Ämnesprovet för årskurs 9, vt 2015 - Nationella prov i svenska och

Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i
svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, VT 2015
I anslutning till vårterminens ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 9
har en lärarenkät bifogats. Enkäten har fyllts i av 938 lärare. Av dessa undervisar 71 % (667
stycken) endast i svenska, 10 % (94 stycken) endast i svenska som andraspråk och 18 % (168
stycken) i båda ämnena. Nio personer har inte uppgett vilket ämne de undervisar i.
I denna sammanställning presenteras utfallet av enkäten. Inledningsvis behandlas lärarnas
syn på provet som helhet, följt av synpunkter på den medföljande lärarinformationen. Därefter
presenteras lärarnas åsikter om texthäftet. I därpå följande avsnitt redovisas enkätens resultat
gällande de tre delproven, A: tala, B: läsa och C: skriva. Avslutningsvis behandlas ytterligare
några aspekter av provet följt av lärarnas övriga synpunkter.
Synpunkter på provet som helhet
I detta avsnitt presenteras lärarnas åsikter om ämnesprovet som helhet. Kommentarerna i
enkäten rör bland annat provets tema Som hund och katt och provsituationen som sådan.
Tabell 1 nedan redovisar lärarnas omdöme av provet.
Tabell 1 Vad tyckte du om ämnesprovet som helhet?
Andel
Bra
57 %
Ganska bra
40 %
Mindre bra
2%
Dåligt
0,3 %
Totalt
99 % (933)
Som framgår av tabell 1 är lärarna nöjda med vårterminens prov. Av de besvarande lärarna
anser 57 % att provet är bra och 40 % att det är ganska bra. Endast 2 % tycker att provet är
mindre bra och under 1 % tycker att det är dåligt. I förra årets enkät gav 46 % av lärarna provet omdömet bra, vilket innebär att resultatet är avsevärt mycket bättre i år. Flera lärare skriver dessutom i enkäten att de upplever att provet blivit bättre. En lärare kommenterar provet
genom att skriva att det ”blir […] bättre och bättre varje gång”.
Av kommentarerna att döma är provets tema, Som hund och katt, till belåtenhet för de
flesta. En bit över tjugo personer skriver att temat är bra, välvalt, intressant, elevnära eller
liknande. Ungefär hälften så många uttrycker en negativ inställning till temat och menar att
det är krystat, svårtolkat och tråkigt. De texter som ingår i provet kommenteras i positiva
ordalag av tiotalet lärare, som menar att texterna är aktuella och väcker tankar hos eleverna.
Några lärare menar dock att vissa av texterna inte är tillräckligt starkt kopplade till det övergripande temat. Eftersom provet omfattas av sekretess anges inte vilka dessa texter är i
enkäten.
Att provet är problematiskt för vissa elever tas upp av en hel del lärare. De grupper som
uppges ha svårigheter med provet är elever med svenska som andraspråk (särskilt nyanlända)
samt elever med vissa funktionshinder (främst läs- och skrivsvårigheter samt diagnoser som
autism). Svårigheterna handlar dels om provets utformning (långa texter, komplicerade formuleringar och liknande), dels om ämnesvalet. Ämnet Som hund och katt är enligt flera lärare
1
problematiskt för båda de nämnda elevgrupperna, som inte självklart kan tolka ordspråk och
talesätt. Det finns önskemål om att eleverna ska ha möjlighet att läsa och tolka texterna innan
de gör provet.
Synpunkter på lärarinformationen – det gröna häftet
Lärarinformationen är enligt de flesta tillräckligt omfattande. Bara 3 % (25 personer) uppger i
enkäten att de saknar någon information.
I enkäten får lärarna också ta ställning till huruvida det gröna häftet tillhandahållit den information som behövs gällande anpassning av provet. I tabell 2 presenteras utfallet av frågan.
Tabell 2 Har du fått tillräckligt stöd i frågor gällande anpassning av provet?
Andel
Ja
64 %
I stort sett
31 %
I viss mån
4%
Nej
1%
Totalt
100 % (929)
Tabell 2 gör tydligt att de flesta, 64 % respektive 31 %, anser att stödet gällande anpassning
varit tillräckligt eller i stort sett tillräckligt. Bland de 5 % som inte tycker att stödet varit tillräckligt eller att det varit så i viss mån efterfrågar till exempel information huruvida
nyanlända elever ska göra provet eller vilka elever som får lyssna på texterna.
Synpunkter på texthäftet
I tabell 3 nedan sammanställs lärarnas omdöme av ämnesprovets texthäfte.
Tabell 3 Hur bedömer du texterna i häftet för dina elever?
Text
Text 1 (artikel)
Text 2 (novell)
Text 3 (dikt)
Text 4 (artikel)
Text 5 (debattinlägg)
Text 6 (dikt)
Text 7 (utdrag ur roman)
Välvald
73 %
63 %
42 %
44 %
43 %
42 %
55 %
Ganska bra
25 %
34 %
42 %
41 %
46 %
45 %
35 %
Mindre bra
1%
3%
15 %
14 %
10 %
11 %
9%
Olämplig
0,2 %
0,2 %
1%
0,5 %
0,5 %
1%
1%
Totalt
99 % (922)
100 % (929)
100 % (923)
100 % (925)
100 % (922)
99 % (915)
100 % (921)
Av tabell 3 framgår att tre texter uppfattas som särskilt välvalda. Dessa texter är text 1, text 2
och text 7. Ingen text anses olämplig av särskilt många lärare, andelen överstiger aldrig 1 %.
Texterna i texthäftet finns också inlästa på cd-skiva och usb-minne för att elever som
behöver ska kunna lyssna på texterna i stället för att läsa dem. Av de lärare som besvarat
enkäten uppger 60 % att dessa hjälpmedel har använts av någon av deras elever. Av de
kommentarer som följer frågan konstaterar de flesta att det är bra att det inlästa materialet
finns och att det fungerar bra som komplement till texthäftet. Några vidarebefordrar
synpunkter från eleverna, varav de flesta är positiva i stil med att läsarrösten är tydlig och
lugn. En elev kommenterade att texten lästes för långsamt, medan en annan tyckte att det gick
för fort. Fem lärare rapporterar tekniska problem med materialet. Två lärare fick usb-minnen
2
med ofullständigt eller inget innehåll. En annan lärare skriver att texternas nummer inte
stämmer överens med numren på cd-skivans spår. En skriver att cd-skivan var trasig och
ytterligare en skriver att det var problem med skivan.
Synpunkter på delprov A: tala
I det följande behandlas lärarnas svar på frågor om hur underlaget, genomförandet och bedömningen av delprov A fungerat. Inledningsvis presenteras i tabell 5 hur väl lärarna anser att
delprovet stämmer överens med kursplanen.
Tabell 5 Anser du att delprovet överensstämmer med kursplanens skrivningar om tala?
Andel
Ja
73 %
I stort sett
24 %
I viss mån
3%
Nej
0,5 %
Totalt
101 % (928)
Av tabell 5 kan utläsas att de flesta, 73 %, anser att delprov A överensstämmer med kursplanen. Dessutom anser 24 % att den gör så i stort sett. Hos dem som inte helt och hållet anser att
provet stämmer överens med kursplanen finns två återkommande åsikter. Sju personer skriver
att provet ställer för höga krav på att eleverna ska leda en diskussion, något som inte anses
avspegla kursplanen. Fem personer skriver att provet ställer för låga krav jämfört med kursplanen. Andra kommentarer är att eleverna behöver mer tid för förberedelse, att de borde få
välja ämne själva och att lässvaga elever missgynnas av att förberedelsen kräver läsning.
Förberedelsen till delprov A har kunnat genomföras antingen gruppvis i anslutning till
provet eller i helklass. Av de lärare som besvarat enkäten anger 69 % att de genomfört förberedelserna gruppvis och 30 % att de gjort det i helklass. I kommentarerna i anslutning till frågan skriver dock femton lärare att de använt båda sätten. Dessutom skriver ett tiotal att de har
så små klasser att det inte gått att dela in eleverna i mindre grupper.
40 % av lärarna anger att någon elev eller elevgrupp använt mer än 30 minuter till förberedelsen inför delprov A. Drygt trettio av dessa kommenterar att elever med funktionsnedsättning eller särskilda behov fått längre tid på sig. Ungefär hälften så många nämner elever
som läser svenska som andraspråk. Fem lärare skriver att särskilt ambitiösa elever önskat mer
tid och beviljats det. Andra har helt enkelt gett samtliga elever möjlighet till en något förlängd
tid för förberedelser. Den extra tid eleverna fått sträcker sig från 10–30 minuter.
Genomförandet av delprov A har enligt de flesta lärarna fungerat bra. I tabell 6 redovisas
lärarnas uppfattning om provets genomförande.
Tabell 6 Hur har det fungerat att genomföra delprovet i elevgrupperna?
Andel
Bra
75 %
Ganska bra
22 %
Mindre bra
2%
Dåligt
0,3 %
Totalt
99 % (928)
Som tabell 6 visar är 75 % nöjda med hur delprov A fungerat. 22 % tycker att genomförandet
gått ganska bra, medan 2 % respektive 0,3 % tycker att det gått mindre bra eller dåligt. De
positiva kommentarerna handlar bland annat om att instruktionerna var tydliga och att eleverna tyckte att provet var roligt. Flera lärare skriver också att upplägget med ett antal mindre
grupper passade bra för elever som inte tycker om att redovisa för helklass. En lärare
3
kommenterar att det var fint att se elevernas samarbete och gemensamma ansträngning. Den
vanligast förekommande kritiken mot provet är att det tar mycket tid, särskilt eftersom redovisningen inte sker i helklass. Närmare femtio lärare skriver någonting om provets tidsomfång. Att provet utförs i mindre grupper tycker flera lärare är logistiskt svårt då det kräver
att resten av klassen har något att göra under tiden. Ytterligare en negativ punkt som tas upp
av dryga tiotalet personer är att vissa av deras elever blir väldigt nervösa i samband med det
muntliga provet. Någon önskar att eleverna kunde genomföra uppgiften parvis i stället för i
grupp.
De sju texter som utgör underlag för delprov A får varierande omdöme. Tabell 7 presenterar lärarnas åsikter om texterna närmare.
Tabell 7 Hur bedömer du underlagen till delprov A?
Text
Text 1 (fabel)
Text 2 (novell)
Text 3 (bilder)
Text 4 (nättext)
Text 5 (utdrag ur roman)
Text 6 (utdrag ur artikel)
Text 7 (utdrag ur roman)
Välvald
30 %
74 %
40 %
50 %
67 %
72 %
71 %
Ganska bra
36 %
25 %
34 %
34 %
30 %
23 %
23 %
Mindre bra
30 %
1%
22 %
14 %
3%
4%
5%
Olämplig
4%
0%
4%
2%
0,1 %
0,1 %
2%
Totalt
100 % (924)
100 % (930)
100 % (923)
100 % (929)
100 % (921)
99 % (929)
101 % (927)
I tabell 7 syns att tre texter anses välvalda av minst 70 % av lärarna. Dessa texter är novellen,
utdraget ur artikeln och utdraget ur romanen.
De diskussionsfrågor som ligger till grund för uppgiften anses av 94 % som lämpliga.
4 % av lärarna tycker dock att någon eller några frågor är olämpliga. Den oftast
förekommande åsikten, som nämns av fem lärare, är att vissa ämnen ”tvingar” eleverna att bli
väl privata. De texter som anses uppmana till detta är fabeln, utdraget ur artikeln och
romanutdraget (text 7). De två sista texterna upplevs även av ett par lärare som känsliga.
Andra åsikter som framkommer bland kommentarerna är att frågan till text 7 ligger för långt
från textens ämne, att frågan till text 5 är svår att diskutera, att många elever saknar tillräcklig
mognad för att diskutera frågan till text 6 och att frågan till text 4 leder in eleverna på fel spår.
Till delprov A finns texterna inlästa på cd-skiva och usb-minne. Detta material har använts i elevgrupperna hos 31 % av lärarna. Det finns få kommentarer i anslutning till frågan
och de som finns är i huvudsak sådana som specificerar vilka som använt materialet (elever
med svenska som andraspråk eller speciella behov). En lärare kommenterar att hen inte uppfattade att det var tillåtet att lyssna på texterna.
Tabell 8 Hur har det fungerat att göra en helhetsbedömning av de tre momenten i delprov A?
Andel
Bra
65 %
Ganska bra
34 %
Mindre bra
2%
Dåligt
0,2 %
Totalt
101 % (919)
Tabell 8 visar att de flesta, 65 %, upplever att det gått bra att göra en helhetsbedömning av de
tre momenten i delprov A. En tredjedel av lärarna anser att det gått ganska bra, medan 2 %
respektive 0,2 % tycker att det gått mindre bra eller dåligt. Några tar upp att tre delmoment
var väl mycket och att det var svårt att bedöma alla moment samtidigt. Ett par stycken önskar
4
att det moment som går ut på att eleven ska kunna leda diskussionen inte var med, alternativt
inte vägde lika tungt. Motiveringen till detta är att något sådant krav inte återfinns i kursplanen. För att förenkla bedömningen har vissa lärare spelat in diskussionerna för att kunna bedöma dem i lugn och ro. Många skriver också att sambedömning underlättar.
Tabell 9 Har bedömningsanvisningarna i övrigt gett dig det stöd du behöver vid bedömningen
av elevernas muntliga presentationer?
Andel
Ja
66 %
I stort sett
31 %
I viss mån
2%
Nej
0,3 %
Totalt
99 % (927)
I tabell 9 syns att bedömningsanvisningarna av de flesta anses ge tillräckligt stort stöd i bedömningen, alternativt gör så i stort sett. 2 % svarar att bedömningsanvisningarna är tillräckliga i viss mån och endast tre personer tycker inte alls att de räcker. De positivt inställda anser
att bedömningsanvisningarna är tydliga och bra. De inspelade elevexempel som finns tillgängliga uppskattas av de flesta, även om en person kommenterar att bildkvaliteten kunde
vara bättre. Övriga kommentarer om elevexemplen är att de borde vara fler, att de kunde likna
det engelska provets filmer mer och att det skulle vara bra med inspelat material som bygger
på det aktuella årets prov. Flera stycken anser att bedömningen av de inspelade proven är för
snäll och att eleverna efter att ha sett det inspelade materialet tror att de relativt enkelt ska
kunna få högsta betyg. Ytterligare en åsikt som framkommer i enkäten är att bedömningsanvisningarna innehåller för lite information om bedömningen av elever i svenska som andraspråk. En fråga som tas upp är hur en elev ska bedömas om det i diskussionen aldrig finns
något behov av att fördela ordet (apropå att instruktionen säger att eleven ska kunna göra så
”vid behov”). Ytterligare en fråga handlar om hur pass viktigt det är att eleverna håller sig till
ämnet och hur bedömningen ska se ut om de har en bra diskussion som glider in på fel spår.
Sammanfattningsvis anser de flesta att delprov A överensstämmer med kursplanen och att
genomförandet av provet fungerat bra. Många är nöjda med upplägget där eleverna diskuterar
i mindre grupper, medan andra tycker att detta tillvägagångssätt tar onödigt mycket tid.
Texterna som ligger till grund för uppgiften får överlag positiva omdömen, även om vissa
anses tvinga eleverna att bli för personliga. Bedömningsanvisningarna har för de flesta varit
ett tydligt och bra stöd vid bedömningen av delprovet.
Synpunkter på delprov B: läsa
I detta avsnitt presenteras lärarnas åsikter om genomförande och bedömning av delprov B.
Inledningsvis redovisas lärarnas uppfattning om huruvida delprovet stämmer överens med
kursplanen.
Tabell 10 Anser du att delprovet överensstämmer med kursplanernas skrivningar om läsa?
Andel
Ja
73 %
I stort sett
24 %
I viss mån
3%
Nej
0,2 %
Totalt
100 % (925)
Tabell 10 visar att så gott som samtliga anser att delprovet och kursplanen motsvarar varandra
eller gör så i stort sett. Av de 3 % av lärarna som tycker att delprovet till viss del stämmer
5
överens med kursplanen kommenterar ett par att poängsättningen grundas för mycket på att
eleverna ska svara exakt vad som efterfrågas. Två lärare skriver att delprovets krav är för låga,
medan en lärare anser att vissa av texterna är för långa och svåra. Specifika delar från kursplanen som lärarna efterlyser är att sammanfatta texter och dra slutsatser kring budskap. De
två lärare som inte tycker att delprovet motsvarar kursplanen tycker att texterna är alldeles för
svåra för nyanlända samt att samma formuleringar som finns i kursplanen borde användas i
provets bedömningsanvisningar.
Tabell 11 Vad anser du om uppdelningen att först läsa texthäftet i 45–60 minuter och sedan
lösa uppgifter i 140 minuter?
Andel
Bra
67 %
Ganska bra
22 %
Mindre bra
8%
Dåligt
2%
Totalt
99 % (927)
Som illustreras i tabell 11 anser de flesta, 67 %, att tidsuppdelningen är bra och 22 % att den
är ganska bra. Av dessa lärare anses tiden väl tilltagen (kanske till och med i för stor utsträckning, enligt vissa) och uppdelningen anses ge eleverna chans att få överblick över uppgiften.
Däremot finns önskemål om att elever i svenska som andraspråk fick lyssna på texterna innan
genomläsning, alternativt att läsningen kunde ske tillsammans med läraren. Dessutom menar
vissa att provet testar koncentrationsförmåga lika mycket som läsförståelse, vilket kan bli ett
problem både för elever med och utan koncentrationssvårigheter. De 8 % respektive 2 % som
anser att uppdelningen är mindre bra eller dålig skriver bland annat att tiden är för kort, att
situationen stressar eleverna och att lässvaga elever borde få läsa texterna någon/några dagar
tidigare. En kommentar som förekommer hos både positivt och kritiskt inställda lärare är att
eleverna tyckte att det var svårt att läsa all text först och sedan svara på frågorna. Många, både
lärare och elever, hade föredragit att få läsa och svara på frågor samtidigt, alternativt gjort
klart en text i taget.
Att den sammanlagda tiden räckt för att genomföra provet anser 86 % av lärarna, medan
12 % inte håller med. Av de lärare som inte tycker att tiden var tillräcklig kommenterar de
flesta att elever med svenska som andraspråk hade behövt längre tid på sig och att tiden var
knapp för en del elever med funktionsnedsättning. Ett fåtal lärare menar att samtliga elever
hade svårt att hinna med uppgiften på utsatt tid. Ungefär femton lärare är tvärtom av åsikten
att provtiden var alltför väl tilltagen. De skriver att många av deras elever fick sitta och vänta
lång tid efter att de var färdiga.
Uppgifterna i delprov B testar fyra läsförståelseprocesser hos eleverna. Dessa är att hitta
efterfrågad information, dra enkla slutsatser, sammanföra och tolka information och idéer
samt reflektera och granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. För att eleven ska
få lägst betyg E på delprov B krävs poäng inom tre av dessa fyra processer. I enkäten ombeds
lärarna ange huruvida de anser att uppdelningen i läsförståelseprocesser varit till stöd. I tabell
12 redovisas utfallet av frågan.
6
Tabell 12 Har indelningen av uppgifterna i läsförståelseprocesser varit till stöd för dig som
lärare?
Andel
Ja
59 %
I stort sett
24 %
I viss mån
14 %
Nej
3%
Totalt
100 % (926)
Av tabell 12 framgår att de flesta, 59 %, anser att de haft stöd av indelningen i läsförståelseprocesser. Ungefär en fjärdedel menar att indelningen i stort sett varit till stöd. Lärarna skriver
i kommentarerna att indelningen är tydlig, lättöverskådlig och att den underlättar rättningen.
Flera tar även upp att indelningen tydliggör exakt vilka delar eleverna behöver träna mer på.
Många menar dock att det inte spelar särskilt stor roll eftersom eleverna strax efter provet
lämnar högstadiet, vilket gör att tiden är för knapp för att hinna fylla eventuella luckor. Några
lärare tar upp att de tror att indelningen i läsprocesser skulle vara värdefullare i en tidigare
årskurs. De 14 % respektive 3 % av lärarna som anser att processerna i viss mån fungerar som
stöd eller att de inte alls gör det menar bland annat att processerna och deras funktion måste
beskrivas tydligare och ges mer plats i häftet med lärarinformation.
Ett ännu större stöd tycks lärarna ha haft av bedömningsanvisningarna. Tabell 13 presenterar i vilken mån de anser detta.
Tabell 13 Har bedömningsanvisningarna gett dig det stöd du behöver vid bedömningen av
elevernas lösningar?
Andel
Ja
61 %
I stort sett
34 %
I viss mån
4%
Nej
0,6 %
Totalt
100 % (924)
Som tabell 13 visar har de allra flesta haft tillräckligt eller i stort sett tillräckligt stöd av bedömningsanvisningarna, som anses tydliga och till stor hjälp. Många lyfter fram att sambedömning underlättar ytterligare. De exempel på elevlösningar som finns i bedömningsanvisningarna uppskattas av många. Det finns dock en del förslag på hur de skulle kunna bli ännu
hjälpsammare. Många lärare efterfrågar fler elevexempel att jämföra med. Vissa önskar fler
exempel i allmänhet, medan andra efterfrågar något specifikt som exempel av elever med
svenska som andraspråk, fler underkända exempel och fler komplicerade exempel som inte
självklart tilldelas ett visst betyg. 4 % av lärarna anser att bedömningsanvisningarna i viss
mån ger tillräckligt stöd och 0,6 % anser att de inte gör det alls. Ett tiotal av dessa lärare
tycker att någon/några frågor är svårbedömda trots bedömningsanvisningar. De frågor som
oftast nämns är 4, 6 och 14, vilka anses ha för stora tolkningsmöjligheter. Andra lärare
kommenterar att det ibland är oklart vad frågan kräver för svar. Bland annat skriver en lärare
att det ibland är tydligt att eleven har förstått den lästa texten, men inte svarar exakt det som
bedömningsanvisningarna föreslår och att det då är svårt att avgöra om svaret ska godkännas
eller ej. En sista kritik som framkommer i enkäten är att vissa frågor anses avgöra det
slutgiltiga delprovsbetyget för mycket, vilket leder till att elever som svarar fel på en enda
fråga kan få sänkt betyg.
Sammanfattningsvis är de flesta av uppfattningen att delprovet överensstämmer med
kursplanen. Att eleverna först läst texthäftet i 45–60 minuter för att sedan lösa uppgifter i 140
minuter är en uppdelning som anses lämplig av de flesta. Några menar dock att eleverna hade
föredragit att läsa och svara på frågor samtidigt. Indelningen i fyra läsförståelseprocesser
7
anser majoriteten vara tydlig och lättöverskådlig. Även bedömningsanvisningarna uppskattas,
även om många önskar fler exempel på elevlösningar.
Synpunkter på delprov C: skriva
I det följande behandlas lärarnas svar på de enkätfrågor som handlar om delprov C. Allra först
presenteras lärarnas syn på huruvida delprovet stämmer överens med kursplanen.
Tabell 14 Anser du att delprovet överensstämmer med kursplanernas skrivningar om skriva?
Andel
Ja
71 %
I stort sett
26 %
I viss mån
3%
Nej
0,9 %
Totalt
101 % (924)
Som framgår av tabell 14 anser 71 % av lärarna att delprovet korresponderar med kursplanens
skrivningar, medan 26 % gör så i stort sett. Lärarna som i viss mån anser att delprov och
kursplan överensstämmer utgör 3 % av det totala antalet och de som inte alls håller med motsvarar 0,9 %. I kommentarerna i anslutning till frågan konstateras bland annat att de tre
alternativa uppgifterna testar olika delar av kursplanen. Däremot framför ett tiotal lärare kritik
mot att de nationella proven inte innehåller något processkrivande, någon chans till
bearbetning av text eller någon kamratrespons. När eleverna i vanliga fall utför skriftliga
uppgifter ingår dessa tre delar och eleverna är därför inte vana att producera text utan att ha
tid för bearbetningar och reflektion.
Tabell 15 Hur bedömer du skrivuppgifterna för dina elever?
Skrivuppgift
Uppgift 1: bidrag till
ungdomstidning
Uppgift 2: Novell
Uppgift 3: Debattinlägg
Välvald
Ganska bra
70 %
50 %
71 %
25 %
34 %
25 %
Mindre bra Olämplig
4%
14 %
2%
0%
1%
0%
Totalt
99 % (930)
99 % (926)
98 % (923)
I tabell 15 syns att samtliga skrivuppgifter anses välvalda av minst 50 % av lärarna. Uppgiften
anses innehålla aktuella ämnen och stor variation bland genrerna. Gällande uppgift 1 och
uppgift 3 placerar sig lärarna ungefär likadant mellan de fyra svarsalternativen. De flesta är
positivt inställda till dessa texter, även om en återkommande kritik riktad mot uppgift 1 är att
eleverna inte i tillräckligt stor utsträckning kan förväntas förstå att de ska diskutera ämnet på
ett generellt plan för att nå de högre betygen. Novellen är den minst uppskattade med 14 %
som väljer alternativet mindre bra. I kommentarerna i anslutning till frågan framgår att ämnet
för novellen resulterat i lågkvalitativa texter. Runt trettio lärare skriver att ämnet lett till
”barnsliga”, ”töntiga” och ”banala” noveller. Flera lärare efterfrågar ett tema som är närmare
elevernas intressesfär, exempelvis kärlek eller vänskap.
Skrivuppgifterna finns även inlästa på cd-skiva och usb-minne. Detta material har enligt
22 % av lärarna använts av någon av deras elever. Väldigt få lärare har valt att kommentera
frågan ytterligare och av de som gör det svarar de flesta att det fungerat bra eller varit ett bra
stöd. En lärare fick från sina elever höra att de ansåg att uppläsningen gick för snabbt.
Som stöd i bedömningen av delprovet finns matriser och bedömningsanvisningar. I tabell
16 och tabell 17 redovisas hur lärarna anser att de har fungerat.
8
Tabell 16 Har matriserna varit till stöd i din bedömning av elevernas lösningar?
Andel
Ja
73 %
I stort sett
22 %
I viss mån
5%
Nej
0,2 %
Totalt
100 % (923)
Tabell 16 visar att majoriteten, 73 %, av lärarna har haft stöd av matriserna vid bedömningen
av elevlösningarna. Det är endast 5 % som anser att matriserna i viss mån fungerat som stöd
och inte mer än två personer som inte alls tycker det. Positiva kommentarer om bedömningsmatriserna är bland annat att de är tydliga, genomarbetade, användbara och att de underlättar
bedömningen mycket. En lärare skriver också att det är ”guld värda, framförallt när man ska
förklara ett betyg”. Det är uppskattat att de olika skrivuppgifterna har varsin matris. Invändningar mot matriserna är att de är alltför detaljerade och att de gör för liten skillnad mellan
svenska och svenska som andraspråk. En del lärare upplever att innehållet i matriserna inte
alltid stämmer överens med bedömningen av elevexemplen.
Tabell 17 Har bedömningsanvisningarna i övrigt gett dig det stöd du behöver vid bedömningen av elevernas lösningar?
Andel
Ja
63 %
I stort sett
31 %
I viss mån
6%
Nej
0,3 %
Totalt
100 % (918)
I tabell 17 behandlas bedömningsanvisningarna och huruvida de tillhandahåller tillräckligt
med stöd vid bedömningen. Det anser 63 % att de gör, medan 31 % tycker att de gör detsamma i stort sett. Dessa tycker att bedömningsanvisningarna är ett bra stöd och tycks särskilt
uppskatta de elevexempel som finns att tillgå. Återigen tar dock många upp att de skulle vilja
ha fler elevexempel. Särskilt efterfrågat är ett exempel på en novell med betyget A. Bedömningsanvisningarna till just novellen anses av några vara vaga och godtyckliga – det är svårt
att veta vad som krävs för att texten ska kunna passera som novell. Andra kommentarer är att
uppsatsdelen är den mest svårbedömda och att det är svårt att göra en helhetsbedömning av de
olika aspekterna.
Sammanfattningsvis upplever de flesta att delprovet motsvarar kursplanen, även om
många ser en brist i att provsituationen inte tillåter någon skrivprocess eller chans till
bearbetning. Samtliga tre skrivuppgifter anses välvalda av minst hälften av lärarna. Novellen
får dock kritik för att bjuda in till författande av barnsliga och banala texter. Många anser att
uppgiften inte passade elevernas åldersgrupp och att ett ungdomligare ämne varit att föredra.
Bedömningsanvisningarna uppskattas av de flesta och materialet uppges underlätta
bedömningen mycket. Ett flertal lärare önskar dock att det var större skillnad i bedömningen
av texter i svenska och texter i svenska som andraspråk.
Andra aspekter på provet
Under rubriken ”Andra aspekter på provet” får lärarna i enkäten chans att kommentera bland
annat hur bedömningen gått till, huruvida provresultatet stämmer överens med elevernas öv9
riga prestationer och hur provet eventuellt har anpassats för elever med funktionsnedsättning.
I detta avsnitt behandlas inledningsvis hur elevinformationen fungerat.
Tabell 18 Hur fungerade underlaget ”Information till eleverna”?
Andel
Bra
81 %
Ganska bra
18 %
Mindre bra
1%
Dåligt
0,3 %
Totalt
100 % (926)
Av tabell 18 framgår att i stort sett samtliga lärare anser att elevinformationen fungerat bra
eller ganska bra. Endast 1 % respektive 0,3 % tycker att den fungerat mindre bra eller dåligt.
De positiva kommentarerna handlar om att informationen är tydlig och lugnar eleverna inför
provet. Flera lärare uppskattar att informationen innehåller en påminnelse om hur en källhänvisning ska se ut. Andra lärare anser att textmassan bör kortas ner och förenklas. Vissa av
eleverna upplevde att informationen var komplicerat formulerad och andra tyckte att den var
överflödig. En lärare föreslår att informationen kan presenteras i videoformat i stället, så att
eleverna lättare tar den till sig. Endast en lärare uppger att hen inte gått igenom
elevinformationen i skolan. Detta för att inte bygga upp onödig oro hos eleverna.
Resultatprofilen har för de flesta, 75 % respektive 18 %, fungerat bra eller ganska bra för
att summera provresultaten. Endast 4 % respektive 2 % anger att den fungerat mindre bra eller
dåligt. Många vänder sig emot att det är möjligt att få ett godkänt sammanvägt provbetyg
även om ett av delproven fått betyget F. Flera kommenterar också att det känns orättvist att
både någon som fått ett A och en som fått ett F kan få D i sammanvägt betyg, beroende på
övriga delprovsresultat. En lärare konstaterar att bedömningen av provet borde grunda sig på
samma principer som betygsättningen.
Många lärare betonar på olika ställen i enkäten hur värdefullt de anser det vara med sambedömning. I figur 1 nedan redovisas hur många lärare som använder sig av denna metod.
50%
45%
40%
35%
30%
25%
Delprov A
20%
Delprov B
15%
Delprov C
10%
5%
0%
Samtliga Många har Vissa har Samtliga har Samtliga har På annat sätt
har
sambedömts sambedömts bedömts av bedömts av
sambedömts
mig ensam annan lärare
Figur 1 Hur har ämnesprovet bedömts?
Som framgår av figur 1 varierar det mellan de tre delproven vilken bedömningsmetod som är
vanligast. För delprov A är det vanligaste att ansvarig lärare själv har bedömt proven, vilket
anges av 45 % av lärarna. Inom delprov B och delprov C är sambedömning vanligare. För
10
läsförståelseprovet är det vanligast att vissa elevlösningar sambedömts och nästan lika vanligt
att sambedömning använts på samtliga prov. Vad gäller delprov C är det vanligaste att samtliga elevlösningar sambedömts, vilket anges av 40 % av lärarna.
Provets resultat tycks mycket väl avspegla elevernas övriga prestationer under läsåret,
något som 25 % av lärare anser gälla för samtliga elever och av 70 % upplevs stämma in för
flertalet. Endast 4 % respektive 1 % anser att provets resultat ligger i linje med övriga prestationen för ett fåtal elever eller inga alls. Ungefär lika många lärare anser att eleverna
lyckats bättre som sämre på provet än annars, för både alternativen rör det sig om ett femtontal personer.
För 64 % av lärarna är provet till stöd när slutbetyget ska sättas och för en tredjedel är det
så i viss mån. Endast 1 % av lärarna tar inte alls stöd av provets resultat och av dessa menar
de flesta att de inte bryr sig om det sammanvägda provbetyget, men att delprovsbetygen spelar in. Det vanligaste är att lärarna ser de nationella proven som ett underlag och stöd som kan
peka i en viss riktning, men att stor hänsyn tas till andra uppgifter som utförs under läsåret.
Av de lärare som undervisar i svenska som andraspråk tycker ungefär lika många, 48 %
respektive 47 %, att provets olika delar ger tillräckligt som i viss mån tillräckligt mycket stöd
för att bedöma eleverna. 5 % tycker inte att stödet är tillräckligt. Provet anses viktigt för att
upptäcka vad eleven måste öva mer på. Det finns dock en del förslag på hur provsituationen
skulle kunna anpassas för dessa elever, bland annat genom att öka provtiden och anpassa
läsförståelseprovet mer efter språkinlärare. Många önskar fler exempel på elevlösningar att
jämföra med och efterfrågar en gräns på hur länge eleven ska ha bott i Sverige för att behöva
göra provet. Många gånger lyfts svårigheterna för nyanlända fram.
En elevgrupp som har rätt till en anpassad provsituation är elever med funktionshinder.
Av lärarna har 62 % på något sätt anpassat provet för dessa personer. Anpassningarna består
av att skriva på dator/iPad, lyssna på texterna inlästa på cd-skiva/usb-minne, sitta i mindre
grupp, sitta i eget rum med specialpedagog, ta pauser, få längre provtid, få förkortad
information och få hjälp att skriva (gäller för en diagnos som påverkar motoriken).
Sammanfattningsvis var elevinformationen till belåtenhet för de flesta och ansågs lugna
eleverna inför provet. Hur bedömningen gått till varierar mellan de tre proven. Delprov A
rättas i störst utsträckning av läraren ensam, för delprov B används för det mesta sambedömning i viss mån och gällande delprov C sambedöms oftast samtliga elevlösningar. Ämnesprovet anses för det mesta avspegla elevernas övriga prestationer under läsåret. Provet fungerar för de flesta som ett stöd och en riktlinje i den slutgiltiga bedömningen, men lika stor hänsyn tas till andra uppgifter som utförts. För elever med svenska som andraspråk efterfrågas
utökad provtid och ett anpassat läsprov.
Övriga synpunkter
I slutet av enkäten har lärarna möjlighet att delge övriga synpunkter på provet. Den oftast
återkommande kommentaren är att provet tar alltför mycket tid och att både lärare och elever
blir stressade. Många efterfrågar central rättning av proven. En annan vanlig synpunkt är att
proven bör anpassas mer efter elever med svenska som andraspråk. Många av lärarna som
undervisar i ämnet anser att provet är alltför likt ämnesprovet i svenska. Ett önskemål är att
11
proven ska vara avidentifierade, så att risken för subjektiv bedömning minimeras. Större delen
av lärarna är dock positiva till provet som helhet och skriver att det är ett bra bedömningsstöd
med relevanta uppgifter och välvalda texter som eleverna gillar. En del kommenterar att de
ser en stadig förbättring år till år och en lärare skriver att ”2015 års prov hör till de bättre”.
12