PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning
2015-05-04 Dnr KS 2014-607 Laga kraft 2015-xx-xx PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR STATIONSOMRÅDET i Aneby tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby kommun, samhällsbyggnadsavdelningen, med normalt planförfarande 1. Handlingar Till detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, denna planbeskrivning med genomförandebeskrivning och fastighetsförteckning. Till planbeskrivningen bifogas en behovsbedömning - bedömning av detaljplanens miljöpåverkan. 2. Planens syfte och huvuddrag Uppställningsyta för Aneby buss & taxi. Ruderatmark väster om spåret. Planens huvudsyfte är att möjliggöra företagande och verksamhetsutveckling i anknytning till Aneby stationsområde. För större delen av området i den gällande stadsplanen ifrån 1958 anges som markanvändning järnvägsändamål, som inte medger någon byggrätt. Då området inte längre används för godshantering behövs inte marken för det ändamålet. Den nya planen möjliggör kontor och småindustri till väster om spåret, ett område som idag huvudsakligen består av ruderatmark. Sydöstra delen om spåret anger en markanvändning som bättre överensstämmer med dagens. Byggrätten för bostadsändamål tas bort och ersätts med markanvändning ’Bussterminal’ och ’Centrum’. Markanvändning ’Centrum’ tillåts norr om bussterminalen, detta då befintlig byggnadsmiljö och läge lämpar sig för verksamheter som till exempel handel, kontor och samlingslokaler. 3. Bedömning av detaljplanens miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap 34 § PBL upprättas inte, eftersom genomförandet av detaljplanen inte bedöms medföra betydande negativ påverkan på miljön, hälsan, hushållningen med naturresurser eller allmänna intressen. Underlaget för denna bedömning redovisas i bifogad behovsbedömning daterad 2012-03-20. 4. Plandata Planområdet. Planområdet är beläget längs södra stambanan i Aneby tätort. Området är cirka 6 hektar stort och rymmer utöver spår och perrong även resecentrum, bussterminal, bussuppställningsplats, parkeringar, återvinningsstation, ett bostadshus och en tandläkarmottagning. Delen väster om spåret består främst av plan ruderatmark men också gamla magasinsbyggnader samt ett snickeri längst i söder. Från och med mars 2012 används den gamla stinsbostaden inte längre för bostadsändamål. Den nya planen innebär att vare sig detta hus eller det gamla stationshuset (tandläkarstationen) får inredas för bostadsändamål då buller och vibrationer ifrån järnvägen ger en för stor påverkan. Husen kan dock använ- das för kontorsverksamhet och liknande. Fastigheten Aneby 1:560 upptar merparten av planområdet och har tidigare tillhört Trafikverket men köptes 2012-02-01 av Aneby kommun. Fastigheterna Valrossen 4 som ägs av Aneby buss AB och Aneby 1:426 samt 1:454 med ägare Lennart Samuelssons bygg & snickeri AB återfinns i sin helhet inom planområdet. Gatan längs västra plangränsen samt större delen av det nordöstra området i planen ligger på Aneby 1:716 och 1:627 som ägs av Aneby kommun. Här finns också Aneby 1:722 som ägs av Roger Cederqvist. Fastigheten Den gamla stinsbostaden. innefattar en kulturhistoriskt värdefull magasinsbyggnad. 5. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan För Aneby kommun gäller översiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25. I den nämns att en ökad marknad, i synnerhet bland mellanstora företag behövs och att målet för handel och näringsliv är ett företagsklimat som bland annat ska kännetecknas av hög tillgänglighet. Tandläkarstationen. Visioner och övergripande mål Under visionen ”Ett gott liv i en hållbar kommun” samt kommunens långsiktiga mål om 7000 invånare år 2025 finns strategiska utvecklingsområden som till exempel näringslivsutveckling och kommunikationer. Fokus inom näringsliv handlar bland annat om att kunna erbjuda attraktiv industrimark samt hänvisa nyetableringar och företag i utveckling till fungerande lokaler för näringsverksamhet. Fokus inom kommunikationer ligger bland annat på att utöka kollektivtrafiken med möjligheter till pendling mot såväl Jönköping som Linköping från tidig morgon till sen kväll samt att erbjuda anpassningsstyrd kollektivtrafik för landsbygden. DP 169 DP 1 58 SP 131 Detaljplan Den norra delen av stationsområdet innefattar ”Detaljplan för del av Aneby 1:560, 1:627, 1:716, Aneby Resecentrum, i Aneby tätort” som antogs av kommunfullmäktige 1993-06-29 (DP 169). Här gäller bland annat ’Tåg-och bussterminal’, ’Parkering’, ’Handel’ och ’Parkområde’. En liten del av ’Tåg-och bussterminalen’, del av ’Parkområdet’ samt ’Handel’ kommer ändras till ’GCM-väg’ och ’Centrum’. Del av ’Parkering’ ändras till ’Kontor, småindustri och handel’. För södra delen av planområdet gäller ”Förslag till ändring, utvidgning och upphävande av stadsplanen för ett område vid Svartån i och invid Aneby munici- SP 131 SP 120 SP 102 Gällande planer för området. Rest av perrong på ruderatmarken. Aneby buss & taxi. palsamhälle” antagen av kommunalfullmäktige i Bredestad 1958-02-01 (SP 131). Här anges järnvägsändamål för i stort sett hela det nya planområdet, vilket ändras till ’Kontor, småindustri och handel’ väster om spåren, ’Busstrafik’ och ’Centrum’ öster om spåren. För den sydöstra delen av planområdet gäller ”Förslag till ändring av stadsplanen för kvarteret Valrossen m.m. i Aneby kommun” antagen av kommunalfullmäktige i Aneby kommun 1970-12-21 (SP 120). Där anges markanvändningen till ’Område för småindustri och bostadsändamål, fristående hus’ vilket ändras till ’Busstrafik’ i nya planen. DP 169 och SP 120 upphör att gälla i samband med att den nya planen vinner laga kraft. För den norra delen av Industrigatan gäller ”Detaljplan för kv Korpen och del av kv Gladan i Aneby tätort” som antogs av kommunfullmäktige 1991-04-23 (DP 158). Dessutom gäller ”Förslag till ändring, utvidgning och upphävande av stadsplanen för västra delen av Aneby municipalsamhälle” antagen av kommunalfullmäktige i Bredestad 1958-09-22 för en mindre del av planområdet. (SP 102). Delen inom planområdet har markanvändning ’Magasinändamål’ vilket ändras till ’Kontor, småindustri och handel’. Övriga kommunala beslut Allmänna utskottet gav 2011-03-21 tillsynsnämnden i uppdrag att göra en planändring i detaljplanen för södra stationsområdet. 6. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Jordkällare och förråd vid stinsbostaden. Stationsbyggnaden med stinsbostadens trädgård i förgrunden. Mark och vegetation En stor del av planområdet består av hårdgjorda ytor i form av spår, perrong och parkeringsytor. Väster om spåret finns ruderatmark med klen vegetation och gamla betongrester. Upptrampade stigar visar på att området nyttjas, men det är troligen inte i rekreativt syfte utan för att det utgör närmaste vägen från stationen till industriområdet. Mellan tandläkarstationen och Aneby buss AB ligger den gamla stinsbostaden med trädgård, förråd och jordkällare. Även om trädgården är nedgången utgör den ett välkommet avbrott i den hårdgjorda miljön. Från och med mars 2012 används byggnaden inte längre för bostadsändamål utan är ämnad för näringsverksamhet. Bortsett från terrasseringen som den gamla perrongen skapar i ruderatpartiet så är marken i planområdet plan. Markbeskaffenhet Enligt Länsstyrelsens GIS-data visas ingen förorenad mark inom planområdet. I rapporten ”Inventering av förorenade områden i Aneby kommun 2002/2003” utgiven av Länsstyrelsen 2004 tas SJ:s gamla impregneringsanläggning upp. Området hade inte undersökts men Länsstyrelsens hypotes var att det förelåg måttlig risk att marken var förorenad. En geoteknisk undersökning bekostades därför av Trafikverket inför detaljplaneläggningen. Denna visade på överskridande av riktvärdet för mindre känslig markanvänding (MKM) för arsenik i två punkter. De bedöms dock inte vara av sådan betydelse att någon åtgärd är nödvändig då de uppmätta halterna ligger i nivå med ritkvärdet för MKM. Skulle eventuella föroreningar i marken upptäckas som förorsakats av före detta Banverkets verksamhet ansvarar Trafikverket för omhändertagande och sanering enligt bestämmelserna i 10 kap Miljöbalken. Tillsynsmyndigheten ska kontaktas innan eventuella schakt- och grävarbeten vidtas inom området. Magasinsbyggnad inom planområdet som gavs rivningslov 2011 står ännu kvar. Fornlämningar Det finns inte några kända fornlämningar inom planområdet enligt Länsstyrelsens data. Magasinsbyggnad i norra delen av planomådet. Kulturvärden Aneby grundades utifrån stambanans tillkomst och stationsområdet har varit en viktig och central del av orten under lång tid. Det finns än idag spår av tidigare verksamhet och järnvägstrafik, bland annat i form av magasinsbyggnader, stationshus, stinsbostad och rester av en gammal perrong för godshantering. Även om verksamheterna runt stationsområdet idag inte är desamma och stationen nyttjas på ett annat sätt är området väldigt betydelsefullt i sin helhet. Tidigare godshantering och lågintensiv passagerartrafik har ändrats till vad som nu handlar om smidiga och viktiga pendlingsoch resmöjligheter för människor som väljer att bo på Snickeriet i södra planänden. landet eller vid en mindre ort. Att se till bevarandevärdet av de äldre byggnaderna som finns kvar och möjligheterna att kunna finna nya funktioner som svarar mot det moderna samhällets behov är därför av stort intresse. I rapporten ”Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby kommun”, upprättad av Jönköpings Läns museum 1994, omnämns stationshuset som ett enskilt kulturhistoriskt värdefullt objekt. Byggnaden är ifrån cirka 1880 med orange puts och grönmålat falsat tak. Dess historiska betydelse är ytterst signifikant då järnvägens tillblivelse är själva ursprunget för Aneby samhälle. Byggnaden som idag används som tandläkarmottagning ges en q-märkning i planen för att skydda dess Sly i det lågkvalitativa grönområdet. utformning. Två skyltar med texten ”Tandläkarstatio- nen” över entréerna på långsidorna förtar idag husets ursprungliga uttryck men bör inte förorsaka någon permanent skada. Även magasinsbyggnaden på andra sidan spåret, i den norra delen av planområdet omnämns. Den är från 1880-talet, i rödfärgat liggande timmer med ockraton på omfattningar och hörn. Magasinet renoverades 1990 och skyddas nu genom en q-märkning i detaljplanen. Ytterligare en magasinsbyggnad omnämns, dock inte som specifikt bevarandevärd. Rivningslov gavs på byggnaden 2011, men nuvarande ägaren planerar istället att renovera byggnaden. Magasinsbyggnaderna återspeglar varandra i sina materialval och enkelhet. Skalan på deras väggar, tak och fönster står också i proportion till varandra på ett estetiskt tilltalande sätt. Perrongen vid ett gammalt stickspår är fortfarande tydligt markerat och knyter an till magasinsbyggnadernas tidigare verksamheter. På den östra sidan järnvägen återfinns byggnader vars tidigare verksamheter mer återspeglar människans behov och funktioner: stationshuset och stinsens bostad. Dessa byggnader kan ses höra ihop genom sin mer humana skala och tillgänglighet. De utgör i viss mån sin egen inramning av en miljö som riktar sig till människor. Dessa två kvarvarande byggnader är tillsammans med västra sidans gamla industriverksamhet en viktig del av centrala Anebys kulturmiljö. Genom q-märkning av stationshuset och den norra magasinsbyggnaden skyddas byggnadernas utformning, färg och material. Järnväg, gator och trafik Södra stambanan mellan Malmö och Stockholm är en järnväg av riksintresse. Den del som passerar genom Aneby hette ursprungligen östra stambanan och invigdes 1874. Banan är en av de hårdast trafikerade i landet och används för både person- och godstrafik. Väster om planområdet löper Industrigatan ner till Södra industriområdet. Tung trafik kan förekomma, men huvudsakligen förses istället industriområdet söderifrån via Grännavägen. Längs planens östra länga går Järnvägsgatan som är matarled till stationen både för busstrafik och privatpersoner. De användningsområdena som föreslås i planen förväntas i praktiken generera väldigt lite extra trafik. För att uppmuntra en minskning av onödig biltrafik i syfte att förbättra miljön både för de boende i området men också för att uppnå miljömålen (’Begränsad klimatpåverkan’ och ’Frisk luft’) förstärks och förlängs gång-och cykelvägnätet på både Järnvägsgatan och Industrigatan. Ytorna som illustrerats i planen grundar sig på ’Råd för vägars och gators utformning’ enligt VGU. Båda gatorna bedöms utgöra lokalnätsgator och viktiga för godstrafik, har en hastighet på 40km/h och behöver därmed en vägbanebredd på 6,5m. Utrymme lämnas för både gång-och cykelbanor på båda sidor av vägarna, där cykelfältet utgörs av en minimibredd av 1,25m. Störningar Planområdet som ligger vid södra Stambanan och är en av landets hårdast trafikerade järnvägar är, tillsammans med trafiken på närliggande vägar, kraftigt utsatt för både buller och vibrationer varför bostäder be- Resor per färdmedel (exkl. nyttotrafik) Antal resor/dygn Bil 153 Kollektivtrafik 13 Cykel 34 Till fots 83 Annat 3 Totalt 287 Antal resor / dygn (exkl. nyttotrafik) fördelat per markanvändning Kontor Småindustri/hantverk Detaljhandel Bil 30 83 40 Kollektivtrafik 5 5 3 Cykel 10 17 7 Till fots 16 12 56 Annat 1 1 1 Totalt 62 118 107 Totalt 153 13 34 83 3 287 Uppskattat antal bilar Antal bilresor, exkl nyttotrafik: 153 bilresor Uppskattning av antal bilar: 113 bilar (ÅDT), vilket motsvarar ungefär 126 ÅVDT Sammanfattning av trafikalstring runt stationsområdets föreslagna användningsområden (Från Trafikverkets trafikalstringsverktyg) döms olämpligt i området. Den tidigare byggrätten för småhus tas bort i planen. En bullerutredning har gjorts och över i princip hela planområdet är värdena idag (väg och järnväg) från cirka 65 till över 70dBA ekvivalent och 80 till över 85 dBA maximal ljudnivå. I prognosen för år 2030 väntas nivån ligga på 60 till över 70 dBA ekvivalent och 80 till över 85 dBA maximal ljudnivå. Enligt Boverkets riktlinjer ska samma riktvärden tilllämpas för kontor som för bostäder vad gäller inomhusnivån. De riktvärderna får ej överstiga 30 dBA ekvivalent. I utredningen bedöms en ljudnivå understigande 30 dBA inomhus kunna nås med hjälp av rätt val av yttervägg, uteluftdon och fönster med hög ljudreduktion. Bullerdämpande åtgärder kommer krävas i bygglovsprocessen. I och med de föreslagna användingsområdena i detaljplanen har en beräkning gjorts på förväntad trafikalstring och trafikflöden. Resultaten i diagrammet på föregående sida visar att den ökning som kan komma ske är så pass liten att inga åtgärder krävs för vägnätet. I anknytning till de föreslagna användningsområdena uppgår siffran till 153 bilresor per dygn vilket motsvarar 113 bilar ÅDT (årsdygnstrafik). Detta kan jämföras med senaste trafiksiffrorna från 2013 där det på Industrigatan går 230 fordon per dygn och på Järnvägsgatan 494 fordon per dygn. Utifrån den ökning som kan komma att ske framgår det att det främst är Industrigatan som genererar trafik då den västra sidan av spåren utgör mest outnyttjad yta och där det är rimligt att anta att verksamheter kan etablera sig. Ytorna längs med Järnvägsgatan är till största del upptagna av buss- stationen samt Aneby Buss AB och små möjligheter finns att resterande mark kan generera någon avsevärd trafik. Riskanalys Södra stambanan är transportled för farligt gods, där brandfarliga ämnen (t ex gasol) och giftiga kondenserade gaser (t ex ammoniak och svavelsyra) fraktas. Med tanke på detta samt att både bil- och tågtrafik alstrar buller bör bebyggelse med bostäder eller samlingslokaler etc. ej planeras nära järnvägen eller de större allmänna vägarna. I Aneby finns villor, bostadsbebyggelse av flerbostadskaraktär och större industrilokaler inom närområdet. Vissa delar av sträckningen passerar i närhet av Svartåns vattensystem som kan innebära miljöpåverkan vid utsläpp. I skadedimensionerade fall med tågurspårning bör ett skyddsavstånd från järnvägsområdet vara väl tilltaget vid förändrad markanvändning och bebyggelse då det inte finns något naturligt skydd i terrängen. Vanligtvis är skyddsavståndet 30 meter ifrån spårmitt enligt Trafikverkets standard. I det aktuella fallet har dock Trafikverket gått med på att minska den byggfria zonen till 22 meter för att underlätta Anebys centrumutveckling. Detta avstånd är även tillräckligt för räddningstjänstens insatser. Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram en riskanalys av farligt gods. Riktlinjer för skyddsavstånd och lokalisering av verksamheter längs med järnväg finns beskrivna och illustrerade. Även här anges att ett bebyggelsefritt område på 30 meter upprätthålls på ömse sidor om väg och järnväg. Kontorsbebyggelse medges 30 meter från järnvägsspår Illustration över hur risknivån sjunker med ett ökande avstånd från transportleden (Länsstyrelsen i Hallands län) och sammanhållen bostadsbebygglese fram till 80 meter från järnvägen. I diagrammet på föregående sida illustreras hur risknivån sjunker med ett ökande avstånd från transportleden. År 2012 tog Aneby kommun fram en risk- och sårbarhetsanalys. Utifrån den kan konstateras att lokalisering av nya riskobjekt, t.ex. riskfyllda industrier och skyddsobjekt (t.ex. bostäder, skola) ej bör ske inom ett väl tilltaget skyddsavstånd. Den föreslagna markanvändningen med småindustri och centrumverksamhet passar således bra så länge inga riskfyllda industrier eller verksamheter tillåts. Teknisk försörjning Vatten, avlopp, fjärrvärme och el finns framdraget i anslutning till planområdet. 7. Genomförandebeskrivning Tidplan Detaljplanen beräknas vinna laga kraft under hösten 2015. Därefter kan fastighetsbildning ske. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser. Fastighetsrättsliga frågor 2012-02-01 köpte Aneby kommun fastigheten Aneby 1:560 av Trafikverket och kommunen ansökte hos Lantmäteriet om en förrättning i ärendet. I samband med köpet påbörjades ett detaljplanearbete som förut- Planområdet sett ifrån järnvägsbron vid dess norra ända. satte en miljöteknisk undersökning av området för att inventera föroreningar och kunna säkerställa markens lämplighet för de föreslagna användningsområdena. Först när denna blev färdig kunde planarbetet återupptas. Lantmäteriförrättningen kan först avslutas när detaljplanen vunnit laga kraft. Servitut till förmån för Trafikverkets tillträde till fastigheten Aneby 1:560 för tillsyn och underhåll ska bildas om det vid lantmäteriförrättningen anses nödvändigt. Objekt som kan kräva Trafikverkets tillsyn är till exempel kontaktledningsstolpar och kabelskåp. Ekonomiska frågor Aneby kommun bekostar framtagandet av detaljplanen samt lantmäteriförrättningen. Eventuella nödvändiga åtgärder som kan krävas utifrån överskridande bullervärden bekostas av kommunen/exploatören. Detaljplanen medför inte några övriga kommunaltekniska kostnader. 8. Konsekvenser av planens genomförande Planen möjliggör en expansionsmöjlighet för företagen i området utan att någon värdefull mark behöver tas i anspråk. Planen föreslår delar som ’Centrumbebyggelse’ vilket i praktiken skulle kunna skapa en mer levande plats då dessa verksamheter ofta samlar människor, blir mötespunkter samt är småskaliga i sin natur. Ökad mänsklig aktivitet bidrar dessutom till en ökad trygghet och är väsentlig för områdets karaktär och identitet när man väntar på, stiger av eller bara passerar med tåget. Befintlig infrastruktur tas tillvara och utnyttjas. Möjligheterna till smidigare resande med kollektivtransporter ökar om gång- och cykelvägnätet förstärks och arbetsplatser kan tillskapas på gång- eller cykelavstånd från bostäder respektive resecentrum. Detta bidrar till att dagliga transporter kan minska. En del av grönområdet utmed järnvägen tas i anspråk, men med avseende på rekreationsändamål har marken inget större värde och trots ett bitvis intressant växtliv har inte platsen tillräckligt höga naturvärden för att vara bevarandevärt. Byggrätt för bostadshus utmed spåret fråntas då det kan konstateras att området är olämpligt för bostäder på grund av buller, vibrationer och risker med farligt gods. Risk finns att ökad trafik och därmed störning kommer att ske då byggnation och mer verksamhet tillåts intill bostadsområden. Som nämnt tidigare förväntas i praktiken dock ingen stor förändring ske på den östra sidan järnvägen. Michael Wirestam Samhällsbyggnadschef Emma Lennartsson Planarkitekt
© Copyright 2024