ASiH - Stockholms läns landsting
1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-25 Handläggare: Anne Hallbäck Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 12 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Ärendebeskrivning I ärendet redovisas förslag till revidering av förfrågningsunderlag för avancerad sjukvård i hemmet enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Syftet med revideringen är att justera ersättningen. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2015-08-25 Förfrågningsunderlag, bilaga 1 Revideringar av förfrågningsunderlag, bilaga 2 Slutrapport "Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL", bilaga 3 Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för vårdval. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna revideringarna i förfrågningsunderlaget för vårdvalsområdet avancerad sjukvård i hemmet att gälla från och med den 1 januari 2016. Förvaltningens motivering till förslaget Bakgrund För att stimulera till ökad kapacitet och tillgänglighet till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) infördes den 15 januari 2013 vårdval för vårdformen. I och med detta förändrades uppdragsutformningen och ersättningsmodellen. Uppdraget utvecklades bland annat så att ASiH fick fullt medicinskt ansvar för samtliga inskrivna patienter. Uppdraget breddades även för att stimulera omhändertagande av andra patientgrupper än patienter i behov av specialiserad palliativ vård som varit primärt fokus för ASiH tidigare. I uppdraget ställdes också krav på ett multiprofessionellt arbetssätt med kontinuitet och hög tillgänglighet. HSN 1508-0996 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ersättningsmodellen ändrades samtidigt från att ha varit åtgärdsbaserad till att baseras på inskrivningstid (fast ersättning per dygn) och en extra ersättning i samband med inskrivning. Efter införandet av vårdval har landstinget sett en markant ökad aktivitet inom ASiH. Kostnaderna för ASiH har ökat med 55 procent mellan åren 2012 och 2014. Denna ökning drivs av att 51 procent fler patienter skrivits in i ASiH och att inskrivningstiden för patienterna har ökat, 34 procent fler vårddygn per inskriven patient år 2014 jämfört med år 2012. ASiH är en vårdform som utgör ett alternativ eller ett komplement till slutenvård och har en stor roll i framtidens hälso- och sjukvård. Uppdraget är att tillhandahålla avancerad multiprofessionell vård i hemmet med effektmål att minska inflöde och att öka utflödet från akutsjukhus. Utifrån kostnadsutvecklingen inom uppdraget har en utvärdering genomförts, se bilaga 3, slutrapport ”Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) inom SLL juni 2015. Förändringarna i uppdraget baseras på denna utvärdering samt kontinuerlig uppföljning av uppdraget. Förändrade ersättningar för vårdval ASiH Vårddygnsersättningen för ASiH sänks med 15 procent från 1 215 kronor per dygn till 1 033 kronor enligt den rekommendation som ges i rapport ”Utvärderingen avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL”. Startersättning för inskrivning i ASiH utgår oförändrat med 7 020 kronor. Föreslagna justeringar förväntas stimulera till effektivisering och utveckling av ASiH, ökad kostnadskontroll och till att skapa större utrymme för att erbjuda fler patienter vård inom ASiH. Justering av skrivning om ASiHs ansvar för inskrivna patienter Justering av skrivning av ASiHs ansvar för inskrivna patienter (i ASiH) som efter biståndsbeslut om korttidsvård vistas på ett särskilt boenden (avser växelvård och avlasting) i samråd med den verksamhet där patienten tillfälligt vistas. ASiH ska ej ta över annan huvudmans uppdrag. Ansvarsfördelningen mellan kommunens och ASiH:s sjukvårdsansvar ska regleras i separat överenskommelse mellan vård- och omsorgsgivarna. Revidering av uppdragsbeskrivning Se bilaga 2, Revidering av förfrågningsunderlag. Justering av skrivning om ASiHs målgrupp och helhetsansvar HSN 1508-0996 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Justering av målgruppsbeskrivningen för att tydliggöra uppdragets målgrupp. Justering av skrivning över ASiHs helhetsansvar där helhetsansvaret innebär en samordnad funktion utifrån den enskilda patientens specifika vårdbehov. Det multiprofessionella teamet ska tillse att patientens vårdbehov blir tillgodosedda utifrån beaktande av patientens medicinska, funktionella, psykologiska och sociala situation. Revidering av anvisningar för inlämnande av ansökan Se bilaga 2, Revidering av förfrågningsunderlag. Ekonomiska konsekvenser Baserat på prognosen för 2015 frigörs 84 miljoner kronor givet de föreslagna justeringarna av ersättning som finns beskrivet ovan enligt den utvärdering som genomförts, beskrivet i slutrapporten ”Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL”. Konsekvenser för patientsäkerhet Patientsäkerheten förväntas öka för de patienter som vistas på särskilt boende som genom föreslagna förändringar kan få sina vårdbehov tillgodosedda på rätt vårdnivå och undvika onödiga inläggningar på akutsjukhusen. Konsekvenser för jämställd och jämlik vård Förväntad konsekvens för jämställd och jämlik vård är att patienter som vistas på ett särskilt boende erhåller samma möjlighet till avancerade medicinska insatser som i ett ordinärt boende. Miljökonsekvenser Inga kända miljökonsekvenser. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef HSN 1508-0996 Bilaga 1 FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG ENLIGT LOV VÅRDVAL Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) VÅRDVAL I STOCKHOLMS LÄN GÄLLER FROM 2016-01-04 Innehåll 1 Inledning ................................................................................................. 8 2 Anvisningar för inlämnande av ansökan ................................................ 9 2.1 Ansökningshandlingar .................................................... 9 2.1.1 Ansökan ...................................................................................... 9 2.1.2 Adress ......................................................................................... 9 2.1.3 Svenska språket .......................................................................... 9 2.1.4 Öppen ansökningstid .................................................................10 2.1.5 Godkännandekrav .....................................................................10 2.1.6 Ej komplett ansökan ..................................................................10 2.1.7 Fel i ansökan ..............................................................................10 2.1.8 Övrig information ......................................................................10 2.1.9 Offentlig handling ......................................................................10 2.2 Beslutsordning ............................................................... 10 2.2.1 Beslut inom fyra månader .........................................................10 2.2.2 Beslutsordning...........................................................................10 2.2.3 Ingående av avtal .......................................................................10 2.2.4 Villkorat godkännande ..............................................................10 2.2.5 Ansökan om rättelse ..................................................................10 2.3 Underlag för Beställarens bedömning av sökanden ....... 11 2.3.1 Beskrivning av ägarförhållanden............................................... 11 2.3.2 Befintliga företag ....................................................................... 11 2.3.3 Nybildade företag och företag under bildande .......................... 11 2.3.4 Utländska företag ...................................................................... 11 2.3.5 Utdrag ur belastningsregistret .................................................. 11 2.3.6 Driftstart .................................................................................... 11 2.3.7 Verksamhetsbeskrivning ........................................................... 11 2.3.8 Bemanning................................................................................. 11 2.3.9 Verksamhetschef samt medicinskt ansvarig ............................. 11 2.3.10 Verksamhetens lokalisering ...................................................... 12 2.3.11 Krav på lokaler ........................................................................... 12 2.3.12 Intygande ................................................................................... 12 3 Villkor för godkännande att teckna avtal .............................................. 19 3.1 Ansökan ......................................................................... 19 3.1.1 Handlingar ................................................................................. 19 3.1.2 Skäl för att inte godkännas ........................................................ 19 3.2 Ekonomisk stabilitet och seriositet ................................ 19 3.2.1 Ekonomiska förutsättningar...................................................... 19 3.2.2 Skäl för att inte godkännas ........................................................ 19 3.3 Verksamheten ............................................................... 20 3.3.1 Beskrivning av Verksamheten .................................................. 20 3.3.2 Skäl för att inte godkännas ....................................................... 20 3.4 Övriga villkor ................................................................. 21 3.4.1 Förutsättningar.......................................................................... 21 3.4.2 Omständigheter som medför att Sökanden inte godkänns ....... 21 3.4.3 Tidigare brister .......................................................................... 21 4 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem.............................................. 22 4.1 Avtalets omfattning ....................................................... 22 4.2 Avtalet ........................................................................... 22 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) INNEHÅLL SIDA 2 AV 70 4.3 Definitioner .................................................................. 23 4.4 Avtalsperiod .................................................................. 23 4.4.1 Förkortad avtalsperiod i visst fall ............................................. 24 4.5 Ändrade ägarförhållanden ............................................ 24 4.6 Överlåtelse .................................................................... 24 4.7 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner ........... 24 4.7.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter – rättelse och innehållande av ersättning ................................................................... 24 4.7.2 Brister i rapportering och fakturering – rättelse, reducerad ersättning och vite ................................................................................ 25 4.7.3 Bristande kvalitet - vite............................................................. 25 4.8 Förtida upphörande .......................................................25 4.8.1 Beställarens rätt till uppsägning av Avtalet till omedelbart upphörande........................................................................................... 25 4.8.2 Skadestånd................................................................................ 26 4.8.3 Uppsägning efter anmaning ..................................................... 26 4.8.4 Andra grunder för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande. .......................................................................................... 26 4.8.5 Vårdgivarens rätt till uppsägning av Avtalet .............................27 4.9 Force majeure ................................................................ 27 4.10 Kontaktpersoner ............................................................ 27 4.11 Meddelanden ................................................................. 27 4.12 Tillämplig lag och tvister ................................................ 27 4.13 Efter Avtalets upphörande ............................................ 28 4.14 Möte inför Driftstart ..................................................... 28 4.15 Ändringar i Avtalet ........................................................ 28 4.16 Övrigt ............................................................................ 29 4.16.1 Övriga avtalsvillkor ................................................................... 29 4.16.2 Mervärdesskatt (moms) ........................................................... 29 4.16.3 Särskilda bestämmelser ............................................................ 29 5 Specifik Uppdragsbeskrivning .............................................................. 32 5.1 Inledning ...................................................................... 32 5.2 Målgrupp ...................................................................... 32 5.2.1 Generell målgrupp .................................................................... 32 5.2.2 Specifik målgrupp ..................................................................... 33 5.3 Uppdraget ..................................................................... 33 5.3.1 Konsultinsatser ......................................................................... 36 5.3.2 Vårdprogram och riktlinjer ...................................................... 36 5.3.3 Kvalitetsregister .........................................................................37 5.3.4 Samverkan .................................................................................37 5.4 Personal ......................................................................... 37 5.5 Miljö.............................................................................. 38 5.5.1 Läkemedel................................................................................. 38 5.6 Forskning, utveckling och utbildning ............................ 38 5.6.1 Forskning och utveckling ......................................................... 38 5.6.2 Utbildningsplatser .................................................................... 38 5.7 Läkemedel..................................................................... 39 5.8 Medicinsk service.......................................................... 40 5.9 Hjälpmedel förbrukningsmaterial och medicinteknisk utrustning .............................................................................. 41 5.10 Remisser ........................................................................ 41 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) INNEHÅLL SIDA 3 AV 70 5.11 Vårdvalet ....................................................................... 41 6 Årlig uppföljning ................................................................................... 42 6.1 Utformning av den årliga uppföljningen ....................... 42 6.2 Uppföljningsplan .......................................................... 42 6.3 Uppgifter från register .................................................. 42 6.4 Inrapportering via WIM ................................................ 42 7 Ersättningsvillkor ................................................................................. 43 7.1 Ersättningssystemet ...................................................... 43 7.1.1 Allmänt ..................................................................................... 43 7.2 Ersättningsmodellen ..................................................... 43 7.2.1 Produktionsrelaterad ersättning .............................................. 43 7.2.2 Målrelaterad ersättning ............................................................ 43 7.2.3 Särskilda uppdrag ..................................................................... 44 7.3 Patientavgifter .............................................................. 46 7.3.1 Betalning av patientavgifter ..................................................... 46 7.4 Kostnadsansvar ............................................................ 46 7.4.1 Vårdgivarens kostnadsansvar................................................... 46 7.4.2 Medicinsk service ..................................................................... 46 7.4.3 Lokaler, utrustning och försörjningstjänster inklusive informationsförsörjning............................................................................47 7.4.4 Kostnadsansvar för läkemedel ..................................................47 7.4.5 Hjälpmedel, förbrukningsmaterial och medicintekniska produkter ...............................................................................................47 7.4.6 Tolkar .........................................................................................47 7.4.7 Sjukresor ....................................................................................47 7.5 Utbildningsåtaganden .................................................... 47 7.6 Moms ............................................................................. 47 7.6.1 Kompensation för moms ...........................................................47 7.7 Fakturering .................................................................... 47 7.7.1 Utformning av faktura ...............................................................47 7.7.2 Faktureringsperiod ................................................................... 48 7.7.3 Faktureringsadress ................................................................... 48 7.7.4 Invändningar mot faktura ........................................................ 48 7.8 Betalningsvillkor........................................................... 48 7.8.1 Dröjsmål ................................................................................... 48 8 Informationshantering ......................................................................... 49 8.1 Inledning ...................................................................... 49 8.2 Informationssäkerhet ................................................... 49 8.3 Personuppgiftsbehandling ............................................ 49 8.4 Beskrivningssystemet ................................................... 50 8.4.1 Allmänt ..................................................................................... 50 8.4.2 Verksamhetsdata ...................................................................... 50 8.4.3 Regelverk för verksamhetsdata ................................................ 50 8.5 E-tjänster och IT-system ................................................ 51 8.5.1 Allmänt ...................................................................................... 51 8.6 2016 års krav på informationsanvändning och rapportering........................................................................... 51 8.7 Rapportering av informationsobjekt .............................. 57 8.8 Meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner . 57 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) INNEHÅLL SIDA 4 AV 70 8.9 E-tjänster och IT-system som är önskvärda och möjliga för Vårdgivaren att använda ................................................... 57 8.10 Kontaktinformation ....................................................... 57 8.11 Kostnadsansvar SLLnet ................................................. 57 9 Allmänna villkor från 1 januari 2015 .................................................... 58 9.1 Inledning ...................................................................... 58 9.1.1 Allmänna villkor ....................................................................... 58 9.1.2 Förtydligande och avsteg från Allmänna villkor ...................... 58 9.1.3 Kantmarkeringar ...................................................................... 58 9.2 Allmänna utgångspunkter ............................................. 58 9.2.1 Hälsofrämjande perspektiv på vården ..................................... 58 9.2.2 Vetenskap och beprövad erfarenhet ......................................... 58 9.2.3 Helhetssyn ................................................................................ 58 9.2.4 Patientens delaktighet i vården ................................................ 58 9.2.5 Riskföre-byggande .................................................................... 59 9.2.6 Framtidsplan för hälso- och sjukvården .................................. 59 9.3 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys 59 9.3.1 Vårdgivarens ansvar ................................................................. 59 9.3.2 Ledningssystem ........................................................................ 59 9.3.3 Beställarens ansvar ................................................................... 59 9.3.4 Information och stöd till patienten om vårdgarantin .............. 60 9.3.5 Uppföljning av vårdgarantin .................................................... 60 9.3.6 Remisser ................................................................................... 60 9.3.7 Smittskydd, Vårdhygien och Strama ........................................ 60 9.3.8 Provtagning, anmälan och smittspårning ................................ 60 9.3.9 Sekretess och skydd av patientuppgifter ................................... 61 9.3.10 E-tjänster ................................................................................... 61 9.3.11 Meddelarfrihet ........................................................................... 61 9.3.12 Undantag från meddelarfrihet .................................................. 61 9.3.13 Anmälnings-skyldighet .............................................................. 61 9.3.14 Minska miljö-påverkan............................................................. 62 9.3.15 Samverkan i miljöfrågor och uppföljning................................. 62 9.3.16 Systematiskt brandskydds-arbete ............................................ 62 9.3.17 Internkontroll ........................................................................... 62 9.4 Patientnämnden ........................................................... 62 9.4.1 Underlag till Patientnämnden .................................................. 62 9.4.2 Information till patienten ......................................................... 62 9.5 Tillgänglighet/åtkomst .................................................. 62 9.5.1 Patientens behov ...................................................................... 62 9.5.2 Tillgängliga lokaler ................................................................... 63 9.5.3 Ändamålsenliga lokaler och utrustning.................................... 63 9.5.4 Reducerad tillgänglighet........................................................... 63 9.5.5 E-post etc. ................................................................................. 63 9.5.6 Tolkar ........................................................................................ 63 9.5.7 Tolkförmedling ......................................................................... 63 9.5.8 Text- och bildtelefon ................................................................. 63 9.6 Information och marknadsföring ................................. 63 9.6.1 Information till invånare, patienter med flera ......................... 63 9.6.2 Riktlinjer för marknadsföring .................................................. 63 9.6.3 Information om öppettider....................................................... 64 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) INNEHÅLL SIDA 5 AV 70 9.6.4 Då mottagningen är stängd ...................................................... 64 9.6.5 Information från Beställaren .................................................... 64 9.7 Uppföljning ................................................................... 64 9.7.1 Beställarens rätt att följa upp Uppdraget ................................. 64 9.7.2 Vårdgivaren ska samverka vid uppföljning .............................. 64 9.7.3 Offentliga redovisningar ........................................................... 64 9.7.4 Mätningar ................................................................................. 64 9.7.5 Underlag till mätningar ............................................................ 64 9.7.6 Revisioner ................................................................................. 65 9.7.7 Granska vården......................................................................... 65 9.7.8 Jämförelser ............................................................................... 65 9.7.9 Vårdsamband............................................................................ 65 9.7.10 Kontroller ................................................................................. 65 9.7.11 Miljö .......................................................................................... 65 9.7.12 Andra skäl ................................................................................. 65 9.7.13 Revisionens omfattning ............................................................ 65 9.7.14 Vårdgivarens medverkan i revisioner....................................... 65 9.7.15 Revisions-rapporten ................................................................. 65 9.8 Patientjournaler ........................................................... 66 9.8.1 Upprätta journal ....................................................................... 66 9.8.2 Alla media ................................................................................. 66 9.8.3 Kopia till patient ....................................................................... 66 9.8.4 Kopia till annan vårdgivare ...................................................... 66 9.8.5 Termer och begrepp.................................................................. 66 9.8.6 Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig ................................... 66 9.8.7 Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i sammanhållen journalföring ......................................................................................... 66 9.8.8 När Vårdgivaren ingår i sammanhållen journalföring ............. 66 9.8.9 Personuppgifts-biträde ..............................................................67 9.8.10 Efter avtalets upphörande .........................................................67 9.8.11 Digitalt informations-bevarande ...............................................67 9.9 Personal ......................................................................... 67 9.9.1 Arbetsgivaransvar ......................................................................67 9.9.2 Byte av verksamhetschef ...........................................................67 9.9.3 Ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning och lag om ersättning för fysioterapi ...................................................................... 68 9.10 Underleverantör ........................................................... 68 9.10.1 Definition .................................................................................. 68 9.10.2 Vårdgivarens fulla ansvar ......................................................... 68 9.10.3 Information till Beställaren ...................................................... 68 9.11 Försäkringar, skadeståndsansvar och åligganden......... 68 9.11.1 Patientskade-försäkring ........................................................... 68 9.11.2 Underlag till LÖF ...................................................................... 68 9.11.3 Ansvars-försäkring ................................................................... 69 9.11.4 Vårdgivarens skadestånds-ansvar ............................................ 69 9.11.5 Om skadeståndskrav väcks mot Beställaren ............................ 69 9.11.6 Socialförsäkringsavgifter mm ................................................... 69 9.12 Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap ........................... 69 9.12.1 Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge ........................ 69 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) INNEHÅLL SIDA 6 AV 70 9.12.2 Kris- och katastrofläge. extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3 ............................................................................... 69 9.12.3 Deltagande i planering ............................................................. 70 9.12.4 Upplysningar för planering ...................................................... 70 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) INNEHÅLL SIDA 7 AV 70 1 Inledning Stockholms läns landsting har beslutat att införa vårdval inom flera vårdområden. Syftet med vårdval är att stärka patientens ställning med ökade möjligheter att fritt välja vårdgivare och att tillgängligheten till vården ska öka. Vårdvalet införs enligt lagen om valfrihetssystem, LOV med Stockholms läns landsting (232100-0016), Hälso- och sjukvårdsnämnden (”Beställaren”) som upphandlande myndighet. Med en fri etablering inom vårdvalet avses mångfalden av vårdgivare öka. Vårdvalet ska ge alla sökande samma villkor och konkurrensneutralitet ska råda. Avtal tecknas med alla sökande som uppfyller de krav som anges i detta underlag. Sökande som har godtagbara skäl att inte kunna lämna samtliga efterfrågade uppgifter kan komma att beviljas ett villkorat godkännande. I ansökan ska anges om sådant villkorat godkännande söks, orsaken till detta och en tidsplan för när utelämnade uppgifter/intyg kommer att lämnas. Om beslut fattas att medge villkorat godkännande underrättas sökanden om detta. Sökanden ska därefter inom den tidsram som anges inlämna återstående uppgifter/intyg. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 1 – INLEDNING SIDA 8 AV 70 2 Anvisningar för inlämnande av ansökan 2.1 Ansökningshandlingar 2.1.1 Ansökan Intresserade inbjuds att ansöka om att bli godkända för att få driva vård inom vårdvalet. Ansökan sker genom att ansökningsblanketten tillsammans med övriga begärda handlingar lämnas in till Beställaren. Ansökan avser rätt att bedriva vård vid inom valt område. Av ansökan ska det framgå vilket/vilka områden ansökan avser. Område 1 Nykvarn Salem Södertälje Område 2 Norrtälje Område 3 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Tyresö Område 5 Kungsholmen Lidingö Norrmalm Solna Södermalm Östermalm Område 7 Järfälla Sigtuna Upplands-Bro Upplands Väsby 2.1.2 Område 4 Enskede-Årsta-Vantör Farsta Hägersten-Liljeholmen Nacka Skarpnäck Skärholmen Älvsjö Värmdö Område 6 Bromma Ekerö Hässelby-Vällingby Rinkeby-Kista Sollentuna Spånga-Tensta Sundbyberg Område 8 Danderyd Täby Vallentuna Vaxholm Österåker Adress Ansökan för område 1 och 3-8 insänds till: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Registrator Box 6909 102 39 Stockholm Ange ”Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet ” på kuvertet. Ansökan för område 2 insänds till: Sjukvårds- och omsorgskontoret Estunavägen 14 Box: 801 761 28 Norrtälje Ange ”Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet ” på kuvertet. 2.1.3 Svenska språket Ansökan och bilagor ska vara på svenska språket. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 9 AV 70 2.1.4 Öppen ansökningstid Ansökningstiden är öppen vilket innebär att det inte finns en sista dag som ansökan ska vara inlämnad, utan ansökan kan lämnas fram till dess vårdvalet upphör. 2.1.5 Godkännandekrav För att sökanden ska bli godkänd måste samtliga krav och övriga villkor som anges i detta förfrågningsunderlag vara uppfyllda. 2.1.6 Ej komplett ansökan Om ansökan inte är komplett ifylld, begärda underlag saknas eller om sökanden inte lämnar av Beställaren begärda kompletteringar kan handläggningstiden förlängas eller ansökan avslås. 2.1.7 Fel i ansökan Fel i ansökan får rättas. Sökanden ska utan dröjsmål lämna de kompletteringar av ansökan som Beställaren efterfrågar. 2.1.8 Övrig information Under punkten övrig information i ansökningsblanketten kan annan information som sökanden vill åberopa lämnas. 2.1.9 Offentlig handling Inkommen ansökan är som regel offentlig handling. Om inte sökanden anger annat kommer Beställaren att tolka det som att inte någon information i ansökan omfattas av sekretess. Om sökanden anser att någon del i ansökan ska omfattas av sekretess ska detta anges i ansökan och motiveras. Det ska anges på vilka grunder sekretess önskas. Beställaren kommer att i varje enskilt fall och vid varje förfrågan göra en prövning av huruvida en specifik uppgift omfattas av sekretess. 2.2 Beslutsordning 2.2.1 Beslut inom fyra månader Beslut kommer att meddelas inom fyra månader efter det att ansökan inkommer. 2.2.2 Beslutsordning Beslut om ansökan ska fattas av Sjukvårdsutskott. 2.2.3 Ingående av avtal Om ansökan godkänts upprättar Beställaren ett Avtal som sänds till sökanden. Detta ska ske utan dröjsmål efter det att beslut om godkännande fattats. 2.2.4 Villkorat godkännande Beställaren kan meddela villkorat godkännande, som innebär att sökanden åläggs att vidta åtgärd för att bli godkänd. När Beställaren kontrollerat att begärd åtgärd vidtagits, blir sökanden godkänd och Avtal upprättas. 2.2.5 Ansökan om rättelse Om sökanden inte har godkänts och anser sig felaktigt behandlad har denne möjlighet att ansöka om rättelse av beslutet. Sådan ansökan om rät- AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 10 AV 70 telse – med begäran om vilken ändring som yrkas – ska inom tre veckor skriftligen lämnas till Förvaltningsrätten i Stockholm. 2.3 Underlag för Beställarens bedömning av sökanden 2.3.1 Beskrivning av ägarförhållanden Sökanden ska beskriva verksamhetens ägarförhållanden, oavsett vilken associationsform som gäller eller avses gälla. 2.3.2 Befintliga företag Beställaren inhämtar via kreditupplysningsföretag och på andra sätt officiell information om sökandens ekonomiska förutsättningar. Sökanden ska bifoga senaste bolagsstämmoprotokoll och utdrag ur aktieboken eller motsvarande handlingar. Om sökanden önskar åberopa andra uppgifter ska dessa bifogas ansökan. 2.3.3 Nybildade företag och företag under bildande Sökande som har ett nystartat företag eller ett företag under bildande ska bifoga dokumentation som visar att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital eller tillgångar i företaget, eller på begäran redovisa en finansiell säkerhet (t.ex. checkkredit, lånelöfte från bank eller koncerngaranti). Kopia på säkerheter som åberopas i ansökan ska bifogas. För aktiebolag under bildande gäller att aktiebolaget ska vara bildat innan avtal tecknas. 2.3.4 Utländska företag Utländsk sökande ska bifoga dokumentation som intyg på att denne fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. 2.3.5 Utdrag ur belastningsregistret Sökanden ska om Beställaren så begär lämna utdrag ur belastningsregistret för företrädare för sökanden. 2.3.6 Driftstart I ansökan ska anges från vilken dag Verksamheten avses att bedrivas, Driftstart. 2.3.7 Verksamhetsbeskrivning I ansökan ska beskrivas hur Verksamheten kommer att bedrivas och hur det säkerställs att Åtagandet i alla dess delar kommer att utföras från Driftstart. 2.3.8 Bemanning I ansökan ska anges att Verksamheten kommer att bemannas med personal som har den kompetens som krävs för att utföra Åtagandet. 2.3.9 Verksamhetschef samt medicinskt ansvarig I ansökan ska redovisas hur verksamhetschef – och om denna inte är läkare, även medicinskt ansvarig – kommer att rekryteras. Om det när ansökan inlämnas är klart vem som kommer att bli verksamhetschef (och mediciniskt ansvarig) namnges dessa. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 11 AV 70 2.3.10 Verksamhetens lokalisering I ansökan ska anges från vilken lokal verksamheten kommer att bedrivas. 2.3.11 Krav på lokaler Till ansökan ska bifogas ifylld bilaga: Vårdhygieniska aspekter vid Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), bilaga till ansökan om avtal enligt LOV, se Vårdgivarguiden. 2.3.12 Intygande Med sin underskrift av ansökan intygar sökanden att: • beskrivningar och dokument som efterfrågas i ansökan bifogas, • hela Åtagandet enligt Vårdavtal enligt lagen om valfrihetssystem kan utföras från Driftstart • Verksamheten bemannas med personal med den kompetens och i den omfattning som krävs, • sökanden accepterar att Beställaren cirka två veckor före Driftstart genomför ett möte med sökanden. Vid detta möte kommer Beställaren att följa upp att sökanden vidtagit de åtgärder som behövs för att Verksamheten ska kunna starta vid Driftstart. Om Beställaren bedömer att sökanden inte kommer att klara att driva Verksamheten enligt avtalet från Driftstart har Beställaren rätt att ensidigt fatta beslut om att senarelägga driftstarten eller säga upp avtalet till förtida upphörande. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 12 AV 70 Ansökan om godkännande att bedriva Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) enligt lagen om valfrihetssystem Sökande Företagsnamn Organisationsnummer Postadress Postnummer och ort Telefonnummertill företaget Faxnummer e-postadress till företaget Namn på kontaktperson för ansökan Befattning Telefonnummer (direkt och mobil) e-postadress Ansökan avser område/områdena: X Område 1: Nykvarn, Salem, Södertälje Område 2: Norrtälje Område 3: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Tyresö Område 4: Nacka, Söderort Stockholm, Värmdö Område 5: Innerstaden Stockholm, Lidingö, Solna Område 6: Ekerö, Sollentuna, Sundbyberg, Västerort Stockholm Område 7: Järfälla, Sigtuna, Upplands Väsby, Upplands-Bro Område 8: Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker Godkända vårdgivare som önskar utvidga verksamheten i ytterligare områden ska inkomma med en ny ansökan och ange befintligt diarienummer minst fyra (max sex) månader före planerad driftstart. I redan godkänt område har vårdgivaren möjlighet att utvidga verksamheten med ytterligare team. Information om detta ska lämnas skriftligen till Beställaren. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 13 AV 70 Lokalisering Ange adress där verksamheten avses utgå från (om ansökan gäller mer än ett område, anges adresser till samtliga lokaler). Namn på verksamheten (obs! ska innehålla ”ASiH”) Gatuadress Postnummer och ort Kommun/stadsdel inom Stockholm Upplysningar om lokalen Ja Nej Lokalen är färdig att ta i drift Om nej, när beräknas den bli det? Om nej, redovisa i bilaga vad som återstår och när det kommer att åtgärdas Beräknad driftstart Ange datum när verksamheten planeras att börja. Verksamhetsbeskrivning Beskrivning av hur verksamheten avses komma att bedrivas Sökande ska här lämna en beskrivning av hur verksamheten avses komma att bedrivas. Följande punkter ska särskilt beskrivas med beaktande av uppdragets samtliga målgrupper. Marknadsföring Organisation Beskriv organisationen utifrån ledningssystem och huvudsaklig utrustning för att utföra uppdraget. Beskriv särskilt hur kritisk verksamhet upprätthålls på en tolerabel nivå oavsett vilka störningar som inträffar. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 14 AV 70 Samverkan Beskriv hur samverkan med vårdgrannar kommer att ske. Tillgänglighet Beskriv hur tillgänglighetskraven kommer att uppfyllas. Beskriv särskilt kravet på inställelsetiden 30 minuter, beredskap att överföra patient till specialiserad palliativ slutenvård inom fyra timmar, övrigt se uppdragsbeskrivningen. Bemanning Redovisa hur verksamheten kommer att bemannas med personal och med den kompetens som behövs för att utföra uppdraget samt plan för hur kompetensen ska upprätthållas. Läkare Sjuksköterska Fysioterapeut/sjukgymnast Arbetsterapeut Dietist Kurator Person med högskoleutbildning i existentiella frågor Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens i kombinerad fysikalisk ödemterapi (KFÖ) AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 15 AV 70 Verksamhetschef samt medicinskt ansvarig Sökande ska här redovisa hur verksamhetschef samt mediciniskt ansvarig kommer att rekryteras. Om det vid ansökan är klart vem som ska bli verksamhetschef respektive medicinskt ansvarig anges namn här. Bilagor till ansökan Sökande (det företag som ansöker) ska till ansökan bifoga följande handlingar: • Sökande som har ett nystartat företag eller ett företag under bildande ska bifoga dokumentation som visar att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital eller tillgångar i företaget, eller på begäran redovisa en finansiell säkerhet (t.ex. checkkredit, lånelöfte från bank eller koncerngaranti). Kopia på säkerheter som åberopas i ansökan ska bifogas. • Beskrivning av ägarförhållanden med utdrag ur aktiebok eller motsvarande • Utländsk sökande ska bifoga dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar • Dokumentation som redovisar andra faktorer som sökande önskar åberopa i sin ansökan (frivillig uppgift) • Vårdhygieniska aspekter vid Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), bilaga till ansökan om avtal enligt LOV, se Vårdgivarguiden AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 16 AV 70 Underskrift Med sin underskrift av ansökan intygar sökande att: • beskrivningar och dokument som efterfrågas i ansökan bifogas, • hela Åtagandet enligt Vårdavtal enligt lagen om valfrihetssystem kommer utföras från Driftstart • Verksamheten bemannas med personal med den kompetens och i den omfattning som krävs • sökanden accepterar att Beställaren ca två veckor före Driftstart genomför ett möte med sökanden. Vid detta möte kommer Beställaren att följa upp att sökanden vidtagit de åtgärder som behövs för att Verksamheten ska kunna starta vid Driftstart. Om Beställaren bedömer att sökanden inte kommer att klara att driva Verksamheten enligt avtalet från Driftstart har Beställaren rätt att ensidigt fatta beslut om att senarelägga driftstarten eller säga upp avtalet till förtida upphörande. Ort och datum Underskrift av behörig person Namnförtydligande Adress och telefon till den som skrivit under ansökan (om annan person än kontaktperson för ansökan) AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 17 AV 70 Om den som ansöker om godkännande inte har möjlighet att i samband med ansökan redovisa samtliga begärda uppgifter ska det till ansökan bifogas en redogörelse för orsaken till detta och en plan för när handlingarna kommer att kompletteras. Ett beslut om villkorat godkännande kan i sådant fall komma att fattas, inklusive ett besked om vad som återstår att göra innan ansökan kan bifallas. Ett beslut om villkorat godkännande utgör inte ett beslut om godkännande enligt 8 kap. 1 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. En sökande kan inte ansöka om rättelse enligt LOV av ett beslut om villkorat godkännande eller grunda en skadeståndstalan enligt samma lag på ett sådant beslut. Ett beslut om villkorat godkännande innebär att när den som ansöker kompletterat med handlingar som visar att återstående godkännandekrav är uppfyllda, kan ett nytt beslut fattas som innebär att ansökan bifalls. Om sökande inte inom tre månader kan visa att återstående godkännandekrav är uppfyllda kommer ett beslut om att inte bifalla ansökan att fattas. Beslut om godkännande eller beslut om villkorat godkännande kommer att tas inom fyra månader från det att ansökan inkommit till nedanstående adress. Ansökan för område 1 och 3-8 insänds till: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Registrator Box 6909 102 39 Stockholm Ange ”Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet ” på kuvertet. Ansökan för område 2 insänds till: Sjukvårds- och omsorgskontoret Estunavägen 14 Box: 801 761 28 Norrtälje Ange ”Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet ” på kuvertet. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 2 – ANVISNINGAR FÖR INLÄMNANDE AV ANSÖKAN JÄMTE ANSÖKNINGSBLANKETT SIDA 18 AV 70 3 Villkor för godkännande att teckna avtal För att få bedriva vård inom ett vårdområde som SLL beslutat ska upphandlas enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, krävs att sökanden godkänts av Beställaren. Sökanden ska uppfylla följande krav för att godkännas. 3.1 Ansökan 3.1.1 Handlingar Sökande ska fylla i ansökan enligt de anvisningar Beställaren lämnar. De intyg, handlingar och andra underlag Beställaren begär ska inlämnas inom de tidsramar Beställaren anger. 3.1.2 Skäl för att inte godkännas Sökande kommer inte att godkännas om: • Ansökan inte är komplett ifylld • Begärda handlingar och intyg saknas • Begärda kompletteringar inte lämnas 3.2 Ekonomisk stabilitet och seriositet 3.2.1 Ekonomiska förutsättningar Sökanden ska ha en god och stabil ekonomisk ställning för att kunna fullgöra avtalet med Beställaren. Sökanden ska vara godkänd för F-skatt. Beställarens bedömning av huruvida en sökande ska godkännas kommer att ske utifrån sökandens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). En helhetsbedömning kommer att ske bl.a. genom att ta in kreditupplysning. 3.2.2 Skäl för att inte godkännas Sökanden kommer inte att godkännas om: • sökanden har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Beställaren bedömer att det kan påverka sökandens förmåga att driva verksamheten • sökanden med en nystartad verksamhet inte kan redovisa en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska förutsättningar att verksamheten kan garanteras • sökanden på Beställarens begäran inte kan redovisa en ekonomisk plan som Beställaren bedömer visar på förutsättningar att bedriva verksamheten under de två första verksamhetsåren • sökanden riskerar att inställa sina betalningar, inleda ackordsförhandlingar, träda i likvidation eller om fara för obestånd föreligger AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 3 – VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT TECKNA AVTAL SIDA 19 AV 70 Sökanden kan komma att inte godkännas om: • sökanden eller en eller flera företrädare har obetald skuld avseende inbetalning av skatter, socialförsäkringsavgifter eller annat • sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden haft upprepade tidigare – nu inbetalda skulder – avseende inbetalning av skatter eller socialförsäkringsavgifter eller annat • sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden har varit inblandade i en eller flera tidigare konkurser • sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden har visat prov på bristande seriositet i sin yrkes-/affärsverksamhet. 3.3 Verksamheten 3.3.1 Beskrivning av Verksamheten Sökande ska från och med Driftstart utföra uppdraget i hela dess omfattning. Beställaren kommer att göra en individuell prövning av om sökande kan antas uppfylla dessa krav utifrån de beskrivningar sökande lämnar i sin ansökan. Beställaren kommer även att ta hänsyn till tidigare erfarenheter av hur sökande utfört tidigare uppdrag. Beställaren kan begära att få träffa sökanden för att få en muntlig redovisning av hur sökande kommer att utföra uppdraget. En sådan muntlig redovisning kan komma att ingå i Beställarens bedömning av ansökan. 3.3.2 Skäl för att inte godkännas Sökande kommer inte att godkännas om: • Beställaren bedömer att Verksamheten inte kommer att bedrivas i sin helhet enligt Avtalet • Beställaren bedömer att Verksamheten inte kommer att bedrivas med en kvalitet motsvarande de krav som Avtalet anger • Verksamheten inte kommer att bemannas med den kompetens och i den omfattning avtalet anger • Sökande inte åtar sig att ingå och följa Vårdavtal enligt Lag om Valfrihetssystem som hör till vårdvalsområdet • Sökande inte visat att denne har tillgång till den utrustning som krävs för att bedriva Verksamheten • Beställaren av annan anledning bedömer att sökande saknar förutsättningar att bedriva Verksamheten AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 3 – VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT TECKNA AVTAL SIDA 20 AV 70 3.4 Övriga villkor 3.4.1 Förutsättningar Beställaren kommer att ta hänsyn till hur Sökanden utfört tidigare uppdrag. 3.4.2 Omständigheter som medför att Sökanden inte godkänns Sökanden kommer inte att godkännas om: • sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Beställaren kan visa detta • sökanden eller företrädare för sökanden är försatt i, alternativt är föremål för, ansökan om konkurs, likvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande eller tillsvidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, • sökanden inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter, eller skatt i det egna landet eller i det land sökanden är registrerad, • sökanden, dess företrädare, verksamhetschef eller annan person i ledande ställning, enligt lagakraftvunnen dom, är dömd för brott mot person inom ramen för sin yrkesutövning eller dömts för annat brott eller är föremål för utredning av brott ägnat att allvarligt rubba förtroendet för hälso- och sjukvården eller vårdgivarens förmåga att fullgöra uppdraget, • sökanden eller en eller flera företrädare för sökanden tidigare haft uppdrag åt Beställaren, annat landsting eller annan uppdragsgivare som denne uppdragsgivare till följd av brister i sökandens agerande sagt upp i förtid, • Beställaren eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som sökande har i annat uppdrag, • sökanden i något väsentligt hänseende har underlåtit att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts av Beställaren. Genom att behörig förträdare undertecknar ansökan så intygar sökanden att förhållanden under ovanstående punkter inte föreligger vid ansökningstillfället. 3.4.3 Tidigare brister Beställaren äger inte rätt att avslå en ansökan med hänvisning till brister som ligger mer än fem år tillbaka i tiden, om inte synnerliga skäl föreligger. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 3 – VILLKOR FÖR GODKÄNNANDE ATT TECKNA AVTAL SIDA 21 AV 70 Mellan Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, organisationsnummer 232100-0016, (”Beställaren”) och ange namn på Vårdgivaren, ange vårdgivarens organisationsnummer (”Vårdgivaren”), har slutits följande 4 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 4.1 Avtalets omfattning I detta Avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av Avancerad sjukvård i hemmet (”Uppdraget”) i ange län/områden/område Beställaren kan efter förnyad ansökan från vårdgivaren godkänna verksamhet i ytterligare områden. Verksamhetens omfattning regleras i underbilaga U 1.1. Med Avtalet avses bestämmelserna i detta Vårdavtal och dess bilagor (”Avtalet”). 4.2 Avtalet Vårdgivaren åtar sig (”Åtagandet”) att utföra Uppdraget och agera enligt Avtalet. Villkoren för Vårdgivarens utförande av Uppdraget framgår av Avtalet. Båda parter förbinder sig att följa gällande villkor i Avtalet. Om det förekommer motstridiga villkor i Avtalets olika delar, dvs. Avtalet och de delar av förfrågningsunderlaget som är bilagor till Avtalet, ska handlingarna tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal 2. Ersättningsvillkor 3. Specifik uppdragsbeskrivning 4. Årlig uppföljning 5. Informationshantering 6. Allmänna villkor 7. Villkor för godkännande att teckna avtal AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 22 AV 70 4.3 Definitioner Avtal Detta Vårdavtal med samtliga därtill hörande bilagor Befrielsegrund Parts (Beställarens och Vårdgivarens) möjlighet att bli befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet till följd av särskild omständighet som preciseras i punkt 4.9 ”Force majeure”. Beställare Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden Driftstart Den dag Vårdgivaren enligt Avtalet ska börja utföra Uppdraget SLL Stockholms läns landsting Uppdrag Det uppdrag Vårdgivaren har att bedriva hälso- och sjukvård enligt detta Avtal. Uppdraget beskrivs i bilagorna Specifik uppdragsbeskrivning och Allmänna villkor. Vårdgivarguiden Vårdgivarguiden - www.vardgivarguiden.se - är Beställarens portal för information till vårdgivarna. Där finns information och styrdokument för vårdgivare. Vårdgivare Den person (juridisk eller enskild fysisk person) Beställaren tecknat Avtalet med, se inledningen av Avtalet. Åtagande Vårdgivarens åtagande att utföra Uppdraget och att fullgöra det som i övrigt anges i Avtalet. Ändringsmeddelade Skriftligt meddelande från Beställaren till Vårdgivaren med information om ändringar i Avtalet. 4.4 Avtalsperiod Avtalet träder i kraft från och med den dag båda parter undertecknat det. Avtalet gäller därefter till och med 2016-12-31. För det fall Avtalet inte sagts upp skriftligen senast tolv månader före avtalsperiodens slut gäller Avtalet därefter tills vidare med tolv månaders uppsägningstid från Beställarens sida och med sex månaders uppsägningstid från Vårdgivarens sida. Regler för förtida upphörande finns i punkt 4.8. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 23 AV 70 Utförande av Uppdraget inleds vid Driftstart. Driftstart för detta Avtal är 201y-oo-oo. Före Driftstart äger Vårdgivaren inte rätt att utföra vård enligt detta Avtal. 4.4.1 Förkortad avtalsperiod i visst fall Oaktat vad som stadgas ovan om avtalsperiod och uppsägningstid, gäller följande: För det fall att Avtalet tecknas efter det att Beställaren sagt upp samtliga andra avtal inom vårdvalsområdet från en och samma tidpunkt, upphör även detta Avtal vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att avtalet i sådana fall får en kortare avtalsperiod än tolv månader. 4.5 Ändrade ägarförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderföretag, ska utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren ska Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren ska därefter pröva om Avtalet ska fortsätta att gälla eller om Avtalet ska sägas upp jämlikt punkt 4.8 nedan. Beställaren kommer bland annat att värdera om Vårdgivaren med den nya ägaren uppfyller kraven för godkännande för att teckna vårdavtal. Beställaren ska skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. 4.6 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 4.7 Brister i utförande av Åtagandet och sanktioner Beställaren följer att Vårdgivaren uppfyller Åtagandet och vidmakthåller den kvalitet i utförande av Uppdraget som följer av Åtagandet. Uppföljningen sker bland annat genom analys och kontroll av inrapporterade verksamhetsdata, statistiska underlag, kvalitetsutfall, uppföljningsmöten och revisioner samt om Vårdgivaren följer lagar, förordningar och landstingets policys. Om Beställaren konstaterar att Vårdgivaren brister i fullgörandet av Åtagandet har Beställaren rätt att vidta sanktioner mot Vårdgivaren. Beroende på bristens allvarlighet tillämpas olika sanktioner. 4.7.1 Vårdgivarens åsidosättande av skyldigheter – rättelse och innehållande av ersättning Om Vårdgivaren åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet har Beställaren rätt att uppmana Vårdgivaren att inom skälig tid vidta rättelse för att avhjälpa bristen. En sådan uppmaning görs genom att Beställaren tilldelar Vårdgivaren en skriftlig varning. Av varningen framgår när bristen ska vara åtgärdad. Av varningen framgår också att om bristen inte är åtgärdad vid denna tidpunkt äger Beställaren rätt att innehålla upp till fem procent av den ersättning som utbetalas varje månad fram till dess bristen är åtgärdad. När bristen är åtgärdad utbetalar Beställaren 80 procent av den innehållna ersättningen. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 24 AV 70 4.7.2 Brister i rapportering och fakturering – rättelse, reducerad ersättning och vite Vårdgivaren ansvarar för all sin rapportering till Beställaren. Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att rapporteringen är korrekt. Om Vårdgivaren är osäker på Beställarens rapporteringsinstruktioner är det Vårdgivarens ansvar att införskaffa tillräcklig information för att rapporteringen ska vara korrekt. Om det finns fel i rapporteringen som innebär att för höga ersättningskrav ställts eller för hög utbetalning skett äger Beställaren rätt att kräva återbetalning av felaktigt utbetalat belopp eller att reducera ersättningen på kommande utbetalningar till Vårdgivaren med det belopp som felaktigt betalats ut. Beställaren ska skriftligen underrätta Vårdgivaren om felet. Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att felet inte ska upprepas. Om Vårdgivaren upprepar felet flera gånger har Beställaren rätt att ta ut ett vite på upp till det dubbla felaktiga beloppet. 4.7.3 Bristande kvalitet - vite I Avtalets bilaga Ersättningsvillkor finns kvalitetsindikatorer med angivna lägsta kvalitetsnivåer som enskild Vårdgivare ska uppnå. Om inte Vårdgivaren uppnår angivna kvalitetsnivåer kan Vårdgivaren åläggas att erlägga ett vite för bristande kvalitet. Om Vårdgivaren inte uppnår lägsta kvalitetsnivå på alla givna indikatorer äger Beställaren i synnerliga fall rätt att säga upp Avtalet till förtida upphörande utan föregående varning. 4.8 Förtida upphörande 4.8.1 Beställarens rätt till uppsägning av Avtalet till omedelbart upphörande Beställaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Vårdgivaren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte vidtar rättelse efter erinran därom. Exempel på väsentligt åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet – samt annan hävningsgrund enligt punkt j) nedan- kan vara att: a) Vårdgivaren eller företrädare för Vårdgivaren har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller har dömts för brott avseende yrkesutövning eller annat brott som allvarligt skadar förtroendet för vården, b) allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger, c) det är, vid genomförd revision enligt bestämmelserna i Allmänna villkor, uppenbart att den av Vårdgivaren bedrivna hälso- och sjukvården inte uppfyller gällande medicinska krav på undersökning, vård, behandling eller krav på bemötande av patienter, d) det i väsentlig omfattning saknas förutsättning att utföra Uppdraget till följd av bristande kompetens, brister i ekonomi, lokaler, utrustning eller av annat skäl, e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte erlagt socialförsäkringsavgifter eller skatter, AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 25 AV 70 f) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen fått skriftliga varningar från Beställaren enligt punkt 4.7.1 på grund av åsidosättande av skyldigheter enligt Avtalet utan att bristerna avhjälpts på tillfredsställande sätt, g) Vårdgivaren i sin rapportering lämnat uppgifter som leder till väsentliga fel i underlag för ersättning eller i utbetalning från Beställaren, h) Vårdgivaren väsentligt åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter, i) Vårdgivaren saknar tillstånd som krävs för att utföra Uppdraget, j) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd annars föreligger, k) Vårdgivaren agerar på ett sätt som riskerar att medföra att Beställarens anseende som sjukvårdshuvudman eller förtroendet för vården allvarligt skadas eller i övrigt agerar på ett sätt som medför att Beställarens förtroende för Vårdgivaren allvarligt rubbas, l) Vårdgivaren i väsentlig omfattning brister i uppfyllande av fastställda kvalitetskrav genom att inte uppnå de i Avtalet angivna kvalitetsnivåerna eller Vårdgivaren brister i uppfyllande av fastställda kvalitetskrav två år i rad 4.8.2 Skadestånd Om Avtalet sägs upp enligt punkt 4.8.1 är Vårdgivaren skyldig att till Beställaren utge skadestånd för den skada denne lidit. Detta gäller dock inte vid Force majeure enligt punkt 4.9. 4.8.3 Uppsägning efter anmaning Var och en av parterna har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. 4.8.4 Andra grunder för uppsägning av hela Avtalet till förtida upphörande. a) I punkt 4.9 regleras parts rätt att säga upp Avtalet om Befrielsegrund föreligger enligt Force majeure, b) I punkt 4.15 regleras Vårdgivarens rätt att säga upp Avtalet efter däri angiven uppsägningstid i samband med beslutade ändringar i Avtalet c) Om Vårdgivaren i väsentligt avseende eller vid upprepade tillfällen brutit mot reglerna i Allmänna Villkor om anställdas rätt till meddelarfrihet, d) Om ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderföretag väsentligen förändrats och Beställaren enligt punkt 4.5 beslutar att inte godkänna den nya ägaren, Uppsägning ska alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 26 AV 70 4.8.5 Vårdgivarens rätt till uppsägning av Avtalet Vårdgivaren har rätt att säga upp hela eller delar av Avtalet till omedelbart upphörande eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Beställaren i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och det inte beror på omständigheter som är hänförliga till vårdgivaren samt inte vidtar rättelse efter erinran därom. 4.9 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen (”Befrielsegrund”). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan ska utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part ska vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part ska återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid sådan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. Vårdgivaren är dock skyldig att fortsätta utföra Uppdraget under bl.a. krisoch katastrofläge enligt punkt 12 ” Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap” i Allmänna villkor. 4.10 Kontaktpersoner Parterna ska utse var sin kontaktperson. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, ska detta skriftligen meddelas den andra parten utan dröjsmål. 4.11 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet ska skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Meddelandet ska anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter att det skickats. 4.12 Tillämplig lag och tvister Avtalet ska tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet ska avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. Tvister mellan Beställaren och vårdgivare som ingår i SLL:s förvaltningsorganisation samt med av SLL ägda bolag löses enligt SLL:s interna regler. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 27 AV 70 4.13 Efter Avtalets upphörande Vårdgivaren ska vid Avtalets upphörande samråda med Beställaren kring hantering av patientjournaler, patientlistor, lokaler, utrustning och personal samt information till patienter och allmänhet för att övergången till annan vårdgivare ska kunna ske utan avbrott eller brister i utförande av vården. Vårdgivaren är skyldig att samverka med andra vårdgivare som kommer att ta över Vårdgivarens patientansvar. När Vårdgivaren upphör att utföra Uppdraget enligt Avtalet ska patientjournalerna överföras till annan av Beställaren anvisad hälso- och sjukvårdspersonal som framöver ska svara för patientens vård och behandling. Om journalen finns hos SLL ska istället en kopia av journalen överföras. Patientens medgivande till överföring ska finnas. Vårdgivaren ska hantera patientjournaler, arkivmaterial och annan information i sin verksamhet avseende uppdraget i enlighet med gällande författningar och SLL:s riktlinjer för bevarande och gallring. Vid upphörande av Uppdraget ska Vårdgivaren stå för kostnader som kan uppkomma i samband med överlämnandet av handlingar. Vårdgivaren ska svara för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas. För utförda tjänster enligt Avtalet gäller Avtalets bestämmelser i tillämpliga delar även efter det att Avtalet upphört att gälla. 4.14 Möte inför Driftstart Beställaren kommer cirka två veckor före Driftstart att genomföra en uppföljning av om Vårdgivaren är färdig och förberedd att utföra Åtagandet. Uppföljningen kommer att ske på plats där Uppdraget ska bedrivas. Vårdgivaren ska delta i detta möte. Beställaren kommer vid detta möte att följa upp att Vårdgivaren vidtagit de åtgärder som behövs för att Uppdraget ska kunna bedrivas enligt Avtalet. Beställaren kommer vid avstämningsmötet att gå igenom en särskild checklista, se Vårdgivarguiden om aktuellt vårdvalsområde. Beställaren äger ensidigt rätt att besluta om en senare Driftstart eller att säga upp Avtalet till förtida upphörande om Beställaren bedömer att Vårdgivaren saknar förutsättningar att utföra Åtagandet från Driftstart. Bedömningen sker bland annat utifrån genomgången av checklistan. Vårdgivaren äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Beställarens beslut. Beställaren äger rätt till ersättning från Vårdgivaren för kostnader Beställaren haft till följd av Vårdgivarens brister. 4.15 Ändringar i Avtalet Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut inom SLL eller i enlighet med vid var tid gällande delegationsordning, ändra villkoren i Avtalet inklusive dess bilagor. Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i Avtalet inklusive dess bilagor ska Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar (”Ändringsmeddelande”). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Vårdgivaren inom en tidsfrist på 60 dagar, med undantag av väsentliga ändringar i bilagan Informationshantering där tidsfristen är sex månader - från den tidpunkt AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 28 AV 70 Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om Beställaren inte mottagit ett sådant meddelande inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast vid tidsfristens utgång. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla tolv månader efter utgången av tidsfristen. Under den återstående avtalsperioden gäller Avtalet i sin lydelse före ändringarna. 4.16 Övrigt 4.16.1 Övriga avtalsvillkor Vårdgivaren ska utföra Uppdraget enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet. Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet ska anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. 4.16.2 Mervärdesskatt (moms) Parterna är eniga om att Uppdraget i sin helhet utgör sådan sjukvård som undantas från momsplikt enligt 3 kap. 4 § Mervärdesskattelag (1994:200)(ML). I enlighet med denna bedömning utgår ingen moms på ersättningen för Uppdraget. För det fall behörig domstol genom lagakraftvunnet beslut anser att hela eller delar av Uppdraget inte omfattas av 3 kap. 4 § ML eller annan relevant undantagsbestämmelse i ML, har Vårdgivaren mot utställande av faktura rätt till moms på ersättning som är hänförlig till de delar av Uppdraget som av domstol bedömts som momspliktiga. Vad som här har sagts ska äga tillämpning på ersättningar som utgått från Driftstart. Det åligger Vårdgivaren att snarast möjligt delge Beställaren föreliggande domstolsbeslut. I det fall Beställaren fått del av lagakraftvunnet domstolsbeslut, som avser annan vårdgivare med vilken motsvarande Avtal inom detta vårdvalsområde tecknats, och varmed hela eller delar av de tjänster som omfattas av Uppdraget bedömts som momspliktiga, har Beställaren rätt att för period från och med Driftstart tillämpa samma förfarandesätt även på detta Vårdavtal. Se vidare punkten 7.6 i Ersättningsvillkor. 4.16.3 Särskilda bestämmelser Punkterna 9.3.7 andra stycket, 9.5.1, 9.5.2 och 9.6.4 i Allmänna villkor 2015 gäller ej. ************* AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 29 AV 70 Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm den 201 - - Stockholms läns landsting Ort den 201 - - Vårdgivaren Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ________________________ ____________________ NN NN Avdelningschef Titel, behörig avtalstecknare AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 – VÅRDAVTALET SIDA 30 AV 70 HSN xxxx-xxxx Underbilaga 1:1 ADA xxxx Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Områden och adresser där verksamheterna utgår från. Område Namn på enheten Postnummer Gatuadress Ort Förändring av avtalets omfattning godkännes från och med 20xx-xx-xx. Detta tillägg har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Stockholm 201 - - Ort 201 - - Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdgivaren ____________________ ____________________ NN Avdelningschef NN Titel, behörig avtalstecknare AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 4 VÅRDAVTALET 31 5 Specifik Uppdragsbeskrivning 5.1 Inledning ASiH ger patienter med komplex sjukdoms-/symtombild vård i hemmet med målet att patienterna, utifrån sina egna förutsättningar och önskemål, ska uppnå tillfrisknande alternativt bästa möjliga symtomkontroll/lindring. Oavsett prognos eftersträvas en så hög grad av hälsorelaterad livskvalitet och autonomi som möjligt. Verksamheten är organiserad i multiprofessionella team, där flera yrkesgrupper ingår för att kunna ta hand om patienternas fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. I teamen finns fördjupad kunskap inom palliativ vård och bred kompetens av sjukvård i hemmet. När en patient skrivs in i ASiH tar teamet ansvar för att patienten får hela sitt vårdbehov tillgodosett, varför samarbete med andra vårdgivare inom landstinget och/eller kommun kring enskilda patienter är vanligt förekommande. Den specifika kompetensen, det multiprofessionella teamet, en hög tillgänglighet tillsammans med helhetsansvaret möjliggör en vård i hemmet för patienter som annars skulle behöva akutsjukhusets resurser. Det betyder att tidigare utskrivningar från vårdavdelning/slutenvård till ASiH kan göras och att förekomsten av oplanerade akutmottagningsbesök/inskrivningar i slutenvården kan undvikas. Det gör ASiH till en mycket viktig aktör när det gäller att nå det angelägna målet inom vården, att öka utflödet från akutsjukhuset och att minska inflödet till akutsjukhuset. 5.2 Målgrupp 5.2.1 Generell målgrupp Målgruppen omfattar patienter folkbokförda i Sverige. Utöver ovan angivna målgrupp omfattar målgruppen följande patienter: • Patienter som har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordningar (EEG 883/2004 och EEG 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt EEG 1408/71). Detta gäller även för EU-medborgare som är registrerade som arbetssökande i Stockholms län. • Patienter som omfattas av konventioner eller överenskommelser om sjukvårdsförmåner som Sverige har ingått med andra länder, se Vårdgivarguiden. • Asylsökande (personer som omfattas av lagen (2008:344) om hälsooch sjukvård till asylsökande m.fl.) som inte fyllt 18 år ska erbjudas vård i samma omfattning som den som erbjuds dem som är folkbokförda inom Stockholms län. Detsamma gäller för personer som inte har fyllt 18 år och som omfattas av lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. • Asylsökande och personer utan nödvändiga tillstånd som fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå. • För patienter från andra landsting/regioner gäller villkor i Riksavtalet för utomlänsvård. Se Vårdgivarguiden för mer information AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 32 AV 70 5.2.2 Specifik målgrupp • Patienter som under en kortare period har behov av behandlings- och symtomkontroll som kräver flertal medicinska och omvårdnadsmässiga ställningstagande dygnet runt men inte behöver vårdas på en slutenvårdsplats • Patienter med långsiktig komplex sjukdomsbild som under återkommande instabila perioder har behov av behandlings- och symtomkontroll som kräver flertal medicinska och omvårdnadsmässiga ställningstagande dygnet runt • Patienter som har en obotlig sjukdom och som inte längre svarar på livsförlängande behandling, det vill säga patienter i livets slutskede och som under sin återstående begränsade livstid har behov av komplex symtomlindrande sjukvård i hemmet Ifall vårdnadshavare till barn och ungdomar önskar vård enligt detta uppdrag ska vården ske i samverkan med vårdgivare av avancerad barnsjukvård i hemmet. Vårdgivaren ska säkerställa att vården och omhändertagandet är anpassat till barns och ungdomars särskilda behov. 5.3 Uppdraget För att bedriva uppdraget ska vårdgivaren följa gängse lagar, regler och riktlinjer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Nedan beskrivs specifika krav som gäller för vårdval ASiH. Kompetens För att utföra vård inom ramen för detta uppdrag krävs läkare, sjuksköterskor, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator. Därutöver ska verksamheten ha tillgång till person med högskoleutbildning 1 i existentiella frågor och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens i Kombinerad fysikalisk ödemterapi (KFÖ). Personalen ska ha fördjupad kunskap inom palliativ vård, särskilt i livets slutskede och bred kunskap av att utföra sjukvård i hemmet. Läkare och sjuksköterskor ska därutöver ha fördjupad kunskap inom stora folksjukdomar såsom tumör-, hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. I verksamheten ska det finnas läkare diplomerad i palliativ medicin 2, specialistutbildade läkare och sjuksköterskor samt sjuksköterskor, fysioterapeut/sjukgymnast och arbetsterapeut med minst 3 års klinisk erfarenhet inom området. Vårdgivaren ska tillsäkra och vid behov i enskilda patientärenden konsultera kompetens inom neurologiska sjukdomar och rehabilitering 3. Vårdgivaren ska säkerställa att bedömning och behandling av logoped tillgodoses i enskilda patientärenden där behov föreligger. 1 Lägsta kravet är basutbildning i psykoterapeutisk metod (tidigare benämnd steg 1-utbildning i psykoterapi) alternativt en utbildning av sådan kvalitet att den ger behörighet till legitimeringsgrundande psykoterapeutisk utbildning. 2 Alternativt specialistläkare med minst 3 års kliniskt heltidsarbete inom palliativ medicin som påbörjat diplomering. 3 Vid behov av konsultation av neuroteam ska detta ske enligt särskild rutin, se Vårdgivarguiden. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 33 AV 70 Multiprofessionella team Vårdgivaren ska organisera verksamheten i multiprofessionella team. I teamen ska läkare, sjuksköterskor, fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist och kurator ingå. Tillgänglighet Vårdgivaren ska erbjuda en verksamhet med hög tillgänglighet. Med det avses att vårdgivaren dygnet runt ska kunna inställa sig hos patient inom 30 minuter. Undantag är patient som bor utan fast broförbindelse alternativt i otillgängligt område. För sådan patient ska särskild överenskommelse kring inställelsetid göras som dokumenteras i den individuella vårdplanen. Patienten och närstående ska också kunna få direkt telefonkontakt med vårdgivaren dygnet runt årets alla dagar. Helhetsansvar Vårdgivaren ska ta ett helhetsansvar för patientens vårdbehov. Det innebär att vårdgivaren själv eller genom annan vårdgivare ansvarar för att patientens hela vårdbehov blir tillgodosett. I de fall ett medicinskt behandlingsansvar även finns i annan organisation ska en överenskommelse upprättas som tydliggör ansvarsfördelningen. Verksamheten ska bedrivas dygnet runt årets alla dagar och vårdgivaren ska tillse att patienter kan tas emot och skrivas in årets alla dagar. Vårdgivaren ska erbjuda avancerad medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering inklusive hjälpmedelsförskrivning i syfte att förebygga, behandla och/eller lindra symptom uppkomna genom sjukdom eller biverkning av behandling. Innan inskrivning När vårdgivaren erhållit en remiss som uppfyller bedömningskriterierna ska vårdgivaren snarast påbörja dialog med remittenten för planering av inskrivning. Vårdgivaren ska kunna ta emot patienter inom 48 timmar efter godkänd remiss. När remiss avslås ska orsaken redogöras och dokumenteras i svaret till remittenten. Remissen och svaret ska arkiveras. Remisser som inkommer mellan klockan 8-17 ska besvaras inom 4 timmar. Remisser som inkommer annan tid ska besvaras senast dagen efter. Vid inskrivning Vid inskrivning ska vårdgivaren ge information om insatsernas syfte och förväntad vårdtid och efter patientens godkännande informera närstående om patientens tillstånd och behandling. Vårdgivaren ska planera vården och samordningen tillsammans med patient och/eller dennes närstående. Planeringen ska göras med respekt för deras självbestämmande och integritet. Vid inskrivning ska en individuell dokumenterad vårdplan 4 upprättas senast dagen efter inskrivning. Vårdgivaren ska tillse att samtliga professioner i teamet dokumenterar sina bedömningar och åtgärder i planen. Även bedömningar som inte leder till vidare åtgärder ska dokumenteras 5. 4 5 Inklusive rehabiliteringsplan KVÅ-registreras: XS007 eller XS008 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 34 AV 70 I vårdplanen ska det tydligt framgå: • • • • • • orsak till anslutning till ASiH bedömning av samtliga professioner aktuell vård och behandling utifrån resultat av bedömning målet med vården ansvarsfördelningen inom det multiprofessionella teamet insatser från andra vård- och omsorgsgivare6 Vårdplanens innehåll ska vara känt av patient och/eller närstående. Vårdplanen ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. Utvärdering ska alltid ske vid vårdperiodens slut/utskrivning. Vid inskrivning ska vårdgivaren genomföra läkemedelsgenomgång enligt SLL:s riktlinjer och därefter vid behov under hela vårdperioden 7. Vid inskrivning ska vårdgivaren för de patienter där vårdgivaren har längre inställelsetid än 30 minuter ge patienten en åtgärdsplan som beskriver de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta i akuta situationer. För patienter som vid inskrivning befinner sig i livets slutskede ska vårdgivaren försäkra sig om att patienten och/eller dennes närstående erhållit ett brytpunktssamtal8 hos tidigare vårdgivare och dokumentera detta i journalen. I de fall brytpunktssamtal inte har erhållits ska vårdgivare tillhandahålla detta 9. Under vårdperioden Under vårdperioden ska vårdgivaren, efter godkännande av patienten, möjliggöra för närstående att aktivt delta i vården. Vårdgivaren ska särskilt uppmärksamma barn och ungdomars behov av att göras delaktiga samt utgöra stöd som närstående. Under vårdperioden ska vårdgivaren kontinuerligt utvärdera patientens behov av denna vårdnivå och snarast planera för överföring till lämplig vårdnivå när patienten inte längre har behov av ASiH:s insatser. Om patientens vård under vårdperioden övergår till palliativ vård i livets slutskede, det vill säga när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande ska vårdgivaren med patient och till dennes närstående genomföra ett så kallat brytpunktssamtal 10. Vårdgivaren ska, särskilt till patient i livets slutskede och/eller till dennes närstående, tillhandahålla existentiellt och psykosocialt stöd. I de fall där patient i palliativt skede inte längre kan vårdas i hemmet ska vårdgivaren kunna överföra patienten till specialiserad palliativ slutenvård inom 4 timmar. 6 Vårdgivaren ska vid inskrivning tillförsäkra vilka eventuella pågående vårdinsatser patienten har från annan vårdgivare och samordna/planera dessa med inblandade vårdgivare. 7 KVÅ-registreras: XV015 eller XV016 8 Syftet med brytpunktssamtalet är att informera patienten och/eller dennes närstående om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede. Innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål. 9 KVÅ-registreras: XV018 10 Se föregående fotnot AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 35 AV 70 Utskrivning Vid utskrivning av patient ska vårdgivaren erbjuda patienten ett trygghetskvitto 11. Vårdgivaren ska genom trygghetskvittot skriftligt informera patienten om vem som övertar ansvaret för den fortsatta vården och behandlingen. Det ska framgå i såväl journal som på trygghetskvittot att läkemedelslista och läkemedelsberättelse har överlämnats till patienten. Vid utskrivning av patient som har behov av fortsatt vård, ska vårdgivaren till de enheter som är ansvariga för de fortsatta insatserna, senast samma dag som utskrivning sker, och efter överenskommelse med patienten, överföra skriftlig information om utförd vård och om patientens fortsatta behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vårdgivaren ska samplanera utskrivningen med övertagande vårdgivare för sammanhållen vårdprocess. Vid utskrivning av patient med förväntat återkommande instabila perioder (t.ex. patient med KOL eller hjärtsvikt), och där bedömningen är att patienten kan komma behöva återanslutas till ASiH ska vårdgivaren tillsammans med patient, ofta i närvaro av närstående och övertagande vårdgivare, upprätta en skriftlig återanslutningsplan. Planen ska innehålla en beskrivning av de symtom som, hos den aktuella patienten, kan föregå försämring eller återinsjuknande. I planen beskrivs de åtgärder som patienten och andra aktörer bör vidta om dessa symtom uppträder. Efter dödsfall Efter dödsfall 12 ska vårdgivaren till närstående tillhandahålla efterlevandesamtal och vid behov kuratorsstöd. Kuratorsstöd ska erbjudas i längst tre månader. Därefter hänvisas till annan stödfunktion inom hälso- och sjukvården. Vårdgivaren ska tillse att efterlevande, upp till tre månader efter dödsfall, kan nå vårdgivaren vardagar mellan kl. 08.00–17.00. 5.3.1 Konsultinsatser Vårdgivaren ska på uppdrag av husläkaren ge blodtransfusion i hemmet till patient där husläkaren i övrigt har det medicinska ansvaret för dennes vård 13. I syfte att ge vård enligt LEON-principen 14 ska vårdgivaren i individuella patientärenden tillhandahålla kompetens gällande specialiserad palliativ vård eller annan avancerad hemsjukvård. Vårdgivaren ska tillhandahålla: • konsultativt kollegialt stöd till övriga vårdgivare • handledande insatser till övriga vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet (inkluderar särskilt boende för äldre, SÄBO) 15 5.3.2 Vårdprogram och riktlinjer Vårdgivaren ska följa för Uppdraget relevanta nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram som finns i beslutsstödet VISS, se Vårdgivarguiden. 11 KVÅ-registreras: UV017 Samtliga dödsfall ska registreras i Svenska Palliativregistret 13 Se Rapporteringsanvisningar, Vårdgivarguiden 14 Principen om att patienten ska tas omhand på lägsta effektiva omhändertagande nivå. 15 Se Rapporteringsanvisningar, Vårdgivarguiden 12 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 36 AV 70 5.3.3 Kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till Svenska Palliativregistret. 5.3.4 Samverkan För att på ett optimalt sätt vårda den enskilda patienten krävs en god samverkan och ett gränsöverskridande arbetssätt. 5.3.3.1 Samverkan för patientens bästa Vårdgivaren ska aktivt bidra till samverkan för patienter som har behov av vård och omsorg från andra vårdgivare och huvudmän. Dokumenterade rutiner kring samverkan ska upprättas med andra vårdgivare och huvudmän i den omfattning som krävs för Uppdragets utförande. Exempelvis: • Vid ett samordningsbehov av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska enligt HSL 3 f § och SoL 2 kap. 7 § en samordnad individuell vårdplan (SIP) upprättas. • I de fall där patienten har insatser från kommunen med stöd av SoL 2001:453, ska vårdgivaren utan dröjsmål delta i en samordnad vård- och omsorgsplanering initierad av slutenvårdsverksamhet. 5.3.3.2 Vårdkedjor Vårdgivaren ska säkerställa att vårdkedjan ur ett patient- och närståendeperspektiv är så sammanhängande som möjligt. 5.3.3.3 Vårdplanering Vårdgivaren ska aktivt delta i och vid behov ta initiativ till vårdplanering i patientens hem i samverkan med andra vård- och omsorgsgivare. 5.3.3.4 Vårdplanering vid avlastning/växelvård För inskrivna patienter med tillfälligt biståndsbeslut om växelvård/avlastning på korttidsplats kvarstår det medicinska läkaransvaret hos vårdgivaren. En dokumenterad vårdplanering ska göras inför vistelsen där ansvarsfördelning tydligt framgår. 5.3.3.5 Övergripande samverkansöverenskommelse Vårdgivaren ska känna till och följa de samverkansöverenskommelser som finns mellan SLL och andra huvudmän och som berör Vårdgivarens uppdrag, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska delta i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. 5.3.3.6 Lokala samverkansöverenskommelser Vårdgivaren ska upprätta skriftliga samverkansöverenskommelser med relevanta vård- och omsorgsgivare samt utveckla optimala samverkansformer med fokus på struktur för effektiv samverkan och nätverkssjukvård. 5.4 Personal Vårdgivaren ska ha personal i den omfattning som krävs för att utföra Uppdraget i enlighet med Avtalet. Vårdgivaren ska tillse att personalen har, för uppdraget, adekvat utbildning och kompetens samt får den kompetensutveckling som erfordras. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 37 AV 70 5.5 Miljö Vårdgivaren ska ha ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande om ersättningen överstiger 15 miljoner kronor per år. Kravet på miljöcertifiering gäller också om Vårdgivaren är del av en koncern eller motsvarande vars sammanlagda årliga ersättning från Beställaren överstiger 15 miljoner kronor. Om Vårdgivarens ersättning understiger 15 miljoner kronor per år och Vårdgivaren inte är miljöcertifierad, ska Vårdgivaren vara miljödiplomerad av Beställaren. Diplomering ska ske senast ett år efter driftstart. Beställarens miljödiplom gäller ett år från den dag det godkänns. Om ersättningen längre fram kommer att överstiga 15 miljoner kronor per år, ska miljöcertifiering ske senast den 31 december efterföljande år. 5.5.1 Läkemedel Vårdgivaren ska se till att läkemedelsförskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (d.v.s. inte arbetsmiljöfrågor). Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLL:s webbaserade kurs ”Läkemedel & Miljö” som finns på Vårdgivarguiden. Efter fem år bör förskrivare genomföra kursen igen eftersom kunskapsområdet utvecklas starkt. 5.6 Forskning, utveckling och utbildning 5.6.1 Forskning och utveckling Vårdgivaren ska medverka i forskningsprojekt och kliniska prövningar inom vården, exempelvis genom att tillhandahålla nödvändiga uppgifter från journal och labbdata, samt vid behov biträda med kompletterande uppgifter och/eller godkännande. Detta regleras genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som genomför den kliniska prövningen. Vårdgivaren ska i sådana överenskommelser tillse att forskningsetiska tillstånd finns. Journaluppgifter, biobanksprover och liknande data om patienter ska vara tillgängliga för forskning. Om detta är förknippat med väsentliga merkostnader regleras detta genom överenskommelse i varje enskilt fall mellan Vårdgivaren och den som begär ut uppgifterna. Uppgifter om enskilda prov som sparas ska vara registrerade i Svenska Biobanksregistret. 5.6.2 Utbildningsplatser Vårdgivaren ska tillhandahålla platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för vård- och medicinstuderande till de olika professioner som tjänstgör hos Vårdgivaren. Där läkare tjänstgör ska utrymme för AT- och ST-tjänstgöring tillhandahållas. Vårdgivaren ska i första hand ta emot vårdstuderande från gymnasie-, universitets- och högskoleutbildningar inom Stockholms län. Vårdgivaren ansvarar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och den inriktning som följer examenskraven för respektive utbildning. Samtliga professioner som handleder studenter ska ha handledarkompetens eller annan likvärdig pedagogisk utbildning, se Vårdgivarguiden. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 38 AV 70 I utbildningsuppdraget ingår att delta i de regelbundna handledarmöten som arrangeras av lärosätet. Vårdgivaren ska medverka i lärosätenas utvärderings- och kvalitetssäkringsarbete av VFU. Vårdgivaren ska kunna ta emot: • minst två vårdstuderande av olika kategorier på grund- och avancerad nivå från universitet, högskola och gymnasieskola per heltidsbefattning och år • minst en sjuksköterskestuderande från specialistutbildning per heltidsanställd sjuksköterska och år • minst en fysioterapeut/sjukgymnast studerande per heltidsanställd fysioterapeut/sjukgymnast och år • minst en arbetsterapistuderande per heltidsanställd arbetsterapeut och år Platser för VFU hanteras via det elektroniska kliniska placeringsprogrammet KliPP. 5.7 Läkemedel Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. I de fall Vårdgivaren inte anser sig kunna ta hela medicinska ansvaret för läkemedelsbehandlingen ska Vårdgivaren upprätta en överenskommelse med ansvarig behandlande läkare om ansvarsfördelningen. Vårdgivaren ska tillhandahålla läkemedel ur läkemedelsförråd. För att beställa läkemedel från ApoEx ska Vårdgivaren vända sig till den som är EKansvarig för enheten och få förrådet upplagt i EK. De läkemedel där Beställaren ska stå för kostnaden vidarefaktureras HSF. Fakturaspecifikation hämtas ur GUPS. Vårdgivarens förskrivning ska ske i enlighet med rekommendationer som utfärdas eller förmedlas av Stockholms läns läkemedelskommitté inklusive Kloka listan© och Kloka råd. Förskrivning av läkemedel på recept ska enbart ske vid utskrivning. Recept ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Arbetsplatskod ska kopplas till Vårdgivarens uppdrag enligt detta Avtal. Hjälpmedelskort som används vid förskrivning av förbrukningsartiklar för stomi, för att tillföra läkemedel eller för egenkontroll av medicinering ska vara försedda med kvalitetssäkrad identifikation som innehåller personlig förskrivarkod och arbetsplatskod. Vårdgivaren ska tillse att Vårdgivarens arbetsplatskoder används på ett korrekt sätt, se Vårdgivarguiden. Då patient överförs till annan vårdgivare ska patienten förses med läkemedel fram till planerat återbesök, oavsett var detta kommer att ske. Vårdgivaren ska informera mottagande vårdgivare om aktuell läkemedelsbehandling och planerade förändringar i medicineringen och överlämna en aktuell och korrekt läkemedelslista. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 39 AV 70 Alla kontakter och all samverkan som Vårdgivaren har med läkemedelsföretag och medicinsktekniska företag ska följa de avtal och överenskommelser som har träffats av SLL med berörda intressentorganisationer, se Vårdgivarguiden. Vårdgivare som avser att genomföra kliniska läkemedelsstudier ska senast i samband med ansökan till Läkemedelsverket/etikprövningsnämnd anmäla detta till Stockholms läns läkemedelskommitté samt ta kontakt med Stockholms regionala biobankscenter eller vederbörande ansvarig för biobankshantering av insamlade prover. Vårdgivaren ska försäkra sig om att resurser finns för fortsatt eller avslutande behandling efter det att studien upphört. Mer information och instruktioner om Läkemedel finns på Vårdgivarguiden under området Läkemedel. 5.8 Medicinsk service Medicinsk service är patientbunden diagnostik och laboratorieanalyser utförda efter remiss. Tjänster som därmed avses är laboratoriemedicin, radiologi, klinisk fysiologi, klinisk neurofysiologi, gastrointestinal endoskopi, spermaprover, transfusionsmedicin och nukleärmedicin samt biobankshantering och vävnadsinrättning. För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren inte har hela kostnadsansvaret ska Vårdgivaren anlita leverantör av medicinsk service som SLL har avtal med. För nyttjande av medicinsk service där Vårdgivaren har hela kostnadsansvaret, ska Vårdgivaren välja leverantör som har avtal med SLL eller är ackrediterad av Swedac eller motsvarande organ i utlandet. Vårdgivare som bedriver eget närlaboratorium ska ha ackrediterat detta hos Swedac. Vårdgivare som utför så kallade patientnära analyser ska kvalitetssäkra analyserna genom avtal med ett av Swedac-ackrediterat laboratorium. För definition av patientnära analyser, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens anvisningar för kvalitetssäkring av de patientnära analyserna, se Vårdgivarguiden. Beställaren äger rätt att granska Vårdgivarens förskrivning av medicinsk service. Vid utfärdande av remiss avseende medicinsk service ska på remissen anges Kombikakod eller HSA-ID enligt Beställarens anvisningar för den egna Verksamheten som drivs enligt detta Avtal. Remiss till medicinsk service får endast utfärdas för patienter som vårdas i verksamhet som omfattas av detta Avtal. Kombikakod eller HSA-ID för någon annan verksamhet får inte användas, se Vårdgivarguiden. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 40 AV 70 5.9 Hjälpmedel förbrukningsmaterial och medicinteknisk utrustning Vårdgivaren ska efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter enligt SLL:s anvisningar, regler och beställningsrutiner, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska vara väl förtrogen med aktuellt hjälpmedelsutbud, följa upp förskrivna hjälpmedel samt även i övrigt fullfölja sitt förskrivaransvar. Vårdgivare som i sitt uppdrag har att förskriva bashjälpmedel för rörelsenedsättning mm ska tillhandahålla utrymme för utlämning och återtagning för denna typ av hjälpmedel. Vid övertagande av patient där annan vårdgivare förskrivit och ansvarar för medicinteknisk utrustning ska Vårdgivaren upprätta en överenskommelse om ansvarsfördelningen. Vårdgivaren ansvarar för att medicinteknisk utrustning/vårdutrustning löpande underhålls och kontrolleras så att godkänd standard och säkerhet upprätthålls. Vårdgivaren ska förvissa sig om att alla berörda parter kan hantera den elektriska utrustning som behövs för uppdragets utförande samt att elektriska apparater är rätt installerade och anpassade för användning i enskilt hem. Lokala instruktioner och kvalitetssystem ska finnas för användning av all medicinteknisk utrustning. 5.10 Remisser För anslutning till ASiH krävs remiss från läkare. Vårdgivaren ska redovisa sin tillgänglighet enligt beställarens instruktioner, se Vårdgivarguiden och följa SLL regelverk för remisshantering. Vårdgivaren ska även följa beställarens riktlinjer när det gäller remittering till ASiH, se Vårdgivarguiden. 5.11 Vårdvalet Patientens val ska dokumenteras på anvisad vårdvalsblankett. Valet gäller till dess patienten väljer annan vårdgivare av ASiH. Vårdvalsblanketten ska sparas i minst 2 år. Vårdgivaren ska utan dröjsmål vara patienten behjälplig vid nytt val. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 5 – SPECIFIK UPPDRAGSBESKRIVNING SIDA 41 AV 70 6 Årlig uppföljning I Allmänna villkor finns en generell beskrivning av Beställarens uppföljning. I detta dokument beskrivs den årliga uppföljningen av avtal inom detta vårdområde inklusive krav på manuell inrapportering. Beställarens uppföljning tjänar flera syften: • • • • Uppföljning för analys och planering Uppföljning för kontroll (verifiera att vårdgivaren levererar enligt avtal) Uppföljning för dialog och utveckling Uppföljning som en del av styrningen (bland annat kopplat till målrelaterad ersättning) 6.1 Utformning av den årliga uppföljningen Den årliga avtalsuppföljningen bygger på uppgifter som rapporterats in enligt nedanstående specifikationer (inrapportering via register och manuell inrapportering). Uppgifterna sammanställs, stäms av med vårdgivaren och analyseras av Beställaren. Återkoppling sker genom ett uppföljningsmöte och/eller genom att en rapport översänds till Vårdgivaren. 6.2 Uppföljningsplan I avtalet - Del 7 Ersättningsvillkor, under punkten 7.2.2.2 redovisas gällande uppföljningsplan och hur målrelaterad ersättning beräknas och fördelas. All vård som utförs enligt Avtalet ska beskrivas enligt Socialstyrelsens nationella beskrivningssystem. Därutöver finns specifika krav på KVÅregistrering för Avancerad sjukvård i hemmet, se Vårdgivarguiden. Krav på miljörapportering via certifieringsorganet, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att kvalitetssäkra all data som rapporteras in till Beställaren. Uppföljningsplanen kan revideras av Beställaren årligen. 6.3 Uppgifter från register Uppgifter till avtalsuppföljningen hämtas av Beställaren från dataregister som Vårdgivaren ska rapportera till. Information om rapportering till register finns i bilagan Informationshantering. 6.4 Inrapportering via WIM Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en Webbaserad InrapporteringsMall (WIM). Denna manuella inrapportering kan vara föranledd dels av Beställarens uppföljningsbehov, dels av olika statliga initiativ och överenskommelser som innebär att SLL ska rapportera in uppgifter. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 6 ÅRLIG UPPFÖLJNING SIDA 42 AV 70 7 Ersättningsvillkor 7.1 Ersättningssystemet 7.1.1 Allmänt Ersättningssystemet består av två delar: dels beskrivningssystemet som beskriver patientens kontakter med vården, dels ersättningsmodellen som omfattar Beställarens ersättningar till Vårdgivaren. Vårdgivarens uppdrag som beskrivs i Specifik uppdragsbeskrivning utgör grunden för Vårdgivarens rätt att fakturera enligt detta Avtal. 7.2 Ersättningsmodellen 7.2.1 Produktionsrelaterad ersättning Beställaren ersätter enligt nedan Vårdgivaren för utförda prestationer åt patienter folkbokförda i Stockholms län som rapporteras enligt Beställarens krav och anvisningar enligt Avtalet. Ersättning för andra patienter se punkt 7.2.4 ”Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län”. Tjänst Ersättning per dygn Patienter med heldygnsansvar 1 033 kr Tjänst Per inskrivning Startersättning vid inskrivning 7 020 kr Beskrivning av ovanstående förtydligas i rapporteringsanvisning för ASiH. Detta dokument finns tillgängligt på Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att hålla sig uppdaterad om innehållet i rapporteringsanvisningen. Om SLL beslutar om ändrade patientavgifter ska övriga ersättningar från Beställaren till Vårdgivaren justeras på sådant sätt att Vårdgivarens totala ersättning enligt detta Avtal inte förändras till följd av förändringen av patientavgifter. Beställaren fastställer hur denna justering av ersättningarna ska ske. 7.2.2 Målrelaterad ersättning 7.2.2.1 Utbetalning Beställaren beräknar målrelaterad ersättning per kalenderår utifrån de underlag Vårdgivaren rapporterat in. Den kvalitetsrelaterade ersättningen utbetalas löpande under kalenderåret. Visar avstämningen att Vårdgivaren har erhållit en för hög ersättning under kalenderåret fakturerar beställaren Vårdgivaren det överskjutande beloppet senast 31 mars följande år. Målrelaterad ersättning beräknas av Beställaren utifrån de underlag Vårdgivaren rapporterat in. Beställaren äger rätt att kvitta vite mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 7– ERSÄTTNINGSVILLKOR SIDA 43 AV 70 7.2.2.2 Kvalitetsrelaterad ersättning Den kvalitetsrelaterade ersättningen uppgår till högst plus/minus 3 procent av den totala ersättningen. Kvalitetsindikatorer och krav för erhållande av kvalitetsrelaterad ersättning Svenska Palliativregistret: Inskickad datatabell och täckningsgrad minst 95 % Patienter med bedömd munhälsa, minst 95 % Närstående som erbjudits efterlevandesamtal, minst 95 % Patienter som riskbedömts för undernäring, minst 95 % Vikt 1/8 1/8 1/8 0,5/8 Patienter som riskbedömts för fall, minst 95 % 0,5/8 Patienter som riskbedömts för trycksår, minst 95 % 0,5/8 Patienter som riskbedömts för ohälsa i munnen, resultat registrerat 0,5/8 Patienter med individuell dokumenterad vårdplan, minst 95 % 1/8 Patienter med minst en läkemedelsgenomgång under vårdperioden, minst 95 % 1/8 Patienter som erbjudits trygghetskvitto vid utskrivning till öppenvården, minst 95 % 1/8 *Antal andelar av 3 procent av den totala ersättningen Specifika krav på KVÅ-registrering för ASiH, se Vårdgivarguiden. 7.2.2.3 Vite för processer och aktiviteter 7.2.2.3.1 Vite för bristande inrapportering Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt bilagorna Ersättningsvillkor och Informationshantering i Avtalet innehåller Beställaren 5 procent av på varje faktura fakturerat belopp från och med den månad rapporteringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbetalar då 80 procent av det innehållna beloppet. 7.2.2.3.2 Miljö Om miljöcertifikat eller miljödiplomering saknas enligt de krav som anges i specifik uppdragsbeskrivning ska Vårdgivaren erlägga vite motsvarande 0,5 procent av den årliga ersättning som Beställaren för detta Avtal utbetalat till Vårdgivaren. Vite faktureras efterföljande år. 7.2.3 Särskilda uppdrag Särskilda uppdrag Konsultinsatser för handledning och stöd till övriga vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet (inkluderar särskilt boende för äldre). På uppdrag ge blodtransfusioner i hemmet. Ersättning per uppdrag 1 200 kr 1 600 kr 7.2.4 Ersättningar för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län 7.2.4.1 Vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd Ersättning för vård av asylsökande med flera och personer som saknar nödvändiga tillstånd att vistas i Sverige faktureras Beställaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden. I gruppen asylsökande med flera ingår även förvarstagna som vistas i Migrationsverkets förvar, de som beviljats tillfälligt skydd och deras anhöriga samt ytterligare grupper som regeringen beslutar om. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 7– ERSÄTTNINGSVILLKOR SIDA 44 AV 70 AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 7– ERSÄTTNINGSVILLKOR SIDA 45 AV 70 7.2.4.2 Utomlänspatienter och patienter från andra länder För utomlänspatienter ersätts Vårdgivaren enligt Riksavtalet, se Vårdgivarguiden. För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkategorier framgår av avgiftshandboken och turisthandboken, se Vårdgivarguiden. För patienter från andra länder fakturerar Vårdgivaren i särskild ordning, se Vårdgivarguiden. Landstingsdrivna Vårdgivare ska fakturera Försäkringskassan direkt. 7.3 Patientavgifter 7.3.1 Betalning av patientavgifter Vårdgivaren ska av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som SLL beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i SLL:s patientavgiftshandbok, se Vårdgivarguiden. Patientavgifter ska kunna betalas kontant, med betalkort eller mot faktura. Beställaren ersätter inte Vårdgivaren för uteblivna patientavgifter. 7.4 Kostnadsansvar 7.4.1 Vårdgivarens kostnadsansvar Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är förenade med Åtagandet, med de preciseringar och undantag som anges nedan. 7.4.2 Medicinsk service 7.4.2.1 Undersökningar där Beställaren har hela kostnadsansvaret Beställaren ansvarar för kostnader för medicinsk service avseende undersökningar utförda vid laboratorier inom nedan angivna specialiteter. Vårdgivaren ska använda laboratorier Beställaren har avtal med för dessa undersökningar för att erhålla ersättning för undersökningen. • • • Endoskopier, inklusive prover som tas i samband med endoskopin Genetik Obduktioner 7.4.2.2 Undersökningar med delat kostnadsansvar Vårdgivaren ansvarar för 20 procent av Beställarens kostnad för undersökningar efter remiss från vårdgivaren inom nedan angivna specialiteter. Vårdgivaren ska använda laboratorier Beställaren har avtal med för dessa undersökningar. • • • • Radiologi Klinisk fysiologi Neurofysiologi Patologi med cytologi AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 7– ERSÄTTNINGSVILLKOR SIDA 46 AV 70 7.4.3 Lokaler, utrustning och försörjningstjänster inklusive informationsförsörjning Vårdgivaren ansvarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler, den utrustning, de försörjningstjänster och den informationsförsörjning som behövs för uppdragets utförande. 7.4.4 Kostnadsansvar för läkemedel Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader för läkemedel som används i verksamheten med undantag för de läkemedel som finns nivågrupperade enligt ATC-kodstruktur. Se Vårdgivarguiden ”Undantag från kostnadsansvar ASiH/SPSV”. Beställaren har även kostnadsansvar för de blodprodukter som används i verksamheten med undantag om annan Vårdgivare ordinerat transfusionen, i så fall svarar den ordinatören för kostnaden. 7.4.5 Hjälpmedel, förbrukningsmaterial och medicintekniska produkter Kostnader avseende hjälpmedel, förbrukningsmaterial och medicintekniska produkter, se Hjälpmedelsguiden via Vårdgivarguiden. I de fall Vårdgivaren har en kostnad på över 10 tkr/månad för behandlingshjälpmedel för en enskild patient kan Beställaren i efterskott efter ansökan ersätta Vårdgivaren med 75 % av den kostnad som överstiger 10 tkr/månad och patient se Vårdgivarguiden. 7.4.6 Tolkar Beställaren svarar för kostnaden för språktolk och tolk för döva, dövblinda och hörselskadade vid patientkontakt när tolktjänst som har avtal med SLL anlitas. Om annan tolktjänst används svarar Vårdgivaren för kostnaden. 7.4.7 Sjukresor Beställaren svarar för kostnaderna för sjukresor om leverantör som SLL har avtal med anlitas. 7.5 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser som denne tillhandahåller vård- och medicinstuderande med av SLL fastställd ersättning, se Vårdgivarguiden. 7.6 Moms 7.6.1 Kompensation för moms Privat vårdgivare och landstingsägda bolag som inte har rätt att göra avdrag för moms får på fakturerat belopp göra ett tillägg motsvarande högst den statliga momskompensationen. Storleken på tillägget fastställs av Beställaren och finns tillgängligt på Vårdgivarguiden. 7.7 Fakturering 7.7.1 Utformning av faktura Från den registrering av vårdhändelser som Vårdgivaren gör till Beställarens databaser sammanställer Beställaren ett faktureringsunderlag. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 7– ERSÄTTNINGSVILLKOR SIDA 47 AV 70 Vårdgivaren ska kontrollera och godkänna detta underlag, varefter utbetalning sker. Beställaren betalar endast för utförd vård som registrerats till Beställarens databaser enligt Beställarens anvisningar samt för uppdragsrelaterade ersättningar och särskilda ersättningar enligt detta Avtal. På fakturan samlas samtliga poster som ska faktureras enligt detta Avtal. Undantag från detta är ersättning för vård av personer ej folkbokförda i Stockholms län enligt punkt 7.2.4 som faktureras enligt särskilda rutiner, se Vårdgivarguiden. Beställaren äger rätt att kvitta för mycket utbetald ersättning mot ersättning till Vårdgivare för utförda tjänster vid kommande utbetalningar. 7.7.2 Faktureringsperiod Fakturering sker månadsvis i efterskott. Ersättningar som utgår med ett fastställt årsbelopp faktureras månadsvis i efterskott med en tolftedel av årsbeloppet. 7.7.3 Faktureringsadress Faktura ska sändas till adress Beställaren anger, se Vårdgivarguiden. 7.7.4 Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan ska ske skriftligen senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Reglering av felaktigt fakturerat belopp ska ske inom 30 dagar efter det att parterna enats om att korrigering ska ske. Beställaren har rätt att begära rättelse av felaktigt fakturerat belopp även efter denna tremånadersperiod. 7.8 Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 20 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift, andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Ersättning utbetalas endast till Vårdgivare som är godkänd för F-skatt. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats – eller om vårdhändelsen inte rapporterats korrekt till Beställarens databaser – inom tre månader efter det att det som är ersättningsberättigat utförts. Detta förhållande påverkas inte av Avtalets stycke om parts rätt att vid senare tillfälle påtala rättighet. 7.8.1 Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 7– ERSÄTTNINGSVILLKOR SIDA 48 AV 70 8 Informationshantering 8.1 Inledning Denna bilaga beskriver Beställarens krav på e-tjänster 16 och IT-system 17 som vårdgivaren ska vara ansluten till för rapportering. Beställaren äger rätt att ändra, lägga till eller ta bort de krav på informationsanvändning och rapportering som beskrivs i denna bilaga. Om Beställaren ändrar kraven kommer Beställaren meddela Vårdgivaren om detta inom skälig tid. 8.2 Informationssäkerhet Vårdgivaren ska skydda sin information mot otillbörlig åtkomst och förstörelse i enlighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter. Hur skyddet genomförs ska dokumenteras. Vårdgivaren ska på begäran kunna uppvisa denna dokumentation för Beställaren. Vårdgivaren ska följa SLL:s gällande riktlinjer för informationssäkerhet, se Vårdgivarguiden. 8.3 Personuppgiftsbehandling All hantering av personuppgifter ska ske i enlighet med Personuppgiftslagen och Patientdatalagen. I Avtalet gäller följande • Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. • Personuppgiftsansvarig är den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålet med och medlen för behandlingen av personuppgifter. • Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personansvariges räkning. • Behandling är varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter vare sig det sker på automatisk väg eller ej. • Den personuppgiftsansvarige har ansvar för att all behandling av personuppgifter sker i enlighet med personuppgiftslagen och patientdatalagen. • Personuppgiftsbiträdet åtar sig att endast behandla personuppgifter som personuppgiftslagen medger. Behandling sker i enlighet med den personuppgiftsansvariges instruktioner, styrdokument och träffade överenskommelser. 16 Med e-tjänst avses i detta sammanhang en tjänst som innefattar en eller flera funktioner som informationstekniken kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/e-tjänst. Det kan till exempel vara en tjänst där en patients vårdtillfälle bokas eller en filöverföring görs mellan två programvaror/system. E-tjänst utgör en del av en IT-plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster med mera. 17 Med IT-system avses i detta sammanhang ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje IT-system erbjuder funktioner, däribland nödvändiga basfunktioner för ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING SIDA 49 AV 70 • Beställaren åtar sig att vara personuppgiftsbiträde i de gemensamma lagringar Beställaren anvisar att Vårdgivaren ska delta i inom ramen för Avtalet. • All vidareförmedling av erhållet registerutdrag rörande personuppgifter är förbjudet. • Personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas på den personuppgiftsansvariges vägnar i enlighet med 31 § i personuppgiftslagen. • Personuppgiftsbiträdet ska informera den personuppgiftsansvarige om vilka åtgärder som vidtagits. Om ytterligare åtgärder behövs ska biträdet informeras om detta. • Sammanställningen kan utgöra den personuppgiftsansvariges instruktion vad gäller säkerhetskrav. • Personuppgiftsbiträdet ska vara beredd att följa beslut från tillsynsmyndigheter vad avser säkerhetskrav. • Personuppgiftsbiträdet ska tillåta de inspektioner som genomförs av tillsynsmyndigheter eller annan berörd part enligt lagens krav för upprätthållandet av korrekt behandling av personuppgifter. • Vid upphörande av personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter ska biträdet återlämna all data som innehåller personuppgifter på samtliga media som den är fixerad på. • För vidare information och krav, se Vårdgivarguiden. 8.4 Beskrivningssystemet 8.4.1 Allmänt Beskrivningssystemet baseras i första hand på det nationella beskrivningssystemet som utvecklas av Socialstyrelsen. Vissa avsteg och kompletteringar görs som anpassningar till Uppdraget. All vård som utförs enligt Avtalet ska beskrivas enligt beskrivningssystemet. För ytterligare information, se Vårdgivarguiden. 8.4.2 Verksamhetsdata 8.4.2.1 Termer För information om termer och begrepp, se Vårdgivarguiden. 8.4.2.2 Primär klassificering Utförd hälso- och sjukvård ska beskrivas med diagnoser och åtgärder, så kallad primär klassificering. För diagnoser ska Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – systematisk förteckning (ICD-10-SE) användas och för åtgärder Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Information om klassificering av diagnoser och åtgärder, se Vårdgivarguiden. 8.4.3 Regelverk för verksamhetsdata Vårdgivaren ska registrera patienternas vårdkontakter i enlighet med Beställarens regelverk, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska tillämpa och anpassa sig efter eventuella förändringar i de av Beställaren tillämpade regelverken för verksamhetsdata. Vårdgivaren ska leverera verksamhetsdata enligt Beställarens anvisningar. Beställaren ansvarar för att vidarebefordra informationen enligt lagar och förordningar till andra myndigheter. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING SIDA 50 AV 70 8.5 E-tjänster och IT-system 8.5.1 Allmänt SLL:s e-tjänster och IT-system kan delas in i följande fyra övergripande områden: • Invånartjänster: Information och tjänster för invånare. • Vårdinformation och beslutsstöd: Information och tjänster för hälsooch sjukvården. Informationen tillhandahålls till vården som beslutsstöd. • Ekonomi och uppföljning: Information och system för rapportering och fakturering. • Infrastruktur: ”Vägar och broar” för informationsutbyte mellan vårdens olika aktörer. För mer information om SLL:s e-tjänster och IT-system, se Vårdgivarguiden. 8.6 2016 års krav på informationsanvändning och rapportering I tabell 1 till 4 nedan beskrivs SLL:s e-tjänster och IT-system som tillämpas inom SLL 2016 och 2016 års krav på informationsanvändning och rapportering som Vårdgivaren ska uppfylla. Tabell 1 Invånartjänster Namn e-tjänst 1177 Vårdguidens e-tjänster (tidigare Mina vårdkontakter) Beskrivning av e-tjänst 1177 Vårdguidens e-tjänster är invånarnas ingång för att få tillgång till e-tjänster. Krav på Vårdgivaren Vårdgivaren ska via anslutning till 1177 Vårdguidens e-tjänster tillhandahålla följande tjänster till invånare: • Begära intyg • Beställa journalkopia • Kontakta mig Innehåller gemensam lagring Tabell 2 Vårdinformation och beslutstöd Namn e-tjänst/IT-system] Beställningsportalen Beställningssystem för läkemedel Elektroniskt journalsystem Beskrivning av e-tjänst/IT-system Beställningsportalen är ett förskrivningsstöd för vårdpersonal med rätt att förskriva och beställa hjälpmedel. I Beställningsportalen hanteras hjälpmedel för personer med rörelse-, kommunikations- och kognitionshinder och inkontinensproblem, medicintekniska produkter, testmaterial för diabetes samt närings-, förbands- och kompressionsartiklar. Systemet används för att beställa läkemedel dels till speciella patientgrupper och då knuten till viss patient eller så avser beställningen en specifik vårdgivare. Elektroniskt journalsystem är ett IT-system i vilket vårdgivare dokumenterar och hanterar patientrelaterad information. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING Krav på Vårdgivaren Vårdgivaren ska använda Beställningsportalen vid förskrivning av hjälpmedel. Vårdgivaren erbjuds att nyttja den gemensamma läkemedelsförsörjningen och använda beställningssystemet för att erhålla landstingets upphandlade läkemedelspriser. Vårdgivaren ska ha ett elektroniskt journalsystem för registrering av patientrelaterad information. Vissa tjänster skall kunna integreras i journalsystemet. Dessa tjänster anges i tabellerna SIDA 51 AV 70 Innehåller gemensam lagring X X X Namn e-tjänst/IT-system] Beskrivning av e-tjänst/IT-system E-recept E-recept är en tjänst vid förskrivning av läkemedel på recept och elektronisk överföring till apotek. Finns även en tilläggstjänst för Makulering av e-recept vilket bidrar till ökad patientsäkerhet bland annat eftersom förskrivaren direkt kan följa upp ordinationsändringar genom att makulera inaktuella e-recept. E-sjukintyg E-sjukintyg är en tjänst som möjliggör för läkare att överföra läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan samt ger möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan vårdgivare och Försäkringskassan. Janusinfo www.janusinfo.se innehåller läkemedelsinformation riktad till förskrivare och vårdgivare. Webbplatsen är även informationskanal för Stockholms läns läkemedelskommitté. Janusinfo Läkemedelsförteckningen Krav på Vårdgivaren 1-5 Åtkomsten till patientrelaterad information ska ske genom stark autentisering (högsta behörighetsmodell) och i övrigt ske i enlighet med patientdatalagen (2008:355). Vårdgivaren ska använda erecept vid förskrivning av läkemedel. Vårdgivarens elektroniska journalsystem ska integreras med e-recepttjänsten via SLL:s gemensamma receptserver (GRS). Vårdgivaren ska tillse att adekvat utbildning av tjänsten genomförs till läkemedelsförskrivande läkare och sjuksköterskor. Vårdgivaren bör ansluta sitt elektroniska journalsystem för att kunna makulera e-recept. Vårdgivaren ska överföra elektroniska sjukintyg från vårdgivare till Försäkringskassan. Vårdgivaren ska nyttja Läkemedelsförteckningen för att stärka patientsäkerheten. LF nås via Nationell patientöversikt (NPÖ), integrerad tjänst i journalsystem eller via 1177 Vårdguidens etjänster. NYSA NYSA är ett IT-system för epidemiologisk uppföljning av i första hand patienter som smittats med resistenta bakterier. Pascal (Elektronisk förskrivning av dosförpackade läkemedel) En tjänst för beställning, ordination och kommunikation av dosförpackade läkemedel till patienter. Tjänsten kräver stark autentisering. Psykiatristöd Webbplatsen www.psykiatristöd.se är ett stöd för det kliniska arbetet inom vuxenpsykiatrisk vård i länet. Innehållet baseras på Vårdgivaren ska rapportera mikrobiologisvar till NYSA:s datalager avseende patienter som smittats med resistenta bakterier. Vårdgivaren ska använda Pascal vid förskrivning av dosförpackade läkemedel eller integreras motsvarande tjänst i Vårdgivarens elektroniska journalsystem. Vårdgivaren ska använda Psykiatristöd.se. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING X X Vårdgivaren ska använda Janusinfo och följa riktlinjer för att hålla sig informerade om nyheter som berör uppdraget och via denna hämta underlag för uppföljning. I Läkemedelsförteckningen samlas uppgifter om alla receptförskrivna läkemedel (oavsett vem som förskrivit dessa) som patienten har hämtat ut på apotek i Sverige under de senaste 15 månaderna. Syftet med Läkemedelsförteckningen är att samla all information om patientens uthämtade läkemedel. Tjänsten kräver stark autentisering. NPÖ är en del i sammanhållen journalföring enligt Patientdatalagen. Sammanställer och visar journalinformation från olika journalsystem och vårdgivare i länet och landet. Ger bättre beslutsunderlag för diagnos och behandling. Ett viktigt syfte med NPÖ är att stärka patientsäkerheten. Nationell Patientöversikt (NPÖ) Innehåller gemensam lagring Vårdgivaren ska leverera data till NPÖ i enlighet med nationella anvisningar SIDA 52 AV 70 X Namn e-tjänst/IT-system] Beskrivning av e-tjänst/IT-system regionala vårdprogram, SLK:s läkemedelsrekommendationer och Nationella riktlinjer. Sfinx Interaktionstjänsten Sfinx används för att snabbt kunna söka fram interaktioner mellan de läkemedel en patient ordinerats eller planeras bli ordinerad. Sfinx innehåller också interaktioner mellan läkemedel och vissa naturläkemedel, vissa födoämnen, alkohol och rökning. Tjänsten erbjuds via tjänsten Janusfönster, en av tjänsterna på SIL. Sjukresesystemet Svensk Informationsdatabas för Läkemedel (”SIL”) Vaccinera VISS Vårdgivarguiden WebCare Krav på Vårdgivaren Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån regionala och/eller nationella krav på införande av Sfinx. Vårdgivaren ska även följa regionala och/eller nationella krav på användning av detsamma i samband med läkemedelsordinationer, läkemedelsgenomgångar etc. Det kommer att rekommenderas eller krävas att tjänsten integreras med Vårdgivarens elektroniska journalsystem. Sjukresesystemet är SLL:s systemstöd för att Vårdgivaren ska använda sjukreadministrera och beställa sjukresor. sesystemet vid beställning av sjukresa. I SIL samlas och kvalitetssäkras aktuell läkeVårdgivarens elektroniska jourmedelsinformation från olika medicinska nalsystem ska integreras med källor. följande SIL-tjänster: • Varuregister • Rekommenderade läkemedel för SLL (Kloka Listan) och • Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets förmånsbegränsningar Journalsystemet ska löpande uppdateras så att det är integrerat mot vid varje tillfälle gällande SIL-version System för journalföring av vissa vaccination- Vårdgivaren ska använda Vaccier. Används även för utbetalning av ersättnera för de vaccinationer som ning för vaccinationer och är ett vaccinations- ingår i systemet, se Vårdgivarregister inom länet. guiden. VISS - Vårdinformation StorStockholm är en Vårdgivaren ska använda VISS informationsbank innehållande medicinsk och följa de vård- och omvårdoch administrativ information, i första hand nadsprogram som berör uppdrariktad till primärvården. I VISS finns ca 180 get. vård- och omvårdnadsprogram som stöd för behandling och remittering av patienter mellan olika vårdnivåer och vårdgivare. www.viss.nu Vårdgivarguiden är vårdgivarnas informatVårdgivaren ska hålla sig uppdaionsportal. På Vårdgivarguiden finns informterad om den information och de ation och styrdokument för vårdgivare. styrdokument som publiceras på Vårdgivarguiden. WebCare är ett IT-stöd för samordnad vårdVårdgivaren ska använda planering mellan SLL (slutenvård och primär- WebCare. vård) och kommuner. Genom WebCare erhålls faktureringsunderlag för de patientkostnader som uppkommer i enlighet med lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (”Betalningsansvarslagen”). AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING SIDA 53 AV 70 Innehåller gemensam lagring X X X Tabell 3 Ekonomi och uppföljning Namn e-tjänst/IT-system Faktureringsunderlag läkemedel, FUL Faktureringsunderlag medicinsk service, FUMS Gemensamt vårdregister (”GVR”) HEJ Janus läkemedelsstatistik Nationella kvalitetsregister Vårdfaktura Beskrivning av e-tjänst/IT-system FUL är ett system där Vårdgivaren kan granska och kontrollera kostnader för läkemedel som Vårdgivaren har betalningsansvar för. FUMS är ett system där Vårdgivaren kan granska och kontrollera kostnader för medicinsk service som Vårdgivaren har betalningsansvar för. Krav på Vårdgivaren Vårdgivaren ska granska och kontrollera kostnader för läkemedel i FUL. GVR är Beställarens gemensamma vårdregister med verksamhets- och prestationsinformation samt diagnoser, åtgärder och kontaktorsaker. Information från GVR används bland annat för framtagning av underlag för utbetalning och uppföljning av vården. HEJ framställer ett fakturaunderlag sorterat efter vårdgivarens behov. Systemet uppdateras dagligen, varför vårdgivaren lätt kan kontrollera att underlaget som skickats till GVR är korrekt och vid behov göra rättningar före månadsslutet då månadens faktureringsunderlag framställs. Gemensam uppföljningsplattform för läkemedel. Vårdgivaren ska antingen ha en on-line-överföring av data eller göra en uppdatering av data en gång per dygn via filöverföring till GVR. Register dit Vårdgivaren rapporterar patientuppgifter som diagnos, behandlingsåtgärd och resultat. Registren syftar till att öka kvaliteten i vården och ge möjlighet till jämförelser med andra Vårdgivare. Vårdfaktura är ett webbaserat system där Vårdgivaren kan kontrollera och godkänna fakturor baserade på vård som har rapporterats till Beställaren i andra system eller tjänster. Innehåller gemensam lagring Vårdgivaren ska granska och kontrollera kostnader för medicinsk service i FUMS. X Vårdgivaren ska via ett webbgränssnitt ta del av faktureringsunderlaget från HEJ. Underlaget kan också tas ut som fil. Vårdgivaren ska genom regelbunden aktiv uppföljning av den egna verksamheten förbättra sin läkemedelsanvändning. De kvalitetsregister Vårdgivaren ska rapportera till finns angivna i Uppdraget. X Vårdgivaren ska använda Vårdfaktura för att godkänna fakturor. Tabell 4 Infrastruktur Namn e-tjänst/IT-system EK SLL:s elektroniska katalog (”EK”) eTjänstekort/SITHS-certifikat Beskrivning av e-tjänst/IT-system EK är en katalogtjänst för SLL som innehåller information om personer, funktioner och organisatoriska enheter för den vård Beställaren finansierar. Information från EK används bland annat för behörighetsadministration med e-tjänstekort. Dessutom hämtas information från EK för att användas på Vårdguiden (adress, telefonnummer, typ av vård med mera) och 1177 Vårdguidens etjänster. EK utbyter i sin tur information med katalogtjänsten HSA. HSA är en nationell informationskälla för kvalitetssäkrade uppgifter om personer, enheter och funktioner. SITHS är en nationell säkerhetslösning som förvaltas av SKL genom Inera AB. SLL har valt namnet eTjänstekort - ett kort som följer den nationella SITHS-standarden. eTjänstekortet är en förutsättning för att AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING Krav på Vårdgivaren EK. Se Vårdgivarguiden för fullständiga anvisningar av informationsobjekt som ska rapporteras in. Vårdgivaren ska använda eTjänstekort för att tillse att åtkomst till IT-system och eTjänster samt inloggning till dessa sker på ett säkert sätt. SIDA 54 AV 70 Innehåller gemensam lagring X Namn e-tjänst/IT-system Beskrivning av e-tjänst/IT-system kunna dela elektronisk information mellan vårdens alla aktörer på ett effektivt och säkert sätt. Till kortet är det också möjligt att knyta ytterligare användningsområden. Kodservern Kodservern är en tjänst som innehåller tabeller med koder och klassifikationer som används inom vård och omsorg. Exempel på koder och klassifikationer inom Kodservern är: besöksklassificering, läkemedelskoder, verksamhetsform och diagnoser. PU är ett personregister över boende i Stock- Vårdgivaren ska i samband med holms län och Gotland. PU innehåller folkbok- registrering av patienter kontrolföringsuppgifter. lera alla personnummer/reservnummer mot PU för att säkerställa patientens identitet. SLLnet är SLL:s gemensamma kommunikatVårdgivaren ska vara ansluten till ionsnät. Beställaren bekostar Vårdgivarens SLLnet. uppkoppling med den kapacitet och serviceVårdgivaren ska följa de säkernivå som krävs för kommunikation enligt hetsbestämmelser som SLL har denna bilaga. Vårdgivaren bekostar eventuell utfärdat för anslutning till SLLnet, högre kapacitet som behövs för att klara se Vårdgivarguiden. annan funktionalitet i Vårdgivarens system/tjänster – till exempel för samordnad journalhantering. Personuppgiftsregister (”PU”) SLLnet Krav på Vårdgivaren Vårdgivaren ska hantera eTjänstekort med SITHS-certifikat enligt SITHS RA-policy. Vårdgivaren väljer fritt leverantör av eTjänstekort men kortutgivaren måste vara godkänd av Inera AB. All vårdpersonal hos Vårdgivaren ska ha ett eTjänstekort. Vårdgivaren ska använda kodserverns tabeller för att säkerställa att korrekt information registreras och rapporteras till Beställarens system. Innehåller gemensam lagring I tabell 5 nedan beskrivs SLL:s e-tjänster och IT-system som SLL avser införa samt de därtill relaterade kraven på informationsanvändning och rapportering som Vårdgivaren ska uppfylla. Tabell 5 SLL:s e-tjänster och IT-system som SLL avser införa E-tjänst/IT-system E-kunskapstjänster Beskrivning av e-tjänst/IT-system Det finns idag flera e-Kunskapstjänster och fler kommer att införas. De e-tjänster som SLL kommer att införa har validerats utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. E-remiss Under 2012 kommer SLL att etablera en infrastruktur för att kunna skicka elektroniska allmänremisser (konsultationsremisser) mellan olika journalsystem. Med preliminär start i februari 2013 kommer vårdgivare kunna börja utbyta elektroniska allmänremisser med andra vårdgivare som bedriver vård för SLL. Förutsättningen för detta är att de vårdgivare som vill utbyta elektroniska allmänremisser ansluter sitt journalsystem till remissinfrastrukturen alternativt börjar använda den anslutna, webbaserade remissapplikationen Remittera som ägs och tillhandahålls av Hälsooch sjukvårdsförvaltningen. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för enhetlig dokumentation, lagring och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner. Infektionsverktyget Infektionsverktyget AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING Krav på Vårdgivaren Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån regionala och/eller nationella krav på införande av e-Kunskapstjänster. Vårdgivaren ska även följa regionala och/eller nationella krav på användning av dessa. Det kommer att rekommenderas eller krävas att tjänsten integreras med Vårdgivarens elektroniska journalsystem. Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån nationella krav på införande av Infektionsverktyget. Vårdgivaren ska även följa nationella krav på användning av Infektionsverktyget. SIDA 55 AV 70 E-tjänst/IT-system Kön, genus och läkemedel Läkemedel olämpliga för äldre NjuRen - Läkemedel och njurfunktion NOD – Nationell ordinationstjänst/databas Tolkportalen Beskrivning av e-tjänst/IT-system används enligt följande: • Som nationellt rapporteringsstöd för läkare • För återkoppling till vårdenheten om vårdrelaterade infektioner • För ökad patientsäkerhet genom förebyggande arbete Tillhandahåller strukturerad information om köns- och genusaspekter på läkemedelsbehandling. Syftet är att ge stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt dosering, relaterat till patientens kön. Tjänsten tillhandahålls via www.janusinfo.se och intentionen finns att i framtiden utreda om det också kan vara lämpligt att integrera i journalsystemen, till exempel via Janusfönster. Tjänsten som är integrerad i Janusfönster använder SILs tjänst antirekommendationer och ger varning för läkemedel som innefattas i Läkemedel som är olämpliga för patienter 75 år eller äldre om inte särskilda skäl föreligger. Krav på Vårdgivaren Det kommer att rekommenderas eller krävas att vårdgivaren vid läkemedelsdosering tar hänsyn till kön i den mån det finns evidens för att behandlingen bör anpassas. Det kommer att rekommenderas eller krävas att vårdgivaren använder en källa för att stödja att antilistans olämpliga läkemedel varnas för i journalsystemet för patienter över 75 år. Vårdgivare med beslutsstödet Janusfönster kommer att er-bjudas tjänsten. SIL-tjänsten antirekommendationer är tillgänglig för samtliga journalsystem via SIL. Tillhandahåller rekommendationer kring Det kommer att rekommenderas eller krävas läkemedelsordination utifrån patientens att vårdgivaren använder en källa för att stödja njurfunktion. Tjänsten är tillgänglig via dosering av läkemedel utifrån njurfunktion. Janusfönster för journalsystemet TakeCare. Vårdgivare kommer att erbjudas tjänsten via beslutsstödet Janusfönster och via en webbplats. E-tjänsterna Läkemedelsförteckning, e-dos Vårdgivaren ska anpassa sina system utifrån samt e-recept och makulering av e-recept nationella krav på införande av denna ordinatkommer att sammanföras i en ny eionstjänst/databas. Vårdgivaren ska även följa tjänst/IT-system vilket innebär att patiennationella krav på användning av ordinationstens samlade aktuella och historiska läketjänsten/databasen. Nationell ordinationsdatamedel information förs in en databas NOD, bas, NOD, byggs för att kunna integreras till Nationell ordinationsdatabas kommer att journalsystemens läkemedelsmoduler från och vara den samlade lagringsplatsen för alla med 2014. Varje vårdgivare skriver ett avtal patienters läkemedelsordinationer inom med CeHiS om hur integrationen ska göras, ramen för sammanhållen journalföring baserat på ett ”integrationspaket” med tjänsted.v.s. den innehåller patientens samlade kontrakt och andra integrations-instruktioner, läkemedelslista. som utarbetas av Inera. Tolkportalen är landstingets plats där alla Vårdgivaren ska avropa tolktjänster i enlighet vårdgivare bokar och administrerar sitt med de rutiner som beskrivs på vårdgivarguibehov av tolktjänster. Både språktolk och den samt använda tolkportalen som primär teckenspråkstolk ingår i tolktjänsterna. Alla bokningsyta för tolktjänster. vårdgivare kommer att anslutas till tolkportalen. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING SIDA 56 AV 70 8.7 Rapportering av informationsobjekt På Vårdgivarguiden redovisas de informationsobjekt som Vårdgivaren ska rapportera till GVR för öppen vård (”GVR ÖV”), Vaccinera och EK. Vårdgivaren ska rapportera i enlighet med de tidsintervall, de dataformat och det elektroniska kommunikationsstöd samt med definitioner på informationsobjekten som anges på där. 8.8 Meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner Vårdgivaren ska tillgodose att patientrelaterad information som hanteras hos Vårdgivaren tillgängliggörs enligt de meddelandeformat, informationsmodeller och rutiner som Beställaren vid var tid anvisar, se Vårdgivarguiden. 8.9 E-tjänster och IT-system som är önskvärda och möjliga för Vårdgivaren att använda Det finns ”Önskvärda” och ”Möjliga” e-tjänster och IT-system som erbjuds Vårdgivaren att använda för Åtagandet på eget initiativ, se Vårdgivarguiden. 8.10 Kontaktinformation För kontaktinformation avseende SLL:s e-tjänster och IT-system tillgänglig se Vårdgivarguiden. 8.11 Kostnadsansvar SLLnet SLLnet är SLL:s gemensamma kommunikationsnät. Alla vårdgivare som har avtal med SLL har rätt att ha en anslutning till SLLnet. Beställaren bekostar denna uppkoppling med en kapacitet och servicenivå som krävs för den kommunikation Beställaren ställer krav på. Vårdgivaren bekostar eventuell högre kapacitet som behövs för att klara annan funktionalitet i Vårdgivarens system/tjänster - t.ex. för samordnad journalhantering. Om det inte längre är nödvändigt att vara ansluten till SLLnet för att rapportera information enligt detta avtal kommer anslutningen till SLLnet att upphöra att vara en kostnadsfri tjänst. AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET (ASIH) DEL 8 – INFORMATIONSHANTERING SIDA 57 AV 70 9 Allmänna villkor från 1 januari 2015 9.1 Inledning 9.1.1 Allmänna villkor Allmänna villkor är en del av det Uppdrag och Åtagande Vårdgivaren ska uppfylla inom Avtalet. Allmänna villkor gäller för alla vårdavtal Beställaren tecknar, varför någon del kan sakna tillämpning för ett specifikt Avtal. 9.1.2 Förtydligande och avsteg från Allmänna villkor I Vårdavtalet samt dess bilagor Uppdragsbeskrivning, Uppföljning, Ersättningsvillkor, Rapportering och Informationshantering kan delar av Allmänna villkor förtydligas eller justeras, vilka i så fall gäller före Allmänna villkor. 9.1.3 Kantmarkeringar De texter som finns i dokumentets vänsterkant är avsedda att underlätta läsning. Deras innehåll ingår inte i Avtalet. 9.2 Allmänna utgångspunkter 9.2.1 Hälsofrämjande perspektiv på vården Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra och vara en självklar del i den hälso- och sjukvård Vårdgivaren utför. 9.2.2 Vetenskap och beprövad erfarenhet Hälso- och sjukvård och rådgivning ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 9.2.3 Helhetssyn Behovet av hälso- och sjukvård ska tillgodoses utifrån en helhetssyn på patienten och dennes behov samt inom mest effektiva vårdnivå. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Tillsammans säkerställer vårdgivarna att patientens väg genom vården blir säker, jämlik, effektiv och så enkel som möjligt. 9.2.4 Patientens delaktighet i vården Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hälso- och sjukvården ska i samråd med patienten effektivt behandla sjukdom eller skada, när så är möjligt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter. Patienten ska ges möjlighet att vara medaktör i sin egen vård. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 58 (70) 9.2.5 Riskförebyggande Vårdgivaren ska utgå från Patientsäkerhetslagen (2010:659) vid bedrivande av verksamhet. Vidare ska vårdgivaren arbeta med ett aktivt riskförebyggande arbete och systematiskt förbättringsarbete vilket även inkluderar kravet att upprätta en årlig patientsäkerhetsberättelse senast 1 mars. I detta ingår information till vårdpersonalen om deras skyldighet att rapportera risker och händelser. Vårdgivaren ska ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. 9.2.6 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Under perioden 2015-2017 pågår arbetet med implementering av Framtidsplan för hälsosjukvården. Denna innebär ändringar i hälsooch sjukvårdens struktur och omflyttningar av vård. Kraven på samverkan i vårdkedjan betonas och förtydligas ytterligare. Vårdgivaren är skyldig att hålla sig underrättad om arbetet med Framtidsplanen, se Vårdgivarguiden 9.3 Lagar och förordningar samt SLL:s riktlinjer och policys 9.3.1 Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren ska följa vid var tid gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och SLL:s egna riktlinjer och policys, se Vårdgivarguiden, som på något sätt berör Avtalet och dess Uppdrag. Vårdgivaren är skyldig att följa de överenskommelser som träffas mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i de delar som rör Vårdgivarens Åtagande enligt detta Avtal. 9.3.2 Ledningssystem Vårdgivaren ska ha ett ledningssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Vårdgivaren ansvarar för att verksamheten med stöd av ledningssystemet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter för hälso- och sjukvård samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 9.3.3 Beställarens ansvar Beställaren ansvarar för att den information som enligt Avtalet ska finnas tillgänglig på Vårdgivarguiden är uppdaterad och aktuell. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 59 (70) 9.3.4 Information och stöd till patienten om vårdgarantin Vårdgivaren ska ha rutiner för information till patienter om deras rätt till vårdgarantier och använda den aktuella information som finns på 1177 Vårdguiden och Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ska, vid behov, i samråd med patient bistå denne att få kontakt med annan vårdgivare. 9.3.5 Uppföljning av vårdgarantin Vårdgivaren ska delta i uppföljningar, rapportera om besöks- och vårdgaranti samt väntetider enligt Beställarens anvisningar, se Vårdgivarguiden.se/vardgaranti 9.3.6 Remisser Vårdgivaren ska följa de krav och regler SLL har kring remisser, se Vårdgivarguiden.se/remissregler 9.3.7 Smittskydd, Vårdhygien och Strama Vårdgivaren ska följa och tillämpa lagar och förordningar avseende smittskydd vid utförandet av hälso- och sjukvård som bedrivs enligt avtalet. Vårdgivaren har också att följa nationella och regionala riktlinjer avseende smittskydd, vårdhygien och antibiotikabehandling vid utförande av hälso- och sjukvård enligt Avtalet, se Vårdgivarguiden. Vårdgivaren ansvarar för att vårdlokalerna är anpassade och utrustade så att vården kan bedrivas i enlighet med god vårdhygienisk standard 9.3.8 Provtagning, anmälan och smittspårning Enligt smittskyddslagen SFS 2004:168 är varje läkare skyldig att ta de prover som behövs för att diagnostisera en misstänkt allmänfarlig eller annan smittspårningspliktig sjukdom, att utan dröjsmål anmäla denna sjukdom till smittskyddsläkaren och att genomföra smittspårning. Landstingets smittskyddsenhet (Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Avdelning för Smittskydd, Vårdhygien och Strama) har för smittspårning och myndighetsutövning rätt att vid behov ta del av och följa upp av SLL IT/Vårdgivaren relevant lagrad provtagningsdata genom systemen NYSA (smittspårning av vårdrelaterade infektioner) och Stise (smittspårning och kontroll om provtagning skett). Uppgiftsskyldighet för Vårdgivaren finns enligt 6 kap. 9-10 §§ smittskyddslagen (2004:168). DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 60 (70) 9.3.9 Sekretess och skydd av patientuppgifter Vårdgivare ska tillse att all personal har samma tystnadsplikt som hälso- och sjukvårdspersonal. Detta gäller även personal anställd hos andra leverantörer som arbetar på uppdrag av Vårdgivaren. Vårdgivaren får inte skicka eller uppmana andra att skicka patientuppgifter över öppna nät, exempelvis som e-post, om inte överföring sker på ett sätt som säkerställer att obehöriga inte kan ta del av uppgifterna. Åtkomst till uppgifterna ska föregås av stark autentisering. Med patientuppgifter avses alla personuppgifter som rör en patient, exempelvis namn, personnummer, folkbokföringsadress, telefonnummer, besöksorsak och diagnoser. 9.3.10 E-tjänster Vårdgivaren ska vara ansluten till 1177 Vårdguidens e-tjänster (f.d. Mina Vårdkontakter) och erbjuda för uppdraget relevanta tjänster. Vårdgivare som erbjuder patienterna egna e-tjänster ska göra detta via 1177 Vårdguidens inloggning och tillse att information om dessa tjänster hålls aktuell på 1177 Vårdguiden. Vårdgivaren ska följa Beställarens riktlinjer för användning av 1177 Vårdguidens etjänster (f.d. Mina Vårdkontakter), se Vårdgivarguiden.se/mvk 9.3.11 Meddelarfrihet Meddelarfrihet för anställda är viktig för medborgarnas insyn i vården och därmed för vårdens utveckling. Anställda hos Vårdgivaren ska därför ha rätt att lämna uppgifter för offentliggörande. Vårdgivaren åtar sig att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat sådant meddelande. 9.3.12 Undantag från meddelarfrihet Åtagandet enligt punkten ovan gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemlighet som skyddas av lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för Vårdgivarens anställda utanför det område som Avtalet omfattar. 9.3.13 Anmälningsskyldighet Vårdgivaren ska under hela Avtalstiden ha de tillstånd och fullgöra sådan anmälningsskyldighet som vid var tid är gällande för utförande av uppdraget. För det fall myndighet skulle återkalla tillstånd, bemyndigande eller godkännande för F-skattska Vårdgivaren omedelbart meddela Beställaren detta. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 61 (70) 9.3.14 Minska miljöpåverkan Vårdgivaren ska vid utförande av Uppdraget verka för att minska sin skadliga miljöpåverkan och för att de i SLL:s miljöpolitiska program vid varje tidpunkt gällande miljömålen uppnås. För information om gällande miljöprogram och miljömål, se Vårdgivarguiden.se/miljo Vårdgivaren ska i utförande av Uppdraget följa Beställarens anvisningar för ett gott miljöarbete och de specifika krav på insatser som finns angivna för Uppdraget, se Vårdgivarguiden.se/miljo 9.3.15 Samverkan i miljöfrågor och uppföljning Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i miljöfrågor och på Beställarens begäran redovisa hur Vårdgivaren arbetar för att uppfylla SLL:s miljömål. 9.3.16 Systematiskt brandskyddsarbete Vårdgivaren är skyldig att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand (systematiskt brandskyddsarbete). 9.3.17 Internkontroll Vårdgivaren ska ha ett ändamålsenligt system för internkontroll och på begäran kunna redogöra för detta för Beställaren. 9.4 Patientnämnden 9.4.1 Underlag till Patientnämnden SLL:s Patientnämnd handlägger ärenden som rör den hälso- och sjukvård som Vårdgivaren svarar för. Vårdgivaren ska snarast, och utan ersättning, ge nämnden den information och de svar som begärs. 9.4.2 Information till patienten Vårdgivaren ska se till att patienterna får information om Patientnämndens verksamhet. Vårdgivaren ska informera patienten om Patientnämndens verksamhet vid inträffad vårdskada. 9.5 Tillgänglighet/åtkomst 9.5.1 Patientens behov DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR Väntetider, öppettider, lokaler och utrustning ska anpassas utifrån patientens behov för att garantera alla en god tillgänglighet till vården. Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. 62 (70) 9.5.2 Tillgängliga lokaler Byggnaden, utformningen av rummen, inredning och utrustning ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Vårdgivaren ska tillse att lokaler som patienter har tillgång har en tillgänglighet som motsvarar Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) riktlinjer för Tillgängliga lokaler, se Vårdgivarguiden.se/fysisk/tillganglighet 9.5.3 Ändamålsenliga lokaler och utrustning Vårdgivaren ansvarar för att det finns för Uppdragets utförande ändamålsenliga och verksamhetsanpassade lokaler och utrustning. 9.5.4 Reducerad tillgänglighet Vårdgivaren äger inte rätt att utan Beställarens skriftliga medgivande reducera tillgänglighet eller öppettider under semestrar, helger eller vid andra tidpunkter. 9.5.5 E-post etc. Det ska vara möjligt för Beställaren och samarbetspartners att kommunicera med Vårdgivaren via telefon, brev, telefax och e-post. 9.5.6 Tolkar Vårdgivaren ska, när så behövs, anlita tolk samt ha rutiner för hur användning av tolk sker, se Vardgivarguiden.se/spraktolk och Vardgivarguiden.se/teckentolk.Det gäller såväl språktolk som tolk för döva, dövblinda och hörselskadade. 9.5.7 Tolkförmedling Vårdgivare som utnyttjar tolk som Beställaren betalar ska använda tolkförmedling som SLL har avtal med, se Vårdgivarguiden.se/spraktolk Beställning av språktolk ska ske enligt de rutiner som anges på Vårdgivarguiden.se/teckentolk Minderåriga eller närstående får inte användas som alternativ till tolk. 9.5.8 Text- och bildtelefon Vårdgivaren ska ha rutiner för att använda text- och bildtelefon exempelvis via förmedlingstjänst. 9.6 Information och marknadsföring 9.6.1 9.6.2 Information till invånare, patienter med flera Vårdgivaren ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Riktlinjer för marknadsföring Vårdgivaren ansvarar för att marknadsföring av verksamheten är saklig och följer Beställarens riktlinjer för marknadsföring, se Vårdgi- DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR Vårdgivaren ansvarar för att hålla informationen i den elektroniska katalogen (EK) uppdaterad enligt anvisningar på Vårdgivarguiden. 63 (70) varguiden. 9.6.3 Information om öppettider Vårdgivaren ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Informationen ska finnas tillgänglig på 1177 Vårdguiden. 9.6.4 Då mottagningen är stängd Vid de tider då Vårdgivaren inte har öppet eller inte kan svara i telefon ska telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider samt vid behov hänvisa till 1177 Vårdguiden på telefon och Internet. 9.6.5 Information från Beställaren Vårdgivaren ska informera patienterna om och ge dem sådant informationsmaterial som Beställaren anvisar. 9.7 Uppföljning 9.7.1 Beställarens rätt att följa upp Uppdraget Beställaren äger rätt att följa upp Vårdgivarens utförande av Uppdraget. Beställaren ansvarar för utformningen av uppföljningarna, innefattande former, innehåll och tidpunkter härför. Uppföljningen kan ske planerat eller genom stickprov. 9.7.2 Vårdgivaren ska samverka vid uppföljning Vårdgivaren ska samverka med Beställaren i uppföljning och analys av hur Uppdraget utförs samt utveckling av vårdens kvalitet, produktivitet och effektivitet. Vårdgivaren ska delta i uppföljningsmöten som Beställaren kallar till. 9.7.3 Offentliga redovisningar Beställaren äger rätt att publicera uppföljningens resultat för allmänheten för deras val av vårdgivare och för andra vårdgivare för att stimulera öppna jämförelser, erfarenhetsutbyte och kvalitets- och förbättringsarbete samt ge underlag för rankning. 9.7.4 Mätningar Uppföljning kan ske genom mätningar av medicinsk kvalitet, patientsäkerhet, patientnöjdhet, väntetider, telefontillgänglighet m.m. Mätningar utförs med den metod, de frågeställningar, vid de tidpunkter och med de intervall Beställaren eller den Beställaren låter utföra mätningarna bestämmer. Beställaren äger resultaten av dessa mätningar. 9.7.5 Underlag till mätningar När Beställaren genomför patientenkäter eller andra mätningar ska Vårdgivaren – efter Beställarens anvisningar – medverka i framtagandet av till exempel patientunderlag och ställa detta kostnadsfritt till Beställarens för- DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 64 (70) fogande. 9.7.6 Revisioner Beställaren äger rätt att genomföra revisioner av Vårdgivarens utförande av Uppdraget. Revisionerna kan även omfatta ett eller flera av Socialstyrelsens kvalitetsperspektiv på God Vård. Revisioner kan utföras i syfte att: 9.7.7 Granska vården säkerställa att Vårdgivaren fullföljer sitt uppdrag enligt Avtalet och att patienterna får bästa möjliga hälso- och sjukvård, 9.7.8 Jämförelser göra jämförande studier med andra vårdgivare med motsvarande eller liknande uppdrag, 9.7.9 Vårdsamband studera vårdsamband mellan olika vårdnivåer, 9.7.10 Kontroller göra de kontroller som behövs för att bedöma om Vårdgivarens fakturering sker på korrekt sätt, 9.7.11 Miljö följa upp Vårdgivarens miljöarbete, 9.7.12 Andra skäl eller av andra skäl. 9.7.13 Revisionens omfattning En revision kan omfatta granskning av kvalitetssystem, rutinbeskrivningar samt patientjournaler och övriga dokument samt intervjuer som revisorerna eller Beställaren anser angelägna för granskningens genomförande. Därtill får revisorerna vidta sådana åtgärder som de bedömer nödvändiga för att fullgöra granskningen. Med revisorer avses i detta dokument de personer som på Beställarens uppdrag genomför revisionen. 9.7.14 Vårdgivarens medverkan i revisioner Vårdgivaren ska medverka vid revisioner och kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa allt material och all dokumentation som revisorerna efterfrågar till deras förfogande. Detta gäller även tillgång till ekonomisystem och för revisionen adekvata sidosystem. Vid granskning av journalhandlingar ska detta ske enligt gällande sekretessregler. Samtliga deltagare i revisionerna ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. 9.7.15 Revisionsrapporten Beställaren äger revisionsrapporten. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 65 (70) 9.8 Patientjournaler 9.8.1 Upprätta journal Vårdgivaren ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande lagar och förordningar, se Vårdgivarguiden.se/patientdatalagen 9.8.2 Alla media Med patientjournal avses journaler oavsett vilka media de lagras på. 9.8.3 Kopia till patient Vid utlämnande av kopior av patientjournal till patient ska Vårdgivaren följa SLL:s regler om avgiftsbeläggning vid utlämnande av kopior av allmän handling, se Vårdgivarguiden.se/avgiftjournalkopior 9.8.4 Kopia till annan vårdgivare Vårdgivaren ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till annan vårdgivare som lämnar hälso- och sjukvård till patienten. Vårdgivaren äger inte rätt till någon ersättning för detta. 9.8.5 Termer och begrepp Vårdgivaren ska använda termer och begrepp, beskrivning av diagnoser, åtgärder och vårdkontakter enligt av SLL/nationellt fastställd terminologi, se Vårdgivarguiden.se/termerbegrepp 9.8.6 Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig Vårdgivaren är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som hanteras i journalen – oavsett om det är en fristående journal eller en sammanhållen journal. 9.8.7 Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i sammanhållen journalföring Vårdgivaren ska vara beredd att ingå i de sammanhållna journaler som behövs för Uppdragets utförande och/eller som Beställaren anvisar. Vårdgivaren har inte rätt att neka att delta i sammanhållen journal som Beställaren anvisar. Detta omfattar även deltagande i den Nationella Patientöversikten (NPÖ) och Nationellt Fackspråk (NF). 9.8.8 När Vårdgivaren ingår i sammanhållen journalföring När Vårdgivaren ingår i ett system med sammanhållen journalföring, och därigenom har tillgång till patientuppgifter från andra vårdgivare, ansvarar Vårdgivaren för att åtkomst och hantering av dessa patientuppgifter följer reglerna i patientdatalagen (2008:355) och personuppgiftslagen (1998:204). DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 66 (70) 9.8.9 Personuppgiftsbiträde Avtalet utgör ett personuppgiftsbiträdesavtal mellan Vårdgivaren och Beställaren i de sammanhållna journaler/gemensamma lagringar som är kravställda. Vårdgivaren överlåter till Beställaren att vara personuppgiftsbiträde. Beställaren ansvarar för Vårdgivarens räkning för de gemensamma lagringar som Beställaren anvisar Vårdgivaren att delta i. I bilagan Informationshantering redovisas de sammanhållna journaler/gemensamma lagringar som är kravställda. För dessa förbinder sig parterna att tillämpa i bilagan Informationshantering angivna villkor som reglerar respektive parts rättigheter och skyldigheter såsom personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, se även Vårdgivarguiden.se/patientdatalagen För sammanhållna journaler/gemensamma lagringar som Beställaren kräver att Vårdgivaren ska ingå i, där annan än Beställaren behandlar patientuppgifter för Vårdgivarens räkning, gäller inte kravet på att tillämpa villkoren i bilagan Informationshantering. 9.8.10 Efter avtalets upphörande I Avtalet finns särskilda regler för hantering av journaler vid Avtalets upphörande. 9.8.11 Digitalt informationsbevarande Vårdgivaren ska följa SLL:s Arkiv och biobankscentrums Landstingsarkivetstockholm.se (riktlinjer för digitalt informationsbevarande. För åtkomst till avtalad digital information ska e-arkivtjänst användas efter överenskommelse med SLL ABC. 9.9 Personal 9.9.1 Arbetsgivaransvar Vårdgivaren ska som arbetsgivare iaktta god sed på arbetsmarknaden och ha sådana rutiner och processer som krävs för att följa den arbetsrättsliga lagstiftningen. 9.9.2 Byte av verksamhetschef Vårdgivaren ska skriftligen informera Beställaren om byte av verksamhetschef. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 67 (70) 9.9.3 Ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning och lag om ersättning för fysioterapi Vårdgivaren ansvarar för att personalen (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) eller lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF) under samma kalenderår de är verksamma hos Vårdgivaren och utför tjänster enligt Avtalet. Om särskilda skäl föreligger kan Beställaren efter Vårdgivarens skriftliga ansökan godkänna avsteg från ovanstående bestämmelse. Syftet med denna bestämmelse är att säkerställa ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser. 9.10 Underleverantör 9.10.1 Definition Med underleverantör avses i Avtalet annan vårdgivare som utför hela eller delar av det Uppdrag Vårdgivaren har enligt Avtalet. 9.10.2 Vårdgivarens fulla ansvar Om Vårdgivaren anlitar underleverantör för utförande av Åtaganden enligt Avtalet ska Vårdgivaren ansvara för underleverantörens Åtagande såsom för sitt eget. 9.10.3 Information till Beställaren Vårdgivaren ska, på Beställarens begäran, lämna information om vilka underleverantörer som anlitas. 9.11 Försäkringar, skadeståndsansvar och åligganden 9.11.1 Patientskadeförsäkring Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Beställaren för de patienter som vårdas enligt Avtalet. 9.11.2 Underlag till LÖF Vårdgivaren är skyldig att utan kostnad och utan dröjsmål tillhandahålla den utredning (exempelvis utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, röntgenundersökningar, fotografier, utredningar och analyser) som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) behöver för sin handläggning av patientskadefall. I händelse av rättegång ska Vårdgivaren se till att i erforderlig utsträckning vittnes- och sakkunnigbevisning kan föras med hjälp av hos Vårdgivaren anställd personal. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 68 (70) 9.11.3 Ansvarsförsäkring Vårdgivaren ska teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar enligt vedertagna normer. Ansvarsförsäkringen ska bland annat omfatta skadeståndskrav med anledning av personskada som orsakats patient i direkt samband med sådan hälso- och sjukvård som vårdgivaren bedriver. 9.11.4 Vårdgivarens skadeståndsansvar Vårdgivaren har fullt ansvar för sitt Åtagande enligt Avtalet och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av Vårdgivarens handlande eller brist på handlande. 9.11.5 Om skadeståndskrav väcks mot Beställaren Vårdgivaren ska hålla Beställaren skadeslös om skadeståndskrav väcks från tredje man direkt mot Beställaren som en följd av Vårdgivarens handlande, eller underlåtenhet att handla. Beställaren ska snarast underrätta Vårdgivaren om krav framställs mot Vårdgivaren som omfattas av föregående stycke. Beställaren ska inte utan Vårdgivarens samtycke göra medgivanden eller träffa uppgörelser avseende sådant krav om det kan påverka Vårdgivarens ersättningsskyldighet. Beställaren är därtill skyldig att vidta alla rimliga åtgärder för att begränsa sin skada i händelse av att krav mot Beställaren framförs som omfattas av Vårdgivarens ersättningsskyldighet. 9.11.6 Socialförsäkringsavgifter mm Vårdgivaren ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 9.12 Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, extraordinär händelse och höjd beredskap 9.12.1 Allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge 9.12.2 Kris- och katastrofläge. extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3 DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR Vårdgivare ska vid en allvarlig händelse med ändrat beredskapsläge, där det inte beslutats att landstingsstyrelsens ledning tagit över, följa direktiv ställda av SLL:s Tjänsteman i Beredskap (TiB) och Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML). Vårdgivaren ska vid kris- och katastrofläge, extraordinär händelse, höjd beredskap samt epidemiläge 3 (influensapandemi eller motsvarande katastrofläge) följa direktiv ställda av SLL och fortsätta sin verksamhet under landstingsstyrelsens ledning. 69 (70) 9.12.3 Deltagande i planering Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, ska landstinget vidta de beredskapsförberedelser som behövs för respektive verksamhet under beredskap. Basen utgörs av den fredstida katastrofmedicinska beredskapen. Vid höjd beredskap, vilket innebär skärpt beredskap eller högsta beredskap, ska Vårdgivaren fortsätta att utföra Uppdraget under landstingsstyrelsens ledning. Vårdgivaren ska i egenskap av näringsidkare vidta de särskilda åtgärder i fråga om planering och inriktning av verksamheten, tjänstgöring och ledighet för personal samt användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera under rådande förhållanden. 9.12.4 Upplysningar för planering Vårdgivaren ska lämna SLL de upplysningar som kan behövas för krisplaneringen. Vårdgivaren ska vid allvarlig händelse som berör den egna verksamheten omgående kontakta SLL:s TiB-funktion. DEL 9 – ALLMÄNNA VILLKOR 70 (70) Bilaga 2 Revidering av förfrågningsunderlag enligt LOV Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Del 2 Anvisningar för inlämnande av ansökan 2.1.2 Adress Tillägg Ansökan för område 2 insänds till: Sjukvårds- och omsorgskontoret Estunavägen 14 Box: 801 761 28 Norrtälje Ange ”Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet ” på kuvertet. 2.3.11 Krav på lokaler Ny bilaga (ersätter ”Checklista avseende hygienaspekter i vårdlokaler”) Till ansökan ska bifogas ifylld bilaga: Vårdhygieniska aspekter vid Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Ansökan om godkännande att bedriva Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) enligt lagen om valfrihetssystem Tillägg Godkända vårdgivare som önskar utvidga verksamheten i ytterligare områden ska inkomma med en ny ansökan och ange befintligt aktnummer minst fyra (max sex) månader före planerad driftstart. Lokalisering Nytt Namn på verksamheten (obs! ska innehålla ”ASiH”) Bilagor till ansökan Ny bilaga (ersätter ”Checklista avseende hygienaspekter i vårdlokaler”) Sökande ska till ansökan bifoga följande handlingar: Vårdhygieniska aspekter vid Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), bilaga till ansökan om avtal enligt LOV, se Vårdgivarguiden. Ersätter punkten ”Checklista avseende hygienaspekter i vårdlokaler” Underskrift Tillägg Ansökan för område 2 insänds till: Sjukvårds- och omsorgskontoret Estunavägen 14 Box: 801 761 28 Norrtälje Ange ”Vårdval Avancerad sjukvård i hemmet ” på kuvertet. Bilaga 2 Del 5 Specifik Uppdragsbeskrivning 5.1 Inledning Revidering av text Inledningstexten omformulerad 5.2 Målgrupp 5.2.2 Uppdragets målgrupp Revidering av text Förtydligande av uppdragets målgrupp har gjorts. 5.3 Uppdraget Ändring Ny beskrivning av uppdraget. Beskrivs utifrån hörnstenarna i ASiH:s uppdrag: ”kompetens”, ”multiprofessionella team”, ”tillgänglighet” och ”helhetsansvar”. Uppdraget är skrivet utifrån rubrikerna: ”Innan inskrivning”, ”vid inskrivning”, ”under vårdperioden”, ”utskrivning” och ”Efter dödsfall”. Nytt Nytt krav: Vårdgivaren ska tillsäkra och vid behov i enskilda patientärenden konsultera kompetens inom neurologiska sjukdomar och rehabilitering1. Vårdgivaren ska säkerställa att bedömning och behandling av logoped tillgodoses i enskilda patientärenden där behov föreligger. Ändring Kravet ”Vårdgivaren ska kunna ta emot patienter inom 48 timmar efter inkommen remiss/förfrågan” är ändrat till ”godkänd remiss”. Nytt Nytt krav: Remisser som inkommer annan tid ska besvaras senast dagen efter. 5.3.1 Konsultinsatser Ändring Förtydligande av uppdragets beskrivning av konsultinsatser. 5.3.4 Samverkan Ändring Revidering av uppdragets text om krav på samverkan och styckesindelning. 5.3.4.4 Vårdplanering vid avlastning/växelvård Nytt I de fall inskrivna patienter tillfälligt vistas på en korttidsplats kvarstår det medicinska läkaransvaret hos ASiH. En dokumenterad vårdplanering ska göras inför vistelsen där ansvarsfördelning tydligt framgår. 5.4 Personal och kompetens Ändring Revidering av text. Kompetensbeskrivning flyttad till uppdragsbeskrivningen. 1 Vid behov av konsultation av neuroteam ska detta ske enligt särkskild rutin, se Vårdgivarguiden. Bilaga 2 5.5 Tider för verksamhetens bedrivande Ändring Stycket flyttat till uppdragsbeskrivningen. 5.6 Inställelsetider Ändring Stycket flyttat till uppdragsbeskrivningen. 5.9 Läkemedel Tillägg Borttagen text gällande GLN koder. Ny text: De läkemedel där Beställaren ska stå för kostnaden vidarefaktureras HSF. Fakturaspecifikation hämtas ur GUPS. 5.14 Definitioner Ändring Texten har övergått till fotnötter alternativt in i texten. Del 7 Ersättningsvillkor 7.2.1 Produktionsrelaterad ersättning Ändring Ny ersättning per dygn: 1033 kr (tidigare 1215 kr). 7.2.2.2 Kvalitetsrelaterad ersättning Ändring Revidering av Uppföljning 2016. Del 8 Informationshantering Tabell 5 SLL:s e-tjänster och IT-system som SLL avser införa Tillägg Språktolksportalen Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL Juni 2015 Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL Juni 2015 Citera gärna ur rapporten, men ange alltid källa © Health Navigator www.healthnavigator.se Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 1 Innehåll Innehåll 1. Introduktion till utvärderingen .......................................................................... 5 1.1 Bakgrund, syfte och målsättningar 5 1.2 Metod och avgränsningar 7 2. Resultat ........................................................................................................................ 8 2.1 Målgrupp: ASiH ges fortsatt i huvudsak till palliativa patienter 8 2.2 Patientens val: Val av ASiH-vårdgivare görs oftast av remittenten och baseras på tidigare erfarenhet och aktuell tillgänglighet 10 2.3 Effektmål: ASiH minskar inflödet till akutsjukhusen men mer kan göras för att öka utflödet 10 11 2.3.1 ASiH minskar inflödet till akutsjukhusen 2.3.2 ASiH ökar inte utflödet från akutsjukhusen 12 2.4 Kvalitet och innehåll: Vårdens kvalitet är god men innehållet avviker delvis från uppdraget 13 2.4.1 Vården inom ASiH är av god kvalitet 14 2.4.2 Insatserna inom ASiH domineras av basal vård och omsorg 15 2.5 Produktivitet och kostnader: Ersättningen inom ASiH är hög i relation till innehållet i vården 20 3. Rekommendation ...................................................................................................25 3.1 Förslag på justeringar till 2016 25 3.1.1 Sänk vårddygnsersättningen med 185 kronor per dygn 25 3.1.2 Höj SPSV-ersättningen med minst 585 kronor per dygn 27 28 3.1.3 Underlätta och förtydliga uppdraget för vårdgivarna 3.1.4 Utvärdera två kortvariga insatsersättningar för ASiH 29 3.1.5 Se över förutsättningarna att förenkla för patienter att göra ett aktivt val av ASiH-vårdgivare 30 3.2 Utveckling av uppdraget på lång sikt 31 Källförteckning ................................................................................................................ i Litteratur i Intervjurespondenter ii Ytterligare fördjupning och förankring ii Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 2 Introduktion till utvärderingen Sammanfattning Utvärderingen av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) har genomförts mellan april och juni 2015. Syftet med utvärderingen är att den ska utgöra underlag för beslut kring anpassningar av förfrågningsunderlaget 2016. Utvärderingens utgångspunkt är en jämförelse av ASiH:s resultat i relation till uppdraget, effektmålen och intentionerna för vårdvalet; att ASiH ska vara en vårdform som utgör ett alternativ eller komplement till slutenvård och har en stor roll i ”Framtidens hälso- och sjukvård” (FHS). Utvärderingen ska även ge förslag på vilka åtgärder Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kan genomföra för att skapa bättre kostnadskontroll för ASiH. Resultaten av utvärderingen visar att remittenter idag oftast gör valet av ASiH-vårdgivare åt patienten. Remittenten saknar jämförande information om de olika ASiH-vårdgivarna och väljer vårdgivare utifrån tidigare erfarenhet av verksamheterna samt aktuell tillgänglighet. ASiH uppnår ett av två effektmål; att minska inflödet till akutsjukhusen. Däremot är vår bedömning att det andra effektmålet, att påskynda utflödet ur akutsjukhusen, inte nås. Våra analyser visar att ASiH-inskrivningar mycket sällan sker i direkt anslutning till en utskrivning från vårdavdelning. Därmed saknas förutsättningar att påskynda utflödet i önskad utsträckning. Utvärderingen visar att vården inom ASiH är av god kvalitet. Innehållet i ASiH-insatserna avviker samtidigt från intentionen att ASiH ska vara ett alternativ till slutenvård. Insatserna domineras av basal vård och omsorg snarare än avancerad sjukvård. Detta styrks av att patienterna erhåller lågintensiv besökskontakt under majoriteten av de inskrivna veckorna och att en relativt stor andel av besöken utförs av undersköterskor. Verksamheterna motiverar detta med att de dels har ett helhetsansvar för patienterna vilket därmed omfattar enklare insatser, dels att de upplever sig behöva kompensera för låg kontinuitet och tillgänglighet inom lägre vårdnivåer. Som följd behöver de därför skriva in patienter med mer basala behov samt behålla patienter inskrivna inom ASiH under längre tid. Det finns även stora skillnader i ersättning mellan basal hemsjukvård och ASiH. Detta bidrar till en begränsad Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 3 Introduktion till utvärderingen styrning mot lägre vårdnivåer. Ställt i relation till innehållet i den vård som i praktiken levereras inom ASiH-vårdvalet framstår ersättningsnivån som hög. Mot bakgrund av utvärderingens resultat föreslår vi att hälso- och sjukvårdsförvaltningen överväger följande justeringar till 2016: Sänk vårddygnsersättningen inom ASiH med 185 kronor per dygn. Detta ger fortsatt utrymme till viss marginal för vårdgivarna, även om verksamheten bedrivs med en produktivitetsnivå som bedöms relativt låg. Behåll startersättning inom ASiH om 7 020 kr för att fortsatt stimulera effektmålet om att öka utflödet från akutsjukhusen och följ måluppfyllelsen kontinuerligt. Parallellt med sänkningen för ASiH bör ersättningen inom uppdraget för specialiserad palliativ slutenvård, SPSV, höjas med minst 585 kronor per dygn då det bedöms vara underfinansierat och i huvudsak berör samma aktörer Minska administrationen för vårdgivare inom ASiH genom att till exempel fullfölja den automatiska länkningen mellan vårdgivares journalsystem och Senior alert Utvärdera två kortvariga insatsersättningar för maximalt två veckors stöd inom ASiH utan lika omfattande krav på vårdens innehåll som en full inskrivning; 1. ersättning för insats för att öka utflödet från akutsjukhusen genom att i direkt anslutning till utskrivning tillhandahålla ett flexibelt stöd med helhetsansvar, och 2. ersättning för insats att flexibelt stötta patienter där helhetsansvaret ligger kvar i särskilt boende eller basal hemsjukvård och alternativet hade varit slutenvård eller en full inskrivning i ASiH Se över förutsättningarna för att förenkla för patienter att göra ett aktivt val av ASiH-vårdgivare På längre sikt rekommenderar vi att förvaltningen ser över ASiH-uppdraget i relation till andra uppdrag på två sätt: Utred förutsättningarna att samla ASiH och SPSV i ett uppdrag. Utredningen bör innefatta en fördjupad analys av innehåll, kvalitet och effektivitet i den vård som idag utförs inom SPSV-uppdraget Genomför en samlad utredning av vårdformer för hemsjukvård (basal hemsjukvård, ASiH, öppenvårdsgeriatrik), särskilt för de mindre patientgrupperna inom ASiH, det vill säga icke palliativa patienter, till exempel kroniskt sjuka patienter. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 4 Introduktion till utvärderingen 1. Introduktion till utvärderingen 1.1 Bakgrund, syfte och målsättningar Bakgrund Avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, är ett komplement, eller alternativ, till slutenvård när den basala hemsjukvården inte räcker till. En förutsättning för vård inom ASiH är att, inte bara patienten, utan också de närstående i patientens hushåll accepterar vårdformen (SLL HSF, 2015). I Stockholms läns landstings plan för Framtidens hälso- och sjukvård framhålls att ASiH spelar en avgörande roll i att bidra till att flytta ut sjukvård från akutsjukhusen (SLL, 2015). För att stimulera ökad kapacitet och tillgänglighet till ASiH infördes den 15 januari 2013 i SLL vårdval för vårdformen. I och med detta förändrades uppdragsutformningen och ersättningsmodellen. Uppdraget utvecklades bland annat så att ASiH fick helhetsansvar för samtliga inskrivna patienter. Uppdraget breddades även för att stimulera omhändertagande av andra typer av patienter än de palliativa patientgrupper som varit primärt fokus för ASiH tidigare. I uppdraget kvarstod krav på ett multiprofessionellt arbetssätt med kontinuitet och hög tillgänglighet. Ersättningsmodellen i uppdraget ändrades till att för samtliga patienter baseras på inskrivningstid (fast ersättning per dygn) samt en extra ersättning i samband med inskrivning. Efter införandet av vårdval har landstinget sett en markant ökad aktivitet inom ASiH. Kostnaderna för ASiH har ökat med 55 procent mellan 2012 och 2014. Denna ökning drivs av att 55 procent fler patienter skrivits in i ASiH och att inskrivningstiden för patienterna har ökat; 34 procent fler vårddygn per inskriven patient 2014 jämfört med 2012, se Figur 1. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 5 Introduktion till utvärderingen Nedbrytning av kostnadsökning Antal inskrivna patienter 4 436 5 011 3 225 +245 mkr drivet av fler patienter Ekonomisk utfall (mkr) 752 631 484 2012 +268 x 2014 Vårddygn/inskriven patient 108 102 81 2012 2012 2013 2014 2013 2013 x 2014 Kostnad/vårddygn* (kr) 1 801 1 341 1 364 mkr i kostnadsökning 2012 2013 2014 +200 mkr drivet av fler vårddygn per patient -177 mkr drivet av lägre kostnad per vårddygn Figur 1: Kostnadsökning och dess orsaker över tid inom ASiH *Inkluderar samtliga kostnader vilka fördelas över vårddygn Not: mkr – miljoner kronor, tkr – tusen kronor Källa: Dataunderlag från controller, årsredovisning SLL 2013, VAL 2013-2014, Health Navigator analys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens enhet för geriatrik ansvarar för vårdvalet inom ASiH. Enheten lät under 2014 utreda om patienter som erhåller ASiH uppfyller målgruppskriterierna enligt förfrågningsunderlaget (BDO, 2014). Resultaten från utredningen visar att de flesta inskrivna patienterna, av de 240 långtidsinskrivna patienter som ingick i utvärderingen, uppfyller kriterierna för ASiH. Det är inte säkerställt att ökningen i aktivitet har skapat värde i form av förbättrade utfall och minskade resursbehov inom slutenvården. Syfte och målsättningar Givet denna bakgrund beslutade enheten för geriatrik att genomföra en utvärdering i syfte att besvara följande frågeställningar: Hur ser gruppen av inskrivna patienter ut i relation till målgruppsbeskrivningen? Hur går patienters val av vårdgivare för ASiH till? Levereras avsedda effektmål? Är den vård som utförs i linje med uppdragets intention vad gäller kvalitet och innehåll? Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 6 Introduktion till utvärderingen Är ersättningsnivån rimlig i förhållande till den resursinsats som krävs? Föreliggande rapport utgör slutrapporten för utvärderingen av ASiH som genomförts utifrån de ovan nämnda frågeställningarna. I rapporten presenteras även förslag på justeringar till förfrågningsunderlaget 2016 samt utveckling av uppdraget på längre sikt med utgångspunkt i den genomförda utvärderingen. 1.2 Metod och avgränsningar För att besvara utvärderingens huvudfrågeställningar har vi tillämpat en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vårdstatistik ur landstingets VAL-databas har analyserats för individer som varit inskrivna i ASiH under 2013 och 2014 (exklusive Norrtälje). Alla verksamhetschefer för ASiH-verksamheter inom länet har bjudits in till i en intervju kring uppdragets styrkor och utvecklingsområden. Totalt har intervjuer med nio verksamhetschefer (eller motsvarande) genomförts. För att skapa en fördjupad förståelse för innehållet i ASiH har även en observationsstudie genomförts. I syfte att bättre förstå hur patientens val av vårdgivare går till har vi utöver ovan nämnda intervjuer tagit del av hälso- och sjukvårdsförvaltningens intervjustudie rörande denna frågeställning (Monica Bergqvist, 2014). Inom ramen för uppdraget har det också varit nödvändigt att skapa en bild av vad som kan utgöra en rimlig produktivitet och resursåtgång inom ASiH. För detta syfte genomfördes en analys av verksamheternas ekonomiska redovisning som inkluderade intervjuer och kvalitetssäkring med verksamhetschef och controller hos tre vårdgivare. Därutöver har två möten med samtliga ASiH-vårdgivare genomförts för att förankra och kvalitetssäkra preliminära resultat från utvärderingen. Utvärderingen avgränsas av uppdragsbeskrivningen och omfattar inga analyser från tiden innan vårdvalet infördes. Utvärderingen omfattar inte specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) i detalj men har med anledning av att uppdragen är tätt sammanlänkande även kommit att i viss utsträckning beröra SPSV. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 7 Resultat 2. Resultat Utvärderingens resultat presenteras i detta kapitel utifrån utvärderingens fem övergripande frågeställningar; 1. Målgrupp: Hur ser gruppen av inskrivna patienter ut i relation till målgruppsbeskrivningen? 2. Patientens val: Hur går patienters val av vårdgivare för ASiH till? 3. Effektmål: Levereras avsedda effektmål? 4. Kvalitet och innehåll: Är den vård som utförs i linje med uppdragets intention vad gäller kvalitet och innehåll? 5. Produktivitet och kostnader: Är ersättningsnivån rimlig i förhållande till den resursinsats som krävs? Varje avsnitt inleds med en sammanfattning av den del av uppdragsbeskrivningen för ASiH som är relevant för respektive frågeställning. Detta åtföljs av en redovisning av resultaten för respektive frågeställning. 2.1 Målgrupp: ASiH ges fortsatt i huvudsak till palliativa patienter Definition av uppdragets målgrupp i förfrågningsunderlaget (HSF SLL, 2015) I. Patient med behov av specialiserad medicinsk vård och omvårdnad som kräver specifik reell kompetens och hög tillgänglighet för att kunna vårdas utanför akutsjukhus II. Patient med allvarlig kronisk sjukdom och i behov av specialiserade medicinska och omvårdnadsmässiga insatser som kräver specifik reell kompetens eller hög tillgänglighet för att kunna vistas hemma III. Patient med komplex sjukdoms-/symptombild som inte svarar på sjukdomsmodifierande behandling och som på grund av sjukdomen har en begränsad återstående livstid och är i behov av komplexa symptomlindrande medicinska och omvårdnadsmässiga insatser dygnet runt Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 8 Resultat Införandet av vårdval i januari 2013 innebar en breddning av målgruppen för ASiH. Från att ha innefattat palliativa patienter (punkt III ovan) och patienter för vilka det föreligger behov av akuta läkarbesök dygnet runt utvidgades i och med vårdvalet målgruppen till att även innefatta tydligare definierade vårdtunga grupper, däribland sköra patienter (punkt I ovan) och kroniskt sjuka patienter (punkt II ovan). (HSF SLL, 2012) Två år efter införandet av vårdval är 81 procent av individerna som är inskrivna i ASiH fortsatt palliativa patienter, se Figur 2. Av resterande inskrivna patienter är elva procent icke palliativa med en cancerdiagnos och tre procent av patienterna kroniskt sjuka utan varken palliativ vård eller cancerdiagnos. Ungefär var tjugonde patient har varken palliativ vård, cancerdiagnos eller kronisk sjukdom (”övriga” i Figur 2). Medianåldern för dessa övriga patienter är 70 år (medelåldern är strax över 66 år) och vårdgivare beskriver att de tillhör gruppen ”sköra patienter”. Vårdgivarna anger att de arbetar aktivt för att anpassa sig till uppdraget och kunna erbjuda stöd till andra grupper än enbart palliativa patienter. Särskilt två skäl lyfts fram som orsak till den relativt långsamma ökningen av icke palliativa patienter. Dels behöver verksamheterna bygga erfarenhet och kompetens för att bemöta behoven hos de nyare patientgrupperna. Dels behöver remittenter förstå ASiH:s roll och vårdutbud bättre så att de kan identifiera icke palliativa patienter i behov av stöd från ASiH. Antal patienter inom ASiH 2014; 100% = 5 011 patienter Cancer 77% Icke Palliativa 5391 Ej cancer 23% 285 1493 Palliativa Övriga Kroniskt sjuka 3 3252 7134 Cancer Ej cancer Figur 2: Patientgrupper inom ASiH, 2014 1. Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) 2. Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097); minst Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 9 Resultat ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) 3. Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter över 65 år (UX005) 4. Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097); inget besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) Not: Om kriterierna ändras så att kroniskt sjuka även inkluderar patienter med cancerdiagnos ökar gruppen kroniskt sjuka till 269 patienter medan icke palliativa cancerpatienter minskar till 419 patienter Källa: VAL 2013-2014, Health Navigator analys 2.2 Patientens val: Val av ASiH-vårdgivare görs oftast av remittenten och baseras på tidigare erfarenhet och aktuell tillgänglighet Genomförda intervjuer inom ramen för denna utvärdering bekräftar slutsatserna från den utvärdering av patientens val av ASiH-vårdgivare som enheten för geriatrik lät genomföra under år 2014 (Monica Bergqvist, 2014). Slutsatserna från utredningen var att: Patienter gör sällan ett aktivt val av vårdgivare för ASiH, bland annat på grund av att de är svårt sjuka och tar emot mycket annan information samtidigt som det tas beslut om ASiH. Idag görs valet av ASiH-vårdgivare oftast av remittenten. Remittenten saknar jämförande information om de olika ASiHvårdgivarna och väljer vårdgivare utifrån tidigare erfarenhet av verksamheterna samt aktuell tillgänglighet. I utvärderingen valdes tio läkare som ofta remitterar patienter till ASiH strukturerat ut och intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Läkarna arbetar inom vårdområdena onkologi, geriatrik, internmedicin, kirurgi och allmänmedicin. 2.3 Effektmål: ASiH minskar inflödet till akutsjukhusen men mer kan göras för att öka utflödet Beskrivning av effektmålen ur förfrågningsunderlaget (HSF SLL, 2015): Minska inflödet till akutsjukhusen genom att ha ett strukturerat samarbete med: o primärvården o annan vård- och omsorgsgivare (oavsett huvudman) Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 10 Resultat sjukhusen i syfte att optimera omhändertagandet i öppenvården, av kroniskt sjuka patienter med särskilda eller komplexa behov Öka utflödet från akutsjukhusen genom: o ett strukturerat samarbete med sjukhusen för tidigare utskrivning från vårdavdelning av patienter med komplexa symtom/behov o ett strukturerat samarbete med specialister för tidigare inskrivning av patienter med kronisk sjukdom o att etablera kontakt med patienter i tidigt palliativt skede o 2.3.1 ASiH minskar inflödet till akutsjukhusen En analys av patienters oplanerade slutenvårdsdygn innan och under en ASiHinskrivning talar för att vårdformen minskar inflödet till akutsjukhusen. Patienters oplanerade slutenvårdsdygn per kvartal minskar med över 90 procent vid inskrivning i ASiH. Minskningen är i samma storleksordning för alla patientgrupper i uppdraget, se Figur 3. Det går inte att säkert säga om delar av minskningen skulle uppstått även om patienterna inte haft tillgång till ASiH. Oplanerade slutenvårdsdygn per patient och kvartal för ASiH-patienter Patienters oplanerade slutenvårdsdygn minskar med 92% jämfört med kvartalet innan ASiH Alla ASiH-patienter Minskningen i oplanerade slutenvårdsdygn skiljer inte så mycket mellan målgrupperna Palliativa patienter* Icke palliativa Kroniskt sjuka cancerpatienter** patienter*** 13,2 -93% 11,5 9,7 8,9 0,7 Innan inskrivning Övriga patienter 15,2 Under inskrivning 1,4 0,6 Innan Under ASiH ASiH Innan Under ASiH ASiH 0,7 0,4 Innan Under ASiH ASiH Innan Under ASiH ASiH Figur 3: Uppfyllelse av effektmål; minska inflöde till akutsjukhusen * Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) ** Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) ***Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter över 65 år (UX005) Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 11 Resultat Not: Enbart ASIH-inskrivningar som påbörjades okt 2013 – okt 2014 inkluderas, enbart en ASIHinskrivning per person, om en person har flera inskrivningar har den senaste valts, patienter med ASiH-vårdperiod inom 90 dagar innan senaste inskrivning har exkluderats. Uppdragstyp 318. Slutenvårdskonsumtionen innan inskrivning utgörs av total oplanerad slutenvårdskonsumtion under lika många dagar innan inskrivning som ASiH-perioden varar (men max 90 dagar) innan inskrivning i ASiH. Efter inskrivning utgörs av slutenvårdskonsumtion som inträffat mellan inskrivning och utskrivning i ASiH, men max 90 dagar från inskrivning. Slutenvårdskonsumtionen har därefter skalats upp till genomsnittlig konsumtion per 90 dagar Källa: VAL 2014, Health Navigator analys Beräkningar baserade på analysen ovan visar att kostnaden för ASiH överstiger kostnadsbesparingen avseende oplanerad slutenvård med i genomsnitt knappt 24 000 kr per vårdperiod. För varje individ jämförs antal oplanerade slutenvårdsdygn för de dagar individen är inskriven i ASiH med antal oplanerade slutenvårdsdygn för lika många dagar innan inskrivning. I urvalet är medelvårdtiden för en ASiH-period 56 vårddygn. För att beräkna kostnad för oplanerad slutenvård antas en kostnad per vårddygn om 9 160 kr (Stiernstedt, 2015). Kostnaden för ASiH beräknas utifrån ersättningsnivåerna i förfrågningsunderlaget, d.v.s. 1 215 kr per vårddygn samt 7 020 kr i startersättning per ASiH-period. Det är sannolikt att ett omhändertagande med kontinuitet i patientens hem upplevs mer tryggt och högkvalitativt än oplanerade slutenvårdsdygn. Merkostnader för ASiH skulle därmed kunna motiveras utifrån ett kvalitetsperspektiv. 2.3.2 ASiH ökar inte utflödet från akutsjukhusen Effektmålet att ASiH ska öka utflödet från akutsjukhusen nås inte. Endast 16 procent av vårdperioderna inom ASiH föregås av slutenvård veckan innan inskrivning i ASiH, se Figur 4. Av vårdgivare förklaras situationen av att det ofta är några dagars kö för inskrivning i ASiH. Med flera dagars glapp mellan utskrivning från vårdavdelning och inskrivning i ASiH är det ytterst osannolikt att ASiH bidragit till en tidigare utskrivning ur slutenvården. Det kan noteras att detta även gäller patientgrupperna kroniskt sjuka och övriga patienter (ofta sköra patienter) trots att en tydlig målsättning i förfrågningsunderlaget är att öka utflödet från akutsjukhusen för dessa patienter (HSF SLL, 2015). Nära 40 procent av ASiH-perioderna har inte föregåtts av något slutenvårdstillfälle månaden innan inskrivning i ASiH. Vårdgivare beskriver att en sannolik anledning till detta är att många patienter remitteras från öppenvårdsverksamheter, såsom en onkologisk specialistmottagning. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 12 Resultat Förekomst av slutenvård innan inskrivning Förekomst av slutenvård innan inskrivning till ASiH 2014 till ASiH 2014 per patientgrupp Procent (Antal vårdperioder), 100% = 2 577 Ingen slutenvård Ingen slutenvård 0-1 dagar 2-7 dagar 8-30 dagar inom 30 dagar 0-1 dagar inom 30 dagar Palliativa 2-7 dagar 1% 13% 44% 41% 1.965 patienter* (34) 15% 1% (384) Icke palliativa 3% 22% 48% 27% 328 39% cancerpatienter** (1.001) Kroniskt sjuka*** 45% (1.158) 8-30 dagar 9% 55% 34% 95 34% 189 2% Övriga patienter 21% 44% 1% 100% * ** *** Not: Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdtillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter (UX005) Enbart ASIH-inskrivningar som påbörjades under 2014 inkluderas, enbart en ASIH-inskrivning per person, om en person har flera inskrivningar har den senaste valts, patienter med ASiH-vårdperiod inom 30 dagar innan senaste inskrivning har exkluderats. Uppdragstyp 318. VAL 2014, Health Navigator analys Figur 4: Uppfyllelse av effektmål; öka utflöde från akutsjukhusen Källa: 4 * Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) ** Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) ***Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter över 65 år (UX005) Not: Enbart ASIH-inskrivningar som påbörjades under 2014 inkluderas, enbart en ASIH-inskrivning per person, om en person har flera inskrivningar har den senaste valts, patienter med ASiHvårdperiod inom 30 dagar innan senaste inskrivning har exkluderats. Uppdragstyp 318. Källa: VAL 2014, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 2.4 Kvalitet och innehåll: Vårdens kvalitet är god men innehållet avviker delvis från uppdraget Beskrivning av krav på innehåll och kvalitet ur förfrågningsunderlaget (HSF SLL, 2015): Vårdgivaren ska erbjuda en hälso- och sjukvård som: är multiprofessionell, har hög kvalitet, hög tillgänglighet och är patientsäker ges i enlighet med medicinsk evidens, palliativmedicinsk evidens och evidens inom palliativ omvårdnad bedrivs med en helhetssyn och beaktande av patientens medicinska, funktionella, psykologiska och sociala situation är trygg, flexibel och värdig intill livets slut I förfrågningsunderlaget till ASiH står även att ”Patienten ska erbjudas vård inom ASiH som ett alternativ eller komplement till slutenvård på sjukhus när denne har komplexa behov…” (HSF SLL, 2015). Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 13 Resultat 2.4.1 Vården inom ASiH är av god kvalitet Genomförda utredningar av patient- och närståendeenkät, intervjuer med vårdgivare och patienter, analys av utfallsmått ur palliativregistret indikerar att den vård som levereras inom ASiH är av god kvalitet. Preliminära resultat från 2014 års patientenkät, som är under sammanställande, visar att 99 procent av de tillfrågade patienterna uppger att de är nöjda med vården som helhet (Institutet för kvalitetsindikatorer, 2015). Den senast fullt redovisade uppföljningen av patientupplevd kvalitet är patient- och närståendeenkäten 2010 (SLL HSF, 2010) där svar från respondenter indikerar att ASiH levererar god patientupplevd kvalitet. Patient- och närståendeenkäter är i viss utsträckning utmanande att genomföra. Det innebär en stor arbetsinsats för vårdgivarna att sköta administrationen kring vilka patienter som ska få besvara enkäten. Dessutom behöver insamlingen pågå under lång tid, på årsbasis, för att få svar från tillräckligt många respondenter. Trots svårigheterna med att praktiskt genomföra patient- och anhörigenkäter till målgruppen bedöms att uppföljning av patientupplevd kvalitet kan stärkas. Intervjusvar från verksamhetschefer och patienter indikerar att ASiH levererar god patientupplevd kvalitet: ”Den hjälp jag och min fru får från ASiH är ovärderlig” – Patient ”Det som uppskattas mest hos våra patienter och deras anhöriga är tillgängligheten – att det finns ett nummer de alltid kan ringa som någon av oss svarar på” - Verksamhetschef ”Utan ASiH vet jag inte vad jag hade gjort. Innan jag fick den här hjälpen var jag mycket oftare på sjukhus.” – Patient ”Det betyder mycket att bara veta att någon på ASiH svarar om jag skulle ringa” – Patient ”Så gott som alla patienter och anhöriga är tacksamma för, och nöjda med, våra insatser när de väl är införstådda med vad det innebär att ha ASiH” – Verksamhetschef Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 14 Resultat Ur landstingets utdrag ur Svenska palliativregistret för 2014 av utfallsmått för palliativ vård framgår att kvaliteten för patienter i sen palliativ fas är god (Enheten för geriatrik, HSF, SLL, 2015), se Figur 5. En målsättning att nå 100 procent för samtliga utfallsmått bedöms inte vara realistisk. Till exempel förutsätter ett 100 procentigt utfall av måttet ”Lindrad från smärta” att patienter med svår smärtproblematik inte fått något smärtgenombrott under sina sista dygn. Uppföljning ur palliativregistret av patienter som avlidit inom ASiH 1014, 671 patienter, 99% täckningsgrad i palliativregistret Andel patienter med: 96% 93% 86% 92% 89% 87% 75% 82% 82% 76% 57%* Efter- Brytpkts- Brytpkts-Mänsklig Avliden Munhälsa Utförd Lindrad Lindrad Lindrad Lindrad levande- samtal samtal närvaro i utan bedömd validerad från från från från samtal närstående patient döds- trycksår smärt- illamående smärta ångest rosslig erbjudet ögonblicket skattning andning Samtal * Bedömning och närvaro Lindring Smärtskattningar genomförs i högre utsträckning än vad måttet visar, men inte alltid med validerat instrument Preliminär årsrapport för ASiH 2014, maj 2015; Health Navigator sammanställning FigurKälla: 5: Kvalitetsuppföljning för ASiH från Svenska Palliativregistret ARBETSMATERIAL 5 * Smärtskattningar genomförs i högre utsträckning än vad måttet visar, men inte alltid med validerat instrument Källa: Preliminär årsrapport för ASiH 2014, maj 2015; Health Navigator sammanställning 2.4.2 Insatserna inom ASiH domineras av basal vård och omsorg Utvärderingens resultat tyder på att den vård som utförs delvis avviker från uppdragets intention att vara ett alternativ till slutenvård, möjligen kan ASiH utgöra ett komplement. Insatserna inom ASiH domineras av basal vård och omsorg snarare än avancerad sjukvård, vilket upplevs kompensera för en låg kontinuitet och tillgänglighet inom andra vårdnivåer. Det faktiska innehållet i, och frekvensen av, besöken är inte i linje med syftet med vårdformen att vara ett alternativ till slutenvård. Däremot kan ASiH utgöra ett komplement till slutenvård, vilket också är en del av uppdragsbeskrivningen. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 15 Resultat Patienternas behov av kontakt med ASiH varierar stort över tid. Flera vårdgivare berättar att många patienter har ett stort behov av besök i början av sin ASiH-period och att en trygg start ger goda förutsättningar för en bra vård med bibehållen trygghet för patienten och ett minskat behov av besök under hela vårdperioden. ”Det är jätteviktigt att vi tar oss ordentlig tid i början och hinner ge all information och lyssna in. Patienten måste även få träffa alla i teamet så fort som möjligt.” – Vårdgivare Analyser av antal besök per vecka för de olika patientgrupperna visar att genomsnittlig kontakt per vecka skiljer sig mycket lite åt mellan grupperna, se Figur 6. ASiH 2014 Antal patienter Palliativa patienter* Icke palliativa cancerpatienter** 4.038 117 539 Kroniskt sjuka*** 149 Övriga 285 Total Genomsnittligt antal besök per vecka Vårddygn per patient 5,9 5,4 74 6,7 98 5,4 82 5.011 110 5,9 * Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) ** Ej palliativ vård samt minst ett besökvårddygn eller slutenvårdtillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) Figur***6: Antal patienter, per patient och genomsnittligt antal besök per Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter (UX005) Källa: VAL 2014, Health Navigator analys vecka per patientgrupp ARBETSMATERIAL 6 * Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) ** Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) *** Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter över 65 år (UX005) Källa: VAL 2014, Health Navigator analys Patienterna erhåller lågintensiv besökskontakt under majoriteten av veckorna som de är inskrivna i ASiH, se Figur 7. Drygt 70 procent av veckorna när en patient är inskriven i ASiH träffar de ingen läkare och i över hälften av veckorna träffar patienterna sjuksköterskor mellan ingen och två gånger. Noll till två sjuksköterskebesök i veckan motsvarar enligt en uppskattning från Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 16 Resultat primärvårdschefer inom landstinget det genomsnittliga besöksbehov som finns hos en patient som är inskriven i den basala hemsjukvården. Patienter med vårdperioder som avslutats under 2014, med vårdtider på mellan 0 och 364 dagar, totalt 6 331 vårdperioder 54 % av ASiH-veckorna med mindre än två SSKbesök Tusentals ASiH-veckor med 73 % av ASiH-veckorna träffar patienten ingen sjuksköterskebesök läkare Tusentals ASiH-veckor med läkarbesök Procent (Antal) Procent (Antal) 20% 73% 7% 4 100% 20% 26% 11 54% 100% 11 15 56 56 41 30 Utan Med 1 Med mer läkarbesök läkarbesök än 1 läkarbesök Not Totalt 0-2 SSKbesök 3-6 SSKbesök 7 SSKTotalt besök eller fler Uppskattat genomsnittligt behov hos en patient i basal hemsjukvård är upp till två SSK-besök per vecka SSK - sjuksköterska ARBETSMATERIAL 7 Källa: VAL 2013-2014; Intervju verksamhetschef primärvården maj 2015; Health Navigator analys Figur 7: Antal läkar- och sjuksköterskebesök per ASiH-vecka Not: SSK – sjuksköterska Källa: VAL 2013-2014; Intervju verksamhetschef primärvården maj 2015; Health Navigator analys Drygt en tiondel av patientbesöken 2014 utfördes av undersköterskor, se Figur 8. Detta tyder också på att en del av den vård som utförs inte är avancerad, vilket även bekräftas av vårdgivarna som själva beskriver ASiHinsatserna som till stor del basal vård. Flera respondenter ger som förklaring att detta är en direkt följd av att ASiH har helhetsansvaret för patienterna och i detta ingår även basal vård. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 17 Resultat Andel av besök inom ASiH 2014 100% = 462 534 besök Palliativa patienter2 Sjuksköterska Läkare 7% 74% Andel undersköterskebesök per patientgrupp 13% Undersköterska 5% 11,7% Icke palliativa cancerpatienter3 Kroniskt sjuka4 Övriga patienter 23,2% 18,7% 22,1% Övriga vårdprofessioner1 Figur 8: Andel ASiH-veckor med läkar- och sjuksköterskebesök 1 Med övriga vårdprofessioner åsyftas här fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, dietist och logoped 2 3 4 Not Källa: Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter (UX005) Alla öppenvårdsbesök med uppdragstyp 318 förutom indirekta besökstyper VAL 2014, Health Navigator analys 1 Med övriga vårdprofessioner åsyftas här fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och dietist ARBETSMATERIAL 8 2 Minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för palliativ vård (ZV400 eller DV097) 3 Ej palliativ vård samt minst ett besök eller slutenvårdstillfälle 2013-2014 med diagnosen cancer (ICD10=C,D0-D4,Z85) 4 Ej palliativ vård eller cancervård samt minst ett besök 2013-2014 med KVÅ-kodsregistrering för kroniskt sjuka patienter över 65 år (UX005) Not: Alla öppenvårdsbesök med uppdragstyp 318 förutom indirekta besökstyper Källa: VAL 2014, Health Navigator analys Lägre vårdnivåer upplevs inte erbjuda tillräcklig tillgänglighet för att ASiH ska kunna skriva ut patienter. Detta bidrar enligt vårdgivarna till att patienter både skrivs in och behålls inskrivna inom ASiH trots att deras behov inte förutsätter avancerad sjukvård. ”Många av våra patienter har inte främst behov av jätteavancerade resurser, utan det är tillgängligheten som gör att de har behov av ASiH. De behöver enkel vård men på tider ingen annan finns tillgänglig, det vill säga kvällar och helger, eller vid oförutsägbara tillfällen.” – Sjuksköterska ”I och med att vi har det medicinska helhetsansvaret för patienterna blir det vi som ser till hela vårdbehovet. Alltså inte bara det som är medicinskt avancerat utan även enklare insatser som sårvård, mäta blodsocker, spola katetrar eller vad det nu kan vara.” – Vårdgivare Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 18 Resultat ”Det är inte ovanligt att vi tar över där lägre vårdnivåer brister. Det kan röra sig om distriktsköterskor som inte vet hur venösa portar ska skötas eller när den basala hemsjukvården inte har resurser att ta hand om en patients nutrition. Ingen av dessa exempel kräver avancerad vård, men patienterna blir ändå våra.” – Verksamhetschef Det finns en stor skillnad i ersättning mellan de två angränsande vårdformerna basal hemsjukvård och ASiH. Detta kan vara av betydelse för patienter som befinner sig i gränslandet mellan de två vårdformerna. En jämförelse av ersättning för insatser till en medianpatient och genomsnittspatient i ASiH visar att ASiH får betydligt mer resurser än basal hemsjukvård, se Figur 9. ASiH har därmed bättre förutsättningar för att ta hand om patienter i gränslandet mellan vårdformerna. Skillnaden i ersättning mellan olika vårdformer styr därför inte mot lägre vårdnivåer. Ersättning för en patient som får två SSK-besök i veckan* (medianpatient i ASiH) Ersättning för en patient som får 5 SSK-besök i veckan och ett läkarbesök varannan vecka* (genomsnittspatient i ASiH) 8 505 8 505 x 4,5 x 13,8 1 893 617 Basal hemsjukvård ASiH Antaganden 2 hembesök av SSK à 260 kr = 520 kr/v Basal hemsjukvård ASiH Antaganden 7 vårddygn à 1215 kr 5 hembesök av SSK à 260 kr = 1 300 kr/v Listningsersättning à 1634 kr/år = 31 kr/v 0,5 hembesök av läkare à 994 kr = 497 kr/v Hemsjukvårdsersättning à 3400 kr/år = 65 kr/v Listningsersättning à 1634 kr/år = 31 kr/v 7 vårddygn à 1215 kr Hemsjukvårdsersättning à 3400 kr/år = 65 kr/v Figur 9: Skillnad i ersättning mellan basal hemsjukvård och ASiH * Uppskattningen är baserad på antagandet att besöken sker dagtid helgfri måndag-fredag Not: För ASiH tillkommer även startersättning vid inskrivning = 7 020 kr per inskrivning Källa: Förfrågningsunderlag för ASiH 2015; Förfrågningsunderlag för HLM med basal hemsjukvård 2015; Health Navigator analys Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 19 Resultat 2.5 Produktivitet och kostnader: Ersättningen inom ASiH är hög i relation till innehållet i vården Det ställs inga uttryckliga krav på produktivitet i ASiH:s uppdragsbeskrivning. Därför har antaganden om rimlig produktivitet fått göras utifrån vårdgivarintervjuer och observationsstudie. Flera vårdgivare har lyft i intervjuer att ett konkretiserande av till exempel ”lägsta nivå” gällande produktivitet i uppdragsbeskrivningen skulle vara önskvärt. ASiH är högt ersatt per patientdygn i förhållande till vad som bedöms som rimliga antaganden kring produktivitet för innehållet i den vård som levereras. Genom en kombination av antaganden om rimlig produktivitet inom ASiH och kända faktapunkter från vårdgivares ekonomiska redovisning kan en rimlig kostnad per patient och vårddygn i ASiH beräknas. Antagandena bygger på intervjuer med verksamhetschefer, en observationsstudie, analys av tre vårdgivares ekonomiska redovisning samt avstämning med länets vårdgivare inom ASiH i ett gemensamt vårdgivarmöte. Antaganden om produktivitet för personal under kontorstid, dagtid helger samt kvällar och nätter presenteras i Tabell 1. Under kontorstid utgör hembesök hos patienter den huvudsakliga drivaren av resurser och arbetstid. Produktivitetsantaganden utgår därför utifrån rimlig tid för varje hembesök, vilket kompletteras med antaganden om tid för ”övrigt kontorsarbete”. ”Övrigt kontorsarbete” innefattar patientadministration, teammöten, kontakt med andra vårdgivare med mera. Under helger samt kvällar och nätter är beredskap den huvudsakliga drivaren av resurser. Antaganden för produktivitet under dessa tider utgår därför utifrån hur många patienter varje anställd kan ansvara för i beredskap. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 20 Resultat Personal kontorstid, 5 dagar per vecka Personal dagtid helger, 2 dagar per vecka Personal kvällar/nätter, 7 dagar per vecka Antaganden 80 - 95 % av alla hembesök görs kontorstid 15-45 minuter besökstid per hembesök (för alla professioner) 30 minuters restid per besök Tid per dag för övrigt kontorsarbete* för vårdpersonal: o Läkare: 3-4 timmar per dag o SSK: 2-2,5 timmar per dag o Övrig vårdprofession**: 3-4 timmar per dag o USK: 2-2,5 timmar per dag 1 SSK för administration/telefon per 40-45 patienter 1 SSK med Ob-tillägg per 13-23 patienter 1 läkare i jour per 25-45 patienter*** 1 SSK med Ob-tillägg per 13-23 patienter 1 SSK natt per 40-55 patienter 1 läkare i jour kväll per 25-45 patienter*** 1 läkare i jour natt per 25-45 patienter*** Tabell 1: Antaganden baserade på intervjuer och observationer för en rimlig produktivitet inom ASiH * I ”övrigt kontorsarbete” ingår bland annat patientadministration, teammöten, utbildningar, mm ** Med övriga vårdprofessioner åsyftas här fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och dietist *** Total jour för läkare per vecka för 25-45 patienter uppskattas motsvara knapp 10 timmars arbete med ordinarie lön Källa: Ekonomisk uppföljning för ASiH hos tre vårdgivare 2014; intervjuer med verksamhetschefer och controller och auskultation en vårdgivare, maj 2015; Health Navigator analys För att beräkna rimlig kostnad per patient och dygn i ASiH kompletteras redovisade antaganden om produktivitet med ett antal kända faktapunkter, se Tabell 2. Indirekta kostnader per vårddygn och genomsnittlig lön per vårdprofession har hämtats från faktiska kostnader för de vårdgivare som har varit öppna med sin ekonomiska redovisning. Antal faktiska besök per vårddygn och patient per vårdprofession har hämtats ur VAL-databasen för år 2014. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 21 Resultat Indirekta kostnader per vårddygn Lönekostnadsnivåer Antal besök per vårddygn Kompletterande faktapunkter Genomsnittliga faktiska kostnader per vårddygn för management för ASiHvårdgivare Genomsnittliga faktiska övriga kostnader* per vårddygn för ASiH-vårdgivare Genomsnittliga faktiska lönekostnadsnivåer för vårdprofessioner/roller för ett flertal ASiH-vårdgivare: o Läkare (såväl ordinarie tid som jour) o Sjuksköterska dagtid, kväll och helg o Sjuksköterska natt o Övriga vårdprofessioner** o Undersköterska Faktiskt antal besök per vårddygn inom ASiH i länet under 2014 för: o Läkare o Sjuksköterska o Övriga vårdprofessioner** o Undersköterska Tabell 2: Kompletterande faktapunkter för uppskattning av rimlig kostnadsnivå för ASiH * Omfattar bil och bensin, IT/tele, läkemedel, förbrukningsmaterial, hjälpmedel, lokaler och övrigt ** Med övriga vårdprofessioner åsyftas här fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och dietist Källa: Ekonomisk uppföljning för ASiH hos urval av vårdgivare 2014; djupintervju med controller; intervjuer med verksamhetschefer och auskultation en vårdgivare, maj 2015; VAL 2014; Health Navigator analys Utifrån redovisade produktivitetsantaganden och de kompletterande faktapunkterna ovan, se Tabell 1 och Tabell 2, uppgår kostnaden per patient och vårddygn till mellan 792 kronor och 1 134 kr, se Figur 10. Detta kan ställas i relation till den genomsnittliga faktiska ersättningen per vårddygn om 1 364 kr. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 22 Resultat Vårddygnsersättning (kr) 1 364 1 134 792 Låg uppskattning Hög uppskattning Faktisk ersättning* Figur 10: Uppskattad kostnad per patient och vårddygn inom ASiH * Inkluderar även startersättning och ersättning för konsultinsatser, vilka fördelas över vårddygnen Källa: Ekonomisk uppföljning för ASiH hos en vårdgivare 2014; djupintervju med controller; intervjuer med verksamhetschefer och auskultation en vårdgivare, maj 2015; Health Navigator analys ASiH-uppdraget är tätt sammanlänkat med SPSV Specialiserad palliativ slutenvård, SPSV, är en slutenvårdsform för palliativ vård. Den används framförallt för de senare faserna av palliativ vård. Samtliga ASiH-vårdgivare i länet förutom två har även SPSV-verksamhet och det finns endast en SPSV-verksamhet i länet som inte bedriver ASiH. För många vårdgivare är därför ASiH och SPSV tätt sammanlänkade. Verksamhetschefer för de ASiH-vårdgivare som har SPSV beskriver att antalet vårdplatser i SPSV i relation till antalet ASiH-platser varierar stort. Idag ersätts SPSV med en dygnsersättning som uppgår till 3 900 kronor och det har under lång tid pågått diskussioner mellan beställare och utförare om att ersättningen är för låg. ”Det stämmer att man kan effektivisera ASiH-delen, men det kommer få stora konsekvenser för SPSV som är direkt underfinansierat.” – Verksamhetschef ”Det går inte att uttala sig om ASiH och SPSV helt för sig, som modellen är riggad nu krävs det att man tittar på dessa två tillsammans” - Verksamhetschef Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 23 Resultat En genomgång av fyra vårdgivares ekonomiska redovisning av såväl ASiH som SPSV visar att: Vårdgivarna sannolikt går 450 - 1250 kronor i förlust per vårddygn i SPSV med dagens ersättning och effektivitet Med dagens ersättning och en effektivisering på 15 procent skulle tre av fyra vårdgivare fortfarande gå med mellan 200 – 450 kronor i förlust per SPSV-vårddygn. Parallellt med diskussionerna mellan vårdgivare och beställare om dagens ersättningsnivåer av SPSV finns planer på ytterligare införande av kostnadshöjning i form av kostnad för bårhusförvaring. Den nya föreslagna avgiften skulle innebära 5 000 kronor per avliden patienten (ASiH-rådet, 2015) och är en följd av regeländringar för hantering av avlidna. ASiH-rådet, där alla ASiH-vårdgivare inom länet finns representerade, har i en skrivelse till förvaltningen låtit meddela; ”Att detta får en stor ekonomisk påverkan på en verksamhet som framförallt vårdar döende patienter är självklart.” Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 24 Rekommendation 3. Rekommendation 3.1 Förslag på justeringar till 2016 Syftet med utvärderingen är att den ska utgöra underlag för beslut kring justeringar av uppdraget för 2016. Resultatet av genomförda analyser visar att vårddygnsersättningen kan anpassas för att bättre återspegla resursbehovet. Dock måste hänsyn tas till SPSV-uppdraget. Vår rekommendation är att sänka dygnsersättningen med 185 kronor per dygn för ASiH och parallellt höja ersättningen för SPSV med minst 585 kronor per dygn. Utöver de föreslagna justeringarna av vårddygnsersättningarna föreslås några ytterligare ändringar av uppdraget för att underlätta och förtydliga uppdraget för vårdgivarna. 3.1.1 Sänk vårddygnsersättningen med 185 kronor per dygn Vår rekommendation är att sänka vårddygnsersättningen av ASiH med ca 15 procent. Dygnsersättningen blir då 1 030 kronor istället för dagens 1 215 kronor. Totalt innebär detta frigörande av 106 miljoner kronor per år (givet samma volymer som år 2014), det vill säga en sänkning med 14 procent av den totala ersättningen för ASiH, se Figur 11. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 25 Rekommendation Kostnadsnivåer för ASiH 2013 och 2014 (mkr) Övrigt Startavgifter 631 46 10 575 2013 Effekt av 15-procentig reduktion av vårddygnsersättning för ASiH baserat på 2014 års kostnadsnivå (mkr) Vårddygn 752 37 10 705 • Ny vårddygnsersättning; 1 030 kr per vårddygn • Frigörande av resurser (givet 2014 års volymer), 107 mkr • Genomsnittlig total ersättning per vårddygn (inklusive oförändrad startersättning); 1 179 kr 2014 Figur 11: Effekt av sänkt vårddygnsersättning för ASiH Not: mkr – miljoner kronor Källa: Dataunderlag från controller, årsredovisning SLL 2013, Health Navigator analys Den genomsnittliga totala ersättningen (inklusive startavgifter) per dygn blir då 1 179 kronor vilket är över kostnadsuppskattningen för ASiH givet antaganden för lägsta bedömda rimliga produktivitet (det vill säga 1 134 kr, se Figur 10). Det innebär att den föreslagna minskningen av vårddygnsersättning ger fortsatt utrymme till viss marginal för vårdgivarna, även om verksamheten bedrivs med en produktivitetsnivå som bedöms relativt låg. För att fortsatt stimulera effektmålet om att öka utflödet från akutsjukhusen föreslås att dagens startersättning om 7 020 kronor behålls oförändrad och fortsätter att utgå i samband med inskrivning. Förvaltningen bör kontinuerligt följa upp om ASiH når effektmålet. Om förbättring uteblir kan förvaltningen överväga att förstärka incitamenten genom att koppla startersättningen till krav om att inskrivning i ASiH ska ske inom till exempel 24 timmar från utskrivning från akutsjukhus. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 26 Rekommendation 3.1.2 Höj SPSV-ersättningen med minst 585 kronor per dygn ASiH och SPSV är tätt sammanlänkade; samtliga ASiH-vårdgivare i länet förutom två har även SPSV-verksamhet och det finns endast en SPSVverksamhet i länet som inte bedriver ASiH. Den föreslagna justeringen ovan av ASiH-ersättningen bör därför göras koordinerat med en justering av SPSVersättningen. Vi föreslår en ökning av vårddygnsersättning till SPSV med minst 15 procent. Förslaget omfattar även att inga ytterligare kostnader adderas till SPSV-uppdraget. Detta innefattar till exempel förslaget om tillkommande bårhusavgift. Den här utvärderingen omfattar inte en detaljerad analys av produktivitet och effektivisering av SPSV och kan därför inte föreslå en exakt höjning av SPSV-uppdraget. Värt att notera är dock att tre av fyra analyserade vårdgivare hade gått med förlust med mellan 350 – 650 kronor per patient och dygn även vid en 15-procentig ökning av vårddygnsersättningen och samma volymer som år 2014. Idag är vårddygnsersättningen för SPSV 3 900 kronor per vårddygn, och efter en 15-procentig ökning skulle den vara 4 485 kronor. Kostnadsnivåer för SPSV 2013 och 2014 (mkr) 204 Effekt av 15-procentig ökning av vårddygnsersättning för SPSV baserat på 2014 års kostnadsnivå (mkr) 226 • Ny vårddygnsersättning; 4 485 kr per vårddygn • Kostnader för beställare (givet 2014 års volymer), drygt 34 mkr • Tre av fyra vårdgivare kommer fortfarande gå med hundratals kronor i förlust per SPSV-vårddygn 2013 2014 Figur 12. Effekt av höjd vårddygnsersättning för SPSV Not Källa: mkr – miljoner kronor Dataunderlag från controller, årsredovisning SLL 2013, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 16 Not mkr – miljoner kronor Källa: Dataunderlag från controller, årsredovisning SLL 2013, Health Navigator analys Sammantaget förväntas den föreslagna minskningen av ersättning för ASiH med 185 kronor per vårddygn och ökningen av ersättning av SPSV med 585 kronor per vårddygn leda till att 72 miljoner kronor frigörs, givet 2014 års volymer. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 27 Rekommendation Kostnadsprognosen för 2015 för ASiH är 858 miljoner kronor, varav 790 miljoner utgör dygnsersättning, och 237 miljoner kronor för SPSV, varav 232 utgör dygnsersättning. Baserat på prognosen för 2015 frigörs istället 84 miljoner kronor givet de föreslagna justeringarna. De ovan föreslagna justeringarna förväntas stimulera till effektivisering och utveckling av ASiH, ökad kostnadskontroll för beställare och skapa större utrymme för att erbjuda fler patienter vård inom ASiH. 3.1.3 Underlätta och förtydliga uppdraget för vårdgivarna Utöver de föreslagna justeringarna av dygnsersättningarna föreslås även ändringar i uppdraget för att ge vårdgivarna bra förutsättningar för att anpassa sig till ändrad ersättning och effektivisera sina verksamheter och bidra till att nå effektmålen; Minska administrationen för vårdgivare inom ASiH genom att fullfölja den automatiska länkningen mellan vårdgivares journalsystem och Senior alert Stärk patientrapporterad kvalitetsuppföljning av vården genom att följa upp att vårdgivare löpande följer upp och redovisar resultat Minska administration för vårdgivare Registrering, framförallt i Senior alert, är tidskrävande för vårdgivarna som i dagsläget behöver dokumentera dubbelt; i såväl kvalitetsregistret Senior alert som i journalsystemet TakeCare. För att frigöra tid för vårdgivarna föreslås därför att det påbörjade arbetet att automatiskt länka Senior alert och TakeCare fullföljs under hösten. Parallellt med detta behöver verksamheterna standardisera sin dokumentation av riskbedömningar i TakeCare i enhetliga mallar. Först när såväl teknisk länkning som standardiserad dokumentation är etablerad kan dubbelregistrering undvikas. Stärk patientrapporterad kvalitetsuppföljning Uppföljning av patientrapporterad kvalitet kan stärkas. Patient- och närståendeenkäten planeras att genomföras vart tredje år och bedöms vara för administrativt omfattande för att kunna göras mer frekvent. Däremot kan vårdgivarnas egen uppföljning av patientrapporterad kvalitet stärkas. Vi föreslår att i uppdraget ställa krav på att vårdgivare redovisar resultat av patientrapporterad kvalitetsuppföljning i årliga uppföljningsmöten med beställaren. En kvalitetsdialog mellan beställare och vårdgivare kan bidra till att vårdgivare mer löpande och systematiskt följer upp resultat för att bedriva förbättringsarbete. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 28 Rekommendation En möjlighet för vårdgivare att möta detta föreslagna nya krav är att inom ramen för ASiH-rådet, där alla vårdgivare i länet samlas, accelerera det existerande initiativet att etablera en gemensam patientrapporterad kvalitetsuppföljning utifrån ett kanadensiskt validerat skattningsinstrument. 3.1.4 Utvärdera två kortvariga insatsersättningar för ASiH Två kortvariga insatsersättningar föreslås utvärderas för ASiH för insatser i två olika syften: 1. Att öka utflödet från akutsjukhusen genom att erbjuda en kortvarig insats från ASiH i direkt anslutning till en utskrivning från ett akutsjukhus 2. Att flexibelt stötta patienter med komplexa behov där helhetsansvaret ligger kvar i andra vårdformer genom att periodvis stötta patienter som till exempel bor på Särskilt boende eller har basal hemsjukvård och behov av ett kortvarigt kompletterande stöd De kortvariga insatsersättningarna bör införas på försök under 2016 och kontinuerligt följas upp och utvärderas. Om det finns indikationer på att insatsersättningen inte fyller sina tänkta syften bör förslaget inte permanentas utan avbrytas innan årets slut. Utvärdera en kortvarig insatsersättning för ASiH att öka utflödet från akutsjukhusen Insatsen ska vara ett alternativ till slutenvård på akutsjukhus och syfta till att möjliggöra ett ökat utflöde från akutsjukhusen. Insatsen möjliggör för ASiH att erbjuda ett mer flexibelt stöd än en full inskrivning för de patienter som har kortvariga behov av avancerad vård. För denna kortvariga insats föreslås följande förtydliganden: Insatsen ska ske på remiss från slutenvården Insatsen är tidsbegränsad till maximalt två veckor Insatsen ska inledas inom 24 timmar från utskrivning ur slutenvård Insatsen innefattar ett medicinskt helhetsansvar men inte o krav på multiprofessionella team (däremot läkarkompetens) o krav på att etablera en individuell vårdplan (däremot vara delaktig i ett eventuellt framtagande av en vårdplan) o krav att göra läkemedelsgenomgång Den totala ersättningen för insatsen bör vara lägre än ersättning för en inskrivning i ASiH under lika lång tid. Samtidigt bör ersättningen vara relativt hög för att möjliggöra vård motsvarande behoven för vård på ett akutsjukhus. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 29 Rekommendation Förvaltningen kan förslagsvis överväga en startavgift på 3 510 kronor (hälften mot ordinarie startavgift då färre obligatoriska moment ingår vid inskrivning) och en vårddygnsersättning på 1 030 kronor (ordinarie vårddygnsersättning). Utvärdera en kortvarig insatsersättning för ASiH att flexibelt stötta patienter med komplexa behov där helhetsansvaret ligger kvar i andra vårdformer Insatsen ska vara ett komplement till vård i särskilt boende eller basal hemsjukvård. För patienter i särskilt boende bör insatsen utgöra ett alternativ till inskrivning på sjukhus. För patienter i basal hemsjukvård bör insatsen utgöra ett alternativ till en full inskrivning i ASiH. För denna kortvariga insats föreslås följande förtydliganden: Insatsen ska ske på remiss från den vårdgivare som har det medicinska helhetsansvaret Insatsen är tidsbegränsad till maximalt två veckor Insatsen innefattar inte o ett medicinskt helhetsansvar o krav på multiprofessionella team (däremot läkarkompetens) o krav på att etablera en individuell vårdplan (däremot vara delaktig i ett eventuellt framtagande av en vårdplan) o krav att göra läkemedelsgenomgång Den totala ersättningen för insatsen bör vara klart lägre än ersättning för en inskrivning i ASiH under lika lång tid, då inget helhetsansvar föreligger och kraven överlag är lägre. För att ersättningen ska täcka enstaka insatser från ASiH-vårdgivaren under perioden samt tillhandahållande av beredskap kan förvaltningen förslagsvis överväga en vårddygnsersättning på 400 kronor. 3.1.5 Se över förutsättningarna att förenkla för patienter att göra ett aktivt val av ASiH-vårdgivare Utvärderingen visar på att patienter idag sällan aktivt väljer ASiH-vårdgivare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen bör se över förutsättningarna att förenkla för patienter att göra ett aktivt val av ASiH-vårdgivare. Utredningen kan till exempel innehålla en översyn av förutsättningar att tillhandahålla jämförande information om olika vårdgivare direkt till patienter eller via remittenter. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 30 Rekommendation 3.2 Utveckling av uppdraget på lång sikt På längre sikt föreslås uppdraget utredas i relation till andra uppdrag enligt två frågeställningar; Kan en mer högkvalitativ och resurseffektiv vård för palliativa patienter skapas genom att samla ASiH och SPSV i ett och samma uppdrag? Vilka vårdformer är bäst lämpade för att ta hand om de olika patientgrupper som är i behov av hemsjukvård? Utred förutsättningar för att samla ASiH och SPSV i ett uppdrag Denna utvärdering visar att ASiH och SPSV är två uppdrag som är tätt sammanlänkade. Vårdgivare vittnar även om att patientgrupperna i båda uppdragen till stor del är överlappande. Det bör utredas om en sammanslagning av ASiH och SPSV i ett uppdrag kan bidra till att: bättre säkra kontinuitet och kvalitet för palliativa patienter genom hela vårdförloppet i såväl hemmet som i slutenvård möjliggöra en mer resurseffektiv vård för patientgruppen Utredningen bör innefatta en fördjupad analys av innehåll och kvalitet i den vård som idag utförs inom SPSV-uppdraget. Genomför samlad utredning av vårdformer för hemsjukvård Det finns idag flera alternativa vårdformer för sjukvård i hemmet inom länet: basal hemsjukvård, ASiH och den öppenvårdsgeriatrik som är under utredning i Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen. Målgruppen för ASiH har historiskt utgjorts av palliativa patienter. Sedan 2013 omfattar ASiH även vård för kroniskt sjuka patienter och sköra patienter med behov av hög tillgänglighet och kompetens för vård i hemmet. För dessa patienter bedöms ASiH leverera vård av god kvalitet och avlasta akutsjukhusen genom att minska deras inflöde. Samtidigt medför inte ASiH någon kostnadsbesparing avseende oplanerad slutenvård och kan anses vara relativt kostsam. Mot bakgrund av detta bör en samlad utredning av samtliga vårdformer för hemsjukvård genomföras. För ASiH:s del blir följande föreslagna frågeställningar i utredningen av stor vikt: 1. Ska ASiH även framöver omfatta en relativt bred målgrupp patienter med effektmål att avlasta akutsjukhusen eller bör uppdraget fokusera på att omfatta endast palliativa patienter? 2. Om ASiH endast ska omfatta palliativa patienter: vilken annan vårdform är då bäst lämpad att med hög kvalitet och resurseffektivitet erbjuda hemsjukvård för icke palliativa patienter? Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL 31 Källförteckning Källförteckning Litteratur ASiH-rådet. (2015). Skrivelse till Förvaltningen ang bårhuskostnader. Stockholm. BDO. (2014). Revision av Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Oslo. Enheten för geriatrik, HSF, SLL. (2015). Preliminär årsrapport för ASiH 2014. Stockholm. HSF SLL. (2011). TJÄNSTEUTLÅTANDE - Vårdval inom Avancerad sjukvård i hemmet samt Specialiserad . Stockholm. HSF SLL. (2012). Vårdavtal ASiH Långbro Park/SLSO. Stockholm. HSF SLL. (2015). Förfrågningsunderlag enligt LOV vårdval - Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Stockholm. Institutet för kvalitetsindikatorer. (2015). Undersökning ASIH - patientenkät. Monica Bergqvist, P. B. (2014). Utvärdering av hur patientens val av vårdgivare inom ASiH- går till i praktiken -En intervjustudie av remittenters uppfattning. Regionala cancercentrum i samverkan. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012–2014. Stockholm. SLL. (juni 2015). Hämtat från Stockholms Läns landstings hemsida: http://www.sll.se/verksamhet/halsa-och-vard/framtidsplanen/ SLL HSF. (2010). Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) - Resultat från patientoch närståendeenkät 2010. Stockholm. SLL HSF. (2015). Vårdgivarguiden. Hämtat från vardgivarguiden.se: http://www.vardgivarguiden.se/AvtalUppdrag/avtalsinformation/Va rdval-Stockholm/Avancerad-sjukvard-i-hemmet/ Stiernstedt, G. (2015). Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen . Stockholm. Svenska palliativregistret. (2015). Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2014 - preliminär version. Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL i Källförteckning Intervjurespondenter Arja Autere, Verksamhetschef Legevisitten AB Björn Sjögren, Bitr. verksamhetschef Capio Geriatrik Nacka AB Carin Joelsson, Verksamhetschef och läkarchef ASiH Stockholm Norr Carina Filipsson, Verksamhetschef ASiH Byle Gård Förenade Care Fredrik Sandlund, Verksamhetschef ASIH Stockholm Södra Henrik Dahlstrand, Verksamhetschef Hospicekliniken Ersta sjukhus Ingrid Lindroth Lundberg, Medicinskt ansvarig läkare ASIH Södertälje Sjukhus AB Mats Brådman, Verksamhetschef Stockholms Sjukhem Roger Larsson, Verksamhetschef ASIH och SPSV Praktikertjänst Ytterligare fördjupning och förankring Observationsstudie under en förmiddag vid en ASiH-verksamhet Två vårdgivarmöten med samtliga ASiH-vårdgivare i maj respektive juni 2015 Genomgång av ekonomisk redovisning, inklusive intervjuer och kvalitetssäkring med verksamhetschef och controller för tre ASiHvårdgivare Utvärdering av avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) inom SLL ii
© Copyright 2024