1. No category

Arkeologisk förundersökning 2015
Viks Fiskeläge 63:1
UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD OCH NYBYGGNAD
RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun
Skåne län
Österlenarkeologi
Rapport 2015:9
Lars Jönsson
Arkeologisk förundersökning 2015
Viks Fiskeläge 63:1
UPPFÖRANDE AV TILLBYGGNAD OCH NYBYGGNAD
RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun
Skåne län
Österlenarkeologi
Lars Jönsson
Bellevuevägen 13A
271 32 Ystad
Tel: 070-306 36 04
E-post: [email protected]
Webb: www.osterlenarkeologi.se
Arkeologisk förundersökning 2015
Viks Fiskeläge 63:1
Uppförande av tillbyggnad och nybyggnad
RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun
Skåne län
Österlenarkeologi
Rapport 2015:9
Författare: Lars Jönsson
Grafisk form: Anders Gutehall
Omslagsbild: Utsikt mot Stenshuvud från fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. Foto från söder. Foto: Lars Jönsson,
Österlenarkeologi.
© Österlenarkeologi 2015
Innehåll
Inledning
5
Läge och topografi
5
Historik och fornlämningsmiljö
5
Undersökningsresultat
8
Schakt 1
Schakt 2
Tolkning
8
9
10
Referenser
10
Tekniska och administrativa uppgifter
11
Figur 1. Skåne med platsen för Vik i sydöstra Skåne markerad med en röd prick.
Figur 2. Vik med platsen för undersökningen inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1 markerad med en röd stjärna.
4
4
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
Inledning
Med anledning av uppförande av en tillbyggnad av gatuhus, nybyggnad av
brygghus och gästhus samt borrning för bergvärme och ledningar för
vatten och avlopp inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1, har
Österlenarkeologi utfört en arkeologisk förundersökning i form av en
övervakning av markarbetena.
Arbetet utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län
(länsstyrelsens dnr. 431-14479-2015.
Läge och topografi
Vik är ett kustsamhälle och fiskeläge i sydöstra Skåne, beläget vid
Östersjön, ca 7 km norr om Simrishamn. Kusten mellan Baskemölla och
Vik utgörs av en brant sluttning nedanför vilken en plan strandremsa
breder ut sig. Vik ligger på en smal strandremsa nedanför de höga
sandbackarna, omgivet av fruktodlingar.
Den södra delen av fastigheten Viks Fiskeläge 63:1 utgörs av en sandbacke med en kraftig sluttning, där höjdskillnaden är 4 meter från söder till
norr (ca 14-10 m. ö.h.). Den befintliga byggnaden ligger i den norra delen
av fastigheten. Enligt uppgift från en av grannarna har åtminstone den
södra delen av fastigheten planats av i modern tid. I den södra delen av
fastigheten finns en ca två meter hög stenmur, vilket kan bekräfta
uppgiften om en senare ”nerschaktning” av fastigheten.
Historik och fornlämningsmiljö
Figur 3. Ett parti av en stenmur som utgör
fastighetens södra gräns. Den vita delen av
muren utgör en vägg i en äldre byggnad.
Foto från norr. Foto: Lars Jönsson,
Österlenarkeologi
Vik är det äldsta av Österlens sju fiskelägen. Viks Fiskeläge (RAÄ Rörum
44:1) är omnämnt i skriftliga källor från år 1613. Liksom Baskemölla visar
Vik på det kombinerade näringsfånget av fiske och odling. Böndernas
gårdar och fiskarenas boningshus ligger sida vid sida. Husen tillhör i regel
1800-talet och är i de äldre delarna närmast hamnen företrädesvis byggda i
korsvirke. Gatorna i Vik är små, bestående av prång och strädden
(www.lansstyrelsen.se/skane).
I maj år 2013 utfördes en arkeologisk förundersökning inom fastigheten
Backen 1:52. Arbetena berörde delvis Viks fiskeläges gamla bytomt (RAÄ
Rörum 44:1). Inga arkeologiska lämningar kunde iakttagas i det två meter
djupa schaktet (Jönsson 2013b).
VIK-BOPLATSEN
Boplatsen är uppdelad i två ytor, en nordvästlig del (RAÄ Rörum 15:1)
och en sydostlig del (RAÄ Rörum 15:2). Redan under den sista delen av
mesolitikum och tidigneolitikum levde en grupp människor på platsen.
Från Vik kommer ett relativt stort lösfyndsmaterial med ca 50
grönstensyxor, skärvor av tjockväggig keramik samt tvärpilar och andra
flint- och stenföremål. Boplatsen är på grund av sin höga belägenhet (ca
15-20 m ö.h.) den enda påträffade ertebölleboplatsen (ca 5200–4000 f.Kr) i
Skånes kustregion som varit opåverkad av transgressioner.
Boplatsen Vik nämns första gången av Joh. Bring. Han nämner
speciellt de s.k ”Wikska yxorna”, tillverkade av diabas eller grönsten.
Bring hade registretat omkring 50 stenyxor (vikyxor), där majoriteten finns
på Österlens Museum och resten i privata samlingar (Bring 1921, s. 1ff.).
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
5
Figur 4. Viks Fiskeläge (RAÄ 44:1) samt närliggande fornlämningar. Platsen för
undersökningen är markerad med en röd prick. Karta ur Riksantikvarieämbetets FMIS.
Boplatsens nordöstra del – RAÄ 15:1
Boplatsen undersöktes första gången 1933 av Egil Lönnberg. Han noterade
att undersökningarna framför allt skedde på mark som då tillhörde Hans
Hall och Per Blom (Althin 1954, s. 39ff.). Carl-Axel Althin genomförde en
undersökning 1950 (Althin 1954, s. 41f.), medan Märta Strömberg gjorde
en mindre undersökning 1963. Ytterligare en mindre undersökning genomfördes 1977 av Bengt Jacobsson (Jennbert 1984, s. 68).
Vid Althins undersökning år 1950 påträffades två kulturlager åtskilda
av ett flygsandslager. Ingen keramik påträffades i det undre kulturlagret,
medan det i det övre lagret förekom både ertebölle och tidigneolitisk
keramik. I båda lagren fanns flintmaterial som kunde placeras i den senare
ertebölleperioden (Althin 1954, s. 41f; Jennbert 1984, s. 68).
Strömberg å sin sida fann ett ca 70 cm tjockt kulturlager år 1963, som
pga. den varierande förekomsten av skörbränd sten kunde delas i två lager.
Fyndmaterialet fanns främst i de övre lagren. Flertalet av skärvorna hade
erteböllekaraktär, men det fanns även tunnare skärvor med gropornamentik
och nagelintryck som tyder på ett neolitiskt inslag (Jennbert 1984, s. 68).
Vid undersökningen år 1977 kunde man inte urskilja två kulturlager.
Keramik av ertebölle- och tidigneolitisk karaktär antydde emellertid att
boplatsen varit bebodd under mesolitikum och neolitikum (Jennbert 1974,
s. 68).
Sammanfattningsvis konstaterar Kristina Jennbert i sin avhandling att
utgrävningarna visar att man inom begränsade delar av boplatsen kan
urskilja en flerdelad stratigrafi, där det övre lagret omfattar fynd från såväl
erteböllekultur som tidigneolitikum. Jennbert menar att med hänsyn till de
jämförande studierna av boplatser vid Skånes västra kust bör inte
möjligheten av samtidighet uteslutas (Jennbert 1984, s. 68).
Under vintern 2013 gjordes en arkeologisk förundersökning på
fastigheten Backen 1:51. Inom området framkom bl.a. 10 härdar. Härdarna
låg, tillsammans med mellanliggande lager av humös sotig sand, på minst
två olika nivåer. Vid undersökningen framkom även en del flintavslag. På
sina ställen var de stratifierade lämningarna totalt ca 70 cm meter tjocka
(Jönsson 2013a).
6
6
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
Figur 5. Fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. Schakten är streckmarkerade. I sektioner i schakt 1 och schakt 2 påträffades
lämningar efter två diken eller gropar. Dessa var endast synliga i sektionerna. Skala 1:200.
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
7
Figur 6. Fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. Bakom grävmaskinen finns schakt 1. I backen
skymtar schakt 2 samt en stenmur. Foto från norr. Foto: Lars Jönsson,
Österlenarkeologi.
Undersökningsresultat
Då antikvarisk personal anlände till platsen var det redan urschaktat för två
husgrunder, ett vid den befintliga byggnaden och ett i den södra delen av
fastigheten (schakt 1 och 2). Den östra delen av fastigheten, ytan mellan
schakt 1 och 2, var dessutom nerkörd av grävmaskin i samband med
förflyttning av maskinen mellan schakten.
SCHAKT 1
Figur 7. En nedgrävning (grop eller dike) i
den södra sektionen i schakt 1. Foto från
norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi.
8
8
Närmast den befintliga byggnaden hade ett ca 40 m2 stort schakt grävts.
Schaktet var ca 1,4 meter djupt i den södra delen. I den södra schaktkanten
rensades en ca 2,20 meter lång sektion. Överst i sektionen fanns ett ca 0,7
meter tjockt humöst sandigt ”matjordslager”. I lagret påträffades två
skärvor porslin och två skärvor av godstypen yngre rödgods. Keramiken,
vilken kan dateras till 1800-1900-tal, tillvaratogs inte. I den nedre delen av
lagret framkom en del djurben. Under ”matjordslagret” fanns det naturliga
underlaget i form av grov gul sand.
I den södra sektionen, ca fem meter från schaktets sydvästra hörn,
framkom en 0,50–0,74 meter bred och 0,70 meter djup nedgrävning. Det
kunde inte fastställas från vilken nivå anläggningen var grävd. Då
nedgrävningen endast kunde dokumenteras i sektionen är det oklart vilken
funktion den haft. Nedgrävningen har sannolikt utgjort antingen en grop
eller ett dike.
Den västra schaktkanten var uppallad med stora skivor, vilket innebar
att det inte fanns någon möjlighet att rensa upp och dokumentera denna
sektion. Mot söder och öster fanns det inga sektioner eftersom ytorna inte
hade schaktats ner här.
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
Figur 8. Översikt på schakt 2 inom
fastigheten Viks Fiskeläge 63:1. I kanten av
bilden syns en stenmur, vilken utgör den
södra fastighetsgränsen. Foto från öster.
Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi.
SCHAKT 2
I den södra delen av tomten hade ett ca 58 m2 stort och ca 1,4 meter djupt
schakt grävts. I den sydvästra delen av schaktet rensades en ca 3,60 meter
lång sektion. Omkring 0,6-1,0 meter under dagens marknivå framkom ett
ca 0,05 meter tjockt gråsvart lager, eventuellt med inslag av sot och träkol.
Lagret kunde följas från en nedgrävning i den södra sektionen, fram till det
sydvästra hörnet av schaktet och ca en meter i den västra sektionen innan
lagret försvann. Lagret låg mellan ett gulbrunt sandlager och ett lager av
vit sand. Under den vita sanden fanns ett grövre sandlager. Hur det
gråsvarta lagret skall tolkas är oklart, men möjligtvis är det en äldre
markhorisont, kanske samtida med den relativt närliggande Vik-boplatsen
(RAÄ Rörum 15:1).
I den södra sektionen, ca 2,20 meter från schaktets sydvästra hörn,
framkom en 0,35–0,80 meter bred och ca 0,40 meter djup nedgrävning.
Det kunde inte fastställas från vilken nivå anläggningen var grävd. Den
skar dock det ovannämnda gråsvarta lagret, vilket innebär att den var
stratigrafiskt yngre än detta. Då nedgrävningen endast kunde
dokumenteras i sektionen är det oklart vilken funktion den haft.
Nedgrävningen har sannolikt utgjort antingen en grop eller ett dike.
Figur 9. En nedgrävning (grop eller dike) i
den södra sektionen av schakt 2. Foto från
norr. Foto: Lars Jönsson, Österlenarkeologi.
Figur 10. Sektion i den södra schaktkanten i
schakt 2. Till vänster framgår en nedgrävning,
vilken skär genom ett ca 5 cm tjockt gråsvart
lager. Lagret fortsätter i den västra
schaktkanten. Foto från norr. Foto: Lars
Jönsson, Österlenarkeologi.
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
9
Figur 11. Ett ca 5 cm tjockt gråsvart lager,
eventuellt med inslag av sot och träkol.
Kanske utgör lagret en äldre markhorisont.
Foto från nordost. Foto: Lars Jönsson,
Österlenarkeologi.
TOLKNING
I båda schakten inom fastigheten Viks Fiskeläge 63:1 framkom lämningar
efter nedgrävningar. Det kunde inte fastställas från vilken nivå dessa var
grävda. Då nedgrävningarna endast kunde dokumenteras i två sektioner är
det oklart vilken funktion de haft. Troligtvis utgör de lämningar av
antingen gropar eller diken. Kanske utgör nedgrävningarna partier av en
äldre tomtgräns inom den nuvarande fastigheten.
Det gråsvarta lagret som påträffades i den sydvästra delen av schakt 2
kan möjligtvis tolkas som en äldre markhorisont, kanske samtida med den
relativt närliggande Vik-boplatsen (RAÄ Rörum 15:1).
Referenser
LITTERATUR
Althin, C-A. 1954. The chronology of the stone age settlement of Scania,
Sweden. I The Mesolithic settlement. Acta Archaeologica Lundensia
Series in 4o. No 1. Bonn/Lund.
Bring, Joh. 1921. Bidrag till Sydöstra Skånes bebyggelsehistoria före
megalitgravarnas tid. Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i
sydöstra Skåne Skrifter 1. Borrby.
Jennbert, K. 1984. Den produktiva gåvan. Tradition och innovation i
Sydskandinavien för omkring 5 300 år sedan. Acta Archaeologica
Lundensia Series in 4o. No 16. Bonn/Lund.
Jönsson, L. 2013a. Backen 1:51. Vik-boplatsen. FU år 2013.
Österlenarkeologi Rapport 2013:4.
Jönsson, L. 2013b. Backen 1:52, Vik. FU år 2013. Österlenarkeologi
Rapport 2013:5.
INTERNET
http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-iskane/simrishamn/Pages/Baskemolla-Tjornedala-Vik.aspx
10
10
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
Tekniska och administrativa uppgifter
Länsstyrelsens diarienummer .................................................... 431-14479-2015
Österlenarkeologis diarienummer ........................................................... 150006
Arkivnummer ......................................................................................... 150006
Län ........................................................................................................ Skåne
Kommun ......................................................................................... Simrishamn
Socken/stad ............................................................................................ Rörum
Fastighet .............................................................................. Viks Fiskeläge 63:1
RAÄ-nummer ................................................................................... Rörum 44:1
Ekonomiska kartans blad ........................................................................... 2E 3a
Koordinatsystem .......................................................................... Sweref 99 TM
N koordinat ......................................................................................... 6163411
E koordinat ............................................................................................ 455235
M ö.h. ................................................................................................ 10,0-14,5
Fältarbetstid .................................................................................... 2015-07-01
Antal arbetsdagar ........................................................................................... 1
Antal arkeologtimmar ...................................................................................... 3
Exploateringsyta ................................................................................... 98 kvm
Undersökt yta ....................................................................................... 98 kvm
Platschef ....................................................................................... Lars Jönsson
Personal ........................................................................................ Lars Jönsson
Uppdragsgivare ...................................................... Rickard och Johan Fahlström
Tidigare undersökningar ....................................................................................
LUHMnr: ..........................................................................................................
Fynd: ...............................................................................................................
Dokumentationsmaterial: Fältritning i A3-format, minnesanteckningar samt digitala
foton
Kostnader, arkeologi
Administration: ......................................................................................... 650
Fältarbete: ........................................................................................... 1 950
Rapport: .............................................................................................. 3 900
Tryck av rapport: ..................................................................................... 400
Körersättning ............................................................................................ 333
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
kr
kr
kr
kr
kr
11
12
12
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
Österlenarkeologi
Rapporter 2015
1. Mellby 3:65 och 3:66. Nybyggnation av bostäder. RAÄ Södra Mellby 65:1, Södra Mellby
socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2014. Lars Jönsson.
2. S:t Nicolaus 7 till Simris 206:1. Nyanläggning av markfiberkabel. RAÄ Simrishamn 25:1 och
Simrishamn 38:1 i Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars
Jönsson.
3. Ystads stad. Ledningsschakt. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads kommun, Skåne län. FU
år 2014. Lars Jönsson.
4. Bjärnaboda 1:3. Hundrastgård. RAÄ Vitaby 100:1, Vitaby socken i Simrishamns kommun,
Skåne län. AU år 2014. Lars Jönsson.
5. Simrishamn 2:32–Östergatan och Väduren 1. Fjärrvärme. RAÄ Simrishamn 25:1 i
Simrishamns stad, Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson.
6. Brantevik 36:96 och 36:97. Husbyggnation. Östra Nöbbelövs socken i Simrishamns kommun,
Skåne län. AU år 2015. Lars Jönsson.
7. Ragnhild 5, Ystad. Uppförande av tillbyggnad. RAÄ Ystad 50:1, Ystads stad i Ystads
kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson.
8. Havängsdösen. Skadebeskrivning. Fastigheten Ravlundafältet 2:1, RAÄ Ravlunda 40:1,
Ravlunda socken i Simrishamns kommun, Skåne län. Skadeinventering år 2015. Lars Jönsson.
9. Viks Fiskeläge. Uppförande av tillbyggnad och nybyggnad. RAÄ Rörum 44:1, Rörums
socken i Simrishamns kommun, Skåne län. FU år 2015. Lars Jönsson.
ÖSTERLENARKEOLOGI | RAPPORT 2015:9
13