ladda hem - Leader Uross

Utveckla hästnäringen
LEADER
UROSS
PROJEKTKATALOG
DENNA KATALOG ÄR PRODUCERAD AV LEADER UROSS 2015.
LEADER UROSS VAR ETT SAMARBETE MELLAN OFFENTLIG,
PRIVAT OCH IDEELL SEKTOR INOM DELAR AV KOMMUNERNA
ÖSTHAMMAR, NORRTÄLJE, ÖSTERÅKER, VÄRMDÖ, HANINGE OCH
NYNÄSHAMN UNDER EU:S LANDSBYGDSPROGRAM 2007–2013.
WWW.LEADERUROSS.SE
GRAFISK FORM: JAKOB EKMAN/GRF
TRYCK: ÅTTA45
INNEHÅLL
inledning
SEX ÅR OCH 103 LEADERPROJEKT.....................................4
STATISTIK......................................................................................................6
Lokala nätverk skapar synergier
HALLSTAVIK................................................................................................8
Digitalisering av biograf Rosen..............................................................9
Utnyttjandet av spillvärme vid pappersbruket..............................10
Turistsatsning i Hallstavik.......................................................................11
Skeboåns Sportfiske................................................................................12
Musikinriktad ungdoms­verksamhet i Hallstavik...........................13
Stimulera kreativ förnyelse...................................................................14
Trygghetsboende i Hallstavik och på Singö.....................................15
Integration genom interkulturellt samarbete.................................16
Hallsta IK lägerverksamhet...................................................................18
LJUSTERÖ
Ljusterö Operafestival Jussi Björlings minne 2010......................20
Informationsskyltar på Ljusterö..........................................................21
Ljusteröportalen....................................................................................... 22
Ljusterö konstmuseum.......................................................................... 23
Ljusterö Graffiti......................................................................................... 24
LANDSORT
Landsort 2020...........................................................................................27
Vågklimatstudie........................................................................................ 28
Våghöjdsanalys......................................................................................... 29
Ökat företagande och
fler jobb för bygden!
BESÖKSNÄRING
Turistbyrå på Öregrunds Golfklubb...................................................30
Kyrkbåten 1863..........................................................................................31
Möjligheternas Krutudden.................................................................... 32
Utveckla Färsna Gård – ett levande centrum för
frilufts- och naturaktiviteter.................................................................33
Annex till Skebobruks Museum.......................................................... 34
Utveckla Grisslehamn............................................................................. 35
Destinationsutveckling........................................................................... 36
Återställande av ångbåtsbryggan Skuggan på
Södra Ljusterö............................................................................................37
Hembygdsmuseum Ingmarsö............................................................. 38
Friluftskarta Ingmarsö-Brottö och Finnhamn................................... 39
Roland Svenssons Museum.................................................................40
Besöksgård på Hjälmö............................................................................41
Resmål Djurhamn ................................................................................... 42
Stigprojekt Gällnö.................................................................................... 43
Väg 222 – vägen till vattnet..................................................................44
HÄSTNÄRING
Ridled Roslagen på kyrkstigar............................................................. 45
Hästriket Roslagen..................................................................................46
Rida säkert i Värmdö............................................................................... 47
Ö-hästar.......................................................................................................48
Ridled Kalvsvik..........................................................................................49
LANTBRUK/TRÄDGÅRD
Samverkan mellan bönder kring Broströmmen...........................50
Mathantverkare i samverkan...............................................................51
Mat i Roslagen........................................................................................... 52
Kött från Roslagen................................................................................... 53
Roslagsmat i offentliga kök.................................................................. 54
Muskö äppelprojekt................................................................................ 55
ALLMÄNT FÖRETAGANDE
Nätverk för unga företagare................................................................ 56
Båt och Byggnadsvårdscentrum.........................................................57
Ny skärgårdsslöjd.................................................................................... 58
Entreprenörskollo.................................................................................... 59
BREDBAND
Förstudier inför utbyggnad av byanät..............................................60
Förenings- och näringsliv
i samspel utvecklar bygden
BYGDEUTVECKLING
Framtid för Söderön................................................................................ 62
Sjötorget i Östhammar.......................................................................... 63
Restaurering av Innerfjärdens kanaler.............................................64
Gång och cykelväg genom Södra och Norra Nånö...................... 65
Vårlyckan i Roslagsbro........................................................................... 66
Utveckling av Söderbykarl.................................................................... 67
Mejeriet i Rimbo.......................................................................................68
Musiksamverkande ungdomar i Rimbo........................................... 69
Nystart Färsna gård................................................................................70
CultuRing Roslagen.................................................................................. 71
Höjd kapacitet på Lundåsvallen...........................................................72
Spången Tjockö-Roholmen....................................................................73
Tillgänglighet för alla................................................................................74
Seniorboende Rådmansö.......................................................................76
Blidö Bio och Kultur..................................................................................77
Möjahallen.................................................................................................. 78
Dansbana på Grytholmen..................................................................... 79
Skyttehall med friluftsgård..................................................................80
Utveckling av digitalkultur i landsbygd.............................................81
Polhemsspelet i Sorunda......................................................................82
Kulturens Hjärta i Tungelsta................................................................. 83
LEVANDE BYGDER BEHÖVER
FUNGERANDE SAMLINGSLOKALER
Nyby kapell.................................................................................................84
Båkbergsgården Arholma..................................................................... 85
Barackens framtid...................................................................................86
Energieffektivisering av Bergby skolas bygdegård..................... 87
Samlingssal i tiden...................................................................................88
Bergshamra bygdegård ........................................................................89
Hälsa-Mat-Kultur......................................................................................90
Svartnö Byskola.........................................................................................91
Mötesplats Norra Sorunda................................................................... 92
En god miljö är grunden för
en hållbar utveckling
Vikarutveckling......................................................................................... 93
Vindkraft med eftertanke.....................................................................94
Vindkraft på Väddö................................................................................. 95
Ekofiskcentrum Roslagen...................................................................... 96
Värdefull odlingsbygd............................................................................. 97
Hagmarker i kulturlandskapet............................................................98
Naturvård på Gräskö.............................................................................. 99
Klimatet och bonden.............................................................................100
Biogas Norrtälje ......................................................................................101
Bevara kulturlandskapet.....................................................................102
Naturguidning i Tärnan........................................................................ 103
Framtidsveckan i Värmdö...................................................................104
Att starta en gemensamhetsanläggning i Kyrkviken för
renare avlopp ......................................................................................... 105
Utveckling av biodling på Södertörn...............................................106
Restaurering av Sitsängens åkermarker....................................... 107
Vingar – ett fjärilsprojekt....................................................................108
Röster om leader.....................................................................................110
inledning
Sex år och 103
I denna projektkatalog presenterar Leader
Uross 103 leaderprojekt som fått eko­
nomiskt stöd av leaderföreningen Uross
(Utveckla Roslagen och Stockholms skär­
gård). Projekten genomfördes av lokalt
aktiva personer och organisationer med
starkt engagemang, kunskap om lokala
behov och goda idéer för bygdens vidare
utveckling.
Leader är en förkortning och betyder
”Liaison Entre Actions de Développement
de l’Économie Rurale” eller ”Samordnade
aktiviteter för landsbygdens ekonomiska
utveckling”.
Leader Uross var verksam inom EU:s
landsbygdsprogram 2007–2013 som ett
av 63 leaderområden i Sverige. Delar av
kommunerna Östhammar, Norrtälje, Öster­
åker, Värmdö, Haninge och Nynäshamn
ingick i samarbetet. Dessa kommuner har
tillsammans med EU:s landsbygdsprogram
och svenska staten finansierat leaderverk­
samheten.
Leadermetoden är ett sätt att på lokal
nivå gemensamt ta ansvar för bygdens ut­
veckling, där samarbete mellan olika sek­
torer blir den bästa grunden för långsiktig
och hållbar utveckling. Detta återspeglas
också av Leaderföreningens styrelse som
fattar projektbesluten. Styrelsen, också
kallat för LAG (Lokala AktionsGruppen)
väljs av föreningens årsmöte och styrel­
sens sammansättning återspeglar partner­
skapet mellan offentlig, ideell och privat
sektor. Kooperation mellan sektorerna
skapar ett dynamiskt samspel som leder
till synergier och mervärden i form av
ökade nätverk och nya idéer. Arbetet i
partnerskapet innebär också att ny kun­
skap tillförs alla parter.
Till sin hjälp hade styrelsen ett leader­
kontor vars huvudsakliga uppgift var att
hjälpa projekten att utveckla sina idéer,
formulera fullständiga ansökningar och
efter genomförandet redovisa kostnader
och rapportera resultat och mervärden.
I sin utvecklingsstrategi från 2009
hade leaderföreningen Uross formulerat
vilka prioriteringar, mål och kriterier som
skulle ligga till grund till projektbeslut.
På styrelsemöten diskuterade engagerade
ledamöter varje projekt med intresse och
entusiasm. Ibland blev det avslag, ibland
återremiss för att ett projekt skulle förtyd­
liga sig bättre och de projekt som överens­
stämde väl med utvecklingsstrategins
målsättningar och intentioner fick positiva
besked om beviljat stöd.
Styrelsen i Leader Uross har därutöver
jobbat med sju egna projekt. Paraply­projekt
inom områdena bygdeutveckling, turism,
entreprenörskap och hållbar utveckling
gjorde det möjligt att bevilja mindre stöd
upp till 40 000 kr till lokala initiativ.
leaderprojekt
Mer information finns på Leader
Uross hemsida med bl a länk till foldern
”Engage­mang skapar förändring”. På
hemsidan hittar du även den externa
utvärderingen ”Varaktig lokal utveckling
genom leadermetoden” som berättar mer
om leadermetoden och hur Leader Uross
har lyckats med sina mål.
)) Förklaring till faktarutorna
på projektsidorna
LEADERSTÖD
SUMMAN AV BEVILJAT STÖD FRÅN EU,
SVENSKA STATEN PLUS KOMMUNERNAS
MEDFINANSIERING
IDEELLT ARBETE
EN IDEELL TIMME VÄRDERAS TILL 175 KR
INOM LEADERVERKSAMHETEN. IDEELLT
ARBETE FRÅN FACKMAN VÄRDERAS TILL
PERSONENS ORDINARIE TIMARVODE.
PRIVAT FINANSIERING
MEDEL SOM BETALAS AV PRIVAT AKTÖR
OFFENTLIG RESURS
VÄRDERADE INSATSER FRÅN OFFENTLIG
AKTÖR (ARBETSTID, MATERIAL O DYL)
OFFENTLIG FINANSIERING MEDEL SOM BETALAS AV OFFENTLIG AKTÖR
Statistik
T
IVA
PR
Total finansiering
EU + staten
31 000 000
Kommunernas medfinansiering 9 000 000
Övrig offentlig
4 500 000
Totalt
Summa
44 500 000
Privat 17 000 000*
Privat
Totalt
61 500 000
EU +
STATEN
gnirei
UN
MM
KO
Övrig offentlig
*Varav 12 000 000 kr värderat ideellt arbete
Kommunernas medfinansiering
ÖV
R.
gnirei
Kommunernas medfinansiering
EU + staten
En mångfacetterad
blandning av projekt
FÖRDELAT PÅ INRIKTNING (SEK)
BYGDEUTVECKLING 27
PARAPLY­
PROJEKT
5 200 000
SAMLINGSLOKALER 9
DRIFTSKOSTNADER
8 300 000
BESÖKSNÄRING 22
ALLMÄNT FÖRETAGANDE 9
HÄST­NÄRING
2 400 000
LANTBRUK/
TRÄDGÅRD 6
EN GOD
MILJÖ
3 200 000
HÄSTNÄRING 5
EN GOD MILJÖ 17
BESÖKSNÄRING
6 300 000
BYGDEUTVECKLING
8 800 000
BREDBAND 8
PARAPLYPROJEKT 7
ALLMÄNT
FÖRETAGANDE
1 900 000
LANTBRUK/
TRÄDGÅRD
1 300 000
BREDBAND
400 000
SAMLINGS­
LOKALER
2 200 000
En mångfacetterad blandning av projekt
Bygdeutveckling
27
Samlingslokaler
9
Besöksnäring 22
Allmänt företagande 9
Lantbruk/trädgård 6
Hästnäring 5
En god miljö 17
Bredband
8
Paraplyprojekt
7
SUMMA
110
H A L L S TA
VIK
Utveckla hästnäringen
Lokala nätverk
skapar synergier
I Hallstavik i Norrtälje kommun, på Ljusterö i
Österåkers kommun och på Landsort i Nynäshamns
kommun fanns redan nätverk som jobbade utifrån
tydliga visioner om respektive områdes utveckling.
Dessa nätverk kunde snabbt skapa utvecklings­
projekt utifrån de analyser och idéer som fanns,
huvudsakligen med
Ljuste
nätverken som
projektägare
och med Leader som
huvudsaklig finansiär.
La
s
nd
or
t
rö
HA L L S TAV I K
Hallstavik
Hallstavik är den tredje största tätorten i Norrtälje
kommun och har ca 4500 invånare. Orten har vuxit
upp runt Holmens pappersbruk som startade verk­
samheten där 1912.
Hallstaviknätverket bildades 2008 som en re­
aktion på att Holmens friställde ett stort antal
personer.
Hallstaviksnätverket strävar efter en positiv
utveckling av orten i form av fler arbetstillfäl­
len, större total köpkraft, större underlag för
social service, bättre utbildningsnivå, bättre
trivsel, bättre trygghet och att Hallstaviks­
området blir mer attraktivt för företag och
även för människor med högre krav på
boende och arbete. Visionen är ett Hallstavik
som är ett attraktivt och modernt samhälle i
8
utveckling där de boende, föreningar och före­
tag i samverkan bygger framåt på sin historia.
Hallstaviksnätverket men även andra för­
eningar i området har drivit ett antal projekt
med finansiering från Leader. Leader Uross
utvärdering visade att trots de till synes vitt
skilda projekten har de kompletterat varandra
väl. Majoriteten av projekten har skapat fysiska
eller virtuella mötesplatser som ger människor
en meningsfull fritid och föder idéer till före­
tagande, service, naturvård, kultur­evenemang
och annat som utvecklar bygden.
HALLSTAV I K
Digitalisering av
biograf Rosen
Bion i Hallstavik gick med förlust, publiken svek
när de fick vänta månader på premiärfilmerna. Att
digitalisera biografen var en lyckad lösning. Idag är
bion en ”nationalscen i Roslagen” med de senaste
filmerna, opera från Metropolitan och balett från
Bolsjojteatern i Moskva. Och besökarna kommer från
hela Roslagen.
Biograf Rosen i Hallstavik gick med förlust år efter
år, publiken svek och samarbetet kring sponsring
med företag och kommunen minskade. Filmbolagen
drog ned på antalet filmkopior i en vikande konjunk­
tur. Och de kopior som fanns gick i första hand till
större städer, det kunde ta flera månader innan de
kunde visas på landsorten. Biografen stängdes 2009
och då visste man också att det gamla sättet att visa
film analogt skulle försvinna. Digital teknik krävdes
för att kunna visa film i framtiden.
Mot den bakgrunden beslöt Folketshusföreningen
att digitalisera biografen för att garantera framtiden
för bio i Hallstavik. Den nya utrustningen skulle
också medge visning av direktsänd opera via satellit,
samt film i 3D.
Syfte
Att genom digitalisering av biografen Rosen skapa en
”Nationalscen Roslagen” med utbud av digital film
samt direktsända opera- och teaterföreställningar.
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Norrtälje kommun
Mål
–– Ett intressantare kulturutbud genom att utrusta
bio- och teatersalongen Rosen med modern digital
teknik.
–– Ökat antal besökare per biobesök från 35 till 70
personer. Högre besökssiffror för opera och teater­
föreställningar.
Resultat
–– Hallstavik har fått en modern digital biograf.
Utbudet är premiärfilmer i 2D och 3D samt
direktsända föreställningar via satellit från bl a
Metropolitanoperan och Bolsjojteatern. I ett sepa­
rat projekt har salongen renoverats med bl a nya
stolar och möjlighet för konferenser.
–– Antalet besökare på operaföreställningarna första
säsongen låg över prognosen och det nya utbudet
lockar besökare från stora delar av Roslagen.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
FOLKETS HUSFÖRENINGEN
FRAMTIDEN
MAJ 2010 – JUNI 2012
653 972 KR
56 263 KR (CA 320 TIM)
352 658 KR
1 062 893 KR
9
HA L L S TAV I K
FÖRSTUDIE
Utnyttjandet av spillvärme
vid pappersbruket
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Norrtälje kommun
Mål
Slutrapport som beskriver tekniska och ekonomiska
förutsättningar för tillgänglighet av spillvärme, över­
sikt över möjliga användningsområden, utredning av
tekniska, biologiska och ekonomiska förutsättningar för
storskalig ekologisk odling av grönsaker i växthus som
värms med spillvärme samt förslag till upplägg för ett
projekt där spillvärmen tas till vara på bästa sätt.
Pappersbruket i Hallstavik, ortens enda större
industri, producerar stora mängder av lågvärdig
spillvärme. Var det möjligt att spillvärmen kunde
användas till något som kunde skapa arbetstillfällen
och dessutom göra miljön bättre?
En viss del av spillvärmen från pappersbruket i
Hallstavik användes bl.a. till ett fjärrvärmesystem för
bostadsuppvärmning. Men det fanns mycket av mer
lågvärdig spillvärme, som inte togs tillvara. Spill­
värmeutsläppen är i sig ett miljöproblem. En nyttig
användning av energin skulle inte bara minska miljö­
belastningen, utan hade också potentialen att skapa
lokala arbetstillfällen och genom kortare transporter
av t.ex. grönsaker ytterligare minska negativ miljöoch klimatpåverkan.
Hallstaviksnätverket, som arbetar för att utveckla
orten, ville ta reda på tillgängligheten och karaktären
av spillvärmen och om det var möjligt att använda
den i andra verksamheter i Hallstavik.
Projektet gjorde det möjligt att studera erfarenheter
på andra håll och utreda lämpligaste alternativ. Kon­
takter togs med lokal ekologisk grönsaksodlare, med
universitet och högskolor, med föreningen Ekofisk
i Roslagen och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet)
samt med SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut).
Syfte
Att skapa ett underlag för ett genomförandeprojekt
där lågvärdig spillvärme från pappersbruket kan
användas, i första hand för grönsaksproduktion, och
att minska miljöbelastningen.
10
Resultat
–– Kartläggning av energimängden i spillvärmen. Bra
förutsättningar fanns för fiskodling med eller utan
grönsaksodling.
–– Skiss på genomförandeprojekt samt avtal med
pappersbruket avseende mark och spillvärmetill­
gång.
–– Ett företag, Vegafish AB, bildades för genomförandet.
Projektet förverkligades dock aldrig i Hallstavik. En
demonstrationsanläggning för en kombinerad fiskoch växtodling etablerades vid Berga Naturbruks­
gymnasium i Haninge, se också projektbeskrivning
”Ekofiskcentrum Roslagen”.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
HALLSTAVIKSNÄTVERKET
OKTOBER 2009 – MARS 2011
168 913 KR
65 575 KR (CA 375 TIM)
37 127 KR
271 615 KR
HALLSTAV I K
FÖRSTUDIE
Turistsatsning i Hallstavik
Hallstavik har som så många andra områden i länet
svårt att skapa nya arbetstillfällen. Men i Hallstavik
finns ett stort motorintresse och Hallstaviksnät­verket
ville använda det för att hjälpa till med planerna på
en ny motoranläggning som skulle kunna skapa nya
arbetstillfällen och fler besökare till orten.
Hallstavik, liksom norra delen av Norrtälje kommun,
är i stort behov av nya arbetstillfällen. Hallstaviks­
nätverket har därför som sitt främsta mål att skapa
nya arbetstillfällen. Det finns redan ett stort intresse
kring speedwaylaget Rospiggarna. Och nu fanns det
möjligheter till ytterligare en motorarena. Viking
Raceway-projektet med planer på en dragracingba­
na, hade startat långt före tillkomsten av Hallstaviks­
nätverket. I Sverige finns endast en anläggning
av detta slag och det finns ett fåtal anläggningar i
Europa. Utanför Europa, framförallt i USA, finns
ett stort antal väletablerade anläggningar med bra
resultat när det gäller att kombinera arbetstillfällen
och besöksnäring.
Alla positiva prövningar i miljöhänseende fanns
men det saknades ett genomarbetat ekonomiskt
underlag för en satsning av dessa dimensioner (stor­
leksordningen 100 MSEK). Projektet var en förstudie
med målet att utreda bl.a. de ekonomiska förut­
sättningarna för att anlägga en motorbana för bl.a.
dragracing i Hallstavik.
Syfte
Syftet är att ta fram ett ekonomiskt underlag för
kvalificerade beslut om en stor turistanläggning vid
Hallstavik.
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Norrtälje kommun
Mål
–– En skiss på en avancerad turistanläggning med
motorsportinriktning vid Hallstavik.
–– En affärsplan för den skissade anläggningen (med
underlag från existerande anläggningar i Europa
och baserad på en marknadsanalys för den före­
slagna lokaliseringen).
–– Två–tre scenarier för en realisering.
–– Ett ”Information Memorandum” (investerings­
prospekt), riktat till potentiella investerare.
Resultat
–– Att en sådan investering kan bli lönsam och där­
med kraftigt bidra till utvecklingen av Hallstaviks­
bygden.
–– En ekonomisk analys (affärsplan) har gjorts base­
rad på uppskattningar av byggkostnader, drifts­
kostnader och driftsintäkter. Underlaget till detta
kom från byggföretag i Sverige och omfattande
kontakter med personer inom dragracingsporten
med kunskaper om andra banor i Sverige och
Europa.
–– Dessutom initierades detaljplane- och mark­
frågorna. Samverkan har skett med kommunens
planavdelning i arbetet med att ta fram en detalj­
plan för området.
–– Ett omfattande nätverk med kontakter till
bilsportorganisationer, myndigheter och lokala
företag etablerades. De förväntade mervärdena för
Hallstaviksbygden av en dragracingbana av god
internationell standard har bekräftats.
–– I övrigt gjordes erfarenheten att komplexa utred­
ningsprojekt tar längre tid än förväntat.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
TOTALT
HALLSTAVIKSNÄTVERKET
OKTOBER 2009 – MARS 2012
89 766 KR
53 175 KR (CA 300 TIM)
27 400 KR
170 341 KR
11
HA L L S TAV I K
FÖRSTUDIE
Skeboåns Sportfiske
Skeboån i Roslagen har under många år upplevt en
försämring av vattenmiljön. En grupp entusiastiska
sportfiskare med stort intresse för fiske och vatten­
vård satte sig som mål att dels skapa god ekologisk
status i ån, dels skapa ett ekofiske efter vild och själv­
reproducerande havsöring i vacker Roslagsmiljö.
Skeboån så som den är och ser ut idag mår inte
bra och flera av tidigare kända arter för en tynan­
de till­varo eller är helt borta. En av dessa arter är
havsöringen där en tidigare förstudie visade på
stora problem att komma upp i ån efter flera år till
havs, men också med reproduktionen, då de rätta
förutsättningarna inte finns. Genom att arbeta med
restaurering och vandringsvägarna borde det vara
fullt möjligt att återigen få god ekologisk status i ån.
Det skulle ge förutsättningar för ett ekologiskt fiske
på egen reproducerande vild havsöring.
Ett viktigt nästa steg mot detta mål var att skapa
bra samarbeten som kunde leda till nytt engagemang
kring ån. Därtill skulle det behövas ett antal fysiska
åtgärder i Skeboån för att sedan kunna marknadsföra
och starta upp sportfiskeverksamhet samt förvalta en
frisk å. Fokus på denna förstudie var att bl a utreda
markägarförhållandena och vilka fastigheter som
hade fiskerättigheter, hur sportfisket kan påverkas
av Åsänkningsföretaget och vattendomen och att
tillsammans med berörda aktörer utreda förbättring
av vandringsvägen för fisk vid dammluckorna i
Hallstavik.
Syfte
Att kartlägga ett antal viktiga förutsättningar för att
kunna restaurera Skeboån och skapa god ekologisk
status samt ett ekofiske efter självreproducerande
havsöring.
–– Slutligt beslut om omfattning av åtgärder gällande
bottenstrukturen i ån samt en kostnadsbild för
genomförandet.
–– Vidare hur åtgärderna skall finansieras.
Resultat
–– Idag finns en fullständig förteckning inkl. kartor
över vilka mark- resp fiskerättsägare som finns
längs sträckan från Skebobruk och ned till myn­
ningen i Edeboviken.
–– Möten har hållits med Holmens fabriksledning i
Hallstavik om hur vattenväg vid dammar kan lösas.
Frågan får lösas i nästa skeda då ritningsförslag tas
fram och med det som grund även detaljerade kost­
nader. Samtal har också förts med Länsstyrelsen i
Stockholms län, Sportfiskarna, Stockholms stads
idrottsförvaltning och Norrtälje kommun.
–– Åtgärdsplan finns. En del av ån fick användas som
provsträcka för olika typer av biotopvård, för att
sedan kunna fastställa vilket arbetssätt som funge­
rar bäst inför framtida åtgärder.
–– Vissa uppskattningar ang kostnadsbilden har
gjorts utifrån utredningen och åtgärdsplanen.
Bland annat så uppskattas kostnaden för fisk­
vägarna i både Hallstavik och Skebobruk till cirka
1,5 miljoner kronor. Övriga kostnader är svår­
bedömda i nuläge.
–– Kommande års arbeten är tänkt att finansieras via
ansökningar ur olika fiskevårdsfonder, ansökning
via Länsstyrelsen på ett s.k LONA bidrag men
också att pengar kommer att tas ur den fiske­
vårdsfond som finns tillhands för Skeboån, som
Holmen Paper AB betalar in löpande till via 1930
års vattendom.
Geografiskt verksamhetsområde
Skebobruk-Hallstavik, Norrtälje kommun
Mål
–– Markägarförhållanden och fastigheter med fiske­
rätt utredda.
–– Klarlagt faktorer som påverkar framtida sportfis­
ke med koppling till Åsänkningsföretaget resp.
gällande vattendom samt uppgörelse med Holmen
om godkännande av förslaget samt styrningen av
dammluckorna.
12
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT HALLSTAVIKSNÄTVERKET
FEB 2013 – FEB 2014
262 384 KR
120 750 KR (CA 690 TIM)
383 134 KR
HALLSTAV I K
Musikinriktad ungdoms­
verksamhet i Hallstavik
Hallstavik är en bruksort med Holmen Paper som den
stora arbetsgivaren. Pappersbruket har under några
år skurit ner verksamheten, varpå arbetslösheten
ökade. Många i samhället kände av detta och många
ungdomar påverkades med en känsla av låg framtids­
tro. Då kommunen satsade på en ny fritidsgård ville
Hallstaviksnätverket komplettera med en musikverk­
stad.
I en djupintervjuundersökning 2008 på Roslagens
Sparbanks initiativ framförde ungdomar allvarliga
synpunkter på sin hemort, där bl.a. drog- och vålds­
problem beskrevs och där bristen på attraktiva
sociala mötesplatser framhölls. I Hallstavik finns
mycket idrott och motorsport, men för de unga som
är intresserade av musik fanns ingenting.
Projektet ville bygga och utrusta en replokal och
en musikstudio som musikintresserade ungdomar
kunde använda. Där skulle de få handledning av
kunniga ledare och också få hjälp att bilda egna
band och lära sig spela in. Det gick lite trögt i början
att fånga ungdomarnas intresse att prova något nytt.
Det tog längre tid än förväntad att skapa ett engage­
mang. Men slutligen blev det en blomstrande och
växande Rockverkstad och fler och fler hör av sig och
vill prova på. 40% av deltagarna totalt sett i dessa
aktiviteter är flickor.
Projektet ledde till ca 10 ungdomar som regel­
bundet spelar och många fler som blivit intresserade
av och hjälpt till med rockkvällar och arrangemang.
Man har uppnått ett bra samarbete mellan fritids­
gården, ABF och den kommunala musikskolan som
nu delar på kostnaden av de två unga musiker som
är anställda som handledare.
Syfte
–– Att bygga och utrusta en musikstudio och en rep­
lokal med lämplig och modern utrustning.
–– Att fånga upp ett antal (tiotals) musikintresserade
ungdomar, inspirera, utbilda och sammanföra dem
så att ett antal (några) musikband bildas.
–– Att genomföra en inledande rockgala.
–– Att genomföra en workshop med rockgala när
projektet avslutas.
FOTO JONAS BODENHÖFER
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– En attraktiv och kreativ miljö för de ungdomar i
Hallstaviksområdet som är musikintresserade.
–– Ökat trivsel och trygghet och därmed också
minskade vålds- och drogproblemen i samhället
Resultat
–– Musikstudio, replokal och rockgalor/workshop
genomförda. Ett musikband med 10 medlemmar
har bildats. Rockskolan är igång och kommer att
fortsätta sin verksamhet.
–– Antalet bildade musikband är något lägre än
målet. Den ursprunglige ledaren för rockskolan
slutade varför det blev ett uppehåll och projektet
behövde förlängas. Intresset bland ungdomarna
har varit stort, men viljan att delta i musikband
har varit mindre.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
HALLSTAVIKSNÄTVERKET
AUG 2009 – MAR 2011
147 480 KR
32 250 KR (CA 185 TIM)
85 003 KR
264 733 KR
13
HA L L S TAV I K
Stimulera kreativ förnyelse
Syfte
–– Att skapa en (virtuell) grupp som under ledning
av erfaren kreativitetscoach och med moderna
IT-hjälpmedel kan bli ett embryo till en attityd­
förändring.
–– Att deltagarna individuellt eller i samverkan blir
kreativa och börjar se möjligheterna att själva
påverka sin egen och samhällets utveckling.
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Norrtälje kommun
Lägg inte för mycket tid på diskussioner, en genom­
förd idé är bättre än att ha flera det bara talas om!
Använd din intuition och känsla för det som inte sägs
direkt till dig och var hela tiden öppen för att söka
synergier men arbeta mot målet.
I Hallstavik råder i hög grad en brukskultur. Man
väntar på att det stora företaget eller andra makt­
havare ska lösa problemen. Kulturförändringar tar
tid. Hallstaviksnätverket sökte efter metoder att
snabba på förloppet. Att stimulera de progressiva
krafterna som redan finns i Hallstavik är en väg som
ger utrymme för inspiration utifrån.
Idén var att engagera fler invånare i Hallstaviks­
bygden i att utveckla samhället genom att an­
vända sociala media under ledning av en erfaren
kreativitets­coach. Hallstaviksområdet behöver fler
arbetstillfällen, bättre trygghet, trivsel och inställning
till utbildning. Tidsmässigt sammanföll projektet
med nya nerdragningar på Hallsta Pappersbruk.
Flera av de tänkta deltagarna var därmed uppsagda
från pappersbruket.
Det krävde tid och energi att arbeta med denna
typ av förnyelsearbete. Att få människor att vilja
delta och engagera sig beror på behov och det
gäller att känna sig själv och uppfatta vem som har
drivkraft och vilja att arbeta. Man vet aldrig vilka
människor man träffar och vem som kan bidra. Det
var en viktig framgångsfaktor att följa projektplanen
men vara beredd på att anpassa den vid behov uti­
från förutsättningar och de människor som deltar.
14
Mål
–– Attitydförändring hos företag och individer som
gör att de själva skapar nya arbetstillfällen och
tillväxt.
–– Ökade kunskaper om och användningen av sociala
media bland företagare och individer för att skapa
kreativa nätverk.
Resultat
–– Ökad förståelse för sociala medias möjligheter
bland befolkningen genom datautbildningar och
artiklar i lokaltidningen om projektet.
–– En positivare inställning till framtiden och fler
boende ser nya möjligheter.
–– Ökat samarbete mellan skolan och näringslivet
där elever i åk 8 och 9 besökt företag på sin fritid
och företagen visat hur de arbetar.
–– 4 elever ifrån åk 6 och deras två lärare deltog med
en kreativ aktivitet, ”Creativity and Cloud Com­
puting” på World Children’s Festival i USA som
representanter för Sverige.
–– På festivalen deltog det 62 länder och över 10 000
deltagare. Det var fantastiskt att Hallstavik fick
möjlighet att marknadsföra sig som en landsbygd
vars ungdomar öppnat upp för ett kreativt interna­
tionellt samarbete med stöd av sociala medier.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
HALLSTAVIKSNÄTVERKET
AUG 2010 – DEC 2011
150 000 KR
82 750 KR (CA 475 TIM)
232 750 KR
HALLSTAV I K
FÖRSTUDIE
Trygghetsboende i
Hallstavik och på Singö
Trygghetsboende är en attraktiv lösning när man på
äldre dagar blir ensam, mindre rörlig, i behov av ser­
vice, kultur och social samvaro på nära håll. Men det
finns för få lägenheter. Hallstaviksnätverket tog fram
ett koncept för att bygga äldreboenden i privat regi.
De äldre blir allt fler och äldre i kommunen. Många
gör om fritidsstugan till åretruntbostad och flyttar
ut för gott efter pensioneringen. Bostadssituationen
i Stockholm gör också att människor vid pensione­
ringen lämnar Stockholm och flyttar till Norrtälje där
trängseln är mindre och boendekostnaden lägre.
Behovet av ”mellanboende” likt trygghetsboende
ökar. Många äldre mister sin partner. Trygghets-/
trivsel­boende ökar livskvaliteten och personerna
håller sig friska längre och behöver mindre av vård
och omsorg. Nära till centrum med affärer och kultu­
rella utbud är viktigt liksom möjligheterna till social
samvaro när rörligheten begränsas.
Utbudet av trygghetsboende är för litet i kommu­
nen och i förstudien ville man ta fram ett koncept
för att utveckla samarbetsformer mellan kommun,
landsting och kooperativ/ideell förening, utreda
bygg - och boendekostnad samt finansiering av omoch nybyggnad av trygghetsbostäder. Flera goda
exempel fanns inom kommunen och på andra håll i
landet.
Syfte
–– Att utreda förutsättningarna för att bygga äldre­
boenden/trygghetsboenden på Singö och i Hall­
stavik.
–– Att skapa ett underlag för att i ett senare skede
utveckla en konkret genomförandeplan. Boende­
formen och boendemiljön skall vara anpassad till
äldres behov både avseende fysisk funktionsned­
sättning och social gemenskap.
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Singö, Norrtälje kommun
Mål
–– Ett förslag till koncept för äldreboende i Hallstavik
och på Singö.
–– Kartlagda samarbetsformer med kommun och
landsting samt förutsättningarna för finansiering
av byggnation och boendekostnader.
Resultat
–– Projektet har tagit fram behovsunderlag, byggoch boendekostnader och fått markanvisning för
nybyggnation. Genom kontakt med byggbolaget
Credentia erbjöds möjlighet att blockhyra och
driva ett planerat trygghetsboende i fastigheter i
Hallstavik centrum. Finansiering återstod.
–– De positiva effekterna var en glädje över vad som
är på gång. Kommunens vårdbolag Tiohundra var
positiva och såg formen för ett slags mellanboende
som en viktig del i den framtida planeringen för
äldre. Boendeformen kan minska kostnaderna och
öka livskvaliteten för den enskilde.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
HALLSTAVIKSNÄTVERKET
FEBRUARI - DECEMBER 2010
75 000 KR
140 913 KR (CA 805 TIM)
215 913 KR
FOTO LINDA HADDEMO / ÅSTORPS KOMMUN
15
HA L L S TAV I K
Integration genom
interkulturellt samarbete
De flesta invandrare i Norrtälje kommun bor i Hallsta­
vik eller Rimbo och många har lite eller ingen kontakt
med omvärlden. Det fanns stor kompetens och vilja
hos de flesta men det var svårt att hitta en konstruk­
tiv plattform att utvecklas. Tillsammans med en
kreativ projektledare lyckades flera nyinflyttade att
lära sig språket bättre och att komma ut på arbets­
marknaden.
Projektledaren hade själv flyttat till Sverige för inte
så länge sedan och hade upplevt en del problem när
det gäller tolerans och kunskap om andra kulturer
och vice versa. Hon hade många idéer och erfaren­
het från ideellt arbete med intresserade invandrar­
kvinnor och såg stora möjligheter att jobba fram­
gångsrikt för att bryta isoleringen och underlätta
för nyinflyttade att lära sig språket och därigenom
öppna upp portarna för arbetsmarknaden.
Leader Uross matchade ihop en kreativ och driven
projektledare med en pragmatisk och administrativt
erfaren projektägare för att förverkliga projektidén,
Hallstaviksnätverket blev projektägare.
Grundtanken med projektet var att erbjuda in­
vandrarkvinnorna en meningsfull sysselsättning
utifrån kunskap som redan fanns hos deltagarna,
genom att tillverka unika handarbetsprodukter som
kunde bli blandningar av olika stilar och traditioner.
Det gemensamma handarbetet blev plattformen för
verksamheten som byggdes upp i kursform och var
anpassade efter SFI:s skoltider, så att samtliga del­
tagare kunde medverka i projektet utan att missa SFI.
En kursdag började oftast med ett morgonmöte
med information om dagens ämne och rutiner. Däref­
ter började handarbetet och samtal, oftast i grupper
på två personer med olika bakgrund och kunskap, så
det blev mycket lärande. Träffarna avslutades med
fika och samtal om dagen samt önskemål/fundering­
ar inför kommande tillfällen. Utöver kursdagarna
genomfördes studiebesök på Arbetsförmedlingen
m fl och man besökte olika marknader med hand­
16
arbetsprodukterna för att ställa ut och sälja, vilket
skapade värdefulla kontakter och tillfällen för samtal
med nya människor. Därtill hade projektgruppen
regel­bundna styrgruppsmöten och annan kontakt
för att följa upp och justera verksamheten för att nå
målen.
En del deltagare kunde etablera sig på arbets­
marknaden, andra fortsatte att plugga eller praktise­
ra på olika ställen. Välmåendet blev överlag mycket
bättre. Genom information om de demokratiska
principerna i detta land och kvinnans ställning och
rättigheter lyckades flera deltagare bryta ur ett dys­
funktionellt äktenskap, gå i parterapi eller bara kräva
en förbättring i hemmet. Rädslan eller oro för det
okända nya hemlandet gjorde plats för nyfikenhet
och engagemang att vara aktivare, känslan av ”vi och
de” minskade rejält. Samhällets reaktion på gruppen
var också över förväntan positiv, människor besökte
projektet och kom med gåvor som sybehör och tyger.
Många besökte projektet och frågade om verksam­
heten och tyckte att den var mycket bra.
Syfte
Att bryta isoleringen för nyinflyttade och underlätta
att lära sig språket och därigenom öppna upp portar­
na för arbetsmarknaden.
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Norrtälje kommun
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
HALLSTAVIKSNÄTVERKET
OKTOBER 2011 – MARS 2014
715 908 KR
704 546 KR (CA 4 025 TIM)
709 KR
1 421 163 KR
HALLSTAV I K
MÅL
RESULTAT
Deltagare klarar sfi
Minst 3 deltagare har klarat nationella provet på sfi.
Under projekttiden klarade 6 deltagare nationella provet. Efter
projektets slut var det ytterligare 3 deltagare.
Registrering som arbetssökande
Minst 4 deltagare har registrerat sig som arbetssökande
på af.
Alla deltagare som är arbetsför fick registrera sig på arbetsförmedlingen.
Aktiviering/närkontakt med människor på orten
Varje deltagare har minst en gång deltagit på en marknad/
aktivitet för att presentera projektet.
De flesta deltagare har minst en gång deltagit i evenemang,
många deltagare kom även efter avslutat kurs för att delta.
Samhällsinformation
Alla deltagare ska ha fått en bra inblick i samhället och
kulturen.
Genom kontinuerlig kontakt med olika myndigheter, kyrkan mm
fick alla inblick. Delvis höga språkbarriärer gjorde att detta blev
svårast att jobba med.
Handarbetskunskap
Minst 5 deltagare har lärt sig att använda en symaskin.
Alla blev erbjudna att lära sig, över hälften vet nu hur man syr på
en maskin.
Sociala kontakter
Minst 3 deltagare har skapat privata kontakter med andra
deltagare.
Över förväntan stora nätverk har skapats. Kvinnor hjälpte varandra t.ex. med barnpassning eller bara träffades för fika mm.
Hälsa och kroppsmedvetenhet
Minst 50 % av deltagarna har privat börjat motionera.
Alla blev motiverade och informerade om vilka möjligheter för
motion det finns. I verksamheten blev det ofta ”kontors-gympa”
för att motverka spändhet mm.
Kulturella inflytanden
Minst 30% av produkterna är hantverk från andra länder.
Deltagarna som hade kunskap om något handarbete från hemlandet lät det ofta flyta in i tillverkningen.
Svenska handarbetstraditioner
Minst en deltagare har lärt sig att knyppla.
Ingen lärde sig att knyppla (men flera lärde sig att väva mm).
Information utåt
All tillverkning kommer bilddokumenteras och utställas.
Det mesta blev bilddokumenterad.
Motivation och stärkning
Invandrarkvinnor får ett ökat självförtroende i tillverkningen samt bättre kunskap om sina egna tillgångar.
De flesta deltagarna ”växte” genom projektet – litar mer på sig
och sin respektive potential och kunskap.
Mätbara som omätbara resultat blev över förväntan höga, dock var det omöjligt att få verksamheten att bära sig
själv vilket gjorde att den avslutades när leaderfinansieringen tog slut.
17
nätverkxxxx
HA
L L S TAV I K
Hallsta IK lägerverksamhet
Det finns ett stort intresse från stockholmsbaserade
idrottsklubbar att åka på läger utanför Stockholm.
Hallsta idrottsklubb har tidigare anordnat läger för
intresserade klubbar under delar av säsongen, men
såg möjligheten att utöka denna verksamhet ytter­
ligare genom att skapa fler övernattningsmöjligheter.
Hallsta idrottsplats är från 1921, den är föreningsägd
men drivs bl a med bidrag av kommunen. Egen is­
hall, löparbanor mm, gör att det är aktivitet året runt
på anläggningen. Lägerverksamhet var en verksam­
het som skulle kunna generera ett bra överskott och
idrottsklubben såg fina möjligheter att satsa ytter­
ligare på att utveckla idrottsturism, cup- och läger­
verksamhet. Målgruppen är till 95 % från Stockholm
och intresset att komma till Hallsta IK ökade hela
tiden, framförallt efter att klubben hade fått en ny
konstgräsplan.
Den befintliga lägerverksamheten arrangerades
enbart under sommaren och hösten, men klubben
ville utöka den till nio månader per år. Det kom in
många förfrågningar och klubben visste därmed att
efterfrågan inte skulle vara något problem. Inom
ramen för projektet skulle därför ett vandrarhems­
boende med 40 bäddar bli till, samt ett kök byggas.
Projektet skapade utöver konkreta resultat också
en vi-känsla inom klubben som alla aktiviteter där
ideella gör insatser i sin förening.
18
Syfte
Att rusta upp baracker, renovera invändigt och
utvändigt, installera ett kök på övervåningen och i
nedre delen en avdelning för login.
Geografiskt verksamhetsområde
Hallstavik, Norrtälje kommun
Mål
Utbyggda baracker med 40 bäddar och ett kök.
Resultat
–– Det blev 24 bäddar i den nya logidelen, samt ett
kök.
–– Brandmyndigheten krävde fler utrymningsmöjlig­
heter och rymligare rum vilket begränsade antalet
sängar. På sikt ska antalet bäddar öka till 30 st.
Vid större grupper kan klubben nyttja samlingslo­
kalen med madrasser, då blir antalet strax över 40
st nya sängplatser.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
HALLSTA IDROTTSKLUBB
PROJEKTPERIOD
APRIL 2012 – DECEMBER 2013
LÄNSSTYRELSENS HANDLÄGGNING AV
SLUTREDOVISNINGEN INTE AVSLUTAT ÄN.
Ljusterö
Konst och museer
björklidens gårdsmuseum
Museet som berättar om skärgårdslivet förr, har också en
teleteknisk avdelning och en 50­talsbiograf med 12 sittplatser,
070­773 70 35, www.technotel.se/museet
Bo
i Linanäs – hotell, vandrarhem, restaurang,
fest­ & konferens, 08­542 402 26, www.rastaborg.se
hotell rastaborg
ljusterö hembygdsmuseum
i Linanäs, 08­542 415 29, 0708­811 875,
www.villasjovik.com
villa sjövik
Här visas kläder och fästmansgåvor. Även jordbruksmuseum,
båt­ och fiskemuseum, 08­542 420 84, www.hembygd.se/
stockholm/ljustero
väsby gård i Väsbyviken vid Ljusterö golfbana erbjuder
både konferensmöjligheter med helpension och Bed &
breakfast, 08­542 410 65, www.vasbygard.com
Välkommen
till ljusterö!
– med boende för fyra personer, Linanäs hamn
08­542 400 10, www.linanashamn.com
flytbrygga
– Ljusterö Skärgårdcenter, 08­542 424 01,
073­655 67 00, www.lscab.se
stugförmedling
vid Siaröfortet på Kyrkogårdsön i
Furusundsleden, 08­24 30 90, www.blidosundsbolaget.se
siaröfortets vandrarhem
ÄtA
Krogar och kafeer för olika smaker finns bl a i Linanäs, på
Ljusterö Torg och vid färjeläget. Tips! Köp din lunchkorg
och hyr en roddbåt i Linanäs Hamn, ro ut till en lugn vik
och njut av lunchen i lugn och ro.
Ljusterö turistByrå
Turistbyrån hos Ljusterö Skärgårdscenter på Ljusterö
Torg informerar om Ljusterö och hela Roslagen. Här finns
också stugbokning, evenemangsbiljetter och presentshop.
Öppet året runt, 08­542 424 01, www.roslagen.se
broschyren är utgiven av:
Ljusterö Turism
Ljusterö Skärgårdscenter
Hemviken kajak
Linanäs Hamn
I samverkan med Roslagssamarbetet
Med stöd av Leader UROSS.
produktion:
mjölnarströms gamla skola
Hantverkscentrum med krukmakeri, 08­542 419 61.
AKtiviteter
Ljusterö erbjuder allt från
hisnande naturupplevelser i
ytterskärgården till opera i Jussi
Björlings anda, högklassig konst, golf,
paddling, fiske, krogar och boende. Gratis vägfärja
från Östanå på fastlandet tar dig hit på 5 minuter. Waxholmsbåt
går från Stockholm och Vaxholm och angör många bryggor på
Ljusterö. Den mest populära är Linanäs.
paddling
linanäs
golf
Linanäs är öns huvudort vid sidan av Ljusterö Torg. Linanäs har
bl a ångbåtsbrygga, restauranger, hotell, vandrarhem, gäst­
hamn, båt­ och cykeluthyrning. Här finns bad med både klippor
och sand. Linanäs hamn, 08­542 400 10, www.linanashamn.com
Ljusterö Golf vid Väsby Gård är en komplett 18­hålsbana med en
fantastisk utsikt över fjärdar och öar. Hit kan man komma med
egen båt och lägga till ca 300 m från klubbhuset, 08­542 400 35,
www.ljusterogolf.se
Hemviken kajak på Västra Lagnö erbjuder turer och uthyrning
av kajaker samt kurser för såväl nybörjaren som för den som
paddlat förr, 070­711 90 44, www.hemvikenkajak.se
fiske
Runt Ljusterö finns goda möjligheter att få lax, öring och
abborre – och det är sant att Saxarfjärden bjuder på skärgår­
dens bästa gäddfiske! Ljusterö turistbyrå berättar mer.
LJUSTERÖ
TURISM
Roslagen & Co AB i samverkan med
Ljusterö Skärgårdscenter
Tryck: Strokirk­Landströms 2012.
Ljustero¨
ljusterö konstmuseum
Besök Ljusterö konstmuseum vid
Ljusterö Torg och bli guidad av Claes Moser,
känd från Antikrundan. Här visas både permanent­
utställningar och temporära utställningar av hög kvalitet,
året runt. Bli serverad en skärgårdslunch i Konstsalen eller
konferera i Kristallsalen, 08­542 424 03,
www.ljusterokonstmuseum.se
Foto: mAts rosenhoLm
Ljusterö är skärgårdens största ö befolknings­
mässigt med nästan 1800 bofasta och med över
125 företag i företagarföreningen. Företagar­
föreningens, förenings­rådets m fl mål är en
födubblad fast befolkning år 2020.
Entreprenad- och hantverksföretagen har
efterfrågan och tillväxt medan besöks­
näringen för en tynande tillvaro och Ljusterö
som turistö har inte marknadsförts histo­
riskt, trots stor potential.
För ett ökat fastboende på Ljusterö krävs
en utveckling av arbetsmarknaden så att
det skapas arbetstillfällen inom alla sekto­
rer och inte bara i traditionellt mansdomi­
nerade branscher.
En serie av projekt, många leaderfinan­
sierade, har genomförts av Ljusterös för­
eningar i syfte att bygga ön som långsiktig
besöksdestination i Stockholms skärgård.
Strategin till 2020 är målet och alla projekt
syftar till att öka antalet företag, hjälpa
företag att växa genom nya produkter/
aktiviteter, öka antal bofasta och besökande
som genererar en ökande efterfrågan till
gagn för företagen. Alla dessa och kom­
mande nya projekt tillsammans har redan
gett direkta effekter som nya företag, nya
produkter, nya nätverk och ringar på vatt­
net genom synergieffekter och inspiration
till nya idéer.
19
LJ U S T E RÖ
LJUSTERÖ OPERAFESTIVAL
Jussi Björlings minne 2010
turistnäringens mål om bättre förutsättningar för en
utökad besöksnäring. Investeringar i den extra stora
festivalen kom att ge en spinoff effekt och många
positiva bieffekter för hela ön.
Syfte
–– Att främja Ljusterö och Österåkers kommuns
besöksnäring genom att under 2010 erbjuda en
utökad högklassig operafestival.
–– Sätta Ljusterö på kartan och bygga upp besöksoch servicenäringen långsiktigt.
Ljusterö Operafestival till Jussi Björlings minne var
ett årligt återkommande kulturevenemang med
tydlig lokal förankring på Ljusterö. Operafestivalen
etablerades 2005 och erbjöd konserter under augusti
månad.
Evenemanget växte sig starkt under åren och med en
trogen publik på 500–1000 besökare. Vana opera­
konsumenter från hela Sverige blandades med lokala
förstagångsbesökare i den vackra skärgårdskvällen.
Jussi Björling är ett världsnamn och långt efter sin
död ännu ett starkt varumärke inom den internatio­
nella operavärlden. Hans koppling till Ljusterö/Siarö
var en tidigare helt outnyttjad tillgång för Österåkers
kommun. Operafestivalens syfte var att sätta Ljusterö
på musikkartan genom att erbjuda opera i världsklass.
Under operafestivalens fem första säsonger
hade man dock problem med catering, boende och
kollektiv­trafik till och från konserterna för såväl med­
verkande artister som konsertbesökare. Behovet fanns
även att få en större scen för att kunna välkomna
den ständigt växande publiken. Visionen blev ett mer
omfattande festivalkoncept som samtidigt kunde
främja turistnäringen i kommunen och i övriga skär­
gården.
Sommaren 2010 firade operaföreningen 50-års­
minnet av Jussi Björlings dödsdag med en fullskalig
operaproduktion på en utomhusscen vid Linanäs
ångbåtsbrygga. Att Björling under 2010-11 uppmärk­
sammades över hela musikvärlden gav Ljusterö och
Österåkers kommun en unik chans att ha en ledande
roll i detta firande genom att erbjuda opera på hög­
sta internationella nivå i Jussis älskade skärgårds­
miljö. En utökad operafestival under jubileumsåret
2010 var ett lämpligt medel att samtidigt arbeta för
20
Geografiskt verksamhetsområde
Ljusterö, Österåker kommun
Mål
–– På två år ska besöksnäringen öka med 50 % varav
minst hälften ska vara övernattande turister.
–– Under festivalen 2010 ska antalet konsertbesökare
fördubblas jämfört med tidigare år.
Resultat
–– Samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv och
ideella organisationer är a och o för att utveckla
glesbygden. Kulturutbudet kan påverka en hel orts
bärighet och leda till nya arbeten inom service­
företagen.
–– Festivalen blev en succé med fler besökare än
tidigare år.
–– Det utökade samarbetet mellan de olika aktörerna
har fungerat utmärkt, skapat mervärden och gett
många ringar på vattnet i form av nya samarbeten
och en ökad entreprenörsanda.
Sedan 2013 arrangerar Ljusterö Operasommar ope­
raföreställningar på Ljusterö.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
IDEELL RESURS
OFFENTLIG FINANSIERING
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
FÖRENINGEN LJUSTERÖ
OPERAFESTIVAL
AUG 2009 – FEB 2011
344 409 KR
227 728 KR (CA 1 300 TIM)
5 000 KR
93 000 KR
271 008 KR
260 707 KR
1 201 852 KR
LJUS T E RÖ
Informationsskyltar
på Ljusterö
Ljusterö är skärgårdens största ö befolkningsmässigt
med nästan 1800 bofasta och med över 100 företag
i företagarföreningen. Entreprenad och hantverks­
företagen har efterfrågan och tillväxt medan besöks­
näringen för en tynande tillvaro och Ljusterö som
turistö har inte marknadsförts historiskt.
För att Ljusterö långsiktigt skall utvecklas och både
kommersiell och offentlig service bibehållas måste
den fasta befolkningen fördubblas och antalet arbets­
platser öka för att behålla ungdomen på ön och
attrahera nya att bosätta sig på ön. Besöksnäringen
behöver därför utvecklas och efterfrågan av service­
tjänster skapas.
Ett viktigt steg är att välkomna besökare till ön
och skapa en kommunikation kring de aktiviteter
och den service som redan finns, samt hur man kan
ta sig runt ön, till och från andra öar samt finna logi
och annan service. Ett första steg i ett lång­siktigt
arbete var att se till att det finns alltid aktuella
informations­tavlor vid Östanå färjeläge samt vid alla
trafikerade bryggor samt på Ljusterö Torg, Lillström
och Linanäs.
Ljusterö företagarföreningen drev projektet i
samarbete med föreningslivet på ön samt Österåker
kommun.
Syfte
Att sätta upp informationstavlor vid vägfärjans
färjeläge Östanå samt ett tiotal bryggor runt ön som
trafikeras av Waxholmsbolaget, Blidösundsbolaget
samt taxibåtar.
Geografiskt verksamhetsområde
Ljusterö, Österåker kommun
Resultat
–– Stor informationstavla vid Östanå färjeläge plus
15 mindre informationsskyltar runt ön (bryggor
och handelsplatser).
–– Mycket positiv respons från boende och besökare.
–– Ett nytt föreningsråd för alla Ljusterös ideella för­
eningar för stärkt samverkan runt aktiviteter för
boende och besökare.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
LJUSTERÖ
FÖRETAGARFÖRENING
AUGUSTI 2009 – MAJ 2010
142 026 KR
46 186 KR (CA 265 TIM)
29 852 KR
23 671 KR
241 735 KR
Mål
–– 12–15 informationstavlor som ger en positiv bild
av Ljusterö som besöksmål och ger besökare väg­
ledning till aktiviteter och service.
–– Långsiktigt bra omsättning och efterfrågan av
besökstjänster samt nya företagsetableringar.
21
LJ U S T E RÖ
Ljusteröportalen
Ljusterö saknade en fullt utvecklad infrastruktur för
bredband och många företagare var utan tillgång till
dator, och syntes därmed inte på internet. Aktiviteter
och events för boende och besökare samordnades
och marknadsfördes dåligt vilket begänsade attrak­
tionskraften för en större potentiell publik.
portalen mer heltäckande finns undersidor med text
och bilder som t ex Turism och Samhällsservice.
Syfte
Att utveckla en gemensam internetportal för Ljusterö
med omnejd.
Geografiskt verksamhetsområde
Ljusterö, Österåkers kommun
Mål
–– Ljusteröportalen är utvecklad och ligger aktiv och
löpande underhållen på Internet, tillgänglig för
användning av samtliga föreningar och företag på
Ljusterö med omnejd.
–– En supportfunktion etablerad som ger alla fören­
ingar och företag löpande möjlighet att designa
och underhålla en hemsida.
Projektets idé var att alla intresserade föreningar och
företag på ön skulle få samma goda förutsättningar
att utveckla sina verksamheter till gagn för hela byg­
den genom en modern webbaserad portal. Portalen
skulle ha sin bas i Ljusterös ideella föreningsliv, med
en kompetent organisation som förvaltar, underhål­
ler och utvecklar portalen.
Projektet startade i december 2010 med informa­
tion och utbildning av en grupp som tidigt anmält
sitt intresse av att medverka. Det var viktigt att få en
bred medverkan av företag, föreningar, skola, kyrka,
Österåkers kommun och andra myndigheter. Som
ett led i den interna marknadsföringen mot framtida
medverkanden visade projektet tidigt vad som gick
att göra genom att publicera portalen på Internet.
Successivt kom det in synpunkter på vad som borde
utvecklas samt nya medverkande.
Vid konstruktionen av hemsidan sattes fokus på vad
som intresserar den bofasta befolkningen och fritids­
boende. En stor potential ligger i att fritids­boende
använder sina hus under en längre tid av året och/
eller upplåter dem till vänner och betalande gäster.
För att finna professionell hjälp av t ex hantverkare
utvecklades Ljusterökatalogen och för att få tips om
nöjen mm så utvecklades Evenemang. På dessa si­dor
ligger också länkningar till företagens egna sidor i
portalen eller till externa hemsidor. För att göra
22
Resultat
–– Ljusteröportalen www.ljustero.se är etablerad som
en ortsportal på Internet för att skapa kommuni­
kation mellan alla på orten och ortens besökare.
Effekterna är:
–– Ökad IT-kompetens bland företagare och förening­
ar på Ljusterö med omnejd.
–– Ökad insikt om Ljusterös potential som destina­
tion för fast- och fritidsboende samt besökare.
–– Ökat samarbete mellan företagare, föreningar,
turistarrangörer, kyrkan och myndigheter.
–– Stärkt infrastruktur genom en ökad handlingskraft
i Ljusterö Företagarförening.
–– Utveckling av en livskraftig turistbyrå på Ljusterö
–– Ökad efterfrågan av lokala tjänster, evenemang
för fast- och fritidsboende och externa besökare
genom ökad visibilitet.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
IDEELL RESURS
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
LJUSTERÖ
FÖRETAGARFÖRENING
DEC 2010 – SEP 2011
249 463 KR
139 783 KR (CA 800 TIM)
4 825 KR
18 695 KR
56 482 KR
469 248 KR
LJUS T E RÖ
Ljusterö konstmuseum
Dags för ett nationellt känt konstmuseum på Ljusterö
med en fast högklassig permanent utställning! Men
även med utställningar för konstnärer verksamma
i Österåker och i skärgården samt fast utbyte med
Länsmansgården, Åkersberga och med övriga
skärgårdsmuseer.
Tack vare samarbetet med Claes Moser bedömdes
förutsättningarna som mycket goda för att etable­
ra ett konstmuseum/konsthall på Ljusterö med en
konstsamling av hög kvalitet. Det fanns lämpliga
lokaler på Ljusterö torg där man dessutom kunde
få synergieffekter genom att även lokalisera kom­
munens turistbyråverksamhet till Ljusterö Konst­
museum/Konsthall.
Företagarföreningen fick också erfarenhet från
marknadsföring och drift av konstmuseer genom
samarbete med Claes Moser. Samarbete med turist­
bussföretag visar på en ökande efterfrågan på attrak­
tiva besöksmål för besökare från hela landet. Efter­
frågan är spridd över hela året och inte bara under
sommarsäsongen, vilket ger bra förutsättningar för
hållbar utveckling av besöksnäringen på Ljusterö och
i Österåkers kommun.
Projektets vision var vidare att öka omsättningen
hos nuvarande företag och stimulera till etablering
av fler företag inom besöksnäringen på Ljusterö och
att öka antalet renodlade företag inom turistnäring­
en från dagens blygsamma ca 12 till 24 på två år.
Syfte
–– Att etablera samarbetsavtal med andra muséer
och konsthallar i Österåkers kommun och Rosla­
gen.
–– Att etablera samarbete med lokala konstnärer.
–– Att paketera resmål i samarbete med turistföretag.
–– Att ta fram en marknadsföringsplan för konst­
hallen och övriga turistmål på ön.
Geografiskt verksamhetsområde
Ljusterö, Österåkers kommun
Mål
–– En konsthall med en fast utställning av nationell
kvalitet och med aktiv utställningsverksamhet.
–– 5 000 besökare/år.
–– 4 nya företag inom besöksnäringen.
Resultat
–– Ljusterö har blivit ett mer mångfacetterat resmål,
med åretrunt aktiviteter på Ljusterö för alla gene­
rationer, och framför allt för unga. Samtidigt har
verksamheten lett till ökade intäkter för måltidsserviceföretag på Ljusterö.
Konkreta resultat:
–– Fast utställning med internationell kvalitet,
10 utställningar med internationell kvalitet,
10 med lokala konstnärer, ca 40 evenemang
–– Antalet besökare ökade med 5 000 jämfört med
året innan
–– Presentbutik, thairestaurang i Linanäs, service­
center, pet shop, massageterapeut, presentbutik
vid Ljusterö torg, boende Ramsmora samt nya
produkter och utökning av service.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
IDEELL RESURS
TOTAL
LJUSTERÖ
FÖRETAGARFÖRENING
SEP 2011 – JAN 2013
393 851 KR
541 225 KR (CA 3 090 TIM)
74 761 KR
19 602 KR
1 029 439 KR
23
LJ U S T E RÖ
Ljusterö Graffiti
Hur skulle Ljusterö kunna attrahera unga besökare
som idag inte lockas av det utbud som marknadsförs
i skärgården? Ett besöksmål som skulle göra Ljusterö
attraktivare som bostadsort för ungdomar och som
samtidigt kunde skapa kraftigt ökad efterfrågan av
turisttjänster och stimulera till nya företagsetable­
ringar inom besöks-/turistnäringen, inklusive boen­
de?
Projekt Ljusterö Graffitis inriktning var att utveckla
Ljusterös position som konst & kultur ö, attrahera
utövare av graffiti och intresserade unga besökare
och binda ihop traditionell bildkonst med moderna
uttryckssätt och inspirera skärgårdsungdomen till ut­
veckling av och deltagande i konstnärlig verksamhet.
Projektet vände sig till en grupp av besökare som har
få platser i länen att utöva sin konst.
Nolltoleransen mot klotter har inneburit en mycket
begränsad möjlighet att uttrycka sin konstform som
är etablerad internationellt. Det här projektet var
från början kontroversiellt, med nolltolerans mot
inte bara klotter men också mot graffiti i Stockholms
Stad och i Stockholms läns landsting. De flesta
beslutsfattare som projektägarna träffade var inte
familjära med graffitikonst vilket ledde till att mer tid
behövdes för att förklara projektet. Det tog över ett år
innan det fanns tillräckligt stöd för att kunna sända
in en ansökan om ekonomiskt stöd. Det intressanta
var att det som upplevdes som ett kontroversiellt
projekt av myndigheterna sågs av sponsorerna som
ett spjutspetsprojekt för ungdom på Ljustrerö med
omnejd.
Efter bygget av graffittiväggen skapades en ”graffiti
burner”, ett första graffitikonstverk av världsklass,
och som redan är känt inom ”the graffiti communi­
ty”. Dessutom är muren i dess utförande en naturlig
förlängning av Ljusterö Konstmuseum och det första
verket var historiskt kopplat till konstnärskolonin på
Östra Lagnö 1894 och den mest framgångsrika perio­
den i svensk konst som kallas det Nordiska Ljuset.
En första utbildning genomfördes av 97 ungdomar
i graffitikonst under professionell ledning både i
samband med graffitieventet och i Ljusterö skola och
ungdomsgård.
24
FOTO JEANETTE WADELIUS
Syfte
Att skapa en graffitivägg i samarbete med Ljusterö
skola, Österåkers kommun och Ljusterö museum.
Geografiskt verksamhetsområde
Ljusterö, Österåkers kommun
Mål
–– En 40 meter lång, internationellt känd graffitti­
vägg för konstnärer och graffitibesökare från hela
Sverige och Europa.
–– En plats för att utöva laglig graffiti i skärgården
–– Graffitiskola för ungdomar och en övningsvägg vid
Ljusterö skola.
–– 5 000 fler besökare/år.
–– 4 nya företag inom besöksnäringen.
Resultat
–– En 35 meter lång graffittimur byggdes vid Ljus­
terö torg som marknadsfördes med ett livesänt
graffittievent. Ca 1 000 besökare besökte eventet
och lika många som internationellt följde det via
webben.
–– En 10 meter lång övningsvägg vid skolan där graf­
fitiskola genomfördes för ca 100 ungdomar.
–– 2 nya företag och utökat sortiment hos flera före­
tag.
LJUS T E RÖ
”D
etta projekt var ett i en serie
av projekt för utveckling av
besöksnäringen och ett av
målen var att få se fyra nya företag inom
näringen på Ljusterö med omnejd. Kor­
relationen mellan projektet i sig och ett
nytt företag eller produkt kan vara svag
men till serien av projekt är den stark.
Projektet i sig skapar ökad efterfrågan
men serien av projekt skapar långsiktig
tillväxt. Vi ser på det aggregerade resulta­
tet av dessa och kommande projekt som
den långsiktigt hållbara utvecklingen och
de som ger både direkta och indirekta
resultat för företagandet på Ljusterö. När
vi då rapporterar resultat så ser vi vad
den ökande efterfrågan av tidigare pro­
jekt och detta projekt samt andra faktorer
har resulterat i i form av nya företag och
produkter på Ljusterö med omnejd.
Vi har t.ex. över tiden fått en ökad ef­
terfrågan på boende vilket resulterat i att
Nässlingen tillkommit som nytt företag,
och Klintsundet öppnat B&B och serve­
ring i anslutning till sjömacken. Dessa
har svag korrelation till graffitiprojektet
men stark till ökad aktivitet för besökare,
i Nässlingens fall en starkare korrelation
till Operafestivalen.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
LJUSTERÖ KONSTFÖRENING
PROJEKTPERIOD
MAJ 2013 – SEPTEMBER 2014
LEADERSTÖD
267 950 KR
OFFENTLIG FINANSIERING 189 798 KR
PRIVAT FINANSIERING
45 776 KR
TOTALT 503 524 KR
Vi ser fler nya produkter/tjänster inom
restauration, vilket också är efterfråge­
styrt. Lillström har startat take-away,
Thaiköket har utökat med Sushi, Ljusterö
Café & Spel med varm mat, Klintsundet
med servering. I Mellansjö har vi fått en
sommaröppen blomsteraffär, Fjärilen
forever är en ny massös på Ljusterö Torg.
Ljusterö Cafe & Spel och Ljusterö Krog
har ökat antal anställda, och Ljusterö
service center har öppnat ett bowling
café på Ljusterö torg. Vi har också fått ett
antal nya loppis på ön under sommaren.
Efterfrågan som delvis har skapats av
de långsiktiga projekten, har bidragit till
utvecklingen.”
25
Xxxxxxx
Landsort
Landsort är Södertörns och storstadsregionen
Stockholms yttersta utpost mot söder i Östersjön.
Här ligger Sveriges näst största lotsstation och
äldsta lotsverksamhet, inrättad redan 1535, med
idag 25 bofasta.
Vid förra sekelskiftet bodde ett hundratal
personer på ön. Men elektrifieringen av
fyren, sammanläggningarna successivt
av tull-, fyr- och lotsverksamhet, flytt av
lotsarna in till fastlandet ledde till färre och
färre fastboende. Skolan har försvunnit, lik­
som posten. Handels­boden för en ständig
kamp för överlevnad.
Så småningom växte idén fram om ett
utvecklingsarbete vars centrala del var
att hitta nya näringar, nya jobb och nya
möjligheter att inte bara behålla utan också
öka antalet fastboende. Traditionen inom
26
sjöfartsnäringen och lokaliseringen till
havsbandet – sjöfart, miljö och Östersjön
– var utgångspunkten. 1998 bildades den
ekonomiska föreningen Landsort Sjö- och
Miljöcentrum som en gemensam företrä­
dare för öns utvecklingsarbete. Visionen
Landsort 2020 togs under 2009 fram av
boende och företag på ön för att utveckla
fastboende och jobb på Landsort. Med
medel från Leader kunde föreningen
finansiera en projektledare som kunde
hålla ihop de olika delarna i programmets
förverkligande.
landsort
FÖRSTUDIE
Landsort 2020
Landsort, mest känd som fyr och namn i sjöväder­
rapporten, hade förr en befolkning på 100 personer.
Så lades utkiken ned, arbetstillfällen försvann och
antalet invånare sjönk. Hur vänder man den trenden?
Genom intensivt och konkret utvecklingsarbete i
samverkan!
Ur Landsorts Sjö- och MiljöCentrums systematiska
utvecklingsarbete för att skapa arbetstillfällen och
möjligheter att bo på Landsort kom successivt nya
verksamheter - ett rederi, en sjösäkerhetsskola, inter­
nationell sjösäkerhetsforskning, en telefonväxel, ett
vandrarhem, en gästhamn. En del bar i 5-6 år, andra
levde vidare och bredband kom till ön. Utvecklings­
programmet från 2009 hade identifierat följande
delprojekt att gå vidare med; Hamnar, Bostäder,
Mobiltelefoni, Marknadsföring, Web-väder,
Landsorts­paketet, Kulturum, Högskolekurser,
Kunskapsstation Landsort, Företagsetableringar.
Arbetet hade hittills huvudsakligen bedrivits med
ideella krafter och i samverkan med företag, boende
och offentliga aktörer. För att kunna fortsätta kräv­
des nu resurser för en projektledare som kunde hålla
ihop hela utvecklingsarbetet med de olika delprojek­
ten, information, konflikter, marknadsföring, konkre­
tisera eller avskriva idéer/projekt.
I projektarbetet deltog löpande även Nynäshamns
kommun, Statens Fastighetsverk (markägare), Läns­
styrelsen och Stockholms Läns Landsting. Mycket
kontakter skedde också med och genom Södertörns
högskola, med universitetssamarbeten runt Östersjön
(BUNLED) samt genom olika EU-program, framför
allt Central Baltic.
Syfte
Att kunna finansiera en projektledare som skulle
hålla ihop hela utvecklingsarbetet med de olika del­
projekten, information, konflikter, marknadsföring,
konkretisera eller avskriva idéer/projekt.
Geografiskt verksamhetsområde
Landsort, Nynäshamns kommun
Mål
–– Samtliga delprojekt är konkretiserade, kommit
till en fas där projekten är utförligt beskrivna och
förtydligade.
–– Minst hälften har gått till beslut eller sökt projekt­
stöd.
–– Minst fem av de elva delprojekten har gått till ett
påbörjat genomförande.
Resultat
–– Arbetet med projekten gav nya insikter om delpro­
jektens framkomlighet och deras inbördes sam­
manhang. Ett projekt avfördes; Landsortspaketet
som visade sig vara en fråga för enskilda företag
snarare än för projektet.
–– Fem fördes fram till beslut med externa aktörers
medverkan och finansiering; Hamnarna, Mobil­
telefonin, Marknadsföring, Kulturum, Kunskaps­
station Landsort.
–– Tre delprojekt fördes helt eller delvis fram till ett
påbörjat (eller avklarat) genomförande; Mobil­
telefoni (basstation i Tornet), Marknadsföring
(turistinformationstjänsten), Guidningar/museum
(turistinformation, fästningsmuseum).
–– Ett fjärde projekt, Landsorts Kulturum & Kunskaps­
station, säkrade medverkan från Nynäshamns
kommun, Stockholms Läns Landsting och Söder­
törns Högskola men klarade inte slutomgången i
Central Baltic. Däremot gav det arbetet oväntade
nya kontakter i Östersjöländerna.
Ett viktigt resultat blev också att utvecklings­
programmet och energin att driva det framåt
fick fäste på många håll, en stark och nödvändig
grund för det fortsatta arbetet.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
LANDSORTS SJÖ- OCH
MILJÖCENTRUM EK FÖR
JANUARI 2010 – MARS 2012
273 234 KR
115 937 KR (CA 660 TIM)
31 200 KR
420 371 KR
27
la n dso r t
FÖRSTUDIE
Vågklimatstudie
För skärgårdssamhället Landsort bedrivs sedan ett
tiotal år ett långsiktigt utvecklingsarbete. En huvud­
fråga, som för varje ö utan fast landförbindelse, är
hamnarnas kondition och användbarhet.
Landsorts hamnar har en gammal standard och är
utformade för ändamål som var styrande för ett
halvt sekel sedan. De klarar inte dagens krav på
säkerhet och tillgänglighet och har inga bra förutsätt­
ningar heller för att hantera stora mängder besökare.
Att modernisera hamnarna är en grundläggande
förutsättning för Landsorts utveckling, att utveckla
företag, skapa fler jobb och att möjliggöra åretrunt­
boende för fler personer.
Som en plattform för ett kommande moderni­
seringsarbete av infrastrukturen behövdes en s k
vågklimatstudie. Arbetet har genomförts av profes­
sionella konsulter från WSP och nu finns ett konkret
och väldokumenterat underlag för att i nästa steg gå
vidare med att få miljöprövning, projektering osv till
stånd.
Syfte
Att ge ett professionellt underlag för att i nästa steg
kunna organisera och finansiera nödvändiga hamn­
ombyggnader.
28
Geografiskt verksamhetsområde
Landsort, Nynäshamns kommun
Mål
En skriftlig, väldokumenterad beskrivning av förut­
sättningarna för förnyelse av Landsorts tre hamnar,
som underlag för det fortsatta arbete med hamnarna
(bl a ansökan om tillstånd hos miljödomstolen).
Resultat
–– Analys enligt plan.
–– Renritning djupkartor.
–– Underlag för sjömätningsdata.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
OFFENTLIG FINANSIERING
TOTAL
LANDSORTS SJÖ- OCH
MILJÖCENTRUM EK FÖR
NOV 2010 – AUG 2011
68 904 KR
98 863 KR
167 767 KR
landsort
FÖRSTUDIE
Våghöjdsanalys
För skärgårdssamhället Landsort bedrivs sedan ett
tiotal år ett långsiktigt utvecklingsarbete. Även detta
projekt är en del i arbetet att uppgradera hamnarnas
kondition och användbarhet.
Landsorts Sjö- och MiljöCentrum (LSMC) har se­
dan år 2004 arbetat med att få till stånd en större
investering för att anpassa Landsorts tre hamnar till
det tonnage som Waxholmsbolaget (WÅAB) hyrt in
för att sköta passagerartrafiken mellan Ankar­udden
- Krokskär - Landsort. Full enighet rådde mellan
LSMC, WÅAB, Nynäshamns kommun med flera
aktörer om att hamnarna inte uppfyllde dagens krav
på säkerhet för passagerare, fartyg och dess besätt­
ningar.
För att anpassa västra hamnen till de säkerhets­
krav som erfordrades för denna trafik fordrades bl
a en vågbrytare. För att utröna hur denna skulle
konstrueras och om projektet var ekonomiskt för­
svarbart och rimligt behövdes en dimensionerande
våghöjdsutredning. En sådan utredning beräknar
utifrån observerade vågdata den största våghöjd som
kan inträffa vid inloppet till Landsorts västra hamn.
Geografiskt verksamhetsområde
Landsort, Nynäshamns kommun
Mål
Konkreta data för våghöjder (som en del i målet om
moderna och säkra hamnar anpassade till dagens
person och godstrafik).
Resultat
En gedigen våghöjdsanalys föreligger.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
LANDSORTS SJÖ- OCH
MILJÖCENTRUM EK FÖR
PROJEKTPERIOD
JULI 2012 – FEBRUARI 2013
LEADERSTÖD
43 125 KR
OFFENTLIG FINANSIERING 43 124 KR
TOTALT
86 249 KR
29
FOTO CATXALOT
Syfte
Att utföra en dimensionerande våghöjdsutredning
för att beräkna den största våghöjd som kan inträffa
vid inloppet till Landsorts västra hamn.
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Turistbyrå på Öregrunds
Golfklubb
Golfklubb och turistinformation i kombination – det
var vinnande konceptet som Öregrunds golfklubb
ville satsa på eftersom man tog emot så många besö­
kare varje år som med fördel skulle kunna vägledas
till andra fina besöksmål.
Öregrunds Golfklubb hade varje år ca 25 000 besök.
Många av besökarna var sommarboende eller turis­
ter. Personalen på golfklubben fick ofta frågor om
aktiviteter och boenden i Östhammars kommun. För
att kunna besvara sådana frågor på ett bra sätt och
lämna information om kommunen och näringslivet,
olika arrangemang, sevärdheter och möjligheter till
boende, både permanent, sommarboende och tillfäl­
ligt, föddes idén till projektet.
Projektets mål var att skapa en analog turist­
byrå och kommuninformationsplats vid Öregrunds
Golfklubb. Under planeringen för genomförandet av
projektet skapades möjlighet genom Östhammars
kommuns medverkan att presentera information inte
bara analogt utan också digitalt och med fjärrhante­
rad uppdatering.
Genom projektet har två platser skapats där besökare
kan ta del av turist- och kommun­­informa­tion. Dels
centralt på anläggningen en tresidig informations­
plats där det på två sidor finns analog information
och på den tredje en större bildskärm med rullande
digital information. Dels vid entrén till anläggningen
där en mindre byggnad inreddes för besökare att
ta del av skriftlig information i form av broschyrer,
kartor mm.
Projektet har slagit mycket väl ut. Många besökare
har uttalat att ”detta var ett nytt grepp” som man
gärna skulle se förverkligat på flera golfanläggningar
i landet!
Syfte
Att erbjuda turistinformation vid golfklubben för
att fånga upp och vägleda intresserade besökare till
andra besöksmål i kommunen.
Geografiskt verksamhetsområde
Söderön, Östhammars kommun
Mål
En väl fungerande kommuninformationsplats och
turistbyrå.
Resultat
Turistbyrå och kommuninformationsplats på Öre­
grunds Golfklubb finns. Resultatet är samtidigt ett
delmål mot att utveckla samarbetet i kommunen
inom turism och också att vidareutveckla Öregrunds
Golfklubb till att bli ett centrum för sport och fritid
med ett varierat utbud av aktiviteter.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT 30
ÖREGRUNDS GOLFKLUBB
OKT 2012 – SEP 2014
122 490 KR
34 914 KR (CA 200 TIM)
1 489 KR
158 893 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Kyrkbåten 1863
Den gamla sjövägen mellan Söderön och Östhammar
var den vägen Söderöbor och boende på öarna utan­
för använde för att komma till marknadsplats, kyrka,
affärer, hantverkare och myndigheter. Att återskapa
kyrkbåten som en gång låg vid Färgärde på Söderön
skulle ge fina möjligheter att lyfta fram bygdens
kultur med marin anknytning.
Syfte
Att skapa en sevärdhet efter förlagan, att få kunskap
om hur kyrkbåten användes och att återskapa delar
av denna användning
Tanken med projektet var att levandegöra och
befästa den urgamla sjövägen mellan Söderön och
Östhammar. Med en angöringsplats i centrala Öst­
hammar kunde båten bli en sevärdhet och aktivitets­
utbudet skulle öka för både Östhammarsbor och
turister. Ett mindre friluftsmuseum med sjöbod vid
angöringsplatsen i Östhammar kunde visa gamla
allmogebåtar samt fiskredskap och annat som förr
hörde till livet på sjön.
Båten skulle också användas till att utveckla turist­
näringen, genom att ro turister som ville ha en an­
norlunda upplevelse, skolklasser kunde nyttja båten
på friluftsdagar, konfirmander kunde göra utflykter.
Brudpar kunde ta båten över Östhammarfjärden för
att bli skjutsade med häst och vagn från hamnen till
kyrkan.
Mål
–– En replika efter den gamla kyrkbåten.
–– Den gamla sjövägen mellan Söderön och Öst­
hammar har återskapats med angöringsplatser i
Färgärde och Östhammar.
Geografiskt verksamhetsområde
Östhammars kommun
Resultat
–– Replikan är byggd.
–– Sjövägen har återinvigts.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
FÖRENINGEN ALLMOGEBÅTAR
ARBETSLAG NORRA ROSLAGEN
MARS 2012 – SEPTEMBER 2014
56 537 KR
401 088 KR (CA 2 290 TIM)
457 625 KR
31
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
ektskisser
Besöksnäring
FÖRSTUDIE
Möjligheternas Krutudden
ektstuderande, Lina Grundström och Sverre Stenersen, har anlitats för att göra
på hur en lösning kan se ut och uppskatta antalet personer som kan rymmas inom
n anläggning.
–– Att ta fram presentationsmaterial som kan användas
för att fånga intresset hos presumtiva sponsorer/
investerare/möjliga driftaktörer.
Geografiskt verksamhetsområde
Östhammars kommun
Ett Dalhalla i Östhammar – kan det vara möjligt?
udden
är sedan lång tid en samlingsplats för
beräknas rymma caKrut­
2.700
personer.
evenemang, musikfester och allehanda uppträdanden
– men det finns ingen utomhusscen. Utvecklings­
gruppen Östhammars stadsråd tog fram en plan för
hur det kan gå till – Krutudden Event.
Krutudden är en unik plats i Östhammar som funge­
rar som mötes- och festplats sedan lång tid tillbaka.
Beläget i den norra delen av det natursköna Ros­
lagen är det nära till storstadsregionen. En vacker
skärgårdsmiljö i närheten av storstaden. Östhammar
och hela östra Sverige saknar idag en utomhusscen
med taktäckning som passar för utomhusarrange­
mang under sommarhalvåret. De närmaste större
evenemangsplatserna är Dalhalla i Dalarna eller
Skeppsholmen i Stockholm.
Utvecklingsgruppen Östhammars stadsråd ville
ut­reda förutsättningarna för ett ”Dalhalla” i Roslagen,
just på Krutudden i Östhammar. Dessutom ville man se
om det kunde bli en dragmotor i det lokala förenings­
livet, samt kultur- och näringsliv, där arran­ge­mang
av olika slag skulle öka besöksfrekvensen och
integra­tionen mellan generationer och kulturer i
Östhammar.
Syfte
–– Att ta fram underlag för lokal förankring hos all­
mänheten, i föreningar, kommunala förvaltningar
och politiska partier.
–– Att ta fram en plan med tekniska, ekonomiska och
organisatoriska aspekter för hur projektet ”Möjlig­
heternas Krutudden” kan genomföras.
32
Mål
–– En plan för byggandet av en utomhusscen med tak
på Krutudden i Östhammar med svar på teknis­
ka, ekonomiska och organisatoriska aspekter av
genomförandet.
–– Om 10 år ska anläggningen finnas med fungeran­
de verksamhet och sund ekonomi.
Resultat
–– En 25 sidor lång rapport med alla tekniska spe­
ci­fikationer kring scenbygge med kostnader och
arkitektritningar. Det finns en redovisning av hur
en organisation kring ”Event Krutudden” kan
byggas samt en plan för hur Event Krutudden ska
implementeras politiskt, finansiellt och bland all­
mänheten samt en lista på framtida intressenter/
finansiärer.
–– Förslaget har tagits upp i kommunstyrelsen i
Östhammar.
Förstudie Krutudden Event
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
FÖRENINGEN ÖSTHAMMARS
STADSRÅD
Rev 0.01
2010-10-31
FEBRUARI 2010 Östhammar
– JUNI 2011
108 744 KR
70 175 KR (CA 400 TIM)
178 919 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Utveckla Färsna Gård
– ett levande centrum för frilufts- och naturaktiviteter
Färsna gård ligger två kilometer norr om Norrtälje
stadskärna. Gården köptes av Norrtälje kommunen
1972 inför framtida exploatering. Fram till 1996
brukades Färsna som lantbruk, sedan 2009 förval­
tas Färsna av Norrtälje Naturvårdsstiftelse. Andra
verksamheter på Färsna gård är bl a 4H, en veteran­
traktorklubb och lokalklubbarna inom Naturskydds­
föreningen och ornitologiska föreningen.
Coompanion Roslagen hade 2009 idén om ett
projekt på gården för att skapa arbetstillfällen med
fokus på personer som har svårt att komma in på
arbetsmarknaden. Tanken var att utveckla gårdscafé,
byggnadsvårdsbutik, trädgården och en gårdsbutik
för närodlade grönsaker. Detta skulle också bidra till
att få fler besökare till Färsna gård.
En miss från projektägaren men även leader­
föreningen ledde till ett projektstart utan tydligt
samarbetavtal med gårdens förvaltare. Detta gjorde
det mycket svårt att komma in med ny verksamhet där
dessutom befintliga hyresgäster på gården upplevde
projektet som ett möjligt hot mot den egna verksam­
heten. Projektet omprövades och slutfördes med att
ta fram underlag för delar av de planerade verk­
samheterna. Dessa kan eventuellt startas på andra
ställen än på Färsna gård.
Postivit var att flera personer med funktionshinder
har fått städarbete på Färsna gård. Dessutom har
ett byggnadsvårdscentrum startats på annan plats i
kommunen, se också projektbeskrivning för Båt- och
byggnadsvårdscentrum.
Även misstag kan bidra till viktiga lärdomar och
vikten av tydliga samarbetsavtal blev väldigt tydlig
för alla berörda.
Syfte
–– Fler arbetstillfällen för personer långt utanför
arbetsmarknaden.
–– Utveckla gårdscafé, gårdsbutik och byggnads­
vårdscentrum.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
FOTO ANNA WESTERLUND
Mål
–– Färsna har upp till 500 besökare per månad år 2010
–– Arbetsplatser för tio personer med arbetshinder
–– Ett café i området med lokalt och ekologiskt sorti­
ment.
–– Ett hantverkshus projekteras som erbjuder arbets­
platser till hantverkare och kurser i hantverks­
tekniker.
–– Ett byggnadsvårdscentrum där gamla byggnads­
tekniker tas till vara och personer med arbets­
hinder kan arbeta med renovering av fönster,
möbler dörrar mm.
–– En demonstrations-köksträdgård.
–– Försäljning av småskaliga hantverksprodukter i
angränsande butikslokaler.
Resultat
–– Ett par arbetsplatser har skapats för personer med
arbetshinder.
–– En omfattande förstudie för en byggnadsvårdsbutik.
–– En ritning över köksträdgården med utomhus­
café, utomhusscen, växthus, barnlabyrint etc. Visst
röjningsarbete påbörjades.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
TOTALT
COOMPANION ROSLAGEN
MAJ 2009 - JULI 2010
175 564 KR
23 100 KR (CA 130 TIM)
74 385 KR
273 049 KR
33
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Annex till Skebobruks Museum
Syfte
Att stärka Skebobruks Museums ställning som
kulturhistorisk turistattraktion och förbättra dess
besökarservice
Geografiskt verksamhetsområde
Skebobruk, Norrtälje kommun
Mål
–– Annex med handikapptoalett, pentry och utrymme
för samlingar.
–– 3–4 000 besökare år 2015.
–– 30–40 guidade gruppbesök.
–– 2–4 000 barn/år som besöker museet
I Skebo fanns ett av Upplands äldsta järnbruk som
under 1800-talet var Roslagens största arbetsplats
med flera hundra anställda. Bruket gick i konkurs
1924. Från brukets verksamma tid finns bl.a. bruks­
gatan med flerfamiljshus, herrgården från 1770,
magasin, orangeri och ytterligare byggnader kvar.
Skebobruks Museum beskriver denna spännande
och betydelsefulla historia i sin basutställning och
erbjuder fördjupningar i sina olika temautställningar.
Skebobruks Museum öppnades under 70-talet, men
förföll och återinvigdes först 2001 efter att ha reno­
verats av Skebobruks Museiförening. Under 2000talet har museet utvecklats kraftigt och utökat sina
öppettider för grupper och allmänheten. Skebobruks
Museum utsågs också till Årets Arbetslivsmuseum
2010. Det finns ca 1 400 arbetslivsmuseer i Sverige.
För att kunna utveckla verksamheten saknade Skebo­
bruks Museum handikapptoalett och utrymme för en
stor del av sina samlingar.
Med hjälp av frivilliga medlemmar har föreningen
byggt ett annex med 55 kvm golvyta, som fyller sin
uppgift på ett utmärkt sätt. Medlemmarnas uppslut­
ning och det ekonomiska stöd som har lämnats av
bl a Riksantikvarieämbetet har varit mycket upp­
muntrande. Man kunde också etablera ett samarbete
med elever från en byggnadskurs för invandrare
vid dåvarande Häverögymnasiet, eleverna har gjort
praktik vid annexbygget. En mycket värdefull sam­
verkan med positiva bieffekter för alla.
34
Resultat
–– Annex med handikapptoalett, pentry och utrymme
för samlingar.
–– Övriga mål måste följas upp på längre sikt.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
SKEBOBRUKS MUSEIFÖRENING
PROJEKTPERIOD
MAJ 2009 – SEPTEMBER 2011
LEADERSTÖD
130 275 KR
IDEELLT ARBETE
130 025 KR (CA 740 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 149 988 KR
(BL A RIKSANTIKVARIEÄMBETET)
PRIVAT FINANSIERING
85 504 KR
TOTALT
495 792 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Utveckla Grisslehamn
Grisslehamn är en ort med fantastisk skärgårdsmiljö.
Istället för att besöka den attraktiva orten vid vatt­
net passerar dock en miljon resande årligen bara, på
väg från Åland till andra destinationer i och utanför
Sverige. Kan Grisslehamn stärka sin roll som attrak­
tivt besöksmål?
Under några få sommarmånader lever orten upp för
att sedan slumra in resten av året. En stärkt turist­
näring skulle ge fler arbetstillfällen och skulle kunna
locka fler barnfamiljer att flytta till byn. Vilket i sin
tur skulle bidra till att upprätthålla lokal service,
skola, handel mm. Grisslehamns intresseförening ar­
betar för att utveckla byn och förlänga säsongen till
gagn för företagare, fastboende och turister. Fören­
ingen tog fram Utvecklingsplan Grisslehamn 2010.
Några av intresseföreningens aktiviteter var att
rädda bensinmacken, genomföra en enkät om vad
Grisslehamnsborna tycker ska göras för byn, ta fram
en turistkarta med information om Grisslehamn samt
att driva hemsidan grisslehamn.se. Detta projekt
”Utveckla Grisslehamn” fokuserade på två mål, dels
att få en attraktiv dansbana, dels att välkomnar besö­
kare till byn tydligare med hjälp av en välkomstskylt.
Syfte
Att rusta upp den förfallna dansbanan och installera
en välkomstskylt vid byns södra infart.
Geografiskt verksamhetsområde
Grisslehamn, Norrtälje kommun
Mål
–– Fungerande dansbana, med nybyggd entré och tak
över dansbanan samt elbelysning.
–– Ett välkommet mottagande genom en nyuppförd
välkomstskylt.
Resultat
–– Dansbanan, entré och belysning är på plats och
fungerar utmärkt.
–– En skylt med bild och texten ”Välkommen till
Grisslehamn” finns vid infarten.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
GRISSLEHAMNS INTRESSEFÖRENING
OKTOBER 2011 – MARS 2013
348 900 KR
167 119 KR (CA 955 TIM)
187 562 KR
703 581 KR
35
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
FÖRSTUDIE
Destinationsutveckling
Syfte
Att i samverkan med de lokala aktörerna på platsen
gå igenom destinationens situation i nuläget och att
skapa en gemensam målbild och utvecklingsplan för
att bygga vidare på sin egen särart, men med Rosla­
gen som förenande faktor
Geografiskt verksamhetsområde
Tre olika subdestinationer i Roslagen; Östhammars
stad, Grisslehamn (Norrtälje kommun) och Ljusterö
(Österåkers kommun)
Roslagen som destination har ett antal besöksmål
som var och en för sig är viktiga för utvecklingen av
besöksnäringen. Dessa destinationer har sina unika
förutsättningar vad gäller geografiskt läge, aktörer
och utbud. Hur kan dessa mindre destinationer bidrar
till att Roslagen som helhet blir en framgångsrik
besöksregion?
Destinationsutveckling är en av de viktigaste stra­
tegierna för att kunna uppnå den gemensamma
visionen om en fördubblad turism till år 2020, enligt
den Nationella turiststrategin från 2010. Den presen­
terades i juli 2010 och visar på mål och utvecklings­
områden för Sverige som besöksmål.
I Roslagen såg Visit Roslagen AB ett behov att
kartlägga styrkor och svagheter på olika ”subdesti­
nationer” för att kunna utvecklas till en attraktiv och
exportmogen destination. De aktiva turistföretagen
skulle inventera det totala utbudet och kartlägga
respektive destinations brister och möjligheter. Ett
sådant underlag skulle också uppmärksamma styran­
de politiker och tjänstemän på eventuella brister och
behov på riktade satsningar.
I projektet ingick att utifrån kartläggningen skapa
gemensamma utvecklingsplaner med både kort­
siktiga och långsiktiga mål som hängde ihop med
målen för hela Roslagen. En gemensam utvecklings­
modell för områdets besöksmål kan visa hur
destinations­utveckling kan ske inom fler av Roslagen
subdestinationer.
Projektet som var en förstudie jobbade dels med
gemensamma projektmöten, dels i form av arbete i
nätverk och mindre grupper mellan projektmötena.
36
Mål
–– En inventering av hur utbudet (av bo, se, äta,
göra) ser ut på de olika destinationerna.
–– En diagnos över hur ”komplett” destinationerna
är för att se vilka brister behöver åtgärdas för att
locka till sig fler besökare.
Resultat
–– En fungerande arbetsmodell som kan appliceras
på andra destinationer i Roslagen.
–– En utvecklingsplan per subdestination med mål
strategier, aktiviteter, m.m.
–– En av grupperna hade vissa samverkanssvårighe­
ter i inledningen av projektet, men vände detta
och blev till slut den grupp som utvecklades mest!
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
TOTAL
VISIT ROSLAGEN AB
AUGUSTI 2011 – JUNI 2012
168 036 KR
91 700 KR (CA 525 TIM)
111 092 KR
370 828 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Återställande av ångbåts­
bryggan Skuggan på
Södra Ljusterö
Skuggans brygga är en ångbåtsbrygga på Södra
Ljusterö som trafikerats sedan 1910-talet. Bryggans
konstruktion är från 1930 och 2002 slutade Wax­
holmsbolagets båtar att lägga till vid bryggan då den
var i för dåligt skick.
Geografiskt verksamhetsområde
Ljusterö, Österåker kommun
Waxholmsbolaget lovade att återuppta trafiken efter
godkänd ombyggnad. Fastighetsägare i området
bildade en bryggförening för att genomföra ombygg­
nation av bryggan så att boende, gäster och turister
åter kan resa med båt till Skuggans brygga på Ljus­
terö. Alternativet är att ta bilen och vägfärjan över
till Ljusterö, dock är det miljömässigt fördelaktig att
åka båt samt att ungdomar och pensionärer utan bil
med fördel kan välja båten.
Bildandet av bryggföreningen har lett till posi­
tiva bieffekter som nya kontakter mellan fast- och
fritidsboende i området. Bryggföreningen har också
samarbetat med kommunen, Waxholmsbolaget och
Skärgårdens trafikantförening samt bryggansvariga
från andra ångbåtsbryggor på Ljusterö och Yxlan.
Resultat
–– Bryggan ingår återigen i reguljär trafik.
–– Förbättrad tillgänglighet som gör det möjligt för
funktionshindrade att nyttja bryggan.
Mål
Återupptagen båttrafik på Skuggans brygga.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
SKUGGANS ÅNGBÅTSBRYGGAS
VÄNNER
PROJEKTPERIOD
JUNI 2009 – MARS 2010
LEADERSTÖD
188 066 KR
IDEELLT ARBETE
35 950 KR (CA 205 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 50 000 KR
OFFENTLIG RESURS
5 000 KR
PRIVAT FINANSIERING
525 229 KR
TOTALT
804 245 KR
Syfte
Att renovera ångbåtsbryggan så att den godkänns av
Waxholmsbolaget och den reguljära trafiken åter­
upptas.
37
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Hembygdsmuseum Ingmarsö
Geografiskt verksamhetsområde
Ingmarsö, Österåkers kommun
Mål
–– Ökad förståelse för äldre generationers skärgårds­
liv.
–– Ett självklart besöksmål för besöksnäringen och
som samtidigt är en naturlig samlingspunkt för
öns alla generationer.
–– Visa på likheten mellan Ingmarsö och Brottö ur
ett historiskt perspektiv och rädda kulturhistoriskt
värdefullt material för kommande generationer.
På Ingmarsö och Brottö finns mycket gammalt,
kultur­­historiskt intressant material som en del
Ingmarsöbor tyckte borde komma en bredare
allmänhet till del, både fastboende, fritidsboende
samt besökare inom det rörliga friluftslivet. Men var
skulle allt material samlas – i ett hembygdsmuseum
på ön!
Idén väcktes när Ingmarsö byalag åkte på studie­resa
till Kökar i Ålands skärgård, där fanns ett hembygds­
museum. Och på Ingmarsö fanns ett vackert gammalt
magasin i lämplig kulturmiljö. Kulturföreningen
renoverade huset, samlade och dokumenterade
material. De byggde inredning i form av montrar och
ett digitalt visningscenter. Man skrev berättelserna,
tryckte bilder och texter. Allt som behövs för att bygga
ett museum från grunden. Och spred information om
det nya museet på informationstavlor, via internet,
mun till mun samt en egen informationsplats centralt
på ön.
Bakgrunden till projektet var också en ganska lång
diskussion på ön om behovet att samla kultur­historien
på ett ställe och en tydlig känsla av projektets positiva
effekter och möjligheter.
Syfte
–– Att skapa en tydlig historisk ”vi-känsla”.
–– Att ge bofasta, fritidsboende och den ökande
besöksnäringen ett bra besöksmål.
–– Skapa arbetsmöjligheter för öns bofasta befolk­
ning.
38
Resultat
–– Ett litet museum med mycket fokus på berättel­
ser som ger en lärorik bakgrund till de boendes
hemma­miljöer.Det har blivit ett lockande besöks­
mål för det rörliga friluftslivet. Ca 500 personer
har besökt museet efter invigningen och många
kommer tillbaka för att studera mer.
–– Museet har också bidragit till en mycket bra sam­
manhållning mellan alla som på något sätt bidra­
git till museet.
–– Framtiden visar på möjligheter med specialutställ­
ningar och fördjupningar inom flera områden.
–– En ny styrelse för museet, med fokus på drift och
utveckling tillsattes.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
INGMARSÖ BROTTÖ
KULTURFÖRENING
JANUARI 2010 – JUNI 2012
466 750 KR
154 263 KR (CA 880 TIM)
149 286 KR
770 299 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Friluftskarta IngmarsöBrottö och Finnhamn
Efter Ingmarsös projekt om sin historia och sitt
kulturlandskap var det dags att berätta för fler om
öns smultronställen! En vandringskarta togs fram för
Ingmarsö, Brottö och Finnhamn.
Ingmarsö Byalag planerade att ta fram en frilufts­
karta tryckt och på webben för att göra ön mer
tillgänglig för besökare och för Ingmarsöbor. Kartan
skulle visa vad Ingmarsö-Brottö och Finnhamn har
att erbjuda som utflyktsmål och också förmedla
kunskap om natur- och kulturvärden, historia samt
visa vandringsstigar, service mm. Information om
ekologiskt känsliga områden skulle bidra till ökad
naturhänsyn.
Friluftskartan blev ett sätt att dra ytterligare nytta
av den information om de natur- och kulturvärden
som samlats in på Ingmarsö och att sprida den kun­
skapen vidare.
Syfte
Att ta fram en karta, tryckt och på webben, som visar
utflyktsmål, service, natur och kultur på Ingmarsö,
Brottö och Finnhamn.
Resultat
–– En tryckt friluftskarta i 5000 ex, en pdf-version på
Ingmarsös hemsida, en web-giskarta till kom­
munens hemsida, tryckta plastkartor, utprickade
vandringsleder, en databas med ortsnamn.
Positiva effekter och erfarenheter av projektet blev
att många boende var delaktiga i produktionen, att
eleverna använder kartan i sitt pedagogiska arbete,
att många går vandringslederna och stigarna på för
dem nyupptäckta områden och inte minst de posi­
tiva omdömena om öarna som kom från tillfälliga
besökare.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
INGMARSÖ BYALAG
FEB 2012 – OKT 2013
136 806 KR
140 624 KR (CA 800 TIM)
25 293 KR
29 472 KR
332 195 KR
Geografiskt verksamhetsområde
Ingmarsö, Österåker kommun
Mål
En karta som visar markerade vandringsleder, infor­
merar om natur- och kulturvärden och ger vägled­
ning till den service som finns på ön.
39
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Roland Svenssons Museum
Vid Ramsmora brygga på Möja ligger Roland Svens­
son museet som har funnits i ett år och redan haft
tusentals besökare.
Sällskapet Roland Svenssons Vänner har byggt ett
nytt museum på Möja för att hålla Roland Svenssons
konstnärskap och författarskap levande men minst
lika mycket för att bidra till det som museet är ett
verktyg för – ökad besöksverksamhet med ökad
efterfrågan på boende, mat och affär, anställningstill­
fällen för öbor samt vara en knutpunkt för kulturella
aktiviteter.
Museet rymmer Roland Svenssons ateljé som
fanns bevarad på Tornö (invid Möja), men låg på
privat tomtmark och var endast tillgänglig med egen
båt. All inredning och interiör flyttades till det ny­
byggda museet, som invigdes av skärgårdslandstings­
rådet Gustav Hemming den 15 juni 2014 i närvaro
av ca 250 besökare.
Museets placering möjliggör dagsbesök med kol­
lektiva färdmedel och gynnar besöksnäringen på ön.
Utöver individuella besök, som hittills i snitt uppgår
till ca 20 personer per dag under sommarsäsong,
finns gruppbesök från konstföreningar inbokade.
Även en tillgänglighetsanpassad hygienbyggnad
har byggts.
För skärgårdsförhållanden innebär Roland Svens­
son museet att ett unikt besöksmål har skapats,
öppet dagligen under säsong och året-runt mot bok­
ning, därtill tillgänglighetsanpassat och med tillgång
till året-runt öppen restaurang i närheten, allt med
kollektiva färdmedel.
40
Syfte
Att bygga ett Roland Svensson Museum med tillhö­
rande hygienbyggnad vid Ramsmora Ångbåtsbrygga
på Möja.
Geografiskt verksamhetsområde
Möja, Värmdö kommun
Mål
Ett museum som rymmer en kopia av Roland Svens­
sons Ateljé på Möja, med all interiör precis som den
var när konstnären lämnade för sista gången.
Resultat
Ett år efter invigningen har museet blivit ett utflykts­
mål och en plats för öbor att ta med besökare till.
2014 hade museet runt 2000 besökare. 2015 ligger
siffran i juli på runt 1500 besökare.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
SÄLLSKAPET ROLAND
SVENSSONS VÄNNER
PROJEKTPERIOD
FEBRUARI 2012 – AUGUSTI 2014
LEADERSTÖD
400 000 KR
IDEELLT ARBETE
234 763 KR (CA 1 340 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 450 000 KR
PRIVAT FINANSIERING
283 550 KR
TOTAL
1 368 313 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Besöksgård på Hjälmö
Skärgårdsstiftelsen äger ca 12 % av marken i Stock­
holms skärgård. Att skärgårdens jordbrukslandskap
hålls öppet och levande är en grundbult i verksam­
heten och till gagn för den biologiska mångfalden, för
besökare som upplever öppna marker tillgängliga för
strövtåg men även för näringarna inom turism och
friluftsliv.
Stiftelsen har en vision att skapa informations- och
kunskapscentrum på olika platser i skärgården om
till exempel fisket, gruvdriften och det småskaliga
jord- och skogsbruket i skärgården.
Först ut var Västergården Hjälmö, ett av stiftelsens
utarrenderade skärgårdsjordbruk som skulle bli en
välkomnande besöksgård. Besöksgården skulle rustas
att kunna ta emot besökare på ett bättre sätt och
förmedla intressant kunskap om skärgårdsjordbruk
förr och nu samt inte minst visa på det småskaliga
jord- och skogsbrukets betydelse för den biologiska
mångfalden.
De viktigaste beståndsdelarna på besöksgården
blev en utställning på en loge, en naturstig med
information och aktiviteter samt årligen återkom­
mande gårdsdagar. En inventering och kartläggning
av floran och faunan i skog och jordbrukslandska­
pet gjordes i samarbete med Centrum för biologisk
mångfald. Inventeringen blev också underlag för
delar av utställningen och naturstigen. Målgruppen
är enskilda besökare från den närbelägna naturham­
nen och passagerarbåtarna, skolklasser i grundskolan
samt jord- och skogsbruksskolor och andra intressen­
ter som vill anordna kurser i naturvård.
En attraktivare besöksgård kan öka besöksantalet
vilket i sin tur innebär att vandrarhem, lanthand­
lare och skärgårdskrogar i närområdet kan öka sitt
kund­underlag. Lokala näringsidkare som Svartsö
Lanthandel och Gällnö vandrarhem deltog i genom­
förandet.
Mål
–– En utställning om småskaligt jord- och skogsbruk
i skärgården i en nyrenoverad loge, öppen för
allmänheten dagtid under sommarhalvåret och för
förbokade grupper resten av året.
–– Naturstig med information och aktiviteter för
vuxna och barn.
–– Inventering och åtgärdsplan för bevarandet av
biologisk mångfald.
–– Informationsmaterial som broschyr med karta,
information på hemsida.
Resultat
–– En utställning i den renoverade logen som håller
öppet enligt plan.
–– En natur- och kulturstig med egna skyltar och
aktivitetsförslag för barn.
–– Folder med karta och faktablad, information på
hemsidan.
–– Det biologiska kulturarvet är sammanställt och
åtgärdsplan finns för fortsatt skötsel.
En positiv upplevelse blev hur beslut kring utställ­
ningens och stigens utformning långsamt växte fram
i takt med renoveringen, inventeringen och samtal
med boende i bygden. Många blev delaktiga och
bidrog till kunskapsutbyte.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN I
STOCKHOLMS LÄN
PROJEKTPERIOD
OKT 2011 – DEC 2013
LEADERSTÖD
914 880 KR
IDEELLT ARBETE
50 800 KR (CA 290 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 684 450 KR
PRIVAT FINANSIERING
35 608 KR
TOTAL
1 685 738 KR
Syfte
Att kunna ta emot besökare på ett
bra sätt och förmedla intressant
kunskap om skärgårdsjordbruk
förr och nu.
Geografiskt verksamhetsområde
Hjälmö, Värmdö kommun
41
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Resmål Djurhamn
Istiden
Landhöjningens konsekvenser
Skärgårdens natur är resultatet av en
utveckling som pågått i 2 miljarder år. Det
berg som vi kallar urberg är det som finns
kvar av en enorm bergskedja som sträckte
sig över hela skärgården. Denna har under
årmiljonerna nötts ner och nu återstår bara
grunden. Under nednötningsprocessen har
jordbävningar bildat sprickor i berget, vissa
partier har sjunkit ner och bildat långa branta
bergssidor och sänkor som i dag är segelleder,
medan andra partier höjt sig och bildat öar.
Hela berggrunden lutar något åt öster, vilket
gör att det i ytterskärgården bara är mindre
kobbar som sticker upp ovan havsytan.
För ca 15 000 år sedan var Sverige täckt av is.
Rörelser i isen har krossat berget och fört löst
material från topparna ner till lägre nivåer.
Klipphällar har slipats runda och släta när
isen har schaktat grus framför sig. Så bildades
avlagringar av sten, grus och sand. En mäktig
sådan sträcker sig från Brunkebergsåsen i
Stockholm ut till Sandhamn.
Att grynnor blir synliga kobbar, att öar växer
ihop, som Skepparön, Djurö, Vindö och Skarpö
att stränder blir större och att djupa hamnar
blir grunda och måste överges är några av de
konsekvenser som landhöjningen ger. Sett
över tid måste människor anpassa sig till nya
förhållanden. Bryggor och sjöbodar måste
flyttas för att fortfarande tjäna sitt syfte, och
fastighetsgränser regleras.
Stranden vid Högmalmarna,
skylt
Färgprov Värmdö
Landhöjning
För ca 10 000 år sedan förändrades klimatet
långsamt och en varmare period inleddes.
Isen började smälta och landmassorna som
varit nedtyngda av is började höja sig. Det
är detta vi kallar landhöjning. Processen
pågår fortfarande med ungefär 4 mm per år
i Stockholms skärgård. Sluttningen här, från
toppen där landsvägen går, ner till vattnet, är
ett exempel på ett skärgårdslandskap, präglat
av landhöjningen. Högst upp finns det gamla
urberget, med mager hällmarkstallskog, sedan
följer en zon med stora stenblock. Här växer
tall och blåbär i det tunna jordlagret. Stenarna
blir mindre och mindre ju längre ner man
kommer för att längst ner övergå till grus och
sandjord. I denna något bördigare jordmån
trivs lövträd och örter. Vid vattenbrynet har
sanden övergått i lera och här växer den
Ett historiskt välkänt undervattensgrund som
blivit en fullt synlig kobbe är Franska stenarna
i Nämdöfjärden, en bit söder om Stavsnäs.
Hösten 1525 stötte ett tungt lastat örlogsfartyg
på grundet. Skeppet tillhörde Gustav Vasa och
det var på väg från Dalarö till Djurhamn. Vid
kollisionen bröts skrovet, skeppet fylldes med
vatten och sjönk. Det landade på en klipphylla,
35 meter under vattenytan. År 1916 byggdes
en AGAfyr på det som då blivit en kobbe i
havet. Då visste ingen att det låg ett vrak där
nere som tillhört Gustav Vasa. Inte förrän
1990 då skeppet hittades och blev föremål för
vetenskapliga undersökningar, blev detta känt.
Till nästa skylt
Växter och djur
Fåglar
Skarv
Detta är ett fågelrikt område
där svarthätta,
svartvit flugsnappare och
rödstjärt märks
bland sångfåglarna. Även
näktergal har
hörts i området. I vassviken
och dopping. Ute på vattnet simmar skrak
kan man se
ejder och på våren kan
man höra gudingarna
(hannarna), ropa ”auoo,
auoo”. Mås och tärnor
vaktar sina revir vid de
små kobbarna, där
också skarvar (”ålakråko
r”) kan ses fläkta
med vingarna för att få
dem torra. Har man
tur kan man få se den mäktiga
havsörnen
Fisk
Träd
Nästan alla svenska lövträd
finns
representerade i skogen
häromkring: lind, ask,
al, ek, björk, lönn, sälg,
oxel och hassel. Ek och
hassel var värdefulla för
sina
Lind, hassel och sälg kunde ollon och nötter.
hamlas, d.v.s man
skördade kvistar och löv
till
vintern. Lindens bastlager djurfoder för
kunde användas
att göra rep av. Än kan
gamla hamlade lindar
ses härikring, alltså med
många förgreningar i
För att komma till skylt nr 3, fortsätt nedför
Näktergal, Luscinia luscinia
I vattnet simmar strömmin
mört, sik och en och annan g, abborre och
gös. Lägger man nät fastnargädda och
då och då en
hornsimpa, efter vilken
Simpströmmen fått
sitt namn. Det finns också
säl som låter sig väl
smaka från näten!
Annat som simmar är faktiskt
rådjur och
älg, som på det viset tar
sig mellan öarna. På
vintern visar spåren att
rådjuren ofta springer
över isen.
Till nästa skylt
För att komma till skylt
nr 8, fortsätt
4
Detta projekt har vuxit ur lokal kunskapstörst. Några
boende hade hört att Djurhamn varit flottbas och att
ett gammalt örlogsskepp som hette Rikswasa hade
bärgats vid Djuröbron på 60-talet. I Djurö Konst &
Kultur startade man ett historieprojekt och Djurö bya­
lag märkte ut utkiksplatser och föreslog kommunen
en promenadstig. Kommunen engagerades och 2007
blev skriften ”Djurhamn - örlogshamn under Vasatid”
kommunens årsbok.
2008 bildades Stiftelsen Vasakungarnas Djurhamn
med Djurö Konst & Kultur och Djurö byalag som stif­
tare och 2010 inleddes projektet Resmål Djurhamn.
Då fanns viljan att utveckla Djurhamn som ett turist­
mål med det maritima kulturavet som grund,
d v s Stockholms skärgårds ”tidiga historia” före 1720.
Detta har blivit möjligt genom samverkan med
tre markägare, Värmdö kommun, Djurö-, Möja- och
Nämdö församling samt PTKs utbildningsstiftelse/
Djurönäsets kursgård. Sjöhistoriska stigen är nu
namnet på det sjöhistoriska museum med 45 in­
formationsplatser som invigdes med en folkfest på
Djurö den 1 juni 2013.
En överenskommelse gjordes med de tre mark­
ägarna om gemensamt grafiskt program och gestalt­
ning av informationsskyltar, de har var och en upp­
handlat de skyltar som finns på vars och ens mark
och var och en av de tre står för installation, skötsel
och underhåll av informationsplatserna. Stiftelsens
volontärer bildade en guideförening som knoppats
av från stiftelsen och som tar hand om guidning och
den nybildade ö-teatern kommer att ansvara för
levandegörande av stigen. Marknadsföring planeras
gemensamt av guideföreningen, Visit Värmdö och
Djurönäsets kursgård. Den övergripande, långsiktiga
destinationsutvecklingen av Djurö/Stavsnäs med
42
Franska stenarna
Blommor
I skärgårdens karga klimat
blommor. Just på den här trivs många
platsen, vid
”kaffestenen” eller i närheten,
kan man på
våren se massor av vild
gräslök,
gullvivor, blåsippor, vitsippor mandelblom,
och violer. Lite
senare kommer tjärblomst
er och blodnäva. I
några bergsskrevor finns
exemplar av Adam
och Eva, som är en orkidé
med lila eller vita
blommor. Denna art är
fridlyst liksom alla
andra orkidéer. Blåsippor
och gullvivor får
man inte heller plocka.
I klippskrevor hittar
man ofta den vackra stensötan
, en liten
Foto: Katarina Schoerner
tem
kt flera olika skyltsys
stigen
Efter att ha undersö
längs Sjöhistoriska
s
för informationen
på skyltar som tillverka
har valet till slut fallit
Town
Wahlman Park &
av Jan Wahlman,
nbranding.se
Branding AB wahlma
an själv sitt
tem
Så här beskriver Wahlm
är att våra skyltsys
skyltsystem: “Målet besökare att hitta och
för
skall
skall göra det lätt
starka identitet. Man
synhåll
uppleva områdets
information inom
finna orienterande tydlig hierarki. Genom
en
vi
i form av skyltar i
och formspråk uppnår
konsekvens i uttryck
avsändaren.”
platser
en tydlighet från
tem finns på flera
skyltsys
ans
Wahlm
den, Dander yds
Stockholms län: Djurgår
s stad, m.fl. Alla skyltar
kommun, Vaxholm
men
samma grundidé, andra
utgår från en och
och
sina egna färger
varje område har
kännemärken.
r att användas i hela
Skyltsystemet komme de närmaste åren.
inom
Värmdö kommun
gråblått och
får en färgskala i
Värmdös skyltar
text.
rödbrunt med vit speglar skärgårdens
ierar
Den gråblå färgen
runt och den harmon
himmel och hav året rgrönska, höstlövens
fint mot trädens somma Det grå kan
s snö.
färger och vintern lera och berg, till den
till
också associeras
till den urbana
och
skyrkan
uråldriga gråsten
berg.
asfaltmiljön i Gustavs påminner
Den rödbruna färgen stugor till
röda
es
om traditionen från
i tegel. Färgen använd
fabriksbyggnader kyrkmålningar och
gärna i medeltidens av väggmålningar i
återfinns t.ex. i rester
ar,
Värmdö kyrka.
sina gjutna skyltram
Skyltsystemet, med
utifrån begrepp som
har arbetats fram estetik, historia och
kvalitet, hållbarhet,
till att stärka den
natur. Skyltarna bidrarten för Värmdös
amma identite
signal
gemens
en
skyltar.
de
ans
ger
en
Två exempel på Wahlmenklare än dessa,
invånare och för besökarnen har att förmedla.
blir något
om vilka värden kommu
Värmdöskyltarna
ten.
r att placeras i Värmdö
utan emblem i överkan
Skyltarna komme
samt öppna
och kulturmiljöer
kommuns naturfriluftsområden.
Berggrunden
By Frank Vassen from Brussels,
Skyltsystem
Skärgårdslandskapet
Värmdös skyltar
Foto: Bengt
Skyltar
Sjöhistoriska stigen som primär sevärd­
het planeras av Visit Värmdö och lokala företagare.
Syfte
–– Att utarbeta ett grafiskt program för informations­
platser längs en ca 3 km lång kultur- och natur­
stig.
–– Att upprätta avtal med markägarna om skötsel
och vård av informationsplatserna.
–– Att ta fram en plan för information och marknads­
föring.
Geografiskt verksamhetsområde
Djurö, Värmdö kommun
Mål
Ett ekomuseum i Djurhamn som är ett boknings­
bart besöksmål för såväl enskilda personer och för
besöks­näringen.
Resultat
Sjöhistoriska stigen invigdes 1 juni 2013.
Sjöhistoriska stigen är samlingsnamnet på tre naturoch kulturstigar som marknadsförs bl a av Visit
Värmdö som ett besöksmål.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
OFFENTLIG RESURS
TOTALT
STIFTELSEN VASAKUNGARNAS
DJURHAMN
AUG 2009 – DEC 2012
821 011 KR
447 675 KR (CA 2 560 TIM)
196 820 KR
20 910 KR
1 486 416
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
Stigprojekt Gällnö
Gällnö är en bilfri ö i mellanskärgården med ett myck­
et begränsat vägnät. På ön finns ca 30 fastboende
varav två som bedriver lantbruk, samt flera verksam­
ma hantverkare. Därtill ca 300-400 fritidsboende.
Det finns två ångbåtsbryggor, en handelsbod och ett
vandrarhem på ön.
Det gick dock inte att ta sig på ett bra sätt mellan
ångbåtsbryggorna och även andra delar av stig­
systemet som knyter ihop olika delar av ön var i stort
behov av förändring.
En förbättring av stigarna skulle leda till att öns
två naturreservat bands samman och att öns bofasta
befolkning samt sommargäster kunde gå eller med
cykel, cykelkärra, rullstol/rollator och barnvagn
ta sig till och från öns handelsbod. Även boende
på andra öar skulle enklare kunna ta sig till öns
handelsbod och likaså skulle turister, bofasta och
sommargäster kunna vandra, cykla och på så sätt ta
del av öns unika kulturlandskap. Ett bra stigsystem
mellan Gällnös båda ångbåtsbryggor skulle också
bidra till att Waxholmsbolagets trafik kunde utnyttjas
mer optimalt.
Öns fina kultur- och naturarv skulle lyftas fram
genom skyltning och anslagstavlor som informerade
om Gällnös många sevärdheter och intressanta histo­
ria samt fauna och flora. Ökad attraktivitet skulle leda
till fler besökare, dvs. ett ökat kundunderlag för öns
näringsidkare – lantbrukare, handelsbod, café,
van­drarhem, sparrisodling, keramiker, konstnärer,
snickare.
Resultat
–– Väsentligt förbättrad framkomlighet.
–– Informationstavlor med karta finns uppsatta vid
respektive ångbåtsbrygga.
–– 10 skyltar är uppsatta.
–– Rullstol, barnvagnar och cyklar och rullatorer kan
framföras.
–– Tre nya grindar är uppsatta.
–– Stängsel har ej satts upp då det visade sig att inget
behov fanns.
–– Se också www.gallnostigen.se.
Projektet har också gett mervärde genom att ha
svetsat samman medlemmar, styrelse och andra
intressenter vilket skapade en mycket bra grund för
fortsatt engagemang i kommande projekt för att
utveckla Gällnö.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG FINANSIERING
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
GÄLLNÖ NATUR- OCH
KULTURSTIG
NOV 2010 – OKT 2014
568 178 KR
262 325 KR (CA 1500 TIM)
20 000 KR
34 120 KR
90 000 KR
974 623 KR
Syfte
Att iordningsställa och förbättra gångstigar på Gällnö,
framförallt mellan öns två ångbåtsbryggor.
Geografiskt verksamhetsområde
Gällnö, Värmdö kommun
Mål
–– Dränering grusning grävning och röjning av stigar.
–– Mötesplatser för information.
–– Skyltar på olika platser på ön.
–– Framkomlighet för funktionshindrade, barnvagnar
och cyklar.
–– Grindar vid djurinhägnader.
–– Stängsel utmed Krokafladen.
43
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Besöksnäring
FÖRSTUDIE
Väg 222 – vägen till vattnet
Syfte
Att visa väg 222 ur en ny vinkel, so en möjliggörare
av upplevelser och rekreation, samt att utveckla verk­
samheterna längs vägen genom utökat samarbete.
Geografiskt verksamhetsområde
Värmdö kommun
Mål
–– Samarbete längs vägen.
–– Nya produkter för besökare.
–– Presentation av upplevelser och utbud längs väg
222.
–– Skyltning med gemensam profil längs vägen.
Från transportsträcka till samlade pulsåder för turist­
näringen – kan väg 222 ändra karaktär?
Majoriteten av Värmdös besökare, oavsett om man
besöker broförsedda öar eller öar utan bro, använ­
der sig av väg 222, som sträcker sig hela vägen från
Slussen till Stavsnäs vinterhamn. Vägen ses av de
flesta som en ren transportsträcka, där de främsta
skälen till att stanna är handel av livsmedel eller
andra varor. Projektet ville testa idén att låta vägen
bli den naturliga och samlade pulsådern för Värmdös
besöksnäring.
Det fanns mycket längs vägen som var okänt för
såväl boende som fritidshusägare och tillfälliga be­
sökare. Även bland företagare och föreningar fanns
en utbredd okunskap om varandra. Projektet ville
främja nätverkandet mellan aktörerna och inspirera
till nya samverkansformer och företagsidéer.
Intresset att delta på möten i olika geografiska
områden eller runt olika teman har varit större än
väntat. Dock var det svårt att hitta personer med
tid och energi att engagera sig praktiskt i arbetet,
utan behov av stöd och vägledning för det fortsatta
arbetet visade sig vara stort. Vi-känslan ökade bland
deltagarna och intresset fanns att nätverka mer och
lära känna varandra bättre för att kunna hänvisa sina
kunder till övriga verksamheter.
44
Resultat
–– Inga konkreta nya samarbeten kom tillstånd under
projekttiden, och inte heller några nya produkter.
–– Broschyrer och informationsmaterial är fram­
tagna.
–– Skyltning längs vägen visade sig vara mer kom­
plex än projektägarna insåg vid start av projektet,
arbetet påbörjades dock.
Generellt var det svårt att fler företagare skulle
engagera sig i projektet. Man är upptagen med sin
egen verksamhet och även om intresset för projekt­
idén fanns räckte det inte för att engagera sig mer
ingående.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
VISIT VÄRMDÖ IDEELL
FÖRENING
AUG 2011 – SEP 2012
322 875 KR
97 127 (CA 555 TIM)
103 460 KR
191 KR
523 653 KR
Roslagen som sökte medel ur Landsbygdsprogrammet
för sin idé om ridning längs gamla kyrkstigar.
Föreningen arbetar med konceptet Bädd och Box Rid längs kyrkobesökarnas stigar i Roslagen!
en intressant kombination
av jobb
besöksnäring,
ridning
Ökat företagande
och fler
för bygden!
I norra länsdelen har det startats ett inspirerande och kulturhistoria och förhoppningen är att just den
exempel på hur man kan arbeta med att ta tillvara kulturhistoriska dimensionen ska berika upplevelserna
och använda information ur historiska kartor. Jorun när man färdas genom Roslagen till häst.
Jorun berättar att hon arbetat med att ordna ridleder
Skagerberg på Väddö startade föreningen Ridled
i många år och kom på idén att det förr funnits
många olika leder och stigar som kanske skulle
kunna återanvändas. Historiska kartor har kommit till
användning i kombination med intervjuer med äldre
personer i syfte att hitta de kyrkstigar som funnits i
Hästnäring
Ridled Roslagen på kyrkstigar
Hästintresset är stort i Roslagen och en av aktörerna
är Ridled Roslagen, en förening som jobbar för att ge
ryttare möjlighet att uppleva naturen till häst med
möjlighet till övernattning för både häst och ryttare
så att ekipage kan ge sig ut på långritt.
Föreningen har de senaste åren arbetat aktivt med
att söka aktörer som kan erbjuda boende och stall­
platser till ridande, dvs Bädd & Box. Idag finns
fjorton sådana boenden. Ambitionen med projektet
var att hitta stigar som förbinder gårdarna och möj­
liggör ridning under flera dagar i sträck. Därför sökte
projektet efter gamla kyrkstigar som går att införliva
med ridleden. Det man hittade utifrån undersökning
av gamla historiska kartor, intervjuer med äldre
människor, hembygdsföreningar och pastorsexpe­
ditioner blev fem kyrkstigar vid kyrkorna Häverö,
Ununge, Roslagsbro, Söderbykarl och Lohärads kyr­
ka. Informationen från de historiska kartorna fördes
över till aktuella kartor. En del ägarförhållanden blev
klarlagda men pga. den korta projekttiden har inga
avtal med markägarna skrivits.
En annan del av projektet handlade om att utveck­
la hur man kan boka dessa boenden på ett proffsigt
sätt och utreda förutsättningarna för att boka dessa
via Visit Roslagen.
Som avslutning och marknadsföring invigdes
Lohärad kyrkstig med en långritt på 2 mil – Brud­
Foto:var
Jorun
Skagerberg
stigsritten – dit alla intresserade ryttare
inbjudna.
Brudstigsritten marknadsfördes med annons och
artikel i Norrteljetidning, på Hästens dag, evene­
Mer mangskalendern
information! hos Visit Roslagen, informations­
folder med inbjudan som sattes upp hos hästföretag
Läs mer om arbetet med kyrkstigarna på föreningen
i kommunen, på föreningens hemsida samt digital
Ridled Roslagens hemsida, www.ridledroslagen.se
tavla vid E18 genom kommunens försorg. 42 häst­
ekipage deltog i den historiska ritten. Berit Jansson
Landsbygdsprogrammet
bidragit….
(C), Norrtälje Kommunhar
klippte
bandet vid Lohärad
… tillkyrka
arbetet
med
kyrkstigarna
i
form
av ett projektstöd
och följde sedan ritten till rastplatsen
i närhe­
genom
Leader
Uross.
ten av Brudberget och fikapausen vid Fyrsjön. Det
blev en mycket lyckad ritt.
Syfte
Att kartlägga gamla kyrkstigar och undersöka om de
kunde införlivas i ett nätverk av ridleder i kommunen.
Foto: Jorun Skagerberg
Fler långritter med nya stigsträckningar
Mål
–– Kartlägga
beskriva
respektive
varje
socken.gamla
Jorunkyrkstigar,
berättar att
hon fått
höra många
sträckning,
berörda
markägare,
markernas
statusoch
intressanta historier om olika mötesplatser
samt
klargöra
regelverket.
händelser som utspelades längs stigarna. Föreningens
–– Bokningssystem
Bädd&Box.
undersökningar
harförgjort
att man hittat fem olika
–
–
Informationsbroschyr.
kyrkstigar i Norrtälje kommun. Bland dem finns en
–– Invigningstur
som numera
marknadsförs.
som
går mellan den
ödelagda byn Myra nära
Bennebols gamla bruk och Ununge kyrka, en som
Resultat
går
från Norra Råda till Söderby-Karls kyrka och
–– Rapporten ”Kyrkstigar i Roslagen” finns som be­
brudstigen från Lohärads kyrka.
skriver utvecklingen av kyrkotvånget samt de fem
Det som tar tid, berättar Jorun, är kontakter med
kyrkstigarna.
alla berörda markägare längs stigsträckningarna för att
–– En broschyr visar erbjudanden och prissättningen
möjliggöra
att stigarna restaureras och tillgängliggörs
samt bokningsmöjligheter för 11 Bädd & Box­
för entreprenörer.
ridverksamheten.
ska föreningen
ta lyckat
fram en
och ge
–– Närmast
Invigningsritten
blev mycket
ochkarta
gav fina
ut en
folder som kommer att finnas bland annat på
marknadsföringsmöjligheter.
turistbyråer. Hittills är 13 platser från Vallentuna i söder
till Häverö i norr med i projektet. Föreningen ser stora
möjligheter.
Så småningom ska paketerbjudanden
)) FAKTA
med
både ridning och boenden
tas
fram.
PROJEKTÄGARE
IDEELLA
FÖRENINGEN
PROJEKTPERIOD
Ylva Othzén, enheten
LEADERSTÖD
010-223
05
IDEELLT15
ARBETE
TOTALT för
RIDLED ROSLAGEN
APRIL 2013 – SEPTEMBER 2014
miljöplanering
184 844 KR
153 450 KR (CA 875 TIM)
338 294 KR
9
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
45
urmiljö
är mycket detaljerade eftersom de upprättades i skala
1:5000 eller 1:4000.
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Hästnäring
Hästriket Roslagen
Hur kan en kommun praktiskt och konkret arbeta
för att utveckla verksamheten med häst? Norrtälje
kommun genomförde 2009 en förstudie i syfte att få
fram en generaliserbar modell och erfarenhet. Många
intresserade deltagare kom till förstudiens öppna
möten och ett resultat blev detta projekt som vill
bygga vidare på visionen Hästriket Roslagen.
Föreningen Hästriket Roslagen bildades och genom­
förde under projekttiden ett antal olika aktiviteter
för att bygga nätverk och öka samverkan mellan
hästsektorns olika aktörer. Föreningen ordnade
workshops med hästföretag, landsbygdsaktörer
m fl för att få till fler kreativa och nya samarbeten på
landsbygden relaterat till besöksnäringen. I sam­
arbete med andra föreningar och aktörer ordnade
projektet en mängd föreläsningar, seminarier och
kurser t.ex. om vallfoder till häst, hästens välfärd,
fång, stallventilation och stallmiljö, skatter och be­
skattning av hästverksamhet, landsbygdsprogrammet
och vilka stödmöjligheter som finns där, gödselhan­
tering, allemansrätt, markanvändning och hästen i
samhällsplaneringen.
Under projekttiden skapades ett antal nya företag
och arbetstillfällen, bl a två hovslagare, en hästmassör,
tre utbildningsföretag, ett inackorderingsstall, ett
rehabstall, en ekonomirådgivare specialiserad inom
hästnäringen, två veterinärer och ett konsultföretag.
Det finns även exempel på befintliga företagare som
ökat sysselsättningsgraden i sitt företag (dvs lever
i högre grad på företaget än på en anställning) och
exempel på diversifiering i företagen, dvs att den
hästrelaterade delen i företaget blev större.
Det som förvånade de aktiva i projektorganisatio­
nen mest var att så få var villiga att betala för utbild­
ning där man i förlängningen kan öka sina affärer och
därmed höja omsättningen. Föreningen hade också
önskat sig ett större engagemang från kommunens
tjänstemän i vissa delar av projektet. En generell insikt
var att allt tar mycket längre tid än man tror.
Syfte
Att skapa en hästvänlig kommun genom ett samver­
kansarbete som ger livskraftigt företagande runt hästen.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
46
Mål
–– Fler människor har fått insikt i hur hästar ska han­
teras och vilka regler och lagar som gäller.
–– Fler sunda hästföretagare som har skapat sig en
utvecklings-/affärsplan och en framtida handlings­
plan. Fler företag/verksamheter som samverkar
sinsemellan men även med andra näringsverksam­
heter.
–– 100 deltagare i kurser/studiecirklar om hästhante­
ring, affärsutveckling, markskötsel mm.
–– En virtuell mötesplats för hästföretagare i kommu­
nen.
Resultat
–– Genom kurser och föreläsningar bidrog projektet
till att många människor fått kunskap och insikt i
hur hästar bör hanteras, vilka regler och lagar som
gäller och vad forskningen säger.
–– Projektet lyckades stärka kopplingen till besöks­
näringen och utvecklat och profilerat ett antal
hästföretag som aktivitetsföretag inom turism.
Genom konkret samverkan togs det fram en
folder som samlar en del av utbudet som finns i
kommunen. Genom de affärsutvecklingskurser
projektet anordnat har ett antal företag skapat sig
en utvecklings-/affärsplan och en framtida hand­
lingsplan.
–– Över hundra personer deltog i kurser och studie­
cirklar om hästhantering, hästhållning, affärs­
utveckling, markanvändning mm.
–– Hemsidan www.hastriketroslagen.se togs fram
som presenterar information av nytta för häst­
näringen. Som komplement till den finns en face­
book-grupp med vid projektets slut 430 användare
som kan utbyta information med varandra.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
IDEELL RESURS
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
HÄSTRIKET ROSLAGEN
AUGUSTI 2011 – JUNI 2014
877 688 KR
196 261 KR (CA 1 120 TIM)
13 000 KR
50 949 KR
51 854 KR
1 189 752 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Hästnäring
FÖRSTUDIE
Rida säkert i Värmdö
Det ideella nätverket Vision Häst Värmdö genomförde
en förstudie för att undersöka om och hur man skulle
kunna skapa ett heltäckande nät av säkra ridvägar
med hållbart underlag i Värmdö, så att alla ryttare,
unga som gamla, kan rida ut i alla väder utan stora
risker och utan att förstöra mark och växtlighet.
I takt med att antalet hästar och människor ökat
i Värmdö så har också svårigheterna att finna bra
ridvägar ökat markant. Då tillgång till natur att rida
i är ett basalt behov för all hästhållning är ridvägar
en förutsättning för att befintliga häst- och turism­
företagare ska kunna utveckla sina verksamheter och
fler starta.
Värmdö kommuns översiktsplan omfattar en
särskild bilaga om hästar och ridvägar, dock utan
konkreta mål i översiktsplanen. Det saknas vidare en
kommunal policy för häst och hästhållning i Värmdö
på längre sikt.
Projektet hade två fokusområden: daglig ridning/
ridslinga och turisminriktad ridled. Nätverket sam­
lade representanter för olika grupper som berörs av
ridvägsfrågorna, markägare, kommunen, intresseor­
ganisationer, hästföretag och ryttare för att diskutera
hinder och möjligheter.
Syfte
–– Att utröna om visionen om ett heltäckande nät av
säkra ridvägar med hållbart underlag är möjlig
och hur man i så fall ska genomföra arbetet inklu­
sive dess finansiering.
–– Att förankra projektidén hos berörda parter.
Geografiskt verksamhetsområde
Värmdö kommun
Mål
–– Förutsättningar för att jobba vidare med ett riktigt
projekt har blivit klarlagda.
–– Berörda parter som markägare, kommun, intresse­
organisationer, hästföretag och ryttare är beredda
att medverka i arbetet med att förverkliga ett
heltäckande nät av ridvägar.
Resultat
–– Arbetssättet med representanter för olika grupper
har varit framgångsrikt och bidrog till att man
lyckades få en samsyn kring att alla har att vinna
på att organisera upp ridningen i Värmdö.
–– Båda de tilltänkta samarbetspartners i ett framtida
konkret ridvägsprojekt: JM AB och Fortifikations­
verket framhöll vikten av att ha en stark motpart i
ett nyttjanderättsavtal.
–– För att undvika för höga investeringskostnader
kan man i första läget hitta områden där det finna
möjlighet att helt eller delvis nyttja befintliga (och
eventuellt förbättrade) vägar. Ryttare kommer
att behöva vara med och betala för att få rida på
annans mark. En undersökning av betalningsviljan
ingick dock inte i förstudien.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
TOTALT
VÄRMDÖ FÖRENINGSRÅD
MAJ 2009 - MARS 2010
111 676 KR
29 420 KR (CA 170 TIM)
27 350 KR
168 446 KR
47
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Hästnäring
FÖRSTUDIE
Ö-hästar
På Möja, i Stockholms skärgård, och öarna runt om­
kring, fanns få aktiviteter för fastboende och turister.
Hästnäringen i länet är en växande verksamhet och
intressenter och boende på Möja ville se om det fanns
underlag för att starta en hästverksamhet som kunde
generera fler aktiviteter för båda parter. Dessutom
ville man se om det var möjligt att arbeta med häst­
turism i skärgården.
handikappridning, ridterapi mm. De flesta möjaborna
har en bra inställning till hästen och är helt med
på att det även kan bidra till en ökad turism, på ett
naturligt sätt.
Däremot är möjaborna noga med att utvecklingen
av en hästverksamhet ska få ta tid samt vem som
ska driva verksamheten, eventuellt i form av samägt
bolag bland de boende.
Projektet har fokuserat på Möja och närliggande öar.
I förstudien samverkade man med Möja Företagar­
förening och Möja markägarförening samt övriga
djurhållare på Möja och Kalvsvik. Ett nära och ärligt
samarbete är nödvändigt då tillgången på exempel­
vis foder och redskap i verksamheterna är begränsad
pga ekonomi, skörd och logistik.
Möja har idag alldeles för lite aktiviteter på ön,
framför allt för ungdomar och för dem kan hästverk­
samhet vara ett utmärkt sätt att aktivera sig. Stallet
är en neutral punkt där man kan skaffa nya vänner.
Det kan främja nyinflyttning, locka fler sommar­
gäster med barn och ungdomar i familjen att komma
oftare på helgerna. Det skulle främja Möjas övriga
näringsidkare.
Förstudien har också visat på andra möjligheter
att använda hästen; som arbetsredskap för att hålla
naturen öppen, hästtaxi, bröllopskörningar, ledar­
skapsutbildningar, slädturer, rid lekis, dagridläger,
Syfte
Att undersöka om idén var möjlig och hållbar samt
förankra den hos samtliga berörda. Ta fram under­
lag för organisation, ekonomi mm och formulera
projekt­plan för genomförande.
Geografiskt verksamhetsområde
Möja, Värmdö kommun
Mål
Att få fram en plan med förutsättningarna för ett
framtida projekt, med beskrivning om etablering,
utveckling och ekonomiska kalkyler.
Resultat
–– Hästverksamhet i skärgården är eftertraktad och
har stora möjligheter att realiseras. Förstudien har
resulterat i många bra insikter och kedjereaktio­
ner. Informationen om Ö-hästarna har nått olika
intressenter; skärgårdsbor, markägare, stiftelser,
politiker, privatpersoner, djurhållare och journa­
lister.
–– Förstudien har bidragit till nätverkande, arbeten
och nya bekantskaper samt insikten om hur viktigt
det är att erbjuda aktiviteter, inte minst för de
unga, i skärgården. Fler samarbeten mellan redan
aktiva turistverksamheter har också diskuterats
bland annat inom Möja företagarförening.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
48
VÄRMDÖ FÖRENINGSRÅD
OKTOBER 2009 – DECEMBER 2010
199 543 KR
140 000 KR (CA 800 TIM)
339 543 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Hästnäring
Ridled Kalvsvik
Hästverksamheten i Haninge är omfattande som på
många andra håll i länet. Men det är brist på mark,
det finns intressekonflikter och det är svårt att erbju­
da trygga och bilfria ridvägar. Hästnäringen behöver
stimulans och kommun, hästföretagare och mark­
ägare kan i samverkan utveckla bra förutsättningar
för hästverksamheten i kommunen.
Under 2006 genomförde Hästnäringens Nationella
Stiftelse tillsammans med fem kommuner en kart­
läggning av hästnäringens lokala betydelse och
potential. Rapporten visade att det största problemet
för hästnäringen var bristen på mark och svårigheten
att erbjuda trygga, bilfria ridleder och slingor. Många
hästar på en liten yta skapar också konflikter mellan
hästnäring och andra intressenter.
En förstudie med EU-medel visade att ett samman­
hängande ridsystem skulle vara en lösning. Hösten
2009 bildades föreningen Rid- och Körleder i Ha­
ninge i syfte att driva arbetet vidare. Föreningen ska
stimulera och möjliggöra för intressenterna i form av
kommun, hästföretagare och markägare att samver­
ka och ta eget ansvar för att utveckla bra förutsätt­
ningar för hästverksamheten i kommunen.
Projektet Ridled Kalvsvik är den första etappen i
en successiv utbyggnad av ett sammanhållet ridleds­
system. Avsikten är bl.a. att den första etappen blir
ett referensprojekt. Erfarenheter, kunskaper och ett
etablerat nätverk används inför kommande etapper.
Syfte
–– Att kanalisera hästägarnas ridning till trafiksäkrare
miljö och stävja skadlig och störande spontan­
ridning.
–– Vinna erfarenheter och kunskaper för föreningens
fortsatta verksamhet.
–– Finna lämpliga samarbetsformer mellan olika
intressentgrupper och entreprenörer.
–– Att det rörliga friluftslivet och ridningen kan sam­
sas på ett strukturerat sätt.
Geografiskt verksamhetsområde
Haninge kommun
Mål
–– En ridslinga med utgångspunkt från gården Kalvs­
vik, på ca 4,5 kilometer varav ca 1 km är befintliga
6 MITT I HANINGE. TISDAG 2
JULI 2013
nyheter
Efterlängtad ridslinga
i Jordbro har öppnats
l 4,5 kilometer lång ridle
Haninges längsta
anlagda ridslinga är
äntligen invigd.
projektet har fått
en miljon kronor i
Eu-bidrag. Det är
ett av de största Eulandsbygdsbidragen
i länet de senaste
fyra åren.
Ridvägen skulle ha öppnats
redan i höstas, men fjolårssommarens tunga regnande
tillsammans med flera hårda vintrar har gjort att projektet försenats.
Det handlar om en 4,5 kilometer lång ridled mellan
Kalvsvik och Jordbro och
ridvägen innebär att ryttarna nu slipper trängas med
biltrafiken. Även många
markägare, som ofta fått se
ryttarna rida ut på gärden
eller i skogsområden, väntas dra en lättnadens suck.
– Det här kommer inte
bara ryttarna till lags, utan
även alla i Jordbrotrakten
som vill ta en promenad
d är ”bara första steget”
själva eller med hunden.
Folk i närheten har också visat intresse för att åka häst
och vagn på leden och det
finns ju några stall som har
körhästar, men det blir nog
betydligt vanligare med ryttare och promenerande,
säger Stig-Arne Skärbäck
,
ordförande i den ekonomiska föreningen som ligger
bakom projektet.
ringsfrågor i Haninge, var
försöker jobba efter. På sikt
med och invigde ridvägen
i vill vi ha ett nätverk
med
torsdags kväll.
ridslingor förbundna med
– Det är fantastiskt och
ridvägar i Haninge.
otroligt bra att vi tillsammans
med andra parter och markäDrygt 100 Haningef
öretag
gare fått till ridslingan. Det är
har i dag koppling till hästframförallt otroligt viktigt för
verksamheten, vilket gör
hästsporten, men även fanden till ett av kommunens
tastiskt ur besöksnäringsperstörsta näringsområden.
spektiv. Men det här är bara
– Kommunen lanserade
första steget, det kommer
för några år sedan officiell
att byggas fler etapper, säger
FörEtaga rna i föreninge
statistik på att hästnäringen
n Martina Mossberg.
har alla koppling till hästnävar det största enskilda näÄven Stig-Arne Skärbäck
ringen
ringsområdet i Haninge. Sett
blickar framåt.
till mängden företagare som
– Vi har lagt ner ungefär
– Landet runt finns läng500 timmar i ideellt arbete,
kommer i kontakt med häsre slingor där näringsidkasäger Stig-Arne Skärbäck.
tar så stämmer det nog. Ridre hyr ut hästar och där det
vägar känns väldigt viktiga,
Kommunstyrelsens ordfinns möjligheter till överförande Martina Mossberg
säger Stig-Arne Skärbäck.
nattning. Det blir som en
(M) och Alexandra Anstrell
annan sorts turism och det l  Filip Magnusson
(M), ansvarig för besöksnä
[email protected]
- är den arbetsmodellen
vi tel 550 551 05
EU har betalat nära en miljo
n kronor
w Ridslingan har till största
delen finansierats genom
975 000 kronor i landsbygdsbidrag från EU. Enligt
den ekonomiska föreninge
n
är EU-bidraget ett av de
största som något skärgårdsprojekt fått i hela länet
under de senaste fyra åren.
w Ridslingan går på kom-
munens mark. Kommun
en
har också varit med och
delfinansierat projektet
.
Källa: EKonomis Ka
föREningEn HaningE Rid- ocH
KöRlEd
Näsuddens
Handelsträdgård
Guldvinnare av
Idéträdgård 2013 på
Nordiska Trädgårdar!
En av Sveriges vackraste handelst
rädgårdar
ligger i Haninge kommun på
Smådalarö. Här
hos oss hittar du egenodlade
sommarblommor,
perenner, kryddor, fruktträd,
buskar, prydnadsträd, rosor, bär, frukt och
grönsaker. Must
och cider från vår äppelträdgård.
En butik med
vackra och praktiska ting. Enkel
kaffeservering.
Charlotte Bonnier med
trädgårdsmästare Andreas Gravele
ij och
personal önskar alla
varmt välkomna!
Öppettider: Alla dagar 10-16,
augusti, måndag - lördag
10-16.
Smådalarö, Tel 08 501 530
60
[email protected]
m
www.nasuddenhandelsträd
gård.se
Vår brygga: N 59°09´07, O
18°27´44
-Jag fick bättre blodcirkulatio
n!
Artikel i Mitt i Haninge.
Den kan hjälpa dig!
Revitive Cirkulationstränare får
musklerna i benen att dras samman och
slappna
av om vartannat. Blod pumpas
ner i fötterna och cirkulationen förbättra
s.
100% nöjd - 100 dagar
Många har köpt produkter som
de sedan inte använder. Våra kunder
berättar att de använder Revitive
Cirkulationstränare ofta och att de ser
tydliga
förbättringar. Vi är säkra på att
Revitive
Cirkulationstränare kommer att
vara till
nytta för dig, därför kan du utan
frågor
returnera Revitive Cirkulationstränare
i
upp till 100 dagar efter köp om
du inte
skulle vara 100% nöjd.
vägar. Slingan ska tjäna som en som en första del
i en successiv utveckling av ridvägar i kommunen
för att kunna erbjuda välordnad, trafikfri ridning
MEDIC
IN
GODKÄ SKT
ND
och körning på bra underlag året runt.
–– Lämpliga nätverk som underlättar föreningens
Revitive Cirkulationstränare
hjälper
mig att fortfarande
fortsatta
kontakter
med markägare och hästägare
vara
aktiv - Den kan även hjälpa dig!”
-Lill Babs.
vid etablering av fler lederoch slingor i ett sam­

FOTTVÄTTARE
manhållet ridvägssystem. 
UTAN KOSTNAD
Medan du gör något annat
Revitive Cirkulationstränare
placeras
framför dig när du sitter i en
stol eller
soffa, gärna medan du läser
tidningen,
en bra bok eller ser på TV. Placera
fötterna på toppen och sätt på den.
Milda elektriska impulser stimulerar benmusk
lerna och blod pumpas ner i fötterna.
Du
kommer att se att benmusklerna
jobbar.
Teknologin har använts till behandlin
g
i 50 år, och används av fysiotera
peuter
och behandlingsställen mot
smärta,
svullnader, åderbrock och kalla
fötter.
Dålig blodcirkulation är vanligare
än du
tror, och ger svullna, kalla och oroliga
ben.
Lyckligtvis finns det en lösning;
Revitive
Cirkulationstränare! Den är utvecklad
för
att ge dig bättre blodcirkulation
- medan
du gör något annat. Den används
av
tusentals svenskar varje dag.
Passar för alla
Revitive Cirkulationstränare är
mycket
enkel att använda - det tar bara
några
sekunder att lära sig hur. Efter
30 minuters användande kommer benen
att ha
genomgått en bra träning där
effekten
kan liknas vid att gå i trappor.
Den passar för alla, och oavsett form kommer
du
troligen märka en förbättring
efter kort
tid. Om du är gravid eller har pacemak
er,
rådgör med din läkare innan du
använder
Revitive Cirkulationstränare.
Förbättrar blodcirkulationen.
Motverkar smärta och svullnad
.
Hjälper mot kalla och oroliga ben.
 Förebygger åderbråck.
 Tränar benen - medan du gör
Uppge koden MF när du köper
Revitive
Cirkulationstränare i butik eller
beställer
telefon. Du får då med en fottvättare via
på
köpet, till ett värde av 199:-
Resultat
En färdig ridslinga på ca 4,7 km i ett hästtätt områ­
de. Effekterna som förväntades uppstå är, förutom
ett ökat utbud av möjligheter att rida också ökad
trafiksäkerhet på berörda vägar och ett minskat
okynnesnyttjande av brukbar åkermark. Erfaren­
heter, kunskaper och det etablerade nätverket
kommer att användas inför kommande etapper.
Beställ på telefon 010 20 78
Charlottenberg: Shoppingcenter.
något annat!
Revitive Cirkulationstränare
kostar 1995kr
300 eller besøk en av våra butiker:
Göteborg: Frölunda Torg. Stockholm
: Skärholmen Centrum, Farsta
Centrum
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
HANINGE RID- OCH KÖRLED
EK FÖR
AUGUSTI 2010 – JUNI 2013
975 000 KR
29 917 KR
403 477 KR
1 408 394 KR
49
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Lantbruk/Trädgård
Samverkan mellan bönder
kring Broströmmen
Lantbrukare runt Broströmmen i Roslagsbro norr
om Norrtälje ville starta upp en process som kan leda
till effektivare och mer lönsamma lantbruksföretag i
området.
Projektet genomfördes genom träffar och gårdsbesök
hos medverkande företag och delvis tillsammans
med konsulthjälp från Hushållningssällskapet. Möjli­
ga samarbetsområden kan vara att använda marken
mer effektivt med effektiv växtföljd och att odla rätt
grödor på rätt plats eller att använda gödsel där den
bäst behövs och få till kretsloppet mellan gårdarna.
Projektet tog tillvara de olika kompetenserna hos
de deltagande lantbrukarna. De gårdar som ingick i
projektet var:
–– En större mjölkgård med ca 140 mjölkkor i ekolo­
gisk produktion
–– Två gårdar som hade mjölkkor när projektet
startade men vid projektslut hade foderproduktion
och uppfödning av stutar
–– En gård som har uppfödning av kvigor från mjölk­
gården
–– Tre gårdar som i huvudsak har foderproduktion
av grovfoder och spannmål till mjölkgården och
kvighotellet
–– Tre gårdar med hästuppfödning, köttdjur och lite
får
Olika gårdar kompletterar varandra, t ex har
hästar och nöt olika krav på grovfodrets samman­
sättning. Då kan man göra hästhö av vallgrödan
det tredje eller fjärde året när det inte finns någon
rödklöver kvar i vallen.
Lantbrukarna tog fram växtnäringsbalanser på
de olika gårdarna, ökade kompetensen för att odla
proteingrödor så att djurgårdarna i området på sikt
kan bli självförsörjande på kraftfoder, genomförde
markkarteringar på gårdarna och tillsammans med
växtnäringsbalanserna kunde man därefter satsa på
gemensam växtföljd på flertalet gårdar.
Syfte
Att anlitga en kunnig rådgivare som kan inspirera
och vara bollplank för lantbrukarnas idéer om effek­
tivt och lönsamt lantbruk med god ekologi.
Geografiskt verksamhetsområde
Roslagsbro, Norrtälje kommun
Mål
–– De ekologiska djuren i området ska få när­
producerat foder.
–– Ytterligare två lantbrukare ska odla ekologiskt.
Resultat
–– Odlat en del ärter och åkerböna. 2011, 2012 och
2013 såddes det ekologisk höstraps på en av går­
darna. Grovfoder och övrigt kraftfoder odlas inom
område.
–– Ett arealtillskott med fyra ekologiska gårdar.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
50
LRF AVDELNING
ROSLAGSBRO VÄTÖ
AUGUSTI 2009 – JUNI 2013
39 199 KR
49 350 KR (CA 280 TIM)
2 177 KR
90 726 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
FÖRSTUDIE
Förstudie om intresset
och förutsättningarna fö
Lantbruk/Trädgård
starta ett regionalt resurs- och kompetenscentr
mathantverkare i Leader UROSS-området
Mathantverkare i
samverkan
Mathantverk är en snabbt växande sektor och utgör
och kommer sannolikt att utgöra stora möjlighe­
ter till försörjning på landsbygden. Samtidigt är
kunskaps­behovet inom sektorn stort. Det nationella
resurscentret för mathantverkare, Eldrimner, är en
succé.
Genom att förädla råvaror kan man få bättre betalt
för exempelvis mjölk eller spannmål, samtidigt som
man skapar nya arbetstillfällen. Kortare transporter
mellan producent och konsument är också bra för
miljön. Efterfrågan på lokalt producerad mat med
identitet och kvalitet ökar kraftigt, samtidigt stiger
också efterfrågan på kompetensutveckling både hos
etablerade företagare och nystartade. Tanken med
detta projekt var att undersöka förutsättningarna
och intresset för att starta ett resurs- och kompetens­
centrum i Roslagen. Detta för att få en mer lokal
prägel och för att det framöver sannolikt inte kommer
att räcka med Eldrimner för att täcka det växande
kunskapsbehovet i sektorn.
Projektet var en förstudie och kartlade bl a genom
en enkät de befintliga företagens behov och önske­
mål. Även studiebesök och seminarier genomfördes.
Genom ett studiebesök fick några deltagare inspira­
tion att starta en rullande handelsbod. Överlag var
dock intresset från producenterna att engagera sig
lägre än förväntat. Detta till stor del p.g.a. att företa­
garna redan har en hög arbetsbelastning.
Syfte
–– Att undersöka det konkreta intresset för ett regio­
nalt resurscentrum som huvudsakligen arbetar
med kompetensutveckling.
–– Att kartlägga vilka småskaliga mathantverkare
som finns i regionen.
Geografiskt verksamhetsområde
Roslagen
Mål
Ett tydligt svar om det finns förutsättningar för ett
regionalt resurscentrum för mathantverkare.
Resultat
–– Roslagen är sannolikt för litet för att starta ett
resurscentrum, i alla fall i nuläget. Däremot känns
det rimligt att starta ett samarbete som täcker
Mälardalen och Roslagen. Detta skulle då ge ett
stort antal mathantverksföretag som kan ta del av
kurser och liknande.
–– Positiva bieffekter: En ny försäljningskanal ”Mat­
buss” har startats i Roslagen med inspiration från
projektet. Projektet har även sammanfört en aktör
som hade för avsikt att starta ett surdegsbageri
med en aktör som bidragit med rådgivning och
vidare kontakt till finansiering. Bageriet ser ut att
bli av.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
COOMPANION ROSLAGEN
APRIL 2009 – AUGUSTI 2010
274 425 KR
39 813 KR (CA 230 TIM)
314 238 KR
51
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Lantbruk/Trädgård
FÖRSTUDIE
Mat i Roslagen
Syfte
–– Att inventera utbudet och efterfrågan.
–– Ökad dialog och samarbete mellan kommun och
lantbrukare.
–– Ökad kunskap om lokalproducerat kött i köken.
Kött från Roslagen – Lantbrukarnas Riksförbund i Mälardalen
Geografiskt verksamhetsområde
Roslagen, Östhammar, Österåker och Norrtälje
kommun
KÖTT FRÅN ROSLAGEN
Mål
–– Ökad kunskap om utbudet och efterfrågan av kött
från Roslagen
–– En handlingsplan och utvecklingsstrategier för
som bidrar till mer lokalproducerad mat i de
kommunala köken, minskade långa djurtranspor­
ter, ökad sysselsättning och nya arbetstillfällen på
landsbygden i Roslagen.
Kartläggning av det lokala
utbudet och efterfrågan av kött
1
Efterfrågan av närproducerad mat har ökat markant
de senaste åren. Men det kan vara svårt att få tag på
lokala varor, förädling och lagring sker på olika håll i
landet. Och antalet bönder minskar i Roslagen. Vilka
vill ha det närproducerade och vem kan leverera den
– frågor som krävde ett svar för att utveckla lant­
bruksföretagens förutsättningar.
Projektet Mat i Roslagen inleddes under våren 2010
efter ett initiativ av lantbrukare i Roslagen. Utgångs­
punkten var en stark oro för långa slakttransporter
och dålig lönsamheten för lantbruksföretagen. En
befogad oro då allt fler lantbrukare väljer att avveck­
la sin verksamhet i Roslagen. Försvinner jordbrukets
djur från Roslagen försvinner också viktiga miljö- och
kulturvärden.
Det genomfördes telefonintervjuer och träffar med
lantbrukare i Östhammar, Norrtälje och Österåkers
kommun för att skapa en uppfattning om utbud
och intresse för nya försäljningsalternativ av kött­
produktion. Projektet diskuterade även vilka problem
och möjligheter det finns för en hållbar utveckling
inom lantbruket i Roslagen.
52
Resultat
–– En rapport innehållandes en kartläggning av ut­
budet och efterfrågan av lokalproducerat kött.
–– En analys med en handlingsplan för fortsatt arbete
med vision om att det ska finnas konkurrens­
kraftiga lantbruks- och landsbygdsföretag i Rosla­
gen, grundstenen för ett fortsatt Roslagen som en
attraktiv region att bo, leva och turista i.
–– En satsning på Roslagen med ökat naturbeteskött
leder till att markerna bevaras öppna och ger en
större biologisk mångfald. Ökat samarbete och
kortare transporter gynnar miljön och en hållbara
utveckling.
Resultatet av förstudien visar också att det finns ett
stort intresse för lokalproducerat kött bland krögare
och köksmästare.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
LANTBRUKARNAS EKONOMI AB
MARS 2010 – MARS 2011
200 000 KR
75 776 KR (CA 435 TIM)
2 952 KR
278 728 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Lantbruk/Trädgård
Kött från Roslagen
Trots stor efterfrågan på närproducerat kött är
lönsamheten dålig för många bönder. Antalet mins­
kar och nya vägar och samarbeten behövs för lant­
bruksföretagens överlevnad men även för ett öppet
landskap med betande djur.
Som tidigare studier har visat är efterfrågan på kött
från Roslagen stor (se s 52, ”Mat i Roslagen”), men
antalet djur är vikande och det är svårt att få en
lönsam verksamhet för bonden. Kött från nötkreatur
och får från området har också en stor betydelse för
Roslagens naturmiljö. Det öppna landskapet med
åkrar och ängar är skapat av bönderna och deras
husdjur.
Den ekonomiska föreningen Lundkovallkött bilda­
des för att knyta ihop bönder med köttproduktion
som ville hitta vägar för att komma ut på markna­
den med sina produkter. Hela kedjan från bonde till
bord ska om möjligt stanna inom området Roslagen.
Genom att gå ihop och bilda en köp- och säljförening
och utnyttja de små slakterier som etablerats i när­
området skulle en rad fördelar kunna uppnås.
Projektet arrangerade producent- och konsument­
träffar tillsammans med LRF, Roslagens Sparbank
och Länsstyrelsen i Stockholms län och deltog i
marknadsföringssyfte på marknader och events,
såsom Skördemarknad i Norrtälje och Vaxholm, och
Årets Kocks semifinal tillsammans med LRF samt
lokala restauranger. Ett lokalt varumärke skapades,
Lundkovallkött, som sålde kött från djur som betat
gräs i Roslagen till restauranger, friskolor och privat­
personer.
Verksamheten fungerade dock inte optimalt. Vem
marknadsför produkterna bäst, bonden själv eller
en gemensam ekonomisk förening? Mycket arbete i
föreningen måste, inte minst i startfasen, ske ideellt,
finns tillräckligt med långsiktiga fördelar för att vilja
satsa? Stort engagemang krävs för att sälja till butik,
restaurang eller de offentliga köken då kontinuerliga,
tillräckligt omfattande leveranser och av rätt detaljer
krävs. Här behöver man ett organiserat samarbete
med ett slakteri.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– Efter projekttiden är Lundkovallkött en bärkraftig
ekonomisk förening som sysselsätter minst en
heltidsperson
–– Ett antal arbetstillfällen i Roslagen har bibehållits
eller skapats. Fler gårdar som producerar djur i
lönsamma företag där man har möjlighet att in­
vestera för bättre djurhållning och arbetsmiljö och
en hållbar utveckling av landsbygden.
Resultat
–– Den ekonomiska föreningen fanns vid projektslut,
och ett försäljningsställe hade etablerats. Verk­
samheten fungerade dock inte som planerat och
föreningen avslutades under 2014.
–– Fler bönder säljer egna köttlådor genom att ta
återtag från de småskaliga slakterierna som finns
i området. Detta kan bidra till att antalet betande
djur bibehålls i högre grad.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
LUNDKOVALLSKÖTT EK FÖR
PROJEKTPERIOD
AUG 2011 – DEC 2013
LEADERSTÖD
260 555 KR
IDEELLT ARBETE
84 088 KR (CA 480 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 53 484 KR
TOTALT
398 127 KR
Syfte
–– Att skapa samverkan mellan intresserade lantbru­
kare och bygga upp kanaler för att sälja och köpa
slaktdjur och kött för lokal konsumtion.
53
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Lantbruk/Trädgård
Roslagsmat i offentliga kök
Offentlig upphandling kan vara ett verktyg för att
stärka det lokala näringslivet och kan bidra till håll­
bar utveckling i kommunen.
Det finns ett kunskapsglapp hos den offentliga sek­
torn och hos de företagare som är potentiella leve­
rantörer av matråvaran när det gäller den offentliga
upphandlingen. Projektet ville sammanföra dessa
målgrupper för att tillsammans kartlägga efterfrågan
och tillgång och vilka hinder och möjligheter som
finns stärks det lokala näringslivet.
Tre seminarier genomfördes där deltagarna har
varit lantbrukare, politiker, tjänstemän och skol­
kockar. Teman för seminarierna var ”Lokalproducerad
mat i kommunens kök - utopi eller verklighet?”,
”Möte med regionala livsmedelsleverantörer” och
”Vision och kostpolicy för Norrtälje kommun”. Som
introduktion till seminarieserien ordnades även ett
informationsmöte om svensk kontra utländsk djur­
hållning med djuretologen Per Jensen. Till det mötet
kom ca 180 personer.
Poltikerna i kommunen enades om att ta fram en
kostpolicy som ger en övergripande vägledning för
all matverksamhet. Med den vill Norrtälje kommun
öka andelen närproducerade och svenska råvaror i
matverksamheten i skola och omsorg. Drottningdals
skola planerade att köpa en gris från Norrgården i
Gåsvik som eleverna kunde följa under hösten. Den
slaktades i december och blev revbensspjäll, skinka
mm i skolköket. Kockarna på Rodenskolan fundera­
de på hur de kan använda det lokala lantbruket och
maten i undervisningen.
Syfte
Att öka kompetensen hos lantbruksföretagen vad
som krävs för att ”nå marknaden” för den offentliga
upphandlingen samt öka kompetens hos kommunala
politiker och tjänsteman om hur upphandling till of­
fentlig sektor kan bidra till ekologisk, ekonomisk och
social utveckling inom kommunen och närregionen.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– Kött och grönsaker från traktens bönder serveras i
köken på Drottningdals och Vätö skola.
–– Tre seminarier med 20 deltagande lantbruks­
företag och 20 representanter från den offentliga
sektorn är genomförda.
Resultat
–– Kocken i Drottningdals skola serverar endast mat
enligt Miljöstyrningsrådets baskrav.
–– Tre seminarier genomförda med 15 deltagande
lantbruks -och livsmedelsföretag och 25 repre­
sentanter från den offentliga sektorn.
–– Informationsmöte med 180 deltagare.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
TOTALT Ali Banzola, kock på Drottningsdals skola. FOTO LIVSMEDELSVERKET
54
LANTBRUKARNAS EKONOMI AB
MAJ 2013 – SEPTEMBER 2014
187 218 KR
187 218 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Lantbruk/Trädgård
FÖRSTUDIE
Muskö äppelprojekt
Ege
på
Fastigheten Arbottna 1:28 på Muskö förvärvades
2012 av Drömgården AB med avsikten att återskapa
ett levande jordbruk kopplat till miljövänliga bostä­
der. Eftersom det bl a hade funnits stora äppelodling­
arna på Muskö var en dröm att återskapa odlingarna
och bygga öns eget musteri.
Arbottna har under många år ägts av Fortifikations­
verket och under senare år stått tomt och outnyttjat,
varför såväl byggnaderna som jordbruksmarken vid
tiden för försäljningen var i dåligt skick. Många såväl
fastboende som fritidsboende på Muskö har länge
haft förhoppningar om att gården skulle komma till
aktiv användning och att såväl byggnader som mark
skulle rustas upp.
Förstudien undersökte förutsättningar för att
etablera ett lokalt äppelmusteri på Muskö, utformat
tillsammans med de boende som också blir med­
producenter. Intresset bland musköborna för att köpa
och plantera träd var stort. Projektet tog också fram
affärsplan, former för organisation, finansiering samt
etablering av verksamheten, tillsammans med planer
för genomförande, marknadsföring och IT-stöd.
Inte minst gjordes en noggrann utredning av vilka
äppelsorter som lämpade sig för plantering och olika
sorters slutprodukter som must, cider mm.
En slutsats blev att för att uppnå lönsamhet
skulle det fungera bäst om man etablerade en större
äppelodling på fastigheten Arbottna. Här kunde
både intresserade musköbor och stockholmare köpa
egna äppelträd vilket samtidigt skulle vara en form
av crowdfunding för att starta äppelodlingarna och
musteriverksamhet.
Arbetet med provborrningar efter vatten, detalj­
plan, tillstånd mm försenade den fortsatta processen
och ledde till att ingen äppelodling har startats ännu.
Syfte
Att skapa förutsättningar för etablering av ett lokalt
äppelmusteri på Muskö.
Geografiskt verksamhetsområde
Muskö, Haninge kommun
Plantera d
återbärin
andra go
Välkommen t
Tisdag den 1
Söndag den
OSA till: musk
För mer inform
besök www.d
John Higson,
Mål
–– En sammanställning av det lokala intresset för att
medverka i den framtida verksamheten.
–– Affärsplan, budget, planer för marknadsföring och
IT-stöd framtagna och förankrade.
–– En organisation bildad.
–– Lånelöfte från bank och investeringsstöd från
Länsstyrelsen.
Resultat
–– En lista med 85 intressenter samt fler som visat
intresse.
–– Ingen organisation bildad pga. förseningarna
enligt ovan.
–– Affärsplan m fl finns enligt mål.
–– Varken lånelöfte eller investeringsstöd sökta pga.
förseningarna.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
FÖRENINGEN ECOVI
PROJEKTPERIOD
FEBRUARI 2012 – JULI 2014
LEADERSTÖD
253 978 KR
IDEELLT ARBETE
3 150 KR (CA 20 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 29 650 KR
OFFENTLIG RESURS
17 017 KR
PRIVAT FINANSIERING
77 288 KR
TOTALT
381 083 KR
55
Förstudien drivs a
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Allmänt företagande
Nätverk för unga
företagare
Östhammars kommun ordnade bra nätverksträffar
för företagare, politiker och tjänstemän – dock en
ung företagare saknade andra kvinnliga och unga
närings­idkare. I absolut största majoritet var männen
och snittåldern var långt över medelålders.
Det fanns uppenbarligen behov av ett nätverk för
unga företagare där man kunde dela erfarenheter
och framförallt få nya kunskaper. Ett nätverk skulle
bidra till att de som hade en vision eller dröm lättare
kan förverkliga det. Blivande och befintliga före­
tagare och företagare skulle enklare få tillgång till
relevanta fakta, tips och inspiration från andra unga
entreprenörer. Samarbetet skulle underlättas och alla
kunde hjälpa varandra.
Projektet bjöd in till fem nätverksträffar där olika
teman gicks igenom; att jobba fram en behovsanalys,
kontakter med bank om finansiering, en träff där
goda exempel presenterades och två framgångsrika
unga företagare i Östhammars kommun berättade
hur de hade lyckats. Slutligen en träff med föreläs­
ning om hur man sätter mål och gör en SWOT-analys.
Syfte
Att undersöka hur många av företagen i Östhammars
tätort drivs av unga företagare (<32 år) samt att
etablera ett nätverk för unga företagare.
Geografiskt verksamhetsområde
Östhammars kommun
Mål
–– Relevant statistik finns.
–– Nätverk har bildats.
–– Ökad andel unga företagare på kommunens nät­
verksträffar.
Resultat
–– Statistik har tagits fram men systemet för upp­
datering fungerar inte.
–– 41 deltagare på fem nätverksträffar för unga
företagare.
–– Fler unga deltagare på kommunens företagar­
träffar.
–– Det visade sig dock vara svårt att få unga företa­
gare att engagera sig. Tiden räcker inte till och
flera av dem som var intresserade av att starta nya
företag flyttade från kommunen. Nätverket nådde
inte en kritisk massa.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
56
ÖSTHAMMARS
FÖRETAGARFÖRENING
FEBRUARI 2012 – JUNI 2013
96 000 KR
68 200 KR (CA 390 TIM)
164 200 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Allmänt företagande
Båt och Byggnads­
vårdscentrum
Trots många fina gamla hus och båtar i Roslagen
saknades det en naturlig mötesplats för byggnads­
vårdsintresserade där man kunde utbyta kunskap
och erfarenheter. Då satte några entusiaster igång
och började nätverka och bygga upp ett byggnads­
vårdscentrum.
Några personer intresserade av gamla byggnads­
vårdstekniker och -material började spana kring ett
nätverk eller centrum för att träffas, utbyta erfaren­
heter och även vidareutbilda sig. Att bli duktigare att
förvalta det kulturarv som finns i Roslagen i form av
äldre båtar, hus och gårdar skulle också kunna öka
lönsamhet i företagen. Varför inte mer systematiskt
arrangera föredrag, kurser och vidareutbildning!
Även många hemmansägare och boende på lands­
bygden var intresserade av mer kunskap om hur man
tar hand om sina fina bostadshus och gamla ekono­
mibyggnader.
Projektet höll kurser, temaföreläsningar, föredrag
och utbildningar för att studera och prova olika hant­
verkstekniker och förfaringssätt inom renovering och
restaurering av kulturmiljöer.
Hela projektet gick bättre än förväntat. En mötes­
plats fanns äntligen som också blev utställningsplats
och en yta av museal karaktär där gamla hantverks­
tekniker demonstreras, i bakgrunden en doft av äkta
tjära och linolja. Deltagande hantverkare fick ökad
kompetens inom området och det blev en del nya
affärsmöjligheter för byggnadsvårdsentreprenörer.
Ett mycket värdefullt samarbete utvecklades mellan
hantverkare, entreprenörer, föreningar, hembygds­
föreningar, Länsmuseet, Länsstyrelsen, arkitekter och
personer med antikvarisk kompentens genom att
starta upp nätverket ”Båt & Byggnadsvård”.
Syfte
–– Att informera och utbilda i olika hantverkstekniker
och förfaringsätt för att renovera och rekonstruera
utifrån byggnadens och båtens förutsättningar
med varsamma metoder.
–– Att etablera ett nätverk med hantverkare som
samverkar kring kompetens och materialinköp.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– 20 genomförda kurser om olika byggnadsvårdsre­
laterade teman med totalt 5–10 deltagare/kurs.
–– 15 byggnadsvårdsdagar.
–– Ett nätverk med 40–50 yrkesverksamma medlem­
mar och organisationer samt 4050 stödmedlem­
mar.
Resultat
–– Det blev 11 kurser, 17 mycket uppskattade före­
läsningar och 7 byggnadsvårdsdagar.
–– Nätverket omfattade vid projektslut bara 10 med­
lemmar, men ska utökas kontinuerligt.
Därutöver ledde projektet till nya arbetsplatser för
tre personer, två deltider och två heltider. Arbetsupp­
gifterna bestod till en början av diverse målningsoch snickerijobb och har sedan utvecklats till att
även omfatta fönsterrenoveringsarbete.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
MARK OCH BYGGNADSVÅRD I
ROSLAGEN EK FÖR
PROJEKTPERIOD
MARS 2012 – MAJ 2014
LEADERSTÖD
420 329 KR
IDEELLT ARBETE
220 938 (1 260 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 64 876 KR
OFFENTLIG RESURS
80 412 KR
PRIVAT FINANSIERING
100 565 KR
TOTALT
887 120 KR
57
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Allmänt företagande
FÖRSTUDIE
Ny skärgårdsslöjd
Stockholms skärgård är välkänd, för sin vackra natur
och numera också för god mat gjord på råvaror från
skärgården. Skulle det vara möjligt att också hitta
slöjd och hantverk med gamla traditioner att saluföra
som ”Skärgårdsslöjd”?
Stiftelsen Vasakungarnas Djurhamns ändamål är
att samla in och förmedla kunskap om Stockholms
skärgårds tidiga historia. Kunskapen om slöjd, hant­
verk och folkkonst från denna tid är en viktig del i
den kunskap som ska förmedlas om människors liv i
högtid och vardag, i land och ombord.
Landstinget finansierade under flera år en skär­
gårdsslöjdskonsulent. Insatserna avbröts då projekt­
ledaren slutade och erfarenheterna hade inte tagits
tillvara. I denna förstudie ville man se om det fanns
intresse bland dagens kulturhantverkare att ut­
veckla nya slöjdprodukter samt sälja dem under ett
gemensamt varumärke. Fanns det möjligheter till
nytänkande och förutsättningar för en unik profil för
skärgårdsslöjd likt varumärket Skärgårdssmak som
handlade om mat i skärgården?
Syfte
–– Mobilisering med nätverksbyggande
–– Kunskapsinsamling
–– Dokumentation av erfarenheter från skärgårds­
slöjdskonsulentens tidigare arbete
–– Dokumentation av erfarenheter från projektet
Skärgårdssmaks hantverksdel
–– Projektplan för genomförande som inkluderar
tids-, aktivitets-, kommunikations- och utvärde­
ringsplan samt tydliga avgränsningar i inriktning
för slöjd- och hantverkstekniker m.m
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje, Österåkers, Värmdö, Haninge och Nynäs­
hamns kommuner
Mål
–– Ett slöjdnätverk med slöjdare och hantverkare i
UROSS-området som är intresserade av att med­
verka i framtagandet av nya slöjdprodukter som
markandsförs under gemensamt paraply.
–– Dokumenation av befintlig kunskap.
–– Kriterierna framtagna för ett nytt varumärke i
samråd med berörda aktörer.
–– Kontakter etablerade med skolor som arbetar med
slöjd, hantverk och konst.
Resultat
–– Ett embryo till nätverk för kulturhantverkare.
–– Genomgång av befintligt underlag kring äldre
skärgårdsslöjd.
–– Strategi framtagen för att ta fram nya slöjd­
produkter med historisk förankring.
–– Ett nytt varumärkesförslag och förslag på kollek­
tioner och långsiktig utveckling finns.
Viss förankring fanns vid förstudiens slut, men ned­
läggningen av projekt Skärgårdssmak hade gjort att
en del högklassiga kulturhantverkare visserligen var
intresserade men ville avvakta med deltagande tills
målsättningen blev tydligare.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
Seglarsäck av Lena Svenonius.
58
STIFTELSEN VASAKUNGARNAS
DJURHAMN
AUG 2010 – SEP 2011
196 338 KR
63 650 KR (CA 365 TIM)
9 910 KR
49 085 KR
318 983 KR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Allmänt företagande
Entreprenörskollo
Do It Yourself! Eller ”Ta saken i egna händer och
arrangera mera på landsbygden!” Det var budskapet
som Vi Unga ville sprida med sitt projekt, och bjöd in
till entreprenörskollo!
Vi Unga ville arrangera ett utbildningsläger där
ungas egen kraft att förändra stod i centrum. Kollot
ville bidra till större självförtroende hos deltagande
ungdomar och förmedla konkreta verktyg hur man
som ung själv kan ta tag i de samhällsproblem man
ser samt inspirera till ökad initiativkraft att aktivera
sig i något man brinner för. Efter en veckas läger
skulle deltagarna kunna ta sitt eget projekt och se till
att deras dröm blev verklighet.
Det blev svårare än väntat att hitta deltagare till
lägret, marknadsföringen kom försent och vissa sam­
arbetspartners var mindre engagerade än vad man
hade trott i planeringsstadiet. Efterträffar som var
planerade till hösten samma år fungerade inte heller
riktigt som det var tänkt. Allt detta ledde till många
insikter och gav bra förutsättningar att nå ut mycket
bättre inför det andra sommarlägret året efter.
Tyvärr dök hälften av de anmälda ungdomarna
aldrig upp på sommarlägret, vilket var trist. Fören­
ingens projektledare imponerade stort genom att
aldrig ge upp och hela tiden ta möjliga hinder bara
som ännu en utmaning som man skulle klara för att
ta sig vidare mot mål! Resultaten blev kanske inte
helt som planerat, dock fick de som faktiskt deltog
bra inspiration och nya verktyg från kollot. Deltagar­
na kunde också se varandra som resurser och lärde
av varandras olika styrkor.
Syfte
Att få fler unga som själva skapar aktiviteter som
andra unga kan engagera sig i, något som kommer
att bidra till en meningsfull fritid.
Geografiskt verksamhetsområde
Haninge kommun
Mål
–– Minst 8 nya ungdomsföreningar till följd av utbild­
ningarna.
–– Alla deltagare säger att de har verktygen för att
genomföra någon form av verksamhet.
–– 50 % av deltagarna skapar projekt, företag eller
förening som involverar fler än bara de själva.
–– Alla deltagare ska känna att de lärt sig något nytt
eller fått en insikt.
Resultat
–– 2 nya ungdomsföreningar bildades varav den ena
har som syfte att fortsätta arrangera utbildningar
som entreprenörskollo
–– Samtliga deltagare som svarade på enkäten
(82 %) ansåg att de hade verktyg att starta en
förening, ett projekt eller ett företag
–– Hälften av de som svarade på enkäten svarade ja
om att skapa projekt, företag eller förening
–– Samtliga deltagare som svarade på enkäten
(82 %) ansåg att de hade lärt sig något nytt eller
kommit till en ny insikt.
–– Generellt var en insikt att det hade krävts mycket
mer tid för grundlig marknadsföring av entre­
prenörskollot för att nå intresserade ungdomar.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
VI UNGA I STOCKHOLMS LÄN
FEBRUARI 2012 – MARS 2014
351 604 KR
141 974 KR (CA 810 TIM)
13 171 KR
5 720 KR
TOTALT
512 469 KR
59
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Bredband
Förstudier inför
utbyggnad av byanät
Kommersiella aktörer har byggt ut bredbandsinfra­
strukturen i städer och tätorter medan marknadens
intresse för en utbyggnad utanför tät- och småorter
har varit betydligt svalare. För att främja fortsatt
utbyggnad beslutade regeringen att ge byalag och
andra lokala ideella eller ekonomiska föreningar
möjligheten att söka ekonomiskt stöd för att bygga
ut bredbandsnät där marknaden saknade intresse.
Från och med 2010 gjordes riktade satsningar med
särskilda medel till landsbygdsprogrammet för
utbyggnad av bredbandsinfrastruktur på landsbyg­
den. Bättre bredband betyder bättre förutsättningar
för utökat fastboende, näringsverksamhet på lands­
bygden och i skärgården samt att övriga familjer får
möjlighet till bättre kommunikation.
Leader Uross beslutade att bevilja stöd till förstu­
dier för att öka de lokala intressenternas förutsätt­
ningar att lämna in kompletta och genomarbetade
ansökningar till Länsstyrelsen om stöd till bredbands­
utbyggnad. I förstudierna ingick bl a att skapa lokal
förankring, sköta kontakter med Länsstyrelsen, ta
fram en marknadsanalys och kostnadskalkyl, välja
utbyggnadsmetod, ta in offerter på bygge, drift och
tjänster i nätet.
Syfte
Att ta fram underlag till en ansökan om stöd till
bredbandsutbyggnad.
Geografiskt verksamhetsområde
Skärgården mellan Norrtälje och Haninge
VAR
ORNÖ
NÄMDÖ
RUNMARÖ
MÖJA
INGMARSÖ MFL
DEL AV BLIDÖ
60
Mål
Komplett ansökan om finansiering av bredbandsut­
byggnad via Länsstyrelsens bredbandsstöd inlämnad
Resultat
Alla förstudier resulterade i ansökningar om finansie­
ring av bredbandsutbyggnad. Konkret ledde följan­
de förstudier till investeringar på totalt knappt 60
miljoner kronor!
ANTAL ABONNENTER SOMMAR 2015
200
100
100
390
150
ANTAL
OM TRE ÅR
500
200
150
500
200
INVESTERINGAR (CA)
12 MKR
7 MKR
5 MKR
22 MKR
10 MKR
120
200
3 MKR
Ökat företagande och fler jobb för bygden!
Xxxxxxx
))Bredband till Bruket
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
BRUKETS BREDBANDSFÖRENING
OKTOBER 2012 – MAJ 2014
49 077 KR
61 425 KR (CA 350 TIM)
110 502 KR
)) Gräskö Bredband
PROJEKTÄGARE
GRÄSKÖ VA SAMFÄLLIG
HETSFÖRENING
PROJEKTPERIOD
AUG 2011 – DEC 2012
LEADERSTÖD
56 584 KR
IDEELLT ARBETE
118 301 KR CA (675 TIM)
IDEELL RESURS
9 709 KR
TOTAL
184 594 KR
))Bredband till Harö
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT HARÖ-HASSELÖ INTRESSEFÖRENING
AUGUSTI 2012 – DECEMBER 2013
37 591 KR
75 425 KR (CA 430 TIM)
113 016 KR
)) Bredband Runmarö
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT RUNMARÖ INTRESSEFÖRENING
DECEMBER 2012 – JUNI 2013
49 999 KR
30 012 KR (CA 170 TIM)
80 011 KR
)) Bredband till
Förängsudden på Blidö
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
BREDBAND TILL FÖRÄNGSUDDEN
BLIDÖ IDEELL FÖRENING
FEBRUARI 2012 – DECEMBER 2012
47 362 KR
44 276 KR (CA 250 TIM)
91 638 KR
)) Bredband
Ornö skärgård
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT ORNÖ FIBER
APRIL 2012 – MAJ 2013
40 834 KR
59 388 KR (CA 340 TIM)
100 222 KR
)) Bredband
Nämdöskärgård
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTAL
NÄMDÖ HEMBYGDSFÖRENING
FEBRUARI 2012 – FEBRUARI 2013
45 136 KR
35 000 KR (CA 200 TIM)
80 136 KR
)) Bredband till
Möjaskärgården
PROJEKTÄGARE
MÖJASKÄRGÅRDENS
FÖRETAGARFÖRENING
PROJEKTPERIOD
FEBRUARI 2012 – APRIL 2013
LEADERSTÖD
48 692 KR
IDEELLT ARBETE
61 075 KR (CA 350 TIM)
TOTALT
109 767 KR
61
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Framtid för Söderön
På Söderön, Tvärnö och Raggarö utanför Östham­
mar stiger medelåldern och fler unga behövs för att
upprätthålla och utveckla lokal service och en positiv
utveckling. Söderöns utvecklingsgrupp ingår i ett
nätverk med utvecklingsgrupper inom kommunen
och är remissinstans när det gäller områdesplaner,
detaljplaner samt andra förslag som berör området.
Utvecklingsgrupperna och kommunen har regelbund­
na träffar.
Utvecklingsgruppen bestämde sig för att arbeta fram
visioner och konkreta förslag till åtgärder som kan
ge området en god utveckling. Inriktningen var att
utarbeta en fördjupad översiktsplan för området
och utgångspunkter var Östhammars kommuns
översiktsplan (antagen 2003), kommunens program
2009-2015 för en livskraftig skärgård samt kommu­
nens 2010 antagna miljökvalitetsmål. Strategiska do­
kument från Östhammars kommun har analyserats
och redovisas i rapporten. Enkäter har genomförts
till dels ett urval av de boende, dels i ungdomar samt
dels företagare. Boende har bjudits in till diskus­
sioner i Idéforum som knöts an till tidigare Idéforum.
Utvecklingsfrågorna har diskuterats i föreningen
Söderöns framtid. Kontakter har också skett med
kommunledningen i Östhammars kommun samt
olika kommunala tjänstemän.
62
Syfte
Att ta fram en plan för utvecklingen av Söderön,
Tvärnö och Raggarö utifrån dels ett lite kortare per­
spektiv på några år, dels ett lite längre perspektiv.
Geografiskt verksamhetsområde
Söderön, Östhammars kommun
Mål
En rapport som beskriver lämpliga åtgärder för att
främja ökad inflyttning.
Resultat
En 16-sidig rapport som beskriver förutsättningar,
brister och möjligheter för en utveckling av Söderön,
Tvärnö och Raggarö.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
FÖRENINGEN SÖDERÖNS
FRAMTID
JAN 2011 – NOV 2012
64 448 KR
30 275 KR (CA 175 TIM)
2 520 KR
97 243 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Sjötorget i Östhammar
Sjötorget i Östhammar är precis som namnet anger
beläget vid vatten, Östhammarsfjärden. Där fanns en
lekplats med en stor alllmän gräsyta, några rabatter
och storvuxna träd. En paviljong , gamla sjöbodar och
ett pumphus var några pittoreska inslag på och när­
heten av sjötorget. Det fanns även ett fåtal bänkar
att sitta på samt ett sommarcafé och en sommar­
restaurang .
Sjötorgets vänner i Östhammar ville utveckla om­
rådet till ett levande sjötorg med nyproducerade
sjöbodar. Där kan ske försäljning av närproducerade
produkter och andra varor, samt café- och restaurang­
verksamhet. Tanken var att skapa en mötesplats för
boende i kommunen, besökare och turister. I
kommunen pågick redan ett planarbete för sjötorget
där sjöbodar för handel och ett par restauranger var
tilltänkta. Föreningen sjötorgets vänner önskade att
arrendera mark och uppföra bodar och restaurang­
verksamhet efter att planen har vunnit laga kraft.
Projektet jobbade fram ett koncept och en hand­
lingsplan för att nå ut till berörda målgrupper.
Projektet genomförde studiebesök på olika orter med
liknade struktur som ex Trosa, Mariefred, Strängnäs
och Vaxholm, kontaktade Östhammars kommun­
representanter och politiker samt hade kontakt med
turistbyrån Visit Östhammar.
Syfte
Att undersöka marknaden för denna typ av verksam­
het med inriktning på handel och närproducerade
produkter.
Geografiskt verksamhetsområde
Östhammars kommun
Mål
–– Underlag för offerter samt marknadsanalys och
bred förankring på orten.
–– Nätverksgrupper för närproducerade produkter.
Resultat
En plan för området togs fram i samarbete med
kommunen och arkitekter. Erfarenheter av projektet
var också att man ska vara noga med att ha en bred
förankring i bygden, ta hänsyn till bygdens unika
särart, arbeta på bred front och ha ett väl genom­
arbetat koncept. Information på stormöten och till
föreningar där det är viktigt att ha ett bra presenta­
tionsmaterial som beskriver projektet tydligt.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
SJÖTORGETS VÄNNER
I ÖSTHAMMAR
AUGUSTI 2010 – MAJ 2011
334 500 KR
144 900 KR (CA 830 TIM)
10 000 KR
489 400 KR
63
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Restaurering av
Innerfjärdens kanaler
Vattenvägarna mellan Sunnanöfjärden och Kavarö­
skaten har sedan lång tid tillbaka varit ett område för
hobbyfiske, bad och rekreation. Efter åren som gått
växte vattensystemet igen mer och mer.
Föreningen ville genom muddring och rensning,
samt avverkning av vass, i kanalerna till Innerfjär­
dens vattensystem bevara möjligheterna till färd med
småbåtar och kanoter samt nyttjande av ett friskt
vatten för bad och fiske. Efter tidigare muddringar
krävdes större insatser för bevarande av framkom­
lighet och vattencirkulation i vattenområdena efter
uppgrundning till följd av landhöjning, erosion och
igenväxning. Muddringsarbetena genomfördes av
en år 2008 bildad ideell förening i samverkan med
lokalt näringsliv och med frivilliga krafter på ideell
grund. Omfattning av muddringen grundade sig på
tillstånd från Mark- och miljödomstolen.
Syfte
Att återställa tidigare vattendjup i Innerfjärdens
kanaler.
Geografiskt verksamhetsområde
Kavarö, Östhammars kommun
64
Mål
–– Återställa kanalerna till ett djup av 1,6 m, bredd
4 m vid normalvattenstånd.
–– Öka tillgängligheten för mindre båtar och frilufts­
livet.
–– Öka genomströmningen i vattensystemet.
Resultat
Arbetena genomfördes enligt målsättning.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT KAVARÖ VATTENVÅRDSFÖRENING
FEB 2013 – SEP 2014
122 146 KR
11 025 KR(CA 65 TIM)
14 354 KR
147 525 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Gång och cykelväg genom
Södra och Norra Nånö
Under 20 år har boende längs den alltmer trafikerade
väg 76 norr om Norrtälje arbetat för att få en säkrare
trafikmiljö. När varken kommunen eller myndigheter­
na ville engagera sig tog byborna till slut saken i egna
händer och byggde en grusad gång- och cykelväg
parallellt med väg 76.
Väg 76 är en hårt trafikerad väg med ökande trafik­
mängder. Att ta sig till busshållplatsen eller ta cykel
till jobbet var svårt för många, nästintill omöjligt
för barn och äldre pga. rädsla för en trafikolycka.
Byborna i Södra och Norra Nånö, totalt ca 80 hus­
håll, ansåg att det skulle vara en enkel lösning att
bygga en gång- och cykelväg parallellt med väg 76.
Väg­verket ville dock inte prioritera en sådan och inte
heller kommunen visade något större intresse för
bybornas önskemål.
Till slut bestämde byborna att de skulle lösa
problemet själva. Man bildade ett byalag och sökte
projektstöd för att bygga 500 meter enkel gång- och
cykelväg. Markägaren var villig att mot intrångs­
ersättning upplåta en bit mark. Vägverket beslutade
också att medfinansiera vägen. Efter några månader
var den grusade vägen färdig och invigdes den 17
oktober 2009.
En positiv bieffekt var att gemenskapen ökat i de
berörda byarna. Det har aldrig funnits några motsätt­
ningar men tack vara GC-projektet har många lärt
känna varandra mycket mer.
Syfte
–– Bygga en grusad gång- och cykelväg.
–– Skapa en säkrare trafikmiljö.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– Fler som tar sig till busshållplatsen i byn.
–– Fler som använder cykeln på väg till jobbet i Norr­
tälje stad eller i motionssyfte.
Resultat
–– En 500 m lång gång- och cykelväg med grusad
yta.
–– Skolbarnen kan på ett säkrare sätt ta sig till och
från skolbuss/busshållplats.
–– Äldre med gåstol, rullator kan promenera till
vänner och bekanta, ta sig till busshållplatsen eller
bara ta en välbehövlig promenad.
–– Cyklister som vill ta en runda på 17 km kan an­
vända en vacker cykelväg hela vägen från Norr­
tälje – Upplunda – Uddeboö – Nånö och åter till
Norrtälje.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
ESTUNA SÖDRA BYALAG
PROJEKTPERIOD
MAJ 2009 – DECEMBER 2009
LEADERSTÖD
35 380 KR
IDEELLT ARBETE
33 338 KR (CA 190 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 50 000 KR (VÄGVERKET)
PRIVAT FINANSIERING
29 000 KR
TOTALT
147 718 KR
65
FOTO URBAN ERICSSON
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Vårlyckan i Roslagsbro
tantinsats, dock saknades medel för en arbets- och
projektledare för det omfattande projektet. För detta
beviljades leaderstöd.
Syfte
–– Utveckla Drottningdal och Roslagsbro IF:s
idrottsanläggning så att orten och bygden blir
ännu attraktivare att bo och verka i.
–– Bygga upp en känsla för bygden, kunskap om
bygdens historia och stärka samhörigheten.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– Verksamhet i Drottningdal är en naturlig samlings­
punkt för bygden.
–– Två ungdomsbostäder (hyresrätter).
–– En konstgräsplan (fotboll).
Två föreningar, Roslagsbro IF och Roslagsbro Service
och Framtid ekonomisk förening jobbar för en stän­
dig utveckling som gör orten och bygden attraktiv att
bo och verka i.
Idrottsplatsen Vårlyckan i Drottningdal har utveck­
lats sedan början av 1970-talet. Anläggningen som
inledningsvis arrenderades av kyrkan ägs numera av
idrottsföreningen. Roslagsbro IF har målmedvetet
ökat antalet gräsplaner för fotboll, anlagt elljus­
spår och grusplan samt byggt klubbhus, som sedan
tillbyggts och slutligen i egen regi byggt en sporthall.
Idrottsföreningen har även etablerat fritidsgård i
egna lokaler.
För att gå vidare i utvecklingen bildades för ca
tio år sedan den ekonomiska föreningen Roslagbro
Service och Framtid. Inom ramen för denna har före­
tagsprojekt som fastighetsservice, vandrarhem och
uthyrning för träningsläger etablerats.
En mötesplats måste hela tiden utvecklas för att
vara attraktiv och det var bakgrunden till att planera
två ungdomslägenheter samt konstgräsplan, något
som kan ge affärsutvecklingsmöjligheter och bygdens
ungdomar möjlighet att bo kvar på orten. Förening­
arna lyckades få stöd och lån samt la in egen kon­
66
Resultat
–– Drottningdal har nya ungdomsbostäder (hyresrät­
ter), en trevlig promenadväg i kulturlandskapet,
en badplats i Brosjön och Roslagsbro IF har utöver
sina gräsplaner en konstgräsplan (fotboll) för
bygdens ungdomar och Roslagsbro Service och
Framtid har en lägerverksamhet för ungdomslag
(träningsläger fotboll) från Stockholmsområdet
under hela året.
–– Ett mycket positivt lyft för bygden.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
IDEELL RESURS
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
ROSLAGSBRO SERVICE
OCH FRAMTID EK FÖR
MAJ 2006 – DECEMBER 2010
243 586 KR
254 975 KR (CA 1 460 TIM)
48 000 KR
251 804 KR
81 209 KR
879 574 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Utveckling av Söderbykarl
Syfte
–– Upprustning av Strödja badplats.
–– Utveckling av påbörjad hemsida
www.soderbykarl.se.
–– Marknadsföring av orten genom anslagstavlor,
skyltar och banderoller.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
Söderbykarl har en fungerande badplats med sim­
skola.
Nedläggningshot mot skolan i Söderbykarl ledde
till ett stort engagemang från de boende som bl a
bildade Söderbykarls utvecklingsgrupp. Fokus lades
på att identifiera åtgärder för att höja Söderbykarls
attraktionskraft.
Våren 2008 diskuterades nedläggning av ett flertal
byskolor inom Norrtälje kommun, däribland Söder­
bykarls skola. Reaktionen blev en spontan namn­
insamling mot nedläggning som tillsammans med en
skrivelse skickades till kommunledningen.
Under ett möte med Norrtälje kommun blev det
tydligt att en planerad utveckling bara fanns för de
större tätorterna, för övriga delar av kommunen
förväntade man sig en spontan utveckling. Eftersom
utveckling av en ort är beroende av boende och en
skola är beroende av elevunderlag stod det klart att
något radikalt måste till.
Vid ett välbesökt konstituerande möte i september
2008 bildades därför Söderbykarls utvecklingsgrupp.
Det huvudsakliga syftet var att bidra till en positiv
utveckling av Söderbykarl genom samverkan mellan
boende, kommun, skola, företag och lokala ideella
grupper. Föreningen ska sträva efter att stärka Söder­
bykarls attraktionskraft lokalt, besöksmässigt och
som etableringsort för inflyttning och företagande.
Ett första steg var att restaurera den mycket ned­
slitna badplatsen vid Strödjan, för att kunna återupp­
ta den insomnade simskoleverksamheten. Ett andra
steg var att genom den påbörjade hemsidan och
information via anslagstavlor, skyltar och banderoller
öka intresset för Söderbykarl.
Resultat
–– Badplatsen färdigställdes 2009 med officiell invig­
ning våren 2010.
–– Banderoller och välkomstskyltar vid ut- och infart
av tätorten.
–– Åtta anslagstavlor.
–– Ökat samarbete mellan existerande föreningar.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
IDEELL RESURS
TOTALT
SÖDERBYKARLS
UTVECKLINGSGRUPP
MAJ 2009 – DECEMBER 2009
68 990 KR
42 070 KR (CA 240 TIM)
14 404 KR
125 464 KR
67
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Mejeriet i Rimbo
I Rimbo samhälle med 5 000 invånare, i Norrtälje
kommun, finns ett stort musikintresse och det
fanns intresse för att starta upp och utveckla mer
ungdoms­verksamhet i Rimbo.
I Rimbo dominerar idrotten med framförallt hand­
bollen. För att stärka musikintresserade ungdomars
intressen ville projektet bygga ut mejeriet i centrala
Rimbo till ett väl fungerande musik- och kulturhus.
På bottenplanet fanns en bilverkstad och på andra
våningen bl.a. replokaler som dock var dåligt ljud­
isolerade.
Projektet drevs i samarbete med fritidsgården
Punkten, Kulturskolan i Rimbo, Missionskyrkan,
Rimbo skytteförening, Rånäs 4H och Anders Bilmek.
Mejeriet rustades upp. De olika replokalerna och
studion ljudisolerades, man gjorde ett nytt rum med
scen, målade och la nya golvmattor samt gjorde olika
säkerhetsåtgärder.
En fin bieffekt var de erfarenheterna som de
medverkande ungdomarna fick, från att organisera
sin egen popgrupp till iordningställandet av den
gemensamma lokalen. Samarbetet och förståelse för
varandra ökade tack vare projektet.
68
Syfte
Att anpassa lokalerna bättre för olika ungdoms- och
musikrelaterade aktiviteter genom ljudisolering.
Geografiskt verksamhetsområde
Rimbo, Norrtälje kommun
Mål
Högre utnyttjandegrad av lokalerna.
Resultat
–– En inspelningsstudio, en danslokal, tre replokaler,
ungdomslokal med fikahörna, en lokal med scen.
–– Verksamheten har genom projektet ökat från ca 25
till ca 100 ungdomar.
–– De olika grupperna/aktiviteterna har lärt känna
varandra bättre och fått större förståelse för varan­
dra.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
STUDIEFRÄMJANDET
I ROSLAGEN
MAJ 2009 – MAJ 2010
97 536 KR
35 975 KR (CA 205 TIM)
133 511 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Musiksamverkande
ungdomar i Rimbo
Rockmusik och workshops i det gamla mejeriet i
Rimbo blev en möjlighet för ungdomar att prova på
musik. Hela bygden firade skolavslutning med 600
elever på rockgalan Arkadien Air!
Syfte
Att skapa en attraktiv och kreativ miljö för musik­
intresserade ungdomar i Rimboområdet med Mejeriet
som ett centrum.
Rimbo är ett gammalt stationssamhälle som präglas
mycket av idrott och främst starka lagsporter som
t ex handboll. Det finns också ett mycket stort intres­
se för musik och teater. Alla barn och unga har inte
möjlighet att gå i ortens musikskola och betala för
att hyra/köpa instrument. De måste få chansen att
få prova på att musicera även i Rimbo. Ungdomar
behöver bli sedda och uppmärksammade och ges
möjligheter till mer meningsfulla aktiviteter än vad
som sker idag. Med Mejeriet i Rimbo fanns också
möjligheten att utveckla ungdomsverksamhet med
andra och likasinnade aktörer i Rimbo, som kultur­
skolan och fritidsgården.
Projektet genomförde rockgalor med nya musik­
intresserade ungdomar, handledning i hur man an­
vänder studio och replokaler, workshops med kända
artister och information krig droger och hälsa.
Geografiskt verksamhetsområde
Rimbo, Norrtälje kommun
Mål
–– Ungdomar mellan 13–19 år i Rimbobygden av
alla kön och ursprung och i synnerhet från socialt
utsatta familjer medverkar i verksamheten.
Ungdomsverksamhet med Mejeriet i Rimbo som
centrum är etablerad.
Resultat
–– 12 rockgalor samt Arkadien Air i samband med
skolavslutningen juni 2012.
–– Norrtälje kommun lånade ut musikinstrument och
ungdomarna har haft en egen replokal.
–– Det har blivit en större förståelse och samverkan
mellan olika aktörer inom musik i Rimbo.
–– Nya aktörer genom rockgalorna. Avslutningen
Arkadien Air ställde hela samhället upp på.
–– Musiksamverkande ungdomsverksamhet etable­
rades i Rimbo och fortsatte med replokaler på
Mejeriet i Rimbo samt i Fritidsgården Punktens
normala verksamhet.
–– Café Chocolate i samarbete med Studiefrämjandet
i Roslagen startade upp ungdomscafé.
–– Ökat samarbete med polisen i Rimbo, fältarbetar­
na och andra sociala myndigheter.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
STUDIEFRÄMJANDET
I ROSLAGEN
PROJEKTPERIOD
AUGUSTI 2010 – JUNI 2012
LEADERSTÖD
295 752 KR
IDEELLT ARBETE
110 852 KR (CA 635 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 189 635 KR
PRIVAT FINANSIERING
63 867 KR
TOTALT
660 106 KR
69
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Nystart Färsna gård
Färna gård ligger två kilometer norr om Norrtälje
stadskärna. Gården köptes av Norrtälje kommunen
1972 inför framtida exploatering. Fram till 1996
brukades Färsna som lantbruk, sedan 2009 förval­
tas Färsna av Norrtälje Naturvårdsstiftelse. Andra
verksamheter på Färsna gård är bl a 4H, en veteran­
traktorklubb och lokalklubbarna inom Naturskydds­
föreningen och ornitologiska föreningen.
Norrtälje Naturvårdsstiftelse i samarbete med andra
aktörer verksamma på gården drev projekt ”Nystart
av Färsna gård” för att lyfta Färsna gård, både som
ett begrepp i Norrtälje kommun och verksamhets­
mässigt på gården.
Projektet ville skapa ett fungerande naturcentrum
på Färsna, förnya verksamheten på gården och
investera i att anpassa miljöer för verksamheten med
barn och ungdomar samt i sådant som på lång sikt
kan skapa bättre förutsättningar för både spontana
besökare och bokade grupper att ta del av Färsnas
möjligheter. Exempel på detta är de vindskydd som
har byggts i projektet och de naturstigar som har
anlagts. Projektet ville också värna att barn och ung­
domar skall få tillgång till naturen och landsbygden
på ett lätt och tilltalande sätt. Färsna gård har alla de
rätta miljöerna och djuren för att förverkliga detta.
Syfte
–– Att lyfta gårdens olika verksamheter och öka möj­
ligheterna att ta emot skol- och förskoleklasser på
naturdagar
–– Att stärka och hitta tydliga former för samverkan
på Färsna gård
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– Djur- och naturdagar med skol- och förskole­
klasser som återkommer från år till år.
–– Etablerad verksamhet med djur- och naturdagar
–– Ca 3 000 besökande barn/år.
–– Två anställda hos Färsna 4H.
–– Större spridning av info om Färsna gård och
gårdens möjligheter.
Resultat
–– Både NNS och Färsna 4H har återkommande
grupper. NNS har till och med avtal med vissa
skolor för återkommande verksamhetsdagar.
–– Hos både NNS och 4H finns djur- och naturdagar
som en väl etablerad del av verksamheten.
–– Besökande barn var hos NNS 2100 samt hos 4H
1000 (2011).
–– Färsna 4H hade vid projektets slut en deltids­
anställd djur-och verksamhetsansvarig samt två
stycken FAS 3 personer anställda som resurs i
verksamheten.
–– Projektet har bidragit till en mycket stor spridning
och en effekt långt över den förväntade.
)) FAKTA
Färsna gård
rd för ALLA -
- En öppen gå
GGNAD
MANGÅRDSBY
KONTOR
KONFERENSRUM
SAMLINGSSAL
LADUGÅRDEN
VETERANTRAKT
na gårds
uppleva Färs
Välkommen att
en och
kulturmiljö, gård
unika natur– och
trädgården!
A
B
ORER
STALLET
DJUR
mun
av Norrtälje kom
Färsna gård ägs
av
och förvaltas
e.
rvårdsstiftels
Norrtälje Natu
C
D
TUPPLIDRET
CAFÉ
TOALETT
många olika
På gården finns
som är
samt ett café
verksamheter,
ar.
öppet alla dag
E
MAGASINET
F
SBOSTADEN
ARRENDATOR
KLUBBSTUGA
4H
TS
SAMLINGSPLA
INGSPLATS
UNDERVISN
RASTSTÄLLE
SPÅRKARTA
HÖNSHUS
JORDKÄLLARE
GÅRD
VÄXTHUS/ TRÄD
EKORRBODA
70
G
H
I
J
K
PROJEKTÄGARE
NORRTÄLJE NATURVÅRDSFOND
PROJEKTPERIOD
MAJ 2009 – AUGUSTI 2012
LEADERSTÖD
1 065 862 KR
IDEELLT ARBETE
485 058 KR (CA 2 770 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 50 000 KR
OFFENTLIGA RESURSER 54 425 KR
TOTALT
1 655 353 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
CultuRing Roslagen
Kulturaktörer och kulturupplevelser behövs på
landsbygden. Kultur stimulerar näringslivet och kan
engagera och samla människor. Men betalningsviljan
är ofta låg och det är svårt att överleva som kultur­
aktör på landsbygden. Samverkan kan vara en del av
lösningen!
Det finns både behov av och utrymme för fler små­
skaliga och hållbara kulturupplevelser med genuin
kvalitet på landsbygden. En ensam aktör kan sällan
erbjuda den kvalitén och omfattning av aktiviteter
som kan behövas men i samverkan kan man nå
fler människor i en mångfald av miljöer. Om fler
kulturaktörer stötter varandra och arbetar för att till­
sammans göra sina tjänster synliga och efterfrågade
kan mer kultur överleva på landsbygden!
Projektet fungerade som inspirationskälla för
många. Det ledde till ett antal vidare samarbeten
som i sig var nyskapande. Samverkan innbär att kon­
fronteras med nya sätt att tänka, att sätta samman
projekt på ett nytt sätt som ett resultat av projektets
ansats att hitta innovativa ”kulturfusions”. Projektet
födde också ideér om mobila konstutställningar och
upplevelser. Event som uppstår på en plats och avslu­
tas på en annan. En idé var ”Kulturbussen”. En bus­
stur som åker på en konst- och kulturrutt. Bussen är
smyckad och omgjord av en konstnär och under bus­
sturen finns en speaker- exempelvis en kulturentre­
prenör, som berättar om sitt arbete. Det bjuds även
någon lokal läckerhet att äta under turen. Slutmålet
blir t ex en konstutställning och alla får en present­
påse som också fungerar som ett marknadsföringskit.
Projektet kom ganska långt på idéstadiet och hade
även en diskussion med Norrtälje turist­byrå. Tyvärr
fanns inte medlen att genomföra tankarna.
Syfte
Att bilda CulturRing i Roslagen, ett nätverk av
kultur­­aktörer som stöttar och inspirerar varandra och
bidrar på sikt till ökad lönsamhet för kulturarbete.
Geografiskt verksamhetsområde
Östhammar och Norrtälje kommun
Mål
–– Kartläggning av förutsättningar för nya och inno­
vativa kulturupplevelser på landsbygden.
–– Nya samarbeten med kulturutövare.
–– Nya upplevelser för boende och besökare på
platser och lokaler i Roslagen.
Resultat
–– Nya kunskaper och erfarenheter
–– Projektet lyckades inte att genomföra alla event
som var inplanerade på grund av den ekonomiska
situationen. Man hade räknat med fler betalande
företag för få högre intäkter i projektet. Med det
blev svårare än förväntat.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT MAI LUNDELL
APRIL 2012 – DECEMBER 2013
150 653 KR
194 863 KR (CA 1 115 TIM)
15 978 KR
361 494 KR
71
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Höjd kapacitet på
Lundåsvallen
Häverödal ligger i de norra delarna av Norrtälje kom­
mun och tillhör Hallstavik. I Häverödal finns bland
annat livsmedelsaffär, hotell och bensinmack, men
framför allt Lundåsvallen som sedan långt tillbaka är
en samlingsplats för gammal som ung som vill bedri­
va idrott och motion.
vilket innebar att ca 300 personer kom till orten
under 3-4 dagar. Något som också gynna de lokala
företagen. Sportklubben kommer också att vara
delarrangör till ett par större nationella fotbollscuper
för ungdomar kommande somrar.
Syfte
Att installera ett bergvärmesystem samt att ansluta
anläggningen till det kommunala vattensystemet.
Geografiskt verksamhetsområde
Häverödal, Norrtälje kommun
Mål
–– Tillräcklig kapacitet för att kunna värma anlägg­
ningen samtidigt som man tillverkar snö.
–– Miljövänligare uppvärmning.
–– Anslutning till kommunalt vatten.
–– Att spara pengar genom en energisnål värme­
anläggning som långsiktigt ger större resurser till
verksamhet och arrangemang.
FOTO PEK
Häverödals Sport Klubb hade under de senaste 10 år
genomfört flera stora investeringar i strävan att kun­
na arrangera större nationella idrottsarrangemang.
Dessa investeringar ledde fram till att Häverödals
SK år 2007 kunde stå som arrangör för klubbens
hittills största arrangemang, junior SM i längdskidor.
De erfarenheter som detta och andra arrangemang
gav var att kapaciteten på anläggningen behövde
utvecklas genom bättre tillgång på vatten samt att
den elektriska kapaciteten inte räckte till för att klara
både uppvärmning och produktion av konstsnö.
Med finansiering från Leader ville klubben inves­
tera i en bergvärmeanläggning samt ansluta klub­
ben till kommunalt vatten. Projektet genomfördes i
samverkan mellan framför allt ideella krafter och det
lokala näringslivet.
De gjorda investeringarna gav förutsättningar för
att kunna arrangera större nationella idrottsarrange­
mang. Samtidigt hade klubben nu en miljövänlig
uppvärmning av anläggningen. Projektet möjlig­
gjorde att föreningen under 2014 kunde stå som
arrangör för riksfinalen i skidskytte för ungdomar
72
Resultat
–– Energisnål anläggning med kapacitet till både vär­
ma upp anläggningen och producera konstsnö.
–– En miljövänlig jordvärmeanläggning för uppvärm­
ning och varmvatten.
–– Säker tillgång till vatten med god kvalitet.
–– Inom närmsta året kan klubben börja omfördela
resurserna från uppvärmning till verksamhet.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
HÄVERÖDALS SPORTKLUBB
AUG 2011 – SEP 2013
369 028 KR
38 500 KR (CA 220 TIM)
318 204 KR
725 732 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Spången Tjockö-Roholmen
I Norrtälje kommuns skärgård ligger Tjockö med en
bofast befolkning på cirka 50 personer. I minst ett
sekel har olika spänger funnits för att förbinda Tjockö
och Roholmen. På Roholmen finns fem fastigheter
samt en brygga som trafikeras av Waxholmsbolaget.
På bryggan finns också båtplatser för kunder till
Tjockös livsmedelsbutik.
Spången började bli dåligt och istället för renovering
ville byalaget ersätta den befintliga spången med en
ny och bredare variant för att bl a brandförsvarets
fordon skulle kunna ta sig över den. Samtidigt skulle
den kortas ner från 110 meter till 20 meter därför att
privata muddringsprojekt i sundet mellan Tjockö och
Roholmen hade lett till att det mesta av den gamla
spången gått över relativt fast mark. I projektplanen
ingick därför vidare att anlägga en enkel väg där den
gamla spången gått över land.
Under byggnadstiden utnyttjades en provisorisk
spång mellan två bryggor på var sin sida om sundet.
Bygget av den nya spången påbörjades i oktober
2011 men på grund av ett envist högvatten kunde
spången inte färdigställas förrän i april 2012. An­
slutningsvägarna gjordes i maj och juni 2012. Under
våren och sommaren nedmonterades resterna av den
gamla spången genom ideellt arbete.
Syfte
Att skapa en ny och bredare förbindelse (spång)
mellan Tjockö och Roholmen.
Geografiskt verksamhetsområde
Tjockö/Roholmen, Norrtälje kommun
Mål
En spång tillräckligt bred för brandförsvarets fordon.
Resultat
En ny och bredare spång som säkerställer fortsatt
och förbättrad kommunikation och möjliggör för
Tjockö brandförsvar att ta sig över till Roholmen.
Breddningen innebär att andra angelägna transpor­
ter med fyrhjuling kan ske och ses som en förutsätt­
ning för att öns butik ska kunna överleva.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
ERICSSON PER ERIK GUNNAR
(I SAMARBETE MED TJOCKÖ
BYALAG)
AUGUSTI 2011 – AUGUSTI 2012
147 290 KR
61 800 KR (CA 355 TIM)
19 642 KR
228 732 KR
73
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Tillgänglighet för alla
Att vara ute i skärgården, uppleva den, hoppa på klip­
porna, fiska – en tillvaro möjlig för många människor.
Men om man är funktionshindrad och sitter i rullstol
– då är möjligheterna till att uppleva skärgården på
detta sätt nästan obefintliga. Med en specialanpas­
sad båt har projektet Tillgänglighet för alla gjort det
möjligt!
Stockholms Funktionshindrades Frilufts- och Fiske­
förening startades av Jonas Nilsson, hösten 2003.
Han var med om en mc-olycka sommaren 2002 och
är sedan dess rullstolsburen. Tanken med att starta
en förening var att för så många funktionshindrade
som möjligt skulle få tillgänglighet till sjön tillgodo­
sedd till ett överkomligt pris. Föreningen har till­
gång till en brygga vid Tranvik utanför Norrtälje,
en fantastik anläggning skapad av Stiftelsen Oscar
Hirsch minne, en mycket dedikerad samarbetsparter.
Den har upplåtit brygga med sjöbod, naturreservatet
samt byggt ett nytt hus med hcp toalett, vilrum,
pentry, samlingslokal. Dessutom finns det en slinga
för rullstolar genom naturreservatet.
74
Föreningen behövde en specialbyggd båt för att
kunna genomföra fisketurer/utflykter där det var
möjligt för funktionshindrade att röra sig fritt och
säkert med rullstolar och andra hjälpmedel. Och en
sådan fanns men inte några ekonomiska möjligheter
att köpa den samt utrusta med säkerhetsutrustning
för fastsättning i durken av rullstolar samt fiske­
utrustning, båtelektronik, flytvästar mm.
Syfte
–– Att få funktionshindrade barn/personer lära sig
verka i skärgården/naturen aktivt på samma vis
som om man inte vore skadad/funktionshindrad.
–– Att köpa båten som gjorde detta möjligt.
Geografiskt verksamhetsområde
Stockholms skärgård, främst vid naturreservatet
Tranvik och Ängsö
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
FOTO RONNY ANDÉN
Mål
–– Att funktionshindrade har lätt att komma ut i
skärgården.
–– 150–300 personer har medverkat föreningens
olika aktiviteter.
–– Arbete för 4–10 funktionshindrade personer/år.
–– Föreningen har en specialanpassad båt.
Resultat
–– Inköp av båten Fred 25.
–– Ca 270 personer var ut i skärgården med båten,
båtturerna genomfördes delvis i samarbete med
Tiohundra Habilitering AB.
–– Aktiva inom föreningen blev förebilder för delta­
garna och visade att man trots funktionshinder
kan leva och verka i skärgården. Verksamheten
fick mycket positiva lovord, den var nyskapan­
de och bedrevs i en miljö som i sig är helt unik.
Båten Fred 25 var den centrala delen i projektet
och alla möjligheter som föreningens verksamhet
skapade i Tranvik.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
STOCKHOLMS
FUNKTIONSHINDRADES
FRILUFTS/FISKEFÖRENING
PROJEKTPERIOD
NOV 2009 – FEB 2011
LEADERSTÖD
800 000 KR
OFFENTLIG FINANSIERING 590 000 KR
PRIVAT FINANSIERING
169 074 KR
TOTALT
1 559 074 KR
75
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
FÖRSTUDIE
Seniorboende Rådmansö
”Ska vi flytta så blir det helst nästgårds!” Många vill
gärna stanna kvar i sin hembygd även på äldre dagar
när man inte längre kan eller vill bo kvar i sitt hus på
landet.
Drivkraften för detta projekt var att erbjuda par eller
ensamlevande personer äldre än 55 år och bosatta
på landsbygden ett boendealternativ. Äldreboendet
ska vara ett attraktivt alternativ i ens hembygd när
man vill flytta från i första hand sina nuvarande små­
hus i mer eller mindre ensamma lägen till ett boende
väl anpassat för äldre. Många äldre i bygden vill bo
kvar i sin hembygd även vid hög ålder.
En viktig aspekt utöver utformning av lämpliga
lägenheter var att bostadsområdet skulle skapa
gynnsamma förutsättningar för gemenskap mellan
de boende genom att bostäderna kompletterades
med en separat, i området integrerad byggnad för ett
flertal verksamheter/aktiviteter som stärker kontak­
terna mellan dem som har sitt boende i området.
Av tidsbrist kunde inte all projektering avslutas.
Arbetet fortsätter, vid projektslut fanns redan 70 par
som har anmält sitt intresse och 40 medlemmar i
den ideella föreningen.
Syfte
Att genomföra en förstudie avseende tillskapandet av
ett landsbygdslokaliserat bostadsområde anpassat i
första hand för personer äldre än 55 år.
Geografiskt verksamhetsområde
Rådmansö, Norrtälje kommun
Mål
–– Hela projektets finansiering klar (banklån, statliga
och kommunala bidrag).
–– Färdiga kostnadsberäkningar för boendekostnad,
produktionskostnad, driftsformer, upplåtelseform,
tomtutredning, arkitektutredning.
Resultat
–– Planritningar för 41 lägenheter i markplan,
gemensamhetshus med restaurang och friskvårds­
avdelning.
–– Gemensamma ytor såsom övernattningslägenhet,
snickarboa, tvättstuga.
–– Kostnadskalkyler, arkitektutredning, driftsform
bostadsrättsförening.
Mer info: www.radmansoseniorboende.se
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
IDEELL RESURS
TOTALT 76
RÅDMANSÖ SENIORBOENDE
IDEELL FÖRENING
MARS 2012 – DECEMBER 2013
383 028 KR
238 961 KR (CA 1 365 TIM)
13 496 KR
3 600 KR
639 085 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Blidö Bio och Kultur
Blidöbygden behövde en mötesplats – Blidö Bio
fanns men med begränsade resurser. Om Blidöborna
ville se teater, opera, konserter och bra biofilmer var
storstaden det enda alternativet. Nu är bion digita­
liserad, bion har blivit ett kulturhus och en attraktiv
mötesplats.
2008 började arbetet med att göra Blidö Bio till en
bättre mötesplats för Blidöbygden. Man arrangerade
galakonserter och fick ett överraskande genomslag
i bygden. Året därpå genomfördes ett omfattande
program. Då ville man etablera ett kulturhus på
Blidö (Blidö Bio) med en bred repertoar av hög kva­
litet året runt och som bidrar till en ökad mångfald
inom det kulturella området på Blidö med omnejd.
Blidöborna och gäster skulle på Blidö Bio uppleva
ett kvalitativt utbud av konserter, teater, balett och
bioföreställningar på sin egen ö och inte behöva upp­
söka en storstad. Förutsättningen var bland annat en
digitalisering av biografen, dels för att kunna fort­
sätta visa film men också för att utöka verksamheten
med digitalt överförda evenemang som opera, teater
och idrott bland annat.
Syfte
–– Att förädla och leda kulturhuset på Blidö in i en
långsiktigt bärande verksamhet.
–– Projektet syftar därför även till att dela ut mycket
av kringverksamheten till redan befintliga entre­
prenörer samt att hjälpa blivande eller befintliga
entreprenörer att kunna utföra de tjänster Blidö
Bio efterfrågar.
–– Aktivt bidra till att stärka samverkan mellan före­
tag i Blidöbygden.
Geografiskt verksamhetsområde
Blidö, Yxlan, Furusund med omkringliggande öar,
Norrtälje kommun
Mål
–– Ett kvalitativt utbud av konserter, teater, balett
och bioföreställningar på Blidö för fastboende och
sommargäster.
–– Stärkt samverkan mellan företag och föreningsli­
vet i Blidöbygden.
Resultat
Biografen är numera digital, en viktig del för att
skapa en attraktiv mötesplats för Blidöborna med ett
markant ökat utbud av kulturaktiviteter. Blidöborna,
deras företag och deras föreningar har involverats
och engagerats. Projektet har bidragit till aktivera
samt skapat ett positivt klimat för samarbete i Blidö­
bygden.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
BLIDÖ BIOS VÄNFÖRENING
FEBRUARI 2010 – JULI 2014
838 864 KR
639 625 (CA 3 650 TIM)
73 187 KR
1 551 676 KR
77
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Möjahallen
Syfte
–– Att erbjuda barn, ungdomar och äldre en allsidig
hall/lokal.
–– Skapa förutsättningar för nyinflyttning.
–– Förstärkning av skolan.
–– Förlängning av säsongen.
Geografiskt verksamhetsområde
Möjaskärgården, Värmdö kommun
Mål
–– Skapa möjligheter för teater och musik evene­
mang samt Friskis/Svettis med musik och motions
gymnastik genom en ljud- och ljusanläggning.
–– Skapa en plats för Möjas aktiva föreningsliv, 30
föreningar, och Natur & Kultur skolan genom att
skaffa stolar, bord, projektor och duk.
Resultat
–– Installation av ljud-ljusutrustning, konferensan­
läggning, möbler, projektor mm.
–– Exempel på nya aktiviteter är kvällsgympa för alla
åldrar, dragspelsafton med över 25 musiker och
upp till 100 besökare, Ö-spelen en tävlan mellan
barn från olika grann öar.
Möjahallen, byggnaden som räddade grundskole­
verksamheten och skulle säkra inflyttningen till Möja
stod klar i maj 2010. Den kom till genom samverkan
mellan boende, föreningar, företagare, finansiärer
och Värmdö kommun. Men för att det också skulle bli
något mer än en skola – en allaktivitetshall krävdes
det lite till.
För att underlaget för skolan på Möja inte skulle
minska och skolan försvinna var det tvunget att få
barnfamiljer att flytta till ön. Värmdö kommun hyr
Möjahallen för skolverksamhet men det måste också
finnas möjligheter till andra aktiviteter i hallen. En
omröstning 2008 i skolan och ett möte med ett stort
antal Möjabor visade att det var det mest viktiga.
Hallen var klar 2010 med värme, inredning för
skol och gymnastikverksamhet. Men det fattades ett
antal saker i och runt Möjahallen för att göra hallen
till ett centrum för en allsidig användning. Ljus, ljud­
anläggning, projektor och duk samt stolar och bord
så att hallen kunde bli ett allaktivitetshus.
78
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
MÖJA IDROTTSFÖRENING
OKT 2009 – DEC 2010
199 543 KR
140 000 KR (CA 800 TIM)
339 543 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Dansbana på Grytholmen
Dansbanan blev samlingsplatsen på Muskö – inte
bara för dans. Den har också blivit en scen för teater
och musikevenemang. Genom bygget har också sam­
arbetet mellan föreningslivet, boende, företagare,
skola och förskola blivit bättre.
Muskö saknade en naturlig samlingsplats för gemen­
samma aktiviteter, artistframträdanden och dans.
Som så många andra öar i Stockholms skärgård lever
Muskö upp på sommaren med stor tillströmning
stug- och båtturister. En centralt belägen dansbana,
som också kunde fungera som scen och repetitions­
lokal för musik- och teaterföreställningar, skulle
kunna bli en naturlig samlingsplats. På Muskö fanns
sedan 40-talet en hembygdsgård som förfallit och
blivit oanvändbar. Samlingslokaler saknades i stort
sett helt på ön.
Syfte
–– Att genom byggprojektet samla bofasta och
sommarboende, äldre och yngre kring ett gemen­
samt väl avgränsat mål där man tydligt kan förstå
syftet.
–– Att när dansbanan är färdigställd kunna erbjuda
en attraktiv samlingsplats på Muskö för en mång­
fald av aktiviteter, med fokus på dans, musik och
teater.
Geografiskt verksamhetsområde
Muskö, Haninge kommun
Mål
–– En friluftsdansbana/utescen med kapacitet att
arrangera såväl danskvällar som teaterföreställ­
ningar, musikframträdanden och andra kultur­
aktiviteter under sommarhalvåret.
–– Ett nytt utbud av kulturaktiviteter som hittills helt
saknats lokalt på ön.
Resultat
–– Kulturföreningen har planerat, projekterat och
byggt en utedansbana/utescen på Grytholmen på
Muskö.
–– Ett tydligt förbättrat samarbetsklimat mellan
föreningarna, de boende på ön, skola och förskola
samt det lokala näringslivet.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
MUSKÖ KULTURFÖRENING
APRIL 2010 – SEPTEMBER 2013
325 754 KR
315 972 KR (CA 1 800 TIM)
1 750 KR
14 923 KR
658 399 KR
79
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
FÖRSTUDIE
Skyttehall med friluftsgård
Syfte
Att inrätta en projektledartjänst som kan jobba dag­
tid med att driva projektet framåt. Fokus låg på att
hitta finansiering för bygget.
Geografiskt verksamhetsområde
Djurhamn, Värmdö kommun
En friluftsgård på Gärdsudden, med skyttehall, café
och stora möjligheter för andra fritidsaktiviteter. Det
var drömmen som Djurö skytteförening försökte ro i
hamn.
Djurö skyttesportförening började 2008 att jobba
med att planera för större lokaler. Behovet var stort.
Skytteverksamhet hade ökat från 40 tillfällen år
1990, till ca 100 tillfällen år 2010. För att klara av
att ta hand om bredden av skyttar samt att anordna
träning och tävlingar där fler ges möjlighet att delta,
var föreningen i behov av större lokaler. 2011 köpte
Värmdö kommun ett militärförråd på 900 kvm av
fortifikationsverket. Förrådet ligger på Gärdsud­
den på Djurö. Skyttesportföreningen tecknade ett
hyreskontrakt med Värmdö kommun på 10 år och
planerade att bygga Värmdös första friluftsgård
med skyttehall för 20 skyttar. Hallen skulle också att
inrymma en stor samlingssal med café samt rum för
omklädning.
Andra föreningar och Djurö skola kommer att
erbjudas möjlighet att ta del av friluftsgården. I fri­
luftsgården skall man kunna ha loppisar, auktioner,
konserter, föreläsningar, spela teater mm. Caféet och
friluftsgården kommer att bidra med större inkomst­
möjligheter till föreningen/arna.
I Stockholm är det få skytteanläggningar som har
en bra tillgänglighet för personer med funktionsskill­
nader, många skjutbanor är placerade i källarlokaler
under skolor utan hissanordning vilket försvårar
möjlighet att utöva sporten för den som är rörelse­
hindrad. Därför ska friluftsgården tillgänglighetsan­
passas. Leaderprojektet skulle i första hand hjälpa att
finansiera en projektledare vars uppgift är att säkra
finansiering av de nödvändiga investeringarna.
Mål
–– Marknadsföra friluftsgården med skyttehall och
kommande byggnation genom att skapa en hem­
sida och en informationsbroschyr samt 2 arrange­
mang för medborgare.
–– Säkerställd ekonomi för bygget genom att skaffa
sponsorer och söka medel från olika fonder.
–– En grafisk profil för projektet samt rollupper.
Resultat
–– En förstående ort Djurö-Stavsnäs där alla tycker
att visionen är fantastisk och bra.
–– Broschyr och grafisk profil.
–– Marknadsföring av Djurö skyttesportförening.
–– Ett mycket omfattande nätverkande i stora och
små nätverk.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
DJURÖ SKYTTESPORTFÖRENING
PROJEKTPERIOD
AUGUSTI 2011 – MAJ 2013
LEADERSTÖD
194 281 KR
IDEELLT ARBETE
70 355 KR (CA 400 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 137 273 KR
TOTALT
401 909 KR
FOTO DJURÖ SKYTTESPORTFÖRENING
80
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Utveckling av digitalkultur
i landsbygd
Ett LAN-party är ett sätt att träffas för att spela
datorspel, tävla och ha roligt tillsammans. LAN-träf­
far arrangeras ofta i tätorter eller städer och de är
svårare att hitta på landsbygden.
Många ungdomar är intresserade av LAN-partyn,
dvs. träffar där ett antal personer kopplar upp sig
via ett LAN (local area network) för att spela och
tävla med och mot likasinnade. Man träffas i allt
från en källarlokal till idrottshallar, de riktigt stora
LAN-­partyn som t ex Dreamhack arrangeras i stora
mässhallar med tusentals deltagare.
Möjligheterna till detta är betydligt mindre på
landsbygden, men det finns en tydlig efterfrågan.
Många fritidsgårdar står dock utan ekonomiska
medel för denna typ av verksamhet. Problemet är
också att okunskap kan sätta begränsningar. Pro­
jektets ambition var att möta den efterfrågan av
dessa aktiviteter på fritidsgårdar på landsbygden.
Både fritidsgårdspersonal och ungdomar skulle få
utbildning inom föreningsbildning och digitalkultur
samt resurser att skapa LAN, lokala nätverk för att
spela datorspel mot varandra. Projektet skulle även
visa och inspirera ungdomar att bilda och leda egna
(spel-)föreningar.
Som verktyg fanns ett ambulerade LAN med
8 datorer som flyttades runt på fyra fritidsgårdar i
Nynäshamn och Haninge.
Syfte
Att förbättra förutsättningar för att anordna
LAN-partyn på fritidsgårdar.
Geografiskt verksamhetsområde
Nynäshamns och Haninge kommun
Mål
–– Personalen förstår hur man skapar ett LAN och
hjälper till att arrangera turneringar och stöttar
ungdomarnas idéer och drömmar.
–– Personalen vet hur man skapar en spelförening
och kan förmedla den kunskapen till ungdomarna.
–– Minst 4 nya föreningar har skapats på fritids­
gårdarna.
–– Ökad kunskap, förståelse och medvetenheten om
den digitala kulturen.
Resultat
–– Tungelstagården arbetade med att överhuvudtaget
få fiberoptiskt bredband, dvs. att få förutsättning­
ar för LAN o dyl. Fritidsgårdarna i Nynäshamns
kommun hade en yngre målgrupp än ursprungli­
gen förväntat. Fritidsgården på Dalarö visade ett
engagemang långt över förväntan och driver också
ovanligt stora LAN.
–– Personalen på fritidsgårdarna på Dalarö och i
Tungelsta är kunniga inom digitalkultur och stöt­
tar ungdomarna att arrangera LAN och bildar nya
spelföreningar. Fritidsgården i Sorunda arbetar
med digitalkultur men hade svårt att integrera
projektet i verksamheten.
–– Tre nya föreningar bildades.
–– Projektets resurser har generellt sett använts över
förväntan av fritidsgårdarna. Andra faktorer har
dock försvårat att nyttja möjligheterna fullt ut.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT NIFENLANET
OKTOBER 2012 – OKTOBER 2014
384 128 KR
163 961 KR (CA 935 TIM)
198 900 KR
1 409 KR
748 398 KR
81
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Polhemsspelet i Sorunda
I Sorunda ville ett antal organisationer uppföra ett
bygdespel om Christopher Polhems liv i bygden i syfte
att ge bygdens invånare en positiv och fördjupad bild
av sitt kulturarv, ge möjligheter för ungdomar att
skaffa entreprenöriell erfarenhet men även att vara
en attraktion för besöksnäringen. Polhemsspelet
fokuserar på en ung människas drömmar och talanger:
vem ser mig, vem vill satsa på mig när jag inte själv
har resurser, pengar och utbildning? En mycket aktu­
ell fråga än idag.
Cristopher Polhem föddes på Gotland men växte
upp i trakten runt Sorunda och lyckades lära sig
latin, den tidens vetenskapliga språk, och fick senare
möjlighet att studera i Uppsala. Han blev en Sveriges
Leonardo da Vinci och konstruerade bl a Stockholms
slussar, uppfann polhemslåset och byggde mekanise­
rade fabriker hundra år före industrialiseringen.
Amatörer och professionella i samverkan skapade
ett bygdespel som blev bra musikteater. Många nya
kontaktytor skapades både virtuellt genom sociala
medier samt under repetitioner i Ösmo och Ösmo
Kyrkas församlingshem samt i Prästgårdsparken och
Hembygdsföreningens lokaler i Sorunda. Väldigt
många människor kom som besökare och effekterna
torde vara mycket positiva för såväl Teaterföreningen
som Hembygdsföreningen, Kyrkan, samt Sorunda
samhälle och företagare men även för Nynäshamns
Kommun. Arrangemanget fick översvallande respons
från lokalsamhället såväl som tätorten Nynäshamn.
Syfte
–– Att ge bygdens invånare en positiv och fördjupad
bild av sitt kulturarv,
–– att ge möjligheter för ungdomar att skaffa entre­
prenöriell erfarenhet, samt
–– att vara en attraktion för besöksnäringen.
Geografiskt verksamhetsområde
Sorunda och Ösmo i Nynäshamns kommun
Mål
–– 10 barn/ungdomar som deltagit i att framträda
vid årets musikteaterföreställning.
–– Minst 5 ungdomar ska ta aktiv del i produktionen
kring spelet.
–– Minst 7 lokala föreningar och organisationer har
deltagit i produktionen.
82
–– Företagsbesök på Hannagården, Sorunda vandrar­
hem, Sorunda Restaurang, Kerstins Taxi.
–– Minst 3 företag har blivit sponsorer av verksam­
heten.
–– Minst 3 projekt har genomförts i samarbete med
bibliotek och skola, för/med barn och ungdom.
Resultat
–– 16 barn och ungdomar deltog förutom 15 vuxna.
–– 6 ungdomar tog aktiv del i produktion genom
ensemblen. Ytterligare unga aktiverades i företag
kring produktionen som exempelvis scenograf och
scenbygge samt filmning.
–– Överträffade målet att nå samverkan mellan för­
eningar i bygden.
–– Föredragningar på företagarföreningar i Nynäs­
hamn och Norra Sorunda, flertal företagsbesök,
besökt merparten av alla körer i kommunen samt
många skolor, teaterföreningar och organisationer.
–– 20-tal företag som var delaktiga i sponsring.
–– 9 st visningar av utställningen på spelplatsen för
ca 100 personer, visningar i Ösmo Kyrka och Bib­
liotek samt genom Kerstins Taxi visning i Polhems
fotspår som en ny produkt på bygden. Pedago­
giskt material genom hemsida samt information i
programblad. Uppnådde dock ej målet att på ett
aktivt sätt engagera skolorna.
–– Tydliga effekter av teaterns förmåga ger identi­
tetsmässiga vinster för alla deltagande i projek­
tet. Gemenskap och samarbete ger utrymme för
personlig utveckling. Effekten blir än större när de
aktiva gemensamt kommunicerar och tar plats i
det offentliga rummet genom att förmedla byg­
dens kulturhistoria och får mycket positiv respons
från omvärlden.
–– Kunskapsöverföring av social kompetens mellan
olika åldrar samt en ökad stolthet över platsen
Sorunda och det gemensamma skapandet av den.
–– Ungdomar ur ensemblen har anslutit sig till
Sorunda Teatersällskap.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
TEATERFÖRENINGEN POLHEM
AUG 2010 – DEC 2011
377 737 KR
545 842 KR (CA 3 120 TIM)
56 660 KR
980 239 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bygdeutveckling
Kulturens Hjärta i Tungelsta
Istället för rivning fick den gamla byggnaden ett mil­
jölyft med installerade solceller, energisnåla fönster
och andra åtgärder för att kunna bevara fastigheten
till gagn för ortens musik- och kulturliv.
Föreningen MusikCentralen har sedan 80-talet haft
en viktig roll i Tungelstas och Haninges musikliv. En
förutsättning för detta var den fastighet i Tungelsta
som föreningen fick nyttja och som erbjöd replokaler
för band. I parken utanför huset kunde man arrang­
era populära musik- och kulturfestivaler. När huset
hotades av rivning visade 600 namnunderskrifter
att det fanns uppbackning för föreningens plan att
restaurera och rusta upp byggnaden. Man lyckades
förhandla fram ett långsiktigt hyreskontrakt med
kommunen som var fastighetsägare.
Upprustningen omfattade tilläggsisolering, om­
läggning av taket, installation av energisnåla fönster
och dessutom installerade man solceller på taket för
viss andel av elproduktion framöver.
Det fanns ett stort allmänintresse och många
bidrog med ideellt arbete och kunskap vilket var en
förutsättning för att kunna ro projektet i hamn.
Innan upprustningen.
Syfte
Att rusta upp fastigheten där MusikCentralen utövar
sin verksamhet.
Geografiskt verksamhetsområde
Tungelsta, Haninge kommun
Mål
–– Solceller i tak och i anslutning inkl. förstärkning
och omläggning av taket.
–– Tilläggsisolering av väggar.
–– Energiöversyn av fönster med byten eller komplet­
tering.
MusikCentralen med solceller på taket.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
KULTURFÖRENINGEN
MUSIKCENTRALEN
MAJ 2013 – DECEMBER 2014
455 000 KR
197 016 KR (CA 1 125 TIM)
99 500 KR
751 516 KR
Resultat
Ett energisnålt hus finns enligt målsättning, vilket
också bidrar till mindre pengar behövs till drift och
mer kan gå till verksamhet.
83
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Levande bygder behöver fungerande samlingslokaler
Nyby kapell
I Nyby norr om Norrtälje bor ett antal barnfamiljer
och en generationsväxling pågår varför behovet av
samlingslokal också blivit större. Intressenter fanns
i byn som ville att starta Bed&Breakfast och som såg
stora möjligheter att kunna utnyttja bygdegården till
möten och festligheter.
Geografiskt verksamhetsområde
Nyby, Norrtälje kommun
Bygdegården var från början ett kapell som byggdes
av bybor i början av 1900-talet och invigdes 1910.
Skänkt material och frivilliga insatser möjliggjorde
projektet. Huset användes för kyrkliga ändamål och
på 1980-talet byggde man till ett enkelt kök, dock
utan vatten och med avlopp för diskvatten rakt ut i
marken. Ett utedass fanns.
Den 1 januari 2009 överlät Söderbykarls pasto­
rat huset till den nybildade bygdegårdsföreningen
i Nyby. Målsättningen var från början att skynda
långsamt, men efter kort tid fanns redan 160 med­
lemmar och en fritidsgård med 34 inskrivna barn
hade startat. Behovet av ett fungerande kök och
framför allt en toalett blev med ens akut. Det fanns
också många föreningar, båtklubbar, tomtföreningar
och liknande som saknat lokal för sina möten. Därtill
småföretagare, B&B, företag inom event- och hälsa
samt hästgårdar, som också hade behov av samlings­
lokaler för sina verksamheter.
Föreningen ville också ta tillvara den entusiasm
som fanns för projektet.
Resultat
–– En tillbyggnad på ca 60 kvm innehållande kapp­
rum, handikapptoalett, ett större och ett mindre
förråd samt ett väl fungerande kök. Ny entré med
handikappramp under tak.
–– Den redan tidigare starka sammanhållningen i byn
har stärkts ytterligare och personer som tidigare
inte varit så engagerade har blivit aktiva. Byns
barn, som använder lokalerna som fritidsgård vissa
kvällar, har också varit delaktiga med målning och
liknande.
Mål
En väl fungerande samlingslokal som används flitigt
av boende, föreningar och företag i området
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
IDEELL RESURS
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
BYGDEGÅRDSFÖRENINGEN
NYBY KAPELL
AUGUSTI 2009 – FEBRUARI 2011
300 000 KR
205 650 KR (CA 1 175 TIM)
36 766 KR
35 239 KR
577 655 KR
Syfte
Att gräva/borra en brunn, dra in vatten samt att göra
en handikappanpassad toalett.
FOTO ANNELIE BERGSTRÖM
84
FOTO LENNART LARSSON
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Båkbergsgården Arholma
Båkbergsgården är en naturlig samlingsplats för
fastboende, sommargäster och besökare på Arholma.
Med mer ändamålsenlig planlösning och bättre upp­
värmning skulle användningsområdena kunna utökas
till gagn för alla verksamheter och boende på ön.
Öns många föreningar var i behov av en bra mö­
tesplats året runt, vandrarhemmen skulle kunna
erbjuda konferenstjänster om lokalen rustades upp
och för sommargästerna skulle säsongen förläng­
as om lokalen kunde nyttjas för fester och andra
sammankomster både vår och höst. Planlösningen
satte gränser för användbarheten och en bättre lokal
skulle också skapa möjligheten att hyra ut den i större
utsträckning samt under större del av året. Vilket
skulle gynna både andra verksamheter på ön och
föreningens ekonomi tack vare större intäkter.
Syfte
Att bygga om samlingslokalen.
Mål
Samlingslokalen renoverad och rustad för fler använ­
dare och deras behov.
Resultat
Värmepump installerades, en vägg revs, akustikplat­
tor sattes upp i taket, flyttat/ombyggt kök. Samlings­
lokalen kan nu användas till fler ändamål och gynnar
därmed ett levande ö-samhälle året runt.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT ARHOLMA BYALAGS
SAMFÄLLIGHETSFÖRENING
OKT 2012 – SEP 2014
52 946 KR
42 613 KR (CA 245 TIM)
20 542 KR
116 101 KR
Geografiskt verksamhetsområde
Arholma, Norrtälje kommun
85
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Barackens framtid
I kustbyn Refsnäs på Rådmansö bildades 1977
Refsnäs Fritidsförening. Samma år fick föreningen
möjlighet att köpa en militärbarack bestående av sju
hopsatta moduler från Försvaret. Denna byggnad,
¨Baracken¨, byggdes om till en samlingslokal genom
ideellt arbete. Men nu hade den viktiga mötesplatsen
börjat sjunka!
Geografiskt verksamhetsområde
Räfsnäs, Norrtälje kommun
På Rådmansö bor vintertid 2000 personer, och som­
martid 20 000 personer. Trakten är rik på småföre­
tagare. Baracken är en naturlig samlingslokal för
social, kommersiell, ideell, kulturell och idrottslig
verksamhet i bygden och en förutsättning för fortsatt
positiv utveckling med ökad inflyttning.
Samlingslokalen behövde ny grundförstärkning då
befintlig teknik med träpålar på mark som en gång
varit sjöbotten gjorde att huset hade börjat sjunka.
För att undvika att huset bröts sönder måste huset
lyftas med domkrafter för att man skulle kunna utföra
nödvändiga åtgärder. Förstärkningen måste bytas ut
mot limträbalkar som läggs på lecapelare som står på
betongplattor vilket skulle ge en permanent lösning.
Resultat
”Baracken” har inte längre sviktande och lutande
golv utan står numera stadigt på nya pelare murade
på gjuten grund, som inte riskerar att brytas av.
”Baracken” kan åter nyttjas för sitt ändamål som
samlingslokal i bygden, vilket var syftet med projektet.
Syfte
Att förstärka lokalens grund med ny teknik.
86
Mål
Grundförstärkt bygdegård som även i fortsättningen
skall vara tillgänglig för såväl boende som verksam­
ma företag i bygden.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTAL
BYGDEGÅRDSFÖRENINGEN
REFSNÄS FRITIDSFÖRENING
AUGUSTI 2011 – JUNI 2012
110 772 KR
116 641 KR (CA 665 TIM)
227 413 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Energieffektivisering av
Bergby skolas bygdegård
En förutsättning för livskraftiga och välmående
landsbygdssamhällen och byar är att människorna
som bor och verkar där har tillgång till väl fungerande
mötesplatser året runt. Byarna kring Bergby Skolas
bygdegård har de senaste trettio åren sett en dras­
tisk minskning av dessa när både affärer och skola
stängt för gott. För sammanhållningen i en bygd som
också så mycket präglas av en stor differens mel­
lan antalet sommar- och åretruntboende är det av
betydelse för sämjan och samhällsutvecklingen att
dessa grupper hittar ställen där man kan mötas och
umgås för att öka förståelsen för varandras villkor
och intressen.
Bergby Skolas bygdegård byggdes som skola i början
av 1900-talet med dåtidens stora enkelisolerade
fönster. Dessa gav ett fint ljusinsläpp men var inte
speciellt energieffektiva. Behovet av mötesplats
vinter­tid ökade. Bra för både miljön och bygdegårds­
föreningens ekonomi skulle vara ett byte till moder­
na isolerade fönster i hela nedervåningen. Föreningen
satte dessutom in nya värmepumpar, varav en kan
fjärrstyras via telefon för bättre avfuktning. För att
öka tillgängligheten till lokalerna förbättrades handi­
kappingången.
För att samtidigt öka intresset för och kunskap
om bygdegården och verksamheten kombinerade
man åtgärderna med att anordna en permanent
kultur­utställning ”Hatt-Stinas hattar”. Den gav en del
positiv publicitet.
Syfte
–– Att minska miljöpåverkan och kostnader för
underhåll av bygdegården genom att genomföra
flera energieffektiviserande åtgärder.
–– Att bygga en permanent utställning.
Geografiskt verksamhetsområde
Bergby, Norrtälje kommun
Mål
–– Vintertillgänglig möteslokal genom nya isolerade
fönster och värmepumpar.
–– Större utbud av aktiviteter och fler hyresgäster.
–– En permanent kulturutställning om ”Hatt-Stina”,
en lokal kvinnlig hantverkare och entreprenör
under 1920-50 talet.
Resultat
–– Nya fönster, värmepumpar enligt plan.
–– Förbättrad handikappingång, bättre ljusinstalla­
tioner.
–– Kulturutställning.
–– Lokalerna har blivit mer tillgängliga för den äldre
generationen genom att handikappingången för­
bättrats samt att ljusstyrkan i stora och lilla salen
förnyats.
–– Förfrågan från flera föreningar och sällskap om
besök och samarbete kring hatt-utställningen.
–– Föreningen konstaterade efter projektets slut ock­
så att arbetet flutit på väldigt effektivt och bra när
yrkeskunniga personer har hjälpt till, och att det
var lättare att hitta medhjälpare som lägger ideell
tid om det finns yrkeskunniga som kan instruera
och leda arbetet.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
BERGBY SKOLAS
BYGDEGÅRDSFÖRENING
JANUARI 2011 – DECEMBER 2011
195 000 KR
59 251 KR (CA 340 TIM)
111 003 KR
365 254 KR
87
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Samlingssal i tiden
Syfte
Att rusta upp och bygga om möteslokalen
Geografiskt verksamhetsområde
Västernäs, Norrtälje kommun
Utanför Älmsta i Västernäs ligger IOGT-NTOs sam­
lingslokal som är en viktig möteslokal i området,
men den f d folkskolan från 1886 var i stort behov
av upprustning och utveckling för att kunna fungera
som bra mötesplats för fler grupper i bygden även i
framtiden.
De tre forna skolsalarna användes sedan 1961 förut­
om för föreningens egen verksamhet, för junior- och
ungdomsverksamheter, kulturkvällar, danskurser,
vävning och andra aktiviteter. Dessutom hyrs lokaler­
na ut till möten och privata fester.
Modern teknisk utrustning som behövdes vid
möten, föredrag och kurser, t.ex. bredbandsteknik,
hörslingor och projektorer, saknades dock. Lokalerna
värmdes med elradiatorer kompletterade med en
luftvärmepump i en av salarna och en fungerande
vedkamin. Otillräckliga förrådsutrymmen var också
hinder för vidare utveckling av lokalerna. Föreningen
ville dessutom gärna återskapa intrycket av lokalen
som tidigare skola. Det betydde bl.a. demontering
och flytt av det gamla köket som fanns i den tidigare
småskolan.
88
Mål
–– Bredband, hörslinga, projektor i den större salen
(max 70 personer).
–– Installation av värmepump i den lilla salen.
–– Flyttning av köksbänkar och skåp inkl. omdrag­
ning av el, vatten och avlopp.
–– Installation av vattenpump och varmvattenbere­
dare.
–– Omläggning av golvet i stora salen.
–– Tillbyggnad av ett förrådsutrymme i anslutning till
stora salen.
Resultat
Allt genomfördes enligt plan, förrådsutrymmet blev
ett varmt, välisolerat utrymme. I den mindre sam­
lingssalen har samtidigt intrycket av en äldre tiders
skolsal återskapats. Åtgärderna gav bättre förut­
sättningar för nya aktiviteter i lokalen med modern
teknisk utrustning och utökade utrymmen.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
1870 VÄDDÖ IOGT-NTO
JAN 2011 – DEC 2012
270 700 KR
167 501 KR (CA 955 TIM)
71 389 KR
509 590 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Bergshamra bygdegård
När Bergshamra bygdegårdsförening tog över bygde­
gården från kommunen fanns visst upprustnings­
behov. Stor del av föreningens intäkter gick åt till
drift och underhåll istället för till roliga aktiviteter
och bra verksamhet.
Bygdegårdsföreningen hyr ut lokaler till flera små­
företagare och hyr även ut samlingslokalerna till
andra föreningar samt till privatpersoner för fester
etc. När man ändå skulle investera i ett energisnålare
uppvärmningssystem ville man även anpassa lokaler­
na till fler intresserade aktörer.
Kursarrangörer saknade tillgång till lokal på
orten med konferensutrustning och att kunna hyra
ut samlingslokalen till nya behov som konferenser,
kurser/studieförbund skulle öka hyresintäkterna. Då
krävdes dock bättre konferensutrustning. Det sakna­
des också samlingslokal för ungdomar i Bergshamra.
Bygdegårdsföreningen började därför planera för en
ungdomslokal i bottenplanet.
Syfte
–– Att uppgradera värmesystemet med bergvärme.
–– Komplettera lokalerna med modern konferens­
utrustning.
–– Inreda en ungdomslokal i bottenplanet.
Geografiskt verksamhetsområde
Bergshamra, Norrtälje kommun
Mål
–– Anläggningen är i gott skick och har rimliga driftsoch underhållskostnader.
–– Huvuddelen av intäkterna kan gå till verksamhet.
–– Bygdegården kan erbjuda konferensservice i sam­
arbete med andra företag (Bed & Breakfast och
restaurang/pizzeria) på orten.
–– En mindre ungdomslokal är tillgänglig för byg­
dens unga att boka in sig i för aktiviteter som de
själva väljer, t ex spela spel, replokal för musik,
eller en ”egen” plats att gå til.
Resultat
–– Uppgraderat värmesystemet med bergvärme.
–– Kompletterat lokalerna med modern konferensut­
rustning som trådlöst bredband och dataprojektor.
–– Inrett en ungdomslokal i bottenplanet.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTAL
BERGSHAMRA
BYGDEGÅRDSFÖRENING
OKT 2011 – DEC 2012
244 590 KR
65 100 KR (CA 370 TIM)
120 950 KR
430 640 KR
89
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Foto Per Bengtson
Hälsa-Mat-Kultur
Hälsa, mat och kultur
– projektet där allt hänger ihop
har fått projektstöd inom Leader, en
Nu är det klart. Bygdegårdsföreningenfinansieras via EU:s landsbygdsprogram.
metod för landsbygdsutveckling som
V
Nannie av Ingrid Sillén
skuli funderade på vad projektet
t på
le heta. Då såg jag porträtte
Gustav V som har hängt i bygdejag.
sa
gården i urminnes tider. HMK,
– Kultur!
Det kan heta: Hälsa – Mat
Nannie
Jag sitter och pratar med
kök. Hon
Liegnell i hennes ombonade
mma
bjuder på kokkaffe med kardemu
bröd.
och i ugnen gräddas hennes
Nannie är ordförande i Sättraby
för
bygdegårdsförening och ansvarig
rden
projekt HMK. Köket i bygdegå
ad
har länge varit i behov av ombyggn
på att söka
och det hade funnits tankar
n som
pengar för det. Claudia Dillman
riven
projektd
med
mycket
på
hållit
om EUlandsbygdsutveckling tipsade
bidrag och så drog det igång.
bara
Det gick inte att söka pengar
ett provara
skulle
det
för ombyggnad,
aktivijekt som också innefattar andra
Kultur.
Mat
teter, så blev det Hälsa
på den varma brödskivan.
oss
– Projektet ska inte bara gynna
Nani bygdegårdsföreningen, berättar
till fler.
nie vidare. Det ska sprida sig
Till nytta även för andra föreningar
en
Full rulle vid midsommarfirandet
ringen.
• Hjälp till praktiskt i köksrenove
0708-40 08 05.
Kontakt: Anders Eriksson, tel.
förening
Det gäller till exempel
växtmarkJordnävarna som brukar ha
kommer
nader i bygdegården och som
rdens
bygdegå
i
göra i ordning odlingar
trädgård.
Rimbo
i
Kyrkans öppna förskola
och
köket
vill också utnyttja det färdiga
ett alltför
även Edsbro skola, som har
ntlitet kök för att hem- och konsume
kunskapsundervisningen.
fort– Det finns massor av idéer,
till alla
sätter Nannie. Nu är det upp
medverka.
i bygdegårdsföreningen att
köket.
Vi börjar med att riva det gamla
Alla är välkomna att vara med.
Bli delaktig på flera olika sätt
2013.
Så kan du bidra till projekt
Hälsa, mat och kultur:
Renovera nya köket
e för
När köket är klart finns utrymm
t, men en
fler aktiviteter inom projekte
kan exemdel är igång redan nu. Du
motioatt
genom
pelvis vara delaktig
nera för bygdegården. (Se rutan.)
ska anAlla aktiviteter i projektet
s för
mälas till styrelsen och redovisa
är det
tid som har lagts ner, det
Köket är bygdegårdens hjärta r- den
t. Totalt
som kallas ideell tid i projekte
bygdegå
är
köket
att
som
det
ser
Vi
–
760 timsett ska medlemmarna få ihop
kring.
dens hjärta som mycket kretsar
det fler är
mar fram till den 31 maj. Blir
vi utnyttja
Om vi har ett bra kök kan
.
det inga som helst problem
hälsa att
en
det till sådant som har med
– Vi avslutar projektet med
ing
matlagn
i
kurser
göra. Till exempel
fredag till
tredagars happening, från
ta tilloch hälsosam mat. Vi kan också
ska alla
er.
söndag, berättar Nannie. Då
vara vår kultur och våra tradition
redovisas. Det kan vara uter
aktivitet
Nannie.
Allt hänger ihop! säger
, bilder.
ställningar, muntligt, videofilm
skär
Hon tar brödet ur ugnen och
Fältet är öppet för allt! / I.S.
smälter
upp det i tjocka skivor. Smöret
Hälsa
upp där man
• Det finns en individuell motionsgr
valfritt sätt. Kontakt:
räknar sin motionstid på ett
20 96,
Rebecka Fransson, tel. 0730-49
[email protected].
räknar sina
man
där
Tappa.se
i
• En grupp är med
Lindström, tel. 63144
steg per dag. Kontakt: Birgitta
[email protected].
eller 0702-60 16 15, birgittalind
motionssimma? Kon• Vill du vattengympa eller
99 95,
takt: Karin Westman, tel: 0768-32
[email protected].
gar och gör en
• Allemanut. Vi snitlsar motionsvä
Kanske också en
fickformatskarta över Sättraby.
Sven-Erik Danielstipsrunda. Intresserad? Hör med
son, tel. 630 68, [email protected].
Geografiskt verksamhetsområde
Sättraby, Norrtälje kommun
Mål
–– Köket ombyggt och anpassat för mer flexibel mat­
lagning och bättre disposition av kringutrymmen
för att öka köksytan.
–– Tre dagars helg med öppet hus och festligheter om
projektet.
Mat
Då kan det bli grupKöket beräknas bli klart i mars.
m.m.
per för exempelvis jakt/vilt, bäbismat
rupp. Vi bakar
• Redan nu finns en matbrödsg
håller kontakt genom
och
matbröd
ligt
surdeg/van
Även tunnbrödsbakmejl med recept och resultat.
Kjell Weimer,
ning i Westmans bakstuga. Kontakt:
tel. 631 27, [email protected].
dessert grupp.
• Planer finns även på en småkakor/
Liegnell på tel.
Sugen? Kontakta Nannie Danielsson
l.com.
nell@gmai
nannielieg
27,
67
0705-60
Kultur
ingar från 1900, 1950
• Bygdekunskap. Kartförstor
i bygdegården för
och idag kommer sättas upp
platsernas namn
att jämföras, exempelvis har
Kontakta Sven-Erik
förändrats. Kulturdag planeras.
telia.se.
s-edaniel@
68,
Danielsson på tel. 630
i kinesisk dans,
utbildad
Wo,
Jingjing
• Dans med
solfjäder. Intresserad?
steppdans och chi gong med
Liegnell, tel. 630 68
Kontakta Nannie Danielsson
[email protected].
eller 0705-60 67 27, nannielieg
Aktivitet med
• Antikrundan i bygdegården!
för Kolonn. IntresTommy Nylund, värderingsman
tel. 0730serad? Kontakta Rebecka Fransson,
tmail.com.
49 20 96, rebecka_fransson@ho
decembe r • 3
sättraby bladet 3–4/2013
Bygdegården i Sättraby ville utveckla sin verksamhet
men först behövde man med gemensamma krafter
bygga om samlingslokalen för att kunna ha ett stort
och funktionellt kök.
Sättraby bygdegård är en viktig samlingsplats i om­
rådet. Föreningen har en bred verksamhet och hade
diskuterat att erbjuda fler aktiviteter med fokus på
mat och hälsa. Det befintliga köket var dock för litet
för att hålla kurser om matlagning eller arrangera
evenemang runt tema mat, kultur och hälsa. Projek­
tet byggde om i huset för att installera ett större kök.
För att marknadsföra köket och de idéer som
fanns att utveckla verksamheten ytterligare bl a
kopplade till mat, hälsa, kultur drev föreningen ett
antal kurser och studiecirklar parallellt till byggnads­
arbetena. Det hela utmynnade i en två dagars fest
efter att arbetena var avslutade, en perfekt mark­
nadsföring för att informera hela bygden om de nya
möjligheterna att nyttja lokalen.
Det nya köket men också det gemensamma enga­
gemanget kring projektet gav ringar på vattnet, med
ökat engagemang och fler idéer om vad man kan
starta och göra i bygdegården.
90
Syfte
Att rusta upp och bygga om köket och att anordna
en invigningsfest för att inspirera till ny verksamhet
kring mat, hälsa och kultur.
Resultat
–– Ett 22 kvm stort kök.
–– Ca 300 besökare på invigningsdagarna.
)) FAkta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
SÄTTRABY
BYGDEGÅRDSFÖRENING
MAJ 2013 – MAJ 2014
235 600 KR
318 825 KR (CA 1 820 TIM)
9 211 KR
563 636 KR
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Svartnö
Byskola
På Svartnö står en av Stockholms skärgårds mest
unika skolbyggnader. Unik eftersom den år 2011
fanns kvar i sin originalutformning från skolstarten
1879. Sedan sista eleven gick ut 1939 hade skolan i
princip stått orörd. Från att vara rivningshotad har
byggnaden gått till att vara en uppskattad samlings­
lokal för sommar- och fastboende på Svartnö.
Byn behövde en fysisk samlingspunkt men många
i byn ansåg också att det behövdes ett gemensamt
projekt att enas kring. Skolbyggnaden var en skam­
fläck och på väg att förfalla, men Svartnö byskolas
intresseförening såg möjligheterna och köpte skolan
för att bygga om till förenings och utvecklingslo­
kal. En byggnadsantikvarisk undersökning gjordes
som underströk att skolan var unik. Därför skulle
ombyggnad till föreningslokal ske med hänsyn till
byggnadens historia och unika värde.
I projektet hjälpte sommar- och permanentboende
i byn med gemensamma krafter att rädda byggnaden
till kommande generationer. Renoveringen gjordes
enligt byggnadsantikvariers rekommendation. Tak,
fönster, eldstäder, grund, fasader och inre målning
genomfördes. Mycket av skolans läromaterial och
möbler är nu bevarade för allmänhetens beskådande.
Idag har Svartnö byskolas intresseförening en
gemensam samlingspunkt för högtider som valborg,
midsommar och juldagsfirande. Lokalen har använts
till dop och kulturella aktiviteter.
Gemenskapen i byn men även skolans upprust­
ning har blivit bättre än man kunde föreställa sig
– innan projektets start var en renovering i mångas
ögon omöjlig. Leaderfinansieringen innebar inte bara
ekonomiskt stöd utan visade också att leaderfören­
ingens styrelse trodde på projektet, vilket var viktig
för att fler skulle tro på intresseföreningens visioner.
Syfte
Att återställa Svartnö Byskola i sitt ursprungsskick
och samtidigt skapa en mötesplats för medlemmar,
boende, lokala föreningar och företag för att gynna
utvecklingen av bygden.
Geografiskt verksamhetsområde
Svartnö, Norrtälje kommun
Mål
–– Efter projektets slut ska södra takfallet vara reno­
verat och skador i anslutande vägg vara reparera­
de.
–– Genom renovering av gamla skolan ökas förutsätt­
ningarna för aktiviteter och nya nätverk.
–– Fler medlemmar.
Resultat
–– Skador i tak och väggar reparerade.
–– En samlingsplats med tak över huvudet, gemen­
skap, kreativitet, kulturella aktiviteter, nya relatio­
ner och aktiviteter som midsommar, konsert etc.
–– 25 nya medlemmar.
Många av projektets aktiviteter finns dokumenterade
på hemsidan: www.svartnobyskola.blogg.se
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
SVARTNÖ BYSKOLA
INTRESSEFÖRENING
PROJEKTPERIOD
AUG 2011 – SEP 2014
LEADERSTÖD
293 262 KR
IDEELLT ARBETE
187 601 KR (CA 1 070 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 294 026 KR
PRIVAT FINANSIERING
17 728 KR
TOTALT
792 617 KR
91
Förenings- och näringsliv i samspel utvecklar bygden
Mötesplats Norra Sorunda
–– Att tillsammans med andra aktörer skapa en
mötesplats, i bygdegården, en knutpunkt med ett
starkt lokalt förankrat nätverk som kan betraktas
som Sorundas ”Gnosjöanda”.
Geografiskt verksamhetsområde
Norra Sorunda, Nynäshamns kommun
Mål
–– Fler arbetstillfällen.
–– Bygdegården har stabil ekonomi och bär sina
kostnader.
–– Ökad tillgänglighet för boende och verkande i
området.
–– Två bouleplaner.
–– Fler besökare till caféet.
Företagarföreningen behövde en mötesplats. Byg­
degården hade stora ekonomiska bekymmer. Två
problem att lösa blev ett projekt där Västerby bygde­
gård rustades upp. Idag är det en modern effektiv
mötesplats med flera företag som hyresgäster och tio
nya arbetstillfällen.
Norra Sorunda saknade en mötesplats för företagare
och privatpersoner. Företagarföreningen som startat
2006 växte men hade ingenstans att vara. Samtidigt
hade Västerby bygdegård enorma ekonomiska pro­
blem. Flera kortsiktiga ekonomiska åtgärder räckte
ett tag för att klara situationen. Men det behövdes
en aktiv förändring. Två problem ledde till idén att
anpassa bygdegården till en modern och effektiv
mötesplats. Idag är bygdegården ombyggd med nya
företag som hyresgäster och en omfattande uthyr­
ningsverksamhet för fester och evenemang.
Syfte
–– Att öka kommunikationen mellan företag och
Sorundabor och skapa synergieffekter som kunde
leda till ökade förtjänstmöjligheter.
–– Att sätta bygden och dess företagare och förening­
ar på kartan.
92
Resultat
–– Projektet har resulterat i tio nya arbetstillfällen,
fler än vad man räknade med.
–– Boulebanor finns, sex företag hyr lokaler, byg­
degården är teknikanpassad och används för
allehanda evenemang; fester, kursverksamhet,
debatter mm. Köket är ombyggt så att Sorunda­
bagaren kunde starta café och catering i lokalerna.
Det finns enkel företagsservice i bygdegården med
kopiator, scanner mm.
–– Kontinuerligt arrangeras frukostmöten/runda­
bordssamtal med kommunen för att diskutera
företagarfrågor.
–– Projektet har också resulterat i en ökad samman­
hållning i bygden.
)) FAkta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
VÄSTERBY
BYGDEGÅRDSFÖRENING
MARS 2010 – MAJ 2013
475 201 KR
288 595 KR (CA 1 650 TIM)
46 006 KR
809 802 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
FÖRSTUDIE
Vikarutveckling
Söderön är ett område av riksintresse för såväl miljö
som kultur. Halva Söderön avvattnas genom Vikar­
sjöarnas vattensystem. Vikarsjödiket hade tidigare
enbart som uppgift att avvattna jordbruksmarken.
Den ökade uppmärksamheten på vattenkvalitet,
fiske, biologisk mångfald och landsbygdsutveckling
gör Vikarsjödiket dock även intressant för alla dessa
syften.
Området anses ha unika naturvärden, samtidigt som
försumpning hotar dels dessa värden, dels försvårar
fortsatt jordbruk. När behovet att restaurera Vikarsjö­
diket blev akut för att undvika att värdefull jordbruks­
mark blev permanent vattensjuk funderade några
medlemmar i markavvattningsföretaget om man
kunde kombinera restaureringen med en utveckling
av naturvärdena till gagn för boende som besökare.
En förstudie planerades, både för att förankra
idén hos de berörda ca 40 markägarna och för att
kartlägga problem och potentialer, i samarbete med
Upplandsstiftelsen. Det fanns idéer om att under­
lätta fiskvandring, anlägga en ”gäddfabrik”, dvs ett
område som ger bra förutsättningar för gäddan att
föröka sig, förbättra förutsättningar för fällning av
kväve och fosfor före utloppet till Östersjön, öka bete
på markerna runt vattensystemet samt öka tillgäng­
ligheten till området genom t ex stigar, spänger,
rastplatser och fågeltorn.
Förankringsarbetet upplevdes som mycket betung­
ande. Slutligen kom de berörda markägarna fram till
att utöver rensning av Vikarsjödiket i områdets högre
deler med nyttjad jordbruksmark prioritera åtgär­
der för en bättre fiskmiljö. Ökat bete vore önskvärd
men svårt att genomföra pga brist på jordbrukare,
lönsamhetsproblem och investeringsbehov. Ökad
tillgänglighet ville man inte gå vidare med, och ett
genomförande av åtgärderna rörande förbättrade
förutsättningar för fiskmiljön och vattenkvalitet skul­
le vara avhängig extern finansiering.
Syfte
Att undersöka möjligheten att kombinera restaure­
ring av Vikarsjödiket med bevarande/utveckling av
naturvärdena inkl. ökad tillgänglighet till dessa.
Geografiskt verksamhetsområde
Söderön, Östhammars kommun
FOTO KATDANED
Mål
–– Stöd hos lokalbefolkning och berörda.
–– Konkreta förslag på åtgärder för att återställa en
god avrinning.
–– Plan för fångstdamm för kväve och fosfor, förbätt­
rad fiskemiljö.
–– Inventering av historiskt värdefulla platser.
–– Bättre förutsättning för fortsatt jordbruk.
Resultat
–– Överlag ledde förstudien till ökad kunskap och
delaktighet samt bättre beslutsunderlag i enlig­
het med målsättningen. Förankringsarbetet var
synnerligen betungande men avgörande nödvän­
digt. Det blev ett stöd för ”mellanalternativet”, dvs
rensning av diket samt åtgärder för bättre fisk­
miljö ifall extern finansiering kan ordnas.
–– Förslag till rensning för fiskvandring samt ”gädd­
fabrik” finns.
–– Plan för fångstdamm för kväve och fosfor finns.
–– Förslag till fortsatta rensningar med naturhänsyn
finns.
–– Inventering av historiskt värdefulla platser genom­
fördes inte pga. tidsbrist.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
VIKARSJÖARNAS
AVRINNINGSOMRÅDE
NOVEMBER 2012 – JUNI 2014
84 757 KR
77 525 KR (CA 445 TIM)
162 282 KR
93
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Vindkraft med eftertanke
Borde man inte ta tillvara den vind som vi så ofta upp­
lever här i regionen runt Arholma och Björkö? Varför
inte bygga ett vindkraftverk på Väddö? I början av
juni 2011 samlades elva entusiaster runt denna fråga.
En förening bildades och som första stora steg ville
man anordna ett kunskapsseminarium om lokal
energiproduktion med vindkraft. Seminariet skulle
skapa en lokal kunskapsbas kring energipolitikens
grundfrågor med en lokal utgångspunkt. Detta
bedömdes som avgörande för att kunna få en bred
anslutning till vindkraftsatsningar i den egna hem­
bygden och för att undvika planeringsproblem som
bottnar i bristande insikter från investerare och
konsumenter.
I ett brett upplagt seminarium gavs kunskaper,
diskussionstillfällen och startpunkt för personligt
engagemang från regionens befolkning. Seminariet
berörde energifrågornas produktions-, distribu­
tions- och konsumentekonomi, miljöaspekterna på
energiproduktion inklusive estetiska frågor, teknik­
alternativen för energiproduktion och den lokala
energipolitikens globala sammanhang.
Anslutningen till seminariet blev större och bre­
dare än väntat och deltagarnas reaktioner under och
efter seminariet oväntat positiva.
94
Syfte
Att genomföra ett seminarium om lokal energi­
produktion med vindkraft.
Geografiskt verksamhetsområde
Väddö, Norrtälje kommun
Mål
–– 100 deltagare från bygden som har mångsidiga
kontakter i lokal befolkning.
Resultat
–– Drygt 100 deltagare deltog på seminariet. Före­
drag mm på http://www.roslagskraft.se/page/
vindkraftsseminarium-januari-2013
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT BJÖRKÖ-ARHOLMA
VINDKRAFT EK FÖR
AUGUSTI 2012 – FEBRUARI 2013
39 324 KR
17 500 KR (CA 100 TIM)
8 738 KR
65 562 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Vindkraft på Väddö
Efter seminariet Vindkraft med eftertanke uttryckte
många deltagare stort och positivt intresse för
möjligheten att etablera ett vindkraftverk på Väddö.
Föreningen gick därför vidare med sin projektering.
Projektet har utvecklats i flera faser och efter omfat­
tande arbete att hitta en lämplig plats för vindkrafts­
etableringen återstod våren 2013 endast Tomta i
Grisslehamn.
Ett förverkligande på denna plats krävde att följande
villkor var uppfyllda:
–– tillräckligt med vind för att en etablering skall
vara ekonomiskt genomförbar
–– tillräckliga avstånd till bebyggelse för att buller
och ljusreflexer från ett vindkraftverk skall kunna
vara acceptabla
–– begränsade, eller inga, störningar på fauna, flora
och kulturmiljö
–– acceptans från berörda markägare och befolkning­
en i allmänhet.
Föreningen hade i samarbete med SMHI genomfört
en analys av vindförhållanden över en längre tids­
period och de specifika uppgifterna för den föreslagna
etableringspunkten befanns fortsatt intressanta.
Inom ramen för projektet mättes under 13 månader
vindförhållanden med hjälp av två tekniker, meka­
nisk mätning från mast och ”ljudradar”-mätning. Ut­
över den konkreta vindmätningen granskades också
mark- och berggrundsförhållanden på platsen och
betydande ansträngningar lades ner på att informera
berörd befolkning om arbetet. Analysen av buller,
ljusreflexer liksom påverkan på kulturmiljö, flora och
fauna avslutades inte inom projektet utan arbetet
fortsatte på dessa punkter. Gällande plan är inriktad
på att ansökningar för byggnadslov ska föreligga i
slutet av 2015.
Syfte
Att slutföra det omfattande förberedelsearbetet inför
kommunens miljöprövning, utformningen av ekono­
miskt prospekt för blivande andelsägare och presen­
tation av förutsättningar för bankers kreditprövning.
Geografiskt verksamhetsområde
Väddö, Norrtälje kommun
Mål
–– Information till grannar och närboende.
–– Analys av geologiska förhållanden visar om plat­
sen är lämplig för väg- och fundamentbygge.
–– Bedömning av kostnader för anslutning till lokala
elnätet.
–– Vindmätning genomförd som visar att platsen är
lämplig för vindkraft och ekonomiskt attraktiv vid
bankernas bedömning av kreditvärdighet.
Resultat
–– Tre informationsträffar med grannar och när­
boende, med ett i huvudsak positivt mottagande.
–– Den geologiska undersökningen har inte gett an­
ledning till oro om platsens lämplighet.
–– Det har visat sig att nätägaren inte kan/vill lämna
de begärda uppgifterna innan det är bestämt vil­
ket verk som ska uppföras.
–– De företagna undersökningarna gav säkra resultat
på vilka vindförhållanden som under mätperioden
rått på platsen. Dessa resultat ligger väl i linje med
det resultat som SMHI hade beräknat genom den
virtuella vindmasten.
)) FAKTA
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
BJÖRKÖ ARHOLMA
VINDKRAFT EK FÖR
MAJ 2013 – DECEMBER 2014
398 000 KR
400 226 ( CA 2 290 TIM)
31 710 KR
829 936 KR
95
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
EKOFISK I ROSLAGEN
En demoanläggning för akvaponik
FÖRSTUDIE
När man använder växtätande fiskarter som t ex
Tilapia möjliggörs en odling helt utan negativa
miljöeffekter. Fiskodling ersätter rovdriften på
havets resurser.
Vad vill vi åstadkomma?
Eftersom systemen är kompakta, lätt skalbara
både uppåt och nedåt och bygger på en effektiv
användning av vatten, foder och gödselmedel
så kan matproduktion ske i urban miljö. Odlingen kan läggas nära konsument och marknad,
och minskar då livsmedelskedjans transportbehov. Systemen kan förläggas på icke-produktiv
mark, som industritomter, ruderatmark och
hustak. Men de också skapa en säker livsmedelsförsörjning i extrema miljöer som öknar,
polarområden och på sikt i rymden – överallt där
det finns sol. Världens största akvaponikodling
ligger i Arizonaöknen !
-En utbildningsplattform för alla som kan tänka
sig att starta en fiskodling, t ex. lantbrukare, nyföretagare, fiskare, arbetslösa.
-En demonstrationsanläggning för fisk och växtodling i recirkulerande slutna system.
Akvaponik innebär att fiskodling och växtodling kombineras.
Fiskodling och växtodling kombineras i ett slutet, recirkulerande
system. Växterna renar fiskodlingens avloppsvatten, som renat
återförs till fiskodlingen. Resultat: ett i stort sett avfallslöst system, med fisk och grönsaker som enda output.
Varför införa nya odlingsmetoder?
Vad är en ekologisk
fiskodling?
Idag odlas fisk i stora kassodlingar i havet och större sjöar.
Odling av regnbåge, lax och röding dominerar.
En ekologisk fiskodling är en landbaserad
fiskodling där allt vatten renas och återanvänds i ett slutet kretslopp. Endast avdunstningsförluster förekommer.
Kassodlingarna har så kallat “Flow-through system” utan
rening. Det innebär att alla fekalier, överblivet foder, antibiotika med mera går rakt igenom nätkassarna ut i havet.
Ekofiskcentrum Roslagen
-En anläggning som kan visa på möjligheten att
ha arbetsträning för funktionshindrade i en normal produktionsanläggning, ”grön Rehab”.
En odling på ca 1500 ton släpper ut lika mycket näringsämnen i vattnet orenat som t.ex staden Gävle gör.
-Skapa en undervisnings och informationsanläggning för skolor, universitet samt allmänheten –
driven av ett kooperativt företag i Roslagen.
För att få fram 1 kilo lax måste den matas med fiskmjöl
motsvarande 2-3 kilo annan fisk. Fiskmjölet kommer oftast från områden som redan är kraftigt överfiskade.
-Skapa en Web-baserad kunskapsbank om ekologisk fiskodling kombinerad med växtodling.
Akvaponik producerar flera livsmedel samtidigt,
och ger alltså producenterna bättre förutsättnin- -Ett lättförståeligt och tilltalande systemkoncept
gar vid marknadsprissvängningar. Konsumenterna får en rik, balanserad och varierad kost med
grönsaker, grödor och fisk, med god tillgång till
vegetabiliskt och animaliskt protein samt Omega-3 fettsyror.
Priset på fiskmjöl ökar hela tiden med minskad lönsamhet
för odlarna och högre konsumentpriser som följd.
Fisk som rymmer från odlingar sprider sjukdomar och
utarmar lokala fiskbestånd.
Framtidens kraftigare vädersvängningar riskerar att
ödelägga dagens kassodlingar. Även algblomningar kan få
stora konsekvenser.


Vattnet renas av växter som t. ex tomater,
gurka och sallad som kan säljas.
Ingen konstgödning förekommer.
Fiskarna äter huvudsakligen vegetariskt
foder, ofta producerat i närheten.
En ekologisk odling har flera olika produkter
och är mindre känslig för prissvängningar.
I en ekologisk fiskodling används inga mediciner eller hormoner.
Akvaponisk fiskodling på hustak i USA. Fisk och växter odlas i ett slutet
recirkulerande system.
Odlingarna sprider inte sjukdomar och
påverkar inte andra arter.
Odlingarna är oftast förlagda i växthus och
påverkas inte av klimatsvängningar.
Växthusdelen i en storskalig produktionsanläggning
Den vanligaste metoden inom fiskodling, kassodling
(odling av fisk i stora eller mindre nätkassar), i hav
eller sjö, orsakar stora lokala föroreningar och har
därför svårt att få etableringstillstånd. Genom att
odla fisk och växter i slutna kombinerade system
ökas möjligheten till nyetableringar utan negativa
miljöeffekter. Metoden är på stark frammarsch i
världen.
Akvaponik är en odlingsmetod där fiskar och växter
odlas i slutna system. Fiskarnas avföring blir näring
åt växter (tomater, gurka, sallad) som i sin tur renar
vattnet åt fiskarna. Dessa odlingar kan förläggas på
platser nära konsument vilket minskar transporter
samtidigt som odlaren får fler produkter och därmed
också ökad inkomstsäkerhet.
Januari 2008 bildades en ekonomisk förening Eko­
logiskt Fiskcentrum i Roslagen. Fördelen med att söka
etablering av den planerade anläggningen i Roslagen
sågs i ett bra samarbete med Coompanion Roslagen,
närheten till presumtiva kunder, lantbrukare, fiskare
mm samt bedömningen att det skulle bli lättare att
söka ekonomiskt stöd i länets utkanter där behovet av
nyföretagande och investeringar var stort.
Lokalisering av projektet blev på grund av flera oli­
ka faktorer dock inte i Roslagen utan bästa alternati­
vet verkade bli att etablera centret i Stockholm. Efter
projektets avslutning har dock ytterligare alternativ
uppstått och sedan 2013 finns en demonstrations­
anläggning vid Berga Naturbruksgymnasium i
Haninge. Forskare vid KTH kommer att räkna på
vattenförbrukning och energiförbrukning och hur
mycket produktion man får ut. Själva vitsen med
demo­anläggningen är att skapa uppmärksamhet
kring lokal odling, att sprida information om koncep­
tet så att folk ska bli intresserade och bygger egna
växthus.
Syfte
Projektering av en ny inovativ miljövänlig produk­
tionsmetod för fisk- och växtodling inklusive val av
lämplig lokalisering
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
96
Kombinerad fisk- och växthusodlingen i designad hemmabruksversion –
en del av Philips framtidsprojekt
Fiskarna odlas i en damm
eller stora tankar
Akvaponik
(aquaponics)
Filtrerat rent och syresatt
vattnet pumpas tillbaka till
fiskodlingen -vattnets kretslopp sluts
Vatten från fiskdammen förs
till växthusdelen, och droppar långsamt ned på växtbäddarna
Ann Gillespie, forskare vid Fort Valley State University I Georgia, USA,
visar kursdeltagare Tilapia en stor tank där det också finns växter
Ett kombinerat fisk- och växtodlingssystem där vattnet recirkuleras i ett slutet kretslopp, och där fiskodlingens avloppsvatten blir näring för växterna i en
vattenbaserad växtodling
Aquaponic Journal. En av flera internationella branschtidningar.
Från växtbäddarna rinner
vattnet ned till en mellanlagringstank eller direkt till
fisktankarna
Vatten från fiskodlingen förser växterna med den näring
de behöver (foderrester,
fiskarnas fekalier etc). När
växterna tar upp näringen ur
vattnet renas detta
Biobäddar i Kattastrands Kretsloppsodling i Härnösand. Sveriges hittills
enda aquaponiska försöksanläggning, som odlar abborre och grönsaker.
Materialet i växtbäddarna
grovfiltrerar vattnet från
fiskodlingen, och bakterier
bryter ned organiskt material.
Ekofiskcentrum Roslagen
c/o Coompanion Roslagen
Hantverkargatan 20
761 30 Norrtälje
Finansiärer:
Mål
Projektering av demonstrationsanläggning för
kombinerad fisk- och växtodling med slutna system­
lösningar inklusive platsanalyser, resursflöden,
medelsansökningar för efterkommande projektfaser
och informationsmaterial
[email protected]
073-67 336 57
Hane av Nil-Tilapia Oreochromis niloticus - en av världens mest odlade
matfiskar
Resultat
Design, konstruktionsplan och systemflöden är kon­
struerade och kostnadsberäkningar är genomförda.
Information om projektet bl.a. på Vattenbruks­
konferensen i Lysekil samt i flera andra sammanhang.
Ursprungsplanen att förlägga anläggningen i
Roslagen ändrades till att förlägga anläggningen i
Hagaparken i Solna. Efter projektets slut ändrades
planerna igen och en demoanläggning finns idag vid
Berga naturbruksgymnasium, Haninge.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
EKOLOGISKT FISKCENTRUM
I ROSLAGEN EK FÖR
PROJEKTPERIOD
MAJ 2009 – DECEMBER 2010
LEADERSTÖD
240 000 KR
IDEELLT ARBETE
12 250 KR (CA 70 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 360 000 KR
PRIVAT FINANSIERING
14 000 KR
TOTALT
626 250 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
FÖRSTUDIE
Värdefull odlingsbygd
Jordbruket har historiskt sett haft en positiv effekt
på den biologiska mångfalden. Den variation som den
mänskliga aktiviteten skapade, har gett upphov till
ett mycket artrikt landskap. De senaste decenniernas
intensifieringar inom jordbruket har dock medfört
att livsutrymmet minskat för de växter och djur som
under årtusenden varit lantbrukarens följeslagare.
I denna förstudie ville Norrtälje Naturvårdsstiftelse
lyfta frågorna om landskapsvård och biologisk
mångfald inom jordbruket. Hur kunde ett samarbete
mellan Norrtälje Naturvårdsstiftelse (NNS), Rosla­
gens Ornitologiska Förening samt lokala aktörer som
markägare och hembygdsföreningar bidra till ökad
biologisk mångfald? Fokus låg främst på ekologi,
men även estetiska och kulturhistoriska värden. Att
skapa förutsättningar för rekreation och turism var
också ett mål. Samverkan var ett ledord i projektet.
Förstudien syftade till att kartlägga fem utvalda
områden i Norrtälje kommun för att samla in infor­
mation om vilka värden trakterna betingar, öppna en
dialog med de lokala aktörerna, och ta reda på hur
de ställer sig till att delta i ett framtida genomföran­
deprojekt. Kartläggningen genomfördes med hjälp
av fem fältvandringar (en per trakt) och fem möten/
seminarier (en per trakt) samt ett antal artinvente­
ringar, främst av fåglar i trakterna.
Responsen och intresset hos projektdeltagarna var
stort, många viktiga frågor belystes och på flera håll
har samverkanstanken redan slagit rot och börjat
växa och forma olika gemensamma insatser. Den
goda uppslutningen och resultatet av förstudien
bidrog till att göra genomförandeprojektet möjligt.
Syfte
Att kartlägga fem utvalda områden i Norrtälje kom­
mun för att samla in information om vilka värden
trakterna betingar, öppna en dialog med de lokala
aktörerna, och ta reda på hur de ställer sig till att
delta i ett framtida genomförandeprojekt.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– God kännedom om lokala aktörer och dialog mel­
lan lokala aktörer och naturvårdsorganisationer
för att kunna starta ett genomförandeprojekt.
–– God kännedom om lokala aktörers benägenhet att
delta i samverkan.
–– God kännedom om trakternas natur-, kultur-, och
rekreationsvärden, samt deras behov. Värdefulla
inventeringsdata för jordbrukstrakter av stort
intresse.
–– En rapport som sammanställer nämnda värden
och illustrerar de olika trakternas kvalitéer med
hjälp av kartor och fotografier. Rapporten ska även
redovisa slutsatser som dragits kring lokala aktö­
rers benägenhet att delta i samverkan.
Resultat
–– En rapport finns, dock utan sammanställning
genom kartor och fotografier. Som bilagor till slut­
rapporten finns sammanställning av åtgärdsför­
slag för att bibehålla och höja natur-, kultur- och
rekreationsvärden i de olika trakterna.
–– Fotografier finns i en separat fotoblogg och kartor
ska tas fram i det genomförandeprojekt som star­
tades efter förstudien.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
NORRTÄLJE NATURVÅRDSFOND
PROJEKTPERIOD
JAN 2013 – DEC 2013
LEADERSTÖD
214 193 KR
IDEELLT ARBETE
72 625 KR (CA 415 TIM)
OFFENTLIG FINANSIERING 32 265 KR
TOTALT
319 083 KR
FOTO TOBIAS NILSSON
97
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Hagmarker i kulturlandskapet
Ett fint naturområde på Väddö iordningställdes
genom skogsröjning och instängsling. Skogsbete
ska bidra till att göra det till ett vackert exempel på i
Roslagsbygden traditionella hagmarker i kulturland­
skapet.
Projektet initierades av Stiftelsen Livsuniversitetet.
I samverkan med Väddö hembygds- och fornmin­
nesförening ville man tillvarata stora kulturella och
biologiska värden i ett igenväxande kulturlandskap.
Området var ca 10 ha äldre betes-/hagmarker i
Väddöbygdens kulturlandskap. Området behövde
röjas och det behövdes nya stängsel. Men också
en naturstig med informationstavlor och en infor­
mationsguide. En skrift togs fram om området förr
och nu som beskrev den historiska utvecklingen av
landskapet.
På så sätt blev området tillgängligt igen både
för betande djur och människor. Området ska bli
en resurs i kurser om landskapsvård och biologisk
mångfald.
Syfte
–– Att hävda ett område med stor ekologisk potential
och kulturvetenskapliga och pedagogiska värden.
–– Att öka tillgängligheten för besökare och ge insik­
ter i det äldre kulturlandskapets olika värden samt
hur dessa värden kan vårdas på ett långsiktigt
hållbart sätt.
Geografiskt verksamhetsområde
Väddö, Norrtälje kommun
98
Mål
–– Området ska efter restaurering ha återfått karak­
tären av betad hagmark med betande får och nöt i
hagen. Det ska finnas nya stängsel och en natur­
stig med skyltar och informationstavla. Det ska
finnas iordningställda rastplatser med vindskydd
och eldstad.
–– En naturvårdsdag arrangerad för boende och verk­
samma i bygden.
Resultat
–– Restaurering av hagmarkerna genomförd.
–– En naturstig och en informationsskrift finns.
–– Naturvårdsdag genomförd.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
LIVSUNIVERSITETET
MAJ 2010 – SEPTEMBER 2014
140 860 KR
81 500 KR (CA 465 TIM)
4 589 KR
226 949 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Naturvård på Gräskö
Gräskö är en ö i Roslagens skärgård. Det finns cirka
140 fastigheter på ön varav de allra flesta är fritids­
hus. Stora delar av ön är grönområde och på några
av dessa hade naturen tagit överhanden och gjort
grönområdet svårt att röra sig i.
Projektidén var att göra en naturvårdsinsats för att
västra Gräskö återigen skulle bli mer lättillgängligt,
trivsamt och säkert att vistas i för boende och besö­
kande på Gräskö. Det fanns sedan tidigare en grön­
områdesplan upprättad av Skogsstyrelsen. Arbetet
utfördes i samarbete mellan Gräsköfladens Samfäl­
lighetsförening och lokala entreprenörer på Gräskö.
En stor vindfälla togs bort och likaså ett område med
tätt stående mindre granar för att öppna upp längs
stigen som går genom skogen. Föreningen har tagit
bort döda träd, röjt sly, renoverat dikesbron och ren­
sat diket från nedfallna träd, grenar och växtdelar.
Syfte
Att öppna upp och öka tillgängligheten till ett grön­
område på Gräskö.
Geografiskt verksamhetsområde
Gräskö, Norrtälje kommun
Mål
Farliga vindfällen har röjts och promenadstigar har
öppnats upp så att området blir mer tillgängligt,
säkert och attraktivt att vistas i. Slyröjning av öppna
markområden har gjorts. Diken har rensats.
FOTO CARINA BERGQVIST
Resultat
Alla beslutade mål är uppfyllda och mer därtill tack
vare en stor arbetsinsats av medlemmar i föreningen
och andra boende på Gräskö. Området kräver ett
fortsatt årligt underhåll som nu är lättare att genom­
föra i och med denna stora insats under drygt två år.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT GRÄSKÖFLADENS
SAMFÄLLIGHETSFÖRENING
AUG 2012 – NOV 2014
99 500 KR
110 039 KR (CA 630 KR)
1 227 KR
210 766 KR
FOTO STAFFAN SÖDERHOLM
99
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Klimatet och bonden
Syfte
Genom ökad kompetens och nätverkande öka för­
utsättningarna för livskraftiga och uthålliga lant­
bruksföretag i Roslagen att hantera problem som
klimatförändringarna medför för jord- och skogs­
näringarna.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
Minst 20 jordbruksföretag ska genom projektet få
kunskap om vilka produktionsförändringar som
behövs för att möta framtidens klimatpåverkan på
jord- och skogsbruk och ska tillsammans ha utarbetat
strategier för verksamheten.
I Länna-Blidö LRF-avdelning började man vintern
2009 diskutera hur framtiden för jord- och skogs­
bruksföretagen skulle påverkas av klimatförändring­
ar. Man kände ett behov av att förbereda sig inför
framtiden.
På årsmötet i Studieförbundets Vuxenskolans lokal­
avdelning i Norrtälje i mars 2009 väckte ombud från
Länna-Blidö frågan om samarbete kring ett projekt för
att skaffa mer kunskaper om det framtida klimatet.
Tre föreläsningar genomfördes. Den första med
meteorolog Pär Holmgren om vad vi kan vänta oss
i ett förändrat klimat. Andra föreläsningen hölls av
Henrik Eckersten om jordbrukets växtproduktion.
På sista föreläsningen pratade energiexperten Peter
Staland om EU:s klimatmål och produktion på åker­
mark. Professor Rolf Björkheden föreläste om teknisk
utveckling för uttag av energi ur skogen.
Projektet lyckades inte locka deltagarna till
fortsatta diskussioner i mindre arbetsgrupper/stu­
diecirklar i anslutning till föreläsningarna. Därmed
blev det inte heller några nya nätverk för samarbete
kring framtida åtgärder. Det hade behövts mer tid för
varje föreläsningsträff där man hade kunnat lägga in
grupparbeten med redovisning.
100
Resultat
–– Med tre föreläsningar nåddes 47 deltagare som
representerade ca 35 företag.
–– Deltagarna kom dock inte till studiecirkeln som
var planerad att hållas mellan föreläsningarna. Det
var i dessa som man tillsammans skulle ha utarbe­
tat strategier.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
LRF-AVDELNING LÄNNA-BLIDÖ
AUGUSTI 2009 – AUGUSTI 2010
71 860 KR
39 638 KR (CA 225 TIM)
31 168 KR
142 666 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
FÖRSTUDIE
Biogas Norrtälje
Biogasproduktion i Norrtälje är intressant tycker
både kommunen och allmänheten. Frågan fick liv
efter en bred kartläggning om biogas som visade på
miljö­nytta, nya arbetstillfällen och ökad samverkan.
Roslagens Naturskyddsförening undrade över varför
Norrtälje kommun inte har insamling av matavfall.
Efterfrågan på fordonsgas är stor i länet – vore det
inte bra att satsa på biogasproduktion? Naturskydds­
föreningen ville visa på miljönyttan och försöka
fånga intresse kring ämnet. Det första som behövdes
var en förstudie för att få reda på om intresse fanns
och vilka möjligheter för att få till biogasproduktion i
kommunen. Biogasproduktionen skulle kunna skapa
nya arbetstillfällen genom att knyta samman flera
parter som t. ex. lantbrukare, markägare, intresse­
organisationer, turistföretag, andra företagare och
kommunen.
Samverkan mellan olika intressegrupper har lett
till ett ökat intresse för biogasens möjligheter.
Syfte
–– Att kartlägga det konkreta intresset/behovet av
biogastillverkning.
–– Att informera och engagera kommuninvånarna.
–– Att kartlägga var och hur mycket organiskt mate­
rial som finns i kommunen.
–– Att hitta möjlig placering för biogasanläggningen
samt tankställe.
–– Att skapa underlag för ett genomförandeprojekt
och finansiering för ett sådant.
Geografiskt verksamhetsområde
Norrtälje kommun
Mål
–– Statistik över intressenter, mängd biomassa, vilken
teknik som passar bäst.
–– Det finns alternativ för lokalisering av biogasan­
läggning samt tankställe och finansieringsmöjlig­
heter.
–– Det finns investerare som är intresserade av ett
genomförandeprojekt.
Resultat
Personer och organisationer/företag som är intres­
serade av biogasproduktion i kommunen har redo­
visats. Redovisning av övriga mål är beroende av i
vilken skala en anläggning ska byggas, vilken teknik
som passar bäst, vilka substrat som är aktuella.
Lokaliseringen beror också på om det uppgraderas
till fordonsgas och vilka samarbetspartners som är
tänkbara. Tänkbara orter skulle kunna vara Norrtäl­
je, Rimbo eller Hallstavik. Investeringsstöd till viss
del kan sökas inom Landsbygdsprogrammet.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
OFFENTLIG RESURS
TOTALT
ROSLAGENS
NATURSKYDDSFÖRENING
FEBRUARI 2010 – MAJ 2011
189 740 KR
64 050 KR (CA 365 TIM)
10 308 KR
264 098 KR
101
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Bevara kulturlandskapet
–– Att skapa samverkan/nätverk mellan aktörer i
landskapsvård/brukare/enskilda och byalaget som
är en ideell förening.
–– Att restaurera ca 7 hektar igenväxande betesmark.
Geografiskt verksamhetsområde
Ingmarsö, Österåkers kommun
Gamla betesmarker på Ingmarsö hade vuxit igen under
generationer. De behövde röjas för att nöt och får på
ön skulle få nya betesmarker. Skärgårdsjordbruket
som funnits i generationer behövde utvecklas och
gammal kunskap om landskapsvård borde bevaras.
Idag finns 7 hektar röjd betesmark där djuren betar
igen.
Ingmarsö är en av få öar i Stockholms skärgård som i
alla tider har haft ett levande skärgårdsjordbruk med
djurhållning. Fortfarande präglas ön av ett öppet och
levande kulturlandskap. Detta till stor del tack vare
Ingmarsö Bondgård som drivits av Rolf Månsson i
50 år och idag har runt 16 nöt.
Det var mer osäkert hur kulturlandskapet skulle
kunna fortsätta att hävdas och utvecklas. Det fanns
kulturmarker som hävdats under hundratals år men
som fått växa igen de senaste decennierna då de
ligger otillgängligt eller på grund av markägarförhål­
landen.
Utifrån insikten av vikten av djurhållning och jord­
bruk för landskapsvården på hela ön, tog projektet
form. Ingmarsö Byalag ville sätta fokus på nuvaran­
de och framtida landskapsvård och verka för ökad
samverkan och nätverkskapande mellan brukare som
sysslar och bidrar till landskapsvård. Byalaget vill
också bidra till kunskapsspridning bland Ingmarsö­
borna om naturvård och betesdjurens betydelse för
ett vackert och artrikt landskap.
Syfte
–– Att långsiktigt bevara och utveckla ett levande
kulturlandskap på Ingmarsö, till gagn för friluftsliv
och kultur- och naturvård.
102
Mål
–– Nätverk mellan brukare och aktörer i landskaps­
vård. Restaurerade betesmarker som betas av nöt
och får. Ökad inkomsten för djurägare.
–– Information och kunskapsspridning om betes­
marksrestaureringen.
–– Förstudie av möjligheter att sälja kött från betes­
djur på ön med högre lönsamhet.
Resultat
–– Igenvuxna betesmarker har öppnats upp och dju­
ren betar på markerna igen.
–– Det finns planer för framtida fortsatt landskaps­
vård och djurhållning.
–– Naturupplevelserna för folk som rör sig genom
området på gångstråken och båtluffarleden har
blivit större och bättre. Ökad kunskap bland de
boende på Ingmarsö om historiska och kulturella
värden samt den artrikedom som finns i markerna.
–– Genom ett nära samarbete med ett annat projekt
på Ingmarsö, Friluftskarta, se s 39, knöts kultur,
landskapsvård och turism samman på ett naturligt
sätt.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
INGMARSÖ BYALAG
FEB 2010 – OKT 2013
359 567 KR
472 581 KR (CA 2 700 TIM)
832 148 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Naturguidning i Tärnan
Tärnanområdet är ett stort skogsområde som är re­
lativt orört med stora inslag av vild natur och är även
ett riksintresse för friluftsliv.
Området, som innehåller Natura 2000-områden och
naturreservat, delas av tre kommuner (Österåker,
Vallentuna och Norrtälje) men den största delen
ligger i Österåker och där ligger även Domaruddens
kurs- och friluftsgård (Domarudden).
Under 2013 samarbetade Naturskyddsföreningen,
Domarudden och Österåkers kommun i ett projekt
som syftade till att öka Tärnans attraktivitet som
utflyktsmål, öka besökarnas kunskap om natur och
kultur och bidra till att främja näringsverksamheten.
Naturskyddsföreningen i Stockholms län var projekt­
ledare och tillsammans med kommunen och Domar­
udden samt Naturskyddsföreningen i Österåker och
Hembygdsföreningen så producerades en permanent
utställning i ett gammalt hönshus, två naturguides­
handledningar, en folder med karta som beskriver
Tärnan samt tio informationsskyltar som berättar om
områdets natur och kulturhistoria.
På den stora invigningen kom det ca 60 personer
och invigningen förrättades bland annat av ett kom­
munalråd och chefen för turist- och besöksnäringen i
kommunen.
Resultat
–– Två naturguideshandledningar och fyra natur­
guidningar genomfördes.
–– En naturutställning installerades i ett gammalt
hönshus. Utställningen innehåller vackra foton
och bilder, texter och kartor inklusive en tredi­
mensionell karta.
–– En folder med karta producerades.
–– Informationsskyltar producerades och sattes upp.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
”D
NATURSKYDDSFÖRENINGEN I
STOCKHOLMS LÄN
FEB 2013 – SEP 2014
250 028 KR
36 575 KR (CA 210 TIM)
286 603 KR
g
in
gn
vi
In Nya entrén till Tärnanområdet
et har varit
STockholmS NärmaSTe vildmark
intressant
SöNdag 3 November
att ha ett samarbete
kl. 10:30 - 15:00
på
mellan en förening, en
domaruddens kurs- & friluftsgård
kommun och en när­
Program
ingsidkare då dessa
tre aktörer självklart
delvis har haft olika
ingångar och arbets­
sätt. Samarbetet har
dock fungerat mycket
Välkommen!
bra och vi har på ett
ofta fruktbart sätt
kompletterat varandra. (…) Som representant för
en ideell förening har det varit mycket intressant att
en inblick i hur en näringsidkare och en kommun
jobbar och prioriterar. Det som varit en av förde­
larna i projektet är att målen var mycket konkreta
i form av fyra produkter som skulle göras gemen­
samt. Jag kan rekommendera andra att genomföra
ett projekt med liknande aktörer då det mestadels
är mycket berikande och ger helt nya idéer. Man
ska dock vara extra uppmärksam på de olika aktö­
rernas ingångar och interna mål med projektet så
att det får det utfall som är optimalt.”
högtidlig invigning kl 10:30 med Carl Oscar Törnros, Kultur,
turism-och besöksnäringschef i Österåkers kommun, m fl
Syfte
Att öka Tärnans attraktivitet som utflyktsmål, att
öka besökarnas kunskap om natur och kultur och att
bidra till att främja näringsverksamhet i området.
Geografiskt verksamhetsområde
Österåker kommun
Mål
–– Naturguideshandledningar och fyra organiserade
naturguidningar.
–– En naturutställning installeras i ett gammalt höns­
hus.
–– En folder med karta har producerats.
–– Informationsskyltar om naturen i Tärnan är upp­
satta.
Följ med Storstockholms naturguider på en vandring
En kort tur i naturreservatet, 2 km, 1,5 - 2 timmar.
En längre tur till sjön Trehörningen, 5-6 km, ca 3,5 timmar.
Ta med dig matsäck till den långa turen.
Guidningarna startar direkt efter invigningen. Ingen avgift!
Ny utställning om Tärnanområdet på domarudden
Ny folder med karta och information om Tärnanområdet.
Nya informationsskyltar om natur och kultur kring
Domarudden.
Gratis buss!
Buss avgår från Åkersberga station mot Domarudden kl 10:15.
Buss tillbaka till Åkersberga station avgår kl 15:00.
Alla besökare bjuds på fika samt varm soppa med bröd!
103
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Framtidsveckan i Värmdö
Framtidsveckan 2012 var en kraftsamling för om­
ställning av samhället till hållbarhet. Genom att visa
positiva exempel på allt som händer i Värmdö skulle
framtidsveckan öka medvetenheten om att det går
att förändra vårt sätt att leva, vårt sätt att förvalta
vår jord - och utveckla våra lokalsamhällen!
Framtidsveckan i Värmdö
blev ett brett samarbets­
projekt med många olika
lokala aktörer som ordnade
PR OG RA M
publika arrangemang under
En unik
samma vecka. Naturskydds­
kraftsamling
för en hållbar
föreningen fungerade som
framtid!
koordinator och katalysator.
Omställningen utgår
ifrån att lokalsamhället
behöver bli mer resilient,
motståndskraftigt mot yttre
förändringar, genom högre
grad av självförsörjning
och mindre beroende av
fossil energi, dvs att sam­
www.framtidsveckan.se
hällets utveckling håller
sig inom naturens ramar.
Mer livskvalitet med mindre energi är centralt.
Framtidsveckan utgick ifrån att vårt samhälle har
att hantera svåra kriser inom områdena ekologi,
energi och ekonomi, men att det finns många lösning­
ar att bygga på lokalt. Genom att samlat visa dessa
lösningar under en vecka blev både problemen och
möjliga lösningar synliga. Många olika aktörer från
näringsliv, föreningsliv, myndigheter och enskilda fick
möjlighet att presentera sina lösningar i ett samlat
program som marknadsfördes gemensamt. Under
veckan anordnades studiebesök, kurser, föreläsning­
ar, utställningar etc.
Positiva effekter av projektet blev en ökad synlig­
het för frågorna, en medvetenhet om vad som finns
att utveckla inom området, en dialog med politiker
och tjänstemän i kommunen, kompetensutveckling
samt nätverksbyggande bland aktörer som arrange­
rade evenemang. Alla som deltog med arrangemang
och senare svarade på utvärdering ville delta om det
blev en upprepning året därpå.
r för en hållbar utveckling.
Under vecka 40 sjuder Värmdö av aktivitete
och enskilda individer ger lokala svar
Föreningsliv, näringsliv, myndigheter
pekar ut nya vägar mot framtiden.
på globala problem, skapar hopp och
ang. Mer information finns
Alla aktörer ansvarar själva för sina arrangem
på www.framtidsveckan.se
104
Syfte
Att skapa mötesplatser där miljön, klimatet och håll­
bar utveckling står i centrum.
Geografiskt verksamhetsområde
Värmdö kommun
Mål
–– 15 aktörer arrangerar 25 aktiviteter under Fram­
tidsveckan som når 500 personer.
–– Flera känner sig delaktiga i omställningen och be­
driver omställning på egna villkor i sin verksamhet
–– Samarbete med kommunen etablerat.
–– Flera företagare arbetar medvetet med omställ­
ning, nätverk har skapats.
Resultat
–– 53 aktörer fixade över 80 aktiviteter som nådde
över 1 000 personer.
–– Många har fått upp ögonen för frågan och intresse
finns för vidare arbete. Gruppen som jobbar aktivt
för omställning har vidgats och stärkts och plane­
rar nya aktiviteter. Nätverk har skapats.
–– Dialog inledd med politiker och tjänstemän på
högsta nivå.
–– Näringslivsrådet blev intresserad och det blev ett
samarbete kring frukostmöten.
–– Framtidsveckans program http://www.studiefram­
jandet.se/Documents/Framtidsveckan/Program­
Framtidsveckan_Webb.pdf
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
NATURSKYDDSFÖRENINGEN I
VÄRMDÖ
PROJEKTPERIOD
MARS 2012 – DECEMBER 2012
LEADERSTÖD
190 818 KR
IDEELLT ARBETE
100 100 KR (CA 570 TIM)
OFFENTLIG RESURS
41 810 KR
OFFENTLIG FINANSIERING 4 450 KR
PRIVAT FINANSIERING
48 951 KR
TOTALT 386 129 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
FÖRSTUDIE
Att starta en gemensamhets­
anläggning i Kyrkviken för
renare avlopp
Det är viktigt med förstudier – ett bra sätt att ta
reda på om ett planerat genomförandeprojekt kan
förverkligas!
Alla kommunala och privata fastigheter runt Kyrk­
viken på Utö hade enskilda avlopp av varierande
standard och skick. Genom att ansluta de enskilda
avloppen i en gemensamhetsanläggning till ett
tillståndspliktigt reningsverk skulle samma standard
fås som vid anslutning till kommunala nät. Risk för
lakvatten till viken skulle elimineras och utsläpp till
följd av väg- och sjötransport av slam till fastlandet
kraftigt minska när dessa transporter kunde falla
bort.
Boende runt Kyrkviken ville därför skapa förutsätt­
ningar för en gemensam avloppslösning genom att
ansluta sina enskilda avlopp till Skärgårdsstiftelsens
reningsverk i Gruvbyn. Projektet kom dock fram till
att en gemensamhetsanläggning visserligen var bätt­
re än enskilda anläggningar med hänsyn till miljö
men att kostnaden för en gemensamhetsanläggning
skulle bli för hög i förhållande till enskilda avlopp.
Flertalet boende ansåg inte att en gemensamhets­
anläggning var ekonomiskt motiverad.
Syfte
Att skapa förutsättningar för en gemensamhetsan­
läggning för enskilda avlopp runt Kyrkviken på Utö.
Geografiskt verksamhetsområde
Utö, Haninge kommun
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
KYRKVIKENS AVLOPP
MARS 2012 – MARS 2014
49 000 KR
35 000 KR (CA 200 TIM)
84 000 KR
Mål
Upprätta projektering, kalkyl och lantmäteriförrätt­
ning samt bilda samfällighetsförening.
Resultat
En gemensamhetsanläggning var inte ekonomiskt
motiverad.
105
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Utveckling av biodling på
Södertörn
utbyte av aktuell information. Idag kan man mycket
snabbare söka sig fram på Google. Det innebär att
färre väljer att bli medlemmar i föreningen. Utbild­
ningsverksamheten måste anpassas därefter, och
skulle ske genom att låta nya biodlare under ett år
delta i skötseln av bisamhällena i bigården. Nybörjar­
paket för biodlare, nya bisamhällen, slunga, vax­
smältare och präglingsmaskin införskaffades och en
föreläsare bokades för utbildningen.
Syfte
Att utbilda fler biodlare för att på sikt öka antalet
bisamhällen.
Geografiskt verksamhetsområde
Berga, Haninge kommun
Det första som många förknippar med biodling är
honung, men pollineringen är av oerhört stor bety­
delse för växtligheten. Ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv är binas pollineringstjänst långt viktigare
än produktion av honung!
Men tyvärr är bin hotade på flera sätt. Flera olika
sjukdomar drabbar tambin. Olika sorters giftiga be­
kämpningsmedel och miljöförändringar, som att det
gamla småskaliga odlingslandskapet försvunnit, slår
också hårt mot bin till exempel genom att många
sorters blommor minskar.
Sotholms Härads biodlarförening vill utbilda fler
biodlare och verkar för att antalet bisamhällen samt
honungsproduktion ökar. Föreningen sköter en bi­
gård på Berga Naturbruksgymnasium i Haninge,
vilket ger bra förutsättningar för att utbilda fler
intresserade biodlare. Tidigare har föreningsverk­
samheten fungerat som en kommunikationskanal för
106
Mål
Bra förutsättningar för att kunna utbilda c:a 10 biod­
lare/år, som med varje nytt bisamhälle ökar växtlig­
hetens produktion med i 15-20 % i sitt närområde,
vilket kommer att vara betydelsefullt för närproduce­
rade produkter.
Resultat
En välutrustad bigård och fler biodlare.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
PRIVAT FINANSIERING
TOTALT
SOTHOLMS HÄRADS
BIODLARFÖRENING
NOV 2011 – DEC 2014
74 474 KR
40 000 KR (CA 230 TIMMAR)
13 240 KR
87 714 KR
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Restaurering av
Sitsängens åkermarker
Sitsängen ligger på östra delen av Muskö i Stock­
holms södra skärgård. Hit flyttade Bror Viberg 1930
och drev ett litet skogs- och jordbruk om ca 30 tunn­
land skog och 4 ha åker- och betesmark. När marker­
na inte brukades längre växte området igen.
På 60-talet köptes marken upp och området styck­
ades av till fritidstomter. De gamla ängs- och betes­
markerna i området hade under många år helt vuxit
igen, vilket förfulade det vackra landskapet runt
Sitsängen. Tomtägareföreningen lånade får för att
hålla en liten del av de gemensamma ytorna öppna.
Fortfarande var största delen av de gamla åker- och
ängsmarkerna helt igenvuxna. Bonden på ön var
positiv till fler öppna marker som fåren framöver
kunde beta på.
Projektet röjde och öppnade upp nya betesmarker,
stängslade av betesmark som förberetts för bete samt
anlade en naturstig och spång.
Mål
–– 3,5 ha röjd dikad och stängslad betesmark.
–– 0,5 ha vassklippt och röjd strandkant.
Resultat
–– 1,5 ha röjd dikad och stängslad betesmark.
–– 0,5 ha vassklippt och röjd strandkant.
–– Ny naturstig.
)) fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
PROJEKTEKONOMI
SITSÄNGENS
TOMTÄGARFÖRENING
AUG 2011 – DEC 2014
LÄNSSTYRELSEN HAR INTE
AVSLUTAT HANDLÄGGNINGEN
AV SLUTREDOVISNINGEN ÄN
Återställningsområden
Syfte
Att återskapa de tidigare ängsmarkerna för bete och
ge öbor och turister en naturstig som utflyktsmål
Geografiskt verksamhetsområde
Muskö, Haninge kommun
107
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Vingar – ett fjärilsprojekt
N
PÅ FJÄRILSSTIGE
VI SES
STARTTID
KL 11.15
MEDTAG MATSÄCK
tigens
Vid Fjärilss
SAMLING
la
vägen till gam
start vid
.
cementfabriken
r 73
Kör väg 225 elle
.
g mot Stora Vika
och följ skyltnin skylten
Sväng in vid väg infarten till gamla
"Naturstig", vid . Här börjar
cementfabriken g finns vid
stigen. Parkerinden. kontorsbyggna
Från
eller
station 10:47
Nynäshamns y malm 10.45.
från Sunnerb 4 eller 15.04 från
13.0
ca
r
Retu
.
Vika
a
Stor
MED BIL MED BUSS 848
ERNATTA?
DU ÖV
VILLa Vika
Vandrarhem,
se
Stor
andrarhem.
info@storav0ikav
08-5010912
LG
FJÄRILARNFÖARSSTHOERA OCH SMÅ
AKTIVITETER A VIKA (NYNÄSHAMN)
14-15 JUNI• STOR
k.
g matsäck.
leker fjärilsle
14.30. Medta
din.
ar fjärilar och
5. Sluttid ca
arie Maria Lan
Starttid 11.1
r småkryp, håv
kommunantikv
nstigen, leta
Palmqvist och
Vi inviger bar
.
an
Gör
kola
urs
rten
d fjärilsexpe
äshamns Nat
me
Nyn
n
d
tige
me
j
rilss
• Föl
runt Fjä
på guidning
• Följ med
k.
varmt.
Medtag matsäc
mqvist. Klä dig
Starttid 21.30.
rten Göran Pal
d fjärilsexpe
ljusfångst me
d
me
ilar
tfjär
k.
tsäc
• Skåda nat
ma
imonster.
g
dta
och fotar min
14.30. Me
Landin.
5. Sluttid ca
, håvar fjärilar
Starttid 11.1
tikvarie Maria
letar småkryp
Hallmén. Vi
och kommunan
na & Bruno
an Palmqvist
Han
Gör
n,
Joh
rten
a
xpe
.
krypfantastern Fjärilsstigen med fjärilse De vilda blommornas dag
d
me
j
Föl
•
ens
runt
-6914747
niska Förening
på guidning
96 eller 073
• Följ med guidning ingår i Svenska Bota
om, 076-24757
Söndagens
[email protected]
ningen.se, nyn
aturskyddsfore
n.n
am
ash
nyn
Mer info:
LÖRDAG 14 JUNI
LÖRDAG NATT
SÖNDAG 15 JUNI
Fjärilarnas marker i Stora Vika är ett besöksmål med
stor potential tack vare mycket höga naturvärden
i kombination med spännande landskapsbild och
intressanta kulturvärden. Tack vare kalkstens­
brytningen i Stora Vika under åren 1949–1981 har det
ca 2 km2 stora området som idag kallas Fjärilarnas
marker hållits ganska glest och det har skapat förut­
sättningar för en speciell flora, som i sin tur ger en rik
insekts­fauna.
Markerna erbjuder stora möjligheter att öka kunskap
och intresse om ekosystemet, biologisk mångfald
och sambanden mellan geologi, natur och kultur.
Några få ideella krafter och Lokal naturvårdssatsning
(LONA-)bidrag har gjort det möjligt att genomföra
vissa röjningar och att öppna Fjärilsstigen – en naturoch kulturstig för vuxna besökare med en längd på
ca 3 km. Men markernas naturvärden behöver lyftas
fram mer och fler krafter behövs för att röja och
värna om området runt kalkstensbrottet.
108
Projektet inriktade sig på att involvera en ny mål­
grupp, barn och ungdomar och kombinerade natur­
vård, miljöpedagogik och friluftsliv. Barnens förståelse
för ekosystemet och biologisk mångfald ökade i
takt med gemensamma aktiviteter för att förbättra
tillgängligheten och attraktivitet på Fjärils­stigen. Ny
skyltning sattes upp längs fjärilsstigen, som lockar
till kunskap och lek. Särskilda insatser gjordes för
att involvera barnen som bor i Stora Vika och få
dem att bidra med idéer och inspiration. Under flera
naturskoledagar provade olika klasser på praktisk
naturvård och en allmän röjningsdag arrangerades
som riktade sig till barn och familjer.
Dessutom utforskade projektet möjligheter att in­
volvera andra grupper och hitta synergier som kunde
lyfta fram Fjärilarnas marker. Projektet genomfördes
i ett samarbete mellan Nynäshamns naturskyddsför­
ening och Nynäshamns kommun genom Miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen respektive Natur­
skolan i Nynäshamn.
Syfte
–– Att tända miljögnistan hos barnen och öka deras
kunskap om biologisk mångfald.
–– Att tillsammans återskapa attraktiva miljöer och
bevara rika naturvärden.
–– Att göra fjärilsstigen lättare att orientera sig på,
barnvänligare och därmed locka fler besökare.
–– Att utforska möjligheter att involvera flera grupper
och verksamheter och hitta synergier.
Geografiskt verksamhetsområde
Stora Vika, Nynäshamns kommun
Mål
–– Ny barnanpassad skyltning har skapats i sam­
arbete med en lokal skola.
–– Ny vägvisning på Fjärilsstigen har skapats.
–– Flera barn och familjer deltar i en allmän röjningsdag.
–– 10 skolklasser bidrar till röjningar under Natur­
skolans dagar.
–– Minst 2 föreningar/ verksamheter ansluter sig.
–– Årlig röjning på minst 2 kalkhällmarksområden à
minst 2 hektar.
–– En ny röjningsplan har tagits fram.
–– Naturskolan i Nynäshamn har genomfört natur­
skoledagar med 10 skolklasser.
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
–– Fjärilarnas Dag blir mer av en familjedag med en
ny, barnvänlig guidning och upptäckarpromenad.
Stora Vika barnen och deras familjer står mer i
centrum.
–– Kartläggning av intresserade grupper/föreningar/
verksamheter, nya nätverk/konstellationer skapas.
Resultat
–– En ny barnanpassad skyltning har skapats i sam­
arbete med årskurs 4–5 i Vika skola.
–– Ny vägvisning har skapats med karta och röd prick
som visar var på stigen man befinner sig, målade
tecken på träd och en stor fjärilskylt som syn från
bilvägen och visar var stigen börjar.
–– Barn och vuxna deltog i den allmänna röjnings­
dagen.
–– 10 skolklasser bidrog till röjningar under Natur­
skolans dagar.
–– Nya verksamheter som anslutit sig till aktivite­
ter runt fjärilsstigen blev Kulturskolans teater­
verksamhet och Alla Kan i Nynäshamn.
–– Årlig röjning på minst 2 kalkhällmarksområden à
2 hektar.
–– Naturskolan i Nynäshamn har genomfört natur­
skoledagar med 10 skolklasser på Fjärilarnas
Marker.
–– Fjärilarnas Dag blev Fjärilarnas Helg. Det kom lika
många barn och familjer under båda dagarna.
–– Nätverket har vuxit och kan bli en språngbräda
till mer samarbete och flera åldersöverskridande
aktiviteter.
)) Fakta
PROJEKTÄGARE
PROJEKTPERIOD
LEADERSTÖD
IDEELLT ARBETE
TOTALT
NYNÄSHAMNS
NATURSKYDDSFÖRENING
FEB 2013 – SEP 2014
132 066 KR
57 313 KR (CA 330 TIM)
189 379 KR
109
Röster om leader
” Projektet innebar att biografverksamheten i Hallstavik överlevde teknikskiftet
från 35 mm-film till digital teknik. Vidare
fick orten och norra Roslagen tillgång
satellitöverförda direktsända föreställningar från världsscenerna – opera, balett,
teater o konserter!”
PER-ANDERS WIKSTRÖM,
FOLKETS HUSFÖRENINGEN HALLSTAVIK
” Teaterföreställningen Polhems Huvudwerk som kom till initialt genom projektstöd från Uross spelas nu vart annat
år i kommunen. Den är mycket populär
och lockar nya och gamla besökare till
Sorunda. Den lyfter fram vår historia och
sprider kunskap och hopp i hela kommunen. Den har också skapat en ny trend
där det i glesbygden Sorunda kommit att
organiseras flera festivaler och aktiviteter under året.”
MARIA BENGTSSON,
TEATERFÖRENINGEN POLHEM
” Ökar förståelse och samverkan mellan
de medverkande i projektet. Större insikt
om värdet av att jobba tillsammans mot
de gemensamma målen. Skapar nya
plattformar för deltagarna för information och marknadsföring. Ökar engagemanget hos besökare/turister.”
BO TYREFORS, ÖREGRUNDS GOLFKLUBB
110
” Projektet bidrar till att:
– skapa en verksamhet som kombinerar
naturvård och utomhuspedagogik med
särskilt engagemang från barn i trakten;
– utveckla ett attraktivt och barn­vänligt
besöksmål
– skapa engagemang, hopp och
delaktighet.”
PASCALE LACROIX,
NYNÄSHAMNS NATURSKYDDSFÖRENING
”Leaderprojekten var lagom stora och kan
göra att man prövar nya idéer och förenar
engagemang lokalt med extern professionalitet.”
BRIDGET WEDBERG, COOMPANION ROSLAGEN
”
”(…) Projektet har även gett oss respekt i
mötet med andra distrikt inom organisationen, då de ser att vi lyckats göra något
så här stort. Projektet har även utvecklat
de unga som sitter i styrelsen som utvecklats i att hantera ett flerårigt projekt.”
ANTON LJUNGH, VI UNGA
”Projektet har öppnat ögonen för vilken
resurs vi har i vårt vattendrag och att genom ett bra samarbete så kan flera olika
delar i samhället medverka till framgång.”
PATRIK BERGQVIST, SKEBOÅNS SPORTFISKE
En god miljö är grunden för en hållbar utveckling
Xxxxxxx
”Vi har gått från Operakonserter i Ljusterö kyrka till hela Operaföreställningar i samarbete med Kungliga Operan framförda för 1 000 personer på
Ljusterö (…). Det växer fram ett högklassigt kulturutbud på Ljusterö som
kraftigt ökar antalet besökare och ger möjlighet till ett ökat företagande
inom besöksnäringen.”
CARL H ANDREASSON, LJUSTERÖ FÖRETAGARFÖRENING
”Landsort har haft flera stöd från Leader Uross, stora och små. Leader Uross
har varit en fantastisk möjlighet att hela tiden kunna pröva saker – om en
utvecklingsväg skulle vara möjlig, om en idé är gångbar, om det finns en
marknad etc. Genom att den administrativa hanteringen i Leader Uross
varit väldigt effektiv, begriplig och snabb, så har vi aldrig behövt dra ner
tempot i arbetet för att vänta på beslut.”
ROLAND STEEN, LANDSORTS SJÖ- OCH MILJÖCENTRUM
”
”Projektet har möjliggjort att vi har kvar vår unika byskola på Svartnö, byggd
1876. Skolan var nära sönderfall men är nu räddad genom att tak och fönster renoverats. Byggnaden har blivit byns samlingspunkt med en intresseförening om ca 40 medlemmar. Första advent hade ett ungt par i byn ett
dop i skolan med 60 gäster.”
ANDERS NORRMAN, SVARTNÖ BYSKOLA INTRESSEFÖRENING
112