Nedladdning av Elevhandledning

Aktiekunskap ABC
Aktiekunskap
A
Grundkurs
Studiehandledning
för studiecirklar och självstudier
© Aktiespararna Kunskap 2015
Aktiespararna Service AB
113 89 Stockholm
www.aktiespararna.se
ISBN 9789189212374
Välkommen till Aktiespararna
Aktiespararna är ledande i Sverige inom aktierelaterad utbildning och utgivning av facklitteratur. Vi verkar för att höja kunskapsnivån bland småsparare
och enskilda aktieägare och bedriver en omfattande och betydelsefull utbildnings- och kursverksamhet i Aktie­kunskap. Kurserna kan du antingen läsa i en
studiecirkel eller i form av självstudier.
Till våra kurser hör ett utbildningspaket som består av en handbok och en
studiehandledning. Handböckerna är utgivna av Aktiespararna Kunskap och är
både teoretiskt och praktiskt inriktade. Studiehandledningen ger dig stöd och
vägledning i dina studier. I studiehandledningens första del finner du allmän
information om Aktiespararna och vår utbildningsmodell Aktiekunskap ABC. I
den andra delen behandlas den aktuella kursen, i det här fallet Aktiekunskap A
– Grundkurs. Här finns studieplan, kursens kunskapsmål, frågor och uppgifter,
läsanvisningar samt stöd till kursens olika moment.
Välkommen och lycka till med kursen!
3
Studiehandledningens innehåll
Del 1 – Allmän information om Aktiekunskap ABC
Aktiekunskap ABC – en utbildningsmodell
6
Aktiespararnas Gyllene regler
6
Övergripande mål
8
Aktiekunskap A – Grundkurs
8
Aktiekunskap B – Fortsättningskurs
9
Studier i studiecirkel
9
Självstudier9
Studiehandledningens upplägg
10
– Mål
– Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
– Frågor och/eller uppgifter
– Inför nästa sammankomst
– Lästips
Del 2 – Studiehandledning till Aktiekunskap A – Grundkurs
Studieplaner11
Förslag på studieplan vid 8 sammankomster
11
Förslag på studieplan vid 6 sammankomster
12
Sammankomst 1
14
Sammankomst 2
17
Sammankomst 3
21
Sammankomst 4
27
Sammankomst 5
30
Sammankomst 6
35
Sammankomst 7
39
Sammankomst 8
43
Aktiesparklubbar45
Övningsuppgifter48
Lösningar till övningsuppgifter
53
5
Del 1
Allmän information om ­Aktiekunskap ABC
Aktiekunskap ABC – en utbildningsmodell
Aktiespararnas utbildningsmodell Aktiekunskap ABC är en utbildningsväg i
tre steg. Det första steget, Aktiekunskap A – Grundkurs, ger dig grundläggande
faktakunskap inom aktie- och fondområdet, förståelse för riskspridning och
insikt i portföljtänkande samt de praktiska kunskaper som varje aktieägare och
fondsparare har nytta av. I Aktiekunskap B – Fortsättningskurs utvecklar du din
analys- och värderingsförmåga som aktiesparare. Du får också möjlighet att
etablera ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till aktierelaterad information. Under Fortsättningskursen fördjupas även dina kunskaper i portföljförvaltning och du får lära dig hur man anpassar en aktieportfölj över tiden.
Aktiekunskap A tillsammans med Aktiekunskap B motsvarar den kunskapsnivå
som vi anser krävs för att du som aktieägare på ett självständigt sätt ska kunna
hantera ditt aktiesparande på ett tryggt och lönsamt sätt. Grundkursen och
Fortsättningskursen hör på ett naturligt sätt ihop. Innehållet i Fortsättningskursen är en logisk fortsättning på Grundkursen. Den som redan besitter kunskaper
motsvarande Aktiekunskap A – Grundkurs kan naturligtvis läsa Aktiekunskap
B – Fortsättningskurs direkt.
I det tredje steget i modellen, Aktiekunskap C – finns inga kurser utan kunskapsinhämtningen får du via ett antal olika handböcker som Aktiespararna gett
ut.
Aktiespararnas Gyllene regler
Aktiespararnas Gyllene regler är centrala i Aktiespararnas utbildningsverksamhet. De ligger bland annat till grund för de övergripande m
­ ålen till Aktiekunskap ABC. Den som lär sig att tillämpa reglerna besitter en värdefull kunskap.
Aktiespararnas Gyllene regler är ett resultat av en placeringsfilosofi som har
visat sig framgångsrik i över 50 år, inte minst bland medlemmar av den amerikanska aktiesparorganisationen. Reglerna är också ett resultat av forskning och
ekonomisk ­teoribildning. Betydelsefull är bland annat den så kallade portfölj­
teorin, med vilken Harry Markowitz belönades med Nobelpriset 1990. De Gyllene reglerna är sju till antalet.
Ha alltid de Gyllene reglerna i åtanke när du gör dina aktieaffärer!
6
1. Sätt mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder – var långsiktig
Det är du som sätter målet för ditt aktiesparande. Ha realistiska förväntningar.
Aktier är en långsiktig sparform som historiskt sett har gett en genomsnittlig
total avkastning om 12 – 15 procent per år. På kort sikt kan aktiers värde fluktuera kraftigt. Aktier lämpar sig därför bättre för långsiktigt sparande.
2. Investera regelbundet
Investera inte hela kapitalet som du avsatt för aktiesparande vid ett enda tillfälle. Då riskerar du att köpa dyrt. Återinvestera utdelningar och avstå från att
hoppa ut och in i marknaden – det kan ofta medföra stora omkostnader.
3. Kontrollera riskerna
Satsa inte allt på en eller ett fåtal aktier. Köp 10 till 15 aktier i 5 till 6 olika
branscher. Då är du mindre exponerad för svängningarna i både bolag och
branscher. En ordentlig riskspridning ger ett visst skydd om några enstaka
aktier i portföljen faller i värde.
4. Var försiktig med belåning
Att köpa aktier för lånade pengar kan leda till stora vinster snabbt, men kan
också innebära privatekonomisk katastrof. Aktiespararna avråder inte helt från
belåning men vill starkt betona att det krävs stor erfarenhet av aktiemarknaden
för att köpa aktier för lånade pengar.
5. Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt
Det krävs kunskap för att lyckas med aktieplaceringar. Sträva därför efter att
hålla dig informerad om marknaden. Det gäller framför allt de bolag som du
äger aktier i. Läs årsredovisningar och delårsrapporter. Följ med vad som rapporteras om bolagen. Lyssna gärna på råd som andra ger men följ inte råden
okritiskt. Bilda dig alltid en egen uppfattning. Det är bara du själv som får stå
för konsekvenserna av att ha följt dåliga råd.
6. Gör din egen analys
Köp inte aktier i bolag du inte känner väl till och inte har undersökt närmare.
Gör din egen analys av såväl bolaget som aktiefonden du avser att köpa aktier/
andelar i. Köp aktier i bolag som uppvisar en uthållig försäljnings- och vinsttillväxt – det är den säkraste vägen till framgångsrikt aktiesparande. Prioritera
placeringar i bolag som har en öppen och ärlig informationspolitik och som
tillämpar moderna ägarstyrningsprinciper. Använd Aktiespararnas analysvertyg.
7
7. Sätt upp regler för när du ska omplacera
Sätt upp regler för när du ska omplacera. Omplacera t ex när någon av dina
aktier har kommit att utgöra en för stor andel av din portfölj, när bolaget inte
längre lever upp till de förutsättningar som gällde vid förvärvstidpunkten eller
när bolaget vid upprepade tillfällen inte förmår uppfylla lämnade prognoser.
Vid försäljning, planera så att du inte betalar skatt i onödan.
Kunskap är nyckeln till lönsamma aktieplaceringar!
Övergripande mål
Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas
Gyllene regler som grund, ska kunna
• praktiskt tillämpa ett långsiktigt, regelbundet och lönsamt aktie- och
fondsparande.
• kritiskt granska och värdera aktierelaterad information.
• självständigt analysera enskilda aktier/företag och aktiemarknaden.
Aktiekunskap A – Grundkurs
Kursbeskrivning
Målet med kursen är att ge kursdeltagaren den grundläggande kunskap som
krävs för att bedriva ett långsiktigt, regelbundet och lönsamt sparande i aktier
och fonder. Kursen behandlar aktie­sparandets möjligheter och risker, portföljtänkande, aktievärdering och ger praktiska tips om hur det går till att köpa,
förvalta och sälja aktier och fonder.
Kunskapsmål
Efter kursen ska kursdeltagaren
• känna till vad en aktie och aktiefonder är.
• känna till aktiesparandets möjligheter och risker.
• förstå portföljtänkande.
• kunna köpa, äga (förvalta) och sälja aktier.
• kunna deklarera sina aktieaffärer.
• kunna göra grundläggande värderingar av aktier.
• ha kännedom om olika informationskällor.
• ha en viss kännedom om andra placeringsformer.
Lämpliga förkunskaper
Inga särskilda förkunskaper krävs. Kursen vänder sig till den som ska börja
spara i aktier eller som redan sparar i aktier eller fonder.
8
Aktiekunskap B – Fortsättningskurs
Kursbeskrivning
Målet med kursen är att kursdeltagaren ska lära sig att analysera och värdera
enskilda aktier, aktiemarknaden som helhet samt förhålla sig kritisk till aktierelaterad information. Kursdeltagaren ska lära sig tillämpa en aktiv portföljhantering. Kursen ger också en ordentlig inblick i Aktiespararnas analysverktyg
Hitta kursvinnare med vars hjälp kursdeltagarens aktieplaceringar ska bli så
framgångrika som möjligt. Målet är att investeringarna långsiktigt ska utvecklas bätte än genomsnittsaktien på börsen. Kursen behandlar hur det går till att
hitta lämpliga företag att analysera, vad som gör företagets aktie köpvärd och
hur en aktieportfölj sätts samman.
Kunskapsmål
Efter kursen ska kursdeltagaren
• kunna analysera och värdera aktier och aktiemarknaden utifrån flera analysoch värderingsmodeller.
• kunna analysera och värdera aktierelaterad information.
• kunna tillämpa en aktiv portföljhantering och olika placeringsstrategier.
Lämpliga förkunskaper
Kursen vänder sig till den som har kunskap motsvarande Aktiekunskap A –
Grundkurs.
Studier i studiecirkel
Som huvudalternativ består en studiecirkel i Aktiekunskap A och B av 8 sammankomster. Specialkurserna har varierande upplägg. Anpassa läsningen av
studiehandledningen efter respektive upplägg. Det är bra om du arbetar självständigt med kursmaterialet mellan samman­komsterna. Före sammankomsten
bör du ha läst igenom de kapitel som ska behandlas. Förbered frågor på sådant
som du upplever som svårt eller oklart.
Självstudier
Ett alternativ till studiecirkel är att genomföra kursen i form av självstudier.
Hur lång tid det tar att arbeta sig igenom boken och studiehandledningen är
högst individuellt. Att studera på egen hand kräver god självdisciplin. Gör
därför upp en realistisk tidplan för dina studier. Anpassa gärna tidplanen efter
den sammankomstindelning som presenteras i denna handledning. Förslagsvis
motsvarar en sammankomst i studiehandledningen en veckas självstudier.
9
Studiehandledningens upplägg
Till varje sammankomst presenteras ett tema som fungerar som en allmän inriktning för sammankomsten. Här finns även förslag till mål, kommentarer till
boken, diskussionsfrågor och/eller uppgifter, läs­anvisningar samt åhörarkopior
på OH-bilder.
Mål
I en utbildningssituation är det viktigt att man har ett mål med verksamheten.
Att formulera och gemensamt bestämma sig för ett antal kunskapsmål innebär
att alla i studiecirkeln vet vad man strävar mot. Inför varje sammankomst finns
förslag på kunskapsmål. Vi vill understryka att målen är förslag som givetvis
går att omformulera. Det är studiecirkeln, cirkelledaren tillsammans med kursdeltagarna, som slutligen bestämmer kursens mål och inriktning.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Aktie- och fondhandboken är grundläggande och dessutom kommer det ständigt nyheter på aktieområdet. Vissa avsnitt behöver ibland uppdateras eller
utvecklas med extra förklaringar. Det finns därför kompletterande kommentarer
till boken.
Frågor och/eller uppgifter
Under denna rubrik presenteras förslag på frågeställningar och/eller uppgifter
som är relevanta för sammankomsten.
Inför nästa sammankomst
Här lämnas läsanvisningar inför nästa sammankomst.
Lästips
I den mån du har intresse av att fördjupa dig och läsa mer lämnas här lästips
och litteraturhänvisningar i anslutning till vissa delar av kursen.
Åhörarkopior
Som komplement finns även åhörarkopior att ladda ned, på de OH-bilder som
hör till kursen.
10
Del 2
Studiehandledning till
Aktiekunskap A – Grundkurs
Studieplaner
Aktiekunskap A – Grundkurs kan genomföras med varierande längd beroende
på vilken målsättning man har med kursen. Vårt huvudalternativ till studieplan
bygger på en studiecirkel om 8 sammankomster, med 3 studietimmar à 45 minuter. Vi tror att 8 sammankomster är en rimlig tidsåtgång om man vill uppnå
de kunskapsmål som vi föreslår i studiehandledningen. Det finns naturligtvis
möjlighet att genomföra kursen på både längre och kortare tid, men då bör
kunskapsmålen justeras. Vi anser att det är möjligt att genomföra Aktiekunskap A – Grundkurs på 6 sammankomster, utan att göra för stort avkall på de
övergripande målen med Aktiekunskap ABC. Vi lämnar även ett förslag på hur
en studieplan om 6 sammankomster kan se ut.
Förslag till studieplan vid 8 sammankomster
(huvudalternativ)
Sammankomst Tema
Kapitel i boken
1
Aktier eller fonder
2
Vad är en aktie?
3
2
Aktier som kapitalplacering
4
Risker och möjligheter
5
3
Så fungerar börsen
10
Att köpa och sälja aktier
11
Att äga och förvalta aktier
12
4Företagsekonomi 6
Aktiematematik 7
11
5
Olika listor och index
Aktievärdering
6
Att fatta beslut om att köpa/sälja 7
Vad är en fond? Olika fonder och andra placeringar
Hur väljer man fonder
8
Beskattning av aktier och kapital
Sammanfattning och avslutning
8
9
13-14
17
18
19
20
Nedan presenteras ett förslag på en studieplan om 6 sammankomster. Det är
framförallt första och sista sammankomsten som har komprimerats i jämförelse
med studieplanen vid 8 sammankomster. Vi har också valt att lägga mindre vikt
vid kapitlet om beskattning.
Förslag till studieplan vid 6 sammankomster
Sammankomst Tema
Kapitel i boken
1
Aktier eller fonder
2
Vad är en aktie?
3
Aktier som kapitalplacering
4
Risker och möjligheter
5
2
Så fungerar börsen
10
Att köpa och sälja aktier
11
Att äga och förvalta aktier
12
3Företagsekonomi 6
Aktiematematik 7
12
4
Olika listor och index
Aktievärdering
5
Att fatta beslut om att köpa/sälja 6
Vad är en fond? Olika fonder och andra placeringar
Hur väljer man fonder
Sammanfattning och avslutning
8
9
13-14
17
18
19
Fortsättningsvis är studiehandledningen utformad och anpassad till en
­studiecirkel om 8 sammankomster.
13
Sammankomst 1 • kapitel 1–3
TEMA – Aktier som sparform
Mål
Målet med denna sammankomst är att du ska
• Få en introduktion till aktier som sparform.
• Förstå syftet med att driva ett företag.
• Förstå att aktieaffärer på börsen inte påverkar företagets resultat
(det är affärer mellan aktieägare).
• Se aktiesparande i ett historiskt perspektiv.
• Förstå den inbyggda tillväxtkraft som finns i en aktieplacering.
• Känna till och förstå innebörden av Aktiespararnas Gyllene regler.
Fortsättningsvis är det bra om du läser de kapitel som ska behandlas i förväg.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 15
För att placera kapital bör man förstås ha ett kapital att placera, det vill säga
sparade pengar som man vill få avkastning på. Att låna pengar för att spara är
en motsägelse och fungerar endast om man är beredd att placera pengarna med
högre risk för att få en högre avkastning. Det kommer att behandlas senare i
kursen. Aktier är bara en placeringsform bland andra och det är inte självklart
att aktier är det bästa alternativet för alla och kanske inte för hela kapitalet.
Syftet med sparandet styr inriktningen, man kan ha olika sparmål:
• buffert för oförutsedda utgifter
• spara till en egen bostad
• för den framtida pensionen
• för att kunna utbilda sig
• för att köpa kapitalvaror (bil, TV etc.)
• för att göra en semesterresa
Det finns alltså sparmål där det kan vara mindre lämpligt att välja aktier som
14
placering. Den som har ett stort kapital att placera kan samtidigt fördela det på
flera olika placeringsformer, däribland aktier. Ju längre tid som kapitalet ska
placeras, desto fler alternativ finns det. Den som sparar på 10–20 års sikt kan
till exempel köpa en fastighet, men det är knappast lämpligt om sparandet ska
vara i sex månader. Aktier är en utmärkt långsiktig sparform, men eftersom
aktier är likvida och kan säljas över börsen, är man inte låst vid en viss tid för
innehavet. Aktier är ­således inte lika bundna som till exempel fastigheter.
Risk och avkastning hänger samman. Ett sparande i en bankräkning innebär
ingen risk, men heller inte så stora möjligheter till en hög avkastning. Aktier
däremot kan ge en högre avkastning, men ju kortare tid aktierna ägs desto
större kan risken vara att värdet sjunker. Risk och möjligheter kommer vi att
tala mer om senare.
Aktiesparande kräver lite mer engagemang från den som sparar. Det kan
hända saker med företagen och aktierna som gör att vi bör ompröva vårt
ägande.
Sidan 15
Aktier eller fonder? Det finns ingen motsättning mellan att direktspara i aktier
eller att fondspara, utan det är mest en fråga om hur stort intresse man har och
hur stort kapital man sparar. Vid alltför små kapital är transaktionskostnaderna
ett stort avbräck för den som aktiesparar, och då är fonder att föredra. För
många är säkert en mix en bra lösning - några få aktier som man valt ut efter
eget huvud kompletterat med en eller flera breda fondplaceringar för att få
riskspridning.
Sidan 21
En aktie ger aktiebolaget nytt kapital när nya aktier emitteras (ges ut). Aktieägarna satsar kapitalet som därefter tillhör företaget och är en del av företagets
”egna” kapital. Aktier är därför en finansieringskälla för f­ öretaget. Om företaget behöver mer kapital kan företaget emittera (ge ut) nya aktier.
När företaget har fått in kapitalet kan man säga att företaget sätter en mur
om sitt egna kapital. Aktieägarna kan inte utan vidare ta tillbaka kapitalet som
de har satsat, men de kräver att få en avkastning. Den avkastningen kan de få
genom att företaget delar ut en del av sina vinster – aktieutdelning.
Aktieägarna behöver inte alltid vara kvar som aktieägare, om företagets
aktier är börsnoterade kan en aktieägare sälja sina aktier där. Aktiehandeln över
börsen är alltså en andrahandsmarknad där aktieägare köper och säljer aktier i
ett visst företag. Denna handel berör inte företaget, det är affärer mellan aktie­
ägarna.
15
Sidan 26
Personaloptioner är ett begrepp som vi kan stöta på. Det kan vara vanliga
teckningsoptioner som enbart är riktade till de anställda i ett visst företag. Det
kan finnas olika regler för dessa optioner, regler som företaget har bestämt.
Till exempel kan den anställde vara tvungen att sälja sina teckningsoptioner
om han/hon slutar på företaget. När teckningsoptionerna utnyttjas (teckning
av aktier) får aktiebolaget nytt aktiekapital. Syntetiska optioner är något annat.
En, eller ett par, av de större aktieägarna ger den anställde löfte om att få köpa
aktier till ett i förväg fastställt pris. Om syntetiska optioner utnyttjas får inte
företaget nytt aktiekapital. Då går pengarna till den aktieägare som har ställt ut
den syntetiska optionen.
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Vilka förväntningar har du på kursen?
• Vilket mål/syfte har du med ditt nuvarande eller kommande aktiesparande?
Är det rättvist med aktier som har högre röstvärde?
• Vem är viktigast att skydda, en uppfinnare med goda idéer eller en
nytillkommen aktieägare?
• Är det för sent att köpa aktier efter alla års börsuppgång?
• Vilken av Aktiespararnas Gyllene regler anser du är viktigast?
Uppgift
• Sätt samman en aktieportfölj med beaktande av Aktiespararnas Gyllene regler. Vilka branscher är representerade i din portfölj? Varför dessa branscher?
• Med den fiktiva aktieportföljtävlingen följer en hemuppgift att lägga upp sin
portfölj med hjälp av en portföljhanteraren.
Egna anteckningar:
16
Sammankomst 2 • kapitel 4–5
TEMA – Att skapa en aktieportfölj
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• Känna till vilka möjligheter och risker som aktiesparande är förenat med.
• Känna till grundtankarna i ett portföljtänkande.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 28
Riskpremien är ingenting vi tänker på, men omedvetet förstår vi ändå vad det
handlar om. Jämför två obligationer (räntebärande värdepapper) med varandra.
Både obligation A och B ger 10 procents ränta varje år. Men obligation B har
den egenheten att något år under varje femårsperiod uteblir räntan. Om vi vill
sälja båda obligationerna borde en köpare vill betala ett lägre pris för obligation B som kan bli utan ränta vissa år. Köparen gör ett avdrag just för risken att
avkastningen uteblir.
Sidan 28
Direktavkastningen är aktieutdelningen dividerat med aktiekursen. Direktavkastningen varierar kraftigt mellan olika företag. Snittet på börsen brukar ligga
på några få procent.
Sidan 29–30
Efter kursfallet 1987 var det kanske inte så många som trodde att aktier skulle
vara 1990-talets bästa sparform. Så är det ofta när man ser på en utveckling
”nära” det vill säga i ett omedelbart perspektiv. När vi letar efter den stora
börskraschen 1987 i bilden syns den som ett litet hack i diagrammet. Kurvorna
på detta uppslag visar tydligt även den kraftiga börskraschen 2000-2002 var relativt måttlig om man tar bort aktier i bolag som sysslade med IT eller telekom.
Många börskurvor är förledande eftersom skalan är linjär. På ett logaritmisk
skala är avståndet lika stort vid en fördubbling. Den nedersta kurvan på sid 29
visar Stockholmsbörsen åren 1980 och fram till och med 2010. Även här ser
man att kraften i börskraschen 2000-2002 är stor, men dramatiken är mindre.
17
Sidan 29
Kan börsen alltid stiga? När man ser den dramatiska värdeutvecklingen för
Stockholmsbörsen enligt kursdiagrammet infinner sig gärna frågan. Det går
inte att påstå att börsen har stigit för mycket och för länge, att den inte kan
fortsätta att stiga. Vid varje tillfälle värderas börsens aktier efter vad man anser
vara korrekta antaganden. 1980 var värdet för hela Stockholmsbörsen cirka 70
miljarder, bolagsskatten var 50 procent (28 procent idag), inflationen var hög
(idag låg), omsättningen på börsen var ett par miljarder kronor om året. Volvo
var ett av börsens största företag och hade ett börsvärde på 5 miljarder kronor
och ansågs av flera analytiker vara mycket högt värderat. Volvos börsvärde från
1980 understiger de årliga vinsterna som analytikerna räknar med för Volvo
i början av 2000-talet, och då är personbilsrörelsen inte med (den är såld till
Ford). Börsomsättningen på 2000-talet är på en helt annan nivå. Det belopp
som omsattes på ett år 1980, klaras numera av på mindre än en förmiddag.
Börsbolagens sammanlagda vinster är 3–4 gånger högre än börsens värde år
1980. Börsen av år 2014 har egentligen inte så många likheter med börsen av år
1980. OMXS-index, som används för att mäta börsutvecklingen, löper vidare
men innehållet förändras hela tiden. Företag köps upp, går samman eller ombildas. Nya börsföretag kommer till och andra gamla företag får en snabb tillväxt
av skäl som vi inte kunde förutse tidigare. Det finns faktiskt inte så många av
1980 års börsföretag kvar på börsen, och nästan inget som inte har förändrats
kraftigt. Svaret på frågan är ja, börsen kan alltid stiga. Men skälet är att börsen,
börsföretagen och en mängd andra saker förändras samtidigt.
Sidan 32
För att få en hög avkastning är man ibland beredd att ta en hög risk. En penninglott är ett exempel på detta. Möjligheten att vinna är liten men vinsten kan
bli stor. Risken är betydande att hela insatsen (priset för lotten) går förlorad. I
ett lotteri är livslängden på lotten begränsad, medan aktier i princip kan leva för
evigt. Risken med en aktie är att värdeutvecklingen blir sämre än andra placeringsalternativ. Tyvärr finns det mer eller mindre hopplösa affärsidéer. Risken
är hög men möjligheten till succé är liten. Det är en vanlig sammanblandning.
Man kan inte säga att en placering med hög risk automatiskt har chans till en
hög avkastning. Men för att få en hög avkastning är man ibland tvungen att ta
en högre risk.
Det är inte självklart att man i alla lägen ska undvika risk, men risk och möjlighet ska vara i balans. Det innebär att aktiemarknaden ska ha gjort ett korrekt
avdrag på priset på aktien med hänsyn till aktiens risk. Att avgöra om ett sådant
avdrag är korrekt beräknat är en svår uppgift, även för experter. Det finns dock
vissa tecken som kan göra att man bör vara försiktig. Tidvis blir vissa branscher
18
flitigt omskrivna i media, rent av överexponerade. Detta intresse kan driva upp
aktiekurserna till omotiverade kursnivåer. Risken för bolagen och deras aktier
har inte minskat, men rabatten för risken har minskat. Ett tydligt exempel på
detta var det stora intresset för IT-aktier hösten 1999 till våren 2000.
Sidan 34
Den som köper andelar i en aktiefond genom månadssparande vet hur det
fungerar när man sprider investeringarna över tiden. När andelskurserna är låga
får man fler andelar, vilket man har glädje av när/om andelarna senare stiger
i värde. Samma sak gäller för aktieplaceringar, men vid aktieköp kan det vara
oförmånligt att handla för alltför små belopp vid varje tillfälle.
Sidan 36
Två personer som köper samma aktie kan ta olika mycket risk. Det är inte
aktien i sig som skapar risken utan aktieägarens ”beteende”, hur risken i den
enskilda aktien hanteras. Exempel på beteende med mycket hög risk betecknas
som extrem risk, alltså ett beteende som inte rekommenderas för placerare med
en normal inställning till.
Sidan 35
Man brukar säga att en aktieplacering ska ses på lång sikt. Men hur lång är
”lång”? Tittar man historiskt på börsens avkastning så har det funnits perioder
när börsen fallit och placerarna fått vänta länge på att få någon avkastning, se
diagrammet på sidan. På ett års sikt har avkastning både varit kraftigt negativ
och kraftigt positiv, beroende på år. Men på ungefär tio års sikt har avkastningen alltid varit positiv. Börsen följer till viss del konjunkturen upp och ner,
även om alla sektorer inte gör det. Långsiktighet innebär att minst vänta en hel
konjunkturcykel, dvs cirka fyra år.
Sidan 37
De risker som finns gäller för hela aktiemarknaden, en risk som man garderar
sig mot genom att äga andra tillgångar vid sidan av aktier. Risken för att en
enskild aktie utvecklas sämre garderar man sig mot genom att äga flera olika
aktier, man bygger en portfölj. Bilden visar hur bolagsrisken minskar med antalet bolag i portföljen. Fler än 20 bolag i portföljen minskar inte bolagsrisken
nämnvärt.
19
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Är det bra med helt riskfria placeringar? Vad har sådana placeringar för
nackdelar?
• Vad anser du vara en långsiktig placering?
Uppgift
Sätt samman en aktieportfölj med beaktande av Aktiespararnas Gyllene regler.
Vilka branscher är representerade i din portfölj? Varför dessa branscher?
Egna anteckningar:
20
Sammankomst 3 • kapitel 10–12
TEMA – Köpa, förvalta och sälja aktier
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• Känna till hur man går till väga vid köp och försäljning av aktier.
• Känna till hur avgifterna för att köpa och sälja aktier (courtage) kan variera.
• Se hur aktiespararens engagemang och aktivitet kan variera och
påverka det enskilda sparandet.
• Känna till hur kapitalflöden och olika placeringsalternativ kan påverka börsen.
Denna sammankomst bör vara praktiskt orienterad. Det är meningen att du ska
få en praktisk känsla för hur det går till att handla med aktier.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 68
Börsens värdering är summan av alla aktiers värdering. Men hela börsföretagets värde sätts efter dagens sista aktieaffär. Nedanstående tabell är ett försök
att åskådliggöra ägarsituationen i ett börsföretag som har 3 500 000 aktier.
Huvudägarna vill behålla sin majoritet i företaget och har inte för avsikt att
sälja sina aktier inom överskådlig tid. Aktiefonder och andra större aktieägare
gör inte heller några större förändringar av sina innehav. De flesta privata
aktieägare har en långsiktig syn på sina innehav och gör endast sällan köp
eller försäljning. Eftersom gruppen består av många mindre aktieägare sker
det dock en viss handel med aktien. Utöver dessa grupper finns det ytterligare
aktier på marknaden som omsätts relativt frekvent. Ägarna till dessa aktier har
en kortsiktigare inställning till företaget och aktien, de omprövar snabbt sin
inställning.
Dag 1 görs aktieaffärer till kursen 120 kronor. Börsvärdet för hela f­ öretaget blir
då 120 kronor x 3,5 miljoner aktier = 420 Mkr.
Dag 2 görs affärer till kursen 125 kronor. Börsvärdet ökar till 437,5 Mkr.
21
De långsiktiga aktieägarna har inte omprövat sin inställning till aktien, det är
sista affären som sätter värdet på hela företaget. De långsiktiga aktieägarna kan
göra en annan bedömning av det rätta värdet, men det syns inte i börsvärderingen eftersom de inte har gjort någon aktieaffär.
Olika aktieägare
Antal ägda aktier
Kortsiktiga aktieägare
400 000
Privatpersoner
300 000
Större ägare
300 000
Fonder och institutioner
500 000
Huvudägare
2 000 000
Handel
Ofta
Sporadisk
Sällan
Sällan
”Aldrig”
Olika aktieägare gör olika bedömningar av aktiens värde, men det är d­ agens
sista aktieaffär som anger börsvärdet. Vad är till exempel värdet på en Zorntavla? 20 miljoner som en tavla kostade 1988 eller 1 miljon som samma tavla
kostade några år senare? Ökade eller minskade värdet på alla Zorn-tavlor när
några av dem såldes? Utan att dra några ytter­ligare paralleller med konstmarknaden, så fungerar marginalprissättning av aktier på ett liknande sätt. En ny
huvudägare kan värdera före­taget mycket högre än vad aktieaffärerna på börsen
visar – då kan en huvud­ägare (ny eller gammal) lägga ett bud på hela företaget.
Marginalprissättningen av aktier får kurserna att svänga, det är ytterligare ett
skäl till att ha en långsiktig inställning till sina aktieplaceringar. Är det ett bra
företag med stigande vinstutveckling kommer börsen antagligen att upptäcka
detta förr eller senare.
Sidan 70
När räntan på obligationen har omvandlats till p/e-tal har man tänkt sig en
”evig” obligation, precis som en aktie är ”evig”. Att mäta obligationer i p/e-tal
är mycket ovanligt, det är tänkt som en illustration av sambandet mellan ränta
och p/e-tal.
Sidan 71
Sektoriseringen påverkar den svenska börsen. I Sverige finns ovanligt många
internationella företag som intresserar utländska förvaltare, men för att aktierna ska vara praktiskt möjliga att köpa måste företaget vara stort på börsen.
Intresset för de stora aktierna driver upp värderingen av dessa, i jämförelse
med andra likvärdiga, men mindre, börsföretag. Några exempel är bevakningsföretaget Securitas som har ett så högt börsvärde att utländska förvaltare vill
ha med aktien när de ska placera kapital inom säkerhetsbranschen. Ett annat
exempel är medieföretaget MTG (Modern Times Group) som efter sin tillväxt
22
är ett placeringsalternativ för placeringar inom mediesektorn.
Sidan 75
Man ska vara noggrann med att ange rätt aktieslag när man lämnar en köporder. I vissa aktieslag sker sällan handel, vilket kan leda till olägenheter när man
ska sälja aktien vid ett senare tillfälle. Det går nämligen oftast bra att köpa en
aktie, det kan bli svårare när man ska sälja den, i synnerhet om försäljningen
ska göras när börskurserna är på nedåtgående.
Sidan 75
Klara och tydliga instruktioner ska lämnas, oavsett om en order lämnas per telefon eller skriftligen. Om det uppstår något fel ska man omedelbart få rättelse
på affären, det duger inte att vänta och se hur aktiekursen utvecklar sig först
och en tid senare klaga om kursen har gått ut ”fel” håll. OBS! Bäst möjligt är
priset på marknaden inte det bästa priset. Det finns andra instruktioner än bäst
möjligt och limit. Fill or kill är till exempel en sådan, vilket betyder att om man
inte får alla de aktier man begär ska ordern inte genomföras alls.
Sidan 75
Det kan inte nog poängteras att ”bäst möjligt” inte ger bästa priset utan det pris
som råder på marknaden. ”Bäst möjligt” borde nog snarare uttolkas som ”så
gott det går”. Handlar det om en aktie som det sker stor omsättning i varje dag
behöver det ändå inte vara några stora problem. Men för aktier med sporadisk
handel eller snabba kursrörelser rekommenderas att man alltid anger en limit.
Sidan 79
När man väljer bank eller mäklare gäller det att inte bara se på vilken courtage
som tas ut i procent. Minimicourtaget kan ha större betydelse, och vid aktieaffärer till mindre belopp kan detta vara helt avgörande. De senaste åren har
avgifterna sjunkit kraftigt, i synnerhet vid Internethandel med aktier.
Två fondkommissionärer (mäklarfirmor) har följande villkor.
Mäklare A: Courtage 0,5 procent, minimicourtage 75 kronor.
Mäklare B: Courtage 0,15 procent, minimicourtage 150 kronor.
En person har aktier för 50 000 kronor, fördelat på 10 olika aktier. Hälften av
aktierna kommer att bytas ut under året. Vilka courtagekostnader kan personen
räkna med hos de två mäklarfirmorna? Vilken är mest förmånlig för denna
aktieägare?
23
Aktiebyten: 5 aktieposter à 5 000 kronor säljs och 5 aktieposter köps. Sammanlagt gör aktieägaren 10 aktieaffärer à 5 000 kronor vardera.
Mäklare A courtageminimicourtage
1 affär à 5 000
25 kronor
75 kronor
10 affärer à 5 000 250 kronor
750 kronor
Mäklare B
courtageminimicourtage
1 affär à 5 000
7,50 kronor
150 kronor
10 affärer à 5 000 75 kronor
1 500 kronor
Tabellen ovan visar på betydelsen av olika courtage. Observera att det minimicourtage som tas ut vid varje affär kan vara mer avgörande för kostnaderna
än den courtagesats som anges. Det finns andra saker än kostnader som kan
avgöra valet av bank eller m
­ äklarfirma – man bör även se till den service som
lämnas. Kan man få tillgång till råd och analyser? Vid aktieaffärer till små
belopp har minimicourtaget stor betydelse. För att en aktieägare ska kunna dra
nytta av det låga courtaget på 0,15 procent hos mäklare B krävs att aktieaffärerna är större än 100 000 kronor vid varje tillfälle.
Sidan 81
Alla aktieägare blir kallade till bolagsstämma. Vanligen sker detta i samband
med att årsredovisningen skickas ut. Den ska nämligen skickas till alla aktieägare (som inte uttryckligen sagt att de inte vill ha en sådan) före bolagsstämman. I föreningssammanhang är det inte ovanligt att någon deltagare reserverar
sig för ett beslut som fattas. På en bolagsstämma är sådant ovanligt och saknar
praktisk betydelse. Ingen aktieägare blir personligt ansvarig för beslut som fattas på stämman.
Sidan 84
Valet av aktier styr hur pass aktiv en aktieägare bör vara. Eftersom aktiekurserna förändras har aktieägarens placeringshorisont också betydelse för aktiviteten
som krävs. Man väljer själv hur aktiv man ska vara. Det finns två vanliga fel
som många aktieägare gör.
(1) Antingen gör man inga aktieaffärer alls, man förändrar inte sin aktieportfölj
trots att det krävs för att avkastningen ska vara bra.
(2) eller så gör man för många aktieaffärer. Man säljer aktier för tidigt innan de
24
har stigit i värde, eller man drabbas av ångest om aktien skulle gå ned kort efter
köpet.
Sidan 87
En helt utomstående person kan bli insider om han/hon får ta del av insiderinformation, även om detta sker av misstag eller försumlighet från någon på ett
företag. Det är straffbart att utnyttja insiderinformation. Allmän branschkunskap eller specialkunskap inom ett visst område är något helt annat och kan
utnyttjas för att göra aktieplaceringar.
Sidan 88
Det finns flera varianter på avknoppningar. I det mest renodlade fallet delas
samtliga aktier i dotterbolaget ut till moderbolagets aktieägare i samma proportioner som ägandet är i moderbolaget. En avknoppning har ekonomiskt värde
först om dotterbolaget blir börsnoterat. Därför är börsnotering i samband med
avknoppningen ett normalfall. Men vid börsnoteringen kan man låta en del av
dotterbolagets aktier köpas av nya aktieägare.
En annan variant på avknoppning är att man låter moderbolagets aktieägare
köpa aktier i dotterbolaget till ett rabatterat pris. Anledningen kan vara att moderbolaget behöver ett visst kapitaltillskott. Under vissa förutsättningar kan ett
moderbolag dela ut aktierna i dotterbolaget helt skattefritt till de egna aktieägarna (Lex Asea).
Sidan 89
Uppköparen måste ta fram ett prospekt och skicka till aktieägarna i målbolaget (det som ska köpas upp). Målbolagets styrelse ska uttala sig om budet är
rimligt eller inte. Den enskilde aktieägaren fattar naturligtvis sina egna beslut
oavsett vad styrelsen säger. Vid ett uppköpsbud får det köpande bolaget inte
tillgång till målbolagets räkenskaper och handlingar innan köpet är genomfört.
Ett uppköpsbud skulle annars kunna utnyttjas för att skaffa ingående kunskap
25
om en konkurrents verksamhet. Volvo fick till exempel inte insyn i Scanias
verksamhet när man ville köpa hela bolaget. Affären stoppades senare av konkurrensmyndigheterna. Volvo och Scania är fortfarande konkurrenter.
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Är det rimligt att det blir dyrare att sälja en aktiepost bara för att aktiekursen
har stigit?
• Gör vi alltid bättre aktieaffärer om vi får tillgång till mer information?
• Vilka fem aktier tycker du verkar mest intressanta just nu?
• Passar dessa fem aktier för alla typer av placerare?
Uppgift
• Leta upp en börstabell där aktierna är indelade efter branschtillhörighet.
I vilken bransch finns flest aktier?
• Se på dina egna aktier. Hur många av dessa ligger på minus, det vill säga har
en aktiekurs som ligger under kursen som de köptes för? Hur länge har de funnits i din aktieportfölj?
• Gör ett slumpmässigt urval av fem aktier. Försök att klassificera aktierna. Hur
många av aktierna har ett börsvärde under 2 miljarder? Hur många av företagen
väntas visa ett negativt resultat (negativa p/e-tal)? Notera aktiekurserna och
värdet för OMXS-index och jämför kurserna en vecka senare och hur börsen i
övrigt (OMXS-index) har utvecklats.
Egna anteckningar:
26
Sammankomst 4 • kapitel 6–7
TEMA – Företagsekonomi
och aktiematematik
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• Se sambandet mellan hur företaget utvecklas och aktiens värde
• Känna till hur resultat- och balansräkning är uppställda för ett
företag.
• Förstå vad en balansräkning visar.
• Förstå vad en resultaträkning visar.
• Känna till olika lönsamhetsmått och hur de kan användas för att
jämföra företag
• Känna till och se skillnaden mellan begrepp som nyemission,
fondemission och split
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 43
Det finns många olika mått på lönsamhet. Marginal är ett av dessa mått. Marginalerna kan mätas på olika nivåer i resultaträkningen men sätts oftast i relation
till försäljningen. Bruttomarginal är till exempel bruttovinst i förhållande till
försäljning. Nettomarginal är vinst efter skatt i förhållande till försäljningen.
I aktievärdering används oftast vinsten efter finansnetto. Anledningen är att
företag har möjligheter till skattedispositioner som kan göra jämförelser mellan
företag svåra (förlustavdrag som kan minska skatten, eller avskrivningar på
goodwill som inte är skattemässigt avdragsgilla).
Sidan 43
Företagsekonomin är kanske inte något huvudnummer på en aktiekurs, men
vissa grundläggande begrepp bör man känna till. Balansräkningen är en ögonblicksbild som visar den ekonomiska ställningen en viss dag. På ena sidan
(debet) visas de tillgångar som företaget har, på andra sidan visas hur de har
finansierats. Båda sidorna ska balansera (vara lika stora).
27
Sidan 44
Resultaträkningen visar vad som har hänt under en period, ett år, ett kvartal
eller en månad. Eftersom företag har olika möjligheter att planera skatten och
dessa möjligheter kan variera mellan olika år, ser ­aktiemarknaden ofta på resultatet efter finansposter men före skatt. I exemplet är detta resultat 76.
Sidan 47-48
För aktieägaren är det ingen skillnad mellan fondemission och split. I båda
fallen får aktieägaren ett ökat antal aktier utan särskild åtgärd från sin sida. De
nya aktierna kommer att föras in på aktieägarens VP-konto eller aktiedepå. För
företagets del finns en skillnad mellan split och fondemission. En split ökar
endast antalet aktier. Vid en fondemission flyttas en del av företagets beskattade kapital över till aktiekapitalet och binds därigenom hårdare till företaget.
Tidigare års vinster kan till exempel delas ut till aktieägarna, men inte aktiekapitalet. Företagets stora långivare kan kräva att aktiekapitalet ökas för att de ska
få en bättre säkerhet för sina lån. Då kan en fondemission vara aktuell. Det är
ganska vanligt att fondemission och nyemission genomförs samtidigt, men det
är två olika beslut och två olika beräkningar som ska göras.
Sidan 50
Ibland kan bolagsstämman ge bemyndigande åt styrelsen (rätt att själv genomföra) att göra en emission av ett visst antal aktier under en begränsad tidsperiod. Det kan till exempel vara ett företagsköp som ska göras med betalning
av egna aktier (apportemission). För att företagsköpet ska kunna genomföras
snabbt kan detta bemyndigande ges, men det är fortfarande bolagsstämman
som har gett rätten till styrelsen.
Sidan 52
Det kan verka förvirrande att det dyker upp en aktie med beteckningen BTA
på VP-kontot eller i aktiedepån. Har man tänkt behålla aktierna behöver man
inte tänka på detta. Aktierna kommer att bytas ut till vanliga aktier efter en kort
tid. Om man vill sälja aktier kan BTA-aktierna vara värda att uppmärksamma,
ur skattemässig synvinkel är BTA ett eget aktieslag. Det betyder att man till
exempel inte kan ta med dessa om man gör en beräkning av det genomsnittliga
anskaffningsvärdet. Se mer om denna beräkning i kapitel 17.
28
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
Vad finns det för eventuella för- och nackdelar med de olika typerna av emissioner?
Uppgift
Beställ årsredovisningen från några börsföretag, studera balans- och resultaträkningar. Se sedan på uppgifterna uträknade per aktie som finns i årsredovisningens beskrivande del.
Egna anteckningar:
29
Sammankomst 5 • kapitel 8–9
TEMA – Aktievärdering
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• Kunna göra enklare aktievärderingar.
• Känna till de villkor och krav som gäller vid noteringar på olika listor.
• Förstå hur man tolkar listor och index.
• Känna till olika analysmodeller och hur dessa kan användas.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Kommentarer till kap 8 - Olika listor och index
Branscher
Stockholmsbörsens branschindex är baserade på Global Industry Classification
Standard (GICS) som är utvecklad av Morgan Stanley Capital International
Inc. (MSCI) och Standard & Poor´s. Branschindelningen är uppdelad på fyra
olika branschnivåer med tio olika huvudsektorer, 23 branschgrupper, 59 branscher och 123 subbranscher.
Sektorindex:
Officiella namn: OMXS Basic Materials PI
OMXS Consumer Goods PI
OMXS Consumer Services PI
OMXS Financials PI
OMXS Health Care PI
OMXS Industrials PI
OMXS Oil & Gas PI
OMXS Technology PI
OMXS Telecommunication PI
OMXS Utilities PI
30
Index
Indexen tar antingen hänsyn till enbart kursutveckling sk Price index (PI) eller
till både kursutveckling och återinvesterad utdelning sk Gross index (GI).
Gemensamt för alla index är att de är kedjade, dvs de beräknas med utgångspunkt från kursläget vid en fast tidpunkt (basdatum) där index sätts till 100. Indexen är förmögenhetsviktade. De beräknas med utgångspunkt från förändring
i det totala börsvärdet av alla ingående aktier från en tidpunkt till en annan.
OMXS30 – PI
I OMXS30 ingår de 30 mest omsatta aktierna och svenska depåbevisen på
Stockholmsbörsen, mätt i svenska kronor under en viss mätperiod. Konstruktionen av OMXS30 har gjorts med utgångspunkt att från ett begränsat antal
aktier skapa ett index som så långt som möjligt utvecklas i överensstämmelse
med aktierna noterade på Stockholmsbörsen. OMXS30 revideras halvårsvis.
Under perioderna mellan revideringarna är antalet aktier för de ingående aktierna fasta med undantag för emissioner med företräde för existerande aktieägare. Basdatum för OMXS30 är 1986-09-30 med basvärde 125.
Sidan 56
I inregistreringskontraktet med Stockholmsbörsen har företaget förbundit sig
att ge all väsentlig information samtidigt till aktiemarknaden. Det betyder att
företaget sänder information till nyhetsbyråer och tidningar som sedan vidarebefordrar denna. De stora aktörerna på aktiemarknaden får information direkt
från nyhetstjänsterna. Företaget är inte skyldigt att samtidigt informera alla
sina aktieägare. Om det är viktig information får dock aktieägarna ett brev som
beskriver händelserna. Med tillgång till Internet har företagets aktieägare idag
möjlighet att hålla sig informerade nästan lika snabbt som de stora aktieägarna.
Sidan 57
När intresset för nya bolag är starkt, vilket förekommer under vissa perioder,
vill en del företag skaffa kapital från allmänheten. Om ett företag inte uppfyller
de krav som Stockholmsbörsen och andra handelsplatser ställer står det ändå
företaget fritt att söka kapital, men ett prospekt måste upprättas och godkännas
av Finansinspektionen. Det är viktigt att känna till att det kan vara betydande
svårigheter att sälja en aktie som inte finns på någon officiell handelsplats. Den
som vill sälja aktien kan tvingas reducera priset kraftigt för att finna en köpare.
Sidan 60
De olika indexserierna för börsen skiljer sig åt när det gäller basdagen, den
dag som beräkningarna utgår från. Startvärdet sätts till 100 och värdeföränd31
ringarna räknas från basdagen. Om index en dag anges till 1450, betyder det att
värdeförändringen från basdagen är 1350 procent (1450–100).
Veckans Affärers Totalindex har basdag 29 december 1972.
Affärsvärldens Generalindex har basdag 28 december 1979.
OMXS30-index omfattar endast de största aktierna och har basdag 30 september 1986, med startvärdet 125.
När ett nytt bolag kommer till börsen eller när ett företag utgår från börsen görs
en justering av index från basdagen. Eftersom indexförändring beräknas på det
totala börsvärdet måste det göras en justering. I annat fall skulle index ha ökat
kraftigt till exempel den dag som Telia blev börsnoterat. Dessa justeringar görs
på likartat sätt för de olika indexserierna. I svenska index ingår endast aktier
noterade på svenska börsen.
Sidan 63
Det finns naturligtvis fler värderingsmodeller än de som räknas upp i kapitel 8.
Alla på bilden utom teknisk analys är så kallade fundamentala modeller som
utgår från förhållandet som gäller för företaget. I fundamentala modeller måste
man ha en uppfattning om framtiden, vad som händer med företaget, tillväxten
och lönsamheten. Mest använd idag är p/e-tals-värdering, på grund av enkelheten och jämförbarheten mellan olika företag. Det är viktigt att bara jämföra
företag som har liknande förutsättningar med varandra. En aktie som har ett
lågt p/e-tal kan skvallra om att aktie­marknaden inte tror på en snabb tillväxt
för företaget (det vill säga vinsten per aktie i slutändan). En aktie med ett högt
p/e-tal kan tyda på att aktiemarknaden väntar sig att vinsttillväxten blir snabb
och med tiden kommer aktievärderingen ner till ett mer normalt värde (15–20).
Med aktievärdering försöker man fastställa ett rimligt värde på en aktie – på
börsen kan priset (aktiekursen) vara ett annat. Har man fastställt ett högre rimligt värde än vad börskursen är så har man hittat en köpvärd aktie.
Sidan 65
P/e-tal är ett mycket vanligt nyckeltal som har ett stort användningsområde när
man ska jämföra två företag inom samma bransch eller annars med likartade
förutsättningar. Det behöver inte vara korrekt att en aktie med p/e-talet 40 är
”dyrare” än en aktie med p/e-talet 15. Eftersom det är framtiden som värderas
i en aktieanalys har analytikerna gjort prognoser beträffande vinstutvecklingen
flera år framåt. Ett företag vars vinster växer snabbt kan få ett betydligt lägre
p/e-tal efter några år. På aktiemarknaden är man beredd att betala ett till synes
32
högt pris idag (högt p/e-tal) då man är övertygad om att vinsterna kommer att
stiga snabbt de närmaste åren. Detta framgår av nedanstående tabell.
Aktiekurs 100 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5
Vinst/aktie kr2,504,005,507,008,00
P/e-tal
40 25 18,214,312,5
Sidan 66
Kassaflödesmodeller tillhör den högre skolan inom aktieanalys och förutsätter
tillgång till datorstödda modeller. Analytikern gör prognoser fem eller tio år
framåt, både för företagets resultaträkning och för b­ alansräkning. Bakom en
komplicerad modell och en aktierekommendation finns ett antal antaganden
som ofta redovisas. Dessa antaganden kan vara intressanta att titta närmare på.
Det bör framgå hur snabbt före­tagets försäljning väntas växa och hur företagets
lönsamhet utvecklas.
Sidan 65
Sambandet som bilderna nederst på sid 65 visar är väsentligt – en aktie som
har hög tillväxt i vinsten per aktie är det motiverat att betala mer för, dvs den
kommer att ha ett högre p/e-tal på börsen. Som ett mått på detta finns det så
kallade peg-talet, dvs p/e-talet dividerat med tillväxten i procent. En aktie med
p/e-talet 20 och tillväxten 10 % kommer alltså att ha ett peg-tal på 2. Som en
tumregel kan man säga att ett peg-tal runt 1 är attraktivt och över 2 är dyrt.
En aktie som har lägre tillväxt i vinsten per aktie kommer att ha ett lägre p/etal på börsen. Ofta ser man mogna bolag ha p/e-tal i trakterna runt 10.
Sidan 67
Teknisk aktieanalys är mycket omtvistat. Fördelarna med teknisk aktie­analys
är att man enbart ser på en akties rörelser, ibland även på aktiens omsättning.
Det enkla förfarandet lockar många, som inte har ekonomiska kunskaper, att
använda modellerna. Grundläggande är att en k­ rona i vinst idag (detta år) är
mer värd än en krona i vinst ett senare år. Framtida vinster räknas om till dagens värde (diskonteras) på olika sätt. Rätt tillämpade ska de olika modellerna
ge ungefär samma rimliga värde för en aktie. Det behöver knappast understrykas att aktievärdering är förknippat med osäkerhet eftersom framtiden är svår
att bedöma.
33
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Hur kommer det sig att olika analytiker kommer fram till olika värderingar på
samma bolag?
• Under börsfallet 2000-2002 var det många analytiker som rekommenderade
exempelvis Ericsson på nivåer över 100 kronor. Hur kommer det sig att även
proffs hade så uppåt väggarna fel? .
• Vad händer med värderingen av en tillväxtaktie om tillväxten plötsligt avtar?
• Är det rimligt att ett företags börsvärde en viss dag bestäms av några få aktieägares affärer denna dag?
Ledtråd: De aktieägare som inte accepterar priset som dessa affärer gjordes till
behöver inte fästa så stort avseende vid detta. Med analys försöker man fastställa ett rimligt värde som en aktie borde ha. På börsen noteras aktiens pris.
Om det rimliga värdet är högre än priset som noteras, säger vi att vi har hittat
en köpvärd aktie.
Uppgift
Studera en börstabell.
• Hur många aktier kan man hitta där ingen aktie alls har omsatts (köpts) under
den senaste dagen?
• Vilka aktier värderas till mycket låga p/e-tal? Har dessa aktier något gemensamt, tillhör de exempelvis en viss bransch?
Egna anteckningar:
34
Sammankomst 6 • kapitel 13–16
TEMA – Att fatta köpbeslut
och säljbeslut
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• Förstå vad portföljtänkande innebär.
• Förstå varför det är viktigt att ompröva sina beslut.
• Känna till vad som kan och bör styra köp- och säljbeslut.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 92
Det är viktigt att veta vilken bransch ett bolag tillhör. Olika branscher har olika
förutsättningar som man ska ta hänsyn till. På den amerikanska aktiemarknaden, där cirka 20 000 aktier finns tillgängliga, är möjligheterna betydligt större
att göra mer finjusterade branschanalyser för jämförelser. Den möjligheten är
begränsad i Sverige, men det finns ändå vissa branscher som är mer homogena.
De olika branscherna har mycket olika nyckeltal. Det ger en fingervisning om
branschernas olika förutsättningar. Olika branschers aktier betalas olika, t ex
för att tillväxten är olika i olika branscher. Bilden överst på sid 92 visar vilka
branscher som finns på Stockholmsbörsen och vilka nyckeltal varje sektor har.
Sidan 96
Tillväxtaktier har varit populära på den svenska börsen under senare delen av
1990-talet. Men det har inte alltid varit så. På 1980-talet var substansrika företag intressanta och företag i mer mogna branscher med stora synliga vinster
var också populära. Längre tillbaka i tiden var företag som lämnade en hög
aktieutdelning populära.
Sidan 96
Vissa placerare finner cykliska aktier intressanta. De kraftigt svängande resultaten gör att aktiekurserna ofta överreagerar. När vinsterna vänder uppåt är det
lätt att överskatta de kommande vinsterna, aktiekurserna kan ofta stiga mer än
motiverat. När vinsterna vänder nedåt överskattas ofta de kommande svårighe35
terna och ger utslag på aktiekurserna. De placerare som anser sig skickliga på
att bedöma vinstförändringarna försöker utnyttja detta genom att ligga steget
före resten av aktiemarknaden.
Sidan 98
Projektbolag är svåra som placeringar. Ofta har bolaget bara en eller ett fåtal
produkter som är under utveckling. Nyhetsflödet från företagen är sparsamt.
Det är helt naturligt då de inte hinner förändras så mycket under några månader. Eftersom försäljningen av produkterna inte har kommit igång finns det
heller inga affärer att rapportera om. De stora investerarna är sällan intresserade
av att bli aktieägare i detta tidiga skede, i undantagsfall är någon eller några
stora investerare djupt involverade. I huvudsak består aktieägarna av riskvilliga
privatpersoner. Den aktiehandel som sker är affärer mellan dessa privatpersoner. Tidvis kan ryktesspridning ske, till exempel via chatsidor, som påverkar
aktiekurserna utan att några fakta har förändrats. Projektbolag visar ofta förlust
innan försäljningen har kommit igång.
Sidan 99
De aktieanalyser som allmänheten får del av kommer från banker eller mäklarfirmor. Analyserna är en del av den försäljningsargumentation som krävs för
att kunderna ska göra affärer. Det är ytterst viktigt att komma ihåg detta. Det
är lika viktigt att se när analysen publicerades eftersom aktieråd är färskvara.
Aktiekurserna och förutsättningarna för företaget kan förändras. En delårsrapport som företaget lämnat efter det att analysen publicerats kan helt ha kullkastat resonemangen i analysen. Ju kortsiktigare placeringshorisonten är, desto
viktigare är det att få färsk information.
Sidan 102
Hemligheten bakom många professionella aktieförvaltares strategier är enkel.
Behåll aktier som går bra, sälj så snabbt som möjligt aktier som går dåligt
(sjunker i värde). Några riktigt bra affärer överglänser många dåliga aktieaffärer på det sättet. Redan från början sätter de en stop-loss kurs, alltså en kurs
där de redan från början har bestämt att sälja aktien om den skulle sjunka. På
det sättet slipper de att fatta känslomässiga beslut. Det är siffrorna som styr.
En aktieförsäljning är inte för evigt, aktien går att köpa tillbaks igen. Många
småsparare svårt att sälja sina aktier. Ett vanligt nybörjarmisstag är att man
säljer sina stigande stjärnor, dvs raketerna, väntar på dem som det aldrig händer
något med och hoppas på att de som sjunkit till botten ska vända upp igen. Det
är alltså precis tvärtom mot vad proffsen gör.
36
Sidan 108
Detta är en vanlig bild när man lägger order via Internet, observera möjligheten att bestämma en limit för affärer. Det är extra viktigt om det handlar om
en aktie vars kurs svänger snabbt. Innan man bestämmer sig för att köpa eller
sälja en aktie kan det vara intressant att se hur a­ ndra aktieägare tänker vid
samma tillfälle.
De flesta Internetmäklare har en funktion som heter orderdjup (finns annars
tillgänglig i flera börstabeller som tidningar publicerar över I­ nternet) Orderdjupet visar hur många köpare och säljare som ligger för lågt respektive för högt.
Sidan 105
Säkerhetsfrågorna kring aktiehandel över Internet är överdrivna. Det finns
minst lika stora riskmoment i traditionell aktiehandel såsom förseningar, missförstånd, förväxling.
Sidan 107
Det är viktigt att se på avsändaren av information som finns på Internet. En
webbplats som ser tillförlitlig ut behöver inte nödvändigtvis innehålla tillförlitlig information. Tidningarnas sidor på Internet lyder under samma regler
som tidningens vanliga innehåll, utgivaransvaret gäller även på webbplatserna.
Dags- och affärstidningarnas webbplatser är en bra startpunkt för den som vill
söka information, inte minst är möjligheten att söka i artikelarkiv användbart.
Det bästa är sällan gratis. Många banker och mäklarfirmor tillhandahåller
information som är förbehållen kunderna. Där krävs det lösenord för att få
tillträde.
Sidan 108
En varning för att lita på information på chatsidor är befogad. Det har förekommit falsk information med syfte att påverka kursen i en viss aktie. Ofta
handlar det om aktier i små bolag där kurserna är osäkra och lätta att påverka
med rykten.
37
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Är det klokt att sälja sina raketer, dvs de aktier som gått mycket bra?
• Varför har vi ibland så svårt att skiljas från aktier, trots att dessa har sjunkit
i värde?
• Gör vi alltid bättre aktieaffärer om vi får tillgång till mer information?
• Vilka fem aktier tycker du verkar mest intressanta just nu?
• Passar dessa fem aktier för alla typer av placerare?
Uppgift
• Leta upp en börstabell där aktierna är indelade efter branschtillhörighet. I
vilken bransch finns flest aktier?
• Se på dina egna aktier. Hur många av dessa ligger på minus, det vill säga har
en aktiekurs som ligger under kursen som de köptes för? Hur länge har de funnits i din aktieportfölj?
• Gör ett slumpmässigt urval av fem aktier. Försök att klassificera aktierna. Hur
många av aktierna har ett börsvärde under 2 miljarder? Hur många av företagen
väntas visa ett negativt resultat (negativa p/e-tal)? Notera aktiekurserna och
värdet för OMXS-index och jämför kurserna en vecka senare och hur börsen i
övrigt (OMXS-index) har utvecklats.
Egna anteckningar:
38
Sammankomst 7 • kapitel 17–19
TEMA – Sparande i fonder
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• känna till skillnaderna mellan ett sparande i aktier och ett i fonder
• förstå skillnaden mellan olika typer av fonder
• förstå skillnaden mellan avkastning och riskjusterad avkastning
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 119
Den stora skillnaden mellan direktägda aktier och fonder är att direktägda
aktier ger betydligt större kombinationsmöjligheter. En aktieägare kan välja
bland alla marknadsnoterade aktier och fördela dessa efter egen smak.
Sidan 119
När är aktiefonder respektive aktier lämpligast?
Två viktiga komponenter är avgörande:
1. Hur stort kapital ska placeras?
2. Hur frekvent ska aktier köpa och säljas?
Exempel vid egna aktieplaceringar och ett större kapital
(200 000 kronor eller mer).
10 olika aktier vardera värda 20 000 kronor ägs. Hälften av dessa byts ut varje
år under fem års tid. Courtaget är 0,45 procent som utgår på 5 x 20 000 kronor
vid försäljning och 5 x 20 000 kronor vid köp (det är ju ett utbyte av aktier).
Förvaltningskostnaden för aktiefonden är 1 procent om året. I exemplet tas
ingen hänsyn till värdestegringar för aktierna eller aktiefonden.
Egna aktier Aktiefond
År 1
900
2 000
År 2
900
2 000
År 3
900
2 000
År 4
900
2 000
År 5
900
2 000
Summa 4 500
10 000
39
De flesta aktiefonder når inte en avkastning som kan matcha OMXS-index.
Aktieutdelningarna som i genomsnitt är 2 procent tillfaller aktieägaren, men
går i allmänhet åt för att täcka aktiefondens avgifter. Det är inte orimligt att
anta att en aktieägare bör kunna nå en avkastning som är minst 2 procent högre
än en genomsnittlig aktiefond – och ändå iaktta alla restriktioner för riskspridning och så vidare. Om vi antar att utvecklingen är 10 procent om året för en
aktiefond, skulle den kunna vara 12 procent för en egen aktieportfölj. Efter fem
år skulle skillnaden vara som i tabellen
Slutet av år 1
Slutet av år 2
Slutet av år 3
Slutet av år 4
Slutet av år 5
Egna aktier
224 000
250 880
280 985
314 700
352 470
Aktiefond
220 000
242 000
266 200
292 820
322 100
Den stora skillnaden ligger således inte på kostnadssidan utan att aktie­ägaren
ska kunna åstadkomma en avkastning som är högre än den är för en aktiefond.
I exemplet kan aktieägaren byta ut hela sin aktieportfölj varje år utan att det är
kostnadsnackdelar jämfört med att äga via en aktiefond.
Sidan 128
Tabellen visar hur börsindex och (långa) räntefonder har gått under olika tidsperioder. Vad som är anmärkningsvärt är att skillnaden är liten, snittet för aktiefonder ligger på sju procent och räntebärande papper på sex procent. Det beror på
det enorma tappet under börskraschen 2000-2002. Observera också att obligationer och långa räntefonder stiger i värde när marknadsräntorna faller, vilket de
gör när det är lågkonjunktur. Det innebär att de stiger när aktierna faller.
Sidan 130
Det förekommer både köpoptioner och säljoptioner på marknaden. De som
handlar flitigt med optioner använder sig av olika strategier som kombinerar
dessa derivatinstrument.
En enkel sammanfattning: Stora aktieägare (pensionsförvaltare, fonder med
flera) ställer ofta ut optioner. De har kvar sina aktier, men använder dessa som
säkerhet bakom optionerna. Den som ställer ut en köpoption på en aktie måste
vara beredd på att innehavaren av köpoptionen vill köpa aktien senare. Privatpersoner köper ofta köpoptioner eller säljoptioner för att göra en vinst på en
akties kursförändringar utan att behöva äga aktien. Om optioner finns mycket
skrivet, det är ett eget ämnesområde inom aktiehanteringen.
40
Sidan 131
Banken eller mäklarfirman som konstruerar aktieindexobligationen tar inga
egna risker när de till exempel lovar att räntan (avkastningen) kan bli 200
procent av en viss aktiemarknads utveckling. Banken använder en del av de
ränteintäkter som man får på de inbetalda pengarna och köper optioner för
dessa. Genom optionerna får banken fram vinster som används för att betala
ägarna till aktieindexobligationerna.
Sidan 139
Vad man vill ha är ett sparande som ger en hög avkastning i förhållande till
sin risk. Genom att lägga in olika fonder och placeringsalternativ på en axel så
som bilden visar, kan man åskådliggöra det.
Sidan 144
Som du ser i bilden längst ner på sid 144 så kommer ett långt, 30-årigt sparande innebära att din avkastning bara är ungefär dubbelt mot avgifterna till
fonden. Av det här skälet är indexfonder ett mycket intressant sparalternativ.
41
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Vilka för- och nackdelar finns med ett fondsparande?
• Vad menas med riskjusterad avkastning?
• Kan man jämföra fonder på olika marknader via deras Sharpe-kvot, t ex en
Japanfond med en Sverigefond?
• Hur kan man kombinera fonder med aktier om man vill köpa ett fåtal urvalda
aktier men ändå ha god riskspridning i sin portfölj?
Uppgift
• Sätt samman en fiktiv fondportfölj.
Egna anteckningar:
42
Sammankomst 8 • kapitel 20
TEMA – Skatt, sammanfattning
Mål
Efter denna sammankomst ska du
• Känna till huvuddragen i hur beskattning av kapital går till.
• Få en sammanfattning av kursen.
• Få en intressant avslutning på kursen.
• Få information och kännedom om aktiesparklubbar.
• Känna till hur man går vidare inom Aktiekunskap ABC.
Kommentarer till Aktie- och fondhandboken
Sidan 149
Kapitalvinster från försäljning av aktier och aktiefonder får kvittas mot varandra, men det finns en begränsning som du måste känna till vid förluster. Om
totalen (dvs när alla vinster och förluster lagts samman) är en förlust, får bara
70 % av denna tas upp som avdrag. Det innebär att avdraget är värt 30 % av 70
% av förlusten (dvs 21 %). En förlust på aktieaffärer på 100 000 kronor där det
inte finns några vinster att kvitta emot kommer alltså att ge en lägre skatt på
21 000 kronor.
Sidan 152
Skattereglerna är föremål för förändringar varje år. Man bör därför ta reda på
vad som har ändrats innan man gör dispositioner. Skatteområdet är stort och
endast ett fåtal av de större frågorna kan behandlas i en aktiekurs. Den som
driver eget aktiebolag har speciella regler som berör ägandet i detta. För fåmansbolagen finns helt andra skatteregler som har uppkommit för att förhindra
skatteplanering eller skatteflykt. Dessa regler är i vissa avseenden hårdare än
för vanliga aktieägare som har börsnoterade (marknadsnoterade) aktier.
43
Sidan 150
I ett internationellt perspektiv är den svenska kapitalbeskattningen hög. I
många länder är reavinster skattefria eller skattefrihet finns upp till ett visst
belopp. Dubbelbeskattning av utdelningar är ovanligt i andra länder än Sverige.
Sidan 152
Observera att det är kontantprincipen som gäller. Det betyder att kapitalinkomster som man mottar ett år ska beskattas detta år. Med motta menas att
man har haft möjlighet att disponera pengarna. Om man låter bli att lösa ut en
postgiroavi har man inte med automatik flyttat intäkterna till nästa år eftersom
pengarna varit möjliga att lyfta (ta ut). Det finns personer som anser det mindre
moraliskt att göra skatteplanering, eller skattedispositioner. De flesta anser
dock att man, om det finns flera valmöjligheter, har rätt att välja det alternativ
som är mest förmånligt för en själv. Det finns personer som till varje pris vill
hålla nere skatterna och därför väljer aktier efter helt andra kriterier än att välja
de bästa aktierna, alltså de som bäst skulle passa in i personens aktieportfölj.
Grundprincipen inom sparande (i aktier och i andra former) måste vara att
göra de mest förmånliga placeringarna. Därefter väljer man det förmånligaste
beskattningsalternativet (om det råkar finnas valmöjligheter).
Sidan 151
De som har stora tjänstepensioner och stora privata pensionsförsäkringar kan
ha i åtanke att ungefär hälften av det placerade kapitalet finns i räntebärande
placeringar. En viss del av den framtida pensionen är nämligen garanterad till
ett visst belopp, därför måste en del av kapitalet placeras säkert. Detta kan ha
betydelse för hur man kan, eller bör, placera kapital inom Premiepensionen.
Andelen räntebärande placeringar kan redan vara väl tillgodosett genom de
andra pensionsavsättningarna. Då kan man inom PPM välja mer aktieinriktade
fonder.
Sidan 153
Utöver avkastningsskatten som ska betalas genom kapitalförsäkringen varje år
tillkommer arvoden till förvaltare eller fonder. Dessa totala skatter och avgifter
gör det oförmånligt att välja en kapitalförsäkring för att placera räntebärande
värdepapper i.
Sidan 153
Investeringssparkontot ISK, förenklar aktieägandet. I ett ISK-konto behöver
man inte snegla på skatteeffekter och eventuella kvittningar av vinster och
förluster.
44
Frågor och/eller uppgifter
Frågor
• Lönar det sig att sälja aktier som gått med vinst och omplacera pengarna,
med tanke på att man utlöser skatt på vinsten?
• Eftersom förlustavdrag bara är värda 70 %, hur gör man bäst med förluster
man fått under året?
Aktiesparklubbar
Med en aktiesparklubb uppnår man i princip samma effekt som med en aktiefond eller ett investmentbolag, fast i mindre skala naturligtvis. Som medlem
blir man delägare i en större portfölj än man kan finansiera ensam och får
därigenom en bättre riskspridning. En annan fördel med sparande i en klubb
är att klubbens mer erfarna medlemmar kan dela med sig av sina kunskaper
till eventuella nybörjare i klubben. Dessutom kan man ha roligt och trevligt
tillsammans!
Vad är en aktiesparklubb?
En aktiesparklubb är en medlemsklubb där medlemmarna tillsammans sparar i
aktier eller aktierelaterade instrument. Vi rekommenderar att man bildar klubben som ett enkelt bolag. Det går att driva klubben som handelsbolag eller aktiebolag men det är mycket krångligare och är förenat med onödiga kostnader
samt ofördelaktiga skattekonsekvenser. Ett enkelt bolag bildas genom att man
45
upprättar ett avtal mellan medlemmarna. Ett förslag på ett sådant bolagsavtal
för aktiesparklubbar finns att hämta på www.aktiespararna.se. Ett enkelt bolag
är ingen juridisk person. Det har inget eget organisationsnummer och behöver
inte registreras hos PRV.
Hur startar man en aktiesparklubb?
Först måste man välja medlemmar till klubben. Därefter kallar man till första
mötet, det så kallade konstituerande mötet då klubben blir till. På mötet ska
man bland annat besluta om klubbens namn, besluta om förtroendemän, sparbelopp och diskutera investeringsfilosofi.
Hur många medlemmar bör man vara?
Det finns inga regler för hur många man ska vara, däremot är det opraktiskt
att vara för många eller för få. Vårt förslag är att klubben består av 6 till 12
personer.
Hur går klubben tillväga för att handla?
Klubbens kassör har ansvaret för att samla in medlemsinsatserna. Antingen
öppnar man en depå hos en bank eller fondkommissionär eller ett VP-konto hos
Värdepapperscentralen. Klubben träffas förslagsvis en gång i månaden för att
bestämma vad man ska köpa. Aktieinvest erbjuder bra alternativ för aktiesparklubbar med låga avgifter. Besök gärna www.aktieinvest.se.
Hur fungerar skatt och deklaration?
En aktiesparklubb i form av enkelt bolag är heller inget skattesubjekt. Var och
en av medlemmarna deklarerar själv för sin egen andel. Om klubben har en
samägd depå där alla medlemmar står som kontoinnehavare fördelas skatten
automatiskt på medlemmarna efter hur stor andel de äger i depån. Har man ett
VP-konto måste en medlem stå som företrädare för kontot. Detsamma gäller
vissa depåer, till exempel hos Aktieinvest, där det krävs att en person står som
innehavare. Inför deklarationen upprättar man ett särskilt deklarationsunderlag
för klubben som alla medlemmar får bifoga sin deklaration.
Egna anteckningar:
46
47
Övningsuppgifter
Här följer ett antal övningsuppgifter där du har möjlighet att testa de kunskaper
du fått när du läst boken. Lösningarna till dessa övnings­­u­ppgifter finner du i nästa avsnitt.
Aktier eller fonder? (Kapitel 2)
1 Vilka är de främsta fördelarna med att äga aktier via en aktiefond?
2 Vilka är de främsta nackdelarna med att äga aktier via en aktiefond.
3 När man köper egna aktier får man betala courtage, när man köper andelar i
fonder kostar det inget. Varför behöver man inte betala courtage när man köper
fondandelar?
4 Vilka är de främsta fördelarna med att äga aktier direkt?
Vad är en aktie? (Kapitel 3)
1 Vilka rättigheter respektive skyldigheter har en aktieägare?
2 Varför kallas aktiekapital för riskkapital?
3 Kan ett börsnoterat bolag gå i konkurs?
4 Vad är syftet med att ha aktier med olika rösträtt?
5 Hur stor får skillnaden i röstvärde maximalt vara?
6 Hur påverkas Volvo som företag om aktiekursen för Volvo-aktien stiger från
125 till 150 kronor?
7 Varför vill ett företag ha sina aktier börsnoterade?
8 Vad finns det för värdepapper som kan omvandlas till aktiekapital?
Aktier som kapitalplacering (Kapitel 4)
1 Varför vill vi ha en högre avkastning (värdetillväxt) på aktier jämfört med
bankboken eller en obligation?
2 Om aktier har en högre risk, borde då inte aktiekurserna vara lägre?
3 Vad är en realistisk målsättning för aktiers värdetillväxt per år?
4 En aktieägare kan få värdetillväxt från två källor, vilka?
5 Vilka alternativa placeringar finns vid sidan av aktier?
Risker och möjligheter (Kapitel 5)
1 Man bör välja aktier som passar till målen för sparandet. Varför då?
2 Varför bör man investera långsiktigt?
3 Vad är bolagsrisk?
4 Hur kan man gardera sig mot bolagsrisken?
5 Vad är marknadsrisk?
48
6 Hur kan man gardera sig mot marknadsrisken?
7 Vad är hävstångseffekt?
Företagsekonomi (Kapitel 6)
1 Vad är en balansräkning?
2 Varför kan ett företags ”egna kapital” vara större än aktiekapitalet?
3 Vad innebär marginal?
4 Varför vill man veta vinsten per aktie?
Aktiematematik (Kapitel 7)
1 Vem eller vilka kan besluta om förändringar som påverkar företagets egna
kapital?
2 Vad är en split och vad innebär split 4:1?
3 Vad är en fondemission och vad innebär fondemission 1:4?
4 Vad är en nyemission och vad innebär nyemission 1:2, 150 kronor.
5 Måste en aktieägare teckna sig för nya aktier och vad är en teckningsrätt?
6 Varför sätts teckningskursen i en nyemission nästan alltid lägre än aktiens
börskurs?
Olika listor och index (Kapitel 8)
1 Vad innebär börsstopp?
2 Vad är inofficiella noteringar?
3 Varför är risken högre för inofficiellt noterade aktier?
4 Vad betyder det när OMXS-index har gått upp med en procent?
5 Vad händer med OMXS -index när börsbolagen lämnar aktieutdelningar? I
genomsnitt har aktieutdelningarna legat kring 2 procent av börsvärdet.
6 Vad innebär hausse?
7 Vad är baisse?
8 Studera en börslista, vilka olika index kan du hitta?
Aktievärdering (Kapitel 9)
1 Vad menar man med direktavkastning?
2 Vad betyder avkastning på justerat eget kapital?
3 Vad är p/e-tal och hur räknar man fram det?
4 Vad mäter p/e-talet?
5 Vad är teknisk analys?
6 Vilken analysmetod och vilka nyckeltal är bäst att använda?
49
Så fungerar börsen (Kapitel 10)
1 Varför stämmer inte aktiekurserna överens med de värden som man kan
beräkna med hjälp av olika analysmodeller?
2 När är börsen för högt värderad?
3 Räntan på en obligation som kostar 1000 kronor vid ett visst tillfälle ger en
fast avkastning på 6 procent, eller 60 kronor, om året. Vad händer om priset på
obligationen ökar till 1200 kronor när den säljs vidare till en ny placerare?
4 Finns det något samband mellan p/e-tal och ränta på till exempel obligationer?
5 Vissa företags aktier kan få ökad efterfrågan från utländska förvaltare. Varför?
Att köpa och sälja aktier (Kapitel 11)
1 Vad är ett VP-konto?
2 Vad är ett avkastningskonto?
3 Kan man köpa aktier själv över börsen?
4 Vad innebär instruktionen ”bäst möjligt”?
5 Vad är ”limit” vid en aktieaffär?
6 Vilka uppgifter ska en köporder innehålla?
7 Vad innebär ”avslut”?
8 Vad är en avräkningsnota?
9 Vad är courtage eller kurtage?
Att äga och förvalta aktier (Kapitel 12)
1 Vad är en aktiedepå?
2 Vilka åtgärder ska man vidta för att få vara med och rösta på bolagsstämman
i det företag man är aktieägare i?
3 Nämn några frågor som kan behandlas på en bolagsstämma?
4 Vad är ett investmentbolag?
5 Vad är insider information?
6 Vad är en avknoppning?
7 Vad är ett fientligt uppköp?
Att fatta beslut om att köpa aktier (Kapitel 13)
1 Vad innebär det att ha ett portföljtänkande?
2 Vilken bransch är störst (har högst börsvärde) på börsen? Se i någon -affärstidning, där aktierna är uppdelade efter branscher.
3 Vad är det för skillnad mellan tillväxtaktier och inkomstaktier (avkastningsaktier)?
4 Vad är fördelar och nackdelar med fokuserade företag?
50
5 Vad innebär det att ett företag är cykliskt?
6 Vad är fördelar respektive nackdelar med att köpa aktier i småbolag?
7 Hur kommer det sig att slumpmässigt val av aktier kan bli framgångsrikt?
Att fatta beslut om att sälja aktier (Kapitel 14)
1 Varför kan det vara svårare att fatta beslut om att sälja en aktie än att köpa
den?
2 Varför är det ibland klokt att sälja en del av aktierna som har stigit kraftig i
värde?
Aktieaffärer över internet (Kapitel 15)
1 Vilka fördelar kan en privatperson få genom att göra aktieaffärer över Internet?
2 Var kan man hitta information om ett svenskt börsföretag?
3 Hur ska man värdera information som finns på internet?
4 Vad är en daytrader?
Börsintroduktioner (Kapitel 16)
1 Måste ett företag göra en nyemission i samband med börsnoteringen?
2 Vilka kontroller genomgår ett företag som ska börsnoteras?
3 Två viktiga saker har Stockholmsbörsen inga formella synpunkter på, vilka?
4 Vad innebär book-building?
5 Är det bättre att teckna aktier i introduktioner än att köpa aktier i redan befintliga börsbolag?
Vad är en fond? (Kapitel 17)
1 Vem äger en fond?
2 Kan en fond vägra att låta en andelsägare att sälja sina andelar?
3 Kan en fond innehålla endast 4 olika bolags aktier?
4 Vad betyder att fonden är utdelande?
5 Varför är Luxemburg populärt bland fonder?
Olika fonder och andra placeringar (Kapitel 18)
1 När många vill köpa en aktie så stiger aktiekursen, men när många vill köpa
andelar i en fond påverkas inte kursen. Varför är det så?
2 En fond väljer från början sin risknivå genom den inriktning man har. Vilken
fond har högst risk (möjlighet till kursrörelser), en penningmarknadsfond eller
en branschfond?
3 Vad är en aktieoption?
4 Vad är en warrant?
51
5 Vad är en aktieindexobligation.
6 Vad är en teckningsrätt? Vilka teckningsrätter kan man hitta just nu bland
aktienoteringarna?
Hur väljer man fonder (Kapitel 19)
1 Varför bör man välja fonder med låga avgifter?
2 Är det en bra metod att välja den fond som har utvecklats bäst det senaste
året när man ska placera kapital?
3 Ska man välja en säker fond framför en mer riskabel?
4 Vilket är bäst, stora eller små fonder?
5 Vad är nackdelen med att ha många olika fonder?
6 Ska man sluta att köpa fonder när kurserna sjunker?
Beskattning av aktier och kapital (Kapitel 20)
1 Vad innebär dubbelbeskattning?
2 Vad betyder genomsnittsmetoden?
3 Vad är schablonmetoden?
4 En person har en skattepliktig reavinst på 25 000 kronor ett år. Samma år
har han betalat 10 000 kronor i ränta på ett lån för ett bilköp. Hur mycket skatt
ska han betala, förutsatt att inga andra kapitalinkomster eller kapitalkostnader
finns?
5 Två personer har reavinster på aktier på 15 000 kronor. Den ena personen (A) har en tjänsteinkomst på 150 000 kronor, den andra personens (B)
tjänsteinkomst är 500 000 kronor. Vem får betala högst skatt på reavinsten?
6 Kan man försäkra sitt kapital med hjälp av kapitalförsäkringar?
52
Lösningar till övningsuppgifter
Aktier eller fonder? (Kapitel 2)
1 Man får riskspridning genom att man indirekt äger aktier i många olika företag. Professionella förvaltare följer hela tiden aktiemarknaden och gör omplaceringar när de anser det nödvändigt. Som andelsägare i aktiefonden behöver
man inte deklarera och skatta för de förändringar som äger rum inom fonden.
2 Kostnaderna för att äga fondandelar är relativt höga och de utgår oavsett om
fonden utvecklas positivt eller inte. Placeringsreglerna som en fond har kan
medföra att fonden har små möjligheter att följa eller överträffa SAX-index. På
grund av sin storlek kan sällan en aktiefond köpa aktier i mindre företag, 70-80
procent av alla svenska börsföretag är för små för de stora aktiefonderna.
3 Kostnaderna är inte synliga i fonden. En aktiefond som köper aktier när nya
pengar flyter in måste också betala courtage när aktier köps och säljs, dessa
kostnader tas från aktiefonden och minskar värdet på hela fonden.
4 Genom kloka aktieval kan man få en värdetillväxt som är högre än för en
genomsnittlig aktiefond. Man kan välja vilken placeringsinriktning man vill,
alltså de olika aktier som ska ingå i aktieportföljen. Man kan välja bland alla
de 400 marknadsnoterade aktierna som finns på den svenska aktiemarknaden och via kommande börssamarbeten blir snart tusentals utländska aktier
tillgängliga. Om aktier byts ut i en måttlig takt blir det billigare att äga aktier
direkt, jämfört med en aktiefond. Med en egen aktieportfölj kan man välja
om man under en viss period vill minska exponeringen mot aktiemarknaden,
fonden måste alltid vara fullinvesterad med aktier.
Vad är en aktie? (Kapitel 3)
1 En aktieägare har rätt att delta på företagets bolagsstämma och besluta om
hur vinsten ska fördelas. Alla aktier har lika rätt till del i vinst och del i bolagets kapital. En aktieägare har inga skyldigheter utöver att svara för sin del av
företagets aktiekapital.
2 Ytterst är det aktieägarnas insatta kapital som svarar för att aktiebolaget kan
driva verksamhet och fullgöra sina skyldigheter. Skulle aktiebolaget gå i konkurs ska alla långivare och fordringsägare få betalt i första hand. Aktieägarna
får tillbaks sina pengar i sista hand, sedan alla skulder är betalda. I praktiken är
det inte så vanligt att aktieägare får någon återbetalning efter en konkurs.
3 Ja. Det är emellertid inte så vanligt. Företagen är större och därmed ofta mer
motståndskraftiga. Långivare och större ägare försöker ofta hitta någon lösning på problemen så att en konkurs ska förhindras, men för börsbolag gäller
samma regler som för alla andra aktiebolag.
53
4 Företagens ägare eller grundare vill att företaget ska få ökade ekonomiska
resurser (nytt aktiekapital), men vill ändå behålla inflytandet över företaget. Då
kan man ge ut nya aktier som har lägre röstvärde.
5 Det får högst vara 10 gånger högre röstvärde för de röststarka aktierna.
6 Inte alls. När aktier säljs över börsen är det en affär mellan en tidigare aktieägare som säljer till en ny aktieägare. Volvo har ingen del i detta.
7 I samband med börsnoteringen ger ofta företaget ut nya aktier (nyemission)
till de nya aktieägarna, företaget får då in nytt aktiekapital. Om aktiekursen
utvecklas väl har det börsnoterade företaget lättare att be aktieägarna om nytt
kapital om det senare skulle behövas.
8 Teckningsoptioner och konvertibler ger rätt (men inte skyldighet) att teckna
nya aktier till en i förväg bestämd kurs.
Aktier som kapitalplacering (Kapitel 4)
1 Aktier har en högre risk, värdet på aktierna kan gå upp eller ned. För denna
högre risk vill vi ha en ersättning. Ersättningen kallas för riskpremie.
2 Jo och så är det, från aktiernas värde har aktiemarknaden redan dragit en
rabatt just på grund av risken. Om det inte fanns någon risk med aktier skulle
alla aktier vara högre värderade än de är idag.
3 Man räknar med att börsen kan ha en tillväxt på cirka 7-10 procent om året,
de senaste decennierna har tillväxten legat kring 15 procent. Detta gäller som
ett genomsnitt för hela börsen. Vissa år kan utvecklingen avvika starkt från
detta och för enskilda aktier kan skillnaden i utveckling vara mycket stor.
4 Aktieägaren kan dels få utdelning på aktierna, dels kan värdet på aktierna
stiga. Det är den totala summan av utdelningar och värdetillväxt som aktieägaren ska jämföra med andra alternativ.
5 Bland räntebärande placeringar kan nämnas bankkonto, obligationer och
räntefonder. Fastigheter kan vara en annan placering, konst, antikviteter och
samlarföremål är ytterligare exempel. Utöver direktinvesteringar i aktier finns
andra placeringar som följer aktieutvecklingen, olika aktiefonder, aktieindexobligationer osv.
Risker och möjligheter (Kapitel 5)
1 Olika aktier har olika egenskaper. Vissa aktier är stabila (rör sig långsamt
upp eller ned) och ger en högre aktieutdelning. Andra aktier har en hög tillväxt,
men även en högre risk för nedgång. Det gäller då att ha en målsättning för sitt
sparande.
2 Aktier rör sig upp och ned, men upp på lång sikt. Genom att sprida ut sina
aktieköp över tiden undviker man att köpa alla aktier vid en ogynnsamt tillfälle.
54
3 Risken att en viss aktie utvecklas dåligt eller faller i värde.
4 Genom att äga aktier i flera olika bolag som finns i flera olika branscher.
5 Risken att hela aktiemarknaden utvecklas dåligt eller faller i värde.
6 Genom att ha andra placeringar än aktier, dvs skapa en portfölj med investeringar där aktier är en del av portföljen.
7 I aktiesammanhang är det beteckningen på den effekt som kan uppnås om
lånat kapital delvis används för att köpa aktier. Lånets belopp påverkas inte
av aktiernas värdeförändring, vid en värdeökning för aktierna tillfaller denna
aktieägaren som därigenom får en hävstång på sitt eget insatta kapital. Hävstångseffekten verkar även i andra riktningen, en värdeminskning för aktierna
minskar inte lånets storlek.
Företagsekonomi (Kapitel 6)
1 En balansräkning visar på ena sidan vilka tillgångar ett företag har, på andra
sidan visas hur företaget har finansierat dessa tillgångar (hur man fått fram
kapital för att skaffa tillgångarna). Båda sidor är exakt lika stora, de balanserar
varandra.
2 Aktiekapitalet har aktieägarna betalat in och detta var vid företagets bildande
det enda “egna kapital” som företaget hade. Om företaget har varit vinstgivande några år läggs även vinsterna till det egna kapitalet. Vinsterna tillhör alltså
företaget (eget kapital) de kommer aktieägarna till del först om det blir utdelning på aktierna.
3 Det är ett mått på företagets lönsamhet. Företagets resultat sätts i relation till
försäljningen.
4 Av flera skäl är vinsten per aktie viktig att veta. Ytterst ska ju vinsten fördelas lika på alla aktier, antingen genom att vinsten delas ut eller läggs till företagets egna kapital. Inom aktievärdering vill man därför veta vinsten per aktie.
Två jämförbara företag kan ha olika många aktier, för en aktieägare är det då
ganska poänglöst att jämföra företagens totala vinster. Vinsterna ska fördelas på
olika mängd aktier. Genom att se på vinsten per aktie kan man jämföra aktier i
bolag av olika storlek enklare och mer rättvisande.
Aktiematematik (Kapitel 7)
1 Det är bolagsstämman som beslutar, även aktieutdelning är en förändring av
företagets egna kapital (minskning). Nyemissioner, fondemissioner etc beslutas
på bolagsstämman.
2 Antalet aktier i företaget ökar, i detta fall blir 1 aktie 4 aktier.
3 Antalet aktier i företaget ökar när en del av företagets egna kapital (till exempel tidigare års vinster) omvandlas till nya aktier. I detta fall får aktieägaren
en ny aktie på varje fyrtal gamla aktier som han/hon ägde.
55
4 En nyemission innebär att aktieägarna ska teckna sig för nya aktier och betala
för dessa, företagets aktiekapital ökar. I detta fall får aktieägarna teckna sig för
en ny aktie för varje tvåtal aktier som han/hon ägde, priset för de nya aktierna
är 150 kronor.
5 Nej, en aktieägare är inte skyldig att delta i en nyemission. När nyemissionen
är beslutad (på bolagsstämma) får varje gammal aktie en teckningsrätt som ger
rätt att delta i nyemissionen. En aktieägare som inte vill delta i nyemissionen
kan sälja sina teckningsrätter över börsen.
6 En aktieägare som vill placera mer av sitt kapital i ett visst företags aktier
kan göra detta genom att köpa aktier över börsen. Ett annat sätt är att delta i en
nyemission. Om aktierna går att köpa till lägre pris över börsen är det förmånligare för aktieägaren att göra detta i stället för att delta i nyemissionen. Eftersom aktiekurserna kan svänga över tiden vill bolagsstämman fastställa teckningskursen för nyemissionen med en viss marginal jämfört med börskursen.
Olika listor och index (Kapitel 8)
1 Handeln i en viss aktie stoppas genom beslut av börsen medan en utredning
görs. Det kan ha skett stora kursrörelser i aktien som väcker en misstänksamhet
om att allt inte går rätt till. Ett företag som står inför en viktig affärsuppgörelse
kan själva begära att handeln med aktien ska stoppas tills dess informationen
om affärsuppgörelsen har hunnit spridas till hela aktiemarknaden.
2 Det är ett sammanfattande begrepp för aktienoteringar för aktier som inte
handlas med över Stockholmsbörsen.
3 Företagen har vanligen inte kunnat uppfylla de krav som Stockholmsbörsen ställer på företag. Företagen befinner sig vanligen i ett tidigare skede i sin
utveckling, handeln är mer sporadisk med aktierna. Kravet på information från
de inofficiellt noterade bolagen är lägre, vilket ökar risken för aktieägarna. Media rapporterar inte lika ofta om de inofficiellt noterade bolagen, det är svårare
för en aktieägare att hålla sig à jour med utvecklingen i dessa.
4 Värdet på samtliga börsföretag som ingår i index har stigit med en procent.
Värdet får man genom att multiplicera antalet aktier i varje företag med börskurserna för dessa aktier. Om det samlade börsvärdet var 4000 miljarder kronor
vid handelsdagens början och 4040 miljarder kronor vid dagens slut så har
OMXS-index ökat med en procent (4040/4000 = 0,01 = 1 procent).
5 OMXS-index minskar eftersom aktiekurserna sjunker med ungefär samma
belopp som aktieutdelningarna är. Aktieägarna får aktier som är mindre värda,
men har samtidigt fått en aktieutdelning.
6 Att OMXS-index stiger mer än 3,5 procent en dag och att detta sker under
stor omsättning (handel) på börsen.
7 Att OMXS-index sjunker mer än 3,5 procent en dag och att detta sker under
56
stor omsättning.
8 Förutom olika branschindex finns till exempel Stockholmsbörsens OMXSindex.
Aktievärdering (Kapitel 9)
1 Aktiens utdelning sätts i förhållande till aktiekursen. Ofta används den beräknade kommande aktieutdelningen när man anger direktavkastning i tidningarnas börstabeller.
2 Företagets vinst sätts i relation till företagets egna kapital. Måttet visar hur
lönsamt företaget är, hur vinsten är i förhållande till aktieägarnas kapital. Om
två företag tjänar 100 Mkr, men företag A har ett eget kapital på 500 Mkr och
företag B har ett eget kapital på 1000 Mkr så har A högre lönsamhet. Företag
A har 20 procents avkastning (100/500 = 0,20 = 20 procent) medan företag B
har 10 procents avkastning (100/1000 = 0,1 = 10 procent). Justerat eget kapital
betyder att man lägger samman allt kapital som tillhör aktieägarna, även till
exempel tidigare års vinster som finns kvar i företaget.
3 P/e-tal får man genom att dividera aktiekursen med vinsten per aktie. Det
vanligaste är att man använder kommande vinst (innevarande års), vilket betyder att man måste göra en prognos för vinsten.
Exempel: Ett företag beräknas visa 10 kronor i vinst per aktie, börskursen är
100 kronor. Aktien betalas till p/e-talet 10 (100/10 = 10). För varje aktie har
aktieägaren 10 kronor av företagets vinst, inte att få som utbetalning men ändå
som andel på ett indirekt sätt.
4 P/e-talet mäter lönsamheten (avkastningen) på det kapital som en ny aktieägare kan få (en som köper aktien till dagens aktiekurs), till skillnad mot avkastningen på eget kapital som mäter företagets lönsamhet.
5 Genom att studera historiska kursrörelser för en aktie vill man finna vissa
mönster som ska förutsäga framtida kursrörelser.
6 Man kan inte säga att något nyckeltal är bäst. Nyckeltal (som p/e-tal) är
skapade för att man ska kunna göra jämförelser mellan aktier (jämför kilopris).
Viktigast är att jämföra likartade företag med varandra. Företag från skilda
branscher lever under olika förhållanden. Ett fastighetsbolag har till exempel
större tillgångar (fastigheterna) och lån än ett konsultbolag som inte behöver
äga några fastigheter alls.
Så fungerar börsen (Kapitel 10)
1 Det finns fler faktorer som påverkar en aktiekurs och som inte låter sig
fångas in i en aktievärderingsmodell. Utbud och efterfrågan för den enskilda
aktien och andra placeringsalternativs möjligheter är några exempel på detta.
57
2 Per definition är aldrig börsen för högt eller för lågt värderad, det är en marknadsekonomi där priset sätts varje dag. Det är en jämnviktssituation. Det är
många olika placerares uppfattning om ett visst företags, eller en viss branschs
framtidsmöjligheter som avgör aktiekurserna – och detta sätts i förhållande till
priset på andra placeringsmöjligheter. OBS: En enskild placerare kan göra helt
andra bedömningar om framtiden, kanske mer negativa, än vad övriga placerare på aktiemarknaden gör. För denne placerare kan då börsen i ett visst läge
verka för högt värderad.
3 Avkastningen sjunker till 5 procent (60/1200= 0,05 = 5 procent). Räntan var
bestämd i förväg till ett fast belopp, om priset på obligationen ökar ger det en
lägre avkastning till den nya ägaren.
4 Avkastningen på en obligation är earnings/price, vänder man på bråket får
man price/earnings. En obligation till värdet 100 som ger 5 i avkastning (ränta)
har earnings/price 5/100 = 0,05. Mätt som p/e-tal har obligationen istället 100/5
= 20.
5 De flesta stora aktieförvaltare strävar efter att öka avkastningen på sina
aktieportföljer och de vill åstadkomma riskspridning genom att placera i aktier
utanför hemlandet. De väljer i första hand stora utländska aktier (med högt
börsvärde och livlig handel med aktien). Stora börsföretag gynnas av den
trenden. Många förvaltare vill ha en viss andel av aktieportföljen inom vissa
branscher, de söker efter aktier inom den branschen på alla aktiemarknader.
Detta gynnar framgångsrika företag inom en viss bransch, vars aktier blir ännu
mer eftersökta av placerare från många länder.
Att köpa och sälja aktier (Kapitel 11)
1 Alla aktieägare måste registrera sig som aktieägare och det gör man genom
att öppna ett VP-konto. VPC, som sköter VP-kontona, ser till att aktieägarna
får aktieutdelningar, kan delta i emissioner och bevaka andra rättigheter som en
aktieägare har. VP-konto öppnar man en gång, därefter är man registrerad som
aktieägare för alla olika VPC-anslutna aktier.
2 Det bankkonto dit VPC skickar bolagens aktieutdelningar som tillkommer
aktieägaren.
3 Nej, alla köp och försäljningar förmedlas via en bank eller fondkommissionär (mäklarfirma). Detta gäller även för internethandel med aktier, alla transaktioner förmedlas via en bank eller fondkommissionär.
4 Att köpet eller försäljningen av aktierna sker till den kurs som för tillfället
råder på marknaden. Det betyder alltså inte att man får dagens högsta kurs om
man säljer en aktie, eller dagens lägsta kurs om man köper en aktie.
5 Man anger det högsta pris som man är villig att betala för att köpa en aktie,
respektive det lägsta pris man vill acceptera vid en försäljning.
58
6 Det bolag och aktieslag (till exempel A eller B-aktie) som avses. Hur många
aktier köpet avser och eventuell limit för köpet. Slutligen ska man ange hur
länge uppdraget ska gälla, i synnerhet om det sällan sker handel med aktien kan
detta vara viktigt.
7 Då är affären genomförd till de villkor som är satta.
8 Ett kvitto på att affären är genomförd, såväl köpare som säljare får en avräkningsnota.
9 Den avgift som man betalar till banken eller fondkommissionären för att få
affären genomförd. Avgiften utgår i procent (promille) av beloppet eller i vissa
fall som en fast avgift (i synnerhet vid affärer till ett mindre värde).
Att äga och förvalta aktier (Kapitel 12)
1 Hos en bank eller fondkommissionär kan man öppna en depå där aktierna
läggs, aktierna blir då förvaltarregistrerade. Via depån kan aktieägaren få hjälp
med vissa praktiska frågor kring aktieägandet, utdelningar sänds till exempel
till det konto som är kopplat till depån. Anledning till att aktieägare öppnar en
depå är främst för att få tillgång till ytterligare service och information.
2 Man ska vara införd i företagets aktiebok, om aktierna finns på en depå måste
de alltså omregistreras en tid före bolagsstämman. Man ska också anmäla att
man tänker närvara på bolagsstämman så att man blir upptagen i röstlängden.
3 Företagets resultat och balansräkning ska fastställas (godkännas) på den
ordinarie bolagsstämman. Företagets styrelse ska beviljas ansvarsfrihet för
det gångna året, dvs få en bekräftelse på att de har skött sin uppgift på ett
korrekt sätt. Man ska fatta beslut om hur bolagets vinst ska fördelas, hur stor
aktieutdelningen ska vara och hur stor del av vinsten som ska stanna kvar i
företaget för att finansiera verksamheten. Det kan förekomma andra beslut på
bolagsstämman, till exempel frågan om nyemission eller ändrad verksamhet
för företaget. För det senare krävs ibland en ändring av bolagsordningen som
avgränsar vad företaget får hålla på med enligt aktieägarnas överenskommelse.
4 Ett företag som har till huvudsaklig uppgift att äga aktier i andra företag
(oftast börsnoterade aktier)
5 Det är information om ett företag som en person har kännedom om, ofta på
grund av sin anställning, och som inte är allmänt känd på aktiemarknaden. Styrelseledamöter och medlemmar av företagsledningen är automatiskt insider och
måste rapportera förändringar av sina aktieinnehav i det företag de är insiders i
direkt till Finansinspektionen.
6 Det är en benämning på att ett företag delar ut aktier i ett dotterbolag till de
egna aktieägarna.
7 När någon erbjuder betalning för samtliga aktier i ett företag utan att ha förankrat budet först hos de större aktieägarna i ett visst företag.
59
Att fatta beslut om att köpa aktier (Kapitel 13)
1 Vi har dels en målsättning för sparandet och dels en uppfattning om vår egen
riskvillighet. Därefter gör vi en fördelning av de aktier som ingår i den totala
aktieportföljen. En aktieportfölj med bra riskspridning innehåller minst 10
aktier och de är fördelade mellan olika branscher.
2 Verkstadsindustrin är börsens största bransch, en stor del av förklaringen ligger i att Ericsson av historiska skäl räknas till verkstadsföretag.
3 Tillväxtaktier tillhör företag som (oftast) befinner sig i snabbväxande branscher, ägarna till dessa aktier vill ha en snabb kurstillväxt. Inkomstaktier tillhör
företag som kan visa stora vinster, men oftast har lägre tillväxt. Dessa företag
lämnar ofta en hög aktieutdelning och är intressanta för aktieägare som vill ha
en årlig högre avkastning (aktieutdelning) på sina aktier.
4 Ett fokuserat företag (med endast ett fåtal verksamheter) kan bli mycket
lyckosamt om man träffar rätt, har framgångsrika produkter eller tjänster.
Skulle någon del av företaget vara mindre framgångsrikt blir hela företaget mer
sårbart.
5 Företagets försäljning och vinster påverkas av faktorer som företaget inte
själv råder över. Oftast är det konjunkturen som påverkar de cykliska företagen
och ofta finns dessa företag i äldre och råvaruberoende branscher. När det är
högkonjunktur kan de cykliska företagen producera mer och sälja till högre
priser, omvänt när det är lågkonjunktur.
6 Ett litet företag har generellt sett lättare att växa, men är samtidigt sårbart
eftersom ett litet företag oftast också är fokuserat. Ett litet företag väljer oftast
någon nisch på marknaden och utvidgar verksamheten senare. En nackdel för
aktierna i de små företagen är att större institutioner (fonder, pensionsförvaltare
etc) sällan kan bli aktieägare i dessa företag. Efterfrågan på aktier i småbolag är
därför inte lika stor, värderingen av dessa aktier blir inte lika hög som i de stora
bolagen.
7 De flesta aktier är “rätt” värderade när de väljs (oavsett metod) eftersom
aktiemarknaden har prissatt aktier efter alla kända fakta. Ju kortare tid aktierna
ägs, ju mer slumpmässiga är kursrörelserna. Ett slumpmässigt urval för slumpmässiga kursrörelser ger sällan någon skillnad, jämfört med ett omsorgsfullt
urval. Skillnaderna syns först efter en längre tids ägande.
Att fatta beslut om att sälja aktier (Kapitel 14)
1 De flesta människor vill inte ompröva ett beslut som fattats efter bästa förmåga, vi vill inte gärna erkänna att vi har tänkt fel. Skattefrågor kan också vara
en broms, säljer vi en aktie som har ökat i värde utlöses skatt på reavinsten.
2 Om man tillämpar ett portföljtänkande kan det vara klokt att omfördela
aktierna i portföljen. En framgångsrik aktie kanske svarar för 50-70 procent av
60
hela aktieportföljens värde, då har den totala risken i portföljen ökat eftersom
beroendet av en enda aktie är mycket högt.
Aktieaffärer över internet (Kapitel 15)
1 Priset per transaktion (courtage) är lägre. Man kan snabbt se om aktieaffären
har blivit genomförd och till vilket pris den gjordes. De största fördelarna ligger troligen i all den information som finns tillgänglig genom internet och de
verktyg (program) som finns för att skapa en överblick av den egna ekonomin.
2 Alla svenska börsföretag har egna hemsidor. Genom att gå in på dessa hemsidor kan man läsa årsredovisningar, delårsrapporter och pressmeddelanden
som företaget skickat ut. Det finns oftast en beskrivning av vad företaget gör.
Det går också att ställa frågor till företaget på hemsidan eller till exempel beställa material i skriftlig form. De svenska dagstidningarna och affärstidningarna har hemsidor och de flesta har ett gratis tillgängligt artikelarkiv där man kan
leta fram de artiklar som skrivits om ett visst företag. Det finns också ett flertal
portaler (samlingssidor) som ger länkar till annan information om börsföretag
och deras aktier.
3 Sunt förnuft är det viktigaste redskapet. Det gäller också att vara vaksam på
vem som är avsändare av informationen. Börsföretagen själva får naturligtvis
inte lämna vilseledande information oavsett i vilken form den förmedlas. Tidningars etiska regler gäller även på internet och de har ett anseende att bevara.
Anonyma tips på chatsidor ska betraktas med en viss skepsis och man bör kontrollera fakta innan man agerar efter sådana tips.
4 En person som genom dagliga aktieaffärer försöker att öka sitt kapital.
Börsintroduktioner (Kapitel 16)
1 Nej, det är inget krav. Det vanligaste skälet för en börsnotering är emellertid
att företaget behöver nytt kapital för sin fortsatta expansion, då görs en nyemission. Andra orsaker till börsnotering kan vara att tidigare ägare vill sälja en del
av sina befintliga aktier. Vid en avknoppning kan aktier delas ut till aktieägarna
(i det ägande bolaget) och bolaget får en notering så att aktieägarna kan köpa
fler aktier eller sälja en del av de mottagna aktierna.
2 Styrelsen för det blivande börsbolaget garanterar för uppgifterna som finns i
det prospekt som allmänheten kan läsa. En bank eller fondkommissionär hjälper vanligen till med prospektet och har ansvar för att uppgifterna är korrekta, i
Sverige riskerar de sitt anseende medan de i USA riskerar skadeståndsanspråk.
Slutligen genomför börsen egna kontroller av det blivande börsföretaget innan
noteringen godkänns.
3 Om bolagets affärsidé är bra eller inte och de har heller inga synpunkter på
om priset för aktien är rätt avvägt.
61
4 Priset för aktien är inte förväg fastställt. Banken eller fondkommissionären
låter stora potentiella aktieägare lägga bud på aktier i det blivande börsbolaget.
Deras intresse för aktien kommer att styra den kurs som allmänheten får betala
för aktien. Oftast anges ett visst intervall inom vilket priset kommer att hamna.
5 Det finns ingen statistik som kan bevisa detta. Det finns däremot statistik
som visar att priserna på nyintroducerade aktier sätts högt när intresset för
nyintroduktioner är stort.
Vad är en fond? (Kapitel 17)
1 Det är fondandelsägarna som äger fondens hela förmögenhet (marknadsvärdet av alla tillgångar). Ägandet sker via andelar som var och en ska vara lika
stora. Med flera andelar kan en sparare få en större del i förmögenheten.
2 Nej. På begäran av en andelsägare måste fonden lösa in (köpa tillbaka) andelarna och betala andelsägaren marknadsvärdet enligt fondens kursnoteringar.
Om fonden behöver få fram medel för att betala till andelsägaren måste fonden
sälja värdepapper.
3 Nej. Grundidén med en fond är att erbjuda riskspridning. En fond får som
mest placera 5 procent av förmögenheten i en aktie, undantagsvis kan upp till
10 procent placeras i en aktie, men högst sammanlagt i fyra aktier. En maximalt koncentrerad fond innehåller då 4 stycken 10 procents poster och 12
stycken 5 procents poster, det vill säga 16 olika aktier/värdepapper.
4 Fonder behöver (i likhet med investmentbolag) inte skatta för reavinster,
medan ränteinkomster och aktieutdelningar är skattepliktiga såvida de inte delas
vidare till andelsägarna. En fond kan då med fördel välja att ge andelsägarna
utdelning och den kan antingen vara i form av kontanter eller i nya fondandelar.
För mottagaren är de mottagna utdelningarna skattepliktiga i bägge fallen.
5 I Luxemburg behöver fonden inte betala skatt på aktieutdelningar eller ränteinkomster. Dessa kan då läggas till fondens förmögenhet och öka varje andels
värde.
Olika fonder och andra placeringar (Kapitel 18)
1 En fond som får in mer pengar ger ut nya fondandelar och köper fler aktier,
hela tiden i samma proportioner som tidigare. Har fonden valt att ha 5 procent
av kapitalet placerat i Volvo-aktier så placerar man 5 procent av de nya pengarna i dessa aktier. Det finns inga begränsningar för hur stor fonden kan bli,
annat än praktiska.
2 Penningmarknadsfonden köper räntebärande värdepapper med en kort löptid
och kan jämföras med ett bankkonto, alltså en låg risk. En branschfond är
en aktiefond som har begränsat sina placeringar till en viss bransch, alltså en
hög risk. Observera att risk mäts både uppåt och nedåt, en hög risk innebär att
62
värdet kan förändras stort – antingen en hög värdestegring eller en stor värdeminskning.
3 Det är ett standardiserat “kontrakt” mellan två parter. Den som köpt en
köpoption har rättighet, men inte skyldighet, att köpa ett antal aktier till ett i
förväg bestämt pris. Optionen löper under en viss tid och utnyttjas den inte
under denna tid förfaller den och blir utan värde.
4 Det är en annan form av aktieoptioner, vanligen har dessa en längre löptid
och ges ut av banker eller fondkommissionärer. Det är utgivarna som väljer hur
många aktier som warranten avser och vilken löptid de ska ha. Standardiseringen är mindre för warranter.
5 Det är ett värdepapper som utfärdas av banker eller fondkommissionärer.
Konstruktionen är gjord så att köparen ska garanteras sitt insatta kapital, men
om utvecklingen på en viss aktie, bransch eller aktiemarknad når en viss nivå,
får ägaren av aktieindexobligationen en högre avkastning. Det finns flera olika
former av aktieindexobligationer, standardiseringen är liten.
6 När en nyemission beslutas i ett bolag får varje befintlig aktie en rätt att delta
i nyemissionen, en teckningsrätt. Denna teckningsrätt separeras från aktien och
kan säljas över börsen, köparen övertar då rätten att delta i nyemissionen. Kurserna på teckningsrätter brukar återfinnas under rubriken “övriga noteringar”.
Hur väljer man fonder? (Kapitel 19)
1 Avgifterna tas från fondens förmögenhet och minskar andelarnas värde. I det
långa loppet är det mycket ovanligt att en fond överträffar det index som man
vill följa. Sett över en lång tidsperiod utvecklas de flesta fonder som genomsnittet. Har avgifterna varit höga är det ännu svårare för fonden att nå upp till
genomsnittet.
2 Fondens utveckling är historisk och säger ingenting om hur det blir det närmaste året eller ännu längre framåt. Det finns inga säkra metoder att förutspå
hur en enskild fond kommer att utvecklas framåt, alltför många osäkra variabler kan påverka.
3 Det beror först och främst på vilka risker man själv är villig att ta. Första
valet är då att välja en lämplig typ av fond (penningmarknadsfond, aktiefond
etcetera). Nästa val är att välja en enskild fond inom den valda kategorin. Om
man väljer en fond med högre risknivå så ska ju fondens extra risktagande ha
betalat sig i form av högre avkastning. En fonds risk går att beräkna historiskt
genom att jämföra fondkursens utveckling mot ett index (som fonden ska följa
eller överträffa). Olika statistiska begrepp kommer då till användning. Sharpekvoten är ett av flera nyckeltal som kan vara användbara, genom Sharpekvoten mäts hur hög avkastning en förvaltare har uppnått i förhållande till
risken som han/hon tagit.
63
4 Fondförvaltare som hanterar stora fonder har lättare att skaffa resurser, egna
analytiker och annan expertis. I vissa fall kan emellertid fondens storlek vara
till nackdel. För att utvecklingen för en enskild aktie/värdepapper ska påverka
fondens totala värde måste investeringen vara av en viss storlek. En mycket
stor fond kan då ha svårigheter att köpa in ett tillräckligt stort antal aktier i ett
mindre bolag.
5 Med flera olika fonder uppnås en riskspridning. Samtidigt är det bland annat
för fondens förmåga att hantera risker som spararen betalar höga avgifter. En
sparare som har fem olika svenska aktiefonder betalar i genomsnitt 1,5 procent
i årlig förvaltningsavgift. Utvecklingen för dessa fem fonder kommer tillsammans att följa börsens Saxindex. En indexfond, som till exempel Aktiespararnas Topp-Sverige eller Xact OMX följer Saxindex, men med väsentligt lägre
förvaltningskostnader.
6 Vad är målet med sparandet och när ska kapitalet användas är då motfrågan.
En intressant effekt av ett månatligt sparande av ett fast belopp är att vid lägre
fondkurser får spararen fler andelar. Om, eller när, kurserna stiger så har spararen fått fler andelar som ökat i värde.
Beskattning av aktier och kapital (Kapitel 20)
1 Beskattningen av företagens vinst sker i flera led. Först betalar företaget skatt
på vinsten, endast beskattade vinster kan lämnas i aktieutdelning. Mottagarna
(aktieägarna) betalar därefter skatt på aktieutdelningen.
2 Om en viss aktie har köpts vid olika tillfällen till olika kurser ska man beräkna det genomsnittliga anskaffningsvärdet. Anskaffningsvärdet har betydelse
när man ska ta fram den skattepliktiga reavinsten (eller reaförlusten). Exempel:
100 Volvo B köptes för 100 kronor per aktie, senare köptes ytterligare 200
Volvo B för 150 kronor per aktie. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet blir
då enligt nedanstående:
Antal aktierKursVärde
100 Volvo B
100
10 000
200 Volvo B
150
30 000
Summa
300 Volvo B40 000
Det genomsnittliga anskaffningsvärdet per aktie är 40 000/300 = 133:33 per
aktie.
64
3 Som ett alternativ till det verkliga anskaffningsvärdet kan man använda 20
procent av försäljningspriset som anskaffningsvärde. Metoden är förmånlig när
det handlar om försäljning av aktier som har stigit kraftig sedan inköpet. För
aktier man har fått genom arv ska givarens anskaffningsvärde användas vid
beräkning av reavinsten. Om aktierna köpts för länge sedan kan det vara svårt
att få fram uppgifter om det verkliga anskaffningspriset, åtskilliga nyemissioner och andra förändringar kan ha ägt rum under årens lopp. I dessa fall kan
schablonmetoden vara den enda rimliga modellen att använda.
4 Skattesatsen är 30 procent på nettoinkomsten i inkomstslaget kapital. I detta
fall 25 000 minus 10 000 = 15 000 kronor. Skatten blir 4 500 kronor.
5 De betalar lika hög skatt på reavinsten. Kapitalinkomsterna är sidoordnade
från skatten på tjänsteinkomster (löner etc).
6 Nej en kapitalförsäkring är en egen skatteklass. Pengar eller värdepapper
som placeras i en kapitalförsäkring är fria från skatt på reavinster etc. Men
varje år ska ägaren till kapitalförsäkringen betala en avkastningsskatt, skatten
utgår oavsett om värdet i kapitalförsäkringen har ökat eller inte.
65
Aktiekunskap ABC
Aktiespararna är ledande i Sverige inom aktierelaterad utbildning
och utgivning av facklitteratur. Vi verkar för att höja kunskapsnivån
bland småsparare och enskilda aktieägare och bedriver en omfattande och betydelsefull utbildnings- och kursverksamhet i Aktie­
kunskap. Kurserna kan du antingen läsa i en studiecirkel eller i form
av självstudier.
Till våra kurser hör ett utbildningspaket som består av en handbok och en studiehandledning. Handböckerna är utgivna av
Aktiespararna Kunskap och är både teoretiskt och praktiskt inriktade. Studiehandledningen ger dig stöd och vägledning i dina studier.
I studiehandledningens första del finner du allmän information om
Aktiespararna och vår utbildningsmodell Aktiekunskap ABC. I den
andra delen behandlas den aktuella kursen, i det här fallet Aktiekunskap A – Grundkurs. Här finns studieplan, kursens kunskapsmål,
frågor och uppgifter, läsanvisningar samt stöd till kursens olika
moment.
ISBN 9789189212374