KF 2015-03-31 Bilaga ärende 10
Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-02 Årsredovisning 2014 2(84) Innehåll Kommunalrådet har ordet ...................................................................................... 6 Kommunens organisation 2014 ................................................................................ 7 Förvaltningsberättelse kommunen ........................................................................... 8 Kommungemensamma och övergripande finansiella mål ..............................................................8 Omvärldsanalys/ Samhällsekonomins utveckling ...................................................................... 16 Viktiga händelser ............................................................................................................ 16 Befolkningsutveckling ...................................................................................................... 17 Känslighetsanalys ........................................................................................................... 17 Finansiell analys/ Årsresultat/ Balanskrav ............................................................................. 18 Driftredovisning med nämndresultat .................................................................................... 19 Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning ................................................................ 20 Pensionsmedelsförvaltning ................................................................................................ 21 Eget kapital/ Skuldsättning och soliditetsutveckling ................................................................. 21 Likviditet och rörelsekapital .............................................................................................. 21 Borgensåtagande ............................................................................................................ 22 Skogen ........................................................................................................................ 22 Avgiftsfinansierad verksamhet ............................................................................................ 22 Investeringsredovisning .................................................................................................... 24 Framtiden .................................................................................................................... 25 Personalredovisning ........................................................................................................ 25 Kommunens samlade verksamhet ............................................................................ 31 Kommunala uppdragsföretag .............................................................................................. 31 Kommunala bolag ........................................................................................................... 31 Finansiell analys - Kommunkoncernen .................................................................................. 34 Kommunledningsstab ........................................................................................... 36 Viktiga händelser ............................................................................................................ 36 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 36 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 38 Investeringar ................................................................................................................. 38 Personal ....................................................................................................................... 38 Nyckeltal...................................................................................................................... 38 Framtiden .................................................................................................................... 38 Kommunteknik och service.................................................................................... 40 Viktiga händelser ............................................................................................................ 40 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 40 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 42 Investeringar ................................................................................................................. 42 Årsredovisning 2014 3(84) Personal ....................................................................................................................... 42 Nyckeltal...................................................................................................................... 42 Framtiden .................................................................................................................... 42 Kultur, fritid och näringsliv ................................................................................... 43 Viktiga händelser ............................................................................................................ 43 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 43 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 44 Investeringar ................................................................................................................. 45 Personal ....................................................................................................................... 45 Nyckeltal...................................................................................................................... 45 Framtiden .................................................................................................................... 45 Barn och utbildning ............................................................................................. 46 Viktiga händelser ............................................................................................................ 46 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 46 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 49 Investeringar ................................................................................................................. 49 Personal ....................................................................................................................... 49 Nyckeltal...................................................................................................................... 50 Framtiden .................................................................................................................... 55 Miljö- och bygg ................................................................................................... 56 Viktiga händelser ............................................................................................................ 56 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 56 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 58 Investeringar ................................................................................................................. 58 Personal ....................................................................................................................... 58 Nyckeltal...................................................................................................................... 58 Framtiden .................................................................................................................... 58 Vård och omsorg ................................................................................................. 59 Viktiga händelser ............................................................................................................ 59 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 60 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 62 Investeringar ................................................................................................................. 62 Personal ....................................................................................................................... 62 Nyckeltal...................................................................................................................... 63 Framtiden .................................................................................................................... 63 Lärande och arbete ............................................................................................. 64 Viktiga händelser ............................................................................................................ 64 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 64 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 65 Årsredovisning 2014 4(84) Investeringar ................................................................................................................. 66 Personal ....................................................................................................................... 66 Nyckeltal...................................................................................................................... 66 Framtiden .................................................................................................................... 68 Överförmyndarnämnden ....................................................................................... 69 Viktiga händelser ............................................................................................................ 69 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 69 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 70 Investeringar ................................................................................................................. 71 Personal ....................................................................................................................... 71 Nyckeltal...................................................................................................................... 71 Framtiden .................................................................................................................... 71 Valnämnd ......................................................................................................... 72 Viktiga händelser ............................................................................................................ 72 Måluppfyllelse ............................................................................................................... 72 Ekonomiskt utfall ........................................................................................................... 72 Investeringar ................................................................................................................. 73 Framtiden .................................................................................................................... 73 Ekonomi ........................................................................................................... 74 Sammanställd redovisning resultaträkning ............................................................................. 74 Sammanställd redovisning/ redovisning av kassaflöden ............................................................. 74 Sammanställd redovisning balansräkning .............................................................................. 75 Sammanställd redovisning noter ......................................................................................... 76 Kommunen resultaträkning/ redovisning av kassaflöden ........................................................... 77 Kommunen balansräkning ................................................................................................. 78 Kommunen noter ............................................................................................................ 79 Tillämpade redovisningsprinciper ........................................................................................ 83 Redovisningsmodell ......................................................................................................... 84 Årsredovisning 2014 5(84) Kommunalrådet har ordet 2014 var ”supervalåret” vilket innebar att Forshaga kommuns invånare involverades i val till EU parlamentet samt val till riksdag, landsting och kommun. Under 2014 valdes nytt kommunalråd och ny kommunchef anställdes. Detta inkräktar inte på budgeten men det är viktiga händelser som vi ska ha med oss. Under 2014 slutfördes ny- och ombyggnation på Dejeskolan. Detta innebär att alla elever och personal i Deje nu har fina lokaler att bedriva sin verksamhet i. Under 2015 ska lokalerna som tillhörde den gamla skolan rivas, medel för detta finns avsatta. Likaså slutfördes renoveringen av Skivedskolan, nytt tak och panel på hela byggnaden gjorde att den ser lika fin ut nu som då den byggdes. Vi har en nybyggd brandstation i Deje och den togs i drift under december 2014. Det är jättekul, den gamla brandstationen står tom. Kommunstyrelsen har fattat beslut om att riva den. Svenska Migrationscentret har etablerat sin verksamhet i kommunen och ett 20-tal arbetstillfällen skapas i syfte att kartlägga svensk migrations historia. Många människor som annars stått långt från arbetslinjen erbjuds nu en riktig anställning det skapar en oerhört positiv utveckling för de människorna. Under sensommaren 2014 drabbades kommunen av en rejäl översvämning i allmänhet och i synnerhet området Bokliden i Skived. Omfattningen på skadorna blev stora för de boende och arbetet fortgår med försäkringsbolag och kommunens kostnader för insatserna vet vi ännu inte omfattningen av. Medel till ekologisk mat har uppnåtts enligt budgetens intentioner samt en satsning på ekologiska Mejeriprodukter. Vi har också fattat beslut under 2014 att inleda arbetet med att öppna Årsredovisning 2014 Kvarntorpsområdet för etablering av avfallsstation, förhoppningen genom aktiv marknadsföring är att företag etablerar sig i närtid på området. Lustenrundans invigning skedde även 2014 i Kulturhuset. Rundan anordnades för tredje året i rad i samverkan mellan kommunen och många konsthantverkare/ slöjdare. Barn- och utbildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden är kommunens största och mest kostnadsdrivande nämnder. Pengar till omställning då barn far illa har avsatts och olika åtgärder för att systematisera förebyggande arbete har genomförts. Inom äldreomsorgen har medel för att stärka ledningen genomförts och intensiva arbetsinsatser inom det s.k. närvaroprojektet. I budgeten som antogs i november lyckades vi skapa utrymme för en årlig uppräkning av prisökningar inom kommunteknik och sevice ansvarsområde. Även detta år hade kommunernas verksamheter svårigheter att avsluta 2014 inom den budgetram som sattes i november 2013 i kommunfullmäktige. Det handlar främst om hemtjänsten och individ- och familjeomsorgen som krävde resurser utöver ram. Å andra sidan är det också två verksamheter som har svårast att exakt sia om framtiden. Behov kan uppstå hastigt. Lika fullt är det viktigt att ständigt se över den totala budgeten för en nämnds verksamhet och försöka spara in på andra områden när det drar iväg på ett område. 6(84) Kommunens organisation 2014 Årsredovisning 2014 7(84) Kommungemensamma mål Målområde Medborgare Alla har en god uppväxt Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna God hälsa bland medborgarna Målområde Medarbetare Kompetenta medarbetare En god hälsa bland medarbetarna Förvaltningsberättelse kommunen Målområde Ekonomi Hållbar utveckling Tillväxt God ekonomisk hushållning Inledning Årsredovisningen är en viktig del i kommunens ekonomisystem. Den skall ge information om kommunens och koncernens verksamhet och ekonomiska ställning. Detta redovisas i dokumenten resultaträkning, redovisning av kassaflöden och balansräkning. I årsredovisningen görs också en avstämning mot budget och vissa tillbakablickar under några år. Årsredovisningen är också kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret 2014. Den har utarbetats av ekonomikontoret och kommunledningskontoret i samarbete med förvaltningarna, som själva svarar för sina verksamhetsberättelser. För den som vill ha mera information hänvisas till respektive nämnd/styrelses mera detaljerade verksamhetsberättelser, och till ekonomikontorets detaljerade bokslutsmaterial. Kommungemensamma och övergripande finansiella mål Vision Barnkommun i Värmland. Forshaga, en kommun där alla utvecklas till trygga, nyfikna och kreativa medborgare. Värdegrund Vi är till för invånarna i Forshaga kommun. Forshaga kommun ska vara en bra plats att bo, leva och verka på. Vår roll är att skapa bästa möjliga förutsättningar för det. Vi Vi Vi Vi Vi är stolta och engagerade ser helheter och samarbetar skapar goda möten tar ansvar för framtiden är modiga och beslutsamma Arbetet med att utveckla och fördjupa vår värdegrund har varit ett genomgående tema inom alla verksamheter under året. Arbetet har bedrivits främst på arbetsplatsträffar men också på ledardagar, som en stående punkt på ledningsuppens dagordning och vid en rad andra tillfällen. Introduktionen av nyanställda har som exempel fått ett nytt upplägg och arbetsplatser har utsetts till vårens och höstens värdeskapare. Värdegrunden har en god förankring i organisationen och kommer på olika sätt till uttryck i alla Årsredovisning 2014 verksamheter. Arbetet med värdegrundsfrågor är ett långsiktigt arbete men redan efter de ca 2 år som arbetet pågått i kommunen är värdegrunden så väl förankrad att den får anses som en av kommunens främsta tillgångar. Mål Kommunens målarbete är indelat i tre målområden med nio övergripande mål. Målen är nedbrutna i nämndmål för varje verksamhet. För att öka förutsättningarna att ge alla en god uppväxt har som exempel Dejeskolan renoverats och byggts om, även Skivedsskolan har renoverats. Under året har två val genomförts, EU-val och val till riksdag, landsting och kommun. I kommunvalet ökade valdeltagandet med drygt 1 % till 86,1 %, vilket får ses som positivt för medborgarnas delaktighet. För att öka delaktighet har också medborgardialogen utvecklats. Företagsbesöken ökar och för 2015 är målet att genomföra 60 besök. Babyuppvaktningar fortsätter, ungdomsrådet utvecklas och i samband med framtagandet av ett bostadspolitiskt program och LIS projekt har medborgardialogen betonats. Värdegrundsarbetet är en stor och framgångsrik insats för att öka medarbetarnas förståelse för uppdraget och delaktigheten. Sjukfrånvaron bland medarbetarna har sjunkit till 4,97 % vilket är en låg nivå jämfört med andra kommuner. Ungdomsarbetslösheten har minskat med 9 % från december 2013 till december 2014 vilket får anses som en mycket positivt för en hållbar utveckling och tillväxt. Inom våra bolag har utbyggnaden av både stomfiber och lokala fibernät fortsatt liksom övergången till förnybara energikällor. Kollektivtrafikåkande har ökat med 2 %. Mycket positivt för kommunens tillväxt är befolkningsutvecklingen. Befolkningen har under 2014 ökat med 87 personer till 11 379 invånare. Ekonomiskt når vi inte de uppsatta målen men klarar ändå ett positivt resultat med 1,7 miljoner trots att läget under hösten såg 8(84) bekymmersamt ut. I grund har kommunen en stabil och solid ekonomi som ger oss goda förutsättningar inför framtiden även om det just nu finns en differens mellan intäkter och kostnader som vi måste vidta åtgärder för att komma tillrätta med. Årsredovisning 2014 9(84) Medborgare Alla har en god uppväxt Målet är delvis uppnått Kommunteknik och service Kommunens lekplatser har fått klagomål från allmänheten. Målet med välskötta lekplatser uppnås ej pga. bristande ekonomi och tidsbrist. Tack vare extra investeringsmedel har upprustning påbörjats med att fyra raserade lekparker har bytts ut. Målet med att asfaltera 2 % av gatunätet har ej uppnåtts. Endast lappning har utförts. Snöröjningen håller god standard och budget har tillförts i år. Alla erbjuds bra möjligheter till motion på kommunens motionsspår som sköts på ett bra sätt. Kultur/fritid/näringsliv Simhallen erbjuder planlagd simundervisning för skolan och kommunen har en fortsatt hög simkunnighet vilket ger en god trygghet. Arbetet med att skapa trygga och välkomnade miljöer runt om i Forshaga kommun fortsätter genom den förvaltningsövergripande gruppen "Intryck Forshaga". Vidare uppmuntras arrangörer som står bakom mötesplatser där olika människor möts. Biblioteken erbjuder läseklubb för barn, genomför och planerar författarveckan. Kulturskolan genomför orkesterklass i alla åk 2 eller 3. Fler ämnen erbjuds som dans, teater, cirkus och teknik. Kulturskolan har tyvärr långa köer på alla instrument, framförallt på gitarr och piano. Gruppkurser har därför startats i gitarr. Kultur i skolan har en planlagd verksamhet och erbjuder ett brett utbud av olika aktiviteter och projekt. Eleverna har nu gått igenom hela Wermland Operas utbud och under våren kommer annan verksamhet att erbjudas pga. att det inte finns några nya uppsättningar att köpa in. påskrivna. De allra flesta föräldrar i kommunen klarar av föräldrarollen. Psykologer, kuratorer, skolsköterskor, socialsekreterare, övrig personal erbjuder stöd genom möten med vårdnadshavare för att stärka och inspirera. Genom att anmälningar till socialtjänsten har ökat under 2014 har fler fått stöd. Två psykologer arbetar på barn- och utbildning med stöd och utbildning till lärare, socialsekreterare, enskild elev, vårdnadshavare, arbetslag på förskolan och familjepedagoger. Aktuella kartläggningar visar på ett ökat inflytande från eleverna, men arbetet fortsätter och utvecklas. Miljö- och byggnämnden Arbetet med revidering av befintliga detaljplaner har varit intensivt under året varför stora resurser för detta arbete har förbrukats. Stora resurser har även använts till framtagandet av en LIS-plan. Även framtagande av ett bostadsförsörjningsprogram har initierats. Vid allt planarbete har barnchecklistan använts. Lyckan-Acksjön finns planer med för en gång och cykelväg som skulle förbinda Forshaga med Karlstad. Arbetet fortskrider även 2015. Arbete med säkrare vägkorsningar har skett genom ett aktivt tillsynsarbete. Skapande/bevarande av bilfria promenad- och cykelstråk intill bostadsområden har beaktats vid all planläggning. Lärande- och arbete HVB Fridhem har mottagit och integrerat barn/ungdomar enligt avtal. Alla ungdomar, födda -98, som sökte sommarjobb vid kommunen fick arbete. Valmöjligheterna för livslångt lärande har ökat under året, främst genom samverkan med Karlstads universitet och Molkoms Folkhögskola. Kommunens ungdomsarbetslöshet har minskat med 5,5 % under året men ligger klart över länsgenomsnittet. Arbetsmarknadsenhetens åtgärder visar på att 50 % av deltagarna går vidare i arbete eller studier. Arbetet med att utveckla föreningarna i kommunen har påbörjats. Överförmyndarnämnden Idrottsskolan har erbjudit flera läger på lov och utbildat unga ledare samt haft verksamhet en eftermiddag i veckan på skolan för åk 2. Utedagar i Dömle och på Hembygdsgården har utökats och utvecklats med många deltagare. Överförmyndarmyndighetens uppgift är att utöva tillsyn över ställföreträdare, detta med syfte att förhindra rättsförluster för de vuxna och barn som förekommer inom verksamheten. Över tid har rättssäkerheten nått en mycket god nivå. Barn- och utbildning Barn och familjs implementering av regional samverkansrutin gällande familjehemsplacerade barn och ungdomar har varit framgångsrikt. Genom att familjecoach, familjepedagog och familjebehandlare också har en "öppen" ingång har tillgängligheten ökat. En ökad samverkan har skapats genom att förskoleverksamheten har en gemensam barnhälsa där barnhälsovård och skolpsykolog deltar för att lyfta övergripande frågor tillsammans. Elevhälsogrupperna följer ständigt upp elevernas mående och resultat. Årets kulturupplevelse för alla elever har pågått enligt plan. Biblioteksavtal med alla skolor är upprättade och Årsredovisning 2014 Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna Målet är delvis uppnått Kommunledningsstaben Medborgarnas tillgång till snabb och aktuell information har förändrats väsentligt med sociala medier. Kontakten har distribuerats enligt plan. Lättläst information om kommunens verksamheter presenterades på webben. Genom lättillgänglig information har alla möjligheter att följa kommunens arbete, och även komma in med upplysningar och felanmälningar, som kan åtgärdas på ett effektivt sätt. 10(84) Kommunens deltagande i SKL:s projekt om medborgardialog som en del av styrningen har öppnat upp för nya arbetsformer och processer i kommunfullmäktige. Det ger politiken en god förståelse för sitt uppdrag samt att dialogen med medborgarna ger politiken ett bredare beslutsunderlag. Projektet har medfört ökad samverkan mellan verksamheterna. Politiker på plats har ökat dialogen och politikernas synlighet. resultaten en liten minskning i hemtjänst och oförändrade resultat på särskilt boende inom äldreomsorg. Kommunen har fortsatt samarbete med övriga värmlandskommuner vad gäller arbetet med e-tjänster. Förvaltningen har under året aktualiserat information om verksamheterna och former för klagomålshantering. Klagomål redovisas regelbundet inför nämnden. Kommunens reception och telefonväxel är bemannad måndag till fredag under kontorstid. Övrig tid görs hänvisning till de som ringer kommunen. Personalen jobbar utifrån kommunens värdegrund och skapar dagligen goda möten. Personalen lämnar information och slussar vidare de som ringer och de som besöker kommunen så att de får svar på sina frågor. En aktuell genomförandeplan gör det möjligt för den enskilde att i hög grad kunna påverka hur beviljade insatser utförs. Genomförandeplaner har i de flesta fall upprättats efter två veckor. Uppföljning har skett enligt plan. Lärande- och arbete Överförmyndarnämnden Ställföreträdare erbjuds årliga utbildningar som anordnas av överförmyndarkontorets personal. Överförmyndarkontoret har också strävat efter att sprida relevant information till de berörda socialnämnderna. Kommunteknik och service Målet med att lägga ut information på hemsida och nu även Facebook uppfylls med god marginal. Kommuntekniks kommunikatör bevakar detta och information läggs ut dygnet runt vid större händelser till exempel vattenläckor med mera. Kommunteknik och service är den förvaltning som får in mest synpunkter och frågor om främst yttre miljön. Kommuninvånarna påverkar främst genom facebookinlägg. Kommunen kan där delvis föra en dialog. Kultur/fritid/näringsliv Förvaltningens informationsspridning har ökat markant med en egen kommunikatör som kan bevaka, utforma och sprida marknadsföringsmaterial till alla de olika arrangemang som erbjuds genom förvaltningens försorg. Ungdomsrådet har haft möte med KSAU under våren enligt plan. Ett dialogcafé är genomfört. Ungdomsrådet har genomfört och planerat aktiviteter för andra unga i kommunen. Småföretagarrådet fortsätter sitt arbete enligt plan och inkommer med synpunkter och förslag till näringslivsenhetens arbete. Andra samhällsgrupperingar jobbar vidare med sina projekt så som fiber till byn, besöksnäring eller infrastruktur. Miljö- och bygg Förvaltningen arbetar vid alla ärenden med ett kundperspektiv. Att öka förståelsen för nämndens agerande har skett genom en omfattande information i varje nummer av tidningen Kontakten. På hemsidan har informationen reviderats så att den är mer aktuell och mer lätt tillgänglig. Barn- och utbildning Aktuella kartläggningar visar på ett ökat inflytande från eleverna, men arbetet fortsätter och utvecklas. Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten och blir också inbjudna till olika möten. Modersmålsundervisningen och studiehandledning är en viktig del i att barn/elever ges möjlighet till delaktighet. En god föräldra- och elevdelaktighet främjar det förebyggande arbetet och många olika möten sker under ett läsår. Vård- och omsorg Enligt Öppna jämförelser har upplevelsen gällande möjligheterna att kunna påverka vid vilka tider man kan få sin hjälp ökat för både hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorg. På frågan om personalen brukar ta hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska kunna utföras visar Årsredovisning 2014 God hälsa bland medborgarna Målet är delvis uppnått per delåret. Kommunledningsstaben Forshaga kommun köper tjänst gällande konsumentupplysning av Karlstads kommun, Rådrummet. Där får medborgarna juridisk vägledning. Forshaga kommun har ett avtal med Karlstads kommun gällande konsumentupplysning som gäller fram till och med 31/12 2015. Konsumentverket inrättar fr.o.m. 2015 en första linje för konsumenter att vända sig till, vilket innebär att Rådrummet i Karlstad kommer att få en annan roll. Kommunteknik och service Vattenkvaliteten varierar under året. Det handlar om att vattnet tidvis blir brunare och är godkänt med anmärkning. OBS! inga bakterier har påträffats. För att nå målet måste en investering med nytt reningsfilter utföras i vattenverket vilket sker i mars 2015. Utsläppsvatten från reningsverket är bra. Kostenheten bidrar till att kostpolicyn från jan -12 följs. Kostenheten har kvalitetssäkrat hela måltidsverksamheten med hjälp av Karolinska institutets verktyg "skolmat Sverige". Enligt skollagen ska skolans måltider vara näringsriktiga. Vid bedömning av vad som är näringsriktig måltid ska de svenska näringsrekommendationerna, SNR följas. 70 % av skolans måltider samt 90 % av äldrevårdens mat lagas från grunden. Enkätundersökning har utförts bland skolelever som pekar på nöjda kunder. Supéer har erbjudits vid högtiderna på året inom äldrevården. Barn- och utbildning Skolsköterskorna gör hälsosamtal i ELSA och där fås en bra kontroll på elevers mentala och fysiska hälsa. Det är mycket som är bra i Forshaga, men något som fortfarande sticker ut är att det är många barn som är överviktiga. kostpolicy för förskola- och skola ska revideras under hösten 2014, inför denna revidering är det viktigt att en diskussion förs utifrån strategidokumentet "Att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland". Kampanjen tillsammans med Länsstyrelsen för att motverka att barn/unga börjar att röka har startat i samverkan med andra förvaltningar inom kommunen och arbetet är i full gång. Tydliga skyltar med rökförbud på skolområden har 11(84) satts upp. Miljö- och bygg Fattade beslut inom miljöområdet har skett i enlighet med de nationella miljömålen. Anpassning av planfrågorna har skett kontinuerligt till de många nya regler som kommit under året från Boverket. Översiktsplanen har granskats utifrån ett hållbarhetsperspektiv. För att effektivisera och utveckla verksamheten har möjligheterna till anpassning av Stratsys till SIS ledningssystem gällande sociala och miljömässiga krav undersökts. Vård och omsorg De tre värdighetsgarantierna har arbetats och uppfyllts under året. Ett stort engagemang har genomsyrat verksamheterna Utsedd kontaktman inom en vecka efter inflytt till särskilt boende eller efter att beviljade hemtjänstinsatser påbörjats. Individuellt utformad genomförandeplan upprättas inom 2 veckor. All personal har en tydlig namnskylt. Enligt Öppna jämförelser har upplevelsen gällande hur tryggt det känns att bo hemma med stöd av hemtjänst eller i särskilt boende ökat sedan 2013. Lärande och arbete Budget för missbruksvården höll inte och framför allt inte budget för institutionsvård. Kostnaden för missbruksvården är samtidigt lägre än hos andra jämförbara kommuner. En orsak är att kommunens behandlingskedja saknar boendeformer för missbrukare. Situationen för flyktingmottagandet i kommunen har varit ansträngd under hela året. Resurser saknas i form av boende, utbildningslokaler och kompetenser. Årsredovisning 2014 12(84) Medarbetare God förståelse för uppdraget Målet är delvis uppnått per delåret Kommunledningsstab Alla medarbetare i kommunen har medarbetarsamtal med sin chef. De använder sig av en gemensam mall för dessa medarbetarsamtal, vilket sedan används till individuella alternativt gruppgemensamma utvecklingsplaner. Värdegrundsdokument har antagits och implementeringsarbetet har påbörjats. ämnesgrupper, It mässa gemensamt med Karlstad med mera. Miljö- och bygg För att upprätta en god uppdragsförståelse har regelbunden resultatuppföljning genomförts via veckomöten, APT, VPdagar och utvecklingssamtal. En uppdragsbeskrivning har tagits fram för respektive tjänst. Kompetensutveckling uppmuntras och registreras i ett utbildningsregister. Utvecklingsplaner har tagits fram och uppdaterats för samtliga tjänster. Vård och omsorg Introduktionsdagarna för nyanställda har utvecklats utifrån värdegrundsarbetet och att även omfatta lunch mellan information och brandskyddsutbildning. Arbetet med utbildningsplanen hann aldrig påbörjas innan stora sparkrav, på grund av förvaltningens ekonomiska läge, upprättas. Viss utbildning har kunnat genomföras inom ram för prestationsersättningar och projektpengar. Arbetet med att informera medarbetarna genom intranätet, den primära kanalen för interninformation, pågår kontinuerligt. En utveckling av intranätet är påbörjad och beräknas starta under mars 2015. All personal har erbjudits och deltagit i den kommungemensamma föreläsningen kring värdskap. Etik och värdegrund har varit ständigt återkommande frågor i förvaltningen. Kommunteknik och service I studien "Öppna jämförelser" fick äldreomsorgen mycket goda resultat i bland annat frågor kring bemötande. Alla medarbetare erbjuds vidareutbildning i form av kortare kurser eller mässor i mån av ekonomi och tid. Ett stort behov finns just nu så prioriteringar måste ske vilket medför att målet med fullgod kompetens släpar något. Detta bevakas av respektive ansvarig chef. Vid nyrekrytering eftersöks rätt kompetens noggrant. Information läggs ut på intranätet. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets protokoll mailas ut. Övergripande förvaltningsorganisation sker vid APT-träffarna. Svårt att få alla att informera sig själva via intranät. Kultur/Fritid/Näringsliv Personalen är viktiga ambassadörer för Forshaga kommun och genom ett kontinuerligt lärande ökar kompetensen och därmed förmågan att lösa situationer som kommer med varje enskilt uppdrag. Under året har enheten utvecklat mötesstrukturen och ansvarsfördelningen inom vissa enheter. Alla medarbetare har egna ansvarsområden som följs upp fortlöpande. Vidare har förvaltningen påbörjat ett förvaltningsövergripande arbete som syftar till att förstärka förståelsen för uppdraget och kopplingen till Forshaga kommuns tillväxtstrategi. Barn- och utbildning Utbildat en av socialsekreterarna till BBIC- handledare. Förskoleverksamheterna har till exempel haft samarbetsbaserad problemlösning (CPS) och anknytningsteori med kommunens skolpsykologer. Utveckling pågår inom småbarnspedagogik och pedagogisk dokumentation. Fritidshemmen har fortsatt sina gemensamma utvecklingsträffar och det ger erfarenhetsutbyte, samarbete och utveckling över skolområdena Värdskapsutbildning har erbjudits till alla och har varit mycket uppskattat med en gemensam värdegrund i kommunen. Inom skolan har mycket av kompetensutvecklingen kretsat kring utveckling av kompetenser runt betyg och bedömning. Några andra kompetensområden har varit; Matematiklyftet, Årsredovisning 2014 Lärande och arbete Vidtagna besparingskrav när det gäller kompetensutveckling 2014 har gjort att bara delar av planerad kompetensutveckling genomförts. Nya lagar, styrdokument och förutsättningar gör att verksamheterna systematisk arbetar med att revidera och klargöra nya rutiner. Detta är ett mödosamt arbete som omfattar både analyser, erfarenhetslärande, samverkan, beslut och förankring. Vi upptäcker regelbundet brister genom vår internkontroll som får uppmärksamhet i våra förbättringsplaner. Överförmyndarnämnden Nämnden bedömer att de anställda har tillgång till relevanta utbildningar. Det finns endast ett fåtal tillfällen för överförmyndare att träffas och utbyta information så nämnden menar att utbildningen ska prioriteras för de anställda. En god hälsa bland medarbetarna Målet delvis uppnått Sjukfrånvaron för hela kommunen har under 2014 sjunkit till 4,97 %. Denna minskning från 5,02 jämfört under samma period 2013 har flera olika förklaringar. En av dem är att kommunens nya företagshälsovård har genomfört personalvårdsronder till att gälla först och främst de förvaltningar som har störst andel medarbetare i kommunen, vård- och omsorg och barn- och utbildning. Här har medarbetare snabbt kunnat fångats upp så det inte har lett fram till sjukskrivningar alternativt förkortat sjukskrivningar. Kommunledningsstaben Kommunledningskontoret, ekonomikontoret har en relativt låg sjukfrånvaro. Personalkontoret har haft två långtidssjukskrivningar vilket har bidragit till en betydande höjning av sjukfrånvaron. Ett förebyggande arbete är planerat och genomförs med start i februari 2015. I övrigt uppmuntras medarbetarna vid kontoren att delta i 13(84) friskvårdsaktiviteter och utnyttjande av friskvårdstimmen. Kommunteknik och service Förvaltningen har låg sjukfrånvaro vilket tyder på friska medarbetare. Viktigt att fånga upp ev. slitageskador innan de går för långt för att undvika långtidssjukskrivningar. Kultur/fritid/näringsliv Regelbundna trivselaktiviteter genomförs, under våren besöktes Wermland Opera och förvaltningen såg Shrek. Ett lag från Kultur och fritid deltog i stadsloppet. Vidare har två förvaltningsövergripande träffar genomförts med temat Friskvård och hälsa samt Barn med speciella behov. Barn och utbildning Framförallt inom förskolan finns en hög sjukfrånvaro. Åtgärder: Uppmärksamma och fokusera på friskfaktorer. Se över personalscheman så att de innehåller tydliga raster och tid för planering. Ny företagshälsovård, tydligare kartläggning av sjukfrånvaro. Samarbete sker med personalkontoret och företagshälsovården. Miljö- och bygg En hälsospegel har genomförts via Clarahälsan med all personal där både hälsa och arbetsmiljö har undersökts. Friskvårdsaktiviteter och utnyttjande av friskvårdstimmen uppmuntras. APT-möten kopplas när så ges tillfälle till friskvård. Vård och omsorg Personal och arbetsmiljöronder har genomförts i samverkan med Clarahälsan under året. De flesta som erbjudits stöd eller hjälp genom Clarahälsan arbetar i äldreomsorgen. Inom LSS och socialpsykiatrin har personalen relativt låga sjukskrivningstal. Lärande och arbete Utifrån genomförd personalenkät och genomförd samverkan, genom kommunens samverkanssystem, anser vi oss ha en god fysisk arbetsmiljö med några få undantag. Den psykosociala arbetsmiljön har i någon verksamhet varit ansträngd stor del av året. Överförmyndarnämnden Överförmyndarkontorets personal tar del av det arbetet som i övrigt genomförs inom kommunen. Personalen på överförmyndarkontoret har ingen anmärkningsvärd hög sjukfrånvaro. Årsredovisning 2014 14(84) Ekonomi Hållbar utveckling Målet är delvis uppnått Kommunteknik och service Målet med samverkan inom renhållning är uppnått. Beslut om matavfallssortering ska tas gemensamt i början av 2015. Även beslut om fastighetsnära insamling av förpackningar ska tas. Under 2014 har kommunens inköp av ekologiska varor uppgått till 15 % av den totala livsmedelsbudgeten. Köpen av fairtradevaror fortgår. Projektering pågår för att ersätta oljepannorna på Activum och kommunförrådet i Deje. År 2015 ska alla oljepannor vara ersatta med annan värmekälla. Kultur/fritid/näringsliv Genom att verka för långsiktiga val och stimulera till hållbara aktiviteter bidrar förvaltningen till den hållbara utvecklingen i kommunen. Barn- och utbildning Kommunens mål om ett meritvärde på 210 nås inte, meritvärdet blev 199,8. Ett trendbrott kan anas då Ulleruds pojkar har 100 % behörighet till gymnasiet. En förskola i Forshaga erbjuder barnomsorg på obekväma arbetstider, men få föräldrar visar på ett behov av omsorgen. Vård- och omsorg Förvaltningen har arbetat intensivt tillsammans med personalkontoret för att effektivisera arbetet med heltidsnormen och med att sänka sjukskrivningskostnaderna. Lärande- och arbete Försörjningsstödskostnaderna är något lägre än genomsnittet i ett länsperspektiv. Ungdomsarbetslösheten på 26 % är hög i jämförelse med många andra kommuner. Nya arbetstillfällen har skapats i samverkan med Af och Migrationscenter och det dystra läget ser trots allt bättre ut. Tillväxt Målet är uppnått Forshaga kommuns folkmängd ökade 2014 med 87 personer och uppgick vid årsskiftet till 11 379 invånare. Ett positivt inflyttningsnetto har gjort att kommunens folkmängd ökat. Uthyrningen av kontorslokaler i kommunens företagshotell har ökat under året. God ekonomisk hushållning Målet gällande god ekonomisk hushållning är delvis uppnått. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Enligt kommunallagen och lagen om kommunal redovisning ska kommunfullmäktige besluta om finansiella mål samt om mål och riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen har uppnåtts. Kommunfullmäktige har antagit sådana mål. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. Uppfyllelsen av de finansiella målen kommenteras nedan. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Kommunens resultat på 1,7 mnkr 2014 motsvarar 0,3 % av skatteintäkter och skatteutjämning. För perioden 2010-2014 uppgår resultatet till 1,9 % av skatteintäkterna. Det innebär att målsättningen inte varken uppnås på kort eller lång sikt. Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk och reservvattentäkt ska skattefinansieras Målet att samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VAverk ska skattefinansieras uppnås. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60 %. Målet uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs. det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Soliditeten uppgår till 60 %, som är 2 % lägre än förra året. Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet är inte uppnått. Kommunstyrelse, valnämnd och överförmyndarnämnd håller sin budget. Övriga nämnder, barn- och utbildning, lärande och arbete, vård- och omsorg och miljö- och bygg gör budgetöverskridanden. Avvikelser mot budget kommenteras både i avsnittet "driftsredovisning med nämndresultat" och i respektive nämnds avsnitt "ekonomiskt utfall". Näringslivsarbetet har fortsatt på den inslagna vägen. Förstärkning med företagslots har gjort att arbetet har fått en vitamininjektion. Detaljplanearbetet med Kvarntorpsområdet som skett under året ger nya möjligheter till företagsetableringar. Framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram som initierats under 2014 kommer att ge en tydligare planering för företagsetableringar. Årsredovisning 2014 15(84) Omvärldsanalys/samhällsekonomins utveckling En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Tillväxten i Euroländerna är fortsatt mycket svag och det ekonomiska läget har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar runt 8 %. Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Behov av vård och stöd inom omsorgen bedöms också öka. Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar, det gäller till exempel ökade investeringsbehov och ett ökat asyl- och flyktingmottagande. Under 2014 var tillväxten i svensk ekonomi svag och det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. I början av året såg det ut som om utrikeshandeln skulle ge ett visst bidrag till återhämtningen av svensk ekonomi. Utvecklingen under 2014 infriade inte dessa förhoppningar. Den privata konsumtionen utvecklades också svagare än beräknat och investeringarna hölls tillbaka. Utvecklingen i omvärlden är osäker men återhämtningen som väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan december har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt Årsredovisning 2014 till låg global inflation. Svensk tillväxt gynnas av att oljepriset är lågt, att kronan har försvagats och att reporäntan är mycket låg. BNP-tillväxten väntas öka snabbare framöver och arbetsmarknaden stärkas. Inflationen är ändå fortfarande låg, och i ett försök att nå inflationsmålet så beslutade Riksbanken i februari 2015 att sänka reporäntan till -0,1 %. Enligt taxeringen 2014, 2013-års inkomster, ökade skatteunderlaget i riket med 3,36 %, vilket kan jämföras med 4,0 % i taxering 2013 för inkomståret 2012. Motsvarande tal i Forshaga är 2014 2,1 % mot 2,01 % 2013. Enligt taxeringsutfallet blir slutavräkningen av 2013 års skatteintäkter -353 kronor per invånare den 1.11.2012. Avräkningen regleras i januari 2015. Enligt Rådet för kommunal redovisning skulle SKL:s decemberprognos användas i prognosen över slutavräkningen i bokslutet för 2013. SKL:s prognos gav en avräkning på -244 kr/invånare. Detta ger en korrigering på -109 kr per invånare i bokslut 2014. För Forshagas del innebär det -1,2 mnkr som bokas upp. Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års, 2014 års, skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Denna prognos innebär att slutavräkningen blir 7 kronor per invånare den 1.11.2013. För Forshagas del innebär det 0,1 mnkr som bokats upp i bokslutet 2014. Viktiga händelser Under 2014 genomfördes två val. Val till Europaparlamentet samt valen till riksdag, landsting och kommuner. Efter kommunalvalet tillträdde en ny politisk ledning där en majoritet samlades genom en samverkan med tre partier, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och 16(84) Vänsterpartiet. Angelica Rage avgick efter 20 år som kommunstyrelsens ordförande och efterträddes av Benny Pedersen. Ingrid Näsström slutade sin tjänst som kommunchef under våren och efterträddes efter sommaren av Anders Pettersson. Dejeskolan byggdes om och renoverades. I projektet ingick också en konstnärlig utsmyckning i form av en hund i brons av konstnären Niki Merimaa: Även Skivedsskolan renoverades under året, den över 100 år gamla skolan fick en ny fasad. Omstrukturering av ägandet av kommunala bolag genomfördes under året. Arbete med strandskyddsremiss från länsstyrelsen upptog ett stort engagemang bland länets kommuner så också i Forshaga. Under året startades också ett LIS-projekt för att skapa attraktiva boendemiljöer i glesbygd. Den 3 augusti regnade det ca 100 mm i Forshaga. På Bokliden stod vattnet ca 60 cm högt på gatan och ett 20-tal fastigheter drabbades. Trots åtgärder blev det ytterligare översvämningar när det regnade kraftigt även den 4 och 11 augusti. Kommunstyrelsens har fattat beslut om att ta fram en bostadsförsörjningsplan. Direktiv utformades och arbetet påbörjat. En ny räddningsstation invigdes i Deje. Forshaga har nu två mycket moderna räddningsstationer. Beslut fattades om samarbete inom Karlstad Business Region (KBR), Från årsskiftet 2015 tog Forshaga över ordförandeskapet. Lustenrundan genomförds för tredje året. Många utställningslokaler hade besöksrekord. Gamla Kraftstationen besöktes t ex av drygt 1800 personer under helgen. Mässan Var Dags Liv genomfördes för andra året. Lokala företag, föreningar och kommunala verksamheter visade upp sig. Värdegrundsarbetet utvecklat och fördjupat genom arbete på APT-möten. Arbete om medarbetarskap och ledarskap har fördjupats på ledardagar och en ny modell för introduktion av nyanställda har utvecklats. Känslighetsanalys Kommunens verksamheter påverkas av händelser som till vissa delar är utanför dess kontroll. Som exempel kan nämnas konjunktursvängningar, utjämningssystemet eller förändrade lagar och förordningar. Nedan redovisas vissa faktorer och hur dessa påverkar kommunens ekonomi: Händelse Kostnad/Intäkt (mnkr) Löneökning med 1 % 4,3 Bruttokostnadsförändring med 1% 7,8 Prisförändring med 3 % 8,7 Ökning försörjningsstöd med 10 % 0,9 Minskning av generella statsbidraget med 1 % 1,5 Förändrad utdebitering med 1 kr 20,0 Förändring av antal invånare med 100 pers. 4,8 Ökad upplåning med 10 Mkr 0,3 Tabellen visar att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Befolkningsutveckling Forshaga kommuns folkmängd ökade 2014 med 87 personer och uppgick vid årsskiftet till 11 379 invånare. Ett positivt inflyttningsnetto har gjort att kommunens folkmängd ökat. Utvecklingen från 2010 framgår av tabellen nedan: Årsredovisning 2014 17(84) Finansiell analys/årsresultat/ balanskrav Årets resultat Forshaga kommun redovisar i 2014 års bokslut ett positivt resultat på 1,7 mnkr (jämfört med 12,4 mnkr 2013). Avvikelsen mot budgeten på 4,0 mnkr uppgår till -2,3 mnkr. Resultatet består främst av: (Belopp i mnkr) Budgeterat resultat Nämndresultat Pensionsutgifter KF:s förfogande inkl besp åtg Personalförsäkringsavgifter Räntekostnader/ränteintäkter Kapitalkostnad & avskrivningar Skatteintäkter o skatteutjämning Borgensåtagenden 4,0 -8,7 -2,5 3,9 2,1 1,3 0,7 0,7 0,2 Resultat 2012 1,7 Nämndernas resultat presenteras längre fram i dokumentet. Den post som påverkar resultatet mest jämfört med budget är nämndernas minusresultat på 8,7 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden lämnade redan tidigt 2014 en prognos om ett underskott på 8,9 mnkr jämfört med sin budget. Kommunstyrelsen har därför och utifrån fortsatt budgetuppföljning under året fattat beslut om besparingsåtgärder vid två tillfällen. Medel lades centralt till Kommunfullmäktiges förfogande, och det bidrar nu till att möta nämndernas underskott. 2014 års resultat utgör 0,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning. Forshaga kommuns redovisade resultat åren 2010-2014 framgår enligt nedan: 2010 2011 2012 2013 2014 11,9 12,2 15,6 12,4 1,7 Balanskrav Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. Möjlighet till undantag från balanskravet finns. En redogörelse över avstämning av balanskravet lämnas nedan, mnkr: Årets resultat enl resultaträkningen 1,7 Avgår samtliga realisationsvinster -0,3 Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 § Justerat resultat 1,4 Någon reglering av det egna kapitalet är inte aktuellt då kommunen efter justering redovisar ett positivt resultat. Balanskravutredning Justerat årets resultat enl RR 1,4 Årets balanskravsresultat +1,4 Regleringen av 2013 års skatteintäkter via slutavräkningen för kommunalskatteintäkter ger en negativ effekt på 2014 års resultat med 1,3 mnkr. Resultatet 2014 påverkas positivt med 0,1 mnkr utifrån Sveriges Kommuner och Landstings prognos för 2014 års slutavräkning. Årsredovisning 2014 18(84) Kommunteknik och service överskott på - 0,2 mnkr förklaras av överskott tekniska kontoret, överskott inom affärsverksamheten och inom kostverksamheten. Driftredovisning med nämndresultat Driftbudgetutfall Kultur, fritid och näringslivs överskott på 0,5 förklaras av 3 vakanta tjänster på förvaltningen. Nämndernas driftredovisning samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även redovisningen 2013, belopp i mnkr. Valnämnden Valnämnden uppvisar ett överskott jämfört med budget med 0,2 mnkr och den budget som upprättades behövde inte användas fullt ut. Driftredovisning (mnkr) 2013 2014 Barn och utbildningsnämnden 2014 Avvikelse r mot budget Barn och utbildningsnämnden redovisar sammantaget ett underskott på - 4,4 mnkr. De ökade kostnaderna beror främst på omhändertagande av barn- och ungdomar och andra stödinsatser i alla verksamheter och delvis på ökade kostnader för skolskjuts och gymnasie- och gymnasiesärskolan. Delar av överskridanden hämtas hem inom barn- och utbildningsnämndens övriga verksamheter och avvikelser kommenteras utförligare i nämndens avsnitt om ekonomiskt utfall. Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt 231,9 133,9 230,9 136,4 -8,3 9,6 0,0 0,0 0,7 0,4 -0,2 0,4 284,6 18,2 291,3 21,3 -12,4 8,0 LAN 78,7 41,5 86,9 50,0 -13,6 13,1 VON 216,7 54,4 216,7 47,9 -9,0 3,6 Lärande och arbete MBN 8,5 3,3 8,3 3,2 -0,4 0,3 ÖFN 4,5 3,2 4,6 3,3 -1,2 1,4 Sa: 824,9 254,5 839,4 262,5 -45,1 36,4 Lärande och arbetsnämnden redovisar ett underskott sammantaget på - 0,5 mnkr, varav - 0,1 mnkr avser ökad semesterlöneskuld. Den största avvikelsen beror på kostnader för institutionsplaceringar inom missbruksvården. Netto 570,4 KS Valnä mnd BUN 576,9 -8,7 Vård- och omsorgsnämnden En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Nämnders och styrelsers utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i mnkr) Vård- och omsorgsnämnden uppvisar sammantaget ett underskott på - 5,4 mnkr som beror på ökat behov av hemtjänst- och hälso/sjukvårdsinsatser och på ökade kostnader för kommunens gruppbostäder. Avvikelser kommenteras utförligare i nämndens avsnitt om ekonomiskt utfall. Miljö- och byggnämnden Kommunstyrelse 1,3 Valnämnd 0,2 BUN -4,4 Inom Miljö- och byggnämndens verksamhet redovisas ett underskott mot budget med 0,06 mnkr, som i huvudsak beror på omfattande planarbete i kombination med ökad semesterlöneskuld. LAN -0,5 Överförmyndarnämnden VON -5,4 MBN -0,1 ÖFN 0,2 Summa -8,7 Överförmyndarnämnden uppvisar ett överskott på 0,17 mnkr för Forshaga kommuns räkning. Överförmyndarkontoret visar ett överskott som kommer att fördelas till medlemskommunerna. För Forshaga kommun är kostnaderna lägre än budget både vad gäller nämndarvoden och arvoden till gode män. Sammantaget redovisas en avvikelse mot budget på –8,7 mnkr. I övrigt kommenteras nämndernas ekonomiska utfall i respektive verksamhetsberättelse. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter redovisar totalt sett en positiv avvikelse mot budget med 1,3 mnkr. Kommunledningsstaben + 0,56 mnkr, kommunteknik- och service + 0,22 mnkr, kultur/fritid/näringsliv 0,52 mnkr. Kommunledningsstabens överskott beror bland annat på lägre kostnader för kollektivtrafik, planläggning, vinst vid försäljning av bostadsrätt och lägre personalkostnader under rekrytering av kommunchef. Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsen har en löpande ekonomisk uppföljning och kontroll genom att låta nämnderna presentera uppföljningsprognoser till styrelsen enligt fastslagen tidplan. Kommunens delårsbokslut upprättades för perioden januariaugusti och enligt den prognos som presenterades slutade resultatet på 0,6 mnkr för 2014, och det slutliga utfallet blev 1,7 mnkr. Vid delårsbokslutet i augusti prognosticerades ett underskott på - 10,3 mnkr totalt för nämnderna. Det 19(84) verkliga resultatet blev ett underskott på - 8,7 mnkr, d v s 1,6 mnkr bättre än prognosen. Nämnders och styrelsers prognostiserade utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande (belopp i mnkr): Kommunstyrelse -0,1 Valnämnd 0,0 Barn- och utbildningsnämn -3,0 Lärande- och arbetsnämnd -0,7 Vård- och omsorgsnämnd -6,5 Miljö- och byggnämnd -0,2 Överförmyndarnämnd 0,2 Totalt Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: -10,3 Budgetuppföljning per september visade att det fanns risk för att kommunens resultat skulle bli negativt, därför gavs ytterligare besparingsuppdrag på totalt 1,15 mnkr. Totalt sett blev nämndutfallet bättre än vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. Kommunstyrelsen, valnämnden, vård- och omsorgsnämnden, lärande och arbetsnämnden och miljöoch byggnämnden har förbättrat sitt resultat jämfört med vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. 2014 Avvikelse mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Politisk verksamh 12,3 3,4 13,0 3,9 -1,8 2,0 Infrastruktur, skydd mm 47,3 12,7 48,2 15,7 -3,4 3,2 Affärsverksamhet 40,7 35,0 43,1 35,4 -2,6 2,5 Särskilt riktade insatser 29,2 23,3 28,9 24,8 -6,2 6,6 Fritid och kultur 30,2 5,2 28,4 3,9 0,2 0,3 Pedagogisk verks 269,7 26,3 279,7 30,7 -4,7 7,3 Vård och omsorg 265,9 58,9 264,9 52,7 -16,9 3,9 Gem. lokaler 71,2 63,8 69,0 63,1 -0,8 0,8 Gem. verksamh 58,4 25,9 64,2 32,3 -8,9 9,8 Summa 824,9 254,5 839,4 262,5 -45,1 36,4 Netto 570,4 Årsredovisning 2014 576,9 11,20 Kommun 22,35 TOTALT 33,55 Det generella statsbidraget och utjämningen har ökat med sammanlagt 6,2 mnkr eller 4,4 % och uppgår till 147,7 mnkr. Finansnetto Kommunen redovisar ett negativt finansnetto på 1,1 mnkr, d v s de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna (ränta på likvida medel). Mot budget redovisas en positiv avvikelse med 1,3 mnkr. Nettokostnader och skatteintäkter En annan viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter, kostnader, och skatteintäkterna och generella statsbidrag. Skatteintäkterna (netto) skall räcka till att finansiera den löpande verksamheten, varvid vi menar verksamheternas nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. För år 2014 uppgår detta till 95,0 %, vilket är en försämring mot 2013 (93,1 %). Driftredovisning per verksamhetsblock (mnkr) 2014 Landsting Kommunens skatteintäkter har i förhållande till 2013 ökat med 3,2 mnkr eller 0,7 % och uppgår till 430,3 mnkr. Vård- och omsorgsnämnden lämnade redan tidigt 2014 en prognos om ett underskott på 8,9 mnkr jämfört med sin budget. Kommunstyrelsen fattade då beslut om besparingsåtgärder motsvarande 6,4 mnkr totalt för kommunens nämnder. Under våren arbetade kommunledningskontor, ekonomikontor, personalkontor, kommunalråd samt politiker och tjänstemän inom vård- och omsorgsnämnden tätt och intensivt med uppföljning och åtgärder för att minska nivån på aviserat budgetunderskott 2014. Extern konsult deltog också och arbetsgrupper arbetade runt heltidsprojektet, sjukskrivningar, resursfördelningsmodell, valfrihet, nya tekniker och konkretisering av skälig levnadsnivå. 2013 Skatteintäkter, generella stadsbidrag och utjämning En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna ej ska överstiga 90 %. Tabellen intill visar att relationen varit på ungefär samma nivå 2010-2013, men att relationen ökar dramatiskt 2014. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. -8,7 20(84) Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser var vid årsskiftet 11,0 mnkr, varav 2,1 mnkr avser beräknad löneskatt. Ökningen av avsättningen i förhållande till 2013 är 1,1 mnkr. med 2 % jämfört med 2013, men målet om en soliditet på minst 60 % uppnås. Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 40 %. Ju högre skuldsättningsgraden är, desto osäkrare ekonomi. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före 1998. Dessa uppgår till 309,3 mnkr och har minskat med 14,9 mnkr i förhållande till 2013 (324,2 mnkr). Vid beräkningen av pensionsskulden så har förändringar av kalkylränta stor betydelse. Stora förändringar i marknadsräntenivåer (upp eller ned) över en femårsperiod innebär justeringar av kalkylräntan. RIPS-kommittén övervakar och föreslår förändringar utifrån "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld (RIPS). Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattades i årsredovisningen 2005 om att 3,0 mnkr av resultatet läggs som en pensionsreserv. Av det egna kapitalet utgörs då 3,0 mnkr av denna av pensionsreserv. En långsiktig målsättning är att amortering av pensionsskuld (pensionsförpliktelser intjänade före 1998) påbörjas senast då de långfristiga lånen amorterats av. Soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet (inklusive ansvarsförbindelse) uppgår till 9 %, vilket är en förbättring mot 2013 med 3 % (6 % 2013). För att skulden för framtida pensioner inte skall öka har kommunen valt att försäkra bort nya efterlevandepensioner och pensioner till den del de inte ingår i den individuella delen. Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår per 201412-31 till 320,3 mnkr. Premieavgiften avseende 2014 för den avgiftsbestämda delen enligt avtalet KAP-KL har beräknats till 15,3 mnkr. Upplupen löneskatt tillkommer med 3,7 mnkr. Eget kapital/ Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens egna kapital har under året ökat med 1,7 mnkr och uppgår till 362,1 mnkr. Det egna kapitalets utveckling åren 2010-2014 framgår enligt diagrammet: Likviditet och rörelsekapital Kommunens likvida medel uppgår vid årsskiftet till 2,5 mnkr. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen haft beviljad checkräkningskredit på 70 mkr under 2014. Vidstående diagram visar utvecklingen av likvida medel i mnkr. Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 95,0 mnkr och avser upplåning hos Kommuninvest. Av de 95,0 mnkr är 13,0 mnkr nyupplåning som främst finansierar 2014 års investeringar i kommunens avgiftsfinansierade verksamhet. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. För 2014 uppgår soliditeten till 60 % och är en försämring Årsredovisning 2014 21(84) Rörelsekapitalet har under året försämrats med 11,4 mnkr och vid årsskiftet uppgick det till -75,8 mnkr. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Trots negativt rörelsekapital har kommunen ändå haft en förhållandevis god likviditet under året främst tack vare lån av bostadsbolagets likviditet och utnyttjandet av checkräkningskrediten hos Nordea. Checkkrediten var inte utnyttjad per årsskiftet, men kommunen utnyttjade 31 december de kommunala bolagens likviditet på 26,8 mnkr via koncernvalautakontot. Nedanstående diagram visar rörelsekapitalet i mnkr: Skogen Kommunens skogsförvaltning har under året gett ett ekonomiskt driftsunderskott på 156 tkr. Skogsbruksplanen förordar ökad gallring vilket också utförts på entreprenad och inneburit 680 tkr netto i inkomst. Förutom det har massaved sålts för 106 tkr och flis för 323 tkr. Intäkter för arrenden har varit 104 Tkr under året. Det har också fällts många tätortsnära träd som varit besvärande för fastigheter vilket kräver stor försiktighet samt utförts röjning på entreprenad. Kostnaden för detta har varit c:a 600 tkr. Den 4 augusti drog stormbyar in över kommunen och orsakade kostnader på c:a 250 Tkr. Intäkter för arrenden har varit 104 Tkr under året. Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet VA-verksamhet I den nya VA-lagen finns en paragraf om VA-verksamhetens redovisning. I § 42 skriver man: ”För VA-verksamheten skall redovisas en särskild resultat-och balansräkning. Av tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit”. VA-verksamheten särredovisas fr.o.m. årsredovisning 2006. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till 320,7 mnkr. Per invånare blir det 28,2 tkr. Övervägande delen avser de kommunägda bolagen, Forshagabostäder AB 276,9 mnkr, Forshaga Energi AB 24,6 mnkr och Forshaga Fiber AB 17,0 mnkr. Kommunens borgensåtagande ökade sammanlagt med 1,9 mnkr i förhållande till 2013. Efter omstruktureringen av bolagen, som nu är helägda av kommunen, har också beslut om borgensåtagande tagits för respektive bolag. Nytt beslut om borgensåtagande för Forshaga fiber AB har tagits under hösten för att bolaget ska ha möjlighet att finansiera den fortsatta utbyggnaden av fiber i kommunen. Beträffande förlustgarantier för egna hem uppgår de till 0,1 mnkr. Forshaga IF:s och Klarälvdalens samordningsförbund borgensåtagande är kvar på samma nivå som vid utgången av 2013, d v s 0,1 respektive 2,0 mnkr. Det affärsmässiga resultatet för VA-verksamheten redovisar ett resultat på 0,3 mnkr (1,3 mnkr, 2013) och en negativ avvikelse mot budget på -0,8 mnkr (0,2 mnkr 2013). Budgetunderskottet beror på den stora översvämningen i området Bokliden i Forshaga som hittills kostat c:a 900 Tkr. Prioriteringar har skett på investeringsprojekt där ombyggnader av VA-ledningar bland annat skett på ett område i Deje. Ett stort investeringsprojekt, byte av membranfilter VA-verk har påbörjats och färdigställs 2015 vilket medför ökade kapitalkostnader. Resultatet för perioden 2007-2014 (2007 -1,4 mnkr) är positivt, 1,0 mnkr. Översyn av taxan har gjorts som innebär en högre fast del, vilket ger stabilare intäkter på sikt och investering i VA-verk membranfilter kommer att innebära ökade kapitalkostnader. I nedanstående tabell presenteras den avgiftsfinansierade VA-verksamheten åren 2008-2014 utifrån budget. VA-verksamhet Resultaträkning 2009 2010 2011 2012 2013 2014 19,9 21,2 20,4 20,7 20,7 20,9 -19,2 -21,4 -18,9 -20,0 -19,4 -20,6 Resultat 0,6 -0,2 1,5 0,7 1,3 0,3 Verksamhetens 0,7 1,5 1,2 1,2 1,1 1,1 -0,1 -1,7 0,3 -0,5 0,2 -0,8 Det finns alltid en risk i ett borgensåtagande, men eftersom kommunen till 100 % äger bostadsbolag, energibolag och fiberbolag finns ändå ett moraliskt ägaransvar om man anser att bolaget ska finnas kvar. Klarälvdalens samordningsförbund drivs av Kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget, varvid ägaransvaret delas mellan parterna vid ekonomiska problem. mnkr, I budgeten avsätts varje år en summa att användas till förlustgaranti för egnahem, denna garanti är en kvarleva från den tid staten bestämde lånen till egnahemsbyggena. Den risk som finns idag avser borgensåtaganden för föreningen Forshaga IF med 0,1 mnkr samt förlustgarantier med 0,1 mnkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens Kostnader Budget Verksamhetens avvikelse mot budget Årsredovisning 2014 22(84) Tilläggsupplysningar: Kostnaderna har särredovisats för VAverksamheten på egen verksamhetskod. Gemensamma kostnader har fördelats genom interndebitering. till kommunen (69,4 mnkr, 2013). Ett försök att ta fram en balansräkning för VAverksamheten har gjorts from 2006 års redovisning. Det har inte gått att få fram samtliga poster. För vidare kommentarer se noter. Siffrorna har justerats mot underlaget i 2006 års redovisning. 1. Enligt anläggningsredovisningen Noter: 2. Enligt utdrag från kundreskontran 3. Summa anslutningsavgifter 2002-2010 samt resultatet 2006-2013. I kommande tabell presenteras balansräkning för den avgiftsfinansierade VA-verksamheten för 2014. Balansräkning för VA (mnkr) 4. Restpost (beräknad mellanskillnad kända poster) 5. Enligt bokslutsuppgifter för VA-personalen. 2010 2011 2012 2013 2014 Tillgångar 6. From år 2007 kan uppgifterna särredovisas i ekonomisystemet. Anläggningstil lgångar 7. Periodisering av anslutningsavgifter. From 2011 redovisas anslutningsavgifterna som kortfristig skuld. Anläggningstil lgångar, Not 1 70,6 73,3 73,3 72,9 73,2 Avgiftsfinansierad verksamhet - fastighetsförvaltning & renhållning (exkl VA-verksamhet) Omsättningsti llgångar Kundfordringa r, Not 2 4,4 4,7 4,6 4,6 4,4 Periodiserings poster Summa tillgångar 75,0 78,0 77,8 77,5 77,6 Eget kapital, Not 3 1,4 2,9 3,6 4,9 5,2 varav åretsresultat -0,2 1,5 0,7 1,3 0,3 Avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 73,5 73,2 71,4 69,4 68,7 Semester- oboch timtidsskuld, Not 5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kortfristiga leverantörs skulder, Not 6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,7 2,7 3,1 3,6 78,0 77,8 77,5 77,6 Eget kapital, avsättningar o skulder Fastighetsförvaltningen redovisar ett resultat på 0,1 mnkr för 2014. Avvikelsen mot budgeten är – 0,5 mnkr. Renhållningen redovisar ett positivt resultat på 1,2 mnkr och en positiv avvikelse mot budget på 1,2 mnkr. Resultatet beror delvis på fortsatt bra skrotpris som säljs från återvinningscentralen. Utrymme finns i taxan för kommande matavfallssortering vilket planeras införas 2016/2017. En stor investering sker 2014/2015 vilket innebär ökade kapitalkostnader. Då byggs en ny återvinningscentral som även medför ökade driftskostnader. Överuttaget i taxan har bokförts som en förutbetald intäkt från renhållningskollektivet. I kommande tabeller presenteras den avgiftsfinansierade verksamheten exkl VA-verksamheten åren 2008-2014 utifrån budget. Skulder Långfristiga skulder. Kommunen, Not 4 Periodiserings poster. Anslutningsvgi fter, Not 7 Sum skuld, avsättn och eget kapital 75,0 Anläggningstillgångarna uppgår till 73,2 mnkr och kundfordringarna till 4,4 mnkr. Eget kapital på 5,2 mnkr består av anslutningsavgifterna 2002-2010 samt årets resultat. Semesterlöneskulden är oförändrad mot 2013 och uppgår vid utgången av 2014 till 0,1 mnkr. From 2011 års bokslut periodiseras anslutningsavgifterna och redovisas som kortfristig skuld. En restpost på 68,7 mnkr på poster som inte kunnat specificeras redovisas som långfristig skuld Årsredovisning 2014 23(84) Investeringsredovisning Resultaträk ning, mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Nämndernas investeringar, (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen. För jämförelse återfinns även 2013, belopp i mnkr. 2014 Fastighets- Investeringsredovisning nämnd förvaltning 2013 Verksamhet ens intäkter 2,4 2,7 2,6 2,6 2,6 2,7 Verksamhet ens kostnader -2,9 -2,9 -2,7 -2,6 -2,5 -2,8 Resultat Verksamhet ens budget Verksamhet ens avvikelse mot budget Resultaträkn ing, mnkr -0,5 0,0 -0,5 -0,3 0,2 -0,4 -0,1 0,2 -0,3 0,0 0,1 -0,1 0,1 0,4 -0,3 -0,1 0,4 -0,5 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhet ens intäkter 8,8 9,2 8,7 8,5 8,7 8,7 Verksamhet ens kostander -7,7 -7,6 -7,6 -8,2 -7,8 -7,5 Resultat 1,1 1,6 1,1 0,4 0,9 1,2 Verksamhet ens budget 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0 Verksamhet ens avvikelse mot budget 1,0 1,4 1,1 0,3 0,9 1,2 Renhållning 2014 2014 Avvike lser mot budget Utgift KS Inkomst Utgift 1,7 38,8 30,4 Inkomst 1,6 1,4 LAN 0,2 VON 2,6 0,5 3,2 MBN 0,0 0,1 0,0 -0,3 0,0 Sa: 34,6 Netto 33,2 1,5 0,9 0,6 0,2 0,0 1,4 Inkomst 3,1 BUN ÖFN 2,3 Utgift 0,8 0,2 0,0 42,3 1,8 40,5 8,0 1,7 9,7 Under året har det investerats för totalt 42,3 mnkr brutto och 40,5 mnkr netto. Avvikelsen mot budget 2014 för investeringarna blev ett överskott på 9,7 mnkr, främst pga. ej genomförda och uppskjutna investeringar, som kanalisation fiber 0,7 mnkr, konvertering oljepannor 1,7 mnkr, skredriskågärder 2,3 mnkr, membranfilter VA-verk Forshaga 3,6 mnkr, ny återvinningscentral 4,8 mnkr, verksamhetssystem 4,0 mnkr. Det finns också investeringsprojekt som Dejeskolan där större delen av 2015 års investeringsbudget 9,0 mnkr, tidigarelagts till 2014. Ombudgeteringar kommer att göras till 2015. Köp av datorer/IT-utrustning betraktas från och med 2010 som en driftskostnad (reinvestering)och utgör del i ersättningen till den gemensamma IT-nämnden med Kils kommun. Tidigare års inköp av datorer/IT-utrustning är avskriven och ingår inte längre som en anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Kommunstyrelsen Investeringar inom Kommunstyrelsens ansvarsområde har gjorts med totalt 37,2 mnkr netto. Största delen står kommunteknik och service för, 36,7 mnkr. De största investeringsprojekten hos kommunteknik och service har varit om- och nybyggnad av Dejeskolan 22,2 mnkr, Skivedsskolan (Gammelgården) fasader/tak 3,2 mnkr, membranfilter VA-verk Forshaga 2,6 mnkr, skredriskåtgärder 2,2 mnkr, barmarksunderhåll och ledningar gamla områden 3,0 mnkr, Övriga verksamheter inom kommunstyrelsen har investerat för totalt 0,44 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens investeringar består bland annat av nytt verksamhetssystem, IT-utrustning till Dejeskolan och investeringar som förskolan och skolan har gjort i ljuddämpande möbler, elevarbetsplatser mm. Lärande och arbetsnämnden Lärande- och arbetsnämnden har investerat i lastbil, informations- och kommunikationsteknik och möbler. Årsredovisning 2014 24(84) Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens investeringar består främst av hjälpmedel inom äldreomsorgen. Miljö och byggnämnden Miljö- och byggnämnden har investerat för 0,1 mnkr. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har inte gjort några investeringar 2014. Bruttoinvesteringar under perioden 2010 - 20114 har skett enligt följande: Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit till kommunledningen att utreda förutsättningarna för en centralisering och eventuell samlokalisering av ledningsfunktionerna kommunledning, personal- och ekonomikontor är möjlig. Kommunledningen har även fått i uppdrag att utreda möjligheterna om samverkan med Karlstad kommun eller andra kommuner om samordning av delar av ekonomi och personalfunktionerna. Personalredovisning Personalredovisning Den 31 december var antal anställda 896 personer, vilket är 6 personer färre än ett år tidigare. Omräknat till heltider motsvarar dessa 849,8 årsarbetare, en minskning med 2,6 årsarbetare under året. Antal anställda har ökat inom LAN, ör oförändrat på MOB och har minskat i BUN, VON och KS. Framtiden Framtagande av bostadsförsörjningsprogram kommer att ligga till grund för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Ska målen om befolkningsutveckling nås är tillgången på bostäder en grundförutsättning. Vi behöver också möta den åldrande befolkningens behov av bostäder med god tillgänglighet och bra service. Förv 2010 2011 2012 2013 2014 BUN 311 301 309 323 318 KS 143 138 142 141 139 MBN 7 7 7 9 9 LAN 63 66 79 86 91 SON/VON 375 366 350 343 339 Not: Överförmyndarkontoret (4 pers) och (KFN 30 pers) har redovisats under KS. Personalkostnader Personalkostnaden för 2014 uppgår till 469,1 mkr. Det motsvarar 63,3 % av verksamheternas bruttokostnad. Utveckling av medborgardialogen kommer att vara ett viktigt område för att skapa bra beslutsunderlag och en delaktighet i kommunens utveckling bland medborgarna. Framtagandet av bostadsförsörjningsprogrammet kommer att vara ett område där medborgardialogen praktiskt prövas och utvecklas. Värdegrundsarbetet kommer att vidareutvecklas så att det blir en naturlig del i alla verksamheters dagliga arbete både internt och externt. Nytt industriområde på Kvarntorp färdigställs under 2015. Marknadsföringen av området kommer att vara mycket viktigt för att attrahera nya företag till området För att skapa goda relationer och ett bra företagsklimat kommer 60 företagsbesök att genomföras under 2015. Formerna för Näringslivsforum kommer att utvecklas Under 2015 kommer kommunen att delta i SKL:s projekt ”Kommunens Kvalitet i korthet" (KKiK). Tillsammans med handlingsplanen för kommunkompassen kommer detta att utgöra grunden för utvecklingsarbetet. I samband med budgetarbete inför 2016 kommer också en genomgång av kommunens mål med eventuella revideringar att göras En ny Risk – och Sårbarhetsanalys kommer att tas fram. Åldersfördelning Åldersfördelningen bland de anställda visar att nästan hälften av de anställda 50 år eller mer. Andelen anställda som är 60 år eller mer har fortsatt att minskat och är nu 18,0 %. (2013 var det, 19,1% och 2012 var det 19,9.) 161 tillsvidareanställda är 60 år eller mer, av dessa arbetar 57 pers inom VON och 58 inom BUN. 2015 är det dags för genomförande av medarbetarenkät. Enkäten kommer att följas upp på arbetsplatsträffar med samtal om förbättringsområden. Årsredovisning 2014 25(84) Andel kvinnor i chefsposition Jämställdhet År Antal chefer Antal kvinnliga chefer Procent kvinnliga chefer 2014 41 25 61,0 2013 42 26 61,9 2012 42 26 61,9 2011 39 22 56,4 2010 38 25 65,8 2009 33 22 66,7 Kön Under 2014 ökade antal tillsvidareanställda män i kommunen med 2 personer. Andel män är nu 18,0 % av de tillsvidareanställda. Forshaga kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. Den förvaltning som har störst andel kvinnor är VON, 94 %. Inom LAN, som har störst andel män, är 59 % av de anställda kvinnor. Sysselsättningsgrad Antal heltidsanställda kvinnor har ökat framför allt inom BUN. Den 31 dec 2014 var 561 kvinnor heltidsanställda. Den 31 dec 2013 var 559 kvinnor heltidsanställda. Den 31 dec 2012 var 419 kvinnor heltidsanställda. Andel män i % 2010 2011 2012 2013 2014 17,1 17,8 17,4 17,6 18,0 Antal tillsvidareanställda kvinnor och män per förvaltning Kvinnor Män Andel heltidsanställda i % 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 55,3 56,4 57,2 75,2 76,3 Män 82,5 82,7 87,0 87,4 87,0 BUN 83,6 83,7 83,2 83,6 86,2 KS (mfl*) 76,9 76,1 77,5 78,0 78,4 LAN 84,1 86,4 92,4 94,2 92,3 MBN 71,4 85,7 100,0 100,0 100,0 VON 29,6 31,7 30,3 66,5 66,4 2013 2014 2013 2014 276 269 47 49 Ekonomikontor 6 6 2 2 Adm kontor* 7 5 4 4 KFN 22 21 9 9 * ÖFN o KFN är redovisade under KS. Kommuntek o serv 48 48 35 36 Inom VON har man under flera år arbetat för att erbjuda anställda som vill arbeta mer, högre ssgr. Personalkontor 5 6 3 2 LAN 50 54 36 37 I januari 2013 fick tillsvidareanställd personal inom hemtjänst och särskilt boende heltids-anställning med möjlighet till deltidsanställning. MBN 6 7 3 2 VON 323 319 20 20 Totalt 743 735 159 161 BUN KS Den utökade tiden används till att täcka frånvaro. Möjligheten att all arbetstid ska kunna användas för att endast täcka verksamhetens grundbehov, begränsas av arbetstidsregler. *ÖFN är redovisade under det administrativa kontoret. Kvinnor i ledarposition Vår verksamhet består av en stor andel kvinnor. Detta återspeglas även i att vi har fler kvinnor än män i ledarposition. Andelen kvinnor i ledar-/chefsposition är 61,0 %. Årsredovisning 2014 26(84) Heltidsanställning som väljer att arbeta deltid. Särskilt boende Hemtjänst Antal anställda tv (heltid) Förv 2013 2014 2013 2014 77 75 72 70 Antal pers som önskat lägre ssgr 22 26 27 24 Antal årsarb önskad ssg 17,6 20,85 19,9 18,15 Antal årsarb med hänsyn till önskad ssgr 72,6 69,85 64,9 64,15 Utöver detta finns anställda som sökt partiell föräldraledighet. Kvinnors medellön i % av mäns medellön 2013 2014 BUN 93,70 95,04 LAN 105,01 104,23 MBN 86,23 79,53 KS* 90,27 Ekonomikontoret 101,56 101,91 Adm kontor 118,73 75,26 Kommunteknik o serv 87,66 88,05 Personalkontor 89,39 81,51 Kultur o fritid, 2014 KFN 98,63 91,40 VON 97,66 99,46 Totalt 94,51 93,77 * ÖFN är redovisat under adm kontor Lönekartläggning Medellön tillsvidareanställda Kvinnors medellön i förhållande till mäns medel-lön har minskat under 2014. Inom de två stora förvaltningarna BUN och VON har skillnaderna dock minskat. Den 31 december var medellönen för tillsvidare-anställda kvinnor 1719 kr lägre än för männen. Medellön År Medellönkvinnor Medellön män Kvinnors medellön i % av mäns medellön 2014 25877 27595 93,77 % 2013 25255 26722 94,51 % 2012 24655 25947 95,02 % 2011 23800 25650 92,79 % 2010 23255 24565 94,66 % I jämförelsen ovan tas ingen hänsyn till den arbetstidsförkortning som vårdkollektivet, med en stor andel kvinnor, har. Värdet av den kan beräknas till ca 750 kr/heltid. Vid jämförelser av löner måste man också titta på de samlade kraven i befattningen, se stycket om Lönekartläggning. För att kunna jämföra löneläget i olika befattningar med varandra gör personalkontoret tillsammans med verksamhetsansvariga befattningsvärderingar. Man tittar på vilka krav som ställs när det gäller utbildning, erfarenhet, ansvar, befogenheter och arbetsmiljö. Som stöd för detta används befattningsvärderingssystemet BAS. Utifrån gjorda värderingar görs en kartläggning av löner för att identifiera eventuellt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron bland kommunens anställda har minskat något under 2014. Sjukfrånvaron i % av möjlig arbetstid var 4,97 %. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden 2009 2010 2011 2012 2013 2014 5,13 4,39 4,18 4,77 5,02 4,97 Sjukfrånvaron har under året minskat med 0,05 %‑enheter. Sjukfrånvaron har minskat inom LAN, är relativt oförändrad inom BUN och har ökat inom KS och VON. Notera, att i små grupper, påverkar en enskilds frånvaro % satsen mycket. Så t ex i ovan, det är orsaken till att de tas med i tabellen nedan. Årsredovisning 2014 27(84) Sjukfrånvaro i procent av den möjliga arbetstiden 20102014 per förvaltning År BUN KS* LAN VON 2014 5,11 3,66 3,24 6,01 2013 5,13 3,28 4,92 5,73 2012 4,62 4,30 3,53 5,52 2011 4,77 3,00 3,59 4,35 2010 4,73 4,70 4,58 4,24 Samma siffra var: 2013 39,47 %, 2012 38,69 % och 2011 40,43 %. Procent av total sjukfrånv som har varat > = 60 dagar Not: När jämförelser görs över tid får man ha i åtanke att viss organisationsförändring har skett Sjukfrånvaro fördelat på kön och åldersgrupper Sjukfrånvaron har varit lägre 2014 än 2013 i de flesta kön/åldersgrupperna. Kvinnor = 29 år och män = 50 år har dock haft högre sjukfrånvaro under 2014. Sjukfrånvaro i % av den möjliga arbetstiden fördelat på åldersgrupper samt kvinnor och män Kv Män <=29 år 2,82(2,53) 3,38 (2,47) 1,12(2,72) 30-49 år 4,63(4,64) 4,99(5,00) 3,07(3,13) >=50 år 5,72(5,84) 6,13(6,68) 4,19(2,37) Kommunen 4,97(5,02) 5,37(5,58) 3,39(2,75) Andelen långtidssjukfrånvaron i förhållande till totala sjukfrånvaron var högre 2014 än året innan. 40,57 % av sjukdagarna under 2013 avser sjukfrånvaro som pågått 60 dagar eller mer. * ÖFN o KFN är redovisade under KS. Totalt Långtidssjukfrånvaro Totalt Kv Män <=29 år 2,88(3,24) 3,23(4,30) 0,00(0,00) 30-49 år 39,07(41,92) 41,53(41,39) 21,26(42,13) <=50 år 45,14(39,87) 44,33(39,44) 50,59(44,83) Kommunen 40,65(39,47) 41,24(39,43) 36,60(39,76) Värden inom parentes avser 2013 Procent av total sjukfrånv som har varat >= 60 dagar per förvaltning Totalt Kv Män BUN 45,01 46,80 23,41 KS 45,42 30,64 60,68 LAN 22,59 25,58 19,62 MBN 0,00 0,00 0,00 Värden inom parentes avser 2013 VON 38,99 39,80 0,00 Sjukfrånvaron skiljer sig mycket mellan olika befattningar. Exempel på sjukfrånvaro i % av möjlig arbetstid i olika yrken: Kostnad för sjukfrånvaro 200 8 200 9 201 0 201 1 201 2 201 3 201 4 Undersköt 9,1 8,9 6,9 6,70 6,54 8,23 9,00 Personl assist 4,8 3,3 3,3 5,04 5,19 3,33 3,49 Lärare 4,3 3,6 Lärare tid år 1,6 3,14 3,19 3,47 2,30 Lärare sen år 7,6 5,20 2,08 1,79 3,52 Kostnaderna för sjuklöner har ökat med 289 900 kr jämfört med 2013. Att arbeta aktivt för att minska korttidssjuk-frånvaron är ett sätt att minska sjukfrånvaro-kostnaderna. Korttidssjukfrånvaro är kostsam för arbetsgivaren. De första 90 dagarna betalar arbetsgivarna sjuklön, dag 2-14 har den anställde 80 % sjuklön, dag 15-90 10 % sjuklön. Detta samtidigt som man i de flesta fall också behöver en vikare. Sjuklönekostnad År Kostnad (ex PO) 2014 4 597 275 2013 4 307 350 2012 4 088 200 Förskollärar e 8,6 10,1 9,1 9,10 7,20 8,64 8,97 Barnskötare 11,2 6,5 2,9 3,23 4,17 7,33 4,46 2011 3 810 500 Lokalvårdar e 2,2 3,0 5,8 7,76 5,83 6,17 3,09 2010 3 840 000 2009 3 850 000 2008 3 781 000 Sjukfrånvaron har ökat bland, undersköterskor, personliga assistenter, lärare senare år och förskollärare. Sjukfrånvaron har minskat bland lärare tidigare år, barnsköterskor och lokalvårdare. Vid jämförelser bör man tänka på att i grupper med färre medarbetare påverkar enskilda individer procentsatsen mer. Årsredovisning 2014 I jämförelsen är ingen hänsyn tagen till den löneökning som skett. Utöver sjuklön tillkommer också semesterlön som den sjuke har rätt till under 180 dagar under insjuknandeåret plus ett år. 28(84) Arbetsmiljö Semester Att underhålla personella resurser i form av arbetsmiljöförbättrande åtgärder, kompetens och en god personalpolitik är mycket viktigt. Kommunens anställda har minskat sin innestående ”semester/kompledighetsbank” under 2014. Kommunens totala semesterskuld har dock ökat med 32 500 kr under året. I riktlinjerna angående rehabilitering poängteras att man ska ha en helhetssyn enligt arbetsmiljö-lagen och betrakta arbetsmiljön ur olika perspektiv. Vid sjukskrivning ska den anställdes kvarstående arbetsförmåga vara i fokus. Det innebär att Forshaga kommun ska så långt det är möjligt organisera arbetet så att sjukfrånvaron minimeras. Som arbetsgivare måste vi anpassa vårt arbetssätt för att svara upp mot förändringar i sjukförsäkringssystemet. Kvarst semdgr Innest semtim Okomptid 2014 10364 401 6326 2013 11039 330 6784 2012 11198 302 7356 Antal långtidssjuka i december 2014 var 33 personer, vilket är fem fler än 2014. 2011 10952 308 5600 2010 11059 271 6129 Den stora minskningen efter 2008, då 71 anställda var långtidssjuka, beror delvis på försäkringskassans förändrade regelverk. 2009 12341 6569 Innestående okomptid och semester per 141231 Långtidssjuka Förvaltning Okomp-tid 200 9 201 0 201 1 201 2 201 3 201 4 Kvarst semdgr Tim-sem 200 8 Adm kontor 113 6 126 Antal långtidssjuk a 71 37 22 26 30 28 33 BUN 1953 135 1363 Ekonomikontor 83 13 6 Sjuk 100 % 28 24 14 15 24 18 19 Kommuntekn 1411 50 673 Sjuk deltid 26 13 8 11 6 10 14 Kultur o Fritid 260 0 206 Nytillkomna sjukfall sedan året innan 38 17 12 14 24 23 29 LAN 1201 32 475 MBN 126 12 26 Personalkontor 194 14 130 VON 5022 (+46 PAN) 139 3321 Totalt 10364 401 6326 Friskvård ”Arbetsglädje är ett annat ord för produktivitet” Närliv/Turism Christer Olsson Friskvård är en lika naturlig som viktig faktor när man vill ha friska och nöjda medarbetare. Under året har följande friskvårdsaktiviteter erbjudits: Motion på arbetstid 1 timme/vecka erbjuds där det är möjligt för verksamheten. Tiden, som läggs ut i samråd med arbetsledning och medarbetare, kan delas upp på flera tillfällen. En friskvårdspeng på 500 kr. Den anställde själv kan välja var den ska användas (inom ramen för skatteverkets riktlinjer). Arbetstidsmodeller Ovanstående kan jämföras med att en heltids-anställd normalt arbetar ca 200 dagar eller 1800 timmar/år. I semesterskulden ingår förutom sparad semester, innestående semestertimmar och okompenserad övertid även intjänad ferielön, intjänad uppehållslön samt semester för anställda på avtalen PAN och BEA. Övertid/mertid Antalet arbetade mer och övertidstimmar har minskat även 2014 och var 23 391 timmar. (Som jämförelse kan nämnas att en årsarbetare kan räknas till ca 1800 timmar.) Inom Vård och omsorg har personalen arbetat enligt olika arbetstidsmodeller. Detta görs som en del i arbetet med att förbättra personalens arbetssituation. Övertid och mertid i timmar 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Några grupper har årsarbetstid. Önskescheman t ex med hjälp av Time Care och MagnaCura, ger arbetstagarna möjlighet att själva påverka sin arbetstid. Under året har arbetet med heltider inom äldreomsorgen fortsatt. Se mer under avsnittet sysselsättningsgrad ovan. 22777 22100 23229 29976 26565 23391 Flera arbetsplatser har flextid (inom äldreomsorgen har den möjligheten tillfälligt tagits bort). Årsredovisning 2014 29(84) Mer- och övertidstimmar per förvaltning *) Adm kontor 171 h, Ek kontor 8 h, Kommunteknik och service 2936 h, KFN 490 h, Personalkontor 30 h. år 2010–2014 BUN KS* LAN MBN VON 2014 4762 3635 1136 15 13843 2013 5763 3246 815 28 16713 2012 5889 3885 809 56 19337 2011 5406 3998 627 31 13156 2010 4582 3788 561 31 13137 Årsredovisning 2014 Övertidsarbete, även den arbetstagaren väljer att ta ut i ledighet, är kostsamt för arbetsgivaren. Ersättning för mertidsarbete: fyllnadstid ersätts timme för timme enkel övertid, antal arbtimmar x 1,5 kval övertid, antal arbtimmar x 2. Tas övertidstimmar ut i ledighet med vikarie, kommer 100 schemalagda timmar att behöva ersättas med 100-200 vikarietimmar, beroende på ersättningsnivå. I verksamhet där vik ej sätts in blir det motsvarande produktionsbortfall. 30(84) Kommunens samlade verksamhet Enligt rekommendationen för sammanställd redovisning från Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska förvaltningsberättelsen innehålla en beskrivning av de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Kommunens samlade verksamhet består av kommunkoncernen (kommunens förvaltningar och kommunala företag där kommunen har ett varaktigt bestämmande eller betydande inflytande) samt kommunala uppdragsföretag (samägda företag utan betydande inflytande och kommunala entreprenader). Kommunala uppdragsföretag I följande företag är röstandelen mindre än 20 %. Andelsbelopp: Fordran på (revers) regionala kollektivtrafikmyndigheten (Region Värmland) 836 tkr HSB Karlstad (50 kr) Kommentus samverkan 1,9 tkr Som tumregel för att bestämma när inflytande över en juridisk person är betydande eller bestämmande används följande gränser: Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund, bidrag 8,840 tkr För kommunalt koncernföretag gäller att: Klarälvens samordningsförbund, bidrag 235 tkr 1. Bestämmande inflytande uppnås vid mer än 50 % röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas dotterföretag. 2. Betydande inflytande uppnås vid mer än 20 % och upp till 50 % röstinnehav i företagets beslutande organ. Ett sådant företag kallas intresseföretag. Ett kommunalt uppdragsföretag är en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet, men där överlämnandet skett på ett sådant sätt att ett betydande inflytande inte erhållits. Bland uppdragsföretagen ingår: 1. Andra samägda företag, där kommunens röstandelar understiger 20 %. 2. Kommunala entreprenader, företag som ägs av andra juridiska personer än kommunen till vika kommunen överlämnat vården av en kommunal angelägenhet. Kommuninvest ekonomisk förening 3,722 tkr Värmlands Läns Vårdförbund Kommunala entreprenader saknas enligt RKR:s definition. Kommunala bolag Kommunkoncernen/bolagen Under 2014 genomfördes försäljningen av dotterbolagen Forshaga Energi AB och Forshaga Fibernät AB till Forshaga Kommun. Köpeskillingen uppgick till 14,6 mnkr. Alla tre bolagen ägs till 100 % av Forshaga kommun sedan den 1 februari 2014. Kommunala bostadsföretaget Forshaga bostäder AB Bolaget ska utföra sin verksamhet så den långsiktigt bidrar till kommunens arbete för att främja utveckling och tillväxt inom kommunen. Förvaltning Forshaga bostäder har under året handlat upp ett Årsredovisning 2014 31(84) entreprenadavtal för perioden 2015-2019, men under år 2010-2014 gällde följande entreprenadavtal: HSB Värmland för ekonomisk förvaltning. HSB Värmland för fastighetsskötsel och felanmälanfunktion. Keyline-Städ o Konsult AB för städning. För avhjälpande av fel och reparationer har avtal tecknats med flera entreprenörer under perioden 20102014. Planerade underhållsåtgärder samt större investeringsprojekt upphandlas separat och utförs på entreprenad. Övriga bygg- och förvaltningsfrågor såsom VD-funktion, controller, teknisk förvaltning, bovärd administration/sekreterare och projekt och byggledning vid investeringar utförs av inom bolaget anställd personal. Anställda i bolaget: VD 1 st 100 %. Driftchef 1 st 100 % (fördelad lön till systerbolagen FFAB och FEAB med 80 %). Förvaltare/projektledare 1 st 100 %. Bovärd/Bostadskonsulent 1 st 100 % (80 % t o m 201409). Bovärd/Administratör 1 st 100 %. Reparatör 1 st 100 %. Fr.o.m. 1 januari 2015 har ytterligare 1 st reparatör anställts i bolaget. Därigenom kommer köpta tjänster att minska beträffande felavhjälpande underhåll/ reparationer. Beståndet Vid årets slut uppgick bolagets bestånd till 761 lägenheter (721 hyresrätter och 40 kooperativ hyresrätt), 50 lokaler, 100 garage och 126 P-platser. Total uthyrningsbar yta är 57 825 m2. 7 st lägenheter på Bruksvägen 3 i Deje block-förhyrs av Forshaga kommun fr.o.m. 1 september 2014 och räknas därför numera som lokal. Tillkommande yta avser tillbyggnation av f.d. Vårdcentral i Deje till Räddningsstation. Underhållsarbeten Underhåll har under verksamhetsåret genomförts kundanpassat i lägenheter. Arbetena avser främst komplettering av vitvaror samt byte av ytskikt, såsom tapeter, golv- och väggmattor samt diverse målningsarbeten. Ett fåtal lägenheter som iordningsställts har p.g.a. onormalt slitage renoverats till en hög kostnad. Tyvärr ser bolaget att man har en handfull sådana lägenheter att iordningsställa per år. Felavhjälpande ej planerat underhåll och reparationer har fortlöpande genomförts under året. Man ser en ökad frekvens av antalet vattenskador i beståndet. Investeringar - planerat underhåll Forshaga - Åtgärder obligatorisk ventilationskontroll - Byte av fönster och ytterdörrar på Fältgatan - Iordningsställande av verkstad och garage till bolagets egen personal i garage i anslutning till Storgatan 55 Deje - Skrotning av kylanläggningar med R22 - Om- och tillbyggnation av del av f.d. vårdcentralen till Räddningsstation. Inflyttning 1 december 2014 - Iordningsställande av Bruksvägen 3A och 3B till Forshaga Kommun och Forshaga Akademin med inflytt under hösten 2014. Byggnaden har legat i malpåse under några år. - Åtgärder obligatorisk ventilationskontroll. Bolagets totala kostnad för underhåll 2014 uppgick till 9 815 tkr varav 4 283 tkr avsåg felavhjälpande underhåll och reparationer. Bolaget försöker styra mer och mer underhåll till planerat underhåll, för ha kontroll på underhållsbehovet på ett bättre sätt. Hyresförhandlingar Hyresförhandling inför 2015 med Hyresgästföreningen har genomförts. Parterna enades om en hyreshöjning om 1,7 % fr.o.m. 1 januari 2015. Hyresförhandling 2014 resulterade även i en överenskommelse om att bolaget kan höja hyran för standardhöjande åtgärder som utförs löpande i vårt bestånd. Efterfrågan på bostäder Efterfrågan på våra bostäder har under verksamhetsåret varit god. Vakansläget har pendlat mellan 2- 11 tomma lägenheter. I centrala lägen i Forshaga är det kö till bolagets bostäder. Framförallt efterfrågas attraktiva bostäder med hög standard samt tillgänglighet genom hissar. Vid årets slut finns inga vakanta kontors- eller affärslokaler. Sista vakanta ytan hyrdes ut till Räddningstjänsten i Deje per den 1:a december. Under året har några verksamheter bytt ägare, ex Colorama och Hundshopen på Storgatan i Forshaga. Beträffande mindre källarförråd, p-platser och garage så finns lite fler vakanser, men denna nivå har varit konstant de senaste åren. Under hösten infördes parkeringsbevakning på våra områden vilket också resulterade i att fler nu hyr parkeringsplatser eftersom man kanske innan parkerat där det inte varit tillåtet. Framtiden Nuläge Lågt vakansläge i kombination med kostnadseffektivitet och låga räntor innebär att bolaget budgeterar ett fortsatt positivt resultat för 2015. Forshagabostäder AB:s ekonomi är god med en tillfredställande likviditet och soliditet. Programhandling har tagits fram för nyproduktion av punkthus 19 lägenheter inom kvarteret Svanen i Forshaga. Om efterfrågan finns kan detta projekt starta utan långa ledtider. - Dränering Grossbolsgatan 17 Efterfrågan på elevbostäder kommer enligt Forshaga Akademins bedömning öka de kommande åren. Om bolaget kan möta denna efterfrågan kvarstår att se. - Byte av utebelysning (LED) Möjligheter - Skrotning av kylanläggningar med R22 Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 32(84) För att behålla befintliga kunder måste Forshagabostäder AB intensifiera arbetet med att utveckla en professionell kundvård och ha en fortsatt hög produktivitet, rimliga hyresnivåer och ett högt bovärde. Kombination låga räntor, låg vakansgrad och kostnadseffektivitet i förvaltningen är positivt resultatmässigt för bolaget. Kan bolaget parallellt med detta ytterligare effektiviseras för att kompensera ökade driftskostnader emotses 2015 med tillförsikt. hotell, ca 70 tkr. Kulvertunderhåll för avstängningsventiler och luftning på Grossbol, 100 tkr. Under 2014 genomfördes reparationer för en kostnad av 593 tkr. Reparationer har i huvudsak gällt anläggningarnas fastbränslepannor. Investeringar Nyanskaffningar maskiner och tekniska anläggningar 593 tkr. Avser bland annat fjärrvärmecentraler FABO och fastighetsnät PC Bruket och Smedjan. Risker Framtiden Bolaget är högt belånat och därmed räntekänsligt. Nuläge Utrustning och standard i lägenheter överensstämmer, i stora delar, inte med vad som efterfrågas. I stora delar av beståndet är det dålig tillgänglighet till fastigheter och inom lägenheter. Bolaget har litet ekonomiskt utrymme att finansiera investeringar med eget kapital. Styrelsen har fattat beslut om fortsatt utredning av att behålla placering av PC Bruket och Smedjan. Investeringar i byggnad och teknik är nödvändig men i sådana fall bibehålls placering samt pellets som bränsleslag. Bolaget är känsligt för vakanser, såväl på bostads- som lokalsidan. Få medarbetare och stundtals hög arbetsbelastning. System för nya undercentraler med fjärravläsning i syfte att koppla energiförbrukning till debitering kommer att genomföras 2015. Detta innebär dessutom en effektivare drift. Resultat Bolaget redovisar för 2014 ett resultat på 0,2 mnkr, jämfört med 0,7 mkr 2013. Forshaga Energi AB Forshaga Energi AB har som huvudsaklig verksamhet att producera och försälja värmeenergi inom Forshaga kommun. Försäljningen under 2014 uppgår till cirka 16 mnkr. Förvaltning Under år 2014 gäller följande entreprenadavtal: HSB Värmland för ekonomisk förvaltning och löner AKJ Energiteknik AB för avhjälpande av fel, reparationer och jour. Planerade underhållsåtgärder samt större investeringsprojekt upphandlas separat och utförs på entreprenad. Tillsyn, drift och skötsel av värmecentraler och kulvertnät utförs i egen regi. Större investeringsprojekt upphandlas och utförs på entreprenad. Övriga förvaltningsfrågor såsom VDfunktion, controller, teknisk förvaltning. Administration/sekreterare, projekt och byggledning köps internt av personal anställd i Forshagabostäder AB. Under 2014 lades bolaget in under kommunens gemensamma IT-nämnd. Telefoni ses över och kommer troligtvis även införlivas under 2015. Bolagets styrelsehandlingar diarieförs och skickas ut digitalt via w3d3 sedan oktober månad 2014. Anställda i bolaget: Drifttekniker 1 st 100 %. Planerat underhåll och reparationer Under året har årligt underhåll genomförts inför eldningssäsong, kostnaden för detta är ca 250 tkr. Andra större poster är installation av två st nya fjärrvärmecentraler på Lintjärn, till en kostnad om ca 400 tkr. Nya värmeväxlare på Lärcenter och Forshaga Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Möjligheter Genom att bolaget är förhållandevis lågt belånat samt att driften utförs i egen regi kan produktion och leverans av fjärrvärme optimeras. Därmed skapas goda förutsättningar för att nå lönsamhet i bolaget. Risker Bolaget har inte höjt taxan på flera år och har ändå en av länets högsta taxor. Bolaget har litet ekonomiskt utrymmer att finansiera investeringar med eget kapital. Panncentralen i framför allt Deje är sliten och reparationer samt driftstörningar kommer öka. Även PC Smedjan är i behov av upprustning. Lagförslag från Energimyndigheten om dygnsmätning till slutkund, från 2017. Få medarbetare och stundtals hög arbetsbelastning. Resultat Forshaga Energi AB redovisar ett negativt resultat för 2014 på -0,1 mnkr, jämfört med 0,8 mnkr 2013. Forshaga Fibernät AB Forshaga Fibernät AB har som huvudsaklig verksamhet att bedriva nätverksamhet för överföring av bredbandstjänster. Ändamålet med bolagets verksamhet är att verka för kommunens utveckling genom att främja distribution och tillgång till bredband och bredbandstjänster. Forshaga Fibernät tillhandahåller ett passivt, konkurrensneutralt nät till tjänsteleverantörer som tecknar avtal om data- tele- och TV-tjänster med kund. Förvaltning Under år 2014 gällde följande entreprenadavtal: HSB Värmland för ekonomisk förvaltning. Eltel för avhjälpande av fel, reparationer och jour. Blom Jonsson för kommunikation och marknad. Nektab för dokumentation. Planerade underhållsåtgärder samt större investeringsprojekt avropas på ramavtal med Eltel och 33(84) utförs på entreprenad. Övriga förvaltningsfrågor såsom VD-funktion, controller, teknisk förvaltning, administration/ sekreterare, projekt och byggledning köps internt av personal anställd i Forshagabostäder AB. En ökad prisbild kan noteras hos våra entreprenörer då trycket i länet är stort på att gräva ner fiber. Få medarbetare och stundtals hög arbetsbelastning. Resultat Under 2014 lades bolaget in under kommunens gemensamma IT-nämnd. Telefoni ses över och kommer troligtvis även införlivas under 2015. Bolaget redovisar ett oförändrat resultat för 2014 på 0,0 mnkr jämfört med år 2013. Bolagets styrelsehandlingar diarieförs och skickas ut digitalt via W3D3 sedan oktober månad 2014. Totalt uppvisar bolagen i koncernen ett resultat på 0,1 mnkr 2014 efter koncernelimineringar (FABO +0,2 FEAB 0,1 och FFAB AB 0,0) mot 1,6 mkr 2013. Anställda i bolaget: Ingen anställd personal i bolaget under 2014. Underhållsarbeten Återställning av mark drygt 2,2 mnkr under året. Del av detta avser 2013. Den stora delen är dock återställning efter årets projekt, bl. a kommunanslutningarna och Grossbolstorp. Investeringar Under året har investeringar genomförts för en kostnad av 7,7 mnkr. De stora investeringarna har bestått i: Resultat Koncernbolagen Finansiell analys Kommunkoncernen Koncernens resultat Resultatet i kommunkoncernen uppgår till 1,8 mnkr. Kommunen redovisar ett resultat på 1,7 mnkr och den övriga koncernen 0,1 mnkr. Koncernen har under 2014 försämrat sitt resultat med 12,4 mnkr, från 14,2 mnkr till 1,8 mnkr. Diagrammet visar koncernens resultat åren 2010 - 2014. - 92 st villor på Grossbolstorp - 26 st villor på Tjärnheden - 35 st villor på Åsen - 25 st villor på Bruket - 10 st villor i Deje - 28 st villor i Hällekil - 21 st villor, förtätningar - 5 st företag i Forshaga - 21 st förbindelser till Forshaga kommuns fastigheter/ verksamheter Framtiden Nuläge Generellt sett så har intresset för fiberanslutning ökat markant senaste året. Antalet anslutna hushåll kommer att vara fortsatt hög de kommande åren. Kanalisationsstöd för kommuner och fiberföreningar är en fortsatt viktig katalysator för bolagets fortsatta utbyggnad av fibernätet utanför tätort. Möjligheter För närvarande finns en stor efterfrågan på fiberanslutningar och de tjänster som kan erbjudas vilket gynna försäljningen. Genom att kommunens fastigheter har anslutits skapas möjligheter till utbyggnad i flera områden vilket annars inte hade varit möjligt. Bolaget har möjlighet att fr.o.m. hösten 2015 ta över KO-rollen i egen regi. Idag köps denna tjänst av Open Universe. För att säkerställa de ekonomiska villkoren för bolaget i framtiden så bör frågan klargöras. Koncernens finansnetto Finansnettot har förbättrats med 0,6 mnkr i förhållande till 2013, uppgår vid årsskiftet till -8,8 mnkr (-9,4 mnkr 2013), d.v.s. räntekostnaderna är större än ränteintäkterna. Den största delen av kostnadsräntorna står Bostadsbolaget för. Koncernens likviditet Koncernens likvida medel uppgår till 34,5 mnkr, varav 2,5 mnkr hänför sig till kommunen. Koncernens likvida ökade under 2014 med 15,8 mnkr. Den förbättrade likviditeten härrör från bolagen. Koncernens eget kapital Det egna kapitalet har ökat i förhållande till 2013 med 0,2 mnkr och uppgår vid årsskiftet till 380,7 mnkr. Risker Koncernens långfristiga skulder Bolaget har litet ekonomiskt utrymme att finansiera investeringar med eget kapital. Då investeringar lånefinansieras till stor del ökar skuldsättningen. Anslutningarna av ägaren fastigheter samt det kommunala bolaget har mycket låg bostadsteckningsgrad vilket drar ner lönsamheten på kort sikt. Dessutom beräknas tjänstepenetrationen vara låg vilket medför låga intäkter i de anslutningarna. Koncernens långfristiga skulder har ökat med 18,6 mnkr och uppgår till 424,1 mnkr år 2014. Ökningen i förhållande till 2013 beror främst på ökad upplåning hos kommunen. Den största delen av skulden avser bostadsbolaget, som har en låneskuld på 283,9 mnkr. Kommunen har vid utgången av 2014 en långfristig låneskuld på 98,0 mnkr, varav 95 mnkr avser kommunens lån hos Kommuninvest, resterande är Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 34(84) anslutningsavgifter. Koncernens soliditet Koncernens soliditet har försämrats med 0,7 procentenheter 2014 jämfört med 2013, och uppgår till 40,5 %. Soliditetsmåttet visar i vilken utsträckning koncernen med egna medel finansierar anskaffningen av tillgångar. För kommunen är soliditeten 59,6 %. Skuldsättningen är alltså högre i koncernen än i kommunen. Soliditeten för bolagen uppgår år 2014 till 12,3 %, vilket är en förbättring från 2013 med 2,9 procentenheter. Det är viktigt att soliditeten i bolaget är god, annars riskerar kommunen att som ägare och borgensman få stå för bolagets skulder vid eventuella finansiella svårigheter. Koncernens investeringar Investeringsvolymen i koncernen uppgår till 59,0 mnkr brutto år 2014, varav kommunen står för 42,3 mnkr brutto. Bolagen har sammanlagt investerat för 16,7 mnkr. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 35(84) Kommunledningsstab Viktiga händelser Resursfördelningsmodell för hemtjänstområdet har tagits fram och införs 2015. Under 2014 genomfördes två val. Val till Europaparlamentet samt valen till riksdag, landsting och kommuner. Måluppfyllelse Efter kommunalvalet tillträdde en ny politisk ledning där en majoritet samlades genom en samverkan med tre partier, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Angelica Rage avgick efter 20 år som kommunstyrelsens ordförande och efterträddes av Benny Pedersen. Ingrid Näsström slutade sin tjänst som kommunchef under våren och efterträddes efter sommaren av Anders Pettersson. Under 2013 genomfördes Kommunkompassen och under 2014 togs en handlingsplan fram utifrån kompassen resultat. Arbete med att ta fram en bostadsförsörjningsplan har påbörjats enligt uppdrag från kommunstyrelsen. Under året ingick Forshaga kommun ett samarbete med Karlstad kommun om gemensam inköpscentral. Ekonomikontoret har besökt och haft kontakter med Åmåls kommun utifrån att Åmåls kommun nu åter är Ådata-kommun efter att ha haft ekonomisystemet Agresso. Forshaga kommun är Å-data kommun och det var viktigt att få höra Åmål kommuns erfarenheter. Diskussioner och förberedelser för införande av gemensam ekonomiadministration har nu påbörjats med ledningen för kommunens bolag. Kommunledningskontoret, ekonomikontoret, personalkontoret, kommunalråd samt politiker och tjänstemän inom vård- och omsorg har arbetat tätt och intensivt med uppföljning och åtgärder för att minimera konsekvenserna av aviserat budgetunderskott 2014. Medborgare Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna Tillgänglig kommunal information. Målet är uppnått. Medborgarnas tillgång till snabb och aktuell information förbättras kontinuerligt. Systematisk information i sociala medier, där vi också svarar inom 24 timmar. Informationen på webbplatsen anpassas efter medborgarens behov. Webbplatsen förberedd för särskild/extraordinär händelse och kris. Bra resultat i SKL:s jämförelseundersökning om kommunal information på webb (plats 17 i Sverige). Kommuntidningen Kontakten har distribuerats enligt plan, sex nummer. Ett redaktionsråd har startat med representation från samtliga förvaltningar. Tidningen har kompletterats med lättläst information, som även återfinns på webben. Genom lättillgänglig information har alla möjligheter att följa kommunens arbete, och även komma in med upplysningar och felanmälningar, som kan åtgärdas på ett effektivt sätt. Information om kommunens verksamheter har också spridits genom broschyrer, foldrar, flyers, affischer etc. Kommuninvånarna kan påverka och ta ansvar för kommunens utveckling Målet har uppnåtts. Kommunens deltagande i SKL:s projekt om medborgardialog som en del av styrningen har öppnat upp för nya arbetsformer och processer i kommunfullmäktige. Det ger politiken en god förståelse för sitt uppdrag samt att dialogen med medborgarna ger politiken ett bredare beslutsunderlag. Projektet har medfört ökad samverkan mellan verksamheterna. Politiker på plats har ökat dialogen och politikernas synlighet. Kommunen har fortsatt samarbete med övriga värmlandskommuner vad gäller arbetet med e-tjänster. Lättillgänglig information och vägledning genom kommunens reception Kommunens reception och telefonväxel är bemannad måndag till fredag under kontorstid. Övrig tid görs hänvisning till de som ringer kommunen. Personalen jobbar utifrån kommunens värdegrund och skapar dagligen goda möten. Personalen lämnar information och slussar vidare de som ringer till och de som besöker kommunen så att de får svar på sina frågor. God hälsa bland medborgarna Tillgänglig konsumentupplysning Målet är uppnått Forshaga kommun köper tjänst gällande konsumentupplysning av Karlstads kommun, Rådrummet. Där får medborgarna juridisk vägledning. Forshaga kommun har ett avtal med Karlstads kommun gällande konsumentupplysning som gäller fram till och med 31/12 2015. Konsumentverket inrättar fr.o.m. 2015 en första linje för konsumenter att vända sig till, vilket innebär att Rådrummet i Karlstad kommer att få en annan roll. numera av "speed dejting". Den genomförs på slottet där de nyanställda delas in i sex grupper som vardera får träffa kommunalråd, kommunchef, ekonomichef, personalchef, IT-chef samt informatör. Dessa samtal mellan respektive chef och nyanställd har fallit väl ut. Efter gemensam lunch genomgår de nyanställda brandutbildning. Målet är uppnått Välinformerade medarbetare Arbetet med att informera medarbetarna genom intranätet, vår primära kanal för interninformation, pågår kontinuerligt. En utveckling av intranätet är påbörjad och beräknas starta under mars 2015. Genom det nya samverkansavtalet kommuniceras det på ett mera systematiskt och strukturerat sätt än tidigare. Målet är uppnått En god hälsa bland medarbetarna Höga frisktal. Sjukfrånvaron för hela kommunen har under 2014 sjunkit till 4,97 %. Denna minskning från 5,02 jämfört under samma period 2013 har flera olika förklaringar. En av dem är att kommunens nya företagshälsovård har genomfört personalvårdsronder till att gälla först och främst de förvaltningar som har störst andel medarbetare i kommunen, VON och BUN. Här har medarbetare snabbt fångats upp så det inte har lett fram till sjukskrivningar alternativt förkortat sjukskrivningar. Målet är uppnått. Ekonomi Tillväxt Ökande befolkning Medarbetare Målet är uppnått. God förståelse för uppdraget. Under perioden fram till och med ökade befolkningen med personer och uppgår till 11 379. Medarbetarens kompetensutveckling En arbetsgrupp för att ta fram en bostadsförsörjningsplan har bildats och påbörjat sitt arbete på uppdrag av kommunstyrelsen. Alla medarbetare i kommunen har medarbetarsamtal med sin chef. De använder sig utifrån en gemensam mall för dessa medarbetarsamtal, vilket sedan används till individuella alternativt gruppgemensamma utvecklingsplaner. Vid genomgång av löneöversynen 2014 med de fackliga parterna kunde det konstaterats att alla anställda med några få undantag har haft medarbetarsamtal. Målet uppnått Kompetenta medarbetare. Arbetet med framtagandet av gemensamma riktlinjer för ledare och medarbetare utifrån kommunens värdegrund har tagits fram och kommer presenteras för fullmäktige under 2015. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Målsättningen nås inte. Kommunens resultat på 1,7 mnkr 2014 motsvarar 0,3 % av skatteintäkter och skatteutjämning. För perioden 2010 - 2014 uppgår resultatet till 1,9 % av skatteintäkterna. Det innebär att målsättningen varken uppnås på kort eller lång sikt. Introduktionen för nyanställda har bytt koncept och är Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 37(84) Samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor, membranfilter VA-verk och reservvattentäkt ska skattefinansieras Målet att samtliga investeringar utom återvinningscentral Kvarntorp, konvertering oljepannor och membranfilter VA-verk ska skattefinansieras uppnås. Investeringar Investeringar Mnkr Inkomster 2012 2013 2014 0 0 0 Kommunens soliditet ska uppgå till minst 60 % Utgifter 0,2 0,2 0,1 Målet uppnås. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs. det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Ju högre soliditeten är, desto stabilare är ekonomin. Soliditeten uppgår till 60 %, som är 2 % lägre än förra året. Netto 0,2 0,2 0,1 Budget 0,6 0,4 0,3 Avvikelse 0,4 0,2 0,2 Nämnder och styrelse ska hålla sig inom sin ekonomiska ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Målet är inte uppnått. Kommunstyrelsen, Överförmyndarnämnden och Valnämnden håller sin budget. Övriga nämnder, Barn- och utbildning, Lärande och arbete, Vård- och omsorg och Miljö- och bygg gör budgetöverskridanden. Kommunledningsstabens investeringsbudget 2014 innehöll investeringar avseende IT-system inom kommunledningskontoret, ekonomikontoret och personalkontoret motsvarande 0,3 mnkr. Utfört under 2014 är delinvestering i kommunens intranät motsvarande 0,075 mnkr. Personal På grund av det ekonomiska läget i kommunen har utbildningsinsatserna varit sparsamma. Det interna arbetet med riktlinjerna för ledare och medarbetare har fortsatt med samma intensitet och kommer beslutas av fullmäktige under 2015. Ekonomiskt utfall Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 3,4 3,3 3,4 Verksamhetens kostnader 43,0 45,8 45,9 Netto 39,6 42,5 42,5 Verksamhetens budget 41,3 43,0 43,0 Resultat 1,7 0,5 0,5 Kommunledningsstabens ekonomiska utfall är positivt jämfört med budget med 0,5 mnkr, varav kommunledningskontoret 0,3 mnkr, ekonomikontoret 0,4 mnkr och personalkontoret -0,2 mnkr. Kommunledningskontorets positiva utfall beror bland annat på lägre kostnader för kollektivtrafik och planläggning. Ekonomikontorets utfall är positivt framför allt pga. att ekonomichef var tillika kommunchef under en period, och av vinst vid försäljning av bostadsrätt. Personalkontorets utfall förklaras främst av högre kostnader för facklig verksamhet. Personalsituationen inom främst äldreomsorgen är fortfarande kännbar på grund av högre sjukfrånvaro samt få vikarier. Detsamma gäller inom förskoleverksamheten där bristen på vikarier är stor. Trenden med att fler använder sig av friskvårdspengen håller i sig, samt att sjukfrånvaron sjunker något för hela kommunen och landar på 4,97 % vilket är ett bra resultat ur ett nationellt perspektiv. Nyckeltal Antal e-fakturor Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 48 % 46 % 60 % 48 % Framtiden Arbetet med handlingsplanen från Kommunkompassen kommer att fortsätta. Kvalitets och utvecklingsarbetet intensifieras bland annat genom att kommunen deltar i SKL:s nationella samverkansprojekt KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) I samband med besluten om budgetramar för 2016 kommer de övergripande målen att ses över. Analys och åtgärder för att klara 2015 års budget krävs inom flera verksamheter. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 38(84) Framtagande av bostadsförsörjningsprogram kommer att slutföras under 2015 och ligga till grund för konkreta beslut om bostadsförsörjningen. Införande av nytt intranät sker i mars 2015 i syfte att förbättra informationen till medarbetarna samt att öka dialog och delaktighet. Förberedelser och diskussioner med bolagens ledning inför gemensam ekonomi och löneadministration Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 fortsätter. På uppdrag av kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdrag lämnats till kommunledningen att utreda om en centralisering av ledningsfunktionerna mellan kommunledning, personal- och ekonomikontor är fysiskt möjligt, och att utreda om det finns möjligheter att genom Karlstad kommun eller andra konstellationers försorg hantera delar av ekonomi- och personalfunktionens administration. 39(84) Kommunteknik och service Viktiga händelser Den 3 augusti regnade det c:a 100 mm i Forshaga. Bastabäcken vid Bokliden svämmade över och det stod c:a 60 cm vatten på gatan där det var som djupast. Ett 20-tal fastigheter drabbades. Även den 4 och 11 augusti blev scenariot lika med nya översvämningar. Utredning pågår fortfarande. Inom kostenheten bestämde ansvariga politiker om att Smör ska införas på prov under höstterminen tillsammans med margarin. Uppföljning ska ske 2015. Kommunteknik och service genomför också ett stort antal investeringsprojekt, c:a 20 st. Park: målet delvis uppnått Kommunens lekplatser har fått mycket klagomål från allmänheten. Målet med välskötta lekplatser uppnås ej pga. bristande ekonomi och tidsbrist. Tack vare extra investeringsmedel har upprustning påbörjats med att vi bytt ut 4 st. raserade lekparker. Fortsättning följer 2015. Grönytor klipps tillfredsställande. Städning av gatuytor har i år varit bra pga. extra personal. Resurser satsas på fina blomsterarrangemang. Gatu: målet inte uppnått Medborgare Målet med att asfaltera 2 % av gatunätet har ej uppnåtts. 2014 prutades budgeten bort helt för att asfaltera om befintliga gator. Endast lappning utförs. Problemen skjuts på framtiden med nuvarande tilldelning. Snöröjningen håller god standard och budget har tillförts i år. Alla har en god uppväxt Idrott ska vara tillgänglig för alla. Måluppfyllelse Uppväxtmiljön i kommunens bostadsområden är trygg och inbjudande Fastighet: målet delvis uppnått Kommunteknik förvaltar kommunens byggnader där vi kontinuerligt har följt upp att gällande myndighetskrav följs. Målet med att börja med drift- och skötselinstruktioner för varje fastighet har påbörjats i 40 % av fastigheterna men tar resurser vi egentligen inte har vilket försenar genomgången. Planerat underhåll ligger endast på 17 kr/m2. Målet är minst 35 kr/m2 men budget fattas. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Målet delvis uppnått Vi erbjuder alla bra möjligheter till motion på våra motionsspår som sköts på ett bra sätt. Konstsnö kunde tyvärr inte läggas ut vid Sisugården förra vintern pga. mild vinter. Däremot färdigställdes 1500 meter den 31 december denna vinter. Det livslånga lärandet Målet uppnått Kostenheten serverar goda och sunda måltider ur ett folkhälsoperspektiv. Varje måltids mål är att grundlägga matvanor i barn- och ungdomsåren som sedan bärs med i vuxenlivet. Målet med att grundlägga bra kostvanor är 40(84) uppnått. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna Tillgänglig kommunal information erbjudits vid högtiderna på året inom äldrevården. I studien, Riksmaten SLV, har man sett att intaget av bra fettkvalitet, mängden av fibrer/fullkorn, järn och Dvitamin brister hos svenska barn. Vid utvärdering av måltidsverksamheten har bl.a. dessa ämnen värderats. Medarbetare Målet uppnått Målet med att lägga ut information på hemsida och nu även Facebook uppfylls med god marginal. Kommuntekniks kommunikatör bevakar detta och information läggs ut dygnet runt vid större händelser till exempel vattenläckor med mera. Vi är den förvaltning som får in mest synpunkter och frågor om främst yttre miljön. Kommuninvånarna kan påverka och ta ansvar för kommunens utveckling Målet delvis uppnått Kommuninvånarna påverkar främst genom facebookinlägg. Vi kan där delvis föra en dialog. Målet med en enkät om kommunteknik och service verksamhet är ej genomförd. Däremot fanns det frågor i kommunens övergripande enkät som har utförts. God hälsa bland medborgarna. Den fysiska miljön är trygg. Målet delvis uppnått Vi har många önskemål om farthinder i våra bostadsområden. Det går inte att genomföra enligt förvaltningens synsätt. Föraren måste anpassa farten på smågatorna. Vi klarar inte att kontrollera alla lampor i gatubelysningen så ofta som kommuninvånarna kräver. Det är också en ekonomisk avvägning mot vår entreprenör. Folkhälsan är god. Målet är delvis uppnått Vattenkvaliteten varierar under året. Det handlar om att vattnet tidvis blir brunare och är godkänt med anmärkning. OBS! inga bakterier har påträffats. För att nå målet måste en investering med nytt reningsfilter utföras i vattenverket vilket sker i mars 2015. Utsläppsvatten från reningsverket är bra. Kostenheten bidrar till att kostpolicyn från jan -12 följs. Avsteg har gjorts för bl.a. Bregott under hösten 2014. Kostenheten har kvalitetssäkrat hela måltidsverksamheten med hjälp av Karolinska institutets verktyg "Skolmat Sverige". Enligt skollagen ska skolans måltider vara näringsriktiga. Vid bedömning av vad som är näringsriktig måltid ska de svenska näringsrekommendationerna, SNR följas. Kostenheten erbjuder goda, säkra och näringsriktiga måltider. Målet är uppnått 70 % av skolans måltider samt 90 % av äldrevårdens mat lagas från grunden. Enkätundersökning har utförts bland skolelever som pekar på nöjda kunder. Supéer har Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 God förståelse för uppdraget. Kompetenta medarbetare. Målet delvis uppnått Alla medarbetare erbjuds vidareutbildning i form av kortare kurser eller mässor i mån av ekonomi och tid. Ett stort behov finns just nu så prioriteringar måste ske vilket medför att målet med fullgod kompetens släpar något. Detta bevakas av respektive ansvarig chef. Vid nyrekrytering eftersöks rätt kompetens noggrant. Alla lokalvårdare fick under 2014 en gedigen utbildning inom sitt område. Motorsågsutbildning har skett vilket var ett skallkrav. Välinformerade medarbetare Målet delvis uppnått Information läggs ut på intranätet. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsen mailas ut. Övergripande förvaltningsorganisation sker vid APT-träffarna. Svårt att få alla att informera sig själva via intranät. Bearbeta personalen ytterligare för att nå ut på intranätet. En god hälsa bland medarbetarna. Höga frisktal. Målet uppnått Förvaltningen har låg sjukfrånvaro vilket tyder på friska medarbetare. Viktigt att fånga upp ev. slitageskador innan de går för långt för att undvika långtidssjukskrivningar. Rekommenderade behandlingar för förebyggande åtgärder beställs löpande av företagshälsovården Ekonomi Hållbar utveckling Långsiktig och hållbar planering Målet uppnått Målet med samverkan inom renhållning är uppnått. Beslut om matavfallssortering ska tas gemensamt i början av 2015. Även beslut om fastighetsnära insamling av förpackningar ska tas. Inom kostenheten är 25 % av livsmedlen ekologiska. Målet delvis uppnått Endast 15 % av livsmedlen som köpts 2014 var ekologiska. Utökad budget med 130 000 kr har tillförts 2014 för detta. Fairtrade varor så som kaffe, te, kakao och banan har 41(84) köpts in. Investeringar Utsläppen från användningen av fossila bränslen inom kommunens verksamhet skall 2015 vara minst 75 % lägre än utsläppen 2007.(1847 ton) Investeringar Målet delvis uppnått Inkomster 2012 2013 2014 5,0 1,7 1,6 Utgifter -29,5 -29,6 -38,3 Netto 24,5 27,9 36,7 Budget 30,8 36,3 40,5 Tillväxt Avvikelse 6,3 8,4 3,8 Fler och växande företag. Totalt har förvaltningen c:a 20 st. investeringsprojekt igång. Projektledare är kommuntekniks egen personal och projekten utförs till stor del av entreprenörer förutom några på gatu- och VA-området som utförs i egen regi. Några projekt hinner inte färdigställas i år och del av budget måste ombudgeteras till 2015 (3,8 mnkr). De största projekten som ombudgeteras är: nytt reningsfilter i vattenverket 3,6 mnkr, - ny återvinningscentral 4,8 mnkr, - skredrisk Deje 2,2 mnkr, - utbyte av oljepannor i Deje 1,7 mnkr. Dessutom ombudgeteras några projekt med minusresultat till 2015 där ny budget tillförs. Hittills har oljeförbrukningen i pannorna minskats med 65 % mellan 2007-2014. Ytterligare 10 % minskning återstår till målet senast år 2015. Projektering pågår för att ersätta oljepannorna på Activum och kommunförrådet i Deje. År 2015 ska alla oljepannor vara ersatta med annan värmekälla. Inom kostenheten har leveranser av livsmedel koncentrerats till två kök vilket minskar transporterna. Målet inte uppnått Uthyrningen av kontorslokaler i våra företagshotell har under året ökat. Uthyrningsgraden är c:a 80 %. God ekonomisk hushållning Kommunens resultat ska långsiktigt uppgå till 2 % av skatteintäkter och skatteutjämning Mnkr Kommunens resultat rapporteras av ekonomikontoret. Personal Ekonomiskt utfall Pensionsavgångar och rekryteringar har skett, främst inom kost- och VA-avd. Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 127,4 126,6 130,2 Verksamhetens kostnader 158,5 155,5 156,4 Netto 31,1 28,9 26,2 Verksamhetens budget 29,6 28,4 26,4 Resultat -1,5 Utbildningsbehov med specialkurser är stort. Städpersonalen har genomgått en stor veckolång utbildning inom sitt område. Ekonomin bromsar lite i år. Två extra halvtidsresurser (lönebidrag) har varit anställd på parkavd. för städning. Förvaltningen har låg sjukfrånvaro. Bra samarbetsklimat ute bland gatu- fastighets- och VApersonal Nyckeltal Tyvärr har vi inga nyckeltal dokumenterade. -0,5 0,2 Resultatet för Kommunteknik och service blev 2015 ett överskott på 216 tkr. Fastighetsavdelningen gick med c:a 193 tkr i underskott vid årets slut. Gatuavdelningen exkl. affärsverksamheten gav ett underskott med 186 tkr. Tekniskt kontor ger ett överskott på c:a 181 tkr. Affärsverksamheten (VA + renhållning) gick med ett överskott på 317 tkr. Kost gick överskott med 97 tkr. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Framtiden Vår förvaltning får många klagomål och önskemål från allmänheten, kanske mest av alla förvaltningar. Den låga tilldelningen till underhåll av främst gator och vägar, gör att vägnätet förfaller och inbjuder inte till inflyttning. Underhållsbehovet på de kommunala fastigheterna överstiger nu 30 mnkr. Tjänstemännen får varje vecka försöka förklara för oroliga invånare att budget inte finns. 42(84) Kultur, fritid och näringsliv Viktiga händelser Under året har ungdomsverksamheten strukturerat om sin verksamhet som nu bygger på filosofin "unga gör för unga". En summa pengar är avsatt för ungdomar att söka för att arrangera festivaler, offentliga kulturarrangemang mm. Ungdomarna har iden, vi handleder. Forshaga Ungdomsråd är också lyfts för att på ett bättre sätt ta tillvara på ungdomarnas kraft och idérikedom. Biblioteket har fortsätter erbjuda kultursöndagar och haft sagostund med uniformsyrken, för att inspirera barn till läsning. Arbetet utifrån strategin för tillväxt fortsätter på ett bra sätt. Vardagslivsmässan arrangerades för andra året och hade fler utställare och besökare än premiäråret. LustenRundan genomfördes för tredje året och fortsätter att attrahera många utställare och besökare. Alla elever har genom kultur i skolan pengarna besökt Värmlands museum och utställningen "1001 inventions". ger en god trygghet. Arbetet med att skapa trygga och välkomnade miljöer runt om i Forshaga kommun fortsätter genom den förvaltningsövergripande gruppen "Intryck Forshaga". Vidare uppmuntras arrangörer som står bakom mötesplatser där olika människor möts. Alla har tillgång till kultur. Biblioteken erbjuder läsklubb för barn, genomför och planerar författarveckan. Kulturskolan genomför orkesterklass i alla åk 2 eller 3. Fler ämnen erbjuds som dans, teater, cirkus och teknik. Kulturskolan har tyvärr långa köer på alla instrument, framförallt på gitarr och piano. Gruppkurser har därför startats i gitarr. Verksamheten har nu nått max vad budgeten klarar och kommer därför inte att kunna erbjuda fler elever att delta eller erbjuda fler ämnen. Kultur i skolan har en planlagd verksamhet och erbjuder ett brett utbud av olika aktiviteter och projekt. Eleverna har nu gått igenom hela Wermland Operas utbud och under våren kommer annan verksamhet att erbjudas pga. att det inte finns några nya uppsättningar att köpa in. Måluppfyllelse Kulturbidrag till barn och unga har inte prioriterats pga. för få ansökningar. Vi behöver utveckla kulturbidrag för unga med någon form av kulturpeng för unga. Medborgare Idrott ska vara tillgänglig för alla. Alla har en god uppväxt Uppväxtmiljön i kommunens bostadsområden är trygg och inbjudande. Simhallen erbjuder planlagd simundervisning för skolan och kommunen har en fortsatt hög simkunnighet vilket Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Arbetet med att utveckla föreningarna i kommunen har påbörjats. De har varit god uppslutning och siktet är inställt på de första delmålet som är att göra en "Skattning & analys" av föreningens nuläge. Idrottsskolan har erbjudit flera läger på lov och utbildat unga ledare samt haft verksamhet en eftermiddag i veckan på skolan för åk 2 vilket är Forshaga kommuns insats för att hjälpa föreningslivet med rekryteringen. 43(84) Utedagar i Dömle och på Hembygdsgården har utökats och utvecklats med många deltagare. Det livslånga lärandet Bibliotekspersonalen arbetar med skolorna enligt gällande avtal mellan skolorna och biblioteket. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Kultur och fritid deltog i stadsloppet. Medarbetarna uppmuntras att använda sig av friskvårdsbidraget och friskvårdstimmen. Vidare har två förvaltningsövergripande träffar genomförts med temat Friskvård och hälsa samt Barn med speciella behov. Ekonomi Hållbar utveckling Tillgänglig kommunal information. Förvaltningens informationsspridning har ökat markant med en egen kommunikatör som kan bevaka, utforma och sprida marknadsföringsmaterial till alla de olika arrangemang som erbjuds genom förvaltningens försorg. Långsiktig och hållbar planering Genom att verka för långsiktiga val och stimulera till hållbara aktiviteter bidrar förvaltningen till den hållbara utvecklingen i kommunen. Kommuninvånarna kan påverka och ta ansvar för kommunens utveckling Tillväxt Ungdomsrådet har haft möte med KSAU under våren enligt plan. Ett dialogcafé är genomfört. Vidare har ungdomsområdet ansvarat för aktiviteter för andra unga i kommunen. Småföretagarrådet fortsätter sitt arbete enligt plan och inkommer med synpunkter och förslag till näringslivsenhetens arbete. Andra samhällsgrupperingar jobbar vidare med sina projekt så som fiber till byn, besöksnäring eller infrastruktur. Ökande befolkning Medarbetare God förståelse för uppdraget Medarbetarens kompetensutveckling Den antagna strategin för tillväxt ligger till grund för arbetet som tar fasta på att öka befolkningen. Den består av åtta insatsområden som alla strävar mot en bättre plats att leva och verka på för nya och gamla invånare. Fler och växande företag. Näringslivsarbetet har fortsatt på den inslagna vägen. Enheten har förstärkt med en företagslots som gjort att arbetet har fått en vitamininjektion. Den stora utmaningen är att berätta om allt bra som genomförs i enheten för att stärka näringslivsarbetet i kommunen. Verksamheten som genomförs bygger på aktiviteter som gynnar företagsklimatet. Personalen är viktiga ambassadörer för Forshaga kommun och genom ett kontinuerligt lärande ökar erfarenheten och kompetensen som leder till bättre förutsättningar att lösa situationer som kommer med varje enskilt uppdrag. Ekonomiskt utfall Kompetenta medarbetare. Mnkr Under året har vi utvecklat mötesstrukturen och ansvarsfördelningen inom vissa enheter. Alla medarbetare har egna ansvarsområden som följs upp fortlöpande. Vidare har förvaltningen påbörjat ett förvaltningsövergripande arbete som syftar till att förstärka förståelsen för uppdraget och kopplingen till Forshaga kommuns tillväxtstrategi samt värdegrund. Välinformerade medarbetare Minnesanteckningar förs och skickas ut efter varje APT. Intranätet går att använda mer än det görs idag. Närvarande chefer som syns i verksamheten ökar informationsspringningen inom förvaltningen. En god hälsa bland medarbetarna Höga frisktal. Regelbundna trivselaktiviteter genomförs, under våren besökte vi Wermland Opera och såg Shrek. Ett lag från Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Driftredovisning 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 4,4 3,8 2,6 Verksamhetens kostnader 26,8 26,1 28,5 Netto 22,4 22,35 25,9 Verksamhetens budget 21,8 22,37 26,4 Resultat -0,6 0,02 0,5 Förvaltningen gör ett överskott på drygt 500 tkr. Anledningen till överskottet är tre vakanta tjänster på förvaltningen. En ohållbar situation som satt sina spår i hos de personer som fått ta över uppdrag från de som lämnat. 44(84) Investeringar Investeringar Mnkr nyckelpositioner i förvaltningen, vilket har ökat arbetsbelastningen på de personer som fått överta uppdrag från de som lämnat. Efter en lyckad rekryteringsprocess som avslutades under hösten förstärks förvaltningen med nya krafter efter årsskiftet. 2012 2013 2014 0 0 0 Utgifter 0,1 0,2 0,4 Netto 0,1 0,2 0,4 Förvaltningen har en låg sjukfrånvaro som ligger runt 2 %. Inga stora utbildningsinsatser har genomförts under året då besparingskrav har legat på förvaltningen. Personalen på förvaltningen har fortsatt att träffas i gemensamma inspirationsträffar som också syftar till att öka samarbetet mellan de olika enheterna. Budget 0,2 0,26 0,9 Nyckeltal Inkomster Nyckeltal kommer för verksamhetsåret 2015. Avvikelse 0,1 0,06 0,5 Förvaltningen har 500 tkr kvar till planerade investeringar. Anledningen till de kvarvarande medlen är förseningar på stamfiberbyggnation och ett några mindre infrastruktursatsningar. Personal Under året har det varit vakanser på några Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Framtiden Förvaltningen erbjuder en bred verksamhet för många olika boendegrupper i Forshaga kommun. Det är viktigt att fortsätta med kvalitetsarbetet i förvaltningen för att hitta kostnadseffektiv verksamhet som gynnar så många invånare som möjligt. Förvaltningen står på en stabilgrund med utpekade områden inom kultur, fritid och näringsliv. 45(84) Barn och utbildning Viktiga händelser Barnhälsan har utvecklats på förskolan och fritidsnätverket har arbetat med fritidshemmens nya allmänna råd. Dejeskolan invigdes höstterminen 2014. Alla skolans åldrar under ett och samma tak. Värdskapsarbetet implementeras inom alla våra verksamheter. Ett arbete som svarar upp mot det statliga uppdraget i våra verksamheter. Barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds från och med 2014. Ohälsotalen är fortsatt höga inom förskoleverksamheten. Tack vare statliga bidrag har vi ökat tiden för skolkurator. Måluppfyllelse Medborgare Alla har en god uppväxt Alla barn och unga har god omsorg Målet uppnått Barn och familjs implementering av regional samverkansrutin gällande familjehemsplacerade barn och ungdomar har varit framgångsrikt. Genom att familjecoach, familjepedagog och familjebehandlare också har en "öppen" ingång har Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 tillgängligheten ökat. En ökad samverkan har skapats genom att förskoleverksamheten har en gemensam barnhälsa där barnhälsovård och skolpsykolog deltar för att lyfta övergripande frågor tillsammans. Elevhälsogrupperna på skolområdena följer ständigt upp elevernas mående och resultat och ser över eventuella behov av åtgärder. Enligt enkät från skolinspektionen gjord hösten 2014 för elever i årskurs fem svarar de på frågan: Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi har det i skolan och hemma? Forshaga 8,1 Rikssnitt 7,5 Alla barn och unga har tillgång till kultur i olika former Målet uppnått Årets kulturupplevelse för alla elever har pågått enligt plan. Biblioteksavtal med alla skolor är upprättade och påskrivna. Kulturansvarig redovisar på BUN i december lite om vad Forshaga kommuns barn och unga har fått vara med om. 1351 barn i Forshaga kommun har under vår och höst sett Wermlandsoperans föreställningar; Peter och Vargen, Top Boy, Känslor, MP3 Trio med glödande sväng. Olika föreställningar för årskurserna. De medverkande i Wermlandsoperan ger extra beröm för Forshaga kommuns elevers goda uppförande. Däremot påverkar kostnaderna för bussresorna till och från kulturresorna vår budget mycket negativt. Alla barn och unga har en trygg uppväxt. Delvis uppnått 46(84) Det förebyggande arbetet har utvecklats under året, familjecoach, familjepedagog och familjebehandlare har öppen ingång och möter barn/elever och föräldrar på ett förebyggande sätt med bland annat samtal och stöd i hemmet. Alla elever i skolan är vänliga: Vårdnadshavare har förutsättningar att klara av föräldrarollen Forshaga 91 % Delvis uppnått Forshaga 93 % De allra flesta föräldrar i vår kommun klarar av föräldrarollen. Eftersom vi ska ha nolltolerans mot kränkande behandling och vi ännu inte har 100 % som svarar att alla är vänliga, så måste vårt arbete fortsätta att utvecklas. Psykologer, kuratorer, skolsköterskor, socialsekreterare, lärare, rektorer, förskolechefer, förskollärare, fritidspedagoger med flera erbjuder stöd genom möten med vårdnadshavare för att stärka och inspirera. Genom att anmälningar till socialtjänsten har ökat under 2014 har fler fått stöd. Två psykologer arbetar på barn och utbildningsförvaltningen med stöd och utbildning till lärare, socialsekreterare, enskild elev, vårdnadshavare, arbetslag på förskolan och familjepedagoger. Detta ger en kompetensökning för alla som deltar. Förskoleklass: Forshaga 98 % Värmland 93 % I årskurs 4: Värmland 92 %, I årskurs 7: Värmland 93 % Verka för att sänka elevers frånvaro Delvis uppnått. Ett gemensamt processdokument med syftet att ha arbetssätt som minimerar oroväckande frånvaro genom tidig upptäckt och tidiga insatser har utarbetats för att främja närvaron. Enligt ELSA (elevhälsodatabasen) är elevhälsan inkopplad på grund av oroväckande frånvaro: Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. I årskurs 4 Barn- och föräldrar har möjlighet till delaktighet och inflytande I årskurs 7 Forshaga 2 % Värmland 1 % Forshaga 2 % Värmland 3 % Delvis uppnått Aktuella kartläggningar visar på ett ökat inflytande från eleverna, men arbetet fortsätter och utvecklas. Föräldrar är alltid välkomna att delta i våra verksamheter och blir också inbjudna till olika möten. Ibland är det en balansgång mellan vad vårdnadshavare kan ha inflytande över och vad de inte ska ha inflytande över. De små barnen utan verbala möjligheter att uttrycka sig har personal runt omkring sig som hjälper dom att förmedla och sätta ord på det som barnet önskar uttrycka. Modersmålsundervisningen och studiehandledning är en viktig del i att barn/elever ges möjlighet till delaktighet. Gällande barn och familj behöver det göras en kartläggning över vilka delar som det finns möjlighet att ha delaktighet och inflytande över. Nolltolerans mot kränkande behandling Delvis uppnått DO (Diskrimineringsombudsmannen) godkände efter vissa justeringar alla skolområdens planer i sin granskning som gjordes under hösten 2014. En god föräldra- och elevdelaktighet främjar det förebyggande arbetet och många olika möten sker under ett läsår. Även kränkningar på nätet under fritiden påverkar skolans vardag och det går också ner i åldrarna. De enkäter som genomförs visar en hög trivsel på förskolor och skolor. Utifrån ELSA (elevhälsodatabasen) visar det på frågan; God hälsa bland medborgarna Barn och ungdomars mentala och fysiska hälsa är god Delvis uppnått Enligt skolsköterskornas hälsosamtal med sammanställning i ELSA (se siffror nedan) får vi en bra kontroll på elevers mentala och fysiska hälsa. Det är mycket som är bra i Forshaga, men något som fortfarande sticker ut är att det är många barn som är överviktiga. Kostpolicy för förskola- och skola ska revideras under hösten 2014, inför denna revidering är det viktigt att en diskussion förs utifrån strategidokumentet "Att förebygga övervikt samt främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och ungdomar i Värmland". Mår bra i Årskurs 7 Forshaga 98 % Värmland 98 % Äter skollunch i årskurs 7 Forshaga 93 % Värmland 90 % Normalvikt i årskurs 7 Forshaga Normalvikt 70 % Övervikt 25 % Värmland Normalvikt 73 % Övervikt 19 % Idrottar på fritiden i årskurs 7 Forshaga 84 % Värmland 81 % Kampanjen tillsammans med Länsstyrelsen för att Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 47(84) motverka att barn/ unga börjar att röka har startat i samverkan med andra förvaltningar inom kommuner och arbetet är i full gång. Tydliga skyltar med rökförbud på skolområden har satts upp. Kommunens meritvärde blev 199,8 Målet är 210, se tabeller och analyser i nyckeltal. Ett trendbrott kan anas då Ulleruds pojkar har 100 % behörighet till gymnasiet. Rökvanor i årskurs 7 Har aldrig rökt: Forshaga 90 % Värmland 93 % Analysen är att det är viktigt att följa upp resultaten årligen för att se om vårt arbete ger en positiv verkan. Medarbetare God förståelse för uppdraget Kontinuerlig kompetensutveckling Målet uppnått. Barnomsorg på obekväm arbetstid. Målet uppnått Projektet förlängs till januari 2015, med öppettider från 05.30 till 22.30. En förskola i Forshaga erbjuder barnomsorg på obekväma arbetstider men få föräldrar visar på ett behov av omsorgen. Det är den tiden från 5.30 som de flesta har behov av. Tillväxt Utbildat en av socialsekreterarna till BBIC- handledare. Barn och ungdomar är kreativa och entreprenöriella Förskoleverksamheterna har till exempel haft samarbetsbaserad problemlösning (CPS) och anknytningsteori med våra skolpsykologer. Utveckling pågår inom småbarnspedagogik och pedagogisk dokumentation. Målet uppnått Fyra rektorer går rektorsutbildningen. Dejeskolan har 25 % studie- yrkesvägledare riktad enbart mot entreprenörskap. Nybyggnationen har används som en del i vardagsarbetet. På elevens val har ett antal elever valt att skriva böcker i ett entreprenörskaps projekt och en grupp har valt att blogga om bygget. Fritidshemmen har fortsatt sina gemensamma utvecklingsträffar och det ger erfarenhetsutbyte, samarbete och utveckling över skolområdena Värdskapsutbildning har erbjudits till alla och har varit mycket uppskattat med en gemensam värdegrund i kommunen. Inom skolan har mycket av kompetensutvecklingen kretsat kring utveckling av kompetenser runt betyg och bedömning. Några andra kompetensområden har varit; Matematiklyftet, ämnesgrupper, It mässa gemensamt med Karlstad med mera. En god hälsa bland medarbetarna Friska medarbetare Inte uppnått. Framförallt inom förskolan finns en fortsatt hög sjukfrånvaro. Åtgärder: Uppmärksamma och fokusera på friskfaktorer. Se över personalens scheman så att de innehåller tydliga raster och tid för planering. Ny företagshälsovård med möjlighet till att erbjuda samtal, tydligare kartläggning av sjukfrånvaron. Samarbete sker med personalkontoret och företagshälsovården för att få en bra kartläggning. Rehabsamtal från arbetsgivaren erbjuds efter fyra korttidsfrånvaron. Barn och unga möts och får inspiration när det gäller olika framtida yrkesval genom att bland annat skolorna bjuder in företag och representanter från olika yrken. God ekonomisk hushållning Bra kvalitet utifrån de politiska prioriterade nämndmål utifrån den tilldelade ramen. Delvis uppnått Ökade behov av omhändertagande på grund av olika orsaker utreds av socialtjänsten och beslutas av förvaltningsrätten. Detta är en rättssäkerhet för barn och unga. Dokumentation, uppföljning, utvärdering av åtgärder pågår ständigt och redovisas på nämnd varje månad. Våra kostnader är inte i balans med den budget som är avsatt för familjehemsvård. Den plan som är upprättad med hemtagning från institution till kvalificerade familjehem fortsätter. Förskolans- och skolans förtydligade uppdrag gällande barn och elever i behov av särskilt stöd, ger en tydlig bild av att det är svåra prioriteringar som görs och den tilldelade ramen är hårt ansatt. Ekonomi Hållbar utveckling Alla barn och unga når kunskapsmålen. Inte uppnått Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 48(84) Privat förskola startade först under september vilket ger oss lägre interkommunal ersättning. Ekonomiskt utfall Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 15,6 18,2 21,4 Gymnasiekostnaderna är högre från och med 2013 med anledning av kammarrättsdom. Vi gör ett underskott på 1,6 mnkr. Vi har fler elever som läser ett fjärde år, inflyttning av gymnasielever och färre avhopp. Investeringar Verksamhetens kostnader 275,8 284,6 291,3 Netto 260,2 266,4 269,9 Investeringar Mnkr Verksamhetens budget 254,3 259,6 265,5 Resultat -5,9 -6,8 -4,4 Personalkostnader: - 2,4 mnkr Omhändertagandet av barn och ungdomar: - 6,6 mnkr 2012 2013 2014 0 0 0 Utgifter 1,4 1,4 2,3 Netto 1,4 1,4 2,3 Budget 2,4 3,6 3,2 Avvikelse 1,0 2,2 0,9 Inkomster Skolskjuts: - 0,6 mnkr Statsbidrag elevhälsa: +0,5 mnkr Intäkter förskola - fritidshem: + 1,2 mnkr Besparingar verksamhets- kompetensutvecklingspengar: + 0,8 mnkr Barn- och familj får nytt system Treserva från och med hösten 2014. Ny och ombyggnation i Deje. IT-utrustning 500 tkr till Dejeskolan 2014. Gymnasie-/ gymnasiesärskolan: - 1,6 mnkr Förskolan och skolan har investerat i ljuddämpande möbler, porslin, lekutrustning, elevarbetsplatser, utrustning till slöjdsalar och smartboards. Semesterlöneskuld: - 0,1 mnkr. Resterande överskott är reserverat för Treserva 2015. Barn och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 4,4 mnkr. Personal De ökade kostnaderna beror på omhändertagande och andra stödinsatser i alla verksamheter. Rätten till stöd när det gäller IT-hjälpmedel har ökat på grund av fler med annat modersmål och elever som har rätt till det enligt lag. Skolområdena gör ständiga prioriteringar och förändringar för att få budget i balans och har månatliga uppföljningar tillsammans med vår ekonom. Ytterligare två rektorer började under hösten 2014 rektorsutbildningen så nu är det fyra rektorer som går rektorsutbildningen. Privat förskola startade senare än planerat: +2,1 mnkr. Våra kostnader är inte i balans med den budget som är avsatt för institutionsvård och familjehemsvård. Under året hade vi totalt 11 ungdomar på institution, 13 i kvalificerade familjehem och nio stycken på skyddat boende. Gör vi rätt åtgärder? Det är ett arbete som granskas veckovis. Vissa dyra kostnader är under utredning De planerade åtgärderna för förebyggande och intensiva insatser blev något rumphuggna på grund av att personal slutade. För att balansera de ökade kostnaderna för omhändertagande tillsattes inte de vakanta tjänsterna under hösten, utan blev en besparingsåtgärd. Ny organisation bildas januari 2015. Fortbildningsinsatsen värdskap och värdegrund, "Vi är till för Forshaga kommun" är en uppskattat och bra utbildningsinsats. Sjukfrånvaron kartläggs nu i kommunen mer tydligt för att få ett tydligare underlag för åtgärder. Inom kommunen finns 14 förstelärare varav tolv inom barn och utbildning och två inom vuxenutbildningen. Barn och familj har tillsammans med vuxengruppen utbildning gällande våld i nära relationer. Barn och familj har utbildat en av socialsekreterarna till BBIC handledare. Barn och familj har haft utbildning i SIP (Samordnad Individuell Plan). För att minska skolskjutskostnaderna har samtliga skolor ändrat sina ramscheman ht-14 men trots det är kostnaderna högre än beräknat 2014. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 49(84) Nyckeltal Kostnader per barn - Grundskola (från SCB 15 oktober 2013) Totalt Lokaler Undervisn. Skolmåltid inventarier Läromedel Elevhälsa Övrigt utrustning Antal elever Hammarö 82 400 14 400 46 600 6 500 2 500 2 790 9 600 1 690 st. Kil 96 800 19 600 53 800 6 200 3 100 3 760 10 400 1181 st. Grums 104 900 21 400 48 400 6 900 2 800 3 000 22 300 653 st. Hagfors 84 000 15 700 37 200 6 800 2 600 3 120 18 500 949 st. Forshaga 92 900 22 900 46 900 4 700 2 000 2 500 13 900 1176 st. Värmland 90 700 16 400 48 100 5 700 3 700 2 880 13 900 Förskola (från SCB 15 oktober 2013) Fritids Förskoleklass Kost. Tot Antal Antal barn Ped. Hög- Antal barn Kost. Tot Antal barn Kost. Tot per barn per avd per årsarb skoleutb per årsarb per barn per årsarb per barn Hammarö 128 800 18 5,4 86 % 14,8 31 900 11,1 49 900 Kil 125 500 17 4,9 64 % 21,4 28 300 12,7 28 300 Grums 131 500 16 5,1 71 % 17 48 200 17,3 50 200 Hagfors 128 100 17,8 5,4 59 % 28,5 30 300 16,6 78 600 Forshaga 119 800 17,3 5,5 82 % 20,6 29 900 18,5 56 000 Samtl kom 129 800 16,8 5,3 53 % 21,3 34 100 16,5 50 400 Grundsärskola Antal elever Kost. Tot per årsarb per barn Hammarö 0,9 874 600 Kil 1,9 386 100 Grums 2,5 446 500 Hagfors 0,9 Forshaga Samtl kom 431 100 3,2 434 900 Analys: Vi har fortfarande högre lokalkostnader jämfört med andra kommuner i riket. I de flesta andra kostnader ligger vi lägre eller i snitt med kommuner. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 50(84) Andel som nått kravnivån av samtliga elever i åk 3 gällande nationella proven 2014 MATEMATIK Muntlig Överslag kommunik huvudräkn. Lärcenter 93,8 93,8 Ullerud 100 Skived Grossbol Mönster Positions Mätning Skriftliga Huvudräkn. systemet Längd räknemet. räknesätt 93,8 93,8 93,8 93,8 93,8 100 100 100 90,6 100 96,9 100 78,9 97,4 97,4 50 76,3 97,4 96 82 96 90 48 66 82 Riket 93,8 88 94,1 93,1 71,6 82 91 2014 SVENSKA tala, läsa SKRIVA Tala Läsa Läsa enskild enskilt Berättande stavning Fakta muntllg berättande faktatext högläsn. textsamt text interpunkt text Lärcenter 100 100 100 100 100 86,7 100 100 Ullerud 100 100 96,6 96,6 100 100 100 96,6 Skived 100 97,4 94,7 94,7 100 78,9 92,1 73,7 Grossbol 97,9 97,9 95,8 93,8 100 87,5 81,3 77,1 Riket 97,9 94,4 91,8 94,4 97,5 90,3 89,7 85,1 Beskrivning: Varje skolenhet tilldelas även ett ämnesprov i de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi, samt ett, av de samhällsorienterade ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Olika skolenheter i kommunen gör olika NO- eller SO-prov vilket gör att det inte finns sammanfattande resultat att redovisa. Rektor ansvarar för att skolans resultat följs upp, utvärderas och åtgärdas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Analys: Arbetet utifrån analys av resultaten kommer att ge utveckling av undervisningen. Utifrån resultat kommer det fram vad eleverna är bra på, men också vad i undervisningen behöver utvecklas och satsas på. Resultaten är viktiga att ta del av och analysera även på förskolan, hur kan redan förskolan stimulera till en ökad måluppfyllelse? Genom användandet av det nya screenings dokumentet "Läsa, skriva och räkna" i nästan alla årskurser framkommit också bra stöd för utvecklingsarbetet. Ett gemensamt arbetsdokument som ska användas vid lågt resultat vid screening håller på att framarbetas av specialpedagogerna. Deltagandet i utbildningssatsningen matematiklyftet kommer att ge resultat. Ett ökat samarbete pågår både innan och efter genomförandet av nationella proven men erfarenhetslärandet kan ytterligare utvecklas. Resultat 2014 från kommunens skolor gällande nationella proven i årskurs 6. Engelska Muntlig Receptiv Skriftlig Matematik Svenska Muntlig Läs Skriftlig provbetyg förmåga förmåga Förmåga Provbetyg Provbetyg förmåga förståelse förmåga Lärcenter 16,6 15,8 14,7 16,1 14 14,2 15,3 15,8 12,8 Ullerud 13,1 12,3 12,5 13,4 10,2 13,3 13,9 14,8 11,7 Skived 16 15,7 15,5 14,8 12,9 13,9 14,4 16,6 10,9 Grossbol 15,1 15,9 14,6 15,1 14,3 15,o 15 15,5 13,9 Kommunen 14,8 14,6 14,1 14,6 12,5 13,9 14,5 15,6 12 Riket 14,4 14,1 14 13,8 12,8 13,5 14,3 14,8 11,8 Beskrivning: Dessa elever går nu i årskurs 7 på våra två högstadieskolor. Arbetet både före och efter nationella proven utvecklas och förbättras ständigt. Några delar är att gemensamma träffar för lärare är inbokade innan proven och samrättning görs efteråt så att fler än en lärare är med i bedömningen. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Analys: De resultat som här redovisas grundläggs redan i de tidigare åren. Hur kan undervisningen i de tidigare årskurserna utvecklas så att det stimulerar eleverna till en ökad måluppfyllelse. För undervisningen i nuvarande årskurs 7 så har skolan genom resultat och annan kunskap fått en viss kartläggning av vilket och var anpassningar och stöd som behöver sättas in. 51(84) Resultat 2014 från kommunens skolor gällande nationella proven i årskurs 9. Engelska Tala Läs, lyssna Skriva Matematik Svenska Tala Läsa Skriva provbetyg delprov A delprov B delprov C provbetyg provbetyg delprov A delprov B delprov C Lärcenter 13,8 13,4 14,1 11,2 11,1 11,9 13,6 12,4 8,2 Ullerud 14,8 15,4 15,1 14,4 10,5 12,5 12 12,5 12,6 Kommunen 14 13,9 14,3 11,9 11 12,1 13,2 12,4 9,3 Riket 15 14,8 15,1 13,9 11,4 13,6 14,7 13,5 12,5 grunden för sin framtid, ska också lärare betygssätta eleverna i varje ämne och eleverna gör sina nationella prov. Skolorna måste analysera hur undervisningen kan utvecklas så att undervisningen resulterar i en högre måluppfyllelse. I de tidigare åren måste eleverna fått grundkunskaperna med sig för det livslånga lärandet. Beskrivning: Hur har eleverna rustats för gymnasiet i engelska, matematik och svenska? Hur har de lyckats i jämförelse med landet i övrigt? resultatet från de nationella proven redovisas i tabellen ovan. Under våren i årskurs 9 när alla elever ska välja gymnasium, välja Meritvärden över tid för årskurs 9, åren 2009 2014 Komm unen Kom mun grupp Riket 2014 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2014 ULLERUD antal elever 70 st. 53 st. 47 st. 38 st. 43 st. 36 st. 143 st. Genomsnittligt meritvärde 192,7 207,9 192 159,1 194,5 197,7 199,8 209,9 214,8 Flickors meritvärde 207,1 210,5 211,3 162,1 199,6 180,9 205 222,8 226,8 Pojkars meritvärde 174,7 204,3 166,8 155,8 185,9 215,4 193 197,5 203,5 Andel % som nått kunskapskraven i alla ämnen 71,4 77,4 74,5 63,2 67,4 73,7 72,7 76,5 77,4 LÄRCENTER antal elever 127 st. 108 st. 96 st. 99 st. 86 st. 107 st. 143 st. Genomsnittligt meritvärde 192,6 191,6 205,2 198,2 212,2 200,6 199,8 209,9 214,8 Flickors meritvärde 216,7 198,3 223,7 204,8 236,2 212,4 205 222,8 226,8 Pojkars meritvärde 175,9 184,6 190,1 191,5 190,9 183,5 189,6 198,5 202,1 Andel % som nått kunskapskraven i alla ämnen 76,4 81,5 82,3 73,7 82,6 72,4 72,7 76,5 77,4 Analys: Målet är inte uppnått då måttet i Stratsys var 210 så arbetet fortgår för att erbjuda en undervisning med målet att ge eleverna möjlighet att nå minst godkända och högre resultat. Det finns många olika faktorer som ger de meritvärden vi har. De behöver analyseras på alla områden utifrån förutsättningar och de analyser som görs ner på varje ämne på de olika skolområdena. Under det kommande året ska också Ullerud få delge oss mer av det lyckade resultat när det gäller satsningen på pojkars måluppfyllelse. Andel % behörighet till Gymnasiet 2014 uppdelat på skola och kön 2014 % behöriga % behöriga % behöriga till ekonomi % behöriga naturvet. till Yrkesprogram till estetiskt progr hum & samhällsv. progr & tekniskt progr Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 52(84) Andel % behörighet till Gymnasiet 2014 uppdelat på skola och kön ULLERUD % av alla flickor 73,7 68,4 68,4 68,4 % av alla pojkar 100 100 100 100 % av alla flickor 88,7 87,1 85,5 82,3 % av alla pojkar 86 86 83,7 76,7 % av alla flickor 88,3 87,6 86,3 85 % av alla pojkar 85,5 84,4 82,3 80,8 LÄRCENTER Riket Andel % behörighet till Gymnasieprogram 2014 från årskurs 9 Ej Behöriga till Ekonomi, hum Naturvet. och behöriga estetprog. samhällsv. progr tekniska progr Yrkesprogram 95 94,4 93,8 95,6 Hammarö Karlstad 9,3 90,3 88,9 86,9 90,7 Filipstad 11,2 86,9 83,2 86,9 88,8 Forshaga 14,7 83,9 82,5 79 85,3 Grums 17,3 82,7 80 78,7 82,7 Hagfors 15 83,3 78,3 81,7 85 86,6 85,1 80,6 91 Eda Arvika 12,5 86 84,9 81,9 87,5 Kil 16,4 81,4 78,6 72,9 83,6 Kristinehamn 15,9 82,9 80,6 82,1 84,1 83,3 80 56,7 83,3 Munkfors Storfors 17,5 82,5 78,9 78,9 82,5 Säffle 17,4 81,4 79,1 80,8 82,6 Torsby 17,6 81,6 80,9 77,9 82,4 Årjäng 13 87 84,3 85,2 87 Sunne 10,8 88,5 84,9 86,3 89,2 Samtliga komm. 14,3 85,7 82,9 81,4 85,7 Riket totalt 13,1 85,9 84,2 82,9 86,9 Beskrivning: I den första kolumnen ska kommunerna ha så lågt procenttal som möjligt. I de övriga kolumnerna så högt procenttal som möjligt. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att söka till ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. För att söka till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i nio ämnen till, sammanlagt tolv. Analys: Resultatet är sämre jämfört med förra året. Ullerud hade däremot 100 % behörighet till alla gymnasieprogram när det gäller pojkar, men däremot inte behörighet till alla program bland flickorna. Hur klarar sig Forshagas elever jämfört med andra efter gymnasiet Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 53(84) Resultatindikatorerna avser 2012/2013 i öppna jämförelser Redovisas utifrån rankning bland landets 290 kommunen (Andel elever som är bokförda i kommunen) Elever som fullföljde Betygspoäng efter som fullföljde Grundläggande behörighet gymnasiet inom 3 år avslutad gymnasieutb Inom 4 år (inkl. IV) till universitet och högskola Hammarö 12 260 3 214 Kil 69 276 13 268 Hagfors 168 19 242 99 Forshaga 182 161 144 163 Grums 39 19 185 125 Beskrivning: Statistiken är tagen från Öppna jämförelser: Gymnasieskola 2014. Statistiken inkluderar både kommunala och fristående skolor och detta är endast ett urval av de jämförelsetal som finnsAnalys: Elever från vår kommun står sig väl i jämförelse med andra och har generellt förbättrat statistiken i jämförelse med tidigare år. Barn och familj Under 2014 hade Forshaga kommun totalt 11 antal placerade på institution och 13 antal i kvalificerade familjehem och 26 antal i familjehem. Forshaga kommun är inte unika, i hela landet finns en ökning av unga som behöver stöd under vissa perioder i sitt liv. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 54(84) Framtiden Behovet av stödinsatser för många elever kommer att fortsätta och kommer att belasta budgeten genom att det många gånger är svårt att förutse. Men det är lagstyrt, ger kvalitet, ökad måluppfyllelse och ett bättre liv. Rättssäkerhet och lagkrav gällande stöd av olika åtgärder har stor påverkan på budget i balans både här, nu och i framtiden. Elevantalet ökar inom kommunen när det gäller elever med annat modersmål som har rätt till modersmålsundervisning, svenska som andraspråk och studiehandledning. "skillnad" för barn- och ungas bästa. Att skapa trivsel och motivation för både barn, elever och vuxna i verksamheterna är en mycket angelägen arbetsuppgift. Att synliggöra för andra allt bra och fantastiskt som sker inom socialtjänst, förskole - fritids och skolverksamheten är en viktig arbetsuppgift. Förskoleverksamheterna och förskoleklass behöver språkpedagog och specialpedagog för tidiga insatser. Krav på administration, dokumentation, kommunikation med mera ökar inom alla verksamheter och därmed också arbetsbelastningen. Värdegrund, bemötande, arbetssätt, förhållningssätt, utvecklade rutiner för dokumentation är fortsatt viktiga områden Vi arbetar tillsammans med personalavdelningen och företagshälsovården för att få ner sjuktalen. Implementeringar av olika framtagna rutiner pågår och ska på sikt öka strukturer och ge ännu högre måluppfyllelse. Medarbetare ska känna att de kan göra Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 55(84) Miljö- och bygg Viktiga händelser Inom verksamhetens olika lagområden; miljöbalken, plan - och bygglagen samt lagen om flyttning av fordon har vi under året drivit flera ärenden för att skapa klarhet i tillsynsmöjligheterna. Vad gäller myggbekämpning i Deje fanns inte förutsättningar för en bekämpning med Bti under säsongen varför de förebyggande åtgärderna röjning och betning samt bekämpning med gasolfällor i kläckningsområdena varit de som kunnat genomföras. Ett helt nytt tillsynsområde har varit inom alkohollagstiftningen. En mer aktiv tillsynsstrategi har även upprättats gällande tillsynen av strandskydd och på kemikalieområdet. För det sistnämnda har ett arbete påbörjats för att ta fram en kemikalieplan. Även inom upphandling har förvaltningen engagerat sig för att etiska och miljömässiga aspekter beaktas i ett tidigt upphandlingsskede. Ett arbete för framtagande av en LIS-plan och ett bostadsförsörjningsprogram har startat. Samtidigt har tre stora projekt kunnat avslutas; inventering av avlopp Bergtjärn-Acksjön, LEADER projektet Norra Hyn och LONA projektet Fågeltornet. Måluppfyllelse Medborgare Alla har en god uppväxt Barns och ungas vistelsemiljöer är trygga och hälsosamma. Arbetet med revidering av befintliga detaljplaner har varit intensivt under året varför stora resurser för detta arbete har förbrukats. Stora resurser har även använts till framtagandet av en LIS-plan. Även framtagande av ett bostadsförsörjningsprogram har initierats. Vid allt planarbete har barnchecklistan använts för att barnens främsta ska beaktas. Förändrade strandskyddsregler har införts av länsstyrelsen och en tillsynsplan har upprättats. Ny grön skogsbruksplan ska tas fram under 2015 varför en sådan upphandling har genomförts. Kommunens skogsinnehav kommer att vara certifieringsbart och att låta certifiera innehavet kommer att vara ett viktigt arbete under 2015. Detta tillsammans med skogsgruppens övriga arbete med inventeringar och röjningar skapar goda förutsättningar för att uppnå både det nationella miljömålen, det kommungemensamma målet och nämndmålet även 2015. Förhandlingar har genomförts under året för att säkra ett bevarande av den tätortsnära skogen vid SISU i Forshaga. Målet är uppnått. God och säker trafikmiljö I det pågående arbetet med detaljplan för området vid Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 56(84) Lyckan-Acksjön finns planer med för en gång och cykelväg som skulle förbinda Forshaga med Karlstad. Arbetet fortskrider även 2015. Arbete med säkrare vägkorsningar har skett genom ett aktivt tillsynsarbete. Skapande/bevarande av bilfria promenad- och cykelstråk intill bostadsområden har beaktats vid all planläggning. Målet är uppnått. Tillgängliga boendemiljöer Genom bostadsanpassning och utfärdande av parkeringstillstånd gör vi det möjligt för människor att leva ett självständigt liv även om man har en funktionsnedsättning. Inventering av hissar och motsvarande anordningar inventeras kontinuerligt. En generell tillgänglighetsinventering planeras till 2015 tillsammans med tekniska avdelningen. En god dialog med FABO har upprättats liksom ett nätverk med arbetsterapeuterna. Tillgängligheten har beaktats vid planarbetet. Målet är uppnått. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Medborgarna har kunskap om varför och vilka olika miljöåtgärder som vidtas Förvaltningen arbetar vid alla ärenden med ett kundperspektiv. Att öka förståelsen för nämndens agerande har skett genom en omfattande information i varje nummer av tidningen Kontakten. På hemsidan har informationen reviderats så att den är mer aktuell och mer lätt tillgänglig. Kommunens värdegrunder har brutits ned och implementerats på förvaltningsnivå. Vid de företagsbesök som genomförts har nämndens arbete diskuterats för att på så vis skapa förståelse och insikt om lagar och förordningar som styr beslut och tillsynsarbete. Målet är uppnått. God hälsa bland medborgarna God hälsa bland medborgarna och en hållbar kommunutveckling Fattade beslut inom miljöområdet har skett i enlighet med de nationella miljömålen. Anpassning av planfrågorna har skett kontinuerligt till de många nya regler som kommit under året från Boverket. Översiktsplanen har granskats utifrån ett hållbarhetsperspektiv. För att effektivisera och utveckla verksamheten har möjligheterna till anpassning av Stratsys till SIS ledningssystem gällande sociala och miljömässiga krav undersökts. En tydligare koppling till de nationella målen har eftersträvats liksom att arbeta mot färre mål. Tillsynsplanerna har utvecklats och blivit fler. Etiska och miljökrav vid alla upphandlingar har börjat utvecklas under året. Målet är uppnått. Medarbetare God förståelse för uppdraget. Uppdragsförståelse För att upprätta en god uppdragsförståelse har regelbunden resultatuppföljning genomförts via veckomöten, APT, VP-dagar, enskilda områdesuppföljningar och utvecklingssamtal. En uppdragsbeskrivning har tagits fram för respektive tjänst och reviderats i samband med utvecklingssamtalen. Verksamheten har detaljplanerats vid förvaltningens verksamhetsdagar i juni. I samband med dessa utfördes även ett personlighetstest (Jobmatch) vilket gav en större förståelse inom gruppen. Hela personalen har även genomfört en s.k. hälsospegel via företagshälsan där även en arbetsmiljöundersökning ingick. Kompetensutveckling uppmuntras och registreras i ett utbildningsregister. Utvecklingsplaner har tagits fram och uppdaterats för samtliga tjänster. Målet är uppnått. En god hälsa bland medarbetarna. Friska medarbetare Friskvårdsaktiviteter och utnyttjande av friskvårdstimmen uppmuntras. APT-möten kopplas när så ges tillfälle till friskvård, t.ex. cykling utmed Klarälvsbanan. En hälsospegel har genomförts via Clarahälsan med all personal där både hälsa och arbetsmiljö har undersökts. En uppföljningsdag vid KMTI i Karlstad har genomförts med både föredrag om vikten av ett aktivt liv, uppföljningsrapport från Clarahälsan och ett gemensamt friskvårdspass. Målet är uppnått. Ekonomi Hållbar utveckling Avgifter på tillsyn och kontroll Debitering av fastställda årsavgifter har utförts enligt årlig rutin. Den totala planerade inkomsten under året har överskridits på grund av att flera stora projekt slutredovisats och att nya arbetsuppgifter har tillförts förvaltningen vilket medfört ökade inkomster. Målet är uppnått. Hälso- och miljötillståndet har bevakats via miljöövervakningen och tillsynsärendena. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 57(84) Tillväxt Investeringar Det ska finnas tillgång till mark för företagsetableringar Investeringar 2012 2013 2014 Inkomster 0 0 0 Utgifter 0 0 0,1 Netto 0 0 0,1 God ekonomisk hushållning Budget 0,1 0,1 0,1 Ekonomi i balans Avvikelse 0,1 0,1 0 Budgetuppföljning har skett varje månad med rapportering till ekonomikontoret och nämnden. Kostnaderna för detaljplaner har dock varit stora. Detta tillsammans med semesterlöneskulden så överskreds budgeten med 58 000 kronor. En uppdaterad version av ärendehanteringssystemet Ecos har varit inplanerad men investeringen togs bort i samband med ekonomiska inbesparingar i början av året. Planprocesser sker kontinuerligt under året efter behov. Detaljplanearbetet med Kvarntorpsområdet som skett under året ger nya möjligheter till företagsetableringar. Framtagandet av ett bostadsförsörjningsprogram som initierats under 2014 kommer att ge en tydligare planering för företagsetableringar. Mnkr Målet är uppnått. Målet är därför inte uppnått. Personal Ekonomiskt utfall Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 2,7 3,3 3,2 Verksamhetens kostnader 8,5 8,5 8,3 Netto 5,8 5,2 5,1 Verksamhetens budget 5,6 5,0 5,04 Under året har en ny handläggare för bostadsanpassning börjat som även tagit ansvar för trafikplanering och skrotbilshantering. Miljö och byggförvaltningen delar denna tjänst med kommunteknik och service med fördelningen 75 % på miljö och bygg och 25 % på kommunteknik och service. Nyckeltal Mätbara nyckeltal och mått är kopplade till respektive åtagande i verksamhetsplanen. Nyckeltalen används för att se att verksamhetens åtaganden innebär ett steg mot målen och även i samband med olika nationella rankingjämförelser. En anpassning till nationella nyckeltal pågår. Framtiden Resultat -0,2 -0,2 -0,06 Verksamheten har sammantaget gått bättre än på flera år och fått ett knappt underskott men eftersom budgetramarna överskridits så är därmed inte målet uppnått. Detta beror i huvudsak på ett omfattande planarbete i kombination med den medräknade semesterlöneskulden. En detaljplanering av planarbetet 2015 har genomförts för att undvika underskott och semesteruttag kommer att tas upp vid varje APT. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 En utveckling av ledningssystemet till att uppfylla kriterierna för nationella ledningsstandards kan förutspås och även en tydligare koppling till nationella mål och riktlinjer. Även färre nämndmål och nyckeltal som kan kopplas till nationella jämförelser. Behov finns av en projektanställning av en samhällsplanerare. Eftersom planarbetet tar allt mer tid och är en viktig förutsättning för en hållbar kommun. Hur kommunen ska hantera energirådgivningen kan också påverka personalstyrkan och därmed möjligheterna till utökad medborgardialog och möjligheterna att förbättra arbetsresultatet. Det vore samtidigt en ekonomisk investering att bedriva energirådgivningen i egen regi. 58(84) Vård och omsorg Viktiga händelser Förvaltningen har genomgått en organisationsförändring under året. Syftet har främst varit att förstärka ledningen inom hemtjänsten där det sedan 2012 har skett en volymökning i antal timmar vilket också genererat större verksamhet. I samband med omorganisationen renodlades även ledningen för legitimerad personal. Ordinarie förvaltningschef har varit sjukskriven sedan augusti 2013. Från februari 2014 har tjänsten varit tillsatt med tillförordnad förvaltningschef. Under året rekryterades fyra helt nya enhetschefer som ersättare eller vikarie, en av tjänsterna är en utökning. Vid årets början prognostiserades tidigt ett stort underskott för hela förvaltningen. Främsta orsakerna var en volymökning inom hemtjänsten samt ökande kostnader för enskilda ärenden inom LSS. Tidigt vidtogs åtgärder för att identifiera och genomföra kostnadsbesparingar. Några av dessa åtgärder har varit att arbeta med att sänka sjukfrånvaron, effektivisera arbetet med schemaläggning och heltidsnormen. Förvaltningen har varit restriktiv gällande inköp, utbildning och tillsättning av eventuella vakanser. - En individuellt utformad genomförandeplan upprättas inom två veckor. - All personal bär en tydlig namnskylt. Ett projekt i samarbete med Röda korset och Arbetsförmedlingen har inletts under året. Syftet med projektet är att ge nyanlända flyktingar möjlighet till språkpraktik. Under senare delen av året har efterfrågan och behovet av särskilt boende inom äldreomsorgen ökat. Forshaga kommun har i årsskiftet inte tillräckligt med platser för att tillgodose behoven. Inom särskilt boende enligt LSS har haft efterfrågan ökat under året. Då förvaltningen i vissa fall inte haft möjlighet att tillgodose behov och stöd på kommunens gruppbostäder enligt LSS har externa placeringar på annan ort varit nödvändiga. Även antalet personer med insatsen daglig verksamhet har ökat och förändrats, både inom LSS och socialpsykiatrin. Externa placeringar inom kommunen och alternativa former har blivit vanligare. För personer med personlig assistent enligt 51 kap SBF har Försäkringskassan fortsatt med omprövningar av beslut. Försäkringskassans beslut har under året varit mer stabila än tidigare år. Förvaltningen har slutfört upphandling av ett nytt verksamhetssystem, Treserva. Arbetet med ledningssystem har avancerat under året vilket medfört att riktlinjer, rutiner mm. revideras, upprättas och blir tillgängliga på intranätet för samtlig personal. Inom hela förvaltningen har det också varit fokus på Värdegrundsarbete och inom äldreomsorgen har tre värdighetsgarantier uppfyllts. Värdighetsgarantierna är: - En kontaktman skall vara utsedd vid inflyttning till särskilt boende och inom en vecka efter beviljade hemtjänstinsatser påbörjats. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 59(84) Måluppfyllelse pågått under året Medborgare Vissa förbättringsområden har framkommit när det gäller basala hygienrutiner. Sjuksköterskor tillsammans med enhetschefer har fått i uppdrag att uppdatera all personal i basala hygienrutiner. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Alla medborgare känner tilltro till sin förmåga att påverka sin och sina anhörigas livssituation. Delvis uppnått Enligt Öppna jämförelser har upplevelsen gällande möjligheterna att kunna påverka vid vilka tider man kan få sin hjälp ökat för både hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorg. På frågan om personalen brukar ta hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska kunna utföras visar resultaten en liten minskning i hemtjänst och oförändrade resultat på särskilt boende inom äldreomsorg. En aktuell genomförandeplan gör det möjligt för den enskilde att i hög grad kunna påverka hur beviljade insatser utförs. Genomförandeplaner har i de flesta fall upprättats efter två veckor. Uppföljning har skett enligt plan. Aktivt arbete med att förstärka genomförandeplanernas betydelse fortgår. God hälsa bland medborgarna När det gäller Palliativregistret uppnådde kommunen det nationella målet på 70 % registrering. Arbetet med att implementera Senior alert fortsätter. Målet att registrera 90 % på särskilt boende uppnåddes inte eftersom kvalitetsregistret inte har implementerats på korttidsavdelningen. Detta kommer att ske under 2015. Registreringarna i BPSD-registret utförs som planerat. Våra medborgare upplever att tillvaron är stimulerande och meningsfull. Delvis uppnått Vård och omsorg har olika verksamheter som erbjuder kultur- och fritidsaktiviteter både till personer i särskilt boende och ordinärt boende. Exempel på verksamheter är Aktiveringsgruppen på Ullerudsgården och Gårdsråden som riktar sin verksamhet mot äldre i ordinärt boende. För funktionshindrade personer finns en fritidsverksamhet med olika aktiviteter samt individuella önskemål som tillgodosetts under del av året. Möjligheten till utökning av vardagliga aktiviteter på Lintjärn samt aktiviteter och sysselsättning för personer inom LSS och socialpsykiatrin är områden som behöver ses över. Livssituationen upplevs som trygg och behovsstyrd Målet uppnått Medarbetare De tre värdighetsgarantierna har arbetats med och uppfyllts under året. Ett stort engagemang har genomsyrat verksamheterna God förståelse för uppdraget Utsedd kontaktman inom en vecka efter inflyttning till särskilt boende eller efter att beviljade hemtjänstinsatser påbörjats. Individuellt utformad genomförandeplan upprättas inom 2 veckor. All personal har en tydlig namnskylt. Enligt öppna jämförelser har upplevelsen av trygghet ökat för dem som bor hemma med stöd av hemtjänst eller i särskilt boende sedan 2013. Genomförandeplanerna ska också bidra till att skapa tillit och trygghet genom kontinuerligt arbete med upprättande, revidering där brukarna är delaktiga så långt det är möjligt. Efter behovsbedömning kan brukarna få hjälpmedel som gör att de blir mer självständiga och kan ge trygghet i att så långt som möjligt klara sig på egen hand. Vid funktionsnedsättning kan även anpassningar i bostaden göras för att öka tryggheten i hemmet. Kommunen erbjuder hälso- och sjukvård till hög kvalité Delvis uppnått. Våra medarbetare får en kontinuerlig kompetensutveckling Delvis uppnått Arbetet med utbildningsplanen hann aldrig påbörjas innan stora sparkrav, på grund av förvaltningens ekonomiska läge, upprättades. Trots det har utbildningar inom BPSD, Handledarutbildning, utbildning i palliativ vård, värdskap, samt deltagande i demensdagarna och anhörigriksdag genomförts. Cirka 30 anställda fått kompetensutveckling inom socialpedagogik 100 poäng. De flesta av ovanstående utbildningar har finansierats inom ramen för prestationsersättningarna och projektpengar. Det har inte varit möjligt med ytterligare kompetensutveckling till anställda om det inte har varit nödvändigt för att klara av det vardagliga arbetet. Viss handledning har varit nödvändig. Inför kommande år står förvaltningen inför ett byte av verksamhetssystem. Stort fokus kommer att krävas för ett bra införande. Fortsatt arbete med att använda prestationsersättningar och projektpengar till riktad fortbildning. Utbildningar i BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) har fortlöpt under hösten och en nätverksträff har ägt rum. Registreringsarbetet har Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 60(84) Medborgarna upplever att de möts av respekt och ett gott bemötande av våra medarbetare Målet uppnått All personal har erbjudits och deltagit i den kommungemensamma föreläsningen kring värdskap. Diskussioner har förts på samtliga arbetsgruppers APTmöten kring kommunens värdegrund och vård och omsorgs värdighetsgarantier. och utbildningskostnader och under årets sista månader har inte vakanser inom LSS-enheten tillsatts fullt ut på grund av det ekonomiska läget. Tillväxt Våra medarbetare har kunskap om den ekonomiska situationen och upplever att de kan påverka den. Målet uppnått. Inom LSS diskuteras etiska frågor, sedan länge, på APT. Under första halvåret har inte någon etikträff skett, vilket främst beror på det ekonomiska läget i förvaltningen. På personalmöten finns en öppen dialog om den ekonomiska situationen för egen verksamhet och kommunen som helhet. Genom den öppna dialogen ges den anställde möjlighet att medverka och påverka. I studien "Öppna jämförelser" fick äldreomsorgen mycket goda resultat i bland annat frågor kring bemötande. En god hälsa bland medarbetarna Information om det ekonomiska läget har skett kontinuerligt av enhetschef på APT. Alla anställda har fått information om utbildningsstopp samt inköpsstopp senare delen av året då ekonomin varit ansträngd och prognos visat mot minusresultat. Friska medarbetare God ekonomisk hushållning Delvis uppnått Personal och arbetsmiljöronder har genomförts i samverkan med Clarahälsan under året. De flesta som erbjudits stöd eller hjälp genom Clarahälsan arbetar i äldreomsorgen. Inom LSS och socialpsykiatrin har personalen relativt låga sjukskrivningstal. Friskvårdspengen utnyttjas av de som önskar använda den och information om friskvårdspeng har givits på APT av enhetschefer. Det finns även information om friskvård för alla anställda på intranätet. Personalen uttrycker en avsaknad av de förebyggande aktiviteter som försvann i utbyte mot friskvårdspengen. En marginell sänkning av sjukskrivningstalen kan skönjas och det långsiktiga arbetet fortsätter under kommande år. Ekonomi Hållbar utveckling God framförhållning för att uppnå hög flexibilitet. Delvis uppnått. Året har präglats av ekonomisk åtstramning och alla verksamheter har blivit granskade för att finna alla tänkbara besparingar. Enhetschefer har vidtagit åtgärder och genomfört de beslut som fastslagits omgående eller skyndsamt i samverkan med andra där det har behövts. Ekonomi i balans Delvis uppnått. Behovet av Vård och omsorgsinsatser är fortsatt större än budgeterade medel. Ekonomiska avstämningar med ekonom har skett enligt plan och vissa analyser har påvisat förändringsarbeten för att försöka nå en ekonomi i balans. Utvecklingspotential finns kring dessa avstämningar. Förvaltningen har arbetat intensivt tillsammans med personalkontoret för att effektivisera arbetet med heltidsnormen och med att sänka sjukskrivningskostnaderna. Detta är ett långsiktigt arbete som hittills visat en försiktig positiv utveckling. Insatser för att effektivisera inom hemtjänst, se över behovsbedömningar inför införande av resursfördelningsmodell har genomförts Enskilda ärenden inom LSS har givit ökade kostnader och en översyn av gruppbostäder har genomförts. Fortsatt arbete återstår. Förvaltningen har varit mycket restriktiv gällande inköp och utbildningskostnader och under årets sista månader har inte vakanser inom LSS-enheten tillsatts fullt ut på grund av det ekonomiska läget. Förvaltningen har arbetat intensivt tillsammans med personalkontoret för att effektivisera arbetet med heltidsnormen och med att sänka sjukskrivningskostnaderna. Detta är ett långsiktigt arbete som hittills visat en försiktig positiv utveckling. Insatser för att effektivisera inom hemtjänst, se över behovsbedömningar inför införande av resursfördelningsmodell har genomförts Enskilda ärenden inom LSS har givit ökade kostnader och en översyn av gruppbostäder har genomförts. Fortsatt arbete återstår. Förvaltningen har varit mycket restriktiv gällande inköp Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 61(84) Ekonomiskt utfall Ett antal nya särskilda boendeplatser kommer att behöva inventarier och tekniska hjälpmedel under kommande år. Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 53,6 54,5 47,9 Verksamhetens kostnader 207,1 216,7 216,7 Netto 153,5 162,2 168,8 Verksamhetens budget 152,4 158,4 163,4 Resultat -1,1 -3,8 -5,4 Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på (-5,4) för år 2014. Hemtjänst (-1,5). Antalet beviljade timmar enligt SoL och delegerad HSL-tid har minskat något mot förgående år (-1 %). Särskilt boende omvårdnad, demens och korttid (-0,6). Orsaker till budgetavvikelser inom äldreomsorg är att behovet av hemtjänst- och hälso/sjukvårdsinsatser har ökat tidigare år och kostnaderna har inte kunnat hållas inom budget. Överskridandet är mindre jämfört med förgående år. HSL-sjuksköterskor (-0,35). Inom LSS är det huvudsakligen gruppbostäder (-2,8) som ökat markant i kostnader under året på grund av att flera individärenden har blivit mer vårdtunga och krävt ökade personalresurser. En översyn av gruppbostäder inom kommunen och externa placeringar har påbörjats för att försöka hitta nya både ekonomiskt och kvalitetsmässigt fördelaktiga lösningar. Personal Organisationsförändringen under året har bland annat syftat till att baspersonal inom äldreomsorgen och legitimerad HSL-personal ska ha mer tillgängliga chefer. Sjukfrånvaron hos främst baspersonal har varit hög och särskilda insatser tillsammans med personalkontoret och Clarahälsan har genomförts. Små tendenser till positiva effekter har kunnat skönjas men arbetet är långsiktigt. Parallellt har förvaltningen arbetat med att effektivisera heltidsnormen och schemaläggning. Situationen är komplex och personal har uttryckt oro för konsekvenser som sjukfrånvaro och kontinuitetsbrist. Inom LSS och socialpsykiatrin har personalen relativt låga sjukskrivningstal. Friskvårdspengen utnyttjas till viss del. Personalen uttrycker återkommande en avsaknad av de förebyggande aktiviteter som försvann i utbyte mot friskvårdspengen. Tillgången på kompetent personal har varit god med undantag för sommarvikarier och legitimerad personal, främst distriktsköterskor. Det har under året funnits en viss övertalighet av baspersonal inom LSS vilket beror på konverteringar och att brukare valt att övergå till privata utförare. Under våren 2014 har ca 30 anställda fått kompetensutveckling inom socialpedagogik, 100 poäng. Viss utbildning inom, bland annat, demens har kunnat genomföras med hjälp av prestationsersättningar. På grund av förvaltningens ekonomiska läge har utbildningssatsningar i övrigt präglats av hög restriktivitet. Investeringar Investeringar Mnkr Inkomster 2012 2013 2014 0 0 0 Utgifter 1,2 2,6 0,5 Netto 1,2 2,6 0,5 Budget 3,0 4,5 3,7 Avvikelse 1,8 1,9 3,2 Orsaken till att större delen av pengarna inte är använda är att det nya verksamhetssystemet införs under år 2015. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 62(84) Nyckeltal Äldreomsorg 31-dec-13 31-dec-14 Hemtjänsttimmar 119 515 117 807 Snitt per månad 9 960 9 817 Särskilt boende Lintjärn 32 32 Särskilt boende Ullerudsgården 36 36 Korttidsplatser Lintjärn 12 12 Korttidsplatser Ullerudsgården 2 2 Kontaktpersoner enl. SoL (ÄO) 3 2 Insatser enligt SoL socialpsykiatri 2013-12-31, har ej redovisats tidigare 31-dec-14 Boendestöd 132 tim/mån Personer i daglig verksamhet 24 Ledsagare 1 Kontaktperson 17 LSS insatser 31-dec-13 31-dec-14 Boende: Gruppbostad/stödboende mm. 29 1 elevhem, 2 köp av plats 32, 2 elevhem, 2 köp av plats Personer i daglig verksamhet 46 49 Personer med korttidsvistelse 6+4 (säljer 4 platser 6 + (säljer plats) Korttidstillsyn 0+1 (1 köp av plats 0 Avlösare 2 3 Ledsagare 7 4 Kontaktperson 42 37 Personlig ass. Kommunalt beslut 3 3 Personlig ass. 51 kap. SBF kommunal utförare 16 14 (1 med kommunalt beslut) Personlig ass. 51 kap. privat utförare 12+2 (2 med kommunalt beslut) 16 (2 med kommunalt beslut) Antal timmar 51 kap. SFB 105 557 99 594 Timersättning 51 kap. SFB 275 kr/tim 284 kr/tim Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Framtiden Förvaltningen ser stora framtida utmaningar. En stor utmaning är att arbeta för en budget i balans. Hemtjänstens tidigare volymökningar har för kommande år kompenserats i budget men med den framtida demografin och ökande andel äldre finns anledning att fortsätta arbeta med effektiviseringar som ändå förser medborgarna vård och omsorg med kvalitet i kommunen. Inom LSS krävs ytterligare åtgärder för att sänka enhetens kostnader samtidigt som brukarna skall tillförsäkras goda levnadsförhållanden. Behovet av särskilt boende inom äldreomsorg och LSS ökar och arbete med att se över både behov och möjligheter har inletts. Behoven av daglig sysselsättning inom LSS och kommunpsykiatrin ökar och kräver förändring för att möta framtidens behov. Mer individuellt anpassade lösningar är viktiga då den traditionella dagliga verksamheten inte räcker till. Arbetet med att hela tiden öka den enskildes möjligheter till påverkan av sina insatser pågår i hela förvaltningen. Genomförandeplaner och utvecklandet av kvalitet och delaktighet i upprättande är fortsatt viktigt. Värdegrundsarbetet kommer i år att ha inriktning ensamhet då öppna jämförelser visar att de äldre i relativt hög grad upplever ensamhet på både särskilt boende och i ordinärt boende. Förvaltningen fortsätter och intensifierar arbetet med våra kvalitetsregister. Särskild satsning på Senior alert som bland annat innehåller fallförebyggande åtgärder kommer att prioriteras. Projektet "Vårdpraktik" fortlöper och utvärderas under våren. Under kommande år införs ett nytt verksamhetssystem, Treserva, i förvaltningen som kommer att ställa större krav på samtliga medarbetare men som även kommer att kunna bli ett viktigt redskap i vårt arbete med kvalitet, rättssäkerhet och delaktighet för brukarna. En resursfördelningsmodell inom hemtjänstområdet har införts från årsskiftet som noga kommer att följas upp och justeras. Högst troligt kommer införandet av verksamhetssystemet påverka i resursfördelningsmodellen under införandet. En upphandling av trygghetslarm är också planerad för införande under 2015. Ytterligare arbete med att sänka sjukfrånvaron, framförallt inom äldreomsorgen, återstår då föregående år endast visar tendenser till sänkning. Effektivisering och optimering av heltidsnormen kommer att pågå parallellt med arbetet med sänkning av sjukfrånvaron då det kan ha kopplingar till varandra. 63(84) Lärande och arbete Viktiga händelser arbete. Valmöjligheterna för livslångt lärande har ökat under året, främst genom samverkan och samarbete med Karlstads universitet och Molkoms Folkhögskola. När det gäller kostnader så är det kommunens missbruksvård som hela året äventyrat det ekonomiska resultatet. Trots en kostnad på 2 mnkr utöver budget så har förvaltningen lyckats vidta åtgärder för en budget i balans. Ungdomsarbetslösheten ska vara lägre än länsgenomsnittet. Samverkan med Migrationscenter har varit den enskilt bästa åtgärden för nya jobb. Flera utsatta medborgare, som tidigare varit långtidsarbetslösa, är nu i arbete. En Folkhögskolefilial på Lärcenter har under hösten samlat ungdomar som av olika anledningar inte påbörjat eller inte fullföljt sina gymnasiestudier. Flyktingmottagandet har varit kännbart. Kommunen har tagit emot flyktingar i en omfattning som är fyra gånger större än tecknade avtal. Brist på boende, utbildningslokaler och behöriga lärare har försvårat integrationen. Vuxenutbildningen har aldrig tidigare varit större eller mer flexibel och tillgänglig än den varit under 2014. Den kan dessutom erbjudas till en mycket rimlig kostnad. Måluppfyllelse Medborgare Alla har en god uppväxt Medborgarna ges förutsättningar att forma ett liv och samhälle med god uppväxtmiljö. Målet är uppnått. HVB Fridhem har mottagit och integrerat barn/ungdomar enligt avtal. Alla ungdomar födda -98, som sökte sommarjobb vid kommunen, fick Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Målet är inte uppnått. Kommunens ungdomsarbetslöshet har minskat med 5,5 % under året men ligger klart över länsgenomsnittet. Arbetsförmedlingen påbörjade ett projekt under hösten som riktas mot nyinskrivna arbetslösa ungdomar. Projektet prioriterar åtgärder för nyinskrivna arbetslösa, även de 90 första dagarna, vilka inte prioriterats tidigare. Projektet, om det får fortgå, torde påverka ungdomsarbetslösheten mot länsgenomsnittet. Kommunala arbetsmarknadsåtgärder ska leda till företagsamhet (ökat personligt ansvarstagande) och självförsörjning. Målet är delvis uppnått. Arbetsmarknadsenhetens åtgärder visar på att 50 % av deltagarna går vidare i arbete eller studier. Kommunen kan samtidigt se ett minskat inflöde (anvisningar) från Arbetsförmedlingen under årets sista kvartal vilket sannolikt påverkat resultatet negativt. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Tillgängliga verksamheter för medborgarna Målet är uppnått. Förvaltningen har under året aktualiserat information om verksamheterna och former för klagomålshantering. Inkomna klagomål redovisas regelbundet inför nämnden. 64(84) God hälsa bland medborgarna Tillväxt Medborgarna ges förutsättningar att forma ett hälsosamt och berikande liv Utbildningsnivån ligger på riksgenomsnittet Målet är delvis uppnått. Budget för missbruksvården höll inte och framför allt inte budget för institutionsvård. Kostnaden för missbruksvården är samtidigt lägre än hos andra jämförbara kommuner. En orsak är att kommunens behandlingskedja saknar boendeformer för missbrukare. Situationen för flyktingmottagandet i kommunen har varit ansträngd under hela året. Resurser saknas i form av boende, utbildningslokaler och kompetenser. Medarbetare God förståelse för uppdraget Kontinuerlig kompetensutveckling Målet är delvis uppnått. Vidtagna besparingskrav när det gäller kompetensutveckling 2014 har gjort att bara delar av planerad kompetensutveckling genomförts. Uppdragsförståelse. Målet är delvis uppnått. Nya lagar, styrdokument och förutsättningar gör att verksamheterna systematisk arbetar med att revidera och klargöra nya rutiner. Detta är ett mödosamt arbete som omfattar både analyser, erfarenhetslärande, samverkan, beslut och förankring. Vi upptäcker regelbundet brister genom vår interna kontroll som får uppmärksamhet i våra förbättringsplaner. En god hälsa bland medarbetarna Friska medarbetare Målet är delvis uppnått. Utifrån genomförd personalenkät och genomförd samverkan, genom kommunens samverkanssystem, anser vi oss ha en god fysisk arbetsmiljö med några få undantag. Den psykosociala arbetsmiljön har i någon verksamhet varit ansträngd stor del av året. Ekonomi Målet är delvis uppnått. Kommunen arbetar målmedvetet med attityder till jobb och utbildning men har svårt att nå de som behöver påverkas allra mest. Främst är det medborgarnas gymnasiekompetens som behöver utvecklas. Utbildningsnivån ligger på riksgenomsnittet men under länsgenomsnittet. För att hitta nya vägar för de ungdomar som inte fullföljt sina gymnasiestudier har kommunen under året organiserat Folkhögskolestudier. Kommunen överväger hur specialpedagogisk kompetens och kurator ska kunna komplettera övriga kompetenser i vuxenutbildningen. Kommunens resultat blir i en jämförelse allt bättre. God ekonomisk hushållning Ekonomi i balans Målet kommer inte att nås. Sammantaget har tilldelade medel använts enligt plan. Budgeten för institutionsvård har dock varit otillräcklig och överskrids med 2,0 mnkr. Nytt avtal för HVB Fridhem innebär att kommunen bevakar sin schablonersättning i förhållande till den växande verksamheten. Satsningen på nya arbetstillfällen tillsammans med Arbetsförmedlingen och Migrationscenter innebär så här långt att satsade kommunala medel återvinns i minskade kostnader för försörjningsstöd. Det ökade flyktingmottagandet påverkar inte kommunens ekonomi på kort sikt. De avtal som kommunen tidigare avtalat med Länsstyrelsen fyller inte längre någon funktion då de flesta flyktingarna, 3/4, ligger utanför avtalet. Det är först efter 2 år, då etableringsplanen löper ut, som en analys över förmågan till självförsörjning låter sig göras. Ekonomiskt utfall Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 33,5 41,5 50,0 Verksamhetens kostnader 67,4 78,7 86,9 Netto 33,9 37,2 36,9 Verksamhetens budget 33,2 36,1 36,4 Resultat -0,7 -1,1 -0,5 Hållbar utveckling Alla kan försörja sig själva Målet är inte uppnått. Sett ur ett länsperspektiv så är kommunens försörjningsstödskostnader något lägre än genomsnittet. Ungdomsarbetslösheten ligger på 26 % (jmf 2013 då den låg på 36 %) i kommunen och är i jämförelse med många andra kommuner hög. Nya arbetstillfällen har skapats i samverkan med Af och Migrationscenter och det dystra läget ser trots allt bättre ut. Lärande och arbete redovisar ett underskott på -0,5 mnkr, varav semesterlöneskulden står för 0,118 mnkr. Den största avvikelsen mot budget finner vi inom missbruksvården där institutionsplaceringar har ett Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 65(84) utfall högt över budget. Verksamheten har haft många placeringar under året och ett LVM beslut har tagits. Del av underskottet har hämtats hem genom försörjningsstödet. Det har varit färre utbetalningar samt fler återbetalningar (Försäkringskassan) än beräknat. inom AME har möblerats. I budgeten finns det medel till nytt verksamhetssystem på 1 mnkr. Investeringen påbörjades hösten 2014 vid Individ- och familjeomsorgen och fortsätter under 2015. Personal Såld utbildning är den största intäktsposten där verksamheten lyckats hämta hem ytterligare del av underskottet inom missbruksvården. Lärande och arbete har en jämn könsfördelning och välutbildad personalgrupp. Personalomsättningen är låg medarbetarna är friska. Investeringar Förvaltningsinformation har genomförs med alla anställda i syfte att utveckla såväl kontakter mellan arbetslagen som förståelse för varandras uppdrag och arbetssituation. Verksamheterna informerar varandra om sina uppdrag och sin vardag. Investeringar Mnkr 2012 Inkomster 2013 2014 0,3 0,2 Kommunens ökade flyktingmottagande ställer krav på lokaler och kompetenser. Det är idag brist på utbildade Sfi-lärare. Utgifter 1,2 0,2 0,6 Netto 1,2 0,5 0,4 Budget 1,6 1,7 1,4 Förvaltningen har haft ett tufft chefsläge under hösten med två vakanta chefstjänster. 1,0 I övrigt hänvisas punkten till Personalkontorets personalredovisning. Avvikelse 0,4 1,2 Kommunens IFO-verksamheter har under hösten introducerats i ett nytt verksamhetssystem. Nyckeltal En lastbil köptes in under slutet av 2013 som senare reklamerades. En ny lastbil levererades under hösten 2014. Här redovisas nyckeltal från vuxenutbildningen, flyktingmottagande, försörjningsstöd och missbruk. Resultat och omfattning kan jämföras med föregående år. Lärcenter har investerat i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och möbler. Nya lokaler Antal betyg (gk) Sålt/stadsbidrag Köpt Från kommunen Egen utbildning Unika individer Statistik vuxenutbildningen 2014, helår Verksamhet Undervisning i svenska för invandrare 92 92 92 40 40 38 70 Särskild vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning 2 15 Gymnasial vuxenutbildning, allmänna kurser 158 112 146 46 12 133 Gymnasial vuxenutbildning, yrkeskurser 155 133 99 22 56 398 2 2 Lärlingsvux 2 0 Omvårdnadslyftet 47 47 Mölnbacka 28 28 0 Yh 11 (statsbidrag 30 st) 33 33 4 31 Yh 12 (statsbidrag 30 st) 30 30 2 146 Yh 14/16 (statsbidrag 30 st) 35 35 1 30 94 Yh D01 (statsbidrag 15 st) 16 16 0 15 16 18 18 1 15 30 Yh D 14/15 (statsbidrag 15 st) Summa Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 47 654 584 385 0 43 28 70 205 976 66(84) Arbetsmarknadsenheten (AME) 2014 2013 2012 Feriearbete ungdomar 100 100 100 Drömsommarjobb 10 10 10 Avslutat 1 7 Lärling 2.0 Projekt ungdomsjobb 13 UGA 82 63 Ej 2012 Försörjningsstödspraktik 52 49 54 Praktik (avtal AF;FAS 3, ARB, FAT) 167 145 95 Praktik (utanför avtal ) 26 30 60 Praktik KIA, Samhällstjänst, LSS 6 20 Ej 2012 Projekt IDA 20 28 Ej 2012 Bidragsanställningar 67 89 100 530 548 426 SUMMA Flyktingmottagande Ensamkommande barn Vuxna År ABO EBO Avflyttade Anknytning Barn PUT Asyl Placering Totalt 2013 2014 11 18 - 3 3 - 2013 2014 11 12 32 - 5 ABO - Anvisade kommunplatser EBO - Ordnar sitt eget boende Avflyttade - Avflyttad eller utskriven av någon anledning Anknytning Anhörighetsinvandring vuxna Barn Anhörighetsinvandring barn Försörjningsstöd & missbruk 2013 783 000 Medelkostnad/brukare 38 602 5 9 157 162 70 70 1 400 000 2 800 000 10 16 Antal placeringar Kommunens kostnad missbruksvård 365 Klienter Trappan (Biståndsbedömda) 34 44 Budget och skuldrådgivning 57 43 Familjerådgivning 21 26 Samtalsakuten 24 42 Krismottagningen för män 23 46 Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 16 26 711 000 65 Antal 18-24 år 2 5 10 21 4 53 PUT - Permanent uppehållstillstånd Asyl - Asylsökande Placering - Placering på institution motsvarande 69 Antal försörjningstödsärenden/mån Kostnad institutionsplaceringar 6 9 2014 Snitt/månad Snitt/invånare - 67(84) Framtiden Kommunens förmåga till utökat flyktingmottagande måste diskuteras och förankras då såväl bostäder som utbildningslokaler och lärare är en bristvara. Ungdomsarbetslösheten har minskat under året men kräver samtidigt särskilda åtgärder nu och framledes i samverkan med Arbetsförmedlingen. Ett allt större inflöde av Ensamkommande barn kommer inom kort att ställa allt större krav på berörda verksamheter och samhället i övrigt. Regeringen har inte aviserat några nya bidrag till vuxenutbildningen vilket just nu halverar det riktade bidraget 2015. Detta innebär varsel inför sommaren om inget nytt beslut tas. Ett varsel drabbar främst Vård och omsorgsutbildningen på gymnasienivå vilket i sin tur begränsar möjligheterna till en eftertraktad yrkesutbildning och möjligheten att sälja utbildning. Förvaltningens chefsläge måste lösas under våren 2015. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 68(84) Överförmyndarnämnden Viktiga händelser 2014 har varit det fjärde verksamhetsåret för Överförmyndarnämnd i samverkan. Händelserna under året kännetecknas av att myndigheten har arbetat med att vidareutveckla arbetssätt och rutiner. Granskning av årsräkningar, utbetalning av arvoden och uppföljning av redovisningshandlingar som kommer till myndigheten med försening, har fungerat i enlighet med lagstiftningen. Handläggning av godmanskap för ensamkommande barn är skyndsamt i enlighet med lagkravet av att ärenden som omfattar särskilt utsatta barn ska prioriteras. Utbildningsinsatser har löpt enligt planen och ställföreträdarnas deltagande fortsätter att vara bra. Överförmyndarnämnden har i slutet av året reviderat delegeringsordningen, dokumentet som styr fördelning av arbetsuppgifter mellan nämndens politiker och kontorets tjänstemän. Delegeringsordningen har anpassats till de olika yrkesroller som finns inom kontoret. Måluppfyllelse Medborgare Alla har en god uppväxt inom verksamheten. Uppgiften är, med andra ord, att garantera en rättssäker myndighetsutövning. Nämndens uppgift kan endast åstadkommas genom en ständig förbättring av rutiner och kunskap hos handläggarna och politikerna. Kunskap hos ställföreträdarna, och de myndighetskontroller som de ska utstå, är ett verktyg för att öka rättssäkerheten. Över tid har rättssäkerheten nått en mycket god nivå. Målet är delvis uppnått då det alltid finns utrymme för förbättringar och aktualiseringar inom en verksamhet som tillämpar juridik. Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Överförmyndarnämnden i samverkan skall genom dialog, information och utbildning hela tiden sträva efter en bra verksamhet som bygger på förståelse för det samhälleliga uppdraget. Överförmyndarnämnden har finansiering för utbildning av överförmyndarkontorets personal. Nämndpolitikerna beslutar på vilka erbjudna utbildningsinsatser de vill delta i. Ställföreträdare erbjuds årliga utbildningar som anordnas av överförmyndarkontorets personal. Överförmyndarkontoret har också strävat efter att sprida relevant information till de berörda socialnämnderna. Överförmyndarnämnden i samverkan skall beakta barnens, medborgarnas rätt i samhället med hjälp av gällande rätt. Överförmyndarmyndighetens uppgift är att utöva tillsyn över ställföreträdare, detta med syfte att förhindra rättsförluster för de vuxna och barn som förekommer Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 69(84) God hälsa bland medborgarna Medarbetare God förståelse för uppdraget Kontinuerlig kompetensutveckling Nämnden bedömer att de anställda har tillgång till relevanta utbildningar. Det finns endast ett fåtal tillfällen för överförmyndare att träffas och utbyta information så nämnden menar att utbildningen ska prioriteras för de anställda. Målet är uppnått. Alla som bidrar till verksamheten skall under tiden för respektive uppdrag erbjudas utbildning, handledning och uppföljning Nämnden gör bedömningen att överförmyndarkontoret strävar efter att ge ställföreträdare kompetens genom regelbundna utbildningar som strävar efter att ge dem en bra och bred kompetensgrund att stå på. Målet är att erbjuda relevanta och intressanta utbildningar över tid, så sker också idag. Utbildningar till ställföreträdare har erbjudits i tillräckligt omfattning under året och målet är därmed uppnått. Intern tillsyn Nämnden bedömer att den interna tillsynen fungerar bra. Internkontrollen för år 2014 följs och rapporteras till nämnden. Överförmyndarkontorets verksamhetssystem underlättar arbetet med att följa upp ärendena och upptäcka avvikelser. Målet är uppnått. Samtidigt har kontoret tagit fram bättre prognoser som har möjliggjort för nämnden att tidigt få information om det ekonomiska läget. Ekonomiskt utfall Driftredovisning Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 3,1 3,2 3,3 Verksamhetens kostnader 4,3 4,5 4,6 Netto 1,2 1,3 1,3 Verksamhetens budget 1,2 1,3 1,5 -0,04 0,07 0,17 Resultat Överförmyndarkontoret ha hållit sig inom den angivna budgetramen och visar ett överskott. Överskottet kommer att fördelas bland medlemskommunerna enligt den beräkningsmodell som används för finansiering av överförmyndarkontoret. För Forshagas del, om man tar hänsyn till samtliga verksamhetsdelar (arvoden till ställföreträdare, kostnader för nämnden och drift för kontoret), har utfallet hamnat inom ramen. En god hälsa bland medarbetarna Tabell med fördelning av överskott avseende överförmyndarkontoret. Friska medarbetare Kommun Folkmängd per den 2014-09-30 Ärenden 2014 Kostnad 50/50 befolkning/ärenden 2014 Forshaga 11387 182 49171,01 Hagfors 11940 167 51558,95 Kil 11858 148 51204,86 Munkfors 3649 73 15757,00 Ekonomi Grums 8980 167 38777,17 Överskott att fördela 47814 737 206469,00 God ekonomisk hushållning Överförmyndarnämnden anser att det är viktigt att ett bra hälsofrämjande arbete upprättas på arbetsplatsen. Överförmyndarkontorets personal tar del av det arbetet som i övrigt genomförs inom kommunen. Personalen på överförmyndarkontoret har ingen anmärkningsvärd hög sjukfrånvaro. Budget i balans En budget i balans är ett av kontorets och nämndens viktigaste uppgift för en rättssäker verksamhet. Rutiner som säkerställer antalet ärenden som på ett bra sätt kan kostnadsberäknas måste arbetas fram. Överförmyndarkontoret har tillsammans med ekonomikontoret förbättrat kvaliteten i den ekonomiska information och prognoser som lämnas till nämnden. Man har t ex tagit fram en beräkningsmodell för arvodeskostnader, vilket tar hänsyn till ökat antal ärenden. Målet kan inte anses uppnått då fyra av fem kommuner har växande arvodeskostnader vilket är den största utmaningen för finansiering av överförmyndarkontoret. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Arvodeskostnader har ökat för fyra av fem kommuner, undantaget är Munkfors. Nämndens striktare bedömning när det gäller vem som skall betala för arvodet är orsaken till det. Kil sticker ut med en kraftig ökning av arvodeskostnader för år 2014. Anledningen till detta är bland annat två svåra ärenden som har generat relativt höga månadsarvoden samt byte av ställföreträdare för flera komplicerade uppdrag vilket gjorde att arvode även för år 2014 betalades ut. Tabell med arvodeskostnader 2012-2014 70(84) Kommun Utfall arvode 2012 Utfall arvode 2013 Utfall arvode 2014 Investeringar Forshaga 615 700 648 900 691 136 Investeringar Grums 474 886 578 500 597 123 Hagfors 216 801 282 900 322 473 Kil 407 131 378 900 497 517 Munkfors 142 560 176 000 Total 1 857 081 2 065 200 2012 2013 2014 Inkomster 0 0 0 164 176 Utgifter 0 0 0 2 272 425 Netto 0 0 0 Budget 0 0 0 Avvikelse 0 0 0 Det kan tydligt konstateras att Forshaga har höga arvodeskostnader. Forshaga, Grums och Kil är de kommuner som betalar största andel av arvode med kommunala medel (i stället för med huvudmännens medel). Tabell med fördelning av arvodeskostnader per kommun/huvudman 2014. Kommun Kommunen betalar Huvudmännen betalar Forshaga 66,30% 33,70% Grums 53,15% 46,85% Hagfors 37,13% 62,87% Kil 54,16% 45,84% Munkfors 38,76% 61,24% Kommentar: Arvodet ska betalas med huvudmannens medel. När huvudmannen haft för låg inkomst eller saknar andra tillgångar ska arvodet betalas med kommunala medel. Fördelning av arvodesmedlen mellan kommun-huvudman har betydelse för att förklara varför vissa kommuner förhållandevis har högre arvodeskostnader än andra. Forshaga Grums och Kils kommuner har högre arvodeskostnader än övriga kommuner. Förklaringen är att huvudmän bosatta i dessa kommunen har haft för låga inkomster för att de ska kunna belastas med arvodeskostnader. Den här situationen är återkommande för Forshaga då den också har konstaterats under år 2013. Det motsatta förhållandet råder i Hagfors, där kommunen betalar en mindre andel av arvodeskostnader. Mnkr Överförmyndarnämnden har inte gjort några investeringar under år 2014. Personal Personalstyrkan är 3,5 tjänster. Cirka 2 tjänster ägnas åt handläggning av vuxna ärenden (godmanskap och förvaltarskap), 1 tjänst ägnas åt barnärenden (godmanskap för ensamkommande barn, förmynderskap samt åt nämndadministration) och 0,5 tjänst ägnas åt chefskap. Personalstyrkan och fördelning av arbetsuppgifterna är inte tillfredsställande utifrån antal ärenden. Nyckeltal Ärendeutveckling 2012-2014 Kommun Genomsnitt 2012 Genomsnitt 2013 April 14 Okt 14 Genomsnitt 2014 Forshaga 154 172 177 187 182 Grums 155,5 156,5 166 168 167 Hagfors 169 177,5 171 163 167 Kil 128 146,5 149 147 148 Munkfors 58,5 68,5 68 78 73 Totalt 665 721 731 743 737 Kommentar: Genomsnitten reglerar den inbördes fördelningen av budgeten för kontoret bland medlemskommunerna. Det kan utläsas en tydlig tendens till ökning av ärenden. Samtliga ärendeslag är inberäknade. Framtiden Nämnden kommer att fortsätta jobba med utveckling av rutiner för handläggning för att skapa bättre förutsättningar för rättssäkerhet och effektiv handläggning. Webbsidan kommer att omarbetas och göras mer användarvänlig för medborgarna och för de myndigheter som vänder sig till oss. Mottagande av ensamkommande barn kommer att öka i omfattning under år 2015 vilket kommer att leda till en ökad arbetsbelastning för överförmyndarkontoret. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 71(84) Valnämnd Viktiga händelser bevakar förändringar i vallagen under de år som inte är valår. Under 2014 genomfördes två val. Val till Europarlamentet den 25 maj och val till riksdag, kommun och landsting den 14 september. Antalet inkomna förtidsröster till Europaparlamentet var 1435 och till riksdag, kommun och landsting förtidsröstade 3576 Denna trend var densamma landet över. Ekonomi Måluppfyllelse Röstmottagarna utbildas i gällande lagar och regler som reglerar röstmottagande. Medborgare Ekonomiskt utfall Allas delaktighet genom information och en öppen dialog med medborgarna. Driftredovisning Högt valdeltagande bland de röstberättigade. I valet till riksdag, kommun och landsting ökade valdeltagandet i samtliga val. I valet till Europarparlamentsvalet ser vi den största ökningen av valdeltagandet med 8,84 %, från 38,21 % till 47,04 %. God hälsa bland medborgarna. Medarbetare God förståelse för uppdraget. God ekonomisk hushållning Effektiva och rättssäkra val. Mnkr 2012 2013 2014 Verksamhetens intäkter 0 0 0,7 Verksamhetens kostnader 0 0 0,4 Netto 0 0 0,3 Verksamhetens budget 0 0 0,5 Resultat 0 0 0,2 Kompetenta medarbetare och tillförlitlig valadministration. Valadministration följer arbetet i Valmyndigheten samt Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 72(84) Investeringar Mnkr Avvikelse 2012 2013 2014 0 0 0 Investeringar Mnkr 2012 2013 2014 Inkomster 0 0 0 Utgifter 0 0 0 Netto 0 0 0 Budget 0 0 0 Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Framtiden Inför kommande val kan vara värt att notera ett behov av ökad beredskap för att ta emot förtidsröster. Antalet som väljer att förtidsrösta ökar och trenden verkar inte avta. Det kan komma att ställa andra krav på kommunens röstmottagande. Möjlighet att köpa in sedelräknare bör kvarstå för att om möjligen effektivisera rösträkningen. 73(84) Ekonomi Sammanställd redovisning resultaträkning Sammanställd redovisning/ redovisning av kassaflöden Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 74(84) Sammanställd redovisning balansräkning Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 75(84) Sammanställd redovisning noter Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 76(84) Kommunen resultaträkning/ redovisning av kassaflöden Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 77(84) Kommunen balansräkning Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 78(84) Kommunen noter NOTER (belopp i mnkr) 2013 2014 Verksamhetens intäkter enl driftredovisningens slutsumma 254,5 262,5 Avgår interna fördelningar, lokalvård och hyror mm. -90,5 -96,9 11,0 0,0 Verksamhetens intäkter efter justering 175,0 165,6 Verksamhetens kostnader enl driftredovisningens slutsumma -824,9 -839,4 40,4 39,4 Avgår kapitalkostnader enligt nominell metod Avgår interna personalförsäkringsavgifter 121,1 124,3 Faktiska personalförsäkringsavgifter -96,4 -98,9 Avgår interna fördelningar, hyror och lokaler mm. 90,5 96,9 Fastighetsskatt -0,1 -0,1 Särskild löneskatt -6,6 -7,3 Årets nyintjänade pensionsrättigheter -1,0 -0,9 -27,2 -28,6 0,0 0,0 -704,2 -714,6 Utbetalning av pensioner Inlösta borgensåtgaganden Verksamhetens kostnader efter justeringar 2014 1,3 0,7 pensioner RIPS) Lånekostnader redovisas enligt huvudmetoden och belastar Not 1 - Intäkter/kostnader Jämförelsestörande intäkt AFA 2013 Finansiella kostnader jämförelsestörande poster (diskonteringsränta resultatet för den period de hänför sig till. Not 6 - Förändrad avsättning Förändrad pensionsavsättning Pensioner förtroendevalda Garantipension -0,3 0,2 Särskild löneskatt 0,2 0,2 Summa förändring pensionsavsättning 1,2 1,1 -34,6 -42,2 1,4 1,8 -0,5 -0,5 Not 9 - Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning av följande objekt har skett under året (2013) med totalt: 0,2 0,0 Not 9 - Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av följande objekt har skett under året med totalt: 0,0 0,03 Not 7 - Bruttoinvestering i materialla anläggningstillgångar Årets investeringar, hämtas från investeringsredovisningen Not 8 - Investeringsbidrag och övriga investeringsinkomster Hämtas från investeringsredovisningen Anslutningsavgifter VA (redovisas som långfristig skuld) Not 2 - Avskrivningar Avskrivningar utgörs av planenliga avskrivningar beräknade på tillgångarnas anskaffningstid enligt nominell metod. Fr o m 2001 påbörjas avskrivning innevarande år om anläggningen/ inventariet tagits i bruk. Årets avskrivningar -25,7 -26,2 Nedskrivning Summa Not 3 - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning -25,7 -26,2 Not 9 - Investering i finansiella anläggningstillgångar Kommunalskatteintäkter: Preliminära skatteintäkter Prognos för slutavräkning Justeringspost slutavräkning Summa 429,6 431,5 -2,8 0,1 0,3 -1,3 427,1 430,3 Inkomstutjämningbidrag 122,3 126,8 Bidrag för LSS-utjämning 7,1 5,2 -12,6 -7,8 5,1 2,6 Regleringsavgift & regleringsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Summa Summa - Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 14,3 Förvärv aktier Forshaga Fibernät AB 0,3 Summa 0,0 14,6 2013 2014 13,0 Not 10- ökning/minskning av långfristig fodran Kommuinvest ek förening -1,3 -1,4 Summa -1,3 -1,4 1,2 19,6 19,7 141,5 147,7 568,6 578,0 Not 10 - Förändring långfristig skuld anslutningsavgifter Långfristig skuld anslutningsavgifter 0,5 Upplösning anslutningsavgifter -0,1 Summa Not 4 - Finansiella intäkter Ränteintäkter på bankmedel och kundfodringar mm Förvärv aktier Forshaga Energi AB Not 10 - Nyupptagna 2014 enligt budgetbeslut Generella statsbidrag och utjämning: Kostnadsutjämning Bostadsrätt Brf Ängen 1,1 0,4 1,0 2013 2014 817,8 844,4 26,5 36,8 -21,5 -21,4 Not 11 - Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 5 - Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån mm -2,3 -2,1 Räntekostnader pensioner -0,1 0,0 Summa -2,4 -2,1 Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar, nettoinvesteringar Årets avskrivningar 79(84) 2013 Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade upp/nedskrivningar Summa 2013 2014 varav kommunal fastighetsavgift 8,7 8,5 varav kommunskattens slutavräkning 2012 5,3 0,1 12,5 10,8 2014 -342,8 -364,3 -9,2 -9,3 470,8 486,2 Förutbetalda kostnader Kortfristig fordran Forshaga Fibernät AB 3,5 Övriga fordringar Fastigheter efter användningsområde: Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet 11,6 11,6 306,6 323,4 73,4 72,7 Publika fastigheter 57,6 58,2 Fastigheter för annan verksamhet 21,5 20,2 0,1 0,1 Övriga fastigheter 470,8 486,2 Årets nyanskaffningar Årets avskrivningar 3,7 57,4 Postgiro 2,5 1,6 Checkräkning 0,2 0,0 Övriga banker 0,0 0,0 Kihlbergs minnesfond 0,1 0,1 Donationsfond Berg 0,8 0,8 Not 15 - Kassa och bank Summa Not 12 - Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde 4,3 60,6 Summa 103,0 110,1 7,1 4,2 -4,3 -4,8 Ackumulerade avskrivningar -82,6 -86,9 Summa 23,2 22,6 3,6 2,5 2013 2014 Not 16 - Eget kapital Eget kapital 360,4 362,1 Rörelsekapital -64,4 -75,8 Anläggningskapital 424,8 437,9 Avstämning av balanskravet: Not 13 - Finansiella anläggningstillgångar Årets resultat enligt resultaträkningen 12,4 1,7 Aktier och andelar: Avgår : samtliga realisationsvinster -0,7 -0,3 16,0 Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5 § 0,0 0,0 14,3 Justerat resultat 11,7 1,4 Årets justerat resultat enligt resultaträkningen 11,7 1,4 Årets balanskravresultat 11,7 1,4 Avsättningar nyintjänade pensionsrättigheter 1,2 1,0 Avsatt pensioner förtroendvalda 6,4 7,1 Särskild avtalspension (ÖK-SAP) 0,4 0,8 Särskild löneskatt Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Visstidsförordnanden tillämpas inte för kommunens anställda. 1,9 2,1 9,9 11,0 3 3 Ingående avsättningar pensioner och liknande förpliktelser 8,7 9,9 Nya utbetalningar -0,1 -0,1 Forshagabostäder AB 16,0 Forshaga Energi AB Forshaga Fibernät AB 0,3 Kommentus Samverkan AB (1,9 tkr) Balanskravsutredning: HSB (50 kr) Lån Hagfors kommun för förskottering vägbygge Rv 62 till Vägverket 1,4 1,4 Kommuninvest ekonomisk förening, (540 tkr) 2,4 3,8 Andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Under 2014 skedde vinstutdelning på Not 17 - Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1.410.772 kr som inbetalats som insatsmedel. Kommuninvest ekonomisk förening har sedan medlemsskapet beslutat om insatsemissioner och om överskottsutdelning och kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2014-12-31 till 3.722.339 kr. Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening, KF § 41 2,1 2,1 Långfristig fordran: Revers Kollektivtrafikmyndigheten (836 tkr) 0,8 0,8 Antal visstidsförordnanden politiker Bostadsrätter: Brf Ängen (30 tkr) såld under 2014 Summa Pension enligt PRF-KL utgår till en förtroendevald. 0,0 0,0 22,7 38,7 2013 2014 Sänkning av diskonteringsräntan 0,1 Utbetalning ÖK-SAP Arbetstagare som pensionerats Not 14 - Kortfristiga fordringar Kundfordringar 19,0 17,2 Upplupna intäkter 24,8 22,2 Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 -0,8 -0,5 0,4 0,8 Övrig post -0,1 Avsättning pensioner förtroendevalda 1,6 80(84) 1,0 Utgående avsättningar pensioner och liknande förpliktelser 2013 2014 9,9 11,0 Överskottsfonden, utgående kapital: 0 mnkr. Not 18 - Långfristiga skulder 82,0 95,0 82,0 98,6 Aktualiseringsgrad: 95,0 % 3,6 Långfristig skuld anslutningsavgifter Summa 2014 avgiftsbestämda (individuella) delen har försäkrats bort. Aktualiseringsgrad: 95,0 % Lån hos Kommuninvest 2013 Nya efterlevandepensioner och pensioner i den del de inte ingår i den Not 21 - Panter och borgensförbindelser Kommunägda företag: Forshagabostäder AB koncernen Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 34,5 15,9 Personalens skatter och avgifter 40,1 40,5 varav källskatt 6,8 6,9 varav övertidsskuld 1,3 1,2 varav semesterlöneskuld 17,2 17,2 varav arbetsgivaravgifter 14,8 15,2 Kihllbergs Minnesfond 0,1 0,1 Donationsfond Berg 0,8 0,8 14,2 33,9 varav avräkning Forshagabostäder AB 8,3 24,2 varav avräkning Forshaga Energi AB 5,2 7,8 varav avräkning Forshaga Fibernät Ab 0,7 0,0 Förutbetalda intäkter 9,8 16,2 varv förutbetalda skatteintäkter 2,8 4,0 29,1 28,3 3,4 3,7 Fonder (som kommunen förvaltar) Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader varav särskild löneskatt varav pensionskostnader 14,3 15,3 135,7 2013 2014 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 324,2 309,3 Ingående Ansvarsförbindelse 243,2 260,9 Ränteuppräkning 2,6 2,2 Basbeloppsuppräkning 4,9 0,3 -10,3 -10,2 20,3 0,0 0,1 0,4 Not 20 - Pensionsförpliktelser Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrigt Ansvarsförbindelse förtroendevalda Utgående Ansvarsförbindelse Löneskatt Totalt utgående 0,0 276,9 Forshaga Energi AB 24,6 Forshaga Fiber AB 17,0 Klarälvdalens samordningsförbund 2,0 2,0 0,1 0,1 0,2 0,1 318,8 320,7 0,1 0,1 70,0 70,0 Egna hem, småhus och bostadsrätter: Kommunala förlustgarantier Föreningar: Forshaga IF 128,6 Summa 316,5 Forshagabostäder AB Summa borgensåtagande Forshaga kommun har i april 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Forshaga kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 571 594 497 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 555 557 920 kronor. -1,0 -0,7 -2,5 0,8 -1,2 260,9 248,9 63,3 60,4 324,2 309,3 Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattades i årsredovisningen 2005 om att 3,0 mnkr av resultatet skulle läggas som en pensionsreserv. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Not 22 -Privata medel Avser likvida medel tillhörande omsorgstagare inom äldreoch handikappomsorg där kommunens personal i sin tjänst hanterar sk fickpengar. Not 23 - Beviljad checkräkningskredit Kommunen har totalt 70 mnkr i beviljad checkräkningskredit hos Nordea 2012. Krediten var inte utnyttjad vid årsskiftet. Not 24 Operationella leasingavtal Det sammanlagda beloppet på balansdagen av framtida minimileas- 81(84) 2013 2014 inom ett år: 0,8 2,6 senare än ett år, men inom fem år: 4,4 7,7 avgifter för operationella leasingavtal med löptid >3 år fördelade på förfallotidpunkter enligt följande: senare än fem år: 0,8 0,8 Summa 6,0 11,1 Upplysning: Summan av betalda leasingavgifter under året 4,8 3,7 Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 82(84) Tillämpade redovisningsprinciper Forshaga kommun följer den kommunala redovisningslagen, men saknar en fullständig dokumentation av redovisningssystemet som lagen i 2 kap 8 § föreskriver. Ett första försök till dokumentation gjordes inför årsredovisningen 2007. Uppdaterad dokumentation bifogas årsredovisningen. RKR som har till uppgift att utveckla god redovisningssed i kommuner och landsting, lämnar rekommendationer i redovisningsfrågor. Kommunen följer i stort dessa rekommendationer. Pensionsskulden Uppgifter avseende pensionsskulden återfinns i balansräkningen och utanför denna. Kommunens samlade pensionsskuld uppgår till 320,3 mnkr per den 31/12 2014. Under avsättning finns 11,0 mnkr redovisat. Som ansvarsförbindelse finns upptaget de pensionsförpliktelser som har intjänats av arbetstagare och pensionstagare före 1998 och åtagandet uppgår till 309,3 mnkr i bokslutet. Från och med 2010 följer Forshaga kommun rekommendation 2.1 Särskild avtalspension och visstidspension som säger att avsättningen och ansvarsförbindelsen även ska omfatta förtroendevaldas pensioner. Materiella anläggningstillgångar Kommunen har påbörjat förberedelser för övergång till komponentavskrivning enligt rekommendation i RKR 11.4, Materiella anläggningstillgångar, men bedömer att kommunen tidigast 2016 har övergått fullt ut till komponentavskrivning. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Principen för påbörjande av avskrivningar ändrades fr o m räkenskapsåret 2001. I de fall anläggningar tas i bruk innevarande år sker avskrivning på nya objekt. Principerna för gamla investeringsobjekt förändras inte då avskrivningar för dessa sker som tidigare med ett års eftersläpning. Avskrivningstiderna framgår nedan: Verksamhetsfastigheter 33 år Fastigheter av enklare art 20 år (alt 10 år) Fastigheter för affärsverksamhet 25 år Publika fastigheter 33 år Inventarier 10 år (alt 5 år) Arbetsmaskiner 10 år (alt 5 år) Transportmedel 5 år (alt 10 år) Löpande sker värdering av materiella anläggningstillgångar. Köp av datorer/IT-utrustning betraktas från och med 2010 som en driftskostnad (reinvestering) och utgör del i ersättningen till den gemensamma IT-nämnden med Kils kommun. Tidigare års inköp av datorer/IT-utrustning är avskriven och ingår inte längre som en anläggningstillgång i kommunens balansräkning. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 Investeringar/korttidsinventarier Till investeringar räknas kapitalvaror som kostar mer än ett basbelopp, 44,5 tkr för år 2013 och 44,4 tkr 2014, och som har en livslängd över 3 år. Reinvesteringar, ersättning för gamla investeringar, exempelvis skolbänkar, nytt porslin, ny asfalt som ersätter den gamla mm, räknas inte som investering. Privata medel Kommunens personal inom äldre- och handikappomsorgen hanterar medel för annans räkning, sk privata medel. Redovisning av dessa medel sker i ett sidoordnat system och redovisas i balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Redovisningen följer inte i alla delar den information som rådet lämnat i december 2000. Skulder till anställda avseende löner m m december månad 2013 Kommunen har inte periodiserat december månads löneskulder för timanställd personal, tillägg för obekväm arbetstid, samt övriga löneskulder avseende 2014 med utbetalning i januari 2015. Enligt beräkning uppgår denna löneskuld till 6,8 mnkr (motsvarande siffra förra bokslutet var 6,9 mnkr) inkl personalomkostnader. Redovisning av leasingavtal Rådet för kommunal redovisning har i rekommendation nr 13.2/2013 behandlat redovisning av leasingavtal. Man skiljer på två typer av leasingavtal, finansiella och operationella. Ett finansiellt kan sägas motsvara ett köp av objektet medan ett operationellt motsvarar hyra av objektet. Syftet med klassificeringen är att ge en rättvisande bild av leasingavtalet. I den nya rekommendationen anges det att ett leasingavtal med en avtalstid om högst tre år får redovisas som ett operationellt leasingavtal oavsett om det annars följer kriterierna för ett finansiellt avtal. Leasingavgiften för operationella leasingavtal (exklusive avgifter för service, försäkring och underhåll) fördelas linjärt över leasingperioden. Leastagare skall för ej uppsägningsbara operationella leasingavtal med en avtalstid som överstiger tre år lämna följande upplysningar: Det sammanlagda beloppet per balansdagen av framtida minimileasavgifter, fördelade på förfallotidpunkter enligt följande: inom ett år senare än ett år, men inom fem år senare än fem år. Kommunen har inventerat samtliga tecknade leasingavtal med syfte att kartlägga förekomsten samt ge underlag för att sedan kunna klassificera leasingavtalen som finansiella respektive operationella. Samtliga har klassificerats som operationella i årets bokslut. Flertalet leasingavtal har en löptid om högst tre år. I det fall ett avtal löper på längre tid än tre år har det redovisats enligt de nya rekommendationerna angivna ovan. Som en upplysning i noterna har vi angivit summan av samtliga betalda leasingavgifter under året. Särredovisning av avgiftsfinansierade VAverksamheten Den avgiftsfinansierade VA-verksamheten skall, enligt den nya VA-lagen som började gälla budgetåret 2007, redovisas i en särskild resultat- och balansräkning. Av 83(84) tilläggsupplysningar skall framgå hur huvudman fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet som huvudmannen drivit”. Ett försök till tillämpning gjordes redan i bokslutet för 2006. Det har framförallt varit svårt att få fram samtliga poster i balansräkningen. Forshaga kommun har försökt följa den redovisningsmodell som Karlstad kommun presenterade vid ett ekonomichefsmöte för Värmlandskommunerna i januari 2007. Redovisningsmodellen bygger i sin tur på en idéskrift som kommit från Rådet för kommunal redovisning i början av 2006. Det finns ännu ingen antagen rekommendation i frågan. Under 2007 har anpassningar gjorts i ekonomisystemet så att kundfodringar och kortfristiga skulder kunnat särredovisas. Vi kommer att fortsätta med att utveckla och förbättra redovisningen av den avgiftsfinansierade VA-verksamheten genom kontakter med andra kommuner samt följa vad Rådet för kommunal redovisning kommer med för rekommendation i frågan. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid kalenderårets slut. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har finansierats. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet anskaffats (i lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Med kortfristig menas en löptid inom ett år. Redovisning av kassaflöden I redovisning av kassaflöden (tidigare kallad finansieringsanalysen) lämnas en beskrivning av den likvidmässiga hanteringen. Redovisning av kassaflöden innehåller uppgifter om betalningsflödet från den löpande verksamheten, betalningsflödet från investeringsverksamheten samt betalningsflödet från finansieringsverksamheten. Redovisning av kassaflöden avslutas med posten årets kassaflöde som utgör förändringen av likvida medel. Kommunen har inte följt rekommendationen om periodisering av anslutningsavgifterna över nyttjandeperioden under åren 2006-2010. From 2011 periodiseras anslutningsavgifterna och redovisas som kortfristig skuld och från 2014 som långfristig skuld. Principer för koncernen (sammanställd redovisning) Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kapitel 8. Redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats, varefter intjänat kapital har räknats in i koncernens eget kapital. Utgångspunkten för koncernredovisningen är balans- och resultaträkningarna för kommunen och de kommunala företagen. Interna mellanhavanden mellan de ingående enheterna i koncernen elimineras i allt väsentligt. Att sedan dra samman kommunen och företagens räkenskaper till en redovisningsenhet kallas konsolidering. Interna transaktioner mellan enheterna i koncernen har eliminerats i allt väsentligt. Elimineringen har utgått från uppgifter i kommunens redovisning. Värderings- och avskrivningsprinciperna utgår från kommunens principer. Kommunens samlade verksamhet. Kommunen har förändrat innehållet i årsredovisningen och försöker i så stor utsträckning som möjligt ändra och ta med uppgifter i enlighet med den nya rekommendationen. Vi anser dock inte att vi ändrat tillräckligt så att vi följer denna fullt ut. Vi kommer att fortsätta med att utveckla och förbättra redovisningen. Redovisningsmodell Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och redovisning av kassaflöden (finansieringsanalys). Resultaträkning Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av resultaträkningen. Nämndernas verksamhetsberättelser årsredovisning 2014 84(84)
© Copyright 2025