindhastigheterna i 2 § är inverkan av höjdläget medräknat.
Stycke 4.2(2)P Anm. 3
Allmänt råd
3a § För vindlaster under byggskedet och för tillfälliga konstruktioner kan
reduktionsfaktorn Cseason väljas enligt tabell C-10b. Om konstruktionen står
under fler månader än en väljs det högsta värdet på Cseason.
Tabell C-10b.
Reduktionsfaktor vindlast under byggskedet och för
tillfälliga byggnader
Månad
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Cseason
1,00
0,83
0,82
0,75
0,69
0,66
0,62
0,71
0,82
0,82
0,90
1,00
(BFS 2015:xx).
Stycke 4.3.1(1) Anm. 1
Allmänt råd
4 § Inverkan av topografin är inte inräknad.
Stycke 4.3.4(1)
5 § Metoden i A.4 får inte tillämpas.
Allmänt råd
Inverkan av stora och avsevärt högre, närliggande byggnader bör baseras på
vindtunnelförsök.
Stycke 4.3.5(1)
6 § Metoden i A.5 får inte tillämpas.
Allmänt råd
Bestämning av inverkan av tätt placerade byggnader och hinder bör baseras
på vindtunnelförsök.
Stycke 4.5(1) Anm.1
Allmänt råd
7 § Uttryck 4.8 och figur 4.2 ersätts med nedanstående uttryck och figur
C-5 vid tillämpningen. Hastighetstryck beräknade enligt uttrycket finns
redovisade i tabell C-10a. Dessa hastighetstryck bör tillämpas.
En förutsättning för uttryckets giltighet är att z är större än eller lika med
zmin för terrängtypen i fråga (se tabell 4-1 i SS-EN 1991-1-4).
(BFS 2015:xx).
51
2

 z 
qp ( z ) = 1 + 6 Iv ( z )   k r ln    ⋅ qb = ce ( z ) qb

 z0  
där
Iv (z) turbulensintensiteten på höjden z
kr terrängfaktor
z0 råhetslängd
Figur C-5
Exponeringsfaktorn ce (z) för c0 = 1,0 och kl = 1,0
Tabell C-10a
Karakteristiskt hastighetstryck qp (z) i kN/m på höjden
z för, vb = 21–26 m/s med ce (z) enligt 7 § och p =
3
1,25 kg/m
vb
(m/s)
21
52
z (m)
2
Terrängtyp
0
I
II
III
IV
2
0,55
0,48
0,36
0,32
0,29
4
0,64
0,57
0,45
0,32
0,29
8
0,74
0,67
0,56
0,39
0,29
12
0,80
0,74
0,63
0,46
0,32
16
0,84
0,78
0,68
0,51
0,37
20
0,87
0,82
0,71
0,55
0,41
25
0,91
0,86
0,76
0,59
0,45
30
0,94
0,89
0,79
0,62
0,48
35
0,97
0,92
0,82
0,65
0,51
40
0,99
0,94
0,84
0,68
0,54
45
1,01
0,96
0,87
0,71
0,56
45
1,01
0,96
0,87
0,71
0,56
50
1,03
0,98
0,89
0,73
0,59
55
1,04
1,00
0,91
0,75
0,61
60
1,06
1,02
0,92
0,77
0,63
65
1,07
1,03
0,94
0,78
0,64
vb
(m/s)
22
23
z (m)
Terrängtyp
0
I
II
III
IV
70
1,08
1,04
0,95
0,80
0,66
75
1,10
1,06
0,97
0,81
0,67
80
1,11
1,07
0,98
0,83
0,69
85
1,12
1,08
0,99
0,84
0,70
90
1,13
1,09
1,01
0,85
0,72
95
1,14
1,10
1,02
0,87
0,73
100
1,15
1,11
1,03
0,88
0,74
2
0,60
0,52
0,39
0,35
0,32
4
0,70
0,63
0,50
0,35
0,32
8
0,81
0,74
0,61
0,43
0,32
12
0,87
0,81
0,69
0,50
0,35
16
0,92
0,86
0,74
0,56
0,40
20
0,96
0,90
0,78
0,60
0,45
25
1,00
0,94
0,83
0,65
0,49
30
1,03
0,98
0,87
0,69
0,53
35
1,06
1,01
0,90
0,72
0,56
40
1,08
1,03
0,93
0,75
0,59
45
1,11
1,06
0,95
0,77
0,62
50
1,13
1,08
0,97
0,80
0,64
55
1,14
1,10
0,99
0,82
0,67
60
1,16
1,11
1,01
0,84
0,69
65
1,18
1,13
1,03
0,86
0,71
70
1,19
1,15
1,05
0,88
0,72
75
1,20
1,16
1,06
0,89
0,74
80
1,22
1,17
1,08
0,91
0,76
85
1,23
1,19
1,09
0,92
0,77
90
1,24
1,20
1,10
0,94
0,78
95
1,25
1,21
1,12
0,95
0,80
100
1,26
1,22
1,13
0,96
0,81
2
0,65
0,57
0,43
0,38
0,35
4
0,76
0,68
0,54
0,38
0,35
8
0,88
0,81
0,67
0,47
0,35
12
0,95
0,88
0,75
0,55
0,38
16
1,01
0,94
0,81
0,61
0,44
20
1,05
0,98
0,86
0,66
0,49
25
1,09
1,03
0,91
0,71
0,54
30
1,13
1,07
0,95
0,75
0,58
35
1,16
1,10
0,98
0,79
0,62
40
1,18
1,13
1,01
0,82
0,65
45
1,21
1,16
1,04
0,85
0,68
50
1,23
1,18
1,06
0,87
0,70
55
1,25
1,20
1,09
0,90
0,73
60
1,27
1,22
1,11
0,92
0,75
65
1,28
1,24
1,13
0,94
0,77
53
vb
(m/s)
24
25
54
z (m)
Terrängtyp
0
I
II
III
IV
70
1,30
1,25
1,15
0,96
0,79
75
1,31
1,27
1,16
0,98
0,81
80
1,33
1,28
1,18
0,99
0,83
85
1,34
1,30
1,19
1,01
0,84
90
1,35
1,31
1,21
1,02
0,86
95
1,37
1,32
1,22
1,04
0,87
100
1,38
1,33
1,23
1,05
0,89
2
0,71
0,62
0,46
0,41
0,38
4
0,83
0,75
0,59
0,41
0,38
8
0,96
0,88
0,73
0,51
0,38
12
1,04
0,96
0,82
0,60
0,42
16
1,10
1,02
0,88
0,66
0,48
20
1,14
1,07
0,93
0,72
0,53
25
1,19
1,12
0,99
0,77
0,59
30
1,23
1,16
1,03
0,82
0,63
35
1,26
1,20
1,07
0,86
0,67
40
1,29
1,23
1,10
0,89
0,71
45
1,32
1,26
1,13
0,92
0,74
50
1,34
1,28
1,16
0,95
0,77
55
1,36
1,31
1,18
0,98
0,79
60
1,38
1,33
1,21
1,00
0,82
65
1,40
1,35
1,23
1,02
0,84
70
1,42
1,36
1,25
1,04
0,86
75
1,43
1,38
1,27
1,06
0,88
80
1,45
1,40
1,28
1,08
0,90
85
1,46
1,41
1,30
1,10
0,92
90
1,47
1,43
1,31
1,11
0,93
95
1,49
1,44
1,33
1,13
0,95
100
1,50
1,45
1,34
1,15
0,97
2
0,77
0,67
0,50
0,45
0,41
4
0,90
0,81
0,64
0,45
0,41
8
1,04
0,95
0,79
0,55
0,41
12
1,13
1,04
0,89
0,65
0,45
16
1,19
1,11
0,96
0,72
0,52
20
1,24
1,16
1,01
0,78
0,58
25
1,29
1,22
1,07
0,84
0,64
30
1,33
1,26
1,12
0,89
0,69
35
1,37
1,30
1,16
0,93
0,73
40
1,40
1,33
1,20
0,97
0,77
45
1,43
1,36
1,23
1,00
0,80
50
1,45
1,39
1,26
1,03
0,83
55
1,48
1,42
1,28
1,06
0,86
60
1,50
1,44
1,31
1,08
0,89
65
1,52
1,46
1,33
1,11
0,91
vb
(m/s)
26
z (m)
Terrängtyp
0
I
II
III
IV
70
1,54
1,48
1,35
1,13
0,93
75
1,55
1,50
1,37
1,15
0,96
80
1,57
1,52
1,39
1,17
0,98
85
1,58
1,53
1,41
1,19
1,00
90
1,60
1,55
1,43
1,21
1,01
95
1,61
1,56
1,44
1,23
1,03
100
1,63
1,58
1,46
1,24
1,05
2
0,84
0,73
0,55
0,49
0,44
4
0,98
0,87
0,69
0,49
0,44
8
1,13
1,03
0,86
0,60
0,44
12
1,22
1,13
0,96
0,70
0,49
16
1,29
1,20
1,04
0,78
0,56
20
1,34
1,26
1,10
0,84
0,63
25
1,40
1,32
1,16
0,90
0,69
30
1,44
1,37
1,21
0,96
0,74
35
1,48
1,41
1,25
1,00
0,79
40
1,51
1,44
1,29
1,04
0,83
45
1,54
1,48
1,33
1,08
0,87
50
1,57
1,51
1,36
1,11
0,90
55
1,60
1,53
1,39
1,15
0,93
60
1,62
1,56
1,42
1,17
0,96
65
1,64
1,58
1,44
1,20
0,99
70
1,66
1,60
1,46
1,22
1,01
75
1,68
1,62
1,48
1,25
1,03
80
1,70
1,64
1,51
1,27
1,06
85
1,71
1,66
1,52
1,29
1,08
90
1,73
1,67
1,54
1,31
1,10
95
1,74
1,69
1,56
1,33
1,11
100
1,76
1,71
1,58
1,34
1,13
(BFS 2013:10).
Stycke 6.1(1)
Allmänt råd
8 § cscd bör inte separeras.
Vid beräkning av cscd bör uttrycket nedan användas i stället för uttryck
(6.1) i SS-EN 1991-1-4.
cs cd =
1 + 2k p I v ( z s ) B 2 + R 2
1+ 6Iv ( zs )
Om man av någon anledning behöver separera cscd bör följande uttryck
användas i stället för uttryck (6.2) och (6.3) i SS-EN 1991-1-4.
55
cs =
cd =
1+ 6Iv ( zs ) B2
1+ 6Iv ( zs )
1 + 2k p I v ( z s ) B 2 + R 2
1 + 6I v ( z s ) B 2
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.3.1(1) Anm. 3
Allmänt råd
9 § kp, B och R kan beräknas enligt följande uttryck
kp =
2 ln ( vT ) +
v = n1, x
0, 6
2 ln ( vT )
; kp =
3, 0 för statiska konstruktioner
R
B2 + R2

 h   b 
 h
B 2= exp  −0, 05 
 + 1 −   0, 04 + 0, 01
 h ref   h  
 h ref

R2 =
F=
2π F φb φh
δs + δa
4 yC
(
1 + 70,8 yC2
yC =
150 n1,x
vm ( h )
φh =
1+
φb =
1+
56
)
5
6
1
2 n1,x h
vm ( h )
1
3, 2 n1,x b
vm ( h )
 
  
  
Stycke 6.3.2(1)
Allmänt råd
10 § Metoden nedan bör tillämpas för beräkning av svängningar i första
moden av ett konsolbärverk med konstant massa längs bärverkets
huvudaxel.
Maximala accelerationen ges av uttrycket
Xmax ( z ) = kpσ x ( z )
σ x ( z ) är accelerationens standardavvikelse som uttrycks som
σ x ( z ) =
3 I v (h) R qm ( h ) b cf f1,x ( z )
m
1,5
z
φ1,x ( z ) =  
h
 
qm (h) = hastighetstrycket på höjden h
För bestämning av komfortkrav kan vindhastigheten beräknas för en
återkomsttid på i medeltal en gång per fem år, enligt ISO 6897 där det finns
kriterier för ”responses of people to horizontal motion of structures in the
frequency range 0,063 to 1 Hz”. Vindhastigheten kan beräknas ur:



1   
=
n Ta 0, 75 n 50 1 − 0, 2 ln  − ln 1 −   


 Ta   


där Ta är antalet år.
Under en 5 års period ges den karakteristiska vindhastigheten av:
– vTa = 0,855 v50
där v50 är karakteristiska värdet på referensvindhastigheten, ett värde som
överskrids under ett år med sannolikheten 2 %. Detta motsvarar en
återkomsttid på i medeltal 50 år. (BFS 2015:xx).
Stycke 7.2.1(1) Anm. 2
Allmänt råd
11 § Formfaktorn cpe,10 kan användas för areor över 1 m2 när vindlasten på
bärverket som helhet bedöms. För vindlast på fästdon för infästning av
fasader och yttertak ska cpe,1 användas, oavsett om dessa tar last från 1 m2
eller mer. (BFS 2015:xx).
Stycke 7.2.2(1) Anm. 1
Allmänt råd
12 § För sidoväggar och läväggar kan trycket bestämmas utifrån aktuell
fördelning av hastighetstrycket qp(z) enligt uttryck i 7 § ovan och med
byggnadens höjd som referenshöjd när man integrerar hastighetstrycket
över väggarna.
För en konstruktion, t.ex. de flesta byggnader, där ingen hänsyn behöver tas
till dess dynamiska egenskaper kan hastighetstrycket för varje ”strimla” tas
ur tabell C-10a. Hastighetstrycken i tabell C-10a ger dock ett något högre
tryck på varje nivå jämfört med om man integrerar över byggnadens höjd.
(BFS 2015:xx).
57
Stycke 7.2.8(1)
Allmänt råd
13 § Figur 7.11 bör inte tillämpas.
Formfaktorer enligt figur C-6 bör tillämpas.
Figur C-6
58
Formfaktorer för bågtak
59
Stycke 8.4.2(1) Anm. 1
Allmänt råd
14 § Inga förenklade beräkningsmetoder ges.
Tillämpning av informativa bilagor
15 § Följande bilagor får inte tillämpas: bilaga A.4, bilaga A.5, bilaga B.1,
bilaga B.2, bilaga B.4, bilaga C, bilaga D och bilaga E.1.
60
Allmänt råd
För virvelavlösning kan modell enligt Boverkets handbok Snö- och vindlast
(BSV 97, utgåva 2) användas. (BFS 2015:xx).
61
Kap. 1.1.5 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-5 –
Temperaturpåverkan
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
5.3(2) tabell 5.1
Nationellt val gjort
5.3(2) tabell 5.2
Nationellt val gjort
5.3(2) tabell 5.3
Nationellt val gjort
6.1.1(1)
Nationellt val gjort
6.1.2(2)
Nationellt val gjort
6.1.3.1(4)
Nationellt val gjort
6.1.3.2(1)P
Nationellt val gjort
6.1.3.3(3)
Rekommendationen används
6.1.4(3)
Ingen ytterligare information ges
6.1.4.1(1)
Nationellt val gjort
6.1.4.2(1)
Nationellt val gjort
6.1.4.3(1)
Rekommendationen används
6.1.4.4(1)
Rekommendationen används
6.1.5(1)
Rekommendationen används
6.1.6(1)
Rekommendationen används
6.2.1(1)P
Rekommendationen används
6.2.2(1)
Rekommendationen används
6.2.2(2)
Rekommendationen används
7.2.1(1)
Nationellt val gjort
7.5(3)
Rekommendationen används
7.5(4)
Rekommendationen används
A.1(1)
Nationellt val gjort
A.1(3)
Rekommendationen används
A.2(2)
Nationellt val gjort
B (1)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 5.3(2) tabell 5.1, 5.2 och 5.3
Allmänt råd
2 § De rekommenderade värdena bör även tillämpas norr om breddgraden
55ºN.
Stycke 6.1.1(1)
Allmänt råd
3 § Brobaneplattor av trä på låd- eller I-balkar av stål bör tillhöra typ 2.
Aluminiumbrobanor bör tillhöra typ 1. Klassindelningen av broöverbyggnader bör utökas med "Typ 4: Brobaneplatta av trä på balkar av trä".
Stycke 6.1.2(2)
4 § Båda metoderna får användas.
62
Stycke 6.1.3.1(4)
Allmänt råd
5 § För broöverbyggnad typ 1–3 bör de rekommenderade värdena
användas. För broöverbyggnad typ 4 bör värdena för typ 3 användas.
Stycke 6.1.3.2(1)P
6 § Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och
C-8 i detta kapitel ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet.
Allmänt råd
De maximala och minimala lufttemperaturerna för olika kommuner som
anges i tabell C-11 i detta kapitel kan användas.
Stycke 6.1.4.1(1)
Allmänt råd
7 § De rekommenderade värdena i tabell 6.1 och 6.2 bör användas. För
broöverbyggnader av typ 4 kan både ΔTM,heat och ΔTM,cool sättas till 5 °C
samt ksur sättas till 1,0.
63
Figur C-7
64
Maximal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten
0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.
Figur C-8
Minimal lufttemperatur under en timme som med sannolikheten 0,98
inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid)
baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.
65
Allmänt råd
Tabell C-11
66
Värden på maximala och minimala temperaturer (50årsvärden) i Sveriges kommuners geografiska
centrum baserade på isotermkartorna i figur C-7 och
C-8. För andra platser korrigeras värdena för
överensstämmelse med figur C-7 och C-8.
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Ale
36
-36
Falköping
34
-34
Alingsås
35
-36
Falun
35
-41
Alvesta
36
-32
Filipstad
35
-39
Aneby
35
-34
Finspång
35
-35
35
-34
Flen
35
-32
Arjeplog
31
-46
Forshaga
34
-38
Arvidsjaur
33
-44
Färgelanda
33
-34
Arvika
35
-40
Gagnef
35
-41
Askersund
35
-34
Gislaved
35
-33
Avesta
36
-39
Gnesta
35
-30
Bengtsfors
34
-39
Gnosjö
35
-34
Berg
31
-47
Gotland
34
-27
Bjurholm
31
-42
Grums
34
-39
Bjuv
35
-27
Grästorp
34
-34
Boden
32
-42
Gullspång
34
-36
Bollebygd
35
-35
Gällivare
31
-41
Bollnäs
34
-38
Gävle
35
-34
Borgholm
34
-26
Göteborg
35
-29
Borlänge
35
-41
Götene
34
-36
Borås
35
-35
Habo
34
-35
Botkyrka
35
-30
Hagfors
35
-40
Boxholm
36
-36
Hallsberg
35
-33
Bromölla
34
-25
Hallstahammar 35
-35
Bräcke
33
-44
Halmstad
35
-32
Burlöv
34
-22
Hammarö
34
-37
Båstad
34
-26
Haninge
34
-30
Dals-Ed
33
-37
Haparanda
33
-41
Danderyd
36
-31
Heby
35
-36
Degerfors
35
-37
Hedemora
35
-40
Dorotea
31
-46
Helsingborg
34
-24
Eda
35
-40
Herrljunga
34
-36
Ekerö
35
-31
Hjo
34
-33
Eksjö
37
-30
Hofors
35
-38
Emmaboda
36
-29
Huddinge
35
-29
Enköping
35
-34
Hudiksvall
34
-38
Eskilstuna
35
-33
Hultsfred
38
-34
Eslöv
35
-26
Hylte
35
-33
Essunga
35
-36
Håbo
35
-33
Fagersta
35
-38
Hällefors
35
-38
Falkenberg
34
-31
Härjedalen
32
-46
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Härnösand
33
-38
Ljusnarsberg
35
-39
Härryda
35
-32
Lomma
34
-23
Hässleholm
36
-30
Ludvika
35
-40
Höganäs
33
-22
Luleå
32
-41
Högsby
37
-33
Lund
34
-23
Hörby
35
-26
Lycksele
33
-43
Höör
36
-28
Lysekil
32
-30
Jokkmokk
31
-43
Malmö
33
-22
Järfälla
35
-32
Malung
34
-44
Jönköping
35
-36
Malå
32
-46
Kalix
32
-41
Mariestad
34
-36
Kalmar
36
-28
Mark
34
-32
Karlsborg
33
-34
Markaryd
36
-33
Karlshamn
34
-27
Mellerud
33
-35
Karlskoga
35
-36
Mjölby
35
-34
Karlskrona
34
-25
Mora
34
-44
Karlstad
34
-37
Motala
35
-34
Katrineholm
35
-34
Mullsjö
34
-34
Kil
34
-39
Munkedal
33
-33
Kinda
37
-35
Munkfors
35
-39
Kiruna
30
-45
Mölndal
34
-29
Klippan
36
-30
Mönsterås
36
-31
Knivsta
35
-35
Mörbylånga
34
-24
Kramfors
33
-38
Nacka
35
-29
Kristianstad
35
-26
Nora
35
-36
Kristinehamn
34
-36
Norberg
35
-39
Krokom
31
-42
Nordanstig
34
-38
Kumla
35
-34
Nordmaling
30
-39
Kungsbacka
34
-28
Norrköping
36
-33
Kungsör
35
-34
Norrtälje
33
-36
Kungälv
35
-32
Norsjö
33
-44
Kävlinge
34
-24
Nybro
36
-30
Köping
35
-35
Nykvarn
35
-30
Laholm
36
-32
Nyköping
35
-31
Landskrona
34
-24
Nynäshamn
33
-29
Laxå
35
-35
Nässjö
35
-32
Lekeberg
35
-35
Ockelbo
33
-37
Leksand
34
-42
Olofström
35
-28
Lerum
35
-34
Orsa
34
-44
Lessebo
36
-31
Orust
33
-30
Lidingö
36
-28
Osby
36
-31
Lidköping
34
-35
Oskarshamn
36
-34
Lilla Edet
35
-35
Ovanåker
35
-40
Lindesberg
36
-36
Oxelösund
35
-29
Linköping
36
-33
Pajala
32
-44
Ljungby
36
-34
Partille
34
-31
Ljusdal
34
-44
Perstorp
36
-30
67
68
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Piteå
33
-41
Tierp
34
-34
Ragunda
33
-43
Timrå
34
-40
Robertsfors
30
-39
Tingsryd
36
-30
Ronneby
35
-27
Tjörn
33
-31
Rättvik
34
-42
Tomelilla
34
-23
Sala
35
-37
Torsby
35
-41
Salem
35
-30
Torsås
34
-25
Sandviken
35
-37
Tranemo
35
-32
Sigtuna
35
-34
Tranås
35
-36
Simrishamn
34
-22
Trelleborg
33
-21
Sjöbo
34
-23
Trollhättan
35
-35
Skara
34
-34
Trosa
33
-28
Skellefteå
32
-41
Tyresö
35
-29
Skinnskatteberg 35
-37
Täby
36
-33
Skurup
33
-22
Töreboda
34
-34
Skövde
34
-31
Uddevalla
34
-32
Smedjebacken
35
-39
Ulricehamn
34
-30
Sollefteå
33
-44
Umeå
29
-38
Sollentuna
36
-32
Upplands-Bro
35
-33
Solna
36
-30
Upplands-Väsby 35
-33
Sorsele
31
-45
Uppsala
35
-35
Sotenäs
32
-29
Uppvidinge
37
-32
Staffanstorp
34
-23
Vadstena
34
-34
Stenungsund
35
-34
Vaggeryd
36
-36
Stockholm
36
-29
Valdemarsvik
35
-31
Storfors
35
-37
Vallentuna
35
-37
Storuman
31
-44
Vansbro
34
-41
Strängnäs
35
-32
Vara
35
-36
Strömstad
33
-35
Varberg
34
-29
Strömsund
31
-44
Vaxholm
35
-31
Sundbyberg
36
-31
Vellinge
32
-21
Sundsvall
34
-42
Vetlanda
37
-32
Sunne
35
-39
Vilhelmina
31
-45
Surahammar
35
-36
Vimmerby
37
-34
Svalöv
35
-27
Vindeln
32
-42
Svedala
33
-22
Vingåker
34
-33
Svenljunga
34
-33
Vårgårda
35
-36
Säffle
34
-40
Vänersborg
34
-33
Säter
35
-40
Vännäs
30
-40
Sävsjö
36
-34
Värmdö
34
-30
Söderhamn
35
-35
Värnamo
36
-35
Söderköping
36
-32
Västervik
37
-33
Södertälje
34
-29
Västerås
35
-34
Sölvesborg
34
-23
Växjö
36
-32
Tanum
33
-33
Ydre
36
-33
Tibro
34
-32
Ystad
34
-22
Tidaholm
34
-33
Åmål
34
-39
Kommun
Maxtemp
Mintemp
Ånge
34
-45
Åre
30
-45
Årjäng
34
-41
Åsele
32
-45
Åstorp
35
-27
Åtvidaberg
36
-33
Älmhult
36
-32
Älvdalen
33
-46
Älvkarleby
35
-33
Älvsbyn
33
-43
Ängelholm
35
-28
Öckerö
32
-26
Ödeshög
34
-35
Örebro
36
-33
Örkelljunga
36
-31
Örnsköldsvik
33
-42
Östersund
31
-41
Österåker
35
-35
Östhammar
33
-34
Östra Göinge
35
-29
Överkalix
32
-43
Övertorneå
32
-43
69
Stycke 6.1.4.2(1)
8 § De rekommenderade värdena gäller för broöverbyggnad av typ 1, 2 och 3.
Allmänt råd
För broöverbyggnader av typ 4 bör metod 2 inte användas.
Stycke 7.2.1(1)P
9 § Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7 och
C-8 i detta kapitel ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet.
Allmänt råd
De maximala och minimala lufttemperaturerna för olika kommuner som
anges i tabell C-11 i detta kapitel kan användas.
Stycke A.1(1)
10 § Isotermkartorna för maximal och minimal lufttemperatur i figurerna C-7
och C-8 i detta kapitel ska användas. Dessa kartor gäller för lokal höjd över havet.
Allmänt råd
De maximala och minimala lufttemperaturerna för olika kommuner som
anges i tabell C-11 i detta kapitel kan användas.
Stycke A.2(2)
11 § Vid tillämpning av avsnitt A.2 ska konstanterna sättas till k1 = 0,80; k2 =
0,0513; k3 = 0,60 och k4 = -0,103.
Stycke B(1)
12 § De rekommenderade värdena gäller.
Allmänt råd
För broöverbyggnad typ 4, se 8 §.
70
Kap. 1.1.6 – Tillämpning av SS-EN 1991-1- 6 – Laster vid
utförande
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
1.1(3)
Ingen ytterligare information ges
2.2(4)
Ingen ytterligare information ges
3.1(1)P
Rekommendationen används
3.1(5) Anm.1
Rekommendationen används
3.1(5) Anm.2
Rekommendationen används
3.1(7)
Ingen ytterligare information ges
3.1(8) Anm.1
Ingen ytterligare information ges
3.3(2)
Ingen ytterligare information ges
3.3(6)
Ingen ytterligare information ges
4.9(6) Anm.2
Ingen ytterligare information ges
4.10(1)P
Ingen ytterligare information ges
4.11.1(2) Tabell 4.1
Rekommendationen används
4.11.2(1)
Rekommendationen används
4.12(1)P Anm.2
Rekommendationen används
4.12(2)
Ingen ytterligare information ges
4.12(3)
Ingen ytterligare information ges
4.13(2)
Ingen ytterligare information ges
A1.1(1)
Rekommendationen används
A1.3(2)
Rekommendationen används
A2.3(1)
Rekommendationen används
A2.4(2)
Rekommendationen används
A2.4(3)
Rekommendationen används
A2.5(2)
Rekommendationen används
A2.5(3)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
71
Kap. 1.1.7 – Tillämpning av SS-EN 1991-1-7 – Olyckslaster
Nationellt valda parametrar
1 §15 Översikt över nationella val
Stycke i
standarden
Kommentar
2(2)
Ingen ytterligare information ges
3.1(2) Anm.4
Ingen ytterligare information ges
3.2(1) Anm.3
Nationellt val gjort
3.3(2) Anm.1
Nationellt val gjort
3.3(2) Anm.2
Nationellt val gjort
3.3(2) Anm.3
Nationellt val gjort
3.4(1) Anm.4
Nationellt val gjort
3.4(2)
Ingen ytterligare information ges
4.1(1) Anm.1
Nationellt val gjort
4.1(1) Anm.3
Ingen ytterligare information ges
4.3.1(1) Anm.1
Nationellt val gjort
4.3.1(1) Anm.2
Rekommendationen används
4.3.1(1) Anm.3
Ingen ytterligare information ges
4.3.1(2)
Rekommendationen används
4.3.1(3)
Rekommendationen används
4.3.2(1) Anm.1
Nationellt val gjort
4.3.2(1) Anm.3
Nationellt val gjort
4.3.2(1) Anm.4
Rekommendationen används
4.3.2(2)
Rekommendationen används
4.3.2(3) Anm.1
Nationellt val gjort
4.4.(1)
Rekommendationen används
4.5(1)
Nationellt val gjort
4.5.1.2(1) Anm.1
Rekommendationen används
4.5.1.2(1) Anm.2
Ingen ytterligare information ges
4.5.1.4(1)
Rekommendationen används
4.5.1.4(2)
Ingen ytterligare information ges
4.5.1.4(3)
Rekommendationen används
4.5.1.4(4)
Rekommendationen används
4.5.1.4(5)
Ingen ytterligare information ges
4.5.1.5(1)
Ingen ytterligare information ges
4.5.2(1)
Ingen ytterligare information ges
4.5.2(4)
Rekommendationen används
4.6.1(3) Anm.1
Nationellt val gjort
4.6.2(1)
Nationellt val gjort
4.6.2(2)
Rekommendationen används
4.6.2(3) Anm.1
Rekommendationen används
4.6.2.(4)
Rekommendationen används
4.6.3(1)
Rekommendationen används
4.6.3(3)
Rekommendationen används
4.6.3(4)
Rekommendationen används
15
72
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Stycke i
standarden
Kommentar
4.6.3(5)
Nationellt val gjort
5.3(1)P
Ingen ytterligare information ges
A.4(1) Anm.1
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Ytterligare regler angående lastkombinationsfaktorer finns i avdelning B,
kap. 0, 21 §.
I avsnitt 9.10 i SS-EN 1992-1-1 finns allmänna regler om
sammanhållande armering för betongkonstruktioner oavsett kravet vid
dimensioneras för olyckslast. Om en betongbyggnad måste dimensioneras
för olyckslast ska regler och modeller i SS-EN 1991-1-7 följas.
För samverkanskonstruktioner gäller samma som ovan, det vill säga om
byggnadsverket inte måste dimensioneras för olyckslast gäller ändå krav på
sammanhållande armering enligt SS-EN 1992-1-1. (BFS 2015:xx).
Stycke 3.2(1) Anm. 3
2 § Risknivån får inte vara högre än vad som svarar mot säkerhetsindex β = 3,1
för olyckslaster och β = 2,3 för fortskridande ras för referenstiden 1 år.
Stycke 3.3(2) Anm. 1
2a § För väggar och bjälklag ska 34 kN/m2 användas när väsentlig bärverksdel
dimensioneras. För pelare, balkar och takstolar ska 140 kN/m användas när
väsentlig bärverksdel dimensioneras.
En pelare som ska förhindra att ett bjälklag lyfts av en på undersidan av
bjälklaget verkande last måste förankras för den uppåtriktade resulterande kraften
i vertikalled. (BFS 2015:xx).
Stycke 3.3(2) Anm. 2
Allmänt råd
3 § Maximalt tillåten kollapsad area för mellanbjälklag och takbjälklag i
byggnader bör vara det minsta av 15 % av bjälklagsarean eller 100 m2 i
högst två angränsande våningsplan. Denna maximalt tillåtna kollapsade area
gäller för konsekvensklasser 2a, 2b och 3. För byggnader i konsekvensklass
1 kan en större area accepteras.
Vid bedömning av acceptabel skadad area för sekundärbärverk i tak
(åsar, fribärande profilerad plåt etc.) bör antas att ett fack har förlorat sin
bärförmåga över en längd av halva takfallet, dock inte mer än 10 m. Denna
skadade area räknas in i den totala skadade arean, tillsammans med
konsekvensskador i angränsande fack, när storleken på skadad area bedöms.
Om lastomlagring inte kan ske, t.ex. genom att en viss momentfördelning är
kritisk för konstruktionens verkningssätt och bärförmåga, bör en annan
statisk konstruktionsutformning väljas.
Tillåten storlek på lokalt brott kan för övriga byggnadsverk bestämmas
genom riskbedömning enligt bilaga B. (BFS 2015:xx).
Stycke 3.3(2) Anm. 3
Allmänt råd
4 § För byggnader och andra anläggningar kan byggherren fritt välja
metod för begränsning av lokalt brott eller konsekvenserna därav. Det är
dock olämpligt att välja olika metoder för olika byggnadsdelar i ett och
73
samma byggnadsverk eftersom konsekvenserna då kan bli svåra att
överskåda. (BFS 2015:xx).
Stycke 3.4.(1) Anm. 4
5 § Byggnader och andra anläggningar ska klassificeras utifrån konsekvenserna
av en kollaps. För klassificering av byggnader används tabell A1 i bilaga A.
(BFS 2015:xx).
Allmänt råd
För broar bör konsekvensklass CC2 tillämpas.
Stycke 4.1(1) Anm. 1
Allmänt råd
6 § För lätta bärverk som ges en utformning som minskar risken för påkörning, med t.ex. fri höjd över väg > 5,3 m och > 5,9 m över järnvägens
rälsöverkant, kan påkörningslasten sättas till noll.
Stycke 4.3.1(1) Anm. 1
Allmänt råd
7 § För broar och andra byggnadsverk över väg bör värden för ”Motorvägar etc.” enligt Tabell 4.1 tillämpas. För andra byggnadsverk än broar
intill väg kan värden enligt Tabell 4.1 tillämpas, varvid byggherren kan
ange tillämplig trafikkategori för aktuellt projekt. Som alternativ till laster
enligt Tabell 4.1 kan laster beräknas enligt bilaga C.
Stycke 4.3.2(1) Anm. 1
Allmänt råd
8 § Broar med en fri höjd av högst 5,2 m bör dimensioneras för last enligt
tabell 4.2. För övriga byggnadsverk kan byggherren ange värden på krafter
och fria höjder för aktuellt projekt. Om inga värden anges bör Tabell 4.2
och höjden 5,2 meter tillämpas.
h0 bör sättas till 5,2 m och h1 bör sättas till 6,0 m. b blir då 0,8 m.
Stycke 4.3.2(1) Anm. 3
Allmänt råd
9 § h0 bör sättas till 5,2 m och h1 bör sättas till 6,0 m. b blir då 0,8 m.
Stycke 4.3.2(3) Anm. 1
Allmänt råd
10 § Ytan bör sättas till 0,5 x 0,25 m med måttet 0,5 i brons längdled.
Stycke 4.5(1)
11 § Reglerna i detta avsnitt bör tillämpas för bärverk intill alla typer av banor
om inte annat påvisas vara riktigare.
Stycke 4.6.1(3) och 4.6.2(1)
Allmänt råd
12 § För klassificering av fartyg bör tabell C.4 (resp. C.3) i bilaga C
tillämpas.
Stycke 4.6.3(5)
Allmänt råd
13 § Om ingen ytterligare information ges bör minst 5 % av värdet Fdx
tillämpas.
74
Tillämpning av informativa bilagor
Bilaga A
13a § Åtgärder enligt avsnitt A.4 Rekommenderade metoder ska tillämpas på
byggnader och i tillämpliga delar på andra anläggningar beroende på
byggnadsverkets klassificering. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
14 § Avsnittet A.5, A.6 och A.7 i bilaga A är anpassade för bärverk i
tunga material. För bärverk i lätta material kan andra värden än minimivärdena (75, 75, 60, 60 respektive 100 kN) som ges för uttrycken A1, A2,
A3, A4 och A5 tillämpas om dessa påvisas vara riktigare.
Som alternativ till minimivärden kan hos byggnadsstommar, där det inte
är möjligt att ta upp stora koncentrerade laster, kapaciteten hos förbindare
spridas ut över en längre sträcka. Lämpligt minimivärde kan i dessa fall
vara 25 kN/m.(BFS 2015:xx):
Bilaga B
Allmänt råd
15 § För byggnadsverk som klassificeras i konsekvensklass 3 kan bilaga B
tjäna som underlag för hur en riskanalys kan göras. Den som gör
riskanalysen bör ha erfarenhet av sådant arbete. (BFS 2015:xx).
75
Kap. 1.2 – Tillämpning av SS-EN 1991-2 – Trafiklast på broar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
76
Stycke i standarden
Kommentar
1.1(3)
Ingen ytterligare information ges
2.3(1)
Ingen ytterligare information ges
2.3(4)
Ingen ytterligare information ges
3(5)
Ingen ytterligare information ges
5.2.3(2)
Rekommendationen används
5.3.2.1(1)
Rekommendationen används
5.3.2.2(1)
Rekommendationen används
5.3.2.3(1)P Anm. 1
Ingen ytterligare information ges
5.4(2)
Rekommendationen används
5.6.1(1)
Ingen ytterligare information ges
5.6.2.1(1)
Ingen ytterligare information ges
5.6.2.2(1)
Ingen ytterligare information ges
5.6.3(2) Anm. 2
Rekommendationen används
5.7(3)
Ingen ytterligare information ges
6.1(2)
Ingen ytterligare information ges
6.1(3)P
Ingen ytterligare information ges
6.1(7)
Nationellt val gjort
6.3.2(3)P
Nationellt val gjort
6.3.3(4)P
Nationellt val gjort
6.4.4(1)
Nationellt val gjort
6.4.5.2(3)P
Nationellt val gjort
6.4.5.3(1)
Nationellt val gjort
6.4.6.1.1(6)
Ingen ytterligare information ges
6.4.6.1.1(7)
Rekommendationen används
6.4.6.1.2(3)
Rekommendationen används
6.4.6.3.2(3)
Rekommendationen används
6.4.6.3.3(3) Anm. 1
Rekommendationen används
6.4.6.3.3(3) Anm. 2
Rekommendationen används
6.4.6.4(4)
Rekommendationen används
6.4.6.4(5)
Nationellt val gjort
6.5.1 (2)
Rekommendationen används
6.5.3(5)
Ingen ytterligare information ges
6.5.3(9)P
Nationellt val gjort
6.5.4.1 (5)
Rekommendationen används
6.5.4.3(2) Anm. 1
Rekommendationen används
6.5.4.3(2) Anm. 2
Rekommendationen används
6.5.4.4(2) Anm. 1
Nationellt val gjort
6.5.4.5
Ingen ytterligare information ges
6.5.4.5.1(2)
Nationellt val gjort
6.5.4.6
Ingen ytterligare information ges
6.5.4.6.1(1)
Rekommendationen används
Stycke i standarden
Kommentar
6.5.4.6.1(4)
Rekommendationen används
6.6.1(3)
Rekommendationen används
6.7.1(2)P
Ingen ytterligare information ges
6.7.1(8)P
Ingen ytterligare information ges
6.7.3(1)P
Nationellt val gjort
6.8.1(11)P tabell 6.10
Nationellt val gjort
6.8.2(2) tabell 6.11
Rekommendationen används
6.8.3.1(1)
Rekommendationen används
6.8.3.2(1)
Rekommendationen används
6.9(6)
Nationellt val gjort
6.9 (7)
Ingen ytterligare information ges
C (3)P
Nationellt val gjort
D2(2)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.1(7)
Allmänt råd
2 § Tillfälliga broar som avses användas under längre tid än tre år bör
dimensioneras som permanenta broar. Övriga tillfälliga broar bör dimensioneras för 80 % av den last som gäller för permanenta broar, förutom
broar utsatta för tung massgodstrafik som bör dimensioneras för 85 % av
lasten för permanenta broar. Regler för tillfälliga broar bör även tillämpas
vid lyft vid lagerbyte.
Stycke 6.1(2) Anm. och 6.3.2(3)P
3 § Om inte annat värde kan påvisas vara riktigare med hänsyn till trafiklastens
art, ska faktorn α sättas till
– 1,60 för broar på Malmbanan,
– 1,46 för broar på sträckor med tung massgodstrafik och
– 1,33 för broar på andra sträckor.
I de fall andra värden tillämpas måste dessa anges av byggherren för det
aktuella projektet. (BFS 2013:10).
Stycke 6.3.3(4)P
4 § Lastmodell SW/2 behöver inte beaktas på bansträckor som dimensioneras
med faktorn α ≥ 1,33. På övriga bansträckor får byggherren ange om SW/2 ska
beaktas för det aktuella projektet.
Stycke 6.4.4(1)
5 § Om V > 200 km/h ska en dynamisk analys utföras.
Allmänt råd
I övriga fall bör flödesschemat i figur 6.9 användas för att avgöra när en
dynamisk analys erfordras.
Stycke 6.4.5.2(3)P
6 § Dynamikfaktorn Φ2 får tillämpas för broar på alla banor.
77
Stycke 6.4.5.3(1)
Allmänt råd
7 § Bestämmande längder enligt tabell 6.2 bör användas. Dock kan Φ2
användas för fall 1.4, 2.3, 3.4, 4.5 och 4.6 i tabell 6.2.
Stycke 6.4.6.4(5)
8 § Faktorn (1 + φ˝/2) får tillämpas.
Stycke 6.5.3(9)P
9 § Broar med två eller flera spår med samma tillåtna färdriktning ska antas vara
belastade med samtidig bromskraft på två av spåren, varvid bromskraften på det
ena av spåren får begränsas till 1 000 kN. Denna kraft ska multipliceras med α
enligt 6.3.2(3)P.
Stycke 6.5.4.4(2) Anm.1
Allmänt råd
10 § Om inte annat anges för det aktuella projektet bör värdet på bärförmågan i längdled mellan spår och överbyggnad sättas till 20 kN/m respektive 40 kN/m för obelastat spår och till 50 kN/m respektive 60 kN/m för
belastat spår. De högre värdena används vid ogynnsam inverkan och de
lägre värdena vid gynnsam inverkan.
Stycke 6.5.4.5.1(2)
Allmänt råd
11 § Tillkommande spänningar i följande räler som förekommer i Sverige
bör högst vara enligt tabell C-12.
Tabell C-12
Rältyp
Tryck
BV 50/900
72 N/mm
2
Drag
92 N/mm
2
SJ 50/800
65 N/mm
2
82 N/mm
2
SJ 43/800
65 N/mm
2
82 N/mm
2
Stycke 6.7.3(1)P
12 § Bro med skarvfritt spår utan dilatationsanordningar ska beräknas för den
inverkan på bron som kan uppkomma av temperaturvariationer i rälerna.
Allmänt råd
Denna kraft bör antas vara ± 1 000 kN/spår och verka i spårets längdriktning.
Stycke 6.8.1(11)P tabell 6.10
Allmänt råd
13 § För broar med två eller flera spår bör antal belastade spår vid
bestämning av fri höjd vara minst två.
Stycke 6.9(6)
Allmänt råd
14 § Om inte annat anges för det aktuella projektet bör den tekniska
livslängden förutsättas vara 120 år.
Stycke C (3)P
15 § Uttryck (C.2) får användas vid bestämning av dynamikfaktorn.
78
Kap. 1.3 – Tillämpning av SS-EN 1991-3 – Last av kranar och
maskiner
Nationellt valda parametrar
1 §16 Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1(2)
Nationellt val gjort
2.5.2.1(2)
Nationellt val gjort
2.5.3(2)
Nationellt val gjort
2.7.3(3)
Rekommenderade värden används
A2.2(1)
Rekommendationen används
A2.2(2)
Rekommenderade värden används
A2.3(1)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1(2)
Allmänt råd
2 § Uppgifter om laster från kranleverantören bör ligga till grund för
slutlig verifiering. (BFS 2013:10).
Stycke 2.5.2.1 (2)
Allmänt råd
3 § Excentriciteten, e, kan sättas till 0. (BFS 2013:10).
Stycke 2.5.3 (2)
Allmänt råd
4 §17 Maximalt antal kranar som arbetar oberoende av varandra bör
beaktas vid dimensionering. Dessa får begränsas enlig tabell C-12. Den
högra figuren avser pelare/upplag mellan två skepp.
Utmattning från flera kranar på samma kranbana kan alternativt beaktas
genom att hjultryck från den största kranen multipliceras med faktorn 1,10.
(BFS 2015:xx).
Tabell C-12
Kranlast
16
17
Begränsning av maximalt antal kranar som bör
beaktas när de arbetar oberoende av varandra.
Kranar på
varje
kranbana
Kranar i
varje skepp
Kranar i
flerskeppsbyggnader
Vertikal
2
3
2
1
Horisontal
(BFS 2013:10).
1
1
1
1
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
79
Stycke A2.3 (1)
Allmänt råd
5 § Vid lastkombination betraktas last från kranar som arbetar oberoende
av varandra som oberoende laster. ψ-faktorer för kranlaster bör väljas enligt
tabell C-13. (BFS 2013:10).
Tabell C-13
Faktorer för kombinationsvärde för variabel last för
kranar som arbetar oberoende av varandra.
Vertikal last
0,8
0,5
ψ1
0,7
0,5
ψ2
(BFS 2013:10).
80
Horisontal last
ψ0
förhållandet mellan permanent
kranlast och total kranlast
0,0
Kap. 1.4 – Tillämpning av SS-EN 1991-4 – Silor och behållare
Nationellt valda parametrar.
1 §18 Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.5(5)
Ingen ytterligare information ges
3.6(2)
Ingen ytterligare information ges
5.2.4.3.1(3)
Rekommenderade värden används
5.4.1(3)
Rekommendationen används
5.4.1(4)
Rekommendationen används
A.4(3)
Nationellt val gjort
B.2.14(1)
Ingen ytterligare information ges
B.3(2)
Nationellt val gjort
B3(3) och B.3(4)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke A.4(3)
Allmänt råd
2 § Lastkombinationsfaktorer ψ för snö- och vindlast bör tas från avdelning B, kap. 0, 26 §. I övrigt bör rekommenderade värden användas.
(BFS 2013:10).
Tillämpning av informativa bilagor
Bilagor A och B
3 §19 De informativa bilagorna A och B behandlas som normativa vid den
nationella tillämpningen. (BFS 2015:xx).
B.3(2)
4 § Följande värde ska användas:
– γF = 1,4
(BFS 2013:10).
B.3(3) och B.3(4)
5 § De rekommenderade värdena ska användas. (BFS 2013:10).
18
19
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
81
Avdelning D – Tillämpning av SS-EN 1992 –
Dimensionering av betongkonstruktioner
Kap. 2.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1992-1-1 – Allmänna regler
Allmänt
Beständighet
Allmänt råd
1 § Ytterligare regler om beständighet finns i avdelning A.
Exponeringsklasser tillämpbara för de vanligast förekommande typerna
av miljöpåverkan anges i SS-EN 206:2013. I SS 13 70 03 beskrivs lämpliga
åtgärder för att uppnå beständighet hos betong.
Krav på täckande betongskikt med avseende på korrosionsskydd ställs i
tabell D-1 10 § nedan. (BFS 2015:xx).
Förutsättningar
Allmänt råd
2 § För allmän inverkan av lastväxlingar vid utmattningsberäkning kan
SS-EN 1992-2 användas även för andra byggnadsverk än broar.
Utmattning av tryckt betong i böjda tvärsnitt med eller utan normalkraft
kan beaktas på följande sätt. Bärförmågan beräknas för en reducerad
tryckhållfasthet ufcc enligt figur D-1, vilket ger övre gräns för motsvarande
inverkan av utmattningslast. Reduktionsfaktorn u bestäms enligt figur D-2.
Värdet ges av skärningspunkten mellan kurvan för aktuellt antal
lastväxlingar och en linje från origo med lutning svarande mot M1 / M2, där
M1 och M2 är minsta respektive största moment av utmattningslasten. Vid
moment och normalkraft kan lutningen istället sättas till σ1 / σ2, där σ1 och
σ2 är kanttryckspänningar, som i detta sammanhang kan beräknas för
osprucket tvärsnitt och med linjär fördelning. Detta gäller även om
spänningen växlar mellan drag och tryck, varvid σ1 / σ2 blir negativt.
Figur D-1
82
Förutsättningar för verifiering med hänsyn till
utmattning av böjt och/eller tryckt tvärsnitt.
Figur D-2
Diagram för bestämning av utmattningshållfasthet för
betong
(BFS 2015:xx).
Armering
Allmänt råd
3 §20 För att möjliggöra ett segt beteende vid brott ska det karakteristiska
värdet för armeringens gränstöjning inte understiga 3,0 % och det karakteristiska värdet för kvoten mellan brottgräns och sträckgräns vara
minst 1,08. Dessa värden avser 0,1 fraktilen.
I konstruktioner där inverkan av stödförskjutning eller annan tvångsinverkan är försumbar, får dock armering med en karakteristisk gränstöjning
på minst 2,5 % användas.
Kontroll
Allmänt råd
4 §21 Beroende på val utförandeklass bör omfattningen av kontrollen
minst motsvara den som anges i SS-EN 13670 för respektive
konstruktionsdel. Vid hållfasthetsprovning i färdiga konstruktioner bör SSEN 13791 med följande kompletteringar användas. Utvärdering enligt
standardens avsnitt 7.3.3 ersätts med SS-ISO 12491, avsnitt 7.4 med
tillhörande tabell 6, p = 0,95 och γ = 0,50. (BFS 2015:xx).
20
21
Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
83
Minsta mängd sprickarmering
Allmänt råd
4a § Modellen i SS-EN 1992-1-1 i stycke 7.3.2(2) för beräkning av minsta
mängd sprickarmering behöver inte tillämpas. I stället kan för hliv eller bfläns
≤ 200 mm k sättas till 0.90. För hliv eller bfläns ≥ 800 mm kan k sättas till
0.40. För mellanliggande värden på hliv eller bfläns kan interpolering göras.
(BFS 2015:xx).
Nationellt valda parametrar
5 § Översikt över nationella val
84
Stycke i
standarden
Kommentar
2.3.3 (3)
Nationellt val gjort
2.4.2.1(1)
Nationellt val gjort
2.4.2.2(1)
Nationellt val gjort
2.4.2.2(2)
Nationellt val gjort
2.4.2.2(3)
Nationellt val gjort
2.4.2.3(1)
Nationellt val gjort
2.4.2.4(1)
Nationellt val gjort
2.4.2.4(2)
Nationellt val gjort
2.4.2.5(2)
Nationellt val gjort
3.1.2(2)P
Nationellt val gjort
3.1.2(4)
Nationellt val gjort
3.1.6(1)P
Rekommendationen används
3.1.6(2)P
Rekommendationen används
3.2.2(3)P
Nationellt val gjort
3.2.7(2)
Rekommendationen används
3.3.4(5)
Rekommendationen används
3.3.6(7)
Rekommendationen används
4.4.1.2(3)
Rekommendationen används
4.4.1.2(5)
Nationellt val gjort
4.4.1.2(6)
Rekommendationen används
4.4.1.2(7)
Nationellt val gjort
4.4.1.2(8)
Nationellt val gjort
4.4.1.2(13)
Rekommendationen används
4.4.1.3(1)P
Rekommendationen används
4.4.1.3(3)
Rekommendationen används
4.4.1.3(4)
Nationellt val gjort
5.1.3(1)P
Rekommendationen används
5.2(5)
Rekommendationen används
5.5(4)
Rekommendationen används
5.6.3(4)
Rekommendationen används
5.8.3.1(1)
Rekommendationen används
5.8.3.3(1)
Rekommendationen används
5.8.3.3(2)
Rekommendationen används
5.8.5(1)
Ingen ytterligare information ges
5.8.6(3)
Rekommendationen används
5.10.1(6)
Nationellt val gjort
5.10.2.1(1)P
Rekommendationen används
Stycke i
standarden
Kommentar
5.10.2.1(2)
Rekommendationen används
5.10.2.2(4)
Rekommendationen används
5.10.2.2(5)
Rekommendationen används
5.10.3(2)
Rekommendationen används
5.10.8(2)
Rekommendationen används
5.10.8(3)
Nationellt val gjort
5.10.9(1)P
Rekommendationen används
6.2.2(1)
Rekommendationen används
6.2.2(6)
Rekommendationen används
6.2.3(2)
Nationellt val gjort
6.2.3(3)
Rekommendationen används
6.2.4(4)
Rekommendationen används
6.2.4(6)
Rekommendationen används
6.4.3(6)
Rekommendationen används
6.4.4(1)
Rekommendationen används
6.4.5(1)
Nationellt val gjort
6.4.5(3)
Nationellt val gjort
6.4.5(4)
Rekommendationen används
6.5.2(2)
Rekommendationen används
6.5.4(4)
Rekommendationen används
6.5.4(6)
Rekommendationen används
6.8.4(1) Anm.2
Rekommendationen används
6.8.4(5)
Rekommendationen används
6.8.6(1)
Rekommendationen används
6.8.6(3)
Rekommendationen används
6.8.7(1)
Nationellt val gjort
7.2(2)
Rekommendationen används
7.2(3)
Rekommendationen används
7.2(5)
Nationellt val gjort
7.3.1(5)
Nationellt val gjort
7.3.2(4)
Nationellt val gjort
7.3.4(3)
Nationellt val gjort
7.4.2(2)
Rekommendationen används
8.2(2)
Rekommendationen används
8.3(2)
Nationellt val gjort
8.6(2)
Rekommendationen används
8.8(1)
Rekommendationen används
9.2.1.1(1)
Rekommendationen används
9.2.1.1(3)
Nationellt val gjort
9.2.1.2(1)
Rekommendationen används
9.2.1.4(1)
Rekommendationen används
9.2.2(4)
Nationellt val gjort
9.2.2(5)
Nationellt val gjort
9.2.2(6)
Rekommendationen används
9.2.2(7)
Nationellt val gjort
85
Stycke i
standarden
Kommentar
9.2.2(8)
Rekommendationen används
9.3.1.1(3)
Rekommendationen används
9.5.2(1)
Rekommendationen används
9.5.2(2)
Nationellt val gjort
9.5.2(3)
Nationellt val gjort
9.5.3(3)
Rekommendationen används
9.6.2(1) Anm. 1
Nationellt val gjort
9.6.2(1) Anm. 2
Rekommendationen används
9.6.3(1)
Rekommendationen används
9.7(1)
Rekommendationen används
9.8.1(3)
Rekommendationen används
9.8.2.1(1)
Rekommendationen används
9.8.3(1)
Rekommendationen används
9.8.3(2)
Rekommendationen används
9.8.4(1)
Nationellt val gjort
9.8.5(3)
Nationellt val gjort
9.10.2.2(2)
Nationellt val gjort
9.10.2.3(3)
Rekommendationen används
9.10.2.3(4)
Nationellt val gjort
9.10.2.4(2)
Rekommendationen används
11.3.5(1)P
Nationellt val gjort
11.3.5(2)P
Nationellt val gjort
11.3.7(1)
Rekommendationen används
11.6.1(1)
Rekommendationen används
11.6.2(1)
Rekommendationen används
11.6.4.1(1)
Rekommendationen används
11.6.4.2(2)
Nationellt val gjort
12.3.1(1)
Nationellt val gjort
12.6.3(2)
Rekommendationen används
A.2.1(1)
Nationellt val gjort
A.2.1(2)
Nationellt val gjort
A.2.2(1)
Nationellt val gjort
A.2.2(2)
Nationellt val gjort
A.2.3(1)
Nationellt val gjort
C.1(1)
Nationellt val gjort
C.1(3) Anm.1
Nationellt val gjort
C.1(3) Anm.2
Nationellt val gjort
J.1(2)
Rekommendationen används
J.2.2(2)
Rekommendationen används
J.3(2)
Rekommendationen används
J.3(3)
Nationellt val gjort
Bilaga E
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
86
Stycke 2.3.3(3)
Allmänt råd
6 § Värde för djoint bör bestämmas för varje enskilt fall.
Stycke 2.4.2.1 (1), 2.4.2.2 (1), 2.4.2.2 (2), 2.4.2.2 (3), 2.4.2.3 (1), 2.4.2.4 (1),
2.4.2.4 (2) och 2.4.2.5 (2)
7 § De rekommenderade värdena ska användas.
Stycke 3.1.2(2)P
8 § Cmax ska sättas till C100/115.
Stycke 3.1.2(4)
Allmänt råd
9 § kt kan sättas till 1,0.
Stycke 3.2.2(3)P22
9a § Armering med sträckgräns 400 ≤ fyk ≤ 500 MPa får tillämpas utan andra
begränsningar än de som anges i denna författning och i SS-EN 1992-1-1.
Armering med sträckgräns, 500 < fyk ≤ 600 MPa får användas om relativ kamarea
fR ≥ 0,11. (BFS 2015:xx).
Stycke 4.4.1.2(5)
Allmänt råd
10 § Vid bestämning av erforderligt minsta täckande betongskikt bör hänsyn tas till avsedd livslängd. Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser
byggnadsverk med en förväntad livslängd på 100, 50 respektive 20 år.
För armering med en diameter som är minst 4 mm, som inte är spännarmering och som inte är kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa bör täckande betongskikt, cmin,dur, enligt tabell D-1
användas.
För armering som har en diameter mindre än 4 mm, för spännarmering
och för kallbearbetad armering med en permanent spänning över 400 MPa
samt för foderrör vid efterspänd armering bör täckskikten ökas med 10 mm
utöver värdena enligt tabell D-1.
För andra värden på vctekv än de som anges i tabell D-1 kan det erforderliga minsta täckande betongskiktet i det enskilda fallet beräknas enligt riktlinjerna i SS-EN 206-1, bilaga J.
Tabell D-1
22
Minsta täckande betongskikt, cmin,dur, med hänsyn till
beständighet för armering
Exponeringsklass
Max vctekv
L 100
L 50
L 20
X0
–
–
–
–
XC1
0,90
0,60
15
10
10
10
10
10
XC2
0,60
0,55
0,50
25
20
15
20
15
10
15
10
10
XC3, XC4
0,55
0,50
25
20
20
15
15
10
XS1, XD1
0,45
30
25
15
Senaste lydelse BFS 2013:10.
87
0,40
25
20
15
XD2
0,45
0,40
0,35
40
35
30
30
30
25
25
20
20
XD3
0,40
0,35
45
40
35
30
25
25
XS2
1
0,45
0,40
0,35
50
45
40
40
35
30
30
25
25
XS3
1
0,40
0,35
45
40
35
30
25
25
1
Angivna täckande betongskikt gäller för en kloridkoncentration i havet av
högst 0,4 % (ostkusten). För högre kloridkoncentrationer kan särskilda värden
på minsta täckande betongskikt anges i varje enskilt fall. (BFS 2013:10).
För byggnadsverk i exponeringsklass XA1–XA3 kan särskilda värden på
minsta täckande betongskikt anges i varje enskilt fall.
Stycke 4.4.1.2(7) och 4.4.1.2(8)
Allmänt råd
11 § Såvida inte något annat värde anses vara motiverat bör det
rekommenderade värdet användas.
Stycke 4.4.1.3(4)
Allmänt råd
12 § Nedanstående värden bör användas:
– k1 = cmin + 15 mm
– k2 = cmin + 65 mm
Stycke 5.10.1(6)
Allmänt råd
13 § Metod D i kombination med minst en av de andra metoderna bör
användas.
Stycke 5.10.8(3)
14 § Rekommenderade värden för γΔP,sup och γΔP,inf ska användas.
Stycke 6.2.3(2)
Allmänt råd
15 § Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i konstruktioner som inte är
förspända bör villkoret 1,0 ≤ cotθ ≤ 2,5 vara uppfyllt. Vid bestämning av
tvärkraftskapacitet i förspända konstruktioner bör villkoret 1,0 ≤ cotθ ≤ 3,0
vara uppfyllt.
Stycke 6.4.5(1)
15a § kmax ska sättas till 1,6.
(BFS 2015:XX).
Stycke 6.4.5(3)
Allmänt råd
16 § vRd,max bör bestämmas enligt
vRd,max =0,5·v·fcd
(BFS 2015:xx).
88
17 §
har upphävts genom (BFS 2013:10).
Stycke 6.8.7(1)
Allmänt råd
18 § k1 bör sättas till 1,0 och för N används det rekommenderade värdet.
Stycke 7.2(5)
Allmänt råd
19 § k3 bör sättas till 1,0. För k4 och k5 bör de rekommenderade värdena
användas.
Stycke 7.3.1(5)
Allmänt råd
20 § Såvida inte något annat kan anses vara motiverat bör värdet på wmax
beräknat för kvasi-permanent lastkombination begränsas till värdet enligt
tabell D-2. Om dragspänningen inte överstiger fctk/ζ kan betongen anses vara
osprucken. Värden på spricksäkerhetsfaktorn ζ enligt tabell D-3 bör
tillämpas.
För frekvent lastkombination ställs inga krav på sprickbreddsbegränsning.
Tabell D-2
Acceptabel sprickbredd wk (mm)
Exponeringsklass
1
Föga korrosionskänslig
Korrosionskänslig
L 100
2
L 50
L 20
L 100
L 50
L 20
X0
-
-
-
-
-
-
XC1
0,40
0,45
-
0,45
-
-
XC2
0,30
0,40
0,45
0,40
0,45
-
XC3, XC4
0,20
0,30
0,40
0,30
0,40
-
XS1, XS2
XD1, XD2
0,15
0,20
0,30
0,20
0,30
0,40
XS3, XD3
0,10
0,15
0,20
0,15
0,20
0,30
1
Korrosionskänslig armering är all armering med diameter ≤ 4 mm, spännarmering eller kallbearbetad armering som permanent har en spänning över
400 MPa. Övrig armering är föga korrosionskänslig.
2
Vid bestämning av acceptabel sprickbredd bör hänsyn tas till avsedd
livslängd. Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med
en förväntad livslängd på 100, 50 respektive 20 år.
(BFS 2015:xx).
1
Stycke 7.3.2(4)
Allmänt råd
21 § Vid bestämning av vilken dragspänning som tillåts utan att minimiarmering för begränsning av sprickbredder behöver läggas in bör hänsyn tas
till avsedd livslängd. Värdet bör bestämmas enligt
σct,p = fctk/ζ
där värden på spricksäkerhetsfaktor ζ enligt tabell D-3 bör användas.
89
Tabell D-3
Spricksäkerhetsfaktor ζ
Exponeringsklass
L 100
X0, XC1
1
L 50
L 20
0,9
0,9
0,9
XC2
1,0
0,9
0,9
XC3, XC4
1,2
1,0
1,0
XS1, XS2, XD1,
XD2
1,5
1,2
1,0
XS3, XD3
1,8
1,5
1,2
1
Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med en
förväntad livslängd av minst 100, 50 resp. 20 år.
(BFS 2015:xx).
Om verifieringen avser uppsprickning tidigare än 28 dygn efter gjutning
bör fctk ersättas med fctk(t).
Stycke 7.3.4(3)
Allmänt råd
22 § k3 bör sättas till 7 ø/c. För k4 bör det rekommenderade värdet
användas.
Stycke 8.3(2)
Allmänt råd
23 § Svetsbar armering som har bockprovats enligt SS-EN ISO 15630-1
kan bockas med en bockningsradie, dvs. inre krökningsradie, som inte
understiger 0,75 gånger den vid bockningsprovningen använda dorndiametern under förutsättning att bockningen sker vid temperaturer över
0 °C. I övriga fall bör de rekommenderade värdena tillämpas.
Stycke 9.2.1.1(3)
Allmänt råd
24 § As,max kan antas vara obegränsat.
Stycke 9.2.2(4)
Allmänt råd
25 § Om den tvärkraftsarmering som inte är utformad som slutna byglar
utgörs av upp- eller nedbockad längsarmering bör β3 sättas till 0. I övriga
fall bör rekommenderat värde tillämpas.
Stycke 9.2.2(5)
Allmänt råd
26 § Det rekommenderade värdet bör tillämpas. Om brandklassen är lägre
än R30 och ingen tvärkraftsarmering krävs kan ρw,min sättas till noll. Annars
används den rekommenderade metoden för bestämning av As,min.
För broar bör dock även följande vara uppfyllt:
Lådbalkars liv bör förses med tvärkraftsarmering motsvarande minst
0,30 %. För liv med bredden bw större än balkhöjden h kan kravet på minsta
tvärkraftsarmering reduceras till (0,20 + 0,10 h/bw) %.
I balkar som inte är lådbalkar bör livet förses med tvärkraftsarmering
motsvarande minst 0,15 %. För liv med bredden bw större än balkhöjden h
kan kravet på minsta tvärkraftsarmering reduceras till (0,10 + 0,05 h/bw) %.
90
Armeringsinnehållet beräknas i en sektion som är vinkelrät mot tvärkraftsarmeringen. Vid beräkning av betongarean kan balklivets medelbredd
användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 9.2.2(7)
Allmänt råd
27 § sb,max bör sättas till 0,75 d (1+cotα).
Stycke 9.5.2(2)
Allmänt råd
28 § As,min bör sättas till 0,002Ac.
Stycke 9.5.2(3)
Allmänt råd
29 § As,max kan antas vara obegränsad.
Stycke 9.6.2(1)Anm. 1
Allmänt råd
30 § För väggar med ett slankhetstal, b/h, större än 0,055 kan As,vmin = 0
användas, där b avser väggens tjocklek och h avser våningshöjden. För
övriga väggar bör As,vmin = 0,001· Ac tillämpas (BFS 2015:xx).
Stycke 9.8.4(1)
Allmänt råd
31 § q2 bör sätta till det grundtryck som vid aktuell geometri orsakar
spjälkning i betongen och ømin bör sättas till det rekommenderade värdet.
Stycke 9.8.5(3)
Allmänt råd
32 § As,bpmin bör sättas till det rekommenderade värdet. (BFS 2013:10).
Stycke 9.10.2.2(2)
Allmänt råd
33 § Q2 kan antas vara obegränsad och q1 bör sättas till det
rekommenderade värdet. (BFS 2013:10).
Stycke 9.10.2.3(4)
Allmänt råd
34 § q4 kan antas vara obegränsad och q3 bör sättas till det
rekommenderade värdet.
Stycke 11.3.5(1)P
35 § αlcc ska sättas till 1,0.
Stycke 11.3.5(2)P
36 § αlct ska sättas till 1,0.
Stycke 11.6.4.2(2)P
Allmänt råd
36a § v
bör bestämmas enligt
vlRd,max =0,5*v* flcd
(BFS2015:xx)
lRd,max
91
Stycke 12.3.1(1)
Allmänt råd
37 § Värdet för αcc,pl bör sättas till 1,0 och värdet för αct,pl till 0,5.
Stycke A.2.1(1), A.2.1(2), A.2.2(1), A.2.2(2) och A.2.3(1)
38 § Rekommenderat värde ska användas.
Stycke C.1(1)
38a § För kamstål med sträckgräns fyk ≤ 500 MPa gäller minsta relativa kamarea
enligt tabell C.2N i SS-EN 1992-1-1. (BFS2015:xx)
Allmänt råd
38b § Vid dimensionering för utmattning bör rekommenderat värde på β
användas. (BFS2015:xx)
Stycke C.1(3) Anm. 1
Allmänt råd
39 § Om minst 8 prov är utförda bör a = 40 MPa användas för fyk samt
a = 0 för k och εuk.
(BFS 2013:10).
Stycke C.1(3) Anm. 2
Allmänt råd
40 § Värden i tabell D-4 bör användas.
Tabell D-4
1
Övre och undre gränsvärden för provresultat
1
Parameter
Minimivärde
Maximivärde
fyk
0,97 Cv
Obegränsat
k
0,98 Cv
Obegränsat
εuk
0,95 Cv
Obegränsat
En förutsättning för tillämpning är att minst 8 prov är utförda.
(BFS 2013:10).
Stycke J.3(3)
Allmänt råd
41 § k2 bör sättas till 0,5 ac/z0.
Tillämpning av informativa bilagor
42 § Bilaga E får inte tillämpas.
92
Kap. 2.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1992-1-2 – Brandteknisk
dimensionering
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.3(2)
Nationellt val gjort
2.3(2)P
Rekommendationen används
3.2.3(5)
Rekommendationen används
3.2.4(2)
Nationellt val gjort
3.3.3(1)
Nationellt val gjort
4.1(1)P
Nationellt val gjort
4.5.1(2)
Rekommendationen används
5.2(3)
Nationellt val gjort
5.3.1(1)
Ingen ytterligare information ges
5.3.2(2)
Rekommendationen används
5.6.1(1)
Nationellt val gjort
5.7.3(2)
Ingen ytterligare information ges
6.1(5)
Rekommendationen används
6.2(2)
Nationellt val gjort
6.3(1)
Nationellt val gjort
6.4.2.1(3)
Rekommendationen används
6.4.2.2(2)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1.3(2)
Allmänt råd
2 § Värdena för medeltemperaturhöjningen och den maximala temperaturhöjningen under avsvalningsfasen bör sättas till:
– ∆θ1 = 180 K
– ∆θ2 = 220 K
Stycke 3.2.4(2)
Allmänt råd
3 § Klass A bör användas.
Stycke 3.3.3(1)
Allmänt råd
4 § Det undre gränsvärdet bör användas.
Stycke 4.1(1)P
Allmänt råd
5 § Avancerade beräkningsmetoderna enligt avsnitt 4.3 i SS-EN 1992-1-2
kan användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.2(3)
6 § Värdet på ηfi ska bestämmas enligt 2.4.2.
93
Stycke 5.6.1(1)
Allmänt råd
7 § Klass WB bör tillämpas.
Stycke 6.2(2)
Allmänt råd
8 § Metoderna B, C eller D kan användas.
Stycke 6.3(1)
Allmänt råd
9 § Om inget annat påvisas genom provning bör det övre gränsvärdet
enligt avsnitt 3.3.3 i SS-EN 1992-1-2 användas. (BFS 2015:xx).
94
Kap. 2.2 – Tillämpning av SS-EN 1992-2 – Broar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
3.1.2(102)P
Nationellt val gjort
3.1.6(101)P
Nationellt val gjort
3.1.6(102)P
Rekommendationen används
3.2.4(101 )P
Rekommendationen används
4.2(105)
Nationellt val gjort
4.2(106)
Nationellt val gjort
4.4.1.2(109)
Rekommendationen används
5.1.3(101)P
Ingen ytterligare information ges
5.2(105)
Rekommendationen används
5.3.2.2(104)
Rekommendationen används
5.5(104)
Rekommendationen används
5.7(105)
Nationellt val gjort
6.1(109)
Nationellt val gjort
6.1(110)
Rekommendationen används
6.2.2(101)
Rekommendationen används
6.2.3(103)
Rekommendationen används
6.2.3(107)
Rekommendationen används
6.2.3(109)
Rekommendationen används
6.8.1(102)
Ingen ytterligare information ges
6.8.7(101)
Rekommendationen används
7.2(102)
Rekommendationen används
7.3.1(105)
Nationellt val gjort
7.3.3(101)
Nationellt val gjort
7.3.4(101)
Rekommendationen används
8.9.1(101)
Ingen ytterligare information ges
8.10.4(105)
Nationellt val gjort
8.10.4(107)
Rekommendationen används
9.1(103)
Rekommendationen används
9.2.2(101)
Rekommendationen används
9.5.3(101)
Nationellt val gjort
9.7(102)
Rekommendationen används
9.8.1(103)
Rekommendationen används
11.9(101)
Ingen ytterligare information ges
113.2(102)
Rekommendationen används
113.3.2(103)
Nationellt val gjort
Bilaga E
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 3.1.2(102)P
2 § Nedanstående värden ska användas:
– Cmax = C100/115
– Cmin = C25/30
95
Stycke 3.1.6(101)P
3 § αcc ska sättas till 1,0.
Stycke 4.2(105)
Allmänt råd
4 § Exponeringsklassen för betongytor skyddade av tätskikt bör sättas till
XD1.
Stycke 4.2(106)
Allmänt råd
5 § Vid förekomst av tösalt bör alla ytor i så kallad vägmiljö betraktas
som direkt utsatta för tösalt. Med vägmiljö menas de ytor inom den markerade ramen i följande figur samt ytor på pyloner och bågar ned till 2,0 m
under brobanebeläggningens överkant. Överytor på brobanor och trafikerade bottenplattor som är försedda med tätskikt anses inte vara i vägmiljö.
För broar som ligger längs med och intill en väg som tösaltas eller kan
förväntas bli utsatt för tösaltning bör x sättas till 6 m. I höjdled bör vägmiljö
anses råda från nivån 6 m under till 6 m över körbanans överkant.
Betongytor som är direkt utsatta för tösalter bör utföras i exponeringsklasserna XD3 och XF4. Med jord motfyllda baksidor på betongmurar i
vägmiljö kan utföras i exponeringsklassen XD1.
Figur D-3
Vägmiljö
3,0 m
6,0 m
2,0 m
6,0 m
1,0 m
"jord"-fyllning
Vägbanekant
Stycke 5.7(105)
Allmänt råd
6 § Icke-linjär analys bör inte användas.
Stycke 6.1(109)
Allmänt råd
7 § Metod c bör inte användas. I övrigt bör fctx sättas till det
rekommenderade värdet.
Stycke 7.3.1(105)
Allmänt råd
8 § Vid bestämning av acceptabel beräknad sprickbredd wmax bör hänsyn
tas till livslängdsklass. Såvida inte något annat värde anses vara motiverat
bör värdena enligt tabell D-5 användas som övre gräns för beräknad
sprickbredd.
96
Tabell D-5
Accepterad sprickbredd wmax (mm)
Exponeringsklass
Bärverksdelar med
armering eller med icke
vidhäftande
spännarmering
Bärverksdelar med
vidhäftande
spännarmering
Kvasi-permanent
lastkombination
Frekvent lastkombination
L 100
1
2
1
L 20
2
0,45
L 50
L 100
2
0,40
1
L 50
1
1
0,45
XC2
0,40
0,45
-
0,30
3
0,40
3
0,45
3
XC3, XC4
0,30
0,40
-
0,20
3
0,30
3
0,40
3
XS1, XS2
XD1, XD2
0,20
0,30
0,40
Frånvaro av dragspänningar
XS3, XD3
0,15
0,20
0,30
2
3
0,45
L 20
XC0, XC1
1
0,45
1
-
Livslängdsklasserna L100, L50 och L20 avser byggnadsverk med en förväntad livslängd av minst 100, 50 resp. 20 år.
För exponeringsklasserna X0 och XC1 har sprickbredder ingen inverkan på
beständigheten och angiven gräns avser att garantera acceptabelt utseende.
Om utseendekrav saknas kan gränsen mildras.
I dessa exponeringsklasser bör dessutom frånvaro av dragspänningar
kontrolleras för kvasi-permanent lastkombination.
Avståndet mellan vidhäftande spännarmering, eller foderrör för sådan,
och beräkningsmässig dragspänning bör vara minst 100 mm.
Stycke 7.3.3(101)
Allmänt råd
9 § Den rekommenderade metoden bör inte användas.
Stycke 8.10.4(105
Allmänt råd
10 § Värdet X bör sättas till 20 % och den största andelen skarvad
spännarmering till 80 %. Avståndet a bör sättas till de rekommenderade
värdena.
Stycke 9.5.3(101)
Allmänt råd
11 § Tvärgående armering med diameter mindre än 8 mm bör inte
användas.
Stycke 113.3.2(103)
Allmänt råd
12 § k bör sättas till 0,5.
Tillämpning av informativa bilagor
13 § Bilaga E får inte tillämpas.
97
Kap. 2.3 – Tillämpning av SS-EN 1992-3 – Behållare och
avskiljande konstruktioner för vätskor och granulära material
Nationellt valda parametrar
1 §23 Översikt över nationella val1
Stycke i standarden
Kommentar
7.3.1(111)
Rekommendationen används
7.3.1(112)
Rekommenderade värden används
2
8.10.1.3 (103)
Rekommenderat värde används
9.11.1 (102)
Rekommenderade värden används
1
2
Listan över möjliga nationella val i SS-EN 1992-3 innehåller ytterligare två val, nämligen
7.3.3 och 8.10.3.3 (102), men möjlighet till nationellt val finns inte i standardens text.
I listan över möjliga nationella val nämns detta val som 8.10.3.3 (103).
(BFS 2015:xx).
23
98
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Avdelning E – Tillämpning av SS-EN 1993 –
Dimensionering av stålkonstruktioner
Kap. 3.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-1 – Allmänna regler
och regler för byggnader
Allmänt
Allmänt råd
1 § För val av stålsort beroende på omgivande tempertur och godstjocklek
se tabell 2.1 i SS-EN 1993-1-10. (BFS 2015:xx).
Utförandekontroll av svetsar
Allmänt råd
1a § Om kontrollen av de 10 första procenten av svetsarna, med
omfattning enligt EN 1090-2, inte uppvisar några brister i utförandet kan
resterande svetsar kontrolleras i halva den omfattning som anges i EN 10902.
Om brister påvisas i den fortsatta kontrollen, reducerad i omfattning
enligt ovan, ska kontrollen efter bristernas upptäckt göras i den omfattning
som anges i EN 1090-2.
Nationellt valda parametrar
2 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3.1(1)
Rekommendationen används
3.1(2)
Nationellt val gjort
3.2.1(1)
Nationellt val gjort
3.2.2(1)
Nationellt val gjort
3.2.3(1)P
Nationellt val gjort
3.2.3(3)B
Rekommendationen används
3.2.4(1)
Nationellt val gjort
5.2.1(3)
Rekommendationen används
5.2.2(8)
Nationellt val gjort
5.3.2(3)
Rekommendationen används
5.3.2(11)
Nationellt val gjort
5.3.4(3)
Rekommendationen används
6.1(1)
Nationellt val gjort
6.3.2.2(2)
Rekommendationen används
6.3.2.3(1)
Nationellt val gjort
6.3.2.3(2)
Rekommendationen används
6.3.2.4(1)B
Nationellt val gjort
6.3.2.4(2)B
Rekommendationen används
6.3.3(5)
Nationellt val gjort
6.3.4(1)
Nationellt val gjort
7.2.1(1)B
Nationellt val gjort
7.2.2(1)B
Nationellt val gjort
99
7.2.3(1)B
Nationellt val gjort
BB.1.3(3)
Ingen ytterligare information ges
C.2.2(3)
Nationellt val gjort
C.2.2(4)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 3.1(2)
Allmänt råd
3 § Stålsorter enligt tabell E-1 kan också användas.
Tabell E-1
Stålsorter
Standard
a
Stålsort
fy MPa
fu MPa
SS-EN 10149-2
a
S 315MC
S 355MC
S 420MC
S 460MC
315
355
420
460
390
430
480
520
SS-EN 10149-3
a
S 260NC
S 315NC
S 355NC
S420NC
260
315
355
420
370
430
470
530
Stålen bör beställas med provning av slagseghet enligt SS-EN 10149-1
avsnitt 1, Option 5.
Ytterligare stålsorter ges i SS-EN 1993-1-12. (BFS 2015:xx).
Allmänt råd
4 § Tabell 4.1 i SS-EN 1993-1-8 kompletteras med följande. (BFS
2015:xx).
Tabell E-2
Korrelationsfaktor ßw för kälsvetsar
Standard och stålsort
SS-EN 10149-2
SS-EN 10149-3
S 315MC S 355MC
S 420MC S 460MC
S 260NC
S 315NC S 355NC
S420NC
Stycke 3.2.1(1)
5 § Alternativ a ska användas.
Stycke 3.2.2(1)
6 § Följande värden ska användas:
fu
≥ 1,10
fy
brottförlängning ≥ 14 %
εu ≥ 15 εy
100
Faktor ßw
0,85
0,9
1,0
Stycke 3.2.3(1)P
7 § Som lägsta driftstemperatur vid dimensionering av broar ska -40 °C
användas.
Allmänt råd
För övriga byggnader kan lägsta användningstemperatur beräknas med hjälp
av SS-EN 1991-1-5:2003 med tillhörande nationell bilaga, alternativt kan en
lägsta användningstemperatur för konstruktion utomhus eller i ouppvärmt
utrymme antas vara -40 °C för val av seghetsklass. (BFS 2015:xx).
Stycke 3.2.4(1)24
Allmänt råd
8 § Följande val av riktvärden för ZEd enligt 3.2(2) i SS-EN 1993-1-10 för
respektive kvalitetsklass i SS-EN 10164.bör användas. (BFS 2015:xx).
25
Tabell E-3
Kvalitetsklass enligt SS-EN 10164
Riktvärden enligt SS-EN 1993-110
Erforderligt värde på ZRd uttryckt i
Z-värde enligt SS-EN 10164
ZEd ≤ 10
Inget krav
Z35
ZEd > 10
(BFS 2015:xx).
Stycke 5.2.2(8)
Allmänt råd
9 § Metoden bör inte användas för broar.
Vid bärverksanalys med flytledsteori bör metoden endast användas för
envåningsramar.
Då metoden används bör skarvar och infästningar dimensioneras med
beaktande av andra ordningens effekter.
Stycke 5.3.2(11)
Allmänt råd
10 § Metoden kan användas förutsatt att elastisk analys används.
Stycke 6.1(1) Anm. 1 och Anm. 2B
11 § För byggnader och byggnadsverk som inte täcks av SS-EN 1993 del 2 till
del 6 ska följande partialkoefficienter användas
– γM0 = 1,0
– γM1 = 1,0
– γM2 = 0,9 fu/fy dock högst 1,1
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.3.2.3(1)
Allmänt råd
12 § Följande värden kan användas för alla valsade eller svetsade balkar:
̅
– 𝜆𝜆LT ,0 = 0,4
– β = 0,75
24
25
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
101
Stycke 6.3.2.4(1)B Anm. 2B
Allmänt råd
13 §
Följande värden bör användas 𝜆𝜆̅𝑐𝑐0 = 0,5 för balk i tvärsnittsklass 1
eller 2 och 𝜆𝜆̅𝑐𝑐0 = 0,4 för tvärsnittsklass 3 och 4.
Stycke 6.3.3(5) Anm. 2
Allmänt råd
14 § Metod 1 bör användas.
Stycke 6.3.4(1)
Allmänt råd
15 § Metoden kan användas varvid interpolationen mellan χ och χLT bör
göras enligt följande:
𝑛𝑛𝑛𝑛 + 𝑚𝑚𝜒𝜒LT
𝜒𝜒̅ =
𝑚𝑚 + 𝑛𝑛
där
𝑛𝑛 =
och
𝑁𝑁Ed
𝑁𝑁Rk
𝑀𝑀y,Ed
𝑀𝑀y,Rk
(BFS 2015:xx).
𝑚𝑚 =
Stycke 7.2.1(1)B
Allmänt råd
16 § För tunnplåtskonstruktioner i väggar bör deformationen i bruksgränstillståndet inte överskrida l/200 i kombinationen frekvent lastkombination,
reversibelt gränstillstånd.
Stycke 7.2.2(1)B
Allmänt råd
17 § För tunnplåtskonstruktioner i tak bör deformationen i bruksgränstillståndet inte överskrida l/200 i kombinationen frekvent lastkombination,
reversibelt gränstillstånd.
Stycke 7.2.3(1)B
Allmänt råd
18 § För kriterier för vibrationer i lätta stålbjälklag se Stålbyggnadsinstitutets rapport Samlade resultat från europeiska utvecklingsprojekt om
lättbyggnad med stål, rapport 259:1.
Stycke C.2.2(3)
Allmänt råd
19 § Val av utförandeklass bör baseras på tabell C.1 och aktuell
konsekvensklass. För konsekvensklasser och säkerhetsklasser se avdelning
B, 12§.
(BFS 2015:xx).
Stycke C.2.2(4)
Allmänt råd
20 § Restriktionerna för EXC1 enligt a) till d) behöver inte följas. (BFS
2015:xx).
102
Kap. 3.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-2 – Brandteknisk
dimensionering
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3(1)
Nationellt val gjort
2.3(2)
Nationellt val gjort
4.1(2)
Nationellt val gjort
4.2.3.6(1) Anm. 2
Nationellt val gjort
4.2.4(2)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.3(1), 2.3(2)
2 § Följande värde ska användas:
– γM.fi = 1,0
Stycke 4.1 (2)
Allmänt råd
3 § Avancerade beräkningsmetoder kan användas.
Stycke 4.2.3.6 (1) Anm. 2
Allmänt råd
4 § θcrit = 350 °C är ett konservativt värde.
Beräkning enligt bilaga E kan användas.
103
Kap. 3.1.3 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-3 – Kallformade
profiler och profilerad plåt
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2(3)P
Nationellt val gjort
2(5)
Nationellt val gjort
3.1(3) Anm.1
Nationellt val gjort
3.1(3) Anm.2
Nationellt val gjort
3.2.4(1)
Nationellt val gjort
5.3(4)
Rekommendationen används
8.3(5)
Nationellt val gjort
8.3(13) tabell 8.1
Nationellt val gjort
8.3(13) tabell 8.2
Nationellt val gjort
8.3(13) tabell 8.3
Nationellt val gjort
8.3(13) tabell 8.4
Rekommendationen används
8.4(5)
Nationellt val gjort
8.5.1(4)
Nationellt val gjort
9(2)
Rekommendationen används
10.1.1(1)
Rekommendationen används
10.1.4.2(1)
Rekommendationen används
A.1(1) Anm.2
Nationellt val gjort
A.1(1) Anm.3
Nationellt val gjort
A.6.4(4)
Nationellt val gjort
Bilaga E
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2(3)P
2 § Partialkoefficienterna γM0, γM1 och γM2 ska väljas enligt nedan
– γM0 = 1,0
– γM1 = 1,0
– γM2 = 1,2
Stycke 2(5)
3 § Följande värde ska användas
– γM,ser = 1,0
Stycke 3.1(3) Anm. 1
4 § De rekommenderade värdena ska användas såvida det inte kan påvisas att
värdena enligt tabell 3.1a kan uppnås både i valsriktningen och vinkelrätt mot
valsriktningen.
Stycke 3.1(3) Anm. 2
5 § Stål enligt tabell 3.1b får användas. För stål enligt SS-EN 10327 gäller
följande tillägg.
Vid användning av stål enligt SS-EN 10327 ska dimensioneringen baseras på
det lägsta av 0,2-gränsen och brottgränsen. Dessa värden ska verifieras med
materialintyg som tas ur den aktuella produkten. Värdena ska uppfyllas i de
riktningar som stålet utnyttjas.
104
SS-EN 1993-1-3 får även användas för följande stål:
– Stål enligt SS-EN 10025-5.
– Stål enligt SS-EN 10025-6 under förutsättning att begränsningarna enligt
SS-EN 1993-1-3 och SS-EN 1993-1-12 beaktas.
– Stål S550GD+Z enligt SS-EN 10326-5.
(BFS 2015:xx).
Stycke 3.2.4(1)
Allmänt råd
6 § Inga gränser för tjockleken ges. Dessa får bestämmas av funktionskrav, t.ex. gåbarhet.
För förband ges giltigheter för formler enligt 8.1(2) i standarden.
Stycke 8.3(5)
7 § Rekommenderat värde γM2 = 1,25 ska användas.
Stycke 8.3(13) tabell 8.126
8 § Det karakteristiska värdet för bärförmågan Fv,Rk med hänsyn till skjuvbrott
för nitar med splint får väljas enligt tabell E-4. Dimensioneringsvärdet för draghållfastheten Ft,Rd och för skjuvhållfastheten Fv,Rd bestäms enligt
Ft, Rd = Fv,Rd =
Fv,Rk
γ M2
Högre värden kan utnyttjas efter provning enligt bilaga D i SS-EN 1990.
(BFS 2015:xx).
Tabell E-4
Nitdiameter
(mm)
Karakteristiska värden för bärförmågan Fv,Rk (N/nit) med avseende
på skjuvbrott för nit med splint
Nitmaterial
1)
Stål
Rostfritt stål
Monel
2)
Aluminium
4,0
1 600
2 800
2 400
800
4,8
2 400
4 200
3 500
1 100
5,0
2 600
4 600
-
-
6,4
4 400
-
6 200
2 000
1
Enligt tillämplig standard eller med bedömda egenskaper.
Nickel-kopparlegering av två delar nickel och en del koppar.
(BFS 2013:10).
2
Stycke 8.3(13) tabell 8.227
9 § Det karakteristiska värdet för bärförmågan Fv,Rk för borrande och gängande
skruvar med hänsyn till skjuvbrott får väljas enligt Tabell E-5. Dimensioneringsvärdet för draghållfastheten Ft,Rd och skjuvhållfastheten Fv,Rd bestäms enligt
Ft, Rd = 1,25 Fv,Rd =
1,25 Fv,Rk
γ M2
Högre värden kan utnyttjas efter provning enligt bilaga D i SS-EN 1990.
(BFS 2015:xx).
26
27
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
105
Tabell E-5
Karakteristiska värden för bärförmågan Fv,Rk (N/skruv) med
avseende på skjuvbrott för gängande och borrande skruv
Skruv diameter
(gängans yttre diameter)
(mm)
1
Skruvens material
1)
Härdat stål
Rostfritt stål
4,8
5 200
4 600
5,5
7 200
6 500
6,3
9 800
8 500
8,0
16 300
14 300
Enligt tillämplig standard eller med bedömda egenskaper. (BFS 2013:10).
Stycke 8.3(13) tabell 8.3
10 § Bärförmågan hos skjutspik med hänsyn till skjuvbrott, dragbrott och
utdragning ska framgå av en bedömning. (BFS 2013:10).
Stycke 8.4(5)
11 § Rekommenderat värde γM2 = 1,25 ska användas.
Stycke 8.5.1(4)
12 § Rekommenderat värde γM2 = 1,25 ska användas.
Stycke A.1(1) Anm. 2
12a § Vid dimensionering enligt provning ska karakteristiska värden på
snittkrafter och moment beräknas på samma sätt som för annan fåtalsprovning ur
en oändlig population (se avdelning B, 33 §). Som karakteristiskt värde ska 95 %
- fraktilen med 75 % konfidens väljas. (BFS 2015:xx).
Stycke A.1(1) Anm. 3
Allmänt råd
13 § Omräkningsfaktorerna kan sättas lika med 1,00.
Stycke A.6.4(4)
14 § Partialkoefficienten γM ska bestämmas på basis av provning enligt
Bilaga D i SS-EN 1990. Om man vid provningen endast bestämmer
dimensioneringsvärdet utan koppling till någon beräkningsmodell ska det
rekommenderade värdet användas. (BFS 2015:xx).
Tillämpning av informativa bilagor.
15 § Bilaga E får inte tillämpas.
106
Kap. 3.1.4 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-4 – Rostfritt stål
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.4(2)
Rekommendationen används
2.1.5(1)
Rekommendationen används
5.1(2)
Nationellt val gjort
5.5(1)
Rekommendationen används
5.6(2)
Rekommendationen används
6.1(2)
Rekommendationen används
6.2(3)
Rekommendationen används
(BFS 2015:XX)
Stycke 5.1(2)
2 § Följande partialkoefficienter ska användas:
– γM0 = 1,0
– γM1 = 1,0
– γM2 = 1,2
Tillämpning av informativa bilagor
Allmänt råd
3 § Bilaga C bör användas vid dimensionering med FEM.
107
Kap. 3.1.5 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-5 – Plåtbalkar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.2(5)
Rekommendationen används
3.3(1)
Rekommendationen används
4.3(6)
Nationellt val gjort
5.1(2)
Rekommendationen används
6.4(2)
Rekommendationen används
8(2)
Ingen ytterligare information ges
9.1(1)
Ingen ytterligare information ges
9.2.1(9)
Rekommendationen används
10(1)
Nationellt val gjort
10(5)
Rekommendationen används
C.2(1)
Rekommendationen används
C.5(2)
Rekommendationen används
C.8(1)
Rekommendationen används
C.9(3)
Rekommendationen används
D.2.2(2)
Rekommendationen används
Bilaga D
Nationellt val gjort
(BFS 2015:XX)
Stycke 4.3(6)
Allmänt råd
2 § Vid dimensionering av broar bör Φh=1,5 användas. För andra
byggnadsverk används rekommendationen.
Stycke 10(1)
Allmänt råd
3 § Metoden bör inte användas.
Tillämpning av informativa bilagor.
Allmänt råd
4 § Bilaga D bör tillämpas.
108
Kap. 3.1.6 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-6 – Skal
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
3.1(4)
Rekommendationen används
4.1.4(3)
Rekommendationen används
5.2.4(1)
Rekommendationen används
6.3(5)
Nationellt val gjort
7.3.1(1)
Rekommendationen används
7.3.2(1)
Rekommendationen används
8.4.2(3)
Rekommendationen används
8.4.3(2)
Nationellt val gjort
8.4.3(4)
Rekommendationen används
8.4.4(4)
Rekommendationen används
8.4.5(1)
Rekommendationen används
8.5.2(2)
Nationellt val gjort
8.5.2(4)
Rekommendationen används
8.7.2(7)
Rekommendationen används
8.7.2(16)
Rekommendationen används
8.7.2(18)
Rekommendationen används
9.2.1(2)P
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.3(5)
Allmänt råd
2 § Värdet bör sättas till nmps = 0,05E/fyd dvs. εmps = 0,05.
Stycke 8.4.3(2)
Allmänt råd
3 § Absoluta tal bör inte användas. De relativa värdena i tabell 8.3 bör
användas.
Stycke 8.5.2(2)
4 § Partialkoefficient γM1 som ska tillämpas är angivna i de nationella bilagorna
till SS-EN 1993-1 till 1993-6. (BFS 2015:xx).
Stycke 9.2.1(2)P
5 § Partialkoefficient γMf som ska tillämpas är angivna i de nationella bilagorna
till SS-EN 1993-1 till 1993-6. (BFS 2015:xx).
109
Kap. 3.1.7 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-7 – Plana
plåtkonstruktioner med transversallast
Nationellt valda parametrar
1 §28 Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
6.3.2(4)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
28
110
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Kap. 3.1.8 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-8 – Dimensionering av
knutpunkter och förband
Allmänt
1 § Skruv, mutter och bricka ska komma från samma tillverkar och ha försålts
som en enhet, om inte annat anges i respektive produktstandard (se nedan). Skruv,
mutter eller bricka får inte kombineras mellan olika enheter. (BBS 2015:xx).
Allmänt råd
För högt förspända förband ska CE-märkta skruvsatser enligt SS-EN 134991 användas. För förband utan förspänning ska CE-märkta skruvsatser enligt
SS-EN 15048-1 användas.
Det bör framgå av bygghandlingarna att skruvsatser inte får blandas och
att dessa ska vara CE-märkta. (BFS 2015:xx).
Nationellt valda parametrar
2 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
1.2.6
Nationellt val gjort
2.2(2)
Nationellt val gjort
3.1.1(3)
Nationellt val gjort
3.4.2(1)
Nationellt val gjort
5.2.1(2)
Rekommendationen används
6.2.7.2(9)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 1.2.6
Allmänt råd
3 § Nitar bör uppfylla fordringar i SS 39 och SS 318. Material till nitar
enligt SS-EN 10263-2 kan användas.
Stycke 2.2(2)29
4 § Partialkoefficienter enligt tabell E-6 ska tillämpas.
Tabell E-6
Partialkoefficienter
Partialkoefficienter för
Partialkoefficienter
Bärförmåga för tvärsnitt
För γM0, γM1 och γM2 (tvärsnittet)
se 11 § i Kap. 3.1.1
Skruvar
Nitar
Ledbultar
Svetsar
Hålkanttryck
γM2 = 1,2
Glidning
– i brottgränstillstånd (typ C)
– i bruksgränstillstånd (typ B)
29
γM3 = 1,2
γM3,ser = 1,0
Senaste lydelse BFS 2013:10.
111
Injektionsskruvar
γM4 = 1,0
Fackverksknutpunkter med
konstruktionsrör
γM5 = 1,0
Ledbultar i bruksgränstillstånd
γM6,ser = 1,0
Förspänningskraft i höghållfast skruv
γM7 = 1,0
Betong
γc se SS-EN 1992
(BFS 2015:xx).
Stycke 3.1.1(3)
Allmänt råd
5 § Endast hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 bör användas utom för skruvförbandsklass A där även hållfasthetsklass 4.6 kan användas. För skruvförbandsklass B, C och E bör skruvar och muttrar enligt SS-EN 14399-3:
2005, SS-EN 14399-4:2005 eller SS-EN 14399-10 användas, samt brickor
enligt SS-EN 14399-5:2005 respektive SS-EN 14399-6:2005. (BFS
2015:xx).
Stycke 3.4.2(1)
Allmänt råd
6 § Förspänningskraften bör vara 0,7 fubAs.
7 § har upphävts genom (BFS 2015:xx).
112
Kap. 3.1.9 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-9 – Utmattning
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
1.1(2)
Rekommendationen används
2(2)
Rekommendationen används
2(4)
Rekommendationen används
3(2)
Rekommendationen används
3(7)
Nationellt val gjort
5(2)
Nationellt val gjort
6.1(1)
Rekommendationen används
6.2(2)
Rekommendationen används
7.1(3)
Rekommendationen används
7.1(5)
Rekommendationen används
8(4)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 3(7)
2 § Följande partialkoefficienter ska användas.
För skadetålighetsmetoden:
I säkerhetsklass 1 och 2
– γMf = 1,0.
I säkerhetsklass 3
– γMf = 1,15.
För livslängdsmetoden:
I säkerhetsklass 1 och 2
– γMf = 1,15.
I säkerhetsklass 3
– γMf = 1,35.
(BFS 2013:10).
Allmänt råd
3 § För broar bör livslängdsmetoden användas. (BFS 2013:10).
Stycke 5(2)
Allmänt råd
4 § För tvärsnittsklass 4 bör spänningar beräknas på bruttotvärsnitt
reducerat för inverkan av skjuvdeformationer i breda flänsar.
113
Kap. 3.1.1030 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-10 – Seghet och
egenskaper i tjockleksriktningen
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.2(5) Anm 1.
Rekommendationen används
2.2(5) Anm 3.
Nationellt val gjort
2.2(5) Anm 4.
Nationellt val gjort
3.3(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.2(5) Anm 3.
Allmänt råd
2 § Ingen begränsning ges för skillnaden mellan TEd och
provningstemperaturen.
Tillåten spänning, σEd, enligt tabell 2.1 i SS-EN 1993-1-10, bör följas när
temperaturen är huvudlast.
När temperaturen är huvudlast ska dimensioneringsvärden i brottgräns
väljas enligt avdelning B, kap. 0, tabell B-3. (BFS 2015:xx).
Stycke 2.2(5) Anm 4.
Allmänt råd
3 § Tabell 2.1 i SS-EN 1993-1-10 kan tillämpas utan restriktioner. (BFS
2015:xx).
30
114
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Kap. 3.1.11 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-11 – Dragbelastade
komponenter
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3.6(1)
Ingen ytterligare information ges
2.3.6(2)
Ingen ytterligare information ges
2.4.1(1)
Rekommendationen används
3.1(1)
Rekommendationen används
4.4(2)
Nationellt val gjort
4.5(4)
Rekommendationen används
5.2(3)
Rekommendationen används
5.3(2)
Rekommendationen används
6.2(2)
Rekommendationen används
6.3.2(1)
Rekommendationen används
6.3.4(1)
Rekommendationen används
6.4.1(1)P
Rekommendationen används
7.2(2)
Rekommendationen används
A.4.5.1(1)
Ingen ytterligare information ges
A.4.5.2(1)
Ingen ytterligare information ges
B(6)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 4.4(2)
Allmänt råd
2 § Rostfritt stål till tråd bör med hänsyn till korrosion väljas enligt
tabell A.1 i SS-EN 1993-1-4. (BFS 2015:xx).
115
Kap. 3.1.12 – Tillämpning av SS-EN 1993-1-12 – Tilläggsregler
för stålsorter upp till S700
Nationellt valda parametrar
1 § 31 Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1 (3.1(2))
Rekommendationen används
2.1 (3.2.2(1))
Rekommendationen används
2.1 (5.4.3(1))
Ingen ytterligare information ges
2.1 (6.2.3(2))
Rekommendationen används
2.8 (4.2(2))
Ingen ytterligare information ges
3 (1)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
31
116
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Kap. 3.2 – Tillämpning av SS-EN 1993-2 – Broar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.3.2(1)
Rekommendationen används
2.1.3.3(5)
Rekommendationen används
2.1.3.4(1)
Rekommendationen används
2.1.3.4(2)
Nationellt val gjort
2.3.1(1)
Rekommendationen används
3.2.3(2)
Nationellt val gjort
3.2.3(3)
Rekommendationen används
3.2.4(1)
Nationellt val gjort
3.4(1)
Ingen ytterligare information ges
3.5(1)
Ingen ytterligare information ges
3.6(1)
Ingen ytterligare information ges
3.6(2)
Ingen ytterligare information ges
4(1)
Ingen ytterligare information ges
4(4)
Ingen ytterligare information ges
5.2.1(4)
Rekommendationen används
5.4.1(1)
Nationellt val gjort
6.1(1)P
Nationellt val gjort
6.2.2.3(1)
Ingen ytterligare information ges
6.2.2.5(1)
Nationellt val gjort
6.3.3.3(1)
Ingen ytterligare information ges
6.3.5.2(1)
Nationellt val gjort
6.3.5.2(7)
Rekommendationen används
7.1(5)
Ingen ytterligare information ges
7.3(1)
Rekommendationen används
7.4(1)
Ingen ytterligare information ges
8.1.3.2.1(1)
Nationellt val gjort
8.1.6.3(1)
Nationellt val gjort
8.2.1.4(1)
Nationellt val gjort
8.2.1.5(1)
Nationellt val gjort
8.2.1.6(1)
Nationellt val gjort
8.2.10(1)
Nationellt val gjort
8.2.13(1)
Nationellt val gjort
8.2.14(1)
Ingen ytterligare information ges
9.1.2(1)
Nationellt val gjort
9.1.3(1)
Rekommendationen används
9.3(1)P
Rekommendationen används
9.3(2)P
Rekommendationen används
9.4.1(6)
Rekommendationen används
9.5.2(2)
Rekommendationen används
9.5.2(3)
Rekommendationen används
117
Stycke i standarden
Kommentar
9.5.2(5)
Rekommendationen används
9.5.2(6)
Rekommendationen används
9.5.2(7)
Rekommendationen används
9.5.3(2)
Rekommendationen används
9.6(1) Anm. 1
Ingen ytterligare information ges
9.6(1) Anm. 2
Nationellt val gjort
9.7(1)
Rekommendationen används
A.3.3(1)P
Rekommendationen används
A.3.6(2)
Rekommendationen används
A.4.2.1(3)
Rekommendationen används
A.4.2.1(4)
Nationellt val gjort
A.4.2.4(2)
Rekommendationen används
C.1.1(2)
Rekommendationen används
C.1.2.2(1)
Rekommendationen används
C.1.2.2(2)
Rekommendationen används
E.2(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1.3.4(2)
Allmänt råd
2 § Skadesäkerhetsmetoden bör tillämpas.
Stycke 3.2.3(2)
Allmänt råd
3 § Material bör uppfylla kraven enligt tabell E-7.
Tabell E-7
Tilläggskrav
Godstjocklek t mm
T27J °C
Ståltyp
t ≤ 30
-20
–
30 < t ≤ 80
-20
finkornstål
t > 80
-40
finkornstål
Stycke 3.2.4(1)32
Allmänt råd
4 § För samband mellan riktvärden ZEd enligt 3.2(3) i SS-EN 1993-1-10
och kvalitetsklass i SS-EN 10164 bör tabell E-3 i kap. 3.1.1, 8 § tillämpas.
(BFS 2015:xx).
Stycke 5.4.1(1)
Allmänt råd
5 § Plastisk analys kan användas för olyckslast.
32
118
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Stycke 6.1(1)P
6 § Följande partialkoefficienter ska användas:
– γM0=1,0
– γM1=1,0
– γM2= 0,9 fu/fy dock högst 1,1 för bärförmåga för nettotvärsnitt
– γM2=1,2 för förband
– γM3 =1,2
– γM3,ser =1,0
– γM4 =1,0
– γM5 =1,0
– γM6 =1,0
– γM7 =1,0
(BFS 2013:10).
Stycke 6.2.2.5(1)
Allmänt råd
7 § Metoden i punkt 1 bör användas.
Stycke 6.3.5.2(1)
8 § Nedanstående värden ska tillämpas.
̅
– 𝜆𝜆c,0 = 0,4
– kfl = 1,0
Stycke 8.1.3.2.1(1)
Allmänt råd
9 § Injekteringsskruvar bör inte användas.
Stycke 8.1.6.3(1)
Allmänt råd
10 § Hybridförband bör inte användas.
Stycke 8.2.1.4(1)
Allmänt råd
11 § Partiellt genomsvetsade förband kan användas som ett alternativ till
kälsvetsar.
Stycke 8.2.1.5(1)
Allmänt råd
12 § Pluggsvetsar bör inte användas.
Stycke 8.2.1.6(1)
Allmänt råd
13 § Utflackande fog kan användas.
Stycke 8.2.10(1)
Allmänt råd
14 § Svetsar enligt 4.12(1) och (2) i SS-EN 1993-1-8 bör inte användas.
(BFS 2015:xx).
119
Stycke 8.2.13(1)
Allmänt råd
15 § Endast jämnstarka knutpunkter bör användas.
Stycke 9.1.2(1)
Allmänt råd
16 § För brobaneplåt med tjocklek enligt C.1.2.2 kan verifiering av
utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas.
Stycke 9.6(1) Anm. 2
Allmänt råd
17 § För brobaneplåt med tjocklek enligt C.1.2.2 kan verifiering av
utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas.
Stycke A.4.2.1(4)
Allmänt råd
18 § ΔTγ kan förutsättas vara 5 °C.
120
Kap. 3.3.1 Tillämpning av SS-EN 1993-3-1 – Torn och master
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.1(3)P
Nationellt val gjort
2.3.1(1)
Rekommendationen används
2.3.2(1)
Rekommendationen används
2.3.6(2)
Rekommenderat värde används
2.3.7(1)
Ingen ytterligare information ges
2.3.7(4)
Ingen ytterligare information ges
2.5(1)
Ingen ytterligare information ges
2.6(1)
Nationellt val gjort
4.1(1)
Ingen ytterligare information ges
4.2(1)
Rekommendationen används
5.1(6)
Ingen ytterligare information ges
5.2.4(1)
Ingen ytterligare information ges
6.1(1)
Nationellt val gjort
6.3.1(1)
Nationellt val gjort
6.4.1(1)
Nationellt val gjort
6.4.2(2)
Rekommendationen används
6.5.1(1)
Rekommendationen används
7.1(1)
Rekommenderat värde används
9.5(1)
Nationellt val gjort
A.1(1)
Nationellt val gjort
A.2(1)P ANM 2
Nationellt val gjort
A.2(1)P ANM 3
Ingen ytterligare information ges
B.1.1(1)
Ingen ytterligare information ges
B.2.1.1(5)
Ingen ytterligare information ges
33
Rekommenderade värden används
34
Tab B.2.2
Rekommenderade värden används
B.3.2.2.6(4)
Rekommenderat värde används
B.3.3(1)
Ingen ytterligare information ges
B.3.3(2)
Ingen ytterligare information ges
B.4.3.2.2(2)
Rekommenderat värde används
B.4.3.2.3(1)
Rekommenderat värde används
B.4.3.2.8.1(4)
Rekommenderat värde används
C.2(1)
Ingen ytterligare information ges
C.6.(1)
Rekommenderade värden används
D.1.1(1)
Ingen ytterligare information ges
D.1.2(2)
Ingen ytterligare information ges
D.3(6) ANM 1 och 2
Ingen ytterligare information ges
Tab B.2.1
33
B.2.3(3) är felaktigt med i det engelska originalet. Den svenska översättningen är
korrekt.
34
B.2.3(3) är felaktigt med i det engelska originalet. Den svenska översättningen är
korrekt.
121
D.4.1(1)
Ingen ytterligare information ges
D.4.2(3)
Ingen ytterligare information ges
D.4.3(1)
Ingen ytterligare information ges
D.4.4(1)
Ingen ytterligare information ges
F.4.2.1(1)
Rekommenderat värde används
F.4.2.2(2)
Rekommenderade värden används
G.1(3)
Rekommenderade värden används
H.2(5)
Ingen ytterligare information ges
H.2(7)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1.1(3)P
Allmänt råd
2 § Stagbrott bör beaktas enligt bilaga E. (BFS 2015:xx).
Stycke 2.6(1)
Allmänt råd
3 § Normalt rekommenderas en livslängd om 50 år för byggnadsverk
som är åtkomliga för inspektion och underhåll. Om master och torn
projekteras för en kortare livslängd än 50 år, bör den valda livslängden
framgå av bygghandlingarna. (BFS 2015:xx).
Stycke 6.1(1)
4 § Följande värden för partialkoefficienterna γM ska användas:
– γM0 = 1,00
– γM1 = 1,00
– γM2 = 1,1 dock högst 0,9fu/fy (avser uttryck (6.7) i SS-EN 1993-1-1)
– γMg = 2,00
– γMi = 2,50
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.3.1(1)
Allmänt råd
5 § Metoden i bilaga G och H bör användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 6.4.1(1)
6 § Partialkoefficienter för förband i master och torn väljs enligt Avdelning E,
kap 3.1.8, 4 §. (BFS 2015:xx).
Stycke 9.5.1(1)
7 § Följande värden ska användas.
γFf = 1,00
Värden för γMf väljs enligt Avdelning E, kap 3.1.9, 2 §. (BFS 2015:xx).
Stycke A.1(1)
Allmänt råd
8 § Regler för val av säkerhetsklass ges i Avdelning B, Kap. 0, 2-5 §§.
Tabell A.1 i SS-EN 1993-3-1 kan tjäna som vägledning när säkerhetsklass
väljs för master och torn. (BFS 2015:xx).
122
Stycke A.2(1)P Anm. 2
9 § Lastfall enligt Tabell B-2 till Tabell B-3 i Avdelning B, Kapitel 0 ska
användas i brottgränstillstånd. För exceptionella dimensioneringssituationer
används partialkoefficienter enligt SS-EN 1990. (BFS 2015:xx).
123
Kap. 3.3.2 Tillämpning av SS-EN 1993-3-2 – Skorstenar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i
standarden
Kommentar
2.3.3.1(1)
Rekommenderade värden används
2.3.3.5(1)
Nationellt val gjort
2.6(1)
Nationellt val gjort
4.2(1)
Rekommenderade värden används
5.1(1)
Ingen ytterligare information ges
5.2.1(3)
Rekommendationen används
6.1(1)P
Nationellt val gjort
6.2.1(6)
Rekommendationen används
6.4.1(1)
Nationellt val gjort
6.4.2(1)
Ingen ytterligare information ges
6.4.3(2)
Ingen ytterligare information ges
7.2(1)
Rekommenderat värde används
7.2(2)
Rekommenderade värden används
9.1(3)
Rekommendationen används
9.1(4)
Ingen ytterligare information ges
9.5(1)
Nationellt val gjort
A.1(1)
Nationellt val gjort
A.2(1) ANM 2
Nationellt val gjort
A.2(1) ANM 3
Ingen ytterligare information ges
C.2(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.3.3.5(1)P
Allmänt råd
2 § Skorstenar behöver normalt inte dimensioneras för islast.
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.6(1)
Allmänt råd
3 § Normalt rekommenderas en livslängd om 50 år för byggnadsverk
som är åtkomliga för inspektion och underhåll. Om skorstenar projekteras
för en kortare livslängd än 50 år, bör den valda livslängden framgå av
bygghandlingarna. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.1(1)
Allmänt råd
4 § Värden för mekanisk dämpning δm bör väljas med hänsyn till bland
annat grundläggning och mängden dämpande installationer och sekundära
delar. Rekommenderade värden uttryckta som logaritmiska dekrement ges
som intervall i följande tabell.
Typ av konstruktion
Stålskorstenar utan installationer
eller sekundära delar utöver
manteln
124
δm
0,015 – 0,02
Stålskorstenar med installationer
eller sekundära delar utöver
manteln
0,02 – 0,03
Fackverksmaster med svetsförband
eller friktionsförband
0,015
Fackverksmaster med skruvförband
0,02 – 0,06
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.1(1)
5 § Följande värden för partialkoefficienterna γM ska användas:
– γM0 = 1,00
– γM1 = 1,00
– γM2 = 1,1 dock högst 0,9fu/fy (avser uttryck (6.7) i SS-EN 1993-1-1)
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.4.1(1)
6 § Partialkoefficienter för förband i skorstenar väljs enligt Avdelning E, kap
3.1.8, 4 §. (BFS 2015:xx).
Stycke 9.5.1(1)
7 § Följande värden ska användas.
– γFf = 1,00
Värden för γMf väljs enligt Avdelning E kap 3.1. 9, 2 §. (BFS 2015:xx).
Stycke A.1(1)
8 § Regler för val av säkerhetsklass ges i Avdelning B, Kap. 0, 2-5 §§. Tabell
A.1 i SS-EN 1993-3-2 kan tjäna som vägledning när säkerhetsklass väljs för
skorstenar. (BFS 2015:xx).
Stycke A.2(1) Anm. 2
9 § Lastfall enligt Tabell 2 till Tabell B-3 i Avdelning B, Kapitel 0 ska användas
i brottgränstillstånd. För exceptionella dimensioneringssituationer används
partialkoefficienter enligt SS-EN 1990, Tabell A1.3. (BFS 2015:xx).
125
Kap. 3.4.1 Tillämpning av SS-EN 1993-4-1 – Silor
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
126
Stycke i
standarden
Kommentar
2.2(1)
Ingen ytterligare information ges
2.2(3)
Nationellt val gjort
2.9.2.2(3)P
Nationellt val gjort
3.4(1)
Ingen ytterligare information ges
4.1.4(2)
Rekommenderat värde används
4.1.4(4)
Ingen ytterligare information ges
4.2.2.3(6)
Rekommenderat värde används
4.3.1(6)
Rekommenderat värde används
4.3.1(8)
Rekommenderat värde används
5.3.2.3(3)
Nationellt val gjort
5.3.2.4(10)
Rekommenderat värde används
5.3.2.4(12)
Rekommenderade värden används
5.3.2.4(15)
Rekommenderade värden används
5.3.2.5(10)
Rekommenderat värde används
5.3.2.5(14)
Rekommenderat värde används
5.3.2.6(3)
Rekommenderat värde används
5.3.2.6(6)
Rekommenderat värde används
5.3.2.8(2)
Rekommenderat värde används
5.3.3.5(1)
Rekommenderat värde används
5.3.3.5(2)
Rekommenderat värde används
5.3.4.3.2(2)
Rekommenderat värde används
5.3.4.3.3(2)
Rekommenderat värde används
5.3.4.3.3(5)
Rekommenderat värde används
5.3.4.3.4(5)
Rekommenderat värde används
5.3.4.5(3)
Rekommenderat värde används
5.4.4(2)
Rekommenderade värden används
5.4.4(3)b)
Rekommenderat värde används
5.4.4(3)c)
Rekommenderat värde används
5.4.7(3)
Rekommenderade värden används
5.5.2(3)
Rekommenderat värde används
5.6.2(1)
Rekommenderat värde används
5.6.2(2)
Rekommenderade värden används
6.1.2(4)
Nationellt val gjort
6.3.2.3(2)
Rekommenderat värde används
6.3.2.3(4)
Rekommenderat värde används
6.3.2.7(3)
Rekommenderat värde används
7.3.1(4)
Rekommenderat värde används
8.3.3(4)
Rekommenderat värde används
8.4.1(6)
Rekommenderade värden används
Stycke i
standarden
Kommentar
8.4.2(5)
Rekommenderade värden används
8.5.3(3)
Rekommenderat värde används
9.5.1(3)
Rekommenderade värden används
9.5.1(4)
Rekommenderade värden används
9.5.2(5)
Rekommenderat värde används
9.8.2(1)
Nationellt val gjort
9.8.2(2)
Nationellt val gjort
A.2(1)
Nationellt val gjort
A.2(2)
Rekommenderat värde används
A.3.2.1(6)
Nationellt val gjort
A.3.2.2(6)
Nationellt val gjort
A.3.2.3(2)
Nationellt val gjort
A.3.3(1)
Nationellt val gjort
A.3.3(2)
Rekommenderat värde används
A.3.3(3)
Nationellt val gjort
A.3.4(4)
Rekommenderat värde används
(BFS 2015:xx).
Allmänt råd
Regler om silor ges även ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:10).
Stycke 2.2(3)
2 §35 Säkerhetsklasser ska används när det gäller differentiering av
byggnadsverks tillförlitlighet, se avdelning B, 12§ (om SS-EN 1990). (BFS
2015:xx).
Allmänt råd
Tabell 2.1 i SS-EN 1993-4-1 kan användas som kompletterande vägledning
för val av säkerhetsklass med konsekvensklasser likställda med
säkerhetsklasser.
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.9.2.2(3)P
3 § Följande värden ska användas.
– γM0 = 1,0
– γM1 = 1,0
– γM2 = 0,9 fu/fy dock högst 1,1 (för nettotvärsnitt)
– γM4 = 1,0
– γM5 = 1,2
– γM6 = 1,1
(BFS 2013:10).
Stycke 5.3.2.3(3)
Allmänt råd
4 § Rekommenderade värden får användas förutsatt att kälsvetsarna
dimensioneras jämstarka med det klenare godset om j1 = 1,0 används.
(BFS 2013:10).
35
Senaste lydelse BFS 2013:10.
127
Stycke 6.1.2(4)
Allmänt råd
5 § γM0g bör sättas till 1,2. (BFS 2013:10).
Stycke 9.8.2(1) och (2)
Allmänt råd
6 § Eventuella deformationsbegränsningar beslutas av byggherren.
(BFS 2013:10).
Stycke A.2(1)
Allmänt råd
7 § kM = 1,0 bör användas. (BFS 2013:10).
Stycke A.3.2.1(6)
Allmänt råd
8 § Rekommenderade värden får användas förutsatt att kälsvetsarna
dimensioneras jämstarka med det klenare godset om j1 = 1,0 används.
(BFS 2013:10).
Stycke A.3.2.2(6)
Allmänt råd
9 § γM1 = 1,0 bör användas. (BFS 2013:10).
Stycke A.3.2.3(2)
Allmänt råd
10 § αn = 0,5 och γM1 = 1,0 bör användas. (BFS 2013:10).
Stycke A.3.3(1)
Allmänt råd
11 § γM0g bör sättas till 1,2. (BFS 2013:10).
Stycke A.3.3(3)
Allmänt råd
12 § kr = 0,9 (enligt rekommendationen) och γM2 enligt 2.9.2.2(3) bör
användas. (BFS 2013:10).
128
Kap. 3.4.2 Tillämpning av SS-EN 1993-4-2 – Cisterner
Allmänt
Allmänt råd
1 § Regler om cisterner ges även ut av Arbetsmiljöverket. (BFS 2013:10).
Nationellt valda parametrar
2 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.2(1)
Ingen ytterligare information ges
2.2(3)
Nationellt val gjort
2.9.2.1(1)P
Nationellt val gjort
2.9.2.1(2)P
Nationellt val gjort
2.9.2.1(3)
Rekommenderade värden används
2.9.2.2(3)
Nationellt val gjort
2.9.3(2)
Rekommenderat värde används
3.3(3)
Ingen ytterligare information ges
4.1.4(3)
Rekommenderat värde används
4.3.1(6)
Rekommenderat värde används
4.3.1(8)
Rekommenderat värde används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.2(3)
3 §36 Säkerhetsklasser ska användas när det gäller differentiering av
byggnadsverks tillförlitlighet, se avdelning B, 12§ (om SS-EN 1990 ). (BFS
2015:xx).
Allmänt råd
Den rekommenderade klassindelningen kan användas som kompletterande
information med tillägget att storleksgränsen för konsekvensklass 3 är
volym större än eller lika med 50 m3. (BFS 2015:xx).
Stycke 2.9.2.1(1)P
4 §37 Vid tillämpning av uttryck 6.10a och b i SS-EN 1990 ska följande värden
användas:
– γG,sup = 1,35
– γG,inf = 1,00
– γQi = 1,4 för variabel last från vätskor (γQi betecknas γF i SS-EN 1993-4-2)
– ψ0,1 = 1,0
– ξ= 0,89
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.9.2.1(2)P38
5 § Vid tillämpning av uttryck 6.11b i SS-EN 1990 ska följande värde
användas:
36
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
38
Senaste lydelse BFS 2013:10.
37
129
– ψ1,1 = 1,0 för variabel last från vätskor.
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.9.2.2(3)P39
6 § Följande värden ska användas:
– γM0 = 1,0
– γM1 = 1,0
– γM2 = 0,9fu/fy dock högst 1,1
– γM4 = 1,0
– γM5 = 1,2
– γM6 = 1,1
Villkoret ovan avser γM2 i uttryck (6.7) resp. (6.16) i SS-EN 1993-1-1. För γM2
vid dimensionering av förband och knutpunkter se kap. 3.1.8, 4 §, tabell E-6.
(BFS 2015:xx).
39
130
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Kap. 3.5 – Tillämpning av SS-EN 1993-5 – Pålar och spont
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
3.7(1)
Rekommenderat värde används
3.9(1)P
Nationellt val gjort
4.4(1)
Rekommenderade värden används
5.1.1(4)
Nationellt val gjort
5.2.2(2)
Ingen ytterligare information ges
5.2.2(13)
Rekommenderat värde används
5.2.5(7)
Rekommenderat värde används
5.5.4(2)
Rekommenderat värde används
6.4(3)
Ingen ytterligare information ges
7.1(4)
Nationellt val gjort
7.2.3(2)
Nationellt val gjort
7.4.2(4)
Ingen ytterligare information ges
A.3.1(3)
Nationellt val gjort
B.5.4(1)
Rekommenderat värde används
D.2.2(5)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx)
Stycke 3.9(1)P
Allmänt råd
2 § Lägsta brukstemperatur kan beräknas med hjälp av SS-EN 1991-15:2003 med tillhörande nationell bilaga. Alternativt kan en lägsta
brukstemperatur antas vara -30° C. (BFS 2015:xx).
Stycke 5.1.1(4)
3 § Följande värden för partialkoefficienterna γM, γM1 och γM2 ska användas:
γM0 = 1,0
γM1 = 1,0
γM2 = 0,9fu/fy dock högst 1,1 (avser uttryck (6.7) i SS-EN 1993-1-1).
(BFS 2015:xx).
Stycke 7.1(4)
4 § Följande värden för partialkoefficienterna γM2 och γM3,ser ska användas:
γM2 = 1,2
γM3,ser = 1,0
(BFS 2015:xx).
Stycke 7.2.3(2)
Allmänt råd
5 § Om ingen särskild hänsyn tagits till lastpåverkningar som kan orsaka
böjning av förankringsstången kan faktorn kt sättas till 0,75. Om
förankringsstångens anslutning mot sponten utformas så att böjning av
stången undviks kan faktorn kt sättas till 0,9.
(BFS 2013:10).
Stycke A.3.1(3)
6 § Följande värden ska användas:
131
fu/fy > 1,10
Brottförlängning > 14 %
εu > 15 εy
(BFS 2015:xx).
132
Kap. 3.6 – Tillämpning av SS-EN 1993-6 – Kranbanor
Nationellt valda parametrar
1 §40 Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.3.2(1)P
Nationellt val gjort
2.8(2)P
Rekommenderat värde används
3.2.3(1)
Nationellt val gjort
3.2.3(2)P
Rekommendationen används
3.2.4(1)
Nationellt val gjort
3.6.2(1)
Ingen ytterligare information ges
3.6.3(1)
Ingen ytterligare information ges
6.1(1)
Nationellt val gjort
6.3.2.3(1)
Nationellt val gjort
7.3(1)
Rekommendationen används
7.5(1)
Rekommenderat värde används
8.2(4)
Nationellt val gjort
9.1(2)
Rekommenderat värde används
9.2(1)P
Rekommenderat värde används
9.2(2)P
Rekommendationen används
9.3.3(1)
Nationellt val gjort
9.4.2(5)
(BFS 2015:xx).
Nationellt val gjort
Stycke 2.1.3.2(1)P
2 § Förutsatt användningstid ska vara minst 25 år om inte speciella
omständigheter motiverar annat. (BFS 2013:10).
Stycke 3.2.3(1)
Allmänt råd
3 §41 Lägsta användningstemperatur för val av seghetsklass bör antas vara
10 °C för uppvärmda lokaler och -40 °C för ouppvärmda eller utomhus.
(BFS 2015:xx).
Stycke 3.2.4(1)42
Allmänt råd
4 § För samband mellan riktvärden ZEd enligt 3.2(3) i SS-EN 1993-1-10
och kvalitetsklass i SS-EN 10164 bör tabell E-3 i kap. 3.1.1, 8 § tillämpas.
(BFS 2015:xx).
40
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
42
Senaste lydelse BFS 2013:10.
41
133
Stycke 6.1(1)
5 § Värden enligt tabell E-8 ska användas.
Tabell E-8
Partialkoefficienter för bärförmåga
Bärförmåga för tvärsnitt eller
bärverksdelar
Bärförmåga för förband och knutpunkter
γM0 = 1,0
γM2 = 1,2
γM1 = 1,0
γM3 = 1,2
γM2 = 0,9 fu/fy dock högst 1,1
γM3,ser = 1,0
γM4 = 1,0
γM5 = 1,0
γM6,ser = 1,0
γM7 = 1,0
(BFS 2013:10).
Stycke 6.3.2.3(1)43
Allmänt råd
6 § Bilaga A får användas för fritt upplagda balkar. Som alternativ får
följande metod användas för alla balkar med rälen monterad utan elastiskt
mellanlägg.
Flänsarna betraktas som stänger med area lika med flänsarean plus en
tredjedel av tryckzonens area (olika för över- respektive underfläns).
Kraften i stången beräknas som momentet dividerat med avståndet mellan
flänsarnas tyngdpunkter. Kritisk kraft för stången bör beräknas med
beaktande av kraftens variation längs stången. Överflänsen antas ta upp den
horisontala lasten genom böjning i sidled. För underflänsen antas ingen
horisontal last. Bärförmågan verifieras enligt SS-EN 1993-1-1.
(BFS 2015:xx).
Stycke 8.2 (4)
Allmänt råd
7 § I detta sammanhang betraktas inga kranklasser som ”hög utmattning”.
Tväravstyvningar bör endast användas vid upplag och dessa bör svetsas till
överflänsen om de överför horisontal upplagsreaktion. (BFS 2013:10).
Stycke 9.3.3(1)
Allmänt råd
8 § Böjspänningar i livet får försummas för alla kranklasser.
(BFS 2013:10).
Stycke 9.4.2(5)
Allmänt råd
9 §44 För den kombinerade effekten av två kranar anges regler i avdelning
C, kapitel 1.3, 4 §. Om man vill använda en annan beräkningsmodell för
den kombinerade effekten av kranar bör λdup väljas två klasser lägre än
kranen med lägst klass. I detta fall sätts lastkombinationsfaktorn till 1,0.
Fler än två kranar behöver inte beaktas. (BFS 2015:xx).
43
44
134
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Avdelning F – Tillämpning av SS-EN 1994 – Dimensionering
av samverkanskonstruktioner i stål och betong
Kap. 4.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1994-1-1 – Allmänna regler
och regler för byggnader
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.4.1.1(1)
Nationellt val gjort
2.4.1.2(5)P
Nationellt val gjort
2.4.1.2(6)P
Nationellt val gjort
2.4.1.2(7)P
Nationellt val gjort
3.1(4)
Nationellt val gjort
3.5(2)
Nationellt val gjort
6.4.3(1) h)
Ingen ytterligare information ges
6.6.3.1(1)
Nationellt val gjort
6.6.3.1(3)
Nationellt val gjort
6.6.4.1(3)
Ingen ytterligare information ges
6.8.2(1)
Nationellt val gjort
6.8.2(2)
Nationellt val gjort
9.1.1(2)P
Rekommendationen används
9.6(2)
Nationellt val gjort
9.7.3(4)
Nationellt val gjort
9.7.3(8)
Nationellt val gjort
9.7.3(9)
Rekommendationen används
B.2.5(1)
Nationellt val gjort
B.3.6(5)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4.1.1(1)
2 §45 Rekommenderat värde γP = 1,0 ska användas. (BFS 2013:10).
Stycke 2.4.1.2(5)P
3 §46 Rekommenderat värde γV = 1,25 ska användas. (BFS 2013:10).
Stycke 2.4.1.2(6)P
4 §47 Följande värde γVS = 1,2 ska användas. (BFS 2013:10).
Stycke 2.4.1.2(7)P
5 §48 Rekommenderat värde γMf,s = 1,0 ska användas. (BFS 2013:10).
45
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
47
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
48
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
46
135
Stycke 3.1(4)
Allmänt råd
6 § Värden för betongens krympning enligt bilaga C kan tillämpas för
byggnader.
Stycke 3.5 (2)
Allmänt råd
7 § Minsta nominella plåttjocklek bör tas som 0,7 mm exklusive zink.
Stycke 6.6.3.1(1)
8 § Värde enligt 3 § i detta kapitel ska användas.
Stycke 6.6.3.1(3)
Allmänt råd
9 § Reglerna i SS-EN 1994-2 kan användas även för byggnader.
Stycke 6.8.2(1)
10 § Värde enligt 5 § i detta kapitel ska användas.
Stycke 6.8.2(2)
11 § γFf ska användas.
Stycke 9.6(2)
Allmänt råd
12 § Ingen begränsning ges förutsatt att 9.3.2(2) tillämpas.
Stycke 9.7.3(449)
12 § Följande värde γVS = 1,2 ska användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 9.7.3(8)50
13 § Följande värde γVS = 1,2 ska användas. (BFS 2015:xx).
Stycke B.2.5(1)51
14 § Rekommenderat värde γV = 1,25 ska användas. (BFS 2015:xx).
Stycke B.3.6(5)52
15 § Följande värde γVS = 1,2 ska användas. (BFS 2015:xx).
49
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
51
Senaste lydelse BFS 2013:10.
52
Senaste lydelse BFS 2013:10.
50
136
Kap. 4.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1994-1-2 – Brandteknisk
dimensionering
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
1.1(16)
Nationellt val gjort
2.1.3(2)
Nationellt val gjort
2.3(1)P
Rekommendationen används
2.3(2)P
Rekommendationen används
2.4.2(3)
Ingen ytterligare information ges (detta regleras i Kap. 0)
3.3.2(9)
Nationellt val gjort
4.1(1)P
Nationellt val gjort
4.3.5.1(10)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 1.1(16)
2 § Denna del får endast tillämpas för betong med hållfasthetsvärde lika med
eller högre än C20/25 och LC20/22 men inte högre än C50/60 och LC50/55.
Stycke 2.1.3(2)
Allmänt råd
3 § ΔΘ1 = 180 K och ΔΘ2 = 220 K bör användas.
Stycke 3.3.2(9)
Allmänt råd
4 § Funktionen i 3.6b i standarden bör användas.
Stycke 4.1(1)P
5 § Avancerade beräkningsmetoder får användas.
Stycke 4.3.5.1(10)
Allmänt råd
6 § Knäcklängden för en pelare i mellanplan är λei = 0,5 gånger systemlängden och för en pelare i översta våningsplanet är knäcklängden λei = 0,7
gånger systemlängden.
137
Kap. 4.2 – Tillämpning av SS-EN 1994-2 – Broar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
1.1.3(3)
Ingen ytterligare information ges
2.4.1.1(1)
Nationellt val gjort
2.4.1.2(5)P
Nationellt val gjort
2.4.1.2(6)P
Nationellt val gjort
5.4.4(1)
Nationellt val gjort
6.2.1.5(9)
Nationellt val gjort
6.2.2.5(3)
Rekommendationen används
6.3.1(1)
Ingen ytterligare information ges
6.6.1.1(13)
Ingen ytterligare information ges
6.6.3.1(1)
Nationellt val gjort
6.8.1(3)
Rekommendationen används
6.8.2(1)
Nationellt val gjort
7.4.1(4)
Rekommendationen används
7.4.1(6)
Nationellt val gjort
8.4.3(3)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4.1.1(1)
2 §53 Rekommenderat värde γP = 1,0 ska användas för broar. (BFS 2013:10).
Stycke 2.4.1.2(5)P
3 §54 Rekommenderat värde γV ska användas för broar. (BFS 2013:10).
Stycke 2.4.1.2(6)P
4 §55 Rekommenderat värde γMfs ska användas för broar. (BFS 2013:10).
Stycke 5.4.4.1 (1)
Allmänt råd
5 § Interaktion mellan globala och lokala effekter behöver normalt inte
beaktas.
Stycke 6.2.1.5(9)
6 § Kapitel 10 i SS-EN 1993-1-5 får inte användas. (BFS 2015:xx).
Stycke 6.6.3.1(1)
7 § Värde enligt 3 § i detta kapitel ska användas.
Stycke 6.8.2(1)
8 § Värde enligt 4 § i detta kapitel ska användas.
53
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
55
Ändringen innebär att andra stycket upphävs.
54
138
Stycke 7.4.1(6)
Allmänt råd
9 § Risk för tidig sprickbildning bör hanteras med metoder enligt AMA
Anläggning 10, EBE.11. (BFS 2013:10).
139
Avdelning G – Tillämpning av SS-EN 1995 –
Dimensionering av träkonstruktioner
Kap. 5.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1995-1-1 – Allmänna regler
och regler för byggnader
Allmänt
Beständighet
Allmänt råd
1 § Ytterligare regler med avseende på beständighet finns i avdelning A.
2 § Träkonstruktioner ska utformas och utföras så att skadliga angrepp av röta
och virkesförstörande insekter förhindras.
3 § Fuktrörelser i träkonstruktioner ska beaktas, om de har betydelse för
bärförmågan.
4 §56
Förbindare av stål ska skyddas mot skadlig korrosion.
Allmänt råd
Lämpligt korrosionsskydd för förbindare av stål bör bestämmas utifrån
klimatklass, korrosivitetsklass enligt SS-EN ISO 12944-2:1998, livslängd
samt inverkan av korrosiva ämnen i vissa träslag.
De exempel som anges i tabell 4.1 i SS-EN 1995-1-1 är olämpliga för
svenska förhållanden. Exemplen i den tabellen bör därför ersättas av
exemplen i tabell G-1. (BFS 2015:xx).
Tabell G-1
Exempel på minimikrav på korrosionsskydd för olika
förbindare
Förbindning
Klimatklass
1
56
140
2
1
3
Elförzinkat
min 12 μm
Varmförzinkat
3
Elförzinkat
min 12 μm
2
Rostfritt
Spik, skruv, bultar,
brickor, muttrar,
dymlingar
Obehandlat
Klammer
Elförzinkat
min 3 μm
Inlimmade
stålstavar
Obehandlat
Spikplåtar
Z275
5
Z275
5
Rostfritt
Stålplåtar med
tjocklek ≤ 5mm
Z275
5
Z275
5
Z350
Stålplåtar med
tjocklek > 5 mm
Obehandlat
2
4
2
3
Obehandlat
Varmförzinkat
3
Varmförzinkat
5
3
Varmförzinkat
1
Förbindare till invändiga skivor ska vara elförzinkade min 5 μm.
2
Elförzinkat enlig SS-EN ISO 2081:2008. Om annat korrosionsskydd väljs ska
det ge minst motsvarande skydd. (BFS 2015:xx).
Senaste lydelse BFS 2013:10.
3
4
5
Varmförzinkat enligt SS-EN ISO 1461:2009 (för spik gäller minsta korrosionsskydd enligt tabell 3 i standarden) eller annat korrosionsskydd för lägst
korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO 12944-2:1998.
För konstruktioner i korrosivitetsklass C5 väljs genomgående rostfritt. För
utvändiga trädetaljer som ej ytbehandlas efter uppsättning används förbindare i rostfritt stål enligt SS-EN 10088-1:2005, t.ex. nr 1.4301. Aggressiva
träslag som Red Cedar kräver förbindare i rostfritt syrafast stål, t.ex. nr 1.4401
enligt SS-EN 10088-1:2005.
Kontinuerligt varmförzinkad tunnplåt enligt SS-EN 10346:2009.
(BFS 2013:10).
Allmänt råd
4a §57 Tabell 4.1 i SS-EN 1995-1-1 är olämplig för svenska förhållanden.
Tabellen bör ersättas med tabell G-1 i 4 § i denna avdelning. (BFS 2015:xx).
Förutsättningar
Allmänt råd
5 § Allmänna regler om utförande finns i avdelning A.
Fingerskarvat konstruktionsvirke kan användas i en bärande konstruktion
under förutsättning att konstruktionen utformas så att brott i en enskild
fingerskarv inte medför sammanstörtning av väsentliga delar av
konstruktionen i övrigt.
Fingerskarvat konstruktionsvirke bör inte användas i arbetsställningar
eller i andra konstruktioner utsatta för slag- och stötbelastning.
Material58
5a § CE-märkning enligt metod B i SS-EN 14081-1: A1:2011 (s.k.
paketmärkning) får inte användas för konstruktionsvirke i bärande konstruktioner.
(BFS 2015:xx).
Nationellt valda parametrar
6 § Översikt över nationella val
Stycke i
standarden
Kommentar
2.3.1.2(2)P
Nationellt val gjort
2.3.1.3(1)P
Ingen ytterligare information ges
2.4.1(1)P
Nationellt val gjort
6.1.7(2)
Nationellt val gjort
6.4.3(8)
Rekommendationen används
7.2(2)
Nationellt val gjort
7.3.3(2)
Nationellt val gjort
8.3.1.2(4)
Nationellt val gjort
8.3.1.2(7)
Rekommendationen används
9.2.4.1(7)
Rekommendationen används
9.2.5.3(1)
Rekommendationen används
10.9.2(3)
Nationellt val gjort
10.9.2(4)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
57
58
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Senaste lydelse BFS 2013:10.
141
Stycke 2.3.1.2(2)P
Allmänt råd
7 § I tabell G-2 anges en indelning av laster efter varaktighet som är
relevant för svenska förhållanden. (BFS 2013:10).
Tabell G-2
Exempel på indelning av laster efter varaktighet
Lastvaraktighet
Exempel på laster
Permanent
Egentyngd
Lång
Nyttig last i lagerlokal
Medel
Nyttig last i byggnader förutom i lagerlokal
Snölast
Kort
Vindlast
Momentan
Vindstötar
Olyckslast
Enstaka koncentrerad last på yttertak
(BFS 2013:10).
Stycke 2.4.1(1)P
Allmänt råd
7a § Om verifiering för tryck vinkelrätt mot fiberriktningen avser
dimensioneringssituationer där konsekvensen enbart är förhöjda
deformationer som inte har någon väsentlig inverkan på systemets stabilitet
och bärförmåga kan γM = 1,0 och kmod =1,0 användas när dimensionerande
hållfasthet fc,90,d beräknas. Exempel på sådana fall är intryckning av reglar
mot syll och hammarband i låga byggnader, samt upplagstryck mot balkar.
För fall där intryckning av träet kan bedömas påverka bärförmågan (t.ex.
lokalttryck i fackverk som kan indirekt påverka bärförmågan hos träelement
i fackverket) eller där deformationer har väsentlig effekt för funktionen
(t.ex. vid höga byggander där deformationer adderas över många
våningsplan) bör i tabell 2.3, i SS-EN 1995-1-1 rekommenderade
partialkoefficienter användas. För andra materialvärden används i tabell 2.3
i SS-EN 1995-1-1 rekommenderade partialkoefficienter. (BFS 2015:xx).
Stycke 6.1.7(2)
Allmänt råd
7b § För limträ och virke helt eller delvis exponerat för nederbörd och
solstrålning bör kcr=0,67 användas.
För övrigt limträ och virke bör kcr
 3, 0
f
 v,k
= min 
1,0


användas när inverkan av sprickor beaktas. (BFS 2013:10).
Stycke 7.2(2)
8 § Gränsvärden för nedböjning som är relaterade till hälsa och säkerhet
bestäms där så erfordras från fall till fall med hänsyn till rådande omständigheter.
Allmänt råd
Gränsvärden med hänsyn till t.ex. utseende och komfort kan anges av
byggherren.
142
Stycke 7.3.3(2)
Allmänt råd
9 § För svenska förhållanden kan följande värden tillämpas: a =
1,5 mm/kN och b = 100 m/Ns2.
Stycke 8.3.1.2(4)
10 § Avsnitt 8.3.1.2(4) får inte tillämpas.
Stycke 10.9.2(3)
Allmänt råd
11 § Efter montage och erforderlig stagning bör αbow,perm vara högst
10 mm. (BFS 2013:10).
Stycke 10.9.2(4)
Allmänt råd
12 § αdev,perm bör vara högst den minsta av 0,02 h eller 50 mm. h är
fackverkets största höjd. (BFS 2013:10).
143
Kap. 5.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1995-1-2 – Brandteknisk
dimensionering
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.3(2)
Nationellt val gjort
2.3(1)P
Rekommendationen används
2.4.2(3) Amn. 2
Rekommendationen används
4.2.1(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1.3(2)
Allmänt råd
2 § Värden för medeltemperaturhöjningen samt maximal
temperaturhöjning under avsvalningsfasen bör sättas till
– ∆Θ1 = 180 K,
– ∆Θ2 = 220 K.
Tillämpning av informativa bilagor
3 § Bilaga E får endast användas för väggar lägre än 3 m.
144
Kap. 5.2 – Tillämpning av SS-EN 1995-2 – Broar
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3.1.2(1)
Nationellt val gjort
2.4.1(1)
Rekommendationen används
7.2
Nationellt val gjort
7.3.1(2)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.3.1.2(1)
Allmänt råd
2 § Laster under byggtiden bör hänföras till lastvaraktighetsklass medel.
Stycke 7.2
Allmänt råd
3 § Nedböjning av trafiklast inklusive gångbanelast bör begränsas till
l/400.
145
Avdelning H – Tillämpning av SS-EN 1996 –
Dimensionering av murverkskonstruktioner
Kap. 6.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1996-1-1 – Allmänt – Regler
för armerat och oarmerat murverk
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.4.3(1)P
Nationellt val gjort
2.4.4(1)
Nationellt val gjort
3.2.2(1)
Nationellt val gjort
3.6.1.2(1)
Nationellt val gjort
3.6.2(3)
Nationellt val gjort
3.6.2(4)
Nationellt val gjort
3.6.2(6)
Nationellt val gjort
3.6.4(3)
Nationellt val gjort
3.7.2(2)
Nationellt val gjort
3.7.4(2)
Rekommendationen används
4.3.3(3)
Nationellt val gjort
4.3.3(4)
Rekommendationen används
5.5.1.3(3)
Rekommendationen används
6.1.2.2(2)
Rekommendationen används
6.2(2)
Rekommendationen används
8.1.2(2)
Nationellt val gjort
8.5.2.2(2)
Nationellt val gjort
8.5.2.3(2)
Rekommendationen används
8.6.2(1)
Rekommendationen används
8.6.3(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4.3(1)P
2 §59 Värden för γM i brottgränstillstånd enligt tabell H-1 ska användas.
59
146
Senaste lydelse BFS 2013:10.
Partialkoefficienter γM i brottgränstillstånd
Tabell H-1
e
Utförandeklass (medelvärde)
Murverk utfört med:
Stenar/block kategori I, specialmurbruk
Stenar/block kategori I, receptmurbruk
a
b
Stenar/block kategori II, valfritt murbruk
a, b, d
Stenar/block kategori I, receptmurbruk
a
b
Stenar/block kategori II, valfritt murbruk
II
1,9
2,1
2,1
2,5
2,6
3,0
e
Utförandeklass (karakteristiskt värde)
Murverk utfört med:
Stenar/block kategori I, specialmurbruk
I
a, b, d
I
II
1,8
2,0
2,0
2,3
2,3
2,7
Utförandeklass
e
I
II
Armeringsförankring
2,0
2,5
Armeringshållfasthet
1,3
1,3
2,5
2,7
1,5
1,7
Murkramlors förankring
c
Murkramlors hållfasthet
a
Krav för specialmurbruk ges i SS-EN 998-2 och SS-EN 1996-2.
Krav för receptmurbruk ges i SS-EN 998-2 och SS-EN 1996-2.
Angivna partialkoefficienter ska tillämpas på deklarerade medelvärden.
d
När variationskoefficienten för stenar/block kategori II inte överstiger 25 %
e
Utförandeklass:
Murverkskonstruktioner ska indelas i två utförandeklasser; klass I och klass II.
Med murverk i utförandeklass I avses murningsarbete som leds och övervakas av en person
med särskild utbildning i och erfarenhet av murverkskonstruktioners utförande. Med murverk
i utförandeklass II avses murningsarbete som leds och övervakas av en person med
erfarenhet av utförande av murverkskonstruktioner.
Murverk i en byggnad med fler än två våningar samt platsarmerat murverk ska utföras i
klass I. Platsarmerat murverk i enbostadshus i högst två våningar samt murverk armerat för
enbart rörelsekrafter får dock utföras i klass II.
Denna typ av utbildning kan även ges i andra länder än Sverige.
(BFS 2015:xx).
b
c
Stycke 2.4.4(1)
3 § Standardens rekommendation 1,0 för γM i bruksgränstillstånd ska användas.
Stycke 3.2.2(1)
Allmänt råd
4 § Följande acceptabla likvärdiga blandningsproportioner för murbruk
bör användas.
Tabell H-2
Blandningsproportioner för murbruk
Murbruksklass
Bindemedel
Viktdelar
Volymdelar Murbruksklass
1
Beteckning
Cement
C 100/450
C 1:4
Kalk, Cement
KC 20/80/400 KC 1:3:15
M10-3:1:15CK
Kalk, Cement
KC 10/90/350 KC 1:4:15
M10-4:1:15CK
Murcement
M 100/350
M10-1:3M
Murbruksklass M10 (A)
Murbruksklass M2,5 (B)
Murbruksklass M10 (A)
M 1:3
M10-1:0:4C
Murbruksklass M2,5
(B)
147
Murbruksklass
Bindemedel
Viktdelar
Volymdelar Murbruksklass
1
Beteckning
Kalk, Cement
KC 35/65/550 KC 1:1:8
M2,5-1:1:8CK
Murcement
M 100/600
M2,5-1:5M
M 1:5
Murbruksklass M1 (C)
Murbruksklass M1 (C)
Kalk, Cement
KC 50/50/650 KC 2:1:12
M1-1:2:12CK
Murcement
M 100/900
M1-1:7M
M 1:7
Murbruksklass M0,5 (D)
Murbruksklass M0,5
(D)
Kalk, Cement
KC 50/50/950 KC 2:1:18
M0,5-1:2:18CK
Hydraulisk kalk
Kh 100/850
M0,5-1:5Kh
1
Tabell H-3
Likvärdiga blandningsproportioner för murbruk
Murbruksklass
Beteckning
Bindemedel
1
Murbruksklass M10 (A)
M10-1:0:4C
M10-3:1:15CK
M10-4:1:15CK
M10-1:3M
Murbruksklass M2,5 (B)
M2,5-1:1:8CK
M2,5-1:5M
Murbruksklass M1 (C)
M1-1:2:12CK
M1-1:7M
Murbruksklass M0,5 (D)
M0,5-1:2:18CK
M0,5-1:5Kh
1
Kh 1:5
I beteckningen anges murbruksklass och volymdelar; cement, kalk, sand
samt bindemedeltyp.
Cement
Cement, kalk
Cement, kalk
Murcement
100:450
80:20:400
90:10:350
100:350
Cement, kalk
Murcement
65:35:550
100:600
Cement, kalk
Murcement
50:50:650
100:900
Cement, kalk
Hydralisk kalk
50:50:950
100/850
I beteckningen anges murbruksklass och volymdelar; cement, kalk, sand
samt bindemedelstyp
Stycke 3.6.1.2(1)
Allmänt råd
5 § Följande karakteristiska värden på murverks tryckhållfasthet fk bör
användas. Om annat inte anges gäller grupp 1 enligt SS-EN 1996-1-1, 3.1.1.
(BFS 2015:xx).
Tabell H-4
Murstenar/
murblock
Karakteristiska värden
Hållfasthets- fk (MPa)
Tunnklass
Murbruksklass enligt SS-EN 998- fogs2
bruk
M10
Tegelblock
148
6
8
10
12
M2,5
M1
M0,5
c
2,0
c
2,5
c
2,8
c
3,3
Murstenar/
murblock
Hållfasthets- fk (MPa)
Tunnklass
Murbruksklass enligt SS-EN 998- fogs2
bruk
M10
M2,5
M1
M0,5
Tegelsten
12
15
25
35
45
55
65
5,2
5,8
7,5
8,9
10,0
11,1
12,1
3,6
4,2
6,0
7,5
9,0
10,3
11,6
2,7
3,2
4,5
5,7
6,8
7,8
8,8
1,0
1,3
1,8
2,3
2,3
2,3
2,3
–
–
–
–
–
–
–
Kalksandsten
25
–
6,0
4,5
–
12,3
Betongsten
25
7,5
6,0
–
Betonghålblock
5
10
–
2,4
2,0
2,4
1,5
2,4
–
–
2,6
a
4,6
Massiva
betongblock
10
3,8
3,6
2,8
–
5,7
a
15
4,7
4,7
3,7
–
8,0
a
2,0
2,5
3
3,5
4,0
4,5
5
–
–
–
–
–
–
1,2
1,4
1,6
1,7
1,9
2,1
2,2
0,9
1,0
1,2
1,3
1,5
1,6
1,7
–
–
–
–
–
–
1,4
a
1,7
a
2,0
a
2,3
a
2,6
a
2,9
a
3,1
2
3
5
10
–
–
–
–
1,8
2,4
3,4
4,3
1,2
1,6
2,2
3,4
0,8
1,0
1,2
1,2
1,4
a
2,0
a
3,1
a
5,7
Lättbetongblock
Lättklinkerblock
a
b
a
a
a
a
Dimensionering enligt formel (3.3) i SS-EN 1996-1-1 med faktorn K enligt
nedan:
– Betongsten K=0,80
– Kalksandsten K=0,80
– Betonghålblock K=0,65. Grupp 2
– Lättbetong K=0,80
– Lättklinker K=0,80
b
c
För murverk av torrstaplade lättklinkerblock med nätarmerad puts används
fk=0,5-1,0 MPa.
Karakteristisk tryckhållfasthet för tunnfogade tegelblock är beräknad med
formel 3.4 i SS-EN 1996-1-1, 3.6.1.2. För dessa gäller grupp 3 med K=0,50.
(BFS 2015:xx).
Stycke 3.6.2(3)
Allmänt råd
6 § Följande värden för fvlt (MPa) bör användas:
– Tegelblock och tegelsten = 1,0
– Kalksandsten, betongsten, betonghålblock, massiva betongblock och
lättbetongblock = 0,6
– Tunnfogade lättbetongblock = 0,8
– Lättklinkerblock = 1,1
149
Stycke 3.6.2(4)
Allmänt råd
7 § fvlt enligt 6 § bör tillämpas.
Stycke 3.6.2(6)
Allmänt råd
8 § Följande initiala skjuvhållfastheter fvko bör användas.
Tabell H-5
Initial skjuvhållfasthet
Mursten/murblock
fvko (MPa)
Normalt murbruk i
angiven hållfasthetsklass
Tunnfogsbruk
(liggfog 0,5–
3,0 mm)
Tegelblock
Lättmurbruk
0,30
Tegel
M10–M20
M2,5–M9
M1–M2
0,30
0,20
0,10
--
0,15
M10–M20
M2,5–M9
M1–M2
0,20
0,15
0,10
0,40
0,15
M10–M20
0,20
0,30
0,15
M1–M2
0,15
0,30
0,15
Lättklinkerbetong
M2,5–M9
0,20
0,30
0,15
Autoklaverad
lättbetong
M2,5–M9
0,15
0,30
0,15
M1–M2
0,15
M1–M2
0,10
Kalksandsten
Betong och
lättklinkerbetong
Lättklinkerbetong
a
Fabrikstillverkad
sten och natursten
a
För murverk av torrstaplade lättklinkerblock med nätarmerad puts används ett
bestyrkt värde på fvko, dock högst 0,10 MPa.
Karakteristiskt värde för skjuvhållfastheten vinkelrätt mot liggfogarnas,
dvs. i ett vertikalt tvärsnitt, sätts till 0,8 MPa vid murbruksklasser ≥ M1.
Stötfogarna bör inte medräknas. (BFS 2015:xx).
Stycke 3.6.4(3)
Allmänt råd
9 § Följande karakteristisk böjhållfasthet fxk1 och fxk2 bör användas.
Tabell H-6
Murstenar/
Murblock
Karakteristisk böjhållfasthet
Hållfastfxk1
fxk1
fxk1
fxk2
fxk2
fxk2
hetsklass (MPa) (MPa) Tunn- (MPa) (MPa) TunnM1,0- M2,5- fogs- M1,0- M2,5- fogsM2,4
M10
bruk
M2,4
M10
bruk
Tegelblock
0,12
Håltegel
15–65
0,12
0,3
--
0,90
1,1
Massivtegel
15–65
0,12
0,25
--
0,90
1,1
--
25
0,05
0,10
0,20
0,70
0,90
0,30
25
0,05
0,20
0,20
0,70
0,90
0,30
5–10
0,05
0,20
0,20
0,30
0,40
0,30
Kalksandsten
Betongsten
Betonghålblock
150
0,29
--
Massiva
betongblock
Lättbetongblock
Lättklinkerblock
a
a
10–15
0,05
0,20
0,20
0,30
0,40
0,30
2,0
2,5
3
3,5
4,0
4,5
5
0,08
0,08
0,15
0,15
0,15
0,15
0,15
0,10
0,10
0,15
0,15
0,15
0,15
0,15
0,15
0,15
0,20
0,20
0,20
0,20
0,20
0,08
0,15
0,20
0,20
0,20
0,20
0,20
0,10
0,20
0,25
0,25
0,25
0,25
0,25
0,30
0,30
0,30
0,30
0,30
0,30
0,30
2
3
5
10
0,12
0,12
0,12
0,12
0,15
0,15
0,15
0,15
0,20
0,20
0,20
0,20
0,12
0,25
0,25
0,25
0,15
0,30
0,30
0,30
0,30
0,30
0,30
0,30
För murverk av torrstaplade lättklinkerblock med nätarmerad puts används ett
av tillverkaren deklarerat värde på fxk1 = fxk2, dock högst 0,15 MPa. (BFS
2015:xx).
Stycke 3.7.2(2)
Allmänt råd
10 § Val av KE för elasticitetsmodulen.
När inverkan av elasticitetsmodulen är av stor betydelse bör den
bestämmas genom provning enligt SS-EN 1052-1.
Om inte elasticitetsmodulen E bestäms genom provning kan följande
värden på KE användas
KE = 500
för massiv tegelsten och kalksandsten
(a)
KE = 500
för håltegel och tunnfogsmurade lättbetongblock
(b)
KE = 1000
för lättklinkerblock
(c)
KE = 1000
för betongsten, betonghålblock, massiva betongblock (d)
och lättbetongblock
Stycke 4.3.3(3)
Allmänt råd
11 § Följande val av armeringsstål med hänsyn till beständighet bör
användas.
Tabell H-7
Beständighet
Korrosionsskydd system och täckskikt (mm) för
armeringsstål i relation till miljöklasser
Material
Ref. nr
Miljöklass
MX1
MX2
MX3
MX4
MX5
Austenitiskt
rostfritt, syrafast
stål
R1
15
15
15
15
15
Austenitiskt
rostfritt stål
R3
15
15
15
20
--
Förzinkat stål
R 13
15
35*
50*
--
--
Förzinkat,
epoxi-belagt
stål
R 18
15
35*
50*
--
--
ob
25
--
--
--
--
Oskyddat
kolstål
151
*
Konsultera tillverkare eller murverksspecialist för rekommendation innan
användning.
-- Ej rekommenderat korrosionsskydd.
Tabell H-8
Materialbeskrivning
Ref.nr
Materialbeteckning
Materialbeskrivning
R1
SS-EN 10088
Austenitiskt rostfritt, syrafast stål.
R3
SS-EN 10088
Austenitiskt rostfritt stål.
R 13
SS-EN 10020
Förzinkat stål min. 265 g/m zink per
sida.
2
SS-EN 10244 zink
bel.
R 18
SS-EN 10020
SS-EN 10244 zink
bel.
SS-EN 10245 epoxi
Ob
SS-EN 10020
Förzinkat och epoxibelagt stål min.
60 g/m2 zink per sida och min.
2
80g/m epoxi, medel2
värde 100 g/m epoxi.
Oskyddat kolstål.
(BFS 2015:xx).
Tabell H-9
Miljöklasser
Miljöklass
Murverkets mikromiljö
Konstruktionstyp
MX1
Torr omgivning.
Innerväggar i normal miljö, inre
skal i dubbelmurar, blockväggars varma insida, källarväggar
med två-stegstätning.
Obetydlig korrosionsaggressiv.
MX2
Fuktig eller våt omgivning ej utsatt för frost/tö
cykler.
Måttlig korrosionsaggressiv.
MX3
Fuktig eller våt omgivning utsatt för frost/tö
cykler.
Innerväggar i fuktig miljö, ytterväggar icke utsatta för frost/tö
eller aggressiv kemisk miljö,
övriga källarväggar.
Murverk som klass MX2 även
utsatt för frost/tö cykler.
Korrosionsaggressiv.
MX4
Våt miljö även utsatt för
klorider, havsvatten eller
tösalter.
Mycket korrosionsaggressiv.
MX5
Aggressiv kemisk miljö.
Särskild korrosionsaggressiv.
152
Murverk utsatt för salt/tö cykler,
oputsade skalmurar utsatta för
slagregn, konstruktionsdelar
med hög fuktbelastning och
klorid-förekomst.
Ytter- och innerväggar i
aggressiv industriatmosfär.
Stycke 8.1.2(2)
Allmänt råd
12 § Murverk bör ha en minsta nominell tjocklek, tmin, enligt tabell H-10.
Tabell H-10
Minsta nominell tjocklek
Murverkshöjd
Minsta nominella väggtjocklek (mm)
Bärande vägg
Skalmur
Högst 2 våningar, ≤ 6 meter
85
55
3 – 6 våningar
100
85
-
108
7 våningar eller högre
1
1
Skalmurar högre än 6 våningar dimensioneras i både brottgränstillstånd och
med avseende på stabilitet. (BFS 2015:xx).
Stycke 8.5.2.2(2)
Allmänt råd
13 § För skalmurar bör minst 3 kramlor per m2 användas och för
kanalmurar bör minst 4 kramlor per m2 användas.
153
Kap. 6.1-2 – Tillämpning av EN 1996-1-2 – Brandteknisk
dimensionering av murverk
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1.3(2)
Nationellt val gjort
2.2(2)
Nationellt val gjort
2.3(2)
Rekommendationen används
2.4.2(3z)
Ingen ytterligare information ges
3.3.3.1(1)
Ingen ytterligare information ges
3.3.3.2(1)
Ingen ytterligare information ges
3.3.3.3(1)
Ingen ytterligare information ges
4.5(3)
Ingen ytterligare information ges
Bilaga B(5) Anm. 1
Nationellt val gjort
Bilaga C.2(4)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1.3(2)
Allmänt råd
2 § Värdena för medeltemperaturhöjningen och den maximala temperaturhöjningen under avsvalningsfasen bör sättas till:
– ∆θ1 = 180 K
– ∆θ2 = 220 K
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.2(2)
Allmänt råd
3 § εm = 0,8 kan användas om inget annat värde kan visas var riktigare.
(BFS 2015:xx).
Bilaga B (5) Anm. 1
4 § För brandtekniska klasser ska avdelning C, kapitel 1.1.2, tabell C-7
användas. (BFS 2015:xx).
154
Kap. 6.2 – Tillämpning av SS-EN 1996-2 –
Dimensioneringsförutsättningar, val av material och utförande
av murverk
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3.4.2(2)
Nationellt val gjort
3.5.3.1(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015-xx).
Stycke 2.3.4.2(2)
Allmänt råd
2 § Det rekommenderade avståndet mellan vertikala rörelsefogar för
tegelskalmurar kan uppgå till maximalt fem gånger skalmurens höjd om
skalmuren är uppförd med glidskikt i gränsytan mot det rörelsehindrande
upplaget.
För att undvika tvångssprickor vid sammanmurade hörn bör dock
avståndet mellan rörelsefogarna vara högst 24 meter. Dessutom bör kramlor
inte placeras närmare än 1 meter från hörn. (BFS 2015:xx).
155
Kap. 6.3 – Tillämpning av EN 1996-3 – Förenklade
beräkningsmetoder för oarmerat murverk
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3(2)P
Nationellt val gjort
4.1 (1)P
Rekommendationen används
4.2.1.1(1)P
Rekommendationen används
4.2.2.3(1)
Nationellt val gjort
D.1(1)
Nationellt val gjort
D.2(1)
Rekommendationen används
D.3(1)
Rekommendationen används
(BFS 2015-xx).
Stycke 2.3(2)P
2 § γM väljs enligt kapitel 6.1.1, 2 §. (BFS 2015:xx).
Stycke 4.2.2.3(1)
3 § ntmin väljs enligt kapitel 6.1.1, 13 §. (BFS 2015:xx).
Stycke D.1(1)
4 § Rekommendationen kan användas förutsatt att hållfastheten sänks till 70 %
av tabellens värde för murverk i grupp 1 med tegelstenar. (BFS 2015:xx).
156
Avdelning I – Tillämpning av SS-EN 1997 – Dimensionering
av geokonstruktioner
Kap. 7.1 – Tillämpning av SS-EN 1997-1 – Allmänna regler
1 § Utöver de stycken som är märkta med bokstaven P efter styckenumret i SSEN 1997-1 ska 6.6.1(4), första meningen och 7.5.3(1) anses vara föreskrifter.
Allmänt råd
För plattor i geoteknisk kategori 2 eller 3 grundlagda på friktionsjord med
mycket låg till medelhög fasthet bör beräkning av sättning utföras.
Vid tillämpning av 7.6.1.1(3) bör brottkriteriet för pålar under tryck
definieras som den sättning hos pålspetsen som motsvarar maximalt 10 %
av påldiametern. Pålens elastiska hoptryckning beaktas.
2 § Stycke 7.5.1(6)P och 7.5.2.3(2)P i SS-EN 1997-1 ska anses vara allmänna
råd.
Allmänt råd
Vid provbelastning av pålar i siltiga jordar eller där risk för så kallade falska
pålstopp föreligger bör tiden mellan installation och provning vara så lång
att utfallet i rimlig utsträckning beskriver aktuellt gränstillstånd.
Allmänt råd
3 § Vid nationell användning av undantag från verifiering enligt 7.8(5) i
SS-EN 1997-1 bör skjuvhållfastheten överstiga 25 kPa.
Allmänt råd
4 § Dokumentation enligt 7.9(4) avseende uppmätt neddrivningsmotstånd
för jordförträngande påle bör anges som antal slag för de sista tre serierna
om 10 slag.
Nationellt valda parametrar
5 § Översikt över nationella val
Stycke i
standarden
Kommentar
2.1(8)P
Nationellt val gjort
2.4.6.1(4)P
Nationellt val gjort
2.4.6.2(2)P
Nationellt val gjort
2.4.7.1(2)P
Nationellt val gjort
2.4.7.1(3)P
Nationellt val gjort
2.4.7.1(4)
Rekommendationen används
2.4.7.1(5)
Rekommendationen används
2.4.7.1(6)
Nationellt val gjort
2.4.7.2(2)P
Nationellt val gjort
2.4.7.3.2(3)P
Nationellt val gjort
2.4.7.3.3(2)P
Nationellt val gjort
2.4.7.3.4.1(1)P
Nationellt val gjort
2.4.7.4(3)P
Nationellt val gjort
2.4.7.5(2)P
Nationellt val gjort
157
158
Stycke i
standarden
Kommentar
2.4.8(2)
Nationellt val gjort
2.4.9(1)P
Nationellt val gjort
2.5(1)
Nationellt val gjort
7.6.2.2(8)P
Nationellt val gjort
7.6.2.2(14)P
Nationellt val gjort
7.6.2.3(4)P
Nationellt val gjort
7.6.2.3(5)P
Rekommendationen används
7.6.2.3(8)P
Nationellt val gjort
7.6.2.4(4)P
Nationellt val gjort
7.6.3.2(2)P
Nationellt val gjort
7.6.3.2(5)P
Nationellt val gjort
7.6.3.3(3)P
Nationellt val gjort
7.6.3.3(4)P
Rekommendationen används
7.6.3.3(6)P
Nationellt val gjort
8.4(6)P
Ingen ytterligare information ges
8.4(7)P
Ingen ytterligare information ges
8.5.1(1)P Anm. 1
Rekommenderat värde används
8.5.1(1)P Anm. 3
Ingen ytterligare information ges
8.5.1(2)P
Ingen ytterligare information ges
8.5.2(1)P
Nationellt val gjort
8.5.2(2)P
Ingen ytterligare information ges
8.5.2(3)P Anm. 1
Ingen ytterligare information ges
8.5.2(3)P Anm. 2
Nationellt val
8.5.2(5)P
Ingen ytterligare information ges
8.5.3(1)P Anm. 1
Ingen ytterligare information ges
8.5.3(1)P Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
8.5.3(2)P
Rekommenderade värden används
8.5.3(3)P
Ingen ytterligare information ges
8.5.3(4)P
Rekommenderade värden används
8.6.2(2)P Anm. 1
Nationellt val
8.6.2(2)P Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
8.6.2(3)P Anm. 1
Rekommenderade värden används
8.6.2(3)P Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
10.2.3
Nationellt val gjort
11.5.1(1)P
Nationellt val gjort
A.2(1)P
Nationellt val gjort
A.2(2)P
Nationellt val gjort
A.3.1(1)P
Nationellt val gjort
A.3.2(1)P
Nationellt val gjort
A.3.3.1(1)P
Nationellt val gjort
A.3.3.2(1)P
Nationellt val gjort
A.3.3.3(1)P
Nationellt val gjort
A.3.3.5(1)P
Nationellt val gjort
A.3.3.6(1)P
Nationellt val gjort
A.4(1)P
Rekommenderade värden används
A.4(2)P
Nationellt val gjort
Stycke i
standarden
Kommentar
A.5(1)P
Nationellt val gjort
A.6(1)P
Rekommenderade värden används
A.6(2)P
Rekommenderade värden används
A.6(3)P
Nationellt val gjort
A.6(4)P
Nationellt val gjort
Bilaga D
Nationellt val gjort
Bilaga E
Nationellt val gjort
Bilaga F
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1(8)P
6 § Geotekniska konstruktioner ska delas in i tre kategorier beroende på
omfattning och komplexitet. Geoteknisk kategori 1 ska omfatta små och enkla
byggnadsverk som utförs med försumbar risk och kända grundförhållanden.
Geoteknisk kategori 2 ska omfatta konventionella typer av byggnadsverk och
grundläggning utan exceptionell risk för omgivningspåverkan eller speciella jordeller belastningsförhållanden. Geoteknisk kategori 3 ska omfatta byggnadsverk
eller delar av byggnadsverk som faller utanför gränserna till geoteknisk kategori 1
och 2.
Geoteknisk kategori 1 får inte tillämpas för geokonstruktioner i säkerhetsklass 3.
Allmänt råd
Geoteknisk kategori styr utformning och omfattning av geoteknisk
undersökning, dimensionering, utförande och kontroll.
Stödkonstruktioner där schaktdjupet är större än 4 m eller vatten har en
avgörande betydelse bör behandlas som en konstruktion i geoteknisk
kategori 3 och dimensioneras exempelvis med numeriska metoder.
Stycke 2.4.6.1(4)P
7 § Partialkoefficienter för laster vid varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer ska väljas enligt avdelning B, kap. 0, 17–19 §§ samt 46 §, tabell I-13
och 47 §, tabell I-15 i detta kapitel.
Stycke 2.4.6.2(2)P
8 § Partialkoefficienter för material- och bärförmågeparametrar vid varaktiga
och tillfälliga dimensioneringssituationer ska väljas enligt 37 §, tabell I-5, 39 §,
tabell I-6, 41 §, tabell I-7– I-9, 43 §, tabell I-12 och 46 §, tabell I-14 i detta
kapitel.
Stycke 2.4.7.1(2)P
9 § Partialkoefficienter för varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer
ska väljas enligt 36–47 §§ i detta kapitel.
159
Stycke 2.4.7.1(3)
10 § Partialkoefficienter för material- och bärförmågeparametrar får vid
olyckslast sättas till 1,0 om inget annat anges i denna författning.
Allmänt råd
Olyckslast i form av stagbortfall bör beaktas för förankringar.
Stycke 2.4.7.1(6)
Allmänt råd
11 § Exempel på modellfaktor, γRD, för pålar finns i 23 § samt i
Trafikverkets publikation TDOK 2013:0667, avsnitt 2.5.1.4. Faktorns
användning framgår av SS-EN 1997-1, avsnitt 6.3.5. (BFS 2015:xx).
Stycke 2.4.7.2(2)P
12 § Partialkoefficienter för verifiering av statisk jämvikt ska väljas enligt
avdelning B, kap. 0, 17 § samt 37 §, tabell I-5 i detta kapitel.
Allmänt råd
Statisk jämvikt, (EQU) behöver normalt endast verifieras vid grundläggning
med plattor på mycket fast jord eller berg.
Stycke 2.4.7.3.2(3)P
13 § Partialkoefficienter för verifiering av strukturella, (STR), och geotekniska,
(GEO), gränstillstånd ska för laster, lasteffekter och materialparametrar väljas
enligt avdelning B, kap. 0, 18 och 19 §§ samt 39 §, tabell I-6 i detta kapitel.
Stycke 2.4.7.3.3(2)P
14 § Partialkoefficienter för bärförmåga ska vid verifiering av strukturella
(STR) och geotekniska (GEO) gränstillstånd väljas enligt 41 §, tabell I-7–I-9 och
43 §, tabell I-12 i detta kapitel.
Stycke 2.4.7.3.4.1(1)P
15 § Dimensioneringssätt för olika typer av geokonstruktioner ska väljas enligt
tabell I-1.
Tabell I-1
Dimensioneringssätt för olika typer av geokonstruktioner
Typ av geokonstruktion
Dimensioneringssätt
Pålar, geoteknisk bärförmåga
DA 2
Pålar, konstruktiv bärförmåga
DA 3
Stödkonstruktioner
DA 3
Slänter och bankar
a
a
DA 3
Plattor
DA 3
Förankringar
DA 3
Avser inte naturliga slänter.
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4.7.4(3)P
16 § Partialkoefficienter för verifiering av risk för upptryckning, (UPL) ska
väljas enligt 46 §, tabell I-13 och I-14 i detta kapitel.
Stycke 2.4.7.5(2)P
17 § Partialkoefficienter för verifiering av risk för hydraulisk bottenuppluckring, (HYD), genom vattenströmning ska väljas enligt 47 §, tabell I-15 i detta
kapitel.
160
Stycke 2.4.8(2)
Allmänt råd
18 § Se SS-EN 1990, avsnitt 6.5.4(1) beträffande partialkoefficienter för
materialparametrar vid verifiering i bruksgränstillstånd. (BFS 2015:xx).
Stycke 2.4.9(1)P
19 § Gränsvärde för rörelser hos grundkonstruktion får fastställas av
byggherren.
Stycke 2.5(1)
Allmänt råd
20 § Vid grundläggning med plattor i geoteknisk kategori 1 kan en
förenklad verifiering baserad på grundtrycksvärde enligt tabell I-2
användas.
Tabell I-2
Dimensionerande grundtrycksvärde för plattor i
3
geoteknisk kategori 1
Material
fd (kPa)
Material
Berg (ovittrat)
400
Sand
200
Silt
Grus
150
Fast lera
2
3
100
2
Morän
1
fd (kPa)
2
50
1
100
Karakteristisk skjuvhållfasthet > 50 kPa vid odränerade förhållanden.
För sand och silt ska fd begränsas till halva tabellvärdet, om grundvattenytan
är högre belägen än en plattbredd under grundläggningsnivån.
Om olika jordlager förekommer inom ett djup av dubbla plattbredden räknat
från grundläggningsnivån, ska dimensionerande grundtrycksvärden väljas
med ledning av det sämsta förekommande materialet.
Stycke 7.6.2.2(8)P
21 § Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geotekniska
bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från statisk provbelastning, ska väljas
enligt 42 §, tabell I-10 i detta kapitel.
Stycke 7.6.2.2(14)P
22 § Partialkoefficienter för verifiering av pålars geotekniska bärförmåga,
genom användning av statisk provbelastning, ska väljas enligt 41 §, tabell I-7–I-9
i detta kapitel.
Stycke 7.6.2.3(4)P
23 § Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos pålar,
baserat på resultat från geoteknisk undersökning kombinerat med dokumenterad
erfarenhet av provbelastning under liknande förhållanden, ska väljas enligt 41 §,
tabell I-7–I-9 i detta kapitel.
Allmänt råd
Tabell I-3 anger exempel på modellfaktorer för verifiering av friktionspålars geotekniska bärförmåga.
161
Tabell I-3
Modellfaktorer för friktionspålars geotekniska
bärförmåga
Metod
γRd
Geostatisk metod (baserad på friktionsvinkel)
1,6
Resultat från sondering av typ CPT
1,4
Resultat från övriga typer av sondering, exempelvis HfA,
SPT och Tr, med provtagning för verifiering av jordart.
1,5
Tabell I-4 anger exempel på modellfaktorer för verifiering av
kohesionspålars geotekniska bärförmåga.
Tabell I-4
Modellfaktorer för kohesionspålars geotekniska
bärförmåga
Metod
modellfaktor, γRd
Odränerad analys (α-metod )1
1,1
Dränerad analys (β-metod)
1,2
1
Används för lösa leror.
Stycke 7.6.2.3(8)P
24 § Modellfaktor för korrigering av partialkoefficienter vid verifiering av
pålars geotekniska bärförmåga, baserat på resultat från geoteknisk undersökning
kombinerat med dokumenterad erfarenhet av provbelastning under liknande
förhållanden, ska vid alternativt tillvägagångssätt väljas lika med 1,4.
Stycke 7.6.2.4(4)P
25 § Partialkoefficienter och korrelationskoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos pålar, baserat på dynamisk provning, ska väljas enligt
41 §, tabell I-7–I-9 samt 42 §, tabell I-11 i detta kapitel.
Stycke 7.6.3.2(2)P
26 § Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från provbelastning, ska väljas enligt 41 §,
tabell I-7–I-9 i detta kapitel.
Stycke 7.6.3.2(5)
27 § Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geoteknisk
bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från statisk provbelastning, ska väljas enligt 42 §, tabell I-10 i detta kapitel.
Stycke 7.6.3.3(3)P
28 § Partialkoefficienter för verifiering av geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från geoteknisk undersökning kombinerat med
dokumenterad erfarenhet av provbelastning under liknande förhållanden, ska
väljas enligt 41 §, tabell I-7–I-9 i detta kapitel.
Stycke 7.6.3.3(6)P
29 § Modellfaktor för korrigering av partialkoefficienter vid verifiering av geoteknisk bärförmåga hos dragbelastade pålar, baserat på resultat från geoteknisk
undersökning kombinerat med dokumenterad erfarenhet av provbelastning under
liknande förhållanden, ska vid alternativt tillvägagångssätt väljas lika med 1,4.
162
Stycke 8.5.2(1)P
30 § Den uppmätta geotekniska bärförmågan i brottgräns ska bestämmas med
provningsmetod 1 enligt SS-27104 (publiceras under hösten).
Minst 3 försök ska utföras vid undersöknings- och lämplighetsprovning. Vid
godkännandeprovning ska samtliga förankringar provas. (BFS 2015:xx).
Stycke 8.5.2(3)P Anm. 2
30a § Koefficienter för verifiering av förankringars geotekniska bärförmåga
som baseras på resultat från provning ska minst ges värden enligt bilaga 5, tabell
A.20(S).
För förankringar där man inte kan påvisa tidigare dokumenterad erfarenhet av
aktuell typ av stag och i aktuell geologi ska lämplighets- och
undersökningsprovning genomföras.
För temporära bergstag fastgjutna i svenskt urberg av prekambriskt ursprung
kan undersöknings- och lämplighetsprovning utgå. (BFS 2015:xx)
Stycke 8.6.2(2)P Anm.1
31 § Partialkoefficienten för godkännandeprovning i brottgränstillstånd,
γa;acc;ULS, ska minst ges värdet 1,05. Provdragningslasten vid
godkännandeprovning ska räknas som brottlast vid analytisk dimensionering
enligt ekvation 8.13. (BFS 2015:xx)
Stycke 10.2.3
32 § Partialkoefficienter för verifiering av risk för upptryckning (UPL) finns i
16 §. Friktion och förankringskrafter ska inte behandlas som laster i uttryck 2.8.
Stycke 11.5.1(1)P
33 § Partialkoefficienter för laster och hållfastheter vid verifiering av totalstabilitet hos slänter och bankar ska väljas enligt avdelning B, kap. 0, 18 och
19 §§ samt 39 §, tabell I-6 i detta kapitel.
34 §
har upphävts genom (BFS 2015:xx).
35 §
har upphävts genom (BFS 2015:xx).
Stycke A.2(1)P
36 § Partialkoefficienter för laster vid verifiering av (EQU) enligt tabell A.1 ska
vara lika med de koefficienter som finns i avdelning B, kap. 0, 17 § i tabell B-2.
(BFS 2013:10).
Stycke A.2(2)P
37 § Partialkoefficienter för jordparametrar, (γM) ska vid verifiering av (EQU)
väljas enligt tabell I-5.
Tabell I-5
Partialkoefficienter för jordparametrar (γM) vid verifiering av (EQU)
Jordparameter
Beteckning
Koefficient
γφ´
1,3
Effektiv kohesion
γc´
1,3
Odränerad skjuvhållfasthet
γcu
1,5
Enaxlig tryckhållfasthet
γqu
1,5
Tunghet
γy
1,0
Friktionsvinkel, tan φ´
163
Stycke A.3.1(1)P
38 § Partialkoefficienter för laster och lasteffekter vid verifiering av
(STR/GEO) enligt tabell A.3 ska vara lika med de koefficienter som finns i
avdelning B, kap. 0, 18 och 19 §§ i tabell B-3 och B-4.
Stycke A.3.2(1)P
39 § Partialkoefficienter för jordparametrar, (γM) ska vid verifiering av
(STR/GEO) väljas enligt tabell I-6.
Tabell I-6
Partialkoefficienter för jordparametrar (γM) vid verifiering av
(STR/GEO)
Jordparameter
Beteckning
Uppsättning
M2
Friktionsvinkel, tan φ´
γφ´
1,3
Effektiv kohesion
γc´
1,3
Odränerad skjuvhållfasthet
γcu
1,5
Enaxlig tryckhållfasthet
γqu
1,5
Tunghet
γy
1,0
Stycke A.3.3.1(1)P
40 § Tabell A.5, som behandlar partialkoefficienter för bärförmåga, (γR) vid
verifiering av grundläggning med plattor, med tillhörande verifieringsmetod får
inte användas.
Stycke A.3.3.2(1)P
41 § Partialkoefficienter för bärförmåga, (γR) ska väljas enligt tabell I-7 vid
verifiering av grundläggning med slagna pålar.
Tabell I-7
Partialkoefficienter för bärförmåga (γR) vid verifiering av grundläggning med slagna pålar
Bärförmåga
Beteckning
Uppsättning
Spets
γb
1,2
Mantel (tryck)
γs
1,2
Total/kombinerad (tryck)
γt
1,2
Mantel (drag)
γs;t
1,3
R2
(BFS 2015:xx).
Partialkoefficienter för bärförmåga, (γR) ska väljas enligt tabell I-8 vid
verifiering av grundläggning med grävpålar.
Tabell I-8
Partialkoefficienter för bärförmåga (γR) vid verifiering av
grundläggning med grävpålar
Bärförmåga
Beteckning
Uppsättning
R2
Spets
γb
1,3
Mantel (tryck)
γs
1,3
Total/kombinerad (tryck)
γt
1,3
Mantel (drag)
γs;t
1,4
(BFS 2015:xx).
164
Partialkoefficienter för bärförmåga, (γR) ska väljas enligt tabell I-9 vid
verifiering av grundläggning med CFA-pålar.
Tabell I-9
Partialkoefficienter för bärförmåga (γR) vid verifiering av
grundläggning med CFA-pålar
Bärförmåga
Beteckning
Uppsättning
R2
Spets
γb
1,3
Mantel (tryck)
γs
1,3
Total/kombinerad (tryck)
γt
1,3
Mantel (drag)
γs;t
1,4
(BFS 2015:xx).
Stycke A.3.3.3(1)P
42 § Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geotekniska
bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från statisk provbelastning, ska väljas
enligt tabell I-10.
Korrelationskoefficienter, ξ, för bestämning av karakteristisk
geoteknisk bärförmåga hos pålar baserat på resultat från statisk
1
provbelastning (n – antal provade pålar)
Tabell I-10
ξ för n =
ξ1
ξ2
1
1
2
3
4
≥5
1,40
1,30
1,20
1,10
1,00
1,40
1,20
1,05
1,00
1,00
Tillämpbar endast vid enhetliga geoteknisk förhållanden och med ett avstånd mellan pålar
inom kontrollobjektet på maximalt 25 meter. Med kontrollobjekt avses en grupp av pålar med
enhetligt installations- och verkningssätt i en enhetlig jordvolym.
Korrelationskoefficienter för bestämning av karakteristisk geotekniska bärförmåga hos pålar, baserat på resultat från dynamisk provbelastning, ska väljas enligt
tabell I-11.
Korrelationskoefficienter, ξ, för bestämning av karakteristisk geoteknisk bärförmåga hos pålar baserat på resultat från dynamisk
1, 2, 3, 4, 5, 6, 8
(n – antal provade pålar)
provbelastning
Tabell I-11
ξ för n
3
7
4
≥5
≥ 10
≥ 15
≥ 20
≥ 40
Samtliga
pålar
ξ5
1,60
1,55
1,50
1,45
1,42
1,40
1,35
1,30
ξ6
1,50
1,45
1,35
1,30
1,25
1,25
1,25
1,25
1
2
3
4
5
6
7
I tabellen givna ξ-värden gäller för dynamisk provbelastning utvärderad med CASE-metoden.
I tabellen givna ξ-värden multipliceras med modellfaktorn 0,85 när signalmatchning av
stötvågorna utförs eller då permanent sjunkning ≤ 2 mm per mätslag samt utvärderad
spetsfjädring < D/60 för spetsburna pålar.
Om grundläggningen består av olika påltyper behandlas var typ för sig vid val av antal
provpålar, n.
Vid utvärdering av bärförmåga vid drag från signalmatchning får maximalt 70 % av mantelns
bärförmåga utnyttjas. Modellfaktorn för bärförmåga vid drag ska när värderingen baseras på
signalmatchning väljas lika med 1,3.
Signalmatchning ska alltid utföras för huvudsakligen mantelburna pålar.
Pålslagningsformler får inte kombineras med dessa korrelationskoefficienter.
Tillämpbar endast vid enhetliga geotekniska förhållanden och med ett avstånd mellan pålar
inom kontrollobjektet på maximalt 25 meter. Med kontrollobjekt avses en grupp av pålar med
enhetligt installations- och verkningssätt i en enhetlig jordvolym.
165
8
För byggnadsverk med tillräcklig styvhet och hållfasthet för att överföra laster från svaga till
starka pålar kan korrelationskoefficienterna ξ5 och ξ6 divideras med 1,1. (BFS 2015:xx).
43 § har upphävts genom (BFS 2015:xx).
Stycke A.3.3.5(1)P
44 § Tabell A.13, som behandlar partialkoefficienter för bärförmåga, (γR) vid
verifiering av stödkonstruktioner, med tillhörande verifieringsmetod får inte
användas.
Stycke A.3.3.6(1)P
45 § Tabell A.14, som behandlar partialkoefficienter för bärförmåga, (γR) vid
verifiering av slänter och bankar, med tillhörande verifieringsmetod får inte
användas.
Stycke A.4(2)P
46 § Partialkoefficienter för jordparametrar, (γM) och bärförmåga, (γR) ska vid
verifiering av (UPL) väljas enligt tabell I-14.
Tabell I-14
Partialkoefficienter för jordparametrar, (γM) och bärförmåga, (γR) vid
verifiering av (UPL)
Jordparameter/bärförmåga
Beteckning
Värde
Friktionsvinkel, tan φ´
γφ´
1,3
Effektiv kohesion
γc´
1,3
γcu
1,5
Odränerad skjuvhållfasthet
Bärförmåga, påle (drag)
Bärförmåga, förankring
1
2
γs;t
1
γa ULS
2
-
Enligt tabell I-7 – I-9.
Bärförmåga ska väljas enligt tabell A-19 i SS-EN 1997-1:2005/A1:2013. (BFS 2015:xx).
Stycke A.5(1)P
47 § Partialkoefficienter för laster, (γF) ska vid verifiering av (HYD) väljas
enligt tabell I-15.
Tabell I-15
1
2
Partialkoefficienter för laster (γF) vid verifiering av (HYD)
Last
Beteckning
Värde
Permanent
1
Ogynnsam
2
Gynnsam
γG;dst
γG;stb
1,0
0,9
Variabel
Ogynnsam
γQ;dst
1,5
Destabiliserande.
Stabiliserande.
Stycke A.6(3)P
48 § Tabell I-16 ska användas.
166
Tabell I-16
Koefficienter för verifiering av förankringar vid provning under
varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer i brott- och
bruksgränstillstånd
Symbol
Ekvation
Provningsmetod 1
ξULS
γa;SLS
nc
8.6
8.10
1,0
NA
d
3
γa;acc;ULS
γa;acc;SLS
8.13
8.14
1,05
NA
a
b
a
För beskrivning av provningsmetod, se SS-27104 (publiceras till hösten).
Värdet gäller förutsatt att godkännandeprovning på varje förankring utförs och visar att
EULS;d ≤ RULS;d.
c
Gäller enbart vid undersöknings- och lämplighetsprovning.
d
För temporära bergstag fastgjutna svenskt urberg av prekambriskt ursprung får n = 0
användas.
(BFS 2015:xx)
b
Stycke A.6(4)P
49 § Tabell I-17 ska användas.
Tabell I-17
Kriterier för undersökning-, lämplighets- och godkännandeprovning
vid varaktiga och tillfälliga dimensioneringssituationer i brott- och
bruksgränstillstånd
Provningsmetod
a
α1
1
a
Kriterier
Undersöknings- och
lämplighetsprovning
Godkännandeprov
ning
ULS (ekv. 8.5)
SLS (ekv. 8.8)
ULS
(ekv. 8.5)
SLS
(ekv.
8.8)
2 mm
NA
2 mm
NA
För beskrivning av provningsmetod, SS-27104 (publiceras till hösten).
(BFS 2015:xx).
Tillämpning av informativa bilagor
50 § Bilaga D behåller, under förutsättning att inverkan av grundläggningsnivå,
hållfasthet över grundläggningsnivå samt lutande intilliggande markyta beaktas,
sin informativa karaktär vid nationell tillämpning. (BFS 2015:xx).
51 §
Bilaga E och F får inte tillämpas. (BFS 2015:xx).
167
Avdelning J – Tillämpning av SS-EN 1999 – dimensionering
av aluminiumkonstruktioner
Kap. 9.1.1 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-1 – Allmänna regler
Allmänt
Utförandekontroll av svetsar
Allmänt råd
1 § Om kontrollen av de 10 första procenten av svetsarna, med omfattning
enligt EN 1090-3, inte uppvisar några brister i utförandet kan resterande
svetsar kontrolleras i halva den omfattning som anges i EN 1090-3.
Om brister påvisas i den fortsatta kontrollen, reducerad i omfattning
enligt ovan, ska kontrollen efter bristernas upptäckt göras i den omfattning
som anges i EN 1090-3.
Nationellt valda parametrar
1a § Översikt över nationella val
168
Stycke i
standarden
Kommentar
1.1.2(1)
Rekommendationen används
2.1.2(3)
Ingen ytterligare information ges
2.3.1(1)
Ingen ytterligare information ges
3.2.1(1)
Ingen ytterligare information ges
3.2.2(1)
Ingen ytterligare information ges
3.2.2(2) Anm. 1
Rekommendationen används och ingen ytterligare information
ges
3.2.3.1(1) Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
3.3.2.1(3) Anm. 1
Rekommendationen används och ingen ytterligare information
ges
3.3.2.2(1)
Ingen ytterligare information ges
5.2.1(3)
Ingen ytterligare information ges
5.3.2(3)
Rekommendationen används
5.3.4(3)
Rekommendationen används
6.1.3(1) Anm. 1
Nationellt val gjort
6.1.3(1) Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
6.2.1(5)
Rekommendationen används
7.1(4)
Ingen ytterligare information ges
7.2.1(1)
Ingen ytterligare information ges
7.2.2(1)
Ingen ytterligare information ges
7.2.3(1)
Nationellt val gjort
8.1.1(2)
Nationellt val gjort
8.9(3)
Ingen ytterligare information ges
A.2(1)
Nationellt val gjort
A.4(3) Anm 1.
Nationellt val gjort
A.5(1) c)
Ingen ytterligare information ges
C.3.4.1(2)
Nationellt val gjort
C.3.4.1(3)
Nationellt val gjort
C.3.4.1(4)
Nationellt val gjort
K.1(1)
Rekommendationen används
K.3(1) Anm. 1
Rekommendationen används
K.3(1) Anm. 3
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 6.1.3(1) Anm. 1
2 § De rekommenderade värdena ska användas
– γM1 = 1,10
– γM2 = 1,25
Stycke 7.2.3(1)
Allmänt råd
3 § För kriterier för vibrationer i lätta bjälklag se Stålbyggnadsinstitutets
rapport Samlade resultat från europeiska utvecklingsprojekt med stål,
rapport 259:1.
Stycke 8.1.1(2)
4 § De rekommenderade värdena i tabellen ska användas.
Stycke A.2(1)
Allmänt råd
4a § För konsekvensklasser och säkerhetsklasser se avdelning B, 12§ (om
SS-EN 1990). (BFS 2015:xx).
Stycke A4.(3) Anm.1
4b § Utförandeklasser väljs enligt tabell A.3. Överenskommelse mellan
projektören och byggherren får inte innebära lägre utförandeklasser än givna i
tabell A.3. (BFS 2015:xx).
Stycke C.3.4.1(2), C.3.4.1(3), C.3.4.1(4)
5 § De rekommenderade partialkoefficienterna ska användas.
169
Kap. 9.1.2 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-2 – Brandteknisk
dimensionering av aluminiumkonstruktioner
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.3(1)
Nationellt val gjort
2.3(2)
Nationellt val gjort
2.4.2(3)
Nationellt val gjort
4.2.2.1(1)
Nationellt val gjort
4.2.2.3(5)
Nationellt val gjort
4.2.2.4(5)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.3(1)
2 § Rekommenderat värde γM,fi = 1,0 ska användas.
Stycke 2.3(2)
3 § Rekommenderat värde γM,fi = 1,0 ska användas.
Stycke 2.4.2(3)
4 § De rekommenderade värdena för γG, γQ,1, ψfi, och ξ enligt Avdelning B, kap.
0 ska användas. Rekommendationen att använda ψ2.1, för ψfi, ska följas.
Stycke 4.2.2.1(1)
Allmänt råd
5 § Beräkningsmetoder i SS-EN 1999-1-1 bör användas dock med
elasticitetsmodul och 0,2-gräns ersatta med värdena Eal,θ och fo,θ vid förhöjd
temperatur θal. Dessutom ersätts γM med γM,fi.
Reduktionsfaktorerna ρo,haz och ρu,haz i den värmepåverkade zonen kan
antas vara desamma vid förhöjd temperatur.
Vid bestämning av tvärsnittsklass beräknas slankhetsparametrarna β1, β2
och β3 i Tabell 6.2 i SS-EN 1999-1-1 med 𝜀 = 0,05 �𝛦al,𝜃 ∕ 𝑓o,𝜃
(BFS 2015:xx).
Stycke 4.2.2.3(5)
Allmänt råd
6 § Metod enligt Anm. i 4.2.2.1(1) bör användas.
Stycke 4.2.2.4(5)
Allmänt råd
7 § Metod enligt Anm. i 4.2.2.1(1) bör användas. Vid beräkning av
knäckningslasten Ncr och slankhetsparametern λ bör en ytterligare
reducerad elasticitetsmodul Eal,θ /1,2 användas och knäckningskurva för
knäckningsklass B väljas.
170
Kap. 9.1.3 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-3 – Utmattning
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i
standareden
Kommentar
2.1.1(1)
Ingen ytterligare information ges
2.2.1(4)
Rekommendationen används
2.3.1(2)
Ingen ytterligare information ges
2.3.2(6)
Rekommendationen används
2.4(1) Anm. 1
Nationellt val gjort
2.4(1) Anm. 2
Nationellt val gjort
3 (1)
Ingen ytterligare information ges
4(2)
Ingen ytterligare information ges
5.8.1(1)
Ingen ytterligare information ges
5.8.2(1)
Ingen ytterligare information ges
6.1.3 (1) Anm. 1
Rekommendationen används
6.1.3 (1) Anm. 2
Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges
6.2.1(2)
Nationellt val gjort
6.2.1 (7)
Rekommendationen används och ingen ytterligare information ges
6.2.1(11)
Rekommendationen används
E(5)
Nationellt val gjort
E(7)
Ingen ytterligare information ges
I.2.2 (1)
Ingen ytterligare information ges
I.2.3.2(1)
Ingen ytterligare information ges
I.2.4(1)
Ingen ytterligare information ges
L.2.2(5)
Rekommendationen följs
L.3(2)
Rekommendationen följs
L.4(3) Anm. 1
Rekommendationen följs
L.4(3) Anm. 2
Nationellt val gjort
L.4(4)
Ingen ytterligare information ges
L.4(5)
Rekommendationen följs
L.5.1 c)
Ingen ytterligare information ges
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.4(1) Anm. 1
2 § Rekommenderat värde γFf = 1,0 ska användas.
Stycke 2.4(1) Anm. 2
3 § Rekommenderat värde enligt tabell 2.1 på γFf ska användas.
Stycke 6.2.1(2)
4 § Rekommenderat värde γMf = 1,0 ska användas.
5§
har upphävts genom BFS 2015:xx.
Stycke E(5)
6 § Vid tillämpning ska rekommenderat värde γMf = 3,0 användas.
171
Stycke L.4(3) Anm. 2
Allmänt råd
7 § För konsekvensklasser och säkerhetsklasser se avdelning B, 12§ (om
SS-EN 1990). (BFS 2015:xx).
172
Kap. 9.1.4 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-4 – Kallformad
profilerad plåt
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2(3)
Nationellt val gjort
2(4)
Nationellt val gjort
2(5)
Ingen ytterligare information ges
3.1(3)
Ingen ytterligare information ges
7.3(3)
Nationellt val gjort
A.1(1) Anm. 2
Ingen ytterligare information ges
A.1(1) Anm. 3
Nationellt val gjort
A.3.4(3)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2(3)
2 § Följande värden ska användas:
– γM1 = 1,0
– γM2 = 1,25
– γM3 = 1,25
Stycke 2(4)
3 § Rekommenderat värde γM,ser ska användas.
Stycke 7.3(3)
Allmänt råd
4 § Enligt EN 1990 ska deformationer i bruksgränstillståndet beräknas för
frekvent lastkombination.
Om gränsen är satt med hänsyn till estetik ska enligt SS-EN 1990 kvasipermanent lastkombination användas.
Exempel på gränsvärden för nedböjningar och deformationer som kan
användas ges i nedanstående tabell. (BFS 2015:xx).
Tabell J-1
Gränsvärden för nedböjningar
Konstruktion
Nedböjningskrav
Bjälklagsbalkar
Se SS-EN 1993-1-1
Primärbalkar i takkonstruktioner
L/300
a
Takåsar
L/200
a
Balkar i väggkonstruktioner
L/100
a
Profilerad plåt
– i takkonstruktioner
– i mellanbjälklag
– i väggkonstruktioner
– i konsoler
a
L/200
Se SS-EN 1993-1-1
L/100
L/100
Generellt bör räknas med frekvent last (en variabel last med ψ1, eventuellt
övriga variabla laster med ψ2) för vanliga isolerade och oisolerade plåttak. Vid
känsliga delar som t.ex. anslutningar vid takfot etc. bör karakteristisk last
användas.
För kriterier för vibrationer i lätta stålbjälklag se litteraturhänvisning i
kap. 3.1.1.
173
Stycke A.1(1) Anm. 3
Allmänt råd
5 § Omräkningsfaktorerna kan sättas lika med 1,00.
Stycke A.3.4(3)
6 § Partialfaktorn γM ska bestämmas på basis av provning enligt bilaga D i SSEN 1990. Dessutom ska tillämpliga regler i bilaga A i SS-EN 1999-1-4 följas. Om
man vid provningen endast bestämmer dimensioneringsvärdet utan koppling till
någon beräkningsmodell ska värdet γM =1,0 användas.
Det rekommenderade värdet γsys =1,0 ska användas.
(BFS 2015:xx).
174
Kap. 9.1.5 – Tillämpning av SS-EN 1999-1-5 – Skal
Nationellt valda parametrar
1 § Översikt över nationella val
Stycke i standarden
Kommentar
2.1(3)
Nationellt val gjort
2.1(4)
Nationellt val gjort
(BFS 2015:xx).
Stycke 2.1(3)
2 § Följande rekommenderade värden ska användas:
– γM1 = 1,10
– γM2 = 1,25
Stycke 2.1(4)
3 § Följande rekommenderat värde ska användas:
– γM1,ser = 1,0
175
Bilaga 1
Upphävd genom BFS 2015:xx.
176
Bilaga 2
Bilaga 2 upphävd genom BFS 2015:xx
177