Valen Planbeskrivning.indd

Dnr KS 2015-413
Laga kraft 2015-
PLANBESKRIVNING
med genomförandebeskrivning
DETALJPLAN FÖR KVARTERET VALEN M.FL.
i Aneby tätort, Aneby kommun
Upprättad av Aneby kommun, samhällsbyggnadsavdelningen,
med standardförfarande
1
1.
Handlingar
Till detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, denna planbeskrivning med
genomförandebeskrivning och fastighetsförteckning. Till planbeskrivningen bifogas en
behovsbedömning - bedömning av detaljplanens miljöpåverkan.
2.
Planens syfte och huvuddrag
Stiftelsen Aneby Bostäder har förvärvat fastigheten Valen 1 samt en del av Aneby
1:716. På fastigheten Valen 1 har Aneby värdshus tidigare bedrivit verksamhet men i
samband med förvärvet planerar nu Aneby Bostäder utveckla området med bland annat
fler bostäder och ändrad verksamhet. I gällande detaljplan antagen 1993-06-29 anges
Konferens- och hotelländamål som planbestämmelse för en stor del av kvarteret.
Intentionen att bygga fler bostäder är förenlig med översiktsplanen, ändringen bedöms
inte vara av allmänt intresse - i en negativ bemärkelse - och den antas heller inte medföra
betydande miljöpåverkan. Utifrån detta används ett standardförfarande för detaljplanen.
3.
Bedömning av detaljplanens miljöpåverkan / Behovsbedömning
Miljökonsekvensbeskrivning enligt 4 kap 35 § PBL upprättas inte. Detta eftersom
genomförandet av detaljplanen inte bedöms medföra betydande negativ påverkan på
miljön, hälsan eller hushållningen med naturresurser eller allmänna intressen. Underlaget
för denna bedömning redovisas i bifogad behovsbedömning daterad 2015-08-17.
Valen 1 - Värdshuset
Valen 1 - parkområde
Aneby 1:9 - ”Turistgården”
- bostäder
Valen 2 - bostäder
Planområdet och dess användningsområden, beläget i centrala Aneby
2
4.
Plandata
Planområdet är beläget i Aneby centrum och gränsar mot bostäder i norr och söder,
södra stambanan och resecentrum i väst samt Svartån och Svartåparken i öst. I dagsläget
finns hyreslägenheter i den södra delen av planområdet och i delen för Konferens- och
hotelländamål har Aneby värdshus bedrivit restaurangverksamhet. Området mot Svartån
är bevuxet med buskar och träd.
Planområdets areal är ca 2,6 ha.
5.
Tidigare ställningstaganden
Översiktsplan
För Aneby kommun gäller översiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2013-0225. I den betonas behovet av bostadsbyggande som ett av fyra utvecklingsområden.
Både småhus och lägenheter i privat och kommunal regi behövs för att stärka
förutsättningarna, både för nya kommuninvånare men också invånare som har behov att
förändra sin nuvarande boendesituation.
Att arbeta offensivt med de kvaliteter som erbjuds i Aneby är ett andra strategiskt
utvecklingsområde: ett attraktivt centrum som ger ett bra första intryck. Det centralt
belägna kvarteret Valen har möjligheter att uppnå en god miljö för boende, med närhet
till Svartån, utveckling av Svartåparken men också andra verksamheter som gör området
mer levande. Kommunikationer är ett tredje utvecklingsområde. I det avseendet är
arbetet med att fler ska nyttja tåg och buss helt i linje med översiktsplanen samtidigt som
just närheten till stationen och kollektivtrafik är optimal.
Utdrag ur tidigare stads- och detaljplaner som berör kvarteret Valen.
3
Visioner och övergripande mål
Tillsammans med visionen ”Ett gott liv i en hållbar kommun” är det övergripande
målet i översiktsplanen att öka befolkningen till 7000 invånare. För att uppnå detta krävs
en nybyggnation av 25-30 bostäder per år fördelat på enfamiljshus och lägenheter i
hyreshus.
Tidigare detaljplaner
För hela planområdet gäller ”Detaljplan för Aneby 1:4, 1:7, 1:9, 1:431 (Kv Valen), Aneby
1:6, 1:437, 1:716 i Aneby tätort” som antogs av Kommunfullmäktige 1993-06-29. Planen
anger Konferens- och hotelländamål i den centrala- och största delen av planområdet,
Bostad i den sydvästra delen, Bostad och kontor i de norra och södra delarna samt Park
längs med Svartån i öst. En mindre remsa i söder anges som Parkering.
I en ännu tidigare plan fanns en idé kring att utveckla centrumverksamhet i kvarteren,
utifrån närheten till stationen och det vackra läget vid Svartån. Handel, bostäder, park,
men framförallt det nya kommunhuset, med bibliotek, bowlinghall, restaurang och ett
sedan länge planerat hotell fanns då med i planen.
När Aneby värdshus senare skulle byggas gjordes planändringar eftersom ändamålet
Konferens och hotell inte stämde överens med den befintliga planen samtidigt som
det fanns en intention att anpassa planförslaget till befintlig bebyggelse i området.
Möjligheten att sälja mark till privata aktörer krävde också planändringar eftersom stor
del av området var angett som Allmän platsmark och var därmed under kommunens
ansvar.
Övriga kommunala beslut
Allmänna utskottet uppdrog 2015-06-15 åt samhällsbyggnadsavdelningen att påbörja ett
planarbete för att utreda och möjliggöra utveckling av kvarteret Valen i Aneby tätort.
6.
Förutsättningar, förändringar och konsekvenser
Mark och vegetation
Planområdet är relativt glest bebyggt, med stora ytor gräs och växtlighet. Ytan framför
värdshuset innefattar en stor gräsmatta med enstaka lövträd. Dessa, tillsammans med
flertalet alléträd längs med Järnvägsgatan bildar en trivsam och skyddad miljö men
fyller framförallt en viktig funktion vad gäller luftrening och en dämpad ljudnivå.
Planändringen innebär att marklov kommer krävas på delar av kvarteret innan eventuell
nedtagning av träd kan ske.
Området på baksidan av värdshuset är öppet ner mot ån men växer snabbt igen med
sly närmast vattnet. Längs Svartån finns även ett promenadstråk. I synnerhet baksidan
av värdshuset har stora möjligheter för utveckling, som värdefull utemiljö för boende i
kvarteret. Det finns också önskan om att binda ihop denna del med Svartåparken och
därmed göra hela området mer attraktivt för allmänheten.
Bebyggelse
Planområdet består idag av byggnader från olika perioder. Aneby värdshus byggdes i
början på 1980-talet och i gällande plan anges det som Hotell- och konferensändamål.
Valen 1, där värdshuset ligger, får en ändrad användning till Bostad och Centrum, där
4
Centrum i första hand berör värdshuset och framsidan av fastigheten och öppnar upp
för nya möjligheter för värdshusets byggnad.
Huset som inrymmer lägenheterna på fastigheten Aneby 1:9 byggdes under 1920-talet
och kommer behålla planbestämmelsen Bostad medan Centrum läggs till. Ingen
ytterligare byggnation av bostäder är emellertid lämplig på platsen då buller och risk
för farligt gods påverkar. Området runt byggnaden markeras därför med ”kryssmark”.
Huset har idag en tyst baksida med bullervärden mellan 50 till 55 dBA (läs mer under
’Störningar’ på sidan 6). Huset på Valen 2 tillkom under 1940-talet och hyser numer sex
lägenheter. Fastigheten behåller sina planbestämmelser Bostad och Kontor.
Den del som anges som Park, både i den södra och norra delen förblir Park och den
del som är prickad som Parkering längs i söder ändras till Park. Området används och
kommer fortsättningsvis kunna användas till parkering. Vidare information återfinns
under rubriken ’Fastighetsrättsliga frågor’ på sidan 11.
Den nya detaljplanen medger, i kvarterens västra delar, en byggnadshöjd på 11 meter för
att möjliggöra nya bostäder.
Den något lägre byggnadshöjden längs med Järnvägsgatan behålls för att eventuell
nybyggnation ska passa in bland befintliga hus. Bebyggelse på framsidan av värdshusets
tomt är möjlig, dock bedöms det svårt att skapa bostäder utifrån de riktlinjer som finns
kring transport av farligt gods samt på grund av de bullervärden som uppnås. För att
möjliggöra andra verksamheter som exempelvis kontor och handel kommer Centrum
läggas till som planbestämmelse.
Utrymning
Utryckningsfordon ska ges möjlighet att angöra området.
Tillgänglighet
All bebyggelse ska följa Boverkets tillgänglighetsnormer enligt BBR. För hus om tre
våningar eller fler ska hiss anordnas i samband med renovering eller nybyggnation.
Husen på och kring planområdet: Aneby värdshus på Valen 1, ”Turistgårdens” lägenheter på Aneby
1:9, 1940-tals hus med lägenheter på Valen 2 samt tvåvåningshus med lägenheter och gemensamma
grönytor på Aneby 1:3, norr om planområdet.
5
Kulturhistoriskt värde
Kvarteret omnämns inte i rapporten ”Värdefulla byggnader och miljöer i Aneby
kommun”, framtagen av Jönköpings läns museum 1994. I boken ”Aneby - ett samhälle
i förvandling” av Göran Engström 1996 står däremot ”Turistgården” - Aneby 1:9,
omskrivet som ett av de äldsta husen i kvarteret och stationsområdet. Det var från början
hotell och byggdes senare om för att idag utgöra lägenheter.
Markbeskaffenhet
Ingen geoteknisk undersökning har gjorts. Inga problem med markens bärighet har
tidigare påträffats och inga förorenande verksamheter har legat i direkt anslutning till
kvarteret.
Fornlämningar
Det finns inte några kända fornlämningar inom området.
Gator och trafik
Planområdet gränsar till Järnvägsgatan i väster samt mindre lokalgator i norr och söder.
Kyrkogatan i den norra delen av planområdet fortsätter som gång- och cykelväg och bro
över Svartån. Skolgatan i söder korsar Svartån och fortsätter sedan genom hela samhället.
Parkering förläggs till kvartersmark och respektive fastighet. Då yta finns framför
befintliga byggnader kan parkering lämpligtvis förläggas här. Den befintliga gångstigen
längs ån blir kvar då intentionen är att naturområdet mot Svartån på ett mer naturligt sätt
ska bindas ihop med både boendemiljön och Svartåparken.
Störningar
Planområdet ligger nära södra stambanan och är en av landets hårdast trafikerade
järnvägar. Tillsammans med trafiken på Järnvägsgatan utsätts området för buller och
utifrån detta har en bullerutredning genomförts samt en beräkning på uppskattad
trafikalstring. Beräkningarna visar att i nuläget har kvarteret Valen 50-65 dBA ekvivalent
och 65-85 dBA maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik. I beräkningar för prognosår
2030 får kvarteret Valen från cirka 50 dBA till över 70 dBA ekvivalent och 65-85 dBA
maximal ljudnivå från väg- och tågtrafik.
Boverket har tydliga riktlinjer för vilka värden som gäller bostäder och enligt de får
riktvärderna inomhus ej överstiga 30 dBA ekvivalent. För utemiljön krävs att tillgång
finns till uteplats med högst 55 dBA ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå.
Sammanfattningsvis konstateras i bullerutredningen att med lämplig byggnadsutformning
och planlösning med genomgående lägenheter kan mål enligt Boverkets allmänna
råd med minst ljuddämpad sida innehållas. Tillgång till uteplatser med högst 55 dBA
ekvivalent och 70 dBA maximal ljudnivå kan anordnas med rätt utformning, som slutna
gårdar. Bullerdämpande åtgärder kommer krävas i bygglovsprocessen.
6
Ekvivalent ljudnivå kvarteret Valen i dagsläget
Maximal ljudnivå kvarteret Valen i dagsläget
Ekvivalent ljudnivå kvarteret Valen för år 2030
Maximal ljudnivå kvarteret Valen för år 2030
Riskanalys
Planområdet ligger på nära avstånd, och inom vad som kan ses som
riskbedömningsområde, från södra stambanan som är transportled för farligt gods.
Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och föremål som har sådana farliga
egenskaper att de kan orsaka skador på människor, miljö eller egendom, om de inte
hanteras rätt under en transport. Det är viktigt att poängtera att en transport av farligt
gods inte nödvändigtvis är en farlig transport. Trots att en tredjedel av alla transporter
med farligt gods i Sverige sker på järnväg är det idag väldigt ovanligt att olyckor inträffar,
och inga dödsfall har orsakats till följd av olyckor med farligt gods i vårt land de senaste
100 åren. Av de få olyckor som inträffat har de flesta skett vid lastning/lossning på
7
bangård, vilket inte förekommer på Aneby stationsområde. Även urspårningar och
sammanstötningar har gett upphov till olyckor. Några orsaker till urspårningar är hinder
på spåren, banfel såsom solkurvor, växelfel och rälsbrott, fordonsfel, för hög hastighet i
förhållande till banstandard och den mänskliga faktorn.
På södra stambanan fraktas brandfarliga ämnen, exempelvis gasol, och giftiga
kondenserade gaser såsom ammoniak och svavelsyra. Dessa skulle vid en allvarlig
olycka kunna orsaka stora jetflammor. Ifall gasen inte antänds direkt kan istället giftiga
och lättantändliga gasmoln bildas som sprids över ett större område. Detta är, de stora
konsekvenserna till trots, av ganska liten vikt i riskanalysen eftersom en så allvarlig olycka
antagligen skulle beröra hela orten; påverkan för den närmaste bebyggelsen minskar
inte ifall den placeras ett par meter längre bort. Däremot måste bebyggelsen naturligtvis
ligga på ett sådant avstånd att den inte ökar sannolikheten för olyckan, till exempel bör
inga byggnader uppföras inom tågets troliga urspårningsyta. Sannolikheten för att en
allvarlig olycka ska inträffa är idag ytterst liten. Trafikverket arbetar kontinuerligt med
säkerhetshöjande åtgärder, och föreskrifterna som transportören av farligt gods måste
följa är mycket rigorösa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram
RID-S, som innehåller bestämmelser och förutsättningar som ska vara uppfyllda vid
nationell och internationell transport av farligt gods på järnväg.
Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram en riskanalys av farligt gods. Riktlinjer för
skyddsavstånd och lokalisering av verksamheter längs med järnväg finns beskrivna
och illustrerade. Ett bebyggelsefritt område på 30 meter ska upprätthållas på ömse
sidor om väg och järnväg och kontorsbebyggelse medges 30 meter från järnvägsspår.
Utöver det har bedömningar gjorts om att tillåta småhus från 80 meters avstånd och
vidare bebyggelse under kategorin ”tätort” (t.ex. lägenheter). Avstånden illustreras i
diagrammen på följande sida.
Kommunfullmäktige i Aneby kommun antog en risk- och sårbarhetsanalys 2011. I denna
bedöms risken för att en olycka med farligt gods med följd att det släpps ut miljöfarliga
ämnen som ”medelmåttig sannolikhet att det inträffar inom 10 år”. Notera att kategorin
även innefattar olyckor på väg. Risk- och sårbarhetsanalysen syftar i första hand till
att förbereda kommunens verksamheter i krisberedskap då en olycka inträffar, den
innehåller därför få riktlinjer för hur olyckor ska förebyggas. Transportfrågan behandlas
något mer ingående i den äldre riskanalysen ifrån 2007, där den togs upp som ett möjligt
scenario enligt nedanstående:
Utsläpp av farligt gods
Scenario:
En järnvägsvagn lastad med farligt gods har spårat ur och vält på stambanan strax söder
om Aneby Resecentrum. I det akuta skedet är det ovisst vad vagnen har för ämnen.
Konsekvenser/bedömning av förmåga:
En olycka drabbar kommuninvånarna i första hand och konsekvenserna kan komma
att bli förödande. Eventuell evakuering kan bli mycket komplicerad. Samtliga
samhällsfunktioner kommer att påverkas och tillgängligheten till många centrala
funktioner i samhället kommer inte att fungera. Räddningstjänsten har stort behov av
8
Rekommenderade avstånd från järnväg enligt fördjupad översiktsplan för Göteborg (GÖP99)
Förslag på hur ett område längs med led med farligt gods kan planeras
(Riskanalys av farligt gods i Hallands län)
samverkan med andra kommuners Räddningstjänst.
Rutiner behöver upprättas för hur bl.a. samhällsbyggnadsavdelningen skall agera vid en
olyckshändelse och i förebyggande syfte bör olika scenarion tas med vid projektering av
nya bostadsområden, vägbyggen och dylikt.
Tillgång till information kommer att behövas omgående efter olyckan och god beredskap
och kunskap om var en samlingsplats för evakuerade är belägen behövs. Extern hjälp
blir troligtvis nödvändig. Aneby POSOM-grupp (psykiskt och socialt omhändertagande)
antas få en mycket central roll i krishanteringen.
Redovisad analys är inte heltäckande för verksamheternas totala riskbild utan en
sårbarhetsanalys över konsekvenserna för den samhällsviktiga verksamheten som
kommunen bedriver och som påverkar service och tillgänglighet till kommuninvånare
och företag.
Det som bör bli avgörande för hur nära spåret bebyggelse ska tillåtas är vilket område
som skulle beröras ifall ett tåg spårar ur, oavsett vad tåget fraktar. Då urspårning sker
hamnar vagnarna nästan alltid inom en vagnslängd från spåret, oavsett i vilken hastighet
tåget färdas. Anledningen är att rörelsekraften alltid är rakt fram i tågets färdriktning.
Sannolikheten för att en vagn hamnar mer än 15 meter ifrån spåret är enligt Trafikverket
9
mycket liten. Sammanstötningar sker nästan uteslutande under växling på bangård, där
hastigheten är så låg att konsekvenserna blir ringa. I anslutning till spåret finns villor,
bostadsbebyggelse av flerbostadskaraktär och större industrilokaler inom närområdet.
Vissa delar av sträckningen passerar i närhet av Svartåns vattensystem som kan innebära
miljöpåverkan vid utsläpp. Lokalisering av nya riskobjekt, t.ex. riskfyllda industrier
och skyddsobjekt (t.ex. bostäder, skola) bör ej ske inom ett väl tilltaget skyddsavstånd.
Antalet olyckor är idag mycket lågt i Aneby, mycket tack vare att det inte finns några
plankorsningar (väg- järnväg) kvar.
En järnvägsolycka med farligt gods vid Aneby station kan ge mycket stora konsekvenser.
Sannolikheten för att detta ska inträffa är dock liten. Då urspårade tåg vanligtvis hamnar
inom 15 meter ifrån spårmitt måste det området hållas byggnadsfritt. Utöver detta krävs
också ett område för räddningsinsatser och enligt Räddningstjänsten är ett avstånd på 22
meter från spåret tillräckligt för sådana insatser.
På den delen av planområdet som ligger inom 80 meter från spårmitt finns idag
bostadshus på Aneby 1:9, men ingen ytterligare byggnation av bostäder kommer tillåtas
där. Vad gäller Valen 1 kommer den delen som ligger närmast järnvägen endast tillåta
centrumverksamhet. Utifrån de rekommendationer som anges i Riskanalys av farligt
gods i Hallands län där småhus och bebyggelse som klassas som tätort (t.ex. lägenheter)
bör ligga på ett avstånd av 80 meter ifrån järnvägen, bedöms användningsområden som
bostad och centrum rimliga.
Järnvägsmitt till fastighetsgräns för Valen 1
- 50 m
Järnvägsmitt till bostäder
på Aneby 1:9 - 80 m
Avstånd mellan järnväg och planområde avseende risk för farligt gods
10
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp, fjärrvärme och el finns framdraget till kvarteret.
Dagvatten
Aneby miljö och vatten AB ansvarar för omhändertagandet av dagvattnet. Fastigheterna
är redan idag anslutna till det kommunala nätet.
Konsekvenser av planens genomförande
Planen innebär att fler bostäder kan tillkomma centralt i Aneby, men också att
möjligheter skapas för andra användningsområden i bland annat Valen 1 som nu har en
begränsande planbestämmelse.
Byggnation framförallt på Valen 1 ger större möjlighet att även arbeta mer med
Svartåparken som attraktionskraft.
Fler bostäder och ökad verksamhet i området ger ett ökat underlag för kollektivtrafiken.
Genomförandebeskrivning
Tidplan
Detaljplanen beräknas vinna laga kraft under hösten 2015. Därefter kan
bygglovshandläggning påbörjas.
Genomförandetid
Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman för allmänna platser.
Fastighetsrättsliga frågor
Stiftelsen Aneby Bostäder har genom köp förvärvat Valen 1 samt del av Aneby 1:716.
För att göra en fastighetsreglering och slå samman dessa fastigheter, tillsammans med
Valen 2 som redan finns i Aneby Bostäders ägo, krävs en lantmäteriförrättning. Denna
kan först slutföras då detaljplanen vunnit laga kraft.
Den södra delen av Aneby 1:716 som i gällande plan anges som Kvartersmark med
användningen Parkering tas bort eftersom liknande planbestämmelse numera inte är
lämplig i detta sammanhang. Området ’Parkering’ kommer därför ändras till Park, bli
’Allmän Plats’ samt ingå i det naturligt avgränsade parkområdet. Fortsatt parkering är
emellertid möjlig.
Ekonomiska frågor
Aneby kommun bekostar framtagandet av detaljplanen och för byggherren tas sen en
bygglovsutgift ut. Detaljplanen medför inte några övriga kommunaltekniska kostnader.
11
Flygbild över stationsområdet med västra sidan av järnvägen i förgrunden
Michael Wirestam
samhällsbyggnadschef
Emma Lennartsson
planarkitekt
12