Årsredovisning 2014
Karlskoga kommun Årsredovisning 2014 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2013 1 www.karlskoga.se Innehåll INLEDNING 4 Årsredovisningens avsnitt 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Organisation 10 Viktiga händelser under året 12 Fem år i sammandrag 13 Hit går pengarna FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 16 Omvärldsanalys 18 Utmaningar och möjligheter de närmaste åren 21 God ekonomisk hushållning 32 Kvalitetsarbete 36 Väsentliga personalförhållanden 42 Ekonomisk översikt RÄKENSKAPER 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Kassaflödesanalys 56 Noter 64 Redovisningsprinciper 65 Begreppsförklaringar VERKSAMHETERNA Delen Verksamheterna i årsredovisningen Kommunstyrelsen återfinns som särskild bilaga. Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Valnämnden Karlskoga kommunhus AB Karlskoga Energi & Miljö AB Karlskogahem AB Karlskoga Näringsliv & Turism AB Parkeringsaktiebolaget Råkan Övriga nämnder och förbund FOTO: Karlskoga kommun, Roger Gleisner, Frida Edlund. PRODUKTION: Fernemo Information & Grafik AB, Nora. Språkbearbetning: Eva Jönsson. Korrektur: Noomi Svahn Fullmäktige Fullmäktige Årsredovisningens avsnitt Målgrupper Räkenskaper Karlskoga kommuns årsredovisning lämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Årsredovisningen vänder sig också till externa intressenter som till exempel kommuninvånare, banker, leverantörer samt andra offentliga myndigheter. Årsredovisningen består av två dokument: ett huvuddokument med inledning, förvaltningsberättelse och räkenskaper samt en bilaga med beskrivning av verksamheterna. Kommunen gör också en mer övergripande populärversion av årsredovisningen. Det tredje avsnittet redogör för det ekonomiska resultatet av kommunens och kommunkoncer nens verksamhet (resultaträkning), den ekono miska ställningen vid årets slut (balansräkning) och verksamhetens finansiering (kassaflödes analys). Därefter följer noter som ger mer information om poster i räkenskaperna samt de redovisningsprinciper som har tillämpats, med begreppsförklaringar. Inledning Avsnittet inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger sin syn på 2014. Sedan redo visas hur organisationen för kommunen och kommunkoncernen ser ut. Här ingår också de viktigaste händelserna för Karlskoga under året samt en översikt över de senaste fem årens ekonomi. Avsnittet avslutas med en redovisning över kommunens intäkter och kostnader. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innehåller det som ska finnas med i en årsredovisning enligt den kom munala redovisningslagen. Avsnittet börjar med en blick ut i omvärlden och hur den påver kar kommunernas ekonomi. Därefter redo visas Karlskogas utmaningar och möjligheter de närmaste åren och hur Karlskoga kommun arbetar med god ekonomisk hushållning. Där efter redovisas måluppfyllelsen för kommun fullmäktigemålen och hur det övergripande kvalitetsarbetet ser ut. Förvaltningsberättelsen avslutas med en översikt över personalför hållanden och ekonomin för kommunen och kommunkoncernen. 4 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Verksamheterna Det fjärde avsnittet är en bilaga till huvud dokumentet och beskriver verksamheterna mer utförligt. Varje nämnd, inklusive kommun styrelsen, redovisar viktiga händelser och hur det har gått med måluppfyllelsen, ekonomin och internkontrollen. Varje nämnd gör också en framtidsbedömning och redovisar nyckeltal om styrelsens eller nämndens ansvarsområden. Även de helägda bolagens och övriga bolags och förbunds verksamheter och ekonomi redo visas här. Kommunstyrelsens ordförande Året som har gått Nu har vi lagt verksamhetsåret 2014 bakom oss. Ett händelserikt år med ett bra ekonomiskt resultat. Det finansiella målet på 2 procent av skatteintäkterna har vi uppnått med råge. Resultatet för 2014 uppgick till 37,6 mnkr, vilket måste sägas vara ett mycket bra resultat. Även kommunfullmäktigemålen lyckades vi bra med. Målet angående medborgarnas nöjdhet med verksamheternas kvalitet och service nåddes och övriga fullmäktigemål uppnåddes delvis. Men vi kan inte stanna vid det. Vi fortsätter att jobba vidare med ständiga förbättringar. När det gäller våra mål och styrmått ska vi bli bättre på att analysera uppnådda resultat och verkli gen titta på varför vi inte når en del av målen. Verk samheterna ska arbeta med att föra ut våra mål så långt ut i organisationen som det går för att säker ställa att alla arbetar mot samma mål. Befolkningen ökar och uppgår nu till 30 054 perso ner, vilket är en strålande ökning som vi i Vision 2020 hade som mål. Nu är målet nått och vi ska jobba för öka invånarantalet även i perspektivet år 2030. När jag gör en sammanfattning av det gångna året kan jag konstatera att det har hänt många positiva saker. Men för att vi ska kunna erbjuda våra invånare i Karlskoga en bra service även i fortsättningen måste också arbetet med att utveckla Karlskoga fortsätta. Många etableringar har skett, och Storängens han delsområde har vuxit med bland andra Biltema och Dollar Store som slog upp sina portar under 2014. Karlskogahem har färdigställt Fruktlunden 2 med ytterligare lägenheter som var inflyttningsfärdiga under 2014. Det är verkligen en satsning för framtiden. Vi har också invigt en ny brandstation under 2014. Nobelhallen har fått en välförtjänt ansiktlyft ning och vi har dessutom färdigställt en ny förskola och nytt vårdboende. Evenemangstaden Karlskoga har genomfört föl jande evenemang, Motorsportveckan, Karlskoga festen, Drogfri Skolavslutning, Karlskogagalan, Augustikalaset och slutspel i TV-pucken med flera. Tillverkningstekniskt centrum startade, ett så kallat trippel-Helix-projekt mellan näringsliv, aka demi och kommunen, med Örebroregionen Science Park som samlande kraft. En för Sverige helt unik verksamhet som gör att företag i hela Sverige kan dra nytta av den kompetens inom 3D-tillverkning och 3D-röntgen som finns här. Avslutningsvis vill jag passa på att rikta ett stort tack till er alla invånare, företagare, anställda, förtroendevalda för de olika politiska partierna och alla andra som bidrar till att utveckla vår kommun. Tillsammans kan och ska vi göra Karlskoga kom mun till en ännu bättre plats att leva, bo och verka i. Kommunstyrelsens ordförande Sven-Olov Axelsson (S) KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 5 Organisation Organisation Politikerna är uppdragsgivarna och de anställda är verkställande Politikerna i kommunfullmäktige är ytterst ansvariga för den kommunala verksamheten. De bestämmer vad kommunen som helhet ska uppnå (mål) och fördelar resurser ur kommunens totala budget till de olika nämnderna. Styrelsen och nämnderna, i sin tur, fördelar resurser till de verk samheter som de ansvarar för och sätter upp mål för vad verksamheterna ska uppnå. De anställda, medarbetare och chefer, ansvarar för att de politiska besluten genomförs, att verk samheterna levererar en bra kvalitet och utvecklar verksamheten. De anställda ansvarar också för att planera och följa upp arbetet och att redovisa resultat tillbaka till uppdragsgivarna, politikerna. Mandatfördelning Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslu tande instans. Kommunfullmäktige bestod fram till oktober 2014 av 51 ordinarie ledamöter och 31 ersättare. Socialdemokraterna var största parti med 23 mandat den förra mandatperioden. Mode raterna var näst största parti med 13 mandat. I Karlskoga kommun hade Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet majoritet. Från och med oktober 2014 består kommunfullmäktige av 47 ordinarie ledamöter och 30 ersättare. Den nya mandatperioden har Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Folkpartiet majoritet. Kommunfullmäktiges ordförande för båda mandatperioderna är Anders Ohlsson. Kommunfullmäktige beslutar om alla över gripande frågor. Det är här som de politiska målen och budgeten för de kommunala verksamheterna bestäms. Fullmäktige väljer också ledamöter till kommunens olika nämnder och styrelser. Parti Mandatfördelning 2010-2014 6 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 23 Moderaterna 13 Vänsterpartiet 4 Folkpartiet Liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 2 Sverigedemokraterna 2 Sveriges Pensionärers Intresseparti 2 Centerpartiet 1 Organisation Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ledningskontor Socialnämnd Socialförvaltning Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsförvaltning Folkhälsonämnd Folkhälsoförvaltning Gymnasienämnd Gymnasieförvaltning Kultur- och föreningsnämnd Kultur- och föreningsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Karlskoga och Degerfors Karlskoga och Degerfors Myndighetsnämnd Valnämnd Administrativ nämnd Värdkommun Kristinehamn Överförmyndarnämnd Kommunala bolag Värdkommun Kristinehamn Karlskoga Energi & Miljö AB med dotterbolag 100 % Kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst 34 % Karlskoga Kommunhus AB 100 % Karlskoga Näringsliv och Turism AB 51 % Parkeringsaktiebolaget Råkan 10 % Karlskoga Centrumledning 20 % Karlskogahem AB 100 % Örebroregionen Science Park AB 20 % Örebro Läns Flygplats AB 5% KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 7 oRGANISATIoN Kommunfullmäktige KOMMUNFULLMÄKTIGE I korthet Avvikelse 2014 485 tkr Ansvarsområden • Kommunfullmäktige • Revisionen Ordförande Anders Ohlsson (S) Förvaltningschef Karin Björkman 8 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Organisation Kommunfullmäktige 2014 • Kommunfullmäktige hade 11 sammanträden under 2014. • 197 ärenden och 22 motioner behandlades. • Kommunen fick 12 medborgarförslag. Ekonomi Driftredovisning (tkr) Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Kostnader 2 317 2 611 6 394 6 793 399 *Varav personal 1 377 1 579 2 556 2 798 242 – 36 – 50 – 86 0 86 Nettokostnader 2 281 2 561 6 308 6 793 485 Nettobudget 2 496 2 596 6 793 6 793 0 215 35 485 0 485 Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Kommunfullmäktige 1 119 1 536 5 302 5 693 391 Revisionen 1 162 1 025 1 006 1 100 94 Summa nettokostnader 2 281 2 561 6 308 6 793 485 Intäkter Resultat i förhållande till budget Budget 2014 Avvikelse 2014 Nettokostnader per verksamhet Kommentarer Kommunfullmäktige och revisionen redovisade ett överskott på 485 tkr, vilket främst beror på lägre arvoden och att det blev pengar kvar i budgeten för utbildning av nya kommunfullmäktigeledamöter. Uppföljning av treårsbudget för 2014–2016 Redovisning (tkr) Resultat i förhållande till budget Åtgärder för att klara ett ackumulerat nollresultat under innevarande treårsperiod En stor del av överskottet från 2014 ska användas till utbildningar i samband med nytt kommunfull Ingående Utfall Prognos balans 2014 2014 2014–2016 19 485 – 2 000 mäktige. 2015 väntas det dock bli ett underskott på 1 mnkr för partistöd och för arvoden till parti företrädarna. Utan ökad budget för detta 2016 blir underskottet detsamma även 2016. Investeringsutgifter Resultat 2013 Resultat 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Varav överförs till nästa år - Investeringar/inventarier (tkr) Voteringsutrustning KF 0 0 500 500 500 Summa investeringsutgifter 0 0 500 500 500 Kommentarer till investeringsplan Ingen investering gjordes i voteringsutrustning då man inte har någon ny lokal. Budgeten för detta förs över till 2015. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 9 Viktiga händelser Viktiga händelser 2014 Vi byggde en ny förskola och ett nytt vårdboende. Invånarantalet ökade – nu är vi 30 054 Karlskogabor. Invigning av den nya brandstationen. Under år 2014 ökade Karlskogas befolkning till över 30 000 personer, vid årsskiftet 2014–2015 var antalet invånare 30 054. Det är glädjande att fler väljer att bo i Karlskoga. Fler medborgare påver kar utvecklingen av Karlskoga som stad positivt, med ökade skatteintäkter för att bedriva verksam heter. Samtidigt är det en utmaning att tillgodose fler medborgares behov av kommunala tjänster. Det är också en utmaning för näringslivet att till handahålla och öka utbudet av varor, tjänster och annan service. 10 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Bland årets viktigaste händelser var Storängens nya etableringar av olika aktörer. Tillverknings tekniskt centrum (TTC) startade och drivs av Örebroregionen Science Park. TTC öppnar nya dörrar för företag runt om i Sverige att komma till Karlskoga och prova ny teknik, både tillverkning i 3D-skrivare och kvalitetskontroll i 3D-röntgen. Det är en unik verksamhet och ett bra exempel på samarbete mellan näringslivet, kommunen och aka demin i form av forskning inom Örebro universitet. Viktiga händelser Örebroregionen Science Park startade Tillverkningstekniskt centrum, TTC, ett samarbetsprojekt mellan näringsliv, forskningsvärlden och kommunen. Evenemangsstaden Karl- Nobelhallen byggdes skoga: Motorsportveckan, om och fick en så kallad Karlskogafesten, Karl mediakub som förbättrar skogagalan, Augusti evenemangsupplevelsen kalaset, TV-pucken, SM för besökarna. i simhopp, Nordic Youth Trophy. Flera nya etableringar på Storängen. I Fruktlunden blev 45 nya hyreslägenheter klara för inflyttning. Det är synligt för alla att Karlskoga växer. Det byggs nytt och det byggs om. En ny modern brandstation invigdes på Grönfeltsudden och för bättrade arbetsmiljön rejält för räddningstjänsten som lämnade den tidigare brandstationen som var från 1940-talet. En ny förskola och ett nytt vård boende stod också klara under året. Nobelhallen fick en välförtjänt ansiktslyftning och en mediakub som förbättrar evenemangsupplevelsen för alla besökare. Karlskogahems satsning på nybyggda och cen trala hyreslägenheter innebar att 45 lägenheter blev klara för inflyttning. Sist men inte minst växte Karlskoga också som evenemangsstad, med musik och sport som tongivande evenemang i form av Karlskoga Motor sportvecka, Karlskogafesten, Karlskogagalan, Augustikalaset, TV-pucken, SM i simhopp och en annan ishockeycup, Nordic Youth Trophy. Detta förutom alla fotbollscuper, kulturevenemang och andra mindre evenemang som också bidrar till att Karlskoga är en plats där det händer många och positiva saker. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 11 fem år i sammandrag Fem år i sammandrag 2010 2011 KOMMUNEN OCH KONSOLIDERADE BOLAG (mnkr) Årets resultat 2013 2014 14 13 99 20 7 227 246 438 670 288 3 204 3 195 3 369 3 850 3 850 558 571 670 689 703 2 646 2 625 2 700 3 160 3 147 KOMMUNEN (mnkr) FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Nettoinvesteringar Tillgångar Eget kapital Avsättningar och skulder Verksamhetens nettokostnader Kronor per invånare Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 1 349 1 348 1 347 1 393 1 445 45 462 45 524 45 467 46 860 48 070 98 % 97 % 93 % 94 % 96 % Skatteintäkter och statsbidrag 1 368 1 391 1 445 1 479 1 501 Förändring från föregående år 3% 2% 4% 2% 1,5 % – 4 – 13 – 22 – 37 – 18 479 55 76 48 38 16 132 1 845 2 569 1 622 1 253 2 224 2 254 2 382 1 788 1 796 74 975 76 104 80 400 60 145 59 761 Finansnetto Årets resultat Kronor per invånare FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar Kronor per invånare Likvida medel Kronor per invånare Eget kapital Kronor per invånare 104 9 4 101 109 3 520 303 128 3 397 3 631 806 860 936 984 1 022 27 153 29 045 31 600 33 100 34 012 1 419 1 394 1 446 804 774 47 822 47 058 48 799 27 045 25 749 Soliditet 36 % 38 % 39 % 55 % 57 % Soliditet med hänsyn till ”internbank” 54 % 57 % 57 % 55 % 57 % Soliditet med hänsyn till alla pensioner – 2 % – 2 % 1% 2% 7% Soliditet med hänsyn till pensioner och ”internbank” – 1 % – 1 % 2% 2% 7% Avsättning och skulder Kronor per invånare ÖVRIGT Nettoinvesteringar Självfinansieringsgrad 146 158 188 121 92,5 44 % 52 % 57 % 70 % 111 % Personalkostnader 1 113 1 104 1 164 1 197 1 207 Förändring från föregående år 2,5 % – 0,8 % 5,4 % 2,9 % 0,8 % I procent av skatteintäkter och statsbidrag 81 % 79 % 81 % 81 % 80 % 29 668 29 616 29 631 29 728 30 054 Antal invånare 31/12 Förändring från föregående år Utdebitering per skattekrona 12 2012 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 – 74 – 52 15 97 326 21,42 21,42 22,03 22,03 22,03 Hit går pengarna Hit går pengarna Intäkter Kostnader Försäljningsmedel Finansiella intäkter Finansiella kostnader Verksamhetskostnader Kommunalskatt Avgifter och ersättningar Personal Hyror och arrenden Driftbidrag Lokal-/ anläggningskostnader Generellt statsbidrag Bidrag Anläggn. och material Fördelning av 100 kronor 29 kr 22 kr 9 kr 10 kr 12 kr 8 kr 6 kr 3,5 kr Vård och Funktions- omsorg nedsatta Grundskola 0,7 kr Barn- Gymnasie- Gator, Individ- och Bibliotek, Politisk verk- omsorg skola och vägar och familje-om- fritid och samhet vuxen- samhälls- sorg kultur utbildning planering KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 13 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalys Samhällsutvecklingen Mindre BNP-tillväxt Efter en stark avslutning 2013 utvecklades den svenska ekonomin ganska svagt 2014. Det främsta skälet var en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Sveri ges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att svensk BNP beräknas växa med 1,9 procent 2014. För 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas växa med 2,9 procent. Arbetsmark naden har utvecklats betydligt bättre än BNP och sysselsättningen fortsätter öka. Samtidigt ökar arbetskraften, vilket gör att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den beräknas successivt minska till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin håller på att återhämta sig växer skatte underlaget ganska snabbt, med över 2 procent 2014 och omkring 1,5 procent året därefter. Under skottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på –0,5 procent 2018, betydligt lägre än riksdagens och regeringens mål att sparandet ska öka med 1 procent. Eftersom BNP samtidigt växer innebär det ingen ökning av statsskulden som andel av BNP. Internationell utveckling Osäkerheten i omvärlden har ökat Återhämtningen i omvärlden väntas fortsätta de närmaste åren, även om det går långsamt. Sedan december 2014 har dock riskerna för en sämre utveckling i omvärlden ökat. Oljepriset har fallit, vilket är positivt för den globala tillväxten, men det leder samtidigt till låg global inflation. Konjunkturutvecklingen skiljer sig också åt mellan olika regioner. Det visar sig i ökade skillnader i penningpolitik, mellan exempelvis USA och euroområdet, och i stora rörelser på valutamark naderna. Den senaste tidens utveckling i Grekland bidrar också till osäkerheten. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygg lig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. 16 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Utvecklingen på andra viktiga svenska export marknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin väntas vara fortsatt stark 2015. I de nordiska grannländerna har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. Det ekonomiska läget i euro området försvagades hösten 2014. Året inleddes med en BNP-tillväxt på 0,5 procent första kvar talet, medan BNP under de två följande kvartalen bara växte med 0,1 respektive 0,2 procent. Krisen i Ukraina och handelssanktionerna mot Ryssland har påverkat, liksom den svagare tillväxten i Kina och tillväxtekonomierna. Tyskland, som förväntas vara motorn i euroområdet, har tappat fart på grund av den låga aktiviteten hos landets handels partners. Konjunkturen 2015 Tillväxten ökar svagt SKL bedömer att BNP växer med 2,9 procent 2015 jämfört med 1,9 procent 2014. Produktivitetsutvecklingen har varit mycket svag i ett antal år. Den svaga utvecklingen inleddes redan 2006, ett par år före finanskrisen. Efter åter hämtningen 2010 har produktiviteten varit i stort sett oförändrad. SKL räknar med att den kommer att öka igen, men inte lika snabbt som tidigare. Det får betydelse för såväl BNP-utvecklingen som löneökningarna på sikt. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots ganska svag tillväxt har syssel sättningen utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt öka. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det gjort att arbetslösheten ändå inte har minskat. SKL räknar dock med att arbetslösheten minskar 2015. Omvärldsanalys Det är det stora tillskottet av utrikes födda som gjort att både arbetskraften och sysselsättningen ökat snabbt sedan 2005. Invånare födda utanför Europa står för en stor del av det ökade antalet sysselsatta, 135 000 av en total ökning på 240 000 personer. Skatteunderlaget Efter ett par år med svag ökning av skatteunder laget (1,5 procent 2013 och beräknat 1,6 procent 2014) på grund av svag sysselsättningsutveckling och den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ser det ut att ta fart 2015. SKL bedömer att skatteunderlaget 2015 växer med 2,4 procent. Dels på grund av att pensionerna räknas upp, dels på grund av att löneökningarna väntas bli högre. Dessutom påverkas utvecklingen av ändringar i skattelagstiftningen; i motsats till 2014 höjs inte grundavdragen för pensionärer 2015 medan avdragsrätten för pensionssparande begränsas. Kommunernas ekonomi Det sammanlagda resultatet för kommunerna förväntas bli 5 miljarder kronor 2014. Det är en försämring med 10 miljarder jämfört med 2013. Det beror främst på återbetalningen på 8 miljarder från AFA Försäkring 2013. Verksamheter som enligt kommunerna väntas få ökade kostnader 2015 är barnomsorg, grundskola och äldreomsorg. Ekonomiska framtidsbedömningar är förstås alltid förknippade med osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i stort. För kommunerna finns i dagsläget en hel del oklarheter när det gäller stat liga specialinriktade satsningar. Den kommunala skattesatsen för 2015 kommer att sänkas i fyra kommuner, som mest med 22 öre. 24 kommuner kommer att höja skatten, som mest med 74 öre. Dessa uppgifter avser kommunernas egna beslut och omfattar inte skatteväxlingar. 2015 ökar den genomsnittliga skattesatsen med 5 öre, till 20,63. Utan skatteväxlingarna hade ökningen varit 6 öre. Det ökade skatteuttaget motsvarar ytterligare intäkter på 1,2 miljarder kronor 2015, men med skatteväxlingarna blir nettoeffekten 230 miljoner kronor lägre. Karlskogas befolkning Befolkningsutveckling och prognos Den 31 december 2014 hade Karlskoga 30 054 invånare. Det är första gången sedan 2008 som befolkningen överstiger 30 000. I flera år har befolkningen minskat för att under de senaste åren åter öka. Sedan 2010 har befolkningen ökat med 386 personer. Befolkningsutveckling i Karlskoga 2010–2014 2010 2011 2012 2013 2014 29 668 29 616 29 631 29 728 30 054 Förändring –52 15 97 326 Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en långtidsprognos åt kommunen. Prognosen visar en befolkningsminskning. Befolkningsminskningen de senaste åren har till stor del berott på födelse underskott och en stor utflyttning från kommunen. Det finns en eftersläpning i SCB:s prognoser, vilket gör att befolkningsökningen 2014 inte får genom slag i prognosen. SCB:s prognos för 2014 stämde inte med det verkliga resultatet. Befolkningen ökade istället med 326 personer. Karlskoga hade fortfarande ett födelseunderskott (–88) men det har vägts upp av ett överskott i inrikes inflyttningar till kommunen (+209), ett invandringsöverskott (+200) samt SCB:s justeringspost (+5). År Män Kvinnor Totalt 14 990 15 004 29 994 2016 14 997 14 999 29 996 2021 15 096 15 037 30 133 2026 15 207 15 130 30 337 2015 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 17 Utmaningar och möjligheter Utmaningar och möjligheter de närmaste åren Bostäder För att Karlskoga ska kunna fortsätta utvecklas är det nödvändigt att bygga nya bostäder. Befolk ningstrenden har vänt och kommunen har nu över 30 000 invånare igen. Under året färdigställdes 45 nya lägenheter i centrum, men fler bostäder behövs. Kommunen har både planberedskap och intressenter som är beredda att bygga. Finansieringen är dock fort farande ett problem. Bankernas krav på egen insats och amorteringstakt gör det svårt för entrepren örer att förverkliga bostadsprojekt. För att skapa en långsiktigt säker hyresgäst kan ett sätt vara att inkludera exempelvis gruppboenden och vård boenden där kommunen har ett direkt ansvar, som komplement till vanliga hyreslägenheter. Nya lägenheter är nödvändigt för att få bättre omsättning på bostadsmarknaden så att exempel vis äldre villor kan frigöras för barnfamiljer. Idag finns få lediga lägenheter i Karlskoga och det inne bär att kommunen inte kan växa särskilt mycket om inte nya bostäder tillkommer. Enligt nuvarande 18 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 prognos kan kommunen växa till omkring 30 500 invånare innan ökningen avtar. Karlskogahem AB har därför en viktig roll om Karlskoga ska ha en fortsatt positiv befolkningsutveckling. Också för villabyggande är finansieringen ett problem idag, även om aktiviteten ökar. Det finns för närvarande många villatomter i och kring Karlskoga, både kommunala och privata, och kommunen arbetar med nya detaljplaner för villa tomter. Näringsliv och handel Handeln i Karlskoga har utvecklats väldigt bra under senare år och för att fortsätta utvecklingen krävs mer exploaterbar mark i centrum och i Storängen. I centrum finns i princip inga lediga lokaler med exponeringsläge. Därför behövs nya lokaler med rätt storlek för en fortsatt bra utveck ling. Planeringsberedskap finns, och för Storängen pågår ett planarbete som ska bli klart 2015. Näringslivet i Karlskoga är numera mer varierat än i medelkommunen, vilket gör det mindre käns ligt för omvärldspåverkan och konjunkturcykler. Tyngdpunkten ligger fortfarande på tillverknings industri, och ett arbete pågår för att hitta nya marknader och nischer för den höga kompetens som finns. En regional klusterbildning pågår, där det främsta syftet är att göra Karlskogaföretagens höga kompetens känd för den norska offshore branschen. Det behövs ett intensivare arbete för att locka andra branscher inom den personalintensiva tjänstesektorn, gärna genom ett bredare regionalt samarbete. Kommunen har bra planberedskap för nyeta bleringar eller expansion, men beredskapen bör stärkas ytterligare. Kommunen ska 2015 ta fram riktlinjer för hur stor andel verksamhetsmark som bör finnas. Näringslivsbolaget väntas bli en motor för näringslivsfrågorna i kommunen. Utmaningar och möjligheter Vattenförsörjning En långsiktigt säker och miljömässig vattenförsörj ning och avloppshantering är avgörande för kom munens utvecklingsmöjligheter. Den utredning som pågår ska ge full kunskap om vilka åtgärder som behövs den närmaste 15-årsperioden. För utom exploateringsmöjligheter innebär utbyggnad av va-nätet även minskad miljöbelastning. Behand ling och beslut väntas under 2015. Arbetet med att trygga reservvattenförsörj ningen till lasarettet genom sammankoppling med Degerfors kommun pågår och ska vara klart 2016. Det pågår samtidigt en utredning om den framtida reservvattenförsörjningen för hela kommunen. Ett eller två huvudalternativ presenteras 2015, därefter behövs en fördjupad utredning av genomförandet. Karlskoga Energi och Miljö AB med dotter bolag är en väl fungerande verksamhet. För när varande pågår en konsolidering av några tidigare investeringar, bland annat biogasanläggningen vid Mosserud. Samtidigt förväntas bolaget/bolagen vara öppna för nya initiativ på energiområdet. Arbetet med en vattenplan, klimatanpassnings frågor och en grönstrukturplan pågår och beräk nas bli klart 2016. 2015 ska kommunen göra en så kallad aktualitetsprövning av översiktsplanen och även ta fram ett bostadsplaneringsprogram. Kommunikationer På infrastruktursidan har kommunen gjort ett omfattande planeringsarbete (en så kallad åtgärds valsstudie, ÅVS) för E18, genomfarten i Karlskoga, i nära samarbete med Trafikverket. Det finns nu en samsyn om vilka åtgärder som bör göras de när maste 15 åren. Tack vare detta kunde kommunen göra vissa säkerhetshöjande åtgärder redan hösten 2014. Fler mindre åtgärder bör kunna göras 2015. En prioritering av ombyggnader längs E18 ingår i åtgärdsvalsstudien och de första stegen ska tas för mer omfattande ombyggnader. Först ut är Ekeby korset. Själva ombyggnadsarbetena ligger dock ännu några år fram i tiden. På sikt är fortfarande tanken att E18 ska dras som en förbifart söder om Karlskoga. I ett längre perspektiv har Karlskoga tillsam mans med grannkommunerna börjat utreda möjligheterna till en snabb tågförbindelse (Nobelbanan). Under 2015 presenteras resultatet från utredningen, vilket bör leda till strategiska planeringsdiskussioner inte bara i Karlskoga utan i hela regionen. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 19 Utmaningar och möjligheter Invandring och integration Äldreomsorg Invandringen är en viktig del i befolkningsökningen och förutom beredskap vad gäller bostäder och utbildningslokaler krävs ett aktivt integrations arbete för att få nytta av den resurs som invand ringen på sikt är. En ny lokalutredning startade därför hösten 2014, och den visar på helt andra lokalbehov än vad den förra utredningen kom fram till. Utredningsresultatet är ännu inte klart men leder troligen till aktiviteter för att möta det ökade lokalbehovet inom främst förskolan och skolan. Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar. 2013 kom cirka 3 900 och under 2014 cirka 7 000. Prognosen för 2015 räknar med 8 000 ensamkommande barn. Fortsätter utvecklingen behöver kommunens nuvarande boende för ensam kommande barn och unga utökas ytterligare. Befolkningsutvecklingen pekar på en stor ökning av antalet invånare 80 år och äldre. Med ökad ålder följer även ökad risk att drabbas av demens sjukdom. Det ökande antalet äldre leder också till ett ökat behov av insatser inom hemvården och ett större behov av vårdboendeplatser. Om en lika stor andel av de äldre behöver vårdboende och hemtjänst år 2025 som idag behöver kommunen 80 nya vårdboendeplatser samtidigt som ytterligare 100 personer behöver hemvård. Räknar man uti från nuvarande bemanningsnivå och kostnadsläge innebär det en kostnadsökning på 80 mnkr, vilket kommer att påverka hela kommunens ekonomi. Skola och utbildning Karlskoga har goda förutsättningar att utveckla skolresultaten. Till exempel uppfattar eleverna den pedagogiska miljön som god och andelen behöriga lärare är över riksgenomsnittet. Trots det förbätt ras inte skolresultaten i grundskolan. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat, där pojkarnas resultat är betydligt sämre än flickornas, är ett pro blemområde i arbetet med att förbättra resultaten. Finansiella utmaningar Försörjningsstöd Kostnaderna för försörjningsstöd bedöms fort sätta vara på samma nivå de närmaste åren. En av de största utmaningarna är att stödja personer som får försörjningsstöd att hitta egen försörjning. För att lyckas behöver kommunen samverka med andra myndigheter och sociala företag, men också individanpassa åtgärder i större utsträckning. 20 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Karlskoga kommun och kommunens helägda bolag har gjort stora investeringar de senaste åren. Kommunen har byggt en ny gymnasie skola, renoverat badhuset och färdigställt en ny brandstation. Dessa investeringar tillsammans med energibolagets satsningar på vattenkraft och biogas gör att kommunkoncernens samlade låneskuld är 2,4 miljarder kronor efter 2014. Av skulden är kommunens låneskuld 355 mnkr, vilket är rimligt. En hög låneskuld i koncernen försämrar samtidigt resultatet och likviditeten på grund av höga finansiella kostnader. 2014 har kommun koncernen förbättrat den finansiella samordningen inom koncernen genom exempelvis regelbundna finansgruppsmöten enligt koncernens finanspolicy samt löpande likviditetsprognoser. Arbetet med att minska den totala låneskulden i kommunkoncernen är högt prioriterat av kom munledningen. God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Karlskoga kommuns mål- och resultatstyrning stödjer arbetet med god ekonomisk hushållning genom att kommunfull mäktige för varje år beslutar om finansiella mål och övergripande verksamhetsmål (fullmäktige mål). Dessa följs sedan upp i delårsrapporter och i förvaltningsberättelsen. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje genera tion själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Det innebär att kommunen alltid måste göra en avvägning mellan ekonomi och verksamhet, på kort och lång sikt. Om kom munen förbrukar mer pengar än den har, innebär det att kommande år eller generationer får betala för överkonsumtionen. En god ekonomisk hushåll ning ställer därför krav på att kommunen har en långsiktig planering. Mål för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom ekonomin, det vill säga för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Verksamhets målen behövs också för att främja en kostnadsef fektiv och ändamålsenlig verksamhet och för att tydliggöra uppdraget mot medborgarna. För att uppnå en god ekonomisk hushållning krävs ett ekonomiskt resultat som är betydligt högre än en budget i balans. Karlskoga uppnår god ekonomisk hushållning genom att uppfylla de finansiella målen och fullmäktigemålen. Styrmodell Karlskoga kommun tillämpar mål- och resultat styrning. Syftet med styrmodellen är att säkerställa att den politiska viljeinriktningen får genomslag i verksamheterna, så att kommunens vision och fullmäktigemål uppnås. Ytterst handlar det om Karlskogabornas möjligheter till inflytande på politiken och på de kommunala verksamheterna. Den röda tråden – styrkedjan Den röda tråden består av fyra nivåer – vision, fullmäktigemål, nämndmål samt mål och/eller aktiviteter för verksamheten. Kommunfullmäktige har fastställt visionen och beslutar om de kom munövergripande målen (fullmäktigemål). Dessa mål gäller så gott som alla verksamheter och är av typen inriktningsmål. Kommunen gör målen mät bara genom att koppla styrmått till varje mål. Med utgångspunkt från sina olika uppdrag beslutar sedan kommunstyrelsen och nämnderna om mål och mått för den egna verksamheten. Varje förvalt ningsledning ansvarar i sin tur för att enheterna arbetar fram mål och/eller aktiviteter som bidrar till att uppfylla respektive nämnds mål. Tre perspektiv Kommunens verksamheter styrs, planeras och följs upp utifrån tre perspektiv, för att de för troendevalda ska få en helhetsbild av kommunens verksamheter. De tre perspektiven är: • medborgar-/brukarperspektiv • medarbetarperspektiv • utvecklingsperspektiv. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 21 God ekonomisk hushållning Uppföljning Varje verksamhet följer kontinuerligt upp ekonomi och verksamhet under året. Tre gånger om året redovisas resultatet för kommunfullmäktige. Syftet är att ge en bild av hur det går och om nämn derna når sina mål och resultat. Uppföljningen ska ge signaler om det finns behov av åtgärder direkt eller kommande år. Den ekonomiska uppföljningen görs två gånger om året förutom i delårsrapporterna och rapporteras till kommunstyrelsen. Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan varje nämnd besluta om tätare och annan typ av rapportering. 22 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Grundläggande värderingar Det finns inte alltid en checklista eller rutin som anger hur man som chef eller medarbetare i kom munen ska förhålla sig till olika situationer i arbe tet med att förverkliga de politiska målen. Därför har kommunen arbetat fram några gemensamma värderingar för att stärka och vägleda ledar- och medarbetarskapet, särskilt i mötet med medborga ren och brukaren. Kommunens värdeord är: • Vi kännetecknas av öppenhet och nytänkande. • Vi visar respekt för uppdrag, individ och omvärld. • Vårt arbetssätt präglas av enkelhet. • Vårt arbete kännetecknas av helhetssyn. God ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Teckenförklaringar Måluppfyllelse Uppfylld nivå (>95 % av målvärdet) Inte uppfylld nivå (<65 % av målvärdet) Delvis uppfylld nivå (65–95 % av målvärdet) Ingen utvärdering Trend sedan 2012 ÒÒ Utvecklingen är positiv ÔÔ Utvecklingen är negativ ÎÎ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner zz Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Finansiella mål Mål Kommentar och åtgärder utifrån resultat Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra Kommunen uppfyllde målet med ett resultat på +37,6 mnkr. minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär att årets resultat ska motsvara +30,0 mnkr för 2014. Investeringar ska som huvudregel uppgå till maximalt 2014 gjorde kommunen investeringar på 87,4 mnkr. Avskriv- avskrivningsnivå. Investeringsnivån för 2014 är undan- ningarna uppgick till 64,5 mnkr. Räknar man bort ombud- tagen med anledning av beslutad investering av ny brand- geteringar på 53,2 mnkr från 2013 var nya budgetposter för station om 60 mnkr år 2013–2014. Det innebär totalt att 2014 54,4 mnkr, vilket understeg avskrivningsnivån. 107,6 mnkr var budgeterat för investeringar 2014. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 23 God ekonomisk hushållning Fullmäktigemål Medborgar-/brukarperspektiv Upplevd trygghet och trivsel är grundförutsätt ningar för att Karlskogaborna, oavsett ålder, ska prata gott om sin kommun och vilja rekommen dera andra att flytta hit. Kommunens insatser när det gäller trygghetsfrågorna verkar inte ha gett för väntad effekt. Något som däremot har gett resultat är satsningarna för att förbättra mottagandet av ensamkommande unga. För att öka den upplevda tryggheten behöver kommunen satsa på både den fysiska och sociala tryggheten i utvalda områden och ”stråk” som upplevs otrygga. Kommunen behöver också bli bättre på att berätta vad som görs och på att sam verka mer med kommunens olika bolag och andra aktörer, både kort- och långsiktigt. Kommuninvånarnas uppfattning om kommu nens service och kvalitet undersöks kontinuerligt, både genom brukarundersökningar och genom medborgarundersökningar. Brukarnas nöjdhet med tjänsterna som helhet och med bemötandet var betydligt bättre än vid senaste mätningen för två år sedan, men borde kunna förbättras ytter ligare. Omkring 2 700 personer besvarade under sökningarna, vilket gav ett bra underlag. Målet vad gäller medborgarnas nöjdhet med möjligheterna till inflytande över de kommunala verksamheterna uppnåddes delvis. De senaste åren har kommunen förbättrat invånarnas möjligheter till påverkan och inflytande. Så här långt har det inte förändrat invånarnas uppfattning om möjlig 24 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 heterna till inflytande. Det gäller därför att tålmo digt fortsätta arbetet. Principer för medborgar dialog har arbetats fram och en handbok för att stödja både politiker och tjänstemän är framtagen. Utifrån förra årets serviceundersökning utar betade kommunen riktlinjer för service och bemö tande. Riktlinjerna ska införas 2015. Utredningen om att införa ett servicecenter är klar och behandlas våren 2015. Införandet av ett servicecenter kommer att förbättra servicen till kommuninvånarna. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Kommunalt feriearbete och god tillgänglighet till fritidsgårdar är några satsningar för att bidra till målet. De kommande åren behöver kommunen utveckla metoder för att följa om insatta resurser når den prioriterade målgruppen och om de ger önskad effekt. De tre fullmäktigemålen under medborgar-/ brukarperspektivet samspelar med varandra. Det kommunen gör för att bidra till det tredje fullmäktigemålet påverkar sannolikt den upplevda tryggheten. Det behövs en aktiv och bred sam verkan över förvaltningsgränserna samt mellan kommunen och andra aktörer. Målet angående kommuninvånarnas nöjdhet med kvalitet och service uppnåddes. Övriga två fullmäktigemål under medborgar-/brukar perspektivet uppnåddes delvis. Kommunens resultat jämfört med andra kommuner visar att Karlskoga för de flesta resultat är bland de 50 pro cent kommunerna som är i mittenskiktet resultat mässigt. God ekonomisk hushållning Mål Styrmått Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga. Kommentarer och åtgärder utifrån resultat • Resultatet var ungefär som tidigare. Kvinnornas upplevda trygghet minskade däremot. Trend Jämf. ÎÎ • I samband med att polisen inför sin nya organisation utvecklas samverkan mellan polis och kommun då polisen ska arbeta med så kallade medborgarlöften. Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga. • Resultatet var detsamma som 2011. Både pojkarnas och flickornas resultat är i nivå med ÎÎ länets. • Övergripande drogförebyggande arbete och drogfri skolavslutning genomförs. • Ett projekt för jämlik och jämställd hälsa ska påbörjas för att bredda kommunernas arbete med social trygghet. Andel elever i grundskolans årskurs 5 och 8 Karlskoga är en • Resultatet var oförändrat och det är ingen skillnad mellan äldre och yngre elever. samt i grundsärskolan • Enheterna arbetar med det sociala klimatet. som uppger att de • Utbildning i värdegrundsarbete finns i varje känner sig trygga. enhets arbetsplan och alla medarbetare får attraktiv kommun utbildning/handledning i bemötande av barn som är välkom- med olika behov. nande, trygg och säker för alla. Andel av Karlskogas • Kommunens egna publika lokaler tillgänglig- publika lokaler som är hetsanpassas vid utpekade behov och/eller vid fullt tillgängliga för alla. större renoveringar. Anmälda våldsbrott. • Antalet anmälda våldsbrott per 1 000 invånare minskade från 11,5 till 11,1, vilket är högre än ÎÎ ÎÎ ÎÎ medelvärdet för Örebro län. • Variationen mellan kommunerna är stor. Kommuner med mindre ohälsa, färre personer över 65 år, färre utrikes födda samt färre hotell och restauranger har färre våldsbrott. Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott. • 83 % av de ensamkommande barnen svarade ÒÒ att kommunens mottagande är bra. • Frågan i enkäten har omformulerats och är därför inte direkt jämförbar med tidigare år. • Resultatet har förbättrats avsevärt sedan starten 2011. Helhetsbedömning av • Kommuninvånarnas nöjdhet med trygghet, kommunen som en kvalitet och service, utbud av fritidsaktiviteter, plats att bo och leva på. handel och nöjen med mera påverkar deras ÎÎ helhetsbedömning. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 25 God ekonomisk hushållning Mål Styrmått Hur nöjda kommunens brukare är med verk- Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Trend Jämf. • Resultatet var mycket bättre än för två år sedan, men kan förbättras ytterligare. samheterna/ tjänsterna som helhet. Andel medborgare som • Serviceundersökningens resultat visar att det Medborgarna känner sig nöjda med den kommu- upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon. nala verksamhet- Andel brukare som ens kvalitet och upplever ett gott bemö- service. tande vid kontakt med kommunen. behövs ett aktivt arbete med bemötandefrågor. ÎÎ • Riktlinjer för service och bemötande är framtagna och ska införas. • Resultatet var betydligt bättre än för två år sedan, men kan förbättras ytterligare. • Riktlinjer för service och bemötande är framtagna och ska införas. Hur väl medborgarna • Resultatet var under förväntan. upplever att de har • Det krävs ett mer systematiskt arbete med inflytande över kommu- medborgardialog, återkoppling och kommuni- nens verksamheter. kation till kommunens medborgare. Arbetet är ÎÎ påbörjat. Antal ferieplatser • Antalet platser sommaren 2014 var 249, 19 ÒÒ platser fler än målvärdet. Hur stor andel av de • Alla i den prioriterade målgruppen som sökte sökande från årskurs 9 feriepraktikplats i rätt tid erbjöds en plats. Det som erbjuds en ferie var 189 av de 249 ferieplatserna. ÎÎ plats. Antal timmar/vecka i • De två fritidsgårdarna planerar sina öppet snitt som fritidsgår- tider så att de kompletterar varandra och kan darna är öppna efter erbjuda så generösa öppettider som möjligt Karlskoga skoltid under verksam- inom de ekonomiska ramarna. kommun priori- hetsåret. terar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. Antal föreningar som • Går ej att mäta. har en plan för hur man • Vid de årliga föreningsträffarna diskuteras hur kan nå barn och unga föreningarna kan arbeta med barn och unga i från ekonomiskt utsatta ekonomiskt utsatta familjer. familjer. Andel barn och unga som uppger att de mår bättre efter kommu- • Målnivån är inte fastställd då ingen nollmätning gjorts. • Rymden genomförde en barn- och tonårs- nens främjande och grupp. Den upplevda hälsan undersöktes inte, förebyggande insats. men alla deltagare tyckte att det var bra och lärorikt att delta i grupp och skulle rekommendera barn i liknande situationer att vara med i Rymdens verksamhet. • Föräldrarna uppgav att Rymden var mycket bra för deras barn. 26 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 ÎÎ God ekonomisk hushållning Medarbetarperspektiv Fem medarbetarundersökningar har gjorts de senaste 10 åren och resultatet har bearbetats fyra gånger. Medarbetarindex för kommunen som helhet har hela tiden legat högt, men i 2014 års mät ning sjönk det. Ledarskapsindexet har också hållit en hög nivå, men även det sjönk 2014. Kommunen har de senaste åren arbetat med att ta fram ett obligatoriskt chefs- och ledar utvecklingsprogram. Arbetet intensifieras 2015. När det gäller medarbetare som kan rekom mendera kommunen som arbetsplats försämrades resultatet jämfört med 2012. Mål Styrmått Medarbetarindex. Ledarskapsindex. Karlskoga kommun är en attraktiv arbets givare, där alla har samma möjligheter. Den största avvikelsen från önskvärd nivå i måtten gäller tydligheten i styrningen på arbets platsen. Där var Karlskoga bland de 25 procent sämsta kommunerna. Analysarbetet efter 2014 års medarbetarunder sökning är viktigt och bör omfatta fler områden för att ge en helhetsbild som leder till handlings planer för att förbättra resultaten. Medarbetarmålet uppnåddes delvis. Kommentarer och åtgärder utifrån resultat • Arbetet med att sjösätta det obligatoriska chefs- och ledarutvecklingsprogrammet fortsätter. Hur många medarbe- • Analysen av medarbetarundersökningen 2014 tare som kan rekom- ska prioriteras och följas upp regelbundet de mendera den egna kommande åren. Trend Jämf. ÎÎ ÎÎ ÎÎ arbetsplatsen. Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet. Medarbetarnas uppfattning om sin när- maste chef. Medarbetarnas upp- fattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 27 God ekonomisk hushållning Utvecklingsperspektiv Den NKI-undersökning (nöjd-kund-index) som görs vartannat år visade att kommunens service till företagen fick ökat betyg och kommunen var bland de 25 procent bästa kommunerna. Företagens värdering av företagsklimatet var däremot betyd ligt sämre och utvecklingen är negativ. Även för nyföretagandet är utvecklingen negativ. För att vända utvecklingen startades 2014 Karl skoga Näringsliv och Turism AB, ett gemensamt bolag där kommunen tillsammans med det lokala näringslivet ska arbeta gemensamt med närings livsservice, handel och besöksnäring. Viktiga och intressanta insatser på näringslivsområdet som kan nämnas är Karlskoga Engineering Cluster (KEC), med syfte att visa upp och sälja in Karlskogaföretagens höga ingenjörskompetens på den norska offshoremarknaden och därmed skapa nya arbetstillfällen i regionen. Utvecklingen på det bolagiserade Science Park har varit mycket lovande. Karlskoga som handelsstad har fortsatt utvecklas med nya etableringar. Ungdomarnas uppfattning i årskurs 9 om hur de mår och hur de ser på framtiden har en negativ trend enligt de tre senaste undersökningarna. Det finns en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars upplevelse. Flickorna mår sämre än pojkarna. Huvuddelen av ungdomarna i årskurs 8, oavsett kön, ser däremot positivt på framtiden. Framtiden blir förmodligen mer påtaglig och pressande för ungdomarna i årskurs 9, då man även ska välja till gymnasiet och får betyg som avgör om man är behörig till gymnasiet. Kommunens minskning av energiförbruk ningen var lika stor som 2013. Det är främst olika tekniska lösningar som bidragit till den minskade 28 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 energiförbrukningen. Kommunen saknar däremot tydliga riktlinjer för hur alla anställda ska hjälpa till att spara energi. Den pedagogiska miljön i kommunens grund skolor upplevs huvudsakligen som god av eleverna. I den frågan hamnade Karlskoga på plats 89 av 185 kommuner vad gäller årskurs 5 och plats 63 av 183 vad gäller årskurs 8. Styrkorna i den pedagogiska miljön är att eleverna möts av höga förväntningar, vet vad som förväntas av dem och får återkoppling på sina resultat. Andra goda förutsättningar är att andelen behö riga lärare är högre än riksgenomsnittet. Trots det utvecklas inte resultaten för skolmåtten i önskad riktning. Betygsresultaten i årskurs 9 i Karlskoga sjönk vårterminen 2014 vad gäller både andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde och andelen elever som blev behöriga till gymnasieskolans yrkesförbere dande program. Några bakgrundsförutsättningar som kan påverka resultaten är att föräldrarnas utbildnings nivå sjunkit något jämfört med rikssnittet, att andelen elever med utländsk bakgrund har ökat och att de nyanlända eleverna ofta har en mer begränsad skolbakgrund än tidigare grupper. Andelen godkända i alla ämnen sjönk till 69,8 procent totalt. Andel flickor som var godkända i alla ämnen var 78 procent, medan pojkarna låg på 60 procent. Samma mönster gäller det genomsnittliga meritvärdet. Flickornas värde var i snitt 218,7 och pojkarnas 177,2 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen i gymnasie skolan förbättrades något. De tre fullmäktigemålen under utvecklings perspektivet uppnåddes delvis. Mål Styrmått Hur nöjda företagarna Kommentarer och åtgärder utifrån resultat • Nöjdheten med kommunens service har är med kommunens successivt stigit sedan första undersökningen service (enligt Stock- 2011. Trend Jämf. ÒÒ zz (2013) holm Business Alliances • Åtgärder har vidtagits för att förbättra servicen undersökning). och handläggningstiderna har kortats 2014. Måttet mäts vartannat år. Företagarnas sam- • Det finns ännu inget resultat för 2014. Karlskoga är en manfattande omdöme • Det nya näringslivsbolaget väntas spela en kommun med ett av företagsklimatet i näringsliv som Karlskoga kommun utvecklas. (Svenskt Näringslivs ÔÔ (2013) viktig roll för att bryta trenden. enkätundersökning om företagsklimatet). Antal nystartade företag per 1 000 invånare. • Nivån är låg ur ett nationellt perspektiv, vilket bedöms bero på näringslivets sammansättning ÔÔ i Karlskoga. • Med hjälp av det nya näringslivsbolaget bör det gå att vända trenden. F Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de • Andelen ungdomar som mår bra eller mycket bra minskade. ÔÔ mår mycket bra/ganska • Flickorna mår något bättre medan pojkarna P bra. mår något sämre jämfört med länssnittet. • Drogförebyggande arbete fortsätter. • Arbete fortsätter med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att påverka sin framtid. • Pilotstudien Dansa Pausa visar att Dansa Pausa har varit en bra metod för att förebygga psykisk ohälsa bland deltagarna. Andel ungdomar i årsKarlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och kurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden. • Fler pojkar än flickor ser ganska eller mycket ljust på framtiden. ÔÔ • Arbete fortsätter med ung medborgardialog för att skapa möjligheter för ungdomar att påverka sin framtid. ekologiskt hållbar • Pilotstudien Dansa Pausa visar att Dansa utveckling. Pausa har varit en bra metod för att förebygga psykisk ohälsa bland deltagarna. Andel ungdomar i års- • Majoriteten av eleverna är nöjda med sin skol- kurs 8 som ser mycket situation och upplever att de har en god hälsa, positivt på framtiden. vilket är en god grund för en positiv framtidstro. Förbrukning av energi • Det minskade investeringsutrymmet har brom- (el och uppvärmning) i sat den positiva utvecklingen. På längre sikt den kommunala organi- väntas dock utvecklingen vara fortsatt positiv. ÒÒ ÒÒ sationen. Kostnad för brukarnöjdheten. • Brukarnas nöjdhet med verksamheterna som helhet är god. • Verksamheternas nettokostnad ökade inte lika mycket som beräknat. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 29 Mål Styrmått Kommentarer och åtgärder utifrån resultat Andel godkända i • Betygen sjönk främst bland pojkar. samtliga ämnen i års- • Resultatet påverkas av föräldrarnas utbild- kurs 9. Trend Jämf. ÔÔ ningsnivå, andelen nyanlända elever och andelen utbildade lärare. Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Andel elever från Karlskoga-Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin utbildning. • Resultaten analyseras noggrant som grund ÔÔ för åtgärder, och personal får handledning i analysarbetet. • Elever väljer utbildningsanordnare på liknande ÔÔ sätt som 2013. • Kommunen gör marknadsföringsinsatser som öppet hus, mässor med mera. Andel Karlskogaelever • Antalet elever som sökte till industritekniska som söker teknik- och programmet minskade, men ökade till natur naturvetenskaplig gym- vetenskapliga programmet. ÎÎ nasieutbildning i första hand. Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad ÒÒ • Ett långsiktigt arbete för att nå bättre kvalitet pågår på skolenheterna. gymnasieutbildning. Internkontrollområden för 2014 Kommunen hade tre övergripande internkontroll områden för 2014: • Planering för och tillgång till exploateringsbar mark för verksamheter, industri- och handels etableringar. • Rutiner och hantering för specialpedagogiskt stöd i grundskolan och gymnasieskolan. • Granskning av kommunens system för intern kontroll. Av dessa är det bara granskningen av det special pedagogiska stödet i grund- och gymnasieskolan som har redovisats. De båda andra granskning arna är försenade på grund av hög arbetsbelast ning. En redovisning av kommunens exploaterings bara mark beräknas kunna ske i november 2015, och detsamma gäller granskningen av kommunens system för internkontroll. Granskningen av rutiner och hantering för det specialpedagogiska stödet visade på vissa brister, framför allt i styrningen av de specialpedagogiska insatserna. Kommunfullmäktige gav därför barnoch utbildningsnämnden och gymnasienämnden i uppdrag att senast i april 2015 redovisa hur nämn derna ska förbättra dessa rutiner. Nämndernas självskattning av arbetet med internkontrollen 2014 Kommunstyrelsen har ett övergripande och sam ordnande ansvar för kommunens internkontroll. Revisorerna påpekade i granskningen av årsredo visningen för 2012 att kommunstyrelsen behöver utveckla sin uppsiktsplikt över internkontrollen. Kommunstyrelsen gav därför ledningskontoret i uppdrag att se över reglementet för internkontroll. Det arbetet är försenat och ska återupptas 2015. Nämndernas bedömningar av det interna kon trollarbetet, som infördes i årsredovisningen för 2013, är ett steg i översynen. Liksom förra året är intrycket att nämnderna gör mycket olika bedöm ningar av internkontrollen, vilket gör översynen av internkontrollen ännu viktigare. Svag Tillfreds- God Mycket ställande Kommunstyrelsen X Socialnämnden X Barn- och utbildningsnämnden X Kultur- och föreningsnämnden X Samhällsbyggnadsnämnden X Myndighetsnämnden X Folkhälsonämnden Gymnasienämnden 30 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 god X X X Nämndernas motiveringar till sina bedömningar Myndighetsnämnden Internkontrollen visade att kommunstyrelsen har god kontroll på verksamheten, men att det alltid går att göra förbättringar. Miljökontorets kundtjänst handlägger sina ären den enligt rutinerna. Kontrollen av nämndens förgranskning av ansökningar om bygglov och andra tillstånd visade att förhandsgranskningen av komplicerade ärenden behöver ses över. Socialnämnden Folkhälsonämnden Internkontrollen visade att nämndens verksamheter i stort följer rekommendationerna för representa tion och att personalen har god kunskap om sin skyldighet att rapportera enligt lex Sarah. Persona len har också fått mer information om var de hittar rutiner och blanketter om lex Sarah. Användningen av Time Care behöver dock förbättras. Rutiner finns och följs. Åtgärder har vidtagits för kontanthanteringen då allvarliga brister upptäck tes i samband med den interna kontrollen. Rutiner har skärpts utifrån det inträffade. Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Nämnden har vidtagit många åtgärder för att nå högre måluppfyllelse i alla årskurser. Trots det har betygsresultaten inte förbättrats tillräckligt i rela tion till rikssnittet. Betygsutvecklingen i årskurs 6 i Karlskoga var dock positiv mellan höstterminen 2013 och höstterminen 2014. Väntetiderna i förskolan har minskat tack vare att nämnden och förvaltningen följer utvecklingen och öppnar tillfälliga platser utöver budget under våren varje år. Trots det är väntetiderna fort farande långa. Platserna behöver utökas för hela året för att kommunen bättre ska kunna möta familjernas behov. Gymnasienämnden Betygspoängen har ökat något de senaste åren, men är fortfarande en bit under riksgenomsnittet. Andelen som fått slutbetyg efter fyra år var kvar på samma nivå. Däremot har en större andel elever fått slutbetyg efter tre år. Kultur- och föreningsnämnden Internkontrollen har lett till konkreta åtgärder som ytterligare ska förbättra kvaliteten. Samhällsbyggnadsnämnden Alla motioner och medborgarförslag har besvarats enligt rutinerna. Vid ett tillfälle hölls inte tiden på grund av att svaret inväntade andra utredningar och beslut. Rutinerna för kontroll och åtgärder vid fel på brandlarmsanläggningarna fungerade utmärkt. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 31 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbete Kvalitetsåtaganden Ett kvalitetsåtagande tydliggör vilka kvalitetsnivåer som kommuninvånarna och brukarna kan förvänta sig av en tjänst eller verksamhet. Kommunens kvalitetsåtaganden har arbetats fram i dialog med representanter för kommuninvånarna och brukarna. Under 2014 tillkom sex nya kvalitets åtaganden – biblioteket, bygglov, familjestöd, medborgardialog, Strandbadet och städning i förskolan. Kommunen har nu sammanlagt 27 kvalitetsåtaganden. Kommunen följer upp sina kvalitetsåtaganden minst en gång vartannat år. Kommunkompass utvärderingen efterlyste en mer systematisk uppföljning av kvalitetsåtaganden. Intrycket var att kvalitetsåtagandenas roll i att förbättra verk samheten varierade mellan olika verksamheter. I vissa verksamheter fungerade de som motorer för utveckling och förbättring, medan andra verksam heter inte använde dem i sitt arbete. Synpunkternas fördelning per förvaltning 2012–2014 (Antal ärenden) 250 2012 200 2013 150 2014 100 50 0 BUF FHF KSL KFF SBF SOC GYF Typ av synpunkt Av de 234 synpunkterna 2014 var 69 procent klago mål, 25 procent var förslag och 6 procent var beröm. Trenden sedan 2012 är att andelen klagomål ökar medan andelen förslag minskar. Andelen beröm ligger kvar på ungefär samma nivå. Typ av synpunkter 2013 Typ av synpunkter 2014 Förslag Förslag Beröm Beröm Tyck om Karlskoga Under 2014 lämnade Karlskogaborna 234 syn punkter på kommunens tjänster via Tyck om Karl skoga – kommunens synpunktshanteringssystem. Ungefär 40 procent handlade om den fysiska miljön. För knappt en femtedel av synpunkterna hade kommunen åtgärdat eller planerade att åtgärda frågan enligt önskemålet eller synpunkten från invånaren/brukaren. 26 procent av synpunkt erna ledde till förbättringar inom service, informa tion, rutiner samt åtgärdande av fel. Samhällsbyggnadsförvaltningen, som arbetar med verksamheter som berör många, fick som vanligt flest synpunkter (mer än hälften av alla synpunkter). Gymnasieförvaltningen fick några enstaka synpunkter via Tyck om Karlskoga. 32 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Klagomål Klagomål Jämförelse med andra kommuner Karlskoga fick 8 synpunkter per 1 000 invånare 2014, vilket var betydligt färre än snittet för de 21 kommuner som Karlskoga jämför sig med. Snittet för de andra kommunerna var 19 synpunkter per 1 000 invånare. Flera av de andra kommunerna använder sina system även för felanmälningar och frågor, vilket Karlskoga inte gör. Det är sannolikt en av förklaringarna till skillnaden i antalet synpunkter. En annan förklaring kan vara att andra kommu ner aktivt marknadsför möjligheten att lämna synpunkter via ett synpunktshanteringssystem. Lomma och Markaryds kommuner, som har haft sin synpunktshantering i många år, får många syn punkter. Systemen är väl inarbetade varumärken som är väl kända bland kommunernas invånare. Invånarnas synpunkter har också en betydande plats i kommunernas kvalitetsarbete. ”Alltid vänlig och hjälpsam personal på biblioteket.” ”Ge förslag till samtliga fastighetsägare med affärslokaler att de erbjuder sport-, ungdoms- och andra föreningar att utan kostnad disponera tomma skyltfönster i avvaktan på uthyrning. (…) Utlovade svarstider Liksom tidigare ville ungefär två tredjedelar av synpunktslämnarna bli kontaktade. De flesta ville bli kontaktade via e-post, medan ett mindre antal ville bli kontaktade via telefon eller brev. 91 procent av synpunktslämnarna som ville ha ett personligt svar fick en mottagningsbekräftelse eller ett telefonsamtal inom utlovade två arbets dagar. 55 procent av synpunktslämnarna fick svar eller kontakt med ansvarig tjänsteman inom utlovade fem arbetsdagar, 19 procent fick svar inom 5–10 arbetsdagar, 4 procent inom 15 arbets dagar och 8 procent fick svar först efter mer än 16 arbetsdagar. 14 procent av synpunkterna redovisas som obesvarade i systemet. En stor del av dessa beror på felaktig hantering eller felaktig registrering av synpunkten. Enligt kommunens nuvarande policy ska kommunen svara eller ta kontakt snabbt, senast inom fem arbetsdagar. Att kommunen håller utlovade svarstider är fortfarande ett viktigt förbättringsområde. ”Det är ett bra förslag. Fastighetsägarna är förvisso medvetna om att tomma skyltfönster/bruna papper inte ser bra ut så det är bra om det går att hitta olika kreativa lösningar. Tillsammans med det nybildade Näringslivsbolaget ska ett sådant initiativ tas.” ”Fontänerna på torget ser ovårdade ut, smutsiga. Om det inte går att hålla dem rena, ta bort dem. Usch!!!” Handläggarnas svarstider 2012–2014 (Procent) 50 2012 40 ”Fontänerna kommer att rengöras av entreprenören 2013 30 som har hand om skötseln.” 2014 20 10 0 < 2 dgr 3-5 dgr 6-10 dgr 11-15 dgr > 15 dgr Obesvarade KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 33 Karlskoga jämfört med andra kommuner – Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ger en översiktlig bild av en kommuns kvalitet på servicen ur ett medborgarperspektiv. Resultatet presenteras inom fem områden – tillgänglighet, trygghet, del aktighet och information, resultat och effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Antalet kommuner som deltar i KKiK har successivt ökat. 2014 deltog nästan 80 procent av landets 290 kom muner. Nedan redovisas Karlskogas resultat för 2014, utvecklingen de senaste åren och hur Karlskoga ligger till jämfört med andra kommuner. Om inget annat anges avser resultatet 2014. För vissa mått finns ännu inte resultat för 2014, då anges 2013. Resultaten i förhållande till kommunens egna mål framgår av måltabellerna för fullmäktigemålen och nämndmålen om måtten är kopplade till något av kommunens mål. Teckenförklaringar Trend/utveckling sedan 2012 eller de senaste tre mätningarna ÒÒ Utvecklingen är positiv ÔÔ Utvecklingen är negativ ÎÎ Ingen tydlig utvecklingsriktning Jämfört med andra kommuner Bland de 25 % bästa Bland de 25 % sämsta Bland de 50 % i mitten Siffran i kolumnen längst till höger anger Karlskogas resultat. Tillgänglighet Trend Jämfört med andra Andel kommuninvånare som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar (%) Andel kommuninvånare som via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Andel kommuninvånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen via telefon (%) Huvudbibliotekets öppethållande på kvällstid och helger (timmar/vecka) Simhallens öppethållande kvällstid och helger (timmar/vecka) Återvinningscentralens öppethållande på kvällstid och helger (timmar/vecka) Andel barn som fått plats på förskolan på önskat placeringsdatum, jan–juni 2014 (%) Väntetid i snitt för de barn som inte fått plats inom förskolan på önskat placeringsdatum, jan–juni 2014 (dagar) Väntetid i snitt för att få plats på ett särskilt boende (äldreomsorg), jan–juni 2014 (dagar) Väntetid i snitt för att få försörjningsstöd vid nybesök, jan–juni 2014 (dagar) ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÔÔ 85 61 80 18 23 9 55 54 65 21 Trygghet Trend Jämfört med andra Hur trygga och säkra kommuninvånarna känner sig i Karlskoga (antal poäng av 100) Antal olika vårdare i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan (planerad tid), oktober 2014 Antal närvarande barn i snitt per närvarande årsarbetare i förskolan (faktisk tid), oktober 2014 34 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 ÎÎ ÎÎ ÎÎ ÎÎ 57 18 5,8 4,3 Delaktighet och information Trend Jämfört med andra Valdeltagandet i kommunvalet (%) Hur god kommunens information på webbplatsen är (% av maxvärde) Hur väl kommunen möjliggör för kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling (%) Hur väl kommuninvånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet (antal poäng av 100) ÒÒ ÒÒ ÒÒ ÎÎ 83,6 85 67 37 Resultat och effektivitet Trend Jämfört med andra ÔÔ Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, 2013 (tkr per barn och år) Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6, våren 2014 (%) 121 91 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3, våren 2014 (%) 70 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, våren 2014 (%) Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (% positiva svar) Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 (% positiva svar) Kostnad per meritpoäng i grundskolan, 2013 och 2014 (tkr per betygspoäng) Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år, våren 2014 (%) Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, 2013 och 2014 (tkr per elev) Serviceutbud inom särskilt boende (% av maxpoäng) Kostnad för en plats i särskilt boende, 2013 (tkr per år och plats) Hur nöjda de boende är med sitt särskilda boende (% mycket nöjd/ganska nöjd) Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten (% av maxpoäng) ÔÔ ÎÎ ÔÔ ÔÔ ÎÎ ÔÔ ÎÎ ÔÔ ÒÒ ÔÔ Kostnad per vårdtagare inom hemtjänst (äldreomsorg), 2013 (tkr per år och vårdtagare) Hur nöjda hemtjänsttagarna är med den hemtjänst som de får (% mycket nöjd/ganska nöjd) Serviceutbudet inom LSS grupp- och serviceboende (% av maxpoäng) Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning (%) 82,0 77 87 341 73,0 30,4 57 545 80 67 516 ÎÎ ÎÎ ÒÒ 90 80 90 Kommunen som samhällsutvecklare Trend Jämfört med andra Andel förvärvsarbetande i kommunen, 2013 (%) ÎÎ 76,9 ÎÎ ÒÒ ÔÔ 3,3 Hur stor andel av kommuninvånarna som någon gång under året fått försörjningsstöd (%) Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare, prognos för 2014 Företagarnas uppfattning om servicen i kommunen, 2013 (antal poäng av 100) Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, 2013 (utbetalda dagar per person) 4,5 Återvunnet material av hushållsavfall (%) 10,7 37 ÒÒ ÒÒ Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala antal bilar Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, jan–juni 2014 (%) Hur väl kommuninvånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i (antal poäng av 100) 70 ÎÎ 37 10 57 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 35 Personal Väsentliga personalförhållanden I april 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny chefs/ledar- och medarbetarpolicy och i samband med det fick personalavdelningen i uppdrag att påbörja ett utvecklingsarbete till sammans med förvaltningarna i syfte att hålla personalpolicydokumenten levande och konkreta i det dagliga arbetet. Implementeringen av de nya policydokumenten har i ett första steg kopplats till utbildningsinsatser inom informationshantering. Kommunens revisorer genomförde under 2014 en granskning av kommunens rutiner för hantering av sjukfrånvaron och kommunen får gott betyg på det området. Kommunstyrelsens arbetsutskott har under året följt de ökade sjukfrånvarotalen, förvaltningarna har påbörjat ett analysarbete och frågan kommer att vara prioriterad även 2015. Ledarskap/medarbetarskap Ny chefs/ledar- och medarbetarpolicy i kommunen. I april 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny chefs/ledar- och medarbetarpolicy och i samband med det fick personalavdelningen i uppdrag att påbörja ett utvecklingsarbete till sammans med förvaltningarna i syfte att hålla personalpolicydokumenten levande och konkreta i det dagliga arbetet. Implementeringen av de nya policydokumenten har i ett första steg kopplats till utbildningsinsatser inom informationshantering. Folkhälsoförvaltningen har kommit långt i arbetet med att processa de nya policydokumenten och därigenom få en ökad acceptans för innehål let i skrivningarna. Samtliga medarbetare och chefer har under 2014 getts möjlighet att processa innehållet, reflektera över vad det innebär för mig som enskild medarbetare och i förhållande till det uppdrag jag har. Under 2015 kommer arbetet med implemente ringen av de nya policydokumenten att följas upp via en webbaserad enkät till samtliga medarbetare 36 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 med frågor som ska ge svar på hur kända de nya policydokumenten är i organisation. Chefs- och ledarutvecklingen i kommunen I december 2013 beslutade kommunstyrelsen arbetsutskott att fastställa ett differentierat chefs- och ledarutvecklingsprogram för nivåerna förvaltningschef, områdes/-verksamhets/-avdel ningschef samt för enhetschef. Vidare beslutas att deltagandet ska vara obligatoriskt och att personalavdelningen får i uppdrag att utforma innehållet i kommande program i linje med den nya chefs- och ledare och medarbetarpolicyn och i nära samarbete med kommundirektör och förvalt ningschefer. Under 2014 har utvecklingsprogrammet för 2:a linjens chefer inletts. Tio chefer från kommunen deltar i ledarutvecklingsprogrammet. Planeringsarbete gällande utvecklingsprogram för 1:a linjens chefer har pågått under 2014 och genomförande påbörjas under hösten 2015. Personalstruktur Antal anställda Den 31 december 2014 hade Karlskoga kommun 2 445 tillsvidareanställda medarbetare, omräknat till 2 298 årsarbetare. Socialförvaltningen är den största förvaltningen med 45 procent av kommu nens medarbetare. Antal tillsvidareanställda årsarbetare åren 2012–2014 (Antal personer) 2400 2300 2200 2100 2000 2012 2013 2014 Personal Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har under en tio års period ökat med ca 100 årsarbetare. Den stora ökningen år 2008 kan bland annat härledas till övertagandet av tre sjukhemsavdelningar från Landstinget. Minskningen under 2009–2010 är en effekt av ett kommunövergripande omställnings arbete på grund av minskade skatteintäkter med minskade ekonomiska ramar som följd. Antalet anställda reducerades med ca 100 personer. Antal tillsvidareanställda årsarbetare åren 2003–2014 (Antal) 2 400 2 300 2 200 De två yrkesgrupper i kommunen som har en jämn könsfördelning är grupperna kultur/ turism/fritid samt teknikarbete. I gruppen teknikarbete ingår t.ex. samhällsplanerare, ingenjör, bygglovhand läggare samt it-tekniker. Ledningsarbete utförs av fyra procent av kommunens medarbetare. Arbetad tid Den arbetade tiden utgör 79 procent av den totala tidsanvändningen, varav 8 procent utförs av timavlönade medarbetare. Andelen timavlönade har minskat med två procentenheter senaste året. I gruppen timavlönade inkluderas även flertalet sommarvikarier. Resterande 21 procent utgör från varo av olika orsaker. Fördelning arbetad tid och frånvarotid 2 100 av total tidsanvändning 2 000 2003 2005 2010 2014 Könsfördelning och yrkesgrupper Kvinnor utgör 83 procent av kommunens med arbetare. Fördelningen män/kvinnor är konstant över tid. Könsfördelning inom olika yrkesgrupper varierar stort och följer traditionella könsmönster. Den vanligaste yrkesgruppen finns inom vård och omsorgsarbete där 38 procent av kommunens med arbetare arbetar, följt av skol- och barnomsorg. Båda dessa yrkesgrupper har en ojämn könsfördel ning med en stor majoritet kvinnliga medarbetare. Fördelning per yrkesgrupp av tillsvidareanställda Städ, tvätt och renhållning Köks- och måltidsarb. Hantverksarbete Teknikarbete Kultur, turism och fritid Skol- och barnomsorg Socialt och kurativt Ledningsarbete Handläggar/ administration Vård av sjukt barn Övrig frånvaro Föräldraledighet Sjukfrånvaro Semester/ferie Summa arbetad tid Hel- och deltid 73 procent av kommunens medarbetare har en heltidsanställning i sin grundanställning, en ökning med fyra procentenheter sedan 2010. Bland männen har 89 procent en heltidsanställning jäm fört med 69 procent av kvinnorna. Siffrorna skiljer stort mellan olika verksamheter. Socialförvalt ningen och folkhälsoförvaltningen har störst andel deltidsanställningar. Personalförsörjning Tillgång till medarbetare med ”rätt” kompetens är en strategisk fråga för kommunen, då den påverkar möjligheten att leva upp till de krav som ställs dels via medborgarna och dels via lagstiftning. Ett systematiskt arbete med kartläggning och analys är en förutsättning för att kunna leva upp Vård- och till de krav som ställs utifrån uppdraget. omsorgsarbete 45 procent av kommunens medarbetare är 50 Rehab. och förebyggande år eller äldre. 14 procent finns i åldersintervallet +60 år. Under året har 50 medarbetare slutat med ålderspension. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 37 Personal Åldersfördelning kommunens tillsvidareanställda Arbetsmiljö och hälsa medarbetare Frisknärvaro Frisknärvaron (0–5 sjukdagar) är totalt sett samma som förra året. Frisknivån ligger på 70 procent vilket innebär att 7 av 10 medarbetare är att anses som friska. Männens frisknärvaro är 84 procent och har försämrats med tre procentenheter jämfört med 2013. Kvinnornas frisknärvaro är 66 procent och har förbättrats med en procentenhet jämfört med 2013. Högst frisknärvaro har gymnasie förvaltningen på 83 procent, där männen står för 91 procent. Lägst har folkhälsoförvaltningen på 62 procent, men det är en förbättring jämfört med 2013 med fyra procentenheter. (Antal) 800 Män 600 Kvinnor 400 200 0 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Månadsavlönade med 0–5 sjukfrånvarodagar (Procent) Kommunen behöver de bästa medarbetarna för att kunna fortsätta att leverera skola, vård och omsorg, teknisk service samt övriga välfärds tjänster av hög kvalité. Att få kompetenta med arbetare att trivas och vilja stanna och samtidigt locka unga att söka sig till den kommunala sektorn är en avgörande framtidsfråga. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2014 2013 2012 Kvinnor 38 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Män Totalt Personal Total sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i procent av arbetad tid 2014 var 7,1 procent. Det innebär att sjukfrånvaron fortsätter att öka totalt sett. Kvinnorna har högre sjukfrånvaro än männen även om männens sjuk frånvaro ökat under 2014. Kvinnornas ligger på 7,8 procent medan männens är 4,0 procent av den arbetade tiden. Total sjukfrånvaro (Procent) Sjukfrånvaron exklusive långtidsfrånvaron Sjukfrånvaroperioder upp till två månader har sakta men säkert ökat under de senaste fem åren, men under 2014 har den i princip legat konstant (+0,04 procentenheter). Det innebär att den ökning som vi ser på den totala sjukfrånvaron beror på en ökning i sjukfrånvaroperioder som är längre än 60 dagar, så kallad långtidssjukfrånvaro. Den ökningen innebär både att antalet fall med långa sjukskrivningar ökar samt att sjukfrånvaron ten derar att bli längre. 10 Sjukfrånvaro exkl långtidsfrånvaro 8 (Procent) 2012 2013 2014 6 4 6 2013 2012 4 2 0 2014 5 3 Kvinnor Män 2 Totalt 1 Total sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder Sjukfrånvaro ökar i alla åldersgrupper och för båda könen. Det är ett negativt trendbrott för männen som tidigare sänkt sjukfrånvaron i den äldre åldersgruppen och nu ökar kraftigt. Kvinnornas sjukfrånvaro är betydligt högre än männens i grupperna 30–49 år och >=50 år, medan skillnaden i den yngsta gruppen är 0,5 procent. (Procent) 2013 Kvinnor <= 29 år 30–49 år >= 50 år 4,0 6,7 7,4 Kvinnor Män Totalt 2014 Män Totalt Kvinnor 2,7 2,7 3,3 0 3,7 5,9 6,6 4,4 7,5 8,8 Män Totalt 3,9 3,2 4,9 4,3 6,7 8,0 Långtidssjukfrånvaron Långtidssjukfrånvaron (andel dagar över 59 av den totala sjukfrånvaron) har ökat med 2 procent enheter totalt. Kvinnornas långtidsfrånvaro har ökat i alla åldersgrupper och mest i gruppen upp till 29 år. Andelen är fortfarande låg. För männen har den äldsta gruppen 50+ totalt sänkt sin sjuk frånvaro med 10 procentenheter, men variationen mellan förvaltningarna är stor. (Procent) 2013 Kvinnor 2014 Män Totalt Kvinnor Män Totalt <= 29 år 16,2 0,0 13,5 9,2 18,9 11,3 30–49 år 35,8 17,2 34,2 46,0 25,0 44,2 >= 50 år 42,5 38,4 42,0 50,4 54,9 50,9 Totalt 38,0 26,6 36,9 46,3 41,1 45,7 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 39 Personal Antal sjukfrånvarofall indelat i olika intervall För att se hur många fall som varat i olika antal dagar redovisas nedan antal fall som varat inom olika tidsintervaller. När det gäller antal sjukfrånvaro tillfällen/fall inom olika intervaller så har vi en minskning totalt sett jämfört med 2013, (5 603, 2014 jämfört med Antal snitt Frånvaro Frånvaro fall/ 5 647, 2013). Genomsnittet per anställd månads avlönad blir dock marginellt högre pga att vi har haft färre månadsavlönade i snitt jämfört med förra året. Minskningen finns inom intervallen 2–14 dagar samt 15–28 dagar. 1 dag fall 15–28 29–59 60–90 91– fall snittanst dagars fall dagars fall dagars fall dagars fall dagars fall 2014 2 774 5 603 2 1 094 3 866 177 143 58 265 2013 2 825 5 647 2 1 048 4 025 195 105 45 229 Antal sjukfrånvarodagar indelat i olika intervall I tabellen nedan kan man se antalet sjukfrånvaro dagar inom ett visst intervall för månadsavlönade. Alla pågående ärenden inräknade även om de påbörjades innan innevarande år. Inom 1-dags intervallet är antalet tillfällen och dagar samma Antal snitt 40 2–14 anställda Frånvaro Frånvaro fall/ om man jämför med diagrammet ovan. Den största ökningen finns inom intervallet över 91 dagar (+17 154 dagar), en stor ökning i antal dagar finns även i intervallet 29–59 dagar. Antalet sjuk dagar inom intervallen 2–14 dagar samt 15–28 dagar har sjunkit med sammanlagt 767 dagar. 1 2–14 15–28 29–59 60–90 91– anställda fall snittanst 2014 2 774 83 705 30 1 094 15 160 3 592 5 023 3 512 55 324 2013 2 825 65 678 23 1 048 15 674 3 845 3 872 3 069 38 170 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 dag fall dagars fall dagars fall dagars fall dagars fall dagars fall Personal Upprepad sjukfrånvaro Antal personer som hade sex eller fler sjukfrånvaro tillfällen under 2014 har ökat något (åtta personer). Socialförvaltningen ökar med två personer och Barn och utbildningsförvaltningen ökar med 10 personer. På kommunstyrelsens ledningskontor finns ingen med upprepad frånvaro. Kommunens revisorer genomförde under 2014 en granskning av kommunens rutiner för hantering av sjukfrånvaron och kommunen får gott betyg på det området. Kommunstyrelsens arbetsutskott har under året följt de ökade sjukfrånvarotalen och förvalt ningarna har påbörjat ett analysarbete och frågan kommer att vara prioriterad även 2015. Upprepad sjukfrånvaro (Antal personer) 250 230 210 190 170 150 2010 2011 2012 2013 2014 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 41 Ekonomisk översikt Ekonomisk översikt – kommunen och kommunkoncernen Årets resultat Årets resultat 2014 för Karlskoga kommun blev ett överskott på 37,6 mnkr, vilket motsvarar 2,51 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det budgeterade resultatet var +15,1 mnkr, vilket innebär att kommunen gjorde ett överskott på 22,5 mnkr jämfört med budget. Budgetavvikel serna är fördelade enligt tabellen nedan. (mnkr) Budgeterat resultat 2014 15,1 Nämndernas resultat – 1,9 Realisationsvinster avseende fastigheter 4,6 Utfall löneökningar 3,5 Minskade skatteintäkter – 3,7 Ökade generella statsbidrag 5,0 Minskade pensionskostnader 4,5 Minskade avskrivningar pga lägre investeringsutfall 2,8 Lägre arbetsgivaravgifter födda 1988 och senare 1,9 Övrigt finansförvaltning 5,8 Årets resultat Kommunens eget kapital uppgick efter årets resultat till 1 022 mnkr. Kommunkoncernens eget kapital uppgick efter årets resultat till 703 mnkr. Kommunkoncernens resultat blev ett överskott på 7,4 mnkr. Karlskoga kommunhus AB redovisade ett mindre underskott på 31 tkr vilket var enligt budget. Karlskoga Energi & Miljö AB redovisade ett överskott efter finansiella poster på 59,7 mnkr vilket var 9,1 mnkr sämre än budget. Karlskogahem AB redovisade ett underskott efter finansiella poster på 8,0 mnkr vilket var 17,8 mnkr sämre än budget. Försämringen berodde på nedskrivning till aktuellt bedömt marknadsvärde på nyproduktion. Kommunalförbundet Bergslagens räddningstjänst redovisade ett underskott på 1,0 mnkr. 37,6 Årets resultat (mnkr) 500 400 Kommunen 300 200 Koncernen 100 0 -100 2009 42 2010 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 2011 2012 2013 2014 Ekonomisk översikt Driftredovisning Nämnd (mnkr) 2014 Kostnader 2013 Intäkter Kommunexklusive Resultat Kostnader bidrag Intäkter Kommunexklusive kommun- kommun- bidrag bidrag Resultat bidrag Kommunfullmäktige och revision 6,4 0,1 6,8 0,5 2,6 0,1 2,6 Valnämnden 1,7 1,0 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden 5,1 1,8 2,9 – 0,4 5,1 2,1 2,7 – 0,3 Administrativ nämnd 0,1 4,5 0,0 5,0 0,5 5,1 0,0 4,8 Kommunstyrelsen 191,4 83,3 109,8 1,7 190,9 91,7 104,1 4,9 Socialnämnden 760,0 159,9 601,2 1,1 741,0 155,1 578,5 – 7,4 Barn– och utbildningsnämnden 470,4 44,3 422,8 – 3,3 453,1 38,8 410,7 – 3,6 Gymnasienämnden 236,1 87,7 147,0 – 1,4 233,1 80,6 145,3 – 7,2 93,3 14,9 78,9 0,5 95,6 14,5 80,1 – 1 141,3 136,0 2,6 – 2,7 135,5 132,5 2,4 – 0,6 0,3 0,0 0,3 0,0 0,3 0,0 0,3 0 Kultur– och föreningsnämnden Folkhälsonämnden Myndighetsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Summa exklusive finans Finansförvaltning SUMMA 258,0 198,7 60,9 1,6 240,0 175,8 65,1 0,9 2 168,5 727,7 1 438,9 – 1,9 2 102,3 691,2 1 396,6 – 14,2 44,7 1 523,1 – 1 438,9 39,5 86,8 1 546,1 – 1 396,6 62,7 2 213,2 2 250,8 0,0 37,6 2 189,1 2 237,3 0,0 48,5 Budgetföljsamhet i verksamheterna Balanskravet Alla verksamheter hade en mycket god budget följsamhet. Den totala budgetavvikelsen för nämnderna var –1,9 mnkr, vilket bara är –0,13 procent. Störst avvikelser jämfört med budget hade folkhälsonämnden (–2,7 mnkr) där personal kostnaderna översteg budget. Barn– och utbild ningsnämndens underskott (–3,3 mnkr) beror främst på omställningskostnader för flytt av skolor. Kommunstyrelsens överskott (+1,7 mnkr) beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Samhälls byggnadsnämndens överskott (+1,6 mnkr) beror främst på lägre kostnader för vintervägunderhåll. Den största verksamheten, socialnämnden, hade ett överskott på 1,1 mnkr, vilket motsvarar +0,2 procent av budget. Karlskoga kommun tillämpar treårsbudget för att försöka förbättra budgetföljsamheten över en tre årsperiod. Ett underskott efter tre år följer med i sin helhet in i nästa treårsperiod och ska återställas inom dessa tre år, medan 50 procent av ett samlat överskott tas med in i nästa treårsperiod. 2014 var det första året i nuvarande treårsperiod. När årsredovisningen fastställs i april 2015 kommer kommunen att till full mäktige föreslå en justering av ingående balans för treårsbudgeten för folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden 2015. Enligt kommunallagen ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning. Lagen anger också ett så kallat balanskrav, som kortfattat innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Enligt huvudregeln ska ett underskott återhämtas inom en treårsperiod efter att underskottet uppkom. Det är bara om det finns synnerliga skäl som kommunen får besluta att inte återhämta ett underskott. Balanskravsutredning (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Resultat 478,8 54,6 76,1 48,2 37,6 Realisations vinster – 463,1 – 1,4 – 9,2 – 20,7 – 4,6 Nedskrivningar – 0,7 0,1 Avtalspensioner 28,6 – 25,5 Justering RIPS– ränta Justerat resultat 4 43,6 27,8 66,9 31,5 33,0 – 15 2,9 – 25 – 25 – 25 18,6 2,8 41,9 16,5 35,9 Social investeringsfond Avsättning pensionsreserv* Justerad förändring av eget kapital * Frivillig avsättning inom eget kapital. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 43 Ekonomisk översikt Vid avstämning av balanskravet ska det redovisade resultatet enligt huvudregeln rensas från realisa tionsvinster men inte från realisationsförluster. Nedskrivningar och avtalspensioner räknas som synnerliga skäl att inte återställa ett underskott eftersom det leder till lägre kostnader i framtiden. Från och med 2013 har Karlskoga kommun öron märkt 15 mnkr till sociala investeringar. Totalt användes 2,9 mnkr av dessa till sociala investe ringar 2014. Finansiella mål Inför verksamhetsåret 2014 beslutade fullmäktige om två finansiella mål: 1. Resultatmål Målet för 2014 var att resultatet skulle uppgå till 2,0 procent av skatteintäkter, vilket skulle kräva ett positivt resultat på 30,0 mnkr. Målet uppfylldes då resultatet blev +37,6 mnkr. 2. Investeringsmål Investeringar ska som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Ett undantag gjordes för investeringsnivån 2014 med anledning av den beslutade investeringen på 60 mnkr i en ny brandstation 2013–2014. Det innebär att totalt 108 mnkr var budgeterade för investeringar 2014. Kommunen gjorde investeringar för 87,4 mnkr. Avskrivningarna uppgick till 64,5 mnkr. Räknar man bort ombudgeteringar på 53,2 mnkr från 2013, var budgetposten för investeringar för 2014 54,4 mnkr, vilket således understiger avskrivnings nivån. Finansiell analys Den finansiella analysen visar om kommunen haft en god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Den finansiella analysen omfattar fyra perspektiv som beskrivs nedan. • Långsiktig kapacitet – hur kommunen, med dagens ekonomi som utgångspunkt, klarar framtida ekonomiska påfrestningar. • Kortfristig kapacitet – kommunens nuvarande ekonomiska ställning. • Finansiella risker – om kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta dras tiska åtgärder för att möta finansiella problem. • Kontroll – en god ekonomi hänger oftast ihop med en god kontroll och i detta perspektiv görs kontrollen genom: 44 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 ºº löpande ekonomisk uppföljning på nämnd nivå varje månad (utom under sommaren) ºº ekonomisk rapportering/delårsrapportering fyra gånger per år med prognos för helårs resultat ºº finansiell rapportering till varje kommun styrelsemöte. Långfristig kapacitet Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna. Det är dock en miniminivå. Om kommunen i princip har nollresultat år efter år urholkar det kommunens eget kapital och gene rerar inte tillräckligt med pengar för att kom munen själv ska kunna finansiera investeringar och möta framtida kostnadsökningar för tidigare pensionsåtaganden. 2014 års resultat innebär att Karlskogas ekonomiska ställning har stärkts. Ökningen av eget kapital ökade soliditeten med 1,9 procentenheter till 56,9 procent. Verksamhetens nettokostnad Skillnaden mellan kostnader och intäkter i den löpande verksamheten är nettokostnaden. För att upprätthålla balansen i ekonomin är det viktigt att denna kostnad inte tar i anspråk hela intäkten av skatt och generella statsbidrag från det kommunala utjämningssystemet och inte heller ökar snabbare än dessa intäkter. 2014 ökade netto kostnaden med 3,7 procent medan skatt och gene rella statsbidrag endast ökade med 1,5 procent. Det innebär att nettokostnaden som andel av intäkterna från skatt och statsbidrag ökat från 94,2 till 96,3 procent. Utvecklingen de två senaste åren är negativ och kommunledningen ser allvarligt på att nettokostnadsökningen i procent är högre än för skatter och generella statsbidrag. Nettokostnader skatter/utjämning (procent) 105 100 95 90 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ekonomisk översikt Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkterna och de generella statsbidragen från den kommunala utjämningen uppgick till 1 501 mnkr. Skatteintäkterna ökade 2014 med 1,8 procent i jämförelse med 2013. Generella stats bidrag från det kommunala utjämningssystemet ökade endast marginellt med 0,04 procent, jämfört med 2013. Taxeringsutfallet och uppräkningstalen påver kar utvecklingen av skatteintäkterna. Invånarantalet den 1 november året före budget året påverkar storleken på bidragen från det kom munala utjämningssystemet, eftersom de beräknas med ett visst belopp per invånare och utifrån detta datum. Den preliminära slutavräkningen av skatteintäkterna utgår från den prognos som SKL gör. Skatteintäkternas utveckling påverkas alltså mycket av antalet invånare i kommunen. Befolk ningen i Karlskoga ökade med 241 invånare mellan den 1 november 2013 och samma datum 2014. Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) 1 400 1 200 Skatteintäkter Kommunens finansnetto var negativt 2014, det vill säga ränteintäkterna var lägre än ränte kostnaderna, vilket beror på att kommunen i stor utsträckning finansierat investeringar med lån. Finansnettot för kommunkoncernen försäm rades för att större delen av låneskulden finns i Karlskogahem AB (812 mnkr), Karlskoga Kom munhus AB (590 mnkr) och Karlskoga Energi och Miljö AB (649 mnkr). Soliditet Soliditet är ett mått på kommunens finansiella styrka och anger hur stor del av tillgångarna som finansierats med skattemedel, det vill säga eget kapital. Utvecklingen av soliditeten beror dels på resultatutvecklingen, dels på ökningen av till gångar och hur kommunen finansierat ökningen. Hög soliditet innebär låg skuldsättning, vilket medför låga finansiella kostnader. Kommunens soliditet förbättrades 2014 med 2 procentenheter jämfört med 2013, och var vid årets slut 57 procent. Orsaken är det positiva resultatet. För kommun koncernen förbättrades soliditeten något tack vare positiva årsresultat för bolagen. 1 000 Soliditet 800 (procent) 600 400 60 40 Generella statsbidrag 200 0 20 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0 -20 Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin och består av skillnaden mellan intäktsoch kostnadsräntor. (mnkr) 20 0 Kommunen -20 -40 -60 Koncernen -80 2009 2010 2011 2012 -40 Kommunen Koncernen beaktat inkl alla pensioner Kommunen beaktat alla pensioner 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditeten för kommunen påverkas kraftigt, och sjunker med 50 procentenheter, om man tar hänsyn till kommunens alla pensionsförpliktelser. Kommunens pensionsåtagande som redovisas inom linjen uppgick vid årets slut till 904 mnkr. För kommunkoncernen var soliditeten 18 procent men blir negativ om man tar hänsyn till alla pen sionsförpliktelser Tabellen på nästa sida visar kommunens och kommunkoncernens pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltningen. Finansnetto -100 Koncernen 2013 2014 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 45 Ekonomisk översikt (mnkr) Lån i bank Kom- Kon- munen cernen (mnkr) 59,4 77,3 2 500 904,3 904,3 2 000 avseende pensionsmedel 0 0 1 500 Total pensionsförpliktelse 963,7 981,6 Återlånade medel 963,7 981,6 1 000 Avsättningar (inklusive löneskatt) Ansvarsförbindelser (inklusive löneskatt) Koncernen Finansiella placeringar Kommunen 500 Soliditeten vid ett enskilt tillfälle säger inte särskilt mycket, men en sjunkande soliditet tyder på en problemfylld ekonomisk utveckling. En stabil resultatutveckling är ett måste samtidigt som investeringsnivån efter satsningar på gymnasie skolan och brandstationen måste återgå till en nivå som uppfyller kommunens finansiella mål – att investeringarna inte ska överstiga kommunens avskrivningar. Skuldsättning Soliditet visar hur man av egen kraft finansierat sina tillgångar. Skuldsättningsgraden visar an delen av tillgångarna som finansierats genom lån. Är soliditeten enligt balansräkningen 57 procent är med andra ord skuldsättningsgraden 43 procent. Skulderna består av kortfristiga skulder med förfallotid inom ett år och långfristiga skulder med förfallotid mer än ett år. Dessutom finns begreppet avsättningar som till skillnad från långfristig skuld inte har något exakt belopp och förfallodag utan bygger på uppskattningar och antaganden. Avsätt ningen på 69,7 mnkr i kommunens balansräkning avser framtida pensionsåtaganden och medfinan siering till Citybanan. Större delen av kommunens skulder är lån i banker och kreditinstitut. Den 31 december 2014 var den totala skulden 704,2 mnkr, vilket var en minskning med 29,9 mnkr jämfört med 2013. Det beror på att de kortfristiga skulderna har minskat med 37,4 mnkr. Kommunens låneskuld är i sin helhet upptagen i svensk valuta och utvecklingen visas nedan för kommunen och kommunkoncernen. 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kortfristig kapacitet Likviditet Likviditeten visar vilken handlingsberedskap kommunen och kommunkoncernen har på kort sikt. Likviditeten ökade med 8 mnkr för kommu nen och med 9 mnkr för kommunkoncernen 2014. Nivån på likviditeten är en ögonblicksbild. Därför är likviditetens utveckling över tid mer intressant. Kommunens likviditet har förbättrats de senaste åren och kan anses vara god. Om de två finansiella målen uppfylls varje år, vilket kommunledningen kommer att prioritera, förbättras automatiskt kommunens likviditet. Likvida medel (mnkr) 200 150 Koncernen 100 50 Kommunen 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen bedömer den finansiella beredskapen som tillfredsställande. Betalningsberedskapen är dessutom tryggad genom att kommunkoncernen har en beviljad checkräkningskredit på 150 mnkr. Risk och kontroll Med ränterisk menar man risken för förändringar i räntenivån. Alla kommunens lån är rörliga men har genom ränteswappar (räntederivat) bundits till fast ränta. Räntebindningen är mellan 17 och 30 år. Med finansieringsrisk menar man risken för att kommuner inte kan skaffa lån eller måste låna till en hög kostnad (hög ränta). Risken att långivarna 46 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Ekonomisk översikt inte beviljar Karlskoga kommun ytterligare lån bedöms som liten. 2014 beslutade kommun fullmäktige om en ny finanspolicy för kommun koncernen. Alla regler i finanspolicyn uppfylldes helt eller uppfylldes med vissa avvikelser som hör till tiden före den nya policyn. Den finansiella rap porteringen till kommunstyrelsen fortsatte 2014. Rapporten innehåller en beskrivning av likvid iteten, placeringsportföljens sammansättning, låneportföljens sammansättning, information om planerad upplåning samt allmän information om räntemarknaden. Utöver detta redovisas också en sammanställning av kommunkoncernens ränte derivat. Räntederivatens marknadsvärde upp dateras varje tertial. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden för egnahem utgör 40 procent av låneskulden vid förlusttillfället. Kommunen har också gått i borgen för bostads rättsföreningar. Kommunens borgensåtaganden framgår av tabellen nedan. Not 16 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden kommunala bolag 2 050 500 000,00 varav Karlskoga Energi och Miljö AB 649 000 000,00 varav Karlskogahem AB 811 500 000,00 varav Karlskoga Kommunhus AB 590 000 000,00 Borgensåtaganden bostadsrättsföreningar Förlustansvar och garantier för egnahem 38 646 122,00 698 755,00 Summa borgensåtaganden och förlustansvar 2 089 844 877,00 Ansvarsförbindelser Kommunens pensionsförpliktelser som de anställda intjänat före 1998 räknas som en ansvarsförbin delse. Enligt KPA:s och SPP:s beräkningar uppgick den totala förbindelsen till 904,3 mnkr, inklusive löneskatt, vilket var en minskning med 42,5 mnkr jämfört med 2013. Sedan 2005 har detta åtagande ökat med 192 mnkr, vilket främst beror på föränd rade antaganden om livslängd och räntesats. Individuella delen Kommunen har beslutat att betala ut hela den individuella delen av avtalspensionen till de anställda. Kostnaden för 2014 är bokförd som en kortfristig skuld och beräknas till 59,4 mnkr inklu sive löneskatt. Känslighetsanalys Tabellen nedan visar hur mycket kommunens eko nomi påverkas vid mindre förändringar av olika ekonomiska faktorer som skatter, taxor och priser. INTÄKTER (mnkr) Förändring av utdebiterad skatt med 1 kr +/– 61,5 Förändring av det generella statsbidraget med 1 % +/– 2,6 Generell taxehöjning med 1 % +/– 1,3 Förändring av likviditeten med 10 mnkr KOSTNADER +/– 0,08 (mnkr) Löneökning med 1 % +/– 12,1 50 heltidstjänster +/– 17,6 Prisförändring på varor och tjänster med 1 % +/– 8,0 Prisförändring på bränsle och energi med 1 % +/– 0,4 Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen, kommun koncernen, består av Karlskoga kommun, Karlskoga Kommunhus AB med de två helägda dotterbolagen Karlskoga Energi och Miljö AB och Karlskogahem AB (f.d. Hyresbostäder i Karlskoga AB). I den sammanställda redovisningen för kom munkoncernen ingår även Karlskoga kommuns del av kommunalförbundet Bergslagens Rädd ningstjänst (BRT) som ansvarar för verksamheten i Karlskoga, Kristinehamn, Degerfors, Storfors, Filipstad och Hällefors kommuner. Som tidigare nämnts redovisade koncernen ett positivt resultat på 7,4 mnkr. Karlskoga Energi och Miljö AB redovisade ett bättre resultat 2014 än 2013. Vid jämförelse med budget var dock resultatet efter finansiella poster 9,1 mnkr sämre. Det beror på en temperatur långt över det normala, vilket inneburit lägre intäkter från fjärrvärme. Karlskogahem AB redovisade ett negativt resultat på 8 mnkr efter finansiella poster. Karlskogahem redovisade dock ett positivt förvalt ningsresultat på 12 mnkr, vilket var 2 mnkr bättre än budgeterat. Anledningen är i första hand den höga uthyrningsgraden, lägre värmekostnader och de låga räntekostnaderna. Resultatet innebär att bolaget genom den löpande verksamheten upp fyllde ägarens avkastningskrav, men att offensiva satsningar på nyproduktion påverkade resultatet 2014 negativt då en nedskrivning till aktuellt marknadsvärde behövde göras enligt redovisnings reglerna. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 47 Ekonomisk översikt Detta var den första årsredovisningen för både Karlskogahem AB och Karlskoga Energi och Miljö AB som upprättats enligt BFN:s Allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncern redovisning (den så kallade K3). Karlskoga Kommunhus AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 420,2 mnkr Ordförande: Sven Olof Axelsson Verkställande direktör: Christian Westas Antal anställda: – Intressebolag Resultaten för bolagen nedan ingår inte i den sam manställda redovisningen eftersom kommunen inte har något väsentligt inflytande i dem eller har ett så litet ägande att det inte påverkar den sam manställda redovisningens resultat. Bolag Karlskoga Näringsliv och Turism AB 51 Karlskoga Centrumledning AB 20 Parkeringsaktiebolaget Råkan 53 Örebroregionen Science Park AB 20 Örebro Läns Flygplats AB Årets resultat Bolaget redovisade 2014 en förlust på 31 tkr efter 26,7 mnkr i erhållna koncernbidrag. Karlskoga Energi och Miljö AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 55 mnkr Ordförande: Göran Ståhlberg Verkställande direktör: Jens Isemo Antal anställda: 179 Årets resultat Bolaget redovisade 2014 en vinst på 59,7 mnkr. Karlskogahem AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 77 mnkr Ordförande: Rolf Lindberg Verkställande direktör: Jeanette Berggren Antal anställda: 34 Årets resultat Bolaget redovisade 2014 en förlust på 8,0 mnkr. Kommunalförbundet Bergslagens Räddningstjänst Ägarandel: 35 % Karlskogas andel av totala kommunbidraget Karlskogas kommunbidrag 2014: 27,3 mnkr Ordförande: Göran Ståhlberg Förbundschef: Anders Nilsson Antal anställda: 178 Årets resultat Årets resultat i kommunalförbundet var –1,0 mnkr. 48 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens ägarandel (%) 5 Sammanställning över investeringsprojekt Investeringar Investeringar ska som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Eftersom kommunen beslutat om investeringar på 60 mnkr för ny brand station 2013–2014 har kommunen valt att göra ett undantag från investeringsregeln för 2014. Det innebar en investeringsbudget på 107,6 mnkr för 2014. Av investeringsbudgeten var 54,4 mnkr nya medel för 2014 medan 53,2 mnkr var ombudgeterat från 2013. Kommunen gjorde investeringar på 92,4 mnkr 2014 och fick 5,1 mnkr i statliga investeringsbidrag, det vill säga kommunens egna investeringskost nader var 87,3 mnkr. Ekonomisk översikt Sammanställning av investeringsprojekt 2014 Nämnd och projekt (mnkr) Investering Försäljning och Nettoinvestering investeringsbidrag KOMMUNSTYRELSEN Maskiner och inventarier 1,6 0,0 1,6 Finansiella tillgångar 0,0 – 0,2 – 0,2 Statliga investeringsbidrag 0,0 0,0 0,0 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 1,6 – 0,2 1,4 SOCIALNÄMNDEN Maskiner och inventarier 6,6 0,0 6,6 SUMMA SOCIALNÄMNDEN 6,6 0,0 6,6 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Maskiner och inventarier 4,6 0,0 4,6 SUMMA BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 4,6 0,0 4,6 GYMNASIENÄMNDEN Maskiner och inventarier 6,5 0,0 6,5 SUMMA GYMNASIENÄMNDEN 6,5 0,0 6,5 KULTUR- OCH FÖRENINGSNÄMNDEN Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,0 0,0 0,0 Maskiner och inventarier 3,8 0,0 3,8 SUMMA KULTUR- OCH FÖRENINGSNÄMNDEN 3,8 0,0 3,8 FOLKHÄLSONÄMNDEN Maskiner och inventarier 2,6 0,0 2,6 SUMMA FOLKHÄLSONÄMNDEN 2,6 0,0 2,6 MYNDIGHETSNÄMNDEN Maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 SUMMA MYNDIGHETSNÄMNDEN 0,0 0,0 0,0 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Jord- och skogsbruksfastigheter 5,6 – 3,8 1,8 Markreserver 2,2 – 0,8 1,4 Förvaltningsfastigheter 0,4 0,0 0,4 Skolfastigheter 9,6 – 0,1 9,5 Daghemsfastigheter 14,0 0,0 14,0 Vårdfastigheter 0,9 0,0 0,9 Bad-, sport- och idrottsfastigheter 6,9 – 0,1 6,8 Kulturfastigheter 0,0 0,0 0,0 23,7 0,0 23,7 6,6 0,0 6,6 Övriga publika fastigheter 0,1 0,0 0,1 Småhusfastigheter 0,0 0,0 0,0 Hyresfastigheter 0,0 – 0,4 – 0,4 Tomträttsfastigheter, bostäder 0,0 0,0 0,0 Tomträttsfastigheter, industri 0,0 0,0 0,0 Övriga fastigheter, annan verksamhet 0,0 0,0 0,0 Exploateringsverksamheter 1,6 0,0 1,6 Bostadsrätter 0,0 – 0,2 – 0,2 Övriga verksamhetsfastigheter Gator, vägar och parker KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 49 Ekonomisk översikt Nämnd och projekt (mnkr) Investering Försäljning och Nettoinvestering investeringsbidrag Statliga investeringsbidrag 0,0 – 4,7 – 4,7 Övriga investeringsbidrag 0,0 – 0,4 – 0,4 71,6 – 10,5 61,1 Summa mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier SUMMA SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 1,1 – 0,4 0,7 72,7 – 10,9 61,8 98,4 – 11,1 87,3 98,4 – 6,0 92,4 SUMMA INKLUSIVE STATLIGA INVESTERINGSBIDRAG SUMMA EXKLUSIVE STATLIGA INVESTERINGSBIDRAG 50 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Räkenskaper Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) Verksamhetens intäkter (not 1) Varav jämförelsestörande post (not 5) Verksamhetens kostnader (not 2) Varav jämförelsestörande post (not 5) Avskrivningar (not 3) Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämningar (not 4) Finansiella intäkter (not 1) Finansiella kostnader (not 2) Resultat före extraordinära poster Koncern 2013 2014 2013 463,2 480,6 1 018,0 1 009,9 0,0 27,6 0,0 27,6 – 1 843,3 – 1 811,7 – 2 161,9 – 2 146,3 0,0 0,0 0,0 0,0 – 64,6 – 62,0 – 250,2 – 216,8 – 1 444,7 – 1 393,1 – 1 394,1 – 1 353,2 1 253,9 1 232,0 1 252,9 1 232,0 246,7 246,6 246,7 246,6 7,0 7,8 4,7 9,6 – 25,3 – 45,1 – 94,1 – 112,0 37,6 48,2 17,1 23,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 – 0,9 0,0 Skatt 0,0 0,0 – 8,8 – 3,2 37,6 48,2 7,4 19,8 Årets resultat 52 Kommun 2014 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Balansräkning Balansräkning (mnkr) Kommun Koncern 2014 2013 2014 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 6) Maskiner och inventarier (not 7) Övriga materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 6,8 52,8 1 037,6 110,8 0,0 2 383,7 1 075,2 0,0 2 361,7 1 013,9 0,0 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar och bostadsrätter (not 8) Långfristiga fordringar (not 9) Summa anläggningstillgångar 426,0 4,4 1 578,8 1 010,0 105,8 0,0 0,0 0,0 426,1 4,4 1 546,3 4,1 34,2 3 504,0 25,1 17,3 3 470,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 107,2 1,0 109,1 217,3 0,0 140,2 1,0 101,1 242,3 22,4 193,1 6,0 124,7 346,2 17,7 239,8 1,0 120,2 378,7 Summa tillgångar 1 796,1 1 788,6 3 850,2 3 849,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 12) Eget kapital vid årets början Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital 984,5 37,6 0,0 0,0 1 022,1 936,3 48,2 0,0 0,0 984,5 695,9 7,4 0,0 0,0 703,3 669,2 19,8 0,0 0,0 689,0 59,4 10,3 69,7 57,7 12,3 70,0 77,3 205,0 282,3 75,0 210,0 285,0 399,8 304,5 704,3 392,3 341,8 734,1 2 364,4 500,2 2 864,6 2 329,0 546,5 2 875,5 1 796,1 1 788,6 3 850,2 3 849,5 0,0 904,3 0,0 946,8 0,0 946,8 0,0 946,8 2 089,8 100,0 2 014,7 100,0 39,6 200,0 39,7 200,0 Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar (not 10) Kortfristiga placeringar (not 10) Kassa och bank (not 11) Summa omsättningstillgångar Avsättningar Avsättningar för pensioner (not 13) Övriga avsättningar (not 13) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (not 14) Kortfristiga skulder (not 15) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningar (not 16) Borgensförbindelser (not 16) Limit checkräkningskredit KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 53 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (mnkr) Not Kommun Koncern 2014 2013 2014 2013 Årets resultat 37,6 48,2 7,4 19,8 Justering för av- och nedskrivningar 64,6 62,0 250,2 216,8 Justering för avsättningar – 0,3 8,9 – 2,9 14,5 Justering för realisationsvinster/-förluster – 4,6 – 20,7 – 4,6 0,0 Den löpande verksamheten Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 0,0 7,2 3,2 97,3 98,4 257,3 254,3 0,0 0,0 – 4,7 2,3 Ökning/minskning kortsiktiga fordringar 1 33,0 12,3 46,7 6,2 Ökning/minskning kortsiktiga skulder 2 – 37,4 5,5 – 46,3 57,0 92,9 116,2 253,0 319,8 46,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 – 1,0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 – 98,4 – 120,9 – 288,3 – 670,4 5,7 23,1 5,7 28,5 – 20,7 Investering i materiella anläggningstillgångar 3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar 3 0,0 – 0,1 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 0,2 0,5 4,1 0,5 – 92,5 – 97,4 – 279,5 – 644,9 356,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag 20,0 70,0 51,5 – 16,0 – 735,0 – 16,0 0,0 3,5 8,7 0,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 736,0 0,0 – 1,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 7,5 79,7 35,5 355,7 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets kassaflöde 7,9 98,4 9,0 30,6 Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 54 Likvida medel vid årets början 101,1 2,7 121,1 61,6 Likvida medel vid årets slut 109,0 101,1 130,1 92,2 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Kassaflödesanalys Noter till kassaflödesanalysen (mnkr) Not 1 Kundfordringar Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Kortfristig placering Summa Kommun 2014 2013 – 1,6 – 3,2 0,4 – 2,8 34,2 18,3 0,0 0,0 33,0 12,3 Not 2 0,6 – 29,2 Kortfristig skuld Leverantörsskuld – 42,1 7,8 0,2 – 0,5 Personalens källskatt 0,7 – 1,8 Övriga kortfristiga skulder 4,9 9,9 Moms Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter – 1,7 19,2 – 37,4 5,4 Not 3 Se tabell ”Investeringsredovisning” Summa KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 55 Noter Noter (mnkr) Koncern 2013 Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisningen 2 250,9 2 237,3 Avgår: Interna intäkter Skatteintäkter och statsbidrag Finansiella intäkter Extraordinära intäkter/Jämförelsestörande post (not 5) Externa intäkter verksamheten – 275,2 – 263,5 – 1 505,5 – 1 485,3 – 7,1 – 7,8 0,0 0 463,1 480,7 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisningen 2 213,2 2 189,1 Avgår: Interna kostnader Utjämningsavgifter – 275,2 – 263,5 – 4,9 – 6,8 Finansiella kostnader – 25,3 – 45,1 Avskrivningar – 64,5 – 62,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader/Jämförelsestörande post (not 5) Externa kostnader verksamheten 1 843,3 1 811,7 Varav: - Förändring pensionsskuld inklusive individuell del 39,9 41,4 - Pensionsutbetalningar 44,5 45,9 - Särskild löneskatt 19,3 22,7 103,7 110,0 Summa Not 3 Avskrivningar och upp- eller nedskrivningar Avskrivningar enligt plan 43,1 41,0 0,0 0,0 Byggnader och tekniska anläggningar Goodwill Maskiner och inventarier 21,4 20,9 Summa avskrivningar 64,5 61,9 Realisationsvinstberäkning, netto -4,3 – 20,5 Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 0,0 0,0 Finansiella tillgångar -0,3 – 0,2 Summa realisationsvinstberäkning (vinst ger negativt värde) -4,6 – 20,7 Nedskrivningar Byggnader och tekniska anläggningar 0,0 0,0 Summa nedskrivningar 0,0 0,0 Totalt 56 Kommun 2014 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 59,9 41,2 2014 2013 Noter (mnkr) Kommun 2014 Koncern 2013 2014 2013 Kommunen tillämpar av kommunfullmäktige beslutade avskrivningstider för anläggningstillgångar. Avskrivningstider: bostadshus 50 år, skolor, särskilt boende, idrottsanläggningar och förvaltningsbyggnader 33 år, industrifastigheter 25 år, växthus 20 år och inventarier 3–10 år. Not 4 Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt 1 256,9 1 238,5 – 3,2 0,7 Preliminär kommunalskatt Slutavräkning föregående år Årets preliminära slutavräkning Summa kommunalskatt 0,2 – 7,2 1 253,9 1 232,0 Generella statsbidrag 195,0 185,8 Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag 3,1 3,8 Regleringsbidrag 6,9 13,5 Kostnadsutjämningsbidrag 0,2 4,1 Utjämningsbidrag eller utjämningsavgift LSS – 4,9 – 6,8 Fastighetsavgift 46,4 46,2 246,7 246,6 1 500,6 1 478,6 Summa Totalt Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Not 5 Jämförelsestörande poster Återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring 0,0 27,6 Totalt 0,0 27,6 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 57 Noter (mnkr) Not 6 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Koncern 2013 2014 2013 Ackumulerat anskaffningsvärde 1 694,2 1 623,6 3 646 3 597,0 Ackumulerade avskrivningar – 646,7 – 613,6 -1 338 – 1 235,0 0,0 0,0 0 0,0 1 037,5 1 010,0 2 308 2 362,0 Avskrivningstider 20–50 år, se not 3 Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Under året har inte komponentavskrivning tillämpats. Ackumulerade upp- och nedskrivningar Bokfört värde Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Nettoinvesteringar Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 1 010,0 954,0 66,4 76,5 4,3 20,5 Nedskrivningar 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 – 43,1 – 41,0 0,0 0,0 Avskrivningar Överföring från/till annat slag av tillgång Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Not 7 Maskiner och inventarier Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade upp- och nedskrivningar 0,0 0,0 1 037,6 1 010,0 368,2 341,8 2 287 2 059,0 – 257,4 – 236,0 -1 187 – 1 045,0 0,0 0,0 0 0,0 110,8 105,8 1 100 1 014,0 Avskrivningstider 3–10 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Bokfört värde Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Nettoinvesteringar Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 58 Kommun 2014 105,8 105,4 26,4 21,4 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 Avskrivningar – 21,4 – 20,9 Redovisat värde vid årets slut 110,8 105,9 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Kommun 2014 Koncern 2013 426,0 426,1 Ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 Ackumulerade upp- och nedskrivningar 0,0 0,0 426,0 426,1 426,1 426,3 – 0,4 – 0,4 Redovisat värde av avyttringar och utrangeringar 0,3 0,2 Nedskrivningar 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 Överföring från/till annat slag av tillgång 0,0 0,0 Övriga förändringar 0,0 0,0 426,0 426,1 Ackumulerat anskaffningsvärde Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Nettoinvesteringar Redovisat värde vid årets slut Specifikation av finansiella anläggningstillgångar Majoritetsägda bolag: Karlskoga Kommunhus AB 420,2 420,2 Majoritetsägda bolag totalt 420,2 420,2 Övriga aktieinnehav: Parkeringsaktiebolaget Råkan 0,0 0,0 Karlskoga Centrumledning AB 0,0 0,0 Örebro läns flygplats 1,3 1,3 Karlskoga Näringsliv & Turism AB 0,1 0,1 Örebroregionen Science Park AB 0,0 0,0 Övriga aktieinnehav totalt 1,4 1,4 Kommuninvest ekonomisk förening 0,9 0,9 Bergslagens Räddningstjänstförbund 1,7 1,7 Kreditgarantiförening 0,0 0,0 Föreningen Bergslagskanal 0,0 0,0 Andelar totalt 2,6 2,6 Andelar: Bostadsrätter Insatskapital: 1,8 1,8 Stiftelsen Tekniskt Centrum 0,0 0,0 Stiftelsen Musik i Örebro län 0,0 0,0 Stiftelsen Nora Järnvägsmuseum 0,0 0,0 Insatskapital totalt 0,0 0,0 Summa finansiella anläggningstillgångar 426,0 426,0 2014 2013 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 59 Noter (mnkr) Not 9 Långfristiga fordringar Kommun 2014 Koncern 2013 Förlagsbevis Kommuninvest 4,4 4,4 Summa långfristiga fordringar 4,4 4,4 Not 10 Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter eller förutbetalda kostnader 74,0 94,4 17,1 Kundfordringar 18,7 Momsfordran 11,7 9,0 Skatteintäkter 0,2 14,1 Stiftelserna 0,1 0,0 Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar 2,5 5,7 107,2 140,3 Kortfristiga placeringar Obligationer 1,0 1,0 Summa kortfristiga placeringar 1,0 1,0 109,1 101,1 Not 11 Likvida medel Plusgiro samt bankkonton Kommunen har avtal med Nordea AB om rörlig kredit om 100 mnkr. Not 12 Eget kapital Eget kapital vid årets början Årets resultat Resultatutjämningsreserv Eget kapital vid årets slut 2014 2013 984,6 936,3 695,9 669,2 37,6 48,2 7,4 19,8 0,0 0,0 0 0,0 689,0 1 022,2 984,5 703,3 Varav: 1) - Pensionsavsättning ansvarsförbindelse 165,0 165,0 165,0 - Treårsbudget KS 6,1 27,0 6,1 - Treårsbudget SOC 1,1 – 1,1 1,1 - Treårsbudget BUN – 3,2 0,6 -3,2 1,5 3,0 1,5 - Treårsbudget KFF 0,7 0,2 0,7 - Treårsbudget FHF – 2,4 1,1 -2,4 - Treårsbudget SBF 2,4 1,4 2,4 - Social investering 12,1 12,1 - Treårsbudget GN - Övrigt eget kapital 839,0 787,2 520,1 Summa eget kapital 1 022,2 984,4 703,3 1) Justerat efter KF:s beslut om årsredovisning 2013 om ny treårsbudget samt social investering. 2) Utg värde Ing värde Treårsbudget 2014 2015 Treårsbudget BUN – 3,2 0,0 Treårsbudget FHN – 2,4 0,0 2) Justeras efter KF:s beslut april 2015 om årsredovisning avseende treårsbudget för BUN och FHN. 60 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Noter (mnkr) Kommun 2014 Koncern 2013 Not 13 Avsättningar Avsatt till pensioner Särskild avtals-, ålders- eller visstidspension 2,1 2,2 Förmånsbestämd eller kompletterande pension 16,3 15,6 Ålderspension 27,3 25,5 2,2 3,1 Summa pensioner 47,9 46,4 Löneskatt 24,26 % 11,6 11,3 Summa avsatt till pensioner 59,5 57,7 Pension till efterlevande Antal visstidsförordnanden Politiker 2 2 Tjänstemän 0 0 Övriga avsättningar Avsatt för Citybanan Summa avsättningar 10,3 12,3 69,8 70,0 2014 2013 Upplysningar om redovisningsprinciper Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Förpliktelser för särskilda avtals-/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. (mnkr) Kommun Koncern 2014 2013 57,7 48,2 3,9 11,0 2014 2013 Avsatt till pensioner Ingående avsättning inklusive särskild löneskatt Nya förpliktelser under året Varav: - Nyintjänad pension 3,4 6,7 - Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,6 4,4 – 0,2 – 0,2 0,0 0,4 - Ändring av försäkringstekniska grunder - Pension till efterlevande - Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 0,1 – 0,4 – 2,4 – 3,3 0,3 1,9 59,5 57,7 94 % 94 % Avsatt för Citybanan 12,3 12,9 Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråkstagna avsättningar Outnyttjat belopp som återförts Utgående avsättning 0,0 0,0 – 2,0 – 0,6 0,0 0,0 10,3 12,3 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 61 Noter (mnkr) Kommun 2014 Not 14 Långfristiga skulder Långfristiga skulder Investeringsbidrag Summa långfristiga skulder Koncern 2013 372,0 368,0 27,8 24,3 399,8 392,3 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Investeringsbidrag 32,1 27,0 Ackumulerad intäktsförd del – 4,3 – 2,7 Kvarstående investeringsbidrag 27,8 24,3 17 15 Återstående antal år (vägt snitt) 2014 2013 Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Tidigare redovisades investeringsbidrag så att de reducerade det bokförda värdet. Säkringsredovisning Säkringspost Volym Säkrings Volym instrument Lån 372 Derivat 150 0 Derivat 250 372 400 Lånebehov Summa Specifikation av räntederivat Volym (mnkr) Ränta Ränteför- Över-/underfall värde (mnkr) 150 4,41 % Juli 2030 – 61,5 250 3,98 % Maj 2042 – 120,8 400 – 182,3 (mnkr) Not 15 Kortfristiga skulder Koncern 2013 Skuld till Bergslagens Räddningstjänst 19,2 18,6 Leverantörsskulder 46,2 88,3 Arbetsgivaravgift och preliminärskatt 37,9 36,6 Skuld till Migrationsverket 20,9 16,0 Semesterlöneskuld/ferie- och uppehållslöneskuld 74,1 71,3 Upplupen ränta 2,5 3,1 Pensionsskuld individuell del inklusive särskild löneskatt 49,1 47,9 Förutbetalda skatteintäkter 10,5 7,2 Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 62 Kommun 2014 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 43,9 52,8 304,3 341,8 2014 2013 Noter (mnkr) Not 16 Ansvarsförbindelser Borgensåtaganden kommunala bolag Kommun 2014 Koncern 2013 2 050,5 1 975,0 600,0 2014 2013 Varav: - Karlskoga Energi & Miljö AB 649,0 - Karlskogahem AB 811,5 785,0 - Karlskoga Kommunhus AB 590,0 590,0 Borgensåtaganden bostadsrättsföreningar Förlustansvar och garantier för egnahem Summa borgensåtaganden och förlustansvar 38,6 38,9 0,7 0,8 2 089,8 2 014,7 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering 762,0 721,1 – 0,5 0,1 Ränteuppräkning 6,6 7,9 Basbeloppsuppräkning 0,6 12,5 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 0,0 51,5 Ändring av diskonteringsräntan Bromsen – 4,5 0,0 Övrig post – 1,8 – 1,0 Årets utbetalningar – 34,7 – 30,1 Summa pensionsförpliktelser 727,7 761,9 Löneskatt 176,5 184,8 Utgående ansvarsförbindelse 904,2 946,8 Summa ansvarsförbindelser 2 994,0 2 961,5 Förvaltning av medel avsatta för pensionsåtaganden inklusive särskild löneskatt Ansvarsförbindelse 904,2 946,8 Pensionsmedlens användning 0,0 0,0 904,2 946,8 - Finansiella placeringar - Medel återlånade till verksamheten Kommunen har under året inte infriat förlustansvar för egnahem. Kommunens bedömning är att borgensåtagande inte kommer att belasta kommunen i någon större omfattning. Karlskoga kommun har i oktober 2011 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlskoga kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av totala förpliktelserna uppgick till 2 251 115 661 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 186 065 931 kronor. Not 17 Förvaltade stiftelser Karlskoga kommun förvaltar sju stiftelser. Dessa stiftelser är egna juridiska personer och har tillgångar om sammanlagt cirka 4 mnkr. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 63 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper För redovisningen gäller lagen om kommunal redovisning, som syftar till att uppnå enhetlighet i grundläggande ekonomiska frågor. Lagen styr tillsammans med kommunallagens krav på god redovisning kommunens principer för redovisning. Rådet för kommunal redovisning ger rekom mendationer som är normgivande för den kommu nala redovisningen. Rekommendationerna efterlevs av kommunen förutom avseende exploateringsfastigheter samt till viss del avseende materiella anläggningstillgångar. Kommunen har påbörjat ett arbete att identifiera exploateringsfastigheter och i redovisningen flytta över dessa från anläggningstillgångar till omsätt ningstillgångar. Detta arbete är ännu inte klart. För materiella anläggningstillgångar påbörjas avskrivningen månaden efter att den tagits i bruk, vilket är en avvikelse från rekommendationen. Kommunen har inte heller genomfört föränd ringen till komponentavskrivning. Byte av redovisningsprincip Under året gjordes inga ändringar av redovisnings principer. Pensionsskulden Pensionsskulden är kommunens beräknade fram tida skuld till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd på cirka 80 år. Den samlade pensionsskulden redovisas under avsättningar för pensioner, kortfristiga skul der, under rubriken ansvarsförbindelser som ligger under posten inom linjen utanför balansräkningen. Under avsättningar redovisas årets och tidigare års intjänade förmånspensioner. Under kortfristiga skulder redovisas de pensioner som intjänats av de anställda under verksamhetsåret och som ska beta las ut i slutet av mars nästa år. Under ansvarsför bindelser redovisas de pensionsförpliktelser som intjänats av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Dessa räknas årligen upp enligt ett fastställt index och reduceras med årets utbetalningar till pensionstagarna. 64 KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 Semesterlöneskulden Semesterlöneskulden avser icke uttagna semester dagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som en kortfristig skuld. Finansiella instrument Karlskoga kommun arbetar med räntederivat i syfte att uppnå önskad risknivå i den långfristiga upplåningen som för närvarande sker helt och hållet till rörlig ränta. Räntederivaten bokförs med mellanskillnaden av betalningsströmmarna som räntekostnad. Sammanställd redovisning Kommunal verksamhet bedrivs förutom av kommunen även av kommunala bolag. Tillsam mans med kommunen utgör dessa en ekonomisk beslutsenhet eller en så kallad koncern. Karlskoga kommuns koncern är inte en äkta koncern i aktiebolagslagens bemärkelse. Det beror på att skatte- och värderingsproblematiken inte gäller för kommunkoncernen. Syftet med redovisningen är också en annan än för en koncern i näringslivet. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap. 8 § 1–2. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell kon solidering. Med förvärvsmetoden menas att man i bokslutet eliminerar vid förvärvstillfället för värvat eget kapital i kommunala bolag. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens eget kapital. Den proportionella konsolideringen bety der att om de kommunala bolagen inte är helägda räknas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Begreppsförklaringar Begreppsförklaringar Avskrivningar Årlig värdeminskning av anläggningstillgångar där avskrivning sker utifrån förväntad nyttjande period. Balanslikviditet Visar förhållandet i procent mellan omsättnings tillgångar och kortfristiga skulder. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen per den 31 december samt hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har anskaffats (skulder, avsättningar och eget kapital). Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder och avsättningar. Består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar för stadigvarande bruk) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drifts- och investeringsändamål). Finansiella intäkter Intäkter som kommer från placerade medel, exempelvis ränta på bankkonto och utlämnade lån. Finansiella kostnader Kostnader som kommer från upplåning, räntekost nader och pensionsskuld. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella kostnader och intäk ter. Kassaflödesanalys Beskriver hur kommunen fått in pengar under året och hur de använts. Generella statsbidrag Statsbidrag som inte är speciellt riktade till någon verksamhet. Kassalikviditet Likviditeten i procent av kortfristiga skulder. Kortfristiga Skulder respektive fordringar som förfaller under det närmaste året. Långfristiga Skulder respektive fordringar som förfaller efter mer än ett år. Nettoinvestering Årets investeringsutgifter minus investerings inkomster (exempelvis bidrag). Nettokostnad Driftskostnader inklusive avskrivningar efter avdrag för driftsbidrag, avgifter och ersättningar. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till rätt redo visningsperioder. Resultaträkning Sammanfattar intäkter och kostnader samt visar årets förändring av det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kort fristiga skulder. Skuldsättningsgrad Talar i procent om förhållandet mellan skulder och eget kapital. Soliditet Beskriver i procent hur mycket av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Beräk nas genom att dividera eget kapital med summan tillgångar. Intern ränta En kalkylmässig kostnad för det anläggningskapi tal som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och intern ränta. KARLSKOGA KOMMUN | ÅRSREDOVISNING 2014 65 KONTAKT Kommunstyrelsens ledningskontor Karlskoga kommun 691 83 Karlskoga 0586-610 00 [email protected] www.karlskoga.se Besöksadress Katrinedalsgatan 2-4 www.karlskoga.se
© Copyright 2025