1. No category

Barn och elevhälsa
Björkrisspåret
förskolan och skolan
Kungsbacka kommun
Upprättad 2015-02-25
1
Syfte för Barn och Elevhälsan
Att våra barn och elever rustas för livet, att de fungerar i förskola, skolan och i samhället och
når målen. I förskolan är det strävans mål för verksamheten utifrån läroplanen Lpfö.
Barn och Elevhälsoteamets övergripande mål:
 att med den samlade kompetensen möta varje barn/elev och dess familj utifrån varje
barns/elevs specifika behov samt att rusta varje barn/elev till en fortsatt positiv
utveckling. Allt arbete inom barn och elevhälsoteamet sker i nära samarbete med
föräldrar.
 Vara utmanande för att utveckla Björkris förskola och skola framåt. Detta gäller både
skolan i stort, arbetslag och enskild lärare.
Utvärdering 2014 års mål

Tydliggöra barn och elevhälsoteamets arbete både som grupp och yrkesspecifikt.
Vi har på arbetsplatsträff presenterat elevhälsoteamet och dess yrkesprofessioner.
Varje deltagare i teamet gjorde en kort presentation och sen fanns möjlighet att ställa
frågor. Detta gjorde vi på en gemensam arbetsplatsträff mellan förskola och skola.
I vår och barn och elevhälsoplan finns de olika yrkesprofessionerna beskrivna i bilaga
1. I samarbetet med elevhälsan får medarbetarna en djupare förståelse för teamet och
dess medlemmar.
Delar av elevhälsan har också varit på föräldramöte och presenterat sig.
På föräldramöte för blivande förskoleklassbarn presenteras de olika
yrkesprofessionerna.

Alla vuxna på förskolan och skolan skall ha kännedom om Barn och Elevhälsoplanen
och följa de riktlinjer vi har i det dagliga arbetet.
Vi informerar alla nyanställda om planen och publicerar den på lärplattformen
Fronter i arkivet under mappen planer. Vi tror att all personal vet att planen finns
men hur väl de känner till innehållet är osäkert. Vi följer upp detta på en
arbetsplatsträff under våren 2015.

Arbetar fram rutiner för samarbetet med förskolan i Barn och Elevhälsoarbetet.
Rutiner har arbetats fram. Förskolan har BEHT varje vecka. Teamet består av
förskolechef, specialpedagog, kurator, logoped och skolpsykolog. Tidsschemat har
ändrats för mötet. Det är en positiv förändring.
2

Alla ärenden som kommer till Barn- och Elevhälsoteamet skall påbörjas inom en
månad. Återkoppling sker efter barn och elevhälsoteamsmöte.
Vi har nått målet med en snabb återkoppling av alla inkommande ärendeblad.
Barn- och Elevhälsoteamets mål för 2015

Förbereda dagordningen inför varje möte. Detta är ett gemensamt ansvar för alla i
elevhälsan. I skolan görs det i PMO och i förskolan behöver vi arbeta fram rutiner för
sekretessen.

Följa upp dokumentationen i PMO. Vad har vi för gemensam dokumentation, är det
tydligt händelseförlopp, finns det luckor, är det relevant information?

Ta fram en trivselenkät som elevhälsan distribuerar på hösten 2015 till alla klasser.
Barn- och Elevhälsoteamets organisation, arbetssätt, åtagande och
uppföljning
Barn och Elevhälsan på Björkrisskolan består av skolsköterska, kurator, psykolog, logoped,
specialpedagog, coach (vid behov), förskolechef och rektor.
Förskolechef och rektor ansvarar för barn och elevvårdsarbetet och leder arbetet i Barn- och
elevhälsoteamet. Denna handlingsplan utgår dels från gällande lagstiftning (skollagen m.fl.)
som reglerar skolans verksamhet, dels de kommunövergripande mål som finns i Kungsbacka
kommun.








Skolsköterska: Victoria Edvinsson Björkman/ Siv Herbertzon
Kurator: Jenny Willstrand
Psykolog: Magnus Alwå
Logoped: Lotta Edenhammar
Specialpedagog: Eva Erlandsson
Förskolechef: Katarina Skoogsberg
Rektor: Maria Eriksson
Coach Joakim Karlsson
Hur vill vi som Barn och Elevhälsoteam uppfattas?
Vi vill uppfattas som enade, professionella och som en trygghet för skola.
Hur ska vi arbeta för att uppfattas på detta sätt?

Vi ger en tydlig beskrivning av våra yrkeskompetenser till nyanställd personal och till
vårdnadshavare för nya sexåringar på föräldramöte.
3

Informationen finns också skriftligt i detta dokument som publiceras på hemsidan och
intern webbplats.

Vi vill arbeta för en kultur där alla tar ansvar och känner att de kan påverka. Detta gör
vi genom att finnas tillgängliga för pedagoger via personliga möten, EHT möten, mail,
telefon och ärendeblad.
Barn- och Elevhälsoteamets arbetssätt, åtagande och uppföljning
Avsikten med vårt arbete, som presenteras i detta dokument, är att det förebyggande arbetet
skall ske genom att tidigt uppmärksamma förskole och skolrelaterade problem. Det är vår
uttalade vilja att den huvudsakliga planeringen av elevhälsoarbetet sker i arbetslagen. Se
beskrivning under ett ärende gång.
Barn och elevhälsoteamet fördelar arbetsuppgifter och vem som ansvar för åtgärderna utifrån
inkomna ärenden på barn och elevhälsomötena. Teamet gör en analys av ärendet tillsammans
och förslag på åtgärder. Fungerar inte en åtgärd, prövar vi en ny och en ny ända tills vi
tillsammans med arbetslaget hittar rätt.
Vi arbetar inkluderande och våra elever ges stöd inom gruppen som huvudregel. Elever som
behöver extra träningspass kan få det enskilt eller tillsammans med klasskamrater vid
planerade situationer.
Vårt grundläggande synsätt är att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling
och god hälsa hos varje barn och elev. Hinder för varje barns och elevs lärande och utveckling
skall undanröjas. I barn och elevhälsan ska vi visa vägar framåt för att hjälpa och fokusera på
friskfrågor, salutogent tänkande.
De professionella i barn- och elevhälsoteamet verkar genom att handleda personal, i arbetslag
eller enskilt. Vidare samarbetar barn och elevhälsoteamet, med enskilda lärare/pedagoger
liksom med arbetslagen, med breda lösningar på individ, grupp och organisationsnivå.
Barn- och elevhälsoteamet har i sitt arbete många kontaktytor. Barn, elev och
föräldrakontakter är frekvent för alla i teamet. Kontakterna med BVC, IFO, BUP och SPC är
viktiga delar av teamets arbete. Barn och elevhälsoteamet tar, tillsammans med pedagoger,
ansvar för barn och elevgrupper i gruppsamtal eller övningar i syfte att stärka barnens
kommunikativa förmåga.
4
Allt barn och elevhälsoarbete utgår från att arbetslag och pedagoger bär huvudansvaret för
skolvardagen. Barn och elevhälsoteamet stöder dessa aktörer utifrån teamets professioner.
Rektor och förskolechef organiserar skolan så att personalen har möjlighet att leva upp till
styrdokumentens förväntningar.
Ett ärendes gång
Varje ärende ska behandlas så snabbt som möjligt!
1. Berörd personal löser ärendet. Informerar ansvarig pedagog/lärare om det inträffade.
2. Lärare/ pedagog uppmärksammas på ärendet av elev, föräldrar, annan personal eller
barn- och elevhälsoteamet.
3. Lärare/ pedagog hanterar eller lyfter ärendet i arbetslaget för diskussion. Tid avsätts
inom ramen för arbetslagets gemensamma veckoplanering.
4. Handlingsplan skrivs i arbetslaget. Handlingsplanen ska ha utsatt datum för
uppföljning och utvärdering, använd vår blankett. Lärare/ pedagog ansvarar för detta.
Handlingsplanen utvärderas. Vid behov efter utvärdering upprättas ett åtgärdsprogram.
5. Vid behov lyfter arbetslaget ärendet till barn- och elevhälsoteamet, använd ärendeblad.
Lärare/ pedagog, arbetslagets ansvarige personal lämnar då information via BEHT
blanketten inklusive eventuell handlingsplan till någon av Barn- och Elevhälsoteamets
representanter.
5
6. Barn och elevhälsoteamet kan bjuda in till ett möte där vidare arbete beslutas.
Under hela processen kan barn- och elevhälsotemat konsulteras.
Inga åtgärder vidtas utan att mentorn är inkopplad och förälder är informerad.
Barn- och Elevhälsoteamets uppföljning och utvärdering:


Utvärdera Elevhälsoteamets mål för 2015 vid årets slut
Uppföljning av ett antal åtgärdsprogram och dess resultat.
Bilaga 1
Barn- och elevhälsoteamets kompetenser (utdrag ur kompendiet
Barn- och elevhälsa i Kungsbacka kommun)
“Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som
främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev samt ha ett
särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling” Prop.
2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet sid. 25
Barn- och elevhälsoteamets personal ska vara väl förtrogen med förskolans/skolans
styrdokument och kommunens mål i ett 1-16 års perspektiv samt känna till
pedagogiska enhetens förutsättningar, struktur, aktuell problematik etc. Nedan
redovisas elevhälsoteamets olika kompetenser samt rektors ansvar för elevhälsan.
Rektor har ansvar för hur de olika kompetenserna nyttjas inom den egna
verksamheten.
Psykologen
Psykologen verkar på tre nivåer:



Individnivå: Det enskilda barnet, familjen och den enskilda pedagogen.
Gruppnivå: Elevgruppen, arbetslaget.
Organisationsnivå: Övergripande skolfrågor som t. ex skolans organisation,
förändringsarbete, skolledning m.m.
Psykologen kan erbjuda specifik kompetens till förskola och skola inom olika
områden, som utvecklingspsykologi, pedagogisk psykologi, neuropsykologi, kunskap
om barns och ungdomars psykiska störningar, kunskap om ledarskap och
ledarskapsutveckling, kunskap om organisationer och organisationsutveckling.
Psykologen erbjuder psykologisk handledning och konsultation till personal och
ledare, råd och stödsamtal till barn, ungdomar och föräldrar.
Psykologen använder psykologisk utredningsmetodik som underlag till att anpassa
och utforma lämpliga stödinsatser och underlätta lärandet.
6
Psykologens kompetens används för att förstå utvecklingsprocesser i syfte att öka
personalens kunskap i förhållningssätt, som främjar goda utvecklingsbetingelser.
Psykologens kompetens bör mer och mer riktas mot förebyggande och övergripande
insatser, vilket innebär fokusering på grupp- och organisationsnivå.
Samtal är psykologens viktigaste verktyg i allt stödjande arbete, också när det gäller
utredning och behandling.
Skolsköterskan
Skolhälsovården är en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar
mot barn och ungdomar. Skolhälsovårdens arbete lyder under Hälso- och
sjukvårdslagen, HSL och för den skall det finnas en, av nämnden utsedd,
verksamhetschef.
Skolsköterskan möter regelbundet alla elever i skolan utifrån det nationella
basprogram man arbetar efter. Det gör att skolsköterskan får en unik överblick och
kunskap om elevernas hälsa ur ett helhetsperspektiv.
Skolsköterskan ska arbeta med att tydliggöra det förebyggande elevhälsoarbetet på
skolan. Detta arbete sker genom insatser på organisations -grupp –och individnivå.
Grupp/organisation: Arbetsmiljö, arbete mot mobbning, hälsoundervisning för att
påverka livsstil som t ex sex och samlevnad, livskunskap, tjej/killgrupper, kost och
fysisk aktivitet.
Individnivå: Hälsoenkäter, hälsosamtalet, stödjande funktion för elever med särskilda
behov.
En viktig förutsättning för skolhälsovårdens arbete är att utveckla och åstadkomma
goda samarbetsförhållanden både inom skolan, med elever/föräldrar och utanför
skolan som hälso- och sjukvård, barnhälsovård och socialtjänst.
Beträffande barn i förskolan vilar ansvaret för hälsovård på barnhälsovården.
Skolläkaren
Skolläkaren fungerar som medicinsk rådgivare till elever, personal och föräldrar.
Elevhälsans ambition är att arbeta hälsofrämjande på ett folkhälsoplan där
skolläkaren också ingår i ett mer övergripande sammanhang.
Kurator
Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera
pedagogen i förskolan/skolan.
Kurator kan fungera som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället
och kan bidra till ökad förståelse kring barns välmående och utveckling.
Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikation
och verkar för förståelse och utveckling för gruppen/individen på samtliga tre nivåer.
Kurators verktyg är samtal.
7
Kurator ger konsultation till skolpersonal.
Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten hos skolans personal om
grupprocesser, barns och ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor
Specialpedagogen
Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och bör ha stor del i
förändringsarbete och skolutveckling för att förskolan/skolan ska få stöd i att förbättra
och förändra arbetsmetoder och arbetssätt. Utgångspunkten för specialpedagogens
arbete är ett pedagogisk synsätt och specialpedagogens roll i barn- och elevhälsan
blir att ”översätta” övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser.
Specialpedagogen kan arbeta med handledning, rådgivning, uppföljning,
undervisning och utvärdering.
Rektor
Rektor ansvarar för barn- och elevhälsan och är en central person i barn- och
elevhälsoarbetet. Rektor är den som har kompetens att vidmakthålla barn- och
elevhälsans perspektiv även i andra frågor inom enheten. Detta gäller även inom den
egna förvaltningen och i kontakter med andra förvaltningar i syfte att få ett
hälsofrämjande synsätt i all verksamhet. När samarbetet mellan olika funktioner och
kompetenser fungerar inom elevhälsan kan rektor få bra och väl genomarbetade
underlag för beslut som t.ex. rör prioriterade arbetsområden, organisation av klasser
och grupper, behov av kompetensutveckling mm.
Rektor har ansvar för skolans resultat och har därför, inom givna ramar, ett särskilt
ansvar för:




att verksamheten och barn- och elevhälsoarbetet utformas så att
barnen/eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver.
att kontakt upprättas mellan förskola/skola och hem, om det uppstår problem
och svårigheter för barnet/eleven i förskola/skolan.
att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolan/skolans
handlingsplan för elevhälsan
att resursfördelning och stödåtgärder anpassas till den värdering av barnens/
elevernas utveckling som pedagoger gör.
Organisation av barn- och elevhälsan
Organisation
Organisatoriska förutsättningar i form av ledning, bemanning, forum för samtal, tid,
former för dokumentation och ramar kring barn- och elevhälsoteamets arbete krävs
för att det ska bli framgångsrikt. Det förutsätter att ledning på flera nivåer tror på och
driver utvecklingsprocessen och är tydliga med sitt synsätt och förskolans/skolans
uppdrag.
Organisationen påverkar möjligheterna för barn- och elevhälsoteamet att delta i
skolutvecklingsarbetet, en långsiktig process som inte kan bygga på enskilda
individers initiativ utan måste stödjas av strukturer i organisationen.
Förskola & Grundskolas verksamhet är indelad i åtta pedagogiska enheter och en
stöd/utvecklingsenhet, Specialpedagogiskt Centrum (SPC).
8
Verksamhetschef är chef för de flesta personalgrupperna inom barn- och elevhälsan
(psykolog, kurator, skolsköterska).
Varje pedagogisk enhet ska organisera barn- och elevhälsan i ett 1-16 års
perspektiv.
Rektor arbetsleder barn- och elevhälsoteamet inom det egna ansvarsområdet.
Barn- elevhälsoteamens personal på enheterna bildar nätverk inom egna
pedagogiska enheten. Teamen ska vid behov också samverka med andra inom den
egna förvaltningen, övriga förvaltningar, landstinget och andra myndigheter etc.
Barnen i förskolan tillhör barnhälsovårdens ansvarsområde. När det gäller
psykologkompetens kan den till viss del erhållas från barnhälsovården och till viss del
från elevhälsoteamen samt SPC. SPC stöder också förskoleverksamheten med
kurators- och specialpedagogisk kompetens. SPC ansvarar för ekonomiska resurser
till förskolor med barn i behov av särskilt stöd.
Bemanning
Barn- och elevhälsoteamet ska bestå av psykolog, kurator, skolsköterska,
specialpedagog och rektor. Skolläkare ska vara kopplad till teamet.
Verksamhetschefen beslutar om de olika tjänsternas omfattning inom barn- och
elevhälsan. Det finns ännu inget centralt beslut om personaltätheten. I
utredningsförslaget rekommenderas dock en lägsta nivå med i genomsnitt en
årsarbetare skolsköterska per 500 elever, en årsarbetare psykolog per 1 000 elever
och en årsarbetare kurator per 1 000 elever. När det gäller
specialpedagogresurserna är det svårare att lämna ett förslag till lägsta nivå.
Specialpedagogerna ingår i varje skolas arbetslag på ett annat sätt än övriga
yrkeskategorier.
Nätverksarbete och samordnare
Utveckling, information, kompetensutveckling mm samordnas centralt i kommunen
genom nätverken. Verksamhetschefen för SPC har ansvar för den
kommunövergripande samordningen. I den förvaltningsövergripande gruppen finns
också en rektorsrepresentant.
För yrkeskategorierna kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog finns en
förvaltningsövergripande samordnare. Samordnarnas uppgift är att:






Delta i samordningsmöten med övriga samordnare 1 gång per månad
Leda samordningsmöten med den egna yrkesgruppen 1 gång per månad
Vara drivande i att implementera det nya elevhälsouppdraget inom sin
yrkeskår och vara stöd för dessa i deras arbete med implementering på
respektive pedagogisk enhet
Förse verksamhetschefer och förvaltning med minnesanteckningar från
gemensamma träffar
Lämna information om nya rön, lagar och förordningar till yrkesgruppen samt
till verksamhetscheferna via ledningsgruppen
Inventera behov av kompetensutveckling för den egna yrkesgruppen och
redovisa för verksamhetscheferna via ledningsgruppen
9


Lyfta samordningsfrågor till ledningsgruppen, via verksamhetschef SPC, för
beslut i ledningsgruppen
Delta och ge råd vid nyanställning av den egna yrkesgruppen
Samordnarna är placerade på respektive pedagogisk enhet. Samordningsmöten sker
i lokaler på SPC. På SPC finns rum som kan användas för eventuella tester och
föräldrasamtal. Ett av rummen är särskilt anpassat för tester genom att det är
ljudisolerat Inför varje enskild utredning beslutar psykologen var den ska genomföras,
på den egna skolan eller i SPC:s lokaler.
På SPC förvaras också gemensamt material för psykologiska tester.
Bilaga 2
Handlingsplan
Datum
Skola/grupp
Nuläge
Var är vi?
Namn
Skolår
Vad har vi gjort?
Beskriv de insatser som arbetslaget gjort. Vem ansvarar för insatserna? När fungerar det? När
kommer handlingsplanen att utvärderas?
Vilka resultat har det gett?
I
Vart vill vi? Önskat läge
Elevens behov
Utvärdering
Datum och ansvarig/ansvariga
1
0
1
1