Motioner – pdf

Motioner
Partistämma
Karlstad 15-18 oktober 2015
Motionsförteckning
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Motion 1
35
37
Malin Sjölander, Västervik – Kalmar län
Utökning av rutavdraget
Motion 2
39
Lars Püss, Halmstad – Hallands län
Utveckla rut och rot
Motion 3
41
Sofia Axelsson, Moderata Ungdomsförbundet Dalarna – Dalarna
RIT-avdrag
Motion 4
43
Kajsa Danielsbacka, Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg – Skaraborg
RIT-avdrag
Motion 5
45
Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg
Egenanställning – en modern väg till arbete
Motion 6
50
Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän
Egenanställning – en modern väg till arbete
Motion 7
54
Moderata Ungdomsförbundet
Arbetsmarknadslagstiftning
Motion 8
56
Moderaterna i Skaraborg
Reformera och modernisera las
Motion 9
58
Moderata Ungdomsförbundet i Kronoberg – Kronobergs län
Ett land där trösklarna till arbetslivet sänks
Motion 10
61
Moderaterna Örebro län
Ett omedelbart avskaffande av den så kallade värnskatten
Partistämma 2015
sid 5 
Motion 11
63
Tobias Sjö, Oscar Södra – Stockholms stad
Fortsatt avskaffande av värnskatten
Motion 12
66
68
70
71
76
87
89
92
94
99
117
Motion 29 119
Motion 30
121
Motion 31
125
Motion 32
127
Motion 33
128
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Inför ekonomiska frizoner i glesbygd
101
Bo Halbert m fl, Sollentuna – Stockholms län
Sänkta kostnader för att ytterligare stimulera nyföretagande
sid 6
Motion 28
Jan Owe-Larsson, Norrköping – Östergötlands län
Uppmuntra resande i kollektivtrafiken genom förmånligare skatteregler
Moderaterna i Hallands län
Sociala företag
Motion 22
115
Moderaterna i Östergötlands län
Solnedgångsparagrafer och regleringsgiljotin
Ulrica Fors Stenmarck, Vellinge m fl — Skåne
Människorna i Skåne är Skåne närmast
Motion 21
Motion 27
Moderaterna i Dalarna
En besöksnäring som utvecklas i hela landet
Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele — Västerbottens län
Stärkt företagande i hela Sverige
Motion 20
113
Moderaterna i Dalarna
Angående tillväxt och tillsyn
Anders Tornblad, Härlanda – Göteborg
Ungas företagande
Motion 19
Motion 26
Moderaterna i Värmlands län
Ökad skattereduktion vid privat pensionssparande
Moderata Ungdomsförbundet
Självständighet och ett första jobb
Motion 18
109
Moderaterna i Värmlands län
Tullverket
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän – Bohuslän
För fler jobb
Motion 17
Motion 25
Pia Hallström, Forshaga m fl – Värmlands län
Se över det nordiska skatteavtalet
Victor Ericsson, Härjedalen – Jämtlands län
Sveriges bästa företagarklimat
Motion 16
106
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län – Örebro län
Dags att slopa småföretagarnas sjuklöneansvar
Ulla Berne, Åmål – Norra Älvsborg
Avdrag för kostnader i samband med motion och friskvård
Motion 15
Motion 24
Carl-Henrik Lindberg, Moderata Ungdomsförbundet i Stenungsund – Bohuslän
Förbättrad matchning mellan unga arbetssökande och företag
Moderaterna i Östergötlands län
Ridning som friskvård
Motion 14
104
Moderaterna i Skaraborg
Om att underlätta för att starta företag
Moderaterna i Östergötlands län
Avskaffa värnskatten
Motion 13
Motion 23
Motion 34
130
Anders Jansson, Gävle – Gävleborgs län
Lägre moms på dans
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 7 
Motion 35
132
Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län
Fastighetsavgift/skatt
Motion 36
134
Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län
Taxeringsprocess och bevisning
Motion 37
136
David Josefsson, Johanneberg-Guldheden – Göteborg
Avdrag för bosparande för unga vuxna
Motion 38
138
Moderaterna i Göteborg
Höj grundavdraget till europeisk nivå
Motion 39
142
Moderatkvinnorna
Kvinnors livspussel
Motion 40
147
Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län
Statliga företag
Motion 41
150
Susanne Sjöblom m fl, Hägersten – Stockholms stad
En dispositiv lag som reglerar köp av tjänst mellan näringsidkare
Motion 42
152
Susanne Sjöblom, Hägersten – Stockholms stad
Diskriminering enligt LOU
Motion 43
155
Moderaterna i Stockholms län
Reavinstbeskattningen vid försäljning av privatbostäder
Motion 44
158
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Exportfrämjande av båtindustrin
Motion 45
160
Moderaterna i Skåne
Offentlig Upphandling
sid 8
Partistämma 2015
Utskott 2:
Integration och migration
Motion 46
163
165
Erik Bengtzboe m fl, Nyköping – Södermanlands län
Om arbete och integration
Motion 47
170
Moderaterna i Kalmar län
Framgångsrik integration skapar nya möjligheter
Motion 48
172
Hampus Magnusson, Älvsborg-Skärgården m fl – Göteborg
Motprestation för försörjningsstöd
Motion 49
175
Moderata Ungdomsförbundet Halland – Hallands län
En moderat integrationspolitik
Motion 50
178
Moderatkvinnorna
Integration på arbetsmarknaden – en viktig nyckel
Motion 51
181
Inger René, Partille – Bohuslän
Asyl- och flyktinginvandring
Motion 52
184
Carl-G Finnskog, Stenungssund – Bohuslän
Minskad invandring
Motion 53
185
Moderaterna i Bohuslän
Migration, integration och medborgarskap
Motion 54
192
Moderata Ungdomsförbundet
Den svenska öppenheten
Motion 55
196
Jacob Lundberg, m fl, Moderata Ungdomsförbundet i Uppsala – Moderata
Ungdomsförbundet
Försörjningskrav för anhöriginvandring
Partistämma 2015
sid 9 
Motion 56
198
Utskott 3:
Välfärd
201
Motion 58
Moderata Ungdomsförbundet
Permanenta uppehållstillstånd och stärkta drivkrafter
Motion 57
Erik Hafström, Danderyd m fl – Stockholms län
Migrations- och integrationsfrågor
205
207
Hanna Österman, Linköping m fl – Östergötlands län
Samordning av kostnader för sjukförsäkring och sjukvård
Motion 59
211
Moderaterna i Östergötlands län
Beräkning av sjukersättning som stödjer arbetslinjen
Motion 60
214
Moderaterna i Östergötlands län
En arbetsskadeförsäkring som motverkar arbetsskador
Motion 61
217
Moderaterna i Bohuslän
Förenkla socialförsäkringarna
Motion 62
219
Jonas Larsson, Säffle – Värmlands län
Sjuklön vid frivilliga ej medicinskt nödvändiga ingrepp
Motion 63
221
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän – Bohuslän
För bättre psykisk hälsa bland unga
Motion 64
240
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län – Örebro län
Psykisk ohälsa bland unga
Motion 65
243
Moderaterna i Östergötlands län
Krav på kompetens för att primärt få rätt att hantera psykiatriska problem
Motion 66
247
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Nationella riktlinjer för Case Management
Motion 67
248
Moderaterna i Bohuslän
Barn har rätt till en trygg uppväxt
Motion 68
252
Monika Lozancic, Katarina – Stockholms stad
Översyn av villkoren för barnbidrag
sid 10
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 11 
Motion 69
254
Fredrik Saweståhl m fl, Tyresö – Stockholms län
En föräldraförsäkring för moderna familjer
Motion 70
257
259
265
268
271
274
277
279
281
283
300
Motion 87
302
Motion 88
308
Motion 89
311
Motion 90
315
Motion 91
318
Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad
’Sjuktantens’ återkomst – en vidareutveckling av vab
286
Moderaterna i Värmlands län
Familjeklassificering av narkotiska preparat
sid 12
Motion 86
Ulla Pehrson, Norrmalm – Stockholms stad
Ja till vinster i välfärden förutsätter hög kompetens i upphandling och kontroll
Moderaterna i Östergötlands län
Oberoende instans för medicinska intyg
Motion 80
298
Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län
Gränsen för det offentliga åtagandet
Moderaterna i Värmlands län
Om att upprätta ett europeiskt donationsregister
Motion 79
Motion 85
Moderaterna i Östergötlands län
Gör det lagligt för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten
Jan-Evert Rådhström, Sunne – Värmlands län
Människor ska ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp
Motion 78
296
Moderaterna i Östergötlands län
Låt Försäkringskassan ta över personlig assistans
Ingrid Jerneborg Glimne, Gnesta – Södermanlands län
Släpp läkarna loss!
Motion 77
Motion 84
Fredrik Saweståhl, Tyresö m fl – Stockholms län
Informationsplikt vid hiv/aids
Moderaterna i Värmlands län
Angående 18-årsgräns vid manlig omskärelse
Motion 76
294
Christer Siwertsson, Östersund – Jämtlands län
Ägandet av patientjournaler
Malin Wengholm, Jönköping – Jönköpings län
Dela pensionsrättigheter vid skilsmässa
Motion 75
Motion 83
Christer Siwertsson, Östersund – Jämtlands län
Statlig finansiering av sjukvården
Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län
Om rättvis bodelning vid äktenskapsskillnad
Motion 74
291
Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad
Anhörigvårdare
Marcus Sköld, Upplands-Bro – Stockholms län m fl
Antalsneutral äktenskapslag
Motion 73
Motion 82
Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad
Vårdnära service – en kvalitetsutveckling i vården
Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad
Ökad handlingsfrihet för Sveriges familjer
Motion 72
289
Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad
Utbildning av omsorgs- och vårdpersonal
Moderaterna i Kronobergs län
Utöka rätten till föräldrapenning i samband med adoption
Motion 71
Motion 81
Motion 92
320
Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad
Kultur på recept
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 13 
Motion 93
322
Utskott 4:
Skola och utbildning
325
Motion 100
327
Motion 101
329
Motion 102
332
Motion 103
333
Motion 104
337
Motion 105
Inger René, Partille – Bohuslän
IT-lyft inom äldreomsorgen
Motion 94
Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad
Trygghet i äldres boende
Motion 95
Margareta Olgart Holmberg, Oscar Södra m fl – Stockholms stad
Låt våra äldre mötas av ett värdigt bemötande
Motion 96
Moderaterna i Östergötlands län
Gårdsförsäljning
Motion 97
Moderaterna i Hallands län
Gårdsförsäljning
Motion 98
Joel Nordkvist, Östersund, m fl – Jämtlands län
Gårdsförsäljning av livsmedel och alkoholhaltiga drycker
Motion 99
Moderaterna i Göteborg
Avskaffa alkoholmonopolet
341
343
Moderaterna i Dalarna
Angående skolan
345
Moderaterna i Hallands län
Styrning och ansvar över skolan
347
John Backvid, Skellefteå – Västerbottens län
Svenska skolans förfall
349
Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna – Dalarna
Utökad och rättvis bedömning
351
Fanny Westlund, Moderat Skolungdom – Jönköpings län
Rättvisa betyg
354
Oskar Svärd, Moderata Ungdomsförbundet Kumla-Hallsberg – Örebro län
Gymnasiearbetet bör ha fler betygsalternativ
Motion 106
357
Moderaterna i Örebro län
Mentorstöd
Motion 107
359
Moderaterna i Kronobergs län
Förändrad rektorsutbildning
Motion 108
361
Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län
Förebyggande åtgärder för att minska brott och kränkningar i skolan
Motion 109
364
Sofia Axelsson, Moderata Studenter Jönköping, m fl – Jönköpings län
50 nyanser av grundskolan
sid 14
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 15 
Motion 110
367
Alexandra Anstrell, Haninge m fl — Stockholms län
Vi måste ha höga förväntningar på alla elever och eleverna har rätt till samma
kunskapskrav
Motion 111
Motion 120
369
Erik Bengtzboe, Nyköping m fl – Södermanlands län
Nationellt sökområde för gymnasieskolan
Motion 112
372
374
Motion 114
376
Motion 115
380
Motion 116
382
Motion 117
Linus Gunnarsson, Valbo – Gävleborgs län
Fribelopp för eftergymnasiala studier
Motion 118
386
Motion 119
393
417
419
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Svensk-finländsk Natokommitté
Motion 128
Moderata Studenter – Moderata Ungdomsförbundet
Ett moderat reformpaket för högre studier
414
Pål Jonson, Arvika – Värmlands län
Utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt medlemskap i Nato
Motion 127
Moderata Ungdomsförbundet
Högre studier
412
Bo Hultin, Boden – Norrbottens län
Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato
Motion 126
384
410
Jan Olsson, Moderata Ungdomsförbundet i Sunne – Moderata Ungdomsförbundet
Svenskt medlemskap i Nato
Motion 125
Micael Åkesson, Varberg – Hallands län
Bidrag på lika villkor
407
Sofia Ridderstad, Nässjö – Jönköpings län
Natomedlemskap
Motion 124
Roland Gustbée m fl, Växjö – Kronobergs län
Förbättrad validering
405
Adam Rydstedt, Hudiksvall – Gävleborgs län
Svenskt medlemskap i Nato
Motion 123
Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län
Avveckla mer statligt ägande för att kunna göra universiteten friare
403
John Backvid, Skellefteå – Västerbottens län
Natomedlemskap som garant för rikets säkerhet
Motion 122
Björn Andersson, Vingåker m fl – Södermanlands län
God kontakt mellan elev, skola och vårdnadshavare
401
Suzanne Frank, Växjö – Kronobergs län
Angående att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato
Motion 121
Moderaterna i Kronobergs län
Om ändring av taxa till barnomsorgen
Motion 113
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
420
Peter Beckman, Kungsholmen m fl – Stockholms stad
Tvåprocentmål för försvaret
Motion 129
422
Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län
Frihandelsavtal med Norge
Motion 130
424
Moderaterna i Kalmar län
Ökad försvarskapacitet kring Östersjön
sid 16
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 17 
Motion 131
428
Utskott 6:
Brott och straff
430
Motion 141
Maria von Beetzen, Strängnäs – Södermanlands län
Ordning och reda i mellan försvarsbeslut och försvarsbudget
Motion 132
Ralf Holmér, Linköping m fl – Östergötlands län
Sveriges försvar måste anpassas till dagens verklighet och för morgondagens
verklighet
Motion 133
437
Motion 134
439
Erik Hafström, Danderyd m fl – Stockholm län
”En moderat säkerhetspolitik för framtiden”
Motion 135
445
Motion 136
Motion 137
449
451
Margareta Schlee, Uppvidinge – Kronobergs län
Inför allmän värnplikt för svenska medborgare 18-22 år
Motion 139
454
Motion 140
461
479
Maria Abrahamsson, Maria – Stockholms stad
Försöksverksamhet med tv-sända rättegångar
482
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Nollvision mot våldtäkter
483
Moderaterna i Skåne
Sexualbrott
Motion 149
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad
Svensk nukleär kapacitet
475
Maria Abrahamsson, Maria – Stockholms stad
Ompröva nämndemannasystemet
Motion 148
Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad
Motion för att minska biståndet
473
Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm – Stockholms stad
Lex Quick och lex Karim utredningar
Motion 147
453
470
Finn Bengtsson, Linköping m fl – Östergötlands län
Inrättandet av en resningsdomstol
Motion 146
Moderaterna på Gotland
Militär närvaro på Gotland
Motion 138
Motion 143
Motion 145
Carl-G Finnskog, Stenungsund – Bohuslän
Ett starkt försvar
467
Moderaterna i Bohuslän
Rättsväsendet måste prioritera vardagsbrottsligheten
Motion 144
Moderaterna i Skaraborg
En ansvarsfull försvarspolitik
465
Ida Eriksson, Moderata Studenter Växjö – Kronobergs län
Det svenska rättssystemet
Motion 142
Rolf K Nilsson, Norra Gotland m fl – Gotland
Anpassning av det svenska försvaret och den civila beredskapen till omvärldsläget
463
486
Moderatkvinnorna
Kvinnofrid
Motion 150
488
Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele – Västerbottens län
Våld i nära relationer samt kvinnojourer
Motion 151
490
Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän
Det finns ingen heder i hedersvåld
sid 18
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 19 
Motion 152
494
Motion 153
496
499
501
506
508
511
513
515
Motion 168
535
Motion 169
537
Motion 170
539
Motion 171
541
Motion 172
543
Moderaterna i Österåker, Österåker – Stockholms län
Inför begränsningar av antal ärenden för gode män och förvaltare
Moderaterna i Bohuslän
Åtgärder mot tiggeri
Motion 161
534
Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm – Stockholms stad
Högre rättsäkerhet med utbildning i nationell förhörsteknik
Moderaterna i Bohuslän
Höjda straff för grov människosmuggling
Motion 160
Motion 167
Moderaterna i Bohuslän
Anonyma vittnesmål
Per Vorberg, Härryda – Bohuslän
Införande av meddelandesystem liknande ”AMBER Alert” i Sverige
Motion 159
532
Moderaterna i Hallands län
Skadestånd till brottsoffer
Moderaterna i Kronobergs län
Identitetskapning
Motion 158
Motion 166
Moderaterna i Värmlands län
Lagför personer som avviker från fängelsestraff
Michael Andersson, Värnamo – Jönköpings län
Lagändring beträffande långa betalningstider
Motion 157
528
Rolf K Nilsson, Norra Gotland – Gotland
Offentliga danstillställningar
Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län
Bluffakturor
Motion 156
Motion 165
Moderaterna i Stockholms stad
Danstillstånd
Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län
Bluffakturor
Motion 155
527
Moderaterna i Stockholms stad
Stävjande av plankning
Moderaterna i Östergötlands län
Fler förslag mot organiserad brottslighet
Motion 154
Motion 164
Moderaterna i Bohuslän
Förbjud falsk polisbil
Moderaterna i Örebro län
Kränkande fotografering
520
Lage Hortlund, Piteå – Norrbottens län
Överväg ett förbud mot gatutiggeri
Motion 162
522
Erik Baecklund, Askersund – Örebro län
Påföljd vid brott mot mänskligheten
Motion 163
524
Moderaterna i Värmlands län
Polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang
sid 20
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 21 
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
Motion 173
547
Motion 184
549
Motion 185
Moderaterna i Hallands län
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
Motion 174
551
554
557
560
562
564
566
569
572
Motion 190
590
Motion 191
593
Motion 192
595
Motion 193
597
Motion 194
600
Gottlieb Granberg, Värnamo – Jönköpings län
Sanktionsavgifter bygglov
575
Moderaterna i Västmanlands län
Bygg ut E 18 – nu!
sid 22
587
Moderaterna i Blekinge län
Ett förenklat byggande för fler bostäder
Moderaterna i Bohuslän
Möjliggör bebyggelse i områden med riksintresse för flygplatser
Motion 183
Motion 189
Dieter Wagner m fl, Värnamo – Jönköpings län
Överklagande av tillstånd med mera
Moderaterna i Bohuslän
Framtidens järnvägsnät i Bohuslän
Motion 182
585
Moderaterna i Bohuslän
Överklagningar i byggärenden bör begränsas
Moderaterna i Blekinge län
Modern infrastruktur i hela länet
Motion 181
Motion 188
Moderaterna i Skaraborg
Om stärkt äganderätt och minskat strandskydd
Sotiris Delis, Huskvarna – Jönköpings län
Satsa på tåget!
Motion 180
583
Sofie Bichler m fl, Partille – Bohuslän
Angående det utökade strandskyddet
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Flygplatser över hela landet
Motion 179
Motion 187
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Ett moderniserat strandskydd
Lena Olinder, Askim m fl – Göteborg
Förnyelse av den moderata sjöfartspolitiken
Motion 178
580
Moderaterna i Dalarna
Normalisera beslutsgången i strandskyddslagstiftningen
Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
Motion 177
Motion 186
John Widegren m fl, Ödeshög – Östergötlands län
Underlätta för dispens från strandskydd
Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
Motion 176
578
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad
Utredning angående sammanhängande kollektivtrafiks tvärförbindelse i Stockholm
Olof Lavesson, Malmö – Skåne
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
Motion 175
576
Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän
Skärpning av lagen om vinterdäckskrav för tung trafik
Motion 195
602
Andreas Brännström, Nacka – Stockholms län
Onödiga begränsningar i Attefalls-lagstiftningen
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 23 
Motion 196
604
Moderaterna i Bohuslän
Åtgärder mot bostadsbristen
Motion 197
606
Mats Green, Jönköping – Jönköpings län m fl
En bostadspolitik för framtiden – för hela Sverige
Motion 198
615
Filip Henriksson, Tynnered – Göteborg
Lagstifta mot mobiltelefoni i samband med bilkörning
Motion 199
617
Moderaterna i Dalarna
Angående bredbands- och mobiltäckning
Motion 200
Utskott 8:
Landsbygd, miljö och energi
Motion 201
620
625
Edvard Hollertz, Moderata Ungdomsförbundet Söderköping-Valdemarsvik –
Östergötlands län
Jordbrukslandets konkurrenskraft
Motion 202
630
Edvard Hollertz, Moderata Ungdomsförbundet Söderköping-Valdemarsvik –
Östergötlands län
En långsiktig jordbrukspolitik
Motion 203
Moderaterna i Bohuslän
Minska avgaserna, inför landström för lastfartyg
623
632
Sven Lindgren, Linköping – Östergötlands län
Åtgärder mot Sveriges bristande försörjningsberedskap
Motion 204
640
Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän
Nationell plan med strategi för att trygga Sveriges livsmedelsförsörjning på sikt
Motion 205
644
Moderaterna i Skaraborg
Om åtgärder för ökad livsmedelsexport och konkurrenskraft
Motion 206
647
Moderaterna i Skaraborg
Om ökad konkurrenskraft för svenskt lantbruk etcetera
Motion 207
650
Moderaterna i Örebro län
Stärkt konkurrenskraft för svenska bönder
Motion 208
652
Moderaterna i Bohuslän
Areella näringar
Motion 209
654
Moderaterna i Östergötlands län
Dyra arkeologiska utgrävningar är hinder för utvecklingen på landsbygden
Motion 210
656
Moderatkvinnorna
Bra mat gör skillnad
sid 24
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 25 
Motion 211
659
Moderaterna i Östergötlands län
Sluta särbehandla ekologisk produktion
Motion 223
694
Malin Sjölander, Västervik – Kalmar län
Satsning på kärnkraft
Motion 212
662
Susanné Wallner, Östersund – Jämtlands län
Ursprungsmärkning av mat och dess innehåll
Motion 224
696
Dieter Wagner, Värnamo – Jönköpings län
Elpriset
Motion 213
665
Adam Rydstedt, Hudiksvall – Gävleborgs län
Licensjakt på varg i Gävleborgs län
Motion 214
668
John Widengren, Ödeshög – Östergötlands län
Återinför allmän jakttid på storskarv
Motion 215
671
Moderaterna i Bohuslän
Hållbar kust och hav som tillåter kustnära småskaligt fiske
Motion 216
673
Ulla Pehrson m fl, Norrmalm – Stockholms stad
Öka skyddet mot klimatförändringar och klimatanpassa våra svenska samhällen.
Motion 217
680
Marianne Watz, Gärdet – Stockholms stad
Minerallagstiftning
Motion 218
682
Per Erlandsson, Karlshamn – Blekinge län
Avgifter för tillsyn enligt Miljöbalken
Motion 219
684
Axel Josefson, Innerstaden m fl – Göteborg
Verka för en omställning av fordonsflottan
Motion 220
686
Moderaterna i Bohuslän
Förnybart bränsle till flyget
Motion 221
688
Moderaterna i Skaraborg
Om stopp för vattendirektivet och underlättande av småskalig vattenkraft
Motion 222
691
Katarina Brännström, Växjö – Kronobergs län
Trygga svensk elförsörjning med kärnkraft
sid 26
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 27 
Utskott 9:
Sveriges styre och civilsamhälle
Motion 225
699
Motion 235
701
Motion 236
Moderaterna i Örebro län
Motverka centrala myndigheters tendenser att utveckla ett centralstyrt och
kontrollerande arbetssätt i verksamheter där kommunerna har ett delegerat ansvar
Motion 226
704
Moderaterna i Kronobergs län
Effektivisera den statliga förvaltningen
Motion 227
706
Susanne Dekinnart Aronsson, Kungälv – Bohuslän
Återinförande av tjänstemannaansvar
709
Moderaterna i Bohuslän
Tjänstemannaansvar bör återinföras
712
Tomas Nilsson, Johanneberg-Guldheden – Göteborg
Tillgång till information från myndigheter och verk
714
Jakob Steinstö, Moderata Ungdomsförbundet Kronoberg – Kronobergs län
En och samma myndighetsålder
716
736
Motion 239
739
Motion 240
741
Motion 241
744
Motion 242
746
Bo Hultin, Boden – Norrbottens län
Skyddet av den enskildes äganderätt måste ytterligare stärkas
718
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Statligt stöd för att underlätta kommunsammanslagningar
Motion 243
749
Sofia Ridderstad, Nässjö – Jönköpings län
Äganderätten hotas
720
Moderaterna i Skövde – Skaraborg
Kraftfulla verktyg för landsbygden
Motion 244
752
Katarina Brännström, Växjö – Kronobergs län
Förbättra skyddet av den personliga integriteten
723
Harald Hjalmarsson, Norra Tjust – Kalmar län
Ny regionindelning
sid 28
Motion 238
Moderaterna i Östergötlands län
Stärk äganderätten
Magnus Palmlöf, Älvsborg/Skärgården — Göteborg
Arbete mot korruption i samhället
Motion 234
735
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Att skriva in ”tillgänglighet” i regeringsformen och stärkande av regeringsformens
status i det svenska politiska systemet
Jenny Edberg, Järfälla – Stockholms län m fl
Införande av en nationell frigörelsedag
Motion 230
Motion 233
Motion 237
Ludvig Ceimertz, C4 Kristianstad m fl – Skåne
Att göra veterandagen till allmän flaggdag
Motion 229
Motion 232
733
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad
Reducerat antal platser i riksdagen
Carl-G Finnskog, Stenungsund – Bohuslän
Utvärdera Europeiska Unionenmedlemskapet (EU)
Motion 228
Motion 231
730
Moderaterna i Bohuslän
Reformering av länsstyrelserna
Motion 245
755
Moderaterna i Östergötlands län
Ställ krav på konsekvensanalyser om personlig integritet
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 29 
Motion 246
758
Moderaterna i Östergötlands län
Överge decemberöverenskommelsen i riksdagen
Motion 247
766
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Medlemsomröstning om decemberöverenskommelsen
Motion 248
767
Moderaterna i Strängnäs – Södermanlands län
Förhandla om decemberöverenskommelsen
Motion 249
769
Lage Hortlund, Piteå – Norrbottens län
Säg upp decemberöverenskommelsen
Motion 250
771
Per Vorberg m fl, Härryda – Bohuslän
Avskaffa decemberöverenskommelsen
Motion 251
773
Rolf K Nilsson m fl, Norra Gotland – Gotland
Lämna decemberöverenskommelsen
Motion 252
775
Nils-Henrik Tideberg, Lidingö – Stockholms län
Krav på Moderaternas avhopp från decemberöverenskommelsen
Motion 253
783
Moderaterna i Värmlands län
Radio- och tv-avgift vid datorinnehav
Motion 254
786
Linus Gunnarsson, Valbo – Gävleborgs län
Tv-licensavgift
Motion 255
788
Moderaterna i Värmlands län
Motion angående privatkopieringsersättning och privatkopieringsavgift
Motion 256
791
Helena Sigander, Norrmalm – Stockholms stad
Framtidsanalys av kultursverige
Motion 257
793
Motion 258
795
Edvard Hollertz, Moderata Ungdomsförbundet Söderköping-Valdemarsvik –
Östergötlands län
Behovet av nya krafter i gamla kulturfastigheter
Motion 259
797
Moderaterna i Värmlands län
Utveckling och arkeologiska utgrävningar
Motion 260
799
Andreas Löwenhöök, Skellefteå – Västerbottens län
Etablera fler internationella kasinon i Sverige
Motion 261
801
Jenny Edberg, Järfälla – Stockholms län m fl
Branschstandard av hbt-certifieringar önskvärt
Motion 262
804
Moderaterna i Östergötlands län
Stärk ”fair use” i Sverige
Motion 263
808
Moderaterna i Östergötlands län
Lika villkor i Europeiska Unionen (EU)
Motion 264
810
Moderaterna i Östergötlands län
Underlätta generationsskiften
Motion 265
812
Moderatkvinnorna
Hjälpmedel vid valröstning för synskadade
Motion 266
813
Moderaterna i Örebro län
Interpellationer och enkla frågor till ordförande i kommunala bolag
Motion 267
816
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad
Ett stärkt gränsskydd för Europeiska Unionen (EU)
Motion 268
817
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad
Det europeiska körkortet
Moderaterna i Bohuslän
Presstödet får olyckliga konsekvenser
sid 30
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 31 
Utskott 10:
Vår organisation
Motion 269
819
Motion 280
821
Motion 281
Annemari Bergström, Sandviken – Gävleborgs län
En moderat senior – en självklar fullvärdig medlem i partistyrelsen
Motion 270
823
825
846
Motion 283
847
Moderaterna i Örebro län
De val som Moderaternas organ deltar i
827
Thomas Gutke, Östersund – Jämtlands län
Moderata Seniorers representation i partistyrelsen
Motion 273
Motion 282
Moderaterna i Jönköpings län
Rösträtt vid föreningsårsmöte
Inger René, Partille – Bohuslän
Senior representation
Motion 272
845
Moderaterna i Blekinge län
Val av partiordförande
Moderaterna i Skåne
Senior representation
Motion 271
843
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten – Stockholms stad
Kommande version av det moderata handlingsprogrammet
Motion 284
849
Anders Fogeus, Gävle – Gävleborgs län
Bättre rutiner för medlemsbetalning av årsavgiften i Moderaterna
829
Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad
Diskriminering av äldre inom Moderaterna
Motion 274
832
Bengt Akalla, Spånga m fl – Stockholms stad
Generalsekreterare för seniorer inom Moderaterna
Motion 275
834
Berit Assarsson, Tyresö m fl – Stockholms län
Bättre representation av äldre inom Nya Moderaterna
Motion 276
836
Carl-Johan Carlborg, City Helsingborg – Skåne
Särskild handlingsprogramgrupp för seniorfrågor
Motion 277
838
Martin Hytting, Jönköping m fl – Jönköpings län
Moderaterna måste ha ett demokratiskt förhållningssätt till Sverigedemokraterna
Motion 278
840
Moderaterna i Kronobergs län
Moderat topputbildning för män
Motion 279
842
Moderatkvinnorna
Stärk Moderatkvinnornas möjligheter i framtidens politiska landskap
sid 32
Partistämma 2015
Partistämma 2015
sid 33 
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
1
Motion 1
2
Malin Sjölander, Västervik – Kalmar län
Utökning av rutavdraget
3
Rutavdraget är en formidabel succé som vår moderatledda regering initierat.
Många svarta jobb har blivit vita, många människor har kommit ut i arbete som
tidigare var hänvisade till arbetslöshet och utanförskap. Enligt alla ekonomiska
analyser är detta en bra affär för såväl staten som den enskilda människan.
4
Vi kan i dag köpa städ- och trädgårdstjänster som avlastar heltidsarbetande,
som stöttar äldre, detta med ett avdrag på halva arbetskostnaden.
I vårt grannland Finland har man tagit detta avdrag lite längre. Där kan man
göra avdrag även för enklare vård- och omsorgstjänster. Exempel på detta är
att tvätta, klä på, mata samt att på något annat sätt ge vård till barn, åldringar
och funktionsnedsatta.
Detta borde vara möjligt att genomföra även i Sverige. Många av våra så
kallade rutföretagare bedriver även hemtjänstverksamhet inom LOV. För såväl
företagare och vård- och omsorgstagare skulle det vara en stor fördel att kunna
köpa till utökade tjänster med samma skatteavdrag som rut.
5
6
Jag föreslår stämman besluta
att
utreda och genomföra en utökning av rutavdraget till att omfatta även
vård- och omsorgstjänster.
7
Malin Sjölander
Västervik
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Precis som motionären beskriver så är rutavdraget en stor framgång och har
skapat arbetstillfällen och ökad självkänsla för många som stod långt ifrån
arbetsmarknaden. Tanken att utreda en utökning till områden som exempelvis
enklare vård- och omsorgstjänster är god.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 37 
9
10
1
2
3
4
1
De åldersgrupper som kommer att behöva dessa tjänster framåt är vana vid att
styra över sin tillvaro på ett helt annat sätt än vad gårdagens äldre generation
var, oavsett om det gäller ålderns höst eller vid funktionsnedsättning. Det ger en
möjlighet att få viss hjälp utan biståndsbeslut från socialtjänsten, vilket ger mer
makt över den egna situationen. Samma sak gäller barnfamiljen där en vardag
full av aktivitet gör att livspusslet blir svårt att få till. Då kan det vara tryggt att
själv ha möjlighet att bestämma vem som tar hand om barnen när tiden inte
riktigt räcker till.
Styrelsen ställer sig därför positiva till att en utredning gällande utökning av
dagens rutavdrag till att omfatta även vård- och omsorgstjänster kommer till
stånd.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
anse motionen besvarad.
Förbundsstämmans beslut
5
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att utreda och genomföra en utökning av rutavdraget till att omfatta även vård- och
omsorgstjänster,
6
att
skicka motionen till partistämman, samt
att
möjliggöra för plåtslageriverksamhet och fönsterrenovering att fullt ut
omfattas av rotavdraget.
7
2
Lars Püss, Halmstad – Hallands län
Utveckla rut och rot
3
Rutavdraget har är vår tids utan tvekan mest effektiva arbetsmarknadsåtgärd.
Den har skapat uppskattningsvis mellan 12 000 och 35 000 nya arbetstillfällen i
Sverige. Ur ett skatteperspektiv uppvägs skatterabatten på rut med råge av det
de löneskatter som dessa nya arbetstillfällen har skapat. Men inte nog med det,
det har också inneburit att en tidigare, i princip, helt svart sektor har blivit vit.
Människor som tidigare har arbetat svart kan nu göra det vitt och ta del av alla
de välfärdssystem som tidigare de inte varit en del av.
Med det i åtanke känns det därför naturligt att utveckla rut ytterligare till att
inkludera ytterligare branscher men också till att förenkla den nuvarande formen
av rut och rot.
I det senare fallet bör man undersöka varför det finns en skattereduktion för
att få häcken klippt men inte när man ska lägga nya plattor på uppfarten eller
varför tilläggsisolering av en gäststuga inte är avdragsberättigad men tilläggsisolering av garaget är det. Ju enklare ett system är desto mer framgångsrikt
kommer det också att bli. Med en sådan justering, där egentligen alla tjänster
som utförs på en fastighet bör betraktas som avdragsgilla, kanske det finns
anledning att se över de totala avdragsbeloppen eller andelarna.
Med den enorma jobbskapande och utanförskapssänkande effekt som rut har
haft bör man då inte också fundera över andra branscher som kanske skulle
kunna lämpa sig. En bransch, som redan har identifierats som intressant av ett
stort flertal, är IT, som skulle kunna vara en utmärkt språngbräda för framförallt
yngre. Ett annat skulle kunna vara skrädderitjänster, som är en i princip obefintlig bransch i Sverige. Vilket skulle innebära att det sannolikt kan skapa positiva
skatteeffekter redan från början.
8
Lägger man till ett miljöperspektiv och tar in dessa till vinsten bör reparationstjänster vara en naturlig bransch att fundera på. Hur ofta har man inte ställts inför att till exempel ens tvättmaskin har gått sönder, när man ställer reparationskostnaden mot ett nyköp vinner oftast ett nyköp. Att utveckla rut till att även
9
10
Motion 2
sid 38
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 39 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
inkludera reparationstjänster skulle förhoppningsvis öka den både ekonomiska
och praktiska livslängden på ett flertal av hushållens kapitalvaror.
Förbundsstämmans beslut
Jag yrkar därför att förbundsstämman beslutar
att
Förbundsstämman beslutade
att det undersöks på vilka sätt som rut och rot skulle kunna utvecklas i syfte
att skapa fler arbetstillfällen, minska utanförskapet, skapa positiva miljö­
effekter men på samma gång skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara
statsfinanser, samt
att förbundsstämman bifaller motionen och översänder den till partistämman med uppdrag att uppdra till partistyrelsen att på lämpligt sätt utreda
och lägga fram förslag på hur rut kan utvecklas i enlighet med motionens
intentioner.
bifalla motionen, det vill säga
att det undersöks på vilka sätt som rut och rot skulle kunna utvecklas i syfte att skapa
fler arbetstillfällen, minska utanförskapet, skapa positiva miljöeffekter men på
samma gång skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara statsfinanser,
att förbundsstämman bifaller motionen och översänder den till partistämman med uppdrag att uppdra till partistyrelsen att på lämpligt sätt utreda och lägga fram förslag
på hur rut kan utvecklas i enlighet med motionens intentioner,
samt
att
2
3
översända motionen till partistämman.
4
Lars Püss
Halmstad
Förbundsstyrelsens yttrande
5
Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på rut- och rotavdragens kraft i att
skapa nya arbetstillfällen.
6
Jobben är en av Moderaternas viktigaste fråga även i framtiden. Vår förnyelse
bör dra lärdom av de reformer som Alliansregeringen genomförde, och utveckla
de som har varit framgångsrika. Förbundsstyrelsen vill understryka vikten av att
en ansvarsfull hantering av statsfinanserna är den kanske viktigaste jobbskaparen. Detta får inte äventyras. Detta har motionären uppmärksammat.
7
8
Förbundsstyrelsen vill också betona att de ursprungliga syftena som låg till
grund för rut- och rotavdragen bör vara vägledande principer för att utveckla
reformen ytterligare. Här kan nämnas möjligheten att etablera en ny marknad,
motverka svartarbete och öka jämställdheten. Även insatser för att lindra en
nedgång i sysselsättning under en lågkonjunktur tillför de ursprungliga syftena.
Till dessa principer kan med fördel hållbarhetsperspektivet läggas vilket också
framförs i motionen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen.
9
10
sid 40
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
5
Motion 3
6
Sofia Axelsson, Moderata
Ungdomsförbundet Dalarna – Dalarna
RIT-avdrag
7
Rut och rot har som vi alla vet hjälpt tiotusentals människor sedan det infördes.
Den reducerade skatten har inte enbart gjort det lättare för familjer att få ihop
vardagen utan den har även inneburit fler jobbtillfällen, främst för kvinnor, och
har dessutom lett till att svarta jobb blivit vita. I dag styrs en stor del av vår
vardag av IT. För många är det inget problem, speciellt inte för den yngre generationen som vuxit upp med tekniken. Men för andra, främst den äldre generationen, kan det när samhället blir alltmer präglat av teknikens framgång och det
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 41 
8
9
10
1
1
faktum att det mer eller mindre blir ett måste att ha tillgång till en dator uppstå
stora problem och hjälp kan ofta komma att behövas.
2
3
4
Men tjänster som installation eller service av datorer etcetera är oftast dyrt för
privatpersoner, och det är inte alla som hartillgång till en person i sin närhet
som kan hjälpa till med problemet kostnadsfritt. Att då införa en reducerad
skatt för IT, kallad RIT, skulle göra det möjligt för fler att köpa tjänster av
anställda inom IT-sektorn.
Vi pratar i dag även om ett digitalt utanförskap där man främst syftar på den
äldre generationen som inte har lika lätt att anpassa sig i samhället längre på
grund av att det mesta datoriseras. Att införa reducerad skatt på IT-tjänster i
hemmen skulle inte bara innebära att fler privatpersoner kan börja köpa tjänster
från IT-företag utan skulle även minska det digitala utanförskapet och det skulle
även innebära jobbtillfällen, vilket är extra viktigt för den yngre IT-kunniga generationen som i dag har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
Att införa ytterligare en reducerad skatt som är anpassad efter något med så
stor vikt i samhället är högst relevant – inför RIT.
5
6
7
Jag föreslår distriktsstämman besluta
att
Moderata Ungdomsförbundet Dalarna uttalar att det digitala utanför­
skapet måste minskas,
att
Moderata Ungdomsförbundet Dalarna verkar för införandet av ett RITavdrag,
att
motionen sänds vidare till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma
2015, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaterna Dalarnas förbundsstämma 2015.
Sofia Axelsson
Moderata Ungdomsförbundet Dalarna
Förbundsstyrelsen anser att motionen belyser en viktig fråga och har beslutat
att ställa sig bakom motionen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
10
att
Moderaterna i Dalarna uttalar att det digitala utanförskapet måste minskas,
att
Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av ett RIT-avdrag, samt
sid 42
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015.
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
Moderaterna uttalar att det digitala utanförskapet måste minskas,
att
Moderaterna verkar för införandet av ett RIT-avdrag, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015.
3
4
Motion 4
5
Kajsa Danielsbacka, Moderata
Ungdomsförbundet Skaraborg – Skaraborg
RIT-avdrag
Rot- och rutavdragen har varit väldigt framgångsrika och gjort att två stora
marknader gått från att ha varit svarta till att bli vita. Nya företag har kunnat
skapas vilka har kunnat bidra till fler arbetstillfällen.
Förbundsstyrelsens yttrande
8
att
Partistämma 2015
I dag finns ytterligare en marknad som jag tror skulle kunna blomstra ordentligt med hjälp av ett skatteavdrag, IT-sektorn. I dag finns många kunniga och
duktiga som arbetar eller driver företag inom IT-branschen och detta måste vi
ta till vara på. Tjänster som installation och service av datorer, upprättning av
nätverk eller installation av en skrivare är i dag för dyra för privatpersoner men
ändå efterfrågade.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 43 
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Detta skulle även bidra till en ökad mognad inför IT i Sverige. Det skulle minska
avståndet mellan befolkningen och IT vilket gör att färre känner sig osäkra kring
teknik.
Ett RIT-avdrag skulle även öppna en dörr för många nya småföretagare.
Det finns i dag flera kunniga som hjälper vänskapskretsen när datorn strular.
Dessa människor skulle med hjälp av detta skatteavdrag kunna starta ett eget
litet It-företag vilket skulle göra svart arbetskraft till vit!
6
7
8
2
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna i Skaraborg driver frågan om att införa ett RIT-avdrag,
samt
att
sända den till partistämman.
3
Kajsa Danielsbacka
Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg
4
Skatteavdragen för hushållsnära tjänster respektive renovering, ombyggnad
och tillbyggnad för privatpersoner har visat sig mycket framgångsrika. I båda
fallen har avdragen bidragit till att göra svarta sektorer av ekonomin vita, och
i fallet rut har dessutom personer långt ifrån arbetsmarknaden fått en fot in.
Avseende rot har det bidragit till att flera hantverksyrken fått ta del av hushållens relativt starka ekonomi samt fått en förstärkt arbetsmarknad över tid med
ett, som det tycks, något lägre beroende av större exploatörer. Förbundsstyr­
elsen anser att de befintliga avdragen bör fortsätta att utvecklas och att tjänster
inom ”hushållsnära IT-tjänster” skulle kunna vara ett sådant område. Däremot
behöver flera frågetecken redas ut, särskilt avseende vilka synergier man kan
anta uppstår på arbetsmarknaden; liknande dem för rut och rot. Förbunds­
styrelsen ser inte de omedelbara fördelarna på arbetsmarknaden för ett särskilt
så kallat RIT-avdrag. Förbundsstyrelsen instämmer inte med motionären att det
bör utformas ett tredje system för skatteavdrag för dessa tjänster men att förtjänsterna med att ta till vara på intentionen i motionen tas till vara på när man
utvecklar befintliga avdrag.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
anse motionen för besvarad.
9
10
att
Moderaterna i Skaraborg driver frågan om att införa ett RIT-avdrag.
Förbundsstyrelsens yttrande
5
Förbundsstämman beslutade
Detta är att ta skatteavdragen in i framtiden. Dags för ett RIT-avdrag. Jag föreslår partistämman besluta
att
4
Förbundsstämmans beslut
sid 44
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Motion 5
5
Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg
Egenanställning – en modern väg till arbete
Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och
utvecklas genom. Men arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med
yrkeskarriären var att skapa sig trygghet genom att arbeta för en och samma
arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden av företagandet
luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket
syfte varierar kraftigt.
Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett
arbetsliv och denna trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare.
Det ställer krav även på arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att underlätta en ökad rörlighet hos
människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen har allt
sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 45 
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit kan
kännas krånglig och osäker, mycket beroende på att alla de hinder som myndigheter ställer inte är lätta att känna till och hantera för en nybliven entreprenör.
Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste sänkas. Egenanställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen av att vara
anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den svenska
modellen.
Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att
vara anställd, och att vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär
att man blir anställd i ett företag som fungerar som ”arbetsgivare”, medan man
själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar egna kunder och
uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut
lön till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön
och försäkringar minus en provision för det administrativa arbetet. Fördelen för
den anställde jämfört med att vara egenföretagare är att man kan koncentrera
sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre kring det administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till
skillnad från om denne istället varit arbetslös.
Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande
som fångar upp det bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den
innehåller många möjligheter men få begränsningar. Egenanställning är lämpligt
för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i utrustning.
Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter
som det egna företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa
bördan. Egenställningsföretag har F-skatt och fakturerar uppdragsgivarna mot
provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan
ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar många; från
anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhusverksamhet och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. I dag försörjer sig
en dryg tredjedel av de egenanställda helt och hållet på sitt egenföretagande.
Egenanställning är även ett givet alternativ för många av dem som i dag be­
finner sig utanför arbetsmarknaden.
Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och
skuret för många inom frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den
som nått pensionsålder men som ändå på egna villkor vill ha en fot kvar på
arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna lyckas
utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten
existerar överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens
bland dem som arbetar med att hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden.
sid 46
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i sin verktygslåda då deras
främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete.
Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet
ungdomar utgör en majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete
och där passar egenanställning in på deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre som känner ett behov
av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men
inte starta eget företag med allt vad det innebär.
Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden
och innebär att man går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster,
vilket har en tydlig effekt på vederbörandes självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete.
Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få
en möjlighet att testa den i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln
sänks därmed för att man ska driva en affärsidé man tror på. Egenanställningen
innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som
det innebär att ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan
av arbetsmarknaden är egenanställningen en väg att komma igång direkt med
sin verksamhet. Vid jämförelse med traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och inte minst en ökad
trygghet.
Egenanställda är i dag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska
regelverken där fast anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen.
Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen har inte
utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt
upp på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som
egenanställd är möjligheterna att få a-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig
faktor att väga in, särskilt om man överväger att gå från att uppbära a-kassa
eller om man lämnar en anställning.
De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att
pröva nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda skulle väsentligt förbättras om
de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen.
Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande i
form av egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades. Exem-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 47 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
pelvis skulle ”starta eget-bidraget” kunna användas för att stödja den som går
till egenanställning. Även lån via Almi skulle, i ny tappning eller som variant av
existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt för den
som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé.
Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där
inga skattepengar spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar
sparas då a-kassa och försörjningsstöd inte behöver betalas ut. Och framför
allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större.
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att:
att
Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egen­
anställning genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt
starta eget-bidrag för densamma,
att
Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete,
att
Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att
även egenanställning omfattas, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
Hans Rothenberg
Innerstaden
6
7
8
9
10
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären lyfter den viktiga frågan om en moderniserad arbetsmarknad och
behovet av att anpassa de regelverk som finns i vårt befintliga system för att
öppna upp för nyare anställningsformer. Motionären utgår från anställningsformen egenanställning, eller självanställning som det kallades innan millennie­
skiftet. En anställningsform som gränsar mellan att vara egen företagare och
anställd på ett företag.
Precis som motionären ser också vi ett behov av ett uppmuntra entreprenörskap i Sverige. Sverige hör till de länder som har den lägsta andelen nystartade
företag i förhållande till totalt antal företag. Vi ligger långt efter länder som
Frankrike, Portugal, Nederländerna med flera (Eurostat 2013). Frågan om hur
vi stimulerar nystart och utveckling av företag är därmed betydelsefullt för den
svenska ekonomin.
sid 48
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Vi är därmed positiva till att fler får möjligheten att ta det första steget till att
satsa på en egen idé. Här kan egenanställning verka som en språngbräda för
de som vill starta eget men inte vet hur. Under egenanställningen kan man lära
sig dels om hur det går till men också få en bättre bild av hur marknaden ser ut
för de tjänster som man vill erbjuda.
Vidare är vi eniga med motionären om att anställningsformen lämpar sig väl för
en bred grupp på arbetsmarknaden men gör kanske främst nytta för de grupper
som i dag står utanför arbetsmarknaden och har gjort en längre tid. Konceptet
egenanställning blir ytterligare en väg in på arbetsmarknaden för de som står
utanför och det för onekligen med sig samhällsekonomiska vinster dels i uteblivna kostnader för försörjningsstöd och arbetslöshetsersättning men på sikt
medför det också vinster ur ett folkhälsoperspektiv. Att få in människor i arbete
och ut ur ett utanförskap har också ett stort värde för de individer som berörs.
Vi tror precis som motionären att det finns ett informationsbehov som måste
uppfyllas. Väldigt få har i dag kunskapen om att anställningsformen finns och
som den myndighet vars ansvar är att hjälpa arbetssökande i arbete, bör det
var en självklarhet att Arbetsförmedlingen känner till alla möjligheter och vägar
till arbete.
Ett annat problem som motionären lyfter är lagstiftningen och avtalssystemen
inom ramen för den svenska modellen. Dessa är inte anpassade för nyare
modernare anställningsformer och missgynnar därmed den egenanställde. Vi
anser att en förutsättning för att vi ska kunna uppmuntra fler till egenanställning
är just en översyn av gällande lagstiftning och regelverk. Det är viktigt att även
de egenanställda omfattas av ett fullgott skyddsnät och får ta del av samma
trygghetssystem som de andra mer traditionella anställningsformerna. Den
svenska modellen måste anpassas i takt med en mer modern arbetsmarknad.
Sammantaget tycker vi att motionären i mycket god och positiv anda har förklarat vad fördelarna med egenanställning som anställningsform är men har också
belyst vikten av en översyn av gällande lagar och regelverk när det kommer till
trygghetssystemet.
Moderaterna är ett parti som alltid har uppmuntrat till sysselsättning och
egenförsörjning och vi anser därmed att alla vägar som kan erbjuda en fot in
på arbetsmarknaden är av godo. Egenanställning är inte för alla men är en god
möjlighet främst för de som i dag står utan ett arbete men kan också bidra till
en ökad rörlighet på arbetsmarknaden om fler anställda med drömmen om att
driva eget företag ser egenanställning som en trygg väg dit.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 49 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsen föreslår stämman
att
2
Det blir alltmer vanligt att byta såväl sysselsättning som yrke gånger under ett
arbetsliv och denna trend kommer sannolikt att fortsätta och bli än tydligare.
Det ställer krav även på arbetsmarknadspolitiken där inte minst trygghetssystemen måste bli mer flexibla och anpassas för att underlätta en ökad rörlighet hos
människor. Det svenska samhället och inte minst trygghetssystemen har allt
sedan framväxten av välfärdsstaten byggt på tillsvidareanställning som norm.
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
3
4
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning
genom att se över möjligheterna till finansiering via Almi samt starta eget-bidrag för
densamma,
att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och
andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor
att komma i arbete,
att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även
egenanställning omfattas, samt
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
5
6
7
8
9
10
Motion 6
Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän
Egenanställning – en modern väg till arbete
Alla människor eftersträvar ett eget arbete som man kan försörja sig på och
utvecklas genom. Men arbetslivet blir alltmer komplext. Den tid då målet med
yrkeskarriären var att skapa sig trygghet genom att arbeta för en och samma
arbetsgivare i årtionden, är sedan länge förbi. Likaså har bilden av företagandet
luckrats upp. Vem som blir företagare, i vilken form, utsträckning och med vilket
syfte varierar kraftigt.
sid 50
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Många människor drömmer om att starta ett eget företag men vägen dit
kan kännas krånglig och osäker, mycket beroende på att alla de hinder som
myndig­heter ställer inte är lätta att känna till och hantera för en nybliven entre­
prenör. Trösklarna att driva egen självständig verksamhet i måste sänkas.
Egen­anställning är den tredje väg som förenar företagarens frihet med servicen
av att vara anställd och tiden är nu kommen att etablera den som en del av den
svenska modellen.
Egenanställning är en sysselsättningsform som kan sägas ligga mitt emellan att
vara anställd, och att vara egenföretagare. Att verka som egenanställd innebär
att man blir anställd i ett företag som fungerar som ”arbetsgivare”, medan man
själv ansvarar för att utveckla sina affärer genom att skaffar egna kunder och
uppdrag. Kunderna betalar till egenanställningsföretaget som i sin tur betalar ut
lön till den egenanställde, och skatt till staten, sociala avgifter, faktureringar, lön
och försäkringar minus en provision för det administrativa arbetet.
2
3
4
5
Fördelen för den anställde jämfört med att vara egenföretagare är att man kan
koncentrera sig på sina uppdrag och sin affärsutveckling och mindre kring det
administrativa kring företaget. Inte en krona från skattebetalare är inne i systemet, till skillnad från om denne istället varit arbetslös.
6
Egenanställning är ett intressant komplement till anställning eller företagande
som fångar upp det bästa av dessa världar och ska inte ersätta någondera. Den
innehåller många möjligheter men få begränsningar. Egenanställning är lämpligt
för alla verksamheter som inte behöver investera tungt i utrustning.
7
Som anställd hos ett egenanställningsföretag har man de flesta av de friheter
som det egna företagandet innebär men bara en bråkdel av den administrativa
bördan. Egenställningsföretag har F-skatt och fakturerar uppdragsgivarna mot
provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan
ut resterande del till den som är egenanställd. Konceptet passar många; från
anställda som vill starta sin företagsverksamhet i lugnare tempo till drivhus­
verksamhet och entreprenörer som vill satsa helt på sina kunder. I dag försörjer
sig en dryg tredjedel av de egenanställda helt och hållet på sitt egenföretag­
ande. Egenanställning är även ett givet alternativ för många av dem som i dag
befinner sig utanför arbetsmarknaden.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 51 
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Egenanställning möter kraven på ett flexibelt arbetsliv och är som klippt och
skuret för många inom frilans- och konsultverksamhet. Det passar även den
som nått pensionsålder men som ändå på egna villkor vill ha en fot kvar på
arbetsmarknaden. Ett stort hinder är dock att många som skulle kunna lyckas
utmärkt som egenföretagare helt enkelt inte känner till att den här möjligheten
existerar överhuvudtaget. Egenanställning är dock inte speciellt väl känt ens
bland dem som arbetar med att hjälpa arbetssökande ut på arbetsmarknaden.
Därför borde Arbetsförmedlingen ha egenanställning i sin verktygslåda då deras
främsta uppgift är att hjälpa människor in i arbete.
Många egenanställda kommer direkt från arbetslöshet eller studier. I synnerhet
ungdomar utgör en majoritet då de via egenanställning kan få sitt första arbete
och där passar egenanställning in på deras krav på flexibilitet och eget bestämmande. Bland de egenanställda finns också många äldre som känner ett behov
av att styra över sin tid eller som efter ett helt yrkesliv vill fortsätta arbeta men
inte starta eget företag med allt vad det innebär.
Egenanställning fungerar som en port och språngbräda in till arbetsmarknaden
och innebär att man går från att be om ett arbete till att erbjuda sina tjänster,
vilket har en tydlig effekt på vederbörandes självbild vilket i sin tur ökar möjligheterna att få arbete.
Egenanställningen underlättar alltså för den som har en god affärsidé att få
en möjlighet att testa den i praktiken och att våga språnget att satsa. Tröskeln
sänks därmed för att man ska driva en affärsidé man tror på. Egenanställningen
innebär att man kan fokusera på sin affärsidé och det som man är bra på, istället för att behöva stångas med bokföring och andra administrativa bördor som
det innebär att ha ett eget företag. För den som har idéer men står vid sidan
av arbetsmarknaden är egenanställningen en väg att komma igång direkt med
sin verksamhet. Vid jämförelse med traditionellt företagande innebär egenanställning ett minskat risktagande, administrationsbörda och inte minst en ökad
trygghet.
Egenanställda är i dag en grupp som inte finner sin naturliga plats i de svenska
regelverken där fast anställning och månadslön utgör norm för tillämpningen.
Till exempel vid arbetslöshet och sjukdom är egenanställda missgynnade. Lagstiftningen och avtalssystemen inom ramen för den svenska modellen har inte
utvecklats i takt med de nya former av anställning och företagande som dykt
upp på arbetsmarknaden de sista åren. För den som överväger att verka som
egenanställd är möjligheterna att få a-kassa vid arbetslöshet självklart en viktig
faktor att väga in, särskilt om man överväger att gå från att uppbära a-kassa
eller om man lämnar en anställning.
sid 52
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
De svenska trygghetssystemen måste också kunna erbjuda ett fullgott skyddsnät för den som behöver det samtidigt som man uppmuntrar människor att
pröva nya vägar tillbaka till arbetsmarknaden utan att skapa onödiga begränsningar. Förutsättningarna för de egenanställda skulle väsentligt förbättras om
de kan införlivas som en naturlig del i de olika försäkringssystemen.
2
Det skulle även underlätta för fler att komma igång med ett egenföretagande
i form av egenanställning om möjligheterna till finansiering utvecklades.
Exempel­vis skulle ”starta eget-bidraget” kunna användas för att stödja den
som går till egenanställning. Även lån via Almi skulle, i ny tappning eller som
variant av existerande låneformer, kunna vara en möjlighet som gör det möjligt
för den som går in i egenanställning att förverkliga sin affärsidé.
3
Egenanställning passar inte alla men det är en perfekt lösning för många där
inga skattepengar spenderas för egenanställning. Däremot kan skattepengar
sparas då a-kassa och försörjningsstöd inte behöver betalas ut. Och framför
allt – möjligheterna för fler att komma till arbete blir större.
4
Med hänvisning till ovanstående yrkar jag
att
Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med
egenanställning genom att se över möjligheterna till finansiering via till
exempel via Almi samt ”starta eget-bidrag” för densamma,
att
Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete,
att
Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att
även egenanställning omfattas, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionsställarens förslag om att utöka verktygslådan
för att öppna möjligheter för människor att komma i arbete. Detta görs i en viss
omfattning redan i dag, men vikten av att direktiv ges från riksdag och regering
är avgörande för att få större genomslag.
bifalla motionen.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
8
9
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Partistämma 2015
6
7
Maria Plass
Ljungskile
att
5
sid 53 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag.
2
3
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att underlätta för fler att komma igång med egenanställning
genom att se över möjligheterna till finansiering via till exempel via Almi samt ”starta
eget-bidrag” för densamma,
att Moderaterna verkar för att egenanställning skall ingå i Arbetsförmedlingens och
andra relevanta myndigheters verktygslåda för att öppna möjligheter för människor
att komma i arbete,
att Moderaterna verkar för att de sociala trygghetssystemen anpassas så att även
egenanställning omfattas, samt
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
4
5
6
9
Motion 7
Moderata Ungdomsförbundet
Arbetsmarknadslagstiftning
10
Ett yrkesliv kommer i dag att sträcka sig längre än 50 år. Det kräver en modern
anställningstrygghet utan inlåsningseffekter. En modern anställningstrygghet
handlar inte om att klamra sig fast på samma arbetsplats, utan om att ha förmågan att kunna ställa om, vidareutbilda sig eller gå vidare till nytt jobb.
3
Att den nuvarande lagstiftningen kring turordningsreglerna dessutom är direkt
diskriminerande mot unga är ett stort problem. Särskilt ur ett perspektiv där
ungdomsarbetslösheten bland unga länge legat på höga nivåer, något som
ingen regering klarat av att möta. Den nuvarande skrivningen om att ”Vid lika
lång anställningstid ger hög ålder företräde” hade aldrig kunnat försvaras om
”ger hög ålder” ersatts med exempelvis ”den som är man” eller ”har den som
är heterosexuell”.
Vi föreslår partistämman besluta
att uttala och verka för att turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd
avskaffas,
Den svenska arbetsmarknaden håller på att förändras. Ska Sverige fortsätta
klara av att vara konkurrenskraftigt krävs att arbetsmarknaden moderniseras.
Den nuvarande lagstiftningen kom till i ett Sverige där arbetsmarknaden såg
väsentligt annorlunda ut. På orter fanns en eller ett par stora arbetsgivare.
Männen arbetade ofta i industrin och kvinnor i den kommunala välfärden. Då
utgick tryggheten på arbetsmarknaden i att kunna stanna kvar så länge som
möjligt på samma arbetsplats.
I dag ser det helt annorlunda ut. Även om de stora industrierna finns kvar är
mångfalden bland arbetsgivare avsevärt större, såväl inom privata som offentligt finansierade verksamheter. Arbetsmarknaden har vuxit och tröskeln till att
sid 54
2
Moderaterna har alldeles för länge skjutit ansvaret för att lösa ut problemen
kopplade till arbetsmarknadslagstiftningen på parterna. Det har hittills inte gett
resultat och lite talar för att nödvändiga förändringar kommer att komma tillstånd. Att skjuta ansvaret på någon annan är inte hur Sveriges arbetarparti ska
hantera utmaningar på arbetsmarknaden. Här krävs att Nya Moderaterna ger
besked om en positionsförflyttning i frågan om arbetsmarknadslagstiftningen.
Sverige behöver modiga och nödvändiga moderniseringar för fler jobb.
7
8
flytta till en annan stad för jobb är inte längre lika hög. För dagens ungdomsgeneration är stora delar av Europa och världen potentiella arbetsmarknader.
Dessutom är det uppenbart kopplat till diskussionerna om höjd pensionsålder
att en arbetsmarknadslagstiftning som bygger tryggheten på att stanna kvar
kommer att bli allt svårare att förena.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
att uttala och verka för att undanta turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd för företag med upp till 50 anställda,
att uttala och verka för att reformera lagen om anställningsskydd och lagen
om medbestämmande i arbetslivet så att regelverken främjar kompetens
och flexibilitet istället för att bidra till inlåsningseffekter på arbetsmarknaden, samt
att uttala att då arbetsmarknadens parter inte förmår att ta ansvar för att
göra svensk arbetsmarknad tillgänglig och flexibel för alla i Sverige måste
politiken genom lagstiftning ta sitt ansvar.
Moderata Ungdomsförbundet
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 55 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Motion 8
Sverige står inför stora utmaningar för att klara jobben, för att klara den internationella konkurrensen och för att klara den gemensamma välfärden. Vi kan
inte möta dagens och framtidens utmaningar med en begränsande lagstiftning
utformad för en annan tid och andra förhållanden.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Partiföreningen föreslår stämman besluta
Moderaterna i Skaraborg
Reformera och modernisera las
att verka för en reformering av lagen om anställningsskydd med det danska
flexicuritysystemet som inspiration,
att verka för att arbetsgivarens bedömning av kompetens ska få större be­
tydelse vid fastställande av turordning vid arbetsbrist, samt
Grunden för vår gemensamma välfärd och välståndet i vår nation grundas på
arbete och företagsamhet. Vi behöver upprätthålla ett företagsklimat i toppklass
för att långsiktigt kunna hävda oss i den internationella konkurrensen. Det är
angeläget att Sverige är en attraktiv för företag att starta i, verka i, investera i
och anställa medarbetare i.
att förbundsstämman antar motionen som sin egen och sänder den till
Moderaternas partistämma.
Det är viktigt och angeläget att anställda ska känna trygghet på sina arbetsplatser. Det är viktigt att det finns tydliga och robusta villkor som reglerar relationen
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Sverige tillämpar en långtgående arbetsrätt som i flera avseende ställer mycket höga krav på arbetsgivaren. Regel­
verket är främst anpassat för stora företag. För mindre företag är kraven ibland
tuffa eller rent av oöverstigliga, vilket hämmar tillväxten av nya, små företag.
Lagen om anställningsskydd (las) är en sådan lag. Las utformning innebär en
hämmande begränsning för små företags utveckling. Att växa och anställa ännu
en medarbetare innebär en orimligt hög risktagning.
Förbundsstyrelsens yttrande
Med en långtgående arbetsrätt och med höga kostnader blir arbetsmarknaden
onödigt orörlig, icke flexibel och odynamisk. Trösklarna för inträdet till arbetsmarknaden blir höga. Det gör det särskilt svårt för unga och invandrade att
komma ifråga för anställning och etablera sig på arbetsmarknaden.
Att kombinera en högre grad av flexibilitet för arbetsgivarna med en robust
trygghet för arbetstagarna är möjligt. En nation som lyckats är Danmark med
sitt så kallade flexicuritysystem. Den danska arbetsmarknaden har med detta
blivit mer dynamisk och rörlig. Trösklarna för en anställning och tillträde till
arbetsmarknaden har sänkts. En större möjlighet för arbetsgivare att avsluta
anställningar utan hänsyn tagen till turordningsregler paras med en högre
ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen. Det är en rimlig kompromiss som
tillgodoser båda parternas grundläggande intressen och det lägger grunden för
ett sunt företagsklimat och tillväxt.
sid 56
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
2
3
4
Moderaterna i Skövde
Förbundsstyrelsen instämmer med att befintlig lagstiftning är hindrande för
företag att behålla kompetenser vid exempelvis omstrukturering. Att kunna
väga behovet av enskilda anställda vid uppsägningar kan vara avgörande
för företags fortsatta överlevnad, då de kan få möjlighet att behålla väsentlig
kompetens. Även utifrån ett demografiskt perspektiv finns det skäl att se över
turordningsreglerna, då särskilt unga missgynnas av dessa. I det stora skapar
dessutom turordningsreglerna inlåsningseffekter på arbetsmarknaden då den
lagstiftade tryggheten kan verka hämmande på drivkraften för anställda att byta
arbetsgivare. Det innebär att matchningen på arbetsmarknaden försämras och
på lång sikt förlorar därmed såväl den enskilde som samhället på detta.
5
Att inhämta inspiration från andra länder anser förbundsstyrelsen vara mycket
bra, och instämmer därmed med motionärens intention. Däremot vill inte
förbundsstyrelsen begränsa sig till enbart ett land utan anser att flera exempel
och erfarenheter från andra länder ska tas till vara på. Förbundsstyrelsen anser
att motionens intentioner bör kompletteras med en inriktning om erfarenhetsinhämtning från fler länder.
7
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen, samt
att
skicka motionen till Moderaternas partistämma.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
6
8
9
sid 57 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
2
att
bifalla motionen, det vill säga
att verka för en reformering av lagen om anställningsskydd med det danska flexicuritysystemet som inspiration,
att verka för att arbetsgivarens bedömning av kompetens ska få större betydelse vid
fastställande av turordning vid arbetsbrist, samt
att förbundsstämman antar motionen som sin egen och sänder den till Moderaternas
partistämma,
3
samt
att
skicka motionen till Moderaternas partistämma.
4
5
6
7
8
Motion 9
Moderata Ungdomsförbundet i Kronoberg
– Kronobergs län
Ett land där trösklarna till arbetslivet sänks
För att fler unga ska få en syn på hur olika delar på arbetsmarknaden funge­
rar så vill vi att fler skolor ska erbjuda gymnasieelever ett mentorsprogram.
Mentorsprogrammen ska erbjuda eleverna en kontakt i näringslivet som arbetar
på den position, inom det område eller bransch som eleven har intresse av att
komma närmre. En mentor ska i sin tur agera som bollplank och finnas som
stöd för att ta eleven närmre arbetsmarknaden.
9
10
Vi vill även se fler arbetsmässor för unga mellan 14-21 år där de under ett par
utvalda dagar ska kunna få information, kunna delta i workshops och tränas i
hur de kan sälja in sig själva för arbetsgivare.
Sverige har under de senaste åtta åren fått en ökning av antal företag som
startas. Skolan behöver följa med i den företagsexpansion som råder i Sverige.
Ett stort och viktigt steg är att låta entreprenörskap komma skolorna till större
del. Det ska vara lika självklart att starta ett bolag efter studenten som att söka
ett jobb. För att fler elever ska våga och fler ska vilja komma i kontakt med
företagsamheten efter studenten, behöver de få möjligheten redan i skolan.
Alla gymnasieelever ska ha möjligheten att få starta och driva ett Ung Företag­
samhet (UF) företag.
Vidare ska gymnasieskolor vara skyldiga till att erbjuda möjligheter till praktik
under utbildningen. En praktikplats kan göra att eleven får in en fot på arbetsmarknaden och på lång sikt kan det ge ettill exempeltra jobb på kvällar och
helger. Vi vill även uppmärksamma företag och öka incitamenten för att urvalet
av praktikplatser utökas. De elever som är intresserade utav att starta eget, ska
kunna söka praktik hos en entreprenör eller företagsledning. Detta praktiktillfälle
kan öka inlärningen av teorin då en praktikplats är en möjlighet för eleven att
omsätta teoretiska kunskaper i praktiken och på så sätt förstärka inlärningen.
Vidare ger det elever som är intresserade av att starta eget efter studenten,
större insyn i hur andra bolag och entreprenör gått till väga inom varierade
företagsfaser. Starkare förståelse för hur bolag sköts gör att eleven har större
insyn i hur bolag sköts och kan på så sätt inspireras till att förstärka sin egen
företagsamhet.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
3
4
5
6
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen stämman att besluta:
att Nya Moderaterna ska verka för att fler skolor i landet
erbjuder mentorsprogram, att Nya Moderaterna ska verka för att mässor anordnas för unga arbets­
tagare och arbetsgivare,
att
Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor i landet ska ge
alla sina elever möjlighet att driva UF,
att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor erbjuder sina
elever tid för praktik, samt
att
Nya Moderaterna uttalar att fler entreprenörer och företag bör se över
möjligheterna att ta emot praktikanter.
Moderata Ungdomsförbundet i Kronoberg
sid 58
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 59 
7
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
Muf Kronoberg tar upp viktiga frågor i sin motion om att sänka trösklarna för
unga in i arbetslivet. Alla insatser på området behövs. Många gymnasieskolor
har i dag delar av det som motionären föreslår, men det är viktigt att alla skolor
gör sitt yttersta för att ungdomar ska kunna knyta kontakter för att kunna etab­
lera sig på arbetsmarknaden. Det är även viktigt att näringslivet ser sig delaktigt
i utbildning och kontaktskapande av den kommande arbetskraften och kan
förmedla vilken yrkeskompetens som behövs för kommande anställningar.
Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman:
Motion 10
2
Moderaterna Örebro län
Ett omedelbart avskaffande av den så
kallade värnskatten
3
att bifalla motionen i sin helhet.
4
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Nya Moderaterna ska verka för att fler skolor i landet
erbjuder mentorsprogram,
5
att Nya Moderaterna ska verka för att mässor anordnas för unga arbetstagare och
arbetsgivare,
att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor i landet ska ge alla sina
elever möjlighet att driva UF,
att Nya Moderaterna ska verka för att alla gymnasieskolor erbjuder sina elever tid
för praktik,
6
att Nya Moderaterna uttalar att fler entreprenörer och företag bör se över möjligheterna
att ta emot praktikanter,
samt
7
att skicka motionen vidare till partistämman.
Den här motionen borde inte behövas. Sverige hade under 2006-2014 den
bästa regeringen på länge, men även en mycket bra regering kan göra fel. Ett
stort fel är att den så kallade värnskatten ännu inte har avskaffats.
4
Värnskatt infördes för första gången i Sverige under första världskriget. Det var
då en skatt på de högsta inkomsterna, för att ge extra ekonomiska medel till
Sveriges försvar. I mitten av 1990-talet återanvände den socialdemokratiska
regeringen begreppet, men då för att ”värna om välfärden” i den ekonomiska
kris som hade uppstått mycket på grund av de socialdemokratiska regeringarna fram till 1991.
5
Den höga marginalskatten som infördes på 1990-talet är i stort sett kvar. Det
är den industrialiserade världens högsta marginalskatt. Den börjar redan vid
relativt låga inkomster, vid en internationell jämförelse. Marginalskatt kan liknas
vid en straffskatt på att få högre inkomster, det är med andra ord en straffskatt
på att lyckas bra i livet. De hårt arbetande akademiker och entreprenörer som
når upp i litet högre inkomster än genomsnittet blir bestraffade för det.
Den så kallade värnskatten motsvarar 0,3 procent av de totala skatteintäkterna.
Många nationalekonomer är överens om att ifall denna skatt skulle tas bort,
skulle skatteintäkterna totalt snarast öka. Det skulle löna sig mer att arbeta mer
och det skulle ge fler internationella investeringar i Sverige. Ett avskaffande av
den så kallade värnskatten är helt i linje med Moderaternas arbetslinje.
8
Jag föreslår förbundsstämman besluta
6
7
8
att den statliga marginalskatt som i dagligt tal går under namnet värnskatt
snarast skall avskaffas, samt
9
10
9
sid 60
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 61 
10
1
1
Motion 11
att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma.
2
Daniel Granqvist
Örebro mitt
2
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
Motionären vill att värnskatten snarast ska avskaffas. Frågan om avskaffande
av värnskatten har behandlats på förbundsstämman tidigare. Förbundsstyrelsen delar motionärens bedömning att värnskatten bör avskaffas. Förbunds­
styrelsen menar att målet bör vara att den ska avvecklas på sikt. Det finns
andra skatter som bör prioriteras innan värnskatten avskaffas.
Fortfarande betalat ungefär tretton procent av barnmorskorna, drygt var fjärde
polis och nästan fyrtio procent av ingenjörerna statlig inkomstskatt, vilket inte är
rimligt. Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, som riktar sig till låg- och medelinkomsttagare, är viktigare att prioritera. De rödgröna och Sverige­demokraterna
stoppade förslaget hösten 2013. Höjd brytpunkt ger större sysselsättnings­
effekter och har en bättre fördelningspolitisk profil. Förbundsstyrelsen menar
också att skatten för pensionärer bör sänkas ytterligare. Dessa skattesänk­
ningar bör göras innan värnskatten tas bort.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta:
6
att stämman uttalar att värnskatten på sikt bör avskaffas och därmed anse
motionen besvarad.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
7
att den statliga marginalskatt som i dagligt tal går under namnet värnskatt
snarast skall avskaffas, samt
att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma.
8
Den moderatledda Alliansregeringen gjorde under sin tid vid makten stora insatser för att sänka skatterna. Dels sänktes det totala skattetrycket, vilket innebar att Sverige lämnade den föga hedrande förstaplatsen i världsskatteligan.
Dels gjordes ett flertal viktiga skattesänkningar för människor med låga och
medelhöga inkomster i form av jobbskatteavdraget i dess olika delar. Många
nya jobb skapades och tusentals människor lyftes från utanförskap till jobb.
Däremot lyckades inte en borgerlig regering med starkt moderat inflytande
och med en moderat finansminister att avskaffa den skadliga värnskatten. Den
dröjer sig fortfarande kvar – i hög- som lågkonjunktur, år efter år, under socialdemokratiskt som borgerligt styre. Detta trots att den skulle vara tillfällig.
Det är inte svårt att dra parallellen till omsättningsskatten – en ”tillfällig” skatt,
som sedan har blivit en av grundstommarna i det svenska skattesystemet.
Exemplet med omsen som blev momsen som blev oumbärlig för statsfinanserna visar att ingen skatt avskaffar sig själv. Det krävs politisk vilja och politiskt
mod för att avhända sig en skattebas. Fastighetsskatten är ettill exempelempel
i närtid på att det är svårt att avskaffa en skatt även när den är illa omtyckt.
Moderaterna har av hävd varit det parti som har varit tydligast i skattefrågorna.
Utifrån såväl moraliska som ekonomiska utgångspunkter har högskattesamhället angripits. Om inte Moderaterna som parti är tydligt om skatters sänkande
och avskaffande lär inget annat parti vara det. Men vi lär också av historien att
om inte partiorganisationen talar om för de egna företrädarna vilka frågor som
ska prioriteras kommer det alltid att finnas fiskala skäl som talar för att bevara
skatter och skattebaser.
Därför måste Moderaterna ta på sig ansvaret att inte bara följa debatt ens
dyningar utan också driva linjen om varför även skatter för de högre inkomstskikten är skadliga, kontraproduktiva och orättvisa. Därför måste Moderaterna
tydligt och aktivt driva frågan om värnskattens avskaffande.
9
10
Tobias Sjö, Oscar Södra – Stockholms stad
Fortsatt avskaffande av värnskatten
sid 62
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 63 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Det är positivt att alla förvärvsarbetare får del av jobbskatteavdraget, som de
rödgröna partierna till stor del har accepterat. Att skatterna generellt sett har
sänkts förminskar dock inte orättvisan i att några drabbas av värnskatten.
Värnskattens konstruktion gör att den riktas specifikt mot de grupper som
genom akademiska utbildningar eller långa arbetstimmar har nått högre lön,
vilket gör att skatten de facto är en straffskatt på utbildning, strävan och ambition. Marginalskatteeffekten gör arbete mindre lönsamt särskilt för välutbildad
och kvalificerad arbetskraft. Därmed skickas signalen till svenska skattebetalare
och – inte minst – blivande skattebetalare att det inte ska löna sig att genomföra en längre utbildning eller att anstränga sig för att få en högre lön. Därför är
värnskatten också en direkt omoralisk skatt.
Någon kan invända att det är inopportunt att avskaffa just värnskatten. Ett
sådant avskaffande skulle ju inte gynna i första hand låg- och medelinkomsttagare, som ju har varit fallet med jobbskatteavdraget. Detta skulle kunna ge
Socialdemokraterna politiskt svängrum om ”orättvis” politik. Men faktum är
att socialdemokraterna själva har lovat att avskaffa värnskatten ”när utrymme
finns”. Eftersom Socialdemokraterna själva har svårt att uppfylla sina löften
kanske det krävs en moderatledd regering för att klara av detta.
Frågan kan också resas om det under en lågkonjunktur är läge att avskaffa en
skatt som det inte har bedömts finnas utrymme att sänka under bättre tider.
Svaret är tveklöst ja. Sveriges väg ur krisen går via fler nya jobb, fler kvali­
ficerade jobb och fler nya kvalificerade jobb. Vi behöver fler innovationer, fler
satsningar och fler som är beredda att ta risker för att lyckas när de gamla industrierna går på knäna. Just nu är det som viktigast att sända signalen om att
initiativ och viljan att investera tid och engagemang i en ny verksamhet, ett nytt
företag, också ska få löna sig. Men också för dem som inte startar nya företag
eller väljer att utbilda sig för att få högre lön är ett avskaffande av värnskatten
angeläget. Även de som redan i dag är välutbildade, medel- och höginkomsttagare, behöver sporras för att arbeta mer i ett Sverige som vill lyfta sig ur
lågkonjunkturen.
Alla jobb är viktiga och behövs i Sverige. Det är bra att Alliansregeringens skattepolitik har gjort många jobb mer lönsamma också i den vita sektorn. Det är
bra att jobbskatteavdraget generellt gör det mer lönsamt att arbeta. Men det
är dåligt att en moderatledd regering inte på åtta år klarade av att avskaffa en
socialdemokratisk orättvis straffskatt som hämmar framväxten av just de jobb
som är viktigast för att skapa dynamik och nysatsningar i Sverige.
att
Moderaterna aktivt skall driva frågan om värnskattens avskaffande,
att
motionen skickas till Moderaternas partistämma 2015, samt
att
motionen skickas till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom.
Tobias Sjö
Oscar södra
3
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären argumenterar väl för ett avskaffande av värnskatten. Förbundsstyrelsen instämmer i att värnskatten bör avskaffas. Förbundsstyrelsen anser
dock att ett avskaffande av värnskatten bör ske i ett sammanhang och hur
argumentationen kring avskaffandet ska uttryckas bör formuleras ytterst av den
moderata partiledningen.
Allt fler väljer i dag att ta lån och studera vidare på universitet och högskolor,
inte minst kvinnor dominerar i dag de högre utbildningarna till stor del. I en
region och kommun som Stockholm är värnskatten särskilt skadlig då den
bidrar till att minska incitamenten för att vidareutbilda sig. När kraven ökar på
högre utbildning i den kunskapsintensiva tjänstesektorn är det viktigt att det
lönar sig att utbilda sig. Värnskatten och den statliga inkomstskatten bidrar
båda till att försämra premien för högre utbildning. Förbundsstyrelsen anser
dock – i likhet med motionären – att ett avskaffande bör ske snarast.
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
att
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
5
6
7
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaternas ståndpunkt är att värnskatten skall avskaffas,
8
att Moderaterna aktivt skall driva frågan om värnskattens avskaffande,
att motionen skickas till Moderaternas partistämma 2015, samt
att motionen skickas till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom.
9
Moderaternas ståndpunkt är att värnskatten skall avskaffas,
sid 64
4
bifalla motionen.
Med anledning av ovanstående yrkas på att partistämman beslutar
att
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 65 
10
1
1
Motion 12
traproduktivt. Den dubbla straffbeskattningen i form av värnskatt och sänkta
jobbskatteavdrag för de som tjänar mer än 50 000 kronor/mån, och de höga
marginalskatteeffekter detta innebär, måste därför stoppas.
2
3
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
Moderaterna i Östergötlands län
Avskaffa värnskatten
Nya Moderaterna ska verka för att värnskatten avskaffas, samt
att
anta motionen som sin egen och översända den till höstens partistämma.
5
6
Man kan ju naturligtvis undra varför statens skatteintäkter inte ökar då skattenivån höjs men olika experter menar att de höga skattesatserna påverkar vårt
beteende. Detta var ju också ett av motiven vid Alliansregeringens införande av
jobbskatteavdragen. En reform som fick stort gensvar bland arbetskraften och
som har bidragit stort till arbetslinjen och ökade skatteintäkter.
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna lyfter den viktiga frågan om avskaffandet av värnskatten. En skatt
som vid dess införande 1995 skulle vara temporär men som sedermera visat
sig bli näst intill att betrakta som permanent.
Motionärerna redovisar och beskriver i sin motion på ett livfullt sätt värnskattens onödighet. Den inbringar en mycket liten andel av statens skatteintäkter
samtidigt som den ihop med andra aviserade skattehöjningar av nuvarande
regering, i kombination med mycket troliga begränsningar i exempelvis rot­
avdraget, har en klart negativ och hämmande effekt.
Förbundsstyrelsen anser att förslaget är principiellt viktigt och att motionen
också bör bli föremål för behandling på partistämman i höst.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Den socialdemokratiska/miljöpartistiska regeringen har nu bland annat aviserat
att jobbskatteavdragen ska trappas av för inkomster över 50 000 kronor i månaden. Enligt en artikel i Dagens industri (2014-10-17) möttes de presenterade
skattehöjningarna av ”svidande kritik” i den korta remissrunda som förevarit
och många remissinstanser har uttryckt stor oro för att jobben ska bli färre.
att
att
8
Då det gäller värnskatten menar regeringen att den ska finnas kvar. Men detta i
kombination med den avtrappning av jobbskatteavdraget som ska bli för personer som tjänar över 50 000 kronor i månaden, innebär att marginalskatten för
den gruppen höjs från 57 till 60 procent (63 procent i högskattekommuner). Det
är inte rimligt. I synnerhet som vi redan är det land i Europeiska Unionen (EU),
och i världen, som har högst marginalskatter.
9
Fackförbundet Saco menar också att skattehöjningarna kommer att få en klart
negativ effekt genom att de skickar signaler till presumtiva studenter, om att
det kommer att löna sig ännu sämre än i dag, att utbilda sig. Detta blir kon-
7
10
sid 66
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
3
Betty Malmberg
Finn Bengtsson
ÖdeshögLinköping
Värnskatt är namnet på en extra statlig inkomstskatt som infördes 1995. Vid införandet var tanken att skatten skulle vara tillfällig, max tre år, men den har visat
sig bli mycket seglivad trots att den år 2011 inbringade mindre än 0,3 procent
av statens skatteintäkter. Intressant är också att det finns omfattande forskning som visar att dagens värnskatt kan tas bort utan att statens skatteintäkter
skulle minska. Denna uppfattning har framförts i Långtidsutredningen från år
2011 men också i rapporter från Finanspolitiska rådet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Expertgruppen för Studier i
Offentlig Ekonomi (ESO).
4
att
Partistämma 2015
2
4
5
6
bifalla motionen i sin helhet.
7
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Nya Moderaterna ska verka för att värnskatten avskaffas, samt
8
att anta motionen som sin egen och översända den till höstens partistämma.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 67 
10
1
1
Motion 13
Med anledning av detta bör en översyn göras kring vad som inräknas i friskvård. Jag vill hänvisa till de inledande orden: ”Nuvarande regler…”. Dags att
förverkligas!
2
3
4
5
6
7
8
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
Moderaterna i Östergötlands län
Ridning som friskvård
att
ridning skall ingå i skatteverkets personal/friskvårdsförmån, samt
att
Moderaterna i Östergötland tar motionen som sin egen och skickar den
vidare till partistämman 2015.
Monika Gideskog
Mjölby
”Nuvarande regler om skattefri motion och annan friskvård har anpassats till
att formerna för motion har utvecklats och att sättet för att utöva motion har
förändrats”, så inleds skatteverkets hemsida angående friskvård.
Arbetsgivaren kan erbjuda sin personal skattefri personalvårdsförmån i form
av motion och annan friskvård av enklare slag och av mindre värde. Vad som
är mindre värde finns inte fastställt som belopp, men som exempel ryms ett
vanligt årskort på gym. I vissa fall kan en förmån bestå av enstaka behandling
eller aktivitet. Exempel på motions- och friskvårdsförmåner som arbetsgivaren
kan erbjuda är till exempel bandy, bowling, cykling, fotvård, längdskidåkning
och massage. Medandra ord subventioneras alltifrån hård fysisk träning till
avslappningsövningar med dagens regelverk. En aktivitet faller dock mellan
stolarna och det är ridsport. Ridning har erkänt goda effekter för både kropp och
själ. Viktigt också att uppmärksamma att sporten fyller en viktig funktion för
funktions- och rörelsehindrade samt psykiskt sjuka. Ridsport erbjuder således
både fysisk aktivitet och social kontakt, vilket är två komponenter som visat sig
vara positiva i rehabiliteringssyfte för människor med olika krämpor.
Ridsporten borde jämställas med andra former av friskvård och motion som är
skattebefriande, det är inte rimligt attill exempelkludera en så pass folkkär sport
som friskvårdsalternativ.
Avdrag gäller inte för ”exklusiva sporter” som kräver dyrbara anläggningar,
redskap och kringutrustning, såsom golf, ridning, motocross, paintball och så
vidare. På en ridskola finns redan allutrustning, manege, hästar, hjälmar, säkerhetsvästar med mera.
Förbundsstyrelsens yttrande
Ordet friskvård är ett brett begrepp som ska kunna ge många olika alternativ på
friskvårdsaktiviteter som kan gynnas skattemässigt. Motionären pekar på fakta
som bevisar att det inte rör sig om en lyxsport som Skattemyndigheten hävdar
att det rör sig om när det gäller Ridsport. Frågan är av rättvisekaraktär och
bör beaktas enbart av fakta som bör vara baserat på, är det friskvård, kostar
det mycket pengar, finns den tillgänglig för alla? Efter att ha läst Motionen blir
svaret på frågorna självklara, Ridsport bör räknas som avdragsgiltig friskvård
med samma möjligheter till skatteavdrag som andra i dag godkända friskvårdsaktiviteter.
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
4
5
7
Förbundsstämman beslutade
att
3
6
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
2
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att ridning skall ingå i skatteverkets personal/friskvårdsförmån, samt
att Moderaterna i Östergötland tar motionen som sin egen och skickar den vidare till
partistämman 2015.
8
Det enda man betalar för är undervisningen, man bidrar med egna kläder,
glädje samt mod.
9
10
9
sid 68
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 69 
10
1
1
Motion 14
skulle kunna se ut på ett annat sätt. Därför bör man se över regelverket som
rör avdragsrätten för friskvård så att den inte diskriminerar någon enbart med
anledning av bolagsform.
2
3
4
5
6
Förbundsstyrelsen föreslår förbundstämman besluta
Ulla Berne, Åmål – Norra Älvsborg
Avdrag för kostnader i samband med
motion och friskvård
Reglerna om avdrag för kostnader för motion och friskvård gäller endast för
anställd personal. För enskild näringsidkare eller delägare i exempelvis handelsbolag gäller således inte dessa regler.
Eftersom cirka 74 procent av alla svenska bolag är enmansföretag som bär upp
en stor del av landets ekonomi, anser jag att man även här ska få göra avdrag
för kostnader i samband med motion och friskvård.
föreslå en utredning som ser över regelverket avseende avdragsrätten
för friskvård så att den inte diskriminerar någon enbart med anledning av
bolagsform, samt
att
skicka vidare motionen till partistämman.
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
föreslå en utredning som ser över regelverket avseende avdragsrätten
för friskvård så att den inte diskriminerar någon enbart med anledning av
bolagsform, samt
att
skicka vidare motionen till partistämman.
4
5
Ulla Berne
Åmål
6
7
Ulla Berne har i sin motion berört reglerna för avdrag av motion och friskvård.
Den som driver egen firma betraktas inte som anställd i sitt eget företag, till
skillnad från den som driver ett aktiebolag. Det får konsekvenser som ledande
aktörer inom redovisningsbranschen länge pekat på.
8
En av konsekvenserna av att den som driver enskild firma inte betraktas som
anställd är att vederbörande inte har samma möjligheter att göra avdrag för
friskvård som den som är anställd i traditionell bemärkelse eller äger ett eget
aktiebolag. Behovet av friskvård torde vara lika stort oavsett bolagsform varför
det finns anledning att se över avdragsrätten för dem som driver en enskild
firma.
9
När riksdagen i ett utskottsbetänkande senast behandlade denna fråga hänvisar man enbart till nuvarande regelverk i sitt avslagsyrkande. Att reglerna
ser ut som de gör i nuläget är dock i sig självt inget argument för att de inte
sid 70
3
Förbundsstämmans beslut
De som driver företag utan anställda måste kunna hålla sig friska för att bidraga
till landets goda ekonomi!
Förbundsstyrelsens yttrande
10
att
2
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Motion 15
7
Victor Ericsson, Härjedalen – Jämtlands län
Sveriges bästa företagarklimat
Dagens samhälle förändras hela tiden, varje dag. Därför bör även arbetsmarknads- och företagarpolitiken göra detsamma. Det behövs en uppgradering,
vi kan kalla det ”Arbetsmarknad 2.0”. I denna nya uppgradering bör konkreta
och skarpa förslag finnas med, förslag som är riktade mot dem som skapar
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 71 
8
9
10
1
1
jobbtillfällen över hela landet – företagarna. De har en avgörande betydelse för
tillväxten, jobben och välfärden.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Jämtland borde ta ledartröjan och visa övriga Sverige att vi har landets bästa
företagarklimat. För att kunna göra det måste det bli lättare och mer lönsamt att
starta, driva och våga växa med sitt företag.
Alliansen har genomfört en sänkning på arbetsgivaravgiften för de som är under
26 år. När företagarna ute i länet själva fått komma till tals är reformeringen
ett uppskattat beslut. Det är även tydligt att de vill se en generell sänkning på
arbetsgivaravgifterna, för att kunna anställa fler och skapa jobbtillfällen. För
ett litet företag kan det vara avgörande om de kommer anställa en person eller
inte. För större företag har det inte lika stor betydelse. Därför anser jag att en
generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare bör utföras.
Övergången till ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en
snabbt växande tjänstesektor ställer höga krav på att rätt kompetens är på rätt
plats. Som det ser ut i dag är det raka motsatsen; det blir en låst dörr ut för
den som har ett jobb och en låst dörr in för de som inte har jobb. Trögheten
som råder på arbetsmarknaden måste få ett slut. Bästa kompetens och inte
antal år på arbetsplatsen måste få styra, inte tvärsom. Det behövs en modell
där det lönar sig för arbetsgivaren att anställa. Turordningsreglerna måste få en
reformering, nu.
Många företag vittnar om svårigheten att hitta rätt kompetens, trots att det är
många söker jobb. Matchningen mellan den arbetssökande och lediga jobb
skulle kunna fungera betydligt bättre. I dag tvingas många företag tacka nej för
att de inte hittar rätt personal, vilket alltså drabbar den svenska ekonomin och
välfärden. Den myndighet som är huvudansvarig för matchningen i Sverige är
Arbetsförmedlingen. Det finns anledning att ifrågasätta hur detta sköts, cirka
ett förmedlat jobb per månad och arbetstagare. Många företagare väljer bort
Arbetsförmedlingen och sköter rekryteringen på egen hand. Ett sätt att förbättra
matchningen är konkurrensutsättning, att andra aktörer ges möjlighet att på lika
villkor konkurrera med Arbetsförmedlingen. Att företagen ges friheten att själv
välja utförare är ett viktigt steg för att underlätta matchningen.
Företagare måste få mer tid att vara just företagare. Låt dem utveckla sina
företag och verksamheter istället för att mer tid läggs på administration och nya
tidskrävande regler. Ett tydligtill exempelempel som skulle bromsa företagarnas
drivkraft är förslaget om månadsrapportering. Det är i de små företagen som
fyra av fem jobb skapas. Det är i företagen tillväxten i svensk ekonomi sker. I
stället för att underlätta för företagen kommer det här förslaget som en kall-
sid 72
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
dusch för våra duktiga entreprenörer. Detta skulle innebära en enorm ökning av
uppgiftsbördan för företagen. Många små företag har heller inga elektroniska
lönesystem. Jag skulle uppskatta att det är en majoritet av Jämtlands företag
med arbetsgivaransvar som behöver lägga extra tid och resurser på föreslaget
rapporteringskrav. Tid och resurser som i stället kan användas för fler affärer
som kan generera fler anställda. Månadsrapporteringen måste stoppas, om
man vill gynna ett företagsamt Sverige.
Fler unga måste få jobb. Ungdomsarbetslösheten slår hårdast mot de unga
som saknar fullständig utbildning. Elevens inverkan på sin utbildning måste
göras större, friheten måste försvaras på landets skolor. I den nya gymnasie­
reformen från 2011 står det tydligt att entreprenörskap ska löpa som en röd
tråd genom utbildningssystemet. Det gör att fler får förståelse för hur företagande fungerar, och många får möjligheten att bli egna företagare på skoltid, som
ofta leder till ett jobb eller eget företag.
För att underlätta jobbsökandet i dag är kontakter i näringslivet ett viktigt verktyg. Det är därmed viktigt att vi knyter samman näringslivet och landets skolor.
Två bra förslag är praktik- och lärlingsplatser. På så vis får eleven komma ut
på arbetsmarknaden, skapa sig kontakter och relationer med lokala företagare.
När arbetsgivaren sedan ska anställa är chansen väldigt stor att den som praktiserat och vet hur företag fungerar får jobbet.
Andra bra förslag är att bjuda in lokala företagare att föreläsa på skolorna eller
ge elever mentorer från näringslivet, så att de har en direkt väg in på arbetsmarknaden.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
Moderaterna i Jämtlands län verkar för en generell sänkning av arbets­
givaravgifterna och egenavgifterna för småföretagare,
att
Moderaterna i Jämtlands län verkar för att lagen om anställningsskydd
slopas,
att
Moderaterna i Jämtlands län verkar för att Arbetsförmedlingen kon­
kurrens­utsätts,
att
Moderaterna i Jämtland verkar för att praktik och lärlingsplatser erbjuds
på gymnasieskolorna,
att
Moderaterna i Jämtland verkar för att förslaget om månadsrapportering
slopas,
2
3
4
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 73 
10
1
1
att
2
att
att
3
4
5
6
7
8
Moderaterna i Jämtland uttalar och verkar för att kopplingen mellan
näringsliv och skola måste stärkas för att ge eleverna rättvisa förutsättning för att komma ut på arbetsmarknaden,
Moderaterna i Jämtlands län verkar för att lagen om anställningsskydd
reformeras, samt
Moderaterna i Jämtlands län verkar för att turordningsreglerna inom las
slopas.
att
avslå att-sats 1, 2, 7 och 8, samt
att
anse att-sats 4 för besvarad.
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla att-sats 3, 5, 6 och 7, det vill säga
att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts,
Victor Ericsson
Härjedalen
att Moderaterna i Jämtland verkar för att förslaget om månadsrapportering slopas,
3
att Moderaterna i Jämtland uttalar och verkar för att kopplingen mellan näringsliv och
skola måste stärkas för att ge eleverna rättvisa förutsättning för att komma ut på
arbetsmarknaden,
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för en aktuell och välskriven motion
som berör ett ytterst intressant och viktigt ämne för Moderaterna. Skolan och
näringslivet måste få en tydligare koppling och deras relation måste utan tvekan
stärkas för att våra elever ska kunna möta arbetslivets utmaningar med full
förståelse och vetskap om dem redan från tidig ålder. Skolan och arbetslivet får
helt enkelt inte bli två separata världar. Inom skolans värld pågår ett ständigt
förnyelsearbete där bland annat detta om utökade praktik- och lärlingsplatser
ingår.
att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att lagen om anställningsskydd reformeras,
att
avslå att-sats 1, 2 och 8,
att
anse att-sats 4 besvarad, samt
att
motionen, tillsammans med förbundsstämmans beslut, skickas vidare till
partistämman.
Motionären berör även det omdebatterade förslaget om månadsavgifter där vi
fullt delar motionärens åsikt om att en ökad regelbörda inte kommer att underlätta för företagande, i synnerhet inte på landsbygden. Arbetsförmedlingen är
en instans som brottas med stora utmaningar. Vid delar motionärens uppfattning om att staten inte behöver ha monopol på att förmedla jobb utan att denna
del av arbetsmarknaden också borde omges av mångfald och entreprenörskap.
Det viktigaste är att människor får jobb och inte vem som förmedlar dem.
4
5
6
7
Dock delar vi inte motionärens åsikt om att Lagen om anställningsskydd (las)
bör slopas, det är viktigt med ett starkt och välfungerande skydd för de som
utför arbeten. Det är en stark och viktig del i den svenska modellen som vi vill
värna om.
8
Även i fallet med sänkta arbetsgivaravgifter så delar vi inte fullt ut motionärens
intentioner, eftersom att mycket av det sociala skyddsnätet finansieras via just
arbetsgivaravgifterna och kan därmed inte sänkas till en allt för låg nivå.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
10
att
9
bifalla att-sats 3, 5 och 6,
sid 74
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 75 
10
1
1
Motion 16
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän –
Bohuslän
För fler jobb
Vi tror på människans förmåga och på att människors enskilda arbetsinsats
bygger samhället framgångsrikt och starkt. Det är människor som driver på
utvecklingen och som gör Sverige till ett föregångsland. Vår utgångspunkt är
att låta alla människor växa i sina styrkor och låta alla nå sin fulla potential. Med
vår människosyn och våra värderingar behöver vi förespråka och driva en politik
som låter människor göra just det, växa i sina styrkor och nå sin fulla potential.
Politiken måste främja människors innovationskraft och verka för att varje enskild arbetsinsats lönar sig. Vi kan inte uppnå full sysselsättning förrän det lönar
sig med utbildning, att jobba eller kanske starta eget företag. Vi behöver en
politik som sänker trösklarna till arbetsmarknaden och som gör att det blir mer
lönsamt att jobba och skapa sig kompetens och nya erfarenheter.
Sänkta trösklar till arbetsmarknaden
Vi behöver enklare regler på arbetsmarknaden. Det finns en del regler som
hämmar företag att anställa och växa, som gör det svårt för unga att ta steget
in på arbetsmarknaden. I arbetsmiljölagen och i föreskrifterna om arbete för
barn och ungdomar under 18 år, finns det flera lagar och regleringar som företag måste ta hänsyn till vid anställning. Lagen säger att alla under 13 år inte får
arbeta, om inte ett särkilt tillstånd ges. Alla människor är olika och vi behöver
föra en politik som ger människor, även unga, möjligheten att växa och nå sin
fulla potential och därför är det inte hållbart att ha ett förbud mot arbete.
Den som är mellan 13-15 måste få sina föräldrars tillstånd för att arbeta och
enligt arbetsmiljölagen måste denna fyllt 16 år först då den får arbeta med ett
ofarligt jobb. I lagen finns det också reglerat i hur stor utsträckning en minderårig får arbeta. Den säger att en person mellan 13-15 år får jobba högst två
timmar per dag under en skoldag och högst sju timmar per dag under en skolfri
dag. Högst får personen jobba tolv timmar i veckan. Arbetstiden måste också
sid 76
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
vara lagd mellan klockan 06:00 och 20:00 och måste inkludera 14 timmars
sammanhängande vila.1 Mellan 16-17 år måste man ha minst tolv timmar ledigt
och 36 timmars sammanhängande vila varje vecka. Detta är bara några av alla
lagar och regler som finns för en person som vill jobba under 18 år. Detta gör
unga mindre anställningsbara, skapar svartjobb och försvårar steget för unga in
på arbetsmarknaden.
Vår utgångspunkt måste vara lika klar som tydlig – alla unga som vill och kan
jobba ska också ha en möjlighet att jobba. I lagen står det att den person som
går på gymnasiet, som är en valfri skolgång, själv får bestämma när och hur
den arbetar så länge det inte går ut över skolgången. Att alla människor, även
under 18 år, själva får bestämma hur och när den jobbar är en viktig utgångspunkt när en av våra grundläggande värderingar är frihet under ansvar.
2
3
Genom att förenkla reglerna för unga under 18 år, gör vi de också mer anställningsbara och attraktiva för arbetsgivaren när det gäller sommar- och extrajobb. Sommar- och extrajobb är en viktig del i en ung människas liv, det ger
inkomst och möjligheten att bestämma lite mer över sitt eget liv. Det ger arbetslivserfarenhet och möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Dagens regler
gör det krångligt för arbetsgivare att anställa unga och därför måste det ske en
förenkling som sänker tröskeln till det första jobbet. Detta för både företagen
och för den unga människan som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.
4
Sänkta arbetsgivaravgifter för fler jobb
Ett växande problem i Sverige är ökad arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i juni 2012 var i åldersgruppen 15-24 år 28,3 procent.2 Regeringen sänkte
arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år den första juli 2007.3 Målet var att
öka anställningsbarheten hos unga och göra det lönsamt att anställa unga med
saknad arbetslivserfarenhet.
6
Framgångsrikt företagande är nyckeln till tillväxt och välstånd, där småföretagen utgör ryggraden i vår svenska ekonomi. Organisationen Företagarna har
statistik som visar på att åtta av tio nya jobb under den senaste 20-årsperioden har skapats av småföretagare.4 Företagarna har under en lång tid rankat
sänkta arbetsgivaravgifter som den överlägset viktigaste enskilda åtgärden för
att förbättra klimatet för företag och främst småföretag.5 De menar att lägre
1http://www.av.se/dokument/publikationer/adi/adi_043.pdf
2
Statistiska centralbyrån (SCB), Arbetskraftsundersökning
3http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00021/S_nkta_arbetsgivarav_21382a.pdf
4http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Rapporter/-2012-/Lagre-arbetsgivaravgifter-skapar-jobb-och-nyaforetag/
5http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Rapporter/-2012-/Lagre-arbetsgivaravgifter-skapar-jobb-och-nyaforetag/
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 77 
5
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
arbetsgivaravgifter sänker lönekostnaderna vilket är den största kostnads­
posten för små- och mellanstora företag. De pekar också på att det blir billigare
att anställa samt gör det mer lönsamt för människor att starta och driva företag.
Företagarnas statistik visar att det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder
för att vända den negativa utvecklingen kring ungdomsarbetslöshet och därför
vill vi se att arbetsgivaravgifterna generellt sänks ytterligare. Vi kan inte vänta,
vi måste göra det enklare för företag att anställa unga och ytterligare sänka
arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år.
Praktik – målet är jobb
Praktik i grundskolan, gymnasiet eller på universitetet är ofta ungas första
kontakt med arbetsmarknaden. Dagens elever är framtidens medarbetare och
entreprenörer. Praktik är för företag en unik möjlighet att lära känna framtida
medarbetare och tillfällen som knyter företag närmare skolan.
Många företag tackar i dag nej till praktikplatser på grund av flera olika anledningar. Den största invändningen brukar bero på uppfattningen om att det tar
för mycket tid och resurser från den dagliga verksamheten.6 Under året 2012
fick 25 000 ungdomar praktikplatser genom arbetsförmedlingen.7 Samma år
fanns det över 1 000 000 registrerade företag i Sverige.8 Vår slutsats är att
många företag i dag tar emot praktikanter, men att det fortfarande finns många
som tackar nej med resonemanget att det inte är lönsamt. Att vara handledare
till en praktikant är också många gånger krävande men det är ett sätt att hitta
medarbetare med rätt kompetens samtidigt som det höjer statusen för yrket
och branschen.
Det behöver bli mer lönsamt för företag att samarbeta med skolor och ta emot
praktikanter. Ett sätt är att helt slopa arbetsgivaravgiften om de vidareanställer
en praktikant för extra- eller sommarjobb samt heltidsjobb efter avslutad praktik. Målet måste vara att praktikplatser leder till jobb.
Sänkt krav på aktiekapital
Det ska vara enkelt och lönsamt att driva företag. För att fler ska ta steget till att
bli egna företagare krävs det att företagandet i större utsträckning ses som ett
alternativ till anställning. För de som vill driva företag finns det olika typer av bolagsformer att välja bland, exempelvis handelsbolag, enskild firma och aktiebolag. Aktiebolagsformen är den bolagsform som har störst säkerhet och flexibi-
6http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00007/I_praktiken_-_f_retag_7717a.pdf
7http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Resultat.html
8http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/Naringslivet/Antal-foretag-i-Sverige/
sid 78
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
litet9 och har större överlevnadsgrad än andra bolagsformer.10 Den som startar
ett aktiebolag måste ha en kapitalinsats på 50 000 kronor.11 Den 1 april 2010
beslutade riksdagen att minska aktiekapitalet från 100 000 kronor till 50 000
kronor.12 Regeringens ambition var att sänka kravet på aktiekapital för att främja
företagande, den ekonomiska tillväxten och öka sysselsättningen. Sänkta krav
på aktiekapital resulterade i att fler valde aktiebolag som företagsform.
Antalet nystartade företag 2010 uppgick till 66 681 stycken, vilket var en ökning
med tolv procent jämfört med 2009. Knappt 19 300 eller 29 procent av de nya
företagen 2010 startades som aktiebolag. Under förgående år, 2009, startades
bara 21 procent av de nya företagen som aktiebolag. Statistiken visar att antalet aktiebolag ökade efter regeringens sänkning av kapitalkrav. Statistiken visar
också att majoriteten av alla som startar företag är mellan 30-50 år. Vår slutsats
är att unga är underrepresenterade i statistiken och det behöver det bli ändring
på.
Fler unga behöver se företagande som ett alternativ till anställning. I dag är
trösklarna till att starta ett företag i den säkraste bolagsformen, som aktiebolag, hög och det är mycket som krävs för att våga ta steget. Det gemensamma
draget för aktiebolag är att aktieägarna inte ansvarar personligen för bolagets
skulder. Eftersom det inte finns något direkt privat betalningsansvar, finns det
regler som kapitalskydd som garanterat att bolaget alltid har tillgångar som
svarar mot företagets förpliktelser som knutits mellan dess kunder. Aktiebolaget
egna kapital är en grundläggande del i kapitalskyddet och syftar till att säkerställa att det finns en marginal mellan bolagets tillgångar och skulder.13
Nya företag startas främst i tjänstesektorn där många etablerade och växande
företag är verksamma. Tjänst- och kunskapsföretag har inte behov av kapital­
krävande tillgångar och därför sågs kravet på 100 000 kronor i aktiekapital
många gånger som ett hinder att starta aktiebolag. Det lagstadgade kravet på
aktiekapital saknar koppling till det enskilda bolagets kapitalbehov och riskerna
med verksamheten. Aktieägarna tillsammans med personerna i bolagets ledning är bäst lämpade att avgöra hur verksamheten i det enskilda bolaget ska
bedrivas för att uppnå lönsamhet och tillväxt och därför borde det finnas ett
större handlingsutrymme.
Sänkningen till 50 000 kronor var välkomnad och uppskattad, men vi behöver
gå ett steg längre. Statistiken visar att unga är underrepresenterade när det
9http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/startadrivaavslutaforetag/foretagsformer/aktiebolag.4.5c13cb6b
1198121ee8580002546.html
10http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/59/53/b4baf5e0.pdf
11http://www.aktiebolagnu.se/fordelar_aktiebolag
12http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/statistikserien/statistikserien/5-24-2011-nyforetagandet-i-sverige-2010.html
13http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/59/53/b4baf5e0.pdf
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 79 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
gäller startade företag och i synnerhet aktiebolag. Kunskapen för att starta eget
företag finns i en viss utsträckning, men inte kapitalinsatsen. Unga människor
måste kunna våga starta en säker bolagsform, som aktiebolag, utan att behöva
skrapa ihop 50 000 kronor. Vi vill därför halvera aktiekapitalet för unga under
26 år som vill starta aktiebolag. Gör vi det billigare och enklare att starta och
driva företag, så sänks också tröskeln till att våga ta språnget.
Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen
Företag har svårt att hitta nya medarbetare vid rekryteringar och upplever en
problematik med att hitta nya kompetenser, samtidigt som vi har en hög arbetslöshet. Matchningen fungerar inte som den ska och vi måste se över hur fler
unga människor kommer i arbete.
Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbete och deras uppdrag är att just vara en förmedlare mellan den arbetssökande och arbetsgivare
som söker arbetskraft. I lagen, enligt förordningen med instruktioner för arbetsförmedlingen, ska de verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt
genom att effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker
arbetskraft. De ska prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden
samt bidra till stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt.14 Trots detta
väljer företag i Sverige att rekrytera via andra kanaler än Arbetsförmedlingen.
Alliansen har gjort mycket sedan 2006 men tillvägagångssätten för fler jobb
måste fortsätta. Alla möjligheter till att förenkla en matchning mellan arbets­
givare och arbetssökande måste tas tillvara på och lagar och regler som sätter
stopp för detta måste ändras.
Arbetsförmedlingen finansieras genom anslag från riksdagen och regeringen.
År 2012 hade arbetsförmedlingen tillgängliga medel på cirka 70 miljarder
kronor.15 År 2011 registrerades 700 000 jobb hos arbetsförmedlingen, men
bara 560 000 arbetssökande fick ett jobb.16 Skattebetalarna betalar räkningen
på 70 miljarder kronor och om vi ska se på antalet levererade jobb 2011 kan vi
se att kostnaden/jobb är alldeles för stor. Samtidigt sker stora förändringar på
arbetsmarknaden.
Arbetskraftsutbudets konkurrensförmåga förändras påtagligt på grund av
generationsväxlingen på arbetsmarknaden. Allt fler blir äldre och ungdoms­
generationen som föddes på 1990-talet är den största generationen någonsin.
Under åren framöver kommer fler personer att lämna arbetskraften än vad
14https://lagen.nu/2007:1030#P2
15http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Styrning/Budget-och-ekonomi.html
16http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Resultat.html
sid 80
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
som tillkommer och för många innebär det att en stor grupp med årtionden av
kompetens försvinner.
Ett annat skäl är att alla individers konkurrensförmåga förändras på grund av
förändringar i sjukförsäkringen. Arbetsförmedlingens budgetunderlag mellan
2010-2012 pekade på att många långtidssjukskrivna, utrikesfödda och unga
skulle bli jobbsökande och räknas med i arbetsutbudet.17 Detta innebär stora
utmaningar för arbetsförmedlingen.
2
Alliansens tag mot utanförskapet och förändringen i sjukförsäkringen var nödvändig för att de med arbetsförmåga skulle komma tillbaka till ett självförsörjande liv. Minst lika nödvändig var den för de som är i behov av stöd och hjälp att
komma tillbaka in i arbetskraften. När sjukförsäkringen förändrades såg vi ett
utanförskap som vi aldrig tidigare skådat, det var ett utanförskap som årtionden
låsts in och maskerats i stora system. När många försöker ta sig in på arbetsmarknaden och det är stora förändringar i konkurrensförmågan bland arbetsutbudet, leder det till större rekryteringsproblem när konjunkturen och arbetskra
ftsefterfrågan ökar.
3
Med arbetsförmedlingens egen prognos över de rekryteringsproblem som finns
går det att dra en slutsats. För att få fler personer i arbete krävs det att matchningen på arbetsmarknaden blir bättre än i dag. Arbetsförmedlingen kan inte
direkt påverka tillgången till lediga jobb, men kan däremot påverka hur snabbt
och effektivt arbetssökande kopplas ihop med den arbetsgivare som söker
arbetskraft. Vi vill göra det möjligt för arbetsgivaren att använda sig av fler
kanaler som effektivt kan hjälpa till att rekrytera personal med rätt kompetens.
Genom att göra plats för privata aktörer att förmedla jobb så ger vi entreprenörer och företag möjligheten att specialisera sig och få ökad kunskap om olika
branscher, åldrar och konkurrensfördelar. Småföretag kan också förmedla jobb.
Vi tror på en matchningspeng som ekonomiskt incitament för de som förmedlar
jobb. En matchningspeng som utgår från resultat och bedömt behov, och som
effektivt ger fler aktörer möjlighet att bedriva tjänster inom arbetsförmedling.
Staten kan göra mycket bra, men ska inte konkurrera ut privata aktörer som
också försöker förmedla jobb.
Utbildning ska leda till jobb
Sveriges framtid och framtida arbetskraft sitter fem av sju dagar i skolbänken.
Skolan lägger stora resurser på att göra elever anställningsbara, men lägger
inte lika stor vikt vid att förbereda elever för framtida yrkesutmaningar. Samtidigt är arbetsmarknaden på väg mot det största generationsskiftet som vi
4
5
6
7
8
9
17http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.37801e3012375ad0cd680002537/bu2010_2012.pdf
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 81 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
någonsin sett, nu när 40-talisterna går i pension ska närmare 40 procent av den
aktiva arbetskraften ersättas. Ska vi klara av den stora utmaningen behöver det
lokala näringslivet ha ett nära samarbete med skolan för att knyta värdefulla
kontakter och bli en attraktiv arbetsgivare för framtida medarbetare.
”Morgondagens blommor finns i de frön vi sår i dag”, sade Britta Wickberg,
kompetensutvecklingsansvarig på Scania i Södertälje, i ett material från
Svenskt Näringsliv. De orden sammanfattar tydligt hur viktigt det är att ungdomsgenerationen tar ett tidigt steg in på arbetsmarknaden och att en viktig
faktor är att företag knyter mer kontakter med skolan i dag, för att i framtiden
hitta rätt arbetskraft. Vi ser att det behövs en tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknaden.
uppmuntras till mer och bättre samarbete och därmed stärka kopplingen
mellan skola och arbetsliv.
För fler jobb
Vi tror på unga människors förmåga och på att enskilda arbetsinsatser bygger
samhället framgångsrikt och starkt. Vår utgångspunkt är att låta alla människor
växa i sina styrkor och nå sin fulla potential. Med våra värderingar och vår
männi­skosyn behöver vi driva en politik som gör just det, som främjar inno­
vationskraft och låter människor forma sitt liv efter sina egna mål och drömmar.
Nyttan med eget arbete är stor och behöver prioriteras.
Med anledning av ovan föreslår distriktsstämman förbundsstämman
4
att
uttala att det behövs sänkta trösklar in till arbetsmarknaden,
att
uttala att det finns lagar och regler som begränsar unga under 18 år att få
jobba,
att
verka för att förenkla reglerna för anställning av unga under 18 år,
Lika naturligt som det ska vara att ta en anställning efter avslutad utbildning
ska det vara att bli sin egen chef och starta eget företag. För att lyckas med det
behöver lokala entreprenörer ta mer plats i klassrummen. Vi tror att elever har
mycket att lära av personer som redan genomgått den resa som de själva vill
påbörja. Traditionella skolböcker kan vara bra för att få de mest grundläggande
kunskaper som krävs, men vi tror på samarbete och praktik för att få den bästa
förberedelsen inför framtida entreprenöriella utmaningar som eleverna kan
komma att konfronteras med.
att
uttala att ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 26 år gör
unga mer anställningsbara,
att
verka för att arbetsgivaravgiften sänks ytterligare för unga under 26 år,
att
verka för slopad arbetsgivaravgift om ett företag anställer en ung efter
avslutad praktik,
att
verka för att aktiekapitalet för unga under 26 år halveras från 50 000 till
25 000 kronor,
Enligt skolinspektionen är den nuvarande kopplingen mellan arbetsliv och skola
svag.18 Därför är det av högsta prioritet att öka kvalitén på denna för att uppnå
bästa resultat. Vi vill se kvalitet där elever faktiskt erbjuds en bra möjlighet in på
arbetsmarknaden, därför vill vi stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv.
att
uttala att matchningen på arbetsmarknaden måste bli bättre,
att
verka för att konkurrensutsätta arbetsförmedlingen och göra plats för
privata aktörer,
att
verka för införandet av en matchningspeng,
att
uttala att utbildning ska leda till jobb,
att
verka för en tydligare och starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad,
att
verka för att entreprenörskap får ett tydligare inslag i grundskolan och på
gymnasiet,
18http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Svag-koppling-mellan-yrkesliv-och-arbetsliv/
sid 82
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
3
Vi jobbar för varje enskild människas frihet och drömmar.
Huvudsyftet med det svenska skolväsendet är att utbilda vår framtida arbetskraft, därför är det av största intresse att sänka trösklarna mellan skola och
arbetsliv. Det framtida arbetslivet skall vara integrerat i utbildningen för att
förbereda elever för framtida yrkesutmaningar. Arbetslivet ska inte vara något
diffust som eleverna någon gång kommer möta, det ska istället vara en naturlig
väg och plats där du kan få utnyttja och fördjupa de grundläggande kunskaper
du lär dig i skolbänken.
Utbildning ska alltid leda till jobb. En tydligare koppling mellan utbildning och
näringsliv är ett viktigt steg på vägen och den lokala politiken kan vara med och
driva på den processen. Majoriteten av kommunerna i Bohuslän är styrda av
Moderaterna eller tillsammans med övriga Allianspartier. Genom att kommuner
som är ledda av Moderaterna går i framkant och pekar på vikten av entreprenörskap och samarbete med kommunens företag, kan fler skolor och företag
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 83 
5
6
7
8
9
10
1
1
att
2
3
uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän att gå i framkant när
det gäller entreprenörskap och företagande,
att uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän påverkar och förbättrar
kopplingen mellan skolor och lokalt näringsliv,
att
sända motionen vidare till Moderaterna Bohusläns förbundsstämma, samt
att
sända den vidare till partistämman.
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän
Distriktsstämmans beslut
4
Distriktsstämman beslutade
attbifalla propositionen i sin helhet.
Förbundsstyrelsens yttrande
5
6
7
8
9
10
Förbundsstyrelsen önskar tacka motionären som presenterat en mycket gedigen och välarbetad motion som påtalar hur viktigt det är för varje individ att få
möjlighet till ett eget arbete. Motionären påtalar att det behövs sänkta trösklar
in till arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslöshet är en fråga som Nya Moderaterna tar på största allvar.
Nya Moderaterna har, tillsammans med Alliansregeringen, gjort många kraftfulla
och framgångsrika insatser för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, för
både ung som gammal.
Nya Moderaterna står för en politik som strävar efter att stärka varje individ
utifrån individens egna förmåga. Den i särklass viktigaste frågan för att stärka
människans egenmakt handlar om jobben. Vårt mål är att nå full sysselsättning.
En klar bonus i detta arbete är att klyftorna minskar i samhället när fler kommer
i arbete och det säkrar i sin tur en uthållig finansiering av allas vårt välfärdssystem. Med arbete kommer också gemenskap i ett socialt sammanhang, trygghet
och känslan att vara behövd. Vägen till full sysselsättning är att stärka drivkrafterna till arbete. Detta görs framförallt genom att sänka skatten på arbete och
utforma trygghetssystemen så de främjar viljan att återgå till arbetsmarknaden.
Nya Moderaterna tillsammans med Alliansregeringen för en mycket aktiv
arbetsmarknadspolitik och det främjar tillkomsten av nya arbeten och underlättar samtidigt för omställning i tider av varsel samt förhindrar att arbetslösheten
biter sig fast. Vi gör också viktiga framtidsinvesteringar för fler jobb. Det hand-
sid 84
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
lar, bland mycket annat, om att stärka infrastrukturen så att arbetsmarknader
och lärosäten kommer närmare människor samt att satsa på forskning och
innovation och förbättra villkoren för svenska företag. Detta är grundläggande
åtgärder för att rusta Sverige och säkra jobben i en allt mer hårdnande internationell konkurrens.
Motionären framhäver vikten av att få unga människor snabbt i arbete och
önskar en tydligare koppling mellan utbildning och näringsliv. Det ställer vi oss
bakom, det finns mycket kvar att göra inom det området. Frågan om att sänka
ungdomsarbetslösheten tar Moderaterna och Alliansregeringen på stort allvar
och en lång rad med verkliga insatser har igångsatts för att skapa en mycket
bättre verklighet för väldigt många människor. Att effektivisera Arbetsförmedlingen och släppa in fler aktörer på marknaden är en viktig fråga i att öka sysselsättningen och sänka arbetslösheten.
Sedan 2006 har det skett stora förändringar inom Arbetsförmedlingens verksamhet. En stor omorganisation har gjorts för att bli en sammanhållen myndighet och man har fått nya uppdrag att hjälpa människor som står längre från
arbetsmarknaden, såsom nyanlända invandrare och sjukskrivna. Kompletterande aktörer har införts för att förbättra matchningen och servicen till de arbetssökande, detta utvecklingsarbete ska vi fortsätta med. Arbetssökande ska i allt
högre utsträckning ges möjlighet att själva välja vem de vill anlita och Arbetsförmedlingen ska i mycket högre grad än nu arbeta med arbetsgivarkontakter. Det
är också viktigt att Arbetsförmedlingen samverkar med andra aktörer, inte minst
arbetsmarknadens parter och kommunerna, för att den nationella arbetsmarknadspolitiken ska kunna fungera så effektivt som möjligt.
Arbetsförmedlingen är en viktig myndighet som ständigt måste förbättras och
utvecklas i takt med att samhället förändras. Men frågor som effektivitet och
legitimitet måste ständigt hållas aktuella, och det kan naturligtvis ta sin lilla
tid innan stora förändringar i en stor organisation sätter sig. Motionären pekar
också på ett problem som kan uppstå när man efter grundskolan och innan
man fyllt 18 år, väljer att ta ett sabbatsår, eller har tröttnat helt på skolan och
istället är redo för arbetslivet.
Lagar och regler är skrivna för att skydda barnet under 18 år från att bli utnyttjat
av oseriösa arbetsgivare, eller kanske till och med av en i vårt samhälles osunt
krävande familj. Dessa lagar och regler är naturligtvis i grunden bra och syftet
är gott. Däremot är det, som motionären också hävdar, naturligtvis acceptabelt,
att ungdom (mellan 16-18 år) som fullgjort sin skolplikt i den obligatoriska skolan, ska kunna ges möjlighet att fullt ut arbeta. Detta förutsatt och förvissat om
att det är individens egna önskan.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 85 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
En halvering av aktiekapitalet från 50 000 till 25 000 för unga under 26 år skulle
främja nystartande av aktiebolag. Här ser vi en problematisk gränsdragningsbild, juridiken och den administrativa delen däri skulle bli svårhanterlig. Moderaterna har sänkt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år, och är inte främmande
för ytterligare sänkningar av skatter och avgifter på arbete. Att slopa arbetsgivaravgiften för en ung människa som efter praktik får ett arbete måste i så fall
vara tidsbegränsad till exempel att gälla under ett år, eller till det år personen
fyller 26 år.
att
avslå att-sats 7 och 11, samt
Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman:
att
anse att-sats 8 och 9 för besvarade.
att verka för att entreprenörskap får ett tydligare inslag i grundskolan och på gymnasiet,
att uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän att gå i framkant när det gäller
entreprenörskap och företagande,
att uppmuntra moderata kommunpolitiker i Bohuslän påverkar och förbättrar kopplingen mellan skolor och lokalt näringsliv,
2
att sända motionen vidare till Moderaterna Bohusläns förbundsstämma,
att sända den vidare till partistämman,
3
att bifalla att-sats 1, 2, 3, 4, 5, 10, 12, 13, 14, 15, 16 och 17,
att avslå att-sats 7 och 11,
4
5
6
att
anse att-sats 6, 8, 9 och 13 för besvarade,
att
sända Bohusstämmans uttalanden till Moderaternas partistämma 2015,
attpå Muf Bohusläns vägnar föreslå partistyrelsen uppmuntra moderata
kommunpolitiker gå i framkant när det gäller entreprenörskap och före­
tagande,
attpå Muf Bohusläns vägnar föreslå partistyrelsen uppmuntra moderata
kommunpolitiker påverka och förbättra kopplingen mellan skolor och
lokalt näringsliv, samt
attsända motionen med de av Bohusstämman bifallna att-satserna vidare till
partistämman 2015.
4
Motion 17
5
Moderata Ungdomsförbundet
Självständighet och ett första jobb
6
Förbundsstämmans beslut
7
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla att-sats 1, 2, 3, 4, 5, 6, 10, 12, 13, 14, 15, 16 och 17, det vill säga
att uttala att det behövs sänkta trösklar in till arbetsmarknaden,
att uttala att det finns lagar och regler som begränsar unga under 18 år att få jobba,
8
att verka för att förenkla reglerna för anställning av unga under 18 år,
att uttala att ytterligare sänkta arbetsgivaravgifter för unga under 26 år gör unga mer
anställningsbara,
att verka för att arbetsgivaravgiften sänks ytterligare för unga under 26 år,
att verka för slopad arbetsgivaravgift om ett företag anställer en ung efter avslutad
praktik,
9
10
att verka för införandet av en matchningspeng,
Sverige är alldeles för dåligt på att ge människor den frihet och självständighet
som ett jobb innebär. Det blir extra tydligt för grupperna unga och utrikes födda. De är överrepresenterade i vår tids utanförskap. För dessa grupper handlar
det ofta om att på den svenska arbetsmarknaden kunna få ett första jobb. En
första inkomst, arbetskamrater, råd med en hyra, en första självständighet och
den frihet som kommer med jobb och inkomst.
Nya Moderaterna ska vara Sveriges arbetarparti. Då krävs det att vi på allvar
ser och formulerar svar på 2010-talets arbetsmarknadsutmaningar. Jobben är
vår tids frihetsfråga. Den ofrihet som arbetslöshet och beroende av bidrag ger
behöver med kraftfulla reformer bekämpas. Moderaternas jobbpolitik borde
utgå från tre ställningstaganden.
att verka för en tydligare och starkare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad,
sid 86
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 87 
7
8
9
10
1
1
1. Ingen människa i Sverige ska behöva tre jobb för att få ekonomin och vardagen att gå ihop. Ingen som arbetar ska heller behöva bidrag.
2
2. Ska arbetslinjen gälla alla måste också arbetsmarknaden öppnas upp för
alla.
3. Jobb skapas av hårt arbete, företagsamhet, innovationer och kreativitet.
Inte av regeringsbeslut och sysselsättningsåtgärder.
3
4
5
6
7
8
9
10
För att öka friheten som ett första jobb innebär behöver mer av den första
inkomsten skattebefrias. Med de första 500 000 kronorna skattebefriade skulle
alla som gör sina första anställningsår i Sverige snabbare kunna etablera sig, få
råd med en hyra och bli självständiga. Dessutom behöver skatten att fortsätta
sänkas för breda grupper och särskilt för människor med små och vanliga
inkomster.
Utanförskapet som drabbar unga och utrikes födda behöver mötas med flera
riktade reformer. Arbetsgivaravgiften borde slopas helt för unga under 23 år,
att finansiera detta genom en höjning av arbetsgivaravgiften för unga under 25
skulle kunna vara motiverat. Detta motiveras med att fokus borde ligga på att
underlätta för att få de första jobben. Den som söker sitt första jobb vid 24 eller
25 årsåldern har mest troligt en utbildning eller lång tid av utanförskap bakom
sig. För den som har utbildning bakom sig borde inte utmaningen i att få ett
jobb handla främst om anställningskostnaden. För att bryta långvarigt utanförskap behöver kostnaderna sänkas kraftfullare i tidig ålder.
Moderaterna och Alliansens reformer med höjt fribelopp har varit viktiga för att
förstärka studenternas ekonomi och drivkraft till jobb. Nu borde det vara dags
att ta tag i den andra änden av problemet med studenters ekonomi. Med ett
studentjobbskatteavdrag skulle de studenter som jobbar vid sidan av studierna
kunna behålla mer av den arbetsinkomst som de tjänar. Det skulle underlätta
resan mot självständighet för unga som studerar och stärka drivkrafterna för
vuxna som senare i livet om- eller vidareutbildar sig.
För att möjliggöra för unga och människor som kommer till Sverige senare i
livet att kunna få ett första jobb borde YA-jobben (yrkesintroduktionsanställningar) göras till egen anställningsform med slopad arbetsgivaravgift tillsammans med handledningsstöd och utbildning. Med en lön kopplad till arbetade
timmar skulle arbetsgivaren kunna betala en lägre, men kollektivavtalsenlig lön.
Tiden som går till utbildning och handledning skulle då ingå i anställningen men
inte omfattas av lönen. Det skulle underlätta för fler att få ett första jobb och
dessutom lära sig jobbet på jobbet till en lägre kostnad för arbetsgivaren. Med
YA-jobb som en egen anställningsform skulle inte heller arbetsmarknadens
parter kunna hindra eller försvåra förutsättningarna för jobben att komma till.
sid 88
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Vi föreslår partistämman besluta
att de första 500 000 kronorna som intjänas i inkomstslaget tjänst i Sverige
skattebefrias,
att
arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år slopas,
att
sänka skatterna på arbetsinkomst för människor med små och vanliga
inkomster,
att
införa ett studentjobbskatteavdrag för studerandes arbetsinkomst, samt
att införa yrkesintroduktionsanställningar som en egen anställningsform,
med slopat utbildningskrav och det kopplade handledarstödet samt
slopad arbetsgivaravgift som omfattar alla som studerar fram till och med
examens­året samt alla under 23 år.
Moderata Ungdomsförbundet
2
3
4
5
Motion 18
6
Anders Tornblad, Härlanda – Göteborg
Ungas företagande
7
Under 2012 registrerades 6 531 nya företag av personer i åldrarna 18 till 25.
Detta är en ökning med tre procent jämfört med året innan. Samtidigt minskade
det samlade nyföretagandet spritt över alla åldrar och företagsformer med
nästan elva procent. Unga ser positivt på eget företagande som ett alternativ till
anställning, och trenden verkar hålla i sig. För närvarande är datorprogrammering, hårvård och artistisk verksamhet de tre populäraste branscherna där unga
väljer att starta eget.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 89 
8
9
10
1
2
3
4
1
Samtidigt har Sverige ett onödigt krångligt regelverk för företagare. Det
finns mängder av instanser, myndigheter och andra privata företag såsom
försäkrings­bolag med mera, som måste kontaktas för att ett nytt företag ska
kunna komma igång i trygghet och stabilitet. Byråkrati och föråldrade strukturer sätter hinder för de unga som är entusiastiska inför att starta eget, bidra till
välfärden och i framtiden anställa. Vi behöver bidra till en komplett översyn av
regelverket för företagare, och på så vis förbättra möjligheterna bland annat för
unga som vill starta eget.
Förbundsstämman föreslås besluta
att
regelverket för företagare ses över utifrån ett helhetsperspektiv, samt
att
motionen i sin helhet översänds till partistämman.
Anders Tornblad
Härlanda
6
7
8
9
10
När det gäller myndighetskontakter och andra aktörer som en företagare behöver relationer till har kommunen en viktig uppgift för att bistå och underlätta
nyföretagandet. Den nyinrättade företagslotsen i Göteborg, som Moderaterna
länge efterfrågat, kommer att ha en mycket viktig roll i stödjandet av nya och
befintliga företagare. Det är vår förhoppning att regeringens arbete för ett
förbättrat företagsklimat tillsammans med Företagslotsen kan bidra till att fler
startar nya och utvecklar sina befintliga företag, så att jobben blir fler. Moderaterna i Göteborg har hög prioritet i frågan om ett förbättrat lokalt företagsklimat.
Tyvärr ser vi att staden i mätning efter mätning går åt fel håll. Inte minst handlar
det om den styrande rödgröna majoritetens inställning till nya jobb och tillväxt.
För jobbens skull är det därför av största vikt att vi vinner valet 2014, så att fler
kan starta företag och stå på egna ben.
Motionären tar upp en mycket väsentlig fråga angående ungas företagande och
vill förbättra möjligheterna för bland annat unga som vill starta eget.
Sverige behöver fler entreprenörer för att säkra sysselsättning och tillväxt. Fler
företagsamma individer och växande företag är avgörande för ökad syssel­
sättning, tillväxt och stärker utvecklingskraften i Sverige.
Tillväxtverket fick den 20 september 2012 i uppdrag att genomföra Förenklingsjakten. Tillväxtverket ska identifiera när och hur företagare inom de fyra
branscherna – hotell och restaurang, transport, handel och tillverkningsindustrin – upplever bördor när de tillämpar lagar, förordningar och myndigheters
föreskrifter.
Branscherna har valts eftersom de är branscher där företag bedöms ha tillväxtvilja men upplever lagar och myndighetsregler som ett hinder för att växa. Urvalet bygger på Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet, en
av Europas största och mest omfattade enkätundersökning riktad till små och
medelstora företag.
att
därmed anse motionen vara besvarad.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
3
4
5
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
att
omformulera första att-satsen så att den lyder
”att regelverket för företagare ses över utifrån ett ungdomsperspektiv”,
samt
Partistämma 2015
6
med denna ändring bifalla motionen, det vill säga
att regelverket för företagare ses över utifrån ett ungdomsperspektiv, samt
7
att motionen i sin helhet översänds till partistämman.
8
Förenklingsjakten ska utgå från företagens perspektiv och bidra till att öka
förståelsen för företagens vardag. Den ska också bidra till att öka dialog och
kommunikation mellan företagare och myndigheter. Genom dialog direkt med
företagare vill regeringen få ökad förståelse för var, när och hur företagare
möter problem. Ett liknande projekt, Burden Hunter, startade i Danmark år 2007
och har resulterat i en ökad förståelse och förenklad vardag för företagare i
sid 90
2
Förbundsstyrelsen föreslår stämman
Förbundsstyrelsens yttrande
5
Danmark. I den bemärkelsen existerar redan den insikt om behovet av att förenkla för företagen som motionären efterlyser. Detta är och har varit en prioriterad fråga för regeringen.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 91 
10
1
1
Motion 19
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele —
Västerbottens län
Stärkt företagande i hela Sverige
Moderaterna har alltid fört en aktiv företagarpolitik i syfte att fler ska vilja
starta, driva och utveckla företag i Sverige. Detta är en naturlig konsekvens av
arbetslinjen, eftersom majoriteten av nya arbeten skapas i små och medelstora
svenska företag.
Förutom att kontinuerligt se över allmänna förbättringar för företagens, och
företagarnas, villkor är det viktigt att också se till de delar av regelverken som
särskilt berör företag som är, eller har för avsikt, att etablera sig på lands­
bygden. Motivet för detta är naturligtvis att hela Sverige ska leva och inte bara
stadsmiljöerna, och då är ett företagande på rimliga villkor på landsbygden
viktigt att särskilt fokusera på. Det ska vara enkelt att starta och driva företag i
hela Sverige.
Regelverken för företagare har på sina håll inte har följt med tidens utveckling,
vissa av dessa oegentligheter drabbar särskilt landsbygdsföretagande. Exem­
pel på detta är att momsinbetalningen vid en årsomsättning som går över
40 miljoner kronor i ett slag ändras till att krävas i slutet av varje månad i stället
för som under 40 miljoner kronor ske mot mitten av nästkommande månad.
Dessutom krävs rapport om detta varje månad mot tidigare var tredje månad
när årsomsättningen kommit över 40 miljoner kronor. Då beloppet för denna för
företagaren krångligare och mera kostsamma regel inte justerats uppåt på ett
rimligt sätt sedan väldigt många år tillbaka, borde detta snarast ses över, för
att hjälpa alla företagare som lyckas växa i årsomsättning – inte minst om de är
etablerade på landsbygd med krav på ett minimerande av onödiga administrativa bördor, särskilt om de på grund av ensligt läge inte lika lätt kan delas med
andra på ett effektivt sätt.
Ett annat problem som särskilt drabbar landsbygdsföretagande är möjlig­
heterna till lokalexpansion. Exempel på detta är att byggkostnader i princip
är lika stora var man än bygger företagslokaler i landet, men den färdigbygga
sid 92
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
fastigheten på landsbygden är till skillnad från den i ett attraktivt stadsområde
ett mycket större riskprojekt för den landsbygdsetablerade än stadsetablerade
företagaren. Trots detta råder i dag lika villkor för avskrivning på fastighets­
investeringarna, detta är något som borde ses över i syfte att se om avskrivningsmöjligheterna för den landsbygdsetablerade företagaren kan göras något
mera fördelaktigt.
Ett ytterligare problem som företag stöter på när de växer och till exempel
vill utveckla sin kompetens är att möjligheterna för att finna sådana externa
stimulansmedel är mycket begränsade om företaget har under 50 anställda.
Även om detta är ett generellt problem, och en orättvisa, för alla företag med
färre än 50 anställda, så kan det vara ett särskilt hämmande problem för att
korrekt kunna kompetensutveckla företag som är etablerade på landsbygden
där närhet till kompetensstödjande service av olika slag har mera begränsad
tillgänglighet. Även detta förhållande med en sådan skarp gräns för att komma
i åtnjutande av kompetensstärkande resurser bör därför ses över i syfte att öka
alla företags konkurrenskraft, inte minst de som är etablerade på landsbygden.
2
3
4
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
Moderaterna arbetar för att stimulera fler företag att etablera sig på landsbygden,
5
att Moderaterna arbetar för att förenkla regelverket för företag så att etableringen av företag kan öka, samt
att
6
Moderaterna skickar vidare motionen till partistämman.
Elisabeth Björnsdotter Rahm
Lycksele
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären tar här upp en fråga som är helt i linje med Nya Moderaterna. En
stärkt och förbättrad företagarpolitik är viktig för flera jobb och länets utveckling
i stort. Motionären tar upp problemen med bland annat regelverk som inte har
följt med tidens utveckling, lokalexpansion och kompetensutveckling för småoch mellanstora företag. Att dessa problem också drabbar företag på landsbygden är av stor vikt och ett ämne som Nya Moderaterna tar på stort allvar.
Nya Moderaterna ska även fortsättningsvis arbeta för att det ska vara enkelt att
starta och driva företag i länet. Det är en förutsättning för att hela Sverige ska
leva.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 93 
7
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
2
År 1999 togs de första stegen från regionalpolitik till regionpolitik genom försöksverksamheten med utökat regionalt ansvar som gavs Skåne och Västra
Götaland. Ett skifte inom svensk politik, som i grunden innebar, att beslut skulle
fattas av dem det berör. Av de som är det närmast.
bifalla motionen i dess helhet.
Förbundsstämmans beslut
Stämman beslutade
3
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna arbetar för att stimulera fler företag att etablera sig på landsbygden,
att Moderaterna arbetar för att förenkla regelverket för företag så att etableringen av
företag kan öka,
att Moderaterna skickar vidare motionen till partistämman,
4
samt
att sända motionen vidare till nästkommande partistämma.
6
Motion 20
7
Ulrica Fors Stenmarck, Vellinge m fl —
Skåne
Människorna i Skåne är Skåne närmast
9
10
Skåne är med sina 1,3 miljoner invånare en naturlig del av Öresundsregionen.
Tillsammans med Köpenhamn en av de starkaste tillväxtregionerna i norra
Europa med sina 3,8 miljoner invånare. Geografin är viktig där Öresund placerar
sig som porten till hela Östersjöregionen. Samarbetet mellan regionerna i
Östersjöområdet ger mervärde och lärdom kan dras av varandras styrkor och
svagheter. Det är just i skillnaden som dynamiken bor.
Skåne är utan tvekan väl positionerat för att kunna bli en av de mest attraktiva
och konkurrenskraftiga regionerna. Den starka innovationspotentialen utgör
en stabil grund. Men vi har inte råd att slå oss till ro med det. Skånes regionala
självstyrelse som permanentades 2011 behöver utökas för Skånes medborgare
men också för Sveriges bästa.
5
8
Genom att tillvarata varje regions särskilda fördelar och egna förutsättningar
kan den totala tillväxten stärkas för hela landet. Genom att kombinera närings-,
infrastrukturs-, utbildnings- med arbetsmarknadspolitik samt andra aktörer kan
en region åstadkomma betydligt mer effektiva insatser än vad dagens likriktade
statliga sektorspolitik kan åstadkomma.
Människorna i Skåne är Skåne närmast. Det säger historien och det visar framtiden. Det finns en kraft och en styrka i att vara nära de beslut som fattas. Att
leva och andas dess konsekvenser. Det gör demokratin starkare och möjligheten att utkräva ansvar tydligare för våra medborgare.
sid 94
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Det är väl känt att Skåne brister i finansiell infrastruktur. Skåne är den enda
storstadsregionen där det inte finns en nationell finansiell aktör placerad. Det
är av vikt, och för övriga marknadsaktörer, en viktig markering att staten för­
delar sina resurser över hela landet. Staten har i dag fördelat de fyra allmänna
pensionsfonderna (AP-fonderna) med placerings- och investeringsmöjligheter
mellan Stockholm och Göteborg. Det råder stor brist på statlig närvaro i Skåne
med tanke på den storstadsregion Skåne utgör. Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD) pekade i sin rapport på behovet av att öka
antalet högkompetenta jobb i regionen. Med Max IV och European Spallation
Source (ESS) ställs även där helt nya krav i Skåne. Utöver detta tillkommer den
minskning vi sett den senaste tiden av finansiella aktörer genom Sparbankernas
omstrukturering i Skåne. Trycket är därtill stort på medelstora företag att flytta
sina huvudkontor till Stockholm för att få ökad närhet till de finansiella aktörerna. Genom att få staten att förlägga en av fyra AP-fonder till Skåne tar vi ett
steg i rätt riktning att sätta stopp för en i dag påfallande negativ trend.
När det gäller matchningen på arbetsmarknaden är det tydligt att det inte
fungerar. Lösningen ligger i ökad konkurrens och komma närmare marknaden.
Skåne har en bra demografi och en positiv inflyttning men arbetsmarknaden
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 95 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
hänger inte med om än att den utvecklas positivt. Ungdomsarbetslösheten
medför i sig stora utmaningar även i en svensk jämförelse. För att komma
tillrätta med utmaningarna måste den regionala närheten utnyttjas. Jobbmatchning och kompetensfrågor kan inte förbli ett statligt monopol under arbetsförmedlingen. I ett första steg bör den del av arbetsförmedlingens uppdrag som
hanterar jobbmatchningen konkurrensutsättas för att öppna upp för fler aktörer
att erbjuda tjänsten. Avsikten är inte att byta ett offentligt monopol gentemot
ett annat utan öppna upp för konkurrens och mångfald. Region Skåne ska
inte agera ”jobbmatchare” men i en inledande fas kommer det att behövas att
någon håller samman frågan. Region Skåne bör ta den rollen att i samverkan
med andra aktörer anpassa åtgärderna efter både regionala och lokala förutsättningar.
Stranderosionen och det förebyggande arbetet med anledning av havsnivå­
höjningen är i första hand en finansierings- och ansvarsfråga och i andra hand
en metodfråga. Det är en fråga av vikt för Skånes samtliga kustkommuner men
även för andra områden i Sydsverige. Det är stora natur- och finansiella värden
som står på spel för Skåne, Sydsverige och Sverige. Ansvar, finansiering och
val av metod bör ligga på regional nivå. För Skånes del bör Region Skåne vara
den som får del av finansieringen för att kunna ta ansvaret och besluta om
metoderna.
Långsiktig kompetensförsörjning är i dag ett stort nationellt problem utan
tydliga ansvariga aktörer. Det saknas en dialog mellan arbetsmarknad, närings­
liv och lärosäten. Problematiken kring bristen på sjuksköterskor är bara ett
exempel på ett ansvar som inte tas. Det finns stora vinster i att den långsiktiga
kompetensförsörjningen hanteras nära den egna marknaden. Här kan Region
Skåne, som utvecklingsansvarig, utgöra navet och koordinatorn mellan dessa
parter och ta fram långsiktiga analyser (fem-tio års planer) kring behov och
utmaningar.
att Moderaterna ska verka för att en av fyra AP fonder placeras med hela sin
verksamhet i Skåne,
Skåne är en gränsregion med dess utmaningar att hantera. Infrastrukturen är
en sådan. Som gränsregion hanterar Skåne hälften av exportvärdet på genom­
gående godsflöden samtidigt som det sker en regional förstoring av den
funktionella arbetsmarknadsregionen. En stark urbanisering å ena sidan och ett
högproduktivt jordbruk, med Sveriges högsta avkastning, å andra, leder till utmaningar som måste hanteras och investeringar som måste göras. Det statliga
monopolet är ingen garant för en region i snabb tillväxt.
Region Skåne har en erfarenhet på området som kan utvecklas till att hantera
och ansvara för de regionala vägarna (två/tresiffriga vägar) samt spåren både
vad gäller förvaltning och investeringar. Den lokala kännedomen bidrar till en
ökad träffsäkerhet i fördelning av investeringar och konsekvenserna av besluten
är nära de medborgare det berör. Staten kan då i sin roll fokusera på de stora
stråken (stambanorna), de genomgående godsflödena (Europavägar), den internationella mobiliteten för både person och gods samt de viktiga förhandlingarna som måste ske inom EU. För bättre styrning av resurser för förvaltning och
investeringar bör Region Skåne få ett utökat mandat och utökad ram i regionala
transportinfrastrukturplanen (RTI) för att kunna ta ansvar för de regionala näten
inom både järnväg och väg.
sid 96
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Det finns en kraft och en styrka i att vara nära de beslut som fattas. Att leva och
andas dess konsekvenser.
2
3
Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta:
4
att Moderaterna ska verka för att konkurrensutsätta den del av arbetsförmedlingens uppdrag som avser jobbmatchning på arbetsmarknaden i
vilket Skåne skulle utgöra pilotprojektet,
att
Moderaterna ska verka för att lägga ansvaret på Region Skåne att i
pilotprojekt utgöra navet/koordinatorn mellan näringsliv, kommuner och
lärosäten för framtagandet av långsiktiga regionala kompetensförsörjningsplaner,
att
Moderaterna ska verka för att lägga ansvaret på Region Skåne i ett pilotprojekt för förvaltning och investering avseende det regionala väg- och
järnvägsnätet,
att
Moderaterna ska verka för att ge Region Skåne ansvar och ekonomiska
resurser för att lösa stranderosionen och genomföra nödvändiga åtgärder
för att motverka skadeverkningarna av havsnivåhöjningen, samt
att
vidaresända motionen till partistämman.
Ulrica Fors Stenmarck
Anna Palm
VellingeHöör
Edith Escobar
Lund
Liliana Lindström
Linda Allanson Wester
StaffanstorpSvedala
Lynn Thulin
Hässleholm
5
6
7
8
Åsa Nilsson
Pia Almström
Ann-Sofie Thuresson
MalmöKävlingeKävlinge
Anna Jähnke
Ulrika Dakouri
Maria Magnehägg
HelsingborgHelsingborg Helsingborg
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
9
sid 97 
10
1
1
Eleonora Johansson
Theresa Lindahl
HelsingborgÖrkelljunga
2
3
4
5
6
7
8
10
att Moderaterna ska verka för att konkurrensutsätta den del av arbetsförmedlingens
uppdrag som avser jobbmatchning på arbetsmarknaden i vilket Skåne skulle utgöra
pilotprojektet,
att Moderaterna ska verka för att ge Region Skåne ansvar och ekonomiska resurser
för att lösa stranderosionen och genomföra nödvändiga åtgärder för att motverka
skadeverkningarna av havsnivåhöjningen,
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen anser att motionärerna belyser flera viktiga frågor för Skånes
utveckling. Att stärka tillgången på riskvilligt kapital är av stor betydelse för näringslivets utveckling i Skåne. På samma sätt är tillgången på kompetenta medarbetare av största betydelse för hela den skånska utvecklingen. Skall kapital
och kompetens kunna kopplas samman är mer regional makt över infrastrukturen mer än önskvärd. För att möta de utmaningar som kan komma ställas på
Skåne av stranderosion och havsnivåhöjning är också behovet av mer regional
och kommunal handlingsförmåga nödvändigt.
Avseende att-sats 3 sker sedan 2012 ett arbete under namnet Kompetenssamverkan Skåne som till stor del överensstämmer med det som motionärerna
eftersträvar. Det behövs mer regional makt i detta arbete och de statliga myndigheternas möjligheter att arbeta mer regionalt behöver förstärkas.
Avseende att-sats 4 styr Region Skåne i dag över den regionala infrastrukturplanen. Problemet är att de ekonomiska resurserna är allt för begränsade och
behoven inom både väg- och järnvägsnätet är mycket stora. En skatteväxling
mellan staten och Region Skåne är nödvändig om detta skall kunna fungera.
Det är också nödvändigt att tydliggöra gränsen mellan det statliga åtagandet
och det som kommun och region ansvar för. Genomförda projekt som Pågatåg
Nordost visar tydligt att denna gränsdragning är mycket viktig och oklarheter
kan bli kostsamma.
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
besluta
att
bifalla att-sats 1, 2, 5 och 6, samt
att
anse att-sats 3 och 4 för besvarad.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
9
Rima Axelsson Alamin
Helsingborg
bifalla att-sats 1, 2, 5 och 6, det vill säga
att Moderaterna ska verka för att en av fyra AP fonder placeras med hela sin verksamhet i Skåne,
sid 98
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
2
att vidaresända motionen till partistämman,
samt
att
3
anse att-sats 3 och 4 för besvarad.
4
Motion 21
5
Moderaterna i Hallands län
Sociala företag
Det finns drygt 300 sociala företag i Sverige. Målet med socialt företagande är
att integrera människor, som har svårt att få jobb på arbetsmarknaden, som
arbetstagare och företagare. Detta är en utmärkt företagsform för att hjälpa
människor som vill tillbaka till ett aktivt yrkesliv. Många som finns i dessa företag och nätverk kan ha drabbats av olyckor, kommit på sned i livet eller kan ha
olika former av psykiska och eller andra nedsättningar av arbetsförmågan.
Företagen återinvesterar i huvudsak vinsterna i den egna eller liknande verksamheter. De sociala företagen är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Sociala företag skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande,
anställning, avtal eller andra former av kontrakt.
Vi har kommit en liten bit på vägen men många länder runt omkring oss har
betydligt fler sociala företag per capita. Det är inte lätt att starta ett nytt socialt
företag i dag. Banken ställer sällan upp med finansiering utan det krävs att man
har ett eget kapital att investera i verksamheten. Saknar man de finansiella
medel som krävs tar det ofta stopp där.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 99 
6
7
8
9
10
1
2
1
Ofta handlar det inte om några stora investeringar för att starta ett socialt
företag. Vi föreslår att man utreder möjligheten att inrätta en fond som kan gå in
och ge detill exempeltra stöd som krävs vid företagsstarter, denna skulle kunna
administreras från Almi Företagspartner AB (Almi) med bedömningsstöd från
arbetsförmedlingen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
3
4
att
bifalla propositionen,
att
verka för att ge Almi i uppdrag att ta ett speciellt ansvar för att finansiera
sociala företag, samt
att
propositionen översänds till partistämman.
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla propositionen, det vill säga
att verka för att ge Almi i uppdrag att ta ett speciellt ansvar för att finansiera sociala
företag, samt
att propositionen översänds till partistämman.
6
7
8
9
10
2
Bo Halbert m fl, Sollentuna –
Stockholms län
Sänkta kostnader för att ytterligare
stimulera nyföretagande
3
Moderaterna i Halland
Förbundsstämmans beslut
5
Motion 22
sid 100
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Skattetrycket i Sverige är fortfarande högt, sett i ett internationellt perspektiv.
Detta trots de skattesänkningar som Alliansregeringen genomförde under de
två senaste mandatperioderna.
4
Dessa skattesänkningar har otvetydigt stärkt sysselsättningsnivån vad avser
antalet arbetade timmar, även om arbetslösheten under flera år legat på ungefär
samma nivå – en faktor som beror på ökad inflyttning till Sverige. För företagare
har också förbättringar gjorts under de senaste åren, men för att öka nyföretagande och stimulera entreprenörskap måste mycket mer göras.
5
De små och medelstora företagen är mycket viktiga för utvecklingen av sysselsättningen i Sverige. Det är något som nästan alla vittnar om. För att denna
skall kunna utvecklas vidare är det därför viktigt att nivån på nyföretagandet
ökar. Den genomsnittliga tillväxttakten av nystartade företag har varit relativt
låg i Sverige under de senaste dryga 20 åren (under de senaste cirka tio åren,
exempelvis, i snitt lite drygt två procent i årlig ökning). Andelen nystartade
företag i Sverige i förhållande till det totala antalet företag låg 2011 på cirka åtta
procent. Sverige ligger här på den nedre halvan av listan jämfört med övriga
länder i Europeiska Unionen (EU). Danmark och Storbritannien som ligger på
den övre halvan på listan hamnar exempelvis på cirka tolv procent.
6
Företagande är ett risktagande, och det går inte att ändra på i en marknadsekonomi, som vi alla vill ha. Exempelvis startades nästan 58 000 företag i Sverige
år 2008, av dessa var nästan 40 000 fortfarande aktiva tre år senare, alltså ett
bortfall på 30 procent (statistik från Ekonomifakta). Detta är normalt; en del
företag klarar sig och växer, andra klarar sig inte och får lägga ned. Vad man
önskar är att det finns entreprenörer som är beredda att ta risken att etablera
nya och växande företag, men trösklarna för att starta företag är höga.
8
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 101 
7
9
10
1
2
3
4
5
1
Många utmaningar möter en nyföretagare, exempelvis alla lagar och regler som
måste följas. Det handlar om skattesystem som leder till att de bäst lämpade
entreprenörerna inte ens försöker sig på att starta företag och att man saknar
kapital för att lansera en produkt/tjänst på marknaden.
För att stimulera entreprenörer med en bärande affärsidé och affärsmodell att
grunda och driva företag krävs att incitament skapas för att våga ta risker. En
viktig del är att många nyföretagare upplever att möjligheten av att ta ut en
egen marknadsmässig ersättning under en inledningsfas, som kan vara olika
lång beroende på marknadsvillkor och andra omständigheter, är liten.
Exempel på åtgärder är att minska kapitalvinstskatterna för de som satsar på
att starta nya, växande företag och införa avdragsrätt i företaget för utdelningar
till ägaren (ta bort dubbelbeskattningen på utdelningar) och att införa lägre
löneskatter under uppbyggnadsfasen av ett nystartat företag. Dessutom, ofta
när innovativa företag med tillväxtpotential startas är flera aktörer involverade.
Ett sätt är att göra det intressant att satsa på en idé och grunda företag är att
via optioner göra det möjligt för grundare och tidiga nyckelanställda att ge en
bra ersättning om företaget lyckas väl. För detta krävs att skatten på optioner
ses över – inte minst att öka förutsägbarheten vid tecknande av optioner – och
att den sänks sänks från nuvarande nivåer.
Vi föreslår partistämman besluta
att
6
När det sedan gäller motionens att-sats, som innebär att partistyrelsen ska
ges i uppdrag att ta fram konkreta förslag som kan läggas fram i riksdagen, vill
förbundsstyrelsen framhålla följande. Partistyrelsen har nu – efter valet 2014 –
liksom många gånger tidigare beslutat att tillsätta arbetsgrupper med uppgift
att utveckla partiets politik inom olika områden. Därutöver har de olika moderata utskottskommittéerna i uppdrag att bedriva politikutvecklingsarbete inom
respektive utskotts beredningsområde. Arbete pågår således kontinuerligt med
de frågor som behandlas i motionen
Förbundsstyrelsens uppfattning är att arbete med dessa frågor ständigt ska
pågå på bred front i syfte att förbättra förutsättningarna att starta och driva
företag och att skapa fler jobb.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
Douglas Lithborn
Sollentuna
2
3
4
5
att anse motionen besvarad med vad som ovan anförts.
partistämman uppdrar till partistyrelsen att ta fram konkreta förslag, som
sedan kan framläggas i riksdagen, på att göra det mer lönsamt för entreprenörer/nyföretagare att grunda och driva företag.
Bo Halbert
Sollentuna 7
En del av det som berörs i motionen har tidigare behandlats och även presenterats i form av konkreta förslag i ett företagspolitiskt program som antogs av
förbundsstämmorna för Moderaterna både i Stockholms stad och i Stockholms
län. Flera av de konkreta förslag som kan utkristalliseras ur motionen har också
lagts fram i både enskilda och gemensamma motioner i riksdagen. Därutöver
har mycket gjorts under de åtta år som Alliansregeringen styrde Sverige, men
samtidigt är det viktigt att framhålla att mycket mer återstår att göra.
6
Åsa Söderbergh
Sollentuna
7
Förbundsstyrelsens yttrande
8
Inledning
Människors drivkrafter och vilja att arbeta är grunden för den välfärdsstat vi vill
att Sverige ska vara. Dessa drivkrafter och denna vilja måste tas tillvara och ges
goda möjligheter att omsättas i företagande och i företag liksom i arbetstillfällen
för många fler än entreprenörerna själva.
8
9
Motivering
Motionärerna berör frågor som i allra högsta grad är viktiga för jobben och
samtidigt en förutsättning för ekonomisk tillväxt och fortsatt välstånd i Sverige.
9
10
sid 102
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 103 
10
1
1
Motion 23
att Moderaterna arbetar för att ge nya företag en skatterabatt under första
året som sedan regleras i bokslutet,
att Moderaterna arbetar för att ge nystartade företagare en tydlig rätt till
handledning och hjälp det första året, samt
2
3
4
5
6
7
8
Moderaterna i Skaraborg
Om att underlätta för att starta företag
att Moderaterna i Skaraborg antar motionen som sin egen och skickar den till
Moderaternas partistämma för vidare behandling.
Vi behöver ytterligare stötta och satsa på Ung Företagsamhet och utveckla
detta. Det är oftast det första tillfället som eleven kommer i kontakt med idén
och möjligheten att det går att starta företag och bli egen företagare. Möjligen
behöver man se över om inte intresset för att bli egen företagare och att det
går att starta eget företag borde väckas tidigare än först på gymnasiet? Redan
på högstadiet borde man ge mer tid till UF för att presentera sin erfarenhet och
väcka elevernas intresse för företagsfrågor innan man väljer linje på gymnasiet.
En annan sak som behöver ses över är hur man enkelt kan göra ett UF-företag
till ett ”riktigt” företag efter utbildningstiden i dag måste man avveckla företaget
och starta ett nytt iså fall.
Förbundsstyrelsens yttrande
Nystartade företagare får ofta uppge vad man har tänkt att tjäna på företaget
och sen får man betala in skatt efter den beräkningen. Detta kan ju låta sunt,
men innebär oftast att företagaren som dels ofta har stora utgifter för starten
och uppbyggnaden av företaget vilket ofta medför att lönen blir minimal och
den nystartade får låna till att betala in skatterna. Därför borde man kunna ge
en skatterabatt för första året och att företaget istället kan använda sina pengar
i företaget än att betalas till skattemyndigheten för att sen i efterhand oftast fås
tillbaka.
Vi tillsätter jobbcoacher som hjälper och stöttar arbetslösa att få ett jobb. Även
en ny företagare borde kunna få hjälp och stöd under första uppstartsåret med
företaget. Hjälpen kunde då bestå av handledning och hjälp men även ett bra
bokföringsprogram och hjälp och stöd med att komma igång med till exempel
bokföringen.
Sten Bergheden
Mariestad
10
sid 104
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
4
5
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
6
att bifalla att-sats 1 och 2,
att
avslå att-sats 3, samt
att
anse att-sats 4 och 5 besvarad.
7
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla att-sats 1, 2 och 5, det vill säga
att Moderaterna arbetar för att öka satsningarna på ung företagsamhet (UF),
att Moderaterna arbetar för att skapa förutsättningar för UF-företag att kunna leva
vidare efter utbildningstiden,
8
att Moderaterna i Skaraborg antar motionen som sin egen och skickar den till Moderaternas partistämma för vidare behandling.
att Moderaterna arbetar för att öka satsningarna på ung företagsamhet (UF),
att Moderaterna arbetar för att skapa förutsättningar för UF-företag att kunna
leva vidare efter utbildningstiden,
3
Ung Företagsamhet har en central uppgift i att lära och inspirera unga till att
förverkliga egna idéer och starta företag. Att utöka Ung Företagsamhet är en
mycket god idé och bör vara välinvesterade pengar, gärna i kombination med
att UF-företagen ges möjlighet att fortleva. Däremot instämmer inte förbundsstyrelsen med att införa en skatterabatt likt den motionären föreslår, bland annat då det kan sättas i system att missbrukas. Vidare anser förbundsstyrelsen
att det redan finns ett flertal olika aktörer med uppdrag och verksamhet för att
stödja nyföretagande; visserligen skulle insatserna må bra av att samordnas i
högre grad men stöd med handledning och information finns.
Jag föreslår stämman besluta
9
2
att
avslå att-sats 3,
att
anse att-sats 4 besvarad,
Partistämma 2015
9
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 105 
10
1
1
att Moderaterna arbetar för att förändra reglerna så att det på ett enkelt sätt
går att ombilda UF-företag till ett registrerat företag, samt
2
att
Moderaterna arbetar för att ungdomar redan på gymnasiet enkelt ska
kunna få möjlighet att starta riktiga företag.
3
4
5
6
7
8
9
10
Sverige behöver dessutom bli bättre på att ge flera unga möjligheter att bli
intresserade av entreprenörskap och underlätta för de unga som vill driva eget
företag. Detta genom att införa fler utbildningar liknande Ung Företagsamhet
där elever själva kan välja vad de vill läsa, utan att deras val inskränker på
elevens högskolebehörigheter. På så sätt utökas kunskapen bland elever och vi
kan ta tillvara på den kreativitet som finns bland unga.
Motion 24
Carl-Henrik Lindberg, Moderata
Ungdomsförbundet i Stenungsund –
Bohuslän
Förbättrad matchning mellan unga
arbetssökande och företag
Det finns i dag problem för unga att komma in i arbetskraften. Samtidigt som
ungdomsarbetslösheten är på en hög nivå finns det mer än 48 000 lediga
jobb19. Arbetsgivare över hela landet söker personer med rätt kompetens sam­
tidigt som nästan var fjärde ungdom är arbetslös.
1990-talets babyboom innebär att antalet unga mellan 15-23 år är en ovanligt
stor andel av befolkningen. Enligt mätningar som SCB (Statistiska Centralbyrån)
har gjort kommer det att dröja länge innan ungdomar återigen utgör en lika stor
del av befolkningen20. Det innebär att vi behöver fler arbetsgivare som kan tillgodose behovet, och samtidigt matcha den efterfrågan av jobb, som ungdomsarbetslösheten ställer. Myndigheter, företag och skolor behöver samarbeta mer
19
20
för att kunna ge eleverna den utbildning och kunskap som efterfrågas i arbetslivet, samt ge en bättre grund för de som vill driva eget företag. Det behöver
bli mer lönsamt för privata aktörer att komma in i skolan och hålla utbildningar
som ger elever den kunskap som krävs av arbetsmarknaden. Det ska också
finnas möjlighet för alla elever att på gymnasiet lära sig hur man söker jobb, hur
man skriver personliga brev och cv, samt hur en arbetsintervju går till. Unga ska
även få tips på vad som kan vara bra att tänka på inför jobbsökandet, detta för
att underlätta matchningen mellan arbetssökande och företag.
Ett arbete ger möjlighet att kunna leva ett självständigt liv, ha egen lön och möjligheten att kunna skaffa ett eget boende, samt att ha den frihet och trygghet
som det innebär att inte vara bidragsberoende. Moderata Ungdomsförbundet
och Moderaterna bör ta problematiken som finns på allvar gällande matchningen mellan unga arbetssökande och företag, samt att verka för att fler unga
ska få möjligheter och kunskap att starta eget företag, genom att satsa på mer
utbildning om entreprenörskap för de som vill.
Med anledning av ovan yrkar jag på:
att
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän verkar för större koppling mellan
utbildning och arbetsmarknad, genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag och skolor,
att Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän verkar för att entreprenörskap
ska vara ett tydligare inslag i grundskolan och gymnasiet för att de unga
som vill, ska få de kunskaper som krävs för att driva eget företag, samt
att
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
3
4
5
6
7
skicka vidare motionen i sin helhet till Moderaterna i Bohusläns förbundsstämma 2013.
8
Carl-Henrik Lindberg
Moderata Ungdomsförbundet i Stenungsund
9
http://www.arbetsformedlingen.se/platsbanken [2013-01-14]
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0401_2012I60_BR_BE51BR1202.pdf [2013-01-14]
sid 106
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 107 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion som visar på ett viktigt
samhällsproblem. Motionären vill få en förbättrad matchning mellan unga arbetssökande och näringslivet i syfte att ge fler chans till fler jobb.
Motionären vill att Moderaterna bör ta problematiken gällande matchningen
mellan unga arbetssökande och företag på allvar.
Nya Moderaterna tar frågan om ungdomsarbetslöshet på mycket stort allvar
allredan och satsar därför stort och på bred front. Hit räknas det entreprenöriella lärandet, Ung företagsamhet, Sommarlovsentreprenörerna, satsningar
på lärlingsutbildningar, gymnasiala yrkesutbildningar samt jobbpakten, för att
nämna några.
Det är viktig motivations höjande satsningar för att stärka kopplingen mellan
skola och arbetslivsliv. Fler unga bör få kunskap och möjlighet att bli framtidens
framgångsrika entreprenörer.
Förbundsstyrelsen önskar därför ändå föreslå stämman att bifalla denna motion
eftersom motionären har rätt, det finns mer att göra, inte minst i våra bohuslänska kommuner.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
att
Moderaterna verkar för att en större koppling mellan utbildning och
arbetsmarknad, genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag
och skolor,
Moderaterna verkar för att entreprenörskap ska vara ett tydligare inslag i
grundskolan och gymnasiet för att de unga som vill, ska få de kunskaper
som krävs för att driva eget företag, samt
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015.
7
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
8
att
9
10
Moderaterna verkar för att en större koppling mellan utbildning och
arbetsmarknad, genom ett utökat samarbete mellan myndigheter, företag
och skolor,
Moderaterna verkar för att entreprenörskap ska vara ett tydligare inslag i
grundskolan och gymnasiet för att de unga som vill, ska få de kunskaper
som krävs för att driva eget företag, samt
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015.
sid 108
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Motion 25
2
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län –
Örebro län
Dags att slopa småföretagarnas
sjuklöneansvar
Sveriges välfärd och konkurrenskraft är starkt beroende av att det växer fram
nya jobb i såväl befintliga som nystartade företag. Vi är ett exportberoende land
med en hög andel av Bruttonationalprodukt (BNP) i framgångsrika industriföretag. Företag som i allt högre utsträckning rationaliserar sin verksamhet och
förlägger produktion utomlands. Det i sig är ingenting att sörja – företagande
bygger på effektivitet och kostnadsminimering – men det kräver en politisk
medvetenhet om att framtidens jobb i hög grad skapas inom andra sektorer.
Alliansen och Moderaterna har redan gjort mycket för att främja tillväxten av
jobb i Sverige. Arbetsgivaravgiften för alla under 26 år har halverats, jobbskatteavdraget har gett de flesta en månadslön mer i plånboken varje år och den
sänkta bolagsskatten stärker Sveriges internationella attraktivitet. Det är bra
och något vi ska vara stolta över.
För de små och medelstora företagen, som utgör ryggraden i vår ekonomiska
tillväxt, finns det dock mer att göra. Något som i dag avskräcker mindre företag
ifrån attill exempelpandera och nyanställa är det så kallade sjuklöneansvaret.
Vilket innebär att arbetsgivaren är skyldig att betala en sjukfrånvarande persons
lön (80 procent inklusive eventuella förmåner) de två första veckorna. Detta
oberoende av om sjukdomen eller skadan är relaterad till arbetet eller ej.
Det finns flera skäl till att denna ordning inte är rimlig. Ett exempel får illustrera:
Pelle är elektriker och har drivit sin firma Ljushuvudet AB ensam i flera år. Nu
har han dock bestämt sig för att växa och valt att anställa Lisa. Hon sköter
sig riktigt bra och Pelle är nöjd med sitt beslut. Lisa är dock en smula äventyrslysten och klättrar i berg på fritiden. En dag drabbas hon av en fallolycka
och bryter benet – med flera veckors frånvaro som följd. Pelle, som anpassat
företagets planering efter två personer, tvingas nu både ta in en dyr ersättare
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 109 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
och samtidigt bekosta Lisas bortavaro. Med konsekvensen att Pelles egen lön
blir lägre och att han dessutom får korta ned sin semester.
2
3
4
5
6
7
8
Ovanstående är fiktion men ett fullt tänkbart scenario för många av Sveriges
småföretagare. Sannolikheten för att Pelle, och andra entreprenörer, ska våga
ta ytterligare ett kliv och anställa fler medarbetare minskar förstås om risken
för bakslag överstiger nyttan. Något som styrks av arbetsgivarorganisationen
Företagarnas rapport ”Sjuklöneansvar – ett hinder för tillväxt”21 där 16 procent
av alla tillfrågade företag uppger att de vid något tillfälle eller upprepade gånger
avstått ifrån att anställa på grund av sjuklönereglerna. Bland de mindre företagen, som proportionellt drabbas allra hårdast, är siffran närmare 25 procent.
Omsatt i antal uteblivna arbetstillfällen motsvarar det mellan 25-55 000 jobb.
Undersökning visar även att viljan till att anställa personer med lång sjukdomshistorik skulle bli större om sjuklöneansvaret avskaffades.
10
Moderata Ungdomsförbundet i Örebro län uttalar att sjuklöneansvaret för
småföretagare bör tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra
sjukdagen,
att
Moderata Ungdomsförbundet i Örebro län verkar för att sjuklöneansvaret
för småföretagare tas bort och statlig ersättning utgå från och med andra
sjukdagen,
att
motionen vidaresänds till Moderaterna i Örebro läns förbundsstämma,
samt
att
motionen vidaresänds till Mufs arbetsstämma 2013.
Distriktsstämmans beslut
Ett vanligt motargument är att företagens incitament till att verka för en bättre
arbetsmiljö skulle urholkas om sjuklönesvaret togs bort. Det sägs även att reformen skulle ge upphov till en kostnad för staten och slå tillbaka på alla företagare i form av höjda arbetsgivaravgifter. Det finns dock inga belägg för att reglerna haft en positiv inverkan på sjukfrånvaron. Dessutom möjliggör en reform
tvärtom ökade inkomster för staten – då benägenheten att anställa stärks och
antalet skattebetalare därmed blir fler. Följaktligen en vinstaffär för alla parter.
Förbundsstyrelsens yttrande
Inom Alliansen finns det redan röster som pläderar för ett borttagande av sjuklönereglerna för småföretag. Kristdemokraterna har till exempel motionerat om
saken i riksdagen22. Därtill har både Miljöpartiet och Vänsterpartiet (som sällan
ställer sig på barrikaderna för näringslivet) i sina respektive budgetar uttalat att
ersättningen helt ska slopas. Nu är det dags för Moderaterna att göra detsamma och därigenom ytterligare stärka möjligheterna för fortsatt tillväxt där vi
behöver den som allra bäst.
Med hänsyn till ovanstående yrkar vi att stämman beslutar
21http://www.foretagarna.se/Aktuellt-och-opinion/Rapporter/2011/Sjukloneansvaret---hinder-for-tillvaxt/
22http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Foretagarnas-sjukloneansvar_
H002Sf235/?text=true
sid 110
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
2
3
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län
Det är som sagt småföretagen som drabbas hårdast av dagens system. Stora
koncerner och bolag har en helt annan motståndskraft mot sjukfrånvaro än den
lilla hantverkaren, caféägaren eller kioskinnehavaren. Det är också den senare
gruppen som uttrycker störst farhågor mot att nyrekrytera. Därför bör ett slopat
sjuklöneansvar först och främst riktas mot mindre företag.
att anta propositionen,
9
att
4
Distriktsstämman beslutade
att bifalla propositionen.
5
Frågan om arbetsgivares sjuklöneansvar är under ständig diskussion och
genom åren har också antalet dagar som arbetsgivare varit ansvariga för sjuk­
lönen varierat. När Alliansregeringen tillträdde togs medfinansieringen, från
och med dag 15 i sjuklöneperioden, bort vilket avsevärt minskade kostnaderna
för arbetsgivarna. Alliansen har också infört ett generellt högkostnadsskydd
avseende sjuklönekostnader för arbetsgivare, vilket trädde i kraft den 1 juli
2010. Dessa två förändringar har varit viktiga steg i arbetet med att underlätta
för arbetsgivare.
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det finns mer att göra
för småföretagen. Men anser samtidigt att det är mycket tveksamt att små
och stora företag ska ha olika skyldigheter. Detta riskerar att leda till oönskade
tröskeleffekter som gör att mindre företag inte vill växa. Om små företag inte
har något sjuklöneansvar samtidigt som de större företagen har ett stort ansvar,
finns få drivkrafter att växa och bli större.
Förbundsstyrelsen ser problem med dagens sjuklönesystem och menar att det
är viktigt att genomlysa och se över arbetsgivarnas sjuklöneansvar och finna en
bättre lösning än dagens system. Dock måste det fortfarande finnas ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att genom förebyggande insatser och rehabiliteringsåtgärder minska sjukfrånvaron på arbetsplatsen.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 111 
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Just nu arbetar den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (PSFU) med
denna fråga. Kommittén har som uppgift att bland annat se över reglerna om
sjuklön och analysera om de är ändamålsenliga. I deras uppgift ligger också att
särskilt uppmärksamma småföretagarnas situation.
Förbundsstyrelsen föreslår med anledning av ovanstående att länsförbundsstämman beslutar:
att
anse motionen besvarad.
Förbundsstämmans beslut
Motion 26
2
Pia Hallström, Forshaga m fl –
Värmlands län
Se över det nordiska skatteavtalet
3
Förbundsstämman beslutade efter votering
4
5
att
bifalla motionen efter följande ändringar: att att-sats 1 ändras till att anta
motionen, att i att-sats 3 ändra ”Muf Örebro läns” till ”Moderaterna
Örebro län”, att i att-sats 2 ändra ”Muf Örebro län” till ”Moderaterna
Örebro län”, att i att-sats 4 ändra till att motionen vidaresänds till Mode­
raternas partistämma samt att att-sats 5 stryks, det vill säga
att Moderaterna Örebro län uttalar att sjuklöneansvaret för småföretagare bör tas bort
och statlig ersättning utgå från och med andra sjukdagen,
att Moderaterna Örebro län verkar för att sjuklöneansvaret för småföretagare tas bort
och statlig ersättning utgå från och med andra sjukdagen, samt
att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma.
Historiskt sett har det alltid varit stor aktivitet mellan Sverige och Norge. Det har
varit en livlig handel och stor pendling över gränsen. Norge är en av Sveriges
viktigaste handelspartner och gränsen mellan de båda länderna är den längsta i
Europa. Trots detta finns fortfarande många hinder som försvårar handel, pendling och flytt mellan länderna. Tex beskattas de norska pensionärer som flyttat
till Sverige i båda länderna och de svenska byggföretag som arbetar på andra
sidan gränsen ska betala mervärdesskatt för att få föra in en anläggnings­
maskin till Norge. Vinsterna av att lösa gränshindren är stora.
5
Vi föreslår stämman besluta
att
6
4
Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om
att en översyn av det nordiska skatteavtalet ska utföras,
att Moderaterna tar motionen som sin egen, samt
6
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
Pia Hallström
Johnny Lundgren
ForshagaEda
7
7
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna tar i motionen upp ett för Värmland och andra gränslän mycket
vanskligt problem. Gränshandel, gränspendling och en allt mer integrerad
boende- och arbetsmarknad stöter i vissa lägen på utmaningar som är såväl
försvårande som kostsamma. Som motionärerna tar upp har problem upp­
dagats gällande skattefrågor för pensionärer såväl som momsfrågor och andra
avgifter för företag som arbetar gränsöverskridande.
8
9
10
sid 112
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 113 
8
9
10
1
1
2
Vissa av dessa frågor ska nu helt eller till del vara avhjälpta, däribland situationen med skatterna för pensionärer. Med den internationella tullhandlingen
ATA-carneten kan vissa varor tillfälligt föras in utan tull och betalning av andra
införselavgifter eller deponering av kontanter. Detta löser dock inte samtliga
utmaningar.
3
Det finns många hinder som utgör försvårande omständigheter för öppenhet
och rörlighet, utöver de delar som tas upp i motionen. Införseltullar och andra
begränsningar från Norges sida, exempelvis avseende kött och mejerivaror, är
några av dessa.
Att underlätta öppenhet och rörlighet är något som förbundsstyrelsen anser
vara av yttersta vikt.
4
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
bifalla att-sats 1 och 3, samt
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla att-sats 1 och 3, det vill säga
att Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att en
översyn av det nordiska skatteavtalet ska utföras,
6
2
Moderaterna i Värmlands län
Tullverket
3
Tullverket är huvudansvarig för varukontrollen vid gränsen. Vid gräns mot tredje
land får tullen göra slumpmässiga kontroller. Vid gräns mot annat EU-land får
tullen inte göra slumpmässiga kontroller, utan kontrollen måste baseras på ett
selektivt urval.
Utöver ansvaret för kontrollen av varor vid rikets gränser har tjänstemän hos
Tullverket och Kustbevakningen även befogenheter att utföra alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning hos fordonsförarna.
att avslå att-sats 2.
5
Motion 27
att motionen sänds vidare till nästa partistämma,
Förslaget är främst avsett för yrkestrafik, men ska även gälla privatbilister. I nuläget måste polisen tillkallas för att göra kontroll av förarnas körtider. Om tullen i
stället blir bemyndigade att utföra fordonskontroll skulle fler kunna kontrolleras.
Det som bör prioriteras i kontrollerna är förarnas körtider och fordonens däck.
Tullens befogenheter bör utvidgas att gälla även kontroll av fordon och förarnas
körtider.
samt
Vi föreslår förbundsstämman besluta
att avslå att-sats 2.
att
7
Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om
att ge Tullverket bemyndigande att utföra kontroll av fordon och körtider
vid gränsövergång,
4
5
6
7
att Moderaterna tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
8
Förbundsstyrelsens yttrande
9
10
8
Pia Hallström
Per Hallström
ForshagaForshaga
Motionären vill ge Tullverket befogenhet att kontrollera fordon som används i
kommersiell verksamhet och yrkeschaufförers körtider vid gränsövergång.
sid 114
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 115 
9
10
1
2
1
Redan i dag har, precis som motionären skriver, Tullverket befogenhet att
genomföra alkoholutandningsprov och att göra ögonundersökning hos fordonsförare i samband med att svensk gräns passeras. Detta trots att dessa
arbetsuppgifter i strikt mening kan sägas ligga utanför Tullverkets kärnverksamhet, det vill säga att kontrollera att korrekt tull, skatter och avgifter tas in och att
restriktioner för in- och utförsel följs.
3
Polisen har i dag ansvaret för kontroll av fordon och yrkesförarnas körtider. Att
ge Tullverkets personal befogenhet att genomföra vissa typer av kontroller på
fordonen och kontroll av yrkesförarnas körtider skulle vara ett bra sätt att ytterligare förstärka trafiksäkerheten samt att förbättra konkurrensen genom bättre
efterlevnad av regelverket.
4
Analys av rättsläge, arbetsbelastning för Tullverket och Tullverkets syn på
förslaget behöver givetvis inhämtas i någon form av utredning men det finns
anledning att se positivt på motionens intentioner och ambitioner.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
5
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade enlighet med förbundsstyrelsens förslag
6
att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Moderaterna tillkännager som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Tullverket bemyndigande att utföra kontroll av fordon och körtider vid gränsövergång,
Motion 28
2
Moderaterna i Värmlands län
Ökad skattereduktion vid privat
pensionssparande
3
I Sverige har vi i dag ett pensionssystem som bygger på monetära avsättningar
i olika fonder att förvaltas på bästa sätt tills det är dags för oss att någon gång
gå i pension. För att förstärka sin situation den dagen då man väljer att gå i
pension så har en del av den svenska befolkningen ett privat pensionssparande. Den dagen man väljer att ta ut pengar ur sitt pensionssparande så skall det
betalas inkomstskatt på den uttagna summan.
De som väljer att sätta av pengar i ett privat pensionssparande får göra ett avdrag om max 12 000 kronor/år i sin inkomstdeklaration. Om man väljer att sätta
av mer än 12 000 kronor/år så får man de facto betala dubbel inkomstskatt på
den delen. Dels när man fick den summan som inkomst, dels den dagen man
får den utbetald från sitt pensionssparande. Man blir alltså dubbelbeskattad på
allt över 12 000 kronor/år som man sparar.
Som jämförelse kan man som egen företagare i dag sätta av upp till tio prisbasbelopp (534 000 enligt 2013 års prisbasbelopp)/år (dock max 35 procent av
årsinkomsten) till pensionssparande och göra skatteavdrag för hela summan.
att Moderaterna tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
7
Jag anser därför att de privatpersoner som har möjlighet till att lägga undan
pengar till ett privat pensionssparande i så liten mån som möjligt skall straff­
beskattas enbart för att de har möjligheten att göra det.
Jag föreslår stämman besluta
8
att
Moderaterna verkar för att taket för skattereduktionen i inkomstdeklara­
tionen för privatpersoner höjs från 12 000 kronor till minst 24 000 kronor/
år,
att
stämman tar motionen som sin egen, samt
9
10
4
5
6
7
8
9
sid 116
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 117 
10
1
1
att
2
Motion 29
motionen sänds till nästa partistämma.
Jonas Larsson
Säffle
2
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
6
Ekonomisk trygghet är viktigt när man blir äldre. En förutsättning för att vi ska
kunna behålla goda pensioner och ge bra stöd till de äldre som har sämre
ekonomi är att så många som möjligt arbetar. Sedan Alliansen vann valet 2006
har vi sänkt skatten för pensionärer vid tre tillfällen, sammantaget med 12,8
miljarder kronor (2009, 2010, 2011). I genomsnitt har pensionärerna fått 5 000
till 10 000 kronor mer i plånboken varje år tack vare dessa skattelättnader. Vår
ambition är dessutom att genomföra ytterligare skattesänkningar för pensionärer.
Många pensionärer upplever dock att de har det tufft ekonomiskt. Har man
möjlighet till ett privat sparande så är det mycket positivt. Alla människor har
ansvar för att skapa sin egen framtid och det är något som vi måste lyfta och
uppmuntra.
Ett privat sparande är alltså mycket viktigt och vi ser gärna att fler sparar mer
pengar för framtida dagar. Vi håller med motionären om att taket är lågt och att
man borde motivera till högre privat pensionssparande än tvärt om.
Vi moderater verkar för att förenkla människors vardag och uppmuntrar människor att skapa sig ett bra liv. Det låga taket för skattereduktion i inkomstdeklarationen borde där med höjas.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
7
att
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
8
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att taket för skattereduktionen i inkomstdeklarationen för
privatpersoner höjs från 12 000 kronor till minst 24 000 kronor/år,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
9
10
att
motionen sänds till nästa partistämma.
sid 118
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Moderaterna i Dalarna
Angående tillväxt och tillsyn
3
I Sverige finns i dag cirka en miljon företag. Nästan 99,4 procent av dem har
färre än 50 anställda och nästan 75 procent av dem är enmansföretag. Dessa
småföretag utgör nära nog hälften av vårt lands samlade bruttonationalprodukt
(BNP) och deras funktion för landets framtid är avgörande. Företagarna och
före­tagen drabbas hårt av byråkrati och stelbent regeltillämpning. Såväl på
statlig som på kommunal nivå. Det är helt centralt för kommuner och statliga
myndigheter i Sverige att arbeta med nya modeller för att tillse att säkerhet,
kvalitet och miljö inte riskeras utan att skapa orimliga förutsättningar för före­
tagare och företag. I dag saknas ofta ett sunt förnuft i regeltillämpningen som
styr hur företag kontrolleras. Den avsaknaden leder till bristande förtroende
mellan näringsliv och kontrollmyndigheter, ett faktum som är helt kontraproduktivt både vad gäller entreprenörskap och hållbarhet.
Moderaterna i Dalarna vill förenkla vardagen för våra duktiga företagare.
Till­synen av företagare och företag ska stärka näringslivet, inte ta kraft från
verksam­heten. Moderaterna i Dalarna vill lyfta fram en modell som drivs av
Rättviks kommun. Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn bygger på synen att det
mest effektiva sättet att utöva tillsyn är att hjälpa företagen att göra rätt. Inte
byrå­kratiskt regelrytteri. Konceptet ger utrymme för möten, det skapar dialog,
vilar på kommunikation och går ut på att ta fram nya modeller för hur kommunen kan säkerställa kvalitet, säkerhet och miljö i hand med ett gott företags­
klimat. Konceptet har redan spridit sig och ett flertal kommuner genomför just
nu förstudier. Konceptet har goda förutsättningar att bli norm i hela landet.
Alla kommuner i Sverige bedriver tillsynsarbete som omfattar företag, stora
som små, inom alla branscher. Historiskt så har tillsynsarbetet ofta uppfattats
som krångligt och oförutsägbart, trots att själva processen är till för att stärka
seriösa företag. Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn bygger i dagsläget på två
delar och fokuserar på livsmedelstaxor, livsmedelskontroll, men kan komma att
utökas till flera områden som exempelvis alkohol- och miljötillsyn.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 119 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Den första delen är att tillsynen ska baseras på god kommunikation och förståelse: 1. Muntlig dialog, 2. Skriftlig dialog, 3. Föreläggande, 4. Föreläggande
med vite och sanktionsavgifter, 5. Förbud mot verksamheten.
Den andra delen är att kontrollerna ska vara avgiftsfinansierade, inte en skatt:
1. Årlig administrativ avgift, 2. Debitering för utförd kontroll, 3. Resultat 100
procent kostnadstäckning.
För företagarna och företagen innebär Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn
konkret:
1. Sänkta kostnader för företagen,
Motion 30
2
Moderaterna i Dalarna
En besöksnäring som utvecklas i hela
landet
3
2. Minskat och förenklat uppgiftslämnande,
4
3. Förenklingar på läns- och kommunal nivå,
4. Uppföljning av förenklingsförslag,
5. Bättre konsekvensutredning.
Vi föreslår partistämman besluta
5
att Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn införs och tillämpas i samtliga kommuner i Sverige, samt att nödvändiga lagändringar genomförs.
Moderaterna i Dalarna
6
7
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att Rättviksmodellen Tillväxt och tillsyn införs och tillämpas i samtliga kommuner i Sverige, samt att nödvändiga lagändringar genomförs, samt
att förbundsstämman bifaller propositionen och sänder den vidare som motion till Moderaternas partistämma år 2015.
8
Besöksnäringen är viktig för Sverige och den bör erkännas som en av våra
basnäringar. Exemplen på hur små entreprenörer ensamma eller tillsammans
varit med och skapat besöksdestinationer som är kända långt utanför Sveriges
gränser är flera stycken, men de behöver bli fler. Besöksnäringen är arbetskraftsintensiv och många unga och nyanlända till Sverige tar i dag sitt första
steg in i yrkeslivet genom denna bransch. Det är viktigt att politiken ser detta
och gör stora ansträngningar för att besöksnäringen kan växa. Denna proposition gör inte anspråk på att ha alla svar, men att försöka peka ut en riktning för
hur svensk besöksnäring ska kunna växa i hela landet.
Med Sveriges storslagna natur finns i besöksnäringen en potential att skapa
jobb och tillväxt i hela landet. De senaste årens utveckling för besöksnäringen
visar dock att det krävs en aktiv politik om besöksnäringen ska kunna bidra till
att jämna ut tillväxttal mellan storstäder och landsbygd och glesbygd. Turismens tillväxt är nämligen inte jämt fördelad i landet, utan sker i dag i huvudsak
i storstadsområdena. Inte sällan omnämns i politiska sammanhang turismen
och besöksnäringen som lands- och glesbygdens räddning i termer av en
ekonomisk kraft som kan få det lokala näringslivet att blomstra. På många håll
ser dock verkligheten inte ut sådan i dag. För att besöksnäringen och turismen
faktiskt ska generera stora tillväxttal även utanför de redan i dag etablerade
besöksområdena krävs en aktiv politik på i huvudsak fyra områden:
4
5
6
7
8
• Infrastruktur
• Utbildning och forskning
• Produktutveckling
9
10
9
• Fortsatta reformer för ökad sysselsättning.
sid 120
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 121 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Infrastruktur
För att besöksnäringen ska kunna utvecklas med full kraft bortom storstäderna
krävs en förstärkt infrastruktur. Utan god tillgänglighet begränsas besöksströmmarna kraftigt till närområdet till de stora infrastrukturnaven. Flyg till Dalafjällen
är exempel på en nysatsning med politiskt stöd, som kan få stor betydelse
för att förbättra lönsamheten och jämna ut säsongssvackorna i fjällturismen i
Dalarna. Genom att skapa ett nytt infrastrukturnav in i vinterturismens hjärta
tillgängliggör man på allvar en helt ny exportmarknad för en gren av besöksnäringen som länge brottats med att den svenska marknaden är mättad. Detta
möjliggör ökade möjligheter att utveckla besöksnäringen även under resterande
del av året, vilket kommer leda till fler jobb. Förbättrad tillgänglighet till och från
våra stora internationella flygplatser är också nödvändiga för att den svenska
besöksnäringen ska kunna bli mer exportinriktad. Här är järnvägsförbindelser
och vägstandard centrala områden för att turismen skall kunna utvecklas mer
positivt även utanför storstäderna. Vid planering av infrastruktur måste hänsyn
tas till säsongsvariationer som hänger samman med besöksnäringens säsongsvariationer.
Turismens fortsatta tillväxt bygger i stor utsträckning på att vi kan locka fler
utländska besökare till Sverige.
Tillgänglighet handlar också om hur enkelt det är att finna produkten och att
boka den. Här finns fortfarande mycket att göra. Många gånger är informationen på internet för besöksdestinationer osammanhängande och saknar
helhetsgrepp. Samordningen mellan olika aktörer saknas ofta. Även om det
allmänna inte ska stå som huvudman för besöksplattformar på nätet bör det
allmänna bidra med samordning och ibland tydligare kravställande. I ett brett
perspektiv börjar nämligen infrastrukturkedjan och mötet med Sverige ofta på
en hemsida eller i en app hos den som överväger att förlägga ett besök hit.
Hela kedjan bör fungera för att Sveriges besöksnäring ska kunna växa.
Utbildning och forskning
Vi bör bli bättre på att utbilda mot arbetsmarknadens behov inom besöksnäringen. Med bättre och mer ändamålsenlig utbildning kan besöksnäringen
också i högre grad utveckla sina produkter. Såväl högskola/universitet som
yrkeshögskoleutbildningar bör bli bättre lyssna till vad som efterfrågas av branschen.
Vidare bör kvaliteten på utbildningarna höjas. Ett generellt problem i dag inom
yrkeshögskolan är att tillståndsgivningen är allt för kortsiktig. I dag delas tillstånden för att bedriva en specifik yrkeshögskoleutbildning ut för en period om
två fullbordade årskurser. Det innebär att tillståndet bara gäller i två år för de
sid 122
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
kortaste utbildningarna. Detta skapar en svår situation eftersom många utbildningar kräver stora anläggningsinvesteringar som inte låter sig finansieras under
så kort tid. I slutändan kan detta äventyra kvaliteten på utbildningarna eftersom
viktiga investeringar i material och utrustning riskerar att utebli på grund av
den korta tillståndsperioden. Det försvårar även regional långsiktighet eftersom
flera aktörer än själva utbildningsleverantören ofta är involverade i utbildningsarbetet. Särskilt lidande av detta blir regioner utanför storstäderna där behovet
av kvalificerad arbetskraft inom besöksnäringen är stor. Högskoleutbildningar
borde också i större utsträckning utvärderas utifrån studenternas anställnings­
barhet. Detta saknas i dag som kriterium när utbildningar utvärderas av
univer­sitets­kanslerämbetet. När det kommer till högre utbildning bör denna
koncentreras till ett mindre antal lärosäten för att säkerställa att kvaliteten på
utbildningen är så hög som möjligt. Det bör dock bedrivas forskning med inriktning mot turism och besöksnäring på tillräckligt många platser i landet för att
upprätthålla konkurrens mellan utbildningarna.
Samordning mellan näringsliv och utbildningsinstitutionerna är väsentligt. I
Dalarna, som i dag utgör det största besökslänet utanför storstäderna, finns ett
etablerat arbete med detta. Forumet heter Besöksnäringscollege Dalarna
www.bncollege.se. Denna modell skulle tjäna som en god modell för ett
nationellt försök att bättre samordna näringsliv och utbildningsinsatser inom
besöksnäringssektorn.
Produktutveckling
I dag läggs stora summor pengar från det offentliga på innovationsansträngningar, detta bör också tydligt komma besöksnäringen till del. För att locka fler
kapitalstarka utländska besökare bör kvaliteten på besöksnäringens produkter
öka. Bilden av turism på landsbygden sommartid reduceras ofta till en kaffe­
stuga. Den bilden bör delvis ersättas med nya företag som erbjuder nya produkter och specialiserad personal med hög kunskapsnivå. En veckas resa till
en camping med tillhörande fiskekort är exempelvis en produkt med ett relativt
lågt förädlingsvärde. En veckas resa med fiskeguide som lär ut torrflugfiske och
tar besökarna med på naturupplevelser i en vildmark som saknar motsvarighet i
många delar av Europa är exempel på produkt i samma kategori där förädlingsvärdet är betydligt högre. Mer avancerade produkter når ut längre ut i världen
och kan bidra till fler jobb utanför storstäderna i Sverige.
För att besöksbranschen ska bli mer exportmogen på flertalet destinationer
utanför storstäderna krävs ett helhetsgrepp kring destinationen. Det handlar
om allt från osammanhängande informationsgivning över internet till bristande
språkkunskaper för att hantera en allt större potentiell marknad som inte i första
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 123 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
hand talar engelska. Denna typ av frågor bör kunna hanteras med bättre samordning mellan näringsliv och de utbildande institutionerna. Här utgör besökscollege Dalarna en god modell för utformningen av ett sådant samarbete.
Åtgärder för fler i jobb.
Vad som nämnts ovan rörande utbildningsinsatser, infrastruktur, produktutveckling och samordning utgör i sig självt jobbskapande åtgärder rätt hanterade. Vid
sidan om detta behövs också åtgärder för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden genom att sänka företagens kostnader för anställningar. Alliansregeringen har framgångsrikt genomfört reformer med både nedsatta arbetsgivaravgifter för unga och sänkt restaurangmoms. Detta har skapat tusentals
arbeten, framför allt för unga, i besöksnäringen som är väldigt arbetskraftsintensiv. Fortsatta reformer på detta område bör fortsätta för ge besöksnäringen
såväl tjänstesektorn i stort bättre villkor. Sänkningen av restaurangmomsen har
varit en lyckad reform både i avseendet att det har skapat fler arbetstillfällen
inom besöksnäringen samtidigt som det har sänkt tröskeln in på arbetsmark­
naden för bland annat unga.
Vi föreslår partistämman besluta
att Moderaterna Dalarna verkar för att de förslag och den inriktning som
anförs under propositionens fyra rubriker genomförs, samt
att förbundsstämman bifaller propositionen och sänder den vidare som sin
egen till Moderaternas partistämma år 2015.
Moderaterna i Dalarna
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att att Moderaterna verkar för att de förslag och den inriktning som anförs
under propositionens fyra rubriker genomförs, samt
bifalla propositionen och sända den vidare till Moderaternas partistämma år 2015.
9
10
Motion 31
2
Moderaterna i Östergötlands län
Solnedgångsparagrafer och
regleringsgiljotin
3
Motionen har hämtat inspiration från framlidne moderate riksdagsleda­
moten Johnny Munkhammar, Stockholm, och är bland annat väckt för att
hedra hans minne.
I svensk politik och samhällsdebatt råder i dag bred enighet om behovet av fler
och växande småföretag. I de mindre företagen skapas de nya jobben, men det
är ofta också deras innovationer som utmanar de stora och skärper konkurrensen. Sverige har, enligt flera olika bedömningar, ett gott företagsklimat. Världsbanken, World Economic Forum, Individuell Mätning och Debitering (IMD) och
Heritage Foundation ger Sverige i sina årliga bedömningar ständigt bra betyg.
Särskilt efter alliansregeringens år vid makten har skatter och avgifter har
sänkts, marknader har avreglerats, nya sektorer har öppnats för företagande.
Inte minst gäller det sistnämnda sektorer inom välfärden som exempelvis så
kallade hushållsnära tjänster, sjukvård, äldreomsorg och apotek. Men det finns
mer att göra. Vi behöver fortsätta reformera arbetsmarknaden så att den bättre
passar mindre företag och inte är utformad för ett fåtal storföretag. Sektorer,
som de inom välfärdens kärna, kan fortfarande öppnas mer för företagande.
Skatter och avgifter kan fortfarande förbättras.
Men även regleringsbördan för företagare bör fortsätta minska. Man kan välja
olika strategier för att lyckas med detta. En metod som föreslogs av bland
annat Globaliseringsrådet, och har varit känd även tidigare, är så kallade
solnedgångsregler. Det vill säga att regleringar är temporära, att de löper ut
vid en given tidpunkt – såsom efter fem år – ifall inte någon aktivt driver deras
behållande, som i så fall kräver ett nytt beslut. Denna metod bör beaktas vid
införande av nya regleringar.
Men när det gäller att minska mängden gamla regleringar finns en annan metod, som prövas av många snabbt reformerande tillväxtländer – den så kallade
sid 124
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 125 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
regleringsgiljotinen. Man definierar här en mängd regleringar, ofta de som har
någon inverkan på företagens förutsättningar, och ställer tre frågor om var och
en: 1) är den nödvändig? 2) är den laglig? och 3) är den företagsvänlig?
Varje reglering som klarar alla tre frågorna förs till kategorin ”behålla”. Varje reglering som missar någon av de två första förs till kategorin ”avskaffa”. De regleringar som klarar de två första men inte den tredje förs till kategorin ”revidera”.
Proceduren måste naturligtvis anpassas till förutsättningarna i varje enskilt land,
inte minst avseende det beslutsfattande systemet. Ofta kan arbetsmarknadens
parter spela en konstruktiv roll som involverade parter. Ungern, Mexiko, Sydkorea, Makedonien, Serbien och Kroatien är exempel på länder som har använt
sig av regleringsgiljotinen. Erfarenheterna från dessa länder är att mellan 20 och
50 procent av samtliga definierade regleringar då visat sig kunnat avskaffas.
7
att
stämman uttalar stöd för att införandet av så kallade solnedgångsparagrafer och ett regleringsgiljotinförfarande även i Sverige,
att
stämman tar motionen som sin egen, samt
att
stämman skickar motionen vidare till partistämman.
Förbundsstyrelsens yttrande
Tack för en intressant motion. Att fortsätta arbetet med att underlätta för företag
och företagande och framförallt de små företagens möjligheter att utvecklas är
viktigt. Att där frågor som onödiga eller otidsenliga regleringar förekommer är
det angeläget och viktigt att Moderaterna verkar för att dessa kan tas bort.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
8
Jan Owe-Larsson, Norrköping –
Östergötlands län
Uppmuntra resande i kollektivtrafiken
genom förmånligare skatteregler
3
bifalla motionen i sin helhet.
Vi moderater uppskattar bilen. Den är en nödvändighet för många som ska
förflytta sig, till exempel mellan bostad och arbete. Å andra sidan uppmuntrar
vi till resande i kollektivtrafiken eftersom det minskar problem med trängsel och
buller i trafiken samt att det fortfarande också finns fördelar ur klimatsynpunkt.
Överflyttning av resande från bil till kollektivtrafik anser jag ska ske genom positiva styrmedel och genom personers fria val.
Den stora skatteuppgörelsen på nittiotalet innebar att mycket av det som
tidigare inte förmånsbeskattades nu ska tas upp till beskattning. Allt resande
där arbetsgivare bekostar till exempel månadskort i kollektivtrafiken ska tas upp
som en förmån för den anställde och därmed beskattas. Undantag finns men
då handlar det i huvudsak om när resande sker i tjänsten från ordinarie arbetsplats och där det intygas att reskortet inte används privat.
Jag avser inte precist föreslå hur reglerna ska förändras, men det måste etableras en annan syn på ”förmånen” att åka kollektivt i stället för med egen bil. Om
jag ändå exemplifierar så kan jag tänka mig att det införs ett fribelopp som inte
beskattas när arbetsgivare erbjuder reskort till anställd. Säg i intervallet 1 0002 000 kronor per månad. För vår del i Östergötland skulle det innebära att ett
30-dagarskort i Östgötatrafiken inte skulle förmånsbeskattas för den anställde.
Förbundsstämmans beslut
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
Förbundsstämman beslutade
att
att
9
2
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
Finn Bengtsson
Betty Malmberg
LinköpingÖdeshög
6
Motion 32
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att stämman uttalar stöd för att införandet av så kallade solnedgångsparagrafer och ett
regleringsgiljotinförfarande även i Sverige,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
Nya Moderaterna ska verka för att förmånsreglerna i skattesystemet
ändras så att det uppmuntrar till ökat resande i kollektivtrafiken, samt
att motionen vidaresänds till höstens partistämma.
4
5
6
7
8
9
Jan Owe-Larsson
Norrköping
att stämman skickar motionen vidare till partistämman.
10
sid 126
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 127 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
Förbundsstyrelsen kan inte annat än hålla med motionären i dennes uppfattning. Om man genom en sådan här förmån kan stimulera till högre utnyttjande­
grad av kollektivtrafiken, så är det ju precis som motionären påtalar, det är
bra både ur miljösynpunkt och bidrar till mindre biltrafik i våra tätorter. Detta
är dessutom helt i linje med Östgötatrafikens satsning på snabbare turer från
tätort till tätort, vars syfte är att öka volymen resande
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Nya Moderaterna ska verka för att förmånsreglerna i skattesystemet ändras så att
det uppmuntrar till ökat resande i kollektivtrafiken, samt
5
att motionen vidaresänds till höstens partistämma.
8
9
10
I dessa områden så finns det ofta flera problem som samverkar. Minskad
lönsamhet för jordbruket, avflyttning, minskad samhällsservice och bristande
kommunikationer är några anledningar till att dessa områden ekonomiskt har
hamnat på efterkälken. Samtidigt så finns det också positiva möjligheter som
förtjänar att uppmuntras. Det finns inte sällan en möjlighet till småföretagande
inte minst inom turism och annan besöksnäring som kan vända den ekonomiska utvecklingen till något positivt. För att främja detta skulle regeringen kunna
se över möjligheten till att inrätta ekonomiska frizoner i dessa områden och
där underlätta anställningar genom exempelvis reducerade arbetsgivaravgifter
för nystartade företag. I andra europeiska länder har man inrättat just sådana
frizoner i områden som ekonomiskt har halkat efter landet i stort. Det viktigaste
måste vara att minska bidragsberoende och öka självförsörjningen även i dessa
delar av landet.
3
4
att
Moderaterna i Västerbottens län uttalar behovet av att utreda möjligheten
till att införa skattefria zoner i ekonomiskt svaga glesbygdsområden, samt
att
motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma.
5
6
Förbundsstyrelsens yttrande
Motion 33
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Inför ekonomiska frizoner i glesbygd
I den svenska debatten har under de senaste åren förslag om att införa särskilda ekonomiska frizoner i områden som präglas av olika former av utanförskap.
De områden som det mest ofta fokuseras på är storstädernas invandrartäta
förortsområden där arbetslösheten ofta är hög.
sid 128
2
Jag föreslår partistämman besluta
Edward Riedl
Umeå
6
7
En annan del av landet som inte lika ofta figurerar i dessa diskussioner men
där problematiken på många sätt är likartad är landets glesbygdsområden och
detta gäller inte minst i Norrlands inland.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Motionärens förslag om ekonomiska frizoner eller nystartzoner som det ibland
kallas i ekonomiskt svagare områden är ett koncept som prövats i flera olika
länder i Europa, bland annat Frankrike och Storbritannien. Även i Sverige har
sådana områden förekommit historiskt. Just nu så arbetar en särskild utredare
med att utreda om sådana områden skulle kunna vara möjliga att införa i
stadsdelar som präglas av utanförskap. Motionären lyfter frågan om att även
vissa glesbygdsområden präglas av en likartad problematik som den som råder
i vissa storstadsområden. Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om
detta, även om det också kan finnas vissa skillnader. Exempelvis så kan det
vara andra typer av skattelättnader som behövs i glesbygden än i storstaden.
Ettill exempelempel kan vara att man har en diversifierad bensinskatt i glesbygdsområden för att underlätta företagsetableringar och lokal utvecklig.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 129 
7
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
2
får chansen att växa ännu mer och fler skulle lockas till danskvällarna. Personer
som dansar mår i genomsnitt bättre än den övriga befolkningen. Människor får
nya upplevelser, man träffas och rör på sig samtidigt som de har betydelse för
både jobb och tillväxt.
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
En god kulturpolitik skapar förutsättningar för jobb och tillväxt. Så lägre moms
på dans så att flera vill dansa och må bra och flera får jobb inom dansbands­
näringen.
Förbundsstämman beslutade
3
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna i Västerbottens län uttalar behovet av att utreda möjligheten till att
införa skattefria zoner i ekonomiskt svaga glesbygdsområden, samt
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma,
dansbandsmomsen sänks till sex procent.
Anders Jansson
Gävle
samt
4
3
Jag föreslår stämman besluta
att
2
4
att sända motionen vidare till nästkommande partistämma.
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för en välskriven motion.
Svenska dansband och dansbandsmusiken är ett kulturarv som är viktigt att
bevara. Dessutom är hälsa och motion profilfrågor för vårt parti, och vi håller
med om att det är ologiskt att konsertbiljetter ska vara billigare än exempelvis
dansbiljetter.
5
6
7
8
9
10
Motion 34
Dans är som sagt förknippat med kultur, hälsa och torde göra att ju fler som
dansar desto friskare befolkning får vi i landet. Det finns även många mervärden
i form av fler företagare som arrangerar danser, fler arbetstillfällen och bra för
Sveriges föreningsliv.
Anders Jansson, Gävle – Gävleborgs län
Lägre moms på dans
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Snart är logdansernas tid här, många tar sig en sväng om till dansbandsmusik
i På logarna i Hälsingland och Gästrikland. Men det dansas inte bara på logar
det dansas över allt året om tyvärr finns det en orättvisa. Varför ska en konsärbiljett momsbeläggas med sex procent medan dansbiljetten belastas med
25 procent i moms? Denna är orättvist bör tas bort och dansbandsmomsen
sänkas till sex procent.
Förbundsstämmans beslut
Förslagen innebär en möjlighet för dansbandsnäringen attill exempelpandera
och att flera jobb skapas i hela Sverige. De kulturella och kreativa näringarna
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
sid 130
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
att
bifalla motionen, samt
6
7
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
8
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
5
bifalla motionen, det vill säga
att dansbandsmomsen sänks till sex procent,
samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
9
sid 131 
10
1
1
Motion 35
Förbundsstyrelsens yttrande
Moderaterna drev under lång tid frågan om att avskaffa fastighetsskatten
eftersom den var djupt orättvis, saknade legitimitet och dessutom drev ett antal
människor från sitt boende.
2
3
4
5
6
7
Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län
Fastighetsavgift/skatt
När Moderaterna tillsammans med Alliansen avskaffade fastighetsskatten var
syftet gott. Att som medborgare tvingas betala en avgift/skatt endast på grund
av. ägandet aven fastighet var absurd – för att inte tala om mycket kostsam. I
de flesta fallen är dessutom husen intecknade så att banken äger huvuddelen
men ändå tvingades den enskilda betala skatt som om ägandet var 100 procent. Tyvärr är det så att nu när vi blickar tillbaka och kan se effekterna av
borttagandet av denna avgift är konsekvensen den att det endast har gynnat
storstadsområden på bekostnad av landsbygden. Då jag tidigare var bosatt i
Malmö kan jag konstatera att min fastighetskatt hade sjunkit till en tredjedel
ungefär i jämförelse med den ”avgift” som nu införts istället. Samtidigt har den
nya skatten (för det är vad det är) inneburit en stor ökning för ägare av fastig­
heter utanför storstadsområdet, vilket jag också noterat privat, eftersom jag
bytt bostäder och fastigheter i denna period. Det kan knappast vara Moderaternas vilja att lägga ytterligare pålagor på landsbygden för att subventionera
fastighetsägare i storstadsregionerna. Tyvärr har detta blivit konsekvensen.
Beslutet om att ta bort fastighetsskatten var helt rätt och mycket efterlängtat.
Därför känns detill exempeltra bittert att konstatera att lika rätt som det beslutet
var lika illa och fegt var det att införa den ”avgift” som nu tas ut istället. Byta
namn på saker ger ingen skillnad!
Med anledning av ovanstående yrkar jag
8
att Moderaterna fullföljer borttagandet av fastighetsskatten genom att också
slopa den ”avgift” som införts i dess ställe.
Alliansregeringen valde att avskaffa fastighetsskatten 2008 och ersätta den
med en kommunal fastighetsavgift. Denna nya avgift hade till skillnad från tidigare fastighetsskatten ett tak som ger en ökad trygghet mot kostnadsökningar
vid taxeringsvärdesförändringar. Förändringen innebar en bättre förutsägbarhet
och för många en sänkning av utgifterna.
Dock innebar förändringen att många utanför de attraktivaste bostadsregionerna genom den nya avgiften fick en högre kostnad än den tidigare fastighetsskatten vilket motionären uppmärksammat.
Förbundsstyrelsen anser att den moderata kampen för att få bort fastighetsskatten och numera fastighetsavgiften är lika aktuell nu som då.
3
4
Förbundsstyrelsens förslag föreslår förbundsstämman besluta
att bifalla motionen och översända den till partistämman, samt
att uttala att fastighetsavgiften skall avskaffas när samhällsekonomin så til�låter
5
6
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
att bifalla motionen och översända den till partistämman, det vill säga
att Moderaterna fullföljer borttagandet av fastighetsskatten genom att också slopa den
”avgift” som införts i dess ställe,
samt
7
att uttala att fastighetsavgiften skall avskaffas när samhällsekonomin så til�låter.
8
Peter Sjöbladh
Vetlanda
9
10
2
9
sid 132
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 133 
10
1
1
Motion 36
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Peter Sjöbladh, Vetlanda – Jönköpings län
Taxeringsprocess och bevisning
Självklart är det viktigt att granskning sker men då ska den ske genom att ett
”misstänkt ärende” överlämnas till Ekopolisen för vidare utredning och till sist är
det ju då en åklagare som får ta ställning till om åtal ska väckas eller inte. Under
processen ska självklart den enskilda individen ha tillgång till rättshjälp som i
alla andra fall av juridisk prövning. Visst är det pinsamt att exempelvis mördare
och våldtäktsmän ska ha fullt juridiskt skydd, men en företagare som skönstaxeras utan misstanke om brott, skall tvingas till en egen kostsam process för att
bevisa sig oskyldig gentemot sin egen stat.
Med anledning av ovanstående yrkar jag
Förenta Nationerna (FN) definierar en demokrati bland annat genom att ett
lands lagstiftning faktiskt måste bevisa den enskilda individen som skyldig
gentemot staten samt att individen under denna process har rätt till advokat
och annan juridisk hjälp i sitt bemötande av åtalet. Sverige uppfyller denna
definition med ett viktigt undantag skattelagstiftningen där den enskilda i
många fall skönstaxeras utan rättslig prövning och därefter måste bevisa sig
oskyldig gentemot staten utan någon som helst rättshjälp, så kallad omvänd
bevisbörda. Denna lagstiftning är en ordentlig skamfläck för Sverige och har
också lett till fällande domar i Haag för de få enskilda som orkat dra processen
ända dit.
Varje år granskas många tusentals företagare av skattemyndighetens granskningar som tyvärr ibland leder till att tusentals företagare senare får en sköntaxering på rättsligt mycket lösa grunder. De flesta fallen hade aldrig lett till ett åtal
vid en åklagarledd granskning eftersom bevisen är så dåliga och hade därför
ogillats. Verkligheten är dock den att alla som drabbas tvingas omedelbart att
betala in det sköntaxerade beloppet med oftast tilläggsbelopp om 40 procent
utan någon som helst rättslig prövning. Utmätningsprocessen börjar omedelbart såvida inte dispens medges i efterhand. För den enskilde företagaren som
sedan ska påbörja en rättsligt överklagande väntar en mycket lång, kostsam
process. Innan ett ärende gått igenom förvaltningsrätt och kammarrätt har år
förflutit och ska ärendet sedan prövas i ännu högre instans kan det röra sig om
flera år. I många fall får företagaren till slut rätt och då betalas pengarna tillbaka
som om inget hade hänt. De personliga tragedierna för den som drabbas är i
många fall stora med förlorade inkomster, förlust av företag och familj också för
den delen.
Denna hantering är inte värdig en stat som utger sig för att vara en av världens
främsta demokratiska stater och ändå pågår detta år från år utan att något parti
någon gång lyft frågan. Om inte vi vågar ta denna debatt lär systemet med
sköntaxeringar och omvänd bevisbörda fortsätt i många år ännu.
sid 134
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
att Moderaterna nu tar ställning mot och verkar för att avskaffa den omvända
bevisbördan i skattelagstiftningen samt verkar för att systemet med sköntaxering görs om till en vanlig polisiär och åklagarledd juridisk prövning.
Peter Sjöbladh
Vetlanda
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären lyfter fram förhållanden i skattelagstiftningen som för de flesta
medborgare ter sig orimliga och svåra att motivera, nämligen främst omvänd
bevisbörda och skattetillägg. Den omvända bevisbördan kan knappast förklaras
på annat sätt än att lagstiftaren ansett att statens fiskaliska intresse av att få
in skatt har fått väga tyngre än rättssäkerheten för den enskilde medborgaren.
Detta synsätt rimmar illa med den moderata uppfattningen om vissa grundläggande rättigheter för individen och här bör vi verka för att en ändring kommer
till stånd så att bevisbördan läggs över på skattemyndigheten samt att inga
belopp inkasseras förrän ärendet slutligt behandlats.
De övriga förhållandena motionären syftar på innehåller en vid problematik och
regeringen har den 8 mars i år tillsatt en utredning benämnd ”Stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet” som bland annat skall analysera systemet med skatte­
tillägg och skattebrott med beaktande av Europakonventionen, lämna förslag
till författningsändringar för att stärka rättssäkerheten för enskilda, analysera
nivåerna på skattetillägg, eventuellt föreslå ändrade nivåer, se över regler om
ersättningar till ombud, biträde och utredning, allt för att stärka rättssäkerheten.
2
3
4
5
6
7
8
Med hänsyn till ovan nämnda faktorer föreslår förbundsstyrelsen stämman
besluta
att motionen bifalls i den del som avser att den omvända bevisbördan i
skatte­lagstiftningen avskaffas,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 135 
9
10
1
1
att motionen i övriga delar förklaras besvarad, samt
att densamma sänds vidare till partistämman.
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
3
att motionen bifalls i den del som avser att den omvända bevisbördan i
skatte­lagstiftningen avskaffas,
att motionen i övriga delar förklaras besvarad, samt
att densamma sänds vidare till partistämman.
4
5
innebär att endast 85 procent av köpeskillingen för en bostad får finansieras
med lån, infördes för att sänka belåningen på bostadsmarknaden fick många
unga människor väldigt svårt att få ihop till en egen insats. Sex av tio unga mellan 18 och 25 år som tillfrågats i Svensk Fastighetsförmedlings Bobarometer
när bolånetaket infördes svarade att de inte hade råd med de 15 procent av
köpeskillingen som krävs i egen insats.
Att svenskar, särskilt unga vuxna, har så lite besparingar är ett begynnande
samhällsproblem. Förutom att man blir utestängd från bostadsmarknaden
skapar det otrygghet, hämmar företagande och gör människor ekonomiskt
sårbara. Sparande behöver uppmuntras och stimuleras i Sverige.
3
Ett sätt att stimulera sparande är att införa ett särskilt avdrag för bosparande
för ungdomar, liknande det avdrag som i dag finns för pensionssparande. En
sådan modell finns bland annat i Norge och kallas där för Boligsparing for
ungdom (BSU). I Norge innebär det att unga vuxna upp till 33 år som bosparar
får avdrag på skatten motsvarande 20 procent av det sparade beloppet upp till
25 000 kronor under förutsättning att pengarna sedan används för köp bostad.
4
Idén är inte ny i Sverige, den har förts fram av såväl Villaägarnas riksförbund
som av Annie Lööf och Stefan Attefall. Att komplettera arbetslinjen med en
sparandelinje är en nödvändig förnyelse av moderat politik för att möta utmaningarna med bostadsbristen och svenskars låga sparande.
Motion 37
2
5
Med anledning av ovanstående föreslår jag
6
7
David Josefsson, Johanneberg-Guldheden
– Göteborg
Avdrag för bosparande för unga vuxna
att
Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande
utreds, samt
att
motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma.
David Josefsson
Johanneberg-Guldheden
6
7
Förbundsstyrelsens yttrande
8
9
10
Bostadsbristen är en viktig fråga för många unga människor, att ha ett eget boende är en del av att vara vuxen och att rå över sitt eget liv. Allt för många unga
människor är i dag utestängda på bostadsmarknaden på grund av svårigheter
att få hyreskontrakt och höga priser på bostadsrätter.
Bostadsbristen är en av vår tids största utmaningar, det är väsentligt för hela
Sverige att komma tillrätta med problematiken. Bostadsbristen hämmar utvecklingen för främst storstäderna och extra problematiskt är det för unga vuxna att
etablera sig och börja sitt vuxenliv.
Sverige är ett rikt land, men svenskarna är i ett avseende ett fattigt folk; vår
förmögenhetsbildning. Få människor har ett sparat kapital och ränteavdraget
på bolån har uppmuntrat människor att ta stora lån på sina bostäder, snarare
än att finansiera bostadsköpet med sparade pengar. När bolånetaket, som
Motionären tar upp exemplet med Norge där man har infört ett bosparande för
unga, 20-33 år, som har funnits i drygt 20 år och som möjliggör skatteavdrag
för bosparande upp till ett tak på 150 000. Pengarna måste användas till ett
bostadsköp i annat fall beskattas de retroaktivt.
sid 136
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 137 
8
9
10
1
1
Att fortsätta utvecklingen med att förnya moderat politik är nödvändigt och att
då införa sparandelinje för unga vuxna ser vi som mycket positivt.
2
3
Förbundsstyrelsen förslår stämman besluta
att
Man kan fråga sig om det är moraliskt rätt att ta ut skatt på upparbetad inkomst. Ja, det är det till viss del, då vi har ett välfärdssamhälle som kräver ett
större skatteuttag. Däremot kan man fråga sig om det är rätt att ta ut skatt för
lägsta inkomsterna.
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna i Göteborg uttalar sig positiva till att avdrag för bosparande utreds,
samt
4
att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma.
7
Oavsett hur man räknar är det en stor skillnad på vårt grundavdrag som vi har
här i Sverige på 19 000 kronor och nivåerna i Europa på mellan 50 000-130 000
kronor per år. Under Alliansregeringen har jobbskatteavdraget förbättrat situationen något.
Motion 38
Ett höjt grundavdrag en kraftig skattesänkning för alla, däribland våra pensionärer som ju redan arbetat upp sin pension under sitt yrkesliv. Den enskilt
största positiva effekten skulle relativt sett tillfalla personer och familjer med låg
inkomst.
Moderaterna i Göteborg
Höj grundavdraget till europeisk nivå
Sverige är världens sjunde rikaste land enligt IMFs senaste mätning.
8
9
10
Om vi jämför oss med motsvarande EU-länder börjar en tysk betala sin första
skatte-euro från inkomster över 8 000 euro (cirka 75 000 kronor), en engelsman betalar sitt första skattepund från inkomster över 10 000 pund (cirka
129 000 kronor), i Spanien ligger nivån för grundavdraget på cirka 5 550 euro
(52 000 kronor).
I många länder tillkommer ytterligare skatteavdrag för barn och utbildning. I till
exempel Tyskland kan familjer dra av ytterligare 7 000 euro (65 000 kronor) för
att stödja sina barn.
5
6
Vi har kunnat bygga upp en urstark ekonomi mitt under brinnande internationell
finanskris. Sverige har haft en bruttonationalprodukttillväxt (BNP) på nästan tio
procent mellan 2006-2013, vilket är en toppnotering.
Den genomsnittliga svensken har fått mer än en månadslön mer över per år i
jämförelse med 2006. En pensionär har ungefär 10 000 kronor mer över per år.
Andelen människor med låg materiell standard har minskat från 2,1 procent till
1,3 procent av befolkningen, vilket betyder att vi har den lägsta fattigdomen i
hela Europeiska Unionen (EU). Samtidigt är Sverige ett av världens ekonomiskt
mest jämlika länder.
sid 138
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Ett höjt grundavdrag innebär att trösklarna för instegsjobb, det vill säga främst
lågavlönade jobb, sänks genom mindre byråkrati samt lägre skatter som ett
incitament för arbete. Dessutom minskar risken för svartarbete och bidrags­
beroende, det har positiva sysselsättningseffekter och ger ökad konsumtionmöjlighet för familjer.
Dessutom ger en höjning av grundavdraget samma effekt för alla. Etthundra
kronor i skattereduktion blir 100 kronor för fattigpensionären som för höginkomsttagaren.
Givetvis måste en större förändring av grundavdraget vara säkrat i stats­
finanserna, men kan motsvarande EU-länder hålla ett högt grundavdrag, och
därmed ha mycket låga skatter för pensionärer, kan även toppnationen Sverige
klara göra det.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 139 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag förbundsstämman att besluta följande:
och en minskad beskattning för studenter, pensionärer, folk med instegsjobb
med flera.
att
Nya Moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en
höjning av grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens
finanser,
Som motionären nämner så ger detta en minskad byråkrati, ett ökat incitament
för arbete, och en minskad risk för svartarbete.
2
att
Nya Moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå
som motsvarande länder, det vill säga till 50 000 kronor per år som ett
första steg,
att
beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom,
samt
Att det sedan dessutom innebär att vårt skattesystem närmar oss länder som
Tyskland, England och Spanien ser vi också som en fördel, och ett närmande
mellan länder, begripligare skatteprinciper för medborgare som rör sig inom EU,
och då upplever en förbättrad överensstämmelse i synen på skatt och grund­
avdrag.
3
att
stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman.
Daniel Szirányi
St Pauli
Förbundsstyrelsen föreslår stämman
att
bifalla motionen.
4
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
5
6
7
att
Förbundsstyrelsens yttrande
Vi moderater arbetar för att låta den enskilde medborgaren behålla så stor del
som möjligt av sin inkomst, samtidigt som vi vill ta ett ansvar för landets ekonomi och våra välfärdssystem.
Motionären pekar i den här motionen på att ledande länder i Europa har skatte­
system som har ett väsentligt högre grundbelopp innan man beskattar en medborgares inkomst. Av denna anledning, ihop med ett antal positiva effekter som
kan uppnås genom ett högre grundbelopp, föreslår motionären att Moderaterna
ska arbeta för en höjning av grundavdraget i Sverige. I ett första steg till en nivå
om 50 000 kronor.
bifalla motionen, det vill säga
att Nya Moderaterna i Göteborg uppmanar partistyrelsen att prioritera en höjning av
grundavdraget när utrymme för skattesänkningar ges i statens finanser,
5
att Nya Moderaterna i fokuserar på att höja grundavdraget till samma nivå som mot­
svarande länder, det vill säga till 50 000 kronor per år som ett första steg,
att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom, samt
att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman.
6
7
Förbundsstyrelsen ser positivt på de effekter som motionären lyfter fram.
Bland annat det faktum att ett höjt grundavdrag ger proportionellt mer till den
med låga inkomster än den med höga.
8
9
10
8
Att därtill villkora förslaget till att det genomförs först när utrymme för denna
skattesänkning ges är ett bra sätt att ta ansvar för statens långsiktiga finanser.
Vidare den positiva effekten med en minskad byråkrati, i synnerhet för dem
som hamnar med en inkomst under grundavdraget, som då inte behöver betala
någon skatt alls. Och för dem med låga inkomster, som ju då får en större del
av inkomsten som undantas från beskattning. Här finns en förenklad hantering
sid 140
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 141 
10
1
1
Motion 39
hållens ekonomi från Statistiska centralbyrån). När det gäller försörjningsbidrag
fick kvinnor 154 procent av männens. Kvinnor betalade också in lägre skatt
(63 procent av männens). Trots högre bidrag och lägre skatt var kvinnornas
nettoinkomst 78 procent av männens 2012. (Kvinnors medelinkomst per år efter
skatter och bidrag var 220 100 kronor medan männens är 280 500 kronor 2012
enligt HEK – för dem som har inkomst).
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderatkvinnorna
Kvinnors livspussel
Jämställdhet är en av vår tids största samhällsutmaningar, det är och ska vara
en prioriterad fråga – oavsett politisk färg. Men detta är inget nytt.
Riksdagen år 2010 var jämställd (48 procent kvinnor, 52 procent män). Dagens
riksdag är om något marginellt mindre jämställd (45 procent kvinnor, 55 procent
män). I Alliansregeringen 2010 var 45 procent kvinnor och 54 procent män. I
den nuvarande socialdemokratiska regeringen gäller det omvända (54 procent
kvinnor, 46 procent män). Vad gäller den parlamentariska makten är den mer
jämställd än på andra områden.
Inom privat sektor var andelen kvinnor med verkställande makt, som vd och
verkschefer, endast 16 procent 2013. I mindre företag var andelen högre där en
tredjedel var kvinnliga chefer 2013.
Under Alliansregeringen skedde ett noterbart kliv vad gäller det kvinnliga
företagandet. Mellan 2004 och 2010 ökade antalet kvinnor som är operativa
företagsledare med 6,6 procent. Avregleringen av välfärdssektorn har inneburit
att fler kvinnor startat företag. Under 2010 leddes 59 av 100 företag inom vård
och omsorg av en kvinna.
Även om det skett framsteg på området går det i vissa sammanhang mycket
långsamt. Kvinnors lön som andel av männens har inte förändrats nämnvärt.
Kvinnors löner har inte utvecklats i takt med männens. År 2013 var kvinnornas
lön 87 procent av männens. Kvinnor har dock en annan åldersprofil, annan
utbildning, arbetar inom andra sektorer och, har en arbetstid som skiljer sig från
männens. Om hänsyn tas till alla dessa faktorer (så kallad standardvägd lön) är
kvinnornas lön 93 procent av männens. Tolkningen är att kvinnor får lägre lön
även om alla andra faktorer är jämförbara med männens. På detta område har
det i praktiken inte hänt något sedan1996, enligt Medlingsinstitutets statistik.
Det är fortfarande kvinnorna som tar ut fler dagar i föräldrapenning även om ett
trendbrott kan observeras under 2000-talet. År 2000 var det endast tolv procent
av männen som tog ut föräldrapenning. Denna andel hade växt till 25 procent
2013. Vad gäller tillfällig föräldrapenning är det fortfarande samma fördelning
mellan män och kvinnor i dag som för femtio år sedan; drygt 35 procent män
och 65 procent kvinnor.
Sedan 1990-talet har i stort männens tidsanvändning i obetalt arbete varit oförändrad (den har ökat med åtta minuter per vardagsdygn) medan kvinnornas har
minskat (med en timme per vardagsdygn). Både kvinnor och män arbetar lika
mycket om man ser till både betalt och obetalt arbete. Männens andel betalt
arbete är betydligt högre än kvinnornas. Även om männens betalda arbete
minskat något över åren har istället männens fritid ökat. Kvinnornas betalda
arbete har istället ökat och det obetalda arbetet minskat. Kvinnor ägnar också
mer tid till utbildning än männen.
Det finns mycket offentlig statistik att undersöka för att få en bättre kartläggning
av den jämställdhet som saknas. För att Nya Moderaterna ska fortsätta vara ett
parti för alla människor behöver strukturer i samhället, som har påvisats i denna
text, undersökas och visas upp tydligare. Avsaknaden av ett jämställt Sverige är
ett samhällsproblem som Nya Moderaterna måste prioritera, om vi vill fortsätta
vara ett parti för alla.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
3
4
5
6
Med anledning av att vi inte kommit längre med jämställdhetsarbetet i Sverige
vill Moderatkvinnorna att Moderaterna och Moderatkvinnorna, och andra relevanta nätverk inom Moderaterna, gemensamt tillsätter en arbetsgrupp för att få
till stånd ett jämställdhetsprogram inför valet 2018.
7
Vab, barnomsorg och föräldraförsäkringen
Sverige har en utbyggd barnomsorg och en jämförbart generös föräldraförsäkring och tillfällig föräldrapeng vid barns sjukdom (vab – vård av barn) för att
stötta kvinnor och mäns deltagande på arbetsmarknaden. Dessa kringtjänster
är nödvändiga för ett jämställt samhälle och vardagsliv.
8
Det är också kvinnor som får mer behovsprövade bidrag. Kvinnors löneinkomst
var endast 73 procent av männens 2012 enligt HEK-data (statistik över hus­
sid 142
2
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 143 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Det går att utläsa ett mönster kopplat till vab som innebär att de som tar ut
mest vab-dagar är kvinnor. Inom gruppen kvinnor så vabbar kvinnor i offentlig
sektor i större utsträckning än vad de som arbetar i privat sektor gör.
Vi vet att kvinnorna är de som går ner i förvärvsarbete och arbetar deltid och
att det är kvinnor som många gånger tar ansvar för helheten i vardagen med
hämtning och lämning på förskolan. Samtidigt vet vi att barn stannar längre tid
på förskolan i dag än förr.
Därför vill Moderatkvinnorna utöka tjänsterna och göra dem mer flexibla. Vi vill
se möjlighet att erbjuda rut-tjänster för att hämta och lämna barn vid förskola
och fritidsaktiviteter. Vi menar att detta ger möjligheter för människor att få mer
kvalitetstid hemma och på arbetet.
Vidare vet vi att det i barnets närhet finns personer som inte tillhör den allra
innersta kretsen i släktskap men som står barnet mycket nära. Därför förespråkar Moderatkvinnorna en utökning av vab-ersättning till föräldrar att användas
utanför den egna familjen med en vab-peng.
Vab ersättningen ska också utökas till att vara en rut-tjänst som hemservice av
vård av sjukt barn (barnpassning).
Redan i dag finns det företag som erbjuder barnpassning. Det går att skriva in
långtgående krav för att hålla hög nivå på dessa företag som rut-företag kring
rekryteringsförfarande, personalkontroll, utbildningskrav, vidareutbildning och
så vidare. (Svenskt Näringsliv)
Flexibla lösningar på kring tjänster möjliggör att kvinnors arbetsdeltagande ökar
med högre jämställdhet och ”avlastning” i vardagen. Högre närvaro på jobbet
öppnar för fler karriärmöjligheter med fler kvinnliga chefer och vdar, högre lön
och disponibel inkomst samt bättre arbetsmiljö och större pensionsgrundande
inkomst.
Mer kvar i plånboken till de månatliga utgifterna med rut än vid eget uttag av
vab-dagar på traditionsenligt sätt. Vilket gynnar såväl barn som vuxna.
Barnperspektivet är också att barnet inte återgår till barnomsorgen för tidigt i
samband med sjukdom på grund av föräldrars arbete.
Färre vabbande lärare bidrar till att elever får färre vikarier och inställda lektioner. Operationer, och besök på vårdcentraler blir i lägre grad inställda om de
som arbetar där i högre grad kan vara mer närvarande på jobbet. Då minskar
vårdköerna och avbokningarna.
föräldraförsäkring så att det går att kombinera ett företagande med föräldraledighet i form av överlåtande av föräldraledighet till annan person och samtidigt
också erbjuda rut-tjänst. En reform som skulle kunna ge en ökning av kvinnors
nyföretagande.
VAF, vård av förälder
Att bli mamma till sin mamma och att stödja sin pappa och andra familjemedlemmar samt ibland även sina svärföräldrar då de behöver stöd ligger fortfarande på många kvinnors göra lista. Med frånvaro från arbetet, minskad inkomst
och lägre pension som följd.
Kvinnor blir betydligt mer klämda mellan sitt arbete och tiden som finns för
relationerna med anhöriga och det obetalda hushållsarbetet, än vad män blir.
En tillvaro vi benämner ”sandwichkvinnor”.
Moderatkvinnorna lanserade förslaget om VAF, vård av förälder, som en åtgärd
för att underlätta kvinnors vardag. En ersättning skulle betalas ut i samband
med att anhörig tog ledigt från arbetet för att följa med anhörig till exempelvis
läkare, tandläkare alternativt habilitering och rehabilitering. VAF var tänkt som
en reform liknande den som ges för vård av barn, vab.
Förslaget på att införa VAF innebär konkret att under ”kritiska” perioder kunna
stanna hemma från sitt arbete, och få ersättning för förlorad inkomst under ett
begränsat antal dagar. Behovet menar vi kommer att växa framöver med tanke
på befolkningsutvecklingen. Därför vill vi bygga vidare på det tidigare förslaget
från Moderatkvinnorna om VAF och ta det ett steg till för att kvinnor inte ska
behöva lämna sina arbeten och förlora såväl inkomst som pension. Vi vill skapa
möjligheter att med en rut-tjänst kunna underlätta vård av förälder. På så sätt
ger vi stöd för jobblinjen och kvinnors delaktighet på arbetsmarknaden.
Flexibel hemtjänst och biståndsbedömning
Biståndshandläggning är i dag i många delar en tungrot och fyrkantigt system som ofta släpar efter och sätter den äldre att vänta lång tid på förändring.
Många gånger tar anhöriga, inte minst kvinnor, vid och tar ledigt från jobbet och
använder sin semester till att få vardagen att fungera för den äldre i väntan på
beslut. Vi moderatkvinnor vill se ett system där personal på delegation kan göra
en så kallad enkel biståndsbedömning utifrån den äldres behov här och nu.
Sådana arbetssätt finns redan och Moderaterna bör förespråka dem brett över
landet.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
3
4
5
6
7
8
9
På samma sätt som ovan beskrivits med en utökad vab-peng vill vi också göra
det möjligt för kvinnors – och mäns företagande genom att föreslå en flexibel
sid 144
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 145 
10
1
2
3
1
Moderaterna bör också samla in goda exempel på lyckade lösningar för hemtjänst som sker på andra sätt än genom det traditionella. Sådana arbetssätt
finns och bör utvecklas för att komma många till del brett över landet.
Äldre behöver också stöd för att kunna leva i en alltmer digitaliserad värld. Här
är tekniken ett sätt men även bärare av viktiga samhällsfunktioner för de äldre
bör kunna skapas med en äldre Rut/lots. Det tjänar såväl den äldre på som får
en utökad frihet och därmed livskvalité samtidigt som de anhöriga, ofta kvinnor
i arbetsför ålder, avlastas och får ökad kvalité tillsammans med den anhörige
och i sin egen vardag.
Motion 40
2
Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län
Statliga företag
3
Med anledning av ovanstående yrkar Moderatkvinnorna på
att
partistämman tillsätter en arbetsgrupp med bred förankring i partiet och
dess olika nätverk, som moderatkvinnorna, för att utreda jämställdheten
på sikt och skapa ett jämställdhetsprogram inför valet 2018, samt
att
partistämman uppdrar åt partistyrelsen att arbeta fram riktlinjer för arbets­
gruppen som bland annat ska innehålla översyn av löneekonomiska
skillnader som finns mellan män och kvinnor, problem som finns på
arbetsmarknaden för kvinnor, ojämlikheten i vården och utreder reformer
och tjänster kopplade till arbetslivet.
4
5
Moderatkvinnorna
Under den borgerliga regeringsperioden 1976-1982 så hade Moderaterna
under stödde delen av tiden kontroll över ekonomi/ finansdepartementet, Gösta
Bohman var då ekonomiminister/ finansminister. Moderaterna präglades under
denna tid av ett ideologiskt nytänkande och under ledning av bland annat Gösta Bohman och hans statssekreterare Lars Wohlin så började partiet allt mer att
ange tonen i den ekonomiska politiken och växte så mycket i popularitet att de
slutligen var större än de andra borgerliga partierna tillsammans.
År 1982 så lämnade den borgerliga regeringen Rosenbad men trots detta
så genomförde Socialdemokraterna, under ledning av Kjell-Olof Feldt (kallat
kanslihushögern), avregleringsreformer av ekonomin som var sprungna direkt ur
de idéer som Moderaterna och de andra borgerliga partierna jobbat fram under
slutet av 1970-talet och inledningen av 1980-talet men som inte hade hunnit
genomföras innan regeringsmakten förlorades. Åren 1991-1994 så återkom
Moderaterna till regeringsmakten och Carl Bildts regering genomförde då
ytter­ligare avregleringar och privatiseringar i Sverige. Denna resa fortsatte som
bekant sedan under Fredrik Reinfeldts tid vid makten. De största framgångarna
har också varit Socialdemokraternas oförmåga att vrida tillbaka klockan, de har
helt fått acceptera de avregleringar och privatiseringar som genomförts. När
valfriheten har givits till medborgarna så går det inte att ta tillbaka den smärtfritt.
6
7
8
Någonting som Moderaterna dock inte har varit tydliga med och levererat i
under sin senaste tid vid makten är staten kontra samhället. De statliga myndigheterna är fler än någonsin och fortfarande så finns det väldigt många helt eller
delvis statligt ägda företag. Fortfarande så har vi dessutom statliga monopol,
9
10
Mycket gott gjordes under Alliansregeringens tid vid makten. Sverige förändrades i grunden på många sätt och den valfrihetsrevolution som genomfördes var
en fortsättning på den röda tråd som präglat Moderaternas politiska ambitioner
sedan 1970-talets dagar.
sid 146
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 147 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
exempelvis på alkohol. I 2010-talets Sverige så finns det fortfarande mycket
som behöver förnyas. Synen på statligt ägande hör i allra högsta grad dit.
Moderaterna har alltid varit och ska alltid vara de som står upp för de marknadsliberala värdena och som är den orubbliga eldvakten för det privata
ägandet.
Detta är nästa steg i Moderaternas ideologiska resa, att en gång för alla göra
samhället större än staten som Carl Bildt så tydligt en gång deklarerade när han
tillträdde som statsminister 1991.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
4
5
6
7
8
9
10
Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att Apoteket, Bilprovningen, Green Cargo, Infranord, Innlandsinnovation, Lernia, Metria,
Samhall, Svenska spel, Svevia, Systembolaget, TeliaSonera och Vattenfall
helt avyttras från statligt ägande,
att
Moderaterna i Jämtlands län uttalar att antalet statliga myndigheter bör
minska, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015.
Joel Nordkvist
Östersund
liseras ut från Stockholm och storstäderna. Jämtlands län har varit den stora
förloraren på antalet statliga jobb de senaste åren.
De statliga jobben utgör ofta yrken med kraft på akademisk utbildning och med
färre antal sådana arbetstillfällen försämras arbetsmarknaden och möjligheterna
till praktikplatser på de mindre universiteten betydligt.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla att-sats 2 och 3, samt
att
anse att-sats 1 besvarad.
3
Förbundsstämmans beslut
4
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla att-sats 2 och 3, det vill säga
att Moderaterna i Jämtlands län uttalar att antalet statliga myndigheter bör minska,
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015,
att
anse att-sats 1 besvarad, samt
att
motionen skickas till partistämman.
5
Förbundsstyrelsens yttrande
6
Förbundsstyrelsen delat i allt väsentligt motionärens uppfattning att antalet
statligt ägda företag kan minska.
Att däremot som motionären peka ut vilka företag som ska säljas och när är
vanskligt då en försäljningsprocess är så olika beroende på vilket företag det
avser.
7
Man ska därutöver ta hänsyn till marknadsläget för just det företag och självklart sälja då staten tror sig få bra betalt för aktieinnehavet/företaget.
De företag motionären angivit bedöms kunna vara föremål för en försäljning,
några snabbare än andra.
8
Att specificera exakt vilka företag som ska säljas är synnerligen svårt utifrån
ovan.
När det gäller antalet myndigheter är de cirka 500 stycken och de borde kunna
sammanslås till färre. Mot dettas står vår önskan om att fler statliga jobb loka-
sid 148
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
2
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 149 
10
1
1
Motion 41
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Susanne Sjöblom m fl, Hägersten –
Stockholms stad
En dispositiv lag som reglerar köp av tjänst
mellan näringsidkare
Vid handel av tjänster och varor finns lagar som är dispositiva och en del som
är tvingande. Det finns fler lagar i handelsbalken (HB) än de som vi nämner i
motionen.
När konsumenter ingår ett avtal med en näringsidkare vid köp av tjänster eller
varor finns lagar som är tvingande och som reglerar köpet för konsumenten om
tvist uppstår. Utifrån dessa lagar dömer våra domstolar vid tvister som avgörs i
domstol.
När näringsidkare ingår avtal mellan varandra finns en dispositiv lag som reglerar köp av varor om tvist uppstår och avtalet inte ger svar på frågan. Motsvarande saknas helt vid köp av tjänster. Vad gäller egentligen om man exempelvis
köper friskvård till personalen, lagertjänster eller IT-tjänster och man inte är
nöjd? När måste man reklamera och hur bedömer man om en tjänst är avtalsenlig om man inte har ett tydligt avtal? Här finns en lucka i lagstiftningen.
I dag ser vi att tjänstesektorn ökar kontinuerligt och det vore bra om vi moderater kunde tydliggöra regler för att underlätta för företag som köper och
säljer tjänster B2B (Business-to-business, handel mellan näringsidkare) genom
lagstiftning. Näringslivet skulle då inte behöva lägga fokus på att skriva omfattande avtal och transaktionskostnaden skulle hållas nere på samma sätt som
vid köp av varor. Vi menar att lagstiftaren skulle tillhandahålla en lag som fyller
ut luckor i de individuella avtalen på samma vis som köplagen gör vid köp av
varor B2B. Vi får på så sätt tydligare regler för hur våra domstolar skall döma
i tvister som rör tjänster mellan näringsidkare. Vi moderater är som bekant för
ordning och reda och många av våra småföretagare vill ha rättssäkerhet för att
våga vidareutveckla sina affärsidéer inom tjänstesektorn.
sid 150
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Köp av vara, näringsidkare – konsument
Vid köp av varor B2C (Business-to-consumer, handel mellan näringsidkare
och konsument) så finns konsumentköplagen (KköpL 1990:932). Konsumentköplagen är tvingande. Lagen finns som skydd och stöd för konsumenten om
ett avtal ingåtts mellan näringsidkare och konsument och om det uppkommer
frågor kring parternas rättigheter och skyldigheter. Lagen gäller inte mellan
företag, B2B.
Köp av tjänst, näringsidkare – konsument
Vid köp av vissa tjänster B2C så finns konsumenttjänstlagen (KtjL 1985:716)
och lagen är tvingande. Lagen finns som skydd och stöd för konsumenten om
ett avtal ingåtts mellan näringsidkare och konsument och om det uppkommer
frågor kring parternas rättigheter och skyldigheter. Lagen gäller inte för alla
tjänster och tillämpas vid B2C det vill säga när företag säljer tjänster till konsumenter. Lagen gäller inte mellan företag, B2B.
Köp av vara, näringsidkare – näringsidkare
Vid köp av varor mellan näringsidkare finns Köplagen (KöpL 1990:931) som
fyller ut avtalet om något skulle saknas eller vara oklart. Köplagen är dispositiv och därmed inte tvingande, dvs att näringsidkare har rätt att skriva egna
avtal mellan varandra. Lagen anger tydligt att den inte är tillämplig vid köp av
tjänster.
Köp av tjänst, näringsidkare – näringsidkare
Vid köp av tjänster mellan näringsidkare (B2B) så finns ingen dispositiv lag som
fungerar som utfyllande rätt om en tvist skulle uppstå.
Med anledning av ovanstående föreslår undertecknade partistämman besluta
att
Moderaterna verkar för att det tillkommer en dispositiv lag som reglerar
handeln av tjänster mellan näringsidkare, samt
att
partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för
behandling.
Susanne Sjöblom
Anette Hellström
HägerstenHägersten
Förbundsstyrelsens yttrande
Grunden för svensk avtalsrätt är Avtalslagen från 1915. Sedan dess tillblivelse
har en hel del förändrats både i verkligheten och i lagstiftningen. Andra la-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 151 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
gar har tillkommit, till exempel Köplagen som dispositivt reglerar avtal mellan
närings­idkare. Dispositiv rätt är ett bra exempel på hur staten kan tillhandahålla
en normhierarki och ett regelverk till stöd för näringsidkare och underlätta utan
att för den sakens skull lägga sig i eller bli klåfingrig. För den som vill skapa
egna regler eller villkor är dispositiv lagstiftning möjlig att avtala bort och
för den som inte vill skapa en egen rättsordning från grunden är den en bra
stomme att basera avtal och kontrakt på.
Det finns vissa principer enligt LOU och LUF som skall upprätthållas vid upphandling utan inbördes ordning. Dessa är att upphandlingen skall utgå från:
Då Avtalslagen inte, trots sin storhet, förutsett alla delar av samhällsutvecklingen finns det ibland grund för kompletterande lagstiftning, som i fallet med avtal
om köp av tjänster mellan näringsidkare.
• Proportionalitet
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
I LOU kapitel 6, paragraf 8 och i LUF står följande:
Upphandlade myndigheter skall godta intyg från organ som är erkända i ett
Europeiska ekonomiska samarbetsområdesland (EES).
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att det tillkommer en dispositiv lag som reglerar handeln av
tjänster mellan näringsidkare, samt
att partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för behandling.
5
6
7
8
9
10
Susanne Sjöblom, Hägersten –
Stockholms stad
Diskriminering enligt LOU
• Transparens (öppenhet)
3
• Ömsesidigt erkännande
Kapitel 6 i LOU och i LUF regler tekniska specifikationer och särskilda
kontrakts­villkor i förfrågningsunderlag mm. I LOU, kapitel 6, paragraf 8 i och i
LUF syftar till att myndigheter måste godta intyg från organ som är erkända i
ett ESS-land och innefattar således ej länder som ingår i GPA-avtalet23. Därmed
diskriminerar Sverige de länder som ingår i GPA-avtalet och favoriserar länder
anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Således frångår
Sverige en av de viktiga principer som skall upprätthållas vid offentlig upphandling, nämligen principen om icke diskriminerade.
Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att stämman beslutar
att Moderaterna verkar för att i LOU (2007:1091) kapitel 6, paragraf 8 och
i LUF (2007:1092) kompletteras så att de även gäller länder anslutna till
GPA-avtalet, samt
Vid offentlig upphandling används lagen om offentlig upphandling (2007:1091)
förkortat LOU eller lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (2007:1092), förkortat LUF.
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
• Lika behandling
GPA står för Government Procurement Agreement och är ett Världshandels­
organisationsavtal (WTO-avtal) som Europeiska Unionen (EU) har bundit sig till.
I GPA-avtalet ingår fler länder än de länder som anses vara ett EES-land som
LOU, kapitel 6, paragraf 8 och LUF syftar till. Alla WTO-medlemmar har rätt att
ansluta sig till GPA-avtalet om offentlig upphandling som omfattar varor och
vissa tjänster inklusive byggentreprenader.
Motion 42
sid 152
2
• Icke diskriminerade
Partistämma 2015
23 GPA-avtalet om offentlig upphandling är ett plurilateralt avtal inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO),
som trädde i kraft 1981, det var då omförhandlas parallellt med Uruguayrundan 1994, och dess nuvarande form
trädde i kraft den 1 januari 1996. den reglerar offentlig upphandling av varor och tjänster som de offentliga myndigheterna i avtalsparterna, som bygger på principerna om öppenhet, insyn och icke-diskriminering
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 153 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
att partistämman bifaller motionen och skickar den till riksdagsgruppen för
beredning.
2
2
Susanne Sjöblom
Hägersten
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
6
7
8
9
10
Motion 43
Förbundsstyrelsen delar motionärens inställning till att handel bör underlättas
och handelshinder bör nedmonteras.
WTO-avtalet om offentlig upphandling (GPA — Government Procurement
Agreement) omfattar varor och vissa tjänster, inklusive byggentreprenader.
Medlemsländerna som har anslutit sig till avtalet gör åtaganden om marknadstillträde och nationell behandling inom upphandling från statliga myndigheter,
lokala och regionala myndigheter och därtill hörande bolag samt upphandlande
offentliga enheter inom försörjningssektorerna el, vatten och transporter. Ett
reviderat avtal antogs i april 2014.
EU strävar efter att offentlig upphandling ska ingå i de bilaterala och regionala
handelsavtal som EU sluter med tredjeländer. I de fall det land EU förhandlar
med redan är en part i GPA strävar man efter mer långtgående handelsliberaliseringar (GPA+). Frågan om offentlig upphandling förhandlas även med mindre
utvecklade länder som inte är parter i GPA.
GPA är mer generellt till sin natur och fastslår principer, snarare än EU-direktivet
om offentlig upphandling och de kapitel om offentlig upphandling som finns i
bilaterala frihandelsavtal som är mer specifika. Även om det är viktigt och bra
att svensk upphandling är öppen för företag från alla länder, och särskilt de
anslutna till GPA, är alla detaljer i lagen om offentlig upphandling inte tillämplig
på alla länder i världen eller för den delen länder anslutna till GPA. Frihandel är en viktig princip att slå vakt om. Förbundsstyrelsen menar att
Sverige även fortsättningsvis ska vara en tydlig röst inom EU och andra internationella forum, så som WTO, för en öppen och fri handel och för att motverka
olika protektionistiska krafter. Ökad handel ger ökad tillväxt som i sin tur skapar
bättre ekonomiska förutsättningar för länder och deras medborgare. Frihandel
är en starkt välståndsskapande kraft för både världens fattigaste länder och de
mer utvecklade länderna. Att värna principen om frihandel är därför både ett
globalt och ett svenskt intresse.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
3
Svenskar betalar mest skatt vid försäljning av privatbostäder. Som enda land
i Europa har Sverige ett system med evig reavinstbeskattning. Den eviga
reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt för att frigöra kapital som kan
nyinvesteras och för att åstadkomma en större rörlighet i den ägda delen av
bostadsmarknaden.
4
År 2008 avskaffade Alliansregeringen fastighetsskatten som då var en procent
av taxeringsvärdet. I takt med stegrande taxeringsvärden hade skatten successivt ökat och belastade många människors ekonomi hårt. Skatten innebar
ökande kostnader för fastighetsägare och drabbade tillsammans med förmögenhetsbeskattningen ofta efterlevande pensionärer mycket hårt. Nu är förmögenhetsbeskattningen avskaffad och pensionärer med låga inkomster som har
ägt sina fastigheter under en längre tid betalar inte längre förmögenhetsskatt
eller fastighetsskatt för den bostad som ofta är den enda tillgången. I dag finns
det i stället en fastighetsavgift med ett takbelopp som innebär att avgiften inte
ökar även om taxeringsvärdet gör det. För 2012 uppgick takbeloppet till 6 825
kronor. Trots ändrad fastighetsbeskattning finns det fortfarande andra skatter
som innebär följdproblem och som drabbar fastighetsägare och dem som har
en bostadsrätt.
5
Byte av arbete och arbetsort kan medföra att man måste flytta. I sådana situationer handlar det ofta om att flytta till en större stad där jobben finns. Detta
medför i många fall också att bostadskostnaderna blir betydligt högre på den
nya arbetsorten. Att som i dag, behöva betala 22 procent av vinsten i skatt, gör
att det finns mindre pengar att föra vidare till en ny bostad. Detta innebär att
bostadsägare som egentligen vill flytta gör det inte på grund av skattereglerna
och att bostadskonsumenternas egentliga behov störs av skattereglerna.
Det finns en möjlighet att skjuta upp beskattningen men då uppskovsbeloppet
ses som en kredit från staten måste ränta betalas på detta belopp. Uppskovs-
anse motionen besvarad.
sid 154
Moderaterna i Stockholms län
Reavinstbeskattningen vid försäljning av
privatbostäder
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 155 
6
7
8
9
10
1
2
3
1
reglerna tillkom ursprungligen som ett medel för att minska de inlåsnings­
effekter som reavinstbeskattningen antogs medföra. Inlåsningen hänger
samman med att beskattningen av kapitalvinsten minskar kapitalet som kan
investeras i nästa bostad. Normalt beskattas ett återfört uppskovsbelopp med
22 procent, men skatten på uppskovsbeloppet kan i vissa fall uppgå till 27
alternativt 30 procent. Uppskovssystemet innebär emellertid att man inte ser
effekterna förrän den dag beloppet ska tas upp till beskattning. Den dagen
infinner sig typiskt sett när det är dags att flytta till en mindre och därmed billigare bostad. Konsekvensen av detta är ofta att äldre människor väljer att bo
kvar i bostäder som storleks- och behovsmässigt egentligen skulle ha passat
en barnfamilj bättre.
4
Även om uppskovssystemet – trots den ränta som ska betalas på uppskovsbeloppet – erbjuder en kortsiktig lösning för den som ska byta till en större och
typiskt sett dyrare bostad löser detta inte det grundläggande problemet med
den eviga reavinstbeskattningen.
5
Teoretiskt sett är priset som köparen betalar detsamma som säljaren skulle få
betala för ett likvärdigt ersättningsobjekt, det vill säga om han eller hon skulle
köpa tillbaka sin bostad. I praktiken skär dock staten emellan varje gång en
bostad säljs samtidigt som säljaren typiskt sett förlorar pengar. Detta innebär
att det förr eller senare försvinner kapital som hade kunnat frigöras för nya
investeringar.
6
7
8
Det svenska systemet återfinns inte i något annat EU-land och tvingar svenskar
att betala högst skatt vid försäljning av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter. En förändrad reavinstbeskattning skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta bytet mellan större och mindre bostäder med utgångspunkt från enskilda människors aktuella behov.
Förbundsstämman föreslås besluta
att bifalla motionen och anta den som sin egen,
att uttala att den eviga reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt, för att
frigöra kapital som kan nyinvesteras och för att åstadkomma en större
rörlighet i den ägda delen av bostadsmarknaden, samt
att vidaresända motionen till partistämman.
Förbundsstyrelsens yttrande
Styrelsen delar motionärernas uppfattning att rörlighet på den ägda delen av
bostadsmarknaden är eftersträvansvärt och bör underlättas. Beskattning på
reavinster gör att kapital som annars skulle kunnat investeras i exempelvis en
ny bostad försvinner till staten. När bostadsbristen ständigt gör sig påmind,
främst i urbana områden där bostadspriserna är höga, är ökad rörlighet önskvärt för att marknaden ska kunna fungera optimalt.
Förbundsstyrelsen vill även lyfta vikten av rörlighet på bostadsmarknaden för
att underlätta matchningen mellan arbetssökande och arbetstillfälle. Med färre
geografiska begränsningar ökar möjligheterna till bra matchning på arbetsmarknaden.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
2
3
4
att bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
5
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att bifalla motionen och anta den som sin egen,
att uttala att den eviga reavinstbeskattningen borde avskaffas på sikt, för att frigöra
kapital som kan nyinvesteras och för att åstadkomma en större rörlighet i den ägda
delen av bostadsmarknaden, samt
att vidaresända motionen till partistämman.
Reservation
Niklas Wykman reserverade sig mot beslutet och lämnade följande motivering:
”Jag ser inga avgörande skäl för att kraftigt ytterligare skattegynna investeringar i privatbostäder jämfört med andra investeringar. Tvärtom ser jag en fara i att
driva upp fastighetspriser och den privata skuldsättningen. EU-kommissionen,
OECD, IMF med flera ser den privata skuldsättningen som en risk i svensk
ekonomi. Att avskaffa just skatten på försäljning av bostäder riskerar driva upp
skuldsättningen. Det är finanspolitiskt tveksamt och riskerar bakbinda penningpolitiken.”.
6
7
8
Anti Avsan
Isabella Jernbeck
HuddingeDanderyd
9
10
9
sid 156
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 157 
10
1
1
Motion 44
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Exportfrämjande av båtindustrin
Sverige är ett av världens ledande länder när det gäller teknik för produktion
av moderna och miljövänliga fritidsbåtar. Sverige exporterar också båtar till ett
värde av närmare en miljard kronor per år och med underleverantörer så sysselsätter branschen uppemot 12 000 personer. Samtidigt som Sverige ligger i
framkant vad gäller produktion och teknikutveckling så har de svenska båttillverkarna tappat marknadsandelar på den internationella exportmarknaden
under de senaste åren. I grannlandet Finland så har man framgångsrikt arbetat
med exportfrämjande åtgärder riktade mot båtindustrin vilket också gett effekt
på exportsiffrorna vilket i sin tur bidragit till nya arbetstillfällen. Sverige har
också god erfarenhet av att arbeta med exportfrämjande åtgärder på många
andra områden. Inom exempelvis inom bilindustrin eller inom life science,
så har svenska exportfrämjande åtgärder bidragit till framgångar utomlands,
något som också skulle kunna vara tillämpbart på båtbranschen. Det bör inte
handla om stödåtgärder för själva produktionen av båtar utan snarare om att
de svenska företagen skall få samma möjlighet som sina konkurrenter i andra
fritidsbåtsproducerande länder att delta och marknadsföra sina företag på olika
former av internationella båtmässor och liknande engagemang.
Sverige ska vara stolta över den skickliga båtindustri som vi har i landet. Med
ett aktivt arbete för att främja båtexporten, där andra länder kan tjäna som förebilder, kan de också få möjlighet att konkurrera på samma villkor som liknande
företag i våra grannländer.
Jag föreslår partistämman besluta
att
Moderaterna bör verka för svensktill exempelportfrämjande åtgärder riktade mot båtindustrin så att denna kan konkurrera på likartade villkor som
i andra båtproducerande länder i vår omvärld, samt
att
motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma.
Motionären väcker en viktig fråga om principer för svensktill exempelport­
främjande. För oss moderater är det självklart att alla företag i grund och botten
ska stå på egna ben och inte vara beroende av statliga bidrag och subventioner. En alltför aktiv, riktad näringspolitik riskerar att cementera företagsstrukturer som riskerar att aldrig bli lönsamma. Detta finns detill exempelempel på
i svensk ekonomisk historia. Vad gäller statliga insatser som är inriktade på
export, till skillnad från dem som riktar sig direkt till produktion av varor och
tjänster, så finns det dock en lång tradition av ett lyckat statligt främjande.
Sveriges moderata handelsminister har satt upp som mål att vi ska fördubbla
den svenska exporten fram till 2015 och redan i dag så arbetar Sveriges regering för att främja exporten inom en rad områden.
Båtbranschen är en väldigt decentraliserad bransch med många små producenter, bland annat i Västerbotten, men själv marknaden för båtar är väldigt
global. Det kan därför vara rimligt att man främjar exporten av båtar på samma
sätt som man gör gentemot andra branscher som konkurrerar på en global
marknad.
bifalla motionen.
Förbundsstämmas beslut
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
4
6
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna bör verka för svensktill exempelportfrämjande åtgärder riktade mot
båtindustrin så att denna kan konkurrera på likartade villkor som i andra båtproducerande länder i vår omvärld, samt
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma.
7
samt
att sända motionen vidare till nästkommande partistämma.
8
9
Edward Riedl
Umeå
sid 158
3
5
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
2
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 159 
10
1
1
Motion 45
företagen och viktiga investeringar i vår välfärd begränsas kraftigt. Det hämmar
mångfalden och egenmakt för brukare och utveckling av verksamhet. Därför
går inflytande hand i hand med att det sker en god uppföljning av aktörer, såväl
privata som offentliga.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderaterna i Skåne
Offentlig Upphandling
Det finns ett stort ansvar för att utveckla den offentliga sektorn och därför är
det viktigt att relevant kompetens i första hand ska vara avgörande när offentlig
sektor köper in produkter, tjänster och verksamhet.
Många företag vill erbjuda innovationer och nya sätt att organisera sin verksamhet. Det är nytänkande och verksamhetsutvecklande som tillförs vår gemensamma offentliga sektor till nytta för medborgarna. Företagen tar ett viktigt
socialt ansvar genom att de anställer personer med rätt och relevant kompetens för uppdragen.
Regeringens ambitioner med etiska, sociala krav och kollektivavtalsliknande
villkor leder inte med automatik till att kvaliteten i offentlig sektor ökar. Syftet
med offentlig upphandling måste alltid vara att få den för ändamålet bästa
varan eller tjänsten till det bästa priset. När krav ställs i offentlig upphandling
måste det därför tydligt definieras och framgå på vilket sätt kravet fyller en
funktion i det sammanhanget där produkten eller tjänsten ska utföras. Saknas den kopplingen så är inte offentlig upphandling svaret på rätt verktyg för
att åstadkomma förändringen. Det blir då dyrt och fel. Därmed ökar då också
risken för att seriösa företag stängs ute eller väljer bort offentlig sektor och bra
lösningar går då förlorade.
att i Region Skåne verka för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig
upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion i det sammanhang där produkten eller tjänsten ska utföras,
att anta motionen som sin egen och sända den vidare till den moderata
region­gruppen,
Valfrihet inom flera olika välfärdsområden förutsätter att det finns företag och
organisationer som erbjuder tjänster att välja mellan. Sedan 2009 finns Lagen
om valfrihet och omkring en sjundedel av välfärdstjänsterna tillhandahålls av
privata utförare. Dessa aktörer är viktiga då de bidrar med sina lösningar och
specialiteter. Valfrihetsreformen har varit en frihetsreform för hundratusentals
medborgare, gamla som unga. I detta sammanhang är det därför viktigt att våra
lagar och vår myndighetsutövning säkerställer kvalitet och rättssäkerhet, utan
att skapa detaljreglering som motverkar syftet. Då begränsas incitament för
Motionärerna vill förstärka kraven i all upphandling inom den offentliga sektorn
och berör på detta sätt både Lagen om valfrihet (LOV) och ”Lagen om offentlig
upphandling (LOU).
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
3
4
Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
Fokus på målgruppen och kundanpassning är ett måste för att uppnå bästa
kvalité, nytta, stöd och hjälp för de som verksamheten är avsedd för. I samband
med resor så som sjukresor, skolskjuts och färdtjänst är det därför viktigt att få
lyhörda leverantörer. Då fordras det att särskolor, dialysavdelningar och äldreboenden är de som är beställare och betalare. De vet vad individen behöver,
vilket aldrig blir fallet om ägaren av frågan är en trafikmyndighet som får rätt
att ta ut kostnaderna av landsting och regioner med en likriktning som passar
några men inte var och en. Vissa patienter mår riktigt bra av att åka och skulle
ha stor glädje av att åka en längre sträcka, andra patienter ska åka kortaste väg
för att orka med träningen vid rehabilitering. Det är viktigt att göra rätt i alla
delar för att uppnå bästa möjliga värden för varje individ och för samhället i
stort. Det omvända ger sämre eller negativa effekter.
sid 160
2
att i partiet verka för en rikspolitik för vad som anförs i motionen om att
stärka offentlig upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion
och uppnår mesta möjliga nytta, samt
5
6
att anta motionen som sin egen och sända den vidare till partistämman.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Bjuv
7
Förbundsstyrelsens yttrande
Valfriheten är en av grundbultarna i moderat politik och sedan Lagen om valfrihet kom till 2008, har denna inneburit att i stället för LOU, har LOV i en del upphandlingar kunnat tillämpas av kommuner och landsting för att på så sätt ge
lokala och regionala leverantörer och entreprenörer större möjlighet att verka.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
sid 161 
8
9
10
1
Valfriheten inom äldreomsorgen ger fler alternativ och leder till högre kvalitet,
och det är just detta som motionen avser.
2
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
besluta
att bifalla motionen.
3
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
4
att i Region Skåne verka för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion i det sammanhang där produkten
eller tjänsten ska utföras,
att anta motionen som sin egen och sända den vidare till den moderata regiongruppen,
att i partiet verka för en rikspolitik för vad som anförs i motionen om att stärka offentlig
upphandling så att de krav som ställs fyller rätt funktion och uppnår mesta möjliga
nytta, samt
5
att anta motionen som sin egen och sända den vidare till partistämman.
6
7
8
9
10
Utskott 2:
sid 162
Motioner
Utskott 1:
Ekonomi och jobb
Partistämma 2015
Integration och migration
1
Motion 46
2
Erik Bengtzboe m fl, Nyköping –
Södermanlands län
Om arbete och integration
3
Inbördeskriget i Syrien, krig i Ukraina, Islamiska staten som härjar i Irak och
arabiska våren som på många ställen blivit vinter. Oroligheterna i världen har
avlöst varandra de senaste åren. Inte sedan andra världskriget har lika många
människor varit på flykt som nu. Detta sätter stor press på världssamfundet,
och Sverige har tagit ett stort ansvar i flyktingmottagandet. Samtidigt är det
ingen hemlighet att många kommuner pressas hårt för att så bra som möjligt
kunna understödja med allt från bostäder till utbildning och arbete. Ett framtidsparti som Nya Moderaterna måste ha svar på de utmaningar vi ställs inför. Vi
som värnar öppenhet och tror på kraften hos människor har ett ansvar att våga
se nya lösningar på dagens utmaningar och våga ompröva gamla sanningar.
4
Nyckeln till integration i alla samhällen är språk och arbete. Möjligheten att
kunna kommunicera med sin omgivning, och att få känna att man är med och
bidrar samtidigt som man får möjligheten att stå på egna ben. I dag är dock
utanförskapet i Sverige alldeles för stort. Så väl ungdomar som nyanlända har
svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Höga effektivitetskrav från
arbetsgivare gör att man inte vågar satsa på den som inte redan bevisat sig
effek­tiv på arbetsmarknaden. Det är dags att vi fattar ett beslut, om vi i framtiden tolererar att vissa grupper, permanent eller semi-permanent, ställs vid
sidan av? Eller om vi istället vill se ett Sverige där faktiskt alla får plats, där alla
behövs och där alla får chansen att stå på egna ben? Svaret borde vara det
senare, men det kommer att kräva förändringar, och lösningar för en förbättrad
integration går inte att nå utan ett stort mått av arbetslinje.
6
Utmaningarna går inte att bortförklaras, utan vi har stora strukturella problem
på arbetsmarknaden som gör som innebär att till exempel ungdomar, utlandsfödda, personer med kort utbildning och de med funktionsnedsättning under
lång tid haft svårt att etablera sig på svensk arbetsmarknad. Här har också
svenska politiker av olika partitillhörigheter länge stått utan bra svar. Principen
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 165 
5
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
”sist in – först ut” i Las är ettill exempelempel på stelbenta regelverk som gör
det svårare för de som är nya på arbetsmarknaden. Förändringar behöver ske
för att tryggheten på arbetsmarknaden ska komma fler till del. En väg vore turordningsregler som utgår från kompetens snarare än anställningstid. Det skulle
underlätta för nya att ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som de som i dag
har stor anställningstrygghet inte behöver känna att den är knuten till att man
stannar på exakt samma arbetsplats. Det underlättar också företagens förmåga
att möta den globala konkurrensen framgångsrikt så att fler jobb skapas. Vi
behöver reformera Las för att öka rörligheten på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen (AF) är den statliga myndighet som borde vara arbets­
sökandes främsta vän i utanförskap. Tyvärr beskriver alldeles för många istället
förmedlingen som ett hinder. AF är uppbyggt i en annan tid, när arbetsförmedlande handlade om just arbetsförmedlande. Så ser inte dagens arbetsmarknad
ut, och det är hög tid att AF moderniseras för att kunna möta de mångfacet­
terade krav som dagens och framtidens arbetsmarknad ställer. För att underlätta stödet till arbetssökande och de som söker personal borde funktionen utgå
från en jobbpeng som fastställs efter den enskilde arbetssökandes förutsättningar och som sedan kan användas på valfri arbetsförmedling. En flora av
flertalet, kvalitetssäkrade arbetsförmedlingar över landet som får betalt för just
deras förmåga att se till att människor får ett arbete skulle förändra inställningen
på hur arbetsförmedlingarna arbetar, och samtidigt möjliggöra för specialiserade arbetsförmedlingar för olika grupper och branscher.
Sjukdom, fattigdom och krig är exempel på saker som drabbar människor som
inte går att kontrollera och som kan få oerhörda konsekvenser för den enskilde.
Försörjningsstödet och andra bidrag är för många viktiga livlinor när man försöker starta ett nytt liv eller när livet inte kanske blev som man tänkt sig. Tyvärr
finns det fog att tro att utformningen av dagens bidrag och stöd också har en
förmåga att låsa fast människor kvar i utanförskap. Tröskeleffekter av absurda
proportioner inträffar som för många gör det ekonomiskt meningslöst, till och
med till en förlust ibland, att börja arbeta, när försörjningsstödets utformning
inte fungerar, för sig eller i kombination med andra bidrag, så som exempelvis
bostadsbidrag och föräldrapenning. Med en familj på två vuxna är effekterna
av en får ett jobb nästintill försumbar, och i vissa fall till och med negativ. Vi
behöver se över hur de olika bidragen fungerar tillsammans med ett tydligt
fokus på att underlätta ekonomiskt för människor att ta steg mot en helt egen
försörjning. Det kan exempelvis göras med enklare avtrappningar av bidrag
som gör att man kanske inte förlorar hela bidraget direkt då man börjar arbeta,
men behöver arbetas igenom noga. Startjobbskatteavdrag kan vara en annan
möjlighet som gör det enklare att gå från utanförskap till sitt första arbete.
sid 166
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
De närmsta åren förväntas antalet flyktingar som rör sig i världen på grund av
krig och förföljelse inte att minska. Oroligheter fördriver människor från sina
hem, från sina familjer och de liv som de känner. Sverige har här tagit en stort
ansvar, och det ska vi fortsätta göra. De senaste åren har dock den politiska
debatten tagit en märklig vändning där flyktingar i allt större utsträckning ses
som en börda och inte som en chans till en nystart och som den tillgång de
faktiskt utgör. Självfallet ska detta läsas med förbehåll för den obeskrivliga
tragedi som en flykt faktiskt innebär. När integration diskuteras förmedlas ofta
känslan av att det i tilltagande grad handlar om att fördela bördan av förvaring
för människor, snarare än ett fokus på hur man på bästa sätt ska ge människor
det stöd de behöver för att så snabbt som möjligt lära sig svenska och få ett
arbete. Tydligaste exemplet utgörs av företrädare från allehanda politiska partier
som argumenterat för att fler kommuner behöver ta ett större ansvar, med målet
att sprida flyktingar över landets 290 kommuner. Detta med goda intentioner,
men det är ett feltänkt. Flyktingar är ingen börda, utan en tillgång, och fokus
från vår sida bör ligga på hur vi så effektivt som möjligt underlättar integration. Detta kräver andra insatser i framtiden än i dag. Förutsättningarna för ett
effektivt integrationsarbete ser olika ut i Sveriges 290 kommuner när det gäller
förmåga att kunna lösa svenskundervisning, skolgång, högre utbildning och
tillgång till såväl bostäder som jobb på en välfungerande arbetsmarknad. Vi bör
därför se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera
hur de organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva insatser
snarare än en fördelning av människor mellan kommungränser.
Till sist bör det även konstateras att alla tillväxt på arbetsmarknaden är beroende av välmående och växande företag som vågar utveckla nya tjänster och
produkter och som vågar anställa fler på växande och nya arbetsplatser. Ökad
rörlighet på arbetsmarknaden skapar dynamik där människor får komma till sin
rätt, men det räcker inte alena om inte heller fler företag känner att man kan och
vill växa. De regler och lagar som ibland tynger svenska företag med vad som
ofta uppfattas som onödig byråkrati och stjäl tid från tiden att driva företagen
har uppkommit av goda skäl, men är kanske inte längre ändamålsenliga. Ett
rejält omtag kring företagen och andra arbetsgivares villkor behöver tas, med
en ordentlig översyn med målet att kraftigt underlätta för svenska företag att
växa, anställa och exportera.
Med tanke på ovanstående anser vi att Moderaterna i Södermanland ska verka
för:
att Lagen om anställningsskydd moderniseras med fokus på ökad trygghet
för fler med fokus på kompetens och inte enbart tidigare anställningstid,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 167 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
att
Arbetsförmedlingen reformeras med införandet av en Jobbpeng och en
avreglering av området som möjliggör för fler aktörer att bedriva arbetsförmedling,
att
de tröskeleffekter som i dag finns i försörjningsstödet och andra bidrag
ses över med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete,
att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera
hur de organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva
insatser snarare för integration,
att
en företagsregelkommitté tillsätts med uppgiften att identifiera regelförändringar som underlättar för svenska företag att växa, anställa och
exportera varor och tjänster,
att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma 2015, samt
att motionen antas som förbundets egen.
Erik Bengtzboe
Charles Westerberg
NyköpingNyköping
5
6
7
8
9
10
stärka dem i deras nya miljö och snabbt integrera dem i samhället är oerhört
viktigt.
Detta ställer förstås stora krav på de kommuner dit människor kommer. Platser
i förskola, skola och äldreomsorg ställer stora krav på kommunerna att vara
förberedda, därför är det rimligt att kommunerna har rimliga förutsättningar att
kunna hantera denna situation och också kunna vara förberedda nästa gång
omständigheter i omvärlden påverkar tillströmningen av människor till Sverige.
Nyckeln till integration är språk och arbete.
Både arbetslagstiftningen och Arbetsförmedlingen spelar en stor roll i för de
som vill komma i arbete. Dock känns inte bara arbetslagstiftningen föråldrad
utan även Arbetsförmedlingen som bör hitta nya verktyg i sitt arbete och kanske även ska konkurrensutsättas.
Alliansregeringen tillsatte dock en bred översyn av Arbetsförmedlingen som
nuvarande regeringen valde att skrota i början av året. Riksdagen har nu i ett
tillkännagivande, sagt som sin mening att regeringen ska återuppta denna
utredning.
att
bifalla motionen att-sats 1-6, samt
Motionärerna tar upp viktiga frågor kring behovet av en moderniserad arbetsmarknad och effektivare verktyg för att klara integrationen i en tid då många
människor söker sig till Sverige. Moderaterna ser dessa frågor som viktiga,
därför är också dessa frågor centrala i vårt pågående utvecklingsarbete. Inom
arbetsgrupperna ”Ansvar för ekonomin, fler i arbete och växande företag” samt
”Stärkt integration i ett öppet Sverige” arbetar Moderaterna med att ta fram nya
förslag på lösningar kring dessa viktiga frågor.
att
avslå motionen att-sats 7.
Helt klart är det dock att dagens arbetsmarknad behöver moderniseras, för att
främja mer av omställning, i synnerhet mitt i arbetslivet och för att möjliggöra
för fler att också kunna arbeta längre.
En allt mer åldrande befolkning ställer ett allt högre krav på behovet av omsorg
vilket ställer höga krav på våra gemensamma välfärdssystem att de är kvalitativa, pålitliga och tillgängliga, när de väl behövs. Förslag har redan väckts, som
förstärkt jobbskatteavdrag för äldre som jobbar och förändrade studiestödsregler för att möjliggöra för fler att kunna studera längre upp i åldrarna.
Fler människor söker sig i dag till Sverige, detta till grund av de oroliga omständigheter som råder, inte minst i Syrien och resten av Mellanöstern. Människors
behov av skydd är en grundläggande rättighet. Förutsättningarna att kunna
sid 168
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
3
4
5
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Förbundsstyrelsens yttrande
2
6
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla motionen att-sats 1-6, det vill säga
att Lagen om anställningsskydd moderniseras med fokus på ökad trygghet för fler med
fokus på kompetens och inte enbart tidigare anställningstid,
att Arbetsförmedlingen reformeras med införandet av en Jobbpeng och en avreglering
av området som möjliggör för fler aktörer att bedriva arbetsförmedling,
7
att de tröskeleffekter som i dag finns i försörjningsstödet och andra bidrag ses över
med fokus på att underlätta steget från utanförskap till arbete,
att se över möjligheten att gemensamt mellan stat och kommun centralisera hur de
organiserade flyktingmottagandet ser ut, med fokus på effektiva insatser snarare för
integration,
8
att en företagsregelkommitté tillsätts med uppgiften att identifiera regelförändringar som
underlättar för svenska företag att växa, anställa och exportera varor och tjänster,
att motionen vidaresänds till Moderaternas partistämma 2015,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
9
sid 169 
10
1
1
samt
att
I dagsläget består ovan nämnda insatser av till exempel sfi-undervisning,
nätverksskapande åtgärder, information om det nya landet, personliga möten
på integrationsenheter samt utbildning, praktikplatser och validering. Granskar
man utfallet utifrån ett statistiskt underlag är insatserna knappast tillräckliga.
Det finns kommuner i länet där hälften av de nyanlända vuxna, som kommit hit
under senare år och avslutat sin etableringsperiod, som fortfarande är arbetslösa. Det duger inte! Vi måste verka för att arbeta bort de hinder som finns
för att integreringen skall fungera och för att man ska kunna etablera sig på
arbetsmarknaden.
avslå motionen att-sats 7.
2
3
Motion 47
4
5
6
7
8
9
10
Moderaterna i Kalmar län
Framgångsrik integration skapar nya
möjligheter
Den viktigaste och mest avgörande uppgiften för kommunerna i mottagandet
av utlandsfödda är att lyckas integrera dem i det svenska samhället. Misslyckas
vi med detta kommer vi att skapa ett stort mänskligt lidande, vilket i sin tur
medför negativa konsekvenser för både enskilda människor och det svenska
samhället i stort. För att förbättra integrationen måste vi föra en kreativ dialog
där lösningar, inte problem, står i fokus. I denna dialog måste hela samhället
och dess olika delar delta, inte minst politiken. Vi måste kanske rentav omfördela resurser från migration till integration för att nå ett bättre resultat.
Det viktigaste målet för integrationen är i första hand att människor, som av
olika anledningar kommer till vårt land, skall bli självförsörjande och kunna
leva på sin lön helt i samstämmighet med regeringens arbetslinje. Mot denna
bakgrund är det givetvis mycket viktigt att vi ger dessa individer rätt förutsättningar för att kunna uppnå detta. Av denna anledning bekostar kommunerna
tillsammans med staten olika insatser för att uppnå de förutsättningar som är
av avgörande betydelse för att den utlandsfödde skall få ett bra liv i vårt land
och kunna försörja sig själv.
sid 170
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
För att lösa problemen med integrationen måste vi öka vårt fokus på flera
integrationsfrämjande åtgärder. Detta måste göras över hela linjen och i alla
sammanhang, stat, landsting och kommun. Ett förslag till insats som skulle
kunna leda till snabbare och mer effektiv integrering är införandet av frivilliga
mentorer/faddrar för utlandsfödda. Ensamkommande flyktingar som kommer till
vårt land är i regel inte myndiga utan i 15-16 årsåldern. De tilldelas en god man
i syfte att denna person skall hjälpa och företräda sin klient i olika situationer i
det nya landet. Det har visat sig att dessa ungdomar snabbt har lärt sig språket,
varit målmedvetna och lyckats att integrera sig på ett mycket bra sätt. Detta ger
individerna goda förutsättningar för till exempel vidare studier och i förlängningen ett arbete. Samma förutsättningar skulle kunna ges alla utlandsfödda under
deras etableringsperiod i kommunen.
Detta arbetssätt har positiva effekter även för den gode mannen. De upplever
en glädje och tillfredsställelse i att hjälpa dessa ungdomar och har på detta sätt
skaffat sig kunskap om Sveriges integrationspolitik och inte minst kunskap och
förståelse om kultur i ungdomarnas hemland. På detta sätt har man lyckats
överbrygga många av de hinder som annars uppstår i integrations­processen
vilket innebär bättre möjligheter för de utlandsfödda att på ett smidigt sätt
komma in i det svenska samhället. Mentorerna skulle kunna samarbeta, skapa
nätverk samt skapa mötesplatser. Tolkfrågan skulle kunna lösas med de
utlands­födda som redan finns i kommunen och som hunnit lära sig det svenska
språket.
Vi är övertygade om att detta skulle leda till en effektivare och snabbare integration. Mentorn har som uppgift att vara ett stöd och skapa trygghet för den
enskilde i skiftande situationer. När det gäller finansiering är det sannolikt så att
detta i ett något längre perspektiv finansierar sig själv tack vare att kostnaden
för en misslyckad integrering minskar. Men, som vi skrivit tidigare, diskussionen om invandring och integration måste föras brett och med alla aktörer och i
denna process bör frågan om utökat ekonomiskt stöd till kommunerna utredas.
Möjligen skall resurser omfördelas mellan migration och integration.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 171 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Vi föreslår partistämman besluta
att
2
att
3
Moderaterna verkar för att alla utlandsfödda som under etableringsperioden är inskrivna i kommunernas integrationsenheter erbjuds en mentor/
fadder, samt
Moderaterna verkar för att ett utökat ekonomiskt stöd för integration till
kommunerna utreds.
känna den gemenskap och delaktighet som ett arbete innebär samt att få vara
med och bidra till samhället. Främst för att utvecklas som människa men också
för att ge varje individ möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar.
När samhället står för en arbetsför persons försörjning bör därför det offentliga
aktivt erbjuda möjligheter att ta sig ur detta bidragsberoende samtidigt som vi
tar ansvar och vågar ställa krav på att dessa möjligheter tas tillvara.
Socialtjänstlagen medger att
Moderaterna i Kalmar län
Förbundsstämman beslutade
”socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under
viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetens­
höjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon
lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och
att
bifalla propositionen, det vill säga
1. inte har fyllt tjugofem år, eller
att Moderaterna verkar för att alla utlandsfödda som under etableringsperioden är
inskrivna i kommunernas integrationsenheter erbjuds en mentor/fadder, samt
2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshö­
jande insatser, eller
Förbundsstämmans beslut
4
att Moderaterna verkar för att ett utökat ekonomiskt stöd för integration till kommunerna utreds.
3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men
under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.”.
5
Sociallagen, kapitel 4, paragraf 4
Vad som är särskilda skäl för dem över 25 år är dock oklart – det har hänt att
kommuner som har krävt olika former av motprestationer har fått nej av Socialstyrelsen med motiveringar i form av att kraven saknat lagstöd.
6
Motion 48
7
8
Hampus Magnusson, Älvsborg-Skärgården
m fl – Göteborg
Motprestation för försörjningsstöd
Moderaterna i Göteborg har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att
Göteborgs stad ska införa motprestation efter individuell prövning av ungdomar upp till 25 år som uppbär ekonomiskt bistånd. Arbetslinjen är ofta som
mest betydelsefull för dem som står längst ifrån arbete, och varje insats kan
vara avgörande för om man får ett arbete, eller fastnar i bidragsberoende och
utanförskap. Men det är, menar vi, också rimligt att en socialnämnd ska kunna
anvisa en praktikplats eller kräva annan form av motprestation av arbetsföra
personer över 25 år som saknar någon form av sysselsättning och därför måste
uppbära försörjningsstöd. Därför bör lagen såväl förtydligas som bli friare i
vilka bedömningar socialnämnden kan göra kring motprestationer. Vi menar att
möjligheterna bör utredas att såväl slopa åldersgränserna som prövningen mot
särskilda skäl.
2
3
4
5
6
7
8
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi förbundsstämman
9
10
Skiljelinjen i svensk politik har under en längre tid stått mellan arbetslinjen kontra bidragslinjen. Vi moderater står för att på alla sätt och på alla nivåer arbeta
för att människor skall kunna ha ett arbete att gå till. Det är viktigt för alla att få
sid 172
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
att
uttala att Socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner kan kräva motprestation av sökande personer till försörjningsstöd som är arbetsföra,
oavsett ålder och utan att särskilda skäl till detta måste föreligga, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 173 
9
10
1
1
att
2
skicka vidare motionen till Moderaternas stämma.
Hampus Magnusson
Ingela Ferneborg
Älvsborg-SkärgårdenTuve-Säve
David Josefsson
Johanneberg-Guldheden
Förbundsstyrelsens yttrande
Förutsättningarna för fler i arbete börjar många gånger lokalt.
3
4
Samtidigt har ett tydligt kommunalt perspektiv ofta saknats i den moderna
jobbpolitiken. Att stora delar av arbetsmarknadspolitiken avgörs nationellt betyder inte att arbetet med att lokalt kunna göra insatser för att bryta utanförskap
och skapa förutsättningar för nya jobb är mindre viktigt. Vi ska föra en politik
med effektiva lokala åtgärder för att underlätta för människor att komma in på
arbetsmarknaden. Motionärerna belyser ett område som försvårar för socialtjänsten att ge insatser och avskärmar en grupp bidragsberoende från möjligheter att delta i jobbaktivitet.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman
5
att
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
6
7
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
att
bifalla motionen, det vill säga
att uttala att Socialtjänstlagen bör ändras så att kommuner kan kräva motprestation av
sökande personer till försörjningsstöd som är arbetsföra, oavsett ålder och utan att
särskilda skäl till detta måste föreligga, samt
att skicka vidare motionen till Moderaternas stämma.
8
9
10
sid 174
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
Motion 49
2
Moderata Ungdomsförbundet Halland –
Hallands län
En moderat integrationspolitik
3
Moderaternas politik grundas i respekten för individens frihet och okränkbara
människovärde. Sverige ska vara ett öppet och välkomnande land som välkomnar både de som kommer för arbete, de som flyr undan krig och de som
vill återförenas här med sina släktingar. De är alla välkomna att vara med och
bygga framtidens Sverige.
4
En annan viktig del av Moderaternas politik är att alltid våga se och utmana
samhällsproblemen. I dag innebär den svenska öppenheten en lång rad utmaningar för oss som samhälle. Det tar alldeles för lång tid för alltför många att
lära sig språket. I bostadsbristens spår får många inte chansen att skaffa ett
eget boende. Det tar alldeles för lång tid att få sitt första arbete. Om vi vill slå
vakt om öppenheten även i framtiden, så krävs stora och konkreta reformer för
en stärkt integration.
5
Svenska språket är nyckeln till en lyckad integration. Med möjligheten att förstå
och göra sig förstådd förbättras den enskildes möjligheter till anställning och
chansen att ta aktiv del i samhällslivet. Redan från första dagen på Migrationsverkets upphandlade anläggningsboenden, ska de asylsökande ges möjlighet
till och förväntas delta i svenskundervisning. I samband med detta ska den
enskildes utbildningsbakgrund och tidigare yrkeserfarenhet utvärderas, för att
optimera undervisningen efter dennes förutsättningar. Det är inte rimligt att
intensiteten och innehållet i svenskundervisningen för akademiker och människor utan utbildningsbakgrund ska vara densamma. Att inte snabbare än i dag
ta människors kompetens till vara är slöseri med både tid och pengar – och
innebär stort mänskligt lidande. De nyanlända bör även sättas i praktiskt arbete
genom kommunala eller samhällsorienterade insatser, för att på så vis kunna
komplettera språk och yrkeserfarenhet Arbete är också en viktig del av rehabiliteringsprocessen, efter eventuellt traumatiska upplevelser i hemlandet. På
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 175 
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
1
anläggningsboendet ska erbjudas både samhällsnyttig praktik och möjligheten
att hjälpa till med vardagssysslor på boendet.
att
verka för fler kvällskurser inom sfi, för att möjliggöra för arbete och annan
sysselsättning på dagtid,
Det är också viktigt att nyanlända informeras om de aktiviteter som civilsamhället erbjuder i kommunen. Det är viktigt för att lära känna sin nya hemort
och träffa nya människor. De nyanlända får på så sätt ytterligare tillfällen att
kommuni­cera i den svenska i vardagen och att bredda sina kontaktnät. I denna
process är det också viktigt att alla kommuner tar ett gemensamt ansvar för de
nyanlända som kommer. Att vissa kommuner vägrar att ta emot flyktingar leder
till att resurser snedfördelas och att integrationen av den enskilde försvåras.
Här behövs ytterligare incitament för den enskilde att flytta dit arbete finns
– och för välbeställda kommuner att erbjuda arbete och boende för de som
kommer till Sverige. Här måste vi också uppmuntra en diskussion om bejakandet av öppenheten och om alla EU-länders ansvar för att hjälpa flyktingar från
krisdrabbade länder och att öka möjligheterna för arbetskraftsinvandring från
icke-EU-länder.
att
verka för en mer individanpassad sfi-undervisning, samt
att
uttala sig för en diskussion i EU om alla länders ansvar för flyktingar från
krisdrabbade länder.
Många av de som i dag kommer till Sverige, gör det i barn- eller ungdomsåren.
För dem är det av stor vikt att tidiga insatser ges för att kompensera för de
språkliga och kunskapsmässiga brister som snarare är regel än undantag. Fler
timmar med svenskundervisning och utökat stöd till läxhjälp inom ramen för
skola och ideella initiativ är en viktig del i detta.
Det svenska språket är möjligen den viktigaste nyckeln för att komma in i det
svenska samhället. Det är därför viktigt att anpassa sfi-undervisningen så gott
det går efter varje enskild nyanländ individ. Alla människor lär sig på olika sätt
och i olika takt. Det gäller att fånga in alla i undervisningen. Det är av den anledningen även viktigt att erbjuda fler kvällskurser inom sfi, för att öppna upp för
arbete och annan sysselsättning under dagarna. Ingen ska inte tvingas säga nej
till arbete för att kunna tillgodogöra sig afi- undervisning.
Moderata Ungdomsförbundet i Halland föreslår förbundsstämman besluta
att
8
att verka för att nyanlända ges samhällsnyttig praktik och förväntas hjälpa till
med vardagssysslor på anläggningsboendet,
10
3
Förbundsstyrelsens yttrande
Moderata Ungdomsförbundet i Halland motionerar om en viktig och ange­
lägen fråga. En av våra största utmaningar i det svenska samhället. Av vikt för
ett sammanhållet, integrerat och växande samhälle är att vi lyckas väl på detta
område. En stor majoritet av det svenska folket ställer sig bakom en öppen
och human asyl- och invandringspolitik. De allra flesta inser det humana i det vi
gör men också att detta på sikt bidrar till växande samhälle. Vår demografiska
utmaning och utveckling kräver att vi blir fler i arbetsför ålder i Sverige, som
genom arbete och att betala skatt bidrar till vår gemensamma välfärd.
Detta förutsätter att vi lyckas ta hand om alla de som kommer, att ”slussa
in” alla i vårt svenska samhälle och att lyckas med integrationen. Lyckas vi
inte med detta så kommer stödet för att ta emot de som nu kommer raskt att
minska, osäkerheten och oron att öka.
Varje bidrag till att smidigare och snabbare lotsa in alla dessa nya svenska är
välkommet.
Moderata Ungdomsförbundets förslag är några av många. Vi måste diskutera
alla förslag som verkar i denna riktning.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen, samt
att
skicka motionen till partistämman.
verka för att nyanlända informeras om civilsamhällets aktiviteter i kommunen,
Förbundsstämmans beslut
att
verka för att möjliggöra läxhjälp på fler svenska grundskolor,
att
att
verka för att kommunerna stöttar ideella läxhjälpsinitiativ,
att
9
verka för att nyanlända läser svenska redan under den första tiden på
Migrationsverkets anläggningsboenden,
Moderata Ungdomsförbundet
Halland
sid 176
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
4
5
6
7
8
Förbundsstämman beslutade
bifalla motionen, det vill säga
att verka för att nyanlända läser svenska redan under den första tiden på Migrations­
verkets anläggningsboenden,
Partistämma 2015
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 177 
9
10
1
1
att verka för att nyanlända ges samhällsnyttig praktik och förväntas hjälpa till med
vardagssysslor på anläggningsboendet,
2
att verka för att nyanlända informeras om civilsamhällets aktiviteter i kommunen,
att verka för att möjliggöra läxhjälp på fler svenska grundskolor,
att verka för att kommunerna stöttar ideella läxhjälpsinitiativ,
att verka för fler kvällskurser inom sfi, för att möjliggöra för arbete och annan sysselsättning på dagtid,
att verka för en mer individanpassad sfi-undervisning, samt
3
att uttala sig för en diskussion i EU om alla länders ansvar för flyktingar från kris­
drabbade länder.
att verka för att nyanlända tar del av föreningslivet i våra kommuner, samt
att skicka motionen till partistämman.
4
5
8
9
Motion 50
10
Integration på arbetsmarknaden – en viktig
nyckel
Integrationsutmaningarna i Sverige är stora och kräver ständig för­nyelse av
politiken men först och främst handling. Att människor – av olika anledningar
– väljer att bosätta sig i Sverige är positivt. Men det ställer också krav på en
fungerande integrationspolitik. Det är främst genom att stärka utrikesfödda
personers språkkunskaper och jobbchanser som integrationen långsiktigt kan
fungera bättre.
Det finns skillnader i sysselsättningsnivåer mellan inrikes och utrikes födda.
En faktor som är av stor betydelse är hur länge man bott i Sverige. Personer
med mindre än fem år i Sverige har mycket låga sysselsättningsnivåer. Bland
sid 178
Moderaterna har tillsam­mans med övriga Alliansen skapat en migrations- och
integrations­politik som fokuserar på arbetslinjen och har tydliggjort de rättig­
heter och skyldigheter som finns för de som kommer till Sverige. Rätten till
ersättning kopplas numer till deltagande i språkundervis­ning, praktik och
samhällsinformation, tre nödvändiga dimensioner för en underlättad integration. Trots dessa åtgärder kan vi konstatera att trösklarna för utrikes födda på
arbetsmarknaden fortfarande är för höga och måste sänkas. Vi kan även konstatera att det är de utrikesfödda kvinnorna som i störst omfattning står utanför
arbetsmarknaden.
En grund till ett högt deltagande på arbetsmarknaden är att vårt utbildningssystem är anpassat efter det behov varje elev har för att klara av sin utbildning.
En annan viktigt förutsättning att vi har ett effektivt system för validering när
personer med utländska utbildningar kommer till Sverige. En tredje nyckel till
integration för de utrikesfödda är möjligheten att lära sig svenska. Många kommuner erbjuder i dag utbildning i svenska språket för nyanlända. Det finns även
kommuner som inte har möjlighet att erbjuda utbildning i svenska under sommaren då många lärare har semester. Det kan innebära att det blir en fördröjning på flera veckor vilket inte är bra.
6 Moderatkvinnorna
7
personer som varit 20 år eller mer i Sverige är sysselsättningsnivån betydligt
högre, men de ligger fortfarande under nivån för de inrikes födda. Detta
mönster gäller både kvinnor och män.
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
Moderatkvinnorna vill att de aktiviteter som ingår i etableringsreformen ska
gälla kvinnor som har invandrat till Sverige oavsett om de kom innan reformen
genomfördes. Vi ser att många kvinnor saknar det svenska språket, vilket innebär att de inte kommer ut på arbetsmarknaden och blir därmed isolerade.
2
3
4
5
6
Vi vill se en betydligt snabbare validering av tidigare studieresultat och arbetslivserfarenhet, då självklart den utbildning och erfarenhet man har med sig från
ett annat land måste tillvaratas.
7
Moderatkvinnorna tror att fler riktade aktiviteter som exempelvis mentorsprogram, kommer att hjälpa fler kvinnor ut på arbetsmarknaden. Ett mentor­
program eller ett organiserad ”kamratstödjare” program skulle underlätta
integrationen i vårt samhälle och många vanliga frågor kan besvaras tidigt och
nyanlända kan enkelt få vägledning.
8
Moderatkvinnorna vill se en obligatorisk men mer individuellt baserad svenskundervisning (sfi) inom ramen för Komvux, för att på så sätt tillvarata fler människors kompetens. Utöver en mer individuellt baserad sfi krävs det även att det
finns inriktning mot att starta eget företag. Det kan handla om ett mer organiserat (SFX) som redan i dag finns i vissa kommuner.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 179 
9
10
1
2
3
4
1
Att underlätta vid start av företag för att öka sysselsättningen är att öka livschanserna för utrikesfödda. Det finns exempel från olika delar av landet på
lyckade projekt för att hjälpa kvinnor igång som egen företagare. För att lyckas
starta företag krävs ju självklart att man har en god affärsidé, men också att
trygghetssystemet inte sätter käppar i hjulet. Det har visat sig att är detill exempeltra svårt för utrikes födda kvinnor att finna startkapital för sitt företag här kan
samhället i stort öka möjligheterna genom att förenkla och utöka antalet vägar
för finansiering.
Moderatkvinnorna tror att höga krav på deltagande på arbetsmarknaden och
deltagande i svenskundervisning ger bättre integration i det svenska samhället.
Men det krävs även från samhället att vi arbetar med att ge förutsättningar för
detta och vi vill på detta sätt peka på några områden att förbättra.
Stor del av den fakta som används i underlaget är hämtat från Statistiska
Centralbyrån, Integration – en beskrivning av läget i Sverige rapport nr 6 Utgiven
2013
Moderatkvinnorna föreslår partistämman besluta
5
6
7
8
att
aktiviteter som ingår i etableringsreformen ska gälla alla som har invandrat till Sverige oavsett om de kom innan reformen genomfördes,
att
validering genomförs av tidigare studieresultat och arbetslivserfarenhet
inom två månader från det man blivit kommunplacerad,
att
alla kommuner omgående ska erbjuda undervisning i svenska språket
när de nyanlända kommer till kommunen oavsett om det har uppehålls­
tillstånd eller inte,
att
tidig validering av utbildning måste efterföljas av individanpassad/ yrkesanpassad utbildning i svenska språket för att tillvarata fler människors
kompetens,
att
att
verka för att fler riktade organiserade aktiviteter inrättas som exempelvis
mentorsprogram. Det kommer att vara till hjälp för både kvinnor och män
men vi ser ettill exempeltra stort värde på att ett riktat mentorsprogram
erbjuds till kvinnor, samt
Förbättra möjligheten till företagande genom åtgärder för förbättrade
system för startkapital som exempelvis Inlandsinnovation.
Moderatkvinnorna
2
Inger René, Partille – Bohuslän
Asyl- och flyktinginvandring
3
Moderaterna står för värden som är unika i svensk politik. Vi förenar en tro på
människan med en tro på ett modernt samhälle där alla genom eget arbete kan
få chansen att skapa en bättre framtid för sig själva och sin familj. Vi är också
övertygade om vikten av en stark rättsstat med tydligt ansvar för den enskilde
samt ordning och reda. Vi är övertygade om att Sverige vinner på att ha ett öppet samhälle, som alltid välkomnar den som vill arbeta och vara med och bidra.
Vi skall försvara de internationella överenskommelser som vi ingått. Rätten att
söka asyl är självklar enligt Förenta Nationernas (FN) flyktingkonvention och
Europeiska Unionens (EU) skyddsgrundsdirektiv. Det innebär att vi skall kunna
ställa samma krav på andra länder som är våra avtalspartners inom FN och EU
när det gäller att på ett värdigt sätt ta emot de flyktingströmmar som söker sig
till Europa. I dag tar Sverige emot flest asylsökande i förhållande till vårt invånarantal än något annat land i EU. Det kunde förvåna eftersom vi är ett litet land
i Europas utkant med ett språk som är okänt för de flesta.
sid 180
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
4
5
6
Men det är kanske ändå inte så förvånande eftersom det är så att:
• Alla andra EU-länder kräver språkkunskaper och kunskaper om det nya
landets kultur och samhällskunskap om man vill bli medborgare i det nya
hemlandet, inte Sverige.
7
• Många andra EU-länder kräver dels egenförsörjning dels att man bott fler år
än vi gör i Sverige för att söka medborgarskap.
• Alla andra EU-länder kräver att vid anhöriginvandring skall den som vill låta
en anhörig komma till det nya landet kunna erbjuda bostad och försörjning,
inte Sverige som har så många undantag att bestämmelsen i dag endast
gäller för cirka en procent av de som vill välkomna en anhörig.
• I de flesta andra EU-länder har inte papperslösa rätt till sjukvård eller skola.
9
10
Motion 51
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 181 
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
• Många andra EU-länder återkallar medborgarskap för den som begått grova
brott .
Årsmötets beslut
• De flesta EU-länder gör ålderstest på ensamkommande flyktingungdomar,
inte Sverige.
att
Inte egendomligt då att många söker sig just till Sverige för att söka asyl, prognosen för 2015 är 80 000-105 000 enligt Migrationsverket och därtill kommer
anhöriginvandringen. De asylprövas inte. År 2014 var det cirka 40 000.
Förbundsstyrelsens yttrande
Det är självklart att detta ställer stora krav på samhället, såväl när det gäller
bostäder som jobb, förskola, skola, sjukvård och annat som hör till välfärdssystemet. Den stora flaskhalsen är bristen på bostäder , där bostäder finns, finns
ofta inte jobben. Det torde vara en av orsakerna till att Sverige är sämst av alla
OECD-länderna (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) när
det gäller att integrera de nya svenskarna i samhället.
Asylrätten är absolut och med tanke på hur situationen är i många oroliga
länder i EU:s närhet kan vi inte se att flyktingströmmarna skulle avta. För att
öka möjligheterna till ett värdigt mottagande och en snabb integrering menar
vi att EU måste enas om gemensamt regelverk när det gäller att söka asyl. Blir
man medborgare i ett EU-land är man det i alla 28 länderna med den gemensamma lagstiftning som gäller för EU. Vissa länder som Sverige och Tyskland
som har många asylsökande men också till exempel Italien som har många
som kommer från Afrika med båt över Medelhavet skulle fungera bättre om fler
EU-länder inte satte upp spärrar för de asylsökande. Förmodligen skulle också
då integrationen fungera bättre.
Eftersom jag inte tror att andra EU-länder kommer att ändra sitt regelverk till
Sveriges menar jag att vi skall anpassa vårt regelverk till det som gäller de
övriga EU-länderna.
Årsmötet beslutade
2
bifalla motionen.
Förbundsstyrelsen tackar motionären för angelägen motion. Stämman har att ta
ställning till flera förslag som alla går i samma riktning.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
anse motionen besvarad.
4
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att ställa sig bakom motionen, samt
att skickar motionen vidare till förbundsstämma samt till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015.
Reservation
Henrik Sundström, Gerhard Bengtsson, Mats Överfjord, och Jens Borgland
reserverade sig till förmån för förbundsstyrelsens förslag till beslut att anse
motionen besvarad.
ställa sig bakom motionen, samt
att
skickar motionen vidare till förbundsstämma samt till Nya Moderaternas
partistämma hösten 2015.
6
8
Inger René
Partille
9
10
5
7
Med stöd av ovanstående yrkar jag att stämman beslutar
att
3
9
sid 182
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 183 
10
1
1
Motion 52
Öppenhet mot omvärlden hör till vår historia och är vårt arv, det är också vår
framtid. För att möta den internationella konkurrensen behöver Sverige ett mer
öppet regelverk för arbetskraftsinvandring.
2
3
4
5
Carl-G Finnskog, Stenungssund – Bohuslän
Minskad invandring
För att vi skall få en rimlig möjlighet att integrera redan anlända invandrare
måste vi säga stopp till ytterligare invandring under några år. Det duger inte att
som många politiker önska att alla Europas länder skall ta emot flyktingar.
Sverige måste göra klart för omvärlden att både våra grannländer och alla
nationer i Europeiska Unionen (EU) måste ta emot lika många flyktingar i för­
hållande till sin egen folkmängd som Sverige gjort. Detta kan innebära att vi
måste säga upp ett eller annat avtal med Förenta Nationerna (FN) och andra
organisationer. När de andra länderna nått samma invandrarmängd som
Sverige kan vi återuppta och välkomna flera invandrare.
Moderaterna ser dock att vi just nu har stort behov att titta på reglerna för anhöriginvandring, reglerna för permanenta uppehållstillstånd och hur arbetslinjen
ska kunna upprätthållas.
Arbete sker i dag på regeringsnivå för att påverka våra övriga medlemsländer
i EU att ta gemensamt, solidariskt ansvar och försöker påtala vikten av att de
därför ska öka sitt intag av flyktingar.
Förbundsstyrelsen ser de stora utmaningarna och de stora möjligheterna som
det innebär med en stor flyktingström. Förbundsstyrelsen anser, även om
Sverige i dagsläget tar emot långt fler än andra EU-medlemsstater, att vi med
rådande säkerhetsläge i världen inte finner det möjligt att förorda att stänga
våra gränser helt.
2
3
4
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman
att
avslå motionen.
5
Jag yrkar därför
att
6
7
8
9
10
Sverige tar timeout vad gäller mottagande av invandrare under den tid
andra länder i Europa behöver för att nå nuvarande ”Sverigenivå”.
Carl-G Finnskog
Stenungssund
Motion 53
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion i en högst aktuell fråga.
Krig, förtryck och oroligheter eskalerar i vår omvärld. Aldrig förut har den varit
så många människor på flykt och i behov av skydd som nu.
Den som flyr från krig och förföljelse ska kunna söka skydd i Sverige, på
samma självklara sätt som vi skulle önska att andra länder skulle ta emot oss
om vi var hotade och angripna. Av samma anledning ska den som söker skydd
i Sverige få en rättssäker prövning om asyl samt ett bra mottagande med humana och tydliga regler. Sverige behöver arbetskraftsinvandring för både tillväxt
och välfärd.
sid 184
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
6
Partistämma 2015
7
Moderaterna i Bohuslän
Migration, integration och medborgarskap
Moderaterna står för värden som är unika i svensk politik. Vi förenar en tro på
människan med en tro på ett modernt samhälle, där alla genom eget arbete
kan få chansen att skapa en bättre framtid för sig själva och sina familjer. Vi är
också övertygade om vikten av en stark rättsstat med tydligt ansvar för den
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 185 
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
enskilde samt ordning och reda. Vi är övertygade om att Sverige vinner på att
ha ett öppet samhälle, som alltid välkomnar den som vill arbeta och vara med
och bidra. Men vi står också för lag och rätt, det ska vara ordning och reda i
Sverige och Europeiska Unionen (EU). Staten ska ha kontroll på sina kostnader.
Lagstiftningen och rättsskipningen måste vara i samklang med de principer
som stödjer arbetslinjen och individens ansvar.
Sveriges internationella åtaganden
Vi ska försvara de internationella överenskommelser som vi har ingått. Rätten
att få en asylansökan prövad enligt vissa minimigrunder är självklar enligt
Förenta Nationernas (FN) flyktingkonvention och EU:s skyddsgrundsdirektiv. Det
betyder också att vi ska ställa lika hårda krav på de andra länder som är våra
avtalsparter inom FN och EU.
Människosmuggling omfattas av FN:s konvention om transnationell brottslighet,
där världens stater har förpliktigat sig att bekämpa internationell kriminalitet.
Människosmuggling är straffbelagt i Sverige sedan 2000-talet, då vi anslöt oss
till konventionen.
Det absoluta flertalet asylsökande som kommer till Sverige har tagit sig hit genom människosmuggling. I dag är det uppenbart att lagefterlevnaden vad gäller
människosmuggling inte fungerar. I dag har Sverige bland de lägsta straffen för
människosmuggling i Europa. Vi måste ha inställningen att människosmuggling
ska bekämpas. Att Sverige i dag inte hårdare bekämpar människosmuggling är
dessutom i sig ett brott mot våra åtaganden enligt FN:s konvention.
En effektivare bekämpning av människosmuggling måste ta sin utgångspunkt i
ett skärpt minimistraff för brottet grov människosmuggling till två års fängelse,
och därmed möjlighet att använda särskilda tvångsmedel i brottsutredningar,
som till exempel avlyssning. Detta var också den överenskommelse som
ursprungligen träffades mellan allianspartierna och Socialdemokraterna i den
parlamentariska utredning som utredde bland annat implementeringen av människosmugglingsbrottet, den så kallade anhörigkommittén.24
I samklang med detta måste det skapas bättre möjligheter att hitta lagliga och
kontrollerade vägar in i Sverige för dem som är i störst behov av skydd i tredje
land, eller som vill arbeta här för att skapa ett bättre liv för sig själv och sin
familj. Ett sådant system för asyl i tredje land måste byggas upp inom EU, för
att skapa en jämnare fördelning av de kostnader som mottagandet innebär.
Nivåerna i ett sådant system för mottagande kan anpassas såväl till flykting­
9
situationen i världen, som till kommunernas möjlighet att upprätthålla ett flyktingmottagande med godtagbar kvalitet.
Brottsligheten i världen blir allt mer gränsöverskridande. Allt fler terrordåd begås, och Sverige och Europa är tyvärr inte förskonade. Dagens asylsystem ger
en möjlighet för människor att uppehålla sig i Sverige utan att de behöver styrka
sin identitet. Detta innebär nackdelar ur flera perspektiv, inte minst innebär det
en säkerhetsrisk att människor kan komma till Sverige och stanna här utan att
vi som samhälle med säkerhet kan veta vilka de är. I anledning av detta måste
processen för ansökan om uppehållstillstånd skärpas, med tydligare krav för
den sökande att styrka sin identitet. Den som inte kan styrka sin identitet ska
till exempel kunna hänvisas till boende i en särskild anläggning, eller riskera att
inte kunna få uppehållstillstånd alls.
2
Ytterligare ansträngningar måste göras för att den lämnar landet som fått
avslag på ansökan om uppehållstillstånd eller när ett tillfälligt uppehållstillstånd
har gått ut. Migrationsverket bör ges uppdraget att löpande meddela Skatte­
verket om utfärdade, utgångna och återkallade arbetstillstånd.
4
Det är principiellt felaktigt att underlätta ett kringgående av rättsstaten genom
att tillhandahålla skattefinansierad samhällsservice till vuxna människor som
uppehåller sig i landet utan att ha laglig rätt till det. Undantagsvis kan det finnas
skäl att göra avsteg från detta, till exempel bör vårdpersonal slippa att ställas
inför värderingskonflikter med sitt samvete inför en patient som är i behov av
vård, men när medborgarna uppfattar att personer utan uppehållstillstånd ges
bättre villkor än andra, till exempel ifråga om tandvård, så skadar det tilltron till
rättsstaten.
Sveriges system med fri arbetskraftsinvandring är en av de viktigaste liberala
reformerna i modern tid. Tyvärr finns uppgifter från bland annat Rikskriminalpolisen om att systemet är föremål för fusk med användning av falska arbetstillstånd. För att kunna skydda systemet måste mer omfattande åtgärder vidtas
för att stävja och beivra denna brottslighet.
I princip all asyllagstiftning är gemensam i Europa, samma minimiregler gäller
för samtliga medlemmar i EU och FN. För att kunna sprida ut asylmottagandet
rättvist inom EU är det viktigt att tillämpningen av dessa regler är någorlunda
enhetlig. Det är då olyckligt att Sverige som i princip enda land i Europa regelmässigt beviljar permanenta uppehållstillstånd för asylsökande från till exempel
Syrien, medan andra länder i EU fortfarande endast ger tillfälliga uppehållstillstånd.
3
5
6
7
8
9
24 Statens offentliga utredningar 2002:69, sid 18
10
sid 186
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 187 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Arbetslinjen
Arbetslinjen ska gälla som överordnad princip. Vi ska ställa tydligare krav på
ordnad egen försörjning vid anhöriginvandring.
Det finns ett stort utrymme för att ytterligare förbättra integrationsprocessen.
I dag har inte ens hälften av nyanlända flyktingar egen försörjning förrän efter
sju år. Genom att arbeta enligt Solna-modellen kan integrationen på arbetsmarknaden snabbas upp betydligt. Genom att arbeta individanpassat, med
praktik varvad med sfi och med ett nära samarbete med näringslivet, så har
Solna kommun lyckats etablera över 70 procent av de nyanlända på arbetsmarknaden redan inom ett år från ankomst.
Alla som kommer hit och behöver samhällets hjälp för att etablera sig, ska
genomgå en obligatorisk, individuell introduktion. Med nyanlända ska slutas
ett startkontrakt. Kontraktet ska vara kopplat till utbetalning av etableringsersättning och ställa lika tydliga krav på individen som på staten. Etableringsersättningen ska vara individuell och både män och kvinnor ska delta och sikta
på egen försörjning. Att etablera sig innebär att skaffa bostad och arbete, bli
självförsörjande och tillägna sig grundläggande kunskaper om svenska lagar
och regler. Språkutbildningen ska vara en arbetsmarknadskopplad del av
etableringen.
Såväl den enskilda kommunen som Arbetsförmedlingen är tyvärr illa skickade
att ensamma hantera frågan om integration. Kommunplacering görs i dag
ofta där det finns lediga bostäder, men det är ofta i kommuner där det inte
finns jobb eller väl utbyggd vuxenutbildning. Integrationen borde istället vara
ett delregionalt ansvar, där kommunerna i en arbetsmarknadsregion ges ett
gemensamt ansvar att tillsammans med arbetsförmedlingen arbeta för egen
försörjning i enlighet med Solnamodellen.
Ebo – principen om eget boende – ska avskaffas i sin nuvarande form. Möjligheten att välja eget boende finns kvar men leder till lägre ersättning. Den som
väljer en överetablerad kommun får ingen ersättning alls. Den som kommer
till Sverige bör alltså bosätta sig där det finns möjlighet till arbete och lämplig
bostad.
Någonstans finns en övre gräns för hur många nyanlända som kan tas emot
i Sveriges kommuner för en viss given tid, med nöjaktigt bibehållen kvalitet
i mottagandet. Det som framförallt styr detta är tillgången till bostäder samt
kapaciteten i den offentliga servicen. Denna nivå måste mer tydligt än i dag bli
styrande för kommunernas åtaganden att ta emot människor i behov av skydd.
En önskan från statens sida om utökning av denna nivå måste tydligare än i
sid 188
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
dag leda till åtgärder från statens sida för att i så fall utöka kommunernas möjligheter att tillhandahålla bostäder och välfärd.
Samhället måste fortsätta att arbeta för att sänka trösklarna för att människor
ska kunna få ett första jobb på den svenska arbetsmarknaden. Tyvärr är svart
arbete ofta ett stickspår för den som inte får annat jobb. Det innebär ofta till
ett utnyttjande av människor och leder till osund konkurrens mot de företagare
som spelar efter reglerna. Samhället måste agera ännu hårdare mot arbetsgivare som använder svart arbetskraft.
Medborgarskap med mera
Det ska ställas rimliga krav på kunskaper i svenska språket för att få bli svensk
medborgare.
Det ska vara möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap om det har givits
på felaktiga grunder, exempelvis genom falsk identitet, hot eller mutor.
2
3
4
Det bör även övervägas en möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap
från någon som gjort sig skyldig till terrorhandlingar eller andra grova brott.
En stor del av människosmugglingen till Sverige sker genom missbruk av
svenska pass. Sverige bör ogiltigförklara borttappade pass, vilket tekniken i
dag medger, och införa noteringar i passen om hur många man har haft. Efter
ett antal förlorade pass ska polisundersökning föregå nytt pass och avgiften
höjas kännbart.
Det ska också, i större utsträckning än i dag, vara möjligt att utvisa utländska
medborgare som döms för grova brott. Undantag bör bara göras vid synnerliga
skäl, men inte automatiskt för den som har permanent uppehållstillstånd och
många års vistelse i Sverige.
I anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen för Moderaterna i Bohuslän att förbundsstämman beslutar att förbundet ska verka för
att
minimistraffet för brottet grov människosmuggling ska uppgå till minst två
års fängelse,
att
det skapas ett EU-gemensamt system för laglig och kontrollerad asylinvandring till länderna inom EU för dem som är i störst behov av sådant
skydd,
att
ytterligare skärpa kravet på att den som söker asyl ska kunna styrka sin
identitet,
att
ytterligare ansträngningar görs för verkställighet av domar och beslut
enligt Utlänningslagen,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 189 
5
6
7
8
9
10
1
1
att
2
3
4
5
6
7
kommuner och landsting genom lagstiftning förbjuds att tillhandahålla
samhällsservice till vuxna personer som saknar uppehållsrätt i landet,
annat än i undantagsfall,
att
ytterligare ansträngningar görs för att stävja användandet av falska
arbets­tillstånd,
att
rättstillämpningen i Sverige inte ska avvika från övriga länder inom EU
avseende vilka asylsökande som ska ges permanenta respektive tillfälliga
uppehållstillstånd,
att
landets kommuner ges uppdraget att hantera integrationen av nyanlända,
i samverkan med varandra jämte berörda statliga myndigheter, inom respektive geografiskt arbetsmarknadsområde,
10
att bifalla propositionen, det vill säga
att minimistraffet för brottet grov människosmuggling ska uppgå till minst två års fängelse,
att ytterligare skärpa kravet på att den som söker asyl ska kunna styrka sin identitet,
att ytterligare ansträngningar görs för verkställighet av domar och beslut enligt Utlänningslagen,
att
införa ett system med startkontrakt för nyanlända,.
att rättstillämpningen i Sverige inte ska avvika från övriga länder inom EU avseende
vilka asylsökande som ska ges permanenta respektive tillfälliga uppehållstillstånd,
att
systemet med eget boende (Ebo) avskaffas i nuvarande form,
att
införa åtgärder som ytterligare skärper konsekvenserna för den som
utnyttjar svart arbetskraft,
att landets kommuner ges uppdraget att hantera integrationen av nyanlända, i samverkan med varandra jämte berörda statliga myndigheter, inom respektive geografiskt
arbetsmarknadsområde,
att integrationsuppdraget bör utformas med Solna kommun som modell,
att
införa ett språkkrav för svenskt medborgarskap,
att införa ett system med startkontrakt för nyanlända,
att
det ska bli möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap som givits på
felaktig grund,
att införa åtgärder som ytterligare skärper konsekvenserna för den som utnyttjar svart
arbetskraft,
att
utreda möjligheten att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som
begått terrorhandling eller annat grovt brott,
att
vidta skarpare åtgärder för att hindra missbruk av pass, samt
att
utöka möjligheten att utvisa utländska medborgare som döms för grova
brott.
Moderaterna i Bohuslän
5
att systemet med eget boende (Ebo) avskaffas i nuvarande form,
att införa ett språkkrav för svenskt medborgarskap,
att det ska bli möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap som givits på felaktig
grund,
6
att utreda möjligheten att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som begått
terror­handling eller annat grovt brott,
att vidta skarpare åtgärder för att hindra missbruk av pass,
att utöka möjligheten att utvisa utländska medborgare som döms för grova brott, samt
7
att förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder densamma till
2015 års partistämma.
Reservationer
Filip Gollungberg reserverade sig till förmån för avslag på att-sats 13.
8
9
Daniel Samuelsson reserverade sig mot att-sats 3 och att-sats 18.
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
4
Annika Tännström, Margareta Hagelund, Angela Fasth, Sofie Bichler och Lars
Lewander reserverade sig till förmån för avslag på att-sats 5.
Reservationer
Filip Gollungberg reserverade sig mot att-sats 13.
sid 190
3
att kommuner och landsting genom lagstiftning förbjuds att tillhandahålla samhälls­
service till vuxna personer som saknar uppehållsrätt i landet, annat än i undantagsfall,
att ytterligare ansträngningar görs för att stävja användandet av falska arbetstillstånd,
förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder
densamma till 2015 års partistämma.
2
att det skapas ett EU-gemensamt system för laglig och kontrollerad asylinvandring till
länderna inom EU för dem som är i störst behov av sådant skydd,
integrationsuppdraget bör utformas med Solna kommun som modell,
att
9
Förbundsstämman beslutade
att
Vidare hemställer förbundsstyrelsen att förbundsstämman beslutar
8
Förbundsstämmans beslut
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 191 
10
1
1
Motion 54
dag är kanske handeln, industrin och idéerna om en fri ekonomi de delar som
mest av allt bygger Sverige starkt. Hälften av BNP kommer från handel, varannan krona till välfärden kommer från handeln med andra länder. Industrin är
avgörande för forskning, utveckling och välstånd. Det var människor som via
viss öppenhet och arbetskraftsinvandring kom till Sverige och bidrog med nya
kunskaper och färdigheter. Så formades Sverige och så fortsätter Sverige än i
dag att utvecklas.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderata Ungdomsförbundet
Den svenska öppenheten
Moderata Ungdomsförbundet har sedan bildandet 1934 varit en stark och
drivande kraft för öppenhet såväl som motståndet mot rasism och främlingsfientlighet. Med en stark och ständig tro på människans förmåga och självständighet har motståndet över tid bytt skepnad och varierat. I modern tid har våra
idéer om öppenhet och respekten för varandras olikheter format såväl kultur
som arbetsmarknad och ekonomi.
Rivandet av murar, rörlighet över gränser och borttagande av handelshinder är
viktiga faktorer som förstärkt tillväxt och ekonomi. Detta går ofta enkelt att se
i bruttonationalprodukten (BNP) tillväxt och ökat välstånd. Samtidigt ska inte
det moderata ställningstagandet om öppenhet i första hand bottna i ekonomiska kalkyler eller fördelar. Det ska i första hand bottna i en övertygad tro på
människo­värdet. Att alla jordens människor är födda lika och fria. Att rättigheter
som av oss ses som mänskliga ska tillfalla var och en. Att det svenska välfärdssystemets yttersta uppgift syftar till att ge var och en lika förutsättningar. Fri från
lagar, regler, normer, strukturer och fördomar som skiljer oss åt och begränsar
var och ens förutsättningarna. Skillnaderna människor emellan bygger Sverige
och ska inte bäras av hat och främlingsfientlighet. Att vara moderat handlar
i frågan om öppenheten om att vara demokrat, antirasist och på framtiden
troende.
Handeln och industrin
Sverige var länge precis som de flesta länder vid samma tid sönderreglerat och
fattigt. Samtidigt har det geografiska området som utgör dagens Sverige vid
tillfällen förstärkts och möt utvecklingsrevolutioner som gjort att många kunnat resa sig ur fattigdom. Många gånger har dessa tillfällen sammanfallit med
avregleringar och öppenhet. Under medeltidens slut kom främst tyskarna med
handeln till Sverige. Under 1600-talet kom vallonerna och utvecklade den tidiga
svenska industrin. På 1800-talets mitt kom liberalismens idéer och utvecklingen
av statsapparat och ekonomi med friare handel och ekonomisk konkurrens. I
sid 192
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
Flyktingvälkomnande
Sveriges mer än 200 år av fred är unika i jämförelse med vår omvärld. Samtidigt
formas Sverige av andra länders konflikter. Många är de som i Sverige fått en
fristad för ett liv i fred och frihet. Fyrtiotalets krigsflyktingar från Norge, Danmark
och Finland. Nittiotalets flyktingar undan krigen i före detta Jugoslavien på
Balkan delar samma resa till Sverige som de som i dag flyr från Syrien, Irak,
Somalia och Afghanistan. Vid varje tillfälle har människor lyft frågor om hur
Sverige ska ha råd och hur Sveriges utveckling ska påverkas av att männi­
skor med andra erfarenheter och upplevelser kommer hit. Vid varje tillfälle har
Sverige fortsatt att växa och som land blivit rikare. Olikheter i kulturer har ibland
flätats samman och ibland utvecklats var för sig. Oavsett vilket har Sveriges
utveckling fortsatt i en riktning som gjort livet bättre och friheten större för alla
oss som bor här.
Sverige ska i framtiden vara ett land som tar ett ännu större ansvar för att erbjuda en fristad för frihet för de som flyr undan krig och förföljelse runtom i vår
omvärld. Begreppet flyktingmottagande blir i en modern kontext missvisande.
Att människor kommer till Sverige ska ses som en tillgång och begreppet flyktingvälkomnande ger en mer verklighetsvisande bild av hur människor på flykt
ska möta Sverige. Vi vill välkomna de som väljer Sverige som fristad.
Vi vill se en utveckling där Sverige tar täten och förändrar regler kring asyl
för att de som oftast drabbas mest av konflikter enkelt ska kunna komma till
Sverige. Det handlar framförallt om barn, kvinnor och hbtq-personer. Vår vision
för Sverige är ett land där gränser begränsas till streck på kartor och aldrig till
hinder för kärlek, jobb, studier eller flykt undan krig och förföljelse. I en rörelse i
denna riktning är en rimlig prioritering att börja förändra asylreglerna så att fler
av de mest utsatta kan få en fristad i Sverige.
Ett jobb i Sverige
Att människor som kommer till Sverige ofta har med sig andra erfarenheter och
kunskaper än många av de som bott en längre tid i Sverige är omständigheter
som ställer stora krav på arbetsmarknaden. Jobb och egen försörjning är de
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 193 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
viktigaste verktygen för integration. Förslagen kopplade till fler vägar till jobb för
människor som är nya i Sverige är beskrivna i tidigare gjorda ställningstaganden från Moderata Ungdomsförbundet och behandlas därför inte omfattande i
denna proposition.
Arbetskraftsinvandring har länge varit bidragande i att bygga Sverige. Den
uppgörelse som är gjord med Alliansen och Miljöpartiet måste med kraft värnas
och utvecklas i en riktning där det blir enklare att komma till Sverige för jobb.
Möjligheter att snabbare än i dag kunna få arbetstillstånd och kunna omvandla
asyl eller papperslöshet till möjligheten att bli en del av arbetsmarknaden är i
detta viktigt.
Rörligheten
De fria rörligheterna inom Europeiska Unionen är samarbetets viktigaste delar.
Att människor utan hinder kan röra sig över gränserna är en frihet och förändring för mer av öppenhet som för Sveriges utveckling har varit avgörande och
för Europas framtid är det. I ljuset av rörligheten för människor har i Sverige
debatter om problem till följd av densamma startat. Villkoren för arbetsmarknaden och den organiserade brottsligheten har förändrats och liksom annat
blivit mer integrerat till följd av rörligheten. Samtidigt ska vi aldrig acceptera att
slutsatsen blir mindre av rörlighet, eller att grupper som redan innan är utsatta
blir än mer utsatta till följd av politisk klåfingrighet, rädsla och protektionism. Att
människor kommer till Sverige tillföljd av extrem utsatthet för att tigga kan av
oss aldrig mötas av förbud eller minskad rörlighet. Det är organiserad brottslighet i form av människohandel som om något ska mötas med ett starkt och med
andra länder samarbetande rättsväsende. Det finns inga snabba lösningar på
fattigdom och utsatthet. Däremot är öppenhet, fri handel, respekt för olikheter
och arbetslinjen de verktyg som bäst krossar fattigdom och skapar tillväxt.
Öppenhet bär oss i in i framtiden. Här skiljer vi oss åt från många andra länder.
Att få andra länder att ta efter, öppna gränser, ta bort handelshinder och respektera allas val att leva sina liv såsom en vill ska vara en central del i svensk
utrikespolitik.
10
att välfärdssystemets yttersta uppgift är att ge lika förutsättningar och motverka normer och strukturer som begränsar människors förutsättningar,
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
att svensk asylpolitik, i arbetet för fri rörlighet, ska utgå från ett generösare
flyktingvälkomnande där särskilt utsatta grupper enklare ska ges fristad i
Sverige,
att möjligheten att arbetskraftsinvandra till Sverige ska fortsätta förenklas,
att alltid försvara de fria rörligheterna inom EU,
2
3
att öppenhet, frihandel, respekt för olikheter och arbetslinjen är de viktigaste
verktygen för att krossa fattigdom och skapa tillväxt,
att en central del i svensk utrikespolitik ska syfta till att få andra länder att
öppna gränser, ta bort handelshinder och respektera alla människors lika
värde, samt
att
4
skicka propositionen som motion till Moderaternas partistämma.
5
Moderata Ungdomsförbundet
Förbundsstämman beslut
Förbundsstämman beslutade
att
anta propositionen, det vill säga
att vårt ställningstagande för öppenhet i första hand grundas i idén om alla människors
lika värde,
6
att välfärdssystemets yttersta uppgift är att ge lika förutsättningar och motverka normer
och strukturer som begränsar människors förutsättningar,
att öppenheten är en av de viktigaste faktorerna för fortsatt utveckling och tillväxt,
att verka för fri rörlighet för människor till och från Sverige,
7
att svensk asylpolitik, i arbetet för fri rörlighet, ska utgå från ett generösare flykting­
välkomnande där särskilt utsatta grupper enklare ska ges fristad i Sverige,
att alltid försvara de fria rörligheterna inom EU,
att propositionen antas,
sid 194
att verka för fri rörlighet för människor till och från Sverige,
att möjligheten att arbetskraftsinvandra till Sverige ska fortsätta förenklas,
Vi föreslår förbundsstämman besluta
att vårt ställningstagande för öppenhet i första hand grundas i idén om alla
människors lika värde,
9
att öppenheten är en av de viktigaste faktorerna för fortsatt utveckling och
tillväxt,
Partistämma 2015
att öppenhet, frihandel, respekt för olikheter och arbetslinjen är de viktigaste verktygen
för att krossa fattigdom och skapa tillväxt,
8
att en central del i svensk utrikespolitik ska syfta till att få andra länder att öppna gränser, ta bort handelshinder och respektera alla människors lika värde, samt
att skicka propositionen som motion till Moderaternas partistämma.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
9
sid 195 
10
1
2
1
Reservation
Jonas Ericson, Anton Eriksson och Johan Bjenning reserverar sig mot förbundsstyrelsens förslag till förmån för Filip Bertilssons förslag.
3
4
5
6
7
Motion 55
9
10
Det bör noteras att försörjningskravet gäller den person som är bosatt i Sverige.
Det spelar ingen roll om maken som vill komma till Sverige har stora möjligheter
att försörja sig när hen väl kommit till landet.
2
Påståendet att försörjningskravet finns för invandrarnas skull klingar falskt.
Att kunna försörja sig och ha en bostad av ”tillräcklig storlek och standard” är
definierat utifrån en svensk utgångspunkt. Men för de flesta människor i världen
är det en stor förbättring att få en levnadsstandard som ligger något under vad
som ses som normalt i Sverige.
3
Fler svenskar med utländsk bakgrund måste komma in i arbete och få egen försörjning. Det uppnår vi med en bättre integrations- och arbetsmarknadspolitik,
inte genom att göra det svårare att komma till Sverige.
Jacob Lundberg, m fl, Moderata
Ungdomsförbundet i Uppsala – Moderata
Ungdomsförbundet
Försörjningskrav för anhöriginvandring
År 2010 infördes försörjningskrav för personer som vill komma till Sverige för att
återförenas med sin familj. Bestämmelsen lyder:
”Uppehållstillstånd … får beviljas endast till den person som utlänningen
åberopar anknytning till kan försörja sig och har en bostad av tillräcklig
storlek och standard för sig och utlänningen”
Försörjningskravet gäller dock bara vissa grupper av invandrare, exempelvis en
del flyktingar. Förslag finns om att utöka försörjningskravet till fler grupper.
Dessa personer benämns inte som flyktingar i lagen utan som ”övriga skyddsbehövande”, eftersom de ”bara” ”känner välgrundad fruktan att utsättas för
allvarliga övergrepp”.
Som framgår av lagtexten är försörjningskravet en begränsning av möjligheten
att invandra till Sverige och därför ett steg i helt fel riktning. Försörjningskravet
har kritiserats av bland annat Röda korset och Rädda barnen. Att ytterligare
sid 196
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
4
Vi föreslår stämman besluta
att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring bör avskaffas,
att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring inte bör
utökas, samt
att
5
skicka motionen till partistämman.
Jacob Lundberg Moderata Ungdomsförbundet Uppsala
(Kapitel 5, paragraf 3)
8
minska invandringen till Sverige genom att skärpa försörjningskravet vore en
mycket olycklig utveckling.
Alba Volo Wiklund
Moderata Ungdomsförbundet Uppsala
6
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen vill först och främst tacka de båda motionärerna för motionen. Grunden i Moderata Ungdomsförbundets ideologi och idétradition är
människan, individualism och avsaknaden av tvång. Ofta tar sig denna typ av
värderingar sig uttryck i ekonomiska frågor, inte sällan om skattetrycket. Med
det sagt så får vi aldrig bli någon typ av slasktratt för unga som endast gillar låg
skatt, utan att vara moderat innebär en bredare tro på individen. Migrationsfrågan är en sådan fråga som i dag, tyvärr, är hårt ansatt av strömningar vilka vill begränsa och införa regleringar. Tron på den fria rörligheten
härstammar från vår idé om ett fritt samhälle med fria människor. Därför måste
vi också aktivt arbeta för färre murar som hindrar rörligheten, inte fler. 7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 197 
10
1
1
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Sverige är i dag ett av de länder i världen som tar störst ansvar för att ge människor på flykt en fristad. Samtidigt har Sverige inte klarat av att i tillräckligt hög
utsträckning ge människor drivkrafter eller förutsättningar för att kunna börja
ett nytt liv. Integrationen går för långsamt, arbetsmarknadsinträdet ligger långt
bort för många och alldeles för länge har en omhändertagandementalitet varit
gällande i integrationspolitiken.
att bifalla att-sats 1 och 2, samt
2
att avslå att-sats 3.
Förbundsstämmans beslut
3
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring bör avskaffas,
att Moderaterna uttalar att försörjningskravet för anhöriginvandring inte bör utökas,
samt
4
att skicka motionen till partistämman.
Reservation
Pontus Båth, Sebastian Helin, Mattias Tykesson, Sarah Ullmark och Hugo Laigar
reserverar sig mot förbundsstämmans beslut på att-satserna 1, 2 och 3.
5
Motion 56
7
9
10
Moderata Ungdomsförbundet
Permanenta uppehållstillstånd och stärkta
drivkrafter
Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt som i dag.
Här har hela världen ett stort ansvar i att värna människovärdet genom att ge
de som flyr en fristad, frihet och möjligheten att börja ett nytt liv.
sid 198
Lite talar för att det är under de första åren i Sverige som drivkrafterna saknas.
Det är snarare efter många år i utanförskap som drivkrafterna avtar. De som
kommer till Sverige och beviljas uppehållstillstånd vill sällan något hellre än att
starta om på nytt och etablera sig i Sverige. För att visa att vi menar allvar med
förväntningen om att inte vara här för att bli omhändertagen utan för att börja
om på nytt, borde permanenta uppehållstillstånd vara praxis. Då blir signalen –
välkommen hit, välkommen hem, här ska du börja bygga dig ett nytt liv.
En övergång från permanenta till temporära uppehållstillstånd är därför olycklig.
Även om dessa görs permanenta vid arbetsmarknadsinträde eller vid fullföljda
etableringsinsatser och fortsatt skyddsbehov. Ekonomiskt finns lite som talar
för att kostnaderna minskas när asylprövningen ska göras flera gånger istället
för en gång. Dessutom borde det vara svårt att ekonomiskt försvara att någon
som under tre år fullgjort etableringsinsatser och utbildning men där skyddsbehovet upphört ska tvingas tillbaka till vad som mest troligt är ett hemland i
ruiner.
6
8
Det är de här integrationsutmaningarna som Sverige behöver ta tag i. Det handlar dels om hur integrationen ska skyndas på med tidigare vägar till ett första
jobb i Sverige men också om hur drivkrafterna för att integreras och komma i
jobb ska stärkas.
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
2
3
4
5
6
Etableringsmässigt riskerar integrationen att försämras med vetskapen om att
vederbörande kanske bara är i Sverige tillfälligt. Rent mänskligt är inte heller
ytterligare stressmoment något som stärker förutsättningarna för integration
hos någon som redan har tillbringat lång tid på flykt, upplevt våld, utnyttjats och
dessutom ofta har familjemedlemmar kvar i krigs- och katastrofområden.
7
När arbetsmarknadsinträdet för många inte sker förrän efter och upp till tio är
det rimligt att anta att problemet inte ligger i att drivkrafterna varit för svaga
under de första åren i Sverige utan snarare i problem kopplade till en omodern
arbetsmarknad och att drivkrafterna avtar efter flera år i utanförskap.
8
För att på allvar stärka drivkrafterna till integration borde istället ersättnings­
delarna skärpas åt och ses över. Med permanent uppehållstillstånd som praxis
skickar det svenska samhället en tydlig signal om förväntningen. Genom att
därefter koppla all statlig ersättning som utbetalas under de första åren till
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 199 
9
10
1
1
fullföljda och deltagande i utbildnings- och etableringsinsatser kan en signal om
vilja till integration skickas tillbaka.
2
3
4
Kommunerna bör utrustas med samma typ av verktyg när det kommer till att
koppla kommunala bidrag till fullföljda integrationssteg. I båda dessa delar behöver barn, äldre eller den som på grund av sjukdom eller psykisk- eller fysisk
nedsättning andra villkor.
Vi föreslår partistämman besluta
att uttala och verka för att Permanenta uppehållstillstånd fortsätter att vara
huvudregeln vid beviljande av uppehållstillstånd,
att uttala och verka för att en förändring av huvudregeln till temporära uppehållstillstånd utreds utifrån frågeställningar om stärkta drivkrafter, kostnader för staten samt etablering och förutsättningar för integrering för den
enskilde,
att
5
att
6
uttala och verka för att den som har eller väntar på uppehållstillstånd i
Sverige, men inte arbetar eller deltar i åtgärder för att komma närmare
jobb och utbildning fråntas rätten till statlig ersättning. Detta bör gälla
dem som inte saknar arbetsförmåga på grund av ålder, skada eller sjukdom, samt
uttala och verka för att regelverket förändras på så sätt att kommuner inte
behöver bevilja någon form av kommunal ersättning till den som har eller
väntar på uppehållstillstånd men inte arbetar eller deltar i åtgärder för att
komma närmare jobb och utbildning. Detta bör gälla dem som inte saknar
arbetsförmåga på grund av ålder, skada eller sjukdom.
Moderata Ungdomsförbundet
2
Erik Hafström, Danderyd m fl –
Stockholms län
Migrations- och integrationsfrågor
3
Antalet flyktingar i världen ökar snabbt och är enligt vissa beräkningar över
50 miljoner. En större flyktingkatastrof har vi inte haft sedan Andra världskriget.
Närmare elva miljoner syrier – drygt halva befolkningen har flytt. De flesta flyktingarna finns i grannländerna Turkiet, Jordanien, Irak och Libanon. I Libanon
utgör de syriska flyktingarna drygt en fjärdedel av befolkningen. Under 2015
kan antalet flyktingar från Syrien i Turkiet passera två miljoner. En liten rännil,
drygt 150 000 har beviljats asyl inom Europeiska Unionen (EU), trots allt en
mycket begränsad del.
Antalet flyktingar till Sverige växer kraftigt. Migrationsverket beräknar att mellan 90 000-105 000 kommer att ansöka om asyl i Sverige 2015. Det skapar
mycket stora problem vad gäller bostäder, skolor, socialt omhändertagande
och integration i det svenska samhället. Fördelningen på de olika kommunerna
är mycket ojämn. Flera kommuner har stora svårigheter att klara de nytillkommande flyktingarna.
Vi anser därför att asylbestämmelserna måste handläggas på ett striktare sätt
vilket inkluderar en säkrare bedömning av medborgarskap. De som ej har
skyddsbehov skall vänligt men bestämt avvisas. Och besluten måste verkställas. Cirka 50 procent av de som söker asyl får avslag. Det finns dock ett stort
antal asylsökande som fått avslag men går under jorden och stannar kvar i
Sverige.
7
8
Vi anser vidare att besluten om asyl och möjlighet att få stanna i Sverige måste
verkställas snabbt. I vissa fall kan det ta upp till tio månader, i Norge sker det
inom 48 timmar. Denna långa handläggningstid leder till stora och onödiga
kostnader för flyktinghanterandet i Sverige. Och en lång handläggningstid är
givetvis mycket påfrestande för de asylsökande själva.
9
10
Motion 57
sid 200
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 201 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
Vi anser vidare att anhöriginvandringen bör ses över. Den skall reellt och inte
bara formellt villkoras med krav på egen eller av annan garanterad försörjning. I
dagsläget finns alltför många undantag från detta krav.
Vidare anser vi att Sverige måste agera mycket kraftfullare inom EU vad gäller
flyktingfördelning. Sverige måste ställa politiska krav att fler stater än Tyskland
och Sverige skall ta en större del av ansvaret för de flyktingar som kommer till
Europa. Sett till befolkningens storlek finns det inget land som är i närheten av
Sveriges mottagande. År 2013 tog Sverige och Tyskland tillsammans emot mer
än hälften av Europas antal flyktingar.
Vi anser vidare att bättre regler måste skapas mellan regeringen och kommunerna när det gäller hur många, var och när som kommunerna skall ta emot
flyktingar. En alltför stark koncentration av nyanlända i små kommuner riskerar
att skapa motsättningar och även risk för främlingsfientlighet. Många kommuner saknar i dag bostäder, skolor, vårdcentraler och olika former av sociala
nätverk för att kunna ta emot de flyktingar som tilldelats dem eller kommer dit
av eget initiativ. Det vore inte helt fel att diskutera om mottagande av flyktingar
tidvis kan begränsas mot bakgrund av kommunernas möjligheter att ta emot
flyktingar på ett värdigt sätt. Det gäller även möjligheterna att integrera dem i
det svenska samhället.
Ett annat viktigt område vi vill lyfta fram är att göra en översyn av de regelverk
som hindrar flyktingar att snabbt komma i arbete i Sverige. Godkännande av
utländska examina tar alltför lång tid. Undervisningen i svenska språket måste
anpassas efter utbildningsnivå. Möjligheter skall finnas, för dem med bristande
utbildning, att erbjudas anställning för enklare arbetsuppgifter med en lägre
ingångslön.
Sverige har varit dålig på att integrera utbildade akademiker i samhället liksom
även personer med låg utbildning. Och som Tove Lifvendahl skriver i Svenska
Dagbladet ”Problemet är inte utökad invandring i sig utan att Sverige utifrån
dagens system inte förmår ge tillräckligt många en reell och värdig chans, att
alltför många fastnar i ett permanent, förnedrande och i många dimensioner
kostsamt utanförskap.”.
Vi vill inför den förnyelse av migrations- och integrationspolitiken som partiet nu
genomför att följande frågor beaktas:
• Striktare handläggning av dagens asylbestämmelser
9
10
• Betydligt snabbare handläggning av asylansökningar
• Att anhöriginvandringen villkoras av att sökanden själv klarar sin försörjning
sid 202
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
• Kraftfullare svenskt agerande inom EU för en jämnare fördelning av flyktingar i Europa
• Möjlighet att få diskutera volymfrågan mot bakgrund av kommunernas
svårig­heter att hantera en stor flyktinginvandring i Sverige
Översyn av regelverk som i dag hindrar flyktingar att snabbt komma i arbete. Vi
avser främst validering av examina, tillgängliga praktikmöjligheter, anpassade
svensk-utbildningar, ändrade arbetsmarknadsregler samt möjlighet till lägre
ingångslöner.
Vi föreslår partistämman besluta
att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att inför den förnyelse av migrations- och integrationspolitiken som partiet nu genomför, beakta ovanstående synpunkter.
Erik Hafström
Berit Assarsson
DanderydTyresö
Gunilla Elmberg
Nacka
2
3
4
Förbundsstyrelsens yttrande
5
Inledning
Den flyktingvåg som sköljer över världen i dag efter de katastrofala krigshärdarna i mellanöstern och Afrika saknar motstycke i modern historia. Motionen tar
fasta på de svårigheter som uppkommer när så många människor flyr för sina
liv och på alla sätt försöker ta sig till andra delar i världen för att söka asyl. Vi
har bara i närtid mötts av fruktansvärda bilder från medelhavet och detta ställer
krav på alla länder som kan hjälpa till.
6
Sammanfattning
Motionen tar upp frågor som förkortad asylhandläggning, försörjningsplikten,
validering av utländska utbildningar och hur Sverige kan förmå EU att ta i frågan för en jämnare fördelning av antalet flyktingar i hela unionen.
Förbundsstyrelsen instämmer i att dessa frågeställningar är mycket viktiga att
adressera. Att vika från svåra frågor gynnar inte diskussionen och vår egen
politikutveckling i detta ämne. Att säkerställa snabbare handläggningstider för
asylsökande är oerhört viktigt, liksom att följa upp de beslut som inte går den
asylsökandes väg. Att se över försörjningsplikten är en fråga för riksdagen att
hantera, liksom att se över hur kommuner som tar emot flyktingar kan få bättre
hjälp från staten att möta de utmaningar som det ger.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
sid 203 
7
8
9
10
1
2
3
Att validera utländska utbildningar snabbare och säkrare är också ett sätt för
Sverige att få fler i arbete och starta en snabbare integration i det svenska samhället. Det är något vi alla vinner på.
Förbundsstyrelsen delar intentionen och allvaret i motionens utgångspunkter men eftersom motionen inte utmynnar i några konkreta att-satser så har
förbunds­styrelsen inget att ta ställning till.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
Utskott 3:
att avslå motionen.
4
Välfärd
5
6
7
8
9
10
sid 204
Motioner
Utskott 2:
Integration och migration
Partistämma 2015
1
Motion 58
2
Hanna Österman, Linköping m fl –
Östergötlands län
Samordning av kostnader för sjukförsäkring
och sjukvård
Den svenska välfärden står inför ett antal enorma utmaningar. Utmaningar som
kommer att kräva att vi förändrar våra sätt att tänka, administrera och finansiera vår gemensamma välfärd. Denna motion föreslår därför en samordning av
de offentliga kostnaderna för sjukdom och sjukvård, påkallat framförallt av de
utmaningar som utgörs av ökad psykisk ohälsa och en åldrande befolkning. För
hur ska vi ha råd med välfärden när de äldre blir fler och de unga mår dåligt?
Den psykiska ohälsan skenar i Sverige. Att leva med psykisk ohälsa innebär ett
stort lidande som inte syns utanpå och därmed ofta inte tas på allvar av omgivningen. Men det innebär också ett nedsatt välbefinnande, minskad livskvalitet, risk för utslagning och permanent utanförskap och förtida död. Effekterna
sprider sig sannolikt också som ringar på vattnet till oroliga anhöriga såväl som
handfallna kollegor och arbetsgivare. Men utöver detta lidande är det också en
stor utmaning för sjukvården och våra offentliga utgifter.
Mellan 20-40 procent av befolkningen lider av psykisk ohälsa i sådan omfattning att de behöver stöd, hjälp och behandling. Psykisk ohälsa utgör en femte­
del av den samlade sjukdomsbördan och en tredjedel av samtliga patienter i
primärvården har en psykisk ohälsa som kräver behandling. Andelen sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa är i dag cirka en tredjedel och ökar kontinuerligt.
Ungdomar är särskilt utsatta; förskrivning av antidepressiva läkemedel till ungdomar mellan 15 och 19 år ökade med 70 procent mellan åren 2006 och 2011.
Köerna till psykiatrisk vård har också tredubblats under de senaste åren.
Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige fördubblades mellan 1997-2005 och
beräknas i dag till mellan 60 och 75 miljarder kronor per år. Psykiska diagnoser
utgör den största diagnosgruppen då den svarar för 37 procent av sjukförsäkringskostnaden (2009). Kostnaden för en sjukskriven person över fem år, sam-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 207 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
mantaget kostnader för vård, sjukförsäkring och produktionsbortfall, uppgår till
tre miljoner kronor.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Om vi vidgar perspektivet till sjukvården i allmänhet, ställs vi inför den utmaning
som utgörs av Sveriges åldrande befolkning. Det är glädjande att vi lever allt
längre och för allt fler blir upplevelsen av 100-årsdagen en realitet. Men våra i
dag 1,6 miljoner svenskar över 65 år kommer redan 2020 uppgå till två miljoner
och även om vi kan förvänta oss att morgondagens äldre får en bättre hälsa än
dagens, beräknas de svenska sjukvårdskostnaderna öka med 270 procent till
2040. En sådan ökning kan bara klaras med en kraftig neddragning av andra
offentliga utgifter, dramatiska skattehöjningar eller ett nytt sätt att finansiera
sjukvården.
En framåtsyftande politik för att lösa detta dilemma bottnar i insikten att sjuk­
vård är dyrt – men sjukdom är ännu dyrare. Sjukvården kan därför inte stå
isolerad från en samlad sjukdomsbekämpande politik. Ett sätt att ha råd med
morgondagens sjukvård är att minska utgifterna för sjukdom.
Av alla offentliga kostnader för sjukdom i dag utgör sjukvården cirka 20 procent
(direkta kostnader). I detta innefattas öppen- och slutenvårdskostnader, rehabiliterings- och behandlingskostnader (inklusive alla läkemedel) och uppföljningskostnader inom den offentligfinansierade sjukvården. Resterande 80 procent
är indirekta offentligfinansierade sjukdomskostnader, det vill säga kort- och
långtidssjukskrivningar, förtidspensioneringar och förtida död samt till viss del
även andra sociala trygghetssystem.
För de direkta kostnaderna för sjukdom ansvarar huvudsakligen landstingen
ekonomiskt med egna skatteintäkter tillsammans med statsbidrag. För de indirekta kostnaderna för sjukdom ansvarar huvudsakligen staten ekonomiskt med
visst stöd av kommunernas egna skatteresurser. Uppdelningen av kostnadsansvaret för sjukdom mellan staten och landstingen är därmed olyckligt splittrad.
För en helhetssyn på den mest effektiva sjukdomsbekämpningen är denna
uppdelning kontraproduktiv. Den splittrade och artificiella uppdelningen av
finansieringen spiller över på ett splittrat och konstlat ansvarsförhållande mellan
staten och landstingen vad gäller samhällets ansvar för en effektiv sjukdomsbekämpning som värnar om skattebetalarnas pengar på bästa sätt och därmed
också är mest långsiktigt hållbar för samhällsekonomin.
En lösning skulle kunna vara att staten övertog kostnadsansvaret för sjukvården
från landstingen. Ett alternativ till denna idé är att lägga över hela kostnadsansvaret för sjukförsäkringen och sjukersättningen på landstingen. Landstingen
får då det samlade ansvaret för kostnaderna av sjukvård och sjukförsäkring för
medborgarna inom länet.
sid 208
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Oavsett vilken modell man väljer att prioritera i framtiden så kommer båda
lösningarna att fokusera på kostnaden för sjukdom på ett sätt som gör att investeringar i sjukvården säkerligen kan hämtas hem på ett rationellt sätt genom
minskningar i sjukförsäkringsutgifterna, och vice versa, genom ett samlat budgetansvar. Det kan finnas för- och nackdelar med båda modellerna, exempelvis
att en statlig koncentration av ansvaret ger en nationell likvärdighet men kanske
en mindre regionalt anpassad funktion i detta välfärdssystem och att en landstingskoncentration av ansvaret istället ger en geografisk olikhet i landet men
kanske en regionalt bättre anpassad funktion för samma välfärdssystem. Det
viktiga är dock att båda modellerna ger bättre fokus på den viktigaste funktionen i detta välfärdssystem jämfört med i dag – långsiktig samhällsekonomisk
hållbarhet. Sjukvård är dyrt, men sjukdom är ännu dyrare.
I Östergötland finns en lång erfarenhet av finansiell samordning mellan staten,
landstinget och kommunerna vilket ger goda förutsättningar för länet att utgöra
pilotlän för ett försök med samlat kostnadsansvar för sjukvården och sjukförsäkringen.
2
3
4
Mot bakgrund av ovanstående förslås förbundsstämman besluta
att
en framtida modell för ett samlat ansvar för sjukvården och sjukförsäkringen utreds med utgångspunkten att samhällets totala kostnader för
sjukdom är viktigare än de för sjukvård,
att
Moderaterna i Östergötland ska verka för att landstinget i Östergötland
ansöker om att få bli ett försökslän med samordnad finansiering av sjukvård och sjukförsäkring samt liknande kostnader som är förknippade med
sjukdom, samt
att
5
6
sända motionen vidare till nästa partistämma.
Hanna Österman Finn Bengtsson Gunnar Axén
LinköpingLinköping Norrköping
Per Jameson Norrköping Carl Magnus Bruhner
Muf Linköping
7
Fredrik Sjöstrand
Linköping
Viktoria Strömberg Norrköping
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna tar upp en mycket viktig och central fråga för svensk välfärds­
politik. Vi vet att hälso- och sjukvård är en av de viktigaste frågorna för våra
medborgare. Hälso- och sjukvård är ett centralt välfärdsområde för hela
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 209 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
samhället, då en frisk befolkning med hög medellivslängd är en viktig grund för
utvecklingen och möjligheten till tillväxt och ett välmående land.
Förbundsstämmans beslut
Svensk välfärd har länge präglats av ”stuprörstänkande” där varje del gör sitt
utan egentlig koppling till vad övriga aktörer gör eller har för incitament och
strukturer. Vi ser det även inom hälso- och sjukvårdens organisation och inom
hela vårdsektorn. Att ha patientens fokus och låta patientens väg genom vården vara vägledande för hur vi organiserar oss är en framgång inom sjukvården
och borde därför också vara de i ett större perspektiv.
att
I dag är kostnadsansvaret precis som motionärerna skriver uppdelat mellan
kommun, landsting/region och stat. Kommunen har i dag ett stort och viktigt
ansvar för folkhälsofrågor och den allmänna hälsan hos exempelvis barn och
unga. Landstingen ansvarar för framför allt de direkta sjukvårdsinsatserna och
behandlingarna, medans staten ansvarar för de kostnader som uppstår i form
av inkomstbortfall med mera.
Tyvärr innebär detta att det inte i dag finns ett tydligt incitament för att förbättra
hälsan och minska sjukligheten då kostnaderna sprids på flera aktörer. Genom
att som motionärerna föreslår föra samman framför allt resurserna för lands­
tingets kostnader och sjukförsäkringen skulle ansvaret tydliggöras.
Motionärerna resonerar om vilken ”väg” man ska välja för denna samordning.
Antingen en statlig väg, där hälso- och sjukvården sköts nationellt, eller en väg
där landstingen får ansvar även för det som i dag är det statliga uppdraget för
sjukförsäkringar.
Precis som motionärerna skriver så är det en viktig och svår avvägning där
både fördelar och nackdelar finns. Dels finns det tydliga önskemål om att
sjukvården ska vara likvärdig över hela landet, samtidigt som det finns ett
strakt stöd för det kommunala självbestämmandet. Vi kan även konstatera att
den modell som Sverige har i dag för hälso- och sjukvård, ur ett internationellt
perspektiv står sig väldigt väl när det gäller kvalitet i relation till vilken kostnad
som sjukvården har.
Förslaget som motionärerna har kring att låta Östergötland vara ett försökslän
är mycket intressant. Östergötland har ju sedan tidigare god erfarenhet av det
så kallade Socsam-försöket som var en tillfällig lagstiftning som just innebar ett
samlat ansvar för både hälso- och sjukvård och sjukförsäkring. Där fanns även
kommunens försörjningsstöd och till viss del arbetsförmedlingen med i den
samverkan.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att en framtida modell för ett samlat ansvar för sjukvården och sjukförsäkringen utreds
med utgångspunkten att samhällets totala kostnader för sjukdom är viktigare än de
för sjukvård,
att Moderaterna i Östergötland ska verka för att landstinget i Östergötland ansöker om
att få bli ett försökslän med samordnad finansiering av sjukvård och sjukförsäkring
samt liknande kostnader som är förknippade med sjukdom, samt
att sända motionen vidare till nästa partistämma.
Partistämma 2015
2
3
4
Motion 59
5
Moderaterna i Östergötlands län
Beräkning av sjukersättning som stödjer
arbetslinjen
6
I början av detta sekel så övergick den tidigare förtidspensionen från det offentliga pensionssystemet till det offentliga sjukförsäkringssystemet. Detta var
i grunden bra, eftersom en förtidspension på grund av sjukdom inte måste
innebära att arbetsförmåga helt saknas. Men i samband med denna ändring
från det som tidigare kallades förtidspension till det som sedan kom att kallas
sjuk- eller aktivitetsersättning inom ramen för sjukförsäkringen, så gjordes ett
stort misstag genom att inte se över beräkningsgrunden för ersättningen i det
nya systemet som därmed är helt kontraproduktiv för arbetslinjen.
Beräkningsgrunden för sjukersättning bygger på att man kan vara berättigad till
minst 25 procent ersättning, eller till 50 procent, 75 procent eller 100 procent.
bifalla motionen i sin helhet.
sid 210
Förbundsstämman beslutade
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 211 
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
För många sjukdomar som kräver sjukersättning tidigt i livet, kännetecknas
dessa inte sällan att det vi behov för sjukersättning så kan ersättningsgraden
inledningsvis vara låg, till exempel på 25 procentnivån med alltså 75 procent
förmåga till att försörja sig på arbete.
Onödigt höga och kostsamma nivåer av felaktigt utnyttjandet av sjukersättningen kan därmed förväntas minska jämfört med om denna förändring inte införs.
Alla vet att det lönar sig att arbeta utan att detta missgynnar ett framtida behov
av att möjligen komma kräva en högre nyttjandegrad av sjukersättning.
Men om man då beräknar en sådan ersättning tidigt i ett yrkesliv, varvid den
med partiell sjukersättning sedan tillåts arbeta och göra en lönekarriär, men
senare i livet sjukdomen ”hinner ifatt” den som tidigt i livet drabbats så att en
uppräkning till högre procenttal av sjukersättning för att kunna fortsätta arbeta
överhuvudtaget, ja då beräknas den uppräknade delen den nytillkomna sjuk­
ersättningen på den ingångslön man hade för kanske mycket länge sedan.
Alltså utan att ta hänsyn till den löneutveckling som den som har en sådan
långsam men progressiv sjukdomsproblematik borde ha rätt att tillgodogöra
sig.
Därmed blir både individerna som berörs men också samhället vinnare på
denna reform, som därmed beräknas inte medföra ökade utgifter totalt för samhället annat än att möjligen ses som en mindre investeringskostnad för staten i
ett övergångsskede för att sedan vara självfinansierande.
Under alliansregeringens år utreddes detta förhållande med ett uppdrag till
Försäkringskassan (”Uppföljning av sjukförsäkringen regelverk: sjukersätt­
ningen”, diarienummer 005544-2012). Resultatet av detta var kortfattat att om
en enkel förändring gjordes, så att alla som haft en tidig mindre sjukersättning
men senare behövde räkna upp denna till att vara mer omfattande, så fick cirka
en fjärdedel en bättre sjukersättning om hänsyn togs till den löneutveckling som
skett, för cirka hälften var det ingen förändring, men för en cirka fjärdedel så
skulle faktiskt sjukersättning bli sämre om den nya lönen och inte den tidigare
låg till grund för en sådan på nytt fastställd sjukersättningsnivå senare i livet.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
beräkningsgrunden för ersättningen i sjukersättningen förändras för att
understödja arbetslinjen på det sätt som beskrivs i motionen,
att
stämman tar motionen som sin, samt
att
motionen förs vidare till partistämman.
4
5
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärernas intensioner att sjukersättningen, så
långt det är möjligt, bör utformas så att den stödjer arbetslinjen
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
föreslår jag att ett nytt system införs som inte missgynnar någon i denna situation. Förslaget går ut på att den som skulle vinna på ett nytt system för beräkningsgrund av utökad sjukersättning som tar hänsyn till aktuell lönesituation
tillåts följa detta, medan den som skulle gynnas av det rådande systemet tillåts
följa detta. På så sätt hamnar ingen mellan stolarna i ett system som redan i
början av detta sekel borde genomgått en större förändring för beräkningsgrunderna av erhållande av sjukersättning när denna är partiell men på sikt kan
påräknas öka av de medicinska skäl som ofta föreligger i dessa situationer och
så redogöras för ovan.
Förbundsstämmans beslut
att
6
bifalla motionen i sin helhet.
7
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att beräkningsgrunden för ersättningen i sjukersättningen förändras för att understödja
arbetslinjen på det sätt som beskrivs i motionen,
att stämman tar motionen som sin, samt
att motionen förs vidare till partistämman.
Genom att en reform som denna gynnar arbetslinjen fullt ut även för dem som
har behov för viss sjukersättning, så kommer fler snarare än färre att vilja arbeta
på den arbetsförmåga man faktiskt har i varje skede under yrkesverksamma år.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
3
Finn Bengtsson
Linköping
Mot denna bakgrund kunde ingen enkel förändring av regelverket göras, då det
fanns såväl vinnare som förlorare på en snabb förändring. Men då ännu inget
hänt med den situation som berör människors villkor på ett mycket orättvist
sätt trots allt med den aktuella problematiken,
sid 212
2
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 213 
10
1
1
Motion 60
livränta som inkomstutfyllnad, arbetsskadesjukpenning i förebyggandesyfte,
ersättning vid dödsfall, tandvård, sjukvård utomlands och olika hjälpmedel. De
flesta arbetstagare omfattas dessutom av kollektivavtal som ger kompletterande inkomstersättningar vid arbetsskada och ungefär hälften av egenföretagarna
tecknar kompletterandearbetsskadeförsäkring för sig själva.
2
3
4
Moderaterna i Östergötlands län
En arbetsskadeförsäkring som motverkar
arbetsskador
Arbetsskadeförsäkringen diskuteras sällan i den allmänna debatten och har
blivit en ”glömd” försäkring. Men när olyckan är framme har den oerhört stor
betydelse för den
skadedrabbade. Det är inte en primär försäkring utan kompletterar andra försäkringar, både privata, kollektiva och andra socialförsäkringar.
5
6
Det är en komplex försäkring som har stor ekonomisk roll för den som har rätt
till den men försäkringen bidrar inte på något vis vare sig till förebyggande arbete eller som incitament till återgång i arbete. Med en annan utformning kunde
försäkringen spela en mycket viktigare roll och samtidigt ekonomiskt avlasta
den allmänna sjukförsäkringen respektive hälso- och sjukvården.
En arbetsskada är en skada som uppkommit till följd av ett olycksfall i arbetet
eller annan skadlig inverkan i arbetet (även kallat arbetssjukdom). Även färd­
olycksfall i arbetet eller på väg till och från räknas som olycksfall i arbete.
7
De som drabbas av en arbetsskada har rätt till samma ersättning som vid
sjukfrånvaro enligt Socialförsäkringsbalken. Därutöver hararbetsskadade rätt till
kompletterande
8
arbetsskadeersättning. Om den arbetsskadades arbetsoförmåga beräknas vara
nedsatt i minst ett år, lämnas livränta från arbetsskadeförsäkringen. Vid livränta
är ersättningsnivån 100 procent upp till taket i socialförsäkringen. Om arbets­
oförmågan blir permanent lämnas sjukersättning från sjukförsäkringen som
toppas upp med livränta så att den totala ersättningsnivån är 100 procent. Mer­
parten av den arbetsskadades ersättning bekostas därför av sjukförsäkringen
och inte av arbetsskadeersättningen.
9
Arbetsskadeförsäkringen är inte en primär försäkring utan kompletterar endast
sjukförsäkringen. Från arbetsskadeförsäkringen kan en arbetsskadad även få
10
sid 214
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
2
Med ett försäkringsskydd från flera källor är det mycket lätt att försäkrings­
tagare missar den ersättning de har rätt till.
Arbetsgivaren står för samma sjuklönekostnad oavsett skilda risker i olika yrken
och branscher. Det saknas också ekonomiska stimulanser för arbetsgivaren att
förhindra arbetsskador samt incitament för att få den arbetsskadade tillbaka i
arbete.. Staten arbetar med förebyggande arbete genom Arbetsmiljöverket men
Statistiska centralbyråns arbetsmiljöundersökning visar att det förebyggande
arbetet har stora brister och att många arbetsgivare inte följer Arbetsmiljölagen.
Vård och rehabilitering sköts som vanligt av landsting och kommun medan
Försäkringskassan svarar för samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering.
Arbetsgivaren ska sedan vidta de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering. Men eftersom den arbetsskadade får ersättning upp
till 100 procent är incitamentet till återgång mindre än för den som fått sin
sjukdom eller skada utanför jobbet.
Amerikansk och kanadensisk forskning visar enligt rapporten En alternativ
arbetsskadeförsäkring att premier som baseras på tidigare arbetsskador i företaget leder till färre arbetsskador.
I våra nordiska grannländer, Norge, Danmark och Finland har man sedan
länge obligatoriska privata försäkringslösningar som finansierar hela eller
delar av kostnaderna för arbetsskador. I Finland är försäkringen helt privat
och försäkringen står för kostnaderna för medicinsk vård och rehabilitering,
inkomstbortfallsersättning för den försäkrade, ersättningar för men och dödsfall samt arbetslivsinriktad rehabilitering för återgång i arbete. Arbetsgivarna
har differentierade avgifter beroende på risk och förebyggande åtgärder vilket
driver arbetsskyddet framåt. Samtidigt ges de allra bästa möjligheterna till den
olycksdrabbade med rehabilitering och andra åtgärder för en snar återgång till
arbetet.
Det finns goda skäl att överväga en annan utformning av den Svenska arbetsskadeförsäkringen. En försäkring som ger ett bättre skydd för försäkringstagaren både förebyggande och om olyckan varit framme. Samtidigt kunde denna
försäkring avlasta snarare än som i dag belasta socialförsäkringssystemet och
hälso- och sjukvårdensamt förbättra förutsättningarna till återgång i arbete. Så
skulle ske om arbetsgivaren hade ett ansvar för arbetsskadeförsäkringen och
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 215 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
1
stod för hela eller en stor del av kostnaderna för en arbetsskada. Självklart
måste en sådan obligatorisk försäkring ha ett skydd om arbetsgivare fuskar
eller på grund av insolvens inte fullgör sina skyldigheter. Sådana gemensamma
lösningar finns i många andra försäkringssystem och är inget hinder för en
reformerad arbetsskadeförsäkring.
För moderat politik som utgår från individen och ser dennes värde är det en
självklarhet att skapa förutsättningar för ett säkert och tryggt arbetsliv.
3
4
5
6
7
8
9
10
Jag föreslår partistämman besluta
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
2
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
3
Förbundsstämman beslutade
att
verka för införandet av en obligatorisk och privat arbetsskadeförsäkring
som täcker de fulla kostnaderna för arbetsskador, samt
att
översända motionen som sin egen till partistämman.
Per Jameson Norrköping ligger, tillsammans med det mänskliga lidandet, i sjukskrivningar och långvarigt
nedsatt, eller i värsta fall permanent förlorad, arbetsförmåga.
att
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att verka för införandet av en obligatorisk och privat arbetsskadeförsäkring som täcker
de fulla kostnaderna för arbetsskador, samt
att översända motionen som sin egen till partistämman.
4
Carl G. Nilsson
Åtvidaberg
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna tar upp ett angeläget och intressant ämne och motionen om
reformerande av arbetsskadeförsäkringen går väl i linje med såväl klassisk
moderat ideologi som tidigare stämmors beslut. I en framtid där allt färre i
arbetsför ålder ska finansiera välfärden krävs ett mer effektivt nyttjande av
humanresurserna. Men än viktigare är det mänskliga individperspektivet – att
varje individ förtjänar att få bidra till det gemensamma efter egen förmåga. Att
skapa ekonomiska incitament för att förebygga arbetsskador och stimulera till
snabbare rehabilitering kan vara en nog så viktig pusselbit i detta. En obligatorisk, privatarbetsskadeförsäkring av mer primär karaktär skulle dessutom bidra
till att ge en mer överblickbar bild av kostnaderna i ett annars krångligt pussel
av ersättningar.
Att föra ut arbetsskadeförsäkringen på den privata marknaden skulle inte bara
differentiera premierna för att reflektera arbetsplatsens historia av arbetsskador
och arbetsgivarens förebyggande engagemang, utan skulle även bidra till att
öka kompetensen kring både förebyggande och rehabiliterande arbete- kompetens som såväl arbetsgivare och försäkringsbolag skulle efterfråga och nära.
Förbundsstämman 2013 fattade beslut om sammanförande av kostnaderna
för sjukvård och sjukskrivning hos samma huvudman för att skapa incitament
enlig devisen ”Sjukvård är dyrt, men sjukdom är ännu dyrare”. Denna motion
om arbetsskadeförsäkringen går mycket väl i linje med detta då förebyggande
åtgärder och rehabilitering båda kostar pengar, men den verkliga kostnaden
sid 216
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
5
Motion 61
6
Moderaterna i Bohuslän
Förenkla socialförsäkringarna
7
I Sverige utgörs socialförsäkringssystemet huvudsakligen av pensionsförsäkring, sjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring, samt arbetslöshetsförsäkring.
Bestämmelserna finns sedan den 1 januari 2011 i Socialförsäkringsbalken
(2010:110), men formellt räknas inte arbetslöshets- försäkringen som en social­
försäkring för närvarande. Balken omfattar däremot även skattefinansierade
familjeförmåner till föräldrar och barn, särskilda förmåner till funktionshindrade,
förmåner till efterlevande som inte är pension samt bostadsstöd.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 217 
8
9
10
1
1
Det borde vara rimligare att utforma systemen så att riskerna för att komma i
kläm mellan systemen, fusk eller andra komplikationer undanröjs.
2
3
att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till
partistämman.
Systemen tenderat att bli allt mer omfattande med risk för den enskilde
medborgaren att så att säga hamna mellan två stolar. En sammanslagning av
systemen till ett allomfattande system för försäkringar torde vara den mest
kostnadseffektiva lösningen. Systemen har dessutom redan dag har liknande
ersättningsnivåer, vilket torde underlätta snarare än att försvåra en sådan lösning.
En enda försäkring skulle också bli en mer lättöverskådlig verksamhet. Antingen har man ett jobb eller så har man en ersättning.
2
3
Motion 62
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag:
4
5
6
7
att
socialförsäkringarna inklusive arbetslöshetsförsäkringen slås ihop till en
försäkring,
att
den nya försäkringen handläggs av Försäkringskassan, samt
att
förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman.
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en viktig motion som syftar till att
minska riskerna för att människor fastnar i de byråkratiska systemen. Att slå
ihop socialförsäkringarna inklusive arbetslöshetsförsäkringen till en försäkring,
gör att man kan förhindra att människor som motionären beskriver att hamna
mellan två stolar. Vi tycker att detta är ett bra initiativ och vilket vi tror kommer
bidra till en mer kostnadseffektiv och överskådlig process.
att
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
9
10
5
Krister Samuelsson
Lysekil
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
8
4
Jonas Larsson, Säffle – Värmlands län
Sjuklön vid frivilliga ej medicinskt
nödvändiga ingrepp
Årligen utförs cirka 25 000 plastikkirurgiska ingrepp och ett okänt antal tusen
tatueringar, piercingar och andra kroppsmodifieringar i Sverige. Både inom den
offentliga och den privata vården handlar det framförallt om buk- och bröstplastikkirurgi. Så som sjuklönelagen ser ut i dag skall arbetsgivaren betala ut sjuklön
vid en skönhetsoperation och eventuellt vid tatueringar, piercingar och andra
kroppsmodifieringar på precis samma grunder som annan sjukdom, oavsett
orsak till ingreppet.
Det är inte rimligt att arbetsgivare skall stå för ersättning till den som av personligt estetiska skäl genomgår en sådan operation eller ingrepp och därefter blir
arbetsoförmögen under en tid.
Ersättning bör endast omfatta så kallade rekonstruktiv kirurgi orsakad av med­
födda deformiteter, utvecklingsrubbningar, trauma, infektion eller sjukdom.
Sjuklönelagen måste därför ses över när det gäller arbetsgivarens respektive individens ansvar vid skönhetsoperationer och andra ingrepp såsom tatueringar,
piercingar samt andra kroppsmodifikationer.
att bifalla motionen, det vill säga
att den nya försäkringen handläggs av Försäkringskassan, samt
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
7
8
9
att socialförsäkringarna inklusive arbetslöshetsförsäkringen slås ihop till en försäkring,
sid 218
6
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 219 
10
1
1
Jag föreslår stämman besluta
2
att verka för att lagen ändras så att arbetsgivaren inte behöver betala sjuklön
vid sjukskrivningar till följd av skönhetsoperationer och andra ingrepp
såsom tatueringar, piercingar samt andra kroppsmodifikationer i enlighet
med vad som framförs i motionen, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
3
Jonas Larsson
Säffle
Motion 63
2
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän –
Bohuslän
För bättre psykisk hälsa bland unga
3
Förbundsstyrelsens yttrande
4
Motionären belyser i motionen ett ämne som är angeläget. Problemen med
arbetsgivares ansvar för tvåveckors sjuklön är väl känt och en parlamentarisk
utredning, den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, under moderat
ledning är tillsatt. Medvetenheten om problemet är med andra ord väl känt och
en översyn av regelverket pågår för närvarande.
5
Vi anser att det är orimligt att arbetsgivaren ska bära huvudansvaret för kostnaderna vid icke nödvändiga ingrepp, så som plastikkirurgi och andra kosmetiska
åtgärder av ickemedicinsk grund och anser att eventuella sjuklönekostnader i
anslutning till detta bör bekostas av individen enskilt eller genom av individen
tecknade försäkringar.
6
7
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen, det vill säga
8
att verka för att lagen ändras så att arbetsgivaren inte behöver betala sjuklön vid sjukskrivningar till följd av skönhetsoperationer och andra ingrepp såsom tatueringar,
piercingar samt andra kroppsmodifikationer i enlighet med vad som framförs i
motionen, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
Meddelande till Bris (Barnens rätt i Samhället), från en tjej på 15 år.
Ensamheten hos den som blir utfryst och nonchalerad. Smärtan inuti och
utanpå hos den som blir puttad och slagen. Det bristande självförtroendet hos
den som blir mobbad och kränkt i skolans korridorer. Skyddslösheten hos den
som får kränkande påhopp och meddelanden över internet eller sms. Barnet
som är dubbelt utsatt, vars föräldrar inte finns när det behövs och som går till
och från skolan med en klump i magen. Att bli mobbad och utstött är att långsamt brytas ned, tills självkänslan ligger nere på botten och känslan att göra fel
och inte passa in smittar av sig likt vattenkoppor på vardagen. Psykisk ohälsa
är ett brett begrepp som kan definieras olika, men känslan av att i någon form
må dåligt inombords är något vi alla upplevt.
Ingen ska behöva vara rädd i skolan och för de andra eleverna. Ingen ska behöva vara orolig eller rädd för att komma hem till sina föräldrar. Ingen ska behöva
känna att det inte finns någon som lyssnar eller tar en på allvar. Alla barn och
unga är värda en bra start i livet, befriat från mobbing, kränkningar och problem
hemma. Alla unga har rätt att kunna vända sig till någon som har tid att lyssna.
Alla unga måste våga vara sig själva, gå sin egen väg och följa sina egna drömmar. Psykisk ohälsa är ett stort hinder för många unga i Sverige.
Vi tror på alla barn och unga och därför behövs det krafttag mot den psykiska
ohälsan.
9
10
”De kallade mig saker när jag gick förbi i korridoren, de ringde min mobil,
skickade sms, lämnade meddelanden, skrev på facebook, på min blogg,
på msn… Ett tag vågade jag inte ens gå till skolan för att jag mådde så
dåligt och för att jag visste att de väntade där på mig”
sid 220
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 221 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Definition av psykisk hälsa
2
3
4
5
”Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland
annat om att människan upplever sin tillvaro meningsfull, kan använda
sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att den har för­
mågan att hantera livets normala motgångar”.25
Citatet är Sveriges Kommuner och Landstings definition av psykisk hälsa. Definitionen brukar oftast skilja sig åt och det finns ingen enhetlig definition då alla
har olika utgångspunkter. Världshälsoorganisationens definition är: ”Barn och
ungdomars psykiska hälsa innebär förmågan att uppnå och behålla optimalt
välbefinnande och sätt att fungera psykologiskt.”.26
Hur barn och unga ser på och definierar psykisk hälsa skiljer sig ofta från
vuxnas syn. En studie visar att barn kopplar psykisk hälsa till relationer till nära
vuxna, kompisar och andra personer i sin omgivning. Bra relationer och kontakt
med föräldrar och syskon, att ha nära vänner och vara framgångsrik i skolan är
positiva faktorer för psykisk hälsa. Familjeproblem, brist på kompisar, mobbing
och dåliga skolresultat relaterade unga till negativa faktorer. Kopplat till begreppet psykisk ohälsa relaterade barn och ungdomar känslor av stress, nedstämdhet och dåligt självförtroende.27
Att föreslå åtgärder för något som inte har en enhetlig definition är komplicerat
och svårt. Vi ska inte fokusera på att definiera psykisk hälsa, då alla människor
bäst definierar begreppet själva.
6
7
8
9
10
Vi ska jobba för att samhället stöttar, lyssnar, bekräftar och erbjuder hjälp till
alla de barn och unga som behöver stöd och hjälp. Mycket har gjorts men mer
behöver göras för att den drömmen ska gå i uppfyllelse.
Tydligt och överskridande samarbete
För att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska få effekt behövs
en långsiktig och systematisk samverkan mellan aktörer på olika nivåer. Hur
barn och unga mår är inte bara viktigt för oss här och nu, det är också viktigt
för framtiden. Svenska barn och unga mår fysiskt mycket bra, men det finns
flera tecken på att ungas psykiska hälsa försämras.28 Samtidigt är kontakten
25 Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Modellområdesprojektet
26 Världshälsoorganisationen (2005) Promoting mental health: concepts, emerging evidence, practice: report of the
World Health Organization, Department of Mental Health and Substance Abuse in collaboration with the Victorian
Health Promotion Foundation and the University of Melbourne
27 Att främja barn och ungas psykiska hälsa Vägledning Rapport 2011.
28 Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, Stenbeck M, Sundelin C, Hägglöf B.
(2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversiktmed tonvikt på förändringar
över tid. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet.
sid 222
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
mellan skolan, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri och habilitering oklar.29
Enligt organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, är det oklart var barn och
unga i åldern sex till 18 år ska vända sig när de mår dåligt. Trots hundratals miljoner kronor i statsbidrag, generella stimulansmedel och starkare vårdgaranti,
finns det ingen samlad vårdkedja för barn och unga. Resultatet kan bli att barn
och unga bollas runt utan att någon tar ansvar.30
Du ska ha tur att växa upp i en kommun där barnavårdscentralen (BVC), skolhälsovård, vårdcentral och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), vet vad dem
ska göra och samarbetar. Det menar Marie Collberg, inspektör vid socialstyrelsens tillsynsenhet i Öst, i Bris rapport 2012.31 Vår utgångspunkt måste vara lika
tydlig som klar – det ska inte spela någon roll vilken kommun du bor i. Oavsett
var du bor ska det vara tydligt vem som har ansvaret för att förebygga barn och
ungas psykiska ohälsa.
Marie Collberg förtydligar i Bris rapport 2012 att det är väldigt sällan i kommuner som det finns en tydlighet kring på vems axlar ansvaret ligger. Enligt en rapport från Socialstyrelsen tycker inte vårdcentralerna att den psykiska ohälsan är
deras ansvar, medan köerna till barn – och ungdomspsykiatrin blir allt längre.32
Det är mer klarhet i vart vuxna ska vända sig än barn och ungdomar. Vuxna kan
vända sig till vårdcentralen och i nästa steg vuxenpsykiatrin. Barn och unga
kan kontakta skolhälsovården, vårdcentralen, ungdomsmottagningen eller barn
– och ungdomspsykiatrin. Men dessa använder sig av helt olika metoder och
tillvägagångssätt.
Socialstyrelsen gjorde en undersökning kring hur de olika instanserna jobbar med olika metoder för att främja psykisk hälsa. Socialtjänsten, barn – och
ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningarna och skolan rapporterade olika
metoder. Undersökningen visade att samtliga verksamheter använder förebyggande arbete och tidiga insatser, men hur det görs är olika.33 Att instanserna
jobbar olika är konstaterat, men det faktum att alla inte samarbetar gör det
väldigt svårt för barn och unga som på något sätt behöver få hjälp och stöd.
Tröskeln är hög och lättillgängligheten föga. Enligt Marie Collberg är det viktigt
att hitta gemensamma metoder för gemensam ledning och styrning. Det måste
bli tydligt vart barn och unga ska vända sig när de mår dåligt.
Socialstyrelsen gjorde under 2008 och 2009 en nationell tillsyn av den specia­
liserade barn- och ungdomspsykiatrin och den icke specialiserade vården för
barn och ungdomar med psykisk ohälsa, det vill säga: vårdcentraler, BVC,
29http://www.skl.se/psynk/modellomradesprojektet09-11/kontakt_modellomraden_1-14/dalarna/kontakten_mellan_skola_socialtjanst_barn-_och_ungdomspsykiatri_och_habilitering
30Bris-rapport_2012
31http://www.bris.se/?pageID=230
32http://www.bris.se/?pageID=230
33http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8794/2008-126-50_200812650_rev.pdf
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 223 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
ungdomsmottagningar samt skolhälsovård. Resultatet visar att det på många
håll inte finns någon specialiserad vård för psykisk ohälsa hos ungdomar och
barn över sex år, och att samarbetet är mycket oklart.34 Vart ska 13-åriga Calle
vända sig, som blir mobbad och vars föräldrar inte stöttar, om inte kommunen
och landstinget vet vem som bär ansvaret? Det är en fråga vi måste se allvarligt
på och ställa oss själva.
På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen fördelat många hundratals miljoner
kronor i statsbidrag till landstingen. Syftet har varit att göra hälsa- och sjukvården för barn och unga med psykisk ohälsa mer lättillgänglig. Efter Socialstyrelsens återkommande uppföljningar och utvärderingar av de insatser som gjorts,
har en bild tonat fram som är både otydlig och motsägelsefull.
Bilden visar att det fortfarande finns stora briser i kommunernas och landstingens arbete. Sedan 2009 har köerna till ett första samtal hos BUP ökat istället
för att minska och kommuner och landsting har svårt att samverka och komma
överens. Flera brister har genom åren upptäckts. På en del ställen saknas
specialistläkare, patientjournalerna och ordentlig dokumentation, vilket är under
all kritik. Trots att investeringar görs på alla nivåer kvarstår problem och brister.
Det drabbar inte bara barn och unga som mår dåligt, utan också deras familjer
som är i behov av professionellt stöd och hjälp.35
I den nationella tillsyn som genomförts av socialstyrelsen, där de frågar sig vem
som bär ansvaret, visar statistiken att bara tio av 44 skolhälsovårdsenheter
tyckte sig ha ett tydligt uppdrag att förebygga psykisk ohälsa. Sexton av 44
enheter sade sig helt sakna ett sådant uppdrag, dessutom ansåg bara 13 av 26
vårdcentraler att en av deras uppgifter är att förebygga psykisk ohälsa bland
barn och unga. Av 79 ungdomsmottagningar ansåg 39 stycken att de fått i
uppdrag att arbeta förebyggande. I den enkät som gjordes ansåg instanserna
ovan att det var oklart vem som har ansvaret för att förebygga psykisk ohälsa
hos barn och unga från sex års ålder.36
Genom att införa obligatoriska arbetsteam som jobbar kring unga med psykisk
ohälsa vid alla vårdcentraler i landet, så sänks trösklarna ytterligare. I dag är
det ett väldigt stort steg för många barn att på eget initiativ ta kontakt med en
myndighet eller kommunen. Det är lättare för 13-åriga Calle att vända sig till
vårdcentralen än till en myndighet.
Att det inte finns någon klarhet och fortfarande är diffust för Sveriges kommuner och landsting eller hos våra främsta instanser, kring vem som bär ansvaret
för psykisk ohälsa, är djupt oroväckande och skrämmande. Det får inte vara
34http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-12-13
35http://www.bris.se/?pageID=230
36http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18200/2010-12-13.pd
sid 224
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
någon oklarhet när det handlar om det som frihetsberövar många barn och
unga, som gör att flera väljer att stanna hemma från skolan, eller i värsta fall
skada sig själv eller brottas med tankar om att ta sitt eget liv. Det måste ske en
förändring, barn och unga förtjänar bättre.
Helhetstänkande – en nödvändighet för barn och unga
Barn och unga som av olika anledningar mår dåligt behöver hjälp i rätt tid. För
att kunna sätta in rätt stöd och hjälp tidigt behöver hälsa- och sjukvård vara
lättåtkomlig, jobba förebyggande och att se till att det finns specialiserad vård
inom barn- och ungdomspsykiatrin för att möta behoven. Det är någonting som
Socialstyrelsen fastslår och myndigheten konstaterade 2011 att nästan alla
landsting fortfarande saknade samlad kunskap om hur hälsa- och sjukvård för
psykisk ohälsa fungerade. I flera landsting saknades fortfarande tydliga roller
och uppdrag. Marie Collberg, berättar återkommande i Bris:s årsrapport att
de flesta verksamheter inte har en organiserad övergripande samverkan med
andra, vilket kan resultera i att unga som är på gränsen mellan BUP och vuxenpsykiatrin kan ha svårt att få akut hjälp.37
Allting är inte bara dystert i Bris rapport från år 2012. Det framgår i rapporten
att det sedan 2009 finns 14 modellutvecklingsområden runt om i Sverige, som
ska tjäna som inspiration till att förbättra situationen för barn och unga på alla
olika håll. Det är SKL (Sveriges kommuner och landsting) som på uppdrag av
regeringen leder arbetet. Områdenas syfte är att ta fram praktiskt fungerande
modeller för arbets- och samverkansmetoder mellan skolan, socialtjänst och
sjukvård för att kunna ge hjälp på rätt nivå.38 Helhetssynen är viktig för att familjen, barnen och ungdomarna ska känna att de kan påverka sin livssituation och
att hjälpen finns där den behövs. Det bakomliggande och viktigaste syftet enligt
oss, måste vara att arbetet ska göra en verkligen skillnad, så att ingen ”tappas
bort på vägen”. Den 1 januari 2012 inleddes ett ytterligare steg som de skulle
arbeta med under de tre kommande åren. Kommuner, Landsting och regioner
fick i uppgift att utveckla och intensifiera arbetet kring en så kallad ”första linje”
för barn och ungas psykiska hälsa så att det blir tydligare vart de ska vända sig
när de mår dåligt. Arbetet och helhetssynen är viktigt, men vi måste gå ett steg
längre.
Att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälsa- och sjukvård, polis,
social­tjänst för att förebygga att barn far illa och får det stöd som de behöver,
är en viktig framtidsinvestering. Alla behöver samarbeta över gränserna, och
det nu. I de regioner eller kommuner där det finns konstaterade brister och
samverkan inte fungerar, bör de ansvariga beslutsfattarna för hälsa- och sjuk37http://www.bris.se/?pageID=230
38http://www.bris.se/?pageID=230
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 225 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
vårdsfrågor ge tydligare uppdrag till de verksamheter som ansvarar för arbetet
med psykisk ohälsa för barn och ungdomar. Samhällsfunktioner som BVC,
förskola, skola, ungdomsmottagningar och så vidare är viktiga arenor för att
arbeta med barns psykiska hälsa. Unga som mår dåligt kan inte vänta.
Att brottas med sina känslor i det tysta
Allt fler barn och ungdomar kontaktar Bris och berättar att de är mobbade.
Under 2011 kontaktade 5 093 barn och unga Bris angående mobbing. Bris,
Barnens rätt i samhället, är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som far illa. Bris är en länk mellan barn,
vuxna och samhället och till dem vänder sig barn när de inte längre ser någon
annan utväg. Bris fungerar som en opinionsbildare och remissinstans för att
öka vuxnas respekt för barn som individer och för de principer som slagits fast i
FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut.39 De beskriver att de får in skakande
berättelser där unga beskriver sina känslor som en daglig kamp – där de får
kämpa i det tysta.40 Mobbing och kränkningar är förknippat med känslan av att
skämmas, att själv ta på sig skulden för att inte passa in och helt enkelt vara
”fel”. Bris menar att det oftast är i skolan som barn och ungdomar blir mobbade och att känslorna av att vara värdelös och utanför inte stannar kvar i skolan,
utan följer med hem, till stallet eller på fotbollsträningen.
Det är svårt att ha ont på insidan och bära på en smärta som inte syns. Att bära
en smärta som inte syns är ofta en av anledningarna till att många unga gör
illa sig själva. Bris pekar på att ett självskadebeteende gör smärtan mer fysisk
och upplevs lättare att hantera. Medan vissa skadar sig skyddar sig andra från
mobbarna genom att isolera sig och skolka från skolan. Bris poängterar att
de flesta barn och ungdomar inte vågar berätta för någon vuxen i sin närhet
om vad det varit med om.41 Det är inte bara rädslan för vad ens föräldrar eller
andra vuxna ska tycka eller göra om man berättar, utan också den enorma
normdjungeln som ofta är svår att ta sig igenom. Psykisk ohälsa är en myt som
är svår att slå hål på, men det är för många en daglig kamp där man får brottas
med sina egna känslor och vi är duktiga på att lämna andra i fred, för vi vill inte
tränga oss på. På den här punkten behöver vi vara extra tydliga. Det måste vara
lika okej att berätta om att man har ont i själen, liksom det är att gå till läkaren
med ett brutet ben.
Det är alltid enklare att vara tyst, än att våga berätta för någon man inte litar på.
Alla unga har rätt att vända sig till någon som har tid att lyssna. Att få berätta.
9
10
39http://www.bris.se/
40http://www.bris.se/?pageID=230
41http://www.bris.se/?pageID=230
sid 226
Det är när vi vågar prata och be om hjälp som fler av oss unga kan övervinna
våra känslor som trycker ned och håller oss tillbaka.
2
Skolan har ett ansvar
”Jag blev mobbad från sexan till nian. Ingen gjorde något och det skräm­
mer mig också. Kommer ingen i skolan göra något om det skulle hända
nu eller i framtiden heller?”
Meddelande till Bris, från en tjej på 18 år.
Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete, eftersom man når nästan
alla barn där. Skolans viktigaste roll är att förmedla kunskap, men också att jobba för sambandet mellan hälsa och lärande. En av skolans viktigaste uppdrag
är att se till att förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Elever som mår
bra har lättare att lära och nå godkända resultat och betyg. Motivationen hos
dem som mår dåligt är låg och elever som har problem har svårare att lära sig,
samtidigt finns det ett samband som visar att elever som har svårt att lära sig
också riskerar att må sämre.42 Skolan och dess personal kan i många sammanhang vara ett viktigt stöd för dessa elever och de som har problem i hemmet
och på andra ställen. Eftersom skolan är både lärare och elevers arbetsmiljö är
därför den psykiska hälsan en viktig del.
Skolans huvudsakliga uppgift är att lära ut. Kunskap är viktig för elevens välbefinnande och möjlighet att göra sina egna val, vilket i sin tur ökar förutsättningarna för barnets framtida hälsa. Hur kunskapen tas in beror både på elevens
begåvning men också på hur eleven mår. Hälsa och lärande går hand i hand.
Studier visar också att det lönar sig i ett långsiktigt perspektiv att främja barns
psykiska hälsa. Skapade förutsättningar för barn och unga att klara skolgången
är lönsamt både ur ett individuellt hälsoperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.43 Det finns olika faktorer på samhällsnivå som påverkar barn
och ungas psykiska hälsa. Ofta nämns föräldrar socioekonomiska situationer,
hälsovård, utbildning, arbete, boende och fritidsaktiviteter. På samhällsnivå kan
vi jobba för social trygghet, och delaktighet samt inflytande för barn och unga.
Barn och ungas hälsa kan främjas av olika typer av insatser. Alla insatser har en
kostnad och samhället har begränsade resurser, men föräldrars socioekonomiska situation har ofta stor betydelse för barns liv och utveckling. Detta gäller
framför allt föräldrars utbildningsnivå, ekonomi och bostadsområde. En aktiv
skola som har en aktiv elevhälsa, hög kvalité i skolan och föräldrastöd, kan
utjämna skillnader mellan elever med olika uppväxter och hemmamiljöer.44
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
4
5
6
7
8
9
42 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011.
43 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011.
44 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
3
sid 227 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Elevhälsan, tillsammans med andra vuxna på skolan, har ett ansvar att för de
elever som lider av psykisk ohälsa. Det menar Nils Lundin som är ungdomsvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett. Frågan om resurserna räcker till för
att fånga upp barn och unga som är drabbade är återkommande, och Nils
Lundin menar att det beror på hur många elever man har i ett område och
tillgången till kompetenser i elevhälsan. I skollagen finns en regel som säger
att elever skall erbjudas ett hälsobesök hos skolsköterskan i förskoleklass, i
årskurs fyra, årskurs sju och åtta och i årskurs ett på gymnasiet.45
Det är en viktig del i lagen som möjliggör att fånga upp barn och unga med
psykiska besvär. Barn med allvarliga psykiska problem som ätstörningar eller
depression skickas till BUP, medan barn med lätta psykologiska problem kan
behöva en annan instans att vända sig till. Skolhälsovården är det mest naturliga och tillgängliga för alla elever, men skolhälsovården ser också olika ut beroende på vart du bor. Elevhälsans uppdrag, som det är specificerat i skollagen,
när det gäller skolsköterskans och skolläkarens ansvar, är tydligt. Men däremot
är det upp till varje kommun och skola hur man fördelar sina resurser på bästa
sätt för att möta behoven som de ser ut i varje skola.46
Elevhälsan börjar i klassrummet. Det som betyder mest för elevernas välbefinnande i skolan, både fysisk och psykiskt, är de dagliga mötena med skolans
vuxna. Skolans utmaning är stor. Det handlar inte bara om att skapa en bra
arbetsmiljö för lärande, utan att också för hälsa.
Genom att ytterligare resurser tillförs elevhälsan så att fler tjänster kan till­sättas,
särskilt antalet skolpsykologer, så blir det enklare och lättare att knacka på kuratorns dörr. Det finns studier som visar att unga söker vård för fysiska problem,
men att psykiska besvär ofta kan ligga bakom. Fysiska symptom kan vara en
viktig indikator för psykisk ohälsa.47 Barn och ungdomar kan inte föra sin egen
talan på samma sätt som vuxna. Därför behöver alla som arbetar med dem
bevaka och se till deras bästa. Skolan är en sådan plats.
Den 1 juli 2011 kom den nya skollagen med nya och skärpta krav på att skolan
måste ge eleverna tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och
personal med kompetens för specialpedagogiska insatser. Skolinspektionen
gjorde en översyn i september 2011 hos 764 grundskolor där man kontrollerade
tillgången på resurserna. Trots att skollagen har skärps när det gäller tillgång på
psykolog och kurator inom elevhälsan, uppgav mer än var tredje rektor att behovet är större än tillgången. Var fjärde rektor uppgav att tillgång till kurator inte
heller räckte till.48 Under inspektionen såg de en stor skillnad mellan friskolor
45
46
47
48
Bris Rapport 2012.
Bris Rapport 2012.
Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011.
Bris Rapport 2012.
sid 228
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
och de kommunala skolorna. Eleverna var mer nöjda på friskolorna, eftersom
tillgången på psykologer och kuratorer kunde möta behovet.
Skolinspektionen kan bara följa upp om skolorna följer skollagen, där det står
att det ska finnas tillgång till skolpsykolog/kurator, men det står ingenting om
hur omfattande det skall vara. Det är oroande att många verksamheter anser att
resurserna i skolan inte räcker till, särskilt när samhällets övriga resurser i kommuner och landsting inte alltid är tillräckliga för unga med stödbehov. Risken är
att många unga med oro och ångest inte får det stöd de behöver och att elever
i behov av särskilt stöd eller specialpedagogiska resurser inte blir ordentligt
utredda och därmed går miste om möjligheten att nå godkända betyg och få
tillgång till vidare utbildning.49 Det är de mest utsatta barnen och ungdomarna
som riskerar att inte få den hjälp de behöver.
2
Psykologförbudet gjorde en kartläggning bland nästan 4 000 grund- och gymnasieskolor i Sverige. Undersökningen visade att det går en heltidsarbetande
skolpsykolog på genomsnitt 1 600 elever. Psykologförbundets rekommendation
ligger på 500 elever.50 Siffrorna visar att många inte lever upp till den skärpa
lagen.
4
Vi kan konstatera att trots lagen så finns det fortfarande brister och krav som
skolor inte når upp till. Det är inte hållbart att låta människor hamna utanför
redan i tidig ålder, för att skolan inte förmår att möta behovet med kurator eller
skolsköterska. Det behövs större påtryckningar för att grundskolan, gymnasiet och friskolor ska ta skollagen på allvar och rekrytera personal som kan
möta behoven. Det behövs större åtgärder, det räcker inte att skolinspektionen
inspekterar. Genom att införa betalningsskyldighet för de skolor som har tydliga
brister och efter återkommande inspektioner inte bättrat sig, så möjliggör vi att
alla elever får möjlighet till rätt stöd och hjälp i tid.
Skollagen tillåter inte mobbing och skolan har ett ansvar för att hjälpa barn som
far illa. I Skollagen (2010:800), kapitel 6, ”Åtgärder mot kränkande behandlingar”, står det att skolan har skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot
kränkande behandlingar.51 Vi tror att de effektiva insatserna mot mobbing är att
flytta på mobbaren och inte på offret, låta elever aktivt delta i det förebyggande
arbetet mot mobbing samt att det sker uppföljning/utvärdering av elevernas situation som genomförs regelbundet. Andra viktiga delar är att det finns åtgärder
för den mobbade och mobbaren och att personalen fått utbildning som ökar
deras förståelse för mobbing och kränkningar.
49 Bris rapport 2012.
50http://www.psykologforbundet.se/Sidor/default.aspx
51http://www.skl.se/psynk/om-psykisk-halsa/for-dig-som-ar-barn-eller-ungdom/lagar_och_regler/krankning_och_
mobbning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 229 
3
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Skolan och olika myndigheter har också sekretess. Sekretesslagen är en
förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen
använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Sekretesslagen kan utgöra ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika
instanser.52 Det finns bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i
samtliga yrkeskategorier. I skolan blir det en stor problematik.
Sekretess gäller i grundskolan och gymnasiet för uppgift om en enskilds
personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial
eller specialpedagogisk insats och i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men. Skolans elevhälsa har tystnadsplikt och får inte
lämna ut personlig information om elever till andra elever.
Tystnadsplikten är en förutsättning för att unga ska våga prata om sina upplevelser och gör att fler elever vågar anförtro sig till någon. Varken lärare eller
annan personal tystnadsplikt, men däremot är de anmälningsskyldiga om de
misstänker att någon utsätts för mobbing eller kränkningar. Anmälningsplikten
gäller över tystnadsplikten. Varje människas trygghet är så viktig att om exempelvis skolkuratorn har en misstanke om att man far illa, så kan denne bryta
tystnadsplikten och kontakta socialtjänsten. Om det finns misstanke om ett
allvarligt brott bryts även tystnadsplikten gentemot polisen. Anmälningsplikten
går alltså framför tystnadsplikten.53
Lärare är viktiga för eleverna. Det kanske finns en lärare som kan lyssna, men
risken att läraren kopplar in föräldrarna är stor, och i vissa fall förvärrar det
problemen hemma. Då är de hellre tysta om sina problem. Bris kan kontakta
rektorn på skolan och berätta vad barnet utsätts för. Men det är väldigt ovanligt att barn tar emot den hjälpen, eftersom det innebär att barnet måste bryta
anonymiteten. Många unga berättar för Bris om misshandel och våld i hemmet,
men det är återigen ingenting de vill gå vidare med eftersom att anonymiteten
bryts och risken att föräldrarna kopplas in blir större. Föräldrarnas inkoppling
kan förvärra situationen för ett barn eller en ungdom, då föräldrarna inte vill att
det ska bli offentligt om de utsätter sitt barn för våld, psykisk våld eller liknande
hemma. Föräldrars delaktighet kan i många fall vara bra, men många föräldrars
delaktighet i val av metod och föräldrars samtycke till deltagande kan stå i kontrast till barns rätt att ge synpunkter i frågor som berör dem. Det kan lätt uppstå
en intressekonflikt mellan föräldrar, barn och skolan då föräldrarna går in som
ställföreträdare för barnet.54 Föräldrar ser inte alltid till sina barns bästa.
52http://www.uppsatser.se/uppsats/2c8e14c945/
53http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Anmalningsplikt/
54 Att främja barns och ungas psykiska ohälsa vägledning rapport 2011
sid 230
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Socialtjänstlagen är en lagstiftning som bygger på individens frivillighet till
hjälp.55 Vi ska alltid värna människans egen fri vilja så länge det inte går ut över
andra, i det här fallet ofta barn vars föräldrar är i behov av allvarlig hjälp, men
som ofta tackar nej eftersom att lagen bygger på frivillighet till hjälp. Tvingande
insatser drar man sig för att sätta in vilket i sin tur gör att fler barn far illa än vad
som är nödvändigt. Det handlar inte om att man ska isolera barn från sina föräldrar, utan att man måste kunna tvinga föräldrar till stöd och hjälp, exempelvis
att gå i behandling för sitt missbruk. Att som förälder osynliggöra sina problem
och gömma sig bakom socialtjänstlagen är inte hållbart för de barn som far illa i
hemmet. Skolan och myndigheter som ser att barn far illa, måste kunna ingripa
och hjälpa de familjer som behöver stöd. Stöd och hjälp behöver inte vara ett
hot, utan en hjälpande hand.
Vi behöver skapa förutsättningar för att unga ska våga prata om sina känslor.
När en ung vet att informationen kan komma fram till antingen föräldrar eller
andra lärare och elever, är det enkelt för eleven att istället vara tyst. Genom att
alla lärare och skolpersonal omfattas av tystnadsplikten, så möjliggör vi att flera
vågar prata med sin lärare om sin egen situation. Lärare ska också ha skyldighet att anmäla eller ge vidare information om eleven är i fara, till elev­hälsan,
som i sin tur kan kontakta socialtjänst, BUP och så vidare. Men där finns ytter­
ligare en problematik.
Det finns även sekretess mellan olika myndigheter.56 När ett barn utreds gäller
sekretess som huvudregel mellan socialtjänst och skolan. Det bästa sättet att
skapa en samverkan mellan skolan och socialtjänsten är via vårdnadshavarna
för barnen som är under 18 år.57 En idealisk utredningssituation för socialtjänsten är när en familj själv önskar att andra myndigheter ska vara informerade och
delaktiga, för att minimera att ens barn riskerar att fara illa eller far illa. Sekretessen är inte ett problem i sig, utan den blir ett problem när man använder den
som ett hinder för samarbete mellan socialtjänst och skola.
Problematiken som vi ovan pekade på handlar om att många föräldrar inte tillåter socialtjänsten dela med sig informationen till skolan, om barnet eller ungdomen är under 18 år. Detta är en stor problematik som gör att skolan, där eleven
ska vara fem av sju dagar i veckan, inte vet vad som händer i utredningen med
socialtjänsten. Ska samverkan mellan socialtjänsten och skolan fungera krävs
det att sekretesslagen inte säger att vårdnadshavaren har sista ordet. Barn
väljer inte sina föräldrar och vi har som norm i Sverige att alla föräldrar vill sina
barn det bästa, men det vill inte alla föräldrar. Många lider av alkoholproblem,
depressioner, utövar våld och så vidare, som gör att föräldrar inte vill att skolan
55http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm
56http://www.regeringen.se/content/1/c4/04/12/44a0ac52.pdf
57http://www.elevhalsan.se/cldoc/2617.htm
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 231 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
och lärare ska vara medvetna om i hur stor utsträckning deras problem är. Även
om barn och unga är under 18 är, så är de egna människor och har rätt att må
bra. De har rätt att kunna få hjälp i skolan, även om de utreds av socialtjänsten,
utan att deras föräldrar behöver ge sitt tillstånd. För utsatta barn kan det vara
avgörande att få en snabb kontakt med en vuxen efter misshandel eller övergrepp och därför måste det bli enklare att göra det i skolan.
Vi kan aldrig säga vad som är alla elevers bästa, men vi kan se till och uttala
att alla barn och unga som är under 18 år är individer med egna känslor och
behov. Att göra det enklare för skolan och socialtjänsten att samarbeta, genom
att ta bort direktivet som säger att vårdnadshavarens tillstånd ger möjlighet till
samverkan, så gör vi det möjligt för fler unga att få mer hjälp i skolan av både
elevhälsa, lärare och kuratorer. Genom att sprida tydlig information till barn och
ungdomar om vart man ska vända sig om man drabbas av känslor som man
inte klarar av på egen hand, så blir det enklare för barn och unga att söka upp
de personer som kan hjälpa dem.
Det är viktigt med stort fokus på skolan. Det finns också svårigheter när barn
går mellan grundskolan och gymnasiet, där risken att hamna mellan stolarna
är stor. Många insatser och resurser bör genomföras och läggas där, då skolan
når nästan alla barn. Mindre insatser till många ger större effekt på folkhälsan
än stora insatser till få. Att helt undvika att vissa individer drabbas av psykisk
ohälsa är omöjligt, men färre kommer drabbas av besvär om satsningar och
resurser läggs på rätt ställen.
Skolan ska vara en tid av glädje och pirr i magen, inte ett ställe som är för­
knippat med ångest och jobbiga känslor. För att det ska bli möjlighet krävs det
att mycket händer under de kommande åren. Elevhälsans roll för en hälsofrämjande skolutveckling, är att skapa förutsättningar för en positiv fritid och
utveckla uppföljningen från den obligatoriska skolgången till vidare arbetsliv.
En av de viktigaste skyddsfaktorerna för psykisk hälsa längre fram i livet är att
unga går ur skolan och gymnasiet med fullständiga betyg. Utan fullständiga
betyg är det i dagsläget svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Unga som är på
väg ut i arbetslivet är snarare en målgrupp än en arena. Målgruppen har en stor
utmaning framför sig och det hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste
ske i samverkan med varandra.
Barnkonventionen
Barnkonventionen antogs 1989 av Förenta Nationernas (FN:s) generalförsamling. Konventionen är ett viktigt verktyg för alla de som jobbar med att stärka
barn och ungdomars rättigheter i Sverige och övriga världen. Kärnan i barnkonventionen handlar om respekten för varje barn som individ och subjekt i
sid 232
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
sitt liv, på samma villkor som vuxna. Varje barn, har oavsett bakgrund, rätt att
behandlas med respekt och barnets bästa skall alltid komma i första rum vid
alla åtgärder som berör barn. En central aspekt är att barn har rättigheter som
fullvärdiga medborgare i samhället.
Barnkonventionen bygger på fyra principer. 1. Förbud mot diskriminering (artikel 2) innebärande att alla barn har rätt att ta del av sina rättigheter. 2. Barnets
bästa i främsta rummet (artikel 3) innebärande att alla beslut som tas och som
på något sätt berör barn ska beakta barnets bästa. 3. Rätten till liv och utveckling (artikel 6) innebärande att inte bara barnets överlevnad, utan även hans
eller hennes utveckling skall säkerställas till det yttersta av samhällets förmåga.
4. Rätten att få komma till tals (artikel 12) innebärande att barnets åsikter ska
komma fram och ges respekt. Barnkonventionen tar upp en rad rättigheter som är specifika för barn. Exempel
på det är barnets rätt till personlig kontakt med sina föräldrar, rätt till omvårdnad för ett barn som berövats sin familjemiljö och barnets rätt till kostnadsfri
utbildning.58 Genom att barnkonventionen har större inslag i svensk lag, så
måste alltid barnets bästa tillgodoses i alla beslut som rör det.
2
3
4
5
För bättre psykisk hälsa bland unga
”Hej! Jag är tjej på 18 år som har stått ut med mobbing sedan jag var sju
år gammal. Jag har bytt skola tre gånger på grund av mobbing. På gym­
nasiet började problemen igen. Jag är psykiskt och fysiskt utmattad av all
stress pga. mobbingen. Jag går hos både psykolog och kurator men jag
tycker inte att det hjälper. Snälla, jag vill veta vad jag gör för fel!?”
6
Från en tjej till Bris
Ensamheten hos den som blir utfryst och nonchalerad. Smärtan inuti och utanpå hos den som blir puttad och slagen. Det bristande självförtroendet hos den
som blir mobbad och kränkt i skolans korridorer. Skyddslösheten hos den som
får kränkande påhopp och meddelanden över internet eller sms. Barnet som
är dubbelt utsatt, vars föräldrar inte finns när det behövs och som går till och
från skolan med en klump i magen. Att bli mobbad och utstött är att långsamt
brytas ned, tills självkänslan ligger nere på botten och känslan att göra fel och
inte passa in smittar av sig likt vattenkoppor på vardagen. Psykisk ohälsa är ett
brett begrepp som kan definieras olika, men känslan av att i någon
form må dåligt inombords är något vi alla upplevt.
För att ingen ska behöva vara rädd i skolan och för andra elever krävs det att
skolan tar elevers rop på hjälp på allvar. Ingen ska behöva vara orolig för att
7
8
9
58http://www.bris.se/default.asp?pageID=44
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 233 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
berätta för skolans personal om våldet i hemmet, för att vara rädd för att skolans personal ska ringa hem till föräldrarna och förvärra situationen. Ingen ska
behöva känna att ingen lyssnar eller tar en på allvar, utan skolan måste möta
elevernas behov med kunnig personal. Alla aktörer måste samarbeta och se till
att den 18-åriga tjejen ovan får den hjälp och stöd hon behöver för att leva ett
liv som känns värdigt för henne själv. Alla barn och unga är värda en bra start i
livet, befriat från mobbing, kränkningar och problem hemma.
att
uttala att skolan har ett ansvar för psykisk hälsa bland barn och unga,
att
uttala att skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete,
att
uttala att lärande och elevens hälsa går hand i hand,
att
verka för att skolan stöttar alla elever med olika behov och uppväxt,
att
Alla unga måste våga vara sig själva, gå sin egen väg och följa sina egna drömmar. Psykisk ohälsa är ett stort hinder för många unga i Sverige.
verka för att social trygghet, delaktighet och inflytande för barn och ungdomar i skolan,
att
Vi tror på alla barn och unga och därför behövs det krafttag mot den psykiska
ohälsan.
uttala att elevhälsan på skolan bär ansvaret för de elever som lider av
psykisk ohälsa,
att
verka för att elevhälsan tillförs mer resurser, så att de kan rekrytera personal med värdefull kompetens,
att
uttala att det finns en skillnad mellan kommunala skolor och friskolor när
det kommer till förebyggandet och satsning på elevhälsa,
att
uttala att det är för få skolpsykologer per elever i Sverige,
att
verka för att det införs sanktioner för de skolor som återkommande
gånger visat på brister inom elevhälsan,
att
verka för att mobbaren förflyttas och inte den som blir mobbad,
att
uttala att personalens förståelse för mobbing och kränkningar är viktigt för
elever som mobbar och för de som mobbas,
att
verka för att införa tystnadsplikt för alla lärare och övrig personal på
skolorna,
att
verka för att direktivet som säger att vårdnadshavare godkänner sam­
verkan mellan skola och socialtjänst hävs,
att
uttala att ett barn eller en ungdom under 18 år inte ska behöva föräldrars
tillstånd för att skolan och socialtjänsten ska samverka,
Med anledning av ovan föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman
att
sända den vidare till länsförbundsstämman,
att
uttala att det behövs mer av det förebyggande arbetet mot psykisk
ohälsa,
att
vidga begreppet psykisk ohälsa,
att
Moderata Ungdomsförbundet Bohuslän verkar för att samhället tidigt
erbjuder hjälp till barn och unga som behöver stöd,
att
verka för ett långsiktigt och systematisk samverkan mellan aktörer som
har hand om barn och unga på olika nivåer,
att
uttala att det inte ska spela någon roll var du bor för att för att få stöd och
hjälp,
att
verka för att det ska vara tydligt i alla kommuner vem som bär ansvaret
för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa,
att
uttala att det måste vara tydligt i varje kommun och på varje skola vart
barn och unga ska vända sig när de mår dåligt,
att
verka för införandet att arbetsteam som jobbar kring unga med psykisk
ohälsa vid alla vårdcentraler i landet,
att
verka för att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälsa- och sjukvård, polis och socialtjänst för att förebygga att barn och unga far lila,
att
verka för att bryta normer kring psykisk ohälsa bland barn och unga,
att
uttala att öppenhet och möjligheten att prata om sina känslor är bättre än
att själv bära på sina känslor inombords,
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
3
4
5
6
7
att uttala att en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa är
fullständiga betyg och resultat i skolan,
att
uttala att det försvårar för unga som mår psykiskt dåligt att ta sig in på
arbetsmarknaden,
att
uttala att barnkonventionen ska tillämpas mer i svensk skollag, för att
barens bästa alltid ska tillgodoses i alla beslut som rör det, samt
att
uttala att psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig framtidsfråga
Moderata Ungdomsförbundet i Bohuslän
sid 234
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 235 
8
9
10
1
1
Distriktsstämmans beslut
Moderaterna vill tillsammans med de andra allianspartierna i Västra Götalandsregionen arbeta för att förebygga och motverka psykisk ohälsa bland barn och
unga och har presenterat följande nio åtgärder som ett första steg i arbetet mot
ungas psykiska ohälsa.
Distriktsstämman beslutade
2
att
bifalla propositionen i sin helhet.
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
Motionärerna lyfter ett mycket viktigt område, som varit i fokus för moderat
arbete i regionen under flertalet år.
Psykisk ohälsa är ett mycket viktigt prioriteringsområde.
Tidig upptäckt av och insatser mot psykisk ohälsa är kritiskt betydelsefullt för
individens framtid. Moderaterna anser att elevhälsan, skola, fritids, förskola och
familjecentral spelar en central och naturlig roll i detta arbete, och samverkan
med andra aktörer är en framgångsfaktor.
Andelen av befolkningen i stort, som drabbas av psykisk sjukdom är relativt
konstant över tid och många av dessa patienter är svårbehandlade och kräver
omfattande vård och omsorg.
Men den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, särskilt bland unga kvinnor och det är mycket oroande.
6
När det gäller barn och ungdomar har begreppet psykisk ohälsa oftast en
annan innebörd än när samma begrepp används på vuxna, beroende på att
under uppväxtåren är det viktigt att beakta den utvecklingsprocess som pågår.
I betänkandet från Barnpsykiatrikommittén betonas familjens betydelse för barn
och ungdomars psykiska hälsa.
7
Psykisk ohälsa, framför allt hos barn och unga, är ett problem som den moderata regionfullmäktigegruppen ständigt har på sin agenda. Att upptäcka och
åtgärda, eller ännu hellre förebygga psykisk ohälsa, är inte bara samhällsekonomiskt riktigt, utan är framför allt av största vikt för varje enskild människa och
hans/hennes anhöriga.
8
9
10
Inom närsjukvården anser vi att arbetet kring psykisk ohälsa bland unga behöver prioriteras upp. Det är oerhört betydelsefullt att hälso- och sjukvården,
liksom alla andra instanser inklusive skola och naturligtvis familjen runt barnet
eller den unge, tidigt kan fånga upp den som mår dåligt, därför att psykisk
ohälsa kan utvecklas till psykisk sjukdom och drabba patienten hårt.
1. Västra Götalandsregionen ska utveckla ett kompetenscenter för skolhälsovården som stöd för skolhälsovårdspersonal och övrig skolpersonal kring
vård och hälsa hos yngre
2. Västra Götalandsregionen ska utreda inrättandet av särskilda team med
kompetens kring vård och hälsa hos yngre som kan stötta skolhälsovården
med förebyggande arbete eller vid belastningar.
3. Sjukvårdsrådgivningen ska, i enlighet med tidigare fattat beslut i Hälso- och
Sjukvårdsutskottet, utreda möjligheterna att organisera en särskild ”barnlinje” med särskild kompetens ta hand om och ge råd till såväl föräldrar som
unga patienter.
4. Hela regionen ska klara vårdgarantin inom BUP. Alliansregeringen skärpte
2009 upp vårdgarantin inom BUP till maximalt 30 dagar för ett första besök.
Västra Götalandsregionen klarar i dag inte vårdgarantin på samtliga sjukhus.
5. Behoven är så stora inom barn- och ungdomspsykiatrin att verksamheten
ska fredas från besparingar. Om man av medicinska skäl behöver ändra
i verksamheter måste det säkerställas att de berörda patienterna får en
likvärdig eller bättre vård.
6. Många inom såväl primärvården som den psykiatriska specialistvården
har pekat på behovet av fungerande kommunikationskanaler. Vi kommer
att inrätta en telefonlinje dit anställda inom primärvården kan vända sig för
rådgivning kring psykiatrisk vård.
7. Vi ska göra satsningar på förebyggande arbete inom särskilda riskgrupper, till exempel barn till missbrukare, psykiskt sjuka och barn till döende
föräldrar. Satsningarna handlar framförallt om uppsökande verksamhet och
stödverksamhet – men också exempelvis utbildningsinsatser för vårdpersonal att tidigt upptäcka barn i riskgrupper.
8. Öppettiderna på ungdomsmottagningarna behöver ses över, det ska vara
möjligt att komma på obokade besök vid tider som är anpassade till tjejer
och killars skolgång, arbete och fritidsvanor.
Grunden för en god psykisk hälsa läggs i barn- och ungdomen. Av föräldrar och
samhälle (skola) i samverkan.
sid 236
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
2
3
4
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 237 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
9. Det ska ske en utveckling av psykosocial kompetens vid ungdomsmottagningarna och en samordning mellan medicinsk, psykosocial samt barn- och
ungdomspsykiatrisk kompetens.
Det finns som synes mycket att åtgärda och att arbeta med, vilket motionärerna
också mycket riktigt påtalar i sin motion.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla att-sats 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 22, 24, 28 och
31, det vill säga
att uttala att det behövs mer av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa,
att vidga begreppet psykisk ohälsa,
Moderaterna anser eftersom ett arbete också är en friskfaktor vid psykisk
ohälsa är det oerhört viktigt att unga får tillträde till arbetsmarknaden för att
förbättra deras psykiska hälsa.
att Moderata Ungdomsförbundet Bohuslän verkar för att samhället tidigt erbjuder hjälp
till barn och unga som behöver stöd,
att verka för ett långsiktigt och systematisk samverkan mellan aktörer som har hand om
barn och unga på olika nivåer,
I en tragisk situation när någon blir mobbad och situationen bedöms som olösbar, är det tyvärr aldrig självklart vem som ska förflyttas. Varje fall skall hanteras
individuellt och föregås av förebyggande värdegrundsarbete i skolans psykiska
och fysiska miljö.
att verka för att det ska vara tydligt i alla kommuner vem som bär ansvaret för att förebygga barns och ungas psykiska ohälsa,
att uttala att det måste vara tydligt i varje kommun och på varje skola vart barn och
unga ska vända sig när de mår dåligt,
att verka för att bryta normer kring psykisk ohälsa bland barn och unga,
5
att uttala att skolan har ett ansvar för psykisk hälsa bland barn och unga,
att uttala att skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete,
att uttala att lärande och elevens hälsa går hand i hand,
Barnets bästa ska alltid komma i centrum liksom insynen att samverkan mellan bland annat skola, socialtjänst, BUP, sjukvård, polis är nödvändigt för att
tillgodose barnets behov. Föräldraansvaret är viktigt att framhäva, men i de fall
föräldrarna är direkt olämpliga för barnet skall anmälningsplikten tillämpas.
att verka för att det införs sanktioner för de skolor som återkommande gånger visat på
brister inom elevhälsan,
Mot bakgrund av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
besluta
4
att verka för att förbättra samarbetet mellan förskola, skola, hälsa- och sjukvård, polis
och socialtjänst för att förebygga att barn och unga far lila,
I strävan efter att ha likvärdig kvalité på våra skolor, oavsett deras driftsform,
har det införts i skollagen möjligheter till sanktioner för de skolor och huvudmän
som återkommande gånger visat på brister inom elevhälsan.
Regeringen tillsatte i oktober 2012 en utredning som ska kartlägga tillämpningen av barnets rättigheter enligt barnkonventionen.
3
att uttala att det inte ska spela någon roll var du bor för att för att få stöd och hjälp,
Att tydliggöra vem i kommunen vem som bär ansvaret för ett barn i skolålder med psykisk ohälsa är en viktig uppgift. Men att beakta är, att det krävs
samverkan mellan olika kommunala och regionala verksamheter. Det räcker inte
med enbart en instans, såsom elevhälsan. Det är samtidigt upp till varje kommun att tillsätta tillräckliga resurser för elevhälsan och det allra yttersta ansvaret
i kommunen vilar på kommunstyrelsen.
Barnkonventionen är något som bör tillämpas dagligen i vardagens verklighet
men vår svenska lagstiftning går i många fall lite längre och ger därför ett bättre
skydd för barnet än vad barnkonventionen ensamt skulle ge.
2
att verka för att skolan stöttar alla elever med olika behov och uppväxt,
att verka för att social trygghet, delaktighet och inflytande för barn och ungdomar i
skolan,
6
att uttala att personalens förståelse för mobbing och kränkningar är viktigt för elever
som mobbar och för de som mobbas,
att uttala att en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa är fullständiga
betyg och resultat i skolan,
att uttala att psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig framtidsfråga
att
avslå att-sats 1, 9, 20, 21, 25 och 30,
att
anse att-sats 12, 18, 19, 23, 26, 27 och 29 för besvarade, samt
att sända motionen med de av förbundsstämman bifallna att-satser till partistämman 2015.
7
8
att bifalla att-sats 2, 4, 5, 6, 8, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 22, 24, 28 och 31,
9
10
att avslå att-sats 1, 9, 20, 21, 25 och 30, samt
9
att anse att-sats 3, 7, 12, 18, 19, 23, 26, 27 och 29 för besvarade.
sid 238
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 239 
10
1
1
Motion 64
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län –
Örebro län
Psykisk ohälsa bland unga
Enligt den nationella kampanjen Hjärnkoll har tre av fyra i Sverige erfarenhet
av psykisk ohälsa, egen eller närståendes. Trots detta råder fortfarande en stor
tystnad och det ligger en skam kring ämnet. Denna tystnad måste brytas.
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län har sedan en tid tillbaka en arbetsgrupp med fokus på psykisk ohälsa bland unga och denna proposition återspeglar till arbetsgruppens rapport.
Kombinationen av den stora andelen berörda och skammen som råder leder
till samhällsproblem som gett upphov till att den psykiska ohälsan har ökat.
Många, inte minst unga, vet inte var och hur man kan få hjälp, men ytterligare
ett problem är också att de som väljer att söka hjälp inte alltid får det i tid.
Det finns även flertalet som lider av en psykisk sjukdom utan att veta om det
på grund av okunskap, inte heller frågar man om det då skammen ligger och
trycker.
Andelen som vårdas för psykisk ohälsa fortsätter öka i landet, främst bland de
under 17 år. Att unga är den mest drabbade samhällsgruppen gör att skolan
också bär på ett ansvar, inte minst i ett förebyggande syfte. Redan här kan
vi se stora skillnader mellan olika skolors arbeten och därmed flera potentiella förbättringsområden. Ett vanligtill exempelempel är kuratorns närvaro på
skolan. Skollagen säger endast att eleverna ska ha tillgång till kurator, men vad
som anses vara tillräckligt görs en egen bedömning av på respektive skola.
Därför kan kuratorns närvaro och tillgänglighet på skolorna variera kraftigt. Att
det bland många dessutom är tabubelagt att gå till kuratorn gör att alla inte har
kännedom om vem kuratorn är, samt i vilka ärenden man kan vända sig till en
kurator.
I dagsläget erbjuds elever i grund- och gymnasieskola hälsokontroll vars fokus
är riktat mot den fysiska hälsan och utförs vanligtvis av en skolsköterska. Den
sid 240
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
psykiska hälsan uppmärksammas inte på samma sätt utan glöms ofta bort.
Därför bör kuratorns roll stärkas i skolan så man lättare ska kunna belysa, inte
bara den fysiska hälsan, utan också den psykiska. Genom att arbeta på ett
förebyggande sätt kan man upptäcka symptom i tidigt skede. På så sätt kan
man också få hjälp i ett tidigare stadium och man minskar risken för behovet av
livslång medicinering och behandling.
När det gäller BUP, barn och ungdomspsykiatrin, som har en central roll inom
behandling av den psykiska ohälsan, finns även här förbättringsområden — inte
minst i Örebro län. Det har bland annat blivit svårare att rekrytera personal men
också att hålla vårdgarantin, men dessa problem återspeglas även i andra delar
av Sverige. Det finns dock en del landsting där vårdgarantin hålls, trots liten
personalstyrka och många patienter. I takt med ovanstående problem inom
psykiatrin fortsätter antalet som söker vård att öka. Att inte få hjälp i rätt tid
kan leda till kroniska sjukdomar som gör att man behöver medicinera livet ut.
Problemet blir då att det blir ännu fler som är i behov av stöd och behandling,
och detta bildar en ond spiral. Som tidigare nämnt är det mest unga som drabbas hårdast vilket gör att dessa problem kan sätta spår genom hela livet. Därför
ökar vikten av att psykiatrin faktiskt håller vårdgarantin och att samtliga får hjälp
i rätt tid.
2
3
4
5
Vi vill att alla unga ska lyckas i livet, tro på sig själva och må bra.
Därför föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman besluta följande
att
anta propositionen,
att
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att ett återkommande
arbete i valfri form kring den psykiska ohälsan bör föras i syfte att belysa
ämnet,
att
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att kuratorns närvaro
och tillgänglighet på skolan ökar,
att
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att Örebro läns landsting
bör se över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela
psykiatrin,
att
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att Örebro läns landsting ska se över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom
hela psykiatrin,
att
vidaresända propositionen till Moderaterna i Örebro läns förbundsstämma
2014, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 241 
6
7
8
9
10
1
2
1
att vidaresända propositionen till Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014.
Förbundsstämmans beslut
Moderata Ungdomsförbundet Örebro län
att
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
Distriktsstämmans beslut
3
att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att Örebro läns landsting bör se
över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela psykiatrin,
bifalla propositionen.
att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att Örebro läns landsting ska se
över möjligheten till att implementera en hållbar modell inom hela psykiatrin,
Förbundsstyrelsens yttrande
att
4
Motionen tar upp ett synnerligen angeläget ärende, psykisk ohälsa bland unga,
och olika sätt att förstärka arbetet kring psykisk ohälsa. Det är många unga
som drabbas av psykisk ohälsa och det är viktigt med tillgängliga, tidiga och
snabba insatser för att hjälpa dem som drabbas. Det är också viktigt att minska
skamkänslan kring psykisk ohälsa så att fler söker hjälp och stöd.
5
Det är flera aktörer som arbetar med, eller möter unga med psykisk ohälsa.
Det är både den kommunala skolhälsovården och skolans kuratorer, liksom
landstingets primärvård och barn och ungdomspsykiatri, BUP. Det finns brister
i tillgång och tillgänglighet, det finns brister i samverkan mellan aktörerna och
det finns också brister i hur resurserna nyttjas.
6
7
8
9
10
BUP genomförde för drygt ett år sedan en undersökning av hur många bokade
besök som inte fullföljdes. Totalt redovisades att 23procent av besökstiderna
inte nyttjades, det stora flertalet på grund av sena återbud från patienterna.
Siffran visar att det finns betydande resurser, som inte används rätt i dag. På
andra ställen i landet har det insatser för att minska antalet outnyttjade tider,
med betydande framgång.
Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning att tillgängligheten till kurator
och andra stödresurser måste vara god samt att det måste vara möjligt att
komma i kontakt och få hjälp av BUP snabbt.
motionen ska vidaresändas till moderata ledamöter i riksdagens socialutskott, samt
att motionen ska vidaresändas till partistämman 2015.
att
bifalla att-sats 2-5 samt,
att
motionen ska vidaresändas till moderata ledamöter i riksdagens socialutskott, samt
att motionen ska vidaresändas till partistämman 2015.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
3
4
5
Motion 65
6
Moderaterna i Östergötlands län
Krav på kompetens för att primärt få rätt att
hantera psykiatriska problem
7
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
sid 242
2
att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län verkar för att kuratorns närvaro och tillgänglighet på skolan ökar,
Distriktsstämman beslutade
att
bifalla att-sats 2-5, det vill säga
att Moderata Ungdomsförbundet Örebro län uttalar att ett återkommande arbete i valfri
form kring den psykiska ohälsan bör föras i syfte att belysa ämnet,
Lagstiftning om kvacksalveri har i alla tider ifrågasatts från utövare av alternativ
medicin som anser att det föreligger ett legitimt behov av sådan verksamhet.
I många fall, där så sker under ordnade former och i nära samarbete med den
etablerade medicinska verksamheten, möter detta inget hinder.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 243 
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Men under senare tid har det växt fram en flora av alltfler kommersiella institut
och ”kliniker” med ett utbud av terapier, kurer och metoder för påverkan främst
på människors psykiska tillstånd som inte är grundade på vetenskap eller
beprövad erfarenhet, och inte heller har någon ambition eller vilja att samarbeta
med desamma. I vissa fall är deras verksamhet till och med öppet kritisk till det
som på vetenskaplig grund anses vara de bästa och säkraste psykiatriska och
psykologiska metoderna att tillämpa i dag. De alternativa åtgärderna utövas således av personer utan läkar- eller psykologlegitimation eller motsvarande och
inger starka farhågor med tanke på den risk människor löper att få försenad
diagnos och ineffektiv behandling för sina eventuellt allvarliga psykiska besvär.
Om man exempelvis söker en terapeut på internet kan man hitta ett betydande
antal olika, en del nyandliga, ”kliniker” och utbildningsinstitut i Sverige som
erbjuder en mängd fantasifulla terapier och terapeututbildningar. I tidningarna
annonseras till exempel om certifieringskurser för sorgebearbetning. På fem
dagar kan man bli utbildad för att hjälpa människor i sorg. Efter en kort utbildningskurs, som ofta är ganska dyr, kan man få en titel som låter förtroendein­
givande, till exempel licensierad, certifierad, diplomerad coach eller terapeut av
något slag. En del kursgivare hävdar att de har kontakter inom sjukvården eller
universitetsvärlden och att de anlitas av landsting eller försäkringskassa. Det
finns vittnesmål om hur människor som genomgått personlighetsutvecklingskurser eller som varit medlemmar i auktoritära eller manipulativa rörelser mått
psykiskt dåligt av den påverkan de utsatts för i den här typen av utbildning.
Vi anser att det grundläggande problemet som man måste komma till rätta
med utgår från att så långt möjligt garantera säkerheten för att människor med
symptom av själsligt lidande inte primärt hamnar hos otillräckligt medicinskt
kompetenta personer.
Vi anser att den ordning som måste råda är att människor med olika former av
psykiska symptom först frias från att kvalificera för en diagnos som innebär
medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom innan icke-medicinskt
legitimerade yrkesutövare tillåts erbjuda sådana personer sina tjänster.
En sådan ordning skulle sätta stor press på dem som saknar den av Socialstyrelsen legitimerade yrkeskompetens som rimligen bör krävas för att på ett
evidensbaserat och säkert sätt diagnostisera och behandla psykiatrisk sjukdom. Pressen skulle innebära att de med otillräcklig kompetens för att hantera
medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom inte ”behåller” människor
med sådan allvarlig sjukdom inom ramen för sin otillräckligt medicinskt belagda
verksamhet, utan har bättre motiv än i dag för att faktiskt hjälpa en person med
själsligt lidande att först få just medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk
sjukdom utesluten av någon med den rätta kompetensen för detta.
sid 244
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
När väl medicinskt behandlingskrävande psykiatrisk sjukdom först är ute­sluten,
kan möjligheterna för att erbjuda annat stöd ansvarsfullt få övervägas. Men
utan tydliga krav på en sådan ordning i lagen tror vi inte att patienter som lider
av någon av de många folksjukdomar som begreppet medicinskt behandlings­
krävande psykiatrisk sjukdom innebär kan garanteras den säkerhet mot
försämringar av befintliga tillstånd, eller till och med dödsfall, som andra folksjukdomar har i och med att de senare till skillnad från psykiatriska sjuk­domar
omfattas av patientsäkerhetslagen på denna punkt.
Om inte situationen ändras misstänker vi att människor fortsätter att fara illa
därför att de inte får vård grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet utan
utsätter sig för ineffektiva behandlingar som de får betala stora pengar för. Det
står dessutom i kontrast mot de höga krav som vi anser oss ha rätt att ställa på
att insatser inom hälso- och sjukvården ska vara rimligt evidensbaserade
Jag föreslår partistämman besluta
att
3
4
stämman uttalar att det införs ett krav på att legitimerade personer möter
vårdsökande till psykiatrin vid den första vårdkontakten,
5
att stämman tar motionen som sin, samt
att
2
stämman skickar motionen vidare till partistämman.
Finn Bengtsson
Betty Malmberg
LinköpingÖdeshög
6
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det är fel när en människa med en psykiatrisk sjukdom ges ”behandling” av en icke legitimerad person
och därmed riskerar att drabbas av skada. Skadan kan antingen var direkt,
att den alternativa behandlingen försämrar sjukdomstillståndet, eller indirekt,
att patienten inte får rätt diagnos och behandling för sin sjukdom, vilket kan få
förödande konsekvenser för den enskilde.
Samtidigt så löser inte motionärernas förslag, så som den uttrycks i att-satsen,
det problem som motionärerna vill komma åt. Att ställa krav på att legitimerade
personer möter vårdsökande till psykiatrin vid den första vårdkontakten blir ett
slag i luften om personen inte söker till psykiatrin utan vänder sig till alternativmedicinska utförare. Vi antar också att det inte är motionärens intention att alla
människor som vill ta del av alternativmedicinska metoder först ska genomgå
en bedömning av en legitimerad person, utan att det enbart gäller personer
som uppvisar psykiatriska symptom.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 245 
7
8
9
10
1
2
1
Det borde med andra ord ställas krav på de som erbjuder alternativmedicinska
behandlingar mot psykisk ohälsa eller psykiska problem av icke legitimerad
personer att först göra en ”lätt screening” för att bedöma om det finns psykia­
triska symptom och, om så är fallet, inte påbörjar en alternativmedicinsk
behandling utan hänvisar personen vidare till en legitimerad person för vidare
bedömning och eventuell behandling.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
3
att
avslå motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
4
5
Förbundsstämman beslutade
att
att
Moderaterna ska verka för ett förbud mot att erbjuda alternativ medicinska behandlingar mot psykisk ohälsa eller psykiska problem till människor
som har psykiatriska symptom utan att en bedömning och godkännande
av en legitimerad person,
bifalla att-sats 2 och 3, det vill säga
att stämman tar motionen som sin, samt
Motion 66
2
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Nationella riktlinjer för Case Management
Om du lider av psykisk ohälsa är det vanligt att du har flera kontakter för att du
skall kunna klara din dagliga livsföring. För att bättre kunna samordna insatserna för den som lider av psykisk ohälsa skall Case Management-arbete i större
utsträckning användas.
3
4
Jag föreslår partistämman besluta
att
Moderaterna verkar för framtagandet av nationella riktlinjer för Case Management.
att stämman skickar motionen vidare till partistämman.
Mark Bromberger
Centrum Malmö
avslå att-sats 1.
Förbundsstyrelsens yttrande
5
samt
6
att
Reservation
Elin Ross, Mjölby, reserverade sig till förmån för avslag på motionen i sin helhet.
Enligt Socialstyrelsen är Case management en insats som ”samordnar vården
för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva
ett så självständigt liv som möjligt.”
6
7
Syftet med insatsen är att personer med allvarliga psykiska funktionshinder ska
kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. De konkreta målen är att patienterna ska hålla kontakt med vård- och stödsystemet, att antalet och längden på
sjukhusvistelser ska minska samt att patienternas sociala funktion och livskvalitet ska förbättras.
7
8
Att människor med psykiska funktionshinder får goda och sammanhängande
vård- och stödinsatser är angeläget. Alldeles för många människor med psykisk
ohälsa hamnar i utanförskap, helt i onödan. Samtidigt är det främmande för
Nya Moderaterna att på sin partistämma ta ställning för enskilda behandlingsmetoder eller stödinsatser. Partistämman kan inte göra bedömningar om aktuell
forskning, behandlingsresultat eller ”best practice”. Om stämman tillmötesgår
motionären och verkar för framtagande av nationella riktlinjer kommer det att
8
9
10
sid 246
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 247 
9
10
1
1
framstå som att Nya Moderaterna därmed har tagit ställning för en specifik
insats för inom vården.
2
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
Ett jourhem fungerar under viss tid som ett familjehem, men jourhemsföräldrarna finns bara där under en begränsad tid som är från början känt och reglerat i
avtal.
Ett familjehem blir barnets hem under en längre tid, men under premisserna att
de biologiska föräldrarna kan på olika sätt återfå sina föräldraegenskaper, och
placeringen bryts.
avslå motionen.
I en lyckad placering knyter barnet an till sina familjehemsföräldrar och anpassar sig till sitt nya liv. I mindre lyckade placeringar får barnet av olika anledningar byta familjehem och processen börjar om med en ny familj.
3
2
3
Detta är en djupt uppslitande process för barnet.
4
5
6
7
När droger och alkohol är orsaken till den biologiska förälderns bristande omsorg och till tvångsomhändertagandet händer det att denne föräldern tar tag i
sitt liv och gör sig fri från beroendet och kan därför återförenas med sitt barn.
Detta är en ljuvlig lycka, helt obeskrivlig med ord.
Motion 67
Dessvärre dyker många av dessa barn åter upp på socialnämndsborden runt
om i landet. För om det kan uppfattas som lätt att göra sig drogfri är det allt
annat än lätt att hålla sig borta från drogerna och många föräldrar faller tillbaka
i beroendet. För barnet blir detta en svår upplevelse, ett dubbelt svek. Många
barn klandrar sig själva för föräldrarnas misslyckande. För barnet innebär det
också en ny placering. Det är mycket ont om familjehem, så oddset för att barnet skall komma till samma familj igen är tyvärr lågt.
Moderaterna i Bohuslän
Barn har rätt till en trygg uppväxt
Ett barn vill inget annat än att ohämmat älska sina föräldrar och känna att
kärleken är obehindrat besvarad. Ett barn är oerhört lojalt mot sina biologiska
föräldrar, oavsett hur barnet blir behandlat av dem.
Många är berättelserna om barn som med tystnad och med långärmade tröjor
försvarat en aggressiv och våldsam far, eller i all hemlighet tagit hand om sina
syskon därför att deras alkoholiserade mor inte klarat föräldraskapet.
Vem kan då bestämma vad som är barnets bästa i situationer där barnet är
utsatt för våld, sexuella övergrepp eller vanvård och misskötsel?
8
Lagen vi lutar oss emot heter LVU, lagen om vård av unga. I den står det beskrivet vad som är accepterat för ett barn att bli utsatt för och vad som föranleder
ett tvångsomhändertagande.
Lagens intention är också att barnet mår bäst med sina biologiska föräldrar och
att en återförening är vad alla insatser ska sträva mot.
9
10
Barn är kärlekstörstande små varelser. De prövar och testar vuxna runt omkring
dem oavbrutet tills de är trygga i vetskapen om att de är bekräftade och älskade. Det är oerhört traumatiskt för ett barn att bli sviken av sina föräldrar, det
sätter djupa och aldrig läkande sår i en liten människas inre. Jag anser att barn
har rätt till trygghet och till föräldrar som visar dem kärlek och god omsorg.
Den 1 januari 2013 kom en lagändring som syftar till att underlätta vårdnadsöverflyttning och öka långsiktigheten för familjehemsplacerade barn. Det är bra.
Men fortfarande lever barn i ständig rädsla att allt det trygga runt omkring dem
snabbt kan komma att förändras.
Det är inte rättvist attill exempelperimentera med barns känslomässiga anknytning därför anser jag att barn som funnit sin plats i ett kärleksfullt familjehem
ska ha rätt att få stanna där genom att möjliggöra öppen adoption. Öppen
adoption betyder att biologiska föräldrars framtida umgängesrätt beslutas om i
särskild ordning för att säkerställa barnets rätt till sitt ursprung.
Om en orosanmälan leder till en utredning, och utredningen leder till ett tvångsomhändertagande kan barnet bli placerat i jourhem eller familjehem.
sid 248
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 249 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Socialstyrelsen har gjort en kartläggning som visar att socialtjänster runt om i
landet sällan väcker frågan om adoption vid familjehemsplaceringar.
2
3
4
5
6
7
När det ändå sker är det oftast på den biologiska förälderns initiativ och väldigt
sällan på grund av föräldraskapets bristande förmåga, det vill säga anledningen
till familjehemsplaceringen.
Det bör framgå i lagstiftning och direktiv att socialtjänsten bör uppmärksamma
möjligheten till adoption för barn som är eller kan komma att placeras i familje­
hem. Detta med stöd av den stora samlade kunskap som finns om problem
med oplanerade avbrott och instabilitet inom familjehemsvården. Lagen bör
också ändras för att sätta barnets behov i centrum genom att kravet på samtycke från vårdnadshavaren bör kunna bortses ifrån i särskilt svåra ärenden.
Hänsyn bör tas till den skada som barnen tar av när de separeras från familjehemsföräldrarna och särskilt stor hänsyn bör tas till att fler barn ska få tryggheten att ha en familj för livet. Detta är inte bara en vinst för det enskilde barnets
livskvalité, det är även positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Adoption ska alltid föregås av flera individuella och av varandra oberoende
bedömningar av varje enskilt fall med barnets bästa i centrum och det är av
stor vikt att noggrant utreda de blivande adoptivföräldrarnas vilja, förmåga och
lämplighet. Adoption av familjehemsplacerade barn är ett slutgiltigt beslut med
stora konsekvenser för barnet och går emot nuvarande lagstiftnings intentioner
om återförening. Men lagens intentioner om återförening med sina biologiska
föräldrar ska inte väga tyngre än lagens intention om att värna barnets bästa.
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion i en mycket angelägen
fråga. Barn som far illa är ett spörsmål som ständigt ligger de flesta människor
nära, och lagstiftningen är under ständig utveckling. Sverige har tillträtt FN:s
konvention om barnets rättigheter, och barnets bästa ska vara utgångspunkt
för alla myndighetsbeslut som rör barn. Det är förbundsstyrelsens bedömning
att gällande lagstiftning angående vårdnadsöverflyttning och adoption utan
samtycke från biologisk förälder, som ju dessutom ska tolkas lojalt med barnkonvention, redan är väl avvägd för att nå de syften som motionären efterfrågar.
2
3
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
anse motionen besvarad
4
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att svensk lag ska kunna möjliggöra adoption av familjehemsplacerade barn utan vårdnadshavarens samtycke genom öppen adoption som säkerställer barnets rätt till sitt
ursprung, samt
5
att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma.
6
Det är barnen som har rätt till trygg uppväxt och goda föräldrar, det är inte
föräldrarna som har obegränsad rätt till sina barn. Ett barn vill inget annat än att
ohämmat älska sina föräldrar och känna att kärleken är obehindrat besvarad.
Låt dem få det.
7
Med ovan sagda föreslår jag Bohusläns förbundsstämma besluta
att
8
Förbundsstyrelsens yttrande
svensk lag ska kunna möjliggöra adoption av familjehemsplacerade barn
utan vårdnadshavarens samtycke genom öppen adoption som säkerställer barnets rätt till sitt ursprung, samt
8
att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma.
Ann-Sofie Alm
Munkedal
9
10
9
sid 250
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 251 
10
1
1
Motion 68
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionen tar upp en sedan tidigare omdiskuterad fråga angående huruvida
barnbidraget ska förändras från ett generellt bidrag till ett behovsprövat sådant.
Förbundsstyrelsen delar intentionen i motionen och uppfattningen att bidrag
generellt bör vara behovsprövade och endast utdelas till dem som är i behov av
dem.
2
3
4
5
6
7
Monika Lozancic, Katarina –
Stockholms stad
Översyn av villkoren för barnbidrag
För att få barnbidrag, som utgår som ett fast månadsbelopp, ska man ha
vårdnaden om ett barn under 16 år. Barnbidraget är alltså generellt då det utgår
skattefritt till alla föräldrar oavsett inkomst. Det är en ordning som vi har haft i
65 år. Jag vill väcka frågan om den bör behållas.
Det socialdemokratiska argumentet att barnbidraget som det är utformat i dag
ska gå till alla barn som ett led i den generella välfärdspolitiken kan uppfattas
som orättvist och missvisande eftersom det utgår med samma belopp till alla
föräldrar utan åtskillnad och därmed även kan liknas vid ett led i en generell
bidragspolitik. Argumentet att ett behovsprövat barnbidrag som görs avhängigt
av föräldrarnas inkomst leder till marginaleffekter som gör det mindre lönsamt
att arbeta är ett viktigt men inte övertygande argument för att behålla den nuvarande ordningen.
Varje år betalas flera miljarder ut från statens kassa i barnbidrag utan att vi
närmare känner till vilka effekter som den nuvarande utformningen av systemet
ger. Moderaterna borde som ett parti som tar ansvar för välfärden välkomna en
översyn i frågan.
Med anledning av ovan föreslår jag att partistämman beslutar
att
8
Moderaterna ställer sig positiva till förslaget att genomföra en utredning
av om barnbidraget borde behovsprövas, till exempel genom att göras
avhängigt av föräldrarnas inkomster.
Moderaternas vision är att människor i grunden ska kunna försörja sig själva
och sina barn genom sitt arbete, utan att vara beroende av staten. Därför
har alliansregeringen exempelvis genomfört fyra jobbskatteavdrag, för att
fler människor ska kunna leva på sin lön. Samtidigt ska självklart de som är i
särskilt behov av stöd och ekonomiskt bidrag för att klara vardagen garanteras
detta. Det är dock inte rimligt att föräldrar med höga inkomster och utan behov
får samma bidrag. Det är inte heller rimligt med den växling som i dag ofta sker
där människor betalar in stora summor i skatt för att sedan få till- baka dem i
olika former av automatiska bidrag. Hellre då att sänka skatten på arbete brett
och sedan låta bidragen vara behovsprövade. Vi delar motionärens inriktning
om att barnbidraget bör vara behovsstyrt.
Frågan om bidragssystemets utformning är samtidigt inte helt okomplicerad.
Människors inkomster skiftar i olika skeden i livet och under vissa perioder är
den egna lönen tillräcklig, medan man under andra perioder, som till exempel
förälder eller pensionär, är i behov av större hjälp från det offentliga. I linje med
den svenska socialpolitiken har vårt samhälle byggt upp ett stödsystem för att
ge ekonomisk trygghet till familjer under den period dessa har stor försörjningsbörda. Barnbidraget är en sådan del. Det kan därför argumenteras att det är
naturligt med någon form av omfördelning under olika faser av livet.
Förbundsstyrelsen delar motionärens intention men anser samtidigt att frågan
är komplex.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
3
4
5
6
7
anse motionen besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda.
8
Monika Lozancic
Katarina
9
10
2
9
sid 252
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 253 
10
1
1
Motion 69
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Fredrik Saweståhl m fl, Tyresö –
Stockholms län
En föräldraförsäkring för moderna familjer
Öppna Moderater är en pådrivande kraft för en politik som möjliggör fler familjer
och ger möjlighet till fler människor att bilda familj. Att det finns en sammanhållen familjepolitik som återspeglar dagens levnadsvillkor är grundläggande i vår
politik.
Den svenska staten som lagstiftare ska underlätta för människor att leva fullvärdiga liv och organisera sina familjer utifrån vad som passar dem bäst. Familjebegreppet har förändrats över tid. Den traditionella kärnfamiljen är inte lika vanlig som tidigare. I dag är det vanligare och vanligare med konstellationer som
kan kallas stjärnfamiljer, dessa inkluderar regnbågsfamiljer med hbtq-personer i
olika konstellationer. Stjärnfamiljer är alltså familjer där det finns fler parter med
i bilden som två mammor och två pappor etcetera. Det blir även vanligare och
vanligare med singelfamiljer, det vill säga ensamstående som skaffar barn utan
att ha någon partner.
Vi kan alltså konstatera att det pågår en utveckling som leder till vidgat familjebegrepp där variationerna blir fler. Lagar i Sverige har med tiden förändrats
i den riktningen. Däremot har inte andra system som är viktiga för de som är
föräldrar följt med i utvecklingen. Ett tydligtill exempelempel är föräldraförsäkringen som alltjämt har utgångspunkten i kärnfamiljen och i att varje barn har
två föräldrar – en mamma och en pappa.
Istället för en rejäl diskussion om hur föräldraförsäkringen ska kunna anpassas
till hur moderna familjer ser ut och hur föräldraförsäkringen ska kunna passa
in i 2015 och inte sitta fast i ett evigt 1970-tal handlar debatten fortfarande om
”pappamånader”.
Under senare år har det funnits ett allt högre tonläge i debatten om att individualisera föräldraförsäkringen, det vill säga lagstifta om fler så kallade pappamånader. Individualiserad föräldraförsäkring baserar sig på en önskan att öka
sid 254
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
jämställdheten, i familjerna och på arbetsmarknaden, men konsekvenserna
beträffande människors självbestämmande är alltför långtgående för att stå
i paritet med eventuella jämställdhetsvinster. Att det finns det problem som
härrör till föräldraförsäkringen är tydligt, och den inverkar negativt på kvinnors
attraktionskraft på arbetsmarknaden. Men att med tvång fördela föräldraförsäkringen mellan föräldrarna löser knappast problemen och missar helt det
moderna perspektivet med stjärnfamiljer. Här behövs andra lösningar.
Regeringens utredare har presenterat ett förslag att reservera ytterligare en
månad inom föräldraförsäkringen för vardera föräldern. Även inifrån Moderaterna har det hörts ett fåtal röster som kräver individualiserad föräldraförsäkring. Detta är oroväckande, eftersom Moderaterna alltid ska vara ett parti
som står upp för individens fria val. Att uttaget av föräldraförsäkring inte sker
jämställt menar många politiker samt regeringens utredare nu ska lösas genom
att tvångsdela föräldraförsäkringen. I regeringens förslag ska de reserverade
dagarna för en av föräldrarna utökas från 60 till 90 dagar. Att bestämma vem eller vilka av föräldrarna som ska vara hemma med ett barn är inte något som bör
bestämmas av politiker. Sådana beslut ska tas vid köksbordet. Till saken hör att
till exempel välutbildade pappor tar ut en större del av föräldraförsäkringen än
pappor som inte är lika välutbildade. Att individualisera föräldraförsäkringen är
därför ingen garant för att fäder, som tvångivrarna vill, verkligen kommer att ta
ut den extra föräldramånaden och det ger inte den flexibilitet som behövs för
att barn i moderna stjärnfamiljer ska kunna få tid och rum med sina föräldrar
och vårdnadshavare.
Vi menar att en modern föräldraförsäkring som tar hänsyn till hur dagens och
morgondagens familjer ser ut måste byta perspektiv. Föräldraförsäkringen bör
följa barnet och inte tvärtom föräldrarna.
Föräldraförsäkringens regler bör medge att alla dagarna i försäkringen är
överlåtbara i sin helhet mellan ett barns alla föräldrar och vårdnadshavare samt
även överlåtbara till andra personer som mor/farföräldrar, mostrar, farbröder,
kusiner eller någon annan som föräldrarna/föräldern vill dela med. Inga dagar i
försäkringen ska vara 100 procent knutna till någon specifik person. En sådan
föräldraförsäkring möter de behov som moderna familjer kan ha – oavsett hur
de ser ut.
En föräldraförsäkring som är helt och hållet fri och överlåtbar mellan alla föräldrar och även andra personer måste också åtföljas av goda incitament för jämställdhet. Ingen vill se en utveckling där heterosexuella kärnfamiljer går tillbaka i
utvecklingen till ett läge där kvinnor tar allt och män inget.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 255 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Det bör enligt vår mening alltså vara barnet som är garanterad föräldraförsäkringens dagar hemma med en anhörig eller annan närstående som föräldern/
föräldrarna väljer. Det bör i högre grad än i dag vara möjligt att välja vem som
är hemma med barnet. I dag är det urvalet ytterst begränsat. Barn kan i dag ha
fler föräldrar än två, inte bara i stjärnfamiljer utan också alla nya familjekonstellationer till följd av separationer. I synnerhet för familjer som lever i tre- eller
fyrklöverkonstellationer vore en sådan ordning att föredra. Familjepolitiken och
också föräldraförsäkringen måste anpassas till hur verkligen faktiskt ser ut år
2015 och sluta vara en relik från 1970-talet. Till syvende och sist måste det vara
föräldrarna som bestämmer över sin familjesituation och vem som är hemma
med barnet och när, inte politiker.
Med ovanstående som bakgrund yrkar undertecknande
4
5
6
7
8
9
10
att
Moderaterna arbetar emot en individualiserad föräldraförsäkring,
ligtvis inte är önskvärt. Moderaterna ska främja ett jämlikt samhälle där män
och kvinnor har lika möjligheter.
Frågan om föräldraförsäkringen har dock ett vidare syfte, nämligen att barnen
ska få en bra start i livet. Hur den starten ser ut måste varje föräldrapar få avgöra själva, utifrån sin situation, sin ekonomi och sina värderingar. Moderaterna
är ett individualistiskt parti som tror på varje människas förmåga att fatta kloka
beslut för sig själva och sina anhöriga. Statens styrning av människors liv ska
bli mindre, inte större.
Mot denna bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att motionen bör bifallas.
Föräldrarna bör styra hur de tillgängliga dagarna i föräldraförsäkringen används
och av vem, inte staten. Förbundsstyrelsen menar att det finns andra sätt att
förbättra jämställdhet än kvoterat uttag av föräldraförsäkringen, till exempel
informationsinsatser och jämställdhetsbonus.
att Moderaterna arbetar för en fri föräldraförsäkring,
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
att bifalla motionen.
Moderaterna arbetar för en föräldraförsäkring anpassad till dagens familjekonstellationer med kärnfamiljer, stjärnfamiljer och singelfamiljer så att
ett barns alla föräldrar/vårdnadshavare kan ta del av föräldraförsäkringen,
samt
Jesper Vestlund
Cecilia Knypegård
Johanneberg/GuldhedenJönköping
Göteborg
Jönköpings län
Föräldraförsäkringen i Sverige är unik i sitt slag. Den ger föräldrarna möjlighet
att vara hemma 1,5 år med nya barn, längre om man inte tar ut alla dagar på en
gång. Det är en styrka i vårt samhälle och något som vi vill bevara.
Det har konstaterats att kvinnor som utnyttjar hela eller den absoluta merparten
av föräldraförsäkringen får en sämre ställning på arbetsmarknaden, vilket natur­
sid 256
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Motion 70
Moderaterna i Kronobergs län
Utöka rätten till föräldrapenning i samband
med adoption
Förbundsstyrelsens yttrande
Partistämma 2015
4
6
Edith Escobar
Lund
Skåne
Marcus Sköld
Upplands-Bro
Stockholms län
3
5
att Moderaterna arbetar för att alla dagarna i föräldraförsäkringen ska vara
överlåtbara till 100 procent mellan ett barns alla föräldrar/vårdnadshavare
och andra personer än föräldrarna.
Fredrik Saweståhl
Jenny Edberg
Sophia Ahlin
TyresöJärfälla SkärgårdsModeraterna
Stockholms län
Stockholms län
Blekinge
2
Rådande regelverk kring föräldrapenning ger blivande föräldrar rätt att ta ut föräldrapenning 60 dagar före barnets beräknade födelse. När det gäller föräldrar
som ska adoptera barn infaller rätten till föräldrapenning först från den dag då
de får barnet i sin vård.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 257 
7
8
9
10
1
2
3
1
I många fall av internationella adoptioner måste adoptivföräldrarna resa till
adoptionslandet och vara på plats i flera veckor innan de får barnet i sin vård.
Denna tid borde jämställas med den sista tiden under graviditeten och ge rätt
till föräldrapenning. I dag är blivande adoptivföräldrar hänvisade till att ta ut
semesterdagar och annan ledighet eftersom de saknar rätt till föräldrapenning.
Antalet dagar skulle inte utökas utan även fortsatt vara 480, men bör kunna
plockas ut då föräldrarna rest för att hämta sitt barn. En förändring av regelverket skulle alltså
Motion 71
2
Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad
Ökad handlingsfrihet för Sveriges familjer
inte innebära några ökade kostnader för samhället, utan enbart en ökad trygghet för blivande föräldrar.
3
Med anledning av ovanstående föreslår vi
4
att
Moderaterna verkar för att reglera rätten till föräldrapenning i samband
med adoptioner, samt
att Moderaterna i Kronoberg ska ta motionen som sin egen och skicka den
vidare till Moderaternas partistämma 2015.
5
Rene Jaramillo Växjö Norra
Daniel Noregran
Växjö Stad
Mikael Virdelo
Växjö Stad
Förbundsstyrelsens yttrande
6
7
Förbundsstyrelsen tackar motionären för välskriven och angelägen motion. En
adoption är så gott som alltid förknippad med stora kostnader, lång väntan,
långa handläggningstider och långa och tidskrävande resor i samband med
adoptionen. Att som adoptionsförälder kunna ta ut föräldrapenning i samband
med resan för att hämta barnet/barnen skulle innebära en avsevärd förbättring
och förenkling för de blivande föräldrarna.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
8
9
10
bifalla motionen.
Förbundsstämman beslutade
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att reglera rätten till föräldrapenning i samband med adoptioner, samt
att Moderaterna i Kronoberg ska ta motionen som sin egen och skicka den vidare till
Moderaternas partistämma 2015.
sid 258
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Nu har de flesta fått mer än så. De har fått så mycket mer i plånboken att de
har kunnat växla upp till en ny och dyrare livsstil. Den handlar inte om att få råd
med större lägenhet, en ny bil eller en längre semesterresa utan att kunna växla
upp på alla områden. Detta har lett till ökad livskvalitet och att allt fler familjer
(och ensamstående) känner sig bekväma med en borgerlig livsstil, oavsett hur
de röstar.
När Alliansen tillträdde hade barnfamiljer i det vanligaste inkomstläger drygt
24 000 kronor i månaden kvar när skatt och bostadskostnader var betalda.
Jobbskatteavdragen har gett dem 3 000 mer och sammanlagt, med hjälp av
löneökningar och den låga räntan, har de fått 10 000 mer att handla för – per
månad.
Så här ser utvecklingen ut för hushållens köputrymme, definierat som kvar av
inkomsten att handla för när skatt och bostad är betald (kronor per månad).
Förbundsstämmans beslut
att
Om frihet att välja livsstil i en handlingsdriven ekonomi
Nya Moderaterna fångade upp många svenskars förhoppning om större
handlingsfrihet. Denna önskan formulerades i ”En tusenlapp mer i månaden…”
och byggde på insikten om hur en reformerad skattepolitik skulle gynna breda
grupper av inkomsttagare.
Partistämma 2015
Barnfamiljer
(i vanliga inkomstlägen)
Samtliga hushåll
(i genomsnitt)
24 800
27 000
27 300
29 800
30 800
32 400
33 200
34 300
35 200
19 500
22 500
21 900
22 600
23 200
24 800
25 600
26 200
26 800
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
5
6
7
8
Källa: Indikat/SCB Hushållens ekonomi/Fasit
Partistämma 2015
4
sid 259 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Och handlar gör vi. Den privata konsumtionen växer kvartal för kvartal, samtidigt som livsstilförändringarna gör att det blir mer av social konsumtion. Mer än
hälften av plånboksförstärkningarna går till sådant som vi gör tillsammans med
andra, som semesterresor, restaurangbesök och utlägg för sociala medier.
kronor i månaden att handla för minskat snabbt. År 2010 fanns det en miljon
sådana hushåll. Vid regeringsskiftet förra året hade 200 000 av dem tagit sig ur
detta utsatta läge.
Restaurangbranschen ökar allra snabbast, både som en följd av storstadsliv
och skattelättnader. Enligt Statistiska centralbyrån/arbetskraftsundersökningarna (SCB/AKU) skapas flest nya jobb inom restaurang och hotell samt inom
kulturella och personliga tjänster. Till de senare hör naprapater, gymtränare,
rut-jobb och andra liknande yrken som räknas till privat konsumtion. Ett tredje
område där antalet jobb växer snabbt är information och kommunikation. I det
ingår reklambranschen med sitt fokus på att öka konsumentföretagens tillväxt.
Plånboken och varumärken stimulerar konsumtionen
Nylanseringar och innovationer gör mest av allt för att stimulerar den privata
konsumtionen. Sådana nya skapelser pendlar från stort till smått, allt från den
senaste Volvomodellen till snabbare surf från Telia, ny formula för schampo
från L’Oréal eller en semmelwrap. I andra hand är det varumärkenas reklam för
nyheter och lanseringar som stimulerar människor att handla59.
Det lönar sig att jobba – och det mer än väntat
Jobbskatteavdragen har – helt enligt plan – ökat inkomstskillnaden mellan dem
som arbetar och dem som är bidragsberoende. Men skillnaden har ökat snabbare och blivit större än väntat.
Familjer som har största delen av sin inkomst från bidrag har ekonomiskt stått
stilla. För många av dem har köpkraften till och med minskat. Numera har
bidragsberoende barnfamiljer bara en tredjedel så mycket att handla för jämfört
med dem som har jobb.
Den här matrisen visar motsvarande data och att antalet bidragberoende barnfamiljer har minskat med en fjärdedel.
Vanliga barnfamiljer
2006
2010
2014
köputrymme per månad,
SEK
24 800
30 800
35 200
Bidragsberoende barnfamiljer
Antal
familjer
95 300
77 400
69 000
köputrymme per
månad, SEK
12 800
11 100
10 800
Andel av vanliga barn­
familjers köputrymme
52 procent
36 procent
31 procent
Källa Indikat/SCB Hushållens ekonomi/Fasit
Med bidragsberoende menas i det här sammanhanget familjer som har mer än
hälften av sin disponibla inkomst från arbetsmarknadsstöd, behovsprövande bidrag, sjukpenning samt från sjuk- och aktivitetsersättning. Ena hälften av dessa
familjer består av två vuxna födda utomlands eller med föräldrar födda utomlands. Den andra hälften utmärks av att i den finns handikappade, missbrukare
eller ensamstående mammor.
Bidragsberoende familjer har inte fått del av vare sig ökat välstånd eller ökad
handlingsfrihet. (Detsamma gäller även för en stor grupp pensionärer.) Alliansens regeringsinnehav förde dock med sig det goda att gruppen bidragsberoende har minskat. Till exempel har antalet hushåll som har mindre än 8 000
sid 260
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Mer pengar i plånboken fungerar också som en drivkraft och är den stimulans
som politiker kan påverka. Det finns också stark bevisning av kopplingen mellan stimulanser av familjers handlande och konsumtionens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP). Det framgår bland annat av hur mycket BNP växte till
följd av det första stora jobbskatteavdraget och av de drastiska räntesänkningarna vid samma tid.
År 2007 gav stimulanserna hushållen varaktigt 80 miljarder mer att handla
för, och köpkraften växte med 16 procent på ett enda år. Det fick den privata
konsumtionen att skjuta i höjden samtidigt som svenskarna fick råd att fördubbla sitt finansiella sparande. BNP gavs en ordenlig knuff och växte med
sex procent – samma år som subprimelån utlöste krisen på den amerikanska
finansmarknaden.
Vi har fått en handlingsdriven ekonomi
Den privata konsumtionen ökar som sagt år från år, medan exporten går upp
och ner. Faktum är att människors handlande har bidragit till BNP med dubbelt
så mycket som exporten har gjort de senaste åtta åren.
Här följer en matris som visar konsumtion respektive export av varor och tjänster.
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
privat konsumtion
mdkr
tillväxt mdkr
exporten
mdkr
tillväxt
mdkr
1 462
1 511
1 550
1 635
1 693
1 715
1 761
1 817
+74
+49
+39
+84
+58
+22
+46
+55
1 591
1 687
1 462
1 626
1 707
1 707
1 660
1 745
+98
+96
-226
+164
+81
+/- 0
-47
+85
59 Det visar en studie gjorde av mediebolaget Stampens Marknadschefsindex, en enkätundersökning bland 250
marknadschefer vilka representerar konsumtion för mer än 1 000 miljarder kronor.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
3
4
5
6
7
8
Källa: SCB Nationalräkenskaperna
Partistämma 2015
2
sid 261 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Fredrik Reinfeldt har bekräftat skiftet till en handlingsdriven ekonomi och också
alla oss som har pekat på att vi har ett nytt läge. Vid första partiledardebatten i
fjol proklamerade han:
”Det är nu de svenska hushållen som bär upp ekonomin och jobben.
Alla vi som bor i Sverige, som handlar, som köper varor och tjänster av
varandra, driver den svenska tillväxten. I förlängningen är det också vi
som tillsammans skapar nya jobb i Sverige. Det är också en följd av flera
år med höjda löner och bättre köpkraft.”
Nu är det tid för Moderaterna att göra politik av den insikten. Det är dags att
öka efterfrågan på arbete genom att ge alla landets familjer ökat köputrymme
och mer av handlingsfrihet.
Allt ska betalas – krona för krona
Det kommer att kosta att stimulera såväl dem som har allra lägst inkomster och
störst konsumtionsbehov som fattigpensionärer och dem som har jobb. Hur
mycket det kostar beror på ambitionsnivå och tidshorisont.
Finanspolitiska rådet har pekat på att väl valda besparingar knappast påverkar BNP medan rätt utförda skattesänkningar har god effekt på tillväxten. På
ekonomspråk beskriver rådet en sådan utväxling av finanspolitiska åtgärder i en
rapport från 2012: ”effekten på BNP av ökad offentlig konsumtion ligger mellan
0,3 och 1,6 medan effekten av sänkta skatter ligger mellan 0 och 1,6.”
Jobbskatteavdragen har haft en stimulerande effekt, vilket är väl dokumenterat vid det här laget. Reformen finansierades med neddragningar av bidragen,
vilket höll sig till doktrinen krona för krona och gav positiv tillväxt och en skjuts
åt Sveriges BNP.
Nu pekar jag ut tre områden som kan stimulera hushållen med 35-50 miljarder
kronor över en mandatperiod och som ger små eller inga negativa effekterna
på BNP. För alla tre områden gäller att de sparade pengarna nödvändigtvis
ges tillbaka till hushållen direkt för att åtgärden ska få politiskt legitimitet och
övergående invändningar:
Statens stöd till civilsamhällets organisationer bör göras om från bidrag till ett
system av stöd som alla icke-statliga organisationer kan få del av under givna
förutsättningar, typ idrottens lokala aktivitetsstöd eller bildningsförbundens
ersättningar. Därutöver bör hushållen själva finansiera sina frivilligorganisationer.
Besparingspotentialen av detta är tio miljarder kronor per år. Besparingen ges
legitimitet genom att den fördelas bland hushållen, krona för krona.
sid 262
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
En anpassning av biståndet till internationella konventioner och en gradvis
avtrappning i takt med att fattigdomen i världen fortsätter minska skulle också
innebära en besparing som också får legitimitet om pengarna helt och hållet
fördelas bland hushållen. En sänkning till den av Förenta Nationerna (FN) rekommenderade nivån på 0,7 procent av BNP frigör årligen 16 miljarder kronor,
och att sänka det till genomsnittet för Europeiska Unionen (EU) skulle frigöra
ytterligare elva miljarder per år.
Sänkta ränteavdrag och en justering av kapitalskatten kan genomföras med
små risker för obalanser i privata ekonomier ifall förändringen genomförs
samtidigt som familjerna ges andra stimulanser. Detta kan ge 10-15 miljarder
kronor om året över tid. Av de 10 000 hushåll som gör ränteavdrag på mer än
100 000 kronor om året är det 3 000 som inte räknas som höginkomsttagare.
Den gruppen högbelånade familjer med små marginaler kan hamna på obestånd om förutsättningarna för deras ekonomi förändras och konsekvenser för
dem behöver granskas.
Utöver detta skulle en kontrollerad migrationspolitik spara stora belopp. Migrationsverket har fattat flera beslut som medför okontrollerade kostnadsökningar.
Dit hör att ge uppehållstillstånd till cirka 30 000 asylsökande om året vars identitet inte kunnat fastställas samt att ge permanenta upphållstillstånd, i strid med
det EU:s skyddsgrundsdirektiv, till alla som säger sig komma från Syrien.
2
3
4
5
Med utgångspunkt från beskrivningen föreslår jag att partistämman beslutar
att Moderaterna verkar för en finanspolitik som minskar skattetrycket med
en procentenhet, motsvarande besparingar på 35-50 miljarder kronor i
statsbudgeten, under en mandatperiod,
att besparingarna genomförs genom att minska bidragen till civilsamhällets organisationer och överlåta dess finansiering till landets familjer och
enskilda hushåll, att sänka biståndet till den nivå som är genomsnittlig
för EU:s medlemsstater, att successivt begränsa ränteavdragen,
att
dessa besparingar i sin helhet ges tillbaka till landets familjer — krona
för krona — i form av skattesänkningar, subventionerade anställningar,
transfereringar och/eller på annat lämpligt sätt, samt
att hushåll med lägst inkomster ges lika stor ökning av köputrymmet som
andra hushåll.
Göran Swahn
Högalid
Partistämma 2015
6
7
8
9
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 263 
10
1
1
Motion 72
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
7
Inledning
Motionären anser och argumenterar för att det svenska biståndet bör sänkas
och att statligt bistånd enbart ska användas till akuta hjälpinsatser. Förbundsstyrelsen instämmer i att enprocentsmålet är problematiskt och att bistånd bör
ges utifrån behov och verkan snarare än fastställda utgiftsmål.
Motivering
Den svenska biståndspolitiken har under Alliansregeringen, med den första moderata biståndsministern, genomgått den största reformeringen någonsin. Alliansregeringen reformerade det svenska biståndet med en tydligare fokusering.
Först landfokusering – det är bättre att vara på färre platser, kunna dem bättre
och minska antalet aktörer för mottagarländerna. Därefter multifokus – Sverige
ger mycket via multilaterala kanaler och Alliansregeringen drev linjen att om vi
ska ha insyn, kontroll och påverka utformningen bör vi fokusera våra resurser
till de organ som fungerar bäst. Sverige har också blivit bättre på ämnesfokus
med ett starkt engagemang för kvinnor och mänskliga rättigheter. Slutligen har
biståndspolitiken också tillförts resultatfokus – att biståndet ska kunna uppvisa
resultat för att inte bara vara mätbart utan också för att vi ska lära oss, utvärdera, veta mer om vad som fungerar och inte. I dag diskuteras biståndet, även
internationellt, på ett helt annat sätt än tidigare, främst tack vare den snabba
förändringstakten i utvecklingsländerna. Miljontals människor har lyfts och lyft
sig själva ur fattigdom tack vare globalisering av kapitalism och handel. Efterfrågan på klassiskt bistånd är i avtagande.
Med detta sagt är det inte förbundsstyrelsens uppfattning att den svenska
biståndspolitiken är felfri och att inte utmaningar återstår. Förbundsstyrelsens
bedömning är dock att en fortsatt reformering av biståndspolitiken bör fortsätta
på den inslagna vägen att utveckla formerna för biståndet
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
8
9
10
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Marcus Sköld, Upplands-Bro –
Stockholms län m fl
Antalsneutral äktenskapslag
3
På Öppna Moderaters förbundsstämma i april röstade en klar majoritet av
ombuden för att Öppna Moderater ska verka för införandet av en antalsneutral
äktenskapslagstiftning.
Det heterosexuella monogama äktenskapet har varit det allenarådande i västvärlden och det är först på senare tid som detta har börjat ifrågasättas och på
många håll inkluderat homosexuella. Och grunden är densamma i ifrågasättandet av den monogama normen. Frågan om relationer med flera personer har
dock länge varit aktuell i hbtq-communityt, detta är ingen nyhet för den insatte.
Den polyamorösa rörelsen, som är en del i hbt-communtityt, har under lång tid
drivit rätten till förhållanden med fler personer än två.
För många är en naturlig följd av en relation att reglera den i form av äktenskap.
Oavsett vari bevekelsegrunderna består för att ingå äktenskap ska inte staten,
så länge den reglerar äktenskap, diskriminera någon form av relation. Dock är
det viktigt att påpeka att vi ser det som en självklarhet att äktenskap ska ingås
frivilligt oavsett om det är med en eller flera personer. Allt vad tvång heter vill
Öppna Moderater å det skarpaste fördöma, därför vill vi se att straffpåföljden
skärps beträffande tvångsäktenskap.
Barnets/barnens vårdnad i äktenskapet är ett vanligt argument mot polygama
äktenskap. Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt, kapitel 2,
paragraf 6, stycke 1 säger följande, ”Är barnets föräldrar gifta med varandra när
barnet föds, är de båda vårdnadshavare för barnet. Är föräldrarna inte gifta med
varandra när barnet föds, är modern vårdnadshavare för barnet.”. Vårdnaden
av barnet tillfaller alltså båda föräldrarna om de är gifta. På motsvarande sätt
skulle det kunna fungera i ett äktenskap mellan tre eller flera personer. Vårdnaden tillfaller först föräldrarna och sedan kan de själva välja att söka stöd för fler
vårdnadshavare i domstol där domstol kan besluta ”att vårdnaden om barnet
vid sidan av eller i stället för föräldrarna anförtros en eller flera personer som
att avslå motionen.
sid 264
2
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 265 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
gett sitt samtycke till detta;” (Lag angående vårdnad om barn och umgängesrätt, kapitel 2, paragraf 9, stycke 4).
Förbundsstyrelsens yttrande
Ingen i Sverige ska behöva uppleva utanförskap i sin vardag. Sverige erkänner
redan i dag polygama äktenskap när människor som flyttar till Sverige tidigare
gift sig i ett annat land. Men man tillåter inte att folk gifter sig med mer än en
person innanför landets gränser. Detta är en inkonsekvens som bör rättas till.
Inledning
Månggifte har ingen tradition eller historisk förankring i Sverige, men finns och
har funnits i andra samhällen i världen. Bakgrunden till detta varierar, men har
bl a att göra med att kvinnor skulle försörjas när det funnits stort kvinnoöverskott och att många fruar varit en statussymbol. Exemplen på kvinnor som haft
många äkta män är mycket sällsynta. Månggifte har ofta medfört förtryck och
ojämlika villkor och inte byggt på frivillighet.
Samhället bör vara inkluderande för alla människor. Lagstiftning skapar normer
som stänger ute individer från kärleken. Därför bör äktenskapslagstiftningen
förändras till att bli antalsneutral. Detta är ur ett liberalt perspektiv en självklar
rättighet.
Eftersom politik handlar om att vilja förändra samhället på ett principiellt plan
och för oss moderater handlar det om att ge människor makt att forma sina liv
i den riktning de själva vill. Kärleken ska vara öppen för alla, inte endast för de
som älskar enligt samhällets normer.
Vi föreslår partistämman besluta
5
6
7
8
att
Nya Moderaterna verkar för ett införande av antalsneutrala äktenskaps­
lagar, samt
Förbundsstyrelsen ser flera nackdelar med motionärernas förslag om att tillåta
månggifte i Sverige. Det handlar om maktstrukturer mellan de olika parterna,
om barnperspektivet och om bodelning vid skilsmässa eller någons frånfälle.
att
Nya Moderaterna ska verka för att straffpåföljden skärps beträffande
tvångsäktenskap.
Det står däremot människor fritt att leva tillsammans med flera partners om
man vill detta, men det behöver inte göras inom äktenskapets ramar.
Marcus Sköld
Jenny Edberg
Upplands-BroJärfälla
Stockholms län
Stockholms län
Christer Mattson
Västerled
Stockholms stad
Peter Carlström
Täby
Stockholms län
Hampus Nilsson
Carl Fredrik Lagerfeldt
SollentunaSollentuna
Stockholms län
Stockholms län
Anders Nordenson
S:t Göran
Stockholms stad
Robert Mellberg
Enskede
Stockholms stad
Jesper Vestlund
Johanneberg/Guldheden
Göteborg
Thomas Eriksson
Cecilia Knypegård
SofiaJönköping
Stockholms stad
Jönköpings län
Den 1 juli 2014 stärktes skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap
genom att två nya brott infördes i brottsbalken. Det ena av de två nya brotten
rubriceras som äktenskapstvång och tar sikte på den som genom olaga tvång
eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap
eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år.
Vissa förstadier till brottet äktenskapstvång kan bestraffas som försök eller
förberedelse till detta brott eller som brottet vilseledande till tvångsäktenskaps­
resa, vilket är det andra nya brottet. Äktenskapstvång har undantagits från det
krav på så kallad dubbel straffbarhet som gäller för de flesta brott. Det innebär
att ett äktenskapstvång får prövas av svensk domstol även om gärningen inte
är straffbar i det land där den begicks.
Kriminaliseringen träffar många fall som föll utanför de befintliga bestämmelserna om olaga tvång och grovt olaga tvång. Lagstiftningen fyller ett viktigt ändamål och straffskalan bedöms vara väl avvägd. Det saknas därför för närvarande
skäl – inte minst när den nya lagstiftningen varit i kraft så kort tid – att justera
straffskalan för äktenskapstvång.
9
10
Motivering
Äktenskapet i dag bygger självklart på kärlek och förtroende, att man vill leva
sina liv och bygga en framtid tillsammans. Samhället och staten har velat reglera äktenskapet för att ge stabilitet och skydd för de båda makarna och deras
barn och reglera ekonomiska konsekvenser om någon går bort.
sid 266
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 267 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
framgång med att åberopa en jämkning, att likadelningen ger ett uppenbart
orimligt resultat med hänsyn taget till att äktenskapet varat en kortare tid.
att avslå att-sats 1, samt
2
att anse att-sats 2 för besvarad.
3
4
Motion 73
5
Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län
Om rättvis bodelning vid äktenskapsskillnad
6
Att skiljas betyder många gånger stora omställningar, både emotionellt och
ekonomiskt för båda parter. Bodelning vid äktenskapsskillnad är ett mycket
komplext system och en svår övergriplig lagstiftning och knepig praxis.
7
8
9
10
Vi har i Sverige ett ganska så radikalt och generöst familjerättsligt regelverk. I
nuvarande svenska giftorättssystem, enligt vilken giftorätten omfattar inte bara
vad som make förvärvar under äktenskapet utan i normalfallet även egendom
som han/hon ägt före äktenskapet eller mottagit genom arv, testamente eller
gåva. I huvuddelen av Europa, och även i flera av våra nordiska grannar, til�lämpas nämligen ett rättvisare system, där egendomsgemenskap mellan makar
enbart i sådan egendom som förvärvats under äktenskapet oberoende av arv,
testamente eller gåva.
Det finns vidare ett behov av en allmän jämkningsregel som ventil mot oskäliga
bodelningsresultat. En förutsättning för att med framgång kunna åberopa regeln
är att egendomen i fråga utgör den väsentligaste delen av giftorättsgodset.
Detta innebär alltså att det bara är den make med mest nettogiftorättsgods
som bör kunna använda jämkningsregeln. Dessutom bör det krävas, för att nå
sid 268
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Undertecknad anser att man i Sverige bör införa en regel om att allt som man
erhåller genom arv, gåva eller testamente automatiskt ska tillfalla personen som
enskild egendom. En sådan regel skulle sannolikt eliminera en del tveksamma
situationer då en ekonomisk transaktion sker kort före en bodelning. Ett arv
som faller ut och som är mottagarens enskilda ska inte ingå i en bodelning.
2
Äktenskapsbalken bör ur rättvisans famn, ändras på det sättet att det ges
en make rätt att från bodelning undanta sådan egendom som förvärvats före
tidpunkten för äktenskapets ingående, egendom som erhållits genom arv, gåva
eller testamente.
3
Mot bakgrund av ovan anförda yrkar undertecknad på
4
att
Moderaterna initierar en lagändring i Äktenskapsbalken i avseende att ge
en make rätt att från bodelning undanta sådan egendom som förvärvats
före tidpunkten för äktenskapets ingående, egendom som erhållits genom
arv, gåva eller testamente,
att
förbundsstämman bifaller motionen, samt
5
att skicka motionen till partistämman för behandling.
Kent Ly
Jönköping
6
Förbundsstyrelsens yttrande
Äktenskapet regleras i Äktenskapsbalken. Lagen är indelad i fyra avdelningar. I
tredje avdelningen återfinns regler vad gäller makarnas ekonomiska förhållanden och i kapitel 9-10 berörs frågan om bodelning.
Genom befintlig lagstiftning finns redan i dag möjligheten att göra undantag vid
bodelning. All egendom som är enskild till exempel genom ett äktenskapsförord, berörs inte av en bodelning. Egendom som en make fått i gåva eller arv
med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda gäller också som
enskild. Vidare är det så att pengar som kommer från försäljning av enskild
egendom förblir enskild egendom.
Motionären vill gå ett steg längre och införa en reglering där allt som erhålles genom arv, gåva eller testamente automatiskt ska tillfalla mottagaren som
enskild egendom.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 269 
7
8
9
10
1
2
3
4
1
En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet har bland annat diskuterat frågan
om makars egendomsförhållanden. Vid studien av ländernas lagar på området
menar arbetsgruppen att egendom som en make ägt före äktenskapet eller
fått genom arv eller gåva inte borde ingå i en bodelning, såvida inte makarna
bestämt annorlunda genom avtal i form av äktenskapsförord. Enligt arbetsgruppen talar flera skäl för en begränsning av delningsegendomen i äktenskapet
när numera uppemot hälften av alla ingångna äktenskap upplöses genom
äktenskapsskillnad. Det finns därför inte något övervägande ändamålsskäl för
att egendom som en make ägt före äktenskapet, ärvt eller fått i gåva enligt
huvudregeln ska vara delningsbar vid äktenskapets upplösning. Förbundsstyrelsen delar denna uppfattning och anser också att det med utgångspunkt
i dagens mer jämställda samhälle och en tydligt ökande individualism är ett
rimligt förslag som bör utredas.
Förbundsstyrelsen föreslår därför stämman besluta
att med instämmande i motionens intentioner översända den till partistämman.
5
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
6
att med instämmande i motionens intentioner översända den till partistämman.
7
2
Malin Wengholm, Jönköping –
Jönköpings län
Dela pensionsrättigheter vid skilsmässa
3
När människor planerar sitt privatliv och fördelar hemarbetet respektive lönarbetet mellan sig utgår de flesta från att äktenskapet är en ekonomisk enhet
där bägge makarna förfogar över de ekonomiska resurserna gemensamt. I
generationer fram till nutid har oftast mannen stått för huvuddelen av lönarbetet
och kvinnorna har tagit huvudansvaret för hem och barn. Så har den osynliga
pakten varit mellan makarna och är än i dag i många hem. Vid skilsmässa delas
boet oftast lika mellan makarna men man tar inte med i beräkningen att ATPpoängen bara tillfaller den som har utfört lönarbetet. För gifta par spelar detta
inte så stor roll eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot
varandra och ska leva på samma standard.
4
Dock är det så att i dag slutar dessvärre nästan vartannat äktenskap med skilsmässa. Det kommer alltså att finnas ett stort antal människor som kommer att
gå in i pensionsåldern skild från den partner som de delat småbarnsåren med.
För många av dessa kvinnor var och är det en självklarhet att ta hemarbetet på
sin lott. Kanske hade det inte varit lika självklart om de insett att de som tack
för detta skulle belönas med en avsevärt lägre ålderspension än mannen till
deras barn.
6
Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för
som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnor.
Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete, vabbdagar med
mera. innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.
8
Naturligtvis skall vi aktivt verka för ett samhälle där män och kvinnor har samma
förutsättningar på arbetsmarknaden och får lika lön för lika arbete. Det finns
dock inga motsättningar mellan detta och att vi i dag förbättrar för de kvinnor
som har att se fram emot en orättvist låg pension.
9
10
Motion 74
sid 270
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 271 
5
7
8
9
10
1
1
Med anledning av ovanstående yrkar jag
att
2
att
intjänade pensionsrättigheter, precis som att alla andra gemensamma
ägodelar, delas lika vid en skilsmässa, samt
motionen bifalles och sänds vidare till partistämman.
Malin Wengholm
Jönköping
3
4
5
6
7
8
9
10
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna tar upp en viktig fråga, nämligen snedfördelningen av pensioner
vid skilsmässa som intjänats under äktenskap. Att komma till rätta med detta
behöver dock inte nödvändigtvis ske genom ny lagstiftning. Den lagstiftning
som finns på äktenskapsområdet samt frivilliga överenskommelser är tillräckliga
för att komma till rätta med detta.
För Moderaterna är alla människors lika värde grundläggande. Alla har rätt till
respekt för sin person, sina val och sina känslor. Alla former av diskriminering
och förtryck måste motverkas. Kvinnor tjänar, äger och bestämmer mindre än
män. Det är inte en kvinnofråga. Det är en frihetsfråga för hela Sverige.
Historiskt sett har kvinnor varit de som har varit hemma och tagit hand om hem
och barn. Kvinnor har varit de som stått utan rimliga pensioner när de har skilts
åt från sin man. Ansvarsfördelningen för hem och barn håller på att förändras. I
dag är det vanligare att dela på ansvaret än tidigare. Både mammor och pappor
tar ansvar för barnen och delar på föräldraledigheten och tar ansvar för barnen
när de går i förskolan eller i skolan för hämtning och lämning. Detta är en utveckling i rätt riktning.
Under remissbehandlingen till departementspromemorian 1995:41 Reformerat
pensionssystem – lag om inkomstgrundad ålderspension kritiserades delning
av pensioner, bland annat för hur det skulle samspela med garantipensionssystemet och att det skulle bli svårt för makarna att överblicka konsekvenserna
av en delning. Om enbart den make som delat med sig av pensionsrätt hade
gått i pension, kunde i vissa fall makarnas gemensamma inkomster bli lägre än
utan delningen. Till följd av den här kritiken fokuserades det fortsatta arbetet
i beredningen på att försöka hitta en lösning på delningen för att kunna undvika dessa nackdelar. Resultatet blev att makar har fått möjlighet att löpande
överföra pensionsrätt inom premiepensionssystemet från den ena maken till
den andra. Det har dock endast gällt premiepensionsrätt som intjänats under
äktenskapet. Överföring ska vara frivillig och ske fortlöpande år för år, omfatta
sid 272
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
hela den premiepensionsrätt som en make tjänat in för året samt inte påverka
garantipensionen.
Om det uppstår en snedfördelning av makarnas egendom efter äktenskapsskillnad, finns det redan i dag enligt bestämmelserna om underhåll i Äktenskapsbalken, kapitel 6 olika möjligheter att rätta till dessa missförhållanden. Det finns
också möjlighet för den underhållsbidragsberättigade att få bidrag för att skaffa
sig ett bättre pensionsskydd, om detta är dåligt.
2
Bodelning utgör dessutom inte hinder mot att makar i samband med en äktenskapsskillnad och vid följande bodelning träffar avtal om att i framtiden dela på
ena makens framtida pension.
3
I och med att det redan inom premiepensionssystemet finns rätt för makar att
dela på, under äktenskapet intjänad pension, samt att det i äktenskapsbalken
finns möjlighet att rätta till ekonomiska missförhållanden som uppstår efter
äktenskapsskillnaden är motionärens intentioner redan uppfyllda.
4
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman:
att anse motionen besvarad.
5
Reservation
Stellan Sandberg reserverade sig till förmån för att bifalla motionen.
6
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att intjänade pensionsrättigheter, precis som att alla andra gemensamma ägodelar,
delas lika vid en skilsmässa, samt
att motionen bifalles och sänds vidare till partistämman.
7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 273 
10
1
1
Motion 75
sedvänjor som är skadliga för barns hälsa”. Alla barn bör ha rätt till sina egna
kroppar och likhet inför lagen.
Det enda rimliga är följaktligen en nolltolerans mot icke-medicinskt motiverade
omskärelser på pojkar under 18 år.
2
3
Moderaterna i Värmlands län
Angående 18-årsgräns vid manlig
omskärelse
2
Jag föreslår stämman besluta
att
verka för ett förbud mot omskärelser på pojkar under 18 år av icke-medicinska skäl,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
3
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
4
5
I Sverige utförs i dag cirka 3 000 omskärelser av pojkar som inte är fyllda 18
varje år.
De flesta av dessa utförs inom två månader från barnets födelse och färre än
0,5 procent utförs på pojkar i åldersspannet 5-18 år. I dessa fall tar pojkens
föräldrar ett beslut om att amputera en del av kroppen enbart för att markera
att pojken tillhör en viss religion.
Vad händer när dessa individer har vuxit upp och väljer att tillhöra ett annat
trossamfund eller inget trossamfund alls? Han är ju redan permanent märkt att
tillhöra en annan religion.
6
Ponera att Socialstyrelsen får in ett fall där ett par föräldrar tillhör en religiös
rörelse som vill skära bort öronsnibbarna på sina nyfödda barn. Anta att de
hänvisar till sin trosövertygelse inom denna religiösa rörelse och bifogar ett citat
från rörelsens heliga bok som säger; ”Omforma öronen på era barn som ett
tecken på ert förbund med Gud.”.
7
På vilka grunder kan Socialstyrelsen neka dessa föräldrar möjligheten att utöva
sin religion på barnet och samtidigt tillåta muslimer och judar att utöva sin
religion på sina barn? Det vore diskriminerande av Socialstyrelsen att bara låta
muslimer och judar hänvisa till religion vid märkning av sina barn.
8
9
10
Om Sverige vill ta barns mänskliga rättigheter på allvar behöver synen på barnet som en rättighetsbärande individ stärkas och synliggöras på alla områden.
Att icke-medicinskt motiverade ingrepp på barn ska utföras inom vården, trots
att barnkonventionen uttryckligen tar ställning mot att barn ska utsättas för
opåkallade medicinska ingrepp och undersökningar – utan skyddas mot dessa
– står därför i stark konflikt med att pojkar utsätts för dessa ingrepp. I och med
att Sverige förbundit sig till barnkonventionen har man också förbundit sig
att ”vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella
sid 274
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Jonas Larsson
Säffle
4
Förbundsstyrelsens yttrande
I motionen föreslås att omskärelse av män utan medicinska skäl endast ska til�låtas efter det att personen fyllt 18 år.
Omskärelse motiveras oftast med kulturella eller religiösa skäl. Det finns delade
uppfattningar om den medicinska nyttan med omskärelse. Omskärelse av pojkar är dock för en stor grupp människor i samhället en viktig del i den kulturella
och religiösa identiteten, både för pojken och föräldrarna. Det är barnets vårdnadshavare som har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Omskärelse får utföras på begäran av eller efter
medgivande av pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren
informerats om vad ingreppet innebär.
Eftersom det inom vissa religioner ses som viktigt med omskärelse av pojkar
när de är små skulle ett eventuellt förbud mot omskärelse sannolikt inkräkta i
dessa personers religionsutövning.
Religionsfriheten garanteras i grundlagen och i en rad internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till. Artikel 9 i Europakonventionen stadgar att
friheten att utöva sin tro endast får underkastas sådana inskränkningar som i
ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till bland annat skydd för
hälsa eller andra personers fri- och rättigheter.
Vidare bör det klargöras att omskärelse av pojkar strider inte mot Förenta
Nationernas (FN:s) barnkonvention.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 275 
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Barnkonventionen ger dock pojken rätt att få ingreppet utfört på ett sätt som
är bra för honom och inte åsamkar honom skada. Konventionen ställer krav på
staterna att se till barnets bästa vid alla åtgärder som rör barnet. Barnets bästa
i det här sammanhanget innebär att ingreppet ska utföras på rätt sätt under
betryggande förhållanden som inte skadar pojken. Eftersom vårdnadshavarna
har beslutanderätt i frågor som rör barnets personliga angelägenheter och det
skulle innebära en inskränkning av religionsfriheten att inkräkta på möjligheten
till omskärelse av pojkar samt förfarandet inte anses stå i strid med FN:s barnkonvention bör motionen avslås.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
Motion 76
2
Ingrid Jerneborg Glimne, Gnesta –
Södermanlands län
Släpp läkarna loss!
3
att avslå motionen i sin helhet.
4
På flera håll i landet bedriver kommunerna sjukvård genom skatteväxlingar med
landstingen, till exempel genom Ädelreformen från 1992. Sådan skatteväxling
finns även gällande hemsjukvård: kommunen tar över en stor del av den roll
som landstinget ansvarade för genom vårdcentralerna.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
5
att verka för ett förbud mot omskärelser på pojkar under 18 år av icke-medicinska skäl,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
Detta innebär att kommunen ofta lider brist på tillgång till kontinuerlig läkare
vid Säbo (särskilda boendeformer) och inom hemsjukvården. Särskilt råder stor
brist på geriatriker, vilket ofta försvårar kommunernas arbete som ju främst är
inriktad på just den äldre delen av befolkningen.
6
För att underlätta för de verksamheter som kommunen driver genom Ädelre­
formen, och där hemsjukvården är skatteväxlad, borde kommuner snarast
kunna tillåtas att på eget mandat anställa läkare.
7
Landstingen skulle fortfarande kunna vara samarbetspart för ett medicinskt
utvecklings- och utbildningsarbete, och förhoppningsvis skulle detta även innebära en möjlighet att höja statusen för geriatriker.
8
Särskilt inom små kommuner, där vårdcentralerna stänger på helger och kvällar,
hänvisas patienterna till akuten på länssjukhusen. Detta är oftast såväl onödigt
som icke önskvärt, eftersom köerna och väntetiderna där blir långa. Många
som söker till akuten gör det alltså av otrygghet och brist på lokal läkarråd­
givning, och inte på grund av behov av just den dyra akutsjukvårdens resurser.
9
10
För närvarande är det emellertid förbjudet för primärkommuner att själva anställa läkare. Kommunerna får enbart driva sjukvård upp till sjuksköterskenivå.
I nuläget måste därför kommunen träffa avtal med landstinget om att hyra in
läkarkompetens från landstinget, på de villkor och i den omfattning landstinget
kan och vill erbjuda.
sid 276
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 277 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
1
Denna föreslagna reform skulle, i likhet med hemsjukvårdsansvaret, gynna de
egna kommuninnevånarna, som då inte skulle hamna mellan stolarna i närvården vilket annars lätt sker då två huvudmän är inblandade. Reformen skulle
positivt bidra till en ökad patientsäkerhet samt en minskad otrygghet särskilt
bland äldre kommuninnevånare.
Undertecknad yrkar
3
4
5
att Moderaterna skall verka för en lagändring så att primärkommuner får rätt
att anställa egna läkare.
Ingrid Jerneborg Glimne
Gnesta
Förbundsstyrelsens yttrande
bifalla motionen, samt
att
sända motionen vidare till partistämman 2015.
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna skall verka för en lagändring så att primärkommuner får rätt att anställa
egna läkare,
samt
7
att översända motionen till partistämman 2015.
8
sid 278
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Dessa metaller samlas i en låda och när denna låda är full måste den enligt
begravningslagen grävas ner i vigd jord, det vill säga på en kyrkogård. Denna
metallåda grävs då ofta ner under någons kista vid jordbegravning. Lådan innehåller metaller från många personer och den som har en anhörig som är jord­
begrav har ingen vetskap om att man lagt ner en ”skrotlåda” i botten av graven.
Denna hantering finner jag direkt oetisk, såväl för den enskilda som för vår
miljö. Att frågan inte hanterades i Begravningsutredningen (Statens offentliga
utredningar 2009:79) och därför inte tas med i ändringarna av begravningslagstiftningen, som är tänkt att träda i kraft under 2012, har väckt uppmärksamhet
på flera håll i landet. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund (SKKF) skriver i sitt remissvar: ”Vidare är det viktigt att ta ställning till hur huvudmännen ska
hantera metalldelar efter kremering i enlighet med begravningslagen men också
med beaktande av etik och exempelvis bestämmelser om miljön. SKKF kommer
att ta initiativ till att nämnda frågeställningar utreds och att förslag tas fram.”
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
3
4
Det är inte förenligt med rådande miljötänkande att inte återvinna metaller. Vi
måste ta hänsyn både till etiska, moraliska och miljömässiga aspekter i utformningen av begravningslagstiftningen och tillgodose den avlidnes önskan. Det är
i övrigt en självklarhet att visa respekt för den avlidnes uttalade eller förmodade
önskan om begravningsceremoni, gravskick med mera. Men trots detta är det
inte möjligt att i enlighet med den dödes önskningar återvinna främmande me-
9
10
Jan-Evert Rådhström, Sunne –
Värmlands län
Människor ska ha rätt att bestämma över
metallen i sin kropp
Dagens hantering av metaller i kroppen vid kremering sköts enligt min mening under mycket tveksamma former, såväl etiskt som miljömässigt. Följande
händer vid kremation i dag när man har proteser eller andra metallföremål i
kroppen. När stoftet samlas i en urna så delas metallerna bort.
Förbundsstämmans beslut
6
2
Årligen grävs 22 ton metall, ofta titan, ner på våra svenska kyrkogårdar.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
Motion 77
sid 279 
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
1
taller i kroppen vid kremering. I enlighet med rådande lagstiftning kan man inte
själv, eller ens anhöriga, påverka hur de främmande metallföremålen i kroppen
ska hanteras. Inte heller kan den avlidne redan i livet klarlägga i ett donationskort vad som ska göras med de metaller som finns i kroppen. Att själv bestämma över sin egen kropp och således sina implantat ser jag som en självklarhet.
Huvudinriktningen bör vara att ta hand om de metaller som man har haft till
låns under sitt liv, om man inte särskilt uttryckt något annat i testamente eller
liknande.
Jag föreslår stämman besluta
att stämman beslutar att verka för att Begravningslagen ändras i likhet med
motionens intentioner och att motionen i sin helhet tillsänds den moderata
partistämman.
Jan-Evert Rådhström
Sunne
Förbundsstyrelsens yttrande
Jan-Evert Rådhström tar upp en mycket angelägen fråga i sin motion om huruvida människor skall ha rätt att bestämma över metallen i sin kropp. Förbundsstyrelsen delar helt motionärens förslag om att verka för att Begravningslagen
1990: 1144 ändras till förmån för motionens intentioner.
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen stämman besluta:
att bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen, det vill säga
8
att stämman beslutar att verka för att Begravningslagen ändras i likhet med motionens
intentioner och att motionen i sin helhet tillsänds den moderata partistämman.
Motion 78
2
Moderaterna i Värmlands län
Om att upprätta ett europeiskt
donationsregister
3
Sverige är, enligt en internationell undersökning, främst i världen när det kommer till att ta till vara och transplantera organ per organdonator.
Trots detta väntar just nu cirka 600 personer på en organtransplantation i
Sverige. Det är en ångestfylld tillvaro som de delar med ytterligare cirka 50 000
personer i Europa. Inom Europeiska Unionen (EU) har de nationella regeringarna har ansvaret för lagstiftningen som rör organtransplantation. Detta är
en försvårande faktor när det gäller organutbyte mellan EU-länder, eftersom
lagstiftningen ser olika ut i våra 27 medlemsstater. Vi lever också i olika kontext
vad gäller religioner och kulturellt synsätt. Dock så har lagstiftningen på europeisk nivå kompletterats för att garantera en hög säkerhet och god kvalitet vid
organtransplantationer inom hela EU.
En konsekvens av den fria rörligheten inom EU är att fler människor lever,
studerar, arbetar, bosätter sig och bildar familj i ett annat land inom EU än det
ursprungliga hemlandet. Det kan också leda till att man dör i ett annat land än
det man föddes i. Därför bör det finnas ett centralt europeiskt donationsregister,
så attill exempelempelvis en svensk person som anmält att hon eller han vill
prövas för organdonation efter döden ska kunna få sin önskan uppfylld, även
om dödsfallet sker i ett annat EU-land.
Varje år avlider mer än 5 500 personer runt om i EU i väntan på organ. I kampen
för de människor som lever i ovisshet och under lång tid står i kö i väntan på
organ, måste vi ständigt leta efter metoder som kan vara effektiva för att öka
viljan att donera organ. Landsting och regioner, liksom EU:s medlemsländer,
måste lära av varandra.
4
5
6
7
8
Jag föreslår stämman besluta
9
10
att
sid 280
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Moderaterna ska verka för att ett europeiskt donationsregister uppförs,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 281 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
1
att
stämman tar motionen som sin egen, samt
att
motionen skickas till nästa partistämma.
Motion 79
2
Jonas Larsson
Säffle
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären tar upp en viktig fråga som i allra högsta grad är aktuell i dag, med
tanke på att vi lever i en allt mer globaliserad värld och att människors rörlighet
över gränserna ökar.
Enligt statistiken så täcks inte dagens behov av organ av nuvarande organdonationer, vilket får till följd att många människor mister livet i sin väntan på att få
ett nytt organ. Ett europeiskt donationsregister skulle öka möjligheten till att fler
människor får chans att donera sina organ.
Moderaternas målsättning måste alltid vara att förebygga icke nödvändig byråkrati i syfte att förenkla tillvaron för människor, vilket motionären tydligt avser i
denna motion.
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att ett europeiskt donationsregister skulle underlätta processen som rör donationer. Moderaterna i
Värmland bör därför verka för att ett sådant donationsregister uppförs.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna ska verka för att ett europeiskt donationsregister uppförs,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
8
att motionen skickas till nästa partistämma.
3
Medicinska intyg får allt större betydelse för att bedöma enskilda människors
rätt till ersättningar från olika socialförsäkringssystem, offentligfinansierade likväl som privata. Vanligen utfärdas dessa medicinska intyg av läkare eller annan
person med legitimerad sjukvårdsutbildning, som då också står under tillsyn av
bland annat Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Tillsynen gäller i de fall som den som av Socialstyrelsen beviljats legitimation
mot bakgrund av en genomgången och godkändsjukvårdsutbildning, som vanligen också ska vara godkänd av Högskoleverket. Tillsynen gäller i de fall som
den som med sådan legitimation har ett personligt behandlingsansvar för en
patient/klient, vilket är fullständigt rimligt av patient/klient säkerhetsskäl. Knepigare blir det när det gäller utfärdande av medicinska intyg och när det görs
professionella bedömningar av sådana utfärdade medicinska intyg av annan än
den intygsskrivande (ibland refererat till som ”second opinion” eller en ny, andra
läkarbedömning av den medicinska situationen).
Flera utredningar har gjorts av om situationen kring utfärdande och bedömningar av medicinska intyg, vanligen av läkare, i allmänhet också borde vara
underkastade tillsyn av IVO eller motsvarande medicinska tillsynsmyndigheter.
Sådana utredningar har i princip alltid kommit fram till slutsatsen att så inte är
lämpligt, eftersom det i dessa sammanhang vanligen inte är läkarens behandlingsansvar som är av relevans för krav på tillsyn av säkerhetsskäl utan det är
då läkarens specifika medicinska kompetens utan nödvändigtvis ansvar för
annans medicinska säkerhet som gäller.
Denna tidigare slutsats behöver emellertid utmanas i dag, inte minst av rättssäkerhetsskäl för den enskilde som eventuellt kan beröras ekonomiskt på ett
påtagligt sätt av hur ett medicinska intyg är utformat och/eller tolkat.
Medicinska intyg utfärdas av många olika skäl. En typ av sådana intyg kal�las ”rättsintyg” och skrivs vanligen när någon till exempel har råkat ut för en
misshandel. I sådana sammanhang är det min uppfattning att den som utfärdar
9
10
Moderaterna i Östergötlands län
Oberoende instans för medicinska intyg
sid 282
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 283 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
intyget i grunden ställer höga krav på objektivitet i dess innehåll. Orsaken till
detta är i sin tur att den intygsskrivande ser en part framför sig, den som anser
sig blivit misshandlad, men samtidigt inser att det finns en annan part som
intygets utformande kan komma att drabba orättvist om det inte är utformat
som objektivt som det går att göra mot bakgrund av vad som framkommit vid
undersökningen/utredningen av patienten.
Annorlunda förhåller det sig inte sällan när det gäller utfärdande av medicinska
intyg som ska hantera enskildas rättigheter till ersättningar från olika socialförsäkringar, system som av den intygsskrivande inte sällan kan upplevas som
mera anonyma och utan risk för att på samma sätt som en enskild motpart kan
komma att drabbas av otillbörlig skada om inte intyget från början präglas av
största möjliga objektivitet dådet utfärdas. Typexemplet här är en behandlande
läkare, som naturligtvis vill vara sin patients ”ambassadör” så långt rimligt och
möjligt för att patienten ska få rätt till all den vård och behandling som kan
krävas. Men när det kommer till att i denna situation utfärda medicinska intyg
som ska bli föremål för en bedömning av patientens rätt till ekonomisk ersättning från olika socialförsäkringssystem finns då en uppenbar risk att kravet
på objektivitet vid utfärdandet av det medicinska utlåtandet frångås till förmån
för patienten. Omvänt gäller då att på samma sätt den som har ansvaret för
socialförsäkringen låter en ”second opinion” bedöma det inkomna medicinska
underlaget i förhållande till skyldigheten för försäkringen att tillmötesgå patientens krav på ersättning. En bedömning som nu istället ibland riskerar att brista
i objektivitet till nackdel för den aktuella patientens rätt till ersättning, eftersom
bedömaren har en närmare relation till försäkringssystemet än till den enskilda
individ som anser sig ha rätt att utnyttja detsamma.
Det har också visat sig att dessa situationer inte sällan uppstår till mycket
förtret och irritation för alla inblandade, där ibland synbarligen helt olika beskrivningar av en individs medicinska situation föreligger från den som utfärdat intyget och den som är satt att bedöma detsamma. Extra pinsamt blir det i dessa
sammanhang om både intygsutfärdaren och bedömaren har stor medicinsk
specialistkompetens inom det kunskapsområde som den aktuella sjukdomen/
medicinska skadan gäller. När stormedicinsk sakkunskap från olika håll utmynnar i kanske två diametralt olika bedömningar, och detta dessutom hotar stora
ekonomiska värden för båda parter om det brister i objektivitet, ja då föreligger
en rättsosäker situation som måste regleras bättre och säkrare än vad som kan
erbjudas i dagens system.
De som skulle vara betjänta av en sådan ur objektivitetssynpunkt rättssäkrare
ordning är alla berörda patienter, deras behandlingsansvariga läkare, olika typer
sid 284
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
av försäkringsmedicinska rådgivare och handläggare vid myndigheter och företag som tillhandahåller de olika socialförsäkringssystemen i vårt samhälle.
Då IVO eller motsvarande myndigheter med tillsynsansvar enligt nuvarande regelverk inte har, eller av utredningar som gjorts inte bör få, ett utvidgat uppdrag
att utöva tillsyn av objektivitets kraven som rättmätigt kan ställas på utfärdade
medicinska intyg föreslår vi följande:
Att det inrättas en oberoende instans dit medicinska intyg med tillsynes olika
tolkningar av den situation som medicinskt råder för enskild individ, för att där
på objektiva grunder fastställa vad som rimligen bör gälla i ett aktuellt fall. Att
instansen antingen förankras inom någon befintlig myndighet, som exempelvis
Socialstyrelsen eller IVO, eller inrättas som en helt egen rättslig instans/myndighet. Att den oberoende instansen både har tillgång till omfattande medicinsk
och juridisk sakkunskap, men också att delaktighet av partsintressen och
allmänhetens intresse ska finnas med vid tillskapandet. Att den oberoende
instansen ska ha möjligheter till att göra egen medicinsk undersökning/utredning av den individ kring vars situation det råder oenighet bedömningen utifrån
det underlag som kommit instansen till del. Att den oberoende instansen vid
uppenbart osant medicinskt intygande, eller av uppenbart osann tolkning av
den medicinska situation som råder mot bakgrund av föreliggande underlag,
ska förfoga över sanktionsmöjligheter som att utdöma vite eller, särskilt vid
upp­repade fall av icke sanningsenlig hantering, kunna avstänga intygsutfärdande eller intygstolkande person från rätten att fortsättningsvis bedriva sådan
verksamhet
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
att
stämman ställer sig bakom inrättandet av en oberoende instans som
objektivt granskar medicinska intyg i enlighet med motionen,
att
stämman tar motionen som sin, samt
att
stämman skickar motionen vidare till partistämman.
2
3
4
5
6
7
Finn Bengtsson
Per Jameson
LinköpingNorrköping
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna har identifierat ett område som i dag inte hanteras optimalt. Dels
finns den aspekt som motionärerna lyfter, det vill säga behovet av tillsyn, men
det finns även ofta brister i hur intygen utformas. Dessutom är det ofta svårt att
få vissa intyg i tid då detta har en lägre prioritet i vården.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 285 
9
10
1
2
1
Att inrätta en oberoende instans av det slag som motionärerna föreslår kan vara
en väg att gå för att underlätta rättsläget, men också skapa kunskap för de som
skriver intygen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
3
4
För att ett preparat i dag skall klassas som ett narkotiskt preparat krävs att
Folkhälsoinstitutet (FHI) gör en utredning och analys av det aktuella preparatet
och den aktiva substansen för att sedan ge en rekommendation om ämnet skall
klassas som ett narkotiskt eller hälsofarligt preparat. Detta innebär att det räcker med en smärre förändring i den kemiska sammansättningen av ett preparat
som har blivit narkotikaklassat för att den nya varianten av preparatet skall vara
lagligt och en ny utredning måste göras för att kunna klassificeras.
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att stämman ställer sig bakom inrättandet av en oberoende instans som objektivt granskar medicinska intyg i enlighet med motionen,
att stämman tar motionen som sin, samt
att stämman skickar motionen vidare till partistämman.
5
6
7
8
9
10
För att komma till rätta detta problem bör så kallad familjeklassificering av
narkotiska preparat tillfogas narkotikalagstiftningen. Familjeklassificering av
narkotiska preparat skulle innebära att nya preparat som innehåller ämnen som
tidigare har klassats som narkotiskt preparat per automatik blir narkotikaklassat. Detta tycker bland annat Anders Persson ansvarig utredare på FHI skulle
vara allt för rättsosäkert (Narkotikafrågan nummer 1, 2013). Detta är ett udda
uttalande då det redan förekommer familjeklassificering vad gäller dopingpreparat till exempel anabola steroider, och även för att klassificera skjutvapen och
sprängämnen.
Det bör därför inte vara omöjligt att kunna familjeklassificera även narkotiska
preparat.
Motion 80
Jag föreslår stämman besluta
Moderaterna i Värmlands län
Familjeklassificering av narkotiska preparat
Den viktigaste ambitionen med den stora Narkotikautredningen som regeringens särskilda utredare Jan Pennlöv presenterade i december 2008 var snabbare insatser mot nya droger. Denna utredning ledde fram till den nya narkotikalagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2011. Trots att den nya lagen har
inte har varit i laga bruk särskilt länge så riktas det stark kritik mot den därför
att den inte har fått någon effekt vad gäller snabbare insatser mot nya droger
utan kanske snarare tvärtom. Vi läser med jämna mellanrum om att ungdomar
sid 286
har råkat illa ut av preparat som det har köpt på nätet, så kallade nätdroger.
Dessa preparat är oftast helt lagliga då de ännu inte har narkotikaklassats. Att
använda preparatet är alltså inte mer olagligt än att gå till affären och köpa en
påse lördagsgodis på en onsdag.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
att
Moderaterna verkar för att narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att
familjeklassificering av narkotiska preparat skall införlivas i lagen,
att
stämman tar motionen som sin egen, samt
att
motionen sänds till nästa partistämma.
2
3
4
5
6
7
Jonas Larsson
Säffle
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärens syn på att det behövs en skärpning av
narkotikastrafflagen. Att lagen (precis som med dopningsmedel) omfattar grupper av substanser snarare än enskilt definierade substanser.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 287 
9
10
1
2
3
4
1
Vi skulle vilja ha ett tilläggsyrkande till motionen eftersom frågan inte är helt
okomplicerad när det gäller generisk narkotikaklassning som motionären
hänvisar till. I dag är det Folkhälsoinstitutet som handlägger ärenden om nya
narkotikaklassificeringar innan ärendet skickas en vända till EU-kommissionen
för att därefter beslutas om i regeringen. Handläggningen är trög och som det
ser ut i dag finns det 50 substanser som är under utredning på Folkhälsoinstitutets hemsida (uppdaterad 20 mars 2013), varvid en del preparat har stått på
listan över ett år.
Metoderna för att kunna bedöma effekterna av nya designade droger är inte
tillräckligt utvecklade i dag och det tar helt uppenbart alldeles för lång tid att
utreda. Under tiden kan drogerna fortsätta säljas utan risk för att bli dömd för
något brott men främst så har våra barn och ungdomar i princip fri tillgång till
dessa förödande preparat som vi vet har skadeverkningar och i värsta fall kan
ta livet av dem.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
5
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
6
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att narkotikalagstiftningen bör revideras i syfte att
familjeklassificering av narkotiska preparat skall införlivas i lagen,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds till nästa partistämma.
7
8
Motion 81
2
Bengt Akalla, Spånga m fl –
Stockholms stad
Utbildning av omsorgs- och vårdpersonal
3
Den skrämmande utvecklingen som vi i dag kan se med det drastiskt minskade
intresset för vårdutbildningarna på gymnasienivå måste vändas. I utvärderingar
visar det sig att rätt kunskap för yrket sällan uppgår till 100 procent. Attraktiva
utbildningar skulle också kunna bli en statushöjande insats för vårdpersonalen
som grupp.
4
Här behövs en kompetenssatsning med skräddarsydda utbildningar för
vårdpersonal för att höja statusen och kunskaperna både för de som väljer sin
första gymnasieutbildning som för dem som redan är verksamma. Detta kan
gärna ske i samverkan med befintliga aktörer. Möjligheten att ändra yrkesinriktning under ett yrkesliv bör också utvecklas.
5
Den moderata politiken måste syfta till att medarbetaren känner stolthet och att
det blir eftertraktat att arbeta inom äldreomsorgen. Attraktionen inom branschen behöver öka genom en lönesättning som motsvarar uppdrag, arbets­
innehåll och möjlighet att kunna påverka arbetet. För att uppnå detta krävs en
högre kompetens (kunskaper, erfarenheter, färdigheter, värderingar och kontakter) hos både chefer och medarbetare samt yrkesstolthet. I utvecklingsarbetet
är det viktigt att ta in erfarenheter från praktikerna. Ett konkretill exempelempel,
som är oacceptabelt, är problemet att en stor del av tiden åtgår till att göra sig
förstådd eller snarare se till att inte bli missförstådd. Alla måste kunna kommunicera oavsett bakgrund. Förmågan att kunna utarbeta individuella handlingsplaner för den äldre, samt att kunna dokumentera och följa upp beslutade
åtgärder, måste varje enskild medarbetare behärska för att kunna uppnå trygghet och kvalitet i tjänsten för de som har behovet.
6
7
8
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta
9
10
att
sid 288
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
9
bifalla motionen,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 289 
10
1
2
3
4
5
6
7
1
att
ge kommunala politiker i kommun och landsting i uppdrag att aktivt verka
för att utbildningar av omsorgs- och vårdpersonal utvecklas i syfte att
höja statusen och kunskaperna inom vård- och omsorgen,
att
verka för införandet av krav på adekvata kunskaper i svenska för att klara
sin uppgift,
att
verka för att det införs obligatorisk språktest för vård- och omsorgspersonal,
att
verka för och utarbeta en certifiering för omsorgspersonal.
Bengt Akalla
Spånga
Verner Berggren
Maria
Helena Bonnier
Oscar Södra
Lisbeth Crabo Ljungman
Farsta
Marie Louise Gudmundsson
Farsta
Birgitta Guntsch
Hedvig Eleonora
Berthold Gustavsson
Britt Haselwanter
BrännkyrkaHögalid
Anita Lundin
Brännkyrka
Margareta Olgart Holmberg
Oscar Södra
Birgitta Persson
Brännkyrka
Louise du Rietz Svensson
Bromma
Birgitta Thulin
Sankt Göran
Britt Tryding
Kungsholmen
Yvonne Wendt
Oscar Södra
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna lyfter angelägna frågor kring utbildningen av vård- och omsorgspersonal. Förbundsstyrelsen anser att det som över tid troligen har störst effekt
på kvaliteten inom omsorgen är en personal som har en god förmåga till just
vård- och omsorg. Att stärka yrkets status och ersättning blir då viktigt och de
reformer som alliansregeringen och alliansmajoriteterna i Stockholms landsting
och stadshus bedrivit har som Förbundsstyrelsen uppfattar det syftat till detta.
En ökad konkurrens inom området ökar möjligheterna till lönekarriär vilket i
sin tur över tid ökar yrkets attraktionskraft. Likaså har reformer syftande till att
stärka rätten till heltid inom äldreomsorgen i Stockholms stad höjt yrkets status.
8
9
10
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att språkliga kunskaper
och kunskaper i dokumentation är viktiga för att säkerställa både en god omsorg och en bra dialog med de anhöriga. Att dock, som motionärerna föreslår,
införa språktest för anställning anser Förbundsstyrelsen vara att gå väl långt.
Dels anser förbundsstyrelsen att det finns uppgifter inom omsorgerna som kanske inte kräver så stora språkkunskaper och dels anser förbundsstyrelsen att
sid 290
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
det bör vara upp till de olika utförarna att ställa adekvata utbildningskrav men
också redovisa detta för sina kunder.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
2
att anse motionen besvarad.
3
Motion 82
4
Bengt Akalla, Spånga m fl –
Stockholms stad
Vårdnära service – en kvalitetsutveckling i
vården
5
Vårdnära service är uppgifter i vårdprocessen som ska utföras av personal med
servicekompetens men som i dag ofta utförs av personal med vårdkompetens.
Detta gäller både inom sjukvården och äldreomsorgen och det rör sig om uppgifter som städning, patienttransport, kost- och förrådshantering, med mera.
Att använda bristgrupper såsom sjukvårdspersonal för serviceuppgifter kan
inte vara rätt väg att gå. Det gäller såväl för kvalitet och patientsäkerhet som för
arbetsmiljö och kostnadseffektivitet. Viktigt att identifiera vad som är kärnverksamhet och stödverksamhet för att utifrån detta organisera verksamheten och
därmed hitta innovativa lösningar för den här branschen.
Grunden för att införa vårdnära service är att samtliga anställda ska ha möjlighet att använda sin kompetens. Vårdnära service är ettill exempelempel på hur
man kan utveckla arbetsorganisationer så att man renodlar uppgifter utifrån en
kärn- och stödverksamhet. Servicepersonal avlastar undersköterskor som får
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 291 
6
7
8
9
10
1
1
mer tid för patienter och kan avlasta sjuksköterskor – som i sin tur får möjlighet
att avlasta läkare.
2
3
4
5
Patientsäkerhet är en viktig del i detta. Den måste upprätthållas både avseende
städning, livsmedelshantering och sjukvård och det är tveksamt om så är fallet
i dag. Arbetsuppgifter prioriteras bort. Genom att frigöra tid för patientarbete
åstadkommer vi högre patientsäkerhet och en bättre patientupplevelse. Ur ett
medarbetarperspektiv handlar det om att tillvarata kompetenser inom såväl
vårdyrken som serviceyrken.
Ur ett samhälls- och verksamhetsperspektiv ökas rekryteringsbasen, det blir en
kvalitetssäkring och en effektivisering av verksamheterna. På sikt ger det även
en ökad helhetssyn på patienten och en bättre ekonomi bland annat genom
minskad övertid för personalen och färre överbeläggningar.
Det vore önskvärt att även se över läkarnas kollektivavtal angående arbetstiden
utifrån ett politiskt ledarskap.
De pilotprojekt och studier av vårdnära service som genomförts visar främst på
fem fördelar: frigöra tid för vården, bättre möjligheter att rekrytera rätt personal
med kompetens och kunskap, ökad patientnöjdhet, förbättrad lokalvård och
ökad status för vård- och serviceyrket.
7
8
Motionärerna lyfter viktiga områden inom sjukvården, där det i dag finns möjlighet till utveckling. Ett gott utnyttjande av befintliga resurser är grunden för att
medborgarna ska få bästa möjliga vård och omsorg. Den viktigaste resursen
inom vård och omsorg är personalen och dess kompetenser. Det är därför viktigt att kommunen och landstinget arbetar brett för att skapa tydliga regler som
leder till goda arbetsvillkor inom vård och omsorg oavsett vem som bedriver
den. Att vara en attraktiv arbetsgivare är grundläggande för att locka till sig
och behålla personal, men också för att patienterna skall erbjudas den absolut
bästa sjukvården.
En sjuksköterska som studerar under många år och besitter omfattande kompetens inom sitt område förväntar sig att få möjlighet att använda sina kunskaper på rätt sätt när de kommer ut i arbetslivet. Ett sätt att åstadkomma detta är
att arbetsuppgifter inom sjukvården utförs på lägsta effektiva vårdnivå. Det vill
säga att patienter ges rätt vård på rätt nivå och av personal med rätt utbildning.
Kommuner och landsting bör därför eftersträva att hitta styrsystem som leder
till att fler personalkategorier kan involveras i arbetet. Det är dock angeläget att
vårdverksamheter själva ges utrymme att bestämma hur detta kan ske på bästa
sätt så att full patientsäkerhet uppnås.
att
bifalla motionen, samt
att
uppmana moderata kommun- och landstingspolitiker att arbeta för att
utveckla en organisation med vårdnära service och att tydliggöra och
definiera karriärmöjligheter inom vården.
Bengt Akalla
Spånga Verner Berggren
Maria
Helena Bonnier
Oscar Södra
Lisbeth Crabo Ljungman
Farsta
Marie Louise Gudmundsson
Farsta
Birgitta Guntsch
Hedvig Eleonora
Berthold Gustavsson
Britt Haselwanter
BrännkyrkaHögalid
Anita Lundin
Brännkyrka
Margareta Olgart Holmberg
Oscar Södra
Birgitta Persson
Brännkyrka
Louise du Rietz Svensson
Bromma
Birgitta Thulin
Sankt Göran
Britt Tryding
Kungsholmen
Yvonne Wendt
Oscar Södra
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
3
4
5
6
anse motionen besvarad med anledning av det ovan anförda.
7
8
9
10
2
Utifrån detta är det för oss viktigt att flera av motionärernas idéer och goda
förslag bearbetas vidare i första hand av den moderata landstingsgruppen.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta
6
Förbundsstyrelsens yttrande
9
sid 292
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 293 
10
1
1
Motion 83
2
3
Bengt Akalla, Spånga m fl –
Stockholms stad
Anhörigvårdare
Lisbeth Crabo Ljungman
Farsta
Birgitta Guntsch
Hedvig Eleonora
Berthold Gustavsson
Brännkyrka
Britt Haselwanter
Högalid
Anita Lundin
Brännkyrka
Margareta Olgart Holmberg
Oscar Södra
Birgitta Persson
Brännkyrka
Louise du Rietz Svensson
Bromma
Birgitta Thulin
Sankt Göran
Britt Tryding
Kungsholmen
Yvonne Wendt
Oscar Södra
2
3
Förbundsstyrelsens yttrande
4
5
6
7
I samband med kommunala utvärderingar av den privata verksamheten inom
anhörigvården framkommer ett mönster. Hos de företag som har anställda som
vårdar en anhörig, saknas ofta en adekvat utbildning för uppdraget. Intresset
för att delta i erbjuden utbildning är blandat vilket leder till att kunskapsnivåerna
inte heller höjs. Därtill finns också ofta språkproblem. Utvärderingarnas resultat
påverkar vad omvärlden uppfattar som bra eller dålig kvalitet i vården.
Utifrån den enskildes perspektiv kan en lösning med anhörigvårdare uppfattas
ha en högre kvalitet vilket inte bör ifrågasättas. Men utifrån ett samhällsperspektiv blir resultatet att verksamheten inte uppfyller de krav som ställs. Här
behövs det ett organisatoriskt nytänkande med en tydligare kravprofil gentemot
företagen och dess medarbetare.
Ingen annan verksamhet med tydliga kvalitetskrav skulle rekrytera och anställa
medarbetare utan formella kunskapskrav såsom görs inom äldreomsorgen och
anhöriganställda. Verksamhetsuppföljningar utifrån allmänna kriterier måste
omfatta även denna verksamhet. Här behöver vi utveckla tydliga valmöjligheter,
företagsformer, kriterier och mätmetoder som kommuniceras utifrån den enskildes val och faktisk verksamhetsform.
Motionären lyfter ett angeläget område och frågeställningar som förtjänar en
ökad diskussion. Anhörigvården och möjligheten till anhörigvård är en viktig
vård och omsorgsform som syftar till att öka inte minst den enskilde sjukas
trygghet.
Som motionärerna tar upp har det förekommit problem inom delar av anhörigvården, inte minst avseende huruvida den vårdande har en tillräcklig kunskap
för att kunna säkerställa en god vård.
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om att kraven på anhörigvårdare bör ses över. Det är samtidigt inte rätt forum för Moderaterna i Stockholm att tillsätta utredning. Det är en politisk inriktning som kan bedrivas i andra
forum.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
4
5
6
avslå att-sats 1, samt
att anse att-sats 2 för besvarad.
7
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta
8
9
10
att
bifalla motionen, samt
att
hemställa hos partistyrelsen att tillsätta en utredning i syfte att utveckla en
tydlig kravspecifikation för anställning av anhöriga inom verksamhetsområdet anhörigvård.
Bengt Akalla
Spånga
sid 294
Verner Berggren
Maria
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
8
Helena Bonnier
Oscar Södra
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 295 
10
1
1
Motion 84
att
2
3
Christer Siwertsson
Östersund
Christer Siwertsson, Östersund –
Jämtlands län
Statlig finansiering av sjukvården
Förbundsstyrelsens yttrande
4
5
Vi ser en alltmera utbred ojämlikhet vad gäller den hälso-och sjukvårdsservice
som svenska medborgare konsumerar. Flera landsting, däribland mitt eget,
Jämtlands läns landsting, dras dels med en socialdemokrati som styr landstinget i cirka 90 år och i tillägg dras vi med stora och kroniska ekonomiska underskott. Dock inte beroende på att staten inte betalat ut de statliga bidragen och
stimulandsbidragen, utan beroende på en helt felaktig landstingpolitik.
7
8
Landstingen är politiskt styrda genom allmänna val vart fjärde år. Får vi en situation som vad vi i Jämtlands läns landsting har, där väljarna inte förmår ändra sitt
röstbeteende, innebär det i förlängningen en urvattnad hälso- och sjukvårdsservice bland annat i vårt län. Svensk hälso- och sjukvård är alldeles för viktig
för att spelas bort i lokala val runt om i landet, även om valen är demokratiskt
genomförda.
Undertecknad motionär, menar att svensk hälso- och sjukvård är och skall vara
en nationell angelägenhet. Det måste vara staten som garanterar att varje medborgare i det här landet har en likvärdig vård, oavsett var den ges inom landets
gränser. Så är som sagts inte fallet i dag.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
det Moderaterna arbetar för att beskattningsrätten för landstingen inom
området hälso- och sjukvård avförs genom förändringar i nödvändig lagstiftning, samt
9
10
sid 296
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
2
3
Förbundsstyrelsen tackar motionären för den välskrivna motionen.
Svensk hälso-och sjukvård finansieras dela av staten i form av statliga bidrag
och stimulansbidrag och av landstingen själva genom den beskattningsrätt
landstingen förfogar över.
6
det Moderaterna arbetar för att staten tar över hela finansieringen av den
svenska hälso-och sjukvården genom förändringar i nödvändig lagstiftning.
Att avskaffa landstingen har länge varit en debatterad fråga inom vårt parti. Förbundsstyrelsen förstår motionärens frustration över den ojämlikhet som finns
på olika håll inom den svenska hälso- och sjukvården i dag.
Frågor om sjukvårdens organisation och finansiering är viktiga och återkommande. Det finns mycket som fungerar bra inom vården i dag med det finns
samtidigt, som sagt, en hel del som behöver förbättras. För Moderaterna är
det centralt att identifiera samhällsproblem som väljarna känner igen sig i och
formulera lösningar på dessa. Förbundsstyrelsen menar därför att det är viktigare att fokusera på vårdens kvalitet och tillgänglighet, patienternas rättigheter
och möjligheter, samt medarbetarnas villkor framför organisationsformer och
finansieringsmodeller.
4
5
Det finns risker med att alltför ensidigt diskutera hälso- och sjukvården ur ett
systemperspektiv. Detta oavsett om förslagen går ut på att avskaffa landstingen, ändra på organisationsformer och ersättningssystem. För en patient är det
viktigaste inte vem som äger sjukhusbyggnaden, utan vad som händer därinne.
6
Förbundsstyrelsen menar att den viktigaste uppgiften för hälso- och sjukvården
i dag, är att utifrån medborgarnas perspektiv fortsätta arbetet med patienters
rätt och möjlighet till inflytande, I detta arbete kommer det att behövas med
nationellt ansvarstagande för vården. Däremot, anser förbundsstyrelsen att
det inte är aktuellt i nuläget, som motionären efterfrågar, att i grunden förändra
hälso- och sjukvårdens organisation eller finansiering.
7
Sjukvården behöver förnya sig organisatoriskt, främst för att bli en mer attraktiv
arbetsgivare, men också för att möta högre krav på kvalitet och tillgänglighet.
Att avskaffa landstingen eller på andra sätt i grunden ändra förutsättningarna
för dagens hälso-och sjukvård skulle dock innebära så omfattande förändringar
av sjukvården att det i princip skulle vara liktydligt med att bygga upp ett helt
nytt sjukvårdssystem. Detta skulle vara mycket tidskrävande och omfatta en
process som skulle riskera att ta kraft från de utmaningar sjukvården står inför
i dag.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 297 
8
9
10
1
2
1
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
att
avslå motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
3
att
bifalla motionen, det vill säga
att det Moderaterna arbetar för att beskattningsrätten för landstingen inom området
hälso- och sjukvård avförs genom förändringar i nödvändig lagstiftning,
att det Moderaterna arbetar för att staten tar över hela finansieringen av den svenska
hälso- och sjukvården genom förändringar i nödvändig lagstiftning,
4
7
8
9
10
Förbundsstyrelsens yttrande
Att ge patienter total äganderätt av sin journal skulle kunna äventyra både hälsa
och säkerhet för patienten. Förbundsstyrelsen anser det därför viktigt att journalerna finns samlade och övervakade av professionen.
Motion 85
att
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna arbetar för att förändra patientdatalagen på ett sådant sätt att patientjournalen ägs av patienten och även förvaras av patienten. Detta är i dag med den
digitala tekniken fullt möjligt. I de fall där patienten inte kan förvara sin journal, löses
det genom sjukvårdshuvudmannens försorg.
Partistämma 2015
5
7
Förbundsstämman beslutade
Enligt patientlagen är det sjukvårdshuvudmannen som äger och förvarar patienternas journaler. Vill jag som patient ta del av min journal, måste jag ansöka om
det hos sjukvårdshuvudmannen och i tillägg erlägga avgift för att få journalen
utskriven. Således en rest från det gamla socialdemokratiska förmyndarsamhället.
sid 298
avslå motionen.
Förbundsstämmans beslut
att
4
6
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Christer Siwertsson, Östersund –
Jämtlands län
Ägandet av patientjournaler
2
3
I dagens patientdatalag har patienter rätt att få se vad som är dokumenterat
i sin egen patientjournal. Lagen ger patienter möjlighet att spärra uppgifter i
journaler, samt rätt att motsätta sig att hans eller hennes patientuppgifter ska
ingå i sammanhållen journalföring. Vårdgivare är dessutom skyldiga att lämna
ut uppgifterna i journalen till patienten och har möjlighet att ge patienten direktåtkomst till informationen.
motionen skickas vidare till partistämman.
5
6
Christer Siwertsson
Östersund
Förbundsstyrelsen tackar motionären för motionen som berör ett viktigt ämne.
samt
att
Moderaterna arbetar för att förändra patientdatalagen på ett sådant sätt
att patientjournalen ägs av patienten och även förvaras av patienten.
Detta är i dag med den digitala tekniken fullt möjligt. I de fall där patienten
inte kan förvara sin journal, löses det genom sjukvårdshuvudmannens
försorg.
8
samt
att
motionen skickas vidare till partistämman.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 299 
10
1
1
Motion 86
lande av fara alternativt misshandel, medan den som inte är medveten om sin
hiv-status inte riskerar detta. Detta skapar knappast incitament till att fler vill
testa om de bär på smittan, även om många i Sverige faktiskt testar sig. Detta
samtidigt som fler borde ta ansvar för sina sexuella handlingar och gå och testa
sig. Många bär på infektionen utan att veta om det, vilket innebär en relativt
stor smittorisk. Virusmängden i blodet är störst hos de hiv-positiva som inte
medicineras.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Fredrik Saweståhl, Tyresö m fl –
Stockholms län
Informationsplikt vid hiv/aids
Hiv har funnits i samhället i 30 år. När den bröt ut på 1980-talet förde den med
sig rädsla och skräck. I höstas återupplevde vi den på tv i Torka aldrig tårar
utan handskar. Mycket hände i aidshysterins kölvatten på 1980-talet. År 1987
infördes den så kallade bastuklubbslagen vilken innebar att politiker försökte
stoppa smittspridningen av hiv genom att inte tillåta sammankomster i lokaler
som var inredda för att kunna underlätta sexuella förbindelser. Detta var inte
framgångsrikt och 2004 upphävdes bastuklubb- slagen.
Det pågår numera ett omfattande preventivt arbete mot hiv, på nationell, landstings- och kommunalnivå. Detta är viktigt, eftersom hiv är till stor skada för
såväl den enskilde som samhället. Det preventiva arbetet sker såväl som genom kunskapsspridning, testning som rådgivning. Staten tillför varje år pengar i
kampen mot hiv, som fördelas till ideella organisationer, landsting, regioner och
kommuner. Preventionsarbetet utgår från propositionen Nationell strategi mot
hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.
Människor med hiv bemöts i dag bättre än på 1980-talet, men fortfarande finns
det rädsla, okunskap och förutfattade meningar. Många vågar inte tala om att
de har hiv för att inte mötas av samhällets repressalier. Det är viktigt att våga
tala om det som är svårt och inte tiga. Många hiv-positiva vittnar om att informationsplikten inte gör det lättare att tala om hiv, snarare tvärtom, det skapar
ett stigma för hiv-bäraren.
Tack vare bromsmedicinernas tillkomst har dödligheten på grund av hiv minskat. Lagstiftningens (läs smittskyddslagen) koppling till hiv har däremot inte
hängt med i utvecklingen. Enligt smittskyddslagen ska den som är drabbad av
hiv informera den som kan bli utsatt för smittorisk. Detta innebär att du måste
informera din sexpartner att du är hiv-positiv. Den som försökt överföra hiv
eller exponerat andra för hiv lagförs och straffas enligt brottsbalken. Den som
inte informerat sin partner om sin hiv-status riskerar åtal och straff för framkal-
sid 300
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Informationsplikten riskerar invagga människor i en falsk trygghet, att det är
den som är smittad som ska berätta det och därefter ska säker sex tillämpas.
Ansvaret för att skydda sig vid sex skulle bli bättre om alla inblandade delade
ansvaret. Var och en måste ta eget ansvar vid sex. Det går inte att förlita sig på
vad någon annan säger sig vara. Den som inte säger något kan bära på smittan utan att veta om det. Det är dags att vi omvärderar lagstiftningen runt hiv.
Infektionen är inte vad det tidigare var och den lagstiftning som finns i dag kan i
vissa fall vara kontraproduktiv och skulle behöva moderniseras. Därför behöver
informationsplikten vid hiv ses över. Det är viktigt att vi ökar fokus på att den
enskilde måste ta eget ansvar för att inte bli smittad. Det är viktigt att komma
ihåg att hiv fortfarande är en dödlig sjukdom i många delar av världen, även
om vi i Sverige är tämligen privilegierade. Vi har tillgång till bromsmediciner och
därför ofta kan leva ett långt liv, även om vi drabbas av hiv.
2
3
4
5
Förbundsstämman föreslås besluta
att uttala att en utredning bör tillsättas för att utreda om informationsplikten
avseende hiv/aids ska avskaffas, samt
att
skicka motionen vidare till Moderaternas arbetsstämma 2013.
6
Fredrik Saweståhl
Jenny Edberg
Marcus Sköld
TyresöJärfälla Upplands-Bro
7
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna ifrågasätter om hiv-smittade verkligen ska falla under informationsplikten. Med en grundläggande moderat övertygelse om individens ansvar
påtalar man att alla för alla som ingår i en sexuell aktivitet har ett delat ansvar
för säkerhet. Samtidigt menar man, något motstridigt, att en person som
misstänker sig kunna vara hiv-smittad kanske avstår från sitt individansvar att
undersöka sig för att slippa berätta för andra om sin smitta. Motionärerna gör
dock en poäng i att mycket har hänt sedan den ursprungliga lagstiftning om hiv
varför det är rimligt att göra en översyn. Därför föreslår förbundsstyrelsen att
motionen ska bifallas.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 301 
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
överdrivas och det finns en stor samstämmighet om detta. Något för moderater
att vara stolta över.
att bifalla motionen.
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
3
att bifalla att-sats 1, det vill säga
att uttala att en utredning bör tillsättas för att utreda om informationsplikten avseende
hiv/aids ska avskaffas,
samt
4
att skicka motionen vidare till Moderaternas nästa ordinarie partistämma.
Motion 87
6
8
9
10
Moderaterna i Östergötlands län
Låt Försäkringskassan ta över personlig
assistans
Assistansreformen genomfördes av Bildtregeringen 1994 (Lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS 1993:387). Syftet med lagen är att personer med funktionsnedsättning ska ha full delaktighet i samhället och få leva
ett likvärdigt liv som andra utan en funktionsnedsättning. Den har inneburit att
personer som tidigare varit helt utlämnade åt anhöriga och vårdpersonal kunnat
styra över sitt eget liv. Det är en av de reformer i modern tid som haft störst
betydelse för enskilda personer. De goda sidorna av reformen kan knappast
sid 302
Den som är under 65 år och ingår i någon av de tre personkretsar som definierats samt på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar måste ha
hjälp med fem så kallade grundläggande behov kan få personlig assistans.
Om en person bedöms ha mer än 20 timmar grundläggande behov per vecka
beviljar Försäkringskassan assistans, i annat fall kan kommunen bevilja assistans. Om en person bedömts ha 20 timmar grundläggande behov per vecka
beviljar Försäkringskassan även assistanstid för andra personliga behov, vilket
kan vara städning, inköp, matlagning, stöd att arbeta, vara förälder, utöva
fritidsintressen med mera. Dessa andra behov står för det stora antalet timmar
som ges som assistans totalt. Vartannat år gör Försäkringskassan sedan en
omprövning av assistansersättningsärendena för att se om de assistansberättigades hjälp behov har förändrats åt något håll.
5
7
Samtidigt är det en reform som dragit till sig oseriösa assistansanordnare och
olika typer av fusk, inte minst på brukarsidan. Kostnaderna har ökat i en takt
som man inte kunnat förutse och ligger för den statliga assistansersättningen
på över 27 miljarder kronor årligen. Lagen innehåller ett flertal stöd men det
största är personlig assistans vilket innebär personliga assistenter som hjälper
till med måltider, förflyttning, personlig hygien, personlig service och daglig
gemenskap. Sammanlagt rör det sig om ungefär 100 miljoner timmar personlig
assistans till cirka 16 000 brukare per år. Den statliga ersättningen för utförarna
baseras på en timschablon som under 2015 ligger på 284 kronor per timme.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
En av de bärande idéerna är att den som får assistansersättning själv har rätt
att bestämma hur han eller hon vill ordna med sin assistans. Den assistansberättigade kan:
• själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter
• tillsammans med andra personer med funktionsnedsättningar bilda en förening eller ett kooperativ som blir arbetsgivare för flera assistenter
• anlita ett företag, en kommun eller en organisation
• välja vem som ska vara assistent, till exempel en familjemedlem eller bekant. Familjemedlemmen ska då vara anställd av kommunen eller en annan
anordnare av assistans.
Sedan 2011 måste så kalla anordnare söka tillstånd hos Inspektionen för vård
och omsorg (IVO) för att bedriva personlig assistans enligt LSS. Regelverket är
minst sagt omfattande, bara handledningen är på 480 sidor. Trots detta finns
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 303 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
fortfarande företag med minst sagt tvivelaktiga metoder i branschen. Många
av dessa har helt enkelt begärt ut handlingar och kopierat seriösa företags
tillståndsansökningar. Det mycket omfattande regelverket leder till att seriösa
anordnare stryps medan oseriösa har hög lönsamhet. Tillsyn sker endast på
handlingar samt att det numera finns möjlighet för IVO att göra oannonserat
besök ute hos brukare.
Ett arbetssätt hos IVO där man fokuserade på nyckeltal hos assistansanordnare liknande de metoder som Skatteverket framgångsrikt använt i exempelvis
Restaurangbranschen skulle ge en mycket effektivare kontroll. Genom att se på
kvalitetsdeklaration, sjukskrivningar, etcetera nyckeltal kan man snabbt se vilka
som inte har en tillräcklig kvalitet och göra djupare revision.
Ansvaret för personlig assistans delas i dag mellan kommuner och Försäkringskassan vilket medför onödiga kostnader för samhället i form av dubbel
handläggning och dubbla personalkostnader. Även de ekonomiska transfereringar som går mellan stat och kommun innebär administrativa merkostnader.
Dessutom finns en risk för dubbla processer i förvaltningsdomstolarna, vilket
förutom onödiga kostnader kan få till följd att domstolarna kommer fram till
olika resultat, trots att det egentligen är samma ärende som pröva.
Både Försäkringskassan och Sveriges kommuner anser att huvudmannaskapet för personlig assistans bör tas över av Försäkringskassan. Det skulle ge
vinster både för dem som behöver assistans och skattebetalarna samtidigt som
rättssäkerheten ökar och kostnaderna för administrationen minskar. Dessutom
förbättras då möjligheterna till enhetlig styrning och likformig tillämpning.
Med nuvarande system finns också stor risk för övervältring av kostnader från
landstingets vård och från kommunernas omsorg.
Från landstingens sida har sedan LSS införts rehabiliteringstiderna kortats markant. En stor del av detta kan tillskrivas att personer med allvarliga funktionsnedsättningar efter olyckor skrivits ut med assistans snarare än att ha uppnått
egen självständighet. För vissa grupper riskerar den personliga assistansen att
bli en björntjänst. Försäkringskassan som ensam huvudman skulle långt bättre
kunna se till avvägningar mellan rehabiliteringsbehov och behov av assistans.
För kommunerna riskerar assistansen vara en budgetregulator och att kommunens ekonomi påverkar tilldelning av assistanstimmar. Försäkringskassan tar
över ansvaret när de grundläggande behoven överstiger 20 timmar, därtill kommer så kallade andra behov vilka står för det stora antalet timmar och därmed
kostnadsmassa. Det här förhållandet innebär en risk att kommuner strävar efter
att brukare når över 20 timmars grundläggande behov för att flytta kostnad från
den kommunala budgeten.
sid 304
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Moderat politik tar sin utgångspunkt i övertygelsen om att alla människor är
unika och har samma människovärde – med olika drömmar och egna beslut
att fatta. Alla ska ha rätt till respekt för sin person och sina känslor, alla ska ha
möjligheten att delta i samhället utifrån var och ens individuella förutsättningar.
Samhället har därför ett ansvar att göra det möjligt för människor med en funktionsnedsättning att delta i alla delar av samhällslivet. Samhällets olika delar
måste utformas så att dessa personer så långt det är möjligt kan ges möjlighet
att delta på sina villkor.
LSS fyller en viktig funktion i detta arbete. Lagen har sedan den tillkom 1994
inneburit ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för många personer med svåra
funktionsnedsättningar. Ytterst handlar det om att tillförsäkra personer med
omfattande och Moderaterna i Östergötlands förbundsstämma 2015 156 varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv. Detta kräver ett
stabilt och långsiktigt ansvarstagande från samhällets sida.
För att fortsatt vårda och värna LSS-reformen har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) av Alliansregeringen fått i uppdrag kring kommunernas LSS-insatser. Utan att föregripa ISF:s uppdrag, är det dock viktigt för oss moderater att
ha en viljeinriktning som överensstämmer med våra politiska grundvärderingar.
Vi ser ljust på framtiden för LSS-reformen och de personliga assistenterna. Det
är en mycket viktig rättighetslagstiftning som medför att tusentals människor
kan leva ett självständigt och värdigt liv utifrån sina egna förutsättningar. Inte
minst tack vare de personliga assistenterna. Rätten till personlig assistans är
något vi ska värna. Det är av största vikt att de som är i behov av hjälp också
fortsättningsvis får det. Samtidigt är det bekymmersam utvecklingen av kostnaderna rusat i höjden. Från cirka fyra miljarder 1994 till 27 miljarder kronor 2014.
De huvudsakliga orsakerna till utgiftsökningen är ökningen av antalet brukare
och av fler beviljade timmar per brukare. Det är oerhört viktigt att de som är i
behov av assistans också får det, samtidigt är det viktigt att systemet inte är
kostnadsdrivande och äventyrar statens finanser. Vi tycker det är bra att detta
uppmärksammats i ”Assistansersättningsutredningen” som lämnade sitt slut­
betänkande i februari 2014.
Vi anser därtill att privata assistansanordnare, företag, ideella organisationer
och egen regi, är bra då de tillför både nytänkande, ökar tillgängligheten och
bidrar till en högre kvalitet inom branschen. Det är sammantaget dock rimligt
att staten är ensam huvudman för LSS. Det leder till stärkt rättssäkerhet och
mindre krångel.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 305 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Snabbfakta
2
3
4
5
6
• Antal personer med assistansersättning var drygt 6 000 under 1994 och är
nu drygt 16 000.
• År 2013 beviljades knappt 100 miljoner assistanstimmar till en kostnad av
cirka 27 miljarder.
8
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
att
• Det genomsnittliga antalet timmar har under perioden 1994–2010 ökat med
73 procent
Moderaterna aktivt driver frågan om en huvudman för personlig assistans
enligt LSS,
att
IVO får i uppdrag att arbeta på ett mer effektivt sätt med nyckeltal från
anordnarnas kvalitetsredovisning, samt
• Från och med år 2001 ändrades reglerna så att personer som är 65 år får
behålla den personliga assistans som de beviljats innan de fyllde 65 år
att
översända motionen som sin egen till partistämman.
• Andelen som anordnar assistans med hjälp av kommunen har stadigt minskat under tidsperioden till förmån för främst andra serviceorganisationer
• 65 procent av brukare anser att de fått rätt antal timmar, 25 procent anser
att de fått färre timmar än de behöver och 10–16procent anser att de saknar
anpassad bostad, tillräckligt med hjälpmedel eller tillgång till habilitering
• Försäkringskassan förfinar sina kontrollmetoder och bli mer träffsäkra för att
upptäcka fusk. Fler fall av avancerat fusk kommer att upptäckas när Försäkringskassan fortsätter granskningen och vässar sina metoder
• Omfattningen av fusket beräknas uppgå till fem-åtta procent av den totala
kostnaden för assistansersättningen år 2010, det vill säga cirka 1miljard
kronor. Det är få som fuskar men ofta till stora belopp.
• Assistansanordnare måste sedan 2011 ansöka om tillstånd för sin verksamhet hos IVO, även kommuner måste anmäla sin assistansverksamhet.
7
• Personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som
inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. Här
saknar diagnosen betydelse. Svårigheten i vardagen avgör.
• Flera lagändringar 2013 med syfte att öka kontroll samt säkra rimliga arbetstider för assistenter.
• Grundläggande behov är: personlig hygien, måltider, på- och avklädning, att
kommunicera med andra eller annan hjälp som kräver ingående kunskaper
om personen med funktionsnedsättning.
• Personkretsar som kan få assistans enligt LSS:
Per Jameson
Finn Bengtsson
NorrköpingLinköping
2
3
4
Förbundsstyrelsens yttrande
När det gäller personlig assistans har lagstiftaren valt att låta staten ha en del
av ansvaret för beviljande och finansiering, men inte något direkt ansvar för
utförande, innehåll och kvalitet.
Vid personlig assistans kompliceras kommunernas ansvar av att det omfattar
vissa inslag som de inte har kontroll över. De måste bidra till finansieringen av
assistansersättning även åt personer som de själva inte har utrett och där de
kanske inte delar Försäkringskassans bedömning av rätten till ersättning.
En huvudmannaskapsförändring till Försäkringskassan för stöd och service till
funktionshindrade skulle kunna få olika konsekvenser som behöver analyseras.
Flera olika perspektiv bör tas fram för en ingående konsekvensanalys. I analysen är det viktigt att mer i detalj ange hur verksamheten och tillsynen bör vara
organiserad
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla att-sats 1 och 3, samt
att
avslå att-sats 2 med hänvisning till att det ligger utanför stämmans mandat att ge uppdrag till statliga myndigheter.
5
6
7
8
• Personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande
tillstånd
9
10
9
• Personer med stora begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som
inte går över efter en hjärnskada i vuxen ålder
sid 306
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 307 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
krävdes. I början av 2000-talet togs steget att service även skulle gälla andra
delar av socialtjänsten.
Förbundsstämman beslutade
2
att
bifalla att-sats 1 och 3, det vill säga
att Moderaterna aktivt driver frågan om en huvudman för personlig assistans enligt
LSS,
att översända motionen som sin egen till partistämman.
3
att
Moderaterna ska verka för att IVO får i uppdrag att arbeta på ett mer effektivt sätt med nyckeltal från anordnarnas kvalitetsredovisning, samt
att
avslå att-sats 2.
Utfallet av Linköpingsmodellen visar att människor inte utnyttjar eller missbrukar systemet. Den enskilde vill så långt som möjligt i första hand klara sig själv.
Uppföljning visar att modellen inte inneburit någon ökad kostnad. Det har funnits både intresse såväl som skepsis inför hur detta sätt att arbeta genom åren.
Vissa kommuner har följt efter, andra kommuner har varit intresserade av att
införa service, men varit oroliga för att det skulle innebära fördyring.
4
5
6
7
8
9
10
Det innebär konkret att Anna själv kan ta kontakt med familjestödet om hon
upplever att situationen i familjen känns ohållbar. Eller att Olle själv kan ta
kontakt med missbruksvården om han känner att hans drickande har börjat gå
för långt. Maria kan själv ta kontakt med hemtjänsten när hon märker att hon
inte längre klarar allt själv. Det behövs inte en utredning med bedömning och
myndighetsbeslut för att Anna, Olle eller Maria ska få ta del av kommunens
stödinsatser. Vi tror att detta kan göra att fler människor söker och kan få hjälp i
ett tidigt skede.
Modellen med service ställer höga krav på information och uppsökande verksamhet. Invånarna i Linköpings kommun ska veta vad de har för möjligheter
och att de också kan söka bistånd om de inte är nöjda med de insatser de får.
För behov som inte tillgodoses, finns alltid rätten till bistånd kvar.
Motion 88
Moderaterna i Östergötlands län
Gör det lagligt för kommunerna att erbjuda
serviceinsatser inom socialtjänsten
Att ge människor egenmakt och inflytande över sitt liv är viktigt, så även när det
gäller de insatser som en enskild kan behöva från kommunen. Att ge människor
större möjligheter att påverka sin livssituation. Det var drivkraften bakom den så
kallade Linköpingsmodellen i början av 1990-talet.
Linköpingsmodellen ger människor möjlighet att få tillgång till stödinsatser utan
krångliga biståndsbeslut. Den enskilde får själv och i samråd med utföraren
göra en överenskommelse om stödet. Utifrån detta görs ett serviceavtal för att
förtydliga vad insatsen ska innehålla. I Linköping började det med att erbjuda
personer över 75 år hemtjänst som en serviceinsats, utan att ett biståndsbeslut
sid 308
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
2
3
4
5
Det finns dock oklarheter med rättsläget. Den restriktiva tolkning av lagstiftningen som IVO (Inspektion för vård och omsorg) och förvaltningsdomstolarna gör
innebär att individuellt utformat stöd enligt socialtjänstlagen inte kan erbjudas
på detta lättillgängliga sätt. Linköpings kommun har under senare tid fått flera
vitesförelägganden.
6
Moderaterna bör därför verka för att en översyn av socialtjänstlagen görs. Ett
förtydligandeskulle möjliggöra fortsatt satsning på servicetjänster som den
enskilde kan ta del av efter eget bestämmande, utan biståndsbeslut. I grunden
handlar naturligtvis detta om hur vi vill möta våra invånare. Det är viktigt att
7
människor ges möjligheter att själva kunna påverka innehållet i det stöd som de
kan behöva i olika skeden i livet.
Jag föreslår partistämman besluta
att
Moderaterna ska verka för en översyn av socialtjänstlagen i syfte att möjliggöra för kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten
som den enskilde kan ta del av efter eget bestämmande utan föregående
biståndsbeslut, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 309 
8
9
10
1
1
att
2
stämman antar motionen som sin egen och sänder den vidare till partistämman 2015.
2
Fredrik Sjöstrand
Linköping
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
6
7
För oss moderater är det en självklarhet att välfärden ska hålla en hög kvalitet, men också finnas tillgänglig för medborgarna på det sätt som bäst möter
behovet och ger bäst effekt. Tanken kring tidiga serviceinsatser i socialtjänsten
har testats i Linköping under många år och innebär, som motionären pekar på,
att medborgaren själv kan söka hjälp tidigt och när man själv är som mest mottaglig för en insats.
Linköpingsmodellen inom socialtjänsten har vid flera tillfällen lyfts fram nationellt som ett föredöme när det gäller tillgänglig socialtjänst, inte minst av den
tidigare Alliansregeringen. Samtidigt har det också funnits en kritik från tillsynsmyndigheten kring tillämpningen av lagen på formella grunder. Tyvärr lägger
alltså lagstiftningen hinder i vägen för kommunerna att på ett tidigt, enkelt och
effektivt sätt erbjuda bästa insats gentemot medborgaren. I en sådan konflikt
menar förbundsstyrelsen att det självklart är nyttan för medborgarna som ska
väga över. Förbundsstyrelsen delar därför motionärens mening att lagstiftningen behöver ses över.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen i sin helhet.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
8
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Moderaterna ska verka för en översyn av socialtjänstlagen i syfte att möjliggöra för
kommunerna att erbjuda serviceinsatser inom socialtjänsten som den enskilde kan
ta del av efter eget bestämmande utan föregående biståndsbeslut, samt
att stämman antar motionen som sin egen och sänder den vidare till partistämman
2015.
9
10
Motion 89
sid 310
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Finn Bengtsson, Linköping m fl –
Östergötlands län
Gränsen för det offentliga åtagandet
3
Det finns sedan länge en bred parlamentarisk samsyn i Sverige kring en solidarisk finansiering över skatten av våra gemensamma trygghetssystem i välfärden. Men forskning har visat att med en utblick över ett antal decennier framåt,
och givet den relativt säkra demografiska utveckling som vi kan förutspå med
allt fler som blir allt äldre, så kommer våra gemensamma trygghetssystem att
utsättas för många och stora påfrestningar. Inte minst gäller detta den i dag
gällande solidariska finansieringsprincipen, som vi så gärna vill behålla, men
som man kan förutse kan komma att ifrågasättas om färre ska försörja fler och
vi inte finner lösningar på detta som kan ske med en så bred parlamentarisk
samsyn som är möjlig att uppnå.
4
Förutsättningen för att detta ska kunna ske under ordnade omständigheter är
att diskussionen kommer igång så snart som möjligt. Tyvärr är inte fallet det
just nu, för de flesta politiker tycks ducka inför frågan även om fria debattörer
utanför partipolitiken och utan förtroendeuppdrag från väljarna tycks ta behovet
av en nödvändig sådan diskussion på större allvar. Det är emellertid viktigt att
även politiska beslutsfattare i allmänhet och lagstiftare i synnerhet närmar sig
en sådan diskussion. För att påskynda denna process föreslår vi att en översyn
görs över hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i
framtiden, när gränsen för det offentliga åtagandet kan komma att bli ifrågasatt
och vilka lösningar som kan stå till buds för att lösa detta.
6
För att ytterligare understryka behovet av att denna översyn och den politiska
diskussionen som bör följa av denna kommer till stånd snarast kan ett antal
exempel lämnas på att det redan i dag finns verksamhet som går utanför det
offentliga åtagandet i den gemensamma välfärden och där olika typer av enskild tilläggsfinansiering sker. Detta utan att den politiska diskussionen lyft upp
frågorna om hur vi bör möta denna utveckling, trots att den ständigt är i ökande
snarare än i avtagande.
8
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 311 
5
7
9
10
1
2
3
4
5
6
7
1
Exempel utgörs av att egen tilläggskostnad krävs utanför högkostnadsskyddet
för läkemedel när inte de billigaste kopiorna inköps men kanske behövs. Privat
tecknade sjukvårdsförsäkringar ökar i antal, och här ses dessutom att detta
sker främst för människor som arbetar i det privata näringslivet och inte bland
offentliganställda. Detta riskerar, om vi inte analyserar problemet och finner
lösningar som man kan enas kring, att splittra den arbetande befolkningen i ett
A- och ett B-lag där de offentliganställda tillsammans med dem som inte arbetar tillhör den senare gruppen medan de andra å andra sidan betalar dubbelt för
sin sjukvård. Detta är på sikt inte hållbart om utvecklingen raskt fortsätter i den
riktning som trenderna i dag visar.
Ett annat fenomen som redan finns i dag men som politiker inte adresserar
korrekt och med full öppenhet är det som kallas blandfinansiering eller ”copayment”. I dag finns detta i vissa men inte alla landsting för vissa medicinska
åtgärder, och innebär att en samfinansiering mellan landstingen och den enskilde patienten erbjuds om man väljer ett något bättre men dyrare alternativ än
det som landstinget erbjuder som kostnadsfritt basutbud inom ramen för den, i
detta sammanhang, kraftigt subventionerade patientavgiften.
Konkreta exempel på existerande sådan samfinansiering är inopererande av
vissa bättre och dyrare linser i ögat vid grå starr och ersättningar för utvidgat stöd av hörapparater. Att en del landsting valt att tillåta inköp med extra
ersättning från enskilda patienter av bättre vård i dessa sammanhang sammanhänger med att den medicinska professionen gjort bedömningen att den
dyrare åtgärden är så pass mycket bättre att den ger patienten ett omedelbart
mervärde och landstinget och samhället ett mervärde på sikt genom att patienten förväntas uppnå ett långvarigt bättre hälsotillstånd som minskar kommande
utgifter för sjukvård inom ramen för landstingets och det offentligas åtagande.
Det vill säga ett vinn-vinn-förhållande har uppstått för båda parter varför en
delning av kostnadsansvaret mycket väl kan motiveras både ur patient- och ur
skattebetalarsynpunkt.
8
Men, och det är detta som är det problem som måste upp på bordet, inte alla
landsting erbjuder sådana lösningar och inte alla patienter har råd med sin del
av samfinansieringskostnaden när sådan möjlighet till bättre vård erbjuds, samtidigt som vi på goda grunder kan anta att denna typ av verksamhet raskt kan
komma att öka i volym. Avsaknaden av en politisk analys och diskussion kring
detta fenomen av var gränsen för det offentliga åtagandet går är därför tydlig
och måste påskyndas.
9
Ännu ett aktuelltill exempelempel på problematiken med gränsdragning för det
offentliga åtagandet som vi vill ge och som motiverar denna motion är inom
äldreomsorgen. Det allt ökande behovet av äldreomsorg är uppenbar, och gläd-
10
sid 312
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
jande nog har alliansregeringen tillsett att valfriheten att välja eller välja bort sådan äldreomsorg som man själv vill ha eller inte vill ha har ökat markant under
senare år. Men valfrihet innebär för många att man även vill kunna välja något
som kanske inte faller inom ramen för vad det offentliga åtagandet är berett att
ersätta med de biståndsbeslut som måste fattas i alla enskilda fall. Ska det då
vara möjligt att själv bekosta sådana önskemål utöver det som biståndsbeslutet
medger, och hur ska i så fall gränsdragningen för detta utformas mellan den
offentliga ersättningen och individens egen utgift?
Sammantaget är det nödvändigt att vi ser över denna problematik och sedan
analyserar översynens resultat för att inleda den politiska diskussion på saklig
grund som i dag i mångt och mycket helt fattas.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
att
Moderaterna verkar för att låta utreda hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i framtiden,
att
Moderaterna verkar för att när gränsen för det offentliga åtagandet kan
bli ifrågasatt analysera vilka lösningar som då rimligen kan föreslås för att
lösa detta, samt
att
sända motionen vidare till nästa partistämma.
Finn Bengtsson
Andreas Norlén
LinköpingMotala
2
3
4
5
Gunnar Axén
Norrköping
6
Betty Malmberg
Fredrik Bergqvist
Elmer Jansson
Ödeshög NorrköpingLinköping
Inge Jacobsson
Finspång
7
Förbundsstyrelsens yttrande
Vad som ska finansieras via våra skatter och inte är en av kärnfrågorna i politiken. Att ha en genomarbetad strategi och grund för vad som ska finansieras
kan många gånger underlätta det politiska beslutsfattandet.
År 1995 presenterades utredningen Statens offentliga utredningar 1995:5
vårdens svåra val, den så kallade prioriteringsutredningen. I den lyftes olika
kriterier fram för hur prioritering i framför allt vården ska gå till och där med
också vara vägledande för vad som ska finansieras av det offentliga via våra
skattemedel.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 313 
8
9
10
1
2
3
1
Prioriteringsutredningen presenterade i sitt slutbetänkande tre bärande principer som tillsammans utgör den etiska plattform utifrån vilken prioriteringar i
hälso- och sjukvården skall göras. Dessa är: 1) Människovärdesprincipen (alla
människor har lika värde), 2) behovssolidaritetsprincipen (resurser bör gå dit
behoven är störst), samt 3) kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan bland
anant olika åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnad och effekt eftersträvas). Principerna rangordnades enligt ovan. Utredningen kom fram till att den
gemensamt finansierade vården ska täcka diagnostik, medicinsk bedömning,
vård på grund av sjukdom eller skada, habilitering/rehabilitering och prevention.
Behov orsakade av annat än sjukdom och skada ingår inte i det gemensamma
åtagandet.
Detta medförde sedan justeringar i Hälso- och sjukvårdslagen.
4
5
6
7
8
9
10
Precis som motionärerna skriver så finns det hela tiden gränsdragningsproblem
inom hälso- och sjukvården. Framför allt gäller detta möjligheterna till att ”köpa
till” extra tjänster utöver det som det offentliga erbjuder. Vår principiella hållning
har under en lång tid varit att man ska kunna göra olika typer av tillägg, men
frågan måste dock självklart ställas om hur detta slår mot grunden om en offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
Motionärerna skriver i den första att-satsen ”att Moderaterna verkar för att låta
utreda hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i
framtiden”. Vi vet från tidigare liknande utredningar från bland annat Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) att man allt som oftast landar i att finansieringen inte kommer att hålla. I SKL:s utredning så visar man på en kostnadsutveckling som skulle motsvara en skattehöjning på 13 kronor.
När man dock ser tillbaka på våra offentliga välfärdssystem så har vi ofta kunnat finansiera våra system genom att vi samtidigt effektiviserar våra verksamheter på olika sätt. Framför allt gäller det inom hälso- och sjukvården. Men det
innebär samtidigt att vi hela tiden måste vara observanta på vad som finansieras via våra offentliga välfärdsystem. Vi måste också se om det finns en total
omfördelning av allt det som finansieras via våra skatter.
Det motionärerna föreslår i sina att-satser är ett stort och viktigt arbete, men
utreda oss fram till en sanning eller en rättvisande bild av framtiden är mycket
svårt. Däremot måste vi kontinuerligt ha en god bild av vilka utmaningar vi
står inför och hela tiden ha olika handlingsalternativ för att kunna möta dessa
utmaningar.
Förbundsstyrelsen anser att Moderaterna kontinuerligt måste lyfta framtidens
utmaningar för välfärdens utveckling på olika sätt. Att uppmana alla moderater
att aktivt skapa kunskap om dessa utmaningar samt att föra en offentlig debatt
sid 314
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
och diskussion om hur de ska mötas. En sådan framtidsdiskussion bör vara
bred och visa på både möjligheter och problem.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
2
att
avslå att-sats 3, samt
att
anse att-sats 1 och 2 besvarade med vad som anges i förbundsstyrelsens
yttrande.
3
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Moderaterna verkar för att låta utreda hur ekonomiskt hållbara våra offentligfinansierade välfärdssystem är i framtiden,
4
att Moderaterna verkar för att när gränsen för det offentliga åtagandet kan bli ifrågasatt
analysera vilka lösningar som då rimligen kan föreslås för att lösa detta, samt
att sända motionen vidare till nästa partistämma.
5
6
Motion 90
7
Ulla Pehrson, Norrmalm – Stockholms stad
Ja till vinster i välfärden förutsätter hög
kompetens i upphandling och kontroll
På senaste tiden har begreppet ”vinster i välfärden” diskuterats intensivt bland
politiker och i media. Ofta har begreppet ”vinst” kopplats på ett negativt sätt till
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 315 
8
9
10
1
1
mindre nogräknade företag, där verksamheten inte skötts på ett bra sätt men
ändå lett till ekonomisk vinning för ägarna.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Om privata företag skapar onormala vinster i skattefinansierad verksamhet är
det den upphandlande enheten som bär ansvaret. Det är kommuner, landstingen och staten som har det yttersta ansvaret för skattefinansierad verksamhet,
som utförs av privata aktörer eller i offentlig regi.
Vinster i välfärden är nödvändigt för att kunna investera och skapa en ännu
bättre verksamhet. Alla verksamheter behöver visa överskott för att vara livskraftiga över tid. Problem uppstår när en upphandlare tecknat ett otydligt avtal
som kan bidra till att den privata aktören lättare kan göra nedskärningar inom
verksamheten och därmed sänka kvaliteten. Kvaliteten ska alltid vara den avgörande faktorn för hur en verksamhet ska bedrivas. Kostnadseffektiviseringar är
bra, men bara så länge kvaliteten inte påverkas negativt.
Otydliga avtal kan bero på flera saker; exempelvis att den egna verksamheten
drivs irrationellt och ineffektivt med för mycket personal, vilket blir kostsamt.
Därmed blir den egna verksamheten en dålig måttstock att fungera som prisbild i en förhandling.
Att koppla begreppet ”antal personal” som kvalitetsparameter i ett avtal är felaktigt. En högre personaltäthet innebär inte alltid högre kvalitet. Kvaliteten beror
till stor del på hur kunniga, erfarna, ansvarstagande och närvarande personalen
är. Man kan ha många anställda som presterar sämre, än ett team med färre
anställda med högre kompetens. Ett gott ledarskap och ett stort eget ansvar
hos personalen, har visat sig vara viktiga parametrar för att skapa en god miljö
inom välfärdssektorn, både för personalen och för de berörda brukarna.
Kommunen har mandatet och ansvaret att sätta ramar och styra välfärdsverksamheten i rätt riktning. Avtal mellan kommunen och ett privat företag skall
tydligt visa vilken kvalitet som krävs och vilken ersättning som utgår. Bötesbelopp skall anges och skall betalas om avtalet inte efterföljs.
Tecknande av avtal förutsätter naturligtvis att de ansvariga från offentlig sektor
som upphandlar och tecknar avtalen, har gedigen kunskap om kvalitetsmått,
kostnader, att driva verksamhet i egen regi, samt kostnadsutvecklingen i branschen. Om denna viktiga kunskap saknas, finns det alltid en risk att den privata
aktören inte uppfyller de kvalitetskrav som krävs. Om en verksamhet inom
offentlig sektor driver verksamheten ineffektivt och till en hög kostnad, är det
slöseri med skattebetalarnas pengar. En verksamhet, offentlig som privat, ska
drivas så effektivt och uppnå en så hög kvalitet som möjligt.
sid 316
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Uppföljning och regelbundna kvalitetskontroller är något som måste genomföras. För att en verksamhet som drivs i privat regi skall hålla den kvalitet som
avtalats, krävs att kommunen genomför ständiga och noggranna kontroller för
att garantera att kvalitetskraven uppfylls. Böter skall /bör utgå för att säkerställa avtalad kvalitetsnivå.
2
Jag föreslår partistämman besluta:
att bifalla motionen,
att
Moderaterna verkar för att vinster i välfärden fortsatt skall vara tillåtna,
att
Moderaterna verkar för att personal som tecknar avtal om verksamhet
inom välfärdssektorn innehar gedigen kunskap om att teckna denna typ
av avtal,
att
Moderaterna verkar för att personal som tecknar avtal om verksamhet
inom välfärdssektorn, innehar gedigen kunskap om kommunens kostnad
för driften av den aktuella verksamheten,
att
Moderaterna verkar för att gedigen kvalitetskontroll utföres regelbundet i
syfte att garantera att avtalad kvalitetsnivå upprätthålls,
att
Moderaterna verkar för att avtalet kopplas till vite/böter som skall betalas
om ställda krav inte uppfylls, samt
att
Moderaterna verkar för att likvärdiga krav ska ställas på offentlig och
privat välfärdsverksamhet.
Ulla Pehrson
Norrmalm
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären argumenterar för att vinster i välfärden är av godo och att samma
kvalitetskrav bör ställas på privat driven som offentligt driven verksamhet. Förbundsstyrelsen instämmer i detta.
Därutöver argumenterar motionären för vikten av att både offentligt anställd
upphandlad personal – och får antas politiska nämnder – har adekvat kompetens för att ställa rätt kvalitetskrav samt att gedigna kvalitetskontroller bör
ske regelbundet. Förbundsstyrelsen instämmer i att det är av stor vikt att det
offentliga vid köp av olika former av välfärdstjänster är och agerar som en god
kompetent beställare. Hur avtal utformas och hur en uppföljning av de avtalen
sker anser förbundsstyrelsen bör vara en fråga för den upphandlande kom-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 317 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
1
munen att utforma. Förbundsstyrelsen ser en risk i att långtgående detaljerade
krav riskerar motverka sitt syfte och inte stimulera en kvalitativ förnyelse.
haka upp vård av ett inte särskilt sjukt barn/tillfrisknande barn på att en släkting
ska vara hos familjen många dagar. (Släktingen har sitt jobb att sköta.)
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
Fem miljoner dagar vabbar Sveriges föräldrar tillsammans om året. Omräknat är
det som om samtliga anställda på Sandvik och Scania stannade hemma i ett år.
att
anse motionen för besvarad.
2
Vabbandets dilemma är
• dels stannar arbetstagare hemma långa oplanerade perioder
3
• dels står mamman i genomsnitt för nästan dubbelt så många vab-dagar
som pappan
3
• dels blir ensamstående föräldrar en svag grupp på arbetsmarknaden
4 Motion 91
• dels utkämpar Försäkringskassan en ständig kamp mot vab-fusk
4
Med sjuktantslösning
1. förkortas arbetstagarnas frånvaro från jobben – vilket anknyter till partiets
arbetslinje.
5
6
Helena Sigander, Norrmalm –
Stockholms stad
’Sjuktantens’ återkomst – en
vidareutveckling av vab
2. blir det ett mer jämställt uttag av vab-dagar – vilket anknyter till partiets
jämställdhetslinje mamma/pappa/ensamförälder/studerande
3. blir det mindre vab-fusk.
’Sjuktant’ fanns för några decennier sedan. När barn var sjuka ringde föräldern
kommunen som då var huvudman. Sjuktantspersonen, en ofta lika känd person
i familjen som dagis- och skolpersonalen, kom direkt och stannade sjukdoms-/
konvalescensperioden ut.
7
Vab, vård av sjukt barn mellan åtta månader och tolv år i hemmet, är en förträfflig rättighet som ska vara kvar. Vab underlättar föräldraansvaret då barn är
sjuka. ’Sjuktanten’ är en person som kommer hem till en familj med sjukt barn
och vårdar barnet i hemmet medan föräldrarna/vårdnadshavarna/ensamföräldern går till jobbet.
8
Funktionen sjuktant behövs som ett komplement till vab. Särskilt funktionell
är sjuktanten vid barns konvalescens under barnsjukdomar med långa konvalescenstider. Ofta handlar det om en syskongrupp som en tid efter varandra
får en sjukdom och föräldern/vårdnadshavaren måste vabba samtliga barns
konvalescens ut.
9
10
Sjuktanten är en försäkring om att en sjuktantsperson kommer till den behövande familjen samma morgon föräldern ringer. Det är inte rimligt att i modern tid
sid 318
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
5
Partistämma 2015
Med anledning av ovanstående yrkas att partistämman beslutar ställa sig
bakom förslagen att partiet ska verka för
att
systemet sjuktanten återinförs och ses som ett alternativ till/utbyggnad av
vab, samt
att
systemet sjuktanten införlivas i Försäkringskassans system för vab.
Helena Sigander
Norrmalm
6
7
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna lyfter fram en fråga som många småbarnsföräldrar känner igen,
hur ska barnen tas om hand på ett tryggt och bra sätt när de är sjuka. Motionärerna synes vilja öka det offentligas ansvar för vården av sjuka barn, genom att
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 319 
9
10
1
2
3
1
en sjuktant ska garanteras.
Givetvis är arbetslinjen viktig utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Men förbundsstyrelsen anser emellertid att barnen är
kanske det viktigaste ansvar en förälder kan ha. Barnens trygghet i sjuksituationen är oerhört viktig. Vården och omsorgen om sjuka barn är därför något
som varje familj måste lösa, på sitt sätt. Det kan handla om alltifrån att föräldrar
själva stannar hemma till att morfar eller annan släkting ställer upp. Rutavdragets nuvarande utformning gör det dessutom redan i dag möjligt att med hjälp
av skatteavdrag köpa barnpassning även när barnen är sjuka.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
avslå motionen.
6
7
8
9
10
Motion 92
Kulturupplevelser (musik, konst, scenkonst, lokalt hantverk m m) sätter igång
hälsosamma och läkande processer. Om upplevelserna bearbetas tillsammans
med auktoriserade kulturguider/kulturterapeuter är effekten god på de patienter
som bedöms mottagliga för kultur på recept. Kultur på recept har med framgång även använts i behandling av demenssjukdom, afasi, depression.
Recept på motion som redan finns fungerar mycket bra.
3
4
5
Förslaget Kultur på recept anknyter till partiets arbetslinje.
Förslaget Kultur på recept anknyter till partiets strävan om lika behandlingsmetoder i hela riket.
Helena Sigander, Norrmalm –
Stockholms stad
Kultur på recept
Med anledning av ovanstående yrkas att stämman beslutar ställa sig bakom
förslagen
att Moderaterna ska verka för att kultur på recept utreds som möjlig alternativ metod för psykisk ohälsa i riket, samt
att en utbildning av kulturguider utreds.
Psykisk ohälsa kostar pengar för samhället samt slår sönder människors privatliv, arbetsliv och framtidsdrömmar. Genom forskning och försök är det bevisat
att de patienter som bedöms av läkare att passa för metoden Kultur på recept,
kommer snabbare tillbaka i arbete och till socialt fungerande liv, än patienter
med samma diagnos med traditionell behandling.
”Psykisk ohälsa drabbar fler människor än alla andra sjukdomar sammantaget i
Sverige” (professor Gunnar Bjursell, välrenommerad hjärnforskare på Karolinska
universitetssjukhuset, 2015).
sid 320
2
• Andelen sjuka med psykiska diagnoser har gått upp från 29 procent till 37
procent på knappt tio år (statistik från regeringskansliet 2013).
I Region Skåne, Region Jönköping med flera har provats/pågår försök med
Kultur på recept. Målet med att skriva ut Kultur på recept till sjukskrivna är att
de snabbare än vid traditionell behandling ska återgå till arbete, arbetsträning,
studier och fortsatt kunna använda ”kulturverktygen” i livet. Försök med Kultur
på recept har gjorts i Stockholm. Georg Drakos, docent i etnologi vid Stockholms universitet kommer att sammanställa en rapport under våren 2015.
4
5
• Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem
har nästan trefaldigats sedan 1990-talets början, berättar Sven Bremberg,
docent i socialmedicin vid Karolinska institutet och en av Sveriges ledande
experter på ungas psykiska hälsa.(2014)
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
6
7
Helena Sigander
Norrmalm
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna berör ett viktigt ämne, att få så många människor som möjligt
friska och i arbete, i detta fall med hjälp av kultur. Motionärerna föreslår kultur
på recept och utbildning av kulturguider inom landstinget. I Region Skåne,
Region Jönköping med flera har, precis som motionärerna konstaterar, provats/
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 321 
9
10
1
1
pågår försök med Kultur på recept. Försök med Kultur på recept har gjorts i
Stockholm.
2
3
Förbundsstyrelsen anser dock inte att det är en politisk uppgift att ta fram verktygen som sjukvården ska använda för att göra människor friska och arbetsföra.
Det är en professionell fråga för vården att avgöra. Däremot ska inte politiken
lägga hinder i vägen om sjukvård och försäkringskassan kan komma överens
om att pröva och använda nya metoder som visar sig fungera. Förbundsstyrelsen anser inte heller att det ska slås fast vilka professioner landstinget ska ha
anställda eller hur landstinget bör organiseras.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
avslå motionen.
6
7
8
9
10
Nätet ger oanade möjligheter men naturligtvis är det viktigt att komma ihåg att
alla förändringar skall ske på den äldres villkor.
Motion 93
Ett win-win projekt har startat ibland annat Göteborgsregionen kallat IT-piloterna. I projektet tar men tillvara arbetslösa ungdomars teknikkunskaper inom
äldreomsorgen. I projektet får ungdomarna kompetensutveckling samtidigt som
de coachar personal och de äldre i hur IT och ny teknik kan användas i vardagen. Projektet sammanfaller med ”Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet
mellan generationerna 2012”.
Inger René, Partille – Bohuslän
IT-lyft inom äldreomsorgen
Intresset hos äldre och deras anhöriga för teknikstöd som gör vardagen enklare
eller ökar tillgängligheten växer för varje dag som går. Teknologi och nya tjänster i form av insatser och hjälpmedel kan ge ett bättre vardagsliv och tryggare
boende för äldre. Man kan dela upp IT-insatser i dels sådana son underlättar
och förbättrar det arbete som hemtjänsten står för (A) dels de insatser som är
riktade till enskild äldre människa (B).
Ettill exempelempel på (A) är hemnatt-tjänst via webben, genom mobila fjärrstyrda bildtelefoner som innebär att tillsynsbesök och påminnelser kan göras
mer effektiv. Anhöriga har till att börja med ibland varit oroliga inför denna
sid 322
Exempel på (B) kan till exempel vara att beställa mat via nätet. I min medelstora kommun går det i dag åt knappt fem heltidstjänster för att inhandla mat
till äldre inom hemtjänsten samtidigt som det finns livsmedelsbutiker på nätet
med minst lika stor sortering som i de flesta affärer. Det går ju också att beställa
färdiga matkassar av alla de slag eller om man så vill färdig varm mat från en
meny, åtminstone i storstäderna.
Ny teknik som spelkonsoller, kan också användas för att öva upp rörelser eller
för tankearbete, man kan bibehålla och utveckla sociala kontakter via Skype
och Facebook, man kan handla och betala via nätet och därmed minimera
risken när det gäller att hantera kontanter. Ett allt större antal äldre har ett annat
ursprungsland än Sverige, då kan teknik överbrygga språksvårigheter via till
exempel läsplattor och översättningsprogram.
4
5
nymodighet medan de äldre varit nyfikna på mer teknik! Ett annat omskrivetill exempelempel är Västerås kommun som arbetar med e-hemtjänst i större
skala. E-hemtjänst är ett relativt nytt begrepp som står för att kunna erbjuda
hemtjänst användarna ett nytt sätt att få delar av hemtjänsten utförd med hjälp
av ny kommunikationsteknik
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
När frågor om teknik och äldreomsorg diskuteras kommer det inte sällan fram
farhågor om att det handlar om att ”spara pengar”. Jag tror att med ökade
tekniska framsteg kan vi få en tryggare äldreomsorg och dessutom kan den
bli mer stimulerande, intressantare och roligare. Vi moderater bör sätta på oss
ledartröjan för en utveckling där vi i samråd med de äldre, deras anhöriga och
deras organisationer bejakar och arbetar för en spännande teknisk utveckling
som kommer att ge en än bättre äldreomsorg.
Med stöd av ovanstående yrkar jag
att
2
3
4
5
6
7
8
partistämman antar motionen i sin helhet.
Inger René
Partille
Partistämma 2015
9
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 323 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en innehållsrik motion om it-möjligheter för framtidens äldre.
Motionären har i sin motion beskrivit många ypperligt bra exempel på ny teknik
som kan användas som hjälpmedel inom äldrevården samt hur kommuner
arbetat bra och framtidsinriktat i sin äldreomsorg med hjälp av modern teknik.
När man diskuterar framtiden så är det enda man vet säkert det att man ingenting med säkerhet kan säga hur framtiden ska bli.
Men att innovationer och framtidstro är mycket framgångsrika ingredienser i ett
bra recept på tillväxt och stimulans för näringsliv och samhällsfunktion, därom
råder ingen tvekan.
4
Det råder heller ingen tvekan om att vi moderater värnar en god och värdig
äldreomsorg som en av våra viktigaste frågor.
5
Förbundsstyrelsen ställer sig bakom att ”vi moderater bör sätta på oss ledartröjan för en utveckling där vi i samråd med de äldre, deras anhöriga och deras
organisationer bejakar och arbetar för en spännande teknisk utveckling som
kommer att ge en ännu bättre äldreomsorg.”.
Förbundsstyrelsen föreslår därför partistämman
att
bifalla motionen.
6
Motion 94
2
Bengt Akalla, Spånga m fl –
Stockholms stad
Trygghet i äldres boende
3
En effekt av att vi vill bo kvar hemma så länge som möjligt är att vi behöver allt
mer hjälp i hemmet. Detta kan i sin tur innebära att allt fler okända individer får
tillträde till den äldres hem. Det har visat sig att känslan av otrygghet hos äldre
därmed har ökat. Tyvärr har det i flera decennier förekommit att äldre allt för
ofta utsätts för olika typer av oegentligheter i sitt eget hem oavsett om det är
inom eget boende eller omsorgsboende. Den här typen av brott anmäls sällan.
Det finns flera sätt att förhindra att olämplig personal blir anställd, oavsett
huvudman, och får därigenom tillträde till andras hem. Ett är att den anställde
avkrävs ett utdrag ur belastningsregistret före anställning. En sådan åtgärd
verkar även preventivt för den som söker en tjänst. Ytterligare ett sätt att öka
tryggheten i äldres boende är att skapa förutsättning för den äldre att välja
leverantör av tjänsterna genom ett utökat rutavdrag för äldre.
4
5
6
Det borde vara självklart att äldre som önskar kameraövervakning i sitt eget
hem skall ha rätt till detta.
Med hänvisning till ovanstående föreslår vi stämman besluta
7
8
10
bifalla motionen, samt
att
ställa sig bakom och driva kravet på obligatoriskt utdrag ur belastningsregistret inför anställning för tjänstgöring i äldres hem, oavsett utförare.
Bengt Akalla
Spånga
Verner Berggren
Maria
Helena Bonnier
Oscar Södra
Lisbeth Crabo Ljungman
Farsta
Marie Louise Gudmundsson
Farsta
Birgitta Guntsch
Hedvig Eleonora
Berthold Gustavsson
Britt Haselwanter
BrännkyrkaHögalid
9
sid 324
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
7
att
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
8
Anita Lundin
Brännkyrka
9
sid 325 
10
1
2
1
Margareta Olgart Holmberg
Oscar Södra
Birgitta Persson
Brännkyrka
Louise du Rietz Svensson
Bromma
Birgitta Thulin
Sankt Göran
Britt Tryding
Kungsholmen
Yvonne Wendt
Oscar Södra
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
anse motionen för besvarad.
2
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
6
7
8
9
10
Motionärerna lyfter ett antal frågeställningar kopplat till trygghet för äldre i sitt
hem. Förbundsstyrelsen instämmer givetvis i att det är viktigt att säkerställa en
trygghet för människor som av olika skäl behöver eller vill ha hjälp med tjänster
utförda i hemmet.
En statlig utredning som tillsattes under förgående mandatperiod har kollat
särskilt på frågan om registerutdrag i arbetslivet (Statens offentliga utredningar
2014:48). När det gäller hemtjänst tillför utredningen att det är vanligt att man i
dag kollar belastningsregister inom sektorn för vård och omsorg. Den statliga
utredningen hittade samtidigt inga klara belägg för ett behov av obligatorisk
registerkontroll vid anställningsförfarande inom vård- och omsorgsområdet.
Argumentationen för detta är att förekomsten av brott inom sektorn är begränsad, samt att den typ av brott som förekommer inom sektorn skiljer sig från
andra sektorer som i dag har en registerkontroll.
För en tvingande lagstiftning bör den integritetskränkning som registerutdrag
innebär för den enskilde arbetssökanden vara motiverad. Exempelvis finns i
dag reglering inom skolan för att skydda barn från risken för sexuella övergrepp. Den typ av brottslighet som sker relaterat till hemtjänst är generellt av
en annan karaktär, med det inte sagt att den också är oacceptabel och bör
motverkas.
Förbundsstyrelsen anser att ett allmänt krav på registerutdrag för samtliga personalkategorier från samtliga möjliga företag som kan utföra tjänster i hemmet
är att gå väl långt. Både av effektivitetsskäl och med hänsyn till den personliga
integriteten hos de anställda.
Däremot anser förbundsstyrelsen att det är rimligt att tydlighet huruvida de
anställda i anställningsprocessen är skyldiga att redovisa ett registerutdrag eller
inte kan fungera som en konkurrensfördel för det enskilda företaget.
Med detta sagt vill förbundsstyrelsen motsätta sig förslag som syftar till att
begränsa utdrag från belastningsregistret. Det ska vara möjligt att göra en
registerkontroll för såväl kommunala som privata verksamheter som erbjuder
tjänster i hemmet.
sid 326
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
3
Motion 95
4
Margareta Olgart Holmberg, Oscar Södra
m fl – Stockholms stad
Låt våra äldre mötas av ett värdigt
bemötande
Våra reformer ger våra äldre möjlighet att välja och välja bort. Därför är det oerhört viktigt att de, som vi ger ansvaret för våra äldre inte missbrukar förtroendet
vi givit dem.
Avgörande för en bra äldreomsorg är att alla kontakter mellan vårdare och vårdtagare präglas av värdigt bemötande.
Vi vet att äldre som lämnar sitt hem för ett boende inom äldreomsorgen eller
väljer att nyttja hemtjänsten går igenom en mycket stor och ofta känslosam
förändring i sitt liv. Detta förutsätter att alla kontakter mellan personalen och
den äldre måste ske på ett vördnadsfullt sätt.
Ledarskapet är mycket viktigt. Ledarskapsutbildningar måste vara återkommande. Personalen måste ständigt utvecklas. För att skapa nyttig konkurrens
är äldreomsorg i annan regi nödvändig. Konkurrens utvecklar både privat driven
och offentligt driven äldreomsorg. Ibland kan kvalitetsbrister inom äldreomsorgen bero på att uppföljning och kontroll av tecknade avtal saknas eller inte sker
på ett professionellt sätt. Tecknade avtal skall innehålla detaljerade uppgifter
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 327 
5
6
7
8
9
10
1
1
om de olika kvalitetsmått som ägaren vill ha utförda samt med krav på böter
om dessa inte uppnås. Ägaren ansvarar för att regelbunden kontroll utföres.
2
3
För att öka trivseln bör maten hålla hög kvalitet och serveras under värdiga
former. Helst bör den även lagas på plats. Många vill kunna dricka ett glas
vin(eget) till maten och det måste vara möjligt.
För att ytterligare öka trivseln är det viktigt att kunna få fler utevistelser än vad
som ofta är brukligt.
Dessutom borde säkert mer än bara en dusch per vecka av kroppen vara uppskattad och förhöja njutningen för många äldre.
mer också i att det är av stor vikt att det offentliga vid köp av olika former av
välfärdstjänster är och agerar som en god kompetent beställare. Hur avtal utformas och hur en uppföljning av de avtalen sker anser förbundsstyrelsen bör vara
en fråga för den upphandlande kommunen att utforma. Förbundsstyrelsen ser
en risk i att långtgående detaljerade krav riskerar motverka sitt syfte och inte
stimulera en kvalitativ förnyelse.
Motivering
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
2
3
anse motionen för besvarad.
Vi hemställer att partistämman beslutar
4
att Moderaterna verkar för att äldreomsorgen präglas av ett ledarskap som
leder till högre kvalitet,
4
att Moderaterna verkar för att personal inom äldreomsorgen ständigt utvecklas och kan ta större eget ansvar som leder till kvalitetshöjningar för de
boende, samt
5
6
7
att Moderaterna för att de som ansvarar för upphandling inom äldreomsorg
har rätt kompetens.
Margareta Olgart Holmberg
Oscar Södra
Carl-Erik Hedlund
Engelbrekt
Ulla Pehrson
Norrmalm
Britt Tryding
S:t Göran
Loulou Du Rietz
Bromma
Siv Lapins
Hägersten
Anita Schneider
Hägersten
Elisabeth Fleetwood
Oscar Norra
Berthold Gustafsson
Brännkyrka
9
10
5
Moderaterna i Östergötlands län
Gårdsförsäljning
6
Olle Andretzky
Brännkyrka
Förbundsstyrelsens yttrande
8
Motion 96
Inledning
Motionären argumenterar för vikten av ett bra ledarskap inom äldreomsorgen
då det enligt motionären är en av nyckelfaktorerna för att kunna nå en hög
kvalité inom verksamheten. Förbundsstyrelsen instämmer i att ett bra ledarskap
är viktigt för att kunna upprätthålla en hög kvalité inom alla verksamheter och
att stimulerande konkurrens mellan olika verksamheter är viktigt för att upprätthålla ett positivt kvalitetstryck på verksamheterna. Förbundsstyrelsen instäm-
sid 328
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Under flera år har frågan huruvida gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker
ska tillåtas i Sverige diskuterats och utretts. Vi är många som anser att så ska
ske och att gårdsförsäljning framdeles ska behandlas som den näringspolitiska
fråga den egentligen är. Sverige är i dag det enda land i Europeiska Unionen (
EU) som inte tillåter gårdsförsäljning av alkoholhaltiga produkter. Det är genant.
Självklart måste också vi i vårt land kunna visa sådan tilltro till såväl företagare
som vuxna konsumenter att de kan sköta försäljning och konsumtion av lokalt
försålda alkoholprodukter på ett seriöst sätt. Gårdsförsäljning av andra livsmedel är en försäljningskanal som under årens lopp har varit mycket positiv för
utvecklingen på landsbygden.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 329 
7
8
9
10
1
2
3
4
1
Konsumenterna uppskattar lokalproducerade livsmedel och också den trivsamma miljön där produkten kan inhandlas. Själva försäljningen är sällan den
enda intäktskällan för företaget men likväl kan den vara ett viktigt komplement.
Då det gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har Sverige intagit en
mycket förmyndaraktig attityd. Trots att det finns ett hundratal företagare som
skulle vilja saluföra sina drycker direkt från gården får de inte tillstånd. Förbudsivrare påtalar risker för folkhälsan, trots att de produkter som kan komma
att säljas via gårdsförsäljning ofta har ett avsevärt högre pris än motsvarande
alkoholhaltiga drycker som säljs på Systembolaget.
Undertecknad menar istället att det är attityden till gårdsförsäljning av alkoholprodukter som måste ändras. För det här handlar om näringspolitik inte
alkoholpolitik. Den svenska besöksnäringen ökar stadigt och möjligheten för
kunder att inhandla och provsmaka lokalt producerade alkoholdrycker kan vara
ytterligare en ingrediens för att främja turismen. Dessutom är det en självklarhet att svenska företagare inom alla näringar ska kunna verka på samma villkor
som sina europeiska kollegor.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
5
6
att
svenska företagare ska få verka på samma villkor som gårdsförsäljare i
övriga EU, när det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker, samt
att
anta motionen som sin egen och skicka den vidare till nästa partistämma.
8
9
10
I Statens offentliga utredning 2010:98 framkommer också att enligt allmänt
språkbruk ligger i begreppet gårdsförsäljning att det ska ske på en gård på
landsbygden. Det kan te sig naturligt att ställa sådana krav när det gäller
just gårdsförsäljning, men kraven är inte invändningsfria från ett EU-rättsligt
perspektiv. Sådana krav skulle således kunna verka diskriminerande och strida
mot den fria etableringsrätten.
Kritikerna mot utredningen (2010:98) säger att det inte finns något som helst
stöd i EU-rätten för att förbjuda gårdsförsäljning. EU:s konkurrenskommissionär
Neelie Kroes säger också att gårdsförsäljning inte fordrar att statliga handelsmonopol avskaffas.
Det finns väldigt många argument och tolkningar av lagen men det är egentligen bara EU-domstolen som kan göra en korrekt och bindande bedömning av
dessa frågeställningar. Så länge det inte finns så verkar socialdepartement ha
lagt sin utredning i en byrålåda.
Det är viktigt att man hittar en lösning på detta problem och man kan inte köra
fast i juridiska spetsfyndigheter, utan man behöver vara inställd på att hitta en
lösning och inte problemen – för näringslivet skull!
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Betty Malmberg
Ödeshög
Förbundsstyrelsens yttrande
7
drycker är en faktisk diskriminering av utländska produkter. En sådan ordning är
inte förenlig med EU-rätten.
Motionären tar upp en viktig men väldigt komplex fråga. Ett problem för Sverige
i frågan om gårdsförsäljning är Systembolagets försäljningsmonopol. Sverige har inte haft privat vinstintresse i handeln med alkohol sedan i början av
1900-talet. Många menar att mot bakgrund av att Sverige har en alkoholpolitik
vars syfte är att skydda folkhälsan mot alkoholens skadeverkningar genom att
minska alkoholkonsumtionen är det svårt att argumentera för att det är konsekvent att anta en reglering som ökar konsumtionen.
att
bifalla att-sats 1, samt
att
avslå att-sats 2.
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
4
5
7
Förbundsstämman beslutade
bifalla motionen, det vill säga
att svenska företagare ska få verka på samma villkor som gårdsförsäljare i övriga EU,
när det gäller försäljning av alkoholhaltiga drycker, samt
att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till nästa partistämma.
Finland har också försäljningsmonopol på alkohol, men införde då de blev medlem i EU en ordning där vissa typiska egenproducerade alkoholsorter får säljas
på gården. Den finländska lagstiftningen har ifrågasatts av EU-kommissionen
med hänvisning att den gynnar inhemska produkter framför utländska. Statens
offentliga utredning 2010:98 gör också bedömningen att en reglering där gårdsförsäljning av alkoholdrycker förbehålls enbart inhemskt producerade alkohol-
sid 330
3
6
Förbundsstämmans beslut
att
2
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 331 
10
1
1
Motion 97
att verka för att det i ett första steg genomförs försöksverksamhet, exempelvis i Halland, samt
att
2
3
4
5
6
7
8
10
2
Moderaterna i Halland
Moderaterna i Hallands län
Gårdsförsäljning
Förbundsstämmans beslut
3
Den svenska landsbygden har ett stort turistvärde och många svenskar åker
runt i landskapen för att uppleva och lära känna sitt land. Det finns många som
gjort samma sak i andra länder och vi har på de senaste åren sett ett ökat antal
utländska turister som vill lära känna vår kultur.
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
Med den tidigare regeringens satsning Matlandet Sverige har fokus lagts på
lokalt producerade produkter och så även på drycker som vin, öl, cider med
mera. Produktionen är oftast under uppbyggnad och mycket liten vilket ger en
väsentligt högre prisbild i jämförelse med motsvarande på Systembolaget.
att verka för att det i ett första steg genomförs försöksverksamhet, exempelvis i Halland, samt
I och med att de volymer som lokala producenter står för är mycket små kan
de nog anses sakna alkoholpolitisk påverkan på befolkningen. Dessutom gör
de naturliga förutsättningarna för vinproduktion i Sverige att tänkbara verksamheter inom denna sektor inte blir större än ”kulturföretag” med små nischade
produkter. Oavsett volym ska det naturligtvis råda samma begränsningar och
kontroll för försäljning av alkohol på gård som på Systembolaget och i verksamheter med utskänkningstillstånd.
På sikt kommer dessa företag att bidra till en mer levande landsbygd, öka turis­
men och besöksnäringen, även utanför de stora besöksmålen och städerna.
Fler företag får möjligheten att etablera sig och växa sig starka vilket bidrar till
ökad sysselsättning på landsbygden.
Regeringen har tidigare utrett frågan och funnit att man för närvarande inte kan
gå vidare med lagförslag baserade på den senaste utredningen.
Som vi ser det bör regeringen utreda frågan ytterligare i syfte att finna en framkomlig väg för gårdsförsäljning av öl, vin, cider med mera. Vi kan till exempel
tänka oss att de lokala producenterna blir ombud och får en gedigen utbildning.
Vidare skulle Systembolaget kunna bli huvudman för den kontroll och utbildning
som sker av dessa vinföretag.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
propositionen översänds till partistämman.
att
bifalla propositionen,
att
verka för att möjliggöra gårdsförsäljning av öl, vin och cider med mera,
sid 332
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
att
bifalla propositionen,
att
verka för att möjliggöra gårdsförsäljning av öl, vin och cider med mera,
att
4
propositionen översänds till partistämman.
5
Motion 98
6
Joel Nordkvist, Östersund, m fl –
Jämtlands län
Gårdsförsäljning av livsmedel och
alkoholhaltiga drycker
7
8
Någonting är på väg att hända med den svenska alkoholkulturen. De småskaliga bryggerierna är äntligen på frammarsch igen efter flera decennier av industrialiserat bryggande. Vid inträdet i Europeiska Unionen (EU) var antalet ölbryg-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 333 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
gerier i Sverige lätträknade, de var få och väldigt stora. Men på mindre än 20
år så har någonting hänt med bryggerinäringen, små ölbryggerier ploppar upp
här och var som svampar ur jorden och framgångssagorna avlöser varandra.
Enbart i Jämtlands län finns det i dag ett flertal ölbryggerier.
Det är därför nu hög tid att vi skyndsamt öppnar upp för gårdsförsäljning av
alkohol i Sverige. Detta skulle ge denna nya näring ett lyft för att stärka sin roll
på marknaden, eftersom de små bryggarna möter stora problem i dag. Systembolaget ställer stora krav på kvantitet hos leverantörerna, något långt ifrån alla
mindre bryggerier klarar av att producera. Dessa bryggerier som inte klarar av
att komma in i systembolaget sortiment måste antingen avveckla eller omstrukturera sig. Vi ser i dag en allt växande marknad inom lättöl- och folkölsmarknaden som en följd av detta, de små bryggeriernas huvudsakliga näringar blir
oftast till livsmedelsbutikerna eller till de lokala krögarna. De små bryggerierna
ska först och främst ha en eloge för att de främjar en sundare alkoholkultur med
svagare alkoholdrycker samtidigt som de måste tillåtas få en ny marknad att
växa på.
Vi har sedan uppluckringen av den svenska alkoholpolitiken gradvis sett hur
konsumtionen har minskat. Efter effektiva kampanjer under 1970-talet ledde till
att konsumtionen av starksprit minskade, den dryck som länge dominerat den
svenska marknaden. Under 1990-talet då Sverige gick med i EU så liberaliserades alkoholpolitiken än mer, under 2000-talet så utökades dessutom möjligheterna för privatimport. Ledande socialdemokrater har konstant hävdat att ju mer
alkoholpolitiken liberaliseras desto mer kommer svenskarna att dricka. Historien har gett dem fel, ju friare regelverk alkoholpolitiken har fått desto mindre har
alkoholkonsumtionen blivit. Dessutom så har konsumtionen av starksprit kontinuerligt minskat till följd av att konsumtionen av svagare alkoholdryck ökat.
Gårdsförsäljningen är för oss en självklarhet och den utgör på rätt sätt inget
som helst hot gentemot systembolaget utan är en värdefull del för att främja en
hälsosammare alkoholkultur och nya näringar. Landsbygden skulle ha mycket
att vinna på gårdsförsäljning, i synnerhet Jämtlands län som så starkt förknippas med den goda matkulturen måste nu även ta steget och driva på för den
goda dryckeskulturen.
Sverige har äntligen fått upp intresset för den goda och sunda mat- och alkoholkulturen. Lokalproducerat är något som alla vill ha av det mesta, vare sig det
är vetemjöl, korv, ost, whisky eller julbordssittningar.
Detta är en väldigt bra och sund trend som är bra för miljön, matkulturen, ekologin och hälsan. Det är även en viktig fråga för landsbygden som här kan finna
en ny och viktig turistnäring.
sid 334
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Detta är även en viktig ekologisk fråga. Ett kött som exempelvis inte fraktats
längre än totalt en kilometer är mer klimatsmart än att äta böngroddar som
fraktats över halva jorden. Den lokala livsmedelsproduktionen fyller en viktig
funktion i hållbar utveckling som vi inte får glömma. Paradoxalt nog så är det
ofta dyrare att köpa en fläskfilé som är producerad i samma by än köpa en
fläskfilé importerad från Irland.
Landsbygden brottas med stora problem, enbart i Jämtlands län så beräknar
man att det inte kommer finnas några mjölkbönder kvar inom fem år. För den
öppna och levande landsbygden är detta en dyster utveckling därför bör så
mycket som möjligt göras för att ge så passa bra förutsättningar som möjligt
inför framtiden, här är gårdsförsäljningen något som ligger i tiden på flera sätt.
Vi föreslår förbundsstämman besluta
att
Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket ändras
så att gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker blir möjlig,
att
Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket för
gårdsförsäljning uppluckras och förenklas så att försäljningen av småskaligt egenproducerat livsmedel blir enklare och främjas, samt
att
Moderaterna i Jämtlands län verkar för att landsbygdsdepartementet
utreder frågan för hur gårdsförsäljning av egenproducerat livsmedel kan
bli enklare och mer lönsamt att bedriva.
2
3
4
5
6
Joel Nordkvist
Victor Ericsson
ÖstersundHärjedalen
Förbundsstyrelsens yttrande
I motionen beskrivs nyttan och fördelarna med försäljning av alkoholhaltiga
drycker. Förbundsstyrelsen förstår intentionerna med motionen och anser i
likhet med motionärerna att frågan är viktig och bör lyftas upp på regeringsnivå
för att hitta lösningar.
Antalet företag inom livsmedelssektorn med småskalig produktion och till exempel gårdsförsäljning ökar. Företagen har gynnats genom ökad efterfrågan på
ekologiska produkter och mat med lokal prägel (Miljö- och jordbruksutskottets
betänkande 2011/12:MJU2).
Försäljningen av ekologiska livsmedel ökade med 14 procent under 2009. Enligt
Jordbruksverkets statistik nådde den ekologiska produktionen inte upp till de
tidigare gällande målen, och den inhemska efterfrågan är betydligt större än
produktionen, vilket innebär omfattande import av ekologiska livsmedel.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 335 
7
8
9
10
1
2
3
1
Genom beslut den 6 oktober 2011 uppdrog regeringen till Statens jordbruksverk att analysera behov och utformning av nya mål för ekologisk produktion i
det kommande landsbygdsprogrammet för åren 2014-2020.
Jordbruksverket ska utreda samt föreslå åtgärder som behövs för ekologisk
produktion. I tillämpliga delar ska uppdraget utföras efter samråd med berörda
myndigheter och organisationer.
Förbundsstyrelsen föreslår att vi ska avvakta resultatet av jordbruksverkets
utredning.
Moderaterna i Göteborg
Avskaffa alkoholmonopolet
3
Det svenska alkoholmonopolet är unikt i sitt slag. Syftet med verksamheten,
som officiellt kommuniceras, är att bidra till att förbättra folkhälsan. Samtidigt
har Systembolaget ökat sin omsättning årligen till att omfatta cirka 26 miljard
svenska kronor (2014). Man lyckas alltså sälja mer och mer varje år och samtidigt hävda att detta är bra för befolkningen.
avslå motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket ändras så att
gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker blir möjlig,
5
att Moderaterna i Jämtlands län uttalar och verkar för att regelverket för gårdsförsäljning uppluckras och förenklas så att försäljningen av småskaligt egenproducerat
livsmedel blir enklare och främjas,
att Moderaterna i Jämtlands län verkar för att landsbygdsdepartementet utreder frågan
för hur gårdsförsäljning av egenproducerat livsmedel kan bli enklare och mer lönsamt att bedriva,
6
samt
att
Trots liberaliserad alkoholinförsel i och med vår anpassning till Europeiska
Unionen-regler (EU), samt avskaffande av alkoholimport har alltså monopolet
lyckats växa.
Denna sista, kvarvarande relik från en svunnen socialistisk tid, bidrar till att
ge bilden av att vi i Sverige har en speciell relation till alkohol och att vi inte
är mogna att själva hantera beslutet om vad vi skall dricka till maten. Dagens
regelverk anser det till och med vara mer allvarligt att köpa alkohol än att arbeta
för försvaret och utbilda sig i olika vapensystem, vilket man kan göra från 18 års
ålder. Att köpa vin på Systembolaget får du i dag endast göra från 20 års ålder.
Sedan införseln av alkohol liberaliserades har vi i Sverige börjat uppskatta vin,
öl och sprit för dess smak, ursprung och historia. Ett stort intresse har utvecklats för vinkultur och vi är numera väldigt angelägna för vilka smaker som kan
kombineras ihop under en middag. Denna utveckling är väldigt positiv och kan
utvecklas vidare om alkohol blir mindre tabubelagt än vad det är i dagsläget i
och med Systembolagets monopol.
motionen skickas vidare till partistämman.
7
Genom monopolsituationen har Systembolaget en jättemarknad, motsvarande
hela Sveriges befolkning. Det innebär att främst producenter med storskalfördelar möjlighet att komma igenom Systembolagets urvalsprocess. Mindre,
specialiserade vingårdar, eller mikrobryggerier faller helt enkelt bort från det
svenska sortimentet.
8
Ett avskaffande av Systembolagets försäljningsmonopol skull innebära möjlighet för små bryggerier att växa, det skulle tillåta specialiserade butiker att
9
10
2
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
4
Motion 99
sid 336
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 337 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
växa fram som skulle kunna bredda utbudet och intresset för drycker och dess
kultur, inklusive vin- och ölproduktion skulle öka.
2
3
4
5
Jag anser att försäljning av mat och dryck inte hör till det offentligas uppgifter.
Ett första steg i att komma ifrån dagens situation är att liberalisera alkoholförsäljning och därigenom släppa in fler aktörer på den svenska marknaden.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag förbundsstämman att besluta följande:
att
det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och
alternativ försäljning tillåts i Sverige,
att
åldersgränsen sänks från dagens 20 år till 18 år,
att
beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom,
samt
att
stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman.
Reservation
Axel Josefson, Birgitta Simonsson och Lisbeth Boëthius reserverade sig till
förmån för avslag till motionen.
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade, i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla att-sats 1, 3 och 4, det vill säga
att det svenska alkoholmonopolet relaterat till försäljningsledet avskaffas och alternativ
försäljning tillåts i Sverige,
3
att beslutet skickas till samtliga moderata riksdagsledamöter för kännedom, samt
att stämman tar motionen som sin egen och skickar den vidare till partistämman.
4
samt
att
avslå att-sats 2.
Reservation
Axel Josefson, Lisbeth Boëthius, Birgitta Simonsson och Christina Hjort Bröndt
reserverade sig till förmån för avslag på motionen i sin helhet.
Daniel Szirányi
St Pauli
5
Förbundsstyrelsens yttrande
6
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt om att alkoholmonopolet bör
avskaffas och därmed tillåta flera alternativ vid försäljning av alkohol. Detta
medför också att Sverige får en alkoholpolitik som påminner mer om övriga EU.
6
7
Vi delar motionärens uppfattning att individen är mogen att fatta egna beslut,
däremot delar vi inte åsikten om att i dagsläget ändra åldersgränsen från 20 till
18 år, då allting tyder på att risken för langning till yngre kompisar och syskon ökar markant. Detta medför en risk att alkoholen kryper allt längre ned i
åldrarna. Det finns forskning som visar på att en tidig alkoholdebut ger kraftigt
ökad risk för att utveckla alkoholproblem senare i livet.60
7
8
9
10
Förbundsstyrelsen föreslår stämman
att
bifalla att-sats 1, 3 och 4, samt
att
avslå att-sats 2.
8
9
60 Leifman, H (2013), skolelevers drogvanor 2012 rapport nr 133, Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning
sid 338
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 3:
Välfärd
sid 339 
10
Utskott 4:
Skola och utbildning
1
Motion 100
2
Moderaterna i Dalarna
Angående skolan
3
Trots att vi befinner oss mitt i en teknikevolution har utvecklingen av programmerare näst intill stannat av. Den svenska arbetsmarknaden törstar efter dem,
men antalet programmerare blir i stället färre och färre för varje år. Av dagens
programmerare är dessutom endast en femtedel (!) kvinnor. Hur kommer det sig
att inte fler lär sig att programmera?
4
Ett svar är att det kan vara svårt att komma i kontakt med kod och programmering om man inte aktivt söker sig till det. Därför är det viktigt att låta barn och
ungdomar i tidig ålder få testa på programmering och kod genom att göra det
till en naturlig del av undervisningen i skolan.
5
Det är ingen nyhet att framtiden är på väg att bli mer och mer uppkopplad. I
dag har cirka 85 procent av svenska folket en smartphone, och cirka 90 procent en dator med internetuppkoppling hemma. Vad nästa tekniska framsteg
eller användningsområde blir kan vi inte säkert veta.
6
Att det krävs kunskap om kod och programmering för att utveckla dessa är
dock något vi kan vara tämligen säkra på.
Vi måste börja prata om programmering för vad det är: ett kreativt uttryck där
du får använda dig av problemlösning och logik. Och vad som är än viktigare är
att låta våra barn få testa på det.
I dagens grundskola har vi slöjd, hemkunskap och teknik tre ämnen som på
olika sätt syftar till att förbereda eleverna till det dagliga livet med sådant som
matlagning, enklare reparationer, hushållsbudget med mera. Dessa ämnen bör
ses över i syftet att skapa ett gemensamt ämne som matchar dagens och framtidens samhälle och dess utmaningar bättre. Ämnet bör syfta till att ge eleverna
sådana kunskaper och förmågor som behövs när man ska ut i livet i sitt första
egna boende. Grundläggande datorkunskap kan vara ettill exempelempel på
innehåll i ett sådant nytt ämne där eleverna kan lära sig källkritik, informationssökning, bankärenden, säkerhetstänkande för att ge några exempel.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 343 
7
8
9
10
1
1
Jag föreslår förbundsstämman besluta
2
3
4
5
6
7
8
att
verka för att grundläggande datorkunskap och programmering införs i
som obligatoriskt delmoment i grundskolan,
att
verka för att ämnena slöjd, hemkunskap och teknik ses över i syftet att
skapa ett gemensamt ämne i grundskolan, samt
att
förbundsstämman tar denna motion som sin och lämnar den vidare till
partistämman.
2
Moderaterna i Hallands län
Styrning och ansvar över skolan
3
Stefan J Eriksson
Gagnef
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen instämmer med motionären angående behovet av programmeringskunskaper och att vissa av skolan ämnen behöver anpassas till nuvarande samhällsutveckling. Eftersom motionärens förslag avser grundskolan
föreslår förbundsstyrelsen följande ändringar:
I att-sats 1 bör det stå grundläggande programmering.
I att-sats 2 bör det istället för ”...i syfte att skapa ett gemensamt ämne för
grundskolan” stå ”för att bättre motsvara nuvarande samhällsutveckling”.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
med förbundsstyrelsens ändringsförslag bifalla motionen, samt
att
lämna motionen vidare till partistämman 2015.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
verka för att grundläggande datorkunskap och programmering införs som
obligatoriskt delmoment i grundskolan,
att
verka för att ämnena slöjd, hemkunskap och teknik ses över för att bättre
motsvara nuvarande samhällsutveckling, samt
att
förbundsstämman tar denna motion som sin och lämnar den vidare till
partistämman.
9
10
Motion 101
sid 344
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Det finns fortsatta problem i den svenska skolan. Trots Alliansregeringens
många reformer 2010/11, kvarstår vissa problem. Dessa kan sannolikt ej lösas,
även om nämnda reformer får ”verka ut” och implementeras i alla klasser och
skolor. Problemen kan delas upp i två nivåer; dels vad gäller själva inlärningen,
situationen i klassrummet, dels likvärdigheten över landet, sett både till resurser, resultat, lärarkvalité/fortbildning och svaga kommuners implementering av
reformer och ej sökta statsbidrag.
Det finns i dag tydliga tecken på att styrningen över svensk skola ej fungerar i
alla delar. Det finns i dag ett delat ansvar mellan kommun/fristående huvudmän
och staten. Detta leder till oklarheter och hur långt kommunens ansvar sträcker
sig. Vi menar att i vissa avseenden måste staten ta ett större ansvar och tydligare ledning över den svenska skolan. Förutom ovanstående uppdelning av två
olika nivåer, finns en annan tudelning vad gäller styrningen. Det gäller finansieringen, men också huvudmannaskapet.
Vad gäller den första tudelningen; klassrummet visavi det nationella, är det
mindre troligt att en ändrad styrning skulle påverka klassrumssituation i någon
högre utsträckning, utom på sikt, om staten skulle få ett större ansvar för
vidareutbildningen, som i dag är undermålig i vissa kommuner och obefintlig
i andra. Däremot på det nationella planet; resursfördelning och likvärdighet
skulle naturligtvis en ändrad styrning ge betydligt större resultat. Det faktum att
många mindre kommuner ej söker de statsbidrag som finns för skolutveckling,
talar sitt tydliga språk. Ska staten ta ett fastare grepp, utan stora systemgenomgripande förändringar, kan man tänka sig att både skolverket och skolinspektionen får en regional organisation och samlokaliseras. Man kan tänka sig
att där skolinspektionen avslutat sitt arbete på en skola, där tar skolverket vid.
Likaså att skolverket får ett tydligt och långsiktigt ansvar för lärarnas vidareutbildning. Att koppla vidareutbildning till löneutveckling är värt att utreda.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 345 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Rektorerna är mycket viktiga ledare. Rollen är mycket svår, de ska balansera
mellan statliga krav och en allt tydligare skollag och kommunala budgetkrav.
Rektorernas roll måste bli än tydligare. Likaså bör finansieringen av skolan och
huvudmannaskapet ses över. Det viktiga är att se till målet; bättre resultat i
skolan, färre misslyckanden och ökade kunskaper. Hur skolan ska organiseras
är enbart ett medel. Det som bör utredas är hur ansvaret bör fördelas, hur långt
kommunernas ansvar går och om dagens balans, mellan kommun och stat är
den rätta.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
4
bifalla propositionen,
att verka för att kommunernas respektive statens ansvar och styrning bör
utredas, samt
att
propositionen översänds till partistämman.
Moderaterna i Halland
5
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
6
bifalla propositionen,
att verka för att kommunernas respektive statens ansvar och styrning bör
utredas, samt
att
propositionen översänds till partistämman.
7
2
John Backvid, Skellefteå –
Västerbottens län
Svenska skolans förfall
3
Sedan 1990-talets vänsterstyrda skola som släppte fokuset på kunskapslärandet har resultaten varit i fritt fall. Den svenska skolan har genom en allt slappare
attityd år efter år fått sämre resultat. Detta är tveklöst den rödgröna vänsterns
fel. Under Alliansens tid vid makten sattes Folkpartiets partiledare Jan Björklund vid rodret för den Svenska skolan, styrningen förbättrades kraftigt och
ljuset i tunneln började synas. Tack vare betyg i lägre åldrar kan nu barn få
tydligt veta hur de verkligen ligger till tidigare. Det istället för att enbart få höra
beskrivningar utan tydlighet och spets från läraren, vilket gör att risken är att
det blir försent att göra något åt saken när betygen väl kommer.
Tyvärr kom en Pisa-undersökning där ännu sämre resultat visades från de
Svenska eleverna. Detta är emellertid inte konstigt då de elever som först fick
betyg från årskurs 6 ännu inte gått ut grundskolan. Därför ber jag om mer tid
innan reformerna skrotas. Om man tittar på andra länder som är bättre så anser
jag dock att vissa förändringar fortsatt krävs av det Svenska skolsystemet. Jag
vill ha betyg från årskurs fyra, vilket skulle ge eleverna och föräldrarna ännu
mera tid på sig att förbereda sig inför att det är dags att använda sina betyg för
första gången.
Dessutom vill jag att ett betyg i ordning och reda ska finnas med i betygsdokumenten och också vägas in när man söker till gymnasiet. Min upplevelse som
lärare i högstadiet är att man annars saknar effektiva verktyg för att få elever
som beter sig illa att ändra beteende. Detta leder till kaos på vissa skolor och
de som drabbas är eleverna själva som inte får arbetsro till att ta in de kunskaper som är viktiga för det kommande livet.
8
Utan de kunskaper som eleverna ska samla på sig under lågstadiet kan det bli
svårt att få jobb, framförallt behövs fler duktiga svenska ingenjörer som kan
uppfinna våra nästa exportsuccéer så som mjölkförpackningar och mobiltelefo-
9
10
Motion 102
sid 346
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 347 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
ner. Dessa kan skapa nya jobb istället för ökad arbetslöshet, därför anser jag att
förslagen är av största vikt för Arbetslinjen.
2
samt
att sända motionen vidare till nästkommande partistämma.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
2
Moderaterna arbetar för införande av betyg från fjärde klass,
att Moderaterna arbetar för införande av ordningsbetyg som del i underlaget
för gymnasieval, samt
3
4
5
6
7
John Backvid
Skellefteå
Motion 103
Förbundsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt med tidig och tydlig
uppföljning, liksom arbetsro i klassrummen.
Betyg fyller många olika funktioner i skolan. De visar vad eleverna har lärt sig
och hur stor del av kursplanen de har tillgodogjort sig. Detta är en viktig information till både eleverna och deras föräldrar. Moderaterna vill sedan tidigare
införa betyg från och med årskurs fyra.
Både lärare och elever behöver mer lugn och ro i klassrummet. Pisaundersökningen visar att sen ankomst och skolk är en stor utmaning för svensk skola.
Detta innebär mindre tid för undervisning och mer tid för att hantera stök och
oro. Att komma tillrätta med detta är en ödesfråga för svensk skola. Ett betyg i
ordning och uppförande kan utgöra en del i det arbetet. Lärarnas och elevernas
arbetsmiljö måste bli bättre. Utan studiero kommer den svenska skolan inte
klara av att vända trenden med fallande kunskapsresultat.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Stämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna arbetar för införande av betyg från fjärde klass,
9
10
4
Förbundsstyrelsens yttrande
att
8
3
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma.
att Moderaterna arbetar för införande av ordningsbetyg som del i underlaget för gymnasieval, samt
Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna –
Dalarna
Utökad och rättvis bedömning
Alliansregeringen genomförde den största skolreformen på en (alltför) lång tid.
Fokus har lagts på ökad kunskap hos eleverna och betygskraven har skärpts,
vilket är positivt för Sverige då vi halkar efter i en mängd internationella kunskapsmätningar. Men med dessa skärpta krav och med mer fokus på kunskap
krävs det en rättvis och ärlig bedömning från lärarnas sida.
Relationen mellan läraren och eleven ska i dag inte ligga till grund för betygssättandet, men dessvärre tror vi att relationen spelar in till viss del ändå. En del
lärare klickar man med på en gång medan man inte alls fungerar med andra
lärare. Den relation man har till en viss lärare kan påverka betyget felaktigt,
såväl betygssänkning som betygshöjning. När läraren efter examinationen ska
bedöma elevens prov eller uppsats etcetera skulle det underlätta för både läraren och eleven om elevens namn var dolt för läraren. Det vill säga, att eleverna
skriver anonyma skriftliga examinationer.
Vid studenten ska eleverna kunna känna att de har gjort sig förtjänta av de
betyg de uppnått, oavsett deras bakgrund och relation med läraren. Likt det
betygssystem som brukas av högskolorna och universiteten, bör gymnasiesko-
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma.
sid 348
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 349 
5
6
7
8
9
10
1
2
1
lorna tillämpa ett anonymt system där elevernas skriftliga examinationer märks
med en sifferkombination istället för namn.
att
Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, samt
Moderata Ungdomsförbundet är sedan tidigare för att eleverna ska kunna överklaga sina betyg, vilket är bra utifrån en så rättvis bedömning som möjligt. Nu är
det dags att den rättvisa betygsäkerheten stärks ännu mer.
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015.
Förbundsstämmans beslut
Med anledning av ovanstående föreslår vi distriktsstämman:
3
4
5
2
att
Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor,
att
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
Moderata Ungdomsförbundet i Dalarna län verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor,
Moderaterna i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor,
att
att
Motionen sänds vidare till Moderata Ungdomsförbundets arbetsstämma
2015, samt
Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015.
att
motionen sänds vidare till Moderaterna Dalarnas förbundsstämma 2015.
Sofia Axelsson
Moderata Ungdomsförbundet Dalarna
3
4
Gustav Ericsson
Moderata Ungdomsförbundet Dalarna
5
Distriktsstämmans beslut
Distriktsstämman beslutade
6
7
8
att
anta motionen som sin egen och skicka den vidare till dalamoderaternas
förbundsstämma,
att
föreslå att Moderaterna i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet
av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor,
att
föreslå att Moderaterna i Dalarna verkar för införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor, samt
att
föreslå att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma 2015.
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen anser att motionen är bra och ställer sig bakom den.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
10
att
Moderaterna i Dalarna uttalar sig positivt angående införandet av anonyma skriftliga examinationer på gymnasieskolor,
sid 350
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Motion 104
6
Fanny Westlund, Moderat Skolungdom –
Jönköpings län
Rättvisa betyg
När Skolverket skärpte kraven för vad elever skall kunna för att uppnå sina
önskade betyg har allt fler elever börjat ta skolan och sin utbildning allt mer seriöst. Därför är det om något ännu viktigare att varje elev får en rättvis och ärlig
betygsättning från sina lärare.
De nya kraven har även lagt större press på lärarna att sätta rätt betyg. Läraren
spenderar ett flertal timmar varje vecka med sina elever och har oftast stor vet-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 351 
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
skap om vad eleven har för mål med sin skolgång. Att lärare har en god relation
till sina elever leder till bra undervisning, men vi vet också att lärare inte är mer
än människor och relationer till eleverna alltid kommer att blandas in i betygsättning. Så länge lärarna vet vems prov, uppsats eller redovisning de rättar
kommer relationen tyvärr spela roll. Detta vill jag motverka för att säkerställa att
elevens bakgrund aldrig spelar någon roll.
Jag vill se att alla elever som lämnar grundskolan och gymnasiet lämnar med
de betyg som de förtjänar. Därför vill jag att Jönköpings län ska ligga i framkant
och införa anonyma prov på alla gymnasieskolor. För att se till att alla elever
bedöms utifrån sina prestationer och inte utifrån närvaro eller personlighet. Mitt
förslag är att införa anonyma prov med hjälp av koder för att se till att återföra
fokus på kunskap och inte vem som skrivit provet. Detta kommer minska pres�sen för lärare vid betygsättning då hen faktiskt inte har en aning om vem som
skrivit provet utan enbart kan sätta betyg utifrån avgivna svar. Proven skall vara
märkta med en kod som är synkroniserade mot ett elevregister. Identifikation av
prov sker efter rättning av exempelvis skolans kansli/expedition för att säkerställa att betygsättning sker utifrån elevens kunskaper.
tydliggör vad införandet syftar på. Med anledning av detta har distriktsstyrelsen
svårt att bifalla att-sats 2, 3 och 4.
Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktsstämman
att
bifalla att-sats 1,
att avslå att-sats 2, 3 och 4.
3
Distriktsstämmans beslut
Distriktsstämman beslutade
att
bifalla motionen.
Reservation
Sylvester Niklasson och Kamo Aziz reserverade sig mot stämmans beslut
att bifalla att-sats 3 och 4 till förmån för avslag av att-satserna på grund av
bristfälligt innehåll.
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län uttalar sig positivt för införandet,
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län tar motionen som sin egen,
samt
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län skickar motionen till förbundsstämman.
Fanny Westlund
Moderat Skolungdom Jönköpings län
Först och främst vill distriktsstyrelsen tacka för en bra motion som behandlar
ett viktigt område. Anonyma prov har länge varit en fråga som diskuterats i
Moderata Ungdomsförbundet. Distriktsstyrelsen anser att anonyma prov är
ett steg i rätt riktning för länet. Det framgår inte i att-sats 2 vilket införande
distriktsstämman ska ta ställning till. Distriktsstyrelsen ser gärna att motionären
sid 352
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Förbundsstyrelsens yttrande
Det nya betygsystemet innebär fler betygsgrader och därmed ökad differentiering. Tidigare MVG visste vi innebar att det kunde skilja en hel del mellan riktigt
bra och bra som nu ger A respektive B. Det nya systemet innebar ingen skärpning i krav, men just ovan nämnda faktum har tolkats av elever som att det är
svårare att få A än det var att få MVG, men det var just det som var syftet med
förändringen att ge en mer rättvisande bild över elevers kunskaper.
Skriftliga prov är bara en del av underlaget för lärares betygsättning och vid andra delar så är eleven känd för läraren. Emellertid kan anonyma prov bidra till en
mer oberoende och rättvisande betygsättning. I dag praktiseras vid nationella
prov ibland att andra lärare rättar prov, det vill säga eleven skulle vara okänd för
läraren men är inte anonym.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta:
Distriktsstyrelsens yttrande
Partistämma 2015
6
7
8
att bifalla motionen, samt
att
4
5
Med anledning av ovanstående yrkar jag:
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län verkar för införandet av
anonyma prov på gymnasieskolor,
2
tillställa motionen till partistämman 2015.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 353 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
2
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län verkar för införandet av anonyma prov
på gymnasieskolor,
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län uttalar sig positivt för införandet,
3
att Moderata Ungdomsförbundet Jönköpings län tar motionen som sin egen,
samt
att
för C. Betyget B ska sättas då eleven nått kunskapskravet för C i sin helhet och
till övervägande del kunskapskravet för A.
Gymnasiearbeten har dock en annan betygsskala, antingen får man betyget E
eller F.
Att även gymnasiearbetet skulle ha en större betygsskala är för mig ett
bättre alternativ. Detta för att få en rättvisare bedömning. Nu kan en elev som
klarat målet E efter tio timmar få samma betyg som en annan vars arbete tagit
100 timmar. Alla individer lägger ribban på olika nivåer och så borde det även
vara i detta ämne.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
tillställa motionen till partistämman 2015.
4
att
distriktsstämman bifaller motionen i sin helhet, samt
att
Moderata Ungdomsförbundet i Örebro län uttalar och verkar för att gymnasiearbete, i framtiden, ska ha fler betygssteg.
att
motionen vidaresänds till Moderaterna i Örebro läns förbundsstämma.
2
3
4
Oskar Svärd
Moderata Ungdomsförbundet Kumla-Hallsberg
5
Motion 105
5
Distriktsstyrelsens yttrande:
Vi vill börja med att tacka motionären för en bra motion.
6
7
Oskar Svärd, Moderata Ungdomsförbundet
Kumla-Hallsberg – Örebro län
Gymnasiearbetet bör ha fler
betygsalternativ
Moderaterna och Alliansen utvecklar sin arbetsmarknadspolitik hela tiden. En
stor satsning som hela tiden är aktuell är hur man på ett enklare sätt ska koppla
samman gymnasieskolan med arbetsmarknaden. Moderata Ungdomsförbundet
har kommit med idéer om hur vi ska få fart på arbetsförmedlingen, ett förslag
är att konkurrensutsätta den. Vi tycker att detta är ett viktigt område och att
motionären har rätt i sin helhet. Vi skulle dock vilja ha några konkreta förslag på
hur detta arbete ska gå till.
Mot den bakgrunden föreslår distriktsstyrelsen stämman
6
7
att bifalla att-sats 2, samt
8
9
10
Alliansen har genomfört en rad olika reformer, däribland den stora satsningen
på skolan. Man har ändrat det klassiska ”projektarbetet” till gymnasiearbete,
detta för att man ska få en bättre koppling mellan redan färdiga studier och
det kommande stora arbetet. Gymnasiearbetet ska vara noga genomfört och
beräknas till totalt uppåt 100 timmar att genomföra.
Man har också infört ett nytt betygssystem för att man ska bli mer rättvist
bedömd. Det nya betygssystemet är nu A-F där betyget D ska sättas då eleven
nått kunskapskravet för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskravet
sid 354
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
att avslå att-sats 1 och 3.
8
Distriktsstämmas beslut
Distriktsstämman beslutade
att
9
bifalla motionen, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 355 
10
1
1
att
2
3
4
5
6
gymnasiets projektarbete införlivas i det sammantagna betygsgenomsnittet.
2
Förbundsstyrelsens yttrande
Allt skolarbete måste syfta till att elever gör sitt allra bästa och att betygen
sedan speglar prestationen. Motionären pekar i sin motion på att så inte är fallet
när det gäller gymnasiearbetet.
I gymnasiearbetet ska eleven knyta ihop studierna på sitt gymnasieprogram
och visa att hon eller han är förberedd för yrkesliv eller högskolestudier. Detta
syfte är angeläget och Förbundsstyrelsen håller med motionären om att fler
betygssteg än godkänt är lämpligt. Detta skulle göra att elever sporrades till att
lägga ännu mer energi och kraft på sitt gymnasiearbete.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen,
att
skicka motionen till de moderata ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott, samt
att
skicka motionen till partistämman 2015.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla motionen,
att Moderaterna uttalar och verkar för att gymnasiearbete, i framtiden, ska ha fler betygssteg,
7
att
att
Motion 106
skicka motionen till de moderata ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott, samt
Moderaterna i Örebro län
Mentorstöd
I dag ska nyutexaminerade lärare göra en introduktionsperiod under ett år innan
de kan få sin lärarlegitimation. Under den tiden ska de ha stöd av en mentor på
den skolan de jobbar. Detta är bra och borde vara en välkommen reform både
för nya lärare och de skolor som anställer nyutbildade pedagoger. Att på ett
strukturerat sätt få stöd och råd från en erfaren pedagog på skolan måste vara
ovärderligt under en lärares första år.
Problemet är att detta för den enskilda skolan kostar pengar. På många skolor
brottas man med en ansträngd ekonomi och då blir extra kostnader för de
timmar som läggs ner på mentorskap en belastning. Skolor jag har pratat med
säger att upplägget med en mentor är bra men anser att det är rimligt att staten
skickar med pengar för de kostnader detta orsakar.
5
6
Jag föreslår förbundsstämman besluta
7
att
Moderaterna verkar för en statlig finansiering av mentorstöd till nya lärare,
samt
att
stämman tar motionen som sin egen och översänder den till partistämman.
Maria Haglund
Örebro mitt
9
10
4
Våra skolor behöver ta emot nyutbildade pedagoger. Det är värdefullt med den
injektion av kunskap, energi och många gånger föryngring som en nyutbildad
lärare bidrar med. Att försvåra detta genom att belasta våra skolor med kostnader är negativt. Staten bör därför tänka om och skjuta till pengar för skolans
arbete med mentorskap.
skicka motionen till partistämman 2015.
8
3
8
9
sid 356
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 357 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
Motionären tar upp en angelägen fråga som är en del av en större problematik.
Statliga krav på kommuner och landsting som innebär ökade kostnader.
Det finns sedan lång tid en klart uttalad överenskommelse, finansieringsprincipen, mellan staten och SKL, Sveriges kommuner och landsting, som innebär att
kostnadsdrivande beslut från statens sida också ska åtföljas av statlig finansiering.
Trots denna överenskommelse ställer staten i form av riksdag, regering och
myndigheter ibland nya och större krav på den kommunala – och landstingskommunala nivån utan att bekymra sig om hur de nya kostnadsdrivande kraven
ska betalas. Några aktuella exempel är riktlinjer för bemanningskrav inom
demensvården samt den reformerade gymnasieskolan. Båda exemplen leder
till mycket stora ökade kostnader för kommunerna medan staten valt att inte
skicka med pengar för att klara effekterna av de statliga besluten.
Förbundsstyrelsen anser det viktigt att upprätthålla finansieringsprincipen, dvs
att kostnadsdrivande beslut och krav från staten som läggs på kommuner och
landsting också ska åtföljas av statlig finansiering. Staten bör därför finansiera
de resurser som krävs för att skolans arbete med mentorstöd.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
6
att
uttala att finansieringsprincipen ska upprätthållas, samt
att
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
7
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
att
uttala att finansieringsprincipen ska upprätthållas, samt
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för en statlig finansiering av mentorstöd till nya lärare, samt
8
att stämman tar motionen som sin egen och översänder den till partistämman.
2
Moderaterna i Kronobergs län
Förändrad rektorsutbildning
3
I den moderna svenska skolan vilar ett tungt ansvar på rektorernas axlar. Som
rektor är man ansvarig för sin skolas ekonomi, man har det övergripande personalansvaret och man är också den som ansvarar för skolans pedagogiska
utvecklingsarbete. Skolan är inte längre en verksamhet som lever sitt eget liv
i ett eget hörn av samhället. I dag är skolan en plats som lever med ständiga
förändringar, där föräldrar allt mer aktivt har synpunkter på verksamheten.
Rektorsprogrammet ges i dag på sex lärosäten i landet: Göteborg, Karlstad,
Mittuniversitet, Stockholm, Uppsala och Umeå. Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng (hp) uppdelade på kurserna Skoljuridik och myndighetsutövning,
Mål- och resultatstyrning och Skolledarskap. Det är i nuläget ingen omfattande
utbildning och den står inte i paritet med det ansvar man har som rektor. Som
jämförelse omfattar gymnasielärarprogrammet 300/330 hp.
Rektorsprogrammet är obligatoriskt för de rektorer som är anställda efter den
15 mars 2010 och som inte gått en äldre rektorsutbildning. Det är ett steg i rätt
riktning. Det är dock inte obligatoriskt för förskolechefer och studierektorer. Vi
tycker det vore lämpligt att även dessa yrkeskategorier genomgick en rektorsutbildning.
För att komma in på rektorsprogrammet måste man ha en anställning som
rektor. Det är via sin huvudman man ansöker och kommer in på programmet.
Huvudmannen står för de kostnader utbildningen innebär och skolledaren
måste avsätta cirka 20 procent av sin arbetstid till rektorsutbildningen.
Det här är det blir problematiskt. En nybliven skolledare ska alltså både sköta
sitt rektorsuppdrag och samtidigt studera. En rektors anställning är allt som
oftast mer än heltid och även om man ska avsätta 20 procent till sin utbildning
så väntar inte arbetsuppgifterna på att bli lösta. Detta leder till att en nyanställd
rektors arbetsbelastning blir onormalt hög.
9
10
Motion 107
sid 358
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 359 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
Om man inte redan haft en rektorstjänst och gått rektorsutbildningen är den
vanligaste vägen in i yrket att en lärare med några års erfarenhet går in i en
skolledarroll på den skola där läraren haft sin anställning. Så blir det ju när
yrkets utbildning är stängd för alla som inte har en befintlig anställning som
rektor. Att rekrytera rektorer är i dag ett problem på många håll i landet, antalet
sökanden per tjänst är låg. Det har talats om ”jobbet ingen vill ha”, en skrämmande utveckling då rektorsbefattningen är så viktig för skolan.
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Moderaterna i Kronobergs län verkar för att rektorsutbildningen förändras vad det
gäller antagningskrav, omfattning samt för vilka den ska vara obligatorisk, samt
I en tid när alla är eniga om hur viktig skolan är och att den svenska skolan ska
återta sin position som en av världens bästa är det rimligt att vi även har en
rektorsutbildning i toppklass.
3
4
Motion 108
Med anledning av ovanstående beskrivning yrkar vi
att Moderaterna i Kronobergs län verkar för att rektorsutbildningen förändras vad det gäller antagningskrav, omfattning samt för vilka den ska vara
obligatorisk, samt
att ta motionen som sin egen samt sända motionen vidare till Moderaternas
partistämma 2015.
Anderas Lindström
Växjö stad
Pernilla Tornéus
Växjö stad
Förbundsstyrelsens yttrande
Alliansregeringen reformerade skolan och lärarutbildningen, men vad hände
med rektorsutbildningen? Motionärerna tar upp en fråga som inte stått högt på
agendan och det är dags att även väsentligt se över rektorsutbildningen.
att
5
Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län
Förebyggande åtgärder för att minska brott
och kränkningar i skolan
Skolan är den vanligaste brottsplatsen för barn och unga och det är helt oacceptabelt. Skolan ska vara en lugn och trygg plats där varje elev känner sig
trygg och får de bästa förutsättningar för att lära. Ingen, vare sig lärare eller
elev, ska vara rädd för att gå till skolan. Allt fler upplever skolan som en otrygg
plats och ser ingen annan utväg än att undvika att gå till skolan.
Därför blir naturligtvis också elevernas möjlighet till kunskapsinlärning lidande.
Dessutom kan ett tidigt kriminellt beteende leda till grövre brottslighet i framtiden. Rån, utpressning, och misshandel är bara några brott som förekommer
mellan elever.
Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman:
bifalla motionen i sin helhet.
I skolan ska det inte finnas några otrygga och undanskymda platser. Öppenheten gör det lättare för vuxna ögon och öron att se och höra vad som händer
mellan eleverna. Därför ska skolmiljöer planeras så att man minimerar platser
sid 360
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
2
att ta motionen som sin egen samt sända motionen vidare till Moderaternas partistämma 2015.
Ett av problemen med läraryrket som pekats ut av flera utredningar är bristen
på karriärvägar. Av den anledningen genomförde Alliansregeringen reformen
med förstelärartjänster där synnerligen duktiga och erfarna lärare kan ta ett
större ansvar för pedagogisk utveckling och bli belönade med högre lön. Vi
anser att en öppnare rektorsutbildning skulle bidra ytterligare till att skapa nya
karriärvägar för lärare.
9
10
Förbundsstämmans beslut
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 361 
6
7
8
9
10
1
2
3
1
och tillfällen där brott kan ske. Detta kan göras genom att man tar bort trånga
entréer och mörka undanskymda hörn där bråk ofta kan uppstå. Där eleverna
finns, där ska också lärarna finnas, t.ex. genom att flytta lärarrummet dit där det
förekommer mest bråk. Ett annat sätt är att lärarna stannar kvar fem minuter längre efter lektionens slut vid skåpen det är en plats där det förekommer
stölder, våld och trakasserier. Att ha fler fönsterrutor/glaspartier för ökad insyn
minskar riskerna för att brott begås.
Ett bra exempel på en kommun som använt sig av detta är Nacka. Där har man
fått ned brottsligheten i skolorna.
För att vi ska kunna ha en trygg skola där kunskap är i fokus måste vi verka för
en bättre skolmiljö och på så sätt minska brottsligheten i skolan.
4
5
Jag föreslår stämman besluta
att Moderaterna verkar för att lagstadga om förebyggande åtgärder för att
motverka brott, redan vid planering av ny- och ombyggnation av skolor.
Pia Hallström
Forshaga
7
Motionären tar upp en viktig och angelägen fråga, nämligen barn – och ungdomars rätt till en trygg skolgång. Varje skoldag går många elever till skolan med
oro, ångest och rädsla inför vad som skall möta dem i skolan. Detta förhållande
är naturligtvis inget som går att negligera.
År 2011 var det mest reformrika året inom hela det svenska skolsystemet,
sedan den allmänna folkskolan 1842. Mycket stora och viktiga beslut fattades
av regering och riksdag och den nya skollagen som trädde i kraft i juli 2011,
fokuserar förhållandevis mycket på elevers rättigheter till en trygg skolgång.
Huvudmännens skyldigheter att säkerställa en sådan, förtydligas samt statens
kontrollfunktioner utökas via skolinspektionens utökade befogenheter.
8
9
10
2
Plan mot kränkande behandling
Paragraf 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan
med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och
förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller
genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de plane­
rade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.”.
Varje skola måste också upprätta likabehandlingsplaner och trygghetsplaner
som skall bland annat identifiera riskområden på en skola, samt vidta åtgärder
som reducerar dessa risker. Vi projektering, planering och byggandet av nya
skolor, har varje huvudman inom utbildningsområdet att förhålla sig till skollagens krav vad gäller barn – och ungdomars rätt till en trygg skolgång. Den
fysiska planeringen ingår därmed också i planeringsunderlaget.
Att i detalj föreskriva, via lagstiftning, hur en skolbyggnad skall se ut, kan innebära en utökad byråkrati och gränsdragningsproblematik.
Förbundsstyrelsens yttrande
6
Paragraf 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för
att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande
behandling.
I Skollagens kapitel 6 (Åtgärder mot kränkande behandling – ändamål och til�lämpning) finns följande skrivningar:
”Paragraf 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje sär­
skild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i
paragraferna 7 och 8
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
4
5
Förbundsstyrelsen anser att de skärpta skrivningarna i Skollagen (201:800) som
började gälla fullt ut juli 2011, uppfyller intentionerna i motionen.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
6
att anse motionen besvarad.
Förbundsstämmans beslut
7
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen,
att Moderaterna verkar för att ta fram riktlinjer om förebyggande åtgärder för
att motverka brott redan vid planering av ny- och ombyggnation av skolor,
samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
8
9
Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling
sid 362
3
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 363 
10
1
1
Motion 109
att se sitt barns svårigheter svart på vitt tidigt ner i skolåldern, för att hjälpa så
tidigt som möjligt, eller först när hen går i sjätte klass, då det kan vara för sent?
Troligtvis det första alternativet.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Sofia Axelsson, Moderata Studenter
Jönköping, m fl – Jönköpings län
50 nyanser av grundskolan
Under de senaste åren har vi sett att Sverige faller längre och längre ner i Pisaundersökningarna. Detta ser vi allvarligt på. I dag får elever betyg ifrån årskurs
6, vilket förbereder eleven inför högstadiet där betygen skapar förutsättningarna för komma in på den gymnasieutbildning eleven vill läsa. Men betyg har
en mycket viktigare roll än vilken utbildning du vill läsa senare. Med betyg ser
lärare, utbildningsansvariga och vårdnadshavare svart på vitt om eleven uppfyller de krav hen förväntas klara. Detta ger också en tydligare bild av elevens
eventuella behov av särskild hjälp eller stöd.
Den moderata politiken handlar om att värna om individen. Det vill vi även att
skolan skall göra. Men för att kunna ge varje individ det stöd den behöver kan
vi inte fortsätta med omdömen och kallprat på utvecklingssamtal. Om omdömen utfärdas på rätt sätt kan detta fungera bra. Men tyvärr har många elever
allt för stor erfarenhet av att omdömen inte säger någonting om hur man ligger
till i sin utbildning, och hur skall eleven då kunna förbättra sig? En annan fråga
man kan ställa sig är hur skall man som förälder kunna driva igenom att ens
barn behöver extra stöd om det på omdömet står något i stil med ”Lisa är
positiv och framåt”. För att kunna individanpassa vår skola behöver vi tydliga
direktiv som säger svart på vitt hur eleven ligger till.
Det går en livlig debatt i Sverige bland gemene man, kanske inte minst bland
lärarkåren, huruvida man vill ha betyg överhuvudtaget, och om man vill, från
vilken årskurs. Men det handlar sällan, eller snarare aldrig, om betygssystemets
utformning.
För att tidigt se varje enskild elevs behov, utvecklingsområden och färdigheter
behöver lärare, utbildningsansvariga och föräldrar se svart på vitt hur eleven
ligger till i skolan. Detta bör göras via betyg redan från början av skolåren, men
de första åren räcker det att se om eleven når upp till de grundläggande målen
eller inte. Därför är endast betygen godkänt och underkänt väsentliga i detta
stadium. Betygen bör sättas med matrisbedömning, för att så tydligt som möjligt visa vad eleven kan och inte kan.
Genom att tidigt och tydligt redogöra elevens kunskaper kan man tidigare sätta
in de eventuella extraresurser som finns behov utav. Ju tidigare detta sker,
desto mer gagnar det elevens utveckling och framtida skolgång.
Med anledning av ovanstående yrkar motionärerna:
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
3
4
att Moderaterna i Jönköpings län skickar vidare motionen till Moderaternas
partistämma år 2015,
att Moderaterna i Jönköpings län driver frågan om betyg i form av godkänt/
underkänt i årskurs 1-5,
5
att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att man vill införa betyg i form av
godkänt/underkänt i årskurs 1-5,
att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att matrisbedömning skapar gynnsammare förutsättningar för att sätta betyg,
6
att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att matrisbedömning alltid bör användas tillsammans med betyg,
att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att betyg i tidig ålder gagnar främst
den enskilda elevens utveckling i skolan, samt
att Moderaterna i Jönköpings län uttalar att betyg ger en klarare bild av
elevens färdigheter, utvecklingsområden och stödbehov än skriftliga omdömen.
Sofia Axelsson, Fanny Westlund
Moderata Studenter Jönköping Hestra
Att betyg är viktigt och något som behövs för varje elevs utveckling är inget att
sticka under stolen med. Frågan vi behöver ställa oss är snarare hur betyg sätts
som bäst. Är det rimligt att ha en flergradig betygsskala redan från årskurs 1?
Troligtvis inte. Kan man ens applicera en trovärdig flergradig betygsskala utifrån
lärandemålen i årskurs 1? Tveksamt. Skulle man som förälder vara tacksam
sid 364
2
7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 365 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
Det är med glädje vi läser de motioner som tar upp en av samhällets viktigaste
uppdrag, grundskolan.
4
5
Däremot bifalles att-sats 1 där man önskar sända motionen till partistämman
för fortsatt arbete. Vid partistämman kommer skolan, som ett av de viktigaste
områdena, att behandlas i större sammanhang och då kan denna motion med
dess intentioner vara ett viktigt inspel.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta:
att
bifalla att-sats 1 och skicka motionen till partistämman för vidare arbete,
samt
att
i övrigt anser vi motionen besvarad.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
6
7
att
bifalla att-sats 1 och skicka motionen till partistämman för vidare arbete,
samt
att
i övrigt anser vi motionen besvarad.
Reservation
Sofia Axelsson, Fanny Westlund samt Sylvester Niklasson reserverade sig till
förmån för bifall av motionen i sin helhet.
Alexandra Anstrell, Haninge m fl —
Stockholms län
Vi måste ha höga förväntningar på alla
elever och eleverna har rätt till samma
kunskapskrav
3
Ämnet svenska som andraspråk (SvA) bör avvecklas så att alla elever blir
bedömda utifrån samma kunskapskrav i Svenska. I dag särskiljer vi elever och
lägger ribban lägre för många inflyttade till Sverige. Språket svenska bör ha
samma kunskapskrav för alla, däremot måste självklart undervisningen i svenska vara på olika sätt beroende på vart i kunskapsnivå en elev ligger. Oavsett om
eleven kommer från Säffle eller Sudan.
5
4
Framgångsrika resultat i skolan hänvisas till fler viktiga nyckelfaktorer. Några av
dem är höga förväntningar på varje elev, användningen av flera ändamålsenliga
undervisningsstrategier och en tydlighet i lärandemålen med specificering av
kriterier för måluppfyllelse. Då kan vi inte ha det som i dag, att de som har den
absolut längsta sträckan att lära sig svenska, har de lägsta förväntningarna på
sig genom lägre kunskapskrav. Så får vi inte en skola i världsklass.
Exempelvis är kunskapskraven för ett C i årskurs 6 är i svenska att bland annat
”tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang” medan i
svenska som andraspråk, på samma betyg i samma årskurs, så räcker det att
kunna ”tolka och föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang”.
Det är klart att det blir skillnad. Det är inte rättvist. Vi binder ris åt dessa elevers
ryggar genom att ha ett lägre krav då de kommer att få svårigheter framför sig.
De söker in på gymnasium och högskolor med sitt SvA betyg där en elev kan
ha ett gott betyg i SvA men inte tillräckliga kunskaperna för att vare sig ta sig
vidare tillräckligt snabbt i Svenska språket eller på rätt nivå klara övriga ämnen
tillräckligt bra på grund av bristande språkkunskaper.
8
9
10
2
Motionärerna lyfter upp frågeställningen kring betyg och skriftliga omdömen.
Förbundsstyrelsen är inte beredd att gå in i detaljer som lyfts i att-satserna 2-7
då motionärerna bl a vill att Jönköpings län skall driva betygsfrågan.
3
Motion 110
sid 366
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 367 
6
7
8
9
10
1
2
1
Moderaterna bör driva frågan att avveckla ämnet svenska som andraspråk och
låta alla elever få undervisning i svenska med samma höga förväntningar och
kunskapskrav.
4
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman föreslås besluta
att anta motionen som sin egen och sänds vidare till partistämman,
3
att sända motionen med förbundsstyrelsens yttrande till partistämman.
att Moderaterna vill att ämnet svenska som andraspråk avvecklas till förmån
för svenska med lika kunskapskrav för alla, samt
att Moderaterna ska verka för att skolor ute i våra kommuner ska arbeta
aktivt med ändamålsenliga undervisningsstrategier och en tydlighet i
lärandemålen med specificering av kriterier för måluppfyllelse.
Förbundsstämman beslutade
att bifalla att-sats 2, det vill säga
att Moderaterna vill att ämnet svenska som andraspråk avvecklas till förmån för
svenska med lika kunskapskrav för alla,
3
att avslå att-sats 1,
att anse att-sats 3 för besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, samt
att sända motionen med förbundsstyrelsens yttrande till partistämman.
Alexandra Anstrell
Anki Svensson
HaningeTyresö
4
Förbundsstyrelsens yttrande
5
6
7
8
Motivering
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att alla elever har rätt till
likvärda kunskapskrav i skolan. För de barn vars modersmål inte är svenska är
det särskilt viktigt att de får lära sig svenska väl i skolan. Då kan vi inte ha lägre
kunskapskrav för just dem. De betyg en elev fått i grund- och gymnasieskolan
hänger med hela livet som ett kvitto på att eleven tillgodoräknat sig vissa kunskaper. Även här finns det ett värde för eleven att kunna visa att man faktiskt
lärt sig svenska, inte svenska som andraspråk. Att ta bort ämnet svenska som
andraspråk får dock inte stå i vägen för extra stöd och undervisning för de
elever som så behöver.
Vi delar även motionärernas intentioner att lärandemålen och kriterierna för
att uppnå̊ dessa ska vara tydliga för elever. Regeringen har nyligen antagit
en ny kursplan där lärandemålen är än mer tydligt specificerade. Skolverket
ställer även höga krav på att skolor måste arbeta ändamålsenligt för att se till
att elever när målen och kan tillgodoräkna sig kunskap enligt kursplanen. Med
anledning av detta finner vi att-sats 2 besvarad.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att bifalla att-sats 2,
9
10
att avslå att-sats 1,
att anse att-sats 3 besvarad med det av förbundsstyrelsen anförda, samt
sid 368
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
5
Motion 111
6
Erik Bengtzboe, Nyköping m fl –
Södermanlands län
Nationellt sökområde för gymnasieskolan
En bra utbildning är ett av de bästa verktygen för att möjliggöra klassresor och
skapa förutsättningar för människor att själva få forma sin framtid istället för att
gjutas fast av sina föräldrars bakgrund. Med individen som vårt främsta projekt
är utbildning en av de viktigaste delarna i välfärdens kärna.
De senaste decennierna har Sverige och världen förändrats. En allt mer
globaliserad och specialiserad ekonomi ställer högre krav på utbildning av
framtidens arbetskraft. En utmaning som blir svår, framför allt många mindre
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 369 
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
kommuner, att möta. Skolan är i dag en kommunal verksamhet och redan i dag
ser vi samarbeten över kommungränserna för att möjliggöra bättre funktioner i
utbildningsystemet genom ett större underlag av både elever och lärare. Större
upptagningsområden möjliggör för ökad specialisering inom utbildningen samtidigt som elever och föräldrar inte i onödan begränsas av offentlig byråkrati.
I dag finns det skolpeng men kommunerna har ofta som regel att eleven i första
hand ska genomföra utbildningen i kommunen om den erbjuds där och i andra
hand i kommuner som hemmakommunen har avtal med för att kunna täcka
upp med utbildningar som man kanske själv bedriver. Detta vill motionärerna
ändra på genom att göra hela landet till sökområde för de gymnasiestuderande.
2
Att kunna få välja vilken skola man vill har länge varit en självklar del av Moderaternas politik. Med valmöjligheten att själv kunna hitta det alternativ som
passar en själv bäst är en viktig för den personliga utvecklingen. Valfriheten
säkerställer även en maktbalans mellan de som styr över utbildningen och de
som ska använda den.
Att själv få bestämma över sitt liv ligger helt i den moderata ideologin och bör
även gälla valet av studieort i gymnasiet. Om man värnar det fria valet borde
man kanske inte i begränsa valmöjligheten till nationen utan som när det gäller
högskolestudier möjlighet att bedriva dem även i andra länder.
3
I dag är det möjligt att söka gymnasieskola fritt inom den egna kommunen, och
i vissa delar av landet finns det ett större gemensamt sökområde för flertalet kommuner. Endast i undantagsfall, då utbildningen saknas inom det egna
sökområdet får eleven välja att söka sig utanför sökområdet. Detta är en onödig
begränsning. Det borde i framtiden istället vara fritt att söka gymnasiet nationellt, oavsett kommungränser. Det skulle möjliggöra för elever att röra sig friare,
och för gymnasieutbildningar att specialisera sig ytterligare.
Ett nationellt sökområde skulle självfallet få konsekvenser för hur inackorderingstillägg med mera bör se ut i framtiden, och i vilken utsträckning det vore
aktuellt att arbeta med den typen av stöd. Det är dock en teknikalitet som går
att hantera. Ett nationellt sökområde för gymnasiet skulle som sagt möjliggöra
ytterligare specialisering inom ramarna för gymnasieprogrammen, samtidigt
som det stärker elevernas makt över sin egen utbildning.
Vi yrkar att Moderaterna i Södermanland ska verka för
att motionen vidaresänds till Moderaterna partistämma 2015, samt
9
10
att
uppmana Moderaterna att verka för att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan införs,
att
bifalla att-sats 2, samt
att
avslå att-sats 1 och 3.
Förbundsstämmans beslut
6
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
att motionen antas som länsförbundets egen.
uppmana Moderaterna att verka för att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan införs,
bifalla att-sats 2, det vill säga
7
samt
att
avslå att-sats 1 och 3.
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Vikten av bra utbildning är, som motionärerna påpekar en grund för att själva få
forma sin framtid och ökar chanserna att få ett arbete. Därför är viktigt att fler
trivs med sina studier och också slutför dem.
sid 370
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
4
5
att motionen vidaresänds till Moderaterna partistämma 2015,
Erik Bengtzboe
Charles Westerberg
NyköpingNyköping
8
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
att ett nationellt sökområde för gymnasieskolan införs,
7
Motionärerna inser att införandet av ett nationellt sökområde skulle innebära
praktiska problem och ökade kostnader för kommunerna men anser att det går
att lösa. Man kan dock inte negligera de ekonomiska problemen för kommunerna då kostnaderna för stöd till hyra och resor skulle öka drastiskt.
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 371 
10
1
1
Motion 112
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
7
8
Moderaterna i Kronobergs län
Om ändring av taxa till barnomsorgen
Barnomsorgstaxan har två huvudsakliga syften. Först och främst skall den ge
ett ekonomiskt tillskott till verksamheten. Dessutom är taxan ett medel för kommunerna att styra efterfrågan. Därför är taxan oftast högre ju fler timmar barnet
är i barnomsorgen. Av rättviseskäl är det också rimligt att den som utnyttjar
mer barnomsorg, och därmed kostar skattekollektivet mer pengar, också själv
betalar mer. Sedan maxtaxan infördes 2002 har taxan bara höjts marginellt,
och inte alls i paritet med inflationen. Det innebär att kommunernas subvention av barnomsorgen stadigt ökar. Det orsakar två problem. Det viktigaste är
att i kärva ekonomiska tider blir det allt mindre pengar över till barnomsorgen
vilket drabbar kvalitén och ofta leder till större barngrupper. Det andra problemet är att skillnaden i taxa mellan barn som är 15 timmar och barn som är 45
timmar i veckan blir marginell, trots att både föräldrarnas betalningsförmåga
och kommunens kostnader är mycket högre i det senare fallet. Avgiftsfinansieringsgraden var i Sverige i genomsnitt 8,1 procent enligt Sveriges Kommuner
och Landsting (SKL). Den har sjunkit hela tiden sedan maxtaxans införande.
Vi anser därför att det är hög tid att höja maxtaxan för att på så sätt öka det
ekonomiska utrymmet för barnomsorgen och att möjliggöra en mer differentierad taxa.
Motionärerna tar upp en mycket viktig och angelägen fråga. Den senaste tiden
har många frågor som rör förskolan debatterats och kanske är det just inom
detta område som de ideologiska skillnaderna mellan partierna blir som störst
och även tydligast. Alla är vi oerhört angelägna om att skapa en så bra, trygg
och stimulerande miljö för våra barn som möjligt. Det är dock uppenbart att
det finns stora ideologiska skillnader när det gäller utgångspunkten och vem
som verkligen är i fokus, något som även visar sig när vi diskuterar lösningar på
problemen.
Förbundsstyrelsen delar helt motionärernas uppfattning. För att nå målsättningen med färre barn i förskolegrupperna måste sannolikt mer pengar skjutas
till, pengar som kommunerna i dagsläget saknar. Att höja maxtaxan enligt det
förslag som motionärerna föreslår skulle möjliggöra att nå målsättningen med
färre barn i barngrupperna.
Förbundsstyrelsen delar också motionärernas uppfattning när det gäller att de
som har bättre betalningsförmåga och utnyttjar barnomsorgen mer också ska
betala mer. Redan när maxtaxan infördes var det medel- och framförallt höginkomsttagarna som tjänade mest på förslaget.
Moderaterna sätter barnen i centrum och utgår från deras behov när vi formar
en barnomsorg för framtiden. Vi är medvetna om att en höjd maxtaxa för dem
som tjänar mest inte kommer mötas av stående ovationer från berörda grupper,
vi tror dock att de har förståelse för att den kraftiga subventionen måste minska
om kommunerna ska ha möjlighet att möta deras krav på en hög kvalité och
färre barn i förskolegrupperna.
att
bifalla motionen.
uttala att maxtaxan i barnomsorgen måste höjas,
Förbundsstämmans beslut
att
ta motionen som sin egen och skicka den till partiets stämma, samt
Förbundsstämman beslutade
att
skicka motionen till riksdagsgruppen för kännedom.
att
5
6
8
bifalla motionen, det vill säga
att uttala att maxtaxan i barnomsorgen måste höjas,
att ta motionen som sin egen och skicka den till partiets stämma, samt
att skicka motionen till riksdagsgruppen för kännedom.
9
10
4
7
att
Pernilla Tornéus
Växjö Stad
3
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
Vi föreslår partistämman besluta
Roland Gustbée
Växjö Stad
2
9
sid 372
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 373 
10
1
1
Motion 113
Vi föreslår partistämman besluta
att en översyn bör göras kring skolans möjlighet att skriva en frivillig förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare, som ger skolan rätt att i
olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela studietiden med
start när eleven börjar i gymnasiets årskurs ett, samt
2
3
4
5
6
7
8
Björn Andersson, Vingåker m fl –
Södermanlands län
God kontakt mellan elev, skola och
vårdnadshavare
att motionen skickas vidare till Moderaternas arbetsstämma 2013.
Björn Andersson
Lotta Finstorp
VingåkerFlensbygden
I Statens offentliga utredningar 2002:121 belyser man problematiken kring
kommunikation mellan skolan, elevhemmet och föräldrahemmet:
I syfte att underlätta kommunikationen mellan skolan och myndiga elevers hem
förekommer det att eleverna bereds möjlighet att skriva på en förbindelse som
ger skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet.
När det gäller myndiga elever är förhållandena annorlunda. Sedan en person
fyllt 18 år är han myndig och bestämmer själv om sina personliga förhållanden.
Något undantag på skolans område finns inte i nuvarande bestämmelser i läroplanen och gymnasieförordningen.
Det är viktigt att respektera och värna myndighetsåldern. Men samtidigt är det
viktigt att sörja för en god kommunikation mellan skolan, elev och elevens hem
i syfte att uppmärksamma och stödja ungdomar som mår dåligt. Föräldrar uppbär försörjningsplikt fram till den dagen då barnet fyller 21 år om vederbörande
går i skolan. Däremot garanterar inte försörjningsplikten någon rätt för föräldrarna att ta del av barnets utveckling och studieresultat.
9
10
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
3
Förbundsstyrelsens yttrande
Fler och fler ungdomar väljer ett gymnasium på annan ort än den där man är
uppväxt. Valfriheten är bra och för med sig många positiva effekter. Oavsett
skolhuvudman, visar enkätundersökningar att många unga mår psykiskt dåligt.
Som en tragisk följd av detta visar statistiken att suicid och suicidförsök bland
ungdomar ökar. Studier visar att unga människor med svagt socialt nätverk
löper större risk att utveckla depression. Detta kan ske vid exempelvis flytt till
ny studieort där individen saknar befintligt socialt nätverk.
sid 374
2
Partistämma 2015
Kommunikation mellan skola, elev och föräldrar/vårdnadshavare är intensiv
ända sedan barnet går i förskola och det är konstigt att denna ska avbrytas
under gymnasietiden. Kontakten mellan föräldrar och skola är viktig under hela
skoltiden, även när eleven fyller 18 år och därmed blivit myndig.
Förbundsstyrelsen instämmer därför i de krav som motionärerna ställer på att
en möjlighet till frivillig överensstämmelse bör kunna finnas i gymnasiet.
Med hänsyn till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
besluta
att
bifalla motionen, samt
att
sända motionen vidare till partistämman 2015.
4
5
6
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
att
anta följande uttalande:
”Det rapporteras att den psykiska ohälsan ökar i samhället. Antalet självmord bland ungdomar och unga vuxna visar tyvärr samma trend.
Moderaterna i Södermanland ska i framtiden arbeta mer aktivt för kortare
led mellan socialtjänsten, psykiatrin och skolan. Vidare ska vi moderater
ställa högre krav på att skolorna uppmuntrar till trepartssamtal mellan
skola, elev och vårdnadshavare.”,
en översyn bör göras kring möjligheten att skriva en frivillig, individuellt
utformad förbindelse mellan elev, skola och vårdnadshavare som ger
skolan rätt att i olika sammanhang ta kontakt med hemmet under hela
studietiden med start när eleven börjar i gymnasiets årskurs ett, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 375 
7
8
9
10
1
1
att
motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015.
Alliansregeringens kloka ambition har därför varit att på sikt minska det statliga
ägandet. När så kan ske, och kriterier för att bevara statligt ägande av bolag
inte längre befinns föreligga, så kan försäljningsintäkterna användas för attill exempelempelvis amortera på statsskulden och på så sätt minska på statens utgifter i form av minskade räntekostnader och ge en ökad kreditvärdighet på den
internationella marknaden, något som har varit viktigt inte minst under senare
års globala finanskris som försatt många överbelånade länder i mycket stora
problem. En avyttring av omotiverat statligt ägande kan också ge utrymme för
en lång rad välkomna reformer på andra viktiga samhällsområden, till exempel
inom den gemensamma välfärden, utan att detta medför skatteökningar eller
hotar bevarandet av sunda och solida statliga finanser.
2
3
Motion 114
4 Finn Bengtsson, Linköping m fl –
5
6
7
8
9
10
Östergötlands län
Avveckla mer statligt ägande för att kunna
göra universiteten friare
Svenska staten har 55 hel- eller delägda bolag. Sammantaget är staten därmed
Sveriges största bolagsägare med innehav av även tre börsnoterade bolag. Det
statliga företagsägandet uppgår därför till mycket stora värden på marknaden,
som endast kan försvaras av att vart och ett av statens bolagsinnehav på så
sätt dels ger ett större mervärde till medborgarna än om en annan ägare funnes, dels att staten är att jämställa med att vara den bästa ägaren för verksamheten. I många fall kan detta ifrågasättas.
Alliansregeringen har kontinuerligt prövat rimligheten i det statliga ägandet.
Man har utgått från att statens uppgift är att ge näringslivet goda förutsättningar, sätta upp lagar och regler och se till att de följs, men inte att primärt
äga och driva företag. Därför bör staten i princip inte äga bolag som verkar på
kommersiella marknader med fungerande konkurrens såvida inte, som ovan
nämnts, bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på
annat sätt. Å andra sidan är det alltid dubbelbottnat när politiska beslutsfattare
och lagstiftare samtidigt ska agera ägare för viktiga och stora företag. Man kan
på goda grunder diskutera om detta förhållande är i linje med konkurrensneutralitet på den marknad som bolaget agerar, något som lätt gör att politikerna
blir svaga ägare för att undvika risk för jävssituationer. Det senare har vi i närtid
sid 376
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sett vad gäller dåliga affärer inom Vattenfall AB och än mer tveksamma affärer
inom Telia Sonera AB.
Partistämma 2015
Ett intressantill exempelempel på statligt ägande som kan ifrågasättas av
ideologiska skäl är statens monopolägande i Akademiska Hus, det vill säga de
fastigheter som svenska universitet och lärosäten huvudsakligen är hänvisade
till för sin verksamhet. Så länge universiteten och lärosätena är statliga myndigheter så kan till nöds detta ägande motiveras. Men om man verkligen vill få
universiteten och lärosätena friare från statens styrning, så är ett överlåtande till
universiteten och lärosätena av Akademiska Hus en välkommen reform.
Det vore önskvärt att svenska universitet kunde frigöra sig ännu mer från staten
och istället för som i dag vara statliga myndigheter övergå i annan ägande- och
driftsform som exempelvis stiftelser eller annan associationsform. En sådan
ökad autonomi för svenska universitet skulle leda till ett ökat ansvar för lärosätena att själva skapa sig en nationell och internationell konkurrenskraft. Detta
förhållande i exempelvis USA och flera andra framgångsrika forskningsnationer
till vilka Sverige under senare år tappat mark är enligt vårt förmenande huvudorsaken till hur man just förbättrar ett lands forskningsmässiga konkurrenskraft,
genom att frigöra universiteten från alltför nära band med staten. Men så görs
så måste också de universitet som frigörs från staten få med sig resurser att
starta med. I Sverige har detta gjorts i samband med avvecklingen av det tidigare så kallade löntagarfonderna. När inte längre sådana medel står till buds, är
ett alternativ det som nämns ovan att överlåta ägande av Akademiska hus på
respektive universitet.
Ett annat alternativ är att staten vid avyttrande av annan statlig företagsverksamhet, istället för att amortera på statsskulden som nu är historisk låg, överför
dessa intäkter till universiteten i syfte att de med ett sådant kapital i botten
ska kunna övergå i annan och av staten friare drifts- och ägandeform. För att
motivera denna överlåtelse ekonomiskt för att öka autonomin och ansvaret hos
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 377 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
1
de enskilda universiteten och lärosätena för sin verksamhetsutveckling bör en
förändring övervägas som kompenserar staten för utgiften genom minskade
statliga anslag till universiteten och högskolorna.
kronor. Dessa kan användas för att betala räntekostnader för statsskulden, för
investeringar eller andra angelägna områden. På så sätt bidrar utdelningarna till
finansieringen av staten och därmed till att hålla tillbaka skattenivån i Sverige.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
Om det statliga ägandet avyttras och används för att amortera på statsskulden
bidrar de till att minska statens räntekostnader. I grunden är det positivt, även
om det med dagens låga räntor skulle vara en tveksam transaktion. Används
däremot pengarna från en avyttring till att utgöra startkapital för universitetsstiftelser sitter staten, och i längden skattebetalarna, med samma nivå på skulderna samtidigt som utdelningarna inte längre levereras in i statskassan. Det
kan i praktiken inte innebära annat än att staten behöver öka skatteintaget eller
minska sin ambitionsnivå på något annat område.
Förbundsstyrelsen ser naturligtvis att det kan finnas skäl att använda pengar
från avyttring av bolag till angelägna investeringar. Däremot kan inte förbundsstyrelsen ställa sig bakom att mer fristående universitet skulle vara den mest
angelägna satsningen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv
att
Moderaterna verkar för fortsatt avveckling av statligt ägande,
att
Moderaterna verkar för att vissa inkomster för avvecklad statlig ägande
öronmärks till att möjliggöra för svenska universitet att övergå i annan
drifts- och ägandeform som är friare från statlig styrning, samt
att
sända motionen vidare till nästa partistämma.
3
4
Finn Bengtsson
Andreas Norlén
LinköpingMotala
Gunnar Axén
Norrköping
Betty Malmberg
Fredrik Bergqvist
Elmer Jansson
Ödeshög NorrköpingLinköping
Inge Jacobsson
Finspång
5
7
8
9
Förbundsstyrelsens yttrande
10
Universiteten i Sverige har i dag ett större behov att kunna konkurrera på den
globala marknaden och genom att omvandla universiteten från myndighet till
stiftelseform skonas de från den statliga byråkratin med förordningar och regleringsbrev och kan istället bestämma mer på egen hand. De kan då exempelvis
äga sina egna fastigheter och om de vill bilda dotterbolag.
Främst gynnar stiftelseformen forskningsarbetet på universiteten och detta
ligger helt i linje med Alliansens högskolepolitik där universitet avkrävs större
forskningsanknytning inom de områden där de bedriver undervisning.
att
avslå att-sats 2 och 3, samt
att
anse att-sats 1 besvarad med vad som ovan anförts.
4
5
Förbundsstämmans beslut
6
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för fortsatt avveckling av statligt ägande,
att Moderaterna verkar för att vissa inkomster för avvecklad statlig ägande öronmärks
till att möjliggöra för svenska universitet att övergå i annan drifts- och ägandeform
som är friare från statlig styrning, samt
att sända motionen vidare till nästa partistämma.
Staten är en stor ägare av företag i Sverige. Alliansregeringens ambition har
genom de senaste mandatperioderna varit att minska ägandet. Kapitalet från
de avyttringar som gjorts har nästan uteslutande använts till att amortera delar
av Sveriges statsskuld.
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
7
8
Förbundsstyrelsen ser svårigheter i att motivera öronmärkning av kapital just för
universiteten och att genomdriva motionärernas förslag utan större ekonomiska
konsekvenser för andra politikområden eller skattenivån. Årligen levererar de
statliga bolagen in utdelningar till statskassan på motsvarande 40 miljarder
sid 378
3
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Motionärerna lyfter en frågeställning som är angelägen, nämligen hur vi säkerställer en fristående akademi från statlig styrning och politisk nyckfullhet.
6
2
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 379 
10
1
1
Motion 115
att resurser tillsätts så att valideringen inte blir en flaskhals i vägen till självförsörjning,
att motionen sänds till moderata riksdagsgruppen för kännedom, samt
2
3
att stämman skickar motionen vidare till partistämman.
Roland Gustbée m fl, Växjö –
Kronobergs län
Förbättrad validering
Roland Gustbée Växjö 2
Katarina Brännström
Växjö
3
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen tackar motionärerna för en väl skriven motion om ett viktigt
ämne.
4
5
6
7
8
Validering innebär att man kartlägger, bedömer och värderar en individs faktiska
kunskaper, färdigheter och förmågor, det vill säga en individs reella kompetens.
Det kan också vara att man översätter redan existerande betyg eller intyg från
ett annat land till svenska förhållanden. Validering är ett viktigt instrument för att
människor skall kunna jobba på rätt kompetensnivå.
I Sverige är det många aktörer som är delaktiga i validering. Det övergripande
ansvaret för den nationella strukturer för validering ligger på Myndigheten för
Yrkeshögskolan. Genomförandet är uppdelat på arbetsförmedlingen, lärosätena, YH-utbildare, Komvux och olika branschorganisationer.
Vi anser, liksom motionärerna, att staten måste se till att myndigheterna får en
effektivare och snabbare validering av utbildningarna än vad som finns i dag.
Det är också viktigt och att man även tydliggör ansvarsområdena för de olika
myndigheterna och ser över aktuella regelverk för att vidta de åtgärder som
krävs för att säkerställa kvaliteten i valideringarna.
Vidare anser vi även att motionen bör sändas vidare till Moderaternas partistämma.
5
Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman:
Problemet är att det tar på tok för lång tid att få sin kompetens validerad. I
vissa fall tar det längre att få sin kunskap validerad än det tog att inhämta den
kunskapen. En bidragande orsak är en oklar ansvarsfördelning mellan alla de
olika aktörerna.
att bifalla motionen i sin helhet.
Med en effektiv validering skulle många nyanlända till Sverige kunna komma
i arbete betydligt snabbare än i dag. Med en snabb validering kortas också
studietiden för den som vill läsa vidare. Det är därför angeläget att vi tar ett
helhetsgrepp om detta.
Förbundsstämman beslutade
Staten måste tydligt peka ut vilka aktörer som skall ansvara för vilken validering. Det måste också sättas tidsgränser för olika aktiviteter. Att utländska läkare kan få vänta flera år för att få genomföra ett tredagars prov för att validera
sin kompetens är klart oacceptabelt.
4
6
Förbundsstämmans beslut
att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att staten måste ta ett tydligt ansvar för att Sverige får ett fungerande system för validering,
7
att resurser tillsätts så att valideringen inte blir en flaskhals i vägen till självförsörjning,
att motionen sänds till moderata riksdagsgruppen för kännedom, samt
att stämman skickar motionen vidare till partistämman.
8
Undertecknade föreslår därför stämman uttala:
9
10
att staten måste ta ett tydligt ansvar för att Sverige får ett fungerande system
för validering,
sid 380
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 381 
10
1
1
Motion 116
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären tar upp en angelägen fråga. Vi moderater är för det fria skolvalet
och vet att friskolor bidrar till en god utveckling i skolsverige. Vi vill att skolorna
ska kunna verka och ”konkurrera” och verka på lika villkor. I dag är det inte så.
2
3
4
5
6
7
Micael Åkesson, Varberg – Hallands län
Bidrag på lika villkor
När Lagen om bidrag på lika villkor kom 2010 innebär det att enligt Skolförordningen 2011:185, kapitel 14, paragraf 6 skall fristående verksamheter ersättas
för sina lokalkostnader med den genomsnittliga kostnaden som kommunen har
för sina egna lokaler. En av anledningarna att denna lag kom var, om huvudmännen för enskild verksamhet utan begränsning skulle få rätt till ersättning för
sina faktiska lokalkostnader, kan man inte bortse från risken att detta kan bli
kostnadsdrivande.
Problemet blir då när fristående verksamheter har hyresavtal som är tecknade
innan lagen trädde ikraft, med lokalhyror som är högre än kommunens genomsnitt. Många av lokalerna som de fristående hyr är kommunens egna samt privata hyresvärdar med högre hyror än genomsnittet. Att det kan bli så här beror
på att en del av lokalerna de fristående hyr är relativt nybyggda.
Detta slår mycket hårt för en del fristående verksamheter, för ersättningen
betalas ut per barn. Många fristående måste ta in mer barn per avdelning för få
ekonomi i sin verksamhet.
Med anledning av ovanstående yrkar undertecknad
Genom friskolekommitténs förslag kommer några ”felaktigheter” att rättas till.
Legitimiteten för friskolorna kommer förhoppningsvis att stärkas. Det missförhållande som motionären berör tas emellertid inte upp, utan kvarstår. Vissa
kommuner ser dessvärre friskolor som ett slags hot och inte ett komplement till
kommunens skolor, som det bör vara. Att en hyressättning finns som missgynnar friskolor, kan delvis vara ett utslag av detta.
2
3
Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen, samt
att
motionen sänds till partistämman.
4
Förbundsstämmans beslut
5
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla motionen, det vill säga
att Lagen om bidrag på lika villkor utvärderas för revidering, samt
att det införs någon slags parameter så att det inte innebär att någon verksamhet måste
stänga på grund av att det är för stor skillnad mellan kommunens snitt och friståendes hyreskostnad.
6
samt
att
motionen sänds till partistämman.
7
att Lagen om bidrag på lika villkor utvärderas för revidering, samt
att det införs någon slags parameter så att det inte innebär att någon verksamhet måste stänga på grund av att det är för stor skillnad mellan kommunens snitt och friståendes hyreskostnad.
8
8
Micael Åkesson
Varberg
9
10
9
sid 382
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 383 
10
1
1
Motion 117
och få livserfarenhet och sina första referenser är av stor betydelse senare i
arbetslivet.
2
3
4
5
6
Linus Gunnarsson, Valbo – Gävleborgs län
Fribelopp för eftergymnasiala studier
I dag ligger fribeloppet för heltidsstuderande på universitet och högskola på 70
400 kronor per kalenderhalvår. Studerar man fler än 20 veckor heltid någon av
terminerna minskar fribeloppet ytterligare. Detta innebär att man som student blir återbetalningsskyldig, om förvärvsinkomsten överstiger fribeloppet,
för eventuella studiebidrag och lån till Centrala studiestödsnämnden (CSN).
Som förvärvsinkomst räknas även exempelvis politiska arvoden och lön samt
semesterersättning som intjänats under föregående år men betalas ut under
studieperioden.
Fribeloppet, som är ett tak för hur mycket man som student får tjäna, motverkar
således både demokratin angående politiska förtroendeuppdrag samt arbetslinjen då den avskräcker studenter från att stå till arbetsmarknadens förfogande. Därmed går studenten även miste om viktig kompetens och yrkeserfarenhet. Fribeloppet inskränker också levnadsstandarden för studenten framför allt
under studietiden, men även efter färdiga studier samt livet som pensionär.
Den demokratiska aspekten är också viktig. Vi känner alla till svårigheten att få
yngre människor att engagera sig politiskt. Vi bör därför se till att studerande
kan ta politiskauppdrag utan att förlora ekonomiskt.
2
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
3
Förbundsstämmans beslut
4
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla motionen, det vill säga
att fribeloppet för studier på universitet och högskola ska höjas till det dubbla gränsvärdet,
5
samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
6
Jag föreslår stämman besluta
7
8
9
10
att
fribeloppet för studier på universitet och högskola ska höjas till det dubbla
gränsvärdet.
7
Linus Gunnarsson
Valbo
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen vill tacka motionären som lyfter en fråga som är viktig ur
flera aspekter.
Arbetslinjen är en viktig och central fråga för vårt parti. Då bör det även vara så
gynnsamt som möjligt för studerande att arbeta under studietiden. Att arbeta
sid 384
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 385 
10
1
1
Motion 118
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderata Ungdomsförbundet
Högre studier
Propositionen skickas vidare från Moderata Ungdomsförbundet enligt
beslut på Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014.
Aldrig förr har så stor del av Sveriges vuxna tagit del av en högre utbildning.
Utbildningssektorn har aldrig haft så mycket resurser. Många gamla studenter
skulle inte känna igen sig i dagens lärosäten, mycket har hänt i Sverige när det
kommer till högre utbildning.
Utvecklingen har gått från att universiteten till störst del bestått av unga privilegierade män till att i dagsläget ge alla unga människor chansen oavsett vilken
socio-ekonomisk bakgrund man kommer ifrån men också utvecklas från att för
60 år sedan bestått av två universitet till den bredd av lärosäten vi har i dag.
Det är en naturlig effekt av att fler människor har det bättre ställt kopplat till
en radikalt högre grad av specialisering. Det förutsätter en dynamisk expansion av högre utbildning och forskning. Det är lätt att se det positiva med den
snabba expansion av högre studier vi har haft i Sverige, men tyvärr har inte
utvecklingen gått helt felfri. Kvantitet har för länge stått i motsatsförhållande till
kvalité, våra universitet sjunker i internationella mätningar och det tar alldeles
för lång tid innan studenter kommer i jobb. Det är dags för en utbildningspolitik
som inte ser ett motsattsförhållande mellan fler utbildade och konkurrenskraft,
kvalité och jobb.
Finansiering
Arbetsmarknaden ser inte likadan ut i dag som när utbildningssystemet snabbt
byggdes ut under 1960 talet. Dagens studenter kommer i högre utsträckning
att arbeta i internationella miljöer, med kunder från hela världen eller utomlands
och kommer därför att konkurrera med studenter från inte bara andra delar
av Sverige, utan helt andra världsdelar. Under industrikrisen på 1970-talet fick
vi uppleva hur jobb inte för all evinnerlig framtid är garanterade att stanna i
ett land. Då var det de klassiska industribolagen som utlandsplacerade allt
sid 386
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
fler tjänster till länder med lägre löner. För att hålla oss konkurrenskraftiga så
att Sverige kan växa måste vi se till att kvalitén på våra utbildningar inte bara
håller måttet utan att kvalitén också ökar. Redan i dag finns det möjlighet för
svenska företag att låta indonesiska studenter göra bokföringen, en polsk firma
att göra hemsidan och indiska ingenjörer att bygga den nya produkten. Allt
mycket billigare än här hemma. Vår konkurrenskraft kommer inte bygga på billig
arbetskraft utan Sverige måste stärka sin ställning genom att konkurrera med
kompetens och kvalitet och det sätter krav på hur vi i framtiden kommer kunna
finansiera högklassig utbildning. Det kommer att behövas tillskott av medel från
andra aktörer än staten om vi ska kunna hålla tempot i utvecklingen. Hur de
privata medlen ska tillföras måste undersökas i koppling till utbildningsutbudet
och lärosätenas autonomi.
Sverige tillhör ett av de länder i världen som lägger mest resurser på utbildning
sett som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Vi borde därför ha en utbildning i toppklass. Det har vi inte, istället ser vi en negativ trend där våra Svenska
universitet under en lång tid stadigt har rört sig ner i den stora årliga internationella rankningen ”World reputation ranking” som görs av brittiska Time’s higher
education. Sverige har bara ett universitet på topp hundra och det är Karolinska
institutet. I tider då efterfrågan på personer med högskoleutbildning ökar, ökar
också kraven på hur vi kan få ännu fler studenter med olika bakgrunder, från
hela Sverige men också från andra länder att ta tillvara och utveckla talanger
på Sveriges universitet och högskolor. Harvard, Massachusetts tekniska institut
och Cambridge universitet ligger i topp och de lyckas inte bara locka till sig de
mest ambitiösa från respektive land utan även de mest ambitiösa i hela världen.
Vid en jämförelse kan vi konstatera att deras antagningsprocesser och finansieringssystem skiljer sig avsevärt från Sveriges. Men den kanske tydligaste
skillnaden mellan de topplistade och de svenska universiteten är bristen på
autonomi hos våra högre lärosäten. De universitet som rankas högst har inte
bara har en autonomi när det kommer till rekrytering av professorer och elever
samt utformning av utbildning utan även en stor frihet i bestämmandet av
finansiering.
Några större förändringar av vårt resurstilldelningssystem har inte gjorts på över
25 år men förutsättningarna för våra utbildningar har kraftigt förändrats. Allt fler
högutbildade behövs på arbetsmarknaden och bara i Stockholms län kommer
det finnas en brist på mellan 44 000 och 73 000 högutbildade personer 2030
enligt Stockholms läns landsting. Det ständigt ökande behovet av högutbildade
människor sätter ytterligare press på vår framtida finansiering. Då handlar det
om att både se över vilket kursutbud vi har då många populära utbildningar
inbringar resurser som ofta får finansiera små utbildningar som annars inte
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 387 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
skulle gå runt, men det handlar också om att hitta nya sätt att finansiera våra
utbildningar.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Vi i Sverige har till skillnad från andra länder skapat ett bra högskolesystem
utan direkt privat finansiering, men i ett läge där konkurrensen från andra länder
blir starkare behövs långsiktiga reformer som stärker Sveriges konkurrenskraft.
Både EU-kommissionen och Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) har pekat på riskerna med att enbart förlita sig på statsanslag för finansiering av högre utbildning. Det finns olika tänkbara sätt att öka
privat finansiering av universitet och högskolor. Studieavgifter, donationer till
utbildning och forskning eller att tillåta lärosäten att ta ut avgifter som överstiger
fullkostnadstäckningsbeloppet för tredjelandsstudenter är tänkbara sätt. Det
förstnämnda är en lösning som är svårast att implementera i dagens Sverige.
Men oavsett finansieringslösning måste vi framförallt eftersträva en ökad autonomi för våra högre lärosäten. Stärkt autonomi för universitet och högskolor
är nödvändigt, det leder inte bara till högre kvalitet utan för att våra universitet
också upplyst ska kunna fungera som samhällets självkritiska spegel.
För när alla discipliner och alla typer av akademisk verksamhet ska utvecklas inom några organisationsformer reduceras både variationsrikedomen och
innovationsförmågan. Med större makt och eget ansvar att själva välja finansieringsmetod kommer vi kunna få högre kvalitet på både grund- och forskningsutbildningen samt ökad samverkan med arbetsmarknaden. Däremot måste
ökad frihet åtföljas av ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering med ett
mångsidigt redovisningsansvar och med skydd för grundläggande akademiska
värden och rättsliga principer.
Autonomi i rekryteringsprocessen
Den autonomi i rekryteringsprocessen till våra högre utbildningar som universiteten redan har fått måste börja användas. Våra universitet är fast i ett tänkande
format av att de är ägda och kontrollerade av staten trots att regelverket till
stor del förändrats. Systemet för antagning till högre utbildning påverkar i stor
utsträckning utbudet av kompetens på den svenska arbetsmarknaden. I dag
tilldelas våra högre utbildningar studenter utan någon helhetsbedömning av
individens förutsättningar för studier, person eller erfarenheter utan i dag fokuseras det mesta på genomsnittsbetyg. Individen och högskolan behöver aldrig
ens mötas under processen. I andra länder är det vanligare att universitet och
högskolor anstränger sig och utvecklar egna metoder för att mäta reell kompetens och locka till sig de studerande som har de bästa förutsättningarna för att
klara en specifik utbildning. Med ett sådant system skulle studenter inte behöva
rangordnas i enlighet med allmänna betyg eller högskoleprovspoäng utan skulle
sid 388
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
bedömas utifrån sina förutsättningar för just den utbildningsinriktning de själva
vill gå. Vårt system med rankning enligt betygspoäng kan ses som objektiv
men betygen i sig är i realiteten en lärares bedömningar och bidrar med höga
kostnader för onödig konkurrens-komplettering och försenad studiestart för tusentals studerande. Det ligger en stor utmaning i att bryta långa traditioner och
normer men ifall vi vill ha en utbildning av hög klass där studenter som är mest
lämpade får gå utbildningarna är det av stor vikt att universiteten vågar.
Höjd kvalitet för eleven
Trots att vi aldrig någonsin satsat så mycket på forskning och utbildning som vi
gör i dag upplever studenter nedskärningar i sin utbildning. Färre föreläsningar,
seminarium eller mindre tid med sin handledare. Med statlig finansering och
med staten som huvudman är det en kvalitetssänkning som inte kan accepteras. Antalet studieplatser har ökat och kursutbudet breddats, men de mesta av
de medel som vi har satsats på våra universitet och högskolor de senaste åren
har gått till forskning, vilket är nödvändigt för att hålla takten med omvärlden,
men vi måste också förse grundutbildningen med tillräcklig finansiering för att
höja vår konkurrenskraft. Många vittnar om bristen på lärarledd tid, och främst
inom humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, juridik och lärarutbildningen.
Det är också de utbildningarna som får lägst resurser per student. Bland nybörjarstudenterna i ekonomi eller juridik uppger 14 procent att de har så lite som
noll till fem timmars undervisning i veckan och nästan fyra av tio har mindre
än nio timmars undervisning i veckan. Resursfördelningen i högre utbildning är
problematisk och måste ses över för att bättre premiera kvalitet i högre utbildning.
Utbildning som leder till jobb
I dag tar det alldeles för lång tid från att man börjar studera till att man som student avlägger examen. Vi måste öka genomströmningen i den högre utbildningen, det är viktigt för att minska arbetslösheten och för att öka tillväxten. Att läsa
en lång utbildning eller att inte påbörja studierna tidigt behöver inte alls vara
dåligt samhällsekonomiskt men att studenter hoppar av studierna, helt byter
inriktning på grund av felval eller tar för lång tid på sig att slutföra sin utbildning
på grund av dåliga studieresultat, är inte samhällsekonomiskt försvarbart när
studierna är skattefinansierade. Vi behöver göra det enklare för fler att kunna ta
sin examen tidigare. Ett bättre utbud av sommarkurser ger studenter möjlighet
att läsa in sin examen även på sommaren vilket skulle kunna öka studietakten
för många.
För att motivera fler att tidigare bli klar med sin utbildning och höja genomströmningen i högre utbildning skulle det finnas en poäng i att införa symbo-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 389 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
liska, mindre avgifter för samtliga kurser och terminer på program. För att göra
en sådan lösning möjlig skulle finansieringssystem också kompletteras med utbildningscheckar för den enskilde studenten som man får tilldelat sig för antalet
terminer man är antagen till. I realiteten betyder det inga höjda kostnader eller
nya avgifter för studenter, utan synliggör bara kostnaden för den studerande
och sporrar en till att bli klar i tid. Dels skulle det motivera till högre studietakt
då fler studenter skulle se kostnaden av att studera, men det skulle även motivera fler studenter att bli klara med sin examen på utsatt tid, eftersom man inte
har checkar som täcker fler än de terminer man är antagen till.
För att motivera till kortare studietid och snabbare genomströmning bör bidragsdelen i centrala studiestödsnämnden (CSN) avskaffas. Vidare borde CSNsystemet avskaffas till förmån för att lägga över utlåningen på bankerna, med
avdragsgill ränta och inte som i dag där man inte kan göra några avdrag på den
årliga räntan som CSN lägger på och som tynger än mer för dem som redan
har stora studieskulder. En statlig garanti skulle kunna garantera lånens säkerhet för bankerna. Ett mer öppet system där bankerna står för utlåningen skulle
ge en större flexibilitet till studenten att själv välja upplägg, och inte längre
tvingas göra sig beroende av CSN och dess stelbenthet. Ett sådant system
skulle inte heller hindra studenter från att arbete vid sidan av studierna.
Sådana reformer sätter krav på att studenter snabbare ska komma i arbete
efter studierna, men också under studierna. Enligt högskolelagen och högskoleförordningen ska all högre utbildning ha anknytning till forskning och arbetsliv,
men tre av tio studenter har sällan eller aldrig haft anknytning till aktuell forskning och nästan hälften har sällan eller aldrig haft arbetslivsanknytning.
Utländska filialer
En annan åtgärd som inte behöver stå i kontrast med andra förändringar och
som skulle stärka vår högre utbildning är att möjliggöra för utländska universitet
att öppna filialer i Sverige. Enligt brittiska Observatory on Borderless Higher
Education fanns det 2012 omkring 200 utländska filialcampus runtom i världen,
och drygt 30 nyetableringar var under planering. Antalet filialcampus ökade
med 23 procent mellan 2009 och 2012. Sedan 2009 har filialer öppnat i 22
nya länder. USA är det land vars universitet är i toppen av både kvalitétmätningar och vars universitet etablerar sig utomlands. Ett sådant toppuniversitet
i Sverige skulle kunna ha en stor betydelse för studenter, forskare och vår
arbetsmarknad. Men de skulle också höja vår utbildningsstandard genom att
inspirera svenska lärosäten med nya metoder och normer. Det skulle ge ny livskraft till vår akademiska värld och bryta vårt sätt att se på högre utbildning. I en
omvärld med högre tryck på högutbildad personal och tilltagande internationa-
sid 390
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
lisering är det ett naturligt steg att ansluta sig till tåget för i relation till hur andra
länder nu agerar har Sverige hamnat markant efter. New Yorks borgmästare Michael Bloomberg bjöd 2011 in internationella toppuniversitet att berätta varför
de skulle få starta ett helt nytt universitet mitt i New York och nu ska israeliska
Technion i samarbete med amerikanska Cornell bygga ett helt nytt universitet,
planerat att öppnas 2017.
Både svenska och utländska aktörer har velat starta upp olika filialer i Sverige
utan framgång på grund av att förutsägbarheten är svår. Det finns inget regelverk som direkt förhindrar utländska aktörer från att starta utbildningar med rätt
till examen. Men för att få tillstånd krävs det at man har lokaler, anställda lärare,
god infrastruktur, kvalitétssäkring och annat på plats. Tyvärr utgör dessa krav i
realiteten ett hinder för etablering då det är svårt att få finansiering innan man
ens med säkerhet kan säga om verksamheten kommer få bedrivas. Ifall något
av världens ledande universitet överväger att öppna en filial i norra Europa, bör
vi i Sverige visa att vi är mer än villiga att låta dem komma hit. Därför måste
tillståndsgivning för utländska lärosäten som vill upprätta filialer förenklas det
finns nämligen ingen anledning för olika aktörer att satsa så mycket resurser i
förväg utan vetskap om man ens får bedriva den redan påkostade utbildningen.
Vi står inför stora utmaningar i att kunna utveckla våra högre studier till förstklassiga utbildningar, en nödvändighet för att kunna konkurrera med kompetens och kvalitet i den allt mer internaliserade världen. Med fler finansieringsmöjligheter och nya internationella universitet kan kvaliteten höjas, Sveriges
konkurrenskrav mötas och vårt välstånd fortsätta att utvecklas.
Vi föreslår partistämman besluta
2
3
4
5
6
att propositionen antas,
att verka för att statliga högre lärosäten använder sig av egna antagningsprocesser,
att verka för att höja den privata finansieringen av högre lärosäten,
7
att verka för högre autonomi hos högre lärosäten,
att verka för att en utvecklad kvalitetsutvärdering åtföljs av högre autonomi
för högre lärosäten,
8
att verka för ett checksystem med termins- och kursavgifter för högre utbildning,
att avskaffa CSN-system och istället låta bankerna stå för upplåningen,
att verka för en övergång från studiebidrag till studielån,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 391 
9
10
1
1
att avskaffa fribeloppet på lånedelen för studenter i CSN-systemet,
2
att verka för att förenkla för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige, samt
2
att skicka propositionen som motion till partistämman.
Moderata Ungdomsförbundet
3
Motion 119
Förbundsstämmans beslut
Moderata Studenter – Moderata
Ungdomsförbundet
Ett moderat reformpaket för högre studier
3
Proposition skickas vidare från Moderata Studenter enligt beslut på Mo­
derata Studenters riksårsmöte 2015.
4
Sveriges ekonomi och samhälle förändras i spåren av globaliseringen. Varvsindustrin har förvandlats till högteknologiska automationsrobotar, nya branscher
som 3D-printing har växt fram och programmerare är i flera storstadsregioner
det vanligaste yrket. Svenska universitet och högskolor måste stå rustade för
att möta denna snabba förändring eftersom vi i dag inte är ett land som konkurrerar med låga löner. Kunskap, innovation och högre studier är en central del i
ett Sverige som även fortsättningsvis ska förbli rikt.
5
Förbundsstämman beslutade
att bifalla att-sats 1-11, det vill säga
4
att propositionen antas,
att verka för att statliga högre lärosäten använder sig av egna antagningsprocesser,
att verka för att höja den privata finansieringen av högre lärosäten,
att verka för högre autonomi hos högre lärosäten,
5
att verka för att en utvecklad kvalitetsutvärdering åtföljs av högre autonomi för högre
lärosäten,
att verka för ett checksystem med termins- och kursavgifter för högre utbildning,
att avskaffa CSN-system och istället låta bankerna stå för upplåningen,
att verka för en övergång från studiebidrag till studielån,
att avskaffa fribeloppet på lånedelen för studenter i CSN-systemet,
6
7
att verka för att förenkla för utländska lärosäten som vill upprätta filialer i Sverige, samt
att skicka propositionen som motion till partistämman.
Reservation
Emma Jogic, Delom Haffo, Amanda Broberg, Louise Stenberg, Agnes Skyman,
John Baciu, Sarah Roos, Sofia Kacim, Armend Dushica, Kenny Hansson, Dan
Ishaq, Marcus lantz, Noria Manouchi, Frida-Maria Walgren, Nils Hjalmarsson,
Helena Walentowicz, Sara Ullmark, Alexander Rosenberg, Julia Persson, Emelie
Mattsson och Emelie Nyberg reserverar sig till förmån för avslag på att-sats 6.
8
Trots att världen i allmänhet och den svenska arbetsmarknaden i synnerhet har
förändrats i rasande fart sedan industri – och 1990-talskrisen har inte en större
universitetsreform genomförts sedan 1990-talet. Kritiken mot nuvarande system har ofta riktats mot den ledande, liberala organisationsteorin på 1990-talet,
nämligen New Public Management. Det är samma kritik som även riktas mot
det fria skolvalet. Vi menar att det grundläggande valfrihetssystemet inte är problemet, men att det måste korrigeras för att driva på kvalité och harmoniseras
till den globala marknaden.
Utbildningskvalitet och studenternas kunskaper har sjunkit över tid och tyvärr
är trenden även fortsättningsvis negativa. Samtidigt har diskussionen om antalet
platser fullständigt dominerat den utbildningspolitiska agendan från höger till
vänster. I vissa fall har antalet platser och etablering av nya lärosäten både
explicit och implicit använts som en arbetslöshetsregulator. En student som inte
söker jobb, räknas heller inte som arbetslös enligt varken Statistiska Centralbyråns eller Eurostats definitioner.
9
10
6
7
8
9
sid 392
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 393 
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Resurstilldelning
Vi tror inte resurserna i sig är det fundamentala problemet utan snarare hur
de används. Exempelvis ligger Sverige på tolfteplats bland OECD-länderna
(Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) när det kommer till
utbildningskostnader och vi lägger 6,3 procent av bruttonationalprodukt (BNP
på utbildning. Nuvarande resurstilldelning baseras på helårsstudenter och
helårsprestationer. Kort sagt kan man säga att varje lärosäte får ett utbildningsuppdrag från regeringen, ett tak, och att lärosätena inom denna ram får betalt
per antalet studenter. Läser en student på deltid eller en enskild kurs, räknas
denna som andel av heltidsstudier. Helårsstudent är en student som är registrerad till helårsstudier och helårsprestation är en student som avklarat helårsstudier. Högskolor och universitet får således betalt av regeringen per antalet
registrerade och avklarade högskolepoäng.
Incitamenten för en rektor som vill behålla sitt prestigefyllda jobb i sann public
choice anda blir således att ha så många registrerade och avklarade högskolepoäng som möjligt. Ska man dessutom vara pessimist innebär nuvarande system att lärosätena har ett intresse av att år efter år sänka kunskapsribban för att
fler ska klara studierna och därför bidra till universitetskassan. Även urvalet, det
vill säga vilka program och kurser som erbjuds, påverkas av finansieringsmodellen.
När ett sjukhus privatiseras eller kollektivtrafiken läggs ut för upphandling används nästan alltid en finansieringsmodell som baseras på en rad parametrar.
Om bussarna går i tid, kundnöjdheten är hög och investeringar i miljöfordon
görs kan exempelvis entreprenören få mer pengar. Ett liknande system föreslår
vi även för lärosätena där vi styr om incitamenten mot kvalité istället för endast
antalet platser. Självklart borde en högskola med 10 000 elever få mer resurser
än en högskola med en elev, men en högskola med högt förädlingsvärde per
elev bör även få mer resurser än en högskola med lågt förädlingsvärde per elev.
Så är det dock inte i dag. Vi föreslår därför att Helårsstudent/helårsprestationsystemet (HÅP/HÅS) reformeras till att inkludera fler delar än antal, men för att
detta ska kunna göras på ett rättssäkert och trovärdigt sätt bör även externa
examinatorer införas. Externa examinatorer finns exempelvis redan i dag i
Norge och Danmark.
Pro market
Utöver Sveriges universitets och högskolors incitament, är även marknadsmekanismen för studenter satt ur spel. Man uppfattar utbildningen som gratis,
trots att den i allra högsta kostar både för samhället och individen. Ofta glöms
alternativkostnaden helt, det vill säga, vad studenten hade kunnat göra istället
sid 394
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
för att studera. På många utbildningsprogram överstiger alternativkostnaden
den faktiska avkastningen på utbildningen. Det betyder att en student går back
på att studera.
För att hjälpa studenter och blivande studenter att fatta mer medvetna val
föreslås därför lärosäten ta ut mindre ansökningsavgifter. På det sättet ska fler
tänka efter ytterligare en gång innan de slänger iväg en ansökan. Beslutet spelar stor roll och måste behandlas därefter. Vi tror även bidragsdelen i Centrala
studiestödsnämnden (CSN= skapar långsiktiga problem för vårt utbildningssystem. Tas studiebidraget bort borde studenter få tjäna hur mycket som helst
utan att studielånet ska påverkas. Därmed skulle fribeloppet kunna avskaffas
samtidig som bidragsdelen tas bort.
Kvalitetsutvärdering
Den kvalitetsutvärdering som sker i dag togs fram av den före detta universitetskanslern (UK) Lars Haikola och avsåg gälla perioden 2011-2014. Givet
ovanstående text om resurstilldelning och studenters utspelade val skapar
gällande utvärdering av UK-ämbetet en nedre gräns för hur illa ett lärosäte
kan sköta sin utbildning. För att dra upp ettill exempelempel riskerade 2012
Stockholms universitet att förlora sittill exempelamenstillstånd på juristprogrammet som en konsekvens av låg kvalité. Granskningen innefattar bland annat
studenters uppsatser och enkäter till alumner som bedömningsgrund. Det nya
utvärderingssystemet som skulle börja gälla från årsskiftet men som nu väntas
implementeras till 2016 kommer inte ha UK-ämbetet som huvudman utan lärosätena förväntas granska sig själva. Vi ser stor risk i detta system där utvärdering inte kan anses ske på rättssäker grund. Därför föreslår vi att detta arbete
även fortsättningsvis sker av oberoende myndighet som i sin tur ges muskler
att stänga ner underpresterande kurser, program och utbildningar.
Harmonisering
I en internationell kontext är inte svenska universitet toppuniversitet. Karolinska
Institutet är det enda lärosätet i Sverige som räknas till de bästa 100 universiteten i världen enligt prestigefyllda Time’s higher education. För att dra nytta
av kompetensen och erfarenheterna globalt, bör därför utländska filialer lättare
kunna etablera sig i Sverige. Tyvärr står i dag ett omfattande regelkrångel som
minimuminvesteringar och krav på studentunderlag i vägen för detta i dag. För
att lättare kunna tillgodoräkna sig poäng, åka på utbytestermin och jämföra nationella med internationella alternativ bör även ramverken harmoniseras. G-VG
skalan är svår att sätta i en global situation. Många länder använder dessutom
ett så kallat treterminssystem där meningsfulla sommarkurser erbjuds, och
studenter skulle kunna välja att snabbare bli klar med sin utbildning.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 395 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
Lärosätenas autonomi
Vi människor hör till de mest komplexa djur i världen och är fantastiskt mångsidiga. Däremot är det svårt att vara bäst på precis allt, varför specialister av olika
slag används. Företagare är bäst på företag och bör därför i största möjliga
mån få lämnas ifred och likaså bör gälla akademien. Ansvaret för akademien
bör ligga hos just akademien – inte utbildningsministern. Det finns många riktlinjer, regler och lagar som i dag begränsar denna autonomi och vi har för avsikt
att på sikt bli av med en del. Inflödet av nya studenter är en del av verksamheten där högskolor och universitet bör få fullt självbestämmande, både vad gäller
val av bedömningsgrunder och hur dessa värderas. Vidare bör även det statliga
Högskoleprovet läggas ned och ersättas av en fri marknad för antagningsprov eftersom det statliga provet nödvändigtvis inte är optimalt för samtliga
utbildningar i Sverige. Detta är inget radikalt då andra länder, till exempel USA
använder sig av två olika privata antagningsprov: Scholastic Assessment Test
(SAT) och American College Test (ACT). Där får sedan skolorna bestämma huruvida något eller båda testen accepteras. Vid en fri marknad kan helt nya tester
specialanpassas för utbildningar och lärosäten, exempelvis SAT erbjuder så
kallade subject tests, vilket är ämnesspecifika högskoleprove. I praktiken skulle
då en ekonomiutbildning kunna lägga större vikt vid ett ämnesspecifikt högskoleprov i ekonomi, än vad en potentiellt blivande student presterar på en orddel i
svenska.
För att förbli ett rikt land med stark konkurrenskraft måste vi även fortsättningsvis konkurrera med nya idéer och innovativa lösningar. Det möjliggörs i sin tur
av ett paket av reformer för högre studier.
10
verka för att universitetskanslersämbetet ska stänga ner undermåliga
utbildningar,
att
verka för att samtliga högskolor och universitet ska anpassas efter Bolognaprocessen,
att
verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell
utbildning i Sverige,
att
verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige,
att
verka för att utländska filialer ska få ta betalt för sin utbildning,
att
verka för att icke EU- och EES-medborgare ska finansiera sin egen utbildning i Sverige,
att
verka för att samtliga lärosäten erbjuder treterminssystem,
att
verka för en fri marknad för antagningsprov för högre studier,
att
verka för att lärosäten ska ha större möjlighet att styra sina egna antagningsprocesser,
att
verka för att högskolor och universitet ej ska drivas i myndighetsform,
samt
att
skicka propositionen som motion till Moderaternas partistämman.
Moderata Studenters riksårsmöte
propositionen antas,
Riksårsmötet beslutade
att
verka för att resurstilldelningssystemet ska inkludera fler parametrar,
att
att
verka för att resurstilldelningssystemet ska ta hänsyn till parametrar som
uppsatsers kvalitet, betyg, antal studenter och framtida förankring på
arbetsmarknaden,
verka för att tentamina samtill exempelamensarbete ska rättas av externa
examinatorer,
att
verka för att bidragsdelen av studiemedlet tas bort,
att
verka för att kvalitetsutvärdering ska ske av oberoende myndighet,
sid 396
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
3
5
6
att
att
2
4
Moderata Studenter
Vi föreslår stämman besluta
att verka för att fribeloppet avskaffas,
9
att
anta propositionen.
7
Förbundsstyrelsens yttrande
Sveriges högre utbildning är i behov av ett flertal reformer för att klara konkurrens och förbättrad kvalitet. Den högre utbildningen är fortfarande en av de
mest reglerade marknaderna i Sverige. Förbundsstyrelsen är av uppfattningen
att den högre utbildningens resurstilldelningssystem behöver förändras. Däremot tror vi inte att det självklart är just fler parametrar eller att samtliga parametrar som föreslås är de som resurstilldelningen ska utgå ifrån.
Vidare är det självklart välkommet med friare antagningsprocesser. Möjligheten
för högskolorna att själva använda antagningsprov finns redan i dag vilket gör
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 397 
8
9
10
1
2
1
att vi inte riktigt förstår vad som avses med en fri marknad för antagningsprov.
Gällande studiebidragen tycker vi att fribeloppet behöver höjas och på sikt
avskaffas men endast i ett läge där bidragsdelen i CSN har fasats ut. En sådan
övergång känns mindre prioriterad än att fortsätta öka fribeloppet, göra det mer
lönsamt att plugga vid sidan av studierna och succesivt växla sänkta bidrag
mot ökad lånedel.
Moderata Ungdomsförbundets förbundsstyrelse föreslår partistämman besluta:
3
att
bifalla att-sats 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 17, det vill säga
att verka för att kvalitetsutvärdering ska ske av oberoende myndighet,
att verka för att universitetskanslersämbetet ska stänga ner undermåliga utbildningar,
att verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell utbildning i
Sverige,
4
att verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige,
att verka för att utländska filialer ska få ta betalt för sin utbildning,
att verka för att icke EU- och EES-medborgare ska finansiera sin egen utbildning i Sverige,
att verka för att samtliga lärosäten erbjuder treterminssystem,
5
att verka för att lärosäten ska ha större möjlighet att styra sina egna antagningsprocesser,
att verka för att högskolor och universitet ej ska drivas i myndighetsform,
att
6
7
8
avslå att-sats 1, 2, 3 och 15, samt
att anse att-sats 4, 5, 6, och 9 besvarade.
Reservationer
Björn Olsson, Noria Manouchi och Oliver Rosengren reserverade sig mot beslutet angående att-sats 6 till förmån för avslag med följande motivering: ”Moderata Studenter har rätt i att studiemedlen behöver förändras. Vi är dock inte av
uppfattningen att de landar rätt i sina att-satser. Ingångsvärdena bör vara att
drivkrafterna för högre utbildning ska vara starka och trösklarna att ta del av
högre utbildning låga, oavsett socio-ekonomisk bakgrund.
Att-satser ska prövas var för sig. Det är därför bra att förbundsstyrelsen beslutade att besvara att-sats 5. Fribeloppet bör inte slopas för studiebidrag, utan
bara för studielån. Att slopa fribeloppet med dagens konstruktion vore märkligt.
Det är inte rimligt att ha rätt till studiebidrag oavsett inkomst. Att-satsen ska
sannolikt ses tillsammans med att-sats 6, men där delar vi inte motionärens
åsikt.
Det starka sambandet mellan barns utbildning och föräldrars utbildningsnivå,
som framgår av bland annat SCB-statistik, är ett av de främsta uttrycken på en
välfärdsstats misslyckande. Vi lyckas inte ge lika möjligheter för alla.
För den som har knappa ekonomiska marginaler innan studier riskerar trösklarna till högre utbildning att växa om studiebidraget avskaffas. Samtidigt finns
önskvärda reformer av studiebidraget. IFAU visar att tidsbegränsning skulle
kunna stärka incitamenten för att avsluta sin utbildning snabbare.
IFAUs utvärdering av studiemedelsreformen 2001 visar att studenter med
föräldrar utan högskoleutbildning dessutom började arbeta mer efter reformen.
Istället för att avskaffa studiebidraget bör det användas för att motverka att
utbildningsnivå går i arv.
3
Bodil Sidén och Noria Manouchi reserverade sig mot beslutet angående attsats 13 till förmån för avslag.
4
Sara Hägerström reserverade sig angående att-sats 15 till förmån för bifall.
Benjamin Dousa och Jessica Häggroth reserverade sig till förmån för bifall av
att-satserna 2, 3, 4, 5, 6, 9 och 15 med följande motivering: ”Resurstilldelningen
för Sveriges universitet och högskolor baseras något förenklat endast på antalet studenter. Samtliga tongivande aktörer i den högskolepolitiska debatten som
SULF, SUHF, Svenskt Näringsliv, SFS, facken och de politiska partierna inser att
förändringar av större karaktär måste till. Andra valfrihetssystem, som utbetalningar till vårdcentraler, använder ofta avancerade mätmetoder för att skapa
incitament för kvalitet. Vad dessa mätinstrument ska vara är i allra högsta grad
en politisk fråga. Vi värdesätter utbildningskvalitet och koppling till arbetsmarknaden vilket också bör avspeglas i hur lärosätena får betalt för att skapa så
tydliga och långsiktigt hållbara incitament som möjligt.
5
6
I dagsläget får inte andra aktörer än universitets- och högskolerådet tillhandahålla högskoleprov. I många andra länder finns en fri marknad för antagningsprov där sedan lärosätena självständigt får avgöra vilka de ska acceptera och
där den som ansöker då får göra just det provet. De kändaste exemplen är ACT
och SAT i USA som båda drivs av privata aktörer.
7
Tilltagande globalisering medför inte bara ökad konkurrens och valfrihet för
Sveriges studenter utan även för svenska lärosäten. Harmonisering av betygssystem och utbildningsupplägg är därför att eftersträva för att göra det enklare
att åka på utbyte, byta lärosäte under utbildningen och för lärosätena att samarbeta med varandra.”
8
9
10
2
9
sid 398
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 4:
Skola och utbildning
sid 399 
10
Utskott 5:
Försvar, säkerhet
och omvärld
1
Motion 120
2
Suzanne Frank, Växjö – Kronobergs län
Angående att Sverige ska ansöka om
medlemskap i Nato
3
Debatten kring att Sverige bör bli medlem i Nato är återigen aktuell. Med rätta.
Argumenten för ett svenskt Natomedlemskap blir allt fler. Att Sverige bara kan
hålla territoriet under högst en vecka trots 40 miljarder årligen i försvarsanslag
har fått flera namnkunniga debattörer att vakna till. Argumenten för att gå med i
Nato är många.
4
Vi ska kunna skydda vårt territorium men för att kunna vara uthållig i vår försvarsförmåga krävs hjälp från andra länder i Nato. Våra ambitioner att kunna
försvara landet måste vara långsiktigt och gälla för flera decennier framåt. Tillsammans med andra medlemsländer i Nato delar vi grundläggande värderingar
om demokrati och frihet. Ett svensk Natomedlemskap skulle starkt medverka
till stabilitet och långsiktig fred kring Östersjön.
5
Vi vet att det pågår en militär upprustning i vårt närområde och på flera års sikt
kan hotbilden mot Sverige förändras. Att ingå i Nato skulle stärka vårt nordiska
försvarssamarbete.
Sveriges neutralitet är omdiskuterad och vår alliansfrihet sedan Sovjets fall har
aldrig på allvar blivit ordentligt förklarad för svenska folket. Vi är i dag en självklar medlem i EU sedan många år. I praktiken står vi på Natos sida. Svenska
soldater deltar i Nato-förband i oroshärdar och strider runt om i världen. Inom
försvarsalliansen Nato ifrågasätts nu också att Sverige ska vara med i nästan
allting som Nato gör utan att ta ansvar som medlem. Att då fortsätta att gå som
katten kring het gröt och vilja ha ett så nära samarbete med Nato utan att bli
medlem är obegripligt.
6
7
8
Det är dags för oss moderater att nu verka för ett medlemskap i Nato fullt ut.
Jag föreslår stämman besluta
att
9
Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 403 
10
1
1
att
2
motionen skickas vidare till nästa partistämma, partistyrelsen och den
moderata riksdagsgruppen.
2
Suzanne Frank
Växjö Stad
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
6
7
Motionären Suzanne Frank beskriver inledningsvis i sin motion Sveriges militära
brister och oförmåga till ett uthålligt försvar av det svenska territoriet. Motionären fortsätter med att visa på samhörigheten mellan Sverige och övriga europeiska länder avseende demokrati och frihet. Motionären avslutar sin motion med
att beskriva hur vi till stor del redan i dag deltar i olika Natoaktiviteter samtidigt
som vi inte tar steget fullt ut med och ansöker om Natomedlemskap.
Moderaternas hållning i denna fråga är något diffus. Å ena sidan talas det om
att det i dag inte finns något militärt hot mot Sverige. Å andra sidan sägs att
den strategiska betydelsen av Östersjöregionen har ökat.
Sammantaget finns dock ett antal vägledande påståenden och viljeinriktningar
från partiets sida. Här följer några exempel: ”Vi vill se ett fördjupat nordiskt
samarbete på det säkerhetspolitiska området”, ”EU är Sveriges viktigaste
forum för säkerhetspolitik”, ”Vi vill fördjupa Sveriges roll i EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik”, ”Den internationella samordningen för att hantera
säkerhetspolitiska hot måste öka”.
Frågan är dock hur dessa påståenden skall effektueras på ett trovärdigt sätt.
Frågan är också med vilka medel ett svenskt försvar med uthållighet på en
vecka skall kunna möta upp Östersjöregionens ökade strategiska betydelse.
Svaret på detta är ett medlemskap i Nato. Förbundsstyrelsen tycker att partiledningens hållning i frågan i bästa fall är undfallande och oansvarig.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
8
Förbundsstämmans beslut
att
10
John Backvid, Skellefteå –
Västerbottens län
Natomedlemskap som garant för rikets
säkerhet
Hotbilden i vår omvärld har kraftigt förändrats under de senaste åren i och med
Rysslands allt mer expansiva politik. Det svenska försvaret har också bantats
kraftigt vilket gör att det inte ens kan försvara landet vid ett begränsat angrepp
under en vecka. Det innebär att vi har fått ett stort säkerhetshot emot oss, för
att råda bot på detta finns tre alternativ.
Det första skulle innebära en upprustning till kallakrigsmått och då gå från dagens 1,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till exempelvis 3,2 procent,
vilket skulle innebära enorma kostnader för skattebetalarna. Enda anledningen
som framhålls för detta förslag är att Sverige ska vara fortsatt alliansfria, detta
är dock bara en bluff. Sverige är inte längre alliansfria sen vårt medlemskap i
Europeiska Unionen (EU) 1995.
Ett andra alternativ, förespråkat av Feministiskt initiativ och Miljöpartiet är att
vi i stället ska lägga ned försvaret och skaffa en fredskår. Dessa skulle sedan
skickas ut i världen för att sprida fred och vänskap. En fin tanke, men även vår
nutidshistoria visar på att det inte fungerar i alla lägen.
bifalla motionen, det vill säga
att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato, samt
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att motionen skickas vidare till nästa partistämma, partistyrelsen och den moderata
riksdagsgruppen.
att
sid 404
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
3
Så det tredje och mest reella förslaget, vi går med i Nato. Vilket i dagsläget
skulle innebära endast en reell förändring för Sverige. Vi skulle garanteras
skydd av Nato i händelse av krig. Dessutom skulle vi ställa upp och visa inte
minst våra baltiska grannländer att vi står på deras sida och är beredda att stå
upp för friheten. Säkerhet bygger man tillsammans som exempelvis försäkringsbolag, det är dags för Sverige att skaffa en försäkring, det är dags att gå
med i Nato.
bifalla motionen.
Förbundsstämman beslutade efter försöksvotering
9
Motion 121
Partistämma 2015
Moderaterna jobbar för att Sverige snarast möjligt går med i Nato, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 405 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Motion 122
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma.
2
John Backvid
Skellefteå
2
Förbundsstyrelsens yttrande
3
4
5
Behovet av internationellt samarbete är större nu mer än tidigare. Genom diplomatiska och ekonomiska påtryckningar kan vi markera mot Ryssland. Dessutom måste Sverige stärka sin egen försvarsförmåga. Tiden är mogen för att
se över våra internationella försvarspolitiska samarbeten för att stärka Sveriges
säkerhet. Nya Moderaterna vill därför att det genomförs en Natostudie som ser
över de konkreta förutsättningarna för ett svenskt Natomedlemskap.
bifalla motionen i sin helhet.
Trots att vi har varit ett fredligt land under det två senaste seklerna så är
försvarsmakten en viktig del av Sverige. Försvarsmakten är inte bara till för
krigföring, de finns även där för att hjälpa till i humanitära katastrofer runt om
vårt land och i övriga världen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna jobbar för att Sverige snarast möjligt går med i Nato,
6
I dag ser både det Svenska försvaret och omvärlden annorlunda ut. Det är i
min mening fel att säga att Sverige inte har något försvar. Men jag förnekar inte
att det finns brister i det. I min övertygelse är det brister som man kan åtgärda,
precis som vad som helst i vårt samhälle.
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma,
samt
att sända motionen vidare till nästkommande partistämma.
Som jag ser det är det inte Sverige som ska skaffa sig ett starkare försvar,
snarare en starkare allians som finns i ryggen om krig skulle bli aktuellt. Med ett
medlemskap i Nato så kan vi garantera att det finns en allians som står bakom
oss. För utan Nato medlemskap så finns det inga garantier på att vi skulle få
hjälp vi händelse av krig.
8
Med ett medlemskap i Nato har vi garanterat skydd vid våra gränser, men även
en skyldighet att hjälpa våra demokratiska medmänniskor om de skulle möta
samma öde.
Det är tydligt att det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld är instabilt. Varje
dag nås vi av krig och förödande bilder från vår närhet. Vi har ett Ryssland som
vräker ut sig över stora delar av Europa. Inte minst i Ukraina. Man ska heller
9
sid 406
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
4
5
6
Sverige är ett världsledande land inom försvarsteknik med allt från högteknologiska Visby korvetter till havs till våra Jas 39 Gripen i skyn.
7
10
3
Sverige är ett land som har varit förskonat från krig det senaste 200 åren. I våras firade vi 200 år av fred. Det är något som vi bör vara stolta över. En sak som
vi dock får stå ut med är all kritik som Sverige får från andra länder och som
påpekar Sveriges passivitet under andra världskriget samt det kalla kriget.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
Adam Rydstedt, Hudiksvall –
Gävleborgs län
Svenskt medlemskap i Nato
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 407 
7
8
9
10
1
2
3
4
1
inte glömma att Sverige och nordens luftrum har kränkts under ett tiotal tillfällen
under 2014 av ryskt militärflyg.
Distriktsstämmans beslut
Sverige bygger en säkerhet tillsammans med andra länder. Vi ska vara med
och ta ansvar för säkerheten i Europa genom att stödja andra länder i Europeiska Unionen (EU) eller nordiska länder om de utsätts för katastrofer eller olika
former av angrepp. Vi ska också ha förmåga att ta emot militär hjälp av andra
länder om Sverige hotas. Riksdagens beslut om solidaritetsförklaringen är ett
uttryck för detta. Om alla de nordiska länderna på sikt skulle tillhöra EU och
Nato skulle det ytterligare underlätta vår samverkan.
att
bifalla att-sats 2 och 5,
att
avslå att-sats 1, samt
att
i övrigt anse motionen besvarad.
Ett medlemskap i Nato skulle ge Sverige större möjligheter att ta ansvar för
och påverka organisationen, som är central för vår egen och Europas säkerhet.
Särskilt med hänsyn till läget i de forna Sovjetstaterna i östra Europa och runt
Östersjön vore en svensk anslutning till Natopositiv.
Förbundsstyrelsen vill tacka motionären som lyfter en fråga som är viktig för
vårt parti.
Jag föreslår stämman besluta
att
5
motionen ska antas i sin helhet,
att Moderaterna Gävleborg ska verka för ett svenskt medlemskap i Nato,
att motionen ska skickas vidare till Moderata Ungdomsförbundets Gävleborgs distriktsstämma,
att motionen ska skickas vidare till Moderaterna i Hudiksvalls årsmöte,
6
att
motionen ska skickas vidare till Moderaterna Gävleborgs förbundsstämma, samt
Distriktsstämman beslutade
2
3
Förbundsstyrelsens yttrande
Moderaterna är för ett Svenskt medlemskap i Nato. Då omvärlden ser allt mer
osäker ut är det viktigt att vi verkar för att tillsätta en Natoutredning för att
sakligt kunna se vad ett medlemskap skulle innebära för Sverige. Ett svenskt
medlemskap i Nato förutsätter dock att det finns ett brett folkligt och parlamentariskt stöd. En svensk medlemsansökan bör också ske i nära dialog och helst
tillsammans med Finland. Vi i förbundsstyrelsen tycker att det är hög tid för oss
Moderater att driva på regeringen för att en Natoutredning ska komma till stånd
så snart som möjligt och att vi på sikt blir medlemmar i Nato.
4
5
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen, samt
att
motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma
6
att motionen ska skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015.
7
Förbundsstämmans beslut
Adam Rydstedt
Hudiksvall
att
Årsmötets beslut
bifalla motionen, det vill säga
att motionen ska antas i sin helhet,
Årsmötet beslutade
8
7
Förbundsstämman beslutade enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att Moderaterna Gävleborg ska verka för ett svenskt medlemskap i Nato,
att motionen ska skickas vidare till Moderaternas partistämma 2015,
att
bifalla motionen, samt
att
motionen lämnas in till förbundsstämman för hemställan om behandling i
partistämman.
8
samt
att
sända motionen vidare till Moderaternas partistämma.
9
10
9
sid 408
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 409 
10
1
1
Motion 123
2
3
4
5
6
Sofia Ridderstad, Nässjö – Jönköpings län
Natomedlemskap
Som den säkerhetspolitiska situationen utvecklats under senaste åren måste
Sverige ta sitt ansvar och ansöka om medlemskap i försvarsalliansen Nato.
Rysslands politiska läge med en politisk ledning som både föredrar krig och
vill expandera landet är ett allvarligt hot mot Sverige och Europeiska Unionen
(EU). För att säkerställa våra möjligheter att både försvara vårt land men även
vårt samhälle och vår demokrati är det dags att skrota allt vad alliansfrihet och
neutralitet heter.
Med anledning av ovanstående yrkar motionären
att anta motionen i sin helhet,
att Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att Sverige ska ansöka om
medlemskap i Nato,
att Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att Sverige ska gå med i Nato
av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl, samt
att skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015.
7
8
9
10
Sofia Ridderstad
Nässjö
Ett svenskt medlemskap i Nato vore på sikt ett naturligt steg att ta. Sverige har
efter Kalla Krigets slut, utvecklat ett än närmre samarbete med Nato. Det har
man gjort genom att 1994 bli medlem i Partnerskap för Fred (Partnership for
Peace, PfP). Genom att använda de verktyg, som PfP erbjudit, har Sverige steg
för steg utökat samarbetet med Nato. Exempel på detta är att vårt land deltagit
i Natoledda fredsbevarande missioner i Bosnien och Hercegovina, Kosovo
och Afghanistan. Informationsutbyte och anpassning av försvarsmateriel och
försvarssystem är andra exempel på hur Sverige aktivt arbetat med Nato.
Ambassadör Tomas Bertelman presenterade på den förra Alliansregeringens
uppdrag i slutet av 2014 en utredning av Sveriges internationella försvarssamarbeten. Slutsatsen i denna rapport var att det bör göras ”en saklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk
del”.
Nya Moderaterna och partiets talesperson i försvarsfrågor Hans Wallmark, har
uttalat, att en eventuell medlemsansökan för svensk del bör ske tillsammans
med Finland och att ”ensam inte längre är stark” och att ett medlemskap är ett
naturligt steg för Sverige. Målet med ett medlemskap i Nato är artikel 5, det vill
säga det ömsesidiga löftet att medlemsländerna i en krigssituation skall bistå
varandra.
Den försvarsöverenskommelse, som slöts under vecka 16 2015 mellan regeringen Löfven och Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern innehåller en
utredningsdel. Huruvida denna utredning kommer att innehålla en studie av
konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap återstår att se. Det finns flera
skäl till att genomföra en konsekvensanalys enligt Bertelmans utredningsförslag. Ett skäl till detta är den förväntning Nato har på att medlemsländerna skall
avstå två procent av landets bruttonationalprodukt (BNP) till försvarsbudgeten.
Ett sådant mål för Sverige skulle innebära cirka en fördubbling av försvarsanslagen från 45 miljarder kronor till 90 miljarder.
Mot denna bakgrund föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman:
Förbundsstyrelsens yttrande
att
bifalla att-sats 2, 3 och 4, samt
Motionären lyfter i sin motion det säkerhetspolitiska läget för Sverige, där hon
menar att de senaste årens utveckling, med ett Ryssland lett av Vladimir Putin,
befinner sig i ett läge, där det finns ett tydligt hot mot rikets och dess befolknings säkerhet. Hon menar, att det finns ett allvarligt hot, inte bara mot Sverige,
utan mot hela EU och yrkar, att vi skall ansöka om medlemskap i Nato, eftersom landets tidigare alliansfrihet, inte längre fyller sin funktion.
att
anse att-sats 1 för besvarad.
sid 410
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
2
3
4
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 411 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
2
att
bifalla att-sats 2, 3 och 4, det vill säga
att Nya Moderaterna i Jönköpings län verkar för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato,
att Nya Moderaterna i Jönköpings län uttalar att Sverige ska gå med i Nato av säkerhetspolitiska och försvarspolitiska skäl,
3
att skicka vidare motionen till Moderaternas partistämma hösten 2015,
samt
att
4
anse att-sats 1 för besvarad.
Reservation:
Anton Sjödell reserverade sig mot stämmans beslut
Jag föreslår stämman besluta
6 Motion 124
8
9
10
I dag ser både svenska försvaret och omvärlden annorlunda. Det är fel att säga
att Sverige inte har något försvar men nog finns det brister som kan åtgärdas,
precis som med allt annat här i samhället. Sverige. Vad Sverige egentligen
behöver är inte nödvändigtvis ett starkare försvar, det är en stark allians. Som
icke-medlemmar i Nato finns det ingen garanti för att vi får någon hjälp i händelse av krig, det spelar ingen roll om var tionde svensk är soldat när ett annat
land anfaller, även det mest gynsamma kriget kommer vara en förlust för alla de
som mister sitt liv, sin egendom eller sina anhöriga. Genom ett medlemskap i
Nato är vi garanterade skydd och vi kommer också att ställa upp för våra medmänniskor i andra demokratiska länder om de skulle drabbas av samma öde.
Den svenska neutraliteten är sedan länge bortblåst och som demokratiskt
västland är det viktigt att vi går med i denna försvarsallians för att bevara fred
och demokrati i världen, något annat vore fegt och ovärdigt alla de som under
århundraden dött för demokratins införande. Det är dags att vi går med i den
allians som vi praktiskt taget redan är med i.
5
7
seklen varit är ett fredligt land har försvaret varit fortsatt viktigt för oss. Även
om Sverige inte varit lika militariserat som under stormaktstiden såhär svenska
försvarsmakten alltid åtnjutit respekt bland omvärlden.
Motion skickas vidare från Moderata Ungdomsförbundet enligt beslut på
Moderata Ungdomsförbundets förbundsstämma 2014.
Sverige är ett land som varit förskonat från krig de senaste 200 åren. Detta är
något vi bör vara stolta över även om mycket kritik kan ges för vår passivitet
under andra världskriget och det kalla kriget. Trots att vi under de två senaste
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Moderaterna verkar för ett svenskt medlemskap i Nato, samt
att
skicka motionen vidare till partistämman.
Partistämma 2015
Förbundsstyrelsens yttrande
Att kunna försvara befolkningen mot yttre och inre hot är ett av statens mest
grundläggande uppdrag. Den nuvarande svenska försvarspolitiska linjen är
över tid inte hållbar. Sverige behöver ett fungerande försvar som kan skydda
sin befolkning. Samtidigt har tiderna och hotbilden förändrats. Även med ökade
anslag till försvaret skulle Sveriges försvarsförmåga vara långt ifrån tillräcklig
i ett läge av faktisk kris eller konflikt. Sverige kommer inte ensamt att kunna
försvara sig och därför förordar förbundsstyrelsen med kraft att Sverige söker
medlemskap i Nato. Med ett medlemskap i Nato kommer med all sannolikhet
anslagen till försvaret behöva höjas för att uppfylla de krav och åtaganden som
i ett sådant läge skulle ställas på Sverige. Viktigt i detta ställningstagande är
dock att de försvarspolitiska bedömningar som görs i ett läge av medlemskap
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
3
4
5
6
Jan Olsson
Moderata Ungdomsförbundet Sunne
Moderata Ungdomsförbundet Värmland
Jan Olsson, Moderata Ungdomsförbundet i
Sunne – Moderata Ungdomsförbundet
Svenskt medlemskap i Nato
sid 412
att
2
sid 413 
7
8
9
10
1
2
1
baseras på mer än det enskilda svenska säkerhetspolitiska läget. Sverige ska
vara en kraft att räkna med i försvaret av demokrati, mänskliga rättigheter och
öppenhet med ett Nato medlemskap ges Sverige förutsättningarna och sammanhanget för att tillsammans med andra kunna verka för detta. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
3
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
4
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för ett svenskt medlemskap i Nato, samt
att skicka motionen vidare till partistämman.
7
Politiskt har Sverige deklarerat att vi kommer att stå på alla Europeiska Unionen
(EU) och Nordiska länders sida. Men den så kallade solidaritetsförklaringen
med ursprung ur EU säkerhetspolitik har i dag ingen militär trovärdighet. Vi
kan inte längre försvara oss själva mot en kvalificerad angripare med överbefälhavarens (ÖB) ”enveckas försvar”. Sverige har inte ersatt alliansfrihet med
ett alliansmedlemskap när vi rustat ned vårt försvar från två procent av bruttonationalprodukten (BNP= år 2000 till i dag 1,2 procent av BNP. När vi politiskt
har allierat oss med EU och Solidaritetsförklaringen har vi i dag en mer osäker
position än någonsin tidigare om konflikter skulle uppstå i vårt närområde. Det
är viktigt att visa politisk vilja att betala för ett försvar som kan bära upp den
nationella dimensionen i vår försvarspolitik.
Sverige deltar sedan lång tid tillbaka i många av Förenta Nationerna (FN)
sanktionerade Nato-operationer. Det har gett många erfarenheter. Att en svensk
Natoanslutning skulle ha betydelse inte bara för Sverige utan också för våra
grannländer säger sig självt. Det kan innebära fler gemensamma vapenprojekt
och utvidgad vapenexport.
5
6
från vår befolkning. Alliansfrihet är ett utanförskap som har ett pris i form av
ökad osäkerhet när omvärlden blir alltmer turbulent. Ensam är inte längre stark.
Nato bildades 1949 med tolv medlemmar efter Berlinblockaden 1948 och Pragkuppen samma år och består nu av 28 ledamöter. Härutöver är 22 nationer anslutna till Nato Partnerskap för fred. Sedan den 5 september 2014 har Sverige
och Finland särskild status av partnerskapsländerna och får delta vid planering
av Natoövningar och har ett utökat underrättelsesamarbete. Både Sverige och
Finland har sedan 2003 associerade parlamentariska delegationer vid Nato.
Motion 125
Bo Hultin, Boden – Norrbottens län
Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato
Sverige, Finland och Norge genomför regelbundet gemensamma flygövningar
på Nordkalotten med nyttjande av varandras baser. Sedan några år deltar även
svenska arméförband i samövningar på Nordkalotten. Dessa samövningar
kommer att öka i omfattning. 2
3
4
5
6
7
Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag att Moderaterna verkar för
att stärka det nationella försvaret upp till nivån två procent av BNP,
8
9
10
Överraskningar är en del i den strategiska verkligheten; Kuwaitkriget 1990, den
11 september 2001, kriget i Georgien 2008 och den ryska ockupationen av
Krim våren 2014. Historien har otaliga exempel på överraskande angrepp som
tett sig irrationella ur omvärldens synvinkel.
Alltmedan Ryssland annekterar bit för bit av ett grannland och uppträder alltmer hotfullt mot i stort sett alla andra i dess närhet klänger sig Sverige envist
fast vid en alliansfri doktrin som blivit alltmer föråldrad och har allt mindre stöd
sid 414
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
att i samverkan med Finland utreda konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i Nato,
8
att fortsatt utöka samarbetet med Finland och med Nato,
att förbereda en ansökan om medlemskap i Nato, samt
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 415 
10
1
1
Motion 126
att motionen överlämnas till Moderaternas partistämma.
2
Bo Hultin
Boden
2
Pål Jonson, Arvika – Värmlands län
Utredning om fördelar och nackdelar med
ett svenskt medlemskap i Nato
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman
3
att bifalla motionen.
3
Förbundsstämmans beslut
4
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att stärka det nationella försvaret upp till nivån två procent av BNP,
att i samverkan med Finland utreda konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i Nato,
att fortsatt utöka samarbetet med Finland och med Nato,
5
att förbereda en ansökan om medlemskap i Nato, samt
att motionen överlämnas till Moderaternas partistämma.
6
Ytterst handlar det om att ett svenskt Natomedlemskap skulle ge Sverige större
möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för
vår egen och Europas säkerhet. Samtidigt bör vi ha respekt för att det krävs
en bred politisk enighet och ett folkligt stöd för ett sådant viktigt beslut. Båda
dessa kriterier saknas för närvarande. Till del har det att göra med att det inte
förs någon mer omfattande debatt om ett svenskt Natomedlemskap. Vidare är
kunskaperna om Nato är relativt begränsade i Sverige. Det finns därför goda
skäl för att se över Sveriges samarbeten med Nato inklusive eventuella fördelar
och nackdelar med ett medlemskap. Det finns en lång rad frågor som förtjänar
en närmare belysning. Skulle det till exempel påverka Sveriges utrikespolitiska
handlingsfrihet och internationella inflytande, våra försvarsutgifter samt den
säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet? En översyn kan åstadkomma en
bredare samsyn kring dessa grundläggande frågeställningar. Då finns det också
bättre förutsättningar för att ha en välinformerad debatt om Natofrågan. Mode-
7
8
9
10
Vid Moderaternas partistämma i Örebro 2011 antogs partiets nya utrikesplattform. Plattformen framhåller bland annat att Moderaterna vill fördjupa Sveriges
samarbete med Nato och verka för en svensk anslutning till organisationen. Det
finns starka skäl för det ställningstagandet. I dag är 21 av 27 Europeiska unionens (EU) länder medlemmar av Nato och det är dessa länder som har tillgång
till den europeiska säkerhetspolitikens innersta kärna. Sverige har ett nära partnerskap med Nato. Men så länge som Sverige står utför Nato saknar vi politiskt
inflytande. Vidare skulle en Natoanslutning underlätta svensk försvarsplaneringen eftersom vi på förhand skulle kunna förutsätta militärt stöd från Nato i
händelse av ett väpnat angrepp. Senast vid Folk och Försvars rikskonferens i
Sälen i januari 2013 framhöll Nato:s generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen att de gemensamma försvarsförpliktelserna inom Nato endast gäller för
alliansens fullvärdiga medlemmar.
sid 416
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 417 
4
5
6
7
8
9
10
1
1
raterna bör därför verka för att en utredning om fördelar och nackdelar med ett
svenskt Natomedlemskap kommer till stånd.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
bifalla motionen i sin helhet.
Jag föreslår stämman besluta
att
ställa sig bakom vad som anförs i motionen om att verka för att en utredning om fördelar och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap kommer till stånd, samt
att motionen i sin helhet sänds till nästa ordinarie moderata partistämma.
2
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att ställa sig bakom vad som anförs i motionen om att verka för att en utredning om
fördelar och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap kommer till stånd, samt
Pål Jonson
Arvika
att motionen i sin helhet sänds till nästa ordinarie moderata partistämma.
Förbundsstyrelsens yttrande
I sin motion tar motionären upp en fråga av stor strategisk betydelse för svensk
säkerhetspolitik. Det svenska försvaret och dess förmåga och utveckling är
frågor som diskuteras och förtjänar att diskuteras noggrant. Under större delen
av förra århundradet förhöll sig Sverige neutralt och alliansfritt och om detta
kan vi ha synpunkter. Det var då en annan värld där det säkerhetspolitiska läget
så helt annorlunda ut.
Under 1990-talet förändrades inriktningen på den svenska försvarspolitiken,
Sverige är fortsatt militärt alliansfritt, men det går inte att se att Sverige skulle
kunna ställa sig neutralt om krig skulle bryta ut i dess närområde. Och från den
förra mandatperiodens försvarsberedning uttalades att:
”Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett
angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land. Vi för­
väntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.”
”Vi ska därför förbereda oss för att efter egna nationella beslut kunna ge
och ta emot stöd, som också kan vara militärt.”
I EU:s Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009 uttrycks
detta minst lika tydligt. Internationell samarbete och deltagande i gemensamma
internationella insatser är i dag en naturlig och viktig del i Sveriges försvarsoch säkerhetspolitik. Inte minst har vi ett intensivt och långtgående samarbete
med försvarsalliansen Nato. Sverige deltar i många fall mer aktivt än andra länder som är fullvärdiga medlemmar av Nato. Att inte vara medlem medför som
motionären skriver vissa negativa effekter som skulle kunna undvikas genom
ett medlemskap. Som i de flesta situationer kan dock sannolikt både för- och
nackdelar med ett medlemskapet finnas.
sid 418
3
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
4
Motion 127
5
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Svensk-finländsk Natokommitté
6
Vi moderater arbetar för att Sverige skall bli medlem i Nato. Även vårt finländska systerparti, Samlingspartiet, är aktivt i denna fråga. I syfte att stärka
samarbetet och utveckla kunskaps- och erfarenhetsutbytet i frågor som rör Natomedlemskap skall Moderaterna utveckla sitt försvars- och säkerhetspolitiska
samarbete med Samlingspartiet.
Jag föreslår partistämman besluta
att
7
8
Moderaterna och Samlingspartiet inrättar en gemensam Natokommitté.
Mark Bromberger
Centrum Malmö
Partistämma 2015
9
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 419 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
Moderaterna är, precis som motionären mycket riktigt påpekar, i grunden
positiva till ett svenskt Natomedlemskap. Vägen dit är lång, och förutsätter en
omsorgsfull parlamentarisk handläggning av frågan. Detta hindrar naturligtvis
inte samverkan med till exempel Finland i frågan, parlamentariskt, partipolitiskt
och på andra sätt. Inrättande av råd, kommittéer och arbetsgrupper är dock en
uppgift som ankommer på partistyrelsen enligt Moderaternas stadgar (paragraf
7).
Dessutom har Moderaternas partistämma inte möjlighet att besluta vad Samlingspartiet ska göra eller inte göra, i detta fall ingå i en Nato-kommitté, vilket är
på det sätt att-satsen de facto är formulerad.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
avslå motionen.
6 Motion 128
8
9
10
För att stärka Sveriges säkerhetspolitiska läge och för att återupprätta Moderaternas förtroende bland väljarna bör Moderaterna uttala en vilja att uppnå
tvåprocentmålet oavsett Natomedlemskap. Ett moderat tvåprocentmål för
försvarsutgifterna vore en logisk följd av viljan att ansluta Sverige till Nato och
skulle ge en tydlig signal till såväl väljare som andra partier och även till våra
egna företrädare om att Moderaterna vill ha en ansvarsfull försvars- och säkerhetspolitik.
För att ett Natomedlemskap ska bli verklighet krävs sannolikt både en bred
politisk uppslutning och att Finland tagit avgörande steg mot ett medlemskap.
Resan dit är lång medan de säkerhetspolitiska utmaningarna finns här och nu.
Införandet av ett tvåprocentmål skulle visa att Moderaterna inte använder sin
Nato-strävan som en ursäkt för att inte satsa de resurser som krävs, utan att
Moderaterna faktiskt vill att Sverige har ett trovärdigt försvar. Det skulle också
utgöra ett viktigt första steg på vägen mot ett medlemskap.61
5
7
Moderaternas kanske viktigaste säkerhetspolitiska målsättning är att göra Sverige till Natomedlem. Nato förväntar sig från sina medlemsländer att de spenderar minst två procent av bruttonationalprodukten (BNP) på sitt försvar. Under
Alliansregeringen minskade anslagen som andel av BNP från 1,33 procent 2006
till 1,25 procent 2013 , vilket i praktiken innebär en sänkning med 7,7 miljarder
per år jämfört med om ambitionsnivån varit konstant. Vi har alltså inte levt som
vi har lärt.
Vi föreslår partistämman besluta
att
Peter Beckman, Kungsholmen m fl –
Stockholms stad
Tvåprocentmål för försvaret
Under Alliansregeringens åtta år vid makten minskade Sveriges försvarsförmåga kraftigt samtidigt som säkerhetsläget i Sveriges närområde försämrades
radikalt. Följden av detta strategiska misslyckande är dels att Moderaterna,
trots höga försvarspolitiska grundambitioner, bidragit till att sätta både Sverige
och våra grannländer i en farlig situation, och dels att vi tappat i förtroende som
ansvarsfullt, statsbärande parti.
sid 420
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Moderaterna inför ett tvåprocentmål för Sveriges försvarsutgifter som
andel av BNP.
Peter Beckman Sophia Granswed
KungsholmenNorrmalm
4
5
6
7
Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikt att den svenska försvarsförmågan bör stärkas. Förbundsstyrelsen anser dock att försvarsmaktens önskade
förmåga bör finansieras med de resurser som krävs för att uppfylla försvarsberedningens målsättningar snarare än utifrån ett procentuellt utgiftsmål. Procentuella mål, som under en längre tid funnits inom den svenska biståndspolitiken
och i Stockholms stad inom offentlig konsts andel av byggkostnader, tenderar
61 Källor: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/analys-visar-lag-forsvarsformaga_7913044.svd; http://cornucopia.cornubot.se/2015/02/detta-ar-Moderaternas-och-alliansens.html, http://data.worldbank.org/indicator/MS.MIL.XPND.
GD.ZS och http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---Sverige/
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
3
Ingebrikt Sjövik
Gärdet
Förbundsstyrelsens yttrande
Partistämma 2015
2
sid 421 
8
9
10
1
1
leda till suboptimala strategier syftande till att göra av med pengar snarare än
att nå övergripande mål och är inte att föredra.
2
att
anse motionen besvarad.
Motion 129
8
9
10
att
Moderaterna i Jämtland verkar för att Sverige och Norge bör bilda ett
frihandelsavtal för fri rörlighet av varor, människor och tjänster, samt
att
förbundsstämman uttalar att regeringen bör utreda hur frihandeln med
Norge kan förbättras.
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen anser i likhet med motionären att frågan är viktig och bör
lyftas upp på regeringsnivå för att hitta lösningar.
Frihandelsavtal med Norge
7
Moderaterna i Jämtland uttalar att Sverige och Norge bör bilda ett frihandelsavtal för fri rörlighet av varor, människor och tjänster,
Joel Nordkvist
Östersund
5 Joel Nordkvist, Östersund – Jämtlands län
6
att
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
3
4
Jag föreslår förbundsstämman besluta
Frihandel banar vägen för fred, frihet, rikedom och bygger broar mellan länder.
Det effektivaste sättet för att upprätthålla fred har sedan länge varigt demokrati
och frihandel mellan länder. Om länderna har ett behov av varandra så går de
heller inte i krig med varandra.
Vi lever i en tid när världsekonomin flämtar, konkurrensen tilltar allt mer och
en ekonomisk global kapprustning är att vänta den kommande tiden. Världen
lever på lånade resurser och många länder brottas med enorma skulder som de
måste hantera för att undvika ekonomisk tragedi och sargning.
Sverige måste därför vara på banan och agera på alla tänkbara sätt som kan
gynna oss som en ekonomisk kraft i Europa och i världen. Norge är en handelspartner som vi borde upprätthålla en ännu tightare relation med än vad vi
redan har. Genom att Norge inte är med i Europeiska Unionen (EU) så har vi inte
samma frihet vad gällande rörligheten som vi har med de andra EU-länderna.
Ett frihandelsavtal för fri rörlighet för varor, människor och tjänster skulle stärka
relationerna och handelsutbytet mellan Sverige och Norge som redan i dag har
ett flitigt sådant utbyte.
sid 422
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Frihandel är handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra handelspolitiska åtgärder.
Ända sedan David Ricardo i slutet på 1700-talet lanserade teorin om komparativa fördelar har det i princip funnits konsensus bland nationalekonomer att
hinder för handel alltid är dåligt för alla inblandade ekonomier. Detta konsensus har gjort att debatten kring frihandel till stor del handlar om varför den inte
införs omedelbart överallt
Förbundsstyrelsen har dock svårt att rakt upp och ned bifalla motionen som
att-satserna är skrivna.
För det första så är det ganska ointressant att bilda ett avtal om det inte tecknas. Själva tecknandet måste alltså vara syftet. För det andra måste man vara
minst två parter som är överens innan ett avtal kan skrivas under
2
3
4
5
6
7
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla att-sats 3,
att
anse att-sats 1 och 2 för besvarad, samt
att
motionen, tillsammans med yttrandet, skickas till partistämman.
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 423 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
2
3
att
bifalla att-sats 3, det vill säga
att förbundsstämman uttalar att regeringen bör utreda hur frihandeln med Norge kan
förbättras,
att
anse att-sats 1 och 2 för besvarad, samt
att
motionen, tillsammans med förbundsstyrelsens yttrande, skickas till partistämman.
4
5 Motion 130
6
Moderaterna i Kalmar län
Ökad försvarskapacitet kring Östersjön
7
Osäkerheten ökar i Sveriges närhet. Vi kan konstatera att en ny säkerhetspolitisk normalbild har etablerats i vårt närområde. De kränkningar och observationer av undervattensfarkoster i svenska vatten och den aktivitet i luften runtom
Sverige är inte enskilda händelser utan måste ses som symptom på en ökad
spänning i omvärlden.
8
Ingen kunde nog i början av förra året ana att Europas gränser för första
gången sedan andra världskriget skulle förändras med vapenmakt. Den ryska
aggressionen mot Georgien och Ukraina har kullkastat Europas säkerhetspolitik
där deklarationer och överenskommelser inte längre gäller för vissa geopolitiska
aktörer. Det kräver även från Sveriges sida en annan säkerhets- och försvarspolitik.
9
10
sid 424
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Risken är nu större än på länge att långvarig eller fryst konflikt etableras i vår
och Europas närhet. Till detta ser vi att det som för ett drygt decennium såg ut
att vara en mer eller mindre global demokratisk rörelse på flera håll har vänt i
motsatt riktning. Konflikter, krig och kriser i Irak, Syrien och delar av Afrika är
några exempel. Människor flyr från våld och förföljelser i en ökande takt och
dagens flyktingströmmar kan bara mäta sig mot de vi upplevde under andra
världskriget. I den situationen krävs att Sverige ställer om sin försvarsförmåga.
Fredens hav
Östersjön är i dag en skådeplats för hur vårt grannland Ryssland använder och
tränar en alltmer rustad försvarsmakt. Förmåga tillsammans med intentioner
har för flera av Rysslands grannländer visat sig vara en farlig kombination. För
att kunna möta dessa potentiella hot behöver även vi förstärka vår förmåga.
Det gäller såväl utbildning och övning såväl som tekniska förmågor. Om inte vi
utvecklar vårt flyg, våra fartyg och våra soldater kommer vi att relativt förlora
förmåga. Därför är teknikutveckling viktig.
Gotland i utsatt läge
Sverige har en central position i Östersjön. Både i den meningen att vi kan kontrollera stora delar av havet samt dess inlopp men även med Gotland som en
strategisk position. I dag är de enda permanenta förbanden på Gotland Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna. Denna position behöver förstärkas
genom stående förband eller kontinuerlig övningsverksamhet på ön.
Ett modernt hemvärn
Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna är i dag en moderna del av
totalförsvaret. Med modern utrustning, god träning, lokal kännedom och snabb
inställelsetid är dessa förband väl tränade att möta en fientlig motståndare. De
40 hemvärnsbataljoner som finns i Sverige utgör i dag en stor resurs för skydd
av anläggningar och andra uppgifter. Men vi anser att de skulle kunna få större
uppgifter.
Försök har redan gjorts med ny utrustning och nya förbandstyper för att skapa
bredare användningsområden för hemvärnet. Bland annat försök med utbildning av granatkastare och luftvärnsrobotar vid hemvärnsförband gett goda
resultat. Hemvärnet är i dag en territoriell snabbinsatsstyrka som skulle kunna
användas bättre och möjligen den enda styrkan som skulle kunde användas i
ett skymningsläge innan en konflikt brutit ut.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 425 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Flygvapnet, den första skölden
Det vapenslag som troligtvis kommer vara det första som skulle möta ett militärt anfall mot Sverige är flygvapnet. Därför är deras förmåga gränssättande för
vår förmåga att försvara oss.
Sverige har under många år byggt upp både teknisk och taktisk kunskap kring
flygstrid. Men om våra flygföretag inte har den tekniska förmåga att möta och
bekämpa en fiende spelar det mindre roll hur många divisioner vi kan sätta upp.
Därför är det avgörande att Sverige kontinuerligt fortsätter att utveckla vårt
flygvapen.
Samarbete för fred
Sverige är inte längre ett neutralt land. I och med den nya EU-fördraget har vi
undertecknat en solidaritetsförklaring där vi både förväntas kunna ge och mottaga militärt stöd i händelse av allvarlig konflikt. Vidare är Sverige sedan mer än
20 år medlem i Natos Partnership for Peace program och Sverige har dessutom
deltagit i Nato-ledda operationer i Bosnien, Kosovo, Adenviken, Afghanistan
och Libyen. Vårt samarbete med Nato är redan ingående men dock vi saknar
de säkerhetsgarantier som ges i Nato-fördragets paragraf fem.
Enligt försvarsministern kan Sverige i dag försvaras i en vecka. Sedan behöver
vi hjälp.
Svensk försvarsmateriel
En konkurrenskraftig Svensk försvarsindustri är en förutsättning för vår försvarsförmåga. Genom att våra försvarsföretag ligger i teknisk framkant kan vi
utrusta våra soldater och sjömän för att överleva svåra situationer och avvärja
hot. Vidare kan konkurrenskraftigt försvarsmateriel säljas och brukas av länder
som delar vår grundsyn vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter och
därmed bidra till en fredligare omvärld.
Förmåga en färskvara
För att upprätthålla den förmåga som våra förband utbildats för krävs att övning sker kontinuerligt. Samtidigt som omvärldsläget förändras behöver också
förbanden utvecklas och tränas för nya uppgifter. Därför är det viktigt att medel
finns för övning av alla våra förband.
Kalmar län har en strategisk position i närheten av Östersjön. Vår mening är
därför att den infrastruktur som finns i länet bättre borde brukas för försvarsövningar. Ettill exempelempel är Hultsfreds flygplats som när det byggdes en av
sid 426
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Sveriges största flygbaser och än i dag har förutsättningar att användas som
bas för vårt flygvapen.
Rekrytering
Försvarsmakten har sedan 2010, då den allmänna värnplikten i fredstid ersattes
med en frivillig rekrytering, genomgått en omfattande omställning vilken inte
skett utan friktion. Det saknas dock inte intresse för att tjänstgöra i försvaret. I
snitt har varje tjänst som soldat, sjöman eller gruppchef tio sökanden. Problemet är många gånger avhopp innan kontraktstiderna avslutats. Här bedriver
försvarsmakten ett omfattande arbete i syfte att bli en bättre arbetsgivare.
I de flesta länder med en professionell armé används olika typer av incitamentssystem för att få soldaterna att tjänstgöra hela den tid som avtalats. Exempel
på detta kan vara utbildningsbonusar, möjlighet till utbildningar i olika former
och validering av civila meriter med mera.
Försvarsmakten utbildar i dag chaufförer för många typer av fordon och arbetsmaskiner. Vi menar att möjligheten att under sin tjänstgöring inom militären
även kunna erhålla en grundläggande körkortsutbildning eller för vissa maskinförarutbildning och yrkeskompetensbevis skulle kunna vara av nytta både
för försvarsmakten såväl som den civila arbetsmarknaden. Likväl skulle detta
kunna fungera en rekryteringsåtgärd då vi ser att många ungdomar i dag på
grund av stora kostnader väljer att inte skaffa körkort, vilket gör arbetsmarknaden betydligt smalare.
Vi föreslår stämman besluta
2
3
4
5
6
att den militära närvaron på Gotland förstärks,
att hemvärnet tillförs ny materiel, uppgifter och förbandstyper,
att
Sverige fortsätter utveckla sin flygförsvarsförmåga så att vår relativa militära förmåga ökar,
7
att Sverige inleder förhandlingar om ett Natomedlemskap,
att svensk försvarsindustri ges goda förutsättningar att utvecklas,
att
resurser för förbandsövningar ökas,
att försvarsmakten ska kunna erbjuda grundläggande körkortsutbildning och
annan förarutbildning, samt
att propositionen vidaresänds till Moderaternas partistämma.
9
Moderaterna i Kalmar län
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
8
sid 427 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
”hur jag än vänder och vrider på försvarsbudgeten kommer den inte att gå
ihop”.
Förbundsstämman beslutade
2
att
bifalla propositionen, det vill säga
att den militära närvaron på Gotland förstärks,
att hemvärnet tillförs ny materiel, uppgifter och förbandstyper,
att Sverige fortsätter utveckla sin flygförsvarsförmåga så att vår relativa militära förmåga
ökar,
3
att Sverige inleder förhandlingar om ett Natomedlemskap,
att svensk försvarsindustri ges goda förutsättningar att utvecklas,
att resurser för förbandsövningar ökas,
att försvarsmakten ska kunna erbjuda grundläggande körkortsutbildning och annan
förarutbildning, samt
4
att propositionen vidaresänds till Moderaternas partistämma.
7
8
9
10
2
Försvarsbudgeten är även svårbegriplig då medel som anslås till olika försvarsområden aldrig tycks vara tillräckliga. Precis som Anders Borg förtjänstfullt sanerade Sveriges statsbudget bör förvarets ekonomi och förmåga också vara så
planerad och redovisad att den är begripligt för dess anställda och för svenska
folket.
3
Avsikten med denna motion är att främja en utveckling där såväl politik som
försvarsmakt lättare kan ta ansvar för att försvarsbudgeteten är relevant. Riksrevisionens granskningar av försvarsbudgeten bör väga tungt som riktmärke vid
bedömning av rimligheten i förhållandet mål kontra medel.
5
6
Diskrepansen mellan mål och budget skapar svårigheter att lösa försvarsmaktens uppgifter. Detta är speciellt bekymmersamt mot bakgrund av det förändrade omvärldsläget med ett allt mer hotfullt Ryssland. Under budgetår 2015
har gapet mellan försvarsbudgeten och politikernas utfästelser för försvaret
uppskattats till mellan fyra och sex miljarder kronor.
Med denna motion föreslår undertecknad partistämman besluta att Nya Moderaterna ska arbeta för
att de ekonomiska förutsättningarna för försvarsmaktens olika delområdens
utformas med stringens och professionell kostnadskontroll så att fungerande ekonomistyrning uppnås, samt
Maria von Beetzen, Strängnäs –
Södermanlands län
Ordning och reda i mellan försvarsbeslut
och försvarsbudget
Försvarsmakten har under lång tid dragits med underskott i försvarsbudgeten
i förhållande till de mål som riksdagen ställt upp. Det är dessutom ofta otydligt
hur nya försvarsuppgifter och materialsatsningar skall finansieras. Sveriges
överbefälhavare uttryckte vid Folk och Försvarskonferensen i Sälen 2015, att
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
5
att en praxis skapas där försvarsbudgeten är kongruent med de mål riksdagen ställer upp för försvarsmakten,
Motion 131
sid 428
4
Partistämma 2015
att riksdagens revisorer vartannat år skall presentera en öppen redovisning
avseende tillståndet i försvarsmakten, där bland annat personaluppfyllnad
vid olika förband, materiell tillgänglighet och möjlighet att utveckla organisationen skall redovisas.
6
7
Maria von Beetzen
Strängnäs
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en intressant motion, vars slutsatser
förbundsstyrelsen till stor del delar.
Försvarsmakten fyller en grundläggande och oerhört viktig funktion i staten,
och vi anser det självklart att politiska beslut på förmågesidan ska vara sam-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 429 
9
10
1
1
stämmiga med beslut om finansiering. Någon annan arbetsordning tordes vara
omöjlig.
2
3
Förbundsstyrelsen anser dock inte att det ligger på vårt bord att i detalj reglera
hur Försvarsmaktens förmågor och resurser ser ut. Vi ser gärna mer av transparens och ökad öppenhet, men inser även att det finns andra säkerhetsaspekter
att samtidigt bejaka.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att avslå att-sats 3, samt
att
Det nya vi gjorde var att bygga upp ett insatsförsvar för att hjälpa till vid konflikter långt bort från ”fredens kontinent”, Europa. Efter terrordåd den 11 september 2001 kunde vi bistå med att söka förhindra fortsatt terrorism. För att kunna
genomföra insatserna köpte vi lättare utrustning, andelar i tunga transportplan
tillsammans med andra europeiska länder, och utbildade soldater i bland annat
ökenstrid.
anse att-sats 1 och 2 för besvarade.
4
Under Alliansens till stora delar i övrigt framgångsrika regeringsinnehav fortsatte vi dock nedmonteringen av förmågan att försvara det egna landet. Ett
miniförsvar som utför små insatser långt bort från det fredliga Europa ansågs
inte ha behov av någon värnplikt varför värnplikten lades i malpåse.
5 Motion 132
6
7
8
9
10
Ralf Holmér, Linköping m fl –
Östergötlands län
Sveriges försvar måste anpassas till dagens
verklighet och för morgondagens verklighet
Under kalla kriget då västländerna var i konflikt med Sovjetunionen och vårt
land var alliansfritt hade Sverige ett totalförsvar byggt på erfarenheterna av andra världskriget. Vi hade förråd så vi kunde klara avspärrade gränser utan svält,
vi hade civilförsvar så de flesta hade en chans att överleva terrorbombningar
eller ett begränsat kärnvapenkrig, vi hade ett militärt försvar som kunde möta
alla konventionella styrkor Sovjet kunde angripa oss med via havet eller luften
och vi hade en mental beredskap för att kriget kunde komma.
sid 430
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Kriget kom inte. Sovjet kollapsade av sin egen ineffektivitet och halva Europa
återvann sin frihet. Sveriges totalförsvar behövdes inte längre och vi bestämde
oss för att krigsrisken var över och nästan hela försvaret monterades ner. Vi
sålde lagren av mat och bränsle och rev förråden. Alla fältsjukhus skrotades.
Hela kustförsvaret avvecklades och alla anläggningar revs. Nio tiondelar av
armén lades ner. Tjugo två flygbaser med omfattande bemanning ersattes av
två små basbataljoner. Flottan minskades avsevärt och förmågan att jaga ubåtar försvann i huvudsak. Anläggningar, utrustning och utbildad personal till ett
värde av många miljarder övergavs.
Partistämma 2015
Det vi inte förutsåg var att Europa skulle sluta att vara en fredens kontinent.
Vi moderater, liksom övriga partier, ignorerade kriget i Georgien år 2008. Vi
ignorerade att Rysslands ledare bestämde sig för att rusta upp den militära
förmågan till inflytande i ”det nära utlandet” och de rustade snabbt och ambitiöst. Vi ignorerade att Ryssland utvecklade en ny krigskonst för att destabilisera
grannstater trygghetsmässigt och politiskt med en sofistikerad förmåga att
manipulera människor och utvalda grupper via media och sociala medier för att
kunna smyga igång en konflikt. Denna förmåga är nu demonstrerad, år 2014
har Ryssland destabiliserat, erövrat och annekterat Krim, en del av ett annat
europeiskt land. Europa är inte längre en fredens kontinent och nu fortsätter ett
regelrätt krig för att med militära medel ta makten i östra Ukraina.
Sent började vi diskutera frågan om vi behöver kunna försvara oss själva. Uttrycket enveckasförsvar myntades, att vi till exempel kan försvara Göteborg,
Stockholm, eller Gotland i en vecka. Men detta försvar är ännu en vision. Enveckasförsvaret, för en plats i en vecka, finns enligt överbefälhavaren (ÖB), först
om några år förutsatt att försvarsbudgeten höjs med drygt fyra miljarder.
Vårt engagemang är stort, det har vi bland annat visat i Afghanistan, och vi
har åtagit oss att vara solidariska med våra nordiska grannländer samt med
övriga EU-länder, en deklaration som är folkrättsligt bindande. Vi har lovat att
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 431 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
hjälpa våra vänner om de hotas men vi saknar förmågan att göra detta, tvärt
om är Finland, Estland, Lettland och Litauen oroliga för att det inte finns någon
trygghet bakom deras rygg. Vår svaghet är en belastning för våra vänner vilket
är oacceptabelt om Europa återigen skall bli en fredens kontinent där det inte
lönar sig att med hot och våld erövra positioner och landområden.
Vi måste på riktigt göra något åt detta på samma sätt som vi har genomfört andra nödvändiga och konstruktiva samhällsförändringar. Det kommer att bli svårt
då den försämrade ekonomiska utvecklingen och behoven inom andra samhällsområden gör statsbudgeten ansträngd. Svårigheterna får dock inte vara ett
hinder för vad blir kvar av alla löften, alla avtal och allt gott vi gör för människor
om Sverige underkastas aggressiv demokratifientlig despotism?
Bristerna i samhällets förmåga att tåla katastrofer och bristerna i det militära
försvaret är synnerligen omfattande och akuta och de kan inte lösas med några
få symboliska investeringar. Ettill exempelempel på en flerårsplan, utarbetad
av en grupp moderater i Östergötland för att återskapa försvarsförmågan,
förtroendet för Sveriges säkerhetspolitik och möta den stigande förmågan till
aggression mot oss är delgiven den av partistyrelsen tillsatta gruppen för säkerhetspolitik och finns tillgänglig. Genomförandet av en sådan plan skulle även
återskapa förtroendet för Moderaternas försvarspolitik.
Mot bakgrunden av ovanstående förslås förbundsstämma besluta
att
6
att
7
8
försvaret återigen bör bli en prioriterad fråga för Moderaterna med sikte
på att försvarsanslaget i en snar framtid ska uppnå samma nivå som
övriga nordiska länder, det vill säga 1,3-1,5 procent av Bruttonationalprodukt (BNP),
det bör genomföras en omedelbar försvarsanslagshöjning som åtgärdar
de värsta bristerna och som också medger vissa väsentliga investeringar
som fler Jas-plan och ubåtar och andra moderna vapensystem. Detta bör
vara del av egna eller med Alliansen gemensamma budgetmotioner,
att
försvarets personal bör utökas, att Sverige vid behov bör utnyttja tidigare
utbildad personal i krigsorganisationen,
att
Sverige bör vidta förberedelser för att på lämpligt sätt återigen tillämpa
värnplikten,
att brister i utrustning och gällande förbrukningsmateriel bör åtgärdas
snabbt,
9
10
sid 432
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
att Sverige bör påbörja ett återtagande av ett totalförsvar som hjälper hela
samhället att överleva krig och katastrofer, inklusive ett psykologiskt och
IT-försvar,
att Sverige bör utöka självförsvarsförmågan så att vårt territorium slutar vara
ett säkerhetspolitiskt vakuum som försämrar våra grannars säkerhet,
att försvaret av Gotland omgående bör förbättras bland annat genom en
– utöver en förstärkning av det lokala hemvärnet – permanent militär
närvaro, förslagsvis i form av ett dit förlagt utbildningsförband samt tillförande av avancerade vapensystem som kustrobotbatteri, KA-robotar och
kvalificerat luftvärn,
att Sverige bör fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll så att vi har
möjlighet bistå våra grannländer och erhålla det stöd vi själva eftersträvar,
samt
2
3
4
att sända motionen vidare till höstens partistämma.
Ralf Holmér Lennart Watz
LinköpingKinda
Bo Lennhammar
Linköping
5
Magnus Redin Finn Bengtsson
Betty Malmberg
LinköpingLinköping Ödeshög
Anton Fischer Mona S:t Cyr
Elmer Jansson
LinköpingLinköping Linköping
6
Ulla Ordell
Jan Ritzen
Ann-Cathrine Hjerdt
Motala LinköpingLinköping
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro över det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa, vilket är en följd av den aggressiva och destabiliserande
ryska politiken, inklusive den ryska krigföringen i Ukraina. Förbundsstyrelsen
instämmer också i bland annat motionärernas krav på ökade försvarsanslag.
Förbundsstyrelsen vill dock framföra några kommentarer. Vad gäller de fyra
miljarder kronor i ökade anslag, som ÖB har talat om, är bakgrunden följande.
I december 2014 presenterade ÖB sitt ekonomiska underlag inför det kommande försvarsbeslutet. ÖB har där räknat in de anslagsförstärkningar som
Alliansen och Socialdemokraterna enades om i Försvarsberedningen. Utöver en
beskrivning av de åtgärder som dessa förstärkningar medger ingick i underlaget från ÖB fem ”trappsteg” där varje ”trappsteg” innehåller tillkommande
eller förstärkta förmågor samt en prislapp. Om regering och riksdag vill ha
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 433 
7
8
9
10
1
2
1
samtliga ”trappsteg”/förmågor kostar det fyra miljarder kronor per år. ÖB har
inte relaterat sitt underlag till den organisation som ”beställdes” genom 2009
års försvarsbeslut (IO14, insatsorganisation 2014), och som låg till grund för
de scenarier som gav upphov till uttrycket ”enveckasförsvaret”, utan till den
inriktning för försvaret som Försvarsberedningen enades om för perioden från
och med 2016. Man kan därför inte beskriva ÖB:s ekonomiska underlag från
december 2014 som en prislapp på ett fullföljande av IO14.
6
Med detta sagt konstaterar förbundsstyrelsen att en omfattande utveckling av
Moderaternas försvarspolitik pågår under ledning av en av partistyrelsen tillsatt
arbetsgrupp. Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark skrev
så här i Svenska Dagbladet den 11 januari 2015: ”Just att beskriva verkligheten
på ett sätt som människor känner igen sig i, har inom försvarspolitiken stund­
tals varit svårt för Moderaterna. Undersökningar visar att vi på detta område
har tappat i förtroende ända sedan 2006./…/ En anledning till tillbakagången
grundlades redan under Alliansregeringens första mandatperiod. Den största
förändringen av Sveriges försvar på hundra år föranleddes inte av någon bre­
dare krisinsikt om förändringens nödvändighet. Reformtempot sedan 2009 har
varit högt. Ändå har det saknats en sammanhängande berättelse. Med tiden
har det etablerats en bild av att Moderaterna inte talar klarspråk i försvarsfrågor.
Stundtals har partiet haft ett tonläge som snarast speglat hur man önskat att
verkligheten sett ut. Inte hur den faktiskt varit.I stället för att lyfta fram brister
som ett argument för behovet av fortsatta förändringar, har dessa tonats ned.
Exempelvis beskrivningen av arbetet med den frivilliga rekryteringen i närmast
uteslutande positiva termer, har rimmat illa mot bakgrund av rapporter om för­
tida avhopp.”.
7
Förbundsstyrelsen välkomnar att inte minst aktiva, moderata medlemmar i Östergötland deltar i den försvarspolitiska förnyelsediskussionen och tillför debatten olika förslag, till exempel genom denna motion och övriga försvarspolitiska
motioner som inlämnats till årets förbundsstämma.
3
4
5
8
9
10
Att-sats 3. Moderaterna anser att det är viktigt att förverkliga den organisation som 2009 års försvarsbeslut föreskriver. Det innebär att antalet anställda
inom Försvarsmakten måste utökas jämfört med dagens nivå. Moderaterna har
också stött beslutet att göra det möjligt att kalla omkring 7 500 personer, som
genomfört värnplikten från och med 2004 eller den grundläggande militärutbildningen (GMU) för frivilliga och är krigsplacerade, till repetitionsutbildning.
Att-sats 4. Förbundsstyrelsen anser däremot inte att värnplikten bör tillämpas
igen. Införandet av det nya personalförsörjningssystemet var inte en defensiv
åtgärd, utan ett led i en förnyelse av försvaret.
Att-sats 6. Förbundsstyrelsen instämmer i att det är angeläget att förstärka
civilförsvaret och andra delar av totalförsvaret.
Att-sats 8. Vad gäller försvaret av Gotland kan förbundsstyrelsen se skäl för att
detta bör förstärkas, men förbundsstyrelsen är inte beredd att förorda lösningar
på den detaljnivå som finns i att-satsen.
5
Att-sats 9. Förbundsstyrelsen uppfattar att även att-sats 9 handlar om att höja
försvarsanslaget.
Förbundsstyrelsen noterar att 2009 års försvarsreform betonade att Försvarsmakten ska kunna agera i Sverige, i Sveriges närområde och längre bort. Även
möjligheten att bistå våra grannländer är därför en viktig del av det nya försvaret och Sverige genomför militära övningar tillsammans med grannländer.
Att-sats 10. Förbundsstyrelsen ser gärna att motionen behandlas på partistämman.
Att-sats 1. Moderaterna anser att försvarsanslaget bör höjas och har i förhandlingarna mellan Alliansen och regeringen inför 2015 års försvarsbeslut föreslagit en höjning med två miljarder kronor per år under de kommande fem åren.
Vilken nivå på försvarsanslaget som är önskvärd i relation till bruttonationalprodukten (BNP) vill förbundsstyrelsen dock inte låsa sig vid. År 2013 satsade
Sverige ungefär 1,2 procent av BNP på försvaret.
att
bifalla att-sats 2, 3, 5, 6, 7, 9 och 10,
att
avslå att-sats 4, samt
att
anse att-sats 1 och 8 för besvarade.
6
7
8
9
Att-sats 2. Moderaterna har som sagt föreslagit att försvarsanslaget ska höjas
och anser att medlen bland annat ska användas till fler Jas-plan och ubåtar.
Partistämma 2015
4
Att-sats 7. Vad gäller förslaget att Sverige bör utöka sin självförsvarsförmåga
anser Moderaterna, som tidigare sagts, att försvarsanslaget bör höjas.
I det följande kommenterar förbundsstyrelsen att-satserna var för sig.
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
3
Att-sats 5. Förbundsstyrelsen instämmer i att brister i Försvarsmaktens utrustning och förbrukningsmateriel bör åtgärdas snabbt.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
sid 434
2
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 435 
10
1
1
Motion 133
Förbundsstämmans beslut
2
Förbundsstämman beslutade
att
att det bör genomföras en omedelbar försvarsanslagshöjning som åtgärdar de värsta
bristerna och som också medger vissa väsentliga investeringar som fler Jas-plan
och ubåtar och andra moderna vapensystem. Detta bör vara del av egna eller med
Alliansen gemensamma budgetmotioner,
3
att försvarets personal bör utökas, att Sverige vid behov bör utnyttja tidigare utbildad
personal i krigsorganisationen,
att Sverige bör påbörja ett återtagande av ett totalförsvar som hjälper hela samhället att
överleva krig och katastrofer, inklusive ett psykologiskt och IT-försvar,
att Sverige bör utöka självförsvarsförmågan så att vårt territorium slutar vara ett säkerhetspolitiskt vakuum som försämrar våra grannars säkerhet,
att försvaret av Gotland omgående bör förbättras bland annat genom en – utöver en
förstärkning av det lokala hemvärnet – permanent militär närvaro, förslagsvis i form
av ett dit förlagt utbildningsförband samt tillförande av avancerade vapensystem
som kustrobotbatteri, KA-robotar och kvalificerat luftvärn,
5
att Sverige bör fylla solidaritetsdeklarationen med innehåll så att vi har möjlighet bistå
våra grannländer och erhålla det stöd vi själva eftersträvar,
att sända motionen vidare till höstens partistämma,
att
på lämpligt sätt tillämpa pliktsystemets form för tidigare anställda och
övriga lämpliga grupper, samt
att
avslå att-sats 4.
Socialdemokraterna började nedmonteringen av det svenska försvaret och Alliansregeringen fullbordade det – nästan.
Vi byggde ett insatsförsvar för att kunna verka långt borta från Sveriges gränser
för att skydda utsatta, skapa och/eller bevara fred. Så långt, så gott. Men att
denna internationella insats ska ske på bekostnad av förmågan och resurserna
att försvara Sverige är ansvarslös och oroväckande.
Drabbade av en fredsyra värre än den efter första världskriget ville allt för
många inte inse, eller se, vad som skedde i vår omvärld. Den ryska upprustningen, de ryska uttalandena och den tydliga strävan att få samma maktposition som Sovjetunionen en gång hade ignorerades. Det var märkbart, och
obegripligt, yrvakna politiker som såg hur Ryssland annekterade Krim och
invecklade sig i regelrätta strider i östra Ukraina.
Sverige presenterade under Alliansregeringen sin enkelriktade solidaritetsförklaring där vi lovar att inte stå neutrala om något annat Europeiskt Unionenland,
något annat nordiskt land eller de baltiska länderna angrips militärt. Stora ord
att backa upp med små resurser. Från svensk sida utgår man från att de länder
vi har sagt oss vara beredda att bistå har samma inställning om det gäller Sverige. Men vi vet inte, inget avtal har skrivits.
7
8
Det är inte bara det militära försvaret som har eftersats. Den civila beredskapen
när det gäller krig och katastrofer är lika bristfällig. Här krävs också stora insatser för att nå upp till en acceptabel nivå.
Ska Sverige få det militära försvar som behövs och en civil beredskap som klarar av att hantera krissituationer måste Moderaterna hitta tillbaka till sin gamla
syn på försvaret och inse den verklighet vi lever i och vilka resurser detta kräver.
9
10
Rolf K Nilsson, Norra Gotland m fl –
Gotland
Anpassning av det svenska försvaret och
den civila beredskapen till omvärldsläget
att brister i utrustning och gällande förbrukningsmateriel bör åtgärdas snabbt,
4
6
2
bifalla att-sats 1, 2, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 10, det vill säga
att försvaret återigen bör bli en prioriterad fråga för Moderaterna med sikte på att försvarsanslaget i en snar framtid ska uppnå samma nivå som övriga nordiska länder,
det vill säga 1,3-1,5 procent av Bruttonationalprodukt (BNP),
sid 436
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 437 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Vi föreslår partistämman besluta
att
2
3
4
5
det omgående ska genomföras en höjning av försvarsanslaget till en nivå
minst så att 2009 års försvarsbeslut kan genomföras,
7
8
10
att Sverige snarast påbörjar återtagandet av ett totalförsvar som kan bistå hela samhället för att vi ska klara såväl krig som övriga katastrofer,
försvarsanslagen ligger i fas med de försvarsbeslut som fattas så att
trovärdigheten i svensk försvarspolitik återupprättas,
att
de brister på utrustning och materiel som råder omgående åtgärdas.
att försvarsförmågan utökas så att hela Sverige kan försvaras, samt
att
Sverige snarast påbörjar återtagandet av ett totalförsvar som kan bistå
hela samhället för att vi ska klara såväl krig som övriga katastrofer,
att värnplikten, könsneutral, moderniserad och tidsanpassad, åter tas i bruk med en
civil och en militär gren för att täcka såväl de militära som de civila beredskapsbehoven.
att
Sveriges försvarsförmåga utökas och anpassas för att kunna möta de hot
som finns i Sveriges närhet,
att
försvarsförmågan utökas så att hela Sverige kan försvaras, samt
att
värnplikten, könsneutral, moderniserad och tidsanpassad, åter tas i bruk
med en civil och en militär gren för att täcka såväl de militära som de
civila beredskapsbehoven.
Rolf K Nilsson
Norra Gotland
Robin Storm
Visby
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en välskriven motion som behandlar
ett aktuellt ämne.
Förbundsstyrelsen delar motionärernas oro över det kraftigt försämrade säkerhetsläget i Europa i allmänhet och i det geografiska området kring Östersjön i
synnerhet.
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning om att Nya Moderaterna skall
arbeta för ett modernt, effektivt och användbart försvar. En moderat grundbult
är att försvaret ska kunna möta de försvars- och säkerhetspolitiska hot och
utmaningar Sverige står inför, såväl i dag som i framtiden. Förbundsstyrelsen
menar också att Sverige behöver öka sin militära aktivitet, som ett steg i att
fördjupa sitt nordiska samarbete på det säkerhetspolitiska området, eftersom
att vår säkerhet skall byggas i samarbete med andra.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
9
att de brister på utrustning och materiel som råder omgående åtgärdas.
att
Förbundsstyrelsens yttrande
6
att försvarsanslagen ligger i fas med de försvarsbeslut som fattas så att trovärdigheten i
svensk försvarspolitik återupprättas,
att
bifalla motionen, det vill säga
att det omgående ska genomföras en höjning av försvarsanslaget till en nivå minst så
att 2009 års försvarsbeslut kan genomföras,
sid 438
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
2
att Sveriges försvarsförmåga utökas och anpassas för att kunna möta de hot som finns
i Sveriges närhet,
3
4
Motion 134
5
Erik Hafström, Danderyd m fl –
Stockholm län
”En moderat säkerhetspolitik för framtiden”
6
I Försvarsberedningens rapport maj 2014 ”Försvaret av Sverige – starkare
försvar för en osäker tid” understryks att det ryska agerandet befäster bilden
av en statsledning med ökade ambitioner att bygga ut Ryssland till en stormakt
med kontroll över så stora delar av förra Sovjetunionen som möjligt. Man vill
aktivt använda sig av ryska befolkningsgrupper i utlandet för att hävda ryska
intressen. Försvarsberedningen: ”Ryssland är berett att bryta mot folkrätten,
ingångna avtal och etablerade europeiska principer för att hävda sina intressen
även om det möter kraftiga negativa reaktioner från om världen”.
Sedan detta skrevs har den säkerhetspolitiska osäkerheten i Sveriges närområde och Östersjön påtagligt ökat. Ett flertal ryska flygkrängningar har inträf-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 439 
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
fat. Flera samordnade undervattensoperationer av främmande makt har skett
i svenska skärgårdar. Den finske presidenten Sauli Niinistö anser läget ytterst
allvarligt och öppnar för möjligheten av ett finskt Natomedlemskap. De baltiska
staterna är klart oroade över den ryska expansionspolitiken och fruktar ryska
destabiliseringsåtgärder liknande den som skett i Ukraina.
Det internationella läget är enligt Gudrun Persson, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) svårare att förutsäga än under det kalla kriget. Speciellt alvarligt är
tre destabiliserande faktorer i Ryssland: uppdriven kärnvapenretorik, medvetna
lögner skapar grundläggande misstro mot Väst och ökade spänningar i Ryssland.
Nato har därför påtagligt ökat sin närvaro i och kring Östersjön. En nyetablerad
spjutspetsstyrka har bildats, nya kommandocentraler har upprättas i europeiska
Nato-stater och en uppmaning att medlemmarna skall öka försvarsanslagen till
två procent av bruttonationalprodukten (BNP) till 2025 har utfärdats. Försvarsberedning underströk också i sin rapport 2014 att en väl fungerande transatlantisk relation är nödvändigt för säkerheten i Östersjöregionen.
Solidaritetsförklaringen är en grundbult i den svenska säkerhetspolitiken där det
understryks att Sverige både skall kunna ge och ta emot militär hjälp om en kris
drabbar Sverige eller i närområdet. Men för att den skall vara trovärdig fordras
både förband och förberedelse. Överbefälhavaren (ÖB) myntade enveckasförsvar visar att vi har för få operativa förband för denna uppgift och militära förberedelser med andra stater i närområdet är få och otillräckliga med undantag för
ett planerat djupare försvarssamarbete med Finland. Det av alliansregeringen
påbörjade försvarssamarbetet följs glädjande upp av den sittande regeringen. I
ett gemensamt uttalande från de nordiska försvarsministrarna i april 2015 säger
man ”Närmare samarbete i Norden och solidariskt agerande med de baltiska
staterna bidrar till att stärka säkerheten i vår region och höjer tröskeln för att
militära incidenter skall inträffa”. Samarbetet gäller informationsutbyte av sjöoch luftlägesbild, hur möta cyberattacker, gemensam träning, utbildning och
kvalificerade övningar, reformer av försvarssektorn i samarbetsländerna.
Solidaritetsdeklarationen är trots planerade åtgärder ett svagt och otillräckligt
skydd för Sverige. Ett litet land som Sverige bör därför utveckla militära allianser med likasinnade demokratiska stater och i dagsläget är den enda demokratiska försvarsalliansen som kan skydda europeiska stater Nato. Därför bör
Sverige i en nära framtid bli fullvärdig medlem av Nato. Endast medlemmar är
garanterade Nato:s stöd i en krissituation.
Vid Folk och Försvars konferens i Sälen 2011 informerade ÖB 2009 års försvarsbeslut ej var finansierat efter 2014. Bedömningen var att det saknades
sid 440
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
tre till fyra miljarder per år under perioden 2015-2020. Samma bedömning gör
ÖB i sitt underlag till regeringen januari 2015. Utöver detta föreslog Försvarsberedningen 2014 att med hänsyn till försämrad säkerhet i Sveriges närområde
måste Sverige skaffa ytterligare tio Jas39E Gripen, långräckviddigt robotsystem
för bekämpning av markmål, utökning av antalet u-båtar till fem, kustrobotsystem på Gotland och nytt bataljonsartilleri. Försvarsmakten bedömer merkostnaden för detta till ytterligare 15 miljarder.
2
Men även om anslagen förstärks med de av ÖB önskade utökningen av fyra
miljarder per år och dessutom 15 miljarder av Försvarsberedningens önskelista
finns fortfarande stora brister. Brister finns i många områden, alltifrån skydd
för våra flygbaser till broläggare inom armén. Det tar lång tid att återställa den
långa nedrustningen av försvaret.
3
Vi yrkar därför att Moderaternas partistämma uttalar
4
att
Natomedlemskap är en självklar komponent för Sveriges säkerhet och att
en utredning av medlemskap snarast bör genomföras i nära samverkan
med Finland,
att
ett utökat och fördjupat försvarssamarbete i de nordiska och baltiska
länderna genomförs,
att
en ökning av försvarsanslaget bör ske med av ÖB föreslagna ”Fyra plus
femton miljarder” som lägsta acceptabla nivå,
att
Sverige skall ha ett cyberförsvar med både defensiv och offensiv förmåga,
samt
att
Sverige genom dessa militära satsningar bidrar till att eliminera risken för
ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöregionen.
Vi föreslår partistämman besluta
att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att inför den förnyelse av försvarsoch säkerhetspolitiken som partiet nu genomför beakta ovanstående.
Erik Hafström
Staffan Strömbäck
DanderydLidingö
5
6
7
8
Förbundsstyrelsens yttrande
Inledning
Förbundsstyrelsen delar i det närmaste helt och fullt den verklighetsbeskrivning
som lyfts fram i motionens bakgrundstext. Även om Rysslands agerande i och
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 441 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
för sig inte har överraskat initierade bedömare har agerandet tagit sig allvarligare uttryck än vad som kunde befaras och retoriken har skruvats upp påtagligt.
Rysslands agerande – inte minst i Ukraina – har skett utan hänsyn till internationell rätt och den grundläggande respekt som måste finnas mellan suveräna
stater. Ryssland och Rysslands agerande utgör det största hotet mot fred och
stabilitet i världen.
Angående frågan om svenskt medlemskap i Nato
Moderaterna är för ett svenskt Natomedlemskap. Ett medlemskap i Nato skulle
stärka Sveriges säkerhet i en tid när osäkerheten i Sveriges närområde blir allt
större. Vi skulle som medlemmar bli en del i Natos kollektiva försvar och vara
solidariska med 28 andra Natoländer. Sverige skulle även på allvar kunna ha ett
effektivt nordiskt samarbete inom ramen för Nato som skulle gälla i alla lägen,
inte bara i fredstid.
Sverige är som medlemsland i Europeiska Unionen (EU) inte ett alliansfritt land.
Exempelvis utgör EU en tullunion av vilket det följer skyldigheter att solidariskt
vida åtgärder under förstadier till krig, exempelvis handelsblockad.
Sverige har också lämnat den militära alliansfriheten för att i stället skapa
säkerhet i samverkan med andra. Genom solidaritetsdeklarationen, vilken den
nuvarande regeringen bekräftat i regeringsförklaringen, har Sverige förbundit
sig att – vid en eventuell kris – ingripa om ett annat EU-land eller ett nordiskt
land skulle drabbas. Det innebär att Sverige inte kan stå utanför om en större
kris eller konflikt skulle uppstå i vårt närområde. De försvarspolitiska samarbeten Sverige deltar i inom Norden och EU och
tillsammans med Nato är positiva, men dessa samarbeten räcker inte för att
lösa de säkerhetspolitiska utmaningar Sverige står inför. Som Nato-medlem
skulle Sverige dela säkerhetsgarantier med alla andra Natoländer. Vi skulle även
få sitta med och påverka när besluten fattas inom Nato. Det handlar om beslut
som påverkar Sverige oavsett om Sverige är medlem eller inte.
Det är också viktigt att påpeka att ett svenskt Natomedlemskap förutsätter att
det finns ett brett folkligt och parlamentariskt stöd. En svensk medlemsansökan
bör också ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland.
För att nå framgång i frågan om ett svenskt Natomedlemskap är det till att börja
med angeläget att även de två Allianspartier som ännu inte har tagit ställning
för ett medlemskap, Centerpartiet och Kristdemokraterna, tillåts genomgå den
process som erfordras för att de ska nå ett positivt ställningstagande i frågan.
sid 442
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Ur ett snävt Moderat perspektiv är det naturligtvis önskvärt att en utredning
av medlemskap snarast genomförs, men det detta måste nödvändigtvis inte
ske i nära samverkan med Finland även om det är i allra högsta grad vad som
eftersträvas.
Försvarsanslag
Försvaret behöver ökade anslag för att kunna förstärka och utveckla förmågor
som är nödvändiga för rikets försvar. Moderaternas medverkan i försvarsöverläggningarna har tillfört Försvarsmakten omkring dubbelt så mycket i ökade
anslag (räknat som nettoeffekt) jämfört med vad Socialdemokraterna- och Miljöpartiregeringen var beredd att anslå och inriktningen har varit just att förstärka
Försvarsmaktens förmågor.
Försvarsmakten har emellertid över tid inte skött sin ekonomi på ett klanderfritt
sätt vilket också var ett av skälen till att Alliansregeringen vidtog åtgärder för
ökad ekonomisk kontroll och uppföljning. Som exempel kan nämnas att Riksrevisionen hade allvarliga anmärkningar på den uppnådda förmågan – i förhållande till anslagna medel – när det gäller den förbandsproduktion som ägde rum
för att tillskapa Nordic Battle Group (NBG) 08. Anställda inom Försvarsmakten
kan också i flera olika avseenden vittna om ineffektivitet inom vissa delar av
systemet, kanske främst kopplat till olika materielprojekt. Det viktiga är därför
att inte bara höja försvarsanslagen utan också att se till att tillförda medel faktiskt leder till ökad försvarsförmåga. Ökade anslag och ökad förmåga är också
viktigt för att minska tröskeln för ett inträde i Nato.
Förbundsstyrelsen anser att det är sannolikt att Försvarsmakten behöver ytterligare anslagsförstärkningar men att detta bör ske efter noggranna bedömningar
av hur olika förmågor kan förstärkas och inte genom att på förhand bestämma
exakt vilka belopp som ska tillföras, även om beloppen är vad ÖB har uttalat
skulle vara Försvarsmaktens behov.
Cyberförmåga
Frågan om vilken cyberförmåga Sverige ska ha diskuteras i den av partistyrelsen tillsatta försvars- och säkerhetspolitiska arbetsgruppen ”Säkerhet i en orolig omvärld”. Det finns folkrättsliga invändningar mot en offensiv cyberförmåga
om den riktas mot en annan stats civila strukturer. Initierade bedömare avråder
också från en uttalad offensiv förmåga till cyberkrigföring.
Samtidigt är det naturligtvis viktigt att ha en fullgod försvarsförmåga på cyberområdet vilket i sin tur också innefattar rätt att försvara sig. Detta innebär
i sin tur att gränsdragningen mellan vad som kan kallas defensiv eller offensiv
förmåga kan diskuteras.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 443 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
1
Förbundsstyrelsen anser att det inte entydigt går att uttala att Sverige ska ha
en offensiv förmåga när det gäller cyberkrigföring även om en sådan förmåga i
vissa avseenden skulle kunna finnas.
Östersjöregionen
Det är i allra högsta grad angeläget att stärka Sveriges försvarsförmåga i
Östersjöregionen och att bidra till att eliminera risken för ett säkerhetspolitiskt
vakuum i samma region. Detta kommer också att ske genom de att-satser som
Förbundsstyrelsen föreslår ska bifallas.
VFörbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
4
att bifalla att-sats 2, 5 och 6, det vill säga
att ett utökat och fördjupat försvarssamarbete i de nordiska och baltiska länderna
genomförs,
att Sverige genom dessa militära satsningar bidrar till att eliminera risken för ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjöregionen.
5
att partistämman uppdrar åt partistyrelsen att inför den förnyelse av försvars- och
säkerhetspolitiken som partiet nu genomför beakta ovanstående.
att avslå att-sats 3, samt
att anse att-sats 1 och 4 för besvarad.
2
Moderaterna i Skaraborg
En ansvarsfull försvarspolitik
3
Sverige har sedan försvarsbesluten under det sena 1990-talet genomfört en
omfattande neddragning av sin militära förmåga. Utgångspunkten för detta har
varit en förhoppning om en positiv politisk utveckling i Ryssland. Förhoppningarna har kommit på skam och regimen i Moskva har utvecklat sig i repressiv
och auktoritär riktning. Under 2000-talet har det inte saknats tecken, incidenter
och allvarliga händelser som med all önskvärd tydlighet indikerat ett försämrat säkerhetsläge i Europa och för Sverige. De mest uppenbara är den ryska
interventionen i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014. Därtill kan läggas ett antal provocerande kränkningar av svenskt luftrum samt möjligen, eller
snarare sannolikt, också svenskt territorialvatten.
Denna dystra utveckling har dock inte i nämnvärd grad påverkat den svenska
försvarspolitiken. Denna har sedan 2000-talets första decennium främst varit
inriktad mot att styra om försvaret från att vara ett invasionsförsvar till att vara
ett begränsat insatsförsvar med internationella insatser som sin främsta kompetens. Att ha förmåga att verka militärt utanför Sveriges gränser är viktigt och
betydelsefullt. Sverige ska även framgent solidariskt bidra till fredsbevarande
och -framtvingande operationer utomlands. Det är nödvändigt i en globaliserad
värld med gemensamma utmaningar. Men det kan inte tillåtas ske på bekostnad av den nationella förmågan.
6
7
Försvarspolitiken ska stödja säkerhetspolitikens ambitioner
Vi har nu den minsta militära krigsorganisationen som Sverige någonsin skådat.
Låt vara att delar – men långt ifrån helheten – kan uppvisa hög kvalité, god
beredskap och omedelbar tillgänglighet. Vi har tillåtit att Gotland, som är av
militär betydelse för hela Östersjöområdet, lämnats utan militär närvaro. Sverige
bidrar inte i tillräcklig grad till säkerhet och stabilitet i regionen. Försvarspolitiken stödjer inte längre säkerhetspolitikens ambitioner.
8
9
10
Motion 135
”Sweden is one of the all-talk-no-action Western European nations that choose
to rely on their allies, especially the US. But, being a non-aligned country,
sid 444
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 445 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
1
Sweden does not have any allies to rely upon, only partners.” Så formulerade
sig estländska International Centre for Defence and Security (ICDS) i rapporten
”Swedish Security and Defence in 2014 as seen from the East”, vilken publicerades i januari 2015.
Vidare skriver rapportförfattaren: “The security vacuum that has been created
by the Swedes themselves will eventually be filled, if not by the Swedish armed
forces, then by somebody else.”. Vilket ungefär kan sammanfattas med att
varje land har en armé, sin egen eller någon annans.
Moderaterna ska ta ansvar för försvaret
Insatsorganisationen ska, under förutsättning att det tillförs omfattande ekonomiska resurser, i sin helhet vara operativ omkring 2023 och, under gynnsamma
omständigheter, kunna fördröja en angripare under cirka en veckas tid. Det
är en liten organisation med begränsad uthållighet, utan reserver och med
flera inbygda svagheter. Viljan att tillföra resurser till försvaret har också varit
begränsad. Regeringar, såväl socialistiska som borgerliga, har betraktat omvärlden och utvecklingen genom finansdepartementets fönster. Försvarskontot
i budgeten har tillåtits användas som regulator och reserv för finansiering av
mer publikfriande politiska reformer. Försvarsreformen är underfinansierad och
genomförandet av densamma har kritiserats skarpt av Riksrevisionen.
6
7
Det är nu hög tid att acceptera det hastigt försämrade omvärldsläget. Det är
hög tid att inleda återtagande och tillväxt av svensk försvarsförmåga! Moderaterna måste vara det parti som går i bräschen för detta.
9
10
Sveriges försvarskostnader motsvarar i dag cirka 1,15 procent av BNP, det vill
säga knappt hälften av den nivå som är Natos målsättning. Det är rimligt att
Moderaterna tar den fulla konsekvensen av ett Natomedlemskap och verkar för
en uppräkning av försvarsanslagen i den nivå som försvarsalliansen förordar.
Vi föreslår förbundsstämman besluta
att verka för en skyndsam, substantiell förstärkning av det svenska försvaret,
Moderaternas roll i svensk politik ska vara att se och förstå samhällsproblemen
samt att angripa dem med förslag på lösningar. Men beträffande försvarspolitiken har vi blundat för utmaningarna, skönmålat verkligheten och grävt ned
oss i försvar kring en linje som blivit allt mer ohållbar. Moderaterna har förlorat
förtroendekapital genom de båda Alliansregeringarnas sätt att sköta försvarspolitiken.
8
respektive nation som själv beslutar om sina försvarskostnader, men det ger en
indikation om Alliansens ambitioner.
Natomedlemskap förpliktigar
Sedan 2015 har Moderaterna utvecklat en mer målmedveten argumentation
för en svensk anslutning till försvarsalliansen Nato. Det är utmärkt och det är
viktigt! Säkerhet byggs och upprätthålls bäst i samarbete med andra. Det är
angeläget att fortsätta på den inslagna vägen och mer aktivt driva opinion för
och därigenom vinna ett brett folkligt stöd för en anslutning.
Nato har som mål att medlemsländerna ska avsätta två procent av bruttonationalprodukten (BNP) till försvarskostnader. Målet är inte bindande. Det är
sid 446
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
att verka för att resurser avdelas för att utveckla och upprätthålla en betryggande svensk försvarsförmåga över tid och att försvarsanslagen därför
ska motsvara två procent av BNP,
att verka för att den beslutade insatsorganisationen snarast görs operativ,
2
3
4
att verka för att utveckla försvaret av Gotland med militär närvaro på ön,
samt
att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma.
Moderaterna i Skövde
Förbundsstyrelsens yttrande
Mellan att motionen skrevs och förbundsstyrelsens beslut har Moderaterna
ingått en försvarsöverenskommelse med den socialdemokratiskt ledda regeringen; som innebär en anslagshöjning för kommande budgetperiod om 10,2
miljarder kronor. Enligt partiets centrala företrädare anser man detta leda till en
höjning av landets möjligheter att upprätthålla territoriell integritet samt försvarsförmåga i allmänhet. Flera nya vapensystem kommer att tillföras och den
militära närvaron på Gotland återupprättas. Förbundsstyrelsen anser detta vara
i grunden positivt.
Avseende en anslagsnivå som över tid motsvarar två procent av BNP, som är
Natos rekommendation till sina medlemsländer, ser förbundsstyrelsen ett par
problem. För det första att huvuddelen Nato-länder själva inte följer denna
rekommendation, exempelvis Tyskland (1,1 procent), Italien (1,1 procent) och
Frankrike (1,8 procent). För det andra att det skulle kunna leda till brådstörtade
nedskärningar i försvarsbudgeten i händelse av en större negativ ekonomisk
händelse (generellt skulle försvarsbudgeten riskera bli oförutsägbar). För det
tredje att statens krav på operativ förmåga ska vara styrande för de ekono-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 447 
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
miska ramarna snarare än en viss relativ andel utgifter i förhållande till landets
välstånd. Dessa ramar ska därtill vara förankrade i en realistisk säkerhetspolitisk bedömning. Däremot är försvarets långsiktiga finansiering av stor vikt och
frågan bör diskuteras ytterligare.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla att-sats 3,
att
avslå att-sats 2,
att
anse att-sats 1, 4 och 5 för besvarade, samt
att
skicka motionen i dess helhet till partistämman.
Ryssland visar tydligt att man tänker revanschera sig efter sovjetunionens fall.
Sverige har de senaste 10-20 åren avrustat vilket gör försvarsförmågan kraftigt
reducerad eller omintetgjord. Enligt vår överbefälhavare (ÖB) kan vi endast
försvara delar av landet under en vecka.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att verka för en skyndsam, substantiell förstärkning av det svenska försvaret,
att
verka för att resurser avdelas för att utveckla och upprätthålla en betryggande svensk försvarsförmåga över tid,
att bifalla att-sats 3, 4 och 5, det vill säga
För att bibehålla vår suveränitet och i framtiden kunna fatta våra egna beslut
måste försvarsförmågan höjas kraftfullt. Vår frihet är det viktigaste av allt. Utan
den måste vi följa vad andra beslutar.
Med anledning av ovanstående yrkar jag
att
försvarsanslaget höjes så mycket att vi står emot en angripare. Vi skall
vara så väl rustade att det för en fiende blir alldeles för dyrt att försöka
erövra Sverige i förhållande till utbytet, samt
att
omdispositioner görs i budgeten så att försvarsanslaget radikalt höjes.
Förslagsvis minskas alla kostnader med tio procent till förmån för försvaret. Detta är nödvändigt för att Sverige skall kunna förbli ett fritt land.
att verka för att den beslutade insatsorganisationen snarast görs operativ,
6
att verka för att utveckla försvaret av Gotland med militär närvaro på ön,
att anta motionen som sin egen och sända den till Moderaternas partistämma,
samt
att
7
2
Carl-G Finnskog, Stenungsund – Bohuslän
Ett starkt försvar
att bifalla att-sats 1, det vill säga
5
Motion 136
Moderaterna aktivt skall aktivt bedriva kraftfull opinion för ett medlemskap
i försvarsalliansen Nato.
Carl-G Finnskog
Stenungsund
3
4
5
6
7
Förbundsstyrelsens yttrande
8
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en motion i en prioriterad fråga. Förbundsstyrelsen delar motionärens bedömning om att det är angeläget att både
stärka och utveckla svensk försvarsförmåga.
8
9
Försvaret har sedan 2000-talet genomgått en betydande reduktion av krigsförband. Vissa delar av den nuvarande insatsorganisationen håller förvisso hög
kvalitet och tillgänglighet, men stora delar beräknas inte vara bemannade och
heller inte utrustade inom överskådlig tid. Det är bekymmersamt. År 2023 beräknas organisationen vara operativ, under förutsättning att resurser tillförs för
9
10
sid 448
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 449 
10
1
2
3
4
5
6
7
1
att åtgärda den rådande underfinansieringen. Först då kommer Försvarsmakten
att ha förmåga att fördröja en angripare, i ett begränsat geografiskt område,
under cirka en veckas tid. Det är inte acceptabelt att svensk försvarsförmåga
är så låg och satt på undantag i en tid när säkerhetsläget hastigt förändras och
försämras.
Sverige måste bidra till stabilitet och säkerhet i Östersjöregionen genom att
besitta en betryggande förmåga att försvara väsentliga delar av sitt territorium.
Förbundsstyrelsens bedömning är därför att resurser är nödvändigt att tillföras
för att först och främst klarställa den nya insatsorganisationen, men också i ett
nästa steg utveckla förbandsvolymen.
Det bör här också betonas att det är ytterst angeläget att Sverige skyndsamt
ansluter sig som medlem i försvarsalliansen Nato. Det är endast i samverkan
med andra nationer som tillräcklig styrka kan utvecklas för att avskräcka från
angrepp. Denna samverkan måste – för att vara verkningsfull — planeras, förberedas, och övas.
Ansvarsfull hushållning med ekonomin har varit och är Moderaternas adelsmärke. Statens intäkter och utgifter måste ständigt värderas och utvecklas så
att de sammantaget uppmuntrar till arbete, stärker företagsamhet och bidrar till
utveckling och tillväxt. Förbundsstyrelsen är därmed inte beredd att ställa sig
bakom motionärens finansieringsmetod. Utformningen av statsbudgeten och
finansieringen av en högre försvarsambition kräver mer omsorgsfull analys och
beredning.
Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen partistämman
besluta
att
avslå att-sats 2, samt
att
anse att-sats 1 besvarad.
8
2
Moderaterna på Gotland
Militär närvaro på Gotland
3
Efter kommunistdiktaturens fall var förhoppningarna stora att de gamla diktaturerna i öst skulle gå mot demokrati, mot frihet och mänskliga rättigheter för
medborgarna. För de flesta av de befriade länderna i Europa har detta också
blivit verklighet. Vi har kunnat se gamla länder återuppstå och nya komma till.
Många har efter demokratiska processer också anslutit sig till Europeiska Unionen (EU) och Nato.
För det största landet i det post-kommunistiska Europa – Ryssland, har den
demokratiska utvecklingen upphört och landet går mot ett allt mer auktoritärt
styre. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna och begränsad yttrandefrihet är i dag en del av den ryska vardagen.
Sedan ett antal år tillbaka pågår
en upprustning av den ryska militärapparaten. Alla vapengrenar moderniseras och antalet enheter ökar för varje dag.
De ryska militärövningarna blir allt
större och allt tätare. Under det senaste året har Ryssland också underlåtit att
informera sina grannar om de kommande övningarna och deras storlek. Ett
direkt brott mot gällande avtal.
Sedan den ryska inmarschen i Georgien 2008
har militärövningarna fått en allt mer offensiv inriktning. Det är invasion och
landstigning som övas. I sammanhanget ska inte bombövningarna 2013 mot
såväl Natoländer som icke Natoländer (bland annat Sverige) glömmas bort.
Utvecklingen i Ryssland visar att man inte tvekar att hota sina grannländer med
militära aktioner om dessa inte böjer sig för Moskvas vilja. Hoten har också
verkställts.
Ryssland anser sig ha rättigheter att såväl direkt som indirekt lägga
sig i interna angelägenheter i de länder som tidigare var en del av Sovjetunionen.
Våra grannländer på andra sidan Östersjön; Estland, Lettland och Litauen
känner sig direkt hotade av Ryssland. Också i länder som Polen, Moldavien och
Ukraina känner man skuggan från Kreml.
Gotland har ett strategiskt värde där det ligger. Behärskar man Gotland, behärskar man Östersjön.
9
10
Motion 137
sid 450
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 451 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
Ett Gotland utan militärt försvar är som en inbjudan till en presumtiv angripare.
Ett Gotland med militärt försvar signalerar att ”vi bryr oss”, ”rör inte vårt territorium”, ”vi gör motstånd”. I slutänden handlar det om vår demokrati, vår frihet
och våra mänskliga rättigheter.
Jag föreslår förbundsstämman 2014 besluta
att
Sverige måste ha ett försvar som kan bjuda ett sådant motstånd, att en
möjlig angripare avstår militära insatser riktade mot vårt land och vårt
lands intressen,
att
för ändamålet tillräcklig militär närvaro måste etableras på Gotland för att
kunna hävda öns territoriella integritet,
att
anta denna motion som sin egen.
Rolf K Nilsson
Visby
7
Margareta Schlee, Uppvidinge –
Kronobergs län
Inför allmän värnplikt för svenska
medborgare 18-22 år
3
Det finns mycket att lära sig som man kan ha nytta av för resten av livet om
man nu inte hittar sin yrkesbana inom det militära. Till exempel sjukvård, telegrafi, IT, orientering och liknande. Den allmänna värnplikten borde vara cirka
sex månader.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
bifalla motionen och anta den som sin egen.
4
5
Jag föreslår partistämman besluta
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
2
Det borde återigen vara aktuellt med att pröva ett förslag om att återinföra allmän värnplikt för ungdomar 18-22 år. Detta bör gälla alla oavsett kön, etnicitet
osv. och med svenskt medborgarskap.
Förbundsstämman yttrande
att
Motion 138
bifalla motionen och anta den som sin egen, det vill säga
att Sverige måste ha ett försvar som kan bjuda ett sådant motstånd, att en möjlig angripare avstår militära insatser riktade mot vårt land och vårt lands intressen,
att för ändamålet tillräcklig militär närvaro måste etableras på Gotland för att kunna
hävda öns territoriella integritet,
att anta denna motion som sin egen.
att
ett förslag om allmän värnplikt om cirka sex månader för svenska medborgare 18-22 år prövas om det är möjligt att återinföras.
Margareta Schlee
Uppvidinge
7
Förbundsstyrelsens yttrande
Med tanke på det säkerhetspolitiska läget i vår geografiska närhet är vikten av
en väl fungerande försvarsmakt stor. Sverige måste kunna försvara sig gentemot yttre angrepp. Dagens svårigheter i att rekrytera och behålla personal inom
försvarsmakten kan hota detta.
8
6
8
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
9
10
bifalla motionen., det vill säga
att ett förslag om allmän värnplikt om cirka sex månader för svenska medborgare 18-22
år prövas om det är möjligt att återinföras.
sid 452
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 453 
9
10
1
1
Motion 139
att sänka det till genomsnittet för EU skulle frigöra ytterligare elva miljarder per
år. För att ge legitimitet till beslut om sänkt bistånd behöver besparingarna ges
tillbaka till hushållen krona för krona.
2
3
4
5
6
7
Göran Swahn, Högalid – Stockholms stad
Motion för att minska biståndet
Hans Rosling som är en av världens främsta experter på utveckling och hälsa
i tredje världen, har funnit ett skäl till att länder ska avsätta pengar till bistånd:
Det ger effekt när det når fram till de allra fattigaste. Därför bör det användas för
just det ändamålet och för att lindra vid akuta humanitära kriser.
Skälen för att minska det bistånd som betalas med skattebetalarnas pengar är
desto fler. Här är åtta argument för att minska på biståndets andel av bruttonationalprodukten (BNP).
Det ideologiska argumentet
Moderaternas uppfattning är att begränsa politiken och att den avhåller sig
från områden där människor själva har förmåga och kompetens att fatta beslut.
Biståndet är ett sådant område.
Det juridiska argumentet
Moderaterna har för avsikt att hedra internationella konventioner. På biståndsområdet innebär det antingen att gå efter det formella målet om att avsätta 0,7
procent av bruttonationalinkomst (BNI), som länderna i Europeiska Unionen
(EU) kommit överens om, eller att anpassa biståndet till praxis inom EU, som för
närvarande är att ge 0,42 procent av BNI.
8
När staten låter organisationer hantera del av biståndet förlorar den kontrollen över pengarna, eftersom staten varken kan utkräva myndighetsansvar eller
ansvar av personer i organisationernas styrelse eller ledningar. Bistånd via
insamlingsorganisationerna strider därmed mot Alliansens policy om att kräva
ökat ansvar för allt bistånd.
9
Det ekonomiska argumentet
Reformutrymmet under utgiftstaket bedöms att bli mycket litet de närmaste
åren. Att sänka biståndet till 0,7 procent frigör årligen 16 miljarder kronor, och
10
sid 454
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Det demokratiska argumentet
Länder som på egen hand tar sig ur fattigdom blir mer demokratiska än länder som förlitar sig på bistånd. För att en demokrati ska bli bestående är en
förutsättning att människor bereder sin egen befrielse. Resultatet av ett tiotal
amerikanska interventioner i Mellanöstern visar att utomstående inte förmår
implementera demokrati. Stödet till SNC (The Syrian National Council) i Syrien
är exempel på hur fel det kan gå. Alliansregeringen gav organisationen svenskt
demokratibistånd, men nu är den framförallt verkar den genom stridande parter
i kriget.
Det utrikespolitiska argumentet
Svenska regeringar bedömer att biståndet och svenskt stöd till Förenta Nationerna (FN) ska ge Sverige inflytande på världspolitiken. Den kopplingen har
alltmer ifrågasatts på sista tiden, till exempel av att Palestina var med och fördömde den svenska utrikespolitiken strax efter beslut om det senaste miljardstödet. Inom kort kommer det också att visa sig om tre miljarder årligen till FN
ger Sverige en plats i säkerhetsrådet.
2
3
4
5
Det cyniska argumentet
En biståndsbudget på mer än 30 miljarder utgör en lockelse för lycksökare,
samtidigt som ondsinta personer har utvecklat metoder för att manipulera
människor som hanterar biståndsmiljarderna.
6
Argumenter om risk för utpressning
7
Alla bidrag till civilsamhällets organisationer ger dess medlemmar utrymme för
att klandra politiker och bidragsgivande myndigheter. De kan beskyllas för att
vara illasinnade – oavsett om bidrag höjs, blir oförändrade eller sänks.
Det etiska argumentet
Att välja vem eller vilka i andra länder är val som man måste leva med, oavsett
vad valen leder till. Min erfarenhet är att det aldrig kan vara försvarbart att som
företrädare för andra ge stöd till människor som Robert Mugabe i Zimbabwe.
Hur ska man kunna se människor i ögonen om man ger deras pengar till i verklig mening onda människor?
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 455 
8
9
10
1
2
3
4
5
1
Här följer en utförligare beskrivning av argumenten som berör ideologi, utrikespolitik, cynism och den utpressning som kallas kooptering. Efter källförteckningen finns också ett appendix som handlar om mina egna erfarenheter av ett
etiskt dilemma kring biståndsarbete.
Utrymme för människor att fatta egna beslut
Att staten hanterare ett omfattande bistånd för olika ändamål står i direkt strid
mot grundtanken i Moderaternas idéprogram Ansvar för hela Sverige. Där står
redan i första punkten ”Med friheten kommer rätten att få vara sig själv, ansvaret för sina egna val och kravet att respektera andra människors sätt att vara.”
När det gäller politikens roll heter det också att: ”Politiken gör gott så länge den
är begränsad och lämnar utrymme för det civila samhället och varje människa
att fatta egna beslut.”.
Landets familjer är fullt kapabla att fatta beslut om det bästa sättet att använda
pengarna ifall Moderaterna lyckas överlåta biståndspengar till hushållen genom
en skattesänkning. Människors vilja till solidaritet, och att de tar ansvar för
denna vilja, bevisas av att de skänkte sex miljarder kronor till landets frivilligorganisationer under 2013.
Miljardslöseriet i FN
6
7
8
Utöver Sidaanslagen har utrikesdepartementet elva miljarder kronor att fördela.
Drygt tre miljarder kronor av dem går till olika FN-förbund. UNDP (The United
Nations Development Programme) får exempelvis 550 miljoner kronor samtidigt
som organisationen har lagt fram en rapport som visar att den saknar verktyg för att mäta om deras insatser förmår påverka fattigdomen. Av rapporten
framgår också att de främst använder metoden ”thrickle down”, det vill säga
att ge pengar i stöd till samhällens ledningar och institutioner för att de sedan
ska sippra ner till de fattiga. Efter att George W Bush använde den metoden för
stöd till USA:s fattiga har forskning visat att den inte fungerar.
Svenska Dagbladets New York-korrespondent Jenny Nordberg har skrivit om
miljardrullningen i FN. Som respons fick hon en rad läsarberättelser om hur FNmedarbetare skor sig, vilka också har publicerats. Ett inlägg pekar på att man
måste räkna med svinn i de riskabla miljöer där biståndet verkar, men den sammanvägda bilden av övriga inlägg är glasklar: att ge till FN är närmast en garanti
för att stor del av pengarna slösas bort.
9
10
sid 456
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
PR-poäng på hemmaplan
I boken ”Den vite mannens börda. Varför västerlandets ansträngningar att
hjälpa resten av världen har gjort så stor skada och så liten nytta” visar utvecklingsekonomen William Easterly hur politikers och filantropers huvudsyfte med
bistånd är att vinna PR-poäng på hemmaplan.
Det går inte heller att komma ifrån en misstanke om att regeringen, ansvariga
ministrar eller partiledningar frestats av att även i framtiden förfoga 30 miljarder
om året att fördela – utan att behöva ställa krav på motprestationer.
Historien har även lärt oss att välgörenhetspersoner har egenskaper som gör
att cyniker kan utnyttja deras goda avsikter. Ett sådantill exempelempel är
kung Leopold som infiltrerade frivilligorganisationer i Belgien som därmed fick
ge stöd till den blodiga koloniseringen av Kongo. Mer aktuellt är att krigsherrar i Somalia och militärregimen i Burma har låtit västländer ge bistånd till sina
civilbefolkningar. Sedan har de använt sin militära makt för att ta både pengar
och förnödenheter.
Det är inte heller rättvisande att kalla välgörenhetsorganisationer är ”icke vinstdrivande”, som det heter i nationalräkenskaperna. Insamlingsverksamheten
drivs mycket kommersiellt och organisationerna anlitar Reklamsveriges bästa
kreatörer och använder systematiskt utprovade reklamgrepp för att maximera
insamlingsresultaten. Misär, uppsvällda magar och lidande barnaögon har
bevisats fungera för att försätta människor i känslolägen som gör dem svaga
och frikostiga. Maximal avkastning kräver också att organisationerna investerar
stort i media. År 2013 krävdes det reklamutrymme värt 980 miljoner kronor för
att samla in sammanlagt 8,8 miljarder kronor från företag och enskilda.
Inte heller medarbetarna jobbar ideellt. Miljarderna lockar till sig lycksökare och
på förtroendeposterna flockas personer som lever på uppdrag från statsunderstödda organisationer. För anställda innebär organisationerna personlig vinster.
Exempelvis tjänar Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin och
Röda korsets Ulrika Årehed Kågström vardera mer än en miljon om året.
Utpressning som fått ett eget namn
Staten har tagit över merparten av finansieringen av biståndsorganisationerna.
2013 fick de cirka sju miljarder kronor i bidrag medan enskilda bidrog med sex
miljarder kronor. Enbart Rädda Barnen tjänar en halv miljard om året på myndigheternas gåvor, 350 miljoner kronor från Sida och 150 miljoner från andra
myndigheter. Pengarna används huvudsakligen till bistånd som organisationerna själva anger inriktningen på.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 457 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Denna form av offentligt stöd till ideella organisationer innebär en uppenbar risk
för bestickning. Stödformen utsätter dessutom bidragsgivaren för återkommande ”utpressning”, en företeelse som till och med har fått ett eget namn, kooptering. Bidragens själva existens ger medlemmar i bidragstagande organisationer
utrymme för att klandra politiker och bidragsgivande myndigheter för att vara
illasinnade. Sådana anklagelser förs fram oavsett om bidrag höjs, blir oförändrade eller sänks, och gör det politiskt riskabelt att skära ner eller kontrollera
bidrag till civilsamhällets frivilligorganisationer.
Personliga erfarenheter av att fatta fel beslut
Mitt eget arbete för Moçambique, Zimbabwe och Angola och mot apartheidregimen i Sydafrika har belyst riskerna med att välja sida i andra länders inre
angelägenheter. Stöd och bistånd till organisationer eller staters budgetar borde
därför aldrig göras med andras pengar, och definitivt inte med skattemedel. Sådant stöd ska ges av enskilda personer på frivillig väg, av individer som enbart
behöver se sig själva i ögonen när allt går fel.
I Södra Afrikagrupperna på 1970- och 80-talet hade vi ingående och betydelsefulla diskussioner om vilka av de många befrielserörelserna vi skulle stödja.
Det var en debatt omgärdad av både praktiska och intellektuella utmaningar
eftersom vi satt i Göteborg och diskuterade, 1 500 mil norr om Johannesburg.
Samtidigt gjorde apartheidregimen allt för att hindra att information spreds och
opinion bildades, vilket inkluderade att söka upp och mörda politiska ledare
som motarbetade rasåtskillnaden. Vi kunde inte heller styra över vilka aktiva
från olika organisationerna som vi träffade. Det blev avhängigt vilka personer
som hade förmåga och intresse av att ta sig till Sverige.
I Sydafrika hade vid den tiden Panafrikanska kongressen starkt stöd bland
svarta, medan African National Congress (ANC) stod för en kommunistliknande
agenda. Ytterligare en handfull organisationer deltog i kampen om den framtida makten. I Angola stod valet mellan tre alternativ som militärt krigade mot
varandra, MPLA (Folkrörelsen för Angolas befrielse/Movimento Popular de
Libertação de Angola), Unita (The National Union for the Total Independence
of Angola/ União Nacional para a Independência Total de Angola) och FNLA
(The National Front for the Liberation of Angola/Frente Nacional de Libertação
de Angola), I Rhodesia/Zimbabwe sågs både Zanu och Zapu som progressiva
rörelser och i Moçambique var Frelimo (Moçambiques befrielsefront/ Frente de
Libertação de Moçambique)en helt dominerande kraft under tiden för frigörelsen från Portugal.
Våra diskussioner ledde så småningom till att Afrikagrupperna kom att stödja
ANC, Zanu/Zapu (Zimbabwe African National Union /Zimbabwe African
sid 458
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
People’s Union), MPLA och Frelimo. Nu i efterhand kan vi konstatera att det
blev både bra och fruktansvärt fel.
I Sydafrika såg Nelson Mandela och ANC till att utvecklingen blev fredlig och
utmärktes av försoning mellan svarta och vita. Rebellarméer — bekostade av
Sydafrika och USA – stred mot MPLA och Frelimo för att förhindra demokratiska framsteg i Angola och Moçambique. Angola styrs i dag av en liten välbeställd elit medan Moçambique tillhör Afrikas fattigaste länder.
2
Jag är stolt för det stöd vi gav ANC, praktiskt, ekonomiskt och politiskt – även
om det senare visade sig att socialdemokratin gav mycket större och mer direkt
stöd än vad vi förmådde ge.
3
I efterhand är det lätt att se hur fel det var att stödja Zanu och Robert Mugabe
i Zimbabwe. Direkt efter att Zanu fått makten började övergreppen, både mot
svarta i opposition och mot den vita landägande minoriteten. Med det stödet
har jag bidragit till att ge makt åt en av de allra värsta diktaturerna som förtrycker vad som har blivit ett av världens fattigaste folk.
Ju längre tiden gått desto starkare har min misstanke vuxit om att Mugabe visste vad han gjorde. Han skapade en fasad av frihetskamp för att komma i åtnjutande av ekonomsikt stöd som han har använt för att ta den absoluta makten.
Trots det kan jag inte ångra att vi stödde Zanu och bidrog till att Mugabe tog
makten. Vi misstog oss och förstod inte Robert Mugabes rätta karaktär. Det
som gör mig besviken är att västvärlden kunde ha rättat till misstaget genom
att erkänna misslyckandet och isolera och bekämpat Mugabe. Istället fortsätter
väst att skicka miljarder till Zimbabwe och därigenom bidra till att permanenta
förtrycket.
Med anledning av ovanstående argument emot statligt bekostat bistånd föreslår jag att partistämman beslutar att Moderaterna ska verka för
att statligt bistånd enbart används till akuta humanitära hjälpinsatser eller
direkt fattigdomsbekämpning,
att i ett första steg sänka det statliga biståndet till den nivå som är genomsnittlig för EU:s medlemsstater,
att besparingarna i sin helhet ges tillbaka till landets familjer och enskilda
hushåll- krona för krona – i form av skattesänkningar, subventionerade
anställningar, transfereringar och/eller på annat lämpligt sätt,
att landets familjer och enskilda hushåll därigenom tillåts avgöra storleken
på svenskt bistånd och bidrag till internationella organisationer genom
direkta gåvor, samt
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 459 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
att hela det statliga biståndsanslaget kanaliserar via Sida, andra organisationer med myndighetsansvar eller internationella biståndsorgan med stater
som medlemmar.
Göran Swahn
Högalid
Förbundsstyrelsens yttrande
Inledning
Motionären anser och argumenterar för att det svenska biståndet bör sänkas
och att statligt bistånd enbart ska användas till akuta hjälpinsatser. Förbundsstyrelsen instämmer i att enprocentsmålet är problematiskt och att bistånd bör
ges utifrån behov och verkan snarare än fastställda utgiftsmål.
Den svenska biståndspolitiken har under Alliansregeringen, med den första moderata biståndsministern, genomgått den största reformeringen någonsin. Alliansregeringen reformerade det svenska biståndet med en tydligare fokusering.
Först landfokusering – det är bättre att vara på färre platser, kunna dem bättre
och minska antalet aktörer för mottagarländerna. Därefter multifokus – Sverige
ger mycket via multilaterala kanaler och Alliansregeringen drev linjen att om vi
ska ha insyn, kontroll och påverka utformningen bör vi fokusera våra resurser
till de organ som fungerar bäst. Sverige har också blivit bättre på ämnesfokus
med ett starkt engagemang för kvinnor och mänskliga rättigheter. Slutligen har
biståndspolitiken också tillförts resultatfokus – att biståndet ska kunna uppvisa
resultat för att inte bara vara mätbart utan också för att vi ska lära oss, utvärdera, veta mer om vad som fungerar och inte. I dag diskuteras biståndet, även
internationellt, på ett helt annat sätt än tidigare, främst tack vare den snabba
förändringstakten i utvecklingsländerna. Miljontals människor har lyfts och lyft
sig själva ur fattigdom tack vare globalisering av kapitalism och handel. Efterfrågan på klassiskt bistånd är i avtagande.
Motion 140
2
Karl Fredrik Arnerdal, Hägersten –
Stockholms stad
Svensk nukleär kapacitet
3
Moderaterna skall aktivt verka för att Sveriges försvarsmakt får en kortad ”time
to nuclear capacity”. Detta sker lämpligast genom att Sverige återupptar kärnvapenprogrammet.
4
Världsläget har förändrats sedan Moderaterna satt vid makten i Sverige. Detta
innebär tyvärr även att Sveriges behov av att ha en beredskap för att försvara
sig även har förändrats sedan dess. Det finns nu ett skriande behov för att
stärka det svenska försvaret. Ett effektivt sätt att stärka det svenska försvaret
är att ha en kort ”time to nuclear capacity”. Detta sker lämpligast genom att
försvarsmakten återupptar det svenska kärnvapenprogrammet.
5
Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att stämman beslutar
att bifalla motionen, samt
att uppmana moderata riksdagspolitiker att aktivt verka för att Sveriges
försvarsmakt får en kortad ”time to nuclear capacity”. Detta genom att
Sverige återupptar kärnvapenprogrammet.
Karl Fredrik Arnerdal
Hägersten
Motivering
Förbundsstyrelsens yttrande
Med detta sagt är det inte förbundsstyrelsens uppfattning att den svenska
biståndspolitiken är felfri och att inte utmaningar återstår. Förbundsstyrelsens
bedömning är dock att en fortsatt reformering av biståndspolitiken bör fortsätta
på den inslagna vägen att utveckla formerna för biståndet
Motionären önskar att Sverige återupprättar ett sedan mycket länge avvecklat
kärnvapenprogram i syfte att Sverige snabbare vid en förändrad hotbild skulle
kunna skaffa kärnvapen. Förbundsstyrelsen anser inte att ett nationellt kärnvapenprogram är en varken lämplig eller effektiv metod för att vid en förändrad
hotbild öka en svensk försvarsförmåga.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att avslå motionen.
sid 460
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
sid 461 
6
7
8
9
10
1
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta att avslå motionen.
2
Utskott 6:
3
4
Brott och straff
5
6
7
8
9
10
sid 462
Motioner
Utskott 5:
Försvar, säkerhet och omvärld
Partistämma 2015
1
Motion 141
2
Ida Eriksson, Moderata Studenter Växjö –
Kronobergs län
Det svenska rättssystemet
Vi har ett, för det mesta, välfungerande rättssystem i Sverige. Det finns dock
vissa problem med det. Ett av dessa problem är den så kallade ”mängdrabatten”. Ju fler brott du begår, desto mindre straff får du. Jag vet, visst låter det
helt sjukt? Men det är så här det fungerar i Sverige i dag.
Jag kommer nu berätta om en fiktiv händelse, men ha i åtanke att denna händelse enbart speglar verkligheten.
Lisa sitter åtalad för femton åtalspunkter. Lisa döms för tolv av dessa, hon har
med stor sannolikhet även begått de andra tre brotten men här saknas det
bevis. Hon döms för bland annat rattfylleri, innehav av droger, stöld och olovlig
körning. För dessa tolv brotten som Lisa döms för så får hon fem månader i
fängelse. Om hon hade blivit dömd för endast sex av brotten så hade påföljden
ändå blivit densamma, hon får alltså straffrabatt på sex brott. Det borde vara
tvärtom, om man begår fler brott så multipliceras påföljden med exempelvis
andra brottet med två, tredje med tre och så vidare. Man utgår från det med
högst straffvärde och dömer med tänkt påföljd. För att sedan döma brottet med
näst högst straffvärde och multiplicera påföljden med två, så att om en normalpåföljd är en månad så blir den två månader och så vidare. Alltså hårdare straff
allteftersom. Inte som i dag utan tvärtom.
Att sedan döma ut penningböter till brottslingar som med största sannolikhet
aldrig kommer betala är helt meningslöst. Omvandla påföljden till fängelse istället, så att påföljden blir kännbar.
3
4
5
6
7
8
Är det verkligen så vi vill att vårt rättssystem ska fungera? Vad sänder detta för
signaler till andra kriminella, gör fler brott och få lindrigare straff? Tror vi att vi
kommer minska kriminaliteten på detta vis?
Jag säger: NEJ! Vi måste skärpa till vår lagstiftning angående flerbrottsdömda.
Jag anser att ju fler brott du begår, desto högre ska ditt straff bli.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 465 
9
10
1
1
Jag yrkar därför
att
2
Nya Moderaterna verkar för att höja straffen för dem som begår mer brott
än ett,
att Nya Moderaterna verkar för att det ska göras en översikt av det svenska
rättssystemet angående straffskalan för flerbrottsdömda, samt
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma i höst.
3
Ida Eriksson
Moderata Studenter Växjö
Motion 142
2
Moderaterna i Bohuslän
Rättsväsendet måste prioritera
vardagsbrottsligheten
3
Förbundsstyrelsens yttrande
4
5
Att Sverige har ett väl fungerande och trovärdigt system för påföljder vid brott
är viktigt. ”Mängdrabatt” finns bland annat för att det totala straffet inte skall bli
längre eller lika långt som allvarligare brott där straffskalan är en annan. Likväl
är det så att ”Mängdrabatten” kan uppfattas som felaktig och att den sänder fel
signaler till samhället. Motionären skriver i sin motion att en översyn av påföljder och strafftider bör genomföras, förbundsstyrelsen delar denna uppfattning.
Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman:
att
6
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
7
bifalla motionen, det vill säga
att Nya Moderaterna verkar för att höja straffen för dem som begår mer brott än ett,
att Nya Moderaterna verkar för att det ska göras en översikt av det svenska rättssystemet angående straffskalan för flerbrottsdömda, samt
att motionen skickas vidare till Moderaternas partistämma i höst.
8
För den som blivit utsatt för inbrott i hemmet hjälper det inte mycket med ett
tekniskt uppklarat brott. Dessvärre är detta toppen av ett isberg. Trots mer
resurser till rätts- väsendet och drygt 3 000 nya poliser de senaste åren så ligger andelen personupp- klarade brott på ungefär samma nivåer sedan 2006.
Brottsförebyggande rådets (Brå) trygghetsundersökning 2011 uppvisar heller inga nämnvärda förbättringar de senaste åren. Nästan var fjärde person i
Sverige utsattes för brott under 2010, och brottsutsatta personer uppger lägre
förtroende för rättsväsendet och dess förmåga att utföra sina arbetsuppgifter.
Det är oacceptabelt att otrygghet och brottslighet är växande samhällsproblem
i ett av världens mest utvecklade länder där vi dessutom betalar hög skatt.
Många småföretagare och privatpersoner drabbas av hotfulla så kallade bluffakturor. Enligt Brås preliminära siffror ökade antalet anmälda fall av bluffakturor
med nästan 30 procent från 2011 till 2012 i storstadslänen, och då ska det
kommas ihåg att många av dessa bedrägeriförsök inte anmäls. Och av de som
anmäls är det få som klaras upp.
Ökade resurser har tillförts rättsväsendet sedan 2006, men mer lär behövas
för att stoppa den negativa utvecklingen och för att hänga med i befolkningsökningen. Men brotten blir alltmer komplicerade och tidskrävande att utreda.
Det handlar alltså om effektivitet, administration och ny teknik, och inte bara
9
10
Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT) har uppklarningsprocenten för bostadsinbrott i Sverige där en gärningsman kan bindas till brottet
(personuppklarade brott) legat runt fyra procent de senaste åren. I våra nordiska grannländer är uppklarningsprocenten högre, även om bostadsinbrott definieras något olika länderna emellan. Tar man däremot med tekniskt uppklarade
brott i Sverige, det vill säga där misstänkt person inte finns eller fallet lagts ned,
så ökar uppklarningsprocenten.
sid 466
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 467 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
om mer resurser. Det är positivt att polisorganisationskommitténs betänkande
föreslår att de 21 regionala polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen blir till
en myndighet. Sannolikt bidrar det till att skapa en effektivare polis och en tydligare styrning. Oavsett hur man organiserar, är det viktigt med lokalkännedom.
Vi behöver poliser som kan sitt område och som jobbar lokalt för att klara upp
vardagsbrotten. Även arbetssättet inom polisen bör förändras – det duger inte
att i första hand försöka lösa de enkla brotten för att nå månadens mål om antal
uppklarade brott. Polisen måste bli effektivare och klara upp fler brott, såväl de
enklare som de svårare. Dessutom bör man arbeta mera med förebyggande
brottsbekämpning.
Mängdbrott som till exempel bostadsinbrott och bluffakturor bör prioriteras av
polisen och en översyn av straffskalorna för desamma vore önskvärt. Om man
utsätts för brott ska det inte kännas meningslöst att anmäla det. Rättsväsendet
måste bli effektivare för att lösa vardagsbrottsligheten som drabbar vanliga
människor och företag.
5
Sverige ska ha en effektivare polis,
att
polisens lokalkännedom förbättras,
att
polisen prioriterar mängdbrott,
7
9
en översyn av straffskalorna för mängdbrotten görs, samt
att
förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman.
10
Från och med den 1 januari 2015 kommer Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna att bilda en sammanhållen myndighet. Syftet är att skapa en
mer effektiv polisorganisation och en bättre samordning av brottsbekämpningen över hela landet.
4
5
6
att motionen ska anses vara besvarad.
7
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Sverige ska ha en effektivare polis,
Motionären tar upp ett aktuellt och mycket viktigt ämne som allt fler privatpersoner och näringsidkare utsätts för. Få saker inskränker människors liv och
frihet lika mycket som våld och andra brott. Att drabbas av ett inbrott är något
av det allvarligaste integritetsbrottet en person kan drabbas av. Bedrägeri med
bluffakturor är ett ökande problem som i slutändan medför ökade kostnader,
som måste tas ut av de som utnyttjar de drabbade (främst småföretag), antingen i form av sämre kvalitet eller ökade priser.
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
3
Förbundsstämmans beslut
Lars-Arne Staxäng
Olle Fjordgren
LysekilLysekil
sid 468
Under förra mandatperioden skärpte regeringen straffen för grov misshandel,
grov kvinnofridskränkning och sexualbrott. Nästa steg är att reformera hela
påföljdssystemet.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
Förbundsstyrelsens yttrande
8
2
Med anledning av de pågående arbetena med förbättring och effektivisering av
Polis och rättsväsende på nationell nivå föreslår
att polisen arbetar mer med förebyggande brottsbekämpning,
6
Enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen fortsätter tryggheten
att öka. Detsamma gäller förtroendet för rättsväsendet. Sammantaget har
rättsväsendet i dag bättre förutsättningar än någonsin tidigare att bekämpa
och hantera brottslighet. Dock måste insatserna för att bekämpa brottsligheten
fortsätta på bred front.
Regeringen är dessutom nu inne i ett omfattande arbete för ett modernare och
mer effektivt rättsväsende. Polisens arbete måste ytterligare effektiviseras. Därför har en utredning på regeringens uppdrag arbetat med att se över polisens
organisation.
Mot denna bakgrund föreslår vi
att
Under de senaste åren har regeringen genomfört stora satsningar på rättsväsendet, satsningar som har lett till att fler fått stå till svars för sina handlingar.
Partistämma 2015
att polisens lokalkännedom förbättras,
8
att polisen prioriterar mängdbrott,
att polisen arbetar mer med förebyggande brottsbekämpning,
att en översyn av straffskalorna för mängdbrotten görs, samt
att förbundsstämman antar denna motion som sin egen och lämnar densamma till partistämman.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 469 
10
1
1
Motion 143
resningsansökan bedömd, inte bara de som lyckas dra stor medial uppmärksamhet till sitt fall. Det är såväl en viktig rättviseprincip som en viktig rättssäkerhetsprincip.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
För en särskild resningsdomstol talar även en del andra omständigheter.
Finn Bengtsson, Linköping m fl –
Östergötlands län
Inrättandet av en resningsdomstol
Högsta domstolens (HD) viktigaste uppgift är att vara prejudikatinstans, det vill
säga att avgöra principiellt intressanta mål till ledning för rättstillämpningen i
flertalet övriga domstolar. HD har emellertid en del andra uppgifter, varav några
tar tämligen stora resurser i anspråk. De två uppgifter vid sidan av prejudikatbildningen som kräver störst resurser är prövningen av utlämningsärenden samt
prövningen av ansökningar rörande resning, domvilla med mera.
På våren 2004 tillsatte dåvarande justitiekansler Göran Lambertz en utredning.
Den omedelbara orsaken var att två uppmärksammade livstidsdomar, fallen
benämnda Rahman och Askar, efter enskilda efterforskningar hade visat sig
vara felaktiga och de två dömda hade frigetts och erhållit rejäla skadestånd. Till
ansvarig för Justitiekanslerutredning utsågs juridikprofessorn, numera justitieombudsmannen, Hans-Gunnar Axberger och hans rapport ”Felaktigt dömda –
rapport från JK:s rättssäkerhetsprojekt” presenterades på sommaren 2006.
Allmänt sett kan vi svenskar glädjas åt ett rättsväsende som är både oberoende
och i huvudsak välfungerande. Det är sällan som en oskyldig blir dömd och
mestadels rättar systemet till misstagen på egen hand. Men Axbergers rapport
gav en skrämmande bild av godtyckliga bedömningar, bristande professionalitet och likgiltighet för de tilltalades rättssäkerhet. Man skrev bland annat i rapporten om domstolarna: ”I så gott som samtliga granskade fall har underlaget
för rättens prövning varit ofullständigt.” Även polisutredningarna fick hård kritik.
Rapporten förordade att en ny instans borde inrättas, fristående från både
Högsta domstolen och riksåklagaren, där resningsärenden kunde prövas och
nödvändiga utredningar företas. Man hänvisade därvidlag till liknande reformer
som hade genomförts i Norge, Danmark och Storbritannien som en konsekvens
av just uppmärksammade rättsskandaler.
Delvis med anledning av den hätska kritik som rapporten väckte inrättades aldrig den sortens instans som förordades. Med tanke på att det fortfarande sker
juridiska omprövningar i vissa fall först efter att fallen uppmärksammats i media
finns det dock all anledning att överväga att genomföra Axbergers förslag. Inte
minst den rättsliga problematiken kring fallet Thomas Quick (numera Sture
Bergwall) med bland annat krav på tillsättning av en ”sanningskommission”
aktualiserar återigen behovet av inrättandet av en separat resningsdomstol
inom också det svenska rättsväsendet. Alla bör ha samma möjligheter att få en
sid 470
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Resning kan, enligt Rättegångsbalken (RB) kapitel 58, beviljas till exempel om
ny bevisning tillkommit som gör det sannolikt att målet skulle ha fått en annan
utgång än det fick, om lagfaren domare eller åklagare varit jävig eller om rättstillämpningen i domen uppenbart strider mot lag. En dom kan, enligt RB kapitel
59, undanröjas till följd av domvilla till exempel om ett grovt rättegångsfel
(formellt fel) förekommit under rättegången. Det kan handla om att målet tagits
upp trots att det förelegat rättegångshinder, som domstolen haft att självmant
beakta, eller om att domen avser en person som inte varit rätteligen stämd och
inte heller fört talan i målet.
Dessa båda institut – jämte institutet återställande av försutten tid, som också
regleras i Rättegångsbalken kapitel 58 – är viktiga ”rättssäkerhetsventiler” i
rättssystemet. Flertalet ansökningar avslås, men varje ansökan måste granskas
noga. De fall där en åtalad kan ha dömts oskyldig eller där ett grovt rättegångsfel begåtts måste upptäckas bland den stora mängden ansökningar.
När nya justitieråd rekryteras, verkar det rimligt att i första hand beakta kandidaternas förutsättningar att tillföra värdefullt arbete i den prejudikatbildande
verksamheten. Att vara skicklig när det gäller att analysera rättsfall och att föra
stringenta och principiellt genomtänkta juridiska resonemang innebär inte med
nödvändighet att man är den som är bäst lämpad att bedöma ansökningar
gällande resning eller domvilla. För att så effektivt och säkert som möjligt kunna
upptäcka om något verkar vara fel med en dom, eller bedöma om ett nytt bevis
troligen hade medfört att målet fått en annan utgång, är det sannolikt en fördel
med erfarenhet från domstolsarbete. Domare med en bakgrund i tingsrätter och
hovrätter är typiska exempel på personer med sådan erfarenhet.
Mot bakgrund av detta kan det finnas skäl att inrätta en domstol, vars enda
uppgift skulle vara att pröva ansökningar rörande resning, återställande av
försutten tid och domvilla. Vid tillsättning av en sådan resningsdomstol bör
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 471 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
1
man i så fall i första hand utnämna personer som varit domare i tingsrätter och
hovrätter.
Förbundsstämmans beslut
Med en särskild resningsdomstol skulle dessa prövningar förmodligen kunna
ske snabbare och möjligen än mer rättssäkert än i dag, samtidigt som HD i
högre grad skulle kunna fokusera på sin huvuduppgift, prejudikatbildningen.
att
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
3
4
att
Moderaterna verkar för att en särskild resningsdomstol införs i enlighet
med denna motion, samt
att
sända motionen vidare till nästa partistämma.
Finn Bengtsson
Andreas Norlén
LinköpingMotala
6
7
8
Betty Malmberg
Fredrik Bergqvist
Elmer Jansson
Ödeshög NorrköpingLinköping
Förbundsstyrelsens yttrande
Rättssäkerheten är sällan ett problem i vårt land. Trots detta inträffar det att en
oskyldig människa döms. Det är självklart ett allvarligt problem att oskyldiga
människor har dömts för brott i våra domstolar. De senast uppmärksammade
fallet är Sture Bergvall som har funnits skyldig till ett flertal mord och vars
domar nu är föremål för resning. I detta sammanhang har det även förekommit
en livlig diskussion kring frågan om en särskild kommission ska tillsättas för att
undersöka förhållandena kring fallet.
Förbundsstyrelsen anser att ett särskilt resningsorgan för att pröva ansökan
om resning, återställande av försutten tid och domvilla skulle stärka förtroendet
för vår rättsstat och öka sannolikheten för att oskyldiga inte döms. Genom att
resningsfallen ska behandlas i ett särskilt självständigt resningsorgan undanröjs
varje tvivel om att bedömningen sker utan hänsynstagande till andra omständigheter än de som är relevanta för fallet. Dessutom kan ett sådant organ knyta
till sig särskild specialkompetent personal.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen i sin helhet.
9
10
sid 472
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att Moderaterna verkar för att en särskild resningsdomstol införs i enlighet med denna
motion, samt
Partistämma 2015
2
att sända motionen vidare till nästa partistämma.
3
Gunnar Axén
Norrköping
Inge Jacobsson
Finspång
5
Förbundsstämman beslutade
4
Motion 144
5
Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm –
Stockholms stad
Lex Quick och lex Karim utredningar
6
Utredningar i de fall dömda blivit friade eller fall med omotiverat långa häktningstider som skapat stor skada för den misstänkta som senare avskrivs från
fallet bör vara lika naturliga som lex Maria inom sjukvården.
Polisutredningar kan leda till att personer kan sitta häktade väldigt länge och
även döms på felaktiga grunder. I Thomas Quick fallet pågår en utredning. Det
borde vara obligatoriskt att en utredning görs varje gång någon blivit friad efter
resning i Högsta domstolen, eller då någon suttit häktad orimligt länge för att
sedan bli avskriven i utredningen. En ”lex Quick-anmälan” skulle fungera på
samma sätt som en lex Maria-anmälan. Det är viktigt att veta vad som gått
fel för att sedan kunna undvika att samma fel sker fler gånger. Det höjer även
kraven på förhörsledarna. Det finns fall där tilltalade blivit dömda för att senare
få resning vilket lett till att de blivit friade, eller där en misstänkt suttit häktad
orimligt länge. (Sverige är ett av de länder som har längst häktningstider i värl-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 473 
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
den). Ettill exempelempel där det gått fel är fallet Tommie Karim. Tommie Karim
satt häktad två månader misstänkt för mord på sin fru. Han blev senare helt
avskriven från fallet. Det tog cirka ett år innan han fick tillbaka vårdnaden om
sin son som omhändertagits av sociala myndigheter. För den här typen av mål
behövs en lex Karim-utredning. Två månader är inte orimligt länge i ett mordfall
men ett år är väldigt lång tid att vänta på att återfå vårdnaden om sina barn.
Detta medför en ökad kostnad inom polisen, men det ger också en förhöjd
rättssäkerhet och ett minskat tryck på svenska domstolar vilket väl motiverar
dessa kostnader.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
Med anledning av ovanstående hemställer vi att stämman beslutar
Motion 145
att det görs en ”lex Quick-utredning” vid varje fall någon blivit friad efter resning i Högsta domstolen av justitiekanslern, samt
att det införs en ”lex Karim-utredning” vid de fall då en misstänkt suttit häktat
oskäligt länge och/eller lidit stor skada. Utredningen ska göras av justitiekanslern.
Elisabeth Hellström
Helena Sigander
Sophia Granswed
NorrmalmNorrmalm Norrmalm
Petra Gardos
Jan Erik Leijon
NorrmalmNorrmalm
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionärerna tar upp flera angelägna frågor som rör enskildas rättssäkerhet.
Konkret föreslås obligatoriska utredningar i fall där någon blivit oskyldigt dömd
och/eller suttit häktad oskäligt länge.
Förbundsstyrelsen sympatiserar med tankarna bakom förslaget, men är tveksam till om ett obligatorium är rätt väg att gå. Resning kan inte bara beviljas av
Högsta domstolen, utan även av Högsta förvaltningsdomstolen och av hovrätterna. Sammantaget rör sig om många fall per år. Det förekommer även många
fall av oskäliga häktningstider. Det är mot den bakgrunden bl.a. svårt att överblicka vilka kostnader det skulle innebära för rättsväsendet att i varje sådant
ärende genomföra en ordentlig utredning.
Dagens ordning där exempelvis regeringen, som i Quick-ärendet, kan ta initiativ
till en utredning i särskilt allvarliga fall framstår som väl avvägd. Till det kommer
att resningsprövningen i sig innebär en domstolsgranskning av det enskilda fallet, om än inte av den bakomliggande förundersökningen. Och oskyldigt dömda
såväl som personer som har suttit häktade oskäligt länge kan redan med
dagens ordning få upprättelse och skadestånd.
sid 474
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
att
avslå motionen.
2
3
4
Maria Abrahamsson, Maria –
Stockholms stad
Ompröva nämndemannasystemet
5
Ett resultat av valet 2014 är en kraftig ökning av antalet nämndemän från
Sverigedemokraterna. Feministiskt initiativ klarade inte riksdagsspärren men
röstades in i 13 kommuner och fick därmed också mandat att nominera nämndemän. Av demokratiska skäl är det inte möjligt att på förhand sortera bort
vissa partiers företrädare. Även extrempartier till höger och vänster måste inom
ramen för nuvarande system ges möjlighet att nominera nämndemän till våra
domstolar. Med åtföljande förtroendeskador för rättsväsendet och rättsosäkerhet i domstolsprocessen.
Klokt nog tog Alliansregeringen till sig av den allt hårdare kritiken som på senare år har framförts i samhällsdebatten mot nämndemannasystemet. Genom
ett av den förra riksdagens sista beslut skärptes kraven. Sedan september i fjol
kan domstolarna begära utdrag ur polisens belastningsregister och nämndemän får inte längre ha försatts i konkurs. Det har också blivit lättare för domstolarna att avsätta nämndemän som har begått brott eller som på annat sätt visar
sig vara olämpliga. Nämndemännen ska dessutom genomgå en obligatorisk
introduktionsutbildning.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 475 
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
Allt detta är steg i rätt i riktning, men de undanröjer inte grundproblemet med
politiskt valda lekmän i våra domstolar. Varje gång som nämndemän tvingas
lämna sina uppdrag på grund av att de har gjort bort sig – och det händer
ganska ofta – rubbas förtroendet inte bara för nämndemannasystemet utan för
domstolarnas verksamhet i stort.
I ett försök att möta kritiken mot de politiska nomineringarna har reglerna ändrats så att val av nämndemän numera inte ska hållas i anslutning till val av kommun- och landstingsfullmäktige. Nyordningen syftar till att göra det mer tydligt
att nämndemannauppdraget inte är politiskt. Själv menar jag att åtgärden lika
väl kan ses som ett försök att maskera att det fortfarande är partipolitiker som
nominerar nämndemän.
Fri kvot löser inte problemen
Statskontoret har redovisat sin analys (2015:3) av Nämndemannautredningens
förslag (Statens offentliga utredningar 2013:49) om att införa en så kallad fri
kvot så att minst 50 procent av nämndemannauppdragen ska kunna sökas av
svenska medborgare utan politisk koppling. Samtidigt som partierna fortfarande ska kunna nominera egna trotjänare och sympatisörer till att vara domare.
Statskontoret skriver att den fria kvoten inte skulle påverka representationen av
nämndemän med utländsk bakgrund men däremot leda till en viss underrepresentation av kvinnliga nämndemän. Med hänvisning till en medborgarundersökning konstateras vidare att intresset för att ta nämndemannauppdrag fortsatt
kommer vara störst i gruppen äldre. Någon påtaglig föryngring av nämndemannakåren skulle det alltså inte bli. Sammantaget bedömer Statskontoret att
införandet av en fri kvot troligen inte skulle leda till en mer allsidig sammansatt
nämndemannakår.
Avskaffa nämndemännen i överrätterna
Våren 2013 förslog både Straffprocessutredningen (Statens offentliga utredningar 2013:17) och Nämndemannautredningen att nämndemännen skulle
avskaffas i hovrätterna och kammarrätterna. Dessvärre valde alliansregeringen
att inte genomföra utredningsförslagen i dessa delar.
Som båda utredningarna har kommit fram till är tiden mogen för en återgång till
vad som gällde före 1975, när den dåvarande justitieministern Lennart Geijer
lanserade påfundet med politiskt nominerade domare också i överrätterna. Tanken var då att även hovrätterna skulle inrätta sig i ledet och bli mer mottagliga
för ”signaler” från progressivt politiskt håll.
sid 476
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Den formella motiveringen för att nämndemän ska delta även i överrätternas
avgöranden är att de, precis som i underrätterna, bidrar till ökad insyn och
garanterar att domstolarnas verksamhet ligger i linje med allmänna värderingar
i samhället.
Närmare betraktat är det dock högst oklart på vilket sätt insynen skulle bli
bättre. Nämndemän är i likhet med yrkesdomare förbjudna att yppa vad som
sägs under domstolens överläggningar. Det högtidliga talet om medborgerliga
värderingar och mångfald klingar falskt eftersom det av naturliga skäl aldrig går
att få en representativ sammansättning inom grupper av två eller tre nämndemän.
Avslutning
Alliansregeringens uppstramning av nämndemannasystemet markerar början
på en omprövning i riktning mot minskat nämndemannainflytande. Av hänsyn
till medborgarnas berättigade krav på rättssäkerhet och kvalitet i domstolsprocessen bör denna omprövning fortsätta och på sikt leda till en ordning med
enbart juridiskt utbildade domare i våra domstolar. Men innan vi är där kan ett
naturligt andra steg vara att återgå till den ordning som gällde fram till 1982,
dvs att nämndemän har kollektiv rösträtt i tingsrätt och länsrätt (i dag förvaltningsrätt). Det vore ett sätt att något stärka yrkesdomarnas ställning i förhållande till nämndemännen. Ett tredje steg vore att avskaffa nämndemännen i
överrätterna, precis som Straffprocessutredningen och Nämndemannautredningen föreslog.
Jag föreslår partistämman besluta
2
3
4
5
6
att Nya Moderaterna verkar för en omprövning av systemet med politiskt
nominerade nämndemän,
att Nya Moderaterna verkar för en minskning av nämndemannainflytandet i
underrätterna,
7
att Nya Moderaterna verkar för att avskaffa nämndemännen i överrätterna,
samt
att Nya Moderaterna verkar för en återgång till ordningen som gällde fram till
1982 då nämndemännen hade kollektiv rösträtt i tingsrätt och länsrätt (i
dag förvaltningsrätt).
8
Maria Abrahamsson
Maria
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 477 
10
1
1
Motion 146
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
7
Inledning
Motionären argumenterar för olika inskränkningar av nämndemannasystemet
på kort sikt och för en ordning med enbart juridiskt utbildade domare i våra
domstolar på lite längre sikt.
Motivering
Till skillnad från motionären ser förbundsstyrelsen ett värde med lekmannadomare i domstolarna. Det ger medborgarna insyn i domstolarnas verksamhet,
och tillför erfarenheter och perspektiv till dömandet.
Maria Abrahamsson, Maria –
Stockholms stad
Försöksverksamhet med tv-sända
rättegångar
Däremot delar förbundsstyrelsen motionärens uppfattning om att det är problematiskt med politiskt tillsatta domare. Ett första steg bort från det vore att
genomföra Nämndemannautredningens förslag (Statens offentliga utredningar
2013:49) om att införa en så kallad fri kvot så att minst 50 procent av nämndemannauppdragen ska kunna sökas av svenska medborgare utan politisk
koppling. På sikt bör 100 procent av dessa uppdrag tillsättas på det sättet.
För mig är det självklart att en offentlig rättegång ska kunna följas av alla som
vill följa den. Lika självklart är det att den personliga integriteten inte får offras
på offentlighetens altare, eller att rättssäkerheten och kvaliteten i domstolarnas
dömande får stryka på foten.
Förbundsstyrelsen instämmer också i motionärens uppfattning att lekmannainflytandet framför allt hör hemma i lägre instanser. Därför bör förslagen från
Straffprocessutredningen (Statens offentliga utredningar 2013:17) och Nämndemannautredningen att nämndemännen ska avskaffas i hovrätterna och kammarrätterna förverkligas.
Med detta sagt – ett praktiskt hinder för principen om öppenhet i våra domstolar är att bara ett begränsat antal åhörare får plats i rättssalen. I mål som
har stort allmänintresse räcker som regel åhörarplatserna inte till. Det innebär
att många intresserade – landsortsmedier och andra – tvingas nöja sig med
riksmediernas ofta filtrerade och vinklade rapportering.
Motionen innehåller därutöver förslag om bland annat kollektiv rösträtt för
nämndemän samt anger tydligt som mål att lekmannadomare helt bör avskaffas. Förbundsstyrelsen instämmer inte i detta och kan därför inte, som den
första att-satsen anger, ”uttala som sin mening vad som anförts i motionen om
omprövning av systemet med politiskt nominerade nämndemän”.
Bristen på öppenhet i våra domstolar är på så sätt inte bara ett demokratiproblem utan går också på tvärs med Sveriges långa tradition av öppenhet och
insyn i myndighetsutövningen.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
anse motionen besvarad.
8
3
Öppenheten i våra domstolar regleras i Rättegångsbalken, kapitel 5, paragraf
1, som kort och gott säger att en förhandling vid domstol ska vara offentlig. Allt
för att medborgarna ska kunna värdera och granska hur domstolarna använder
sina maktbefogenheter, som bland annat ger dem rätt att besluta om tvångsåtgärder, långa fängelsestraff och andra åtgärder som djupt ingriper i människors
liv.
Låt domstol avgöra från fall till fall
Ett effektivt sätt för statsmakterna att garantera medborgarna verklig insyn
i den dömande verksamheten är att tillåta tv-sända rättegångar. Mitt förslag
innebär att det ska ankomma på domstolarna att från fall till fall avgöra om rättegången – eller delar av den – ska sändas. Precis som i dag ska det alltså vara
helt i sin ordning att medier och allmänhet tvingas lämna rättssalen till exempel
9
10
2
sid 478
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 479 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
när obduktionsprotokoll presenteras eller när det hålls integritetskänsliga förhör
med brottsoffer.
EMR-reformen har det visat sig vara mycket ovanligt att någon part vägrar att
medverka vid förhör därför att förhöret spelas in med både ljud och bild.
För att tv-sända rättegångar ska kunna bli verklighet i svenska domstolar måste
det generella fotograferingsförbudet i Rättegångsbalken, kapitel 5, paragraf 9
upphävas. Förbudet var ifrågasatt redan när det infördes för snart 70 år sedan.
Motivet då var att den tidens fotoblixtar orsakade rök och knallar som kunde
störa rättegången. Vidare antogs fotograferandet orsaka den åtalade onödigt
lidande. Inte heller det motivet är i vår tid relevant, eftersom domstolarna i varje
särskilt fall ska kunna avgöra om rättegången helt, delvis eller inte alls ska tvsändas.
Det bör understrykas att om en domstol i något fall bedömer att en tv-sändning
av rättegången påtaglig skulle försvåra utredningen av saken, då ska domstolen alltid kunna besluta att förhöret inte ska tv-sändas. Precis som är fallet med
dagens system med filmupptagningar i underrätterna enligt EMR. Likaså ska
möjligheten att hålla förhandlingar bakom stängda dörrar finnas kvar precis
som i dag även om fotoförbudet mjukas upp.
Fotoförbudet är överspelat
Rättegångsbalkens fotograferingsförbud har redan luckrats upp genom reformen ”En modernare rättegång” (EMR). Sedan 2008 tas ljud och bild upp digitalt
från förhandlingarna i framför allt tingsrätterna. Det dröjde inte länge förrän en
av parterna i ett mål lade ut tingsrättens filmade förhör med honom själv på
nätet. Faktum är att en mängd bild- och ljudupptagningar från rättegångsförhör
med åtalade och andra sedan åratal kan beskådas på youtube. Det är bara att
googla på exempelvis ”rättegång – Jas-plan – och avrusta” för att få den saken
bekräftad. Fotoförbudet i våra domstolar har i detta och många andra fall redan
satts ur spel.
Det är inte givet att varje tv-sänd rättegång skulle stärka förtroendet för rättsväsendet. Om domare, nämndemän, advokater och åklagare missköter sig blir
resultatet snarast det motsatta. I så fall är det naturligtvis bra att missförhållandena avslöjas. Den ökade mediala uppmärksamhet som en tv-sänd rättegång
kan förväntas ge skulle alltså kunna innebära en skärpning och kvalitetshöjning
hos rättsväsendets aktörer. Detta skulle gynna rättssäkerheten, målets utredning, de rättssökande parternas och allmänhetens förtroende för domstolarnas
rättskipning, vilket är en viktig aspekt på frågan om tillåtande av tv-sända rättegångar.
Domstolen ska alltid ha sista ordet
Den vanligaste invändningen mot tv-sända rättegångar är att målsägande
och vittnen skulle påverkas så negativt att de lämnar en sämre berättelse och
därmed försvårar utredningen i målet. Den risken finns. Men samma risk finns
under alla förhållanden på grund av den anspänning som en rättegång normalt
innebär för en person som under hot om vite och polishämtning blir kallad att
infinna sig i domstol. I sammanhanget kan nämnas att vid utvärderingar av
sid 480
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Ett annat skäl som brukar åberopas mot tv-sända rättegångar är risken att
kränkande eller brottsliga uttalanden offentliggörs via tv-mediet. Också den risken går att hantera. Skulle domstolen bedöma att det finns en sådan risk finns
redan tekniska möjligheter att tv-sända med tidsfördröjning så att de förgripliga
uttalandena kan blockeras. Problematiken är dessutom inte ny. Vid radiosända
inslag från rättegångar finns redan i dag samma risk, vilket inte har medfört
några större hanteringssvårigheter före vare sig Sveriges Radio, domstolar eller
parter.
2
3
4
Avslutning
Den som ändå tvivlar på värdet av att åtminstone försöksvis avskaffa fotoförbudet och tillåta tv-sända rättegångar bör beakta att denna variant av insyn
och offentlighet fungerar utmärkt på andra håll i världen. Till och med i vårt nära
grannskap uppfattas tv-sändningar av rättegångar som ett naturligt inslag i ett
demokratiskt samhälle. Inspiration kan hämtas bland annat från Oslo tingsrätts
tv-sändning av Breivikrättegången och från Krigsförbrytartribunalen i Haags
tv-sända förhandlingar mot misstänkte krigsförbrytare. Även i grannländerna
Finland och Danmark finns möjlighet att tv-sända rättegångar.
5
En utredning bör därför få i uppdrag att föreslå lagändringar i linje med vad som
anförs i motionen.
7
6
Jag föreslår partistämman besluta
att Nya Moderaterna verkar för en försöksverksamhet med tv-sända rättegångar,
att Nya Moderaterna verkar för en omprövning av fotograferingsförbudet i
våra domstolar, samt
att Nya Moderaterna verkar för att en utredare får i uppdrag att föreslå lagändringar i linje med vad som anförs i motionen.
Maria Abrahamsson
Maria
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 481 
8
9
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
Jag föreslår partistämman besluta
att
2
3
4
5
Inledning
Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning när det gäller vikten av
öppenhet i våra domstolar. Dock delar vi inte entusiasmen inför tanken på
tv-sända rättegångar. Öppenhet är ett centralt värde i svensk offentlig förvaltning, men det innebär inte domstolarna ska tillhandahålla rättegångar som
tv-underhållning. Vi menar att den ordning vi har – förhandlingen är öppen (med
de undantag som anges i lag) för den som kommer dit – faktiskt tillfredsställer
de krav på öppenhet som medborgarna har rätt att ställa. Det är inte orimligt
att kräva att den som vill ta del av förhandlingen faktiskt tar sig dit. Risken är
påtaglig att det blir andra hänsyn än öppenhet som avgör om rättegångar ska
tv-sändas eller inte, och att det hela förvandlas till underhållning. Motionären
undviker visserligen i sin uppräkning av länder där tv-sända rättegångar förekommer att nämna USA, som i sammanhanget kan tjäna som ett avskräckande
exempel.
8
9
10
Förbundsstyrelsens yttrande
Olyckor kan man med olika skyddsåtgärder och regler skydda mot eller minska
förekomsten av, därför kan man ha som ambition att ha en nollvision mot
olyckor.
Däremot när det gäller våldtäkter är det en kriminell handling som enligt lag är
förbjuden. Det är en enskild persons beräknande handlande för att utföra sexuella handlingar mot annan persons vilja.
avslå motionen.
6
Motion 148
Mark Bromberger, Centrum Malmö – Skåne
Nollvision mot våldtäkter
När det gäller arbetet mot trafikolyckor har riksdagen beslutat om en nollvision.
Varför finns det inget motsvarande när det gäller våldtäkter?
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
4
5
Motion 147
sid 482
3
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att avslå motionen.
6
7
2
Mark Bromberger
Centrum Malmö
att
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
Moderaterna verkar för införandet av en nollvision mot våldtäkter.
Partistämma 2015
7
Moderaterna i Skåne
Sexualbrott
8
Sexualbrott är en av de värsta kränkningarna en människa kan uppleva. Enligt
Brottsförebyggande rådet anmäldes år 2014 6 620 våldtäkter. Utgångspunkten
för dagens våldtäktslagstiftning är att handlingen ska ha begåtts under tvång
och att tvånget har tagit sig uttryck i våld eller hot om brottslig gärning. Om
våld eller hot inte förekommit så föreligger det inget tvång, vilket betyder att
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 483 
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
samtycke föreligger. Det blir därför uppenbart att bestämmelsen inte omfattar
alla fall av bristande samtycke, och av just denna anledning reformerade Alliansregeringen våldtäktsbestämmelsen 2013 till att omfatta fler fall av sexuella
utnyttjanden. En bra reform i rätt riktning, men det naturliga steget är nu att
Sverige löper hela linan ut och inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning.
Det finns de som menar att en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning skulle
leda till ytterligare fokus på brottsoffret och som stöd för detta hänvisas oftast
till England. Sverige och England är dock inte jämförbara i denna situation
eftersom England har ett helt annat rättssystem och framförallt en helt annan
rättegångsprocess: där bevisregler och juryn har en helt annan roll än i den
svenska rättegången. Att fokus hamnar på brottsoffret i större utsträckning än
det redan gör i dag finns det därför inga belägg för.
Ett annat argument som kritiska röster ofta för fram är att förslaget skulle
innebära en omvänd bevisbörda och således att den åtalade måste bevisa att
han försäkrat sig om målsägandes samtycke. Att det är åklagaren som måste
bevisa brott och dessutom ställa detta utom rimligt tvivel är en grundläggande
princip i en rättsstat med rättssäkerhet. Det är därför åklagaren som alltid
måste bevisa huruvida den åtalade haft sex med målsäganden mot dennes
vilja, och endast när detta är ställt bortom rimligt tvivel kan den åtalade fällas.
Men kanske viktigast, att införa en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning
skulle sända tydliga signaler från samhället om vår syn på våldtäkt: det vill säga
att den sexuella integriteten och självbestämmandet alltid är utgångspunkten
när människor har sexuellt umgänge. I sin tur skulle detta innebära en förändring av hur vi pratar om sex och samlevnad, och inte minst vad vi lär unga
pojkar och flickor. Sexualkunskapslektionerna i skolan skulle vara tydliga med
att båda måste vara med på det och är man inte säker på vad den andra vill, då
frågar man. Istället för som när jag gick i skolan då tjejerna lärde sig feministiskt
självförsvar och att säga nej, medan killarna gick på rast. I förlängningen skulle
en sådan lag således innebära en förändring av attityder och förhoppningsvis
skulle detta kunna leda till att det uppstår färre situationer där någons sexuella
integritet har kränkts, eftersom det inte är pinsamt utan naturligt att fråga om
den andra är med på det.
i flera fall där det för en utomstående framstår som mycket märkligt att den
åtalade inte inser att personen man har sex med inte vill. För att råda bot på
den aktuella situationen där rättssystemet inte ger upprättelse åt våldtäktsoffer i tillräckligt hög utsträckning bör vi därför, precis som Norge gjorde år 2000,
införa brottstypen grov oaktsam våldtäkt. Detta skulle betyda att det inte längre
krävs att gärningspersonen ska ha haft uppsåt med sitt handlande. Istället skulle det räcka med att hen borde ha insett att hen sexuellt utnyttjade en
person som inte samtyckt till sex. Straffansvarsområdet för sexualbrott skulle
därmed utvidgas och brottsoffrens ställning delvis stärkas. Liksom att de flesta
övriga brott mot liv och hälsa har ett oaktsamhetsbrott borde även våldtäkt ha
det. På samma sätt som övriga oaktsamhetsbrott skulle det vara en kompletterande straffbestämmelse till huvudbrottet och straffskalan skulle vara betydligt
lägre än huvudbrottet, det vill säga våldtäkt.
Tillsammans med en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning skulle införandet
av grov oaktsam våldtäkt stärka skyddet av den sexuella integriteten rejält.
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
3
4
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
Moderaterna verkar för att införa en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning, samt
att
Moderaterna verkar för att införa brottet grov oaktsam våldtäkt.
5
Moderaterna i Skåne
6
7
8
Andelen friande domar i våldtäktsmål är långt högre än för andra brottsbalksbrott, för våldtäkt är andelen 36 procent friande domar vilket kan jämföras med
fem procent friande domar i andra brottsbalksbrott. En stor anledning till den
höga andelen friande domar är att det inte går att bevisa att gärningspersonen begått handlingen med uppsåt, det vill säga att han var medveten om att
han begick ett brott. I många fall hävdas det att ”jag trodde hon ville…”, vilket
verkar ha blivit det bästa försvaret i våldtäktsrättegångar. Detta har hävdats
sid 484
2
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 485 
10
1
1
Motion 149
Kvinnojourerna fyller i dag ett mycket stort behov för dem som antingen
behöver råd och stöd eller för den som flytt sitt hem. För många utsatta den
enda kontakten som på allvar vet hur man har det. Trots stora satsningar
på kvinnojourer under de senaste åren kan vi ändå se ett stort behov av
förändrade regler vad det gäller finansiering av de ideella kvinnojourerna.
Vi skulle vilja se ett system som bygger på långsiktig transparent statlig
och kommunal finansiering som gör att de ideella jourerna kan planera sin
verksamhet mer än ett år i taget.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderatkvinnorna
Kvinnofrid
Moderatkvinnorna har länge verkat för att trygga kvinnors vardag men fortsatt
ser vi utmaningar.
Kvinnor kommer att utsättas för våld och grova kränkningar och några kommer
till och med att dödas av en person som de har eller har haft en nära relation till.
Allt detta på grund av att de födds som flickor.
För oss Moderatkvinnor är det helt oacceptabelt! Samtidigt som vi lever i ett
av världens mest jämställda samhällen så dör 17 kvinnor om året av våld i nära
relationer. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes 28 300 fall av misshandel
mot kvinnor över 18 år under 2012. Hur stort mörkertalet är vet man inte, men
det befaras vara stort. Våldet drabbar inte enbart kvinnorna som misshandlas
utan får också långtgående konsekvenser för barn som växer upp i destruktiva
miljöer.
Att kvinnor upplever en trygg och stabil vardag är inte bara viktigt för den
enskilde personen utan för samhället i stort. Förutom att familjelivet och
tillvaron i hemmet slås sönder så blir det även svårt för dessa kvinnor att
fungera på arbetet. Det påverkar den ekonomiska delen av tryggheten. Vi
människor behöver må bra för att kunna arbeta och kvinnors delaktighet i
arbets- och samhällslivet, något som bara är möjligt om deras trygghet kan
garanteras.
Barn och ungdomar behöver en stabil tillvaro för att klara av att gå i skolan
och att ta till sig kunskap för att nå sin examen och utbildning för ett bra liv i
framtiden. De behöver en fritid och en tillvaro hemma som lägger grunden för
att de ska klara av sin vardag.
Därför vill Moderatkvinnorna att ytterligare krafttag genomförs för att motverka
våldsproblematiken. Bland annat måste personer som är utsatta för våld i
nära relationer alltid att få den hjälp de behöver där och då. Det finns i dag
kvinnojourer, skyddat boende och relationsvåldscentra. Dessa åtgärder riktar
sig till de som blir utsatta för våldet, oftast kvinnor och barn. Dessa former av
skydd och möjlighet till utredning måste vara av högsta prioritet genom att
möjligheten finns över hela landet.
sid 486
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Vi vill se fler relationsvåldcentrum som tar vid och utreder när brottet har skett.
Därtill vill vi att möjligheten till särskilt kontaktförbud används av rättsväsendet i
större utsträckning än i dag. Förutsättningar att skydda personer som hotas av
våld i hemmet genom ytterligare elektronisk övervakning bör utredas. Synsättet
på vilka som ska lämna hus och hem måste förändras så att barn, ungdomar
och kvinnor kan leva ofredat, grundförutsättningen måste vara att förövaren
lämnar. Tyvärr är det ju så att emellanåt går det fel, en kvinna mördas av en
närstående. Sedan några år ska Socialstyrelsen göra dödsfallsutredningar i
dessa fall. Det är bra, men från Moderatkvinnorna skulle vi vilja vidareutveckla
dessa utredningar. Dessa behöver göras för varje individuellt fall, med tydlig
återkoppling till inbladade myndigheter allt för att alla inblandade ska lära, för
att detta inte ska kunna ske igen.
2
3
4
5
6
Kvinnor är stora samhällsbärare och behövs i arbetslivet. Endast
genom att effektivt garantera deras grundläggande trygghet kan vi driva
samhällsutvecklingen framåt.
Moderatkvinnorna föreslår partistämman besluta
att
Moderaterna utreder kvinnojourernas förutsättningar för långsiktig ekonomisk ersättning i våra kommuner,
7
att Moderaterna utreder och föreslår förebyggande åtgärder för att stärka
barn och unga som lever i destruktiva miljöer,
att
Moderaterna utreder mödravårdens uppdrag för att skapa förutsättningar
för att lösa de utmaningar som vi i dag ser,
8
att Moderaterna ser över möjligheten att flytta på förövaren från hemmet för
att öka tryggheten för de våldsutsatta,
att kvinnor och barn erbjuds teknisk utrustning för att de ska kunna leva i en
större trygghet från förövare i vardagen,
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 487 
9
10
1
1
att erbjuda rehabilitering till förövare,
2
att kvinnor som utsätts för våld i nära relationer ska kunna få stöd via relationsvåldcentrum oavsett var i landet man bo, samt
att
verka för kortare handläggningstider inom polis och rättsväsende.
Moderatkvinnorna
sin verksamhet med hjälp av ideella resurser. Alla kvinnojourer i Västerbotten
har skyddade boenden att erbjuda utsatta kvinnor och vissa har även utbildning
att ta hand om och stötta barn till utsatta kvinnor. Situationen ser väldigt olika
ut i våra kommuner när det gäller tillgång på socialjour och i de kommuner som
helt saknar socialjour får kvinnojourerna ta ett större ansvar för de kvinnor som
utsätts för våld och övergrepp.
Det finns i dag ingen långsiktig strategi för hur kvinnojourer i Västerbotten och
Sverige ska finansieras och därför skulle jag vilja se ett system som bygger på
långsiktig transparent statligt och kommunalt finansiering som gör att de ideella
jourerna kan planera sin verksamhet mer än ett år i taget.
3
2
3
Jag föreslår förbundsstämman besluta
4
5
6
7
8
9
10
att
Motion 150
Nya Moderaterna verkar för att en strategi tas fram för att kvinnojourerna
kan få en långsiktig finansiering av verksamheten,
att motionen godkänns i sin helhet och skickas vidare till partistämman.
Elisabeth Björnsdotter Rahm, Lycksele –
Västerbottens län
Våld i nära relationer samt kvinnojourer
Många kommer att utsättas för våld och grova kränkningar och några kommer
till och med dödas av en person som de har eller har haft en nära relation till.
Allt detta på grund av att de födds som flickor. Regeringen har under de år som
gått gjort olika satsningar på att försöka komma tillrätta med hedersrelaterat
våld och förtryck och våld i nära relationer och det har resulterat i att fler brott
och övergrepp anmäls och utreds. Det är positivt men fortfarande så dödas 17
kvinnor varje år av en person som de har eller haft en nära relation med.
Kvinnojourerna fyller i dag ett mycket stort behov för dem som antingen behöver råd och stöd eller för den som flytt sitt hem. För många utsatta är kvinnojouren och de jourkvinnor som arbetar inom verksamheten den enda kontakten
som på allvar vet hur man har det. Trots stora satsningar på kvinnojourer under
de senaste åren kan vi ändå se ett stort behov av förändrade regler vad det gäller finansiering av de ideella kvinnojourerna. I Västerbotten finns det fem kvinnojourer. Endast en av jourerna har anställd personal, de övriga jourerna driver
sid 488
4
att Nya Moderaterna verkar för att arbeta förebyggande i frågor som rör våld
i nära relationer, samt
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Elisabeth Björnsdotter Rahm
Lycksele
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen tackar för motionen som lyfter fram ett viktigt område som
motionären belyser på ett informativt sätt. Våld i nära relationer är ett stort
samhällsproblem och det är viktigt att vi starkt tar avstånd från och arbetar för
att de som utsätts för våld i nära relationer får den hjälp och stöd som behövs.
Förebyggande arbete måste ske på alla nivåer i vårt samhälle och det är betydelsefullt att vi har en strategisk plan för att detta förebyggande arbete ständigt
revideras och uppdateras utifrån de behov och utmaningar som samhället ställs
inför. Kvinnojourer fyller ett stort behov när det gäller att stötta utsatta kvinnor
och barn och förbundsstyrelsen ser behovet av en långsiktig finansiering som
en förutsättning för att detta arbete ska kunna fortgå.
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
att
5
6
7
8
bifalla motionen i sin helhet, samt
att lyfta fram behovet av ett förebyggande arbetet mot våld i nära relationer.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 489 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
kultur, värderingar, religioner, och nedärvda traditioner heter, så går tvångsäktenskap och barnäktenskap tvärtemot allt vad vi deklarerat att vi tror på.
Förbundsstämman beslutade
2
att bifalla motionen, det vill säga
att Nya Moderaterna verkar för att en strategi tas fram för att kvinnojourerna kan få en
långsiktig finansiering av verksamheten,
att Nya Moderaterna verkar för att arbeta förebyggande i frågor som rör våld i nära
relationer,
3
att motionen godkänns i sin helhet och skickas vidare till partistämman,
samt
att sända motionen vidare till nästkommande partistämma.
De går emot de mänskliga rättigheterna, de går emot Förenta Nationernas
(FN:s) barnkonvention, de går emot FN:s konvention om avskaffandet av all
slags diskriminering av kvinnor och de går emot Europarådets konvention om
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Regeringen beslutade 20 maj 2010 att till en särskild utredare ge uppdraget
att inhämta ytterligare kunskap om tvångsäktenskap och barnäktenskap samt
föreslå åtgärder för att motverka slika äktenskap. Uppdraget utfördes och
avrapporterades i maj 2012.
Utredningen heter Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och
framställer åtta förslag (punkt 1-8 nedan) vilka jag ställer mig bakom och önskar, liksom för punkten 9-12, skyndsam behandling och genomförande om.
4
2
3
4
Utredningen väljer dock att inte vidta åtgärder att med laglig kraft kunna upplösa tvångsäktenskap eller barnäktenskap lagligen ingådda utomlands. Detta
anser jag fel, även dessa kvinnor och barns rättigheter ska stärkas.
5
Det är människors liv det handlar om. Kvinnor och barn vars framtid vi kan
befria. Människor i Sverige ska ha friheten och rätten att själva bestämma över
sina kroppar, sin kärlek och sina liv.
Motion 151
6 Ann-Sofie Alm, Munkedal – Bohuslän
Med hänvisning till ovan beskrivna yrkar jag på att Moderaterna aktivt och
skyndsamt arbetar för
att
tvångsäktenskap kriminaliseras genom en särskild straffbestämmelse.
Även vissa äktenskapsliknande förbindelser, som inte är giltiga äktenskap,
omfattas, så kallade informella äktenskap,
att
barnäktenskap kriminaliseras. Även här inkluderas de informella äktenskapen,
att
möjligheten att få dispens för att ingå barnäktenskap tas bort,
att
det inrättas ett nationellt så kallade kompetensteam för att leda, samordna och stödja arbetet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, liksom
mot hedersrelaterat våld och förtryck,
att
socialstyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett tillsynsprojekt angående
tvångsäktenskap och barnäktenskap hos kommunernas socialtjänster,
att
för att trossamfund och vigselförrättare ska få vigseltillstånd ska det krävas att de inte genomför några religiösa ”tvångsvigslar” eller ”barnvigslar”
Det finns ingen heder i hedersvåld
7
8
9
10
För snart tolv år sedan stod Fadime Sahindal och upplyste svenska politiker om
utsattheten i hedersvåldet i riksdagen. Hon berättade om hur det var att vara
ung kvinna och försöka stå upp för sina rättigheter. Hon var mycket modig.
Nu tolv år efter Fadimes tragiska död har mycket gjorts på området, men
så mycket mer återstår att med kraft göra. Hedersrelaterat våld och förtryck
fortsätter att skörda liv, under senaste året kan vi i den kända statistiken räkna
in minst fem offer. Dessa modiga kvinnor och barn, dessa offer, ska inte ha
mördats förgäves. Låt oss hedra deras minne med att gå till handling.
Tvångsäktenskap och barnäktenskap har ofta en koppling till hedersrelaterat
våld och förtryck. Det är en viktig kunskap att ha med sig. Men bortom allt vad
sid 490
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 491 
5
6
7
8
9
10
1
2
1
att
att
3
4
att
att
att
5
som visserligen inte medför lagenliga äktenskap men som leder till förbindelser med i praktiken samma effekt,
Med anledning av frågans komplexitet och att flera av förslagen bereds på
nationell nivå föreslår
nämnden för statligt stöd till trossamfund ska i sin ordinarie verksamhet
föra en dialog med samfunden och vigselförrättarna om barnäktenskap
och äktenskap mot den egna viljan,
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
det ska utarbetas en rekommenderad metod för familjearbete i akuta
situationer. Den ska bygga bland annat på en utvärdering av de metoder
som används på vissa håll i landet i dag,
även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget tvångsäktenskap eller
informella äktenskap, så kallat fullmaktsäktenskap. Möjlighet att i Sverige
ogiltigförklara sådana äktenskap skall ges,
Förbundsstämmans beslut
att bifalla motionen, det vill säga
att tvångsäktenskap kriminaliseras genom en särskild straffbestämmelse. Även vissa
äktenskapsliknande förbindelser, som inte är giltiga äktenskap, omfattas, så kallade
informella äktenskap,
även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget barnäktenskap (även så
kallade informella äktenskap). Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana
äktenskap skall ges, samt
att barnäktenskap kriminaliseras. Även här inkluderas de informella äktenskapen,
att möjligheten att få dispens för att ingå barnäktenskap tas bort,
att
att socialstyrelsen ges i uppdrag att genomföra ett tillsynsprojekt angående tvångsäktenskap och barnäktenskap hos kommunernas socialtjänster,
benämningen hedersvåld skall ändras. Det finns ingen heder i en sådan
handling.
att för att trossamfund och vigselförrättare ska få vigseltillstånd ska det krävas att de
inte genomför några religiösa ”tvångsvigslar” eller ”barnvigslar” som visserligen inte
medför lagenliga äktenskap men som leder till förbindelser med i praktiken samma
effekt,
Moderaterna i Bohuslän skall bifalla denna motion och vidare överlämna
den till partistämman.
att nämnden för statligt stöd till trossamfund ska i sin ordinarie verksamhet föra en
dialog med samfunden och vigselförrättarna om barnäktenskap och äktenskap mot
den egna viljan,
Ann-Sofie Alm
Munkedal
7
8
9
10
att det ska utarbetas en rekommenderad metod för familjearbete i akuta situationer.
Den ska bygga bland annat på en utvärdering av de metoder som används på vissa
håll i landet i dag,
att även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget tvångsäktenskap eller informella äktenskap, så kallat fullmaktsäktenskap. Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana
äktenskap skall ges,
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären tar upp ett aktuellt ämne som många nyanlända svenskar råkar ut
för. Det gäller Barn- och tvångsäktenskap som i många fall kopplas samman
med hedersrelaterat våld. Regeringen tillsatte en utredare 2010 som lämnade
sin rapport 2012. Utredaren gav förslag på en mängd åtgärder även om det inte
gavs något förslag på att med laglig kraft kunna upplösa barn och/eller tvångsäktenskap som skett utomlands. Flera av förslagen ligger nu för beredning i
regeringskansliet. Sverige har en adekvat lagstiftning för vad som sker inom
landets gränser men när detta sker inom en annan nations gränser blir det genast mycket svårare. Här ställs de olika nationernas lagstiftning mot varandra.
sid 492
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
4
att det inrättas ett nationellt så kallade kompetensteam för att leda, samordna och
stödja arbetet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap, liksom mot hedersrelaterat
våld och förtryck,
brott begångna med hedern som motiv skall särregleras.
Samt önskar ödmjukt
6
3
Förbundsstämman beslutade
Till sist anser jag
att
2
att motionen ska anses vara besvarad.
att även kriminalisera utomlands lagenligt ingånget barnäktenskap (även så kallade
informella äktenskap). Möjlighet att i Sverige ogiltigförklara sådana äktenskap skall
ges,
att brott begångna med hedern som motiv skall särregleras,
att benämningen hedersvåld skall ändras. Det finns ingen heder i en sådan handling,
5
6
7
8
att Moderaterna i Bohuslän skall bifalla denna motion och vidare överlämna den till
partistämman,
samt
att
9
sända motionen till partistämman.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 493 
10
1
1
Motion 152
riksdag och regering snarast se över möjligheten att komplettera förbudet, så
att sådana här händelser i framtiden kan bli förbjudna.
Jag föreslår förbundsstämman besluta
2
3
4
5
6
7
8
9
10
att förbudet mot kränkande fotografering ses över och justeras, så att även
dylik fotografering där fotograferingen upptäcks kan beivras, samt
Moderaterna i Örebro län
Kränkande fotografering
att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma.
3
Daniel Granqvist
Örebro mitt
Norrköpings tingsrätt har i dom den 15 juli 2014 (mål B 1422-14) avgjort en
fråga om straffbarhet enligt det tämligen nya straffet mot kränkande fotografering i Brottsbalken, kapitel 4, paragraf 6 a. Den åtalade personen frikändes,
eftersom den person som fotograferades upptäckte fotograferingen samtidigt
som den inträffade. Domen har vunnit laga kraft.
Det rörde sig om en person som klädde om inne i en provhytt i en butik, och
med litet kläder på sig upptäckte en hand med en mobiltelefon instucken under
provhyttens dörr. Personen klädde snabbt på sig och lämnade provhytten, och
den som hade fotograferat blev upptäckt.
Rekvisit för straffbarhet är att fotograferingen sker olovligen, i hemlighet, på en
privat plats, med ett tekniskt hjälpmedel. Samtliga rekvisit måste vara uppfyllda,
för att en domstol skall kunna döma till straff. Domstolen fann att fotograferingen skett olovligen då den ej godkänts på något sätt, på en privat plats i
och med att platsen var en provhytt, med ett tekniskt hjälpmedel i form av en
telefon. Eftersom fotograferingen omedelbart upptäcktes, kunde den emellertid
ej anses ha skett i hemlighet.
Det var bara brottet kränkande fotografering som omfattades av åklagarens
åtal. Domstolen anmärkte dock att den inte såg att något annat brott heller
hade kunnat passa väl in på det som hade hänt. Det finns således ett glapp i
straffbarheten, skrev domstolen, enbart betingat av att personen i provhytten
råkade upptäcka telefonen som användes vid fotograferingen.
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären lyfter den aktuella frågan vem som äger rätten till att fotografera
andra. Att fotografera annan person då personen tror sig vara privat borde vara
ett brott mot den enskildes integritet och något vi i vår lagstiftning borde skyddas från. I dag då alla i princip bär på kamera i sin telefon och på så sätt har
alla möjligheter att fotografera allt och hela tiden är detta extra viktigt.
Lagstiftningen runt fotografering och personlig integritet behöver ses över så
att den bättre anpassas för dagens teknik och fotomöjligheter, vilket motionen
lyfter.
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
4
5
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
6
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
7
bifalla motionen, det vill säga
att förbudet mot kränkande fotografering ses över och justeras, så att även dylik fotografering där fotograferingen upptäcks kan beivras, samt
att ta motionen som sin egen till Moderaternas partistämma.
8
Det händer att ny lagstiftning inte fungerar riktigt som den var tänkt, när den
infördes. När lag skrivs, är det sällan möjligt att förutse alla tänkbara händelser
som det vore önskvärt att förbudet skulle träffa. Den händelse som Norrköpings
tingsrätt bedömde i sin dom är rimligtvis en sådan händelse. Utifrån beskrivningen av vad som hände, var situationen tydligt kränkande för den person som
blev fotograferad. Domstolen har givetvis gjort rätt som har friat den åtalade,
eftersom gärningen inte träffades av samtliga rekvisit i förbudet. Däremot bör
sid 494
2
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 495 
10
1
1
Motion 153
valda. Det finns också anledning att göra en utredning vad gäller domstolarnas
syn på hot och våld mot journalister och, vid behov, se över lagstiftningen även
vad gäller det straffrättsliga skyddet för den gruppen.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Moderaterna i Östergötlands län
Fler förslag mot organiserad brottslighet
Gängbrottslighet och andra former av organiserad brottslighet utgör ett allvarligt samhällsproblem. Genom våld och hot försöker gängen tillskansa sig makt
och pengar. I deras spår följer rädsla och otrygghet. Gängledarna utgör förebilder för en del utsatta ungdomar och gängen ger sken av att erbjuda gemenskap och möjlighet till snabba pengar. Det måste vara en prioriterad fråga för
både länets kommuner och statliga myndigheter, främst polisen, att förebygga
rekrytering till kriminella gäng, bekämpa gängbrottslighet och främja avhopp
från gängen.
Alliansregeringen tog många initiativ till att bekämpa organiserad brottslighet,
vilket var utmärkt. Emellertid finns det en hel del kvar att göra, och vi föreslår
i denna motion ett antal ytterligare förslag på översyn av lagar och regler som
kan vara till hjälp för att mota den organiserade brottslighetens frammarsch på
olika områden där den i dag existerar.
Ett första förslag är att mota rekryteringen av unga in i de kriminella nätverken.
Det är i dessa sammanhang särskilt viktigt för både polisen och kommunen att
ha en tydlig, långsiktig och genomtänkt närvaro i problemtyngda stadsdelar.
Både närpolisarbete och kommunala insatser för att skapa framtidstro behövs.
Ett tips är att kommunerna kan sluta avtal med elitidrottsföreningar, som får
offentliga bidrag, och i avtalen komma överens om att elitidrottarna ska kvällsoch nattvandra för att skapa laglydiga förebilder som motpol till gängledare.
Förtroendevalda och journalister bekämpar på sina plattformar organiserad
brottslighets frammarsch, något som ofta kommer att hota den kriminella verksamhetens kärna – dess ekonomiska vinst. Detta leder inte sällan till att den organiserade brottsligheten på olika men allvarliga sätt i sin tur hotar förtroendevalda och journalister, varför vi kommer med ett andra förslag. En utredning har
visat att domstolarna inte i någon nämnvärd mån vid straff värde bedömningen
väger in att en person angripits i sin roll som förtroendevald, vilket innebär att
det finns anledning att överväga skärpta straff för hot och våld mot förtroende-
sid 496
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Ett tredje förslag utgår från att organiserad, storskalig spritsmuggling har successivt etablerat sig i Sverige. Detta är allvarligt både ur ett folkhälsoperspektiv
och genom att stora skatteintäkter otillbörligt undandras statskassan. Det är tyvärr alltför lätt att inom dagens regelverk medvetet föra in alltför stora kvantiteter alkohol genom att ansvarstagande från de som deltar i smugglingen är svårt
att utkräva. Exempelvis kan en så kallad ”spritbuss” innehålla så mycket alkohol
att det är orimligt att passagerarna själva kan hävda att detta är deras varor avsedda för eget bruk. Vid sådana beslag har polisen ingen att hålla ansvarig för
den alkohol som ingen vill kännas vid i bussen. Vi vill därför att bussbolag och/
eller busschaufförer bör kunna åläggas ett straffrättsligt och/eller skatterättsligt
ansvar för sådan ”herrelös” alkohol.
Den nya digitala teknikens landvinningar har medfört många mycket goda förutsättningar för en bra samhällsutveckling. Men även den organiserade brottsligheten kan utnyttja denna teknik med kriminella avsikter på ett sätt som polisen
med dagens regelverk har svårt att komma åt. Vi vill därför med ett fjärde
förslag att polisens möjligheter att i hemlighet bereda sig tillträde till (”hacka”)
en dator eller annan elektronisk utrustning utreds, för att vid grundad misstanke
om att organiserad brottslighet föreligger kunna agera mera kraftfullt än som är
möjligt i dag.
Hot och utpressning är vanliga metoder som den organiserade brottsligheten
använder sig av för att sätta skräck i och åstadkomma underkastelse av sina
offer. Tyvärr är här de lagliga möjligheterna att beivra dessa allvarliga övergrepp mot de utsatta individerna begränsade genom att straffen är att betrakta
som låga i förhållande till allvaret i vad dessa kriminella tekniker innebär. För
olaga hot av normalgraden är maximalt straff i dag endast ett års fängelse, för
utpressning av normalgraden är maximalt straff i dag två års fängelse men minimistraffet endast två veckors fängelse. Vi vill därför med ett femte förslag att
man ser över möjligheterna för höjt maximistraff för olaga hot och utpressning
samt höjt minimistraff för utpressning. Vidare utnyttjar organiserad brottslighet domstolarnas rättssalar som arenor för att tysta sina offer. I dag är man
tyvärr lagligt förhindrad att vid sådan grundad misstanke bedriva spaning med
tillräckligt effektiva tekniker för att beivra dessa avskyvärda brott. Vi vill därför i
ett sjätte förslag att man överväger att skapa möjligheter att använda hemliga
tvångsmedel även i förundersökningar som gäller övergrepp i rättssak och
mened.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 497 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
Mot bakgrunden av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
att
2
de sex olika förslagen som beskrivs i motionen för att bättre än i dag
bekämpa den organiserade brottsligheten utnyttjas med syfte på att förändra gällande lagstiftning,
att motionen förs vidare till partistämman.
Finn Bengtsson
Andreas Norlén
LinköpingNorrköping
Förbundsstyrelsens yttrande
4
5
6
7
8
Kampen mot den organiserade brottsligheten är angelägen och har på senare
år sig påmind i Östergötland. Smuggling, hot och allvarliga våldsbrott har tyvärr
blivit en del av vardagen. Motionärerna lyfter upp angelägna problem tillsammans med åtgärder som är en del av lösningen.
Förbundsstyrelsen kan konstatera att förslagen inte är obekanta för engagerade
moderater i länet. Motionärerna har drivit dessa frågor under en längre tid och
mött ett positivt gensvar både i och utanför partiet. Förbundsstyrelsen är positiv
till att vi också i formell mening för möjlighet att behandla förslagen och föreslår
att stämman ställer sig bakom dessa.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
bifalla motionen i sin helhet.
Många småföretagare har drabbats av fakturaskojare. Dessa ringer runt till företagarna och låtsas att de har ett abonnemang som rutinmässigt ska förlängas
eller att de ska skydda deras hemsidor från inkräktare som inte finns. En del av
dem skickar bluffakturor och försöker få företagarna att betala av ren slentrian.
Det förekommer att småföretagare som är rädda för att få en betalningsanmärkning betalar även om produkten eller tjänsten inte är önskad. Detta är ett hot
som gör att det lilla företaget betalar och dessa oseriösa företag kan fortsätta
sin lukrativa business.
Om man som företagare lurats säga ja i telefonen och får en faktura måste
denna bestridas innan den hunnit gå till kronofogden.
Detta kan fortgå på grund av att småföretagarna har ett sämre skydd i lagen än
privatpersoner. En skriftlig orderbekräftelse ska krävas och så kallade inspelningsorder per telefon ska inte godkännas som orderbekräftelser.
bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
Privatpersoner har i dag ett skydd i form av den lagstadgade ångerveckan
mot att avge ett kanske förhastat godkännande av ett köp eller avtal när de
blir uppringda. En liknande typ av rådrum bör införas under en viss tid även för
företagare. I synnerhet bör detta gälla en- eller fåmansföretagare, som i mångt
och mycket resonerar och agerar vid köp eller andra avtal som privatpersoner
gör.
att de sex olika förslagen som beskrivs i motionen för att bättre än i dag bekämpa den
organiserade brottsligheten utnyttjas med syfte på att förändra gällande lagstiftning,
Jag föreslår stämman besluta
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
2
Pia Hallström, Forshaga – Värmlands län
Bluffakturor
att stämman tar motionen som sin, samt
3
Motion 154
att stämman tar motionen som sin, samt
att Moderaterna verkar för att en ångervecka införs för en- eller fåmansföretag, samt
att motionen förs vidare till partistämman.
3
4
5
6
7
8
att Moderaterna verkar för att lagstifta om att endast en skriftlig orderbekräftelse ska anses som bindande.
9
10
9
Pia Hallström
Forshaga
sid 498
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 499 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
Motionären tar upp en viktig fråga. I dag är bluffakturor en bättre verksamhet än
att råna banker och att sälja knark. Bluffakturor kopplas också till gängkretsar
inom den organiserade brottsligheten.
Bluffakturor drabbar säkerligen alla företag någon gång, oavsett storlek. För ett
mindre företag kan bluffakturan dessvärre också innebära en stor kännbar kostnad. För privatpersoner finns det, precis som motionären skriver, ångervecka.
Motsvarande lag finns inte för företag i dag.
Att en skriftlig orderbekräftelse ska krävas, som motionären skriver, kan vara
svårt att uppfylla. Det skapar byråkrati och det anser företagare ,redan i dag,
att det finns för mycket av. Det skapar problem bland annat för telemarketing
företag som ägnar sig åt seriös verksamhet. Telemarketing är en bransch där
många ungdomar får in en fot på arbetsmarknaden.
Intentionen att verka för att en- eller fåmansföretag får en ångervecka är en god
sak men frågan om bluffakturor är en mycket större fråga då pengarna som
”dras in” finansierar brottslig verksamhet. Problemen med bluffakturor borde
vara en prioriterad fråga för regeringen att snabbutreda som en del i arbetet att
komma åt den organiserade brottsligheten.
att anse motionen besvarad.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
7
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att lagstifta om att endast en skriftlig orderbekräftelse ska
anses som bindande,
att Moderaterna verkar för att en ångervecka införs för företag, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
8
Kent Ly, Jönköping – Jönköpings län
Bluffakturor
3
Varje dag upptäcker tusentals småföretagare i Sverige att de blivit lurade. Strax
därefter upptäcker de dessutom att ingen som helst skydd från samhället finns
att få. Vad rättssäkerheten för småföretagaren beträffar finns mycket kvar att
önska när det gäller det allt större problemet med bluffakturor.
Många företagares berättelser är snarlika. De blir kontaktade av ett företag som
antingen vill ”ge” dem en prova-på-produkt ”gratis” som det sedan skickar dyra
fakturor på, eller så uppmanas de på telefon att bekräfta att de beställt något
som de aldrig hört talas om, och följaktligen än mindre beställt.
sid 500
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
4
5
Också hårdheten och tonen hos bluffmakarna har blivit mycket obehagligare.
Det är inte ovanligt med både förtäckta och direkt uttalade hot riktade mot
företagen och deras medarbetare. Hot om indrivning från inkassoföretag ingår
som ett självklart inslag.
6
Det finns både regler och lagstiftning på konsumenternas sida mot blufföretagen. Problemet är bara att en småföretagare inte är en konsument i till exempel
konsumentköplagens mening, trots att många småföretagare både kunskapsmässigt och ekonomiskt kan vara att jämställa med dem konsumentlagstiftningen skyddar. Ett par relativt enkla men effektiva åtgärder för att stärka småföretagaren mot blufföretagen kan vara att småföretagare skulle kunna ha rätt
till ångervecka (jämför Lagen om distansavtal) och att införa skriftliga formkrav
vid telefon- och distansköp.
7
Man bör i detta fall utreda huruvida inte småföretagare, som i de flesta fall
saknar juridisk kompetens för att kunna förstå rättsverkan av olika hot samt
saknaden av kapital för att kunna bestrida och driva komplexa rättsprocesser i
en civil domstol, ska kunna få en rättskydd som varje konsument har förunnats
9
10
2
Bluffakturorna är ett utbrett och kostsamt problem för företagare i Sverige. Den
här typen av kriminell verksamhet är växande och dränerar svenska företag på
1,2 miljarder kronor om året.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
6
Motion 155
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 501 
8
9
10
1
1
i åratal. Dessa avskyvärda brott borde ligga i det allmänna intresse för åtal, för
att stävja den organiserade brottslighet som växer.
2
3
4
5
6
7
8
Det är inte bara konsumentköplagens skydd småföretagaren står utan när han
eller hon pressas av företag som skickar bluffakturor. Polisen behandlar varje
enskilt ärende som just ett enskilt ärende med en deprimerande uppklaringsnivå på under tre procent. Det bör med största skyndsamhet initieras en nationell
samordning av polismyndigheten att agera kraftfullt mot företagen och huvudmännen bakom bluffakturor.
En betalningsanmärkning, hur oförtjänt den än är, kan äventyra ett företags existens. Det är en av de allvarliga konsekvenser företagare har att beakta om de
inte går bedragarnas betalningskrav till mötes. Undertecknad menar istället att
lagstiftningen bör skärpas så att bluffakturerandet likställs med andra bedrägerier. Det behövs ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud. Inte minst behövs hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän
som startar inkassoverksamhet, eftersom det hos oseriösa aktörer ofta sker i
maskopi med dem som driver blufföretagen – inte sällan är det samma personer, men med olika ”målvakter”.
Debatten har pågått länge och det råder för tillfället en djup och bred politisk
enighet om att detta är ett reellt problem. Under hösten 2011 har inte mindre än
ett tjugotal motioner i frågan presenterats från samtliga riksdagspartier. Därför
är det precis nu dags att gå från ord till handling. Till dess de vackra orden
omsätts i handling kommer många företagare att fortsätta att påminnas om att
jul och sommarsemester inte bara är avkoppling, utan också högsäsong för
bluffmakarna.
Argumenten som en del har, att det kan få negativa konsekvenser för handeln
och göra det krångligare att hantera den dagliga verksamheten, bland annat
genom att försvåra telefonöverenskommelser, leda till senare leveranser, fler
returer och en ökad administration, håller inte. Redan i dag har konsumenter liknande skydd i form av konsumenttjänstlag, konsumentköplag och Distans- och
hemförsäljningslag. De företag som är seriösa jobbar redan i dag på det sättet
att de erbjuder frivilligt ångerrätt, skriftliga avtal på mejl efter avslutade samtal.
Frågan är hur länge man kan tillåta att småföretagarna fortsätter att utnyttjas
och dräneras på energi som skulle kunna generera något oändligt mycket mer
produktivt och samhällsnyttigt än att försöka stoppa bedrägeriverksamhet.
För nog är väl en rättsäker vardag viktigt också för en småföretagare?
9
10
sid 502
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Undertecknad hoppas att förbundet och Moderaterna kan svara ja på den frågan och med största skyndsamhet agera i den fråga som berör många småföretagare.
Mot bakgrund av ovan anförda yrkar undertecknad på att:
att
förbundsstämman bifaller motionen,
att
Moderaterna initiera en nationell samordning av polismyndigheten att
agera kraftfullt enligt motionen upptagna intentioner mot bluffakturor,
att
utreda huruvida ändringar inom tillämpliga lagar och förordningar, avseende intentionen att med ett samlat grepp med skarpare sanktioner
inklusive näringsförbud, hårdare krav och kontroller av de företag och
huvudmän som startar inkassoverksamhet och blufföretag, samt ångerrätt
för småföretagare kan genomföras rättsäkert, samt
att skicka motionen till partistämman för behandling.
2
3
4
Kent Ly
Jönköping
5
Förbundsstyrelsens yttrande
Bluffakturor och oseriösa försäljare är ett stort problem för många småföretagare. Bluffakturor kan ta sig olika uttryck. Det finns rena bluffakturor där ett
oseriöst företag försöker ta betalt för en vara eller en tjänst man inte beställt.
Ibland föregås fakturan av en telefonkontakt och det hänvisas till att ett avtal
har ingåtts, trots att så inte är fallet eller i vart fall inte på de villkor som påstås.
Många gånger är tillvägagångssättet rent brottsligt. Andra gånger försöker
blufföretagen med indirekta hot om ansökan om betalningsföreläggande förmå
kunder att betala oriktiga fakturor.
Polisanmälningar om bluffakturor har ökat från 3 390 under hela 2005 till 14 924
de elva första månaderna 2011 enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Varje år
omsätter bluffakturor 1,3 miljarder, också enligt Brottsförebyggande rådet. I dag
står bluffakturor för mer än en tredjedel av alla bedrägeribrottsärenden hos Citypolisen. Helt klart är det ett allvarligt samhällsproblem motionärerna beskriver.
Alliansregeringen har sett till att det sedan ett par år gäller nya regler för kronofogdemyndighetens register, som innebär att myndigheten ska ta bort uppgifter
som är missvisande, vilket även gäller bluffakturor. Det innebär att uppgifterna
inte längre blir tillgängliga för kreditupplysningsföretag och kreditgivare med
flera.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 503 
6
7
8
9
10
1
2
3
4
1
I sammanhanget är det viktigt att notera att hela kreditupplysningsbranschen
nyligen (slutet av 2011) frivilligt har enats om att vid kreditprövningar filtrera bort
alla uppgifter från bolag som finns på Svensk Handels lista över oseriösa försäljare också för företag, det vill säga samma princip som för konsumenter.
Förbundsstyrelsen ser positivt på motionernas förslag om ökad polisiär samordning och straffskärpningar, något som också ligger i linje med det arbete
som just nu pågår inom polisen och regeringskansliet. Justitieministern har
för sin del aviserat att hon före sommaren 2012 kommer att återkomma med
förslag om hur bedrägeribrottet kan ses över straffen skärpas och Rikspolisstyrelsen arbetar för att ta fram en strategi mot bedrägerier. Inom ramen för det arbetet ser man bland annat över möjligheten att skapa en nationell samordning
mot bluffakturor, något som synes vara nödvändigt för att kunna se mönster
och komma tillrätta med delar detta som tydligt kommer från grov organiserad
brottslighet.
Förbundsstyrelsen tror dock inte att en ångerrätt och andra civilrättsliga inskränkningar av avtalsrätten effektivt löser problemet med bluffakturor.
5
6
7
8
9
10
Ledande branschorganisationer såsom Svensk Handel, Svenskt näringsliv och
Företagarna hänvisade på en hearing om bluffakturor arrangerad av civilutskottet den 2 mars 2012 till att den önskvärda vägen framåt i första hand ligger
inom det polisiära och straffrättsliga området och att civilrättsliga inskränkningar av avtalsfriheten, som riskerar att försvåra för det dagliga verksamheten och
leda till ökade kostnader för administration, inte ska övervägas förrän dessa
alternativ uttömts.
Vid samma hearing framgick att det finns stor okunskap om vad som gäller
i dag – vilken lagstiftning som redan finns och vad man bör göra när man är
utsatt för fakturaskojare. Justitiedepartementet har därför satt igång ett arbete
med att sammanställa information som kan ge hjälp och vägledning till dem
som drabbas av bluffakturor. Det finns i dag via Svensk Handels och Företagarnas webbplatser information om hur man kan gå till väga om man får en bluffaktura, även Konsumentverket och Kronofogden lämnar på sina webbplatser
information om bland annat hur en bluffaktura kan bestridas.
Problemet med bluffakturor är dessutom oftast, likt en av motionärerna pekar
på, att det inte finns något giltigt avtal överhuvudtaget, en ångerrätt löser inte
den problematiken. Hur ska man kunna ångra ett avtal men inte ingått? En förutsättning för att kunna ångra ett avtal blir att företagaren i fråga först medger
att ett giltigt avtal uppstått med den som bluffat.
sid 504
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
I denna fråga är det också viktigt att understryka att en ångerrätt inte innebär
att ett avtal automatiskt blir ogiltigt, utan att det alltjämt blir en fråga för en
domstol att avgöra.
Redan i dagsläget är det väldigt få blufföretag som, när en företagare tar strid,
väljer att driva ärenden hela vägen till domstolen, då rådande civilrättsliga regelverk synes vara funktionellt.
Om problemet är att för få företagare inte driver sina ärenden till domstol, kommer en ångerrätt inte att vara lösningen på problematiken, utan då krävs andra
åtgärder.
Slutligen vill förbundsstyrelsen anföra att man har stor sympati för motionerna,
att motionärerna tar upp ett stort och växande problem. Det finns all anledning
för Moderaterna att fortsätta överväga om rättsväsendet i alla delar är rätt rustat och försett med rätt verktyg för att kunna hantera det på ett effektivt sätt.
2
3
4
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att Moderaterna ska arbeta för att företag får ett starkare skydd mot bluffakturor,
att bifalla att-satserna om straffskärpningar och ökad polisiär samordning
och information,
5
att översända motionen till partistämman, samt
att i övrigt anse motionen besvarade.
6
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
7
bifalla motionen, det vill säga
att förbundsstämman bifaller motionen,
att Moderaterna initiera en nationell samordning av polismyndigheten att agera kraftfullt
enligt motionen upptagna intentioner mot bluffakturor,
att utreda huruvida ändringar inom tillämpliga lagar och förordningar, avseende intentionen att med ett samlat grepp med skarpare sanktioner inklusive näringsförbud, hårdare krav och kontroller av de företag och huvudmän som startar inkassoverksamhet och blufföretag, samt ångerrätt för småföretagare kan genomföras rättssäkert,
samt
8
att skicka motionen till partistämman för behandling.
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 505 
10
1
1
Motion 156
fordran senast 30 dagar efter att borgenären (företaget) lämnat krav på betalning, beroende på att då lagstiftningen är dispositiv har mindre företag en svår
förhandlingssits gentemot sina stora kunder och pressas till längre betalningstider.
2
3
4
5
6
7
I propositionen föreslås: ”En fordran skall betalas senast 30 dagar efter det att
borgenären framställt krav på betalning. I förhållande mellan näringsidkare får
längre betalningstider gälla endast om borgenären uttryckligen har godkänt
det.”
Michael Andersson, Värnamo –
Jönköpings län
Lagändring beträffande långa
betalningstider
Det är givetvis så i en marknadsekonomi att den svagare parten i ett affärsförhållande kan bli pressad att godkänna avtalsvillkor som innebär längre
betalningstider än vad regering och riksdag avsett. Detta förhållande har redan
uppmärksammats i en motion från Socialdemokraterna som önskar få mindre
företag undantagna.
Vi moderater värnar om den fria företagsamheten och speciellt i vår byggd de
små och medelstora företagen.
Då Sveriges Riksdag nyligen sagt ja till lagändring som bland annat ska motverka sena betalningar långa betalningstider i näringslivet. Bakgrunden till den nya
lagstiftningen är ett Europeiska Unionen-direktiv (2011/7/EU) av den 16 februari
2011. De svenska lagändringarna träder i kraft den 16 mars 2013.
De nya bestämmelserna avseende betalningstider kommer att införlivas i
räntelagen (1975:635) och innebära att företag och myndigheter ska betala en
fordran senast trettio dagar efter att borgenären lämnat krav på betalning (30
dagar netto)
Ett undantag har gjorts i bestämmelserna, vilket möjliggör för privata företa
att förhandla bort lagen. Detta är naturligtvis en besvikelse för våra små och
medelstora företag som i dag pressas hårt av kunderna till långa betalningstider. Detta förhandlingsutrymme gör därför lagen helt ”tandlös” och borde därför
även vara lagstadgad utan förbehåll även för denna typ av företag. Det är därför
viktigt att regeringen fattar beslut som även omfattar denna typ av företag.
9
10
att
motionen skickas till partistämman, samt
att
motionen skickas till lämplig arbetsgrupp.
att
bifalla motionen.
Förbundsstämmas beslut
5
7
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens yttrande
att
4
6
Förbundsstyrelsen föreslår därför
bifalla motionen, det vill säga
att motionen skickas till lämplig arbetsgrupp.
Reservationer
Håkan Svenningsson, Fredrik Nordenankar reserverade sig mot beslutet med
följande motivering: ”Motionen strider mot avtalsfriheten. Därför reserverar vi
oss mot beslutet att stämman bifaller motionen.”.
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären pekar på svårigheterna för små och medelstora företag att utnyttja
den nya lagstiftningen (proposition 2012/13:36) när det gäller att få betalt för en
sid 506
Ifrågavarande lagstiftning syftar till att motverka sena betalningstider i näringslivet. Skall detta syfte uppnås för både stora och små företag krävs enligt vår
mening att lagen ändras så att inga undantag medges, det vill säga görs tvingande.
3
att motionen skickas till partistämman, samt
Jag vill därför föreslå
8
Det är sannolikt så att det skulle bli problematiskt att göra de här önskade undantagen beroende på svårigheterna med hur begreppet små och medelstora
företag skall definieras i lagen. Det alternativ som då ligger närmare till hands är
att slopa undantaget och låta 30 dagarsregeln gälla fullt ut.
2
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Albert Åhs reserverade sig till förmån för eget yrkande.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 507 
8
9
10
1
1
Cecilia Knypegård och Kristoffer Rasmussen reserverade sig till förmån för
avslag.
förslag från utredningen Statens offentliga utredningar 2013:85 benämnas identitetsintrång och placeras i Brottsbalken, kapitel 4.
2
Att identitetskapning i sig kriminaliseras är viktigt. Det skulle ge skydd mot den
integritetskränkning som det innebär att någon utan lov använder en annan
persons identitet och det skulle skapa bättre möjligheter för samhället, i form av
rättsväsendet, att ingripa i ett tidigt skede mot denna form av ofta systematiskt
bedrägeri.
2
3
Den som drabbas av identitetskapning får ofta stora bekymmer. Den drabbade
behöver lägga ned mycket tid och kraft på att ta reda på i vilken omfattning
ens identitet har blivit utnyttjad, bestrida räkningar och avtal samt också spärra
sina identitetsuppgifter i syfte att hindra fortsatt användning av uppgifterna. Att
spärra sina identitetsuppgifter är dessvärre inte en snabb och enkel process
utan den drabbade måste kontakta de olika företagen som bedriver kreditupplysningsverksamhet.
3
4
5
6
7
8
9
10
Motion 157
Moderaterna i Kronobergs län
Identitetskapning
Det är en olycklig ordning. Det måste bli enklare att spärra sina identitetsuppgifter.
Bedrägeribrott har utvecklats till att bli en ny form av vardagsbrott. Under
den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med hela
173 procent enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Ökningen förklaras i stor
utsträckning av att vi använder oss av internet allt mer och av den tekniska
utvecklingen som tyvärr har öppnat upp för nya former av bedrägeribrott.
Av bedrägeribrotten 2013 utgjordes 73 procent av identitetsintrång, kredit- och
kontokortsbedrägerier samt internetbaserat bedrägeri. Enligt Nationellt bedrägericenter, NBC, är identitetskapning i dag det i särklass största hotet när det
gäller brott av systematisk karaktär. Vid identitetskapning använder gärningsmannen olovligen någon annans identitetsuppgifter och utger sig för att vara
hen i syfte att vilseleda en tredje person attill exempelempelvis bevilja lån,
abonnemang av olika slag eller leverera varor.
Syftet är naturligtvis att den person vars identitetsuppgifter gärningsmannen använt ska belastas för uppkomna kostnader, kostnader som snabbt kan
uppgå till betydande belopp.
I dag är det, förutom i vissa speciella fall, inte straffbart att olovligen använda
en annan persons identitet. Moderaterna har dock drivit på för en lagändring
och Alliansregeringen påbörjade under den förra mandatperioden ett arbete för
att straffbelägga identitetskapning som ett särskilt brott. Detta brott skulle enligt
sid 508
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
4
Partistämma 2015
I en debattartikel i Svenska Dagbladet (11/3) för de säkerhetsansvariga från
Länsförsäkringar och Svensk Handel fram förslag om att en samlad spärrfunktion inrättas. En funktion som enligt debattörernas förslag skulle ägas och
drivas av Skatteverket eller någon annan statlig myndighet och som skulle
vara en funktion som omfattar samtliga kreditupplysningsföretag, e-handel och
eventuellt ytterligare aktörer.
En samlad spärrfunktion behövs dit drabbade kan vända sig för att spärra sina
uppgifter men också för att enkelt kunna häva sin spärr. Att ha spärrade identitetsuppgifter är problematiskt för den enskilde som då själv naturligtvis också
är förhindrad att ingå avtal eller genomföra köp som kräver kreditupplysning.
Därför är också möjligheten att enkelt häva spärren av sina personuppgifter
viktig.
Vem som ska ha i uppdrag att äga och driva en samlad spärrfunktion och vilka
som ska omfattas av funktionen är dock inte självklart. En lösning är att branschen själva ges detta ansvar men att det ska vara obligatoriskt för åtminstone
samtliga företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet i Sverige att vara
anslutna till tjänsten samt att tjänstens grundläggande utformning är reglerad
och kontrollerad. Detta skulle exempelvis kunna regleras direkt i Kreditupplysningslag (1973:1173) och/eller indirekt av Datainspektionen som är den myndighet som beviljar tillstånd för kreditupplysningsverksamhet.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 509 
5
6
7
8
9
10
1
1
Motion 158
Mot bakgrund av ovan föreslås länsförbundsstämman besluta
2
3
att
verka för att identitetskapning snarast kriminaliseras,
att
verka för att en lagreglerad samlad funktion för spärr av identitetsuppgifter inrättas i enlighet med motionens intentioner,
att verka för att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda hur skyddet av
identitetsuppgifter kan stärkas samt undersöka möjligheterna att skärpa
kraven på identitetskontroll vid till exempel tecknande av telefonabonnemang, samt
att länsförbundsstämman tar motionen som sin egen och sänder den till
partistämman.
4
Johan Hultberg
Växjö
Förbundsstyrelsens yttrande
5
6
7
Förbundsstyrelsens tackar motionären för en välskriven motion som berör ett
viktigt ämne.
Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att man inför en straffbeläggning av
identitetskapning och en samlad funktion för spärr av identitetsuppgifter inrättas.
Förbundsstyrelsen föreslår härmed förbundsstämman:
att
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämmans beslutade
att
8
bifalla motionen som sin egen samt sänder den till partistämman.
bifalla motionen som sin egen samt sänder den till partistämman, det vill
säga
att verka för att identitetskapning snarast kriminaliseras,
att verka för att en lagreglerad samlad funktion för spärr av identitetsuppgifter inrättas i
enlighet med motionens intentioner,
att verka för att en utredning tillsätts med uppdrag att utreda hur skyddet av identitetsuppgifter kan stärkas samt undersöka möjligheterna att skärpa kraven på identitetskontroll vid till exempel tecknande av telefonabonnemang, samt
9
10
att länsförbundsstämman tar motionen som sin egen och sänder den till partistämman.
sid 510
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
2
Per Vorberg, Härryda – Bohuslän
Införande av meddelandesystem liknande
”AMBER Alert” i Sverige
År 1996 blev nioåriga flickan Amber Hagerman bortrövad från sitt hem och
mördad i Arlington i Texas, USA. Fallet förblev olöst och detta mycket på grund
av att polisen hade för få tips för att lösa brottet. Efter denna händelse förstod
polisen att de behövde ett bättre kommunikationsmedel för att nå ut till allmänheten. Efter denna uppmärksammade händelse införde man ett meddelandesystem som kallas AMBER Alert som står för ”America’s Missing Broadcasting
Emergency Response”. Det är ett meddelandesystem som skickas ut till radiokanaler och tv-stationer när ett barn blivit bortfört i Nordamerika. I meddelandet
beskrivs barnets utseende, namn och var offret senast sågs. AMBER Alert
används i USA och Kanada och har lett till att många barn blivit hittade i livet
efter hjälp och tips från allmänheten sedan starten 1998.
Även i Sverige händer det att personer försvinner eller kommer bort av olika
anledningar. Det kan vara barn eller vuxna som går vilse, äldre som irrar bort sig
eller människor som är ute för att motionera och faller, skadar sig eller på annat
sätt blir oförmögna att ta sig hem. Ibland händer det också att människor blir
bortförda mot sin vilja även i Sverige.
Ett uppmärksammat fall var när en nioårig flicka i Göteborg blev bortförd på
väg till skolan en torsdagsmorgon vid åttatiden. Ingen på skolan ifrågasatte
eller anmälde att flickan inte kommit fram, utan det var föräldrarna själva som
gjorde konstaterandet när flickan inte kommit hem efter skoldagens slut och de
lyckats få tag på en klasskamrat som berättade att flickan inte varit i skolan på
hela dagen. Sträckan som den nioåriga flickan skulle gå från hemmet till skolan
var 600 meter i morgontrafik i Göteborg.
Förutom att kontakta polisen så bad föräldrarna frivilligorganisationen Missing
People om hjälp. Organisationen lyckades på mindre än en timma få flera
hundra personer att samlas för att börja söka organiserat efter flickan. Man kan
konstatera att människor i Sverige ställer upp och hjälper till när man kan. Or-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 511 
3
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
1
ganisationen Missing People kunde snabbt få ihop hundratals frivilliga att hjälpa
till i sökandet tack vare internet på Facebook och Twitter via datorer och smartphones. Sent på natten lyckades en grupp frivilliga hitta flickan när hon fördes
fram i mörkret, dold under stora kläder som gärningsmannen satt på henne.
Denna gång slutade det utan fysiska skador på flickan och det är inte säkert att
ett meddelandesystem hade hjälpt i just denna gång, men kanske nästa.
För att öka möjligheterna till att snabbt och enklare få in fler och bättre tips när
människor förvinner, blir bortförda eller saknas i framtiden så skulle man kunna
införa ett liknande larmsystem som AMBER Alert i Sverige. Med dagens teknologi och utbredningen av smartphones skulle man kunna ha en lösning som
inkluderar dessa. Systemet måste vara säkert och kontrollerat så att det inte
kan användas i fel syfte av obehöriga.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna aktivt arbetar för att det i Sverige införs ett system där efterlysning
kan skickas ut till mobiltelefoner och media i ett begränsat geografiskt område med
principen ”Amber Alert” som förebild,
samt
2
3
att sända den vidare till partistämman 2015.
4
Med ovan sagda yrkar jag
att
Moderaterna Härrydakretsen ställer sig bakom motionen,
att
Moderaterna Härrydakretsen skickar motionen till förbundet för hantering
på kommande stämma, samt
att
Moderaterna aktivt arbetar för att det i Sverige införs ett system där
efterlysning kan skickas ut till mobiltelefoner och media i ett begränsat
geografiskt område med principen ”Amber Alert” som förebild.
Motion 159
5
Moderaterna i Bohuslän
Höjda straff för grov människosmuggling
Per Vorberg
Härryda
6
Årsmötets beslut
Årsmötet beslutade
7
att
Sverige har tillträtt Förenta Nationernas (FN:s) konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet samt dess tilläggsprotokoll mot människosmuggling (2000), enligt vilka rättsakter Sverige har förbundit sig att förebygga
och bekämpa människosmuggling.
bifalla motionen.
Förbundsstyrelsens yttrande
8
Motionären tar upp ett ämne som vi i Sverige är förhållandevis förskonade ifrån.
Men när det väl inträffar händelser som beskrivs så innebär det traumatiska
och ibland livshotande konsekvenser för inblandade. Vi tycker det är viktigt att
frågan lyfts vidare uppåt och utreds på riksnivå för ett eventuellt möjliggörande.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
10
att bifalla motionen, samt
att sända den vidare till partistämman 2015.
sid 512
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
7
Av artikel 20 i konventionen mot organiserad brottslighet följer att staterna har
förbundit sig att i så hög utsträckning som möjligt använda särskilda utredningsmetoder:
8
”Om det är förenligt med grundprinciperna i dess nationella rättsordning
skall varje konventionsstat, så långt det är möjligt och på de villkor som
föreskrivs i dess nationella lag, vidta erforderliga åtgärder för att tillåta
[…] där den bedömer det vara lämpligt, användning av andra särskilda
utredningsmetoder såsom elektronisk övervakning och annan typ av
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 513 
10
1
2
3
4
5
6
7
1
övervakning och operationer under täckmantel utförda av dess behö­
riga myndigheter inom dess territorium i syfte att verkningsfullt kunna
bekämpa organiserad brottslighet.”
Denna artikel pekas särskilt ut av FN:s organ UNODC (United Nations Office
on Drugs and Crime) som tillämplig vid bekämpande av organiserad människosmuggling.62
Brottet människosmuggling regleras i Utlänningslagen. Brott föreligger när
någon uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera
genom Sverige. Grovt brott föreligger när detta har utförts mot ersättning.
Straffskalan är fängelse högst två år för brott av normalgraden, samt fängelse
mellan sex månader och högst sex år vid fall av grovt brott.
Domstol beslutar om användande av tvångsmedel efter begäran från åklagare.
Tvångsmedel kan få användas i förundersökningar av brott som kan ge fängelse i minst två år samt vissa andra brott av speciell karaktär. Grov människosmuggling är i dag inte utpekat som ett sådant brott.
Med den straffskala som i dag gäller för grov människosmuggling, så kan det
vid inledande av förundersökning inte påräknas att straffet kommer att uppgå
till minst två års fängelse. Detta innebär att våra domstolar regelmässigt avslår
en ansökan från åklagare om till exempel hemlig teleavlyssning under en utredning om misstänkt grov människosmuggling.
I syfte att bättre bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet samt
leva upp till de FN-konventioner i saken som Sverige har tillträtt, föreslår förbundsstyrelsen för Moderaterna i Bohuslän att förbundsstämman måtte besluta
att
bifalla propositionen, det vill säga
att verka för att straffsatserna för människosmuggling höjs på så sätt att straffet för grov
människosmuggling uppgår till minst två års fängelse, samt
3
4
Motion 160
5
Moderaterna i Bohuslän
Åtgärder mot tiggeri
6
Tiggeri är ett växande samhällsproblem från många olika synvinklar. Oftast är
det utsatta människor från Rumänien och Bulgarien som kommer till Sverige
och tigger.
att
förbundsstämman antar propositionen som sin egen samt översänder
densamma till partistämman 2015.
Detta skall ingen människa behöva göra, utan dessa hemländer skall ansvara
att medborgarna i landet har en dräglig tillvaro så att de inte behöver åka utomlands och tigga. Tyvärr så tar dessa länder inte sitt ansvar.
Människor som tigger far illa på olika sätt, många visar foton på sina barn som
finns kvar i hemlandet. Dessa barn behöver sina föräldrar i hemlandet, som tar
hand om dem och ser till att de går i skolan. Inte minst för att bryta det sociala
arvet, så barnen får utbildning och inte behöver tigga som sina föräldrar.
Dessa människor har oftast ingenstans att bo när de kommer till Sverige, därför
uppförs olagliga bosättningar och tältläger. Detta ställer till stora problem, både
62 http://www.unodc.org/documents/human-trafficking/Migrant-Smuggling/Framework_for_Action_Smuggling_of_
Migrants.pdf
sid 514
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
2
att förbundsstämman antar propositionen som sin egen samt översänder densamma till
partistämman 2015.
verka för att straffsatserna för människosmuggling höjs på så sätt att
straffet för grov människosmuggling uppgår till minst två års fängelse,
samt
8
10
Förbundsstämman beslutade
att
Moderaterna i Bohuslän
9
Förbundsstämmans beslut
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 515 
7
8
9
10
1
1
i städer och på landsbygden, med nedskräpning, sanitära olägenheter då omgivningen används som toalett mm.
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Det finns uppgifter från polisen att det ökande tiggeriet är många gånger kopplat till människohandel. I skrivande stund finns en pågående polisutredning i
Göteborg gällande detta. Misstanke finns att människor blivit tvingade att tigga
och sedan blivit tvungna att lämna ifrån sig pengarna till människohandlare.
Detta är oftast svårt att bevisa då många tiggare är rädda för repressalier, men
några fällande domar finns.
Det har också framkommit att tiggare varit tvungna att betala ”hyra” för att få
tillgång till en plats, vilket är helt absurt. I flera fall har det uppkommit slagsmål
och bråk gällande betalningen.
Vissa länder har förbjudit tiggeri, bland annat Danmark och Storbritannien. I
Norge kan kommunerna själva besluta om det skall vara förbjudet att tigga på
offentliga platser. I Finland pågår arbete i riksdagen om tiggeri skall förbjudas,
majoriteten av riksdagsledamöterna har föreslagit förbud mot tiggeri.
I januari togs tiggerifrågan upp i SVT:s Agenda, ett reportage visades från
Nederländerna där tiggeri förbjudits. En vecka efter förbudet fanns inga tiggare
kvar i staden. På direkt fråga så svarade den intervjuade att han trodde att tiggarna åkt till Sverige istället.
Vi måste komma fram till en lösning, både för den enskilda tiggarens bästa och
för samhället. De flesta aktörer inser att det är ingen långsiktig lösning att ge
tiggare pengar. Detta måste lösas långsiktigt.
Gällande rätt 63
Kommuner har rätt att meddela lokala ordningsföreskrifter, paragraf 1, förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att
meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen.
Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att
upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Av Ordningslagen,
kapitel 3, paragraf 1 framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett
sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för
eller som inte är allmänt vedertaget. Ordningslagens krav på tillstånd motiveras
av att ett obegränsat användande av marken för något annat ändamål än det
för vilket den i första hand är avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken
eller av den allmänna ordningen eller säkerheten.
63 Ur promemoria från Sveriges Kommuner och Landsting 2014-12-09, ”Några juridiska frågor gällande utsatta EUmedborgare”
sid 516
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra
obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Tillsynen av att ordningen på
allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för. Ingripanden som kan
komma att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens försorg.
I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser som reglerar penninginsamling på offentlig plats. Undantag från
tillståndskrav för sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall
då penninginsamlingen är ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig
tillställning som i sig är tillståndskrävande. Skälet till detta tycks vara att någon
prövning från ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande
sammankomsten eller tillställningen inte anses behövlig.
Enligt dåvarande Kommunförbundets cirkulär 1995:41 är penninginsamling i
samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants
insamling i en instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det
förhåller sig annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in
pengar. Ett sådant tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som
kan omfattas av tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift (proposition
1992/93:210 sid 141 f).
Undantag från tillståndskravet kan göras för till exempel skolklasser som samlar
in pengar till hjälporganisationer.
Länsstyrelsen i Västmanlands län beslutade den 26 april 2011 (diarienummer
213-1208-11) att Sala kommuns ordningsföreskrifter, där ett generellt förbud
mot tiggeri på offentlig och därmed jämställd plats införts, skulle upphävas.
Länsstyrelsen ansåg bland annat att föreskriften om förbud mot tiggeri inte
var motiverad med hänsyn till ordningen och säkerheten på offentlig plats. Att
lägga fram ett klädesplagg för att samla in pengar ansågs påverka ordningen
på den offentliga platsen i mindre omfattning och insamlingen ansågs vara
passiv. Förbudet var för vidsträckt och enligt länsstyrelsens uppfattning innebar
föreskriften vidare ett onödigt tvång mot allmänheten och en alltför långtgående
inskränkning i den enskildes frihet.
Sammanfattningsvis kan konstateras att utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri är begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns.
Framförallt torde det finnas en möjlighet att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade
platser, såsom exempelvis vid gallerior där ett stort antal personer passerar
eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik. Ett krav är dock att förbudet är
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 517 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
erforderligt för att upprätthålla den allmänna ordningen. Detsamma gäller för en
föreskrift i lokala ordningsföreskrifter om krav på tillstånd för tiggeri.
2
3
4
5
6
7
8
I sammanhanget kan nämnas att justitieombudsmannen (JO) i beslut den 24
september 2014 (diarienummer 457-2014) kritiserade polismyndigheten efter
en händelse då polisen hade gripit tre personer för tiggeri, med hänvisning till
kommunens lokala ordningsföreskrifter som säger att det krävs Polismyndighetens tillstånd för insamling av pengar. Gripandet varade i tre timmar. Grunden
för att gripa personerna uppgavs vara att de saknade hemvist i Sverige och
att det fanns risk för att de genom att bege sig från riket skulle undandra sig
lagföring eller straff. JO fann att det stred mot proportionalitetsprincipen att
gripa personerna för misstanke om en förseelse som endast kan medföra penningböter.
Åtal väcktes sedermera mot de tre personerna, men tingsrätten ogillade åtalet.
Tingsrätten motiverade detta med att de gärningar som personerna hade åtalats för inte var att betrakta som aktiv penninginsamling. Ordningsföreskriften
om krav på tillstånd var därmed inte tillämplig på deras agerande (Södertälje
tingsrätt den 21 februari 2014, B 266-14).
Behov av lagstiftning
Det kan därmed konstateras att frågan om tiggeri eller penninginsamling i
vart fall inte är oreglerad i svensk rätt, även om regleringen tycks vara oklar.
De avgöranden som finns är knappast stringenta ur ett juridiskt perspektiv, till
exempel har såväl länsstyrelsen i Västmanland som Södertälje tingsrätt dragit
allt för långa slutsatser av förarbetenas uttalanden avseende undantaget för
passiv penninginsamling i samband med gatumusik. Det är också uppenbart
att länsstyrelsens avgörande till stora delar präglas av tyckande snarare än
rättstillämpning, vilket är desto olyckligare eftersom detta avgörande till stor del
synes ha blivit vägledande för dagens rättstillämpning.
Vidare hemställer förbundsstyrelsen att förbundsstämman beslutar
att
förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder
densamma till 2015 års partistämma.
Moderaterna i Bohuslän
Reservationer
Daniel Samuelsson reserverade sig mot propositionen i sin helhet.
3
Filip Gollungberg reserverade sig mot att-sats 1.
Förbundsstämmans beslut
4
Förbundsstämman beslutade
att bifalla propositionen, det vill säga
att återinföra ett nationellt förbud mot tiggeri,
att öka möjligheterna att enkelt och snabbt avhysa olovliga bosättningar eller annat
olovligt ianspråktagande av mark, samt
att förbundsstämman antar propositionen som sin egen och översänder densamma till
2015 års partistämma.
Reservation
Jens Borgland, Anna Vedin, Jane Bredin, Charlotta Windeman, Anders Holmen­
skiöld, Tomas Alpner, Gerhard Bengtsson, David Bergqvist och Filip Gollung­
berg reserverade sig till förmån för avslag på att-sats 1.
I anledning av ovanstående hemställer förbundsstyrelsen för Moderaterna i
Bohuslän att förbundsstämman beslutar att partiet ska verka för
återinföra ett nationellt förbud mot tiggeri, samt
att
öka möjligheterna att enkelt och snabbt avhysa olovliga bosättningar eller
annat olovligt ianspråktagande av mark.
6
8
9
10
5
7
Frågan om tiggeri har i dag hamnat i ett juridiskt limbo, och lagstiftaren har
därmed ett ansvar att förtydliga rättsläget.
att
2
9
sid 518
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 519 
10
1
1
Motion 161
Förbundsstyrelsen anser att tiggeri är en konsekvens av ett annat problem,
nämligen att människor i Europa lever i fattigdom. Där de inte klarar av att ge
sig själv eller sina familjer mat för dagen. Sverige behöver göra mer för att länder inom EU skall ta ansvar för sina medborgare och säkerställa att det finns en
välfärd som kommer alla till del.
2
3
4
5
6
Lage Hortlund, Piteå – Norrbottens län
Överväg ett förbud mot gatutiggeri
Rumänska romer har i stor skala sökt sig till Sverige för att tigga på gatorna.
De finns i hela landet, även i mindre byar. På större orter har kåkstäder vuxit
upp. Välfärdslandet Sverige som under åtskilliga årtiondet arbetat för att utrota
fattigdomen har fått ett nytt inslag i gatubilden, ett omfattande tiggeri från
människor från annat land.
Rumäniens ambassadör uppmanar svenskarna att inte ge pengar på gatan
vilket inte tycks fungera. Givmildheten drar till sig ännu fler tiggare och kåkstäder växer upp. Ett omfattande stöd till Rumänien via Europeiska Unionen (EU)
förekommer och behöver nå fram. Hjälp på plats är ändå det rätta, inte tiggeri
i ett strängt klimat. Ansvarig för de egna medborgarna är också Rumänien och
andra länder.
Problemen är stora och omfattande och behöver hanteras. Då de är växande
bör detta ske skyndsamt.
Det är inte bra att man inte kommit till rätta med de sociala problemen långt tidigare. Vår nya stadsbild med tiggare runt om i landet och i länet kan lätt skapa
en debatt som inte fokuserar på kärnan i problemet och till en mer exkluderande, främlingsfientlig attityd hos en del av våra medborgare. Detta kan i förlängningen utgöra ett hot för arbetet med en förbättrad integration i stort.
Förbundsstyrelsen anser att ett större arbete behöver göras inom EU, i Sverige
och dess kommuner för att människor inte ska behöva tigga pengar på ett icke
humant sätt. Däremot så kommer inte problemen för den enskilda försvinna
genom att denna motion vinner gehör.
2
3
4
Med anledning av ovan föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
att
avslå motionen.
5
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att ett förbud mot organiserande av tiggeri övervägs, samt
6
att motionen överlämnas till partistämman.
Med anledning av det anförda yrkas
att ett förbud eller andra åtgärder mot gatutiggeri och likartat övervägs, samt
7
att motionen överlämnas till partistämman.
8
Förbundsstyrelsens yttrande
9
10
7
Lage Hortlund
Piteå
8
I denna motion belyser motionären helt riktigt ett socialt problem som ökar i
Sverige men också i fler länder inom EU. Anledningen till att människor väljer
att tigga på gator och torg, att helt förlita sig på andras givmildhet är sprunget
ur en djupt social misär.
sid 520
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 521 
10
1
1
Motion 162
ett individuellt ansvar oavsett om det skett i nutid eller dåtid. Vi har alltid
ansvar för våra handlingar. Jag önskar därför att man skapar en påföljdsskala vid brott mot mänskligheten, exempel på brott mot mänskligheten
skulle kunna vara,
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Erik Baecklund, Askersund – Örebro län
Påföljd vid brott mot mänskligheten
att delta som kombattant i väpnade konflikter enligt Förenta Nationerna terroriststämplande organisationer,
att
delta i terrorist angrepp mot civilbefolkning. Dessa och liknande brott bör
ha en påföljd upp till livstids straff, samt
att
förbundsstämman överlämnar motionen till partistämman.
Vi har som nation skyldighet att förebygga, förhindra och straffa brott mot
mänskligheten. Runt omkring i världen ser vi fruktansvärda brott som allt oftare
sker mot civilbefolkningen. Vi i Sverige är egentligen inte ett undantag då vi
betraktas som en säker nation för många flyktingar. Det finns och är en risk att
bland dessa hjälpbehövande människor som väljer Sverige som destination
kan det förekomma individer som varit delaktiga i brott mot mänskligheten,
eller liknande, och som kan gömma sig som en ”oskyldig asylsökande” bland
de många hjälpbehövande. Vi har en skyldighet att hantera dessa risker i den
största flyktingström vi sett i modern tid.
Erik Baecklund
Askersund
En av de allvarligaste formerna av våld mot civilbefolkningen är sexuellt våld,
där våldtäkt är den grövsta formen. Det handlar om oerhörda kränkningar som
får en förödande effekt på människors fysiska och psykiska hälsa och därmed
också på familjens och samhällets hälsa. En grupp som är särskilt utsatt är
flyktingar — en grupp där majoriteten utgörs av kvinnor (Kelley 1989).
Att Sverige är ett land som är en fristad för människor som flyr undan förtryck
är viktigt. Därför är det också viktigt att inte Sverige blir en fristad för människor
som begått brott mot mänskligheten och flyr undan rättvisan. Det blir då ett hot
mot både flyktingar som kommit till Sverige och ett hot mot mänskliga rättigheter. Det är extra viktigt i tider då det som nu kommer många flyktingar till
Sverige för att söka en fristad här. Ett krigsbrott är alltid ett krigsbrott och ska
så också behandlas.
Det finns undersökningar som visar att våldtäkt i krig grundläggs långt innan
kriget bryter ut. Oavsett om våldtäkten begås i fredstid eller under en väpnad
konflikt är ofta den bakomliggande drivkraften en rädsla för att förlora sin maktställning och vid väpnade konflikter förstärks motiven av en önskan att tillfoga
motståndaren största möjliga skada.
Motionären lyfter i sin motion de viktiga frågorna om en nations skyldighet att
skydda, förhindra och om det inträffar straffa medborgare för brott mot mänskligheten. Argumentationen bygger på att Sverige inte får vara en fristad för
personer som gömmer sig för brott begångna mot mänskligheten.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
Förbundsstämmans beslut
Jag föreslår förbundsstämman besluta
att
att tydliggöra straffvärdet för brott mot mänskligheten, med påföljd upp till
livstid, kommer kunna ha en förebyggande effekt och bromsa svenska
medborgares engagemang till länder där det råder väpnade konflikter. Har
man erhållit ett svenskt personnummer skall det ge möjlighet att utkräva
sid 522
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
bifalla motionen, det vill säga
att tydliggöra straffvärdet för brott mot mänskligheten, med påföljd upp till livstid,
kommer kunna ha en förebyggande effekt och bromsa svenska medborgares
engagemang till länder där det råder väpnade konflikter. Har man erhållit ett svenskt
personnummer skall det ge möjlighet att utkräva ett individuellt ansvar oavsett om
det skett i nutid eller dåtid. Vi har alltid ansvar för våra handlingar. Jag önskar därför
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
6
8
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
Partistämma 2015
5
7
bifalla motionen.
Storbritannien har skrivit in i sitt soldatreglemente hur man skall bete sig när
landet är i krig och det har visat sig att ett individuellt ansvar har en förebyggande effekt.
3
4
Förbundsstyrelsens yttrande
att
2
sid 523 
9
10
1
1
att man skapar en påföljdsskala vid brott mot mänskligheten, exempel på brott mot
mänskligheten skulle kunna vara,
2
att delta som kombattant i väpnade konflikter enligt Förenta Nationerna terroriststämplande organisationer,
att delta i terrorist angrepp mot civilbefolkning. Dessa och liknande brott bör ha en
påföljd upp till livstids straff, samt
att förbundsstämman överlämnar motionen till partistämman.
De gånger som lagen om ersättning vid polisiära insatser har tillämpats, har
den tillämpats högst godtyckligt. Lagstiftningen bör ses över så att det lämnas
mindre tolkningsutrymme. Bara i Stockholms län går mellan tio och 15 miljoner
av polisens totala budget på fyra miljarder kronor till arbete vid fotbollsmatcher.
Polisinsatserna kostar mellan 300 000 och 800 000 kronor per match. Under
2010 spelades totalt 240 matcher i Allsvenskan, varav 40 spelades i Stockholm.
I detta är dock
3
4
5
6
7
8
9
10
dessvärre inte tillräckligt. Klubbarna betalar i dag en liten del av insatsen, om
ens någon. Ytterligare problem uppstår när endast insatsen inom det inhägnade arenaområdet innefattas av betalningsskyldigheten. Vissa idrottsevenemang är i hög grad även sammankopplade med upplopp och gatuvåld, något
som polisen tvingas lägga mycket av sina resurser på att hantera. Det är därför
rimligt att även inkludera områden till idrottsarenornas direkta närhet.
Motion 163
endast inräknat Allsvenskan, Stockholm har även stora lag i Superettan. Liknande situationer finns även i andra, företrädesvis större städer. Av de enorma
resurser som går åt betalar inte klubbarna ens hälften.
Genom att debitera respektive idrottsförbund för en större del av polisiära ordningshållningsinsatser vid idrottsevenemang kan polisens resurser fördelas mer
rättvist över hela landet. Fler kommuner i glesbygd kan få ökat polisiärt inslag
i stället för att polisens resurser koncentreras till landets storstäder. Förbunden
själva ansvarar för hur respektive klubb ska bidra till ordningshållningskostnaderna.
Moderaterna i Värmlands län
Polisiära ordningsinsatser vid
idrottsevenemang
Flertalet svenska kommuner i glesbygd saknar på grund av bristande resurser
polisiär närvaro dygnet runt. Poliser i yttre tjänst kan komma att täcka stora områden, vilket innebär att det tar lång tid att ta sig till en brottsplats. Det saknas
lokalt förankrade poliser som känner till lokalbefolkning, tidigare brottslingar
samt situationen i allmänhet på den aktuella orten dit utryckning sker. Konsekvenserna är att de polisiära insatserna sker i form av brandkårsutryckning för
att snabbt lösa en uppkommen situation. Det finns ingen möjlighet för ambulerande polis att arbeta förebyggande och långsiktigt för att öka tryggheten på
orten och förhindra att brott inträffar.
I landets storstadskommuner som exempelvis Stockholm och Göteborg tas
ansenliga polisresurser i anspråk vid stora idrottsevenemang, vilket innebär
mycket höga kostnader. I dag finns lagstiftning som tvingar idrottsförbund att
vara med och betala en del av den kostnad som uppstår i och med behovet
av insatser vid exempelvis fotbollsmatcher. Detta är mycket välkommet, men
sid 524
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Att lägga ett större kostnadsansvar på förbund och klubbar för ordningshållningsinsatser skapar även incitament till förbund och klubbar att bidra till en
lösning på supporter- och läktarvåldet.
Jag föreslår stämman besluta
att
verka för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid
idrottsevenemang,
att uttala sitt stöd för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser
vid idrottsevenemang,
2
3
4
5
6
7
8
att stämman tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
9
Christian Holm
Karlstad
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 525 
10
1
1
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
7
I dag tas stora polisresurser i anspråk i samband med vissa större idrottsevenemang, särskilt vid de så kallade högriskmatcherna. Polisens kostnader för ordningshållning vid tillställningen belastar dock inte arrangören när denne är en
ideell förening, trots att tillställningen anordnas i vinstsyfte. Enligt Ordningslagen, kapitel 2, paragraf 16 ska den som anordnar en allmän sammankomst eller
offentlig tillställning svara för att det råder god ordning vid sammankomsten
eller tillställningen. Polismyndigheten får meddela de villkor som behövs för att
upprätthålla ordning och säkerhet. Villkoren får innefatta skyldighet för anordnaren att anlita personal, exempelvis ordningsvakter. Vidare gäller som huvudregel
enligt samma lag, kapitel 2, paragraf 26 att den som i vinstsyfte anordnar en
offentlig tillställning ska ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Ersättningsskyldigheten gäller dock inte sådana ideella
föreningar som är skattebefriade enligt inkomstskattelagen
Av de polisresurser som tjänstgör vid en högriskmatch används endast cirka
fem procent inne på arenan. Det är för övrigt en del av Polisens strategi att i
dessa sammanhang arbeta med så få poliser som möjligt inne på arenan. Polismyndigheten poängterar också att en ändring av ordningslagen i detta hänseende innebär endast att en mindre del av Polisens kostnader skulle komma att
belasta de ideella föreningarna. Rikspolisstyrelsen bedömer det inte heller som
realistiskt att införa ett kostnadsansvar för en ideell förening som innebär att
föreningen även ska stå för Polisens kostnader utanför arenan.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
att
anse motionen besvarad.
Förbundsstämman beslutade
Moderaterna i Bohuslän
Förbjud falsk polisbil
att uttala sitt stöd för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden
stå för en större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds vidare till Moderaternas partistämma.
Vid flera olika tillfällen har personer med kriminell bakgrund kört falska polisbilar. På bilens sidor står det ”Polis” i samma typsnitt som polisens bilar har samt
polismyndighetens vapen.
Polisen har stoppat dessa bilar men sedan varit tvungna att konstatera att inget
brott begåtts och då har bilen fått köra iväg igen. Det är olagligt att utge sig för
att vara polis men inte att köra omkring i en falsk polisbil.
Kriminella gör detta för att provocera polisen, men det kan få allvarliga konsekvenser i vissa lägen. Till exempel om en falsk polisbil står vid en trafikolycka,
kan folk köra vidare utan att hjälpa då de tror att polisen redan är på plats.
att
Nya Moderaterna verkar för att falska polisbilar inte skall få framföras på
allmänna vägar, gator och torg,
att
förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt
att
förbundsstämman skickar motionen vidare till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015.
Förbundsstyrelsens yttrande
Vi tackar motionären för en bra motion. Problemen som motionären beskriver i
att det kan få allvarliga konsekvenser när falska polisbilar utgör sig för att vara
äkta, håller vi helt med om och ser som ett allvarligt problem.
att
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
4
5
Förslag till beslut
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
sid 526
3
Ellen Juntti
Härryda
att verka för vad som anförs i motionen om att låta de olika idrottsförbunden stå för en
större del av kostnaden för polisiära ordningsinsatser vid idrottsevenemang,
10
2
Förbundsstämmans beslut
att bifalla motionen, det vill säga
8
Motion 164
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
7
8
9
bifalla motionen.
Partistämma 2015
6
sid 527 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
2
att bifalla motionen, det vill säga
att Nya Moderaterna verkar för att falska polisbilar inte skall få framföras på allmänna
vägar, gator och torg,
att förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt
3
att förbundsstämman skickar motionen vidare till Nya Moderaternas partistämma hösten 2015.
6
7
8
9
10
Motion 165
På samma sätt fungerar det med plankning i kollektivtrafiken. Om kontrollerna
är fler så att upptäcktsrisken ökar, minskar också attraktiviteten att planka. Den
andra delen av nyttokalkylen gäller vilka bötesbelopp som kan utdömas för den
som blir upptäckt. Medan antalet kontroller av färdbevis går att hantera av de
kollektivtrafikansvariga, är bötesbeloppen svårare att påverka.
Moderaterna i Stockholms stad
Stävjande av plankning
Plankningen – snyltåkandet inom kollektivtrafiken – är ett problem på flera sätt.
För det första innebär den naturligtvis att resurserna till den gemensamt finansierade kollektivtrafiken minskar. Det går ut över de resenärer vars biljettpengar
inte räcker till lika mycket kollektivtrafikdrift, men också över skattekollektivet
eftersom en försvarlig del av kollektivtrafiken finansieras gemensamt via skattsedeln (i Stockholms län finansieras kollektivtrafiken med ungefär 50 procent
biljettintäkter och 50 procent skatteintäkter).
För det andra minskar plankandet betalningsviljan hos dem som i dag betalar för sig. Den som dagligen ser många andra i omgivningen planka utan att
någon åtgärd vidtas kommer med tiden att få allt svårare att motivera sig själv
att betala. Det skapar ett sluttande plan för hela finansieringsmodellen för kollektivtrafiken.
sid 528
Låt oss vara tydliga med att plankning är ett brott. Den som åker i kollektivtrafiken utan att betala för sig tillägnar sig ett värde samtidigt som en ekonomisk
skada uppstår hos den som ansvarar för driften av tunnelbanan. Även om värdet vid varje tillfälle är begränsat är den upprepade och sammantagna effekten
avsevärd, både vad gäller den systematiske plankarens ekonomiska vinst och
vad gäller den sammanlagda ekonomiska skadan hos den som ansvarar för
tunnelbanans finansiering. Eftersom detta ansvar ytterst är skattekollektivet är
det också en brottslighet som riktas inte mot en spärrvakt, en kollektivtrafikentreprenör eller Stockholms läns landsting – utan mot alla skattebetalare.
Det finns flera sätt att stävja brottslighet. Ett sätt är att påverka samhällets normer, det vill säga att minska den sociala acceptansen för ett brott. Andra sätt
är exempelvis att försämra den rena nyttokalkylen för ett brott. Om vinsten av
brottet är större än den bedömda kostnaden, beräknat som kostnad vid upptäckt multiplicerat med upptäcktsrisk, är det självklart mer sannolikt att ett brott
begås. Om det kostar hundra kronor om dagen att parkera bilen och boten för
att inte ha betalat avgiften uppgår till sjuhundra kronor, är det ekonomiskt rationellt att låta bli att betala om man får böter mer sällan än en gång i veckan.
4
5
För det tredje skapar plankandet en större känsla av otrygghet för betalande
resenärer. Den som begår mindre brott är också mer benägen att begå större.
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Det som i dagligt tal refereras till som böter, är i flesta fall en så kallad tilläggsavgift. En tilläggsavgift får tas ut då en resande inte kan visa upp en biljett som
är giltig för resan. Tilläggsavgiften tas ut utöver kostnaden för vad det kostar att
lösa en giltig biljett för att fortsätta resan. Beloppet är fastställt utifrån ett belopp som ska anses vara skäligt med hänsyn till kostnaden för biljettkontrollen
och vad det hade kostat den resande att köpa en giltig biljett. Denna tilläggsavgift är inte rörlig, utan bestäms till ett belopp som gäller för alla resande utan
giltig biljett. Det innebär att beloppet skulle kunna anses vara högre om många
kontroller utförs, eftersom kostnaden för utförandet av kontrollerna då blir höga,
men om få kontroller utförs skulle beloppet bli lägre eftersom kostnaden för
biljettkontrollernas utförande då också sjunker – alltså ett resonemang som står
i direkt motsatsförhållande till den preventiva funktionen av att höga belopp
krävs för lägre upptäcktsrisk och vice versa. Men det är inte kostnaden för kontrollen som bör sättas i relation till tilläggsbeloppets nivå, utan risken för bortfall
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 529 
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
1
av intäkter från kollektivtrafiken. Det är där skadan uppstår och det är därför
också rimligt att detta bortfall utgör utgångspunkten för olika sanktionsavgifter.
2
3
4
5
6
I förarbeten till gällande lagstiftning diskuteras tilläggsavgiftens avskräckande
funktion, men det konstateras endast att dagens nivåer i praktiken uppfyller
en avskräckande funktion. Lagen medger däremot inte att en avskräckande
funktion vägs in i vid fastställandet av beloppet. Även detta är tveksamt. Att de
plankande inte skulle åläggas att betala en summa som är avsedd att avskräcka från vidare förbrytelser, utan endast finansiera de kontroller deras eget
beteende är själva upphovet till, verkar besynnerligt. Det är dessutom tydligt att
dagens nivåer inte fyller en tillräcklig allmänpreventiv funktion, eftersom fuskåkandet fortsätter i alltför hög utsträckning.
I dag bestäms beloppet för tilläggsavgiften av Transportstyrelsen med ett
gemensamt belopp som ska gälla lika i hela landet. Detta trots att förutsättningarna för att bedriva kontroller eller prisnivåerna för kollektivtrafikresor skiljer sig
mycket mellan olika delar av landet. Eftersom tilläggsavgiften anses vara en
utlöpare av biljettpriset är det också rimligt att den som fastställer biljettpriset
också bemyndigas att fastställa tilläggsavgift för den som inte har erlagt giltig
biljett.
Genom att tydligt skriva in i lagen att även allmänprevention ses som en legitim
grund för storleken på tilläggsavgiften och därefter också i konkreta beslut
fastställa högre avgifter går det också att tydligt visa att samhället tar denna typ
av brottslighet på allvar. På det viset går det också att på ett mer övergripande
plan stävja brottsligheten genom att minska den allmänna acceptansen för
plankning.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta
7
8
att
allmänprevention skrivs in som en grund för fastställande av tilläggsavgiftens storlek,
att
den som fastställer en taxa i kollektivtrafiken också ges direkt beslutanderätt över tilläggsavgiftens storlek,
att stämman tar motionen som sin egen,
att
stämman skickar motionen till Moderaternas partistämma 2015, samt
att motionen sänds till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom.
9
10
Förbundsstyrelsens yttrande
Som motionären mycket riktigt påpekar är det ett stort problem med omfattande fusk- och tjuvåkning. Problemen skrider över flera dimensioner. Det grundläggande problemet är att människor inte gör rätt för sig. Med nonchalans och
stundtals illvilja ställer sig fuskarna utanför det gemensamt finansierade kollektivtrafiksystemet men begär samtidigt tillgång till detsamma. Samtidigt leder
detta till att betalningsviljan hos hederliga resenärer kan minska och intäktsbortfallet till kollektivtrafiken bli större. Frågan om fusk- och tjuvåkning berör.
Förbundsstyrelsens utgångspunkt är att stockholmare ska göra rätt för sig,
oaktat vilket område i samhället detta gäller. Kollektivtrafiken ska inte tjäna som
en frizon för element som skor sig på andra och sällar sig till skuggsamhällen
utanför samhällets regler och normer. Så länge politiken bestämt att resenärer
skall lösa biljett för att kunna resa med kollektivtrafiken så är det detta som gäller. Kan resenären inte uppvisa giltig biljett har resenären ingen rätt att resa. Så
enkelt är det.
Aktuella siffror från Stockholms läns landsting gör gällande att fusk- och
tjuvåkandet årligen uppgår till en kostnad av en kvarts miljard kronor – årligen.
Vid sidan av detta blir också fusket mer och mer avancerat. Storstockholms Lokaltrafik (SL) bedömer att fusket med falska sms-biljetter i centrala Stockholm
uppgår till cirka 35 procent. Här måste politiken och samhället sända tydliga
signaler om att fusk- och tjuvåkning både utgröper förtroendet för kollektivtrafiken, skapar otrygghet, slår in kilar i tilliten människor emellan och kan minska
betalningsviljan hos hederliga resenärer i kollektivtrafiken. Motionären påpekar
helt riktigt att fuskåkning är ett brott. Vi ser det tydligast på pendeltågen och i
tunnelbanan. I de fall som fusk och lagbrott beivras ska fuskaren tillrättaföras
och tilläggsavgiften betalas. Så enkelt är det.
3
4
5
6
I andra verksamheter inom landstinget bestämmer politiken och verksamheterna i mångt och mycket själva över taxor och avgifter. I konsekvensens namn,
och för att göra det enkelt för det allmänna att sända signaler till fusk- och
tjuvåkare, bör också Stockholms läns landsting ges möjligheten att fatta beslut
om tilläggsavgiftens storlek.
7
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
8
att bifalla motionen.
Tobias Sjö
Oscar södra
sid 530
2
9
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 531 
10
1
1
Förbundsstämmans beslut
Trots detta förbjuder lagstiftningen människor att spontant dansa eller röra sig
till musik om det saknas ett särskilt tillstånd för detta i den lokal där de befinner
sig.
Förbundsstämman beslutade
2
att bifalla motionen, det vill säga
att allmänprevention skrivs in som en grund för fastställande av tilläggsavgiftens storlek,
att den som fastställer en taxa i kollektivtrafiken också ges direkt beslutanderätt över
tilläggsavgiftens storlek,
att stämman tar motionen som sin egen,
3
att stämman skickar motionen till Moderaternas partistämma 2015, samt
att motionen sänds till Moderaternas stockholmsbänk i riksdagen för kännedom.
Kravet på danstillstånd skapar onödiga uppgifter för ordningsmakten, hindrar
ofarlig eller till och med gagnelig spontan aktivitet hos medborgarna och skapar
en orimlig regelbörda för den som äger eller driver verksamhet i en lokal som
omfattas av reglerna. Danstillståndet skapar byråkrati och hindrar glädje. Kravet
på danstillstånd bör omgående avskaffas.
4
5
Enligt Ordningslagen (1993:1617), kapitel 2, paragraf 4, krävs ett så kallat danstillstånd för att få ordna offentlig danstillställning. Detta gäller även om den inte
anordnas på offentlig plats. Förbudet för gästerna på en restaurang, bar eller
vilken annan lokal som helst, innebär att det åligger ägaren till lokalen att sänka
musiken och få gästerna att upphöra med att röra sig till musiken. Påföljden
kan annars bli böter eller fängelse. Även andra för verksamheten nödvändiga
tillstånd kan påverkas av brott mot bestämmelsen.
2
3
4
Med anledning av ovanstående hemställer vi att partistämman beslutar
Motion 166
att
kraven på danstillstånd i Ordningslagen (1993:1617), kapitel 2, paragraf 4,
skall avskaffas.
5
Tobias Sjö
Oscar södra
Moderaterna i Stockholms stad
6 Danstillstånd
6
Förbundsstyrelsens yttrande
Kravet på särskilt tillstånd för dans är orimligt.
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
7
8
9
10
7
Moderaterna har en tradition av att förespråka en stark men begränsad stat. En
naturlig del av denna tradition har varit ett motstånd mot krångel och byråkrati.
Moderater har varit självklara fiender till onödiga regler vars främsta existensberättigande verkar vara skapandet av uppgifter för offentliganställda kontrollanter. Avskaffandet av onödiga regler och avvecklandet av dessas kontrollanter
fyller en dubbel funktion: dels minskar den offentliga apparaten och därmed
behovet av finansiering av dess uppgifter, dels ökar den enskildes frihet när
detaljregleringar och förbud minskar.
att
Ett område där det – trots mångårigt alliansstyre – finns kvar onödigt hindrande
regler är en så grundläggande mänsklig verksamhet som dans. Att skapa musik
och att röra sig i takt med denna är en självklar, uråldrig och naturlig mänsklig
aktivitet. Ingen känd mänsklig kultur saknar någon form av musik och dans.
att stämman tar motionen som sin egen och skickar den till Moderaternas
partistämma 2015, samt
sid 532
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
bifalla motionen.
Förbundsstämmas beslut
Förbundsstämman beslutade
att
kraven på danstillstånd i Ordningslagen (1993:1617) kapitel 2, paragraf 4
skall avskaffas,
att motionen sänds till Moderaternas Stockholmsbänk i riksdagen för kännedom.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 533 
8
9
10
1
1
Motion 167
Kravet på danstillstånd är ett otidsenligt inskränkande av människors fritid. Som
motionären påpekar sker en inspektion av risker för ljus- och bullerstörningar
samt inspektion av brandsäkerhet redan då en ansökan om serveringstillstånd
behandlas. En ytterligare pålaga för företagaren i form av ett särskilt danstillstånd är inte i enlighet med Nya Moderaternas vilja att förenkla för företagande.
2
3
4
5
6
7
8
Rolf K Nilsson, Norra Gotland – Gotland
Offentliga danstillställningar
Innan ett serveringstillstånd beviljas prövas alltid riskerna för ljus- och bullerstörningar. Brandmyndigheterna inspekterar och ställer krav på brandsäkerhet
och utrymningsvägar. Är tillstånd som dessa uppfyllda finns det inga skäl som
talar för att ett speciellt danstillstånd måste beviljas.
Att förhindra dans utan tillstånd är ingen polisiär angelägenhet. Polisens tjänster
behövs på andra områden. Inte för att upprätta en otidsenlig lag som endast
skapar problem för de människor som drabbas av den.
10
att
bifalla motionen, det vill säga
att uttala sig för att krav på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning avskaffas.
att
uttala sig för att krav på tillstånd för att anordna en offentlig danstillställning avskaffas.
Rolf K Nilsson
Norra Gotland
Förbundsstyrelsen tackar motionären för en välskriven motion som behandlar
ett viktigt ämne.
sid 534
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
3
4
Motion 168
5
Moderaterna i Värmlands län
Lagför personer som avviker från
fängelsestraff
6
Jag föreslår partistämman besluta
Förbundsstyrelsens yttrande
9
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
I Sverige är det illegalt att spontant utföra ett eller flera danssteg på en offentlig plats, om inte danstillstånd finns. Skulle det till exempel på en krog uppstå
spontan dans eller om kroggästerna stående börjar röra sig i takt till musik,
medhavd, i högtalarna eller i huvudets inre ska krogägaren enligt de regler som
gäller sänka musiken och stoppa dansandet. Annars riskerar ägaren böter eller
fängelse.
I ett land som Sverige med demokrati och yttrandefrihet bör det inte vara myndigheternas uppgift att bevilja medborgarna rätten till dans.
2
I Sverige så väl som andra länder förekommer det att ett antal personer varje år
som är dömda till fängelsestraff väljer att avvika från anstalten på ett eller annat
sätt. I Sverige är det inte ett lagbrott att avvika från sitt fängelsestraff och kan
således inte lagföras för detta. Däremot så räknas ingen strafftid av på straffet
under den tid som personen inte befinner sig på anstalten. Om personen begår
nya brott under tiden som den avviker från anstalten så kan personen lagföras
för dessa och på så sätt få ett ”längre” fängelsestraff.
I Kriminalvårdsverkets (KvV) statistik för 2010 kan man läsa att det i Sverige
2010 var 33 personer som rymde från anstalter. Samtliga dessa rymde från
öppna anstalter. 33 personer låter inte mycket men om man letar vidare och
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 535 
7
8
9
10
1
2
3
4
1
kollar i Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik från samma år så får man en
annan bild av situationen.
Det synes inte helt onaturligt att lägga sig på en nivå jämförbar med våra nordiska grannländers.
• 33 personer rymde direkt från anstalten.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta
• 300 personer avvek från anstalten vid vistelse utanför anstalten exempelvis
vid transport eller sjukhusbesök.
att bifalla motionen i sin helhet.
• Cirka 175 personer återvände inte till anstalten efter permission.
Förbundsstämmans beslut
Det innebär att det var cirka 510 personer som under året avvek från att avtjäna
sitt fängelsestraff.
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
Detta är inte acceptabelt då förtroendet både nationellt och internationellt för
det svenska rättsväsendet och även kriminalvård urholkas i och med att det
inte får några märkbara konsekvenser att rymma/avvika från det utdömda
fängelsestraffet.
2
3
att bifalla motionen i sin helhet, det vill säga
att verka för att det ska vara straffbart att avvika från utdömt fängelsestraff,
att verka för att påföljden för att avvika från fängelsestraffet blir kännbar på ett sådant
sätt att det avskräcker från att avvika från fängelsestraffet,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
Jag föreslår stämman besluta
4
att verka för att det ska vara straffbart att avvika från utdömt fängelsestraff,
5
5
att verka för att påföljden för att avvika från fängelsestraffet blir kännbar på
ett sådant sätt att det avskräcker från att avvika från fängelsestraffet,
att stämman tar motionen som sin egen, samt
6
7
8
9
10
att motionen sänds vidare till nästa partistämma.
Jonas Larsson
Säffle
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären lyfter en viktig fråga. Förutom att rymlingarna kan utgöra en fara
och en säkerhetsrisk för allmänheten kostar det mycket resurstid för de poliser
som deltar i arbetet med att fånga rymlingarna. Till det skall läggas samhällets
kostnad i form av det polisarbete som på grund av rymningarna inte blir utfört,
vilket givetvis är svårare att beräkna men som säkert är betydande.
I de flesta andra länder, till exempel våra nordiska grannländer, är det ett
lagbrott att avvika från fängelsestraff. I Norge är straffet fängelse i upp till sex
månader, i Finland böter eller fängelse i upp till ett år och i Danmark böter eller
fängelse i upp till två år. Med tanke på de konsekvenser som rymningar medför
bör det inte längre vara fritt fram att rymma från dömda straff. Det bör utredas
vilka påföljder som kan anses vara rimliga vid rymning eller försök till rymning
från ett fängelsestraff.
sid 536
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Motion 169
6
Moderaterna i Hallands län
Skadestånd till brottsoffer
7
Att bli utsatt för ett brott är en stor kränkning. I den bästa av världar får brottsoffret det stöd det behöver till dess att processen är avslutad. Så fungerar det
dock ej i dag. Med rådande lagstiftning upphör stödet från målsägandebiträdet efter det att dom vunnit laga kraft. Inte sällan är då processen långt ifrån
avslutad.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 537 
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
I många fall utdöms det skadestånd för sveda och värk samt lyte och men. Det
är en ekonomisk ersättning som kan vara till hjälp vid rehabilitering och den
svåra vägen tillbaks, för att åter bli en hel människa.
Motion 170
2
Efter det att gärningsmannen tilldömts ett straff lämnas brottsoffret och eventuella anhöriga att klara sig på egen hand. Att få ut ett eventuellt skadestånd är
ofta svårt, speciellt om gärningsmannen har betalningssvårighet. Att då driva
process för att få skadeståndet utbetalt kan upplevas som komplicerat för den
enskilde.
Moderaterna i Bohuslän
Anonyma vittnesmål
Att få ett skadestånd utbetalt då gärningsmannen ej betalar självmant efter
avkunnad dom kan dra ut på tiden. Gärningsmannens ekonomiska status
ska prövas, Brottsoffermyndigheten ska blandas in och kanske även offrets
försäkringsbolag. Denna process tar utan stöd mycket lång tid och ibland föra
med sig att målsäganden och eventuella anhöriga inte orkar ta det i mål och
skadeståndet aldrig utbetalas.
Det är en plikt att vittna i domstol. Dock är det fler och fler och som är rädda
för att göra detta, de är rädda för repressalier mot sig själva eller mot sina barn.
Rädslan är vanligast när det gäller grova brott som utförts av gäng med kopplingar till organiserad brottslighet.
3
Ett sätt att lösa det är att låta staten förskottera skadeståndet och sedan
låta Kronofogdemyndigheten driva in det. Alternativet är att ha tillgång till ett
målsägandebiträde även efter avkunnad dom skulle underlätta för brottsoffret
och dess anhöriga och ge stöd under en ofta fortsatt jobbig process. Det bör
tillsättas en utredning för att se möjligheterna att på ett bättre sätt kunna stödja
brottsoffret och hjälpa brottsoffret att på ett snabbare sätt få det skadestånd
som utdöms.
Att tystnaden breder ut sig och människor inte vågar vittna, är ett hot mot rättssystemet. Hot mot vittnen har ökat kraftigt, särskilt från kriminella gäng som i
många förortsområden mer eller mindre skrämmer människor till tystnad.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
I december 2014 publicerades en artikel i Göteborgs-Posten (GP), artikeln
handlade om en pågående gängrättegång. En fritidsledare, anställd av kommunen, skulle vittna. Fritidsledaren vågade inte vittna utan uppgav enligt GP ”När
man jobbar i Bergsjön gör man klokt i att inte titta så noga”. Detta är ohållbart
och vi måste hitta lösningar så att människor känner sig trygga och vågar
vittna. Om människor inte vågar vittna, kommer samhället inte att fungera.
att
bifalla propositionen,
att
verka för att brottsoffer ska kunna få skadestånd utbetalt direkt efter att
en dom vunnit laga kraft, samt
att
propositionen översänds till partistämman.
Vi måste tänka nytt. Hur skall vi komma tillrätta med detta samhällsproblem?
Moderaterna i Halland
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att
bifalla propositionen,
att
verka för att brottsoffer ska kunna få skadestånd utbetalt direkt efter att
en dom vunnit laga kraft, samt
att
propositionen översänds till partistämman.
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
5
6
7
I Danmark och Norge tillåts anonyma vittnesmål. I Finland pågår ett arbete gällande detta. Europadomstolen har som praxis att godkänna anonyma vittnen.
Förbundsstämmans beslut
sid 538
Rättsväsendet menar på att hoten mycket sällan leder till fysiskt våld mot civila
människor som vittnat, men den vetskapen räcker inte om man känner att någon från ett kriminellt gäng syftat på att det kan hända dina barn något när det
är på väg hem från skolan.
4
Partistämma 2015
Det finns invändningar mot anonyma vittnen, bland annat att det är svårt att
försvara sig om man inte vet vem som avlagt vittnesmålet. Det finns svårigheter
och detta måste naturligtvis användas endast vid mycket grov brottslighet. Men
Danmark och Norge har lyckats komma fram till lagstiftning, så det kan även
Sverige göra.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 539 
8
9
10
1
1
Förslag till beslut:
2
3
4
5
6
7
att
Nya Moderaterna utreder frågan gällande anonyma vittnesmål samt inför
detta om fördelarna överväger nackdelarna,
att
förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt
att
förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma
hösten 2015.
Ellen Juntti
Härryda
Förbundsstyrelsens yttrande
Ett system med anonyma vittnen vore i och för sig främmande för det svenska
rättssystemet. Det anses grundläggande att den tilltalade ska kunna värdera
vittnets tyngd och anföra omständigheter som gör att tilltron till det åberopade
vittnet försvagas, till exempel för rätten och åklagaren tidigare okända kopplingar mellan vittnet och målsäganden.
Dock, i Sverige råder principen om fri bevisprövning, det vill säga att rätten
fritt får bedöma vikten av den bevisning som åberopas i en rättegång. Det går
mycket väl att inom ramen för detta tänka sig en situation där vittnen får framträda anonymt för den tilltalade. Däremot får man nog finna sig i att bevisvärdet
av en sådan anonym utsaga sannolikt skulle bedömas som lägre av domstolen.
Vi anser att anonyma vittnen endast skall tillämpas då det rör grov brottslighet/
gängkriminalitet.
De flesta som åberopas som vittnen känner nog en viss känsla av obehag inför
situationen. Det finns då en risk med att införa en möjlighet att vittna anonymt,
att det blir svårt att i allmänhet få personer att vittna utan anonymitet. I förlängningen skulle det kunna leda till sämre bevisläge i många rättegångar och att
färre brottslingar fälls till ansvar. Frågan kan dock vara värd att utreda.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
8
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen, det vill säga
9
10
att Nya Moderaterna utreder frågan gällande anonyma vittnesmål samt inför detta om
fördelarna överväger nackdelarna,
att förbundsstämman antar motionen som sin egen, samt
sid 540
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
att förbundsstämman skickar motionen vidare till Moderaternas partistämma hösten
2015.
2
3
Motion 171
4
Elisabeth Hellström m fl, Norrmalm –
Stockholms stad
Högre rättsäkerhet med utbildning i
nationell förhörsteknik
5
Ett bra polisförhör är förutsättningen för att domare och nämndemän ska kunna
fatta beslut om en korrekt och rättvis dom.
På polishögskolan ges grundutbildning i förhörsteknik. Ytterligare utbildning
behövs i strategier vid förhör på nationell nivå. Som det är nu är beslutar varje
polisdistrikt om fortbildning vilket ger varierande kvalitet. Det leder till bristande
rättssäkerhet. Kompetens om olika diagnoser och störningar är en förutsättning för förhör med misstänkta, vittnen och brottsoffer som är i chock, lider av
någon form av psykisk störning eller har en diagnos. Sjuttio procent av interner
i svenska fängelser har svåra missbruksproblem, 46 procent har en psykisk
diagnos eller sjukdom (SVT24). Observera att det handlar om en diagnos och
inte en psykisk sjukdom.
I Norge, Holland och England har en ny typ av förhörsutbildning införts som
avsevärt förbättrat förhör med misstänkta. Förhörstekniken har dels lett till att
färre ärenden går till rättegångar, dels resulterat i fler fällande domar. Kurschef
och kriminalinspektör Gunilla Blomberg vidareutbildar kontinuerligt stockholmspolisen i förhörsteknik med fokus på beteendevetenskap. En nationell utbild-
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 541 
6
7
8
9
10
1
1
ning skulle enligt henne kunna vara en intern en till två dagars utbildning med
regelbunden uppdatering.
2
3
4
6
7
Vittnen säger: Det har inte jag sagt, det finns inte på band eller det har inte jag
skrivit under på. Med dagens teknik kan förhör med vittnen och brottsoffer lätt
bandas med hjälp av en mobiltelefon eller liten bandspelare. I dag används
inte tekniken fullt ut. Rättssäkerheten skulle öka om inspelningar av förhör var
obligatoriska, i synnerhet i ärenden med fängelse på straffskalan. Ett bandat
förhör skulle även underlätta ett korrekt utskrivet förhör. Konceptförhör, det vill
säga när förhörsledaren gör anteckningar för att vid ett senare tillfälle skriva ut
förhöret är detta ofta inte ordagrant.
Förhörsledaren använder facktermer som misstänkta inte känner till eller förstår
innebörden av vilket kan leda till att den misstänkte känner sig osäker när
denne blir förhörd i domstol.
9
10
bifalla att-sats 1, det vill säga
att vid förhör i ärenden där fängelse finns med på straffskalan ska förhör med misstänkta/vittnen/målsäganden vara bandade,
att bandade förhör får spelas upp under rättegångar,
att samtliga förhörsledare inom polisen får en vidareutbildning i förhörsteknik
på försök som uppdateras regelbundet, samt
att det på försök ska införas en särskild utbildning för förhör medmisstänkta/
vittnen och brottsoffer som lider av en psykisk störning eller diagnos
(observera att det handlar om en diagnos eller störning och inte någon
psykisk sjukdom)
Elisabeth Hellström
Helena Sigander
Sophia Granswed
NorrmalmNorrmalm Norrmalm
Förbundsstyrelsens yttrande
att
avslå att-sats 2, 3 och 4.
3
4
Motion 172
5
Moderaterna i Österåker, Österåker –
Stockholms län
Inför begränsningar av antal ärenden för
gode män och förvaltare
6
I dag finns i Sverige gode män och förvaltare vilket skall vara ett skydd för den
enskilde då behov finns. En god man eller förvaltare skall sköta den enskildes ekonomi som redovisas till Överförmynderiet en gång per år men också
sörja för person som det heter där man i övrigt skall se till de behov som den
enskilde har behov av.
Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att det skulle vara önskvärt
med fler videoinspelningar av förhör med personer som är misstänkta för brott.
I dag finns inga regler eller lagar på hur många klienter en god man eller förvaltare kan ha, vilket osökt ställer frågan hur många kan man klara av och hålla
den kvalitet som samhället förväntar sig av dessa förtroendevalda.
Däremot anser förbundsstyrelsen inte att det lämpligt med politiska beslut om
vilka utbildningar som polisen bör genomföra i olika avseenden – det bör vara
en fråga för polisen.
I dag kan man vara god man eller förvaltare i många kommuner samtidigt och
ha kanske femtio till över hundra klienter samtidigt. Jag ifrågasätter både skötsel och kvalitet med en sådan kvantitet, samt att man kanske även har ett civilt
sid 542
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
2
samt
att vid förhör i ärenden där fängelse finns med på straffskalan ska förhör med
misstänkta/vittnen/målsäganden vara bandade,
Petra Gardos
Jan Erik Leijon
NorrmalmNorrmalm
8
att
Exempel på nuvarande brister på förhörsteknik:
Med hänvisning till ovanstående föreslår undertecknad att stämman beslutar
5
Förbundsstyrelsen föreslår partistämman besluta
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 543 
7
8
9
10
1
2
3
4
1
arbete. God man eller förvaltare är inget vanligt arbete det är ett förtroendeuppdrag som ställer höga krav på de personer som utses, vilket så också skall
vara, men lagstiftaren har missat något i antal klienter, vilket självklart har med
kvalitet att göra och vad man har möjlighet att klara av på ett betryggande sätt.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att bifalla motionen, det vill säga
att uttala att det är viktigt att gode män/förvaltare inte innehar fler uppdrag än att de kan
upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter,
Förbundsstämman föreslås besluta
att verka för en begränsning av antalet uppdrag en förvaltare kan inneha för att upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter, samt
att uttala att det är viktigt att gode män/förvaltare inte innehar fler uppdrag
än att de kan upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de
sköter,
att verka för en begränsning av antalet uppdrag en förvaltare kan inneha för
att upprätthålla säkerhet och kvalité för den vars ekonomi de sköter, samt
att motionen skickas vidare till partistämman.
Moderaterna i Österåker
2
att motionen skickas vidare till partistämman.
3
samt
att motionen överlämnas till partistyrelsen och riksdagsgruppen för att se
över systemet gällande gode män och förvaltare i enlighet med motionen
och vidtaga åtgärder för att säkerställa säkerhet och kvalitet i motionens
anda.
4
Förbundsstyrelsens yttrande
5
6
7
8
5
Motivering
I motionen berörs den verksamhet som handlar om att ta till vara de intressen
som måste bevakas för människor som har en mycket utsatt situation i samhället och som helt eller delvis inte har förmågan att sköta sina egna angelägenheter själv.
6
Händelser inom området för gode män och förvaltare är något som i princip
får årlig återkommande kritik i Justitieombudsmannens (JO) ämbetsberättelse.
Riksdagen har i flera avseenden skärpt lagstiftningen kring gode män och förvaltare, men mer återstår att göra.
7
En sådan sak är – exempelvis – att personer som verkar som gode män eller
förvaltare kan ha uppdrag i flera kommuner. Detta innebär att det inte är möjligt
att överblicka vilken arbetsbörda enskilda gode män och förvaltare har tagit på
sig. Möjligheten att kunna tillvarata sina huvudmäns intressen är naturligtvis
en kombination av kompetens, förmåga och andra individuella kvaliteter men
också beroende av total arbetsbelastning.
Förbundsstyrelsen instämmer med vad som anförs i motionen.
8
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
9
10
att bifalla motionen.
sid 544
9
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
Partistämma 2015
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 6:
Brott och straff
sid 545 
10
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
1
Motion 173
2
Moderaterna i Hallands län
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
3
I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt
än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto
bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst
viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig
i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt
ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad
samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska
närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad.
För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt
att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för
en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste
vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en
befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett
ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska
näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större
global marknad.
Europeiska Unionen-projektet (EU) ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden”
har under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan
Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via
Göteborg till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har
varit Oslo kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns
kommun, Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra
Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 549 
4
5
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en
stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en
höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som
det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin
fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet är
en omfattande satsning i mångmiljardklassen som drivs av flera kommuner och
regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från någon av
regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda länder.
Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners
blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst
angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam
jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De
senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och
det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl
person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För
att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam
utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam
höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de
återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella
tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt
att propositionen översändes till partistämman.
Moderaterna i Hallands län
Förbundsstämman beslutade
att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam
höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
att Moderaterna prioriterar utbyggnad av dubbelspår längs hela Västkustbanan samt verkar för goda tågförbindelser mellan Oslo och Köpenhamn,
samt
sid 550
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
Partistämma 2015
2
3
att propositionen översändes till partistämman.
4
Motion 174
5
Olof Lavesson, Malmö – Skåne
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
6
I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt
än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto
bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst
viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig
i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt
ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad
samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska
närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad.
För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt
att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för
en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste
9
10
Förbundsstämmans beslut
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 551 
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
1
vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en
befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett
ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska
näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större
global marknad.
EU-projektet ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har under tre år haft
uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad
av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund
till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är
att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö
och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun,
Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business
Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen,
Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden.
”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en
stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en
höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som
det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin
fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet
är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från
någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge
och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda
länder.
Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners
blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst
angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam
jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De
senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och
det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl
person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För
att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsö-
sid 552
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
Partistämma 2015
verskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam
utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet.
Med anledning av ovanstående föreslås förbundsstämman besluta:
att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam
höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de
återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella
tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt
2
3
att motionen översändes till partistämman.
Olof Lavesson
Malmö
4
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären har skrivit en motion i ett för Skåne mycket angeläget ämne. Att
längs Västkusten mellan Köpenhamn och Oslo skapa en gemensam tillväxtkorridor med tydlig koppling söderut mot norra Tyskland är en fråga som engagerat Moderaterna i Region Skåne under flera mandatperioder. För Skåne är
möjligheterna över gränserna betydligt större än de möjligheter som skapas
inom Sverige och för Skånes utveckling är utvecklingen i vår närmaste huvudstad Köpenhamn av större betydelse än vad som alltid tränger fram till Rosenbad oavsett färg på regering. Att skapa en åttamiljoners stad är nödvändigt för
att vi i vår del av norra Europa skall kunna ta plats och vara konkurrenskraftiga
globalt.
Förbundsstyrelsen står till fulla bakom motionärens motion och kommer med
kraft att verka för motionens tre att-satser.
5
6
7
Med anledning av ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman
besluta
att
bifalla motionen.
8
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att Moderaterna verkar för att söka en samsyn med regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 553 
9
10
1
1
höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
samt
2
att bifalla att-sats 2 och 3, det vill säga.
att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående
enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till
Köpenhamn, samt
att motionen översändes till partistämman.
3
4
5
6
7
8
9
10
Motion 175
Hans Rothenberg, Innerstaden – Göteborg
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt
än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto
bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst
viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig
i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt
ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad
samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska
närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad.
För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt
att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för
en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste
vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en
befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett
ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska
sid 554
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
Partistämma 2015
näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större
global marknad.
Europeiska Unionen-projektet ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har
under tre år haft uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar
och utbyggnad av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg
till Malmö och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo
kommun, Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun,
Business Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune,
Region Halland och Region Hovedstaden.
2
”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en
stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en
höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som
det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin
fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet
är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från
någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge
och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda
länder.
4
Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners
blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst
angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam
jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De
senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och
det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl
person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För
att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam
utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet.
3
5
6
7
8
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 555 
10
1
1
Med hänvisning till ovanstående yrkas:
att
2
3
Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam
höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
att
Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de
återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella
tågsträckan från Oslo till Köpenhamn, samt
att
motionen översändes till partistämman.
Hans Rothenberg
Innerstaden
4
5
6
7
8
9
10
att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående
enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tågsträckan från Oslo till
Köpenhamn, samt
2
att motionen översändes till partistämman.
3
Motion 176
4
Förbundsstyrelsens yttrande
Motionären vill att en gemensam höghastighetstågförbindelse ska bygga mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn samt att vi ska se över möjligheten att
bygga ut de återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan mellan Oslo och Köpenhamn.
Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att arbeta med stärka vår arbetsmarknadsregion. Storstadsområdena är viktiga för tillväxten i Sverige och åttamiljonerstaden har stora förutsättningar kunna bidra till detta. Näringslivet anser
att en god infrastruktur är en av det viktigaste komponenterna för att uppnå
detta och det har under lång tid varit eftersatt i Göteborgsområdet. Nu när den
regionala infrastrukturen med Västsvenska paketet och Västlänken är på plats,
är det möjligt för oss att ta nästa steg. Där ska bättre förbindelser mellan Oslo,
Göteborg och Malmö/Köpenhamn stå högt på prioriteringslistan.
Förbundsstyrelsen föreslår stämman
att
bifalla motionen.
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade
att
bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och
Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
sid 556
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
Partistämma 2015
Maria Plass, Ljungskile – Bohuslän
Den skandinaviska åttamiljonersstaden
5
I en alltmer rörlig värld passeras gränser mellan länder på ett helt annat sätt
än tidigare. Ju fler länder som ser nyttan med rörlighet över gränserna, desto
bättre kan handel och kulturellt såväl som socialt utbyte utvecklas. Inte minst
viktigt är det för människor och företag verksamma i länder som befinner sig
i den geografiska periferin till de stora marknaderna, att snabbt och smidigt
ha möjlighet till att förflytta sig till dessa. Det ställer också krav på förbättrad
samordning vid utbyggnad av infrastrukturprojekt länder emellan. I den svenska
närmiljön är den transnationella samverkan kring trafikmiljön begränsad.
För att uppnå verkningsfulla och bestående framtidssatsningar är det viktigt
att ha perspektiv som sträcker sig flera generationer framåt och förbereda för
en tid bortom de tillstånd som råder för dagen. Ambitionerna och siktet måste
vara inställt på en verklighet då såväl Oslo som Göteborg och Malmö befolkningsmässigt passerat miljonstrecket. För en nordisk region som omsluter en
befolkning på åtta miljoner invånare skulle en större pendlingsregion ge ett
ökat upptagningsområde med möjligheter att kunna utveckla det västsvenska
näringslivet och attrahera kompetens som därmed kan konkurrera på en större
global marknad.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 557 
6
7
8
9
10
1
2
3
4
5
6
7
8
1
EU-projektet ”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” har under tre år haft
uppdraget att utreda om det är möjligt att via moderniseringar och utbyggnad
av järnvägsinfrastrukturen binda samman sträckan Oslo-Göteborg-Öresund
till en sammanhängande funktionell arbetsmarknadsregion. Målsättningen är
att skapa möjlighet att förflytta sig på räls från Oslo via Göteborg till Malmö
och Köpenhamn kring tre timmar. Partners i projektet har varit Oslo kommun,
Göteborg Stad, Helsingborg, Malmö stad, Köpenhamns kommun, Business
Region Göteborg, Region Skåne, Statens vegvesen, Västra Götalandsregionen,
Trafikverket, Akershus fylkeskommune, Østfold fylkeskommune, Region Halland och Region Hovedstaden.
”Den skandinaviska åttamiljonersstaden” står på två ben; det ena vilar på en
stegvis utbyggnad av det befintliga nätet och det andra vilar på visionen om en
höghastighetsbana mellan de tre länderna Norge, Sverige och Danmark. Som
det ser ut i dag planerar varje land sin infrastruktur för sig, vilket innebär att tågtrafiken inte fungerar som ett system längs korridoren och därmed inte når sin
fulla kapacitet med kortare restider och bättre pendlingsmöjligheter. Projektet
är en omfattande satsning i mångmiljardersklassen som drivs av flera kommuner och regioner i Sverige, Danmark och Norge men ännu utan backning från
någon av regeringarna. I dagsläget råder det brist på samverkan mellan Norge
och Sverige, vilket innebär missade möjligheter till ökad tillväxt i dessa båda
länder.
Med tanke på att Sverige och Norge är varandras viktigaste handelspartners
blir alla möjligheter att knyta även de fysiska banden mellan länderna ytterst
angelägna. För ökad rörlighet på arbetsmarknaden behövs ett utbyggt järnvägsnät. Inte minst är detta ett nödvändigt i västra och södra Sverige där tågtrafiken utmed Bohuslän, Halland och Skånes västra kust är mycket långsam
jämfört med motsvarande trafik som utgår från huvudstaden Stockholm. De
senaste decennierna har utbytet mellan Sverige och Norge vuxit markant och
det behövs därför ytterligare investeringar för att öka tillgängligheten för såväl
person- som godstrafik. Inte minst för att länka samman de skandinaviska storstadsregionerna och tillgodose möjligheter för handel och arbetspendling. För
att kunna förverkliga ambitionen i projektet måste det därför bli till ett gränsöverskridande avtal mellan Sverige, Norge och Danmark om en gemensam
utbyggnad av det skandinaviska järnvägsnätet.
att
Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de
återstående enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg
sträckan från Oslo till Köpenhamn, samt
att
motionen översändes till partistämman.
2
Maria Plass
Ljungskile
3
Förbundsstyrelsens yttrande
Förbundsstyrelsen tackar för en välskriven motion i en angelägen fråga. Västra
Götaland har ett ansvar att vaatt vid förhör i ärenden där fängelse finns med
på straffskalan ska förhör med misstänkta/vittnen/målsäganden vara bandade,
ra en brygga i Öresundsregionen.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta
att
4
bifalla motionen.
5
Förbundsstämmans beslut
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
att bifalla motionen, det vill säga
att Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och
Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
6
att Moderaterna verkar för att se över möjligheterna att även bygga ut de återstående
enkelspårsträckorna till dubbelspår på den konventionella tåg sträckan från Oslo till
Köpenhamn, samt
7
att motionen översändes till partistämman.
8
Med hänvisning till ovanstående yrkas:
att
9
10
Moderaterna verkar för att söka en samsyn mellan regeringarna i Danmark och Norge om att förverkliga ambitionerna att skapa en gemensam
höghastighetstågförbindelse mellan Oslo-Göteborg-Malmö/Köpenhamn,
sid 558
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
Partistämma 2015
9
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 559 
10
1
1
Motion 177
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
Lena Olinder, Askim m fl – Göteborg
Förnyelse av den moderata sjöfartspolitiken
Den internationella handelssjöfarten är extremt konkurrensutsatt. Många
flaggstater skapar särskilda regler till exempel för sina fartyg och/eller rederier.
Så har skett också inom EU och Norge, bland annat för att möta konkurrensen
ifrån ”bekvämlighetsflaggade” fartyg. Härigenom har den svenska sjöfartsnäringen kommit i kläm.
Vår sjöfartsnäring har ofta sin bakgrund i Västsverige med Göteborg och dess
hamn som en betydelsefull knutpunkt. I denna region med omland har genom
åren en stor branschkunskap byggts. Den innefattar hantering av fartyg och deras laster, teknisk och praktisk eller ekonomisk service, kringtransporter, och så
vidare. De direkt berörda med sakkompetens utgör många tusentals personer.
Därtill kommer deras familjer. Den ekonomiska, sociala och kulturella betydelsen av sjöfartsnäringen i vid bemärkelse är nog inte uppskattad i tillräcklig
omfattning.
De Nya Moderaterna bör se över sin syn på sjöfartspolitiken.
8
9
10
För Sveriges del är sjöfartens viktigaste uppgift att säkerställa det svenska
näringslivets tillgång till effektiva och konkurrenskraftiga sjötransporter. Konkurrensverket har nyligen konstaterat att svenskt näringsliv inte är beroende
av svenskflaggade fartyg eller svenska rederier för tillgången till effektiva och
konkurrenskraftiga sjötransporter. Samtidigt menar man att dagens sjöfartsstöd
leder till en betydande samhällsekonomisk kostnad.
Det är viktigt att svensk sjöfart får förutsättningar som är internationellt konkurrenskraftiga. Därmed är det inte självklart att Sverige skattesubventionerar delar
av sjöfarten samtidigt som detta kan lägga hinder i vägen för att genomföra
nödvändiga anpassningar som införandet av tonnageskatt och SIS innebär. Det
finns sålunda anledning att överväga att avveckla det svenska sjöfartsstödet,
vilket skulle underlätta och ytterligare motivera ett införande av tonnageskatt.
Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman
att
att
svensk sjöfartspolitik bör grundas på rimlig konkurrensneutralitet gentemot jämförbara EU/EG-stater,
att
medlen för att nå detta principmål bör vaskas fram inom partiet och dess
riksdagsgrupp, om möjligt i samspel med intresserade parter i branschområdet,
att
motionen jämte förbundsstyrelsens och förbundsstämmoutskottets yttrande översänds till riksdagsgruppen för beaktande, samt
att
motionen översänds till partistämman för beaktande i förnyelsen av vårt
partiprogram.
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
3
4
5
bifalla motionen.
6
Förbundsstämmans beslut
att
bifalla motionen, det vill säga
att svensk sjöfartspolitik bör grundas på rimlig konkurrensneutralitet gentemot jämförbara EU/EG-stater,
att medlen för att nå detta principmål bör vaskas fram inom partiet och dess riksdagsgrupp, om möjligt i samspel med intresserade parter i branschområdet,
att motionen jämte förbundsstyrelsens och förbundsstämmoutskottets yttrande översänds till riksdagsgruppen för beaktande, samt
att motionen översänds till partistämman för beaktande i förnyelsen av vårt partiprogram.
Partistämma 2015
7
8
9
Lena Olinder
Patrik Hultgren
Bo Forsäng
AskimAskim Torslanda
sid 560
2
Förbundsstämman beslutade i enlighet med förbundsstyrelsens förslag
Därför föreslår vi förbundsstämman besluta
7
Motionärerna tar upp det angelägna i att svensk sjöfart skall behålla sin konkurrenskraft. De senaste åren har utflaggningen av handelsflottan skett i en allt
ökande takt. Frågan om införande av tonnageskatt och ett svenskt internationellt sjöfartsregister (SIS) är lika angelägen, som kontroversiell bland arbetsmarknadens parter på sjöfartsområdet.
Partistämma 2015
Motioner
Utskott 7:
Bostad och infrastruktur
sid 561 
10
1
1
Motion 178
Förbundsstyrelsens yttrande
2
3
4
5
6
7
8
Edward Riedl, Umeå – Västerbottens län
Flygplatser över hela landet
I Sverige, som är ett de mest glest befolkade länderna i Europa, är behovet
stort av att ha ett välfungerande inrike