Handlingar RF 2015-10-14 del 1
Handlingar Regionfullmäktiges sammanträde 14 oktober 2015 i Halmstad Föredragningslista / Innehållsförteckning vid regionfullmäktiges sammanträde på Hallands sjukhus Halmstad, samlingslokal Kattegatt/Fullriggaren, onsdagen den 14 oktober 2015, med början kl 09:00. Obs! Tiden Ärende nr 1 Sida Sammanträdet öppnas 2 Upprop 3 Val av protokollsjusterare, samt justeringsdatum 4 Anmälan av inkomna motioner 5 Svar på interpellation om åtgärder för bättre arbetsvillkor 6 Anmälda interpellationer 1 - Vad gör Region Halland för att säkra vården till tortyr- och krigstraumatiserade? 15 - Finns det planer att utbilda förtroendevalda i regionen i grunderna i Lean? 17 - Hur hanterar nämnden och ledningen riskerna med det akuta läget som uppstått om att personalen inom psykiatrin slutar för att den inte kan garantera patientsäkerheten och vad har ni för plan för att lösa det tills förbättringsarbetet kommer igång? 19 7 Uppföljningsrapport 2 för Region Halland - Revisorernas utlåtande avseende delårsrapport 21 8 Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad 77 9 Reinvestering i operationsrobotar 105 10 Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2014 129 11 Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg 141 12 Medlemskap i Regionsamverkan Sydsverige 167 13 AB Transitio ändringar i bolagsdokument 177 14 Ändring av fullmäktiges arbetsordning 229 15 Yttrande över motion om utdelning av en gratis startbox till nyblivna föräldrar i Halland 233 16 Yttrande över motion om utveckling och upphandling av grön rehabilitering i Halland 239 17 Yttrande över motion om tågtunneln i Varberg 245 18 Yttrande över motion om halländskt turistvarumärke 251 19 Redovisning av ej färdigberedda motioner 257 20 Avsägelse av uppdrag som ersättare i regionfullmäktige 263 21 Valärenden 22 Information Tillväxt och välfärd 2015 - en syntesrapport om Hallands omvärld och utmaningar 265 23 Sammanträdet avslutas -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------Förteckning över ledamöter och ersättare i regionfullmäktige 267 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 5 RF 2015-10-14 Ärende 6 RF 2015-10-14 Ärende 6 RF 2015-10-14 Ärende 6 RF 2015-10-14 Ärende 7 RF 2015-10-14 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 § 172 Ekonomiska resultat/Uppföljningsrapport 2 för Region Halland RS150113 Beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att säkerställa genomförandet av det regionövergripande åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna åtgärdsarbetet för att uppnå en budget i balans med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 till regionfullmäktige Ärendet Under 2015 har Region Halland utifrån en gemensam verksamhetsplan med de halländska kommunerna verkat och genomfört en mängd insatser inom infrastruktur, näringsliv, bredband och innovationsområdet (Grön Tillväxt och hälsoinnovation). Flera socialfondsprojekt för ökad integration och jämställdhet i Halland är beviljade. Arbetsutskottets förslag Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att säkerställa genomförandet av det regionövergripande åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna åtgärdsarbetet för att uppnå en budget i balans med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 till regionfullmäktige Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret (2015-09-16) Rapport Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 40 Mats Eriksson Utdragsbestyrkande Ylva Johansson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Ärende 7 RF 2015-10-14 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel. 035-131086 [email protected] Datum 2015-09-16 Diarienummer RS150113 Regionfullmäktige Uppföljningsrapport 2 2015 Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt samtliga driftnämnder att säkerställa genomförandet av det regionövergripande åtgärdsarbetet samt att fortsätta driva det egna åtgärdsarbetet för att uppnå en budget i balans med ett godkännande överlämna uppföljningsrapport 2 till regionfullmäktige Sammanfattning Regional utveckling Under 2015 har Region Halland utifrån en gemensam verksamhetsplan med de halländska kommunerna verkat och genomfört en mängd insatser inom infrastruktur, näringsliv, bredband och innovationsområdet (Grön Tillväxt och hälsoinnovation). Flera socialfondsprojekt för ökad integration och jämställdhet i Halland är beviljade. Hälso- och sjukvård Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -182 mnkr. Driftnämnden Närsjukvården Halland prognostiserar helårsresultatet och budgetavvikelsen till -11 mnkr. Psykiatrin har fortsatt stora svårigheter och prognostiserar ett minusresultat med -18 mnkr. Region Hallands åtgärdsarbete som syftar till ökad kvalité och ekonomi i balans har avslutat fas 1, nulägesanalysen och har nu gått in i fas 2 som är en genomförandefas. Åtgärdsarbetet kommer att pågå innevarande mandatperiod. EKONOMISKT RESULTAT Regionens resultat efter sju månader uppgår till 54 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Det är en ökning med 205 mnkr jämfört med resultatet motsvarande period föregående år och beror till stor del på regionens ökade skatteintäkter. www.regionhalland.se/handlingar Ärende 7 RF 2015-10-14 Prognos 2015 Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten. Det är en stor differens mellan utfallet efter 7 månader och prognosen på helåret som förklaras av följande; Driftnämnden Hallands sjukhus prognos för 2015 innehåller, förutom den ingående obalansen, ökade kostnader för läkemedel samt ytterligare högre kostnader för röntgen. Regionsstyrelsens verksamheter redovisar projektmedel inom E-plan som inte är utnyttjande efter 7 månader men som till största delen beräknas utnyttjas under årets resterande månader. RS Hälso- och sjukvård uppvisar en stor differens vilken bland annat beror på ökade läkemedelskostnader och vårdgarantikostnader samt budgetavvikelser för kömiljarden som kommer att ersättas med en annan finansieringsform. I prognosen för regiongemsamma kostnader och finansiering återfinns ökade statsbidrag för läkemedel och Hepatit C men även ökade kostnader för pensionsskulden. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,7 procent under årets första sju månader, jämfört med samma period 2014. För helåret 2015 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 6,6 procent. Under årets sju första månader har nettokostnaderna ökat med 1,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,2 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 5,0 procent för 2015. Prognosen påverkas bland annat av en negativ prognos för kostnaderna för läkemedel. INVESTERINGAR Periodens investeringar uppgår till 150 mnkr vilket är 25 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 393 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. MEDARBETARE Den 31 juli 2015 hade Region Halland 7 926 anställda personer. Antalet snittanställda (omräknat till heltid) har under perioden januari till juli 2015 ökat med 83 i jämförelse med samma period föregående år. Ökningen av antalet snittaanställda förklaras till viss del av att frånvaro, som föräldraledighet, kompledighet och sjukfrånvaro har ökat, men också att användandet av bemanningsföretag och timanställda har minskat. Sjukfrånvaron för perioden var 5,0 procent, vilket är 0,4 procentenhet högre än samma period 2014. Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör 2(2) Ärende 7 RF 2015-10-14 1 Ärende 7 RF 2015-10-14 Innehållsförteckning Inledning.................................................................................................................................... 3 Sammanfattning....................................................................................................................... 4 Mål och budget 2015 .............................................................................................................. 5 Ekonomiska mål................................................................................................................... 6 Regional utveckling ............................................................................................................. 6 Miljömål ............................................................................................................................... 10 Hälso- och sjukvård........................................................................................................... 12 Mål för Region Halland som arbetsgivare ..................................................................... 19 Medarbetare i siffror .............................................................................................................. 20 Ekonomi .................................................................................................................................. 23 Finansiell analys ................................................................................................................ 23 Driftredovisning .................................................................................................................. 30 Investeringsredovisning .................................................................................................... 34 Resultaträkning .................................................................................................................. 36 Kassaflödesanalys............................................................................................................. 37 Balansräkning..................................................................................................................... 38 Verksamhetsuppföljning ................................................................................................... 42 Redovisningsprinciper........................................................................................................... 45 Ordlista .................................................................................................................................... 48 2 Ärende 7 RF 2015-10-14 Inledning Uppföljningsrapport 2 (UR 2) följer upp målen i Mål och Budget 2015 och ekonomisk plan för 2016-2018 beslutade av regionfullmäktige. Målen är långsiktigt formulerade och fastställda på en övergripande nivå och styr mot det som anses ha störst effekt för regionens största utmaning, att få balans i ekonomin och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till de halländska invånarna. Strukturen i UR 2, 2015 följer den i Mål och Budget 2015. I Direktiv 2015 till driftnämnder, lokala nämnder och de gemensamma nämnderna beskrivs uppdraget att bryta ned tilldelad mål på ett tydligt och mätbart sätt. Uppdraget har genomförts med varierat resultat och nämndernas nedbrutna mål har en stor variation av nivå och mätbarhet. I UR 2, 2015 är det första gången som de nya målen följs upp. Det är en utmaning att på ett enhetligt och aggregerat sätt redovisa dem. UR 2 visar snarare resultatet av Region Hallands pågående arbete för att nå målen än beskriver en sammantagen mätning av de övergripande målen. Ytterligare en utmaning att följa upp målen för det regionala tillväxtarbetet där resultaten beror på utveckling av hela samhället och involverar många parter med olika roller och som spänner över ett långsiktigt perspektiv. I UR 2 följer vi upp Region Hallands insatser i tillväxtarbetet, inte resultatet för Halland som följs upp i Tillväxtstrategins övergripande mål. Region Hallands åtgärdsarbete som syftar till ökad kvalité och ekonomi i balans har avslutat fas 1, nulägesanalysen och har nu gått in i fas 2 som är en genomförandefas. Åtgärdsarbetet kommer att pågå innevarande mandatperiod. Syftet med åtgärdsarbetet är att utveckla hälso- och sjukvårdens kvalitet och möjliggöra en ekonomi i balans. Den första fasen av åtgärdarbetet har främst riktat sig mot hälso- och sjukvården. Åtgärdsarbetet har bedrivits med utgångspunkt i att kvalitet och processutveckling utifrån invånarnas behov främjar en hållbar och resurseffektiv hälso- och sjukvård. Därför har vissa områden fått ett särskilt fokus; målstyrning, produktionsstyrning och kunskapsstyrning. Åtgärdsarbetet har resulterat i en mängd beslut som tar sikte på förändringar som påverkar dessa områden. Sedan mitten av maj har förankringsdialoger med chefer genomförts. Samlad styrning har verkställts på Regionkontoret och i relation till vad förvaltningarna behöver leverera, i syfte att, skapa underlag för analys, beställning och dialog gällande mål, budget samt åtagande inför 2017. Uppföljningsprocessen och dess steg samt samlat ansvar för dess samma, kommer processbeskrivas för att ligga till grund för uppföljning 2016. Avslutningsvis kan konstateras att de övergripande målen enligt Mål och budget behöver definieras tydligare med enhetliga mätbara indikatorer för att en aggregerad måluppfyllelse ska kunna redovisas. 3 Ärende 7 RF 2015-10-14 Sammanfattning I sammanfattningen till UR 2 finns en kortfattad summering av Region Hallands resultat efter sju månader. Här kan du också läsa om några resultat som avviker från mål eller prognosticerad budget. Ekonomiskt resultat Regionens resultat efter sju månader uppgår till 54 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Det är en ökning med 205 mnkr jämfört med resultatet motsvarande period föregående år och beror till stor del på regionens ökade skatteintäkter. Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten. Det är en stor differens mellan utfallet efter 7 månader och prognosen på helåret som förklaras av följande; Driftnämnden Hallands sjukhus prognos för 2015 innehåller, förutom den ingående obalansen, ökade kostnader för läkemedel samt ytterligare högre kostnader för röntgen. Regionsstyrelsens verksamheter redovisar projektmedel inom E-plan som inte är utnyttjande efter 7 månader men som till största delen beräknas utnyttjas under årets resterande månader. RS Hälso- och sjukvård uppvisar en stor differens vilken bland annat beror på ökade läkemedelskostnader och vårdgarantikostnader samt även budgetavvikelser för kömiljarden som kommer att ersättas med en annan finansieringsform. I prognosen för regiongemsamma kostnader och finansiering återfinns ökade statsbidrag för läkemedel och Hepatit C men även ökade kostnader för pensionsskulden. Regional utveckling Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 beskriver mål och prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet och linjerar med målen i Mål och Budget som ska bidra till att Halland blir en attraktivt inkluderande och konkurrenskraftig region. Under 2015 har Region Halland utifrån en gemensam verksamhetsplan med de halländska kommunerna verkat och genomfört en mängd insatser inom infrastruktur, näringsliv, bredband och innovationsområdet (Grön Tillväxt och hälsoinnovation). Flera socialfondsprojekt för ökad integration och jämställdhet i Halland är beviljade. Hälso- och sjukvård Region Halland ska med en god tillgänglighet och hög kvalitet tillgodose hallänningarnas vårdbehov inom ramen för tillgängliga resurser. Detta sker genom att erbjuda vård dels i egen regi och dels genom externa utförare inom och utom regionen. Nedan beskrivs verksamheten som bedrivs i egen regi. 4 Ärende 7 RF 2015-10-14 Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -182 mnkr. Nya arbetssätt med högre bemanning på vissa avdelningar kommer att öka genomströmningen av patienter, vilket kan komma att påverka den samlade vårdtyngden (case-mix) positivt. Halmstad kommun har ökat antalet platser i särskilt boende, vilket gör att antalet utskrivningsklara patienter har minskat vid Hallands sjukhus. Detta har påverkat medelvårdtiden positivt och resultatet visar att arbetet med vårdprocesser och vårdnivåer ger resultat både ur ekonomiska perspektiv såväl som kvalitetsmässiga för individen. På personalsidan så har antalet snittanställda ökat med 63 personer, främst sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, samtidigt som kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor har minskat något. Driftnämnden Närsjukvården Halland prognostiserar helårsresultatet och budgetavvikelsen till -11 mnkr. Det nya Hemsjukvårdsavtalet trädde i kraft i april och innebär att Hallands kommuner nu har ansvar för hälso- och sjukvården i hemsjukvården. Avtalet innebär att en del av det som tidigare var Närsjukvårdens uppdrag tillsammans med finansiering övergått till den kommunala hälso- och sjukvården. Det förändrade uppdraget innebär en omställning av verksamhet, och delvis förändrade arbetssätt genom ökade insatser i eget boende, såsom förstärkt läkarmedeverkan. Det är i denna delårsuppföljning för tidigt att mäta effekter av förändrat arbetssätt och uppdrag. Detta kommer dock att beskrivas i årsredovisningen för innevarande år. Psykiatrin har fortsatt stora svårigheter och prognostiserar ett minusresultat med -18 mnkr. Verksamheten rapporterar rekryteringsproblem med både psykologer och sjuksköterskor, höga kostnader för övertid samt intäktstapp i vårdvalet. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka och är den högsta inom regionen. Den ansträngda personalsituation har påverkat vuxenpsykiatrins öppenvård som har ett minskat patientflöde jämfört med samma period förra året. Mål och budget 2015 Mål & Budget för 2015 och ekonomisk plan för 2016 -18 har fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader - och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Dokumentet, antaget i regionfullmäktige, har därför en annan karaktär än tidigare. Målen är tydligare och färre, främst inom hälso och sjukvård. Som underlag finns Mål & Strategier som gäller till och med 2015. Nedan följer en redogörelse för det arbete som har påbörjats och pågår för att nå de övergripande målen. Strukturen följer den i Mål och Budget 2015 vilket innebär först en redogörelse för de ekonomiska målen, målen för regional utveckling inklusive miljö, därefter följer målen för hälso- och sjukvården och arbetsgivarmålet. 5 Ärende 7 RF 2015-10-14 Ekonomiska mål Region Halland ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det gäller både på kort och lång sikt. Kostnadsutvecklingen inom främst hälso- och sjukvården har de senaste åren varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Kostnadsökningen har dessutom varit större än ökningen av skatteintäkter. Med utgångspunkt från det ekonomiska läget i Halland är de ekonomiska målen för att nå en ekonomi i balans överordnade de övriga målen. Mål Budgetramar ska hållas Öka verkningsgraden I dagsläget avviker ett flertal nämnder från tilldelad budget. Åtgärdsarbetet fokuserar på att skapa förutsättningar för att budgetramar ska hållas. Det bör noteras att effekterna av åtgärdsarbetet är långsiktiga och inte möjliga att synliggöra i en delårsuppföljning. De ekonomiska effekterna kommer att genereras för budgetperioden som helhet. Att öka verkningsgraden betyder att varje skattekrona ska öka värdet för invånaren. Produktiviteten beskriver då hur mycket som utförs med insatta resurser och effektiviteten är ett mått på resultat eller måluppfyllelsen. En ökad verkningsgrad inom hälso- och sjukvård i egen regi resultera i lägre kostnader för hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för vårdgaranti. Mätmetoder och indikatorer behöver definieras för att kunna göra en heltäckande bedömning av verkningsgraden och hur den utvecklas. Regional utveckling För regional utveckling är det tillväxtstrategin för Halland 2014-2020 som är det styrande dokumentet för verksamhetsplaneringen på Region Halland. Målet i tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014. Många frågor inom regionalt utvecklingsarbete äger inte Region Halland själva. Det är istället ett arbete som inkluderar många olika aktörer, som utifrån var och ens roll och uppdrag ansvarar för att genomföra insatser för att uppnå målet i strategin. Region Halland har även tillsammans med kommunerna i Halland tagit fram en verksamhetsplan som utgår ifrån tillväxtstrategin. Tillväxtstrategin kommer att följas upp årligen på en Hallandsnivå, för att kunna följa hur Halland utvecklas mot det övergripande målet och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Denna uppföljning (UR 2 2015) är däremot begränsad till de insatser som Region Halland själva genomfört under 2015 för att bidra till målen i tillväxtstrategin. 6 Ärende 7 RF 2015-10-14 Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region 2020 än 2014 Hög attraktivitet Stark konkurrenskraft Fler i arbete Hög attraktivitet Attraktivitet kan beskrivas som förmågan att locka och behålla olika målgrupper. Under 2014 ökade Hallands befolkning med nära 4 000 personer. Det var den största ökningen sedan mitten av 1970-talet och den utvecklingen har fortsatt under första halvåret 2015. Det inrikes flyttningsnettot uppgår 2014 till 971 personer. Senaste åren är det invandringen som står för den största delen av ökningen. Det finns många faktorer som påverkar en regions attraktivitet. Fokus för detta målområde är god tillgänglighet och attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. Mål Halland en region med god tillgänglighet Detta mål hanterar de utmaningar som kollektivtrafiken och infrastrukturen i Halland står inför när det gäller det ökade transportbehovet som följer med en växande befolkning. Behovet av bredband med hög kapacitet lyfts också här. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Järnväg söderut med start december 2015. Sju dubbelturer med tågtrafik på sträckan Helsingborg-Halmstad enligt koncept för PågatågExpress. Beslut om Regional cykelplan för Halland Invigning av Kattegattleden den 6 juni. Färdigställandet av infrastruktur för cykelleden fortsätter i samverkan med olika samarbetspartners. Pågående arbetet med att aktualisera Trafikförsörjningsprogram. För att utveckla kollektivtrafikens planeringsförutsättningar så genomförs utvecklingsprojekt såsom "Stationens roll för orten och dess omland" och "Det urbana stationssamhället" Avvikelser: Färdigställandet av bredbandsstrategin pågår men är försenad på grund av behovet att komplettera med en finansieringsmodell och det behövs förankring hos kommunerna och marknaden. Mål Halland, en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer 7 Ärende 7 RF 2015-10-14 Människors val av boende styrs till stor del av en önskan om en god boende- och livsmiljö. Hallands framtida utmaning blir att fortsatt erbjuda och utveckla attraktiva boende- och livsmiljöer i såväl städer som på landsbygden. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Projektet ”RUM i Halland” har påbörjats. Det ska tas fram en förstudie om hälsoorientering kopplat till samhällsorienteringen för nyanlända i Halland i samarbete med kommunerna Halmstad och Hylte. Tillsammans med String-nätverket har vi ansökt om deltagande i projektet GREAT - Green Region for Electrification and Alternative Fuels for Transport. Det pågår också en mängd aktiviteter inom kulturens område vilka stödjer måluppfyllelsen. Implementering och genomförande av överenskommelser med kommunerna om kultur för äldre och regionala arenor för kultur, samt beslut om riktlinjer för kultur för barn och unga. Samverkan och samråd för att ta fram en läsplan och en kulturarvsstrategi för Halland, samt avtal om kulturresidens, Art Inside Out. Internationell samverkan genom projektet Handmade with love – ett utställningsprojet med slöjd och hantverk från Halland i Tokyo, Japan. Medverkan i projektet Varberg Calling for Peace. Stark konkurrenskraft I en allt mer globaliserad värld är näringslivets förmåga att konkurrera på den internationella marknaden avgörande för fortsatt sysselsättning och skattekraft i regionen. Goda förutsättningar att starta och utveckla företag samt tillgång till utbildning med såväl bredd och spets är viktiga grundbultar för att säkra framtidens konkurrenskraft. Mål Halland, en region som stimulerar innovation, förnyelse och ökat företagande Detta mål fokuserar på hur det breda företags- och innovationsstödet i Halland behöver utvecklas långsiktigt. De tre styrkeområdena hälsoinnovation, besöksnäring och grön tillväxt är områden där Region Halland ser särskilt stora möjligheter för innovation och företagsutveckling i Halland. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Pågående process för att utveckla ny struktur för ett brett innovationsstöd för hela regionen. Parallellt med detta pågår även ett arbete för att forma en ny regional Science Park kring Högskolan i Halmstads styrkeområden. Inom styrkeområdena Hälsoinnovation och Grön Tillväxt har innovationsplattformar med EU-finansiering sjösatts. För besöksnäring har ett större utvecklingsprojekt med innovationsfokus lämnats in till Tillväxtverket . 8 Ärende 7 RF 2015-10-14 Under 2015 pågår olika insatser för att utveckla näringslivet i Halland. Bland annat finns det nu en struktur för mötesarenor för Hallands aktörssystem. Timbanken är etablerad och har kompletterats med timbankskompassen. För att stimulera mer investeringar i forskning och utveckling har FoU-kort testats och Halland har kopplat upp sig till forskningsinstituten genom projektet Industriell Dynamik. Under 2015 genomfördes konferensen ”Ästad Forum”. Mål Halland, en stark kunskapsregion Hur invånarnas kompetens utvecklas och används på arbetsmarknaden är en avgörande framtidsfråga för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att utvecklas. En utmaning är de inomregionala skillnader i utbildningsnivå och skolresultat som behöver minska för att Halland ska vara en attraktiv region och bidra till konkurrenskraften i företagen. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Under 2015 kommer det att arbetas fram planer tillsammans med andra regionala aktörer för att skapa bättre förutsättningar för eleverna att fullfölja grund-och gymnasieskolan samt för att få fler elever att söka högre studier eller yrkesstudier. Inom Region Hallands egna skolor har studieresultaten har förbättrats såväl inom naturbruksgymnasierna som inom folkhögskolorna i jämförelse med föregående år. Vuxenutbildningen inom den gröna näringen har en positiv utveckling. Deltagarnas upplevelser av utbildningen ger mycket höga omdömen om genomförandet. Samarbetet med samverkanspartner inom området fungerar väl vilket är en starkt bidragande orsak till den positiva utvecklingen. Avvikelser: Arbetet med att ta fram en kompetensutvecklingsmodul för Timbanken har skjutits upp. Mål Halland, en region med goda kontakter med omvärlden För att ta tillvara på de möjligheter som finns med ökad globalisering och mobilitet behöver människor, organisationer och företag i Halland ha goda kontakter med omvärlden. Det innebär även att ta tillvara på de kompetenser som människor med olika bakgrund kan tillföra såväl arbetsmarknaden som samhället. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Det pågår ett arbete med att få en ny organisation för regional destinationsutveckling. 9 Ärende 7 RF 2015-10-14 Fler i arbete Halland är det län som har högst förvärvsfrekvens i Sverige och 2013 var den 81,4 procent, vilket var en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med 2012. Det är dock ganska stora skillnader mellan kommunerna. Sysselsättningsutveckling i Kungsbacka är starkare än i Laholm och Hylte kommuner. Det finns dock vissa grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Anställningsbarheten och arbetsdeltagandet för dessa grupper behöver öka, vilket bland annat behövs för att klara kommande kompetensförsörjning. Mål Halland erbjuder god matchning av kompetens som behövs i arbetslivet Tillgången till rätt kompetens är avgörande för att näringslivet och offentliga arbetagivare ska kunna fortsätta att utvecklas. Därför behövs en bättre matchning av kompetens och arbetsmarknadens behov. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Region Halland arbetar inom ramen för regeringsuppdraget ”regionala kompetensplattformar” där en viktig utgångspunkt är fortsatt utveckling inom den samverkan som finns på skolområdet mellan kommuner och regionen. Region Halland har påbörjat ett arbete för att utveckla utbildningsformen Yrkeshögskolan i Halland. Dessutom har ett arbete med att utveckla branschrådsdialoger påbörjats tillsamammans med Arbetsförmedlingen och deras marknadsområde GöteborgHalland. Mål Halland, en region som har en öppen, jämställd och inkluderande arbetsmarknad Mångfald är en resurs för att säkra kompetensförsörjning och möta demografiska utmaningar. Inträde på arbetsmarknaden behöver underlättas och den könssegregerade arbetsmarknaden behöver brytas. Aktiviteter som stödjer måluppfyllelsen: Ett nytt halländskt integrationsråd har startat på initiativ av Region Halland och Länsstyrelsen Halland. Ny analys Arbetsmarknadsintegration i Halland har tagits fram. Ett uppdrag till extern aktör för regional rådgivning till sociala företag har blivit klart. Miljömål Region Halland kan bidra till att de regionala miljömålen uppfylls, dels genom insatser i den egna verksamheten och dels inom områden där Region Halland har ett regionalt utvecklingsansvar. 10 Ärende 7 RF 2015-10-14 Mål Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig Externa miljömål Öka andelen förnybar energi i den totala energianvändningen i Halland Sänka den totala energiförbrukningen i Halland genom energieffektivisering Tre EU-finansierade projekt har startat under våren 2015 som ska bidra till att uppnå miljömålen om förnyelsebar energi och energieffektivisering. Projektet Arena Grön Tillväxt syftar till att etablera en långsiktigt hållbar innovationsplattform för gröna tillväxtfrågor med fokus på produkter från skogen, livsmedel och bioenergi. De två andra projekten syftar till att utveckla biogas runt Nordsjön samt att etablera tank- och laddningsstationer för fordon från Hamburg till Oslo. Interna miljömål Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 procent jämfört med 2013 Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 procent jämfört med år 2013 Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013 Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 procent jämfört med 2013 Målet är uppnått. Den totala energianvändningen har minskat från 212,5 kWh/m 2 2013 till 203 kWh/m2 juli 2015. En minskning med 4,5 procent. Insatser för att uppnå målet; driftoptimeringar är genomförda liksom belysningsåtgärder, gamla armaturer är utbytta mot LED-armaturer, ventilationsbyte är genomfört på Hallands sjukhus Varberg. Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 procent jämfört med år 2013. Detta mål redovisas en gång per år i samband med Miljöbokslutet för Region Halland. Fullständig statistik över resandet finns inte tillgänglig under året. Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013. Målet kommer troligtvis inte att uppnås. Produktionsköken ser ekonomiska svårigheter att uppnå målet jämfört med år 2013 då andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpsvärdet för livsmedel var 29 procent för sjukhusköken och 14 procent för skolorna. 11 Ärende 7 RF 2015-10-14 Efter sju månader 2015 redovisar sjukhusköken en andel med 31 procent av den totala livsmedelsbudgeten och skolorna en andel med 22 procent av livsmedelsbudgeten. Skolornas stora ökning beror till viss del på att tidigare lämnad statistik inte varit korrekt. 2013 var inköpsväret av ekologiska livsmedel större i skolförvaltningen än redovisade 14 procent. Hälso- och sjukvård Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen En god hälsa i hela befolkningen är en av förutsättningarna till tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Skillnader i hälsa har framför allt sin grund i de förhållanden under vilka människor växer upp, lever, arbetar och åldras samt i de system som tillämpas för att hantera sjukdomar. Hälso- och sjukvården är alltså en av flera arenor som påverkar hälsan. Mål Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska Hälsan i Halland är fortsatt god men ojämnt fördelad med socioekonomiska kopplingar mellan och inom kommuner samt till vårdkonsumtion inom vissa sjukdomsområden. Sociostrukturella skillnader i hälsa syns även i den självupplevda hälsan och vi vet att dessa förklaringsfaktorer också påverkar befolkningens behov av hälso- och sjukvård. Skillnaderna i hälsa pekar på att Hallands olika geografiska områden står inför olika former av utmaningar för att uppnå en god och jämlik hälsa. Även om det pågår aktiviteter för att uppnå minskade skillnader i hälsa pekar resultaten inte i rätt riktning. Ohälsotalets utveckling Det senaste året har ohälsotalet ökat. Denna trend syns både nationellt såväl som i Halland. Nationellt står den psykiska ohälsan för den största ökningen av sjukfrånvaron. Motsvarande ökning syns dock inte när hallänningarna själva skattar sin hälsa. Ohälsotalet ökar ju längre söderut i Halland man kommer och varierar med drygt tio dagar mellan Kungsbacka och Laholm. Talet varierar också stort beroende på ålder och kön. Kvinnor i Laholms kommun står för det högsta ohälsotalet och avviker med närmare tre procentenheter från riket. Halland har i genomsnitt ett fortsatt lägre ohälsotal än riket, 31,6 jämfört med 33,5 för kvinnor och 20,7 jämfört med 22,3 för män. I åldersgruppen 20-29 däremot, ligger Hallands ohälsotal över rikets, med särskilt höga tal i Laholm. Självskattad hälsa Hallänningarna har skattat sin hälsa i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2014 Hälsa på lika villkor. Resultatet har presenterats i FoUU:s Folkhälsan i Halland (2015) och visar att hur man skattar sitt hälsotillstånd skiljer sig utifrån kön, ålder och boendekommun. Tydliga sociodemografiska mönster syns 12 Ärende 7 RF 2015-10-14 även inom kommunerna. Befolkningsundersökningen visar att ojämlikheterna i hälsan inte har minskat under de senaste tio åren. Istället konstateras ökande sociostrukturella skillnader i hälsa. Generellt sett fortsätter Hallands självskattade goda hälsa att vara hög med en marginell förbättring över tid. Något färre hallänningar rapporterar ett nedsatt psykiskt välbefinnande sett tio år tillbaka. Fler kvinnor än män skattar sitt psykiska välbefinnande som nedsatt och störst andel med nedsatt psykiskt välbefinnande finns i åldersgruppen 18-29 år. Stress konstateras i större utsträckning hos kvinnor än hos män. Undersökningen visar inte några tendenser till minskning av somatiska sjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck, astma, allergi eller övervikt/fetma. Resultatet av Vårdbarometerns delårsmätning visar att 71 procent av hallänningarna upplever sig ha en god eller mycket god hälsa. Värdet har de senaste fem åren pendlat stabilt mellan 75-79 procent. 59 procent uppger att man inte har någon långvarig sjukdom och 90 procent att man har bra kunskaper om att minska risk för sjukdom. Värdena är i linje med vad som tidigare uppmätts. Resultaten från både Vårdbarometern och Hälsa på lika villkor beskriver dock att det finns skillnader mellan könen. Vårdbarometern visar att andelen kvinnor med långvarig sjukdom är fortsatt högre än andelen män (cirka sex procentenheter). Delårsmätningen visar också att andelen kvinnor med god eller mycket god hälsa är lägre än bland männen. Det är för tidigt att uttala sig om detta är ett trendbrott, och en mer noggrann analys kommer att genomföras i slutet av året. Hälso- och sjukvården arbetar för tidig upptäckt och jämlik vård Att använda olika screeningmetoder är ett sätt att möjliggöra tidig upptäckt av sjukdom eller risk för sjukdom. Såväl omfattningen av som deltagandet i screening ökar i Halland. Andelen som tackar ja till mammografi har fortsatt att öka till 85-86 procent, och deltagande i bukaortascreening för män över 65 år ligger på 90-92 procent. Vad gäller täckningsgrad för screening kan vissa skillnader på gruppnivå ses, såsom för deltagande i gynekologiskt cellprov. Riktade insatser i prioriterade områden har pågått en tid och cellprovsveckan är numera implementerad i verksamheten, vilket på sikt förhoppningsvis kan bidra till en mer jämlik täckningsgrad. Projektet blodtrycksscreening i Tandvården är avslutat och bearbetning av data från drygt 2 000 individer pågår. Slutrapport redovisas i oktober 2015. Genom att öka följsamheten till riktlinjer och vårdprogram, där t.ex. screening och sjukdomsförebyggande arbete kan ingå, främjas jämlik vård och hälsa. Ett av åtgärdsarbetets fokusområden är att integrera kunskapsstyrning i den samlade styrningen och skapa en väl fungerande struktur för att omsätta evidensbaserad kunskap så att den kommer invånaren till gagn. Satsningar för ökad tandhälsa En god munhälsa bidrar i stor utsträckning till undvikande av ohälsa och kroppsliga sjukdomar. Närsjukvården har bl.a. satsat på att öka antalet frisktandvårdsavtal bland hallänningarna. I nuläget uppnår man 80 procent av helårsmålet. För att effektivisera tandvården har journalsystemet VAS införts. 13 Ärende 7 RF 2015-10-14 En kontinuerlig uppföljning sker av att alla barn kallas på uppsatt undersökning. Hittills i år har 93 procent av barnen undersökts i tid. Resultatet för helåret 2014 var 91 procent. För att nå ytterligare barn och ungdomar, och därmed minska skillnader i hälsa, finns ett samarbete med Försäkringskassan, skolan och Socialtjänsten. Öka verkningsgraden i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården har generellt sett höga kvalitetsbristkostnader och det finns en potential att använda resurserna på mer effektivt sätt. För att kunna öka verkningsgraden och möta de utmaningar vården står inför behöver de åtgärder som är identifierade i åtgärdsarbetets första fas omsättas i praktiken, i enlighet med beslut. Det handlar exempelvis om att fortsätta implementeringen av produktionsoch kapacitetsstyrning, inklusive schemaläggning av de professioner som krävs i produktionen, att arbeta utifrån ett vårdkedjeperspektiv med invånaren i centrum, att effektivisera administrationen och att möjliggöra en arbetsfördelning där de olika kompetenserna används så effektivt som möjligt. Arbetet med dessa aktiviteter har påbörjats och kommer att pågå under de närmaste åren. Produktion av vård Produktionen vid Hallands sjukhus ligger efter juli månad i nivå med budgeterade produktionsvolymer. Inom slutenvården har medelvårdtiden sänkts från 4,48 dagar 2014 till 4,23 dagar 2015 vilket är en viktig bidragande faktor. Sänkningen har delvis möjliggjorts genom att Halmstad kommun har ökat antalet platser i särskilt boende, vilket gör att antalet utskrivningsklara patienter har minskat vid Hallands sjukhus. Realiseringen av de åtgärder som har identifierats i åtgärdsarbetet kommer att påverka vårdproduktionen i en för invånaren positiv riktning. Inom Vårdcentralen Halland syns, för första gången sedan vårdvalet infördes 2007, en stadig ökning av antalet listade. Ökningen innebär att marknadsandelen, som uppgår till 56,7 procent, endast har minskat med 0,2 procent jämfört med årsskiftet. Den palliativa slutenvårdsavdelningen med sex vårdplatser uppvisar ett underskott. Under sommaren har avdelningen utökats med två platser i syfte att avlasta slutenvården på Hallands sjukhus. Det har också ökat förutsättningarna för vård på rätt vårdnivå och bidragit till kortare vårdtider på Hallands sjukhus. Det är ett exempel på betydelsen av samverkan i hela vårdkedjan, fast den synliga effekten kanske bara uppstår hos en aktör. Psykiatrin har fortsatt stora svårigheter. Verksamheten rapporterar rekryteringsproblem som medför intäktsbortfall och höga kostnader för övertid. Den ansträngda personalsituation har påverkat vuxenpsykiatrins öppenvård som har ett minskat patientflöde jämfört med samma period förra året. Även antalet vårdkontakter minskat. Situationen påverkar tillgängligheten till vård och ökar arbetsbelastningen för övriga medarbetare. Sjukfrånvaron har fortsatt att öka och är den högsta inom regionen. Användandet av inhyrd personal har minskat trots de problem som finns att rekrytera personal, den allt högre sjukfrånvaron och övertidsuttag. Det har under det senaste året även blivit allt svårare att rekrytera timavlönade skötare i tillräcklig omfattning. 14 Ärende 7 RF 2015-10-14 Eftersom psykiatrin behövt ta hem vissa kategorier av vårdtunga patienter har antalet vårddagar inom heldygnsvården ökat (sju procent). Samtidigt har man fått reducera antalet platser i heldygnsvården som ett led i att klara patientsäkerheten. Även medelvårdtiden har ökat och medelbeläggningen inom vuxenpsykiatrin ligger på 97 procent, också det en ökning jämfört med de senast åren. Regionvård Regionvård är benämningen på den högspecialiserad vård som Region Halland köper från i första hand Region Skåne och Västra Götalandsregionen, men även från andra sjukvårdsregioner om behov finns. Antal patienter och vårdtillfällen ligger oftast ganska konstant men enstaka fall kan påverka utfallet. Under årets första hälft var antalet vårdtillfällen och antalet patienter i nivå med föregående år men kostnaderna något över budget. Stora variationer i vårdinnehåll föreligger dock, varför prognosen är mycket svårbedömd. Centrala läkemedelskostnader En genomlysning av läkemedelskostnaderna i Halland pågår och kommer att kunna ge en fördjupad bild av vad som ligger bakom Region Hallands kostnadsutveckling. Centrala läkemedelskostnader i Region Halland inkluderar dels kostnader för läkemedel och handelsvaror inom högkostnadsskyddet och dels övriga läkemedelskostnader som exempelvis extra subventioner och tjänstekostnader. Kostnaden uppgick under perioden januari – juli 2015 till 450 mnkr vilket är 63 mnkr mer än budget. Kostnaden för de läkemedel och handelsvaror som förbrukats inom högkostnadsskyddet uppgick under den aktuella perioden till 413 mnkr vilket är en ökning med 27 mnkr från föregående år. Detta innebär att denna kostnad i Halland ökat med 6,5 % (innan avrundning till heltal) under perioden i jämförelse med kostnadsökningen i hela landet som har varit 4,4 %. Trenden med nationellt ökande läkemedelskostnader håller i sig och inget tyder på att utvecklingen kommer att brytas under årets sista 5 månader. Statsbidraget för läkemedel har emellertid ökat för år 2015. Se avsnittet finansiering. Under perioden har även mängden läkemedel som förskrivits inom förmånen ökat (+ 3,6 %) men inte i en sådan omfattning att det ensamt förklarar de ökade kostnaderna. En realkostnadsökning som den i Halland kan bero på exempelvis att mer kostsamma behandlingsalternativ har ökat i användning. De läkemedelsområden där kostnaderna ökar kraftigast är läkemedel mot cancersjukdomar och sjukdomar i immunsystemet läkemedel mot sjukdomar som rör blod och blodbildande organ läkemedel mot psykiatriska och neurologiska sjukdomar, exempelvis läkemedel mot ADHD och mot multipel skleros När det gäller behandling med de nya läkemedlen mot hepatit-C uppgick totalkostnaden i Halland till 9,7 mnkr under årets första sju månader. För perioden 15 Ärende 7 RF 2015-10-14 januari – mars har delåterbetalning gjorts enligt de riskdelningsöverenskommelser som tecknats genom samverkan mellan TLV, landstingen och respektive företag. Utöver riskdelning bär staten 70 % av kostnaden under 2015. Detta sammanräknat innebär att behandlingen belastar Hallands läkemedelsbudget med knappt 3 mnkr under den aktuella perioden. Under årets första sex månader har endast de allra svårast sjuka behandlats med de nya alternativen. Från och med juli månad inkluderas – i enlighet med nationella rekommendationer - patientgrupper som inte avancerat lika långt i sjukdomen vilket gör att kostnaden troligen kommer öka för andra halvåret. Mina vårdkontakter E-tjänsterna bidrar till att kunna styra vårdens resurser dit de verkligen behövs. Sammanfattningsvis upptäcker fler invånare e-tjänsterna via 1177.se och använder tjänsterna i högre grad än tidigare. Mer än en tredjedel av invånarna har nu inloggning och antalet ärenden till mottagningarna har fortsatt att öka stort. Vissa ärendetyper kräver betydligt mer arbete, men kampanjer och utförda insatser har gett resultat. Bibehållen tillgänglighet Tillgängligheten är ett av Region Hallands prioriterade områden och regionen uppvisar fortsatt en god tillgänglighet inom de flesta verksamheterna för årets sju första månader. Det gäller både primär- och specialistvård. Nationell tillgänglighetsmätning primärvård Resultat Region Halland 2009-2015 100 98 96 94 92 90 88 86 84 82 80 95 92 97 98 97 98 95 98 95 92 90 89 Våren 2009 Våren Våren Våren 2010 2011 2012 Telefontillgänglighet Våren Våren 2013 2014 Läkartillgänglighet 92 90 Våren 2015 Källa: SKL Väntetider i vården. 94 procent av patienterna erbjuds besök hos specialist inom den lagstadgade vårdgarantins tidsgräns 90 dagar. Det finns problem med att klara målvärdena för nybesök inom framför allt kardiologi, ögon och hud. 98 procent erbjuds operation/behandling inom 90 dagar. Egen regi har svårt att fullt ut klara målet för behandling inom ortopedi, ögon och gynekologi. De privata verksamheter som bedriver kardiologi når inte tillgänglighetsmålen. Tillgängligheten till nybesök är generellt sett bättre än till återbesök, där 74 procent av återbesöken sker inom måldatum på Hallands sjukhus. (En målavvikelse på sex procentenheter). Återbesöken inom hälsa och funktionsstöd anges ha påverkats negativt av vakanser och långtidssjukskrivningar. 16 Ärende 7 RF 2015-10-14 Vårdgaranti Tillgängligheten vid Hallands Sjukhus har bland annat möjliggjorts av att ett stort antal patienter åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare. Under 2014 sågs en ökning av antalet patienter som åberopade vårdgarantin. Antalet patienter som hänvisats från Hallands sjukhus har fortsatt att öka. Hittills har 7 998 patienter erhållit vårdgaranti, en ökning med 751 patienter jämfört med samma period föregående år. Kostnaden för köpt vårdgaranti beräknas vara 47 miljoner kronor jämfört med drygt 45 miljoner kronor samma period föregående år. Måluppfyllelse Vårdgaranti 2015 Nybesök - operation: Andel som väntat 90 dagar eller kortare vid Hallands sjukhus Andel väntande % 100 98 96 94 92 90 2015 Besök jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 95 96 97 97 95 94 2015 Operation/behandling 96 95 97 99 98 98 Källa: Väntetider i vården Den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa (Psykiatriöverenskommelsen) nås för perioden som helhet. Måluppfyllelse 2015 Minst 90 % av väntande till nybesök och 80 % till fördjupad utredning/behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Nybesök genomförda inom 30 dagar Fördjupad utredning/behandling genomförda inom 30 dagar Jan Feb Mars April Maj Juni 92 % 77 % 99 % 80 % 94 % 88 % 92 % 88 % 94 % 82 % 94 % 84 % Juli Genomsnittliga värdet 94 % 84 % Källa: SKL databas SiGne Psykiatrin avviker Tillgänglighetsproblemen inom vuxenpsykiatrin fortsätter. 14 procent av de patienter som väntat på nybesök under perioden har inte fått tid inom vårdgarantin. 36 procent har inte fått tid inom Region Hallands målgräns 60 dagar. 21 procent av patienterna har inte utretts inom 90 dagar och 28 procent inte inom 60 dagar. Väntetiden till behandling är kortare där 3,6 respektive 7 procent fått vänta mer än 90 respektive 60 dagar. Förklaringen anges ligga i att bristen på personal (framför allt sjuksköterskor och psykologer) lett till minskad produktion och medföljande svårigheter att upprätthålla tillgängligheten. Vårdens kvalitet Strukturerade former för kvalitetsuppföljning håller på att utformas utifrån de ramar som åtgärdsarbetet satt, och som innebär att vårdens kvalitet ska kunna följas via indikatorer som är regiongemensamma och jämförbara. Driftnämnden för Hallands sjukhus, driftnämnden för ambulans, diagnostik och hälsa och driftnämnden för psykiatri följer upp utvalda vård- och behandlingsresultat inom sina respektive 17 Ärende 7 RF 2015-10-14 områden. Vissa av dessa redovisas delårsvis. Psykiatrin har påbörjat ett systematiskt förbättringsarbete avseende patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor. Ambulanssjukvårdens indikator för Rädda hjärnan och strokeprocessen visar ett försämrat resultat, där tiden från utalarmering till ankomst till patient och sjukhus ökat med fem minuter. Det pågår analyser för att förklara det försämrade resultatet. Hallands sjukhus redovisar bl.a. kvalitetsmått inom ortopedi. Andelen patienter som opereras inom 24 timmar har ökat något jämfört med resultatet för 2014, men ligger fortfarande under målvärdet. Detsamma gäller andelen framfallsoperationer i dagkirurgi, dock befinner man sig här längre ifrån målet. Mål Andelen vårdskador ska halveras till 2018 Följsamheten till nationella och regionala riktlinjer ska öka Målredovisning vårdskador Målet har i dagsläget inte något samlat utgångsvärde, och relateras därför till resultaten inom de större grupperna av vårdskador. Inom ramen för åtgärdsarbetet pågår ett utvecklingsarbete för att definiera samlade kvalitetsmått för detta mål. Mätningar av nedan redovisade vårdskador har genomförts vid Hallands sjukhus våren 2015. Trycksår Mätningar visar att andelen trycksår har minskat från 11,3 % föregående års mätning till 9,1 % vilket är ett bättre resultat än rikets 13,6 %. Vårdrelaterade infektioner, VRI Andelen VRI har ökat från 5,7 % föregående årsmätning till 6,3 %. Resultatet är fortfarande bättre än rikets 9,6 %. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler 65,3 % av personalen vid Hallands sjukhus följer dessa regler, vilket är en förbättring jämfört med föregående års 61,3 %. Resultatet är fortfarande inte i hjöjd med rikets 75,8%. Samtliga förvaltningar liksom de privata vårdgivare som Region Halland har avtal med har upprättat patientsäkerhetsberättelser. Sammantaget kan sägas att Region Halland ligger förhållandevis bra till vad gäller de redovisade vårdskadorna, och att följsamheten till hygien- och klädregler kan bli bättre. Det finns fortfarande ett stort utrymme att minska andelen vårdskador, vilket innebär att det bör vara ett prioriterat utvecklingsområde. Möjligen bör också ett särskilt öga hållas på området VRI. Hallands sjukhus fortsätter arbetet med läkemedelsgenomgångar. Årets första månader visar avvikelser i 80 procent av genomgångarna, 37 procent av dessa handlar om felaktiga läkemedelslistor. Förra årets genomgångar visade avvikelser i 18 Ärende 7 RF 2015-10-14 70 procent. Även Närsjukvården arbetar med läkemedelsrelaterade skador. Bl.a. arbetar man för att öka läkemedelsgenomgångar för äldre (> 75 år). Målredovisning av följsamheten till nationella riktlinjer Kunskapsstyrning är en viktig del i åtgärdsarbetet. När den beslutade modellen är implementerad kommer förutsättningarna fören kunskapsbaserad och jämlik vård att öka. Den organisation för kunskapsstyrning som i och med åtgärdsarbetet byggs upp i Region Halland kommer att på ett tydligt sätt kopplas till den utveckling av kunskapsstyrning som pågår nationellt och regionalt. Därmed bidrar Region Halland till en över riket jämlik vård. Mål för Region Halland som arbetsgivare För att regionen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsgivare med goda ledare och engagerade medarbetare är det viktigt att skapa förutsättningar för detta. Det behövs en tydlighet kring vad som förväntas av regionens chefer och medarbetare och att regionen agerar som EN arbetsgivare. Mål Region Halland ska vara EN tydlig och attraktiv arbetsgivare Att åtgärdsarbetet genomförs enligt plan är en grundbult för att Region Halland ska nå beslutade mål. Genom att i olika delar ge verksamheten professionell styrning och stöd skapas förutsättningar att lyckas. För att förbättra styrning och uppföljning av målet EN tydlig och attraktiv arbetsgivare har under våren förslag på indikatorer arbetats fram med koppling till åtgärdsarbetet samt HR-processerna kompetensförsörjning, arbetsgivarfrågor, chefsutveckling och arbetsmiljö. Dessutom har ett antal aktiviteter genomförts under de första sju månaderna som utgår från åtgärdsarbetet och som bidrar till att nå målet. Chefsuppdraget har förtydligats där det klart framgår vilket ansvar, vilka befogenheter och beslutsfattande man har som chef i delarna ekonomi, verksamhet och personal. Förtydligandet har beslutats politiskt och det nya chefsuppdraget kommer under hösten successivt att införas. Inom ramen för chefsutvecklingsprogrammet har arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud förändrats. Det innebär bland annat att fler kommer att få möjlighet att gå utbildningen. Utbildningen ska bidra till ökad kunskap kring arbetsmiljöarbete och stärka chefer och skyddsombud i deras roll. En översyn av hela chefsutvecklingsprogrammet pågår i syfte att anpassa programmet till det nya förtydligade chefsuppdraget. Arbetet med löneöversynen för 2015 har samordnats med samtliga personalchefer. 19 Ärende 7 RF 2015-10-14 En översyn av regiongemensamma HR-riktlinjer och rutiner har gjorts. En fortsatt utveckling av innehållet i Vård och omsorgscollege sker för att öka attraktiviteten för utbildningen hos ungdomar. Exempel på utvecklingsarbete inom Vård- och omsorgscollege är att en gemensam nationell handledarutbildning tagits fram för att säkerställa att eleverna får en ändamålsenlig praktik med kvalité. Regionens förvaltningar har under sommaren tagit emot 97 ungdomar via Framtidskraft. Satsningen ska leda till att vi i framtiden skall få fler ungdomar att välja ett yrke inom någon av Region Hallands verksamheter. Regionen med att ta fram olika typer av personalförmåner som exempelsvis möjligheten till löneväxling av bruttolön mot förmånsbilar och cyklar. Medarbetare i siffror Personalsammansättning Den 31 juli 2015 hade Region Halland 7 926 anställda personer1. Av dessa var 7 093 tillsvidareanställda och 833 visstidsanställda. Antalet snittanställda2 (omräknat till heltid) har under perioden januari till juli 2015 ökat med 83 i jämförelse med samma period föregående år. Däremot ser vi en minskning sedan UR1 med 34 då ökningen var 117 för årets tre första månader i jämförelse med samma period föregående år. Störst ökning ser vi på Hallands sjukhus som ökat med 63 (87 i UR1) följt av Ambulans- och Medicinsk diagnostik med 33 (30 i UR1) och Regionservice 22 (40 i UR1). Inom Regionkontoret och på Skolförvaltningen ser vi däremot en minskning. De största ökningarna ser vi inom yrkesgrupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. Ökningen av antalet snittaanställda (omräknat till heltid) förklaras till viss del av att frånvaro har ökat (föräldraledighet, kompledighet, sjukfrånvaro) men också att användandet av bemanningsföretag och timanställda har minskat. Av regionens anställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av dessa arbetar 76,7 procent heltid, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med föregående år. 27,2 procent av regionens anställda kvinnor har en deltidsanställning. Motsvarande siffra för männen är 7,6 procent. 1 Måttet antal anställd ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgiv aransv ar f ör. De medarbetare som är f rånv arande är också medräknade, v ilket gör att måttet inte går att anv ända f ör att uttala sig om produktion, där istället snittanställda oc h arbetad tid anv änds. Sif f ror uttagna ur personalsammanställning, drill (Business Objects) 20150807. 2 Antal snittanställda beräknas som genomsnittet av aktiv a anställda personer under en månad. 15 dagar på en 30 dagars period ger 0,5 anställningar. Tillsv idareanställda, v isstidsanställda och öv riga räknas med. Sy f te: Ger en bild av hur många personer som i genomsnitt arbetat under en v iss månad. 20 Ärende 7 RF 2015-10-14 Timavlönade Region Halland har använt sig av timanställda3 vid sjukfrånvaro och vakanser. Omräknat till årsarbetare uppgår de till 216 årsarbetare, vilket är oförändrat i jämförelse med samma period föregående år. Arbetad tid och kostnader Den totala arbetade tiden[1] för perioden var 5 769 185 timmar vilket är en minskning med 0,6 procent, jämfört med samma period 2014. Den totala personalkostnaden för perioden uppgår till 2,596 miljarder kronor, vilken är en ökning med 1,2 procent jämfört med motsvarande period 2014. Detta beror till stor del på att lagstadgad ledighet, sjukfrånvaron och övrig ledighet ökat jämfört med samma period föregående år. Personalkostnaden understiger budget med 2 procent motsvararande 53,5 mnkr. Löneöversynen var budgeterad till 2,75 procent vilket är i nivå med utfall. Ålderstruktur Medelåldern i regionen är 46,4 år, vilket är något lägre än föregående år. Medelålder för kvinnor är 46,5 och för männen 46,0. Bemanningsföretag Under perioden januari till juli har Region Halland hyrt in läkare och sjuksköterskor genom bemanningsföretag till en kostnad av 35,7 mnkr vilket är en minskning med 24,6 procent (11,7 mnkr) jämfört med föregående år. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har minskat under årets första 7 månader med cirka 6,5 mnkr. Kostnaden för inhyrda läkare har minskat med 5,2 mnkr jämfört med 2014. Kostnaden för inhyrd personal är 1,4 procent av den totala personalkostnaden. Hallands sjukhus och Psykiatrin Halland har minskat sina kostnader under periodens första 7 månader jämfört med samma period 2014. Närsjukvården Halland har ökat sina kostnader för bemanning under samma period och Ambulans- och Medicinsk diagnostik ligger i nivå med föregående år. Totalt för perioden har bemanningskostnader för inhyrda läkare och sjuksköterskor minskat med 24,6 procentenheter (exklusive läkarkonsulter). 3 Måttet årsarbetare timanställda är antalet timmar timanställd arbetat delat med 165. [1] Arbetad tid är de antal timmar som ägnas åt produktion. I arbetad tid ingår den tid v i betalar lön: närv arotid, mertid, jour, beredskap, öv ertid och tiden som de timav lönade arbetar samt studietid med lön. 21 Ärende 7 RF 2015-10-14 Förvaltning Hallands sjukhus Psykiatrin Halland Närsjukvården Halland Ambulans- och Medicinsk diagnostik Hälsa och funktionsstöd Kostnad totalt (tkr) Läkare 2014 10 845 8 843 11 665 1 405 Läkare 2015 6 341 5 000 13 783 2 433 Sjuksköterska 2014 12 747 637 41 1 297 Sjuksköterska 2015 7 906 268 59 32 757 27 557 14 722 8 234 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för perioden var 5,0 procent, vilket är 0,4 procentenhet högre än samma period 2014. Däremot ser vi en minskning med 0,4 procentenheter sedan UR1 då sjukfrånvaron var 5,4 procent för årets två första månader. Kvinnorna har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen 5,7 respektive 3,2 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,4 procentenhet och männen har ökat med 0,5 procentenhet. De som har högst sjukfrånvaro är de som är 60 år och uppåt. Sjukfrånvarokostnader för perioden januari till juli 2015 uppgår till 42,3 mnkr vilket motsvarar 1,63 procent av de totala personalkostnaderna. Sjukfrånvarokostnaden har ökat med 0,24 procentenheter jämfört med förra året, vilket motsvarar cirka 8,6 miljoner kronor. I sjukfrånvarokostnaderna ingår sjuklön, semesterersättning och sociala avgifter. Sjukfrånvarokostnaderna består till cirka 79 procent av kostnader för korttidsjukfrånvaron och uppgår för perioden till cirka 33,5 miljoner kronor. Kostnaderna för långtidssjukfrånvaron är cirka 21 procent av de totala sjukfrånvarokostnaderna och uppgår för perioden till cirka 8,8 miljoner kronor. Av den totala sjukfrånvaron ser vi den största ökningen inom den korta sjukfrånvaron, dag 1-14. Sjukfrånvaron är störst inom Psykiatrin Halland (7,2 procent) och där ser vi även den största ökningen (1,9 procentenheter). Sjukfrånvaron har även ökat på Regionkontoret (1,2 procentenheter) samt inom Ambulans- och Medicinsk diagnostik (0,6 procentenheter). De yrkesgrupper som står för den högsta sjukfrånvaron är undersköterskor, medicinska sekreterare och ekonomi- transportpersonal. Sjukfrånvaron inom yrkesgruppen sjuksköterskor har ökat med 0,6 procentenheter jämfört med samma period föregående år och är 5,0 procent för perioden. 22 Ärende 7 RF 2015-10-14 Ekonomi Finansiell analys Resultat 2011-2015 200 Mnkr 100 0 2011 2012 2013 2014 Prog 2015 -100 -200 -300 Resultat Balanskravsresultat RESULTAT Regionens resultat efter sju månader uppgår till 54 mnkr, vilket är 33 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med resultatet motsvarande period föregående år, är detta en ökning med 205 mnkr, vilket till stor del beror på regionens ökade skatteintäkter. I årets sjumånadersresultat ingår en jämförelsestörande verksamhetsintäkt, återbetalning av premier från AFA Försäkring med 38 mnkr. Region Hallands resultat för 2015 prognostiseras till -172 mnkr vid årets slut, vilket är 223 mnkr sämre än årsbudgeten 1). Regionens prognostiserade balanskravsresultat uppgår till -175 mnkr (beskrivs mer på nästa sida). Jämfört med 2014 års resultat innebär prognosen en förbättring med 23 mnkr, inklusive återbetalningen från AFA Försäkring. Det är en stor differens mellan utfallet efter 7 månader och prognosen på helåret. Nedan kommenteras de områden med störst skillnader. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande stora obalanser, prognostiserad budgetavvikelse är -182 mnkr. Av dessa bedöms 159 mnkr vara kvar från justeringsposten från årets början och resterande 23 mnkr är en avvikelse mot lagd budget. Den ingående obalansen består till största delen av personalkostnader, men även kostnader för hjälpmedel och lab- och röntgen. Inför 2015 har budgeteringsprocessen förtydligats. Resultatet påverkas av viss säsongsvariation. Prognosen för 2015 innehåller, förutom den ingående obalansen, ökade kostnader för läkemedel samt ytterligare högre kostnader för röntgen. Driftnämnden Närsjukvården och Driftnämnden Psykiatri har båda stora förändringar vad gäller utfall efter 7 månader och prognos på helåret men 23 Ärende 7 RF 2015-10-14 båda verksamheterna följer säsongsmönster varför det är naturliga rörelser. Detsamma gäller för Driftnämnden Regionservice. Regionsstyrelsens verksamheter uppvisar en differens vilket är hänförligt till projektmedel inom E-plan som inte är utnyttjande efter 7 månader men som till största delen beräknas utnyttjas under årets resterande månader. RS Hälso- och sjukvård uppvisar en stor differens mellan utfall 7 månader och prognos för helåret vilken beror på ett antal olika faktorer. Den främsta orsaken är ökade läkemedelskostnader samt kostnader för vårdgaranti- och valfrihetsvård. Annat som påverkar prognosen negativt är kömiljarden, som budgeterats till 40 mnkr och nu kommer att ersättas med en annan finansieringsform. I prognosen bedöms intäkten till 15 mnkr. Överskott på rehab garanti och ersättning från migrationsverket påverkar prognosen positivt. I prognosen för regiongemsamma kostnader och finansiering återfinns ökade statsbidrag för läkemedel och Hepatit C men även ökade kostnader för pensionsskulden. 1) Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till +52,3 mnkr. Därefter har Kulturförvaltningen beslutat att ianspråkta medel ur nämndens eget fonderade egna kapital med 1,2 mnkr. Sam mantaget innebär detta att regionens årsbudget idag uppgår till +51,1 mnkr. RESULTATUTVECKLING (mnkr) Resultat Årets resultat i förhållande till verksamhetens nettokostnad jämförelsestörande poster Återbetalning premier från AFA Försäkring Sänkt diskonteringränta på pensionsskulden Resultat exklusive jämförelsestörande poster Utfall 2013-07 -317,5 Utfall 2014-07 -151,0 Utfall 2015-07 54,2 Prognos 2015 -171,7 Budget 2015 51,1 Avvik 2015 -222,8 Utfall 2014 -194,5 -7,1% -3,3% 1,2% -2,1% 0,0 0,0 38,0 38,0 0,0 38,0 0,0 -207,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -110,5 -151,0 16,2 -209,7 51,1 -260,8 -194,5 -2,5% Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Hallands balanskravsresultat för 2013 uppgick till -45 mnkr. I regionfullmäktiges beslut om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan 2016-2018, ingår en planerad återställning under 2015 av 2013 års balanskravsresultat. Detta uppfylls inte enligt denna prognos. Balanskravsresultatet för 2014 uppgick till -194,5 mnkr. I samband med arbetet med budget 2016 och ekonomisk plan för 2017-2018, beslutade regionfullmäktige att inte 24 Ärende 7 RF 2015-10-14 återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2014, genom att åberopa synnerliga skäl med hänvisning till regionens starka finansiella ställning. Även för 2015 förväntas ett negativt balanskravsresultat uppkomma. Regionens balanskravsresultat 2015 prognostiseras bli -175 mnkr 2). Kommunallagens krav på att resultaträkningens intäkter ska överstiga kostnaderna, bedöms därmed inte klaras av under 2015. 2) Regionfastigheter har av Regionstyrelsen fått i uppdrag att sälja vissa specifika fastigheter och mark. Om dessa försäljningar genomförs under 2015 och om försäljningarna ger upphov till realisationsvinster, ska dessa värden reducera regionens balanskravsresultat. God ekonomisk hushållning Regioner och landsting ska enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det kommunala balanskravet är en miniminivå, men räcker inte på sikt. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och regioner/landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta skulle för Region Hallands del innebära en nettokostnadsandel på högst 98 procent och att årets resultat uppgår till cirka plus 160 mnkr. Regionens mål för 2015-2018 är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent. Detta innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas med 40 mnkr per år i 2015 års prisnivå. Skatt, statsbidrag, finansnetto Utfallet för regionens skatteintäkter efter sju månader uppgår till 3 976 mnkr vilket innebär en ökning med 8,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till 6 808 mnkr, vilket är 16 mnkr mer än budgeterat. Jämfört med 2014 beräknas skatteintäkterna öka med 9,1 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. Prognosen har försämrats med 19 mnkr jämfört med uppföljningsrapporten efter tre månader. Den stora ökningen av skatteintäkterna beror på regionens skattehöjning med 40 öre från 2015. Höjningen beräknas öka skatteintäkterna med 247 mnkr. Av höjningen är cirka 25 öre, avsedda att täcka upp regionens ökade kostnader, med anledning av förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Ökningen beror också på en tillväxt av skatteunderlaget. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebär successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och 2015. I och med detta har Region Hallands avgift för kostnadsutjämningen, ökat med 139 mkr fram till och med år 2015. Efter sju månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 760 mnkr, vilket innebär en minskning med 3,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till 1 287 mnkr, vilket är 52 mnkr högre än budgeterat, vilket främst beror på högre 25 Ärende 7 RF 2015-10-14 statsbidrag avseende läkemedelsförmånen (+40 mnkr) samt ett obudgeterat bidrag för Hepatit C avseende 2014 (+12 mnkr). Jämfört med föregående år innebär detta en minskning med 4,9 procent. Prognostiserat finansnetto beräknas bli drygt 1 mnkr sämre än budget. Skatte- och nettokostnadsutveckling SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 7 mån Skatt och statsbidrag Nettokostnader 2013 3,0% 6,6% 7 mån 2013 3,4% 5,3% 2014 1,2% 2,7% 2014 1,4% 4,3% 7 mån Progn 2015 6,7% 1,8% 2015 6,6% 5,2% Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 6,7 procent under årets första sju månader, jämfört med samma period 2014. För helåret 2015 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 6,6 procent. Var för sig prognostiseras skatteintäkterna öka med 9,1 procent, medan generella statsbidrag och utjämning minskar med 4,9 procent beroende på förändringarna i kostnadsutjämningssystemet. Region Halland har under 2012 och 2015 höjt regionskatten, vilket har inneburit en stor procentuell intäktsökning under dessa år, vilket kan utläsas i diagrammet som följer nedan. Under årets sju första månader har nettokostnaderna ökat med 1,8 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,2 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än den budgeterade nivån som uppgår till 5,0 procent för 2015. I prognosen ingår en återbetalning från AFA Försäkring med 38 mnkr, vilken sänker (förbättrar) nettokostnadsökningen med 0,4 procentenheter. Skatte- och nettokostnadsutveckling 8 7 6 5 % 4 3 2 1 0 2011 2012 Skatt statsbidrag 2013 2014 Nettokostnader 26 Prog 2015 Ärende 7 RF 2015-10-14 Nettokostnadsandelen och dess utveckling Mål och budget 2015: För perioden 2015-2018 ska nettokostnadsandelen i genomsnitt vara högst 99,5 procent. Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Nettokostnadsandelen efter sju månader uppgår till 98,9 procent, vilket är en förbättring med 4,5 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Förbättringen förklaras främst av ökade skatteintäkter, beroende på årets höjning av regionskatten. Exkluderas återbetalningen från AFA uppgår nettokostnadsandelen till 99,7 procent, vilket skulle inneburit en förbättring med 3,7 procentenheter. Prognosen för 2015 pekar på en nettokostnadsandel på 102,1 procent, vilket ligger över periodens genomsnittliga mål om högst 99,5 procent. Utan återbetalningen från AFA Försäkring skulle den prognostiserade nettokostnadsandelen ha uppgått till 102,6 procent, vilket är i nivå med nyckeltalets andel i 2014 års bokslut. NETTOKOSTNADSANDEL Verksamhetens andel 1) Avskrivningar 1) Finansnetto 1) 2) Nettokostnadsandel 1) 2) 7 mån 2013 98,4 3,5 0,6 102,5 2013 96,6 7 mån 2014 99,8 3,8 2,9 103,4 3,7 -0,1 103,4 2014 99,6 7 mån 2015 95,2 Progn 2015 98,3 3,8 -0,8 102,6 3,5 0,2 98,9 3,6 0,2 102,1 I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Målet för 2015–2018 är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99,5 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,8 procent (2010–2014). Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) (mnkr) Investeringar 7 mån 2013 139 2013 261 7 mån 2014 125 27 2014 267 7 mån 2015 150 Progn 2015 393 Ärende 7 RF 2015-10-14 Periodens investeringar uppgår till 150 mnkr vilket är 25 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 393 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. Detta innebär att alla nämnder och styrelser förutom Psykiatrin och förvaltningen Hälsa- och funktionsstöd, säger att de kommer att förbruka hela investeringsanslaget för utrustning och fastigheter. Soliditet Mål och budget 2015: Långsiktigt bör soliditeten vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en mindre del har lånefinansierats. En hög soliditet ger större ekonomiskt handlingsutrymme. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick efter sju månader till -14,9 procent, vilket är en förbättring med 2,2 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Förbättringen förklaras främst av att regionens pensionsförpliktelser under ansvarsförbindelser har minskat jämfört med föregående år. Regionen uppfyller inte soliditetsmålet. SOLIDITET Inklusive ansvarsförbindelse 8 mån 2013 2013 7 mån 2014 2014 7 mån 2015 -14,2% -15,9% -17,1% -16,4% -14,9% 8 mån 2013 2 339 48,3% 2013 2 580 7 mån 2014 2 705 58,9% 2014 2 724 7 mån 2015 2 629 56,3% Likviditet LIKVIDA MEDEL (mnkr) Likvida medel Likvida medel i förhållande till verksamhetens nettokostnad 34,3% 34,7% Regionens likvida medel efter sju månader uppgår till 2 629 mnkr, vilket är en minskning med 76 mnkr jämfört med samma period föregående år. Minskningen beror främst på att regionen har inlöst en revers till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) med 100 mnkr. Genom att sätta de likvida medlen i förhållande till verksamhetens nettokostnader kan vi utläsa att nyckeltalet har försvagats jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. En stor del av de likvida medlen är reserverade för pensioner genom politiska beslut. Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna 28 Ärende 7 RF 2015-10-14 kapitalförvaltning uppgår till 1 175 mnkr, medan marknadsvärdet uppgår till 1 456 mnkr per den 31 juli. KASSALIKVIDITET Kassalikviditet 8 mån 2013 294% 2013 223% 7 mån 2014 238% 2014 201% 7 mån 2015 235% Kassalikviditeten har försvagats marginellt jämfört med motsvarande period föregående år. Pensionsåtagande Regionens totala pensionsåtagande, inklusive löneskatt, uppgick den 31 juli 2015 till 5 985 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 1,6 procent eller 92 mnkr jämfört med samma period 2014. Av pensionsåtagandet avser 3 810 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 2 175 mnkr avser nyintjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 64 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen. PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT (mnkr) Avsättning Ansvarsförbindelse Summa åtagande 8 mån 2013 2013 7 mån 2014 2014 7 mån 2015 1 779 1 834 1 973 2 032 2 175 4 074 5 853 4 021 5 854 3 920 5 893 3 863 5 894 3 810 5 985 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell, från Mål och budget 2015, redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -41 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -29 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 procent 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre 1) +/- 62 Inom sjukvård och tandvård exklusive ökade kostnader för högkostnadsskyddet. 29 Ärende 7 RF 2015-10-14 Driftredovisning ACK Resultat (mnkr) Driftnämnd/styrelse HELÅR Resultat Per budget Avvikelse Resultat Rull 12 mån aug 2014 - jan-jul jan-jul jan-jul jan-jul Prognos Prognos N resultat budg avvik o 2015 2015 t 2014 2015 2015 2015 2014 jul 2015 Halmstadsnämnden 0,4 0,6 0,0 0,6 0,5 0,7 0,0 0,0 Varbergsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 Kungsbackanämnden 0,5 0,5 0,0 0,5 0,4 0,3 0,0 0,0 Falkenbergsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,1 0,2 0,0 0,0 Laholmsnämnden 0,2 0,3 0,0 0,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Hyltenämnden 0,3 0,4 0,0 0,4 0,1 0,2 0,0 0,0 Summa lokala nämnder 1,7 2,4 0,0 2,4 1,4 2,0 0,0 0,0 -104,6 -94,3 -33,2 -61,1 -156,0 -145,7 -182,0 -182,0 DN Hallands sjukhus Ambulanssjukvård medicinsk diagnostik Hälsa och funktionsstöd DN ambulans diagnostik hälsa DN Närsjukvården 4,9 0,4 -1,7 2,1 5,2 0,7 0,0 0,0 -1,4 2,0 0,0 2,0 0,0 2,5 -0,4 -0,4 3,5 2,4 -1,7 4,0 5,1 3,2 -0,4 -0,4 -0,4 1,0 1,8 -0,8 -10,8 -9,4 -10,7 -10,7 -12,3 -11,0 1,9 -12,9 -15,9 -14,5 -17,5 -17,5 DN Regionservice 18,1 17,0 10,6 6,4 0,1 -1,0 2,0 2,0 Kultur i Halland DN Psykiatri -0,3 0,4 -0,7 1,1 -0,9 -0,2 -0,7 0,5 Skolförvaltningen 3,8 4,7 2,8 1,9 1,0 1,9 -1,3 -1,3 DN Kultur och skola 3,6 5,1 2,1 3,0 0,1 1,7 -2,0 -0,8 Nämnden för hemsjukvård o hjälpmedel 1,5 0,6 2,0 -1,4 0,3 0,3 2,0 2,0 -88,9 -76,8 -16,5 -60,4 -175,6 -163,5 -208,6 -207,4 Patientnämnden 0,0 0,1 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 Revision 0,0 1,0 0,0 1,0 0,1 -0,3 0,0 0,0 Summa verksamhet exkl RS Regionstyrelsens verksamheter 29,6 51,5 -0,1 51,6 28,7 52,1 24,4 24,4 Regiongem.kostnader, finansiering -34,2 -57,5 -19,2 97,7 0,0 37,9 -19,2 59,8 -1,2 -46,6 13,8 108,6 -118,0 130,5 -118,0 78,2 Regionstyrelsen -62,1 130,0 37,8 92,2 -19,1 174,4 36,9 -15,4 -151,0 54,2 21,3 32,9 -194,5 10,8 -171,7 -222,8 RS Hälso- och sjukvård RESULTAT A B Noter: A) Kompl.budget -1,15 mnkr B) Årsbudget regionen 52,28 mnkr. Detta ger ny total årsbudget 51,1 mnkr (A+B) Mptyp alla. Kommentarer av det ekonomiska resultatet De lokala nämnderna redovisar totalt efter sju månader ett positivt resultat med 2,4 mnkr. Nämndernas prognos är i enlighet med budget. Driftnämnden Hallands sjukhus redovisar efter sju månader ett negativt ekonomiskt resultat med -94 mnkr, vilket är 61 mnkr sämre än budgeten för motsvarande period. Jämfört med motsvarande period föregående år så är sjumånadersresultatet 10 mnkr bättre. Resultat och budgetavvikelse prognostiseras till -182 mnkr, vilket är 26 mnkr sämre än 2014 års utfall. Prognosen har legat på samma nivå sedan februari månad. 30 Ärende 7 RF 2015-10-14 Driftnämnden Hallands sjukhus hade vid årets början en ingående obalans på - 170 mnkr. Ett antal beslutade åtgärder har reducerat obalansen till – 159 mnkr. Hallands sjukhus har inför 2015 gjort stora anstängningar för att förtydliga både budgetansvar och budgeteringsprocessen för att hantera de ingående problem som fanns inför 2015. Den ingående obalansen består av personalkostnader som sedan 2012 har varit betydligt högre än som har budgeterats. I 2015 års budget finns det en bemanningsplan på alla enheter och det fortsatta arbetet med produktions- och kapacitetsplanering kommer utvärdera och förändra dessa bemanningsplaner mot en förväntad produktion. Obalansen består också av kostnader för hjälpmedel och andra typer av material som är direkt kopplade till patienter. Det tredje stor posten är hänförlig till laboratorie- och röntgen där det skett både en volym och innehållsförändring vilket ger en avvikelse mot budget. En tendens är att mixen förändras mot dyrare mer innehålls givande undersökningar t.ex. MR. En jämförelse av kostnadsökningen mellan åren visar att kostnadsökningstakten är betydligt lägre mellan 2014/2015 än vad den var 2013/2014. Dock kvarstår att den totala kostnadsmassan är för hög jämfört med de totala intäkterna vilket gör att arbetet med åtgärder måste fortgå. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa redovisar efter sju månader ett positivt resultat med drygt 2 mnkr, vilket är drygt 4 mnkr bättre än periodens budget. Sjumånadersresultatet är 1 mnkr sämre än resultatet motsvarande period föregående år. Nämndens prognostiserade helårsresultat är ett underskott, -0,4 mnkr. Inom ambulans och medicinsk diagnostik uppgår kostnadsutvecklingstakten till 6,5 procent jämfört med föregående år vilket beror på ökad produktion inom Medicinsk diagnostik. Inom hjälpmedelsverksamheten har kostnaderna för förskrivna hjälpmedel ökat mer än budget och efterfrågan ökar kontinuerligt. Beställarnämnden, Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel, får motsvarande intäkt. Driftnämnden Närsjukvården Halland redovisar efter sju månader ett positivt resultat med 1 mnkr, vilket i princip är i nivå med periodens budget. Närsjukvårdens prognos för 2015 uppgår till -10,7 mnkr. I november 2014 öppnades en ny vårdcentral och folktandvårdsklinik i Kolla, Kungsbacka. Inflyttningen i området har försenats något och därmed har listning för vårdcentralen och kundunderlag för tandvården varit lägre än beräknat, vilket har medfört ett större underskott än budgeterat. Underskottet för Folktandvården Kolla beräknas kunna täckas inom den totala tandvårdsverksamheten. Den palliativa slutenvårdsavdelningen i Falkenberg öppnades i februari. Avdelningen har sex vårdplatser för allmänpalliativ slutenvård. Under sommaren har avdelningen utökats med ytterligare två platser. Det ekonomiska utfallet för verksamheten är ca -1 mnkr efter sju månader. Sedan hösten 2014 pågår införandet av VAS i Folktandvården Halland. Första installationen skedde på den nystartade folktandvårdskliniken Kolla i Kungsbacka. Sedan april arbetar även folktandvården 31 Ärende 7 RF 2015-10-14 Västra Vall i VAS-T. Införandet, som kommer att pågå under 2015 och 2016, har kostnadsberäknats till 10 mnkr varav 4,5 mnkr är hänförligt till 2015. Driftnämnden Psykiatri har under flera års tid redovisat ett negativt resultat och resultatet för 2014 slutade på -16 mnkr. Driftnämnden redovisar efter sju månader ett negativt resultat uppgående till -11 mnkr, vilket är 13 mnkr sämre än periodens budget. Nämnden prognostiserar 2015 års resultat till -17,5 mnkr. En orsak till prognosen är intäktstappet i vårdvalet där avvikelsen för året beräknas uppgå till dryga 30 procent av den budgeterade intäkten (-11,5 mnkr). Uppdraget som innefattar all övrig psykiatriverksamhet förväntas generera ett underskott (-9 mnkr) som förklaras av svårigheter att rekrytera personal, höga kostnader för övertid samt även sjuklönekostnader. För att möta underskottet i verksamheterna finns den åtgärdsplan som fastställdes av driftnämnden i december 2014 och som utgör grund för det primära anpassningsarbetet. Ytterligare åtgärder planeras. Driftnämnden Regionservice redovisar efter sju månader ett resultat uppgående till 17 mnkr, vilket är 6 mnkr bättre än periodens budget. Resultatet har till största del uppkommit inom Regionfastigheters verksamhet och beror på lägre kostnader för bland annat el och värme, som en följd av den milda vintern. Nämnden prognostiserar resultatet till +2 mnkr, vilket kommer att återbetalas till Regionstyrelsen. Driftnämnden Kultur och skola redovisar efter sju månader ett resultat uppgående till 5 mnkr, vilket är 3 mnkr bättre än periodens budget. Nämndens prognostiserade budgetavvikelse uppgår till -0,8 mnkr. Förvaltningen Kultur i Halland har under 2015 fått ta i anspråk drygt 1 mnkr av sitt eget kapital för att finansiera projektet Kulturresidens. Kultur i Halland prognostiserar +0,5 i budgetavvikelse. Skolförvaltningen beräknar för 2015 en negativ budgetavvikelse på -1,3 mnkr. Med hänsyn till de preliminära antagningssiffrorna för nya elever till naturbruksverksamheten, gjordes vid årets ingång åtgärdsplaner för att säkra en ekonomi i balans. Åtgärdsplanerna omfattade ett anpassningsbehov på drygt 8 mnkr. Under våren och sommaren har antalet elever till naturbruksverksamheten förändrats i positiv riktning samtidigt som åtgärdsplanerna har gett effekt. Vuxenutbildning på uppdrag av Arbetsförmedlingen, har påbörjats vilket är mycket positivt för skolförvaltningens ekonomi. Efter beslutet att samlokalisera de två naturbruksgymnasierna till Munkagård har ett intensivt arbete pågått inom Skolförvaltningen för att genomföra beslutet. I jämförelse med samma period föregående år har antalet snittanställningar minskat med 20. Med ökade intäkter och minskade kostnader har den prognostiserade budgetavvikelsen förbättrats med knappt 2 mnkr sedan uppföljningsrapporten efter tre månader. Nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel prognostiserar en positiv avvikelse mot budget med 2 mnkr. Det är en kontinuerlig volymökning av hjälpmedel vilket påverkar intäkterna positivt. Kostnadsökningen ligger på utförandenämnden, ADH. 32 Ärende 7 RF 2015-10-14 Patientnämnd och Revision prognostiserar ett resultat i enlighet med budget. Regionstyrelsen prognostiserar totalt sett ett resultat på 37 mnkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med -15 mnkr. Därav - Regionstyrelsens verksamheter redovisar efter sju månader ett resultat uppgående till 52 mnkr. Prognostiserat resultat uppgår till 24 mnkr och beror främst på förskjutningar i utvecklingsarbete/projekt inom E-plan och vakanser. Därav - Hälso- och sjukvård under regionstyrelsen redovisar ett negativt resultat med -19 mnkr efter sju månader. För helåret prognostiseras ett negativt resultat med -118 mnkr. Prognosen består till största delen av ett underskott för köpt länsvård, öppenvård i form av vårdgaranti -30 mnkr, underskott på läkemedelskontot 1) -105 mnkr, kömiljarden tas bort och ersätts av ett nytt system, där regelverket och ersättningsnivåer inte är helt klart i nuläget -25 mnkr och innehållen beställning till Hallands sjukhus 35 mnkr. Därav - Regiongemensamma kostnader och finansiering prognostiserar årets resultat till 130 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 78 mnkr. Pensionsskuldsberäkningen från KPA ger en högre skuldökning än budgeterat, totalt inklusive löneskatt prognostiseras ett underskott med 25 mnkr. Övriga pensionskostnader prognostiserar ett underskott med -9 mnkr, medan räntedelen i årets pensionskostnad beräknas ge ett överskott mot budget med 20 mnkr. Återbetalning från AFA Försäkring av tidigare inbetalda premier prognostiseras till 38 mnkr, vilket innebär en motsvarande positiv budgetavvikelse. Enligt SKL:s senaste skatteunderlagsprognos prognostiseras skatteintäkterna bli 16 mnkr högre än årets budget. Statsbidrag avseende läkemedel beräknas bli 40 mnkr högre än budget 1) och bidrag för Hepatit C prognostiserar en positiv avvikelse mot budget med 12 mnkr. Under denna verksamhet redovisas regionens driftbidrag till Hallandstrafiken AB, där årsbudget och prognos uppgår till 343 mnkr. Januari – juli (mnkr) Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Intäkter exkl. Kostnader Resultat driftbidrag 218 422 1 8 - 215 - 7 Driftbidrag Prognos för 2015 inkl. perioden driftbidrag -200 37 -14 0 Hallandstrafiken ABs prognosticerade resultat följer den åtgärdsplan som Regionstyrelsen beslutade i februari 2015 för att få bolagets ekonomi i balans. 1) Regionen prognostiserar ett underskott på läkemedelskontot med -105 mnkr, samtidigt erhåller regionen ett statsbidrag avseende läkemedel, vilket beräknas ge ett överskott med 40 mnkr, regionens nettoeffekt prognostiseras därmed bli -65 mnkr. 33 Ärende 7 RF 2015-10-14 Investeringsredovisning Utfall Investeringar per Utfall Årsbudget Prognos Prog.budg. Utfall 2014-07 2015-07 2015 2015 avvikelse 2014 DN Hallands sjukhus 35,4 40,9 98,4 98,4 0,0 75,3 Ambulans o medicinsk diagnostik 14,6 9,9 50,0 50,0 0,0 45,7 nämnd/styrelse (mnkr) UTRUSTNING/INVENTARIER Hälsa och funktionsstöd 3,6 0,6 3,2 2,1 1,1 4,8 18,3 10,5 53,2 52,1 1,1 50,5 DN Närsjukvård 2,7 3,6 10,3 10,3 0,0 7,7 DN Psykiatri 0,9 0,0 3,1 2,1 1,0 1,3 10,4 4,6 19,8 19,8 0,0 18,7 Kultur i Halland 0,3 0,3 0,6 0,6 0,0 0,6 Skolförvaltningen 0,4 0,2 3,0 3,0 0,0 1,8 DN kultur och skola 0,7 0,5 3,6 3,6 0,0 2,4 Regionkontoret (RS) 0,0 0,1 3,5 3,5 0,0 1,1 3,2 3,2 0,0 DN ambulans diagnostik hälsa DN Regionservice Utrustning ram oförutsett Gemensam verksamhet (RS) 11,9 0,0 11,9 SUMMA UTRUSTNING/INVENTARIER 80,2 60,3 195,0 192,9 2,1 169,0 44,8 89,8 117,0 200,0 -83,0 98,2 83,0 0,0 83,0 FASTIGHETSINVESTERINGAR DN Regionservice Kvarstående budgetram fastigheter SUMMA FASTIGHETSINVESTERINGAR SUMMA INVESTERINGAR 44,8 89,8 200,0 200,0 0,0 98,2 125,0 150,1 395,0 392,9 2,1 267,2 Not. Enligt RS beslut 2014-11-19, tilldelas Skolförvaltningen 0,75 mnkr till kompletterande investeringsutrymme. Finansiering sker genom att medlen tas från RS Utrustning ram oförutsett. Investeringar 2011-2015 400 350 300 Mnkr 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 2014 34 Prog 2015 Ärende 7 RF 2015-10-14 Årets investeringsbudget uppgår till 395 mnkr och är uppdelad på fastigheter 200 mnkr och 195 mnkr avseende utrustning. Periodens investeringar uppgår till 150 mnkr vilket är 25 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 393 mnkr innebär ett utfall som är 2 mnkr lägre än årsbudgeten. Detta innebär att alla nämnder och styrelser förutom Psykiatrin och förvaltningen Hälsa- och funktionsstöd, beräknar att de kommer att förbruka hela investeringsanslaget för utrustning och fastigheter. FASTIGHETER – STÖRRE ENSKILDA EFTER SJU MÅNADER Hallands sjukhus Varberg, ny mottagningsbyggnad för Dialys med mera Framtagande av programhandling samt projektering inför byggandet av en ny dialysoch njurmottagning i Varberg. Upphandling av entreprenör är klar. Projektet avvaktar för närvarande ett politiskt beslut om genomförande. Hallands sjukhus Halmstad, akutmottagningen Omstrukturering av akutmottagningens befintliga lokaler, samt utökning av nuvarande yta i och med att gamla centralarkivets angränsande ytor tas i anspråk för administrativa lokaler. Detta möjliggör fler undersökningsrum och ett bättre patientflöde genom akutmottagningen. Katrinebergs folkhögskola, nytt kulturhus Uppförande av ny byggnad för filmutbildning. I samband med nybyggnation kommer vissa byggnader att rivas för att ge plats åt den nya byggnaden. Byggnaderna som rivs är utdömda och inte ändamålsenliga för undervisning. Hallands sjukhus Varberg, akutmottagning, ny ventilation Aggregatets tekniska och ekonomiska livslängd har passerats. Dagens aggregat ersätts av fyra nya som kommer att försörja var sin byggnad, vilket innebär att de kan anpassas till verksamheten i respektive byggnad. Åtgärden ger bättre inomhusklimat och arbetsmiljö, samt lägre energikostnader. Hallands sjukhus Halmstad, Norra Klockhuset, iordningställande av tomställda lokaler Byggnad 072 på sjukhusområdet i Halmstad har i tidigare planer angivits som rivningsobjekt. En omprövning har gjorts av nyttan i förhållande till upprustningskostnaden. Enligt nytt beslut ska byggnaden rustas upp för ytterligare 20-25 års drift. Projektet har försenats något jämfört med den ursprungliga planen, därav budgetavvi kelsen 2015. Projektet förväntas hålla sig inom budgetramen totalt sett. Större investeringar Investeringsobjekt (mnkr) HSV, ny mottagningsbyggnad dialys etc HSH, akutmottagningen Katrinebergs folkhögskola nytt kulturhus HSV, akutmottagningen ny ventilation HSH, Norra klockhuset upprustning Utfall 7 mån 2015 25,9 8,5 11,1 2,0 2,8 Budget 2015 59,2 16,3 10,2 1,8 32,5 35 Prognos Prognos budg.avvik 2015 2015 54,2 5,0 18,0 -1,7 11,5 -1,3 2,0 -0,2 16,0 16,5 Total Prognos Prognos beslutad objekt färdigbudget totalt ställande 104,0 99,0 2016 25,0 25,0 2015 15,5 16,0 2015 7,0 7,2 2015 44,5 44,5 2016 Ärende 7 RF 2015-10-14 Noter Resultaträkning Utfall 2013-07 687,6 0,0 -5 002,1 -153,9 -4 468,4 Utfall 2014-07 704,8 0,0 -5 133,1 -162,9 -4 591,1 Utfall 2015-07 732,8 38,0 -5 278,7 -164,2 -4 672,1 Prognos 2015 1 220,0 38,0 -9 215,4 -293,5 -8 250,9 5 3 532,3 3 651,5 3 976,2 6 7 8 9 851,3 21,1 -46,9 -207,0 -317,5 785,8 28,5 -25,8 Extraord.intäkter Extraord.kostnader ÅRETS RESULTAT Avstämning mot balanskrav Realisationsvinst vid försäljning Förändring av diskonteringsräntan RESULTAT ENL BALANSKRAV (mnkr) Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestör. fin.kostnad Resultat före extraordinära poster 1 2 3 4 -8 849,5 -295,6 -7 961,8 Avvik 2015 36,7 38,0 -365,9 2,1 -289,1 -8 882,2 -284,7 -7 846,4 6 807,9 6 792,0 15,9 6 239,1 760,2 28,4 -38,4 1 287,3 50,0 -66,0 1 235,5 56,1 -70,7 51,8 -6,1 4,7 1 353,5 88,3 -29,0 -151,0 54,2 -171,7 51,1 -222,8 -194,5 0,0 0,0 -317,5 0,0 0,0 -151,0 0,0 0,0 54,2 0,0 0,0 -171,7 0,0 0,0 51,1 0,0 0,0 -222,8 0,0 0,0 -194,5 -0,8 207,0 -111,3 0,0 -2,9 -2,9 -151,0 51,3 -174,6 Not budget 2015 Årets resultat enligt mål och budget, 52,3 mnkr Kompletteringsbudget Kulturförvaltningen -1,2 mnkr Not utfall och prognos 2015 Innehåller jämförelsestörande verksamhetsintäkt, återbetalning från AFA Försäkring med 38 mnkr. 36 Budget 2015 1 183,3 51,1 Utfall 2014 1 320,5 -194,5 Ärende 7 RF 2015-10-14 Kassaflödesanalys Utfall (mnkr) Utfall Utfall Not 2013-08-31 2014-07-31 2015-07-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Periodens resultat Justering för avskrivningar (+) Justering för nedskrivningar (+) Realisationsvinst / realisationsförlust Justering för gjorda avsättningar, pensioner (+) Justering för ianspråktagna avsättningar (-) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 2 därav överföring av skuld till LÖF från långfristig skuld -50 176 -151 163 54 164 -1 346 139 -3 144 3 40 2 -435 1 248 -3 -147 0 249 4 -39 2 -262 -158 1 -125 -150 9 -19 10 -158 -125 -160 11 -91 12 1 -90 1 1 0 -168 125 -96 2 506 2 339 2 580 2 705 2 724 2 629 80 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / imateriella anläggningstillgångar (-) Försäljningspris materiella / imateriella anläggningstillgångar (+) Investering i finansiella anläggningstillgångar (-) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (+) Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster (+) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån (+) Amortering av skuld (-) 2 därav överföring av skuld till LÖF till kortfristig skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 64 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut 37 Ärende 7 RF 2015-10-14 Balansräkning TILLGÅNGAR Utfall Utfall Utfall Förändring Noter 2013-08-31 2014-07-31 2015-07-31 2014-2015 Utfall 2014-12-31 Anläggningstillgångar Mark och byggnader 13 2 353,0 2 311,8 2 321,9 10,1 2 312,2 Maskiner och inventarier 14 547,7 542,7 535,6 -7,0 565,9 Långfristiga fordringar 15 4,6 4,5 2,5 -2,1 2,5 Aktier, andelar, bostadsrätter 16 53,0 54,2 121,2 67,0 102,2 2 958,3 2 913,2 2 981,2 68,0 2 982,7 17 168,0 169,0 161,8 -7,2 166,0 Förråd 18 94,5 101,1 103,9 2,8 105,6 Kund/patientfordringar 19 81,5 89,0 80,3 -8,7 114,2 Övriga kortfristiga fordringar 20 124,0 91,8 35,5 -56,2 104,2 Interimsfordringar 21 486,0 317,2 502,8 185,5 361,2 Kortfristiga placeringar 22 2 124,5 2 276,4 2 342,6 66,2 2 332,0 Kassa och bank Summa 22 214,1 3 124,7 428,7 3 304,2 286,3 3 351,3 -142,4 47,1 392,4 3 409,6 6 251,0 6 386,3 6 494,3 108,0 6 558,3 3 235,2 -50,3 2 980,9 -151,0 2 786,5 54,2 194,5 -205,3 2 980,9 -194,5 3 184,9 2 829,9 2 840,7 -10,8 2 786,5 1 431,7 347,3 1 587,4 385,1 1 750,5 424,7 -163,1 -39,6 1 635,0 396,7 1 779,1 1 972,5 2 175,2 -202,7 2 031,7 Summa Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Årets förändring av eget kapital 23 Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättning särskild löneskatt 24 25 Summa Långfristiga skulder Lån 26 65,5 46,7 96,6 -49,9 96,6 27 190,3 255,8 190,3 237,0 0,0 96,6 190,3 140,4 0,0 96,6 28 83,9 213,0 236,1 -23,1 365,4 29 701,3 246,1 928,2 205,8 870,2 275,5 58,0 -69,7 929,5 348,6 Summa kortfristiga skulder 1 031,3 1 347,0 1 381,7 -34,8 1 643,5 SUMMA EGET KAPITAL, 6 251,0 6 386,3 6 494,3 -108,0 6 558,3 30 31 4 074,1 20,3 3 920,0 20,6 3 810,1 26,4 3 863,0 25,1 32 855,4 862,6 811,6 811,6 Skuld avseende patientförsäkring (LÖF) Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Interimsskulder Övriga kortfristiga skulder AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Visstidspensioner a) Borgens åtaganden a) Uppgifterna avser bokslutsvärden. 38 Ärende 7 RF 2015-10-14 NOTER Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning. 8. Finansiella kostnader (mnkr) 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 Finansiell kostnad pensioner 31 23 37 Räntekostnader Landstingens 2 1 0 Ömsesidiga Försäkringsbolag Övriga finansiella kostnader 14 1 1 SUMMA 47 26 38 Regionen har från 2014 ändrat brytdatum för uppföljningsrapporten 2 (delårsrapporten), från januari-augusti till januari-juli. Vid jämförelser med tidigare år, görs i resultaträkningen en jämförelse med motsvarande tidsperiod. För kassaflödesanalysen och balansräkningen är föregående års kolumn i enligthet med förra årets uppföljningsrapport och indelning (8 månader). 1. Verksamhetens intäkter (mnkr) Patientavgifter Försäljning hälso- och sjukvård Försäljning av tandvård Försäljning regional utveckling Försäljning medicinska tjänster Försäljning andra tjänster Försäljning material varor Erhållna bidrag Övriga intäkter SUMMA 2. Jämförelsestörande intäkt (mnkr) Återbetalning av premier från AFA-Försäkring SUMMA 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 113 153 31 80 29 89 3 188 4 688 119 153 32 67 30 106 2 194 2 705 129 196 27 59 31 107 2 171 11 733 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 0 0 38 0 0 38 3. Verksamhetens kostnader (mnkr) 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 Personalkostnader 2 450 2 560 2 600 Bidrag till Hallandstrafiken 181 187 200 Verksamhetens övriga kostnader 2 371 2 386 2 479 SUMMA 5 002 5 133 5 279 4. Avskrivningar (mnkr) Inventarier Fastigheter SUMMA 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 79 75 154 89 74 163 91 74 164 5. Skatteintäkter (mnkr) 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 Preliminära skatteintäkter 3 542 3 645 3 969 Preliminär slutavräkning -28 13 13 Justering slutavräkn.föregående år 17 -6 -7 SUMMA 3 532 3 652 3 976 Periodisering av skatteintäkterna har skett i enlighet med augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. 6. Generella statsbidrag och utjämning (mnkr) 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 Inkomstutjämning 537 532 558 Kostnadsutjämning -68 -149 -145 Regleringsbidrag/avgift -42 -45 -78 Statsbidrag för läkemedel 400 392 423 Strukturbidrag 3 3 Införandebidrag 52 0 Statsbidrag minskad sjukskrivning 25 SUMMA 851 786 760 7. Finansiella intäkter (mnkr) Inkomsträntor Reavinster värdepapper Övriga finansiella intäkter SUMMA 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 12 0 9 21 19 1 9 28 10 2 17 28 39 9. Jämförelsestörande finansiell kostnad (mnkr) 31/7 2013 31/7 2014 31/7 2015 Sänkt diskonteringsränta 207 0 0 pensionsskulden SUMMA 207 0 0 10. Kassaflöde från investeringsverksamheten (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Inventarier -79 -80 -60 Fastigheter -79 -45 -90 Avyttring materiella tillgångar 1 0 9 Aktieägartillskott -19 SUMMA -158 -125 -160 11. Amortering av skuld (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Reglering skuld Varbergs Vind 0 0 0 Reglering skuld statlig infrastruktur -91 0 0 SUMMA -91 0 0 12. Ökning/minskning av långfristiga fordringar (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Amortering från koncernföretag 0,2 0,2 0,2 Amortering fr Halmstad kommun 1,0 0 0 Övriga amorteringar 0 1 0 SUMMA 1 1 0 13. Mark och byggnader (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Ingående värde 2 359 2 341 2 312 Investeringar 79 45 90 Försäljning och utrangering -9 Reavinst/reaförlust 3 Årets avskrivningar -85 -74 -73 SUMMA 2 353 2 312 2 322 Ackumulerat anskaffningsvärde 4 645 4 721 4 857 Ackumulerade avskrivningar -2 254 -2 371 -2 497 Ackumulerade nedskrivningar -38 -38 -38 14. Maskiner och inventarier (mnkr) Ingående värde Investeringar Försäljning och utrangering Reavinst/reaförlust Årets avskrivningar SUMMA Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 559 79 552 80 566 61 -90 548 0 0 0 -1 -89 543 0 0 0 -91 536 1303 -767 0 Ärende 7 RF 2015-10-14 20. Övriga kortfristiga fordringar (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Sjukhus Halmstad Varberg 94 5 Ambulans Medicinsk diagnostik 55 58 Hälsa och funktionsstöd 0 0 Hallands sjukhus Kungsbacka 10 0 Psykiatrin Halland 7 0 Närsjukvården Halland 164 45 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen -2 0 Regionservice 6 14 Regionkontoret 1 1 Skolförvaltningen 51 3 Hjälpmedelsnämnden -60 -6 Regionstyrelsens verksamhet -234 -84 SUMMA 124 92 36 15. Långfristiga fordringar (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Föreningen Halmstad Soldathem 0,07 0,07 0,07 Halmstad kommun flygplats 2,00 2,00 0 Lån utrustning g:a Region Halland Lån Teater Halland AB 1,30 1,20 1,10 Lån Hushållningssällskapet 1,00 1,00 1,00 Neurol handikapp N-för 0,25 0,25 0,3 SUMMA 4,6 4,5 2,5 16. Aktier, andelar, bostadsrätter (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Aktier Öresundståg AB 0,12 0,12 0,12 Aktier Hallandstrafiken AB 2,50 2,50 2,50 Hallandstrafiken AB aktieägartillskott 42,70 42,70 92,7 Aktier Transitio AB 1,00 1,00 1,00 Aktiekapital Halmstad Museum 0,05 0,05 0,05 Aktiekapital Varbergs Museum 0,05 0,05 0,05 Andelar Varbergs Vind ek förening 1,80 1,80 1,80 Aktier Inera AB 0,15 0,15 0,15 Aktiekapital ALMI 0,49 0,49 0,49 Aktiekapital Teater Halland 0,40 1,40 1,40 Aktiekapital Svensk Turism 0,00 0,00 0,00 Insatser Plönningegymnasiet 1,02 1,05 1,03 Insatser Mungagårdsgymnasiet 0,65 0,83 0,83 Pensionsstiftelse kommunförbundet 2,09 2,09 0,00 Garantikapital Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 0,00 0,00 19,09 SUMMA 53,0 54,2 121,2 21. Interimsfordringar (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 SUMMA 486 317 503 Därav Statsbidrag för läkemedel 117 56 116 Statsbidrag minskad sjukfrånavaro 17 7 14 Skatteintäkter 71 23 29 22. Likvida medel (mnkr) SUMMA Därav Politiskt beslutat avsättning till pensionsmedel LÖF:s ägare har beslutat att under 2015 tillskjuta det extra kapital som behövs enligt det nya Solvens II regelverket.Behovet av kapitaltillskott uppgår till 1200 mnkr, att tillföras i form av nytt garantikapital varav Region Hallands andel utgör 38,2 mnkr. Under 2009 beslutades om medfinansiering av det Västsvenska infrastrukturpaketet - Västlänken med 180 mnkr. Bidraget kommer att upplösas på 25 år med start 2012. Under 2013 tillkom 4,4 mnkr och under 2014 tillkom 3,2 mnkr. 19. Kund/patientfordringar (mnkr) Hallands Sjukhus Ambulans Medicinsk diagnostik Psykiatrin Halland Hjälpmedelsnämnden Regionkontoret Regionstyrelsens verksamhet Regionservice Lokala nämnder Närsjukvården Halland SUMMA 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 19 67 4 4 94 20 71 6 4 101 21 73 6 4 104 3 0 0 0 5 73 1 0 7 89 31/7 2015 2 705 2 629 1 682 1 860 2 035 24/25. Avsättningar för pensioner inklusive särskild löneskatt Från och med redovisningsåret 1998 redovisas endast nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner och visstidspensioner ingår också. Avsättningen är inklusive särskild löneskatt för pensionsförpliktelsen. 26. Långfristiga skulder (mnkr) Skuld avseende bidrag till det Västsvenska infrastrukturpaketet Västlänken. Hallandstrafiken AB, aktieägartillskott Varbergs Vind ek. förening Statsbidrag byggnation SUMMA 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 19 0 0 43 43 93 1,4 2,6 65 1,4 2,6 47 1,3 2,6 97 27. Skuld avseende patientförsäkring (LÖF) Avser regionens premieskuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Eftersom reversen kommer att lösas in under 2015, har den klassificerats om till en kortfristig skuld (övriga), kortfristig del av långfristig skuld. 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 16 9 4 2 0 40 2 0 9 81 31/7 2014 2 339 23. Eget kapital Årets verksamhet har ökat det egna kapitalet med 54,2 mnkr. Förvaltningarna har erhållit del av eget kapital som fonderade överskotts-/underskottsmedel. Enligt ärendet om resultatbalansering 2015 beslutade fullmäktige att styrelser/nämnder med negativt fonderat eget kapital skulle få det egna kapitalet nollställt inför 2015. 17. Bidrag till statlig infrastruktur (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 Ingående beslutat bidrag 180 188 187,6 Ack. upplösning bidrag till -12 -19 -25,8 statlig infrastruktur SUMMA 168,0 169,0 161,8 18. Förråd (mnkr) Hallands sjukhus Hälsa- och funktionsstöd Skolverksamheten Regionservice SUMMA 31/8 2013 0,1 0 0 0 0 72 0 0 7 80 28. Leverantörsskulder Redovisar bokförda men ej betalda leverantörsfakturor för 2015. 40 Ärende 7 RF 2015-10-14 29. Interimsskulder (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2014 SUMMA 701 928 870 Därav Skuld outtagen övertid 17 17 12 Skuld jour- och beredskap 51 51 37 Skuld outtagna semesterdagar 234 292 205 Skuld pensionsavg.individuell del 85 79 82 30. Pensionsförpliktelser Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. 31. Visstidspensioner Beräknat av KPA på 2014 års löner och uppgår till 26,4 mnkr för 17 politiker. Avser visstidspension och livränta som utfaller om vederbörande väljer att ta ut pension efter mandatperiodens slut. Uppräknat enligt prognosen för 2015 i beräkningen ovan. 32. Borgensåtaganden (mnkr) 31/8 2013 31/7 2014 31/7 2015 SUMMA 855 863 812 Därav a) Stiftelsen Bräcke Diakoni 14 15 15 b) Hallandstrafiken AB leasingavtal 176 173 143 c) Solidarisk borgen AB Transitio 665 675 654 a) LT § 94/1984. Baserat på faktiskt pensionsåtagande enligt 2013 års bokslut för stiftelsen. b) LF § 24/2004. Region Halland har borgensåtagande med 260,0 mnkr (där enbart 143 mnkr är utnyttjat) avseende Hallandstrafiken AB:s leasingavtal avseende Öresundstrafiken. c) LF § 105/2007. Solidarisk borgen avseende AB Transitio. En utförligare beskrivning av regionens borgensåtagande finns i den finansiella analysen. År 2008 ingick dåvarande Landstinget Halland en solidarisk borgen såsom för egen skuld avseende AB Transitio upp till 8 miljarder kronor. Transitio är ett samverkansorgan för att anskaffa och tillhandahålla spårfordon för regional järnvägstrafik. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, "egna tåg". Regionens borgensandel uppgår här till 654 mnkr. 41 Ärende 7 RF 2015-10-14 Verksamhetsuppföljning Privat producerad vård HALLANDS SJUKHUS RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Verksamhetsstatistik Spenshult Vårddagar Vårdtillfälle Läkarbesök Sjukv behandling Privata specialister Läkarbesök priv.specialist varav hallänningar Capio Tilma Läkarbesök samtal Sjukv behandling samtal Capio Movement Läkarbesök varav hallänningar Dagkir/ operationer varav hallänningar Sluten vård/operationer varav hallänningar Sluten vård/vårddagar varav hallänningar Capio Hjärthuset Läkarbesök varav hallänningar Jan-juli Jan-juli Budget Jan-juli Jan-juli Budget 2014 2015 Jan-juli Verksamhetsstatistik Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, inkl ger rehab varav hallänningar DRG-poäng Totalt varav hallänningar 1 489 164 2 994 1 604 51 185 46 322 44 118 39 674 175 984 229 1 591 2 203 1 708 421 253 329 188 569 278 6 930 5 520 558 328 353 189 469 226 2 047 2 031 2 237 2 210 Specialistmottagning Urologi Läkarbesök 909 varav hallänningar 879 Dagkir/ operationer 1 181 varav hallänningar 1 048 1 080 1 030 1 105 964 2015 Jan-juli 24 133 23 625 22 418 21 535 20 267 21 923 21 149 19 839 Case mix index (cmi) varav hallänningar 0,892 0,904 0,895 0,905 Prestationsersatt varav hallänningar 3 717 3 567 3 736 3 572 3 665 726 717 681 672 569 2 434 1 968 2 336 1 905 Cytostatikapoäng totalt varav hallänningar Förlossningar varav hallänningar 21 248 Läkarbesök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV 147 111 142 638 varav halläningar 138 424 133 848 13 271 12 679 13 312 12 696 Övriga besök - öppen vård Somatisk korttidsvård, exkl prestationsersatt ÖV 85 781 varav halläningar 82 633 90 259 86 745 Prestationsersatt ÖV varav hallänningar Prestationsersatt ÖV 13 138 13 316 varav hallänningar 12 890 12 882 Uppgifterna avser fakturerad vård. Sluten vård är räknad som sjukhusvårdtillfällen. PSYKIATRIN I HALLAND AMULANSSJUKVÅRDEN HALLAND Jan-juli Jan-juli 2014 2014 28 165 28 681 Verksamhetsstatistik Antal ambulansuppdrag/ liggande sjukresa Antal ambulansmil 131 000 133 000 Antal mil liggande sjukresa 18 000 20 100 Mål Andel prio 1 som nås inom 10 min. 80% 73% 71% Antal ambulanser varav dygnsambulans 17 12 17 12 Antal mil minibussar Antal bokningar i bokningscentralen 25 900 93 732 32 000 83 859 Samtal 1177 sjukvårdsgivningen 2014 Verksamhetsstatistik Läkarbesök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Övriga besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Dagsjukvård besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårddagar varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk Vårdtillfällen varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk 124 740 118 275 42 Jan-juli Jan-juli Budget 2014 2015 Jan-juli 12 612 12 479 12 892 9 959 9 686 10 267 2 653 2 793 2 625 47 545 45 336 48 067 33 937 30 350 34 067 13 608 14 986 14 000 1 282 1 045 1 371 420 415 496 862 630 875 15 738 16 795 14 934 14 968 16 137 14 117 770 658 817 1 455 1 435 1 386 1 406 1 375 1 342 49 60 44 Ärende 7 RF 2015-10-14 HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD Verksamhetsstatistik Barnhabilitering Antal remisser Antal nybesök Antal barn/ungd som erhållit insats Antal insatser/besök varav läkarbesök HJÄLPMEDELSNÄMNDEN Jan-juli Jan-juli Budget 2014 2015 Jan-juli Verksamhetsstatistik Antal huvudhjälpmedel hos mottagare per den 31/7 157 120 198 143 1 019 11 826 616 1 012 10 520 735 12 571 671 Vuxenhabiliteringen Antal som fått insatser Antal insatser/besök varav läkarbesök 559 5 317 51 632 4 310 69 4 696 29 Kommunikation Besök Hörselvården varav nybesök Hörapparatutprovning Besök syncentralen varav nybesök Genomf. tolktimmar tolktillgänglighet Nya ärenden DaKo 13 139 1 013 3 217 2 298 171 3 042 97,8% 105 13 431 965 3 140 2 184 140 3 570 97,8% 108 Kvinnohälsovård Läkarbesök Sjukvårdande behandling 2 575 42 939 2 571 40 482 Ungdomsmottagning Läkarbesök Sjukvårdande behandling 403 11 652 613 11 731 Antal mottagare med hjälpmedel per den 31/7 34 199 35 768 Reparationer av hjälpmedel slutfört inom 10 arbetsdagar 94,2% 97,0% Leverans av beställningssortImentet inom 15 arbetsdagar 92,9% 92,1% Leverans av lagerhållet sortiment inom 5 arbetsdagar 96,9% 97,7% 100,0% 100,0% Leverans av högprioriterade hjälpmedel inom 2 arbetsdagar 14 467 3 500 2 520 43 Jan-juli Jan-juli Budget 2014 2015 Jan-juli 231 674 252 978 Ärende 7 RF 2015-10-14 REGIONSERVICE Produktionstal - PATIENTNÄMNDEN Jan-juli Budget Verksamhetsstatistik Gemensam Administrativ Service Antal ärenden (samtal & webbärenden) 43 790 IT-service Antal ärenden (samtal & webbärenden) Antal klientdatorer Antal servrar 35 047 8 000 709 Kommunikation Antal inkommande samtal kundtjänst Antal deltagare - Utbildning & Event 13 448 3 570 Kostservice* Antal dygnsportioner Logistikservice** Antal körda mil godstransporter Verksamhetsstatistik Klagomålsärenden varav synpunkter på: Vård och behandling Omvårdnad Kommunikation Patientjournal sekretess Ekonomi Organisation tillgänglighet Vårdansvar Administrativ hantering Övrigt 2015 Jan-juli Kontakter med patienter och närstående Förordnande av stödperson 107 285 39 425 Regionfastigheter Antal kvm yta - Fastigheter Andel uthyrda lokaler 437 930 94,7% Städ- och Vaktmästeriservice Antal kvm städad yta Antal patienttransporter (HS Vbg) 279 595 19 769 Teleservice inkommande samtal - Televäxlarna 785 501 Antal besök - Receptionen (HS Hstd) 69 099 * Alternativa frukostbrickor ingår. ** Endast egen regi - transporter utförda av entreprenörer är inte medräknade. Periodiserad budget är angiven där det är relevant 44 Jan-juli Jan-juli Budget 2014 2015 Jan-juli 481 468 306 5 60 7 6 56 17 22 2 264 6 70 8 6 59 33 16 6 248 337 12 4 Ärende 7 RF 2015-10-14 Redovisningsprinciper Lagstiftning - kommunal redovisning Den kommunala redovisningen regleras av kommunallagens åttonde kapitel om ekonomisk förvaltning, samt lagen om kommunal redovisning (LKR). Vidare lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för sektorns redovisning. En region ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa enligt god redovisningssed. Lagen reglerar vilka delar som ska ingå i årsredovisningen. I 2015 års bokföring har den kommunala redovisningslagen och rådets rekommendationer i allt väsentligt tillämpats. Arbete med att dokumentera ekonomisystemet pågår. Nedan redovisas väsentliga principer som påverkat bokslut och redovisning. Övergripande redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen grundas på att dessa principer har följts. Skulder och tillgångar redovisas enligt dessa principer. Principen för pågående verksamhet Matchningsprincipen Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Öppenhetsprincipen Väsentlighetsprincipen Pensioner inklusive löneskatt Pensionsskulden är den framtida skuld som regionen har till arbetstagare och pensionstagare. Regionens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Nyintjänade pensionsförmåner från och med räkenskapsåret 1998 redovisas som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Här ingår också garanti- och visstidspensioner. Årets skuldökning ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Räntan på avsättningen redovisas under posten finansiella kostnader. Skatteintäkter Skatteintäkterna för 2015 är periodiserade enligt augustiprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna upptas till anskaffningsvärdet. Anläggningstillgångarnas bokförda värden reduceras löpande på grund av avskrivningar. Investeringar och kapitalkostnader Två kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som en investering: 1. Beloppet ska uppgå till minst två prisbasbelopp exklusive moms (89 000 kr under 2015) 2. Utrustningen ska ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. Licenskostnader för regiongemensamma IT-applikationer redovisas som materiella tillgångar. Avskrivning beräknas som regel på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde. Kapitalkostnader avseende utrustning bokförs månaden efter anskaffningen. Kapitalkostnader avseende fastigheter bokförs i samband med fastighetens färdigställande. Internräntan beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Räntesatsen för 2015 uppgår till 3,2 procent. Från och med 2011 skuldbokförs investeringsutgifter som är utförda, men som inte har fakturerats. 45 Ärende 7 RF 2015-10-14 År Avskrivningstider Byggnader 30 Mekanikbaserad medicinsk teknisk utrustning, möbler 10 Ambulanser, personbilar, minidatorer, elektronikbaserad medicinsk teknisk utrustning PC-datorer, kontorsmaskiner, kopieringsutrustning Dentalutrustning, köks-städtvättutrustning m m 5-10 3 5-10 Leasingkostnader Regionens leasingavtal redovisas som hyreskostnader i redovisningen. En översyn av leasingavtalen skedde under 2005. En leasingpolicy beslutades 2006. Omsättningstillgångar förråd Värderingsprinciperna av omsättningstillgångarna påverkas av lagen då värdering ska ske till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Då leverantörerna till regionens förrådssystem inte har anpassat systemen fullt ut till lägsta värdets princip, har inte denna värdering kunnat ske fullt ut. Beloppsmässigt påverkas inte resultatet i någon större omfattning, då prisök ningen under de senaste åren varit låg. Finansiella tillgångar Regionen har en pensionsförvaltning som avses i kommunallagen 8:e kapitlet enligt tidigare beslut i fullmäktige. Denna kapitalförvaltning redovisas under omsättningstillgångar. Tillgångarna i förvaltningen värderas som en portfölj för att få en mer rättvisande bild av totalinnehavet. Skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) LÖF:s ägare har beslutat om att under 2015 tillskjuta det extra kapital som behövs enligt det nya Solvens II regelverket. Både inbetalning av nytt garantikapital och lösen av reverser kommer att ske under 2015. Eftersom reverserna kommer att lösas in 2015, har de klassificeras om till kortfristiga skulder i 2014 års bokslut, kortfristig del av långfristig skuld. Arbetsgivaravgifter för år 2015 Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisning. Procentsatsen har uppgått till 44,10 % (43,90 % år 2014) och fördelas på: arbetsgivaravg enl lag (inkl allmän löneavg)31,42 avtals förs äkringar kompletteringspension inkl löneskatt Summa arbetsgivaravgifter (%) 0,21 12,47 44,10 Region Hallands personalomkostnadspålägg skiljer sig från Sveriges Kommuner och Landstings förslag till PO-pålägg, som uppgår till 44,13 procent. Den del som avviker avser pensionsintjänandet. Detta är olika i samtliga landsting och regioner i Sverige. Region Halland har en lägre siffra än 46 Ärende 7 RF 2015-10-14 genomsnittet, då regionen har procentuellt färre personer som tjänar över 7,5 basbelopp. Tjänar man mer än 7,5 basbelopp får man extra pension enligt avtalet. Finansiella instrument Region Halland har tecknat ett avtal om en ränteswap med SE-banken, där en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Regionen har därefter tecknat ett avtal med regionens helägda dotterbolag Hallandstrafiken AB om en ränteswap med motsvarande villkor. Denna hantering redovisas inte över balansräkningen och summan av ränteflödena tar ut varandra och påverkar inte Region Hallands resultat. Syftet med ränteswapen är att eliminera ränterisken hos Hallandstrafiken AB. Upplysning om verk liga värden (bok slutsvärden): Region Halland har tecknat en ränteswap om nominellt 179 148 134 kronor (återstår 143,0 mnkr) och med en löptid till och med december 2034, med SE-banken och en motsvarande med Hallandstrafiken AB. Inga räntekostnader redovisas över resultaträkningen, men swapen hade den 31 december ett verkligt värde på 16,5 mnkr. Komponentavskrivning Regionen har under 2014 påbörjat arbetet med att se över hur komponentavskrivning ska tillämpas inom regionens redovisning. RKR 11.4, materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. Aktieägartillskott Hallandstrafiken Aktieägartillskotten till Hallandstrafiken AB betraktas som en tillgång i regionens balansräkning. 47 Ärende 7 RF 2015-10-14 Ordlista Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier. Avskrivning Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Avsättning Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner. Avvikelse mot budget (avvik) + = överskott, - = underskott Balanskrav Regionens intäkter ska överstiga regionens kostnader. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid årets slut, uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. Årets resultat i resultaträkningen kan utläsas i balansräkningen under eget kapital. DRG-ersättning Ersättning till vårdproducent för utförd vård enligt olika prissatta diagnosgrupper. Driftbudget/driftredovisning Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten. Eget kapital Skillnaden mellan totala tillgångar och avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Extraordinära kostnader/intäkter Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: 1. Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet 2. Inte inträffar ofta eller regelbundet 3. Uppgår till väsentligt belopp. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Internränta Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Investeringsbudget/ redovisning Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar t ex fastigheter, utrustning. Se även under redovisningsprinciper. Kapitalkostnad Benämning för internränta och avskrivning. Kassaflödesanalys Innehåller uppgifter om betalningsflödet från den löpande verksamheten, investeringsverksamhet en samt finansieringsverksamhet en och mynnar ut i förändring av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Likvida medel Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar. Likviditet Betalningsförmåga på kort sikt. 48 Ärende 7 RF 2015-10-14 Nettokostnader Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel. Omsättningstillgång Tillgångar som innehas kortare tid. Periodisering Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas. Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period, till exempel räkenskapsår. Visar verksamheternas externa nettokostnader, resultat före extraordinära poster, samt årets resultat (förändring av eget kapital). Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Sammanställd redovisning Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka Region Halland har ett betydande inflytande . Soliditet Andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Utveckling av långsiktig finansiell styrka. Hög soliditet ger större finansiellt handlingsutrymme. Utdebitering I dagligt tal regionskatt. Anges i kronor och ören per skattekrona, det vill säga beskattningsbar hundralapp. 49 Ärende 8 RF 2015-10-14 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 § 181 Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad RS150325 Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR Ärendet Driftnämnden Hallands sjukhus (från 1/1 2015 Driftnämnden för ambulans diagnostik hälsa) har framställt att beslut ska fattas om reinvestering i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR med placering i Halmstad. Genomförd behovsanalys visar på ytterligare ökning av MR som metod, varför både reinvestering av en kamera och nyinvestering av ytterligare en kamera behövs. Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR Yttrande Arbetsutskottet instämmer i hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till beslut. Handlingar Tjänsteskrivelse från regionkonoret (2015-09-02) Behovsanalys Skrivelser DNHS Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 40 Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson Ärende 8 RF 2015-10-14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-02 Diarienummer RS150325 Regionkontoret William Hedman Ekonomidirektör Regionstyrelsen Investeringar i magnetisk resonanstomografi (MR) i Halmstad Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att Godkänna reinvesteringen i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR Sammanfattning Driftnämnden Hallands sjukhus (från 1/1 2015 Driftnämnden för ambulans diagnostik hälsa) har framställt att beslut ska fattas om reinvestering i en 1,5 tesla MR och investering i en 3 tesla MR med placering i Halmstad. Genomförd behovsanalys visar på ytterligare ökning av MR som metod, varför både reinvestering av en kamera och nyinvestering av ytterligare en kamera behövs. Bakgrund MR som metod har en hög förmåga att särskilja vävnadsstrukturer och vävnadstyper. Genom utvecklingen med MR med olika magnetfältstyrka (mätt i enheten tesla) möjliggörs noggrannare och säkrare diagnostik, vilket krävs i allt större utsträckning inom hälso- och sjukvården. En fördel är att metoden inte medför någon strålning. Genomförd behovsanalys beaktar såväl nuvarande volymsutveckling och kapacitet som bedömt framtida behov av MR i Halland. Övervägande Ett ökande behov av MR kapacitet inom Halland bedöms föreligga och stämmer väl med nationella jämförelser i Nysam där vi ligger något lägre än medianen för MR-undersökningar per 1000 invånare, samtidigt som vi ligger jämförelsevis väl till vad gäller kapacitetsutnyttjande av befintlig utrustning. Övervägande har gjorts huruvida det är mest fördelaktigt att upphandla uppdraget om undersökningar med en 1,5 tesla MR alternativt utföra det i egen regi. Utredningen visar att man ur ett patientsäkerhetsperspektiv behöver såväl 1,5 MR som 3 tesla i egen regi, då typen av undersökningar skiljer något mellan 1(2) Ärende 8 RF 2015-10-14 maskinerna. Utredningen indikerar även en lägre kostnadsbild i egen regi då samordningsvinster ses såväl vid fastighetsanpassning som för drift, varför egen regi bedöms vara sammantaget mest fördelaktigt ur ett helhetsperspektiv. Ekonomiska konsekvenser Reinvesteringsutgiften för 1,5 T MR kamera beräknas till 13 mkr och nyinvesteringsutgiften i för 3 T MR kamera beräknas till 17 mkr. Fastighetsinvesteringar i form av anpassning av fastigheten beräknas uppgå till 20 mkr. Beslut om fastighetsinvesteringen behandlas särskilt i Lokalresursplanen. Driftkostnaden för tillkommande 3 T MR-kamera och fastighetsanpassning inryms inte i dagens prismodell för Röntgen Halland. Dessa ökade driftkostnader bedöms uppgå till 5 mkr (höjning av priser för MR-undersökningar) vilket i sin tur innebär en ökad budget för kunder att köpa MR-undersökningar. Dessa ökade driftkostnader måste beaktas i budgetarbetet för 2017. Beslut av fullmäktige Investeringar och reinvesteringar i maskiner och inventarier över 15 mkr ska underställas fullmäktiges beslut. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör Bilaga: Framställan av DNHS 140409-1 samt DNHS 140409-3, tjänsteskrivelse DNHS 140409-2 Behovsanalys MR 140203 Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnd Ambulans diagnostik och hälsa 2(2) Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 1(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: 2013-06-19 2013-08-30 Tom Lundahl, Områdeschef, Medicinsk diagnostik Förstudieledare: Gunilla Petersson, Verksamhetsutvecklare, Medicinsk diagnostik Version 1.0 Behovsanalys MR Region Halland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning .................................................................................... 2 2. Bakgrund och syfte .............................................................................. 2 3. Redovisning kapacitet .......................................................................... 2 3.1. Egenskaper för MR ................................................................................. 3 3.2. De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Halmstad .... 4 3.3. De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Varberg ....... 6 3.4. Förväntat kommande krav på ytterligare undersökningsvolymer utöver de nuvarande ...................................................................................................... 6 3.5. Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare ............................... 9 3.6. MR med olika magnetfältstyrka ............................................................. 10 3.7. Produktion och tillgänglighet för MR i Halmstad .................................... 11 4. Omvärldsanalys .................................................................................. 12 5. Samband och beroenden ................................................................... 13 6. Tillvägagångssätt ............................................................................... 13 7. Rekommendation ................................................................................ 13 7.1. 7.2. 7.3. 7.4. 7.5. 7.6. Tidsram ................................................................................................. 13 Personella resurser ............................................................................... 14 Budget ................................................................................................... 14 Finansiering........................................................................................... 15 Organisation .......................................................................................... 15 Förvaltnings- och driftsförutsättningar ................................................... 16 8. Förslag till beslut ................................................................................ 16 9. Fastställande ....................................................................................... 16 Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 2(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 1. Sammanfattning En analys av behovet av MR i Halland. Inventering görs av nuvarande kapacitet, offentlig och privat. Historiska och nuvarande volymer redovisas och framtida behov beskrivs med hänsyn till nya metoder och den medicinska utvecklingen. Hänsyn ska också tas till strålhygien och utrymme för utbildning. Omvärldsanalysen ger en bild av att Halmstad ligger i bakkant vad det gäller MR-utrustning. Man kan klart konstarera att om tillgänglighet, utveckling och en tillfredsställande diagnostisk nivå ska kunna upprätthållas behövs det snarast investeras i två nya MRkameror i Halmstad, varav den ena en 3 Tesla (T). 2. Bakgrund och syfte Röntgen Kungsbacka har en nyinstallerad MR som är på väg mot full kapacitet. Röntgen Varberg har två MR varav den ena har behövt bytas ut under ett antal år, men skjutits på framtiden av ekonomiska skäl. Beslut om reinvestering av en 3 T till Varberg är taget. Den högre magnetfältsstyrkan ger bättre morfologisk och funktionell bild. Röntgen Halmstad har enbart en MR (1,5 T) som är tekniskt avskriven och har svårt att klara tillgänglighet, att kunna utföra de undersökningar dagens sjukvård kräver samt att klara kontinuiteten i produktionen. Behovsanalysen genomförs för att kunna vara ett underlag för kommande beslut avseende antal MR i Halland. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är tydlig med att stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i diagnostiskt syfte ska bli så liten som är rimligt möjligt, samtidigt som det är säkerställt att den önskade diagnostiska informationen erhålls. MR använder magnetfält och radiovågor för undersökning och alltså inte röntgenstrålning eller annan joniserande strålning vilket gör att denna undersökning är att föredra om den ger liknande eller bättre information som en undersökning med strålning. 3. Redovisning kapacitet Nuvarande kapacitet är en 1.5 T med stort gantry (stor tunnel, vilket gör att människor med stort kroppsomfång får Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 3(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 plats och att personer med klaustrofobi upplever mindre obehag i magnettunneln) i Kungsbacka som startade kvartal 1, 2013. En 1.5 T i Varberg med full produktion. En 1 T i Varberg med hög produktion men inte full då inte alla undersökningar lämpar sig. En 1,5 T i full produktion i Halmstad som är tekniskt avskriven. Se Bilaga 1. Dessutom finns en privat 1,5 T i Halmstad som endast är konfigurerad för ortopedisk diagnostik. Den privata MR-kameran är ett bra komplement för ortopedisk diagnostik, men ersätter på intet vis MR-diagnostiken på sjukhusen. Utanför Halland i vårt närområde finns i Borås 2 stycken 1,5 T. Ljungby 2 stycken, en 1,5 T och en 3 T. Hässleholm: en 1,5 T med stort gantry. Kristianstad: 2 stycken 1,5 T. Ängelholm: en 1,5 T. Helsingborg 2 st. 1,5 T. Statistik över antal undersökningar per MR-kamera under 2012 i relation till medianen för riket visar att Halland på sina båda 1,5 T-kameror ligger högt över nationell nivå. Se Bilaga 2 och 3. Enligt Nysam utfördes i Halland under 2012 39 MR-undersökningar per 1000 invånare vilket är under medianen för riket. Om vi antar att 45 undersökningar per 1000 invånare är rimligt utifrån att en tredjedel av svenska röntgenenheter ligger på den nivån eller över så skulle det innebära att Region Halland med fem MR-kameror, alltså en mer än idag, skulle ligga jämt med rikets median. 3.1. Egenskaper för MR Mycket hög vävnadskontrast. o Förmåga att särskilja även små vävnadsstrukturer från varandra. o Ofta den enda metod som kan påvisa små tumörförändringar. Ett tydligt exempel på detta är tumörförändringar i hjärnhinnorna. Hög förmåga till vävnadskaraktäristik. o Det finns flera olika sätt att samla in bildmaterialet (genom att variera sättet att skicka in och lyssna av radiosignalerna). o Vävnadernas signalegenskaper förändras på olika sätt vid byte från ett sätt att samla in bildinformationen till ett annat. Kombinationen av de olika svaren för varje vävnadstyp gör att vävnadsegenskaperna kan identifieras och karaktäriseras både när det gäller friska som sjuka Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 4(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 egenskaper. Bästa metod för att studera vävnad i benhålor och nära benstrukturer. o Radiovågorna störs inte av ben. o Signalsvaret från mjuka vävnader i benhålor (t. Ex. hjärna och ryggmärg) eller vid ben (t.ex. leder, muskler och ligament) blir därför inte påverkat av benstrukturerna. o Detta är en förutsättning för att kunna undersöka vävnaden i ryggens ryggmärgskanal (spinalkanalen) och i benmärg (vanlig plats för tumör och inflammation). MR avbildar genom att kommunicera med kroppens vävnader med vanliga radiovågor under tiden kroppen befinner sig i ett magnetfält. Detta ger ingen strålning (till avsevärd skillnad från metoder med röntgenstrålning, framför allt Datortomografi (DT)). o Vare sig magnetfält eller radiovågor är så vitt man vet, eller har anledning att misstänka, skadliga för kroppens vävnader (till skillnad från joniserande strålning). Strålhygieniska vinster. SSM är mycket tydlig med att metoder som ”innebär mindre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning” ska användas då den diagnostiska informationen ger minst samma information som annan metod med strålning. Efterlevnad av detta kommer med största sannolikhet att vara en bedömningspunkt vid eventuell kommande ny SSM-inspektion. Detta innebär en skyldighet att om så kan göras möjligt undersöka med MR i stället för med röntgenteknik. Undersökning av ländryggen är en sådan mycket vanlig undersökning som idag utförs med röntgenundersökning men där undersökningen bör utföras med MR i stället. Med nuvarande resurser är detta inte genomförbart i Halmstad. 3.2. De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Halmstad Centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) o Alla utredningskrävande undersökningar av hjärnans olika sjukdomar. DT används främst i den akuta situationen (t. Ex. akut stroke och trauma). Nästan alla andra tillstånd där tumör, epilepsi och inflammation bara är exempel måste utredas med MR. o Kontroll av sjukdomsförlopp. DT kan i vissa fall användas för enklare typer av kontroll (t. Ex. blödning, svullnad och hydrocephalus) i den Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 5(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 mån detta är rimligt med tanke på röntgenstrålning. I övrigt följs alla sjukdomsförlopp av hjärna och hjärnhinnor med MR. o Enda adekvata metoden att undersöka ryggmärgen och de från ryggraden utgående nerverna samt även kotkroppar och diskar med avseende på främst tumör och inflammation. De utgående nerverna måste utredas på detta sätt vid utredningskrävande ischias. o I Halmstad undersöks barn ifrån hela regionen i alla åldrar avseende hela CNS (och även andra tumörområden). I de flesta fall behövs narkos för att barnet skall kunna undersökas (patienten måste ligga helt stilla). Det är då ett krav att dessa undersökningar kan utföras med bästa kvalitet. Annars är det troligt att flera av dessa undersökningar kan komma utföras som regionvård vid universitetssjukhus. Där råder redan nu en belastning som gör att även angelägna undersökningar kan få vänta under en betydande tid. Ansikte och hals o Huvudsakligen tumör- och inflammationstillstånd. Genom den upplösning av vävnadskaraktärer som MR kan erbjuda är det ofta en nödvändig undersökningsmetod för adekvat bedömning av tumörer och tumörliknande tillstånd, speciellt inför operation. Buk. o Det finns idag ett betydande antal tillämpningar (indikationer). Ökande volym inom varje indikation liksom ökning av antalet indikationer sker dessutom hela tiden. o Övre buk; Lever, njurar, bukspottkörtel och gallvägar. Oftast önskas detta då man hamnat i diagnostiska svårigheter med alternativa undersökningsmetoder. o Inflammatoriska tunntarmssjukdomar. Idag den enda adekvata radiologiska metoden för detta. o Nedre buk; Framför allt ändtarmstumör och olika gynekologiska sjukdomar (företrädesvis tumörsjukdomar). MR på dessa indikationer sker oftast utefter fastställda vårdprogram, t ex rectalcancer, då MRundersökning måste utföras vid dessa tillstånd. o Tumörkontroll av buken efter testikeltumör utförs idag regelbundet med MR. Patienterna är oftast unga och de behöver kontrollundersökas regelbundet flera gånger. DT med joniserande strålning skulle ge hög samlad dos röntgenstrålning. Ur strålsäkerhetsaspekt kan man förvänta sig att även andra tumörkontroller som idag utförs med DT kommer att utföras med MR istället. Utredning av blodkärl. En avbildning av blodkärl kallas ”angiografi”. Detta kan utföras både med MR och DT. Angiografi med MR har fördelarna: Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 6(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 o Undersökningen använder ingen röntgenstrålning. Detta är utomordentligt viktigt vid framför allt undersökning av medelålders och yngre personer. o Kontrastmedel (nödvändigt i de flesta fall för kärlavbildning) för MR har nästan försumbar påverkan av njurfunktionen, vilket inte är fallet med kontrastmedel för DT. Detta är viktigt eftersom personer med sjuka blodkärl mycket ofta har även redan nedsatt njurfunktion. Främst gäller detta äldre personer. Ortopediska undersökningar (skelett, leder, muskler och senor) o I leder kan enskilda strukturer som ledbrosk och ledytor, angränsande benmärg, ligament, menisker samt anslutande muskler och senor undersökas. MR är enda radiologiska metod att kunna studera ledytor, ligament och ledkapsel. o I alla områden kan muskler och senor bedömas avseende såväl anatomi som olika sjukdomstillstånd. MR har t. ex mycket hög känslighet för vattenhalt (inflammationer och även små blodansamlingar) De allra flesta av ovanstående undersökningar kan i Halmstad utföras under narkos. Detta är nödvändigt för barn upp till ca 8 år (och ofta även högre upp i åldrarna) och vid undersökning av personer med cellskräck (utrymmet där patienten vistas i maskinen är litet) och med svåra smärttillstånd. 3.3. De mest väsentliga av de nuvarande MR-tillämpningarna i Varberg Bukundersökningar t ex gynekologi och undersökningar på barn/ungdomar. Prostataundersökningar som på några år ökat från noll till nästan 200 per år. Neurologiska undersökningar (CNS) Muskuloskelettala undersökningar t ex vid höftfrakturer, ledbesvär, tumörer m.m. 3.4. Förväntat kommande krav på ytterligare undersökningsvolymer utöver de nuvarande Man kan redan nu se områden där man med säkerhet kommer att behöva tillgång till Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 7(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 ökade volymresurser. Betydligt ökade volymer av den typ av undersökningar som redan idag utförs Prostatacancer är en mycket stor diagnosgrupp. o Redan nu remitteras patienter regelmässigt till MR av prostata för att kunna hitta tumörmisstänkta områden i prostata. Detta för att man med bästa säkerhet skall kunna rikta biopsitagning mot de mest tumörmisstänkta områdena så att man undviker falska biopsiresultat. Urologkliniken remitterar redan idag till ett begränsat antal MRundersökningar per år. De kan för närvarande inte utföras i Halmstad på grund av kapacitetsbrist utan görs företrädesvis i Varberg. Det verkliga behovet är större eftersom prostatabiopsi är en mycket vanlig undersökning. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) utvärderar under hösten bl. a MR som bilddiagnostisk metod istället för biopsi. En fördubbling av antalet MR kan förväntas. I Varberg från 200 till 400 (3T). o Liksom vid de flesta tumörtillstånd är det mycket troligt att man inför prostatakirurgi kan komma att behöva bättre kartläggning före ingreppet. I så fall rör det sig om betydande volymer. Även bröstcancer är en stor diagnosgrupp. Undersökningar av bröst kan för närvarande inte utföras i Halmstad. o Vid ärftlig bröstcancer måste man upprepat undersöka unga kvinnor som löper stor risk att utveckla cancer. Mammografi har betydligt lägre känslighet för tumörer hos unga kvinnor med mycket körtelvävnad än hos äldre kvinnor. Dessutom innebär upprepade mammografi undersökningar över tid ansamling av hög total stråldos till ett cancerbenäget organ hos en ung kvinna. MRT är både en säkrare undersökningsmetod och en metod som inte ger någon joniserande strålning. Ett begränsat antal MRT-undersökningar utförs, företrädesvis i Göteborg, på remiss från kirurgkliniken. Behovet är större. o Vid nu allt vanligare bröstbevarande cancerkirurgi innebär MRTundersökning att tumören kan kartläggas bättre så att så lite körtelvolym som möjligt kan tas bort samtidigt som man också kan öka säkerheten med avseende på att inga cancerkomponenter skall förbises vid uttagande av tumören. Detta kan mycket troligt bli rutin vid bröstbevarande kirurgi och då kommer det att röra sig betydande volymer. Gyncancer Cervix-cancer och oklar ovariell förändring är de som tydligt har definierat MR Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 8(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 som en del i utredning. Med 3 T kan man förvänta sig en ökning. Även bröstcancer är en stor diagnosgrupp. Undersökningar av bröst kan för närvarande inte utföras i Halmstad. o Vid ärftlig bröstcancer måste man upprepat undersöka unga kvinnor som löper stor risk att utveckla cancer. Mammografi har lägre känslighet för tumörer hos unga kvinnor med mycket körtelvävnad än hos äldre kvinnor. Dessutom innebär upprepade mammografi undersökningar över tid ansamling av hög total stråldos till ett cancerbenäget organ hos en ung kvinna. MR är både en säkrare undersökningsmetod och en metod som inte ger någon joniserande strålning. Ett begränsat antal MR-undersökningar utförs, företrädesvis i Göteborg, på remiss från kirurgkliniken, men behovet är större. o Vid nu allt vanligare bröstbevarande cancerkirurgi innebär MRundersökning att tumören kan kartläggas bättre så att så lite körtelvolym som möjligt kan tas bort samtidigt som man också kan öka säkerheten med avseende på att inga cancerkomponenter skall förbises vid uttagande av tumören. Detta kan mycket troligt bli rutin vid bröstbevarande kirurgi och då kommer det att röra sig om betydande volymer. Rectalcancerdiagnostik kommer att flyttas till 3 T. Vårdprogram för tumörtillstånd (även andra än de som nämnts i föregående punkter) kommer med närmast säkerhet att innefatta MR i allt högre omfattning än nu. Vårdprogrammen kan väntas innehålla standardiserade krav på undersökningsteknik vid MR, såväl undersökningsprotokoll som magnetisk fältstyrka. Bukundersökningar o Med snabbare och robustare sekvenser kommer också buk-undersökningar på yngre individer i allt större utsträckning att ske med MR, istället för DT. Här görs det redan idag en hel del undersökningar, t ex uppföljning av testis-cancer, men det kommer att bli fler både elektiva och subakuta. Hjärtundersökningar o Varberg startar nu till hösten och räknar med ca 100 per år, eventuellt fler när det blir känt att det finns. Vårdprogram för tumörtillstånd (även andra än de som nämnts i föregående punkter) kommer med närmast säkerhet att innefatta MRT i allt högre omfattning än nu. Vårdprogrammen kan Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 9(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 väntas innehålla standardiserade krav på undersökningsteknik vid MRT, såväl undersökningsprotokoll som magnetisk fältstyrka. Undersökning av ländryggen med konventionell röntgenteknik uppgår idag till ca 1000 per år. Det är närmast ett krav att dessa överförs till MR. Ofta finns det en tumörfrågeställning på dessa, vilket inte kan diagnosticeras med konventionell röntgen. 2012 utfördes endast 6 MR ländrygg per 1000 invånare i Halland. Medianen för riket är 7 och som mest 11,5. 3.5. Kompetensförsörjning av sjuksköterskor och läkare Förutsättningar för att kunna utbilda sjuksköterskor och röntgenläkare är utomordentligt viktiga. Dessa förutsättningar är inte bara önskvärda utan rent nödvändiga. MR skiljer sig nästan helt från konventionell röntgenteknik. Metoden är kunskapsintensiv med avsevärda krav på hantering av teknisk utrustning och, förutom allmän sjuksköterskekompetens, även kunskap och erfarenhet inom teknik och fysik. Alla sjuksköterskor måste dessutom förutom själva undersökningen (patientundersökning och maskinmanövrering) också kunna övervaka säkerheten eftersom det starka magnetfältet innebär mycket potenta olycksrisker. Även om kompetensutveckling hela tiden skall ske kontinuerligt för alla individer måste man säkerställa tillgång till sjuksköterskor i tillräcklig mängd med kompetensnivå enligt nedan: Nivå 1: Kompetens för att ansvara för hela den utförande undersökningsverksamheten. Detta består i ingående kunskap i: o alla undersökningstekniker o att hantera utrustningen även vid komplicerade situationer och driftstörningar o att kunna kommunicera direkt med tillverkaren vid sådana situationer o att kunna självständigt kommunicera och lösa sådana situationer med MR-ansvarig läkare o att kunna sköta administration och rutiner i och kring undersökningsrummet o att se till att säkerhetsfunktioner kring undersökningar fungerar. Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 10(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 Dessutom ansvarar en sådan sköterska för att andra sjuksköterskor skall utvecklas mot ökad kompetens. Det behövs minst två sjuksköterskor med denna kompetens eftersom en sjuksköterska inte alltid är i tjänst och därför att man när som helst kan avsluta sin anställning inom tre månader. Man räknar med att det tar ca 2 års MRarbete inklusive ett flertal externa utbildningar att uppnå sådan kompetens. Man måste räkna med regelbunden avgång av sjuksköterskor med denna kompetens. Såväl naturlig avgång som kompetensens konkurrenskraft på arbetsmarknaden är skäl till detta. Nivå 2: Utöver högkompetenta MR-sjuksköterskor krävs utbildning av ett flertal sjuksköterskor som kan självständigt utföra rutinundersökningar. Detta av skäl som: o Avverkningskapacitet för rutinundersökningar o Säkerställande av resurser att kunna upprätthålla verksamheten o Ur denna kategori skall de högkompetenta sköterskorna rekryteras. Kompetenstillväxt måste ske successivt för att säkerställa verksamheten. Man är skyldig att erbjuda ST-läkare utbildning i grundläggande MR-kunskap samtidigt som specialister måste kunna utvecklas till fullt kompetenta MRdiagnostiker. Förhållandena är egentligen desamma som för sjuksköterskor. Nuvarande tillgång på endast en MR-enhet räcker inte till i volym för att åstadkomma ovanstående. Man kommer kanske nätt och jämnt att kunna utbilda en sjuksköterska till full kompetens under en tvåårsperiod. Det är en stor risk att sjuksköterskor med denna kompetens rekryteras från avdelningen till annan MR-verksamhet med ungefär samma frekvens som utbildningstakten. Halmstad har under senare tid förlorat två sjuksköterskor på detta sätt. 3.6. MR med olika magnetfältstyrka Magnetfältstyrka mäts i enheten Tesla (T). Ju högre fältstyrka som används desto starkare blir den radiosignal som enheten måste kunna fånga upp och omvandla till en bild. Med ökande styrka på radiosignalen kan man öka bildens upplösning och/eller förkorta undersökningstiden. Högre fältstyrka ger således bättre prestanda avseende såväl bildkvalitet och detaljrikedom som tidseffektivitet. Sedan mitten av 1990-talet har flertalet av de diagnostiska MR-utrustningarna som installerats inom sjukvården haft magnetfältstyrka 1,5 T, vilket så långt varit den Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 11(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 högsta fältstyrka som varit så utvecklad att den kunnat användas robust i daglig sjukvård. Utveckling av teknik för att använda fältstyrkan 3T har hela tiden pågått. De första kliniska utrustningarna med 3T installerades i början av 2000-talet. I dag installeras nya MR-utrustningar med fältstyrka 3T regelbundet på vanliga MRavdelningar vid flera sjukvårdsinrättningar i Sverige. Utrustningar för 3T är dyrare än utrustningar för 1,5T men vid flera undersökningstyper ger 3T noggrannare diagnostik och vid flera av dessa tillfällen innebär detta att undersökning och vidare utredning kan göras på hemortssjukhuset utan behov av regionvård. Troligen kommer detta att öka med tiden eftersom allt flera vårdprogram kommer att kräva bästa möjliga undersökningsteknik. 3.7. Produktion och tillgänglighet för MR i Halmstad Cirka 6 000 undersökningsremisser inkommer till MR-enheten i Halmstad årligen. Antalet har ökat från år till år. Redan år 2006 var det tydligt att utvecklingen snart skulle leda till att dagverksamhet med en MR-maskin inte skulle räcka till. Detta påtalades snarast eftersom det erfarenhetsmässigt tar upp till två år från investeringsbeslut till färdig maskin i drift. Man har kunnat förutse att: Totalvolym av alla undersökningstyper ökar pga. ökad medvetenhet om o metodens informationsvärde och möjligheter. Framför allt ökar volymen av undersökningar med högre komplexitetsgrad o (undersökningar föranledda av mer allvarliga sjukdomstillstånd med längre undersökningstid och större krav på undersökningspersonal). o Nya undersökningstyper efterfrågas i olika vårdprogram eller bör införas i stället för vanliga röntgenundersökningar av både kvalitetsskäl och strålhygieniska skäl. Trots detta har investering i en andra MR-maskin upprepat skjutits framåt i tiden. Under tiden har man kunnat kompensera för de ökande kraven genom att: maximalt optimera och effektivisera rutinerna kring varje undersökning så att undersökningar har kunnat utföras maximalt tidseffektivt utan avkall på kvalitet. utnyttja utökad användningstid fram till klockan 20 flera kvällar i veckan Övertidsarbete till betydande personalkostnader med undersökningar på helgdagar regelbundet. Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 12(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 ha ett väl fungerande samarbete med MR-avdelningen vid Movement, som kan ta emot huvudsakligen okomplicerade undersökningar av företrädesvis ryggar och leder. Detta frigör utrymme för de undersökningar som inte kan skickas till Movement samtidigt som det är dessa undersökningar som ökar i volym mest. Därför ger samarbetet med Movement endast en begränsad tidsfrist. Man har praktiskt taget redan nu nått taket för kapaciteten för den enda MR-enhet som nu finns på plats oavsett om Movement ökar sina resurser eller inte. Resursmarginalerna, inklusive övertidsarbete, med en MR-enhet är helt uttömda. För att i framtiden kunna möta remittenternas krav och behov på mer specificerade MR-undersökningar och krav på korta väntetider krävs två kameror i vardera Halmstad och Varberg. Redundansen för att klara t ex uppgraderingar, service och oplanerade stopp kräver detsamma. 4. Omvärldsanalys I Halland genomfördes under 2012 39 MR per tusen invånare. Detta är 5 % mindre än medianvärdet nationellt. Planering pågår för start/pågår redan av MR prostata (Varberg), hjärta (Varberg) och eventuellt bröst. Västra Götalands-regionen och Region Skåne som har de regionsjukhus dit vi skickar våra patienter röntgar enligt olika protokoll. Norra Halland har då valt att följa VGR och södra Halland följer Skåne. Detta innebär vissa problem att vara flexibla över länet. Inom flera undersökningar, t ex vid cancerdiagnostik, finns det emellertid nationella guidelines att rätta sig efter. Dessa väntas öka i antal. Vid forskarcentret Lund University Bioimaging Center installerades under 2012 en 7 T-kamera. Information hämtad från www.lu.se : ”Med en 7 T-kamera kommer forskarna att kunna studera hjärnan med mycket hög upplösning. Förhoppningen är också att kunna studera multipel skleros på ett mycket tidigt stadium och att se de första tecknen på hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom. Detta skulle kunna öppna möjligheter för både tidigare och effektivare behandling. Kameran kommer även att kunna användas för att studera andra delar av kroppen. Sjukdomar i leder och extremiteter liksom cancer i olika delar av kroppen kommer att kunna studeras med hittills oöverträffad teknik”. Forskningen går ständigt framåt! Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 13(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 5. Samband och beroenden Övriga investeringar och fastighetsprojekt inom område Medicinsk diagnostik. Konsekvenser vid otillräckligt antal MR-kameror i Halland befaras bli långa väntetider o o att undersökningsresurser behöver köpas externt att undersökningar med lägre prioritet o inte kommer att kunna genomföras inom regionen o att utredningstider inom den kliniska vården förlängs Konsekvenser om MR-kameror med tillräcklig prestanda (3 T) inte finns att tillgå befaras bli att allt fler diagnoser som kräver o högsta undersökningskvalitet inte kommer att kunna utföras inom regionen o att tröskeln att köpa diagnostik utomläns kommer att medföra att många hallänningar inte kommer att bli optimalt utredda 6. Tillvägagångssätt Intervjuat och tagit del av redogörelse skriven av radiolog i Halmstad med MRspecialitet. Intervjuer har genomförts med radiolog och röntgenssk med ansvar för MR i Varberg. Mailkontakt har tagits med verksamhetschef och platsansvarig läkare i Halmstad. Telefonkontakt med avdelningschef i Halmstad. Kontakt har tagits med sjukhusfysiker i strålhygieniska frågor. Nyckeltal från NYSAM har studerats för att se hur vi ligger till nationellt. 7. Rekommendation 7.1. Tidsram Tidsåtgång för upprättande av kravspecifikation och upphandling beräknas till ett år. Fastighetsplanering och om/nybyggnad bedöms kunna pågå samtidigt som ovanstående. Nedanstående punkter utgår ifrån att beslut tas om investering av två MR-kameror i Halmstad. Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 14(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 7.2. Personella resurser Personal (sjuksköterskor och undersköterskor) kan verka vid båda enheterna och ofta täcka verksamhet för varandra. Utbildning kan bedrivas effektivt under sammanhållen handledning. Detta gäller framför allt sjuksköterskor men även läkare. Mer samlade resurser vid (ofta oväntade) komplicerade situationer. Effektivare insatser av ansvariga läkare vid assistanssituationer då man inte behöver spilla tid på förflyttning. 7.3. Budget Rimligt kapitalbehov för MR-utrustning med adekvat utrustning för att uppnå adekvata kvalitets- och kapacitetsmål under utrustningarnas tekniska livslängd är 3 T ca 17 Mkr 1,5 T ca 13 Mkr. Den tekniska livslängden brukar historiskt anges till 10 år. Emellertid, utvecklingen har nu kommit så långt att det mycket väl kan vara möjligt att man efter dessa ca 10 år på ett fullt adekvat sätt kan förnya tekniken med uppgradering av befintlig utrustning, vilket i så fall blir betydligt billigare. Lokal och byggkostnad Det är av största vikt för effektivitet att skapa en sammanhållen avdelning för varje undersökningsmodalitet, i detta fall MR. Erfarenheterna av detta är mycket tydliga från andra sjukhus. Där har befintlig lokalplanering och byggnadsteknik möjliggjort sammanhållna verksamheter, men befintliga byggnader har behövt förstärkas i konstruktion för att tåla krav på bärkraft och huskroppens stabilitet för vibrationer. Det måste vara en absolut strävan att man åstadkommer en lokalstrategi med sammanhållen verksamhet för såväl den näraliggande framtiden som för tiden längre fram. Det är närmast att vänta att utvecklingen kommer att kräva tre enheter vid ett Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 15(16) Behovsanalys Behovsanalys MR Region Halland Datum 2014-02-03 Version 1.0 sjukhus som Halmstad. Även då måste man sträva efter sammanhållen verksamhet i en optimal position i fastigheten med avseende på byggnadskonstruktion. De logistiska skälen för sammanhållen verksamhet är: Teknikutrymmen (teknikrum som ofta är utrymmeskrävande) kan planeras rationellt. Patientlogistiken blir okomplicerad både för polikliniska patienter som för patienter från vårdavdelningar och de med narkos Förberedelserum kan användas gemensamt för enheterna. Vid röntgenavdelningen i Halmstad har hanteringen av röntgenbilder på film upphört och stor arkivyta har friställts. Detta tillfälle att skapa en sammanhållen MR-avdelning bör tas tillvara. Lokalen är tillräckligt stor för att rymma flera MR-enheter samt förberedelserum och väntrum för patienter. o Två enheter kan installeras efter ombyggnad. o Genom att använda ett ”överskottsutrymme” inom arkivområdet till verksamhet som är lätt att senare flytta har man troligen (bör kanske bedömas i samråd med arkitekt) möjlighet att även kunna installera en tredje MR-enhet i en sammanhållen verksamhet om och när detta kommer att behövas. Lokalen är belägen på bottenplanet med endast källare under, vilket är nödvändigt för att åstadkomma en stabil installationsgrund. MR-kamerans nuvarande placering orsaker störande ljud till enheter belägna på våningarna ovanför med bland annat förlossningsavdelning och avdelning för riskgraviditeter. Kameran körs fram till klockan 20.00 fyra dagar i veckan och även på veckosluten. 7.4. Finansiering Finansiering via investeringsbudget. Kostnaden för byggnad måste kartläggas av sjukhusets byggnadsavdelning. 7.5. Organisation Starta arbetet med kravspecifikation för de beslutade MR-kamerorna. Ärende 8 RF 2015-10-14 01054 16(16) Behovsanalys Datum 2014-02-03 Behovsanalys MR Region Halland Version 1.0 Fortsatta diskussioner om ombyggnad med representanter för fastigheter. 7.6. Förvaltnings- och driftsförutsättningar Förutsättningarna för förvaltning och drift av två MR-kameror i Halmstad är god i den redan befintliga organisationen. 8. Förslag till beslut Beslut om upphandling av två MR-kameror till Halmstad, reinvestering av en 1,5 T och nyinvestering av en 3 T. Beslut om om/nybyggnation för samlokalisering i markplan av två nya MR-kameror. 9. Fastställande Undertecknas av beställare och projektledare. Halmstad 2013-11-04 Beställare Behovsanalysledare Tom Lundahl Områdeschef AMD/MD Halmstad 2013-10-09 Gunilla Petersson Verksamhetsutvecklare AMD/MD Halmstad 2013-10-09 Ärende 8 RF 2015-10-14 Ärende 8 RF 2015-10-14 Ärende 8 RF 2015-10-14 Ärende 8 RF 2015-10-14 Ärende 8 RF 2015-10-14 Ärende 9 RF 2015-10-14 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 § 182 Reinvestering i operationsrobotar RS150326 Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att godkänna reinvesteringen i två Xi-operationsrobotar ge Driftnämnden Hallands sjukhus i uppdrag att bedriva robotkirurgi enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ligger också att bidra till kunskapsutveckling inom området genom uppföljning och forskning Ärendet Hallands sjukhus gör bedömningen att även framöver finns behov av två operationsrobotar. Därför framställer Driftnämnden Hallands Sjukhus att beslut fattas om reinvesteringar i två operationsrobotarbeslut och detta sker till senaste modell med en konsol per robot. Utbytet behöver göras under perioden 2015-2017. Dock behöver inte reinvesteringen ske samtidigt. Det första utbytet bör ske i Halmstad. Hallands sjukhus startade verksamhet med två operationsrobotar 2008. Båda robotarna kommer att avskrivas i sin helhet 2015. Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att godkänna reinvesteringen i två Xi-operationsrobotar ge Driftnämnden Hallands sjukhus i uppdrag att bedriva robotkirurgi enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ligger också att bidra till kunskapsutveckling inom området genom uppföljning och forskning Yttrande Arbetsutskottet instämmer i hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till beslut. Handlingar Tjänsteskrivelse från regionkontoret (2015-09-04) Skrivelse från Driftnämnden Hallands Sjukhus Skrivelse från Hallands sjukhus Förslag Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 40 Mats Eriksson Utdragsbestyrkande Ylva Johansson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Ärende 9 RF 2015-10-14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-04 Diarienummer RS150326 Regionkontoret William Hedman Ekonomidirektör Regionstyrelsen Reinvesteringar i operationsrobotar Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att Godkänna reinvesteringen i två Xi-operationsrobotar Ge Driftnämnden Hallands sjukhus i uppdrag att bedriva robotkirurgi enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I uppdraget ligger också att bidra till kunskapsutveckling inom området genom uppföljning och forskning. Sammanfattning Hallands sjukhus gör bedömningen att även framöver finns behov av två operationsrobotar. Därför framställer Driftnämnden Hallands Sjukhus att beslut fattas om reinvesteringar i två operationsrobotarbeslut och detta sker till senaste modell med en konsol per robot. Utbytet behöver göras under perioden 20152017. Dock behöver inte reinvesteringen ske samtidigt. Det första utbytet bör ske i Halmstad. Hallands sjukhus startade verksamhet med två operationsrobotar 2008. Båda robotarna kommer att avskrivas i sin helhet 2015. Bakgrund Syftet med robot-assisterad kirurgi (RAK) är att med hjälp av mekatroniskt hjälpmedel öka precisionen vid kirurgiska ingrepp och därmed minska patientkomplikationer. Det finns nu flera olika områden där metoden tillämpas och de vanligaste är ingrepp på prostata, livmoder, njurar och hjärtklaffar. Kostnaden för operationsrobot är betydande. Region Skåne fattade exempelvis i år beslut om investering i en ny operationsrobot med dubbelkonsoll som uppskattas till 16,6 MSEK. Driftkostnader i form av kapital-, service och lokaler uppgår till i storleksordningen 1 MSEK per robot. Robotarna har utvecklats efter hand och jämfört med tidigare modeller är de nyare mer kapabla och kan verka i snävare operationsfält. 1(3) Ärende 9 RF 2015-10-14 Skäl som anförs för robotkirurgi är att den i jämförelse med klassisk öppen eller laparoskopisk kirurgi möjliggör större precision, färre komplikationer och snabbare återhämtningstid. SBU finner 2009 i en systematisk genomgång bristande underlag att rekommendera RAK vid operation av prostatacancer. ”Health Tecnology Assessments” (HTA-analyser) från Västra Götaland respektive Örebro något år senare kommer till liknande slutsatser. En färsk studie på 2506 patienter (Wallerstedt A et al; Eur Urol 67(4)2015) visar till däremot mindre blödning och kortare vårdtid vid prostatektomi, men är ännu inte utvärderat avseende långtidseffekter och komplikationer. En HTA-analys av Washington State 2012 visade varierande evidensläge om effekt, komplikationer och kostnader för olika operationsmetoder och målorgan och konkluderade att robotassisterad kirurgi bör bedömas utifrån specifik indikation, snarare än att rekommendera för eller emot RAK i sig självt. Övervägande Det finns i underlaget ingen redogörelse för begränsningen till 400 ingrepp per robot och år, eller om de kan påverkas av andra faktorer som till exempel arbetsorganisation. Det starkare skälet för två robotar är den nivåstrukturering mellan Hallands sjukhus Halmstad och Hallands sjukhus Varberg som utvecklats, där viss verksamhetsspecialisering skett. Det kan i sig innebära kvalitetsfördelar. Dock måste kritiska volymer för operatör och operationsteam uppnås inom respektive specialitet så att kvaliteten kan garanteras. I underlaget från Hallands sjukhus konstateras att det idag inte finns så mycket publicerat avseende kvalitetsuppföljning för RAK och det som finns är i huvudsak gammalt material. Hallands sjukhus ska bidra till att kunskapsunderlag utvecklas genom att områden som berörs, där evidensen i dagsläget inte är helt klarlagd ur alla aspekter, beforskas och/eller följs upp inom kvalitet, patientsäkerhet, patientnöjdhet, ekonomi, resursåtgång inom personalsektorn samt driftskostnader. Detta underlag ska planeras för i samverkan med FoUU, Regionkontoret och ska kontinuerligt återrapporteras till beställaren. Ekonomiska konsekvenser Reinvesteringsutgift per Xi-robot 1 505 000 euro/st. Avistakurs sälj 9,45 kr/euro (2015-09-07) innebär att investeringsutgiften uppgår till 28 444 000 kronor för båda robotarna. 2(3) Ärende 9 RF 2015-10-14 Investeringen i två Xi robotar ger samma kostnader som nuläget med befintliga robotar. I 2016 års budgetram avsattes 18 mnkr för reinvestering i operationsrobot. Hallands sjukhus gör bedömningen att 1 robot kan finansieras inom 2015 års investeringsram som tilldelats Hallands sjukhus. Beslut av fullmäktige Investeringar och reinvesteringar i maskiner och inventarier över 15 mkr ska underställas fullmäktiges beslut. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör Bilaga: Framställan av DNHS HS 2015-09-09 samt tjänsteskrivelse DNHS 2015-09-09 (kan komma att kompletteras). Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnd Hallands sjukhus 3(3) Ärende 9 RF 2015-10-14 Ärende 9 RF 2015-10-14 Ärende 9 RF 2015-10-14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-07 Diarienummer Reinvestering operationsrobotar Hallands sjukhus Kompletteringar till ursprunglig skrivelse Jämfört med den skrivelse, som DN HS tar ställning till 150909, har vissa kompletteringar gjorts, detta efter önskemål från regionkontoret, Karin Möller och William Hedman. Kompletteringarna (grönmarkerade i versionen daterad 150907) har bl a gjorts i avsnitt 2.2-2.4 och handlar där i huvudsak om att ta med underlag/resultat från internationella studier avseende framförallt medicinska resultat. Dessutom har jämförande data avseende produktion och ekonomiska aspekter tagits in. Arbetsmiljöaspekter för kirurger har fångats från en studie i Danmark och lagts in i avsnitt 2.5. Slutligen har ett nytt avsnitt (2.6) om uppföljning tillkommit. Det kan vidare påpekas, att en snabbare leveransplan för roboten i Varberg kan vara möjlig och som då kan leda till ytterligare rabatt. Halland sjukhus Martin Engström Sjukhuschef 1(1) Ärende 9 RF 2015-10-14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-07 Diarienummer Reinvestering operationsrobotar Hallands sjukhus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag 2 2. Bakgrund robotassisterad kirurgi i Halland 2.1 Volymutveckling Halland 2.2 Utveckling omvärld 2.3 Medicinska resultat 2.4 Ekonomi 2.5 Övrigt 2.6 Uppföljning 2 2 3 4 5 6 6 3. Nuläge och verksamhetsplanering framåt 7 4. Modellprogram och överväganden 8 5. Ekonomisk analys av reinvestering 10 1(11 ) Ärende 9 RF 2015-10-14 2(11 ) 1. Sammanfattning och förslag Driftstyrelserna för sjukhusen i Varberg och Halmstad fattade i mars 2008, efter godkännande från dåvarande landstingsstyrelsen, beslut om att införa robotassisterad kirurgi i Halland genom inköp av varsin operationsrobot. Verksamheterna startades i kvartal 2-3 2008. Båda robotarna kommer att bli totalt avskrivna under 2015 och utbyte behöver göras någon gång under perioden 2015-17. Vid utbyte erhålles betydligt bättre funktionalitet, arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet för patienterna, attraktivitet för rekrytering till oförändrad grundkostnad jämfört med nuläget. Samt en potential för att klart sänka kostnaderna för vårdskador och öka operationskapaciteten. Medelvårdtiderna kan sänkas om fler ingrepp görs robotassisterat. Det bedöms sannolikt att utbyte av den ena roboten kan rymmas inom 2015 års investeringsram och den andra roboten finns med i föreslagen investeringsplan för 2016. Förslaget är att beslut tas så snart som möjligt angående reinvestering av operationsrobotarna för installation i Halmstad i slutet på 2015 och installation i Varberg i början på 2016 samt att båda utbytena sker till senaste modell (Xi) med en konsol per robot. 2. Bakgrund robotassisterad kirurgi i Halland 2.1 Volymutveckling Halland Driftstyrelserna för sjukhusen i Varberg och Halmstad fattade i mars 2008, efter godkännande från dåvarande landstingsstyrelsen, beslut om att införa robotassisterad kirurgi i Halland genom inköp av varsin operationsrobot. Verksamheterna startades i kvartal 2-3 2008. De första åren var volymutvecklingen blygsam (se tabell 1 nedan) och samordningen mellan sjukhusen begränsad. Efter bildandet av Hallands sjukhus 2011 tog dock utvecklingen fart. Framförallt från och med maj 2013 då metoden introducerades för operationer av tjocktarm och ändtarm vid kirurgikliniken Hallands sjukhus i Halmstad. Sjukhuset har idag en ledande position i landet avseende denna typ av operationer. Ärende 9 RF 2015-10-14 3(11 ) Halmstad tot - urologi - gynekologi - kirurgi Varberg tot - urologi - gynekologi - kirurgi TOTALT 2008 38 13 25 0 25 20 0 5 --------63 2009 110 60 50 0 116 64 30 22 --------226 2010 115 71 44 0 92 57 35 0 --------207 2011 168 102 66 0 162 98 64 0 --------330 2012 182 98 84 0 157 94 56 7 --------339 2013 198 73 81 44 146 88 58 0 --------344 2014 2015 plan 255 205-225 103 0 67 75 85 130-150 141 225-240 93 175-190 48 50 0 0 --------- --------396 430-465 Tabell 1. Volymutveckling robotassisterad kirurgi i Halland 2008-2015 (antal ingrepp) 2014 nåddes för första gången en volym som motsvarar kapaciteten för en robot (ca 400 ingrepp/år) och från och med 2015 räcker inte en robot för att klara behovet av ingrepp som bedöms relevanta för robotassisterad kirurgi. Koncentration av slutenvårdsurologi till Varberg samt det faktum att robotassisterad tjock- och ändtarmskirurgi enbart utförs i Halmstad gör dessutom att det är nödvändigt att ha en operationsrobot på båda orterna. Den ortsvisa specialiseringen medför att beläggningen på robotarna kan vara fortsatt likartad. Som synes finns en basvolym inom urologi (i huvudsak borttagande av prostata i samband med cancer - prostatektomi) och gynekologi (i huvudsak borttagande av livmodern på såväl malign som benign indikation - hysterektomi). Mindre variationer per ort och år beror på såväl viss variation i patientunderlag som variation i tillgång på operatörer och operationsutrymme på sal. Inom urologin har antalet prostataoperationer minskat de senaste åren på grund av att lågriskfallen istället följs med aktiv uppföljning. Detta bortfall har dock ersatts av njurkirurgi och borttagande av urinblåsa i samband med cancer – cystektomi. Inledningsvis gjordes ett antal överviktsoperationer (obesitas) i Varberg. 2.2 Utveckling omvärld I hela världen genomfördes 2014 ca 570.000 robotassisterade operationer. Det kan jämföras med ca 140.000 operationer 2008. Metoden är fortfarande betydligt mer använd i USA, som står för ca 80% av volymen. Men tillväxten i övriga världen, främst Europa, är också stadig och ligger de senaste åren på ca 20% per år. Ett exempel på metodens ökande användning kan hämtas från International Journal of Gynecological Cancer från juli 2015. Där refereras till en undersökning som University of Texas gjort bland alla medlemmar av Society of Gynecologic Oncology. I den senaste undersökningen , med data från 2012, svarar 97% av respondenterna att man använder robot. Detta kan jämföras med 27% i närmast föregående undersökning (data från 2007). Det är framförallt för livmodercancer Ärende 9 RF 2015-10-14 4(11 ) robot används, men användningen ökar också vid livmoderhals- och äggstockscancer. Liknande utveckling har även skett avseende operationer av prostatacancer. Men även inom andra urologiska diagnoser ökar den robotassisterade kirurgin. En studie, publicerad i Clinical Genitourinary Cancer 2015, visar att till exempel användning av robot vid borttagande av urinblåsan i USA ökade från 0,6% 2004 till 12,8% 2010. Metoden vinner också terräng vid borttagande av binjure. I Sverige finns i skrivande stund 24 operationsrobotar. Utöver Halmstad, Varberg och universitetssjukhusen finns robotar också i Karlskrona, Växjö, Jönköping, Karlstad, Danderyd, Södersjukhuset, St Göran, Uroclinic (Stockholm) och Carlanderska (Göteborg). För de ingrepp som utförs i Halland är robotassisterad kirurgi nu etablerad som standardmetod och i flertalet fall en självklarhet för patientföreningar och patienter. 2.3 Medicinska resultat Erfarenheterna av övergång till robotassisterad kirurgi i Halland har varit goda. Blödningarna blir klart mindre, mindre smärta, patienterna återhämtar sig fortare och får en kortare sjukskrivning. Robottekniken ger möjlighet att operera i områden där traditionell laparoskopi inte är möjlig, vilket innebär att en större andel av patienter kan opereras med minimalinvasiv teknik (när man med teknisk hjälp kan se inuti patienten utan att lägga stora snitt) som ger smidigare förlopp för patienterna. Patienter med stor övervikt kan opereras i större utsträckning vid användande av robotteknik. Vid prostatektomier är risken för inkontinens och impotens mindre än vid öppen kirurgi, vilket även gäller vid robotassisterad ändtarmskirurgi. Den sistnämnda kirurgin ger också en rad andra medicinska fördelar såsom färre postoperativa sårinfektioner (0,9% i stället för 9% hittills), minst 70% mindre blödning vid operation, andel reoperationer är 1,5%-enheter lägre, urinkatetern avvecklas redan på operationsbordet, patienterna kan påbörja postoperativ cytostatikabehandling redan efter tre veckor efter operationen mot normalt åtta, fler patienter kan återgå till normala tarmvanor efter operationen och slipper stomi på magen. Robottekniken har även möjliggjort en mer avancerad cancerkirurgi inom gynekologin. Vid jämförelser inom kvinnokliniken Varberg mellan hysterektomier, som gjorts med respektive utan robot under perioden 2010-13, har de robotassisterade ingreppen bara givit komplikationer i knappt 7% av fallen. Medan siffran för de icke-robotassisterade ingreppen är drygt 21%. Andelen reoperationer har varit 0% med robot och 6,5% utan. Blödningar vid robotassisterade hysterektomier uppgår till 50 ml (median) eller 76 ml (medelvärde), vilket är drygt 70% lägre än vid öppen kirurgi. Nationellt finns inte så mycket publicerat avseende kvalitetsuppföljning för robotassisterad kirurgi och det som finns är i huvudsak gammalt material. Det Ärende 9 RF 2015-10-14 5(11 ) mest aktuella är en avhandling som lagts fram 2015 på Karolinska institutet av Anna Wallerstedt och som bland annat följer upp den så kallade Lapprostudien, 4000 patienter som opererades för prostatacancer på svenska sjukhus 2008-2011. Slutsatserna i denna avhandling är desamma som dragits i Halland, mindre blödning, kortare vårdtid och färre reoperationer. Internationellt finns en hel del studier redovisade. Dessa behandlar resultat från perioden tidigt 2000-tal fram till 2010-12. I nämnda studier under avsnitt 2.2 redovisas även medicinska resultat. Studien från University of Texas visar att blödningar under operation (och därmed även behovet av blodtransfusioner) var signifikant mindre vid robotassisterad kirurgi. Samma resultat visas i studien avseende borttagande av urinblåsa i avsnitt 2.2 samt i en indisk studie från Sir Ganga Ram Hospital i New Dehli. En mindre studie vid Nortwestern University Feinberg School of Medicin i Chicago om 936 patienter visar att såväl 3-års- som 5-årsöverlevnad efter operation av livmodercancer var bättre vid användande av robot. Även inom urologin är resultaten för långsiktig överlevnadsgrad lovande för robotmetoden, men eftersom metoden är relativt ny är underlaget för denna kvalitetsparameter ännu så länge begränsat. 2.4 Ekonomi Investeringen för respektive robot var 2008 15 mnkr, vilket innebär årliga kapitalkostnader på cirka 2,3 mnkr. Tillsammans med serviceavtalen blir de fasta särkostnaderna per år därmed runt 7,2 mnkr totalt för båda robotarna. I takt med volymutvecklingen har de fasta särkostnaderna per operation sjunkit från 16-17 tkr 2009-10 till 9 tkr 2014. De rörliga kostnader för förbrukningsmaterial ligger i snitt på ca 15 tkr per operation enligt bokföringen, vilket innebär en merkostnad jämfört med öppen kirurgi på 6 tkr. Den totala merkostnaden är alltså nere på 15 tkr per operation eller knappt 6 mnkr per år räknat på 2014 års volym. Utöver de positiva medicinska effekterna för patienterna finns även tydliga effekter på vårdtiderna. För tjock- och ändtarmsoperationer är sänkningen 5-6 dagar, inom gynekologin 1,7 dagar och för urologin 1-2 dagar. I flera fall ungefär en halvering. Räknat på 2014 års volymer sparas därmed nära 1100 vårddygn, vilket teoretiskt och till full vårddygnkostnad baserad på historiska utfall skulle kunna värderas till cirka 8,7 mnkr. Denna frigjorda vårdplatskapacitet har dock behövts för att Hallands sjukhus ska klara sitt uppdrag på färre vårdplatser och har därför inte kunnat realiseras som en kostnadsbesparing. I de internationella studierna, som redovisats under avsnitt 2.2 och 2.3, redovisas liknande resultat avseende kortare vårdtider. När det gäller tid på operation (förberedelsetid och operationstid) visar uppföljningen hittills att robotassisterade hysterektomier i Varberg tar ungefär lika lång tid som jämförbara dito som gjorts på traditionellt vis (173 minuter mot 171). Detsamma gäller ändtarmsoperationerna i Halmstad. När de 100 första robotoperationerna jämförs med de 100 närmast föregående öppna operationerna Ärende 9 RF 2015-10-14 6(11 ) visar uppföljningen att de förstnämnda tagit mellan 80 och 310 minuter på operation jämfört med 90-320 minuter för de sistnämnda. Medelvärdet ligger något högre för robotoperationerna, men förutsättningar för respektive grupp är inte helt desamma. En observation är att robotoperationer på överviktiga patienter (BMI > 35) går fortare än med traditionell metod, medan det är är tvärtom för patienter med BMI < 25. För prostatektomier är tidsåtgången på operation i Varberg (där dessa numera görs till 100%) likvärdig.. I de internationella studierna, redovisas att tiderna på operation under mätperioderna (2001-2012) var något längre för robotassisterade ingrepp inom såväl gynekologi som urologi. Till någon del kan det orsakats av att introduktion av robotteknik medför en viss inlärningskurva. Sedan ska man veta, att de nya Xirobotarna har bättre funktion och kommer att förbättra flödet på operation och korta tiderna. En ytterligare positiv ekonomisk effekt uppstår på grund av att robotassisterad kirurgi medför mindre blödningar och mindre smärta. Detta ger lägre kostnader för transfusioner, anestesi och smärtlindring. 2.5 Övrigt Införande av robotassisterad kirurgi har varit och är en viktig framgångsfaktor för rekrytering och behållande av specialister inom de kirurgiska specialiteterna. En fortsatt utveckling av tekniken behövs för att detta ska kunna gälla även framgent. Ergonomin vid robotassisterad kirurgi är bättre för operatören än vid öppen och laparoskopisk kirurgi. Detta har bland annat uppmärksammats i en undersökning som publicerats i danska läkarföreningens Ugeskrift 28 augusti 2015. Den visar att 25-50% av alla kirurger upplever smärta i nacke, rygg och skuldror efter en operation med traditionella metoder. Det finns också risk för att besvären permanentas. I undersökningen lyfts det fram att robotassisterade operationer genererar mindre smärta. 2.6 Uppföljning Hittills Utvecklingen av robotkirurgin i Halland följs sjukhusövergripande främst avseende volymer per specialitet och ingreppstyp. Rörliga kostnader för material till robotoperationer bokförs och följs på specifikt konto ”Robottillbehör”. På klinik- och specialitetsnivå sker den mer detaljerade uppföljningen. Generellt följs följande upp: - vårdtid - tidsåtgång på operation - blödningar - komplikationer - reoperationer. I samband med rapportering till respektive kvalitetsregister registreras om patienten är opererad med robot, om så är relevant. Uppföljning hämtas från Ärende 9 RF 2015-10-14 7(11 ) kvalitetsregistren. Denna ser lite olika ut för olika specialiteter, men som exempel kan nämnas 30 dagarsmortalitet, relativ 3-årsöverlevnad, andel av patienterna som får komplett pre-operativ MDK samt tarmperforation. Framöver Förbättringspotentialen jämfört med dagens uppföljning ligger främst i att i högre grad sammanställa och göra jämförelser, internt och externt. Interna jämförelser är intressanta inom gynekologin, där samma typ av ingrepp görs både i Halmstad och Varberg. Det finns olikheter i materialkostnad per operation (totalt för alla specialiteter) mellan orterna, som också är intressant att titta vidare på. De långsiktiga kvalitetsresultaten blir successivt alltmer möjliga och intressanta att studera, ju fler operationer som görs robotassisterat. 3. Nuläge och verksamhetsplanering framåt 2015 års planerade volym på runt 450 operationer kan sägas utgöra en bas för framtiden. Cancerincidensen ökar generellt med en åldrande befolkning, varför basvolymen förväntas öka med några procent varje år. Inom urologin bedöms att en del av lågriskfallen, som idag följs med aktiv uppföljning, kommer att opereras så småningom. Detta förväntas ge en volymökning på cirka 20 operationer per år. Inom gynekologin bedöms att framfall kommer att opereras robotassisterat i större omfattning än de blott cirka fem ingrepp per år som gjorts hittills. Det kan handla om ytterligare 10-20 operationer per år med robot. Med ovanstående antaganden kan volymen 2016 förväntas hamna uppemot 500 operationer. Den stora frågan avseende framtida volymutveckling hänför sig till kirurgin. Det handlar både om eventuell verksamhetskoncentration och om att göra andra typer av operationer än idag med hjälp av robot. Om alla patienter med cancer i tjockoch ändtarm opererades robotassisterat, skulle den volymen öka med runt 100 ingrepp per år. Borttagande av gallblåsan, kolecystektomi, är en vanlig operation inom allmänkirurgin som med stor fördel skulle kunna göras robotassisterad. Bara i Halmstad görs runt 100 sådana operationer varje år, något lägre volym i Varberg. Alla patienter är inte lämpade att opereras med robot, men sammantaget kan det handla om uppemot 250 ytterligare ingrepp per år inom kirurgin. I ett sådant scenario kommer de två robotarnas sammantagna kapacitet vara nästan maximalt utnyttjad. Men det framtida användandet av robot inom kirurgin kräver en noga genomtänkt strategi för kliniken och beslut avseende vilka ingrepp som ska göras robotassisterat och på vilken ort. Beslutet måste tas på sjukhusövergripande nivå med beaktande av operationskapacitet och övriga berörda klinikers behov av robotassisterad kirurgi. Ärende 9 RF 2015-10-14 8(11 ) 4. Modellprogram och överväganden Det finns fortfarande bara en leverantör av den typ av robot som tillgodoser behoven för robotassisterad kirurgi . Den modell av daVinci-robot som finns på de halländska sjukhusen heter S och kom på marknaden 2006 i sin första version. Samma modell finns också fortfarande på Sahlgrenska (en av två), Uroclinic och i Linköping. De flesta övriga robotar som finns i Sverige är av den nyare Simodellen, som lanserades 2009. Det beror på att några sjukhus var senare än Halland med att introducera robottekniken samt att några var tidigare och har redan gjort sin första reinvestering. Den senaste och mest avancerade modellen, Xi, lanserades för cirka ett år sedan. Sedan dess har samtliga reinvesteringar som gjorts varit till Xi-modellen (SUS Lund, Sahlgrenska Östra, Jönköping och Karlskrona). Si-modellen var som sagt den första uppföljaren till S och är en bra allroundmaskin som klarar enkel och standardkirurgi samt viss komplex kirurgi. Xi-modellen fungerar på all kirurgi, men är speciellt optimerad för komplexa fall. Jämfört med dagens modell har både Si- och Xi-modellerna gemensamma fördelar såsom bättre visualisering, bättre åtkomst, större autonomi för kirurgen (ej så beroende av assistent) samt simulator för praktisk träning av kirurger. Dessutom finns ett antal arbetsmiljömässiga fördelar med de nya modellerna, såsom att roboten inte behöver flyttas runt i operationssalen, kablar kan hänga kvar på väggen, operationsbordet behöver inte vridas för olika ingrepp, monitor kan vara takupphängd innebärande färre sladdar på golvet, diatermiapparat ingår i systemet och behöver ej ta extra plats i operationssalen. Sammantaget gör dessa faktorer att arbetet kan ske smidigare och snabbare under såväl förberedelse, operation som efterarbete. Xi-modellens ytterligare fördelar mot Si består främst av ännu tydligare visualisering av till exempel blodkärl, gallgångar och vävnader. Dessutom kan kirurgi utföras i flera kvadranter utan att systemet behöver dockas om/flyttas. Man kommer alltså åt större delar av kroppen utan tidsödande omställningar och med större säkerhet för patienten. Detta är framförallt en fördel vid tjock- och ändtarmskirurgi. Men även vid vissa gynekologiska och urologiska ingrepp finns behov att smidigt komma åt över större delar av kroppen, det vill säga när det inte handlar om vanlig borttagning av livmoder eller prostata. Njurkirurgi och borttagning av urinblåsa med lymfkörtelutrymning är exempel på ingrepp där Ximodellen har en klar fördel. Samtliga dessa ingrepp bedöms komma att öka i framtiden. Den tydligare visualiseringen och ökade precisionen medför att risken för komplikationer minskar. Vid till exempel kolorektal cancerkirurgi finns en risk för läckage av tarminnehåll ut i fri bukhåla, en livshotande komplikation som kräver reoperation, uppläggning av stomi, IVA-vård och lång sjukhusvistelse. En studie Ärende 9 RF 2015-10-14 9(11 ) vid University of Maastricht har visat att detta drabbar 12% av patienter > 70 år och merkostnaden vid varje sådant tillfälle har beräknats till över 500.000 kr. En liknande risk finns vid bortopererande av gallblåsan, där gallgångarna riskerar att skadas med dagens icke robotassisterade metod. Även här har merkostnaden beräknats till ca 500.000 kr. Denna typ av operation kan göras robotassisterad med Xi-roboten och med betydligt större säkerhet och precision. Komplikationerna skulle därmed kunna reduceras eller möjligen helt undvikas. En ytterligare fördel med Xi-modellen är att den kan kopplas ihop med ett speciellt operationsbord, vilket då kan styras direkt från roboten. Man slipper alltså tidsödande stopp för omställning av bordet. Både Xi- och Si-modellerna finns med såväl en som två konsoler. Med två konsoler kan två kirurger arbeta tillsammans under operationen. Sammantaget är Xi-maskinen ett smidigare arbetsinstrument som ger snabbare och säkrare operationsförlopp. Även bytestiderna från en patient till en annan blir kortare, en studie har visat cirka 20 minuters skillnad. Detta ger potentiellt en högre kapacitet. I hur hög grad denna kan realiseras är svårt att bedöma. Det är beroende av hur operationsprogrammen planeras samt av den dagliga styrningen. Det avgör om man hinner med en extra operation eller inte. Men om Hallands sjukhus till exempel skulle börja operera bort gallblåsor med hjälp av robot, bedöms att antalet operationer skulle kunna öka från dagens tre per dag till fem. Tjock- och ändtarmskirurgi är i nuläget de dominerande ingreppen i Halmstad, varför Xi-modellen har en tydlig fördel där. Eventuellt tillkommande robotkirurgi skulle också ha nytta av de fördelar som den modellen ger. För den nuvarande basvolymen av urologiska och gynekologiska ingrepp i Varberg fungerar Si-modellen tillräckligt bra. Men som nämnts ovan finns ett ökande antal ingrepp inom dessa båda specialiteter där Xi-modellen har klara fördelar. Det finns några ytterligare, strategiska aspekter att väga in vid val av modell till respektive sjukhus. Leverantörens nuvarande och framtida utvecklingsarbete kommer enligt uppgift att vara koncentrerat till Xi-modellen. För Hallands sjukhus arbete med verksamhetskoncentration, skulle två olika typer av robotar sätta en begränsning i vilka typer av ingrepp som bäst kan göras var någonstans i länet. Dessutom finns den övergripande patientaspekten med likvärdig vård över hela länet med samma typ av robot på båda sjukhusen. Dessa tre faktorer talar för att Xi-modellen ska väljas för båda sjukhusen. Kostnadsbilden, som redovisas i avsnitt 5, baseras på aktuella priser från leverantören. Där ingår ett rabattprogram, som är kopplat till olika tidpunkter för Ärende 9 RF 2015-10-14 10(1 1) när Hallands sjukhus beställer de nya robotarna. I grundpriserna är skillnaden mellan en Xi och en Si-robot 650.000-700.000 euro beroende på antal konsoler. Skillnaden mellan en och två konsoler är 400.000-450.000 euro beroende på robotmodell. Rabattprogrammet är uppbyggt efter principen att ju dyrare modell och ju tidigare beställning, desto större rabatt. Och är ytterligare fördelaktigt om två robotar beställs samtidigt. Regionupphandling är inkopplat i ärendet. Det bedöms att en konsol är tillräckligt (samma som idag). Efter 2017 kommer inte några serviceavtal att tecknas för S-modellen och reservdelar kommer finnas tillgängliga i allt mindre omfattning. 5. Ekonomisk analys av reinvestering Med aktuell prisbild, blir investeringen 1.505.000 euro per robot vid beställning av två Xi-robotar med en konsol senast 150930, eller 14.147.000 kr räknat på kursen 9,40 kr/euro. Kapitalkostnaderna blir därmed 135.000 kr lägre per år jämfört med befintlig robot. Kostnad för serviceavtal är 150.000 euro, eller 1.410.000 kr. Det är ungefär en lika stor ökning (141.000 kr/år) som minskningen av kapitalkostnaderna. Dessutom debiteras ingen kostnad för serviceavtal under det första året med de nya robotarna. Kostnaderna för förbrukningsmaterial ska vara i stort sett desamma oavsett typ av robot. Viss skillnad i praxis kan göra att man använder olika mycket av olika förbrukningsmaterial mellan specialiteter. Någon fastighetsanpassning krävs inte. Tvärtom tar den nya typen av robotar mindre plats, vilket särskilt i Halmstad är en klar fördel ur bland annat arbetsmiljösynpunkt. Den ökade precisionen och möjligheterna med den nya generationens robotar kommer att minska kostnaderna för vårdskador, dock är det svårt att värdera detta exakt i en kalkyl. Exemplen avsnitt 4 ger dock en fingervisning om att det kan handla om miljonbelopp varje år. En ytterligare faktor att väga in är snabbare operationsförlopp och bytestider från en patient till en annan, framförallt med Xi-roboten. Kapaciteten kommer att öka, men det är svårt att värdera hur mycket av ökningen som blir praktiskt realiserad. För att ytterligare belysa de ekonomiska konsekvenserna av olika robotalternativ, återfinns nedan en sammanställning. Den jämför nuvarande kostnad för befintliga två robotar med alternativen 1. två Xi-robotar samt 2. en Xi och en Si. Kostnaderna i båda alternativen bygger på att beställning görs senast 150930. Samt en volym på 450 operationer/år, merkostnad för material är 6.000 kr per operation jämfört med öppen kirurgi, 7 års avskrivningstid, 3% internränta och en Ärende 9 RF 2015-10-14 11(1 1) valutakurs på 9,40 kr/euro. Dagens robotar * Investering kr 30.000.000 Kapitalkostnad kr/år 4 736 000 Serviceavtalskostnad kr/år 2 538 000 Förbrukningsmaterial merkostnad kr/år 2 700 000 --------Total årlig särkostnad kr 9 974 000 Alt 1 två Xi 28.294.000 4 466 000 2 820 000 2 700 000 --------9 986 000 Alt 2 Xi+Si 24.487.000 3 865 000 2 726 000 2 700 000 --------9 291 000 * Nuvarande kostnadsnivå Tabell 2. Kostnadsjämförelse för olika investeringsalternativ och jämfört med dagens kostnadsnivå Att reinvestera i två Xi-robotar ger samma kostnad som nuläget. Dessutom debiteras ingen kostnad för serviceavtal det första året med de nya robotarna. Skillnaden mellan de två olika reinvesteringsalternativen är knappt 700.000 kr/år. För den mellanskillnaden får man med två Xi-robotar en större potential för högre kapacitet och minskade kostnader för vårdskador samt de strategiska fördelar som nämnts i avsnitt 4. Reinvestering av operationsrobotar finns inte med i fastställd investeringsplan för Driftnämnden Hallands sjukhus 2015. I förslag till plan för 2016 finns däremot upptaget 18.000.000 kr. Och sannolikt kommer utbyte av en robot att kunna rymmas inom 2015 års ram. Halland sjukhus Martin Engström Sjukhuschef Ärende 10 RF 2015-10-14 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-24 § 131 Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2014 RS150190 Beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Ärendet Revisorerna för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond har överlämnat revisionsberättelse för 2014. Revisorerna har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2014. Revisorerna tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014. Arbetsutskottets förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 På grund av jäv deltar inte Therese Stoltz (S) i handläggningen av detta ärende. Handlingar Tjänsteskrivelse från regionkontoret (2015-05-12) Årsredovisning 2014 Vid protokollet Maria Fransson Justerat 2015-06-26 Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla 2015-06-26 Ärende 10 RF 2015-10-14 Datum 2015-05-12 Diarienummer RS150190 Regionfullmäktige Årsredovisning och revisionsberättelse för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014 Bakgrund Revisorerna för Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond har överlämnat revisionsberättelse för 2014. Revisorerna har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Sigrid och Adolf Nordenborgs donationsfond för 2014. Revisorerna tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014. Regionstyrelsen Mats Eriksson Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör 1(1) Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 10 RF 2015-10-14 Ärende 11 RF 2015-10-14 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-06-24 § 145 Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg RS150175 Beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige att bilda kommunalförbund tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige. Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting godkänna förslag till förbundsordning godkänna samverkansavtalet mellan förbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting godkänna preliminär budget enligt bilaga som ställs till förbundets förfogande uppdrag till södra och västra samverkansnämnden att nominera ledamot till förbundets styrelse Regionstyrelsen beslutar, under förutsättning att regionfullmäktige beslutar enligt ovan att inbetala andelskapitalet per den 5 januari 2016 enligt bilaga inbetala 20 procent av förbundets fasta kostnader för preliminär budget per 5 januari 2016 enligt bilaga Ärendet Samtliga landsting och regioner i Sverige har slutit ett samverkansavtal om den flygplansburna ambulanssjukvården. Avtalet medger en gemensam upphandling och koordinering, där Västerbottens läns landsting är värd. Upphandling pågår och avser drift av ambulansflygplan. Huvudmännen ska, genom kommunalförbundet, i egen regi ansvara för medicinskteknisk utrustning, sjuksköterskor samt egen flygkoordineringscentral. Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg avser att äga och finansiera de upphandlade flygplanen. Ärende 11 RF 2015-10-14 Kommunalförbundet bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten och övertar befintligt samverkansavtal mellan de 21 landsting/ regioner från den 1 januari 2016. Remissyttrande har begärts från styrgruppen inför förslag om att bilda kommunalförbundet svenskt ambulansflyg med föreslagen förbundsordning. Halland svarade då ja utan reservation. Förslag på förbundsordning och samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting framgår av bilaga. I de kommande samverkansavtal som Västerbottens läns landsting kommer att teckna med berörda landsting (i enlighet med en av att-satserna under rubriken Förslag till beslut i dokumentet Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg, se bilaga) behöver man hantera frågan om sekretess mellan vårdgivare. Operativ driftstart av kommunalförbundets verksamhet beräknas ske tidigast januari 2018. Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige att bilda kommunalförbund tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige. Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting godkänna förslag till förbundsordning godkänna samverkansavtalet mellan förbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting godkänna preliminär budget enligt bilaga som ställs till förbundets förfogande uppdrag till södra och västra samverkansnämnden att nominera ledamot till förbundets styrelse Regionstyrelsen beslutar, under förutsättning att regionfullmäktige beslutar enligt ovan att inbetala andelskapitalet per den 5 januari 2016 enligt bilaga inbetala 20 procent av förbundets fasta kostnader för preliminär budget per 5 januari 2016 enligt bilaga Ärende 11 RF 2015-10-14 Handlingar Tjänsteskrivelse från regionkontoret (2015-05-12) Vid protokollet Maria Fransson Justerat 2015-06-26 Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla 2015-06-26 Rätt utdraget betygar Ylva Johansson Ärende 11 RF 2015-10-14 1(3) 01054 TJÄNSTESKRIVELSE AMD Susanne Svensson Verksamhetschef ASH Mats Emanuelsson Controller AMD Datum 2015-05-12 Diarienummer RS150175 Regionstyrelsen Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå Regionfullmäktige att bilda bilda kommunalförbund tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige. Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting godkänna förslag till förbundsordning godkänna samverkansavtalet mellan förbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting godkänna preliminär budget enligt bilaga som ställs till förbundets förfogande uppdrag till södra och västra samverkansnämnden att nominera ledamot till förbundets styrelse Regionstyrelsen beslutar, under förutsättning att regionfullmäktige beslutar enligt ovan att inbetala andelskapitalet per den 5 januari 2016 enligt bilaga inbetala 20 procent av förbundets fasta kostnader för preliminär budget per 5 januari 2016 enligt bilaga Sammanfattning Samtliga landsting och regioner i Sverige har slutit ett samverkansavtal om den flygplansburna ambulanssjukvården. Avtalet medger en gemensam upphandling och koordinering, där Västerbottens läns landsting är värd. Upphandling pågår och avser drift av ambulansflygplan. Huvudmännen ska, genom kommunalförbundet, i egen regi ansvara för medicinskteknisk utrustning, sjuksköterskor samt egen flygkoordineringscentral. Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg avser att äga och finansiera de upphandlade flygplanen. Ärende 11 RF 2015-10-14 Kommunalförbundet bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten och övertar befintligt samverkansavtal mellan de 21 landsting/ regioner från den 1 januari 2016. Remissyttrande har begärts från styrgruppen inför förslag om att bilda kommunalförbundet svenskt ambulansflyg med föreslagen förbundsordning. Halland svarade då ja utan reservation. Förslag på förbundsordning och samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting framgår av bilaga. I de kommande samverkansavtal som Västerbottens läns landsting kommer att teckna med berörda landsting (i enlighet med en av att-satserna under rubriken Förslag till beslut i dokumentet Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg, se bilaga) behöver man hantera frågan om sekretess mellan vårdgivare. Operativ driftstart av kommunalförbundets verksamhet beräknas ske tidigast januari 2018. Ekonomiska konsekvenser I förslaget inför bildandet av kommunalförbund föreslås kostnaderna för den gemensamma driften av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinteknisk utrustning samt administration fördelas mellan medlemmarna utifrån yta och invånarantal. I enlighet med förslag till kommunalförbundets förbundsordning skall medverkande medlemmar per den 31 dec 2016 inbetala till förbundets konto andelskapitalet. Andelskapitalet är 1 (en) svensk krona (sek) utifrån folkmängd. Andelskapitalet baseras på invånarantalet per 31 dec 2014 utifrån SCBs statistik. För Halland 310 685 sek. En preliminär budget för kommunalförbundet, verksamhetsår 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018, har förberetts. Den preliminära budgeten baseras på kostnad för förbundschef samt del av upparbetade uppstart-projektledningskostnader, vilka Västerbottens läns landsting hittills finansierat. Kalkylen för 2017 är baserad på samma sätt men med högre andel av uppstartkostnad för rekrytering och anställningar av sjuksköterskor i flygplan samt organisation för koordineringscentral och medicinsk teknisk organisation med tillhörande utbildning m.m. För 2018 bedöms de ordinarie fasta kostnaderna för organisation i egen regi samt administration kvarstå om totalt 26,0 mkr. Den preliminära budgeten för 2016 beräknas till 20 procent av de ordinarie fasta kostnaderna, vilket blir 5,2 mkr. Detta fördelas enligt prismodell enligt ovan samt bilaga. För 2017 beräknas kalkyl och debitering till medlemmar utgå med 50 procent av de ordinarie fasta kostnader vilket blir 13 mkr. Region Hallands beräknade fasta kostnad uppgår till 560 000 kronor år 2018, utifrån successiv ökning 2016-2018. Utöver detta tillkommer rörliga kostnader per flygtimme som beror på pågående upphandling av flygplan, drift och underhåll av flygplan samt piloter. Bedömningen är att denna kostnad kommer att vara lika hög eller högre än den fasta kostnaden. Budget har tillskjutits med 500 tkr, dedikerat till ambulansflyg, 2(3) Ärende 11 RF 2015-10-14 from 2015 till Ambulanssjukvård och Medicinsk diagnostik vilket inte kommer att täcka kostnaden 2018 och framåt. Prismodellen med fördelning av fasta kostnader, preliminär budget och kalkyl för perioden 2016-2018 samt preliminär budget om 20 procent av fasta kostnader för 2016 (att inbetala senast 5 januari 2016) framgår av bilaga. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Bildande av kommunalförbund för Svenskt ambulansflyg Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg (slutversion våren 2015) Samverkansavtal mellan kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting (2015-03-30) Fördelning av andelskapital utifrån folkmängd i riket 31.12-2014 Fördelningsmodell svenskt ambulansflyg (fasta kostnader) Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018 totalt (fasta kostnader) Preliminär budget 2016 om 20 procent av ordinarie fasta kostnader för egen regiverksamhet 3(3) Ärende 11 RF 2015-10-14 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Bildande av kommunalförbund för svenskt ambulansflyg. Inledning. Kommunalförbundet bildas för att administrera och sköta uppdraget med ambulansflygplanverksamheten och överta befintligt samverkansavtal mellan de 21 landstingen och Västerbotten från den 1 januari 2016. Den ordinarie driftsstarten förväntas ske början 2018. Under tiden fortsätter projektledning och uppbyggnaden av organisationerna så att verksamheten står redo vid ordinarie driftsstart. Förslag till beslut: - - - Att Bilda kommunalförbund tillsammans med övriga landsting/regioner i Sverige. Region Skåne, Landstinget Blekinge, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Region Örebro, Landstinget i Värmland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Västmanland, Landstinget i Sörmland, Landstinget Dalarna, Region Gävleborg, Region Gotland, Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Region Jämtland/Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting. Att godkänna förslag till förbundsordning. Att godkänna samverkansavtalet mellan förbundet och Västerbottens läns landsting om det medicinska ansvaret och att Västerbottens läns landsting därefter tecknar samverkansavtal med berörda landsting . Att inbetala andelskapitalet per den 5 januari 2016 enligt bilaga 5a. Att godkänna preliminär budget enligt bilaga som ställs till förbundets förfogande. Att inbetala 20 % av förbundets fasta kostnader för preliminär budget per 5 januari 2016 enligt bilaga 5b. Att uppdra till samverkansnämnden att nominera ledamot till förbundets styrelse. Sammanfattning I ärendet redovisas följande dokument: a) b) c) d) e) f) g) Beslutsunderlag. Sammanställning av remissvar från i höst Förslag till förbundsordning. Förslag till samverkansavtal mellan förbundet och dess medlemmar. Förteckning över andelskapital för respektive medlem. Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018. Prismodell för förbundets fasta kostnader. Ärende 11 RF 2015-10-14 Bakgrund Nationellt luftburen ambulanssjukvård Sedan några år tillbaka har de landsting som har eller står i begrepp om att skaffa helikopter bildat en politisk samordningsgrupp. Den arbetar utifrån intentionerna i utredningen ”vård på vingar”. Till sin hjälp har den en projektledare och en arbetsgrupp som tar fram förslag och driver arbetet med nationell samordning utifrån ett helhetsperspektiv. Arbetet har delats upp i två delar, ett vad avser ambulanshelikopter och ett annat vad avser ambulansflygplan. Parallellt med detta arbete har sedan ett par år pågått ett Svensk-norskt projekt med att ta bort gränshinder mellan länderna för medicinskt samarbete inom ambulanshelikoptersidan. Ett avtal har nyligen slutits länderna emellan och ett gränsråd bildats för att följa utvecklingen och avtalet. Detta projekt har till 50 % finansierats av EU. På gruppens initiativ har nyligen samtliga landsting och regioner i Sverige slutit ett samverkansavtal om den flygplansburna ambulanssjukvården som medger en gemensam upphandling och koordinering. Västerbottens läns landsting är värd för detta och organisationen är under uppbyggnad. Ambulansflyget Samverkansavtalet har slutits mellan Västerbottens läns landsting och Sveriges 21 landsting/regioner om gemensam upphandling av ambulansflygplan. Upphandlingen pågår och tilldelningsbeslut förväntas ske första kvartalet 2016. Upphandlingen avser drift av ambulansflygplan medan landstingen och regionerna genom kommunalförbundet skall i egen regi ansvara för den medicinsk tekniska utrustningen samt sjuksköterskor i flygplanen och en egen flygkoordineringscentral . Ambulanshelikopterverksamheten Inom området samordning av ambulanshelikopter sker utvecklingen på annat sätt. Ett separat kommunalförbund mellan Värmland, Dalarna och Västra Götalandsregionen har etablerats. Samtal pågår mellan kommunalförbundet och övriga landsting inom sjukvårdsregionen Uppsala/Örebro om medverkan i kommunalförbundet respektive samverkansavtal. En utredning har nyligen slutförts inom region Östergötland angående ambulanshelikopter och diskussion pågår i Region Skåne. I övriga Sverige har följande landsting ambulanshelikopter; landstinget i Norrbotten, Västerbotten och Region Jämtland/Härjedalen samt Uppsala, Stockholm och Gotland. Det innebär att Sverige totalt har 9 st. ambulanshelikoptrar. För att nå ett rikstäckande system krävs 12 st. Strategisk inriktning med att kommunalförbundet svenskt ambulansflyg äger flygplanen. Kommunalförbundet svenskt ambulansflyg avser att äga och finansiera de upphandlade flygplanen. Kommunalförbundet skall inte sköta drift eller underhåll av planen utan tecknar avtal med operatör som reglerar förhållanden och ansvar för respektive part. Däremot Ärende 11 RF 2015-10-14 kommer kommunalförbundet att inrätta en beställnings/kontroll funktion gentemot avtalspart i syfte att garantera underhåll mm sköts enligt överenskommen mall och transportmyndigheters krav. Denna funktion säkerställer även att flygplanen behåller den skötsel och standard för säkerställande av restvärdet på flygplanen. Fördelar med att kommunalförbundet äger och finansierar flygplanen. Potentiell kostnadsfördel jämfört privat aktör om 240-420 mkr över 12 årig kontraktstid, exkl momsavdrag Betydande kostnadsfördel även vad gäller att landstingen från och med 1.1-14 ej får göra fullt momsavdrag på bl a köpta tjänster efter ändring i momslagen Högre inköpsrabatt vid enhetlig flotta Lägre utbildningskostnad vid enhetlig flotta Sannolikt inget behov av back up flygplan vid enhetlig flotta Lättare att flytta runt flygplan/piloter i Sverige vid enhetlig flotta. Landstingen har full klontroll över flygplanen och MEDIVAC specifikation Landstingen har full rådighet över flygplanen i fall privat aktör står inför konkurs, kontraktsbrott, Mis management och kan byta operatör Ökar konkurrensen och möjligheten att få in flera anbud då ett antal operatörer annars skulle avstå från att lämna anbud p g a tung investering (stor risk/dyrt) Konsekvenser/risker Övertar restvärdes risk för flygplanen efter kontraktsslut ( sannolikt ekonomisk potential istället, utifrån historiska resultat) Kräver mer ”hands on” arbete Ökad transaktionskostnad vid flygplansköpet: o Ca 1 mkr över en 12 årig kontraktsperiod för ledningsarbete o Ca 2-5 mkr i ökad kostnad för ”set up”, förhandling och juridik Ändring krävs i förbundsordningen, investering/lån om maximalt 600 mkr. Ingen tidsförskjutning för verksamhetsstart om beslut från landstingen/regioner tas innan sommaren-15. Remissvar från i höstas om bildande av kommunalförbundet svenskt ambulansflyg och förbundsordning. Inför förslag från styrgruppen för luftburen ambulanssjukvård om att bilda kommunalförbundet svenskt ambulansflyg med föreslagen förbundsordning, begärdes remissyttrande från samtliga landsting/regioner. 8 landsting/regioner svarade ja utan reservation. 11 st. svarade ja med reservation och 2 st. avböjde att svara respektive ville avvakta och utvärdera nuvarande samverkansavtal. Av de inkomna synpunkterna/reservationer har justeringar gjorts i drygt 80 % av dessa i nuvarande förslag till förbundsordning och övriga synpunkter har styrgruppen enats om utan justeringar. Sammanställningen av remissvaren framgår av bilaga 1. Ärende 11 RF 2015-10-14 Process och tidplan för kommunalförbundets bildande För att kommunalförbundet ska kunna starta och vara i drift till 1 januari 2016 krävs ett antal beslut sker i respektive landsting/region vid specifika tidpunkter enligt nedan. 1. Inriktningsbeslut från arbetsutskott alternativt landstings/regionstyrelse: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 juni. 2. Beslut i landstings/regionfullmäktige: Att godkänna föreslagen förbundsordning. Beslut senast 18 september. 3. Att utse 1 st fullmäktige ledamot till kommunalförbundets fullmäktige. Beslut senast 18 september. 4. Att i var och en av de 6 sjukvårdsregioner; - Södra sjukvårdsregion - Östra Sjukvårdsregion - Västra Sjukvårdsregion - Uppsala/Örebro sjukvårdsregion - Stockholms sjukvårdsregion - Norra sjukvårdsregion Utse 1 st. ledamot och 1 st. ersättare i förbundsstyrelsen. I norra sjukvårdsregion utses 2 st. ledamöter och 2 st. ersättare. Vilket totalt blir 7 st. ledamöter och 7 st. ersättare i förbundets styrelse. Beslut senast 23 oktober. 5. Att inbetala andelskapitalet enligt bilaga till konto xxx xxx i yy bank senast den 5 januari 2016 samt preliminär budget om 20 % av de ordinarie fasta kostnader enligt bilagda förteckning. Samverkansavtal Samverkansavtalet reglerar bemanning och det medicinska ansvaret mellan kommunalförbundet och Västerbottens läns landsting . Samverkansavtalet framgår av Bilaga 2. Prismodell för fördelning av förbundets fasta kostnader Förbundets medlemmar är överens om att solidariskt finansiera den gemensamma driften av koordineringscentral, ordinarie sjuksköterskebemanning i flygplanen, anskaffning och underhåll av medicinteknisk utrustning samt administration. Kostnaderna skall fördelas mellan medlemmarna utifrån yta (55 %) och invånarantal (45 %). Kostnaden utgår som en särskild avgift per påbörjat flyguppdrag. Avgiften är dock maximerad till 10 000 svenska kronor per flygtimme. Överskjutande del av avgiften ska fördelas lika mellan övriga parter.Avgiften debiteras såsom en preliminär avgift vid årets början till medlemmarna utifrån fjolårets volym flygtimmar per medlem och avräknas efter årets slut utifrån faktiskt antal flygtimmar. Ärende 11 RF 2015-10-14 Kostnaden för själva flygtjänsten (rörlig kostnad) fördelas utifrån antalet faktiska uppdrag och flugna timmar och faktureras från kommunalförbundet till beställande part. Kostander utöver flygtid för särskilda vårdteam (neonantal, ECMO och IVA) och organtransportger faktureras från den part som tillhandahåller teamet till beställande part. Prismodellen med fördelning av fasta kostnader framgår av Bilaga 3 Andelskapital I enlighet med kommunalförbundets förbundsordning skall medverkande medlemmar per den 31 dec 2016 inbetala till förbundets konto andelskapitalet. Andelskapitalet är 1 (en) svensk krona utifrån folkmängd. Andelskapitalet baseras på invånarantalet per 31 dec 2014 utifrån SCB s statistik. Fördelning av andelskapitalet per medlem framgår av bilaga 4. Preliminär budget och kalkyl för perioden 2016-2018 När förbundets fullmäktige och styrelse är tillsatt skall kommunalförbundet fastställa budget för innevarande år. Enligt förslaget till förbundsordning skall detta ske innan den 1 april 2016. En preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018 har förberetts av projektets arbetsgrupp och behandlats av politisk styrgrupp i projektet. Budget och kalkyl inkluderar även kalkyl för uppstart-och projektledning från 2013 fram till ordinarie verksamhets start 2018. Underlaget tillställs kommunalförbundets fullmäktige och styrelse. Den preliminära budgeten baseras på kostnad för förbundschef samt del av upparbetade uppstart-projektledningskostnader, vilka Västerbottens läns landsting hittills finansierat. Kalkylen för 2017 är baserad på samma sätt men med högre andel av uppstartkostnad för rekrytering och anställningar av sjuksköterskor i flygplan samt organisation för koordineringscentral och medicinsk teknisk organisation med tillhörande utbildning mm. För 2018 bedöms endast de ordinarie fasta kostnaderna för organisation i egen regi samt administration kvarstå om totalt 26,0 mkr. Den preliminära budgeten för 2016 beräknas till 20 % av de ordinarie fasta kostnaderna, vilket blir 5,2 mkr. Detta fördelas enligt prismodell enligt ovan och bilaga 3. För 2017 beräknas kalkyl och debitering till medlemmar utgå med 50 % av de ordinarie fasta kostnader vilket blir 13 mkr. Preliminär budget och kalkyl för perioden 2016-2018 framgår av bilaga 5a. Preliminär budget om 20 % av fasta kostnader för 2016, att inbetala senast 5 januari 2016 framgår av bilaga 5b. Ärende 11 RF 2015-10-14 Bilaga 1 Sammanställning över remissvar ang bildande av kommunalförbund angående Svenskt ambulansflyg. Ja, Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gästrikland Dalarna Värmland Örebro Västmanland Uppsala Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Västra Götaland Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Skåne Ja, med reservation x x x x x x x x Nej Bilaga x x x x x x x Anm val av ordf/vice , val revisor,kostn täck 9 ledam,/upps.5 år 9 ledam/ kostnadstäckn/förd.modell/ Start tidigast halvår-15 Starttidpunkt Tekalkriterier/starttidpunkt Beslutsordn/merpart ansluts/ starttidp val av ordf o vice ordf, beslutsord budg x x låneram, ej hkp, revisor suppl, val fullm x x x x starttidpunkt 2015-04-01 Kapital/likvidation/uppsägn/Starttid x x x x x x x x vill avakta o utvärdera samv avtal x Avböjer att svara x x Ärende 11 RF 2015-10-14 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 § Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 § Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är landsting och regioner i Sverige enligt nedan. Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Region Östergötland, Region Jönköping, Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Region Gotland, Landstinget Blekinge, Region Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Region Örebro, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting, Region Skåne. 3 § Ändamål, uppgifter Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundets syfte är att effektivisera ambulansflyg för att öka patientnyttan och patientsäkerheten genom samordning av gemensamma resurser. Det ankommer därvid på förbundet att bland annat: - upphandla och samordna flygambulanstjänst, upphandla, äga och finansiera egna ambulansflygplan, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst genom tillhandahållande av flygcentral, samordna och effektivisera inköp och drift av medicinteknisk utrustning, tillhandahålla sjukvårdspersonal, samt i övrigt följa därmed sammanhängande frågor för utveckling av den luftburna ambulanssjukvården i Sverige samt följa utvecklingen avseende ambulanshelikopterverksamheten i Sverige. 4 § Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse, nedan kallat fullmäktige respektive styrelsen. 5 § Förbundsfullmäktige Fullmäktige ska bestå av medlemmar i enlighet med §2. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare som representant i fullmäktige. Ordinarie fullmäktige sammankallas minst två gånger per år. Fullmäktige ska besluta i följande ärenden: Ärende 11 RF 2015-10-14 - mål och riktlinjer för verksamheten, förbundets årliga budget, val av ledamöter och ersättare i styrelsen, val av revisorer och revisorssuppleanter, årsredovisning och ansvarsfrihet. Ledamöter och ersättare väljs för en mandatperiod om fyra år räknat från och med den 1 april efter ett valår. När val av ledamöter och ersättare sker första gången ska det avse tiden från den 1 januari 2016 till den 1 april 2019. Fullmäktige ska vid sitt första sammanträde under mandatperioden bland sina ledamöter utse en ordförande och två vice ordförande för resten av mandatperioden. Vid förfall av en ledamot i fullmäktige ska denne alltid ersättas av en förtroendevald från den medlem som valt ledamoten. Fullmäktige avgör om andra än ledamöter ska ha yttranderätt vid fullmäktiges sammanträden enligt kommunallagen kap 5 § 21. 6 § Beslut i Fullmäktige Beslut i fullmäktige fattas med enkel majoritet. Beslut om kommunalförbundets budget fattas med kvalificerad majoritet som är 2/3 av antalet avgivna röster. 7 § Arvodesbestämmelser Arvoden till och andra ekonomiska förmåner till ledamöter och ersättare i fullmäktige och styrelsen samt till revisorerna och revisorssuppleanter ska bestämmas enligt de ersättningsregler som gäller för förtroendevalda i det landsting där kommunalförbundet har sitt säte. 8 § Styrelse Fullmäktige utser för samma mandattid som för fullmäktige en styrelse. Styrelsen ska bestå av minst sju ledamöter och sju ersättare. Varje sjukvårdsregion ska vara representerad i styrelsen med minst en ledamot och en ersättare. Lagen om proportionellt valsätt ska inte tillämpas vid val till styrelsen. Styrelsen är ställföreträdare för fullmäktige i de ärenden där fullmäktige inte ska besluta enligt ovan. Styrelsen utser firmatecknare och beslutsattestanter för kommunalförbundet. Styrelsen utser en förbundschef som har att leda verksamheten inom kommunalförbundet enligt styrelsens anvisningar. Ärende 11 RF 2015-10-14 Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Närvaro- och yttranderätt för utomstående vid styrelsens sammanträden avgörs av styrelsen enligt kommunallagen kap 6 § 19. 9 § Revisorer Kommunalförbundet ska ha två revisorer och två revisorssuppleanter för granskning av förbundets verksamhet. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i fullmäktige. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till fullmäktige som beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen. Denna ska också lämnas till varje förbundsmedlems fullmäktige senast före april månads utgång. 10 § Initiativrätt Ärenden i fullmäktige får väckas av: - ledamot i fullmäktige, styrelsen, samt förbundsmedlem genom framställan av landstingsfullmäktige eller landstingsstyrelsen. 11 § Kungörelser och tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås på kommunalförbundets officiella anslagstavla. Västerbottens läns landsting officiella anslagstavla är officiell anslagstavla för kommunalförbundet. Tid och plats för budgetsammanträde ska kungöras på samtliga medlemmars officiella anslagstavlor samt på kommunalförbundets web-sida. 12 § Andelskapital Varje medlem tillskjuter en (1) svensk krona per landstingsinvånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. 13 § Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande förbundsmedlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. Ärende 11 RF 2015-10-14 14 § Kostnadstäckning Kommunalförbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Kommunalförbundet ska debitera medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. 15 § Lån, borgen mm Förbundet får uppta lån upp till ett belopp om sexhundramiljoner kronor ( 600 000 000 kronor) Kommunalförbundet får inte uppta lån utöver 600 000 000 SEK, teckna borgen, garantier eller andra ansvarsförbindelser utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. Kommunalförbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag, förvärva fast egendom eller motsvarande utan godkännande av samtliga förbundsmedlemmars fullmäktige. 16 § Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarna i kommunalförbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i kommunalförbundet. Förbundet ska löpande tillställa förbundsmedlemmarna rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Styrelsen ska, efter samråd med medlemmarna, fastställa en tidplan för förbundets arbete med budget, uppföljning av ekonomi och verksamhet, delårsrapporter och bokslut. Styrelsen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Styrelsen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. Om förbundsmedlemmarna inte är överens om avtal av större dignitet eller större investeringar ska beslut om dessa fattas med enkel majoritet i fullmäktige. 17 § Budget – årsredovisning Fullmäktige ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för såväl verksamheten och ekonomin under budgetåret som ekonomin under den kommande treårsperioden. Förbundet ska samråda med förbundsmedlemmarna om budgetförslaget enligt plan för budgetarbetet och senast en månad före fullmäktiges sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret. Ärende 11 RF 2015-10-14 Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt vad som stadgas i kommunallagen. Tid och plats för budgetsammanträdet ska kungöras på kommunalförbundets officiella anslagstavla och samtliga medlemmars officiella anslagstavlor. Fullmäktige ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Prisberäkningsmodell för debitering av medlemmarna för utförda tjänster fastställs årligen i budgeten. Fördelningsmodell av kommunalförbundets fasta kostnader (administration, koordineringscentral, medicinsk teknik och egna sjuksköterskor mm) finns i bilaga 1. (tillägg) Den kostnad som ska fördelas samt takbeloppet fastställs årligen i samband med budgetbeslutet för kommunalförbundet. Fastställd budget ska publiceras på kommunalförbundets web-sida. 18 § Förbundskansli Förbundet ska ha ett kansli med uppgift att under förbundsstyrelsen sköta förbundets administration och förbundets löpande verksamhet. Förbundskansliet har kontor i Umeå. 19 § Uppsägning och utträde Kommunalförbundet är bildat på obestämd tid. En förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller det år då medlemmen utträder ur förbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 20 § Likvidation och upplösning Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden i 19 § är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Likvidationen verkställs av styrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar i anledning av likvidationen ska den i 11 § angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får tillfälligt fortsätta om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. Ärende 11 RF 2015-10-14 När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska styrelsen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisning sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Till slutredovisningen ska fogas styrelsens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 21 § Tvister Tvist mellan förbundet och en eller flera medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras genom skiljeförfarande enligt lag (1999:116) om skiljeförfarande. 22 § Bildandet av förbundet Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige har antagit förbundsordningen. Förbundet ansvarar för verksamheten enligt förbundsordningen från den 1 januari 2016. 23 § Ändringar av förbundsordningen Ändringar eller tillägg till förbundsordningen ska antas av fullmäktige och fastställas av medlemmarnas landstingsfullmäktige. Ärende 11 RF 2015-10-14 2015-03-30 Bilaga 2 Samverkansavtal mellan Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting § 1 Parter Föreliggande samverkansavtal har tecknats mellan Kommunalförbundet Svensk Ambulansflyg och Västerbottens Läns Landsting. § 2 Avtalets syfte Avtalet ska tydliggöra ansvars- och rollfördelning mellan Kommunalförbundet och Västerbottens Läns Landsting. § 3 Grundprinciper för ambulansflygverksamheten • Kommunalförbundet bedriver ambulansflygverksamheten med säte i Umeå. • Västerbottens Läns Landsting förbinder sig att stödja kommunalförbundet både medicinskt och administrativt på sätt som regleras nedan. § 4 Parternas åtaganden § 4.1 Västerbottens Läns Landstings (VLL) uppgifter och ansvar • VLL ska förse kommunalförbundet med sjuksköterskor utifrån fastställd bemanning, antingen från den egna organisationen eller från andra medlemmar. • VLL svarar, efter samråd med övriga medlemmar, för kravspecifikation för medicinskteknisk utrustning i flygplanen. • VLL svarar för administrativt stöd till kommunalförbundet i den mån inte kommunalförbundet har egna resurser. Det kan vara både direkta insatser som ekonomi- och löneadministration eller konsultativa insatser i form av exempelvis juridisk rådgivning eller upphandlingsstöd. § 4.2 Kommunalförbundets uppgifter och ansvar • Kommunalförbundet är vårdgivare för verksamheten. • Kommunalförbundet ersätter VLL eller annan medlem för de personalkostnader som uppkommer i samband med tjänstgöring åt kommunalförbundet. • Kommunalförbundet ersätter VLL för administrativa tjänster som de ställer till kommunalförbundets förfogande. Ärende 11 RF 2015-10-14 2015-03-30 • Kommunalförbundet svarar för eventuell specialutbildningen som krävs för att vårdpersonal ska kunna tjänstgöra inom ambulansflyget. § 5 Avtalstid och förändringar Avtalet gäller tills vidare med en uppsägningstid av 12 månader. Parterna ska under avtalstiden påtala behov av förändringar i avtalet. En uppföljning av avtalet ska ske inom tre år från ikraftträdandet. För Kommunalförbundet: 2015…………………………….. Förbundschef För Västerbottens Läns Landsting: 2015……………………………… Landstingsdirektör Ärende 11 RF 2015-10-14 Bilaga 4. Fördelning av andelskapital utifrån folkmängd i riket 31.12-2014. 1), Folkmängd Andelskapital, Kronor 2 198 044 2 198 044 Uppsala 348 942 348 942 Södermanland 280 666 280 666 Östergötland 442 105 442 105 Jönköping 344 262 344 262 Kronoberg 189 128 189 128 Kalmar 235 598 235 598 Gotland 57 255 57 255 Blekinge 154 157 154 157 1 288 908 1 298 908 310 685 310 685 1 632 012 1 632 012 Värmland 274 691 274 691 Örebro 288 150 288 150 Västmanland 261 703 261 703 Dalarna 278 903 278 903 Gävleborg 279 991 279 991 Västernorrland 243 061 243 061 Jämtland 126 765 126 765 Västerbotten 262 362 262 362 Norrbotten 249 987 249 987 9 747 355 9 747 355 Stockholm Skåne Halland Västra Götaland Summa: 1) Källa: SCB Folkmängd 31.12 2014 Ärende 11 RF 2015-10-14 Bilaga 3 , fördelningsmodell Svenskt ambulansflyg Fördelningsmodell flygambulans - egenregidelen Fast kostnad Landsting Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Region Gotland Landstinget Blekinge Region Skåne Region Halland Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Summa Invånare 31.12.2014 26 012 000 Fullt år 2018 45% 55% 45 % av Fast kostnad fördelad utifrån innevånare 55 % Fast kostnad fördelad utifrån yta 2 198 044 348 942 280 666 442 105 344 262 189 128 235 598 57 255 154 157 1 288 908 310 685 1 632 012 274 691 288 150 261 703 278 903 279 991 243 061 126 765 262 362 249 987 2 639 581 419 036 337 045 530 914 413 416 227 119 282 924 68 756 185 124 1 547 820 373 095 1 959 846 329 870 346 033 314 273 334 928 336 235 291 886 152 229 315 065 300 204 9 747 375 11 705 400 Källa: SCB Folkmängd 31.12 2014 Yta km2 SUMMA Fast kostnad Justerad fast kostnad utifrån tak Andel av 10 000 fast kr/flygtimma kostnad 7 154 8 608 7 026 12 224 11 693 9 385 11 637 3 166 3 039 11 302 5 687 28 779 21 789 9 633 5 659 30 223 19 629 22 957 53 753 58 872 105 205 228 755 275 247 224 662 390 872 373 893 300 093 372 102 101 235 97 174 361 390 181 846 920 231 696 720 308 023 180 951 966 404 627 652 734 068 1 718 794 1 882 478 3 364 011 2 868 336 694 284 561 707 921 786 787 309 527 212 655 026 169 992 282 298 1 909 210 554 941 2 880 077 1 026 590 654 055 495 224 1 301 332 963 887 1 025 954 1 871 023 2 197 542 3 664 215 3 150 000 915 327 420 000 1 215 260 210 000 420 000 420 000 224 113 350 000 2 030 000 560 000 2 520 000 210 000 210 000 350 000 700 000 560 000 1 352 593 2 466 711 2 897 186 4 830 811 447 420 14 306 600 26 012 000 26 012 000 Källa: 12% 4% 2% 5% 1% 2% 2% 1% 1% 8% 2% 10% 1% 1% 1% 3% 2% 5% 9% 11% 19% Antal flygtim (2012) Kr/flygtimma 315 126 42 140 21 42 42 84 35 203 56 252 21 21 35 70 56 258 625 388 1 175 10 000 7 264 10 000 8 680 10 000 10 000 10 000 2 668 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 5 243 3 947 7 467 4 111 4 007 Källa: SCB 20130228 Norrlandstingens egen info land+ inlandsvatten+de fyra stora sjöarna MatFribergs analys söder exkl havsvatten ut till territorialgräns utifrån leverantörsinfo exkl havsvatten ut till territorialgräns Ärende 11 RF 2015-10-14 Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018, sammandrag 2016 2017 2018 Koordineringscentral Uppstart Drift 2884 7613 Sjukvårdspersonal Uppstart Drift 3149 14815 Medicinsk teknisk org. Uppstart Drift 1584 Administration Uppstart Drift Projektledn, central /västerbotten. 2013-15 Projketledning, västerbotten Totalt: 900 1200 5022 1500 649 7422 7882 2000 26012 Ärende 11 RF 2015-10-14 Bilaga 5a Preliminär budget för 2016 samt kalkyl för 2017 och 2018, totalt 2016 Koordineringscentral 2017 2018 2884 Uppstart Drift 7613 Sjukvårdspersonal 3149 Uppstart Drift 14815 Medicinsk teknisk org. Uppstart Drift Administration 1584 900 Uppstart Drift Projektledn, central /västerbotten. 2013-15 Projketledning, västerbotten Totalt: 1200 5022 1500 649 7422 7882 2000 26012
© Copyright 2025