Kommunbudget - Moderaterna
Kommunbudget 2016–2018 Kommunfullmäktige 2015 06 09 Kungsbacka kommun 2015 Omslagsfoto Per Aronsson Övriga fotografer Hannah Larsson, Anna Renberg, Adam Folcker, Eva Ralph, Erik Sjöberg, Aranäsgymnasiet, Cecilia Fors, Louise Petersson, Hanna Ståhl, Sofia Sabel Grafisk form Kommunikatörerna på Service Tryck Grafika, Falkenberg 2 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Kommunbudget 2016, plan 2017– 2018 Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . .4 Inledning och sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6 Visionen visar vart vi vill . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Omvärldsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Så styrs Kungsbacka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2016 . . . . . . . . . . . . . . . 18 Inriktningar och direktiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Finansiella rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Byggnadsnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Fritid & Folkhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Funktionsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Förskola & Grundskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Gymnasie & Vuxenutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Individ & Familjeomsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Kommunfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Kommunrevision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Kommunstyrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Kommunstyrelsen – övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Kultur & Turism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Miljö & Hälsoskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Teknik – skattefinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Vård & Omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Valnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Överförmyndarnämnden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Finans verksamhetskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Lokaler och boenden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Lokalplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Exploateringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Ekonomistyrprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 3 Alliansen skapar framtiden i Kungsbacka Budget 2016 med utblick 2017–18 Valet 2014 gav Alliansen fortsatt förtroende att styra och utveckla Kungsbacka. Kungsbacka är en attraktiv kommun som många vill bo i. God livskvalité är viktigt för att trivas i kommunen. Stabil kommunal ekonomi med oförändrad skatt är vår målsättning. En bra skola Grunden är en bra skola för våra barn. Utbildning med hög kvalité är nyckeln för att våra barn skall lyckas i framtiden. Utmaningen är att utbilda eleverna för yrken som ännu inte finns. Därför satsar vi på entreprenöriellt lärande och samverkan mellan skola och näringsliv och flera olika EU-program. Kungsbackas befolkningstillväxt och demografiska förändringar i kommundelarna ställer krav på flexibel lokalandvändning och fortsatt byggnation av skolor o förskolor. I Fjärås planerar vi en ny skola som skall ersätta Bräckaskolan. Nya förskolor kommer byggas i Fjärås, Frillesås, Kolla och Tölö Ängar. Vi ser ett ökat underhåll av våra befintliga skollokaler och avsätter minst 6 miljoner kronor utöver löpande underhåll. Hållbar tillväxt Kungsbacka kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och i framtiden. Kommunen skall vara en aktiv samhällsbyggare när det gäller byggande av bostäder. Kungsbacka har tagit fram femton områden för mark för näringslivet, så att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Vi fortsätter satsningen på förnyelsebar energi och under 2016 kommer ytterligare 2000 kvm solceller att anläggas på våra kommunala byggnader. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag. Infrastrukturen måste utvecklas, därför måste kommunen aktivt arbeta för en ombyggnad av trafikmo4 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun ten på motorvägen, för en ökad säkerhet och kapacitet. Vi fortsätter vår ambitiösa utbyggnad av gång- och cykelvägar i kommunen och satsar stort på belysning för att öka tryggheten. Vi ser ett behov av ett ekonomiskt resultat som ger oss marginaler att hantera framtida utmaningar p.g.a. framtida risker av miljö- och klimatpåverkan. Våra invånare är medvetna konsumenter och som ett led i det kommer kommunen ansöka om att bli en Fair Trade City. Dessutom skärper vi kraven på våra inköp genom att kommunen kommer öka andelen ekologiska livsmedel och giftfria rengöringsmedel. Vi satsar ytterligare 2 miljoner på att öka kvalitén på råvarorna till maten till våra barn och äldre. Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Medborgarna vill ha effektivare processer. Därför avser vi genomföra en förändring av organisationen så att processer som möter medborgaren i vardagen blir enklare. Värdskap i toppklass De som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ha en god tillgänglighet samt ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. På detta sätt skapas trygghet. Detta är BITT – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunen bemötandes till våra invånare. Därför vill vi att varje möte som sker skall vara ett möte i toppklass. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att förankra i organisationen så att målet ett ”värdskap i toppklass” nås. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega. ”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!” Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet – då stärks hela Kungsbacka. Kungsbacka ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och åldras i. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar. Hemsjukvården i Halland har organiserats om genom ett avtal mellan kommunerna och regionen. Syftet är att få en rätt vård så nära som möjligt. Vi är övertygade om att med ett en gemensam kvalitetsnämnd, för kommunen och region Halland finns goda förutsättningar för en ökad kvalitet och att individen inte bollas mellan olika vårdinrättningar. Ökad mottagning av ensamkommande barn och flyktingar Kommunen har fått ökat ansvar att ta emot ensamkommande barn och flyktingar, vilket innebär att vi får en verksamhet som kommer att växa och ställa krav på effektivitet. Det ställer ökade krav på samordning inom kommunen men också mellan kommun och stat. Vi som kommun ska ha ett mottagande med god kvalité som skall ge barnen utbildning och en trygg tillvaro så de kan bli en del av vårt samhälle. Resurstilldelningen till skolan förstärks för att kunna ge en bra start i skolan. När det gäller vårt mottagande av flyktingar som har fått uppehållstilstånd behövs det bostäder och ett aktivt arbete för att människor så fort det går kommer i egenförsörjning. Digital agenda Såväl EU som Sverige har en digital agenda där ett effektivare arbetssätt med hjälp av digitaliseringen ska göra ans Forsberg H moderaterna Ulrika Landergren folkpartiet liberalerna det möjligt att möta framtidens utmaningar. Vår digitala agenda för Kungsbacka kommun kallar vi för Kungsbacka 2020. Vi har formulerat en e-målbild vars syfte är en målbild för e-förvaltningen som skall vara en konkretiserad vision som beskriver vart vi vill nå. Med hjälp av digitaliseringen vill vi skapa en e-förvaltning som möjliggör ett funktionellt arbetssätt som ökar nyttan för dem vi är till för och som kan bidra till en hållbar tillväxt med minskad miljöpåverkan. Kungsbacka Bredbandsnät håller en hög utbyggnadstakt av fiberbredband och erbjuder anslutning till hushåll och företag. Målet är att minst 90 procent av kommunens invånare ska ha fiber innan 2020. Boende för funktionshinder Vi har legat efter i utbyggnaden av bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Fyra nya gruppbostäder byggs i Tölö ängar, Sandlyckan, Vallda Heberg och Gällinge. En ny simhall För att förverkliga vårt vallöfte om en ny simhall är en projektgrupp bildad och byggstart planerad senast till 2018. Attraktiv arbetsgivare Kungsbacka skall ligga i framkant när det gäller att vara en attraktiv arbetsgivare med bra villkor och god arbetsmiljö. Det gör vi genom att arbeta med en gemensam ledarplattform, behovsanpassad kompentensutveckling och karriärtjänster. Vi fortsätter att göra strategiska lönesatsningar och att arbeta bort oskäliga löneskillnader i kommunen. Vi skapar intressen och utbildning för bristyrken inom kommunen. Kommunen fortsätter också aktivt sitt arbete för att kunna erbjuda alla heltid som så önskar. Taxor Renhållningstaxan behöver utvärderas och vi behöver ta fram ett mer långsiktigt och ekonomisk, miljömässigt hållbart taxesystem. Fredrik Hansson centerpartiet Peter Wesley kristdemokraterna Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 5 Inledning och sammanfattning Samhällsekonomin Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som tillväxten av euroområdets BNP lyfter något, fortsätter den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. 2015 fortsätter det att gå trögt, för den för svensk export, så viktiga nordiska marknaden. Först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd BNP i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och 2016. Vilket med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas, inte kan betraktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten. Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt 2017 räknar man med ett något lägre sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till 2016. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och vi räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknar vi nu med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i 6 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år 2016, en nivå som vi räknar med är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Utdrag ur SKL:s ekonomirapport april 2015 Årets resultat Belopp i miljoner Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Resultatets andel av skatter och statsbidrag 4,6% 0,7% 1,3% 0,3% 0,5% När indexberäkningar och politiska prioriteringar gjorts hamnar årets resultat på 54,7 miljoner kronor. Detta stämmer relativt väl med vårt mål om att 1,5 procent skall vara kvar av skatt och statsbidrag. För 2017 och 2018 är resultatnivån betydligt lägre. Som alltid är prognoser om framtidens intäkter osäkra. Vi har gjort beräkningarna efter våra egna befolkningsprognoser och de uppräkningar av skatteunderlaget som SKL rekommenderat. Oväntade intäkter Varje år vid bokslutet har det redovisats en del obudgeterade intäkter och kostnader som inträffat. Så kommer det att vara även framledes. AFA-medel har återbetalats, reavinster har uppstått och diskonteringsräntan har sänkts vilket inneburit stora kostnader. När det gäller AFA-medel finns det inga indikationer på att det kan komma ytterligare återbetalningar. Diskonteringsräntan kan möjligtvis förändras och sänks den kostar det oss pengar och höjs den ger det oss intäkter. Denna post kan vi inte ta med i beräkningen när vi gör en ekonomisk planering för kommunen. Vi kan inte bygga en budget på så pass osäkra förutsättningar och effekten är dessutom inte bestående utan av engångskaraktär. När det gäller reavinster vid försäljning av mark är inte dessa oväntade i sig men det är lite svårt att exakt veta vilket år de inträffar. Dessutom kan vi inte bygga en driftbudget på försäljning av tillgångar, eftersom tillgången bara kan säljas en (1) gång. Ramberäkning Modellen vi har för att fördela skatteintäkterna (ramarna) till de olika nämnderna bygger på ett antal prisfaktorer. Dessa är konsumentprisindex, KPI och löner. Sedan länge har vi haft en resurstilldelningsmodell som bygger på att man får betalt för den volym som befolkningsökningen skapar. I årets budgetarbete har detta inte kunnat fördelas till samtliga nämnder då kommunens intäkter är begränsade. Mer finns att läsa under respektive avsnitt nedan. Löneökningar och övriga uppräkningar Nämndernas kostnader och intäkter är uppräknade med det som SKL rekommenderat i sitt cirkulär nr 15, 2015 04 29. KPI beräknas öka med 0,9 procent och köpta tjänster och hyror är uppräknade med 2,6 procent. Lönekostnaderna är uppräknade med 2,8 procent. Löneuppräkningen är endast en avsättning av pengar och har inget samband med lönepolitiken för kommunen. Anslaget för lönekostnader på 2,8 procent fördelas av HR i samband med löneöversynen. Det är HR som tar fram strategier och gör fördelning och prioritering av de avsatta medlen. Höjda arbetsgivaravgifter 2016 höjs arbetsgivaravgifterna för ungdomar till samma nivå som för övriga. Nämnderna har kompenserats med det belopp på 18 miljoner som vi får i extra bidrag från staten. Volymuppräkningar För att klara framtiden med de utmaningar som står framför oss har vi prioriterat skola, vård och omsorg när volymtilldelningarna för 2016 ska fördelas ut - utöver övriga uppräkningar. Trots att vi inte delat ut hundraprocentiga volymer till samtliga nämnder 2016 så ser 2017 sämre ut än vad som är önskvärt. I 2017 års resultat har vi räknat in nästan 50 procentiga volymökningar för samtliga nämnder. Nämnder som tilldelats volymuppräkningar 2016: •Förskola & Grundskola: 6,7 miljoner •Gymnasie & Vuxenutbildning: 0,7 miljoner •Funktionsstöd: 2,9 miljoner •Individ & Familjeomsorg: 0,5 miljoner •Vård & Omsorg: 2,0 miljoner Övrig ramtilldelning För viss verksamhet har en särskild tilldelning lämnats. Dessa är följande: •Särskild lönesatsning 10 miljoner •Ersättning för handledning av ensamkommande barn 4 miljoner till FG och 1,5 miljoner till GV •Revisionen har tilldelats en utökad tilldelning på 85 tusen kronor •Funktionsstöd har fått 6 miljoner för att klara en budget i balans •IFOs verksamhet ”Mottagning av ensamkommande barn” har fått ett anslag på 6 miljoner •Centralt anslag på 5 miljoner för gränsöverskridande utvecklingsarbetearbete •Ökat anslag till fastighetsunderhåll med 6,4 miljoner vilket ingår i nämndernas nettoprisökning •Utökat anslag med 3,3 miljoner för bostadsanpassning •2 miljoner för att täcka prisökningar inom vissa varugrupper inom måltidsproduktionen att fördelas till berörda nämnder •För hyreskostnader i nya eller om byggda lokaler finns avsatt 28 miljoner, en utökning med 5 miljoner •Utökade verksamhetskostnader för funktionsstöd vid inflyttning i nya boenden 9 miljoner Kommunen som arbetsgivare Kungsbacka kommun är en arbetsgivare som driver samhällets utveckling och expansion framåt och där man arbetar med något som är viktigt för andra. Varje medarbetare bidrar för att skapa meningsfullhet och förståelse i en miljö med många kompetenta och professionella människor. Arbetet med målstyrning tillsammans med vår värdegrund gör att områden och resurser prioriteras/ fokuseras och att det därför går att göra ett kvalitativt jobb. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 7 Nämndernas ekonomiska ramar Nämnderna, belopp i tusen kronor Byggnadsnämnden Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 14 948 15 264 17 189 17 549 Fritid & Folkhälsa 105 972 112 263 114 062 117 357 Funktionsstöd 330 611 344 505 387 346 395 892 Förskola & Grundskola 1 577 072 1 627 903 1 700 716 1 723 216 Gymnasie & Vuxenutbildning 404 724 405 354 409 776 416 413 Individ & Familjeomsorg 179 681 184 758 195 638 198 205 2 524 2 585 2 634 2 644 Kommunfullmäktige Kommunrevision 2 240 2 292 2 443 2 564 Kommunstyrelsen 118 537 112 541 114 377 115 965 Kommunstyrelsen övrigt 115 738 134 186 136 692 138 917 60 288 62 810 61 440 62 600 Kultur & Turism Miljö & Hälsoskydd Teknik, skattefinansierat Valnämnden Vård & Omsorg 8 259 9 981 10 288 10 447 98 419 107 655 122 511 124 567 3 177 181 184 185 715 151 740 037 778 761 793 257 Överförmyndarnämnden 1 275 2 320 1 356 1 365 Service 7 858 15 641 37 572 53 559 13 162 13 162 Service Fastighet Kommungemensamt Summa ekonomisk ram 90 468 158 715 133 333 265 057 3 836 942 4 038 991 4 239 481 4 452 921 5,3 5,0 5,0 Procentuell förändring Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader avser både kostnader till de som redan gått i pension och för de som nu arbetar. För de som redan gått i pension blir kostnaden för kommunen att upprätthålla värdet på kvarvarande pensioner som ska utbetalas i framtiden. Dessa ska uppräknas med basbeloppsförändringar och ränteantaganden. Pensionskostnader, belopp i miljoner Utbetalningar För de som nu arbetar är pensionskostnaden den avgift på 4,5 procent som varje anställd får utbetalt för att placera själv. Kommunens kostnad för detta är 126 miljoner 2016. Varje förvaltning betalar detta i form av ett internt personalomkostnadspålägg (PO-pålägg). Även kostnaden för den nya skulden samt garanti- och visstidspensioner bekostas av PO-pålägget. För de som idag tjänar över 7,5 gånger prisbasbeloppet bildas en ny skuld. Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 81 81 83 88 Minskning av gammal skuld -46 -45 -23 -12 Utbetalning av avgiftsbestämd del för nuvarande anställda 121 126 133 137 9 8 18 33 -5 -3 -1 0 Ökning av ny skuld Minskning av garanti- och visstidspensioner Nya omställningspensioner Finansiell kostnad Summa 3 4 4 5 18 17 17 18 181 189 231 269 I planeringen för 2017 har kostnaden för pensionerna reducerats med 20 miljoner i resultaträkningen då KPAs bedömningar över basbeloppsuppräkningar med mera bör utredas vidare. 8 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Taxor Alla taxor som ska justeras beslutas i egna beslut och inte i budgetbeslutet. De taxor som justeras inför 2016 förändras i de flesta fall med index. Det finns dock några undantag och det är taxorna inom Vatten & Avloppsverksamheten samt Renhållning som justeras mer än index. Alla taxor finns på kommunens hemsida. Maxtaxan inom förskolan förändras Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem har ändrats. Ändringen innebär att inkomstaket indexeras, vilket med all sannolikhet innebär att den maximala avgiftsnivån kommer att höjas varje år. Denna ändring ska tas upp för beslut i fullmäktige för att gälla från och med halvårsskiftet 2015. Skatter och statsbidrag Skattesatsen skall vara oförändrat 21,33 procent. Skatter och statsbidrag är beräknade utifrån SKL:s rekommendationer men med Kungsbackas befolkningsprognos. Beräkningarna bygger på Cirkulär nr 15 2015 04 29. Belopp i miljoner Skatteintäkter Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 3 723 3 940 4 149 4 327 4 509 Inkomstutjämning -2 -9 -10 -4 7 Kostnadsutjämning 62 66 78 83 96 Regleringspost 18 7 -19 -35 -57 Strukturbidrag 8 8 8 8 8 LSS-utjämning -50 -51 -29 -30 -30 Fastighetsavgift 133 141 140 140 140 3 892 4 102 4 317 4 489 4 673 2,2 5,4 5,1 4,0 4,1 Summa Procentuell förändring Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 9 Befolkningsförändringar Investeringar En gemensam befolkningsprognos har använts för att beräkna volymförändringar i ramarna samt för att beräkna skatteintäkter. Den ligger även till grund för de planerade lokalinvesteringarna. Prognosen är framtagen av kommunstyrelsen förvaltning i februari 2015. Investeringsnivån för 2016 är 314 miljoner kronor. Investeringarna delas in i lokaler, löpande årliga investeringar, övriga investeringar, exploateringsinvesteringar samt investeringar inom den avgiftsfinansierade verksamheten. Löpande och övriga investeringar redovisas under respektive nämnds avsnitt längre fram i dokumentet. Lokaler har ett eget avsnitt och det har även exploateringsverksamheten. Ålder 2014 0 Prognos 2015 Prognos 2016 Prognos 2017 Prognos 2018 836 875 892 911 929 5 137 5 065 5 065 5 167 5 281 6–12 8 036 8 159 8 274 8 263 8 237 13–15 3 001 3 212 3 355 3 503 3 560 16–19 3 911 3 790 3 854 3 915 4 096 20–64 42 329 42 690 43 038 43 466 43 803 65–74 8 803 8 872 8 936 8 832 8 775 75–79 2 717 2 941 3 012 3 217 3 451 80–84 1 716 1 749 1 905 2 042 1–5 85– Summa 139 239 2 101 71 76 74 232 92 163 18 19 Avgiftsfinansierad verksamhet 95 69 65 123 2 164 Summa 579 314 488 2 637 1 790 1 836 1 881 1 935 79 143 80 168 81 198 82 231 0 –19 år 65 – år Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 206 70 Den procentuella fördelningen mellan ålderskategorierna kommer inte att förändras i någon större utsträckning enligt befolkningsprognosen. Vi har cirka 27 procent unga invånare och 19 procent äldre invånare under en överskådlig tid. Däremot kan fördelningen inom grupperna förändras och framförallt när det gäller de unga invånarna så har det dessutom stor betydelse var de bor inom kommunen. Detta påverkas av vilka områden som byggs ut och vilken mån barnfamiljerna flyttar. Det krävs ca 5 års framförhållning för att kunna planera och färdigställa skolor och förskolor. Inom gruppen 65 och uppåt kan vi se att de som är 85 år och äldre ökar med ca 50 personer årligen. 10 Plan 2018–20 -41 1 733 Övriga investeringar Plan 2017 27 20 – 64 år 54 % Löpande årliga Budget 2016 180 78 219 27 % Lokalinvesteringar Budget 2015 Exploaterings investeringar Ålderssammansättning 2014 19 % Belopp i miljoner Skulder Soliditet Skuld hos kreditinstitut Låneskulden kommer med denna budget att öka till 1 497 miljoner till utgången av 2018. Orsaken är den stora investeringsnivå som planerats för. Budget för 2015 är justerad utifrån den ombudgetering som beslutades i fullmäktige den 12 maj. Belopp i miljoner Låneskuld Procent Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 600 867 867 1 054 1 609 Pensionsskuld Pensionsskulden avser den skuld som Kungsbacka har till sina anställda eller tidigare anställda. Den största delen av skulden har upparbetats före 1998 då pensionsavtalet förändrades. Efter 1998 byggs ingen ny skuld upp utan kommunen betalar en årlig avgift. Ett undantag finns för de som idag har en lön som övertiger 7,5 gånger basbeloppet. Med dagens basbelopp motsvarar det cirka 36 000 kronor i månadslön. Skulden ökar årligen med ränte- och basbeloppsuppräkningar och minskar med de utbetalningar som görs. För att beräkna skuldens utveckling används prognoser som Kommunernas Pensionsanstalt, KPA, gör åt oss. Belopp i miljoner Skuld uppkommen före 1998 Ny skuld efter 1998 Garanti- och visstids pensioner Summa Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 496 1 463 1 430 1 419 1 420 292 305 318 342 380 9 3 1 0 0 1 796 1 772 1 749 1 761 1 800 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Kungsbacka 26 26 26 26 23 Riket (siffran avser 2013) 4 Soliditetens utveckling är beroende på två faktorer, dels resultat, dels tillgångsökning. Soliditeten sjunker om tillgångarna ökar i snabbare takt än det egna kapitalet. Man bör finansiera tillgångsökningen (investeringarna) med egna medel till största delen om inte soliditeten ska försämras. För 2016 bibehålls oförändrad soliditet men med de investeringar och den resultatnivå som budgeterats 2017 och framöver så sjunker soliditeten 2018. Målet är att soliditeten ska vara minst oförändrad. God ekonomisk hushållning I kommunallagens kapitel 8 finns angivet att vi för verksamheten skall ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunallagens 8 kapitel. 5 § Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen skall skattesatsen och anslagen anges. Av planen skall det vidare framgå hur verksamheten skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Planen skall innehålla sådana finansiella mål som anges i andra stycket. Lag (2004:775). Vår styrmodell bygger på att vi har en vision och ett antal mål som fullmäktige anger. För 2016 är dessa 17 stycken. Femton av dem avser verksamheten och två avser ekonomin. Vi har även inriktningar och direktiv. Eftersom det inte bara handlar om en god ekonomi utan även om en god verksamhet är vår definition om vi har uppnått en god ekonomisk hushållning följande: Definition av om god ekonomisk hushållning uppnåtts Kungsbacka har en god grund att stå på när det gäller ekonomisk situation och kvalitet i verksamheten. Soliditeten är bland de bättre av svenska kommuner och verksamheten har en hög kvalitetet. Kungsbacka fick utmärkelsen Årets Kvalitetskommun 2011 har en god grund att stå på. Definitionen av god ekonomisk hushållning för vår del är att behålla den höga nivå som finns idag och att inte försämra ekonomin. Enstaka år kan det finnas verksamhet eller ekonomiska nyckeltal som försämras därför bör en bedömning ske över en rullande femårsperiod. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 11 Under hösten 2015 påbörjas ett arbete för att uppdatera visionen. Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till informa tion, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgs regionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök ...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både vägoch järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Omvärldsanalys Vilka förändringar i omvärlden påverkar Kungsbacka kommuns möjligheter att vara en attraktiv kommun att bo, leva och driva företag i mot år 2020? Varför vi gör en omvärldsanalys En omvärldsanalys hjälper oss att bättre förstå vår omvärld och de krav som ställs på oss i kommunen. Omvärldsanalysen ger kunskaper om framtida och nya förutsättningar för verksamhetens arbete. Den skapar grund för strategiska överväganden och för budget-, resultat- och resursanalyser. Vad är en drivkraft? En drivkraft är det som gör att en trend tar riktning. Ett politiskt beslut kan vara en drivkraft. I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt, såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilda individens krav på och möjligheter att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 13 Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Drivkrafterna samspelar med nedanstående trender och påverkar våra möjligheter att nå våra mål. 1. Medvetenheten om miljö- och energifrågor ökar. 2. K raven på kommunen ökar. Det ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Vi måste planera och bygga samhället så att det fungerar för alla. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet. 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag. 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om. 7. A rbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen. 8. H ögre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan bostad och arbete ökar. 9. Kraven på rörlighet och platsoberoende ökar. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser ger i en högre utsträckning även konkurrens om tjänster. 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut med mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor. 12. Det ideella engagemanget ökar. 13. Det ställs högre krav på kommunen som arbetsgivare. 14. K raven på mer smarta och enkla tjänster inom e-förvaltning ökar. En fullständig version av omvärldsanalysen finns tillgänglig på kungsbacka.se 14 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Vad är en trend? En trend är en förändring i omvärlden som man tror kommer att bestå under en tid och som påverkar vårt samhälle. Så styrs Kungsbacka I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet. Förvaltningarna bestämmer sedan hur det ska göras, detta beskrivs i genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill och för att återföra erfarenheter och kunskap in i planeringen framåt. Vision I visionen har politikerna samlat och formulerat de olika delarna som ingår i den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Den handlar om hur kommunen ska möta invånarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Kommunfullmäktiges prioriterade mål Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om 17 prioriterade mål inför budgetperioden 2016–2018. Se från sidan 18. Kommunfullmäktiges inriktningar och direktiv Politikerna i kommunfullmäktige har beslutat om en inriktningar som ska gälla för budgetperioden 2016– 2018. Man har även beslutat om de direktiv som gäller under budgetåret. Både inriktningar och direktiv finns från sidan 23. Övergripande planer och program Utöver fullmäktiges prioriterade mål, inriktningar och direktiv finns ytterligare mål- och styrdokument. Dessa uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden och är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: •Översiktsplan, antagen 2006 04 27 •Mål för bostadsbyggande, antagen 2009 12 08 •Ny mark för näringslivet, handlingsplan 2009/2012 •Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012–2015 16 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun •Policy för konkurrensprövning, antagen 2010 11 03 Nämndernas resultatmål Varje nämnd beslutar om resultatmål med utgångspunkt från kommunfullmäktiges prioriterade mål. Nämnden kan också skapa helt egna resultatmål inom sin verksamhet. Förvaltningarnas genomförandeplaner Varje förvaltning tar hand om de resultatmål som den egna nämnden satt upp och skapar genomförandeplaner för sina verksamheter och enheter. Överenskommelser med medarbetarna En överenskommelse mellan medarbetare och chef om vad man ska göra under det kommande året, diskuteras fram under utvecklingssamtalen. Uppföljning Varje år följer förvaltningarna, verksamheterna och enheterna upp vad invånarna tycker om servicen och om man lyckats förverkliga målen. Man gör en analys av verksamheten, hur omvärlden påverkat arbetet och lämnar förslag till förändringsområden. Varje förvaltnings uppföljning går vidare till den egna nämnden, där politikerna analyserar och diskuterar den och sammanställer nämndens årsredovisning. Kommunstyrelsens förvaltning och kommunstyrelsen gör en analys av kommunens samlade resultat och sammanställer med nämndernas årsredovisningar som grund kommunens gemensamma årsredovisning. I början av året hålls en hearing där politiker och förvaltningar träffas och diskuterar resultaten i uppföljningarna, förslagen till förändringsområden och framtidens utmaningar. Hearingen är starten på arbetet med kommande kommunbudget och plan. Kommunbudget och plan Förslaget till kommunbudget och plan arbetas fram av kommunstyrelsens arbetsutskott varje år. Budgeten gäller för det kommande året och planen för de därpå följande två åren. Den aktuella budgeten gäller för 2016 och planen för 2017–2018. Uppföljning, vision, omvärldsanalys och förändringsområden Förvaltningarnas, nämndernas och kommunens samlade uppföljning ligger till grund för den kommande budgeten och planen. Tillsammans med visionen, en omvärldsanalys och de förändringsområden som förslogs i uppföljningen föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott strategiska frågor för kommunen. Strategiska frågor, kommun fullmäktiges mål, inriktning, direktiv och ekonomi Utifrån de strategiska frågorna bestäms vilka prioriterade mål som ska finnas kvar, vilka som ska tas bort och vilka nya som ska komma till, liksom inriktningar och direktiv. Samtidigt diskuteras finansieringen av förslagen. Resultatet av detta arbete blir Kungsbacka kommunbudget och plan. Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell Vision Kommunfullmäktiges prioriterade mål Kommunfullmäktiges inriktning Kommunfullmäktiges direktiv Nämndernas resultatmål Nämndernas inriktning Nämndernas direktiv Uppföljning • analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden Uppföljning • analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden Uppföljning Förvaltningarnas och verksamheternas genomförandeplaner och överenskommelser • analys av verksamheten • analys av hur omvärlden påverkat oss • förslag förändringsområden Så här tar vi fram budgeten Vision Kf:s inriktning mål och direktiv Uppföljning Omvärldsanalys Kommunbudget Strategiska frågor Ekonomi Förändringsområden Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 17 Kommunfullmäktiges prioriterade mål 2016 Det främsta styrdokumentet i kommunen är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. De prioriterade målen beskriver vad kommunens verksamheter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Med visionen som bas, och hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras till en eller flera politiska nämnder. Samordnande nämnder ansvarar för att •arbetet med målet samordnas inom kommunen •bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse väger vi samman utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordnande nämnders förvaltningar ansvarar för att • sammanställa vad adresserade nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse •följa upp arbetet och göra en samlad analys Samordning och adressering I budgeten anges även vilka nämnder som ska arbeta med målet. Det finns en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. 18 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Adresserade nämnder ansvarar för att •arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse •samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att • en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås •följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden DEMOKRATISK A MÅL FOLKHÄLSOMÅL Ökat inflytande God livskvalitet Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livkvalitet ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII. Sammanvägt Nöjd-Inflytande-Index, NII, med betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer möjligheterna till inflytande i Kungsbacka kommun. Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever? Fyrgradig skala från Inte alls nöjd till Mycket nöjd som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som är Nöjda och Mycket nöjda. Utfall 2014 2016 2017 2018 45 49 50 50 Utfall 2014 2016 2017 2018 --* 94% 95% 96% *Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan komma att justeras kommande år. Bemötande och tillgänglighet Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer bemötande och tillgänglighet i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 57 62 63 64 Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Femgradig skala från Mycket dåligt till Mycket bra, som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 4–5. Utfall 2014 2016 2017 2018 --* 78% 79% 80% *Mätningen är inte genomförd tidigare varför målvärdena kan komma att justeras kommande år. Minskad användning av droger Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Bemötande. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer bemötandet i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 71 73 75 76 Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Kvalitetsfaktor Tillgänglighet. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer tillgängligheten i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 69 72 75 76 Användning av droger bland ungdomar ska minska Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism Mätning alkohol: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. Utfall 2014 2016 2017 2018 87% 89% 90% 90% Mätning tobak: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomarna i årskurs 8 som uppger att de inte röker. Utfall 2014 2016 2017 2018 90% 93% 95% 95% Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 19 Mätning narkotika: Luppen* vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika. Utfall 2014 2016 2017 2018 Utfall 2014 2016 2017 2018 86% 90% 95% 95% 94% 95% 95% 95% * Luppen, Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkät från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som genomförs vart tredje år. Frågorna är utformade så att ungdomarna självskattar sig i frågor om levnadsförhållanden, till exempel om hur ofta de brukar alkohol. Svarsalternativen är aldrig, någon gång per år, någon gång i månaden, en gång i veckan, flera gånger i veckan och varje dag. Vi vet att kommunens egna ungdomsenkät, som genomförs de år Luppen inte görs, visar ett högre resultat. Skillnaden kan bero på att ungdomsenkäten skickas hem till målsman medan Luppen fylls i under skoltid. Därför har vi inför 2016 valt att endast rikta in oss på mätningarna enligt Luppen. Värdena under Utfall 2014 i tabellen är senast kända utfall från år 2013. Mätmetoden för detta mål är under utveckling för att bättre komplettera Luppen. Mätning: SCB:s medborgarundersökning. 10-gradig skala utifrån frågan Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? som redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6–10. Utfall 2014 2016 2017 2018 7,8% 7,9% 8,0% 8,1% SAMHÄLLSUT VECKLINGS- OCH MILJÖMÅL Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Trygg kommun Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet. Sammanvägt betygsindex 0–100, för hur invånarna bedömer tryggheten i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 67 68 68 68 Stimulerande kultur och fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Samordningsansvar: Fritid & Folkhälsa Adressering: Funktionsstöd, Gymnasie & Vuxenutbildning, Kultur & Turism, Vård & Omsorg Utfall 2014 2016 2017 2018 90% 90% 91% 91% Mätning: Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid. Utfall 2014 2016 2017 2018 83% 84% 85% 86% Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Individ & Familjeomsorg, Kultur & Turism, Miljö & Hälsoskydd, Service, Teknik Mätning: Insikt, SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. Nöjd kund-index utifrån sammanvägt betygsindex 0–100, för hur företag i kommunen bedömer Kungsbacka kommuns myndighetsutövning, vilken är en viktig del av företagsklimatet. Utfall 2014 2016 2017 2018 63 65 68 70 Mätning: Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat. Medelvärde utifrån skala 1–6, där företag bedömer företagsklimatet i Kungsbacka kommun. Utfall 2014 2016 2017 2018 3,3 3,6 3,7 3,8 Minskat försörjningsstöd Mätning: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga med tiogradig skala: Hur nöjd är du med din fritid? Redovisas i procent efter sammanslagning av andel som gett betyg 6–10. 20 Mätning: Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i årskurs 8 som är nöjda med sin fritid. Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Samordningsansvar: Individ & Familjeomsorg Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsen Mätning: Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd. Utfall 2014 2016 2017 2018 2,2% 2% 2% 1,9% Mätning: Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd. Med långvarigt försörjningsstöd avses längre än 10 månader. Utfall 2014 2016 2017 2018 25,5% 24% 23% 22% Fler ska åka kollektivt Minska farliga kemikalier Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Användningen av farliga kemikalier i kommunens verksamheter ska minska Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Byggnadsnämnden, Teknik Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Service Mätning: Antal resor per trafikslag. Trafikslag Utfall 2014 2016 2017 2018 1 891 264 1 980 000 2 007 000 2 041 000 361 139 383 000 395 000 400 000 1 738 871 1 854 000 1 900 000 1 938 000 Stadstrafik 256 325 282 000 295 000 311 000 Öresundståg 932 793 1 001 000 1 003 000 1 010 000 5 180 392 5 500 000 5 600 000 5 700 000 Pendeltåg Blå Express Lokal busstrafik Summa Mätning: Andelen inköpta ej miljömärkta rengöringsmedel. Utfall 2014 2016 2017 2018 18% 10% 5% 1% Under 2015 kommer tjänstemän att arbeta fram en kemikalieplan för kommunens verksamheter som bland annat fokuserar på barns exponering för kemiska ämnen. Utifrån kemikalieplanen kommer ytterligare mätningar för målet att tas fram. Minskade koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5 procent Minskad energianvändning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning: Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Samordningsansvar: Service Adressering: Samtliga nämnder Utfall 2014 2016 2017 2018 +0,9% -2,5% -2,5% -2,5% Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kWh/m², graddagskorrigerad. Utfall 2014 2016 2017 2018 168 155 150 145 Ekologiska livsmedel Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Samordningsansvar: Service Adressering: Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning, Vård & Omsorg Mätning: Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel. Utfall 2014 2016 2017 2018 26% 30% 35% 38% Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 21 UTBILDNINGSMÅL Mätning: Jämix, antal poäng av max 180. Jämix är ett jämställdhetsindex som beräknas utifrån nio nyckeltal med skala 1–20. Bra utbildningar Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Mätning: Placering sammanvägt resultat i SKL:s Öppna jämförelser, grundskola. Rankingplats bland Sveriges 190 kommuner utifrån sju mått på elevers måluppfyllelse av kunskapsresultat. Utfall 2014 2016 2017 2018 36* 17 15 15 *Sättet att beräkna värden i det totala sammanvägda resultatet för rankingplacering är ny för 2014 vilket innebär att den inte är helt jämförbar med tidigare år. Mätning: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9. Meritvärdet utgörs av summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg och kan max vara 320. Utfall 2014 2016 2017 2018 225,7 229 231 231 Mätning: Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. Utfall 2014 2016 2017 2018 87,1% 100% 100% 100% Mätning: Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall 2014 2016 2017 2018 94,1% 100% 100% 100% Mätning: Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Utfall 2014 2016 2017 2018 85,4% 90% 90% 91% KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSMÅL Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Samtliga nämnder Mätning: MMI, Motiverad Medarbetare. Index utifrån fyra frågor i medarbetarenkäten om motivation, skala 1–10. Utfall 2014 2016 2017 2018 7,3 7,5 7,5 7,5 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 2016 2017 2018 83 87 89 91 Mätning: Andel heltidsanställda Samordningsansvar: Förskola & Grundskola Adressering: Gymnasie & Vuxenutbildning 22 Utfall 2014 Utfall 2014 2016 2017 2018 70% 77% 80% 82% Mätning: Andel arbetstid som utförs av timavlönade Utfall 2014 2016 2017 2018 11% 9,6% 8,9% 8,2% FINANSIELL A MÅL Resultat Årets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Resultatets andel av skatter och statsbidrag Utfall 2014 2016 2017 2018 4,6% 1,5% 1,5% 1,5% Soliditet Soliditeten ska vara minst oförändrad jämfört med föregående år Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Mätning: Eget kapital i förhållande till summa skulder Utfall 2014 2016 2017 2018 26,5% 26,5% 26,5% 26,5% Inriktningar och direktiv Inriktningar Inriktningarna handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Värdegrunden Bitt är vår inriktning. Värdegrunden Bitt visar vårt förhållningssätt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för invånarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för invånarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för: •Bemötande •Inflytande •Tillgänglighet •Trygghet Bitt förväntas alla anställda känna till och arbeta utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt politikerna styr på. Ett direktiv beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras inom ett eller två år. Tjänstemännen har sedan skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Handlingar ska vara lätt tillgängliga Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Arbete eller utbildning ska erbjudas innan försörjningsstöd Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Direktivet är riktat till Individ & Familjeomsorg och Gymnasie & Vuxenutbildning. Vi ska kunna erbjuda praktikplatser Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Åtgärdsprogram för ett värdskap i toppklass Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Ur kommundirektörens ledarvision 2015 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 23 Finansiella rapporter Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Bokslut 2014 Ombudget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -229,2 -247,4 -270,4 -281,6 -300,0 -3 697,8 -4 039,0 -4 239,5 -4 452,9 -4 619,1 3 723,5 3 940,1 4 149,0 4 327,4 4 509,1 168,7 162,4 168,0 161,9 164,1 17,7 10,0 9,0 9,0 9,0 Finansiella kostnader -32,6 -43,2 -31,8 -33,6 -41,4 Årets resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Nyckeltal Resultatets andel av skatt och statsbidrag 4,6% 0,7% 1,3% 0,3% 0,5% Nettokostnadsutveckling 4,5% 9,2% 5,0% 5,0% 3,0% Ökning av skatt+statsbidrag 2,2% 5,4% 5,2% 4,0% 4,1% Bokslut 2014 Ombudget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Årets Resultat 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 Avskrivningar Kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor Medel från verksamheten 229,2 247,4 270,4 281,6 300,0 Ej likvidpåverkande poster 17,5 -2,5 -22,4 11,9 38,9 Förändring oms.tillgångar o kortfr skulder -11,1 0,0 0,0 0,0 0,0 415,0 275,2 302,7 305,3 360,7 -416,4 -205,6 -139,3 -239,3 -730,8 Verksamhetsnetto Nettoinvesteringar Lokalinvesteringar Löpande investeringar Övriga investeringar Exploateringar Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringsbidrag Förändring av finansiella anl.tillgångar Investeringsnetto -50,8 -71,4 -75,9 -74,1 -77,1 -124,2 -180,4 -69,7 -91,6 -56,2 55,9 -26,9 40,6 -18,2 -4,0 -78,9 -94,9 -69,3 -64,9 -41,0 -579,1 -313,6 -488,1 -909,1 187,0 555,0 15,0 -75,0 -674,3 Finansiering Amortering -50 Nyupplåning Finansnetto Förändring av likvida medel 24 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 267,0 -50,0 267,0 0,0 187,0 555,0 -309,4 -36,9 -10,9 4,2 6,6 Balansräkning Belopp i miljoner kronor Bokslut 2014 Ombudget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 3 573,0 3 904,7 3 947,9 4 154,5 4 763,5 TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar 389,2 389,2 389,2 389,2 389,2 3 962,1 4 293,9 4 337,1 4 543,6 5 152,7 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper,andelar,bostadsrätter 61,3 61,3 61,3 61,3 61,3 Bidrag till statlig infrastruktur (Åsa station) 15,8 15,8 15,8 15,8 15,8 Långfristiga fordringar 13,5 13,5 13,5 13,5 13,5 Summa finansiella anläggningstillgångar 90,6 90,6 90,6 90,6 90,6 Omsättningstillgångar Förråd 4,3 4,3 4,3 4,3 4,3 Exploateringsområden 39,9 39,9 39,9 39,9 39,9 Kortfristiga fordringar 331,0 331,0 331,0 331,0 331,0 Placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassa o bank 243,5 206,6 195,7 199,8 206,5 Summa omsättningstillgångar 618,7 581,8 570,8 575,0 581,6 4 673,1 4 967,9 5 000,2 5 210,9 5 826,6 1 057,4 1 236,8 1 267,2 1 321,8 1 333,6 179,4 30,3 54,7 11,8 21,8 1 236,8 1 267,2 1 321,8 1 333,6 1 355,4 1 796,4 1 793,9 1 771,5 1 783,4 1 822,4 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar 12,5 12,5 12,5 12,5 12,5 Långfristiga skulder, banklån 600,0 867,0 867,0 1 054,0 1 609,0 Investeringsinkomster som periodiseras 260,0 260,0 260,0 260,0 260,0 Kortfristiga skulder 767,4 767,4 767,4 767,4 767,4 Summa skulder 3 436,3 3 700,8 3 678,4 3 877,3 4 471,2 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 673,1 4 968,0 5 000,2 5 210,9 5 826,6 26% 26% 26% 26% 23% Soliditet Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 25 Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och bygglagen. Nämnden ansvarar framförallt för frågor om förhandsbesked, bygglov, rivningslov, samt utför tillsyn över byggnadsverksamheten. Byggnadsnämnden ansvarar även för kommunens detaljplaneverksamhet, samt kart- och mätningsverksamhet. Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 13 555 14 524 14 926 16 861 Kapitalkostnader 425 338 328 328 Övrigt (avdrag eller tillägg) 968 402 1 936 360 14 948 15 264 17 189 17 549 968 402 1 884 360 Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa 52 968 402 1 936 360 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 421 175 175 525 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Övriga förändringar Så här fördelades bruttokostnaderna Nämnden har fått 52 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter för unga. Byggnadsnämndens verksamhet kostade 36 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 2,5% 22,7% 20,4% 13,5% 13,8% 27,1% Nämnd Bygglov Gemensamt Plan & Bygg Planavdelningen Administration Kartavdelningen Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 27 Fritid & Folkhälsa Nämnden för Fritid & Folkhälsa ansvarar för att driva och utveckla kommunens bad-, idrotts- och friluftsanläggningar. Nämnden har som uppdrag att stödja föreningar genom bokningsservice och bidrag till verksamhet. I nämndens ansvarsområde ingår verksamhet för att stödja och stärka ungdomar att själva förverkliga idéer och fritidsintressen. Nämndens uppgift är också att bidra till ett tryggt och utvecklande samhälle och att uppfylla kommuninvånarnas högt ställda krav på hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. 28 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Grundram 87 534 94 137 97 137 98 028 Kapitalkostnader 11 878 15 126 16 034 16 996 Övrigt (avdrag eller tillägg) Budget 2016 Plan 2017 6 560 3 000 891 2 333 105 972 112 263 114 062 117 357 6 560 2 350 701 2 333 650 190 3 000 891 2 333 Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 Löpande investeringar 11 560 10 840 10 180 31 380 5 000 5 000 Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa 6 560 Investeringar Övriga investeringar Skatepark 9 000 Tingbergsvallen Utbyte växtbäddar naturgräsplaner 3 000 Kolla skolan Inventarier fritidsgård 464 Malevik konstgräsplan, belysning Summa övriga investeringar 750 10 214 5 000 5 000 3 000 Övriga förändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Nämnden har fått 190 000 kronor för höjda arbets givaravgifter unga. Fritid & Folkhälsas verksamhet kostade 137 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,4% 4,3 % 9,4% 13,0% 8,7% 64,3% Nämnd Allmän fritidsverksamhet Fritidsanläggningar Folkhälsa Gemensam m verksamhet 0 Fritidsgårdsverksamhet 0 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 29 Funktionsstöd Nämnden för Funktionsstöd ansvarar för insatser till personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Stödet till individen grundar sig på dennes behov i förhållande till lagstiftningen i socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Så här fördelades bruttokostnaderna Funktionsstöds verksamhet kostade 435 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 2,6% 3,7% 2,6% 160 1,2% 140 120 11,1% 33,4% 100 80 8,8% 60 40 12,5% 20 24,1% 0 LSS-Boende, korttidsverksamhet Personlig assistans n Gemensam verksamhet 0 Daglig verksamhet Köpt verksamhet Stödfamiljer, ledsagning, avlösarservice Socialpsykiatriskt stöd Hemtjänst 0 30 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Hemsjukvård, rehabilitering Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram 312 448 328 211 341 405 383 368 2 399 3 101 3 978 3 978 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram 15 764 13 193 41 963 8 546 330 611 344 505 387 346 395 892 15 764 13 193 32 429 8 546 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa 9 534 15 764 13 193 41 963 8 546 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 1 840 1 840 1 840 5 520 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Övriga investeringar Gruppboenden, inventarier 700 Korttidsboenden, inventarier 300 Daglig verksamhet, inventarier 400 Summa övriga investeringar Volymförändringar Ramtilldelningen delas upp i tre steg: • A ll verksamhet exklusive personlig assistans och köpt verksamhet • Personlig assistans • Köpt verksamhet All verksamhet exkl. personlig assistans och köpt verksamhet, steg 1 Beräkningen utgår som tidigare från nyckeltalet kostnader för handikappomsorg totalt kronor per invånare 0–64 år. Nyckeltalet minskas med Lokalkostnader brutto SoL/ HSL/LSS, samt personlig assistans och köpt verksamhet. Volymuppräkningen för verksamheten generellt har skett med kronor per invånare 0–64 år med avdrag för köpt verksamhet och personlig assistans. 1 400 Personlig assistans, steg 2 En snittkostnad per brukare har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. Köpt verksamhet, steg 3 En snitt kostnad per köpt plats har räknats fram samt en prognos för den årliga ökningen av brukare. Hyror med mera Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar begärs separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Övriga förändringar Nämnden har fått 3 534 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 6 miljoner kronor för att klara en budget i balans. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 31 Förskola & Grundskola Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för: • Förskola och pedagogisk omsorg • Grundskola, grundsärskola och fritidshem • Vårdnadsbidrag • Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. • Att godkänna, utöva tillsyn och bevilja bidrag till fristående förskolor och fritidshem. • Besluta om rätt till bidrag för fristående pedagogisk omsorg och ha tillsyn över verksamheten. • Att lämna bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. 32 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 1 479 204 1 546 197 1 596 367 1 668 526 30 812 31 536 32 190 32 190 67 056 50 170 72 160 22 500 1 577 072 1 627 903 1 700 716 1 723 216 67 056 49 470 62 132 22 500 700 10 027 50 170 72 160 22 500 Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 Löpande investeringar 18 576 15 000 15 000 45 000 Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa 67 056 Investeringar Volymförändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Förskola & Grundskola. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6–15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1–5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6–12 år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Förskola & Grundskolas verksamhet kostade cirka 1,77 miljarder kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Övriga förändringar Nämnden har fått 6 027 000 kronor för höjda arbets givaravgifter för unga samt 4 miljoner kronor för handledning och introduktion för ensamkommande barn. 0,5% 19,2% 31,3% 1,6% 8,3% 39,2% Förskola Fritidshem Förskoleklass och grundskola 0 Grundsärskola Gemensam verksamhet Korttidstillsyn LSS Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 33 Gymnasie & Vuxenutbildning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: • Gymnasieskola och gymnasiesärskola • Kommunal vuxenutbildning • Yrkeshögskoleutbildningar • Arbetsmarknadsåtgärder • Vägledning • Flyktingmottagande • Kulturskola 34 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram 398 421 390 622 390 971 395 393 14 122 14 383 14 383 14 383 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram -7 819 349 4 422 6 637 404 724 405 354 409 776 416 413 -7 819 -4 151 2 695 6 637 4 500 1 727 349 4 422 6 637 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 6 800 6 800 7 000 21 000 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa -7 819 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Volymförändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxen utbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett med en beräkningsfaktor av 77,8 procent per elev 16–19 år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts med en beräkningsfaktor av 1,5 procent av 20–64 år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts med en beräkningsfaktor av 42,6 procent av 6–15 år. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Gymnasie & Vuxenutbildnings verksamhet kostade 535 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3% 0,4% 6,3% 10,8% 4,7% Övriga förändringar Nämnden har fått 227 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga, samt 1,5 miljon kronor för handledning och introduktion för ensamkommande ungdomar. 74,8% Gymnasier Kulturskolan Vuxenutbildning 0 Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Gemensam verksamhet 0 Individ & Familjeomsorg Nämnden för Individ & Familjeomsorg ansvarar för arbetet med att skapa goda och trygga levnadsförhållanden för alla kommuninvånare. Ansvaret omfattar bland annat försörjningsstöd, råd och stöd till familjer, utredning kring barn och ungdomar som far illa, familjehems- och institutionsvård för barn och ungdomar samt missbruksvård. Familjerådgivning och familjerätt är ytterligare några ansvarsområden. Nämnden är tillstånds- och tillsynsmyndighet för serveringstillstånd och försäljning av tobak. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram 163 531 178 253 183 248 193 861 1 429 1 510 1 777 1 777 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram 14 721 4 996 10 613 2 567 179 681 184 758 195 638 198 205 4 721 4 996 4 489 2 567 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar Övrig förändring 10 000 Summa 14 721 6 124 4 996 10 613 2 567 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 811 811 811 2 033 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Övriga investeringar Boende ensamkommande barn, inventarier 1 800 Summa övriga investeringar 1 800 Volymförändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Individ & Familjeomsorg. Enhetskostnaden är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna . Individ & Familjeomsorgs verksamhet kostade 240 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. Övriga förändringar Nämnden har fått 124 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 6 miljoner kronor för mottagning av ensamkommande barn. 12,9% 19,6% 17,9% 32,1% 17,5% Institutionsvård Öppna insatser, familjehemsvård Gemensam verksamhet 0 Försörjningsstöd Flyktingmottagande Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 37 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, KF, är kommunens högsta beslutande instans. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten och b estämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Det är kommunfullmäktige som b eslutar om hur mycket invånarna ska betala i skatt till kommunen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 2 800 2 500 2 560 2 609 24 24 24 24 -300 61 49 10 2 524 2 585 2 634 2 644 -300 61 49 10 -300 61 49 10 Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar Övrig förändring Summa 38 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Kommunrevision Kommunfullmäktige ska kontrollera att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. För det arbetet utser man politiker att vara förtroendevalda revisorer i kommunrevisionen. Kommunrevisionen är oberoende. Revisionen granskar och bedömer hur kommunstyrelsen och nämnderna utför sina uppgifter. I uppdraget ingår även att granska de kommunala bolagen och den kommunala stiftelsen. Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 2 212 2 240 2 292 2 443 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram 28 52 151 121 2 240 2 292 2 443 2 564 28 52 66 121 Specifikation av övrigt Priser, volymer, ramjusteringar Övrig förändring Summa 85 28 52 151 121 Övriga förändringar Kommunrevisionen har fått en utökad tilldelning på 85 000 kronor. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 39 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. KS förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige om inte någon annan styrelse eller nämnd har gjort det. KS genomför sedan kommunfullmäktiges beslut. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram 109 486 106 686 102 752 105 481 10 074 9 789 8 896 8 896 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram -1 023 -3 933 2 729 1 588 118 537 112 541 114 377 115 965 1 588 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 177 -279 -2 322 Övrig förändring -1 200 -3 654 5 051 Summa -1 023 -3 933 2 729 1 588 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Investeringar Belopp i tusen kronor Plan 2018–20 Löpande investeringar Kommunstyrelsen 220 220 220 660 Löpande investeringar Kollektivtrafik 400 400 400 1 200 Fastighetsreglering 150 150 150 450 Fastighetsbildning 150 150 150 450 -500 -500 -500 -1 500 Övriga investeringar Fastighetsförsäljningar, inkomst Bostadsexploatering övrigt 750 750 750 2 250 Markförvärv 500 500 500 1 500 Markförvaltning 100 100 100 300 Ärendesystem 315 E-hälsa E-process IT-utvecklingsprojekt Hede station Särö kollektivtrafik Summa övriga investeringar Övriga förändringar Centralt anslag på 5 miljoner för kommungemensamt utvecklingsarbetearbete samt 51 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. 40 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 1 605 566 2 000 2 000 27 806 10 000 10 000 13 150 11 150 2 000 35 442 3 450 Kommunstyrelsen – övrigt Här finns de verksamheter som Kommunstyrelsen har ansvar för och som består av bidrag till andra organisationer. Kollektivtrafiken sköts av Region Halland från och med 2012. För detta gjordes en skatteväxling på 20 öre. Kvar i kommunens budget finns skolskjutskostnader och färdtjänst. Särskilt anslag om 13,5 miljoner kronor har lagts till för för busskort till gymnasieelever och pensionärer. Räddningstjänsten drivs i ett förbund tillsammans med Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Lerums kommuner. Medlemsavgifter innehåller också bidrag till Innerstadsbolaget på 800 000 kronor. Tjolöholm får ett årligt driftbidrag. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 48 834 62 500 64 125 65 765 2 219 5 223 5 077 5 077 Räddningstjänst 46 969 48 190 48 624 49 061 Medlemsavgifter Region Halland, GR, SKL med flera 10 562 10 973 11 522 11 625 Bidrag Tjolöholm 4 754 4 900 4 944 4 989 Bidrag Tjolöholms fastigheter, anslaget överförs till Service Fastigheter 2 400 2 400 2 400 2 400 115 738 134 186 136 692 138 917 Kollektivtrafik Kollektivtrafik- Kapitalkostnader Summa ram Kultur & Turism Nämnden för Kultur & Turisms verksamhetsområden omfattar bibliotek, kultur och turism. Biblioteksverksamheten omfattar huvudbibliotek, en bokbuss, fem filialbibliotek och Boken kommer. Kulturverksamheten innefattar program, konst, utställningar, film, kulturmiljövård, bidrag till studieförbund och föreningar. Turismverksamheten omfattar turistinformation, produktutveckling, broschyr produktion, stuguthyrning och biljettförsäljning. 42 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 54 587 57 547 59 187 57 357 2 741 3 623 4 083 4 083 2 960 1 640 -1 830 1 160 60 288 62 810 61 440 62 600 2 960 1 640 -1 931 1 160 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa 101 2 960 1 640 -1 830 1 160 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 1 200 1 200 1 200 3 750 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Övriga investeringar Bokbuss Bokbil Fyren utbyggnad, inventarier Gula villan, inventarier Konst Kollaskolan Summa övriga investeringar 5 000 778 1 000 500 980 3 258 5 000 Övriga förändringar Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Nämnden har fått 101 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. Kultur & Turisms verksamhet kostade 67 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 0,7 % 11,7% 4,4 % 40,9% 42,3% Nämnd Turism Bidrag g 0 0 Allmän kultur Bibliotek Miljö & Hälsoskydd Nämnden för Miljö & Hälsoskydd ansvarar främst för tillsyn inom hälsoskydd, miljöskydd, naturvård och livsmedel, men också inom smittskydd, receptfria läkemedel, samt viss tobakstillsyn. Arbetet regleras bland annat av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, smittskyddslagen och strålskyddslagen. Tillsynen innebär att vi bevakar att reglerna inom nämndens områden följs av företagare och invånare. Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 7 642 8 195 9 922 10 228 64 60 60 60 554 1 726 307 159 8 259 9 981 10 288 10 447 126 307 159 1 726 307 159 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 80 80 80 240 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 554 Övrig förändring 1 600 Summa 554 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Så fördelades bruttokostnaderna 2014 Miljö & Hälsoskydds verksamhet kostade 20 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 3% 22,3% 26,4% 7,1% 11,2% 29,9% Nämnd Gemensam verksamhet Hälsoskydd Naturvård Livsmedel 0 Miljöskydd 0 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 45 Teknik – skattefinansierad verksamhet Nämnden för Teknik ansvarar för planering, drift och utbyggnad av samhällets infrastruktur s åsom gator och gatubelysning, gång- och cykelvägar, allmänna platser och parker, dricksvatten och avloppsrening, sophämtning och återvinning samt det kommunala bredbandsnätet. Teknik ansvarar också för trafik- och parkeringsfrågor, lokala trafikföreskrifter samt trafiksäkerhetsarbetet inom kommunen. Så här fördelades bruttokostnaderna 2014 Tekniks skattefinansierade verksamhet kostade 132 miljoner kronor under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 1,9% 1% 12,6% 12,6% 47,6% 10,7% 13,6% Gator, vägar & parkering Parker Vägbelysning Gemensam verksamhet 0 Planering Färdtjänst/riksfärdtjänst Nämnd- och styrelseverksamhet 46 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram 52 321 60 409 67 834 67 287 Kapitalkostnader 37 212 41 965 55 224 55 224 Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram 8 886 5 281 -547 2 056 98 419 107 655 122 511 124 567 2 056 Specifikation av övrigt Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 5 996 2 391 -853 Övrig förändring 2 890 2 890 306 Summa 8 886 5 281 -547 2 056 Belopp i tusen kronor Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 Löpande investeringar 17 556 23 580 23 580 78 400 1 000 1 000 1 000 4 000 Gator, vägar och parkeringar 34 199 13 000 7 000 62 000 Väster om ån – teknik projekt 10 000 Parker, grönytor och lekplatser -1 362 6 000 13 000 6 000 Investeringar Övriga investeringar Inventarier, system, fordon med mera 10 000 Belysningar 11 042 2 500 Gång- och cykelvägar 26 607 17 000 24 000 84 000 Kungsbackaån–Söderån 23 274 10 000 10 000 10 000 Upprustning av stadsentréer enligt FÖP 2 793 3 000 4 000 3 000 Hållplatser 6 545 4 000 -6 500 -9 000 -29 000 114 098 50 000 50 000 150 000 Justering investeringsram Summa övriga investeringar Övriga förändringar Nämnden har fått 306 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. Investeringar Teknik skatts övriga investeringar är inte specificerade på objektsnivå. Nämnden kan omdisponera mellan investeringsprojekt inom respektive grupp av investeringar. Vård & Omsorg Nämnden för Vård & Omsorg ansvarar för att personer över 65 år som behöver omvårdnad får vård och social service i form av hemtjänst, särskilt boende, anhörigvård, dagcentraler, terapilokaler, dagvård för dementa, kommunal hemsjukvård med mera. Hjälpen som erbjuds regleras av hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. Så här fördelades bruttokostnaderna 2014 Nämnden för Äldreomsorgs verksamhet kostade 812 miljoner under 2014. Fördelningen till olika verksamheter beskrivs i diagrammet. 9,1% 9,2% 39,0% 37,1% 3% 2,7% Hemtjänst och larm Förebyggande verksamhet, kvarboende LSS Äldreboende 0 Hemsjukvård och Rehabilitering Gemensam verksamhet 0 Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram 655 425 706 777 730 598 767 783 8 375 9 439 10 978 10 978 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) 51 351 23 821 37 185 14 496 715 151 740 037 778 761 793 257 Priser, volymer, hyror, ramjusteringar 28 651 23 821 27 768 14 496 Övrig förändring 22 700 Summa 51 351 Summa driftram Specifikation av övrigt 9 417 23 821 37 185 14 496 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 5 387 4 400 4 400 13 700 Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Övriga investeringar Åsa äldreboende, inventarier 5 543 Tidregisteringssystem 1 500 Nytt verksamhetssystem 2 500 Tekniska lösningar 4 180 1 500 2 050 6 500 13 723 1 500 2 050 6 500 Summa övriga investeringar Volymförändringar Demografimodellen inom äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och äldre. För att fördjupa behovsbedömningen delas åldersgruppen in i kortare åldersintervall; 65–74 år, 75–79 år, 80–84 år, 85 år och uppåt. Tilldelning görs med 85 procent av förändrat invånarantal i respektive åldersgrupp med à-priser per åldersintervall som räknas upp årligen med index för pris- och löneökningar. Kostnaden, à-priset, utgår från Kungsbacka kommuns kostnad per brukare, utfall 2013 förändrat med index för pris- och löneökningar per år. Lokalkostnader för nytillkomna lokaler läggs som tilläggsresurs år ett och inarbetas därefter i ramen efter avstämning av behoven. Hyror för nya boenden och andra hyresförändringar tilldelas separat i samband med flerårsbudgeten och ingår inte i volymökningen. Övriga förändringar Nämnden har fått 6 117 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga samt 3 300 000 kronor i utökat anslag för bostadsanpassningsbidrag, total bidragsnivå är då 11 miljoner kronor. Hela bostadsanpassningsverksamheten flyttas från Service till Vård & Omsorg. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 49 Service Nämnden för Service ansvarar för kommunens lokalförsörjning med uppdrag att bygga, förvalta, städa och hyra ut lokaler till kommunens samtliga verksamheter. Vidare svarar nämnden för måltidsverksamhet, bostadsanpassning, bostadsförmedling, konsumentvägledning och medborgarservice. En stor del av Service ansvar omfattar fastighetsförvaltning samt måltids- och lokalvårdstjänster. Dessutom ansvarar nämnden för drift av kommunens IT-system och administrativ service när det gäller bland annat projektledning, kommunikation, personal- och ekonomiadministration, inköp, kundcenter, kontorsservice och personalcafeteria. Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 14 409 14 409 28 586 8 986 8 986 8 986 Övrigt (avdrag eller tillägg) 10 410 14 177 15 986 Summa driftram 23 395 37 572 53 559 6 410 10 906 15 986 Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar Övrig förändring Summa 4 000 3 272 10 410 14 177 15 986 -154 473 -162 698 -162 698 146 719 175 860 175 860 -7 754 13 162 13 162 Serviceområde Fastighet Grundram Kapitalkostnader Summa driftram Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar -8 225 Övrig förändring Summa Summa, Service total Priser och löner Priser och löner ingår i ramen för Service så att rätt prissättning kan göras till beställar utförar organisationen. Dessutom har 9 472 000 kronor ramjusterats till Vård & Omsorg avseende budgeterade medel för bostadsanpassningsverksamheten. För serviceområde Fastigheter sker uppräkning av hyrorna med 2,6 procent hos nämnderna för kärnverksamheten. 50 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun -8 225 15 641 50 734 66 721 Övriga förändringar Nämnden har tillförts 2 miljoner kronor att täcka större prisökningar inom vissa varugrupper som i nästa steg fördelas till berörda nämnder. Nämnden har fått 1 272 000 kronor för höjda arbetsgivaravgifter unga. Service fortsättning Investeringar Belopp i tusen kronor Löpande investeringar Fastighet Löpande investeringar övriga Service Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 560 1 000 1 000 3 000 5 961 9 650 8 250 25 650 57 543 29 750 22 450 81 650 8 000 8 000 8 000 24 000 65 543 37 750 48 850 105 650 Reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Reinvestering Hålabäckskolan 18 400 Övriga reinvesteringar i fastigheter Verksamhetsanpassningar Summa reinvesteringar och verksamhetsanpassningar Övriga investeringar Samlingslokaler 500 Summa övriga investeringar 500 Valnämnden Valnämnden ansvarar för att genomföra val och folkomröstningar i kommunen. Var fjärde år har vi allmänna val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag. Val till EU-parlamentet äger rum vart femte år. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 172 3 177 181 184 Övrigt (avdrag eller tillägg) 3 005 -2 996 3 1 Summa driftram 3 177 181 184 185 3 1 3 1 Grundram Kapitalkostnader Specifikation av övrigt Priser, hyror, ramjusteringar 5 4 Övrig förändring 3 000 -3 000 Summa 3 005 -2 996 Övriga förändringar Ramen har justerats i budget 2015 och 2016 med en minskad tilldelning på -3 miljoner kronor då det inte är valår. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 51 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden har till uppgift att sköta tillsynen över gode män, förvaltare och förmyndare. Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 1 233 1 275 2 320 1 356 Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram 42 1 045 -964 9 1 275 2 320 1 356 1 365 45 -964 9 -964 9 Specifikation av övrigt Priser, ramjusteringar 42 Övrig förändring Summa Övriga förändringar Utökningen av ramen som gjordes 2015 för att klara ökad ärendevolym är flyttad till kommunstyrelsen då kostnaden numera finns där. 52 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 1 000 42 1 045 Finans verksamhetskostnader Här budgeteras kommungemensamma kostnader för löner, pensioner, hyror för nya objekt och övriga finansiella kostnader och intäkter. Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 -102 875 -103 035 -105 610 -105 402 -8 900 -8 900 -8 000 -8 000 Oförutsett (OF) 17 852 20 000 30 000 30 000 -Fullmäktiges oförutsedda 11 000 13 000 20 000 20 000 4 000 5 000 7 000 7 000 Kalkylerade kapitalkostnader Momsbidrag Kostnader -Kommunstyrelsens oförutsedda -Kommunstyrelsens arbetsutskotts oförutsedda Löner Semesterlöneskuld Hyror o verksamhetskostnader för nya lokaler 2 852 2 000 3 000 3 000 118 660 127 539 142 254 211 754 6 000 6 000 6 000 6 000 44 081 75 511 36 689 81 705 Pensioner 15 650 41 600 32 000 49 000 Summa 90 468 158 715 133 333 265 057 Här finns ett centralt anslag för löner om 2,8 procent som fördelas till nämnderna när årets löneöversyn och särskilda lönesatsningar är gjorda. Allt därutöver tas inom respektive nämnds ram. Dessutom finns ett centralt anslag om 10 miljoner kronor för strategiska lönesatsningar. Här finns också ett anslag för ökade verksamhets- och hyreskostnader, samt kapitalkostnader för inventarier som nya lokaler medför på 36,7 miljoner kronor 2016 och 81,7 miljoner kronor 2017. Det avser både egna och inhyrda lokaler. De tilldelas nämnderna när lokalen tas i bruk. Avgiftsfinansierad verksamhet I Kungsbacka kommun finns tre enheter som är finansierade med externa avgifter och som inte erhåller några skattemedel för sin verksamhet. Det är Vatten & avlopp, Renhållning och Bredband. Dessa finns organiserade under nämnden för Teknik. Det är nämnden för Teknik som ansvarar för att enheterna inte redovisar underskott utan att de klarar sig med de intäkter som erhålls. Taxorna beslutas av kommunfullmäktige. Inom de ramar som intäkterna ger äger nämnden för Teknik rätt att göra de investeringar som är nödvändiga för verksamheterna. De investeringsramar som anges i detta budgetdokument är till för att kommunen ska ha en god likviditetsplanering. Enheterna betalar ränta som motsvarar den av SKL fastställda internräntan. Renhållning Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 -907 -1 289 -2 150 -1 315 1 165 1 221 1 315 1 315 -258 68 835 0 0 0 0 Specifikation av övrigt Ramjusteringar nämnder Övrig förändring Summa -1 482 1 525 1 224 68 -690 -258 68 835 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 2 600 300 525 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar Återvinningscentral Glascontainer 150 150 150 450 1 000 1 000 3 000 74 1 521 23 396 1 000 500 500 1 500 500 500 1 500 6 271 25 846 6 975 Kärl Kretsloppspark Klovsten omlasningsstation Klovsten container 546 Övrigt Summa övriga investeringar 54 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 1 770 Bredband Driftbudget Belopp i tusen kronor Grundram Kapitalkostnader Övrigt (avdrag eller tillägg) Summa driftram Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 242 -5 202 -6 465 -7 482 5 307 6 465 7 482 7 482 -5 549 -1 263 -1 017 0 0 0 0 Specifikation av övrigt Ramjusteringar nämnder -311 Övrig förändring -5 238 -1 263 -1 017 Summa -5 549 -1 263 -1 017 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 Kungsbacka Bredband 18 875 23 250 21 275 59 500 Summa övriga investeringar 18 875 23 250 21 275 59 500 Investeringar Belopp i tusen kronor Övriga investeringar Vatten & Avlopp Driftbudget Belopp i tusen kronor Budget 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Grundram -27 089 -27 307 -28 299 -29 242 Kapitalkostnader 28 124 28 299 29 242 29 242 Övrigt (avdrag eller tillägg) -1 035 -992 -943 0 0 0 Summa driftram 0 Specifikation av övrigt Ramjusteringar nämnder Övrig förändring Summa -4 108 3 073 -992 -943 -1 035 -992 -943 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018–20 5 200 3 600 1 400 6 000 15 031 1 100 1 100 3 300 Investeringar Belopp i tusen kronor Fordon & Inventarier Vattenproduktion VA-distribution 25 137 13 750 9 250 27 750 Avloppsproduktion 28 401 20 850 5 500 17 700 Nya serviser -5 500 -5 500 -5 500 -16 500 VA-sanering 6 000 6 000 6 000 18 000 74 269 39 800 17 750 56 250 Summa Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 55 Lokaler och boenden Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika typer av lokaler. Utbildning kräver skollokaler, fritidsverksamhet kräver idrottshallar, simhall med mera, omsorgsbehövande behöver vårdlokaler, administrationen behöver kontorslokaler och så vidare. Dessa lokaler äger och förvaltar kommunen som regel. Kommunen har förutom dessa lokaler även behov av att kunna hjälpa grupper i samhället som har svårt att få lägenheter på vanligt sätt – lägenheter som privatpersonen har kontrakt på men som på ett eller annat sätt förmedlas av kommunen. Detta kan röra sig om boenden för äldre, funktionshindrade, flyktingfamiljer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer i övrigt som har svårt att få en lägenhet. Samtliga ovanstående lokaler och boenden kan vara i privat regi. Kommunen är skyldig att erbjuda dessa lokaler och tillsynsmyndigheten kan i vissa utdöma viten (böter) om en kommun inte uppfyller exempelvis behovet av gruppboenden. En ny internhyresmodell Hösten 2014 avslutades ett längre projekt där en långsiktig modell för hur kommunens lokaler skall hanteras har tagits fram. Viktiga målsättningar med modellen är att skapa incitament för att hushålla med lokalytor och att få en rättvisande bild 56 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun av förvaltningarnas lokalkostnader. Modellen skapar förutsättningar att analysera lokaleffektivitet och lokalkostnader. Lokalpolicy En övergripande Lokalpolicy togs fram och fastställdes av kommunfullmäktige i november 2014. Policyn lyder: ”Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning och förvaltning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden.” Lokalbehov Nämnderna i Kungsbacka kommun har lämnat in en lokalplan för perioden 2016-2020. Nämndernas beslutade lokalplan bestod av en sammanfattning av lokalbehoven uttryckt i form av volymmått, till exempel antal boendeplatser, antal elever eller antal förskoleavdelningar. Lokalplanen har därefter kostnadsbedömts utifrån nyckeltal framtagna av Service Fastigheter avseende investeringsutgifter samt driftskostnader. Lokalplanen har sedan beretts utifrån ett planeringsoch genomförandeperspektiv samt med utgångspunkt i nedanstående politiska prioriteringar. •Lokalbehov utifrån volymer baserat på kommunens befolknings prognoser •Befintlig fastighets skick (myndighetskrav) •Investeringen ska anpassas till en grundnivå som fyller myndighetskrav, brukarnas behov samt ett pedagogiskt perspektiv. •Ekonomiskt perspektiv ska jämföras och ställas mot närhetsprincipen. (Det kan innebära att vissa kommunala serviceanordningar inte ligger i omdelbar närhet till de boende.) Nya hyror för lokalinvesteringar samt inhyrda boenden budgeteras centralt och nämnden erhåller ramhöjning motsvarande hyran när lokalen är klar att tas i bruk. För projekt i lokalplanen åren 2016-2017 finns hyresmedel samt investeringsbudget avsatt centralt på Finans. Undantag finns, dessa kommenteras i fotnot under respektive tabell. Investeringsbudget och hyresmedel för lokaler och boenden tillhör Kommunstyrelsen och Kommunstyrelsen kan justera mellan olika lokalprojekt under året. Projekt i lokalplanen åren 2016 och 2017 får startas upp utan beslut i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige. Beslut fattas av beställande nämnd som ger i uppdrag till utförande nämnd (normalt sett Service Fastigheter) att starta upp arbetet. Om ett projekt finns med i lokalplanen 2018–2020 får inte projektet startas upp utan beslut i Kommunstyrelsen. Lokalplan Sammanfattningen av kommunens planering för lokaler och boenden presenteras i följande tabeller. Lokalplanen innefattar projekt i egna lokaler samt inhyrda lokaler och boenden. Lokalplanerna presenteras i form av volymmått, till exempel antal avdelningar eller antal elever. De lokaler som kommunen själv planerar att bygga under 2016 innebär investeringar på 110 miljoner kronor. Under 2017 planerar kommunen göra investeringar på 217 miljoner kronor i nya lokaler. Investeringsbudget för nya lokaler och boenden, belopp i miljoner kronor Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 110 217 713 787 552 Fritidsanläggningar Fritidsanläggningarna är kommunens anläggningar för idrotts- och fritids aktiviteter. Under planperioden planerar kommunen bland annat för utbyggnad av delar av ett nytt idrottsområde i Inlag. Lokaltyp och beskrivning 101 Inlag arenahall 102 Inlag gymnastikhall/bordtennis 104 Inlag simhall 105 Inlag kansli/logi 106 Lerkil ridhus för Ledets ridklubb 2016 2017 2018 2019 x x x x x 108 Åsa Gårdsskolan utbyggnad idrottshall x 110 Onsala idrottshall fullmått x 111 Rydet omklädning mm 112 Inlag infrastruktur 2020 x x x 113 Malevik omklädningsrum x 114 Utveckling Fjärås fritidscenter x x Noter 101–105+112 Inlags idrottsområde Projektet avser ett område som innefattar idrottshallar, arrangemangsarena, kansli, simhall med mera. Delar av behovet utreds i pågående förstudie. 106 Lerkil ridhus för ledets ridklubb Reinvesteringar i befintlig ridanläggning 108 Åsa Gårdskolan utbyggnad idrottshall Utbyggnad av befintlig idrottshall till fullmått idrottshall inklusive omklädningsrum. Samordnas tidsmässigt med skolans behov av utbyggnad av skola. 111 Rydet omklädning med mera Behov om omklädningsrum och klubbutrymmen utreds i pågående förstudie. 113 Malevik omklädningsrum Som ett led i satsningen på konstgräsplaner vid Maleviksskolan finns även ett behov av omklädningsrum och klubblokaler i anslutning till konstgräsplanen. 114 Utveckling Fjärås Fritidscenter Behovet avser en utökning av aktivitetsutbudet i simhallen samt utökade förrådsutrymmen. 110 Onsala idrottshall fullmått En ny idrotthall för att tillgodose allmänhetens och föreningslivets lokalbehov. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 57 Förskolor Kommunens behov av utbyggnad av förskolor beskrivs nedan, uttryckt i antal avdelningar. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 Tölö Ängar II förskola 202 Basunen 203 Åsa Gård förskola 204 Varlaberg förskola 205 Kolla Parkstad förskola II 206 Kolla förskola 2 207 Fjärås Måå förskola 4 210 Fjärås förskola ej lokaliserad 213 Frillesås förskola 214 Förskola Kungsbacka centrum 2020 1 4 8 4 4 2 4 6 13 Noter 201 Tölö Ängar II förskola I samband med utbyggnad av nytt bostadsområde uppstår behov av utökat antalet förskoleplatser. Inom Hede upptagningsområde saknas sedan tidigare förskoleplatser 202 Basunen förskola Behov av en utökning av befintlig förskola med en avdelning. 203 Åsa gårds förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 204 Varlaberg förskola Behov av nya förskoleavdelningar för att möta fortsatt ökat behov av förskoleplatser 205 Kolla Parkstad förskola II Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av förskoleplatser kommer att bli stort. Ytterligare förskoleavdelningar i området måste därför etableras. 206 Kolla förskola Nytt bostadsområde etableras med stor inflyttning och behovet av förskoleplatser kommer att bli stort. Befintlig förskola kan komma att utökas med två avdelningar. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 2019 4 Summa antal förskoleavdelningar 58 2018 201 8 12 10 207 Fjärås Må förskola Området är föremål för exploatering av nytt bostadsområde. Förskoleavdelningar måste därför etableras. 210 Fjärås Förskola Prognoserna för barn i åldrarna 1-5 år visar en ökning inför kommande år. För att möta kommande behov av förskoleplatser måste ytterligare förskolor etableras. Lokalisering ej fastställd. 213 Frillesås förskola Befolkningsutvecklingen i Frillesås ökar under kommande år framförallt för skolbarn. Förskolan har idag ett antal paviljonger som är gamla och som inte fungerar optimalt på Frillesåsskolans mark. En etablering av en ny förskola med 4 avdelningar innebär att de förskolelokaler som idag finns på skoltomten istället kan användas till skoländamål. Ny lokalisering krävs. 214 Förskola Kungsbacka centrum Nya förskoleavdelningar som kan ersätta befintliga förskolor som idag av olika skäl behöver utgå. Skolor I kommunens lokalplan finns ett omfattande behov av ny- om- och tillbyggnad av skolor. Utredningar om nya skolor pågår i bland annat Vallda och Fjärås. Kommunens behov om utbyggnad av skolor uttrycks nedan i antal elever. Lokaltyp och beskrivning 2016 2017 2018 2019 302 Furulidsskolan 303 Vallda Toråsskola 350 304 Furulidskolan ersättningslokaler -200 305 Fjärås skolor 306 Fjärås ersättningslokaler 310 Frillesåsskolan, om/tillbyggnad 100 311 Åsa skolor 125 313 Iseråsskolan 314 Iserårsskolan ersättningslokaler 315 Fullriggaren Malevik omkl rum 316 Gullregnskolan grupprum 2020 300 780 500 -500 125 500 500 -500 x Summa antal elever 50 1 130 375 125 Noter 302 Furulidsskola Delar av befintlig skola ska rivas och ersättas med en nybyggd skola. Utreds i pågående förstudie. 311 Åsa skola Befolkningsprognoser visar på behov av skolplatser. Tillbyggnad av Åsa skola. 303 Toråsskolan utbyggnad Skolans elevtal fortsätter att växa de närmaste åren. Nya lokaler behöver byggas i syfte att möta framtida behov. 313 Iseråsskolan Iseråsskolan är i behov av anpassning till ett ökat elevantal. Ombyggd eller nybyggd skola kan krävas. Förstudie pågår. 304 Furulidsskola ersättningslokal Evakueringslokaler under nybyggnation av Furulids skola. 314 Iseråsskolan ersättningslokaler Evakueringslokaler under ny- eller ombyggnation av Iseråsskolan. . 305 Fjärås skolor Både Smedingeskolan och Fjärås Bräcka skolan kräver renovering och anpassas till ökat elevantal. Förstudie pågår. 315 Fullriggaren Malevik omklädningsrum Utbyggnad av omklädningsrum till gymnastiksalen. 306 Fjärås ersättningslokaler Evakueringslokaler under ny- och/eller ombyggnation av Fjärås skolor. 316 Gullregnskolan grupprum Skolan har behov av fler grupprum, vilket kan lösas genom en tillbyggnad . 310 Frillesåsskolan I takt med att befolkningen i Frillesås ökar blir det allt mer aktuellt att möta utvecklingen med större och bättre skollokaler. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 59 Gruppbostäder Gruppbostäder är boenden för personer med omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Gruppbostäderna består av högst 6 lägenheter med tillhörande lokaler för gemensamma aktiviteter samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya gruppbostäder uttrycks nedan i form av antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 401 2016 BoDa 6 402 Fjärås Äpplegården gruppbostad LSS 6 403 Tölö Ängar II gruppbostad LSS 6 404 Sandlyckan gruppbostad LSS 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde 2017 2018 2019 2020 6 6 406 Gruppbostad LSS Smidesvägen 6 407 Gruppbostad LSS Smidesvägen 6 408 Ny gruppbostad LSS Aranäs 3 409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg 410 Ny gruppbostad socialpsykiatri 6 6 6 Summa boendeplatser 24 6 18 6 6 Noter 401 BoDa Boende och daglig verksamhet för personer med större vårdbehov, kräver speciell utformning och lokalisering. Pågående projekt. 405 Gruppbostad LSS Kungsgärde Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 406–407 Gruppbostäder LSS Smidesvägen Två gruppbostäder med vardera 6 platser. Pågående projekt. 402 Gruppbostad LSS, Fjärås Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 403 Gruppbostad LSS, Tölö Ängar II Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 408 Gruppbostad LSS Aranäs 3 Gruppbostad med 6 boendeplatser inom kommande exploateringsområde Aranäs 3 404 Gruppbostad LSS, Sandlyckan Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 409 Gruppbostad socialpsykiatri Vallda Heberg Gruppbostad med 6 boendeplatser. Pågående projekt. 410 Gruppbostad socialpsykiatri Gruppbostad med 6 boendeplatser. Lokalisering ej klar. Servicebostäder Servicebostäder är boenden för personer med mindre omfattande stödbehov på grund av fysiska eller socialpsykiatriska funktionshinder. Dessa bostäder kan med fördel tillskapas inom flerfamiljshus och behöver inte nödvändigtvis ligga samlade utan kan spridas ut över flera trapphus. Normalt sett placeras 9–10 servicebostäder inom ett område med en lokal för personalstöd i närheten. Kommunens behov av nya servicebostäder uttrycks nedan i form av antal lägenheter. Lokaltyp och beskrivning 501 2016 10 Summa lägenheter 10 Not 501 Centrala Kungsbacka 10 servicebostäder med gemensam lokal för personalstöd. 60 2017 Centrala Kungsbacka Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 2018 2019 2020 Daglig verksamhet Lokaler för daglig verksamhet är främst till för de boende i grupp- eller servicebostäder. De är utformade för olika typer av verksamhet beroende på brukarnas möjligheter och behov. Kommunens behov av nya lokaler för daglig verksamhet uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 701 Ny daglig verksamhet 702 Ny daglig verksamhet 704 Ny daglig verksamhet 2016 2017 2018 2019 2020 14 14 Summa platser 14 0 14 Noter 701–704 Daglig verksamhet Lokaler som är anpassade för individuella behov inom daglig verksamhet. Äldreboende Äldreboenden är boenden för äldre med behov av särskilt stöd enligt socialtjänstlagen. Ett äldreboende består av bostadslägenheter, gemensamma lokaler samt personalutrymmen. Kommunens behov av nya äldreboenden uttrycks nedan i form av antal platser. Lokaltyp och beskrivning 802 Sandlyckan äldreboende 803 Kungsbacka kommun 804 Kungsbacka kommun 805 Ekhaga äldreboende, om- eller nybyggnad 806 Bukärrsgården äldreboende, om- eller nybyggnad 2016 Summa platser 2017 2018 2019 2020 60 60 60 -94 94 +64/ -64 60 -94 60 154 Noter 802 Sandlyckan äldreboende Nybyggnad av ca 60 bostäder, fastighetsägare är Derome AB. 803 Äldreboende i Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun. Lokalisering ej klar. 804 Nytt äldreboende i centrala Kungsbacka Nytt äldreboende i Kungsbacka kommun Lokalisering ej klar. 805 Ekhaga äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende. 806 Bukärrsgåden äldreboende Modernisering befintligt eller nybyggnad av äldreboende Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 61 Boenden för ensamkommande barn Kommunens avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn innebär att kommunen behöver planera för boenden för barnen. Steg 1-boende innebär asyl- och mottagningsenhet, steg-2 boende innebär boende för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd, steg 3-boende innebär utslussningsboende för ensamkommande barn utan inneboende stödpersonal. Lokalbehovet uttrycks i antal boendeplatser. Lokaltyp och beskrivning 901 2016 2017 Steg 2-boende Särö 12 902 Steg 2-boende Vallda 12 903 Steg 1-boende Åsa 12 904 Steg 3-boende 906 Steg 1-/Steg 2-boende Anneberg paviljong -9 12 2019 2020 6 907 Steg 1-/Steg 2-boende Anneberg 908 Steg 2-boende 909 Steg 3-boende 6 910 Steg 3-boende 6 Summa platser 2018 12 6 51 12 Noter 901–903 Steg 1- och 2-boenden Nybyggnation av boenden med vardera 12 platser. Lokalisering finns och projekten pågår. 904 Steg 3-boende Boende med 6 platser. Utredning och lokalisering pågår. 906–907 Steg1 / Steg 2-boende Anneberg I Anneberg har en tillfällig paviljong uppförts med 9 platser. På samma tomt pågår ett projekt där kommunen planerar att bygga ett boende med 12 platser i egen regi. När den permanenta bostaden blir klar kommer paviljongen avvecklas. 908–910 Steg 2- och 3-boenden Inhyrning eller inköp av steg 2 och 3 boenden. Lokalisering är ej klar. Kulturlokaler Kommunens behov av förändrade lokalbehov avseende kulturlokaler anges nedan. Lokaltyp och beskrivning 1101 Tillbyggnad Fyren 1102 Frillesås bibliotek, ersättningslokal 2016 2017 2018 2019 x x Noter 1101 Tillbyggnad Fyren Sedan Kulturhuset Fyren invigdes har befolkningen i kommunen ökat med cirka 16 000 personer. I samband med projektet Väster om ån tillkommer dessutom en helt ny stadsdel i kulturhusets omedelbara närhet. 1102 Frillesås bibliotek ersättning paviljong Lokalerna är inte ändamålsenliga för permanent biblioteksverksamhet som ska rymma både folkbibliotek och skolbibliotek. Samordnas tidsmässigt med förändrade skollokaler (310). 62 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 2020 Gymnasielokaler Kommunens behov av förändrade lokalbehov avseende lokaler för gymnasieskola anges nedan. Lokaltyp och beskrivning 1501 Lokaler för gymnasier 1502 Mariosgatan 3 anpassning 2016 2017 2018 x x x 2019 2020 x Noter 1501 Lokaler för gymnasier Befolkningsprognoser visar på ökat antal elever i gymnasieskolorna. Om kommunens gymnasieskolor ska kunna erbjuda plats för de som beräknas söka framöver så behöver det tillföras lokalyta under kommande planeringsperiod. 1502 Mariosgatan 3 anpassning Lokalerna på Mariosgatan 3 behöver anpassas invändigt till att bli mer ändamålsenliga. Övrigt Övriga lokaler som kommunen har behov av beskrivs nedan. Lokaltyp och beskrivning 2016 1301 Kontorslokaler GV x 1302a Verksamhetslokaler, administration x 1401 Teknikens hus 1202 Paviljonger/odefinierade tillfälliga lösningar 2017 2018 2019 2020 x x x x x x x Noter 1301–1302 Verksamhetslokaler administration Befintliga lokaler är av olika anledningar inte ändamålsenliga och diverse förändringar i lokalbeståndet uppstår som en konsekvens av detta. Behovet utreds i pågående förstudie. 1401 Teknikens hus Samlokalisering av de tekniska verksamheterna i ett så kallat Teknikens hus kan ge fördelar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Pågående förstudie. 1202 Paviljonger, odefinierade tillfälliga lösningar Utifrån förändrade behov behöver nämnderna genomföra större verksamhetsanpassningar inom befintliga lokaler eller genom tillfälliga lösningar, till exempel paviljonger. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 63 Exploateringar om planer. Den ekonomiska slutredovisningen för projekten ligger oftast i slutskedet av projektet eller deletappen, vilket kan vara flera år framåt i tiden. Nedan redovisas exploateringsverksamhetens löpande inkomster och utgifter. Inkomsterna består dels av intäkter för markförsäljning och dels av gatukostnadsersättning från exploatörerna. Utgifterna består av Kommunens exploateringsverksamhet anskaffar, utvecklar och iordningställer mark för bostadsoch industriändamål. Ansvaret för exploateringsverksamheten ligger hos kommunstyrelsen och handläggs på Kommunstyrelsens förvaltning, Planering & Exploatering. Exploateringsprojekten sträcker sig över flera år och innebär ofta omfattande och tidskrävande utredningar Belopp i miljoner Netto utfall t.o.m. 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018–2020 Netto utfall t.o.m. 2020 -13 -17 -17 -17 -50 -112 28 -11 Verksamhetsområden Björkris bostadsområde Kolla parkstad 28 25 3 -50 -17 15 13 -19 -15 -15 Väster om ån – Valand och Ejdern Övriga exploateringsområden Summa exploatering Verksamhetsområden Verksamhetsområden avser områden som kommunen säljer och exploaterar för näringslivs- och industriändamål. Planering pågår för flera verksamhetsområden. Bland annat Duvehed, Borgås samt Fjärås Äskatorp. Bostadsområdet Björkris I Björkris pågår exploatering av ett bostadsområde med cirka 500 bostäder samt förskola och skola. Området innehåller såväl hyresrätter som bostadsrätter och äganderätter. Samtliga kvarter i området är sålda och inflyttning pågår sedan våren 2009. Byggstart för de sista tomterna planeras under 2015 och 2016. Projektet har delredovisats och kvar återstår redovisning av fyra kvarter. 64 kostnader för inköp och iordningställande av mark samt utgifter för att bygga ut kommunala anläggningar inom exploateringsområdena. I vissa projekt kan investeringar i kommunala anläggningar utanför exploateringsområdet vara en förutsättning för att projektet ska kunna genomföras. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun -5 -40 57 -46 53 -27 41 Kolla Parkstad Kolla Parkstad är det största bostadsprojektet i Kungsbackas historia. Området kommer att innehålla hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Olika bostadsformer kommer att finnas såsom radhus, kedjehus och flerfamiljhus. Utbyggnad av gator och annan infrastruktur påbörjades hösten 2011 och pågår fortfarande. Första etappen beräknas vara färdig under 2015. Väster om ån Väster om ån är det hittills största stadsomvandlingsprojektet i Kungsbacka. Centrala staden kommer att byggas ut med bostäder, handel och kontor. Kvarteren Valand och Ejdern i centrala Kungsbacka omfattar ett område från 48 -18 -22 -63 Alléskolan i söder till Borgmästaregatan i norr. Det avgränsas i öster av Kungsbackaån och i väster av Varlavägen. Kvarteren ägs av Kungsbacka kommun. Projektet genomförs i två etapper, först kvarteret Valand i norr, därefter kvarteret Ejdern i söder. Valand ska inledningsvis fungera som en ny del av centrum som binder samman Kungsbacka torg och Kungsmässan. Avtal om genomförande och marköverlåtelse av kvarteret Valand har tecknats och byggstart kommer troligen bli under slutet av 2015. Övriga exploateringsområden Övriga områden i kommunen där kommunen planerar för exploatering är bland annat i Särö centrum, Tölö Ängar samt i stadsdelen Aranäs. Ekonomistyrprinciper Generell princip Budgetansvar Villkor för kommunens nämnder och styrelser är •att kommunens mål, riktlinjer, principer, praxis, reglementen och policys med mera följs •att lagar, avtal och anvisningar följs •att beslut ryms inom tilldelad budget •att de kvantitativa och kvalitativa mått kommunfullmäktige angivit uppnås •att ha ett kvalitativt och ekonomiskt ansvar för den verksamhet som bedrivs av externa utförare Budgeten ska indelas i Nämndbudget och Förvaltningsbudget. Principiella ställningstaganden och ärenden av större vikt ska alltid behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det kan gälla till exempel tillämpningsföreskrifter för taxor och avgifter. Regelsystemets bevarande och frihet kräver att nämnder och styrelser visar stor lojalitet mot Kungsbacka kommuns beslut och intentioner. Ekonomiskt ansvar Kommunfullmäktige tilldelar nämnder och styrelser en nettoram för driften. Inom ramen ska nämnderna ta ett självständigt ansvar för sin ekonomi. Nämnderna måste själva upprätta rutiner för budgetuppföljning och intern kontroll. Vid befarat underskott ska förvaltningschefen utarbeta förslag till åtgärder som ska föreläggas nämnden. Nämnden är skyldig att fatta beslut om åtgärder så att ramen inte överskrids. Om nämnden trots detta inte anser sig klara sig inom tilldelad ram ska omedelbar rapportering ske till kommunstyrelsen. Nämnden är skyldig att göra uppföljning med så täta intervaller som krävs för att ha en god kontroll. Uppföljning och prognos lämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Rapporten per 31 augusti är att betrakta som kommunens delårsrapport. Nämndbudgeten ska innehålla en plan för nämndens verksamhet och ekonomi med inriktning för arbetet i förvaltningen. Den ska bland annat innehålla: •Ramfördelning med nedbrytning av ekonomiska ramar •Resultatmål för kommunövergripande mål som är adresserade till nämnden •Nämndens egna resultatmål •Kommunfullmäktiges direktiv till nämnden •Eventuella egna direktiv till förvaltningen för plan perioden Förvaltningsbudgeten är en planering inom förvaltningen för nästkommande år med mål och genomförandeplaner för verksamheten samt fördelning av de ekonomiska anslagen. En fördelning av anslagen görs till budget ansvariga. Förvaltningschefen delegerar budgetansvaret ut i verksamheten på lämplig nivå. Budgetansvaret innebär en skyldighet att planera och genomföra verksamheten inom fastställda ramar för att nå uppsatta mål. För att verksamheten ska kunna utföras så att resurstillgången ligger inom fastställd budget, krävs att budgetansvariga fortlöpande följer upp och analyserar budgetavvikelser, vidtar nödvändiga åtgärder för att den ekonomiska ramen ska kunna hållas samt håller närmaste chef informerad om enhetens ekonomiska läge. Budgetuppföljningen är en del av budgetansvaret. Med det delegerade budgetansvaret följer rätten att fatta inköpsbeslut enligt gällande regler. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 65 Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och att det sker på ett rätt och säkert sätt. Nämndernas ansvar Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. De ska styra, löpande följa upp och besluta om eventuella åtgärder med anledning av resultaten av den interna kontrollen. Risk analys, plan och uppföljning ska beslutas av nämnden och rapporteras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ansvar Med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter ska kommunstyrelsen utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll och i de fall förbättringar behövs, besluta om sådana. Den samlade utvärderingen ska rapporteras till kommunfullmäktige. Taxor och avgifter Taxor och avgifter som inte beslutas av nämnden själv, ska huvudsakligen beslutas i samband med att kommunbudgeten fastställs. Resultatfonder Resultatfonder innebär att nämnder och styrelser kan ta med sig över- respektive underskott till kommande år. För de avgiftsfinansierade verksamheterna finns särskilda regler. Totalt får resultatfonden inte vara negativ. Beslut om resultatfondernas avsättningar fattas av fullmäktige. Ett överskott av nämndens eller styrelsens nettobudget kan behandlas på fyra olika sätt beroende på orsak till avvikelsen. 1. P lanerad verksamhet har inte utförts. Överskottet ska normalt återredovisas. 2. V erksamhet har överförts till annan nämnd eller styrelse. Normalt görs ramjustering av budgeten under verksamhetsåret. I undantagsfall kan överskott återredovisas eller överföras till aktuell nämnd eller styrelse i samband med bokslutet. 3. E gna effektiviseringar eller besparingar. Redovisning och jämförelse med budget ska göras för prestationer eller andra utvärderingskriterier som nämnden eller styrelsen använder. Överskottet förs till nämndens resultatfond. 4. P ågående projekt. Projekten ska vara igångsatta men inte avslutade. Överskottet ombudgeteras till nya budgetåret. 66 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun Även ett underskott av nämndens totala nettobudget ska analyseras och orsaken redovisas. Normalt tar nämnden med sig underskottet och täcker det inom sin resultatfond. Underskott Den totala resultatfonden för en nämnd kan vara negativ men nämnden ska då återställa underskottet nästföljande budgetår. I särskilda fall kan längre tid beviljas för att återställa underskottet. Åtgärderna ska redovisas vid apriluppföljningen. Resultatfondens storlek Fonden får högst uppgå till 10 procent av bruttoomslutningen. Uttag ur fonden Då fonden endast är en öronmärkning av eget kapital kan ingen budgetering av uttag ske. Uttag sker i samband med bokslutet, då en notering sker i det egna kapitalet. Användning Resultatfonden får användas för täckande av underskott i bokslutet. För övrigt får medlen användas för alla normala driftskostnader dock inte bonusaktiviteter, såsom extra lönepåslag, middagar, resor eller liknande som är av sådant slag att de inte skulle kunnat genomföras i ordinarie verksamhet. Man kan inte heller använda medlen för kostnader som innebär att man långsiktigt binder sig för sådant som inte ryms inom budget. Investeringar Investeringsbudgeten behandlas i princip på samma sätt som driftsbudgeten. Överskott eller underskott för pågående men inte avslutade investeringsprojekt överförs till nästa eller kommande budgetår till dess investeringen är genomförd och slutredovisats. Avstämning av det ekonomiska utfallet jämfört med budget ska ske löpande under projektets genomförande. Om det vid den ekonomiska uppföljningen visar sig att projektet inte kan genomföras inom anvisad investeringsram ska detta rapporteras till kommunstyrelsen, som beslutar om investeringsbudgeten ska utökas eller om investeringsprojektet ska anpassas efter nya förutsättningar. För lokalinvesteringar är det nämnden för Service som rapporterar till kommunstyrelsen. En avvikelse på mindre än 5 procent behöver inte rapporteras såvida det inte motsvarar mer än 5 miljoner kronor. Ett investeringsprojekt över 5 miljoner slutredovisas till nämnden. Investeringar är uppdelade i olika kategorier: Avgiftsfinansierad verksamhet Lokalinvesteringar Lokalinvesteringar gäller ny- till och ombyggnad av lokaler. Det budgeterade beloppet tillhör kommunstyrelsen som kan justera mellan olika lokalobjekt under året. Kapitalkostnaderna betalar serviceområde Fastigheter som tar ut detta i hyra av hyresgästen. I de flesta fall kompenseras nämnden för ökade hyror. Nämnderna bekostar behovsanalyser inom sin driftsbudget. Förstudier i investeringsprojekt som inte resulterar i en investering bekostas av beställande nämnds driftsbudget. Verksamhetsanpassningar av lokaler betalas av hyresgästen. Avgiftsfinansierad verksamhet är Vatten & Avlopp, Renhållning och Kungsbacka bredbandsnät. Dessa enheter erhåller inga skattemedel utan driver sin verksamhet på avgifter som tas ut. Därmed för man även med sig de resultat som uppkommer i en särskild fond som innebär en skuld eller fordran till de som betalt avgifterna. Fullmäktige fastställer taxorna och nämnden för Teknik ska utifrån taxan besluta om budget för verksamhetsåret. Verksamheten bedrivs inom kommunens ekonomi och det är viktigt att ha en klar rågång mellan de avgifts finansierade verksamheterna och skattefinansierad verksamhet. Exploateringsinvesteringar Alla investeringar i exploateringsområden redovisas i en särskild exploateringsbudget. Kapitalkostnader utgår normalt inte. Ränta Ingen ränta beräknas på löpande transaktioner under året. På ansamlade skulder erläggs ränta och på tillgodokapital erhålls ränta. Löpande investeringar Löpande investeringar är sådant som regelbundet återkommer och som ligger på en någorlunda jämn nivå. Kapitalkostnader som är föranledda av dessa investeringar tar nämnden inom ram. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar och internränta. Avskrivningar kan disponeras för alternativa verksamhetskostnader om det finns utrymme i driftbudgeten och investeringsnivån över tid ligger på en lägre nivå än planen. Motsvarande omdisponering kan inte göras med internräntan då detta endast är en intern post i budgeten som ska spegla kommunens upplåningskostnad. Ansamlade skulder är det som i balansräkningen benämns lång fristig skuld till kommunen. Räntan betalas via anläggningsregistrets ränteberäkning och är den av Sveriges Kommuner och Landsting fastställda internräntan för respektive år. Som tillgodokapital räknas avsättningar till fonder och eget kapital. Räntan på tillgodokapital erhålls vid årets slut och med samma ränta som kommunen har på sitt transaktionskonto i banken den 31 december året innan. Övriga investeringar Övriga investeringar binds per objektsnivå, om inte annat framgår. Nämnden blir kompenserad för de kapitalkostnader som dessa föranleder. Internränta Internränta Nivån på den interna räntan följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer om inte annat anges. Ränta under investeringstiden Byggen och investeringar i egen regi belastas med ränta under byggperioden. Projekt över 5 miljoner kronor som pågår under mer än ett kalenderår ska påföras eller tillgodoräknas ränta från start tills anläggningen tas i bruk. Räntan är samma som för avgiftsfinansierad verksamhet, se nedan. Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 67 Kommunbudget 2016 Kungsbacka kommun 69 Kungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 [email protected] • www.kungsbacka.se
© Copyright 2024