1. No category

Examensarbete 15 hp kandidatnivå Statsvetenskap
”Dessa barn har kommit till Sverige ensamma och
har oftast ingen som bryr sig om dem. Så vem ska
bry sig om de spårlöst försvinner?”
En kvalitativ analys om massmedias gestaltning
av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen
Författare: Emma Fogelberg
Handledare: Tobias Bromander
Examinator: Stefan Höjelid
Termin: VT15
Ämne: Statsvetenskap III
Nivå: G2E
Kurskod:2SK300
Abstract
Author: Emma Fogelberg
Title: ”These children came to Sweden all alone and has no one that cares for them, so who is going to
care if they disappear?” A qualitative analysis about the mass medias framing regarding the the missing
unaccompanied refugee children.
Level: Undergraduate
Location: Linnaeus University
Language: Swedish
1 252 unaccompanied refugee children have disappeared in Sweden since 2007. These
children have never been found. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per
day. This happens during the time they are within the Swedish authorities'
responsibility.
This thesis uses the framing theory of the mass media regarding the missing
unaccompanied refugee children and what the mass media considers to be the cause of
their disappearance, the moral aspects of the articles and the solutions to the problem.
The study uses a qualitative content analysis to explore the framing theory and the
agenda of the mass media to answer the research questions of the thesis.
A quantitative analyze has been implemented to present how many articles there are
that gets written regarding the missing unaccompanied refugee children.
The material used in this thesis is a complete selection of the daily newspapers from
Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska dagbladet as well as the two
newspapers Sydsvenskan and Göteborgs-Posten. The material includes 71 articles that
where published from 1st of January 2007 and 1st of April 2015. Thus the material
consists of 71 articles from an eight-year period. Nearly one unaccompanied refuge
child disappears per day in Sweden while the mass media publishes eight articles a year
about this matter.
The results of this thesis indicate that the missing unaccompanied refugee children do
not get much attention in the agenda of the mass media. The results also show that the
reason why these unaccompanied children may disappear while they are within the
responsibility of the Swedish authorities is that there is no one who cares about them.
Neither the authorities, journalists nor the citizens.
Keywords: aganda, children, content, convention, disappeared, framing, mass media,
refugee, unaccompanied
i
Innehållsförteckning 1 Inledning ___________________________________________________________ 4
1.2 Problemformulering _________________________________________________ 5
1.3 Forskningsdesign ___________________________________________________ 6
1.4 Frågeställningar samt syfte ____________________________________________ 7
1.5 Disposition ________________________________________________________ 7
2 Kunskapsöversikt ___________________________________________________ 8
3 Teoretiskt ramverk __________________________________________________ 9
3.1 Gestaltningsteori ____________________________________________________ 9
3.2 Massmedias dagordningsmakt ________________________________________ 11
4 Forskningsdesign ___________________________________________________ 12
4.1 Material __________________________________________________________ 12
4.2 Kvalitativ innehållsanalys____________________________________________ 13
4.3 Kvantitativ analys __________________________________________________ 14
4.4 Tillvägagångssätt __________________________________________________ 15
5 Analys och resultat _________________________________________________ 16
5.1 Massmedias gestaltning av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen _____ 16
5.2 Massmedias diagnos om orsakerna till att ensamkommande flyktingbarn
försvinner ___________________________________________________________ 19
5.3 Massmedias moraliska aspekter _______________________________________ 22
5.4 Massmedias lösningar kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen ____ 24
6 Avslutande diskussion _______________________________________________ 28
6.1 Slutsats __________________________________________________________ 28
6.2 Diskussion _______________________________________________________ 30
ii
7 Sammanfattning____________________________________________________ 31
Käll- och litteraturföteckning __________________________________________ 32
Internet källor ________________________________________________________ 32
Tryckt litteratur _______________________________________________________ 33
Undersökningens artiklar, artikelnummer och rubriker ________________________ 34
iii
1 Inledning
I Sverige försvinner det nästintill ett ensamkommande flyktingbarn om dagen, under tiden som de är
under de svenska myndigheternas ansvar. Sedan 2007 har 1 252 ensamkommande flyktingbarn
försvunnit (Migrationsverket, 2015). Dessa barn har aldrig återfunnits.
Hur stort utrymme ges frågan och hur gestaltas detta problem i massmedia? De ensamkommande
flyktingbarnen försvinner under tiden som de befinner sig under de svenska myndigheternas ansvar.
Att dessa ensamkommande flyktingbarn har försvunnit under tiden då de har varit under svenska
myndigheters ansvar är ett verkligt problem. Myndigheterna har skyldighet att följa det som står
skrivet i FNs barnkonvention då Sverige har anslutit sig till den. Bland annat så står det att barnen
skall skyddas från utsatthet samt att alla barn har samma rättigheter och lika värde (UNICEF, 2015).
Eftersom det finns fakta ifrån Migrationsverket att ensamkommande flyktingbarn försvinner spårlöst
är det ett faktum att detta är ett stort problem för Sverige som ett demokratiskt land. Det är viktigt att
Sverige som välfärdssamhälle har fungerande myndigheter och upprätthåller de konventioner som de
har anslutit sig till. Inte för Sveriges egen skull utan även för de ensamkommande flyktingbarnens
skull. I många fall har det visat sig att dessa ensamkommande flyktingbarn som försvinner hamnar i
människohandel och utnyttjas (Åkerman, 2012).
Denna uppsats är därför viktig i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Massmedia är en viktig del av
en fungerande demokrati, med uppgift att förmedla information till medborgarna. Det gäller att
massmedia lyfter upp problem som finns i samhället på sin dagordning och informerar om dessa
problem till medborgarna (Anckar, et.al., 2013). I dagens samhälle är tillgängligheten till information
hög och den är mycket lätt att nå. Medborgarna i samhället kommer lätt åt information från internet,
tv, radio och i tidningar. Denna uppsats kommer att fokusera på tidningar i Sverige, närmare bestämt
på de fyra stora rikstäckande dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska
Dagbladet samt ytterligare två tidningar, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Fokus på massmedia
valdes eftersom tidigare forskning har visat att massmedia har stor påverkan på medborgarna och
därmed är det viktigt att granska vad de har för värderingar och attityder gentemot försvunna
ensamkommande flyktingbarn (Brune, 2004).
4
1.2 Problemformulering
Problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen verkar vara ett ämne som många i
Sverige faktiskt inte vet om, och det finns dessutom inte mycket tidigare forskning kring detta ämne.
Avsaknaden av tidigare forskning är en av anledningarna till varför detta ämne är viktigt att
analysera och sammanställa en uppsats kring. Detta ämne är även viktigt eftersom det i en
fungerande demokrati som Sverige finns lagar samt konventioner som måste följas, dessa gäller även
de ensamkommande flyktingbarnen. 1990 skrev Sverige under FN:s generalförsamlings konvention
om barnens rättigheter, även kallad Barnkonventionen som FN fastställde året innan. Konventionen
är ett avtal som fastslår att barnen är individer som har egna rättigheter och inte är någon annans
egendom. Avtalet är internationellt och idag är det 195 länder som har skrivit under
Barnkonventionen. De fyra grundläggande principerna i konventionen är att alla barn har samma
rättigheter och lika värde, barnens bästa ska tas hänsyn till vid alla beslut som berör barn, alla barn
har rätt till liv och utveckling samt att alla barn har rätt till att uttrycka sin åsikt och få den
respekterad. Utöver dessa grundprinciper innehåller Barnkonventionen 54 paragrafer där flertalet
beskriver barnens rättigheter och andra principer vägleder hur de stater som antagit konventionen
skall arbeta för att implementera konventionen (UNICEF, 2015). Trots att Sverige har skrivit på
Barnkonventionen finns det idag barn som kommer till Sverige och försvinner spårlöst. På punkt 22 i
konventionen står det att ”ett barn på flykt har rätt till skydd och hjälp att hitta sina föräldrar”
(UNICEF, 2015).
Därmed är det viktigt att Sverige skyddar de ensamkommande flyktingbarnen och att Sverige som ett
demokratiskt land bör eftersöka dem om de försvinner precis som om det vore vilket barn i Sverige
som helst. Det har uppdagats att de försvunna ensamkommande flyktingbarnen används och
utnyttjas, det har även visat sig att dessa ensamkommande flyktingbarn försvinner in i
människohandel (Åkerman, 2012).
Det är massmedias ansvar att ta upp sådana ämnen på deras dagordning så att sådana fall blir kända
bland medborgarna om rättssamhället inte fullgör sina uppgifter. När ett välfärdssamhälle samt
rättssamhälle inte kan åstadkomma det som krävs av de avtal och konventioner de åtagit sig att följa
är det viktigt att belysa detta i massmedia. Det är även viktigt att massmedia rapporterar ifall Sverige
fungerar som ett transitland för människosmugglare som säljer och utnyttjar flyktingbarn.
Massmedia har en traditionell roll där de förmedlar budskap åt de politiska eliterna och där
medborgarna använder massmedia för att få politisk information (Anckar, et.al., 2013).
5
1.3 Begreppsbeskrivning
Ensamkommande flyktingbarn: Alla som är under 18 år är enligt FN:s barnkonvention barn.
Uppsatsskrivaren har därmed valt att använda detta begrepp eftersom de personerna som uppsatsen
handlar om är under 18 år. Uppsatsen använder sig av ensamkommande eftersom dessa barn har
anlänt utan sina föräldrars sällskap eller någon annan målsman till Sverige. Flykting används
eftersom det handlar om ensamma barn som varit på flykt till Sverige. Begreppet asylsökande barn
skulle även kunna användas i sammanhangen men har valts bort för att inte förvirra läsaren. De barn
som uppsatsen fokuserar på är asylsökande.
Försvunnen: Begreppet försvunnen är valt eftersom att det inte finns bevis för att de
ensamkommande flyktingbarnen som denna uppsats handlar om har avvikit frivilligt.
Migrationsverket har valt att använda begreppet avvikna.
Massmedia: Uppsatsen använder sig av begreppet massmedia vilket kan innefatta sociala medier,
radio, tidningar samt television. Ordet massmedia används för att beskriva de som har förmåga att
förmedla budskap till en stor grupp av mottagare.
I denna uppsats används begreppet för att beskriva massmedia i form av tidningar.
TT: Tidningarnas telegrambyrå, svensk nyhetsbyrå som producerar, distribuerar och säljer text, bild,
video, grafik och sidoproduktioner.
6
1.4 Frågeställningar samt syfte
Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka hur massmedia framställer ämnet kring de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen.
För att kunna svara på uppsatsens syfte så har kommande två frågeställningar formulerats:
1. Hur väljer massmedia att gestalta problemet kring att de ensamkommande flyktingbarnen
försvinner samt hur diagnostiserar massmedia orsakerna till att ensamkommande flyktingbarn
försvinner?
2. På vilket sätt framhåller massmedia de moraliska aspekterna och vilka lösningar kommer
massmedia med kring problemet med de försvunna ensamkommande flyktingbarnen?
1.5 Disposition
Efter detta inledande kapitel som presenterar problemet och uppsatsens frågeställningar följer ett
kapitel som introducerar kunskapsöversikten. Eftersom det inte finns någon tidigare forskning kring
ämnet så kallas inte kapitlet för tidigare forskning. Kapitel tre redogör det teoretiska ramverket som
används i analysen.
Kapitel fyra presenteras forskningsdesignen, och tar upp vilket material som analysen använder sig
av, vilka metoder som används samt tillvägagångssätten för denna. Därefter kommer analys och
resultat sektionen där analysen och resultaten av uppsatsen läggs fram.
Uppsatsen avslutas med en diskussion samt en slutsats i kapitel sex.
Sist i uppsatsen finns käll- och litteraturförteckning där referenser samt alla artiklar som används i
materialet återfinns.
7
2 Kunskapsöversikt
Tidigare forskning i ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen i massmedia är
obefintlig. Trots detta finns det mycket dokumenterad statistik hos myndigheterna om
ensamkommande flyktingbarn i Sverige samt statistik över dem som har försvunnit.
Myndigheter har under uppdrag skrivit rapporter om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen
exempelvis Ingrid Åkerman (2012). På uppdrag av Länsstyrelsen skrev Åkerman en rapport som är
en nationell kartläggning över barn som är utsatta för prostitution och människohandel i Sverige. I
denna rapport skrivs det om de ensamkommande flyktingbarnen som försvinner och där
Socialtjänsten som har ansvaret över dessa barn inte har kunskap om hur de ska agera i de situationer
där de ensamkommande flyktingbarnen försvinner. Åkerman skriver att barn som ankommer till
Sverige som ansöker om asyl spårlöst försvinner ifrån Migrationsverkets kommunplaceringar, varken
personal eller ansvariga myndigheter har någon aning om vart de tar vägen.
Den 1 juli 2006 tillkom en ny lag ”lagen om mottagande av asylsökande” vilket innebar att ansvaret
för de ensamkommande flyktingbarnen flyttades över från Migrationsverket till Socialtjänsten, alltså
kommunerna (Gunnarsson, 2008). Detta gjordes för att tydliggöra vilken myndighet som har det
främsta ansvaret över de ensamkommande flyktingbarnen.
Jens Mikkelsen samt Katia Wagner har skrivit en bok som är en rapport om de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen, som heter De förlorade barnen (Mikkelsen et.al., 2013).
Författarna följde upp ett antal fall där ensamkommande flyktingbarn har försvunnit. Författarna
hittade vissa av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen och skriver om dem i boken. Wagner
och Mikkelsen dokumenterade och följde dessa ensamkommande flyktingbarn i deras vardag och
rapporterade vad som har hänt med dem. Nästan i samtliga fall har barnen fallit offer för kriminalitet
och människohandel. Några av de försvunna ensamkommande flyktingbarnen som de skriver om i
boken har ännu inte hittats.
Forskning kring ensamkommande flyktingbarn är även svårt att hitta, det finns några som går att
finna och då handlar det oftast om flyktingbarnens utsatthet. Wernesjös artikel som exempel tar upp
hur flyktingbarn som grupp är i behov av både stöd samt skydd. Wernesjö har skrivit en artikel som
sammanställer flera olika forskningar kring ämnet. De forskningar som beskrivs i artikeln undersöker
och sammanställer de ensamkommande flyktingbarnens hälsa samt deras utsatthet. Det är alltså
denna typ av forskning som finns kring de ensamkommande flyktingbarnen, inte något om de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen (Wernesjö, 2012). Den tidigare forskningen kring
ensamkommande flyktingbarn fokuserar mer på hur media påverkar på en individ samt på gruppnivå
och på utsattheten för de ensamkommande flyktingbarnen (Schemer, 2012).
8
Trots att försvunna ensamkommande flyktingbarn är ett känt problem hos myndigheterna och hos
staten så finns alltså ingen forskning kring detta på något plan. Det material som finns tillgängligt är
således rapporter som myndigheterna har skrivit på uppdrag. Dessutom finns myndigheternas förda
statistik.
Ett problem som Åkerman tar upp i sin rapport angående statistiken som finns är att i många fall där
ensamkommande flyktingbarn har försvunnit har ansvarstagandet missuppfattats och därför har vissa
fall inte kunnat rapporteras. Dessutom har det varit många handledare byten och likartad, således har
vissa fall har fallit mellan fingrarna på myndigheterna. Det gäller även att de boenden som de
ensamkommande flyktingbarnen har bott på rapporterar deras försvinnande (Åkerman, 2012). Detta
innebär att det kan finans ännu mer ensamkommande flyktingbarn som försvinner utan att de finns
med i den förda statistiken.
3 Teori
I denna sektion presenteras de teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för uppsatsen.
3.1 Gestaltningsteori
Från allra första början användes gestaltningsteorin i de socialsociologiska forskningarna emellertid
har denna teori har under tiden utvecklats och även tillämpats numera även inom media vetenskapen
samt kommunikationsvetenskapen. Användandet av denna teori i medie- samt
kommunikationsforskning utgår frågeställningarna ifrån att analysera hur händelser samt fenomen
gestaltas och även hur de föreställs.
I boken Framing analysis: an approach to news discourse (1993) skriver Zhongdang och Gerald om
gestaltningteorin, eller framing theory som den heter på engelska.
Författare använder sig av tre frågeställningar i sin analys och dessa frågeställningar är:
1. I vilken grad nyhetsmedia beslutar vilken diskurs som ett ämne ska diskuteras.
2. Hur pass olika politiska aktörer samt grupper effektivt influerar nyhetsmedia till att understödja
deras agenda.
3. Hur pass mottagarna av texter så som publikgrupper och individer aktivt behandlar
nyhetsinformationen samt framställer meningar och tolkningar med utgångspunkt i deras egna
befintliga kognitiva representationer (Zhongdang, et.al, 1993).
Med dessa frågeställningar som ramverk till analysen undersöker därmed teorin vad och vilka ämnen
som syns inom massmedia, hur dessa nyheter påverkar de som tar del av nyheterna samt vad
uppfattningen är kring det som förmedlas.
9
Robert Entman som sägs ha grundat begreppet gestaltning delar upp kommunikationen i två olika
delar. Han menar att det går att skilja på framträdandet och urvalet. Det är detta som denna uppsats
fokuserar på genom att både använda sig av gestaltnings teori samt av dagordningsmakten.
Skillnaden mellan dessa är att dagordningen är de ämnen som finns med i massmedia och som får en
plats att synas i massmedia, gestaltningen är hur massmedia väljer att framställa dessa ämnen.
Gestaltningen är makten över tanken och dagordningsmakten är makten över vad medborgarna bildar
åsikter om (McCombs, 2006).
Hur skriver massmedia och vad finns det för attityder i texten? För att kunna analysera gestaltningen
behöver uppsatsskrivaren undersöka hur pass det förekommer värdeord, specifika fraser, stereotyper
detta med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. I denna uppsats läser uppsatsskrivaren igenom
alla artiklar för att se vad det är för frames som uppkommer i artiklarna, sedan genom den kvalitativa
innehållsanalysen tolkar uppsatsskrivaren utefter Entmans punkter. Alla artiklar innehåller olika
typer av frames därför har inte uppsatsskrivaren gjort något kod schema.
Denna uppsats använder sig inte av de tidigare nämnda frågeställningarna utan kommer istället att
använda sig utav dessa fyra punkter i analysen som Entman skrev om:
1. Definiera problemet hur väljer massmedia att presentera problemet kring de ensamkommande
flyktingbarnen försvinner?
2. Diagnostisera orsakerna till problemet vad är det som gör att ensamkommande flyktingbarn
försvinner?
3. Konstatera de moraliska aspekterna - medborgarnas reaktioner och hur ser debatten ut?
4. Rekommendationer på lösningar att ensamkommande flyktingbarn försvinner (Entman 1993).
Fördelen med dessa fyra punkter är att uppsatsskrivaren inte behöver analysera effekterna som blir
om det som massmedia skriver om. Det skulle försvåra hela analysen betydligt således att
uppsatsskrivaren skulle behöva intervjua tidningarnas läsare. Uppsatsskrivaren har således valt att
istället fokusera på tidningsartiklarna istället för läsarnas reaktioner. Denna uppsats kommer alltså
inte att analysera hur medborgarna reagerar utefter hur massmedia gestaltar ämnet kring de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Fokus i uppsatsen kommer istället att vila på dessa fyra
punkter och gå djupare in på hur massmedia gestaltar de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Detta val är gjort för att statsvetenskapen skall framkomma i uppsatsen och med dessa punkter kan
analysen fokusera på de problemen utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. Det är viktigt att
analysera hur massmedia gestaltar detta ämne eftersom Sverige har ratificerat konventioner som står
för alla barns rättigheter.
Denna uppsats kommer att med den kvalitativa innehållsanalysen att undersöka hur dessa fyra
punkter framkommer i de 71 olika artiklarna. Därefter kommer uppsatsskrivaren att kunna
sammanfatta ett slutresultat som ger svar på hur dessa tidningar gestaltar de försvunna
10
ensamkommande flyktingbarnen. Denna analys kommer även att titta på vad det är som
nyhetsartiklarna handlar om, stämmer debatten överens med nyhetsartiklarna. Vilka aktörer är det
som skriver, skriver olika aktörer om samma saker eller olika saker? Vilka är det som för debatten?
3.2 Massmedias dagordningsmakt
Dagordningsmakten är det som Robert Entman kallar urvalet, vad det är som syns och tas upp i
massmedia. Dagordningsmakten är den makt som massmedia har när de väljer vilka ämnen som ska
få synas och nå ut till medborgarna. Entman sa också att massmedia inte är särskilt framgångsrika i
att styra vad medborgarna har för åsikter men massmedia är väldigt framgångsrika i vad
medborgarna har åsikter om (Asp 1999).
Dagordningseffekten är en lyckad överföring från massmedias dagordning till allmänhetens
dagordning av en prioriterad fråga Massmedias urval anses ha en högre status detta påverkar vad
medborgarna finner vara intressant (McCombs, 2006).
Detta förklarar dagordningsmakten väldigt bra. Det är detta som gör massmedia till en viktig del av
samhället, med makt och inflytande över politiken. Politiken bygger på att kommunikationer ut till
olika aktörer skall fungera, massmedia är en viktig del av den kommunikationen (Anckar et.al.
2013). De skriver om olika ämnen och händelser och dessa nyheter når ut till befolkningen som en
informationstext. Det är därför väldigt viktigt i massmedias urval att det blir en rättvis framställning
av vad som sker i samhället samt världen. Det är inte enbart massmedia som väljer vad som skall
vara på dagordningen utan det är också olika aktörer både inom och utanför massmedia samt
medborgarna som läser som är med och avgör vad det är som kommer på dagordningen (Anckar
et.al,. 2013).
Ett exempel på massmedias makt uppdagades i februari 2015 när Jens Mikkelsen journalist på
Sydsvenskan uppmärksammade två ensamkommande flyktingbarn i Malmö som försvann efter att de
gripits av vakter när de plankade på ett tåg (Mikkelsen, 2015). Massmedia uppmärksammade dels
deras försvinnande och att polisens intresse för att återfinna dem inte ens existerade. Efter
massmedias påtryck och efter medborgarnas kritik mot polisen startades en eftersökning och de två
ensamkommande flyktingbarnen återfanns snart i Danmark. Detta exempel visar hur massmedias
dagordningsmakt faktiskt påverkar medborgare i att bilda en åsikt kring det massmedia väljer att
rapportera om och hur viktigt det är att massmedia lyfter problem som finns i samhället. Den
kvantitativa delen av uppsatsen sammanställer ett diagram för att visa hur pass mycket massmedia
skriver om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
11
4 Forskningsdesign
I kommande avsnitt introduceras det valda material som analyseras i denna studie, samt hur detta
material har valts ut. I denna sektion redogörs också för de metodologiska utgångspunkterna som
ligger till grund för uppsatsen.
4.1 Material
Material
Valet av material är ett total urval ifrån Linnéuniversitetets mediearkiv Retriever baserat på
sökningar av specifika sökord. Eftersom det är ett totalurval så skall inga artiklar rörande de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen ha missats. Uppsatsskrivaren har använd sig av dessa
sökord: asylsökande, avviken, avvikna, barn, ensamkommande, flyktingbarn, försvunnen, försvunna,
saknad, saknade. Dessa sökord har används i olika kombinationer för att få fram de 71 stycken olika
artiklarna. De flesta artiklarna kommer ifrån sökningen: försvunna ensamkommande. De andra
kombinationerna har lett till samma sökresultat med undantag för ett fåtal artiklar som dykt upp
extra. Uppsatsskrivaren har även gjort sökning på ordet ensamkommande och i den sökningen har
uppsatsskrivaren läst igenom hela sökresultatet och valt ut de artiklarna som handlar om försvunna
ensamkommande flyktingbarn. Detta gjordes för att ingen artikel skulle missas.
Materialet är ifrån sex olika rikstäckande dagstidningar. Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen,
Svenska dagbladet, Sydsvenskan och Göteborgs-Posten är de dagstidningarna som uppsatsen har
hämtat artiklarna ifrån. Sökningen gjordes från 1 januari 2007 till 1 april 2015, tidsperioden för dessa
artiklar sträcker sig således över en åttaårig tidsperiod. Valet av tidsperioden baseras efter de år som
uppsatsen använder sig av Migrationsverkets statistik över hur många ensamkommande flyktingbarn
som har försvunnit. 2006 infördes en ny lag där kommunerna erhöll ansvaret kring de
ensamkommande flyktingbarnens boenden. Uppsatsskrivaren valde att inte använda sig av artiklar
som berör de försvunna ensamkommande flyktingbarnen innan lagändringen (Gunnarsson, 2008).
Detta val gjordes baserat på att uppsatsskrivaren inte vill jämföra före och efter lagändringen utan
vill fokusera på hur problemet gestaltas med de lagar som är aktuella idag.
Artiklarna består både av nyhetsartiklar samt debattartiklar. Antalet nyhetsartiklar är 49 stycken
varav 20 av dem är TT nyheter. 17 artiklar är debattartiklar och fem stycken artiklar är så kallade
litteraturartiklar, som skrevs i samband med att Mikkelsen och Wagner gav ut sin bok ”De förlorade
barnen”.
Materialet används på två olika sätt, det första är för att analysera artiklarna med hjälp av uppsatsens
12
frågeställningar. Frågeställningarna är indelade i olika underrubriker i analysdelen för att tydliggöra
resultaten. Vissa av dessa 71 artiklar sållas bort under den första analysen eftersom det finns artiklar
som är likadana och som är publicerade i flera tidningar. Detta beror bland annat på att
dagstidningarna har köpt färdiga artiklar från TT. I analysen kommer uppsatsskrivaren att skilja
mellan nyhetsartiklar, debattartiklar och litteraturartiklarna för att kunna jämföra dem med varandra.
Det andra sättet som materialet används på är att sammanställa hur många artiklar som publicerats
från 1 januari 2007 till 1 april 2015 angående de försvunna ensamkommande flyktingbarnen, och där
kommer alla enskilda 71 artiklar att räknas. Detta redovisas i ett diagram som är framställt i
programmet Excel.
4.2 Kvalitativ innehållsanalys
Kvalitativ innehållsanalys användes till en början för att komplettera kvantitativa analyser, detta har
utvecklats på senare tid till en självständig metod som kan användas självständigt, utan den
kvantitativa. När kvalitativ innehållsanalys används kodar och identifierar forskaren teman samt
mönster i innehållet ifrån ett textmaterial (Bergström, et.al, 2012).
Det som forskaren skall fokusera på är orden och konceptet i texten så att forskaren sedan kan dra
slutsatser om det övergripande syftet. Användningen för denna metod ser lite olika ut, forskare kan
använda det till att organisera samt kategorisera innehållet i en text eller också för att kritiskt granska
texten (Marshall, et.al, 2011).
För denna uppsats kommer den kvalitativa innehållsanalysen att användas för att
frambringa det väsentliga innehållet genom noggrann läsning av texternas delar, textens helhet samt
textens kontext. Fördelen med kvalitativ innehållsanalys är att det är det centrala som forskaren är
ute efter att fånga in som också anses vara det som är av värde i en text. Med andra ord anses vissa
delar av texten vara viktigare än andra. En annan fördel är att forskaren kan tolka mellan raderna
vilket ett mekaniskt räknande inte kan göra (Esaiasson, et.al, 2012).
Detta gör så att uppsatsskrivaren i denna uppsats kommer kunna sålla bort det som inte är av värde
för analysen och endast fokusera på att hitta det som är väsentligt. Därav blir analysen i denna
uppsats något bättre än om den enbart hade varit kvantitativ (Boolsen, 2007).
Denna metod används i denna uppsats så att uppsatsskrivaren kan läsa och tolka de utvalda artiklarna
och analysera dessa.
Den kvalitativa innehållsanalysen kommer i denna uppsats att användas för att kunna undersöka hur
massmedia gestaltar problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen samt hur
13
massmedia diagnostiserar orsakerna till detta problem. Uppsatsskrivaren kommer också att analysera
hur tidningarna i sina artiklar framhåller de moraliska aspekterna samt hur massmedia ser på
lösningar till detta problem.
Genom den fria tolkningen kommer uppsatsskrivaren att tolka de problem som massmedia gestaltar i
sina artiklar. I denna kvalitativa innehållsanalys läser först uppsatsskrivaren övergripande och
analyserar vad som framkommer, sedan kommer en djupare läsning av artiklarna att ske. Då kommer
också analysen att gå in djupare med tolkningar. Den tredje läsningen kommer vara till för att
uppsatsskrivaren skall läsa med en djupare förståelse. Analysen kommer alltså att bestå av tre olika
slags läsningar med tillhörande analys. Det är artiklarna som helhet som kommer att analyserar och
inte endast delar av dem.
Uppsatsskrivaren är medveten om att det kan komma reaktioner på varför diskursanalys inte är vald
som metod, och det är bland annat eftersom det redan finns tidigare uppsatser som fokuserar på
ensamkommande flyktingbarn utifrån den metoden. Denna uppsats vill kunna bidra med en analys
som bygger på en annan metod än de som tidigare är skrivna. Nackdelen med den kvalitativa
innehållsanalysen är att uppsatsskrivaren måste tolka texten. Tolkningen kan skilja sig mellan person
och person, således kan resultatet variera efter vem det är som tolkar (Marshall, et.al, 2011).
4.3 Kvantitativ analys
En liten del av kvantitativ analys finns med i denna uppsats, för att visa hur pass mycket ämnet kring
de försvunna ensamkommande flyktingbarnen finns med på massmedias dagordning. Detta kommer
inte att jämföras med andra ämnen som finns med på medias dagordning, utan kommer visa hur ofta
och hur många artiklar som det finns angående de försvunna ensamkommande flyktingbarnen under
den åttaåriga tidsperioden.
I en kvantitativ innehållsanalys räknar uppsatsskrivaren antalet förekommande ord och mäter med
hjälp av det (Bergström, et.al, 2012). I denna kvantitativa analys behövs inget innehåll analyseras
utan snarare uppkomsten av dessa artiklar i en bestämd tidsperiod. Därför kommer denna analys att
använda sig av samma ordsökningar som i den kvalitativa analysen, alltså: asylsökande, avviken,
avvikna, barn, ensamkommande, flyktingbarn, försvunnen, försvunna. Dessa sökord har används i
olika kombinationer i sökningarna. Dessa sökord kommer att hjälpa analysen att undersöka hur
flödet av dessa artiklar ser ut, hur ofta samt hur många de är. Denna analys kommer med hjälp av
Linnéuniversitetets mediearkiv söka och få fram dessa artiklar och sedan sammanställa ett diagram
som visar antal artiklar på den bestämda åttaårig tidsperiod mellan 1 januari 2007 och 1 april 2015.
Sammanställningen är gjord i ett Exceldokument där resultatet redovisas i linjediagram.
14
4.4 Tillvägagångsätt
I denna sektion presenteras det praktiska tillvägagångssättet för denna studie. Den kvalitativa
innehållsanalysen utfördes i olika steg vilka presenteras nedan.
Det första steget var att allt insamlat material lästes igenom övergripande utan några frågor till
materialet. Uppsatsskrivaren har läst alla artiklar i fysisk form och i denna första läsning sorterade
uppsatsskrivaren ut alla artiklar efter vilken typ av artikel de var. Nyhets-, debatt samt
litteraturartiklar är de olika artikelformerna som finns med bland materialet.
I det andra steget togs uppsatsens frågeställningar med i läsandet, uppsatsskrivaren läste materialet
med Etmans fyra punkter:
1. Definiera problemet hur väljer massmedia att presentera problemet kring de ensamkommande
flyktingbarnen försvinner?
2. Diagnostisera orsakerna till problemet vad är det som gör att ensamkommande flyktingbarn
försvinner?
3. Konstatera de moraliska aspekterna – medborgarnas reaktioner hur ser debatten ut?
4. Rekommendationer på lösningar att ensamkommande flyktingbarn försvinner
Utefter dessa punkter har uppsatsskrivaren tolkat svaren på punkterna med hjälp av kvalitativ
innehållsanalysen. Svaren på frågorna antecknades i ett dokument vid sidan av uppsatsen för att
uppsatsskrivaren skulle kunna ha uppsikt över vilken artikel som sa vad samt för att kunna se
skillnader och likheter. Detta textdokument sammanställdes därefter och den sammanställningen är
således denna uppsats analys- samt resultats del.
I det tredje steget tittade uppsatsskrivaren även på vilka aktörer det var som skrev, detta antecknades
likaså i dokumentet som sedan sammanställdes.
Resultaten som uppkom i analysen och i det nya dokumentet presenteras i analys- samt resultat
delen.
15
5 Analys och resultat
I denna sektion presenteras uppsatsens analys samt resultatet av analysen. Denna sektion är indelad i
fyra underrubriker för att lättare kunna svara på uppsatsens frågeställningar. Underrubrikerna är
samma som de fyra punkterna som Entman beskrev i gestaltningsteorin. Själva analysen har använt
sig av kvalitativ innehållsanalys som metod för att kunna analysera materialet utefter dessa fyra
frågeställningarna.
5.1 Hur massmedia gestaltar problemet kring de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen
Uppsatsens analys består av tre olika typer av artiklar och de är nyheter, debatt och litteratur artiklar.
Dessa tre olika typer av artiklar gestaltar något olika kring problemet om de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen.
Debattartiklarna har en mer hårdare ton än de två andra typerna av artiklarna, de är också mycket
mer kritiska. Debattartiklarna förklarar med sitt berättande mer ingående på problemen och använder
sig av verkliga händelser, verkliga personer och bygger upp artikeln på ett personligt plan. Dessa
artiklar är långa i jämförelse med nyhetsartiklarna.
Debattartiklarna reflekterar även åsikterna som den personen som har skrivit artikeln har kring
ämnet. I artikel nummer 9 som är skriven av Emma Henriksson på Aftonbladet är texten väldigt
beskrivande och det är många frågeställningar i texten. Emma skriver denna artikel som representant
för Kristendemokraterna. Artikeln är därmed vinklad utifrån deras åsikter som parti samt hur de i
partiet ser på problemet. I artikeln lyfter Emma upp Kristendemokraternas förslag på lösningar på
problemet samt vilka som bär ansvaret över problemet.
”Över 1000 barn har försvunnit de senaste fem åren. Det är oacceptabelt. Dessa barn har
kommit till Sverige ensamma och har oftast ingen som bryr sig om dem. Så vem ska bry sig om
de spårlöst försvinner?” (Aftonbladet, artikel 9, 2013-08-05)
I detta textstycke som är citerat ifrån Emma Henrikssons artikel Vem ska bry sig om alla försvunna
flyktingbarn från 2013 innehåller texten fakta, ett ställningstagande samt en frågeställning. Detta är
väldigt typiskt för de debattartiklar som skrivits kring ämnet. De 17 debattartiklarna som används i
denna analys har alla samma strukturer som dem uppsatsskrivaren väljer att citera.
16
Ett annat exempel på en debattartikel är:
”Barnen har tagit sig hela vägen till detta nya och främmande land med båtar, under lastbilar, i
kylrum och till fots. De är överlevare. När de äntligen kommer fram väljer ändå hundratals
årligen att avvika från socialtjänstens boenden, precis som nioåringen i Malmö. Hur reagerar
myndigheterna?” (Expressen, artikel 35, 2015-02-17)
Även i detta citat från Diamant Salihus artikel ”Lägg inte skulden på barnen som kommer till Sverige
utan sina föräldrar” från 2015 framkommer både fakta samt en frågeställning. Diamant väljer även
att använda sig av ordet avvika istället för att försvinna, vilket är ganska annorlunda från alla andra
nyhetsartiklar. De svenska myndigheterna använder sig av ordet avviken eller tillexempel som
Migrationsverket använder sig till och med av frivilligt avvikna i sin statistik (Migrationsverket
statistikfunktionen 2015). Detta är även något som skiljer debattartiklarna åt, hur personen bakom
artikeln väljer att formulera sig kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Det i sig kan
anses vara ett ställningstagande från de som skriver. Dock är inte det uppsatsens syfte att diskutera
eller analysera valet av ord och ordens olika innebörd.
I de två citaten ovan framkommer det att debatt artiklarna är kritiska till att de ensamkommande
flyktingbarnen försvinner, de är väldigt hårda i sin beskrivning. Med hård menas att de har en
negativ ton och är kritiska till att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner. Gemensamt för alla
17 debattartiklarna är att de tar ställning över att detta är ett problem, de pekar ut vems ansvar
problemet är samt att de kommer med förslag på lösningar för problemet. I dessa 17 debattartiklar
finns ett undantag. Det är Ronnie Sandahls artikel ”Du och jag är de utsatta barnens största
problem”(Aftonbladet, artikel 3, 2015-02-17). I denna artikel är det inga frågeställningar alls, han
skriver klart och tydligt att det är allas fel att ämnet kring de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen inte diskuteras. Artikeln är således ett långt ställningstagande från Ronnies sida. En
nyhetsartikel som ett jämförande exempel tar ingen ställning utan de artiklarna är istället opartiska.
De flesta av de 49 nyhetsartiklarna är korta artiklar, nästintill som notiser. 23 stycken av de 49
nyhetsartiklarna är TT nyheter, vilket menas att artikeln är köpt. I nyhetsartiklarna framkommer inte
några personliga reflektioner eller ställningstaganden ifrån journalisten som skrivit således är de
snarare informations texter och andras åsikter kring ämnet kan nämnas så som intervju personer,
subjektivt.
17
”Ännu en gång har ensamkommande kinesiska barn försvunnit i Sverige. I helgen försvann två
barn i Stockholmsområdet från myndigheternas förvar. I somras försvann fler än 20 kinesiska
barn.” (Aftonbladet, TT, artikel 12, 2007-12-03)
Detta är ett exempel på hur en sådan kort artikel kan se ut. Citatet ovan är artikeln i sin helhet. I
princip är det en informations text över att det har hänt, inget annat läggs in i artikeln. Det finns även
de nyhetsartiklarna som är något längre, de går in på vad som har hänt samt tar upp hur problemet ser
ut i sin helhet med statistisk och verkliga fall. Dessa nyhetsartiklar som är av det längre slaget har
oftast någon som de intervjuat och förmedlar den personens åsikter samt hur de ser på problemet.
Artiklarna tar aldrig upp journalistens egna åsikter kring ämnet. Nyhetsartiklarna är således opartiska
och subjektiva. Nyhetsartiklarna kring de försvunna ensakommande flyktingbarnen uppkommer
oftast i samband med en annan nyhet. Som ett exempel är när prinsessan Madeleine folkbokförde sig
i Sverige och Expressen fick en intervju med henne. Då berättade prinsessan i intervjun att hon har
varit på en konferens angående människohandel i Stockholm. Därmed uttalade hon sig om problemet
kring ensamkommande flyktingbarnen som försvinner (Expressen, artikel 32, 2015-03-30). Artikelns
syfte var inte att skriva om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen utan deras syfte var att få
skriva om prinsessan angående hennes flytt till Sverige. Ett annat exempel är när Expressen skrev om
försvunna personer i Sverige, då var det inte fokus på de ensamkommande flyktingbarnen som
försvinner utan på svenska medborgare som försvunnit. På ett ställe i artikeln nämner artikelns
intervju-person Anders Hurtig de ensamkommande flyktingbarnen.
”När de får avslag på ansökan så går de under jorden, säger han.”(Expressen, artikel 40,
2012-07-20)
Han menar då att kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn har fler försvinnanden
eftersom de går under jorden om de får avslag på sin ansökan om asyl. Resterande av artikeln
handlar om personer som försvinner och vad de vanligaste orsakerna är till att medborgare
försvinner.
Av det insamlade materialet är det endast tre stycken av nyhetsartiklarna som tar upp ämnet kring de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen utan att vara i anslutning till någon specifik händelse.
Resterande artiklar uppkommer antingen när det var flera fall av Kinesiska ensamkommande
flyktingbarn som försvann, när Mikkelsen samt Wagner släppte sin bok, i anslutning till en annan
nyhet eller som de flesta artiklarna av materialet när två pojkar försvann från Malmö centralstation
efter att de blivit nedbrottade av en vakt. Hela 32 stycken artiklar av det insamlade materialet som är
nyhetsartiklar handlar om fallet i Malmö. Sju stycken av artiklarna uppkom i samband med en annan
18
nyhet, 6 stycken artiklar handlar om de Kinesiska ensamkommande flyktingbarnen, tre stycken
artiklar handlar om ämnet utan att vara i anslutning till någon specifik händelse och en nyhetsartikel
kom i anslutning till att Wagner och Mikkelsen släppte sin bok.
Litteraturartiklarna tar upp ämnet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen i samband
med ett aktuellt boksläpp. Dessa artiklar skildrar ämnet efter hur det skildras i böckerna samt är mer
som en recension av boken. Journalisten skriver subjektivt om ämnet och tar där med inte upp sina
personliga värderingar. De mest förekommande är att de aktuella författarnas skildringar gestaltas i
artikeln. Således kan det även förekomma att journalisten intervjuar författarna i samband med bok
släppet.
”Wagner och Mikkelsen har skrivit ett gediget reportage om det sorliga fenomenet med
ensamkommande flyktingbarn som en dag plötsligt är borta. Några försvinner efter beslut om
avvisning, andra kommer aldrig så långt i processen. I boken får siffrorna kött, blod och namn.”(
Svenska Dagbladet, artikel 58, 2015-06-08)
I citatet ovan framkommer ett exempel på hur Sam Sundberg som är journalist till artikelns
subjektivitet framkommer i artikeln. Sam Sundberg skriver artikeln utefter hur Wagner och
Mikkelsen skildrar ämnet i boken. Journalisten till artikeln skriver således inte ut sina egna åsikter
utan skildrar författarnas åsikter i form av en recension. Det mest förekommande i litteraturartiklarna
är att journalisten sammanfattar bokens innehåll på ett beskrivande sätt och använder sig utav
exempel i boken. Dessa litteraturartiklar är därmed en sakprosatext. De enda litteraturartiklarna
skriver om är Wagner och Mikkelsen bok, det har inte kommit någon annan bok under denna 8 åriga
tidsperiod som uppsatsen fokuserar på.
5.2 Massmedias diagnos om orsakerna till att ensamkommande flyktingbarn
försvinner
Diagnosen kring orsakerna bakom de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande ser olika ut i de
olika typerna av artiklar.
”Sverige har genom Barnkonventionen åtagit sig att skydda barn som befinner sig i landet,
oavsett legal status. Det är därför oacceptabelt att barn i Sverige försvinner varje år – utan att
myndigheterna tar ett samlat ansvar” (Dagens Nyheter, artikel 29, 2010-08-27).
19
Citatet ovan är skrivet i Dagens nyheter av Helena Karlén och Katarina Mohlin vilka är
representanter för Ecpat samt försäkringsbolaget If. Det mest förekommande i debattartiklarna är
som citatet från deras debattartikel, att orsakerna kring de ensamkommande flyktingbarnens
försvinnande ligger hos Sveriges myndigheter. Helena och Katarina skriver vidare i sin artikel att
Migrationsverket, Socialtjänsten samt Polisen är de tre myndigheter som bär det främsta ansvaret
över dessa barn samt att bristen på samarbete mellan dessa myndigheter gör det möjligt att många
ärenden kan falla mellan stolarna. Bristen på samarbete mellan de olika myndigheterna menar
Helena och Katarina är orsaken till varför ensamkommande flyktingbarn kan försvinna spårlöst.
Att Polisen, Migrationsverket samt Socialtjänsten inte tar sitt ansvar är inte Helena och Katarina
ensamma om att skriva, utan det är det mest förekommande bland debattartiklarna i uppsatsens
material. Diamant Salihu som skriver för Expressen skriver likt Helena och Katarina att Polisen tar
dessa ärenden om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen med ointresse. Diamant skrev sin
artikel fem år efter Helena och Katarina trots att det har passerat så många år emellan dessa artiklar
så tar de upp samma orsak till problemet. Diamants artikel kom i samband med Malmöfallet 2015,
och han beskriver hur poliserna till en början var helt ointresserade av att eftersöka pojkarna när de
försvunnit däremot efter att media uppmärksammade detta och medborgarna reagerade så började
Polisen en eftersökning. Polisens eftersökning blev lyckad då de fann pojkarna snart efter att ärendet
påbörjades.
”Ge inte barnen skulden, utan kräv ansvar från polisen, Migrationsverket och Socialstyrelsen.
De accepterar att hundratals barn lever i skuggsamhället. Utan tillgång till skola, sjukvård och
nödvändigt skyddsnät som förhindrar att de riskerar att bli sexslavar, säljer droger eller
utnyttjas på andra sätt” (Expressen, artikel 35, 2015-02-17)
I citatet ovan börjar Diamant att uppmana att ingen skall skuldbelägga barnen vilket faktiskt även
förekommer i ett fåtal debattartiklar. I dessa artiklar skriver de rakt på sak att det är de
ensamkommande flyktingbarnens egen fel däremot skriver de att de väljer att avvika i fruktan för att
få avslag på sin asylsökan.
”Ensamkommande flyktingbarn och ungdomar avviker från boenden av rädsla för att skickas
tillbaka till hemlandet.” (Sydsvenskan, artikel 46, 2010-12-23)
Mia Sandgren som har skrivit artikeln intervjuar personal på ett transitboende i Trelleborg som säger
att de vet mycket lite om de ensamkommande flyktingbarnen som försvinner innan de ens hinner
söka asyl. Däremot tror de att vissa av dem avviker för att de ensamkommande flyktingbarnen är
20
rädda för att få avslag på sin ansökan.
Ronnie Sandahl som skriver för Aftonbladet skriver i sin debattartikel från 2015-02-17 att det är du
och jag som är de utsatta barnens största problem. Han menar att medborgarna i samhället har ett
ansvar till att detta ämne inte diskuteras mer än det i nu läget gör. Ronnie skriver i sin artikel att när
någon specifik händelse så som Malmöfallet riktar rampljus över problemet över de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen så bryr sig väldigt många samt engagerar sig för stunden likväl så
fort ämnet försvinner från tapeten så är det inte många som längre heller engagerar sig. Detta
framkommer som en orsak till problemet enligt honom.
I nyhetsartiklarna är förklaringen om orsakerna kring de ensamkommande flyktingbarnens
försvinnanden väldigt olika. Aftonbladet skrev 2015-02-23 angående Malmöfallet att de två pojkarna
som blev nedbrottade hade rymt från sitt HVB-boende1 för att leta efter deras storebror. Artiklarna
kring fallet i Malmö är ett specifikt fall så de pojkarnas orsak till försvinnandet behöver inte vara
representativt för alla försvunna ensamkommande flyktingbarn. Alla nyhetsartiklar som handlade om
Malmöfallet skrev att de försvann för att leta efter sin storebror.
”En del av dem reser säkert vidare. Men varken det eller att de som fått avslag på sin
ansökan håller sig undan kan vara hela förklaringen. Man undrar vart alla tar vägen.”
(Sydsvenskan, artikel 47, 2010-02-10)
Citatet ovan är från Kent Axelssons artikel i Sydsvenskan där han intervjuar kriminalinspektör
Christina Ullsten vid Rikskriminalpolisen. Christina konstaterar följaktligen att det finns de
ensamkommande flyktingbarnen som försvinner eftersom de reser vidare eller får avslag men också
att det borde finnas andra förklaringar som inte är kända för dem på rikspolisen. De nyhetsartiklar
som handlar om de Kinesiska försvunna ensamkommande flyktingbarnen skriver inte någon orsak
till försvinnandet. De konstaterar att de har försvunnit och att ingen vet orsaken till det. I
Aftonbladets artikel från 2008-01-24 skriver journalisten Wolfgang Hansson om två Kinesiska
flyktingpojkar som försvann och sedan hittades. Polisen hade haft span på pojkarna och kunde gripa
barnsmugglare som använde ensamkommande flyktingbarn till människohandel.
”Normalt stannar de kinesiska barnen bara en eller två nätter, berättar Björn Englund,
kanslichef i Sigtuna kommun.
- Sedan är de försvunna” (Aftonbladet, artikel 13, 2008-01-24).
1
HVB-Boenden: Hem för vård eller boende
21
Även i denna artikel verkar orsaken till de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande oklar, tills
att Polisen hittat dem. De som jobbar på boendet där de ensamkommande flyktingbarnen kommer till
verkar inte ha någon koll på vad som faktiskt händer med flyktingbarnen eller orsakerna till
försvinnandena.
Det mest förekommande i nyhetsartiklarna är just att artiklarna konstaterar att de har försvunnit med
en oklar orsak till försvinnandet.
Litteraturartiklarna skriver om Wagners och Mikkelsens syn på orsakerna till att de ensamkommande
flyktingbarnen försvinner efter vad de skrev i deras bok.
”De flyktingöden som skildras av Wagner och Mikkelsen bildar ingen enhetlig bild av vad
som händer de försvunna barnen. Ali göms av asylaktivister, Ghazi tvingas sälja droger,
Kardo blir prostituerad, Muna tycks hållas mot sin vilja men kan inte återfinnas. Vad som
däremot blir tydligt är att en ogin flyktingpolitik skapar förutsättningar för trafficking,
livegenskap och misär” (Svenska Dagbladet, artikel 58, 2013-06-08).
Wagner och Mikkelsen skildrar olika orsaker till de ensamkommande flyktingbarnens försvinnande,
detta stämmer även överens med de övriga typerna av artiklarna i uppsatsens material. Det
framkommer både i debatt- och i nyhetsartiklarna att det finns många olika orsaker till
försvinnandena. Det som gör boken speciell är att författarna letar upp några av de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen och skriver om deras personliga öden. Det som litteraturartiklarna
sedan gör är att skriva en recession om bokens innehåll.
5.3 Massmedias moraliska aspekter
I Entmans fyra punkter står moraliska aspekter för medborgarnas reaktioner samt hur massmedias
debatt ser ut. Dock fokuserar inte denna analys på effekterna bland medborgarna. Det finns däremot
ett exempel bland det insamlade materialet där massmedias dagordnings makt uppenbaras. Det var
när polisen i Malmöfallet gick ut i massmedia och informerade om att de inte eftersökte de två
ensamkommande flyktingpojkarna som försvann, och som sedan startade en eftersökning efter
påtryck både från massmedia samt från medborgarna (Mikkelsen, 2015).
Denna analys fokuserar således på hur debatten har sett ut under den 8 åriga tidsperiod som
materialet är hämtat ifrån. Nedan redovisas ett linjediagram över hur många artiklar som finns
angående de försvunna ensamkommande flyktingbarnen från 1 januari 2007 till 1 april 2015. Y axeln
visar antal artiklar i relation till X axeln som visar årtalen. Det som framkommer i diagrammet är att
dessa 71 artiklar som uppsatsens material består av är mer än hälften skrivna 2015. Det var då de två
22
ensamkommande flyktingbarnen i Malmö försvann. 2013 är det år det kom nästflest artiklar och det
var i samband med att Wagner och Mikkelsen gav ut sin bok. 2007 kom det också en del artiklar och
analysen visar att det var i samband med att de Kinesiska flyktingbarnens försvinnande
uppmärksammades. Analysen visar därmed att när det inte finns någon specifik händelse som
massmedia kan rapportera om så skriver de inte om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Detta diagram ger således en bild över hur pass mycket de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen finns med på massmedias dagordning.
Antal artiklar per år
35
30
Antal
25
20
15
10
5
0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Debattartiklarna har uppkommit i samband med nyhetsartiklarna, således finns inte debatten i
massmedia när det heller inte finns nyheter kring ämnet. De aktörer som skriver debatt artiklarna är
först och främst tidningarnas egna journalister och krönikörer. Fyra stycken av de 17 debattartiklarna
är skrivna av aktörer som inte är anställda som journalist. I Aftonbladet har Emma Henriksson
(2013-08-05, artikel 9) ifrån Kristendemokraterna skrivit två debattartiklar en av dem skrev hon
tillsammans med sin partikamrat Caroline Szyber (2013-03-26, artikel 12). I Dagens nyheter har
även Maria Larsson som är barn- och äldreminister ifrån Kristendemokraterna skrivit en debattartikel
(2014-02-24, artikel 16). De som har skrivit för Kristendemokraterna har i sina artiklar presenterat
hur partiet ser på problemet samt hur partiet ser på eventuella lösningar.
Det har inte funnits några andra representanter från andra partier i det insamlande materialet.
Ordförande för Ecpat Sverige och kommunikationsdirektören för försäkringsbolaget if skrev en
debattartikel tillsammans i Dagens nyheter (2010-08-27, artikel 29). Helena och Katarina som de
heter skriver i sin debattartikel hur Ecpat samt hur If ser på de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen, de skriver öppet om vad de tycker kan förbättras och pekar på de problem som finns.
Det som skiljer åt mellan när tidningens egna anställda skriver en debattartikel och när en
utomstående skriver som representant för ett parti eller en organisation är att journalisterna kan
skriva mer på ett personligt plan och efter sina egna personliga åsikter. När representanterna skriver
23
gestaltar de problemet utefter vad deras parti eller organisation står för, det bidrar till att artiklarna
blir mer formella.
”Problemen med hur ensamkommande asylsökande barn tas om hand har periodvis diskuterats
livligt. Ecpat för i dagsläget dialog med Migrationsverket om hur mottagningen av barn kan
förbättras för att öka barnets säkerhet” (Dagens Nyheter, artikel 29, 2010-08-27).
”Vissa saker känns för självklara för att ens uttala. Att ett barn är ett barn, till exempel. Oavsett
om det är ett ensamkommande eller omhuldat av en familj. Principiellt är det lika självklart att
samhället har ett ansvar för att barn inte ska fara ill. Men hur det ska gå till är inte alltid lika
givet” (Dagens Nyheter, artikel 23, 2015-02-25).
Ovan ser vi två exempel, det första är från Helenas och Katarinas debattartikel och det undre är
Amanda Björkmans som är anställd på Dagens nyheters debattartikel. Således finns det en formell
debatt där organisationer och partier skriver om de försvunna ensamkommande flyktingbarnen och
en debatt som är på ett mer personligt plan. Journalisterna beskriver oftast problemen i debattartiklar
efter specifika fall eller intervjuar personer som har varit med om det på något sätt. Att dessa
ensamkommande flyktingbarn försvinner varje dag i Sverige är inget som massmedia har på sin
dagordning, ämnet dyker endast upp i massmedia när det är något utöver det vanliga som händer.
5.4 Massmedias lösningar kring de försvunna ensamkommande
Även lösningarna på problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen skiljer sig i
massmedia. Helena och Katarinas debattartikel tar upp flera förslag på åtgärder för problemet. Ett av
förslagen är att redan när det ensamkommande flyktingbarnet anländer så skall den få ett eget
ombud. De skriver också i sin artikel att ensamkommande som kommer på anknytning borde
folkbokföras så att det går att ha koll på vart dessa flyktingbarn tar vägen. Att DNA-analysera de
barn som kommer på anknytning är även ett förslag som framkommer i artikeln, det förslaget
grundar sig i att ett DNA-test skulle bevisa om barnet verkligen är släkt med dem som de kommer på
anknytning till. Det finns fall där ensamkommande flyktingbarn kommer på look-a-likes pass, det
vill säga pass som tillhör någon annan. Detta händer i samband med människosmuggling och
människohandel.
”Viktigast av allt är att alla barn ska ha rätt till samma skyddsnät, oavsett hur de kommer till Sverige.
Skillnaderna är idag stora mellan hur väl kommuner behandlar ärenden med barn i
24
migrationsprocessen. En gemensam arbetsprocess för kommunerna måste tas fram” (Dagens
Nyheter, artikel 29, 2010-08-27)
Emma Henriksson ifrån Kristendemokraterna skriver i Aftonbladet likt Helena och Katarina i sin
debattartikel (artikel 9, 2013-08-05). I Emmas debattartikel menar hon och Kristendemokraterna att
lösningen är att de ensamkommande flyktingbarnen behöver ett kontaktnät, därför bör de inom 24
timmar efter att dem anlänt ha fått tilldelat sig en god man. Hon menar i sin artikel att det är viktigt
att dessa ensamkommande flyktingbarn snabbt får trygga rutiner i sina liv, genom boende samt att de
skall få en snabb placering på något boende i någon kommun.
Maria Larsson som är barn- och äldreminister skriver även för Kristendemokraterna i Dagens nyheter
och hennes förslag på lösningar är att myndigheter och aktörer borde samarbeta med varandra bättre.
”Exempel finns på ensamkommande barn som avvikit från den kommun de var placerade i men
inte eftersökts på grund av tolkningen av det så kallade vistelsebegreppet” (Dagens Nyheter,
artikel 26, 2014-02-24).
Maria pekar på att det finns problem mellan Socialtjänsten och Polisens samverkan. De flesta av
debattartiklarna tar upp samma lösning som Maria, att det är samverkan mellan de olika
myndigheterna i Sverige som behöver förbättras. I Göteborgs-Posten skriver Jannika Wasastrejna
också om vikten av att de ensamkommande flyktingbarnen behöver trygghet, att Migrationsverket
och kommunerna bör förbättra sin samverkan med varandra (artikel 46, 2011-02-28). Jannika lägger
även stor vikt i sin artikel på att Sverige har skrivit på FNs barnkonvention och att det därför är
viktigt att göra det som är bäst för barnen. Eftersom Sverige är ett demokratiskt land som har åtagit
sig konventioner som skall skydda barn så är det enligt Ronnie Sandahl på Aftonbladet inte endast
myndigheternas ansvar utan även medborgarnas samt massmedias ansvar. Han menar att problemet
är viktigt att få med på massmedias dagordning samt att medborgarna får vetskap om detta problem.
Ronnie menar att detta problem är något som kommer upp på tapeten då och då, att svenska folket
engagerar sig och har åsikter om detta problem i hettans stund. Så fort ämnet inte längre är
omdiskuterat i massmedia så försvinner också engagemanget för att motverka problemet
(Aftonbladet, artikel 3, 2015-02-17). Det finns två stycken debattartiklar bland materialet som ger
förslag på att låsa in barnen som lösning på att de ensamkommande flyktingbarnen försvinner. Båda
dessa artiklar är skrivna i DN den ena är skriven 2007-07-08 av Hanne Kjöller och det är Ulla
Ahlbäck från Rikskriminalpolisen som uttalar sig om detta i en intervju. Ulla menar att de svenska
myndigheterna är fega som inte ingriper när ensamkommande flyktingbarn försvinner.
25
”Fegheten består i att man inte låser in barnen” (Dagens Nyheter, artikel 31, 2007-07-08).
Den andra artikeln som menar att lösningen är att låsa in barnen är från 2015-02-25 och denna
artikel skrevs i samband med att pojkarna i Malmö försvann. Amanda Björkman som har skrivit
artikeln intervjuade polisassistenten Christian Frödén.
”Frödén menar att man därför borde i högre utsträckning borde placera dessa barn på låsta
hem så länge de utgör en fara för sig själva” (Dagens Nyheter, artikel 23, 2015-02-25).
I nyhetsartiklarna är det mesta materialet skrivet i samband med Malmöfallet och därför är den
största delen specificerad efter det fallet. De förslag på lösningar som framkommer i nyhetsartiklarna
är bland annat att Polisen borde utöka sina resurser så att de har möjlighet att eftersöka försvunna
ensamkommande flyktingbarn.
I flera artiklar så kritiserar både FN och barnombudsmannen att det kan försvinna så pass många
barn ifrån Sverige under tiden som de är under svenska myndigheters ansvar.
”Efter ett möte med representanter för polisen, Migrationsverket, Socialstyrelsen och Skolverket
ska BO föreslå att regeringen tar fram en handlingsplan för att kartlägga hur detta kan
förebyggas”( Svenska Dagbladet, artikel 61, 2015-02-20).
I dessa artiklar framkommer ingen konkret lösning utan de menar att det ska inledas en
undersökning som skall leda fram till en lösning. De skall kartlägga hur de ensamkommande
flyktingbarnen kan försvinna, och sedan kunna få fram svar på hur de skall kunna lösa orsakerna
(Dagens Nyheter, artikel 16, 2015-03-18). I många nyhetsartiklar framkommer inga förslag på
någon lösning överhuvudtaget, utan de rapporterar endast kring fall där det har förekommit att
ensamkommande flyktingbarn har försvunnit.
Litteraturartiklarna framställer lösningarna likt de ovan nämnda i debatt- och nyhetsartiklarna.
Dessa litteraturartiklar förmedlar det som tas upp i boken som Wagner samt Mikkelsen skrev.
”Varför tvingas de leva som papperslösa, skuggor som utnyttjas till prostitution, droghandel,
tiggeri och barnarbete?
Svaret är att det svenska samhället – folk som du och jag – inte bryr oss. De som bryr sig mest
om de här barnen är hallickar, knarklangare och andra opportunister som ser barnens utsatthet
som en affärsmöjlighet” (Svenska Dagbladet, artikel 69, 2013-06-08).
26
Detta citat som är skrivet i Sam Sundbergs litteraturartikel nämner det som också Ronnie Sandahl
berörde i sin debattartikel. En fältarbetare som inte benämnas vid namn är intervjuad av Sam i
samband med Wagner och Mikkelsens boksläpp. Fältarbetaren menar att om de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen uppmärksammas mer och fler i det svenska samhället bryr sig om
detta problem så ökar också chansen för att flyktingbarnens situation kan förändras till det bättre
även Polisens ansvar tas upp i artikeln. De menar att polisernas engagemang till att eftersöka de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen är obefintlig. Många av litteraturartiklarna tar upp fallet
om Muna som Wagner och Mikkelsen skriver om i sin bok. Muna är en somalisk flicka som
försvann från sin privatplacering och när hennes familjehem anmälde henne försvunnen tog Polisen
inte det på allvar. Familjen fick till svar från en kommissarie som vägrade att leta efter henne att
”man får hoppas att det går bra för dem, att de har hittat tillbaka hem igen och att de inte finns på
någon plats där de inte borde finnas. Man skulle kunna ligga på de här i flera år och förlänga
efterlysningarna var tredje månad, men vad är skillnaden egentligen? Aktivt letar man ju inte efter
dem” (Mikkelsen & Wagner, 2013).
Kommissariens ord har citerats i flera av litteraturartiklarna som ett skräckexempel på polisens
bemötande när ett ensamkommande flyktingbarn försvinner.
”Migrationsverket tar inget ansvar utanför asylprocessen. Socialtjänsten ställer bara upp så
länge flyktingbarnen finns i kommunen. Polisen bryr sig endast om att leta efter dem som inte
vill bli hittade” (Expressen, artikel 39, 2013-07-15).
I expressen intervjuade Margareta Sörenson Wagner och Mikkelsen och citatet ovan fick hon som
svar på vilken myndighet som har ansvaret över de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. I
denna artikel presenteras inga förslag på lösningar men av citatet ovan kan man anta att författarna
hade velat se att dessa myndigheter hade samarbetat med varand
27
6 Avslutande diskussion
I denna sektion sammanförs uppsatsens slutsatser samt hur analysen besvarade uppsatsens
frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras resultaten från analysen samt framtida forskningsförslag.
6.1 Slutsats
Uppsatsens frågeställningar besvarades i analysen med hjälp av det insamlade materialet. Det som
redovisades i sektionen kunskapsöversikt har hjälpt denna uppsats att arbeta fram svaren på
frågeställningarna.
Hur massmedia gestaltar de försvunna ensamkommande flyktingbarnen som var den första
frågeställningen, har sett olika ut beroende på vad för typ av artikel det har varit. Uppsatsen utgång
visade att debattartiklar skrivs på ett subjektivt, personligt plan, oftast gestaltas journalistens egna
åsikter samt att journalisten målar upp en verklig händelse. En nyhetsartikel skriver objektivt istället
och är saklig. Debattartiklarna var de artiklar som var starkt kritiska till att ensamkommande
flyktingbarn försvinner i Sverige. Ingen av debattartiklarna kan betraktas som neutrala eller objektiva
kring ämnet. Det framkom i debattartiklarna att de som skrivit har en stark åsikt kring de försvunna
ensam-kommande flyktingbarnen och de använde som exempel ord som oacceptabelt. Många av
debattartiklarna jämförde hur myndigheterna i Sverige reagerar när ett ensamkommande flyktingbarn
försvinner med hur de reagerar ifall ett svenskt barn försvinner. De menade att när ett svenskt barn
försvinner så blir det en stor massmedia nyhet, stora sök pådrag dras igång, missing people och
svenska medborgare engagerar sig. Uppsatsskrivaren uppfattade debattartiklarna som
känslomässiga, således att de använder sig av uttryck i texten som känslor.
Nyhetsartiklarna handlar sällan om specifika fall där läsaren får följa med i en personlig berättelse.
Det fanns några få nyhetsartiklar som var skrivna som ett reportage där journalisten intervjuade
personer på plats, dock är det inte alls lika beskrivande som debattartiklarna är. TT nyheterna var
väldigt korta i princip som en notis, i dessa nyhetsartiklar bestod innehållet endast av kort och
objektiv information.
Litteraturartiklarna är som debattartiklarna väldigt målande berättelser från den bok som de
behandlar i artikeln, de intervjuade även författarna till boken för att kunna ge läsaren en klarare bild
på bakgrunden till boken. Det dessa artiklar har gemensamt är att alla har en negativ inställning till
problemet kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen. Det finns undantag på
nyhetsartiklarna då speciellt TT artiklarna var väldigt objektiva och endast skrev information i form
av nyhetsrapportering, det framkom inte något ställningstagande. TT nyheterna var således neutrala i
sitt rapporterande kring de försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
28
Vad massmedia anser vara orsaken till att de försvinner, som var uppsatsens andra frågeställning,
finns det flera olika exempel på. De flesta artiklarna överlag beskyllde att Sveriges myndigheters
brist på samverkan mellan varandra till den främsta anledningen till varför ensamkommande
flyktingbarn försvinner. Många artiklar speciellt bland debatt- och litteraturartiklarna pekar på
Polisens ointresse av att eftersöka dem. I Malmöfallet uttalade sig Polisen i massmedia att de inte
eftersökte de två försvunna ensamkommande flyktingbarnen, det är väldigt många artiklar i
materialet som har skrivit om detta. Detta fall har även visat att massmedias dagordningsmakt är
stark och påverkar medborgarna. Ronnie Sandahl pekade även på det i sin debattartikel att orsaken
till att dessa ensamkommande flyktingbarn kan försvinna under tiden som de är under svenska
myndigheters ansvar är för att det är ingen som bryr sig. Varken myndigheter, journalister eller
medborgare. Hade inte massmedia rapporterat om de två pojkarna i Malmöfallet så hade troligtvis
ingen heller eftersökt dem. Analysen i uppsatsen visade även resultat på att orsakerna till problemet
har sett likadan ut under hela den åttaåriga tidsperioden som materialet sträcker sig över. Orsakerna
har inte verkat ändrats eller ha lösts. Många av nyhetsartiklarna skrev att de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen avvek frivilligt antingen för att resa vidare, för att inte bli utvisade
efter ett avslag eller som i Malmöfallet där de skrev att pojkarna hade rymt för att leta efter sin
storebror. När massmedia uppmärksammade FNs kritik mot Sverige
framkom det att Sverige brister i sina antaganden kring Barnkonventionen.
Analysens resultat visade att de aktörer som skriver i massmedia kring de försvunna
ensamkommande flyktingbarnen är journalister, representanter från Kristdemokraterna samt från
Ecpat och försäkringsbolaget If. Variationen på aktörer som skrivit är inte så stor. Resultatet visade
även att ämnet inte finns med på massmedias dagordning om det inte uppdagats någon specifik
händelse. De kinesiska flyktingbarnen som försvann, Wagner och Mikkelsens bok samt Malmöfallet
är exempel på detta. De mesta av artiklarna skrevs i samband med dessa händelser och när det inte
har funnits någon aktuell händelse att rapportera om så skrivs det lite om ämnet i massmedia.
Lösningarna på att ensamkommande flyktingbarn försvinner består i massmedia stor del på att de
svenska myndigheterna måste samverka bättre. Analysen visade också att anställda inom Polisen
tycker att låsa in dessa flyktingbarn är en lösning på problemen. Det var även många artiklar som
menade att om dessa ensamkommande flyktingbarn fick tillgång till en god man snabbt och stabilitet
i sitt liv skulle vara en lösning.
29
6.2 Diskussion
Uppsatsens syfte var att undersöka hur massmedia gestaltar de försvunna ensam-kommande
flyktingbarnen, tidigare forskning i ämnet fanns inte. Till följd av att det inte finns någon tidigare
forskning i ämnet önskar uppsatsskrivaren att denna uppsats främjar andra till att forska vidare i
ämnet. Forskning om försvunna ensamkommande flyktingbarn behövs på flera plan. Att forska
vidare i hur de försvunna ensamkommande flyktingbarnen kan falla mellan stolarna hos de olika
myndigheterna är något som framtida forskning bör undersöka. Hur lagarna implementeras olika för
svenska barn och ensamkommande flyktingbarn i relation till FNs Barnkonvention är ytterligare ett
intressant forskningsämne. Eftersom det är ett outforskat ämne så är möjligheterna till att inleda
forskning kring detta problem oändliga. Att forska likt Wagner och Mikkelsen kan även framtida
forskning fokusera på att intervjua och följa de ensamkommande flyktingbarnen och se ifall det är
känt bland dem själva vad som händer dem som de delar boende med. Wagner och Mikkelsen arbetar
idag vidare med en uppföljning på sin bok De förlorade barnen. Denna uppföljning kommer
säkerligen framföra ytterligare intressanta fall samt fakta.
Att lösningen på problemet under denna åttaåriga tidsperiod inte har utvecklats mer än den har gjort
är väldigt dåligt. Sverige som skall följa Barnkonventionen måste aktivt jobba för att förbättra
förhållandena för de ensamkommande flyktingbarnen. Även att Polisen står passivt och inte
eftersöker dem är en stor brist i det svenska samhället. Hur hade det sett ut om svenska myndigheter
hade varit passiva ifall det var svenska barn som försvann och hamnade i människohandelns
marknad? Många artiklar i materialet menade på att det är skillnad mellan barn och barn i Sverige.
Hur kan detta komma sig i ett demokratiskt rättssamhälle som Sverige? Polisen försvarade sig ofta i
massmedia med att det inte finns någon som kan ge tydliga signalämnet på hur de försvunna
ensamkommande barnen ser ut. I många av debattartiklarna uppkom jämförelsen med vad som
händer om ett svenskt barn försvinner, att det sätts in enorma insatser samt att det får stor plats i
massmedia. Uppsatsens material som var ett totalurval endast kom upp i 71 stycken artiklar visar
ganska starkt hur lite det skrivs om detta i massmedia. 71 stycken artiklar på åtta år det betyder att
det skrivs ungefär åtta artiklar per år om man slår ut det. Det försvinner nästan ett ensamkommande
flyktingbarn per dag i Sverige och massmedia skriver åtta artiklar per år.
30
7. Sammanfattning
1 252 ensamkommande flyktingbarn i Sverige har försvunnit sedan 2007. Dessa barn har aldrig
återfunnits. Det försvinner nästintill ett ensamkommande barn om dagen i Sverige under tiden de är
under svenska myndigheters ansvar.
I denna uppsats analyseras massmedias gestaltning kring de försvunna ensamkommande
flyktingbarnen, vad massmedia anser vara orsaken till att de försvinner, hur de moraliska aspekterna
presenteras i artiklarna samt vilka lösningar på problemet som framläggs i media.
Studien använder sig av en kvalitativ innehållsanalys för att analysera gestaltnings teorin samt
massmedias dagordningsmakt i uppsatsen material samt för att besvara uppsatsens frågeställningar.
En kvantitativ analys har även används för att presentera hur pass många artiklar som skrivs kring de
försvunna ensamkommande flyktingbarnen.
Materialet är ett totalurval från dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Svenska
Dagbladet samt ytterligare två tidningar Sydsvenskan och Göteborgs-Posten. Materialet består av 71
artiklar och dessa artiklar är publicerade mellan 1 januari 2007 till 1 april 2015. Materialet består
därmed av 71 artiklar från en åtta års period. Det försvinner nästan ett ensamkommande flyktingbarn
per dag i Sverige och massmedia skriver Åtta artiklar per år om detta, det innebär att varje tidning
skriver 1,4 artiklar var per år.
Uppsatsens resultat visar att problemet med de försvunna ensamkommande flyktingbarnen inte får
stor plats i massmedias dagordning. Resultatet visar även att orsaken till att dessa ensamkommande
flyktingbarn kan försvinna under tiden som de är under svenska myndigheters ansvar är att ingen
verkar bry sig. Varken myndigheter, journalister eller medborgare.
Nyckelord: barn, dagordningsmakt, ensamkommande, flyktingbarn, försvunna, gestaltning,
innehållsanalys, kvalitativ, massmedia
31
Käll- och litteraturförteckning
Internet källor:
Gunnarsson, A. Rapport (2008) Hur har det gått? Ensamkommande barn – mottagandet sedan
kommunerna tagit över boende och omvårdnad. Rädda Barnen. Stockholm.
http://resourcecentre.savethechildren.se/sites/default/files/documents/2834.pdf
Informationen hämtad 10/03 2015
Mikkelsen, Jens. Vakt dunkade nioårings huvud i marken. 9 februari 2015
http://www.sydsvenskan.se/malmo/vakt-dunkade-nioarings-huvud-i-marken-/
Informationen hämtad 04/03 2015
Migrationsverket statistikfunktionen (2015)
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Aktuell-statistik.html
Informationen hämtad 02/04 2015
Mikkelsen, J. Barnen som väckte hatarna. 14 februari 2015
http://www.sydsvenskan.se/malmo/barnen-som-vackte-hatarna/
Informationen hämtad 04/03 2015
UNICEF
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Informationen hämtad 02/04 2015
Åkerman, I. Rapport (2012) Barn utsatta för människohandel: en nationell.
kartläggning. Länsstyrelsen i Stockholms Län:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2012/Pages/barn-utsatta-formanniskohandel.aspx
Informationen hämtad 04/03 2015
32
Tryckta källor:
Anckar, C. Bengtsson, Å. Denk, T. Karvonen, L (2013) Komparativ politik: Institutioner och
beteende. Lund: Studentlitteratur
Asp, K (1999) Mäktiga eller maktlösa? Medierna inför 2000-talet. Ur Carlsson, Ulla
(red). Medierna i samhället. Kontinuitet och förändring. Göteborg: Nordicom.
Bergström, G. Boréus, K (2012) Textens mening och makt: metodbok i samhällsveten-skaplig text
och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Brune, Y. (2004) Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om "invandrare", flyktingar och
rasistiskt våld. Göteborg: Institutionen för journalistik och masskommunikation
Dixon, T. L. (2008) Network News and Racial Beliefs: Exploring the Connection Between National
Television News Exposure and Stereotypical Perceptions of African Americans. Journal of
Communication. 58(2): 321 – 337.
Esaiasson, P et. al. (2012) Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Sto
ckholm: Norstedts Juridik
Entman, R. M. (1993). Framing: Towards clarification of a fractured paradigm. Journal of
Communication volume 43, Issue 4, pages 51-58, December 1993
McCombs, M. (2006) Makten över dagordningen: Om medierna, politiken och opinionsbildningen.
Bookwell, Finland
Marshall, C et.al. (2011) Designing Qualitative Research, 5:e uppl.
Mikkelsen, J. Wagner, K. (2013) De förlorade barnen: ett reportage. Natur & Kultur, Stockholm
Schemer, C. (2012) The Influence of News Media on Stereotypic Attitudes Toward
Immigrants in a Political Campaign. Journal of Communication. 62(5): 739–757.
33
Zhongdang, P, Kosicki, G M, (1993) Framing analysis: An approach to news discourse, Political
Communication, Volume 10, pages 55-75, Routledge
Undersökningens artiklar, artikelnummer och rubriker:
Aftonbladet
1. 2015-02-23, Samhället skulle ta hand om pojkarna, sektion aftonbladet dokument, Eric Tagesson
Artikel hämtad 2015-04-02
2. 2015-02-18, Båda försvunna flyktingpojkarna har hittats, sektion general, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
3. 2015-02-17, Du och jag är de utsatta barnens största problem, sektion general, Ronnie Sandahl
Artikel hämtad 2015-04-05
4. 2015-02-14, Vad driver människor att avhumanisera ett flyktingbarn?, sektion extra, Oisin
Canterll
Artikel hämtad 2015-04-05
5. 2015-02-13, Pojkarna letar efter sin bror, sektion general, Eric Tagesson
Artikel hämtad 2015-04-05
6. 2015-02-12, Malmöpolisens uttalande låter uppseendeväckande, sektion general, Oisin Cantwell
Artikel hämtad 2015-04-10
7. 2015-02-12, Spårlöst försvunna, sektion general, Eric Tagesson
Artikel hämtad 2015-04-10
8. 2013-08-09, Barnen i graven gäckar polisen, sektion general, Oskar Forsberg, Anders Johansson
Artikel hämtad 2015-04-15
9. 2013-08-05, Vem ska bry sig om alla försvunna flyktingbarn?, sektion debatt, Emma Henriksson
(KD)
34
Artikel hämtad 2015-04-10
10. 2013-07-06, Unga utan chans, sektion kultur, Samuel Edquist
Artikel hämtad 2015-04-15
11. 2013-05-19, Han sydde ihop sin mun efter avslaget, sektion general, Jenny Agö, Artikel hämtad
2015-04-15
12. 2013-03-26, Vi kan inte tillåta att fler barn försvinner, sektion debatt, Emma Henriksson,
Caroline Szyber (KD)
Artikel hämtad 2015-04-15
13. 2008-01-24, Så avslöjade polisen barnsmugglarna, sektion nyheter, Wolfgang Hansson
Artikel hämtad 2015-04-05
14. 2007-12-03, Kinesiska barn försvunna, sektion nyheter, TT (notis)
Artikel hämtad 2015-04-15
Dagens Nyheter
15. 2015-03-28, Pojke omhändertagen i Stockholm, sektion Stockholm, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
16. 2015-03-18, ”De kan ha rest i månader för att ta sig hit”, sektion general
Artikel hämtad 2015-04-10
17. 2015-03-18, Fem barn lämnades på centralen, sektion Stockholm, Anton Säll Artikel hämtad
2015-04-10
18. 2015-02-23, Asylsökande barn, sektion Stockholm, Marijana Dragic
Artikel hämtad 2015-04-05
19. 2015-02-23, De spårar upp barnen som försvunnit – mitt i Stockholm, sektion Stockholm,
Marijana Dragic, Roger Turesson
Artikel hämtad 2015-04-05
35
20. 2015-03-18, 245 barn har försvunnit i Stockholm, sektion Stockholm, Marijana Dragic
Artikel hämtad 2015-04-05
21. 2015-02-18, Flyktingbarn inlåsta på ungdomshem, sektion nyheter, Emma Bouvin, Artikel
hämtad 2015-04-05
22. 2015-02-18, Båda pojkarna återfunna i Danmark, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
23. 2015-02-25, Barn försvinner och ingen bryr sig, sektion ledare, Amanda Björkman, Artikel
hämtad 2015-04-05
24. 2015-02-14, Nioåringen hittad i Danmark, sektion nyheter, Marit Sundberg
Artikel hämtad 2015-04-05
25. 2015-02-13, Polisen backar om försvunna pojkar, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
26. 2014-02-24, ”Så vill vi förhindra handel och exploatering av barn”, sektion general, Maria
Larsson barn- och äldreminister KD
Artikel hämtad 2015-04-15
27. 2013-05-18, De spårar försvunna flyktingbarn, Sektion kultur, Sanna Torén
Artikel hämtad 2015-04-15
28. 2011-09-01, Över hundra flyktingbarn försvann i Sverige, sektion världen, Staffan Kihlström
Artikel hämtad 2015-04-15
29. 2010-08-27, 494 barn försvann i Sverige under första halvåret i år, sektion debatt, ordförande
Ecpat Sverige kommunikationsdirektör försäkringsbolaget IF
Artikel hämtad 2015-04-15
30. 2007-06-30, Larm om försvunna Kinabarn, sektion Sverige, Esbjörn Sandin/TT Artikel hämtad
2015-04-10
36
31. 2007-07-08, Mer lat än feg, sektion ledare, Hanne Kjöller
Artikel hämtad 2015-04-15
Expressen
32. 2015-03-30, Madeleine om sorgen efter Max Stenbeck, sektion general, Johanna Cardell
Artikel hämtad 2015-04-05
33. 2015-03-24, Madeleine: ”Helt oacceptabelt”, sektion general, Johanna Cardell Artikel hämtad
2015-04-10
34. 2015-02-18, Båda pojkarna återfunna i Danmark, sektion general, Max Sohl Stjernberg
Artikel hämtad 2015-04-05
35. 2015-02-17, ”Lägg inte skulden på barnen som kommer till Sverige utan sina föräldrar”, sektion
general, Diamant Salihu
Artikel hämtad 2015-04-05
36. 2015-02-14, Borta, sektion ledare, Maud Olofssson
Artikel hämtad 2015-04-05
37. 2015-02-13, Pojkarna sökte efter sin storebror, sektion general, Diamant Salihu, Jens Dahlkvist
Artikel hämtad 2015-04-05
38. 2015-02-11, GW:s kritik mot polisen, sektion general, Micke Ölander
Artikel hämtad 2015-04-05
39. 2013-07-15, Sotarpojken rasar rakt ner i nuet, sektion kultur, Margareta Sörenson Artikel hämtad
2015-04-15
40. 2012-07-20, Ingen vet var de är, Sektion nyheter, Lina Lund, Catarina Håkansson Artikel hämtad
2015-04-15
41. 2008-08-10, Larm: Fler rövas bort, sektion nyheter, Stefan Ljung, Jessica Josefsson Artikel
37
hämtad 2015-04-15
Göteborgs-Posten
42. 2015-02-21, Leta efter barnen!, sektion ledare, Fredrik Tenfält
Artikel hämtad 2015-04-15
43. 2015-02-20, BO vill se nationell handlingsplan, sektion Nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-15
44. 2015-02-18, Båda pojkarna återfunna i Danmark, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-15
45. 2015-02-13, Polis backar om sökande efter pojkar, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-15
46. 2011-02-28, Flyktingbarn måste få ett bättre mottagande, sektion debatt, Jannika Wasastjerna
Artikel hämtad 2015-04-05
47. 2007-06-30, Larm om försvunna kinesiska barn, sektion inrikes, TT
Artikel hämtad 2015-04-15
Sydsvenskan
48. 2015-03-31, Ingen har ansvar för de utländska gatubarnen, sektion nyheter, Olle Lönnaeus
Artikel hämtad 2015-04-15
49. 2015-03-29, ”Jag har ingenting just nu – ingenting”, sektion nyheter, Jens Mikkelsen, Frederico
Moreao
Artikel hämtad 2015-04-15
38
50. 2015-03-28, Drömmen om Kanada, sektion nyheter, Jens Mikkelssen, Frederico Moreao
Artikel hämtad 2015-04-15
51. 2015-02-22, Barnen som väckte BO, sektion nyheter, Jens Mikkelssen
Artikel hämtad 2015-04-10
52. 2015-02-20, BO vill se nationell handlingsplan, sektion Nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-10
53. 2015-02-19, Krismöte om försvunna barn i Sverige, sektion Sverige Skåne, Tobias Österberg TT
Artikel hämtad 2015-04-10
54. 2015-02-13, Polischefen: Vi ska vara proffsigare än så, sektion Sverige Skåne, Jens Mikkelssen
55. 2013-05-22, Flykten går till ett skuggsamhälle, sektion Sverige, Erik Magnusson Artikel hämtad
2015-04-05
56. 2013-05-21, ”De förlorade barnen” – Ny bok, sektion Sverige, Erik Magnusson Artikel hämtad
2015-04-05
57. 2010-12-23, 18 barn försvunna från tranistboenden, sektion ensamkommande flyktingbarn, Mia
Sandgren
Artikel hämtad 2015-04-15
58. 2010-02-10, Stockholm: många ensamkommande barn försvunna, sektion Sverige, Kent
Axelsson
Artikel hämtad 2015-04-15
59. 2007-07-03, Försvunna asylsökande eftersöks med hjälp av telefon, sektion A, Malin Ekmark,
TT
Artikel hämtad 2015-04-15
39
Svenska Dagbladet
60. 2015-03-28, Flyktingpojke omhändertogs, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
61. 2015-02-20, Plan för flyktingbarn, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
62. 2015-02-20, ”Det är en skrämmande bild”, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
63. 2015-02-19, BO slår larm om flyktingbarn, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
64. 2015-02-18, Båda pojkarna återfunna i Danmark, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
65. 2015-02-14, Försvunnen nioåring hittades i Danmark, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
66. 2015-02-13, Polisen backar om försvunna pojkar, sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04-05
67. 2015-02-05, Barn i isolering oroar FN, sektion nyheter,
Gunilla Von Hall, Martin Mederyd Hårdh
Artikel hämtad 2015-04-10
68. 2015-02-05, Mobbning i Sverige oroar FN, sektion nyheter, Gunilla von Hall, Martin mederyd
Hårdh
Artikel hämtad 2015-04-10
69. 2013-06-08, Få bryr sig om de försvunna barnen, sektion kultur,
Sam Sundberg (Mikkelsen, Wagner bok)
Artikel hämtad 2015-04-10
40
70. 2011-03-24. Livet som gömd blir en ond cirkel, sektion idag, Ulrika Nandra
Artikel hämtad 2015-04-15
71. 2007-12-03, Kinesiska barn försvunna, Sektion nyheter, TT
Artikel hämtad 2015-04
41
I