1. No category

Vattenförsörjningsplan
för Kungsbacka kommun
Utarbetad av
Teknik, VA-planering
Mikael Lindgren
Datum 2015-04-29
i
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
i-iii
1 INLEDNING
1
1.1 Syfte och avgränsning
1.2 Bakgrund
1
1
2 METODIK
2
3 NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING
3
3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt
3.1.1 Administrativa uppgifter
3.1.2 Vattentäkten
3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden
3.1.4 Råvattenstatus
3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution
3.1.6 Skyddsområde
3
3
3
3
4
4
5
3.2 Gällinge allmänna vattentäkt
3.2.1 Administrativa uppgifter
3.2.2 Vattentäkten
3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden
3.2.4 Råvattenstatus
3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution
3.2.6 Skyddsområde
5
5
5
6
6
6
6
3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt
3.3.1 Administrativa uppgifter
3.3.2 Vattentäkten
3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden
3.3.4 Råvattenstatus
3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution
3.3.6 Skyddsområde
7
7
7
7
7
8
8
4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER
9
5 FRAMTIDA FÖRBRUKNING OCH RESERVVATTENFÖRSÖRJNING
10
6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER
12
7 POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER
13
7.1 Sjöar
7.2 Vattendrag
7.3 Grundvatten
13
13
14
ii
8 REDOVISNING AV VATTENFÖREKOMSTER
15
8.1 Sjöar
8.1.1 Lygnern
8.1.2 Skärsjön
8.1.3 Stensjön
8.1.4 Stora Horredssjön
8.1.5 Sundsjön
15
15
16
17
19
20
8.2 Vattendrag
8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och
Löftaån söder om Rammbäcken
8.2.2 Fälån
8.2.3 Getabäcken och Lillån
8.2.4 Rolfsån – mynningen till Stensjön
8.2.5 Stockaån
8.2.6 Sundtorpsån
8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rambäcken och Löftaån
Norr om Rambäcken
8.2.8 Kungsbackaån – mynningen till Lindome
22
8.3 Grundvatten
8.3.1 Fjärås Bräcka
8.3.2 Gällinge
8.3.3 Öjersbo
8.3.4 Förlanda
30
30
31
32
32
22
23
24
25
26
27
28
29
9 BEDÖMNING AV INTRESSANTA VATTENFÖREKOMSTER
34
9.1 Kapacitet
9.1.1 Kapacitet för intressanta sjöar
9.1.2 Kapacitet för intressanta vattendrag
9.1.3 Kapacitet för intressanta grundvattenförekomster
37
37
38
38
9.2 Vattenkvalitet
9.2.1 Vattenkvalitet för intressanta sjöar
9.2.2 Vattenkvalitet för intressanta vattendrag
9.2.3 Vattenkvalitet för intressanta grundvattenförekomster
39
39
39
40
9.3 Hot och påverkan
9.3.1 Hot och påverkan för intressanta sjöar
9.3.1.1 Lygnern
9.3.1.2 Stora Horredssjön
40
42
42
43
9.3.2 Hot och påverkan för intressanta vattendrag
9.3.2.1 Kungsbackaån
9.3.2.2 Lillån
9.3.2.3 Löftaån
9.3.2.4 Sundtorpsån
44
44
45
46
47
9.3.3 Hot och påverkan för intressanta grundvattenförekomster
9.3.3.1 Fjärås Bräcka
9.3.3.2 Förlanda
9.3.3.3 Gällinge
9.3.3.4 Öjersbo
49
49
50
51
52
iii
9.4 Allmänna skydd
9.4.1 Allmänna skydd för intressanta sjöar
9.4.1.1 Lygnern
9.4.1.2 Stora Horredssjön
53
55
55
55
9.4.2 Allmänna skydd för intressanta vattendrag
9.4.2.1 Kungsbackaån
9.4.2.2 Lillån
9.4.2.3 Löftaån
9.4.2.4 Sundtorpsån
56
56
57
58
58
9.4.3 Allmänna skydd för intressanta grundvattenförekomster
9.4.3.1 Fjärås Bräcka
9.4.3.2 Förlanda
9.4.3.3 Gällinge
9.4.3.4 Öjersbo
59
59
60
60
61
9.5 Befintliga värden
9.5.1 Befintliga värden för intressanta sjöar
9.5.1.1 Lygnern
9.5.1.2 Stora Horredssjön
61
61
61
62
9.5.2 Befintliga värden för intressanta vattendrag
9.5.2.1 Kungsbackaån
9.5.2.2 Lillån
9.5.2.3 Löftaån
9.5.2.4 Sundtorpsån
62
62
62
62
62
9.5.3 Befintliga värden för intressanta grundvattenförekomster
9.5.3.1 Fjärås Bräcka
9.5.3.2 Förlanda
9.5.3.3 Gällinge
9.5.3.4 Öjersbo
62
62
63
63
63
9.6 Sammanställning – intressanta ytvattenförekomster
64
9.7 Sammanställning – intressanta grundvattenförekomster
65
10 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
10.1 Förslag till åtgärder
10.2 Rekommendationer till översiktsplanen
REFERENSER
BILAGOR
1. Kapacitetsberäkning sjöar
2. Kapacitetsberäkning vattendrag
66
66
66
67
1
1. INLEDNING
1.1 Syfte och avgränsning
Det övergripande syftet med en vattenförsörjningsplan är att trygga behovet av dricksvatten i
ett flergenerationsperspektiv.
Lämplig tidshorisont för vattenförsörjningsplanen är år 2100. Vattenförsörjning måste
nämligen planeras långsiktigt eftersom investeringar i anläggningar och ledningsnät ofta kan
förväntas ha lång livslängd. I planen skall yt- och grundvattenresurser inom kommunen
inventeras. De förekomster som kan vara av intresse för en framtida allmän
dricksvattenförsörjning skall identifieras och sedan bedömas med avseende på kapacitet,
kvalitet, hot, skydd och befintliga värden. I samband med arbetet kan eventuella
problemområden uppmärksammas och lämpliga mål och åtgärder rekommenderas.
Vattenförsörjningsplanen bör utgöra ett av underlagen till den kommunala översiktsplanen.
Denna rapport har utarbetats för att få en uppfattning om vilka alternativa vattenresurser som
finns för kommunens vattenförsörjning jämte förekomsten i Fjärås Bräcka/Lygnern.
Rapporten följer i stort sett Länsstyrelsen Västra Götalands Län rapport 2006:99 om
vattenförsörjningsplaner i uppställning och innehåll.
1.2 Bakgrund
Vattenförsörjningsplaner omfattas av det nationella och regionala miljömålet ”Levande sjöar
och vattendrag”.
Det är kommunernas ansvar att ta fram lokala vattenförsörjningsplaner. Det är lämpligt att ett
och samma dokument omfattar yt-, grund- och konstgjort grundvatten. Länsstyrelser,
kommunalförbund och vattenmyndigheter kan sedan använda materialet för att ta fram
regionala vattenförsörjningsplaner. Göteborgsregionens kommunalförbund har tagit fram en
sådan plan och i Halland har arbetet påbörjats under 2013 på initiativ av länsstyrelsen.
Enligt vattendirektivet ska samtliga vattenförekomster ha uppnått god status senast år 2015,
eller senast till år 2027. Arbetet med direktivet sker parallellt med det arbete som görs enligt
miljömålen. Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt har beslutat om
”Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2009-2015”. De åtgärder som här föreslås för
skydd av dricksvatten förväntas medföra att långsiktiga vattenförsörjningsplaner som också
inbegriper reservvattenberedskap tas fram i alla berörda kommuner. På sikt kommer
Kungsbackas dricksvattenförsörjningsplan att utgöra underlag för en övergripande kommunal
VA-plan.
2
2. METODIK
Metodiken som används i denna rapport följer flödesschemat enligt figur 1.
Nuvarande vattenförsörjning
Potentiella dricksvattenförekomster i Kungsbacka kommun
Sjöar, vattendrag och grundvatten
Bedömning – Behov idag och fram till 2100
Naturliga förutsättningar
Intressanta dricksvattenförekomster
Sjöar, vattendrag och grundvatten
Bedömning – kapacitet, vattenkvalitet, hot och påverkan,
allmänna skydd, befintliga värden
Förslag till mål och åtgärder, slutsatser, prioriteringar,
rekommendationer till översiktsplanen
Figur 1. Metodik för vattenförsörjningsplanens genomförande.
3
3. NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING
3.1 Fjärås Bräcka allmänna vattentäkt
3.1.1 Administrativa uppgifter
Huvudman: Kungsbacka kommun
Driftstart: Sent 60-tal
Verksamhetsområde: Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala, Vallda
och Kullavik
Producerat vatten: 5091943 m3 eller 160 l/s (år 2014)
Antal anslutna personer: 68814 (år 2014)
Skyddsområde fastställt: 2012 (Började gälla 1 nov 2013 och ersatte äldre
skyddsbestämmelser från 1985.)
Tillstånd för vattenverksamhet: Vattendom VA 49/81
3.1.2 Vattentäkten
Fjärås Bräcka är huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun och är belägen ungefär 1 mil
sydost om Kungsbacka. Det är en grundvattentillgång som förstärks med infiltration av
sjövatten från sjön Lygnern. Intagsdjupet på råvattenledningen är ca 25 m. Vattnet pumpas
upp till 6 stycken bassänger, vardera med arean 500 m2, belägna på andra sidan åsen där det
infiltrerar ner till grundvattnet i marken. Vattnet filtreras i marken på sin väg mot sex
grundvattenbrunnar som ligger nära stranden. Från anläggningen pumpas vatten som är en
blandning av inducerat- och infiltrerat vatten från sjön samt naturligt grundvatten. Innan
distribution alkaliseras vattnet till pH ca 8,0. Dricksvattnet passerar också UV-ljus för
desinfektion. Dricksvattnet kloreras normalt inte i Kungsbacka, men anläggningen är
förberedd för klordosering. Det finns indikationer på att det i södra delen av Fjärås Bräcka
eventuellt finns en separat grundvattenförekomst. Teknik har under 2012 erhållit en offert
gällande utredning av eventuell förekomst från ett konsultföretag. Kostnaden för utredningen
bedömdes vid tillfället inte som rimlig i förhållande till nyttan. Frågan bör eventuellt tas upp i
framtiden.
3.1.3 Hydrogeologiska förhållanden
Vattentäkten ligger i en randbildning av morän från den senaste istiden. Jordmaterialet har en
heterogen sammansättning med skikt av såväl lera som morän i det grövre och mer
välsorterade materialet. Isälvsmaterialet är således övervägande grovkornigt med vissa skikt
av finkornigt material. Randbildningen har en nordsydlig riktning och dämmer mot öster upp
Bräckaviken i Lygnern. Mot väster utbreder sig en lerslätt.
Grundvattennivån i Bräckan är under naturliga förhållanden högre än Lygnerns nivå.
Grundvattenläckage torde därför under opåverkade förhållanden ha skett både mot Lygnern i
öster och mot lerslätten i väster. Kommunens vattenuttag har medfört att grundvattennivån har
avsänkts till en nivå ca 2 m under sjöns yta. Det medför att sjövatten induceras till
grundvattenmagasinet – läckage sker alltså i motsatt riktning jämfört med naturliga
förhållanden. Infiltrationen innebär att det naturliga tillrinningsområdet förändras.
Tillrinningsområdet för vattentäkten består således av grundvattenbildningsområdet och sjön
4
Lygnerns tillrinningsområde. Ungefär 12 l/s av vattnet som produceras kommer från naturlig
grundvattenbildning och ca 36 l/s från inducerat sjövatten. Resten, ca 90 l/s, tillförs genom
infiltration av sjövatten i bassängerna (Bothniakonsult 2005).
3.1.4 Råvattenstatus
Vattnet i sjön Lygnern är mjukt (ca 1ºdH) och har ett pH-värde på ca 6,5. Färgtalet är ca 40
mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är ca 24 mg/l. Metallhalterna är
låga. E-coli bakterier har påvisats.
I vattentäktens brunnar är vattnet hårdare (ca 3ºdH), men är ändå mjukt för att vara ett
grundvatten. pH-värdet varierar mellan 7,2-7,8 i de olika brunnarna. Vattnet uppvisar typisk
grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal. Konduktiviteten ligger
mellan ca 20 och 50 mS/m. Vattnets låga hårdhet kan förklaras av att en del av grundvattnet
har uppkommit genom infiltration eller induktion av ytvatten från sjön.
Problem med
Bekämpningsmedel
Nej
Radon
Nej
Arsenik
Nej
Tungmetaller
Nej
Uran
Nej
Bakterier
Nej
Nitrat
Nej
Klorid
Nej
Kommentar
Annat riskobjekt avser flyg
(Lygnern bedöms ej uppnå god kemisk
status före 2015 – kvicksilverhalten i
fisk är för hög)
3.1.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution
Vattenförbrukningen är i medeltal 160 l/s (år 2012). På ett år får enligt vattendom 6,0 miljoner
m3 tas ut, dock maximalt 660 000 m3 under en och samma månad. Maximalt får 150 l/s
ytvatten infiltreras i anläggningen. När taket på uttaget nås beror på hur mängden odebiterat
vatten i systemet utvecklas framöver. Är svinnet ca 25 % som idag, nås gränsen år 2022. Ökar
läckaget till 30 % nås gränsen istället år 2019. Är läckaget 35 % nås gränsen redan år 2015.
Minskar läckaget till 20 %, vilket är målet i Kungsbacka kommun, nås gränsen först 2025.
Sjövattnet pumpas från Lygnern och i en ledning genom åsen samt fördelas ut till
infiltrationsbassängerna. Därifrån strömmar vattnet genom grusåsen i vilken det sker en
5
rening och förädling av sjövattnet till konstgjort grundvatten. Detta vatten blandar sig med det
naturliga grundvattnet och vatten som inducerats från sjön.
Grundvatten pumpas upp och passerar en flödesmätare. Efter denna passerar vattnet en barriär
som består av en uv-anläggning och därefter tillsätts alkali. Vattnet blandas i en statisk mixer
och pH-värdet mäts innan det leds till en vattenreservoar med två volymer om vardera
500 m3. Efter att vattnet passerat reservoaren mäts utgående flöde och pH. Om pH-värdet
överstiger satta larmgränser i SCADA-systemet blockeras flödet till ledningsnätet. Vid behov
kan vattnet desinficeras genom klorering som extra barriär.
Vattenverket i Fjärås Bräcka försörjer Fjärås, Åsa, Frillesås, Kungsbacka, Anneberg, Onsala,
Vallda, Särö och Kullavik med dricksvatten. Ledningsnätet utgörs av ca 80 mil
dricksvattenledningar. På nätet finns 17 tryckstegringsstationer och 6 reservoarer.
3.1.6 Skyddsområde
Ett vattenskyddsområde fastställdes för Fjärås Bräcka år 1985 i samband med att vattendom
beviljades för vattentäkten. Kungsbacka kommun har nyligen sett över skyddet av
vattentäkten och nya föreskrifter beslutades i mars 2012. De nya reglerna började gälla
1 november 2013 och är i linje med Naturvårdsverkets riktlinjer för vattenskyddsområden
(handbok 2010:5).
3.2 Gällinge allmänna vattentäkt
3.2.1 Administrativa uppgifter
Huvudman: Kungsbacka kommun
Driftstart: 1981
Fastighet: Gällinge 1:3
Verksamhetsområde: Gällinge
Producerat vatten: 3625 m3 eller 0,11 l/s (år 2014)
Antal anslutna personer: 50
Skyddsområde fastställt: 2010
Tillstånd för vattenverksamhet: Nej
3.2.2 Vattentäkten
Vattentäkten utgörs av två grusfilterbrunnar som är placerade vid vattenverket i Gällinge.
Råvattnet har aggressiva egenskaper och måste därför behandlas i verket. Vattnet luftas och
leds genom ett filter där kolsyra, järn och mangan avskiljs. Samtidigt ökar hårdheten.
Slutligen pH-justeras vattnet genom dosering av lut. Efter behandlingen leds vattnet till en
lågreservoar.
Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och vattnet UV-behandlas innan det
distribueras.
6
3.2.3 Hydrogeologiska förhållanden
Vid vattentäkten är jordarten sandig morän. Inga hydrogeologiska undersökningar är gjorda.
3.2.4 Råvattenstatus
Vattnet är mjukt (ca 1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett pH-värde på ca 5,6.
Färgtalet är < 5 mg Pt/l och halten organiskt material, uppmätt som COD-Mn, är < 1 mg/l.
Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt material och lågt färgtal.
Konduktiviteten är ca 8 mS/m. Aluminiumhalten bör inte vara högre än 0,1 mg/l för att
undvika slambildning i ledningsnätet, men ligger på 0,09-0,25 mg/l.
Problem med
Bekämpningsmedel
Nej
Radon
Nej
Arsenik
Nej
Tungmetaller
Nej
Uran
Nej
Bakterier
Nej
Petroleumkolväten
Nej
Nitrat
Nej
Klorid
Nej
3.2.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution
Se punkt 3.2.2.
Om pH-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet
desinficeras genom klorering som extra barriär.
Vattenverket försörjer Gällinge med dricksvatten.
3.2.6 Skyddsområde
Ett vattenskyddsområde fastställdes för Gällinge år 2010.
7
3.3 Öjersbo allmänna vattentäkt
3.3.1 Administrativa uppgifter
Huvudman: Kungsbacka kommun
Driftstart: 1960-talet, men från 1978 i kommunal regi
Fastighet: Öjersbo 1:29
Verksamhetsområde: Öjersbo
Producerat vatten: 7203 m3 eller 0,23 l/s (år 2014)
Antal anslutna personer: 150
Skyddsområde fastställt: 2009
Tillstånd för vattenverksamhet: Nej
3.3.2 Vattentäkten
Vattenverket kan förses med vatten från två brunnar. Den ena är en grävd brunn medan den
andra är djupborrad. Råvattnet pumpas mot ett filter som reducerar halterna av järn och
mangan. Filtret tar även bort kolsyra och frigör kalcium, vilket medför ett mer alkaliskt och
hårdare vatten. För att ytterligare höja pH-värdet doseras lut. Efter behandling leds vattnet till
två lågreservoarer om vardera 10 m3. Vattnet tryckstegras mot en hydrofor, flödet mäts och
vattnet UV-behandlas innan det distribueras.
3.3.3 Hydrogeologiska förhållanden
Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment. Inga hydrogeologiska
undersökningar är gjorda.
3.3.4 Råvattenstatus
Vattnet är mjukt (ca 1,1ºdH) för att vara ett grundvatten och har ett pH-värde på ca 6-8.
Färgtalet är < 5 mg Pt/l med något undantag och halten organiskt material, uppmätt som
COD-Mn, är < 1 mg/l. Vattnet uppvisar typisk grundvattenkaraktär med låg halt organiskt
material och lågt färgtal. Konduktiviteten är ca 8-24 mS/m. Aluminiumhalten är ca 0,05-0,06
mg/l.
8
Problem med
Bekämpningsmedel
Nej
Radon
Nej
Arsenik
Nej
Tungmetaller
Nej
Uran
Nej
Bakterier
Nej
Petroleumkolväten
Nej
Nitrat
Nej
Klorid
Nej
3.3.5 Grundvattenuttag, beredning och distribution
Se punkt 3.3.2
Om pH-värdet överstiger satta larmgränser blockeras alkalidoseringen. Vid behov kan vattnet
desinficeras genom klorering som extra barriär.
Vattenverket försörjer Öjersbo med dricksvatten.
3.3.6 Skyddsområde
Ett vattenskyddsområde fastställdes för Öjersbo år 2009.
9
4 TIDIGARE ALLMÄNNA VATTENTÄKTER
Det har funnits en allmän vattentäkt vid Staragården på Onsalahalvön.
Skårsjön var huvudvattentäkt för Kungsbacka innan anläggningen i Fjärås Bräcka anlades i
slutet på 60-talet.
10
5 FRAMTIDA FÖRBRUKNING OCH RESERVVATTENFÖRSÖRJNING
Vattenförbrukningen i Kungsbacka kommuns ledningsnät är ca 160 l/s (2014). Om
Kungsbackas befolkning ökar med cirka 1000 personer per år beräknas erforderligt
dricksvattenbehov till cirka 210 l/s år 2100.
Kungsbackas reservvattenförsörjning sker idag via sammankopplingar med Varberg, samt
Göteborg med flöden enligt nedan.
Nuvarande reservvattenkapacitet från grannkommuner:
Kungsbacka-Varberg 20 l/s
Kungsbacka-Göteborg 5 l/s
Kommunen planerar att utöka kapaciteten i befintliga sammankopplingar samt utöka med
sammankoppling av dricksvattennätet med Mölndal.
Planerad reservvattenkapacitet från grannkommuner:
Kungsbacka - Varberg 50 l/s, tidpunkt ej klar
Kungsbacka -Göteborg 60 l/s, planeras till 2016/2017
Kungsbacka – Mölndal 70 l/s, klar 2015.
Total reservvattenkapacitet efter utökning och uppdimensionering är 180 l/s.
Enligt ovan finns det inom en snar framtid kapacitet för reservvatten från grannkommuner på
cirka 180 l/s. Om Kungsbacka skulle få fullständigt stopp i dricksvattenproduktionen, behövs
ett normaldygn cirka 210 l/s i reservvatten från grannkommunerna år 2100. Det innebär att
när alla dessa förbindelser är utbyggda finns det ytterligare behov av reservvatten på ca 30 l/s
under ett medeldygn. De vattenförekomster som kan ge minst 30 l/s kan vara av intresse runt
år 2050, då vattenförbrukningen i Kungsbacka överstiger 180 l/s. Kommunen bedömer att en
tillgång på reservvatten på 180 l/s fram till 2100 är acceptabel.
11
Figur 2. Planerad Reservvattenkapacitet.
12
6 SAMFÄLLIGHETER OCH ENSKILDA VATTENTÄKTER
Nedan listas de privata vattenförekomster där produktionen överstiger 10 m3 per dygn eller
som försörjer fler än 50 personer, vilket är gränsen för att livsmedelsverkets föreskrifter
SLVFS 2001:30 skall gälla. Sönnerbergens vattensamfällighetsförening omfattas sedan 1992
av skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentillgång.
Sönnerbergens vattensamfällighetsförening
Fastighet: Ekerna 1:32
Antal hushåll: 90
Medeluttag: 40 m3/d
Vattensamfälligheten omfattas av vattenskyddsområde för grundvattentillgången.
Enebackens tomtägarförening
Fastighet: Gällinge-Skår 2:43
Antal anslutna personer: 59
Medeluttag: 12 m3/d
Lunnabergs samfällighetsförening
Fastighet: Lunna 9:6
Antal anslutna personer: 85
Medeluttag: 15 m3/d
13
7. POTENTIELLA DRICKSVATTENFÖREKOMSTER
För identifiering av potentiella dricksvattenförekomster inom kommunen har
vattenmyndigheternas och länsstyrelsernas VISS-databas använts. I databasen redovisas både
yt- och grundvattenförekomster. Kartor över vattenförekomsterna nedan finns i kapitel 5.
7.1 Sjöar
De sjöar i databasen som har en yta > 0,5 km2 och ett djup på minst 10 m bedöms utgöra en
potentiell dricksvattenförekomst. Dessa sjöar är:
Namn på sjö
Area [km2]
Max djup [m]
Lygnern
Skärsjön
Stensjön
Stora Horredssjön
Sundsjön
32
1,2
3
5,8
0,8
49
22,5
21,5
42
18,5
7.2 Vattendrag
De avrinningsområden i kommunen som är större än 30 km2 bedöms utgöra en potentiell
dricksvattenförekomst. Nedan har vattendrag indelats efter delavrinningsområde:
Namn på vattendrag
Area delavrinningsområde [km2]
Bäck till Löftaån från Älgaremosse
Kroksjöbäcken
Löftaån söder om Rammbäcken
Fälån
Getabäcken
Lillån (mynnar i Kungsbackaån)
Rolfsån
Stockaån
Sundtorpsån
62,9
30,9
38,4
30,8 (mynningen till Hjälm)
34,9
33,2
Flera delavrinningsområden kan vara seriekopplade och kan på så vis nå upp till
bedömningsgränsen på 30 km2. Nedan listas de vattendrag som det berör:
14
Namn på vattendrag
Area summa delavrinningsområden [km2]
Kullagärdsbäcken
Skärbäck
Rammbäcken
Löftaån norr om Rammbäcken
Kungsbackaån
64,2
ca 30 km2 inom Kungsbacka kommun
(Hela avrinningsområdet är 302 km2)
7.3 Grundvatten
Följande grundvatten bedöms utgöra en potentiell dricksvattenförekomst:
Fjärås Bräcka
Gällinge
Öjersbo
Förlanda
Av dessa grundvattenförekomster är endast Fjärås Bräcka och Förlanda med i VISSdatabasen. Övriga förekomster har ändå tagits med eftersom de är betydelsefulla för befintlig
vattenförsörjning.
15
8. REDOVISNING AV VATTENFÖREKOMSTER
8.1 Sjöar
8.1.1 Lygnern
Hydrologi
Lygnern ingår i Rolfsåns avrinningsområde. Vatten från Lygnern används till konstgjord
infiltration i vattentäkten Fjärås Bräcka, belägen strax väster om sjön. Det maximala djupet
uppgår till 49 m. Lygnerns yta är 32 km2 och volymen är 911,58*106 m3. Sjöns primära
avrinningsområde visas i figur 3.
Älvsåker
Hjälm
Fjärås
Förlanda
Figur 3. Lygnerns primära avrinningsområde.
16
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Lygnerns primära avrinningsområde
(utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i
tabellen nedan.
Lygnerns primära avrinningsområde
Marktyp
Areal (km2)
Vattenyta
32,7
Skog
48,5
Öppen mark
4,4
Jordbruk
10,9
Hygge
1,1
Sankmark
1,2
Tätort
0,8
Totalt:
99,6
Prioritering och motiv
Lygnern utgör idag huvudvattentäkt för Kungsbacka kommun genom konstgjord infiltration
vid anläggningen i Fjärås Bräcka. Sjön är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den
även i framtiden avses att användas för detta ändamål.
8.1.2 Skärsjön
Hydrologi
Det maximala djupet uppgår till 22,5 m. Skärsjöns yta är 1,2 km2 och volymen är 15*106 m3.
Sjöns avrinningsområde visas i figur 4.
Fjärås
Figur 4. Skärsjöns avrinningsområde.
17
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Skärsjöns avrinningsområde presenteras
i tabellen nedan.
Skärsjöns avrinningsområde
Marktyp
Areal (km2)
Vattenyta
1,5
Skog
3,4
Öppen mark
0
Jordbruk
0
Hygge
0,2
Sankmark
0
Tätort
0
Totalt:
5,1
Prioritering och motiv
Skärsjön är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom kapaciteten är för låg –
medelvattenföringen MQ i utgående vattendrag Skärbäck är ca 50 l/s. Medellågvattenföringen
MLQ = 0.
8.1.3 Stensjön
Hydrologi
Stensjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern och Sundsjön. Det maximala
djupet uppgår till 21,5 m. Stensjöns yta är 3 km2 och volymen är 38*106 m3. Sjöns primära
avrinningsområde visas i figur 5.
Hjälm
Fjärås
Figur 5. Stensjöns primära avrinningsområde.
18
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stensjöns primära avrinningsområde
(utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i
tabellen nedan.
Stensjöns primära avrinningsområde
Marktyp
Areal (km2)
Vattenyta
3,1
Skog
9,7
Öppen mark
1,2
Jordbruk
2,8
Hygge
0,3
Sankmark
0
Tätort
0,1
Totalt:
17,2
Prioritering och motiv
Stensjön är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den ingår i samma
avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre lämpad för
dricksvattenproduktion då Stensjön ligger nedströms Lygnern.
19
8.1.4 Stora Horredssjön
Hydrologi
Stora Horredssjön har ett maximalt djup på 42 m. Sjöns yta är 5,8 km2 och volymen är
73,3*106 m3. Avrinningsområdet visas i figur 6.
Idala
Figur 6. Stora Horredssjöns avrinningsområde.
20
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Stora Horredssjöns avrinningsområde
presenteras i tabellen nedan.
Stora Horredssjöns avrinningsområde
Marktyp
Areal (km2)
Vattenyta
6,0
Skog
30,3
Öppen mark
1,2
Jordbruk
2,6
Hygge
0,9
Sankmark
0
Tätort
0
Totalt:
41,0
Prioritering och motiv
Stora Horredssjön är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom kapaciteten bedöms som
tillräcklig för att kunna använda sjön som reservvattentäkt. Medelvattenföringen MQ i
utgående vattendrag är ca 570 l/s. Medellågvattenföringen MLQ = 120 l/s.
8.1.5 Sundsjön
Hydrologi
Sundsjön ingår i Rolfsåns avrinningsområde, nedströms Lygnern. Det maximala djupet
uppgår till 18,5 m. Sundsjöns yta är 0,8 km2 och volymen är 5,6*106 m3. Sjöns primära
avrinningsområde visas i figur 7.
Hjälm
Figur 7. Sundsjöns primära avrinningsområde.
21
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör Sundsjöns primära avrinningsområde
(utan tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i
tabellen nedan.
Sundsjöns primära avrinningsområde
Marktyp
Areal (km2)
Vattenyta
1,0
Skog
3,5
Öppen mark
0,2
Jordbruk
0,8
Hygge
0,1
Sankmark
0
Tätort
0
Totalt:
5,6
Prioritering och motiv
Sundsjön är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den ingår i samma
avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre lämpad för
dricksvattenproduktion då Stensjön ligger nedströms Lygnern.
22
8.2 Vattendrag
8.2.1 Bäck till Löftaån från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån söder om
Rammbäcken
Hydrologi
Det primära avrinningsområdet till aktuella vattendrag redovisas i figur 8.
Figur 8. Primärt avrinningsområde för bäck från Älgaremosse, Kroksjöbäcken och Löftaån
söder om Rammbäcken.
23
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan
tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen
nedan.
Primärt avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
0,2
38,0
6,2
17,1
0,7
0
0,7
62,9
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig
kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i havet är
medelvattenföringen MQ ca 1780 l/s och medellågvattenföringen MLQ är ca 230 l/s.
8.2.2 Fälån
Hydrologi
Avrinningsområdet till Fälån redovisas i figur 9.
Älvsåker
Hjälm
Figur 9. Fälåns avrinningsområde.
24
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör avrinningsområdet presenteras i tabellen
nedan.
Avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
1,0
25,6
1,0
2,4
0,9
0,1
0
31,0
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är inte intressant för dricksvattenförsörjning eftersom tillräcklig kapacitet
saknas. Vid mynningen i Stensjön är medelvattenföringen MQ 430 l/s och
medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s.
8.2.3 Getabäcken och lillån
Hydrologi
Lillån är ett biflöde till Kungsbackaån. Det primära avrinningsområdet (utan tillrinningen från
uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) redovisas i figur 10.
Älvsåker
Anneberg
Figur 10. Getabäcken och Lillåns primära avrinningsområde.
25
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet
presenteras i tabellen nedan.
Primärt avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
0,9
25,0
3,0
6,4
0,5
1,0
1,5
38,3
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig
kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Kungsbackaån är
medelvattenföringen MQ 720 l/s och medellågvattenföringen MLQ 60 l/s.
8.2.4 Rolfsån – mynningen till Stensjön
Hydrologi
Det primära avrinningsområdet redovisas i figur 11.
Figur 11. Rolfsåns primära avrinningsområde.
26
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet
presenteras i tabellen nedan.
Primärt avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
0
10,8
4,0
15,4
0,2
0
0,3
30,7
Prioritering och motiv
Rolfsån är inte intressant för dricksvattenproduktion eftersom den ingår i samma
avrinningssystem som Lygnern, vilket gör förekomsten mindre lämpad för
dricksvattenproduktion.
8.2.5 Stockaån
Hydrologi
Avrinningsområdet till Stockaån redovisas i figur 12.
Hagryd-Dala
Bukärr
Släp
Särö
Vallda
KUNGSBACKA
Lerkil
Hanhals
Halla-Heberg
Västra Hagen
Figur 12. Stockaåns avrinningsområde.
27
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan.
Avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
0,2
11,1
11,4
10,6
0,2
0
1,4
34,9
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är inte intressant för dricksvattenproduktion eftersom tillräcklig kapacitet
saknas. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 420 l/s och
medellågvattenföringen MLQ ca 30 l/s.
8.2.6 Sundtorpsån
Hydrologi
Avrinningsområdet till Sundtorpsån redovisas i figur 13.
Figur13. Sundtorpsåns avrinningsområde.
28
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i avrinningsområdet presenteras i tabellen nedan.
Avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
1,5
23,5
1,8
2,6
0,4
3,3
0
33,1
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenproduktion eftersom den har tillräcklig
kapacitet för att kunna användas som reservvattentäkt. Vid mynningen i Sundsjön är
medelvattenföringen MQ 660 l/s och medellågvattenföringen MLQ ca 80 l/s.
8.2.7 Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och Löftaån norr om
Rammbäcken
Hydrologi
Primärt avrinningsområdet (Skärsjön behandlas separat) till aktuella vattendrag redovisas i
figur 14.
Figur 14. Primärt avrinningsområde för Kullagärdsbäcken, Skärbäck, Rammbäcken och
Löftaån norr om Rammbäcken.
29
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet
presenteras i tabellen nedan.
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
0,9
39,0
5,5
15,2
0,7
2,9
0
64,2
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig
kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 1780 l/s och
medellågvattenföringen MLQ ca 230 l/s. Det finns även möjlighet till att anlägga konstgjort
grundvatten i formationen vid Förlanda.
8.2.8 Kungsbackaån – mynningen till Lindome
Hydrologi
Det primära avrinningsområdet till Kungsbackaån redovisas i figur 15. Inom Kungsbacka
kommun utgör avrinningsområdet ca 30 km2, men hela avrinningsområdet för Kungsbackaån
är på drygt 300 km2.
Figur 15. Kungsbackaåns primära avrinningsområde.
30
Markanvändning
Fördelningen mellan olika marktyper i det som utgör det primära avrinningsområdet (utan
tillrinningen från uppströms belägna sjöar och vattendrag medräknade) presenteras i tabellen
nedan.
Primärt avrinningsområde
Marktyp
Vattenyta
Skog
Öppen mark
Jordbruk
Hygge
Sankmark
Tätort
Totalt:
Areal (km2)
0
8,7
6,7
9,4
0,1
0
7,9
32,8
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den har tillräcklig
kapacitet. Vid mynningen i havet är medelvattenföringen MQ 4230 l/s och
medellågvattenföringen MLQ ca 640 l/s.
8.3 Grundvatten
8.3.1 Fjärås Bräcka
Hydrogeologi
Grundvattenförekomsten är 2,9 km2 stor, se karta figur 16. Nettonederbörden är ca 400
mm/år, vilket motsvarar 36,8 l/s räknat på hela förekomstens yta.
Fjärås
Figur 16. Grundvattenförekomsten i Fjärås Bräcka.
31
Markanvändning
Tätort 6,5 %
Fritidsbebyggelse 2,7 %
Industri 0,7 %
Åkermark 34 %
Betesmark 16,8 %
Skogsmark 26,5 %
Hygge 1,4 %
Vatten 5,7 %
Grus- och bergtäkt 5,4%
Idrottsanläggning 0,3 %
Prioritering och motiv
Fjärås Bräcka utgör idag vattentäkt för Kungsbacka kommun och är intressant för
dricksvattenförsörjning eftersom den även i framtiden avses att användas för detta ändamål.
Det kan finnas en grundvattendelare i magasinet, vilket gör förekomsten intressant även för
reservvatten.
8.3.2 Gällinge
Hydrogeologi
Vid vattentäkten är jordarten sandig morän, se figur 17. Kapaciteten är ca 4,5 m3/h.
Gällinge
Figur 17. Vattentäkten i Gällinge.
Prioritering och motiv
Gällinge vattentäkt är intressant för dricksvattenproduktion eftersom den i framtiden avses att
användas som reservvattentäkt. Gällinge kommer att försörjas från Fjärås Bräcka.
32
8.3.3 Öjersbo
Hydrogeologi
Grundvattenförekomsten utgörs av en formation med isälvssediment och är ca 4,3 ha stor, se
figur 18. Kapaciteten är ca 9 m3/h.
Älvsåker
Figur 18. Grundvattenförekomsten i Öjersbo.
Markanvändning
Bebyggelse i form av småhus.
Prioritering och motiv
Öjersbo vattentäkt är intressant för dricksvattenförsörjning eftersom den även i framtiden
avses att användas som dricksvattentäkt.
8.3.4 Förlanda
Hydrogeologi
Grundvattenförekomsten är 2,66 km2 stor, se karta figur 19. Den naturliga grundvattenbildningen är 492 mm/år, vilket motsvarar 41,5 l/s räknat på hela förekomstens yta.
33
Förlanda
Gällinge
Figur 19. Grundvattenförekomsten i Förlanda.
Markanvändning
Tätort 0,4 %
Åkermark 46,6 %
Betesmark 5,9 %
Skogsmark 43,4 %
Hygge 2,7 %
Idrottsanläggning 1 %
Prioritering och motiv
Vattenförekomsten är intressant för dricksvattenproduktion eftersom det är ett grundvatten där
det finns direkt möjlighet till att förstärka det möjliga uttaget med konstgjord infiltration från
Löftaån.
34
9. BEDÖMNING AV INTRESSANTA VATTENFÖREKOMSTER
De vattenförekomster som bedöms vara potentiella och intressanta för dricksvattenuttag
redovisas i figurerna nedan.
Sjöar:
Kullavik
Brattås
Älvsåker
Anneberg
Hagryd-Dala
Bukärr
Släp
Särö
Lygnern
Hjälm
KUNGSBACKA
Vallda
Lerkil
Fjärås
Hanhals
Halla-Heberg
Västra Hagen
Buerås
Förlanda
Onsala
Tjolöholm
Gällinge
Gottskär
Kläppa
Ölmanäs
Åsa
Landa
Frillesås
Figur 20. Potentiella och intressanta sjöar.
Stora Horredssjön
Idala
Ölmevalla
35
Vattendrag:
Kullavik
Brattås
Älvsåker
Anneberg
Lillån
Hagryd-Dala
Bukärr
Sundtorpsån
Släp
Särö
Hjälm
Kungsbackaån
KUNGSBACKA
Vallda
Fjärås
Lerkil
Hanhals
Halla-Heberg
Västra Hagen
Buerås
Förlanda
Onsala
Tjolöholm
Gällinge
Gottskär
Idala
Ölmevalla
Kläppa
Ölmanäs
Åsa
Landa
Löftaån
Frillesås
Figur 21. Potentiella och intressanta vattendrag.
36
Grundvatten:
Öjersbo
Kullavik
Brattås
Älvsåker
Anneberg
Hagryd-Dala
Bukärr
Släp
Särö
Hjälm
KUNGSBACKA
Vallda
Fjärås Bräcka
Fjärås
Lerkil
Hanhals
Halla-Heberg
Förlanda
Västra Hagen
Buerås
Förlanda
Onsala
Gällinge
Tjolöholm
Gällinge
Gottskär
Idala
Ölmevalla
Kläppa
Ölmanäs
Åsa
Landa
Frillesås
Figur 22. Potentiella och intressanta grundvatten.
För var och en av vattenförekomsterna har bedömningar gjorts avseende kapacitet,
vattenkvalitet, hot och påverkan, allmänna skydd och befintligt värde i form av redan
befintliga installationer såsom vattenverk och ledningar.
Bedömningen av kapacitet och vattenkvalitet baseras på undersökningar, beräkningar och
vattenprovtagning. De övriga parametrarna hot och påverkan, allmänna skydd och befintliga
värden, är relativa (förhållandena i tillrinningsområdena till de olika förekomsterna jämförs
med varandra) och uppdelade i tre nivåer – låg, måttlig och hög.
37
9.1 Kapacitet
9.1.1 Kapacitet för intressanta sjöar
Kapacitetsuppskattningen för sjöar redovisas i ett spann från den lägsta kapaciteten som
uppträder vid torrår, till den kapacitet som uppträder vid normalår.
Sjöarnas kapacitet har översiktligt beräknats enligt formel 1.
Q = ( N - Y ) × (n - t ) + Y × (n - a) ± M - MLQ
(1)
Q = Den under året tillgängliga vattenmängden (m3)
N = Avrinningsområdets areal (m2)
Y = Sjöytan
n = årsmedelnederbörd (m)
(under torrår nyttjas 60 % av årsmedelnederbörden)
t = avdunstning från landytan (m)
a = avdunstning från sjöytan (m)
M = magasineringar (m3)
MLQ = medellågvattenföringen (m3/år)
Medellågvattenföringen, MLQ, har använts som ett mått på det flöde som måste finnas kvar i
utgående vattendrag efter uttag. Meddellågvattenföringen beräknas enligt formel 2.
MLQ = 0,1 × R × N
(2)
MLQ = medellågvattenföringen (m3/s)
R = specifik avrinning (l/s/km2)
N = Avrinningsområdets areal (m2)
Beräkningar redovisas i bilaga 1. Endast de avrinningsområden som är belägna närmast
sjöarna har beaktats, varför de verkliga flödena troligen är större. Resultatet framgår av
tabellen nedan:
Potentiella och intressanta sjöar
Lygnern
Stora Horredssjön
Storlek på bedömd
uttagskapacitet
vid normalår (l/s).
Storlek på bedömd
uttagskapacitet
vid torrår (l/s).
1496
639
296
145
38
9.1.2 Kapacitet för intressanta vattendrag
Kapacitetsuppskattningen för vattendrag redovisas i ett spann från lägsta kapaciteten, vilken
har bedömts utgöras av 50 % av den lägsta lågvattenföringen, till den högsta tänkbara
kapaciteten, vilken har bedömts utgöras av lågvattenföringen. Vid ett eventuellt vattenuttag
måste dock beaktas att medellågvattenföringen MLQ, måste finnas kvar i vattendraget efter
uttag. Lägsta lågvattenföring LLQ har beräknats enligt Vägverkets publikation 1990:11. För
berörda vattenresurser har hela avrinningsområdet, dvs flera delavrinningsområden, beaktats
vid beräkningen. Se tabell nedan:
Potentiella och intressanta vattendrag
Löftaån
Lillån
Sundtorpsån
Storlek på bedömd
uttagskapacitet
vid normalår (l/s).
Storlek på bedömd
uttagskapacitet
vid torrår (l/s)
Kungsbackaån
115
30
40
320
58
15
20
160
Kapaciteterna för dricksvattenuttag enligt ovan är sannolikt underskattningar av de verkliga
uttagsmöjligheterna. Då ett uttag måste kunna göras med samma kapacitet året om bedöms
dock tabellvärdena ligga inom säkerhetsmarginalen för ett möjligt vattenuttag under hela året.
Beräkningarna redovisas i bilaga 2.
Tänkesättet är hämtat från Härryda kommuns vattenförsörjningsplan (2009).
9.1.3 Kapacitet för intressanta grundvattenförekomster
I Gällinge och Öjersbo har inte kapaciteten på vattenresurserna bedömts. Det som finns att
tillgå är vattenverkens kapaciteter på 9 m3/h (2,5 l/s) respektive 12 m3/h (3,3 l/s).
Vattentäkten i Fjärås Bräcka är väl dokumenterad och gällande vattendom är från 1985. En
teknisk utredning som gjordes av VIAK AB 1980, visade att en vattenmängd i
storleksordningen 150-200 l/s både kan infiltreras och transporteras genom bräckan i
västöstlig riktning. Vidare konstaterades i utredningen att grundvattenmagasinets kapacitet
tillåter en uttagsmängd på 215 l/s som dygnsmedel och 320 l/s som maxdygnsuttag. I
vattendomen ges kommunen tillstånd att infiltrera 13000 m3/dygn eller 150 l/s ytvatten i
infiltrationsanläggningen samt ta ut 6,0 miljoner m3 vatten per år (190 l/s), dock maximalt
660000 m3 under en och samma månad.
I Förlanda finns enligt SGU mycket goda eller utmärkta uttagsmöjligheter i
grundvattenmagasinet, storleksordningen 5-25 l/s. Det finns även möjlighet att öka
kapaciteten genom konstgjord infiltration från Löftaån med uppskattningsvis ca 10 l/s.
39
Sammanställning av kapaciteter för intressanta grundvattenförekomster:
Potentiella och intressanta grundvattenförekomster
Gällinge
Öjersbo
Fjärås Bräcka
Förlanda
Storlek på bedömd
uttagskapacitet (l/s).
Möjlighet till förstärkning via
infiltration (inducerad eller
konstgjord)
2,5
3,3
190
5-25
Nej
Nej
Ja
Ja
9.2 Vattenkvalitet
Ett dricksvatten måste uppfylla Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS
2001:30). Detta går i regel att uppnå för de flesta vatten med erforderlig beredning i
vattenverk. I föreskrifterna skiljer man på kemiska och på mikrobiologiska parametrar.
För att uppnå god säkerhet och kontroll på råvattenkvalitén finns ett egenkontrollprogram
framtaget, som är godkänt av Förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd.
Vattenanalyser finns att tillgå för råvattnet i Fjärås Bräcka, Gällinge och Öjersbo. Sjövatten
från Lygnern har också analyserats. Analysresultat finns även för Lillån och Kungsbackaån
(Kungsbackaåns vattenvårdsförbund - www.kbavvf.se). För övrigt saknas vattenanalysresultat.
I det fall en idag outnyttjad vattenresurs blir aktuell för uttag, måste omfattande provtagning
och analyser göras för bestämning av vattenkvaliteten.
9.2.1 Vattenkvalitet för intressanta sjöar
Lygnerns vatten har låg alkalinitet ca 8 mg HCO3/l, låg hårdhet ca 1° dH, högt färgtal ca 40
mg Pt/l, högt värde på COD-Mn ca 24 mg/l och ett pH kring 6,5. E-coli bakterier har påvisats.
Stora Horredssjön har ett pH-värde på ca 7. Sjön kalkas vartannat år sedan 2003.
Dessförinnan kalkades sjön vart 5 år sedan 1984. Alkaliniteten är ca 10 mg HCO3/l. Färgtalet
ligger på 30-40 mg Pt/l.
9.2.2 Vattenkvalitet för intressanta vattendrag
Kungsbackaåns vatten har låg alkalinitet ca 14 mg HCO3/l, högt färgtal ca 55-95 mg Pt/l,
högt värde på TOC ca 6,8-9,6 mg/l, ett pH kring 6,9-7,5 och en turbiditet på ca 3,2-8,6 FNU.
Lillåns vatten har låg alkalinitet ca 18 mg HCO3/l, högt färgtal ca 50-120 mg Pt/l, högt värde
på TOC ca 5,7-10 mg/l, ett pH kring 7-7,5 och en turbiditet på ca 4,5-14 FNU.
Löftaån har ett pH-värde på ca 7,3. Alkaliniteten är ca 27 mg HCO3/l.
40
Sundtorpsån har ett pH-värde på ca 6,0-7,4. Vattensystemet har kalkats regelbundet sedan
1987. Innan dess vidtogs endast enskilda kalkningsåtgärder under 1970-1980 talen. Vid
provtagning har alkaliniteten inte någon gång understigit 4,5 mg HCO3/l.
9.2.3 Vattenkvalitet för intressanta grundvattenförekomster
Råvattnet i Fjärås Bräcka har en relativt låg alkalinitet på ca 41 mg HCO3/l. Denna ökar
emellertid sedan i vattenverket när pH justeras med luttillsats. Vidare är hårdheten låg ca
3° dH, vilket kännetecknar ett mjukt vatten. Färgtalet och värdet på COD-Mn är låga, vilket
kännetecknar ett bra grundvatten. pH ligger kring 7,5. Koliforma bakterier har påvisats i låga
halter vid något enstaka tillfälle. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av
avsnitt 3.1.5.
Råvattnet i Gällinge har en mycket låg alkalinitet på 4 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten låg
ca 0,8° dH. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,1 mg/l. pH
ligger kring 5,6. Vattenbehandlingen som sker i vattenverket framgår av avsnitt 3.2.5.
Råvattnet i Öjersbo har en relativt låg alkalinitet på ca 9,5 mg HCO3/l. Vidare är hårdheten
låg ca 1,2° dH. Färgtalet och värde på COD-Mn är låga. Manganhalten är hög ca 0,07 mg/l.
pH ligger kring 6,3. Koliforma bakterier har påvisats. Vattenbehandlingen som sker i
vattenverket framgår av avsnitt 3.3.5.
För Förlanda saknas analyser.
9.3 Hot och påverkan
Det finns många olika faktorer som kan påverka eller utgöra ett hot mot en vattenresurs. De
huvudsakliga hoten listas nedan.
Bostads- och fritidsbebyggelse
Överallt där människor bor förekommer en rad hot för en nedströms belägen vattenförekomst.
Det kan vara oljecisterner för uppvärmning av bostäder, energianläggningar, parkering och
fordonstvätt, användning av bekämpningsmedel och andra hemkemikalier samt dagvatten från
bebyggda ytor.
Avlopp
Spillvatten innehåller bakterier och näringsämnena fosfor och kväve. Läkemedelsrester och
andra miljöfarliga ämnen kan också finnas i vattnet. Bristfälligt utformade enskilda
anläggningar för avlopp utgör en betydande risk för påverkan på både ytvatten och
grundvatten. Kommunala anläggningar utgör ett marginellt hot vid normal funktion. Vid
överbelastning av ledningsnätet kan emellertid orenat spillvatten brädda ut i miljön.
41
Väg- och järnväg
Vägtrafik utgör ett hot genom diffus spridning av föroreningar med vägdagvatten, men även
genom olyckor där skadliga ämnen läcker ut. Järnvägar utgör en risk främst genom
spridningen av bekämpningsmedel på banvallar.
Materialtäkter
Materialtäktsverksamhet utgör ett hot för en grundvattenförekomst genom påverkan på
grundvattenkvaliteten eller kvantiteten. Avståndet mellan markytan och grundvattennivån är
kritisk beträffande känsligheten för förorening – ju längre avstånd desto mer tid att vidta
saneringsåtgärder. För en ytvattenförekomst bedöms hotet från täktverksamhet vara
marginellt.
Förorenade områden
Med förorenade områden avses mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnad där
halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för
miljön. Genom utlakning av dessa ämnen kan såväl grundvatten som ytvatten förorenas.
Länsstyrelsen har en databas (MIFO) med uppgifter om förorenade områden. I databasen
finns det två nivåer – dels potentiellt förorenade områden där indikation finns att föroreningar
kan förekomma och dels förorenade områden där undersökningar gjorts och föroreningar
konstaterats.
Lantbruksföretag
I jordbruk, skogsbruk och djurhållning hanteras bekämpningsmedel, gödsel och drivmedel.
Vidare kan avverkning av skog och upplag av timmer utgöra hot för en vattenförekomst.
Miljöfarlig verksamhet
Miljöfarlig verksamhet inom tillrinningsområdet för en vattenförekomst utgör en betydande
risk. Hur stor risken är beror på verksamhetens art och vidtagna skyddsåtgärder för att
förhindra förorening av vattenförekomsten.
Översvämning/klimateffekter
För en grundvattenförekomst som ligger i nära anslutning till ett vattendrag eller sjö ökar
risken för påverkan vid översvämning om det saknas ett skyddande täcke av tätande jordart
ovanpå grundvattenmagasinet.
Vid översvämning ökar tillförseln av såväl humusämnen, jordpartiklar och föroreningar från
omgivningen runt sjön eller vattendraget genom att vattenmassorna sköljer ur nya områden.
42
Vid slutet av detta århundrade kan den maximala nederbördsintensiteten i snitt ha ökat med
20-30 % sett över året i Västra Götaland. Årsnederbördsvolymen kan i snitt komma att öka
med 20 %. Ökningen av vinternederbördsvolymen kan komma att bli hela 50-60 % (Svenskt
Vatten, 2011).
9.3.1 Hot och påverkan för intressanta sjöar
9.3.1.1 Lygnern
Bostads- och fritidsbebyggelse
Sätila ligger inom avrinningsområdet för Lygnern. För övrigt finns ingen tätbebyggelse runt
sjön.
Bedömning av hot: Låg
Avlopp
Påverkan från avlopp bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Väg- och järnväg
Risken för olycka med farligt gods bedöms vara medelstor.
Bedömning av hot: Måttlig
Förorenade områden
Förorenad mark förekommer bara i begränsad omfattning runt sjön.
Bedömning av hot: Låg
Lantbruk
Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
43
Miljöfarlig verksamhet
Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Översvämning
Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön.
Bedömning av hot: Måttlig
9.3.1.2 Stora Horredssjön
Bostads- och fritidsbebyggelse
Ingen tätbebyggelse finns i sjöns avrinningsområde.
Bedömning av hot: Låg
Avlopp
Påverkan från avlopp bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Väg- och järnväg
Risken för olycka med farligt gods bedöms vara liten. Endast en mindre väg korsar
avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Förorenade områden
Inga förorenade områden inom avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Lantbruk
Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
44
Miljöfarlig verksamhet
Risken för utsläpp från miljöfarliga verksamheter bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Översvämning
Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid
översvämningar.
Bedömning av hot: Låg
9.3.2 Hot och påverkan för intressanta vattendrag
9.3.2.1 Kungsbackaån
Bostads- och fritidsbebyggelse
Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden.
Bedömning av hot: Hög
Avlopp
Ån rinner genom eller nära flera tätbebyggda områden.
Bedömning av hot: Hög
Väg- och järnväg
Risken för olycka med farligt gods bedöms vara stor.
Bedömning av hot: Hög
Förorenade områden
Det finns många förorenade områden i åns direkta närhet.
Bedömning av hot: Hög
45
Lantbruk
Landskapet består till stora delar av jordbruk och skogsbruk.
Bedömning av hot: Hög
Miljöfarlig verksamhet
I Kungsbacka finns risk för påverkan från miljöfarlig verksamhet. Längre uppströms ser det
emellertid bättre ut.
Bedömning av hot: Hög
Översvämning
Vid översvämning finns risk för att föroreningar når vattendraget.
Bedömning av hot: Hög
9.3.2.2 Lillån
Bostads- och fritidsbebyggelse
Lillån rinner genom tätorterna Anneberg och Älvsåker.
Bedömning av hot: Måttlig
Avlopp
Älvsåker ska genomgå VA-sanering, men innan dess finns risk för läckage av näringsämnen
och syreförbrukande ämnen.
Bedömning av hot: Måttlig
Väg- och järnväg
Parallellt med ån går en landsväg.
Bedömning av hot: Måttlig
46
Förorenade områden
Det finns några förorenade områden längs ån.
Bedömning av hot: Måttlig
Lantbruk
Markanvändningen är till största delen skog. Även en del jordbruk förekommer.
Bedömning av hot: Måttlig
Miljöfarlig verksamhet
Verksamhet finns i direkt anslutning till ån – t ex Annebergssågen.
Bedömning av hot: Hög
Översvämning
Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid
översvämningar.
Bedömning av hot: Låg
9.3.2.3 Löftaån
Bostads- och fritidsbebyggelse
Enda tätbebyggelsen är Frillesås som ligger vid mynningen till havet.
Bedömning av hot: Låg
Avlopp
Enda tätbebyggelsen är Frillesås som ligger vid mynningen till havet. Avlopp från samhället
tas om hand i Ölmanäs reningsverk. Det finns emellertid en hel del enskilda avlopp i
avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
47
Väg- och järnväg
Förutom järnvägen och E6:an som korsar ån finns endast några landsvägar inom
avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Måttlig
Förorenade områden
Det finns några förorenade områden inom avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Måttlig
Lantbruk
Markanvändningen är till största delen skog. Även en betydande del jordbruk förekommer.
Bedömning av hot: Måttlig
Miljöfarlig verksamhet
Inga miljöfarliga verksamheter uppströms Frillesås. Bergtäkter finns emellertid i
avrinningsområdet. Genom tätorten är risken måttlig till hög.
Bedömning av hot: Låg (vid uttag strax uppströms Frillesås).
Översvämning
Vid översvämning finns viss risk för att föroreningar når vattendraget.
Bedömning av hot: Måttlig
9.3.2.4 Sundtorpsån
Bostads- och fritidsbebyggelse
Ingen tätbebyggelse finns inom avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
48
Avlopp
Ingen tätbebyggelse finns inom avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Väg- och järnväg
Endast en landsväg finns inom avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Förorenade områden
Det finns några förorenade områden inom avrinningsområdet.
Bedömning av hot: Måttlig
Lantbruk
Skogsbruk dominerar markanvändningen. Dalgången brukas intensivt som jordbruksmark.
Bedömning av hot: Måttlig
Miljöfarlig verksamhet
Hästgårdar finns i området.
Bedömning av hot: Måttlig
Översvämning
Området är ganska oexploaterat, vilket medför lägre risk för att föroreningar når sjön vid
översvämningar.
Bedömning av hot: Låg
49
9.3.3 Hot och påverkan för intressanta grundvattenförekomster
9.3.3.1 Fjärås Bräcka
Bostads- och fritidsbebyggelse
Fjärås ligger i nära anslutning till vattentäkten.
Bedömning av hot: Måttlig
Avlopp
Påverkan från avlopp bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Väg- och järnväg
Vägen över bräckan är avstängd för trafik.
Bedömning av hot: Låg
Materialtäkter
Inga pågående materialtäkter finns inom tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Förorenade områden
Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Lantbruk
Åkermark, betesmark och skogsmark utgör en betydande del av tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Måttlig
50
Miljöfarlig verksamhet
Flertalet industrier uppströms Lygnern, men ingen nära täkten.
Bedömning av hot: Låg
Översvämning
Vid översvämning skulle eventuellt täkten kunna påverkas genom inducering från sjön.
Bedömning av hot: Måttlig
9.3.3.2 Förlanda
Bostads- och fritidsbebyggelse
Ingen tätbebyggelse finns i tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Avlopp
Ingen tätbebyggelse finns i tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Väg- och järnväg
Endast en landsväg finns inom tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Materialtäkter
En naturgrustäkt finns i västra delen av tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Måttlig
Förorenade områden
Det finns några förorenade områden inom tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Måttlig
51
Lantbruk
Åkermark och skogsmark utgör de största delarna av markanvändningen.
Bedömning av hot: Måttlig
Miljöfarlig verksamhet
Motorbana, djurgårdar, avloppsreningsverk och nedlagda skrotar.
Bedömning av hot: Hög
Översvämning
Vid översvämning skulle eventuellt grundvattnet kunna påverkas genom inducering från
Löftaån.
Bedömning av hot: Måttlig
9.3.3.3 Gällinge
Bostads- och fritidsbebyggelse
Ingen bebyggelse finns i täktens direkta närhet.
Bedömning av hot: Låg
Avlopp
Ingen bebyggelse finns i täktens direkta närhet.
Bedömning av hot: Låg
Väg- och järnväg
En landsväg passerar 250 m sydväst om täkten.
Bedömning av hot: Måttlig
Materialtäkter
Inga täkter i vattentäktens direkta närhet.
Bedömning av hot: Låg
52
Förorenade områden
Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Lantbruk
Jordbruk och skogsbruk bedöms kunna påverka täkten.
Bedömning av hot: Måttlig
Miljöfarlig verksamhet
Ett 10-tal djurgårdar, varav en är en mjölkgård.
Bedömning av hot: Måttlig
Översvämning
Inga ytvattenförekomster i täktens direkta närhet.
Bedömning av hot: Låg
9.3.3.4 Öjersbo
Bostads- och fritidsbebyggelse
Täkten ligger inom tätbebyggt område.
Bedömning av hot: Hög
Avlopp
Täkten ligger inom tätbebyggt område.
Bedömning av hot: Hög
Väg- och järnväg
En landsväg passerar strax söder om täkten.
Bedömning av hot: Måttlig
53
Materialtäkter
Inga täkter i vattentäktens direkta närhet.
Bedömning av hot: Låg
Förorenade områden
Påverkan från förorenade områden bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Lantbruk
Risken för utsläpp från lantbruk bedöms vara liten.
Bedömning av hot: Låg
Miljöfarlig verksamhet
Inga miljöfarliga verksamheter inom tillrinningsområdet.
Bedömning av hot: Låg
Översvämning
Vid översvämning skulle eventuellt grundvattnet kunna påverkas genom inducering från
Gärdsjön som ligger strax väster om täkten.
Bedömning av hot: Låg
9.4 Allmänna skydd
Vattenskyddsområden
Vattenskyddsområden syftar till att skydda dricksvattenkvaliteten i ett
flergenerationsperspektiv. Skyddsföreskrifterna för området anger vilka verksamheter och
aktiviteter som endast får bedrivas om de anmäls eller om tillstånd erhålls. Ett mark- eller
vattenområde får förklaras som vattenskyddsområde till skydd för en befintlig eller en
framtida vattentäkt.
54
Strandskydd
Strandskydd råder i Sverige vid hav, sjöar och vattendrag. Syftet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och
växtlivet. Inom ett strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya byggnader, att ändra
byggnader för ett annat ändamål, utföra båthamnar, bryggor och golfbanor. På grund av
strandskyddets restriktioner kan dricksvattenkvaliteten gynnas trots att detta inte är syftet med
skyddet.
Generellt strandskydd är på 100 m, men kan genom beslut utökas till maximalt 300 m.
Geologiskt skydd
Det geologiska materialets skyddande effekt varierar beroende på om det är grundvatten eller
ytvatten som riskerar att påverkas, se tabellen nedan.
Geologi
Lera
Silt
Isälvssediment
Morän
Sand
Grus
Svämsediment
Torv
Urberg
Skydd för
ytvattenförekomster
Låg
Hög
Hög
Hög
Hög
Hög
Låg
Hög
Låg
Skydd för
grundvattenförekomster
Hög
Hög
Låg
Låg
Låg
Låg
Hög
Låg
Hög
Övriga skydd
Naturreservat och friluftsområden är exempel på skydd vars syfte inte är att främja
dricksvattenkvaliteten, men som ändå bidrar till skydd av en vattenresurs i det fall
restriktioner avser exploatering, markutnyttjande etc.
·
Naturreservat bildas i syfte att bevara biologisk mångfald, för att bevara och vårda
värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Förutom
skogar och ängar kan även sjöar och vattendrag skyddas.
·
I den kommunala översiktsplaneringen kan friluftsområden utpekas, vilket ofta medför
att restriktioner gäller vad avser exploatering av området.
·
Riksintressen ger indirekt ett skydd.
·
Beredskapsplaner vid oönskad händelse finns för samtliga vattenskyddområden.
55
9.4.1 Allmänna skydd för intressanta sjöar
9.4.1.1 Lygnern
Vattenskyddsområde
Ett vattenskyddsområde för Lygnern fastställdes 1985. Nya skyddsföreskrifter beslutades av
länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla 1 november 2013.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Strandskydd
Invid Lygnern råder utökat strandskydd inom kommunens gränser.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Geologiskt skydd
Det primära avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av urberg varvat med sandig morän. Det
finns även inslag av lera och postglacial sand samt mindre områden med isälvssediment. I den
sydvästra delen ligger Fjärås Bräcka med omväxlande morän och sorterade sediment.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Övriga skydd
Naturreservat: Fjärås bräcka, Gäddevik, Oxhagen.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
9.4.1.2 Stora Horredssjön
Vattenskyddsområde
Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Stora Horredssjön.
Ett framtida vattenskyddsområde bör upprättas i samråd med Marks kommun och Varbergs
kommun.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
56
Strandskydd
Invid Stora Horredssjön råder utökat strandskydd.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Geologiskt skydd
Större delen av avrinningsområdet utgörs av urberg. I den sydvästra delen av
avrinningsområdet hittas emellertid ett område med morän, torv och postglacial sand.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Naturreservat: Skoga
Friluftsområde: Stättared
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
9.4.2 Allmänna skydd för intressanta vattendrag
9.4.2.1 Kungsbackaån
Vattenskyddsområde
Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Kungsbackaån.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Strandskydd
Invid Kungsbackaån råder 100 m strandskydd. Strandskyddet är utsläckt genom detaljplan i
tätorten.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
57
Geologiskt skydd
Avrinningsområdet utgörs i östra delen av urberg med eller utan ett tunt osammanhängande
jordtäcke. I övriga delar dominerar urberg. I dalgången till Kungsbackaån återfinns täta
jordarter såsom lera och älvsediment ler-silt. Sträckan mellan Hällesåker till Västra Ingsjön
utgörs emellertid av infiltrerande jordarter som t ex isälvssediment, sand och torv.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Bedömning av skyddsnivå: Låg
9.4.2.2 Lillån
Vattenskyddsområde
Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Lillån.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Strandskydd
Invid Lillån råder 100 m strandskydd.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Geologiskt skydd
Avrinningsområdet utgörs i huvudsak av urberg. I Anneberg och Älvsåker dominerar leror.
Lillåns dalgång upp till Rammberg utgörs också huvudsakligen av täta jordarter, mest
älvsediment ler-silt. Sträckan Rammberg – Öjersbo består huvudsakligen av infiltrerande
jordarter såsom kärrtorv, isälvssediment och sand.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Friluftsområde: Rigortorpet
Bedömning av skyddsnivå: Låg
58
9.4.2.3 Löftaån
Vattenskyddsområde
Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Löftaån.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Strandskydd
Invid Löftaån råder inskränkt strandskydd nära Frillesås tätort. För övrigt är strandskyddet
100 m.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Geologiskt skydd
Avrinningsområdet utgörs till stor del av urberg. Även morän, isälvssediment och torv är
betydande inslag. Lera dominerar i Löftaåns dalgång mellan Idala och Frillesås. I Frillesås
finns finsand närmast mynningen till havet. Högre upp i systemet dominerar älvsediment
ler-silt närmast ån. Vid Förlanda omges dessa sediment av ett mycket stort område av
isälvssediment.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Övriga skydd
Bedömning av skyddsnivå: Låg
9.4.2.4 Sundtorpsån
Vattenskyddsområde
Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för ytvattenresursen Sundtorpsån.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Strandskydd
Invid Sundtorpsån råder 100 m strandskydd.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
59
Geologiskt skydd
De norra delarna av avrinningsområdet utgörs av växelvis urberg, berg med tunt
osammanhängande jordtäcke, mossetorv och sandig morän. De södra delarna domineras av
urberg, men med inslag av mossetorv och morän. Sundtorpsåns dalgång från Kvarnås och ner
till Sundsjön utgörs av svallsediment och älvsediment ler-silt inbäddat i glacial lera.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Övriga skydd
Bedömning av skyddsnivå: Låg
9.4.3 Allmänna skydd för intressanta grundvattenförekomster
9.4.3.1 Fjärås Bräcka
Vattenskyddsområde
Ett vattenskyddsområde för Fjärås Bräcka fastställdes 1985. Nya föreskrifter beslutades av
länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla i november 2013.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Strandskydd
Lygnern har hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Fjärås Bräcka. Lygnern har
utökat strandskydd.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Geologiskt skydd
Vattentäkten ligger i en formation med omväxlande morän och osorterade sediment.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Naturreservat: Fjärås Bräcka
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
60
9.4.3.2 Förlanda
Vattenskyddsområde
Det finns inget vattenskyddsområde upprättat för grundvattenresursen Förlanda.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Strandskydd
Invid Löftaån, vilken i vissa sträckor kan ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i
Förlanda, råder generellt strandskydd om 100 m.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Geologiskt skydd
Vattentäkten ligger i en formation med isälvssediment.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Bedömning av skyddsnivå: Låg
9.4.3.3 Gällinge
Vattenskyddsområde
Vattenskyddsområdet för Gällinge fastställdes 2010.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Geologiskt skydd
Vattentäkten ligger i en formation med omväxlande morän och osorterade sediment.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Bedömning av skyddsnivå: Låg
61
9.4.3.4 Öjersbo
Vattenskyddsområde
Vattenskyddsområdet för Öjersbo fastställdes 2009.
Bedömning av skyddsnivå: Hög
Strandskydd
Invid Gärdsjön, vilken kan ha hydraulisk kontakt med grundvattenmagasinet i Öjersbo, råder
generellt strandskydd om 100 m.
Bedömning av skyddsnivå: Måttlig
Geologiskt skydd
Vattentäkten ligger i en formation med postglacial finsand.
Bedömning av skyddsnivå: Låg
Övriga skydd
Bedömning av skyddsnivå: Låg
9.5 Befintliga värden
Befintliga värden för en vattenförekomst är installationer såsom vattenverk,
tryckstegringsstationer och ledningar. Även vattendomar och vattenskyddsområden är
exempel på befintliga värden som är av vikt när en vattenresurs lämplighet att nyttjas som
dricksvattentäkt bedöms.
För en förekomst med lågt befintligt värde kan det räcka med små investeringar för att uppnå
önskad funktion medan en förekomst med högt befintligt värde kan kräva stora investeringar.
Hur avgörande det befintliga värdet är och hur mycket som behöver investeras ytterligare är
helt beroende av vilken funktion som önskas uppnås.
9.5.1 Befintliga värden för intressanta sjöar
9.5.1.1 Lygnern
Lygnern nyttjas som kommunens huvudvattentäkt och har nödvändiga befintliga
installationer. Även vattendom och vattenskyddsområde finns.
Bedömning av värdenivå: Hög
62
9.5.1.2 Stora Horredssjön
Inga befintliga värden förekommer för Stora Horredssjön.
Bedömning av värdenivå: Låg
9.5.2 Befintliga värden för intressanta vattendrag
9.5.2.1 Kungsbackaån
Inga befintliga värden förekommer för Kungsbackaån.
Bedömning av värdenivå: Låg
9.5.2.2 Lillån
Inga befintliga värden förekommer för Lillån.
Bedömning av värdenivå: Låg
9.5.2.3 Löftaån
Inga befintliga värden förekommer för Löftaån.
Bedömning av värdenivå: Låg
9.5.2.4 Sundtorpsån
Inga befintliga värden förekommer för Sundtorpsån.
Bedömning av värdenivå: Låg
9.5.3 Befintliga värden för intressanta grundvattenförekomster
9.5.3.1 Fjärås Bräcka
Fjärås Bräcka nyttjas som kommunens huvudvattentäkt och har nödvändiga befintliga
installationer. Även vattendom och vattenskyddsområde finns.
Bedömning av värdenivå: Hög
63
9.5.3.2 Förlanda
Inga befintliga värden förekommer för Förlanda.
Bedömning av värdenivå: Låg
9.5.3.3 Gällinge
Gällinge nyttjas som kommunal vattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer.
Vattenskyddsområde fastställdes 2010. Vattendom saknas.
Bedömning av värdenivå: Måttlig
9.5.3.4 Öjersbo
Öjersbo nyttjas som kommunal vattentäkt och har nödvändiga befintliga installationer.
Vattenskyddsområde fastställdes 2009. Vattendom saknas.
Bedömning av värdenivå: Måttlig
64
9.6 Sammanställning – intressanta ytvattenförekomster
Figur 23. Sammanställning av intressanta ytvattenförekomster.
Hotnivå
Skyddsnivå
Värdenivå
Hög
Låg
Låg
Bedömning
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Minst gynnsam
→
Låg
Hög
Hög
Mest gynnsam
65
9.7 Sammanställning – intressanta grundvattenförekomster
Figur 24. Sammanställning av intressanta grundvattenförekomster.
Hotnivå
Skyddsnivå
Värdenivå
Hög
Låg
Låg
Bedömning
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Minst gynnsam
→
Låg
Hög
Hög
Mest gynnsam
66
10. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
10.1 Förslag till åtgärder
Om vattentäkten i Fjärås Bräcka av någon anledning inte skulle kunna leverera vatten, kan
reservvatten inom snar framtid erhållas från grannkommuner i sådan mängd att behovet
tillgodoses åtminstone tillfälligt. Uppmaning till abonnenterna om sparsamhet med vattnet är
viktigt att informera om i en sådan situation. Det är viktigt att färdigställa sammankopplingarna med Göteborg, Varberg och Mölndal för att erhålla redundans i systemet.
I denna utredning, sidan 31, omnämns att grundvattenmagasinet i Fjärås Bräcka kan vara
uppdelat i ytterligare en del som inte har hydraulisk kontakt med nuvarande täkt. Det gör att
Fjärås Bräcka även kan vara intressant som reservvattentäkt. Nytt tillstånd enligt 11 kapitlet
miljöbalken behöver sökas och det tillåtna uttaget bör totalt uppgå till ca 10 miljoner m3/år
(motsvarar drygt 2 % av medelvattenföringen i Rolfsån, som ligger nedströms Lygnern).
I sammanställningarna av de intressanta vattenförekomsterna, avsnitten 9.6 och 9.7, framgår
vilka vattenresurser i kommunen som är lämpliga för vattenförsörjning. Såväl hot som
bristande kvalitet och skydd kan ofta åtgärdas – det är bara en fråga om hur mycket
kommunen är villig att investera för att öka säkerheten i dricksvattenförsörjningen. Av de
intressanta vattenförekomsterna är det bara Kungsbackaån som inte lämpar sig för
dricksvattenproduktion. Övriga vattenförekomster i sammanställningarna skulle teoretiskt
kunna användas som dricksvattenresurser. Lillån och Sundtorpsån är inte prioriterade på
grund av förhållandevis låg kapacitet och variationer i vattenkvalitet. Lillån hyser dessutom
limniska naturvärden som gör vattenuttag olämpligt. Löftaåns avrinningsområde är relativt
stort och det skulle bli mycket kostsamt att skydda resursen med ett vattenskyddsområde.
Bland ytvattenförekomsterna finns ett bättre alternativ – Stora Horredssjön. Kapaciteten i sjön
är tillräcklig för att kunna försörja hela kommunen med dricksvatten, utom möjligtvis vid ett
torrår. Det finns inte så många hot i sjöns närhet som riskerar att påverka resursen. Det
geologiska skyddet är dock svagt eftersom stora delar av tillrinningsområdet utgörs av urberg.
Förekomsten får ändå anses vara prioriterad och rekommendationen är att sjön skyddas med
ett vattenskyddsområde. Bland grundvattenförekomsterna är Fjärås Bräcka, Gällinge,
Förlanda och Öjersbo prioriterade. Förlanda används inte idag som vattentäkt, men kan
kapacitetsmässigt vara av intresse lokalt för vattenförsörjningen. Rekommendationen är att
även Förlanda förses med ett vattenskyddsområde.
10.2 Rekommendationer till översiktsplanen
Lygnern inklusive Fjärås Bräcka är av regional betydelse för vattenförsörjningen. Nya
skyddsföreskrifter beslutades av Länsstyrelsen i mars 2012 och började gälla 1 november
2013.
Stora Horredssjön bedöms som skyddsvärd och är den vattenresurs som efter Fjärås Bräcka
har störst kapacitet. Sjön skulle normalt ensam kunna försörja hela kommunen med
dricksvatten. Samtidigt finns i nuläget inget som hotar att påverka resursen. Eventuell
nyetablering av möjliga hot bör placeras så långt bort från sjön som möjligt. Stora
Horredssjön bör uppmärksammas i översiktsplanen som intressant för framtida
vattentäktsverksamhet. En nackdel med resursen är att den ligger långt bort från befintligt
67
vattenledningsnät. För att kunna nyttja Stora Horredssjön som dricksvattentäkt krävs stora
investeringar bl a i ett ytvattenverk och i överföringsledningar.
Löftaån har kapacitet att tillsammans med reservvatten från andra kommuner försörja hela
Kungsbacka med dricksvatten. Löftaån torde dock inte bli aktuell för dricksvattenförsörjning
eftersom Stora Horredssjön är ett fördelaktigare alternativ.
Lillån och Sundtorpsån har endast begränsade kapaciteter och torde heller inte bli aktuella för
dricksvattenförsörjning.
Kungsbackaån är uteslutet för vattenproduktion med tanke på alla verksamheter och
förorenade områden som hotar att påverka resursen.
Gällinge och Öjersbo används idag som vattentäkter och är av lokal betydelse för
vattenförsörjningen i Kungsbacka. VA-ledningar ska byggas mellan Fjärås och Gällinge,
varefter vattenverket i Gällinge kommer att nyttjas som reservvattentäkt.
Grundvattenförekomsten i Förlanda bedöms som skyddsvärd inför framtiden. Huruvida
resursen kan användas eller ej är inte utrett.
REFERENSER
Vattenförsörjningsplaner – innebörd och innehåll, Länsstyrelsen Västra Götalands län, rapport
2006:99.
Risk- och sårbarhetsanalys – Fjärås Bräcka väg, Bothniakonsult 2005.
Hydraulisk dimensionering, Vägverket, Publ 1990:11.
Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Svenskt Vatten publikation
P104, 2011.
Vattenförsörjningsplan 2009, Härryda kommun.
www.kbavvf.se, Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2014.
Bilaga 1
Kapacitetsberäkning sjöar
Q
N
Y
n
t
a
M
MLQ
Vattentillgång (l/s)
Avrinningsområdets areal (m2)
Sjöytan (m2)
Årsmedelnederbörd (m)
Avdunstning från landytan (m)
Avdunstning från sjöytan (m)
Magasineringar
Medellågvattenföring (m3/år)
Lygnern
torrår
normalår
295,998864 1496,15107
99600000
99600000
32000000
32000000
0,57
0,95
0,4
0,4
0,5
0,5
0
0
4397379,84 4397379,84
Stora Horredssjön
torrår
normalår
145,2255708 639,2641299
41000000
41000000
5800000
5800000
0,57
0,95
0,4
0,4
0,5
0,5
0
0
1810166,4
1810166,4
Q = ( N - Y ) × (n - t ) + Y × (n - a) ± M - MLQ
Beräkning av MLQ:
MLQ
MQ
N
R
Medellågvattenföring (m3/år)
Medelvattenföring (m3/s)
Avrinningsområdets areal (km2)
Specifik avrinning (l/s/km2)
MLQ = MQ × 0,1
MQ = N × R
4397379,84 4397379,84
1,3944
1,3944
99,6
99,6
14
14
1810166,4
0,574
41
14
1810166,4
0,574
41
14
Kapacitetsberäkning vattendrag
Bilaga 2:1
Kapacitetsberäkning vattendrag
Bilaga 2:2