Budget 2015 - Nässjö kommun
Budget 2015 Ram 2016, plan 2017 Politisk organisation 2015–2018 Valberedning 7+2* Kommunrevisionen 9 Valnämnden 7 Kommunstyrelsen • Utskott 1 • Utskott 11 13 Förvaltningar Kommunfullmäktige 57 Kommunledningskontoret Parlamentariska nämnden Överförmyndarnämnden Styrelsen för Nässjö lärcenter 7+2* 3 7+2* 5 11 Barn- och utbildningsnämnden • Gymnasieutskott • Förskole- och grundskoleutskott Barn- och utbildningsförvaltningen 9 Senast uppdaterad: 2014-10-01 Solcialnämnden • Arbetsutskott • Individutskott 11 Socialförvaltningen Tekniska servicenämnden 9 Tekniska serviceförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden 9 Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsplaneringsnämnden 9 Samhällsplaneringskontoret Siffrorna anger antal ledamöter. * insynsplatser. Budget 2015 Kommunfullmäktige 2015 Innehåll 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet................................................................................... 3 2 Ekonomisk sammanställning ....................................................................................................... 4 3 Resultatbudget ............................................................................................................................. 11 4 Kassaflödesbudget ....................................................................................................................... 12 5 Balansbudget................................................................................................................................ 13 6 Verksamhetsmått/Nyckeltal ....................................................................................................... 14 7 Budget 2015, ram 2016, plan 2017 ............................................................................................. 15 8 Bruttobudget för nämnderna ..................................................................................................... 16 9 Nettobudget för nämnderna ....................................................................................................... 17 10 Investeringsbudget 2015-2017 .................................................................................................... 18 11 Personal ........................................................................................................................................ 22 12 Befolkningsprognos ..................................................................................................................... 24 13 Styrmodell tar sikte mot visionen .............................................................................................. 26 14 Mål enligt Pilen 2015 ................................................................................................................... 27 15 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag ......................................................... 31 16 Kommunstyrelsen........................................................................................................................ 42 17 Barn- och utbildningsnämnden.................................................................................................. 52 18 Kultur- och fritidsnämnden ....................................................................................................... 61 19 Samhällsplaneringsnämnden ..................................................................................................... 65 20 Socialnämnden ............................................................................................................................. 69 21 Tekniska servicenämnden .......................................................................................................... 78 22 Överförmyndarnämnden............................................................................................................ 86 23 Kommunrevisionen ..................................................................................................................... 89 24 Valnämnden ................................................................................................................................. 91 25 Bolagen ......................................................................................................................................... 92 Budget 2015, nämndernas budgetar 2(102) 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Framtidstro ger kraft Vår kommun är inne i en spännande period just nu. Dagligen stöter jag på människor som med både ord och handling visar vilja, stolthet och framtidstro. Det är bra. Ska vi bygga för framtiden så är det mer utvecklande att ta fasta på det positiva och hämta kraft och energi där. Med det menar jag inte att vi ska blunda för utmaningarna, men låt oss stärkas av möjligheterna. I denna budget har vi lagt fast ett antal frågor som kommer att vara vägledande för 2015 och framåt. Det är jobben, integrationen, samarbete och dialog. Arbetslösheten i Nässjö kommun är för hög. Därför är jobben en viktig fråga för oss. Att ha ett arbete betyder mycket. Du kan försörja dig och du tillhör ett sammanhang och ett samhälle. Ett jobb kan också vara nyckeln till en framgångsrik integration. Dagens höga arbetslöshetssiffror måste bli lägre. Med vår småländska fiffighet ska vi arbeta tillsammans på bred front med näringsliv, arbetsförmedling och utbildningsanordnare för att fler människor ska kunna få ett arbete. Lägre arbetslöshet ger inte bara den enskilde kommuninvånaren ett bättre liv, det ger kommunen en starkare skattebas. Alla som verkar inom kommunen och dess bolag har fått i uppdrag att arbeta för att utveckla integrationen. Vi tror att det i integrationen i sig finns en stor utvecklingsmöjlighet. SFI Indoors på företag är ett mycket bra exempel på hur vi kan arbeta. Ett av de bästa sätten att integrera oss med varandra är genom arbetsplatsen och genom förskola/skola/fritids. För att få en ännu effektivare användning av de pengar vi har är det viktigt att alltid söka, och överväga, samarbete mellan verksamheter, förvaltningar och bolag. Skattebetalarnas krav på effektivitet är rimligt och det är allas vår skyldighet att söka ständig förbättring och utveckling. Ibland har jag fått frågan om de kommunanställda ska springa fortare. Nej, det är inte det vi frågar efter. Vi ber om hjälp, om insidetips. Vi vill låta alla anställda vara med och fundera på om vi jobbar på bästa möjliga sätt eller om det finns ännu smartare vägar att välja. I sökandet efter förbättring och utveckling ska vi fortsätta att jämföra oss med andra kommuner, dock med stor ödmjukhet eftersom vi alla är olika och har därmed också olika förutsättningar. Jämförelsen, och den inspiration den kan ge, ska emellertid inte underskattas. Nässjö kommuns barn får under 2015 en framskjuten position i de kommunala besluten. I varje beslut ska barnens aspekter vägas in. Detta är en viktig kvalitetsaspekt som vi ska kunna mäta genom Styrpilen. Vår förmåga att föra en dialog både kan och ska utvecklas. Vi behöver bli ännu bättre på att lyssna och fånga upp olika gruppers tankar och funderingar. Vi har en god grund att utgå ifrån, det förs bra samtal på många håll i vår organisation. I budgeten för 2015 har vi tillfört 56 miljoner kronor jämfört med 2014. Med den summan har vi kunnat möta en del av de behov som verksamheterna pekat på. Vi är en kommun som växer, det senaste året med cirka 200 personer. Det finns all anledning att vara tacksam över de möjligheter som detta faktum ger. Många kommuner runt om i landet har det motsatta läget och därmed också en mycket tung och svår ekonomisk situation. Ambitioner och framtidstro gör att vi är inne i en period av stora investeringar. Under en period framåt planeras investeringar för 135 miljoner kronor. Vi behöver bland annat nya förskolor, skolor och gruppbostäder. Vår kommun är sannerligen inne i en spännande period just nu! Anci Magnusson (S) Kommunstyrelsens ordförande Nässjö kommun Budget 2015, nämndernas budgetar 3(102) 2 Ekonomisk sammanställning Internationell och nationell utblick Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Mot bakgrund av en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken efterhand kommer att höja styrräntan. Enligt Riksbankens senaste bedömning kommer detta att ske först under mitten av 2016. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Förutsättningar för Nässjö kommun Sysselsättning och befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på den lokala ekonomin. Arbetslösheten i Nässjö kommun var 7,2 procent i juni 2014 och motsvarande period 2013 7,5 procent. Arbetslösheten för riket var 6,0 procent i juni 2014 och 6,5 procent i juni 2013. Siffrorna är hämtade från AMS och avser andelen arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd av befolkningen i åldern 16-64 år. Nedanstående diagram visar andelen arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i augusti 2014 och är hämtad från Regionförbundet. Här kan man se att arbetslösheten i Nässjö är högst i länet och högre än snittet både för länet och riket. Detta gäller såväl hela åldersgruppen 16-64 år som ungdomar (18-24 år). Budget 2015, nämndernas budgetar 4(102) Att minska arbetslösheten i kommunen är en utmaning och ett prioriterat område. En minskad arbetslöshet medför många positiva effekter för kommunens ekonomi. Minskad arbetslöshet leder till en ökad skattebas och även om detta justeras i inkomstutjämningen, så medför ökningen att kommunen blir mindre beroende av utjämningssystemet. Det leder också till minskade kostnader för försörjningsstöd och får dessutom positiva effekter för den lokala handeln. Det är därför av yttersta vikt att kommunen, tillsammans med arbetsförmedling och näringsliv, samverkar och hittar samarbetsformer för att minska arbetslösheten. Under det första halvåret 2014 ökade antalet invånare i Nässjö kommun med 119 personer till 29 635 personer. Enligt föregående års junistatistik var invånarantalet 29 516. Befolkningsstatistiken för januari – juni 2014 visar att flyttnettot, antalet inflyttade minus antalet utflyttade, uppgår till 76. Nettot inkluderar både inrikes inflyttning och invandring. Födelsenettot, antalet födda minus antalet döda är 39. Samma period 2013 var födelsenettot negativt, -3. Budget 2015, nämndernas budgetar 5(102) Nedanstående diagram visar invånarantalet i Nässjö kommun från 2004 och fram till juni 2014. Med anledning av befolkningsutvecklingen hittills i år beräknas budgeten utifrån ett invånarantal på 29 650, en ökning med 200 invånare jämfört med budget 2014. God ekonomisk hushållning Grunden för all kommunal verksamhet är en god ekonomisk hushållning. Det innebär att verksamheterna bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar stabil verksamhet. Utifrån detta har utgångspunkten för budgetförslaget varit: • • • • • • Ökad samverkan mellan kommunens nämnder och med bolagen i kommunkoncernen med syfte att uppnå ökad effektivisering. Detta förhållningssätt ska vara genomgående i all verksamhet både nu och i framtiden. Samsyn inom kommunen och kommunkoncernen avseende effektiviseringar och satsningar med syfte att tydliggöra förväntade effekter på kort och lång sikt. Samsyn inom kommunen och kommunkoncernen när det gäller tillsättande av tjänster med syfte att uppnå ett så effektivt nyttjande som möjligt över hela året Öka koncernmedvetenheten och förtydliga ägardirektiven mot bolagen Utveckla dialogen med kommuninvånare i alla kommunens styrelser, nämnder och bolag, både på politisk nivå och på verksamhetsnivå Arbeta progressivt med integrationen i kommunen 2015 års budgetförslag innebär en stram budget. Kostnadsnivån har endast höjts måttligt till följd av det ekonomiska läget och den av SKL utställda skatteprognosen som publicerades i oktober. Budgetförslaget för 2015 innebär att nämnderna får 1 597 miljoner kronor till sin verksamhet. Det är 56 miljoner kronor mer än 2014 års nivå. När kostnader och intäkter summeras ger detta ett resultat för kommunen på 12,4 miljoner kronor eller cirka 0,8 procent av skatteinkomster/ utjämningsbidrag/ fastighetsavgift En målsättning på 1 procent 2015 i enlighet med Pilen skulle innebära ett resultat på i storleksordningen 16 miljoner kronor. Med tanke på det ekonomiska läget har siktet i årets budget skruvats ned, men ambitionen är ändå på sikt att nå den vedertagna nivån. Tillskott till kommunen i form av ökade skatteintäkter, generella bidrag eller bidrag liknande konjunkturstöden bör därför användas för att öka resultatnivån. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Budget 2015, nämndernas budgetar 6(102) Budget 2015 för Nässjö kommun Budget 2015, ram 2016, plan 2017 Antal invånare 29 650 Prognos för skatter, bidrag och fastighetsavgifter SKL cirkulär 14:38 (okt) Skattesats 22,19 kr Årets resultat 12,4 mkr Årets investeringar 135,0 mkr Årets nyupplåning 80,0 mkr Långfristig låneskuld 2015-12-31 297,0 mkr Verksamhetens nettokostnad 1 598,9 mkr Skatteintäkter Nässjö kommuns skatteintäkter beräknas uppgå till 1 206 miljoner kronor 2015. Intäkterna baseras på en oförändrad skattesats, dvs 22,19 kronor. Nässjö kommuns skattekraft (totala skatteintäkter genom antalet kommuninvånare) beräknas uppgå till 90 procent av rikets medelskattekraft under planeringsperioden. Via skatteutjämningssystemet, som är en del i den kommunalekonomiska utjämningen, är dock Nässjö garanterade 115 procent av medelskattekraften i riket, vilket innebär ett inkomstutjämningsbidrag. Utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet syftar till att ge alla kommuner möjligheter till att tillhandahålla likvärdig service till sina invånare. Ambitionen är att strukturella och opåverkbara skillnader ska elimineras genom systemet. Utöver inkomstutjämningen innehåller systemet därför även en kostnadsutjämning. Summan av utjämningsbidragen uppgår för Nässjö kommuns del till 356 miljoner kronor 2015. Fastighetsavgift Nässjö kommun beräknas under planeringsperioden även tillföras cirka 53 miljoner kronor per år i fastighetsavgift. Avgiftsunderlaget utgörs av småhus, hyreshus, ägarlägenhetsenheter samt lantbruksenheter med bostadsbyggnad och tomtmark. Budget 2015, nämndernas budgetar 7(102) Finansnetto De finansiella nettokostnaderna uppgår till 3,5 miljoner kronor i 2015 års budget. Under åren 2016 och 2017 kommer de finansiella kostnaderna att öka successivt, i huvudsak till följd av de ökade långfristiga skulderna. Bland de finansiella intäkterna utgör intäkterna från den så kallade borgensavgiften den största enskilda posten. Avgiften, som är en ersättning för Nässjö kommuns borgensåtagande, tas ut från de kommunala bolagen. Verksamhetens nettokostnad Nämndernas nettokostnad uppgår 2015 till 1 597,4 miljoner kronor. Kostnaden fördelad på respektive verksamhet framgår av nedanstående diagram: Nämndernas nettokostnader 2015 beräknas öka med 56 miljoner kronor (3,6 procent) jämfört med 2014 års budget. Ökningen beror till största delen på ökade personalkostnader till följd av nya löneavtal. Det centrala anslaget, uppgående till 36,6 miljoner kronor, innehåller medel för kommande löneavtal, lönepolitiska satsningar samt kapitalkostnader avseende investeringar som kommer att färdigställas och tas i bruk under 2015. Anslaget kommer att fördelas ut till respektive nämnd under året. Kostnader för avtalspensioner är budgeterade i två delar. De avtalspensioner som intjänas under året finansieras genom personalomkostnadspålägget i verksamheterna och ingår således i ovanstående nettokostnader. Beräknat belopp 2015, inklusive löneskatt, uppgår till 54 miljoner kronor. Utbetalningar från ansvarsförbindelser avseende intjänad pension före 1998 budgeteras centralt som löpande pensioner och ingår ej i ovanstående nettokostnader. För 2015 har 41 miljoner kronor avsatts för denna kostnad. Förändring av pensionsavsättningen har budgeterats med -3,5 miljoner kronor för 2015 i enlighet med den pensionsberäkning som gjorts. Utanför balansräkningen redovisas åtaganden för pensioner som är upparbetade före 1998 i enlighet med den så kallade blandmodellen. Summan, inklusive löneskatt, uppgår till 776 miljoner kronor 2015. Budget 2015, nämndernas budgetar 8(102) Investeringar Den totala investeringssumman uppgår 2015 till 135 miljoner kronor och fördelas på respektive nämnd enligt följande: Nämnd Belopp (tkr) Teknisk servicenämnd 109 936 Kultur- och fritidsnämnd 5 950 Socialnämnd 2 000 Kommunstyrelse 3 900 Barn- och utbildningsnämnd 13 230 SUMMA 135 016 Bland de större projekten kan nämnas: • • • • • • Ny förskola i Ingsberg Ombyggnad av förvaltningshuset Vipan Tillbyggnad av Annebergs skola och förskola Renovering och nybyggnation av Runnerydsskolan Renovering av ytterväggar i Brinellgymnasiet Ombyggnation av två förskolor till gruppbostäder Den sammantagna investeringssumman under perioden 2015-2017 uppgår till hela 323 miljoner kronor. Det enskilt största projektet under perioden utgörs av renoveringen och nybyggnationen av Runnerydsskolan. Projektets totala investeringssumma uppgår till 115 miljoner kronor under perioden 2015-2017. Finansiering Självfinansieringsgraden av budgeterade investeringar (definierad som årets resultat plus årets avskrivningar genom årets investeringar) uppgår under perioden 2015-2017 till 71 procent. För året 2014 prognostiseras ett investeringsutfall om cirka 129 miljoner kronor. Beaktat 2014 års prognostiserade negativa resultat kommer 2014 års självfinansieringsgrad att bli låg. Ovanstående innebär att behov av nyupplåning föreligger under perioden 2014-2016. Nässjö kommuns låneskuld uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 160 miljoner kronor. Behovet av upplåning under perioden 2014-2016 uppskattas till 172 miljoner kronor innebärande att låneskulden vid utgången av 2016 kommer att uppgå till 332 miljoner kronor. Nässjö kommuns behov av nyupplåning innebär att kommunkoncernens sammantagna skuld vid årsskiftet 2014/2015 kommer att uppgå till drygt 1 miljard kronor. Årets resultat Kommunallagen och lagen om kommunal redovisning reglerar hur landets kommuner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Nässjö kommun har utifrån detta regelverk antagit ekonomiska mål, bland annat avseende det ekonomiska resultatet. Resultatmålet är definierat genom att sätta årets resultat i relation till den summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och fastighetsavgift enligt följande: År 2014 2015 2016 2017 Mål (%) 0,5% 1,0% 1,0% 1,5% Budget 2015, nämndernas budgetar 9(102) Av nedanstående diagram framgår vilka resultatnivåer som har budgeterats under perioden 2015-2017 samt 2014 års prognostiserade nivå. Dessutom framgår vilka nivåer, i absoluta tal, som resultatmålen stipulerar. Av diagrammet framgår att 2014 års prognostiserade resultat är negativt. Detta innebär utifrån gällande lagstiftning att underskottet måste återställas inom tre år. Alternativet till detta är att disponera medel ur den så kallade resultatutjämningsfonden vars behållning uppgår till 17,7 miljoner kronor. Fonden kan dock endast disponeras under särskilda villkor. För perioden 2015-2017 uppfylls resultatmålet endast under 2016, då resultatet beräknas uppgå till 1,2 procent av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Avslutande kommentar Nässjö kommun befinner sig i en expansiv utvecklingsfas med stora investeringsbehov under perioden 20152017. En stor del av investeringarna måste finansieras via nyupplåning eftersom självfinansieringsgraden är förhållandevis låg. Skuldökningen innebär bland annat att fastställda mål beträffande soliditet inte uppnås under perioden. Gällande målsättning slår fast en nivå om 55 procent vid utgången av 2015 vilken ska jämföras med budgeterad nivå om 53 procent. Skuldökningen innebär även att vi i större omfattning än tidigare måste fokusera på Nässjö kommuns och kommunkoncernens finansiering. Kommunkoncernens totala låneskuld kommer att passera 1 miljard under 2014, vilket innebär att en bättre koncernsamordning och en tydligare koncernprioritering inom investerings- och finansieringsområdet måste eftersträvas. De budgeterade resultatnivåerna når inte, med undantag för 2016, upp till resultatmålen. Verksamheternas ambitioner är höga, men de kommande åren måste de tillgängliga resurserna i högre grad än tidigare styra verksamheternas omfattning och inriktning. Med hänsyn till ovanstående är det av yttersta vikt att eventuella tillskott under kommande budgetår, i form av ökade skatteintäkter, generella statsbidrag eller liknande, används till att öka resultatnivån och därmed konsolideringen av Nässjö kommuns ekonomi och finansiella ställning. Nässjö den 15 november 2014 Jan Öhlin, ekonomichef Budget 2015, nämndernas budgetar 10(102) 3 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i mkr Verksamhetens nettokostnader 2015 2016 2017 -1 598,9 -1 640,5 -1 692,5 1 206,0 1 265,0 1 325,8 355,9 347,2 337,9 Kommunal fastighetsavgift 52,8 52,8 52,8 Finansnetto -3,4 -5,3 -6,5 Resultat före extraordinära poster 12,4 19,2 17,5 Årets resultat 12,4 19,2 17,5 Skatteintäkter Kommunal utjämning/statsbidrag Resultatutjämningsreserv (bokslut 2012): 17,7 mkr Budget 2015, nämndernas budgetar 11(102) 4 Kassaflödesbudget Kassaflödesbudget Belopp i mkr 2015 2016 2017 Tillförda medel från den löpande verksamheten Årets resultat 12,4 19,2 17,5 Justeringsposter (avskrivningar mm) 52,4 58,5 63,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten 64,8 77,7 80,6 Nettoinvesteringar -135,0 -113,1 -74,7 Kassaflöde från investeringsverksamheten -135,0 -113,1 -74,7 80,0 35,0 0,0 0,0 0,0 0,0 80,0 35,0 0,0 9,8 -0,4 5,9 Likvida medel vid årets början 46,1 55,9 55,5 Likvida medel vid årets slut 55,9 55,5 61,4 Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Budget 2015, nämndernas budgetar 12(102) 5 Balansbudget Balansbudget Belopp i mkr 2015 2016 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 074,2 1 127,1 1 137,8 Finansiella anläggningstillgångar 26,7 26,7 26,7 1 100,9 1 153,8 1 164,5 14,4 14,4 14,4 130,0 132,0 134,0 55,9 55,5 61,4 200,3 201,9 209,8 1 301,2 1 355,7 1 374,3 690,4 709,6 727,1 33,8 32,1 31,2 Långfristiga skulder 297,0 332,0 332,0 Kortfristiga skulder 280,0 282,0 284,0 Summa skulder 577,0 614,0 616,0 1 301,2 1 355,7 1 374,3 Ansvarsförbindelse pensioner 624,1 623,1 625,5 Ansvarsförbindelse löneskatt på pensioner (24,26%) 151,4 151,2 151,7 Summa ansvarsförbindelse* 775,5 774,3 777,2 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Bank och kassa Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Avsättningar Avsättning pensioner mm Skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser * Enligt prognos från Skandia 20140630 Budget 2015, nämndernas budgetar 13(102) 6 Verksamhetsmått/Nyckeltal Belopp i mkr Prognos Budget Ram Plan 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 1 346,5 1 384,5 1 372,3 1 473,1 1 543,9 1 598,9 1 640,5 1 692,5 5,2% 2,8% -0,9% 7,3% 4,8% 3,6% 2,6% 3,2% 1 372,2 1 407,3 1 421,9 1 480,4 1 550,2 1 614,7 1 665,0 1 716,5 3,8% 2,6% 1,0% 4,1% 4,7% 4,2% 3,1% 3,1% Nettokostnadens andel av skatter och bidrag 98,1% 98,4% 96,5% 99,5% 99,6% 99,0% 98,5% 98,6% Eget kapital 619,9 636,6 669,6 679,1 678,0 690,4 709,6 727,1 Förändring av eget kapital 20,3 16,7 33,0 9,5 -1,1 12,4 19,2 17,5 Långfristiga skulder 96,8 160,0 160,0 160,0 217,0 297,0 332,0 332,0 Nettoinvesteringar 55,9 79,3 93,9 69,0 128,6 135,0 113,1 74,7 Verksamhetens nettokostnad Ökning i % Skatter och statsbidrag Ökning i % Budget 2015, nämndernas budgetar 14(102) 7 Budget 2015, ram 2016, plan 2017 Belopp i mkr Urspr budget 2014 Disponibelt anslag 2014 Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse -89,778 -94,564 -97,022 -96,941 -96,441 Kommunstyrelse, bidrag -41,297 -41,068 -39,328 -40,470 -41,631 -625,778 -645,533 -654,407 -647,639 -647,653 Kultur- och fritidsnämnd -59,078 -61,719 -60,660 -59,987 -59,987 Samhällsplaneringsnämnd* -16,092 -16,706 -16,641 -16,241 -16,291 -611,526 -612,551 -623,446 -621,427 -621,427 -52,660 -52,480 -65,071 -66,167 -67,167 Revisorer -1,036 -1,036 -1,299 -1,092 -1,114 Överförmyndarnämnd -2,665 -2,742 -2,878 -2,943 -2,943 Valnämnd -0,800 -0,800 -0,010 -0,010 -0,010 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 -38,481 -11,982 -36,632 -84,257 -132,962 -1539,191 -1541,181 -1 597,394 -1 637,174 -1 687,626 86,600 86,600 91,000 96,200 100,000 Avskrivningar -50,600 -50,600 -55,000 -60,200 -64,000 Pensioner (löpande pensioner och förändring avsättn) *** -38,000 -38,000 -37,500 -39,300 -40,900 13,000 13,000 0,0 0,0 0,0 -1 528,191 -1 530,181 -1 598,894 -1 640,474 -1 692,526 1 162,272 1 152,087 1 206,038 1 265,045 1 325,768 325,939 342,664 355,906 347,158 337,911 Fastighetsavgift 48,950 50,858 52,840 52,840 52,840 Finansnetto -7,000 -7,000 -3,468 -5,350 -6,529 Resultat före extraordinära poster 1,970 8,428 12,422 19,219 17,464 1,970 8,428 12,422 19,219 17,464 Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd ** Teknisk servicenämnd Resultatenheter Centralt anslag (att utfördela) Nämndernas nettokostnad Interna räntor/avskrivningar Personalomkostnader mm Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Kommunal utjämning/statsbidrag Extraordinära kostnader/intäkter Årets resultat Resultatutjämningsreserv (bokslut 2012): 17,700 mkr * Miljö- och byggnadsnämnd 2014 ** IFO-nämnd och omsorgsnämnd 2014 *** endast löpande pensioner 2014 Skatter/kommunal utjämning/fastighetsavgift 2015-2017 enligt SKL:s cirkulär 14:38, 29 650 invånare Budget 2015, nämndernas budgetar 15(102) 8 Bruttobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kostnader Kommunstyrelse 136 266 136 179 135 679 39 678 40 650 41 631 743 715 736 947 736 961 Kultur- och fritidsnämnd 68 217 67 544 67 544 Samhällsplaneringsnämnd 27 399 27 163 27 213 656 063 654 696 655 361 77 056 78 152 79 152 Revisorer 1 299 1 092 1 114 Överförmyndarnämnd 4 578 4 643 4 643 10 10 10 36 632 84 257 132 962 1 790 913 1 831 333 1 882 270 39 244 39 238 39 238 350 180 89 308 89 308 89 308 Kultur- och fritidsnämnd 7 557 7 557 7 557 Samhällsplaneringsnämnd 10 758 10 922 10 922 Socialnämnd 32 617 33 269 33 934 Teknisk servicenämnd 11 985 11 985 11 985 1 700 1 700 1 700 193 519 194 159 194 644 Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Summa kostnader Intäkter Kommunstyrelse Kommunstyrelse, bidrag Barn- och utbildningsnämnd Revisorer Överförmyndarnämnd Valnämnd Central anslag (att utfördela) Summa intäkter Budget 2015, nämndernas budgetar 16(102) 9 Nettobudget för nämnderna Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Kommunstyrelse 97 022 96 941 96 441 Kommunstyrelse, bidrag 39 328 40 470 41 631 654 407 647 639 647 653 Kultur- och fritidsnämnd 60 660 59 987 59 987 Samhällsplaneringsnämnd 16 641 16 241 16 291 623 446 621 427 621 427 65 071 66 167 67 167 Revisorer 1 299 1 092 1 114 Överförmyndarnämnd 2 878 2 943 2 943 10 10 10 36 632 84 257 132 962 1 597 394 1 637 174 1 687 626 Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Valnämnd Centralt anslag (att utfördela) Nettokostnad Budget 2015, nämndernas budgetar 17(102) 10 Investeringsbudget 2015-2017 Tekniska servicenämnden Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 400 400 400 400 400 400 IFO kontorslokaler 8 500 5 500 6 000 Ospecat TSF 1 000 1 000 1 000 Byggnadsavdelningen Mindre ombyggnad av kök Väpnaren ny förskola Brandlarm skolor Anneberg, tillbyggnad skola och förskola Anneberg reinvestdelar 16 822 10 050 2 500 Åkerskolan kök Hultetskolan till förskola, Röllekan 2 Runnerydsskolan, renovering och tillbyggnad Katedern 4 7 000 1 300 6 000 4 000 20 000 60 000 35 000 500 EPC Etapp 2 Norråsaskolan ventilation, Läroverket 7 Digitala lås på anläggningar (KoF) 200 Gruppbostad på Folkskolan 1 11 900 Gruppbostad på Ängsviolen 2 12 800 Utbyte hissar reinvest 500 500 Utbyte av utvändiga armaturer som kräver kvicksilverhaltiga ljusämnen 650 650 Vidaresänt brandlarm förskolor 400 Brinellgymnasiet ytterväggar Utbyte server Summa byggnadsavdelningen 11 400 8 900 500 99 322 90 350 47 300 2 000 2 000 2 000 Ospec Centrumgruppen 400 400 400 Gatubelysning energisparprojekt 400 400 Tillgänglighetsåtgärder 400 400 400 1 500 1 500 1 500 Stadsparksstråket 300 300 300 Iordningsställande av bostadsmark 300 300 300 Infrastruktur industrimark 500 1 500 1 500 Samhällsbyggnadsavdelningen GC-vägar och trafiksäkerhet Ospec gata/park Folkets park, Nässjö exploatering Mastbacken exploatering av bostadsområde Järnvägstunnel Forserum Budget 2015, nämndernas budgetar 1 400 500 5 500 18(102) Belopp i tkr Handskerydsskolans IP Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 300 Utveckling av tätortens ytterområden 500 Sörängens arkeologi 1 100 Stortorget ombyggnad 2 000 Gatubyggnad kv Kavalleriet 1 300 Skolstruktur trafikåtgärder 500 Ospec projekteringar (SB18, 19, 20, 22,24) 200 Projektering Södra vägen 500 Försäljning av industrimark -3 000 -3 000 -3 000 Försäljning av bostadsmark -1 000 -1 000 -1 000 Summa samhällsbyggnadsavdelningen 8 000 2 800 10 000 Kost- och städavdelningen Kök Björktrasten 1 885 TSF Ombyggnation kök Trollebo 3, Forserum 660 Disk mm Norråsaskolan 890 Kost- och städverksamheten, köksutrustning 500 500 500 2 275 1 160 500 150 150 150 109 936 94 460 57 950 Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 1 000 1 000 1 000 Stadskärneutveckling 700 800 900 Utveckling av SNIKKE 3.0 450 450 Utveckling av ny "sajt" 500 500 Stadshuset: anpassning av sammanträdesrum och kontorsutrymme 250 Dokument-/ärendehanteringssystem med e-arkiv 1000 500 3 900 3 250 Summa Kost- och städavdelningem TSF Arbetsutvecklingsavdelningen Carport 189 Övrigt TSF Specialfordon och maskiner Summa teknisk servicenämnd Kommunstyrelsen Belopp i tkr Utveckling av orter och landsbygd Summa kommunstyrelsen TSF 1 900 TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas över till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Budget 2015, nämndernas budgetar 19(102) Barn- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Inventarier, förskola/grundskola 800 800 800 Inventarier gymnasieskola 800 800 800 Tuvan Ny förskola – Inventarier 3 460 Bu-lokaler ospec. 800 800 800 Lekplatsutrustning 400 400 400 Säkerhet förskolor t.ex staket 200 200 200 Annebergsskolan - Inventarier 1 480 Åkerskolan 6 850 Åkerskolan - Inventarier 750 Hultetskolan - Inventarier 300 Runnerydsskolan - Inventarier Brinell Omklädningrum 5 650 2 950 Norråsaskolan 400 Tag-system Idrottshallar 180 Särskolan 150 Emåskolan Folkets hus 200 Åkerskolan gymnastiksal - renovering omklädningsrum Signalförstärkare Fredriksdal Malmbäcks skola WC Summa barn- och utbildningsnämnd 300 TSF Projektering 180 180 TSF 1 200 TSF 60 TSF 150 TSF 13 230 11 080 9 130 TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas över till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Budget 2015, nämndernas budgetar 20(102) Kultur- och fritidsnämnden Belopp i tkr Budget 2015 Ram 2016 Omklädningsrum på Skogsvallen Energisparande åtgärder Skogsvallen Simhall Plan 2017 1 000 700 TSF 2 500 TSF Konstinköp 100 100 100 Maskiner mm ospec. på anläggningar 300 300 300 Gräsklippare Skogsvallen 300 Ismaskin (Totalrenovering av befintlig) 450 Ospec KFN 400 400 400 Ridanläggningen i Lövhult 100 100 100 Utveckling befintliga näridrottsplatser 100 Digitala lås på anläggningarna 200 Dränering gräsplaner Skogsvallen 300 TSF 100 TSF 300 300 Byte lampor och armaturer i elljusspår 500 500 Skatepark/Parkour centrum 100 400 500 500 500 5 950 2 300 3 700 Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Avdelningskök särskilt boende 1 000 1 000 1 000 TSF Ospecificerat socialnämnden 1 000 1 000 1 000 TSF Summa socialnämnd 2 000 2 000 2 000 Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 135 016 113 090 74 680 Lövhult Summa kultur- och fritidsnämnd TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas över till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Socialnämnden Belopp i tkr TSF: Investeringsprojektet kommer att flyttas över till tekniska serviceförvaltningen för fortsatt hantering Totalt Belopp i tkr TOTALT Budget 2015, nämndernas budgetar 21(102) 11 Personal Statistiken är hämtad ur personalavdelningens lönesystem i november 2014. I nämndernas berättelser redovisas antal årsarbetare som ligger till grund för budgeterade personalkostnader 2014. Antal anställda Antal årsarbetare (mätdatum 2014-11-01) Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning 909 145 1 054 Kommunledningskontor 96 17 113 Kultur- och fritidsförvaltning 46 6 52 Miljö- och byggkontor 29 3 32 1 020 64 1 084 185 16 201 2 285 251 2 536 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsat månadsanställda Antal månadsanställda totalt Barn- och utbildningsförvaltning 889 108 997 Kommunledningskontor 89 17 106 Kultur- och fritidsförvaltning 43 7 50 Miljö- och byggkontor 31 1 32 Socialförvaltning 950 31 981 Tekniskt servicekontor 184 5 189 2 186 169 2 355 Socialförvaltning Tekniskt servicekontor Totalt Antal årsarbetare (mätdatum 2013-11-01) Totalt Anställda enligt avtal BEA (arbetsmarknadspolitiska insatser) och PAN (personliga assistenter) ingår inte. Budget 2015, nämndernas budgetar 22(102) Arbetad tid och frånvaro Mätperiod (antal timmar) 2013-11-01--2014-10-31 2012-11-01--2013-10-31 3 335 277 3 480 733 Timlön 265 662 318 762 Fyllnadstid 30 750 27 214 Övertid 22 999 15 464 Totalt 3 654 688 3 842 173 2013-11-01--2014-10-31 2012-11-01--2013-10-31 Semester 409 018 387 888 Ferie/uppehåll 129 024 127 830 Sjukdom 288 537 258 602 Föräldraledighet 205 430 173 873 Vård av sjukt barn 23 604 24 453 Övrig frånvaro 152 382 142 447 1 207 995 1 115 093 Arbetad tid Månadslön, faktisk tid Mätperiod (antal timmar) Frånvaro Totalt Tabellen redovisar antalet samtliga anställda enligt avtal AB fördelat på verkligt arbetade timmar och frånvarotimmar. Budget 2015, nämndernas budgetar 23(102) 12 Befolkningsprognos Nässjö kommuns totala folkmängd uppgick till 29 805 personer den 1 november 2014. Budgeten 2015 är beräknad utifrån ett invånarantal på 29 650 personer. Med folkmängd avses summan av födda, döda, inflyttade och utflyttade personer under ett år. Det är invånarantalet som ligger till grund för kommunens skatteunderlag. En befolkningsprognos för Nässjö kommun, för perioden 2014-2023, gjordes under våren 2014. Befolkningsprognosen togs fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och prognosens förändringstabell kan ses längre ned på sidan. Enligt prognosen kommer befolkningen stadigt att öka fram till 2023, då folkmängden i kommunen förväntas bli cirka 30 557 personer. En befolkningsprognos är ett planeringsunderlag så att kommunen kan möta kommuninvånarnas behov och hantera resurser på bästa sätt. I arbetet med att ta fram en befolkningsprognos levererar SCB specifika statistikunderlag avseende åldersfördelad inflyttning, utflyttningsrisker, fruktsamhetsuppsättning och dödlighetsindex (män respektive kvinnor). En prognos betecknar ett förutspått framtida händelseförlopp vilket innebär att en prognos kännetecknas av osäkerhet. Tänkbara faktorer som påverkar befolkningsprognosen fram till 2023 är storleken på barnkullarna, Jönköpings utveckling, urbaniseringen, livslängden och flyktingmottagande. En ny befolkningsprognos ska tas fram våren 2016. Prognostiserad befolkningsförändring för Nässjö kommun 2014-2023 (avrundade värden) År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Förändring 2014 29 582 333 337 -4 1 440 1 368 72 68 2015 29 660 339 334 5 1 440 1 368 72 77 2016 29 750 344 330 14 1 440 1 363 77 91 2017 29 854 348 327 21 1 440 1 357 83 104 2018 29 968 350 323 27 1 440 1 353 87 114 2019 30 088 353 321 32 1 440 1 353 87 119 2020 30 208 354 318 36 1 440 1 355 85 121 2021 30 327 354 316 38 1 440 1 360 80 118 2022 30 444 355 314 41 1 440 1 364 76 117 2023 30 557 354 313 41 1 440 1 368 72 113 Antalet födda barn förväntas stiga något under prognosperioden, medan dödstalen förväntas sjunka. Enligt prognosen väntas födelsenettot (födda minus döda) gå från en nivå på ungefär minus 4 personer 2014 till en nivå på ungefär plus 40 personer 2023. Flyttningsnettot (inflyttade minus utflyttade) förväntas stiga något för att år 2023 ligga på samma nivå som 2014. Antalet inflyttade till kommunen förväntas vara oförändrad under prognosperioden. Utflyttningen förväntas öka något de första åren för att sedan sjunka något åren därefter. Flyttningsnettot förväntas vara positivt under prognosperioden för att 2023 återgå till samma flyttningsnetto som i periodens början. Budget 2015, nämndernas budgetar 24(102) Befolkningsprognos Nässjö kommun 2014-2023 Ålder/år 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 333 340 344 348 350 353 354 354 354 354 1-5 1 651 1 685 1 710 1 716 1 757 1 760 1 776 1 788 1 797 1 802 6-9 1 400 1 365 1 367 1 389 1 383 1 422 1 440 1 442 1 473 1 474 10-12 1 063 1 096 1 090 1 108 1 086 1 076 1 076 1 098 1 100 1 126 13-15 1010 1056 1089 1 093 1 123 1 118 1 134 1 115 1 106 1 105 16-18 1 072 1 045 1067 1084 1125 1154 1156 1185 1182 1194 19-24 2 342 2 291 2 240 2 206 2 153 2 137 2 144 2 161 2 192 2 199 25-59 12 439 12 446 12 479 12 479 12 545 12 545 12 538 12 540 12 526 12 520 60-64 1 797 1 809 1 786 1 812 1 744 1 769 1 770 1 778 1 780 1 819 65-74 3 480 3 548 3 593 3 601 3 596 3 542 3 504 3 428 3 404 3 348 75-84 1 955 1 933 1 964 2 004 2 117 2 233 2 363 2 502 2 602 2 679 85-- 1 043 1 040 1 024 1 015 990 973 944 933 929 935 29 585 29 654 29 753 29 855 29 969 30 082 30 199 30 324 30 445 30 555 0 Barn och ungdomar Antalet nollåringar förväntas öka något under prognosperioden. Även antalet barn mellan 1-5 år förväntas öka något. Yrkesverksamma Antalet unga vuxna som lämnar gymnasieskolan förväntas öka under prognosperioden. Många unga vuxna kommer troligtvis att söka sig till större orter för utbildning och arbete mot bakgrund av den pågående urbaniseringen. Antalet personer i arbetsför ålder, 25-59 åringar, förväntas öka något under prognosperioden. Seniorer Efterfrågan på vård och omsorg kommer sannolikt att öka i samhället när andelen äldre i befolkningen ökar. Men eftersom vi lever längre och blir piggare så är det tänkbart att behovet av vård och omsorg i större omfattning efterfrågas först vid 75-80 års ålder. Prognosen visar att gruppen 75-84 år kommer att öka markant fram till år 2023 medan åldersgruppen 85 år och uppåt minskar under prognosperioden. Budget 2015, nämndernas budgetar 25(102) 13 Styrmodell tar sikte mot visionen Allt framgångsrikt utvecklingsarbete kräver genomtänkt planering. Nässjö kommun har sedan början av 1990talet arbetat på ett metodiskt och strukturerat sätt med att utveckla kommunens möjligheter inom en handfull olika områden. Kommunens vision är en ledstjärna som omfattar alla kommunala verksamheter. Visionen pekar inte bara ut de kommunala ambitionerna utan anger även färdriktningen hur kommunen vill, tillsammans med näringsliv, föreningsliv, organisationer och andra samhällsaktörer, forma lokala möjligheter för framtiden. Nässjö kommuns aktuella vision antogs av kommunfullmäktige hösten 2012 och sträcker sig fram till 2030. Sedan 2008 använder vi också så kallad balanserad styrning i vår verksamhet. Det innebär att vi sätter konkreta mål inom de fem perspektiven ”medborgare”, ”ekonomi”, ”medarbetare”, ”verksamhet/utveckling” och ”hållbar utveckling”. Internt kallas metoden för styrpilen. De övergripande målen hittar du på de följande sidorna. Nämndernas styrpilar hittar du längre bak i dokumentet bland nämndernas budgettexter. Vision 2030 Nu hjärnvägars! Med glädje och fiffighet vässar Smålands höjdpunkt. Nässjö 2030, världens rum för människor och möten. För att uppnå visionen finns även fyra områden som kommunfullmäktige anser är särskilt viktiga att kommunen arbetar med: • Attraktivitet • Kommunikationer • Näringsliv och kompetens • Välfärd Budget 2015, nämndernas budgetar 26(102) 14 Mål enligt Pilen 2015 14.1 Medborgare Koncernmål Indikatorer Hög tillgänglighet Nöjd medborgarindex (NMI) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med minst en enhet per år jämfört med 2013 Nöjd inflytandeindex (NII) enligt medborgarenkät ska långsiktigt öka med en enhet per år jämfört med 2013 Minst 90 % rätt svar av rätt person i rätt tid enligt ROSA-mätning 2014 Attraktiv livsmiljö Befolkningsutveckling, ökning med >50 invånare under 2015 Ökat handelsindex med två enheter 2015 jämfört med 2014 Ökat fokus på barnets rätt Alla nämnder ska ha infört och börjat tillämpa avsnitt för prövning av barnkonsekvenser i tjänsteskrivelsemallen med tillhörande checklista/handbok Barn upplever sig som trygga Barns exponering för skadliga kemikalier ska minska inom skolan och förskolan 14.2 Ekonomi Koncernmål Indikatorer God ekonomisk hushållning Andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år i kommunen som förvärvsarbetar ska minst uppgå till 80 % Andel arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd i åldern 16-64 år enligt arbetsförmedlingens statistik ska 2015 minska jämfört med 2014 Resultatnivå 2015 minst 1,0 % av skatter och bidrag, 2016 minst 1,0 % och 2017 minst 1,5 % Soliditet minst 55 % vid utgången av 2015 Självfinansieringsgrad av investeringar ska i genomsnitt under 2014-2016 vara minst 60 % Total lokalyta för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4 % per år under perioden 2014-2018 14.3 Medarbetare Koncernmål Indikatorer Professionella medarbetare Samtliga tjänster som tillsätts ska ha en kompetensanalys och 90 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen Frisknärvaron ska vara minst 95 % under 2015 Budget 2015, nämndernas budgetar 27(102) Koncernmål Indikatorer Medarbetarindex ska uppnå minst indextal 60 i 2016 års enkät Ledarindex ska uppnå minst indextal 65 i 2016 års enkät Andelen som skulle kunna rekommendera en vän eller bekant att arbeta på någon av Nässjö kommuns arbetsplatser ska uppnå minst indextal 52 i 2016 års enkät 14.4 Verksamhet/utveckling Koncernmål Indikatorer Varierat näringsliv Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare enligt Nyföretagarcentrums Företagarbarometer ska vara minst 5,5 Kompetensförsörjning Andel elever som fullföljer gymnasiet inom fyra år ska uppgå till minst 85 % Mötesplatser för alla Kunskapen om tillgängliga mötesplatser för människor med olika bakgrund ska öka genom kartläggning av utgångsläget, i syfte att utgöra underlag för riktade insatser för att öka andelen underrepresenterade grupper i föreningsliv och andra mötesplatser. Delaktighet och inflytande i regionkommunen Antal grupper och processer där Nässjö kommun medverkar under uppbyggnaden av regionkommunen 14.5 Hållbar utveckling Koncernmål Indikatorer Minskad energianvändning Den årliga mängden köpt energi till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2015 ha minskat med 7 % jämfört med 2009 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2015 ha minskat med 6 % jämfört med 2009 Hushållens energianvändning per invånare ska 2015 ha minskat med 6 % jämfört med 2008 Transportsektorns energianvändning per invånare ska 2015 ha minskat med 3 % jämfört med 2008 Minskad klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska vara minst 6 % lägre per invånare 2015 än 2008 Uppvärmning av bostäder och lokaler med fossila bränslen inom Nässjö kommuns geografiska område ska kontinuerligt minska med målsättningen att senast år 2020 vara helt oberoende av fossila bränslen (exkl indirekt nyttjande av fossila bränslen via elnätet) Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska årligen bli mindre beroende av fossila bränslen med målsättningen att 2020 vara oberoende av fossila bränslen så långt det är tekniskt möjligt och kommersiell tillgång av drivmedel tillåter. 100 % av inköpt el till kommunens verksamheter ska produceras av förnyelsebara energikällor 2015 Budget 2015, nämndernas budgetar 28(102) Koncernmål Indikatorer Miljösmart konsumtion Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2015 ha ökat till 16 % Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2015 brukar köpa miljömärkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2013 Jämlik hälsa Skolnärvaro (mätning av utgångsläget) Skolresultat (mätning av utgångsläget) Tandhälsa (mätning av utgångsläget) Fetma/övervikt (mätning av utgångsläget) Upplevd hälsa (mätning av utgångsläget) Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2015 ha minskat jämfört med 2014 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2015 ha minskat jämfört med 2014 Trygg och säker livsmiljö Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal brott per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal suicider och försök till suicid per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal fallolyckor per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal trafikolyckor per år ska minska jämfört med 2012-2014 Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen Budget 2015, nämndernas budgetar 29(102) Budget 2015, nämndernas budgetar 30(102) 15 Kommunfullmäktigebeslut, kommentarer och uppdrag 15.1 Finansiering För att Nässjö kommun ska uppnå lagstadgad god ekonomisk hushållning finns följande finansiella mål fastställda i Pilen för 2015: • Resultatnivån 2015 ska minst uppgå till 1,0 procent av skatter och generella stats- och utjämningsbidrag. 2016 ska resultatet motsvara minst 1 procent och 2017 minst 1,5 procent. • Soliditeten ska ligga på minst 55 procent vid utgången av 2015. • Självfinansieringsgraden av investeringarna ska uppgå till minst 60 procent i genomsnitt under perioden 20142016. Skattesatsen 2015 fastställs till 22,19 procent av den beskattningsbara inkomsten. Nässjö kommuns budgeterade resultat för 2015 fastställs till 12,4 miljoner kronor. I samband med genomförande av 2015 års investeringsbudget kommer behov av nyupplåning att uppstå. Kommunstyrelsen har därför rätt att under 2015 nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 80 miljoner med hänvisning till upprättad finansieringsbudget och att behov av upplåning kommer att uppstå i samband med 2015 års investeringsbudget. Kommunstyrelsen har under 2015 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp som motsvarar belopp på de lån som förfaller till betalning under året. 15.2 För nämnderna gäller Förändringar har gjorts i nämndernas ramar efter förslag från nämnderna och diskussioner i budgetkommittén. Förslaget innebär att nämndernas ramar höjs med 56 miljoner kr 2015 jämfört med budget 2014. I budgetförslaget för 2015 har också budgetramarna för 2016 och 2017 bearbetats. Om det skulle uppstå stora skillnader som känns angelägna för en diskussion om ramar så ska hanteras enligt de rutiner som finns avseende tilläggsbudget. Ramarna för nämnderna har ökats mellan 2015 och 2016 med sammanlagt cirka 40 miljoner kronor och mellan 2016 och 2017 med cirka 50 miljoner kronor. För kommande års arbete med budget 2016 föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. I det centrala anslaget ingår kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Personalomkostnadspålägg (sociala avgifter med mera) uttas med 38,46 procent för majoriteten av kommunens anställda. För yngre och äldre arbetstagare gäller följande procentsatser: för anställda som vid årets ingång inte fyllt 23 år uppgår den totala arbetsgivaravgiften till 16,01 procent, för anställda som fyllt 23 år men inte 25 år 21,29 procent och för anställda som vid årets ingång fyllt 65 år 15,81 procent. Kommungemensamma resurser ska användas och nyttjas på effektivaste sätt genom samverkan och helhetssyn utifrån ett kommunkoncernperspektiv. Det är av yttersta vikt att målen i nämndernas styrpilar möjliggörs inom de tilldelade resurserna. Samtliga nämnder får i uppdrag att: • • • • • Arbeta progressivt med integrationen i kommunen Se över nämndens brandskyddsarbete och tillgodose behovet av utbildningar Genomföra planerade aktiviteter i nämndpilen och redovisa måluppfyllelse i delårsrapport /årsbokslut Bevaka möjligheterna till statsbidrag inom ansvarsområdet Fastställa internbudgeten för nämnden senast den 31 januari 2015 och lägga in den i ekonomisystemet senast den 28 februari Budget 2015, nämndernas budgetar 31(102) 15.3 Kommunstyrelsens driftsbudget Kommunstyrelsens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 2017 Kommunstyrelse 97 022 96 941 96 441 Kommunstyrelse, bidrag 39 328 40 470 41 631 Centralt anslag 36 632 84 257 132 962 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför det föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2015 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2015-2017 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 Utbildning förtroendevalda 125 Medborgarkontor, initiala kostnader 120 Medborgarkontor, ökade driftskostnader Nassjo.se 2017 - - 200 200 150 150 Licenskostnader 50 100 250 E-avrop direktupphandlingsmodul 50 50 50 701 701 701 IT-tjänst, kostnad IT-tjänst, överföring av ram (KS andel) - 224 - 224 - 224 Vid årsskiftet tillträder merparten av Nässjö kommuns förtroendevalda - cirka 200 personer - sina uppdrag. För att ge bästa möjliga start krävs utbildning som ger kunskap kring de grundläggande reglerna för den kommunala verksamheten och en grund att stå på vid handläggning och beslutsfattande i fullmäktige och nämnder. Utbildningen vänder sig till mandatperiodens förtroendevalda i allmänhet och de nyvalda i synnerhet. Ett anslag på 125 tusen kronor anslås 2015 för såväl kurskostnader som arvoden och förlorad arbetsförtjänst. Inför 2015 finns behov av ombyggnad/förbättringar av medborgarkontorets lokaler i Nässjö på grund av stor ökning av antalet besök. Detta flöde medför dålig logistik och dålig arbetsmiljö för samhällsvägledarna liksom medarbetarna på turism och konsument- och budget/skuldrådgivningen. Ett anslag på 120 tusen kronor anslås 2015 för att täcka de ökade hyreskostnader som ombyggnationen medför, samt övriga kostnader för bland annat Wifi, inköp/leasing av utrustning nytryck av turistbroschyr och webutveckling För åren 2016 och framåt medges ett årligt anslag på 200 tkr för att täcka ökade driftskostnader i form av utbildningskostnader för att kunna informera om kommunens e-tjänster och hjälpa besökare, kompetensutveckling för genomförande av intentionerna i den utredning som gjorts kring medborgarkontorens verksamhet samt drift av Wifi och ny utrustning för e-tjänster och turistbyråns kostnad för webbutveckling. Medborgarkontoret får återkomma med förslag på anpassade öppettider som ryms inom tilldelad budgetram och som är anpassade efter Budget 2015, nämndernas budgetar 32(102) besöksnärvaron. Dagens version av nassjo.se behöver byggas om till ett modernare system, medel för detta finns avsatt i investeringsbudgeten. Fram tills dess att ny version kan läggas ut måste den gamla underhållas och utvecklas. Uppbyggnaden och skiftet beräknas ta cirka två år. Därför anslås 150 tusen kronor under åren 2015 och 2016. Nya system för kommunens intranät, hemsida samt dokument- och ärendehanteringssystem kommer att ge kostnader för användarlicenser. Då det ännu inte är klart vilka system som kan komma att bli aktuella uppskattas kostnaden preliminärt till 50 tusen kronor 2015, 100 tusen kronor 2016 och 250 tusen kronor från 2017 och framåt. Dessa anslag kommer att revideras då kostnadsbilden blir mer känd. Den 1 juli 2014 infördes nya regler och höjd gräns för direktupphandling samt krav på riktlinjer och ökade krav på dokumentationsplikt. E-avrop, som tillhandahåller kommunens upphandlingssystem, har tagit fram en direktupphandlingsmodul som är en förenklad version av upphandlingssystemet och ska kunna användas ute i verksamheterna när man gör direktupphandlingar. Modulen ger också upphandlingsenheten en möjlighet att följa upp vilka direktupphandlingar som görs ute i verksamheterna, värdet av dessa och därmed framtida möjligheter att göra upphandlingar som täcker in kommunens behov. Ett årligt anslag på 50 tusen kronor medges för de löpande licenskostnaderna. Nässjö kommun har sedan några år tillbaka avsaknad av egen lokal IT-kompetens, då dessa numera ingår i Höglandets IT (undantaget IT-strateg). I kommunens verksamheter finns behov av att göra IT till ett hjälpmedel, som fungerar på det sätt verksamheten behöver. Det finns därför framöver, ett behov av att förstärka den centrala resursen inom teknikområdet. För att förstärka kompetensen inom teknikområdet och ge snabbare och mer verklighetsnära stöd på plats, inrättas en ny central tjänst inrättas som är kopplad till IT-strateg från och med 2015. Denna tjänst finansieras av kommunledningskontoret (motsvarande en halv vaktmästartjänst) och resterande del av nämnderna, proportionellt efter nämndens storlek. Informationssäkerhet är ett mycket viktigt område, inom vilket kommunen har stora utmaningar. Det finns behov av att utveckla tydliga rutiner och lösningar för styrning och arbetssätt och samverkansformer. I kommunens verksamheter finns behov av att göra IT till ett hjälpmedel, som fungerar på det sätt verksamheten behöver. Detta förutsätter att vi ska vara goda kravställare, samt kunna förstå och tekniskt bemöta våra olika verksamheters behov och IT-leverantörers argumentation, offerter och förslag. Detta förutsätter en ökad medvetenhet i verksamheten kring vilka IT-tjänster man köper från tjänstekatalogen samt ett ordnat och strukturerat införande av IT-tjänster. Kommunledningskontoret har det övergripande ansvaret för införandet av IT, beställning och samordning av tjänster, kontroll av kommunens IT-kostnader och fungerar som kommunens kontakt gentemot Höglandets IT. Detta samordningsansvar gäller också telefoni. I avvaktan på införandet av tjänsten skjuts det i tidigare budget beviljade anslaget för läsplattor fram till 2016. Följande anslag avseende KS Bidrag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Kommunstyrelse bidrag (förändring jämfört med föregående års anslag) Belopp i tusen kronor, tkr 2015 E-utvecklingsrådet 2016 122 Höglandets Räddningstjänstförbund Regionförbundet - 1 407 - 2017 133 145 254 1 173 1 409 - 1 409 Leader Astrid Lindgrens hembygd 150 150 150 Uppräkningar 200 250 300 En verksamhetsplan och budget för e-utvecklingsrådets verksamhet och projekt för åren 2015 – 2017 har beslutats. Kostnaden för arbetet med samordning av e-utveckling delas mellan kommunerna och landstinget i Jönköpings län enligt framtagen fördelningsnyckel baserad på invånarantal. I enlighet med budgetförslaget utgör Nässjö kommuns andel av kostnaderna 382 tusen kronor 2015, vilket är 122 tusen kronor högre än det anslag som finns avsatt i budgetramen. Nässjö kommuns medlemsbidrag till Höglandets Räddningstjänstförbund justeras i enlighet med presidiets beBudget 2015, nämndernas budgetar 33(102) slut. Den beräknade kostnadsramen och tillika medlemsbidraget för 2016 och 2017 uppgår till 58 040 tusen kronor respektive 59 782 tusen kronor. Enligt fördelning utifrån befolkningstal per den 31 december 2013 medför detta en kostnad för Nässjö kommun om 30 628 tusen kronor 2016 och 31 547 tusen kronor 2017. I relation till tidigare beslutad ram innebär detta ett ökat medlemsbidrag om 254 tusen kronor 2016 och 1 173 tusen kronor 2017. I samband med bildandet av Regionkommun Jönköpings län upphör Regionförbundet. Verksamheten finansieras via skatteuttag i Regionkommunen. I och med detta utgår inga avgifter från medlemskommunerna, varför anslaget belopp i budgeten reduceras. Leaderområdet Mitt i Småland som Nässjö kommun har tillhört, kommer efter avslutad programperiod att upplösas. Därmed har kommunen sökt nya samarbetspartners och kommer att ingå i Leaderområdet Astrid Lindgrens hembygd från och med 2015. Nuvarande budgetanslag anpassas därför till det nya Leaderområdet. De flesta av kostnaderna/medlemsbidragen inom KS Bidrag är av den karaktären att de räknas upp med index eller löneutveckling varje år. Då budgetramen inte räknas upp med automatik, innebär det att budgetanslaget urholkas. Därför anslås 200 tusen kronor 2015, 250 tusen kronor 2016 och 300 tusen kronor 2017 för att täcka dessa uppräkningar. Den totala budgeten för det centrala anslaget fastställs enligt nedan: Centralt anslag att fördela ut (total budget) Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Kapitalkostnader Löneavtal 2015 2016 2017 9 820 19 320 25 320 24 150 32 200 32 200 27 375 36 500 Löneavtal 2016 Löneavtal 2017 30 880 BAS/Lönejustering 2015 2 000 BAS/Lönejustering 2016 2 700 2 700 2 000 2 700 BAS/Lönejustering 2017 2 000 Arbetsmarknadsenhet Övrigt Totalt 1 500 - 838 36 632 1 500 - 838 84 257 1 500 - 838 132 962 I anslaget för centrala kostnader ingår kapitalkostnader i och med förslaget till investeringsbudget 2015, 2016 och 2017. Kapitalkostnaderna kommer att fördelas ut till nämnderna när investeringarna tas i bruk. De beräknade kostnaderna för löneavtalen 2015, 2016 och 2017 har lagts centralt i nuläget, och kommer att fördelas ut till nämnderna när avtalen blir klara. Anslag för BAS-/lönesatsning i löneavtalen 2015-2017 har lagts in. För att skapa en effektiv organisation för att möta de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna finns 1500 tusen kronor att fördela. Kommunstyrelsen får i uppdrag... • att initiera arbetet med att hitta samverkan och effektivisering mellan nämnderna och de kommunala bolagen • att samordna ekonomistyrning och löpande uppföljningar med de kommunala bolagen • att initiera en översyn över nämndernas redovisnings- och resultatenheter. • att arbeta vidare med det interna arbetsgivarmärket under projektet Jobba här! med inriktning mot kommunens gemensamma värdegrund • att säkerställa rutiner som främjar en ekonomisk medvetenhet ute i kommunens verksamheter gällande telefoni och IT Budget 2015, nämndernas budgetar 34(102) • att se över medborgarkontorens uppdrag och avtal med andra förvaltningar och bolag med syfte att uppnå en ökad tydlighet • att se över och utreda möjligheterna för kommunen att ställa sig bakom klimatlöftet som innebär införande av energi- och/eller miljöledningssystem i kommunens verksamheter • att se över och ta fram en plan för utvecklingen av övriga orter och landsbygd inom kommunen • att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och övriga berörda nämnder arbeta fram en handlingsplan för det fortsatta utvecklingsarbetet med Lövhult utifrån den vision som beslutats • att ge personavdelningen på kommunledningskontoret i uppdrag att utreda frågan om arbetskläder i förskolan 15.4 Barn- och utbildningsnämndens driftsbudget Barn- och utbildningsnämndens förslag till styrpil godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Barn- och utbildningsnämnd 2016 654 407 2017 647 639 647 653 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför det föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2015 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2015-2017 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknade med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 2017 Lärartäthet förskola och skola 3 000 3 000 3 000 Ökat barnantal i förskolan 1 670 1 470 1 470 Barn i behov av särskilt stöd 1 000 1 000 1 000 Brinellgymnasiets elevutveckling 4 000 4 000 4 000 Ökade hyreskostnader 320 120 120 Utökad SYV-tjänst 500 500 500 ramjustering - IT-kostnader HIT 5 800 - 1 800 5 800 - 1 800 5 800 1 800 Återföring statsbidrag gymnasiet 4 358 Ökade hyreskostnader Träcentrum Hyra tillfälliga undervisningslokaler Runneryd 87 315 347 693 315 Vikarieförmedling It-tjänst, överföring av ram (BUNs andel) - 224 - 224 - 224 Nämndens önskemål om anslag för bibehållen lärartäthet, ökat barnantal i förskolan, Brinellgymnasiets elevutveckling, barn i behov av särskilt stöd, ökade hyreskostnader och utökning av SYV-tjänster på totalt 10,5 miljoner kronor har med anledning av det ekonomiska läget inte kunnat mötas fullt ut, utan tillmötesgås med 4,7 miljoner kronor. Nämnden får själv göra bedömningen hur anslaget ska fördelas. Budget 2015, nämndernas budgetar 35(102) Från och med 2014 baseras budgetanslag för IT-kostnader till Höglandets IT förbund på en helt ny tjänstekatalog vilken grundas på volymuppgifter, där elevkonton, datorer för elever, lärare och administrativ personal är specificerade. Enligt förvaltningens egna beräkningar baserade på HIT:s tjänstekatalog finns en differens på 1,8 miljoner kronor gentemot nuvarande budgetram. I 2014 års budgetproposition aviserade regeringen återföra 1 360 miljoner kronor 2014, 1 930 mkr 2015 och 1 460 mkr 2016 av det minskade statsbidraget för gymnasieskolan då effekterna av besparingen inte blivit så stor som man ursprungligen räknat med. För Nässjö kommun handlar det om 4,131 miljoner kronor för 2014, 5,860 miljoner kronor 2015 och 4,358 miljoner kronor 2016, vilket återfördes till nämnden i samband med tilläggsbudget I 2014. Då återföringen fortsätter efter 2016 tillgodoses nämnden motsvarande belopp från och med 2017. För merkostnader i form av tillfälliga undervisningslokaler på Runnerydsskolan under del av ombyggnationstiden anslås 347 tusen kronor 2015 och 693 tusen kronor 2016. För att få en permanent lösning på lokalbehovet för Brinellgymnasiets estetiska verksamheter, vilket även inkluderar lokaler för Nässjö Lärcenter, kommer undervisningen att förläggas i lokaler på Träcentrum, vilka kommer att anpassas till kommunens behov. Nämnden kompenseras med merkostnaden som denna lösning innebär. En fördelning mellan Brinellgymnasiet och Nässjö Lärcenter ska tas fram. Den kommungemensamma vikarieförmedlingen kommer att införas från och med 2015, men nämndens kostnad för denna får inrymmas inom befintlig budget. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag... • att fullfölja genomförandet av Framtidens skola. 15.5 Kultur-och fritidsnämndens driftsbudget Kultur- och fritidsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Kultur- och fritidsnämnden 2016 60 660 2017 59 987 59 987 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför det föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2015 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2015-2017 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr Teknisk utrustning stadsbiblioteket 2015 2016 162 2017 70 70 Ett anslag på 162 tusen kronor 2015 och 70 tusen kronor från och med 2016 medges för hyra och drift av ny server till biblioteket samt drift och installation av Ehub, vilket möjliggör att besökarna på bibliotekets webbplats kan uträtta alla sina ärenden där, inklusive lån av e-media. Budget 2015, nämndernas budgetar 36(102) Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag... • att bilda en arbetsgrupp som ser över, samordnar och tar fram förslag på de större arrangemang som kommunen anordnar. Detta ska ske genom samarbete med föreningsliv, näringsliv och främja ökad integration. • att ta fram förslag över olika aktivitetsytor, exempelvis parkour. • att tillsammans med kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder arbeta fram en handlingsplan för det fortsatta utvecklingsarbetet med Lövhult utifrån den vision som beslutats • att i samverkan med tekniska servicenämnden ta fram en kalkyl på läktare till sporthallen i Malmbäck för att prövas i 2016 års budget 15.6 Samhällsplaneringsnämndens driftsbudget Samhällsplaneringsnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Samhällsplaneringsnämnd 2016 16 641 2017 16 241 16 291 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför det föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 Bostadsanpassningsbidrag 400 Dåligt underhållna fastigheter 150 IT-tjänst, överföring av ram (SPNs andel) -5 2017 450 500 -5 -5 Kostnader för bostadsanpassning ökar, bland annat beroende på kommunens övertagande av hemsjukvården. Fler personer får hjälp och rehabilitering i sitt egna hem än tidigare vilket ställer högre krav på bostadsanpassning och tillgänglighet i hemmen. Antalet ärenden som avser bostadsanpassning för barn tenderar också att öka. För att möta de ökade kostnaderna anslås 400 tusen kronor 2015, 450 tusen kronor 2016 och 500 tusen kronor från och med 2017. Ett anslag på 150 tusen kronor tillförs 2015 för att fortsätta det arbete som har påbörjats mot dåligt underhållna fastigheter. Taxor och avgifter Timtaxan höjs fr o m 2015-01-01 för tillsyn enligt livsmedelslagen och miljöbalken enligt förändring av prisindex för kommunal verksamhet (PKV) 2013. Budget 2015, nämndernas budgetar 37(102) 15.7 Socialnämndens driftsbudget Socialnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Socialnämnd 2016 623 446 2017 621 427 621 427 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför detta arbete föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2015 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2015-2017 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 2017 Förändrade anställningsförhållande vikarier 1 100 1 100 1 100 Placeringar inom familj 2 000 2 000 2 000 500 500 500 Hemtagningsteam 1 800 1 800 1 800 Utökad bemanning särskilt boende 2 250 2 250 2 250 Utökning servicebostad Ramjustering Ekonomiskt bistånd - 4 000 - 4 000 - 4 000 -1 000 -1 000 -1 000 -224 -224 -224 Arbetsmarknadsenhet IT-tjänst, överföring av ram (Socs andel) Nämndens önskemål om anslag för placeringar inom familjeområdet, utökning servicebostad, hemtagningsteam och utökad bemanning särskilt boende på totalt 6,5 miljoner kronor har med anledning av det ekonomiska läget inte kunnat mötas fullt ut, utan tillmötesgås med 2,5 miljoner kronor. Nämnden får själv göra bedömningen hur anslaget ska fördelas. Med anledning av ändrade anställningsformer för vikarier inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg i enlighet med gällande regler anslås 1,1 miljoner kronor per år. Då kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat från och med hösten 2013 återförs en miljon kronor från nämndens budgetram. Nämndens önskemål om utökad ram till arbetsmarknadsenheten ligger under det centrala anslaget i avvaktan på resultatet av uppdraget att se över kommunens insatser för att minska försörjningsstödet och arbetslösheten. Taxor och avgifter Hyrorna i samtliga boendeformer höjs med 2 procent fr o m 2015-01-01. Måltidspriserna i socialnämndens verksamheter höjs med en krona per måltid och 90 kronor per månad för abonnemang från och med 2015-01-01. Socialnämnden får i uppdrag... • att fortsätta arbetet med att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd och placeringar • att i bred dialog utreda frågan kring framtidens demensvård i hemtjänst, trygghetsboende och särskilt boende. Budget 2015, nämndernas budgetar 38(102) 15.8 Tekniska servicenämndens driftsbudget Tekniska servicenämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Teknisk servicenämnd 2016 65 071 2017 66 167 67 167 I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför detta arbete föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. I 2015 års anslag ingår ökade kostnader till följd av investeringar för nämndens egen verksamhet. Ökade kapitalkostnader som uppstår i samband med förslaget till investeringsbudget 2015-2017 kompenseras nämnden när investeringen tas i bruk. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 Enskilda vägar 2017 500 500 Hyreshöjning 2 000 Vikarieförmedling kost och städ Parkeringsplatser på Lidl 100 100 100 Dagvattenhantering 750 750 750 It-tjänst, överföring av ram (TSNs andel) - 24 - 24 - 24 Ett anslag på 500 tusen kronor anslås från och med 2016 för iståndsättningsbidrag till enskilda vägar. För att till del möta det underhållsbehov som föreligger för kommunens fastigheter anslås en summa på 2 miljoner kronor 2017. Denna kommer successivt att öka efter planperioden för att uppgå till 5 miljoner 2019. Summan läggs under tekniska servicenämnden i rådande budgetförslag, men ska utfördelas till köpande förvaltningar inför 2017 års budget. Den kommungemensamma vikarieförmedlingen kommer att införas från och med 2015, men nämndens kostnad för denna får inrymmas inom befintlig budget. Med anledning av behovet av parkeringsplatser i centrum anslås 100 tusen kronor per år för hyra av 55 parkeringsplatser av Lidl. Kostnaden för kommunens dagvattenhantering, 750 tusen kronor per år, överflyttas till tekniska servicenämnden. Tekniska servicenämnden får i uppdrag... • att se över funktionsbeskrivningen för gata/parkverksamheten gentemot Nässjö Affärsverk AB. • att medverka till att arbeta fram relevanta nyckeltal inom fastighetsförvaltning och teknisk sektor. • att avveckla E-huset på Brinellgymnasiet. Budget 2015, nämndernas budgetar 39(102) 15.9 Överförmyndarnämndens, valnämndens och revisorernas driftsbudget Överförmyndarnämndens förslag till styrpil för verksamheten godkänns. Driftsbudgeten fastställs till: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 Överförmyndarnämnd 2016 2017 2 878 2 943 2 943 Valnämnd 10 10 10 Revisorer 1 299 1 092 1 114 Revisorernas anslag fastställs av kommunfullmäktige efter förslag från presidiet. I detta budgetförslag fastställs även ram för 2016 och plan för 2017, vilka kommer att tjäna som utgångspunkt för kommande års arbete med budget 2016. Inför detta arbete föreslås att ram för verksamheten 2018 blir samma som 2017 års ram. Under det centrala anslaget finns kompensation för löneavtalet 2015 enligt gällande prognos från SKL. Utfördelning till nämnderna kommer att ske när avtalet blir klart. Överförmyndarnämnden får återkomma kring ökade kostnader föranledda av ändrade arbetsuppgifter enligt det nya lagförslaget ”Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare” som träder i kraft den 1 januari 2015. Följande anslag har tillstyrkts och är inräknat med belopp: Belopp i tusen kronor, tkr 2015 2016 2017 Kommunens revisorer Utökning av anslag 263 66 88 För att möta de ökade kostnaderna för revisorernas verksamhet med anledning av ny mandatperiod, nya bestämmelser inom revisionsområdet, nytt avtal för sakkunniga biträden och övriga kostnadsökningar anslås 263 tusen kronor 2015, 66 tusen kronor 2016 och 88 tusen kronor från och med 2017. Budget 2015, nämndernas budgetar 40(102) Budget 2015, nämndernas budgetar Budget 2015, nämndernas budgetar 41(102) 16 Kommunstyrelsen 16.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 61 468 62 903 65 991 66 641 66 641 Övriga kostnader 69 529 76 511 70 275 69 538 69 038 130 997 139 414 136 266 136 179 135 679 Intäkter -47 032 -44 850 -39 244 -39 238 -39 238 Nettokostnad 83 965 94 564 97 022 96 941 96 441 Summa kostnader Antal årsarbetare Kronor per invånare* 127 3 272 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 16.1.1 Verksamhetsbeskrivning Budgetförslaget innefattar politisk verksamhet, kommunledning, kommunledningskontor, fyra redovisningsenheter och en resultatenhet. Redovisningsenheterna har budgetanslag, men även till stor del externa intäkter. Resultatenheterna finansieras helt genom intäkter. Budgeterings- och redovisningsmässigt fördelar sig verksamheterna enligt följande: Politik Verksamheten finansierar bland annat kommunfullmäktiges sammanträden, vänortsutbyte, bidrag till närradion, kommunalrådsarvoden, kommunstyrelsens och utskottens sammanträden, parlamentariska nämndens sammanträden, utbildnings-/kurskostnader med mera. I kommunstyrelsens budget ingår även medel till vissa samarbetsprojekt. Kommunledning Kommunledningen ansvarar för samordningen mellan kommunens förvaltningar, kommunens helt eller delvis ägda företag samt kommunalförbund. Funktionen samordnar också strategiska frågor, samarbete med andra kommuner och övriga för kommunen centrala projekt. Kommunledningen leder kommunledningskontorets verksamhet samt ansvarar för hantering och utveckling av ärendehantering och samordning av beslutsprocessen. Kommunledningen ansvarar för införandet av verksamhetsstyrning genom Pilen i kommunkoncernen. Modellen är nu införd som en naturlig del i kommunens planerings- och uppföljningsarbete och vidareutvecklas kontinuerligt, inte minst genom att modellen används i samband med utvecklingsarbetet med hållbar utveckling samt påbyggnad av systemstöd. Informations- och sekretariatsavdelning Informations- och sekretariatsavdelningen ansvarar för den centrala administrativa processen från postöppning och diarium via ärendeberedning och protokollföring till gallring och arkivering. Avdelningen biträder sammanlagt elva styrelser och nämnder. Avdelningen ansvarar också för att ge medborgaren och kommunens egen personal möjligheter att hålla sig informerad om organisationen och dess arbete för att på så sätt ge alla möjligheter att delta i/påverka olika beslutsprocesser. Några av kanalerna är kommuntidningen Mitt Nässjö, hemsidan, social medier samt vår personalportal SNIKKE. Därutöver är annons- och trycksaksproduktion samt service till och bevakning av media viktiga uppgifter. Avdelningen är också länken mellan Höglandets Räddningstjänstförbund och kommunorganisationen Budget 2015, nämndernas budgetar 42(102) i arbetet med kommunal säkerhet. Planerings- och utvecklingsavdelning Planerings- och utvecklingsavdelningen arbetar med strategisk planering som syftar till en hållbar samhällsutveckling. Arbetet sker i samarbete med övriga förvaltningar, kommunala bolag, myndigheter och andra organisationer samt privata aktörer. Avdelningen bedriver strategiskt utredningsarbete, har ett övergripande ansvar för kommunens styrsystem Pilen, bistår övriga avdelningar och förvaltningar med beslutsunderlag, statistik och befolkningsprognoser samt deltar i översiktsplaneringen. Avdelningen arbetar med uppdrag som till exempel större kommunikationsprojekt som berör regionens väg- och järnvägssystem samt utveckling av tätortsmiljöer i såväl centralort som kransorter. Avdelningen är aktiv i ett samarbete som främjar landsbygdsutveckling genom EU-projektet Leader inom landsbygdsprogrammet. Avdelningen utgör också kanslifunktion åt koncernmoderbolaget Örnen AB. Nässjö kommun är sedan maj 2009 en Fairtrade City och avdelningen har till uppgift att följa upp och utveckla kommunens åtagande i detta. Medborgarkontor Medborgarkontor finns i våra största kransorter samt i centralorten. Medborgarna kan få information via ett personligt besök, telefoni, e-post, SMS, brev eller fax. Medborgarkontorets mål är att erbjuda alla invånare ett brett utbud av samhällsservice via lokala medborgarkontor med generösa och kundanpassade öppettider. Medborgarkontoret har hand om stadshusets reception. Samhällsvägledarna lämnar information om det mesta som rör kommunens verksamhet. Medborgarkontoret har även goda kontakter med andra myndigheter och kan ofta hjälpa till med frågor som normalt sett inte hanteras av kommunen. I samma lokaler finns Konsument Höglandet och turistbyrån. Personalavdelningen Personalavdelningens ansvar är lednings- och utvecklingsfrågor, samt att ge service till förvaltningarna i olika personaladministrativa frågor. Som ledningsfrågor räknas bland annat arbetet med att forma kommunens personalpolitiska program, lönepolitik och rekryteringar. Avdelningen arbetar med olika former av internkonsultuppdrag. Avdelningen medverkar också i arbetet med olika organisationsöversyner. En annan viktig uppgift är att ge råd och stöd framför allt i arbetsrättsfrågor och ”svårare” personalproblem. Det personalstrategiska arbetet fokuseras till sex strategiska områden: - delaktighet och inflytande, mångfald och jämställdhet, arbetsmiljö och hälsa, utveckling och lärande, ledarskap och lönesättning i dialog – som är av särskild betydelse för att utveckla den goda arbetsplatsen och öka kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Personalavdelningen ansvarar för utbetalning av löner och arvoden, pensionsfrågor, försäkringsfrågor, utbildning i och förvaltning av personal- och lönesystemet. Anslag för företagshälsovård och jämställdhetsarbete ingår i avdelningens budget liksom kostnader för fackliga företrädare. Ekonomiavdelning Ekonomiavdelningen består förutom av ekonomiadministration, även av upphandlingsenheten och av kontorsvaktmästarfunktion. Ekonomiavdelningen svarar för den övergripande ekonomiadministrationen såsom kassa, fakturering och fakturahantering och administrerar ekonomi- och fakturasystem. Här hanteras kommunens alla ingående och utgående finansiella flöden. Vidare ingår övergripande ekonomisk planering, budget- och flerårsplan, redovisning, uppföljning, delårs- och årsbokslut och finansieringsfrågor. Upphandlingsenheten har en central roll i alla frågor som rör inköp och upphandlingar. Under 2014 har enheten genomfört en rad utbildningar för att höja kunskapsnivån om inköp och upphandlingar. Detta är ett led i förberedelserna inför införandet av betalningssystem. Ett ständigt arbete pågår för att höja kunskapsnivån om vikten av affärsmässighet i kommunens samtliga verksamheter. Vem som får handla i kommunens namn och hur man handlar är frågor som är viktiga, liksom avtal som tecknas ute i verksamheten med olika leverantörer. Kommunledningskontoret har en egen vaktmästarfunktion, som bemannas av två kontorsvaktmästare, de servar förvaltningshuset Vipan och Stadshuset. De sköter dels kopiering och utskick av kallelser och protokoll, postgång internt och externt, samt viss fastighetsskötsel. Budget 2015, nämndernas budgetar 43(102) Redovisningsenheter Nässjö Turistbyrå Nässjö turistbyrå är en auktoriserad blå-gul turistbyrå enligt Visitas auktorisationskrav. Verksamheten ska tillhandahålla en väl fungerande mottagningsservice för kommuninvånare, turister och företag. Därutöver arbetar personalen med marknadsföring, produktutveckling, kompetensutveckling och nätverksbyggande. En annan viktig uppgift är att arbeta med lokal turismutveckling och stärka entreprenörerna inom branschen. En förutsättning för detta är ett nära och aktivt samarbete med företagen, närliggande kommuner, Smålands Turism, med flera aktörer. Konsument/budgetrådgivning Uppdraget är att erbjuda konsumentrådgivning och budget-/skuldrådgivning av hög kvalitet och med god tillgänglighet. Enheten bedriver konsumentrådgivning för kommuninvånare i Nässjö och enligt samarbetsavtal även för invånare i Aneby, Eksjö, Vetlanda, Tranås, Kinda och Vimmerby kommuner. Separat avtal finns sedan tidigare med Sävsjö om hjälp och stöd vid behov. Budget- och skuldrådgivning erbjuds invånare i Nässjö kommun och genom avtal även till invånare i Aneby och Sävsjö kommuner. Lokalmässigt finns verksamheten på Rådhusgatan 20 i samma lokaler som medborgarkontoret i Nässjö. Nässjö Lärcenter Nässjö Lärcenter är den samlade organisationen för all kommunal vuxenutbildning och omfattar cirka 1 500 studerande på samtliga utbildningsnivåer. Dessutom ingår ett brett väglednings- och integrationsuppdrag, för att möta medborgarnas olika behov av utbildning och samhällsorientering. Nässjöakademin: Akademin omfattar alla eftergymnasiala utbildningar inom yrkeshögskola och högskola. Utbildningarna läggs upp i nära samverkan med det lokala näringslivet och närliggande högskolor. Förutom en- till tvååriga utbildningar erbjuds också fristående högskolekurser samt öppna föreläsningar. Akademin är också ett campus för distansstuderande. KOMVUX: All förgymnasial och gymnasial utbildning är upphandlad och avtal finns med tre olika externa utbildningsleverantörer, varav Brinellgymnasiet är en. Undervisning i svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering: Denna verksamhet bedrivs på alla nivåer och inom samtliga studievägar. Nyanlända inom etableringsreformen erbjuds dessutom samhällsorientering på sitt hemspråk motsvarande 60 timmar och inkluderar åtta olika moduler. Vägledning och integration: Lokalsamverkan med arbetsförmedlingen har numera utvecklats ytterligare och resulterat i en gemensam mottagning med medborgarkontoret som nav. Här erbjuds våra kommuninvånare studie- och yrkesvägledning, information och hjälp vidare i det svenska samhället i en och samma lokal. IT-service Verksamheten har en strategisk och samordnande roll för kommunens IT-verksamhet. Inom verksamheten ligger också att följa upp och utveckla avtal samt samordna beställningar till Höglandets IT som leverantör av ITtjänster. Den centrala IT-budgeten baseras på kostnader per konto, arbetsplats, system etc. Höglandets IT fakturerar för detta halvårsvis baserat på kontinuerliga mätningar. Tjänsterna kommer från och med halvårsskiftet 2014 att direktfaktureras varje förvaltning, från att tidigare ha interndebiteras via IT-service. Resultatenhet Telefoni F r o m 2013 ansvarar Höglandets Kommunalförbund för kommunens telefonilösning. Ansvar och priser regleras i ett avtal mellan Nässjö kommun och HKF. Kostnaderna internfaktureras respektive förvaltning. Budget 2015, nämndernas budgetar 44(102) 16.1.2 Verksamhetsförändringar Ekonomiavdelningen Till följd av det mycket långdragna införandet av nytt ekonomisystem, som i skrivande stund ännu inte leveransgodkänts, fortgår arbetet med att utnyttja systemets fulla kapacitet. Systemet togs i drift januari 2013, men det saknas fortfarande viss funktionalitet. Upphandlingsenheten kommer under 2015 att fullfölja planerna på att införa beställningssystem, vilket är integrerat med ekonomisystemet. Förhoppningen är att under våren köra de första beställningarna i skarpdrift. Vaktmästarfunktionen på kommunledningskontoret kommer framöver genomgå förändringar då byggnader och kanske främst sammanträdesrummen utrustas med ny teknik. Framöver kommer den tekniska kompetensen kopplas till CIO. Personalavdelningen Under hösten 2014 förändras beräkningsgrunden på flertalet av de särskilda ersättningar som finns i våra centrala avtal. Ersättningarna ändras från fasta belopp till procent på lönen. Förändringarna kräver stora anpassningar av vårt it-stöd för lönehantering. Förändringarna kommer att göras i flera steg. Under hösten 2014 startar personalavdelningen upp ett ungdomsprojekt - arbete och studier. Projektet planeras att fortgå under större delen av 2015. Syftet med projektet är att ge tio ungdomar i åldern 19-24 år, som inte har fullständiga betyg, möjlighet att kombinera en anställning med studier. Informations- och sekretariatsavdelningen Under 2015 är ambitionen att intranätet SNIKKE 3.0 del för del ska byggas upp och implementeras successivt i organisationen. Arbetet med att skapa en ny extern sajt måste påbörjas under året då nuvarande sajt riskerar att rasa. Parallellt med dessa processer måste befintliga system vidmakthållas och i viss utsträckning även utvecklas. IT-service Förnyelsearbetet mot eSamhället och eFörvaltning fortsätter och behoven ökar. För att förstärka kompetensen inom teknikområdet och ge snabbare och mer verksamhetsnära stöd, finns behov av en ny central resurs, vilken kommer att inrättas under 2015. Processerna med HIT kommer att förfinas avseende bland annat avtalsförvaltning (grundavtalet), samverkan och utveckling operativt, taktiskt och strategiskt. Olika initiativ som drivs av e-utvecklingsrådet kommer att påverka kommunens olika verksamheter. Som exempel kan nämnas eArkiv och självbetjäningstjänster (eTjänster). Medborgarkontor Under våren har en utredning angående medborgarkontorens inriktning i Nässjö kommun tagits fram av konsult Karin Torstensson Hirsmark. Denna utredning kommer att beaktas även i budgetprocessen. Nässjö lärcenter Utvecklingen av att driva utbildning inom svenska för invandrare kommer att utvecklas ytterligare, dessutom kommer nya lokaler att hyras. Arbetet med en ny upphandling för grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt undervisning i svenska för invandrare kommer att genomföras under kommande budgetår. Nytt registeringssystem för att registrera studerande och studieresultat kommer att genomföras. Nya utvecklingsområden som efterfrågas av näringslivet ska upparbetas och ges möjligheter att skapa nya utbildningar Budget 2015, nämndernas budgetar 45(102) Planerings- och utvecklingsavdelningen Nässjö kommun ingår i föreningen Astrid Lindgrens hembygd. Under 2015 kommer Astrid Lindgrens hembygd att utgöra ett Leaderområde under kommande programperiod. I övrigt planeras inga större verksamhetsförändringar. 16.1.3 Omvärldsanalys Antagligen håller världen på att förändras i grunden i ett allt högre tempo. Den globala, ekonomiska och politiska tyngdpunkten förskjuts från väster till öster. Datorerna och e-samhället är numera en integrerad del av vår vardag och världens högst värderade bolag har ofta framgångsrikt lyckats se sammanhang och skapa värde av existerande teknik som redan finns. Globaliseringen, IT-samhällets explosionsartade utveckling, den sociala webben, koncentrationen mot täta och attraktiva befolkningscentra gällande människor, arbetskraft och kapital är faktorer som också påverkar utvecklingen i Nässjö kommun i högsta grad. Den stora utmaningen för en mindre och medelstor kommun som är placerad utanför de allra största tillväxtregionerna handlar om att undvika att hamna vid sidan av utvecklingen och att framstå som ett attraktivt alternativ för boende och företagsetableringar. En strategi för en mindre kommun bör säkert vara, bland många andra åtgärder, att bygga ihop sig och knyta band till en större ort eller orter. Att samarbeta samt låna kraft av andra blir ett måste om man inte har tillräckliga möjligheter att av egen kraft bli ett starkt centrum. När det gäller befolkningsutvecklingen så växer ett fåtal större regioner i Sverige, Öresund, Stockholm med Mälardalen samt Göteborgsområdet, där dragningskraften finns och där tillväxt föder tillväxt. Nässjö kommun och Jönköpings län kämpar på så sätt mot en trend av minskande befolkningsunderlag. Hittills har dock Nässjö kommun klarat att långsamt öka befolkningsunderlaget via en ökad tillströmning av invånare från utlandet. För kommunledningskontorets verksamheter innebär ovanstående omvärldsförändringar stora krav på nya kompetenser och resurser inom informationsverksamheten, e-utveckling, medborgarkontoren samt Nässjö lärcenter. Samverkan i olika utvecklingsprocesser inom regionen och höglandet och ökat samarbete med andra organisationer både regionalt och nationellt kommer att vara mycket viktiga inslag framöver. Upphandlingsfrågorna kommer att vara i fortsatt fokus framöver och ett ständigt arbete pågår för att höja kunskapsnivån och medvetenheten om vikten av att göra bra upphandlingar i kommunens verksamheter. Ytterligare insatser för att öka attraktiviteten gällande Nässjö som boendeort genom att aktivt medverka i dessa processer samt aktivt driva utveckling och förnyelse av stadskärnan vidare är andra prioriterade insatser. Deltagande i nationella åtgärdsvalsstudier gällande Jönköpingsbanan är ett exempel på en viktigt process som i sin tur föranleder fokus på hur den ökade tillgängligheten kan ge förutsättningar för tillväxt och hur kommunen på bästa sätt kan ta tillvara på denna potential. Budget 2015, nämndernas budgetar 46(102) 16.1.4 Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Politik 4 600 5 005 5 205 5 265 5 115 Kommunledning 4 159 6 421 7 011 7 011 7 011 IT-service 3 202 7 265 7 265 7 265 7 265 Internhyra 2 987 4 237 4 237 4 237 4 237 Informations/sekretariatsavdelning 6 014 8 351 8 432 9 082 8 732 Planerings/utvecklingsavdelning 3 064 3 752 3 640 3 640 3 640 Medborgarkontor m fl 15 321 13 085 13 298 13 378 13 378 Ekonomiavdelning 11 675 11 317 11 269 11 275 11 275 Personalavdelning 12 978 14 814 16 237 16 237 16 237 Nässjö Lärcenter 19 963 20 317 20 428 20 428 20 428 -877 -877 Regleringsposter Summa kommunstyrelse 83 965 94 564 97 022 96 941 96 441 -1 608 0 0 0 0 Resultatenhet: Telefoni 16.1.5 Mål enligt Pilen 16.1.5.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Hög tillgänglighet Tillgänglighet enligt avtalade servicenivåer för driftstjänster (HIT) Skapa förutsättningar för och öka antalet eTjänster samt tjänster för Självservice till utvecklingsnivå 3 (nivå 3 = utbyte av personlig information mellan privatperson och myndighet via webb och som kräver säker identifiering/signering av privatperson) Nöjd inflytandeindex ska öka med en enhet per år jämfört med 2013 Attraktiv livsmiljö Kommunledningskontoret ska under 2015 ha medverkat i utvecklingen av stadskärnan, stadsparken, stationsområdet, simhallsprojektet, Parkgården, Folkets park, Gambrinus, utvecklingsprogrammen för Anneberg och Malmbäck och Lövhult. Ökat fokus på barnets rätt KS ska ha infört och börjat tillämpa avsnitt för prövning av barnkonsekvenser i tjänsteskrivelsemallen med tillhörande checklista Medborgarkontoret ska ha upprättat en One Doorfunktion för barn Budget 2015, nämndernas budgetar 47(102) Nämndmål Indikatorer Mätning av utgångsläge för antal besök och inkomna förslag från barn under One Door-funktionens första år 16.1.5.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer Respektive avdelning ska följa sin ekonomiska utveckling och anpassa verksamheten till budgeterade medel. Varje avdelning på KLK ska ha ett ekonomiskt utfall som ligger i nivå med budget eller lägre. Uppföljningen för kommunledningskontoret ska utvecklas i samråd med ekonomiavdelningen Ett uppföljningsmöte ska genomföras efter varje större uppföljningsrapport. Det ska finnas avtal inom de områden där varor och tjänster köps mest frekvent Avtal ska finnas inom alla de områden där köp av varor och tjänster görs över direktupphandlingsgränsen. Förvaltningar ska använda sig av de upphandlade avtalen Avtalstroheten ska öka 2015 jämfört med 2014 inom följande områden: -kontorsmaterial och -möbler 16.1.5.3 Medarbetare Nämndmål Indikatorer Professionella medarbetare Frisknärvaro minst 96 procent Medarbetarindex ska uppnå minst 65 i 2016 års enkät Ledarindex ska uppnå minst indextal 70 i 2016 år enkät Andel som skulle rekommendera en vän eller bekant att arbeta på sin egen arbetsplats ska uppnå minst indextal 75 i 2016 års enkät Andel som skulle rekommendera en vän eller bekant att arbeta i Nässjö kommun ska uppnå minst indextal 70 i 2016 års enkät Samtliga tjänster som tillsätts inom kommunledningskontoret ska ha en kompetensanalys och 95 % av antalet besatta tillsvidaretjänster ska ha rekryterats med kompetenser enligt kompetensanalysen 16.1.5.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Varierat näringsliv Kommunledningskontoret ska ha medverkat i alla NNAB:s One Door-processer Kompetensförsörjning Andelen beviljade utbildningarna inom yrkeshögskolanska ligga i nivå med riket/länet Andelen i kursdeltagare på studieväg III nivå D ska ligga i nivå med riket totalt Samarbetet med andra högskolor, universitet och andra utbildningsanordning ska öka Mötesplatser för alla Kommunledningskontoret ska skapa förutsättningar för fem nya mötesplatser Delaktighet och inflytande i regionkommunen Kommunledningskontoret ska 2015 aktivt ha medverkat i alla strategiskt viktiga processer och grupper inom regionkommunen Budget 2015, nämndernas budgetar 48(102) 16.1.6 Kommunstyrelsen Bidrag Kommunstyrelse Bidrag Bokslut 2013 Nämnd/verksamhet Budget 2014 Personalkostnader Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 29 0 0 0 0 Övriga kostnader 39 682 41 068 39 678 40 650 41 631 Summa kostnader 39 711 41 068 39 678 40 650 41 631 -30 0 -350 -180 0 39 681 41 068 39 328 40 470 41 631 Intäkter Nettokostnad Kronor per invånare* 1 326 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 16.1.6.1 Verksamhetsbeskrivning Här nedan redovisas kommunens andel av bidrag/avgifter till projekt. Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Sveriges Kommuner och landsting 683 696 696 696 696 Regionförbundet 357 1 405 0 0 0 Finsam 137 300 300 300 300 Mellankommunal utjämning 2 380 650 -350 -180 0 Nässjö Näringsliv AB 3 716 3 837 3 837 3 837 3 837 53 50 50 50 50 360 400 400 400 400 50 50 50 50 50 28 429 29 080 29 720 30 628 31 547 931 900 903 906 906 1 540 1 500 1 500 1 500 1 500 Cafeterior 455 430 430 430 430 LEADER 456 550 700 700 700 Fair Trade 29 50 50 50 50 Jönköpings läns folkrörelsearkiv 88 34 34 34 34 Stim m fl Länsturismbolag Bidrag julbelysning Räddningstjänstförbundet Höglandets Kommunalförbund (exkl IT) Partistöd Förstudie Y:et -400 Projektledning stadskärna 166 250 250 250 250 E-utvecklingsråd 251 260 382 393 405 Cityvärdar 176 176 176 176 Emåns ekomuseum 450 0 200 250 300 39 328 40 470 41 631 Uppräkningar/övrigt Totalt KS Bidrag Budget 2015, nämndernas budgetar 39 681 41 068 49(102) 16.1.6.2 Verksamhetsförändringar Regionförbundet Från- och med 2015 upphör Regionförbundet och verksamheten förs över till Regionkommunen. e-utveckling e-utvecklingsrådet har arbetat inom länet i ett par år och representeras av representanter från de 13 kommunerna, landstinget samt Höglandets Kommunalförbund. e-utvecklingsrådets uppdrag är att aktivt bidra till att den nationella och regionala digitala agendan realiseras. Verksamhetsplan och budget för perioden 2015-2017 är beslutad av kommunchefsgruppen. De områden som fokuseras (fokusområden) är eArkiv, Självservice (eTjänster), Kontaktcenter, Skola och Kompetensutveckling. De projekt som initieras inom respektive fokusområde, påverkar varje kommun då ansvaret för genomförande kommer att vara lokalt och ske i samverkan med andra kommuner. Det kan bli förändringar på flera områden, såsom arbetsprocesser, organisation och teknik (system och IT-relaterade tjänster). NNAB Satsningar sker inom många områden för att utveckla näringslivet i kommunen och attrahera nya företag att etablera sig, detta är ett strategiskt oerhört viktigt arbete för att skapa förutsättningar till försörjning, som i förlängningen skapar skatteintäkter till kommunens verksamheter. Några exempel inom områden där satsningar sker 2015 är Logistic Park Nässjö, handelsplatsutveckling, Nässjö Business Park, kontorslandskapet samt satsningar på kompetensförsörjning inom ett kluster av tillverkande företag. Leader Nässjö kommun har under den senaste programperioden för EUs Landsbygdsprogram tillhört Leaderområdet Mitt i Småland. 2015 inleds en ny programperiod samtidigt som Mitt i Småland upphör som organisation. Kommunstyrelsen tog under våren 2014 en avsiktsförklaring avseende ansökan om medlemskap i föreningen Astrid Lindgrens Hembygd för kommande programperiod. De geografiska områden som fr o m 2015 förväntas ingå i Astrid Lindgrens hembygd, Eksjö, Hultsfred, Vimmerby, Högsby, del av Oskarshamns kommun samt Nässjö, jobbar för närvarande med att författa en strategi för Leaderområdets arbete. Under våren 2015 förväntas Jordbruksverket fatta beslut om godkännande av nya Leaderområden. 16.1.6.3 Omvärldsanalys e-utveckling Den digitala utvecklingen drivs från flera håll och är en konsekvens av hela samhällsutvecklingen. Detta både på europeisk, nationell och regional nivå. Det ställs större krav på den offentliga sektorns välfärdstjänster, resurserna är begränsade samtidigt som produktivitetstrycket är högt. Den digitala utvecklingen erbjuder stora möjligheter till förbättrad medborgarservice och effektivisering av verksamheterna. Digitaliseringen kommer att kombineras med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Samverkan och att dela resurser kommer att vara framgångsfaktorer. Budget 2015, nämndernas budgetar 50(102) 16.1.7 Centralt anslag (att utfördela) Verksamhet Bokslut 2013 Driftskostnader investeringar Löneavtal 2014 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 9 954 9 820 19 320 25 320 -491 -692 -692 -692 24 150 32 200 32 200 27 375 36 500 Löneavtal 2015 Löneavtal 2016 Löneavtal 2017 30 880 BAS/-lönesatsning 2014 519 BAS/-lönesatsning 2015 -146 -146 -146 2 000 2 700 2 700 2 000 2 700 BAS/-lönesatsning 2016 BAS/- lönesatsning 2017 2 000 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1 500 Övrigt 351 500 Summa centralt anslag 351 11 982 1 500 1 500 1 500 36 632 84 257 132 962 16.1.7.1 Verksamhetsbeskrivning Här redovisas olika förvaltningsövergripande kostnader, samt kapitalkostnader för investeringsprojekt. Anslagen för ökade kostnader enligt löneavtalen samt satsningar inom BAS/lönejusteringar fördelas ut till nämnderna när avtalen är klara. Kapitalkostnaderna fördelas ut till nämnderna allt eftersom investeringarna blir klara och tas i anspråk. 16.1.7.2 Verksamhetsförändringar Under en period har löneavtalen utvecklats till att inte innehålla någon nivå för garanterat utfall. Från 2015 är det endast Kommunal som har ett fast utrymme för löneöversyn. Syftet med förändringen är att främja den lokala lönebildningen. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och för att nå dit måste arbetet med löneprocessen förfinas. Budget 2015, nämndernas budgetar 51(102) 17 Barn- och utbildningsnämnden 17.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 425 605 457 274 466 634 459 172 459 879 Övriga kostnader 276 410 273 139 277 081 277 775 277 082 Summa kostnader 702 015 730 413 743 715 736 947 736 961 -90 384 -84 880 -89 308 -89 308 -89 308 611 631 645 533 654 407 647 639 647 653 Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare Kronor per invånare* 952 22 071 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 17.1.1 Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har ansvar för Nässjö kommuns skolväsende. Det omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, elevhälsa och kulturskola. Skolans nationella uppdrag syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på såsom demokrati, jämställdhet och nödvändigheten av förståelsen att hållbar utveckling ska föras vidare till nästa generation. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollagstiftning, förordning samt läro- och kursplaner. Styrkortet Pilen är kommunens styrinstrument och syftar till att ge förutsättningar till gemensamma bilder genom dialog men det är också en struktur, en metod och en process för ledning och utveckling. Barn- och utbildningsnämnden fördelar resurser och skapar förutsättningar som möjliggör att de nationella kraven följs och att både de nationella och kommunala målen nås inom verksamheterna. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar i en organisationsstruktur som omfattar tre nivåer. Det är förvaltningsnivå, skol/enhetsnivå samt arbetslag/klassnivå. Varje nivå har sitt tydliga ansvarsområde. Förvaltningens organisation har tydliggjorts såtillvida att förvaltningsledningens huvuduppdrag innebär styrning, ledning, stöd och uppföljning. Rektorer och förskolechefer, tillsammans med sin personal, ansvarar för att konkreta verksamhetsmål utarbetas, genomförs och följs upp. Lärare, förskollärare och övriga personalgrupper har ett tydligt uppdrag där barn och elevers ökade måluppfyllelse fokuseras. Politisk verksamhet Anslag är avsatt till ersättningar för nämndens ledamöter samt för ledamöter i föräldraråd och kommunsamråd. Central ledning Den centrala ledningsfunktionen ansvarar för ledning, styrning och uppföljning av förvaltningens olika verksamheter. En viktig funktion är även att fungera som ett stöd till rektorer och förskolechefer samt främja skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. Budget 2015, nämndernas budgetar 52(102) Förskola och pedagogisk omsorg I Nässjö kommun finns 32 förskolor i kommunal regi och 5 fristående förskolor. Under 2014 ersattes tre förskolor i Åkersområdet av en nybyggd förskola i kommunal regi. En tillfällig mindre förskola har öppnats i Handskeryd. Enligt skollagen ska kommunen erbjuda förskola 1-5 år inom 4 månader till alla som önskar det. I de kommunala förskolorna är 1 370 barn inskrivna (1 april 2014), 51 barn mer än föregående år vid samma tid. I de fristående förskolorna är 141 barn inskrivna. Anslaget för personal beräknas efter antalet prognostiserade barn i förskoleåldern i enlighet med det resursfördelningssystem som barn- och utbildningsnämnden beslutat om. De fristående förskolornas anslag fördelas efter principen bidrag på lika villkor. I familjecentralen samverkar barn- och utbildningsförvaltningen med socialförvaltningen samt landstinget kring olika verksamheter riktade till barn och föräldrar. Barn- och utbildningsförvaltningen svarar i huvudsak för den öppna förskolan vid familjecentralen. Kommunen ger ett verksamhetsbidrag till olika huvudmän som anordnar öppen förskoleverksamhet. Anslaget för pedagogisk omsorg är samma som föregående år. Hittills har inga ansökningar inkommit. Grundskola, förskoleklass, fritidshem, och grundsärskola Verksamheten i förskoleklassen ska stimulera barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Fritidshemmets uppgift är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och särskolan samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation. I Nässjö kommun finns 17 fritidshem, fyra av dem har gemensamma lokaler med förskolan på mindre orter och de övriga är integrerade i skolor. Den 1 april 2014 var 1 105 barn inskrivna i fritidshemmen, en ökning med 72 barn jämfört med föregående år. Extrasatsingen för barn 10-12 år inom fritidshem fortsätter även under 2015. Inom Nässjö kommun finns idag 16 grundskolor. Av dessa finns nio enheter i ytterområdena, varav två enheter har verksamhet även i årskurserna 7-9. I tätorten finns fem enheter med verksamhet F-6 samt två enheter med årskurserna 7-9. Anslaget upptar kostnader för undervisning, administration, elevhälsa, grundsärskola, läromedel, skolmåltider, skolskjutsar och lokaler. Det i särklass största anslaget är löner till lärare inom grundskolan. I anslaget för grundskolan återfinns också resursskolan Slottet. Elevhälsans huvuduppdrag är att arbeta förebyggande och stödjande samt att på olika sätt hjälpa elever med fysiska, sociala och psykiska funktionsnedsättningar. Elevhälsans fokus på sitt preventiva uppdrag kring barns psykiska hälsa fortlöper. Första linjen - samverkan mellan socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och landstinget fortsätter 2015. Det sker genom olika samverkansplattformar. Grundsärskolan är väl inkluderad i grundskolans verksamhet. Undervisningen ges i klasser som finns på Åkerskolan, Handskerydsskolan och Centralskolan/Brinells högstadium. Ett antal elever får sin undervisning i grundsärskolan förlagd till klasser i grundskolan, så kallad individintegrering. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Nässjö kommun har ansvar för kostnader för samtliga elever som studerar inom gymnasieskolan. Idag studerar cirka 80 procent av aktuella årskullar vid kommunens egen gymnasieskola, Brinellgymnasiet. 1180 elever studerar läsåret 2013/2014 på Brinellgymnasiet samt cirka 100 vuxenstuderande. Verksamhet finns inom 13 nationella program samt inom Introduktionsprogrammets fem inriktningar. Gymnasieskolan leds av gymnasiechef och fyra rektorer. Totalt arbetar cirka 200 personer på Brinellgymnasiet. Från starten av läsåret 2013/2014 genomfördes ny gymnasiesärskola. Utbildningen bygger på ett antal nationella program samt ett individuellt program. Strukturen på gymnasiesärskolan har blivit mer lik gymnasieskolan i övrigt. Eleverna erbjuds, förutom undervisning i egna klasser, möjlighet att följa kurser i den vanliga gymnasieskolan. Antalet elever inskrivna på gymnasiesärskolan beräknas minska under läsåret 2014/2015. Budget 2015, nämndernas budgetar 53(102) Kulturskolan Kulturskolan bedriver frivillig undervisning för elever i grund- och gymnasieskolan. Verksamhet finns inom musik, dans och teater. Samarbetet med grundskolan sker framförallt med grundkurs i årskurs 2, musikundervisning i årskurs 4-6 och i årskurs 7-9 är det elevens val. För Brinellgymnasiets elever är det främst genom musiktillägget som läses i det individuella valet som ett samarbete sker. Idag är det drygt 600 elever i den frivilliga undervisningen varav cirka 500 inom musik, cirka 100 danselever och ett 30-tal elever inom teater. Standardkostnad och effektivitetstal SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, presenterar varje år resultatsammanställningar i Öppna jämförelser. Årets upplaga för grundskolan 2014 har temat ”Matematiksatsningen PISA 2015, en modell för att utveckla svensk skola. Utöver resultatredovisningar och jämförelser kring betyg, nationella prov och enkäter redovisas några ekonomiindikatorer. Bland annat tas nettokostnaden för en elev i grundskolan fram genom att beräkna kommunens samtliga kostnader för grundskolan minus intäkter utslaget per elever som är folkbokförda i kommunen. Årets nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för åren 2008-2012. Nettokostnaden för Nässjö var 79 935 kr. SKL har även tagit fram ett värde kring avvikelser från en modellberäknad standardkostnad som även den är en genomsnittkostnad för åren 2008-2012. Avvikelsen för Nässjös del blev -7 procent, vilket innebär att kommunens elevkostnad ligger 7 procent under beräknad modellvärdeskostnad. Det tredje värdet är ett effektivitetsmått som baseras på det sammanvägda resultatet och avvikelsen från standardkostnaden. För att få en bild av kommunernas effektivitet har SKL kompletterat det sammanvägda resultatet med ett effektivitetstal. Vid framtagandet av effektivitetstalet har kommunens sammanvägda resultat vägts ihop med kommunens kostnad i form av avvikelsen mot standardkostnad. I likhet med det sammanvägda resultatet ger effektivitetstalen i sig inte någon direkt information om graden av effektivitet i en kommun. Värdena blir intressanta först när de ställs i relation till andra kommuner. Nässjö kommun placerade sig på rankingplats 64. 17.1.2 Verksamhetsförändringar Framtidens skola 1-19 år Syfte och mål ”Framtidens skola 1-19 år” är ett omfattande arbete inom kommunen för att öka lärandet och skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla barn att lyckas. I mars 2013 fattade kommunfullmäktige beslut om hur skolan ska utvecklas. Ledorden för Framtidens skola 1-19 år är: • • • Ökad måluppfyllelse Likvärdighet Mötesplatser. Sedan beslutet togs pågår en mängd olika projekt och utvecklingsarbeten. Syftet är att skapa en framgångsrik skola och en attraktiv kommun, där varje barn har rätt att utvecklas på bästa sätt utifrån sina egna förutsättningar. Målet är att ge alla elever samma förutsättningar att lyckas, skapa resursstarka skolenheter, öka kvaliteten på pedagogiken i skolan och skapa nya mötesplatser där sociala färdigheter utvecklas. Förbättrade kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse Det politiska målet i Nässjö kommun är att kommunens samlade elevresultat ska hamna bland de 25 procent bästa kommunernas resultat i Sverige. Vid senaste mätningen (Öppna jämförelser; SKL, publicering 2014) är kommunens sammanvägda resultat plats 145 vilket är en förbättring med 89 placeringar. Inom förvaltningen pågår ett aktivt arbete med att förbättra elevernas kunskapsresultat: • Satsningen på matematikundervisning fortsätter genom deltagande i två olika projekt; SKLs matematik- Budget 2015, nämndernas budgetar 54(102) • • • • • • • projekt och Skolverkets projekt ”Matematiklyftet” Även tidigare satsning inom naturvetenskap- och teknikämnena fortsätter. Användning av digitala pedagogiska verktyg. Arbete för att säkerställa att behöriga lärare finns inom grundskola och gymnasium år 2015 Större andel förskollärare inom förskolan Fortsatt pedagogisk utveckling inom förskolor i samband med öppnandet av nya förskolor med fler avdelningar. Karriärtjänster; förstelärare-utvecklingslärare utökas från augusti 2014 till att omfatta 39 lärare. Utökat stöd till eleverna genom lov- och sommarskola. Lokalförändringar Under 2015 kommer de första av Hultetskolans förskoleavdelningar att öppnas och förskolan Ängsviolen avvecklas. Förskolan Tuvan kommer att ersättas med en helt ny byggnad. I den norra delen av kommunen kommer Solberga och Flisby skolor att sammanläggas med Annebergskolans verksamhet. Detta innebär nybyggnation som sammankopplas med nuvarande Annebergsskolan. Nybyggnation som sammankopplas med nuvarande Runnerydsskolan samt renovering av A-huset kommer att starta. Centralskolans flytt till Brinells högstadium med grundskolan och särskolan från och med höstterminen 2014 genererar kostnadsminskningar för lokaler inklusive städ och vaktmästare 2015. Utvecklings- och förstelärare I samband med starten av läsåret 2014/2015 kommer kommunen att ha 39 karriärlärare i tjänst. 22 av dessa kommer arbeta kommunövergripande och benämns utvecklingslärare. En av utvecklingslärarna kommer att vara verksam inom förskola 1-5 år och en inom fritidshemmen och övriga inom grundskola, grundsärskola, gymnasiet och gymnasiesärskolan. 17 karriärlärare benämns förstelärare och är knutna till sin rektor. Uppdraget som utvecklingslärare/förstelärare är ett förordnande som löper över tre år. Cirka 20 procent av tjänsten viks för utvecklingsuppdraget, resten till undervisning. Varje tjänst kommer att ha ett tydligt uppdrag där syfte, mål på lång och kort sikt samt handlingar är preciserade. Alla uppdrag tidsbestäms och kommer att utvärderas. Tjänsten omfattar i genomsnitt 40 timmars arbetstid per helgfri vecka med flextidsmöjlighet (inga lovdagar eller ferier). Varje tjänst ges en löneökning om 5 000 kronor per månad. Utöver detta tecknar Nässjö kommun ett lokalt kollektivavtal med lärarorganisationerna för utvecklingslärare/förstelärare och specialpedagoger i skolan som ger ytterligare 1 500 kronor per månad då arbetstidsregleringen som innebär övergång från ferieanställning till semesteranställning, träder ikraft. Nässjö kommun garanterar också att de som omfattas av det nya lokala kollektivavtalet tillförs som grupp 500 kronor per tjänst vid löneöversynen 2015. Förskola Antalet barn i behov av särskilt stöd inom förskolan har ökat. För att möta det ökade behovet föreslogs en organisationsförändring av Drömslottets verksamhet. Enligt beslut i barn- och utbildningsnämnden fortsätter Drömslottet i nuvarande form. Organisationsförändring med utökning av två specialpedagogtjänster inryms därmed inte i budgetförslaget. Vikarieanskaffningen för korttidsvikarier centraliseras och samordnas i en kommungemensam vikarieförmedling från och med 2015. Andelen förskolebarn i åldern 1-5 år där vårdnadshavarna ansöker om plats i förskolan ökar. Det innebär att behov av utökning av lokaler för förskolan i Nässjö tätort, Annebergs och i Malmbäcks samhällen behövs redan under hösten 2014. Lärartäthet De senaste åren har haft en positiv utveckling av både barn- och elevantal i förvaltningens verksamhet. I förskoBudget 2015, nämndernas budgetar 55(102) lan 1-5 år ökade barnantalet med i snitt 23 barn under 2013. Under samma tid ökade elevantalet med 113 elever i grundskola åk F-9. Förvaltningen använder sig av ett rörligt resursfördelningssystem vid fördelning av anslag för förskollärar- och lärarlöner. Målet med resursfördelningssystemet är att ge likvärdiga förutsättningar för utbildning med utgångspunkt från elevernas skiftande förutsättningar och behov. Fördelningssystemet förtydligar kopplingen mellan elevantal och budget. Enheterna får anslagstilldelning för det faktiska antal barn/elever de ansvarar för. För att klara av eventuella barn- och elevökningar under ett och samma budgetår läggs ett centralt anslag. Då nämnderna tilldelas fasta budgetramar som inte justeras med förändringar i invånarantal uppstår svårigheter i rörlig tilldelning inom förvaltningen. Under 2013 var barn- och elevökningen långt över det normala och i budget 2014 har beloppet per barn/elev sänkt. Vid uppdatering av barn- och elevantal i resurstilldelningssystemet i 2015 års anslagstilldelning för löner uppstår ytterligare differenser. Det totala löneanslaget som saknas för att återgå till 2013 års nivå är cirka 3 000 tkr. Gymnasieskola Ett minskat antal elever baserat på den demografiska utvecklingen inom aktuella åldersgruppen genererar en minskad anslagstilldelning utifrån givet resurstilldelningssystem till Brinellgymnasiet om 4 000 tkr. Tidigare aviserad minskning av statsbidrag i samband med GY-11 reformen på 1 700 tkr återförs till gymnasiet, vilket ger ett minskat anslag på totalt 2 300 tkr. Nödvändiga åtgärder måste vidtas vid Brinellgymnasiet för att minska kostnaderna. En översyn av antal program och inriktningar pågår samt samtal med övriga höglandskommuner kring samarbetsmöjligheter. Den inriktning som närmast är aktuell att läggas ner är finsnickeri inom hantverksprogrammet. Brinellgymnasiet har under 2013 och 2014 inte kunnat starta upp några nya grupper, och tillkommer inga sökanden hösten 2015 finns inga ungdomselever i denna inriktning. Även om planerade åtgärder som programneddragningar eller ett minskat antal inriktningar vidtas från och med läsåret 2014/2015 kommer en besparing endast att generera en effekt av 37,5 procent av helårseffekt. Det är en stor utmaning att minska på personalgruppen utifrån elevminskningen. Vid ett sakta minskande elevunderlag försvinner inte hela klasser, utan problemet är av karaktären att det blir något färre elever i många klasser, vilket gör att lagd organisation är svår att förändra. Elevhälsa Statsbidraget för förstärkning inom elevhälsans verksamhet som infördes under 2012 försvinner från och med 2015. Kravet för ansökan var att kommunen själv skulle bidra med samma summa som det beviljade statsbidraget. Då bidraget om 180 tkr försvinner minskas också den tillfälla tilläggsbudgeten om 180 tkr. Elevhälsan är, utifrån 2014 års organisation, oförändrad vilket medför ökat anslag om 360 tkr. IT-drift och trådlösa nätverk Inom både förskola och grundskola behövs fortsatt utbyggnad av trådlöst nätverk. En större flexibilitet kräver att både datorer och olika lärplattor har tillgång till trådlös access. Kostnaderna för denna infrastrukturella förändring bör inte belasta barn- och utbildningsförvaltningen men vi måste kommande år räkna med ökade kostnader för detta med 500 tkr/år. Från och med 2014 baseras budgetanslag för kostnader till Höglandets IT på en helt ny tjänstekatalog vilken grundas på volymuppgifter från mars 2013. För barn- och utbildningsnämnden har förändringen medfört minskat anslag om 483 tkr det vill säga minskade kostnader vid oförändrade volymer. Inför 2015 ses inga volymförändringar utan 2014 års anslag är oförändrat. Kostnaderna till HIT kommer att debiteras utifrån konton kopplade till personal och elever, datorer som elever eller personal använder samt driftskostnader för trådlösa nät och specifika IT-system. Det innebär en tydlighet i vilka kostnader barn- och utbildningsförvaltningen har för IT. Samtidigt ges det ökade möjligheter att bearbeta kostnadsbilden. Inventering av datorer och personal kommer att göras ett par gånger per år och kostnadsberäknas utifrån detta. Budget 2015, nämndernas budgetar 56(102) 17.1.3 Omvärldsanalys Utbildning för nyanlända elever Elever från flera olika länder och med olika bakgrund har välkomnats till Nässjö. Det ger nya utmaningar för verksamheterna och ställer krav på nya och olika arbetssätt. Skolinspektionen har också vid sin reguljära tillsyn i Nässjö påpekat vikten av studiehandledning för elever med annat modersmål än svenska. Skolinspektionen har också i granskningsrapporter pekat på vilka framgångsfaktorerna är för utbildningen av nyanlända elever. Ett lagförslag kring detta har varit på remiss och lagförslag väntas under 2015, där man tydliggör skolhuvudmannens skyldigheter. Vid en omvärldsanalys ser man stora behov av att kunna ta emot utsatta människor och deras anhöriga. Behoven svänger snabbt och är svåra att förutsäga. Det ställer stora krav på organisationen att följa utvecklingen och vara förberedd. Extra medel avsätts för detta vilket måste fortsätta flera år framöver. Demografin - konsekvenser för gymnasiet Ett mindre antal elever prognostiseras för gymnasieskolan under de kommande åren. Samtidigt har intagningskraven till de nationella programmen ökat och därmed sker en ökning av elever till IM. Det gör också att fler elever än tidigare går fyra år på skolan. Brinellgymnasiet har, genom att vara en attraktiv gymnasieskola, lyckats locka fler elever än prognostiserats utifrån den demografiska bilden till skolan. Interkommunala ersättningar Interkommunal ersättning avser kostnader för elever som valt utbildning hos annan huvudman och intäkter för elever på Brinellgymnasiet från annan kommun. Utvecklingen de senaste två åren har varit mycket positiv då fler elever väljer att studera på Brinellgymnasiet. Under vårterminen 2014 studerar 270 elever från annan kommun på Brinellgymnasiet jämfört med att 230 elever från Nässjö kommun valt att studera hos annan huvudman. Det positiva nettot skapar balans mellan kostnader och intäkter då utbildning hos annan huvudman ofta är dyrare. En ny möjlighet att öka utbildningsinsatserna inom järnväg kommer att öppnas till hösten 2014. Det är yrkeshögskolan, Nässjö lärcenter, som av YH-myndigheten fått tillstånd att starta en ettårig utbildning inom signalteknik. Brinellgymnasiet kommer att vara utförare av denna utbildning. En viss ekonomisk chanstagning är detta projekt eftersom vi gör bedömningen att det krävs 20 elever för att få verksamheten att gå ihop. YHmyndigheten har så här långt beviljat tillstånd att starta utbildningen ht 2014 och ht 2015. Hög arbetsbelastning Oro finns i samtliga personalgrupper där låg personaltäthet medför svårigheter att kunna genomföra ett gott pedagogiskt arbete. Vid medarbetarundersökningen 2014 framkom också att ”stressindex” inom förvaltningen är hög, 11 procent av medarbetarna befinner sig i en risksituation, jämfört med kommunen som helhet som ligger på 8 procent. Enligt Ipsos anses värdet inom barn- och utbildningsförvaltningen vara för högt. Antalet chefer inom förvaltningen har inte ökat trots att verksamheten har ökat med fler barn i förskolan och fler elever i grundskolan. En oro finns för en alltför hög arbetsbelastning på cheferna inom förvaltningen. Även bland cheferna i kommunen har ”stressindexet” ökat till 10 procent. Nyttjandegraden av förskoleplatser har ökat med 5 procentenheter i snitt över de senaste åren i Nässjö tätort. Det beror främst på ökad förvärvsfrekvens hos vårdnadshavare, innebärande att fler är i arbete eller studerar samt behov av ökad tillsyn på grund av längre arbetsdagar. Vi ser också att antalet placerade barn redan från ett års ålder har ökat. Sammantaget ställer det krav på fler platser i förskolan och ökade personalresurser. Skollagens krav om elevers rätt till skolkurator har inneburit ett utökat uppdrag för skolkurator att även arbeta med elever från förskoleklass. Det innebär att antalet elever per kurator har ökat och att arbetet är förlagt på flera skolor. Elevernas behov av stöd har ökat de senaste åren och därmed arbetsbelastningen och detta medför att det blir svårt att leva upp till lagens intentioner om att alla elever ska ha tillgång till skolkurator. Den höga arbetsbelastningen har också påtalats från skolkuratorernas sida. I kommunen har varje skolkurator i förskoleklass/grundskolan/särskolan i snitt per heltidstjänst cirka 800 elever (3 389 elever på 4,25 heltidstjänster från läsåret 2014/15). Budget 2015, nämndernas budgetar 57(102) Gymnasieskolans programutbud Näringslivet har både lokalt och i regionen svårt att rekrytera utbildad personal. Framförallt efterfrågas elever som gått industriprogrammet och finsnickeri. Då det är mycket svårt att få elever att välja dessa gymnasieprogram pågår ett samarbete mellan näringslivet och skolan för att locka fler elever. 17.1.4 Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Politisk verksamhet Central ledning Förskola och annan pedagogisk verksamhet Fritidshem Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 1 013 1 060 1 060 1 060 1 060 13 821 20 997 22 746* 21 795 21 795 141 651 150 634 155 791 155 614 155 614 22 113 28 364 28 846 28 846 28 846 295 703 293 866 293 880 296 288 Grundskola inkl förskoleklass 286 754 Gymnasieskola 136 025 137 465 135 241 136 288 136 288 670 637 641 641 641 9 584 10 088 10 229 10 229 10 229 4 150 -700 -700 654 407 647 639 647 653 Korttidstillsyn LSS Kulturskola Regleringsposter Summa barn- och utbildningsnämnden 611 631 645 533 *Ökning för central ledning och administration beror på nysatsning av förste- och utvecklingslärare Under regleringsposten ligger av kommunfullmäktige tillstyrkta anslag, vilka kommer fördelas ut i internbudgeten. 17.1.5 Mål enligt Pilen 17.1.5.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Alla barn och elever är trygga och trivs i förskola, skola och fritidshem. Målet för 2015 är 95 % Andel elever i åk 2, 5, 8 samt åk 2 i gymnasiet som i SKL:s portalfrågor kring trivsel och trygghet i skolan svarat positivt uppgår till minst 95 % Andel vårdnadshavare i förskolan som i SKL:s portalfrågor kring trivsel och trygghet i förskolan svarat positivt uppgår till minst 95 % Andel vårdnadshavare till elever i åk 2, 5, 8 som i SKL:s portalfrågor kring trivsel och trygghet i skolan svarat positivt uppgår till minst 95 % Andel vårdnadshavare i fritidshemmen som i SKL:s portalfrågor svarat positivt kring deras barns trivsel och trygghet uppgår till minst 95 % Svarsfrekvens för andel vårdnadshavare som svarat på enkäterna ska minst var 75 % Miljön för barn och elever i vår verksamhet ska vara giftfri. Budget 2015, nämndernas budgetar Vid alla upphandlingar rättar sig BU efter gällande miljölagstiftning. 58(102) Nämndmål Indikatorer Barnmiljö- och skyddsrond är genomförda på alla enheter. 17.1.5.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer Alla ungdomar i åldern 16-20 år studerar eller är i annan sysselsättning BU-förvaltning har kännedom om samtliga ungdomar i åldern 16-20 år och har kunskap om deras sysselsättning i form av utbildning eller annan sysselsättning Alla ungdomar som inte studerar kartläggs och erbjuds olika aktiviteter i samverkan med AME, Arbetsmarknadsenheten Den genomsnittliga elevytan i lokaler kopplade till Framtidens grundskola ska minska från 4,7 kvm/elev till 4,0 kvm/elev till utgången av 2017 Den genomsnittliga elevytan i kolkaler kopplade till Framtidens grundskola ska vid utgången av 2015 vara mindre än 4,5 kvm/elev 17.1.5.3 Medarbetare Nämndmål Indikatorer All personal inom BU-förvaltningen ska ha rätt behörighet/legitimation till den verksamhet man tjänstgör i Andel tillsvidareanställda förskollärare med rätt behörighet/legitimation uppgår till 100 % Andel tillsvidareanställd personal inom förskoleklass med rätt behörighet/legitimation uppgår till 100 % Andel tillsvidareanställda fritidspedagoger med rätt behörighet/legitimation uppgår till 100 % Andel tillsvidareanställda lärare inom grundskolan med rätt behörighet/legitimation uppgår till 100 % Andel tillsvidareanställda Brinellgymnasiets högskoleförberedande program med rätt behörighet/legitimation uppgår till 100 % Andel tillsvidareanställda lärare inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan med rätt behörighet/legitimation uppgår till 100 % (fr o m 2018 krävs legitimation) All personal inom förskoleverksamheten är behöriga förskollärare. Mål för 2015 är 70% All personal inom förskoleverksamheten som är behöriga förskollärare uppgår vid utgången av 2015 till 70 % 17.1.5.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer En förskola/skola där alla barn/elever ges förutsättningar att lära tillsammans Andel barn/elever med annat modersmål ska 2015 på varje förskola/skola vara mellan 10-50% i förhållande till det totala barn / elevantalet Antalet besökande familjer med annat modersmål i familjecentralens verksamhet ska öka i förhållande till tidigare år. Nässjö är en framgångsrik skolkommun med god måluppfyllelse hos eleverna Nässjö kommuns placering för grundskolan i SKL:s "Öppna jämförelser" har ökat jämfört med tidigare år Fler delområden i SKL:s "Öppna jämförelser för gymnasiet" ska vara gröna jämfört med tidigare år Budget 2015, nämndernas budgetar 59(102) Nämndmål Indikatorer Andel elever som i åk 1 klarat lästesten ska 2015 uppgå till 95 % Andel ämnen där 50 % av eleverna i sitt slutbetyg har ett A, B eller C ska 2015 uppgå till 100% Andel elever i åk 2, 5, och 8 samt åk 2 i gymnasiet som utifrån elevenkäter upplever en god studiero ska 2015 uppgå till 90 % Andel elever i grundskolan och gymnasieskolan som upplever att de har inflytande över sitt skolarbete ska uppgå till minst 85 % Förskolans verksamhet ska präglas av en likvärdig kvalitet och pedagogik "Kartläggning av kommunala förskolar" visar på ett bättre resultat jämfört med 2013 Fritidhemmens verksamhet ska präglas av en likvärdig kvalitet och pedagogik "Kartläggning av kommunala fritidshem" visar på ett bättre resultat jämfört med 2013 17.1.5.5 Hållbar utveckling Nämndmål Indikatorer Barn och elevers kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för ett hållbart samhälle ska öka Alla förskolor och skolor har genomfört projekt kring Hållbar utveckling. Miljösmart konsumtion Andel inköp av ekologiska livsmedel uppgår inom förvaltningen till 16 % Barn och elever har en jämlik hälsa Anmäld och oanmäld skolfrånvaro ska läsåret 2014/2015 minska i förhållande till läsåret 213/2014 Behörigheten till gymnasiet ska öka i förhållande till tidigare läsår Andel elever i åk 4 och 7 samt åk 1 på gymnasiet som i sitt hälsosamtal uppger att de har en god upplevd hälsa är minst 90 % Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol är 2015 noll Antal ungdomar i högstadiet som röker är 2015 noll Trygg och säker förskole- och skolmiljö Antalet skolor med förstärkt skalskydd har ökat jämfört med tidigare år Att under 2015 arbeta fram en rutinbeskrivning kring tidig upptäckt av försök till suicid Budget 2015, nämndernas budgetar 60(102) 18 Kultur- och fritidsnämnden 18.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 21 528 22 413 22 415 22 415 22 415 Övriga kostnader 44 967 46 898 45 802 45 129 45 129 Summa kostnader 66 495 69 311 68 217 67 544 67 544 -8 333 -7 592 -7 557 -7 557 -7 557 58 162 61 719 60 660 59 987 59 987 Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare 45,38 Kronor per invånare* 2 046 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 18.1.1 Verksamhetsbeskrivning Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud i hela kommunen och kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för tre fritidsgårdar och verksamheten på anläggningarna Skogsvallen, sim- och sporthallen och Lövhult med flera, samt kommunens badplatser. I Kulturhuset Pigalle driver kultur- och fritidsnämnden konstutställningar, biblioteks- och fritidsgårdsverksamhet, föreningsservice, konferenser och programverksamhet. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för stadsbiblioteket samt tillsammans med barn- och utbildningsnämnden för skolbiblioteken inom grundskolan. I avtal med kommunledningskontoret regleras ansvaret för medborgarkontorens bibliotek. Nämnden verkar för öppenhet, mångfald och bredd för att underlätta integration, jämställdhet och ökad folkhälsa. Prioriterad målgrupp är barn och ungdomar. Ett 70-tal föreningar samt de studieförbund som är verksamma i kommunen får bidrag enligt nämndens normer. Nämnden ansvarar för den kommunala konstsamlingen, offentlig utsmyckning och utser kulturpristagare, idrotts- och föreningspristagare, kandidater till Christer Ståhls minnesfond och 64 års jubileumsfond. 18.1.2 Verksamhetsförändringar De senaste åren har kultur- och fritidsförvaltningens ansvar för evenemang av olika former vuxit. Inte minst med tanke på kulturhusets utveckling. Nässjö kommuns medborgarundersökning visar också att medborgarna är stolta och glada över den ambitionshöjning som har genomförts. Vidare önskas idag också ett mer riktat och tydligt fokus på fritid och idrott för vilket en ny tjänst har skapats, fritidssamordnaren. Dessutom invigdes Stinsen Arena 2013 med de möjligheter det innebär. För att möta morgondagens förväntningar har därmed ”evenemangsenheten” inom kultur- och fritidsförvaltningen skapats, genom vilken evenemangsdelen av förvaltningens uppdrag renodlas och tydliggörs. Evenemangsenheten startade formellt 7 april 2014. Kultur- och fritidsförvaltningen har ambitionen att skapa en anläggningsenhet med muskler som klarar framtidens uppdrag och krav och en handlingsplan för förnyelsearbete på anläggningarna har därför arbetats fram. Verksamheten ska vara effektiv, ha modern drift, god arbetsmiljö och god service mot föreningsliv och brukare. Tydlig organisation samt ökat individuellt ansvar utgör viktiga förutsättningar för arbetet på anläggningssidan. En strukturell översyn av kommunens 16 badplatser pågår samt en översyn av kriterierna för föreningsbidrag. Nässjö kommun har satsat stora pengar på investeringsprojekt på idrottssidan såsom nytt ridhus, ny ishall, konstsnöspår och flera näridrottsplatser. Utredning om framtida simhall pågår och ett visionsarbete för Lövhult har Budget 2015, nämndernas budgetar 61(102) tagits fram. Efter flera års investeringar i Skogsvallen, bland annat på en ny konstgräsplan och på en ny ishall, visar statistiken att nyttjandegraden av anläggningen ökar. En kraftfull satsning görs, från kommunens sida, för att lyfta Nässjö centrum och synliggöra torget, stadsparken och axeln från järnvägsstationen till kulturhuset. Området som omfattar stadsparken, Kulturhuset Pigalle och sim- och sporthallen utvecklas till en viktig mötesplats för invånarna. En utredning av framtida restaurang i stadsparken har gjorts av kultur- och fritidsförvaltningen. Kulturhusets strategiska läge och den blandade verksamhet som där bedrivs lockar kommuninvånarna och besöken ökar. Nässjö kommun driver ett av de mest effektiva biblioteken i länet, vilket innebär att biblioteket har hög utlåning och högt besöksantal men till en låg kostnad. Kulturhuset Pigalle arbetar idag på ”tvären” över enhetsgränserna. Förändringen har inneburit att bibliotek, konsthall och fritidsgårdar blivit en gemensam enhet med ökat ungdomsfokus. Nämnden har, i integrationsfrämjande syfte, utökat öppethållandet på fritidsgården i Forserum. Verksamheten på fritidsgårdarna förnyas genom ett pågående utvecklingsprojekt och ytterligare projektpengar kommer att sökas från Statens Kulturråd. Nässjö konsthall utgör, genom inriktningen på samtidskonst, en av de mest intressanta konstscenerna i länet. Kultur- och fritidsnämnden arbetar för att offentliga konstnärliga gestaltningar ska göras i samband med ny- och ombyggnation enligt enprocentsregeln och att konsthallens utställningar bör omfattas av MU-avtalet vad gäller ersättningar till konstnärer. 18.1.3 Omvärldsanalys Nässjö utvecklas till en betydande kultur- och idrottskommun Kultur- och fritidsnämnden vill göra Nässjö kommun till en idrottskommun av rang och Nässjö kommun fortsätter att planera för satsningar på investeringsprojekt på idrottssidan. Planer pågår på nybyggnation/renovering av simhallen. Lövhult har stor potential att utvecklas som besöksmål både sommar- och vintertid. Förvaltningen räknar med att nyttjandegraden och besöksantalen kommer att fortsätta att öka och det utvecklingsinriktade arbetet på idrottssidan genom Stinsen Arena och Lövhult behöver förstärkas både marknadsföringsmässigt och personalmässigt. Kultur-och fritidsnämnden deltar i arbetet med att utveckla området, som sträcker sig från stadsparken via Kulturhuset Pigalle till sim- och sporthallen, till att bli en viktig mötesplats för invånarna. En framtida restaurang i stadsparken skulle förstärka området ytterligare. Den utökade verksamheten i Kulturhuset Pigalle samt utveckling av evenemang i Stinsen Arena kräver ökade personalresurser. Meningsfull fritid för ungdomar Ungdomar vill i allt högre grad själva forma det kulturutbud de vill vara aktiva i. Nämndens bidrag ”Kulturcash” och ”Ungdomscheck” syftar till att stimulera ungdomarnas engagemang och kulturutövande. Den nya organisationen som innebär att bibliotek, konsthall och fritidsgårdar utgör en gemensam enhet ger möjlighet till ett nytt arbetssätt som består i bredare samverkan och utökat fokus på ungdomar. Nämnden arbetar för att ge ungdomar ökad kännedom om möjligheterna att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Barn och unga får nya kultur- och medievanor. Ändrade levnadsvanor, nya informationsmöjligheter och en ny mediemarknad gör att bibliotekets roll förändras i olika riktningar och bibliotek och fritidsgårdar behöver rustas digitalt. Socialt och digitalt utanförskap I takt med att myndigheternas e-tjänster ökar finns det en risk att det digitala utanförskapet blir ett socialt utanförskap. Det finns också en risk för att de som befinner sig i ett socialt utanförskap också är de som av olika skäl hamnar i det digitala utanförskapet. Detta är något vi kallar det dubbla utanförskapet. Biblioteken är en av de viktigaste institutionerna i arbetet med att motverka ökad segregation, socialt och digitalt utanförskap. Under senare år har folkbiblioteken i landet allt mer vuxit in i den viktiga rollen som IT-folkbildare för att demokratisera informations- och kommunikationsteknologin och göra människor mer digitalt delaktiga. Väl teknikutvecklade bibliotek och medborgarkontor kan fungera som sociala bryggor i IT-samhället och ge alla människor tillgång till information och kunskap. Teknikutveckling Teknikutvecklingen ger möjlighet till ett effektivare arbetssätt på idrottsanläggningarna. Digitalt låssystem som kan styras via datorer kommer inom de närmaste åren att införas på anläggningarna. Nya energismarta lösningar Budget 2015, nämndernas budgetar 62(102) införs succesivt på nämndens anläggningar och i övriga lokaler. Teknikutvecklingen påverkar bibliotekets verksamhet. Nätbaserade tjänster och nya digitala medietyper utvecklas och blir med teknikens hjälp tillgängliga för allt fler. Det virtuella biblioteket är lika nödvändigt att utveckla som det fysiska. Teknikutvecklingen har också skapat oanade möjligheter när det gäller tillgängliggörandet av lokalhistoriskt material. Kravet att bevara den digitala informationen för framtiden kommer också att påverka arkivens och bibliotekens roll. 18.1.4 Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Politisk verksamhet Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 229 205 205 205 205 Administration 6 044 6 971 4 813 4 232 4 232 Allmän fritidsverksamhet 4 765 5 170 5 170 5 170 5 170 26 241 27 305 27 335 27 335 27 335 3 891 3 786 3 782 3 782 3 782 11 281 11 244 11 551 11 459 11 459 Allmän kulturverksamhet 4 005 5 323 6 154 6 154 6 154 Konferens och lokaluthyrning 1 706 1 715 1 650 1 650 1 650 58 162 61 719 60 660 59 987 59 987 Idrotts- och fritidsanläggningar Ungdomsverksamhet Folkbibliotek Summa kultur- och fritidsnämnd 18.1.5 Mål enligt Pilen 18.1.5.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Attraktiv livsmiljö Konstnärlig utsmyckning i kommunala lokaler ska öka Öka antalet aktiviteter i Stinsen arena under isfri säsong Ökat fokus på barnets rätt Nämnden ska införa och börja tillämpa avsnitt för prövning av barnkonsekvenser i tjänsteskrivelsemallen med tillhörande checklista/handbok 18.1.5.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer Nämndens verksamhet ska bedrivas inom ram med snabb återkoppling. Minimal avvikelse mot tilldelade resurser. 18.1.5.3 Medarbetare Nämndmål Indikatorer Värdet i medarbetarenkäten ska ligga i nivå med kommunsnittet Värdet för arbetsorganisation i medarbetarenkäten ska öka jämfört med föregående mätning Värdet för stressindex i medarbetarenkäten ska sjunka jämfört med föregående mätning Budget 2015, nämndernas budgetar 63(102) Nämndmål Indikatorer Förvaltningsövergripande aktiviteter minst 4 gånger under året 18.1.5.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Kultur- och fritidsnämnden vill positionera Nässjö kommun genom ett rikt och inspirerande kultur- och fritidsutbud samt kultur- och fritidsanläggningar av god kvalitet. Marknadsföringen av Kultur- och fritidsutbudet ska öka genom utveckling av hemsida och en genomarbetad PRstrategi Öka andelen aktiva barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år på Biblioteket jämfört med föregående år. Ökad marknadsföring och riktade åtgärder Skapa en tydligare struktur kring kommunens badplatser. Ta fram en plan på rustade badplatser med brygga och toalett alternativt enkel naturstrand Antalet besökare på våra anläggningar ska öka Översyn av dagens nyttjandegrad i våra sporthallar och gymnastiksalar Antalet besökare i ishallen på Skogsvallen ska öka Antalet besökare i Lövhult ska dokumenteras Budget 2015, nämndernas budgetar 64(102) 19 Samhällsplaneringsnämnden 19.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 16 306 18 185 18 295 18 295 18 295 Övriga kostnader 8 876 8 738 9 104 8 868 8 918 Summa kostnader 25 182 26 923 27 399 27 163 27 213 Intäkter -10 181 -10 217 -10 758 -10 922 -10 922 Nettokostnad 15 001 16 706 16 641 16 241 16 291 Antal årsarbetare Kronor per invånare* 30 561 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 19.1.1 Verksamhetsbeskrivning Samhällsplaneringsnämnden ska med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Bygglovshantering, samhällsplanering, bostadsanpassning samt anmälan och tillsyn av byggnation, olovligt byggande, hälsoskydd, miljöskydd och livsmedelshantering ingår i nämndens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kartverksamhet är en viktig del av samhällsplaneringsnämnden och består av att ansvara för kommunens kartdatabas och övrigt kart- och mätningstekniskt arbete. Nämnden är även naturvårdsorgan, vilket bland annat innebär ansvar att vid behov kalka kommunens mark- och vattenområden. Agendaverksamhet samt energi- och klimatrådgivning ingår också i nämndens ansvarsområde. Samhällsplaneringsnämnden ska också lämna råd och upplysningar till allmänheten. 19.1.2 Verksamhetsförändringar Den 2 juli 2014 kom förändringar i Plan- och bygglagen. Det berör bland annat lättnader i bygglovsplikt, men det går ännu inte att avgöra vad det innebär för samhällsplaneringskontorets arbete. Förändringsförslaget är under försommaren ute på remiss till andra EU-länder. Det kommer troligtvis även förändringar efter årsskiftet 2015 som berör detalj- och översiktsplanering. Som det ser ut så tappar detaljplanen i kommande regeringsförslag betydelse till förmån för översiktsplaneringen, vilket innebär ett nytt arbetssätt för kontorets samhällsplanerare. Karta/GIS/mätning kommer under 2015 att bli en enhet som andra under samhällsplaneringsförvaltningen som också i sin helhet omorganiseras. Kartenheten kommer att få en allt större betydelse framöver då nya e-tjänster, både interna och externa, troligtvis kommuniceras via en webbkarta. Inventeringen av enskilda avlopp i Nässjös fyra avrinningsområden avslutas under 2014 och medför ett stort antal utdömda anläggningar, ökad tillsyn och nya ansökningar. Livsmedelsverket vill att vi styr upp vår livsmedelstillsyn, både när det gäller mängd och metoder. Budget 2015, nämndernas budgetar 65(102) Kommunens övertagande av hemsjukvården får konsekvenser för samhällsplaneringsförvaltningen. Fler personer får hjälp och rehabilitering i hemmet, vilket ställer högre krav på tillgänglighet med ökade kostnader för bostadsanpassning samtidigt som detta troligtvis innebär att kostnader för kommunen som helhet minskar. 19.1.3 Omvärldsanalys Teknikutvecklingen som vänder upp och ner på vårt sätt att tänka, resa och leva kan tidvis kännas omstörtande, skrämmande och inspirerande. Energiomställning till förnybara energikällor, klimatförändringar, ny lagstiftning och nya EU-direktiv samt en världsekonomi som börjar få upp farten får konsekvenser för samhällsplaneringskontorets verksamhet och planering. Regionindelningsprocessen, urbaniseringen, industrins nedgång till förmån för IT, turism och service, kommande infrastruktursatsningar som Götalandsbanan och Europakorridoren ritar om kartan helt och hållet för Nässjö och får stora konsekvenser för samhällsplaneringen. Detta innebär ökade krav och behov av utbildning, utveckling och planering för att bevara miljön och samtidigt tillgodose medborgarnas och marknadens intressen. 19.1.4 Ekonomi Verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Samhällsplaneringsnämnd 342 475 475 475 475 Samhällsplaneringskontor 10 168 11 895 13 466 13 016 13 016 Bostadsanpassning 2 805 2 300 2 700 2 750 2 800 Mätningskontor, ingår fr.o.m 2015 i samhällsplaneringskontor 1 686 2 036 15 001 16 706 16 641 16 241 16 291 Summa samhällsplaneringsnämnden 19.1.5 Mål enligt Pilen 19.1.5.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Medborgarna i fokus Nöjd- inflytandeindex enligt Medborgarenkäten ska vara minst 41 av 100. Ökad tillgänglighet och service. Handläggningstiden för upprättande av nybyggnadskarta ska inte överskrida 15 arbetsdagar Handläggningstiden för utstakning av byggnad ska inte överskrida 3 arbetsdagar Handläggningstiden för mätningskontorets del av fastighetsbildningsåtgärden ska inte överskrida 30 arbetsdagar Handläggningstiden för adressändring och lägenhetsnummer ska inte överskrida 3 arbetsdagar Handläggningstiden för ett bygglov ska inte överskrida 50 arbetsdagar Handläggningstiden för ett bostadsanpassningsärende Budget 2015, nämndernas budgetar 66(102) Nämndmål Indikatorer ska inte överskrida 15 arbetsdagar Handläggningstiden för en detaljplan med normalt planförfarande ska inte överskrida 14 mån från ansökan till godkännande/ MBN antagande Handläggningstiden för en detaljplan med enkelt planförfarande ska inte överskrida 8 mån från ansökan till antagande. Handläggningstiden för en komplett ansökan om enskilt avlopp ska inte överskrida 15 arbetsdagar. Vid anmälan/tillsyn ska bekräftelse genom skrivelse ske inom 5 arbetsdagar Ökad tillgänglighet via webben Antalet bygglovansökningar via nätet, Mitt bygge, skall vara minst 20 %. Det ska finnas möjlighet att lämna in ansökan till minst 1 typ av miljöärende via nätet Attraktiv livsmiljö Betygsindex för faktorn miljöarbete enligt Medborgarenkäten ska vara minst 66 av 100. Betygsindex för faktorn bostäder enligt Medborgarenkäten ska vara minst 52 av 100. Ökad trygghet i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Andelen tjejer, enligt LUPP-undersökningen, som någon gång under det senaste halvåret inte vågat gå ut ska vara högst 5 % Andelen tjejer, enligt LUPP-undersökningen, som inte känner sig trygga ute på sta’n, på allmänplats ska vara högst 5 % Betygsindex för faktorn trygghet enligt medborgarenkäten ska vara minst 50 av 100 Fokus på barnperspektivet i beslutsprocesser Barnperspektivet ska beaktas i all relevant ärendehantering 19.1.5.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer Ökat fokus på verksamhetens resultat och effekter Kostnadstäckning per bygglov och anmälan ska vara minst 60 % Kostnadstäckning per nybyggnadskarta, utstakad byggnad och mätningskontorets konsultuppdrag ska vara 100 % Kostnadstäckning för mätkontorets basservice ska vara minst 53 % Kostnadstäckning för livsmedelskontroll ska vara minst 60 % Kostnadstäckning för planenheten ska vara minst 40 % Kostnadstäckning för hälsoskydd och miljötillsyn ska vara minst 40 % 19.1.5.3 Medarbetare Nämndmål Budget 2015, nämndernas budgetar Indikatorer 67(102) Nämndmål Indikatorer Professionella medarbetare Andelen medarbetare som tycker att den samlade kompetensen inom enheten är tillräcklig ska vara minst 76% enligt medarbetarenkäten. Effektivare organisation Alla handläggningsrutiner ska vara dokumenterade och uppdaterade. Attraktiv arbetsplats Andel frisktid av arbetstid inom förvaltningen ska vara minst 95,4 % Medarbetarindex (nöjd) enligt medarbetarenkäten ska vara minst 69 Andelen medarbetare som säger upp sig per år ska vara högst 7 % Ledarindex enligt medarbetarenkäten ska vara minst 70 Gott samarbete mellan nämnden och förvaltningen Andelen medarbetare som anser att samarbetet mellan nämnd och förvaltning är gott ska vara minst 90 % 19.1.5.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Hållbar stadsutveckling 100 % av alla offentliga lokaler dit allmänheten har tillträde ska vara inventerade och åtgärdsprogram framtaget avseende Enkelt Avhjälpta hinder, EAH. Ökat fokus på hälsa och livskvalitet Referensmätning av gammastrålning, 90 % Kontrollera samtliga livsmedelsverksamheter i riskklass 1-5. Skicka ut en påminnelse till inventerade och utdömda enskilda avlopp Giftfria förskolor Ökad effektivitet genom samverkan Öka samarbetet med andra förvaltningar/bolag och andra kommuner. Ökat fokus på trygghet och säkerhet Alla mål i hållbar utveckling som förvaltningen är ansvarig för ska redovisas i bilaga. Budget 2015, nämndernas budgetar 68(102) 20 Socialnämnden 20.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 497 170 478 849 487 612 482 876 482 876 Övriga kostnader 259 053 165 181 168 451 171 820 172 485 Summa kostnader 756 223 644 030 656 063 654 696 655 361 Intäkter -139 824 -31 479 -32 617 -33 269 -33 934 Nettokostnad 616 399 612 551 623 446 621 427 621 427 Antal årsarbetare Kronor per invånare* 1 086 21 027 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 20.1.1 Verksamhetsbeskrivning Den 1 januari 2015 slås individ- och familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämnden ihop och bildar en gemensam socialnämnd. Socialnämnden kommer då att ansvara för både myndighetsutövning och verkställighet av äldre- och funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsvård, ekonomiskt bistånd, missbrukarvård och arbetsmarknadsåtgärder. Allt stöd, vård och omsorg som ges är reglerad i Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM). Tjänstemannaorganisationen är organiserad i en socialförvaltning som i sin tur är indelad i avdelningar. En avdelning för myndighetsutövning, samt tre verkställighetsavdelningar; särskilt boende för äldre, hemtjänst och hälso- och sjukvård samt funktionshinderomsorg. Stöd och ledningsorganisation består av ledningsgrupp, personalfunktion, avdelning för ekonomi och IT samt avdelning för kvalitet och utveckling. Här budgeteras även gemensamma kostnader och intäkter för lokaler, fordon, vikarieförmedling, omvårdnadsavgifter och IT m.m. Inom avdelning myndighetsutövning finns tre enheter; barn och ungdom, vuxna/funktionshinder och ekonomiskt bistånd. Enheten barn och ungdom riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer. Den myndighetsutövande verksamheten inom enheten handlar om att ta emot och bedöma anmälningar om barn och ungdomar som far illa, genomföra utredningar samt följa upp insatser riktade till barn och ungdomar i behov av skydd, stöd och behandling. I de fall placeringar blir aktuella verkställs dessa av externa institutioner, familjehemsvård och kontaktfamiljer/personer. Inom denna enhet finns öppenvård som utför både serviceinsatser och individuellt behovsprövade behandlingsinsatser. Enheten vuxna/funktionshinder består av myndighetsutövning riktad till personer med missbruk/beroende, funktionshinder eller personer i behov äldreomsorg. Enheten utreder individernas behov och fattar beslut om insatser. De flesta insatser verkställs av förvaltningens verkställighetsavdelningar, men ibland är individernas behov så omfattande att de måste placeras i extern vård. Det rör främst personer med omfattande vårdbehov till följd av beroendeproblematik och/eller psykiska funktionshinder. Enheten ekonomiskt bistånd arbetar med att utreda rätt till och behov av ekonomiskt bistånd med tydligt fokus på att hjälpa klienten till egen försörjning. Arbetet sker i nära samarbete med förvaltningens enhet för arbetsmarknad och i nära samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa. Budget 2015, nämndernas budgetar 69(102) Avdelningen särskilt boende för äldre utför beviljade insatser i form av särskilt boende och korttidsvistelse. Nässjö kommun har 324 platser på särskilt boende samt två korttidsenheter med ytterligare 24 platser. Avdelningen hemtjänst och hälso- och sjukvård utför beviljade insatser av hemtjänst i ordinärt boende och dagverksamhet. Hemtjänsten i ordinärt boende bedrivs av 12 hemtjänstenheter fördelade på olika geografiska områden. Inom hemtjänsten finns även larmgrupp, hemhandling och tvätt. Inom denna avdelning finns även socialförvaltningens hälso- och sjukvårdsorganisation som utför hälso- och sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå på alla särskilda boenden inom äldre- och funktionshinderomsorgen samt för de patienter som är inskrivna i hemsjukvården i det ordinära boendet. Avdelningen funktionshinderomsorg utför beviljade insatser inom bostad med särskild service i form av gruppbostad och servicebostad, korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj och lägervistelse, daglig verksamhet, personlig assistans, ledsagning, avlösning och kontaktperson enligt LSS samt särskilt boende, korttidsvistelse, dagverksamhet, boendestöd, hemtjänst, ledsagning och kontaktperson enligt SoL. Inom funktionshinderomsorgen finns också den del av nämndens stöd till personer med missbruks- och beroendeproblematik som utförs i egen regi samt en enhet för arbetsmarknad som har till uppdrag att stödja personer som är i arbetsför ålder och uppbär ekonomiskt bistånd att uppnå en egen försörjning. 20.1.2 Verksamhetsförändringar Övergripande Den budget som socialnämnden har räcker inte för att täcka den befintliga verksamheten år 2015. Dessutom tillkommer behov på närmare 10,8 miljoner kronor totalt. Effektiviseringar genomförs och är inräknade i budgeten till 5,2 miljoner kronor. Utökningarna och effektiviseringarna beskrivs under respektive verksamhet nedan. Den budget som läggs innehåller utöver de effektiviseringar som genomförs ett besparingsbeting på närmare 7,6 miljoner kronor. För dessa besparingar finns utarbetade förslag som innebär sänkta ersättningar till hemtjänst och särskilt boende, reducering av platser i särskilt boende, minskade resurser till funktionshinderomsorg avseende hjälp i hemmet och boende enligt SoL samt vakanshållning av tjänst inom avdelning kvalitet och utveckling. En viktig del för en budget i balans, är det pågående arbetet med att ta fram riktlinjer för alla de insatser som ges. Syftet med riktlinjerna är att klargöra hur en insats ska behovsbedömas och verkställas. I samband med det fastställer därmed nämnden både kvaliteten och kostnaden för insatsen. I arbetet med riktlinjerna kan en restriktiv inriktning råda för att på så sätt minska kostnaden. Ett annat område som kommer granskas är externa placeringar inom funktionshinderomsorgen. IT- och teknikutveckling Det pågår en ständig utveckling av IT- och teknikanvändning inom hela socialförvaltningens område. Detta är ett område där socialförvaltningen i Nässjö kommun tyvärr inte har legat i framkant. Sedan 2012 har dock förvaltningen satt stort fokus på att förbättra situationen genom förstärkning av stödresurser och prioritering av ITrelaterade utvecklingsprojekt. Under 2013 genomfördes tre stora och omfattande utvecklingsprojekt, tidsregistrering och elektronisk dokumentation samt byte av verksamhetssystem inom ekonomiskt bistånd, familj och missbrukarvård. Efter bytet har hela socialförvaltningen ett gemensamt verksamhetssystem. Under 2014 har genomförts projekt som rör planeringssystem för hemtjänst och mobil åtkomst till befintliga system samt införande av digitala trygghetslarm. Förvaltningen har sett goda effekter av det arbetet och avser att vidareutveckla IT- och teknikanvändningen i verksamheten. Digitaliseringen av trygghetslarm kommer pågå in en bit in på 2015 och innan 2016 beräknas samtliga trygghetslarm i Nässjö kommun vara utbytta till moderna och säkrare digitala trygghetslarm. Ekonomiskt bistånd Socialförvaltningen fick inför budget 2013 i uppdrag av kommunfullmäktige att minska inlåsningen i bidragsberoende gällande ekonomiskt bistånd. Förvaltningen har arbetat med uppdraget utifrån tre centrala målsättningar; minska det utanförskap som bidragsberoendet leder till, utveckla välfungerande arbetsprocesser och välmatchade resurser för arbetsförberedande åtgärder, samt som en följd av detta minska de kommunala kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Arbetet påbörjades som ett internt utvecklingsarbete, men eftersom bedömningen var att denna fråga behövde belysas utifrån en kommunal helhetsyn anlitades en extern konsult för att i steg 1 inventera resurser, arbetssätt och utvecklingsområden inom socialförvaltningen, tekniska serviceförvaltningen och Nässjö lärcenter för att sedan i steg 2, med hög grad av delaktighet från de berörda personalgrupperna, arbeta fram det Budget 2015, nämndernas budgetar 70(102) optimala arbetssättet och de optimala resurserna för att lyckas med målsättningarna. Resultatet av detta arbete presenterades för förvaltningschefsgruppen och ansvariga politiker under maj och juni 2014 och innehöll detaljerade processbeskrivningar med tydlig fokus på kvalitet och effektivitet, samt en uppdelning kring vad som är socialsekreterarnas ansvar och vad som är arbetsmarknadsenhetens ansvar. Arbetet som kräver en förändrad struktur framförallt vad gäller uppföljning och styrning av verksamheten påbörjades i september 2014. Därutöver framgår tydligt vilka strategiska beslutfrågor som måste hanteras av politik och tjänstemän framledes för att fullt ut kunna implementera en effektiv och väldimensionerad organisation som arbetar mot det tydliga målet att egenförsörjningen i kommunen ska öka. De viktigaste strategiska frågorna handlar om ställningstagande kring följande områden: • • • • Hur ska organisationen se ut och vilka resurser ska finnas under socialförvaltningen respektive tekniska serviceförvaltningen. Omfördelning eller tillskapande av resurser för studie- och yrkesvägledare och praktikanskaffare. Utveckla enheten för arbetsmarknad med en tydlig inriktning på personer som har ekonomiskt bistånd. Att Nässjö kommun på ett konkret sätt arbetar med förstärkt integration för att förhindra utanförskap hos våra nyanlända kommuninvånare. Barn och ungdom Under 2013 och 2014 har förändringar märkts vad gäller de barn som behöver placeras utanför det egna hemmet. Det placeras inte fler barn, men de barn som är placerade har större vårdbehov, vilket innebär mer kostnader. De barn som har placerats har även haft flera syskon med behov av vård utanför hemmet. Liksom socialtjänsten i övriga Sverige har även Nässjö svårt att hitta uppdragstagare till avancerade uppdrag, vilket gör att man använder konsulentstödda familjehem samt att familjehem till vårdkrävande barn behöver ersättas med inkomstbortfall. Sannolikt kommer vårdkostnaderna för de barn som behöver vård utanför hemmet fortsatt ligga på en hög nivå under 2015 och budgeten har därför förstärkts med 2 miljoner kronor. 1 januari 2013 trädde en ny lag i kraft, en förstärkning av skyddet kring barn och unga. Detta innebar förändringar i socialtjänstlag, LVU och offentlighet- och sekretesslag. Barnets rätt stärks, socialtjänstens uppsökande och förebyggande roll skärps. Anmälningsplikten kring barn har vidgats. Socialtjänstens roll att samverka kring dessa barn stärks. Kraven på familjehemsvård och HVB-vård skärps i flera avseenden. Vissa av de lagändringar som nu träder i kraft har Nässjö kommun haft som ambition och rutin tidigare. Lagändringen innebär dock att nya rutiner behöver tas fram för att tydliggöra hur kraven efterföljs. Socialstyrelsen kommer särskilt att följa hur de nya lagkraven följs i kommunerna. För att möta upp ökade krav och hantera svårigheterna kring rekrytering av familjehem har länets kommuner arbetat fram ett förslag om en länsgemensam verksamhet för familjehemsrekrytering. Nässjös del av den kostnaden är inräknad i budgeten för 2015 och framåt. Från och med 2015 kommer Nässjö kommun ingå i en professionellt bemannad socialjour. Det är en höglandsgemensam satsning av kommunerna Eksjö, Aneby, Tranås och Nässjö. Verksamheten kommer att vara förlagd i Eksjö kommun som också tar arbetsgivaransvaret. Medel för denna verksamhet är inräknad i budget 2015. Vuxna/funktionshinder Under de senaste åren har missbrukar- och beroendevården inte klarat av att hålla budget. Nationella jämförelser visar på en hög kostnad per invånare för denna verksamhet i Nässjö kommun. Detta gäller även om hänsyn tas till socioekonomiska faktorer, det så kallade standardkostnadsmåttet. Socialförvaltningen redovisade i september 2013 en fördjupad analys av orsakerna till den rådande situationen, samt gav förslag på vilka besparingsåtgärder som var möjliga att vidta. Nämnden valde att gå vidare med ett alternativ som skulle innebära förändringar inom befintlig budgetram i syfte att omforma och utveckla verksamheten för att åstadkomma ett tydligt insatsutbud på hemmaplan med höjd kvalitet som skulle möjliggöra mindre externt köpt vård på HVB-hem. Både individ- och familjeomsorgsnämnden och omsorgsnämnden fattade under hösten 2014 beslut om en förändrad organisation inom missbrukar- och beroendevården. Arbetet med förändringsarbetet inleddes omgående. Den förändrade organisation ska utifrån den analys som förvaltningen gjort bland annat riktas in på följande principer; god kvalitet till målgruppen inom befintliga budgetramar, höjda kompetenskrav i personalgrupperna, klara och tydliga begrepp och insatser där biståndsbeslutet harmoniserar med den utförda insatsen, mer fokus på självständigt boende, mer fokus på individens eget ansvar, mer fokus på kvalificerat förändringsarbete (behandling) samt mer fokus på hemmaplanslösningar jämfört med externt köpt vård. Äldreomsorg Hemtagningsteam har under slutet av 2013 och första halvåret 2014 pågått som ett pilotprojekt. Ändrade förutsättningar i organisationen och rådande ekonomiskt läge medförde beslut att avvakta rekrytering till hemtagBudget 2015, nämndernas budgetar 71(102) ningsteamet. En arbetsgrupp tillsattes för att göra en nulägesanalys av de för- och nackdelar som arbetsstrukturen medför mellan hemtagningsteam, hemsjukvård och hemtjänst. Målsättningen för arbetsgruppen är att arbeta fram arbetssätt som medför att medborgare i hela kommunen som har behov av stöd, ska få möjligheter till en trygg hemgång efter en slutenvårdsvistelse. Hemtjänsten har under 2014 påbörjat en förändringsprocess vad gäller IT-stöd, planering av insatser och ruttoptimering. Arbetet har medfört att en ny yrkesroll inom hemtjänsten införs i slutet av året, planerare. Deras uppgift blir att säkerställa effektivitet i hemtjänstens dagliga planering utifrån brukarnas behov, personalkontinuitet och ruttoptimering. Kommunens hälso- och sjukvårdsenhet har efter övertagandet av hemsjukvården 2013 fortlöpande vidareutvecklat sin verksamhet för att klara helheten av kommunens hälso- och sjukvårdsuppdrag. Införandet av en pooltjänst som sjuksköterska är ett led i att säkra den dagliga bemanningen av sjuksköterskor. Förvaltningen fick också en tilläggsbudget 2014 för att förstärka hälso- och sjukvårdsenheten, två sjuksköterskor, en arbetsterapeut och en fysioterapeut har rekryterats. Funktionshinderomsorg Sedan flera år tillbaka har förberedelser pågått inom funktionshinderomsorgen för att öka antalet platser till att motsvara kommuninvånarnas behov inom gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. I mars 2015 beräknas en ny servicebostad för personer med psykiskt funktionshinder stå klar på Brogatan 4 B (Pingstkyrkans gamla lokaler). Denna servicebostad kommer att lösa en stor del av den allvarliga kritik som kommunen fick efter socialstyrelsens granskning av kommunens insatser för personer med psykiska funktionshinder 2010. Flertalet av de som ska flytta in i den nya servicebostaden bor idag på Grindhem i Sandsjövik, men eftersom boendeenheten även består av Sjöhem kommer inte alla att kunna lämna lokalerna samtidigt, vilket medför extrakostnader framför allt är kopplade till dubbla kostnader för nattbemanning. Under sista kvartalet 2015 och första kvartalet 2016 beräknas även två nya gruppbostäder för personer med intellektuellt och fysiskt funktionshinder stå klara. Gruppbostäderna har sex platser vardera och byggs i två förskolor som blev lediga i samband med "skolutredningen". Andra åtgärder som görs under 2015 är att utöka antalet platser i de befintliga servicebostäderna på Åkershällsvägen och Norråsagatan. Anledningen till detta är ett ökat behov av platser i servicebostad och det blir mycket effektivare att bygga ut befintliga boendeformer jämfört med att bygga nytt, men det blir ändå en utökad kostnad för nämnden, totalt på ca 0,5 miljoner kronor. Beträffande enheten för arbetsmarknad hänvisas till redogörelsen under rubriken ekonomiskt bistånd. En kartläggning av personer med försörjningsstöd visar att cirka 300 personer tillhör arbetsmarknadsenhetens målgrupp. Det behövs ytterligare tre årsarbetare för att fler personer i Nässjö kommun ska kunna gå från ekonomiskt bistånd till egen försörjning. 20.1.3 Omvärldsanalys De kommande åren kommer att präglas av ett systematiskt arbetssätt med uppgifter från vårt verksamhetssystem, resultatet av Öppna Jämförelser och andra data som underlag för nämndernas målarbete och förvaltningens förbättringsarbete. Staten ställer, genom sin tillsynsmyndighet Inspektionen för vård och omsorg, högre kvalitetskrav på verksamheten. Det kräver ett proaktivt förhållningssätt och ett mer aktivt kvalitetsarbete i verksamheterna. Förvaltningen avser att under 2015 införa kvartalsvisa kvalitetsuppföljningar med enhetschefer där genomgångar görs av inkomna avvikelser och andra kvalitetsbrister, analys av resultat från Öppna jämförelser och brukarenkäter. Vid dessa uppföljningar kommer också stöd ges till verksamheterna i deras pågående förbättringsarbete. Myndighetsutövning De ökade statliga kraven fordrar än mer avseende myndighetsutövningen med krav på korta handläggningstider både i förhandsbedömning och utredningstider, god tillgänglighet, regelbunden uppföljning av beslutade insatser och än mer utvecklad dokumentation som bygger på internationell klassifikation av funktionstillstånd (ICF). Antalet ensamkommande flyktingbarn som anländer till Nässjö har ökat kraftigt under 2014. I början av året hade kommunen fördelningstalet fyra asylplatser och i slutet av året är det höjt till 14 asylplatser. Det finns en uppenbar risk att det kommer höjas ytterligare under 2015. Detta medför en svårplanerad verksamhet inom enheten barn och ungdom och är en viktig förklaring till en svår bemanningssituation med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som följd. En annan orsak till den tuffa arbetssituationen är att antalet anmälningar om barn som far illa har ökat kraftigt både jämfört med toppåret 2008 och föregående år. Jämfört med helåret 2008 Budget 2015, nämndernas budgetar 72(102) ligger 2014 års siffror till och med november redan 23 procent högre. Situationen är likartad på många håll i landet. Socialförvaltningen behöver följa utvecklingen nogsamt och har redan vidtagit åtgärder i form av att överanställa för att kompensera för vakanser, omvandla vikariat till fasta tjänster och försöka rekrytera pooltjänst, allt för att kunna vara en attraktiv arbetsplats som klarar av sitt uppdrag med god kvalitet. Äldreomsorg Enligt socialstyrelsen ska ny författning kring bemanning i särskilt boende börja gälla 31 mars 2015. Författningen berör såväl myndighetsutövningen som verkställighetens uppbyggnad och bemanning. Riktlinjerna innebär främst att kommunerna måste öka nattbemanningen på gruppboenden för demenssjuka. Dessutom måste insatserna specificeras utifrån de boendes behov och därefter ska bemanningen sättas utifrån omfattningen på de insatserna, precis som idag sker inom hemtjänsten. Det kräver en översyn av hur resurser till de särskilda boendena fördelas. I dagsläget finns det en mängd frågetecken som måste rätas ut innan en beräkning kan göras på vad kostnaden blir. Det pågår också diskussioner mellan SKL och staten om hur dessa riktlinjer ska finansieras. Därför väljer omsorgsnämnden i dagsläget att inte äska någon utökad ram, men flaggar för att det kan komma innebära betydande merkostnader för höjd bemanning. Bra bostäder för äldre på den ordinära bostadsmarknaden är en viktig strategisk fråga för kommunen. Med ett varierat utbud av tillgängliga bostäder på den ordinära bostadsmarknaden möjliggörs kvarboende i det ordinära boendet, ett önskemål som framförs från pensionärsföreningar och medborgare. Kommunfullmäktige beslutade därför att utreda möjligheten att omvandla delar av Parkgården till ett trygghetsboende som drivs och ägs som en kooperativ hyresrättsförening. Utredningen pågår under 2014 – maj 2015 då politiska beslut ska fattas. Funktionshinderomsorg Utifrån tillgänglig nationell statistik för funktionshinderomsorgen antas att LSS-insatser även fortsatt kommer att öka under kommande år. De ekonomiska konsekvenser som ökningen medför är beroende av vilken/vilka insatser som ökningen står för, då de olika insatser som funktionshinderomsorgen verkställer spänner över ett stort ekonomiskt spann. För att på ett så tidigt stadium som möjligt kunna förutse behoven och ta med dem i budgethanteringen är det av stor vikt att nämnden jobbar vidare med olika planer och prognoser. Inom funktionshinderomsorgen märks även att socialförvaltningen behöver utöka antalet lägenheter på både gruppboende och serviceboende enligt LSS. Anledningen är att 12 personer med förhandsbesked om boende enligt LSS kommer att gå ut gymnasiet och har ansökt eller förmodas att ansöka om en plats de närmaste åren. Bedömningen är att personerna främst har behov av gruppbostad. Omsättningen på lägenheter inom gruppbostäder är mycket låg, vilket är kopplat till låg medelålder och liten flyttning mellan olika kommuner. Eftersom en gruppbostad enligt socialstyrelsen max får ha sex platser innebär det att två gruppbostäder kommer att tillskapas 2015 och 2016. Investerings- och driftskostnader för dessa är inräknade i nämndens budget. Socialförvaltningens enhet för arbetsmarknad arbetar i nära samarbete med myndighetsutövningen inom försörjningsstöd. Inom Nässjö kommun pågår ett arbete för att tydliggöra organisationen för arbetsmarknadsfrågor då det förutom kommunstyrelsen är två nämnder involverade i arbetsmarknadsåtgärder. Budget 2015, nämndernas budgetar 73(102) 20.1.4 Ekonomi Verksamhet Nämnd Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 924 939 962 962 962 Resursfördelning -1 257 1 667 -3 724 -8 954 -12 230 Ledning, administration och förvaltningsövergripande verksamhet 60 855 53 416 54 730 55 011 55 297 120 845 120 351 122 140 122 766 123 405 4 013 4 013 4 340 4 362 4 385 Ekonomiskt bistånd 48 657 51 764 50 672 50 932 51 197 Vuxna/funktionshinder 17 068 13 253 13 158 13 225 13 294 Barn och ungdom 51 107 51 321 53 970 54 247 54 529 288 295 287 547 292 948 294 450 295 983 11 686 12 866 12 707 12 772 12 838 144 836 136 852 140 988 141 711 142 449 Hemtjänst 83 264 86 411 87 891 88 342 88 802 Övriga insatser i ordinärt boende 13 139 10 801 10 414 10 467 10 522 Hälso- och sjukvård 35 370 40 617 40 948 41 158 41 372 146 737 148 631 156 390 157 192 158 010 Gemensamt 11 378 14 525 14 714 14 789 14 866 Intellektuellt och fysiskt funktionshinder 52 806 53 094 58 185 58 483 58 788 Psykiatri, missbruk och beroende 35 971 35 683 36 999 37 189 37 382 Personlig assistans 33 682 31 069 32 156 32 321 32 489 Arbete och sysselsättning 12 900 14 260 14 336 14 410 14 485 616 399 612 551 623 446 621 427 621 427 Myndighetsutövning Gemensamt Äldreomsorg Gemensamt Särskilt boende Funktionshinderomsorg Summa socialnämnden 20.1.6 Mål enligt Pilen 20.1.6.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Medborgare ska uppleva en god kvalitet vid varje möte med socialförvaltningens verksamheter. Nöjdhet inom hemtjänst, målvärde 92 (utfall 2013 var 90) Tillgänglighet till sjuksköterska inom hemtjänsten, målvärde 60 (Utfall 2013 var 57) Nöjdhet inom äldreomsorgens särskilda boende, målvärde 88 (utfall 2013 var 86) Tillgänglighet till sjuksköterska inom äldreomsorgens särskilda boende, målvärde 75 (Utfall 2013 var 73) Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boendestöd, målvärde 79 (utfall 2013 var 77) Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens personliga assistans, målvärde 89 (utfall 2013 var 87) Nöjdhet hos brukare inom arbetsmarknadsenheten, målvärde 78 (utfall 2013 var 76) Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens daglig verksamhet/dagverksamhet, målvärde 91 (utfall 2013 var 89) Nöjdhet hos brukare inom funktionshinderomsorgens boende, målvärde 92 (utfall 2013 var 90) Upplevelse av kontakt med myndighetsutövningen i ekonomiskt bistånd ska vara bra eller mycket bra, målvärde 96 Upplevelse av kontakt med myndighetsutövningen i familjeärenden ska vara bra eller mycket bra, målvärde 96 Upplevelsen av kontakt med myndighetsutövningen i missbruksärenden ska vara bra eller mycket bra, målvärde 96 Upplevelse av kontakt med myndighetsutövningen i funktionshinderärenden ska vara bra eller mycket bra, målvärde 96 Upplevelse av kontakt med myndighetsutövningen i äldreärenden ska vara bra eller mycket bra, målvärde 96 Den samlade positiva upplevelse av kontakten med myndighetsutövningen, målvärde 96 (utfall 2013 var 96) Medborgare ska på kommunens webbplats erbjudas en lättsökt och tillgänglig information om socialförvaltningens verksamheter. Andelen av maxpoäng av SKL:S webbgranskning av information avseende äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg ska vara minst 80 %. (Utfall 2014 var 78 %) Rättssäker verksamhet på alla nivåer i socialförvaltningen. Nämndens beslut gäller i 85 % av ärendena efter prövning i förvaltningsdomstolen eller i högre instans (2013 var andelen 83 %) Andel godkänd kvalitet i genomförandeplaner Andel godkänd kvalitet i vårdplaner HSL Ökad egenförsörjning Kommunfullmäktige, Budget 2015 Antal aktuella hushåll med ekonomiskt bistånd ska 75(102) Nämndmål Indikatorer minska med 10 % jämfört med 2014-12-31 Antalet aktuella hushåll med långvarigt (10 månader och mer) ekonomiskt bistånd ska minska med 5 % jämfört med 2014-12-31 Andelen avslutade klienter från arbetsmarknadsenheten som fått arbete eller påbörjat studier ska vara 30 %. Ökat fokus på barnets rätt En rubrik ska ha införts i tjänsteskrivelse- och ärendemallarna där prövning av barnkonsekvenser ska göras utifrån checklista/handbok för praktisk tillämpning av barnkonventionen i både myndighetsutövning och övrig verksamhet 20.1.6.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer Ett biståndsstyrt resursfördelningssystem som skapar effektivt genomförd verksamhet inom tilldelad ram Budgetavvikelse ska vara 0 eller positivt för socialnämnden Hemtjänst ska minst ha 65 % av total arbetstid som brukartid. Boendestöd ska minst ha 65 % av total arbetstid som brukartid Personlig assistans ska minst ha 92 % av total arbetstid som brukartid. Genomsnittstiden mellan ut- och inflyttning på säbo i ÄO ska högst vara 21 dagar. Kostnadsandel köpta platser HVB och familjehem ska minska av total vårdkostnad. Kostnadsandel köpta platser HVB för missbruk/beroende och samsjuklighet ska minska av total vårdkostnad. 20.1.6.3 Medarbetare Nämndmål Indikatorer Professionellt ledarskap och medarbetarskap. Delindex ledarskap ska uppnå till minst indextal 67 i socialförvaltningen i 2016 års enkät (2014 var värdet 66) Delindex för brukar- och kundorientering ska uppnå till minst 62 i socialförvaltningen i 2016 års enkät (2014 var värdet 59) Rätt kompetens i förhållande till arbetsuppgifter/uppdrag. 100 % av medarbetarna inom funktionshinderomsorgen ska omfattas av en kompetensutvecklingsplan God arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial Sjukfrånvaro ska vara högst 5,6 % för socialförvaltningen under 2015( 2013 var värdet 5,9 %). Medarbetarindex ska uppnå till minst indextal 65 i socialförvaltningen, i 2016 års enkät. (2014 var värdet 62) Delindex för organisationsklimat ska minst vara 55 i socialförvaltningen i 2016 års enkät. (2014 var värdet 51) Delindex för personlig arbetssituation ska minst vara Kommunfullmäktige, Budget 2015 76(102) Nämndmål Indikatorer minst 65 i socialförvaltningen i 2016 års enkät. (2014 var värdet 64) 20.1.6.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Hållbart och strategiskt utvecklingsarbete baserat på omvärldsbevakning, lagkrav och evidens. Årliga verksamhetsplaner ska vara utarbetade för förvaltningens organisationsdelar: Myndighet, Funktionshinderomsorg, Äldreomsorg inkl. hemsjukvård, Stab ekonomi och it, Stab för kvalitet och utveckling Verksamheterna ska aktivt bedriva ett vardagsnära förbättringsarbete, som är dokumenterat och synliggjort. Gå från rött till grönt i Öppna Jämförelser inom valda förbättringsområden. Kommunfullmäktige, Budget 2015 77(102) 21 Tekniska servicenämnden 21.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 12 693 14 728 14 470 14 470 14 470 Övriga kostnader 67 268 59 720 62 586 63 682 64 682 Summa kostnader 79 961 74 448 77 056 78 152 79 152 Intäkter -15 638 -21 968 -11 985 -11 985 -11 985 Nettokostnad 64 323 52 480 65 071 66 167 67 167 Antal årsarbetare Kronor per invånare* 32 2 195 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 21.1.1 Verksamhetsbeskrivning Tekniska servicenämndens verksamhet omfattar samhällsbyggnad inklusive huvudmannaskap för gator och parker samt trafikfrågor, kost- och städverksamhet, bygg- och fastighetsförvaltning, arbetsmarknadsverksamhet samt skogsförvaltning. Nämnd Verksamheten omfattar tekniska servicenämndens och beredningsutskottets sammanträden. Nämnden finns representerad i vägsamfälligheter, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och bostadsrättsföreningar. Tekniska servicenämnden ska verka för att den anslagsfinansierade samhällsbyggnadsavdelningen, de särskilda redovisningsenheterna (skogsförvaltningen och arbetsutvecklingsdelningen) och förvaltningens resultatenheter (byggnadsavdelningen och kost- och städavdelningen) drivs på ett rationellt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Nämnden ska noga följa verksamheten och via rapporter och uppföljningar besluta om de förändringar som krävs. Central ledning och administration Förvaltningens centrala ledning och administration är organiserad som en stabsenhet där de anställda är direkt underställda förvaltningschefen. Verksamheten omfattar övergripande styrning och uppföljning av förvaltningens verksamhet och ekonomi, posthantering och ärenderegistrering, ledningsgruppsarbete samt medverkan i förvaltningens samrådsgrupp. Anslagsfinansierad verksamhet Samhällsbyggnadsavdelning Avdelningen svarar för projektering av gator, parker och tomtmark. Avdelningen projekterar även fjärrvärme på uppdrag av Nässjö Affärsverk AB (NAV). I verksamheten ingår dessutom förvaltning av kommunens skogar (bedrivs som särskild redovisningsenhet) och markreserv, iordningställande och försäljning av tomtmark för boende och näringsliv, utarrendering av mark och kolonilotter. Inom avdelningen handläggs även trafikärenden, såsom lokala trafikföreskrifter, dispenser av olika slag och handikapptillstånd för parkering. I övrigt handläggs trafiksäkerhetsfrågor, parkeringsövervakning, upplåtelse av offentlig mark och bidrag till enskilda vägar mm. Avdelningen har följande tjänster: samhällsbyggnadschef, utredningsingenjör, markingenjör, planeringsingenjör, projekteringsingenjör och trafikingenjör. Avdelningen utövar kommunens huvudmannaskap för allmänna platser: gator och vägar med tillhörande gångKommunfullmäktige, Budget 2015 78(102) banor, gång- och cykelvägar, torg, allmänna parkeringsplatser och parker. Vidare ingår gatubelysning (ca 9 400 ljuspunkter) utmed våra gator och vägar i kommunen. Uppdraget att svara för att drift och underhåll av gator köps av NAV Entreprenad, samhällsbyggnadsavdelningen svarar för uppföljning av detta uppdrag. Särskilda redovisningsenheter Arbetsutvecklingsavdelning Arbetsutvecklingsavdelningen har i uppdrag är att samordna verksamheter för arbetslösa som anvisas kommunen från arbetsförmedlingen. Avdelningen ansvarar också för att bevaka och anpassa verksamheten till de förväntningar som ställs på kommunen inom arbetsmarknadsområdet. Avdelningen består förutom av en central administration med en avdelningschef och samordnare, också av fyra olika arbetsenheter; skogslaget, växtcentrum, syenhet och serviceenhet. På vardera enhet finns en arbetsledare som ansvarar för planering och samordning av det dagliga arbetet. Skogsförvaltning Organisatoriskt lyder skogsförvaltningen under samhällsbyggnadsavdelningen. Redovisningsmässigt fungerar verksamheten som en särskild redovisningsenhet. Skogsförvaltningens mål är att sköta kommunens skogar på ett ändamålsenligt sätt för miljön, det rörliga friluftslivet och de boende. Kommunen är certifierad skogsägare i FSC och PEFC. Resultatenheter Byggnadsavdelningens verksamhet omfattar fastighetsförvaltning, fastighetsdrift samt projektledning vid ny-, om- och tillbyggnader. Avdelningens kärnverksamhet är att försörja kommunens verksamheter med lokaler. Egen personal utgörs av förvaltningspersonal, projektledare, styr- och reglertekniker, snickare, målare, elektriker, VVS-arbetare, tekniker och vaktmästare. Byggnadsavdelning Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Personalkostnader 16 714 18 788 19 587 Övriga kostnader 122 562 123 732 132 375 Summa kostnader 139 276 142 520 151 962 Intäkter -139 543 -142 520 -151 962 Nettokostnad -267 0 0 Ackumulerat resultat 2 487 Antal årsarbetare 0 Plan 2017 0 35 För att uppnå en acceptabel resultatnivå år 2016 kommer avdelningen att påföras ett intäktskrav motsvarande 1% av bruttokostnaderna. Kommunfullmäktige, Budget 2015 79(102) Kost och städavdelningens uppdrag är att producera måltider till barn/elever samt till pensionärer, personal och allmänhet och att svara för städningen av lokaler för i huvudsak kommunal verksamhet. Kost- och städavdelning Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Personalkostnader 59 936 61 406 63 252 Övriga kostnader 38 429 38 468 40 021 Summa kostnader 98 365 99 874 103 273 Intäkter -99 531 -99 874 -103 273 Nettokostnad -1 166 0 0 Ackumulerat resultat Antal årsarbetare Plan 2017 0 0 913 141 För att uppnå en acceptabel resultatnivå år 2016 kommer avdelningen att påföras ett intäktskrav motsvarande 1% av bruttokostnaderna. 21.1.2 Verksamhetsförändringar Kost- och städavdelningen Nytt tillagningskök för måltider till skola/fritidshem och förskola beräknas tas i bruk vid årsskiftet 2014/2015. Tidigare tillagningskök i Åker görs om till mottagningskök. Ny förskola i Åkerområdet beräknas vara klar i slutet av 2014. Pågående förändring av skolor och förskolor i Nässjö tätort samt Anneberg påverkar kost- och städavdelningen. Förändringar av skolor och förskolor innebär att personal förflyttas från tidigare arbetsplatser till nya. Ambitionen är att ingen ordinarie personal ska sägas upp. 21.1.3 Omvärldsanalys Samhällsbyggnadsavdelningen bedömer att trafikflödet skapar stor sårbarhet, i synnerhet den barriär som stambanan skapar mellan stadsdelarna i Nässjö. Det finns inga beslut om att fortsätta utbyggnaden av ringleden och det får till följd att det blir en hög trafikbelastning genom Nässjö via Sörängsvägen och Brogatan, vilket påverkar slitage, buller och trafiksäkerhet negativt. Förvaltningens bedömning är att en planering och byggnation av en hel ringled på sikt måste genomföras. Sista året har ett ökat intresse för företagsetableringar vuxit fram, vilket är väldigt positivt och det fortsatta utvecklingsarbetet med detaljplan och kompletterande markinköp i Gamlarp fortsätter och kommer att prioriteras. En viktig del i att skapa en attraktiv kommun och boendemiljö är arbetet med att ta fram detaljplaner för bostadsexploateringar som passar alla former av boende. Nu pågår det arbetet för flera områden i kommunen och under 2015 planeras utbyggnad av både kvarteret Kavalleristen och före detta Folketsparkområdet. Behovet av nya parkeringsplatser i centrum har aktualiserats under 2014 i och med byggnationen av kvarteret Gambrinus och ett antal åtgärder är planerade och genomförda. Renovering och utbyggnad av parkeringen i kvarteret Oxen kommer både att tillföra fler parkeringsplatser och försköna nuvarande utseende. Kommuninvånarnas efterfrågan på ytterligare gång- och cykelvägsförbindelse innebär att arbetet med utbyggnad av gång- och cykelvägnätet bör prioriteras. Energi- och miljöfrågor får en ökad betydelse och kommer att bli en viktig aspekt i all vår verksamhet och inom samhällsbyggnadsområdet är behovet av fortsatt utbyte till energisnålare gatubelysning av stor vikt. Trafikplanering och dagvattenproblematik är två andra områden som måste hanteras i närtid genom både inriktningsbeslut och tillförsel av ekonomiska resurser. Inom arbetsmarknadsområdet ser vi en ökning av arbetssökande både lokalt och i hela landet, parallellt ser vi också en markant ökning av personer som kräver försörjningsstöd för att klara sin vardag i Nässjö kommun. Kommunfullmäktige, Budget 2015 80(102) Ökat utanförskap och arbetslöshet innebär ett högre tryck på den nyinrättade arbetsmarknadsenheten och vår egen arbetsutvecklingsavdelning. Under 2014 har det genomförts en omfattande utredning kring försörjningsstödssituationen i Nässjö kommun och det har föreslagits ett antal förändringar som kommer att påverka nuvarande arbetssätt. Vår uppgift är att utveckla och hitta fler meningsfulla arbetssysselsättningar, vilket innebär en fortsatt kompetensutveckling bland annat avseende kulturkunskap och arbetsledning. Vikten av väl fungerande plattformar på enheterna ökar och att bygga upp dessa är en stor utmaning när omsättningen av medarbetare är stor. De ekonomiska ramarna begränsar utrymmet att tillgodose det ökade behovet av sysselsättning. För byggnadsavdelningen är frågan om ”gröna” byggnader och livscykeltänkande fortfarande i fokus. I begreppet ingår energiförbrukningsproblematiken, men också frågor om arbetsmiljö, val av byggmaterial och placering. En annan aktuell fråga är vikten av en väl fungerande drift- och underhållsfunktion med fokus på funktionalitet, energi och livslängd Enligt den redovisade fastighetsutredningen, finns det ett underhållsbehov på 30-35 miljoner kronor per år, och det budgeterade planerat underhållet är 5,1 miljoner kronor i 2015 års budget. Socialförvaltningens arbete med att förändra sin verksamhet till nya krav kring olika typer av boendeformer pågår. För att klara de nya krav som ställs används både privata och kommunala lösningar och under 2015 kommer bland annat två nya gruppbostäder att tillskapas genom att bygga om två förskolor som avvecklas i samband med skolstruktursförändringarna. Mycket kraft kommer även under 2015 att läggas på konsekvenserna av barn- och utbildningsförvaltningens skolstrukturutredning. Det är ett flertal projekt som pågår och kommer att påbörjas under året. De större projekten är om- och tillbyggnaden av Annebergs skola och förskola, Hultetskolans ombyggnation till förskola, förskolan på Väpnaren och om- och tillbyggnaden av Runnerydsskolan. Till det kommer ett antal mindre byggprojekt, ett fortsatt arbete med trafiksäkerhetsåtgärder samt kost- och städavdelningens arbete med att anpassa sin organisation till de förändringar som genomförs. Som en följd av utredningen kommer det också att bli ett antal tomställda lokaler. Ett arbete med att hantera ekonomin och ändrat användningsområde för dessa fastigheter måste fortsätta under 2015. Ny upphandling av livsmedel blev klar under sommaren 2014 och började gälla från 1 september. I den nya upphandlingen är utbudet av ekologiska varor större än tidigare. Nya städmetoder införs succesivt under perioden 2014 till 2016. Medelåldern och sjukfrånvaron är hög inom kost- och städavdelningen. Genom nya arbetsmetoder, ny utrustning och förbättrade lokaler skapas en bättre ergonomi för de anställda. Generellt för alla avdelningar är att nya lagar och förordningar påverkar verksamheten. Kompetensutveckling och olika typer av arbetsinsatser behövs. Ett nytt ekonomisystem, ny ekonomimodell och ny kontoplan har införts under 2013 i kommunen. Under 2015 kommer arbetet fortsätta med att bygga och vidareutveckla tillförlitliga ekonomiska rapporter samt utbilda användarna i systemet. Alla verksamheter berörs. Kommunfullmäktige, Budget 2015 81(102) Ekonomi Verksamhet Politisk verksamhet Central ledning och administration Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 -98 11 138 -3 930 7 342 4 938 5 938 6 149 7 627 7 399 7 899 7 899 Gata/park-verksamhet 43 115 44 498 45 689 48 689 48 689 Summa anslagsfinansierad verksamhet 60 304 48 195 60 430 61 526 62 526 -351 -250 0 0 0 Arbetsutvecklingsavdelningen 4 370 4 535 4 641 4 641 4 641 Summa redovisningsenheter 4 019 4 285 4 641 4 641 4 641 64 323 52 480 65 071 66 167 67 167 -267 0 0 0 0 Kost- och städavdelningen -1 166 0 0 0 0 Summa resultatenheter -1 433 0 0 0 0 Samhällsbyggnadsavdelningen Redovisningsenheter: Skogsförvaltningen Summa tekniska servicenämnden Resultatenheter: Byggnadsavdelningen För att uppnå en acceptabel resultatnivå år 2016 kommer resultatenheterna att påföras ett intäktskrav motsvarande 1 % av bruttokostnaderna. 21.1.4 Mål enligt Pilen 21.1.4.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Utveckla dialogen med våra kommuninvånare, kunder och leverantörer genom fler och regelbundna kontaktytor. Besöksfrekvens kommunens hemsida Bjuda in allmänhet till öppen visning av (minst 1st) något/några större projekt Antal (minst 95%) träffar med allmänheten, (brukarråd, samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunsamråd m.m.) Antal (minst 10 st.) regelmässiga träffar med övriga förvaltningar avseende förvaltningens verksamhet Uppföljning (minst 90%) av antal åtgärdade felanmälningar på både fastighets och gata/parkverksamheten Enkätundersökning för ett antal valda tjänster (minst 75% positivitet) Kommunfullmäktige, Budget 2015 82(102) Nämndmål Indikatorer Införa nämndrepresentation i matråd med minst en deltagare / termin/område. Öka andelen berörda som tar del av den information som ges ut från förvaltningen. Uppföljning av följande projekt: - ett bygginvesteringsprojekt, ett anläggningsprojekt, skräpinsamlingskampanjen(årliga på hösten) Mätning av besöksfrekvens på hemsidan på aktuellt projekt Antal skriftliga informationer (minst 1st per projekt) som går ut till berörda Antal informationsträffar (minst 1 träff per projekt) som hålls med berörda i projektet Större projekt skall läggas ut, presenteras och uppdateras under genomförandetiden på hemsidan under 2015. Minst: ett byggprojekt, ett samhällbyggnadsprojekt, ett kost- och städprojekt, ett arbetsutvecklingsprojekt Ökat fokus på barnets rätt enligt barnkonventionen Kunskap om och tillämpning av barnkonventionen ska årligen förbättras i förhållande till den nulägesinventering som genomförs 2013 för de delar som faller inom nämndens ansvarsområden. Redovisning av använda kemikalier i städverksamheten. Uppföljning av genomförda trafiksäkerhetsåtgärder på skolvägar. 21.1.4.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer God ekonomisk hushållning Inget överskridande på den anslagsfinansierade verksamheten Anvisat resultat på resultatenheterna Månadsvis ekonomiskredovisning med jämförelse mot budget och tidigare år vid varje teknisk servicenämnd Redovisning av beställda och betalda investeringsprojekt kvartalsvis. Effektivt utnyttjande av lokaler för att minimera totalytan. Total lokalyta för kommunens verksamheter ska minska med 20 % fram till utgången av 2018, vilket innebär en genomsnittlig minskning med 4% per år under perioden 2014-2018. Fungerande ekonomisystem för månadsvis aktivering av kapitaltjänstkostnader. Uppföljning vid halvårs- och årsrapport av antalet genomförda aktiveringar. Utveckla inköps- och upphandlingsrutinerna Uppföljning av andelen ekologiska produkter ska öka till 16 % under 2015. Uppföljning av antalet och värdet av ändrings- och tilläggsarbeten på två större investeringsprojekt som avslutas under 2015 Jämföra framtagna underlag med utfallen 2010 - 2014 Uppföljning av avtalstroheten avseende produkter inom kostverksamheten (95 %) Kommunfullmäktige, Budget 2015 83(102) 21.1.4.3 Medarbetare Nämndmål Indikatorer Att under året i samband med medarbetarsamtalet arbeta i den individuella utvecklingsplanen i medarbetarskapet. Uppföljning av antalet överenskomna medarbetarskap (minst 90 %) Utveckla arbetsformerna för samverkansavtalet Uppföljning av antalet genomförda samrådsmöten (minst 8st) Uppföljning av antalet genomförda (100 %) arbetsplatsträffar/arbetsplats/arbetslag/avdelning Uppföljning av antalet genomförda medarbetar- och lönesamtal (minst 100 %) Öka arbetsprestationen, trivsel och arbetsglädje genom att genomföra åtgärder utifrån resultatet i 2014 års medarbetarundersökning Bibehålla medarbetarindexet på 67 från 2014 års medarbetarundersökning (jmf 2012 57) Nå en sjukskrivningsnivå på max 5 % 21.1.4.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Framtagande av nytt kostavtal Överenskomna och underskrivna avtal med barn- och utbildnings- och socialförvaltningen Minska matsvinnet Minska matsvinnet med 5 % jämfört med 2014års mätningar på skolor och förskolor. Under 2015 få acceptans och förståelse för hyreskontrakt med gränsdragningslistans innebörd Antalet påskrivna (100 %) hyreskontrakt med gränsdragningslistor Förvaltningens organisationsstruktur och ansvarsfördelning skall vara känd Uppföljning av ROSA-mätning 2015 Bidra till ett företagsklimat i kommunen som bidrar till såväl nyetableringar som utveckling av befintliga företag. Antal genomförda projekt tillsammans med NNAB 21.1.4.5 Hållbar utveckling Nämndmål Indikatorer Minskad energianvändning Minskad klimatpåverkan 2015 ska samtliga oljeeldade värmekällor i tekniska servicenämndens fastighetsbestånd vara utbytta eller avvecklade. Nyanskaffning (köp och leasing) av fordon till tekniska serviceförvaltningen ska ha möjlighet att köras på biogas eller el när det alternativet finns God hälsa och hög livskvalitet Barns exponering för skadliga kemikalier ska minska inom skola och barnomsorgen Trygg och säker livsmiljö Kommunens/förvaltningens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med 6 % under perioden 2012-2015 i jämförelse med 2008-2011 Den årliga mängden köpt energi till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2015 ha minskat med 7 % jämfört med 2009 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2015 ha Kommunfullmäktige, Budget 2015 84(102) Nämndmål Indikatorer minskat med 6 % jämfört med 2009 Hushållens energianvändning per invånare ska 2015 ha minskat med 6 % jämfört med 2008 Transportsektorns energianvändning per invånare ska 2015 ha minskat med 3 % jämfört med 2008 Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska vara minst 6 % lägre per invånare 2015 än 2008 Uppvärmning av bostäder och lokaler med fossila bränslen inom Nässjö kommuns geografiska område ska kontinuerligt minska med målsättningen att senast år 2020 vara helt oberoende av fossila bränslen (exkl indirekt nyttjande av fossila bränslen via elnätet) Nässjö kommuns fordonspark och upphandlade transporter ska årligen bli mindre beroende av fossila bränslen med målsättningen att 2020 vara oberoende av fossila bränslen så långt det är tekniskt möjligt och kommersiell tillgång av drivmedel tillåter. 100 % av inköpt el till kommunens verksamheter ska produceras av förnyelsebara energikällor 2015 Kommunens inköp av ekologiska livsmedel ska 2015 ha ökat till 16 % Andel medborgare som enligt medborgarundersökningen 2015 brukar köpa miljömärkta/ekologiska livsmedel ska öka jämfört med 2013 Barns exponering för skadliga kemikalier ska minska inom skolan och förskolan Skolnärvaro (mätning av utgångsläget) Skolresultat (mätning av utgångsläget) Fetma/övervikt (mätning av utgångsläget) Tandhälsa (mätning av utgångsläget) Antal ungdomar i högstadiet som konsumerar alkohol ska 2015 ha minskat jämfört med 2014 Antal ungdomar i högstadiet som röker ska 2015 ha minskat jämfört med 2014 Upplevd hälsa (mätning av utgångsläget) Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal brott per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal suicider och försök till suicid per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal fallolyckor per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Genomsnittligt antal trafikolyckor per år ska minska jämfört med 2012-2014 Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen Kommunfullmäktige, Budget 2015 85(102) 22 Överförmyndarnämnden 22.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Personalkostnader Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 3 579 3 857 3 993 4 083 4 083 591 585 585 560 560 Summa kostnader 4 170 4 442 4 578 4 643 4 643 Intäkter -1 741 -1 700 - 1 700 -1 700 -1 700 Nettokostnad 2 429 2 742 2 878 2 943 2 943 Övriga kostnader Antal årsarbetare 1,8 Kronor per invånare* 97 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 22.1.1 Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens verksamhet är reglerad i bl.a. föräldrabalken (FB), förmynderskapsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Överförmyndarnämnden är en av tre obligatoriska nämnder i en kommun och dess verksamhet kan inte läggas under någon annan nämnd. Det mesta i verksamheten är sekretessbelagt. Nämndens uppgift är bl.a. att yttra sig till tingsrätten om ansökan där ställföreträdare (god man/förvaltare) eventuellt ska förordnas för medborgare som behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom och sörja för sin person. Huvudman kallas den personen som får hjälp av en ställföreträdare. I FB 11 kapitel 4 § står förutsättningarna för att en medborgare ska få hjälp av en ställföreträdare: "Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.” Om den enskilde är ur stånd att vårda sig eller sin egendom kan förvaltarskap anordnas (FB 11 kapitel 7 §) Nämnden förvaltar också underårigas tillgångar som överstiger ett prisbasbelopp (44 400 för 2014) och förordnar god man för ensamkommande barn. Ställföreträdarskapet är ett arvoderat förtroendeuppdrag. Nämnden prövar noga i varje enskilt fall om hjälpinsatsen kan göras utan att ställföreträdare förordnas, t.ex. genom bankfullmakt och/eller annan fullmakt. Nämnden bedömer att det är och kommer att vara svårt att sköta verksamheten endast med hjälp av ideellt arbetande ställföreträdare. I de fall alla andra möjligheter att hjälpa huvudmannen är uttömda anlitas konsult. I dagsläget anlitar nämnden tre konsulter som tillsammans har tretton ärenden. Utvecklingen i antalet ärenden som lämnats till konsult har inte gått så snabbt som nämnden tidigare befarat. Nämnden uttalar en viljeyttring, att statusen på ställföreträdarskapet ska höjas genom att arvodena höjs. Kommunfullmäktige, Budget 2015 86(102) 22.1.2 Mål enligt Pilen 22.1.2.1 Medborgare Nämndmål Indikatorer Snabb hjälp till kommuninvånarna Handläggningstiden för förordnande av ställföreträdare för 60 procent av ärende skall vara max 3 månader.• 22.1.2.2 Ekonomi Nämndmål Indikatorer Omvärldsanalys Jämföra budget och bokslut med övriga Höglandskommuner enligt nyckeltalet kostnaden/innevånare. Målet är att ligga på genomsnittskostnad vid jämförelsen. Jämföra nyckeltal med Höglandskommunerna. Arvode/ärende. Målet är att ligga på genomsnittskostnad vid jämförelsen. Jämför med Höglandskommunerna: Huvudmännens betalningsförmåga i procent. Målet är att ligga på genomsnittskostnaden vid jämförelsen. Jämföra budget och bokslut med övriga Höglandskommuner enligt nyckeltalet kostnaden/ärende (FB11:4 och 11:7). Målet är att ligga på genomsnittskostnad vid jämförelsen. 22.1.2.3 Medarbetare Nämndmål Indikatorer Välutbildade medarbetare • Handläggarna skall vidareutbildas vid minst 2 tillfällen.• Ställföreträdarna skall erbjudas fortbildning vid 2 tillfällen.• Nya ställföreträdare skall genomgå introduktionsutbildning. 22.1.2.4 Verksamhet/utveckling Nämndmål Indikatorer Uppföljning av verksamheten Följer utvecklingen, procentuell ökning eller minskning, av antal ärenden inom åldersgruppen:- 18-30 år- 30-60 år- 60 år- 22.1.3 Verksamhetsförändringar Ökningen av antalet ärenden har bromsats upp och omsättningen det första halvåret 2014 var ungefär som 2013. Omsättningen räknas i nya ärenden och avslutade ärenden. De nya ärendena är i flera fall tunga ärenden. Flera av de nya ärendena avser personer som är unga och kriminellt belastade. Nämnden gör en riskbedömning av huvudmannen och beslutar därefter vilken ställföreträdare som kan vara lämplig. Många av de ideella ställföreträdarna tackar nej till dessa tunga ärenden. Detta innebär att nämnden anlitar professionella ställföreträdare till en högre kostnad. Under våren 2014 har en huvudman polisanmälts för hot mot en handläggare på nämnden. Dessa unga huvudmän behöver hjälp av ställföreträdare som i föräldrars och skolans ställe lär dem vad som fordras som vuxen för att kunna försörja sig och klara sin vardagsekonomi. I detta arbete måste fler verksamheter i kommunen bidra med sina kunskaper. Nämnden har inlett ett arbete med socialtjänsten och budget- och Kommunfullmäktige, Budget 2015 87(102) skuldrådgivarna. Samarbetet med socialtjänsten har stannat upp pga byte av områdeschef. Huvudmännens diagnoser är företrädesvis neuropsykiatriska funktionshinder (ADHD, Aspergers syndrom, autismspektrum), psykiska diagnoser och missbruk. Oftast har en huvudman flera diagnoser. Nämnden har inlett ett samarbete med personal inom funktionshinderomsorgen, som under våren 2014 har hållit en utbildning för tolv specialintresserade ställföreträdare. Denna personal arbetar dagligen med personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kan informera våra ställföreträdare om beteende och hur dessa personer ska bemötas. Det är viktigt att huvudmannen får ett förtroende för sin ställföreträdare för att samarbetet ska bli framåtsträvande och för att huvudmannen ska vara intresserad av att lära sig hantera sin vardagssituation. Flera av våra huvudmän får hjälp av sin ställföreträdare att ansöka om skuldsanering. Det är viktigt att skuldsaneringen kommer igång snabbt då huvudmannen väl bestämt sig. Det finns en flaskhals inom budget- och skuldrådgivningen, som har många ansökningar och det tar ibland för lång tid för att påbörja skuldsaneringen. Huvudmannen drar på sig nya skulder under väntetiden. Nämnden tog beslut om höjning av arvodet till ställföreträdare från år 2014. Höjningen kommer att genomföras under tre år. Pengar har avsatts i budget 2014-2016. I jämförelse med höglandskommunerna har Nässjö ett lägre arvode än flera av de övriga kommunerna. 22.1.4 Omvärldsanalys Överförmyndarnämnden hade 33 huvudmän mellan 18-25 år i sin verksamhet i juni 2014. Insatserna för dess unga personer tror nämnden görs bäst genom att flera verksamheter inom kommunen samverkar. Nämnden har till uppgift att se till att utbildningsinsatserna för ställföreträdarna blir adekvat för denna grupp av huvudmän. De unga huvudmännen behöver få kunskap om hur de blir självförsörjande och hur de sköter sin vardagsekonomi. I detta kommer nämnden att samarbeta med ungdomsboendet inom socialtjänsten och budget-/skuldrådgivarna. Regeringens proposition 2013/14:225 överlämnas till riksdagen den 26 juni. Propositionens rubrik är Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Syftet är att det ska finnas tillgång till kvalificerade och lämpliga ställföreträdare. Det huvudsakliga innehållet i propositionen är: -skärpt kontroll av att de som förslås som ställföreträdare är lämpliga för uppdraget -överförmyndarnämnden ska erbjuda ställföreträdarna utbildning -ställföreträdarna ska ges en laglig rätt att lämna sitt uppdrag trots att någon ersättare ännu inte har utsetts, exempelvis vid hot och våld -ett dödsbo efter en ställföreträdare ska kunna får lättnader i sin skyldighet att redovisa den egendom som har förvaltats -överförmyndarnämnden ska bistå tingsrätten med att inhämta underlag i ställföreträdarskapsärenden -länsstyrelsen ska föra statistik över överförmyndarverksamheten och överförmyndaren ska ta fram denna statistik till länsstyrelsen Dessa lagändringar förslås att träda i kraft den 1 januari 2015. Flera av förslagen i propositionen innebär ökad arbetsbelastning hos överförmyndarnämnden. I propositionen talas det enbart om att domstolarna skall föra över 5 miljarder kronor till kommunerna. Överförmyndarnämnden i Nässjö har i samarbete med övriga höglandskommuner begärt om ett möte under hösten 2014 med Eksjö tingsrätt. På detta möte ska diskuteras hur samarbetet mellan kommun och tingsrätt ska genomföras på ett effektivt och bra sätt för att upprätthålla rättssäkerheten för den enskilde. När det gäller utbildning för ställföreträdarna så förs ett resonemang i propositionen om att det är viktigt att ställföreträdaren vet vilka uppgifter som ingår i uppdraget. I de fall ställföreträdaren anser att uppdraget är tidskrävande så är det inte sällan som ställföreträdaren utför uppgifter som ingår i socialtjänstens uppdrag. Det innebär också att överförmyndarnämnden har ett nära samarbete med socialtjänsten och klargör för dem vad som ingår i en ställföreträdares uppdrag. Nässjö kommun har skrivit om avtalet med Migrationsverket, vilket innebär att kommunen ska ta emot fyra asylsökande ensamkommande barn. Boendet för asylsökande ensamkommande barn har flyttats från Flisby till Runnerydsområdet i Nässjö. Det tillfälliga boendet kommer att bytas mot ett permanent boende under hösten 2014. Under våren 2014 har kommunen inte tagit emot något ensamkommande barn till boendet. Däremot har det kommit ett flertal ensamkommande barn som bor hos släktingar och där nämnden har förordnat god man. Kommunfullmäktige, Budget 2015 88(102) 23 Kommunrevisionen 23.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 Personalkostnader 403 426 605 448 460 Övriga kostnader 635 610 694 644 654 1 038 1 036 1 299 1 092 1 114 0 0 0 0 0 1 038 1 036 1 299 1 092 1 114 Summa kostnader Intäkter Nettokostnad Antal årsarbetare Kronor per invånare* 44 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 23.1.1 Verksamhetsbeskrivning Kommunens revisorer ska, med utgångspunkt från god revisionssed, årligen granska all kommunal verksamhet med målen: • att nämndernas verksamhet sköts i enlighet med fullmäktigebeslut på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och att räkenskaperna är rättvisande, • att den interna kontroll som görs inom nämnderna är tillfredsställande, • att verksamheten och den interna kontrollen i de kommunala företagen sköts på ett tillfredsställande sätt och i enlighet med givna ägardirektiv • att granska styrelsers och nämnders protokoll, • att samordna lekmannarevisionen i kommunens företag, • att göra rapporter/redogörelser över genomförda granskningar samt uppföljning av dessa samt • att göra en revisionsberättelse och tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. Kommunens revisorer är fullmäktiges organ för utövande av kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas verksamhet bedrivs med utgångspunkt från kommunallagens nionde kapitel med bestämmelser om kommunal revision. God revisionssed är infört som ett begrepp i kommunallagen. Revisorerna arbetar utifrån dokumentet ”God revisionssed i kommunal verksamhet” samt det reglemente som kommunfullmäktige har antagit för kommunens revisorer. Reglementet reglerar att den goda revisionsseden ska följas. Revisorerna är ett fristående kommunalt organ både till funktion och organisation. Varje revisor är självständig och oberoende i förhållande till sina medrevisorer. Sakkunnigt biträde och samarbetspartner är KPMG när det gäller den kommunala förvaltningen och Ernst & Young när det gäller bolagen. Varje år upprättas en granskningsplan med 3-4 fördjupade granskningar, som har sin utgångspunkt från en bedömning av väsentlighet och risk. Planen innehåller utvalda revisionsprojekt och en plan för årlig överläggning med representanter för kommunstyrelsen, övriga nämnder och bolagen. Efter hand beslutas om studiebesök hos olika verksamheter. Revisorerna genomför också granskning av effektivitet och säkerhet i styrelsernas och nämndernas verksamheter. De undersöker också om kommunens (och bolagens) räkenskaper är rättvisande. Kommunfullmäktige, Budget 2015 89(102) 23.1.2 Verksamhetsförändringar Med anledning av ny mandatperiod kommer verksamheten att ha dubbla revisorsgrupper under januari-april 2015. Nytt avtal avseende sakkunnigt biträde har tecknats fr o m 2015. Nya bestämmelser har införts inom revisionsområdet. Kommunfullmäktige, Budget 2015 90(102) 24 Valnämnden 24.1 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Budget 2015, ram 2016 och plan 2017 Nämnd/verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 inkl tb Personalkostnader Budget 2015 Ram 2016 Plan 2017 1 160 Övriga kostnader 6 140 10 10 10 Summa kostnader 6 1 300 10 10 10 10 10 10 Intäkter Nettokostnad -500 6 800 Antal årsarbetare Kronor per invånare* 0 0,3 * Beräknat invånarantal 2015: 29 650 24.1.1 Verksamhetsbeskrivning Uppdraget är att genomföra allmänna val, EU-parlamentsval/folkomröstningar enligt instruktioner från Valmyndigheten och Länsstyrelsen. Valnämnden är en lokal valmyndighet, och kommunledningskontorets informations- och sekretariatsavdelning bistår valnämnden i arbetet med att administrera val och folkomröstningar. Under 2014 genomfördes två val: val till Europaparlamentet samt allmänt val. 24.1.2 Verksamhetsförändringar Valnämnden har ingen verksamhet under 2015, och har därmed inga kostnader. Ett litet budgetbelopp på 10 000 kronor har lagts för eventuella kostnader som kan uppkomma under året. Kommunfullmäktige, Budget 2015 91(102) 25 Bolagen 25.1 De kommunala bolagen 25.1.1 Örnen i Nässjö AB Verksamhetsbeskrivning Örnen i Nässjö AB (Örnen) har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i kommunala bolag och i liten omfattning äga och förvalta fastigheter. Ändamålet med bolagets verksamhet är att utan vinstsyfte och med iakttagande av lokaliseringsprincipen aktivt utöva ägarskap i de kommunala bolagen i Nässjö kommun samt bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun, till nytta för både kommuninvånare och näringsliv. Verksamheten ska bedrivas utifrån ett långsiktigt perspektiv. Örnen är moderbolag i Nässjö kommuns bolagskoncern och äger samtliga aktier i Nässjö Affärsverk AB (NAV), Fastighets AB Linden (Linden) och Nässjö kommuns Industribyggnads AB samt 96,7 procent av aktierna i Pigalle i Nässjö AB. Örnen äger också 33,34 procent av aktierna i Citynätet i Nässjö AB. Restande andelar ägs av NAV (33,33 procent) och Linden (33,33 procent). Verksamhetsförändringar Inga verksamhetsförändringar av större dignitet planeras under 2015. Omvärldsanalys Örnen har lån på 190 900 000 kronor och låneräntornas utveckling har därför en stor betydelse för bolagets ekonomi. En aktiv bevakning av räntemarknaden är därför en viktig del i omvärldsbevakningen. Bolaget bedriver en aktiv låneförvaltning och kunnat dra fördel av de senaste årens räntesänkningar. Örnen behöver sätta sig in i koncernbolagens utmaningar för att kunna utöva aktivt ägarskap genom styrning och ledning av koncernbolagen. En viktig del av omvärldsbevakningen är därför att föra dialog med i koncernbolagen om deras omvärldsutmaningar och utvecklingsfrågor. En viktig omvärldsfaktor är konkurrensen om invånare. Befolkningstillväxt är koncernens stora möjlighet att få nya kunder. Örnens-bolagens förmåga att i samverkan bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun är därför av stor betydelse för koncernens framtida utvecklingsmöjligheter. Mål Ägaren har i ägardirektiv satt upp följande målsättningar, krav och förväntningar gällande ekonomi, verksamhet och koncernsamordning: Ekonomiska direktiv och mål Utdelning ska lämnas till ägaren i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Vid fastställande av storlek på utdelningen ska kommunfullmäktige bl.a. beakta konsolideringsdirektiv, Örnens investeringsbehov samt Örnens faktiska och bedömda resultatutveckling. Koncernbidrag från dotterbolagen ska bl.a. täcka kostnader för bolagets upplåning och administration. Verksamhet och utveckling Örnen ska drivas på affärsmässiga grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten, företagspolicy för bolag ägda av Nässjö kommun samt ägardirektiv. I samband med behandlingen av kommunens budget prövar kommunfullmäktige om tillägg eller förändring behövs av mål och uppgifter för Örnen. Sådana kommer i så fall att ges i form av nya ägardirektiv. Koncernsamordning Örnen ska så långt som möjligt sträva efter samordning och samutnyttjande av gemensamma resurser inom kommunkoncernen i Nässjö. Örnens och kommunkoncernens kommersiella relationer ska regleras i särskilda avtal. Örnens kassaflöde ska samlas i det av Nässjö kommun hållna koncernkontosystemet. Ekonomi Resultatet har de senaste åren blivit allt bättre till följd av sjunkande låneräntor, och fortsatt minskade lånekostnader bedöms ytterligare förbättra resultatet under 2015, och resultatet för 2015 bedöms bli ca +3,2 miljoner kronor efter finansiella poster. Den största budgeterade intäktsposten är ett koncernbidrag från NAV på 8 miljoKommunfullmäktige, Budget 2015 92(102) ner kronor. Bland rörelsekostnaderna ingår medfinansiering av Nordic Infracenter hos Nässjö Näringsliv AB, där Örnen bidrar med 550 000 kronor 2015 och 500 000 kronor per år under 2016 och 2017. Örnen har inte budgeterat några investeringar under 2015. De totala lånen uppgår till 190 900 000 kronor och Örnen har inte budgeterat upptagande av nya lån eller amortering av befintliga lån. Budget 2015 BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar Planenliga avskrivningar RÖRELSERESULTAT 26 -1 800 -5 -1 779 Finansnetto 5 010 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 3 231 Investeringsbudget 0,0 25.1.2 NAV-koncernen Verksamhetsbeskrivning Nässjö Affärsverk ansvarar för samhällstjänster som elnät, fjärrvärme, renhållning samt vatten och avlopp. På Nässjö kommuns uppdrag ansvarar NAV även för skötsel och underhåll av gatubelysning, gator, grönområden och andra offentliga platser. Verksamhetsförändringar Inga förändringar av verksamheten av större dignitet kommer att ske under 2015. Omvärldsanalys Lagstiftning - statliga utredningar pågår som kan komma att påverka flera verksamheter, t ex nordisk slutkundsmarknad (Elnät), beräkning av intäktsram (Elnät) och avfallsutredningen (Renhållning). Bränslepriser - kraftvärmeverket använder flis som huvudbränsle och har under senare år haft en gynnsam sits med låga bränslepriser. Blir det brist på skogsråvara ökar bränslepriser och kostnaderna i verksamheten. Elpriser - med dagens låga elpriser är det svårare för fjärrvärme att konkurrera med andra uppvärmningsalternativ. Mål • • • • • • • • • • • • • • Nöjd-kund-index (NKI) privatpersoner: 75 % NKI prisvärdhet, privat och företag: 65 % Besvara minst 94 % av samtal till kundservice NKI försäljning, företag: 70 % Avkastning på eget kapital: 10 % Soliditet: 40 % Intern nöjdhet med ekonomiavdelning: 85 % Avtalstrohet ramavtal: 90 % Övertidsuttag högst: 2 % Ledarskapsindex minst 70 % Kompetensutveckling minst 16 tim/medarbetare Medarbetarindex minst 65 % Uppnå högsta möjliga effektivitet i våra verksamheter Minska CO2-utsläpp Minska andelen eldad olja i fjv-anläggningarna Kommunfullmäktige, Budget 2015 93(102) • Minska elförbrukningen Ekonomi Det budgeterade resultatet efter finansiella poster 2015, vilket inkluderar prishöjningar motsvarande cirka 3,2 miljoner kronor, uppgår till 35,7 miljoner kronor. Prishöjningarna är fördelade på följande verksamheter; Elnät (2 %, 0,8 mkr), Renhållning slambrunnstömning (5 %, 0,1 mkr), VA (4 %, 2,1 mkr) och VA anslutningsavgifter privatperson (25 %, 0,2 mkr). De största osäkerhetsfaktorerna i budgetförslaget bedöms vara elpris- och ränteutvecklingen samt väderleken. Budgetförslaget vilar i detta avseende på antagandet att väderleken, och därmed värmebehovet, följer normalårsförhållanden. Koncernens samlade investeringsbehov för 2015 budgeteras till 62,2 miljoner kronor av vilket merparten avser VA (41%) och värme (19%). Avseende finansiering avser bolaget att ligga kvar på befintlig skuldnivå om 265 miljoner kronor även för 2015. BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar 280 367 -187 966 Planenliga avskrivningar -49 874 RÖRELSERESULTAT 42 527 Finansnetto -6 850 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 35 677 Investeringsbudget 62 214 25.1.3 Pigalle i Nässjö AB Pigalle i Nässjö AB Verksamhetsbeskrivning Pigalle ska främja ett utvidgat kulturutbud och rikt föreningsliv genom att tillhandahålla samlingslokaler och utrymmen av varierande slag. Som ägare av en strategisk fastighet i centrala Nässjö ska Pigalle aktivt medverka i arbetet att utveckla Nässjös stadkärna och stadspark. Här skapas förutsättningar för en attraktiv stadsbild, brett utbud, samt utbildning inom framför allt kultur för kommunens invånare. Verksamhetsförändringar Inga verksamhetsförändringar är planerade under kommande år. Omvärldsanalys Här återfinns de viktigaste händelserna och vilka effekter det kan få för Pigalle: • • • • • • • Ränteförändringar: Pigalle är högt belånat, vilket gör att ränteförändringar får stor resultatpåverkan Samhällsekonomiskt läge: Påverkar inkomstutveckling och skatteunderlag, vilket påverkar hyresgästernas resurser och möjlighet att hyra lokalerna, ordna konferenser eller andra arrangemang Befolkningsminskning/ökning: Befolkningsutvecklingen påverkar skatteunderlag, men inte minst besöksunderlag, vilket kan leda till såväl ökat som minskat antal besökare Kommunal ekonomi – minskade kultursatsningar: Minskade resurser hos hyresgästerna kan få till följd att lokalytor lämnas Satsningar på kultur och musik: Tryggad uthyrning Förändringar i hyresgästernas omvärld: Uppsägning av avtal Regionfrågan: Landstingets kulturansvar flyttas till region – oklar påverkan Kommunfullmäktige, Budget 2015 94(102) • Evenemangs- och utvecklingsbolag: Utökat uppdrag för Pigalle Ägarmål: Ekonomiska direktiv och mål Pigalle ska bedrivas så att bolagets ekonomiska resultat tillåter såväl konsolidering av bolaget som koncernbidrag till ägaren. Vid fastställande av koncernbidragets storlek ska ägaren beakta bolagets konsolidering, investeringsbehov samt bolagets faktiska och bedömda resultatutveckling. Målet för bolagets konsolidering är att soliditeten inte ska understiga 10 procent och att en planmässig avskrivning med fastigheten ska ske med minst 2 procent årligen. Vid utförande av enskilda investeringsobjekt som är av principiell vikt eller av större omfattning ska bolaget bereda kommunfullmäktige att ta ställning. Om Nässjö kommun går i borgen för Pigalles lån ska en borgensavgift på 0,4 procent tas ut. Marknad och prissättning Pigalles relationer med sina kunder ska präglas av affärsmässighet, tillgänglighet, öppenhet och närhet. Hyressättning sker enligt marknadsmässiga nivåer. Pigalle ska drivas utifrån marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av bolagsordningen, företagspolicy för bolag ägda av Nässjö kommun samt ägardirektiv. Verksamhet och utveckling Pigalle ska drivas utifrån marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunalrättsliga principer som framgår av bolagsordningen, företagspolicy för bolag ägda av Nässjö kommun samt detta ägardirektiv. Pigalle ska skapa förutsättningar för en kontinuerlig förnyelse och utveckling av verksamheten i samråd med hyresgäster i fastigheten, nuvarande och framtida, liksom med andra aktörer i fastigheten så som föreningar. Bolaget ska vara en aktiv och drivande part i Nässjö kommuns arbete för en bättre livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling. För att ständigt förnya och utveckla verksamheten ska Pigalle årligen fastställa en affärsplan i vilken verksamhetsmål och SWOT-analys ska ingå. Dessutom ska en affärsidé och en vision återfinnas i affärsplanen. Koncernsamordning Pigalle ska så långt som möjligt eftersträva samordning och samutnyttjande av gemensamma resurser inom kommunkoncernen. Pigalles och kommunkoncernens kommersiella relationer ska regleras i särskilda avtal. Pigalle ska i största möjliga utsträckning samverka med Nässjö kommuns marknadsförings- och informationsinsatser. Mål enligt Pilen: Medborgare Hög tillgänglighet • • Verka för att fastigheten har generösa öppettider Nöjd medborgarindex (NMI) enligt medborgarenkäten ska långsiktigt öka med minst en enhet per år jämfört med 2013 (NMI 2013 = 47) Attraktiv livsmiljö • • Verka för ett attraktivt programutbud Verka för att fastigheten är en naturlig mötesplats för aktiviteter, både inom- och utomhus Ökat fokus på barnets rätt • Tillämpa avsnitt för prövning av barnkonsekvenser i tjänsteskrivelsemallen med tillhörande checklista/handbok Kommunfullmäktige, Budget 2015 95(102) • Barn upplever sig som trygga Ekonomi God ekonomisk hushållning • • • • • Ägardirektiv; Soliditeten ska ej understiga 10 procent Ägardirektiv; Planmässig avskrivning ska ej understiga 2 procent Ägardirektiv; Borgensavgift motsvarar 0,4 procent av Pigalles låneskuld Amortera av låneskulden med 4 miljoner kronor årligen Bevaka räntemarknaden Medarbetare (inhyrda) Professionella medarbetare, inhyrd • • Kompetensutveckling Samverkan med övriga kommunala bolag och kommunens verksamheter Verksamhet och utveckling Varierat näringsliv • Samverka med hyresgäster för ett varierat utbud där även näringslivet får möjlighet att delta Kompetensförsörjning • Samverka med hyresgäster för ett varierat utbud av kursverksamhet Mötesplatser för alla • Kunskapen om tillgängliga mötesplatser för människor med olika bakgrund ska öka genom kartläggning av utgångsläget, i syfte att utgöra underlag för riktade insatser för att öka andelen underrepresenterade grupper i föreningsliv och på andra mötesplatser. Delaktighet och inflytande i regionkommunen • Antal grupper och processer där Nässjö kommun medverkar under uppbyggnaden av regionkommunen Hållbar utveckling Minskad energianvändning • • Den årliga mängden köpt energi till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2015 ha minskat med 7 % jämfört med 2009 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2015 ha minskat med 6 % jämfört med 2009 Minskad klimatpåverkan • • • Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska vara minst 6 % lägre per invånare 2015 än 2008 Minska avfallshanteringen i riktning mot återvinning genom sopsortering 100 % av inköpt el till kommunens verksamheter ska produceras av förnyelsebara energikällor 2015 Miljösmart konsumtion • Verka för att inköp av ekologiska livsmedel 2015 ska ha ökat till 16 % Trygg och säker livsmiljö • • Pigalles genomsnittliga årliga kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska fortsatt minska. Genomsnittligt antal brott per år ska fortsatt minska jämfört med 2012-2014 Kommunfullmäktige, Budget 2015 96(102) BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter 10 053 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -3 603 Planenliga avskrivningar 3 472 RÖRELSERESULTAT 2 978 Finansnetto - RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 2 711 267 Investeringsbudget * Inga investeringar är planerade under 2015 dock kommer med all sannolikhet en utredning gällande tillgänglighet att göras, vilket möjligen rendera i investering behov framöver. 25.1.4 Linden i Nässjö AB Verksamhetsbeskrivning Linden är Nässjö kommuns fastighetsbolag. Bolaget äger och förvaltar ungefär 1 600 lägenheter och ett hundratal lokaler. Verksamhetsförändringar Under många år har bolaget inte haft någon egen utförarpersonal. Samtliga tjänster inom bygg, städ och skötsel har köpts in av externa entreprenörer. Under hösten 2014 har fem nya medarbetare anställts som reparatörer/bovärdar. Omvärldsanalys Intäkterna, hyrorna, sätts till mycket stor del genom förhandlingar med hyresgästföreningen. För 2015 har förhandlingarna precis avslutats och utfallet blev en hyreshöjning fr o m januari 2015 med 1,15 procent. Bolaget har ungefär 35 procent av marknaden för hyreslägenheter och är därmed känsliga för befolkningsutvecklingen i kommunen, men också av konjunkturen. Bolaget har idag lån drygt 254 miljoner kronor och arbetar aktivt med att säkra del av räntan genom s.k. ränteswapar, men är fortsatt känsliga för större räntehöjningar. Mål Bolaget har många äldre fastigheter och ett stort underhållsbehov. Sedan 2007 har nästan 200 lägenheter renoverats till en standard jämförbar med nyproduktion. Mot bakgrund av det fortsatt stora underhållsbehovet är renoveringstakten för långsam och den stora utmaningen, ett viktigt mål, ligger i att öka renoveringstakten. Det är nödvändigt att arbetet hanteras på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Ekonomi Budgeterat resultat för 2015 är 1,7 miljoner kronor och får betraktas som bra mot bakgrund av förutsättningarna. Hyresgästföreningen aviserade i princip ”nollbud” men vi nådde ändå fram till en hyreshöjning på 1,15 procent. Underhållet har budgeterats till 24,5 miljoner kronor vilket är en historiskt låg nivå. K3-regelverket medger förmodligen att något mer av åtgärderna ska läggas på avskrivningsplan, vilket öppnar för att få in fler åtgärder i det underhåll som kostnadsförs direkt. Investeringarna för 2015 kommer att uppgå till ungefär 20 miljoner kronor. En del av detta kommer bolaget att självfinansiera och nyupplåning behöver inte ske förrän tidigast under våren. BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter 115 409 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar - 90 383 Planenliga avskrivningar - 14 000 RÖRELSERESULTAT Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Investeringsbudget Kommunfullmäktige, Budget 2015 11 026 - 9 326 1 700 Ungefär 20 mkr 97(102) 25.1.5 Nässjö Industribyggnads AB Verksamhetsbeskrivning NIAB:s verksamhet ska bidra till att göra Nässjö kommun till en framgångsrik och attraktiv kommun till nytta för näringslivet och dess invånare. Ägarrollen är därför ett viktigt instrument för Nässjö kommuns ambition att påverka och styra utvecklingen av bolagets verksamhet. Ändamålet med NIAB:s verksamhet är att tillvarata ägarens intressen av att främja företagsutvecklingen i Nässjö kommun genom uthyrning av lokaler. NIAB har till föremål för sin verksamhet att förvärva, äga, sälja, hyra förvalta och bygga fastigheter. Verksamhetsförändringar Under kommande år bör fokus ligga på dels underhållsbehovet och dels analys av vissa kostnadsposter. Framöver kommer även frågan om fastigheten i Forserum att lyftas. Vidare kommer NIAB tillsammans med Nässjö Näringsliv AB inleda ett samarbete för Industri Inkubatorverksamhet. Satsningen kommer i början av 2015. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska vara till hjälp, blicka ut och avläsa signaler och indikationer på hur omvärlden förändras. Detta för att relativt snabbt kunna ställa om och möta en omvärldshändelse som kan få påverkan på den egna verksamheten. Här återfinns de viktigaste händelserna och vilka effekter det kan få för NIAB: • • • • • • Konjunkturläget: Uthyrningsläget samt betalningsförmågan hos hyresgästerna Företagsklimatet i Nässjö kommun: Påverkar viljan att etablera verksamhet eller expandera i kommunen Befolkningsminskning/-ökning: Kan leda till så väl ökat som minskat företagande Satsningar på företag och företagsamhet: Tryggad uthyrning Förändringar i hyresgästernas omvärld: Uppsägning av avtal Utbildningsnivå: Påverkar företag att få rätt kompetens Ägarmål Ekonomiska direktiv och mål Vid fastställande av storlek på koncernbidrag ska ägaren bl.a. beakta konsolideringsdirektiv, bolagets investeringsbehov samt bolagets faktiska och bedömda resultatutveckling. Målet för bolagets konsolidering är att soliditeten inte ska understiga 50 procent och att planmässig avskrivning av fastighetsbeståndet ska ske med minst två procent årligen. Vid utförande av enskilda investeringsprojekt eller fastighetsaffärer vilka beräknas överstiga 75 prisbasbelopp, ska bolaget bereda kommunfullmäktige att ta ställning. Om Nässjö kommun går i borgen för NIAB:s lån ska en borgensavgift på 0,4 procent tas ut. Marknad och prissättning NIAB:s relationer med sina kunder ska präglas av affärsmässighet, tillgänglighet, öppenhet och närhet. Marknaden avgränsas geografiskt till Nässjö kommun. Hyressättning sker enligt marknadsmässiga nivåer, undantaget nyetablerade företag som startar på en lägre nivå enligt en av bolaget utarbetad hyrestrappa. Verksamhet och utveckling NIAB ska drivas på affärsmässiga och marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten, företagspolicyn för bolag ägda av Nässjö kommun samt detta ägardirektiv. För att ständigt förnya och utveckla verksamheten ska NIAB årligen fastställa en affärsplan i vilken verksamhetsmål och SWOT-analys ska ingå. Dessutom ska en affärsidé och en vision återfinnas i affärsplanen. Affärsidé och vision ska formas utifrån kommunkoncernens gemensamma vision. NIAB ska aktivt samarbeta med Nässjö Näringsliv AB för att främja företagsutvecklingen i Nässjö kommun. Kommunfullmäktige, Budget 2015 98(102) Bolaget ska vara en aktiv och drivande part i Nässjö kommuns arbete för en bättre livsmiljö och en långsiktigt hållbar utveckling. Koncernsamordning NIAB ska så långt som möjligt sträva efter samordning och samutnyttjande av gemensamma resurser inom kommunkoncernen i Nässjö. NIAB:s och kommunkoncernens kommersiella relationer ska regleras i särskilda avtal. NIAB: s kassaflöde ska samlas i det av Nässjö kommun hållna koncernkontosystemet. Eventuell placering av överlikviditet utanför koncernkontosystemet får ske först efter att Nässjö kommuns ekonomichef har informerats och beretts tillfälle att lämna synpunkter. NIAB ska planera och följa upp verksamheten i enlighet med Nässjö kommuns styrmodell, benämnd Styrpilen Mål enligt Pilen 2015 Medborgare Hög tillgänglighet • • Dialog med hyresgästerna Verka för hög tillgänglighet för hyresgäster och potentielle hyresgäster Attraktiv livsmiljö • • • • Hålla rent och snyggt inom och runt fastigheterna Sörja för ändamålsenliga lokaler Samverka för att fler startar eget Medverka till att nystartade och mindre företag som är hyresgäster utvecklas Ökat fokus på barnets rätt • • Barn upplever sig som trygga I tillämpliga delar prövning av barnkonsekvenser i tjänsteskrivelsemallen med tillhörande checklista/handbok Ekonomi God ekonomisk hushållning • • Generera positivt resultat Ägardirektiv; soliditeten ska ej understiga 50 procent Medarbetare (inhyrda) Professionella medarbetare • • Kompetensutveckling Samverkan med övriga kommunala bolag och kommunens verksamheter Verksamhet och utveckling Varierat näringsliv • • Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler Samarbeta med Nässjö Näringsliv AB för att främja företagsutvecklingen i Nässjö kommun Kompetensförsörjning • Vara lyhörd för hyresgästerna kompetensbehov Hållbar utveckling Minskad energianvändning • • Den årliga mängden köpt energi till kommunens och de kommunala bolagens byggnader ska 2015 ha minskat med 7 % jämfört med 2009 Den årliga energianvändningen i kommunens och de kommunala bolagens egna transporter ska 2015 ha minskat med 6 % jämfört med 2009 Kommunfullmäktige, Budget 2015 99(102) Minskad klimatpåverkan • • • 100 % av inköpt el till kommunens verksamheter ska produceras av förnyelsebara energikällor 2015 Minska avfallshanteringen i riktning mot återvinning genom sopsortering Koldioxidutsläppen från transportsektorn ska vara minst 6 % lägre per invånare 2015 än 2008 Miljösmart konsumtion • Verka för att inköp av ekologiska livsmedel 2015 ska ha ökat till 16 % Trygg och säker livsmiljö • • Sörja för god belysning av fastigheterna Bevakning av fastigheterna genom rondering av bevakningsföretag Ekonomi För NIAB:s resultat är uthyrningsgraden helt avgörande. På Fabrikören kommer det under året, som det ser ut i dagsläget, vara helt uthyrt. På Västerhaga är nu 750 av totalt 1 329 kvm outhyrt Det budgeterade resultatet för 2015 är 100 000 kronor. Under 2015 kommer stort fokus ligga på underhåll av fastigheterna. För att möjliggöra uthyrning av Västerhaga kommer med alla sannolikhet en ombyggnad att behöva göras. BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter 1 940 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar 1 630 Planenliga avskrivningar 220 RÖRELSERESULTAT 90 Finansnetto 10 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Investeringsbudget 100 1 mkr 25.1.6 Citynätet i Nässjö AB Citynätet i Nässjö AB Verksamhetsbeskrivning Citynätet i Nässjö AB äger, utvecklar samt driver stadsnätet i Nässjö kommun. Via partners förmedlar Citynätet i Nässjö AB tjänster på ett säkert och öppet bredbandsnät till företag, fastighetsägare, organisationer och hushåll i kommunen. För företag och fastighetsägare ska även andra typer av kommunikationstjänster samt larm och övervakningstjänster finnas. Citynätet i Nässjö AB har valt Zitius som kommunikationsoperatör. Zitius är sedan juni 2014 ett helägt dotterbolag till Telia. Verksamhetsförändringar Bolaget har beslutat att förlänga avtalet med Zitius som kommunikationsoperatör t.o.m. april 2021. Under 2015 kommer datahall för samlokalisering samt kontor att byggas i Nässjö tätort. Omvärldsanalys Genom Telias köp av Zitius under 2014 tror vi att konkurrensen från Telia kan minska eftersom man indirekt redan är etablerad i Nässjö via Zitius. Regeringen ändrade bidragsreglerna för bredbandsutbyggnad på landsbygden under hösten 2014 så att även kommunala bolag kan söka bidrag för detta. Detta kan gynna oss i vår utbyggnad av bredband så att vi kan utöka Kommunfullmäktige, Budget 2015 100(102) vårt fibernät med hjälp av bidrag. Mål Visioner • • • • • • Att växa, både ekonomiskt och anläggningsmässigt, med bibehållen lönsamhet. Att fortsätta vara, samt förbättra, våra möjligheter att vara en stark och pålitlig leverantör. Att öka medvetenheten om oss och våra produkter. Att vara den självklara leverantören av fiber i Nässjö kommun. Att stärka samarbetet med nationella operatörer, t.ex: Telenor, TDC etc. Att stärka samarbetet med lokala bolag i Nässjö kommun. För att uppfylla våra visioner ska vi jobba mot nedanstående mål. • • • • Att bli mer kostnadseffektiva, för och efterkalkyler. Marknadsundersökningar, för att satsa på ”rätt” objekt. Större satsning på byalag, Brf och bostadsbolag. Aktivt söka bidrag från Länsstyrelsen för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Ekonomi Genom att Zitius gör en uppgradering av nätet i Nässjö under första halvan av 2015 möjliggör det att kunder som finns i Lindens fastighetsbestånd flyttas från ComHems kabel-tv nät till fibernätet. Detta gör att boende hos Linden endast kan välja tjänster från Zitius, vilket påverkar våra intäkter positivt. Bolaget har också under 2014 påbörjat en utbyggnad av fiber till elva telemaster med en avtalstid på 15 år. Detta arbete kommer att fortgå under 2015 och slutföras under 2016. Det finns också option på ytterligare tio telemaster. Under året kommer även datahall och kontor byggas till en budgeterad kostnad av 6,9 miljoner kronor. BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter 6 381 Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar -3 795 Planenliga avskrivningar -1 344 RÖRELSERESULTAT 1 243 Finansnetto 45 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 1 288 Investeringsbudget 8 900 25.1.7 Bostadsstiftelsen Annebergshus Bostadsstiftelsen Annebergshus Verksamhetsbeskrivning Stiftelsen äger 57 bostadslägenheter fördelade på fyra olika byggnader i centrala Anneberg. Fyra lokaler finns också, en affärslokal, två hårfriseringssalonger samt en lokal som hyrs av Migrationsverket. Tre av byggnaderna är byggda på 1960-talet och en byggnad är uppförd 1990. Lägenhetsstorlekarna varierar från 1 rum och kök till 4 rum och kök. Fastigheten förvaltas av tekniska serviceförvaltningen i Nässjö och vaktmästartjänsten, som är på halvtid, köps av ett lokalt företag i trakten. Verksamhetsförändringar Kommunfullmäktige, Budget 2015 101(102) Inga förändringar planeras för verksamheten under det kommande året. Omvärldsanalys 17 av stiftelsens lägenheter hyrs i nuläget ut till Migrationsverket som nyttjar lägenheterna för asylboende. Som vår omvärld ser ut i dag finns inget som tyder på att Migrationsverket har för avsikt att går ur sina lägenheter. Efterfrågan på ”billiga” lägenheter i närområdet tycks hålla i sig. En klar indikation på det är att alla lägenheter är uthyrda i dag och att det då och då kommer förfrågningar om lägenheter finns att tillgå. Mål Stiftelsens mål är givetvis att kunna ha kvar verksamheten och att kunna se till att hyresintäkterna kan ge den ekonomi som behövs för att kunna ge hyresgästerna den service som kan krävas, och att byggnaderna inklusive angränsande tomtytor kan underhållas och skötas på ett bra sätt. Ekonomi Budget för 2015 är framtagen. Ett preliminärt resultat om 300 000 kronor i överskott är redovisat. Det framräknade resultatet är dock mycket känsligt för oförutsedda händelser. Byggnadsbeståndet är i huvudsak sedan 1960-talet och med utgångspunkt från händelser under de senaste två åren, där mycket pengar fått läggas på stora renoveringsåtgärder i samband med vattenskador, får man vara beredd på att motsvarande händelser kommer att inträffa vid flera tillfällen. Det goda uthyrningsläget gör dock att stiftelsen ändå med tillförsikt kan se fram mot det kommande året. BUDGET 2015, tkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader exkl. planenliga avskrivningar 3 476 -2 851 Planenliga avskrivningar -230 RÖRELSERESULTAT 395 Finansnetto RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Investeringsbudget Kommunfullmäktige, Budget 2015 -95 300 0 102(102)
© Copyright 2024