KOMPENSATIONSÅTGÄRDER inför
2015-06-11 Dnr: 07.1061. Projektnummer: KOMPENSATIONSÅTGÄRDER inför detaljplaneläggning av del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Sidan 2 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 FÖRORD Denna handling är ett resultat av Svedala kommuns ambition att arbeta med hållbarhetsfrågor på ett brett men samtidigt handfast och konkret sätt. Handlingen ska fungera som stöd i diskussionen angående landskapets värde inom utbyggnadsområden vid detaljplaneläggning. I samband med detaljplanearbete för del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT har även denna handling med analys och förslag på kompensationsåtgärder inför den föreslagna exploateringen genomförts av Nyréns Arkitektkontor. Som utgångspunkt har Inventering av skyddsvärda arter, förekomst av groddjur samt en bedömning av lämplighet som fladdermushabitat i detaljplaneområde FSA, Svedala 2015, utförd av Calluna använts. Sidan 3 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 FÖRORD .................................................................................................................................................................................................................... 3 INLEDNING och METODIK ................................................................................................................................................................................ 5 DET AKTUELLA PLANFÖRSLAGET .............................................................................................................................................................. 8 Detaljplanens syfte och huvuddrag....................................................................................................................................................................... 8 INVENTERING AV OMRÅDETS RESURSER ............................................................................................................................................ 8 Platsen med omgivningar....................................................................................................................................................................................... 9 Förenklad landskapsanalys ................................................................................................................................................................................... 11 Landskapsvärden avseende biotopområden och rekreativa värden (tabell 1) ........................................................................................... 16 Landskapsvärden avseende kulturmiljö (tabell 2) .......................................................................................................................................... 19 ANALYS och ÅTGÄRD för ökad balansering (tabell 3) ................................................................................................................. 23 SLUTSATS .............................................................................................................................................................................................................. 27 Sidan 4 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 INLEDNING och METODIK I dagens samhällsbyggande eftersträvas ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. I planeringen gäller att hushålla med befintliga resurser och skapa förutsättningar för ökad biologisk mångfald, människors känsla av delaktighet och ”robusthet”, som kan rymma de föränderliga förutsättningar som stadsbyggande innebär. Att arbeta med s.k. kompensationsåtgärder i plan- och byggprocessen är ett sätt att sätta fokus på landskapets ekologiska och sociala funktioner samt landskapsbild och kulturmiljö. Den europeiska landskapskonventionen ska ligga till grund för skydd och skötsel av landskapet. Landskapets viktiga kulturella, sociala och naturligtvis biologiska värden har stor betydelse för invånarna. Dessa miljövärden ligger även till grund för trygghet och ekonomisk utveckling. Konventionens parter erkänner att landskapet har stor betydelse som uttryck för mångfald av natur- och kulturarv samt för att skapa identitet. Identitet och igenkänning är faktorer som i sin tur bidrar till social trygghet. Genom medvetenhet, planering och skydd kan även det så kallade ”vardagslandskapet” det vill säga områden som saknar speciella naturvärden, men som är viktiga i människors närmiljö, få en ökad betydelse. Detta kan ske genom att: • • • • identifiera det som är typiskt för ett landskap samt bevara och utveckla detsamma sätta upp kvalitetsmål för utvecklingen i olika området öka människors medvetenhet och kunskap om landskapet möjliggöra insyn och medverkan i beslut, d.v.s. brukarmedverkan I ”Miljömålsprogram för Svedala 2005 - 2010” (MMP-05) definieras kommunens miljömål av vilka följande bedöms viktigast för kompensationsmodellen: • ett rikt växt- och djurliv • begränsad klimatpåverkan Sidan 5 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 • ingen övergödning • giftfri miljö • ett rikt odlingslandskap • en god bebyggd miljö Landskapet har även stor betydelse för rekreation och folkhälsa, vilket ytterligare understryker den sociala dimensionen. Regeringen har fastställt 11 folkhälsomål varav följande kan ses som relevanta. • delaktighet och inflytande i samhället (d.v.s. brukarmedverkan) • sunda och säkra miljöer och produkter • ökad fysisk aktivitet Balanseringsmetoden kan ses som ett verktyg för att höja nivån på plan- och MKB-processen genom att exploatering även innebär kompensation av viktiga ekologiska och sociala funktioner samt om möjligt även kulturmiljö. Rätt tillämpad bör metoden ligga helt i linje med miljöbalkens hänsynsregler och den europeiska landskapskonventionen. Denna förenklade metod har utvecklats för att kunna användas inom ramen för kommunens kvalitetsarbete vid detaljplanering och föreslagna åtgärder regleras lämpligen i exploateringsavtal. Metoden innebär i korthet: 1) Genomför förenklad landskapsanalys enl. K. Lynch metod för att få fram detaljplanens orientering i landskapet och hur dess funktioner förhåller sig. 2) Stäm gärna av landskapsanalysen via dialog med brukare för att få fram sociala värden och funktioner som närboende, föreningar och andra berörda vill betona. 3) Inventera ekologiska och rekreativa värden samt kulturmiljövärden. På de aktuella platserna i kommunen – brukade tätortsnära landskap - sammanfaller dessa ofta. 4) Kontroll mot relevanta styrdokument. Sidan 6 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 5) Analys av ingrepp och påverkan enligt aktuellt förslag och bedöm omfattningen enl. stoppljusmodellen. 6) Analysera vilken kompensationsmetod som är relevant för förlorad funktion. 7) Ta fram förslag på lämpliga åtgärder för ökad balansering. 8) Bedöm om ökad balans har uppnåtts och redovisa med stoppljusmodellen. Sidan 7 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 DET AKTUELLA PLANFÖRSLAGET Detaljplanens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att pröva förutsättningarna för ny skola för 700 barn, utökat idrottsområde, ny väganslutning samt ytor för park/natur. Området blir en ny målpunkt i södra Svedala, strategiskt placerad mellan centrum och planerade framtida bostadsområden i söder. Kopplingen från centrum till skola och idrott och vidare söderut blir viktig och längs stråket föreslås vistelse- och aktivitetsytor för att skapa ett tryggt stråk. Idrottshallen placeras centralt i området, nära skola och andra idrottsaktiviteter och med entré mot stråket. Skolan placeras i södra delen av området på kullen, anpassad efter terrängen och med fina vyer söderut. Infart till idrotten sker i öster, från Aggarpsvägen och från den nya vägen i söder. Skolan angörs från vägen i söder. Sidan 8 av 27 Illustrationsplan KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 INVENTERING AV OMRÅDETS RESURSER Platsen med omgivningar Området mellan Segeå och befintlig gård är bebyggt med fotbollsplaner. Gården, f.d. plantskolan, på norra kullen, byggdes ca 1856 och har sedan 1910 haft plantskoleverksamhet. Ännu idag odlas t.ex. forsythia till försäljning. Biodling bedrivs söder om gårdsbyggnaden. Till fastigheten hör en anrik trädgård som är ett arv från trädgårdsmästarna som drivit planskolan. Trädgårdens gårdsplan omges av formklippta idegranar, planterade på 1930-talet. Trädgården på baksidan domineras av rödek, blodbok, valnöt och sibiriskt korkträd. Inslag av gammeldags rosor och pioner är stort. Området består av en höjd med två sammanhängande kullar (+52möh till +47möh) med omgivande låglänt åkerlandskap (+45möh). Österut finns utbyggnadsområdet Tegelbruksområdet. Området Åkerbruket är under uppbyggnad söder om Tegelbruket. Söder och väster ut breder sig idag ett böljande åkerlandskap som i framtiden planeras som utbyggnadsområden till Svedala tätort. Åkermarken har jordbruksklassificering 9 (där 10 är högsta värde). Sidan 9 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Sidan 10 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Omgivande landskap sett från planområdet 1. 2. 3. 4. Sidan 11 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Planområdet sett från omgivande landskap 1. 2. 3. 4. Sidan 12 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Förenklad landskapsanalys Landskapskaraktären för planområdet är det sydskånska böljande backlandskapet. Området består av en höjd med två sammanhängande kullar med omgivande låglänt åkerlandskap. Trädbeståndet domineras av lövträd i anslutning till gårdarna i landskapet. I området utgör den uppvuxna fd handelsträdgården ett karakteristiskt inslag. I området och dess närmaste omgivning finns ett antal diken och dagvattendammar. Tillgången till mark för rekreation är begränsad eftersom åkermark dominerar. Dikena utgör barriärer för rörelse i landskapet då de är svåra att korsa. Lynchanalysen använder följande engelska begrepp: districts, nodes, paths, edges, landmarks. Dessa begrepp har översatts fritt från engelska till svenska och får nedan en kortfattad förklaring: ”Path” kallas i analysen stråk och avser här mer betydande förflyttningsleder för gående eller cyklister. Det ska betonas att detta är en analys av områdets upplevelsemässiga struktur ur en gåendes eller cyklandes perspektiv – vilket medför att de redovisade stråken inte är bilstråk, utan gångvägar, cykelvägar samt andra vägar som gångtrafikanter och cyklister använder sig av för att förflytta sig mellan olika delar av området. Större bilvägar (med högre hastighet än 50 km/tim eller mycket trafik samt järnvägar) är istället redovisade som kant/barriär. ”Edge” kallas i analysen barriär och avser ett upplevelsemässigt och fysiskt hinder för förflyttning till fots och/eller på cykel. Det kan handla om tungt trafikerade trafikleder, järnvägar, staket, vattendrag. Samtliga vattensträckor ska redovisas som sådana gränser. Här är emellertid avsikten att visa på de begränsningar som finns för faktisk förflyttning. Sidan 13 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 ”Node” kallad nod och avser platser där flera viktiga stråk och/eller distrikt strålar samman i knutoch mötespunkter. ”District” kallas i den aktuella analysen distrikt resp. underdistrikt och avser ett sammanhållet område med homogen karaktär, t.ex. bostadsområde, industriområde eller större naturområde. ”Landmark” kallas i analysen landmärke och avser upplevelsemässigt signifikanta element som är synliga över stort avstånd och därför kan fungera som orienteringsreferens i landskapet. Sidan 14 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Sidan 15 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Landskapsvärden avseende biotopområden och rekreativa värden (tabell 1) Vid inventering av de ekologiska och rekreativa värdena i området har nedanstående parametrar bedömts som viktiga för att kunna analysera vilken typ av kompensationsåtgärd som kan bli aktuell. Förutom fältinventering ska aktuella styrdokument stämmas av. Inventeringen är baserad på ”Balanseringsprincipen” 1 i vilken följande grupper av resurser inventeras och analyseras: -mark -vatten -växter, djur och biotoper -landskap, kulturhistoria & rekreation -luft, klimat och buller I tabellen nedan redovisas identifierade biotopområden inom planområdet numrerade från 1 och uppåt samt om möjligt med geografiskt läge (siffrorna återfinns på ortofoto enl. ovan). 1 Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk samhällsplanering, stadsbyggnadskontoren i Helsingborg, Lund och Malmö, 2002 Sidan 16 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Tabell 1 Biotopområden (numreras från 1 och uppåt) Funktioner (ekosystemtjänster) Brukarvärden Kvant. (kvm /antal) Artmångfald Livsmiljö för fauna värde Landskapsvärde (samlad bedömning och värdering av ekologiska resp. kulturhistoriska funktioner samt brukarvärden) Hot Påverkas av förslag till planprogram? 1.Handelsträdg årdstomten -Biotop för fåglar och insekter -Potentiella rekreationsoch upplevelsevärd en ca 1,2 ha inom planområdet Måttlig Måttlig Måttlig Ja Vildvuxen handelsträdgår d med främst prydnadsväxter som forsythia och thuja. Träd (pil, hagtorn, lönn, tysklönn, avenbok) varav några få äldre kring 70 år. Fältskikt dominerat av kväve- och skuggynnade arter. Relativt artrik fågelfauna, men med vanlig/ganska vanliga arter Om äldre träd och blommande buskar och träd viktiga för djuroch växtliv försvinner -Pollinering för insekter (framförallt körsbär och hagtorn samt tidigt på våren pil och vide) Insektsliv förmodligen präglat av omgivande åkermark. Humlefaunan kan vara artrik på de vildvúxna delarna, dock ej troligt att naturvårdsintre ssanta arter förekommer. Några däggdjursarter som rådjur, hare och vildkanin förekommer Sidan 17 av 27 Del av området i öster samt söder planeras för natur och skola (utemiljö och till viss del byggnad) KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 2. Lipdammen 3. Diken -Biotop för grodor (förmodligen ätlig groda) Visst rekreationsvärd e Ca 4000 kvm -Biotoper för djur och växter som kräver vatten eller fuktiga miljöer -Vattentillgång för växter och djur Spridningslinje r för djur och växter -Vattenhållande och renande kapacitet Rekreationsvär den Ca 400 m Måttlig Måttlig Sidan 18 av 27 Hög Livsmiljö för ätlig groda Hög Hög Spridningskorri dorer för ätlig groda och andra vattenlevande organismer Hög Ätlig groda, fridlyst -Biotopskydd för diken i anslutning till jordbruksmark Om spridningskorri dorer och livsmiljöer för ätlig groda och andra organsimer försämras Försämring av vattenkvalitet Lägre vattennivå så att dammen torkar ut Om diken kulverteras Ja Exploateringen inom planområdet kan påverka livsmiljöer och spridningskorri dorer för organismer i dammen Ja Fotbollsplaner planeras så att diket i öster behöver dras om KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 4. Åkermark -Revir för sånglärka -Ytor att röra sig över för viltdjur som rådjur och hare -Vattenhållande och filtrerande kapacitet -Produktion av råvaror för livsmedel och energi (åkermarksklas sificering 9) -Pollinering för insekter -Utblickar och upplevelsen av det öppna, böljande landskapet -Livsmedelsproduktion Ca 8 ha Låg Måttlig Hög Storskalig odling. Längs dikeskanter kan artmångfalden vara något större. Sånglärka (rödlistad) har noterats revirhävdande över åkern i söder Öppet jordbrukslands kap med bördig åkermark och utblickar Åkermarken bedöms i övrigt inte hysa några naturvårdsintre ssanta arter Sånglärka, rödlistad art Rådjur, harar, vildkaniner förekommer Landskapsvärden avseende kulturmiljö (tabell 2) Genom att jämföra historiska kartunderlag med platsen kan sedan länge bevarade vägsträckningar och ägogränser, som fortfarande är tydliga på platsen, identifieras. Det kulturhistoriska värdet avseende byggnader och bebyggelsemiljöer kan indelas i dokumentvärden resp. upplevelsevärden med olika bakgrund och motiv. Sättet att dela upp och värdera kan användas även på andra värden än renodlad bebyggelse. Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet. De intar en särställning och är inte aktuella att ytterligare värdera i detta skede. Fornlämningar har stark lagskydd genom Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. ofta kallad Kulturminneslagen. Arkeologisk utredning steg 2 har genomförts varvid två härdrester har identifierats. I övrigt framkom inte några fornlämningar. I samband med den arkeologiska utredningen har konstaterats att inga hinder föreligger för att bebygga området. Sidan 19 av 27 Om marken hårdgörs eller bebyggs. Fragmentering av marken som påverkar möjligheter till odling. Schaktning/utfy llnad som påverkar landskapets karaktär Ja Skola och idrottsplats med tillhörande ytor planeras till stora delar på åkermark KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 I tabellen nedan anges kommentar eller ”-” d.v.s. ”inte aktuellt”. Kolumner med grön skraffering återfinns även i tabell 3. Tabell 2 Kulturmiljö (betecknas med A och framåt) Brukarvärde Omfattning/ kvantifiering Dokumentvärde (historiska egenskaper) A.Aggarpsvägen Kommunikation, bidrar till igenkänning - Klassas som kulturväg, vilket betyder att vägsträckningen har förhistoriska anor enligt kulturgeografi ska studier. B.Gård med infart Tillhörighet och identitet Vitputsad gård med valmat tak med tegelpannor. Vitputsad ekonomibyggnad. Trädgårdsanläggnin g (delvis bestående av fd handelsträdgård) Byggnad från 1856 Sidan 20 av 27 Upplevelsevärde (estetiska, upplevelsemässiga och socialt engagerande egenskaper) Bidrar till igenkänning Övergripande/förstärkande motiv Påverkas av förslag till detaljplan och i så fall på vilket sätt? Överensstämmelse med historiska sträckningar innebär autencitet och pedagogiskt värde Miljöskapande, identitets- och symbolvärde Autencitet och pedagogiskt värde Delvis Vägens sträckning påverkas ej. Upplevelsen av det öppna landskapet sett från vägen påverkas delvis då området bebyggs. Ja Gården, större delar av trädgården samt infarten bevaras. Upplevelsen av gården i landskapet förändras. KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 C.Aggarps by Tillhörighet och identitet - D.Kulturmiljölandska pet Rekreation, utblickar och upplevelsen av det öppna, böljande landskapet. - Aggarps sammanhållna bymiljö med bevarad kvarn- och mjölarbostad är ett minnesmärke från den agrara näringens expansionsperiod under 1800-talet Sidan 21 av 27 Miljöskapande, identitets- och symbolvärde Autencitet och pedagogiskt värde Nej Miljöskapande värden Lång kontinuitet av odlat, öppet landskap Ja Delar av det öppna landskapet tas i anspråk för bebyggelse, idrottsanläggning och väg. KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 GRUNDMOTIV 1. Dokumentvärde (historiska egenskaper) 2. Upplevelsevärde (estetiska, upplevelsemässiga, socialt engagerande egenskaper) Byggnaden/Byggnadsmiljön: Byggnaden/Byggnadsmiljön: Byggnadshistoriskt värde vittnar om äldre tids byggnadsskick/har intressant byggnadshistoria. Arkitektoniskt värde är ”vällöst” i fasad/plan, har dekor/proportionering av hög klass. Område med enhetlig gestaltning. Arkitekturhistoriskt värde har varit mönsterbildande; arkitekten har löst ett arkitektoniskt problem på ett speciellt sätt, är viktig för förståelsen av arkitekturens utveckling. Konstnärligt värde har konstnärligt värde utöver det arkitektoniska, t.ex. fasadskulptur, muralmåleri, interiörutsmyckning. Samhällshistoriskt värde var den första i ett samhälles utveckling/milstolpe i samhällets utveckling; representerar system eller företeelser som ej längre finns i samhället. Miljöskapande värde är av arkitektonisk betydelse i stadsplan/bybild; betydande inslag i kulturlandskap. Socialhistoriskt värde visar hur olika samhällskikt levt/arbetat/umgåtts, speglar forna tiders livsvillkor. Visar hur gångna tiders socialvård fungerade. Patina har spår av åldrande, oxidation, nötning m.m. som ger dimension åt tidens gång. Personhistoriskt värde är anknuten till historisk person t.ex. konstnär / författare / vetenskapsman. var uppväxtmiljö/arbetsmiljö för historisk person; ”vallfartsmål”. Identitetsvärde ger människan samhörighet med sin omgivning, är välbekant inslag i levnadsmiljö. Teknikhistoriskt värde har ålderdomlig/intressant teknisk utrustning, t.ex. industri/kvarn/såg. Symbolvärde fungerar som symbol för händelse, företeelse eller idé. (I många fall kan symbolinnehållet förskjutas/förändras efter hand.) Kontinuitetsvärde har miljösammanhang som illustrerar framväxt och förändring av levande samhälle. Utveckling och användning av samma bebyggelse generation efter generation. Traditionsvärde anknyter till speciella händelser eller traditioner. ÖVERGRIPANDE / FÖRSTÄRKANDE MOTIV Byggnaden/Byggnadsmiljön: Autencitet/äkthet Pedagogiskt värde/tydlighet Sällsynt – representativ är i ursprungligt skick, har genomgått få förändringar. har budskap som går fram tydligt. Detta förstärker främst de historiska egenskaperna, dokumentvärdet. är unik eller typisk på nationell, regional eller lokal nivå. Tabell utarbetad av Riksantikvarieämbetet för bedömning av kulturmiljövärden av byggnader och bebyggelsemiljöer. Sidan 22 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 ANALYS och ÅTGÄRD för ökad balansering (tabell 3) I detta avsnitt ingår de biotopområden och kulturmiljövärden som påverkas av det aktuella detaljplaneförslaget. Analys görs utifrån platsens samlade funktioner ur ett ekologiskt, brukar- och kulturhistoriskt perspektiv som har identifierats i tabell 1 resp. 2 samt utifrån kommunens styrdokument och historiskt kartmaterial. Planförslagets ingrepp och påverkan analyseras i relation till landskapsvärdet. Förslagets effekter kan sammanfattas enligt stoppljusmodellen: • rött innebär ingrepp som allvarligt skadar definierade landskapsvärden • gult innebär negativ påverkan på definierade landskapsvärden • grönt innebär ingen negativ påverkan på definierade landskapsvärden Balanseringensprincipens fyra steg är: • undvik • minimera • utjämna inom planområdet • ersätt utanför planområdet Genom de tre första av dessa steg samt förslag på lämplig åtgärd kan ökad balans inom planområdet uppnås, vilket är målet. Det fjärde steget ”ersätt utanför planområdet” bör undvikas. Överenskomna åtgärder avtalade i exploateringsavtal mellan byggherre/exploatör och kommun kan medföra att t.ex. rött övergår till gult eller gult till grönt. Sidan 23 av 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 Tabell 1 Biotopområde/ Kulturmiljövärde Brukarvärden (betecknade med 1 och uppåt resp. A och framåt enligt ovan) Landskapsvärde (samlad bedömning och värdering av ekologiska resp. kulturhistoriska funktioner samt brukarvärden) Skydd (lagstiftning, riksintresse, lokala krav och bestämmelser m.m.) Ingrepp och påverkan genom planförslag Balansering -undvik -minimera -utjämna inom området -ersätt utanför området Förslag på åtgärd 1.Handelsträdgårdst omten -Potentiella rekreations- och upplevelsevärden Måttlig Minimeras/utjä mnas inom området -Gröna miljöer ramar in och utgör buffert -Mark planläggs som park/natur Sidan 24 av 27 Balans (enl. stoppljus-modellen) KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 2. Lipdammen Rekreationsvärde Hög Ätlig groda, fridlyst 3. Diken Rekreationsvärde Hög Biotopskydd Sidan 25 av 27 Minimeras/utjä mnas inom området Spridningskorri dorer i form av dammar bibehålls/ersätt s Fler dagvattendam mar anläggs (viktigt med buskage och högre vegetation i anslutning till våtmarker samt att vattnet inte torkar ut) Utjämnas inom området -Diken ersätts -Breddade zoner kring diken som gynnar djuroch växtliv -Ev återskapa mer naturliga/mean drande sträckningar KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 4. Åkermark -Utblickar och upplevelsen av det öppna, böljande landskapet -Livsmedelsproduktion Hög A. Aggarpsvägen Kommunikation, bidrar till igenkänning Måttlig/hög B. Gård med infart Tillhörighet och identitet Måttlig C.Aggarps by Tillhörighet och identitet Hög Bördig åkermark , klass 9 Sånglärka, rödlistad art Aggarpsvägen är klassad som kulturväg Fast fornlämning Sidan 26 av 27 Minimera -Minimera hårdgjorda ytor -Undvika 1plansbyggnade r för att minska yta som bebyggs Ersätt utanför området -Gynna sånglärkans revir på annat ställe Minimera -Grön inramning mot vägen -Mer naturlig anslutning till södra vägen än tidigare föreslagen rondell Minimera -Avstånd hålls mellan skolbebyggels e och gård -Infarten bibehålls och används Balans finns KOMPENSATIONSÅTGÄRDER del av SVEDALA 306:34 och 306:37 FÖRSKOLA, SKOLA, IDROTT 2015-06-11 D.Kulturmiljölandska pet Rekreation, utblickar och upplevelsen av det öppna, böljande landskapet. Hög Länsstyrelsens kulturmiljöprogram SLUTSATS Till stor del kan de ingrepp som medför negativa påverkan balanseras till en god nivå i projektet. De effekter som kan uppstå i vattenbiotoperna i området kan helt balanseras med de åtgärder som föreslås i detaljplanen så att ingen negativ effekt uppstår. Påverkan på kulturmiljön kan också balanseras även om en viss negativ påverkan kvarstår. I och med att detaljplanen medför att skolbyggnader och idrottsfunktioner placeras i odlingslandskapet sker en negativ påverkan, både för utblickar och för upplevelsen av landskapet. Även gårdens förhållande till landskapet förändras. Placeringen och gestaltningen av skolbyggnaden har dock anpassats till platsen för att så liten påverkan som möjligt ska uppstå. Funktionen av åkermark kommer att upphöra men viss kompensation kan ändå ske genom att de biotoper som finns på den kvarvarande handelsträdgårdstomten kan vara kvar och att andelen hårdgjorda ytor minimeras. Gröna miljöer föreslås som ramar in och skapar en buffert till omgivningen. Sidan 27 av 27 Minimera -Hänsyn tas till terrängen -Hög kvalitet på gestaltning av bebyggelse
© Copyright 2024